Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88: 100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89


Prop, 1987/88: 100


Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoliet den-4 januari 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1988 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 visar en omslutning av 353 308 milj, kr. Detta innebär en ökning i förhällande Ull vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 5 222 milj, kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 11 865 milj, kr. Delta innebären minskning av underskottet med 2 794 milj, kr, i förhållan­de Ull vad som numera beräknas för innevarande budgetår,

I bilagorna I -20 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare, I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhälls­ekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgelförslagen.

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100


Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1988/89

Inkomster

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster


Prop. 1987/88: 100

301430217000

30866178000

63 150 000

5 208962000

3 874080000

Summa kr,  341442587 000


 


Underskott


11865262000

Summa kr,  353 307 849000


 


Prop. 1987/88: 100


Uigijtsinisltig:

Kung. hov- och sloltsstaterna

Ju.sliliedeparlemenlel

Ulrikesdeparlemenlel

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikalionsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbelsmarknadsdeparlemenlcl

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Miljö- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m. m.

Räntor på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter


.39 557 000

11 158298 000

12 148074 000 29 763 600000 95 421000000 11567072000 23 892628000 47200361000

5 757 023 000 23 851026000 18697 160000

4 207 015000
2 914 382 000

5 148737000
.S40916000

54 000000000 I 000000


346 307 849000


 


Beräknad ö \ riga medclsjörhnikning:

Minskning av anslagsbehållningar ökad disposition av rörliga krediter


1500000 000 500000000


2 000000000


 


Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


5 000000000 Summa kr.


5 000000000 3.S3 307849 000


 


Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret                '"OP- '987/88:100

1988/89

1988/89                                                                              Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skutt på inkomst,
reidisationsvinst och rörelse:
1111 Fysiska personers skall på in­
komst, realisationsvinst och rö­
relse
                                                                               60056000            60 056 000
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på in­
komst, realisationsvinst och rö­
relse                                                      25 958000
        25 958000
1130 Ofördelbura skatter på inkomst, rea­
lisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,

realisationsvinst och rörelse                         I 100000              /100000

1140 Övriga inkomstskatter:

1141        Kupongskall                                                    260 000

1142  Utskiftningsskalt och ersätt­ningsskatt                5 000

1143        Bevillningsskatt                                                   3000

1144        Lotterivinslskall                                         1 731 700               / 999700            89113700

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift                                     44 736000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto                         -891000

1231 Barnomsorgsavgift                                      10414 000

1241 Vuxenutbildningsavgift                                  1228000

1251 Övriga socialavgifter, netto                        -2000000

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verk-

 

samhet

 

144016

 

 

1281 Allmän löneavgift

 

1986000

55617016

55617016

1300 Skatt på egendom:

 

 

 

 

1310 Skatt på fast egendom:

 

 

 

 

1311 Skogsvårdsavgifier

 

460000

 

 

1312 Fastighetsskatt

 

5600000

6060000

 

1320 Förmögenhetsskatt:

 

 

 

 

1321 Fysiska   personers

förmögen-

 

 

 

hetsskatt

 

2403000

 

 

1322 Juridiska  personers

förmögen-

 

 

 

hetsskatt

 

55 000

2458000

 


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331       Arvsskatt

1332       Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341       Stämpelskatt

1342       Skatt på värdepapper

1343       Tillfällig förmögenhetsskall för Uvförsäkringsbolag, understöds­föreningar och pensionsstiftel­ser


1 100000 250000

3095000 3 175000


1350000

6270000             16138000


 


1400 Skatt på varor och tjänster:

Ml O Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421       Bensinskatt

1422       Särskilda varuskatter

1423       Försäljningsskatt  på motorfor­don

1424       Tobaksskatt

1425       Skatt på spritdrycker

1426       Skatt pä vin

1427       Skatt på mall- och läskedrycker

1428       Energiskatt

1429       Särskild avgift på svavelhalligt bränsle

 

1431       Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

1432       Kassettskatt

1433       Skatt på videobandspelare

1434       Skatt på viss elektrisk kraft

1435   Särskild avgift mol försurning
1440 Överskott  vid försäljning  av  varor

med statsmonopol:

\44l AB Vin- & Spritcentralens in­levererade överskott

1442 Systembolaget   ABs   inlevere­rade överskott 1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skall på annonser och reklam

1453       Totalisalorskall

1454       Skatt pä spel 1460 Skatt på vägtrafik:

 

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskalt 1470 Skatt på import:

1471 Tullmedel


80800000

80800000

14000000 lOlOOOO

2 351000 4400000 5 950000 2 260000 1931000 14150000

500

 

1549000

 

136000

 

222000

 

950000

 

95 000

49004500

200000

 

140000

340000

381000 ■

 

809000

 

535 000

 

120000.

1845.000

3 822000 ■

 

2250000

.6072000

2500000

2500.000


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster


/

140561501

Summaskatter   301430217


 


287000

 

85400

 

2426000

 

162 200

3268215

68805

 

44 540

 

77000

, 121540

5500000

5500000

1467700

 

1018744

2486444

735500


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade över­skott                   45 210

2112  Televerkels inlevererade över­skott                   193 600

2113  Statens järnvägars inlevererade

överskott                                                                   -

2114  Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115  Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116  Statens vallenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets        inlevererade överskott

2118  Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2120 Övriga   myndigheters   inlevererade överskott:

2121 Vägverkels  inlevererade  över­skott 2123 Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott 2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvalt­ning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:
2211 Överskott av kriminalvårdssty­
relsens fastighetsförvaltning
                                            500

2214  Överskott   av   byggnadsstyrel­sens verksamhet       735000

2215  Överskoll av generaltullslyrel-

sens fastighetsförvaltning                                         -


735500


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


598331


6000

800000


2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaHseringslån                               140000

2313  Ränteinkomster på statens av-dikningslån             120

2314  Ränteinkomster på lån till fiske­rinäringen           6110

 

2316  Ränteinkomster på vattenkrafts-lån                       168

2317  Ränteinkomster på luftfartslån                                28

2318  Ränteinkomster på statens lån

Ull den mindre skeppsfarten                               8 764

2319 Ränteinkomster på kraftled­
ningslån

2321        Ränteinkomster på skogsväglån                                  41

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet 150 000'

2323  Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen   3 030

2324  Räntor på televerkels statslån                            244860

2325 Räntor på postverkets statslån       _________ 45 210

2330 Räntor på bostadslån:

7110000

 

190

 

300

711Ö490

4

 

7000

7004

380000

380000

2331        Ränteinkomster på egna­hemslån

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333  Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341        Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och ga­rantilån för studerande

2342  Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån 2360 Räntor på  medel  avsatta  till pen­sioner:

6000

2361 Ränteinkomster på medel avsal­ta till folkpensionering 2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor   på   beredskapslagring

och förrådsanläggningar                                   800000


 


Prop. 1987/88: 100

1988/89                                                                              Tusental kr.

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån Ull per­
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m.
                                                                        136

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslån          1 000

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv   150

2385  Ränteinkomster på lån för stu-dentkåriokaler        130

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler   10500

2389 Ränteinkomster på lån för in­
ventarier i vissa specialbostäder
                            280

2391   Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering                                                      2000

2392  Räntor på intressemedel                                                             25 000

2394 Övriga ränteinkomster                                                                100000

2396 Ränteinkomster på det av bygg­
nadsstyrelsen förvaltade kapita­
let
                                                                    1450000            1589196          10491021

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier                              534425________ 534425                534425

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter                                          575000

2517 Trafiksäkerhelsavgift                                          52940

2522  Avgifter för granskning av fil­mer och videogram 3 700

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet    1470

 

2527   Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 1

2528   Avgifter vid bergsstalen                                       3 020

2529   Avgifter vid patent- och registreringsväsendel  83150

 

2531  Avgifter för registrering i för­enings-m.fl. register         27300

2532  Utsökningsavgifter                                             93 800

2533  Avgifter vid statens planverk                                 580

2534  Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon                                 140000

2535  Avgifter för statliga garantier                           133 395

2536  Lotteriavgifter                                                      3 200


 


Prop. 1987/88: 100

 

1988/89

Tusental kr.

 

 

2537 Miljöskyddsavgifl

25 000

 

 

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

 

 

 

del och handelsgödsel

101 500

 

 

2539 Täktavgift

10500

 

 

2541 Avgifter vid tullverket

96000

 

 

2542 Patientavgifter vid landläkarut-

 

 

 

bildningen

11600

 

 

2543 Skatteutjämningsavgifl

4224000

 

 

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

 

 

 

belsändningar

8 597

 

 

2545 Närradioavgifter

2700

 

 

2546 Avgifter vid registrering av fri-

 

 

 

tidsbåtar

24 000

5621453

5621453

2600 Försäljningsinkomster:

 

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

159200

 

 

2612 Inkomster vid  statens rättske-

 

 

 

miska laboratorium

9 380

 

 

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

 

 

 

betet

300

 

 

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

 

 

 

keringsavgifter

51000

 

 

2625 Utförsäljning av  beredskapsla-

 

 

 

ger

1034000

1253880

1253880

2700 Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifler

270300

 

 

2712 Bölesmedel

183 300

 

 

2713 Vatlenföroreningsavgift

100

453 700

453700

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens

verksamhet                                                    400000________ 400000________ 400000

Summa inkomster av statens verksamhet   30866178

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maski­ner


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


3116 Statens     vattenfallsverks     in­komster av försålda fastigheter och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121        Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122  Vägverkels inkomster av försål­da byggnader och maskiner

 

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m.m.

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311        Inkomster av statens gruvegen­dom

3312  Övriga inkomster av försåld egendom


30000

400 3500

100 5000

2150

22000


30000

9000

2150

22000


39000

2150

22000


Summa inkomster av försåld egendom   63150


4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliserings­
lån
                                                                                      210000
4120 Återbetalning av jordbrukslån:

'[ll Återbetalning.av statens avdik-

200

13 737

ningslån
4123 Återbetalning av lån till fiskeri­
näringen
                                                         ___

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vallenkraftslån                            254

4132   Återbetalning av luftfartslån                                  188

4133   Återbetalning av statens lån till

den mindre skeppsfarten                                     15 301

4135   Återbetalning av skogsväglån                                    82

4136   Återbetalning av övriga närings­lån. Kammarkollegiet 120000


210000

13 937


10


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


411662


1900 50000

187725

4137         Återbetalning av övriga närings­lån, Lanlbruksstyrelsen

4138         Återbetalning av tidigare infri­ade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

3000000

600

3000600         3000600

4211        Återbetalning av lån till egna­hem

4212        Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213        Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214        Återbetalning av övriga bo­stadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

30

4311        Återbetalning av statens lån för universitetsstudier och garan­tilån för studerande

4312        Återbetalning av allmänna stu-

 

dielån

7000

 

4313 Återbetalning av studiemedel

1377000   .

1384030

4400 Återbetalning av energisparlån:

 

 

4411 Återbetalning av energispariån

300000

300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

 

 

4511 Återbetalning av lån Ull perso-

 

 

nal   inom   utrikesförvaltningen

 

 

m. m.

1250

 

4513 Återbetalning av lån för kom-

 

 

munala markförvärv

 

4514 Återbetalning av lån för student-

 

 

kårlokaler

170

 

4515 Återbetalning av lån för allmän-

 

 

na samlingslokaler

6000

 

4516 Återbetalning av utgivna start-

 

 

lån och bidrag

15000

 

4517 Återbetalning från Porlugalfon-

 

 

den

-

 

4518 Återbetalning av  krediter från

 

 

utlandet

-

 

4519 Återbetalning av statens bosätt-

 

 

ningslån

5000

 


11


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


4521 Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4525   Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526   Återbetalning av övriga lån


2000

35 250 48000

112670

112670

Summa återbetalning av lån   5 208 962


 


Summa kalkylmässiga inkomster   3874 080 STATSBUDGETENS TQTALAINKOMSTER   341 442587

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5115  Affärsverket FFVs avskrivning­ar

5116  Statens     vF.tlenfallsverks    av­skrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasUgheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndighelers      m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

5143  Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144  Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter:

5311     Avgifter för företagshälsovård


127800 2450000

215 300

2577800 215300

123500

123 500

196300

271750 55 030

523080

3 439680

381000

381000

381000

53 400 '

53400

53400


12


 


Specifikation av utgiftsanslagen                                  Prop. 1987/88: loo

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A    ,Kungl. hovstaten

1    Hans Maj:l Konungens och det Kungl. Husels hov­
hållning
                                                                                                                                     15 150000

B     Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader,/ö/-.j/«5fl/75/«,

2      Kungl. husgerådskammaren, förslagsanslag


 

 

15150000

 

18800000

 

5 607000

 

24407000

Summa kr.

39 557000


13


 


Il


Justitiedepartementet Justitiedepartementet m. m.

Statsrådsberedningen,/örs/agso«5/og Justitiedepartementet,/öw/flgifl/Ji/ö Utredningar m.m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag Framtidsstudier, långsiktig analys m. m., reservationsan­slag


Prop. 1987/88: 100

19994000

37916000

26130000

1600000

810000

10 300000

96 750000


 


B     Polisväsendet

1     Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag

2     Polisverksamheten rörande broll mot rikets säkerhet m. m. förslagsanslag

3     Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag

4     Lokala polisorganisationen,/ö«/flgMn,r/«g

5     Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

6    Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag
1   Gemensam konlorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag 8    T>i\erse utgifter, förslagsanslag


546749000

211469000

24 544000

5 358416000

160858000

116486000

1000

____ 6000000

6424523000


C    Åklagarväsendet


1      Riksåklagaren, ramanslag

2      Åklagarmyndigheterna, ramanslag


14303 000 324985000 339288000


 


D    Domstolsväsendet m. m.

1      Domstolsverket, förslagsanslag

2      Allmånna domstolarna, förslagsanslag

3      Allmänna förvaltningsdomstolarna,/örj'/ag5a/7,?/flg

4      Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslags­anslag

5      Försåkringsdomstolarna, förslagsanslag

6      Utrustning till domstolar m, m,, reservationsanslag


49024 000

1 140 324 000

370686000

43 528000 54 874000

___ 14910000

1673346000


14


 


Prop. 1987/88: 100


E     Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag

2      Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag

3      Frivården,förslagsanslag

4      Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag.

5 '  Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations-

anslag

6    Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag


.    84 256000

1660718000

243 748000

11300000

3 350000

16085000

2019457000


 


F    Rättshjälp m.m.

1      Rältshjälpskoslnader,/öri/ag5a«5/flg

2      Råttshjålpsnåmnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet,/örä/ögan/flg

4            Driflbidrag, förslagsanslag

 

5      Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6      Diverse kostnader för råttsvåsendet, förslagsanslag


1000 2405000


265 600000 9766000

2406000

58500000

11000000

347272 000


 


G    Övriga myndigheter

1      Justitiekanslern, förslagsanslag

2      Dalainspektionen,/ör/agäflnÄ/og Brottsförebyggande rådet:

 

3            Förvaltningskostnader,/ö/-j/flgsani/ag

4            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5    Bokföringsnämnden,/o/-5/ag5a«5/ag
Brottsskadenämnden:

6        Förvaltningskostnader, förslagsanslag

1       Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag

H     Diverse

1     Svensk författningssamling,/('>r,Wag,ya/ii/ag

2     Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag

3     Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m,, förslagsanslag

4     Stöd till politiska partier, förslagsanslag

5     Allmånna val, förslagsanslag


 

 

3 675000

 

1000

7528000

 

3980000

11508000

 

2857000

3107000

 

7400000

10507000

 

28548000

 

7 260000

 

50000

 

2400000

 

110500000

 

108904000

 

229114000

Summa kr.

11158298000


15


 


111. Utrikesdepartementet                                                              P™P- '987/88: 100

A     Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen,/ör.v/«g,vc(/7A7«g                                                                              1053 983000

2      Utlandsljänstemännens representation,

reservationsanslag                                                                                                                       16 400 000

3    Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag                                                                                                     12 868000

4      Kursdifferenser, förslagsanslag                                                                                                          1000

5      Olönade konsuler, förslagsanslag                                                                                               10759000

6      Särskilda förhandlingar med annan stal eller inom

internationell organisation,/örv/c;i'iY//;.s7«g                                                                              36684000

7      Nordiskt samarbete,/ori7(:;g.?rt/(.v/rtg                                                                                        1498000

8      Wissa nämnder m.m., förslagsanslag                                                                                              600000

9      Utredningar m.m., reservationsanslag                                                                                          4560000

 

10            Extra utgifter,/■<:'.vcnY(//«/7.vrtH,s/flg                                                                                       728000

11  Officiella besök m.m.,förslagsanslag                                                                                           8 171000

12            Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare

i utlandet m.m., jörslagsanslag                                                                                                     3740000

1149992000

B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1      Förenta Nationerna, förslagsanslag                                                                                            73841000

2      'Nordiska ministerrådet, förslagsanslag                                                                                    200000000

3      Europarådet, förslagsanslag                                                                                                       17 600000

4      Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD), förslag.uinslag                                                               .                            16000000

5    Europeiska frihandelssammanslulningen (EFTA),

jörslagsanslag                                                                                                                              16000000

6    Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbele m.m.,förslagsanslag                                                                                            7062000

7      Internationell råvarulagring,/«yi7«g.vc;/7i7«g                                                                              3000000

8      Övriga internationella organisationer m. m.,

,     jörslagsanslag                                                                                                                               1 335 000

334 838 000

C     Internationellt utvecklingssamarbete

1    Bidrag till internationella biståndsprogram,

reservationsanslag                                                                                                                 2 960000000

2      Utvecklingssamarbete genom SIDA,/•e'5É'n'«//««iY;77J-/«g                                                 5413787000

3      Andra biståndsprogram, reservationsanslag                                                                           1524199000

4      Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),

förslagsanslag                                                                                                                            211868000

5    Styrelsen för u-landsulbildning i Sandö (Sandö U-cenlrum),

förslagsanslag                                                                                                                              21214 000

6    Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),

förslagsanslag                                                                                                                              10334000

7      Nordiska afrikainstitutet, jörslagsanslag                                                                                      3 818000

8      Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt sam­arbete (BITS), jörslagsanslag             5 607000

9      Information, reservationsanslag                                                                                                  28606000

10179433000

16


 


Information om Sverige i uUandet, m. m.

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag

Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag

Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag


Prop, 1987/88: 100

47 540000

59966000

15 432000 4664000

127 602000


 


E    Utrikeshandel och exportfrämjande

1      Kommerskollegium, ramanslag

2      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

3      Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar, förslagsanslag

4      Krigsmalerielinspeklionen,/ör,s-/flg5a/7,?/flg

5      Inleramerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag

6      Imporlkontoret för u-landsprodukler, ramanslag


39313000 226834000

1000

1000

25 000000

1000

291150000


 


Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

Utredningar inom del nedrustnings- och säkerhetspolitiska området, reservationsanslag

Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK), förslagsanslag

Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m, m,, reservationsanslag Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-institut (SIPRI), reservationsanslag Forskningsverksamhet för mslningsbegränsning och nedrustning, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag


4 264000

1440000

20000000

16045000

21219000

2 091000 65059000

Summa kr,     12148 074 000


 


Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


17


IV. Försvarsdepartementet                                                             'P- 187/88:100

A     Försvarsdepartementet m. m.

1      Försvarsdepartementet,/öri/flgi077j/ag                                                                                    37490000

2      Utredningar m. m.,/c.?eri'ano77ifl775/flg                                                                                   3000000

3      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                 770 000

41260000

B     Arméförband

Arméförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/ör.f/flg.vwA/i/g                                                                7055000000

2      Anskaffning av materiel,/öri/ag.?07;,y/ö'                                                                              2 145 000000

3      Anskaffning av anläggningar,/ö;s/flgia/7.y/flg                                                                          135 000000

9335 000000

C     Marinförband

Marinförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/ö;-.s/c7gjfl«i/rtg                                                              2 200000000

2      Anskaffning av materiel,/(';r.?/rtg,5(77ii/flg                                                                          1743 000000

3      Anskaffning av anläggningar,/ö/i/flg5«77.?/ög                                                                         110000000

4053000000

D     Flygvapenförband

Flygvapenförband;

1      Ledning och förbands verksamhet,/<->r.v/((girt/7i/flg                                                          3407000000

2      Anskaffning av materiel,/ö/-.s/fl,(,'.vfl77,?/flg                                                                      5 241000000

3      Anskaffning av anläggningar, yo7-.s7f7g.?rt/i.v/c(g                                                               377 000000

9025 000000

E     Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/w-.?/«g5(r7/7i7r(g                                                             799000000

2      Anskaffning av materiel,yÖ7-i/«g5C)/7.?/ai'                                                                         207 500 000

3      Anskaffning av anläggningar,Ö7i7f(g.?o/7,s/flg                                                                       122000000

4      Forskning och utveckling.yo;-.v/c(i'iY77i5/rtg                                                                         87 000000

1215500000


 


Prop. 1987/88: 100

F     Gemensamma myndigheter m. m.

1      Försvarets civilförvaltning,/ör.j/rtgAY7«.s/flg                                                                        109480000

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ö;-.s/(7g5fl;7.v/<7g                                                                    32450000

3      Forlifikationsförvallningen,yÖ/'.s/flg5(777J/«g                                                                      184200000

4      Försvarets materielverk,/öri/flg.?fl«,?/(7g                                                                               761700000

5      Gemensam försvarsforskning./ö/i/agiY(;75/rtg                                                                        366580000

6      Anskaffning av anläggningar för försvarels

forskningsanstalt,/Öw/r7g5««5/c7g                                                                                         42 850000

7      Försvarets radioanstalt,/ö7-,?/«g.?«/7.s7flg                                                                           263 300000

8      Värnpliktsverket,/örj/rtg.vfl/7.Wflg                                                                                        119000000

9      Försvarets rationaliseringsinstitut,/öri/flg.jfl/7.?/rtg                                                                  22555000

 

10             Försvarshögskolan,/ör5/flgirt/7i/rtg                                                                                            5 220000

11  Militärhögskolan,/ö7-.?/rtg5('7;7.v/«g                                                                                       51150000

12  Försvarets förvallningsskola,_/Ö;-.s/flgi(7«5/rtg                                                                     13 120000

13  Försvarets läromedelscenlral,/ö/-i/f;gic;;75/ir7g                                                                                 1000

14             Krigsarkivet,/öM/flg.sY//7.j/flg                                                                                                   8940000

15  Statens försvarshistoriska museer,/öri/ng.?fl/;.s/«g                                                                   14870000

16             Frivilliga försvarsorganisationer m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                           103600000

17             Försvarels datacentral,/ori/flgifl/7J-/flg                                                                                             1000

18  Kustbevakningen,förslagsanslag                                                                                             197700000

19  Anskaffning av materiel till kustbevakningen,/ö;-.?/(7gj-fl77-

slag                                                                                                                                            40000000

20    Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret,/ö/-5/rtgi-

anslag                                                                                                                                        16270000

21  Reserv för det militära försvaret                                                                                           165 513 000

22             Reglering av prisstegringar för del militära

försvaret, förslagsanslag                                                                                                        1600000000

4118500000

G    Civil ledning och samordning

1    Överstyrelsen för civil beredskap:

Förvaltningskostnader,/();\?/rtg.vrt;(.s7flg                                                                               44 900000

2      Civil ledning och samordning, reservationsanslag                                                                     60000000

3      Civilbefälhavarna,yö7-j-/rtg.vfl;i5/flg                                                                                       24000000

4      Signalskydd, 7-É'.?é'/iY7//o/7.vfl/75/«g                                                                                                    4180000

5      Vissa leleanordningar. reservationsanslag                                                                                  12 110000

145 190 000

H    Befolkningsskydd och fredsräddningstjänst

1    Befolkningsskydd och räddningstjänst.

förslagsanslag                                                                                                                           588500000

2    Anläggningar för fredsorganisationen,

förslagsanslag                                                                                                                             21200000

3      Skyddsrum,.förslagsanslag                                                                                                      489300000

4      Identitetsbrickor, förslagsanslag                                                                                                   935000

5      Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m., förslagsanslag                                                                                                        ________ 4000

1099 939000

19


 


Prop. 1987/88: 100

I      Psykologiskt försvar

I    Styrelsen för psykologiskt försvar,/öf,s/«gs«7iitag                                                                   8000000

8000000

.1     Övrig varuförsörjning

1      Drift av beredskapslager,/ör5/rtg,srt/7i/«g                                                                             241454000

2      Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag                                                                                                                    83 508000

3    Täckande av förluster till följd av statliga

beredskapsgarantier m. m., jörslagsanslag                                                                                         1 000

324 963000

K    Övriga ändamål

1    Försvarets forskningsanstalt: Intäklsfinansierad

uppdragsverksamhet,/ö7-i7flgii:7/7.?/flg                                                                                            1000

2      Flygtekniska försöksanstalten,/ö;-i/flgifl/7.?/f/g                                                                           8837000

3      Beredskapsslyrka för FN-ljänsl,/ö7-.s/flgifl/7i/ng                                                                      34200000

4      FN-styrkors verksamhet utomlands,/öcf/flgjfloi/wg                 •                  '                          205 120000

5      Övervakningskonlingenlen i Korea,yö/-.s7c7,£,'5rt/7i/(7g                                                          3 500000

6      Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål,

reservationsanslag                                                                                                                        9400000

7      Nämnden för vapenfriutbildning,/ö/-.s/flgi«/ii/flg                                                                        5830000

8      Vapenfria ljänslepliktiga,/ö«/«gM/75/c(g                                                                                122 320000

9      Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/Ö7-.v/flg.sfl/7i/flg                                                    ' 8040000

397 248000

Summa kr.    29763600 000

20


 


v. Socialdepartementet

A    Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m.m., reservationsanslag

3      Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet, reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5 ' Särskilda medel för bekämpningen av

AIDS, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

29089000 27720000

38 385000 I 880000

80000000

177 074000


 


B     Administration av socialförsäkring m. m.

1      Riksförsäkringsverket,/dri/agi-fl77,s/flg

2      Allmänna försäkringskassor,/dr5/ag5fl/7.?/ag


355 756000 461641000 817397 000


 


D

I

2 3


Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

Bidrag till föräldraförsäkringen,/öri-/agia«5/ag

Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

Bidragsförskott, förslagsanslag

Barnpensioner, förslagsanslag

Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukförsåkringen, förslagsanslag

Folkpensioner, förslagsanslag

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,/ör-

slagsanslag

Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag


10140000000

1286000000

603000000

1900000000

216000000

5 700000

14150700000

6767000000

52810000000

1230000000

2 500000

60809500000


 


E     Hälso- och sjukvård m. m.

1     Socialstyrelsen,/öw/flgians/ag

2     Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3     Statens rältskemiska laboratorium, förslagsanslag

4     Statens rättsläkarstaUoner,/c>r.v/ag.?a/7i7og

5     Rättspsykialriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6    Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag
1   Statens giflinformationscentral,/ö/-5/agia/75/ag

8     Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/örj-/flgjo/7,y/ag

9     WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag


170613 000

1000

24 590000

26933 000

90439000

* 20506000

1000

5 990000

1863000


 


Beräknat belopp


21


 


Prop, 1987/88: 100


10    Statens institut för psykosocial miljömedicin,
förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11   Uppdragsverksamhet,/dw/ögirtrti/ag

12                         Centrallaboratorieuppgifter,/ör.j/flgia/75/ag

13                         Försvarsmedicinsk verksamhet,/öri'/ag5ö«5/flg

14                         Utrustning, reservationsanslag

 

15           Bidrag till hälsoupplysning, reservationsanslag

16           Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

17           Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

18           Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

19           Specialistutbildning av läkare m. m., reservationsanslag

20     Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

21           Driftkostnader för beredskapslagring m.m., förslagsanslag

22           Invesleringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m. m. förslagsanslag

F     Omsorg om barn och ungdom

1     Bidrag till kommunal barnomsorg,/örs/agiö/z/og

2     Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag

3     Barnmiljörådet, förslagsanslag

4     Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

G    Omsorg om äldre och handikappade

1     Bidrag till social hemhjålp, förslagsanslag

2     Bidrag till färdtjänst,/öw/flgj-a«i/ag

3     Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., förslagsanslag

4     Styrelsen för vårdartjänst,/ö«/ag,ja/z5/ag

5     Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6     Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför-sandelser, förslagsanslag

1   Kostnader för viss verksamhet för handikappade förslagsanslag

8      Statens hundskola, förslagsanslag

9      Statens handikappråd, förslagsanslag

10    Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag


3 380000

 

1000

 

22 306000

 

4186000

 

2 190000

28683000

 

3000000

 

26980000

 

16575000

 

4552182000

 

34547000

 

52965000

 

55035000

 

134500000

 

5248783000

 

9795000000

 

30300000

 

3 754000

 

3 961000

 

9833015 000

 

2723 540000

 

497000000

 

35 576000

 

30707 000

 

27269000

 

42644000

 

34169000

 

* 2600000

 

3 968000

 

62134000

 

3459607000


 


* Beräknat belopp


22


 


Prop. 1987/88: 100

H    Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1    Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                       7513 000

2      Bidrag Ull missbmkarvård m. m.,/öri/ag5an.s/ag                                                                     810000000

3      Bidrag till organisationer, re.?erva?/on,ja«s/ag                                                                           49534000

4      Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag                                                                                                                    29 369 000

896416000

I      Internationell samverkan

1    Bidrag till väridshälsoorganisalionen saml internationellt

socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag                                                                          27498000

2    Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                                                                                                      1010000

__________________ 28508000

Summa kr.       95421000000

Beräknat belopp

23


 


VI. Kommunikationsdepartementet A     Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet,/ö/-5/agja/7i/flg

2      Utredningar m.m., reservationsanslag

3      Extrautgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

20400000

4 800000

600000

25800000


 


B     Vägväsende

1      Vägverket: Ämbelsverksuppgifter m. m., förslagsanslag

2      Drift av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och galor, reservationsanslag

5      Bidrag Ull byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag Ull drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

1   Tjänster Ull utomstående,/öri/agi-a«j-/flg

8      Vägverket: Försvarsuppgifler, reservationsanslag

9      Vägverket: Särskilda bärighelshöjande åtgärder, reservationsanslag


10700000

*  4 543760000

*  1020000000

 

*  663718000

*  370000000

*  407 800000

35400000 38 325 000

* 575000000
7664703000


 


D


Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration, förslagsanslag Fordon och körkort, förslagsanslag Bil- och körkorlsregister m, m., förslagsanslag

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande

SJ-koncernen

Investeringar i järnvägens infrastruktur,

reservationsanslag

Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster, reservationsanslag

Försvarsinvesteringar i järnvägar,

reservationsanslag

Särskilda investeringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag


* 26 151 000 1000 1000


26153000

* 29100000 55253000

* 760000000
* 1364000000

20800000

*  100000000
2244800000


 


Beräknat belopp


24


 


E    Sjöfart

Sjöfartsverket 1    Ersättning tUl sjöfartsverket för vissa tjänster, förslagsanslag

Fritidsbåtsregister, förslagsanslag Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

Övriga sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstall

Handelsflottans kultur- och frAidsrkd, förslagsanslag

Ersättning UU viss kanallrafik m, m., förslagsanslag

Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

F     Luftfart

Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland, förslagsanslag

Bidrag till kommunala flygplatser m, m,,

reservationsanslag

Civil Irafikflygamlbildning, reservationsanslag

Statens haverikommission


Prop. 1987/88: 100

101471000 13000000 37000000

1000

1000

51500000

25000000

227 973000

25 100000

14500000

* 15 000000

43600000

1000

98201000


 


G    Postväsende

1      Ersättning Ull postverket för befordran av ijänste-försändelser, förslagsanslag

2      Ersättning Ull postverket för lidningsdistribution


595 830000

24000000

619830000


 


H    Kollektivtrafik m. m.

1      Transportrådet,/örÄ/ag5a«j/ag

2      Transportstöd för Nortland m. m., förslagsanslag

3      Riksfärdtjänsl,/örs/ögxon/ag

4      Ersättning till lokal och regional kollekliv person­trafik, förslagsanslag

5      Kostnader för visst värderingsförfarande,/öri/agion/ag


19225 000

257300000

62 400 000

49000000

1000

387926000


 


Transportforskning

Statens väg- och trafikinstitui,/örs/flg5ani/ag

Bidrag Ull statens väg- och trafikinstitut,

reservationsanslag

Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning,

reservationsanslag

Transportforskningsberedningen, reservationsanslag


1000

40700000

500000 35830000 77031000


 


* Beräknat belopp


25


 


Prop.    1987/88: 100

J      Övriga ändamål

1    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

förslagsanslag                                                                                                  1000

2    Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska       -

institut, reservationsanslag                                                                          117686000

3    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning, reservationsanslag                                                                      33 900000

4      Statens geotekniska institut,/ör,j/flg5ani/flg                                                            1000

5      Bidrag UU statens geolekniska insUtul, re.ye/vflfio/75ani/ag .                             11152000

6      Viss internalioneU verksamhet,/ör5/og5fl«i/ag                                                   2815000

_____________ 165555000

Summa kr,    11567 072000

26


 


VII. Finansdepartementet A    Finansdepartementet m. m.

1      Finansdepartementet, förslagsanslag

2      Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

61788000 3030000

29000000 1200000

95018000


 


B     Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

1     Riksskatteverket,/ör5/flgiö«Ä/flg

2     Regional och lokal skalleförvaltning, förslagsanslag

3     Kronofogdemyndigheterna,/ör5/ag5anÄ/ag

4     Stämpelomkoslnader, förslagsanslag

5     Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

6     Ersättning Ull postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag


608200000

2139829000

610412000

2 556000

110900000

49345000 3521242000


 


C    Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen,/dri/agioni/ag

2      Näringsfrihelsombudsmannen,/dr5/agiani/flg

3      Statens pris- och kartellnåmnd, förslagsanslag

4      Konsumentverket, förslagsanslag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/dri/ogiflni/ag


2818000

7 672000

40764000

55 654000

9477000

116385000


 


D    Vissa centrala myndigheter m. m.

1      Byggnadsstyrelsen,/öri/ag.?an,y/ag

2      Investeringar m. m., reservationsanslag

3      Inredning och utrustning, reservationsanslag Tullverket:

 

4           Förvaltningskostnader,/drs/ag.sQAZi/flg

5           Drift och underhåll av teknisk materiel m, m., förslagsanslag

6           Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

 

7      Konjunkturinstitutet,/dw/ag5a/!.s/flg

8      Statens förhandlingsnämnd,/dw/ogiawi/ag

9      Bankinspektionen, reservationsanslag

 

10             Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

11  Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag


793 483 000

17757000 4800000


1000

800000000

25 000000

816040000

16987000

4480000

1000

1000

32545 000

1695055000


27


 


Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag Ull kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag lUl kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen,/dr/agäani/ag

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av

kommunala gmndbeskatlningen, /d«/ag,ya/7,y/ag

F     Övriga ändamål

1

Bidrag till vissa internationella byråer och orga­nisaUoner m. m.,/dr,j/flg5ani/ag Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

Bidrag till vissa investeringar,/dri/agian/ag Exportkreditbidrag,/dw/agia«,y/flg Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m., förslagsanslag


Prop. 1987/88: 100

14511000000

879172000

450000000 15840172000

250000

16700000 1000 1000

1000

2 163000

16640000

2 589000000

___________ 2624756000

Summa kr.    23892628000


28


 


VIII. Utbildningsdepartementet A    Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet,/d/j/ag.vawi/flg

2      Utredningar m. m,, reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

36995000

16613000

951000

54559000


 


B     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1     Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2     Länsskolnämnderna,/dri/og5ö775/ag

3     Stöd för utveckling av skolväsendel, reservationsanslag

4     Statens institut för läromedel, förslagsanslag

5     Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m, m., reservationsanslag

6     Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor

7      Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol­väsendet, reservationsanslag

8      Fortbildning m.m., reservationsanslag

9      Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag

10

Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet, förslagsanslag Särskilda insatser inom skolområdet

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

12 13

14

15 16

17

Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanstag

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag

Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m. m.:

Utbildningskostnader,/d/-ä/agiYi7Z5/flg

Utrustning m. m., reservationsanslag Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag

18     Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,
jörslagsanslag

Gymnasiala skolor m.m.

19            Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag

20            Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings­ansvar för ungdom under 18 år m, m., förslagsanslag

21            Bidrag Ull driften av fristående skolor på gymnasial nivå, förslagsanslag


213 212000 7 275000


133 611000

147986000

49188000

20225000

10292000 4411000

30755 000 66656000

16495000

26900000 311726000

16005400000

42249000 16871000

220487000

577 335000

1000

5247573 000

266012000

92 835 000


29


 


Prop. 1987/88: 100

Investeringsbidrag                                                                                                            .,

22    Bidrag Ull utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  112 684 000

23399692 000

C     Vuxenutbildning

1    Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag                                                                                                                        1 101 807 000

Statens skolor för vuxna:

2             Utbildningskostnader,/d7-.v/(7g,?fl/7i7rtg                                              20351000

3             Xirtrvisningsmaterial m.m., reservationsanslag                             _____ 4855 000           25 206000

4- Bidrag Ull studieförbunden m. m., jörslagsanslag                                                                  1 041 366000

5    Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.,

-       förslagsanslag                                                                                                                           282094 000

6    Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                          542 819 000

7      Bidrag till viss central kursverksamhet                                                                                    38 246000

8      Bidrag till konlaktlolkulbildning,/d/-5/«gifl«i/ag                                                                         3 087 000

3034625000

D    Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1      Universitets-och högskoleämbetet,/dr.?/ag,?7/75/flg                                                              102488000

2      Regionstyrelserna för högskolan,/d/ä/«g,y(7n,?/og                                                                            1000

3      Redovisningscentralerna vid universiteten, förslagsanslag                                                                1000

4      Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag                                                                                                                 1 000

5    Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag                                                                                                                        1459060000

6      Vissa tandvårdskostnader, ;Y'ie7-vY7//o/7iYj/75/ag                                                                92 353000

7      Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                     13 142 000

Grundläggande högskoleutbildning

8      Utbildning för lekniska yrken, reservationsanslag                                                                 927 503000

9      Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken, reservationsanslag                                                                                          ?ill 253 000

10             Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag                                                                       430321000

11  Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag                                                        812 865 000

12             Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag                                                                                                                  244 051 000

13     Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag                                                                                                                  486320000

14    Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  200 817 000

30


 


Prop. 1987/88: 100

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m.

15    Forskningsanknytning av gmndläggande högskole­
utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete,

reservationsanslag                                                                                                                    23 571 000

16             Humanistiska fakulteterna, re,je/-va/7'o/7ia77i/flg                                                                   254568000

17             Teologiska fakulteterna, reservatiotisanslag                                                                              21316000

18             Juridiska fakulteterna, reie/-va//o/7ifl«5/ag                                                                               25 278000

19             Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  307 372 000

20      Medicinska fakulteterna, reservationsanslag                                                                           609477000

21             Odonlologiska fakulteterna,/■e,?e/va//o/75fl/7i/ag                                                                     67337000

22             Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag                                                                           23 304000

23             Matematisk-naiurvetenskapliga fakulteterna,

reservationsanslag                                                                                                                  587 762 000

24      Tekniska fakulteterna, reäervfl//o/7ia«5/ag                                                                             582 846000

25             Temaorienterad forskning, reiervar/onifln/ag                                                                             24940000

26             Kungl.biblioteket, reiervar/on.san.y/og                                                                                      55917000

27             Samordning m. m. inom biblioteksområdet,

reservationsanslag                                                                                                                      9 964 000

28    Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,

reservationsanslag                                                                                                                    28 798 000

Övriga forskningsfrågor

29             Forskningsrädsnämnden, reservationsanslag                                                                            50984 000

30             HumanisUsk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag                                                                                                                    112 618000

31             Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag                                                                     234861 000

32             Naturvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag                                                                                                                 322 123 000

33             Polarforskning, ;Y'i(?nY7?/(;/;.so/7.s7ag                                                                                    11764 000

34             Rymdforskning, reservationsanslag                                                                                          25 470000

35             Europeisk forskningssamverkan,/d/-.v/«gi«77i7«g                                                                 248081 000

36             Manne Siegbahn institutet för fysik, reservationsanslag                                                          15 356000

37             Institutet för rymdfysik, reservationsanslag                                                                            21673 000

38             Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag                                                       15765000

39             Driftersätlning enligt läkamlbildningsavtal m. m.,förslags-

anslag                                                                                                                                       970500000

9797 821000

31


 


E     Studiestöd m. m.

1     Centrala sludiestödsnämnden m. m., ramanslag

2     Ersättning tUl vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocial! stöd, förslagsanslag

3     Studiehjälp m.m.,/dri/ag5a«j-/ag

4     Studiemedel m. m.,/dr5/ag5ani/ag

5     Wuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag

6     Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

7     Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti,/dr/agiöni/ag

8     Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag


Prop. 1987/88:100

91394000

16705000

.   2024745 000

* 4517900000

1 109500000

138970000

30000

97578000

7996822000


 


10 11

12

13 14 15 16

17

18 19


Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m.m.

Stålens kulturråd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

m.m., reservationsanslag

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m.

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.. förslagsanslag Ersättning till rätlighetshavare på musikområdet

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

Bidrag till Operan, reservationsanslag

Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska

rikskonserler, förslagsanslag

Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

Bidrag till regional musikverksamhel,/dr,y/flgifl/7.s7flg

Bidrag Ull regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstilutioner,/d/-.?/og5o«i/flg

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper,

reservationsanslag

Bidrag till Musikaliska akademien

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet,

reservationsanslag


16838000

14740000

18587000 2631000

33 169000

17397000

7 275 000

50677 000 3 000000

150961000 163 511000

1000

89605 000

48701000

167250000

262270000

37675000 2 017000

9329000


 


Beräknat belopp


32


 


Prop. 1987/88: 100

Bibliotek

20              Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag                                                                             14092000

21              Bidrag till regional biblioteksverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                           24 233 000

Bild och form

22              Statens konstråd,/d/-5/agifl/7,y/ag                                                                                             3232000

23              Förvärv av konst för statens byggnader m.m.,

reservationsanslag                                                                                                                   26520000

24              Bidrag UU Akademien för de fria konsterna                                                                             1330000

25              Vissa bidrag Ull bild och form,

reservationsanslag                                                                                                                     8 783 000

Arkiv

26              Riksarkivet och landsarkiven,/dri/agirt«i/og                                                                            87335000

27              Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag                                                                                                                            17602000

28              Svenskt biografiskt lexikon,/d«/rtg5M775/ög                                                                           2455000

29      Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m.m., reservationsanslag                                                                                              3814 000

30     Bidrag till vissa arkiv                                                                                                                 3 022 000

Kulturminnesvård

31     Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag                                                                                                                        * 51 120000

32              Kulturminnesvård, reservationsanslag                                                                                 * 25 958000

33              Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                                    1000

Museer och utställningar

34              Statens historiska museer,/dri/flg50/7.T/ag                                                                             40401000

35              Statens konstmuseer,/öri/agiö/(5/ag                                                                                         51242000

36              Utställningar av svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                          -           1171000

37     Livruslkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet, förslagsanslag                                                                                                             15932000

38              Naturhistoriska riksmuseet,/drj-/flg5a/7,j/ag                                                                           43 682000

39      Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag                                                                                                                            17907000

40    Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader

m.m., reservationsanslag                                                                                                                   1000

41              Etnografiska museet,/d«/flgia«5/ng                                                                                           14 825000

42      Arkitekturmuseet,/dr.?/agifl/75/ag                                                                                              2 582000

43              Statens musiksamlingar,/d/-5/agsa/75/ag                                                                                   14595 000

44      Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar

och samlingar m. m., reservationsanslag                                                                                  13 442000

45              Bidrag till Nordiska museet,/öri/agMAii/ag                                                                              42714000

46      Bidrag till Sveriges Tekniska museum,/d7-5/agia«,?/ag                                                             10908000

47              Bidrag till Skansen,/dr.?/flgM77.v/og                                                                                       12538000

* Beräknat belopp                                                                                                                                         33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100


Prop. 1987/88: 100


48      Bidrag Ull vissa museer

49      Bidrag till regionala museer,/dr5/ag5a«5/ag

50      Riksutställningar, reservationsanslag

51              Inköp av vissa kuUurföremål,/dw/ag5a«5/ag

Forskning

52     Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur­
området, reservationsanslag


16371000

40832000

22125 000

100000

4666000 1731165000


 


4537000

44870000

8084000


G    Massmedier m. m.

Film m.m.

1      Statens biografbyrå, förslagsanslag

2      Filmslöd, reservationsanslag

3      Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

 

4            Förvaltningskostnader,/d«/ag5öni/ag

5            Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag .

Dagspress och tidskrifter

6      Presstödsnämnden,/drÄ/ag5an,y/ag

7      Stöd till dagspressen,/dr5/agia/75/ag

8      Lån till dagspressen, reservationsanslag

9      Stöd Ull kulturtidskrifter, reservationsanslag

 

10          Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

11  Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation, reservationsanslag

Litteratur

12          Litteraturstöd, reservationsanslag

13  Kreditgarantier tUl bokförlag,/d/-5/(2gia775/ag

14          Slöd till bokhandel, reservationsanslag

15          Dislributionsstöd Ull fackbokhandel m. m., förslagsanslag

16          Lån för investeringar i bokhandel m. m., reservationsanslag Talboks-och punktskriflsbibliotekel:

 

17                         Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18                         ProdukUonskostnader, reservationsanslag

19    Bidrag UU Svenska språknämnden,/dr5/flg.?fl«5/ag


10382000

9974000 408000

 

2594000

 

459950000

 

87500000

 

18670000

 

* 12903 000

 

5 708000

 

31486000

 

1000

 

2705000

 

2 792000

 

2250000

16028000

 

33936000

49964000

1772000


 


* Beräknat belopp


34


 


Prop. 1987/88: 100


Radio och television Sveriges Radio m. m.

Kabelnämnden:

20            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

21                          Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

 

22              Närradionämnden,/dri/ag5an5/flg

23              Sändningar av finländska televisionsprogram, reservationsanslag

H    Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

förslagsanslag

Bidrag till internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag

Bidrag till svenska institut i uUandet

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag

I      Lokalförsörjning m. m.

1   Ulmslningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag

2  Inredning och utmstning av lokaler vid högskole-
'■   enheterna m. m., reservationsanslag


2491000 1000000

3491000 2 599000

1400000

753658000

8873 000

16015000

871000 3 552000

7272000 36583000

10436000

385000000 395436000

Summa kr.    47 200 361000


35


 


IX


Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet ni. m.

Jordbruksdepartementet,/drä/agia/7i/flg Lantbruksråd,/dri7ag«;/(5/flg Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

19557000

4512000

2800000

700000

27569000


 


B     Jordbrukets rationalisering m. m.

1     Lanlbmksstyrelsen, ramanslag

2     Lantbruksnämnderna, ramanslag

3     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4     Markförvärv för jordbmkets rationalisering, reservationsanslag

5     Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

6     Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

7     Stöd Ull innehavare av gällägenheter m. m., reservationsanslag

 

8      Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, reserva­tionsanslag

9      Främjande av rennäringen, reservationsanslag

10   Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag


62102000 236665000

40000000 1000

20000000

7900000

1700000

80000000

25 369000

1000

473738000


 


C    Jordbruksprisreglering

: 1    Statens jordbruksnämnd,/dr,s/«g5a/7i/ag

2     Lantbruksekonomiska samarbetsnåmnden, förslagsanslag

3     Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område, förslagsanslag

4     Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5     Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag

6     Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7     Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8     Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag


28097000 2681000

2191671000

8 300000

143669000

525 000000

1000

800000 2900219000


36


 


Prop. 1987/88: 100


D Skogsbruk

1      Skogsstyrelsen,/dri/ag5a«s/flg

2      Skogsvårdsslyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsstyrelserna:

 

3            Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

4            Frö- och plant verksamhet,/dri/agiani/ag

5            Investeringar, reservationsanslag

6    Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag

1   Slöd till byggande av skogsvägar,/dri/agsa/7ä/flg

8      Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag

9      Bidrag till Irygghetsförsäkring för skogsbrukare, reservationsanslag

E     Fiske

1     Fiskerislyrelsen,/dri7ag,yo/7.s/ag

2     Fiskenämnderna, förslagsanslag

3     Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

4     Bidrag till fiskehamnar m, m., förslagsanslag

5     Isbrytarhjälp ål fiskarbefolkningen,/d;i/c;giC7/7s/ag

6     Bidrag till fiskels rationalisering m. m., förslagsanslag

7     Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag

8     Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske,/d7',s/ag,srt/7,y/flg

9 Prisreglerande åtgärder på fiskets område,
. förslagsanslag

10          Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag

11  Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

F     Livsmedelskontroll m. m.

1     Statens livsmedelsverk, förslagsanslag

2     Täckande av vissa kostnader för kötlbesiklning m. m., förslagsanslag

3     Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags­verksamhet, förslagsanslag

4     Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6     Bidrag till stålens ulsädeskonlroll, reservationsanslag


 

 

34 101 000

 

1000

180693000

 

1000

 

33 815000

214 509000

 

270000000

 

50000000

 

12900000

 

20000000

 

601511000

 

39147000

 

9583000

 

2263 000

 

4424 000

 

1000

 

9000000

 

50000000

 

1000

 

1000

 

3 000000

 

5 119000

 

122539000

 

67030000

 

1000

 

1000

 

52948000

 

1000

 

2 197000


37


 


Prop. 1987/88: 100


7     Bekämpande av växlsjukdomar och smittsamma husdjurs­sjukdomar,/dw/ag5on5/flg

8     Lanlbmkskemisk laboralorieverksamhet, reservationsanslag

9     Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

10          Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

11  Statens växlsorlnämnd,/dM/flgia/7,y/flg

12          Lanlbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet,/dr5/flg5a«i/ag

13  Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

14          Bidrag till avlägset boende djurägare för velerinärvård, förslagsanslag

15          Bidrag Ull djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag


 

7 250000

6026000

1000

5 718000

339000

1000

6193 000

2000000

* 2736000

152442000


G    Utbildning och forskning

1      Sveriges lantbruksuniversitet, ;-e5e/-vaf/o/7i-rt/7,y/flg                                                           482817000

2      Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks­universitet,/drx/flg5a/7i/ag                                 236967000

3      Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag                                                                         15400000

4'  Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag                                                        119727000

5      Slöd Ull kollekUv forskning, reie/-va//onj-on.?/ag                                                                    25 500000

6      Bidrag Ull växtförädling, reierva/ZofliflWi/ag                                                                            23000000

7      Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,

förslagsanslag                                                                                                                   ______ 659 000

904070000

H    Ungdomsfrågor m. m.

1      Statens ungdomsråd,/dr5/agso«j/ag                                                                                             4132000

2      Bidrag Ull ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet m. m., reservationsanslag                                                                                     62 196000

3      Bidrag UU ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet,/dr/flg5an5/ag                                101600000

4      Stöd till internationellt ungdomsarbete, reservationsanslag                                                       1 200000

5      Lolterinämnden,/dM/ag,$an5/ag                                                                                                  1411000

170539000

I      Idrott, rekreation och turism

1      Stöd till idrotten, reservationsanslag                                                                                       256034000

2      Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag                                                                 108542000

364576000

* Beräknat belopp                                                                                                                                         38


 


Prop. 1987/88: 100

J     Diverse

1    Bidrag till vissa internaUonella organisationer

m.m., förslagsanslag                                                                                 27 500 000

2    Ersättningar för viltskador m. m.,

förslagsanslag                                                                                          12320000

_________ 39820000

Summa kr.   ■  5757023000

39


 


X.  Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Internationellt samarbete, förslagsanslag

5      Arbetsmarknadsråd,/dr5/ag,yö/i5/flg

6      Särskilda jämställdheisåtgärder, reservationsanslag

7      Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanslag


Prop. 1987/88: 100

31650000

19558000

400000

15 522000

4801000

* 9000000

3020000

83951000


 


B     Arbetsmarknad m. m.

1     Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

2     Arbetsmarknadsservice,/d/-Ä/agj-a/75/ag

3     Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

4     Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings­bidrag, förslagsanslag

5     Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

6     Statsbidrag för ungdomslag, förslagsanslag

7     Statsbidrag till inskolningsplatser, reservationsanslag

8     Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

9     Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

 

10            Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsinduslrierna,/öri/ag.sa«.?/ag

11  Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

12  Åtgärder för dellidsarbetslösa, reservationsanslag AMU-gruppen:

 

13                         Uppdragsverksamhet,/dr,?/ag.?fl/7.?/flg

14                         Bidrag Ull vissa driftutgifler, reservationsanslag

15                         Investeringar, reservationsanslag

 

16          Arbetsdomstolen, förslagsanslag

17          Statens förlikningsmannaexpedilion,/dr5/agia/7i/ag

18          Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag

19          Bidrag Ull vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag


1000 21300000 15000000


1900614000

130066000

2644398000

3 632 824000 2410500000 1004000000

250000000

13 760000

10000000

71000000 37 500000 60000000

36 301000 6939000 1493000

48000

________ 1000

12209444000


 


Beräknat belopp


40


 


Prop. 1987/88: 100

C     Arbetslivsfrågor

1    Arbetarskyddsslyrelsen och yrkesinspekUonen,

förslagsanslag                                                                                                                          277 120000

2      Institutet för arbetsmiljöforskning, förslagsanslag                                                                  67 143 000

3      InsUtutel för arbelsmiljöforskning: Anskaffning av

vetenskaplig apparatur, reservationsanslag                                                                               3 455000

4      Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag                                                                    607083000

5      Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel­sättning,/dr/ögian/ag                             3623 748000

6      Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare, reservationsanslag                                                                                             363000000

7    Bidrag Ull stiftelsen Samhall,/dw/ögifl77j/<:7g                                                                   3 433 000000

8374549000

D    Invandring m. m.

1      Statens invandrarverk,/drä/ag.?a/7.?/flg                                                                                   109913000

2      Informationsverksamhet, reservationsanslag                                                                       * 11 115 000

3      Atgårder för invandrare, reservationsanslag                                                                             13073 000

4      Översältningsservice,/dr5/agia/7.?/ag                                                                                             200000

5      Överföring och mottagning av flykUngar m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                       1211200000

6    Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m., förslng.sänslag                                                                                                           1 835 500 000

7    Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

m.m., förslagsanslag                                                                                                                   2081000

3183082000

Summa kr.    23851026000

' Beräknat belopp                                                                                                                                          41

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100


XI. Bostadsdepartementet                                                             P''°P- '987/88:100

A    Bostadsdepartementet m.m.

1       Bostadsdepartementet,/dri/ag5a/7i/ag                                                                                        24197000

2       Utredningar m.m., reservationsanslag                                                                                          7500000

3       Extra utgifter, re,jen'a/(o/j,yfl/7j/flg                                                                                                500000

4       Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., reservationsanslag                                                                                                 _____ 1 227000

33424000

B     Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1      Bostadsstyrelsen,/dr.?/ag5fl7ij-/ag                                                                                         * 64 102000

2      Länsbostadsnämnderna,/dri/flgj-fltti/ag                                                                                     61834000

3      Vissa lån till bostadsbyggande,/ör5/ag,jarti-/flg                                                                         90000000

4      Räntebidrag m.m.,/d/s/ag5ani/ag                                                                                           15800000000

5      Åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda

lägenheter m. m.,/d7-,s/flgj'rt775/flg                                                                                          80000000

6    Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus

m.m.,förslagsanslag                                                                                                                  190000000

7      Bostadsbidrag m.m.,förslagsanslag                                                                                       1 450000000

8      Viss bosladsförbätlringsverksamhet m. m.,/d/-i/agia/25/ag                                                      253000000

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön,/dr5/agj(2/7i/ag                                                               3 500000

 

10             Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.,/drj-/ags«7ii7flg                                                        70000000

11  Lån Ull allmänna samlingslokaler,/drs/ag.rrtn5/ag                                                                      10000000

12             Byggnadsforskning, reservationsanslag                                                                                   170000000

13             Lån till experimentbyggande, re,?ervflr(o/25fl«,j/flg                                                                    1000000

14             Statens institut för byggnadsforskning,/drj/ag,ji7/7j-/og                                                                    1000

15             Bidrag till statens institut för byggnadsforskning,

reservationsanslag                                                                                                                      39690000

16    Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag                                                                                                                         1 000 000

17      Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads­beståndet m. m.,/•e5É'rvar7o«5fl/7J-/ag            1000

18             Information och utbildning m. m., reierva//o«ifln.s/ag                                                               20500000

19             Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,

förslagsanslag                                                                                                                               6000000

18310628000

C    Planväsendet

1    Statens planverk,/örs/agäoni/ag                                                                                              * 38460000

38460000

* Beräknat belopp                                                                                                                                         42


 


Prop. 1987/88: 100

D    Lantmäteriet

1      Lantmäteriet, förslagsanslag                                                                                                               1000

2      Plangenomförande, raw««i/ag                                                                                                    60139000

3      Landskapsinformation, rt7Wön.f/ög                                                                                        176554000

4      Försvarsberedskap, 7Y77?2(7/7.s-/flg                                                                                                    3 586000

5      Utrustning m. m.,/■cje/-iY///ö«.vrt/7j/c/g                                                                        _____ 8075 000

248355000

E     Fastighetsdataverksamheten

1      Centralnämnden för fastighetsdata,/dri/agia/75/ag                                                                   64993 000

2      Utrustning m.m., reservationsanslag                                                                                          1 300000

66293000 Summa kr,    18697160000

43


 


XII. Industridepartementet A    Industridepartementet m. m.

1      Industridepartementet,/dri/agjoni/ag

2      Induslriråd/induslrialtaché,/dM/flg5a«i/rtg

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag


Prop, 1987/88: 100

31485000 840000

17900000 500000

5 750000 56475000


B     Industri m. m.


13


Statens industriverk: Förvaltningskostnader,/dri/flg5C7/7i/i:7g Utredningsverksamhet, reservationsanslag

Sprängämnesinspektionen, ydri/rtgi«/7j-/flg

Åtgärder för alt främja industridesign,

reservationsanslag

Främjande av hemslöjden,/d/-.s/(';g.?rt/7.s-/flg

Kostnader för slalsstödd exportkredilgivning genom

AB Svensk Exportkredit,yd;-5/«g.?fl/7,s/c7g

Kostnader för statsstödd exportkredilgivning avseende

export av fartyg m, m.,.förslagsanslag

Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredit-

givning till u-\ånder, förslagsanslag

Kostnader för viss kredilgivning hos Sveriges

Invesleringsbank AB, förslagsanslag

Induslripolitiska åtgärder för lekoindustrin,

reservationsanslag

Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Småföretagsutveckling, reservationsanslag

Täckande av förluster vid viss garanligivning,

m.m., förslagsanslag

Åtgärder för havsinduslriell kompetensutveckling,

reservationsanslag


57410000 5000000


62410000 1000

5000000 7000000

140000000

70000000

110000000

1000000

70000000

17 000000

169000000

25000000

6 700000 683111000


 


Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt stöd, förslagsanslag

Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

Ull företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, /d/i7rtgiY7/i.?/flg

Sysselsältningsstöd,yd;-.s-/«g.?fl/7.s'/flg

Expertgruppen för forskning om regional utveckling,

reservationsanslag

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Wåstnorden,.förslagsanslag


1000000 362000000 200000000 688000000

1000 350000000 159000000

4 300000

2000000 1766301000

44


 


Prop. 1987/88; 100


D     Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1            Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2            Utrustning, reservationsanslag

3    Bergsstaten,/Öri7flgifl77i7flg
Statens gruvegendom:

4            Prospektering m. m., reservationsanslag

5            Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6    Delegationen för samordning av havsresurs­
verksamheten, reservationsanslag


75 200000
2500000
            77 700000

3710000

45 580000 6 278000

51858000

2660000 135928000


 


E     Statsägda företag m. m.

1     Kostnader för kronotorp,/di/ag.?fl/75/flg

2     Ränta på statens skuld Ull Norrbottens Järnverk AB, förslagsanslag

3     Räntestöd m, m, till varvsindustrin, förslagsanslag

4     Förlusttäckning till följd av statliga garantier Ull svensk varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag

5     Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag


14100000

1000 210000000

30000000

31926000 286027 000


F     Teknisk utveckling m. m.


9 10 II


Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverksamhet, reservationsanslag Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag Bidrag till Tele-X-projektet,/dri/flgia«,j/ag Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag Ull statens provningsanslalt, reservationsanslag Statens provningsanslalt: Utrustning, reservationsanslag Statens mät- och provråd, reservationsanslag


778700000 80000000


858 700000

26400000

246900000

1000

36500000

1000000

1000

35 605000

9500000

3 700000


45


 


Prop. 1987/88: 100


12  Bidrag Ull vissa internationella organisationer, förslagsanslag

13  Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

14  Bidrag till Standardiseringskommissionen Patent- och registreringsverket:

 

15   Immaterialräll m. m., förslagsanslag

16   Bolagsårenden, förslagsanslag

 

17  Patentbesvärsrällen,/dr.?/ag.?fl«5/ag

18  Industriell utveckling m. m. inom informations­teknologiområdet, reservationsanslag


 

 

2 350000

 

5 950000

 

15 800000

4000

 

2000

6000

 

6760000

 

30000000

 

1279173000

Summa kr.

4207015000


46


 


XIII. Civildepartementet A    Civildepartementet m. m.

Civildepartementet,/dr5/ag5a«5/rtg

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag


Prop. 1987/88: 100

30881000

10600000

511000

218235 000

260227000


B     Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.


Statskontoret, ramanslag

Anskaffning av ADB-utmslning, reservationsanslag

Riksrevisionsverkel, ramanslag

Kammarkollegiet, förslagsanslag

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,

förslagsanslag

Slalistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Statens person- och adressregisternämnd,/drj-/ög5a/7.s-/flg


323 773 000 1000


* 70282000

* 372500000

122 386000

14568000

1000000

323 774000

720000

-     580000

905810000


C    Statlig personalpolitik m. m.


10 11 12 13 14

15

16

17


Statens löne- och pensionsverk, ramanslag

Statlig personaladministraliv informationsbehandling,

förslagsanslag

Statens arbetsmarknadsnämnd,/drjr/agiaw/ag

Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,

förslagsanslag

Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag

Statens institut för personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter

Uppdragsverksamhet,/dw/flgiflrti/ag Bidrag Ull vissa utvecklingsåtgärder, förslagsanslag

Statens arbetsmiljönämnd,/d«/flg5a«i/ög Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Bidrag till stiftelsen Statshålsan, förslagsanslag Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bosladsanskaffningslån, förslagsanslag

Bidrag Ull förnyelsefonder på det statligt reglerade området, reservationsanslag Externa arbetstagarkonsuller, förslagsanslag Administration av statens personskadeförsäkring, m. n- förslagsanslag


7312000 1000


42535 000

1000 21167000

28000000 4000000

7 313000

15000000

1254000

210000

289000000

1000

.   100000

30000

50000000 6791000

6000000 471402000


 


* Beräknat belopp


47


 


Prop. 1987/88: 100

D     Länsstyrelserna m. m.

1    Länsstyrelserna m.m.,/dr5/ag5a/7i/ag                                                         1 175021000

1175021000

E     Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.,/dr5/ögia/7i/ag                                      15456000

2      Vissa ersättningar till kyrkofonden                                                                  27 700 000

3      Bidrag Ull ekumenisk verksamhet                                                                     779000

4      Bidrag till trossamfund, reiervflf(o«.?a«.?/ag                                                     53 380000

5      Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,

reservationsanslag                                                                                     I 695 000

99010000

F     Övriga ändamål

1    Bidrag tUl kvinnoorganisaUonernas centrala

verksamhet, förslagsanslag                                                                          2912000

2912000

Summa kr.      2914382000

48


 


XIV. Miljö- och energidepartementet

A     Miljö- och energidepartementet m. m.

1     Miljö- och energidepartementet, förslagsanslag

2     Utredningar m. m., reservationsanslag

3     Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

21443 000

7800000

500000

29743000


 


B    Miljö

1      Statens naturvårdsverk,/d/-s/ag5a«i/flg

2      Miljövårdsinformalion, reservationsanslag

3      Övervakning av miljöförändringär, m. m., reservationsanslag

4      Miljövårdsforskning, reservationsanslag

5      Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

6      Särskilda projekt på miljövårdens område, reservationsanslag

7      Mark för naturvård, reservationsanslag

8      Vård av naturteserval m. m., reservationsanslag

9  . Vård av hotade arter m.m., reservationsanslag

10            Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

11  Statens strålskyddsinslitut:Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

12            Bidrag Ull statens strålskyddsinslitut, reservationsanslag

13            Kemikalieinspektionen,/drs/agia«i/<2g

14            Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag

15            Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,/dri/agia«,j/ag

16            Visst internaUonellt miljösamarbete,/dr/agia/is/ag

17            Inredning och utmstning av lokaler vid vissa myndigheter, reservationsanslag


111686000 6605000

43 200000

90447000

* 163 000000

20500000

*  40000000

*  47300000 * 2000000

3 800000

1000 23 140000

1000 10707000 17000000 5350000

18500000 603237000


 


Beräknat belopp


49


 


Prop. 1987/88: 100

C     Energi


6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 16

17

18 19 20


Statens energiverk: Förvaltningskostnader, ramanslag

■   Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Statens elektriska inspektion, ramanslag

Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet,/dr5/flg5ani/rtg

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer,

förslagsanslag

Energiforskning, reservationsanslag

Visst internationellt energisamarbele,/dri/«g.sa>2j/og

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag

Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

reservationsanslag

Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB,

reservationsanslag

Avveckling av forskningsreaktorer, m, m,,

reservationsanslag

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik,

m, m,, reservationsanslag

Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag

Drift av beredskapslager,/dr5/agiö/7i/ag

Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag

Särskilda kostnader för lagring av olja, motor-bensin, m, m., förslagsanslag

Åtgärder inom delfunktionen Elkraft,

reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering,

reservationsanslag


35 350000 13 639000

48989000 10522000

1000

1000

293 588000

16669000

1000 1000

2000 1000

* 3 574600000

*  52600000

*  26 100000

. * 15000000 * 5875000 443 508000

6200000

1000

19600000

2 500000 4515 757000

Summa kr,      5148737000


 


Beräknat belopp


50


 


XV. Riksdagen och dess myndigheter A    Riksdagen

1     Ersättningar till riksdagens ledamöter m, m,, förslagsanslag

2     Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3     Bidrag till studieresor, reservationsanslag

4     Bidrag till IPU, RIFO m, m., förslagsanslag

5     Bidrag till partigrupper,/dw/agifl/7,y/flg

6     Förvaltningskostnader,/d/Ä/ag.ran5/ög

7     Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

184714000

1200000

500000

1060000

14745000

183 150000

250000

385619000


B     Riksdagens myndigheter


Riksgäldskontorel: Förvaltningskostnader,/dr5/ag5a«i/ag Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader,/dM/agifl«i/flg Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag


49786000 61 600000

6412000 9429000

Summa kr.


111386000

19333 000 8737000

15841000 155297000

540916000


51


 


XVI. Räntor på statsskulden, m. m.                                                Prop, 1987/88: 100

1    Räntor på statsskulden, m.m.,/d/-i/agM/7i/ag                                                                 *54000000000

Beräknat belopp                                                                                                                                         52


 


XVII. Oförutsedda utgifter                                                              Prop. 1987/88: 100

1    Oförutsedda utgifter, förslagsanslag                                                              1 000 000

53


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988                Prop. 1987/88:100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lind­qvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår saml de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89. Anföran­dena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i under-protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag Ull statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare alt de anföranden som redovisas i underpro-lokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas proposiUonen enligt följande:

Finansplanen                                                                     Bilaga 1

Gemensamma frågor                                                             Bilaga 2

Kungl. hov- och sloltsstaterna

(första huvudUteln)                                                             Bilaga 3

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)                                                              Bilaga 4

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)                                                              Bilaga 5

Försvarsdepartementet

(fjärde huvudtiteln)                                                              Bilaga 6                             54


 


Socialdepartementet (femte huvudtititeln) Kommunikalionsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Jordbruksdepartementet (nionde huvudUteln) Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudUteln) Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln) Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) Miljö- och energidepartementet (Ijortonde huvudUteln) Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) Räntor på statsskulden (sextonde huvudtiteln) Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Beredskapsbudget för totalförsvaret


Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 . Bilaga l3 BUaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20


Prop. 1987/88:100


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988


55


 


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1988


Finansplanen


Prop.

1987/88: 100 Bil. 1


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 såvitt avser finansplanen

Finansplan

1 Inledning

Sveriges ekonomi slår i väsentliga avseenden stark och väl rustad inför framtiden. Genom ett hårt och målmedvetet arbete har de stora obalanser­na minskats. Budgetunderskottet har pressats ned till drygt 1 procent av BNP. Den yttre balansen har också förbättrats. Arbetslösheten är låg och inflationen har halverats. Vi har haft en period med stark förnyelse och utbyggnad av vår industri, som i dag på nytt har stor internationell slag­kraft.

Men vårt lands ekonomi, sysselsättning och välfärd slår nu inför nya hot.

Ett är del försämrade internationella ekonomiska klimatet. Redan i år väntas en viss uppbromsning av Ullväxl och handel. Risken är stor för alt denna utveckling blir mer accentuerad under näsla och kommande år. 1 sämsta fall kan den slå över i en ny kris för världsekonomin. För Sveriges del innebar det under alla förhållanden skärpt konkurrens och kärvare marknadsutsikter.

Det enda effektiva sättet att möta delta hot är att alla aktörer i ekonomin vinnlägger sig om att bevara och helst förstärka näringslivets konkurtens­kraft och all än mer salsa på förnyelse och utveckling av vårt lands ekonomiska resurser. Vi måste således öka produktiviteten, spara och investera mer och dämpa kostnadsstegringen.

Del andra hotet är delvis en följd av den ekonomiska politikens fram-

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1


gångar. Sverige närmar sig nu full sysselsättning i åtskilliga näringsgrenar    Prop. 1987/88: 100 och regioner. På vissa håll är de ekonomiska resurserna redan hårt an-    B''- ' strängda av en snabb eflerfrågeökning. Ett resultat av denna utveckling är ett hårdare tryck uppåt på kostnader och priser.

En avgörande roll för inflationen spelas av lönekostnadernas utveckling. Det faktum att Sverige de senaste åren haft en påtagligt snabbare inflation än övriga industriländer i genomsnitt beror till största delen på alt våra lönekostnader ökat 50 procent mer än omvärldens.

Att i en värld med avtagande tillväxt och ökande arbetslöshet upprätt­
hålla full sysselsättning och samtidigt tillåta en betydligt högre inflation än
omvärlden låter sig inle göras. I regeringens ekonomiska politik är full
sysselsättning det övergripande målet. Därför måste kostnads- och prisut­
vecklingen anpassas till delta mål. Det betyder att inflationen måste pres-
                                         v
sas tillbaka.

De bedömningar jag gör i denna finansplan av den ekonomiska utveck­lingen i Sverige under 1988 och 1989 innebär alt svensk ekonomi kommer alt kunna fortsätta all växa i förhållandevis god takt, med förbättrad sysselsättning och stigande realinkomster, under förutsättning all löne­kostnadernas stegring påtagligt kan minskas jämfört med tidigare år. Men om lönekostnaderna skalle fortsätta all växa lika snabbt som tidigare, kommer både tillväxt och sysselsättning successivt atl försämras, samti­digt som Sverige på nytt får oroande stora underskott gentemot utlandet.

Den nyss inledda avtalsrörelsen avgör vilket av alternativen som kom­mer att inträffa. All tänkbar ansträngning borde därför göras av arbets­marknadens parter för atl åter uppnå del som faktiskt var möjligt under en lång period fram till mitten av 1970-talet, nämligen all förena full syssel­sättning och låg inflation. Sveriges löntagare har som kollektiv intet atl vinna men mycket att förlora på stora nominella lönestegringar. Regering­en har för sin del sökt. skapa de bästa möjliga fömtsättningarna för en nedväxling av lönestegringslakten, bl.a. genom sin skattepolitik och ge­nom att entydigt ange den ekonomiska ramen för ökade löneutgifter i den statliga sektorn.

Del tredje hotet mot Sveriges ekonomiska styrka uppslår om vi tar de uppnådda framgångarna i stabiliseringspolitiken — framför allt det numera tämligen ringa budgetunderskottet - till intäkt för atl levnadsstandarden för det svenska folkel skulle kunna höjas utan motsvarande prestationer i form av ökad produktion eller atl staten skulle kunna sänka skaller och öka utgifter ulan atl ha skapat ekonomiskt utrymme för sådana åtgärder. I själva verket är det en källa till oro att konsumtionen både 1986 och 1987 ökat avsevärt mer än produktionen, liksom att vår utrikes balans på nytt visar ett växande underskott.   ■

Till särskilt stor skada för landet, både från ekonomisk och politisk
synpunkt, vore om regering och riksdag skulle falla för frestelsen att fatta
reformbeslut utan ekonomisk täckning. Del skulle hos många, både inom
och utom landet, väcka farhågor för atl svensk ekonomi på nytt skulle dras
in i den onda cirkel av växande underskott, ökad inflation och försvagad
yttre balans som kännetecknade åren 1976-1982. En kortsynt och an­
svarslös löftespolitik torde vara en effektiv metod alt rubba tilltron till
                                                        2


 


Sveriges förmåga att fullfölja sin internationellt sett nästan unika utveck-    Prop. 1987/88: 100 ling med god tillväxt, hög sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Den     Bil. 1 stramhet och den beslutsamhet att skaffa fram resurserna innan de an­vänds som kännetecknat finanspolitiken sedan 1982 måste därför fortsätta, även i ett förbättrat budgetläge.

2 Den ekonomisk-politiska strategin

2.1 Den tredje vägens politik

De viktigaste målen för den ekonomiska politiken är arbete åt alla, en rättvis fördelning och en god ekonomisk tillväxt.

För att göra detta möjligt är en låg inflation nödvändig, dels för att värna konkurtenskraften, dels för all få Ull stånd en rättvis fördelning. En stark konkurrenskraft förutsätter en hög investeringsnivå, som förnyar närings­livet. För delta krävs all lönsamheten på investeringar i produktivt kapital är högre än lönsamheten i finansiella placeringar. För all åstadkomma del sparande som investeringarna kräver, samt för atl göra de önskvärda avkaslningsrelalionerna möjliga, krävs starka statsfinanser och ett positivt offentligt sparande. Samtidigt krävs en förstärkning av hushållens sparan­de.

För en långsiktigt god ekonomisk utveckling, med tillväxt och full sys­selsättning, måste dessa uppgifter lösas parallellt. Detta har också varit syftet med den tredje vägens politik. Den har inneburit en medveten satsning på att Sverige skall arbeta och spara sig ur krisen. Devalveringen 1982 förbättrade konkurrenskraften och höjde lönsamheten i näringslivet. En stramare budgetpolitik, som inneburit en betydande återhållsamhet med utgifter på viktiga områden, har tillsammans med en omläggning av penningpolitiken minskat del inflationstryck som kom från budgetunder­skottet och dess finansiering. Näringspolitiken har sedan 1982 varit inrik­tad på att stimulera förnyelse och utveckling i industrin. De tidigare omfat­tande stöden till krisdrabbade branscher och företag har ersatts av insatser för alt stödja teknisk utveckling och nyföretagande samt underlätta om­ställning till nya verksamheter.

Resultaten har, dels på grund av omläggningen av den ekonomiska poliUken och dels på grund av förbättrade intemationella förutsättningar, varit goda. Mellan 1982 och 1987 har

-    bruttonaUonalproduklen ökat med 13%,

-    industriproduktionen vuxit med nästan 20%,

-    industriinvesteringarna ökat med nästan 60%,

-    arbetslösheten minskat med 30000 personer till under 2%,

-    sysselsättningen ökat med 160000 personer,

-    budgetunderskottet minskat från drygt 13 % till ca 1 % av BNP, och

-    inflationstakten nästan halverats.

Genom en förstärkning av konkurrenskraften har del således varit möj­
ligt att på en och samma gång minska budget- och bylesbalansunderskot-
ten och kraftigt reducera arbetslösheten. Lönsamheten och soliditeten har
förbättrats, vilket gjort näringslivet mer motståndskraftigt mol störningar.
                             3


 


Omvandlingen av industrin har fortskridit i snabb takt. Produktiviteten har    Prop. 1987/88: 100 stigit. Sparandet i ekonomin har förstärkts, samtidigt som sysselsättningen     Bil. 1 har ökat. Sverige har således, i dessa avseenden, lyckats i sin föresats att både arbeta och spara sig ur den ekonomiska krisen.

Nu står vi emellertid inför en ny utmaning.

Under de senaste åren har pris- och lönestegringslakten i Sverige varit snabbare än i konkurtcntländerna. Samtidigt har under 1986 och 1987 det svenska folkets konsumtion ökat ungefär dubbelt så snabbt som produktio­nen. Delta är på längre sikt oförenligt med en god ekonomisk utveckling. Skulle denna utveckling fortsätta, kommer den alt medföra en försämring av konkurrenskraften, växande underskoll i bytesbalansen och så små­ningom en ökad arbetslöshet.

I den socialdemokratiska regeringens ekonomisk-politiska strategi ligger alt icke lösa inflations- och konsumtionsproblemen med en politik, som driver upp arbetslösheten. Erfarenheterna från de länder i Europa som bedrivit en sådan politik tyder på all resultatet kan bli en stor och perma­nent ulslagning från arbetsmarknaden, såväl av ungdomar som av äldre, med starka och oacceptabla sociala spänningar och klyftor som följd. Den svåra uppgiften är således att förena full sysselsättning med låg inflation.

För att åstadkomma en sådan utveckling krävs alt inflalionsförvänl-ningarna dämpas och att lönerörelsen resulterar i måttfulla nominella på-slag. Detta förutsätter en fortsatt stram finanspolitik och all de nominella lönekostnadsslegringarna hålls Ullbaka. För atl värna sysselsättningen bör åtgärder vidtas för en mer effektivt fungerande ekonomi och för att stimu­lera ekonomins utbudssida. Detta innebär bl. a. insatser för att inrikta arbetsmarknadspolitiken på ökade inslag av utbildning; åtgärder för all modernisera och förbättra infrastrukturen; förnyelse av den offentliga sektorn för att öka dess effektivitet; och en regionalpolitik för att sprida tillväxten jämnare i hela riket.

Dessa överväganden har legat bakom utformningen av årets budgetför­slag.

2.2 En fast politik i en orolig värld

Den internationella ekonomin kännetecknas av stora obalanser, i synner­het mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Dessa obalanser, som bl. a. är resultatet av en alltför expansiv amerikansk budgetpolitik, torde tillsammans med spekula­tion på de finansiella marknaderna ha varit väsentliga faktorer bakom de stora börsfallen under hösten 1987.

Börsnedgången torde komma att minska hushållens benägenhet att låna till konsumtion, såväl i Förenta staterna som i andra länder, däribland Sverige. Detta kan dämpa tendenser till överhettning, vilket i sig är posi­tivt. Men oron på de finansiella marknaderna kan också innebära större osäkerhet och kortare planeringsperspektiv, vilket håller tillbaka investe­ringarna. Det finns också en uppenbar risk för fortsatt oro på valutamark­naderna.


 


För alt én sådan negaliv utveckling skall kunna undvikas, krävs beslut­samma åtgärder på det internationella planet. Förenta staterna måste mins­ka sina underskott i budget och bytesbalans, samtidigt som en mer expan­siv ekonomisk politik krävs i framför allt Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Ulan en sådan omläggning är risken påtaglig för fortsatt oro på de finansiella marknaderna.

Sannolikheten är nu stor att världsekonomins tillväxt försvagasunder 1988. Det gör atl de svenska exportmarknaderna växer långsamt. Inflatio­nen i omvärlden kommer sannolikt att bli låg - 3-4% - och löneökning­arna att stanna vid ca 4%. Arbetslösheten kommer att bli fortsatt hög.

Delta gör det utomordentligt svårt för Sverige att bevara bytesbalansen och samtidigt värna den fulla sysselsättningen. Mellan 1986 och 1987 försvagades bytesbalansen påtagligt och underskott uppstod pä nytt. Un­der 1988 kommer en ytterligare försämring att ske, se diagram 1. Denna utveckling måste vändas. Detta är endast möjligt genom att bekämpa inflationen och förbättra konkurtenskraften.

Det är också detta som vägleder den ekonomiska politiken. Under hösten 1987 har åtgärder vidtagits för all motverka en fortsalt snabb nominell lönekostnadsslegring och en rad insatser har gjorts för att under­stödja den ekonomiska tillväxten och sprida den jämnare över landet. I 1988 års budgetförslag drivs denna politik vidare, tillsammans med en fortsalt stram finanspolitik.

Att minska budgetunderskottet har varit ett centralt mål för den ekono­miska politiken. Underskottels snabba nedgång har också inneburit atl vi nu står bättre rustade inför de påfrestningar och utmaningar som kan komma. Till icke oväsentlig del beror emellertid del senaste årets nedgång av budgetunderskottet på den alltför snabba nominella inkomststegringen, som lett till en snabb och oplanerad stegring av skattekvoten. Vid en


Prop, Bil. 1


1987/88: 100


Diagram 1 Bytesbalans

Procent av BNP


1970                   1975                    1980

Källor: Riksbanken och finansdepartementet.


1985


 


nedgång av inflations- och löneökningslaklen får vi därmed inle en fortsalt    Prop. 1987/88: 100 sådan automatisk förstärkning av statsinkomsterna. För atl även fortsätt-     Bil. 1 ningsvis hålla budgetunderskottet nere vid en lägre pris- och lönestegrings­lakt, krävs därför en stram budgetpolitik med låga utgiftsökningar.

Budgetförslaget redovisar ett budgetunderskott för budgetåret 1988/89 på 11,9 miljarder kr., vilket motsvarar 1,1% av BNP. Det beräknade underskottet för innevarande budgetår uppgår till 14,7 miljarder kr. eller 1,4% av BNP.

Saldol är beräknat uUfrån en timlöneökning såväl 1988 som 1989 på 4%. För att skapa förutsättningar för avtal på denna nivå, har tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna neutraliserats, inkomstskatterna sänkts och en utgiftsram för lönekostnadsökningar etablerats på del statliga områ­det.

Med dessa förutsättningar kommer den svenska bruttonationalproduk­ten att kunna öka med 1,9% 1988. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2% och den offentliga konsumUonen med 1,5%. Bruttoinvesteringar­na väntas öka med 2,5%. Arbetsmarknaden väntas vara fortsatt stark.

Däremot beräknas bytesbalansen försämras med ca 7 miljarder kr. mel­lan 1987 och 1988. Samtidigt minskar den konsoliderade offentliga sek­torns sparande, vilket främst hänger samman med all intäkterna från engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter faller bort. By­tesbalansens försämring beror delvis på den hittills höga pris- och lönesteg­ringstakten, delvis på det starka inhemska efterfrågelryckel.

I den preliminära nationalbudgeten görs kalkyler för såväl 1988 som 1989 med två olika löneökningstakter. De visar alt även vid en nominell lim­löneökning på 4% de båda åren - d. v. s. samma nivå som förutsätts i de ■ viktigaste konkurtentländerna - kommer bylesbalansunderskottel år 1989 fortfarande att vara stort. Skall det bli möjligt att gradvis vrida resursut­nyttjandet tillbaka till den långsiktigt önskvärda bana som kännetecknas av att en störte andel av tillväxten används till investeringar och till förstärk­ning av den externa balans är del således, även vid en påtaglig dämpning av lönestegringslakten, nödvändigt atl bedriva en stram finanspolitik och avvisa de krav som reses på en ytterligare stimulans av den inhemska efterfrågan.

Den uppgiften framträder med än större skärpa om lönestegringstakten skulle ligga kvar på samma nivå som under 1987. Resultatet av nominella löneökningar på 7% 1988 och 1989 blir en fortsatt snabb försämring av bytesbalansen även år 1989 och därefter. En sådan försvagning av konkur­renskraften skulle, förutom ökad skuldsättning till utlandet, också innebä­ra atl sysselsättningen börjar försvagas igen. Realinkomsterna skulle efter hand falla och tillväxten försämras påtagligt. Det skulle också medföra ökade svårigheter att värna den sociala tryggheten i vårt land.

För att vi inte skall hamna i denna situation krävs alt parterna på
arbetsmarknaden träffar löneavtal på låg nominell nivå. Delta ansvar gäller
i lika hög grad för arbetsgivarna som för löntagarna. Samma återhållsam­
het måste även prägla alla andra aktörer som påverkar pris- och kostnads­
utvecklingen. Det gäller inte minst företagen och deras prissättning, jord­
brukarna och livsmedelspriserna saml kommunerna och deras ansvar för                               6
taxor och avgifter.


 


2.3 Rättvisa och välfärd                                                                  Prop. 1987/88: 100

Bil. 1 Genom besparingar och omprioriteringar har det varit möjligt att inom

ramen för en stram budget föreslå vikliga reformer på centrala områden. De prioriterade områdena i årets budgetförslag är utbildning, vård och miljö.

•  En hög standard inom alla delar av utbildningssystemet är av avgörande
betydelse både för samhällets kulturella utveckling och för den ekono­
miska tillväxten. I budgetförslaget föreslås satsningar på alla nivåer i
utbildningsväsendet.

Läramtbildningen inom grundskolan förstärks och ett tioårigt fortbild­ningsprogram för lärarna startas. Förslag kommer atl läggas fram som innebär alt eleverna skall få bättre tillgång till läroböcker av god kvalitet. Antalet intagningsplatser till gymnasieskolan behålls oförändrat, trots atl elevunderlaget minskar. En treårig försöksverksamhet påbörjas för all ge erfarenheter för en reformering av gymnasiets yrkesutbildning. Ut­byggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. Såväl forskning som vuxenutbildning får ökat slöd. Arbetsmarknadsutbild­ningen prioriteras starkt inom arbetsmarknadspolitiken.

•  En stark och stabil social välfärd är en omistlig tillgång. Avtal har träffats
med landstingen om de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste
åren för en ulbyggnad av vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvården
inriktas arbetet mot alt bättre tillgodose patienternas önskemål om ser­
vice, valfrihet och tillgänglighet i vården över hela landet.

Äldreomsorgen ges hög prioritet; de äldre måste i högre grad få möjlig­het att välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets hjälp. Ökade insatser för rättvisa, arbete och delaktighet för handikappa­de och deras familjer är ett annat prioriterat område i budgetförslaget, liksom bekämpningen av AIDS.

•  Miljöpolitiken utvecklas vidare. Sveriges insatser i det internationella
samarbetet mot miljöproblemen kommer alt förstärkas genom att ett
internalionellt miljötekniskl institut inrättas i Stockholm. En särskild
miljöpolitisk proposition kommer att presenteras under våren. Redan i
budgetpropositionen föreslås emellertid vissa resursförstärkningar för
miljöpolitiken, bl. a för atl motarbeta användningen av bekämpningsme­
del.

Utöver insatser på dessa tre områden,innehåller budgetförslaget också förslag om särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare regional fördelning av den ekonomiska tillväxten. Budgetförslaget innebär alt re­surserna till regionala utvecklingsinsatser i länen bibehålls på en hög nivå. Särskilda åtgärder för Bergslagen och Norriands inland har föreslagils under hösten 1987; under våren 1988 kommer förslag till insatser i Norr­bottens län atl redovisas för riksdagen.

I en särskild trafikpolitisk proposition redovisas förslag om en utbyggd infraslmktur och ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten. Härmed förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt utanför storstadsregi­onerna.

Senare i år kommer också förslag atl presenteras om en omfattande                                n


 


reform av arbetslöshetsförsäkringen. Därmed förstärks tryggheten för dem    Prop. 1987/88: 100
som, trots allt, drabbas av arbetslöshet.                                                 Bil. 1

3 Den internationella utvecklingen

3.1 Börsnedgången och dess effekter

Under senare år har världsekonomin präglats av stora obalanser. I Förenta staterna har en utpräglat expansiv finanspolitik bedrivits. Detta har bidra­git Ull en relalivt god ekonomisk tillväxt i industriländerna. Denna politik har emellertid också lett till stora budget- och bytesbalansunderskott i Förenta staterna.

I flera av de västeuropeiska länderna och Japan har däremot en restrik­tiv ekonomisk politik förts i syfte atl nedbringa underskotten i statsfinan­serna. Stora överskott i den yttre balansen har därvid byggts upp i främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Den bristande samordningen mellan de stora ländernas ekonomiska politik och dess konsekvenser vad gäller utvecklingen av exlernbalanserna, har lett till betydande oro på valutaområdet.

Dollarkursen steg under första hälften av 1980-talet till en nivå som inle återspeglade styrkan i den amerikanska ekonomin. Sedan 1985 har dock den amerikanska valutan fallit kraftigt i värde gentemot framförallt yen och D-mark. Dollarkursfallel har visserligen förbättrat den amerikanska utri­keshandeln, mätt i volymtermer, men på grund av ett försämrat bytesför­hållande (terms ofirade) har kursförändringen ännu inte nämnvärt kunnal påverka de stora externa obalanserna mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Delta var en bidragande faktor till de ränlestegringar som inträffade under sommaren och början av hösten 1987 i de stora industriländerna.

Det är mot denna bakgrund man bör betrakta oron på aktie- och valuta­marknaderna sedan oktober 1987. Under ett par veckor föll börsvärdet i New York med en tredjedel. Kursfall av liknande storleksordning registre­rades på flertalel andra aktiemarknader. Inom en vecka efter börsfallels inledning spred sig oron till valutamarknaderna och dollarn utsattes för ett kraftigt tryck nedåt.

En ytteriigare förklaring till börsfallel är de mycket kraftiga kurssteg­ringar på aktier som ägt rum under senare år och som ej motsvarats av realistiska förutsättningar rörande framtida vinstnivåer och utdelning. Till en del kan börsfallel alltså ses som en anpassning till en rimligare värdering av börsföretagen.

En omedelbar konsekvens av det kraftiga kursfallet för aktier i Förenta staterna var att kapital i betydande omfattning flyttades över till obliga­tionsmarknaderna och atl räntenivån därmed sjönk. Denna ränlenedgång förstärktes av de åtgärder centralbanken vidtog för alt säkerställa en tillfredställande likviditet på de finansiella marknaderna.

Börsfallel har vidare inneburit en minskning av förmögenhetsvärdena, vilket torde komma alt dämpa hushållens konsumUon. Denna effekt är dock sannolikt svag utom i Förenta staterna, där hushållen svarar för en


 


större andel av det samlade aktieinnehavet än vad som är fallet i Västeuro-    Prop. 1987/88: 100
pa och Japan.                                                                                   Bil. 1

Kursfallel innebär sannolikt atl del i många fall blir billigare all köpa existerande företag än alt investera i nya anläggningar. Därutöver talar mycket för alt riskbenägenheten kan ha minskat hos de kredilgivande institutionerna. Dessutom kan en ökad osäkerhet om eflerfrågeutveckling, räntor och valutakurser förkorta planeringsperspektiven och verka åter­hållande på företagens investeringar. Denna effekt motverkas dock av det räntefall som inträffat.

Även oron på valulakursområdet och de förskjutningar i växelkurserna som följt i börskrisens spår kan förväntas få vissa negativa effekter. Dollar­fallet under de senaste månaderna har sålunda inneburit att konkurrens­kraften i framför allt Japan och Förbundsrepubliken Tyskland försämrats på ett sätt som framöver kan påverka investeringarna negativt. Om inte de höjda realinkomsterna i dessa länder medför en motverkande ökning av den inhemska efterfrågen, blir följden alt efterfrågan i världsekonomin, totalt sett, sjunker.

Börsnedgången hösten 1987 skulle - som en isolerad företeelse - inte nödvändigtvis behöva få påtagligt negativa följder för utvecklingen fram­över. Emellertid bör den främst ses i samband med ett allvarligare pro­blem, nämligen de obalanser som kännetecknar världsekonomin. De fort­satt stora obalanserna nödvändiggör en samordnad omläggning av den ekonomiska politiken i de stora industriländerna. Del förhållandet att en sådan omläggning inte pä allvar inletts och ej heller förefaller sannolik under den närmaste framliden, utgör det största orosmomentet för den internationella utvecklingen. De negativa effekterna kan bli högst märkba­ra, om inte den ekonomiska politiken i de stora industriländerna läggs om.

3.2 Tillväxten i OECD-länderna

En nedrevidering har gjorts av tidigare prognoser för 1988 och 1989, vilka så sent som i oktober 1987 pekade på en fortsatt relativt god tillväxt. För Västeuropa förutser jag nu en tillväxt om endast ca 1 3/4% under de båda åren. Till delta bidrar i hög grad den dämpade aktiviteten i den västtyska ekonomin med en Ullväxl 1988 och 1989 på ca 1 1/2%.

1 Japan har ekonomin anpassat sig förhållandevis snabbt till den kraftigt höjda yen-kursen. Den inhemska eflerfrågelillväxten har varit hög med bl. a. starkt expanderande privat konsumtion. En fortsatt relativt god produktionstillväxt, i storleksordningen 3%, väntas under 1988.

I Förenta staterna beräknas en dämpning av den privata konsumtions-tillväxten ske under 1988. Den förbättring av utrikeshandeln i volymtermer som har inletts väntas förstärkas under 1988. Exporten förutses verksamt bidra till produktionstillväxten. BNP bedöms såväl i år som 1989 växa i storleksordningen 2%. Det måste dock understrykas alt denna bedömning är osäker. Man kan inle utesluta vare sig ett ytterligare fall för dollarn eller en uppgång av räntenivån.

En fortsatt dämpad tillväxt väntas i våra nordiska grannländer. 1 Dan­
mark och Norge nödvändiggör de stora bytesbalansunderskotten en stram
                           9


 


inriktning av den ekonomiska politiken. Även i Finland ges den ekonomis- " Prop. 1987/88: 100 ka politiken en mér restriktiv inriktning med hänsyn till den yttre balansen.    Bil. 1 I Danmark väntas produktionen sjunka. I Norge förväntas tillväxten bli svag under såväl 1988 som 1989. Sammantaget för våra nordiska grannlän­der förutses en BNP-lillväxl på endast en halv till en procent båda åren.

Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i OECD-områdel uppgå till 2 1/4% 1988 och 2% 1989 och ökningen av världshandeln väntas stanna vid 3 ä 3 1/2% båda åren. Inflalionsulsiklerna å andra sidan har förbättrats. 1 genomsnitt för OECD-länderna väntas konsumentpriserna stiga med unge­fär 3,5 % per år de närmaste åren.

I dag är närmare 30 miljoner människor ulan arbete i OECD-länderna. En stor andel är långtidsarbelslösa, varav många ungdomar. Efter en viss förbättring del senaste året väntas nu arbetslösheten till följd av de svagare lillväxtutsiklerna åter öka i flertalet länder. Därmed riskerar de sociala klyftorna att växa ytterligare.

De dämpade tillväxtutsikterna och den höga arbetslösheten i kombina­tion med de kvarvarande stora finansiella obalanserna och osäkerheten på valulakursområdet utsätter det internationella handelssystemet för stora påfrestningar. Därmed finns en risk för ett ökat protektionistiskt tryck. En utveckling i protektionistisk riktning skulle hota de redan svaga lillväxtut-sikterna och öka riskerna för att världsekonomin dras in i en recession.

3.3 Den ekonomiska politiken

Det är nu av stor vikt atl det internationella ekonomiska samarbetet stärks och att samordnade åtgärder vidtas för atl säkerställa stabilitet på finans-och valutamarknaderna och för att åstadkomma en starkare tillväxt i världsekonomin. Åtgärder för att reducera de externa obalanserna mellan de stora länderna är därvid av avgörande betydelse. Tyngdpunkten i den fortsatta anpassningen bör ligga på justeringar av den inhemska ekonomis­ka politiken i stället för på ytterligare valulakursjusteringar. Den svenska regeringen kommer atl aktivt verka för detta i olika internationella fora.

För Förenta staternas del fokuseras intresset på budgetunderskottet. Administrationen och kongressen har nått en överenskommelse om att minska det beräknade underskottet med ca 30 miljarder dollar för inneva­rande budgetår och med ca 46 miljarder för nästa. Även efter dessa åtgärder väntas emellertid budgetunderskotten 1988 och 1989 bli av unge­fär samma omfattning som 1987. En stramare budgetpolitik och ett minskal bylesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin kommer dock alt fä en dämpande effekt på tillväxten, såväl i Förenta staterna som i flera andra länder. Del är därför av stor vikt alt den ekonomiska politiken framför allt i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland får en mer expansiv inriktning.

I Japan har under 1987 omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder
beslutats och delvis salts i verket. Delta är en välkommen ändring i den
tidigare restriktiva synen på finanspolitiska åtgärder för att stimulera den
inhemska ekonomin. Det är ännu svårt atl bedöma effekten av dessa
åtgärder och del är möjligt att ytterligare stimulans av den japanska ekono­
min kan visa sig påkallad. Det är angeläget alt ytteriigare åtgärder vidtas                              10


 


för att fortsätta alt öppna den japanska marknaden och atl den senaste    Prop. 1987/88: 100 lidens utveckling med ökad import kan fortsätta och ytterligare förslärkas.    Bil. 1 Även de nyligen industrialiserade länderna i Asien måste i störte utsträck­ning bidra till den internationella anpassningsprocessen, t.ex. genom alt underlätta ökad import.

I syfte atl bl. a. motverka en förnyad press nedåt på dollarn genomfördes i början av december 1987 nära samordnade räntesänkningar i ett flertal västeuropeiska länder. I samband härmed aviserades från västtysk sida vissa räntesubventioner för atl stimulera Ull bl. a. ökade investeringar på miljövårdsområdet. Dessa åtgärder torde emellertid få endast obetydlig effekt på den svaga inhemska tillväxten. En starkare utveckling i den västtyska ekonomin skulle öka utrymmet för en mer aktiv ekonomisk politik och därmed ge bättre förutsättningar för tillväxt i en rad andra europeiska länder.

3.4 Utvecklingsländerna

För utvecklingsländerna kan den dämpade aktiviteten i industriländerna innebära en skärpning av problemen. Förutom försämrad avsättning för exporten leder den lägre tillväxten i världsekonomin sannolikt till atl priserna på råvaror förblir låga. De negativa effekterna kan å andra sidan begränsas om de lägre räntor som börsfallet framkallat blir beslående. Kursnedgången för dollarn innebär dessutom att ett antal länders utlands­skuld minskat i värde. Den tyngande skuldljänstbördan fortsätter dock alt försvåra u-ländernas möjligheter atl åstadkomma en varaktig tillväxt, sam­tidigt som den utgör en påfrestning på det internationella finansiella sysle- , mel.

Utsikterna för utvecklingsländerna är kopplade till såväl tillväxten och öppenheten på industriländernas marknader som till deras egna anpass-ningsålgärder. Ofta är ett betydande neltoUllskotl av externa resurser en förutsättning för den interna anpassningen. Delta gäller i synnerhet för de allra fattigaste utvecklingsländerna, vilkas framtida utvecklingsmöjligheter i stort sett är helt beroende av gåvobistånd och starkt subventionerade krediter.

Särskilda åtgärder för att tillgodose detta behov diskuteras sedan en tid i olika fora. Hit hör en ökning med upp Ull 6 miljarder SDR av den särskilda fond för strukturanpassningsåtgärder (strukluranpassningsfaciliteten) inom internationella valutafonden, liksom en uppmjukning av villkoren för redan utestående offentliga krediter. Vidare kommer en kraftig höjning av världsbankens kapital, med trolig början år 1988, alt möjliggöra ökade utvecklingsresurser för de mest skuldtyngda länderna.

Sverige stöder en sådan kapitalökning i världsbanken. Vi driver också aktivt i olika internationella fora frågan om särskilda skuldlättnader för de fattigaste och mest skuldtyngda utvecklingsländerna. För utvidgningen av valutafondens strukturanpassningsfacilitet har Sverige gjort en utfästelse om ett bidrag under fyra år på sammanlagt 600 milj. kr. till ränlesubventio-nering.

11


 


4 Den svenska ekonomin                                               Prop. 1987/88: loo

Bil. 1 4.1 Utvecklingen åren 1986 och 1987

Utvecklingen av den inhemska efterfrågan har varit stark de senaste två åren. Den privata konsumtionen har ökat med ca 4% per år både 1986 och 1987, se tabell 1, Hushållens reala disponibla inkomster ökade under sam­ma period med drygt 2% per år, främst till följd av ökade reallöner. Reallönerna har under 1986 och 1987 sammantaget ökat med i genomsnitt 6-7%, Del är de största reallöneökningarna på över ett decennium, Re­alinkomsterna har också påverkats av höjda pensioner och barnbidrag.

Även andra faktorer än inkomstökningen har bidragit till den snabba ökningen av den privata konsumtionen. Hushållssektorns samlade förmö­genhet har ökat starkt under 1980-talel, främst som en följd av värdesteg­ring på aktier och fastigheter. Hushållen har haft mycket optimistiska förväntningar om den egna ekonomins framlida utveckling, vilket sanno­likt har gjort många benägna att öka sin skuldsättning och alt köpa kapi­talvaror. Sedan utlåningstaken för banker, bosladsinstitut och finansbolag avskaffades i slutet av 1985 har det blivit lättare för hushållen att låna pengar och därigenom höja sin konsumtionsnivå, även om höga realräntor och sänkta marginalskatter i kombination med en viss avdragsbegränsnmg har gjort del mindre förmånligt än tidigare att lånefinansiera konsumtion.

Tabell 1 Försörjningsbalans

 

 

Miljarder

Procent

jell volymförändring

 

kr. löpande   -----------------

 

.

priser

 

 

 

1986

1986

1987          1988

BNP

933,7

1,2

2,5              1,9

Import

277,4

5,6

4,9             4,4

Tillgång

1211,1

2,2

3,1             2,5

Privat konsumtion

480.3

4,3

4,0             2,0

Offentlig konsumtion

258.1

1.3

0,9              1.5

Bruttoinvesteringar

170,0

-1,0

5,8            2,5

Lagerinvesteringar'

-6.1

-0.5

-0,3            0,6

Export

308,8

3,2

2.9            2,5

Användning

1211,1

2,2

3,1             2,5

Inhemsk efterfrågan

902,3

1,9

3,2            2.6

Neltoexport'

31,4

-0,7

-0,6          -0,6

' Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den offentliga konsumtionen har utvecklats i betydligt långsammare takt de senaste två åren än tidigare. Ökningstakten har begränsats till ca 1 % per år.

Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med närmare 6% 1987 efter en
viss minskning 1986. Investeringarna inom industrin beräknas ha ökat mer
än dubbelt så snabbt, eller med 15%. Även investeringarna inom de
statliga affärsverken har ökat snabbi. Den höjning av investeringsnivån
som ägt rum sedan 1982 är mycket väsentlig för den svenska ekonomins
utveckling på längre sikt. Den innebären utvidgad kapacitet i den exporle-                            12


 


rande och importkonkurrerande delen av näringslivet och förbättrar möj-    Prop. 1987/88: 100
ligheterna att uppnå en långsiktigt god tillväxt i den svenska ekonomin.
                      Bil. 1

Den stigande investeringsnivån har även medfört att kapacitetsutnytt­jandet är mycket högt i byggsektorn. De åtgärder som vidtogs i slutet av 1986 för atl dämpa överhettningen i storstadsområdena och bereda utrym­me för ökat bostadsbyggande har dock resulterat i att betydande investe­ringar i Stockholms- och Göteborgsområdena har skjutits på framliden och atl ombyggnadsverksamhelen minskat. Bostadsbyggandet har ökat. Åtgär­derna har följts upp under hösten 1987 i syfte att ytterligare reducera efterfrågelryckel på byggnadsverksamheten.

Utrikesbalansen beräknas ha bidragit negativt till BNP-tillväxten 1986 och 1987 i och med alt importen har ökat betydligt snabbare än exporten. Varuimporten beräknas ha ökat med ca 4% 1986 och 5% 1987, medan varuexporten ökade med ca 3 % båda åren.

Detta innebär alt BNP-tillväxten på 1,2% år 1986 helt hölls uppe av konsumtionen, medan kapitalbildningen (investeringar och neltoexport) drog ned tillväxten. År 1987 bidrog både ökande konsumtion och investe­ringar till en BNP-lillväxl på 2,5%. Tillväxten dämpades emellertid även delta år genom en negativ utveckling av neltoexporten.

Bytesbalansen beräknas uppvisa ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987, vUkel innebär en försvagning med ca 12 miljarder kr. jämfört med 1986. Denna försvagning härtör huvudsakligen från en försämring av han­delsbalansen, se tabell 2.

Handelsbalansen utvecklades sämre under höstmånaderna 1987 än vad som förväntades i regeringens oktoberbedömning. Mellan 1986 och 1987 beräknas den försämras med ca 9 miljarder kr., trots en betydande ned­dragning av oljelagren. Bakom försvagningen ligger främst den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, vilken har medfört en kraftig ökning av importen av bearbetade varor.

Tabell 2 Bytesbalans

Miljarder kr., löpande priser

1986                1987                1988

265,1

278,9

293,1

232,5

255.4

271,3

-17

-17

-1,7

30,9

21,8

20,1

3,3

-1,7

-3,0

-27,4

-24,9

-29,3

6,9

-4,8

-12,2

Export av varor Import av varor Korrigeringspost Handelsbalans

Tjänstebalans

Transfereringsnetto

Bytesbalans

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepar­tementet

Även tjänste- och Iransfereringsbalansen bidrar Ull försämringen i bytes­balansen mellan 1986 och 1987. En omläggning av statistiken över tjäns­teexporten har emellertid medfört en viss osäkerhet om storleken av   , ijänstebalansens försämring mellan 1986 och 1987.

Konsumentpriserna beräknas ha ökat med drygt 4% per år både 1986
och 1987. Under loppet av 1987 har emellertid inflationstakten stigit igen,
                                                13


 


se diagram 2. Mellan december 1986 och december 1987 beräknas konsu­mentprisindex ha ökat med drygt 5%. Detta innebär visserligen att inflatio­nen dämpats påtagligt jämfört med tidigare år. Jämfört med omvärlden är emellertid utvecklingen inle lika förmånlig. Inflationen i Sverige har det senaste året varit 1-2 procentenhetei" högre än i OECD-områdel. För OECD-områdel var inflationstakten under hösten 1987 knappt 4%.

Timlönerna beräknas ha ökat med ca 8 1/2% 1986 och 6 1/2-7% 1987 som genomsnitt för samtliga löntagare. Inom induslrin har limlönerna Ökat med cirka 7 1/2% 1986 och 6-7% 1987. Det är betydligt mer än i omväri-den, där timlönerna för industriarbetare ökade med ca 4 % båda åren.

Eftersom produktivitetsökningen i Sverige inte väsentligt har avvikit från den i omväriden, har denna utveckling medfört att de relativa arbets­kraftskostnaderna per producerad enhet, mätt i nationell valuta, stigit i Sverige de senaste åren. De stora förändringarna på valutamarknaderna under 1986 och 1987 med bl. a en nedvärdering av den amerikanska dollarn och uppvärderingar av den västtyska marken och den japanska yenen har emellertid för en del av den svenska induslrin motverkat den högre svens­ka löneökningstaktens effekter på konkurtenskraften.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god de senaste två åren, såtillvida att antalet sysselsatta beräknas ha ökat med närmare 30000 personer 1986 och 35-40000 1987 och att arbetslösheten har reducerats till 1,9% som genomsnitt för 1987. Det innebär att den successiva minskning av arbetslösheten som skett efter 1983 fortsatte även under 1987. I jäm­förelse med omvärlden är den svenska arbetslösheten myckel låg. För

Diagram 2 Konsumentprisindex

12-månaders förändringstal. Utfall t. o. m. november 1987 för Sverige, t. o. m. okto­ber 1987 för OECD.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


iTiinMii|iiniinrii)nniTinniinMTiiiM)ini iMiii i| II III III iM[iMiMi ini|ii[inMi I


1980      1981    • 1982      1983      1984      1985      1986     1987

Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdeparte­mentet.


14


 


OECD-områdel som helhet beräknas den öppna arbetslösheten ha iJppgått    Prop. 1987/88: 100
till 8% 1987: I Västeuropa beräknas den ha varit hela 11 %.                         Bil. 1

Del senaste året har arbetslösheten minskat i hela landet. Det är nu inte bara Stockholmsområdet som uppvisar myckel låga arbetslöshetstal ulan även stora delar av södra och mellersta Sverige. Allt färre delar av landet uppvisar nu höga arbetslöshetstal. Efterfrågan på arbetskraft har stigit såväl i induslrin och byggnadsverksamheten som i de privata och offentliga tjänstesektorerna.

Denna utveckling för emellertid även med sig avsevärda problem i form av tendenser till överhettning med åtföljande stark löneglidning och svårig­heter för många företag atl rekrytera arbetskraft. Brist på arbetskraft kan komma all bli den viktigaste begränsningen för fortsall produktionsökning,

4.2 Effekterna av börsfallet

Under de senaste månaderna har de internationella förutsättningarna för den svenska ekonomin förändrats väsentligt. Det är sannolikt alt börsfallet och den därmed sammanhängande utvecklingen medför alt Ullväxten i väridsekonomin dämpas. På kort sikt behöver inte de direkta effekterna bli särskilt stora, men under den anpassningsperiod då obalanserna mellan de stora länderna skall minskas är sannolikheten betydande för en lägre tillväxt. Därmed är också risken stor för all de svenska exportföretagen kommer att få sämre förutsättningar än vad som tidigare förutsetts.

Förutsättningarna har ändrats även i det avseendet att osäkerheten om framtiden har ökat påtagligt. Osäkerheten gäller såväl den fortsatta utveck­lingen på aktie-, valuta- och penningmarknaderna som den ekonomiska politikens inriktning i de stora industriländerna.

Även om nettoeffekten äv de ändrade internationella framtidsutsikterna torde vara negativ för den svenska ekonomin, bl, a, genom sämre tillväxt och försvagad bytesbalans, så finns det vissa för den svenska ekonomin positiva inslag i utvecklingen. En lägre dollarkurs minskar räntebetal­ningarna till ullandel och kostnaderna för oljeimporten. Räntenivån har sjunkit, vilket också minskar räntebetalningarna. Oljepriset har snarast haft en tendens alt sjunka sedan oktober, vilket stärker den svenska handelsbalansen. Vidare torde den privata konsumtionens ökningstakt dämpas något av atl hushållens framlidsförväntningar blivit mindre opti­mistiska och av alt aklieförmögenheten minskat.

Den SlalisUk som för närvarande föreligger rörande utvecklingen i Sveri­ge efter börsfallel visar inte på några omedelbara effekter på detaljhan­delns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, sysselsätt­ning eller arbetslöshet. I praktiken torde det ta ett halvår Ull ett år innan man kan utläsa vilka konsekvenserna faktiskt har blivit.

Med dessa reservationer redovisas i det följande en bedömning av den
svenska ekonomins utveckling det kommande året. Vissa bedömningar
redovisas även för år 1989. Avsikten är att därigenom läcka in hela den
period, som förslaget Ull statsbudget avser och samtidigt spegla den
osedvanligt stora osäkerhet som omger den ekonomiska utvecklingen.
Osäkerheten är naturligtvis särskilt stor om vad som kan tänkas ske under
                           15

prognosperiodens senare del.


 


4.3 Utvecklingen år 1988                                                                 Prop. 1987/88:100

Bil. I I de beräkningar som ligger till grund för förslaget till statsbudget för

budgetåret 1988/89 antas timlönerna stiga med 4% per år både 1988 och 1989, vilket är ungefär samma ökningslakt som i omvärlden. Denna ökning är regeringens bedömning av vad som är samhällsekonomiskt acceptabelt, eftersom den är vad som krävs för alt inle konkurrenskraften skall försva­gas.

En kostnadsökning på den antagna nivån beräknas leda till en uppgång av konsumentpriserna med drygt 3 % under loppet av 1988. Årsgenomsnit­tet för konsumentprisindex 1988 beräknas dock ligga drygt 4% över ge­nomsnittet 1987.

I den bedömning regeringen överlämnade till riksdagen i oktober 1987 förutsågs en relativt god BNP-tillväxt 1988 på 2% eller något däröver. Till följd av de ändrade förutsättningarna får den bedömningen i någon mån revideras ned. Nu förutses en BNP-lillväxl på 1,9% 1988. Den största förändringen är emellertid atl bytesbalansen beräknas ge ett underskoll på 12 miljarder kr. i stället för tidigare beräknade 4 miljarder kr.

Den privata konsumtionen förutses nu öka med 2% år 1988. Nedrevide-ringen av prognosen från tidigare förväntade 2,5% är främst en konse­kvens dels av alt hushållens samlade aktieförmögenhet minskat, dels av alt hushållens optimism om framtiden har dämpats. Det finns därför skäl att anta att sparkvoten inte minskar lika mycket som tidigare bedömts sanno-Hkt.

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1,5% 1988. För statens del väntas en fortsatt minskning av antalet sysselsatta. Till följd av ökade malerielinköp beräknas dock den statliga konsumtionen totalt sett öka något 1988. Kommunernas ulbyggnadsplaner har reviderats upp någol under den gångna hösten och en ökning av den kommunala konsumtionen förutsesmed 1,7% 1988. Expansionstaklen kan dock komma att begränsas av brist på arbetskraft.

Bruttoinvesteringarna förutses öka med 2,5 % 1988. Det är en nedrevide­ring av prognosen jämfört med oktoberbedömningen. Tillgängliga enkäter lyder på att företagens framlidsförväntningar har blivit mindre positiva. Det gäller dock i högre grad förväntningarna om den allmänna konjunktur­utvecklingen än om företagens egen order- och produktionsutveckling. Även om det tar lid innan ändrade framtidsutsikter inverkar väsentligt på investeringsnivån, är det troligt alt de ändrade fömtsättningarna dämpar investeringsökningen något är 1988.

De ändrade förutsättningarna för den svenska ekonomins tillväxt medför
dock
inle att arbetsmarknaden försvagas 1988. Eftersom efterfrågelryckel
på arbetsmarknaden för närvarande är mycket starkt, blir effekterna av de
försämrade tillväxtutsiklerna små på kort sikl. Efterfrågan på arbetskraft
torde vara fortsatt hög under hela året. Brist på arbetskraft kan komma all
utgöra en restriktion för fortsatta produktionsökningar. Tidigare har ar­
betslösheten förväntats kunna fortsätta att minska vid låga pris- och löne­
ökningstal; delta ler sig emellertid nu mindre sannolikt. En i stort sett
oförändrad nivå på arbetslösheten 1988 jämfört med läget under senare                               .


 


delen av 1987 förefaller f. n. mest sannolik, om kostnadsstegringen stannar    Prop. 1987/88: 100
vid 4%.                                                                                           Bil. 1

En fortsatt försvagning av handelsbalansen förutses under 1988. Expor­ten av varor beräknas öka med 2,5%. Ökningstakten dämpas av dels väridshandelns långsammare tillväxt, dels en förutsedd minskning av ex­porten av petroleumprodukter och fartyg. Importen av varor beräknas öka med 4,5%. Den långsammare ökningen av inhemsk efterfrågan drar ned importens ökningslakt 1988.

Såväl handelsbalansen som tjänste- och transfereringsnettot väntas för­svagas ytterligare 1988. Bytesbalansens underskoll skulle därmed stiga från ca 5 miljarder kr. 1987 till ca 12 miljarder kr.

Jag vill understryka, atl dessa prognoser bygger på förutsättningen all timlöneökningen begränsas till 4% 1988 och atl tillväxten i väridsekono­min inle kraftigt försämras. Skulle dessa förutsättningar ändras, kommer också den ekonomiska utvecklingen att bli annorlunda. Om timlöneök­ningen överskrider de förutsatta 4 procenten kommer sålunda bytesbalan­sen att försämras ytteriigare och tillväxten atl dämpas.

4.4 Utblick mot 1989

Vad som sker under 1989 är i avgörande grad beroende av kostnadsutveck­lingen. Grundkalkylen om 4% timlöneökning har jämförts med en kalkyl, där timlönerna i stället antas stiga med 7% både 1988 och 1989, dvs i ungefär samma takt som under 1987.

Vid 4% timlöneökning både 1988 och 1989 beräknas inflationen begrän­sas till drygt 3% per år under loppet av dessa båda år. Den måttliga pris-och löneökningstakten beräknas leda till en BNP-tillväxt 1989 av ungefär samma storlek som 1988. Sysselsättningen skulle kunna öka i relativt god takt och arbetslösheten hållas nere på en låg nivå.

Trots all konkurrenskraften i detta alternativ bevaras, väntas bytesba­lansen ge ett betydande underskott även år 1989. Försvagningen av bytes­balansen bromsas dock upp 1989 i alternativet med låga löneökningar.

Vid den högre löneökningslakten beräknas prisökningarna bli 5-6% per år både 1988 och 1989. Detta medför en betydligt sämre ekonomisk utveck­ling 1989. Exportens och investeringarnas ökningstakt dämpas. Till följd av den högre inflationen i delta alternativ dämpas även den privata kon­sumtionen och sannolikt även den offentliga verksamhetens expansions-takt. BNP-tillväxten kommer därmed all praktiskt taget avstanna.

Den lägre tillväxten gör att lägel på arbetsmarknaden försämras. En fortsatt snabb koslnadsstegring skulle också medföra all bytesbalansen försämras ytterligare. Vid fortsatta koslnadsstegringar om 7% stiger un­derskottet i bytesbalansen, allt annat lika, till över 20 miljarder kr 1989. Därmed börjar den svenska utlandsskulden att växa snabbt igen.

Detta innebär all vi nu har kommit till en kritisk punkt på den tredje
vägens ekonomiska politik. Endast en dämpad kostnadsutveckling kan
bygga under den hittills framgångsrika politiken med hög sysselsättning
och förbättrad exlernbalans och förhindra att vi tvingas in i en inflationis-
tisk utveckling, med försämrad sysselsättning och sjunkande levnadsslan-
                          17

dard som oundviklig konsekvens. 2   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1


5 Den ekonomiska politikens inriktning                           Jp- '- '

5.1 Finanspolitiken

Den tredje vägens politik innebär atl Sveriges internaUonella konkurtens­kraft ställs i centrum för atl uppnå sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Ett viktigt inslag i denna ekonomisk-politiska strategi har varit en stram finanspolitik. En sådan är nödvändig för att åstadkomma låga prisstegring­ar och en låg räntenivå. Den syftar också till all föra över resurser från privat och offentlig konsumtion till förmån för export och investeringar. För alt nå en stabil balans i de utrikes betalningarna krävs också ett ökat inhemskt sparande. En återställd budgetbalans har alltsedan 1982 varit ett viktigt inslag i en sådan strategi.

Den ekonomiska politiken har i detta avseende hittills varit myckel framgångsrik. Budgetåret 1982/83 motsvarade det statliga budgetunder­skottet 13% av BNP, Budgetåret 1987/88 beräknas underskottet motsvara endast 1,4% av BNP, För hela den offentliga sektorn har det finansiella sparandet förbättrats från ett underskott motsvarande ca 6% av BNP budgetåret 1982/83 till ett överskott motsvarande ca 2% av BNP budget­året 1987/88, Denna snabba förstärkning av den offentliga sektorns ekono­mi är i ett internationellt perspektiv unik och medför alt Sverige nu slår bättre rustat än tidigare all möta de prövningar som kan tänkas komma,.

Förbättringen av de offentliga finanserna har till ungefär lika delar upp­nåtts genom en minskning av de offentliga utgifterna som andel av BNP och en ökning av den s. k. skattekvoten, dvs. skaller och avgifter som andel av BNP. En närmare analys av skallekvotens ökning med samman­lagt 4 procentenheter mellan 1985 och 1987 visar atl ungefär 1/2 procenten­het av ökningen har berott på statsmakternas beslut om höjda skatte- och avgiftssatser. Det är vissa indirekta skatter och uttaget av arbetsgivaravgif­ter som har höjts. I övrigt har skattekvotens ökning berott på att lönerna stigit mer än vad som anlagils vid omläggningar av inkomstskatten, all lönesumman stigit som andel av BNP, att den privata konsumtionen och därmed inkomsterna av mervärdeskatt ökat mer än BNP (mervärdeskatte­satsen har däremot inte höjts) och all företagens skatteinbetalningar ökat utan att några omfattande förändringar av företagsbeskattningen har ge­nomförts.

Innebörden av detta är alt de båda senaste årens nedgång av budgetun­derskottet inte enbart är en följd av en stram budgetpolitik. Delvis avspeg­lar del förbättrade budgetläget en snabb inkomststegring och en snabb , privat konsumtionsökning samt det faktum att skattesystemet fungerar som en s. k. automatisk stabilisator, som drar in köpkraft i lider med snabbi sUgande inkomsler för hushåll och företag.

På kort sikt leder en sådan utveckling till en snabb reducering av budget­
underskottet och därmed av den offentliga sektorns sparandeunderskott.
På längre sikt kan den snabba nominella inkomstökningen emellertid - via
försämrad konkurrenskraft och långsammare tillväxt - återigen leda
till
växande underskott. Om den dämpas kommer å andra sidan den offentliga
sektorns skatteintäkter atl växa väsentligt långsammare.                                                    ,o


 


Delta understryker behovet av bibehållen finanspolitisk stramhet. Den Prop. 1987/88: 100 snabba nedgången av budgetunderskottet under 1987 kan således inle las Bil. 1 Ull intäkt för alt det nu skulle vara möjligt atl bedriva en mindre stram finanspolitik. Inte heller kan den höjda skattekvoten i sig las till intäkt för atl det på kort sikt skulle vara möjligt att kraftigt sänka skatterna; en sådan politik skulle ytterligare förslärka konsumtionsutvecklingen och höja efter­frågelryckel i ekonomin. Det är en dyrköpt erfarenhet av 1970-talets kriser att del inle finns något utrymme för finanspolitiska äventyrligheter i ett efterfrågeläge som det vi har i dag.

Den mörkare internationella ekonomiska bilden ställer också krav på ökad beredskap i den ekonomiska politiken i Sverige. Effekten av den sämre tillväxten internationellt torde bli en dämpad tillväxt också i Sveri­ge. Bytesbalansen försämras. Svårigheterna all upprätta intern och extern balans kan bli störte, i synnerhet om arbetslösheten stiger i omvärlden och detta ytteriigare pressar tillbaka inflationen i de viktigaste konkurtentlän­derna. Också av delta skäl måste finanspolitiken utformas med stramhet.

Samtidigt bör inte politiken medföra så kraftiga begränsningar av efter­frågan alt den hotar möjligheterna att upprätthålla full sysselsättning. Sammantaget innebär delta att finanspolitiken under del kommande bud­getåret bör utformas så att underskottet i statsbudgeten fortsätter alt minskas, trots att statsinkomsternas tillväxt dämpas kraftigt.

För att åstadkomma detta har del varit nödvändigt att bedriva ett stramt budgetarbete. Inom ramen för delta har det ändå varit möjligt all genom omprioriteringar inom totalbudgeten lyfta fram vissa särskilt angelägna områden, nämligen den sociala välfärden, utbildningen saml miljöpoliti­ken. Dessutom har särskilda satsningar gjorts inom regional- och trafikpo­litiken. Senare i år kommer också ett förslag alt läggas fram om en omfat­tande reform av arbetslöshetsförsäkringen.

5,2 Lönebildningen

I ett internaUonellt perspektiv framstod den svenska arbetsmarknaden
under lång tid som stabil, med en god förmåga atl lösa problem kring
lönebildning och sysselsättning. Sedan mitten av 1970-talet har dock löne­
utvecklingen lett
till kostnadsökningar som inle varit förenliga med beva­
rad internationell konkurrenskraft. De nominella löneökningarna har varit
högre än vad utvecklingen i våra konkurrentländer och den egna produk-                             '

livilelsökningen har medgivit. Utvecklingen i Sverige har följt en pris- och lönespiral, där priser och löner jagat varandra med en rad ekonomiska svårigheter som följd.

Under de senaste åren har detta delvis berott på det höga kapacilelsut-
nyttjandet i ekonomin. Problemen med lönebildningen sammanhänger
emellertid också med den institutionella ram inom vilken förhandlingarna
bedrivs. Genom den löneglidning som skett utöver de centrala avtalen
saml genom kompensation till de grupper som ej har egen löneglidning har
de totala lönehöjningarna kommit att klart överstiga produktivitetstillväx­
ten i ekonomin.                                                                                                        19


 


Till delta bidrar oenighet mellan parterna om hur lönerelationerna mel- Prop. 1987/88: 100 lan olika löntagargrupper skall utvecklas. Kraven på löneökningar har Bil. 1 under senare tid inte formulerats utifrån vad samhällsekonomin och syssel­sättningen totalt sett tål eller utifrån vad som krävs för atl nå en långsiktigt hållbar reallöneökning för alla löntagare. I stället har den relativa nomi­nella löneutvecklingen ansetts vara viktigare. Denna utgångspunkt har lett till alt pris- och lönespiralen späds på av en "löne-lönespiral" genom alt olika grupper kräver kompensation för den löneutveckling andra grupper anses ha haft.

Detta är en utveckling som måste brytas. I den allmänna debatten råder stor enighet om de förutsättningar som gäller för lönebildningen. Löne­kostnadsökningarna måste bringas ned i nivå med vad som gäller i vår omvärld. Denna uppfattning kommer till uttryck även i uttalanden av arbetsmarknadens parter. Parterna måste nu också i handling ta ansvar för atl löneökningstakten bringas ned till en nivå som är förenlig med ekono­misk balans och full sysselsättning även på längre sikt.

Statsmakterna har vidtagit åtgärder för alt underlätta en sådan avtalsrö­relse. För att förhindra att det begränsade nominella utrymmet för löne­kostnadsökningar krymper ytterligare har statsmakterna beslutat alt neu­tralisera tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna. Detta har skett genom alt den allmänna löneavgiften sänkts med 1,66 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1988. Tidigare har beslul fattats om en sänkning av den statliga inkomstskatten med ca 4 miljarder kr. för år 1988. Skatte­skalan har utformats så alt låga nominella löneökningar också möjliggör ökade reallöner efter skatt. Vid högre timlöneökningar blir emellertid följden stagnerande eller renlav sjunkande reallöner efter skatt. Därige­nom understöder skattepolitiken en antiinflalorisk lönerörelse.

För att söka åstadkomma en större enighet om bl. a. teknik och former för jämförelser av lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper på arbetsmarknaden har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att publicera en allsidig redovisning av hur löner, lönekostna­der och anställningsvillkor utvecklats på olika delar av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter medverkar i utredarens arbete.

Spänningarna på arbetsmarknaden har bl. a. tagit sig uttryck i ett ökat antal konflikter. Särskilt inom den offentliga sektorn har utvecklingen visat på svagheter i förhandlingsmodellen. Varje avtalsrörelse under 1980-talet har medfört öppna konflikter. Regeringen har mot denna bakgrund tillkal­lat en särskild utredare som skall utröna huruvida svårigheterna att nå avtal på den offentliga arbetsmarknaden beror på brister i själva förhand­lingssystemet. Denna analys skall syfta Ull att ge parterna uppslag till förändringar och alt ge regeringen ett underlag att bedöma om statsmakter­na bör vidta några särskilda åtgärder. Utgångspunkten är att parternas rätt att träffa avtal skall bevaras.

Inom del statliga området har statsmakterna ett särskilt ansvar för lönekoslnadsutvecklingen. Statsmakterna har därför inför 1988 års avtals­rörelse beslutat ange en utgiftsram för lönekoslnadsökningarna. Regering­en har fastställt denna ram till 4 %,

Syftet med utgiftsramen är all skapa mer likartade förutsättningar för                                20


 


lönebildningen mellan anställda inom olika sektorer på arbetsmarknaden, Prop. 1987/88: 100 Inom den konkurrensutsalta sektorn finns oftast ett tydligt samband mel-. Bil. 1 lan lönekostnadsutveckling och sysselsättning. De avtalsslutande parterna kan där se alt alltför höga löneökningar kan leda till inskränkningar av verksamheten. Genom utgiftsramen blir detta samband tydligt även inom den statliga sektorn. Parterna kan bättre överblicka konsekvenserna av de avtal som träffats när det gäller kraven på effektivitet och verksamhetens inriktning. Utgiftsramen innebär därför att statsmakterna tillgodosett kraven på klarare spelregler för förhandlingarna inom den offentliga sek­torn. De ekonomiska förutsätlningarna inför förhandlingarna har härige­nom klargjorts för parterna.

5.3 Penningpolitiken

Penningpolitiken har under 1987 huvudsakligen utformats med hänsyn till den inhemska ekonomiska utvecklingen. Målet har varit att motverka en alltför snabb ökning av den privata konsumtionen och all dämpa de ten­denser till överhettning som tidvis gjort sig märkbara. Det främsta medlet för detta har varit räntepolitiken.

Denna politik innebar all differensen mellan de svenska och internatio­nella penningmarknadsräntorna under början av året kom att bli stora. 1 februari var räntemarginalen mellan Iremånaders slatsskuldväxlar och motsvarande eurodollartänta drygt fyra procentenheter. Därefter sjönk räntemarginalen successivt. Från maj månad var den i huvudsak mellan 1 1/2 och 2 procentenheter.

Ränledifferensen gav upphov till betydande valutainflöden under vin­tern och början av våren, medan utvecklingen under återstoden av året var mer balanserad. Sammantaget registrerades under 1987 ett valutainflöde på ca 10 miljarder kr.

Avregleringen av kredilmarknaden har i huvudsak varit positiv för den svenska ekonomin, eftersom den möjliggjort att kreditmarknaden blivit mer effekUv. Den ökade tillgången på krediter har dock inneburit en kraftig skulduppbyggnad i hushållssektorn. Under 1986 lånade hushållen i stor utsträckning till finansiella placeringar. Minskningen av hushållens finan­siella sparande begränsades därmed till ca 5 miljarder kr. Under 1987 fortsatte låneexpansionen i ungefär oförändrad takt, men bedöms i större grad ha använts till att finansiera en ökad konsumtion. Resultatet blev att hushållens finansiella sparande försämrades med ca 10 miljarder kr.

Den privata konsumtionen har betydande återverkningar på importen och bytesbalansen. I nuvarande läge är del viktigt att hushållens sparande ökar för all förbättra nationens totala sparande. Regering och riksdag har därför vidtagit en rad åtgärder för att sUmulera hushållsparandel. Under första kvartalet 1988 tillåts en extra insättning på 5000 kr. i allemansspa-randel, samUdigt som det högsta tillåtna totala sparbeloppet höjs från 50000 kr. Ull 60000 kr. De som börjar spara i allemanssparandel under liden 1 april-30 december 1988 erhåller en extra bonus.

Möjligheter har vidare skapats att bedriva ett s. k. ideellt sparande i
allemansfond. Dämtöver håller ett förslag om ungdomssparande.på att                                21


 


utarbetas i regeringskansliel. SluUigen har spardelegalionen anvisals me-    Prop. 1987/88: 100 del för all i samverkan med konsumenlverkel öka hushållens kunskaper    Bil. I om kostnaderna för och riskerna med lågt sparande och stora lån.

Ett av syftena med avregleringen på kredilmarknaden har varit att öka konkurrensen och därmed effektiviteten i den finansiella sektorn till gagn för hela samhällsekonomin. Generellt kan sägas atl konkurrensen ökat under senare år, men i olika grad på olika delmarknader. På ullåningssidan är sålunda konkurrensen stark, medan den är betydligt svagare i fråga om hushållens sparmedel. Kostnaderna inom banksystemet har stigit snabbt.

Del är angeläget alt kostnadsutvecklingen dämpas och alt konkurrensen inom banksektorn stimuleras. Vissa av de frågor som rör banksektorns struktur- och konkurrensförhållanden behandlas i kreditmarknadskommil-lén. Regeringen kommer i särskild ordning atl utreda kostnadsutveckling­en i banksystemet och hushållens ställning på kredilmarknaden efter av­regleringen.

Under det gångna året har del bl. a. i samband med börskrisen visat sig att handeln med optioner och terminskontrakt inle alltid skett med den försiktighet som krävs. Delta har medfört stora förluster för vissa banker, försäkringsbolag och frislående fondkommissionärer. Totalt uppgick de redovisade förlusterna på options- och aktieterminshandeln i samband med börsfallel till ca I miljard kr. Till delta skall läggas andra föriuster på mycket stora belopp.

Jag ser allvarligt på dessa händelser. Bristande kontroll och i vissa fall dålig affärsmoral har blottlagts i samband med de stora förlusterna. Jag vill också framhålla alt förtroendet för del finansiella systemets stabilitet och funktionssätt är viktigt för hela samhällsekonomin och inte bara en fråga för aktörerna på de finansiella marknaderna.

Regeringen kommer därför senare i dag alt föreslå att bank- och försäk-ringsinspeklionerna anvisas medel för en utökad bevakning av banker, försäkringsbolag och fondkommissionärer. Syftet är alt säkerställa att gällande lagar och regler följs. Även lagändringar kommer att aktualiseras. Försäkringsverksamhetskommittén har nyligen lagt fram sitt slutbetänkan­de. För närvarande arbetar ytterligare tre utredningar med dessa frågor: kredilmarknadskommillén, oplionsulredningen och värdepappersmark-nadskommittén. Samtliga skall redovisa förslag före halvårsskiftet 1988.

5.4 Fördelningspolitiken

Strävan efter en rättvis fördelning, såväl av tillväxten som av krisbekämp­ningens bördor, har sedan 1982 varit ett centralt inslag i den tredje vägens politik.

Den väsentligaste insatsen för ökad rättvisa är all hävda den fulla syssel­sättningen. Arbete åt alla ger en jämnare inkomstfördelning och förbättrar jämställdheten mellan kvinnor och män. Men även kampen mot inflationen är viktig för all åstadkomma en rättvis fördelning. Inflationen omfördelar välståndet i stor skala och på ett godtyckligt och svårgenomskådligt sätt.

Kampen för full sysselsättning och låg inflation har därför varit den
viktigaste uppgiften i fördelningspolitiken, liksom i den ekonomiska politi-                           22


 


ken i stort. Den lägre arbetslöshet och den lägre inflation som uppnåtts de    Prop. 1987/88: 100 senaste åren har också verksamt bidragit till en mer rättvis fördelning i    Bil. I samhället. Därutöver har del också, trots det kärva budgetläget, varit möjligt atl vidta en rad andra åtgärder i direkt fördelningspoliliskt syfte.

De fyra vallöftena från 1982 om alt trygga centrala inslag i det sociala välfärdssystemet har infriats. Karensdagarna har försvunnit ur sjukförsäk­ringen. Ersättningen till de arbetslösa har höjts. Värdesäkringen av pensio­nerna har återinförts. Stödet till barnomsorgen har förbättrats.

Avdragsrätlför fackföreningsavgifter har införts. Barnbidragen har höjts myckel kraftigt; mellan 1982 och 1987 fördubblades de nästan. Statsbidra­gen till de kommunala bostadstilläggen har höjts, vilket framför allt gynnar de sämre slällda pensionärerna. Delpensionen har höjls. Sjukförsäkringen har reformerals. I och med all karensdagen slopades och den s. k. timsjuk-penningen genomfördes 1987 höjdes ersättningsnivån för privalanslällda arbetare och klasskillnader i sjukförsäkringen kunde elimineras.

Den sociala välfärden har således värnats. Men samtidigt har den ekono­miska politiken skapat andra fördelningspoliliska spänningar. Del var nöd­vändigt atl låta företagens vinster stiga kraftigt för alt skapa incilament för nya investeringar och nya arbetstillfällen i induslrin. 1970-talels extremt låga vinstnivå medförde atl investeringarna stagnerade, samtidigt som försämrad konkurrenskraft och hög inflation medförde att reallönerna föll kraftigt. Resultatet av den förbättrade konkurrenskraften och den förbätt­rade lönsamhet den fört med sig har också blivit en industriell expansion, som medfört såväl ökad sysselsättning som utbyggd kapacitet.

Likväl har vinstuppgången i det kortare perspektivet skapat fördelnings­problem, bl. a. eftersom politiken först med viss fördröjning kunnal resul­tera i höjda reallöner. Fördelningspoliliska spänningar har i sin tur bidragit Ull den snabba nominella lönestegringen de senaste åren. För att motverka dessa inflationsdrivande effekter av vinstuppgången, och för alt se till att vinsterna används på ett sätt som gagnar folkflertalet, har en rad åtgärder satts in.

Löntagarfonder och förnyelsefonderna ger de anställda del i kapital­tillväxten. En särskild omsättningsskatt har införts på akliehandeln. Reali­sationsvinstbeskattningen för aktier och bostadsrätter har skärpts. En engångsskatt på livförsäkringsbolagens förmögenheter har lagils ut. In­komstskatterna har sänkts, samtidigt som underskottsavdragens värde begränsats för höginkomsttagarna. Del har försvårat nolllaxering och skal­leplanering.

Sammantaget bidrar dessa åtgärder till att tillväxten fördelas jämnare och alt krispolitikens bördor burils mer efter bärkraft än vad som annars skulle ha skett. Därigenom bidrar fördelningspolitiken till att hålla samman nationen. Under den period som förestår, med de hot mol den svenska ekonomins styrka som nu kan urskiljas, och med fortsatta krav på god konkurrenskraft och en stark invesleringsulveckling, blir därmed en kraft­full fördelningspolitik av fortsalt central betydelse för den ekonomiska politikens möjligheter.

23


 


5.5 Sysselsättningspolitiken

Full sysselsättning är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Inriktningen av den ekonomiskpolitiska strategin på att stärka de svenska förelagens konkurrenskraft, återställa den finansiella balansen i den svens­ka ekonomin och öka tillväxten syftar just till atl ge arbete åt alla.

Arbetsmarknaden förstärktes under 1987. Mellan 1982 och 1987 ökade sysselsättningen med 160 000 personer. Arbetslösheten beräknas ha redu­cerats med 0,3 procentenheter till 1,9% under 1987. Delta har skett samti­digt som antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska åtgärder minskal, se diagram 3. Arbetslösheten för ungdomar i åldern 16-19 år har stabiliserats på en nivå kring 3,5%, medan arbetslösheten för de äldre ungdomarna, 20-24 år, sjunkit under 1987. Även långtidsarbetslösheten minskar i om­fattning. Vid en internationell jämförelse framstår den svenska utveckling­en i dessa avseenden som myckel gynnsam.

Efterfrågan på arbetskraft blev under 1987 något starkare än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten våren 1987. Antalet lediga platser låg klart över 1986 års nivå. I flertalel län har del funnits vissa svårigheter alt tillgodose arbetskraftsbehovet. Andelen industriföretag som har rapporterat brist på yrkesulbildad arbetskraft har stigit. Byggar­betsmarknaden framstår i stora delar av landet som klart överhettad, vilket bl. a. bidragit till en betydande löneglidning inom byggsektorn.

Regeringen prioriterar i detta läge en inriktning på utbudsstimulerande åtgärder. Detta innebär en fortsatt förskjutning i arbetsmarknadspolitiken mot insatser för atl förbättra arbetsmarknadens funktionssätt saml all höja


Prop. 1987/88: 100 Bil. I


Diagram 3 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Tusental personer, 3-månaders glidande medelvärde på säsongrensade värden

140 -1----------------------------------------------------------------------------------- r 140

-120


20-


Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder


-20


 


O ~ I in iiiiiipMMttiiii|Miiiiiiirr)M ri I iiiiii|MiiiiTMn[iii[[iiiiii|iiiiiiiiin|iiiiiiiiiii|iniiiiii ~ O

1979    1980     1981     1982    1983    1984    1985    1986   1987

Anm.: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag

och rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.


24


 


kunskapsnivån hos individerna i arbetslivet. En av politikens främsta    Prop. 1987/88: 100

uppgifter under det kommande året är att dämpa, överhettningen och    Bil. 1

avhjälpa brist på arbetskraft i olika sektorer och regioner. Genom alt vidga

flaskhalsar i ekonomin förbättras möjligheterna att nå en god ekonomisk

tillväxt.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå åtgärder som befäster en sådan inriktning. Bl. a. föreslås resurser för upphandling av arbetsmarknadsutbildning med 78000 platser, vilket innebär en fortsatt hög nivå. Antalet platser för utbildning direkt i förela­gen föreslås utökas till 25000. Mot bakgmnd av utvecklingen på arbets­marknaden föreslås nu någol färte beredskapsarbeten. Regeringen är dock beredd att omgående vidta åtgärder om lägel skulle försämras.

Trots den goda sysselsättningsutvecklingen finns det grupper som har särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Det gäller främst långtidsar­betslösa, arbetshandikappade, invandrare och ungdomar med utbildning som inte är gångbar på marknaden. Regeringen vUl ge arbetsmarknadspoli­tikens fördelningsmål ökad prioritet. Långtidsarbetslösheten har minskat märkbart under andra halvåret 1987. Ytterligare ansträngningar bör nu göras i form av såväl förebyggande åtgärder som direkta insatser för dem som blivit långtidsarbelslösa. Vidare är del viktigt att öka arbetsmöjlighe­terna för den stora gmppen deltidsarbetslösa.

De insatser för dellidarbelslösa som föreslogs i kompletteringsproposi-lionen 1987 skall fortsätta. Kraftiga insatser görs för atl ytterligare förbätt­ra de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden genom utökade re­surser för arbetsmarknadsinstituten och Samhall. Under våren kommer också ett förslag till en reformering av arbetslöshetsförsäkringen att pre­senteras.

Ett av regeringens mål är alt kvinnor och män skall delta i arbetslivet på lika villkor. Kvinnornas dellagande i förvärvslivet har ökat oavbrutet. Fortfarande arbetar dock kvinnor och män i hög grad i olika branscher och med olika lön. Åtgärder för alt bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden måste utgöra ett framträdande inslag i arbetsmarknadspolitiken.

Sammanlaget väntas arbetsmarknadsläget 1988 kännetecknas av fortsatt stark efterfrågen på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka i nästan samma takt som 1987. En viss fortsatt neddragning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas ske. Det finns dock betydande osäkerheter om den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Regering­en följer därför noggrant utvecklingen och har en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden och vidta de arbetsmarknadspoliliska insatser som kan behövas.

5.6 Regionalpolitiken

Förbättringen i den svenska ekonomin har kommit hela landet till del.
Arbetslösheten har minskat, sysselsättningen har förbättrats och företa­
gens lönsamhet och investeringar har ökat såväl i skogslänen som i övriga
landet. Befolkningsutvecklingen var under 1987 mera balanserad än de
närmast föregående åren. Storstadslänen har haft en fortsatt befolknings-                           25

tillväxt, men inflyttningen från övriga landet har minskat.


 


Den regionala utvecklingen i landet påverkas av många olika faktorer. Prop. 1987/88: 100 En politik för en jämnare regional fördelning av välståndet måste därför Bil. 1 innefatta åtgärder på flera områden, t.ex. inom utbildnings-, vård- och kommunikationssektorerna. Det kommunala skalteutjämningssystemet har en särskilt stor betydelse för möjligheterna att erbjuda god kommunal service även i delar av landet med låg skattekraft. Regeringen kommer senare denna dag att lämna förslag om förändringar i skatteutjämningen som ytterligare förstärker dessa möjligheter. Vidare innefattar del nya s. k. Dagmaravlalel en regional utjämning av sjukvårdens ekonomiska resurser.

Under hösten 1987 har regeringen förlängt byggbegränsningarna i Stock­holms- och Göteborgsområdena samt fatlal beslut om skärpta ombygg-nadsbeslämmelser. Vidare har regeringen fatlal beslut om nytt frisläpp av de allmänna investeringsfonderna. Frisläppel gäller miljöförbättrande in­vesteringar i hela landet men i övrigt bara investeringar i stödområdena. Därmed förstärks det regionalpolitiska inslaget i investeringsfondsysle-met.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och nortd Sveriges inland. Åtgärderna för Bergslagen kan i huvudsak sägas beslå av två delar. Dels ett antal projekt som ger direkta sysselsättningseffekter i framför allt Ludvika- och Bor­längeregionerna, dels ett utvecklingsprogram, vilket främst syftar till att förstärka verksamheter som ger viktiga förutsättningar för en utveckling av näringslivet.

Vad gäller norra Sveriges inland har lämnats förslag Ull åtgärder för att förbättra infrastrukturen och främja näringslivsutvecklingen. Åtgärderna avser dels särskilda insatser inom utbildningsområdet, dels insatser för att på annat sätt underiätta utvecklingen av de näringar som har stor betydelse i regionen. Sammantaget beräknas åtgärderna för Bergslagen och norra Sveriges inland kosta ca 675 milj. kr. och ge över 2000 nya jobb.

Regeringen tillsatte i november 1987 en regionalpolitisk utredning. Kom­mittén skall bl. a lämna förslag om på vilka grunder och till vilka regioner de regionalpolitiska insatserna bör riktas för alt uppnå långsiktigt positiva effekter. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 15 maj 1989.

Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag atl föreslå atl anslagen för regionalpolitiska bidrag skall ligga kvar på den höga nivå som uppnåtts under innevarande budgetår. Regeringen kommer vidare under våren atl lägga fram förslag till särskilda insatser för Norrbottens län. Vidare pågår ett utredningsarbete, som syftar till atl främja utveckling­en i Östersund.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag all före­slå att den särskilda satsningen på jordbruket i Norrland som beslutades i fjol nu utökas med 80 milj. kr.

Transport- och kommunikationssystemet är av stor betydelse för en rättvis regional fördelning.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är atl erbjuda medborgarna
och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kost-                              26

nad. Förslag till åtgärder för att nå dessa mål redovisas i en särskild


 


trafikpolitisk proposition. Sammantaget kommer den trafikpolitik som nu    Prop. 1987/88: 100 föreslås all innebära alt infrastrukturen byggs ut för 1990-talels behov,    Bil. 1 samtidigt som ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten möjliggörs. Åtgärderna bidrar därmed till den ekonomiska tillväxten.

6 Budgetpolitiken

6.1 Budgetpolitikens inriktning

Vägledande för utformningen av budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har varit atl statsfinanserna inte får försämras i nominella termer och alt en viss real förstärkning skall uppnås. Syftet har varit att åstadkomma ett budgetförslag som uppfyller de krav del ekonomiska läget ställer på stram­het och samtidigt skapar utrymme för en förbättrad välfärd.

För att finansiera vissa angelägna reformer har olika besparingar och en rad omprioriteringar genomförts. Bland besparingarna märks bl. a. avskaf­fandet av regionslyrelserna i högskolan saml sänkta livsmedelssubven-lioner. De prioriterade reformerna i budgetförslaget är inriktade på tre huvudområden.

Insatser för en bättre utbildning

En hög kunskaps- och kompetensnivå i alla delar av samhället är av avgörande betydelse såväl för den sociala och kulturella utvecklingen i vårt land som för den långsiktiga tillväxten i svensk ekonomi. För delta spelar ett väl fungerande utbildningsväsende en strategisk roll. Vid en internationell jämförelse är den andel av resurserna vi använder för utbild­ning hög i Sverige. Det är angeläget atl vidmakthålla denna höga nivå, I årets budgetförslag tillhör därför utbildningen de prioriterade områdena. Syftet är atl möjliggöra en hög standard inom alla delar av utbildningssys­temet.

Utbildningen av lärare för grundskolan förstärks genom att förkun­skapskraven för tillträde höjs samtidigt som utbildningen föriängs. Ett tioårigt forlbildningsprogram för i grundskolan verksamma lärare föreslås. Ca 50 milj. kr. per år avsätts för programmets genomförande. I budgetpro­positionen redovisas också en plan för utvecklingen av dataundervisningen i skolan. Särskilda medel anslås för att förstärka undervisningen på mellan­stadiet. I en skolpolitisk proposition till vårtiksdagen kommer förslag att läggas fram om hur eleverna skall kunna få bättre tillgång till läroböcker av god kvalitet. Den skolpolitiska propositionen kommer också alt behandla styrnings- och inflylandefrågor saml frågor om grundskolans pedagogiska utveckling. Syftet är atl se till alt resurserna i skolan mobiliseras på ett sätt som gynnar de för undervisningen och utbildningen mest centrala verk­samheterna.

Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-åringar med 2000 personer
till ca 111 000 per årskull. Regeringen föreslår dock att antalet intagnings-
platser skall vara oförändrat 127000 för de elever som söker direkt från
grundskolan
till gymnasieskolan. Ett utvecklingsarbete och en treårig för-                           27


 


söksperiod rörande gymnasieskolans yrkeslinjer påbörjas fr. o.m. läsåret    Prop. 1987/88: 100 1988/89. Syftet är bl. a. atl undersöka fömtsättningarna för en arbetsplats-    Bil. 1 förlagd utbildning som en del i en reformerad och förlängd yrkesutbildning på gymnasial nivå. För atl förbättra Ullgången på yrkeslärare kommer utbildningsbidrag all utgå till samtliga som genomgår utbildning Ull yrkes­lärare.

Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. En försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå inleds på sam­manlagt 28 orter i landet. För utvecklandet av nya linjer och kurser vid de små och medelstora högskolorna avsätts yltterligare 15 milj. kr. I regering­ens proposition om regionalpolitiska insatser för Bergslagen och inre Norr­land föreslås insatser inom gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning för sammanlagt 123 milj. kr. I det forskningspolitiska beslul som riksdagen fattade 1987 fastställdes ett treårsprogram för forskning och forskarutbild­ning. Inom ramen för detta program föreslås under budgetåret 1988/89 ett resurstillskott till forskningen på 60 milj. kr. För atl underiätla de korlulbil-dades möjligheter till studier föreslås antalet särskilda vuxensludieslöd öka med 3 000 till ca 26000.

En bättre miljövård

En aktiv miljövård har stor betydelse för välfärden, ekonomin och syssel­sättningen. Många miljöproblem måste lösas genom intemationellt samar­bete. Detta gäller bl. a. föroreningar av luft och hav, nedbrytningen av det ozonskikt som skyddar jorden samt risken för klimatförändringar och radioakUv nedsmutsning.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvariiga skador. Produktionen för ibland med sig negativa miljöeffekter som upptäcks först i efterhand. Ofta uppdagas miljöproblem genom forsknings- och undersökningsverk­samhet. Detta gäller t.ex. sambandet mellan freoner och uttunningen av ozonskiktet samt hur olika ämnen påverkar tillståndet i hav och andra vallen.

Våra kunskaper om miljöns samband med produktionsprocesser och människors hälsa är otillräckliga. Det är viktigt alt förbättra kunskaperna för att bättre kunna bekämpa den miljöförstöring som redan finns, men också för all förebygga att nya skador uppstår på miljö och människors hälsa. Miljöarbetet måste bedrivas systematiskt och långsiktigt. Beslut­samma insatser nu kan leda till alt vi kan undvika stora framtida ekonomis­ka uppoffringar.

Miljöpolitiken måste därför utvecklas och förstärkas. Miljöhänsyn mås­te i ökad utsträckning tas inom olika samhällssektorer och i den tekniska utvecklingen. Som exempel på detta kan nämnas atl en stor del av trafi­kens miljöproblem behandlas i den trafikpolitiska propositionen. Miljöfrå­gor kommer också atl behandlas i en jordbmkspolilisk proposition under våren. Regeringen avser att till våren i en samlad miljöpolitisk proposition redovisa pågående och planerade åtgärder.

Redan i budgetpropositionen föreslås vissa resursökningar, bl. a. för
tillsynen enligt miljöskyddslagen, för arbetet med alt halvera användning-                           28


 


en av bekämpningsmedel, för internationellt samarbete samt forell gemen-    Prop. 1987/88: 100 saml forskningsprogram mellan industrin och staten. Vidare föreslås åtgår-     Bil. 1 der mot radon i bostäder och ökade insatser inom barnomsorg, skola och annan utbildning för att öka kunskaperna om miljöfrågorna.

I detta sammanhang bör också nämnas all investeringsfonderna utanför stödområdena fr. o. m. den 1 april 1988 slår öppna endast för investeringar i bättre miljö: Detta ger en kraftfull stimulans för näringslivet all nu salsa på investeringar som resulterar i minskade föroreningar av luft och vatten. I miljöpropositionen kommer regeringen bl. a. all föreslå en förnyelse av miljöskyddslagen och en förstärkning av miljövårdens organisation. Den löpande aktionsplanen mot luftföroreningar och försurning omsätts i en ny plan fr. o. m. budgetåret 1988/89. Vidare redovisas bl. a. hur använd­ningen och utsläppen, av freoner skall kunna minskas kraftigt. Ökade resurser ges för atl öka kunskaperna om föroreningarna i haven och om hur dessa bör bekämpas. Betydande belopp avdelas för att återställa och sanera miljöskador. En särskild satsning skall göras för att rena Dalälven, En annan utsatt region som föreslås bli föremål för särskilda åtgärder är Göteborg med Hisingen, Del internationella samarbetet förstärks genom att ett internationellt miljötekniskl institut inrättas i Stockholm.

Den sociala välfärden

Den generella välfärdspolitiken har byggts upp under årUonden av re formverksamhet. Den ekonomiska krisen i slutet av 1970-talel och början av 1980-lalel hotade emellertid välfärden. Socialpolitiken ifrågasattes. För­slag som skulle ha urholkat den generella välfärdspolitiken lades fram.

En stark och stabil social välfärd har under krisåren återigen visat sig vara en omistlig tillgång och har inneburit ett gott skydd för människors levnadsförhållanden. Den svenska välfärdspolitiken utgår från att social trygghet och jämlikhet, utöver all ge de enskilda individerna ett bättre liv, också har en positiv effekt på samhällets ekonomiska utveckling. Åtgärder för att strukturera om och anpassa offentlig sektor och näringsliv Ull nya ekonomiska förutsättningar underlättas genom att människor känner en social trygghet.

Den tredje vägens ekonomiska politik har inneburit att samhällsekono­min förstärkts. Ökat ekonomiskt utrymme för välfärdspolitiken skapas av bättre resursutnyttjande och ökad tillväxt. Angelägna behov inom den sociala sektorn kan åter tillfredsställas. Inom socialpolitiken prioriteras nu insatser för atl utveckla och förbättra vården och omsorgen.

Barnomsorgen byggs ut. Inom hälso- och sjukvården inriktas arbetet
mot alt bättre tillgodose patienternas önskemål om service, valfrihet och
tillgänglighet i vården. Den förändring av ersättningarna från den allmänna
sjukförsäkringen som genomfördes 1985 innebar en övergång från presta-
lionsbundna ersättningar
till en samlad ersättning per invånare. Reformen
innebar en bättre kontroll av kostnadsutvecklingen och ger samtidigt bätt­
re förutsättningar för en vård på lika villkor för hela befolkningen. Dessa
förutsättningar ökar ytterligare fr. o. m. 1988, då en behovsbaserad fördel­
ning av den allmänna sjukvårdsersättningen införs.
                                                        29


 


Hälso- och sjukvårdspolitikens utgångspunkter för de närmaste åren är    Pröp. 1987/88: 100 atl vårdorganisationen måste anpassas till patienternas krav på trygghet    Bil. I och service. Insatserna måste öka för alt sätta patienten i centrum när det gäller information, telefon- och öppettider, kortare väntetider etc.

Till kraven på god service hör att köerna för vissa operationer måste minska ytterligare. En särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen om 70 milj. kr. har avsatts under andra halvåret 1987 för atl minska väntetider­na. Fr. o. m. 1988 ingår delta bidrag i den s. k. Dagmaruppgörelsen.

Den angelägna utbyggnaden av primärvården fortsätter. Därmed för­bättras medborgarnas möjlighet all snabbt få tillgång till vård av hög kvalitet nära hemmet. Samverkan mellan primärvården och den sociala hemtjänsten skall förbättras. Patienterna bör ges ökade möjligheter atl välja läkare, vårdcentral och sjukhus. De äldre patienterna bör också ges större möjligheter all välja sjuk- eller ålderdomshem eller vård i hemmel. Valfrihelen blir ett viktigt inslag i den framlida politiken på detta område.

De äldre skall garanteras en trygg och värdig ålderdom. En proposition om riktlinjer för den framlida äldreomsorgen kommer att presenteras un­der våren 1988. Äldre människor måste få ökade möjligheter all välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets hjälp. De äldre som så önskar skall i högre utsträckning kunna få den vård och den hjälp de behöver för atl kunna bo kvar hemma. Ett varierat utbud av servicebo­städer skall finnas för dem som behöver och vill ha hjälp och tillsyn. Samtidigt skall standarden på institutionerna förbättras.

Primärkommunernas åtaganden inom äldreomsorgen vidgas efter hand. Statens bidrag till den sociala hemtjänsten ökar med 490 milj. kr. till 2,7 miljarder kr.

Rättvisa och delaktighet för handikappade och deras familjer är ett vikigt område. Ett nytt och kraftigt förbättrat bilstöd kommer att föreslås under våren 1988. Förslag kommer också all presenteras om att verksamheten med tidningsutgivning för synskadade permanentas och utvecklas. Ändra reformer gäller förbättrat stöd till familjer med handikappade barn och ökat stöd till handikapporganisationer och rikstolkljänsl.

Slutligen måste bekämpningen av AIDS intensifieras. I en särskild pro­position kommer ett samlat åtgärdsprogram mol AIDS att presenteras. Det omfattar information och stöd till berörda riskgiupper, insatser för atl begränsa smittspridningen saml insatser för vård och behandling av narko­tikamissbrukare.

6.2 Statsbudgeten

I budgetpropositionen i januari 1987 beräknade regeringen budgetunder­
skottet för budgetåret 1986/87 till 40,5 miljarder kr och för innevarande
budgetår Ull 36,9 miljarder kr. Utfallet för förra budgetåret blev 15,2
miljarder kr. I den av riksdagen fastställda statsbudgeten för budgetåret
1987/88 bedömdes budgetunderskottet uppgå till 29,1 miljarder kr. Jag
beräknar nu budgetunderskottet för innevarande budgetår till 14,7 miljar­
der kr.
                                                                                                                    30


 


Tabell 3 Budgelsaldot 1987/88 Miljarder kr.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


 


BP 87


Statsbudget


Nuvarande beräkning


 

Inkomster

308,9

318,0

333,4

Utgifter exkl, statsskuldränlor

282,8

287,1

289,0

Statsskuldräntor

63,0

60,0

59,1

Redovisat budgetsaido

-36,9

-29,1

-14,7

Som framgår av tabell 3 är det främst statsbudgetens inkomsler som kraftigt reviderats i förhållande till tidigare beräkningar. Orsaken är snab­bare ökningar än beräknat av intäkterna från såväl inkomstskatt och mer­värdeskatt som bolagsskatt.

Tabell 4 Budgetsaido för budgetåren 1982/83, 1986/87-1988/89 Miljarder kr., löpande priser

 

 

1982/83

1986/87

1987/88

1988/89

Inkomster

191,2

320,1

333,4

341,4

Andelav BNP(%)

28,6

33,4

32,2

31,3

Utgifter exkl. statsskuldräntor

229,6

271,5

289,0

299,3

Andelav BNP(%)

34,4

28,3

28,0

27,4

Statsskuldräntor

48,2

63,8

59,1

54,0

Redovisat budgetsaido

-86,6

-15,2

-14,7

-11,9

Andelav BNP(%)

13,0

1,6

1,4

I.I

Underiiggande budgetsaido

 

-13,4

-13,8

-20,1

Andelav BNP(%)

 

1,4

1,3

1.8

Arbetet med budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har bedrivits med stramhet. Alla utgifter har prövals noga, vilkel innebär att endast de mest angelägna reformerna har kunnat las med. Utgiftsökningen exklusive statsskuldränlor i förhållande Ull innevarande budgetår stannar vid 3,5%. Ränteutgifterna för statsskulden minskar mellan budgetåren med 5,1 mil­jarder kr. Nedgången hänför sig framför allt till att bokföringsprinciperna för slatsskuldväxlar förändras. Detta gör redovisningen av riksgäldskonto­rets upplåningsportfölj mer korrekt. Denna minskning av räntekostnader­na är emellertid enbart en engångseffekt och kommer inte att kvarstå under de därpå följande budgetår. Förändringen påverkar således inle del under­liggande budgelsaldot.

De totala statsutgifterna beräknas därmed öka med 1,4%. Inkomsterna beräknas, vid den antagna löneökningen, öka med 2,3% mellan budget­åren. Sammanlaget innebär detta att budgetunderskottet 1988/89 beräknas till 11,9 miljarder kr.


6.3 Den konsoliderade offentliga sektorn

Den konsoliderande offentliga sektorn inkluderar förutom staten även socialförsäkringssektorn och kommunerna. Summan av det finansiella sparandel i den konsoliderade offentliga sektorn och del finansiella sparan­del i den privata sektorn är identiskt lika med landets bylesbalanssaldo. För alt nå ett stabilt överskott i bytesbalansen och samtidigt åstadkomma


31


 


det sparande som erfordras för att nå en tillfredsställande investerings-    Prop. 1987/88: 100 utveckling i den privata sektorn krävs ett positivt finansiellt sparande i den    Bil. 1 offentliga sektorn. Det har därför varit ett väsentligt mål för den tredje vägens ekonomiska politik atl återupprätta del kollekliva sparandet.

För budgetåret 1986/87 uppgick det finansiella sparandet i staten Ull drygt 1 miljard kr. Innevarande budgetår beräknas statens finansiella spa­rande ligga i stort sett oförändrat i förhållande till föregående budgetår. En beräkning av det finansiella sparandet i staten för budgetåret 1988/89 ger vid handen alt del finansiella sparandel försämras Ull -3,3 miljarder kr. Försämringen förklaras främst av att inkomsterna från den tillfälliga för­mögenhetsskatten på livförsäkringsbolagen m.fl. försvinner budgetåret 1988/89.

Del finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn representeras nästan helt av sparandet i AP-fonden, eftersom sparandel i övriga delar inom sektorn i stort sett ligger nära noll. Del finansiella sparandel inom sektorn bedöms förbli i stort sett oförändrat omkring 25 miljarder kr. budgetåren 1986/87-1988/89.

Det finansiella sparandel inom den kommunala sektorn beräknas nästa budgetår förbättras med närmare en miljard kr. och därmed uppgå Ull -5,7 miljarder kr.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande erhålls om man summerar de olika delsektorernas sparande. I tabell 5 presenteras en samlad beräkning av del finansiella sparandet i den konsoliderade offentli­ga sektorn.

 

Tabell 5 Den konsoliderade ofTentliga sektorns flnansiella sparande

 

1986/87                 1987/88

1988/89

Miljarder kr.                                      20,2                      21,6 Andel av BNP                                2,1%                   2.1%

16,5 1,5%

Under 1987 förbättrades det offentliga sparandet kraftigt. Samtidigt för­svagades emellertid det privata sparandet ännu mer, vilket avspeglas i den försämring av bytesbalansen som ägde rum. Under nästa budgetår väntas det offentliga sparandel sammantaget falla tillbaka något, med 5,1 miljar­der kr, vilket bl. a hänger samman med bortfallet av engångsskatten. Nedgången av del offentliga sparandet äger rum samtidigt som nationens samlade finansiella sparande försämras; delta avspeglas i att underskottet i bytesbalansen för år 1988 stiger. Detta, tillsammans med det faktum att del underiiggande budgetunderskottet visar en smärre ökning under nästa budgetår, innebär atl en stram finanspolitik måste föras även framgent. Det faktum att statsfinanserna och de offentliga finanserna förstärkts kraf­tigt sedan början av 1980-talet kan således ej motivera en mer expansiv finanspolitik under de närmaste åren.

32


 


6.4 Statens lånebehov                                                                     Prop. 1987/88:100

Bil. 1 Finansieringen av statens lånebehov har förändrats på ett genomgripande

sätt under de senaste åren. Sedan placeringspliklen för försäkringsbolagen och AP-fonden avskaffades i november 1986 sker inle längre någon stats­upplåning med stöd av regleringar.

Under 1987 minskade statens budgetunderskott kraftigt, samtidigt som den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolag m. fl. inbringade 16 miljarder kr. Sammanlaget innebar detta all staten under 1987 kunde minska sin skuldsättning med 11 miljarder kr. Det var första gången sedan 1965 som statsskulden minskade.

För 1988 förutses statens netlolånebehov uppgå till 4 miljarder kr., vilket skulle innebära en ökning av den inhemska upplåningen med 21 miljarder kr.

Normen att staten inle skall låna i utlandet ligger fast.

Tabell 6 Finansiering av statens lånebehov 1986—1988 fördelat på sektorer

Miljarder kr

 

 

1986

1987

1988

Statens kassamässiga saldo' ./. valutaföriuster på statens utlandslån ./. engångsskatt + riksgäldskontorets kredilgivning

35 3

4

0 16

2

4

0 0

2

Statens lånebehev

32

-11

6

Finansiering: 1. Riksbanken

28

-8

-12

därav: nettoinsättningar

på olika investeringskonton kassakravsmedel

8 8

-8

-1

-12

1

övrigt

2.  Inhemsk marknad
därav: allemanssparande

premie- och sparobligationer övrigt

3.  Utlandet

12 10 15 12 -17 -6

1

-3

10

4

-17

0

-1

18 9 0 9 0

Summa finansiering

32

-11

6

' Saldot anges här enligt kassamässiga principer, vilket innebär att det för 1988 är något lägre än det budgetunderskott som riksrevisionsverkel redovisar och som redovisas pä annat håll i budgetförslaget. Skillnaden beror bl. a. pä ändrade regler för statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg.

Den ökade upplåningen på den inhemska marknaden förväntas till störte delen ske i form av riksobligationer och slatsskuldväxlar. Upplåningen från hushållssektorn blir någol lägre för 1988 än för 1987. Även om den statliga nettoupplåningen blir begränsad kommer statens stora bruttolåne­behov att kvarstå, genom alt en betydande del av statsskulden förfaller till betalning under 1988. Brutlolånebehovet beräknas komma atl uppgå till ca 170 miljarder kr. Detta innebär atl slatsupplåningen även 1988 kommer att ha ett avgörande inflytande på kreditmarknadens utveckling.

33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


 


6.5 Kommunernas ekonomi                                                             Prop. 1987/88:100

Bil. 1 Den kommunala verksamheten är av central betydelse för välfärden. En

viktig utgångspunkt för regeringens ekonomiska politik är att skapa de förutsättningar som krävs för atl kommunerna skall kunna fullgöra sina uppgifter ulan skaltehöjningar. Inom de samhällsekonomiska ramar som står till buds - vilka bl. a. innebär att de statliga transfereringarna till kommunsektorn inte kan ökas - krävs ett medvetet omprövnings- och effekliviseringsarbele i kommunerna.

Under senare år har kommunalskatterna kunnat hållas på en i stort oförändrad nivå. När det gäller den reala utvecklingen däremot, har den kommunala konsumtionens tillväxt varit betydligt högre än den årliga ökning på högst I % som riksdagen har uttalat sig för. Tyngdpunkten i utbyggnaden har legal på områden som statsmakterna har prioriterat, nämligen barnomsorg, vård och omsorg av de äldre samt primärvård. På områden där en neddragning av resurser är möjlig, bl. a. med hänsyn till befolkningsutveckling och omstrukturering, har detta inte åstadkommits i någon nämnvärd utsträckning. Samtidigt finns indikationer på all under­håll av fastigheter m. m. sätts efter.

Om pris- och löneökningarna stannar vid en samhällsekonomiskt accep­
tabel nivå och konsumtionstillväxten blir 1 % bör det ekonomiska lägel i
kommunsektorn inför 1989 sammantaget bli balanserat. En för hög pris-                              . '

och lönekostnadsökning skulle däremot leda till snabbi stigande under­skott i de kommunala finanserna med ökande risker för höjning av den kommunala utdebiteringen. Det understryker viklen av att få en lugn utveckling av priser och löner.

Däremot har skälen för alt nu kraftigt utjämna skillnaderna i utdebitering förstärkts. Klyftan mellan högsta och lägsta utdebitering ökar från 6,85 kr. 1987 tiU över 7 kr. 1988.

Delta är en oacceptabel utveckling. Jag kommer därför atl föreslå en skärpning av den s.k. progressiva avgiften fr. o.m. 1989 både vad avser effekten för de allra rikaste kommunerna och genom all låta avgiften komma att omfatta ytterligare kommuner.

Denna åtgärd är dock inte tillräcklig för atl åstadkomma ett mer rättvist skatteutjämningssystem med mindre utdebiteringsskillnader. Medelutde-bileringen var 1987 i skogslänen 32 kr., i storstadslänen 30:18 kr. och i övriga län 30:60 kr. MeUan skogslänen och övriga län uppgick skillnaden således till 1:40. Den regionala obalans som delta är uttryck för visar att skatieuljämningssyslemel inte är tillräckligt effektivt.

Jag kommer därför all föreslå en omfördelning av bidragsmedlen, så atl
skiUnaden mellan norr och söder kan krympas. I princip sänks garantinivå­
erna i söder med 2 procentenheter utom för ca 35 kommuner och fyra
landsting. I norr sker en motsvarande höjning av garantinivån med 2
procentenheter. Detta sker framför allt i Norrlands inland. SamUdigt införs
ett tak för den skattesals på vilken beräkning av skatteutjämningsbidrag får
grundas. Det bör ytterligare minska uldebiteringsskillnaden. Förutom all
utjämningseffekten väsentligt förstärks innebär förslaget att skalteutjäm-
ningsavgiflen inte behöver höjas för 1989 för all finansiera den automatiska
                     a

ökningen av bidragen i systemet.


 


Jag kommer senare denna dag att mer i detalj redovisa mina förslag till    Prop. 1987/88: 100
ändrat skalteutjämningssystem.                                                            Bil. 1

I 1986 års kompletteringsproposition utlovades kompensation för bortta­gandet av garanUbeskattningen m. m., som nu kan beräknas till sammanta­get omkring 900 milj. kr. fr. o.m. 1989. Jag kommer atl föreslå alt regering­en bemyndigas alt dels utge en generell kompensation, dels övergångsvis stödja särskilt utsatta kommuner med extra skatteutjämningsbidrag.

I avvaktan på en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landsUng och kommuner bör statsbidraget UU hemhjälp ökas, med totalt ca 275 milj. kr. 1989, genom en ökning av per capita-bidraget till totalt 400 kr. Statsrådet Lindqvist kommer senare alt återkomma till denna fråga.

6.6 Budgetarbete för ökad effektivitet

Det är väsentligt att arbeta för en mer effektiv resurshushåUning inom den offentliga sektorn. Om resurserna kan utnyttjas mer effektivt blir del lättare atl nå centrala välfärdsmål; på sikt ökar också möjligheterna atl successivt sänka skattetrycket utan atl försämra den offentliga verksamhe­tens kvalitet eller minska dess volym.

En hög effekUvitet i meningen en hög grad av måluppfyllelse förutsätter en god produktivitet. För all förbättra produktiviteten i den offentliga sektorn krävs åtgärder inom ett brett fält.

Sålunda har åtgärder vidtagits för all sUmulera de statliga myndigheter­na all höja effektiviteten i den egna verksamheten. Genom det s. k. huvud­förslaget har myndigheterna ålagts alt redovisa konsekvenserna av en realt lägre medelsförbmkning för sina förvaltningsresurser. Huvudförslaget är ett verksamt medel för alt stimulera till förbättrad produktivitet. Det har drivit på myndigheternas rationaliserings- och översynsarbete. Myndighe­terna bör därför även i fortsättningen ställas inför motsvarande krav.

Inriktningen när det gäller utvecklingen av budgetarbetet är numera genomgående atl öka den politiska målstyrningen och samtidigt stärka myndigheternas självständighet när det gäller all välja medel för sin verk­samhet. Ett vikUgt led i delta arbete är försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Ett annat uttryck för detta är strävan mot ekonomisk ram­styrning i budgeten och alt avskaffa onödig detaljreglering.

Till följd av den utgiftsram för löneökningar som riksdagen ställt sig bakom förstärks denna ramstyrning ytterligare. Eftersom de ekonomiska utgångspunkterna för ökade löneutgifter klargörs, bör myndigheterna till­sammans med statens arbetsgivarverk kunna ta ett mer självständigt an­svar för lönebildningen och den staUiga arbetsgivarfunktionen. Utgiftsra­men bör också kunna stimulera produktivitetsutvecklingen inom den statli­ga sektorn.

I kommunerna har under senare år prövats en rad nya organisationsfor­mer. Del är viktigt att detta arbete drivs vidare och att olika styr- och beslutsformers effekt på produktiviteten utvärderas.

Det är angeläget atl generellt och fortlöpande granska resursutnyttjandet
i den offenUiga verksamheten, i transfereringssystemen samt i den häriör                            35


 


uppbyggda administraUonen. Regeringens budgetförslag innehåller förslag    Prop. 1987/88: 100 i dessa hänseenden. Syftet är atl möjliggöra en omprövning och ompriori-    Bil. 1 tering av existerande verksamheter, så att de bättre svarar mot medborgar­nas behov och önskemål.

36


 


Statsbudgeten och särskilda                  l'Z''''"''-"'

frågor

1 Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89

1.1 Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de anlaganden som görs om inkomslulvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevi­sionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomsler. En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i delta ärende som bilaga 1.2. RRV: s beräkningar grundas på antagandet atl lönesumman mellan åren 1986 och 1987 har ökat med 8,5% saml alt den mellan åren 1987 och 1988 ökar med 5,0%. För år 1989 har RRV schablonmässigt räknat med en ökning ay lönesumman på 5,0%. RRV räknar med all det genomsnittliga konsumentpriset har ökat med 4,2% mellan åren 1986 och

1987  samt att det ökar med 4,4% mellan åren 1987 och 1988 och med 3,6 %,
mellan 1988 och 1989. Vidare räknar RRV med en ökning av privat kon­
sumtion i löpande priser med 8,7% mellan 1986 och 1987, med 6,5%
mellan 1987 och 1988 samt med 5,3% mellan åren 1988 och 1989.

Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeten har bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning härav räknas den utbetalda lönesumman upp med 8,9% för 1987, 5,2% för

1988  och med 5,1 % för 1989. Jag räknar vidare med atl det genomsnittliga
konsumentpriset kommer atl öka med 3,2% under 1989. Den privata
konsumtionen i löpande priser beräknas öka 9,1 % under 1987, 6,5% under
1988 och
5,2% under 1989. I övrigt finns ingen anledning att avvika från
RRV: s beräkningsförutsättningar.

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1987/88

RRV:s senaste beräkning av budgelulfallet för budgetåret 1987/88 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 15 december 1987. Beräkningar­na av inkomsterna för budgetåret 1987/88 redovisas också i verkets in­komstberäkning.

Inkomster

I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1987/88 beräknat inkoms­terna Ull 331 840 milj. kr.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling så räknar
jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse med 749 milj. kr. Av samma skäl räknar jag vidare upp
inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 177 milj. kr., inkomsttiteln Sjuk­
försäkringsavgift, netto med 210 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgs-                                  37


 


avgift med 41 milj. kr., inkomsttiteln Vuxehutbildningsavgift med 6 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 21 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser tar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Mervärdeskatt med 200 milj. kr. mer än vad RRV gjort.

Inkomsterna från Skatteutjämningsavgiften beräknar jag till 3466 milj. kr. istället för de 3 283 milj. kr. RRV räknar med.


Prop. 1987/88: 100 Bil. I


 


Tabell 7. Ändringar 1987/88 Tusental kr.


RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret


 

 

 

RRV:s be-

Förändring

 

 

räkning

enligt före­draganden

Inkomsttitel

 

 

 

1111

Fysiska personers skatt på inkomst.

 

 

 

 

realisationsvinst och rörelse

57723 000

+

749000

1211

Folkpensionsavgift

42222000

-1-

177000

1221

Sjukförsäkringsavgift, netto

-957000

+

210000

1231

Barnomsorgsavgift

9831000    ■

-1-

41000

124)

Vuxenutbildningsavgift

1 160000

+

6000

1281

Allmän löneavgift

5914000     .

+

21000

1411

Mervärdesskatt

75 500000

+

200000

2543

Skatteutjämningsavgift

Summa inkomster '

Summa förändringar enligt föredraganden

3 282692 331839842

+

1

183000 1587 000

RRV: s beräkningar föranleder i övrigt inle någon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringarna av RRV: s beräkningar för budgetåret 1987/88 en beräknad ökning av inkomsterna med I 587 milj. kr. till 333 427 milj. kr.

Utgifter

I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 347150 milj. kr. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 348204 milj. kr. Verket har beaktat tilläggsbudget I, där utgifterna uppgick till 474 milj. kr. RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 58,2 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Häri ligger vissa ännu ej realiserade valutavins­ter, som jag i min beräkning inte tagit med. I denna uppgår därför utgifter­na för slalsskuldränlorna till 59,1 miljarder kr.

Tabell 8. Räntor på statsskulden budgetåret 1987/88 Miljarder kr.


Budgetår


Statsbudget


Nuvarande beräkning


Förändring


 


Räntor på inhemska lån m. m.

Räntor på utländska lån Valutaförluster, netto

Summa


 

50,5

49,1

-1,4

97

9,8 ,

-HO.l

-0,2

0,2

-1-0,4

60,0

59,1

-0,9


38


 


När det gäller övriga anslag räknar jag ner Räntebidrag m. m. med 100    Prop. 1987/88: 100 milj. kr. och upp Reglering av prisstegringar för det militära försvaret med    Bil- 1 82 milj. kr. jämfört med RRV: s beräkning.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsan­slag under innevarande budgetår att öka med 243 milj. kr. för all uppgå till 24235 milj. kr. Några utgifter för reservaUonsmedelsförbrukning beräknas således inte alt belasta 1987/88. Bedömningen är självfallet osäker, men jag accepterar Ulls vidare RRV: s beräkning som bl. a baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. I tabell 9 redovisas utvecklingen av anslags­behållningarna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 9. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1986/87 och 1987/88

Miljarder kr.

Huvudtitel                                                                .              1986/87            1987/88

7,1

7,8

4,6

4,9

2,2

2,0

37

3,8

4,0

3,6

2,4

2,1

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

industridepartementet

Miljö- och energidepartementet

Övriga huvudtitlar

Summa                                                                                     24,0                    24,2

Enligt RRV och min bedömning kommer utnyttjandet av rörliga krediter all öka med 75 milj. kr. under budgetåret 1987/88.

Jag vill också nämna ätt RRV för Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto lar upp 6 miljarder kr. Jag beräknar behovet till 5 miljarder kr. I övrigt har jag inga invändingar mot RRV: s beräkning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1987/88 UU 348086 milj. kr.

Tabell 10. Statsutgifterna budgetåret 1987/88

Milj, kr.________________________________________

Före-
Statsbudget
         RRV               draganden


Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring i anslagsbehållningar

Ändrad dispostion av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov,

netto

Summa statsutgifter

Finansfullmaktsutnyttjande

278 150

60000

1500

500

7000 347150

283 929 58 200

-243* 75

6000 348204

283 911 59100

-243* 75

5 000 348086

* ökningen av anslagsbehållningarna påverkar inte utgifterna


39


 


1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret     Prop. 1987/88:100
1988/89                                                                                          Bil. 1

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomsler till 340636 milj. kr. för budgetåret 1988/89. I förslaget lUl statsbudget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. I det följande redovi­sas de förändringar av RRV: s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 735 milj. kr. Mol samma bakgrund räknar jag vidare upp inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 243 milj. kr., inkomstUteln Sjuk­försäkringsavgift, netto med 304 milj. kr. inkomsttiteln Barnomsorgsavgift med 55 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 8 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 10 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdeskatt med 100 milj. kr. i förhållande till RRV: s beräkning.

Utöver vad som sagts ovan justerar jag. i enlighet med de förslag chefen för socialdepartementet senare idag kommer att presentera. Sjukförsäk­ringsavgift, netto med atl lägga Ull 55 milj. kr. beträffande läkemedel och 54 milj. kr. när del gäller dentalguld (se vidare bilaga 7).

Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet har räknats ned med 1 100 milj. kr. Skälet är all dispositionen av överskottet från försäljningen av tomt m. m. i Tokyo beslutas av regeringen först när nybyggnaden av ambassad m. m. har slutförts. Det beräknas ske under budgetåret 1989/90.

Vidare sjunker statsinkomsterna av Räntor på bostadslån med 90 milj. kr, eftersom bostadslåneräntan nu fastställts till 11,6% för år 1988 och RRV i sin prognos räknade med en någol högre ränta . Likaså blir inkoms­terna från Räntor på energisparlån 10 milj. kr. lägre.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer atl föreslå föränd­ringar som medför ökade Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar­skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet med 9,3 milj. kr. Li­kaså kommer inkomsterna från Uppdragmyndigheters m fl komplement­kostnader atl öka med 3,5 milj. kr.

Senare idag kommer chefen för utbildningsdepartementet atl föreslå en höjning av Avgifter för granskning av filmer och videogram. Inkomsterna beräknas därmed öka med 1,2 milj. kr.

RRV har räknat med all Skatteutjämningsavgiften ger 3 785 milj. kr. Jag kommer senare i dag att föreslå en förändring av den särskilda skatteuljäm-ningsavgiften, som medför all inkomsterna ökar med 80 milj. kr. En beräk­ning som bygger på senare information medför ytterligare viss justering, vilket gör atl inkomsterna på denna titel totalt uppgår till 4 224 milj. kr.

Sammanlagt innebär avvikelserna från verkets beräkningar en uppräk­
ning av inkomsterna för budgetåret 1988/89 med 807 milj. kr. Jag beräknar
således statsbudgetens inkomsler för budgetåret 1988/89 Ull 341443
milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRV: s beräkningar framgår av
tabell 11.                                                                                                                40


 


Tabell 11. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret     Prop. 1987/88: 100
1988/89                                                                                                                            gjl   ]

Tusental kr.

RRV:s be-           Förändringar

räkningar             enligt föredra-

gande

Inkomsttitel

59321000

44493000

-1294000

10359000

1220000

-t-+ -1--1--1-

735 000

243000

403 000

55000

8000

134700

1976000

80700000

-1--1--1-

9316

10000

100000

1835 000

7 200490

390000

-1

100000 90000 10000

2500 3 785 000

+ +

1200 439000

120000

+

3 500

340635571

 

 

 

-H

807 016

1111     Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1211     Folkpensionsavgift

1221    Sjukförsäkringsavgift, netto

1231     Barnomsorgsavgift

1241    Vuxenutbildningsavgift

1271     Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281    Allmän löneavgift

1411     Mervärdesskatt

2214    Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2330    Räntor på bostadslån

2350    Räntor på energispariån

2522    Avgifter för granskning av filmer och videogram

2543    Skatteutjämningsavgift

5131     Uppdragsmyndigheters m. fl. komp­lementkostnader

Summa inkomster

Summa förändringar enligt föredraganden


41


 


Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av stats­budgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 (labeU 12).


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


Tabell 12. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1988/89


Inkomsttitel


Förslag


1143    BeviUningsavgift                                                         Namnändring

1431    Särskild skatt för oljeprodukter m. m.                        Namnändring

1435    Särskild skatt mot försurning                                      Namnändring

2118    Sjöfartsverkets inlevererade överskott                        Ny inkomsttitel

2122    Sjöfartsverkets inlevererade överskott                        Upphör

2326    Räntor på affärsverket FFV: s statslän                       Ny inkomsttitel

2341    Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstu­
dier och garantilån för studerande
                                            Namnändring
2382    Ränteinkomster på lån till personal inom bistånds­
förvaltningen m. m.
                                                                  Upphör
2514    Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst                    Upphör
2546    Avgifter vid registrering av fritidsbåtar                         Ny inkomsttitel

3114     Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter

och maskiner                                                                Upphör

3115     Affärsverket FFV: s inkomster av försålda fastig­
heter och maskiner
                                                       Upphör

3117    Domänverkets inkomster av försålda fastigheter

och maskiner                                                                Upphör

3123    Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader

och maskiner                                                                Upphör

3125              Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggna­der Namnändring

3126              Generaltullstyrelsens'inkomster av försålda bygg­nader och maskiner        Upphör

4311    Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studerande                                       Namnändring

4512 Återbetalning av lån till personal inom bistånds­
förvaltningen m. m.                                                       Upphör

5113    Statens järnvägars avskrivningar                                 Upphör

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt to­
talförsvar                                                                      Namnändring


Utgifter

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 uppgår utgifterna sam­manlagt Ull 353 308 milj. kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor svarar då för 292308 milj. kr.

Räntor på statsskulden har preliminärt beräknats till 54 miljarder kr. Förändrade principer för bokföringen av slatsskuldväxlar (se avsnitt 5) gör alt räntorna på statsskulden blir 8 miljarder kr. lägre 1988/89 än vad som annars skulle vara fallet. Ett slutligt förslag till beräkning av räntorna på statsskulden bör anstå lUl kompletleringspropositionen senare i år.

Schablonmässigt beräknas anslagsbehållningarna minska med 1500 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Såda­na krediter har enligt riksdagens beslut ställts Ull förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknar jag schablonmäs­sigt med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr.


42


 


I syfte all förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida 5 miljarder kr. upp på poslen Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och inkomstför­ändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten.

Tabell 13. Statsutgifterna för budgetåret 1988/89

Milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 1


 


Förslag till statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor

292308 54000

Minskning av anslagsbehållningar Ändrad disposition av röHiga krediter Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

1500

500 . 5000

Summa statsutgifter

353308

1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och 1988/89

Med hänvisning till redovisningen i del föregående beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och försla­get till statsbudget för budgetåret 1988/89 såsom framgår av tabell 14 och tabell 15.

Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 14,7 miljarder kr. för 1987/88 och till 11,9 miljarder kr. för 1988/89.

Tabell 14. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87-1988/89 Miljarder kr.

 

 

 

 

 

1986/87

1987/88

 

 

1988/89

 

Ufall

Stats­budget

Beräknat

utfall

Förslag till statsbudget

 

enligt RRV

enligt föredra­gande

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor

Saldo

320,1

271,5 63,8

-15,2

318,0

287,2 60,0

-29,1

331,8

290,0

58,2

-16,4

333,4

289,0 59,1

-14,7

341,4

299,3 54,0

-11,9


43


 


Prop. 1987/88: Bil. 1


100


 


o


o


 


 

ooooooooooooooooo ooooooooooooooooo ooooooooooooooooo

r--ooTj-ooroon-)\DO'>nr-Jr--ooo

«oaNr-oor--(N\D(Nr-)D oor* oo

vifNOOOfOO OrtCJvOO

On oo 00

m w

r

t

r~~ csi o t~

rl \D 0\ <:0 * *

■ w oo r-j r~- 00

o o

Tt oo

52

o o '- un o

(N

os U r<-i r-i ON

t--

 

oo

-

rsi u~j

un


 

o o

1

o o

i

o

o o

1

~

lo


u


C (L)

E

c

a

C £? a> OJ E =

E     "

:r     C

c _ ■"

c S

O)   u

E g. t:-o

a 011 v .c ■a E

S2

o

c  i

5 u <

111

t: B (

:s :

a S - •g S «

11

3


Is

./>2 fe

I "O   c/3   00

S- s

 c -

(L)     OJ

E «i

11

ii

C     C

CJ    O)

E E

o  cd

t: t:

CS t/1 73 =c« T3

t/1

CL Cl Ö

0)  O)   •-

-q   T3

r S-o äii

t   cd   t/lT.Q-Ö   Cl   3

r :cd ti: OJQSO

:cq£uS


5    ci

-C)             —j   03

      t/1    U

60     ca .0

cd  '£'

c    c/3

c

~ -o CO So


■a c


 

00000

S

0

r- 00 0

r- i/-) y:? 00 fN a\ 0

 

0  m 00 T}-n-i D \Ci 0 r- Tj- 00        fN 00

5

0       un m 0 (

S


 

 

 

 

 

Sb

 

 

 

 

■a

 

 

 

 

9

 

 

 

 

.c

 

 

 

 

L.

 

 

 

 

:0

 

 

 

 

tM

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V

 

 

 

oc

 

 

j

 

■B 9

■g

 

 

B

Cd

tfl

E

0 a

.w

 

 

J£

a  S

2

 

 

5

 

 

 

> 

1)              Ul

s

 

 

t«

försåld av lån a inkom

DI

 

 

c

S (/i

;©

 

 

> 

>   01) M

fa

 

 

cd

cd .£ '

 

k!

 

L>

mster betaln ylmäs

vi

h

 

u

D

c/1

E

0

-it:

ri 173

° ° lr> iS . . a 13

H :

 

c

i-


■o c 3


44


 


2 Extraordinära budgeteffekter                                       Prop. 1987/88: lOO

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Det bör betonas atl del ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär effekt. Trots att avgräns-ningarna i de enskilda fallen inle är helt självklara anser jag del ändå angelägel att redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exklu-derats så statsbudgetens underliggande utveckling klargörs.

På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid framräkning av det underliggande budgelsaldot:

-    vissa engångsvisa skaltehöjningar/sänkningar på t.ex. vinster, förmö­genhet och löner

-     tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten

-     fondupplösningar som tillfälligt ökar statsbudgetens inkomsler

-     utförsäljning av beredskapslager av olja.

På utgiftssidan har följande effekter beaktats vid framräkning av det underliggande budgelsaldot:

-     valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån

-    rena budgelavlastningar, som t.ex. när kostnaderna för ett lån inte längre belastar statsbudgeten

-    vidare atl vissa affärsverk finansierar sina investeringar genom lån på kreditmarknaden eller direkt i riksgäldskontorel i stället för som Udigare över anslag på statsbudgeten.

Som exempel på effekter som inle beaktas vid framräkning av den under­liggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för stats­skulden periodiseras på olika sätt för olika låneinstrument, dels de särskil­da insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorts med hän­syn till sysselsättningslägel.

Tabell 16 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1986/87-1988/89.

 

Tabell 16. Underliggande budgetsaido för budgetåren 1986/87-1988/89

Miljarder kr.

 

1986/87           1987/88

1988/89

Underliggande budgetsaido                                 -13,4             -13,8 Andel av BNP (%)                                                    1,4%               1,3%

-20,1 1,8%

3 Statens lånebehov och statsskuldens förändring

Statens lånebehov bestäms dels av budgelulfallet och vissa kassamässiga
korrigeringar av detta, dels av vissa inkomster och utgifter utanför budge­
ten på statsverkels och riksgäldskonlorels checkräkningar i riksbanken.
När det gäller statsskuldens förändring påverkas denna utöver dessa fakto­
rer som nu nämnts även av skulddispositioner från riksgäldskontorets sida.                        45


 


Med del av RRV redovisade budgetunderskottet som utgångspunkt krävs en del justeringar för atl erhålla statens lånebehov. I det följande redovisas kortfattat hur de två begreppen är relaterade till varandra.

1.  Del av RRV redovisade budgetunderskottet utgör utgångspunkt för
kalkylen.

2.       Korrigeringar görs då det förekommer skiUnader mellan när transak­tioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras på statsverkets checkräkning. Sådana skUlnader uppstår dels genom all in­komsler och utgifter bokförs vid annan tidpunkt än motsvarande betalning­ar, dels genom att vissa transaktioner inte bokförs mot slalsbugelen. Ett exempel på de sistnämnda är regeländringen den 1 juli 1987 beträffande statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunall bostads-liUägg (KBT). Ändringen innebär bl. a: en engångseffekt i form av ett minskat lånebehov för slalen i storleksordningen 3,6 miljarder kr. budget­året 1987/88. Denna engångseffekt kommer dock inte Ull uttryck i ett minskal redovisat budgetunderskott.

3.   Den tillfälliga engångsskatten på försäkringsbolag överförs via en inkomslUlel på statsbudgeten omedelbart till riksgäldskontorel för avskriv­ning mot statsskulden. Detta innebär all skallen inte påverkar budgelulfal­let men däremot minskar lånebehovet.

4.   En del av statens kredilgivning går via riksgäldskontorel och redovi­sas inte inom statens budget. Sådana krediter måste finansieras via statlig upplåning.

5.   Genom en saldering av posterna 1-4 erhålls statens lånebehov. Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av disposi­tiv karaktär från riksgäldskonlorels sida.

6.   Skulddispositioner utgörs t. ex. av uppköp av statsobligationer, utbe­talningar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvins­ter samt Ullfälliga bokföringstransaktioner som påverkar statsskuldens storlek.

7.   Genom atl skulddispositionerna läggs till statens lånebehov erhålls statsskuldens förändring.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


Tabell 17. Statens lånebehov och statsskuldens förändring 1986/87-1988/89

Miljarder kr.


1986/87


1987/88


1988/89


 


1.       Budgetunderskott

2.       Kassamässiga korrigeringar

3.       Tillfällig förmögenhetsskatt för för­säkringsbolag m.fl.

4.       RGK: s kredilgivning till vissa affärs­verk

5.       Statens lånebehov

6.       Skulddispositioner

(varav uppköp av obligationer) (varav övrigt)

7.  Statsskuldens förändring


 

15,2

14,7

11,9

-0,5

-3,6

-

-7,9

-8,3

-

1,0

1,8

1,7

7,8

4,6

13,6

5,4

-

-

(3,9)

 

 

(1,5)

 

 

13,2

4,6

13,6


46


 


4 Statens avkastningsranta och statens                              Prop. 1987/88. lOO

,0  .       ..                                                                                                                     Bil. 1

utlanmgsranta

Det ankommer pä regeringen att fastställa statens iivkastningsränta och statens utlåningsränla, vilkel sker per den 1 juli varje år. Räntesatserna, som budgetåret 1987/88 uppgår till 11 %, avses motsvara statens ränta på utnyttjal kapital och beräknas pä tillgångarnas nyanskaffningsvärde. Rän­tan skall således ge ullryck för statens avkastningskrav eller förräntnings­krav.

Statens avkastningsränta och statens utlåningsränla har hittills fastställts utifrån den långa obligationsräntan på prioriterade obligationer under de tre närmast föregående kalenderåren. Dessutom har en kvarts procenten-hel lagts till för att täcka.förvaltningskostnader m. m.

Beräkningsförutsättningarna när det gäller atl fastställa statens avkast­ningsränta och statens utlåningsränla har nu ändrats eftersom den priorite-   ; rade upplåningen upphörde vid utgången av november 1986. Beräknings­principerna för atl fastställa räntesatserna behöver därför ändras.

Slatsupplåningen liksom penningmarknaden i övrigt har under senare år
förskjutits mot kortare placeringar. Mot bakgrund av alt beräkningsförut­
sättningarna ändrals och för alt få större marknadsanpassning, bör statens
avkastningsranta och statens utlåningsränla beräknas utifrån ett genom­
snitt av räntan pä femåriga statsobligationer under de tre närmast föregå­
ende kalenderåren. En kvarts procentenhet bör liksom tidigare läggas Ull
för atl läcka förvaltningskostnaderna m. m. Det bör även i fortsättningen                ,   .

ankomma på regeringen att fastställa räntorna med utgångspunkt i ett beräkningsunderlag och förslag till räntesatser från riksgäldskontorel.

5 Principer för bokföring av räntor på statsskuldväxlar och valutaförändringar

Regeringen uppdrog den 11 juni 1986 åt riksrevisionsverket (RRV) all utreda möjligheterna all ändra nu gällande redovisningsmeloder för räntan på slatsskuldväxlar och för förluster eller vinster till följd av ändrade valutakurser.

I en skrivelse till regeringen den 19-november 1986, Ändrade metoder
för att redovisa kursdifferenser och vissa ränteutgifter (RRV dnr.
1986:561), föreslår RRV atl redovisningsprinciperna för räntorna på slats­
skuldväxlar ändras. Förslaget innebär att ränteutgifterna avräknas mot
budgeten när de faktiskt betalas eller förfaller till betalning och inle som nu
när växlarna emilleras. Dessutom innebär förslaget att det avtalade priset
för stalsskuldväxeln läggs till grund för bokföringen av statsskulden och ej
som idag växelns nominella belopp. En redovisning av ränteutgifterna för
statsskuldväxlarna när de faktiskt betalas innebär en bättre överensstäm­
melse med övrig redovisning av ränteutgifter som t. ex. för riksobliga-
lioner. Vidare dämpas de periodiseringseffekler som byte av upplånings-
instrument hitUlls har gett upphov Ull.                                                                         47


 


Ränteutgifterna avspeglar genom den förslagna bokföringsprincipen de    Prop. 1987/88: 100 kassamässiga flödena på budgeten och överensstämmer därmed med stats-    '1- ' budgetens bokföringsprinciper i övrigt.

Vidare diskuterar RRV en metod där valutaförlusler/-vinster avräknas mot statsbudgeten i samband med all utländska lån — mätt i den enskilda valulan — nelloamorteras. RRV föreslår därvid atl en ny redovisningsmo­dell innehållande bl. a. balansräkning och en ekonomisk verksamhetsre-dovisning för riksgäldskontorel införs.

Riksgäldsfullmäktige har yttrat sig över RRV:s förslag. Beträffande för­ändrade principer för redovisning av statsskuldväxlar ansluter sig riks­gäldsfullmäktige till förslaget. Till den föreslagna redovisningsmodellen atl avräkna valuladifferenser mol statsbudgeten när lån i en viss valuta mins­kar ställer sig riksgäldsfuUmäklige däremot tveksamma. Fullmäktige har funnit denna avräkningsmodell vara alltför komplicerad alt genomföra och anser atl den nuvarande modeilen för anslagsavräkning beträffande valuta-differenser bör bibehållas. Det innebär att först när ett utländskt län löses in och den slutliga valutavinsten/förlusten redovisas, avräknas denna mot budgeten.

För egen del finner jag, i likhet med riksgäldsfullmäktige, atl bokförings­principerna för statsskuldväxlar bör ändras i enlighet med RRV:s förslag. Ändringen bör genomföras den 1 juli 1988.

Omläggningen medför enligt riksgäldskontorel en positiv engångseffekt på statsbudgeten om ca 8 miljarder kr.

Denna bokföringsmässiga ändring av redovisningen av slatsskuldväxlar påverkar del redovisade budgelsaldot men ej den underliggande budgetut-veckUngen.

Vad avser principerna för bokföringen av valutadifferenser avser jag inte för närvarande alt föreslå några förändringar.

6 Finansfullmakten

Regeringen har av riksdagen bemyndigats alt, om arbetsmarknadsläget kräver del, för budgetåret 1986187 besluta om utgifter inUll ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1985/86: 150 bil 1, FiU 30, rskr 350). Genom beslut den 19 februari 1987 utnyttjades finansfullmaklen med 75 milj. kr. för sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets område. Någol ytteriigare utnyttjande för budgetåret 1986/87 har inte ägt rum.

Även för innevarande budgetår har riksdagen bemyndigat regeringen
atl, om sysselsättningsläget kräver del, besluta om utgifter intill ett sam­
manlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop 1986/87: 150 bil 1, FiU 30, rskr 363).
Finansfullmakten får användas för atl tidigarelägga, utvidga eller påskynda
statliga investeringar som normalt finansieras med anslag pä statsbudge­
ten. Regeringen kan också använda den för bidrag till kommunala projekt
för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten får därvid fastställas
med hänsyn till ändamålet men inte överstiga 75 %. Vidare får finansfull­
makten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. I dessa                             48


 


sammanhang får gällande bidrägssaiser tillfälligt höjas till högst 75%.    Prop. 1987/88:100 Regeringen har vidare bemyndigats att utnyttja fullmakten för ytterligare    Bil. 1 två ändamål, nämligen arbetsmarknadsutbildning och för arbetsmarknads­poliliska insatser med anledning av handelsblockaden mot Sydafrika och Namibia. Regeringen har hittills inle utnyttjat fullmakten under budgetåret 1987/88.

Vid sidan om finansfullmakten finns ett antal bemyndiganden som rege­ringen kan använda om del anses motiverat med hänsyn till konjunktur-eller sysselsättningsläget. Villkoren för hur dessa bemyndiganden får ut­nyttjas varierar något. Riksdagen har begärt atl regeringen skall se över systemet med finansfullmakten och övriga snariika bemyndiganden. Syftet är att dels begränsa antalet bemyndiganden, dels fastställa en för finans­fullmaklen och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motivera­de bemyndiganden gemensam beloppmässig ram (FiU 1985/86: 30, rskr 358).

Jag har - i samråd med berörda statsråd - funnit atl de konjuklur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndigandena inom försvars-, ut­bildnings-, arbetsmarknads- och civildepartementets verksamhetsområ­den, som funnits vid sidan om finansfullmaklen, bör upphöra vid utgången av innevarande budgetår. Några motsvarande fullmakter för tiden därefter bör således inte begäras i samband med budgetförslaget.

Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet har jag emellertid funnit att det finns ett behov all utnyttja finansfullmaklen Ull atl vidga beslutade ramar för lån inom bostadssektorn. Redan nu får finansfullmak­ten utnyttjas för bidrag till bostadssektorn. Vidare gäller att riksdagen årligen fastställer ramar för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av om­byggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma ifråga för förhöjt läneunderlag och för tilläggslån som avser reparationer eller ombyggnader av hyres- och bostadsrältshus som är yngre än 30 år.

Riksdagen har gett en möjlighet atl överskrida dessa ramar i samband med anvisande av anslaget Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. under elfte huvudtiteln. I fortsättningen bör alla dessa ändamål - i likhet med den utbildningsvolym som riksdagen anvisat för arbetsmark­nadsutbildningen och för arbetsmarknadspolitiska insatser föranledda av handelsblockaden mot Sydafrika och Namibia - få tillgodoses inom ramen för finansfullmaklen om det behövs av sysselsätlningsskäl.

Regeringen disponerar för beslul innevarande budgetår, som jag nyss nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. För budgetåret 1988/89 föror­dar jag att en fullmakt begärs med samma belopp.

7 Statliga garantier

Riksrevisionsverket (RRV) härden 7 december 1987 redovisat verksamhe­
ten med statliga garantier. I tabell 12 sammanfattas uppgifterna. Redovis­
ningen är kassamässig och avser tidpunkten den 30 juni 1987 utom för
garantiramarna som avser tidpunkten den 1 juli 1987.
                                                       49

4    Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


•■e a3)E 2

H-*   ra ,I Cd  Cd Cd _>


wnouno o rooootN

(OfOOOrnOOOO SO        sD


o    t

sO    o


tu


E


 


ON (N r| o O o \D c o o r                              r-        oo

aCin'r/"Gro"o                                t~-           r

rj                                             "   -       *o

< ww-                                                                                                                               t:}-       i/)


 


2,    D

S-S--« 2

- :n  > T td


o o o" o o Ov wn O On                     >      "        ON

r r Tf' o o 00* Ö o' O Ö un"                        r       r-       0\

\0                         *ri rn                             O      r--      r*

Ti-       Tt                                                 v-,     o       «


 


_ -o

4/   c/1   j3 00

c "cd u 2 cd .ti "a

,5 « " i


- »n sO o >/n O O - 0_ r-

ClOafÄ00aT|■                              -

\C CA ~ o\ m

"j- (N


o   *.

o'  t-

\0     "C

un    r

o      «


00


ä fe = 00 _Ä .E,

cd (u o o i2 1=

O  3 T)


«1- irj Os \D o O r ■'t  o -                              O    fh

"rnocToof"rior-                                    wn       

vnooo -roOTj-o*N                                 oo    >o    r

0\Tj-rtO»0*OT}-r*-i r*-i*0                      OO     00     (

TTtN -«                                                  r-f


 


:cd

9

O

m

a o


E (u cd r-- a.b c»

iä 5-a-

g -C


r4>/»oooof*oooo   CT\   o    os

OnOOO — oooo — o>o

l:70■■noo 0\ v~i  TT rn 00 ON     SO     »«


 


o ri


 

- 2

"<2

82    «     -

«!>=: t;

T3   >     >   cd J

ra cd       cd "*; h

:rt u           u c 1)

00 cd      Cd u >

_2 >,     >,Si

cd v


v u

J2 >

. .E:

-J t/21


a

(U

.if-a

3   U   c

f.> o

t   00-S

-      h      "i

!,g E

'    ('J        /T.

3 cd o >


T3

c E

o a.

X


50


 


Gällande, av regeringen Ulldelade garantiramar per den  1 juli  1987     Prop. 1987/88: 100 uppgår till 158,5 miljarder kr. Bland de ramar som ökat under del gångna    Bil. 1 året dominerar ramarna för exportgarantier, slalshypotekskassan och Te­leinvest AB. En kraftig minskning har skett i fråga om ramarna för indu­strigarantier.

Gjorda garantiutfästelser uppgår till 134,7 miljarder kr. Enligt gällande regler kan utfästelser för exportkreditgarantier lämnas till belopp som överstiger de fastställda garantiramarna eftersom endast en del av det ulfäsla beloppet normall resulterar i garanterad kapitalskuld.

Större ökningar av utfästelserna kan noteras för slalshypotekskassan och Teleinvest AB. Minskningar i utfästelser förekommer bl. a. beträffan­de slöd till varvsförelag, exporlkredilgarantier, och industrigaranlier.

Den garanterade kapitalskulden var vid tidpunkten 98,3 miljarder kr. varav grundfondförbindelser 26,5 miljarder kr. Skillnaden mellan den ga­ranterade kapitalskulden och gjorda garantiutfästelser beror till största delen på det faktiska utnyttjandet av exportkreditgarantierna.

Den garanterade kapitalskulden har ökat med 5,5 miljarder kr. sedan den 30 juni 1986. Härav svarar valulakursförändringarna för ca +1,4 miljarder kr. Beträffande valutakursförändringarna i exportkredilgaranti-erna föreligger inga uppgifter.

Teleinvest AB, slalshypotekskassan och exportkreditnämndens garanti­er svarar för de största ökningarna av kapitalskulden:

Även minskningar av den garanterade kapitalskulden förekommer. De mest betydelsefulla gäller slöd till varvsförelag, garantier från Vattenfall och statens industriverks garantier.

Ökningen av garantier har särskilt berört garantier till export, kommuni­kationssektorn och bostadssektorn.

Utgifter till följd av infriade garantier - 1,6 miljarder kr - härrör som framgår av tabell 18 främst från stödet till varvsföretagen och exportkredit­garantierna. Av de senare svarar garantier till Brasilien, Peru och Irak för en stor del. Även industrigaranlier svarar för stora utgifter.

Inkomster från garantiavgifter uppgår till ca 560 milj. kr. Inkomsterna genereras främst av exportkredilgaranlierna. Garantiavgifterna har därut­över jämfört med föregående budgetär ökat med ca 30 milj. kr. Även om dessa garantiavgifter nu las ut på nya garantier får del således fortfarande inle någol större genomslag.

Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till ca 1 070 milj. kr. Av detta belopp avser ca 460 milj.kr en engångsvis återbetal­ning av tidigare infriade varvsgarantier. Övriga inkomster härrör främst från exportkredilgaranlierna.

Statens neltoutgift uppgår således Ull endast ca 4,5 milj. kr. under perioden.

Inga förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i kraft senare än den I juli 1987 har förelagts riksdagen efter kompletteringspro­positionen 1987.

51


 


8 Utgiftsramen för löneökningar ,                                   Prop- 1987/88: lOO

Bil. I

Riksdagen godkände våren 1987 vissa riktlinjer för budgetpolitiken (prop. 1986/87: 100 och 150, FiU 30, rskr 363). Dessa innebär bl. a. atl regeringen inför varje avtalsrörelse skall klargöra vilket totalt utrymme för lönekost­nadsökningar som den anser föreligga för den statliga sektorn. Varje kost­nadsökning som går utöver denna ram skall mötas med effektivitets- och produklivitetshöjande åtgärder eller besparingar.

I prop. 1987/88:60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. angavs alt regeringen i ett uppdrag till statens arbetsgivarverk angivit en ram som utgångspunkt för medelsberäkningarna med hänsyn till 1988 års avtal. Vidare angavs alt föreskrifter meddelats om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988. Regeringen avsäg atl återkomma till riksdagen i frågan om utgiftsramen för löneökningar.

Uppdraget till statens arbetsgivarverk innebär bl. a. alt 1988 års förhand­lingar skall föras med utgångspunkt i all medelsberäkningar med hänsyn Ull avtalet för det statligt reglerade området kommer atl ske inom en ram av 4% per år. Ramen avser de total nivåförändringarna av löner och andra anställningsvillkor som avtalas i 1988 års avtalsrörelse för 1988 resp. eventuellt ytteriigare år i avtalsperioden. Om avtalsperioden kommer atl omfatta mer än ett år avser ramen endast det totala utrymmet och inte fördelningen mellan åren.

Enligt ramavtalet för löner 1986-87 för statstjänstemän m.fl. skall iför-handlingar las upp i 1988 års avtalsrörelse om i vilken utsträckning lönerna inom den offentliga sektorn skall påverkas om det visar sig att löneutveck­lingen inom den offentliga sektorn har varit sämre än inom SAF/LO- och SAF/PTK-områdena. Därvid skall även produktivitetsutvecklingen inom olika sektorer av arbetsmarknaden bedömas. I propositionen 1987/88:60 redovisade regeringen sin uppfattning i frågan huruvida resultatet av såda­na överläggningar skall kunna påverka medelsberäkningarna inom det statliga området. Den innebär att fördelningen av löneutrymmet bör ske så atl statens personalförsörjningsintressen tillgodoses inom den fastlagda ramen. Om det emellertid visar sig atl löneutvecklingen under avtalsperio­den medfört förvärrade personalförsörjningsproblem inom vissa områden, kan särskilda åtgärder bli nödvändiga. De av riksdagen fastlagda riktlinjer­na för den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr 48) bör vara utgångspunkt för huruvida sädana åtgärder bör läggas till grund för medelsberäkningarna. Riksdagen delade regeringens uppfattning (FiU 1987/88: 10, rskr 104). Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att lägga även sådana särskilda åtgärder till grund för me­delsberäkningarna.

Utgiftsramen bör omfatta förvaltningsanslag och statsbidrag i de delar medelsberäkningarna grundas på avtal inom det statligt reglerade området. Medelsberäkningarna i dessa delar kan därutöver påverkas av krav på effektivitets- och produktivitetsförbättringar, besparingar, reformer eller omprioriteringar. På motsvarande sätt bör den av regeringen angivna ra­men läggas till grund för beräkningen av statliga avgifter.

52


 


Förvaltningsanslag                                                                                Prop. 1987/88:100

Bil. 1

Myndigheterna anvisas medel för ökade lönekostnader under förvaltnings­anslag dels vid beräkningen av anslagsbeloppen, dels under löpande bud­getår för avtal som inte kunnal beaktas vid beräkningen av anslagen.

1988 års statliga avtal kan komma alt påverka myndigheternas löneutgif­ter redan fr. o. m. innevarande budgetär. Med hänsyn till all myndigheter­na kan behöva viss lid för all anpassa sin verksamhet till en realt sett förändrad resursnivå bör dock utgiftsramen tillämpas först fr. o. m. budget­året 1988/89.

Utgiftsramen om fyra procent är beräknad som ett genomsnitt för del statliga området. De statliga avtalen kan dock medföra olika kostnader för myndigheterna beroende på hur parterna fördelar löneökningsutrymmet. Detta bör beaktas genom atl medelsberäkningarna liksom tidigare görs med utgångspunkt i avtalens effekter för olika myndigheter. Om 1988 års statliga avtal träffas på en annan nivå än utgiftsramen bör i princip avtals-effekterna för resp. myndighet justeras med skillnaden mellan genom­snittskostnaden för avtalen och utgiftsramen. För nästa budgetår bör detta enligt min mening ske genom atl regeringen beslutar om justering av de belopp som får disponeras under anslagen. Med utgångspunkt i dessa justerade belopp bör kompensationen för de träffade löneavtalen under löpande budgetår ske på motsvarande sätt som tidigare. Fr. o. m. budget­året 1989/90 bör sedermera medelsberäkningar ske med utgångspunkt i de justerade beloppen. En tillämpning av utgtftsramen enligt denna modell innebär atl justeringen som andel av lönemedlen blir likartad för olika myndigheter oberoende av hur parterna fördelar löneökningsutrymmel.

Under andra huvudtitelns anslag Lokala polisorganisationen anvisas medel för löner under en förslagsvis betecknad post. Utgifterna bestäms genom alt regeringen inrättar tjänster i polisorganisationen efter beslut av riksdagen. På motsvarande sätt bestämmer regeringen intagningen till po­lisutbildningen. För all likställa delta område med övrig myndighetsverk­samhet bör regeringen anpassa antalet tjänster i den ordinarie polisorgani­sationen Ull ev. differens mellan utgiftsramen för löneökningar och träffade avtal.

För verksamheten inom de civila och militära försvarsramarna gäller de särskilt fattade försvarsbesluten. Myndigheter inom försvarsdepartemen­tets område bör därför enligt min mening undantas från tillämpningen av utgiftsramen för löneökningar.

Statsbidrag

De statsbidrag som beräknas med de statliga löneavtalen som grund bör, i
enlighet med vad jag ovan anfört, omfattas av utgiftsramen för löneökning­
ar. Eftersom bidragen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder huvudsakligen
beräknas med utgångspunkt i andra än statliga avtalsvillkor bör dock dessa
bidrag undantas från tillämpningen av utgiftsramen. Vidare kommer stats­
rådet Göransson senare denna dag att särskilt behandla frågan om utgifts­
ramen och bidragen till driften av grundskolan.                                                               53


 


På motsvarande sätt som för förvaltningsanslag bör regeringen fr. o. m.     Prop. 1987/88: 100 budgetåret 1988/89 innehålla medel under de aktuella bidragsanslagen om    Bil. 1 löneavlal skulle Iräffas på en högre nivå än vad som följer av utgiftsramen. Anslagsberäkningarna för senare budgetär bör utgå från anslagna belopp justerade med ev. differens mellan träffade löneavtal och utgiftsramen.

Statliga avgifter

Myndigheternas verksamhet kan finansieras över statsbudgeten eller med avgifter. För atl ge de olika myndigheterna samma förutsättningar obero­ende av finansieringsformer bör även avgifter som avses i förordningen (1975: 586) om register över statliga avgifter omfattas av utgiftsramen för löneökningar. I enlighet med vad jag tidigare anfört bör dock avgifter som fastställs av myndigheter inom försvarsdepartementets område inle omfat­tas.

Regeringen har i enlighet med angivna utgångspunkter den 5 november 1987 beslutat förordning (1987:994) om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988. Den innebär att när en myndighel beslutar föreskrifter om avgifter får lönekoslnadsökningen för år 1988 beräknas till högst 4%. Den sålunda beräknade lönekoslnadsökningen skall minskas med myndighe­tens produktivitelsförbällring. Därmed avses det krav på produktivitets-och effektivitetsförbättring som statsmakterna genom tillämpning av det s. k. huvudförslaget eller på annat sätt ställt på myndigheternas verksam­het för budgetåret 1987/88.

Delta innebär atl beräkningen av de olika myndigheternas avgifter skall ske med utgångspunkt i samma lönekostnadsökning. Fördelningen av lö­neökningsutrymmel kan dock komma alt variera mellan myndigheterna. Regeringen får därför efter att avtal träffats ta ställning till i vilken ut­sträckning hänsyn till sådana myndighetsvisa skillnader bör beaktas i kommande omprövningar av avgiftsnivåerna.

Verksamhetsförändringar

Utgiftsramen innebär alt verksamheterna måste anpassas Ull förhållandet mellan ramen och löneavtalen. Den tillämpning av utgiftsramen som ovan angivils bygger pä atl dessa anpassningar skall kunna ske inom ramen för befintliga medel. Jag vill därför understryka verksledningarnas ansvar och skyldighet all vidta de åtgärder som behövs för att genom omorganisation, omstrukturering och rationalisering hälla lönekostnaderna inom budgete­rade ramar. Det förutsätter att tillgängliga medel fördelas och utnyttjas på ett flexibelt sätt med utgångspunkt i verksamhetens krav.

Jag utgår från att ev. personalkonsekvenser av utgiftsramen skall kunna
mötas inom ramen för en normal personalomsättning. Det kan dock inle
uteslutas reala begränsningar av resurserna i sådan omfattning alt de
statliga trygghetsavtalen måste tillämpas. Avtalen ålägger arbetsgivaren
att för övertalig personal vidta åtgärder under nio månader utöver uppsäg­
ningstiden. Om myndigheterna därigenom drabbas av övergångsvisa kost­
nader som inle kan rymmas inom tillgängliga medel bör det ankomma pä                              54


 


regeringen alt, efter prövning i varje enskilt fall, kunna anvisa Ullfälliga    Prop. 1987/88:100 resurstillskott i form av överskridanden eller genom anvisning av medel    Bil. 1 över anslaget för täckning av löner och pensioner m. m.

9 Budgetteknisk utveckling

I förra årets budgetproposiUon (bil. 1 s. 49 ff) redovisade jag målen för den del av förnyelsearbetet som utgörs av utvecklingsarbete inom områdena ramstyrning och förbättrad resursanvändning, förbättrad kassahållning samt utbildning och information.

Utvecklingsprogrammet innehåller flera olika projekt varav vissa är mycket omfattande. Del gäUer bl. a. försöksverksamheten med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar. Insamling och samman­ställning av erfarenheter av den hittUlsvarande försöksverksamheten på­går. Riksrevisionsverkel och statskontoret har fåll i uppdrag atl medverka i detta arbete.

Jag vill i delta sammanhang understryka atl försöksverksamhetens förs­ta myndighetsgrupp nu är inne i sitt första verksamhetsår i treårsperioden och att de erfarenheter som nu är Ullgängliga inte möjliggör en fullständig utvärdering. Enligt min uppfattning bör trots detta en samlad bedömning snarast göras och stäUning las Ull hur arbetet skall drivas vidare.

I avvaktan på denna bedömning bör enligt min mening gruppen av försöksmyndigheter inte utvidgas utöver de myndigheter som ges direktiv för perioden 1989/90-1991/92. Särskilda direktiv för fördjupad anslags­framställning bör därför under innevarande år inle ges Ull nya försöksmyn-digheler för senare treårsperioder.

Den förslå gruppen försöksmyndigheler,som enligt vad jag tidigare har redovisat nu är inne i sill första verksamhetsår, är emeUertid under inneva­rande år aktuella för direktiv för sin andra treårsperiod. Del är enligt min mening värdefullt att också få erfarenheter frän en situation då nya direktiv utarbetas för en myndighet som redan deltar i försöket. Detta skulle inle heller öka antalet myndigheter i försöksverksamheten.

Även inom andra budgellekniska områden finns det anledning alt preci­sera inriktningen av del fortsalla utvecklingsarbetet. För närvarande pågår därför inom finansdepartementet ett arbete med att utforma rikUinjer för ett samlat förändringsarbete inom det budgellekniska området. Åtgärder inom detta område är en del av och måste samordnas med en mängd andra utvecklingsinsatser. Arbete bedrivs därför i nära samverkan med andra delar av regeringskansliel, främst civUdepartemenlet, och med de s. k.stabsmyndigheterna.

Dessa riktlinjer avses kunna tjäna som policydokument inom området,
utgöra underlag för arbetet med att föra ut syftet med utvecklings- och
förändringsarbetet samt inte minst styra och ligga liU grund för en samord­
ning av del fortsalla utvecklingsarbetet. Den samlade bedömning av för­
söksverksamheten med treåriga budgetramar och fördjupade anslagsfram­
ställningar som jag tidigare har redovisat utgör ett viktigt underlag härför.
                           55


 


Jag avser återkomma till regeringen med förslag med anledning av detta    Prop. 1987/88: 100 arbete. I den mån skäl härUll föreligger kan vissa förslag komma att    Bil. 1 redovisas redan i årets komplelleringsproposition. I dessa frågor har jag samrålt med chefen för civildepartementet.

10 Avveckling av tjänstebrevsrätten

Statliga myndigheter har s. k. tjänstebrevsrätl. Tjänslebrevsrällen innebär att myndigheterna kan skicka försändelser utan egen kostnad. Postverket ersätts för sina tjänster genom ett särskilt anslag under kommunikationsde­partementets huvudtitel. För budgetåret 1987/88 uppgår anslaget till 586 miljoner kronor.

I budgetpropositionen (prop. 1986/87: 100 bil.8) berördes frågan om en översyn av tjänstebrevsrätlssyslemet. KommunikaUonsminislern pekade på flera skäl för att systemet med tjänstebrev är olämpligt. I dagslägel kan Ijänstebrevsrätien uppfattas som en fri nyttighet av myndigheterna. Myn­digheterna möts idag av en faktisk kostnad när andra medier, exempelvis teletekniken, används i informationshanteringen. Om myndigheten skall kunna göra en riktig prioritering mellan alternativa kommunikationsvägar måste också den enskilda myndigheten kunna påverka kostnaderna. För myndigheter som är avgiflsfinansierade är del naturligt att portokostnader­na, som andra produktionsfaktorer, finansieras genom den avgiflsbelagda. verksamhetens intäkter.

En avveckling av tjänslebrevsrällen behöver föregås av mätningar av de olika myndigheternas postmängder. Som ett första steg i delta arbete uppdrog regeringen den 10 juli 1986 åt postverket att tillsammans med berörda myndigheter mäta postmängder. Detta arbete har pågått under budgetåret 1986/87. Den 17 september 1987 har postverket fått i uppdrag att mäta postmängder för ytterligare ca 170 m> ndigheler.

För all kompensera de anslagsfinansierade myndigheterna för de utgifter en utebliven tjänstebrevsrätl innebär kommer varje myndighet få ökade förvaltningsmedel. Kompensationen har beräknats genom alt de konstate­rade portokoslnaderna för berörd myndighet räknats upp på samma sätt som andra förvaltningskostnader i budgetförslaget. För myndigheter med verksamhet som finansieras med avgifter skall portokostnaden täckas av inkomsterna från avgifterna.

Avvecklingen av ijänstebrevsrätien bör genomföras för samtliga myn­digheter och i den takt som det är praktiskt möjligt. Jag föreslår att tjänslebrevsrällen fr. o. m. nästa budgetår upphör för de 36 myndigheter, vars poslmängder uppmättes under budgetåret 1986/87. Under respektive departementsområde redovisas vilka myndigheter som berörs av avveck­ling av tjänslebrevsrällen i detta första steg.

Till regeringsprotokoliet i detta ärende bör fogas som bilagor: Preliminär

nationalbudgel 1988 (Bilaga 1.1),

Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 1.2),

Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m. (Bilaga 1.3).                            56


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88: 100

RiI   1

Jag hemställer, mol bakgrund av vad som anförts, att regeringen

dels föreslår riksdagen atl

1.  godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i del föregående,

2.         godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som för­ordats i det föregående,

3.         för budgetåret 1988/89, i avvaktan på slutliga förslag i komplet-teringsproposilionen och i enlighet med vad som förordats i del föregående,

 

a)        beräkna statsbudgetens inkomster,

b)       beräkna förändringar i anslagsbehållningiirna,

c)        beräkna förändringar i dispositionen av röriiga krediter,

d)  beräkna Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,

4.         godkänna förslaget till förändrade bokföringsprinciper för statsskuldväxlar,

5.         bemyndiga regeringen att för budgetåret 1988/89, om arbets­marknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad som förordals intill ett sammanlagt belopp 2500000000 kr.,

6.         bemyndiga regeringen atl besluta om medelstilldelning för sär­skilda personalförsörjningsätgärder i enlighet med vad som föror­dals i del föregående,

7.         godkänna förslaget om avveckling av tjänstebrevsrätten i enlig­het med vad som förordats i det föregående,

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört om

8.         beräkningen av statens avkastningsranta och statens utlånings­ränla,

9.         utnyttjandet av finansfullmaklen,

10.   statliga garantier,

11.   utgiftsramen för löneökningar,

12.   budgettekniska utvecklingsfrågor.

57


 


Innehåll                                                                                                                          Pop  1987/88: 100

Bil. 1

Finansplanen

1.   Inledning   .................................................................................................           I

2.  Den ekonomisk-politiska strategin   ......................................................... ........ 3

2.1          Den tredje vägens politik................................................................... ........ 3

2.2    En fast politik i en orolig värid........................................................... ........ 4

2.3    Rättvisa och välfärd........................................................................... ........ 7

3.  Den internationella ekonomin   ................................................................. ........ 8

3.1          Börsnedgången och dess effekter....................................................... ........ 8

3.2    Tillväxten i OECD   ...........................................................................          9

3.3    Den ekonomiska politiken .................................................................        10

3.4    Utvecklingsländerna...........................................................................         11

4.  Den svenska ekonomin  ............................................................................        12

4.1    Utvecklingen år 1986 och 1987 .............    ........................................        12

4.2    Effekterna av börsfallel......................................................................         15

4.3    Utvecklingen är 1988   ......................................................................        16

4.4    Utblick mol 1989...............................................................................        17

5.  Den ekonomiska poliUkens inriktning......................................................        18

5.1    Finanspolitiken   ................................................................................ ...... 18

5.2    Lönebildningen   ................................................................................        19

5.3    Penning- och kredilpoliliken .............................................................. ...... 21

5.4    Fördelningspolitiken...................................................    .................... ...... 22

5.5    Sysselsättningspolitiken.......................................................    .......... ...... 24

5.6    Regionalpolitiken   ............................................................................. ...... 25

6.  Budgetpolitiken......................................................    ................................ ...... 27

6.1          BudgeipoliUkens inriktning .............................................................. ...... 27

6.2    Statsbudgeten   .................................................................................. ...... 30

6.3    Den konsoliderade offentliga sektorn   .............................................. ...... 31

6.4    Statens lånebehov .............................................................................. ...... 33

6.5    Kommunernas ekonomi..................................................................... ...... 34

6.6    Budgetarbete för ökad effektivitet .....................................................        35

Statsbudgeten och Särskilda frågor

1  Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89.........................................        37

1.1   Beräkningsförutsättningar................................................................... ...... 37

1.2        Statsbudgetens inkomster och  utgifter avseende budgetåret 1987/88                        37

1.3        Statsbudgetens inkomster och  utgifter avseende budgetåret 1988/89                        40

1.4        Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och 1988/89   ....                  43

 

2   Extraordinära budgeteffekter   .................................................................... ...... 45

3   Statens lånebehov och statsskuldens förändring  ....................................... ...... 45

4   Stålens avkastningsranta och statens utlåningsränta................................... ..... 47

5   Principer för bokföring av räntor på statsskuldväxlar och valutaför­ändringar                   47

6   Finansfullmakten ....................................................................................... ..... 48

7   Statliga garantier   ....................................................................................... ..... 49

8   Utgiftsramen för löneökningar   ................................................................. ...... 52

9   Budgetleknisk utveckling, m.m...................................................................        55

10  Avveckling av tjänslebrevsrätten  ............................................................        56

Hemställan  ....................................................................................................        57

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                              58


 


Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1988


 


 


 


Preliminär nationalbudget

Förord

Den preliminära nationalbudget, som härmed läggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1989. I förhållande till tidigare års preliminära nationalbudgeler har prognosper-spektivet förlängts från ett till två år. Avsikten är atl därigenom täcka in hela den period, som förslaget till statsbudget avser.

Nationalbudgeten bygger pä material från fackdepartenient och olika verk och institutioner. För bedömning av den internationella utvecklingen har material erhållits från bl. a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på material från statistiska centralbyrån och den prognos för 1988 som konjunkturinstilulel publicerade den 10 december 1987. Bedömningarna av utvecklingen under 1989 har gjorts inom finans­departementet.

Det nyinrättade ekonomiska rådet och en grupp konjunkturexperter har hörts, men berörda personer bär inte något ansvar för de bedömningar, som görs i nationalbudgeten.

Kalkylerna avslutades den 4 januari 1988. Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departe­mentsrådet Svante Öberg.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1


1 Sammanfattning                                                        Prop. 1987/88: lOO

Bil. 1.1 Nya förutsättningar

Sedan finansdepartementet senast (i oktober 1987) beskrev utsikterna för den ekonomiska utvecklingen t. o. m. 1989 har främst de internationella förutsättningarna för den svenska ekonomin förändrats väsentligt.

Det stora underskottet i Förenta staternas federala budget och de stora betalningsobalanserna mellan de största industriländerna har under hösten 1987 utlöst en förtroendekris på väridens aktiemarknader. Mellan mitten av oktober och början av november 1987 föll aktiekurserna pä de stora akUebörserna med i slorieksordningen 30%. Frän slutet av oktober börja­de den amerikanska dollarn falla. Den utveckling som därmed har inletts kommer sannolikt atl leda till en lägre ekonomisk tillväxt i världsekonomin de närmaste åren.

Det är ännu oklart hur stor dämpningen av tillväxten blir. Del kommer bl. a. alt bero på den ekonomiska politikens utformning i de stora industri­länderna. Här har förutsatts all BNP-tillväxten i OECD-områdel dämpas förhållandevis måttligt eller med ca 1/4 procentenhet 1988 och ca 1/2 procentenhet 1989 jämfört med de bedömningar som gjordes i oktober 1987. Förskjutningar av den ekonomiska politiken i mindre restriktiv rikt­ning i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland och fortsatta ansträngning­ar att reducera budgetunderskottet i Förenta staterna talar för en sådan bedömning.

Vidare förutses utvecklingen de närmaste åren innebära en fortsatt låg inflaUonstakl och en tendens till stigande arbetslöshet i OECD-områdel, se tabell 1:1. Till grund för prognoserna ligger också beräkningslekniska antaganden om oförändrade valutakurser, räntesatser och oljepriser i för­hållande Ull nivåerna i början av december 1987.

Tabell 1:1  Internationella förutsättningar

 

 

1986

1987

1988

1989

BNP i OECD, %

2,7

2 3/4

2 1/4

2

Konsumentpriser i OECD

 

 

 

 

(KPl årsgenomsnitt), %

2,6

3 1/2

3 3/4

3 3/4

Arbetslöshet i OECD, %

8,3

8

8

8 1/4

Råoljepris, dollar per fat

14,5

18,3

18,0

18.0

Dollarkurs i kr.

7,12

6,35

6,00

6,00

Källor: OECD och finansdepartementet.

Det bör emellertid understrykas att riskerna för en betydligt sämre utveckling är stora. Del är fullt möjligt att svårigheterna att komma tillrätta med betalningsobalanserna mellan de stora industriländerna leder till ett mer ogynnsamt konjunklurföriopp. Svårigheter atl finansiera de ameri­kanska underskotten kan medföra en förnyad press nedåt pä dollarn och driva upp räntenivån i Förenta staterna. Obalanserna kan också leda till nya börsfall och recessionstendenser i världsekonomin. Konsekvenserna för den svenska ekonomin kan bli besvärande.


 


Preliminärt utfall 1987

Efterfrågeutvecklingen i den svenska ekonomin har varit stark 1987. Den privata konsumtionen har ökat med ca 4% och bruttoinvesteringarna med närmare 6%. Den starka konsumtionsökningen är främst en följd av för­bättrade realinkomster i hushållssektorn. Även stigande förmögenheter, optimistiska framtidsförväntningar och goda möjligheter att låna pengar torde ha bidragit till konsumlionsökningen. Den stigande investerings­nivån har sin grund i högt kapacitetsutnyttjande, god lönsamhet och opti­mistiska framtidsförväntningar.

Den offentliga konsumtionen har emellertid ökat långsamt och utrikes­handeln har bidragit negativt till BNP-tillväxten, vilkel har medfört all BNP ökat långsammare än privat konsumtion och investeringar eller med 2,5% 1987, selabeU 1:2.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabell 1:2 Försörjningsbalans

 

 

 

 

Miljarder

Procentuell v

olymförändrlnj

 

 

 

kr., löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

 

 

Alt. 1

 

All. 2

 

 

1986

 

 

 

 

 

 

 

1986

1987

1988

1989

1988

1989

BNP

933,7

1,2

2,5

1,9

1,7

1.7

0,3

Import

277,4

5,6

4,9

4.4

3.5

4,7

3,1

Tillgång

1211,1

2,2

3,1

2,5

2,2

2,5

1,0

Privat konsumtion

480,3

4,3

4,0

2,0

2.0

2.5

1,5

Offentlig konsumtion

258,1

1,3

0,9

1,5

1.4

1.2

1,0

Siat

70,5

2,6

-0,3

1.0

0,9

0,5

-0.1

Kommuner

187,6

0.8

1,4

1,7

1.7

1,5

1.5

Biutloinvesleringar

170,0

-1,0

5.8

2,5

2,2

2.5

-1,7

Lagerinvesteringar'

-6.1

-0.5

-0,3

0,6

0,2

0.6

0,4

Export

308,8

3,2

2,9

2,5

2.5

1,8

0,8

Användning

1211.1

2,2

3,1

2,5

2,2

2,5

1,0

Inhemsk eftertVågan

902,3

1.9

3,2

2,6

2,1

2.7

I.I

Neltoexport'

31.4

-0,7

-0,6

-0.6

-0,3

-1,0

-0,8

' Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartemenlet.

Tabell 1:3 Bytesbalans

Miljarder kr.

 

 

1985

1986

1987

1988

1989

Export av varor Import av varor Korrigeringsposl Handelsbalans

260.5

244.6

-1.5

14,5

265.1

2.32,5

-1,7

30,9

278.9

255.4

.   -1.7

21,8

293,1

271,3

-1.7

20,1

308.1

287,3

-1,7

19,1

Tjänslebalans Transfereringsnetto Bytesbalans (alt. 1)

4.7 -30.4 -11,0

3.3

-27,4

6,9

-1,7

-24,9

-4,8

-3.0 -29.3 -12,2

-4.1 -30,6 -15,6

Bytesbalans (alt, 2)

 

 

 

-14,2

-21.0

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinslitulet och finansdepar­tementet.


 


Handelsbalansen har utvecklats sämre under hösten 1987 än tidigare    Prop. 1987/88: 100
förutsett. Bytesbalansen beräknas därigenom ha gett ett underskott pä ca 5    Bil. 1.1
miljarder kr.  1987, se tabell 1:3. Del innebär en kraftig försämring av
bytesbalansen med ca 12 miljarder kr. från föregående år. Försämringen
beror i första hand pä all den inhemska efterfrågan ökat betydligt mer än
vad exportmarknaderna gjort. Däreipot tycks inle någon påtaglig försäm­
ring av de svenska förelagens konkurrenskraft ha inträffat. Marknadsande­
larna på exportmarknaden beräknas ha varit i stort sett oförändrade 1987.
Den nyligen genomförda omläggningen av statistiken över tjänsteexporten
har i ett övergångsskede medfört en betydande oklarhet om tjänslehan- '
delns utveckhng 1987. Försämringen av bytesbalansen 1987 kan ha varit
något mindre än vad som har angivits här.                        ,            

Timlönerna beräknas ha ökat med 61/2-7% och konsumentpriserna med drygt 4% 1987. Reallönen per timme före skatt har således ökat med ca 2 1/2% 1987. Inflationstakten, mätt som konsumentprisindex ökning de senaste 12 månaderna, har stigit frän drygt 3 % i slutet av 1986 UU beräkna­de drygt 5 % i december 1987.

' Efterfrågan på arbetskraft har stigit under del gångna året. Antalet sysselsatta beräknas ha ökat med 37 000 personer och arbetslösheten be­räknas ha reducerats frän 2,2% 1986 UU 1,9% 1987.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har stärkts från ett under­skott på ca 7 miljarder kr. 1986 till ett överskott på ca 38 miljarder kr. 1987, en förbättring på ca 45 miljarder kr. Det offentliga sparandet har därigenom till större delen, men inle helt, kompenserat för en försämring av den privata sektorns finansiella sparande. Till följd av atl konsumtion och investeringar har ökat betydligt mer än den privata sektorns inkomster har nämligen den privata sektorns finansiella sparande slagit om från ett över­skoll på ca 14 miljarder kr. 1986 Ull ett underskott på ca 43 miljarder kr. 1987, en försvagning med ca 57 miljarder kr.

Konsekvenser av börsfallet

Svårigheterna är betydande all bedöma konsekvenserna för den svenska ekonomin av börsfallel och de ändrade internaUonella förutsättningarna. Några mer säkra slutsatser om dessa konsekvenser torde inte kunna dras förtån om ett halvår till ett år, när det finns mer statisUk som belyser utvecklingen.

De kvantifierade analyser som hittiUs har genomförts inom bl. a. OECD-sekrelarialel har främst avsett vilken effekt minskningen av hushållens aktieförmögenheler har pä den privata konsumtionen. Man har därvid räknat med att konsumlionsnivån reduceras med i storleksordningen 5 % av förmögenhetsbortfallel, vilket beräknas få en påtagligt dämpande effekt på den privata konsumtionen i Förenta staterna, men mindre uttalad effekt i t.ex. de västeuropeiska länderna. Vidare har man beräknat konsekven­serna av detta eflerfrågebortfall på den internationella handeln och på BNP-tillväxten i OECD-områdel. Man har vidare konstaterat atl investe­ringarna påverkas negativt av sänkta aktiekurser, men all denna effekt


 


motverkas av all räntenivån har sjunkit efter börsfallel.                              Prop. 1987/88: 100

Den statistik som finns över utvecklingen i Sverige i november visar att    Bil. 1.1 börsfallet inle har fått någol omedelbart genomslag på faktorer som detalj­handelns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, syssel­sättning och arbetslöshet.

De enkäter som genomförts rörande de svenska hushållens och förela­gens framtidsförväntningar efter börsfallet visar dock en kraftig omsväng­ning i negaliv riktning. Både hushåll och företag är betydligt mindre opti­mistiska om framliden än Udigare, vilket torde dämpa både den privata konsumtionens och bruttoinvesteringarnas utveckling den närmaste Uden.

Det finns emellertid även några för den svenska ekonomin positiva inslag i utvecklingen. Dollarkursen har fallit, den tidigare tendensen till stigande internationella räntor har brutits och oljepriset har sjunkit den senaste liden. Dessa faktorer stärker bytesbalansen. Den sammantagna effekten av de förändrade förutsättningarna torde dock vara en försvag­ning av tillväxten i den svenska ekonomin och en försämring av bytesba­lansen.

Prognoserna för den svenska ekonomin har sålunda i flera avseenden reviderats ned sedan i oktober. Den privata konsumtionen bedöms öka 1/2 procentenhet långsammare både 1988 och 1989 än tidigare förutsett. Inves­teringarna bedöms nu öka 1/2 procentenhet långsammare 1988 och 2-2 1/2 procentenheter långsammare 1989. Exporten bedöms bara påverkas mar­ginellt 1988, men ökningstakten 1989 förutses dras ned med 1-1 1/2%. BNP-tillväxten skulle därmed reduceras med knappt 1/2% 1988 och 1/2-1% 1989. Osäkerheten i dessa bedömningar bör dock understrykas. I särskilt hög grad gäller det utvecklingen 1989.

Bytesbalansen beräknas nu ge ett underskott på 12-14 miljarder kr. 1988 i stället för tidigare beräknade 4-6 miljarder kr:

I dessa nedrevideringar ingår också konsekvenserna av nya förutsätt­ningar och bedömningar, som inle har direkt med börsfallel att göra, men den huvudsakliga skillnaden mellan oktoberprognosen och den som här redovisas har att göra med börsfallet och dess följdverkningar. När det gäUer bytesbalansen spelar dock det sämre utgångsläget 1987 en väsentlig roll för nedrevideringen av prognosen för 1988.

Utvecklingen 1988 och 1989

Bedömningarna rörande den svenska ekonomin är baserade på tvä alterna­tiv för timlönens utveckling. 1 det ena (alternativ 1) antas timlönerna stiga med 4% per år 1988 och 1989, vUkel är ungefar samma ökningslakt som i omvärlden. I det andra (alternativ 2) antas de öka med 7% per år, dvs. i ungefär samma takt som under 1987.

De båda alternaUven rörande timlönerna skiljer sig ät främst när del gäller effekterna på inflationens och konkurtenskraftens utveckling. Alter­nativ 1 beräknas leda till en inflation på drygt 3 % per år under loppet av 1988 och 1989.1 allernaUv 2 beräknas prisökningarna bli 5-6 % per år 1988 och 1989.

När del gäller utvecklingen i flera andra avseenden är skillnaden inle så                             5


 


stor 1988. Den privata konsumtionens ökningstakt har avtagit något under Prop. 1987/88: 100 loppet av 1987. Första halvåret beräknas konsumtionstillväxten ha varit ca Bil. 1.1 5 % och andra halvåret ca 3 % jämfört med motsvarande period ett år tidigare. En viss dämpning av ökningstakten för de realt disponibla in­komsterna 1988, kursförlusterna på hushållens aktieinnehav och hushäl­lens mindre optimistiska framtidsförväntningar talar för en fortsatt dämp­ning av konsumtionstillväxten. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2-2 1/2%) 1988.

Investeringskonjunkturen har varit myckel stark 1987 och i delar av landet finns klara tendenser till överhettning i byggsektorn. De investe­ringsenkäter som genomförts under hösten 1987 tyder på en fortsatt höj­ning av investeringsnivån 1988. Vid översättning av enkälresuUalen till investeringsprognoser har hänsyn tagits till börsfallet. Bruttoinvesteringar­na förutses öka med ca 2 1/2 % 1988.

Den offentliga konsumtionen har ökat med bara ca 1 % per år de senaste två åren. Kommunernas planer tyder emellertid på en viss uppdragning av utbyggnadstakten framöver och en något högre ökningstakt för den offent­liga konsumUonen förutses 1988.

Exportmarknadens tillväxt bedöms bli måttlig även under 1988. Den lägre tillväxten i OECD-områdel medför alt marknaden för export av bearbetade varor beräknas öka med bara 3 1/2% 1988. Svensk industri bedöms i stort sett kunna behålla sina marknadsandelar 1988. En förväntat relativt svag utveckling av råvaruexporten gör dock atl exporten av varor och tjänster beräknas öka med bara 2-2 1/2% 1988.

Importen har ökat starkt 1987, särskilt importen av bearbetade varor. Den lägre eflerfrågelillväxten del närmaste året medför emellertid att även importtillväxten dämpas när det gäller bearbetade varor. Den neddragning av importen som föranleddes av att oljelagren drogs ned 1987 kommer atl ha en motsatt effekt på importUllväxten 1988. Importen av varor och tjänster beräknas därmed öka med ca 4 1/2 % 1988.

Med dessa förutsättningar förutses en BNP-tillväxt på 1,9% 1988 i alternativ 1 med den lägre löneökningstakten. I alternativ 2 med 7% timlöneökningar beräknas BNP-tillväxten bli något lägre, 1,7% 1988. I båda alternativen förutses således en dämpning av tillväxten jämfört med 1987.

När det gäller utvecklingen 1989 beräknas skillnaderna i liUväxllakt mellan de båda alternativen bli större. I alternativ 1 med den lägre löneök­ningslaklen förutses en fortsall måttlig BNP-tillväxt på 1,7% 1989.1 alter­naUv 2 beräknas BNP-tillväxten bli endast 0,3% 1989. Orsaken är alt den högre ökningstakten för Umlönerna i alternativ 2 urholkar konkurrenskraf­ten och försämrar lönsamheten, vilkel leder till en svagare investerings-utveckling och sämre exporttillväxl.

Arbetslösheten beräknas, som redan nämnts, preliminärt ha blivit 1,9%
1987. Den tidigare förutsedda tendensen till fortsall sjunkande arbetslöshet
under 1988 och 1989 vid alternativet med lägre löneökningstal har fåll
omprövas. En i stort ett oförändrad arbetslöshet de närmaste två åren
jämfört med läget under senare delen av 1987 förefaller nu mest sannolik i
detta alternativ. Det kan ändå innebära en marginell sänkning mellan                                    6

årsgenomsnitten 1987 och 1988.


 


I alternativ 2 med högre löneökningstal och sämre tillväxt beräknas    Prop. 1987/88: 100 arbetslösheten stiga något under loppet av 1988 och 1989. Osäkerheten i    Bil. 1.1 denna bedömning bör dock understrykas.

Bytesbalansen har försvagats påtagligt mellan 1986 och 1987, frän ett överskott på ca 7 miljarder kr. 1986 till ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987. En fortsatt försvagning förutses nu till ett underskott pä 12-14 miljarder kr. 1988. Bakom denna försvagning ligger främst en fortsatt relativt kraftig importökning och en försvagning av tjänste- och transfere-ringsneltot. I alternativ 1 bromsas försvagningen 1989, medan den fortsät­ter i relativt snabb takt i alternaUv 2. Med den högre löneökningslaklen skulle bytesbalansens underskott bli över 20 miljarder kr. 1989.

Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till ca 38 miljarder kr. 1987. En minskning av överskottet till 26-28 miljarder kr. 1988 förut­ses, främst till följd av att engångsskatten 1987 pä livförsäkringsbolagens förmögenheter bortfaller. Överskottet 1989 beräknas till 21-23 miljarder kr. Skattekvoten, som 1987 beräknas ha varit ca 55 1/2%, förutses bli ca 56% både 1988 och 1989 i alternativ 1. Den högre löneökningslaklen i alternaUv 2 beräknas föra upp skaltekvoten mol 57% 1989.


 


2 Den internationella utvecklingen

2.1 Allmän översikt

Tillväxten i OECD-områdel 1987 blev ca 2 3/4%. I de europeiska OECD-länderna bedöms tillväxten ha uppgått till i genomsnitt 2 1/4%. Framförallt ekonomierna i Nordamerika, Japan och Storbritannien utvecklades bättre än vad som förutsågs våren 1987 i den reviderade nationalbudgeten, medan tillväxten i främst Förbundsrepubliken Tyskland men även Frankrike och flera andra central- och nordeuropeiska länder blev lägre än förutsett. Av de nordiska länderna har framför allt Danmark men också Norge uppvisat en mycket svag utveckling under 1987.

Världshandelns volym ökade under 1987 med ca 3 1/2 %. Denna måttliga ökning var följden av en neddragning av den amerikanska importen, fort­satt anpassning i de oljeexporterande länderna och en minskning av oljeim­porten till industriländerna. Externbalansens bidrag till eflerfrågelillväxten var svagt eller negativt i flertalet OECD-länder, med Förenta staterna som främsta undanlag. Även invesleringsulvecklingen var genomgående myc­ket svag inom OECD-områdel under 1987. I flertalel länder har tillväxten hållits uppe av en stark utveckling av den privata konsumtionen.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

Årlig procentuell förändring

 

 

Andel av

1986

1987

1988

1989

 

OECD-

 

 

 

 

 

områdets

 

 

 

 

 

totala

 

 

 

 

 

BNPi%'

 

 

 

 

De sju slora länderna

 

 

 

 

 

Förenta staterna

45,5

2,9

2 3/4

2 1/4

1 3/4

Japan

15.3

2,4

3 1/2

3

3 1/4

Förbundsrep. Tyskland

7,2

2,5

1 1/2

1 1/2

1 1/2

Frankrike

5,9

2,0

1 1/4

1 1/4

1 1/2

Storbritannien

5,2

3,3

3 3/4

2 1/2

1 3/4

Italien

4,1

2,7

2 3/4

-   1 3/4

1 3/4

Canada

4,0

3,3

3 1/2

2 3/4

2

Norden

 

 

 

 

 

Danmark

0,7

3,4

-3/4

-1

1/4

Finland

0,6

2,4

3 1/2

2 1/2

1 1/4

Norge

0,7

4,4

1 1/2

1/2

1

Sverige

1,2

1,2

2 1/2

2

1 3/4

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

 

Belgien

0,9

2,3

1 1/2

1 1/4

1

Nederländerna

1,4

2,4

1 3/4

1

1 1/4

Schweiz

1,1

2,7

1 1/2

1 1/4

1 3/4

Österrike

0,8

1,7

1

1 1/4

1

OECD-Europa

33,1

2,7

2 1/4

1 3/4

1 3/4

OECD-totalt

100,0

2,7

2 3/4

2 1/4

2


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


' 1985 års BNP, löpande priser och växelkurser Källor: OECD och finansdepartementet


 


InflaUonen i OECD-områdel beräknas under 1987 ha stannat vid ca    Prop. 1987/88: 100 3 1/2%. Oljepriserna har under 19871 stort sett legat stilla i ett intervall runt    Bil. 1.1 18 dollar per fal samUdigt som dollarn fallit. Löneutvecklingen har också varit återhållsam i flera stora länder. Arbetslösheten i OECD-områdel har reducerats till ca 8% 1987.

Den s.k. Louvre-överenskommelsen från februari 1987 syftade till en stabilisering av valutakurserna vid då rådande nivåer samt samordnade finans- och penningpoliliska åtgärder mellan de större OECD-länderna. De relativt stabila kursrelalioner som periodvis rått under 1987 kunde dock tlppnås endast genom mycket omfattande interventioner från centralban­kernas sida, dä åtagandena i överenskommelsen ej fullföljdes i andra viktiga hänseenden.

Under våren och i ännu högre grad efter sommaren drevs det internatio­nella räntelägel upp markant. I mitten av oktober 1987 utlöstes en betydan­de oro pä aktiebörserna världen över. Efter en dryg vecka drabbades också valutamarknaderna. Från mitten av oktober till början av november föll aktiekurserna på världens aktiemarknader med omkring 30%. Från slutet av oktober och under resten av året utsattes framför allt den ameri­kanska dollarn för en betydande nedåtriklad press och hade Ull utgången av året fallit med ca 15 % mol yen och D-mark.

Det förefaller klart att en viktig bakomliggande orsak till denna utveck­ling var de stora obalanser som under första hälften av 1980-talet byggdes upp i världsekonomin, inte minst på del finansiella områdel. En anpass­ning mot bättre balans hade visserligen inletts 1985, först på valutaområdet och något senare när det gäller den ekonomiska politikens inriktning i Förenta staterna och även i Japan, men anpassningen hade gått långsamt. Oron bland marknadens aktörer över otillräckliga ekonomisk-politiska åtgärder i de stora länderna övergick i oktober i en regelrätt förtroendekris.

En omedelbar effekt av börsfallet var atl marknadsräntorna föll världen över. Denna effekt förstärktes ytterligare genom centralbankernas ageran­de för att säkerställa en tillfredsställande likviditet i det finansiella syste­met. Beslul fattades också i flera länder att sänka administrerade räntor.

Efter börskrisens inledning har flera andra ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits. I Förenta staterna har en överenskommelse om nedskärning av budgetunderskottet nåtts. I Förbundsrepubliken Tyskland har beslut fat­tats om vissa investeringsstimulanser samtidigt som diskontot sänkts i en samordnad aktion med andra europeiska länder. De sju stora länderna, den s. k. Sju-gruppen, har i ett gemensamt uttalande under december försökt bidra till att dämpa den fortsatta oron på valutamarknaderna och på de finansiella marknaderna. Trots detta har dollarn fallit ytteriigare under senare delen av december.

Den förmögenhelsminskning som börsfallet medfört torde få en märkbar negativ effekt på hushällens konsumtion och därmed på tillväxtutsikterna, framför allt i Förenta staterna där aklieägandel i förhållandevis stor ut­sträckning är spritt bland allmänheten. Näringslivet påverkas av att riskka­pital genom börsfallet blivit dyrare, men denna effekt motverkas av de fallande räntorna, varför tolaleffekten inte bedöms bli betydande. Svårast


 


att bedöma i sammanhanget är effekterna på framtidsförväntningarna, hos såväl konsumenter som investerare.

För prognosperioden antas oförändrade valutakurser. Ett avgörande element vid bedömningen av den ekonomiska utvecklingen under 1988 och 1989 är utformningen av den ekonomiska politiken i framför allt de större ekonomierna. På det finanspolitiska området förefaller utsikterna till ytter­ligare åtgärder för närvarande små i såväl Förenta staterna som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. För penningpolitiken är dilemmat atl ba­lansera mellan behoven att hålla likviditeten i systemet uppe och alt motverka alt penningmängdslillväxten permanent etableras på de höga nivåer som rått under 1986 och 1987, med risk bl. a. för tilltagande infla­tion. Samtidigt torde stabilitet i växelkurserna kräva en ränledifferens mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan Japan och Förbunds­republiken Tyskland.

Mol denna bakgrund bedöms den inhemska efterfrågan i Förenta stater­na utvecklas påtagligt svagare än tidigare förutsett såväl 1988 som 1989. Effekten av börskrisen på den japanska ekonomin bedöms bli mer begrän­sad, medan däremot en mer märkbar nedrevidering av prognoserna görs för de västeuropeiska ekonomierna. Den huvudsakliga effekten av börskri­sen och åtföljande rörelser i valulakursrelationerna torde dock bli att andra länder indirekt drabbas av den svagare aktiviteten i Förenta staterna, framför allt genom minskade avsättningsmöjligheter för exporten. Detta gäller icke minst åtskilliga utvecklingsländer. OECD-länderna sammantag­na bedöms nå en genomsnittlig tillväxt 1988 på ca 2 1/4%. Tillväxten väntas mattas av under året till en nivå på ca 2 % 1989.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder

Procentuell förändring mellan årsgenomsnitt

 

 

1986

1987

1988

1989

De sju stora länderna

 

 

 

 

Förenta staterna

Japan

Förbundsrep. Tyskland

Frankrike

Storbritannien

Italien

Canada

2,0 0,4 -0,2 2,7 3,4 6,1 4,2

4 3/4 1/2

3      1/4
3

5

4    1/4

4

2 1/2 1 3/4 3

4    1/2

5      1/4
4

4

3

1 1/2

3

4 1/2

5

4

Norden

 

 

 

 

Danmark Finland Norge Sverige

3,6 3,6

7,3 4,2

4

3      1/2
8 1/2

4    1/4

3      1/2
4

6

4    1/2

3 1/2 4 5 3 1/4

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

Belgien

Nederiänderna Schweiz Österrike

1,3

0,2 0,7 1,7

2 1/4 -1

1 1/2 2

2

1/4 2 2 1/2

2 1/4 1

2

2 1/2

OECD-Europa

4,0

4

4 1/4

4

OECD-totalt

2,6

3 1/2

3 3/4

3 3/4


Källor: OECD och finansdepartementet


10


 


Tabell 2; 3 Arbetslöshet i några OECD-länder

Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt, standardiserade definitioner

 

 

1986

1987

1988

1989

Förenta staterna

7,0

6 1/4

6

6 1/2

Japan

2,8

3

3

3

Förbundsrep. Tyskland

8,0

8

8

8 1/4

Frankrike

10,4

10 3/4

11 1/4

12

Storbritannien

11,8

10 3/4

10 1/4

10 1/2

Danmark

7,9

8

9 1/2

10

Finland

5,5

5 1/4

5 1/4

5 1/4

Norge

2,0

2 1/4

2 1/2

2 3/4

Sverige

2,2

2

1 3/4

1 3/4

OECD-Europa

10,9

10 3/4

11

11 1/4

OECD-totalt

8,3

8

8

8 1/4


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Källor: OECD och finansdepartementet

Risken för tilltagande inflation, som ännu för några månader sedan ansågs föreligga, har efter höstens utveckling minskal väsentligt. Räolje-priserna har visat en sjunkande tendens sedan i oktober och antas under prognosperioden ligga kvar på nivån 18 dollar per fat. Någon fortsatt kraftig prisstegring på andra råvaror har icke skett. Det ökade tryck på störte löneökningar som började byggas upp i den amerikanska ekonomin har avtagit. För OECD-områdel i dess helhet bedöms inflationen stabilise­ras i intervallet 3 1/2-4% under prognosperioden. Däremot förväntas den dämpade aktiviteten i världsekonomin innebära fortsatt höga och dessut­om ökande arbetslöshetstal i flertalet OECD-länder. Arbetslöshetsprocen-len i OECD-områdel kan befaras öka frän knappt 8% 1987 till åtminstone 8 1/4% 1989. Världshandeln, som sköt fart under hösten 1987, bedöms nu åter dämpas och förväntas under 1988 och 1989 öka med endast mellan 3 och 3 1/2%.

Betalningsobalanserna mellan de största ekonomierna förblir stora. Det amerikanska bylesbalansunderskottel väntas visseriigen minska men be­döms förbli större än 100 miljarder dollar 1989. Samtidigt förväntas de japanska och västtyska bytesbalansöverskotten minska endast marginellt.

Tabell 2:4 Bytesbalanssaido i några OECD-länder

Miljarder dollar


1986


1987


1988


1989


 


Förenta staterna

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike

Storbritannien

OECD-Europa    '

OECD-totalt


 

41

-156

-135

-105

86

86

80

75

37

44

40

30

3

-    3

-    5

-    5

2

-    3

-    5

-  10

51

40

20

0

23

- 46

- 50

- 45


 


Källor: OECD, IMF och finansdepartementet

Olika riskfaktorer kan framkalla en betydligt  sämre utveckling för väridsekonomin än den som skisserats ovan. Stora krav ställs på den


11


 


ekonomiska poUtiken i de stora länderna för att inle ny turbulens på aktie- Prop. 1987/88: 100 och valutamarknaderna skall uUösas. De amerikanska budget- och bytes- Bil. 1.1 balansunderskollen torde därvid även fortsättningsvis stå i fokus. För atl finansiera dessa kan räntehöjningar i Förenta staterna visa sig nödvändiga, vilkel skulle dämpa tillväxten i Förenta staterna och i andra delar av världen. Bristande förtroende för den amerikanska ekonomin och för den internaUonella ekonomisk-politiska samordningen kan också innebära för­nyad stark press på dollarkursen och därmed medföra fortsatt osäkerhet och instabilitet i del internationella finansiella systemet och spänningar inom t. ex. del europeiska monetära systemet (EMS). Del är också möjligt atl tiUväxten i OECD-områdel kan komma atl dämpas av en alltför restrik­tiv inriktning av den ekonomiska poliUken i Japan och Västeuropa.

Proteklionismen utgör mot bakgrund av såväl de stora externa obalan­serna som den höga arbetslösheten ett påtagligt hot mot världshandelns utveckling och därmed mot tillväxten i världsekonomin. Samtidigt knyts stora förhoppningar till all den s.k. Uruguay-rundan inom GATT skall kunna användas inle bara för all motverka del protektionistiska hotet utan även för alt förstärka frihandeln på ett flertal områden.

2.2 Länderöversikter Förenta staterna

BNP-tillväxten i Förenta staterna beräknas preliminärt ha uppgått till 23/4% under 1987. Den tidigare negativa trenden för industrin har vänt. InduslriprodukUonen samt sysselsättningen i industrin har ökat. Arbets­lösheten har sjunkit under 1987 och uppgick i genomsnitt till drygt 6%. InvesleringsakUvileten har dock utvecklats myckel svagt, delvis som en följd av all den genomförda skallereformen lett till högre kostnader för byggande. Privatkonsumtionen ökade långsamt under årets första hälft men expanderade snabbi under tredje kvartalet då också konsumenternas tillförsikt (consumer confidence) enligt olika mätningar var hög historiskt sett. Exportvolymen ökade med 12 % i årstakt under första halvåret medan importvolymen föll något. Exlernbalansen har under året givit ett posiUvt bidrag lUI BNP-tillväxten.

Budgetunderskottet för budgetåret 1987 stannade vid ca 150 miljarder dollar, vilket är ungefär 70 miljarder dollar lägre än under 1986. Eftersom en del av förbättringen var av engångskaraktär skulle emellertid under­skottet 1988 öka Ull omkring 180 miljarder dollar i avsaknad av ytterligare åtgärder. Under november och december 1987 nåddes överenskommelser om en begränsning av budgetunderskottet med drygt 30 miljarder dollar budgetåret 1988 och med ca 46 miljarder dollar budgetåret 1989. Trots dessa åtgärder förväntas budgetunderskottet inte minska 1988 jämfört med 1987.

Kapaciletsutnytljandet är för närvarande högt. De privata investeringar­na kan väntas återhämta sig under 1988 från i stort sett stagnation under 1987. Detta gäller i synnerhet den konkurrensutsatta sektorn som har gynnats av doUardeprecieringen.

Utrikeshandeln kan väntas ge ett relativt kraftigt bidrag Ull efterfråge-                              12


 


Ull växten också under 1988. Från slutet av 1988 kan dock effekten från    Prop. 1987/88: 100 nettoexporten komma alt dämpas. Även om bytesbalansen förbättras i    Bil. 1.1 reala termer förblir underskottet stort. Man kan därför inte utesluta all ytterligare anpassning av dollarkursen tvingas fram. Några mer betydande effekter från den offentliga sektorn på eflerfrågelillväxten är inle alt för­vänta.

Sammantaget väntas den inhemska eflerfrågetillväxten uppgå till 1 1/2 % under 1988 och BNP-tillväxten till 2 1/4%. Under 1989 förväntas nettobi­draget från externbalansen minska någol medan den inhemska efterfråge-Ullväxlen antas växa i ungefär samma takt som under 1988. BNP-tillväxlen bedöms uppgå till I 3/4% 1989.

InflaUonen uppgick under 1987 till strax under 4%. Del någol dämpade efterfrågelryckel till följd av börsnedgången talar för att risken för ökande inflation minskal. Inflationen bedöms stabiliseras kring 4 % under 1988 och 1989.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta staterna              Japan

 

 

1987

1988

1987

1988

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Utrikesbalans

BNP

2

1    3/4
1/2
1/2
1/2

2    3/4

1    1/2
1/2

2

-1/4 3/4

2    1/4

3 1/2 1/2 8 0

-1

3 1/2

3 1/4 3 1/2 3 1/2 1/4 -3/4

3

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregå­ende års BNP.

Japan

Den ekonomiska utvecklingen i Japan visar sedan ett halvår tillbaka klara tendenser till återhämtning. Ökad industriproduktion, stigande investe­ringar och minskad arbetslöshet tyder på en snabbare anpassning än väntat till den höga yenkursen samt att de stimulanspaket som genomförts haft avsedd verkan.

Under 1987 beräknas BNP i Japan ha ökat med 3 1/2%. Privatkonsum­tionen bedöms under året ha ökat i samma takt, dvs. med ca 3 1/2%. ökningen i den offentliga konsumtionen förväntas dock ha stannat vid 1/2% jämfört med 1986, vilkel återspeglar den uttalade målsättningen att nå balans i statsbudgeten 1990. Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med hela 8%, delvis som en följd av den japanska regeringens stimulans­paket.

EnUgt preliminära bedömningar har en ökning av importen på närmare 6% och en minskning av exporten på drygt 2% under 1987 givit ett negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln pä drygt 1%. Trots volymförändringarna bestod del stora bytesbalansöverskoltet och uppgick till motsvarande ca 86 miljarder dollar.

Sänkta importpriser på grund av apprecieringen av yenen bidrog till ätt                             '                   13


 


prisnivån hölls ungefär oförändrad. En ökad produktionstillväxt medförde    Prop. 1987/88: 100
att arbetslösheten åter sjönk till under 3 % mol slutet av året.                     Bil. 1.1

Skallesänkningar under 1988 torde innebära en ökad disponibel realin-komsl kring 4%, vilket kan förväntas utmynna i ökad privatkonsumtion om drygt 3 % och bidra Ull prisökningar pä 2-3 %. Den offentliga konsum­tionen antas öka i samma utsträckning enligt redan offenlliggiorda utgifts­planer. Den deklarerade ökningen av omslutningen av 1988 års budget på 5% kan förväntas kombineras med en något stramare penningpolitik. Detta bl. a. mot bakgrund av det senaste årets penningrnängdökning på 10%.

Investeringarna i näringslivet stimuleras av den fortsatt höga privata efterfrågan. En stagnation i bostadsbyggandet, på grund av alt byggbran­schen i det närmaste nätt kapacilelstaket, bedöms innebära atl expansio­nen av de samlade bruttoinvesteringarna endast uppgår Ull 3 1/2%.

En fortsall minskning, om än i avtagande takt, av exporlvolymen är sannolik. I kombination med en förväntad imporlökning på drygt 5% innebär delta ett fortsalt negativt nettobidrag till BNP-tillväxlen från utri­keshandeln på mellan en halv och en procentenhet. Överskottet i bytesba­lansen bedöms bli ca 80 miljarder dollar.

BNP-tiUväxten för 1988 förväntas uppgå till 3 %.

Den japanska ekonomin torde ännu befinna sig i början av den omstruk­turering som skall göra den inhemska efterfrågan snarare än exporten till drivkraften i ekonomin. Ett likartat lillväxtmönsler som under 1988 för­väntas därför under 1989. En inhemsk eflerfrågeökning kring 3-4% förut­ses. Bidraget från utrikeshandeln blir i stort sett neutralt. Härvid framstår en tillväxt på drygt 3 % som sannolik för 1989.

Västeuropa

Tillväxten i de västeuropeiska ekonomierna sammantagna var under 1987 måttlig, eller drygt 2 %. Genomgående utvecklades den inhemska efterfrå­gan tämligen starkt. Exportutvecklingen var däremot svag, något som i flera länder sammanhängde med all valutan apprecierades gentemot dol­larn. Dessa valutaförändringar har, tillsammans med effekterna av en svag prisutveckling på energiområdet och för råvaror, bidragit till en låg infla­tion i flertalet av de västeuropeiska ekonomierna. I dagsläget förefaller såväl den måttliga inflationen som den höga arbetslösheten förbli beslåen­de under 1988 och 1989. Tillväxten i Västeuropa bedöms mattas av ytterli­gare under 1988, till ca I 3/4%, och förbli pä denna nivå även 1989.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1987 ha ökat med
ca 1 1/2%. Bidragen till tillväxten från byggnadsinvesteringar och neltoex­
port var negativa. De samlade bruttoinvesteringarna uppvisade en obetyd­
lig ökning. Den privata konsumtionen förblev den mest expansiva efterfrå-
gekomponenten, vilket sammanhanget; med löneökningar på 3-4%, stabi­
la priser samt den ytterligare förstärkning av de reala disponibla inkoms­
terna som åstadkommits genom skattesänkningar. Trots en betydligt snab­
bare volymmässig ökning av importen än av exporten uppvisade såväl
handels- som bytesbalanserna ungefär oförändrade stora överskott 1987.                            14


 


Bytesbalansöverskoltet uppgick till ca 80 miljarder D-mark, motsvarande    Prop. 1987/88: 100
ca 4% av BNP.
                                                                                                               Bil. 1.1

Budgetunderskottet blev 1987 något högre än tidigare förutsett — I 1/4% av BNP - till följd av lägre intäkter pä grund av oväntat låg inflation och tillväxt samt lägre vinslöverföring från Bundesbank. Vissa skattelättnader har redan beslutats för 1988 och 1990. 1990 års skattereform, som Ull en mindre del börjar genomföras under 1988, omfattar 44 miljarder D-mark varav ca 25 miljarder (motsvarande ca 1,5% av BNP) icke avses finansi­eras. Som en reaktion pä såväl inhemska som externa krav på finanspoliti­ska stimulansåtgärder beslöt den västtyska regeringen i början av decem­ber om bl. a. vissa investeringsstimulanser. Samtidigt sänktes diskontot Ull 2,5%. Penningpolitiken har under 1987 varit klart lillväxtstödjande. Denna inriktning av penningpolitiken förutses bestå under 1988, även om en viss åtstramning kan framkallas antingen av ökade inflationsförväntningar eller Ull följd av en ränteuppgång i t. ex. Förenta staterna.

Under 1988 väntas BNP-tillväxten likväl bli endast drygt 11/2%. Löner­na bedöms öka med i stort sett samma takt som under 1987. Priserna väntas, mol bakgrund av såväl växelkurseffekter som dämpad aktivitet i börsorons spår, förbli i stort sett stabila. Den privata konsumtionen förblir därmed den mest expansiva efterfrågekomponenlen. Däremot torde ex­portökningen bli något svagare än tidigare väntal, till följd av den fortsatta apprecieringen av den västtyska valutan. Eli fortsatt negativt, men något minskande, bidrag till eflerfrägeUllväxten från exlernbalansen kan därmed förutses.

Av stor betydelse för den västtyska konjunkturen 1989 blir utvecklingen av export och investeringar. Den privata konsumtionen torde utvecklas måttligt, enligt vad som idag är känt om ekonomisk-politiska åtgärder i form av ytterligare skallesänkningar först 1990. Givet alt stabilare förhål­landen etableras på valutamarknaderna under 1988 och att investeringskli­matet därmed förbättras, bedöms BNP-tillväxten uppgå till ca 1 1/2 % även under 1989. De stora överskotten i bytes- och handelsbalanserna torde bara minska marginellt.

Den måttliga ekonomiska tillväxten under 1987 innebar att arbetslöshe­ten, som genomsnittligt uppgick till ca 8%, åter började visa tendenser att öka under året. Denna utveckling riskerar bestå under 1988 och 1989.

Utvecklingen i Frankrike under 1987 karakteriserades av låg tillväxt. BNP ökade med endast drygt 1 1/4%. Samtidigt har emellertid företagens lönsamhet ökat, industriproduktionen tilltagit, inflationen hållits nere och bostadsbyggandet ökat. Arbetslösheten har fortsatt alt öka och låg 1987 på i genomsnitt närmare 11 % av arbetskraften.

För 1988 väntas den privata konsumtionen öka i ungefär samma omfatt­
ning som under 1987 eller med knappt I 1/2%. Köpkraften hämmas av
höjda socialförsäkringsavgifter syftande till att återställa balansen i social­
försäkringssystemet. Däremot bedöms investeringsutvecklingen hållas
uppe av sänkta räntor, vissa skattelättnader för företagen saml hyresregle­
ringens borttagande. Under 1988 kan lagerinvesteringarna förväntas på­
verka efterfrågetillväxten negalivl, bl. a. som en följd av de exceptionellt
höga lager som byggdes upp under slutet av 1987.
                                                                                      15


 


Den förbättrade konkurrenskraft som en återhållsam löneutveckling    Prop. 1987/88: 100 medfört, skulle i sig kunna medföra atl det kraftiga negativa bidraget till    Bil. I-. 1 BNP-tillväxten från externbalansen minskar under 1988. Francens appre-ciering mol dollarn och även faktorer av icke direkt koslnadsrelalerad art verkar dock i motsatt riktning. Bytesbalansen väntas försämras från ett underskott 1987 på ca 20 miljarder francs till ca 25 miljarder 1988.

Sammantaget bedöms tillväxten stanna kring 1 1/4% 1988. Den svaga konkurrenskraften och arbetslösheten kvarstår som grundläggande pro­blem i den franska ekonomin. Deninhemska efterfrågan torde öka måttligt även 1989 medan en något bättre draghjälp från externbalansen kan medfö­ra att BNP:s tillväxttakt höjs marginellt jämfört med 1988, Ull ca 1 1/2%. Inflationen bedöms under 1988 sjunka ytteriigare, till ca 3%, medan ök­ningen av arbetslösheten väntas fortsätta.

Oron på valutamarknaderna har redan orsakat vissa spänningar inom del europeiska monetära systemet, EMS. Ytterligare åtgärder för atl undvika växelkursjusteringar som direkt berör den franska francen, 1. ex. räntehöj­ningar, kan återverka negativt pä såväl konsumtion som investeringar. Samtidigt kan börsorons effekter på framtidsförväntningarna innebära att framför allt investeringar skjuts på framtiden.

I Storbritannien uppskattas BNP ha ökat med 3 3/4% under 1987, myc­ket lack vare en stark expansion av den privata konsumtionen. Konkur­renskraften har försvagats till följd av att pundet effektivt har apprecierat och atl kostnadshöjningarna var större än i de viktigaste konkurrentländer­na. Detta bidrar till atl exporttillväxlen väntas sjunka under 1988 jämfört med 1987. Den privata konsumtionen dämpas också i viss mån. Denna har ökat mycket kraftigt under de senaste åren (sparkvoten har sjunkit med sex procentenheter under 1980-talet) och en avmattning är trolig bl. a. till följd av svagare realinkomstökningar än tidigare. God lönsamhet i indu­strin talar för en fortsatt ökning av industriinvesteringarna. En förväntad sämre exportutveckling kommer dock på sikt att dämpa investeringsaktivi­teten. Finanspolitiken väntas få en i stort sett neutral inverkan på ekono­min under 1988. Vissa skattesänkningar förutses, saintidigl som tillväxten av den offentliga konsumtionen väntas vara fortsatt låg under 1988. BNP-Ullväxten beräknas därmed mattas av betydligt, till 2 1/2% 1988.

Bytesbalansen, som försvagats under 1987, bl. a. till följd av den starka inhemska efterfrågetillväxten och minskad utvinning av Nordsjöolja, vän­tas försämras ytterligare under 1988. Inflationen, som uppgick till 3% under 1987, väntas öka någol under 1988 bl. a. till följd av förväntade höjningar av elavgifter och taxor och fortsatt relalivt höga löneökningar. Arbetslösheten har minskat med omkring 400000 det senaste året och uppgick i genomsnitt till drygt 10% av arbetskraften.

En väntad gradvis försämring av konkurrenskraften försämrar ytterliga­re exlernbalansen under 1989. Detta, i kombination med en dämpning av den privata konsumtionen, väntas leda till en ytterligare avmattning av tillväxten under 1989. BNP-Ullväxten väntas komma att uppgå Ull I 3/4% under 1989.

16


 


Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien      Pröp. 1987/88: 100
Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)                             Bil. 1.1

 

 

Förbund liken Ty:

srepub-ikland

Franki

ike

Storbritannien

 

1987

1988

1987

1988

1987

1988

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Utrikesbalans

2 3/4

2 1/4

1

1/2

-1 1/4

3

1 3/4 1

0 -3/4

1 1/2

1 3/4

3

3/4

-1 1/4

1 1/4

1    3/4

2    1/2
-1/4
0

4 1/2 1/2

4 3/4

0 1/4

4

1/2 5 0 -1

BNP

1 1/2

1 1/2

1 1/4

1 1/4

3 3/4

2 1/2

/4/!/».Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregå­ende års BNP.


Norden

Den ekonomiska tillväxten i Danmark och Norge dämpades kraftigt under 1987. Detta skedde i stor utsträckning till följd av en restrikUv ekonomisk politik vilken lett till en kraftig sänkning av den inhemska efterfrågan i dessa länder. I Finland ökade bruttonationalprodukten förhållandevis kraf­tigt 1987. Under 1988 är en försvagning av tillväxttakten att vänta i Norge och Finland. För Danmarks del förutses en fortsatt minskning av den samlade produktionen.

I Danmark bromsades tillväxten upp kraftigt 1987. Uppbromsningen skedde bl. a. till följd av olika, sammantaget förhållandevis kraftiga, ät-stramningsätgärder framför allt under 1986. Åtstramningen genomfördes mot bakgrund av de stora och under perioden 1983-1986 kraftigt växande underskotten i bytesbalansen. Från 1986 till 1987 sjönk den totala inhems­ka efterfrågan med närmare 3%. Produktionen stöddes av atl exporten ökade med närmare 4%. Den totala produktionen (BNP) sjönk emellertid med inemot 1 % och andelen arbetslösa ökade till drygt 8 %. Underskottet i bytesbalansen reducerades och uppgick till ca 3% av BNP.

Mot bakgrund av den avsevärda försämringen av det danska näringsU-vets konkurtenskraft har den danska regeringen under hösten 1987 lagt fram en "exportpakke" innehållande bl. a. investeringsstimulanser. Rege­ringens åtgärder omfattar också en sänkning av arbetsgivaravgifterna för den konkurtensutsatta sektorn.

Förutsedda förhållandevis kraftiga löneökningar väntas medföra en ök­ning av de reala disponibla inkomsterna 1988. En viss uppgång i sparkvo­ten är emellertid att vänta och den privata konsumtionen förutses bli ungefär oförändrad från 1987 till 1988. Den inhemska efterfrågan beräknas likväl fortsätta alt sjunka eftersom investeringsaktiviteten förutses gä ned. Effekterna av utvecklingen pä de stora börserna i världen under hösten 1987 bidrar också till en dämpad aktivitet, främst på exportsidan. Förut­sedda marknadsandelsförluster medverkar vidare till att exportökningen väntas stanna vid I ä 2% från 1987 Ull 1989. Sammantaget beräknas BNP minska med knappt I % 1988 och väntas därefter bli ungefär oförändrad 1989. Mot denna bakgrund förutses arbetslösheten fortsätta att öka.

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1


17


Någon påtaglig förändring i bytesbalanssituationen är inle att vänta    Prop. 1987/88: 100 under de närmaste åren. Som andel av BNP beräknas bytesbalansunder-    Bil. 1.1 skottet ligga kvar vid ca 3 % 1988 och 1989. Inflationstakten, som vid slutet av 1987 låg vid ca 4% i årstakt, kan väntas dämpas något.

I Finland ökade den ekonomiska aktiviteten påtagligt vid mitten av 1986. BNP-tillväxten 1987 uppgick till ca 3 1/2%. Tillväxten bars framför allt upp av den privata konsumtionen, som ökade med omkring 4%, samt av de privata investeringarna. Den inhemska efterfrågeökningen samt en kraftigt fallande export till Sovjetunionen bidrog till all bylesbalansunderskottel ökade. Försämringen begränsades emellertid av en expansiv västexport. Bylesbalansunderskottel, mätt som andel av BNP, stannade för helåret 1987 vid 1 1/2%. Arbetslösheten minskade någol 1987, framförallt beroen­de på minskal utbud av arbetskraft. Inflationen stannade vid 3,5 %, dvs. på samma nivå som 1986.

Finanspolitiken har under 1987 varit svagt expansiv. Med hänsyn tiU underskottet i bytesbalansen samt målet alt reducera inflationslakten av­ses den ekonomiska politiken få en stramare inriktning under del närmaste året. En skattereform förbereds för närvarande inom regeringskansliel. Utgångspunkten för reformen är likabehandling av olika inkomstslag, mar-ginalskatlesänkningar saml reformering av avdragssystémel. Reformen avses träda i kraft 1989.

ProduklionstUlväxten förutses mattas av 1988 och 1989. Industrins konjunklurbarometer från oktober 1987 uppvisar ett relaUvt högt kapaci­tetsutnyttjande och god orderingång och pekar mol en förhållandevis stark UUväxl, åtminstone fram till mitten av 1988. Börskrisen världen över hösten 1987 beräknas påverka Finland i huvudsak via de internationella återverkningarna. I första hand dämpas exporten. BNP-tillväxlen beräk­nas stanna vid ca 2 1/2% 1988. En ytterligare reducering av tillväxttakten Ull omkring 1 å 11/2% förutses för 1989. Med denna förhållandevis begrän­sade BNP-tiUväxl 1988 och 1989 beräknas arbetslösheten bU ungefär oför­ändrad.

I Norge dämpades den inhemska efterfrågan kraftigt andra halvåret 1986. Dämpningen var i hög grad en följd av en kraftig omläggning av den ekonomiska politiken i restriktiv riktning. För 1987 beräknas BNP-lUlväx-ten stanna vid ca 1,5% mol 4,4% 1986. Tillväxten 1987 bars helt upp av exporten som preliminärt ökade med drygt 3%. Den inhemska efterfrågan beräknas ha minskat med nästan 1 %. Som en följd därav sjönk även importen vilkel bidrog UU en viss förbättring av bytesbalansen. Underskot­tet i bytesbalansen (bortsett från handeln med fartyg) beräknas sålunda ha blivit reducerat från 41 miljarder norska kronor 1986 UU 32 miljarder norska kronor 1987. Ökningstakten i konsumentpriserna steg med en dryg procentenhet och uppgick, mätt som årsgenomsnitt, UU ca 8 1/2% 1987. Andelen arbetslösa, som uppgick till ca 2% 1986, förändrades inle nämn­värt 1987.

Förslaget till statsbudget för 1988 innebär en fortsalt stram finanspolitik.
Budgeten innehåller bl. a. vissa skattereformförslag. Antalet skattesatser
föreslås bli reducerat från sju liU tre samtidigt som den högsta marginal­
skatten reduceras från 67 1/2% till 63%. Totalt sett innebär förslagen en                              18
viss ökning av skalletrycket.


 


För 1988 och 1989 förutses en fortsatt dämpad tUlväxl. Den privata Prop. 1987/88: 100 konsumUonen beräknas fortsätta att sjunka. HärtUl bidrar även del krafti- Bil. 1.1 ga fallet av aktiekurserna under hösten 1987. Efter slagnation 1987 beräk­nas investeringarna totalt sett öka någol 1988. Exklusive olje- och sjöfarts-sektorn förutses den inhemska efterfrågan fortsätta att sjunka 1988 och 1989. Som följd av den väntat svaga Inhemska efterfrågan beräknas impor­ten bli ungefär oförändrad under den närmaste Ivåårsperioden. Den norska exporten förutses bl. a. mot bakgrund av kraftiga kostnadsökningar 1987 fortsätta atl lappa marknadsandelar och beräknas stagnera 1988 och 1989. Bytesbalansunderskotlet torde därmed förbU förhållandevis stort. En viss försämring av lägel på arbetsmarknaden torde vara ofrånkomlig. De nomi­nella löneökningarna, som blev förhållandevis slora 1987 kan väntas däm­pas någol under 1988. Prisökningarna beräknas fortsatt komma atl bli högre än i övriga industriländer under de närmaste åren.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändringar i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark                Finland                  Norge

 

 

1987

1988

1987

1988

1987

1988

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Utrikesbalans

-1 1/2 6 3/4

-1 -1/2

0

1/4

-5 -3/4 3/4.

4

3      1/2

4        1/2
-1

-1

2 3

2 1/2 -1/2 -1/2

-2 2 1/4 0 0

2>

-2 0 4 1 -1/4'

BNP

-3/4

-1

3 1/2

2 1/2

1 1/2

1/2

' I posten Utrikesbalans här exporten av begagnade fartyg och fartygsimporten exkluderats.

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregå­ende års BNP.

19


 


3 Utrikeshandeln                                                                            p-p- 987/88: lOO

Bil. 1.1 3.1 Exporten

Exportmarknaden

Handeln med bearbetade varor mellan OECD-länderna ökade med ca 5,5% under 1987. Ökningstakten blev därmed klart lägre än under de närmast föregående åren. Det var främst den betydligt lägre ökningstakten för den amerikanska importen som drog ned handelstillväxten. Utanför OECD-områdel stagnerade handeln under 1987. Detta efter en neddrag­ning med knappt 10% under 1986. Handeln med bearbetade varor beräk­nas därmed, totalt, ha ökat med 4-4,5 % under såväl 1986 som 1987.

Marknadstillväxten, för svensk export av bearbetade varor till OECD-området ökade med endast 3,5% 1987, vilkel är ca 2% lägre ökningstakt än den totala marknadstillväxten inom områdel. Den relativt omvärlden oförmånliga marknadstillväxten för svensk industri förklaras av att viktiga mottagarländer av svensk export som Norge och Danmark minskat sin import kraftigt. Dessa länder lar emot ca 20% av den svenska exporten emedan deras andel av väridshandeln inskränker sig till ca 2%. Utanför OECD-områdel ökade marknaden för svensk export med ett par procent. Totalt uppgick därmed marknadstillväxten för svensk export av bearbeta­de varor till 3,3% 1987, vilket är en halvering av tillväxten jämfört med de två föregående åren, se tabell 3:1.

Den kraftiga nedgången av börskurserna under hösten 1987 är en av de faktorer som gör det ovanligt svårt atl bedöma världshandelns utveckling de två närmaste åren. Del är sannolikt att börsfallet - och svårigheterna alt korrigera de bakomliggande balansbristerna i världsekonomin - får en neddragande effekt på såväl den ekonomiska tillväxten som handelns tillväxt under 1988 och 1989. Med hänsyn till den relativt måtUiga neddrag­ning av tillväxten i OECD-områdel, som beskrevs i kapitel 2, förutses endast en mindre dämpning av handelns tillväxt. För svensk exportindustri kommer en fortsatt låg ekonomisk tillväxt i Norge och Danmark att medfö­ra alt den svenska marknadstillväxten blir lägre än ökningen av världshan­deln. Marknaden för svensk exportindustri förväntas öka med 3,5% 1988 och 3% 1989.

Konkurrenskraft

Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 har den amerikanska dollarn fallit
med drygt 10% gentemot den svenska kronan. Genom den svenska valuta-
korgens konstruktion medför detta alt den svenska kronan deprecieras
gentemot de flesta EG-ländernas valutor och den japanska Yenen. Gent­
emot den tyska marken har den svenska kronan skrivtits ned med 7%
1987. Eftersom den västtyska induslrin är den viktigaste konkurtenlen Ull
svensk industri på flertalet gemensamma exportmarknader, men även på
de tyska och svenska hemmamarknaderna, innebär detta en förstärkning
av den svenska industrins konkurtenskraft.                                                                   20


 


Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export av bearbetade varor

Procentuell förändring


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 

 

1985

1986

1987

1988

1989

Exportmarknadstillväxt

14 OECD-länder Totalt

8,7 7,0

8,7 5,8

3,5 3,3

3,5 3,5

3,0 3,0

Priser

 

 

 

 

 

14-OECD-länders importpriser,

nationella valutor 14-OECD-länders importpriser, SEK Svenskt exportpris, SEK Relativpris

4,0 5,0 6,0 0,9

-0,4

-0,2

2,6

2,8

1,3 1,6 2,6 0,9

2,2 2,9 2,6  ■ -0,3

2,5

2,5

2,5

.    0

Marknadsandelar, volym

 

 

 

 

 

14 OECD länder Totalt

-1,5 -1,9

-2,4 -2,6

0 0

0 0

0 0

Exportvolym

14 OECD-länder Totalt

7,1 5,0

6,1 3,0

3,5 3,3

3,5 3,5

3,0 3,0

Anm: Exportmarknadstillväxt avser importökningen av bearbetade varor till olika länder sammanvägt med ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt. Källor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


Gentemot OECD-ländernas valutor har den svenska kronan deprecie­rats med 2% mellan 1986 och 1987 (konkurtensvägt). Trots deprecieringen av kronan har den svenska industrins konkurrenskraft — mätt från kost­nadssidan - försämrats någol gentemot OECD-länderna eftersom löner och priser stigit betydligt mer i Sverige än i konkurrentländerna under 1987. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet bedöms ha ökat med drygt 3,5% för svensk industri 1987, vilket är ca 2% mer än inom OEC­D-områdel. De svenska exportpriserna på bearbetade varor har ökat med 2,6% medan konkurrentländernas exportpriser sjunkit med ett par tiondels procent. Även när man ställer del svenska exportpriset i relation Ull OECD-ländernas importpriser, mätt i gemensam valuta, finner man atl det svenska relativpriset ökat med knappt 1 %.

Trots det försämrade pris- och kostnadsläget uppfattar den svenska industrin sin konkurtenskraft som god i de enkätundersökningar som pu­blicerats under del senaste halvåret. I Industriförbundets senaste planen­kät från i somras var del ca 20% av förelagen, som uppgav atl konkurtens-lägel gentemot utländska producenter förbättrats del senaste året, medan det endast var 5 % som uppgav all del försämrats. I konjunkturinstitutets septemberbarometer var det över 50 % av förelagen som uppgav att det är bristen på produkUonsfaklorer (arbetskraft och maskiner) som begränsar produktionen. Detta är den högsta siffran på 13 år.

För 1988 och 1989 bedöms den svenska industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet öka med ca 2% per timme (i alternativ I med en timlöneökning på 4% per år). Det är ungefär samma ökningstakt som förväntas i OECD-länderna. Växelkurserna antas av beräkningstekniska skäl ligga stilla från böljan av december 1987, vilket innebär att den


21


 


svenska kronan deprecieras med 1 % gentemot våra viktigaste konkurrent-    Prop. 1987/88: 100 länders valutor 1988. De svenska exportpriserna på bearbetade varor    Bil. 1.1 förväntas öka med ca 2,5% såväl 1988 som 1989. För 1988 bedöms delta innebära en marginell sänkning av det svenska realtivpriset uttryckt i gemensam valuta. Under 1989 innebär del att det svenska relaUvpriset hålls oförändrat relativt konkurrentländerna.

I alternativ 2, dvs. om limlönerna ökar med 7% per år, beräknas ar­betskraftskostnaderna per producerad enhet öka med 5% 1988 och drygt 6% 1989. Även med hänsyn Ull en effekUv depreciering äv den svenska kronan med I % 1988 innebär det atl förelagens kostnadsökningar kommer att ligga 2% 1988 och 4% 1989 högre i Sverige än i omväriden. Detta beräknas innebära atl de svenska exportpriserna ökar med I resp. 2 % mer än i OECD-länderna.

Marknadsandelar och export

Trots all det svenska relativpriset pä svenska exportprodukter steg med knappt I % 1987 har de svenska förelagen behållit sina marknadsandelar. I löpande priser innebär del all andelarna stigit något. Alt den svenska industrin inle förlorat andelar på exportmarknaderna trots alt relativpriser­na stigit de 4 senaste åren beror på atl det inte enbart är relativprisutveck­lingen som påverkar marknadsandelsutvecklingen. Den kraftiga förbätt­ringen av lönsamheten inom industrin som följde på devalveringarna av den svenska kronan 1981 och 1982 har höjt investeringsnivån och förbätt­rat möjligheterna för förelagen Ull en mer aktiv marknadsföring, vilkel bör ha inverkat positivt på andelsutvecklingen under senare år. Alt den svens­ka induslrin ändå föriorade marknadsandelar på sammanlagt 4,5% 1985 och 1986 beror sannolikt på atl industrin trots en ökad investeringsnivå ännu var för liten för atl kunna möta den starka marknadsUllväxlen. När marknaden växte med 6-7% per år kunde inte den svenska industrin öka produktionen i motsvarande grad, vilkel medförde ändelsförluster pga. kapacitetsbrist. Det är troligt all om marknadstillväxten för svensk industri blivit högre 1987 än 3,3% hade ändå inte exporten kunnal öka mer. Verksladsexporten beräknas ha ökat med ca 3% och pappersexporten med ca 8%. Exporten av järn och stål minskade någol, vilket bidrog till alt den totala exportökningen till bearbetade varor endast uppgick UU 3,3% 1987.

Under 1988 och 1989 beräknas den svenska industrins marknadsandelar
i alternaUv 1 ligga kvar på 1987 års nivå. De senaste årens industriinveste­
ringar torde göra del möjligt för den svenska industrin att öka exportleve­
ranserna i takt med marknadstillväxten, trots det rekordhöga kapaciletsut­
nytljandet. En lägre eflerfrågeökning från den svenska hemmamarknaden
än under 1987 bör dessutom bidra till ökade ansträngingar från industrin att
bryta sig in på nya marknader. Såväl statistiska centralbyråns orderslalis-
tik som konjunkturbaromelern för september 1987 redovisar en tämligen
kraftig ökning av orderingången frän exportmarknaderna, under del senas-
le halvåret. Vid oförändrade marknadsandelar för svensk exportindustri
till såväl OECD-länderna som övriga världen kommer exporten av bearbe-                            22

lade varor öka med 3,5 % 1988 och 3 % 1989.


 


Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade varor      Prop. 1987/88:100

till 14 OECD-länder                                                                                                   gji   i  i

Index 1980 = 100                ,                                                                                                '    ."              .

110 

Marknadsandel

105


100


-100


Relativpris


95


-95


 


90

1980      1981        1982       1983       1984       1985 Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


1986


90

1987


 


I alternativ 2 kommer ett högre relativpris, högre arbetskraftskostnader, lägre investeringar samt sämre lönsamhet inom industrin att medföra marknadsandelsförluster. Andelsförluster blir tämligen begränsade 1988, eller 3/4%, men beräknas 1989 uppgå till 2%. Exporten av bearbetade varor beräknas således öka med 2,8 % 1988 och ca I % 1989 i alternativ 2.

Råvaruexporten ökade med knappt 6% 1987. Ökningen kan till fullo hänföras till att exporten av petroleumprodukter ökade med drygt 20% som följd av atl försvarsuppgörelsen i våras medgav en neddragning av oljelagren. Exporten av övriga råvaror beräknas endast ha ökat med 1 % i genomsnitt. En kraftig minskning av fartygsexporten medförde alt den totala varuexporten endast ökade med 3 % 1987.

För 1988 förutses exporten av petroleumprodukter sjunka tillbaka till en mer normal nivå, vilket innebär en kraftig sänkning från 1987. Även för 1989 förväntas pelroleumexporten minska något. Övrig råvaruexpört be­räknas endast öka med ca 1 % per år under perioden. Totalt innebär detta att varuexorlen i alternativ 1 beräknas öka med 2,5 % både 1988 och 1989.1 alternaUv 2 kommer varuexportökningen endast att uppgå till knappt 2% 1988 och UU knappt 1% 1989.


23


 


Tabell 3:2 Export av varor


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 

 

Miljarder

kr.

 

Volymutveckling, procent per år

 

Prisutveckling, procent per år

 

 

1987

1988 Alt. 1

1989 Alt. 1

1987

1988 Alt. 1

1989 Ah. 1

1987

1988 Alt. 1

1989 Ak. 1

Bearbetade varor Fartyg

Petroleumprodukter Övriga råvaror

Summa varor

231,0

3,2

7,7

37,0

278,9

245,3

3,0

6,7

38,1

293,1

259,0

3,1

6,7

39,3

308,1

3,3 -43 20,5

2,5

3,0

3,5 -10 - 7,0

1,0

2,5

3,0 0 0 1,0

2,5

2,6

4,0

-5,4

3,3

2,2

2,6

4,0

-7,0

2,0

2,5

2,5 4,0 0 3,0

2,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.2 Importen

Importen av bearbetade varor ökade med 10% 1987, vilket var en kraftig uppdragning jämfört med 1986, då ökningen stannade vid 3 %. Den kraftiga imporlökningen 1987 förklaras av att inhemsk efterfrågan ökat starkt och riktal sig mol varugrupper med högt importinnehåll. Den importvägda efterfrågan beräknas ha ökat med drygt 7% 1987. Det höga kapaciletsut-nytljandel inom industrin har medfört att den svenska industrin inle kun­nal öka produkUonen i efterfrågad omfattning, vilket bidragit till mark­nadsandelsförluster. Den starka efterfrågeutvecklingen förklaras främst av atl den privata konsumtionen av bearbetade varor ökade med ca 7 % saml att maskininvesleringarna ökade med drygt 9%. Båda dessa varugrupper har ett högt importinnehåll. Samtidigt bidrog ett lageromslag till att öka efterfrågan ytterligare. Marknadsandelsförlusterna på hemmamarknaden tycks ha uppgått till ca 2,5 %.

Tabell 3:3 Import av bearbetade varor

Procentuell förändring

 

 

1985

1986

1987

1988 Alt. 1

1989 Alt. I

Importvägd efterfrågan Marknadsandelar

6,7 -3,4

1,0 -1,9

7,1 -2,6

3,5 -1,5

2,7 -1,2

Import av bearbetade varor

10,5

3,0

10,0

5,1

3,9

Relativpris

2,9

2,6

-0,5

0

0

Anm: Relativpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något,

frän priserna enligt utrikeshandelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finandepartementet.


Under de tre första kvartalen 1987 ökade importen av varaktiga konsum­tionsvaror med rekordhöga tal. Importen av TV-apparater ökade med knappt 40%, videobandspelare med 70% och bilimporten med 30%. Höga importtal har även registrerats för leksaker, sportartiklar samt kläder och skor.

För 1988 beräknas den importvägda efterfrågan i alternativ 1 öka med ca 3,5%. Den lägre ökningstakten förklaras av atl den privata varukonsum-


24


 


tionen samt maskininvesleringarna förväntas öka i en betydligt lägre takt än under 1987. De svenska producenternas relativpriser förväntas vara oförändrade i alternativ 1, vilket medför att relalivprisulvecklingen inte bidrar till ändelsförluster på hemmamarknaden. Importens inkomstelasti-cilel samt en trendmässig andelsförlust för den svenska hemmamarknads­industrin beräknas dock medföra att importen av bearbetade varor ökar med ca 5%. Under 1989 beräknas ökningen av den inhemska efterfrågan fortsätta att avta. Ökningen av efterfrågan beräknas uppgå till knappt 3% och de svenska relativpriserna vara oförändrade även 1989. Detta beräk­nas medföra en importökning för bearbetade varor med ca 4%.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabetl 3:4 Import av varor

 

 

Miljarder

kr.

 

Volymutveckling, procent per år

 

Prisutveckling, procent per år

 

 

1987

1988

1989

1987

1988

1989

1987

1988

1989

 

 

Alt. 1

Alt. 1

 

Ah. 1

Alt. 1

 

Alt. 1

Alt. 1

Bearbetade varor

200,2

215,9

229,9

10,0

5,1

3,9

3,3

2,6

2,5

Fartyg

2,3

1,8

1,9

0,6

-22

0

4,0

4,0

4,0

Råolja

12,7

11,8

12,7

- 8,2

0

8,0

11,0

-7,0

0

Petroleumprodukter

8,0

8,7

8,7

-20

16,0

0

-8,0

-6,3

0

Övriga råvaror

32,2

33,1

34,1

3,2

1,0

1,0

-0,5

2,0

2,0

Summa varor

255,4

271,3

287,3

5,0

4,5

3,6

4,6

1,6

2,2

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


I alternativ 2 beräknas den importvägda efterfrågan öka lika mycket som i alternativ 1 under 1988, dvs. med ca 3,5%. Den försämrade pris- och kostnadsutvecklingen medför dock att importen ökar något mer, eller med ca 5,5%. Under 1989 blir dock efterfrågeutvecklingen betydligt svagare i alternativ 2, främst beroende på en betydligt svagare export- och investe­ringsutveckling. Det fortsalt försämrade pris- och kostnadslägel medför dock att andelsförlusterna blir större i alternativ 2.

Råvaruimporten sjönk med drygt 6% 1987. Neddragningen av oljelagren bidrog Ull all importen av råolja sjönk med 8% och pelroleumimporten med 20%. Importen av övriga råvaror ökade med 3%. Eftersom flertalet råvaror prissälts i dollar har dollarfallet medfört att prisutvecklingen varit mycket låg trots att oljepriserna stigit.

Under 1988 kommer en återgång Ull en mer normal nivå på petroleumim­porten alt medföra en kraftig ökning jämfört med 1987. Ett planerat drift­stopp vid ett oljeraffinaderi väntas medföra atl råoljeimporten hålls tillbaka medan importen av petroleumprodukter dras upp ytterligare. För 1989 förutses en viss trendmässig nedgång i importen av råolja och petroleum­produkter samtidigt som oljeimporten ökar något till följd av atl neddrag­ningen av oljelagren då torde vara avslutad. Importen av övriga råvaror beräknas endast öka med ett par procent per år under såväl 1988 som 1989.

Totalt skulle varuimporten därmed i alternativ 1 öka med 4,5% 1988 och 3,5% 1989. I alternaUv 2 blir importökningen något högre 1988 men ca % lägre 1989 än i allernaUv 1.


25


 


Diagram 3:2 Handels- och bytesbalans

Procentandel av BNP


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Handelsbalans


' ' ' I ' ' ' ' I ' ' ' ' I ' ' ' ' I ' 1950  1955  1960  1965  1970

Källor: Riksbanken och finansdepartementet.


'   I   '   '   '   '  I. '  '   '  '   I  ' 1975       1980       1985


 


3.3 Bytesbalansen

Bytesbalansen uppskattas preliminärt ha givit ett underskott på knappt 5 miljarder kr. 1987. Del är 6 miljarder kr. sämre än enligt prognosen i RNB-87, då bytesbalansen beräknades ge ett överskott på I miljard kr. Den sämre utvecklingen förklaras bl. a. äv att den privata konsumtionen och investeringarna ökade mer än väntat, vUket dragit upp importen. Tjänslebalansen blev drygt 4 miljarder kr. sämre än beräknat, vilket dock motverkades av atl transfereringsbalansen blev 4 miljarder kr. bättre än beräknat till följd av sjunkande dollarkurs samt atl u-landsbiståndet inte betalats ut i planerad omfattning. Det går inle alt utesluta alt försämringen av tjänslebalansen beror på all ett nytt redovisningssystem lagils i bruk under året, vilket medfört ett broll i statistikserien.

Mellan 1986 och 1987 har bytesbalansen försämrats med ca 12 miljarder kr. Merparten av försämringen kan hänföras till alt överskottet i handels­balansen minskal, se tabell 3:5. Detta trots alt oljenotan gav ett mindre underskott 1987. Försämringen av handelsbalansen kan helt förklaras av att överskottet i handeln med bearbetade varor sjunkit med ca 12 miljarder kr. mellan 1986 och 1987. Del är främst handeln med verkstadsvaror som givit ett betydligt lägre överskott 1987.

Det bör dock påpekas att den svenska handelsbalansen, historiskt sett, fortfarande är stark, se diagram 3:2. Problemet för Sverige är att överskot­tet i handelsbalansen måste växa är för är för all täcka de växande under­skotlen i tjänste- och Iransfereringsbalanserna. För 1988 beräknas un­derskottet i bytesbalansen öka med ytterligare 7 miljarder kr. i alternaUv 1,


26


 


vilket innebär ett bylesbalansunderskott pä 12 miljarder kr. Av försämring­en kan 2 miljarder kr. hänföras till en försämrad handelsbalans.

Underskottet i lurislnellot väntas fortsätta all växa 1988, dock ej i samma takt som de tre senaste åren. Såväl högre räntor som en ökad utlandsskuld bidrar Ull alt räntebetalningarna äter beäknas öka under 1988. Övriga transfereringar förutses öka relalivt kraftigt till följd av eftersläp­ningar i utbetalningen av u-landsbislåndet. För 1989 beräknas underskottet öka ytterligare i alternativ 1 liU följd av en fortsall försämring av lurislnel-lol samt ökade räntebetalningar och transfereringsutgifter.

I alterrialiv2 beräknas underskottet i bytesbalansen öka Ull 14 miljarder kr. 1988. Den sämre utvecklingen i detta alternativ är i huvudsak hänförlig till att den försämrade konkurtenskraften medför en försvagad real han­delsbalans. Under 1989 beräknas underskottet fortsätta öka. Den fortsatt försämrade konkurtenskraften medför all överskottet i handelsbalansen reduceras med ytterligare 4 miljarder kr. Även tjänste- och transfererings-balansen får en sämre utveckling än i alternativ 1. Underskottet i bytesba­lansen 1989 har beräknats uppgå till 21 miljarder kr. i alternativ 2.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


Tabell 3:5 Bytesbalans

Miljarder kr.

 

 

1985

1986

1987

1988

1989

Bearbetade varor Råolja och petroleum­produkter Övriga råvaror Fartyg Korrigeringspost

38,7

-31,5 6,8 2,0

-  1,5

42,3

-16,5

3,7

3,1

-  1,7

30,8

-13,0 4,8 0,9

-  1,7

29,4

-13,8 5,0 1,2

-  1,7

29,1

-14,7 5,2 1,2

-  1,7

Handelsbalans

14,5

30,9

21,8

20,1

19,1

Sjöfartsnetto Övriga transporter Resevaluta Övriga tjänster

6,9

47

-      6,7

-      0,2

6,2

5,8

- 9,1

0,4

6,7

5,8

-10,9

- 3,3

6,7

5,8

-12,4

- 3,1

6,7

5,8

-13,6

- 3,0

Tjänstebalans

4,7

3,3

- 1,7

- 3,0

- 4,1

Avkastning på kapital (därav räntenetto) Övriga transferingar

-21,1

(-23,7) - 9,3

-17,9

(-20,1)

- 9,5

-16,3

(-17,9)

- 8,6

-18,3

(-20,0)

-11,0

-19,1

(-20,9)

-11,5

Transfereringsbalans

-30,4

-27,4

-24,9

-29,3

-30,6

Bytesbalans (alt. 1)

-11,0

6,9

- 4,8

-12,2

-15,6

Bytesbalans (alt. 2)

 

 

 

-14,2

-21,0

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


27


 


Prop. 1987/88: 100

4 Industrin                                                                  Bil. i.i

4.1 Produktion

Den svenska industrikonjunkluren förstärktes påtagligt under 1987. Indu­slriprodukUonen, som mer eller mindre stagnerade mellan andra halvåret 1984 och första halvåret 1986, började därefter stiga markant. MeUan helåren 1986 och 1987 har uppgången skattats Ull drygt 3%. Produktions­ökningen beror i ungefär lika stor grad på ökade leveranser Ull exportmark­naderna som till hemmamarknaden.

Industriinvesteringarna har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 1982 och 1987 beräknas investeringsnivån ha ökat med över 55 %. Även antalet sysselsatta i industrin har ökat påtagligt de senaste åren. Mellan 1983 och 1987 ökade industrisysselsätlningen enligt arbelskraflsundersökningarna (AKU) med närmare 50000 personer. Del innebär all industrins kapacitet har byggts ut de senaste åren.

Kapaciletsutnytljandet steg under året. Hela 57 % av industriföretagen angav fullt kapacitetsulnyltjande i konjunkturinsitutets septemberbarome­ter, en nivå som inle registrerats sedan millen av 1970-lalel. Särskilt högt var kapacitetsutnylljandet i skogsindustrin och bilindustrin. Den förbätt­rade industrikonjunkturen visade sig också i att industrins orderingång steg kraftigt under året saml alt förelagens orderstocksomdömen inle hade varit så positiva sedan konjunkturtoppen 1974. Mer än hälften av förelagen uppgav atl del var en för liten maskin- och anläggningskapacitel samt bristen pä arbetskraft som förhindrade en ökad produktion.

Bristen på maskiner och anläggningar samt svårigheterna för företagen alt få tag i utbildad arbetskraft hämmade således industriproduktionen 1987. I diagram 4:1 återges resursutnyttjandet inom industrin definierat som en sammanvägning av andelen företag som uppger fuUt kapacitetsut­nyttjande och brist på arbetskraft i konjunkturbaromelern. Den kraftiga uppgången av resursutnyttjandet mellan första och andra kvartalet 1987 kan dock delvis hänföras Ull ett nytt förelagsurval.

Bland branscherna har den kemiska industrin och massa- och pappersin­dustrin haft den starkaste produktionsökningen. Båda branscherna ökade sin produktion med ca 5 %. Den kemiska induslrin påverkas emellerUd av slora produklionssvängningar inom pelroleumraffinaderierna. Inom verk­stadsindustrin ökade produktionen med ca 3 %.

Produktionsökningen på drygt 3% 1987 medförde atl industriproduk­tionens andel av BNP steg något. Mellan 1974 och 1982 sjönk industrins andel av BNP med från drygt 24% till 20,5%, dvs. med nästan 4 procent­enheter. Under perioden 1982-1987 har den åter stigit med 1,5 procenten­heter.

Under 1988 förväntas efterfrågan pä industriprodukter inte öka lika
mycket som under 1987. Ett positivt lageromslag beräknas dock påverka
produktionen i uppdragande riktning. Totalt beräknas industriproduktion­
en öka med 2,5 % i alternaUv 1. Produktionsökningarna förväntas bli störst
inom massa- och pappersindustrin, kemiska industrin och verkstadsindu­
strin.                                                                                                                     28


 


Diagram 4:1 Resursutnyttjande inom industrin

100.0 ■


100.0


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


eo.o


80.0


 


60.0-■


60.0


 


40.0-


40.0


 


20.0-


20.0


 


0.0-


0.0


1972     1974     1976     1976    1960    1962    1964    1986

Anm.: Sammanvägning av uppgifter om andel företag som uppger fullt kapacitetsut­nyttjande och brist på arbetskraft i konjunkturbarometern. /wä//a .Konjunkturinstitutet.

En kraftigare avmattning av den amerikanska konjunkturen än vad som inkluderas i dessa kalkyler kan emellertid medföra atl den p. g. a. dollarfal­let konkurrenskraftiga nordamerikanska skogsindustrin ökar sin avsätt­ning pä europeiska marknader och därmed tränger ut bl. a. den svenska industrin. Detta kan medföra en sämre utveckling för främst massa- och pappersindustrin.

Diagram 4:2 Industriproduktion

1980 = 100


120.0


120.0


 


115.0


115.0


 


110.0


110.0


 


105.0


105.0


 


100.0


100.0


 


95.0


95.0


 


90.0

1980      1981        1982        1983        1984        1985        1986        1987 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


90.0


29


 


För 1989 kommer en fortsatt dämpad ökningstakt av efterfrågan all    Prop. 1987/88: 100 medföra en något lägre ökning av industriproduktionen än de närmast    Bil. 1.1 föregående åren. I dessa kalkyler beräknas industriproduktionen öka med drygt 2% 1989.

I alternativ 2 kommer den lägre efterfrågan i kombination med en för­sämrad konkurrenskraft för den svenska industrin all medföra atl industri­produktionen blir lägre än i alternativ 1. Under 1988 beräknas industripro­duktionen öka med 2% och under 1989 förväntas produktionen ligga kvar på föregående års nivå.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling

Procentuell volyinförändring från föregående år

 

 

1985

1986

1987

Gruvor och mineralbrott

5.2

-8,0

-2,0

Tillverkningsindustri

3,3

0,0

3,3

Livsmedelsindustri

0.4

-3.6

3,5

Trä-, massa- och pappersindustri

0.2

0.7

5.0

Kemisk industri (inkl. petro-

 

 

 

leumraff.)

1.8

4.4

6.0

Järn-, stål- och metallverk

1.3

0.8

-4.0

Verkstadsindustri exkl. varv

6.8

1.7

3,0

Varv

-4.3

-5,7

-5,0

Övrig tillverkningsindustri

1.6

-1,0

3,5

Industri

3,4

-0,1

3,2

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

4.2 Lönsamhetsutvecklingen

Industrins lönsamhet var ungefär oförändrad under 1987 jämfört med under 1986. Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, dvs. vinstande­len, uppgick Ull ca 32%, se tabell 4:2. Både inom verkstadsindustrin och den övriga induslrin sjönk vinstandelen, medan den ökade inom basindu­strin.

 

 

 

 

 

Tabell 4:2 Bruttoöverskottsandel i i

Procent

ndustrin

 

 

 

 

 

 

1984

1985

1986

1987

Alt. 1

 

Alt. 2

 

 

1988

1989

1988

1989

Basindustri Verkstadsindustri Övrig industri

Totalt

41,5 27,1 35,9

33,2

33,6 26,5 36,6

31,6

32,2 27,1 37,9

32,2

35,8 26,3 37,0

32,0

32,5

32,5

30,2

29,1

Anm.: Bruttoöverskottsandelen är driftsöverskott brutto som andel av förädlings­värdet. Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Basindustrins utveckling är hänförbar till den förbättrade konjunkturen
inom skogsindustrin. Där har prisutvecklingen varit stark på utlandsmark­
naderna och produktiviteten ökat i takt med produktionen, vilkel delvis
                                                    30


 


har motverkat effekten av ökade timlönekoslnader. Denna förmånliga    Prop. 1987/88: 100
utveckling har mer än uppvägt de närmast motsatta förhållandena inom    Bil. 1.1
andra delar av basindustrin, som gruvor och järn- och stålverk, samt
                                                      ;

bidragit till alt hålla uppe industrins lönsamhet totalt.

Tabell 4:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per produ­cerad enhet i industrin exkl. varv och petroleumraffinaderier

Procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

1984

1985

1986

1987

Alt. 1

 

Alt, 2

 

 

1988

1989

1988

1989

Insatskostnad

8.6

5,3

2,7

3.7

3,7

3,0

4,0

4,2

Lönekostnad'

5,1

8.8 -

6,6

3,5

1,5

1,5

5,1

6,3

Lönekostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

per timme

9,9.

12,2

7,8

7,0

4.0

4,0

7.0

7,0

Produktivitet

4,5

3,2

1,1

3,4

2,5

2.5

1,8

0,7

Summa rörlig

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnad

7,8

6,2

3,8

3.6

3,1

2,6

4.4

4,8

Produktpris

8,4

5,7

4,4

3.5

3,2

2,5

3,5

4,4

Marginal'

0,6

-0,5

0,6

-0,1

0,1

-0,1

-0,9

-0,4

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknul-

na indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per

timme.

' Med avdrag för subventioner.

' Förändring i procentenheter. Marginalen är biuttovinsterna i procent av de totala

rörliga kostnaderna efter avdrag för icke-varuanknutna subventioner.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Att industrins lönsamhet utvecklades så pass förmånligt 1987 beror i hög grad på produktivitetsutvecklingen, se tabell 4:3. Prisökningarna pä insats­varor har marginellt överstigit produktprisökningarna, medan timlönekost­naderna har stigit nästan dubbelt så snabbt. Genom produktivitetsökning­en har dock ökningen i lönekostnaderna per producerad enhet kunna hållas i nivå med produklprisökningarna, dvs. vid ca 3 1/2%. De sammanlagda rörliga kostnaderna ökade därigenom endast något mer än produktpriser­na, varför marginalen förblev nästan oförändrad.

Lönsamhetsutvecklingen 1988 och 1989 är naturligtvis starkt beroende av kostnadsutvecklingen. Vid den lägre ökningen i timlönekostnaderna i alternativ 1 beräknas de rörliga kostnaderna öka i samma takt som pro­duktpriserna. Delta implicerar atl marginalen respektive bruttovinstande len stabiliseras på ungefär den nivå som har etablerats sedan 1984. Utveck­lingen under 1989 väntas uppvisa samma drag.

Alternativ 2 med en högre timlöneökning implicerar dock en lönsam­hetsförsämring. En kalkylerad ökning i limlönekostnaderna i samma takt som 1987, tillsammans med en svagare produktivitetsutveckling, impli­cerar för 1989 den lägsta lönsamhelsnivån sedan 1982.

I tabell 4:4 presenteras beräkningar över olika lönsamhetsmått för indu­strin baserade på finansslatisliken. Utgångspunkten är det preliminära utfallet för 1986, som har framskrivits Ull 1987. Beräkningarna tyder på atl industrins rörelseresultat efter avskrivningar saml inklusive finansnetto och värdestegringsvinster var ca 45 miljarder kr. 1987. Ökningen med ca 6 miljarder kr. sedan 1986 (i löpande priser) var nästan helt hänförbar till


 


värdestegringsvinslerna. Samma faktor ligger bakom den ökade avkast­ningen på del materiella kapitalet respektive räntabiliteten på lolaU och eget kapital. Därigenom har även avkastningen pä materiellt kapital för­bättrats i förhållande Ull avkastningen på industriföretagens totala finansi­ella tillgångar. Avkastningen på materiellt kapital har dock minskat i för­hällande till lönsamheten på alternativa riskfria finansiella placeringar, representerad av den genomsnittliga räntan på länga statsobligationer. Även den reala räntabiliteten på eget kapital (dvs. räntabiliteten justerad för inflationen) minskade 1987.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


Tabell 4:4 Resultat och räntabilitet m. m. för industrin

 

 

1982

1983

1984

1985

1986

1987

Resiillal. miljarder kr.

 

 

 

 

 

 

Rörelseresultat exkl. värdesteg­ringsvinster

18.5

39.9

46.5

47.0

46.2

46.8

Resultat efter kalkylmässig avskrivning

-2.8

14,3

21,8

21,1

19.1

20.6

Finansiellt netto därav: intäkter kostnader

-8.8 15.6

24.4

-5,1 16,5

21,6

-1,5 20.1 21,6

3.4 25.3 21.9

5.8 27.9 22.1

5.9 28.1

22.2

Resultat efter finansnetto

-11.6

9,2

20,3

24.5

24.9

26.5

Resultat inkl. värdestegrings-vinster'

27.4

41,4

35,5

38.3

38.6

44.8

Avkastning, procent på materiellt'kapital" pä finansiellt kapital

11,2 6.5

13,5 5,9

10,2 5.9

9.1

6.7

8.3 6.3

9.0

6.2

Ränlabilitel, procent

 

 

 

 

 

 

pä totalt kapital pä eget kapital "Real" räntabilitet på eget kapital'

9.2 9.4

-0.5

10,0 12.3

2,8

8,1 9.6

1.4

7.9 9.7

3.7

7.2 8,8

5,4

7,6 9,9

4,3

Minnesposler. procent Andel finansiellt kapital Soliditet

Genomsnittlig skuldränta Riskfri ränta''

42.5 51.5 8.9 13.7   '

44.8

53,4

7,4

12.2

48.1

52.8

6.5

12.6

49,3

52,2

6.0

12.1

52,6

52,0

5,5

10.3

51.0

51.1

5.1

11.4

' Resultat efter finansnetto plus värdestegiingsvinster på lager och fast kapital.

- Resultat efter avskrivning plus värdestegringsvinster i procent av lager- och

fasta kapitalets återanskaffningsvärde.

' Räntabiliteten defiaterad med KPl:s förändring dec.-dec.

" Genomsnittlig ränta pä länga statsobligationer.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.


32


 


5 Arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden karaktäriserades 1987 av ett högre eflerfrå-getryck än tidigare år på 1980-talel. Antalet arbetslösa minskade med 0,3 % av arbetskraften och den genomsnittliga arbetslösheten 1987 beräknas ha uppgått till 1,9%. Flera indikatorer tyder också på ökade svårigheter att rekrytera arbetskraft.

Skillnaderna mellan prognosalternaliven i löneökningstakt och produk­tionstillväxt beräknas inle innebära någon mer markant skillnad för ut­vecklingen på arbetsmarknaden redan under 1988. Med den ekonomiska utveckling som förväntas i alternativ 1 beräknas läget på arbetsmarknaden kunna bli ungefär detsamma 1989 som 1988. Däremot väntas den svagare produktionstillväxten i alternativ 2 under 1988 och 1989 alt medföra en påtaglig avmattning i arbelskraflsefterfrågan och risker för en stigande arbetslöshet under 1989.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


5.1 Sysselsättning

Det genomsnittliga antalet sysselsatta personer beräknas enligt arbels­kraflsundersökningarna ha ökat med 37000 mellan 1986 och 1987. Syssel-sällningslillväxlen under loppet av året var ännu kraftigare, antalet syssel­satta i slutet av 1987 kan uppskattas till nära 60000 fler än ett år tidigare. Mätt i antal arbetade limmar beräknas sysselsättningen ha ökat med 1.5% 1987. Ett ökat antal sysselsatta personer och den höjda medelarbetstiden står för lika slora bidrag.

Tabell 5:1 Arbetsmarknad

Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)

 

 

 

 

 

 

Nivå 1986

Förändri

ng frän 1

■öregående år

 

 

 

 

1986

1987

Alt. 1

 

Alt. 2

 

 

1988

1989

1988

1989

Sysselsättning:

 

 

 

 

 

 

 

Jord- och skogsbruk Industri

Byggnadsverksamhet Privata tjänster Kommunal verksamhet Statlig verksamhet

172 1009

264 1513 1 145

197

-9 II

0 30

0 -4

-2 5

15 6

10 3

-5

5

8

18

15

-2

-5 0 2 15 15 -2

-5 5 8 17 10 -2

-7

-5

0

8

10

-3

Totalt

4302

29

37

39

25

33

3

Arbetskraften

4400

22

24

33

25

33

20

Arbetslöshet % av arbetskraften

98

2,2

-7 2,2

-13 1,9

-6 1,8

0

1,8

0 1,9

17 2,3

Sysselsatta i arbets­marknadspolitiska åtgärder

53

-16

-14

-5

0

-5

0


' Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartmentet.


33


3   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1


MedelarbetsUderi per sysselsatt har stigit vaije år sedan 1981. Den genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt och år uppgick 1987 till nära 1480 timmar, vilkel kan jämföras med bollennivån 1440 limmar per är 1981. De senaste sex årens höjning av medelarbelstiden är således 40 timmar och motsvarar en arbetsvecka per sysselsatt. Bakom den stigande medelar­belstiden ligger bl a alt andelen av de sysselsatta som arbetar deltid minskat. Medan det totala antalet sysselsatta under dessa år ökade med drygt 150000 personer, minskade antalet deltidssysselsatta med nära 50000. Vidare har andelen av de delUdsarbetande som arbetar kort deltid (mindre än 20 timmar per vecka) minskat från 23% till 16%. Även de heltidsarbetandes arbetstid är längre nu än för sex år sedan. Det kan noteras atl mellan 1975 och 1981 minskade medelarbetstiden i omfattning som motsvarar 90 limmar per sysselsatt och år.

Under 1970-lalel och början på 1980-lalet var det främst den offentliga sektorns sysselsättning som ökade. De senaste årens sysselsällningtillväxt har emellertid varit koncentrerad Ull näringslivet. Perioden 1971-81 mins­kade antalet arbetade limmar i näringslivet varje år. Fr.o.m. 1982 har istället kunnat noteras en ökning varje år, se diagram 5:1. Även om näringslivets produktionstillväxt efter 1981 varit högre än under 1970-talel är skillnaden inle lika stor som för sysselsättningen, vilket visar sig i en svagare produktivitetsutveckling. Perioden 1971-81 ökade produktionen per arbetad timme i näringslivet med 3% per år i genomsnitt. Perioden 1982-87 har den ökat med endast 1 1/2% per år. En bidragande orsak till den lägre lillväxtlaklen i näringslivels produktivitet är att tjänstesektorer­na, där förutsättningarna för produktivitetstillväxt är sämre, har ökat sin andel av produkUonen.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


Diagram 5:1 Sysselsättning i näringslivet

Miljoner arbetade timmar

5400


5400


5200-'


5000


5000


4600

4600

4400-

4200


Källor: SiatisUska centralbyrån och finansdepartementet.


34


 


Inom Industrin har märkts en tilltagande svårighet att rekrytera arbets- Prop. 1987/88: 100 kraft 1987. Andelen industriföretag som i konjunkturinslitutels barometer Bil. 1.1 anger brist på arbetare har ökat markant. Detta gäller såväl för yrkesarbe­tare, där nära hälften av företagen uppger brist, som för övriga arbetare. Bristen pä tekniska tjänstemän har dock minskat något, men ligger fortfa­rande på en hög nivå. En femtedel av företagen anger tillgången på arbets­kraft som det främsta hindret för en produktionsökning.

Sysselsättningen inom induslrin följer normall med en tidseftersläpning produktionens utveckling. Under 1985 och 1986 bromsades tillväxten i InduslriprodukUonen upp väsentligt, vilket ledde till en svagare sysselsätt­ningsökning 1986 och 1987. ProduklionsUllväxten blev högre 1987, men väntas avla igen 1988 och 1989. För sysselsättningen innebär detta en prognos på en fortsatt svag ökning av antalet sysselsatta 1988 i båda alternativen. År 1989 beräknas industrisysselsätlningen bli i stort sett oförändrad i alternaUv I medan den minskar i alternativ 2.

Den höga efterfrågan har under 1987 varit särskilt uttalad inom bygg­nadssektorn. Nyanmälningen äv lediga platser i denna sektor ökade med nära 25% mellan 1986 och 1987 och andelen byggnadsföretag som i konjunklurinsUlulels byggbaromeler anger brist pä utbildad arbetskraft steg från 30 Ull 60%. Enligt arbelskraflsundersökningarna (AKU) har antalet sysselsatta ökat med hela 15 000 personer. Sysselsättningsökningen har varit särskilt kraftig bland egna företagare.

Under såväl 1988 som 1989 väntas en fortsatt hög aktivitet inom bygg­nadssektorn, även om tillväxttakten blir beskedligare än under 1987. En stor otillfredsställd arbetskraftseflerfrågan i utgångsläget gör atl sysselsätt­ningen kan förväntas öka markant även 1988. Prognosen är en sysselsätt­ningsökning på 8000 personer. Den tillväxt av byggnadsproduktionen som antagils för 1989 beräknas till största delen rymmas inom ramen för pro-duktivitelslillväxlen, varför sysselsättningen beräknas bli i stort sett oför­ändrad. För byggnadssektorn är skillnaden mellan prognosalternativen marginell.

Sysselsättningsutvecklingen i den privata tjänstesektorn år mer svårbe­dömd än i övriga sektorer. Enligt arbelskraflsundersökningarna har antalet sysselsatta i denna sektor sett över en längre Udsperiod ökat med ca 15 000 personer om året. År 1986 registrerades emellertid en mycket kraftig sysselsättningsökning, med 30000 personer, som 1987 förbyttes i en myc­ket begränsad tillväxt på endast ca 6000 personer. Bl a skulle sysselsätt­ningen inom handeln, som ökade med 10000 personer 1986, ha minskat 1987. Denna bild av utvecklingen stämmer emellertid inte med den som framkommer i annan statistik över handelns sysselsättning och ter sig inte sannolik mot bakgrund av den kraftiga tillväxten av handelns omsättning. Dessutom har antalet nyanmälda lediga platser inom den privata tjänste­sektorn ökat kraftigt. Eftersom arbelskraflsundersökningarna baseras pä slumpmässiga urval kan dock sysselsättningen i den privata tjänstesektorn slumpmässigt ha blivit överskattad 1986, varför förändringen mellan 1986 och 1987 blivit undei-skattad i motsvarande grad.

Prognosen för 1988 och 1989 innebär att sysselsättningen i den privata
tjänstesektorn i alternativ I närmar sig den trendmässiga utvecklingen med
                         35


 


en tillväxt på ca 18000 personer båda åren. I alternativ 2 väntas även i den privata tjänstesektorn en svagare sysselsättningsutveckling 1989. Syssel­sättningen i privata tjänstesektorn har visat sig vara mindre konjunktur­känslig och påverkas sent i ett konjunklurföriopp jämfört med andra sekto­rer. Skillnaden mellan de båda prognosalternaliven beräknas därför bli relativt liten för denna sektor.

Antalet sysselsatta inom kommunal verksamhet ökade under 1970-talet med i genomsnitt 40000 personer per är, vilkel innebar att kommunerna stod för mer än hela sysselsällningsUllväxten eftersom antalet sysselsatta i näringslivet samtidigt minskade med 10000 personer per år. Under peri­oden 1980—85 halverades emellertid den kommunala sysselsättnings­tillväxten.

Både enligt arbelskraflsundersökningarna och kommunförbundens stati­stik var antalet kommunalt sysselsatta oförändrat mellan 1985 och 1986, bl. a. till följd av alt antalet sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten och ungdomslag minskade med 6000 personer. Den kommunala sysselsält-ningstillväxten var således markant lägre 1986 än tidigare är pä 1980-talel. Arbetskraftsundersökningarna tyder även pä en fortsatt relalivt långsam tillväxt av den kommunala sysselsättningen 1987, med en ökning av antalet sysselsatta med 10000 personer.

Den prognos för den kommunala verksamheten 1988 och 1989 som redovisas i kapitel 9 innebär i alternativ I en något högre expansionslakt än under de två senaste åren. Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn beräknas öka med 15000 personer vardera året. Då har antagits att omfatt­ningen på beredskapsarbeten och ungdomslag ligger kvar på samma nivå som vid slutet av 1987. Den högre löneökningstakten i allernaUv 2 medför en snabbare kostnadsstegring för kommunerna, vilkel innebär att kommu­nernas utrymme för expansion av sysselsättningen blir mer begränsat.

Enligt arbelskraflsundersökningarna har antalet sysselsatta i statlig tjänst ökat 1987 efter alt ha minskal varje är pä 1980-talet. Annan statistik


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabell 5:2 Produktion, produktivitet och sysselsättning

Åriig procentuell förändring

 

 

 

 

 

Produ

ktion

 

Produktivitet 1987        1988

1989

Sysselsättning (timmar)

1987        1988

 

 

1987

1988

1989

1989

Alternativ 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Näringslivet'

varav: lndustri2

Byggnadsverksamhet Privata tjänster

2,8

3,2 3,3

2,5

2,0

2,5 1,4 2,6

1,8

2,2 1,4

2,2

1,0

3,2 1,8 0,8

0,9

2,5 0,8 0,9

1,1

2,2 1,1 0.8

1,8

0,0 1,5 1,7

1,1

0,0 0,6

1,7

0,7

0,0 0,3

1,4

Offentliga tjänster

0,9

1,2

1,2

0,1

0,2

0,2

0,8

1,0

1,0

Totalt'

2,3

1,8

1,7

0,8

0,7

0,9

1,5

1,1

0,8

Alternativ 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt'

2,3

1,6

0,2

0,8

0,6

0,0

1,5

1,0

0,2


' Inklusive produktionsrestpost resp. sysselsättningsdiskrepans  SN12 + 3

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartmentet


36


 


lyder emellertid på att antalet statligt anställda fortsatt minska även 1987,    Prop. 1987/88: 100
vilket det väntas göra även 1988 och 1989.                                             Bil. 1.1

Sammantaget medför prognosen att det genomsnittliga antalet sysselsat­ta ökar mellan 1987 och 1988 med 39000 personer i alternativ I och med 33000 personer i alternativ 2. Eftersom sysselsättningen ökade mycket kraftigt i slutet av 1987 innebär dessa prognoser en betydligt långsammare sysselsättningsutveckling under loppet av 1988 än under 1987. År 1989 fortsätter sysselsättningen i alternativ 1 alt öka i ungefär samma takt som under 1988, vilket dock innebär en mindre ökning mellan årsgenomsnitten än 1988. I alternativ 2 stagnerar sysselsättningen under loppet av 1989. Sysselsättningen i näringslivet beräknas i alternativ 2 minska 1989 för första gängen på sex år.

Både 1988 och 1989 väntas medelarbelstiden fortsätta stiga, dock i en betydligt mer begränsad omfattning än 1987. Antalet löntagartimmar be­räknas öka med ca 1,3% i båda alternativen 1988 och med 1,1 % i alternativ 1 respektive 0,5% i alternativ 2 1989.

5.2 Utbudet av arbetskraft

Enligt SCB:s befolkningstatistik uppgick nettoinvandringen till Sverige under de tre första kvartalen 1987 till 17000 personer. Den höga netto-invandringen är en kombination av den högsta invandringen och den lägsta utvandringen pä tio är. Mellan 1986 och 1987 var däremot den inhemska befolkningstillväxten i de yrkesaktiva åldrarna 16-64 år i det närmaste noll. Befolkningsökningen i dessa åldersgrupper, som beräknas till 14000 personer, kan därför helt tillskrivas netloinvandringen.

De tre senaste åren har befolkningen i åldrarna 16— 19 år och i de äldsta åldersgrupperna minskat medan befolkningen i åldrarna däremellan ökat. Eftersom arbetskraftsdeltagandet är markant lägre i de yngsta och äldsta åldersgrupperna har de senaste årens förskjutning i' befolkningens ålders-mässiga sammansättning mot åldrarna 20-54 är givit ett positivt bidrag till arbetskraftsutbudel. År 1987 beräknas den sammantagna effekten på ar-betskraflsutbudet av både tillväxt i befolkningen i åldrarna 16-64 år och förändringar i ålderssammansättningen ha uppgått till ca 22000 personer.

År 1988 och 1989 fortsätter antalet personer i åldersgrupperna över.54 år
att minska medan utvecklingen för 16-19 äringar vänder till en ökning
mellan 1988 och 1989. Den inhemska befolkningstillväxten i åldersgruppen
16-64 år blir drygt 6000 personer vardera året. I prognosen har netto­
invandringen antagils ligga kvar på en hög nivå, dock inte
lika hög som
under 1987. Befolkningen i åldrarna 16-64 år beräknas därmed öka med
16000 personer båda åren och tillsammans med åldersmässiga förskjut­
ningar väntas befolkningsutvecklingens bidrag till arbetskraftsutbudel
uppgå till ca 20000 personer. Enligt arbetskraftsundersökningarna ökade
antalet personer i arbetskraften med bara drygt 20000 personer 1987,
vilket skulle innebära att ökat arbetskraftsdeltagande inte bidragit till ar­
betskraftsutbudets ökning. Den metodomläggning som gjordes i arbets-                             37


 


krafts-undersökningarna fr.o.m.   1987, och som särskilt berör arbets-    Prop. 1987/88:100 kraftsdellagandet, medför emellertid att uppgifter om förändringar mellan    Bil. 1.1 1986 och 1987 är osäkra.

Prognosen för 1988 och 1989 innebär att arbetskraftsdeltagandet i åldrar­na 16-19 år fortsätter atl minska. För 20-24 äringarna, liksom för de vuxna männen under 55 år, har arbetskraftsdeltagandet antagits ligga kvar oförändrat 1988, medan kvinnornas AK-tal fortsätter öka i samma takt som under 1985 och 1986. För männen i de äldsta åldersgrupperna har arbetskraftsdeltagandet, med undanlag för 1987, minskal varje är sedan 1976 bl. a. Ull följd av ett ökat antal förtidspensioneringar, och en minsk­ning väntas även 1988 och 1989. I prognosen för 1989 har hänsyn tagits till all arbetskraflsdeltagagandet även påverkas av efterfrågan på arbetskraft. I alternativ 2 beräknas därför förändringar i arbetskraftsdeltagandet ge ett mindre bidrag till arbetskraftsutbudel 1989.

Sammantaget ger den väntade befolkningsutvecklingen och förändring­arna i arbetskraftdellagandet en tillväxt i arbetskraften på 33 000 personer 1988 och 25 000 respektive 20 000 personer 1989.   .

Tabell 5:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper

Årsmedeltal 1986 och förändring i procentenheter

 

 

 

Nivå

Förändi

i-ing

 

 

 

 

 

 

1986

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

16-19 är, män

47,2

-2,6

-0,3

0,9

-0,2

-2,8

-1,1

-1,4

kvinnor

49,5

-1,3

0,4

1,5

-2,2

-1,2

-1,1

-1,4

20-24 år, män

83,0

0,2

-1,0

0,1

-1,3

-1.1

0

-0,2

kvinnor

81,8

-0,8

-0,2

0,6

-0.1

-1,9

0

-0,2

25-55 år, män

94,8

-1,5

1,6

0,3

0,1

-0,1

0

0

kvinnor

90,3

,    1,1

1,1

0,8

0,9

0,2

0,9

0,7

55-64 år, män

73,8

-0,6

-0,9

-0,2

-0,5

1,0

-0,3

-0,5

kvinnor

61,9

0,8

-0,1

0,3

1,5

2,7

0,9

0,7.

Totalt

83,3

0,2

0,2

0,8

0,3

0,2

0,3

0,2

Anm: Nivåerna 1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU. Prognosen för 1989 avser alternativ 1.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), konjunkturinstitutet och finansdepartmen­tet.

5.3 Arbetslöshet

År 1987 beräknas arbetslösheten i genomsnitt ha uppgått till 85000 perso­ner eller 1,9% av arbetskraften. Jämfört med 1986 var detta en nedgång med 13 000 personer eUer 0,3 procentenheter. Arbetslösheten sjönk suc­cessivt under loppet av 1987 och uppgick vid slutet av året säsongrensal till 1,8%, se diagram 5:2. Den bild av utvecklingen under 1987 som framkom­mer i arbelskraflsundersökningarna bekräftas av annan statistik. Enligt arbetsförmedlingarnas statistik var nedgången av antalet kvarstående sö­kande ulan arbete av samma storleksordning som för antalet arbetslösa enligt AKU.

Nedgången av arbetslösheten har omfattat landels samtliga län. Nivån
på arbetslösheten varierar dock regionall och är drygt en procentenhet
högre i skogslänen än i storstadslänen.
                                                                                                        38


 


De senaste årens nedgång av arbetslösheten har kunnat ske samtidigt    Prop. 1987/88: 100 som omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska insatserna reducerats    Bil. 1.1 relativt kraftigt. Del genomsnittliga antalet personer i sysselsättningsska­pande  åtgärder  (beredskapsarbete,  ungdomslag  och  rekryteringsstöd) minskade mellan 1986 och 1987 med ca 14000 personer, till alt omfatta 40 000 personer.

Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade något 1987 och om­fattade ca 35000 personer i genomsnitt under 1987. Omfattningen på åtgär­der för arbetshandikappade, i form av anställning med lönebidrag och i sUflelsen Samhall, har ökat trendmässigl med några tusen personer vaije år. År 1987 var ca 70000 personer sysselsatta i denna form av åtgärder, vilkel var en ökning med 3 000 sedan 1986.

Tabell 5:4 Relativ arbetslöshet i olika åldersgrupper

Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp

 

 

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

16-19är

8,3

9.3

9,2

4.3

4,1

3,6

3,7

20-24 är

3,9

5,1

5,7

5,5

5,3

5,1

4,5

25-54 är

1,6

2,0

2,2

2,0

1,8

1,7

1,4

55-64 år

i;2

1,9

2,4

2,8

2,5

2,1

2,0

Totalt

2,0

2,6

2,9

2,6

2,3

2,2

1,9

Anm: Siffrorna för åren 1981 -1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU

Prognoserna för sysselsättning och arbetskraft 1988 innebär all arbets­lösheten ligger kvar på nivån 1.8% i alternativ 1 men stiger svagt under året i alternaUv 2. Utvecklingen 1989 skiljer sig markant mellan prognosal­ternaliven. I alternativ 1 ökar sysselsättning och arbetskraft lika mycket, varför arbetslösheten hålls pä en oförändrad nivå. Prognosen i alternativ 2 innebär istäUet en ökning av arbetslösheten. Det har därvid antagits att omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska insatserna inle ökar.

Arbetslösheten är väsentligt lägre i Sverige än i de flesta andra länder. Av de 24 OECD-länderna var del 1986 endast 7 som hade en arbetslöshet som understeg 5% av arbetskraften. I genomsnitt för OECD-områdel var arbetslösheten ca 8% 1987 och i Västeuropa hela 11 %. Jämfört med andra länder är också andelen av de arbetslösa som kvarstår i arbetslöshet under en längre period mycket låg i Sverige. År 1986 hade ca 20 % av de arbetslö­sa i Sverige varit utan arbete mer än ett halvår och 8% mer än ett år. Av OECD-länderna är del bara USA och Norge som redovisar lika låga andelar. I genomsnitt för OECD-länderna kan motsvarande andelar upp­skattas Ull 45% respektive 30%.

De senaste årens nedgång av den svenska arbetslösheten har också
reducerat andelen långtidsarbelslösa. Mellan 1984 och 1986 sjönk andelen
av de arbetslösa som varit utan arbete mer än sex månader från 24% till
drygt 19%, eller räknat i personer frän 27000 till 18000. Nedgången av
långtidsarbetslösheten omfattade alla åldersgrupper, men var störst bland
de äldsta på arbetsmarknaden, vilkel skall ses mot bakgrund av att antalet
förtidspensioneringar ökade kraftigt. Bilden av långtidsarbetslöshetens ut-
                         ,q


 


veckling 1987 är oklar. Enligt arbelskraflsundersökningarna var antalet    Prop. 1987/88: 100 långtidsarbelslösa oförändrat jämfört med 1986. AMS statistik över kvar-    Bil. 1.1 stående sökande visar emellertid en fortsatt och under året allt starkare nedgång, som omfattar alla åldersgrupper.

Diagram 5:2 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmarknadpolitiska åtgärder

Tusentals personer, 3-månaders glidande medelvärde på säsongrensade värden


140


140


 


20


Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder


20


 


O ~ irMiTiiTrfrnTtrTrrfTpiTrn iiiii|iiiiniinT)imTniii[[iTiiinnM|ii I iiitiTrnnTrrTinnyrtiTrmT- O

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Anm: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdsomlag

och rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.


40


 


6 Löner och priser                                                       Prop. 1987/88: lOO

Bil. 1.1 6.1 Löner

De nominella lönekoslnadsökningarna i Sverige ligger fortfarande på en hög nivå, jämfört med förhållandena i omväriden. De beräkningar som kan göras av löneökningarna på olika avtalsområden ger vid handen all timlö­nerna för samUiga löntagare i genomsnitt ökade med 6 1/2-7% 1987, se tabell 6: 1. StaUstiken för 1987 är knapphändig men tyder på all löneglid­ningen inle minskat jämfört med 1986. Del starka efterfrägelrycket i eko­nomin, kombinerat med brist pä arbetskraft i vissa sektorer, har sannolikt bidragit lUl atl löneglidningen hållits uppe. Höjningar av lagstadgade och avlalsreglerade sociala avgifter drog upp den genomsnittliga timlönekosl-naden med ytterligare 1/2 procentenhet 1987.

I OECD-länderna har löneökningaerna inom industrin under 1980-talel mer än halverats, från ca 10% per är Ull ca 4% per år. Motsvarande dämpning har inle ägt rum i den svenska industrin. Då den inhemska prisutvecklingen i Sverige avsevärt överstigit inflationen i de flesta OECD-länderna, har de högre nominella löneökningarna i Sverige emellertid inte inneburit motsvarande reallöneförbältringar. År 1987 beräknas limlönerna för industriarbetare ha sUgil med ca 4% i OECD-områdel. I Förbundsre­publiken Tyskland, som är den svenska industrins viktigaste konkurrent­land på världsmakrnaden, beräknas limlönen i industrin ha stigit med ca 4,5% 1987. År 1988 beräknas timlönerna i industrin i OECD-områdel och Förbundsrepubliken Tyskland sUga med ca 4 % resp. ca 3,5 %.

Tabell 6:1 Timlöneutveckling för samtliga löntagare och utvecklingen av arbetskraftskostnader för industriarbe­tare

Årlig procentuell förändring

 

 

Samtliga

löntagare

 

Industriarbetare

 

 

 

 

Avtal

Löneglid-

Summa

Avtal

Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkost-

 

 

ning

 

 

ning

tjänst

kostnader

nad

1980

7,4

1,9

9,3

6,1

3,2

9,3

0,8

10,2

1981

6,2

2,5

8,7

5,9

4,2

10,1

0,5

10,7

1982

4,6

1,5

6,1

4,1

3.5

7,6

0,2

7,8

1983

4,7

1,4

6,1

3,8

2,9

6,7

2.4

9,3

1984

5,7

2,4

8,1

6,2

4,1

10,3

-0,1

10,2

1985

4,2

3,2

7,4

3,8

3,7

7,5

0,2

7,7

1986

6,1

2,3

8,4

3,9

3,5

7,4

0,0

7,4

1987

 

6

'/,-7

 

 

ca 6 '/,

0,6

ca 7

Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbe­lopp, som ej ingår i SCB:s statistik. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

SiatisUska centralbyråns löneslalisUk för industriarbetare lyder pä att
Umförtjänsten inom den svenska induslrin ökade med ca 6 1/2% 1987.
Timlönekostnaden för industriarbetare ökade med ca 7% 1987. Skillnaden
i lönekostnadernas ökningstakt mellan svensk industri och industrin i
Sveriges konkurtentländer pä världsmarknaden kvarstår därmed.
                                                               41


 


I diagram 6:1 jämförs den nominella timlöneutvecklingen i svensk indu­stri med den nominella timlöneulvecklingen i industrin i Sveriges viktigas­te konkurrenUänder inom OECD. Löneutvecklingen anges i nationella valutor och har vägts samnian med s. k. konkurtensvikter, som avspeglar resp. lands betydelse som konkurtent Ull svensk exportindustri på världs­marknaden.

I kalkylerna för 1988 och 1989 har i allernaUv 1 anlagils en genomsnilUig limlöneökning på 4 % per är, vilket är en ökningstakt av samma storlek som förväntas i omvärlden. Vad gäller löneutvecklingen 1988 på den statliga sektom har regeringen tidigare i uppdrag Ull statens arbetsgivar­verk angivit en utgiftsram om 4 % för medelsberäkningarna med hänsyn till 1988 års avtal. I alternaUv 2 har antagits en genomsnittlig timlöneökning på 7% per år 1988 och 1989, dvs. ungefar samma Umlöneökning som 1987. Hänsyn har tagits Ull all de tidigare beslutade höjningarna av arbetsgivar-och egenavgiflerna, saml höjningen av ATP-avgiften, som träder i kraft 1988, neutraliseras genom en sänkning av den allmänna löneavgiften.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Diagram 6:1 Timlön inom industrin

Årlig procentuell förändring, nationell valuta


1980


1981


1982


1983


1984


1985        1986


1987


Anm.: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkur­rent till Sverige på världsmarknaden

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt Finansdeparte­mentet


6.2 Priser

Från december 1986 Ull november 1987 steg konsumentpriserna med 5,2%. Inflationstakten, uttryckt som 12-månaders förändring (nov 1986-nov 1987), uppgick till 5,4%. Även KPI-ökningen under loppet av 1987 (dec 1986-dec 1987) beräknas bli 5,4%, vilkel innebär atl förändringen meUan helåren 1986 och 1987 blir 4,2 %.


42


 


Vid månadsskiftet januari-februari 1987 infördes allmänt prisstopp. Avvecklingen av prisstoppet skedde successivt under sommaren och hös­ten. I samband med avvecklingen utfäste sig berörda bransi:her och mark­nadsledande företag i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) atl inte höja priserna mer än vad som motiverades av förändringar av import­priser eller valutakurser, lönekoslnadshöjningar om högst 4% per timme med avdrag för en produktivitetsökning med minst 2%. De flesta av prisöverenskommelserna mellan näringlivel och SPK avsåg tiden fram Ull slutet av januari 1988 och innehöll prisökningar i intervallet 3-5%: Det allmänna prisstoppet upphörde att gälla från och med den 21 december 1987. Därefter har del ersatts med en skyldighet att förhandsanmäla pris­höjningar till SPK. Denna förhandsanmälningsskyldighel gäller tills vidare, dock längst ett år. Till skillnad från den Udigare gällande skyldigheten att förhandsanmäla prishöjningar inkluderar denna förhandsanmälningsskyl­dighet även statliga myndigheter. Verksamhet som är föremål för bank-eller försäkringsinspektionens tillsyn har skyldighet alt förhandsanmäla prishöjningar till dessa instanser.

Inflationstakten i Sverige har under större delen av 1980-talet överstigit omvärldens, se diagram 6:2. I diagrammet jämförs prisutvecklingen i Sverige med prisutvecklingen i hela OECD-områdel och i de länder (exkl. Spanien) som ingår i den svenska valutakorgen. De s. k. korgländerna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurtent till Sverige pä världsmarknaden. Prisutvecklingen för OECD totalt är ett vägt genom-


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Diagram 6:2 Konsumentprisindex

12-mänaders förändringstal. Utfall t.o.m. november 1987 Sverige, t.o.m. oktober 1987 OECD


O • jn II iiMi uniiTTTrTi 111 ii ii imrrrnT ii 111111 [ i m i m in | ii ii 11 ii 1111 iimTTrirr|Ti i iimiij    O

1980      1981      1982      1983      1984      1985      1986     1987

Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent­länder till Sverige pä världsmarknaden

Källor: OECD, Statisktiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt Finansdeparte­mentet


43


 


snitt, där den privata konsumtionen i resp. land använts som vikt. Det bör    Prop. 1987/88: 100 noteras att genomsnillet för hela OECD-områdel inkluderar några länder    Bil. 1.1 med mycket höga inflaUonstal vilkel drar upp områdets medelvärde. Un­der loppet av  1987 beräknas konsumentpriserna i korgländerna resp. OECD totalt stiga med sammanlagt 2 1/2% resp. 4%. År 1988 och 1989 beräknas InflaUonen bli 3 3/4% per år i OECD-områdel.

Det kan noteras att företagen de senaste åren har höjt priserna mer på hemmamarknaden än på exportmarknaden. Det är sannolikt att den högre inhemska kostnadsutvecklingen samt den starka efterfrågeutvecklingen på hemmamarknaden har medfört detta prissättningsbeteende. År 1987 be­räknas dock höjningen av hemmamarknadspriserna vara ungefär i nivå med höjningen av exportmarknadspriserna, vilkel torde bero på all pris­stoppet hållit nere hemmamarknadspriserna.

Hemmamarknadspris/exportpris för bearbetade varor

Procentuell förändring mellan årsgenomsnitten

_________________ 1983______ 1984______ 1985______ 16_______ 1987

Relativpris________ -1,3             2,0_______ OS________ L8_______ 0,2

Anm.: Relafivpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något frän priserna enligt utrikeshandelsstatistiken.

För 1988 och 1989 har en beräkning gjorts avseende konsumentprisernas utveckling med utgångspunkt från de löneantaganden som ligger till grund för alternativ 1 och 2. Timlöneökningen antas vara 4% per år i alternativ I resp. 7% per år i alternativ 2. Skillnaden i löneutveckling mellan alterna­tiven slår främst igenom i posten övriga inhemska kostnader, se tabell 6: 2. Löneskillnaderna påverkar emellertid även den kostnadsutveckling som ligger till grund för prisutvecklingen när del gäller diverse taxor och, på någol längre sikt, jordbrukspriser och bostadspriser. Vinstandelarna i den skyddade sektorn antas vara i stort sett oförändrade i båda alternativen. Den lägre inhemska efterfrågeutvecklingen 1988 och 1989 har sannolikt en dämpande effekt på prisökningslakten.

Tabell 6:2 Konsumentpriser

Åriig procentuell förändring och bidrag därtill


 

 

 

1986

1987

Alt. 1

 

Alt. 2

 

 

1988

1989

1988

1989

KPI dec.-dec.

3,2

5,4

3,4

3,1

5,0

5,4

Därav hänförs till:

 

 

 

 

 

 

Importpriser

-1,0

0,9

0,4

0,5

0,5

0,7

Jordbrukspriser

0,2

0,4

0,3

0,2

0,4

0,4

Bostäder

0,7

1,2

1,3

0,9

1,3

1,3

Indirekta skatter

0,2

07

0,3

0,0

0,3

0,0

Diverse taxor

0,5

0,4

0,2

0,3

0,3

0,5

Övriga inhemska kostnader

 

 

 

 

 

 

och vinstmarginaler

2,6

1,8

0,9

1,2

2,2

2,5

KPI årsgenomsnitt

4,2

4,2

4,4

3,2

5,6

5,2

Implicitprisindex

4,9

4,9

4,4

3,1

5,5

5,2

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


44


 


Priset på råolja förutsätts ligga på 18 dollar per fat i båda alternativen. Prop. 1987/88: 100 Växelkursen mol dollarn har i båda alternativen anlagils ligga pä samma Bil. 1.1 nivå som i början av december 1987. I kalkylerna för 1988 och 1989 beräknas de internationella priserna i båda alternaUven ha en mycket begränsad uppdrivande effekt pä KPI. Imporlpriserna pä vissa varugrup­per antas emellertid vara något högre i alternativ 2 än i alternativ I. Detta beror på att den högre inhemska prisnivån i alternativ 2 möjliggör för förelag atl la ut högre priser på importvaror på den svenska marknaden. I alternativ 1 antas imporlpriserna sammanlagt stiga med knappt 2 1/2% 1988 och knappt 3% 1989. I alternativ 2 antas importpriserna sammanlagt stiga med knappt 3% 1988 och 3 1/2% 1989.

Ränteläget i båda alternativen förutsätts ligga kvar pä samma nivå som i början av december 1987.1 båda alternativen har hänsyn tagils till effekter av beslutade ändringar av indirekta skatter och subventioner. Höjningen av bensinskatten 1988 har beaktats i båda alternativen.

Sammanlaget leder bedömningarna fram till en prisökning på drygt 3 % per år under loppet av 1988 och 1989 i alternativ I. Mellan årsgenomsnitten

1987      och 1988 beräknas priserna dock öka med 4,4%. Den relativt kraftiga prisutvecklingen under senare delen av 1987 bidrar till att prisökningen mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 blir högre än prisökningen under loppet av 1988. I alternativ 2 beräknas konsumentpriserna under loppet av

1988      och 1989 öka med 5-6 % per år.

InflaUonsprognosen för de olika alternativen 1988 och 1989 är beroende av de anlaganden som gjorts bl. a. vad avser oljepris, dollarkurs och räntenivå. En förändring av oljepriset med 1 dollar per fat beräknas direkt påverka KPI med ca 0,1 % procentenhet via ändrade priser pä bensin och eldningsolja. På litet längre sikt slår också förändrade oljepriser igenom i prisändringar på de varor, i vilja olja ingår som insatsvara. Även en förändring av växelkursen mot dollarn med 25 öre förväntas direkt påverka KPI med ca 0,1 procentenhet, via ändrade priser på bensin och eldningsol­ja. Pä sikt påverkas även priserna mätt i svenska kronor, på andra im­portvaror som prissälts i dollar. Detta ger i sin tur en effekt på den inhemska prisnivån. En förändring med I % av räntenivån för egnahemslån med rörlig ränta beräknas omedelbart påverka KPI med knappt 0,2 pro­centenheter. En förändring i räntenivån påverkar pä sikl även priserna på jordbruksreglerade livsmedel via jordbruksförhandlingarna.

45


 


7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion

7.1 Perioden 1980-1987

Hushållens realt disponibla inkomster minskade under 1980-talets första år Ull följd av den svaga utvecklingen i den svenska ekonomin. Sedan 1983 har emellertid hushållens ekonomi förbättrats påtagligt, se diagram 7:1. Som framgår av diagrammet har den privata konsumtionen i stort sett utvecklats paralleUt med den disponibla inkomsten.

Två perioder avviker emellertid från delta mönster. Under början av 1980-lalel reducerades inte den privata konsumtionen Uka mycket som den disponibla inkomsten. Mellan 1980 och 1983 sjönk därmed hushällens sparkvot med ca 4 procentenheter. Detta har tolkals som att hushållen försökte bevara en i stort sett oförändrad konsumtionsnivä genom att dra ner på sitt sparande.

Diagram 7:1 Disponibel inkomst och privat konsumtion

Miljarder kr., 1980 års priser


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


320


320


 


300-


300


Disponibel inkomst


280


-280


 


260


Privat konsumtion


-260


 


240


240


220

220

70         72         74         76         78         80         82         84         86

Källor: StatisUska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den andra perioden som avviker är perioden mellan 1985 och 1987. Den disponibla inkomsten ökade med drygt 2% både 1986 och 1987. Den privata konsumtionen ökade emellerUd med över 4% per år och sparkvo­ten föll således med ca 4 procentenheter mellan 1985 och 1987, se även nedanstående tablå.


 

Procentuell volymförändring

 

 

 

 

1981        1982       1983       1984

1985

1986

1987

Disponibel inkomst Privat konsumtion

-1,9       -2,0       -1,1       1,1 -0,7          1,3       -1,8       1,4

3,1 3,0

2,5 4,3

2,2 4,0


46


 


Att den privata konsumtionen steg så starkt 1986 och 1987 i förhållande till inkomsterna torde ha sin grund i tre faktorer. För det första blev hushållens förväntningar öm den egna ekonomins framtida utveckling mycket mer optimistiska (vilkel bl. a. framgår av diagram 7:3). Både leore-Uska överväganden och erfarenheter frän andra länder tyder på alt del gör hushållen mer villiga att öka sin konsumtion och skuldsättning.

För det andra ökade hushållssektorns förmögenhet starkt Ull följd av värdestegring på aktier och fastigheter. Under 1985 och 1986 steg värdet av hushållens aktieinnehav med sammanlagt 80 miljarder kr., en utveckling som fortsatte till mitten av oktober 1987. Värdestegringen på småhus uppgick under 1985 och 1986 till sammanlagt 65 miljarder kr., en utveck­ling som accelererade 1987. Vid en marginell konsumtionsbenägenhet för förmögenhetsökningar på 5% leder en sådan värdestegring Ull en höjning av konsumlionsnivån i slorieksordningen I 1/2 procentenhet.

För det tredje har avregleringen av kreditmarknaden i november 1985 medfört all hushållen i större utsträckning än tidigare har haft möjligheter all låna till konsumtion. Särkill kan den ökade Ullgängen UU krediter ha haft betydelse för den starka ökning av inköpen av bilar och andra varak­tiga varor som illustreras i diagram 7:2. Sannolikt har emellertid hushäUens vilja att lånefinansiera sin konsumtion reducerats starkt av alt det har bUvit betydligt dyrare att låna under 1980-talet genom att realräntan har stigit, marginalskatterna sänkts och avdragsmöjligheterna begränsats.


Prop. 1987/88: lOÖ Bil. 1.1


Diagram 7:2 Privat konsumtion

Säsongrensat, 1980 års priser, index 1980=100, utfall t. o. m. tredje kvartalet 1987


200


200


 


175-


175


 


150


150


Bilar


125-


-125


Övriga varaktiga varor .


100-


rT-':!*'


Total privat konsumtion


-100


 


75 -\—1—I—I—1—I—I—I—I—I—I—I—I—1—I—I—I—I—1—I—I—I—I—I—1—I—I—T 1980      1981       1982      1983      1984      1985      1986 Källa: Statistiska centralbyrån.


75


47


 


7.2 Konsekvenser av börsfallet

Den privata konsumtionen beräknas enligt nationalräkenskaperna ha ökat med 5,2% första halvåret 1987 och med 2,8% tredje kvartalet 1987, jäm­fört med motsvarande perioder 1986. Tillgänglig statistik över detaljhan­delns omsättning och bilinköpen i oktober och november 1987 visar atl börsfallet i oktober inte har fått någol omedelbart genomslag på den privata konsumtionen. En ökningstakt för den privata konsumtionen på ca 2-3% Qärde kvartalet 1987 förefaller därför rimlig, vilket skulle innebära all den privata konsumtionen ökade med ca 4% 1987. Den lägre öknings­lakten under andra halvåret 1987 är Ull stor del en konsekvens av att konsumtionsnivån steg mellan första och andra halvåren 1986.

Från årsskiftet 1986-87 till mitten av oktober 1987 (före börsfallel) steg värdet pä hushållsseklorns akUeinnehav med ca 60 miljarder kr. Det har därefter fram till årsskiftet 1987-88 sjunkit med ca 75 miljarder kr. Den uppdragande effekt på konsumlionsnivån de närmaste åren, som den öka­de aklieförmögenheten sannolikt skulle ha haft om inle börsfallet hade inträffat, torde utebli genom den inträffade värdeminskningen på akUeka-pitalet.

Enligt undersökningen Hushällens inköpsplaner (HIP) var hushållens förväntningar om den egna ekonomins utveckling de närmaste 12 månader­na mycket positiva i oktober före börsfallet, se diagram 7:3. I slutet av november genomförde siatisUska centralbyrån, pä uppdrag av finansde­partementet och riksbanken, en ny undersökning om hushällens förvänt­ningar. Som framgår av diagrammet var framtidsförväntningarna betydligt mindre optimistiska efter börsfallel. Även detta torde ha en dämpande effekt på den framtida konsumlionsutvecklingen.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Diagram 7:3 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt


Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbätt­ring och andelen som tror på en försämring, säsongrensat. Källa: Statistiska centralbyrån.


48


 


I den bedömning av den ekonomiska utvecklingen finansdepartementet giorde i oktober 1987 förutsågs ett fortsatt fall i sparkvoten med ca 1 1/2 procentenheter 1988 och ca 1 procentenhet 1989. De förändringar som inträffat i aktieförmögenheler och framlidsförväntningar gör att den pro­gnosen har reviderats. Nu förutses endast ett mindre fall i sparkvoten 1988 och i stort sett oförändrad sparkvot 1989.

Även förutsättningarna rörande de realt disponibla inkomsterna har ändrats. Sammanlaget innebär de nya förutsättningarna att prognoserna för den privata konsumtionens utveckling har reviderats ned med 1/2 pro­centenhet både 1988 och 1989.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


7.3 De närmaste två åren

HushåUens realt disponibla inkomster beräknas ha ökat med ca 2% 1987, se tabeU 7:1. Prognoserna för 1988 och 1989 innebär en fortsall ökning av realinkomsterna med 11/2-2% per är. År 1988 beräknas realinkomsterna öka med 1,4% i alternaUv 1 resp. 1,9% i alternativ!. För 1989 beräknas inkomstökningen liU 1,7% i det första alternativet, medan den högre inflationslakten och försvagningen av arbetsmarknaden i ahernaliv 2 med­för alt den reala inkomstökningen blir något lägre.

Tabell 7:1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr.

1987

Procenti

uell förändring

 

 

 

 

1986

1987

Alt. 1

 

Alt. 2

 

 

1988

1989

1988

1989

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

Löner

Företagsinkomster

Räntor och utdelningar, netto

Inkomstöverföringar från

offentlig sektor

Övriga inkomster

Direkta skatter, avgifter m. m.

435,7 54,3 -6,5

199,8

57,6 229,1

9,4

7,3

10,3

-1,9

11,2

8,9 10,0

10,1 8,9 13,0

5,2 6,2

9,9

6,2 7,8

5,1 6,1

6,0 6,8 6,1

8,1 8,2

10,8

6,4

.10,9

7,5 8,2

8,1 8,7 9,1

Disponibel inkomst

511,9

7,6

7,3

5,9

4,9

7,5

6,8

Privat konsumtion

524,2

9,5

9,1

6,5

5,2

8,2

6,8

1980 års priser

 

 

 

 

 

 

 

Disponibel inkomst

295,3

2,5

2,2

1,4

1,7

1,9

1,5

Privat konsumtion

302,4

4,3

4,0

2,0

2,0

2,5

1,5

Sparkvot, nivå i %

 

-0,7

-2,4

-3,0

-3,4

-3,0

-3,0


Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Lönesumman beräknas öka med ca 5% per år 1988 och 1989 i alterna­tiv 1 och med ca 8% resp. 71/2% i alternativ 2. Bakom den beräknade ökningen ligger de förutsättningar angående timlön och sysselsättning som redovisats i tidigare kapitel.

Inkomstöverföringarna till hushållen från den offentliga sektorn beräk­nas öka realt med ca 5% 1988 i båda alternaUven, dvs. i ungefär samma takt som 1987, se tabell 7:2. En orsak UU den fortsalt höga ökningstakten 1988 är att en del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes


49


4   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1

under andra halvåret 1987 och får fullt genomslag först 1988. Ar 1989 beräknas inkomstöverföringarna öka med ca 2%. Därvid har inräknats föreslagna förbättringar av bostadsbidragen den 1 januari 1989.

Tabell 7:2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

 

 

 

 

 

Miljarder kr. löpande

Procentuell förändring, 1980 års priser

 

 

 

 

1987

1986

1987

Alt. 1

 

Alt. 2

 

 

1988

1989

1988

1989

Från staten

88,6

1,8

3,8

3,9

1,8

2,7

0,7

Barnbidrag

Folkpension och delpension

Pensioner till f d. anställda

Övrigt

10,2

55,1

2,6

20,7

-4,7 1,2 4,0

7,2

16,8

-0,3

0,0

9,5

-4,5 3,5 4,2 8,8

-2,4 0,5 3,4 6,9

-5,6 2,4 3,1 7,6

-4,3

-0,1

2,9

4,8

Från kommunerna

18,2

3,7

1,0

0,7

2,0

1,8

0,6

Bostadsbidrag

Pensioner till f d. anställda

Socialbidrag

Övrigt

2,6 3,3 4,2 8,1

-13.3 11,5 11,6

3,3

0,8

17

-2,0

2,4

0,5

0,6

-0,2

1,3

1,8 1,2 0,9 3,0

-0,6

-0,5

1,9

3,4

2,6

2,0

-1,5

0,5

Från socialförsäkringssektorn

93,0

8,9

6,9

7,4

3,7

7,7

5,0

ATP

Sjukförsäkring m.m.

Arbetslöshetsförsäkring

53,8 32,0

7,2

9,5 8,6 6,2

5,9 9,9 1,8

8,0

8,8

-2,4

5,9

1,0

-0,4

6,8

10,7

1,8

5,4

1,9

16,7

Summa inkomstöverföringar

199,8

5,1

4,9

5,3

2,7

5,0

2,7

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.


Hushållens Inbetalningar av direkta skatter, avgifter, m.m. beräknas 1987 ha uppgått Ull 30,9% av inkomsterna före direkta skatter, avgifter m. m. Den genomsnittliga skattekvoten, räknad som preliminär A-skatt på inkomst av tjänst, uppgick till ca 33%. Skattesänkningar sker 1988 genom alt grundavdraget höjs till 10000 kr. och gränsen för 50% marginalskall, den s.k. brytpunkten, höjs Ull 150000 kr. Antalet skikt i skatteskalan minskas och högsta marginalskallesatsen sänks Ull 75 % (vid en kommunal skattesals pä 30%). Kvittningsrätten mellan villaunderskott och inkomst av kapital slopas. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas höjas med 13 öre.

Sammantaget medför förändringarna en skattelättnad 1988 med ca 4,5 miljarder kr., jämfört med en tillämpning av 1987 års skatteregler. För 1989 har beräkningstekniskl antagils att inkomstbeskattningen reduceras med 4 miljarder kronor jämfört med en tillämpning av 1988 års skatteregler. Skatteomläggningarna innebär all den genomsnittliga skattekvoten på in­komst av tjänst hålls i stort sett oförändrad 1988 och 1989 i alternativ 1. I alternativ 2 medför den snabbare inkomstökningen i kombination med den progressiva skatteskalan all skattekvoten på inkomst av tjänst ökar med närmare 1 procentenhet mellan 1987 och 1989.

Den reala lönesumman före skatt beräknas öka med ca 1 % 1988 och med ca 2% 1989 i alternativ 1, se tabell 7:3. I del andra alternativet ökar reallönesumman före skatt med över 2% per är. Progressivitelen i skalle-


50


 


systemet medför alt skillnaden mellan alternativen minskar 1988 när det    Prop. 1987/88: 100 gäller reallönens utveckling efter skatt . För 1989 ökar reallönesumman    Bil. 1.1 efter skatt mer i alternativ I än i alternativ 2.

Tabell 7:3 Realinkomsternas förändring

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr. löpande priser

1987

Procentuell förändring 1980 års i

priser

 

 

1986

1987

Alt. 1

 

Alt. 2

 

 

1988

1989

1988

1989

Lönesumma före skatt Lönesumma efter skatt

Pensioner före skatt Pensioner efier skatt

Disponibel inkomst

435.7 282,8

126,4 96,7

510,9

4,2 2,8

5,2 3,9

2,5

3,8 3,1

2,4 1,5

2,2

0,8 0,6

5,4 4,8

1,4

1,9

1,7

3.3 3,0

1,7

2,4 1,5

4,3 3,6

1,9

2,2 1,4

27 2,1

1,5

Anm.: Lönesummans förändring innefattar förändringar i både timlön och antal arbetade timmar. 1 pensioner ingår i denna tabell även privata tjänstepensioner. 1 beräknignarna av lönesumma och pensioner efter skatt har hänsyn endast tagits till preliminär A-skatt. Defiatering är gjord med implicitprisindex för privat konsum­tion. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Pensionsutbetalningarna ökar realt i snabbare takt i alternativ 1 än i alternativ 2. Genom att pensionserna via basbeloppet är knutna till den historiska inflationen medför en sänkt inflationstakt en real ökning av pensionerna. Basbeloppets reala värde sUger när inflationslakten går ned. Basbeloppet beräknas därigenom öka realt med 1,7 % 1988 och 0,4 % 1989 i alternativ 1. Den fortsatt höga inflationstakten i del andra alternativet medför att basbeloppet ökar realt med endast 0,7% 1988 för att sedan sjunka med 0,2% 1989.

Den privata konsumtionen beräknas under prognosperioden öka i betyd­ligt lägre takt än under 1987. För 1988 förutses en konsumtionsökning på 2% i alternativ 1 och 2 1/2% i alternativ 2. Den något högre ökningstakten i alternativ 2 är en konsekvens av att de realt disponibla inkomsterna ökar mer i detta alternativ. År 1989 leder emellertid den starkare tillväxten och den lägre inflationen i alternativ 1 till det omvända förhållandet, nämligen en bättre utveckling av de realt disponibla inkomsterna. Den privata kon­sumtionen beräknas dä öka med 2% i alternativ 1 och med 11/2% i alternativ 2.

51


 


8 Investeringar 8.1 Inledning

De totala fasta bruttoinvesteringarna har ökat i snabbare takt 1987 än vad som prognoslicerades både våren 1987 i den reviderade nationalbudgeten och i finansdepartementets oktoberrapport. Expansionen har varit särskilt stark inom näringslivet och bostadssektorn, medan myndigheternas inves­teringar däremot har minskat, se tabell 8:1 och diagram 8:1. Investerings­kvoten beräknas ha nått upp till 19,8% 1987, vilkel innebär en ökning med en procentenhet sedan 1982.

Börsfallet i oktober 1987 och den svagare internationella tillväxt som nu förutses för de närmaste åren medför att investeringsprognoserna frän oktober 1987 nu har reviderats ned. Underlaget för investeringsprognoser­na är speciellt bristfälligt denna gång eftersom investeringsenkäterna be­svarades innan börsfallets konsekvenser kunde beaktas. Både osäkerhet och farhågor för recessionslendenser torde föranleda förelagen till försik­tighet i sina investeringsplaner i avvaktan på större klarhet om den framti­da utvecklingen. Med hänsyn till del uppdämda investeringsbehovet som f. n. föreligger torde byggnadsaktiviteten fortsätta all öka 1988. Pä maskin­sidan kan reaktionen bli snabbare, dock utan atl investeringarna minskar i volym. Sammantaget beräknas de fasta bruttoinvesteringarna öka med ca 2,5% 1988, vilket motsvarar en invesleringskvol på 19,9%.

I förhållande Ull den bedömning som gjordes i oktober 1987 har progno­sen för näringslivels investeringar reviderats ned med ca 2 1/2 procenten­heter 1988. Denna nedrevidering motverkas emellertid av uppjuslerade prognoser för de offenUiga myndigheternas investeringar och bostads­investeringarna, vilket medför att prognosen för de totala bruttoinveste­ringarna bara har reviderats ned med ca 1/2 procentenhet 1988.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabell 8:1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr. 1986, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

 

 

 

1985

1986

1987

1988

1989

 

 

Alt.l

Alt.2

Näringsliv

Offentliga myndigheter

Bostäder

Totalt

därav maskiner

111,9

22,5 35,6

170,0

70,5

10,4

-3,7 0,6

6,0

15,1

-0,2 -0,8

-3,2

-1,0

-3,9

6,7

-5,2

10,1

5,8

8,5

2,1

2,7 3,4

2,5 4,2

1,6

4,7 2,8

2,1

3,5

-4,0 4,4 1,6

-1,7

-2,8


Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

De olika lönekostnadsalternativen för 1988 och 1989 väntas ge väsentliga utslag på investeringarna först 1989. Kombinationen av ett andra års måttlig lönekostnadsutveckling (alt. 1) och en fortsatt dämpad internatio­nell tillväxt implicerar en mätUig investeringslillväxl. Den försvagade in­ternationella efterfrågans dämpande impulser kompenseras delvis av nä­ringslivets bibehållna konkurrenkraft, medan den förväntade positiva real-inkomstutvecklingen för hushällen och den offentliga sektorn håller uppe


52


 


Diagram 8:1 Bruttoinvesteringar

Miljarder kr., 1980 års priser


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


70       72       74       76       78       80       82       84       86       88 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

bosladseflerfrågan och myndigheternas investeringar. En kostnadsutveck­ling enligt del andra alternativet skulle, genom alt undergräva både kon-kurtenkraflen och utsikterna till realinkomstökningar, kunna innebära alt näringslivels investeringar faller 1989.


8.2 Näringslivet

Den kraftiga återhämtningen i näringslivets investeringar resulterade i en tillväxttakt på knappt 7% 1987, se tabell 8:2. Expansionens tyngdpunkt låg i de konkurtensutsatta näringsgrenarna samt på maskinsidan. Investe­ringsvolymen minskade inom andra näringar såsom jordbruket, energisek­torn och samfärdseln. Bidragande till tillväxten pä maskinsidan var också den fortsatta expansionen av leasingen inom uppdragsverksamheten. Sänkningen i tillväxttakten i varuhandeln respektive inom bank- och för­säkringsväsendet torde delvis bero på svårigheter att genomföra bygg­nadsprojekt inom ramen för tillståndsgivningen i storstadsområdena.

Den svagare BNP-Ullväxten internalionellt och i Sverige 1988 väntas snarare sänka tillväxten i näringslivets investeringar än leda till en volym­minskning. Sammanlaget väntas tillväxttakten mer än halveras jämfört med 1987. Dämpningen inom verkstads- och basindustrin speglar såväl den försvagade efterfrågan i ullandel som krympande intäkter från försäljning av varor prissalta i dollar. Volymminskningar väntas inom varuhandeln samt delar av övrigsektorn (hotell och restauranger m. m.), bl. a. som följd av ett starkare genomslag från den sänkta tillväxten i den privata konsum­tionen. Volymminskningarna i andra näringar torde sammanhänga närma­re med långsiktiga faktorer än omedelbara konsekvenser av börsfallet.


53


 


 

 

 

 

 

 

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet

 

 

 

 

 

Prop. 1987/88:100

 

Miljarder

Åriig 1

jrocentuell förändring

 

 

BU. 1.1

 

kr. 1986,

1980 års priser

 

 

 

 

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1985

1986

1987

1988

1989

 

 

 

Alt.l

Alt.2

 

Jord- och skogsbruk

6,0

-8,5

-15,3

-1,2

-1,5

-1,3

 

 

Industri

29,6

19,2

- 2.9

14.8

6,1

2,6

-8,4

 

Basindustri

6,7

26,4

-28,3

16,7

7,4

4,0

 

 

Verkstäder

12,4

16,1

9,4

16,8

4,6

1,5

 

 

Övrig industri

10,5

16,7

67

11,3

7,1

2,9

 

 

El-, gas-, värme-

 

 

 

 

 

 

 

 

och vattenverk

7,7

-3,3

-19,4

-4,2

9,9

4,2

 

 

Byggnadsverksamhet

2,5

-1,1

- L7

4,8

2,6

-1,4

 

 

Varuhandel

9,7

16,8

5,8

2,1

-2,3

-17

 

 

Bank- och

 

 

 

 

 

 

 

 

försäkringsinstitut

2,4

37,5

34,4

6,3

10,9

6,7

 

 

Samfärdsel exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

handelsflottan

97

6,2

7,6

-3,9

-7,7

-3,9

 

 

Uppdragsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. offshore

12,5

38,0

11,3

10,1

7,9

10,0

 

 

Övrigt

31,7

3,9

1,3

6,7

-2,0

-1,2

 

 

Summa inkl. diskrepans

111,9

10,4

- 0,2

6,7

2,1

1,6

-4,0

 

därav maskiner

64,6

15,7

- 5,1

8,4

37

3,1

-3,6

 

Källor: Konjunkturinstitutet, stafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Ökningen i energisektorn representerar bl. a. vissa ombyggnader inom kärnkrafts verken. Bakom prognosen för 1989 ligger den fortsatt svaga Ullväxten, vilken implicerar en ytterligare marginell försvagning i investe-ringskonjunkluren.

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin

Miljarder kr., 1980 års priser


Verkstadsindustrin

------ 1------- 1------- 1----

72        74

24

Industrin totalt

22-

20

18-1

16

14

12-

Basindustrin

10-8 6

4-2-0-

70


76       78


80


-I--------- 1----

82


84


86       88


-12

-10

8

6

1-4 2 O


 


Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


54


 


Industrins investeringsökning beräknas ha uppgått till knappt 15 % 1987,    Prop. 1987/88: 100 se tabell 8:3. Ökningen har varit stark hos alla tre undergrupperna, bas-,     Bil. 1.1 verkstads- och övrig industri, se diagram 8:2. Inom undergrupperna kan expansionen hänföras till särskilt skogs- och bUindustrin respekUve den kemiska industrin. Medan expansionen var starkast inom storstadsområ­dena 1987, ca 20%, torde den bli starkast inom skogslänen 1988, ca 14%.

Tabell 8:3 Industrins investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr. 1986. löpande priser

Årlig procentuell förändring. 1980 års priser

 

 

 

1985

1986

1987

1988

1989

 

 

Alt.l

All.2

Byggnader Maskiner

Totalt

6,7 22,8

29,6

16,1 20,1

19,2

12,4 -7,0

-2,9

II.1 16,0

14,8

0,0 8,0

8,6

LO 3,0

2,6

-6.5 -9.0

-8,4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Sedan 1984 synes industrins leasing av maskiner och inventarier ha stabiliserats på en nivå motsvarande ca 7% av den totala fasta investe­ringsvolymen exklusive leasing. Detta innebär dels atl industrins kapital­anskaffning egentligen är ca 7% störte än enligt tabellerna, dels all ök­ningstakten är ungefär densamma inklusive och exklusive leasing. En motsvarande utveckhng har ägt rum när det gäller fastighelsleasing, men dess omfattning har ännu inle kartlagts.

De s. k. immaterieUa investeringarna i FoU, utbildning inom företagen, särskUda långsiktiga marknadssatsningar samt program- och systemvaror, har uppmärksammals särskilt under senare år. Statistiken pä detta område är dock aUtjäml bristfällig p. g. a. definiUonsproblem, låga svarsfrekvenser frän enkätundersökningar m. m. SiatisUska centralbyråns undersökningar av identiska industriföretag 1985—1986 tyder på att företagens utgifter för FoU respekUve marknadsföring vardera uppgick tiU ca 55 % av deras fasta bruttoinvesteringar 1985 och ca 65 % 1986. De senaste beräkningarna tyder på att landets totala FoU-utgifler 1987 översteg 3 % av BNP, vilket place­rar Sverige bland de mest FoU-intensiva länderna i världen. Induslrin har svarat för den snabbaste ökningen och står för ca 60% av de totala FoU-utgifterna. Andra immateriella investeringar än i FoU och marknads­föring är än så länge sämre kartlagda.

8.3 Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Bosladsinvesteringarna, som har minskal prakUskt taget varje år sedan
1980, ökade kraftigt 1987, se labeU 8:4. Ökningslakten var snabbare än vad
som förutsågs både i den reviderade nationalbudgeten och i oktoberpro­
gnosen. Inle sedan 1978 har bosladsinvesteringarna ökat i jämförbar takt.
Också investeringarnas sammansättning förändrades under 1987. Samti­
digt som ombyggandels expansion fortsatte atl avta, ökade nybyggandel
för första gången under 80-talet. Flerbosladshusen, som stod för den                                 55


 


 

 

 

 

största ökningen, kom därmed all utgöra ca hälften av ringarna.

Tabell 8:4 Bostadsinyesteringar

nybyggnadsinveste-

Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1

 

Miljarder kr. 1986, löpande priser

Årlig procentuell förändring. 1980 års priser

 

 

 

 

1985     1986     1987

1988

1989

 

 

 

Alt.l

Alt.2

 

Nybyggnad Flerbostadshus Småhus

ombyggnad Flerbostadshus Småhus

Totalt

14,7 7,0 7,6

21,0

17,0

3,9

35,6

-11,2 -12,8     20,5 - 6.2 -11,3     26,8 -15.2 -14.2"    14,7

12.6      4,5       3.1  -

27.7-     2,7      9,8 -

-28.1      13.0 -26,0 ■

0,6 - 3,2     10,1

16,1

25,0

6,9

-   6,5

-   5,0
-16.1

3,4

8,4 13,8 2,0

-2,6 -1,7 -9,0

2,8

5,3 9,0 LO

-     2,0

-     0,8
-11.0

1,6

 

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Grunden till trendbrottet 1987 lades flera år Udigare. Under början av 1980-lalet minskade bosladseflerfrågan, bl. a. som följd av sjunkande real­inkomster. För att bl. a. motverka det svaga konjunkturläget beslöt stats­makterna om det s. k. ROT-programmet inom bostadssektorn, som inne­bär atl outnyttjade resurser sattes in i ombyggnad. Det ekonomiska upp­svinget de senaste åren har medfört en kraftig ökning av näringsUvels byggnadsinvesteringar, vilket trängt undan bostadsbyggandet, samUdigt som bosladseflerfrågan har ökat, särskilt i storstadsområdena. I september 1987 utgjorde andelen allmännyttiga lägenheter lediga till uthyrning mindre än en procent av det allmännyttiga beståndet (som i sin tur utgör knappt hälften av det totala beståndet), alt jämföra med drygt 4% vid samma Udpunkt 1983.

Genom beslul av statsmakterna i slutet av 1986, vidtogs en rad åtgärder i syfte att dämpa överhettningen pä byggmarknaden och bereda utrymme för ökat bostadsbyggande i främst storstadsområdena. Åtgärderna har sedemera följts upp med nya beslut hösten 1987, se vidare avsnitt 8.4.

Dessa åtgärder har sannolikt spelat en roll för ökningen i nybyggandet av bostäder. Antalet påbörjade lägenheter steg från ca 30000 1986 Ull beräk­nade 36000 1987. För 1988 och 1989 väntas en fortsatt ökning Ull ca 40000 påbörjade lägenheter per år. Bedömningen för 1989 präglas dock av stor osäkerhet. En konjunkturförsvagning dämpar överhettningen på bygg­marknaden och kan ge ökat utrymme för bostadsbyggandet.

Hösten 1986 beslutades bl. a. om begränsningar i möjligheterna alt ge lån till ombyggnad av bosläder. Ett rekordstort antal ombyggnadslån bevilja­des emellertid i december 1986, vUkel medförde en fortsall ökning av ombyggnadsinvesleringarna 1987. Begränsningarna beräknas dock leda till en minskning av ombyggnadsinvesleringarna 1988 och 1989.

De offenUiga investeringarna har sjunkit 1987, men väntas få en mer
gynnsam utveckling under de två följande åren. Det har särskilt varit de
kommunala myndigheterna, men också de kommunala affärsverken, som
dragit ned investeringarna, se tabell 8:5. Bakom utvecklingen ligger ät-
                                                       56


 


 

 

 

 

 

Tabell 8:5 Offentliga investeringar

 

 

 

 

 

Prop. 1987/88: 100

 

Miljarder kr. 1986, löpande priser

Åriig procentuell förändring, 1980 års priser

 

 

Bil. 1.1

 

1985

1986     1987

1988

1989

 

 

 

Alt.l

All.2

 

Statliga myndigheter Statliga affärsverk

5,8 14,0

-8,8 5,3

-6,0      5,9 8,4      9,5

5,1 2,0

6,6 -L8

5,2 -3,5

 

Summa staten

19,8

0,1

3,6      8,4

2,9

0,7

-0,9

 

Kommunala myndigheter Kommunala affärsverk!

16,7

4,7

-1,7 -4,3

1,2 - 9,1

-8,7 - 4,0

1,8 1,2

3,8 2,1

4,0 3,6

 

Summa kommuner

21,4

-2,3

-1,1 - 8,0

1,7

3,4

3,9

 

därav primärkommuner landsting

15,5 5,9

-0,9

-5,7

0,4 - 6,5 -4,9 -11,9

2,2 0,1

3,4 3,5

4,0

3,7

 

Totalt

41,2

-1,2

1,1 - 0,2

2,3

3,4

3,9

 

' Inklusive kommunala företag, församlingar m.m. och exklusive bostäder. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

stramningen i annan byggnadsverksamhet än bostadsbyggande. För 1988 och 1989 väntas emellertid utrymmet för ökade investeringar bli större bl. a. genom alt takten i näringslivets investeringsökning sjunker.


8.4 Byggnadsverksamhet

I syfte atl minska den tilllagande överhettningen inom byggnadssektorn i främst storstadsområdena saml bereda utrymme för ökat byggande av nya bosläder vidtogs en rad åtgärder i slutet av 1986. Storstadsområdena undanlogs från invesleringsfondsfrisläppet för byggnader och i Stock­holms- och Göteborgsområdena infördes ramar för byggnadstillständsgiv-ningen. En rambegränsning infördes på statliga lån till ombyggnad av bostäder i storstadsområdena. Myndigheternas byggande drogs ned. Un­der hösten 1987 följdes dessa åtgärder upp genom alt frisläppsstoppet utvidgades lill alt gälla hela landet utanför stödområdet. Begränsningen av byggandet utanför bostadssektorn i Stockholms och Göteborgsområdena förlängdes t.o.m. 1989. Den fortsatta rambegränsningen av statliga bo­stadslån till ombyggnad i storstäderna kompletterades med möjligheter för länsarbetsnämnderna att skjuta upp ombyggnadsprojekt i vissa andra delar av landet.

Dessa åtgärder har medfört en omfattande senareläggning av byggande i Stockholms- och Göteborgsområdena och en minskning av antalet beslul om lån till ombyggnad av bosläder. Bostadsbyggandet har ökat.' Trots begränsningarna ökade byggnadsverksamheten och antalet sysselsatta i sektorn kraftigt 1987. Sysselsättningsökningen beräknas Ull ca 15000 per­soner. Byggarbelslöshelen minskade i samtliga län. Den genomsnittliga arbetslösheten januari-november minskade från 5,9% till 4,3%.

Även med hänsyn till börsfallets dämpande inverkan på näringslivels investeringsvilja beräknas den uppdämpda investeringsefterfrågan vara


57


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 8: 6 Byggnadsverksamhet

 

 

 

 

 

 

Prop. 1987/ Bil. 1.1

'88: 100

 

Miljarder kr. 1986, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

 

 

 

 

1985

1986

1987

1988

1989

 

 

 

Alt.l

Alt.2

 

Byggnadsinvesteringar därav näringsliv offentliga myndigheter bostäder

Reparation och underhåll

Summa byggnads­verksamhet

Reparationer, om- och tillbyggnader (ROT) därav     bostäder övrigt

90,7 38,4

16,6 35,6

37,5

128,1

58,4 39,5 18,9

-0,1 2,9

-6,9 0,6 2.8

0,7

6,1 7.9 2,6

1.4 9.0

-4,0--3.2 2,8

1,8

3,4 2,8 4,6

4.0

4,7

-10,2

10,1

1,0

3,2

1,8

2,1 1,0

1,4 0.0

-0.1 3,4 1,3

1,4

-1,6

-3.1

1,6

1.6 -0,2

3,2 2,8 0.9

1,4

-0,3

-0.9

0.8

-0.9

-5,2

3,8 L6 LO

-0,1

0,9 0,8 LO

 

Anm.: Undertaget för beräkningarna av byggnadsverksamheten har betydande bris­ter, varför resultaten bör tolkas med försiktighet. När det gäller vissa reparationer 1985- 1986 har statistiska centralbyråns tidsserier ersatts av en trendmässig ökning. Posten ROT definieras som summan av reparationer och underhäll saml ombygg­nadsinvesteringar i endast bostadssektorn, dvs., exklusive ombyggnader i andra sektorer, vilka inte kan särskiljas frän nyinvesteringarna. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Ullräcklig för att ianspräkta byggnadssektorns kapacitet 1988. Byggnadsin­vesteringarna beräknas totalt öka med ca 11/2% och den totala bygg­nadsverksamheten i samma takt. Genom att minska överheltningslenden-serna torde dämpningen inom näringslivet främst bidra till atl skapa bättre balans mellan efterfrågan och kapacitet. I den mån denna dämpning blir starkare än beräknat kan utrymmet komma att ianspråktas av senarelagda byggandsprojekl, ombyggnader av bosläder och offentliga investeringar. Byggnadsverksamheten torde därmed komma att bli hög även 1989. I alternativ I förutses en fortsatt ökning och i alternativ 2 en ungefär oför­ändrad nivå på byggnadsverksamheten 1989.


8.5 Lagerinvesteringar

För sjunde året i rad fortsatte lagren alt minska under 1987. Så gott som hela lagerneddragningen var dock hänföriig till en minskning av olje- och petroleumlagren. Eftersom delta medfört såväl minskad import som ökad export av dessa produkter så var lagerneddragningens nettoeffekt pä BNP tämligen marginell under 1987.

I tabell 8:7 framgår lagerändringarna per bransch. De kraftiga lagerned­dragningarna inom partihandeln och el-, gas- och vattenverken kan till fullo hänföras Ull neddragningen av oljelagren. Industrins lagerneddrag­ning beror på att lagren av insatsvaror (inkl. oljelagren) minskade kraftigt. I övrigt har lagren av varor i arbete ökat samtidigt som färdigvarulagren låg kvar på oförändrad nivå. Det finns nu indikationer pä all de kraftiga neddragningarna av industrins lager av färdigvaror och varor i arbete


58


 


under 1980-talel medfört leveransproblem och därmed hämmat produkUo­nen under det senaste året.

Tabell 8:7 Lagervolymförändringar Milj. kr., 1980 års priser


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 

 

1985

1986

1987

1988     1989 Alt. 1   Alt. 1

Jord- och skogsbruk

-  291

-   126

0

0

Industri exkl. varv

1541

-1295

-   300

400

Varv

45

-   610

-1 100

200

El-, gas- och vattenverk

-  518

641

-1000

-  400

Partihandel

-1308

-1211

-2400

-1400

Detaljhandel

394

-   243

300

200

Totalt

-137

-2 844

-4500

-1000          0

därav råolja och bränslen

-1481

1225

-4 300

-1500

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I diagram 8:3 framgår den kraftiga nedgång av industrins lagerkvot (kvoten mellan lagerstockens värde och produktionsvärdet), som ägt rum under de senaste 10 åren . Uppgången mellan 1975 och 1977, då lagerkvo­ten var uppe i 58%, påverkades av lagerstödel under denna period. Efter 1981 har införandet av nya lagerhanleringsrutiner medfört att lagerkvolen sjunkit varje år. Totalt sjönk lagerkvolen frän drygt 50% 1981 lill 37% 1987.

Under 1988 förväntas lagren av råolja och petroleumprodukter fortsätta atl minska, dock ej i samma omfattning som under 1987. Detta framkom­mer som neddragning av lagren inom partihandeln och el-, gas och val-

Diagram 8:3 Lagerkvoten inom industrin

Procent av produktionsvärdet


1975          1977           1979           1981            1983           1985           1987

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


59


 


tenverk.i tabell 8:7. Om man exkluderar oljelagren väntas lagren dras upp    Prop. 1987/88: 100

med ca 500 milj. kr. (i 1980 års priser) under 1988. Denna lageruppbyggnad    Bil. 1.1

förväntas komma främst inom industrin. Någon störte skillnad mellan

allernaUv I och 2 förväntas inte 1988. Under 1989 har lagren i alternativ 1

antagits förbli oförändrade, vilket innebär en viss nedgång i lagerkvoten. I

alternativ 2 väntas den betydligt lägre efterfrågeökningen medföra en viss

ofrivillig lageruppbyggnad 1989.

60


 


9 Den offentliga verksamheten

9.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin

Under första delen av 1970-talel hade den offentliga sektorn ett finansiellt sparandeöverskotl, motsvarande i genomsnitt ca 4% av BNP. De från 1977 snabbi växande budgetunderskotten medförde emeUertid, atl den offenUiga sektorns finansiella sparande blev negativt 1978, och därefter försämrades varje år fram t. o. m. 1982. Då uppgick del finansiella sparan-deunderskollel lill närmare 40 miljarder kr. eller -6,3 % av BNP. Därefter har en kraftig förbättring skett, framför allt de senaste tvä åren. År 1987 beräknas den offentliga sektorn ha haft ett finansiellt sparandeöverskotl på 38 miljarder kr., motsvarande 3,8% av BNP, se tabeU 9:1. Även om engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheler frånräknas, inne­bär del ett kraftigt finansieUt sparandeöverskott på ca 20 miljarder kr. Den snabba förbättringen av den offenUiga sektorns finansiella sparande mellan 1985 och 1987 kan hänföras till en relativt snabb ökning av inkomsterna både 1986 och 1987, samtidigt som utgiftsutvecklingen har varit förhållan­devis dämpad.

Tabell 9:1 Den ofTentliga sektorns inkomster och utgifter

Löpande priser


Prop. 1987/88: 100 Bil. l.l


 

 

Miljarder

kr.

 

 

Förändring, %

 

 

 

1986

1987

1988

1989

1986

1987

1988

1989

Allernativ 1

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster

Skatter

Socialförsäkringsavgifter Övriga inkomster

592,8 369,1

124,5 99,2

661,7

418,9 135,6 107,2

691,5

447,9

150,1

■  93,5

721,7

467,8

157,9

96.0

9,5

13,3 5,9 1,2

11,6

13,5 8,9 8,1

4,5

6,9

10,7 -12,8

4,4

4,4

5,2 2,7

Utgifter

Transfereringar till hushåll

Ränteutgifter

Övriga transfereringar

Konsumtion

Investeringar'

599,5

182,3 70,2 62,6

258,1 26,3

624,2

200,7 65,0 58,7

271,8 28,0

665,1

220,4 62,9 67,4

286,3 28,1

700,9

233.5 64,6 70,1

301.4 31,3

6,5

10,6

-3,4 6,8 7,7

-1,9

4,1

10,1

-7,4

-6,2

5,3

6,5

6,6

9,8

- 3,2

14,8

5,3

0,4

5,4

5,9

2,7

4,0

5,3

11,4

Finansiellt sparande

-6,7

37,5

26,4

20,8

 

 

 

 

Procent av BNP Skatter och avgifter Utgifter Finansiellt sparande

52,9 64,2 -0,7

55,6

62,6

3,8

56,3 62,6

2,5

55,9

62,7

1,9

 

 

 

 

Allernativ 2

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster Utgifter Finansiellt sparande

592,8

599,5

-6,7

661,7

624,2

37,5

702,3

674,2

28,1

745,5

722,7

22,8

9,5 6,5

11,6 4,1

6,1

8,0

6,2

7,2

' I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.

Anm.: \ tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorerna elimine­rats. Däremot har inte interna skattebetalningar eliminerats. Källa: Finansdepartementet.

61


 


Den snabba ökningen av inkomsterna kommer också till uttryck i skat­tekvotens utveckling, se tabell 9:2. Skattekvoten var 51,5% 1985 och beräknas ha uppgått lill 55,6% 1987. Det bör påpekas all engångsskatten pä livförsäkringsbolagens förmögenheler inle ingår i skattekvoten, efter­som den i enlighet med nationalräkenskapernas principer klassificeras som en s.k. övrig inkomst. Av skallekvotens ökning mellan 1985 och 1987 på 4,1 procentenheter kan ungefär en halv procentenhet hänföras till stats­makternas beslut om höjningar av skatter, t. ex. höjda skattesatser på sprit, vin, tobak och bensin samt höjt avgiftsuttag för arbetsgivaravgifter­na. I övrigt kan skallekvotens ökning hänföras till en snabbare ökning av skatteunderlagen (lönesumma, privat varukonsumlion etc.) än BNP och osedvanUgl slora fyllnadsinbetalningar av skatt 1987.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabell 9:2 Skattekvoten

Procentuell andel av BNP

 

 

 

 

 

1985

1986

1987

Alt. 1

 

Alt.2

 

 

1988

1989

1988

1989

Direkta skatter Hushåll Företag

21,3

19,6

17

22,1

20,2

1,9

24,2

21,4

2,8

25,0

21,7 3,3

24,8

21,9

2,9

25,1

22,1

3,0

25,4

22,8

2,6

Indirekta skatter exkl. arbetsgivar­avgifter

Mervärdesskatt

Övrigt

14,2 6,9

7,3

15,0 7,6

7,4

15,3 7,8 7,5

15,3 1,1 7,6

15,2

1,1 7,5

15,3 7,8

7,5

15,1

7,8 7,3

Arbetsgivaravgifter

16,0

15,8

16,1

16,0

15,9

16,1

16,3

Skatter och avgifter

51,5

52,9

55,6

56,3

55,9

56,5

56,8

Arim.: Engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter ingår inte i skattekvoten.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.


Av den totala skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987 kan nästan hälften hänföras till hushållens direkta skatter, se tabell 9:2. En snabbare ökning av skatteunderlaget (approximeral med lönesumman) än BNP sva­rade därvid för 0,5 procentenheter av skattekvotens ökning. S. k. fiscal drag, dvs. effekten av all skatteinkomsterna ökar när skatteskalorna inte automatiskt räknas upp i samma utsträckning som löner m. m. ökar, beräk­nas svara för 1,1 procentenhet av skattekvotens ökning. Dessutom har fyllnadsbetalningarna ökat som andel av skatteunderlagen, vilkel motsva­rar O, I procentenhet av skaltekvolsökningen. Del som kan betecknas som en höjning av de direkta skatterna för hushållen, höjningen av den kommu­nala utdebiteringen med 6 öre mellan 1985 och 1987, beräknas svara för bara 0,03 procentenheter av skattekvotens ökning.

Företagens direkta skatter ökade som andel av BNP med 1,1 procenten­heter ulan atl skallereglerna ändrats i väsentlig utsträckning. Förelagens fyllnadsinbetalningar av skatt mer än fördubblades mellan 1985 och 1987. Fyllnadsinbetalningarna var 1985 6,5 miljarder kr. och 1987 14,6 miljarder kr. De ökade fyllnadsinbetalningarna svarar för 0,7 procentenheter av skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987. En anledning lill alt förelagens


62


 


skatteinbetalningar ökat så kraftigt de senaste åren är all vinstnivån stigit.    Prop. 1987/88: 100 All fyllnadsinbetalningarna blev sä slora 1987 torde bero på alt förelagen    Bil. 1.1 gjorde stora avsättningar inkomståret 1985 för alt reducera vinstdelnings­skallen, men inle gjorde motsvarande avsättningar inkomståret 1986.

Mervärdesskatten ökade kraftigt 1986, men 1987 beräknas andelen av BNP vara i stort sett oförändrad. Inga förändringar av skattesatsen har skett mellan 1985 och 1987. Den ökade skattekvoten förklaras av att skatteunderlaget för mervärdeskatten - i huvudsak den privata varukon-sumtionen exkl. bränslen — har ökat snabbare än BNP.

Övriga indirekta skatter har som andel av BNP ökat med 0,2 procenten­heter mellan 1985 och 1987. Olika höjningar av skattesatser på t. ex. sprit, vin och tobak, bensin och andra oljeprodukter förklarar denna höjning av skattekvoten.

Arbetsgivaravgifterna har som andel av BNP legat i stort sett stilla mellan 1985 och 1987. Avgiftsuttaget har dock höjts frän 36,5% 1985 till 37,1 % 1987, vilkel svarar för en ökning av skaltekvoten med 0,3 procent­enheter.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas minska 1988 och 1989 jämfört med 1987. Såväl statens som kommunernas finansiella spa­rande beräknas minska, medan socialförsäkringssektorns finansiella spa­rande förväntas vara i stort sett oförändrat. Skattekvoten beräknas i alter­nativ 1 vara i stort sett oförändrad mellan 1987 och 1989. De offentliga utgifternas andel av BNP väntas ligga kvar på ungefär 1987 års nivå 1988 och 1989.

I aUernativ 2 blir skaltekvoten och det finansieUa sparandet någol högre 1988 och 1989. Delta sammanhänger med all löntagarnas inkomstskatter och inkomsterna från arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av löne­summans utveckling, blir högre i det högre löneallernativel. Detta är dock endast en tillfällig förbättring. Pä sikl kan den högre löneökningstakten i stället beräknas medföra en urholkning av förutsätlningarna för tillväxt. En lägre tillväxt leder till lägre skatteunderlag och lägre inkomster från skatter och arbetsgivaravgifter.

Tabell 9:3 Finanspolitiska effekter

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

 

 

 

 

1986

1987

Alt. 1

 

Alt.2

 

 

1988

1989

1988

1989

Staten

Socialförsäkringssektorn

Kommunerna

Totala offentliga sektorn

-L2 0,1 0,1

-1,0

-2,5 -0,0 -0,0

-2,5

0,2 0,2 0,3

0,7

0,6 0,0 0,1

0,7

-0.3 0,1

0,7

0,5

0,0 0,0 0,5

0,5

Anm.: Förändring av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna har olika multiplikativ effekt pä samhällsekonomin. Med antaganden om bl.a. de marginella konsumfions- och importbenägenheterna erhålls värden pä ett antal multiplikatorer med vars hjälp effekten av förändringar i offentliga sektorns verksamhet pä brutto­nationalprodukten erhålls. Källa: Finansdepartementet.

63


 


Den offentliga sektorn påverkar på kort sikt den övriga ekonomin främst Prop. 1987/88: 100 genom de reala inkomst- och ulgiftsförändringarna. De beräkningar av Bil. 1:1 finanspolitikens effekter, som redovisas i tabell 9:3, lar sin utgångspunkt i reala förändringar av den offenUiga sektorns inkomsler och utgifter. Både beslutade och automatiska förändringar av inkomster och utgifter inklude­ras i beräkningarna. Däremot inkluderas inle effekter via prisbildning och kredilmarknad.

Enligt beräkningarna har finanspolitikens inriktning varit kontraktiv

1986   och 1987. Det är staten som har svarat för denkontraktiva effekten.
Socialförsäkringssektorn och kommunerna har i stort sett haft en neutral
effekt under perioden. För 1988 och 1989 beräknas den offenUiga sektorn
ha en svagt stimulerande effekt på samhällsekonomin i alternativ 1. Del
sammanhänger med all utgifterna beräknas öka snabbare än inkomsterna
och atl del finansiella sparandel i den offentliga sektorn beräknas försva­
gas. I alternativ 2 blir den stimulerande effekten mindre uttalad. Statens
inverkan blir i detta alternativ återhållande 1988.

Pä samma sätt som skattekvotens ökning mellan 1985 och 1987 till största delen var en effekt av den snabba ökningen av skatteunderlagen är de redovisade finanspolitiska effekterna 1986 och 1987 till största delen en följd av automatiska inkomstökningar.

9.2 Staten

Under de tre senaste åren har en kraftig förbättring av statens budgetsaido ägt rum. Underskottet har minskal med närmare 70 miljarder kr. mellan 1984 och 1987. År 1984 uppgick budgetunderskottet tUl ca 75 miljarder kr., motsvarande nästan 10% av BNP. För 1987 beräknas budgetunderskottet uppgå till ca 9 miljarder kr. eller 0,9% av BNP, se tabell 9:4. Som jämförel­se kan noteras alt under första delen av 1970-lalel låg budgetunderskottet på mellan 6 och 11 miljarder kr., vilket motsvarade 2—4% av BNP.

Orsakerna bakom den kraftiga förbättringen av budgetunderskottet de senaste åren är dels en kraftig ökning av inkomsterna, dels en återhållen utgiftsutveckling. De senaste tre åren har statens inkomster, exkl. engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter, ökat dubbelt så myckel som utgifterna. Den snabba inkomstutvecklingen kan i huvudsak hänföras till det förbättrade ekonomiska lägel.

De förbättrade statsfinanserna kommer också lill uttryck i utvecklingen av statens finansiella sparande. Statens finansiella sparande har på Ireår vänts från ett underskott på drygt 40 miljarder kr., motsvarande närmare 6% av BNP, liU ett beräknat överskott 1987 pä 18 miljarder kr. eller 1,8% av BNP. Exklusive engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenhe­ter beräknas statens finansiella sparande visa bara ett Utet överskott 1987.

År 1988 och 1989 beräknas i alternativ 1 statens finansiella sparande försämras med sammanlagt 19 miljarder kr., till följd av atl inkomsterna beräknas öka långsammare än utgifterna.

Skatterna svarar för drygt 70% av statens inkomster. Både 1986 och

1987   ökade statens skatteinkomster relativt kraftigt, med 13-14%. Orsa-

64


 


kerna bakom denna utveckling diskuterades i föregående avsnitt i anslut­ning till behandlingen av skattekvotens utveckling. För 1988 och 1989 förutses en väsentligt långsammare ökningstakt för skalleinkomsterna. Detta gäller både de direkta skatterna, som svarar för 30% av den totala statliga skatten och de indirekta skatterna, som svarar för resterande 70% av statsskatten.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


Tabell 9:4 Statens inkomster och utgifter

Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

 

 

Miljarder

kr.

 

 

Föränd

ring, %

 

 

1986

1987

1988

1989

1987

1988

1989

Alternativ 1

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster

Skatter

Socialförsäkringsavgifter Övriga inkomster

311,1

228,3 46,8 36,0

362,6

261,3 50,9 50,4

369,2

278,9 55,4 34,9

379,9

288,2 58,0 33,7

16,6

14,5

8,8

• 40,0

1,8

67

8,8

-30,9

2,9

3,3

4,7

-3,4

Utgifter

Transfereringar till hushåll

Ränteutgifter

Övriga transfereringar

Konsumtion

Investeringar m. m.'

336,5

81,3

63,0

119,3

67,2 5,7

344,4

88,6

58,6

118,9

70,8

7,5

360,6

96,0

56,4

127,6

74,6

6,0

380,8

100,8 58,0 136,4 78,1

7,5

2,3

9,0

-7,0

-0,3

5,4

31,6

■    4,7 8,4

- 3,8 7,3 5,4

-20,0

5,6

5,0

2,8

i    6,9

47

25,0

Finansiellt sparande

-25,4

18,2

8,6

-0,9

 

 

 

Utlåning m.m. Korrigeringspost

0,9 12,9

19,7 7,9

2,8 12,0

3,4 12,0

 

 

 

Budgetsaido

Budgetsaido i % av BNP

-39,2

- 4,2

-9,4

-0,9

-6,2

-0,6

-16,3

-  1,5

 

 

 

Alternativ 2

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster Utgifter Finansiellt sparande

311,1

336,5 -25,4

362,6

344,4

18,2

377,4

362,3

15,1

399,4

386,7

12,7

16,6

2,3

4,1

5,2

5,8 6,7

' I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning

av fastigheter och mark.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.


Beträffande de direkta skatterna år det flera faktorer som ligger bakom dämpningen av ökningstakten. Hushållens skattebetalningar ökar lång­sammare till följd dels av att lönesumman beräknas öka mindre (ca 5% både 1988 och 1989 jämfört med närmare 9% 1987), dels de ändringar i inkomstskattesystemet, som genomförs 1988. Dessa ändringar innebär att grundavdraget höjs till 10000 kr. och den s.k. brytpunkten höjs från 135000 kr. lill 150000 kr. Vidare minskas antalet skikt i skatteskalan till fyra och kvittningsrätten mellan villaunderskolt och inkomst av kapital slopas. Sammantaget beräknas förändringarna av skattesystemet innebära en skattebortfall på närmare 4,5 miljarder kr., jämfört med om 1987 års skatteregler hade gällt. För 1989 har schablonmässigt antagits att den statliga inkomstskatten sänks med 4 miljarder kr. Även förelagens direkta skatter, som ökade myckel kraftigt 1987, beräknas 1988 öka i väsentligt långsammare takt. År 1989 beräknas företagsskatterna minska något, främst beroende på alt inbetalningarna av fyllnadsskatt antas minska.


65


5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l


De indirekta skatterna ökade myckel kraftigt 1986, med 14%. Del var Prop. 1987/88: 100 framför allt mervärdeskatten, som svarar för tre fjärdedelar av de statliga Bil. 1.1 indirekta skatterna, som ökade kraftigt, med 19%. För 1987 beräknas de indirekta skatterna ha ökat någol långsammare, med 9%. En ytterligare dämpning av ökningstakten förutses för 1988 och 1989. Bensinskatten förutsätts höjas med 25 öre per liter den I april 1988. Den aviserade utvidgningen av skatten pä värdepapper har också beaktats i beräkningar­na. För 1988 har beslutats om en sänkning av den allmänna arbetsgivarav­giften från 2% Ull 0,34%. Genom denna sänkning neutraliseras övriga beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna, så all det totala avgiftsulla-get blir oförändrat mellan 1987 och 1988.

Statens övriga inkomster, som svarar för ca 10% av statens inkomster, ökade myckel kraftigt 1987. Detta beror pä att engångsskatten pä livför­säkringsbolagens förmögenheler, som 1987 beräknas ge 16,1 miljarder kr., i tabellen förs som en övrig inkomst. År 1988 minskar, inkomstposten i motsvarande grad. En ytterligare nedgång beräknas 1989, bl. a. till följd av de ändrade ålerbetalningsrutinerna för det kommunala bostadstillägget, vilkel medför all 1987 och 1988 omfattas av vardera ett och ett halvt års återbetalningar frän kommunerna.

Transfereringar till hushåll utgör en fjärdedel av statens utgifter. År 1987 ökade transfereringarna relalivt kraftigt, med närmare 4% realt sett, till följd av en rad förbättringar. Även 1988 och 1989 beräknas transfereringar­na fortsätta alt öka med ca 4% resp. 2% i reala termer. Pensionerna höjs den I januari 1988 till följd av höjningen av basbeloppet från 24500 kr. lill 25 800 kr. Enligt prognosen för konsumentprisindex beräknas basbeloppet 1989 bli 26700 kr., vilket medför en ytterligare höjning av pensionerna 1989.

Statens ränteutgifter, som utgör drygt 15 % av statsutgifterna, har mins­kat både 1986 och 1987, efter att under flera decennier ha ökat år från år. Den totala statsskulden uppgick den 30 november 1987 Ull 614 miljarder kr., varav utlandsskulden utgjorde cirka en femtedel. För 1988 förutses en fortsatt minskning av ränteutgifterna lill följd av en omläggning i redovis­ningen av räntor på statsskuldväxlar.

Statens övriga transfereringar utgör en tredjedel av slatsutgifterna. Transfereringar till de två andra offentliga delsektorerna, socialförsäk­ringssektorn och kommunerna, svarar för huvuddelen av de övriga transfe­reringarna. I övrigt beslår denna utgiftspost av bl. a. räntebidrag, livsme­delssubventioner och gåvodelen av u-landsbiståndel. Räntebidragen vän­tas öka 1988 och 1989 beroende pä en volymmässig ökning av bostadslå­nen, till följd av det förväntade ökade bostadsbyggandet. Livsmedel­subventionerna minskas med 250 milj. kr. från den I juli 1988. Hela utgiftsposten övriga transfereringar, som 1987 var i stort sett oförändrad, beräknas 1988 och 1989 öka med ca 7% per år.

Den statliga konsumtionen, som svarar för cirka en femtedel av statsut­
gifterna, består till drygt hälften av lönekostnader. Antalet statligt syssel­
satta väntas fortsätta atl minska 1988 och 1989, som en följd av de raUona­
liserings- och besparingskrav som ställs på statliga myndigheter. Eftersom
andra delar av konsumtionen, framför allt försvarets inköp, beräknas öka
                                                  66


 


relativt kraftigt i volym 1988, antas den totala statliga konsumUonen öka    Prop. 1987/88: 100 någol 1988. För 1989 beräknas den totala statliga konsumtionen vara i stort    Bil. 1.1 sett oförändrad.

För atl erhålla del statliga budgelsaldot utifrån statens finansiella spa­rande frånräknas dels utlåning, m.m., dels en s.k. korrigeringspost. År 1987 är avdragsposlen utlåning, m. m. särskilt stor, eftersom engångsskat­ten på livförsäkringsbolagens förmögenheter ingår i denna post. Den s. k. korrigeringsposten motsvarar skillnaden mellan riksrevisionsverkets och naUonalräkenskapernas definitioner och statistiska redovisning av statens inkomster och utgifter.

/ alternativ 2 med 7% timlöneökning minskar statens finansiella sparan­de i långsammare takt 1988 och 1989. Inkomsterna ökar snabbare i del högre löneallernativel, medan skillnaden i utgiftsutveckling är väsentligt mindre. Atl inkomslulvecklingen blir snabbare i det andra alternativet sammanhänger främst med alt lönlagarnas inkomstskatter och inkomster­na från arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveck­ling, blir högre i alternativet med den högre löneökningen. På sikt beräknas dock, som nämndes i föregående avsnitt, förhållandet bli del omvända. Den högre löneökningslaklen försämrar på sikl tillväxtmöjligheterna och ger därmed lägre skatteunderlag framöver. Därtill kommer alt kommuner­nas del av de högre skatteinkomsterna till en början redovisas bland statens inkomster och först efter två är utbetalas till kommunerna.

9.3 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraför­säkring), allmän tilläggspensionering (ATP) och erkända arbetslöshetskas­sor. Det finansiella sparandel i socialförsäkringssektorn motsvarar i stort sett uppbyggnaden av Allmänna Pensionsfonden. Fondförändringarna för sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna är, i enlighet med de regler som gäller för dessa syslem, obetydliga.

Alltsedan ATP-syslemel infördes, har socialförsäkringssektorn haft ökande sparandeöverskott. Delta har sin grund dels i alt statsmakterna under ATP-syslemels första år viUe bygga upp fonder, som skulle kunna möta de framtida ökande utbetalningarna från systemet, dels i atl man ville motverka den förmodade nedgången i hushällens sparande till följd av ATP-syslemels införande. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande låg i början av 1960-talet på ca 2 miljarder kr. Enligt nationalräkenskaper­nas beräkningar för 1986 låg det pä 24 miljarder kr., se tabell 9:5.

AP-fondens tillgångar uppgick lill ca 294 miljarder kr. den 31 december
1986. Den s. k. fjärde AP-fondens tillgångar uppgick därav till ca 6 miljar­
der kr. uttryckt i bokförda värden och till ca 12 miljarder kr. i marknads­
värden. Löntagarfondernas tillgångar var ca 6 miljarder kr. i bokförda
värden och ca 8 miljarder kr. i marknadsvärden. För 1987 beräknas social-
föräkringsseklorns finansiella sparande och AP-fondens tillväxt
till nästan
26 miljarder kr., vilkel motsvarar en real tillväxt på drygt 4%. Åren 1988
och 1989 väntas tillväxten i alternativ I med 4% limlöneökning bli av
samma storieksordning. I finansdepartementets oktobertapport beräkna-                            67


 


des det finansiella sparandel 1988 och 1989 bli något lägre. Skillnaden    Prop. 1987/88: 100 förklaras främst av den beslutade höjningen av ATP-avgiften och de för-    Bil. 1.1 ändrade reglerna för överföring av egenavgifter, se nedan.

Tabell 9:5 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

 

 

Miljarder

kr.

 

 

Förändring, %

 

 

1986

1987

1988

1989

1987

1988

1989

Alternativ 1

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster

Avgifter

Bidrag från staten

Ränteinkomster m. m.

Skatter

129,9

77,8 18,5 30,9

27

142,4

84,7

21,0

32,4

4,3

153,5

94,6

20,2

33,8

4,9

164,7

99,9

24,4

35,2

5,2

9,6

8,9 13,5

4,9 59,3

7,8

11,7

-3,8

4,3

14,0

7,3 5,6 20,8 4,1 6,1

Utgifter

Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion m. m.

106,2

83,0 19,8

3,4

116,6

93,0

20,0

3,6

128,4

104,3

20,4

3,7

138,2

111,6

22,7 3,9

9,8

12,0 1,0 5,9

10,1

12,2    ■ 2,0 2,8

7,6

7,0 11,3

5,4

Finansiellt sparande

23,7

25,8

25,1

. 26,5

 

 

 

Alternativ 2

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster Utgifter Finansiellt sparande

129,9   , 106,2

23,7

142,4 116,6

25,8

156,3

130,0

26,3

171,4

143,5

27,9

9,6 9,8

9,8 11,5

9,7 10,4

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat med ca 10% 1987. De kommande åren beräknas inkomsterna öka någol långsammare, ca 8% 1988 och ca 7% 1989. Socialförsäkringsavgiflerna svarar för cirka tre femtedelar av socialförsäkringssektorns inkomster. Huvuddelen av socialförsäkringsavgifterna är kollekUva arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveckling och avgiftsuttaget. För 1988 har be­slutats att sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,8% för att finansiera den reform som trädde i kraft den 1 december 1987. Sjukpenningsystemel gjordes då om frän dagsjukpenning Ull Umsjukpenning och den s. k. insjuk-nandedagen ersätts av sjukförsäkringen för arbetare i privat tjänst. ATP-avgiften har beslutats höjas med 0,4% 1988 och ligga oförändrad 1989. Inkomsterna frän socialförsäkringsavgiflerna beräknas därmed öka kraf­tigt 1988.

Ränteinkomsterna, som svarar för närmare en Qärdedel av de totala inkomsterna, beräknas öka i ungefär samma takt 1988 och 1989 som 1987, drygt 4 %. Räntenivån har därvid förutsatts ligga kvar pä nivån från decem­ber 1987 de båda kommande åren. Möjligheterna alt få högre avkastning pä AP-fondens tillgångar framöver antas förbättras. Placeringsplikten för prioriterade lån slopades den 1 december 1986, vilkel på sikt har beräknats leda till en inkomstförstärkning på ca 1 miljard kr. per år. Vidare har regeringen nyligen föreslagit en utvidgning av AP-fondens placeringsmöj­ligheter.

Bidragen från staten, som svarar för ca 15% av inkomsterna, är delvis
en statistiskt konstruerad post. I statsbidragen ingår inkomster från arbets­
marknadsavgiften, som till 65 % finansierar arbetslöshetskassornas utgif-
                                                 68


 


ter. (Arbetsmarknadsavgiften klassificeras till hälften som en indirekt skatt    Prop. 1987/88: 100 Ull staten och lill hälften som en socialförsäkringsavgift lill staten.) I    Bil. 1.1 statsbidragen för 1989 ingår en engängförstärkning av inkomsterna till följd av en Udigareläggning av överföringen av egenavgifter för ATP från staten lill socialförsäkringssektorn.

Skatterna svarar för ca 3 % av inkomsterna. Vinsldelningsskallen ökade myckel kraftigt 1986 och 1987. Orsakerna bakom dessa kraftiga ökningar anses vara all förelagens möjligheter lill bokslulsdisposiUoner, fondavsätt­ningar etc. nu börjar bli uttömda. För 1988 och 1989 beräknas vinstdel­ningsskallen fortsätta att öka, men i väsenUigt långsammare takt.

Socialförsäkringssektorns utgifter beslår huvudsakligen av transfere­ringar lill hushållen.-Dessa beräknas fortsätta att öka 1988 i ungefär samma takt som 1987, men i någol långsammare takt 1989. ATP-ulbelalningarna fortsätter att öka i ungefär samma takt 1988 och 1989 som 1987. Antalet pensionärer med ftill ATP ökar fortfarande. Basbeloppet höjdes den 1 juli

1987  från 24 100 kr. till 24500 kr. och höjs ytteriigare 1988 till 25 800 kr.,
vilket innebären ökning mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988 med 6,2%.
År 1989 beräknas basbeloppet öka med 3,5 %. De tidigare nämnda förbätt­
ringarna inom sjukförsäkringssystemet den 1 december 1987 medför, alt
utbetalningarna frän sjukförsäkringen ökar kraftigt 1988.

/ alternativ 2 med 7% timlöneökning blir det finansiella sparandet högre

1988  och 1989. Delta sammanhänger med atl inkomsterna från arbetsgivar­
avgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveckling, blir högre i
allernaUvel med den högre löneökningen. Pä längre sikl kommer dock det
finansiella sparandel all bli lägre än i alternativet med lägre löneökningar.
Orsaken är all den högre löneökningslakten medför en högre inflationslakt
och urholkar förutsättningarna för tillväxt, vilkel leder till lägre
BNP-Ullväxt och på sikl lägre avgiftsunderlag.

9.4 Kommunerna

Kommunsektorn har under de första åren på 1980-talel haft finansiella sparandeöverskotl, med undantag för ett mycket litet sparandeunderskott 1981. År 1985 ökade kommunernas utgifter kraftigare än deras inkomster, vilket medförde ett finansiellt sparandeunderskotl på ca 4 miljarder kr. Underskottet beräknas ha ökat till ca 5 miljarder kr. 1986 och drygt 6 miljarder kr. 1987.

Utgångspunkt för beräkningarna för 1988 och 1989. är de beräkningar som.den kommunalekonomiska arbetsgruppen (KEA) gjort under novem­ber och december. Del finansiella sparandet beräknas i allernativ 1 med 4% Umlöneökning försämras med ca 1 miljard kr. År 1989 beräknas del finansiella sparandel åter förbättras och bli ca —5 miljarder kr., motsvaran­de drygt I 1/2% av utgifterna. I mitten av 1970-talel uppgick underskotten lill 3-4% av utgifterna.

Likviditeten inom kommunsektorn är fortfarande god. Rörelsekapitalets
andel av de externa utgifterna var i genomsnitt för primärkommunerna :
10,2% och för landsUngen 11,3% 1986. Skillnaderna mellan enskilda pri­
märkommuner och landsting är slora.
                                                                           69


 


För atl motverka överlikviditet i den svenska ekonomin beslutade riks-    Prop. 1987/88: 100 dagen 1984 och 1985 om likviditetsindragningar frän primärkommuner och     Bil. 1.1 landsting. Av den totalt inbetalade summan pä 6,8 miljarder kr. har 3,5 miljarder kr. nu betalats tillbaka. De resterande medlen, 3,3 miljarder kr., kommer alt betalas tillbaka i mars 1988.

Tabell 9:6 Kommunernas inkomster och utgifter

Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

 

 

Miljarder

kr.

 

 

Föränd

ring, %

 

 

1986

1987

1988

1989

1987

1988

1989

Allernativ 1

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster

Skatter

Bidrag frän staten och

socialförsäkringssektorn

Övriga inkomster

243,7 138,1

66,1 39,5

255,4 153,3

67,9 34,2

268,9

164,1

69,6

35,2

285,1

174,5

74,1 36,5

4,8

11,0

2,7 -13,4

5,3

7,0

2,5 2,9

6,0

6,3

6,5 37

Utgifter

Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar m. m.'

248,7 18,0

22,5 187,6 20,6

261,9

19,1

24,8 197,4 20,6

276,1

20,1

26,0

207,9

22,1

289,9

21,1

25,5

219,5

23,8

5,3 6,1 10,2

5,2 0,0

5,4

5,2 4,8 5,3 7,3

5,0

5,0

-1,9

5,6

7,7

Finansiellt sparande

-5,0

-6,5

 7,2

- 4,8

 

 

 

Allernativ 2

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster Utgifter Finansiellt sparande

243,7 248,7 -5,0

255,4 261,9 -6,5

269,2 282,5 -13,3

285,2 303,1 -17,9

4,8 5,3

5,4 7,9

5,9

7,3

' I investeringar m.m. ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och

försäljning av fastigheter och mark.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.


Kommunernas inkomster beräknas 1988 och 1989 öka i ungefär samma takt som 1986 och 1987, med 5-6%. Skatteinkomsterna, som svarar för cirka tre femtedelar av kommunernas totala inkomster, beräknas 1988 och 1989 öka med 7% resp. 6%. Den genomsnilUiga kommunala utdebitering­en beräknas 1988 höjas med 13 öre, vilkel kan jämföras med en mindre sänkning 1986 och en höjning med 10 öre 1987. För 1989 har den genom­snittliga kommunala utdebiteringen förutsatts vara oförändrad.

Bidragen från staten och socialförsäkringssektorn svarar för drygt en fjärdedel av-kommunernas inkomster. Den svaga ökningstakten 1987 och 1988 sammanhänger med att skatteuljämningsavgifien höjls med 10 öre båda åren. Skalteutjämningsbidragen är i tabellen beräknade netto, dvs. skatteutjämningsavgiften har räknats ifrån bidragen. I bidragen från social­försäkringssektorn har inräknats de belopp för 1988 och 1989, som beslu­tals i den s. k. Dagmaruppgörelsen från november 1987.

Kommunernas övriga inkomster svarar för ca 15% av de totala inkoms­terna. Utvecklingstakten 1987 hölls nere av en förändring i beräkningsme­tod för avsättningar Ull framtida pensionsulbelalningar. År 1987 ändrade primärkommunerna del procenlullag, som görs på utbetalda löner för all läcka framlida pensionsulbelalningar, från 11,7% Ull 2,2%. LandsUngen genomförde motsvarande förändring 1986. På utgiftssidan görs motsvaran-


70


 


de nedräkning av konsumtionsutgifterna. Storleken på del finansiella spa-    Prop. 1987/88: 100 randel påverkas således inte av förändringen. För 1988 och 1989 beräknas     Bil. 1.1 de övriga inkomsterna öka med 3 % resp. 4 %. Ränteinkomsterna fortsätter att minska båda åren beroende pä den förväntade fortsatta minskningen av de likvida medlen.

Kommunernas utgifter beräknas 1988 och 1989 öka i ungefär samma takt som 1987. Huvuddelen, cirka tre fjärdedelar, av utgifterna utgörs av kon­sumtionsutgifter. Konsumtionsutgifterna beräknas öka i ungefär samma takt 1988 och 1989 som 1987, med drygt 5%.

Antalet kommunall sysselsatta, som Udigare ökat varje år, beräknas ha minskat 1986. Detta sammanhänger Ull en del med en minskad omfattning av beredskapsarbeten och ungdomslag. Sysselsättningen, mätt i arbetade timmar, ökade dock, eftersom medelarbelstiden fortsatte att öka. År 1987 beräknas sysselsättningen, mätt i arbetade timmar, ha ökat i ungefär sam­ma takt som 1986. En någol kraftigare ökning förutses 1988 och 1989.

Investeringarna beräknas ha minskal relalivt kraftigt 1987, med nästan 10% i volym. Del ökade bostadsbyggandet, som kräver kommunala följd-investeringar, och ökade ombyggnads- och ersättningsinvesteringar beräk­nas medföra att de kommunala investeringarna ökar i volym 1988 och 1989.

/ alternativ 2 med 7% timlöneökning blir kommunernas finansiella spa­rande väsentligt sämre. Detta beror på atl skillnaden i inkomslulveckling mellan alternativen blir mycket liten eftersom kommunernas skattein­komster baseras pä skatteunderlagen två år tidigare. Skillnaden i utgifts­utveckling blir däremot relalivt stor. Kommunernas utgifter består Ull ca 60% av arbetskraftskostnader. Även om konsumtionsvolymutvecklingen beräknas bli lägre i alternativet med högre löner, blir konsumtionsutgifter­na i löpande priser högre.

71


 


10 Kapitalmarknaden

10.1 Internationell ränteutveckling

Växande oro och osäkerhet om de finansiella obalansernas effekter på växelkurser, inflation och tillväxt har under 1987 satt sin prägel på den internationella ränteutvecklingen och den förda penningpolitiken.

Ränlebilden under 1987 visade trendmässigl stigande länga räntor i Förenta staterna från årets början men sjunkande räntor i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Centralbanksinterventioner i avsikt atl stödja dollarn i enlighet med Louvre-överenskommelsen bidrog till en lätt penningpolitik och en relaUvt krafUg likvidiletsökning i de båda senare länderna.

En stramare penningpolitik i syfte atl slävja tendenser till växande inflationsförväntningar inleddes emellertid från sommaren och behölls un­der förhösten. Del ledde tillsammans med en ökad oro för stigande infla­tion Ull ett omslag lill stigande räntor i både Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, se diagram 10:1.1 Förenta staterna höjdes diskontot i september som bekräftelse på all Federal Reserve var redo att skärpa penningpoliti­ken och därigenom aktivt bidra till att inflationstakten inte steg.

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen i olika länder

3-mänadersräntor

Statsskuldväxlar

17 16 15 14 13 12 11 -' 10-9


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


/\

7 6

5 4 3-1

YEN

DEM

-fi-r T -rT"i~p'm~r~r-r~r r"'~r~T~i~]~r~ri~T~r i   i   i   i   r"i~j~T- i   i   i   i   i-r~rT~r~i

JAJOJAJOJAJOJAJO

1986

1985

1987

1984 Källa: Riksbanken.


Ränteuppgången för statsobligationer i Japan frän ca 3,5 % i juni till som högst ca 63/4% i oktober måste betecknas som anmärkningsvärt kraftig mol bakgrund av trots allt låga inlalionsprognoser samt en i övrigt stabil utveckling. Uppgången innebar att räntedifferensen gentemot Förenta sta­terna minskade frän drygt 5 till 3 procentenheter fram till veckan före del


72


 


internaUonella börsfallel i oktober. Även snabbt stigande korta räntor i    Prop. 1987/88: 100 Förbundsrepubliken Tyskland och Japan under september och oktober i    Bil. l.l samband med en stramare penningpolitisk hållning bidrog lill ett allt labila­re finansiellt läge. Tilltron till Louvre-överenskommelsen blev kraftigt försvagad och oron hos de internationella portföljförvaltarna steg.

Efter det internationella börsrasel i oktober 1987 sjönk räntorna överlag tillbaka, bl.a. som följd av att mer kapital sökte sig till räntebärande placeringar. I Förenta staterna genomförde Federal Reserve en kraftfull likvidisering av penningmarknaden, vilket omgående fick effekt pä de korta räntorna. En lägre räntenivå etablerades under senhösten. Med en sänkning av olika administrativt salta räntor i december markerade Bun­desbank och andra centralbanker i främst EG-omrädel alt den internatio­nella ekonomisk-politiska samordningen ännu var vid liv och att en lägre ränta var önskvärd.

Yttre och inre obalanser i Förenta staternas ekonomi är alltjämt grund­läggande faktorer som påverkar den internationella ränteutvecklingen. Den under senare år uppkomna amerikanska nettoskulden mot ullandel kommer oundvikligen alt öka de närmaste åren. Det leder till stigande ränteutgifter som bromsar den nödvändiga reduktionen av bylesbalansun­derskottel. För alt finansiera underskottet krävs att internationella place­rare, främst i länder med slora sparandeöverskott som Japan och För­bundsrepubliken Tyskland, är villiga att investera i dollartillgängar. Under 1987 kan del amerikanska underskottet sägas ha finansierats genom att centralbankerna i dessa länder stödköpte dollar. På sikt är emellertid en sådan finansiering inte möjlig. Den amerikanska kapitalimporten kan dess­utom i störte utsträckning behöva spridas pä flera länder. Häri ligger ett latent tryck uppåt på den amerikanska räntenivån. Till bilden hör också alt dollarns centrala roll i världsekonomin Ullåter Förenta staterna alt finansi­era sina bylesbalansunderskott i egen valuta. Dollardeprecieringen har därvid kraftigt minskal värdet av utlandels dollartillgodohavanden och i motsvarande grad minskat den amerikanska utlandsskulden. Vid förvänt­ningar om fortsatt dollartall kräver placerarna kompensation i form av högre ränta.

Ett utmärkande drag i del senaste årets internaUonella räntebild har varit de stora fluktuationerna i särskilt den långa räntan. Av stor betydelse för ett stabilare och lägre ränteläge under 1988 blir de tongivande ländernas förmåga alt avpassa finans- och penningpolitiken så all obalanserna såväl inom som mellan dessa länder minskar. De realekonomiska utsikterna, som visar på någol dämpad tillväxt och fortsatt måttlig inflaUon, indikerar i sig ett något lägre ränteläge jämfört med 1987.

10.2 Ränteutveckling och valutaflöde

I Sverige har räntan på 5-åriga statsobligationer fluktuerat runt 11,5%
under störte delen av året efter att ha sUgit kraftigt vid årsskiftet 1986/87,
se diagram 10:2. Räntor lägre än 11 % noterades under mars och april men i
maj steg den långa räntan åter.                                                                                   73


 


Diagram 10:2 Ränteutvecklingen

3-månaders statsskuldsväxlar samt statsobligationer förfallande om 5 år


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


18


18


Statsskuldsväxlar


16


16


 


14-


Statsobligationer


14


 


12


-12


 


10


10


 


ri [ 1 I I

j o

1984


A  J  O 1985


A  J  O 1986


A  J  O 1987 -


Anm.: Effektiv årsränta. Källa: Riksbanken.


Räntan på 3-månaders slatsskuldväxlar steg mindre kraftigt än obliga­tionsräntorna under slutet av 1986. 1 februari och mars visade obligations­räntorna tendenser lill alt sjunka samtidigt som uppgifter tydde på en fortsatt snabb ökning av den privata konsumtionen. Obligationsräntorna bestämmer räntesällningen pä bostadsinslilulens utlåning till hushällen, vilken varit en viktig faktor bakom de senaste årens kreditexpansion. I syfte att dämpa utlåningsökningen, och därmed också tillväxten i den privata konsumtionen, ingrep Riksbanken mer aktivt pä marknaden i mars varvid den korta räntan steg. Räntehöjningen i mars påverkade emellertid inte obligationsräntorna i avsedd omfattning, utan resulterade främst i ett kraftigt valulainflöde och i atl valutaindex närmade sig den nedre gränsen i det fastställda intervallet, se diagram 10:3. De korta räntorna tilläts därför återfalla, från nära 12% till under 10%. Från midsommar lill december var ränteutvecklingen i Sverige i stort sett lugn.

Räntemarginalen mellan 3-månaders slatsskuldväxlar och motsvarande eurodollartänta var som högst nästan fem procentenheter i februari. Däref­ter sjönk marginalen successivt till ca 2 procentenheter i maj. I oktober medförde en tillfällig uppgång i eurodollartäntan emellertid all räntediffe­rensen för en tid nästan utraderades.

I samband med den världsomfattande börsnedgängen i oktober sänktes de långa räntorna i ett flertal länder med omkring en procentenhet. I Sverige begränsades emellertid räntefallet till omkring en halv procenten­het, trots alt nedgången i börskurserna var minst lika stor här som i andra länder. En förklaring lill avvikelsen torde varit förnyad oro för framför allt den svenska bytesbalansens framlida utveckling.


74


 


Diagram 10:3 Valutaflöde och kursindex

10

Räntedifferens


128


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.1


 


Kursindex


Valutaflöde, MDR kr


129


130

131

132

133


A  J  O 1984


A  J O 1985


I I I I r

A  J 1986


O J


A  J o 1987


134


Källa: Riksbanken

På valutamarknaden har efter maj månad ett mindre valutaulflöde regi­strerats, parallellt med alt valutaindex närmade sig riktvärdet 132. Sett för helåret 1987 registrerades emellertid ett valutainflöde på ca 10 miljarder kr. Preliminära uppgifter visar all valulainflödel utgjordes av ett inflöde över kapitalbalansen pä ca 15 miljarder kr. medan bytesbalansen gav ett under­skott på ca 5 miljarder kr.

Bland de faktorer som allmänt synes ha påverkat räntebildningen under 1987 kan nämnas all efterfrågan på obligationer under vissa perioder varit svag. Industriföretagen, som gjorde stora nettoköp av obligationer 1986, var under 1987 avsevärt mindre benägna än tidigare att ta de ränterisker som ett obligationsinnehav innebär. Detta kan ses som en följd av de betydande kursförluster industriföretagen åsamkades i samband med rän-leuppgången vid årsskiftet 1986/87. Vidare hade åtminstone vissa banker ännu inte avslutat den neddragning av obligationsinnehaven som påbörja­des i och med avskaffandet av Ukviditetskvoterna och placeringspliklen. Försäkringsbolagens placeringskapacilel reducerades på grund av den till­fälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag. I motsatt riktning ver­kade emellertid all slalen för första gången sedan 1965 inle hade något nettoupplåningsbehov. Helåret 1987 innebar i själva verket en nettoamor-lering av den inhemska statsskulden med preliminärt 11 miljarder kr.


10.3 Aktiemarknaden

Pä de flesta störte börser fortsatte aktiekurserna atl stiga starkt under störte delen av 1987. För New York-börsen var det femte uppgängsåret i. följd med undanlag för en mindre nedgång 1984. Under denna tid Iredubb-


75


 


lades börsindex. I mitten av oktober drabbades emellertid New York-bör­sen av ett kraftigt börsfall. Pä fyra börsdagar föll aktieindex med drygt 30%. Nedgången i New York fortplantade sig omedelbart till aktiemarkna­derna i andra länder. Den världsomfattande börsnedgången visar att inter-naUonaliseringen av kapitalmarknaderna har förstärkt både Sveriges och övriga länders omvärldsberoende.

Den kraftiga internationella börsnedgängen förklaras bl. a. av alt aktie­kurserna i flera länder stigit lill en nivå som ej kunde motiveras av förvänt­ningar om företagens vinster och inflations- och ränteutvecklingen. 11, ex. New York steg aktiekurserna med omkring 10% från mars lill böljan av oktober trots atl räntan på 10-åriga obligationer samtidigt steg med om­kring tre procentenheter. En sådan utveckling är ohållbar i ett längre perspektiv. När aktörerna pä de finansiella marknaderna insåg att obalans­erna i Förenta staternas ekonomi varken reducerades eller all en kortige-ring av dem prioriterades starkt av administrationen steg oron för en fortsall och långvarig ränteuppgång, vilkel i sin tur skulle medföra lägre aktiekurser.

En internationell jämförelse visar atl nedgången varit av ungefär samma storleksordning på väridens störte aktiemarknader, se tabell 10:1 och diagram 10:4. På de tvä största börserna, Tokyo och New York, har nedgången varit något mer begränsad. På Stockholms fondbörs föll akUe-index med närmare 40% under en fyraveckörsperiod innan en viss åter­hämtning skedde. Nedgången pä Stockholmsbörsen har följt ett mönster som förekommit pä andra störte europeiska börser under samma period. Det är dock noterbart all trots den kraftiga nedgången låg akUekurserna pä flera börser pä ungefar samma nivå som vid inledningen av 1987.


Prop. Bil. 1


1987/88: 100 ,1


Diagram 10:4 Utvecklingen på aktiemarknaderna i New York och Stockholm 1987

Ultimoresp. vecka, 1986-12-30 = 100


160-


160


New York


140


140


120


100


100


 


80-

O


10


' I ' 20


30


40


50


80


 


Amm.:T.o.m. vecka 51. Källa: Finansdepartementet.


76


 


Tabell 10:1 Utvecklingen på några större börser                                                  Prop. 1987/88: 100

Procentuell förändring                                                                            Bil. 1.1

Börs                         Börsindex den 18 december jämfört med

13/10 1987              31/12 1986

 

New York

-21

4

Tokyo

-14

22

London

-28

6

Frankfurt

-31

-36

Paris

-27

-32

Stockholm

-31

- 7

Källa: Finansdepartementet

Den kraftiga nedgången på den svenska aktiemarknaden får sannolikt ett visst genomslag på finansinstitutens verksamhet. Börsfallel har medfört stora kreditförluster hos vissa aktörer på kreditmarknaden. Framförallt är det bankerna som registrerat förluster på sin oplionshandel. Totalt har bankerna och fondkommissionärerna redovisat sammanlagda förluster pä i slorieksordningen en miljard kr. pä options- och aklielerminshandeln. Dessa händelser gör del sannolikt atl den snabba tillväxt som skett, både vad beträffar utvecklandet av nya instrument och användningen av dessa, kommer atl avta och ersättas av en konsolideringsfas.

Börsnedgängen har vidare medfört alt flera företag har skjutit planerade nyemissioner pä framliden. De lägre aktiekurserna innebär all anskaffning­en av riskkapital via aktiemarknaden ökat i pris. Framförallt högriskpro­jekt kan bli svårare all finansiera via börsen framöver. Därmed finns risken all nyemissionsvolymen kan komma atl avta under de närmaste åren.

10.4 Utlåning och sparande

KreditinsUlulens totala neltouUåning fortsatte atl ligga på en hög nivå 1987. Bankerna övertog bostadsinslilulens roll från 1986 som de mest expansiva kreditinstituten. Detta kan delvis ha berott på att den långa bosladsränlan var mindre konkurtenskraftig under 1987 men också på all omstruktureringen av hushållens länestock efter uUäningsregleringens av­skaffande till stor del kunde genomföras under 1986.

Dä förelagen i stor utsträckning tiUgodosäg behoven av långfristig upplå­ning i ullandel under 1987 var hushållen den dominerande lånlagarseklorn i bankerna. UUåningsökningen uppgick till omkring 20% på årsbasis under de tre första kvartalen. Detta skedde trots all affärsbankernas mycket slora utlåning för premieobligalionsköp första halvåret 1986 inte hade någon motsvarighet 1987. Även finansbolagens kredilexpansion var fort­satt stark under Qolåret. Däremot var bostadsinslilulens uUåning avsevärt lägre än året innan, se tabell 10:2. Tabellen är baserad pä kvartalsstaUstik. Utvecklingen under oktober, november visade på en obruten expansion för banker och finansbolag.

Av finansslatisliken framgår att av hushällens totala skuldökning under
första halvåret 1987 utnyttjades en störte del än tidigare för konsumtion
och reala investeringar och en mindre del Ull placering i finansiella tillgång­
ar. En kraftigare försämring i hushållens finansiella sparande torde därför                            77


 


 

 

 

 

Tabell 10:2

Utlåning

till hushåll

 

 

 

Prop.

1987/88:

100

Miljarder kr,

 

 

 

 

 

Bil. 1

.1

 

 

 

Banker

Bostads­institut

Finans­bolag

SUMMA

 

1985 1986

 

-1,4 20,2

20,1

47,2

3,6 12,2

22,3 79,5

 

12-mån. t.o. sept. 1986 sept. 1987

m.

18,7 36,0

40,2 30,4

6,8 10,7

65,7 77,1

 

 

 

Källa: Riksbanken.

Anm.: För finansbolagen är värdena uppskattade.

ha skett 1987 jämfört med den som uppkom 1986. Statens sjunkande upplåningsbehov innebar atl hushållens neltoplaceringar i premie- och sparobligationer minskade. Även statens upplåning i allemanssparandel sjönk under året. Insättningarna i allemansspar minskade med ca 6 miljar­der kr. jämfört med 1986. Det får ses som ett uttryck för ett fortsatt lågt sparande hos hushållen snarare än som en följd av alt statens länebehov reducerats.

Förmögenhetsökningarna i form av stigande akUekurser och faslig-hetsvärden under senare är bedöms ha haft en läne- och konsumUonssU-mulerande effekt. Sannolikt sätter hushållen i viss utsträckning likhetstec­ken mellan värdeökning av sparkapilalel och ett ökat spårande. Inkluderas denna värdestegring i sparandel kan hävdas all sparbenägenhelen inte varit så låg som den gängse sparstatistiken vittnar om. Som odiskutabelt framstår emellertid all kreditinstitutens offensiva marknadsföring av hus-hällskrediler i alla former har resulterat i en markant läneökning.

Kvoten mellan hushållens totala skulder och disponibla inkomsler steg 1986. Detta torde kunna konstaleras även med förbehåll för all låneslaUsU-ken är mindre tillförliUig p. g. a. utlåningsregleringens avveckling året in­nan. En fortsall försämring kan konstateras för 1987. Även om vissa finansiella och reala tillgångar under en följd av år stigit kraftigt i värde skall skuldtjänsten i form av räntor och amorteringar på sikl finansieras ur de löpande inkomsterna. Realräntorna torde också förbli höga. Ränte- och amorteringsutgifterna kan därför komma att bli mer kännbara än hittills. Fallet i hushällens aktieförmögenhet frän mitten av oktober lill slutet av december på omkring 70 miljarder kr., motsvarande omkring 20% av deras finansiella nettoförmögenhet, torde också fä direkta effekter på läneefter­frågan, både vad gäller län för värdepappersköp och belåning av finansiella tillgångar. Ovanstående faktorer talar för att ett ökat sparande på sikt kan komma att tvingas fram hos hushållen.

10.5 Konkurrensläget

För bankerna har hushållen blivit en affärsmässigt allt viktigare sektor.
Konkurrenslägel på förelagsmarknaden kännetecknas sedan länge bl. a. av
små marginaler och på vissa områden även härd utländsk konkurtens.
Hushållsmarknaden karakteriseras av störte trögrörlighet och mindre ut­
vecklat koslnadslänkande hos kunderna, sannolikt lägre utnyltjandegrad                            78


 


av de tjänster som kreditinsUtulen kan erbjuda saml en mer kollekliv    Prop. 1987/88: 100 prissättning. HushållsuUåning torde vara ett av de lönsammare affärsområ-    Bil. 1.1 dena för banker och finansbolag. De goda möjligheterna lill ökade volymer har också snabbi ulnylljals.

Utvecklingen under 1987 tyder emellertid inte på någon starkare ränle-konkurrens. Den genomsnilUiga uUåningsränlan för hushållens totala lå­nestock steg snarast något t. o. m. tredje kvartalet, medan övriga sektorer kunde åtnjuta sjunkande räntor, se tabell 10:3. Vissa inläningsränlor har samtidigt sänkts i många banker. Denna tendens Ull ökad marginal mellan ut-och inlåningsräntor skall bl. a. ses mol bakgrund av den snabba kost­nadsökning som varit utmärkande för banksektorn under flera år. En förklaring till de stabila utlåningsräntorna kan också vara att mindre pris­sänkningar på hushållskrediler inte ansetts vara något avgörande konkur­rensmedel. Finansbolagens fortsatta expansion pä konsumentkreditområ-det tyder pä att andra faktorer än priset fortfarande har stor betydelse för mänga låntagare. Sannolikt har både banker och finansbolag även dragit på sig ökade risker på hushållsutlåningen under senare år. Generellt kan dock sägas gälla atl konkurtensen är avsevärt mer utvecklad på utlåningssidan än pä inlåningssidan.

Även om bilden inte är entydig över hela kredilmarknaden har utveck­lingen hittills präglats av satsningar på ökade lånevolymer. Till grund för denna expansion har legat utlåningsregleringens avskaffande och en gynn­sam samhällsekonomisk utveckling. De strukturella förändringarna har . ännu inte varit särskilt slora. Avregleringseffeklerna är dock övergående och skulle de samhällsekonomiska grundförutsättningarna försämras torde det fä konsekvenser för kreditinsUtutens verksamhet på såväl hushälls-marknaden som på andra affärsområden. En överiag mer dämpad volym­utveckling ställer ökade krav på effektivitet, kostnadskontroll och rätt prissättning. Utlåningskonkurrensen mellan olika aktörer på kreditmark­naden kan förutses öka. Utvecklingen synes också gä mol ökad konkur­rens om hushållens mindre riskbenägna sparkapital. Alternativ till den stabila hushållsinlåningen utvecklas av t.ex. de bosladsfinansierande kre­ditinstituten. Dessa förhållanden tyder på att vinstnivåerna kommer att sjunka generellt pä kreditmarknaden och att de olika kreditinstituten slår inför stigande krav på anpassning och rationalisering.

Tabell 10:3 Genomsnittlig medelränta på utlåning

Samtliga banker

 

 

Hushåll

Personliga företagare

Icke finan­siella före­tag

Kommuner

Totalt

1986 sept.

12,81

12,96

12,45

10.97

12,58

dec.

12,56

12,69

12,20

11,04

12,35

1987 mars

12,58

12,76

12,48

11,25

12,45

juni

12.61

12,73

12,35

10,86

12,41

sept.

12,63

12,70

12,19

10,64

12,36

Källa: Riksbanken.

/Inm.; Avser räntan på lån (exklusive byggnadskrediter) och kostnader för krediter i

räkning beräknat pä utestående länestock vid analystillfället.                                                           79


 


Innehåll                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 1.1

1              Sammanfattning  .............................................................................. ..... 2

2              Den internationella utvecklingen ..................................................       8

 

2.1                      Allmän översikt   ............................................................................. ..... 8

2.2                      Länderöversikter  ............................................................................ ..... 12

3         Utrikeshandeln ................................................................................ .... 20

3.1                      Exporten.............................................................................................      20

3.2                      Importen   ............................    ..................................................            24

3.3                      Bytesbalansen.................................................................................. .... 26

4         Induslrin   ..........................................................................................      28

4.1                      ProdukUon................................................................................            28

4.2          LönsamhetsulveckHngen   ...........    ..............................................      30

5         Arbetsmarknaden ............................................................................      33

5.1                      Sysselsättning..................................................................................      33

5.2                      Utbudet av arbetskraft   .................................................................      37

5.3                      Arbetslöshet   ..................................................................................      38

6         Löner och priser................................................................................       41

6.1                      Löner  ................................................................................................       41

6.2                      Priser   ................................................................................................      42

7         Hushällens ekonomi och privat konsumtion ............................... .... 46

7.1                      Perioden 1980-1987   ....................................................................... .... 46

7.2                      Konsekvenser av börsfallet   ......................................................... .... 48

7.3                      De närmaste två åren.......................................................................      49

8         Investeringar.................................. -.................................................. .... 52

8.1                      Inledning   .........................................................................................      52

8.2                      Näringslivet.......................................................................................      53

8.3                      Bostadsinvesteringar och offenUiga investeringar  ..................      55

8.4                      Byggnadsverksamhet...................................................................... .... 57

8.5                      Lagerinvesleringar............................................................................      58

9         Den offentliga verksamheten  ........................................................      61

9.1                      Den offentliga sektorn och samhällsekonomin  ........................        61

9.2                      Staten  ...............................................................................................      64

9.3                      Socialförsäkringssektorn.................................................................      67

9.4                      Kommunerna   ..................................................................................      69

10         Kapitalmarknaden  ...........................................................................      72

10.1                InternaUonell ränteutveckling  ......................................................      72

10.2                Ränteutveckling och valutaflöde ..................................................      73

10.3                Aktiemarknaden ...............................................................................      75

10.4                UUåning och sparande....................................................................      77

10.5                Konkurrensläget...............................................................................      78

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                              80


 


Bilaga 1.2

Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning


 


 


 


Regeringen                                                                                     Prop. 1987/88:100

Finansdepartementet                                                                       Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1988/89.

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje är till rege­ringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetproposi­tionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89. Beräkningarna har gjorts för varje in­komsttitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1987/88. Underlag för beräk­ningarna har hämtats frän berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsslalistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats. Underlaget Ull RRVs taxe­ringsslalistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självde-klaralioner. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade pä undersökningen för inkomståret 1985.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den återstående delen redovisas förutsättningar, antaganden och beräk­ningsresultat för de olika inkomsttitlarna. Inkomsterna på statsbudgeten budgetåren 1984/85-1986/87 framgår av bilaga A. För atl underiätta en jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presente­ras i bilaga B beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1987, 1988 och 1989.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1987/88 kan använ­das som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren inne­håller utföriiga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av avdelningschefen Jönsson, revisionsdirektören Danielsson, avdelnings­direktören Karlsson, byrådirektörerna Aronsson och Nöjd, förste revisorn Isberg, byräassistenten Stenberg, assistenten Frank samt avdelningsdirek­tören Svahlstedt, föredragande.

Stockholm den 15 december 1987

Ingemar Mundebo

Peter Svahlstedt

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2


I. Sammanfattning                                                                           P'-op. 1987/88: lOO

Bil. 1.2 Förutsättningar

RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomsler under budgetåret 1988/89 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1987/88 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 23 november 1987. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande nya förutsättningar:

-    Sänkning av den allmänna löneavgiften fr. o. m. år 1988

-    Höjning av ATP-avgiften fr. o. m. år.1988

-    Avtal om ersättning till sjukvårdshuvudmännen för åren 1988 och 1989.

-    Ändrade regler för överföring av egenavgift till AP-fonden

-    Ändrade regler för återbetalning av studiemedel          ;,

-    Om åtgärder mot viss skalleplanering prop. 1987/88:62          ■    . Förutom   dessa   institutionella   förutsättningar, är   bedömningen   av

konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska lägel som presenterades i konjunkturinstitulels höstrapport 1987 har tillsammans med regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen i skrivelse från den 12 okto­ber 1987 (skr 1987/88: 30) och regeringens proposition om vissa ekonomisk politiska åtgärder (1986/87:60) utgjort det huvudsakliga, underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för är 1988. På grundval härav har RRV valt all utgå frän följande antaganden för beräkningarna: Följande antaganden ligger lill grund för RRVs beräkningar:

 

 

 

1987

1988

1989

Utbetald lönesumma'

 

8,5

5,0

5,0

Konsumentprisindex, årsmedeltal'

4,2

4.4

3,6

Privat konsumtion, volym'

 

3,7

2,0

2,0,

Basbelopp, kr.

 

24 300

25 800

26700

Basenhet, kr.

 

9000

10000

10000

Bostadslåneränta, procent

 

9,70

11,75

11.75

' Procentuell förändring frän föregående år

En av RRV genomförd enkätundersökning till 2 500 svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag ligger även till grund för beräkningen av juridiska personers skatter. I denna enkät har del bl. a. framkommit atl skatteunderlaget för juridiska personer beräknas öka med ca 8% mellan åren 1986 och 1987.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1987/88 och 1988/89 framgår av tabell 3.


 


Statsbudgetens totala inkomster budgetåren 1987/88 och 1988/89

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88 lill 331840 milj. kr. Del är 11735 milj. kr. eller 3,7% mer än utfallet för budgetåret 1986/87. Utvecklingstakten för statsbudge­tens inkomster blir därmed lägre mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 än den varit mellan tidigare budgetår.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2


STATSBUDGETENS INKOMSTER

Budgetaret 1988/89


Fysiska personers inkomstskatt 17,4 %


Socialavgifter 16,1 %


 


övriga inkomster 17,6


Juridiska personers inkomstskatt 2,6 :s


Mervärdeskatt 23,7 %

Skatt pä varor och tjänster exkl. mervärdeskatt 17,6 %

För budgetåret 1988/89 beräknas statsbudgetens inkomster till 340636
milj. kr. Ökningen i förhållande lill budgetåret 1987/88 blir 8 796 milj. kr.
vilket motsvarar 2,7% i ökningstakt. Några engångseffekter av större
betydelse och som påverkar utvecklingstakten mellan åren finns inte. Den
beräknade ökningstakten av inkomsterna på statsbudgeten mellan budget­
åren 1987/88 och 1988/89 blir därmed den lägsta ökningstakt som varit
sedan den nya indelningen av statsbudgetens inkomster genomfördes
fr.o.m. budgetåret 1980/81.                                      '

Utveckling av inkomsterna

De beräknade förändringarna av inkomsterna på statsbudgeten pä 11 735 resp. 8796 milj. kr. mellan resp. budgetår har delats upp i tabell I på några av de intressantaste inkomsttitlarna.

ti    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100: Bilaga 1.2


 


Tabell

1. Förändringar mellan budgetåren

1986/87-1987/88 och

1987/88-1988/89

Prop. 1987/88: 100

(miljarder kr.)

 

 

Bil. 1.2

Inkomstgrupp/

1986/87 till

1987/88 till

 

Inkomsttitel

1987/88

1988/89

 

1111

Fysiska personers skatt

-1- 6,9

-H  1,6

 

1I2I

Juridiska personers skatt

+  1,3

+  1,7

 

1131

Ofördelbara skatter

- 0,5

 

1200

Lagstadgade socialavgifter

- 0,2

- 3,5

 

1312

Fastighetsskatt

-1-  1,0

-1-  1,0

 

1342

Skatt på värdepapper

- 0,3

+ 0,2

 

1411

Mervärdeskatt

+ 3,2

+ 5,2

 

1421

Bensinskatt

+ 2,0

-h 0,1

 

1428

Energiskatt

+ 2,1

- 0,1

 

2200

Överskott fastighetsförvahning

-1- 0,1

+  1,3

 

2332

Bostadsläneräntan

- 2,7

-t- 0,9

 

2543

Skatteutjämningsavgift

+  1,3

+ 0,5

 

4000

Återbetalning av lån

- 3,3

- 0,2

 

 

Övrigt, netto

+ 0,8

-i- 0,1

 

 

Summa förändringar

-1-11,7

-t- 8,8

 

Hur inkomsterna på statsbudgeten utvecklas i förhällande till Udigare budgetår framgår av nedanstående diagram.

STATBUDGETENS   INKOMSTUTVECKLING

utveckling mellan aren

81/82  82/83  83/84  84/85  85/86  86/87  87/88  88/89

Budgetar

Av diagrammet framgår alt utvecklingen av inkomsterna under budget­åren 1987/88 och 1988/89 är myckel låg. De höga ulvecklingstalen för budgetåren 1982/83-1984/85 förklaras tiU en viss del av att en rad olika omläggningar fick positiva engångseffekter som gynnade inkomslulveck­lingen under dessa budgetär. Budgetåret 1986/87 är emellertid relativt opåverkad av sädana engångseffekter, vilkel gör utvecklingstakten an­märkningsvärt hög.

I del följande redogörs för de störte förändringarna i de beräknade inkomsterna.


 


Fysiska personers inkomstskatt                                                                                    Prop. 1987/88:100

Fysiska personers skatt på inkomst, realisaUonsvinst och rörelse beräknas öka med 6847 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Prelimi­närskatterna beräknas öka med knappt 10% mellan budgetåren. Tidsprofi­len i de antagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kom-munalskatleutbetalningarna att dessa blir förhållandevis slora under bud­getåret 1987/88, trots atl kommunernas förskott reduceras åren 1987 och 1988.

För budgetåret 1988/89 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter Ull 59 321 milj. kr., vilkel är en ökning med I 598 milj. kr. Till grund för beräkningarna av fysiska personers inkomstskatter är 1988 ligger bl. a. regeländringar i skatteskalor, grundavdrag m. m. RRV beräknar att preli-minärskalterna ökar med knappt 7% mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89. Vid beräkningen av preliminärskalterna för år 1988 har RRV antagit atl den kommunala utdebiteringen ökar med 13 öre. Den snabbare omföringen av egenförelagarnas ATP-avgifler belastar budgetåret med knappt 650milj. kr. Kommunalskatteutbelalningarna beräknas öka med knappt 7% mellan budgetåren.

Juridiska personers inkomstskatt

Nettot på juridiska personers skatter beräknas öka med 1279 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. På inkomsttiteln beräknas inkoms­terna öka med 3 495 milj. kr. och utgifterna beräknas öka med 2216 milj. kr. Ökningen av inkomsterna beror främst på att de preliminärt debi­terade B-skallerna ökar lill följd av att den slutliga skallen år 1985 och 1986 ökar med 15% resp. 50%jämfört medar 1984 resp. 1985. Ökningen av den slutliga skatten beror lill största delen på att den statliga inkomstskallen ökat markant samt att vinstdelningsskatten och fastighetsskatten ökar. Utgifterna ökar beroende på alt omföringarna och utbetalningarna frän titeln ökar. Budgetåret 1987/88 omförs 1986 års skatter och avgifter bl. a. fastighetsskatten som beräknas till 2600 milj. kr. Vidare utbetalas vinsldel­ningsskallen vilken beräknas till 4 050 milj. kr. Budgetåret 1987/88 beräk­nas titeln juridiska personers inkomstskatt till 24233 milj. kr.

Mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas nettot på juridiska
personers skatter öka med 1 725 milj. kr. Inkomsterna på titeln ökar med
1758 milj. kr. Ökningen beror bl. a. på alt det statliga skalleunderlaget
1987 beräknas öka med 15% jämfört med år 1986. Fastighetsskatlen beräk­
nas öka med 300milj. kr. samtidigt som vinstdelningsskallen beräknas
minska med 350milj. kr. Detta sammantaget medför att den slutliga skat­
ten beräknas öka med 11,5 % mellan åren 1986 och 1987. Preliminärskalten
1988/89 beräknas öka med ca 6,3 miljarder kr. Detta beror på ökningen i
slutlig skatt 1986 jämfört med 1985. Del höga preliminärskatteultaget 1988
meför att fyllnadsinbetalningarna 1989 beräknas minska med ca 4,5 miljar­
der kr. Överskjutande och kvarstående skatt beräknas förändras margi­
nellt mellan budgetåren. Utgifterna på titeln beräknas vara nära nog lika
mellan budgetåren, eftersom förändringarna i fastighetsskall och vinsldel-
ningsskatl beräknas ta ut varandra. Budgetåret 1988/89 beräknas titeln
                                                       5

juridiska personers inkomstskatt lill 25958 milj. kr.


 


Lagstadgade socialavgifter                                                                                              Prop. 1987/88:100

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas minska med 0,2                       "   '

miljarder kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Budgetåret 1987/88 beräknas inkomsterna från lagstadgade socialavgifter Ull 58 355 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna från de lagstadgade social­avgifterna lill 54889 milj. kr., vilkel är 3,5 miljarder lägre än budgetåret 1987/88.

Orsaken till den negaUva inkomslulvecklingen för de lagstadgade social­
avgifterna är de förändringar som gjorts i avgiftsuttaget för de olika avgif-
terria. De höjningar av avgiftsuttaget som genomförs för vissa avgifter
fr.o.m. den 1 januari 1988 påverkar inle statsbudgeten utan Ullförs de
olika fonder som finns för resp. försäkringsområde. Den sänkning som
föreslås av den allmänna löneavgiften, i syfte all underlätta avtalsförhand­
lingarna, slår däremot direkt mot statsbudgeten. Sänkningen av den all­
männa löneavgiften med 1,66 procentenheter beräknas minska inkomster­
na med 3,1 miljarder, kr. för budgetåret 1987/88 och med 7,5 miljarder, kr.
                                                 ,
för budgetåret 1988/89.

Höjningen av ATP-avgiften med 0,4 procentenheter ger AP-fonderna ett inkomsltillskott på ca 1,8 miljarder kr. Dessa inkomsler påverkar inle statsbudgetens inkomsler, eftersom inkomsterna utbetalas direkt till de allmänna pensionsfonderna.

Skatt på egendom

Fastighetsskatlen för budgetåret 1987/88 beräknas Ull 4,6 miljarder kr., vilket är en ökning med drygt 2,2 miljarder kr, jämfört med budgetåret 1986/87. För budgetåret 1988/89 beräknas skatten lill 5,6 miljarder kr.

De stora ökningarna mellan budgetåren förklaras av atl fasUghetsskatten införs i tre steg. Inkomståret 1986 och 1987 är steg två i;esp. steg tre.

Skatt på varor och tjänster

Inkomsten av mervärdeskatt, som netto är den största inkomsttiteln på statsbudgeten, uppgick till 72292milj. kr budgetåret 1986/87. För budget­åren 1987/88 och 1988/89 beräknas nu inkomsterna till 75 500 milj. kr. resp. 80700 milj. kr. Inkomstökningarna beror på antagandel att beskallnings-underiaget för mervärdeskall ökar. Det är främst antagandet om utveck­lingen av privat konsumtion som påverkar beskattningsunderlaget. Som tidigare har nämnts antar RRV alt den privata konsumtionen i fasta priser ökar med 3,7% år 1987, 2,0% är 1988 och med 2,0% år 1989

Inkomsterna av bensinskatt beräknas öka med 1956 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ökningen förklaras tUl största delen av skattehöjningen som trädde i kraft den Ijuli 1987. Bensinförbrukningen beräknas också öka mellan budgetåren. Mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas inkomsterna öka med 100 milj. kr. Denna ökning beror på en beräknad ökad bensinförbrukning. Inkomsterna pä Uteln bensinskall beräknas Ull 13 900 milj. kr. för budgetåret 1987/88 och UU 14000milj. kr.. för budgetåret 1988/89.


 


Inkomsterna av energiskall uppgick Ull 12132 milj. kr. budgetåret Prop. 1987/88:100 1986/87. För budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas inkomsterna lill Bil. 1.2 14270 milj. kr. resp. 14 150 milj. kr. Inkomsterna beräknas öka med 2 138 milj. kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Denna ökning beror pä att skallehöjningen den I januari 1987 ger en helärseffekt för 1987/88. Dessut­om beräknas elförbrukningen öka. Minskningen på 120milj. kr. mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beror på en beräknad minskning av oljeför­brukningen.

Övriga inkomster

Ränteinkomsterna minskar med ca24%, vilket motsvarar 3,2 miljarder kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Minskningen förklaras helt av att bostadsläneräntan justerats ned lill 9,7% för är 1987. Ett antagande om en bosladsläneränla på 11,75% har gjorts för år 1988. Ränteinkomsterna beräknas till 9670 milj. kr. för budgetåret 1987/88 och Ull 10591 milj. kr. för budgetåret 1988/89.   ■   '

Återbetalningar av lån minskar med 3,3 miljarder kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. De osedvanligt höga återbetalningarna under budget­året 1986/87 berodde på atl inlösen av bostadslån gjordes i högre utsträck­ning än normall lill följd av den slora diskrepansen mellan den statliga bostadsläneräntan och övriga räntor. Sänkningen av bostadsläneräntan för är 1987 medför atl återbetalningarna beräknas återgå till en mer normal nivå. Inkomsterna från återbetalningar av län beräknas till 5500 milj; kr. för budgetåret 1987/88 och Ull 5 332 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Känslighetskalkyl

För att påvisa vilken stor betydelse antagandel om utvecklingen av löne­summa och privat konsumtion har pä statsbudgetens inkomster har RRV utfört en grov känslighelskalkyl för vissa inkomsttitlar:

Om utvecklingen av priser, privat konsumtion och löner ökar med en procentenhet mer än vad som nu ligger som antagande för åren 1988 och 1989 kommer inkomsterna på statsbudgeten atl utvecklas som i nedanstå­ende tablå (miljarder kr.).

Statsbudgeten                                            1987/88               1988/89

Prognos            Prognos

Summa inkomster                                        333,1                 345,8

Inkomsterna kommer enligt denna känslighetskalkyl att bli 1,3 miljarder högre för budgetåret 1987/88 och 5,2 miljarder högre för budgetåret 1988/89. Till viss del återspeglar dessa förändringstal att endast en halvårs­effekt uppkommer för budgetåret 1987/88 och atl ett nivålyft inträffar som blir utgångspunkt för budgetåret 1988/89.


 


Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster                                                 Prop. 1987/88:100

På de fiesta inkomsttitlar pä statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomsler och utgifter tas upp på stats­budgetens inkomstsida. I tabell 2 görs en sammanställning av bruttobelop­pen budgetåren. 1986/87, 1987/88 och 1988/89.1 RRVs prognosarbete ingår atl bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgif­ter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 2 framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret 1988/89 beräk­nas uppgå lill 712,0 miljarder kr. vilket nästan är dubbelt sä mycket som inkomsterna netto pä statsbudgeten. Utgifterna pä inkomsttitlarna beräk­nas lill 371,4 miljarder kr. för samma budgetär.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till största delen av preliminärskatler (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomster­na öka med 5,3% mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89. Mellan samma budgetär ökar brutloulgiflerna med 6,0%. Till följd av atl utgifterna under huvudgruppen 1100 ökar snabbare än inkomsterna, utvecklas nettot på inkomslhuvudgruppen endast med 3,9%.

Inkomsterna pä huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivarav­gifter. I den labellariska bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifler som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs lill fonderade medel ulan-för statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar lill ATP-syslemel och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukför­säkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkoms­terna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 4,9% mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 200,9 miljarder kr. för budgetåret 1988/89 och brutloulgiflerna till 60,5 miljarder kr. för samma år. Brulloutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de statliga arbets­givaravgifterna liksom omföringar mellan huvudgrupperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i tabell 2.


 


r 00 -    rA 00 r* C© ' O    »o rn OO lo - m


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2


ov-t(mooor---m ( rJ i/ roo -rf v-i 00 Tf On  v-1 m oo »o ( *N

-rj-r-aoo--Tj-oo

OOOO O-On c

rJioooOfsrTfoo r- 00 " 00 Tj-r- v~i (N r


I r--


 

S

o oo lO ON r-i

/

/

so \D

 

 

r- 00 o oo ■ \D

 

 

Tf   TT

S

 

fsi »n o

CTv r- O

1

1

ÖÖ 00

 

 

r-- vD r- r- o w-i

 

 

 

55

 

r-   o fs r--

00 r- m

1

1

 

e

o

\D 0\

 

 

■ -t

 

 

sDrJrno\r---r- oor rJv£)Or,jr*i

On vO       

2

 

\0 r-i O

r~- r- o

r*

v-i

oo »/

IS


rjorsirvco Tj-

CT\pnrrOOO rJ O m w~i »o Tj- o r ly-i - Os » 00

rj


Ul

3


B o


oors'*' Tj-

0sO0>O'0N0sr 0>\C! — — OOOOW-i

Tj- v-j r- r rj '


 


9 .O


a

E

o

c


 

 

 

03

 

 

i     1

"rt

 

ialav h tjäi erks:

T3              

£

 

C          ,00

 

 

U  tj   >

U          i/l   «

o

.c

oca a

 

;stadgade so t på varor o r av statens

r av försåld ning av län ssiga inkom liga pensior

 

t/:

' Lag Skat mstei mstei betali ylmä ' Stat

 

£

o o o

0  u . o

cd Q,

o o . .

C/5

■s

2 £

a'

> 

O ra

 

Q

 

o  i~

 

 

8882

o ra

 

 

 

"- >

 

(N

rn Tf »o   >


c £

E O


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2


Tabell 3. Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (tusental kr).

1986/87       1987/88       1987/88       1988/89        Förändring

1987/88-1988/89

Utfall           Statsbudget Prognos       Prognos

274044872   280241001   292846401   299866901

77283939    75227000    85100200    88378700

50870921    52459000    57723000    59321000

50870921     52459000    57723000    59321000

22953863     19575 000    24233000    25 958000

22953 863     19575000    24233000    25 958 000

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisa­tionsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rörelse:

lill Fysiska personers skatt pä in­komst, realisationsvinst och rörelse

1120Juridiska personers skall in­komst, realisationsvinst och rörelse:

1121    Juridiska personers skatt in­komst, realisationsvinst och rörelse

 

1130 Ofördelbara skaller på in­komst, realisationsvinst och rörelse:

1131     Ofördelbara skatter på in­komst, realisationsvinst och rörelse

Övriga inkomstskatter: Kupongskatt Utskiftningsskalt och ersättningsskatt Bevillningsskatt Lolterivinstskatt

I MO 1141 1142

1143 1144

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk­samhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311     Skogsvårdsavgifter

1312     Fastighetsskatt

1320        Förmögenhetsskatt:

1321     Fysiska personers förmögen­hetsskatt

1322     Juridiska personers förmögen­hetsskatt

 

1330Arvsskall och gåvoskall:

1331        Arvsskatt

1332  Gåvoskatt


 

Belopp   Procent

7020500

2,4

3278500

3,9

1598000.

2,8

1598000

2,8

/ 725000

7,1

1725000

7,1

1570210      1100000      1100000      1100000

 

1570210

1 100000

1 100000

1 100000

-

-

1888945

2093000

2044200

/ 999 700

-44500

-2.2

204034

290000

240000

260000

20000

8,3

4 253

5000

5000

5 000

_

_

5 309

3 000

3000

3 000

-

1 675 349

1795000

1796200

1731700

-64 500

-3,6

58581949

62 508500

58354700

54888700

-3466 000

-5,9

40192038

41014000

42222000

44493 000

-2 271000

5.4

-1325 298

-10000

-957 000

-1294000

-337000

35,2

9361871

9548000

9831000

10359000

528000

5,4

1086051

1 125 000

1 160000

1220000

60000

5,2

633 069

2012000

56000

-2000000

-2056000-

-3671,4

126213

127500

128700

134 700

6000

4,7

8508005

8692000

. 5914000

1976000

-3 938000

-66,6

13360493

14538000

15160000

16138000

978000

6,5

4048560

4960000

5060000

6060000

1000000

19,8

449803

460000

460000

460000

_

-

3 598757

4 500000

4 600000

5600000

1000000

21:7

1870507

1923000

2685000

2458000

-227000

-8.5

1826068

. 1 875 000

2632000

2403 000

-229000

-8,7

44439

48000

53 000

55 000

2000

3,8

1122565

1280000

1280000

1350000

70000

5.5

997290

1050000

1050000

1 100000

50000

4,8

125 275

230000

230000

250000

20 000

8,7


10


 


 

 

 

 

 

 

 

Prop. 1987/88:

:100

 

 

 

 

Bil. 1.2

 

 

1986/87

1987/88

1987/88

1988/89

Förändring

 

 

Utfall

Statsbudget Prognos

Prognos

1987/88-1988/89

 

Belopp        Procent

1340 Övrig skatt på egendom:

6318861

6375000

6135000

6270000

135 000

2.2

1341 Stämpelskatt

3005925

2775 000

3 135000

3095000

-40000

-1,3

1342 Skatt på värdepapper

3312936

3 600000

3 000000

3 175000

175000

5,8

1343 Tillfällig förmögenhetsskatt för

 

 

 

 

 

 

livförsäkringsbolag, under-

 

 

 

 

 

 

stödsföreningar och pensions-

 

 

 

 

'

 

stiftelser             ■   ■

-

— ■

-

-

1400 Skatt på varor och tjänster:

124818491

127967 501

134231501

140461501

6 230000

4,6

1410 Allmänna försäljningsskatter:

72291974

72400000

75500000

80700000

5200000

6,9

1411 Mervärdeskal;!

72 291974

72400000

75 500000

80700000

5 200000

6,9

1420,

 

 

 

 

 

 

1430 Skatt på specifika varor:

43255 781 .

46051500

48651500

49004500

353000

0.7

1421 Bensinskatt

11943 857

13 476000

13 900000

14000000.

100000

0,7

1422 Särskilda varuskatter

958888

929000

.   984000

lOlÖOOO

26000

2,6

1423 Försäljningsskatt pä motorfor-

 

 

 

 

 

 

don

1710930.

1882000

2096000

2351000

255000

12,2

1424 Tobaksskatt

4048368

4300000

4400000

4400000

-

-

1425 Skatt pä spritdrycker

5 851882

5900000

5 950000

5 950000

-

-

1426 Skatt på vin

2176002

2260000

2260000

2260000

1427 Skatt på malt- och läskedryc-

 

 

 

 

 

 

ker

1571736

1575000

1835000

1931000.,

,    96000

5,2

1428 Energiskatt

12132904

13 127000

14270000

14150000

-120000 .

-0,8

1429 Särskild avgift pä svavelhalligt

 

 

 

 

 

 

bränsle

15

500

500

500

-

1431 Särskild avgift för oljeproduk-

 

 

 

 

 

 

ter mm

.   1606502

.1302000

1573000

1549000

-24 000

-1,5

1432 Kassettskatt

110561

107000

125000

136000

11000

8,8

1433 Skatt pä videobandspelare

160317

143000

190000

222000

32000

16,8

1434 Skatt pä viss elektrisk kraft

890242

970000

970000

950000

-20000

-2,1

1435 Särskild avgift mot försurning

93 576

80000

98000

95000

-3 000

-3,1

1440 Överskott vid försäljning äv

 

 

 

 

 

 

varor med slalsmonopol:

290895

345000

:   340000

340000

-

-

1441 AB Vin- & Spritcentralens in-

 

 

 

 

 

 

levererade överskott

149263

170000

200000

200000

-

-■

1442 Systembolagets AB:s inlevere-

 

 

 

 

 

 

rade överskott

141632

175000

140000

140000

-

1450 Skatt på tjänster:

1525491

7 66000

1695000

1845000

150000

8,8

1451 Reseskatt

334 174

302 000

363 000

381000

18000

5,0

1452 Skatt pä annonser och reklam

656 144

772000

727000

809000

82000

11,3

1453 Totalisatorskatt

425605

462000

490000

535 000

45 000

9,2

1454 Skatt pä spel

109568

110000

115000

120000

5 000

4,3

1460 Skalt pä vägtrafik:

5306595

5585000

5695000

6072000

377000

6,6

1461 Fordonsskatt

3 129469

3 410000

3 505000

3 822000

317000

9,0

1462 Kilometerskatt

.    2177126

2175000

2 190000

2 250000

60000

2,7

1470 Skatt på import:

2147755

1940000

2350000

2500000

150000

6,4

1471 Tullmedel

2147755

1940000

2350000

2500000

150000

6,4

1480 Övriga skatter på varor och

 

 

 

 

 

 

tjänster:

-

/

/

/

-

-

1481 Övriga skatter pä varor och

 

 

 

 

 

 

tjänster

-

1

1

1

-


2000 Inkomster av statens verksamhet:


31603538    29261802    29536559    31625978      2089419


7,1


II


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2


1986/87


1987/88


1987/88


1988/89       Förändring

1987/88-1988/89


 


Utfall


Statsbudget Prognos       Prognos       Belopp        Procent


 


2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111      Postverkets inlevererade över­skott

2112 Televerkets inlevererade över­skott

2113 Statens järnvägars inleverera­de överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFV:s inlevere­rade överskott

2116 Statens vattenfallsverks in­levererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2/20 Övriga myndigheters inlevere­rade överskoll:

2121 Vägverkets inlevererade över­skott

2i22 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott:

2131 Riksbankens inlevererade överskott

 

2150 Överskott från spelverksam-het:

2151      Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighets­förvaltning:

2210 Överskon av fastighetsförvalt­ning:

2211      Överskott av kriminalvårds­styrelsens fastighets­förvaltning

 

2214 Överskott av byggnadsstyrel­sens verksamhet

2215 Överskott av generaltullsty­relsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,

2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor pä lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster pä statens av-dikningslän

2314 Ränteinkomster på län till fiskerinäringen

 

2316 Ränteinkomster pä vatten­kraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån


 

11891085

12502210

12429099

11376199

-1052900

8,5

3314434

36/0935

i 714 777

3199410

-5/5367

-13.9

49573

46235

46235

45 210

-1025

-2,2

304000

201000

183 042

193 600

10 558

5,8

125 199

-

-

-

-

.-

144213

273 000

199400

287000

87 600

43,9

72706

80700

77 500

85 400

7900

10,2

2450691

2893000

3078000

2426000

-652000

-21,2

168052

117000

130600

162200

31600

24,2

141496

144300

93980

190345

96365

102.5

37 153

41 100

39130

44 540

5410

13,8

48594

47000

-

68805

68805

0,0

55 749

56200

54850

77000

22 150

40,4

6296319

6385000

6232000

5500000

-732000

-11,7

6296319

6385000

6232000

5 500000

-732000

-11,7

2138836

\ 291929

845907

2361975

1384690

977 285

2388342

1418110

970232

2486 444 1467 700 1018 744

98102 49590 48 512

4,1 3,5 5,0

507 747

617126

558700

1835500

1276800

228,5

507747

617126

558700

1835500

1276800

228,5

4723

500

500

500

 

-

501409

615 000

558200

1835000

1276800

228,7

1615

1626

-

-

-

-

12861699

9827074

9670134

10591021

920887

9,5

767041 253 621

685509 210000

627099 155000

598331 140000

-28 768 -15 000

-4,6 -9,7

196

160

160

120

-40

-25,0

5090

6695

6695

6110

-585

-8,7

209 2265

179 1596

179 1596

168

28

-11 -1568

-6,1 -98,2


12


 


 

 

 

 

 

 

 

Prop. 1987/

88: 100

 

 

 

 

Bil. 1.2

 

 

1986/87

1987/88

1987/88

1988/89

Förändring

 

 

Utfall

Statsbudget Prognos

Prognos

1987/88-1988/89

 

Belopp

Procent

2318 Ränteinkomster på statens lån

 

 

 

 

 

 

till den mindre skeppsfarten

16068

14 500

14 500

8764

-5 736

-39,6

2319 Ränteinkomster på kraftled-

 

 

 

 

 

 

ningslän

1

-

2321 Ränteinkomster pä

 

 

 

 

 

 

skogsväglän

41

49

49

41

-8

-16,3

2322 Räntor på övriga näringslän,

 

 

 

 

 

 

Kammarkollegiet

170298

156000

156000

150000

-6000

-3,8

2323 Räntor på övriga näringslån.

 

 

 

 

 

 

Lantbruksstyrelsen

2812

3 620

2850

3030

180

6,3

2324 Räntor pä televerkets statslån

267 120

247500

244860

244860

-

-

2325 Räntor pä postverkets statslän

49320

45210

45 210

45210

-

2330 Räntor på bostadslån:

9049301

6400540

6300510

7200490

899980

14,3

2331 Ränteinkomster på egna-

 

 

 

 

 

 

hemslån

1

-

2332 Ränteinkomster pä län för bo-

 

 

 

 

 

 

stadsbyggande

9048560

6400000

6300000

7 200000

900000

14,3

2333 Ränteinkomster pä län för bo-

 

 

 

 

 

 

stadsförsörjning för mindre

 

 

 

 

 

 

bemedlade barnrika familjer

235

240

210

190

-20

-9,5

2334 Räntor pä övriga bostadslän.

 

 

 

 

 

 

Bostadsstyrelsen

504

300

300

300

-

2340 Räntor på studielån:

31428

9005

9005

7004

-2001

-22,2

2341 Ränteinkomster pä statens län

 

 

 

 

 

 

för universitetsstudier

12

5

5

4

-1

-20,0

2342 Ränteinkomster pä allmänna

 

 

 

 

 

 

studielån

31416

9000

9000

7000

-2000

-22,2

2350 Räntor på energisparlån:

502111

360000

360000

390000

30000

8,3

2351 Räntor på energispariån

502 111

360000

360000

390000

30000

8,3

2J60 Räntor på medel avsalta till

 

 

 

 

 

 

pensioner:

5 756

8000

8000

6000

-2000

-25.0

2361 Ränteinkomster på medel av-

 

 

 

 

 

 

satta till folkpensionering

5786

8000

8000

6000

-2000

-25,0

2370 Räntor på beredskapslagring:

903558

870340

870340

800000

-70340

-8,1

231 i Räntor pä beredskapslagring

 

 

 

 

 

 

och förrådsanläggningar

903 558

870340

870340

800000

-70340

-8,1

2380,

 

 

 

 

 

 

2390 Övriga ränteinkomster:

1602475

1493680

1495180

1589196

940/6

6.3

2381 Ränteinkomster pä län till per-

 

 

 

 

 

 

sonal inom utrikesförvaltning-

 

 

 

 

 

 

en m. m.

423

550

550

136

-414

-75.3

2383 Ränteinkomster pä statens bo-

 

 

 

 

 

 

sättningslän

2958

2 000

2 000

1000

-1000

-50,0

2384 Ränteinkomster pä iän för

 

 

 

 

 

 

kommunala markförvärv

4 833

1000

200

150

-50

-25,0

2385 Ränteinkomster pä lån för stu-

 

 

 

 

 

 

dentkårlokaler

-

130

130

130

2386 Ränteinkomster på län för all-

 

 

 

 

 

 

männa samlingslokaler

14572

11600

10000

10500

500

5,0

2389 Ränteinkomster pä lån för

 

 

 

 

 

 

inventarier i vissa special-

 

 

 

 

 

 

bostäder

3446

300

300

280

-20

-6,7

2391 Ränteinkomster på

 

 

 

 

 

 

markförvärv för jordbrukets

 

 

 

 

 

 

rationalisering

1900

3 100

2000

2 000

-

-

2392 Räntor på intressemedel

20009

25000

25 000

25 000

_

_

2394 Övriga ränteinkomster

154 779

100000

100000

100000

-

-

13


 


1986/87 Utfall


Prop. 1987/88:100 Bil. 1.2

1987/88       1987/88        1988/89        Förändring

1987/88-1988/89

Statsbudget Prognos       Prognos       Belopp        Procent


 


2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411      Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för värdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifter, farledsvaru-avgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

 

2521     Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

 

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

 

2531     Avgifter vid registrering i förenings- m. fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens plaiiverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotleriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpnings­medel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

 

2541      Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tand­läkarutbildningen

2543 Skatteutjämningsavgift

2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar

2545 Närradioavgifter

2546 Avgifter vid registrering av fritidsbåtar

2600 Försäljningsinkomster:

2611      Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättske­miska laboratorium

 

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid  riksantikvarie­ämbetet


95 000

7,0

1399556       1350000       1355000       1450000

 

532416

532416 532416

530702

530702 530702

545062

545062 545062

534425

534425 534 425

-10637

-/0637 -10637

-2,0

-2,0 -2,0

3767 721

515484,

4633864

563 800

4609024

562580

5181253

575000

572229 12420

12,4

2,2

29 49900

32 51300

51400

52940

1540

3,0

438281 2488 6735

-.

-

-

-

-

2 541

2 500

2 500

3 600

1335

1560

1430

1470

 

-596 3116

1 3460

600 3020

1 3020

-599

-99,8

133 067

61900

, 81400

83 150

1750

2,1

23 687

93001

670

26500

93400

620

26050

93400

620

27 300

93 800

580

1250 400 -40

4,8

0,4

-6,5

132970

151703

3 161

20135

137250

132075

3 200

30000

137 300

132 255

3 200

24 300

140000

133 395

3 200

25000

2 700 1 140

700

2,0 0,9

2,9

109793 11397 37 876

110500 10000 83 500

100500 10500 72000

101 500 10500 ■ 96000

1000 24000

1,0 33,3

15 799 2008975

16490 3 295000

12950 3 282692

11600 3 785000

-1350 502 308

-10,4 15,3

3755 2419

7210 2466

6197 2 630

8 597 2700

2400 70

38,7 2,7

-

-

1500

24000

22 500

1500,0

1218473

138 820

210025

150200

858880

150200

1253880 159 200

395000

9000

46,0

6,0

8611

7947

69660

10025

9380

9 380

-

-

300

300

300

300


14


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2

1986/87       1987/88       1987/88       1988/89        Förändring

1987/88-1988/89

Utfall           Statsbudget Prognos       Prognos       Belopp        Procent


386 000

11960

3 040 -15 000


59,6

-2,6

1.1

-7,6


1000   -100,0


■:3 000     -37,5


51000          51000

648000       1034 000'

2624 Inkomster av uppbörd av fel-parkeringsavgifter,     52678               49500

2625 Utförsäljning av beredskapsla­ger       940457

463 503

464701

465660

453700

260147

272500

267 260

270 300

203 260

192200

198 300

183 300

96

1

100

100

2700 Böter m.m.:

2711      Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens

verksamhet:                                   360894        476100        400000       400 000

360894

476 100

400000

400000

-

-

244430

102000

86150

63150

-23000

-26,7

327 515

68950

63000

39000

-24000

-38,1

312 781

6/000

51000

30000

-21000

-41,2

14876

30000

20000

_

-20000

-100.0

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggna­der och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner:

30000           30000

30000

3113     Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner      -                             -

3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter och maskiner 5 663         1000        1000

3116 Statens vattenfallsverks in­komster av försålda fastigheter och maskiner         292242

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner       -

7950          12000

.9000         -3000

371               300              400                    400

2974            3 500           3 500           3 500

3118 Statliga myndigheters in­komsler av.försålda byggnader och maskiner:           14 734

3119     kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3120 Vägverkets inkomster av för­sålda byggnader och maskiner

3121 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och

maskiner                                                  90                 -                  -                 ..-

3124        Statskontorets inkomster av

försålda datorer m.m.                                20               100              100               100

3125        Byggnadsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och

maskiner                                             11083           4000            8000            5000

3126        Generaltullstyrelsens in­
komster av försålda byggnader

och maskiner                                           196                50                -                  -


15


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2

1986/87       1987/88       1987/88       1988/89        Förändring

1987/88-1988/89

Utfall           Statsbudget Prognos       Prognos       Belopp        Procent


3200 Övriga inkomster av markför­säljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311     Inkomster av statens gruv­egendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111      Återbetalning av lokaliserings-län

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån till fiskeri­näringen

 

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131      Återbetalning av vatten­kraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslän

4133 Återbetalning av statens län till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftled­ningslän

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån,     Lantbruksstyrel-s_en

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211      Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöoning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311      Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel


 

6619

1050

2150

2150

-

-

6619

1050

2150

2150

-

-

910296

32000

21000

22 000

1000

4,8

20654

32000

21000

22000

1000

4,8

889642

-

-

-

-

-

8793963

4855187

5 500482

5208962

-291520

-5,3

1378000

727926

414495

200000

404495

190000

411662

210000

7167

20000

1,8

10.5

727926 22615

200000 30345

190000 30145

210000 13 937

20000 -16208

10,5 -53,8

543

500

300

200

-100

-33,3

22072

29845

29845

13737

-16108

-54,0

627459

184150

184350

187725

3375

1,8

227 37793

243 2409

243 2409

254 188

11

-2221

4,5 -92,2

46780

19621

19621

15301

-4 320

-22,0

22 81

11

11

82

5

6,5

99798

110000

110000

120000

10000

9,1

2288

1800

2 000

1900

-100

-5,0

440470

50000

50000

50 000

_

_

-100

5208678      2500600      3000700      3000600

5 203 296      2 500000      3 000000      3 000000

776

600

600

700

14,3

■100

 

4605

-

-

-

-

-

510532

1496035

1657035

1384030

-273005

-16,5

35

35

35

30

-5

-14,3

13 722

9000

9000

7 000

-2000

-22,2

496775

1487000

1648000

1377000

-271000

-16,4


16


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1.2


1986/87


1987/88


1987/88


1988/89


Förändring 1987/88-1988/89


 


Utfall


Statsbudget Prognos       Prognos       Belopp        Procent


4400 Återbetalning av energisparlån: 402205        300000        300000        300000

4411 Återbetalning av energispariån         402 205       300000        300000       300000

4500 Återbetalning av övriga län:        294548        144057       138252        112670        -25582     -18,5

4572

2500

2500

1250

-1 250

-50,0

28648

10 100

2 300

-

-2 300

-100,0

183

125

170

170

-

-

10404

6000

6000

6000

-

-

17009

15 000

16000

15 000

-1000

-6,2

16906

18000

18000

-

-18000

-100,0

15417

10000

10000

5000

-5 000

-50,0

3 369

1350

2300

2000

-300

-13,0

35 290 162 750

33 550

47432

33 550

47432

35 250 48000

1700 568

5,1 1,2

4418405

3566480

3870250

3870580

330

-

3557885 2584031

3443080

2570300

3383850

2487900

3436180

2577800

52 330

89900

1,5

3.6

84431 136261

120000

26000

-

-26000

-100,0

57210

100300

111900

127800

15 900

14,2

2306129 279112 279112

2 350000 298200 298 200

2350000 300000 300000

2450000 215300 215 300

100000 -84 700 -84 700

4,3 -28,2 -28,2

117168

107925

127000

120000

- 7000

-5,5

117168

577574

292 791

48 161

107925 466655 193 300

127000 468950 194050

120000 523080 196300

-7 000

54130

2 250

- 5,5

11,5

1.2

4511 Återbetalning av län till perso­nal inom utrikesförvaltningen tri. m.

4513 Återbetalning av län för kom­munala markförvärv

4514 Återbetalning av län för stu-dentkärlokaler

4515 Återbetalning av lån för all-ipänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna s__tartlän och bidrag

4517 Återbetalning från Portugal-fonden

4519 Återbetalning av statens bosättningslän

4521 Återbetalning av län för inven­tarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för s__venska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskriv­ningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVrs avskriv­ningar

5116 Statens vattenfallsverks av­skrivningar

 

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121      Avskrivningar pä fastigheter

 

5130 Uppdragsmyndigheters komplemenlkostnader:

5131      Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

 

5140 Övriga avskrivningar:

5141      Vägverkets avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar pä ADB-utrust­ning                        180371        218000                             218800        271750             .52950        24,2

5144 Avskrivningar pä förrådsan­läggningar för ekonomiskt för-

svar

56251

55 355

56100

55030

-1070

-1,9

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

860520

860520

70000

70000

433000

433 000

381000

381000

-52000

-.52000

-12,0

-12,0

5300 Statliga avgifter:

5311 Avgifter för företagshälsovård

53400

53400

53400

53400

53400

53400

-

-

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

320105208

318026470

331839842

340635571

8795729

2,7


Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1987


17


 


 


 


Bilaga 1.3

Vissa tabeller

rörande den statsfinansiella

utvecklingen, m.m.


 


 


 


Prop. 1987/88: 100 Bil 1.3


m    r<   

<    0\    m —     *S    r

 


2i2


5

     f*     SD


+     I


 


\C     -rf

O     00

-     «     -      +       I

r    VI    m

 

+     I


00    ,    00

» u c i5-'c X >>-

oo        ..j

i5 i2 ao

oo   .-B "2

on x>


r<    00


-I-      I


 


o

5

00

ös

 

g «

1

i

rsi

oo

+

o

T

1

i

oo Os

 

 

ve

?

O

 

Ov

 

00

Os

1

sD

r-

1

S!

©

S

 

«

I    I

N    1/1   *n VI    VI    v-i

I    I


Vj ve so O SO Os -H     fS     os

 

OS

1-H

2

s

VI

 

 

 

■sO

oo nJ

 

l?s

O m

VI

so

in

rsi

oo oo


t~    sc tN     —

-I- 7

 

o "I-

i

1

1

5

 

-

«

-I-   I


 


m    so    »n

\0     fS    

VI   oe   oo


00      f r*-i     SO

I      ■ I


ri   00   o

—    (S    r


 


 

 

 

«/-l t

1

00

o

3

 

 

frj


rt     TJ      so

fl     SO      O

.-I    -■       Tf

t      »n      SD

\o    r        m

   (N      n


(1    ©

     00

I    I


 


H  S


-H     Tt       os       >n    ff

T      f*                  —O'

f*      >o       so                rJ

f*      r*        m

+   1

1     00             -t    

+   I

u T3

_ .5.H

3   Ä


r4    «s    —

.a       UD

£ 5

m       

 

 

 

 

 

 

_;.

 

 

 

 

 

V)

.ii o

f

 

 

 

 

-H

1

 s

3 c

r-

 

 

 

 

OO

■*

 

 

 

 

 

 

w-1

00

äi

Tj-

 

 

 

 

o

Os.

»

 

 

 

 

 

O.

U-C

00

 

 

 

 

 

"»

M   ■"

 

 

 

 

 

+

1

S-s

>n

 

 

 

 

"

00

ra

O

 

 

 

 

so

1

00 00

\D

 

 

 

 

rj

so

n ti

00

 

 

 

 

 

00

= =

>n

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

1

'c' o

1

21

B) ra

 

 

 

 

 

 

 

äE

00

 

 

 

 

 

 

ca o

_ra

 

 

 

 

o

 

1 -

c

 

ÖO

-o

 

Q.

 

ca w

ra

 

c

33

u

■5

 

> "ti

> 

cd

■L

c

3

00-5

o

ca

 

ca g M.:«:

Uj

ra

>,

U

 

C :ca

C _    'C

Cd   C

c 'c

förbi uppb ga kr

E

o

11

c   :0

 

il

II i

:0

II


1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.3


 

Vj

o

5

O

O

-i-

o

 

OO f ,

ri m

O

Vi

i

o

Os OO

 

 

ri O

oo r

r-i

§

 

c

O

>n

O

1

On r.

sC in

 

Os

 

S

1

ri

3

 

o

i

V)

OO

[----------

os oo

1

r~~~ ri

so r-i

r-i

 

 

 

 

OO

Os

r- xo

-

 

Vj

o

«n

 

 

 

r, \C r- oc sC

OO r------------

1

s

c,

 

r*~>

 

o 0

rs) in

 

o ri

00

o

OO

1

o o o

ly-i    Tt

Ti- u-i OS

rs)

S

ri

£

ri

 

u; n

sC »'-i

n

 

g

o

o oc

O

O SO

O O

ri Os

oc o

O

 

\o

oc

O ri

 

 

-

3

 

o OI

 

o r~

1-

o

3i

SS

r-

s

 

Vi V(

 

OC os

o r 1

 

■j: 'n

"Al  -:t

-

(1

 

os

OS

g

1/-.

 

o o

  T OO

o

sC

3 1-

< 

-J3

00

SO

r\  rr-,

O-.

rv|


oc r O' rsj n t oo

O r*-, Tt Oo -:f sD \C Tj- OO — 0-) — O /"i ' -"C 11 —

r- o r-1       CN sD t sD

— m Os     "li u-j r*1 —

rit      in i. oc

r- T)- Tf   O; r-- r-i \0

r- '/,       so T —

sC Os sD ■*!- sC  »n m

r-l O r. <          O   1 IV-,

Tt O — 'i         r J  OS O

os r- r I u-,  \C rn in

\C  l/"!  "  '\     Tf   —  —

O  r I r i   r r 1 lA,     o

oc  \0 sO   Oo tT  T}-  o

m r*", — ''i -rt r-i r~~~

r".  OI r~-   C: O (1       t~-

\C  i/-. ri    so "Tf —

O O     O Qj O       O   O

i/, \C   — O v-i      TT 

r-l r,     iy"i rsj o     r     "

Os [     O Oc -        OS tT

in -      " " r*',

O O    O  O O           O

jv r    (N) Tf sD r I

------ r*-, t\     -rf

I/", irj  t}- IV Q\ r       

w-, T   n-, fs.j —

O O'    O Ci O O O

O O     r. t\ -rt  sC r-

OC' OO     r- t\ TT c-, os

■Os      oo 'j OO -

■rf- Tf        ri rs|

O —    O Qj     O   O ;

oc o------------- - o    OC (

TT —  o in      1    i

— -£;  T "T-    r I  

Tj- r*-,       r-i --            


Prop. 1987/88: 100 Bil 1.3


 


SO

O O O r sC r<-, sC m sC

1

Os 5 o

■ OO oo

Ov

r\ n  r, r-

 

r-- OO oo


o o   o =::; o o t

ri '                 r~-                i>". ■

\o OO    oc   oo o

\C rt    -rt- °c  r~~

r*-. <-, ri


 


 

 

r 1 ri r- Tf ri Tt

 

r. as ' o 1- «>'.

n

os O r\
r 1 r-------------

t2

c.   -rr   oo

5

O O O n oc \c

r<-i  -rf  in

O O O

T+         c

>i u-, o

2

r. o  o

-

r-- os oc

ta-     r*-, r-i


o o   o  o o o

sC  'Vi l~-  <" 1  '  oc

m ri     ri   o 'n ri

r-i oo          oc     sc nO

ri r 1           

O   c:; O  

o    ~ os    r-)

r,   os r-   "

r~--   r-"! -     'n


 


OJ   u T3 -O


E S

o o


l.i 2

c/)

 


3 E

3   C

£   Qi


'öi


 :=  c ,s " c

o oi) cio'2 z= >

    r-    r-  , .-    Of)   C

r-   >-

   C   C -O

-H.E

ca if £ ■=-C-g-c .E

« § ii i; 3J2

-   ryi  cy  rt,  ly)  ,— ri: 00 c w

  ' -j; - ■

2-


? ~

:0

:r3   *-

- ch     J=

yi   t.    o

3 u      L.

o h.


 

0

a>

 

-u

 

 

u.

(yi

 

C

E

2

 

 

c

 

< 

 

-

c


 


Prop. 1987/88: KX) Bil \ .3


11

 


crsitnrvOoOTTOrM
---------- ~   — ir-iT»-! —

■ >sD »n 00

— rsir"v~i>nvo>c


OCOsOOf*DCOO r-~

' «nQCr*roor r-i

+ + + + + + + + + + + +


 


 


CsOA_    _

m O 00 OO

I   +   I   +   I


I    1


I    )    I


 


Os\C'CPr--orsimrsi"\D30'n

— OrslQO—«I»nT5-CT\Ortfs|

m rjsOrJ rOsOno


m"£imas'iO-rooooo oor--mrr-i £>c-~- QO-vOr4cooooni/t--

- r< PO + + + + + + + + 4-+   1   +


 


3 E


\C) 0 rsi >n v-j X) m             1 »n itj

r-'rJ30ao»nDO"*sc                        *  

rOQOQcao-r-oo-

fsirTisomm-so      r-j                          m

  " TTl                        


3Cinmt--fnO'rwmwo oOTj--or-r-m\0 r

■■l-fHaoosor-in-iOsij-mO       mfNOOr-nrrnr*

r*i         rn

I++I++1   l + l + l


 


I  I  I  i  I


_     _       ■ sD

r- 3C o r-i *£i

00 r QO o - w- \C> 00 00 00


I     I     I     i     I     I


O O O — — os C5 00 -Tt r- o r r- - 00 - »n r--

+ + +   i   +


 


I     I     I    I     I     I     I     I


fn oo f. O n o o «n m »n VI sD o \C sO

ri m


I    I    I    I    I    J    I.    I


r*~,    v, «/-» r

V-)     

r»-,         —I O

          >n C

+   + + +


 


2 =

.ca a o g


ocmoor--X)sD'\DTt00 — sosor-r-vciojooo

r-rn OOr. O»n0rn0s-


rsiin-QOaocoov-irr-Jx;

OOJ-i-O — OsOsOsC-

r-~ V"» O l~- - vD - T  m tr-j

-       r--                 r»-, r*

+. +   I+ + + + + +I    I    I


 


CO =   C

n.j3 o

»3 o •—:


o — OSO — 'TOOC-sDOOC

nfSTj-v-|T3-r*-ir-or--oo»n

rr»nsDooo>noO"'sC »n rsirNr*-)mrn


oor-oir-, ooor-mos-o \£;oao nr» \o0C3O

0sOrJO0s0STJ■»0 — — 00

rJTfr*". »nrtn       m

+ + + + + + + + + +   I   +


 


c Ir-

"!2

3  i- t:

t/n

- -o a*


rjmr*»n*mT*". mooooo »nr-m sOCrnrsirsrr sDr-viOinr-ir-it, mimr rs n* rj r* -


rJ O r-j OJ o ■ r j ri v£5 o ri       04

)   +


I     1


 


i il

E 00 1/3

".00 CU o —


»V-. oooo»nin>no\0"o r o O w"t o r CM rj Vt - Ov o Tj-f* ijvrjriooriOsvD Os-rnsDOs m'<0'sDv~)r*"i - n (-* fs| f*~. r* Vt «n


v-, v-, OOO»nOO*n\00C'

00 r-- O v-,»/-, o-i O O o I  " Os

vcooocor-rooco rm

mr*", OJOIOOOJOSOJ

+ + + + + + + + + + + I


 


Jl   60 lU

5 -c O laä O'-


11(11111


0000 0000

sO vO sO sO

t-- r- o* 00

rn m sc r-


I   I   I   I   I   I   I   I


O o o o o o in so

OJ

+ +


 


>   (« X)

B

■3

 


2i

C/3

CQ


Oi!2 o-S


r*-ir-oo«ninoot-~r, ooooosso rs)»nooojoor--r v-iOs-" r-oooorooOfm-ooos ooojoiOsoor-o Os'fTf

Tt      \Oooo r~ooooosoo

ooooioooosotnoosvioo

'-C>Tl-f»r*'. vn*Ti"

r--r*nooo\sor*,c>Ti-ooj 00 OJ vj os o4 OJ Os r-- Ol Os so o\

*OOOOr*Ostn — 000>nOsO

o)*Tj"Tj-ininso

ra"5  sor-oooso ojriTTinvor-

_, O) rr--r-r--ooooooooQooooooo (Uöi)vSr-ooosO'oirn»n ti  r-r-tr-r-oooooooooooooo

3   OnOsOSOsOsOsOsOsOv


-Tt ooOrnisDinCOsr Ti-r*rnr Tf«r-,*n rr*~ioo mTT OJO wOs mo-ososoj oJOJO-oo

+ + + + + + + +I   +   I    !

oor-ooojoooo msom ooooOsTj-ooC'm'OJv-im Oinooooooor-sor*ocir-joi mr*o»mmof~~-<\£'sOrn OJr«w-, vOOOOOr-'

 + + + + + + + + + + + +

00     ° sor-oooso — ojf*Trin\£ir-~

.c t, a> (r--r-roooooooooooooooo

i' '""rooäso oir-vSso .a'gT3  r-r-r--o-r-oooooocsoocoooo

;'-'   C   C   3   OsOsOsOsOsOsOsOsOSOSOsOs
U,:ra3X)   -- — .-------- ,_-_


Norstedts TrYcl


 


 


 


Innehållsförteckning


 


 


 


Innehåll                                                                                           Prop. 1987/88: 100

Finansplanen

1.   Inledning   ...............................................................................................        1

2.   Den ekonomisk-politiska strategin   .................................................... ...... 3

2.1          Den tredje vägens politik...............................................................        3

2.2          En fast politik i en orolig värld.......................................................        4

2.3          Rättvisa och välfärd   .....................................................................        7

3.   Den internationella ekonomin   ............................................................        8

3.1         Börsnedgången och dess effekter................................................ ...... 8

3.2         Tillväxten i OECD   .........................................................................        9

3.3         Den ekonomiska.politiken..............................................................       10

3.4         Utvecklingsländerna....................................................................... ..... Il

4.   Den svenska ekonomin  ........................................................................ ..... 12

4.1          Utvecklingen år 1986 och 1987 ..................................................... ..... 12

4.2          Effekterna av börsfallet  ................................................................ ..... 15

4.3          Utvecklingen år 1988   ................................................................... ..... 16

4.4          Utblick mot 1989 ............................................................................. ..... 17

5.   Den ekonomiska politikens inriktning   ...........    ............................... ..... 18

5.1          Finanspolitiken   .............................................................................       18

5.2          Lönebildningen   ............................................................................ ..... 19

5.3          Penning- och kreditpolitiken ........................................................ ..... 21

5.4          Fördelningspolitiken.......................................................................      22

5.5          Sysselsättningspolitiken................................................................      24

5.6          Regionalpolitiken............................................................................ .... 25

6.   Budgetpolitiken.....................    ....................    ..................................... ..... 27

6.1          Budgetpolitikens inriktning ..........................................................      27

6.2          Statsbudgeten   ...........................    ...............................................      30

6.3          Den konsoliderade offentliga sektorn   ...........................    ........ ..... 31

6.4          Statens lånebehov ......................................................................... .... 33

6.5          Kommunernas ekonomi......................................................    ........      34

6.6          Budgetarbete för ökad effektivitet  ............................................. ..... 35

Statsbudgeten och Särskilda frågor

1   Statsbudgeten 1987/88 och 1988/89....................................................       37

2   Extraordinära budgeteffekter   ............................................................. ..... 45

3   Statens lånebehov och statsskuldens förändring  .......................... ..... 45

4   Statens avkastningsränta och statens utlåningsränta.....................      47

5   Principer för bokföring av räntor på statsskuldväxlar och valuta­förändringar               47

6   Finansfullmakten ...................................................................................      48

7   Statliga garantier   ................................................................................. ..... 49

8   Utgiftsramen för löneökningar   ..........................................................      52

9   Budgetteknisk utveckling, m.m............................................................ ..... 55

10 Avveckling av tjänstebrevsrätten.......................................................      56

Hemställan.................    ................................................................................. .... 57

Bilagor

Bilaga I. I     Preliminär nationalbudget för 1988

Bilaga 1.2     Utdrag ur RRV:s inkomstberäkning

Bilaga 1.3     Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen

Norstedts Tryclceri, Stockhoim 1988 1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Innehållsförleckning


 


 


Bilaga 2 till budgetpropositionen 1988


Gemensamma frågor


Prop.

1987/88:100 Bil. 2


Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Holmberg (inledningen samt punkterna 1-6 och 8-14), statsrådet Johansson (punkt 7)

Anmälan till budgetpropositionen 1988 Inledning

Ett av regeringens politiska mål är förnyelsen av den offentliga sektorn. Mycket snart efter regeringsskiftet hösten 1982 inleddes därför arbetet med en omfattande omprövning av verksamheten i den offentliga sektorn. Omprövningsarbetet - som jag vid ett flertal tillfällen har redogjort för (jfr skr. 1984/85:202, FiU 35, rskr. 47; prop. 1985/86:100 bil. 15 s. 5-15, AU 12, rskr. 196; skr. 1985/86:165, KU 28, rskr. 319) - är inriktat pä att förutsättningslöst och så systematiskt som möjligt pröva vilka uppgifter den offentliga sektorn skall ha, hur den skall lösa sina uppgifter och till vilka kostnader det får ske.

Civildepartementet, som är den offentliga sektorns departement, har inte bara tagit fram ett samlat program för den offentliga sektorns förnyelse (jfr skr. 1984/85:202) utan svarar också för en rad omdaningsprojekt som går tvärs över departementsgränserna och angår hela den offentliga sek­torn. Varje departement lämnar inom sitt område väsentliga bidrag till detta omdaningsarbete.

Det är mot den bakgrunden som jag här bl. a. redovisar sådant pågående arbete hos regeringen med förnyelsen av den offentliga sektorn som rör flera huvudtitlar.

Under punkterna 1—6 tar jag särskilt upp det förnyelsearbete som berör den statliga sektorn. Där behandlas sålunda regelförenkling och delege­ring, decentralisering, statliga myndigheters tillgänglighet, den nordiska utbytestjänstgöringen, den statliga lokalförsörjningen, samordning av den civila och den militära vädertjänsten.

Under punkten 7 redogör statsrådet Johansson för den allmänna löne­nivån för statsanställda m. m.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2


Under punkterna 8-10 tar jag upp tre andra statliga personalfrågor,     Prop. 1987/88:100 nämligen jämställdhet i statsförvaltningen, regeringens behörighet att in-     Bil. 2-rätta statligt reglerade tjänster och de statliga förnyelsefonderna. Punkter­na 11 och 12 avser datafrågor. Under punkt 13 behandlar jag förnyelsefrå­gor som avser den kommunala sektorn samt under punkt 14, slutligen, den offentliga sektorns informationsverksamhet.

1 Regelförenkling och delegering

1  1986 års budgetproposition lämnade regeringen en redogörelse för arbetet med att förenkla den statliga regelgivningen och att delegera beslutanderät­ten i förvaltningsärenden som prövas av regeringen (prop. 1985/86:100 bil.

2  p. 1, KU 22, rskr. 191). Avsikten var att motsvarande redogörelse tills vidare skulle lämnas till riksdagen varje år.

I 1987 års budgetproposition återkom regeringen med en ny redogörelse (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. I, KU 29, rskr. 226).

Jag skall nu ta upp frågan om årets redogörelse för regelförenklings- och delegeringsarbetet.

Jag gör det med hänvisning till en sammanställning som statsrådsbered­ningen har upprättat på grundval av uppgifter från departementen. Sammanställningen omfattar de resultat som har nåtts och de projekt som har inletts efter den förra redogörelsen. Den bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.

1.1 Närmare om regelförenlclingsarbetet

1.1.1 utgångspunkter för arbetet

Förenkling av reglerna i samhället är ett viktigt led i förnyelsen av den offentliga sektorn. Syftet med förenklingsarbetet är att regelsystemet skall bli så ändamålsenligt och smidigt som möjligt.

Reglernas funktion är att åstadkomma sådana handlingssätt som leder till önskade mål. Klara regler ger effektiva lösningar på intressekonflikter, enhetlig praxis, snabb handläggning och rättssäkerhet.

Men regelgivning är inte alltid ett nödvändigt eller bra styrmedel. När reglerna blir många och detaljrika riskerar man att de inte når fram till och tillräckligt påverkar dem de avser. Omotiverade skillnader kan uppkomma i tillämpningen. En omfattande och svåröverskådlig regelflora ökar risken för att reglerna i onödan fördyrar verksamheten hos staten, kommuner, företag och enskilda. För att regelsystemet skall fungera ändamålsenligt är det nödvändigt att reglerna fortlöpande omprövas så att de inte blir för mänga och för komplicerade.

I det jag nu har sagt ligger att någon principiell motsättning inte finns mellan regelförenklingsarbetet och de grundläggande mål om rättssäker­het, hälsa, god miljö, jämn fördelning osv. som ligger bakom olika re­gelverk. Att styrmedlen förbättras gör det tvärtom lättare att uppnå målen.

Med prop.  1983/84:119 (KU 25, rskr. 245) inleddes år 1984 ett mer


 


intensifierat regelförenklingsarbete. Det program för förenkling av myn- Prop. 1987/88:100 digheternas regler som då lades fast har sedan följts upp och utvidgats så Bil. 2 att arbetet numera omfattar alla typer av offentliga regler: lagar, förord­ningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Förenklingsarbetet om­fattar också de statliga kollektivavtalen. I skr. 1984/85:202 om den offentli­ga sektorns förnyelse och i skr. 1985/86:165 om frikommunförsökel, regel­förenklingen och förbättringen av den statliga servicen har jag redovisat mål och medel i arbetet och satt in det i sitt sammanhang, förnyelsen av den ofl'entliga sektorn.

Till utgångspunkterna för regelförenklingsarbetet hör numera också de allmänna riktlinjer beträffande föreskrifter som riksdagen fastställde i vå­ras efter förslag av regeringen på föredragning av mig i den s. k. verksled­ningspropositionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Riktlinjerna går i korthet ut pä följande.

-     Innan föreskrifter beslutas skall kostnader och övriga effekter av till-lämpningen så långt som möjligt bedömas för staten, kommunerna och den privata sektorn.

-     Varje regelverk måste fortlöpande underkastas omprövningar. Vid be­slut om regler vars effekter är svåra att mer noggrant bedöma vid beslutstillfället kan föreskrivas att utvärdering skall ske efter viss tid och anges vem som skall svara för utvärderingen.

-     Det inledda regelförenklingsarbetet bör drivas vidare.

-     Metoder för kostnadsberäkningar och effektbedömningar bör vidare­utvecklas. Erfarenheter av regelöversyner bör ställas samman och me­toder utvecklas för hur de bör genomföras.

-     Bemyndiganden för myndigheter att utfärda föreskrifter bör fortlöpande prövas.

Här bör också nämnas den proposition om näringspolitik inför 1990-talet som regeringen lade fram i våras (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271). Propositionen innehåller bl. a. redogörelser och bedömningar i frågan om förenkling av sådana regler som riktar sig till företagen.

De båda nu nämnda propositionerna följdes nyligen upp genom att regeringen beslutade en verksförordning (1987:1100), som skall ersätta allmänna verksstadgan (1965:600). Samtidigt har regeringen beslutat en ny begränsningsförordning, som ersätter kungörelsen (1970:641) om begräns­ning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd. De nya förordningarna innebär bl. a. att myndigheternas regelgivning i fort­sättningen skall ske med större urskillning och återhållsamhet. Det in­skärps att föreskrifter skall beslutas bara när det framstår som lämpligare än andra åtgärder, att föreskrifter i princip inte får beslutas annat än efter en noggrann bedömning av reglernas kostnadsmässiga och andra konse­kvenser samt att reglerna skall ses över och omprövas fortlöpande.

Frän de utgångspunkter som jag här har angett arbetas det med regelför­enkling inom departementen, i kommittéer och hos många andra myndig­heter. I regeringskansliet har regelförenklingen blivit ett väsentligt inslag i det löpande författningsarbetet. Där intar man numera allmänt en återhåll­sam och stram attityd till ny regelgivning.

Som framgår av sammanställningen i bilaga 2.1 ses också befintliga                                   3


 


regelverk över i förenklingssyfte. Arbetet inriktas då på att ta bort överflö-     Prop. 1987/88:100 diga regler och att ge de regler som behöver behällas en så ändamålsenlig     Bil. 2 utformning som möjligt.

Den språkliga utformningen är inte minst viktig. Särskilda språkexperter finns sedan länge i statsrådsberedningen och biträder vid utarbetande av lag- och förordningstexter. Den handbok i författningsskrivning, som stats­rådsberedningen har gett ut år 1986 och som innehåller råd om bl. a. den språkliga utformningen av myndigheternas föreskrifter, har också lagts till grund för en brett upplagd utbildningskampanj med hjälp av statens institut för personalutveckling.

Frågan om vad statsmakterna ytteriigare kan göra för att förbättra det offentliga språket har behandlats i spräkvårdsutredningens rapport (Ds C 1985:3) Klarspråk - en grund för god offentlig service. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag på grundval av den rapporten.

Förenklingsarbetet omfattar inte bara reglernas språkliga och redaktio­nella utformning. Omprövningar av reglers sakliga innehåll ingår givetvis också i arbetet.

Samtidigt utvecklas nya hjälpmedel och tekniker vid regelförenklingar. Den s. k. stupstocken per den 1 juli 1986 och den metod som brukar kallas solnedgångstekniken har lett till att ett stort antal myndighetsregler för­svunnit (jfr prop. 1986/87:100 bil. 2 s. 3 och 7). Som jag strax återkommer till har man i arbetet också god hjälp av de regelförteckningar som myndig­heterna är skyldiga att ha enligt 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725, omtryckt 1984:212, ändrad senast 1987:62).

1.1.2 Det statliga regelbeståndet

En förutsättning för ett systematiskt regelförenklingsarbete är givetvis att man kan överblicka vilka regler som gäller och vilket resultat arbetet på olika håll leder till. Av intresse är dä bl. a. mängden av statliga regler.

Det finns anledning att här skilja mellan å ena sidan lagar och förordning­ar, dvs. författningar som riksdagen eller regeringen beslutar, och å andra sidan myndighetsregler, dvs. sådana författningar och allmänna råd som myndigheter under regeringen beslutar.

Lagar och förordningar

Det siffermaterial om antalet lagar och förordningar under de senaste decennierna som regeringen för första gången kunde redovisa i 1987 års redogörelse baserade sig på uppgifter hämtade ur registren i RÄTTSDATA över de författningar som ingår i Svensk författningssamling (SFS).


 


Materialet kan nu byggas ut med uppgift om antalet författningar som var i kraft den I december 1987:


Prop. 1987/88:100 Bil. 2


 


 

1970 den 31 december

4665

1971 "

4719

1972 "

4569

1973 "

3 690

1974 "

3 657

1975 "

3710

1976 "

3811

1977 "

3808

1978 "

3850


 

1979 den 31 december

3951

1980'

 

3979

1981 '

 

4016

1982'

 

3810

1983'

 

3790

1984'

 

3816

1985'

 

3 858

1986'

 

3 880

1987'

1 december

3663


Antalet författningar som var i kraft den 1 december 1987 har alltså minskat med 217 jämfört med antalet författningar den 31 december 1986. Regelbeståndet bestod den 1 december 1987 av 1707 lagar och 1956 förordningar.


Antal 5000


REGELBESTANDET I SFS

UNDER PERiODEN 1970-1987


1000


ingar

Lagar


i       I Förordni


Som redovisades förra året har flera betydelsefulla insatser gjorts under 1970- och 1980-talen i syfte att begränsa antalet författningar. Den nu aktuella sifferuppgiften om ikraftvarande författningar bekräftar att riks­dag och regering följer upp dessa insatser.

Sedan år 1987 har framför allt beståndet av förordningar minskat, nämli­gen med 167 författningar.


 


Fördelningen av författningarna den 1 december 1987 på de olika depar­tementen, som inte visar pä någon markant skillnad jämfört med förra årets redovisning, är följande.


Prop. 1987/88:100 Bil. 2


 


Departement


Antal författningar i SFS


 

jusfitiedepartementet

737

utrikesdepartementet

118

försvarsdepartementet

138

socialdepartementet

304

kommunikationsdepartementet

241

finansdepartementet

842

utbildningsdepartementet

258

jordbruksdepartementet

196

arbetsmarknadsdepartementet

128

bostadsdepartementet

134

industridepartementet

120

civildepartementet

225

miljö- och energidepartementet

139

"övriga" förf. (oplacerade m.fl.)

83

Summa

3663

Justitie- och finansdepartementen svarar sålunda tillsammans för drygt 40% av de "placerade" författningarna. "Övriga" SFS-författningar (83 st.) är antingen "oplacerade" i fråga om departementsfillhörighet (I) eller utfärdade av myndigheter under regeringen (82). Minskningen av "övriga" beror antingen pä att alla utom en av författningarna nu har "ansvarsplace-rats" eller på att ett antal myndighetsförfattningar som har kungjorts i SFS har upphört att gälla genom den s. k. stupstocken per den 1 juli 1986.

Myndighetsregler

Ett stort antal sådana regelförteckningar som myndigheterna är skyldiga att ha enligt 18 c § författningssamlingsförordningen har under hösten 1987 lämnats in av myndigheterna till regeringen. I förteckningarna redovisas myndighetsregler (föreskrifter eller allmänna råd) under sammanlagt drygt 20000 rubriker (titlar). Antalet regelrubriker per departementsområde är ungefärligen följande.


 


Område                                         Ungefäriigt antal regelrubriker


Prop. 1987/88:100 Bil. 2


 

justitiedepartementet

900

utrikesdepartementet

300

försvarsdepartementet

2000

socialdepartementet

500

kommunikationsdepartementet

1900

finansdepartementet

3500

utbildningsdepartementet

1400

jordbruksdepartementet

700

arbetsmarknadsdepartementet

1200

bostadsdepartementet

400

industridepartementet

100

civildepartementet

7300

miljö- och energidepartementet

300

Summa

20500

Det totala antalet regelrubriker och fördelningen av rubrikerna på depar­tementen har knappast alls förändrats sedan är 1986.

Uppgifterna i tabellen som ett uttryck för det samlade regelbeständet är även i är inte bara osäkra utan också behäftade med en del skevheter.

Sålunda finns det ännu ingen fullständig redovisning av reglerna inom utrikesförvaltningen och myndigheterna under utrikesdepartementet. För kommunikationsdepartementets del är också redovisningen av antalet myndighetsregler inom några av verksamhetsområdena inte fullständig. En anledning till att antalet rubriker pä finansdepartementets område har ökat är att en mångfald regler som tidigare redovisades under länsstyrel­sernas skatteavdelningar sedan den 1 februari 1987 redovisas under läns­skattemyndigheterna. Pä utbildningsdepartementets område finns också redovisningstekniska problem som behöver lösas. Det sammanlagda anta­let föreskrifter och allmänna råd av normal karaktär kan avrundat anges till 1 400. Till siffran kommer sedan ett omfattande material, som klart utgör författningar, men som är av något speciell karaktär. För grund- och gymnasieskolan tillkommer sålunda omkring 600 läroplaner, fastställda av skolöverstyrelsen. Inom universitets- och högskolevärlden finns det dels bortåt 7000 lokala föreskrifter av administrativ karaktär, varav omkring 1000 avser regler för institutionsstyrelser, dels bortåt 23000 olika kurspla­ner. Under bostadsdepartementet ingår liksom förut "Svensk byggnorm" med bara en enda rubrik, trots att den har stor volym och flera underavdel­ningar. Arbete pågår för närvarande med att dela upp den i dels föreskrifter om nybyggnad, dels föreskrifter om ombyggnad. Föreskrifterna kommer liksom plan- och bygglagen (1987:10, ändrad senast 1987:246) att inriktas mer på byggnadernas funktion än på detaljutförandet.

För åtskilliga myndigheter under olika departement gäller att en stor del av deras regler utgör interna arbetsföreskrifter eller är avsedda som råd i myndighetens eget arbete. På en del häll synes man inte ha uppmärksam­mat att förteckningsskyldigheten omfattar också regler av detta slag.


 


Det sagda illustrerar att det finns en del svårigheter i arbetet med att     Prop. 1987/88:100 förteckna myndigheternas regler. I den verksförordning (1987:1100) som     Bil. 2 regeringen nyligen har beslutat ingår en hänvisning till författningssam­lingsförordningens föreskrift om regelförteckningar. Jag räknar med att detta kommer att bidra till att det ägnas ökad uppmärksamhet åt vad förteckningarna skall innehålla.

Förteckningarna skall föras fortlöpande. Nya regler som beslutas skall alltså förtecknas omedelbart. Regler som upphävs skall omedelbart stry­kas ur förteckningarna. En annan sak är att myndigheterna skall lämna förteckningar till regeringen endast en gång om året.

Det är självfallet meningen att regelförteckningarna trots de svårigheter jag nyss har nämnt skall brukas hos både myndigheter och departement som stommar i ett offensivt förenklingsarbete. Ett exempel på hur det kan ske är det arbete som civildepartementet och länsstyrelserna har lagt ned på att förenkla länsstyrelsernas regler och som har lett till förenklingsför­slag som rör större delen av dessa regler (se vidare redogörelsen i bilaga 2.1).

1.1.3 Kommunernas föreskrifter

De regler som medborgarna möter i vardagslivet är ofta beslutade av en kommun. Den kommunala regelgivningen har också stor betydelse för näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. Jag har tidigare i olika sammanhang gett uttryck för den vikt jag fäster vid arbetet med att förenk­la den kommunala regelgivningen (se skr. 1985/86:165 s. 18, KU 28, rskr.. 319; prop. 1986/87:100 bil. 2 s. 8, KU 29,rskr. 226).

Det finns enligt min mening ett klart samband mellan å ena sidan de föreskrifter i lagar och andra statliga författningar som reglerar den kom­munala verksamheten och å andra sidan den kommunala regelgivningen. Om de statliga föreskrifterna är otidsenliga eller svårtolkade, finns det risk för att de kommunala regler som utgår frän dessa också blir ett bristfälligt styrinstrument. Det är därför angeläget att kommunerna och landstingen kan utgå från en lagstiftning som är tidsenlig, begriplig och i övrigt ända­målsenlig.

Arbetet med att se över det statliga regelsystemet, såvitt nu avses,. bedrivs på olika sätt. En arbetsgrupp, kommunallagsgruppen (C 1986: A), har sålunda till uppgift att utarbeta förslag till en helt ny kommunallag (punkt 13.3 i det följande). Vidare fortsätter stat-kommunberedningen (C 1983:02) sitt arbete med att se över statliga regler som riktar sig till kommuner och landsting. Inom ramen för frikommunförsökel (punkt 13.2) prövas i praktiken behovet av statlig reglering inom olika kommunala verksamhetsområden. Erfarenheterna av dessa försök kommer att läggas . till grund för ytterligare överväganden.

Mot den nu angivna bakgrunden är det väsentligt att även kommuner
och landsting bedriver ett aktivt regelförenklingsarbete. Jag har tidigare,
(skr. 1985/86:165 s. 18) noterat att ett sådant arbete pågår och att också
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet bidrar till att göra
arbetet effektivt.                                                                                                         8


 


Enligt min mening finns det starka skäl för en vidgad samverkan och ett     Prop. 1987/88:100
erfarenhetsutbyte mellan stat och kommun inom detta område.
                   Bil. 2

Jag avser därför att ta upp diskussioner med de båda kommunförbunden om hur detta samarbete skall bedrivas för att det samlade regelförenklings­arbetet till allmänhetens gagn skall bli så effektivt som möjligt.

1.1.4 Användningen av datateknik

Jag pekade i 1987 års redogörelse på den betydelse som användning av befintligt datorstöd har i sammanhanget. Genom datorregistrering kan inte bara reglernas rubriker utan också deras innehåll göras lättare tillgängligt i dataregister. Inte minst i internationella sammanhang, t.ex. inför kontak­ter med den europeiska gemenskapen, framträder allt oftare behovet av att snabbt kunna överblicka vilka regler som gäller pä ett visst område. Men datatekniken kan också underlätta arbetet med regelförenkling.

Läget är för närvarande följande.

Riksdagens och regeringens regelgivning: Arbetet med att bygga ut och förbättra kvaliteten i SFS-registren i databasen JUOl i RÄTTSDATA fortsätter. Det register över SFS som innehåller författningarnas rubriker och kortfattade uppgifter om ändringar i författningarna, är i dag komplett.

I basen finns också ett register över de författningar i löptext som tagits in i SFS. Det är så gott som komplett och beräknas bli fullständigt i början av år 1988. För närvarande innehåller registret gällande SFS-författningar i löpande text som motsvarar textmängden i drygt två hela lagböcker. Om­kring 500 författningar återstår att registrera i full text..

Bland dessa författningar finns en del äldre författningar som antingen är föremål för en översyn i syfte att upphäva dem eller förnya och förenkla föreskrifterna eller där översynen nyligen har avslutats och regeringsför­slag kan väntas inom en nära framtid.

Statsrådsberedningen upprättade våren 1987 med hjälp av datateknik ett register över sådana normgivningsbemyndiganden som riksdagen har läm­nat regeringen och som gällde den 1 januari 1987. Registret är i första hand avsett för riksdagens behov och skall under en försöksperiod hällas aktu­ellt genom halvårsvisa revisioner. Registret överlämnades till konstitu­tionsutskottet (jfr KU 1986/87:33 s. 12).

En reviderad version av registret har därefter färdigställts. Den avser bemyndiganden som gällde den 1 juli 1987 och har nyligen överlämnats till utskottet.

Myndigheternas regelgivning: I 1987 års redogörelse framhöll jag att myndigheternas regelförteckningar först måste ses över, innan det kan bli aktuellt att förteckna även myndighetsreglerna i databaserade informa­tionssystem. Jag noterar dock att ett registreringsarbete redan är i gång hos flera myndigheter.

På det statliga kollektivavtalsområdet tas datatekniken i allt större ut­sträckning till hjälp i regelförenklingsarbetet. Jag vill i sammanhanget också något behandla detta regelomräde som - även om det inte hör in under författningssamlingsförordningens förteckningsskyldighet — är av stor betydelse i statsförvaltningen. Den 1 november 1987 började statens


 


arbetsgivarverk (SAV) att distribuera avtalstexter genom DAFA Data AB:s rättsbank. Då öppnades den första databasen, SAVI, som innehåller avtalstexter i senaste lydelser frän SAV:s avtalstryck, cirkulär i cirkulärse­rie A samt s. k. A4-avtal. Det är meningen att nästan all information från SAV skall kunna distribueras via databas i framtiden. Informationen är tänkt att sorteras i fyra databaser.

De tre övriga databaserna skall bl. a. innehålla SAV:s föreskrifter och allmänna råd, snabbaktuellt, konfliktmeddelanden, avtal och föreskrifter för kommunalt anställda med statligt lönereglerade tjänster samt avtal i deras ursprungliga lydelse. De kommer successivt att öppnas allt eftersom de blir klara.

Den största användargruppen kommer att bli personalhandläggare på de cirka 350 myndigheter som SAV företräder. Men databaserna skall stå öppna för alla, även t. ex. parternas förhandlare.

Det rättsliga material som lämpar sig för att registrera i databaser kan illustreras pä följande sätt.


Prop. 1987/88:100 Bil. 2


Kommunala regler

Avtalsregler, rättspraxis m.m., administrativa rutiner


1.1.5 Det fortsatta regelförenklingsarbetet

Som har framgått arbetar regeringen sedan några är särskilt med regelför­enkling. Betydande resultat har nätts. Ytterligare projekt pågår eller förbe­reds. Regelförenkling bör också i fortsättningen vara en viktig uppgift för alla regelgivare.

I regelförenklingen ingår att områdesvis överväga om antalet nivåer i regelgivningen bör minskas eller om regler bör flyttas frän en nivå till en annan, t. ex. så att bindande regler ersätts med allmänna råd eller sä att en förordning byggs ut med regler som tidigare var myndighetsföreskrifter. Bl. a. därför bör samarbetet mellan departement och myndigheter i regel-givningsfrågor utvecklas.

Det är angeläget att tillämpningen av regler - även nya regler - följs


10


 


upp och utvärderas. Det ligger i sakens natur att ansvaret för att en     Prop. 1987/88:100

reglering fortlöpande anpassas till tidens krav och människornas behov i     Bil. 2

första hand ligger på den som har utfärdat reglerna. Inte desto mindre har

man i regeringskansliet mänga gånger anledning att ta upp frågor om

översyner inte bara av lagar och förordningar utan också av myndigheters

regler. Omvänt gäller att varje myndighet på sitt område vid behov givetvis

bör aktualisera ändringar också i författningar som regeringen har utfärdat.

För att regelförenklingsarbetet skall bli framgångsrikt också i fortsätt­ningen behöver man i departementen kunna överblicka dels i vilka fall regeringen har begagnat sig av riksdagsbemyndiganden att subdelegera normgivningskompetens, dels vilka andra normgivningsbemyndiganden som regeringen har lämnat myndigheter eller kommuner. Man måste också hålla reda pä vilka föreskrifter som bemyndigandena har gett upphov till på myndighetsnivå och hur föreskrifterna i stort tillämpas. Departementen har då god hjälp av statsrådsberedningens register över sädana normgiv­ningsbemyndiganden som riksdagen har lämnat, av myndigheternas regel­förteckningar och av de rapporter i övrigt som myndigheterna lämnar om sin verksamhet vid kontakter med departementen.

Frågan om hur regelförenklingsarbetet i regeringskansliet skall drivas vidare övervägs av en särskild arbetsgrupp, som består av rättscheferna i statsrådsberedningen, industridepartementet och civildepartementet. Rättschefsgruppen uppmärksammar inte minst behovet av prioritering och samordning.

Inom näringspolitiken finns som en permanent uppgift att åstadkomma förte och enklare regler för näringslivet (jfr prop. 1986/87:74 s. 67-77). Under de senaste åren har en arbetsgrupp, den s. k. normgruppen (I 1983:H), haft i uppdrag att genom en i tiden koncentrerad insats, som sammanhållande lednings- och utredningsorgan inspirera, driva på och förmedla erfarenheter av reglerings- och förenklingsarbetet vad gäller reg­ler som har betydelse för näringslivet. Attitydpåverkan och kunskaps-höjande insatser har också ingått i uppdraget. Huvudansvaret för att resul­tat uppnås har liksom tidigare legat pä departement och myndigheter. Målet är att få till stånd ändamålsenliga och sinsemellan koordinerade regler och en smidig tillämpning av dem.

Som framgår av industridepartementets redogörelse i bilaga 2.1, kom­mer normgruppen på sikt att avvecklas. De aspekter på regelgivningen gentemot näringslivet som normgruppens uppdrag omfattar skall i stället bevakas inom ramen för departementets linjeorganisation. En förutsätt­ning för detta är att förenklingsaspekterna integreras i regelgivarnas löpan­de verksamhet. Hur detta organisatoriskt skall lösas övervägs för närva­rande.

1.2 Närmare om delegeringsarbetet

År 1984 fastställde riksdagen riktlinjer för en systematisk översyn av
reglerna om rätt att överklaga ärenden till regeringen och för utformningen
av överklaganderegler i nya ärendegrupper (prop. 1983/84:120, KU 23,
rskr. 250). Riktlinjerna innebär att regeringen i möjligaste mån skall befrias                            11


 


från sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande från regeringen     Prop. 1987/88:100
som polifiskt organ.                                                     .                      Bil. 2

Riksdagen har anvisat flera olika-metoder som skall användas för att nä detta mål. En metod är att flytta ärenden frän regeringen till domstolarna i de fall där det är ändamålsenligt.

Arbetet med att följa upp riktlinjerna har bedrivits omrädesvis och är ännu inte avslutat.

De av riksdagen fastlagda riktlinjerna tar som sagt sikte pä regeringens befattning med överklaganden. Men regeringen prövar också åtskilliga förvaltningsärenden som första och enda instans. Också när det gäller sådana ärenden har det länge varit en strävan att befria regeringen från att pröva frågor som inte kräver politiska ställningstaganden.

Det resultat som efter den förra redogörelsen har uppnätts i delegerings­arbetet framgår av bilaga 2.1.

I prop. 1987/88:69 om europakonventionen och rätten till domstolspröv­ning i Sverige föreslår regeringen att det skall införas en ny möjlighet till domstolsprövning ("rättsprövning") av vissa beslut som regeringen och. andra myndigheter meddelar i förvaltningsärenden. Förslaget syftar till att säkerställa att svensk rätt motsvarar Sveriges åtaganden enligt europakon­ventionen och förutsätter att införandet av den nya prövningsmöjligheten följs upp genom översyner av lagstiftningen omrädesvis pä de områden som berörs. Vid översynerna skall man bl. a. noga undersöka i vad mån det är ändamålsenligt att låta domstolsprövning ersätta överklagande i admi­nistrativ ordning. Tanken är att dessa översyner skall samordnas med det pågående arbetet ätt anpassa regler om överklagbarhet och instansordning till 1984 års riksdagsbeslut.

Tilläggas bör att uppdraget till den rättschefsgrupp som jag nämnde nyss omfattar också frågan om hur delegeringsarbetet bör läggas upp i fortsätt­ningen.

1.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om regelförenkling och delege­ring.

2 Decentralisering

2.1 Bakgrund

År 1979 beslutade riksdagen om allmänna riktlinjer för dels arbetet med
decentralisering i den offentliga förvaltningen, dels regionalpolitiken
(prop. 1978/79:112, AU 23, rskr. 435, och prop. 1978/79:111 bil. 14, KU
35, rskr. 364). Följande är inrättades, pä riksdagens begäran, en decentrali­
seringsdelegation för att samordna regeringens och regeringskansliets ar­
bete med decentralisering och lokalisering av statlig verksamhet. Delega-
                             12


 


tionen fungerade som en fast, interdepartemental arbetsgrupp, knuten till     Prop. 1987/88:100 budgetdepartementet. Till stöd för delegationen fanns en parlamentarisk     Bil. 2 referensgrupp.

I samband med regeringskansliets omorganisation efter regeringsskiftet 1982 överfördes ansvaret för decentraliseringsfrägorna från budgetdepar­tementet till civildepartementet. I september 1983 inrättade jag en arbets­grupp inom civildepartementet för decentralisering av statlig verksamhet. Gruppen, som ersatte den tidigare decentraliseringsdelegationen, skulle enligt mitt beslut lämna en slutlig redovisning av sitt arbete under våren 1985.

I april 1984 gav regeringen 20 centrala statliga myndigheter i uppdrag att utarbeta översiktliga decentraliseringsplaner. Syftet var att föreslå de-centraliseringsätgärder som innebar att minst 10% av antalet helärstjänster inom myndigheternas centrala förvaltning i Stockholm och Solna fram till 1990-talets början skulle kunna flyttas till existerande eller nya förvaltning­ar på andra håll i landet eller till andra kommuner i Stockholmsregionen. Decentraliseringen skulle utgå från gällande resursramar och genomföras på ett sådant sätt att verksamheten också blev effektivare. För de statliga affärsverkens del skulle särskilda överväganden ske.

Arbetsgruppen för decentralisering av statlig verksamhet redovisade resultaten av sitt arbete i rapporten (Ds C 1985:11) Decentralisering av statlig verksamhet. I och med överlämnandet av rapporten ansåg gruppen sitt arbete avslutat.

Rapporten redovisar decentraliseringsåtgärder åren 1983-1985 hos de 20 centrala myndigheter, som omfattades av regeringens särskilda de­centraliseringsuppdrag. De genomförda eller beslutade åtgärderna innebär tillsammans en omlokalisering från Stockholm och Solna av omkring 500 heltidstjänster. Enligt arbetsgruppens bedömning kan ytterligare ett hund­ratal tjänster komma att flyttas ut frän Stockholmsområdet under 1980-ta-let till följd av de uppdrag till olika myndigheter och övriga initiativ som har föreslagits i rapporten. I ett längre tidsperspektiv — tio är framåt i tiden — anser arbetsgruppen det möjligt att uppnå målet att omlokalisera 1 000 arbetstillfällen.

I det fortsatta decentraliseringsarbetet är det enligt arbetsgruppens me­ning framför allt nödvändigt att regering och riksdag kraftigt markerar sin strävan att decentralisera förvaltningen. Statliga myndigheter bör i an­slagsframställningarna redovisa vilka decentraliseringsåtgärder som har genomförts och vilka åtgärder som planeras. Särskilda uppdrag skall kun-. na ges till vissa myndigheter att närmare utveckla idéer och uppslag. Decentralisering som övergripande mål för förvaltningens utveckling bör beaktas vid beredning av utredningsdirektiv inom regeringskansliet. Även i det långsiktiga arbetet med organisations- och ADB-utveckling och i budgetarbetet är det viktigt att decentraliseringsmålen beaktas. Affärsver­ken bör enligt arbetsgruppen årligen redovisa hur deras planer motsvarar intentionerna i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet.

Slutligen anser arbetsgruppen att det även i fortsättningen bör finnas ett
organ inom regeringskansliet med uppgift att ta initiativ i decentraliserings­
frågor och kontinuerligt bevaka decentraliseringsarbetet.                                                  13


 


I 1987 års budgetproposition informerade jag riksdagen om min avsikt Prop. 1987/88:100 att föreslå regeringen att minst 55% av de anställda inom statistiska cen- Bil. 2 tralbyrän blir lokaliserade till Örebro. Förslaget, som beräknades beröra 100 tjänster, har behandlats av riksdagen (prop. 1986/87:100 bil. 15, FiU 15, rskr. 214). Vidare har regeringen den 12 februari 1987 beslutat om principerna för riksskatteverkets nya organisation. Enligt beslutet skall verkets beskattningsfunktioner avseende sektionen för punktskatter och kupongskatt samt resurserna för punktskatterevisionen lokaliseras till Ludvika fr.o.m. den I juli 1988. Omlokaliseringen berör ca 100 tjänster. Hösten 1987 har regeringen lagt fram förslag om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88: 64). I propositionen redovisas bl. a. omlokalisering av viss verksamhet inom statens vattenfallsverk till Ludvika. Regeringen har också i direktiv till en organisationskommitté för inrättande av statens banverk m.m. angivit, att kommittén skall förbereda en lokalisering av banverkets huvudkontor till Borlänge senast vid utgången av år 1990.

2.2 Fortsatt decentralisering

De myndigheter som flyttats ut från Stockholmsområdet har till de nya lokaliseringsorterna fört med sig en långsiktigt stabil verksamhet, som har breddat arbetsmarknaden, förändrat näringsstrukturen och gett regionerna bättre förutsättningar för utveckling. Myndigheterna har kunnat fullgöra sina uppgifter effektivt, även om kostnaderna i tid och pengar för att upprätthålla nödvändiga kontakter har ökat. Förläggning av utlokaliserade myndigheter till samma byggnad har gett bättre förutsättningar för att utnyttja gemensamma administrativa resurser och gjort det möjligt att rationalisera verksamheten. De omfattande omlokaliseringarna har också visat sig kunna organiseras och genomföras på ett sådant sätt, att de oundvikliga påfrestningarna på den berörda personalen har kunnat begrän­sas.

Erfarenheterna hittills visar att utflyttning av centrala statliga myndighe­ter från Stockholmsregionen har varit ett verksamt medel för att förbättra den regionala balansen mellan Stockholmsområdet och övriga delar av landet.

Sedan omlokaliseringsbesluten i början av 1970-talet har diskussionerna om decentralisering främst handlat om delegering av beslutsbefogenheter. Denna form av decentralisering kan ses som ett led i den löpande rationali­seringen inom förvaltningen. Åtgärderna har fördelen att kostnaderna för statsbudgeten normalt inte behöver öka. Nackdelen är att de inte tillgodo­ser de behov av koncentrerade insatser på vissa orter, som då och då uppstår på grund av omstruktureringar i näringslivet.

Decentralisering av statlig verksamhet är både ett medel för att åstad­
komma regional utveckling och ett mål för det långsiktiga förändringsarbe­
tet inom statsförvaltningen. Regeringen kommer att verka för en fortsatt
decentralisering i form av såväl delegering av beslutsbefogenheter som
omlokalisering av statlig verksamhet. Någon ny, samlad omlokalisering av
störte omfattning är inte aktuell.                                                                                   14


 


I flera avseenden är förutsättningarna för att decentralisera central stat- Prop. 1987/88:100 lig verksamhet bättre nu än de var i början av 1970-talet. Det beror främst Bil. 2 på utbyggnaden av högskolorna och omfattande regionalpolitiska insatser som har lett till att arbetsmarknaden har breddats i olika delar av landet, bl. a. till följd av de utlokaliseringar som har genomförts. Vidare har flyg-och telekommunikationerna förbättrats, vilket gör det möjligt att begränsa kostnaderna för att upprätthålla nödvändiga kontakter.

Övervägandena om decentralisering avses ske fortlöpande som en inte­grerad del av beredningen inom regeringskansliet rörande förändringar i myndigheters verksamhet och organisation, med beaktande av bl. a. de förslag som arbetsgruppen för decentralisering har lämnat. Eftersom dessa överväganden skall ske i det löpande arbetet, anser jag att det inte längre behövs något särskilt organ för decentralisering i regeringskansliet.

Frågan om ändrad lokalisering av myndigheter torde i allmänhet fä anses gälla sädana grundläggande och långsiktiga förändringar i förvaltnings­strukturen som enligt regeringens proposition (1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen bör beslutas av riksdagen. Delegeringsfrägor, som gäller myndigheternas sätt att fullgöra sina uppgifter, bör däremot enligt min mening avgöras av den berörda myndigheten själv eller av regeringen liksom omlokaliseringar som endast rör en del av en myndighet och som har liten omfattning.

Utgångspunkten för det vidare arbetet skall också i fortsättningen vara att myndigheterna skall kunna fullgöra sina uppgifter effektivt även efter en decentralisering av beslutsbefogenheter eller arbetsuppgifter. De myn­digheter som omlokaliseras måste därför ges förutsättningar att upprätthäl­la nödvändiga kontakter och att rekrytera den personal som verksamheten kräver. Myndigheter som har nära kontakter och verkar inom angränsande kunskapsområden bör så långt möjligt lokaliseras i varandras närhet. Där­igenom kan det bli möjligt att begränsa de kostnadsökningar för att upp­rätthålla nödvändiga kontakter som är ofrånkomliga i samband med en omlokalisering.

För mottagarorten är det väsentligt att omlokaliseringen bidrar till att bredda och stärka den lokala arbetsmarknaden. Decentraliseringsåtgärder­na bör syfta till att stödja den näringsstruktur och de utvecklingsförutsätt­ningar som finns i mottagarorterna. Beslut om att flytta ut central statlig verksamhet bör därför grundas på en bedömning av de utvecklingsförut­sättningar som en omlokalisering kan ge för såväl förvaltningen som motta­garorten.

2.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om decentralisering.

15


 


3 Statliga myndigheters tillgänglighet                               Prop. 1987/88: lOO

Bil. 2 3.1 Bakgrund

Regeringens mål för arbetet med att förbättra tillgängligheten i statsförvalt­ningen kan härledas ur den nya förvaltningslagen (1986:223) (jfr prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202). Den syftar till att motverka krångel, förkor­ta väntetider och i övrigt underlätta medborgarnas kontakter med myndig­heterna.

Från de utgångspunkterna gav regeringen den 7 maj 1987 de stafliga myndigheterna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de avsåg att vidta under budgetåren 1987/88 och 1988/89 för att förbättra tillgängligheten.

Begreppet tillgänglighet, metoder för utveckling av tillgängligheten m.m. behandlades i en till beslutet fogad promemoria. Av promemorian framgår att god tillgänglighet innebär följande. Myndigheten skall ha mot­tagningstider som passar medborgarna och en väl fungerande telefonser­vice. Det skall vara lätt att besöka myndigheten. Den skall bekräfta när ärenden har kommit in och handlägga dem inom rimlig tid. Vidare skall myndigheten använda ett enkelt språk och ha en ändamålsenlig informa­tion. För att kunna förbättra tillgängligheten måste myndigheten känna till sina målgruppers behov. Varje myndighet bör därför undersöka dessa målgruppers behov.

I anslutning till sitt uppdrag till myndigheterna lämnade regeringen även ett uppdrag till statistiska centralbyrån (SCB) att dels utarbeta en skrift, dels utveckla en kurs jämte studiematerial till stöd för myndigheternas undersökningar av sin tillgänglighet.

Redovisningar har lämnats frän drygt 200 myndigheter. Därav framgår att det pågår ett omfattande arbete med förbättringar av tillgängligheten som t.ex. anpassade mottagningstider, ändamålsenlig vägvisning, utökad telefonservice och effektivare handläggningsrutiner.

De myndigheter som har omfattande kontakter med medborgarna uppvi­sar också en hög ambitionsnivå i sina redovisningar. Här kan särskilt nämnas domstolarna, försäkringskassorna, riksskatteverket, centrala stu­diestödsnämnden, statens lantmäteriverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna samt flera länsstyrelser. Till den samlade bilden hör också att de nämnda myndighe­terna arbetar med sin tillgänglighet planmässigt och utifrån en helhetssyn pä servicebegreppet.

3.2 Exempel

Jag vill nämna några exempel från dessa myndigheters insatser för att förbättra tillgängligheten.

Domstolarna: Den verksamhet som den enskilde oftast kommer i kon­
takt med inom domstolsväsendet är inskrivningsmyndigheten på tingsrät­
terna. Där förs fastighetsböcker som bl. a. visar ägarförhållanden, inteck­
ningar m. m. Denna typ av information behövs vid bl. a. fastighetsköp och
belåning. För att förkorta handläggningstiderna i inskrivningsärenden in-                            16


 


förs successivt datorbaserade rutiner. För närvarande har nästan hälften     Prop. 1987/88:100 av inskrivningsmyndigheterna härigenom minskat handläggningstiderna     Bil. 2 från normala två veckor till någon dag.

Riksförsäkringsverket med försäkringskassorna: Verket har successivt minskat styrningen av försäkringskassornas organisation vilket medför flexiblare utnyttjande av resurserna hos kassorna. Ett omfattande arbete med delegering av ärendebeslut pågår såväl från verket till länskontoren som frän länskontoren till lokalkontoren. En breddning av de anställdas kompetens eftersträvas så att de kan handlägga fler ärendetyper och där­med ge försäkringstagarna en ökad kontinuitet i handläggningen.

Riksskatteverket med länsskattemyndigheterna,de lokala skattemyndig­heterna samt kronofogdemyndigheterna: Av skatteförvaltningens 226 myndigheter hade 1984 14 myndigheter inbjudit allmänheten till öppet hus. 1987 var antalet 84. I verkets serviceplan slås fast att alla myndigheter bör ha öppet under lunchtid. 1986 hade 52% av myndigheterna det och 1987 hade andelen ökat till 83%. Kvällsöppet minst en gäng i veckan har nu 74 myndigheter mot 35 året innan. För att ge nystartade företag information om skatter och deklarationer anordnas runt om i landet informationsträffar med särskilt anpassat informationsmaterial.

Centrala studiestödsnämnden med studiemedelsnämnderna och vuxen­utbildningsnämnderna: Mål finns fastställda för handläggningstider för enskilda ärenden. För närvarande understiger handläggningstiden för fler­talet ärendegrupper väsentligt de uppsatta målen. Inriktningen är nu att i högre grad tillämpa direkthandläggning vilket innebär att de ansökningar som är fullständiga kan behandlas direkt i samband med ankomstregistre­ringen.

AMS med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna: ADB-stöd utnyttjas för att göra information om lediga platser lättillgänglig. Ett mål är att all personal med kundkontakter ska ha informationsstöd direkt tillgäng­ligt via terminal år 1990.

På ett trettiotal arbetsförmedlingskontor finns information om lediga arbeten i hela landet i s.k. platsautomater. Där kan intresserade på egen hand leta bland de lediga platserna och få en utskrift av platsnotiserna. Platsbasen uppdateras dagligen.

Ett tiotal cityförmedlingar har öppnats. De erbjuder platsförmedling till yrkesbestämda kunder utan tidsbeställning. Kontoren är placerade cen­tralt och har längre öppettider än andra förmedlingskontor - ibland också på lördagar. AMS samarbetar med postverket för att erbjuda viss förmed­lingsservice även pä små orter som saknar förmedlingskontor.

På några orter har s.k. morgonjour öppnats - i regel från kl. 06.30 - för att snabbt förmedla tillfälliga jobb.

Länsstyrelserna: Stockholms län har utvecklat ADB-stöd för handlägg­ningen vid handelsregistret. Registrering kan nu oftast ske inom en månad mot tidigare åtta månader.

Kronobergs län har ökat expeditionstiderna från fem timmar till sju timmar per dag. Handläggningstiderna har minskat till följd av en omfat­tande delegering av arbetsuppgifter.

Kalmar län har för varje ärendetyp angett en normtid för handläggning-                                                  17

en.

2   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2


Gotlands län har inrättat en servicegrupp (Sverige service) inom bilre-     Prop. 1987/88:100
gistret som har öppet kl. 8-18 pä vardagar och kl. 9-13 på lördagar.               Bil. 2

Örebro län har kvällsöppet varje torsdag till kl. 18 (ej juni-augusti). Handläggningsrutinerna har förenklats. Som exempel kan nämnas att muntligt samrådsförfarande används i stället för skriftliga internremisser varigenom handläggningstiderna förkortas.

3.3   Fortsättningen

Det fortsatta arbetet med att förbättra service och tillgänglighet drivs nu vidare från centralt håll och inom myndigheterna.

Jag avser att föreslå regeringen fortsatta åtgärder för att följa utveckling­en av myndigheternas tillgänglighet.

Vidare kommer statens institut för personalutveckling (SIPU) att på regeringens uppdrag ordna konferenser för myndigheterna i syfte att dels sprida de erfarenheter som hitUlls vunnits, dels informera om de metoder som kan användas för mätning, målformulering och uppföljning av tillgäng­ligheten inom olika områden.

3.4   Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om statliga myndigheters tillgänglighet.

4 Den nordiska utbytestjänstgöringen

Den nordiska utbytestjänstgöringen regleras för deltagare från Sverige i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1984:32). Statens arbetsmarknadsnämnd har varje år informerat myndigheter, anställda och personalorganisationer om möjligheten.

I september 1987 utsåg regeringen 30 svenska deltagare — varav hälften kvinnor — till utbytestjänstgöring under år 1988. Icke mindre än 117 anställda hade sökt. Stipendiaterna för år 1988 skall arbeta inom områden som polisväsendet, kriminalvården, vapenfrifrägor, socialförsäkringen, trafiksäkerheten, folkbokföringen, skilda forskningsprojekt, livsmedels­kontrollen, invandrarfrågor och arbetsmarknadsfrågor samt bostads- och miljöfrågor.

För Sveriges del är antalet deltagare sedan år 1979 därmed uppe i 147.

Till dem kommer de som deltar i den särskilda utbytestjänstgöringen för sådan icke-statlig personal som arbetar med narkotikafrågor.

Samtidigt fortsätter ett stort antal stipendiater från de andra länderna i Norden att söka sig till tjänstgöring i den svenska förvaltningen.

Jag anförde i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 2 p: 6,
AU 12, rskr. 236) att jag fann det angeläget att de kunskaper och de
kontaktnät som har byggts upp genom systemet nordisk utbytestjänstgö­
ring kan befästas och utvecklas. Enligt vad jag har erfarit har Nordiska                                 18


 


ministertådets sekretariat, som administrerar ordningen, inlett ett över-     Prop. 1987/88:100 synsarbete för att utveckla och förstärka det. Översynen beräknas vara     Bil. 2 klar våren 1988. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om den nordiska utbytestjänst­göringen.

5 Den statliga lokalförsörjningen

1 Gemensamma frågor i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil.

s. 18-25, FiU 21, rskr. 215) anmälde jag min avsikt att i 1988 års
budgetproposition föreslå regeringen att ta upp vissa frågor angående
systemet för statens lokalförsörjning. För att underlätta beredningen av
dessa frågor redovisade jag i 1987 års budgetproposition de riktlinjer som
borde gälla för förnyelsearbetet i dessa delar för riksdagen.

Riktlinjerna innebar i korthet följande

-    ansvars-, befogenhets- och kompetensfördelningen inom lokalförsörj­ningsprocessen ändras så, att en rationellare process skapas sett såväl frän den enskilda myndighetens som statsmakternas synvinkel,

-    möjligheter skapas att dels ta tillvara fördelarna med en samlad lokalför­sörjning, dels kunna göra en lämplig avvägning mellan olika nivåer,

-    ett mer kund/leverantörsbetonat och avtalsreglerat förhållande mellan lokalbrukande och lokalhällande myndigheter skapas och att lokalkost­nadernas hantering i budgeten för de civila myndigheterna förändras. Till riktlinjerna hörde bl.a att regeringen i formellt hänseende i 1988 års

budgetproposition skulle hemställa hos riksdagen om ett förändrat bemyn­digande i lokalförsörjningsfrågor och att direktiven för handläggning av statliga lokalförsörjningsärenden skulle ändras. Vidare borde regeringen se till att en bättre samordning inom den statliga byggnads- och anläggnings­verksamheten samt fastighetsförvaltningen kommer till stånd.

Det pågående förändringsarbetet med systemet för statens lokalförsörj­ning är ett viktigt led i förnyelsen av den offentliga sektorn. Målet för detta arbete kan sammanfattas enligt följande.

Riksdagen, regeringen och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokal­kostnaderna och deras förändringar. Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat. Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt. Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar disponera resurser för lokaler. Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad usträckning kun­na delegeras till myndigheterna. Den statliga lokalförsörjningen bör i ökad mån samordnas.

Frågan hör numera till finansdepartementets ansvarsområde. Finansmi­nistern kommer senare i dag att i samband med sin anmälan av sjunde huvudtiteln att närmare redovisa de åtgärder som vidtagits och lämna förslag till ytterligare förändringar.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om den statliga lokalförsörjning­
en.                                                                                                                19


 


6 Samordning av den civila och den militära                       Prop-1987/88: lOO

Bil. 2

vädertjänsten 6.1 Bakgrund

Frågan om vädertjänstens organisation har på regeringens uppdrag över­vägts dels av statskontoret, dels av en särskild utredare.

Statskontorets utredning: Regeringen uppdrog i december 1981 åt stats­kontoret att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av dels en ökad produktionssamverkan mellan den civila och den militära vädertjän­sten, dels en samordning, helt eller delvis, av den civila och den militära vädertjänsten i en gemensam organisation. I januari 1984 preciserade rege­ringen uppdraget till att avse ett samlat utredningsarbete där organisation och teknik skulle behandlas från gemensamma utgångspunkter. I januari 1985 beslutade regeringen att en delrapportering skulle lämnas i maj 1985. Regeringen beslutade i december 1985 att det fortsatta utredningsarbetet skulle inriktas på att utveckla och redovisa konsekvenserna av ett gemen­samt produkdonssystem med ett delat huvudmannaskap. Inom ramen för det gemensamma produktionssystemet skulle statskontoret utgå frän ett läge i fred som innebär att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) svarar för en central produktionsenhet, chefen för flygvap­net alternativt SMHI för tre regionala produktionsenheter samt försvaret för lokala produktionsenheter.

Statskontoret redovisade sitt uppdrag i mars 1986 i rapporten Samord­ning av den civila och militära vädertjänsten (Statskontoret 1986:10; dnr 823/81-5). Statskontorets arbete hade bedrivits i samverkan med chefen för flygvapnet, försvarets rationaliseringsinstitut, luftfartsverket samt SMHI, vilka också yttrat sig över statskontorets förslag.

I utredningsrapporten föreslår statskontoret att samordningen av den civila och militära vädertjänsten kraftigt bör öka, att ett för civil och militär vädertjänst gemensamt produktionssystem genomförs, att en gemensam grundutbildning för prognosmeteorologer införs samt att principbeslut om genomförandet av det gemensamma produktionssystemet fattas skynd­samt. Vidare föreslås att chefen för flygvapnet skall bli produktionsansva­rig på regional nivå med produktionsenheter lokaliserade till de regionala vädercentralerna.

Statskontoret beräknar de årliga besparingarna av förslaget till cirka 12 milj. kr. Långsiktigt kommer det gemensamma produktionssystemet enligt statskontorets bedömning att ge väsentligt större besparingar genom sam­ordnad utveckling, anskaffning, drift och underhåll av tekniska system.

Den särskilde utredaren: I syfte att fördjupa beslutsunderlaget i ekono­miska, organisatoriska och andra avseenden uppdrog regeringen på mitt förslag den 19 februari 1987 åt en särskild utredare att på grundval av en samlad bedömning föreslå en lämplig organisation för vädertjänsten base­rad på det gemensamma produktionssystemet.

Utredaren rapporterade av sitt uppdrag den 7 maj 1987 (Ds C 1987:6) Ökad samverkan mellan den civila och den militära vädertjänsten.

Utredaren föreslår att frågan om en gemensam organisation skall avföras                          20


 


från diskussionen. Vidare föreslår denne att ett kund/leverantörsförhällan-de bör etableras mellan chefen för flygvapnet och SMHI där samarbetet avtalsregleras. SMHI bör enligt utredaren ombildas till ett affärsverk. I styrelsen för affärsverket bör försvarsmakten finnas representerad för att åstadkomma en ökad samordning av investeringsbeslut m. m.


Prop. 1987/88:100 Bil. 2


6.2 Föredraganden

Mitt förslag: Utbytet av meteorologisk, hydrologisk och oceanogra-fisk information mellan chefen för flygvapnet och SMHI skall fr. o. m. den 1 juli 1988 ske i ett strikt kund/leverantörsförhållande.

Försäljning av tjänster skall ske med full kostnadstäckning.

Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att göra erforderlig omfördelning av medel mellan SMHLs anslag och den militära pla­neringsramen.


Utredarens förslag: Överensstämmer delvis med mitt.

Myndigheterna: Utredaren har samrått med statskontoret, SMHI, över­befälhavaren, luftfartsverket och försvarets rationaliseringsinsfitut. Samt­liga tillstyrker att ett kund/leverantörsförhällande etableras.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att en ordning bör skapas för meteoro­logi-, hydrologi- och oceanografiverksamheten som ger en rationell tjän-steprodukUon;

Enligt min mening bör, utan att för den skull avkall görs på kravet på rafionaliseringsvinster i enlighet med statskontorets bedömningar, helt nya former för samverkan mellan chefen för flygvapnet och SMHI prövas. Jag menar liksom utredaren att en ordning med ett kund/leverantörsförhållan­de mellan chefen för flygvapnet och SMHI där båda på uppdragsbasis skall producera tjänster och sälja dessa med full kostnadstäckning har goda förutsättningar att ge en för vädertjänsten rationell lösning. Jag utgår därvid ifrån att myndigheterna i en strävan att sätta rimliga priser på sina tjänster dels ser över effektiviteten i de egna organisationerna, dels söker former för att gemensamt planera och genomföra större investeringar. I detta sammanhang vill jag framhålla att den militära vädertjänsten endast är dimensionerad efter krigsfunktionens krav. Någon ändring av SMHLs verksamhetsform fordras inte, enligt min bedömning, för att införa den nya ordningen.

För att kund/leverantörsförhällandet skall fungera behöver medel om­fördelas mellan SMHLs anslag under sjätte huvudtiteln och den militära planeringsramen under Qärde huvudtiteln i sådan omfattning att de mer­kostnader som uppstår täcks. Regleringen av de anslagsmässiga konse­kvensema skall göras utan att någon nettobelastning på statsbudgeten uppkommer. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att göra erforderlig omfördelning av anslagsmedel.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om uppföljning och utvärdering av den nya ordningen.


21


 


I diskussionen om samordningen av vädertjänsten har framhållits att Prop. 1987/88:100 ordningen med att militära meteorologer åtar sig privata prognosuppdrag Bil. 2 inte är helt tillfredsställande. Frågan kan få sin lösning i och med att chefen för flygvapnet i fortsättningen kommer att bedriva uppdragsverksamhet. Privata prognosuppdrag kan nämligen då komma att anses som sådana konkurrensbisysslor som tjänstemän inte får inneha enligt 8 § 2 mom. allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).

Regeringen har på mitt förslag den 3 december 1987 uppdragit åt chefen för flygvapnet och SMHI att planera för en ordning där ett ömsesidigt kund/leverantörsförhållande fr.o.m. den 1 juli 1988 skall gälla vid utbyte av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information samt att beräkna de anslagsmässiga konsekvenserna av denna ordning. Försäljning av tjänster skall ske med full kostnadstäckning. Totalt kommer inga nya medel att anslås.

Vidare ingår i uppdraget att överväga former för gemensam planering och gemensamt genomförande av större investeringar.

Jag har i detta ärende samrått med cheferna för försvars-, kommunika­tions- och finansdepartementen.

6.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen

1.  föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att göra erforderlig omfördelning av medel mellan SMHLs anslag under sjätte huvudtiteln och den mili­tära planeringsramen under Qärde huvudtiteln i enlighet med vad jag har förordat,

2.  bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag i övrigt har anfört om samordningen av den civila och militära vädertjänsten.

7 Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetsta­gare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) samt Statsanställdas förbund, TCO-S (TCOs stats-tjänstemannasekfion) och Centralorganisationen SACO/SR.

Den 27 november 1986 träffade SAV och de statsanställdas huvudorga­nisationer ramavtal om löner 1986-87 för statstjänstemän m.fl. (RÄLS 1986-87).

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner liksom för anslagen inom utgiftsramarna för militärt försvar samt civilför­svar under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr. o. m. den 1 oktober 1986.

Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspålägg med 39 %.

I förhållande till det löneläge som låg till grund för beräkningen av
lönekostnaderna i budgetpropositionen 1987 har medräknats höjningar av
löneplansbeloppen fr. o. m. den 1 oktober 1986 till följd av RÄLS 1986-87.                            22


 


De höjda löneplansbeloppen innebar en höjning av lönerna med i genom-     Prop. 1987/88:100
snitt 5,7%.                                                                                        Bil. 2

Avtalet har beaktats i löneomräkningen. Vidare har beaktats dels de ramar som myndigheterna har disponerat under tiden den 16 juli 1986—den 30 juni 1987 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandling­ar m.m. inom ATF-området (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal, dels de medel som enligt 10 § RÄLS 1986-87 avsatts för selektiva åtgär­der. Därutöver har beaktats dels de belopp som har avsatts för olika myndigheter enligt 17 § andra och tredje styckena i ATF till utgången av budgetåret 1986/87, dels de personliga marknadslönetillägg (MLT) som utgår till vissa tjänstemän vid utgången av budgetåret 1986/87, dels de lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster som skett fr.o.m. den 16 juli

1986,   dels höjningar av chefslönerna fr. o. m. den 1 juli 1986.

I löneomräkningen har däremot inte kunnat beaktas de ramar som myn­digheterna disponerar under tiden den I juli 1987 - den 30 juni 1988 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-området (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal. Inte heller har de selektiva höjningar av chefslönerna som skett fr.o.m. den 1 juli 1987 kunnat beaktas.

Genom SAV:s försorg har regeringskansliet tillgång till ett detaljerat underlag för beräkning av myndigheternas lönekostnader. Med utgångs­punkt i SAV:s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna pä löne-planslönerna m. m. beräknats utifrån resp. myndighets faktiska löneprofil. Övriga avtalskomponenter har beaktats med de belopp som gäller för resp. myndighet.

De flesta av de nuvarande löneavtalen upphör att gälla den 31 december

1987.   Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att redogöra
för vilka utgångspunkter som bör gälla för de totala utgiftsökningarna fill
följd av 1988 års statliga löneavtal. Det är dock inte nu möjligt att ange vad
som kommer att gälla för arbetstagarna på olika myndigheter i fråga om
anställningsvillkor för budgetåret 1988/89. Dessa frågor torde få anmälas i
ett senare sammanhang.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

8 Jämställdhet i statsförvaltningen

Sedan den I januari 1987 har bl. a. jämställdhetsförordningen (1984:803, omtryckt 1986:1395) och kommittéförordningen (1976:119, ändrad senast 1986:1384) getts nya lydelser i syfte att skynda på utvecklingen mot en jämn könsfördelning såväl i stafliga tjänster som i uppdrag i statliga styrel­ser, kommittéer och nämnder.

23


 


8.1   Statliga anställningar                                                                 Prop. 1987/88:100

Bil  1 Regeringens myndigheter svarar för tillsättningen av ca 99 % av tjänsterna.

Det är därför viktigt att de därvid verkligen beaktar att jämställdheten som

en av flera sakliga grunder kan fälla avgörandet, när sökandena bedöms

vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga i fråga om skicklighet och

förtjänst.

För att informera myndigheterna om denna praxis utarbetas för närva­rande inom civildepartementet en ny rapport med bl. a. ett antal regerings­avgöranden i sädana tjänstetillsättningar där jämställdhetsaspekten synes ha varit avgörande. I rapporten redovisas också ett antal mål om könsdis­kriminering som har avgjorts av arbetsdomstolen.

Rapporten avses bli utgiven i serien "SAV informerar" år 1988.

Det är en fråga för myndighetens chef att se till att myndighetens personalpolitik motsvarar de krav som ställs på myndigheten. Det slås fast i den nya verksförordningen (1987:1100). Vidare slås där fast att i perso­nalpolitiken ingår strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innebär att det ankommer på chefen att följa könsfördelningen inom myn­dighetens olika tjänstenivåer och aktivt vidta de åtgärder som behövs för att uppnå jämn könsfördelning.

Ett exempel på sådana åtgärder är chefsutveckling. För att finna effekti­va former för utveckling och utbildning av kvinnliga chefer har en utvärde­ring skett av tre statliga chefsutbildningar. Dessa är två inomverksutbild-ningar — "Seminarier för planering och utveckling av nya chefer" (SPU), som anordnas i arbetsmarknadsverket, och "Kvinnor i Ledarskap" (KIL), som anordnats i statens vattenfallsverk - samt en central utbildning "Kvinna och chef, som genomförts av statens institut för personalutbild­ning (SIPU).

En gemensam effekt i alla tre utbildningarna är att deltagarna tagit ställning till om de vill vara chefer. Både SPU och SIPU:s kurs har gett deltagarna ökad säkerhet och självinsikt i chefsrollen.

I utvärderingsrapporten lämnas förslag till utbildningar och åtgärdsstra­tegier för att öka kvaliteten i chefskapet och underiätta för både kvinnor och män att åta sig chefsuppgifter och utvecklas i chefsrollen.

Utvärderingen är enligt min mening ett värdefullt underlag för regering­ens fortsatta satsningar pä personalutvecklande åtgärder för att bl. a. få fler kvinnor i chefstjänster.

8.2   Statliga uppdrag

Kvinnorepresentationen i statliga styrelser, nämnder och råd har ökat. Av de 356 ordinarie ledamöter som förordnats i 55 statliga styrelser under perioden januari—september 1987 är 94 kvinnor, dvs: 26%.

Utredningen om kvinnorepresentation lämnade i maj 1987 över sitt
slutbetänkande (SOU 1987:19) "Varannan damernas" med förslag fill
åtgärder för att öka kvinnornas representation i statliga styrelser, nämnder
och kommittéer. Utredningen föreslår bl. a. att regeringen antar som mål
att en jämn könsfördelning i dessa organ skall vara uppnådd år 1998 samt
att regeringen antar som delmål att kvinnornas representation skall vara                              24


 


30% år 1992 och 40% år 1995. Utredningen föreslår också att regeringen -     Prop. 1987/88:100 om inte 30-procentmålet är uppnått år 1992 - då skall föreslå riksdagen att     Bil. 2 lagstifta i frågan.

Betänkandet har remissbehandlats. En majoritet av remissinstanserna ställer sig bakom förslagen. Betänkandet bereds för närvarande i rege­ringskansliet.

För att övergripande följa, samordna och vid behov påverka det statliga jämställdhetsarbetet finns sedan december 1985 en partsgemensam led­ningsgrupp med företrädare för arbetsmarknads- och civildepartementen, de statsanställdas huvudorganisationer och vissa centrala stabsmyndighe­ter.

Ledningsgruppen har under budgetåret 1987/88 bl. a. tagit initiativ till utarbetandet av ett fakta- och idématerial till stöd för myndigheternas jämställdhetsarbete.

Vidare artangerade ledningsgruppen en mässa för jämställdhet i statsför­valtningen den 24 november 1987 i Stockholms stadshus. Vid mässan medverkade ett fyrtiotal representanter för departement, utredningsväsen­det, myndigheter och fackliga organisationer. Frän statsförvaltningen del­tog ca 800 tjänstemän från hela landet.

Medverkande och deltagare i mässan representerade ett brett urval av de projekt och utvecklingsarbete som bedrivs i statsförvaltningen inom bl. a. följande områden

arbetsorganisation och arbetstider,

kvinnor på mansjobb,

fem myndigheters intensivprojekt på jämställdhetsområdet,

sexuella trakasserier,

kvinnorepresentationen i styrelser och kommittéer,

jämställdhetsaspekten vid tjänstetillsättningar,

mansrollen,

kvinnor och utveckling,

värderingar och diskrimineringar.

Vad som kom fram under mässan kan enligt min mening på ett inspire­rande sätt bidra i det nödvändiga men ofta tunga arbetet med att öka jämställdheten i förvaltningen.

8.3   Det fortsatta arbetet

Frågan om den fortsatta inriktningen av jämställdhetsarbetet bereds för närvarande i regeringskansliet. Som chefen för arbetsmarknadsdeparte­mentet senare kommer att redovisa avser regeringen att lägga fram en proposition i ämnet under våren 1988. Jag räknar med att i det samman­hanget återkomma till regeringen med förslag beträffande den statliga sektorn.

8.4   Hemställan

Jag hemställeratt regeringen bereder riksdagen fillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört om jämställdhet i statsförvaltningen.                            25


 


9 Regeringens behörighet att inrätta statligt reglerade tjänster


Prop. 1987/88:100 Bil. 2


Mitt förslag: Riksdagens bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att inrätta tjänster bör ut­sträckas till att omfatta också alla ordinarie chefstjänster och andra ordinarie tjänster med undantag av sådana professurer som Ullsätts med fullmakt.


Nuvarande ordning: Olika ordningar tillämpas för närvarande i fråga om regeringens behörighet att inrätta statligt reglerade tjänster. Därmed avses tjänster där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, dvs. främst tjänster i myndigheterna under regeringen eller i försäkringskassorna samt kommu­nala skolledar- och lärartjänster.

Regeringen behöver sålunda inte riksdagens medverkan för att få inrätta tjänster där lönegradsplaceringen skall fastställas vid förhandlingar (prop. 1974:1 bil. 2 s. 6, InU 4, rskr. 95).

När det gäller att inrätta tjänster som undantagits från statens arbets­givarverks handläggning eller tjänster vilkas löneställning fastställs utan förhandlingar, tillämpas däremot särskilda riktlinjer (prop. 1976/77:100 bil. 3 s. 5, AU 18, rskr. 210).

Enligt sistnämnda riktlinjer krävs sålunda riksdagens medverkan för att regeringen skall kunna inrätta dels ordinarie tjänster med beteckningen "o" eller "p", om tjänsten är avsedd för chef för sådan myndighet som lyder direkt under regeringen, dels andra ordinarie tjänster med någ9n av dessa beteckningar i lägst nuvarande lönegrad N 26 eller L 24, om tjänsten alltså inrättas utan att lönegradsplaceringen fastställs genom avtalsför­handlingar.

Som skäl för kravet på riksdagens medverkan i fråga om dessa tjänster framhålls i 1977 års budgetproposition att riksdagen vid sin bedömning av en myndighets organisation främst torde vara intresserad av ledningsfunk-fionen. Bl. a. chefstjänster med beteckningen "o" eller "p" tillsätts med fullmakt respektive med förordnande för bestämd ud (jfr numera 8 § an­ställningsförordningen 1965:601, omtryckt 1984:127, ändrad senast 1987:1224). Innehavare av sådana tjänster är sålunda inte uppsägningsba­ra. Sådana tjänster har alltså större fasthet än andra tjänster och riksda­gens medverkan borde därför enligt proposifionen krävas i fråga om dessa chefstjänster. I fråga om riksdagens medverkan vid inrättandet av de andra ordinarie tjänsterna framhålls att en lönegradsgräns bör sättas och att gränsen bör dras mellan högre chefstjänstemän och andra tjänstemän.

I 1977 års budgetproposition uttalas också att de regler som tidigare gällde för inrättande av ordinarie tjänst som professor borde behållas. Skälet var att inrättandet av sådana tjänster innebär utvidgning och ut­veckling av den fasta forskningsorganisationen och att riksdagen också fattar beslut om inriktningen av denna.


26


 


Nämnas bör vidare att regeringen i enlighet med verksledningsproposi-     Prop. 1987/88:100 tionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) har rätt att under vissa förut-     Bil. 2 sättningar inrätta tillfälliga tjänster för verkschefer med placering i bl. a. regeringskansliet.

Det kan erinras om att i verksledningspropositionen finns intagen en redogörelse för bl. a. verkschefers anställningsförhållanden (s. 140).

Det förtjänar också att framhållas att myndigheterna själva har rätt att inom ramen för tillgängliga resurser inrätta merparten av sina tjänster, bl. a. arvodestjänster också för chefer (jfr inrättandeförordningen 1985:915, ändrad senast 1986:611).

Den som har behörighet att inrätta en tjänst kan också dra in den.

Inrättade tjänster tillsätts av regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer.

Skälen för mitt förslag: I anslutning till riksdagens ställningstagande till verksledningspropositionen tar jag nu upp frågan om regeringens behörig­het att inrätta tjänster i ledningsfunktionen för myndigheterna.

Den allmänna frågan hur riksdagens och regeringens styrning och kon­troll av statsförvaltningen kan göras mest effektiv har under senare ud belysts bl. a. genom nyssnämnda ställningstagande. Tyngdpunkten i riks­dagens styrning av verksamheten anses sålunda numera främst böra ligga i budgetprövningen och lagstiftningen.

Det nuvarande systemet för riksdagens medverkan i frågor om inrättan­de av tjänster ter sig för övrigt med förändrade förhållanden som allt mindre ändamålsenligt. Den lönesättning för ohka tjänster som nu tilläm­pas gör också att området för kravet på riksdagens medgivande inte låter sig ringas in på det sätt som ursprungligen avsetts. Till bilden hör vidare att ett "ordinarieskap" i dag inte har samma betydelse som fidigare.

I linje med det anförda bör frågor om inrättande av tjänster vid myndig­heterna följaktligen i fortsättningen genomgående prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den förordade möjligheten för regeringen att inrätta tjänster bör också omfatta alla de ordinarie domartjänsterna. Jag vill dock peka på att dom­stolarna i viss mån intar en särställning i detta hänseende. T. ex. är antalet ledamöter i högsta domstolen och i regeringsrätten i princip fastställt i lag. Högsta domstolen utgörs sålunda enligt 3 kap. 4 § rättegångsbalken av 22 justitieråd eller det högre antal som av särskilda skäl befinns erforderligt. En motsvarande bestämmelse finns för regeringsrättens del i 3 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; antalet är där satt till 18. Dessa regler, som drar upp en ram för hur många domare som skall döma i de högsta instanserna, bör självfallet gälla även i fortsättningen. Även i fråga om andra domstolar finns liknande regler om antalet ledamöter.De bör också tillämpas på samma sätt som hittills.

I fråga om inrättandet av fullmaktstjänster för professorer avstår jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet från att föreslå . någon förändring.

I konsekvens med mitt förslag begärs under de olika huvudfitlama i
denna budgetproposition inte några särskilda bemyndiganden att få inrätta
verkschefstjänster e. d. Vad som sägs där bygger i stället på förutsättning-
                          27

en att riksdagen lämnar det generella bemyndigande som jag nu föreslår.


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

RiI  7 Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer att fä inrätta statligt reglerade tjänster, dock inte sådana

professorstjänster som tillsätts med fullmakt.

10 De statliga förnyelsefonderna

I 1985 års omförhandlingar enades kollektivavtalsparterna om förnyelse­fonder på större delen av det statligt reglerade området. Förnyelsearbetet är viktigt även för de anställda-på försäkringskasseomrädet. Jag avser därför att ta upp frågan med bl. a. de statsanställdas huvudorganisationer om möjligheten att disponera fondmedlen även inom detta område. I föregående års budgetproposifion (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 3, AU 12, rskr. 236) lämnade jag en utförlig redogörelse för fonderna, deras syfte samt för den partssammansatta nämnd som har till uppgift att fördela medlen.

Nämnden för de statliga förnyelsefonderna inledde sin verksamhet i januari 1987. Verksamheten mötte stort intresse hos myndigheterna: Det stod tidigt klart att en preciserad inriktning av verksamheten var nödvän­dig. En tydligare avgränsning bedömdes nödvändig mellan de projekt som fonderna avsåg att finansiera och sådan verksamhet som bör prövas i den reguljära budgetprocessen. Nämnden har lagt fast en sådan verksam­hetsinriktning. De grundläggande målen är självfallet oförändrade, nämli­gen att bidra till förnyelsen av den statligt lönereglerade sektom och att långsiktigt öka anställningstryggheten.

Nämnden bedriver sin verksamhet med två utgångspunkter: regeringens förnyelseprogram för den stafliga sektorn såsom det främst har kommit ull uttryck i regeringens skrivelse om den offentliga sektorns förnyelse (skr. 1984/85:202, FiU 35, rskr. 407) och medbestämmandereformens (prop. 1975/76; 105 bil. 2, InU 45, rskr. 404) värderingar. En uppdelning har skett i förnyelseprojekt och projekt för ökad anställningstrygghet.

De förra syftar till att förverkliga förnyelseprogrammet, t.ex. genom att myndigheten övergår Ull nya arbets- och organisationsformer, som ökar kvaliteten i det utåtriktade arbetet och samtidigt leder till ökad arbetsUll-fredsställelse för de anställda. Förslag från myndigheterna om otraditionel­la försöksverksamheter är särskilt välkomna.

Exempel på projekt som prioriteras är att utveckla

nya verksamheter inom de av riksdag och regering politiskt givna ramar­na

nya arbetsformer som förbättrar servicen

nya samverkansformer mellan kunder och anställda

nya arbetsorganisationer som ger de anställda ett breddat arbetsinnehåll och större möjligheter att fatta egna beslut

nya ledningsformer och inflytandeformer för de anställda.                                             28


 


De projekt som syftar till ökad anställningstrygghet skall i första hand     Prop. 1987/88:100 vara inriktade på tidiga förebyggande insatser för grupper av anställda. En     Bil. 2 ambition är atl åtgärderna skall sättas in så tidigt att det statliga trygghets­avtalet (TrA-S) inte skall behöva tillämpas.

Till områden som bör hanteras i den reguljära budgeten - och alltså inte finansieras av fonderna - hör inte bara utbildning som ingår i myndighe­tens normala personalutveckling utan också fortbildning på grund av riks­dags- eller regeringsbeslut om en förändring av myndighetens uppgifter eller ansvarsområde. Dit hör även mer konventionella rationaliseringar, t. ex. införande av ADB i ord- och textbehandling.

Nämnden tar även själv initiativ till projekt. Detta sker i dialog med enskilda myndigheter varvid tanken är att nämnden och den berörda myndigheten gemensamt skall finna lämpliga projekt. Nämnden söker också finansiera insatser av mer generellt intresse för statsförvaUningen. Det gäller främst åtgärder inom områdena informationsteknologi, chefs­utveckling och utvecklingsåtgärder för biträdespersonal. Detta är också viktigt som ett led i strävandena att öka jämställdheten inom statsförvalt­ningen.

Nämnden hade i december 1987 beslutat om tilldelning av medel till 31 projekt med ett sammanlagt bidrag om 26 milj.kr. Flertalet projekt syftar till förnyelse av verksamhet, organisation, ledning eller arbetsformer. Många innehåller nya eller oprövade former för utveckling som kan ge generaliserbara erfarenheter av värde för andra myndigheter. I andra fall är huvudsyftet att på sikt öka personalens möjligheter att verka i en förändrad verksamhet dvs. att åstadkomma kompetensutveckling för att öka anställningstryggheten.

Projekten är ännu i sin inledning. Det är därför för tidigt att dra några generella slutsatser. Det är emellerUd nämndens avsikt att aktivt sprida de erfarenheter som vinnes i de olika projekten. Detta kommer så småningom att bli en viktig del i arbetet.

Jag anser att fonderna ger ett värdefullt bidrag till förnyelsen på myndig­heterna, inte minst genom att stödja utvecklingsinsatser av föregångska­raktär. Jag återkommer till frågan om medel för verksamheten för budget­året 1988/89 vid min föredragning av anslaget C 75. Bidrag till förnyelse­fonder på det statligt reglerade området under trettonde huvudtiteln.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om de statliga förnyelsefonder­na.

11 Statsrådsgruppen för datafrågor m. m.

I prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 8 (FiU 15, rskr. 214) redogjorde jag för de uppgifter som statsrådsgruppen (C 1986: D) för datafrågor, den därtill knutna referensgruppen för datafrågor och samrådsgruppen (C 1986: G) för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS) har anförtrotts samt för gruppernas sammansättning.

Statsrådsgruppen har behandlat frågor om ett nationellt informationstek-                         29


 


nologiskt program, säkerhetsarbetet inom dataområdet samt en översikt     Prop. 1987/88:100
över pågående och planerat datapolitiskt arbete.                                      Bil. 2

Referensgruppen för datafrågor har behandlat datautbildning i skolan, på fritiden och i arbetslivet, det nationella informationsteknologiska pro­grammet, säkerhetsarbetet inom dataområdet samt kunskaps- och tek­nikspridning med anknytning till data- och kommunikationsområdet.

SAMS har utarbetat en arbetsplan för sin verksamhet till och med budgetåret 1988/89. Vidare har SAMS engagerat sig i säkerhetsfrågor bl. a. i samband med försäljning av offentliga datorlagrade uppgifter, i Värde­papperscentralens VPC AB förslag till kontobaserat värdepapperssystem och i förslag till dokumentlös hantering av handels- och tullinformation i delbetänkandet (SOU 1987:40) Datorisering av tullens expert och import­rutiner.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om statsrådsgruppen för datafrå­gor m.m.

12 Statsförvaltningens ADB-användning

I enlighet med riksdagens önskemål (prop. 1978/79:121, FiU 34, rskr. 339; jfr även prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 9, FiU 13, rskr. 183) har regeringen uppdragit åt statskontoret att efter vissa riktlinjer åriigen utarbeta en redovisning över statsförvaltningens användning av automatisk databe­handling (ADB).

I årets rapport (1988:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1988 - som publiceras inför denna budgetproposition - presenterar statskonto­ret en utförlig översikt och en detaljerad redovisning av större användar-myndigheter, viktigare ADB-fillämpningar samt utförliga beskrivningar av utredningsarbetet på ADB-området.

Statskontorets sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som/'//a.gfl 2.2.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av sammanfattningen av statskontorets rapport (1988:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1988.

13 Förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin

Den kommunala självstyrelsen har en stark ställning i värt land. En decen­traliserad samhällsförvaltning är väsentlig inte minst från demokratisk synpunkt. Besluten kan fattas nära de berörda människorna och samhälls­insatserna kan utformas med hänsyn till skiftande lokala förhållanden. Kommunerna och landstingen har därför i allt störte utsträckning blivit ett instrument för samhällets reformpolitik.

I arbetet med att förnya och utveckla den offentliga sektorn spelar                                  30


 


kommuner och landsting en viktig roll. Olika förnyelseprojekt pågår där     Prop. 1987/88:100

såväl förtroendevalda som anställda är engagerade. Regeringen och riksda-     Bil. 2

gen har också tagit flera initiativ för att pröva nya vägar i den kommunala

verksamheten. Frikommunförsökel är ett sådant exempel liksom arbetet

med ait utveckla kommunal service och demokrati. Även forskningen

spelar en vikUg roll i förnyelsearbetet.

Jag vill i det följande redovisa några frågor på det kommunala området där en nära samverkan mellan stat och kommun är av stor betydelse.

13.1 Åtgärder för att fördjupa den kommunala demokratin

Stora förändringar sker för närvarande av den kommunala verksamheten. En av de mest påtagliga förändringarna gäller den kommunala organisatio­nen. Hittills har ett 25-tal kommuner decentraliserat sin politiska organisa­tion. Under budgetåret 1988/89 planerar ytterligare ett antal kommuner att gå vidare och inrätta lokala nämnder i hela kommunen.

De flesta av dessa kommuner har inrättat kommundelsnämnder. Enligt min mening kan man inte längre se denna organisationsform bara som försök eller en dagslända.

På landstingsområdet sker en motsvarande utveckling genom inrättande av primärvårdsnämnder. Dessa omfattar som regel ett primärvårdsområ­de, ofta en hel kommun.

I propositionen om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop. 1986/87:91) har jag lämnat förslag som skall underlätta en fortsatt decen­tralisering till lokala nämnder. Förslaget innebär bland annat att kommu­ner som har inrättat lokala nämnder som täcker hela kommunen ges ökad frihet i fråga om den centrala nämndorganisationen. Därmed kan man slippa dubbla organisationer.

I mänga kommuner och landsting har det vuxit fram olika former av brukarinflytände. Avsikten med dessa försök är att få ett större engage­mang frän dem som anlitar kommunernas och landstingens tjänster. Man kan därmed få en service som är mer brukaranpassad. Detta kan tillföra verksamheterna en ökad kvalitet och det kan i vissa fall även ske till ett lägre pris. Inte minst vikUgt är att det också kan skapa ett ökat samhällsin­tresse.

I propositionen om aktivt folkstyre har jag därför föreslagit att det införs en ny regel i kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1987:441) som innebär att de kommunala nämnderna i fortsättningen skall verka för att samråd sker med brukarna innan beslut fattas.

Nära kopplat till frågan om brukarinflytande är möjligheterna för männi­skor att delta genom att själva bedriva verksamheter i föreningsform exempelvis som kooperativ. Folkrörelseutredningen har i sitt betänkande (SOU 1987:33) Ju mer vi är tillsammans lagt fram förslag som skall undan­röja hinder för organisationer att sköta vissa verksamheter som idag delvis bedrivs i kommunal regi. Förslagen bereds för närvarande i regeringskan­sliet.

Enligt min mening är de anställdas delaktighet och engagemang en
avgörande förutsättning för att förnyelsen av den kommunala verksamhe-
                                                 31


 


ten skall präglas av fortsatta framgångar. I många kommuner och landsting Prop. 1987/88:100 delegerar man allt mer av beslutsansvar till självständiga resultatenheter. Bil. 2 till skolor, daghem, servicehus etc. Ett långtgående ansvar delegeras till personal som arbetar i direkt kontakt med dem som anlitar kommunens service. Avsikten är att detta skall förbättra verksamheten, minska byrå­kratin och förbättra servicen. För att markera den avgörande betydelse som de anställda har för den kommunala verksamheten har jag föreslagit att en bestämmelse om den kommunala personalen skrivs in i kommunalla­gen.

Utvecklingen mot decentralisering, brukarinflytande och ökad delege­ring skapar enligt min mening ett behov av en ökad målstyrning inom den kommunala organisafionen. Det sätter också de förtroendevaldas roll gent­emot förvaltningen i fokus. I syfte att främja en utveckling mot en klarare rollfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda har regeringen i propositionen om aktivt folkstyre föreslagit att en ny regel införs i kommu­nallagen för att markera att de förtroendevalda särskilt bör ägna sig åt frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Det är således viktigt att de förtroendevaldas roll gentemot den kommunala förvaltningen utvecklas.

Det anförda visar enligt min rnening att det sker ett intensivt förnyelsear­bete i de flesta kommuner och landsting. Jag avser att ta ytterligare initiativ för att främja och stimulera denna utveckling.

Detta bör enligt min mening innebära att

-     de kommunala besluten förs närmare medborgarna,

-     medborgarna får ökade möjligheter att ta aktiv del i de kommunala verksamheterna,

-     bättre kontakter skapas mellan väljarna och de valda,

-     den kommunala förvaltningen präglas av samordning och helhetssyn,

-     lokala lösningar på lokala problem får ett ökat utrymme,

-     nya förutsättningar skapas för det lokala partiarbetet.

13.2 Frikommunförsöket - ett sätt att förnya den kommunala självstyrelsen

Formerna för samspelet mellan stat och kommun har förändrats under de senaste årtiondena. De kommunala organens ansvar har vidgats. De statli­ga tillsyns- och kontrollfunktionerna har begränsats och anpassats till nya behov. Kommunindelningsreformen har varit en väsenflig förutsättning för denna utveckling.

Ett omfattande utredningsarbete har bedrivits om den kommunala självstyrelsen. Förändringsarbetet har i huvudsak varit inriktat pä att finna generella lösningar. Många framlagda förslag har då mött motstånd för att man saknat erfarenheter om dess konsekvenser. För att olika kommunala förändringsönskemål skall kunna prövas direkt i det praktiska samhällsar­betet har regeringen valt att öppna möjligheter till en brett upplagd försöks­verksamhet.

Riksdagen beslutade den 1 juni 1984 om en försöksverksamhet med ökad
kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368). Nio kom-
                                                 32


 


muner och tre landsting deltar i frikommunförsöket. Dessa tolv frikom-     Prop. 1987/88:100 muner är Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro,     Bil. 2 Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landstingskommuner.

Avsikten med försöksverksamheten är att frikommunerna skall kunna få dispens från statliga regler som verkar hindrande för en effektiv kommunal verksamhet. Ett annat viktigt syfte med försöket är att utveckla former för en bättre samverkan mellan kommunala och statliga organ liksom mellan kommuner och landsting. Avsikten är också att försöksverksamheten skall bidra till ett allmänt förnyelsearbete i stat och kommun.

Genom tilläggsdirektiv den 7 juni 1984 (dir. 1984:28) gavs stat-kommun­beredningen (C 1983:02) i uppdrag att svara för genomförandet av för­söksverksamheten. Beredningen skall därvid hålla fortlöpande kontakt med frikommunerna och bistå dem på olika sätt. Den skall också yttra sig över dispensframställningarna och svara för att en systematisk och allsidig utvärdering görs.

Frikommunernas förändringsönskemål

Frikommunernas ansökningar om dispenser och andra åtgärder är av skif­tande omfattning. I några fall har en genomgång gjorts av hela det kommu­nala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har ca 280 olika förslag lagts fram. Av dessa gäller nästan två tredjedelar områdena planering och bebyggelse samt skola och arbets­marknad. Frikommunernas förändringsönskemål på olika ämnesområden fördelar sig på följande sätt.

Verksamhet                                                                                                     Antal

Plan- och byggområdet                                                                                          64

Skolfrågor                                                                                                               72

Arbetsmarknadsfrågor                                                                                            31

Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m.                                                             39

Miljöskydd och naturvård m. m.                                                                           25

Kommunikationer                                                                                                  17

Bostadssektorn                                                                                                       11

Kommunallagsfrågor                                                                                              13

Civilförsvarsfrägor                                                                                                   2

Diverse frågor                                                                                                          9

Summa                                                                                                                283

Regeringens ställningstaganden till frikommunernas önskemål har lett
till att dessa i stor utsträckning har tillgodosetts helt, i huvudsak eller
delvis. I vissa fall har dispens lämnats från en författningsbestämmelse
eller annan åtgärd vidtagits som möjliggör att frågan prövas i försöksverk­
samheten. En annan form av positivt beslut är att förändringsönskemålet
                                                  33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2


genomförts generellt för hela landet utan föregående försök. Det gäller     Prop. 1987/88:100 framför allt genom införandet av den nya plan- och bygglagen (1987:10).     Bil. 2 För många frågor har klargjorts att några formella hinder inte finns för en förändring. En del förslag ryms inte inom försöksverksamhetens ram och har därför inte kunnat Ullgodoses.

Regeringen har tidigare för riksdagen redovisat de åtgärder som har genomförts (se skr. 1985/86:165 och prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 7). Jag kommer senare (bil. 15) att redovisa de åtgärder som regeringen har vidtagit sedan riksdagen senast informerades i frågan.

Exempel på frågor som prövas i frikommunerna

De frågor som prövas i frikommunförsöket omfattar ett flertal samhällsom­råden. I det följande redovisas några exempel.

—Inom bostadssektorn pågår försök rned kommunal beslutanderätt för viss statlig långivning.

På skolområdet pågår försök med en friare organisation av skolenheter, friare användning av vissa statsbidrag, utbyte av personal mellan grund­skolans lågstadium och förskolan, konferensverksamhet, förläggning av skolarbetstiden, friare fördelning av resurserna till undervisning i B-språk, m. m.

På kommunikationsområdet har dispens medgivits för försök med inte­grering av olika trafikslag inom bostadsområden.

Inom miljöskydds- och naturvärdsomrädet har frikommunerna fått möj­lighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för vissa ärendegrupper bl. a. viss miljöfariig verksamhet samt tillstånd att sätta upp skyltar i naturen.

Även i fråga om ingripanden mot vanvård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter.

Inom hälso- och sjukvårdens område har frikommunerna fått möjlighet att bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommu­nen kommit överens om detta. I frilandstingen är det möjligt att ta ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården.

Inom arbetsmarknadspolitikens område har frikommunernas förslag lett till en försöksverksamhet med lokala arbetsförmedlingsnämnder. Några av frikommunerna har getts möjlighet att Ullsätta en kommunal ordfö­rande. Nämnden har möjlighet att friare använda statsbidragen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Frilandstingen har möjlighet att upp­rätta avtal med länsarbetsnämnderna, s. k. sysselsättningskontrakt.

Frikommunerna får tillämpa en friare nämndorganisation än lagstift­ningen generellt medger. Särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälso­skyddsnämnd, skolstyrelse och socialnämnd behöver inte inrättas.

Frikommunerna ges också möjlighet att inrätta lokala utvecklingsgrup­per för förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t.ex. en kommundelsnämnd.

—Stiftelser som förvaltas av frikommunerna undantas från statlig tillsyn,

om deras förmögenhet är mindre än 200 000 kronor.                                                      34


 


- Flera försök innebär att frikommunerna tar över beslutanderätt från     Prop. 1987/88:100 länsstyrelsen. Detta gäller exempelvis vissa beslut om tillstånd för hem     Bil. 2 för värd och boende, lotterier och bingo samt anläggning av motorsport-och skjutbanor.

Frikommunförslag läggs till grund för generella lagändringar

En del av de förslag som frikommunerna fört fram har genomförts för alla landets kommuner utan försök. Detta gäller förändringar inom plan-och bygglagstiftningen där den nya plan- och bygglagen (1987:10) ligger väl i linje med frikommunernas önskemål bl. a. i fråga om byggnadslov, ansökningshandlingar och besiktningar. Det gäller också en ändring i kommunallagen som innebär ett förenklat förfarande för kallelse till fullmäktiges sammanträden.

I några andra fall har generella ställningstaganden gjorts i frågor som omfattas av försöksverksamheten i frikommunerna. En lokal arbetsför­medlingsnämnd kan exempelvis från årsskiftet 1986-1987 inrättas i alla kommuner.

Den fortsatta försöksverksamheten

Frikommunförsöket skall i princip pågå fill och med år 1988. De författ­ningar som utfärdats för försöken gäller med ett undantag till utgången av nämnda år. För hälso- och sjukvården har försöksperioden satts till och med år 1991.

Av den redovisning som jag nu har lämnat framgår att en avlösning av försöken redan har påbörjats. Regeringen och riksdagen bör före års­skiftet 1988-1989 ta ställning till den fortsatta försöksverksamheten. Avsikten är att den pågående utvärderingen skall ge underlag för sådana bedömningar. I de fall försöken lett till positiva resultat bör enligt min mening förslag till generella författningsändringar utarbetas under år 1988. Om tillräckliga erfarenheter inte har kommit fram, kan det där­emot bli fråga om att förlänga försöksperioden.

Några allmänna erfarenheter

Under arbetet med frikommunförsöket har några allmänna reflektioner gjorts som enligt min mening är värda uppmärksamhet. En iakttagelse är att frikommunförsöket. har satt igång en betydelsefull diskussion om förnyelse och förändring i den kommunala verksamheten. Det har blivit ett. väsentligt instrument för att pröva nya vägar och stimulera till nytänkande inte bara i frikommunerna utan inom hela den offentliga sektorn.

Vid genomgång av det statliga regelsystemet har "missuppfattningar"
kommit fram. Förtroendevalda och anställda tror ofta att också sådana
statliga regler är bindande som i själva verket endast är råd. Det har
också flera gånger visat sig att önskemålen om förändringar gällt lokala
föreställningar och traditioner vilka uppfattats som bindande. Genom                                 35


 


frikommunförsöket  har sådana erfarenheter kommit fram  som  enligt     Prop. 1987/88:100 min mening bör beaktas i det fortsatta arbetet med att förenkla och     Bil. 2 begränsa  statliga regler.  Dessa frågor övervägs i  stat-kommunbered­ningen. Jag vill också erinra om att regeringen nyligen har utfärdat en ny förordning (begränsningsförordningen) som innebär att de statliga myn­digheternas rätt att besluta regler begränsas.

En annan betydelsefull erfarenhet av försöksverksamheten är att frikommunerna har blivit medvetna om att de av egen kraft skapat kommunala regelsystem som behöver omprövas. Samtidigt som föränd­ringar av den statliga detaljregleringen görs på central nivå är det därför angeläget att frikommunerna själva granskar sin egen förvaltning. Jag har tidigare diskuterat behovet av regelförenkling när det gäller de regler som kommuner och landsting själva har beslutat om (avsnitt 1.2.6).

Försöksverksamheten har också lett till att representanter för statliga och kommunala organ börjat ett närmare samarbete om gemensamma frågor. En diskussion har därigenom inletts om problem som i vissa fall endast kan lösas på lite längre sikt. Det gäller förändringsförslag som inte avser enskilda regler utan större frågor om samhällsförvaltningens ekonomi, organisation och uppbyggnad. Jag ser det för min del som mycket värdefullt att en sådan dialog mellan statliga och kommunala organ har inletts. Det är väsentligt att den hälls levande.

13.3 Översyn av kommunallagstiftningen

I det förnyelsearbete som är inriktat pä en utveckling av den kommunala sektorns verksamhet har kommunallagstiftningen en central roll. Det är enligt min mening väsentligt att lagstiftningen ger kommuner och lands­ting stor frihet att på grundval av de egna lokala förutsättningarna utforma sin organisation och verksamhet. Lagstiftningen måste också vara lätt att överblicka och förstå.

Inom civildepartementet bereds ett flertal betänkanden som gäller kommunallagstiftningen. Stat-kommunberedningen har överlämnat be-tänkandena (Ds C 1983:13) Kommunala företag, (Ds C 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet, (Ds C 1986:10) Kommunal medverkan i internationella frågor och (Ds C 1986:16) Kommunal näringslivspolitik. Jag kommer senare (bil. 15) att redovisa det arbete med att utforma en ny kommunallag som bedrivs av en särskild arbetsgrupp inom civilde­partementet, kommunallagsgruppen (C 1986: A). Gruppen har överläm­nat ett delbetänkande (Ds C 1987:5) om den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting.

Det är min avsikt att under år 1988 återkomma med förslag till åtgär­der på grundval av de nu nämnda betänkandena.

Jag vill här särskilt framhålla betydelsen av att få till stånd en helhets­
syn pä kommunallagstiftningen. Det är enligt min mening väsentligt att
skapa en enkel och flexibel lagstiftning gentemot kommuner och lands­
ting. I det fortsatta översynsarbetet bör exempelvis övervägas hur en
bättre samordning skall kunna åstadkommas mellan kommunallagen
och den speciallagstiftning som gäller för olika kommunala verksam-
                                                          36


 


hetsområden.  Enligt vad jag erfarit kommer stat-kommunberedningen     Prop. 1987/88:100
att ta upp denna fråga i sitt fortsatta arbete.                                            Bil. 2

13.4  Det fortsatta förnyelsearbetet

Den lämnade redovisningen visar att ett omfattande utredningsarbete bedrivits och pågår om de kommunala frågorna. Försöksverksamheten med frikommuner spelar därvid en viktig roll för att finna nya vägar för utveckling och förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demo­kratin.

I det fortsatta utvecklingsarbetet om den offentliga sektorn är samver­kan mellan stat och kommun av stor betydelse. Det ömsesidiga beroen­de som finns mellan statliga och kommunala verksamheter talar för detta. Det är enligt min mening nödvändigt att överväganden fortlöpan­de sker om frågor inom olika samhällssektorer där samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna är väsentlig. I detta sammanhang har stat-kommunberedningen en vikUg uppgift.

13.5  Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin.

14 Den offentliga sektorns informationsverksamhet

I prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting och i prop. 1986/87:99 (KU 29, rskr. 226) om ledningen av den statliga förvalt­ningen redovisade jag olika samhällsinformationsfrågor. Jag vill nu anmäla de åtgärder som regeringen därefter vidtagit och samtidigt ange några principiella utgångspunkter för det fortsatta utvecklingsarbetet rörande informationsfrågorna inom den offentliga sektorn.

14.1 Utgångspunkter

Lagstiftnings- och reformarbetet pä den offentliga sektorns område har under 1970- och 80-talen i hög grad varit inriktat på att bredda och fördjupa den representativa demokratin, öka den kommunala självstyrelsen och stärka samhällsverksamhetens folkliga förankring. Samhällsinformationen är ett redskap för att förverkliga intentionerna i dessa strävanden.

En viktig utgångspunkt är därvid samhällsinformationens demokrati­
funktion. Denna fanns med som en grundförutsättning när den kommunala
informationsverksamheten utformades under 1970-talet. Analyser av den
s. k. demokratiinformationens funktion och förhållningssätt i relation till
politiker, massmedier, organisationer och andra opinionsbildande organ                             37


 


gjordes i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokraU som låg till Prop. 1987/88:100 grund för en proposition om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m. Bil. 2 (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr. 148). Dessa analyser gäller fort­farande och har fått ny aktualitet med utvecklingen mot ökad decentralise­ring av nämndarbetet i kommunerna och ett ökat brukarinflytande i den kommunala verksamheten. Förvaltningslagen (1986:223) är också ett vik­tigt led i ansträngningarna att förbättra såväl service som demokrati i den offentliga verksamheten.

En grundtanke är, att medborgarna måste ges möjlighet att mera aktivt än tidigare påverka inriktningen på och utformningen av verksamheten inom all offentlig verksamhet. För att kunna delta i denna dialog behöver medborgarna kunskap om såväl sina rättigheter och skyldigheter som om sina möjligheter. Att förmedla denna kunskap som bas för delaktighet och inflytande är samhällsinformationens viktigaste uppgift.

Principen om att den offentliga servicen skall vara tillgänglig för alla medborgare på lika villkor ställer särskilda krav pä hur samhällsinforma­tionen bedrivs. Information är en viktig resurs för medborgaren.

Under 1980-talet har intresset fokuserats till den s. k. serviceinforma­tionen. Detta är naturligt i en konsolideringsfas efter 1970-talets snabba utveckling pä samhällsinformationens område. En rad av de förslag som lämnades i informationsdelegationens betänkande (SOU 1984:68) Samord­nad samhällsinformation syftade till att belysa kriterier för god information och former för effektivt resursutnyttjande för den offentliga sektorns infor­mationsverksamhet. Information ur ett medborgarperspektiv ställer stora krav på samverkan mellan många myndigheter samtidigt. Problem i anslut­ning till informationssamarbete mellan olika myndigheter och mellan olika nivåer i samhällsförvaltningen belystes därför särskilt.

14.2 Den fortsatta utvecklingen

Det är enligt min mening angeläget att diskussionen om den offentliga sektorns informationsverksamhet fortsätter. I det fortsatta arbetet bör särskilt prövas hur kvalificerat erfarenhetsutbyte och metodutveckling inom detta område skall drivas vidare.

Den offentliga sektorns interna informationsverksamhet och informatio­nens roll i förändringsarbetet är områden som aktualiserats de senaste åren. Det är delvis nya uppgifter som innebär krav på myndigheters och förvaltningars ledningsfunktioner. Här behöver myndigheterna stöd i form av utbildning och stimulans till kompetensutveckling.

Forsknings- och utbildningsfrågorna år av grundläggande betydelse för utvecklingen pä samhällsinformationsområdet. I dag finns ett antal lokala utbildningslinjer för informatörer. Ett förslag om att omvandla några av dessa till en allmän utbildningslinje benämnd informationslinjen har disku­terats. När det gäller forskningsfrågorna vill jag rikta uppmärksamheten dels på behovet av en närmare kartläggning av forskningssituationen på området, dels kopplingen mellan grundutbildning och forskningsinsatser.

Den samhällsutveckling som innebär att den moderna Informationstek­
nologin kommer till användning inom allt fler områden anses av mänga                                38


 


innebära en risk för ökade informationsklyftor i samhället. Såväl datorer     Prop. 1987/88:100 som nya kabel- och eterburna medier kommer att utvecklas som redskap     Bil. 2 för samhällsinformation. I detta sammanhang är det angeläget att upp­märksamma informationssvaga gruppers behov av information.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett beredningsarbete för området samhällsinformation. Det syftar till att kartlägga frågeställningar och problem och att utifrån detta föreslå åtgärder för att främja en önsk­värd utveckling. Jag vill här anmäla vissa åtgärder som vidtagits och som är viktiga som en grund för den fortsatta verksamheten:

-     De statliga myndigheternas ansvar för den externa och interna kommu­nikationen har skrivits in i den nya verksförordningen (1987:1100).

-     De statliga myndigheterna kommer att åläggas att avlämna informa­tionsplaner för budgetåret 1989/90 i form av en redovisning för sitt arbete med informationsfrågor. Redovisningen avser endast detta bud­getår och skall tjäna som underlag för fortsatt dialog och diskussion i samband med utbildningsinsatser som syftar till att utveckla effektiva former för intern och extern informationsverksamhet.

 

Statens institut för personalutveckling (SIPU) bör utveckla sin verksam­het inom programområdet Samhällsinformation. Detta kan ske bl. a. genom att stimulera till regionala samverkansprojekt, anordna idésemi­narier kring viktiga metodfrågor samt allmänt verka för att myndigheter­na utvecklar sin informationsverksamhet.

Behovet av viss löpande rikstäckande basinformation från departement och myndigheter kartläggs i syfte att finna kanaler och produktionsfor­mer för denna verksamhet. "Samhällsguiden" med sin sammanställning av lagar och förordningar samt uppgifter vart man kan vända sig är en viktig del i denna grundläggande information. Samhällsguiden gavs ut i sin fjärde upplaga 1986 och har spritts i närmare 100 000 exemplar. Den ges ut med finansiellt stöd av civildepartementet och den redaktionella bearbetningen görs av redaktionen för tidningen Från Riksdag & Depar­tement efter särskilt avtal. Guiden fyller ett behov för såväl vidareinfor-matörer som för en bredare allmänhet. Formerna för en fortsatt utgiv­ning utreds för närvarande.

Den kommunala informationsverksamhetens centrala roll när det gäller samspelet mellan förvaltning och medborgare har kommit till uttryck ge­nom att en allmän föreskrift om styrelsens övergripande ansvar för infor­mationen har tagits in i den nuvarande kommurtallagen. Enligt 3 kap. 1 § nämnda lag skall styrelsen ha ansvaret för kommunens respektive lands-Ungets informaUonsverksamhet i den mån uppgiften inte har uppdragits åt någon annan nämnd. Med denna bakgrund har kommuner och landsting ett eget ansvar för informationen till medborgarna.

Jag avser att ta upp frågan om den kommunala informationens roll med de bägge kommunförbunden. Frågan kommer också att behandlas i den pågående översynen av kommunallagen.

Informationsverksamheten inom den offentliga sektorn utvecklas. Det
är angeläget att denna utveckling sker utifrån grundläggande demokratiska
principer såsom yttrandefrihet, offentlighetsprincip och demokratisk tradi­
tion. Det är också angeläget att informationsverksamheten bedrivs på                                39


 


grundval av medborgarnas villkor och behov av informaUon och att infor-     Prop. 1987/88:100
mafionsverksamheten är effektiv från ekonomisk synpunkt.                        Bil. 2

14.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen fillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den offentliga sektorns informa­tionsverksamhet.

40


 


Bilaga 2.1     Prop. 1987/88:100 Bil. 2 ■

Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering

Justitiedepartementet

/ Regelförenkling

I prop. 1987/88:6 om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara föreslås bl. a. en ny lag om förfarandet hos kommunerna, förvalt­ningsmyndigheterna och domstolarna under krig och krigsfara m. m. Lagen ersätter ett par äldre författningar och innebär en modernisering och förenkling av regelsystemet.

I förmynderskapsutredningens uppdrag ingår att överväga om bestäm­melserna om förmyndares rättigheter och skyldigheter kan förenklas, t. ex. genom att låta föräldrar få större bestämmanderätt över barnens ekonomi, och om handläggningen av förmynderskapsärenden kan rationaliseras, t.ex. genom att arbetsuppgifter förs över från Ungsrätterna till överför­myndarna (se Dir. 1984:35). Utredningen beräknas komma med ett förslag i dessa frågor efter sommaren 1988.

Pä grundval av ordningsstadgeutredningens betänkande (SOU 1985:24) Ordningslag förbereds en lagrådsremiss till våren 1988. Den planerade lagstiftningen innebär bl. a. en förenkling av nuvarande regelsystem i all­männa ordningsstadgan (1956:617) och lagen (1956:618) om allmänna sam­mankomster.

Vissa förenklingar förbereds i aktiebolagsförordningen (1975:1387) i syfte att underlätta för aktiebolagen att göra anmälningar ull det vid patent-och registreringsverket förda aktiebolagsregistret.

Flera vidtagna och planerade förenklingar avser myndigheternas admini­stration. Som en följd av ändringar i allmänna verksstadgan (1965:600) har regleringsbreven förenklats bl. a. genom uteslutning av regler som begrän­sar myndigheternas rätt att besluta om utrikes tjänsteresor.

Inför försöksverksamhet med treåriga budgetramar för domstolsväsen­det budgetåren 1989/90-1991/92 har regeringen i oktober år 1987 anmodat domstolsverket att bl. a. belysa vad som ytterligare kan göras för att öka myndigheternas administrativa självständighet och ansvar i syfte att mins­ka antalet beslutsnivåer och förenkla beslutsvägarna.

Riksrevisionsverket har till regeringen avlämnat en utredning i anslut­ning till promemorian (Ds Ju 1983:5) Myndigheternas bevakning av statens rätt, som förutskickades i föregående års redovisning av regelförenkling inom justitiedepartementets område. Förslagen i promemorian övervägs inom regeringskansliet.

41


 


2 Delegering                                                                                     Prop. 1987/88:100

Ril  7 Vid det förut nämnda arbetet på grundval av betänkandet (SOU 1985:24)

Ordningslag beaktas även delegeringsfrägorna.

Regeringen har nyligen genom ett särskilt beslut överlåtit till hovrätterna och kammarrätterna att besluta om tjänstledighet för icke ordinarie doma­re i ett stort antal enklare fall.

Inom domstolsverket förbereds också ändringar i verkets egna bestäm­melser för att öka domstolarnas möjlighet att själva besluta också i andra tjänstledighetsfrågor.

Enligt bestämmelser i olika författningar utser regeringen åtskilliga sak­kunniga eller experter som domstolarna kan kalla in att vid sidan av de lagfarna domarna och nämndemännen tjänstgöra som ledamöter i domsto­larna. Till de mål där detta förekommer hör mål om fastighetstaxering, kommunalbesvär och patent. Inom justitiedepartementet övervägs möjlig­heterna att låta domstolarna själva handha förordnandena i dessa fall.

Efter ett särskilt regeringsuppdrag bedrivs inom kriminalvården en om­fattande försöksverksamhet med decentralisering både av personaladmi­nistrativa ärenden och klientärenden.

I departementspromemorian (Ds Ju 1987:4) Ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag m. m. föresläs att överklaganden av beslut i ärenden om förordnande av ordningsvakter, auktorisation av bevakningsföretag och godkännande för anställning i sådana företag skall prövas av kammar­rätt i stället för som nu av regeringen. Promemorian övervägs i justitiede­partementet efter remissbehandling. Motsvarande frågor beträffande över­klagande av beslut angående tillstånd till TV-övervakning har övervägts av utredningen (Ju 1985:03) om TV-övervakning, som vid årsskiftet 1987/88 avlämnar sitt betänkande.

Regeringen har den 10 december 1987 beslutat en ändring i polisförord­ningen (1984:730) som innebär att möjligheten att överklaga polismyndig­heters beslut om tjänstetillsättning begränsas. Tredje ledet i instanskedjan - regeringen - slopas sä att länsstyrelsen blir sista instans i dessa fall med verkan från den 1 februari 1988.

Chefen för justitiedepartementet avser att senare i dag föreslå en mot­svarande ändring i åklagarinstruktionen (1974:910). Genom den ändringen befrias regeringen från sådana tjänstetillsättningsärenden inom åklagarvä­sendet som kan prövas i två instanser under regeringen.

Utrikesdepartementet

1 Regelförenkling

Det nya regelsystem som föreslogs i promemorian (Ds UD 1986:7) Utri­
kesförvaltningens regelsystem - Utredning och förslag håller nu på att
genomföras. Under arbetets gång har åtskilliga föreskrifter kunnat upphä­
vas. Det nya systemet innebär en skärpning av reglerna om vem som har
rätt att besluta föreskrifter på utrikesdepartementets vägnar. Avsikten är
att detta skall leda till större återhållsamhet i regelgivningen. Nya före­
skrifter kungörs nu på ett enhetligt sätt i publikationen Utrikesdepartemen-                          42


 


tets föreskrifter (UF). Föreskrifterna utges fortlöpande under året och     Prop. 1987/88:100 dessutom i en samlad version i början av varje är. I denna publikation     Bil. 2 kommer det också att finnas en förteckning över utrikesförvaltningens samlade regelbeständ.

I samband med ett mera övergripande utredningsarbete kommer vidare instruktionen (1967:83) för utrikesrepresentationen att ses över.

2 Delegering

Frågan om ökad delegering har tidigare övervägts. Utrymmet för en sådan bedömdes då vara mycket begränsad. I det nyss nämnda utredningsarbetet blir det naturligt att på nytt ta upp frågan. Redan nu kan emellertid förutskickas att delegeringsarbetet kommer att koncentreras på en delege­ring frän departementet till utlandsmyndigheterna.

Försvarsdepartementet

/ Regelförenkling

I den senaste propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling (1986/87:95 bil. 1) anfördes bl. a. att den administrativa beredskapen uppvi­sar vissa brister och att beredskapsförfattningama är delvis ålderdomliga Ull form och innehåll och i stor utsträckning skrivna mot andra hotbilder än de nuvarande. Dessa författningar behövde därför göras enhefligare och anpassas till dagens behov. Mot bl. a. denna bakgrund ansåg departe­mentschefen att det fanns skäl att göra en författningsteknisk översyn av lagen (1960:513) om beredskapstillständ och hithörande författningar. Ett uppdrag som bl. a. innefattar en sådan översyn gavs till utredningen (Fö 1985:01) om översyn av civilförsvarslagstiftningen m.m. genom ett rege­ringsbeslut den 20 augusU 1987 (Dir. 1987:38). Enligt direktiven bör -såsom också angavs i utredningens ursprungliga direkUv (Dir. 1985:1) -utredningen sträva efter att åstadkomma förenklingar i regelsystemet och undvika detaljregleringar.

I prop. 1987/88:54 föreslår regeringen en ändring i värnpliktslagen (1941:967). Förslaget innebär bl. a. att uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse i värnpliktslagen ersätts med det gemensamma uttrycket befrielse och att bestämmelserna om förfarandet i fråga om ärenden om befrielse görs enklare.

Värnpliktslagen och dess följdförfattningar är trots dessa ändringar i behov av en mera genomgripande översyn som bl. a. syftar till en modern och överskådlig författningstext. Chefen för försvarsdepartementet avser därför att ta initiativ till en författningsteknisk översyn av värnpliktslagen med tillhörande författningar.

43


 


2 Delegering                                                                                     Prop. 1987/88:100

Ril   7 Försvarets personalnämnd fick ett utökat verksamhetsområde den I juli

1987. Nämnden skall bl. a. som sista instans i stället för regeringen pröva överklaganden av tjänstetillsättningsbeslut m. m. inom försvarsdeparte­mentets verksamhetsområde. Detta följer av förordningen (1987:531) om ändring i förordningen (1983:277) om handläggning av ärenden, tjänstetill­sättning m. m. inom försvarsmakten och av vissa andra författningar (SFS 1987:532 och 533).

Regeringen har den 25 juni 1987 gett försvarets rationaliseringsinstitut i uppdrag att utreda om nämnden för vapenfriutbildning kan ta över vapen­frinämndens uppgifter medan vapenfrinämnden ombildas till en instans för prövning av överklaganden av de beslut som nämnden för vapenfriutbild­ning meddelar i ärenden om vapenfri tjänst. I uppdraget ingår också att undersöka möjligheterna att befria regeringen från att pröva ärenden av detta slag.

Socialdepartementet

1 Regelförenkling

Inom socialförsäkringsområdet pågår efter ett regeringsbeslut i november 1984 akuviteter på olika nivåer för att förenkla regelsystemet. Riksförsäk­ringsverket har i enlighet med ett uppdrag från regeringen, vilket lämnades i januari 1985, i rapporter de tre senaste åren redovisat vidtagna åtgärder och planer för det fortsatta förenklingsarbetet. Verksamheten är brett upplagd och bygger bl. a. pä att försäkringskassorna och Försäkringskas­seförbundet engageras i arbetet. En vidareutveckling sker för närvarande med sikte på att ta till vara förslag som kommer från personalen inom socialförsäkringsadministrationen. I fall då regelförenklingsarbetet aktuali­serar ändringar som fordrar ställningstaganden av regeringen eller riksda­gen gör riksförsäkringsverket särskilda framställningar till regeringen.

Genom ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bo­stadstillägg Ull folkpension har vissa otidsenliga och administrativt krångli­ga regler beträffande inkomstprövade pensionsförmåner slopats. Det gäller bestämmelser om indragning och förverkande av kommunalt bostadsUll-lägg och om s. k. avhänt kapital vid beräkning av hustrutillägg och kommu­nalt bostadsfillägg (prop. 1986/87:100, SfU 10, rskr. 175).

Försök har inletts med förenklad handläggning hos några försäkrings­kassor i ärenden om kommunalt bostadstillägg. Omprövning av bostadstill-lägg till följd av ändring i bostadskostnaden skall inom ramen för för­söksverksamheten fä ske utan särskild ansökan från den pensionsberätti-gade (SFS 1986:1255).

Enligt förslag till en regeländring som avses träda i kraft den 1 juli 1988 kommer ålderspension som tas ut fr.o.m. 65-årsmånaden att utges utan särskild ansökan, vilket leder till förenkling för såväl blivande pensionärer som försäkringskassorna. Se socialdepartementets bilaga (bilaga 7) till budgetpropositionen avsnitt D.

Samma avrundningsregler har införts vid utbetalningar inom arbetsska-                           44


 


deförsäkringen och det statliga personskadeskyddet som inom socialför-     Prop. 1987/88:100
säkringen i övrigt (SFS 1986:859).
                                                                                 Bil. 2

Försöksverksamheten med flexiblare regler inom sjukpenningförsäk­ringen har utvidgats och föriängts t. o. m. år 1988 (prop. 1986/87:133, SfU 22, rskr. 326).

Andra förenklingar har gällt delpensioneringen och sjukreseersättning­en. Översynen av delpensioneringen har fr.o.m. den I juli 1987 lett till ändringar i lagstiftningen som bl. a. underlättat handläggningen av delpen­sionsärenden hos försäkringskassorna (prop. 1986/87:133, SfU 22, rskr. 326). En ny förenklad sjukreseförordning har trätt i kraft den 1 maj 1987 (SFS 1987:82). I anslutning därtill har möjlighet öppnats för försäkrings­kassorna att träffa överenskommelser med kommuner och landsting om bl. a. sjukresor genom färdtjänsten enligt en förenklad modell (prop. 1986/87:100, SfU 14, rskr. 234).

Det system för sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmän­nen som infördes år 1985 innebär att den allmänna sjukvårdsersättningen grundas på ett enhetligt belopp per invånare i resp. sjukvårdsområde. Systemet har lett till en påtaglig avreglering och skapat förutsättningar för bättre resursutnyttjande. En överenskommelse har nu träffats om att den allmänna sjukvårdsersättningen skall fördelas efter en behovsbaserad mo­dell. Vidare skall denna ersättning vidgas till att omfatta all sjukhusvård, vilket leder till att vissa regler kan upphävas och till att administrationen underiättas (prop. 1987/88:63).

Bl. a. för att ge patienter hjälp med läkemedel enklare och snabbare införs fr. o. m. mars 1988 inom ramen för en försöksverksamhet i Jämtland en möjlighet att få läkemedelsrabatt vid förskrivning som görs av distrikts­sköterskor (prop. 1987/88:43).

På socialavgiftsområdet görs fr.o.m. år 1988 ändringar i systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter. Syftet är bl. a. att begränsa uppgiftsläm-nandet för arbetsgivarna (prop. 1987/88:40).

Som framhölls i föregående års redovisning har det bedömts lämpligt att låta en närmare undersökning av olika bemyndiganden för myndigheter att besluta föreskrifter i första hand ske i anslutning till annat pågående författningsarbete. Bl. a. i samband med arbetet på att överföra författning­arna inom departementets ansvarsområde till fulltext i SFS-registret har det kunnat konstateras att det inte finns något större antal överflödiga bemyndiganden i denna lagstiftning.

Lagstiftningsarbete med inriktning på bl. a. regelförenkling pågår pä läkemedelsområdet och beträffande handeln med alkoholdrycker m. m.

Frågor om bättre samordning av underhållsbidrag och bidragsförskott
tas upp från administrativa och andra utgångspunkter av en under år 1986
tillsatt utredning för översyn av lagstiftningen på detta fält (Dir. 1986:30).
En annan utredning ser över sjukförsäkringens roll när det gäller förebyg­
gande åtgärder och rehabilitering. Den skall pröva om det går att förenkla
regelsystemet och uppnå enhetligare ersättningsformer (Dir. 1985:13).
Pensionsberedningen (Dir. 1984:42) har i uppgift att undersöka i vad mån
det är möjligt att genomföra lagtekniska förenklingar inom den allmänna
pensioneringen för att underiätta tillämpning och administration. Den un-
                                                 45


 


der år 1987 tillsatta utredningen för översyn av bestämmelserna om Ullsyn Prop. 1987/88:100 över hälso- och sjukvårdspersonalen, m. m. skall i syfte att nå ökad enhet- Bil. 2 lighet se över också föreskrifter vid sidan av den s. k. tillsynslagen (Dir. 1987:12). Slutligen kan nämnas utredningen om läkarnas specialistutbild­ning m. m. som nyligen har lämnat förslag om ett nytt system för läkarut­bildningen efter läkarexamen med inriktning på att systemet skall vara överblickbart och medge ökad insyn (SOU 1987:53).

2 Delegering

Frågan om att begränsa rätten att överklaga till regeringen övervägs fortlö­pande i författningsarbetet. Under senare år har ett flertal ärendegrupper kunnat föras bort från regeringens prövning.

Ett överförande av ärenden pä läkemedelsområdet till förvaltningsdom­stol kommer att övervägas i anslutning till beredningen av läkemedelskom­mitténs betänkande (SOU 1987:20) Läkemedel och hälsa. Vidare övervägs att flytta ner beslutanderätten i ärenden om dispens från kravet pä specia­listkompetens i läkarvårdstaxan.

Regeringen har den 3 december 1987 beslutat en ändring i förordningen (1977:566) med instruktion för statens rättskemiska laboratorium. Änd­ringen innebär att möjligheten att överklaga laboratoriets beslut i tjänste-Ullsättningsärenden har skurits av enligt tvåinstansprincipen så att social­styrelsen numera är sista instans.

Under budgetåret kan komma att övervägas att delegera vissa andra beslut om tjänstetillsättning och samUdigt begränsa rätten att överklaga besluten.

Kommunikationsdepartementet

/ Regelförenkling

I prop. 1986/87:34 om vissa delegeringsfrägor och regelförenklingar på vägtrafikens område anmälde regeringen sin avsikt att ytterligare avkrimi­nalisera sädana beteenden som ändå är straffbara som vårdslöshet i trafik. I samma proposition anmälde också regeringen sin avsikt att ändra straffen för trafikförseelser av ordningskaraktär från dagsböter till penningböter. Sedan riksdagen (TU 1986/87:9, rskr. 75) förklarat sig inte ha något att erinra mot dessa åtgärder har följande förordningar pä vägtrafikens områ­de ändrats:

-     vägtrafikkungörelsen (1972:603),

-     fordonskungörelsen (1972:595),

-     terrängtrafikkungörelsen (1972:594),

-     bilregisterkungörelsen (1972:599),

-     turistvagnskungörelsen (1971:601),

-     kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon,

-     förordningen (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spår­vägar,

-     förordningen (1979:1082) om lokala trafikföreskrifter i vissa fall.                                                           46


 


Ändringarna (SFS 1987:835-842), som trädde i kraft den 1 oktober    Prop. 1987/88; 100 1987, innebär en avkriminalisering. De rriedför också att nästan alla över-     Bil. 2 trädelser som fortfarande är straffbelagda enligt de nämnda författningarna nu kan beivras med förelägganden om ordningsbot. Därigenom blir lagfö-ringen enklare och resurserna kan frigöras för bekämpande av allvarligare brottslighet.

Den yrkesmässiga trafiken har sedan länge varit föremål för en omfat­tande reglering. Under senare år har emellertid flera steg tagits mot en avreglering på området. Till grund för denna ligger uppfattningen att en sund konkurrens mellan olika trafikföretag i förening med ett riktigt utfor­mat kostnadsansvar leder till att resurserna utnyttjas effektivare och till en bättre fördelning av transportarbetet mellan olika transportgrenar.

Efter förslag i prop. 1986/87:5 om vissa yrkestrafikfrägor (TU 7, rskr. 68) har numera den s. k. behovsprövningen vid yrkesmässig godstrafik och transportförmedling avskaffats. Av stor betydelse är också 1985 års reform av den lokala och regionala busslinjetrafiken, som i huvudsak innebär att linjetrafik som en trafikhuvudman ansvarar för får bedrivas utan särskilt tillstånd. Reformen träder i kraft fullt ut den Ijuli 1989.

Regeringen beslöt i november 1987 en lagrådsremiss med förslag som syftar till avregleringar av busstrafiken och taxitrafiken. I remissen be­handlas den långväga och den regionala busstrafiken samt bussuthyrning och taxitrafik. Vidare tas frågan om skärpta krav på trafikutövarnas kvah-fikationer upp. De sakliga ändringarna som föreslås medför att nuvarande bestämmelser i yrkestrafiklagen (1979:559) och yrkestrafikförordningen (1979:871) kan förenklas högst avsevärt. I remissen föreslås en helt ny yrkestrafiklag.

I övrigt beaktas intresset av att förenkla regelsystemet fortlöpande i författningsarbetet och i samband med kontakter med de myndigheter som hör till departementets många verksamhetsområden.

Samtliga de författningar som kommunikationsdepartementet ansvarar för finns nu upptagna i fulltext i justitiedepartementets databank. Många av dessa författningar är av äldre datum och tillämpas sällan eller aldrig. Dessutom är språkbruket i många författningar så otidsenligt att de som skall tillämpa reglerna kan ha svårt att förstå texten.

I syfte att rensa ut onödiga författningar och göra en översyn av de som fortfarande behövs kommer det inom kommunikationsdepartementet att våren 1988 påbörjas ett särskilt arbete som skall syfta Ull ytterligare regel­förenklingar.

2 Delegering

Genom de ändringar som trädde i kraft den I januari 1987 angående lokala
trafikföreskrifter, körkort och tillstånd till luftfartsverksamhet (se prop.
1986/87:100 bil. 2, s. 34 och 35) har antalet överklagade ärenden som
handläggs i kommunikationsdepartementet minskat i sådan omfattning att
den särskilda enhet som uteslutande sysslat med tillstånd, dispenser och
överklaganden har avvecklats fr. o. m. den 1 september 1987. De frigjorda
resurserna har tillförts andra enheter inom departementet.
                                                                          47


 


Bestämmelserna i lagen (1972:435) om överiastavgift ses över för närva-     Prop. 1987/88:100 rande. I samband med detta arbete behandlas också reglerna för överklä-     Bil. 2 gande. Syftet är att regeringen skall befrias också från denna ärendegrupp.

I övrigt kvarstår nu i huvudsak endast en del smärre ärendegrupper där frågan om delegering är aktuell. Den frågan kommer att tas upp löpande i samband med annat lagstiftningsarbete på respektive område.

Finansdepartementet

1 Regelförenkling

Det förenklingsarbete beträffande den kommunala beskattningen som re­dovisades i föregående budgetproposition avsäg grundläggande lagregler på området. Därefter har det gjorts vissa förenklingar och förtydliganden av följdkaraktär (se prop. 1986/87:30, SkU 1986/87:5, rskr. 40 samt prop. 1986/87:45, SkU 1986/87:16, rskr. 94).

Mervärdeskatten har fr.o.m. den 1 juli 1987 förenklats bl.a. för de ideella föreningarna. Allmännyttiga ideella föreningar befrias således från skattskyldighet till mervärdeskatt för omsättning av varor och tjänster i sådan rörelse för vilken föreningarna är frikallade från inkomstskatt. Un­dantag har i förenklingssyfte också gjorts för viss omsättning i kommunal och landstingskommunal omsorgsverksamhet och vissa gymnasieskolor.

Vidare har ett schabloniserat system för beskattning av förmån av fri bil beslutats. Reglerna har anpassats till den förenklade självdeklarationen och innebär bl.a., att förmån av helt fri bil skall värderas till 22% av nybilsvärdet året före beskattningsåret för senaste årsmodell av bilen, respektive 18% för bilar äldre än tre år. De nya reglerna för beskattning av förmån av fri bil tillämpas från och med 1988 års taxering (prop. 1986/87:46, SkU 1986/87:9, rskr. 73).

Ändringar i beskattningen av naturaförmåner har nyligen också beslu­tats. I likhet med vad som redan gäller för bilar, skall också för vissa av dessa förmåner (exempelvis förmån av fri lunch och semesterbostad) til­lämpas schablonmässiga värderingsregler även vid den slutliga taxeringen. En nyhet är att preliminärskatt skall tas ut på samtliga skattepliktiga naturaförmåner, vilka också beläggs med arbetsgivaravgifter. Dessa för­månsbeskattningsregler gäller från och med den 1 januari 1988 (prop. 1987/88:52).

Nya, enklare regler för fastighetstaxering av bl. a. villor och fritidshus förbereds på grundval av småhustaxeringskommitténs betänkande (Ds Fi 1987:8) Småhustaxering. En proposition väntas kunna avlämnas för riks­dagsbeslut under våren 1988.

Här bör också nämnas att en parlamentarisk utredning har fått i uppdrag
att göra en översyn av inkomstskattesystemet (Dir. 1987:29). Syftet med
översynen är att åstadkomma ett mer rättvist och enkelt skattesystem med
lägre skattesatser för den statliga inkomstskatten, en breddad skattebas
genom minskade avdragsmöjligheter samt en mer enhetlig kapitalbeskatt­
ning, som stimulerar till ökat sparande och mindre skuldsättning. Ett annat
                                                48


 


viktigt mål för kommitténs arbete är att åstadkomma ett regelsystem som     Prop. 1987/88:100
kan bli bestående under lång tid.
                                                                                     Bil. 2

Arbetet i syfte att genomföra ett moderniserat, mer överskådligt regel­system för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker har fullföljts. De nya banklagarna har trätt i kraft den 1 juli 1987, liksom en ny bankrörel­seförordning (SFS 1987:647), som innehåller samordnade Ullämpnings-och delegationsföreskrifter för de olika bankkategorierna.

I lagstiftningen för stads- och landshypoteksinstitutionerna har giorts ändringar, som innebär lättnader i de bestämmelser som reglerar hypoteks-institutens upplåning och kreditgivning (prop. 1986/87:145, NU 37, rskr. 359, SFS 1987:611 och 612).

Vad gäller valutaområdet kan nämnas att guldregleringen slutgiltigt har avskaffats i samband med att valutaförordningens giltighet förlängts (SFS 1987:390; jfr prop. 1986/87:123, FiU 27, rskr. 308).

Arbete pågår med ett förslag om förenkling av de regler som gäller i fråga om bidrag Ull bankinspektionens och försäkringsinspektionens tillsyns­verksamhet. Avsikten är att förslaget skall föreläggas riksdagen under våren 1988.

En genomgång har påbörjats av vissa äldre författningar inom det statligt lönereglerade området, vilka utfärdats bl. a. i anslutning till olika löneav­tal, t.ex. om ändrade lönegradsbeteckningar. Genomgången beräknas kunna leda till att vissa av författningarna kan upphävas, helt eller delvis, eftersom föreskrifterna numera i stor utsträckning saknar aktualitet.

Vidare pågår en översyn av bestämmelserna i utlandsresereglementet (1953:666) i syfte att åstadkomma vissa förenklingar.

Den 1 januari 1988 kommer den statliga tjänstepensioneringen av arbets­tagare med icke-statlig anställning att förenklas. I samband därmed kan ett tiotal pensionsförfattningar upphävas.

2 Delegering

Genom den tidigare nämnda bankrörelseförordningen har bankinspektio­nen bemyndigats att pröva frågor i ett stort antal förvaltningsärenden som tidigare handlagts av regeringen. De nya bestämmelserna har märkbart minskat tillströmningen av ärenden till finansdepartementets bankenhet.

Utbildningsdepartementet

/ Regelförenkling

Frän och med den 1 juli 1987 gäller nya statsbidragssystem för såväl
skolledningsresurser som undervisningsresurser i gymnasieskolan. I sam­
band därmed har sädana föreskrifter om gymnasieskolan som inte gäller
personalfrågor väsentligen samlats i en enda förordning (1987:743). Detta
har inneburit att över tjugo äldre författningar rörande gymnasieskolan har
kunnat upphävas. Båda de nya systemen ger kommuner och landstings­
kommuner möjlighet att använda resurserna mer flexibelt än tidigare.
                                                         49

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 2


Reformen rörande skolledningsresurserna har dessutom medfört att anta-     Prop. 1987/88:100 let bestämmelser om skolledarpersonal i  13 kap. skolförordningen har     Bil. 2 kunnat minskas med nära två tredjedelar.

Reformen beträffande skolledningsresurserna har medfört förenklingar också i reglerna om kommunal vuxenutbildning.

När det gäller grundskolan har under september 1987 inletts ett arbete på att få fram en utbildningsförordning för grundskolan, som en motsvarighet till den nya gymnasieförordningen. Till grund för arbetet ligger främst skolförfattningsutredningens betänkande (SOU 1986:10 och 11) Enklare skolförfattningar. Arbetet väntas medföra en- betydande gallring i detalj­bestämmelser. Avsikten är att också gymnasieförordningen skall förenk­las.

Genom ändringar i radiolagen som trädde i kraft den 1 februari 1987 (SFS 1986:1209) har reglerna om trådsändningar förenklats. Rundradio­sändningar får, som tidigare, fritt sändas vidare i centralantennanläggning­ar. För övrigt är det endast en fråga som är avgörande för huruvida en trådsändning kräver tillstånd, nämligen om sändningen når fler än 100 bostäder. Trådsändningar till andra lokaler än bostäder är alltid tillständs-fria.

Pä arkivsidan har vissa äldre bestämmelser om kontraktsprostarkiv kun­
nat upphävas.
                                                                   '    .

2 Delegering

Delegeringsaspekten beaktas fortlöpande i författningsarbetet.

Jordbruksdepartementet

/ Regelförenkling

Fr.o.m.den 1 januari 1988 gäller ny jaktlag (1987:259). Lagen innebär en förenkling och modernisering av regelsystemet för jakt och viltvård. Jakt­lagen och en ny jaktförordning (1987:905) ersätter lagen (1938:274) om rätt Ull jakt, jaktstadgan (1938:279), jakttidsförordningen (1976:432) och för­ordningen (1981:175) om frilevande vildsvin samt ett par kungliga brev.

Genom en ändring (1978:468) i jordförvärvslagen (1972:230) som trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes vidare vissa lättnader i möjligheterna att fä tillstånd till förvärv av jordbruksfastighet.

Regeringen har beslutat en lagradsremiss med förslag till en ny djur­
skyddslag. Den nya lagen skall ersätta lagen (1944:219) om djurskydd
m.fl. lagar. Den nuvarande lagen har sedan den trädde, i kraft är 1945
ändrats och kompletterats ett flertal gånger. Regeringen och lantbrukssty­
relsen har vid olika tillfällen utfärdat föreskrifter i anslutning till lagen.
Bestämmelserna har härigenom med tiden blivit mycket svåröverskådliga.
Arbetet med den nya lagen innebär därför inte bara att behovet av materi­
ella ändringar beaktas utan också att en teknisk och redaktionell översyn
genomförs. Betydande förenklingar bör kunna uppnäs.
                                                                               50


 


2 Delegering                                                                                                                    Prop. 1987/88:100

o                                                                              Bil  2

Den nya jaktlagen innebär också att möjligheterna att överklaga beslut till

regeringen har beskurits. Dels har beslutanderätten i första instans i vissa ärenden flyttats från naturvårdsverket till länsstyrelsen samtidigt som ver­ket fått till uppgift att pröva överklaganden i ärendena. Dels har fullföljds-förbud införts i fråga om vissa beslut av naturvårdsverket.

Frågan om delegering ägnas också stor uppmärksamhet i det löpande arbetet. Bl. a. har i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbru­ket möjligheten att överklaga till regeringen skurits av enligt tvåinstans­principen (SFS 1987:301). Vidare har ett liknande fullföljdsförbud införts i samband med att bestämmelser om det regionala rationaliseringsstödet meddelats i en ny förordning (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag.

Arbetsmarknadsdepartementet

/ Regelförenkling

På det arbetsmarknadspolltiska området har den omfattande och svår­överskådliga regleringen i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) ersatts av separata förordningar för de olika stödformer m.m. som reglerades i kungörelsen. Samtidigt har till dessa nya förordningar även förts vissa regler från regleringsbreven. De nya reglerna är inriktade på en ramstyr­ning på detta område. Trots att en författning sålunda delats upp på flera, har genom dessa ändringar regleringen blivit enklare, enhetligare och . mindre detaljerad.

På arbetslivsområdet har översynen av instruktionerna för myndigheter­na inom arbetarskyddsverket lett till en ny samlad instrukUon för verket; förordning (1987:393) med instruktion för arbetarskyddsverket. Instruk­tionen omfattar förutom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen det nybildade institutet för arbetsmiljöforskning, som övertagit forsknings-och utbildningsverksamheten frän arbetarskyddsstyrelsen. Den nya in- . struktionen, som trädde i kraft den I juli 1987, har ersatt fyra tidigare instruktioner. Regleringen i instruktionen innebär vad gäller myndigheter­nas organisation m.m. en minskad detaljreglering. Som framgår nedan fullföljs i instruktionen även strävandena vad gäller delegering.

Inom arbetarskyddsslyrelsen fortsätter omarbetningen av anvisningar (numera allmänna råd) och föreskrifter utfärdade med stöd av den numera upphävda arbetsskyddslagen till föreskrifter och allmänna råd enligt ar­belsmiljölagen (1977:1160). Detta arbete medför förenklingar av regelbe­ståndet, bl. a. en betydande minskning av antalet regeldokument.

Med utgångspunkt i en nordisk handledning för konsekvensutredningar i
anslutning till arbetsmiljöregler (Arbetsmiljöregler, ekonomiska konse­
kvenser. Nord. 1987:9), som utarbetats inom ramen för Nordiska rådets
arbete vidareutvecklar arbetarskyddsstyrelsen sina riktlinjer för före­
skriftsarbetet. Den första fasen i ett utvärderingsprojekt vad gäller styrel­
sens föreskrifter har nu avslutats. I projektet deltar både arbetarskyddssty­
relsen och yrkesinspektionen. Arbetet som leds av en arbetsgrupp inom
                                                   51


 


verket inriktas nu på att ge underlag för en metodutveckling när det gäller     Prop. 1987/88:100 utformningen av föreskrifter och utvärderingen av deras effekter. Ett     Bil. 2 samarbete sker även här på det nordiska planet.

En översyn av arbetsmiljölagen i vissa avseenden har påbörjats av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Översynen omfattar bl. a. utformningen av vissa föreskriftsbemyndiganden i lagen.

På det invandrarpolitiska området pågår en översyn av instruktionen (1969:137) för invandrarverket. Syftet är att skapa enklare regler och, anpassa instruktionen till de riktlinjer som dragits upp i prop. 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen.

Utlänningslagen (1980:376) är föremål för en översyn (Dir. 1987:3). I det arbetet kommer behovet av förenklade bestämmelser bl. a. när det gäller handläggningen av utlänningsärenden att beaktas.

Pä arbetsrättens område har lagts fram förslag till ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd. I en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria har föreslagits att den s. k. objektsanställningsfor­men inom byggnadsomrädet ersätts av anställningsformen tills vidare, vilket innebär att denna anställningsform fortsättningsvis skall vara huvud­regel för hela arbetsmarknaden. I promemorian föreslås också vissa för­enklingar av de regler som gäller när en arbetsgivare vill avsluta vissa Udsbegränsade anställningar.

Lagstiftningen om styrelserepresentation har setts över. Bestämmelser­na har förts samman i en enda lag och gjorts tillämpliga pä samtliga företagsformer'(jfr prop. 1987/88:10). Som en följd av den nya lagstiftning­en har instruktionen för nämnden för styrelserepresentationsfrägor setts över. En rad detaljbestämmelser har därvid tagits bort.

2 Delegering

Till den nya instruktionen för arbetarskyddsverket har i stort överförts de överklagande- och tjänstetillsättningsbestämmelser som fanns i tidigare instruktioner. I dessa hade möjligheten att överklaga beslut inom verket redan beskurits samt införts möjlighet att delegera beslutanderätten i tjäns­tetillsättningsärenden. Möjligheten att överklaga till regeringen har i den nya instruktionen beskurits i ytterligare en viss typ av ärenden, nämligen antagning till utbildning som anordnas av institutet för'arbetsmiljöforsk-ning.

.Inom arbetarskyddsverket har delegeringsmöjligheten utnyttjats genom att arbetarskyddsstyrelsen i stor utsträckning överlämnat beslutsrätten i tjänstetillsättnings- och andra personaladministrativa ärenden till yrkesin­spektionsdistrikten.

52


 


Bostadsdepartementet                                                                                                    Prop. 1987/88:100

/ Regelförenkling

Vissa delar av regelverket Svensk byggnorm har upphört att gälla den 1 juli 1987 då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft. Övriga delar gäller tills vidare som tillämpningsföreskrifter till plan- och bygglagen (1987:10) och plan- och byggförordningen (1987:383).

Arbete pågår med att ta fram dels nybyggnadsföreskrifter, dels ombygg­nadsföreskrifter till plan- och bygglagen och förordningen. De skall ersätta svensk byggnorm och bygga på tanken i plan- och bygglagen att det är byggnadernas funktioner och inte detaljutformningen som i första hand bör regleras.

2 Delegering

När det gäller möjligheterna att begränsa antalet ärenden som prövas av regeringen efter överklagande, sker övervägandena i den frågan i det löpande författningsarbetet.

Industridepartementet

/ Regelförenkling

Normgruppen. Den till industridepartementet knutna normgruppen har till uppgift att verka för regelförenkling gentemot näringslivet. Dess arbete omfattar i princip all normgivning som är av betydelse för näringslivet och berör därför flera departements områden. En särskild redovisning av normgruppens arbete och resultaten därav lämnades Ull riksdagen i propo­sitionen (1986/87:74) Näringspolitik inför 90-talet. Vid samma tillfälle avi­serades också vissa ändringar vad gäller organisationen för normgruppsar­betet.

Syftet med normgruppen när den tillkallades var att genom en tidsbe­gränsad insats dels få fram konkreta avregleringar och regelförenklingar som kunde bidra till den industriella förnyelsen, dels få till stånd mer långsiktigt verkande attitydförändringar till arbetet med förnyelsefrågorna gentemot näringslivet. Avsikten var däremot inte att gruppen som ett permanent organ skulle ersätta det arbete med de aktuella frågorna som bör vara en normal del av departementens och myndigheternas verksam­het. Gruppen borde därför på sikt avvecklas som ett organ utanför den ordinarie linjeorganisationen inom regeringskansliet. I stället borde arbetet med dessa frågor ske inom ramen för industridepartementets ordinarie organisation.

Sekretariatsfunktionen för normgruppen finns numera inom departe­
mentets ordinarie linjeorganisation tillsammans med ansvaret för frågorna
kring avreglering och regelförenkling. Normgruppen finns dock tills vidare
kvar. Normgruppssekretariatets kontakter med näringslivsorganisationer­
na och de fackliga organisationerna fortsätter som hittills liksom annan
verksamhet som organiserats av sekretariatet såsom seminarier.
                                                                 53

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2


Obligatorisk kontroll genom teknisk provning. Inom detta område har de Prop. 1987/88:100 senaste åren vidtagits många åtgärder som inneburit förenklingar. Området Bil. 2 har en växande betydelse genom utvecklingen mot system som underlättar varuutbytet över gränserna. Inom ramen för de överläggningar som pågår mellan EFTA och EG om fördjupat samarbete inom och vid sidan av frihandelsavtalen har särskilt detta område utpekats som angeläget. Ge­nom ömsesidiga godtaganden av provnings- och kontrollresultat kan man åstadkomma att provning och kontroll inte behöver upprepas när produk­ter säljs över gränserna.

På grundval av betänkandet (Ds I 1986:1) Effektivare kontroll och underlättad handel läggs nu fram (se bilaga 14) ett förslag till nya regler om kontroll av elektrisk materiel, som innebär att möjligheterna till europeiskt samarbete blir bättre.

Kontrollformsutredningen (I 1986:01) har i uppdrag att kartlägga den internationella utvecklingen inom området kontroll genom teknisk prov­ning och bedöma eventuella konsekvenser för svenskt vidkommande.

Ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor. Den nuvarande lagstiftningen angående brandfarliga och explosiva varor är svårullgänglig. Den är omfångsrik och innehåller många detaljföreskrifter.

En särskild utredningsman överlämnade i maj 1987 sitt betänkande (Ds I 1987:4) Ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor. Förslaget medför att föreskrifterna blir avsevärt färre, enklare och klarare. Förslaget är remissbehandlat och ärendet bereds nu inom regeringskansliet med inriktning på förslag till riksdagen under våren 1988.

Regler om industri- och regionalpolitiskt stöd. Inom detta område sker fortlöpande översyner med förenklingsaspekter. Under hösten 1987 har regeringen beslutat nya regler för de regionala utvecklingsfondernas finan­sieringsverksamhet. De nya föreskrifterna innebär en minskad detaljregle­ring av fondernas verksamhet varigenom fonderna pä ett smidigare sätt än tidigare kan anpassa sin verksamhet efter företagens behov. Riksdagen har också förelagts förslag till ändringar i Svenska skeppshypotekskassans låneverksamhet, som innebär samordningsfördelar (prop. 1987/88:25 bil. 8) I industridepartementets bilaga (bilaga 12) till budgetpropositionen finns förslag till förändringar av reglerna för regionalpolitiskt stöd, som till en del skall innebära förenklingar och decentralisering av beslutsfattandet.

2 Delegering

Som redovisats i förra årets budgetproposition gäller industridepartemen­tets förstainstansärenden framför allt ansökningar om tillstånd enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m. och ansökning­ar om industri-och regionalpolitiskt stöd. De avvägningar som har gjorts beträffande beslutanderättens fördelning mellan regeringen och underställ- ' da myndigheter i fråga om dessa ärenden är av relativt färskt datum och bedöms fortfarande vara ändamålsenliga. Det bör understrykas att dessa avvägningar gjordes i samband med betydande delegerings- och för­enklingsåtgärder.

Flertalet överklagandeärenden gäller regionalpolitiskt stöd. Beträffande                                                  54


 


dessa ärenden uttalade riksdagen våren 1983 som sin mening att regeringen     Prop. 1987/88:100 inte borde berövas möjligheten att styra utvecklingen genom att pröva     Bil. 2 överklaganden (NU 1982/83:39 s. 10).

De övriga förvaltningsärenden som hör Ull industridepartementet hänför sig till ett betydande antal olika ärendegrupper som nu var för sig endast omfattar ett mindre antal ärenden per är. Möjligheterna att ytteriigare delegera beslutanderätten övervägs kontinuerligt. Således föreslås i bilaga 12 till budgetpropositionen en utökning av länsstyrelsernas beslutanderätt när det gäller regionalpolitiskt stöd till företag.

Civildepartementet

/ Regelförenkling

Arbetet med att ompröva och förenkla reglerna i de författningar som civildepartementet svarar för fortsätter. Till departementet hör för närva­rande 225 lagar och förordningar i SFS. Det är samma antal som redovisa­des för riksdagen i 1987 års budgetproposition.

Sedan dess har emellertid en del författningar upphävts och andra till­kommit. Vissa förenklingar har därvid gjorts.

Genom lagen (1987:445) om upphävande av fyra lagar på det kommuna­la området har några äldre författningar utmönstrats. Vidare har reglerna om överprövning i personalärenden förenklats väsentligt (SFS 1987:438— 441).

Till det kommer att flera av de utredningar, som har haft större över­synsuppdrag av lagar och förordningar, har lämnat sina betänkanden. Några av förslagen innebär inte bara en minskning av antalet författningar under departementet utan också omfattande förenklingar i reglerna i ett stort antal av departementets författningar.

I anslutning till förslag från verksförordningsutredningen (C 1985:02) i dess betänkande (Ds 1987:7) har regeringen sålunda beslutat inte bara en verksförordning (1987:1100) utan också en förordning (1987:1102) om upphävande av sjutton regeringsförfattningar om de statliga myndigheter­nas administrativa verksamhet. Samtidigt har regeringen beslutat en be­gränsningsförordning som ersätter kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.

En särskild utredare skall få regeringens uppdrag att se över de mänga föreskrifter som i dag reglerar statistikproduktionen hos de statliga myn­digheterna (Dir 1987:53). Avsikten med uppdraget är att kraftigt förenkla och förenhetliga föreskrifterna.

På det kommunala området är regelförenkling en huvudfråga i det s. k. frikommunförsöket, dvs. försöksverksamheten med ökad kommunal själv­styrelse. En särskild redovisning av frikommunförsöket har tidigare läm­nats till riksdagen (skr. 1985/86:165, KU 28, rskr. 319). Under är 1988 kommer en ny redovisning att lämnas till riksdagen (jfr även denna bud­getproposition bilaga 2 p. 13).

Pä det kyrkliga området har tvä större utredningar avlämnat sina betän­
kanden. Således har kyrkoförfattningsutredningen (Kn 1982:06) avlämnat
                           55


 


betänkandena (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m. m. del I och 2 och     Prop. 1987/88:100 gravräUsgruppen (C 1983: A) sitt betänkande (SOU 1987:16) Begravnings-     Bil. 2 lag. Förslagen i betänkandena innebär betydande förenklingar och att ett stort antal författningar kan upphävas eller sammanföras.

Betänkandena har nyligen remissbehandlats och övervägs för närvaran­de inom civildepartementet. Vidare avlämnar kyrkoförordningsgruppen (C 1986:F) kring början av är 1988 siU slutbetänkande (Ds C 1987:11) Nya kyrkliga förordningar. Betänkandet innehåller förslag ull en omfattande regelsanering. Bl. a. föreslås att nära 200 författningar på kyrkans område skall upphävas.

Inom departementet pågår dessutom en översyn av frågan om kyrkomö­tets organisation och arbetsformer i syfte att finna enklare och mer ratio­nella former för det rikskyrkliga arbetet.

Vad gäller frågan om förenklingar i myndigheternas föreskrifter har en arbetsgrupp i departementet ullsammans med länsstyrelsernas organisa­tionsnämnd och företrädare för olika regelområden hos länsstyrelserna gått igenom de omkring 5000 beslut som finns registrerade i länsstyrelser­nas regelförteckningar efter den 1 juli 1986. Syftet med genomgängen har varit att ta fram förslag till hur antalet föreskrifter påtagligt skulle kunna minskas och regelförteckningarna göras enhetligare. Men även förslag om hur regler som behövs skall kunna förenklas och göras mer överskådliga och tillgängliga har lämnats.

Gruppens förslag visar i huvudsak pä tre vägar att gå. Först och främst bör sådant strykas ur förteckningarna som varken är författningar eller allmänna råd och som alltså inte omfattas av förteckningsskyldigheten enligt 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725). Det är frågan om beslut av skilda slag, ofta av intern administrativ karaktär, såsom plane­ringsunderlag och arbetsbeskrivningar. Vidare föreslås att reglerna skall delas upp på ämnesområden, så att förteckningarna blir överskådligare. Slutligen föreslår gruppen att regeringen med hjälp av "solnedgångstekni­ken" ställer ett stort antal av de förtecknade reglerna under omprövning, främst sådana som är av ett äldre datum eller är disparata till sitt innehåll. I regeringens skrivelser 1984/85:202 (s. 30) och 1985/86:165 (s. 14) har lämnats en utförlig beskrivning av denna teknik.

Men också andra tillvägagångssätt i arbetet med att förenkla länsstyrel­sernas regler föresläs av arbetsgruppen. Exempelvis bör en omfördelning av regelgivningen mellan myndigheterna och regeringen övervägas inom vissa områden för att minska omfattningen inte bara av en myndighets regelgivning utan av den totala regelgivningen på området. Datatekniken bör också kunna användas för att skapa bättre ordning och reda. Varje regelrubrik kan t. ex. förtecknas tillsammans med en kod som anger omrä-destillhörigheten, reglernas rättsliga karaktär och bakgrunden till regle­ringen.

Med arbetsgruppens översyn har prövats nya former för ett regelförenk­
lingssamarbete mellan regeringen och myndigheterna. Det har lett till
förslag som berör omkring tre fjärdedelar av de förtecknade besluten. En
sä omfattande översyn som det här har varit frågan om har varit möjlig att
genomföra tack vare de högt ställda krav pä detaljredovisning som länssty-
                         56

relsernas förteckningar uppfyller.


 


Förslagen har granskats av länsstyrelserna och övervägs nu i regerings-     Prop. 1987/88:100
kansliet.
                                                                                                                          Bil. 2

Ett vikUgt område att förenkla är den avlalsreglerade delen av de offent­ligt anställdas anställningsvillkor. Statens arbetsgivarverk bedriver där ett målinriktat arbete med att förenkla i avtalen och delegera beslutanderätten till myndigheterna. Hos arbetsgivarverket har en särskild samrådsgrupp för förenklingsarbetet inrättats. Uppgiften för gruppen är att överväga i vilken utsträckning en delegering av förhandlingar kan ske från verket till myndigheterna. Bl. a. ger ramavtalet om löner 1986-87 för statstjänste­män m.fl. (RÄLS 1986-87) på flera punkter myndigheterna ökade befo­genheter till lokala förhandlingar i lönefrågor.

Samfidigt pågår arbetet med att delegera beslutanderätt i skälighetsfrä-gor frän arbetsgivarverket till andra myndigheter. Det gäller bl. a. frågor om tjänstledighet för studier och om tillgodoräknande av tjänstetidsklass i lönehänseende.

2 Delegering

Rå det kyrkliga området togs i den senaste redovisningen upp reformen beträffande förvaltningen av kyrklig jord. Sedan riksdagen tagit ställning Ull regeringens förslag (prop. 1986/87:13, KrU 8, rskr. 113) har i lagen (1987:77) om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord och förordningen (1987:831) om ändring i förordningen (1970:940) i samma ämne beslutanderätten i vissa kyrkliga ärenden delegerats från regeringen till kammarkollegiet, stiftsnämnden och pastoraten.

För närvarande behandlar riksdagen ett förslag Ull en ny organisation pä lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan (prop. 1987/88:31 och 67). Utöver omfattande organisatoriska reformer innebär förslaget, som en följd av en medveten strävan att decentralisera förvaltningen och minska det statliga inflytandet också pä kyrkans område, ett flertal ändringar för handlägg­ningen av olika förvaltningsuppgifter. Många grupper av ärenden har redan flyttats från regeringen Ull bl. a. kammarkollegiet och domkapitlen. Den aktuella reformen innebär att denna utveckling fullföljs och att statliga förvaltningsuppgifter också läggs på kyrkokommunala organ.

Miljö- och energidepartementet

Miljö- och energidepartementet bildades den 1 januari 1987. Det författ-ningsbeständ som hör till departementets ansvarsområde härrör främst från jordbruksdepartementet och industridepartementet. Den 1 oktober 1987 hade miljö- och energidepartementet ansvaret för 138 lagar och för­ordningar.

1 Regelförenkling

Inom departementet pågår ett arbete med att se över äldre lagstiftning.
Syftet är att förenkla eller om möjligt upphäva ålderdomliga och svåröver­
skådliga regler. Arbetet har hittills lett till upphävande av förordningen
                                                     57


 


(1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga     Prop. 1987/88:100
vattenfall och strömfall.
                                                                                                  Bil. 2

Frågor om regelförenkling har även tagits upp i det löpande lagstiftnings­arbetet. Det kan bl. a. nämnas att en ny nationalparksförordning har trätt i kraft den 1 januari 1988. Avsikten har varit att fä till stånd ett enklare och mer ändamålsenligt regelsystem för nationalparksförvaltningen. Till följd av den nya förordningen har det blivit möjligt att upphäva ett trettiotal äldre författningar om naUonalparker.

2 Delegering

Enligt naturvårdsförordningen (1976:484) får vissa beslut av statens na­turvårdsverk överklagas hos regeringen. Genom den nya nationalparksför­ordningen har denna rätt att överklaga beskurits. Enligt den nya ordningen får statens naturvårdsverks beslut i fråga om undantag från föreskrifter om nationalparkers vård och förvaltning och upplåtelse av rätt till jakt eller fiske inom nationalparker inte längre överklagas. Liksom hittills skall statens naturvårdsverk kunna ta ut en avgift för medgivande av undantag från nationalparksföreskrifterna eller för upplåtelse av jakt eller fiske. Enligt den nya ordningen skall inte heller sådana beslut kunna överklagas längre.

En stor del av regeringsärendena inom miljö- och energidepartementets ansvarsområde utgörs av överklaganden enligt miljöskyddslagen (1969:387). I promemorian (Ds Jo 1985:3) Ändrad instansordning i miljö­skyddsärenden föresläs bl. a. att flertalet beslut av länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen skall överklagas lill koncessionsnämnden för miljöskydd och inte till regeringen. Avsikten är att en proposition i frågan skall föreläggas riksdagen under våren 1988.

58


 


Bilaga 2.2     Prop. 1987/88:100 Bil. 2

Sammanfattning av statskontorets rapport (1988:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1988

Statskontoret utarbetar årligen på regeringens uppdrag en redovisning över användningen av ADB i statsförvaltningen.

Statskontorets rapport (1988:2) Användningen av. ADB i statsförvalt­ningen 1988 innehåller en utförlig översikt och en detaljerad redovisning av större användarmyndigheter, vikUgare ADB-tillämpningar samt beskriv­ningar av utredningsarbete på ADB-området.

I denna sammanfattning av rapporten ger statskontoret en kortfattad information om användningsområden, kostnader och utrustning samt om pågående och avslutat utredningsarbete pä ADB-området.

De sifferuppgifter som står inom parantes avser uppgifter för budgetåret 1985/86 enligt redogörelsen för år 1987.

Användningsområden

De verksamhetsområden inom den civila statsförvaltningen utom affärs­verken, för vilka ADB utnyttjas i större omfattning, är administration av skatter, folkbokföring och exekutionsväsende (huvudman riksskattever­ket) med ADB-kostnader för budgetåret 1986/87 om 338 (280) milj.kr., administration av arbetsförmedling (arbetsmarknadsstyrelsen) 185 (166), administrafion av allmän försäkring (riksförsäkringsverket) 142 (131), sta­tistikproduktion (statistiska centralbyrån) 91 (85), projketering och plane­ring av vägar (vägverket) 88 (47) och administraUon inom pohsväsendet (rikspolisstyrelsen) 67 (76) milj.kr.

De Uo verksamhetsområden som redovisar det största ADB-utnyttjan-det svarar tillsammans för 61 (60) % av de sammanlagda ADB-kostnaderna inom sektorn.

Bland affärsverken är televerket den största ADB-användaren med kost­nader om 429 (417) milj. kr. Inom försvarssektorn redovisar försvarets materielverk de största ADB-kostnaderna eller 104 (106) milj. kr.

De vanligaste användningsområdena för ADB i statsförvaltningen är i ordning efter frekvens generellt administrativt stöd, ekonomiadministra­tion, statistikproduktion, dokument- och ärendehantering och personal-och löneadministration.

Statskontoret har också särskilt undersökt i vilken män små datorer
används i teknisk samverkan med annan ADB-utrustning. Det kan konsta­
teras att ca 10% av persondatorerna ingår i lokala nätverk och att närmare
20% har anslutning som terminaler till andra datorsystem. Universitets-
och högskolesektorn ingår inte i denna redovisning.                                                       59


 


Kostnader                                                                                        Prop. 1987/88:100

Bil  2 De totala ADB-kostnaderna för budgetåret 1986/87 var inom den civila

statsförvaltningen utom affärsverken 1820 (1600) milj. kr. och inom för­svaret 257 (309) milj. kr. ADB-kostnaderna vid affärsverken, vilka i flerta­let fall avser kalenderåret 1986, uppgick till 1 239 (971) milj. kr. Affärsver­ket FFV ingår inte i redovisningen.

I kostnaderna ingår kostnader för såväl drift som utveckling. Inom den civila statsförvaltningen utom affärsverken var andelen driftkostnader 78 (85)% och andelen utvecklingskostnader 22 (15)% av de sammanlagda kostnaderna. För försvaret utgjorde driftkostnaderna 62 (85)% och ut­vecklingskostnaderna 38 (15)% och för affärsverken 73 resp. 27 (72 resp. 27).

Utrustning

Vid utgången av budgetåret 1986/87 fanns det enligt myndigheternas upp­gifter drygt 50000 (40000) terminaler anslutna till datorer. Dessutom fanns det drygt 20000 (10000) persondatorer och ca 3 000 (2900) arbetsplatser för skrivautomater. Sammanlagt fanns det alltså i statsförvaltningen 1987 mer än 73000 (53 000) sådana ADB-utrustningar, varifrån en användare kan utföra automatisk databehandling.

Av hela antalet temrinaler i statsförvaltningen (utom universitets- och högskolesektorn) vid utgången av budgetåret 1986/87 hade 17 (23)% an­skaffats under budgetåret. För persondatorer resp. arbetsplatser för skrivautomater var motsvarande siffror 36 (39) resp. 10 (19) %.

Av de s. k. basdatorerna hade omkring 40 (60) system anskaffats under budgetåret till myndigheter inom den civila statsförvaltningen utom affärs­verken. Vid utgången av budgetåret 1986/87 beräknas omkring 120 system ha varit installerade inom denna sektor. Till försvarets myndigheter hade 42 (75) system av motsvarande typ av utrustning anskaffats under budget­året. Vid utgången av budgetåret 1986/87 fanns omkring 200 system instal­lerade inom försvaret.

Större delen av beståndet av ADB-utrustning inom statsförvaltningen utgörs av ett relaUvt litet antal fabrikat. Av den ADB-utrustning, exkl. persondatorer och skrivautomater, som anskaffades inom statsförvaltning­en utom affärsverken under budgetåret svarade de åtta största fabrikaten för 78 (70) % av hela inköpsvärdet. Viss anskaffning inom försvaret ligger utanför denna redovisning. För affärsverkens del svarade de tre största fabrikaten för 78 (83) % av hela inköpsvärdet.

Det totala köpvärdet för ADB-utrustning anskaffad under budgetåret fill
statsförvaltningen utom affärsverken var 833 (504) milj. kr. Viss anskaff­
ning inom försvaret är inte medräknad i detta belopp. Av det totala köpvär­
det belöpte sig 258 (158) milj. kr. eller 31 (31) % på små datorer. Vid en
jämförelse mellan budgetåren bör man beakta att enstaka anskaffningar av
större datorer kan medföra avsevärda förskjutningar' mellan budgetåren
beroende på när de görs.                                                                                            60


 


Till affärsverken anskaffades ADB-utrustning under budgetåret till eU     Prop. 1987/88:100
värde av 523 (266) milj. kr. Redovisningen är emellertid inte fullständig.        Bil. 2

Behovet av anskaffning av ADB-utrustning till den civila statsförvalt­ningen utom affärsverken är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1988/89 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-ut­rustning 615 milj. kr. för budgetåret 1987/88, 541 milj. kr. för 1988/89, 565 milj. kr. för 1989/90 och 565 milj. kr. för 1990/91.

Anskaffningsbehovet för budgetåren 1987/88-1988/89 fördelar sig på olika kategorier med 18% ersättningsanskaffningar, 19% kompletterings­anskaffningar, 13% anskaffningar till följd av riksdags- eller regeringsbe­slut och 50% övriga anskaffningar.

Anskaffningsbehovet för försvaret är 190 milj. kr. för budgetåret 1987/88, 150 milj. kr. för 1988/89, 112 milj. kr. för 1989/90 och 152 milj. kr. för I990/91-. Beloppen avser försvarsmakten samt statens räddningsverk och överstyrelsen för civil beredskap.

Utredningsarbete

I det följande ges en kort sammanfattning av pågående och under budget­året 1986/87 avslutat utredningsarbete.

Data- och offentlighetskommittén (DOK)

(Användningen av personnummer. Dir. 1984:27. Tilläggsdirekfiv 1984:48).

Regeringen tillsatte i september 1984 en kommitté för att kartlägga användningen av personnummer i samhället, både inom den offentliga och den enskilda sektorn. Kommittén har i december 1984 fått tilläggsdirektiv (1984:48) för att utreda frågor om offentlighetsprincipen och ADB.

Kommittén har även genom regeringsbeslut den 25 april 1985 fått i uppdrag att överväga tolkningen av vad begreppet självständig verksam­hetsgren innebär för hälso- och sjukvården samt tillgängligheten till lands­tingens s. k. patientdatabaser.

Kommittén har hittills avgivit fyra delbetänkanden. I mars 1986 avläm­nades betänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 1. Rättelse och skadestånd. Patientuppgifter i personregister (SOU 1986:24) och i oktober 1986 avlämnades betänkandet Integritetsskyddet i informations­samhället 2. Myndigheternas försäljningsverksamhet (SOU 1986:46). Vi­dare har kommittén i maj 1987 avlämnat betänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 3. Grundlagsfrågor (Ds Ju 1987:8) och ijuli 1987 betänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 4. Personregistre­ring och användning av personnummer (SOU 1987:31).

61


 


Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den     Prop. 1987/88:100
allmänna försäkringen
                                                                                                     Bil. 2

Regeringen gav i juni 1983 riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt en praktisk försöks­verksamhet för att bl. a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

RFV redovisade i oktober 1983 till regeringen uppläggningen av och udsplan m. m. för utredningen (FAS 90). En lägesrapport lämnades till regeringen den 1 oktober 1984.

RFV överlämnade i april 1985 en delrapport "Prognos för 90-talet".

RFV har även överlämnat en lägesrapport 2 (september 1985) och en lägesrapport 3 (september 1986) vilka i första hand beskriver det fortsatta utredningsarbetet.

Inom FAS 90-utredningen har nu en försöksverksamhet genomförts vid ett antal lokalkontor. Utvärdering av resultaten pågår. Utredningen plane­rar att lämna sin slutrapport till RFV i december 1987. RFV bedömer därför att slutlig avrapportering till regeringen av FAS 90-utredningen sker i början av 1988.

Den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem

Regeringen uppdrog den 29 augusti 1985 åt riksrevisionsverket (RRV) att, dels genomföra en analys av olika intressenters behov av och önskemål om information om statens uppgifter och inkomster, dels genomföra en studie med den huvudsakliga inriktning som fanns angiven i RRV:s planerings­promemoria Långsiktig utveckling av statens redovisningssystem (RRV, dnr 1984:1073).

I en till beslutet fogad promemoria angavs rikflinjer för denna förstudie.

RRV lämnade i december 1986 rapporten Den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem (dnr 1985:774) till regeringen. I rapporten re­dovisas olika användares och intressenters önskemål samt de bedömningar RRV gör med anledning härav. Vidare lämnar RRV sina synpunkter på den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem. Slutligen redo­visas en handlingsplan för det fortsatta arbetet.

Ett nationellt informalionsteknologiprogram

Vid behandlingen av regeringens proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram framhöll riksdagen att det var angeläget att pro­grammet utvidgades till ett samlat informationsteknologiprogram. Rege­ringen gav i juni 1984 ett antal myndigheter i uppdrag att utarbeta underlag för ett sådant program.

1 skrivelse till riksdagen 1984/85:218 redovisade regeringen utrednings­
förslaget jämte vissa planerade åtgärder. Regeringen framhöll i skrivelsen
att ytteriigare ett antal centrala frågor måste besvaras innan underlag fanns
                                                62


 


för att lägga fram ett informationsteknologiprogram. Ett i huvudsak mot-     Prop. 1987/88:100 svarande konstaterande gjordes av regeringen i budgetpropositionen 1986.     Bil. 2

Regeringen föreslog i februari 1987 i dels forskningspropositionen (1987/88:80), dels näringspolifiska proposifionen (1987/88:74) ett antal åt­gärder som fillsammans utgör ett informationsteknologiskt program som avser systemteknik. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen. En delegation har inrättats för att planera, leda och redovisa utvecklingsverk­samheten.

Utredningen om de personaladministrativa informationssystemen

Regeringen uppdrog i januari 1981 åt statskontoret att tillsammans med statens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndighe­ter m. fl. i fråga om de personaladministrativa informationssystemen hos staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstatistik, dels möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning i statens gene­rella löneuträkningssystem (SLÖR).

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisning av uppdraget att rege­ringen i en särskild registerförordning om SLÖR och det personalamini-strafiva informaUonssystemet PI reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vad gäller dessa datorbaserade informationssystem. Vidare förslogs att SPV får svara för fortsatta effekfiviserande och kostnadssän-kande åtgärder avseende SLÖR.

Frågan om för- och eflersystem till SLÖR har därefter utretts av SPV. Utredningen har avrapporterats i en lägesrapport (1984-01-10) och en huvudstudierapport (1984-04-01) Personaladministraliv InformaUon och Rapportering - PIR - För- och eftersystem till SLÖR.

Genom beslut (1984-12-20) godkände regeringen att SPV fortsatte arbe­tet med utveckling och försöksverksamhet med för- och eftersystemet PIR i enlighet med vad som redovisades i huvudstudierapporten. Regeringen uppdrog också genom beslut samma dag åt statskontoret att i samråd med SPV och övriga berörda myndigheter följa och utvärdera försöksverksam­heten.

Statskontoret redovisade i en rapport (1985-12-20) till regeringen det då aktuella läget hos försöksmyndigheterna. Sluflig redovisning lämnades av statskontoret till regeringen i maj 1987 genom rapporten (1987:12) För­söksverksamhet med PIR - utvärdering.

Utveckling av det centrala lönesystemet SLÖR

Regeringen har den 10 september 1987 uppdragit ät statens löne- och pensionsverk (SPV) att genomföra en förstudie rörande omarbetning av det centrala lönesystemet SLÖR. Arbetet skall göras enligt de rikUinjer som regeringen angett i prop. 1986/87:100 bil. 15.

För planering och samordning av förstudiearbetet skall SPV fill sig knyta
en grupp med företrädare för statskontoret, riksrevisionsverket och sta-                              63


 


tens arbetsgivarverk och lämna synpunkter. SPV skall lämna rapport om     Prop. 1987/88:100
reslutaten av förstudien fill regeringen senast dén 1 september 1988.            Bil. 2

Utredning om informationsbaser

I de riktlinjer för datapolitiken som riksdagen godkänt (prop. 1984/85:220 och 225, FiU 1985/86:4 och 5, rskr. 88 och 89) behandlades frågor om informationsdatabaser samt aktivare informationsförmedling från förvalt­ningen.

Med utgångspunkt i detta uppdrog regeringen ät statskontoret att göra en inventering av databaser samt ge förslag till åtgärder för samordning samt till nya databaser (regeringsbeslut 1986-06-05).

Statskontorets arbete har redovisats våren 1987 i rapporten (1987:10) Informationsbaser - en lägesrapport samt kring årsskiftet 1987-1988 i rapporterna (1987:49) Informationsbaser i förvaltning och samhälle - en katalog och (1987:50) Informationsbaser. Inventering, analys, förslag.

Strategier för datakommunikation

I 1987 års budgetproposition (1986/87:100, bilaga 15) framhålls aU en samordnad syn på utbyggnaden av kommunikation inom och mellan myn­digheter är av strategisk betydelse. Den offentliga förvaltningen bör stödja det standardiseringsarbete som strävar mot s.k. öppna system (OSI -Open Systems Interconneclion), vilket underlättar överföringen av data mellan olika typer av datorer.

Inom statskontoret har ett arbete påbörjats avseende strategiska data-kommunikationsfrågor. Under budgetåret 1987/88 koncentreras arbetet på två huvudproblem.

För det första görs insatser för att få till stånd standardiserade metoder för dataöverföring inom statsförvaltningen enligt principerna för öppna system. En första etapp beräknas vara klar under våren 1988. För det andra undersöks möjligheterna till samutnyttjande av linjenät inom stats­förvaltningen. En förstudie väntas bli klar vid årsskiftet 1987/88.

64


 


Gemensamma frågor                                                                       Prop. 1987/88:100

Innehåll

Inledning ......................................................................................................       I

1   Regelförenkling och delegering .......................................................... ..... 2

2   Decentralisering..................................................................................... .... 12

3   Statliga myndigheters tillgänglighet   ................................................ .... 16

4   Den nordiska utbytestjänstgöringen ................................................. .... 18

5   Den statliga lokalförsörjningen   ........................................................ .... 19

6   Samordning av den civila och den militära vädertjänsten   ............ .... 20

7   Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m............................... .... 22

8   Jämställdhet i statsförvaltningen........................................................ .... 23

9   Regeringens behörighet att inrätta statligt reglerade tjänster-....... .... 26

 

10 De stafliga förnyelsefonderna   .......................................................... .... 28

11  Statsrådsgruppen för datafrågor m.m................................................ .... 29

12 Statsförvaltningens ADB-användning   ........................................... .... 30

13 Förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin  ....       30

14 Den offentliga sektorns informafionsverksamhet............................ .... 37

Bilaga 2.1    Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling

och delegering  .....................................................................      41

Bilaga 2.2    Sammanfattning av statskontorets rapport (1988:2) An­
vändningen av ADB i statsförvaltningen 1988................ .... 59

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                                                                                             65


 


 


 


Bilaga 3 till budgetpropositionen 1988


Kungl. hov- och slottsstaterna

(första huvudtiteln)


Prop.

1987/88: 100 Bil. 3


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. Kungl. hovstaten

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

Anslaget  är  för  innevarande   budgetår  uppfört   i   statsbudgeten   med 12850000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med 15 150000 kr. i förslaget till statsbudget för nästa budgetär. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 15 150000 kr.

B. Kungl. slottsstaten

B 1. De kungliga slotten: Driftkostnader


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


17601 198 16752000 18800000


Stockholms slott används av konungen och inrymmer representations-och kontorslokaler. I Stockholms slott finns bl. a. riksmarskalksämbetet, ståthållarämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten.

Drottningholms slott används av konungen och hans familj som bostad och visas för allmänheten. Ulriksdals slott har delvis upplåtits till kansli för

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3


Världsnaturfonden men har även öppnats för allmänheten och används för Prop. 1987/88: 100 utställningsverksamhet. Haga slott används som bostad för prominenta Bil 3 personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Grips­holms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott visas för allmänheten. För an­vändningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgrupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landsUnget samt Rid­främjandet. Rosersbergs slott disponeras till större delen av statens rädd­ningsverk. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ur­sprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott år upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas för närvarande ca 80 lönegradsplacerade anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvärd och tolv för lokalvård. Härtill kommer ett tjugotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisyss­lekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare andra kostnader än för fastig­hetsunderhäll av de kungliga slotten.

Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en framställning från ståt-hällarämbetet hemställt att 18029000 kr. anvisas för driften av de kungliga slotten under nästa budgetår. Vid beräkningen av det angivna medelsbe­hovel har någon löneomräkning av utgiftsposten lönekostnader inte gjorts.

Med hänsyn till stigande krav på visningsservice och om omvårdnad vid slotten och mot bakgrund av ansvaret för att vidmakthålla det unika kulturarv som slotten utgör har ståthållarämbetet inte funnit det rimligt att fastställa en treårig besparingsplan. Utgifterna under anslaget domineras helt av lönekostnader, och den standard på underhåll, säkerhet och vis­ningsservice som kan lämnas är helt beroende av den anställda persona­lens tjänster. Det generella minskningskravet om 2 % har under senare år inte tillämpats för smärre myndigheter inom kulturområdet. Ståthållaräm­betet anser att samma synsätt bör tillämpas vad gäller den verksamhet som bedrivs av ståthållarämbetet.

Den tidigare fria telefonservicen vid de kungliga slotten har numera i stort sett upphört och en ny telefonväxel har installerats vid Stockholms slott. Tillsammans med indragandet av vissa ytterligare gratisabonnemang innebär detta en merkostnad för ämbetet om sammanlagt 900000 kr.

Avtal med Statshälsan medför en ökning av kostnaderna för sjukvård.

Parken vid Drottningholm har nu försämrats så allvarligt att aktiva motåtgärder måste vidtas. Ståthållarämbetet föreslår därför en ytterligare medelsanvisning om 100000 kr. till underhåll av parker och trädgårdar vid Drottningholms slott.

Det beräknade medelsbehovet för drift av de kungliga slotten framgår av följande sammanställning:


 


Utgifier Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

Parkers och trädgårdars underhåll

Inkomster

Uppbördsmedel

Nettoutgift


 

Anvisat

Beräknad ändring

1987/88

1988/89

 

Föredraganden

10215000

-h  985 000

33 000

+    36000

69000

-1-      4000

6045 000

-    24 000

650000

+  915000

805000

+   132000

17 817 000

-1-2048000

1065000

16752000

-1-2048 000


Prop. 1987/88: 100 Bil 3


Beträffande Djurgårdsförvaltningen meddelar ståhållarämbelet att det under år 1987 har inrättats ett H M Konungens råd för mark- och bygg-nadsfrägor. Rådet som ersätter det gamla Djurgårdsrådet, skall främja att mark och byggnader vid de kungliga slotten och Djurgården värdas, förval­tas och utvecklas effektivt och ändamålsenligt med beaktande av de stora kultur- och naturvärden som denna egendom representerar. I rådet ingår bl. a. företrädare för berörda myndigheter och Stockholms stad.

Verksamheten vid Djurgårdsförvaltningen styrs av den dispositionsplan för Djurgården som beslutades av riksdagen år 1964 och därefter tillförda uppgifter som förvaltningen av Fjäderholmarna, Beckholmen och området Gröna Lund. Under år 1987 avslutas i huvudsak planerade investeringar främst på Stora Skuggan och Fjäderholmarna. Djurgärdsförvaltningens verksamhet har efter en period av stora investeringar övergått i ett lugnare skede. Under år 1987 har, i enlighet med regeringens beslut, en viss överföring av medel från Djurgårdsförvaltningen ägt rum för att rusta upp Orangeriet vid Ulriksdal. Någon sådan överföring förutses inte nu för budgetåret 1988/89. Verksamheten vid Djurgården föranleder inte krav på anslagsmedel från staten.

Riksmarskalksämbetet föreslår att uppgiften aU fastställa stat för Djur­gårdsförvaltningen delegeras från regeringen till riksmarskalksämbetet.

Föredragandens överväganden

Mitt förslag till medelstilldelning framgår av sammanställningen.

Under anslaget beräknar jag medel för personalens anslutning till Stats­hälsan samt för ökade kostnader för telefon och för parkunderhället vid Drottningholms slott.

Det bör enligt min mening alltjämt ankomma på regeringen att fastställa stat för Djurgårdsförvaltningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till De kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 18800000 kr.


 


B 2. Kungl. husgerådskammaren


Prop. 1987/88: 100 Bil 3


 

1986/87 Utgift

5452 886

1987/88 Anslag

5 052000

1988/89 Förslag  .

5 607000

Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhäll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av konungen, att vetenskapligt bearbeta samlingar­na samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konst­hantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen biträder hus­gerådskammaren vid tillfällig möblering för representation o. dyl.

Under detta anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda.

Riksmarskalksämbetet har i anslutning till en husgerådskammaren gjord framställning redovisat ett medelsbehov för husgerådskammaren för bud­getåret 1988/89 av 5 652000 kr. Vid beräkningen därav har ingen löne- eller prisomräkning företagits. 1 beloppet har däremot inräknats engångsanslag av 170000 kr. för förnyelse av elinstallationerna i ett antal ljuskronor på Stockholms slott samt 550000 kr. för inredning och utrustning till en fotoateljé.

Det beräknade medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande sammanställning:

 

 

Anvisat

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89 Föredraganden

Utgifier

 

 

Lönekostnader

4 138000

-1-578000

Sjukvård

20000

-1- 24 000

Reseersättningar

10000

-1-    1000

Lokalkostnader

450000

-270000

Expenser

400000

+ 16000

Nyanskaffning av textilier

85000

-1-    3 000

Omkostnader för Bernadotte-

 

 

biblioteket

45000

-1-    3 000

Restaurering av kistor i

 

 

Riddarholmskyrkan

-

-1-200000

 

5148000

-1-555000

Inkomsler

 

 

Uppbördsmedel

96000

-

Nettoutgift

5052000

-1-555000

Riksmarskalksämbetet tar i detta sammanhang upp en särskild anslags­fråga avseende bidrag till kostnaderna för restaurering av kungliga kistor i Riddarholmskyrkan till en beräknad kostnad av totalt ca 1,6 milj. kr. De ifrågavarande tenn- och kopparkistorna är frän 1600- och 1700-talen. De är nu allvarligt skadade genom en fortgående nedbrytning av metallen. De redan påbörjade restaureringsåtgärderna har bekostats av fonderade vis-


 


ningsmedel som står till riksmarskalksämbetets förfogande. Med hänsyn    Prop. 1987/88: 100 Ull projektets av riksantikvarieämbetet vitsordade karaktär av riksangelä-    Bil 3 genhet finner riksmarskalksämbetet det befogat att staten bidrar till täc­kandet av kostnaderna och föreslår att 200000 kr. anvisas för ändamålet under vartdera budgetåret 1988/89 och 1989/90 samt att beloppet tas upp såsom en särskild post under anslaget till husgerådskammaren.

Föredragandens överväganden

Min bedömning av medelsbehovet framgår av sammanställningen i det föregående. Därvid räknar jag med en fortsatt engångsanvisning under anslaget av 170000 kr. för åtgärder beträffande ljuskronor på Stockholms slott. Jag föreslår vidare att en särskild post under anslaget förs upp med 200000 kr. för restaurering av de kulturhistoriskt mycket värdefulla kistor­na i Riddarholmskyrkan. Medel har vidare beräknats för personalens an­slutning till Statshälsan. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5607000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetår kom­mer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1988/89 att uppgå till 39 557 000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med del för budgetåret 1987/88 anvisade beloppet med 4903 000 kr.


 


Register

sid.

A. Kungl. hovstaten

I       Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning


Anslag kr.

15 ISO 000


Prop. 1987/88: 100 Bil 3


 


B. Kungl. slottsstaten

I       De kungliga slotten: Driftkostnader 4       Kungl. husgerådskammaren

Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna


18800000 5607000

24407000

39 557000


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


 


Bilaga 4 till budgetpropositionen 1988


Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 4


Översikt

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Till justitiedepartementet hör polisen och åklagarväsendet, domstols­verket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolar­na, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, försäkringsdom­stolarna (fr.o.m. den 1 juli 1988), rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justi­tiekanslern, datainspektionen, bokföringsnämnden och brottsskade­nämnden.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under bud­getåret 1988/89 komma att öka med 780,0 milj. kr. till 11 158,3 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhets­område avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstift­ning. Myndigheterna har begränsade möjligheter att själva påverka verk­samhetens omfattning. Ytterst bestäms denna till stor del av brottsut­vecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som anta­let anmälda brott, mängden mål och dessas svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas längd.

Förslagen till utgiftsökningar på justitiedepartementets område för budgetåret 1988/89 präglas av stor återhållsamhet. De består i huvudsak av kompensation för pris- och löneökningar samt satsningar inom polis­verksamheten.

Ett särskilt program med stöd för brottsoffer förbereds.

Polisen och åklagarväsendet

Anslaget för rikspolisstyrelsen har i enlighet med tidigare beslut beräk­nats med utgångspunkt i huvudförslaget. För den lokala polisorganisa­tionen tillämpas dock inget huvudförslag.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4


Polisväsendet skall prioritera kampen mot narkotikabrottsligheten,     Prop. 1987/88:100 den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten. Särskild upp-     Bil. 4 märksamhet skall också ägnas ungdomsbrottslighet. För att underlätta myndigheternas satsningar på dessa områden tillförs polisen 150 nya administrativa tjänster. Vidare tillförs polisen förstärkta resurser för in­formationsbehandling, utbildning och utrustning.

Det föreslås att 360 aspiranter får antas till polishögskolan, vilket inne­bär en fortsatt ökning.

Åklagarväsendet kommer att reformeras. Beslutsfattandet och de ad­ministrativa rutinerna kommer att decentraliseras och moderniseras. Samtidigt tillförs åklagarväsendet förstärkta resurser för utbildning, ad­ministration och informationsbehandling. För åklagarmyndigheterna beräknas inte något huvudförslag. Åklagarväsendet kommer att ingå i en försöksverksamhet med treåriga budgetramar.

Domstolsväsendet

Domstolarnas arbetsläge är fortfarande ansträngt. Anslagen till dom­stolsväsendet har därför i huvudsak beräknats utan tillämpning av hu­vudförslaget. Medlen för utbildningsinsatser förstärks. Ersättningen till nämndemän och vittnen förbättras.

Försäkringsdomstolarna flyttas över från socialdepartementets hu­vudtitel till justitiedepartementets och domstolsverket blir centralmyn­dighet också för dessa domstolar.

Kriminalvården

Under budgetåret 1986/87 har beläggningen vid kriminalvårdsanstalter­na ökat med drygt 3 procent jämfört med föregående budgetår.

Antalet klienter inom frivärden var den I oktober 1987 cirka 12 300, vilket ungefärligen motsvarar 30 ärenden per tjänsteman.

Förslag presenteras om att en ny lokalanstalt uppförs i Göteborg samt att de nuvarande lokalanstalterna i Halmstad och Vänersborg byts ut.

Kriminalvårdsstyrelsen får utveckla en nytt klientadministrativt sys­tem och får ADB-stöd för detta i form av en ny datoranläggning.

Medel har beräknats för åtgärder som syftar till att ge personalen en bättre arbetsmiljö.

Anslagen till kriminalvården har i huvudsak beräknats med tillämp­ning av huvudförslaget.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.


 


 

Anvisat (1)

Förslag

Förändring

Prop. 1987/88:100

 

1987/88

1988/89

 

 

Bil. 4

Ändra huvudtiteln

 

 

 

 

 

A.    Justitiedepartementet m.m.

85,2

96,8

+

11,6

 

B.    Polisväsendet

6 012,7

6 424,5

+

411,8

 

C.    Åklagarväsendet

308,0

339,3

+

31,3

 

D.    Domstolsväsendet m. m.

1 540,0

1 673,3

+

133,3

 

E.    Kriminalvården

1 933,9

2 019,5

+

85,6

 

F.    Rättshjälp m. m.

323,7

347,3

+

23,6

 

G.    Övriga myndigheter

27,8

28,5

+

0,7

 

H.    Diverse

147,0

229,1

+

82,1

 

Summa för justitiedepartementet

10 378,3

11 158,3

+

780,0

 

(1) Härutöver tillkommer 2,87 milj. kr. via tilläggsbudget.


 


 


 


Justitiedepartementet                                                   Prop. i987/88:ioo

Bil. 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till budgetpropositionen 1988 1 Allmänt

Justitiedepartementet svarar för beredningen av lagstiftningsärenden på
många områden av samhällslivet. Först och främst bör nämnas grundla­
garna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den
lagstiftning som reglerar de enskilda medborgarnas förhållande till sta­
ten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a. strafflagstiftningen och reg­
lerna om förfarandet vid våra dorhstolar. Ett annat betydelsefullt område
är lagregler om enskildas inbördes förhållande, t.ex. inom familjerätten,
köprätten och upphovsrätten.                    ,

Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör bl.a. polisen, åkla­garväsendet, huvudparten av domstolsväsendet samt kriminalvården.

Både de lagstiftningsfrågor som faller på justitiedepartementet och de myndigheter som verkar inom dess område liar central betydelse från rättssäkerhets- och rättstrygghetssynpunkter. För arbetet inom dessa om­råden gäller samma mål som för det politiska arbetet i övrigt. Trygghet och rättvisa för medborgarna, jämlikhet och solidaritet samt effektivitet i den offentliga förvaltningen är begrepp som därvid kommer i blickpunk-. ten.

Samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter måste beaktas även i arbetet på dessa områden. Det är sålunda angeläget att man tar till vara alla möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet.

Detta får dock inte leda till att rättssäkerheten eller medborgarnas anspråk på service från de rättsvårdande myndigheterna åsidosätts. Rättstryggheten för medborgarna är av överordnad betydelse och måste genomgående beaktas i arbetet.

Häri ligger också att det måste finnas möjligheter att effektivt bekämpa brottsligheten. Till de grundläggande målen hör även tryggheten för en­skilda människor till liv, hälsa, integritet och personlig egendom.

Under senare tid har fiera händelser inträffat som har fokuserat intres­set till vissa delar av rättsväsendet. Jag tänker främst på mordet på stats­minister Olof Palme och utredningen av detta, den s.k. Boforsaffären samt nu senast spionen Stig Berglings rymning. Mot bakgrund av dessa händelser och den efterföljande debatten har en rad åtgärder vidtagits i syfte att befästa och stärka medborgarnas förtroende för rättsväsendet.

Den parlamentariska kommission som tillkallats med anledning av


 


mordet på Olof Palme överväger bl.a. det material som har tagits fram av Prop. 1987/88:100 juristkommisionen. En kommitté har nyligen tillkallats för att se över Bil. 4 den svenska säkerhetspolisens inriktning, arbete och organisation. Re­sultatet av utredningen i den delen skall presenteras redan vid komman­de halvårsskifte. Jag vill också här nämna den medborgarkommission som har tillkallats med anledning av Bofors-affären. Även inom krimi­nalvården pågår översynsarbete, bl.a. om reglerna och formerna för be­slut om permissioner.

Även i andra avseenden har utvecklingen under senare tid gett anled­ning till ifrågasättanden och omprövningar inom delar av rättsväsendet. Detta gäller såväl lagstiftningens utformning inom vissa områden som myndigheternas uppgifter och ansvarsförhållanden.

2 Lagstiftningsfrågor

2.1 Inledning

Lagstiftning är ett viktigt medel i samhällsbyggandet. Inte minst med hänsyn till det uttalade önskemålet att minska regelmängden i samhället är det å andra sidan angeläget att man inte överskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning bör användas med urskillning och endast i fall då den bedöms som nödvändig eller i varje fall som det bäst verksamma medlet för att man skall nä de mål som har satts upp. När det sker, måste lagarna utformas så att man så långt möjligt kan förutse resultatet i till-lämpningen och så att lika fall behandlas lika.

Jag ämnar i detta avsnitt beröra några av de viktigare lagstiftningsä­renden som är aktuella för närvarande. Straffrättsområdet kommer jag dock att behandla huvudsakligen i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

Inom justitiedepartementet har under senare år påbörjats en aktivitet för att fortlöpande utvärdera lagstiftning som har varit i kraft någon tid. Ett sådant utvärderingsarbete har inletts under år 1987 när det gäller 1981 års utsökningslagstiftning (se avsnitt 2.6). Vidare har under år 1987 hållits s.k. hearings med berörda myndigheter och organisationer m.fi. för att departementet skall få del av erfarenheterna av 1975 års person­skaderegler i skadeståndslagen (se avsnitt 2.10) och av 1977 års konsu-mentkreditlag. En utvärdering av liknande slag planeras i fråga om 1985 års lag om viten och 1986 års förvaltningslag (se avsnitt 2.15).

Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom fa­miljerätten och på det köp- och avtalsrättsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi på fiera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är enligt min uppfattning av stor betydelse. Det finns därför anledning att vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.

De nordiska justitieministrarna har beslutat att i större utsträckning än förut inrikta det nordiska lagstiftningssamarbetet på behovet av lagstift­ning i ett mer långsiktigt perspektiv. Det gäller bl.a. de skadeståndsrättsli­ga reglernas framtida funktion på personskadeområdet (se avsnitt 2.10)


 


och eventuella lagstiftningsbehov på aktiebolagsrättens område (se av-     Prop. 1987/88:100
sniu2.13).                                                                                         Bil. 4

På samma sätt som det nordiska lagstiftningssamarbetet har kommit att bli ett naturligt och självklart inslag i beredningen av lagstiftnings­ärenden inom justitiedepartementets ansvarsområde har Sveriges med­verkan i andra former av internationellt lagstiftningssamarbete fått en ökad betydelse. Det gäller inte bara samarbetet inom Europarådet utan även det arbete på att åstadkomma enhetlig lagstiftning som sker inom olika FN-fackorgan, exempelvis lAEA (atomansvarighet), IMO (sjö­rätt), UNCITRAL (handelsrätt) och WIPO (immaterialrätt). Sådant samarbete sker också i stor omfattning inom andra mellanstatliga organi­sationer, såsom Haagkonferensen för internationell privaträtt, OECD (atomansvarighet m.m.) och Unidroit (civilrätt).

Inom ramen för samarbetet mellan EG och EFTA bedrivs för närva­rande vissa överläggningar som berör justitiedepartementet. Det gäller produktansvar (se avsnitt 2.10) och ömsesidigt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. datachips (se avsnitt 2.14). Jag räknar med att ytterligare ämnesområden kommer att aktualiseras inom kort. Det gäller bl.a. frågor om bolagsrätt, varumärken, upphovsrätt och det immaterial-rättsliga skyddet för biotekniska uppfinningar.

Det internationella samarbetet är emellertid inte enbart inriktat på civilrättslig lagstiftning. Också i fråga om straffrätten har samarbetet varit intensivt under de senaste åren. Som exempel på detta vill jag sär­skilt peka på strävandena att motarbeta terrorism i olika former samt kampen mot narkotika och narkotikabrott (se avsnitt 3.3).

2.2 Grundlagsfrågor

Folkstyrelsekommittén har under år 1987 avslutat sitt arbete och över­lämnat huvudbetänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor. Utred­ningsarbetet har framför allt syftat till att förbättra medborgarnas möjlig­heter att göra sitt infiytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättning­ar för handlingskraftiga regeringar. En viktig uppgift för kommittén har varit att överväga åtgärder för att effektivisera och vitalisera riksdagens, arbete.

Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat en proposition med anledning av huvudbetänkandet, prop. 1987/88:22 om vissa grundlags­frågor m.m. Propositionen rör främst de allmänna valen och riksdagens arbete.

På grund av bristande politisk enighet har dock inte några förslag lagts fram i fråga om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen. Inte heller skall tidpunkten för kyrkofullmäktigvalen ändras i detta ske­de. Det är emellertid enligt min mening värdefullt att den allmänna de­batten i dessa frågor fortsätter.

I propositionen framhålls vikten av att partierna i sitt uppträdande inför valen slår vakt om de grundläggande förutsättningarna för vårt valsystem med riksproportionalitet och s.k. småpartispärrar.


 


Ett av förslagen i propositionen — nämligen det om möjlighet för    Prop. 1987/88:100 utskotten att hålla offentliga utskottssammanträden för att inhämta upp-    Bil. 4 lysningar — har riksdagen redan tagit ställning till. Derina reform träder i kraft den 1 februari 1988.

Folkstyrelsekommittén lade också fram ett antal andra förslag i fråga om riksdagens arbetsformer, bl.a. att finansutskottet och skatteutskottet skulle slås samman till ett utskott. Flertalet av de förslagen har överläm­nats till riksdagen utan något ställningstagande från regeringen. Det fö­reslås dock att regeringsformen ändras så att en sådan sammanslagning skall bli möjlig.

Riksdagen har också nyligen beslutat om vissa ändringar i vallagen m.m. vilka träder i kraft den 1 februari 1988. Även den proposition som låg som grund för det beslutet (prop. 1987/88:21) byggde delvis på för­slag i folkstyrelsekommitténs huvudbetänkande.

Folkstyrelsekommitténs tidigare förslag i betänkandet (SOU 1986:28) Folkstyrelsen under krig och krigsfara har behandlats i en proposition om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara (prop. 1987/88:6). Förslaget innebär bl.a. att varken riksdagen, dess krigsdele­gation eller regeringen får fatta beslut på ockuperat område och att val till riksdagen eller kommunala församlingar inte får hällas på sådant område.

Frågan om ett förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna har utretts av yttrandefrihetsutredningen, som i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten lade fram ett förslag till yttrandefrihets­grundlag. Utredningen har avslutat sitt arbete i och med slutbetänkandet (Ds Ju 1986:4) Förslag om följdlagstiftning till en grundlagsreform angå­ende yttrandefriheten.

Regeringen beslöt i slutet av år 1986 en lagrådsremiss med anledning av utredningens huvudbetänkande. Förslaget i remissen innebar bl.a. att samma slags grundlagsskydd som bestämmelserna i tryckfrihetsförord­ningen ger tryckta skrifter skulle införas också för yttranden som fram­förs offentligt med hjälp av vissa andra medier.

Skyddet skulle omfatta radio- och TV-program, filmer och videogram. samt ljudupptagningar. Bestämmelserna skulle tas in i tryckfrihetsför­ordningen.

De delar av lagrådsremissen som berörde skyddet för tryckta skrifter fördes vidare i propositionen (1986/87:151) om ändringar i tryckfrihets­förordningen m.m.

. Eftersom det visat sig att det inte skulle gå att uppnå tillräcklig politisk enighet om den lagtekniska lösning för ett grundlagsskydd för andra medier som valts i lagrådsremissen lade regeringen inte fram något för­slag till riksdagen i den delen. 1 stället har den frågan berétts vidare i regeringskansliet under medverkan av företrädare för de fem riksdags­partierna.

Det visade sig emellertid inte möjligt att i tid uppnå enighet om något
förslag, trots att fiera tänkbara lösningar diskuterats inom gruppen. Ett
grundlagsförslag skulle nämligen ha förelagts riksdagen senast i mitten
                             .


 


av november 1987 för att kunna behandlas en första gång av pågående     Prop. 1987/88:100 riksmöte. Det bedömdes därför inte som meningsfullt att fortsätta bered-    Bil. 4 ningsarbetet i regeringskansliet.

Enligt min mening är det mycket beklagligt att någon enighet inte har kunnat uppnås när det gäller den i grunden lagtekniska frågan om for­men för grundlagsskydd för andra medier än det tryckta ordet.

De tryckfrihetsfrågor som behandlas i den nämnda propositionen gäl­ler bl.a. ett förslag att begränsa möjligheterna att genom vanlig lag in­skränka tryckfriheten. Detta skall åstadkommas genom att de otillåtna offentliggöranden som innefattar brott mot rikets säkerhet i princip be­skrivs fullständigt i tryckfrihetsförordningen. I propositionen föreslås att ansvarsbestämmelserna i den s.k. videovåldslagen förs över till brottsbal­ken och att även s.k. våldspornografi i tryckta skrifter blir kriminaliserad. Vidare skärps straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp.

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition (1987/ 88:57) om grundlagsfäst integritetsskydd. Förslaget innebär att det i den s.k. fri- och rättighetskatalogen i regeringsformens andra kapitel skall skrivas in grundregler om skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering.

Riksdagen har under hösten 1987 fattat beslut méd anledning av en proposition om riksdagens ombudsmäns och justitiekanslerns ställning som åklagare och deras roll i det disciplinära ansvarssystemet (prop. 1986/87:160).

2.3 Offentlighet och sekretess

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna hand­lingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefat­tar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tyst­nadsplikt för offentliga funktionärer. Lagens tillämpning följs med stor uppmärksamhet från justitiedepartementets sida. Förslag till ändringar i regleringen läggs fram fortlöpande i mån av behov.

Flera ändringar har trätt i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1987/88:41). Bl.a. skall uppgifter i vissa myndighetsregister om enskildas personliga förhållanden, t.ex. bostadsadresser, kunna sekretessbeläggas i större ut­sträckning än hittills. Härigenom ges t.ex. kvinnor som är förföljda av tidigare makar eller sambor ett bättre skydd. Vidare har skattesekretessen skärpts i fråga om uppgifter som har erhållits från utländska myndighe­ter enligt dubbelbeskattningsavtal e.d.

Den under avsnitt 2.2 angivna lagstiftningen om riksdagens ombuds­mäns och justitiekanslerns ställning som åklagare m.m. (prop. 1986/ 87:160) innebar också vissa ändringar i sekretessbestämmelserna för JO och JK.

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under senare är gett upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem. Dessa frågor utreds av data- och offentlighetskommittén. En primär upp­gift för kommittén är att ta ställning till om de grundläggande begreppen


 


i tryckfrihetsförordningen även  i  fortsättningen  kan användas som     Prop. 1987/88:100 grund för offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar.     Bil. 4 Kommittén har också utrett frågan om användningen av personnummer. Kommittén har hittills lämnat fyra delbetänkanden under den gemen­samma huvudtiteln Integritetsskyddet i informationssamhället (SOU 1986:24 och 46, Ds Ju 1987:8 samt SOU 1987:31).

1 det första delbetänkandet (SOU 1986:24) föreslog kommittén änd­ringar i bl.a. datalagen och skadeståndslagen. Ett förslag från regeringen vilket grundas på betänkandet och ger den enskilde bättre möjligheter till rättelse och skadestånd när databaserade personregister innehåller upp­gifter som är oriktiga eller missvisande har nyligen lett till lagstiftning (prop. 1986/87:116).

I kommitténs andra delbetänkande (SOU 1986:46) föreslogs bl.a. ökad sekretess för vissa registeruppgifter om enskijdas personliga förhållan­den som legat till grund för den nyss nämnda prop. 1987/88:41. Jag återkommer under avsnitt 2.4 till övriga förslag i detta betänkande och till det fjärde delbetänkandet (SOU 1987:31).

I det tredje delbetänkandet (Ds Ju 1987:8), som avsåg grundlagsfrågor, föreslog kommittén att integritetsskyddet i regeringsformen skulle stär­kas. Det förslaget låg till grund för prop. 1987/88:57, som jag har redovi­sat i avsnitt 2.2.

Kommittén fortsätter sitt arbete. Den huvudfråga som återstår gäller offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar.

Kommunalföretagskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet att offent­lighetsprincipen i viss utsträckning skall bli tillämplig även hos privat­rättsliga organ som har tillagts statliga eller kommunala förvaltnings­uppgifter. Efter remissbehandling har betänkandet till den del det berör kommunerna lämnats över till stat-kommunberedningen. Beredningen har i juni 1985 avgett betänkandet (Ds C 1985:13) Kommunala företag. Det betänkandet har i sin tur remissbehandlats och övervägs nu inom civildepartementet.

Återstående delar av kommitténs betänkande behandlas i den propo­sition om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. som jag nämnt un­der avsnitt 2.2 (prop. 1986/87:151). Förslaget där innebär att principen om allmänna handlingars offentlighet ges ett vidare tillämpningsområ­de. Den skall nämligen gälla också hos vissa aktiebolag, föreningar och stiftelser som på statens uppdrag handhar förvaltningsuppgifter som in­nefattar myndighetsutövning eller liknande.

Utredningen om afbetsmiljösekretess (A 1985:02) har avlämnat betän­kandet (SOU 1987:66) Arbetsmiljö och sekretess. I betänkandet föreslås ändringar i bl.a. 14 kap 7 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100) som klarläg­ger möjligheterna för skyddsombud m.fi. att lämna sekretessbelagd ar­betsmiljöinformation vidare till de centrala fackliga organisationerna. Förslaget innefattar också bestämmelser om tystnadsplikt för personer hos de centrala organisationerna som mottar informationen.

Slutligen kan i detta sammanhang nämnas att min avsikt är att under

10


 


våren 1988 anmäla en proposition med förslag till rätt för enskilda perso-     Prop. 1987/88:100 ner att ta del av uppgifter om sig själva i det allmänna kriminalregistret.      Bil. 4

2.4 Större rättstrygghet och ökad integritet för den enskilde

Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättssäkerhet och rättstrygghet för de enskilda medborgarna.

Tvångsmedelskommittén avlämnade år 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. I betänkandet har kom­mittén lagt fram förslag om hur avvägningen bör göras mellan på ena sidan den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och på den andra samhällets intresse av att i vissa situationer, t.ex. när det före­ligger misstankar om grövre brott, kunna ingripa med olika tvångsåtgär­der. De frågor som berörs är i viss utsträckning gemensamma med spörs­målen om tvångsmedel m.m. i beskattningsförfarandet. Sistnämnda ämne har på finansministerns föredragning behandlats i prop. (1987/ 88:65) om vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision, m.m. Även juristkommissionen med anledning av mordet på statsminister Olof Pal­me har i sin nyligen avlämnade rapport berört olika tvångsmedelsfrågor. Den fortsatta beredningen inom justitiedepartementet av tvångsmedels­frågorna sker i belysning även av vad som kommit fram i dessa ärenden.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, har setts över av 1983 års häktningsutredning. I betänkandet (SOU 1985:27) Gripen - anhållen - häktad föreslog utredningen bl.a. en förkortning av de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara berövad sin frihet utan att frihetsberövandet har prövats av domstol. Efter remissbehandling lades en proposition (1986/87:112) om anhållan­de och häktning fram i mars 1987. Propositionen har nyligen med smärre justeringar godtagits av riksdagen.

I detta sammanhang bör också nämnas att en särskild utredare med uppgift att se över lagstiftningen om TV-övervakning inom kort avläm­nar sitt betänkande. I enlighet med direktiven har utredaren särskilt strä­vat efter att anpassa bestämmelserna till den moderna tekniken och se till att reglerna garanterar medborgarna ett tillfredsställande skydd mot in­tegritetskränkningar.

Som jag tidigare har berört har data- och offentlighetskommittén utrett frågor om användningen av personnummer i samhället. I kommitténs fjärde delbetänkande (SOU 1987:31) har kommiuén lagt fram förslag till åtgärder för att åstadkomma en reglering och begränsning av använd­ningen av personnummer i databaserade personregister. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Som jag också redan nämnt (avsnitt 2.3) har kommitténs tidigare för­slag om bl.a. rättelse och skadestånd när datorbaserade personregister innehåller uppgifter som är oriktiga eller missvisande nyligen lett till lagstiftning.

I sitt andra delbetänkande (SOU 1986:46) lade kommittén fram förslag bl.a. till en särskild lag om myndigheters försäljning av uppgifter ur per-


 


soiiregister. Enligt förslaget skall det i fortsättningen krävas tillstånd i lag     Prop. 1987/88:100 för att få sälja uppgifter om enskilda personer ur myndigheters personre-     Bil. 4 gister. Syftet med förslaget är att minska riskerna för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Denna fråga bereds i regeringskansliet.

2.5 Rättegångsförfarandet och rättshjälpen

Förfarandet vid de allmänna domstolarna har setts över av rättegångsut­redningen, som avslutade sitt arbete under sommaren 1987. En viktig målsättning för utredningsarbetet var att handläggningen i både brott­mål och tvistemål skulle bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan.

Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträffande proces­sen i tingsrätt (SOU 1982:25 och 26). Sedan vissa av förslagen behandlats med förtur och lett till lagstiftning redan år 1984 togs slutlig ställning till förslagen i övrigt i propositionen (1986/87:89) om ett reformerat tings- •' rättsförfarande. Propositionen har numera lett till lagstiftning, som har träu i kraft den 1 januari 1988.

Rättegångsutredningen har vidare avlämnat ett delbetänkande röran­de högsta domstolen och rättsbildningen (SOU 1986:1). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom justitiedepartementet. Ett annat betänkande av rättegångsutredningen som berör högsta domstolens verksamhet har redan föranlett en proposition till riksdagen. Det gäller frågan om att överföra beslutanderätten i ärenden om resning och åter­ställande av försutten tid från högsta domstolen till hovrätterna i vissa fall (Ds Ju 1986:9, prop. 1987/88:58).

Rättegångsutredningen har också lagt fram ett delbetänkande (SOU 1987:13) angående bl.a. expertmedverkan i de allmänna domstolarna och frågan om specialisering inom domstolsväsendet. Remissbehand­lingen av detta betänkande har nyligen avslutats. Betänkandet övervägs inom justitiedepartementet.

I sitt nyligen avlämnade slutbetänkande (SOU 1987:46) har rätte­gångsutredningen tagit upp frågor rörande hovrättsprocessen och om tingsrätts sammansättning, bl.a. frågan om endomarkompetensen och om antalet nämndemän. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

På förvaltningsprocessrättens område kan nämnas att förvaltnings­domstolarna genom en lagändring den 1 juli 1987 i ökad utsträckning kan avgöra överklagade mål utan s.k. kommunikation (prop. 1986/ 87:113).

Rättshjälpskommittén lade under hösten 1984 fram sitt huvudbetän­kande (SOU 1984:66) Den allmänna rättshjälpen. Betänkandet innehöll förslag till en helt ny rättshjälpslag. Därefter har kommittén lagt fram ytterligare ett betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp-Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. Båda dessa betänkanden här remissbehandlats och lagts till grund för prop. (1987/88:79) om förbättringar inom rätts­hjälpssystemet som nyligen beslutats och i dagarna överlämnas till riksda­gen. Det kan vidare nämnas att domstolsverket nyligen har lämnat för­slag till hur rättshjälpens administration framdeles bör vara utformad.


 


Till rättshjälpskommitténs slutbetänkande (SOU 1986:49) Målsägan-     Prop. 1987/88:100 debiträde återkommer jag under min redovisning av.åtgärder mot brott.     Bil. 4

Det kan här också nämnas att det inom justitiedepartementet pågår överväganden om möjligheterna att låta den summariska processen -främst vid betalningsföreläggande - i fortsättningen handläggas vid kro­nofogdemyndigheterna i stället för vid tingsrätterna. Dessa frågor avses bli behandlade i en departementspromemoria som skall remitteras inom kort.

Slutligen vill jag nämna att det i propositionen om de offentliga orga­nens verksamhet vid krig eller krigsfara (se avsniU 2.2) ingår ett förslag om en ny lag om förfarandet hos bl.a. domstolarna under krig och krigs­fara.

2.6  Konkursrätt och utsökningsrätt

Under år 1987 har riksdagen fattat beslut om en ny konkurslag (SFS 1987:672), som trätt i kraft den I januari 1988. Härigenom har vi fått en modern och ändamålsenlig reglering av konkursinstitutet. Inom justitie­departementet inriktas nu uppmärksamheten på bl.a. frågan om man bör söka tillskapa något alternativ till konkursförfarandet i syfte att få en mer effektiv metod för att rekonstruera företag som i och för sig är livskrafti­ga men som råkat i betalningssvårigheter. Även frågan om behovet av regler om gäldsanering för fysiska personer är föremål för övervägan­den. Dessa och andra frågor med konkursrättslig anknytning har nyligen varit föremål för en hearing som departementet anordnat.

Som jag tidigare nämnt har en utvärdering inletts av den nya utsök-ningsbalken. Riksskatteverket har på regeringens uppdrag gjort en inle­dande undersökning. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen angående det fortsatta arbetet.

2.7  Familjerätt

På familjerättens område har sedan länge pågått ett omfattande reform­arbete. De tidigare etapperna i detta arbete har gällt bl.a. giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll till barn och frånskilda.

I fråga om äktenskapsrätten har reformarbetet - bortsett från det inter­nationellt privaträttsliga området - nu slutförts genom att riksdagen un­der våren 1987 antog en ny äktenskapsbalk, som trätt i kraft den 1 januari 1988. De sakliga nyheterna i balken gäller i första hand äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. Samtidigt antogs viktiga ändringar i ärvda-balken, en begränsad lagstiftning om sambor och en rad följdändringar i andra lagar.

Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen att anta en proposition som rör avskaffande av omyndigförklaring. En kompletterande proposi­tion i ämnet kommer att överlämnas till riksdagen inom kort. Propositio­nerna innebär bl.a. att de som i dag är omyndigförklarade får rätt att rösta vid allmänna val.

Propositionerna grundar sig på ett förslag av förmynderskapsutred-                                it


 


ningen, som i dagarna har lämnat ett betänkande med förslag till interna-     Prop. 1987/88:100

tionellt-privaträttsliga regler på området. Utredningen fortsätter nu sitt     Bil. 4

arbete med frågor om förvaltning av omyndigas egendom. Genom

tilläggsdirektiv har utredningen nyligen fått i uppdrag att också se över

reglerna om adoption, en uppgift som tidigare har legat på utredningen

om barnens rätt.

Den nämnda utredningen om barnens rätt har slutfört sitt arbete ge­nom att lägga fram ett betänkande (SOU 1987:7) med olika förslag för att stärka barns rättsliga ställning framför allt i vårdnadstvister. Betänkan­det har remissbehandlats och förslagen övervägs nu inom justitiedeparte­mentet.

Också familjelagssakkunniga - vars arbete har resulterat i de tidigare nämnda reformerna på äktenskapsrättens område - har slutfört sitt arbe­te genom att lägga fram eU betänkande (SOU 1987:18) med förslag till nya internationellt-privaträttsliga regler om äktenskap, underhållsbi­drag och arv. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

I departementet förbereds vidare en proposition om ny lagstiftning om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m.

Slutligen kan här nämnas att en proposition om ändring i namnlagen kommer att överlämnas till riksdagen inom kort. Propositionen innebär en del förenklingar, bl.a. att mer än ett förnamn skall kunna bytas ut, läggas till eller strykas genom en anmälan till pastorsämbetet.

2.8  Konsumenträtt

Sedan början av 1970-talet har fiera viktiga områden av betydelse för konsumenterna reglerats genom lagstiftning. Som exempel kan nämnas konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen, hemförsäljningslagen, konsu-mentkreditlagen, konsumentförsäkringslagen, konsumenttjänstlagen och marknadsföringslagen.

Konsumentköpsutredningen lade i april 1984 fram ett betänkande (SOU 1984:25) med förslag till en ny konsumentköplag. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget övervägs för närvarande i justitiedeparte­mentet. Avsikten är att en proposition skall lämnas till riksdagen i nära anslutning till en proposition om ny köplag (se avsnitt 2.9). Frågan be­reds i nordiskt samarbete.

En särskild utredning-1983 års småhusköpsutredning-härtill uppgift att utreda frågor om förbättrat konsumentskydd på fastighetsområdet (se vidare avsnitt 2.12).

2.9 Allmän köprätt och avtalsrätt m.m.

På den allmänna köprättens område pågår ett arbete på nya nordiska köplagar på grundval av ett samnordiskt betänkande från år 1984. Längst har arbetet kommit i Finland, där en ny köplag har trätt i kraft den I januari 1988. I Norge föreligger en proposition i ämnet, och i Sverige planeras en lagrådsremiss till våren 1988.

I Sverige har vidare beslutats en ny lag om internationella köp, som
avses träda i kraft den 1 januari 1989. Lagen innebär att en FN-konven-                               14


 


tion i ämnet införlivas med svensk rätt. En motsvarande lag avses samti-     Prop. 1987/88:100 digt träda i kraft i Finland och kan väntas även i Danmark och Norge.      Bil. 4

De nordiska länderna har vidare enats om att utreda om avtalslagarna i dessa länder behöver ändras. I Sverige förbereds en utredning för detta ändamål.

Vidare förbereds en översyn av gällande regler om hyra av lös egen­dom, framför allt när det gäller avtal om leasing.

Slutligen förbereds i nordiskt samarbete en lagrådsremiss på grundval av ett betänkande av kommissionslagskommittén om handelsagentur och kommission (SOU 1984:5). Kommittén fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om kommissionärsbolag.

2.10 Ersättningsrätt

På det skadeståndsrättsliga området pågår en utveckling i riktning mot att ge de skadelidande ökade möjligheter att få ersättning för sina skador. Som ett led i denna utveckling övervägs nu om möjligheterna till ersätt­ning för ideell skada kan förbättras. Frågan har diskuterats vid nordiska departementsöverläggningar och vid en hearing som departementet anordnade i april 1987 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fi.

Vidare utreder en nordisk arbetsgrupp personskaderättens framtida funktion och förhållande till andra ersättningsanordningar.

En annan fråga som för närvarande behandlas i nordiskt samarbete rör ansvaret för produktskador. Arbetet syftar till att förbättra möjlighe­terna till ersättning för skador som orsakas genom felaktiga produkter. 1 Sverige förbereds en departementspromemoria i ämnet. Inom ramen för samarbetet mellan EG och EFTA-länderna diskuteras samtidigt pågåen­de lagstiftningsarbete beträffande produktansvar i de berörda länderna.

Vidare undersöks förutsättningarna att förbättra möjligheten till er­sättning vid skador som uppstår i samband med transport av farligt gods. Frågan har diskuterats vid ett par hearings som departementet har anord­nat under våren 1987 med företrädare för berörda myndigheter och orga­nisationer m.fi. Frågan har också behandlats vid nordiska departements­överläggningar. Jag räknar med att under våren 1988 kunna lägga fram ett förslag i ämnet vad gäller vägtransporter. I övrigt fortsätter det inter­nationella arbetet på att skapa särskilda skadeståndsregler vid olika slags transporter av farligt gods. Sverige deltar aktivt i detta arbete.

Inom justitiedepartementet undersöks också förutsättningarna för att höja taket för ersättningsansvaret för innehavare av atomanläggningar.

Reglerna rörande brottsskadeersättning ses för närvarande över i syfte att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning från det all­männas sida. Avsikten är att en lagrådsremiss om ändringar i lagen skall beslutas inom kort (se avsnitt 3.8).

På försäkringsrättens område pågår i nordiskt samarbete en revision av reglerna om personförsäkring. I Sverige har ett betänkande av försäk­ringsrättskommittén med förslag till personförsäkringslag (SOU 1986:56) remissbehandlats. Förslaget övervägs nu i departementet. Kom-


 


mitten fortsätter sitt arbete med en översyn av reglerna om sakförsäkring.     Prop. 1987/88:100

Här kan slutligen nämnas att frågan om en obligatorisk ansvarsförsäk-     Bil. 4 ring för fritidsbåtar övervägs i nordiskt samarbete.

2.11 Transporträtt

Sedan år 1977 arbetar en kommitté, sjölagsutredningen, med att se över sjölagen. Detta arbete har hittills resulterat i ändringar i sjölagens be­stämmelser om redaransvarets begränsning och om befordran av passa­gerare. Arbetet inom utredningen inriktas nu på en genomgripande revi­sion av sjölagens bestämmelser om godsbefordran i syfte bl.a. att anpassa reglerna till den tekniska och ekonomiska utveckling som har ägt rum sedan reglerna utformades. Utredningen har vidare att överväga om Sve­rige skall tillträda 1978 års internationella konvention om sjötransport av gods samt att i så fall också lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

I detta sammanhang kan jag nämna att 1969 års oljeansvarighetskon­vention och 1971 års konvention rörande den internationella oljeskade­fonden har reviderats vid en diplomatkonferens i maj 1984. Vid konfe­rensen antogs ändringsprotokoll till de nämnda konventionerna. Proto­kollen har undertecknats av Sverige i februari 1985. Inom justitiedeparte­mentet övervägs för närvarande vilka lagstiftningsåtgärder som revisio­nen föranleder. Frågan bereds i nordiskt samarbete.

På sjörättens område kan vidare nämnas att FN:s sjöfartsorgan, IMO, nu har slutfört arbetet på ett utkast till en ny konvention om bärgning. Enligt planerna skall konventionsutkastet behandlas vid en diplomatisk konferens under år 1989. Bland de frågor som för närvarande står på lMO:s arbetsprogram kan nämnas utarbetandet av särskilda regler för skadeståndsansvaret vid sjötransport av farligt gods (se avsnitt 2.10) samt en revision av ansvarsgränserna i 1974 års Aténkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods har genomförts ändringar på grundval av internationella överenskom­melser, de s.k. Montrealprotokollen nr 3 och nr 4. Lagstiftningen har ännu inte satts i kraft. Inte heller har de nämnda överenskommelserna tillträtts. Avsikten är att Sverige skall ratificera protokollen samtidigt med de länder som omfattas av SAS-samarbetet, dvs. Danmark och Nor­ge. Frågan anstår nu i avvaktan på ärendets beredning i Norge. Också när det gäller ikraftträdandet av lagändringarna planeras en samordning mellan såväl SAS-länderna som de övriga nordiska länderna.

Jag vill vidare nämna att ansträngningar på att få till stånd ett särskilt försäkringssystem med en obligatorisk passagerarförsäkring fortsätter. Genom en sådan ordning skulle Hygpassagerarna kunna tillförsäkras fullgod ersättning vid sådana personskador som inträffar under luft­transport. Arbetet bedrivs i samverkan med försäkringsbranschen och fiygföretagen.

16


 


2.12   Fastighetsrätt                                                                                Prop. 1987/88:100
Fastighetsbildningsutredningen avslutade sitt arbete år 1986. Utredning-     Bil. 4

ens förslag till ändringar i fastighetsbildningslagens ersättningsregler (SOU 1983:38) kommer att behandlas i en departementspromemoria som skall sändas ut på remiss. Frågan har diskuterats vid ett par hearings som departementet anordnade under våren 1987 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fi. Utredningens övriga för­slag (SOU 1983:37,1984:72,1986:29) kommer aU behandlas i en proposi­tion som förbereds inom departementet.

1983 års småhusköpsutredning, som tidigare har lagt fram ett betän­kande (SOU 1986:38) med förslag till nya regler om konsumentskyddet vid förvärv av nyproducerade småhus, har därefter lagt fram ett betän­kande (SOU 1987:30) om fel i fastighet, t.ex. mögel- och fuktskador. Betänkandet, som remissbehandlas för närvarande, gäller bl.a. frågan om förvärv av äldre småhus. Utredningen fortsätter sitt arbete med bl.a. frågan om konsumentskydd vid förvärv av hus på ofri grund.

Inom departementet övervägs byggnadspantutredningens betänkande (SOU 1984:22) med förslag till ett registerpantsystem för byggnader på annans mark.

Den särskilda kommitté som haft i uppdrag att utreda frågor om ställ­företrädare för dödsbon i vissa fall m.m. har avslutat sitt arbete under år 1987. Utredningens betänkande (SOU 1987:2) Dödsboägande och sarhä-gande av jordbruksfastighet m.m. har remissbehandlats och övervägs nu i departementet.

Friköpsutredningens betänkande (SOU 1986:52) Friköp vid historiskt arrende har remissbehandlats. Friköpsfrågan och vissa andra arrende­rättsliga frågor övervägs nu i departementet.

Den proposition om europakonventionen och rätten till domstols­prövning i Sverige som nämns i avsnitt 2.15 innehåller förslag också om ändring av de expropriationsrättsliga reglerna. Det föreslås bl.a. att rege­ringen skall kunna ompröva ett beslut om expropriationstillstånd, om förhållandena har ändrats sedan det ursprungliga beslutet meddelades.

Inom finansmarknaden har under senare år utvecklats en avtalstyp som kallas fastighetsleasing. Fastighetsleasing brukar karakteriseras som ett mellanting mellan köp och hyra. Avtalsparter är som regel ett finansi­eringsföretag och ett näringsdrivande företag. Den nya avtalstypen utreds för närvarande inom regeringskansliet. Frågan har behandlats vid en hearing som departementet anordnade i december 1987 med företrä­dare för berörda myndigheter och organisationer m.fi.

2.13  Bolagsrätt och annan associationsrätt

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Riksdagen har under våren 1987 beslutat en ny lag om ekonomiska föreningar, som ersätter 1951 års lag i samma ämne. Den nya lagen, som har trätt i kraft den 1 januari 1988, innebär framför allt att hittills gällande bestämmelser moderniseras och förenklas.

LJndervåren 1987harriksdagen vidare beslutat en lagom vissa riktade                              jy

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4


emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m., som trädde i kraft den 1 juli     Prop. 1987/88:100 1987. Lagen syftar till att skapa garantier för att aktieemissioner som     Bil. 4 erbjuds vissa bestämda persongrupper - t.ex. styrelseledamöter genom­förs på ett sätt som är godtagbart för de mindre aktieägarna. Samtidigt har riksdagen beslutat vissa ändringar i aktiebolagslagen som också syf­tar till att stärka minoritetsskyddet.

Under hösten 1987 har riksdagen beslutat en ändring i bl.a. aktiebo­lagslagen som innebär att det personliga betalningsansvar som åligger en styrelseledamot i en likvidationssituation inte inträder om styrelseleda­moten kan visa att han inte har varit försumlig. Bevisbördan ligger alltså på styrelseledamoten (s.k. presumtionsansvar). Lagändringen harträtt i kraft den I januari 1988. Samtidigt har riksdagen antagit en ny lag om styrelserepresentation för de privatanställda. Jag hänvisar angående den sistnämnda lagen till vad arbetsmarknadsministern kommer att anföra senare i dag.

Vidare planeras ett nordiskt utredningsarbete om eventuella lagstift­ningsbehov på aktiebolagsrättens område. Avsikten är bl.a. att genom detta arbete få belyst om den nordiska rättslikhet som rått på detta områ­de har rubbats genom lagändringar som har vidtagits i de nordiska län­derna på senare tid eller genom den rättspraxis som har utvecklats i dessa länder vid tillämpningen av de samnordiska lagreglerna.

På handelsbolagsrättens område har riksdagen beslutat att ytterligare föriänga en övergångstid enligt 1980 års lag om handelsbolag och enkla bolag. Beslutet innebär att frågan om ett bolag som bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag eller ett enkelt bolag skall intill utgången av år 1989 bedömas enligt äldre rätt. Inom departementet över­vägs för närvarande hur den slutgiltiga gränsdragningen mellan de båda bolagsformerna bör göras.

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag har i en omfattande prome­moria föreslagit lagstiftning med anledning av en planerad övergång till ett papperslöst system för hantering av aktier och obligationer. Prome­morian har remissbehandlats och övervägs nu i justitie- och finansdepar­tementen. Som ett led i denna beredning har företrädare för departemen­ten studerat det motsvarande danska systemet när det gäller obligationer.

Franchiseutredningen har under år 1987 avslutat sitt arbete genom att lägga fram ett betänkande med förslag till en särskild lag om franchising (SOU 1987:17). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu i justitiedepartementet.

Betalningsansvarskommittén är en annan utredning på det associa­tionsrättsliga området som har avslutat sitt arbete under år 1987.1 betän­kandet (SOU 1987:59) Ansvarsgenombrott m.m. föreslår kommittén bl.a. vissa regler om personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder. Be­tänkandet remissbehandlas för närvarande.

Riksskatteverket häri sin rapport (1987:8) Vilseledande firma föresla­git vissa restriktioner när det gäller aktiebolags rätt att välja firma. Rap­porten har remissbehandlats och övervägs nu i departementet.

En departementspromemoria (Ds Ju 1987:14) med förslag till lag om


 


stiftelser har nyligen remitterats till eU stort antal myndigheter, organisa-     Prop. 1987/88:100
tioner och olika stiftelser m.fi.                                                               Bil. 4

1 anslutning till de associationsrättsliga frågorna kan nämnas att en proposition om skydd för företagshemligheter förbereds på grundval av eU betänkande av utredningen om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:52). Dessa frågor har diskuterats vid en hearing som departementet anordnade i november 1986 med företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fi. samt vid nordiska överläggningar i februari 1987.

Utredningen om skydd för företagshemligheter har under år 1987 av­slutat sitt arbete genom att avge betänkandet (SOU 1987:1) Otillböriig efterbildning (se avsnitt 2.14).

2.14 Immaterialrätt

En lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. datachips, trädde i kraft den 1 april 1987. Regeringen har under våren tagit kontak­ter med USA om ett ömsesidigt skydd för de produkter som omfattas av den nya lagen. Efter nyligen genomförda ändringar i den amerikanska lagstiftningen gäller ett fortsatt interimistiskt skydd för svenska produk­ter i USA under våren 1988. Den svenska lagen ger motsvarande skydd bl.a. för amerikanska produkter. Frågan om ett ömsesidigt skydd mellan EFTA-länderna och EG:s medlemsstater har vidare diskuterats vid sär­skilda överläggningar under år 1987.

På upphovsrättsområdet pågår vidare ett utredningsarbete i upphovs­rättsutredningen. På grundval av ett delbetänkande av utredningen (SOU 1985:51) planeras under våren 1988 en proposition om det upp­hovsrättsliga skyddet av databaser och datorprogram. Frågan har be­handlats vid ett fiertal överläggningar med berörda organisationer och vid nordiska departementsöverläggningar. Avsikten är att lagstiftningen skall samordnas med de övriga nordiska ländernas lagstiftning för att man därigenom skall kunna behälla den nordiska rättslikheten på områ­det.

Upphovsrättsutredningen väntas vidare under den närmaste tiden av­lämna ett delbetänkande om myndigheters och institutioners rätt att ko­piera upphovsrättsligt skyddade verk och om fotografirätten. Utredning­en fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om biblioteksersättningen. Arbe­tet bedrivs i nära samarbete med motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna.

Internationellt har frågor om åtgärder för att komma till rätta med piratåtgärder med immaterialrättsligt skyddade produkter, s.k. counter-feiting, tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Sverige har tagit akti v del i de överläggningar i ämnet som har hållits inom FN :s fackorgan WIPO och inom GATT.

Jag kan vidare hänvisa till det betänkande (SOU 1987:1) Otillbörlig efterbildning som för närvarande remissbehandlas. 1 betänkandet läggs fram förslag som syftar till bl.a. att skapa bättre möjligheter att komma åt handeln med varor av detta slag. Vid de fortsatta övervägandena kan


 


också frågan om effektivare sanktioner inom området för industriellt     Prop. 1987/88:100
rättsskydd komma att aktualiseras.                                                        Bil. 4

När det gäller reformer på patenträttens område vill jag nämna att riksdagen nyligen har beslutat att anta en proposition om pantsättning av patent. De nya lagreglerna träder i kraft den I april 1988.

Mikrobiologin, och särskilt gentekniken, har fått allt större industriell betydelse. Uppfinningar på detta område kan representera stora värden. Justitiedepartementet har därför ansett det angeläget att undersöka i vil­ken utsträckning gällande lagstiftning ger ett tillfredsställande immateri­alrättsligt skydd i form av patent eller växtförädlarrätt för sådana upp­finningar. I syfte att få en allsidig belysning av denna fråga har tillsatts en arbetsgrupp med företrädare för bl.a. forskningen och industrin på om­rådet. Genom arbetsgruppens breda sammansättning skapas en god be­redskap när det gäller att möta de behov av lagstiftning som den tekniska utvecklingen kan ge upphov till. Vidare medverkar arbetsgruppen i be-, redningen inför möten i de olika mellanstatliga organisationer där frå­gan behandlas. Jag vill här särskilt peka på det arbete som bedrivs inom FN-fackorganet WIPO. Frågan behandlas också i en särskild arbets­grupp tillsatt av Nordiska ministerrådet. En annan arbetsgrupp som har tillsatts av ministerrådet behandlar bl.a. de etiska aspekter som gör sig gällande i sammanhanget.

2.15 Förvaltningsrätt

Den 1 januari 1987 trädde en ny förvaltningslag (1986:223) i kraft. Den nya lagen är ett led i arbetet på att förnya den offentliga sektorn. Det främsta syftet med lagen är att värna om medborgarnas rättssäkerhet när de har med förvaltningsmyndigheter att göra. Ett andra viktigt syfte är att förbättra myndigheternas service gentemot allmänheten. Vidare skall lagen leda till snabbare avgöranden genom att motverka att ärenden prövas i för många instanser. Lagen har genomgående mottagits mycket positivt. En utvärdering av främst nyheterna i lagen planeras starta i början av år 1988.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen på kyrkans område (prop. 1987/88:5).

Strävandena att minska och förenkla den statliga regelgivningen fort­sätter inom regeringskansliet. En sammanhållen redogörelse för regel­förenklingen lämnas under Gemensamma frågor, bilaga 2, till budget­propositionen.

Regeringen har nyligen beslutat en proposition (1987/88:69) om euro­
pakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige. Bakgrunden
till propositionen är att det har visat sig att det i vissa fall är tveksamt om
svensk rätt står i överensstämmelse med den tolkning av Europarådets
konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna som numera görs av den Europeiska domsto­
len. I propositionen behandlas huvudsakligen de problem som är för­
knippade med den artikel i konventionen som gäller den enskildes rätt
att få sina civila rättigheter och skyldigheter prövade i en opartisk och                                ,

offentlig rättegång inför domstol.


 


I propositionen föreslås att regeringsrätten i vissa fall skall kunna un-     Prop. 1987/88:100 danröja ett beslut i ett förvaltningsärende som rör ingrepp i enskildas     Bil. 4 personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning är att den rättstillämpning som ligger till grund för beslutet strider mot gällande rättsregler.

I detta sammanhang vill jag nämna att det inom departementet pågår arbete på att modernisera det regelsystem som för närvarande finns i lagstiftningen om allmänna sammankomster och allmänna ordnings­stadgan. Arbetet bedrivs med utgångspunkt i betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag som har remissbehandlats.

En översyn pågår också inom departementet av vissa frågor som rör lagstiftningen om bevakningsföretag. En departementspromemoria i ämnet har remitterats.

Som jag redan nämnt (avsnitt 2.2, se också avsnitt 2.5) har en proposi­tion med förslag till ny lagstiftning om de offentliga organens verksam­het vid krig eller krigsfara lagts fram under hösten (prop. 1987/88:6). 1 propositionen föreslås bl.a. en ny lag om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig och krigsfara m.m. Denna lagstiftning avses ersätta bl.a. den s.k. administrativa fulj-maktslagen från år 1942.  ,

En under år 1983 tillkallad kommitté har till uppgift bl.a. att utreda möjligheterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företrä­da samerna i olika sammanhang. Kommittén lade under år 1986 fram ett delbetänkande (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning. Betän­kandet är avsett som en bakgrund till kommitténs kommande förslag. Det har därför inte remissbehandlats, men kommittén har själv sänt ut det till vissa myndigheter och organisationer för eventuella synpunkter. Avsikten är att kommittén under våren 1988 skall avge ett betänkande.

2.16 Dataområdet

Datatekniken tas i bruk på allt fler områden och i allt mer vidgad omfatt­ning. Det för med sig åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementets an-, svarsområde. Departementet har gett ut en informationsbroschyr (Skyd­det för den personliga integriteten i datasamhället - nu och i framtiden). Vidare deltar företrädare för departementet i arbetet i olika internatio­nella organ med rättsliga frågor som har anknytning till datorer.

I departementets arbete står sådana frågor som är av betydelse för den enskildes integritet i fokus. Som jag har redovisat förut (avsnitt 2.3 och 2.4) har viktiga uppgifter som rör frågan om datateknik och integritet anförtrotts åt data- och offentlighetskommittén. Även i det tidigare om­nämnda förslaget om rätt för enskilda att få ta del av uppgifter om sig själva i kriminalregistret aktualiseras spörsmål av detta slag.

På det civilrättsliga området aktualiserar datorerna flera olika spörs­mål. Som exempel kan jag nämna de upphovsrättsliga frågorna om skydd för material som distribueras i datakommunikationssystem och


 


om skydd för datorprogram och kretsmönster i halvledarprodukter, s.k.     Prop. 1987/88:100 datachips (se avsnitt 2.14). Ett annat problem gäller ansvarsförhållanden     Bil. 4 i samband med sådana datatjänster som avser t.ex. elektronisk betal­ningsförmedling. Denna fråga har särskilt uppmärksammats av FN:s kommission för handelsrätt (UNCITRAL).

Civilrättsliga aspekter finns också i det arbete som för närvarande bedrivs för att klarlägga frågor kring användningen av ADB-teknik vid slutande av avtal, bl.a. i den internationella varuhandeln, och som ersätt­ning för traditionella frakt- och handelsdokument.

Detta arbete bedrivs både på ett nordiskt och på ett vidare internatio­nellt plan.

På det straffrättsliga området har brottsbalken och datalagen ändrats med verkan fr.o.m. den 1 juli 1986 i syfte att förbättra det straffrättsliga skyddet mot olovliga förfaranden med bl.a. datorer. Även dessa lagänd­ringar föregicks av nordiska överläggningar.

3 Åtgärder mot brott

3.1 Brottsutveckling och brottsbekämpning

Brottsutvecklingen i Sverige är oroande. Sedan 1950 har antalet polis­anmälda brott ökat mer än fem gånger och från år 1985 till 1986 var ökningen åtta procent (Brottsutvecklingen 1987. BRÅ forskning 1987:5). Även om tecken tyder på att det skett en viss minskning under år 1987 är brottslighetens höga nivå alltjämt ett allvarligt samhällsproblem som fordrar kraftfulla åtgärder på såväl kort som lång sikt och olika vägar måste prövas för att nedbringa brottsligheten.

Utformningen av straffskalorna i päföljdssystemet utgör ett viktigt in­slag i detta arbete. För att respekten för lagstiftningen skall upprätthällas krävs att brott leder till reaktioner från samhällets sida och påföljder som uppfattas som godtagbara och rättvisa av medborgarna.

Sedan jag tillträdde som justitieminister har vissa straffrättsliga frågor debatterats livligt. Några problem som därvid aktualiserats anser jag vara så pass allvarliga att de motiverar klara förändringar av reglerna. Jag anser t.ex. att vissa sexualbrott, särskilt sådana som riktar sig mot barn, har tillmätts ett relativt sett alltför lågt straffvärde.

Jag anser vidare att vi måste överväga åtgärder för att begränsa återfall i brott som riktar sig mot medborgarnas personliga integritet sådana åtgärder kommer även att innebära straffskärpningar vid notoriska åter­fall i brott. Rent allmänt måste också straffverkställigheten för dem som begått allvarliga brott utformas så att rymningar och avvikelser från kri­minalvårdsanstalter undviks.

1 syfte att komma till rätta med de angivna problemen kommer en rad
åtgärder att vidtas. Som jag strax skall gå närmare in på pågår en översyn
av straffskalorna i brottsbalken. Nya regler för påföljdsval kommer snart
att presenteras för riksdagen, som för övrigt redan på regeringens förslag
har beslutat om nya regler för anhållande och häktning. Risken för åter­
fall i brott kan genom de nya reglerna komma att få ökad betydelse för                                 22


 


beslut om sådana frihetsberövanden. Reglerna för bl.a. permissioner     Prop. 1987/88:100 inom kriminalvården ses över liksom rutinerna för hur beslut inom kri-     Bil. 4 minalvården skall fattas.

Jag vill i sammanhanget erinra om att en mycket stor andel av dem som döms för brott tillhör socialt utsatta grupper. 1 bakgrunden finns i regel svåra uppväxtförhållanden, arbetslöshet och missbruk. Uppgiften att tillgodose dessa personers behov av stöd ankommer visserligen främst på andra organ än de som verkar inom rättsväsendet. Det utesluter dock inte att man bör pröva alla rimliga möjligheter att tillgodose sådana intressen även i samband med lagföring för brott och inte minst inom ramen för det straffrättsliga påföljdssystemet.

Det finns starka skäl att slå vakt om de humanitära värden som präglat de senaste decenniernas utveckling och kring vilka det råder en bred politisk enighet. Låt mig här också peka på att det är min bestämda avsikt att försöka vidmakthålla den tradition som har inneburit att viktiga kri­minalpolitiska beslut kunnat fattas med bred majoritet.

Jag skall i det följande lämna en översiktlig redogörelse för de.krimi­nalpolitiska åtgärder som genomförts eller planeras inom olika områ­den. Jag kommer först att beröra vissa frågor om det brottsförebyggande arbetet. Sedan behandlar jag i tur och ordning straffiagstiftningen, på­följdssystemet, polis- och åklagarväsendet samt kriminalvården.

I ett särskilt avsnitt tar jag därefter upp frågan om ett program med syfte att stärka brottsoffrens ställning.

3.2 Brottsförebyggande arbete

Den centrala kriminalpolitiska uppgiften är att förebygga brott. Det brottsförebyggande arbetet är å andra sidan inte enbart en uppgift för kriminalpolitiken i snäv mening. Intresset att motverka brott gör sig i själva verket gällande på hela det samhällspolitiska fältet. Åtgärder inom skola och arbetsliv, inom familje- och socialpolitik liksom inom den allmänna samhällsplaneringen kan vara av mycket stor betydelse när det gäller att förebygga brott. Det är en viktig politisk uppgift att verka för att de brottsförebyggande aspekterna beaktas i dessa sammanhang.

Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter att kunskaper och erfarenheter på området utvecklas och sprids. BRÅ intar en central roll i det sammanhanget. Inom rådet bedrivs ett omfattande forsknings-och utvecklingsarbete. BRÅ utgör också en viktig kunskapsbank bl.a. när det gäller internationella frågor.

Även andra centrala myndigheter utför emellertid viktiga uppgifter på detta område, såsom rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Utanför justitiedepartementets område kan nämnas socialstyrelsen och statens ungdomsråd.

Tyngdpunkten i kampen mot brottsligheten måste emellertid ligga pä det lokala planet. I det brottsförebyggande arbetet är det nödvändigt att bygga på samverkan mellan organisationer, allmänna organ och föräld­rar, lärare, arbetskamrater, grannar och andra enskilda. På det området

23


 


pågår också en positiv utveckling Ofr bl.a. prop. 1985/86:100 bil. 4 s. 22-     Prop. 1987/88:100 23, skr. 1986/87:21 s. 11). Exempel på och modeller för aktioner mot bl.a.     Bil. 4 bostadsinbrott, stölder i butik, stölder av och från motorfordon samt skadegörelse av olika slag lämnas i rikspolisstyrelsens helt nyligen publi­cerade rapport (1987:11) Samverkan mot brott.

En viktig förutsättning för detta utvecklingsarbete är den möjlighet till flexibilitet inom polisväsendet som skapats genom den polisreform som nu genomförts. Genom denna har bl.a. de lokala polisstyrelserna getts betydande möjlighet att påverka polisarbetets uppläggning.

Ett intensivare brottsförebyggande arbete på det lokala planet får emellertid inte medföra att statsmakterna avstår från att fortlöpande prö­va på vilket sätt man genom beslut av regering eller riksdag kan bidra till att motverka brottslighetens utbredning. I många sammanhang är det för övrigt endast på denna nivå som angelägna brottsförebyggande åtgärder kan beslutas. Detta gäller exempelvis när lagändringar är påkallade.

Ett särskilt oroande inslag i brottsutvecklingen är den ökande använd­ningen av våld. Brotten får i dessa fall många gånger särskilt allvarliga följder genom att knivar och andra farliga tillhyggen kommer till an­vändning. Genom bestämmelser som infördes år 1983 öppnades möjlig­heter att i vissa situationer beslagta och förverka sådana föremål och genom en lagändring år 1986 vidgades möjligheterna att företa kroppsvi­sitation i syfte att söka efter föremålen.

Av betydelse i det här sammanhanget är också de ändringar i vapenla­gen (1973:1176) som trän i kraft vid årsskiftet 1987/88. Genom dessa ändringar har även start- och signalvapen förts in under vapenlagens kontrollsystem. Bakgrunden är att sådana vapen visat sig komma till användning i åtskilliga brottsliga sammanhang. Ändringarna innebär också att regeringen fått ett bemyndigande att föreskriva att vapenlagens bestämmelser skall tillämpas i fråga om andra föremål som är ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet.

Genom den år 1987 tillkallade vapenutredningen kommer underlag att tas fram för att gå vidare på den inslagna vägen att motverka riskerna för att farliga vapen kommmer till brottslig användning.

Utredningen har redan överlämnat ett betänkande som rör frågor om förbud mot att bära kniv och vissa andra farliga föremål i samband med offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Betänkandet re­missbehandlas för närvarande, och det är min förhoppning att under våren 1988 kunna presentera ett förslag på grundval av betänkandet.

Utredningen fortsätter nu sitt arbete med en översyn av vapenlagen. Utredningen skall också ta fram underlag för beslut enligt det bemyndi­gande som jag nyss nämnde. Utredningen skall också överväga om vissa farliga föremål bör total förbjudas.

Misshandel och andra brott mot personer utspelar sig ofta mellan per­soner som tidigare levt ihop. Det finns många kvinnor och barn som lever i skräck för någon som de tidigare bott samman med. Ofta förföljs de utan att något direkt brottsligt äger rum. Polisen har i sådana fall inte alltid befogenhet att ingripa för att bereda skydd. I en departementspro-

24


 


memoria som nu remissbehandlas föreslås att det skall bli möjligt att     Prop. 1987/88:100 utfärda individuella besöksförbud i syfte att ge den som förföljs en större     Bil. 4 trygghet och vidare möjligheter att få skydd av polisen. Jag återkommer till detta förslag.

Jag vill i det här sammanhanget också nämna att jag under hösten 1987 låtit remittera en departementspromemoria med förslag om rhöjlighet att förverka förerhål som är särskilt ägnade att användas för skadegörelse, såsom färgsprayburkar och liknande. Avsikten är att klotter och skade­görelse skall kunna förebyggas genom att polisen i motsats till vad som gäller för närvarande ges möjlighet att ingripa redan innan utrustningen kommit till användning. Promemorian remissbehandlas för närvarande och det är min avsikt att därefter ta upp frågan om en proposition i ämnet. Jag kan nämna att BRÅ arbetar med att försöka motverka skade­görelse och klotter även på andra vägar.

3.3 Strafflagstiftningen

De grundläggande kriminalpolitiska prioriteringarna görs vid besluten om vad som skall vara straffbart och om hur stränga straff som skall gälla för olika brott. Det är en viktig uppgift att arbeta för en fortsatt anpass­ning av strafflagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.

Genom fängelsestraffkommitténs huvudbetänkande Påföljd för brott och remissyttrandena över detta har vi fått ett samlat underlag för en omfattande översyn av straffskalorna inte endast i brottsbalken utan också i viktigare specialstraffrättslig lagstiftning. Denna fråga, som för närvarande bereds inom departementet, ser jag för egen del som en av de viktigaste kriminalpolitiska uppgifterna just nu. För att allmänheten skall ha förtroende för rättsväsendet är det nödvändigt att de olika brot­tens straffskalor och förhållandet mellan dessa framstår som rimliga och rättvisa.

Översynen förutsätter ett omfattande och grannlaga arbete och kräver en sådan tid att jag inte beräknar att kunna presentera något färdigt förslag under våren 1988. Det är också förtidigt att lämna några närmare uppgifter om inriktningen av förslaget. Jag vill emellertid redan här för­utskicka att våldsbrott, vissa sexualbrott och andra brott som kränker den personliga integriteten enligt min mening måste tillmätas ett högre straffvärde än nu i förhållande till brott där skadeverkningarna huvud­sakligen är av rent ekonomisk art.

Bl.a. med hänsyn härtill kan det i samband med översynen av straff­skalorna också bli aktuellt med ändringar av kriterierna för gradindel­ning vid olika brott. När det gäller misshandel och stöld har riksdagen i det hänseendet nyligen beslutat om vissa ändringar, som innebär att domstolarna vid bedömning av om ett brott är att anse som grovt skall ta större hänsyn till om gärningen präglats av hänsynslöshet eller råhet resp. om tillgreppet skett efter intrång i någons bostad. Jag ser detta som en betydelsefull markering från både principiella och praktiska syn­punkter.

Också när det gäller straffbestämmelsernas utformning och avgräns-


 


ning pågår arbete av betydelse. Jag kan här nämna bl.a. att ett förslag om Prop. 1987/88:100 lagstiftning till skydd för företagshemligheter inom kort kommer att Bil. 4 överlämnas till lagrådet. Förslaget innehåller bl.a. straffbestämmelser som tar sikte på vissa former av s.k. företagsspioneri (se avsnitt 2.13). Avsikten är vidare att i en departementspromemoria inom kort föreslå skärpta regler om häleri som tar sikte bl.a. på olika former av s.k. tvätt­ning av svarta pengar.

Jag räknar också med att inom kort remittera en departementsprome­moria med förslag om vidgat ansvar för myndighetsmissbruk och vårds­lös myndighetsutövning. Jag vill vidare nämna att särskilda utredare för närvarande ser över varusmugglingslagen och bl.a. den straffrättsliga regleringen i samband med arbetsolyckor.

Kampen mot narkotikabrottsligheten är en av de mest angelägna kri­minalpolitiska uppgifterna. Vid sidan av ett omfattande utvecklingsarbe­te av annat slag är i det sammanhanget också olika ändringar i strafflag­stiftningen aktuella. I en nyligen avlämnad proposition har sålunda rege­ringen föreslagit ändringar i narkotikastrafflagen som gör det helt klart att all olovlig hantering av narkotika, inklusive konsumtionen som så­dan, är förbjuden.

Jag vill också nämna att Sverige tar aktiv del i det intensiva internatio­nella arbete som för närvarande pågår, bl.a. inom FN och Europarådet, och som syftar till att motverka den internationella handeln med narkoti­ka. FN anordnade under sommaren 1987 en världskonferens om narko­tikafrågor, och arbetet på särskild konvention om illegal narkotikahan­del är långt framskridet.

När det gäller trafikbrottslagstiftningen vill jag nämna att jag räknar med att det inom kort skall avlämnas en rapport som behandlar möjlig­heten att ersätta blodprov som rättsligt bevismedel i trafiknykterhetsmäl med prov av utandningsluften. Rapporten utarbetas av rikspolisstyrelsen i samråd med statens rättskemiska laboratorium och BRÅ under ledning av en särskild referensgrupp. Frågan är av stor praktisk betydelse för att bekämpa trafiknykterhetsbrotten. Det är min avsikt att, i anslutning till att rapporten remitteras, även inhämta remissinstansernas synpunkter på den ofta diskuterade frågan om en sänkning av straffbarhetsgränsen för sådana brott.

Narkotikabrottsligheten hör till de dominerande kriminalpolitiska problemen och bestämmelserna om trafikbrott till de mest frekvent till-lämpade straffbuden. Trots detta finns straffbestämmelserna på dessa områden inte i brottsbalken, som är vårt centrala straffrättsliga lagverk, utan i den s.k. specialstraffrättsliga lagstiftningen. Samhällsutvecklingen har över huvud taget medfört att specialstraffrätten fått allt större prak­tisk betydelse i förhållande till brottsbalken. Liksom narkotikabrottslig­heten är även t.ex. miljöbrotten och den moderna ekonomiska kriminali­teten till stor del nya fenomen.

Mot bakgrund av specialstraffrättens växande betydelse finns det an­ledning att från generella utgångspunkter överväga förhållandet mellan brottsbalken och specialstraffrätten. Systematiska skäl talar sålunda för

26


 


en princip som innebär att sådana brott som har högt straffvärde eller Prop. 1987/88:100 som är vanligt förekommande bör finnas samlade i brottsbalken. En Bil. 4 sådan ordning skulle också bl.a. vara ägnad att göra relationen mellan straffbestämmelserna och mellan de olika brottens straffvärden tydliga­re, vilket i sin tur skulle kunna erbjuda fördelar både från lagteknisk synpunkt och för rättstillämpningen. På vissa områden kan det dock finnas mera praktiskt betingade motskäl som givetvis också måste beak­tas.

Problem av de slag som jag nu berört är på intet sätt unika för Sverige. Tvärtom torde de utgöra en väsentlig orsak till att det i en rad länder, bl.a. våra grannländer Finland och Norge, pågår omfattande strafflagprojekt. För svenskt vidkommande finns knappast behov att påbörja arbete med någon total strafflagreform. Det är emellertid som jag ser det angeläget att de problem som jag nu i all korthet har antytt beaktas inom ramen för både det fortlöpande reformarbetet och den mera långsiktiga planering-

3.4 Påföljdssystemet

Har man väl bestämt sig för att straffbelägga en viss handling måste man också vara beredd att döma ut påföljder när förbudet överträds. Detta är väsentligt för att kriminaliseringen på sikt skall behålla sin trovärdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Det är också viktigt för att rättsväsendets brottsförebyggande effekter skall bevaras. Betydelsen av stränga straff skall inte överdrivas, men det är viktigt att straffen kan uppfattas som rättvisa av medborgarna.

En utvecklingslinje inom kriminalpolitiken är att begränsa bruket av fängelse till de fall en sådan påföljd behövs för den allmänna laglydna­den. Det är en inriktning som det råder bred politisk enighet om, även om meningarna ibland kan vara delade om vilka vägar som bör väljas. All­män enighet råder också om att frihetsstraff inte är ägnade att ha några positiva effekter för de personer som utsätts för dem.

Sedan slutet av 1970-talet har det pågått en betydande omdaning av brottsbalkens påföljdssystem. Det har, glädjande nog, kunnat ske i bred politisk enighet och i en gemensam strävan att humanisera systemet. Som exempel kan nämnas att de tidsobestämda påföljderna ungdomsfängelse och internering har avskaffats och att skyddstillsynspäföljden pä olika sätt har förstärkts.

Den senaste betydelsefulla ändringen har trätt i kraft den 1 januari 1988 då möjligheter öppnats för domstolarna att döma missbrukare och vissa andra vårdbehövande till s.k. kontraktsvård. Avsikten med denna påföljdsvariant är att vissa tilltalade som annars skulle ha dömts till fäng­else skall kunna undgå detta, om de i stället frivilligt underkastar sig en behandlingsplan. Följer de inte behandlingsplanen, finns särskilda reg­ler om att påföljden skall undanröjas och ersättas med ett fängelsestraff. Eftersom brottslighet ofta har ett starkt samband med olika former av missbruk har jag för egen del förhoppningar om att kontraktsvården på

sikt skall kunna visa sig vara ett verksamt medel för att i vissa fall under-

27 lätta den dömdes möjligheter att anpassa sig i samhället.


 


Avsikten är att riksdagen under våren 1988 skall föreläggas förslag i     Prop. 1987/88:100 ytterligare två frågor av stor betydelse för påföljdssystemet och dess till-     Bil. 4 ämpning. Den ena gäller behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare och den andra principerna för straffmätning och påföljdsval.

Jag räknar med att förslaget om straffmätning och påföljdsval - vilket grundas på fängelsestraffkommitténs förut nämnda huvudbetänkande kommer att bilda en god grund för ett fortsatt reformarbete när det gäller påföljdssystemet och utformningen av verkställigheten av olika påfölj­der.

Det område som närmast står i tur är en översyn av bestämmelserna om villkorlig frigivning. Denna fråga, som har ett nära samband med den översyn av straffskalorna som jag tidigare berört, har också den behand­lats i fängelsestraffkommitténs huvudbetänkande och bereds för närva­rande i departementet. Jag vill redan här säga att det är min avsikt att föreslå att den nuvarande huvudregeln om halvtidsfrigivning skall av­skaffas. Den stora skillnaden mellan utmätt straff och faktisk anstaltstid har otvivelaktigt visat sig vara svårförståelig för allmänheten. Samtidigt vill jag dock framhålla att min avsikt inte är att det samlade resultatet av behandlingen av fängelsestraffkommitténs förslag skall leda till några generella ökningar av de faktiska anstaltstiderna.

3.5 De unga lagöverträdarna

Man vet numera ganska väl i vilka sammanhang ungdomar begår brott och vilka ungdomsgrupper som löper en stor risk att fastna i kriminalitet. Det är på dessa grupper som insatserna bör koncentreras. En viktig mål­sättning bör självfallet våra att förebygga att ungdomar över huvud taget ger sig in i kriminalitet.

I strävan att åstadkomma detta spelar samarbete på lokal nivå mellan framför allt skolan och de sociala myndigheterna en central roll. Vidare kan föräldrarnas roll i detta sammanhang inte överskattas. Det är i första hand föräldrarna som i den dagliga uppfostran kan visa ungdomarna var gränserna för socialt acceptabla beteenden går. Därför bör man på allt sätt stödja och hjälpa dem som känner sig vilsna i sitt föräldraansvar.

Jag har tidigare i min redogörelse för åtgärder mot brott pekat på fiera reformer som kan ha betydelse inte minst för bekämpandet av ungdoms­brottsligheten. Det gäller t.ex. förslaget att kriminalisera konsumtion av narkotika. Även förslaget om ett förbud mot att inneha knivar m.m. vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster bör nämnas i detta sammanhang.

När det gäller den straff- och processrättsliga lagstiftningen i övrigt
råder det sedan länge en bred enighet om principen att framför allt unga
lagöverträdare mellan 15 och 18 år skall särbehandlas, bl.a. på det sättet
att deras brottslighet i betydligt mer begränsad utsträckning än de äldres
skall bli föremål för domstolsprövning och åtgärder inom kriminalvår­
dens ram. Principen är i stället att de unga skall uppmärksammas av de
sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge råd och stöd
eller ingripa med åtgärder enligt den sociala lagstiftningen. Ett uttryck                                2S


 


för tanken på en sådan särbehandling är de regler som finns i lagen     Prop. 1987/88:100 (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).     Bil. 4

Under det senaste året har ett brett arbete bedrivits för att undersöka om lagstiftningen när det gäller unga lagöverträdare är i alla delar väl avvägd eller om man kan åstadkomma förbättringar på olika punkter. Därvid har uppmärksamheten riktats främst mot frågan hur man på ett bättre sätt skall kunna göra klart för de unga lagöverträdarna att samhäl­let inte tolererar brottsliga beteenden. Ett viktigt inslag i dessa övervä­ganden rör frågan hur man skall kunna förbättra brottsoffrens ställning och klargöra för de unga lagöverträdarna vad deras brottslighet förorsa­kar dem som drabbas av den. Det är inte bara fråga om effektivare möj­ligheter för myndigheterna att ingripa i skilda situationer. Särskilt för en ung, formbar människa är det viktigt att samhällets reaktion också kom­mer snabbt.

Dessa frågor har tagits upp till behandling bl.ä. i den inom justitiede­partementet upprättade promemorian (Ds Ju 1987:11) Ändrade regler om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare.

Efter förslag av regeringen (prop. 1986/87:106) får domstolarna från och med den 1 januari 1988 möjlighet att i samband med att någon döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brott som har vållat skada ålägga den dömde att söka avhjälpa skadan. I promemorian om de unga lagö­verträdarna upptas fiera förslag till hur man skulle kunna gå vidare och inskärpa vikten av att den som åstadkommit en skada gör rätt för sig. Sålunda föreslås att en polisman som griper en ung lagöverträdare får rätt att anmoda den unge att genom egna insatser avhjälpa eller begränsa skadan. Åklagaren föreslås få uttryckliga möjligheter att vid beslut om åtalsunderlåtelse väga in den unges vilja att gottgöra mälsäganden för skada. Domstolarna föreslås få möjlighet att i samband med dom som innebär att den unge överlämnas till vård inom socialtjänsten ålägga den unge att hjälpa till med att avhjälpa den skada som har vållats genom brottet.

Olika åtgärder föreslås i promemorian för att i samband med beslut om åtalsunderlåtelse göra klart för den unge att samhället inte ser mellan fingrarna med brottsligt handlande. Sålunda föreslås att åtalsunderlåtel­se för unga lagöverträdare skall förenas med ett krav att den unge lever skötsamt. Kravet skall gälla under en prövotid om sex månader. Vid återfall i brottslighet skall beslutet om åtalsunderlåtelse kunna återkallas och den unge ställas inför domstol. Åklagaren föreslås vidare få möjlig­het att i samband med beslut om åtalsunderlåtelse utfärda ett strafföre­läggande med ett bötesstraff för brottet. Man lägger i promemorian ökad vikt vid att åklagaren delger beslut om åtalsunderlåtelse vid ett personligt sammanträffande med den unge och därvid klargör vad fortsatt brotts­lighet kan leda till. Kraven på att vårdnadshavaren och företrädare för socialnämnden är närvarande vid underrättelsen skärps.

I promemorian undersöks också olika möjligheter att åstadkomma en snabbare handläggning av mål mot ungdomar. Målsättningen är att po­lisutredningen och den sociala utredningen rörande unga lagöverträdare

29


 


kommer igång utan dröjsmål och kan slutföras så snabbt att åklagarens     Prop. 1987/88:100 beslut i åtalsfrågan kan fattas inom en kort tidsrymd. En rad åtgärder     Bil. 4 föreslås i denna del.

Promemorian har remissbehandlats. De allra fiesta remissinstanserna har ställt sig bakom uppfattningen att samhället måste tydligare än nu markera för den unge att brott är något som inte tolereras. Man har emellertid också kritiserat förslagen i olika enskildheter.

Enligt min mening innehåller promemorian många värdefulla förslag till hur man skulle kunna åstadkomma förbättringar när det gäller att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten. Jag avser att snarast för regeringen anmäla frågan om en lagrådsremiss på grundval av prome­morian. Jag avser också att ta initiativ till en försöksverksamhet med nya arbetsformer för att snabbare få fram beslut i frågor som rör unga lagö­verträdare. Nya regler bör kunna träda i kraft den 1 juli 1988.

Jag vill i det här sammanhanget också säga att det enligt min mening finns mycket som talar för att man bör pröva någon form av samhälls­tjänst för unga lagöverträdare. Det finns därvid anledning att bl.a. tillgo­dogöra sig de positiva erfarenheter som gjorts vid olika försöksverksam­heter med åtgärder mot ungdomsarbetslöshet.

En närmare redovisning av de frågor rörande ungdomar som är aktu­ella i justitiedepartementet lämnas i samband med statsrådet Lönnqvists redovisning av ungdomsfrågor (bilaga 11).

3.6 Polis- och åklagarväsendet

Som redovisades i föregående års budgetproposition har det principbe­slut som riksdagen fattade år 1981 omen reform av polisväsendet numera slutligt genomförts. Under år 1987 har samtidigt bedrivits ett fortsatt reformarbete inom polisväsendet, delvis på grundval av vissa kvarståen­de förslag frän 1981 års polisberedning.

De överväganden om inriktningen av polisens verksamhet som redo­visades i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 35) och som lämnades utan erinran av riksdagen har numera föranlett en ändring i polisförordningen, som träder i kraft den 1 februari 1988. Enligt en ny bestämmelse som införts i detta sammanhang skall polisen i sitt arbete för de ändamål som anges i I § polislagen uppmärksamma och beakta de anspråk och önskemål som de boende och andra verksamma har på verksamheten. Statsmakterna har därmed markerat som ett centralt mål för all verksamhet inom polisen att medborgarnas önskemål skall avgöra verksamhetens inriktning.

Genom en annan ändring i polisförordningen har vidare genomförts de förslag som bl.a. 1981 års polisberedning har lämnat i fråga om s.k. delegering av arbetsuppgifter inom en polismyndighet. Den tidigare ord­ningen innebar att regeringen och rikspolisstyrelsen genom detaljerade och långtgående bestämmelser styrde arbetsfördelningen inom polis­myndigheterna. Den nya ordningen innebär däremot att de lokala myn­digheterna på eget ansvar och med utgångspunkt i den egna verksamhe-


 


ten får långtgående befogenheter att fördela arbetsuppgifter mellan olika     Prop. 1987/88:100
tjänstemän och arbetsenheter inom myndigheten.                                    Bil. 4

Den nya ordningen gör det därmed möjligt att i större utsträckning använda polispersonal för rent polisiära uppgifter samtidigt som den administrativa personalen vid polismyndigheterna ges tillfälle till nya och mera stimulerande arbetsuppgifter. En annan viktig effekt blir att polismyndigheterna kan ge allmänheten snabbare och bättre service i olika hänseenden.

Polisberedningen har vidare lämnat förslag om en ytterligare utvidgad medelsram för de lokala polismyndigheterna. Förslagen i denna del in­nebär att myndigheterna inom ramen för sina förvaltningskostnader skall kunna finansiera inköp av viss tyngre utrustning, såsom bilar, samt att en viss del av kostnaderna för polislöner skall kunna utnyttjas inom medelsramen. Förslagen syftar till att öka fiexibiliteten i resursanvänd­ningen.

Regeringen har den 18 juni 1987 uppdragit åt rikspolisstyrelsen att på grundval av polisberedningens förslag redovisa hur ett system med en ytterligare utvidgad ekonomisk medelsram närmare skulle kunna utfor­mas. Styrelsen kommer inom kort att redovisa sitt uppdrag.

Som min företrädare närmare redovisade i föregående års budgetpro­position (prop 1986/87:IOObil.4s.27)harden nya organisationsform för den regionala polisverksamheten som brukar benämnas länspolismäs-tarmodellen genomförts i vissa län. Han angav därvid att denna ordning borde kunna genomföras under de närmaste åren i de två län som enligt riksdagens beslut återstod för reformen i detta skede, nämligen Uppsala län och Kronobergs län. Den nya regionala organisationen skulle där­med komma att gälla för åtta län.

Jag kan nu upplysa att reformen är genomförd i Uppsala län med verkan från den I juli 1987 och att avsikten är att modellen skall genom­föras i Kronobergs län fr.o.m. den 1 juli 1988.

Vid sin anmälan av dessa frågor förutskickade min företrädare vidare att regeringen senare skulle uppdra åt rikspolisstyrelsen och länsstyrel­sernas organisationsnämnd att utvärdera de genomförda reformerna. Det är min avsikt att återkomma till den frågan.

1 1986 års budgetproposition redovisade min företrädare också att det inom justitiedepartementet pågick en översyn av polisfördelningen mel­lan polisdistrikten. På grundval av detta arbete lämnade regeringen den 22 maj 1986 rikspolisstyrelsen i uppdrag att lämna förslag till eventuella omfördelningar av tjänster mellan distrikten.

Rikspolisstyrelsen redovisade sitt uppdrag i februari 1987. Enligt sty­relsen borde sammantaget 337 tjänster omfördelas från mindre arbetsbe-lastade polismyndigheter till mer arbetstyngda.

Genom att i olika beslut under 1986 och 1987 placera nyinrättade

tjänster i de mest arbetstyngda distrikten har regeringen numera till fullo

tillgodosett rikspolisstyrelsens förslag om förstärkningar utan att något

polisdistrikt har behövt lämna i från sig någon tjänst. Regeringen har

vidare bemyndigat länsstyrelserna att inom länet omfördela vakanta po-

31


 


listjänster i syfte att utjämna olikheter i arbetsbelastningen mellan länets    Prop. 1987/88:100
myndigheter.                                                                                    Bil. 4

Regeringen har genom beslut den 18 juni 1987 gett rikspolisstyrelsen i uppdrag att aktualisera och till regeringen överlämna ett fördjupat un­derlag för fortsatta överväganden rörande fördelningen av poliser mel­lan myndigheterna. Det sistnämnda arbetet skall vara redovisat den 15 mars 1988 och även innehålla ett förslag till eventuella .omfördelningar mellan myndigheterna.

Som jag återkommer till i det följande föreslår jag en ökad antagning av aspiranter vid polishögskolan och en resursförstärkning när det gäller den administrativa personalen.

Jag återkommer också till en del genomförda organisationsföränd­ringar vid rikspolisstyrelsen under år 1987 och till vissa förslag från sty­relsen som det återstår att ta ställning till, främst gällande organisationen för forskning, utveckling och utbildning.

Jag kan vidare nämna att regeringen den 5 november 1987 har beslutat om en översyn av säkerhetspolisen. Arbetet skall utföras av en pariamen- -tarisk kommitté, vars huvuduppgift skall vara att undersöka i vad mån förändringar behöver göras för att säkerhetspolisens inriktning och orga­nisation skall bli rätt avvägda med hänsyn till dagens krav. Särskilt vik­tigt är det enligt direktiven att kommittén lägger fram förslag som är ägnade att stärka verksamhetens demokratiska förankring..

I uppdraget till kommittén ingår också att förutsättningslöst pröva vilket system vi bör ha för kontroll av medborgerlig pålitlighet hos perso­ner som innehar eller avses tillträda säkerhetskänsliga befattningar (s.k. personalkontroll).

Kommitténs arbete beträffande huvudfrågorna om säkerhetspolisens inriktning och organisation skall vara avslutat den I juli 1988.

Mot bakgrund av omständigheterna kring den för spioneri livstids-dömde Stig Berglings fiykt i oktober 1987 uppdrog regeringen den 8 oktober samma år åt dåvarande länspolismästaren, numera rikspolische­fen Nils E. Åhmansson att se över polisorganisationen i vissa avseenden. Uppdraget har helt nyligen redovisats. I den utsträckning förslagen krä­ver ställningstagande från regeringens sida återkommer jag inom kort med mina egna överväganden i dessa delar.

Också åklagarväsendet har under fiera år varit föremål för översyn och organisationsförändringar. I april 1986 lämnade åklagarkommittén be­tänkandet (SOU 1986:26) Åklagarväsendets lokala organisation m.m. Förslagen har i departementet bedömts bl.a. mot bakgrund av den för­djupade beskrivning och analys av verksamheten som riksåklagaren har lämnat i anslutning till förslagen om en treårsbudget för åklagarväsen­det. Jag återkommer i det följande till mina ställningstaganden med an­ledning av kommitténs betänkande.

3.7 Kriminalvården

Kriminalvården har i första hand till uppgift att verkställa vissa av de brottspåföljder som döms ut av domstolarna, nämligen fängelse och


 


skyddstillsyn. Arbetet består huvudsakligen i aU verkställa fängelsestraf-     Prop. 1987/88:100

fen och ansvara för övervakningen av skyddstillsynsdömda och villkor-     Bil. 4

ligt frigivna. Syftet är att hindra dessa personer från att begå nya brott

och ett huvudmål i strävandena är att långsiktigt förbättra deras sociala

villkor.

Jag är medveten om att sådana åtgärder i väsentliga delar ankommer på organ utanför rättsväsendet. Enligt den s.k. normaliseringsprincipen som slogs fast i 1973 års kriminalvårdsreform har nämligen kriminalvår­dens klienter samrna principiella rätt som andra medborgare till den omsorg och service som samhället tillhandahåller. Det är en viktig upp­gift för kriminalvården att se till att denna princip upprätthålls. Detta sker också genom stödjande insatser av olika slag som skall bidra till de dömdas rehabilitering och anpassning i samhället. Bl.a. förmedlas ar-betsträning, utbildning, social träning, vård för alkohol- och narkotika­missbrukare samt annan hälso- och sjukvård. Det bör betonas att frivår­den har en viktig funktion i detta arbete.

I anslutning till vad jag nu sagt vill jag också framhålla att de krav och förväntningar som ställs på kriminalvården och dess arbete måste vara realistiska. Den omständigheten att klienter återfaller i brottslighet kan sålunda inte utan vidare tas till intäkt för att de ansträngningar som gjorts i kriminalvårdsarbetet varit förgäves eller misslyckade.

Det är dock viktigt att det fortlöpande sker en utveckling av behand­lingsmetoder och arbetsformer i övrigt inom kriminalvården. Förbättra­de behandlingsformer är till direkt fördel för vården av de dömda och har dessutom avgörande betydelse för att personalen skall uppleva till­fredsställelse i sitt arbete, bl.a. genom att göra mer meningsfulla och effektiva insatser. Av betydelse för kriminalvårdens personal är sjävklart också att behandlingsformerna är sådana att klienterna själva så långt möjligt upplever kriminalvården som meningsfull.

Resultatet av den pågående översynen av kriminalvårdsstyrelsens or­ganisation och arbetssätt bör enligt min uppfattning kunna skapa bättre förutsättningar för metod- och personalutveckling inom kriminalvår­den.

Under budgetåret 1986/87 har beläggningen vid kriminalvårdsanstal­terna ökat med drygt 3 % jämfört med föregående budgetår. På de all­männa häktena har beläggningen under de senaste tre budgetåren i ge­nomsnitt varit drygt 800 per år.

Antalet platser vid kriminalvårdsanstalterna Kumla, Norrtälje och Ti­daholm har reducerats med sammanlagt 120.

En ny lokalanstalt i Sigtuna kommun kommer att tas i bruk i slutet av februari 1988.

Antalet klienter inom frivården värden I oktober 1987 ca 12 300. Detta motsvarar ungefärligen ca 30 ärenden per handläggande tjänsteman.

Beläggningen vid kriminalvårdens anstalter har kännetecknats av stora säsongsvariationer. Hög beläggning har rått under vinterhalvåret medan den under resten av året normalt varit betydligt lägre. Till största delen beror detta på variationer i domstolarnas arbete. Antalet fängelse-

33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4


domar är lägst under augusti och högst under månaderna oktober-no-     Prop. 1987/88:100
vember.
                                                                                                                           Bjl 4

Genom en författningsändring som trädde i kraft den 1 maj 1987 kan dömda med en strafftid på högst tre månader föreläggas att inställa sig i anstalt en bestämd dag inom en tid av högst sex månader från det att domen blev verkställbar. Syftet med reformen är att styra tillströmningen till anstalterna så att beläggningen jämnas ut under året. Den dömde har dock alltid rätt att inställa sig sä snart domen kan verkställas.

Enligt min mening är det ett starkt intresse att utdömda straff avtjänas i så nära anslutning till domen som möjligt. Jag avser att undersöka om rutinerna för befordran av dom till verkställighet och reglerna för upp­skov med straffverkställigheten behöver ses över.

En av min företrädare förordnad särskild utredare med uppgift att se över tillämpningen av reglerna för kriminalvård i anstalt såvitt gäller långtidsdömda intagna har nyligen avlämnat sitt betänkande (Ds Ju 1987:17). 1 betänkandet föreslås bl.a vissa skärpningar av reglerna i kri­minalvårdslagstiftningen om permissioner och andra vistelser utanför anstalt. Vidare föreslås ändringar i fråga om beslutsförfarandet.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Ett genomförande kan . samordnas med behandlingen av vissa väntade förslag från kriminal­vårdsstyrelsen med anledning av ett regeringsuppdrag efter Stig Berg­lings avvikande från kriminalvårdsanstalt.

3.8 Brottsoffrens ställning

I höstens regeringsförklaring angavs att ett särskilt program för att.stärka
brottsoffrens ställning skulle läggas fram. Jag skall nu ta upp denna frå­
ga.
                                                                                                                            .   ,          ,

Frågor som rör brottsoffrens ställning har fått stark aktualitet inom kriminalpolitiken under senare tid. Det gäller inte bara i vårt land utan också internationellt. Detta är enligt min mening inte förvånande. Även om den som blir utsatt för brott i vårt land har ett betydelsefullt grund-. skydd i olika hänseenden, har dessa frågor otvivelaktigt i viss mån till­hört ett försummat område. Från olika håll har man också pekat på att de resurser som från samhällets sida läggs ned på straff och rehabilitering av gärningsmännen inte står i rimligt förhållande till de ansträngningar söm görs till förmån för målsägandena.

Åtskilliga insatser har dock gjorts under senare tid. Min företrädare har i olika sammanhang ingående redogjort för dessa (se bl.a. prop. 1985/86:100 bil. 4 s. 23-24 och skr. 1986/87:21 s.26-29). Jag skall här inte upprepa vad som har sagts i dessa sammanhang utan övergår till att presentera det åtgärdsprogram som är aktuellt nu.

Brotlsskadelagstiftningen. Den som har utsatts för brott har redan i dag goda möjligheter att få ekonomisk kompensation för den skada han eller hon fått vidkännas genom brottet. I det sammanhanget kan nämnas de olika former av försäkringar, obligatoriska och frivilliga, som finns att tillgå. Dessutom ger brottsskadelagen (1978:413) möjlighet till ersäuning

från det aUmänna.

34


 


För att ersättning skall kunna erhållas enligt brottsskadelagen krävs aU     Prop. 1987/88:100 skadan har uppkommit till följd av brott. Ersättning utgår för personska-     Bil. 4 da. I motsats till vad som gäller enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler ersätts som personskada även skada på kläder, glasögon och lik­nande föremål som den skadade bar på sig vid skadetillfället.

Brottsskadeersättning kan vidare erhållas för sakskada och, i vissa fall, för ren förmögenhetsskada, om brottet har begåtts av någon som var intagen i kriminalvårdsanstalt eller vissa typer av vårdhem. Ersättning för sakskada och ren förmögenhetsskada kan lämnas också i andra fall, i den mån den skadelidandes möjligheter att försörja sig har blivit allvar­ligt äventyrade genom skadan eller ersättningsbehovet annars, med hän­syn till dennes ekonomiska villkor och omständigheterna i övrigt, fram­står som särskilt angeläget.

1 promemorian (Ds Ju 1987:1) Översyn av brottsskadelagen föreslås vissa förbättringar av brottsoffers möjligheter att få ersättning enligt brottsskadelagen. Förslagen innebär bl.a. att ersättning för ideell skada skall kunna utgå för lidande som någon tillfogats genom brott mot den personliga friheten eller genom annat ofredande som innefattar brott. Ett annat förslag medför att möjligheterna till ersättning för sakskada och ren förmögenhetsskada vidgas något. Promemorian har remissbehand­lats.

Jag avser att inom kort anmäla för regeringen frågan om en remiss till lagrådet av förslag till ändringar i brottsskadelagen, baserade på de för­slag som har lagts fram i promemorian. I det sammanhanget skall jag också beröra ett i olika sammanhang aktualiserat spörsmål om ersättning till personer som ådrar sig skador vid ingripande för att förhindra brott. Brottsofferjourer m.m. I den debatt som under senare tid har förts i fråga om brottsoffrens ställning har alltmera betonats att det inte alltid är tillräckligt att den som har utsatts för brott kan få ekonomisk kompensa­tion. Ett brott innebär ofta en allvarlig kränkning av den personliga integriteten, och de skadliga effekterna av brottet är därför långtifrån alltid bara av ekonomisk natur. Den drabbade kan inte sällan ha ett uttalat behov av personligt stöd och hjälp i andra former.

Det står i och för sig klart att det från effektivitetssynpunkter generellt sett är en fördel om de behov av stöd och hjälp som det här är fråga om tillgodoses genom insatser av samhällets reguljära organ. Bl.a. social­tjänsten har i detta hänseende betydelsefulla uppgifter, men även t.ex. polisen kan som jag strax återkommer till inom sitt område uträtta myc­ket.

Det finns emellertid anledning att undersöka om det skulle innebära fördelar att komplettera dessa insatser med åtgärder som är mera speci­fikt inriktade på personligt stöd till brottsoffer. Så t.ex. förekommer i främmande länder olika slags jourverksamhet till förmån för brottsoffer, något som hos oss ännu så länge befinner sig på experimentstadiet.

Mot denna bakgrund har regeringen i februari 1986 uppdragit åt brottsförebyggande rådet (BRÅ) att genomföra en fördjupad undersök- ■ ning rörande brottsofferjourer och behovet av psykologiska hjälp- och

35


 


stödåtgärder åt målsägandena. BRÅ utreder enligt uppdraget också i vad     Prop. 1987/88:100 mån man kan uppnå några positiva effekter av att i vissa fall sammanföra     Bil. 4 gärningsmän och målsägande. Sistnämnda idé omfattas av stor entusi­asm i vissa främmande länder, men av fiera skäl ser jag det som påkallat att man här iakttar viss försiktighet.

BRÅ beräknas redovisa sitt utredningsuppdrag i februari 1988 och jag får då återkomma till frågan. Jag beräknar dock i det följande medel till stöd för brottsofferjourer och liknande verksamhet.

Polisens arbete. Somjag var inne på nyss kan polisen spela en betydel­sefull roll när det gäller att ge hjälp och stöd till personer som har drab­bats av brott. Denna fråga har närmare belysts i polisberedningens slut­betänkande (SOU 1985:62) Inriktningen av polisverksamheten, somjag anmälde i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 35-41).

I betänkandet konstaterar beredningen att polisens kontakt med måls­ägandena är kortvarig och i huvudsak inriktad på att uppfylla de krav som förundersökningsförfarandet ställer i skilda avseenden. Enligt be­redningens uppfattning finns det såväl behov av som utrymme för att polisen skall föra in eller mer betona ett servicetänkande som tar sikte på råd och stöd i olika avseenden åt framför allt personer som har drabbats av brott. En sådan ordning skulle enligt beredningen innebära en förbätt­rad polisverksamhet och få goda effekter på polisarbetet på såväl kort som lång sikt.

Beredningen framhåller att en person som har utsatts för ett brott helt förståeligt har stora förväntningar på att polisen skall kunna hjälpa ho­nom eller henne på olika sätt. För många människor är en sådan situa­tion också det enda tillfälle då de kommer i kontakt med polisen. Det är följaktligen av stor betydelse att de uppfattar polisens arbete som posi­tivt. Annars kan följden lätt bli att den enskilde får den uppfattningen att den enda möjligheten att skydda sig mot brott är att själv skaffa sig skydd för sig och sin egendom.

De resonemang som beredningen för leder fram till följande slutsatser om hur polisen i fortsättningen bör åstadkomma en bättre service när det gäller den brottsbekämpande verksamheten. Polisen bör i ökad utsträck­ning bege sig till brottsplatser och ta upp anmälningar där. Man bör eftersträva att hålla förhör med målsägande och vittnen i så nära anslut­ning till brottet som möjligt. Personer som har drabbats av brott bör alltid känna att de har samhällets stöd. Brottsförebyggande insatser bör vara ett naturligt inslag i den brottsutredande verksamheten.

För egen del håller jag helt med beredningen. Genom ett tillägg till polisförordningen (1984:730) har regeringen på min föredragning ut­tryckligen föreskrivit att polisen skall sträva efter att ge hjälp och stöd till dem som har drabbats av brott. Författningsändringen träder i kraft den 1 februari 1988. Avsikten är att den skall bilda underlag för en sådan utveckling som polisberedningen har förordat.

Jag vill i detta sammanhang nämna att rikspolisstyrelsen efter samråd med riksåklagaren och domstolsverket har övervägt frågan om fördju-

36


 


pad information till målsägande under förundersökningen. Avsikten är     Prop. 1987/88:100 att en informationsbroschyr skall kunna börja distribueras till målsägan-     Bil. 4 dena den I juli 1988, då flera betydelsefulla författningsändringar som rör målsägandena kan förväntas träda i kraft.

Jag kan också nämna att jag i anslutning till att regeringen utfärdar de lagändringar angående handläggning av skadeståndsanspråk som jag strax återkommer till avser att för regeringen anmäla frågan om vissa förordningsändringar i syfte att förbättra informationen till målsägaride-na rörande bl.a. förloppet av förundersökningen.

Målsägandebiträäe. Rättshjälpskommittén (Ju 1982:01) har på rege­ringens uppdrag undersökt hur det rättsliga förfarandet i mål om ansvar för sexualbrott har fungerat i praktiken från målsägandens synpunkt sedan nya regler i ämnet infördes den 1 juli 1984. Kommittén har på grundval av denna undersökning tagit upp frågan om formerna för ut­vidgad rättshjälp åt i första hand kvinnor som utsatts för sexualbrott och vissa andra våldsbroU.

Kommittén har redovisat sina överväganden i betänkandet (SOU 1986:49) Mälsägandebiträde. Kommittén konstaterar där att mälsägan­den i sexualbrottmål, både under förundersökningen och i samband med rättegången, behöver hjälp för att orka med de påfrestningar som det rättsliga förfarandet innebär för henne. I samband med rättegången be­höver hon enligt kommittén vidare hjälp för att få sina intressen tillgodo­sedda när det gäller olika handläggningsfrågor. Hon kan enligt kom­mittén även behöva hjälp för att få ersättning för uppkomna skador. Kommittén konstaterar att detta hjälpbehov inte alltid kan tillgodoses inom ramen för nuvarande ordning. Kommittén föreslår därför att mäls­äganden i mål om grova sexualbrott skall ha rätt till ett eget juridiskt biträde, s.k. mälsägandebiträde, i samband med förundersökning och rättegång. Biträdet skall enligt förslaget ha rätt till ersättning av allmänna medel.

Rättshjälpskommitténs betänkande har remissbehandlats. De allra flesta remissinstanser ställer sig positiva till att en ordning i enlighet med förslaget genomförs, låt vara att man från flera håll pekat på att målsä­gandens behov av hjälp och stöd ibland kan vara stort även i mål rörande andra brott än sexualbrott, t.ex. i mål om misshandel av en närstående.

Utan att nu ta ställning till vilken avgränsning i den sistnämnda frågan som man bör välja vill jag säga att jag ställer mig i princip positiv till att vissa särskilt utsatta grupper av målsägande ges rätt till juridiskt biträde i enlighet med förslaget. Jag räknar med att en proposition i ämnet skall . kunna föreläggas riksdagen i sådan tid att nya regler kan träda i kraft den Ijuli 1988.

Besöksförbud. I sambartd med att frågor rörande kvinnomisshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor har diskuterats har särskilt upp­märksammats att vissa former av personförföljelse inte är ovanliga och ibland har tagit sig oroande uttryck.

Sådan förföljelse kan gestalta sig på olika sätt, exempelvis genom åter­kommande brev, telefonuppringningar e.d. En inte sällan förekomman-


 


de situation uppges vara att en man som har dömts för någon form av     Prop. 1987/88:100

övergrepp mot en kvinna återkommande uppehåller sig omedelbart intill     Bil. 4

kvinnans arbetsplats eller bostad sedan han frigivits från fängelsestraffet.

Ibland kan naturligtvis förfaranden av detta slag vara straffbara som

t.ex. ofredande eller hemfridsbrott, men detta är långt ifrån alltid eller

ens oftast förhållandet. Hänvändelser från kvinnans sida till polisen blir

då i allmänhet resultatlösa, eftersom inget brott anses ha begåtts. Försök

eller förberedelse till ofredande eller hemfridsbrott är nämligen inte

straffbelagt.

I praktiken kan detta få allvarliga konsekvenser för kvinnan. Hon lever i oro och osäkerhet, tvingas kanske byta bostad och hemlighålla sin adress och söker ibland vidta åtgärder för att "byta identitet". Till detta kommer att en del fall är kända då ett sådant beteende från mannens sida slutligen resulterat i att allvarliga misshandelsbroU har begåtts.

Dessa problem har närmare belysts i en inom justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1987:3) Besöksförbud. I promemorian fö­reslås att polisen skall kunna meddela särskilda föreskrifter när någon förföljs av den som gjort sig skyldig till brott mot hans eller hennes hälsa, frihet eller frid. Föreskrifterna kan gå ut på förbud för gärningsmannen att under viss tid, högst fem år från det att brottet begicks, utan den drabbades medgivande eller annat godtagbart skäl söka upp honom eller henne, ta kontakt genom brev eller telefonsamtal eller uppehålla sig i omedelbar närhet av hans eller hennes bostad eller arbetsplats eller annat sådant förbud.

Promemorian har nyligen remissbehandlats och övervägs nu i justitie­departementet med sikte på en proposition under våren 1988.

1 anslutning härtill vill jag erinra om att riksdagen nyligen antagit prop. 1987/88:41 om sekretesskyddet för vissa myndighetsregister m.m. De nya reglerna, som harträtt i kraft den I januari 1988, går bl.a ut på att uppgifter om enskildas personliga förhållanden, t.ex. bostadsadress, skall kunna sekretessbeläggas i vissa myndighetsregister,.om det av sär­skild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs.

Skadeståndsfrågor Riksdagen har nyligen godkänt förslagen i prop. 1987/88:1 om ändring i rättegångsbalken beträffande enskilt anspråk vid förundersökning och rättegång. Ändringarna,,som träder i kraft den 1 ' februari 1988, syftar till att målsäganden lättare skall kunna få till stånd en domstolsprövning av sitt anspråk. Åklagarna får sålunda en.vidgad skyldighet att för målsägandenas räkning föra talan om skadestånd i anledning av brott. En konsekvens av detta förslag blir att polisens skyl­dighet att under förundersökningen utreda även skadeståndsfrågan ökar. Domstolarna skall i största möjliga utsträckning behandla skade­ståndsanspråket samtidigt med brottmålet. Dessutom får domstolarna vidgade möjligheter att uppskatta mindre skador till skäligt belopp utan att bevisning om skadans exakta storiek behöver föras.

Det är emellertid inte bara förfarandereglerna beträffande skadestånd som behöver ses över utan också materiella frågor. I olika sammanhang

38


 


har framhållits att de skadestånd som döms ut på grund av integritets-     Prop. 1987/88:100 kränkningar genom brott i vårt land ligger på en låg nivå om man jämför     Bil. 4 med förhållandena i främmande länder. Som har nämnts i avsnitt 2.10 övervägs nu om möjligheterna till ersättning för ideell skada kan förbätt­ras. Det gäller bl.a. frågan om skadestånd för integritetskränkningar på grund av brott.

I den departementspromemoria rörande behandlingen av unga lagö­verträdare som jag har nämnt i avsnitt 3.5 (Ds Ju 1987:11) har tagits upp vissa frågor som berör brottsoffren. Enligt promemorian bör bl.a. ökade krav ställas på att ungdomar som har vållat skador genom brott gottgör målsäganden genom egna arbetsinsatser eller på annat sätt. Avsikten är att förslag på grundval av promemorian skall läggas fram i sådan tid att en ny lagstiftning kan träda i kraft den I juli 1988.

1 detta sammanhang kan jag slutligen nämna att BRÅ i oktober 1987 har beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka möjlighe­terna att utvidga vårdnadshavares ansvar för sina barns brottsliga hand­lingar. Gruppen skall därvid överväga om detta ansvar bör utökas genom en utvidgning av skadeståndsreglerna eller på annat sätt.

4 Lokalförsörjningen

Chefen för finansdepartementet kommer att föreslå att investeringar m.m. i byggnader redovisas i form av en treårsplan. Härigenom ökar möjligheterna till eU långsiktigt ställningstagande till lokalförsörjningen inom rättsväsendet.

Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där investeringar i byggna­der anvisas under sjunde huvudtiteln, anslaget D2 Investeringar m.m.

Rättsväsendet, exklusive kriminalvården, disponerar drygt 1,5 milj. kvadratmeter, varav

 

 

Kvadratmeter

milj. kr.

polisen

1 108 126

550 874 100

åklagarrna

48 758

26 444 700

domstolarna

396 608

199 704 400

kriminalvården

(1)

183 900 000

rättshjälpen

12 665

7 036 200

övriga

6 196

3 257 500

(1) Uppgift saknas

 

 

För nästa budgetår kommer chefen för finansdepartementet att föreslå investeringar i byggnader om sammanlagt 368 milj. kr., varav för polis-och åklagarväsendet 196 milj. kr., domstolsväsendet 88 milj. kr. och krir minalvården 84 milj. kr. Närmare uppgifter om investeringarna redovi­sas under littera B, D och E.

39


 


A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M.                                       Pmp. i987/88:ioo

Bil. 4 A 1. Statsrådsberedningen

1986/87 Utgift 19 571 113 1987/88 Anslag 18 590 000 1988/89 Förslag   19 994 000

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

 

 

Summa

63

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

18 525 000

+ 1 419 000

(därav lönekostnader]

(16 154 0001

(+ 1 367 0001

Representationsbidrag

65 000

15 000

Summa

18 590 000

+ 1 404 000

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördel­ningen 1,2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 19 994 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1986/87 Utgift 34 082 455 1987/88 Anslag 34 771 000 1988/89 Förslag       37 916 000

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

 

 

Summa

157

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

34 771 000

+ 3 145 000

(därav lönekostnader)

(30 995 0001

(+ 2 745 0001

Summa

34 771 000

+ 3 145 000


Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 37 916 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för utökat ADB-stöd. Av­giften härför till statskontoret uppgår till ca 400 000 kr.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning


40


 


av utgifterna om 5 % som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördel-     Prop. 1987/88:100
ningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.                       Bil. 4

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 37 916 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1986/87 Utgift    24 501 403   Reservation      1 185 1987/88 Anslag    24 400 000(1) 1988/89 Förslag   26 130 000

(l)Tilläggsbudget        I 2 870 000 kr.

Sex nya kommittéer har tillsatts under år 1987. Dessa är medborgar-kommissionen för granskning av viss vapenexport, departementshistorie-kommittén, parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme, 1987 års domarutredning, 1987 års vapenutredning och SÄPO-kommittén.

Under år 1987 har 12 kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen familjelagssakkunniga, rättegångsutredningen, kommittén om ställföre­trädare för dödsbo i vissa fall, m.m., utredningen om barnens rätt, yttran­defrihetsutredningen, delegationen för kontraktsvård, utredningen om skydd för företagshemligheter, utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott, 1983 års häktningsutredning, friköpsutredningen, folkstyrelsekommittén och franchiseutredningen.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksam­heten bör anslaget uppgå till 26 130 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m.för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag om 26 130 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift     1 300 646   Reservation        O 1987/88 Anslag     1 200 000 1988/89 Förslag    1 600 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår uppgå till 1 600 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för kostnader i samband med högsta domstolens 200-årsjubileum år 1989 och för det X:e nordiska kriminalistmötet som kommer att anordnas i Stockholm samma år. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag om I 600 000 kr.

41


 


A 5. Information om lagstiftning m.m.                                              Prop. 1987/88:100

;                 Bil. 4

1986/87 Utgift

1 931 403

Reservation "

1 016 652

1987/88 Anslag

810 000

 

 

1988/89 Förslag

810 000

 

 


Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 810 000 kr.

A 6. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.

1986/87 Utgift                      O              Reservation                      O

1987/88 Anslag        8 300 000 1988/89 Förslag     10 300 000

Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftel­sen för framtidsstudier. Stiftelsen skall enligt sina stadgar bl.a. i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att därigenom stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen.

Stiftelsen föreslår att bidraget höjs med 2 810 000 kr. varav 1 milj. kr. avses bli avsatt till stiftelsens grundläggande förmögenhet. Denna för­mögenhet uppgår därigenom till 2 milj. kr.

Jag förordar att anslaget beräknas till 10 300 000 kr. Därvid har jag beräknat att stiftelsens förmögenhet tillförs 1 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Framtidsstudier, långsiktig planering m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 10 300 000 kr.


42


 


B. POLISVÄSENDET                                                                  Prop. 1987/88:I00

Bil. 4

1 Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

1.1 Grundläggande prioriteringsfrågor

I den av riksdagen antagna prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering har förutsatts att statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra riktlinjer för den resursanvänd­ning och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna. Ett viktigt underlag för statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor är de uppgifter om den faktiska och planerade verksamheten inom polisväsendet som redovisas i de planeringsdokument som numera skall upprättas enligt 4 kap. polis­förordningen (1984:730).'

Med ledning av det material som har tagits fram inom polisväsendets planeringssystem och de uppgifter som i övrigt funnits tillgängliga om brottslighetens omfattning och utveckling har regeringen de senaste åren förordat att myndigheterna skall sträva mot en särskild hög nivå när det gäller resursinsatserna på områden för narkotikabekämpning, ekono­misk brottslighet och våldsbrottslighet. Vidare har betonats att detta mås­te ske samtidigt som myndigheterna ägnar stor uppmärksamhet åt även annan s.k. traditionell brottslighet än våldsbrott.

Det material som i år finns tillgängligt ger inte underlag för annan bedömning än att myndigheterna även det kommande budgetåret bör ägna stor uppmärksamhet åt de nu nämnda områdena. Det innebär alltså att myndigheterna också under budgetåret 1988/89 skall prioritera be­kämpning av narkotikabrottslighet, den ekonoiniska brottsligheten och våldsbrottsligheten: Samtidigt måste myndigheterna fortsätta den ange­lägna satsningen på att beivra annan s.k. traditionell brottslighet än våldsbrott kanske främst genom att utveckla effektiva arbetsmetoder inom dessa verksamhetsområden. Detta gäller som tidigare framhållits i synnerhet sådan brottslighet som drabbar enskilda människor särskilt hårt och som berör deras personliga integritet, t.ex. bostadsinbrotten.

Som framhålls i föregående års budgetproposition bör den nu förorda­de prioriteringen inte bara gälla för polisens spanings- och utredningsar­bete utan också för annan polisverksamhet, såsom den brottsförebyg­gande verksamheten och övervakningsverksamheten. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att insatserna mot gatulang-ningen av narkotika fortsätter med oförminskad styrka och i all den utsträckning som det är möjligt ytterligare intensifieras.

Jag kan slutligen nämna att det statistiska material som finns tillgäng­
ligt genom polisväsendets planeringssystem visar att myndigheterna de
tre senaste åren väsentligt har ökat sina resursinsatser för bekämpning av
narkotikabrott och våldsbrottslighet under det att insatserna för be­
kämpning av den ekonomiska brottsligheten i huvudsak har varit oför-
                            a-.


 


ändrade. Det är självfallet mycket tillfredsställande atl de regiotuihi och Prop. IVH7/XK:I()() lokala myndigheterna i så stor utsträckning i sina planeringsheslut kom- Uil. 4 mit fram till dessa prioriteringar i fråga om de två förslnämiida vcrks;ini-helsområdena, vilket naturligtvis har underlättats av de satsningar som fortlöpande har skett från statsmakternas sida i fråg;i om ny;i tjänsier för dessa angelägna områden. Samtidigt kräver den uppenbarligen mer för­siktiga satsningen pä bekämpning av den ekonomisk;i brollsliglieien alt den fortsatta resursutvecklingen på delta område noga följs från siuis-makternas sida.

Inom ramen för det forsknings- och utvärderingsprojekt om ekono­misk brottslighet som BRÅ bedriver på regeringens uppdrag har polisens ekonomiska rotlar utvärderats (BRÅ Forskningsrapport 1986:3). Utvär­deringen har gett vid handen att rotlarna genomsnittligt sett fungerar väl och att effektiviteten i deras brottsutredande verksamhet är jämförelsevis hög. Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag till rikspolisstyrelsen om alt följa upp denna utvärdering och att ta fram ett underlag för statsmakternas fortsatta över­väganden om hur polisen skall arbeta inom detta område.

1.2 Vissa särskilda frågor

Jag finner skäl att också för det kommande budgetåret betona vikten av atl de s.k. asylutredningarna bedrivs i sådan takt att samhällets kostnader för fiyktingverksamheten så långt möjligt begränsas och de asylsökandes berättigade krav på en snabb handläggning av deras ansökningar tillgo­doses. Som en riktlinje för denna verksamhet har tidigare slagits fast att utredningen inte får ta längre tid än fyra veckor.

Självfallet måste denna målsättning, som i huvudsak har kunnat upp­fyllas också det gångna året, även gälla för verksamheten det kommande budgetåret. Som tidigare är torde samtidigt krävas att statsmakterna och de ansvariga myndigheterna gemensamt strävar mol atl förbättra organi­sationen och arbetsförutsättningarna för denna verksamhet. Jag kan i delta sammanhang hänvisa till den översikt av nu pågående reformarbete som statsrådet Georg Andersson redovisar i sin bilaga till denna budget­proposition. Bl.a. för atl underlätta de satsningar som jag nu har förordat kommer jag i det följande föreslå att 150 nya tjänster för administrativ personal inrättas vid de lokala polismyndigheterna.

De allmänna principer om en ökad uppmärksamhet åt ungdomsfrågor som senare i dag kommer att förordas av statsrådet Lönnqvist bör själv­fallet prägla också polismyndigheternas arbete. Detta kan komma lill uttryck t.ex. genom att myndigheten fördjupar sitt samarbete med skolor och annan ungdomsutbildning, men kanske än viktigare är att de brotts­förebyggande ansträngningarna inriktas på ungdomar i riskzonen för kriminalitet. Viktigt är också att myndigheterna arbetar på ett snabbt och rationellt sätt när det gäller att utreda ungdomsbrottslighet.

I detta sammanhang finns det också skäl att ta upp frågan om video­våldet. Våldsskildringsutredningen (U 1985:10) har i uppgift att överväga behovet av nya eller ändrade regler för all motverka skadeverkningar av


 


våldsskildringar i rörliga bilder hos framför allt barn och ungdomar.     Prop. 1987/88:100 Utredningen väntas avlämna sitt betänkande under våren 1988. Enligt     Bil. 4 min mening är det viktigt att genom övervakning förbättra efterlevnaden av de bestämmelser som syftar lill atl motverka spridning av videogram med våldsinslag.

Jag har tidigare nämnt att regeringen, efter den för spioneri livstids-dömde Stig Berglings avvikande, uppdrog åt dåvarande länspolismästa­ren, och numera rikspolischefen Nils Åhmansson att gå igenom polisor­ganisationen och lägga fram förslag om de åtgärder som behövs för att verksamheten skall präglas av ansvar, omdöme och initiativförmåga när det gäller att möta oväntade händelser. Uppdraget har helt nyligen redo­visats. Jag vill för min del betona att det är ett oeftergivligt krav att alla myndigheter och all personal inom polisväsendet skall arbeta för att förbättra förmågan att rätt hantera oväntade och extraordinära händel­ser och att erforderliga resurser, t.ex. för utbildning och övning, avsätts för att snabbt nå dessa mål. Jag avser att inom kort återkomma till rege­ringen med de närmare överväganden i dessa frågor som kan föranledas av Åhmanssons rapport.

Som har redovisats i föregående års budgetproposition talar slutligen starka skäl för att polisen inom den ram som gäller för trafikövervak­ningen prioriterar kontroll av fordonshastigheter och av tung trafik. Denna prioritering - som också betonats av trafiksäkerhetsrådet - bör gälla även för det kommande budgetåret.

1.3 Lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.

Med anledning av att riksdagen vid behandlingen av förra årets budget­proposition gav till känna att en fierärsplan för byggnadsverksamheten beträffande polisens lokalbehov borde utarbetas vill jag nämna följande.

Jag har tidigare redovisat att chefen för finansdepartementet föreslår att investeringar m.m. skall redovisas i form av en treårsplan. Härigenom ökar möjligheterna till ett långsiktigt ställningstagande till polisväsen­dets lokalförsörjning. Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där nya investeringar i byggnader för rättsväsendet anvisas under sjunde huvud­titeln, anslaget D 2. Investeringar m.m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhällare för polisväsendet och åklagarväsen­det. Lokalbeständet uppgår till drygt I milj. m-. Polisväsendet och åkla­garväsendet disponerar under innevarande budgetår ca 596 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar ca 9,5 % av de direkta kostnaderna för polisväsendet och åklagarväsendet.

Sedan förstatligandet 1965 har i landets 118 polisdistrikt genom om-och tillbyggnader eller nybyggnader iordningställts funktionella lokaler för polisen i 101 centralorter. I samband härmed har i flera fall även lokaler iordningställts för häkte, åklagarmyndighet, lokal skattemyndig­het och kronofogdemyndighet.

För närvarande pågår om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Varberg. Projektet avser om- och tillbyggnad av befintlig förvaltnings­byggnad för polis- och åklagarmyndigheterna samt en nybyggnad för

45


 


tingsrättens behov. Vidare pågår nybyggnad av en förvaltningsbyggnad i     Prop. 1987/88:100 Orsa. Nybyggnaden avses inrymma lokaler för polismyndigheten, ar-     Bil. 4 betsförmedlingen och statens räddningsverk.

Byggnadsstyrelsen har tillsammans med rikspolisstyrelsen redovisat en lokalförsörjningsplan för polis- och åklagarväsendet för den kom­mande treårsperioden. Enligt rikspolisstyrelsen är förvaltningsbyggna­derna i Nyköping, Linköping och Huddinge högt prioriterade projekt. Härefter har prioriterats Solna, Malmö etapp 1, Handen, Karlskrona, Halmstad, Uddevalla och Vänersborg.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat följande projekt som mest angelägna, nämligen förvaltningsbyggnader i Linkö­ping, Nyköping och Malmö. Den sammanlagda kostnaden uppgår till 389 milj. kr. och byggnadsstyrelsen hemställer om ett reservationsanslag om 114,3 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Byggnadsstyrelsen har därut­över redovisat ett antal byggnadsprojekt med möjlig byggstart under budgetåren 1987/88 och 1988/89 till en sammanlagd kostnad av 597 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har i följande ordning prioriterat förvaltnings­byggnader i Huddinge, Solna, Karlskrona, Oskarshamn, Finspång och Örebro och beräknat den sammanlagda kostnaden till 357,5 milj. kr.

I gällande investeringsplan för polisväsendet finns uppförda kost­nadsramar om ca 378 milj. kr. för pågående och redan beslutade projekt.

För nästa budgetår föreslår jag för egen del att förvaltningsbyggnader­na i Linköping och Nyköping börjar byggas. Medel för dessa investe­ringar beräknas under sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Investeringar m.m. Till frågan om förvaltningsbyggnaden i Finspång återkommer jag strax.

Förvaltningsbyggnad i Linköping, kvarteret Biandaren

Regeringen uppdrog den 5 juni 1986 ät byggnadsstyrelsen att projekte­ra nybyggnad i kvarteret Biandaren i Linköping inom en kostnadsram av 104 milj. kr. i prisläget den I januari 1986 vilket motsvarar 110,2 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987. Till detta kommer 1,8 milj. kr. som huvud­sakligen avser kostnader för ett datoriserat styr- och bevakningssystem m.m. Projektet är en nybyggnad som skall tillgodose polisens och en del av skatteadministrationens lokalbehov. Förvaltningsbyggnad i Nyköping, etapp II

Byggnadsstyrelsen uppförde under åren 1983 och 1984 en första etapp av en förvaltningsbyggnad i kvarteret Brädgården i Nyköping med loka­ler för tingsrätten, länsrätten och byggnadsstyrelsens lokalkontor i Ny­köping.

46

Regeringen uppdrog åt byggnadsstyrelsen den 5 juni 1986 att inom en kostnadsram av 68,6 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1985, motsvarande 75,7 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987, projektera etapp II av förvalt­ningsbyggnaden t.o.m. bygghandlingar. Lokalerna avsågs för polismyn­digheten, åklagarmyndigheten och allmänna häktet. Sedan byggnads­programmet redovisades den 7 september 1982 har den programmerade lokalarean reducerats. Arean uppgår i nuvarande projekt till 9 600 m-bruttoarea. Kostnaden har beräknats till 73,0 milj. kr. i prisläget den \ januari 1987.


 


Chefen för finansdepartementet kommer under sjunde huvudtiteln,     Prop. 1987/88:100 anslaget D 2. Investeringar m.m. föreslå ändrade bemyndigandegränser     Bil. 4 för mindre byggprojekt. Förslaget innebär bl.a. att riksdagen ger rege­ringen behörighet att besluta om investeringar upp till 50 milj. kr. per objekt.

Förvaltningshyggnad i Finspång

Genomförs detta förslag ankommer det på regeringen att fatta beslut om en förvaltningsbyggnad i Finspång med lokaler för polisen. Kostna­den har beräknats till ca 10,5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987. Jag räknar med att denna förvaltningsbyggnad skall kunna uppföras under budgetåret 1988/89.

Till detta kommer kostnader för inredning och utrustning, som har beräknats till 10,2 milj. kr för budgetåret 1988/89. Medel för detta har jag beräknat under anslaget B 5. Utrustning för polisväsendet m.m.

Vidare räknar jag med att en förvaltningsbyggnad i kvarteret Gas­klockan i Malmö, etapp I, med lokaler för polismyndigheten, tingsrätten och allmänna häktet skall kunna börja byggas under den nämnda treårs­perioden. Objektet är kostnadsberäknat till 204 milj. kr. Det bör ankom­ma på regeringen att besluta om en lämplig tidpunkt, med hänsyn till­sysselsättningsläget och anslagsbelastningen inom treårsperioden.

Med hänsyn till polisens arbetssituation och behovet av häktesplatser skulle det vidare vara önskvärt alt byggande av en förvaltningsbyggnad i Huddinge kunde komma igång inom treårsperioden. Med hänsyn till sysselsättningsläget i Stockholmsregionen är det emellertid inte möjligt alt nu fatta beslut om detta. Jag har emellertid för avsikt att återkomma i denna fråga i 1989 års budgetproposition. Planeringen beträffande för- . valtningsbyggnader i övrigt för polisen utgår från den prioriteringsplan som byggnadsstyrelsen har föreslagit och bör i fiera fall kunna rymmas inom del bemyndigande från riksdagen som jag nyss har nämnt.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 1.3 om lokalför­sörjningen för polisväsendet m.m.

B 1. Rikspolisstyrelsen

1986/87 Utgift           579 984 000

1987/88 Anslag          532 529 000

1988/89 Förslag        546 749 000

Rikspolisstyrelsen är enligt 7 § polislagen (1984:387) central förvalt­ningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Inom riks­polisstyrelsen finns fr.o.m. den I maj 1987 tre avdelningar, en för polis­frågor, en för administrativa frågor samt en för säkerhetsfrågor. Inom avdelningen för polisfrågor finris tre byråer, två polisbyråer och register­byrån, inom avdelningen för administrativa frågor tre byråer, ekonomi-

47


 


byrån, personalbyrån och databyrån samt inom avdelningen för säker­hetsfrågor ett sekretariat och två byråer. Inom den administrativa avdel­ningen finns vidare en polishögskola.


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


 

 

 

 

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89

 

Före-

 

 

draganden

Personal

516

+ 8

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

138 211 000(1)

+ 12 993 000

(därav lönekostnader)

(107 967 000)(1)

{+ 13 243 000)

Lokalkostnader

74 502 000

+ 3 220 000

Löner och utrustning till

 

 

polisaspiranter m.fl.

247 296 000(1)

+ 12 948 000

Datorbearbetning

38 812 000

+ 6 427 000

Bidrag till kostnader för

 

 

gemensam kontorsdrift

 

 

m.m. i kv. Kronoberg

14 103 000

+ 1 237 000

Till regeringens disposi-

 

 

tion

21 605 000(1)

- 21 605 000

Summa

534 529 000

+ 15 220 000

Inkomster

 

 

Inkomster från ut-

 

 

bildningsverksamhet

- 2 000 000

- 1 000 000

Nettoutgift

632 529 000

+ 14 220 000

(1) Genom ändring av regleringsbrevet

för budgetåret 1987/88

 


Rikspolisstyrelsen

1. För rikspolisstyrelsen lades inför budgetåret 1986/87 fast ett treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % med fördel­ning 1, 2 och 2 % första, andra resp. tredje budgetåret. Sedan styrelsen i föregående års anslagsframställning redovisat konsekvenserna av det be­slutade huvudförslaget, fann regeringen att det redan under budgetåret 1987/88 fanns utrymme för att ta ut den dåvarande, resterande medels­minskningen eller 4 %. Enligt budgetpropositionen 1987 (s. 44) innebär detta följaktligen att rikspolisstyrelsen för budgetåret 1988/89 inte skall vidkännas någon medelsminskning.

2.      Rikspolisstyrelsen föreslår att sammanlagt tolv nya tjänster inrättas vid styrelsen, nämligen sex tjänster vid databyrån (-1- I 576 000), en tjänst vid ekonomibyrån (-1- 227 000), två tjänster för intern televisions­verksamhet (-1- 376 000) samt tre tjänster vid registerbyrån (-1-421 000).

3.      Rikspolisstyrelsen föreslår vidare att en polischefskurs med 20 aspi­ranter får anordnas samt att antalet elever (polisaspiranter) i grundut­bildningen ökas till 460.

4.      Enligt riksdagens beslut (1986) skall statliga myndigheter betala en avgift för varje anställd till företagshälsovården. För de anställda som avlönas under anslaget B 1. yrkar styrelsen 300 000 kr. Vidare har rege-


48


 


ringen den 3 oktober 1985 beslutat att en avgift skall erläggas till statens     Prop. 1987/88:100 löne- och pensionsverk (SPV) för varje anställd som registreras i det     Bil. 4 centrala matrikelregistret (MAREG). För anställda som avlönas under anslaget B 1. yrkar styrelsen 50 000 kr.

5.       Under anslagsposten Datorbearbetning föreslår styrelsen en upp­räkning med 14 942 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att anslagsposten tillförs ytterligare en delpost, benämnd utbildning i ADB. Av anslags­posten utgörs 500 000 kr. av den nya delposten.

6.   Styrelsen yrkar ytterligare 100 000 kr. för utbildning rörande be­kämpning av ekonomisk brottslighet samt en uppräkning av kostnader­na för den funktionsinriktade utbildningen med I 000 000 kr.

Föredragandens överväganden

Forskningsverksamhet och metodutvecklingen inom polisväsendet Som jag tidigare har redovisat har den under många år förberedda polis­reformen numera slutligt genomförts. Detta innebär att polisväsendet har fått en ny organisatorisk struktur samtidigt som beslutsfattandet de­centraliserats och demokratiserats i många olika avseenden. Det är nu främst en uppgift för de regionala och lokala myndigheterna att själva besluta om inriktningen och om innehållet i den egna verksamheten. Grundläggande prioriteringsfrågor ankommer dock på statsmakterna, och det är som jag ser det också av stor betydelse att statsmakterna och den centrala förvaltningsmyndigheten, rikspolisstyrelsen, lar initiativ som syftar till att stimulera utvecklingen inom den lokala verksamheten i olika avseenden så att allt större uppmärksamhet kommer att ägnas ät effektiviteten i polisarbetet. Detta blir också än angelägnare mot bak­grund av att polisväsendet i likhet med annan offentlig förvaltning i fortsättningen inte kan räkna med årliga resurstillskott för att klara av en ökad arbetsbelastning.

Ett exempel på denna strävan att från centralt håll stimulera den loka­la metodutvecklingen erbjuder de under år 1987 pä justitiedepartemen­tets initiativ genomförda kunskapsresorna till Europa och till USA. Här­igenom har företrädare för olika nivåer och befattningar inom polisvä­sendet fått tillfälle att studera praktisk polisverksamhet i ett stort antal länder. Kunskapsresorna har redovisats i departementspromemorian (Ds Ju 1987:20) Några uppgifter om polisverksamheten i främmande länder. Det är min avsikt att med bl.a. denna rapport som grund upp­muntra till en debatt och diskussion om utformningen och innehållet i polisverksamheten i syfte att främja effektiviteten i vid mening.

Det krävs emellertid vidare att rikspolisstyrelsen som central förvalt­ningsmyndighet mera systematisk bygger upp och vidarebefordrar kun­nande och idéer om dagens och morgondagens polisverksamhet inom och utom riket. Den metodbyrå som inrättades i samband med 1984 års polisreform har självfallet en viktig uppgift i detta sammanhang. De gångna åren visar emellertid att byrån i betydande omfattning kommit att arbeta med dagsaktuella frågor och utredningsuppdrag men att det mer långsiktigt inriktade arbetet har fått stå efter. I delta perspektiv måste

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4


ett önskemål nu vara att rikspolisstyrelsen i större utsträckning ges möj-     Prop. 1987/88:100 lighetér att ta sig an de grundläggande och mer långsiktiga utvecklings-     Bil. 4 frågorna. Ett viktigt led i en sådan framtidsstrategisk policy av styrelsens arbete är att förstärka den vetenskapligt inriktade utvecklingsverksam­heten på området. Mot denna allmänna bakgrund avser jag att i det följande redovisa min syn på hur denna verksamhet nu bör utvecklas.

I prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå slogs fast bl.a. att utbildningsverksamheten vid polishögskolan bor­de ges en ökad forskningsanknytning. Verksamheten borde, i vart fall inledningsvis, ges en tvärvetenskaplig karaktär med starka samhällsve­tenskapliga och förvaltningsadministrativa inslag. Den huvudsakliga in­riktningen borde vara resursanvändningen i vid mening inom polisvä­sendet. Även metodutveckling samt polisens arbetsmiljö och arbetsupp­gifter borde uppmärksammas i detta sammanhang.

Dåvarande chefen för justitiedepartementet ställde sig tveksam till att redan från början inrätta en professur i ämnet bl.a. mot bakgrund att avgränsningen av ämnesområdet under ett övergångsskede kunde vålla vissa problem. Verksamheten borde därför inledningsvis byggas upp på en något lägre nivå.

Riksdagen godtog förslagen (JuU 1984/85:18, rskr. 164).

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 4, JuU 29, rskr 271) föreslog regeringen att två tjänster som forskare i ämnet polisforsk­ning vid polishögskolan samt en administrativ tjänst skulle inrättas, vil­ket också godtogs av riksdagen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1986/87:80 om forskning tagit upp frå­gan om forskning inom det polisiära området. Justitieutskottet (JuU 1986/87:27) konstaterade därvid i sitt av riksdagen godtagna betänkan­de att det råder enighet kring tanken på att inom polishögskolan etablera en forskning med polisverksamheten som ämnesområde. Utskottet ut­gick från atl regeringen utan dröjsmål aktualiserar frågan om inrättandet av professuren i enlighet med de uttalanden som tidigare gjorts.

Jag kan för egen del konstatera att det nu gått drygt två år sedan forskarassistenttjänsterna inrättades vid polishögskolan. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av vad som ovan redovisats om riksdagens ställningstagande i frågan och till vad jag har anfört om det angelägna behovet av vetenskapliga kunskaper om polisiär metodutveckling m.m. anser jag att tiden nu är mogen för att inrätta en tjänst som professor i polisforskning vid rikspolisstyrelsen.

Kring denna professur bör på sikt kunna byggas upp en för hela polis­väsendet och för rättsväsendet i stort mycket betydelsefull verksamhet till vilken också de nuvarande forskarassistenterna vid polishögskolan kom­mer att höra. Jag är emellertid inte nu beredd alt ta slutlig ställning till forskningsverksamhetens närmare organisatoriska hemvist vid styrelsen. Jag avser därför att senare i dag föreslå ett uppdrag till rikspolisstyrelsen att ta fram ett underlag för fortsatta ställningstaganden i denna fråga.

Som utgångspunkt för dessa överväganden vill jag emellertid redan nu

50


 


ange att verksamheten på det praktiska planet huvudsakligen bör förlag- Prop. 1987/88:100 gas till polishögskolan Ulriksdal, där på sikt en fruktbar forskningsmiljö Bil. 4 bör kunna utvecklas. Det framstår emellertid som önskvärt att polis­forskningen ges en betydande självständighet och att den skall ha en mycket nära kontakt med besläktad forskning som äger rum på andra håll och med utbildningsverksamheten vid skolan liksom med metodby­rån.

I vad jag nu har sagt ligger att man inte lämpligen bör kombinera den nya tjänsten som professor med funktionen som rektor för polishögsko­lan, något som har diskuterats i den allmänna debatten om polisforsk­ningen. Skulle rektorstjänsten vid polishögskolan förenas med profes­sorstjänsten torde nämligen de omfattande administrativa uppgifterna som följer av rektorstjänsten inverka menligt på forskningsverksamhe­ten. Samtidigt skulle forskningen i viss mån förlora den självständighet inom organisationen som i enlighet med vad jag nyss anförde framstår som önskvärd.

Jag avser att återkomma till regeringen med närmare förslag om polis­forskningens organisatoriska hemvist m.m. när styrelsen har lämnat sitt underlag, vilket bör kunna ske under våren 1988.

Vissa organisatoriska frågor vid rikspohsstyrelsen

Den 1 oktober 1984 fick rikspolisstyrelsen en ny organisation med delvis nya uppgifter (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr 182 och prop. 1983/84:111, JuU 27, rskr 331). Organisationsförändringarna var ett led i den omfat­tande reformen av polisväsendet. Som anmäldes i förra årets budgetpro­position har rikspolisstyrelsen i en skrivelse till regeringen den 16 sep­tember 1986 hemställt bl.a. orn vissa ändringar i denna organisation.

Styrelsen motiverade sitt förslag med att den organisationsöversyn som företogs av polisberedningen enligt styrelsens mening genomfördes under stor tidspress och utan ingående analyser; På grund av besparings­krav har styrelsen vidare inte kunnat fungera på det sätt som den nya organisationen förutsatte. Erfarenheterna visar också enligt rikspolissty­relsen att vissa behov har förbisetts vid den tidigare organisationsöversy­nen eller framkommit därefter.

Min företrädare uttalade i förra årets budgetproposition att han då inte var beredd att ta ställning till rikspolisstyrelsens organisationsför­slag. Han ansåg dock att regeringen borde kunna förordna om de änd­ringar i organisationen som kunde föranledas av rikspolisstyrelsens för- . slag. Dessa förändringar borde dock självfallet anmälas för riksdagen senast i samband med budgetpropositionen 1988.

Mot denna bakgrund vill jag för riksdagens kännedom meddela att regeringen den 2 april 1987 beslutade om viss organisationsförändring vid rikspolisstyrelsen på grundval av styrelsens förslag. Ändringen inne­bär att de tre avdelningarna, vid sidan av säkerhetsavdelningen, har slag­its samman till två avdelningar: en polisavdelning och en administrativ avdelning. Vid polisavdelningen finns nu liksom tidigare tre byråer, nämligen de två polisbyråerna och registerbyrån. Vid den administrativa avdelningen finns numera tre byråer, personalbyrån, ekonomibyrån och


 


databyrån. Inom den administrativa avdelningen finns vidare polishög-     Prop. 1987/88:100 skolan. Förändringen har bl.a. inneburit att teknikbyrån upphört som     Bil. 4 egen byrå.

I sin förut nämnda skrivelse har styrelsen vidare föreslagit att polis­högskolan ges ställning som avdelning inom styrelsen. Jag är emellertid inte på grundval av det material som rikspolisstyrelsen nu har redovisat beredd att föreslå en annan organisatorisk lösning för polishögskolan än den som 1981 års polisberedning och riksdagen helt nyligen har stannat för. Det innebär alltså att högskolan även fortsättningsvis skall vara en enhet inom den administrativa avdelningen och på samma organisatoris­ka nivå som en byrå.

Däremot ser jag ett behov av att högskolan ges en närmare förankring till den lokala verksamheten och att högskolans utbildningsproduktion i ännu större utsträckning än vad som i dag är fallet anpassas till de behov som finns i det praktiska polisarbetet. Detta bör t.ex. kunna ske genom att man till skolan knyter en särskild rådgivande nämnd med uppgift att förmedla de lokala polismyndigheternas önskemål och intressen på ut­bildningens innehåll och utformning. Vidare bör utredas förutsättning­arna att öka kvaliteten och aktiviteten i den meddelade undervisningen i skolan.

Jag avser att senare i dag föreslå regeringen att rikspolisstyrelsen ges i uppdrag bl.a. att närmare redovisa hur en sådan förstärkning och föränd­ring av skolans organisation och arbetsformer närmare skall kunna ut­formas. Detta uppdrag bör lämpligen kunna samordnas med det upp­drag som jag nyss nämnde om forskningsverksamhetens organisatoriska hemvist inom rikspolisstyrelsen.

Jag vill slutligen redovisa min syn på den uppdragsverksamhet som rikspolisstyrelsen sedan år 1984 bedriver med stöd av regeringens be­myndigande (12 § instruktionen (1984:731) för rikspolisstyrelsen). Upp­dragsverksamheten, som bedrivs under beteckningen RPS-konsult, om­fattar försäljning av programvaror för automatisk databehandling, kon­sultverksamhet i fråga om användning av ADB med särskild inriktning på datorsäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhet i övrigt. Verksamheten hör administrativt till säkerhetsavdelningen inom styrel­sen och har på heltid sysselsatt tre personer.

Motivet för verksamheten har varit att rikspolisstyrelsen skulle fä möj­lighet att ställa sina kunskaper till förfogande för vissa verksamheter som inte omfattas av styrelsens skyldigheter som myndighet. Frågan har tidi­gare redovisats för riksdagen i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/ 84:100 bil. 4). Riksdagen har därvid dels godtagit verksamheten och dels allmänt framhållit vikten av att tjänsteexport från statliga myndigheter stimuleras (JuU 1983/84:22).

52

Regeringen har följt verksamheten genom fortlöpande kontakter mel­lan styrelsen och departementet. Vidare har riksrevisionsverket gjort en kartläggning av denna, delvis på initiativ från departementet. På grund­val av detta material kan jag nu konstatera att de affärsmässiga förutsätt­ningarna för en fortsatt uppdragsverksamhet saknas. Det framgår nämli­gen att verksamheten ännu efter tre år inte uppnått den grad av kostnads-


 


täckning man kan begära. Jag har inhämtat att rikspolisstyrelsen inte     Prop. 1987/88:100 anser det motiverat att fortsätta verksamheten. Jag anser för egen del att     Bil. 4 styrelsen med hänsyn till det ekonomiska utfallet inte bör ges ett fortsatt bemyndigande att bedriva den aktuella uppdragsverksamheten och att den alltså bör upphöra när de nuvarande affärsförbindelserna har slut­förts.

A nslagsberäkningen

Som framgår av föregående års budgetproposition har det för rikspolis­styrelsen beslutade huvudförslaget för den innevarande treårsperioden redan tagits ut under budgetåret 1987/88. Någon nytt ställningstagande i denna fråga behövs alltså inte detta år.

Rikspolisstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergri­pande ansvar för dataverksamheten inom polisväsendet. Dalabyrån har med polisreformen fått nya och utvidgade uppgifter. Utöver uppgiften att utveckla och underhålla centrala register och rutiner skall byrån även i framtiden delta i utvecklingen av lokalt ADB-stöd. Jag delar därför rikspolisstyrelsens uppfattning att databyrån med nödvändighet behöver tillföras ökade personalresurser. Jag beräknar mot denna bakgrund me­del för ytterligare fyra kvalificerade tjänster vid byrån. Av dessa tjänster bör en vara systemchef, en specialist på databasteknik, en metodspecia­list och en specialist på datakommunikation.

Jag har vidare beräknat medel för en ny tjänst som avdelningsdirektör vid ekonomibyrån för att tillföra rikspolisstyrelsen förstärkta resurser för kontroll och överblick över de tunga investeringarna inom främst områ­dena för ADB och kommunikationsteknik.

Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) har den 8 oktober 1987 överlämnat ett förslag till justitiedepartementet angå­ende ett ADB-baserat uppbördssystem för böter m.m. som dömts ut av allmän domstol. Genom beslut den 5 november 1987 har regeringen upp­dragit åt SARI att tillsammans med domstolsverket och rikspolisstyrel­sen slutföra arbetet på systemet. Arbetet skall bedrivas så att det nya systemet kan tas i bruk den 1 juli 1988. För att klara driften av systemet har jag beräknat medel för tre nya tjänster varav en som byräassistent och två som assistent vid rikspolisstyrelsens registerbyrå.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört om forskningsverksamheten bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst som professor i ämnet polisforskning. Med beaktande av den tid som kan beräknas åtgå förtillsättningsförfarandet har jag för det kommande bud­getåret dock inte beräknat några medel för tjänsten. Jag avser emellertid att i budgetpropositionen 1989 beräkna medel för denna tjänst.

På utbildningssidan krävs vidare ytterligare insatser i fråga om be­kämpning av den ekonomiska brottsligheten. Jag beräknar därför ca 1,4 milj. kr. till rikspolisstyrelsens förfogande för särskild utbildning av poli­ser som skall syssla med bekämpning av denna brottslighet.

För att öka effektiviteten i polisverksarnheten och för att förstärka personalutvecklingen föreslår jag ytterligare I milj. kr. för central funk-tionsinriktad utbildning.


 


I enlighet med den plan som gäller för centrala kostnader i samband     Prop. 1987/88:100 överföring av civilförsvarets ordningsuppgifter till polisväsendet (bered-     Bil. 4 skapspolisen) har jag under anslagsposten 1 Förvaltningskostnader be­räknat sammanlagt 325 000 kr., varav 75 000 kr. för utbildningskostna­der och 250 000 kr. för administrationskostnader m.m.

Kostnader för bidrag till den internationella kriminalpolisorganisatio­nen, Interpol, I 679 000 kr., har förts över till anslaget B 8. Diverse utgif­ter.

Personalläget inom polisväsendet har under fiera år inneburit att anta­let utbildade poliser väsentligt överstigit antal polistjänster. En strävan från regeringen har under lång tid samtidigt varit att nå en bättre balans mellan utbildade poliser och polistjänster. Regeringens förslag om an­tagningen av nya polisaspiranter har under senare år präglats av denna målsättning.

Mot denna bakgrund redovisade min företrädare i 1985 årsbudgetpro­position beräkningar som innebar att antagningen för budgetåren 1987/ 88, 1988/89 resp. 1989/90 skulle vara 150, 250 resp. 430 aspiranter.

Med hänsyn till bl.a. att polisväsendet under föregående och inneva­rande budgetår tillförts ett relativt stort antal nya tjänster har jag gjort förnyade beräkningar av behovet av polisaspiranter. Dessa beräkningar visar att man tidigare än soiri förut har förutsatts uppnår den eftersträva­de balansen mellan utbildade poliser och polistjänster. Jag kan därför för riksdagens kännedom meddela att regeringen redan för innevarande budgetår beslutat öka aspirantantagningen från 150 till 300 aspiranter. Beräkningarna visar vidare att man under kommande budgetår ytterliga­re bör öka antagningen av polisaspiranter för att uppnå en rimlig balans mellan tillgång på utbildade poliser och polistjänster. För det kommande budgetåret finner jag således att 360 polisaspiranter bör antas till polis­högskolan. Min inriktning är att för kommande budgetår föreslå en fort­satt ökning av aspirantantagningen. .

Under anslagsposten Datorbearbetning.beräknar jag medel för avgif- . ter till statskontoret för dator vid rikspolisstyrelsen för underhåll och vidareutveckling av ADB-projeklen brottsanmälan vid polismyndighe­terna i Stockholm och Huddinge. Vidare har jag under anslagsposten beräknat medel för avgifter till ett kontorsdatorsystem med lokalnät vid styrelsen samt till 500 terminaler som skall anslutas till rikspolisstyrel­sens dataanläggning.

Chefen för civildepartementet kommer i en särskilt proposition om användningen av ADB i, statsförvaltningen att beräkna medel för mot­svarande investeringar under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrust­ning på trettonde huvudtiteln.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

I. att bemyndiga regeringen att inrätta en ordinarie tjänst som

professor med beteckningen Co vid rikspolisstyrelsen i enlighet                                 -.

med vad jag förordat


 


18/2. att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa eU för-     Prop. 1987/88:100
slagsanslag om 546 749 000 kr.                                                              Bil. 4

B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

1987/88 Anslag      188 301 000 1988/89 Förslag     211 469 000

Rikspohsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 219 487 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

att till Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag om 211 469 000 kr.

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

 

1986/87 Utgift

22 790 000

1987/88 Anslag

22 308 000

1988/89 Förslag

24 544 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre
avdelningar.                              ,

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra krimi­naltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt dom­stolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområ­de.


 

 

 

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89

 

Före-

 

 

draganden

Personal

75

+ 1

Summa

 

 

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

17 639 000

+ 2 126 000

(därav lönekostnader)

(14 948 000)

(+ 1 685 000)

Lokalkostnader

3 893 000

+   78 000

Övriga utgifter

806 000

+ .  32 000

Summa

22 338 000

+ 2 236 000

Inkomster

 

 

Ersättning för utförda

 

 

undersökningar m. m.

- 30 000

-

Nettoutgift

22 308 000

+ 2 236 000


55


 


Rikspolisstyrelsen                                                                             Prop. 1987/88:100

1. Rikspolisstyrelsen begär att statens kriminaltekniska laboratorium Bi'- 4 skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslaget med 5 % under tre år skulle enligt styrelsen innebära en minskning med 882 000 kr. och medföra att fem tjänster inte kan återbe­sättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för utrustning måste skäras ned.

2.     Försöksverksamheten med s.k. opåkallade jämförelser av narkotika från olika beslag har drivits vidare och utvecklats. Resultatet av narkoti­kajämförelserna har bedömts vara lill stor nytta för polismyndigheterna. Styrelsen yrkar för denna verksamhet medel för en tjänst som kemist (-f 175 000 kr.)

3.     Antalet inkomna ärenden lill den biologiska sektionen har succes­sivt ökat de senaste åren. Sektionen bör därför tillföras ytterligare två tjänster som kemist (-1- 349 000 kr.).

4.     Jämförelser av färgfragment, fibrer m.m. är väsentligt för kriminal­tekniken. För att kunna förbättra sädana jämförelser yrkar styrelsen en engångsanvisning om 2 000 000 kr. för anskaffning av en mikrospektro-fotometer.

5.     En uppräkning av förvaltningskostnaderna bör göras med samman­lagt 545 000 kr. varav 342 000 kr. avser utbyggnad av ärendehanterings­systemet.

Föredragandens överväganden

Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Ärendevolymen förväntas inte minska och personalläget är fortfarande ansträngt. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget komma i fråga. Medel för laboratoriet bör således beräknas med utgångspunkt frän en real minsk­ning av utgifterna om 1,5 % på tre år med fördelningen O %, O % och 1,5 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

För att förstärka verksamheten med opåkallade jämförande analyser av amfetaminbeslag har jag beräknat medel för en ny tjänst som kemist vid laboratoriet.

Det är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att laboratoriet kan bibehålla en hög teknisk nivå. För att tillgodose detta krav är det min avsikt att i samband med beredningen av betänkande av RRK-utredningen (Ds S 1986:3) skapa ett finansiellt utrymme för inköp av en mikrospektrofoto-meter.

Under anslagsposten 1 Förvaltningskostnader har jag beräknat medel för avgifter till statskontoret för en utbyggnad av ADB-systemet för dia­rieföring och ärendehantering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 24 544 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret                                  5"

1988/89 anvisa en förslagsanslag om 24 544 000 kr.


 


B 4. Lokala polisorganisationen                                                      Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift       5 256 679 000                                                                                         ''-

1987/88 Anslag      4 953 784 000 1988/89 Förslag     5 358 416 000

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamhe­ten inom distriktet.

 

 

 

 

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89

 

Före-

 

 

draganden

Personal

 

 

Tjänster för polischefer

292

-

Tjänster för övriga polismän

16 305

-

Tjänster för annan personal

4 848,3

+ 150

Summa

21 445,3

+ 150

Anslag

 

 

Lönekostnader till polis-

 

 

personal

3 037 280 000

+ 360 286 000

Förvaltningskostnader

1 127 406 000

+ 103 187 000

(därav lönekostnader)

(761 409 000)

(+ 86 554 000)

Ersättningar till

 

 

sakkunniga

27 130 000

+  1 085 000

Vissa kostnader för för-

 

 

undersökning m. m.

18 559 000

+   742 000

Lokalkostnader

579 142 000

+ 57 546 000

Kostnader för förpassning,

 

 

polititransporter samt för

 

 

kost och sjukvård för om-

 

 

händertagna personer m. m.

22 550 000

-  3 760 000

Passformulär m. m.

8 864 000

+   620 000

Bidrag till kostnader för

 

 

gemensam kontorsdrift

 

 

m. m. i kv. Kronoberg

25 073 000

+  1 480 000

Kostnader för löneavtal

 

 

1985-07-01 med anledning av

 

 

etapp II av polisreformen

116 217 000

- 116 217 000

Summa

4 962 221 000

+ 404 969 000

Inkomster

 

 

Ersättning för vissa tele-

 

 

fonkostnader

-  8 437 000

337 000

Nettoutgift

4 953 784 000

+ 404 632 000


Rikspolisstyrelsen

1.  Rikspolisstyrelsen begär att anslaget till den lokala polisorganisatio­
nen skall undantas från tillämpning av huvudförslaget.

2.  Fem tjänster som polisintendent bör inrättas vid de större polismyn­
digheter som saknar en andra tjänst som polisintendent.


57


 


3.  Inrättandeav 169polismanstjänster, varav30förnarkotikabekämp-     Prop. 1987/88:100
ning, 75 för såväl ordnings- som utredningstjänst, fyra för arbetsmiljö-     Bil. 4

brott och 60 för en med utrednings- och övervakningsverksamhet inte­grerad form av brottsförebyggande arbete.

4.     För säkerhetskontroll vid lufttrafik yrkas 17 nya polismanstjänster och medel för 54 administrativa tjänster som fiygplatskontrollant.

5.     Medel yrkas för 200 administrativa tjänster.

6.     Styrelsen begär uppräkning av förvaltningskostnaderna med, I milj. kr. för vikarieförsörjning för passkontrollverksamhet, 4 450 000 kr. för ökade kostnader för resor, traktamenten och expenser m.m., 5 milj. kr. för ersättning av förslitna möbler och andra inventarier, 1,3 milj. kr. för ökade kostnader för telefonväxlar, 3 335 000 kr. för avgifter till företags­hälsovården, 580 000 kr. för avgifter till statens löne- och pensionsverk samt 1,1 milj. kr. för anskaffning av erforderlig utrustning för ADB-säkerhetsverksamhet.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av den arbetsbelastning polisväsendet i dag har är det synnerligen angeläget att polisväsendet nu tillförs medel för en förstärk­ning av den administrativa kapaciteten. Under anslagsposten 2 Förvalt­ningskostnader beräknar jag därför medel för ytterligare 150 administra­tiva tjänster. En sådan satsning innebär att polispersonalen i ökad om­fattning kan frigöras för rent polisiära uppgifter och leder följaktligen till en omedelbar resursförstärkning i hela den lokala organisationen. Jag kan också erinra om att regeringen nyligen öppnat vägen för en väsent­ligt vidgad delegering av arbetsuppgifter till administrativ personal (SFS 1987:913).

Under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader beräknar jag ytterligare medel för avgifter till statskontoret för ADB-projektet brottsanmälan vid polismyndigheten i Huddinge.

Chefen för civildepartementet kommer i en särskild proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att beräkna medel för mot­svarande investeringar under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrust­ning på trettonde huvudtiteln.

I enlighet med den plan som gäller för polismyndigheternas kostnader för administration, utbildning m.m. i samband med överförande av civil­försvarets ordningsuppgifter (beredskapspolisen) beräknar jag för det kommande budgetåret medel under anslagsposten 2 Förvaltningskost­nader med 6 009 000 kr.

Anslagsposten 2 Förvaltningskostnader har räknats upp med 1,3 milj. kr. för ökade kostnader för telefonväxlar.

Kostnaderna för löneavtal den I juli 1985 med anledning av etapp II av polisreformen har fördelats på resp. anslag och anslagsposter i förhål­lande till resultatet av de förhandlingar som har förts med anledning av polisreformen.

Vissa medel för utrikes förpassningsresor under anslagsposten 6 har
överförts till anslaget E 2. Kriminalvårdsanstalterna.                                                        ,„


 


Regeringen har genom beslut den 12 november 1987 medgivit att riks­polisstyrelsen från den anslagspost som gäller vissa kostnader för förun­dersökning m.m, får ta i anspråk sammanlagt högst 50 milj. kr. avseende belöning lill den eller dem som lämnar sådana upplysningar till polisen att mordet på statsminister Olof Palme kan klaras upp. Innan styrelsen beslutar att betala ut en belöning, skall den anmäla sin avsikt om detta till regeringen. Avsikten är att ett motsvarande beslut vid behov skall med­delas även med giltighet för budgetåret 1988/89.

Arbetssituationen i den lokala polisorganisationen är fortfarande an­strängd. Mot denna bakgrund bör enligt min mening den lokala polisor­ganisationen för budgetåret 1988/89 undantas från en tillämpning av huvudförslaget.


Prop. Bil. 4


987/88:100


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag aU regeringen föreslär riksdagen

att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag om 5 358 416 000 kr.


B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

Reservation       '56 349 000

96 098 000 188 786 000 160 858 000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


 

 

 

 

Forslag

 

1987/88

1988/89

 

Före-

 

 

draganden

Inköp av motorfordon m. m.

122 305 000

111 265 000

Inventarier och annan

 

 

utrustning till nya

 

 

polislokaler

5 420 000

10 207 000

Telefonväxlar m.m.

49 360 000

22 800 000

Utveckling av ny utrustning ■

250 000

300 000

Utrustning för beredskaps-

 

 

polisen

8 346 000

9 206 000

Engångsanvisning

3 105 000

7 080 000

Summa

188 786 000

160 858 000


Rikspolisstyrelsen

I a. På grund av personalökning vid kriminal- och ordningsavdelning­arna yrkar styrelsen att sammanlagt 38 nya bilar anskaffas.

1 b. Styrelsen föreslår att sammanlagt 600 bilar och. 60 motorcyklar byts ut för en kostnad av 78 180 000 kr. Terrängskotrar m.m. bör bytas till en kostnad av 2 500 000 kr.

I c. För utökning av sjöpolisverksamheten yrkar styrelsen aU tre nya båtar anskaffas till en kostnad av 6 milj. kr.


59


 


I d. För övervakning av sjöar inom Dalsland och Värmland yrkar     Prop. 1987/88:100
styrelsen att en båt med trailer anskaffas.                                                Bil. 4

1  e. Styrelsen beräknar att fyra båtar bör bytas under de kommande åren. För budgetåret 1988/89 föreslår styrelsen att tvä båtar byts till en kostnad av 4 000 000 kr.

2  a. För utrustning av en prototypanläggning för digitaliserat tal med dataöverföring baserad på standardutrustningar begär styrelsen 500 000 kr.

2 b. För komplettering av radiosystem 80 begär styrelsen sammanlagt 2 000 000 kr.

2 c. För annan radioutrustning begär styrelsen sammanlagt 5 910 000 kr.

3.      För utbyte av hästar och hundar yrkar styrelsen 6 640 000 kr.

4.      För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervakningsmate-riel begär styrelsen totalt 4 910 000 kr., varav I 560 000 kr. för alkohol-mätningsutrustning.

5.      För utveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 300 000 kr.

6.      För sådan övrig utrustning som bör tas upp under detta anslag begär styrelsen sammanlagt 15 800 000 kr., varav 300 000 kr. för larmskydds­utrustning m.m., 1 000 000 kr. för utrustning till narkotika- och spanings-rotlar, 675 000 kr. för framkallningsutrustning till fotolaboratorier, 2 750 000 kr. för utrustning vid säkerhetskontroll vid fiygplats, 740 000 kr. för utbyte av bombdesarmeringsrobot och s.k. bombtransportvagnar, 500 000 kr. för videokamerautrustning, 900 000 kr. för annan kriminal­teknisk utrustning, 380 000 kr. för utbyte av telefotoanläggningar, 400 000 kr. för laserutrustning för framkallning av fingeravtryck och 8 155 000 kr. för inköp av viss särskild materiel såsom kroppsskydds­utrustningar, fjällräddningsutrustning och vapen.

7.      För inköp av inventarier och annan utrustning lill nya polislokaler beräknar styrelsen 33 486 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförut­sedda lokalbehov.

8.      För utbyte av telefonväxlar begär styrelsen 22 800 000 kr.

9.      För anskaffning av utrustning till beredskapspolisen beräknar sty­relsen 8 820 000 kr.

10.  Styrelsen föreslår som engångsanvisning sammanlagt 33 655 000
kr., varav 3 350 000 kr. för utrustning till en intern videostudio, 3 500 000
kr. för utrustning för ny passrutin, 80 000 kr. för utrustning för nytt sy­
stem för ordningsbot och uppbörd av domstolsböter, 8 825 000 kr. för
uniformsutrustning, 7 000 000 kr. för sökarstationer till ADB-system för
fingeravtrycksidentifiering och 10 900 000 kr. för inlösen av lagerhållna
typer hos Överstyrelsen för civil beredskap.

Föredragandens överväganden

60

Här tas upp medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolis­styrelsen. För utrustning som polismyndigheterna själva förutsätts an­skaffa har medel beräknats under anslaget B 4. Lokala polisorganisatio­nen.


 


För utbyte av ca 600 bilar beräknar jag omkring 74 milj. kr. Jag beräk-     Prop. 1987/88:100 nar också medel för utbyte av ca 60 motorcyklar och två båtar. Vidare     Bil. 4 beräknas medel för anskaffning av en ny båt med placering vid polis­myndigheten i Västervik (I).

För radioutrustning inkl. montagekostnader för utbytesfordon har jag beräknat ca 12,6 milj. kr. (2).

Jag beräknar medel för utbyte av hästar och hundar med 5,1 milj. kr. (3).

För att tillgodose behovet av ökade möjligheter lill en effektiv trafikö­vervakning har jag beräknat medel för inköp av materiel för hastighetsö­vervakning och bullermätning med ca 1,6 milj. kr. Vidare beräknar jag ca 1,6 milj. kr. för anskaffning av alkoholmätningsutrustning (4).

För anskaffning av utrustning för säkerhetskontroll på fiygplats be­räknar jag 2 750 000 kr. För anskaffning av utrustning lill narkotika och spaningsrotlar beräknar jag 1 milj. kr., för annan kriminalteknisk utrust­ning 900 000 kr., för larmskyddsutrustning m.m. 300 000 kr., för fram­kallningsutrustning till fotolaboratorier 675 000 kr., för utbyte av bomb­desarmeringsrobot och s.k. bomblransportvagnar 740 000 kr., för video­kamerautrustning 500 000 kr. samt för byte av telefotoanläggningar 380 000 kr. Vidare tar jag upp 3 155 000 kr. för särskild materiel (6).

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler för jag upp 10 207 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokal­behov (7).

För utbyte av telefonväxlar beräknar jag ca 22,8 milj. kr. (8).

Föryinterutrustning och radioutrustning till beredskapspolisen beräk­nar jag 9 206 000 kr. (9).

För anskaffning av sökarstationer till ADB-system för fingeravtrycks­identifiering beräknar jag 7 milj. kr. Vidare beräknar jag 80 000 kr. för utrustning för nya system för ordningsbot och för uppbörd av domstols­böter.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 160 858 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 160 858 000 kr.

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1986/87   Utgift              120 719 000

1987/88   Anslag             113 024 000

Förslag            116 486 000


Rikspolisstyrelsen

Huvudförslag budgetåret 1988/89 111 216 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87


61


 


och uppgår för budgetåret 1988/89 till 1,6 %. Enligt rikspolisstyrelsens     Prop. 1987/88:100 uppfattning kan emellertid en minskning av underhålls- och driftskost-     Bil. 4 naderna enligt huvudförslaget inte göras utan men för verksamheten.

Föredragandens överväganden

Jag godtar rikspolisstyrelsens förslag om en planenlig realminskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag om 116 486 000 kr.

B 7. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

1987/88 Anslag     1 000 1988/89 Förslag    1 000

Beräknad ändring
1987/88                    1988/89

Före­draganden

Personal                                         175


Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår i rikspolisstyrel­sens organisation som ett stabsorgan direkt underställt verksledningen. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kon­torsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret jämte rikspolisstyrel­sens och polismyndighetens i Stockholm lokaler utanför kvarteret (exkl. polishögskolan). Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolis­styrelsen, polismyndigheten i Stockholm med vaktdistrikt, kriminal­vårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stock­holms åklagardistrikl, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadssty­relsens fastighetsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datain­spektionen Qch regionåklagarmyndigheten i Stockholms län och Got­lands län samt statsåklagarmyndigheten för speciella mål i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3 000. I kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post- och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, repro-duktionscentral, simhall och bevakning samt förvaltning av sport- och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna


62


 


betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med ett formellt     Prop. 1987/88:100 belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för     Bil. 4 verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

Styrelsen yrkar sammanlagt 23 798 000 kr. som engångsanvisning. Varav bl.a. 16 milj. kr. yrkas för byte av larm- och bevakningsdator i kvarteret Kronoberg, 1,5 milj. kr. för utbyte av möbler och annan inredning till polismyndigheten i Stockholm samt 800 000 kr. för samma ändamål till åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikl. I yrkandet om en en­gångsanvisning ingår även kostnader för möbler och annan inredning för olika lokaler inom kvarteret Kronoberg samt ökade kostnader i sam­band med utbyte av telefonväxeln.

De av rikspolisstyrelsen beräknade kostnaderna för förvaltningskon­toret och reproduktionscentralen uppgår till sammanlagt ca 79 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat 800 000 kr. som en engångsanvisning för fortsatt reno­vering och utbyte av möbler och annan inredning för åklagarmyndighe­ten i Stockholms åklagardistrikl. Vidare har jag som en engångsanvis­ning beräknat 300 000 kr. för byte av utrustning i telefonistrum samt I 100 000 kr. för byte av möbler och annan inredning för rikspolisstyrel­sen.

Jag avser atl senare i dag föreslå att ett uppdrag lämnas till rikspolissty­relsen angående utformningen av säkerhetsskyddet m.m. för kvarteret Kronoberg.

De sammanlagda kostnaderna för kontorsdriftcii och reproduktions­centralen beräknar jag till ca 58,9 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om I 000 kr.

B 8. Diverse utgifter

 

1986/87

Utgift

5 332 000

1987/88

Anslag

4 321 000

1988/89

Förslag

6 000 000

Från detta anslag betalas bl.a. bidrag till föreningar för anställda vid polisväsendet. I övrigt betalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspa­ning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas från annat anslag betalas från detta anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 4 321 000 kr.

63


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Som jag tidigare nämnt har kostnader för bidrag till den internationella     Bil. 4 polisorganisationen, Interpol, I 679 000 kr, förts över frän anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen. Jag beräknar anslaget till 6 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse utgifier för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag om 6 000 000 kr.

64


 


c. ÅKLAGARVÄSENDET                                                           Prop. 1987/88:100

Bil. 4

1. Reform av åklagarväsendets lokala organisation

1.1   Allmän bakgrund - översyn av den centrala och regionala
organisationen inom åklagarväsendet

Åklagarväsendets regionala och centrala organisation har under 1980-talet varit föremål för fiera översyner. I prop. 1982/83:158 om åklagarvä­sendets regionala organisation m.m., som grundades på de övervägan­den som redovisades i en promemoria av en av riksåklagaren tillsatt arbetsgrupp (äklagarutredningen), föreslogs bl.a. att de dåvarande 21 länsåklagarmyndigheterna skulle ersättas med 13 regionala åklagarmyn­digheter. Vidare föreslogs att en särskild myndighet skulle inrättas för den verksamhet som bedrevs av länsåklagarna för speciella mål. Huvud­syftet med en ändrad regional indelning var att skapa regionala myndig­heter med en större fiexibilitet och effektivitet, som kunde svara mot de krav som ställdes på myndigheterna vid hanteringen av tidskrävande och omfattande mål. Ändringarna genomfördes med riksdagens godkännan­de den I juli 1985. Frågorna om handläggningen av de administrativa ärendena sköts emellertid då på framtiden.

I betänkandet (Ds Ju 1983:19) Riksåklagaren och hans kansli (RÅ-utredningen) lämnades vidare förslag beträffande organisationen av riks­åklagarens kansli, medborgarinfiytande på central nivå och formerna för tillsynsverksamheten. RÅ-utredningen övervägde även om vissa admini­strativa uppgifter kunde föras över från riksåklagarens kansli till regio­nal eller lokal nivå och om en decentralisering av beslutsnivåerna i eko­nomiska frågor kunde ske. RÅ-utredningen fann dock inte att några personal- och ekonomiadministrativa arbetsuppgifter kunde decentrali­seras. Organisationsförändringarna beträffande riksåklagaren och hans kansli har genomförts från den 1 juli 1985.

Åklagarkommittén tillkallades i april 1984 för att se över den lokala organisationen. 1 direktiven framhöll departementschefen bl.a. att kom­mittén skulle göra en samlad översyn av rutinerna för ekonomi- och personaladministrationen, ge synpunkter på fördelningen mellan fasta och rörliga tjänster, överväga om någon omfördelning av arbetsuppgif­ter från åklagare till kanslipersonal kunde göras samt lämna förslag lill en organisation i stort som i större utsträckning kunde bidra lill en effek­tivare användning av resurserna inom åklagarväsendet.

Åklagarkommittén överlämnade den 23 april 1986 betänkandet (SOU 1986:26) Åklagarväsendets lokala organisation m.m. till regeringen.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt­randena finns tillgänglig i justitiedepartementets akt, dnr 1033-86.

1.2  Huvudpunkter i åklagarkommitténs förslag

Kommitténs förslag tar huvudsakligen sikte på de administrativa rutiner­
na och beslutsstrukturen inom åklagarväsendet. Kommittén pekar på
svagheter i den nuvarande administrativa strukturen och anser att de                                 ,,

lokala myndigheterna har en alltför osjälvständig roll i olika hänseen-

5    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4


den. Vid sina överväganden har kommittén utgått ifrån atl administra- Prop. 1987/88:100 tiva beslut inte skall ligga på en högre nivå än som är sakligt motiverat. Bil. 4 Detta innebär bl.a. att besluten skall ligga så nära de berörda som möj­ligt, att centralstyrning i detaljfrågor bör undvikas och att man bör und­vika rutiner som blandar in myndigheter som inte skall la någon saklig befattning med frågan. Med utgångspunkt i dessa allmänna principer redovisar kommittén därefter hur detta bör komma till uttryck på det praktiska planet.

Kommittén föreslår följande beträffande personaladministration. Riks­åklagaren bör få inrätta tjänster för åklagare och annan personal enligt de nya regler som finns i inrättandeförordningen (1985:915). Storstads-distrikten bör få inrätta sådana tjänsier för administrativ personal. Varje myndighet bör få utfärda sin egen arbetsordning, besluta om tillsättning av tjänster för administrativ personal och besluta om ledighet för egen personal utom i de fall där en vikarie frän en annan myndighet behövs. Den myndighet som tillsätter personal bör även besluta om entledigan­det. Disciplinansvaret för personal som tillsätts lokalt bör ligga på chefs­åklagaren. Vissa ledighetsbeslut, som i dag ligger hos riksåklagaren, före­slås bli överfiyttade lill regional nivå.

Kommittén anser, vad gäller ekonomiadministrationen, att man måste gå ifrån den nuvarande starka centralstyrningen och i största möjliga utsträckning ge de regionala och lokala myndigheterna en ökad ekono­misk frihet inom de ramar som ett förvaltningskostnadsanslag ger.

Kommittén lämnar vidare ett fiertal förslag till hur de nuvarande per­sonal- och ekonomiadministrativa rutinerna kan rationaliseras i olika avseenden. Dessa förslag gäller t.ex. hur informationen ut till de lokala myndigheterna skall ske, hur rapportering av löner, personal och sjuk­domsfall skall göras samt hur anmälningar till kurser och beställningar av blanketter skall ske.

Kommittén har vidare redovisat möjligheterna att på kort resp. lång sikt genom användandet av tekniska hjälpmedel effektivisera åklagarnas verksamhet och de konlorsrutiner som hänger samman med den dvs. målhanteringen.

Vad gäller möjUgheten att överlämna arbetsuppgifter från åklagare till kanslipersonal föreslår kommittén att chefen för en myndighet ges möj­lighet atl, ifråga om administrativa ärenden, delegera handläggningen av i princip alla frågor som inte är av det slag att de bör avgöras av chefen för myndigheten. Då det gäller arbetsuppgifter som rör den rena åklagar-verksamheten påpekar kommittén att uppgifter som av rättssäkerhets­skäl måste utföras av åklagare givetvis även fortsättningsvis skall ligga pä dessa. Kommittén är däremot positiv till att man sä långt möjligt utnytt­jar kanslipersonalen för förberedelsearbete samt vid målfördelningen och samordningen av mål mellan distrikten.

1 ett särskilt avsnitt behandlar kommittén vilka effekter som kan upp­komma pä grund av häktningsutredningens förslag om ändrade regler för personella tvångsmedel.

66

Kommittén föreslär vidare att vissa åklagardistrikl skall fä ett större antal fasta åklagartjänster.


 


Kommittén har slutligen föreslagit att ett antal små åklagardistrikl Prop. 1987/88:100 läggs samman så att större arbetsenheter skapas. Kommittén har i detta Bil. 4 sammanhang uttalat sig för att myndigheter med minst fyra åklagare utgör den bästa enheten. Kommittén pekar här på de små myndigheter­nas sårbarhet i förening med svårigheten att kunna utnyttja ett eventuellt överskott av personal som kan finnas vid dessa myndigheter. Kommittén föreslåren sammanläggning beträffande följande åklagardistrikl: Eslöv-Lund , Simrishamn- Ystad , Trelleborg- Malmö , Mölndal- Göteborg , Karlskoga- Kristinehamn , Trollhättan- Vänersborg , Falun- Borlänge och Sandviken- Gävle. \id en sammanläggning av Sandvikens och Gäv­le åklagardistrikl föreslår dock kommittén att åklagare skall finnas kvar i Sandviken. Kommittén föreslår vidare att Arlanda fiyglats förs över från Sollentuna till Stockholms åklagardistrikl.

Remissinstansernas reaktion på kommitténs förslag är blandat. För­slagen beträffande en rationalisering av gällande administrativa rutiner har i stort mottagits positivt. Beträffande förslagen om en decentralise­ring av de personaladministrativa besluten är fiertalet lokala myndighe­ter, trots kritik i vissa detaljfrågor, i huvudsak positiva.

Riksåklagaren och regionåklagarmyndigheterna är däremot negativa till en så långt gående decentralisering som kommittén föreslår. Dessa instanser ifrågasätter allvarligt, bl.a. med hänsyn till det stora antalet små myndigheter, om kommitténs förslag leder till en ökad effektivitet.

Förslagen om ökad ekonomisk frihet har fått ett blandat mottagande. En del remissinstanser välkomnar möjligheterna att kunna omprioritera. Andra instanser anser att förslagen inte innebär någon reell ekonomisk frihet, eftersom det rör sig om förhållandevis små belopp.

Samtliga remissinstanser som uttalat sig beträffande kommitténs för­slag att omfördela arbetsuppgifter till kanslipersonal är i huvudsak posi­tiva. Kommitténs förslag att omvandla rörliga tjänster till fasta tjänster i 35 fall har fått ett mycket positivt gensvar av remissinstanserna. Man ser dock gärna att flera fasta tjänster inrättas.

Kommitténs förslag till indelning i åklagardistrikl har fått kritik av nästan samtliga berörda instanser. Det är främst närheten till övriga rättsvårdande myndigheter, framför allt polisen, och regionalpolitiska skäl som åberopas mot de föreslagna sammanläggningarna. Riksåklaga­ren tillstyrker samtliga förslag och har dessutom lämnat förslag till ytter­ligare sammanslagningar av distrikt i sitt yttrande.

Föredragandens överväganden

Åklagarkommittén har enligt min mening redovisat en mycket värdefull beskrivning och analys av de administrativa och organisatoriska förhål­landena inom åklagarväsendet. Som kommittén har funnit finns goda förutsättningar att modernisera och vitalisera de administrativa rutiner­na i olika avseenden och därmed öka effektiviteten i verksamheten. Kommitténs förslag ligger alltså väl i linje med de pågående strävandena att förnya den offentliga förvaltningen. Jag kan också nämna att den fördjupade analys och beskrivning av åklagarväsendet som riksåklaga­ren har lämnat i sitt arbete med att la fram ett underlag för en treärsbud-


 


get på ett förtjänstfullt sätt kompletterar kommitténs arbete. Jag kan     Prop. 1987/88:100 således sammanfattningsvis i huvudsak ansluta mig till de bärande tan-     Bil. 4 kegångarna i kommitténs arbete liksom till merparten av kommitténs förslag.

Detta innebär för det första att kommitténs förslag om ökade befogen­heter för de lokala myndigheterna att fatta beslut om sin egen verksamhet så långt det är möjligt bör genomföras. De områden som i detta samman­hang aktualiseras är beslutanderätten i fråga om arbetsordningar, till­sättning av tjänster m.m. Det är som jag ser det nämligen naturligt att de lokala myndigheterna, som i fråga om den egentliga åklagarverksamhe-ten i princip har full beslutskompetens, också i princip ges denna möjlig­het i administrativa frågor. Härigenom bör nås en väsentligt ökad effekti­vitet genom möjlighet till en lokal anpassning av arbetsrutiner och re­sursfördelning. Jag avser senare i dag föreslå de ändringar i åklagarin­struktionen som föranleds av detta ställningstagande. Vissa ytterligare frågor avser jag att ta upp senare under 1988 i samband med att åklagar-instruktionen, liksom övriga verksinstruktioner inom rättsväsendets om­råde, skall ersättas av en ny instruktion som en följd av den nya verks­förordningen.

Jag ser det också som önskvärt att de stora åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ges ett ökat ansvar för den egna verk­samheten, såsom rätt att förfoga över egna medel för förvaltningskostna­der, även såvitt avser löner för åklagarpersonal. I denna fråga avser jag att återkomma till regeringen i ett senare sammanhang.

Flertalet av de frågor som kommittén har tagit upp rör emellertid såda­na frågor som i dag faller på riksåklagaren som central förvaltningsmyn­dighet för åklagarväsendet att besluta om. De avser främst de ekonomi-och personaladministraliva rutinerna, men också en del andra frågor. Min avsikt är att senare i dag föreslå atl kommitténs betänkande i dessa delar överlämnas till riksåklagaren för de åtgärder som han bedömer som erforderliga mot bakgrund av de allmänna principer om en decen­tralisering och förnyelse av den administrativa verksamheten som jag har ■ ställt mig bakom. Jag kommer också strax föreslå att riksåklagaren och åklagarmyndigheterna tilldelas förstärkta resurser för utbildning, auto­matisk databehandling och administration för att underlätta ett genom­förande av kommitténs förslag i dessa delar. Riksåklagaren avses få till uppdrag att rapportera till regeringen vilka åtgärder som vidtas så att utvecklingen kan följas.

68

När det gäller kommitténs förslag om att lägga samman de minsta åklagardistrikten kan jag inte bortse från den kritik som har förts fram från remissinstansernas sida. Det är i och för sig möjligt att man skulle uppnå vissa vinster genom att skapa något större myndigheter, som får en ökad nexibilitet och en minskad sårbarhet. Samtidigt förlorar man emellertid delvis den nära kontakt som de mindre myndigheterna i dag har med de lokala förhållandena och med andra lokala organ. Jag tänker då givetvis främst på det samarbete med polisen som förekommer i brott­målsförfarandet men också t.ex. på den samverkan som bör ske med socialtjänsten, särskilt när del gäller de unga lagöverträdarna. Jag är


 


alltså inte nu beredd att godta kommitténs förslag i dessa delar. Somjag     Prop. 1987/88:100 ser det bör det gå att finna organisatoriska lösningar som förenar de     Bil. 4 större myndigheternas fördelar med möjligheten att ha en fortsatt lokal anknytning av verksamheten.

2. Försöksverksamhet med treåriga budgetramar

Åklagarväsendet ingår enligt direktiv utfärdade av regeringen den 2 ok­tober 1986 i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetra­mar för vissa myndigheter. Enligt direktiven skulle riksåklagaren lämna en rapport med en preliminär redovisning av arbetet på anslagsframställ­ningen senast den 31 mars 1987.

Riksåklagarens rapport innehåller en utförlig redogörelse för verk­samheten och dess förhållande till andra myndigheter. Rapporten inne­håller även en analys av verksamhetens resultat under perioden 1982/83-1986/87.1 analysen redovisas kostnads- och personalutvecklingen, ären­de- och mälfiödet, resurstillskotten samt effekterna av dessa under peri­oden. Vidare presenteras ett utkast till en ny uppföljnings- och utvärde­ringsrutin samt förslag till riktlinjer för verksamheten under den kom­mande treårsperioden.

1 direktiven ålades riksåklagaren alt i anslagsframställningen redovisa huvudförslag för verksamheten, som omfattar budgetåren 1988/89-1990/91 vid alternativa resursramar. Riksåklagaren redovisar således i anslagsframställningen verksamheten med utgångspunkt frän anslagsni­vän för budgetåret 1987/88 (/e/i-minskat med 5 %, dels ökat med 5 % och dels vid en oförändrad anslagsnivå. Riksåklagaren lämnar vidare ett för­slag till en preliminär budget för den kommande treårsperioden. I bilage­form redovisas en utförlig AU/ADB-plan för perioden.

Riksåklagaren framhåller i anslagsframställningen att åklagarväsen­dets verksamhet i allt väsentligt är styrd av lagstiftningen. Verksamhetens innehåll och inriktning är i det närmaste helt beroende av beslut från statsmakterna beträffande ny- och avkriminaliseringar, ändrade regler för åtalsprövning och förundersökning samt ändrade processregler.

Riksåklagaren bedömer att planeringsarbetet vid ekonomi- och perso­nalsektionen inom riksåklagarens kansli kommer att utvidgas och för­stärkas och atl vinster av detta arbete kan uppstå mot slutet av treårspe­rioden. Införande av ADB-stöd i riksåklagarens kansli är här av stor betydelse.

Vad gäller åklagarmyndigheterna är polisens utredningsresurser av avgörande betydelse för myndigheternas arbetssituation. Såvitt gäller förhållandet mellan åklagare och polis bör enligt riksåklagaren åklagar­nas förundersökningsledning effektiviseras genom utbildningsinsatser som ökar metodkunnandet hos åklagarna. Detta påverkar även rättsom­rådet i övrigt. Ytterligare effektivitetsvinster kan göras genom införande av ADB-utrustning enligt den plan som utarbetats i samråd med stats­kontoret.

Inom ramen för försöksverksamheten med treåriga budgetramar kom-

69


 


mer åklagarväsendet att ges ett större ansvar för de egna ADB-investe-ringarna. En ram för anskaffning av ADB-utrustning ställs till förfogan­de under trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-utrust­ning. Chefen för civildepartementet kommer i en särskild proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att behandla anslaget B 2. samt hur ADB-investeringar bör hanteras.

Jag godtar i allt väsentligt riksåklagarens redogörelse för den allmän­na inriktningen av verksamheten under den kommande treårsperioden och förordar att åklagarväsendet skall omfattas av försöksverksamheten med treåriga budgetramar.

Mot denna bakgrund kommer jag, efter samråd med chefen för finans­departementet, under anslagen föreslå att dessa förs upp som ramanslag. Åklagarväsendet skall dock inte ingå i den begränsade grupp myndighe­ter som särskilt följs av riksrevisionsverket (FiU 1986/87:10).

Jag återkommer under resp. anslag med en närmare motivering till den ekonomiska ram som bör gälla för verksamheten de kommande tre bud­getåren. Jag vill emellertid inledningsvis slå fast aU riksåklagaren och åklagarmyndigheterna inte kan räkna med generella resurstillskott, men att det under perioden bör ske satsningar pä viktiga områden som infor­mationsbehandling, utbildning och AU-ADB. Härmed möjliggörs en an­gelägen rationalisering av verksamheten under treårsperioden, vilket medför att åklagarväsendet med förstärkt kapacitet kan möta dagens och morgondagens krav på verksamheten. Jag återkommer under resp. an­slag med en närmare precisering av dessa satsningar.


Prop. Bil. 4


987/88:100


C 1. Riksåklagaren

1986/87 Utgift 12 743 000 1987/88 Anslag 12 500 000 1988/89 Förslag  14 303 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byrå­er, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för riksåklagarens egen åklagarverksamhet.


 

 

 

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89

 

Före-

 

 

draganden

Personal

 

 

Summa

54

+ 1

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

10 831 000

+ 1 785 000

(därav lönekostnader)

(9 394 000)

(+ 1 078 000)

Lokalkostnader

1 669 000

+ 19 000

Summa

12 500 000 ■

+ 1 803 000


70


 


Riksåklagaren                                                                                       Prop. 1987/88:100

1. Huvudförslag budgetåren 1988/89 t.o.m. 1990/91 11 875 000 kr.             Bil. 4

2.      En tillämpning av huvudförslaget innebär en nedskärning av löne­medlen med sammanlagt 625 000 kr. under en treårsperiod, fördelat med 1, 2 och 2 % för första, andra respektive tredje budgetåret. En sådan nedskärning medför att resurser kommer att saknas för att fullgöra vä­sentliga delar av riksåklagarens verksamhet. Riksåklagaren erinrar om vad justitieutskottet vid riksdagsbehandlingen av föregående års budget­proposition uttalade om en kvarstående oro över anslagsutvecklingen på sikt (JuU 1986/87:19). Huvudförslaget bör inte tillämpas pä anslaget.

Riksåklagaren begär en tilldelning av medel med ytterligare 625 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1988/89 - 1990/91 enligt p. 3, 4 och 5.

3.      En tjänst för personalkonsulent och en tjänst för central samordning av ADB-frågor bör inrättas vid riksåklagarens kansli. Medel härför yrkas med sammanlagt 388 000 kr. per budgetår.

4.      Medel enligt AU/ADB-plan yrkas med 137 000 kr. per budgetår.

5.      Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med sammanlagt 100 000 kr. per budgetår.

6.      Om åklagarkommitténs förslag genomförs yrkas därutöver medel per budgetår

 

-  för inrättande av två tjänster vid ekonomisektionen och en tjänst vid personaisektionen vid riksåklagarens kansli med sammanlagt 477.000 kr.

-  för framtagande av en personalhandbok och för utbildning med sam­manlagt 293 000 kr.

Föredragandens Överväganden

Som jag tidigare framhållit bör viktiga satsningar göras vid riksåklaga­rens kansli. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget komma i fråga. För riksåklagaren bör således medel beräknas med utgångspunkt från en real minskning av utgifterna om 1,5 % på tre år med fördelningen O %, O % och 1,5 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

För att möjliggöra en utveckling av verksamheten inom hela åklagar­väsendet krävs att den administrativa kapaciteten vid riksåklagarens kansli tilldelas förstärkta resurser i olika hänseenden. Jag förordar för det första att en del av den rationaliseringsvinst som återstår efter den tidigare regionala reformen tillförs anslaget (500 000 kr.). Härigenom ges riksåklagaren möjlighet att genom information och utbildning främja den lokala administrativa utvecklingen. Vidare bör medel på sikt kunna tas i anspråk för t.ex. förbättrade insatser på det personaladministrativa området, vilket bör komma den lokala verksamheten tillgodo.

Investeringar i enlighet med den utförliga AU/ADB-plan som har utarbetats i samråd mellan riksåklagaren och statskontoret bör göras. Det är framför allt viktigt att arbetet med den nya uppföljnings- och utvärderingsrutinen kommer igång. Det har vidare sedan lång lid funnits

71


 


eU behov av en central funktion för samordning av ADB-frågor inom     Prop. 1987/88:100 riksåklagarens kansli. Detta behov är i dag ännu större med hänsyn till de     Bil. 4 investeringar i AU/ADB som nu bör ske.

Jag föreslår därför att medel tillförs anslaget för en tjänst för central samordning av ADB-frågor. Vidare föreslår jag aU medel utgår enligt framtagen AU/ADB-plan.

Under den treåriga budgetperioden innebär deUa med utgångspunkt från anslaget för budgetåret 1988/89 att anslaget bör uppgå lill följande.

Budgetåret 1988/89   Budgetåret 1989/90            Budgetåret 1990/91

14 303 000 kr.                  14 687 000 kr.                  14 687 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag aU regeringen fö­reslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1988/89 anvisa ett raman­slag om 14 303 000 kr.

C 2. Åklagarmyndigheterna

1986/87 Utgift 300 523 000 1987/88 Anslag 295 516 000 1988/89 Förslag   324 985 000

För åklagarverksamheten är landet indelat i 13 regioner. Flertalet re­gioner omfattar två län. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör andra statsåklagare samt distriktsåkla­gare som handlägger vissa typer av mål, främst sådana som rör ekono­misk brottslighet. Chefen för en regional myndighet skall handlägga mål som är särskilt krävande. Han utövar dessutom ledningen över åklagar-verksamheten inom sin region.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikl. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndigheterna och leds av en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikl, som var och en leds av en överåklagare, slår däremot utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagarna i sistnämnda distrikt fullgör i princip samma uppgifter som chefen för en regionåklagarmyndighet.

Utöver de nu nämnda myndigheterna finns en statsåklagarmyndighet för speciella mål, som leds av en överåklagare. Åklagare vid den myndig­heten handlägger mål i hela riket, i första hand mycket omfattande mål eller mål som berör fiera regioner.

72


 


 

 

 

 

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89

 

Före-

 

 

draganden

Personal

 

 

Överåklagare

17 .

-

Statsåklagare

20

 

Chefsåklagare, kammar-

 

 

åklagare och

 

 

distriktsåklagare

453

-

Assistentåklagare/

 

 

assistentåklagare

 

-

till förfogande

125

 

Äklagaraspiranter/

 

 

extra assistent-

 

 

åklagare

35

-

Övrig personal

530

-

Summa

1 180

-

Anslag

 

 

Förvaltningskost-

 

 

nader

252 681 000

+ 28 595 000

(därav löne-

 

 

kostnader)

(241 386 000)

(+ 23 342 000)

Lokalkostnader

33 761 000

+ 2 204 000

Resekostnader

6 807 000

- 1 559 000

Kostnader för gemensam

 

 

kontorsdrift

3 267 000

+  229 000

Summa

295 516 000

+ 29 469 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


Riksåklagaren

1. Huvudförslag budgetåren 1988/89 t.o.m. 1990/91 280 740 000 kr.

2.     En tillämpning av huvudförslaget innebär en nedskärning av löne­medlen som motsvarar kostnaderna för 20 åklagartjänster och 60 tjänster för administrativ personal. Vidare måste utbildningsverksamheten redu­ceras. Med hänsyn till att minskningen beträffande administrativ perso­nal inte kan klaras av genom naturliga avgångar bör en reduktion ske med I, 2 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. Huvudförslaget bör inle tillämpas på anslaget då en sådan åtgärd står i uppenbar strid mol inienlionerna bakom den uppbyggnad av åklagarväsendet som skett de senaste åren.

3.     44 tjänster för kammaråklagare eller distriktsåklagare bör inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för assistenläklagare. Utöver de 35 tjäns­ter för kammaråklagare eller distriktsåklagare som åklagarkommittén föreslår skall inrättas bör en tjänst för en kammaråklagare eller distrikts­åklagare inrättas vid regionåklagarmyndigheten i Linköping saml vid åklagarmyndigheterna i följande distrikt: Danderyd, Huddinge, Solna, Karlskrona, Göteborg, Vänersborg, Uppsala och Västerås.

4.     Vid åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikl bör ytterligare en tjänst för distriktsåklagare inrättas.

5.     En tjänst för assistentåklagare bör inrättas vid statsåklagarmyndig­heten för speciella mål.        73


 


1.       Medel yrkas för inräuande av 30 assistentåklagartjänster.                   Prop. 1987/88:100

2.       Medel yrkas for inrättande av administrativa tjänster vid envar av     Bil. 4 åklagarmyndigheterna i Malmö, Huddinge och Danderyds åklagardis­trikl.

3.       Medel för utbildning och information enligt plan 2 379 000 kr.

4.       Medel enligt AU/ADB-plan I 994 000 kr.

10.  Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med sammanlagt 391 000
kr. för bl.a. medel för förstärkningstjänstgöring vid kanslibyrån i riks­
åklagarens kansli.

Riksåklagaren yrkar således ytterligare tilldelning av medel under den treåriga budgetperioden enligt följande.

Budgetåret 1988/89  Budgetåret 1989/90             Budgetåret 1990/91

12 361 000 kr.                  14 411 000 kr.                  13 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

Arbetsläget vid framför allt de lokala åklagarmyndigheterna är alltjämt ansträngt. Även en tillämpning av ett begränsat huvudförslag skulle ge­nast medföra att ett antal nyligen inrättade åklagartjänster måste dras in och skulle stå i strid mot de satsningar som under de senaste åren har skett inom åklagarväsendet. Mot denna bakgrund föreslår jag att åkla­garmyndigheterna under den kommande treårsperioden undantas från huvudförslaget samtidigt som del inle finns starka skäl nog atl tillföra åklagarväsendet ett generellt resurstillskott under perioden. Merparten av den rationaliseringsvinst som återstår efter den regionala reformen bör emellertid tillföras anslaget för nödvändiga personalförstärkningar på främst den lokala nivån.

Jag delar riksåklagarens uppfattning om behovet av ökade utbild­nings- och informationsinsatser såväl för åklagarna som för den admini­strativa personalen. Därutöver bör de investeringar som föreslås i AU/ ADB-planen för åklagarmyndigheterna genomföras.

Mot denna bakgrund föreslår jag att anslaget räknas upp för bestri­dande av kostnader för utbildnings- och informationsverksamhet samt för investeringar i enlighet med AU/ADB-planen.

Under den treåriga budgetperioden innebär detta med utgångspunkt från anslaget för budgetåret 1988/89 att anslaget bör uppgå till följande.

Budgetåret 1988/89    Budgetåret 1989/90             Budgetåret 1990/91

324 985 000 kr                 326 426 000 kr                 327 034 000 kr

Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen

att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag om 324 985 000 kr.

74


 


D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M.                                              Prop. 1987/88:I00

Bil. 4

1 Domarbanan

Min företrädare redogjorde i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/ 87:100 bil. 4, s. 65-67) för olika frågor som gällde domarkarriären. Han hänvisade till en utredning som då pågick inom domstolsverket och för­utskickade att han avsåg att låta utreda frågorna om meritvärderingen och domarbanan.

Domstolsverkets utredning blev klar våren 1987 och har redovisats i rapporten (DV Rapport 1987:1) Rekryteringen till och avhoppen från domarbanan. I juni 1987 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare för atl se över meritvärderingen och domarbanan. En sådan har därefter också tillkallats (dir. 1987:36). Utre­daren har antagit namnet 1987 års domarutredning (Ju 1987:03).

Direktiven består av två huvuddelar. Den första delen gäller meritvär­deringen vid tillsättning av domarljänster. Utredaren skall överväga hur de nyligen införda reglerna om meritvärdering vid statliga tjänstetillsätt­ningar, som innebär att skickligheten skall sättas framför förtjänsten, skall kunna införas vid tillsättning av alla ordinarie domarljänster. För närvarande tillämpas en sådan skicklighetsbedömning bara i fråga om de högre domartjänsterna. Den andra delen av utredningsuppdraget tar sikte på domarbanans utformning och den framtida domarkarriären. En viktig målsättning för utredaren är att domarutbildningen bör bli snab­bare, framför allt genom att väntetiderna till de skilda obligatoriska mo­menten kortas av.

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast hösten 1988.

2 Undersökning av överklagande- och ändringsfrekvens m.m.

Domstolsverket har i rapporten (DV Rapport 1987:8) Förtroende och kvalitet redovisat en på regeringens uppdrag gjord undersökning och analys av överklagande- och ändringsfrekvenserna i mål och ärenden i de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna. I rapporten in­går även en undersökning av allmänhetens attityder till domstolarna.

Bakgrunden till uppdraget var bl.a. den debatt om rättsväsendet och om rätlssäkerhetsfrågorsom förts under 1980-talel. 1 uppdraget uttalades atl det från olika håll förts fram farhågor om att kvalitén på domstolarnas avgöranden sjunkit. En omständighet som skulle tala för det var, enligt de kritiska rösterna, att allt fier mål överklagas och alt avgörandena ändras i större omfattning än tidigare.

Jag anser att undersökningen kan ha ett sådant intresse för riksdagen atl en kort sammanfattning bör lämnas här.

Domstolsverket har undersökt förändringar i andelen överklagade
och ändrade mål under tre år, 1975, 1980 och 1985. Utredningen har
genomförts genom dels bearbetningar av den officiella statistiken, dels                              75


 


särskilda mälundersökningar i hovrätterna och kammarrätterna.                   Prop. 1987/88:100

Undersökningen visar alt överklagandefrekvensen i de allmänna dom- Bil. 4 i-/o/ar«fl har ökat sedan år 1975. Andelen överklagade tvistemål har sedan år 1975 ökat endast marginellt, med 1 procentenhet lill 6 %. Av tvistemå­len är det endast de ordinära dispositiva tvistemålen som överklagas något oftare. Sålunda överklagas en oförändrad andel familjemål medan andelen tvistemål om mindre värden som överklagas har sjunkit något. Andelen överklagade brottmål har ökat från 7 % till 11 %.

Domstolsverket anser att den ökade överklagandefrekvensen troligen beror på att de mål som avgörs i domstol i dag jämfört med tidigare generellt sett är mer komplicerade eller avser svårare brottslighet.

Vad härefter gäller -ändringsfrekvensen i hovrätterna visar den officiel­la statistiken atl både tvistemål och brottmål ändrades i mindre omfatt­ning år 1985 än år 1975. Minskningen för tvistemålens del har varit 4 procentenheter, frän 38 % till 34 %, och för brottmålens del 2 procenten­heter, från 42 % till 40 %. Domstolsverket har försökt alt bedöma hur stor andel av de ändringar som hovrätterna gör som är av väsentlig art och har funnit att sådana ändringar sker i 12 % av såväl tvistemålen som brottmålen som överklagats. Det betyder att mindre än I % av samtliga tvistemål som tingsrätterna avgör ändras i något väsentligt avseende. För brottmålens del är motsvarande siffra drygt 1 %. Verket anmärker att trots den låga ändringsfrekvensen är det faktiskt så att 4 % av de tilltalade i hovrätterna frikänns helt från huvudbrottet.

När det gäller överklagandefrekvensen i de allmänna förvaltningsdom­stolarna framhåller domstolsverket att jämförelser över liden måste tol­kas försiktigt på grund av de genomgripande förändringar som skett både organisatoriskt och lagstiftningsmässigt efter del första undersök­ningsåret 1975. Beräkningarna visar dock att andelen överklagade mål ökat mellan åren 1980 och 1985.

Den totala ändringsfrekvensen i kammarrätterna enligt den officiella statistiken har knappast förändrats sedan år 1975. För de enskilda målty­perna har emellertid vissa förändringar inträffat. I rapporten presenteras en utförlig analys av ändringarnas art, vilka penningbelopp som avgö­randena i skattemålen avser m.m.

1 en sammanfattande kommentar uttalar domstolsverket att den typ av lagstiftning vi har med generella rättsregler, generalklausuler och ramla­gar gör det svårt att avgöra vilken betydelse en förändring i fråga om ändringsfrekvensen har. Utrymmet för bedömningar i det enskilda fallet har ökat, vilket gör det svårt att avgöra om ett ändrat mål är feldöml i underinstanserna. Men ändringsfrekvensen i stort sjunker och domstols­verket anser att om man över huvud tagel skall våga dra några slutsatser av detta är det att kvalitén i den dömande verksamheten inle har försäm­rats utan snarare förbättrats.

Våren 1985 lät domstolsverket statistiska centralbyrån genomföra en attitydundersökning för att få allmänhetens syn på domare och domstolar mer systematiskt belyst. Resultatet av undersökningen presenterades vid en konferens som verket anordnade i november 1985. Det har också publicerats i verkets iidskrift Domstolsverket informerar i december

76


 


1985. En redogörelse finns också i den aktuella rapporten. Sammanfall-     Prop. 1987/88:100

ningsvis innebar undersökningen atl 67 % svarade att de hade förtroende     Bil. 4

för domstolarna och 33 % alt de hade ganska litet eller inget förtroende

alls. Inställningen lill domstolarna grundade cirka 80 % av de tillfrågade

på massmedias reportage medan endast 6 % hade fått sin inställning vid

egen kontakt med domstolen. Av dem som haft kontakt med en domstol

uppgav 88 % att de blivit korrekt bemötta och behandlade.

En majoritet, 57 %, trodde inte att domstolarna dömde alla lika oavsett utbildning, yrke eller ställning i samhället.

I rapporten redogörs också för vissa andra attitydundersökningar som har gjorts beträffande andra delar av rättsväsendet.

Domstolsverket anför i sin analys av resultatet av attitydundersök­ningen alt tolkningen måste göras med försiktighet och att eventuella felkällor måste granskas. Det saknas dock skäl atl anta att undersöknings­resultatet skulle vara missvisande. Det finns i dagens samhälle en tendens till misstro mot den offentliga verksamheten. Många grundar sina åsikter om domstolsväsendet på massmedias reportage. Det är massmedias upp­gift att bl.a. kritiskt granska olika samhällsförhållanden, domstolarnas verksamhet däri inbegripen, och det är därför naturligt alt massmedias bevakning ofta inriktas på tvivelaktiga avgöranden eller på inskränk­ningar i den enskildes rättsskydd. Att denna massmediabevakning ska­par en negativ inställning ligger i sakens natur, menar verket.

I rapporten söker verket besvara frågan om något behöver göras för att försöka förändra allmänhetens inställning till domstolsväsendet. När man tar ställning lill den frågan bör man hålla i minnet att de som verkli­gen varit i kontakt med en domstol till en alldeles övervägande del varit positiva. En negaliv, eller i vart fall kritisk, hållning till myndigheterna och deras verksamhet behöver inte nödvändigtvis uppfattas som en nackdel. En naturlig skepsis hos allmänheten och ett ifrågasättande av auktoriteter kan i stället vara positivt för samhället i stort. Däri ligger en garanti mot myndighetsmissbruk eftersom medborgarna kan antas granska myndigheternas verksamhet kritiskt och påtala missförhållan­den. Med denna inställning behövs inte några åtgärder för att "förbättra" attityderna till domstolarna. - Om man å andra sidan anser att den nega­tiva inställning som kommit fram genom attitydundersökningen är oro­ande kan olika åtgärder övervägas. En aktiv diskussion och en ökad information om domstolarnas verksamhet och särskilda konstitutionella ställning är några åtgärder som kan ge effekt. Förbättrad information om lagstiftning och lagstiftningens innehåll kan också öka förståelsen för domstolarnas verksamhet, anser verket.

Föredragandens överväganden

Inledningsvis vill jag framhålla att jag anser atl domstolsverkets rapport är myckel värdefull både vad gäller del omfattande sakmaterialet och de analyser verket har gjort. Det finns all anledning att anta att uppgifter ur rapporten kommer atl kunna vara till nytta i åtskilliga sammanhang. Rapporten bör få en vid spridning, inte bara inom rättsväsendet.


 


Justitieulskottet framhöll våren 1986 att det genom domstolsverkets Prop. 1987/88:100 undersökning skulle komma att skapas ett underlag för att bedöma den Bil. 4 kritik som ibland förts fram om att kvalitén pä domstolarnas dömande verksamhet skulle ha sjunkit (JuU 1985/86:23 s. 22). Det fylliga och mångsidiga material som nu föreligger tjänar enligt min bedömning väl detta syfte. Detta hindrar emellertid inte att materialet eller delar av det kan tolkas på skilda sätt och att olika värderingar kan läggas på föränd­ringar som inträffat över åren.

För egen del vill jag i stort ansluta mig till verkels resonemang vad gäller överklagande- och ändringsfrekvensen i domstolarna. Jag anser så­ledes alt undersökningsresultaten inte ger belägg för att domstolsavgö­randena skulle ha sjunkit i kvalitet generellt sett eller all de enskilda människornas rättssäkerhet i domstolsprövningen skulle ha försämrats. Del är i stället, som verket påpekar, rimligt att av vissa förändringar dra slutsatsen att standarden har stigit, exempelvis när det gäller förutsebar­heten.

De frågor rapporten tar upp är viktiga och samtidigt svårbedömda. Jag anser att rapporten bör läggas till grund för en bred debatt med deltagare inte bara från domstolssidan utan även från rättsvelenskapligt håll, från massmedia och självfallet även advokater och åklagare. Jag avser att ta initiativ till en hearing i ämnet under våren 1988.

En fråga som jag anser därvid särskilt bör uppmärksammas gäller allmänhetens attityder gentemot rättsväsendets myndigheter och då sär­skilt domstolarna. Domstolsverket har i sin analys av attitydundersök­ningen anfört bl.a. att man kan tolka resultaten på skilda sätt. Antingen kan man se dem som utslag av en sund misstro mot domstolarna, en misstro som inte alls behöver tas som tecken på att något behöver göras. Eller också kan man se undersökningsresultaten som en varningssignal. Jag är av den meningen att dessa frågor kräver mer ingående övervägan­den där utgångspunkten måste vara all man inle kan nöja sig med ett tillstånd där en stor del av allmänheten säger sig sakna förtroende för domstolarna.

Del är myckel som talar för all allmänhetens brist på förtroende grun­dar sig på den bild av domstolarna och deras avgöranden som förmedlas av massmedia. Av naturliga skäl är denna bild ofullständig och ibland missvisande. Tyngdpunkten ligger - med all rätt - på en kritisk gransk­ning, och positiva drag i verksamheten blir sällan belysta. Domstolarna har av tradition ganska få och outvecklade kontakter med massmedia. Även om det finns undantag bland domstolarna är det dock inte speciellt ofta man från domstolshåll ger ut klargörande pressmeddelanden i sam­band med uppmärksammade avgöranden eller på annat sätt verkar för alt sprida korrekt information eller bemöta felaktiga påståenden. Visser­ligen har det på senare är blivit en öppnare attityd från domstolshåll gentemot massmedia, något som domstolsverket understödjer genom sina s.k. massmediadagar, men enligt min bedömning finns det åtskilligt mer att göra. Det ligger i högsta grad i rättsväsendets intresse att allmän­heten har förtroende för domstolarnas verksamhet och att detta förtroen-

78


 


de inte rubbas på.grund av bristfällig information. Jag avser atl ge dom-     Prop. 1987/88:100 stolsverket i uppdrag att, i samråd med representanter för bl.a. domarkå-     Bil. 4 ren och massmedia, överväga hur en förbättring i dessa avseenden skall komma till stånd.

3 Försäkringsdomstolarna

Frågan bl.a. om försäkringsdomstolarnas administrativa hemvist be­handlades av justitieutskottet vid 1985/86 års riksmöte. Utskottet uttala­de därvid i sitt betänkande (JuU 1985/86:28) om rättskipningens organi­sation alt vissa av de speciella domstolar m.m. som finns för särskilda rättsområden inte tillhör domstolsverkets ansvarsområde. Möjligheten av att kunna göra rationaliseringsvinster genom en mera sammanhållen administrativ förvaltning av den offentliga rättskipningen är, uttalade utskottet, en sak som kan vara värd att överväga i ett lämpligt samnian-hang. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening också kunna bidra till att vissa principiella synpunkter som utskottet anlagt skulle bli konsekvent beaktade i det fortsatta reformarbetet och därjämle kunna underlätta en önskvärd cirkulation av domare mellan olika slag av dom­stolar. - Det kan också nämnas att försäkringsdomslolarna i en rapport till regeringen inför anslagsframställningen för budgetåren 1988/89 -1990/91 har anfört att det innebär problem för domstolarna att stå utan­för domstolsverkets område och att en integrering förmodligen skulle lösa många av de problem som försäkringsdomstolarna har i dag.

Efter samråd med cheferna för socialdepartementet och finansdepar­tementet föreslår jag nu att försäkringsdomstolarna förs in under andra huvudtiteln och alt ett nytt anslag, D 5. Försäkringsdomstolarna inrättas. Chefen för justitiedepartementet bör fortsättningsvis vara föredragande i regeringen i ärenden som gäller försäkringsdomstolarna. Domstolsver­ket bör bli central förvaltningsmyndighet för försäkringsdomstolarna och de övriga åtgärder vidtas - genom författningsändringar och på and­ra sätt - som behövs för att försäkringsdomstolarna i administrativt hän­seende skall jämställas med de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Jag räknar med att dessa åtgärder skall leda till rationaliserings- och effektivitetsvinster av olika slag. Inte minst gäller detta möjligheterna alt ge försäkringsdomstolarna administrativ service pä skilda sätt, exempel­vis genom utbildning och personalutveckling, ADB-utveckling och blan­ketthantering. Vid sidan av de förändringar på det administrativa områ­det som jag nu har berört finns det anledning att överväga även frågor om arbetsformer, organisation m.m. Domstolsverket bör under våren 1988 närmare analysera förutsättningarna för alt på sikt samordna försäk­ringsrätterna med de allmänna förvaltningsdomstolarna och därvid be­lysa de konsekvenser av skilda slag som följer med olika lösningar. Ver­ket bör redovisa sina överväganden senast vid utgången av är 1988.

79


 


4 Lokalförsörjningen inom domstolsväsendet m.m.                          Prop. 1987/88:100

Bil. 4 Som jag Udigare har redovisat (avsnitt 4) kommer chefen för finansde­partementet att föreslå all investeringar m.m. skall redovisas i form av en treärsplan. Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där medel för in­vesteringar i byggnader för bl.a. rättsväsendet anvisas under sjunde hu­vudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhällare för domstolsväsendet och rätts­hjälpsnämnderna. Lokalbeständet uppgår till ca 342 000 m-. Under inne­varande budgetår disponeras ca 249 milj. kr. för lokalkostnader. Del motsvarar drygt 16 % av myndigheternas förvaltningskostnader.

Under år 1986 har en nybyggnad för Stockholms tingsrätt färdigställts. Under år 1987 har en om- och tillbyggnad för Kalmar tingsrätt och läns­rätten i Kalmar län fullbordats och domstolsverket fiyltat in i nya, för­hyrda lokaler.

Jag har tidigare under B. Polisväsendet redovisat en om- och tillbygg­nad för bl.a. Varbergs tingsrätt.

I gällande investeringsplan för domstolsväsendet har kostnadsramar om drygt 32 milj. kr. förts upp för pågående projekt. Medelsförbrukning­en för innevarande och kommande budgetär beräknas uppgå lill drygt 71 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en ombyggnad av Stockholms rådhus. Jag återkommer till projektet under anslaget D 2. Allmänna domstolarna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 4 om lokalförsörj­ningen för domstolsväsendet och rättshjälpsnämnderna.

D 1. Domstolsverket

1986/87 Utgift 45 680 776 1987/88 Anslag 44 161 000 1988/89 Förslag   49 024 000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna, försäkringsdomstolarna (fr.o.m. den 1 juli 1988), rättshjälpsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också till uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslul i rättshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en ge­neraldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomien­het, en personalenhet och en juridisk enhet. Dessutom finns ett sekretari­at och en disciplinnämnd.

Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamheten vid notari­
enämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärs­
nämnden för rättshjälpen.                                                                                           80


 


1987/88        Beräknad ändring 1988/89


Prop: 1987/88:100 Bil. 4


Föredraganden

Personal

Summa                                           178(1)

(1) Ändringen i förhållande till motsvarande uppgifter i 1987 års
budgetproposition beror p
å dels en ökad genomförandetakt av
fastighetsdatareformen, dels ett ändrat redovisningssätt.  Redovisningen, som
tidigare har avsett antalet tjänster, avser nu i huvudsak antalet anställda
(inkl. deltidsanst
ällda).
Anslag
F
örvaltningskostnader        37 771 000                 + 4 492 000

(därav lönekostnader)    (23 014 000)             (+ 2 002 000)

Blanketter m. m.  inom

domstolsverkets

verksamhetsområde            6 390 000   ■                   +     371 000

Summa                                44 161.000                      +4 863 000

Domstolsverket

I. Huvudförslag budgetåret 1988/89 43 406 000 kr. Utgiftsminskning­en följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/ 87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 2 %. Ett fullständigt genomfö­rande av huvudförslaget skulle minska den administrativa service som verket ger myndigheterna inom sitt verksamhetsområde och det utveck­lings- och rationaliseringsarbeie som verket bedriver. De senaste årens besparingar på anslaget har till största delen finansierats genom att den löpande verksamheten har rationaliserats, men besparingar har måst ske även på den del av anslaget som har beräknats för utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet. Flera viktiga projekt har måst senareläggas. Möjligheterna att genomföra ytterligare besparingar på anslaget är starkt begränsade. Domstolsverket föreslår därför oförändrat anslag.

2. Domstolsverket yrkar att anslaget räknas upp med 200 000 kr. för ökad efterutbildning.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget för näsla budgetår beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag.

Utveckling och rationalisering

Domstolsverkets huvuduppgift är att i administrativt hänseende leda och samordna domstolarnas verksamhet och ge dem en kvalificerad admini­strativ service. Vid sidan härav skall verket bedriva utvecklings- och ra­tionaliseringsarbete för att effektivera och underlätta domstolarnas arbe­te. Verket har, som enda myndighet inom verksamhetsområdet, särskilda resurser avsatta för detta ändamål. De kan beräknas motsvara knappt 15 % av förvaltningskostnaderna.

En slor del av utvecklingsresurserna har salsats på olika ADB-projekt enligt en av verket i november 1987 fastställd ADB-plan som spänner

6    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4


över en femårsperiod. Eu omfattande arbete bedrivs tillsammans med Prop. 1987/88:100 Stockholms tingsräu i det s.k. kanslidatorprojektet. Systemet syftar till aU Bil. 4 utveckla datorstöd i arbetet vid tingsrätternas avdelningskanslier och omfattar förutom mälregislrering, blankettframställning, dagbokföring m.m. även ord- och textbehandling. Ett försök inleddes under år 1986 vid två av tingsrättens ivistemålsavdelningar. En utvärdering har nyligen redovisats i domstolsverkets rapport (DV Rapport 1987:4) Utvärdering av försök med datorstöd vid avdelningskansli i tingsrätt. Verkets bedöm­ning är alt systemet efter viss vidareutveckling kan utgöra grunden för ett generellt användbart datorstöd för målkanslier i tingsrätt. Närmast skall försöket utvidgas till en av tingsrättens brottmålsavdelningar. Parallellt med detta arbete har ADB-system för målregistrering införts vid tingsrät­terna i Göteborg och Malmö.

Sedan länge använder de tre största länsrätterna det s.k. IMDOC-systemet för målregistrering, statistikframställning m.m. Mot bakgrund av bl.a. de snabbt stigande kostnaderna har domstolsverket övervägt al­ternativa lösningar. 1 rapporten (DV Rapport 1987:3) ADB-stöd i läns­rätt föreslår verket att det nuvarande datorstödet överges och ersätts med lokala system. Förutom en bättre ekonomi förutses vidgade möjligheter till datorstödda kanslirutiner som i stort motsvarar dem som nu införs vid tingsrätt. Systemet skall på sikt helt ersätta 1MDOC-syslemet. Verket avser att inleda e« försök under år 1988 vid länsrätten i Göteborgs och Bohus län.

För hovrätternas del har under år 1987 ADB-slöd för mälregislrering införts vid Svea hovräU och hovräuen för Västra Sverige. I snabb takt förses avdelningskanslierna i samtliga hovrätter med utrustning för avancerad ord- och textbehandling.

Delegering av arbetsuppgifter i mål och ärenden är ett annat sätt all rationalisera och utveckla domslolsarbetet. Domstolsverket har under de senaste åren lämnat fiera förslag som leU till aU beslutanderätt i olika mål- och ärendetyper har delegerats från juristpersonal till bilrädesper­sonal. Det senaste exemplet avser mål om betalningsföreläggande och ärenden om förmynderskap (se SFS 1987:955).

Helt nyligen har riksdagen antagit en ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (prop. 1987/88:8, JuU 9, rskr. 31; SFS 1987:1109) som ytterligare vidgar området fördelegering. Det gäller här enklare ärenden om bl.a. avträdande av egendom till boutredningsman, förordnande och entledigande av boutredningsman samt dödande av förkomna handlingar. En försöksverksamhet inleds inom kort vid ett tjugotal tingsräUer. Även denna reform har initierats av domstolsverket genom förslag i rapporten (DV Rapport 1986:3) Beslutsdelegation i mål och ärenden vid tingsrätt.

Den rationaliseringsverksamhet som jag nu exemplifierat utgör ett värdefullt inslag i ansträngningarna för att bemästra domstolarnas öka­de arbetsbörda. Det är därför enligt min mening nödvändigt att dom­stolsverkets resurser för detta ändamål behålls oförändrade.

ADB-utvecklingen vid domstolarna avser inte bara de nu beskrivna

82


 


typerna av datorstöd. En viktig del gäller teknikstödet i den dömande Prop. 1987/88:100 verifl/M/ze/ew. Vad jag syftar på är bl.a. möjligheten att ge domarpersona- Bil. 4 len tillgång till information och annat beslutsstöd genom rättsdatasyste­met. Jag ser det som naturligt att ambitionerna inriktas på att, i den takt som resurserna medger, utrusta i princip alla domstolar med terminaler som medger sökning i bl.a. rättsdatabaser. Härigenom främjas ett snabbt och säkert beslutsfattande och en enhetlig lagtillämpning. Men det är också av rekryteringsskäl nödvändigt att modern teknik och moderna arbetsformer införs i domstolsarbetet även när det gäller den dömande verksamheten. En arbetsmiljö som ter sig orationell och föråldrad kom­mer inte att utöva den lockelse på unga jurister som är avgörande för om vi även i framtiden skall kunna rekrytera goda domare och bibehålla den höga kvalitén i domslolsarbetet.

När det gäller ADB-utvecklingen vill jag betona att arbetet bör bedri­vas i nära samarbete med domstolarna och att man i möjligaste mån bör stanna för lösningar som tillgodoser den enskilda domstolens behov. Jag vill också understryka vikten av att de arbetsmiljöfrågor söm kan vara förknippade med den nya tekniken får den uppmärksamhet som de för­tjänar.

En annan viktig sak är efterutbildning för personalen. Utbildningen är ett naturligt led i strävandena atl vidmakthålla och vidareutveckla perso­nalens kompetens och är ett bland fiera sätt att möta de krav som ställs på ökad effektivitet och service. Särskilt angeläget är noggrant planerade och genomförda utbildningsinsatser i samband med ADB-utvecklingen. Jag beräknar under anslaget ytterligare 200 000 kr. för utbildningsända­mål. Även under anslagen D 2. och D 3. beräknar jag ytterligare medel för efterutbildning.

Treåriga budgetramar

Regeringen har den 1 oktober 1987 utfärdat särskilda direktiv för dom­stolsverkets anslagsframställning för budgetåren 1989/90- 1991/92. Di­rektiven omfattar anslagen D I. - D 4. Direktiven går ut på en treårsbud-getering, som innebär att statsmakternas och myndigheternas budgetbe­handling görs grundligare vart tredje år för att i gengäld kunna göras enklare under de mellanliggande åren. Härigenom skapas förutsättning­ar för en rationellare budgethantering. Myndigheterna kan ges anslags­ramar och riktlinjer som spänner över en längre period än för närvaran­de vilket främjar myndigheternas planering och ledning av verksamhe­ten. Domstolsverket skall i en särskild rapport senast den 29 april 1988 lämna en preliminär redovisning av sitt budgetarbete för atl därefter pä sedvanligt sätt ge in en anslagsframställning senast den 1 september 1988.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag om 49 024 000 kr.

83


 


D 2. Allmänna domstolarna                                                            Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift  1 104 834 220                                                           "   ''-

1987/88 Anslag  1 068 354 000 1988/89 Förslag  1 140 324 000

Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna öch högsta domsto­len.

Tingsrätterna är allmänna underrätter. Det finns 97 tingsrätter.

Hovrätterna är överrätter i de mål som överklagas från tingsrätterna. Det finns 6 hovrätter, Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmän­na mål och 2 för vatten- och fastighetsmål), Göta hovrätt (4 avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (5 avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (6 avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (2 avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (2 avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som överklagas från hovrätter­na. Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 25 justitie­råd. Fyra av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För högsta dom­stolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterare är knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för sta­tens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

1987/88      Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

 

Personal

 

Högsta domstolen

 

Justitieråd, kanslichef

 

och revisionssekreterare

64

Övrig personal

60

Hovrätterna

 

Domare och hovrättsfiskaler

379

Övrig personal

312

Tingsrätterna

 

Domare

651

Tingsnotarier

610

Övrig personal

2 479

Summa

4 555

(1) Ändringen i förhållande till motsvarande uppgifter i 1987 års budgetproposition beror på ett ändrat redovisningssätt. Redovisningen, som tidigare har avsett antalet tjänster, avser nu i huvudsak antalet anställda (inkl. deltidsanställda). Anslag Förvaltningskostnader    845 273 000       + 69 498 000

(därav lönekostnader) (787 361 000) (+ 66 404 000) Reseersättningar 9 414 000 + 471 000 Lokalkostnader 183 615 000 - 2 879 000 Ersättning till

nämndemän                      30 052 000       + 4 880 000

Summa                             1 068 354 000       + 71 970 000

84


 


Domstolsverket                                                                                    Prop. 1987/88:100

1. Huvudförslag budgetåret 1988/89 1 059 901 000 kr. Minskningen Bil. 4 av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Ett genomförande av huvud­förslaget skulle medföra en väsentlig ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden i domstolarna. Med hänsyn till det ansträngda arbetsläget vid de allmänna domstolarna yrkar domstolsverket alt huvudförslaget inte tillämpas under den närmaste treårsperioden och föreslår för bud­getåret 1988/89 au anslaget räknas upp med 5 milj. kr., varav 200 000 kn beräknats för utökad efterutbildning.

Föredragandens överväganden

Domstolarnas arbetsläge m.m.

Arbetsläget är fortfarande ansträngt i de allmänna domstolarna.

Antalet inkomna mål hos högsta domstolen och i hovrätterna har vis­serligen för första gången på länge sjunkit något. I tingsrätterna har där­emot antalet inkomna tvistemål och brottmål ökat under år 1986. Även antalet mål om lagsökning har stigit något under år 1986 medan antalet mål om betalningsföreläggande har sjunkit något. Antalet inskrivnings­ärenden ökade drastiskt (35 %) under år 1986. En återgång till mer nor­mal nivå kan väntas år 1987.

Mot bakgrund av del rådande arbetsläget kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (2 milj. kr.) komma i fråga för nästa bud­getår.

I fjolårets budgetproposition beräknades medel för de ekonomiska konsekvenserna av det förslag om nya regler om anhållande och häkt­ning som då förbereddes inom regeringskansliel. En proposition i ämnet förelades riksdagen våren 1986 (prop. 1986/87:112). Riksdagen har nyli­gen fattat beslut på grundval av propositionen (JuU 1987/88:7, rskr. 30). Regeringen kommer inom kort att besluta om tidpunkten för reformens ikraftträdande. Reformen är i resurshänseende i hög grad en ekvation med flera obekanta. Någon säker ekonomisk beräkning av konsekven­serna av reformen kan därför inte göras på förhand.

Jag delar domstolsverkets bedömning att ytterligare 200 000 kr. bör avsättas för utökad efterutbildning.

Fastighetsdatareformen har nu genomförts vid 40 av landels 93 in­skrivningsmyndigheter. Reformtakten har i enlighet med riksdagens be­slul höjls under den femårsetapp som inleddes budgetåret 1987/88.

Jag hartidigare redovisat att regeringen i juni 1987 tillkallat en särskild utredare för att utreda frågor om meritvärderingen vid tillsättning av do­martjänster och domarbanans utforrnning {19%! års domarutredning. Ju 1987:03).

Jag ser det som utomordentligt viktigt för vårt samhälle att vi kan
bibehålla den goda kvalitén i våra domstolars avgöranden och den goda
servicen till dem som kommer i kontakt med domstolarna. Detta förut­
sätter bl.a. att vi kan rekrytera skickliga och lämpliga jurister till domar­
banan. Enligt min mening är det åtskilligt vid sidan av löne- och karriär-                               05


 


förhållandena - vilkas betydelse självfallet inle skall undanskymmas - Prop. 1987/88:100 som är viktigt i sammanhanget. Arbetstillfredsställelse, möjlighet till per- Bil. 4 sonlig utveckling, en stimulerande arbetsmiljö med moderna kontors­hjälpmedel och tillgång till utbildning är några sådana faktorer. Delege­ring av arbetsuppgifter som inte kräver särskild juridisk sakkunskap från jurister lill biträdespersonal bidrar också till att förbättra för alla berörda kategorier. Det är nödvändigt alt domstolscheferna engagerar sig i ut­vecklingsfrågor av denna typ för att domstolarna i framliden skall kunna hävda sig som kvalificerade och moderna arbetsplatser.

Den Ijuli 19S4 åndrades domförhetsreglerna för hovrätt (prop. 1983/ 84:78, JuU 15, rskr. 152, SFS 1984:131). Ändringen innebar aU en hov­rättsavdelning normalt är domför med tre lagfarna domare i stället för, som tidigare, med fyra domare i mål som avgörs utan nämndemän. I lagstiftningsärendet förutsattes att reformen skulle medföra vissa ratio­naliseringsvinster. Justitiedepartementet har i en skrivelse i början av år 1987 efterfrågat hovrätternas bedömning äv effekterna av de ändrade reglerna.

De fiesta hovrätterna räknar med att reformen har medfört vissa re­sursmässiga fördelar och ökad effektivitet genom att en ledamot har frigjorts i många mål. Efter reformen har mer än 90 % av de mål som avgjorts utan nämndemän kunnat avgöras med tre ledamöter. Som exempel på goda effekter har nämnts att avdelningarna har blivit mer fiexibla, väntetiderna till huvudförhandling har kortats av, förstärk­ningsinsatser har disponerats bättre och ledamöterna har fått mera tid för att förbereda och avsluta andra mål. Hovrätterna har genomgående framhållit alt de frigjorda resurserna har använts till alt bemästra den på grund av den ökade måltillströmningen allt tyngre arbetsbördan.

Såvitt jag förstår har domförhetsreformen fyllt sitt syfte, nämligen alt i ett ansträngt arbetsläge på ett effektivt sätt hushålla med den kvalificera­de resurs som våra hovrättsdomare utgör. Någon liknande reform kan inte påräknas, i vart fall inle med verkan redan under det kommande budgetåret. Det gäller därför för hovrätterna att, var och en utifrån sina lokala förutsättningar, överväga vilka organisatoriska och andra förbätt­ringar som kan göras. Delta är angeläget inte minst därför att den stegra­de arbetsbördan i stor utsträckning har drabbat fiskalerna och aspiran-terna, vilket har betydelse bl.a. från rekryteringssynpunkt. En utväg som kan ställa sig naturlig är att genom den ökad ADB-användning skapa utrymme för överflyttning av arbetsuppgifter frän jurister till biträdes­personal. Utan tvivel finns det en del inslag i hovrätternas arbetsformer som skulle kunna moderniseras. Det är därför av stort intresse att Svea hovrätt av eget initiativ låter en arbetsgrupp inom hovrätten utreda frå­gor om organisation, arbetsledning, fördelning av arbetsuppgifter och arbetsrutiner. Domstolsverket har bl.a. i rapporterna (DV Rapport 1985:5 och 1986:1) ADB-stöd i hovrätt behandlat frågor av denna typ.


Nämndemän

1 förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 4, s. 67-69) redo­gjordes för en undersökning som domstolsverket gjort av frågor som rör


86


 


bl.a. nämndemän i tingsrätt (DV Rapport 1986:4). Undersökningen visar Prop. 1987/88:100 att nämndemannakårens representativitet har försämrats jämfört med år Bil. 4 1980. Min företrädare uttalade sin oro över detta. Han förklarade att han avsåg att uppdra år domstolsverket att i samråd med landstingsförbundet och kommunförbundet arbeta fram ett material som beskriver nämnde­mannakårens sammansättning samt alt i god tid före kommande nämn-demannaval informera de nominerande organen om det angelägna i atl en mer allsidig rekrytering kommer till stånd.

Domstolsverket har nu utarbetat en broschyr om de aktuella frågorna. Verket har under arbetets gång haft kontakter också med de politiska partierna och Nämndemännens riksförbund. Broschyren kommer att distribueras inför det förestående nomineringsarbetel.

Lekmannamedverkan är ett hävdvunnet och viktigt inslag i rättskip­ningen. Det är därför angeläget att stor omsorg läggs ned på att finna lämpliga personer till nämndemannauppdragen. Nämndemännakåren bör i största möjliga utsträckning spegla befolkningens sammansättning i stort-. Det krävs då alt rekryteringen av bl.a. yngre, yrkesverksamma per­soner ökar. En väsentlig förutsättning för att detta skall ske är givetvis att tjänstgöringsförhållanden och ekonomiska villkor är tillfredsställande.

Den 1 juli 1985 infördes ett nytt ersättningssystem för nämndemännen. Det innebär att ett enhetligt grundarvode betalas lill samtliga. Arvodel höjdes den 1 juli 1987 från 220 kr. till 260 kr. om dagen. Därjämte betalas ett individuellt bestämt tilläggsbelopp till de nämndemän som vid tjänst­göring i domstol drabbas av löneavdrag eller annan inkomstförlust som överstiger grundarvodet. Den högsta sammanlagda ersättningen (grund­arvode -I- tilläggsbelopp) är 450 kr. om dagen.

Jag anser att tilläggsbeloppet nu bör höjas. Höjningen bör vara så stor att den sammanlagda ersättningen till en nämndeman kan uppgå till 600 kr. om dagen. Härigenom bör det skapas avsevärt förbättrade förutsätt­ningar för en rekrytering som leder till en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår vid våra domstolar.

När det gäller frågan om när ersättning för förberedelsearbete skall betalas har jag inte funnit anledning att föreslå någon ändring av gällan­de regler.

Den höjning av ersättningen som jag förordar bör träda i kraft vid det nya budgetårets början, dvs. den I juli 1988. Jag avser att senare förelägga regeringen förslag till den författningsändring som krävs.

Vid de överläggningar som domstolsverket har haft med organisatio­ner och politiska partier i samband med arbetet på broschyren om rekry­teringen av nämndemän har det ifrågasatts om inte en avkortning av mandatperiodens längd från sex till tre år skulle kunna bidra till att förbättra rekryteringen. En promemoria med förslag om detta har nyli­gen remitterats. I promemorian föreslås också att den nuvarande 70-årsgränsen för nämndemannauppdragen skall tas bort. Det är min för­hoppning att de lagändringar som kan komma alt bli aktuella skall kun­na föreläggas riksdagen för beslut i god tid före nästa nämndemannaval.

87


 


Ombyggnad av Stockholms rådhus.                                                      Prop. 1987/88:100'

Byggnadsstyrelsen har som jag nyss anfört i sin anslagsframställning     Bil. 4 föreslagit en ombyggnad av Stockholms rådhus för Stockholms tingsrätt. Styrelsen har beräknat kostnaden till 88,5 milj. kr., varav 28,2 milj. kr. avser underhällsåtgärder som skall finansieras inom byggiiadsstyrelsens driflsslat. Ombyggnadsliden beräknas till 2 år.

Lokalerna i rådhuset, som inrymmer tingsrättens brottmålsavdelning­ar, är i flera avseenden bristfälliga och svarar inte mot de krav som numera ställs på en god arbetsmiljö. Även från säkerhetssynpunkt är bristerna påtagliga. Jag delar därför byggnadsstyrelsens uppfattning att rådhuset nu bör byggas om. Medel för byggnadsarbetena beräknas under sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att tingsrättens övriga verksam­het i början av år 1987 flyttade in i närbelägna lokaler i en nyuppförd byggnad i kvarteret Klamparen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna domstolarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslagom I 140 324 000kr.

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

1986/87   Utgift           357 504 920

1987/88   Anslag          343 293 000

1988/89 , Förslag        370 686 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankommunala skatterätten, kammarrätterna och regeringsrätten.

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvalt­ningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter. Mellankommunala skatterätten upphör den I juli 1988. De mål som skat­terätten nu handlägger övertas av länsrättsorganisationen.

Kammarrätterna är överrälter i de mål som överklagas från bl.a. läns­rätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göteborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdel­ningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regerings­rätten är överrätt i de mål som överklagas från kammarrätterna och högs­ta instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. 1 domsto­len finns 22 regeringsråd. Tre av dessa tjänstgör för närvarande i lagrå­det. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrältssekretera-re är knutna.


 


1987/88        Beräknad ändring 1988/89


Prop. 1987/88:100 Bil. 4.


Föredraganden

 

Personal

 

Regeringsrätten

 

Regeringsråd, kanslichef

 

och regeringsrätts-

 

sekreterare

60.

Övrig personal

55

Kammarrätterna

 

Domare och fiskaler

  231

Dvrig personal

169

Lånsrätterna och mellan-

 

kommunala skatterätten   ■

 

Oomare

197

Personal med berednings-

 

och föredragandeuppgifter

, 336

Övrig personal

392

Summa

1 440

(1) Ändringen i förhållande till motsvarande uppgifter i 1987 års budgetproposition beror på ett ändrat redovisningssätt. Redovisningen, som tidigare har avsett antalet tjänster, avser nu i huvudsak antalet anställda (inkl. deltidsanställda).

 

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

280 929 000

+ 25 186 000

(därav lönekostnader)

(257 706 000)

(+ 23 812 000)

Reseersättningar

3 480 000

+  174 000

Lokalkostnader

49 369 000

+  568 000

Ersättning till nämndemän

9 515 000

+ 1 465 000

Summa

343 293 000

+ 27 393 000

Domstolsverket

I. Huvudförslag budgetåret 1988/89 340 484 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1,2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Domstolsverket bedömer det mot bakgrund av arbets- och balansläget i de allmänna förvaltningsdomsto­larna - uteslutet att tillämpa huvudförslaget.

2.      För att inom rimlig tid nå en önskvärd balanssiluation vid domsto­larna föreslår domstolsverket att anslaget räknas upp med 2,7 milj. kr.

3.      Domstolsverket yrkar 100 000 kr. för utökad efterutbildning.

Föredragandens överväganden

Arbetsläget m.m.               .

Arbetsläget vid de allmänna förvaltningsdomstolarna är fortfarande
ansträngt. Trots att antalet inkomna skatiemål i länsrätterna fortsätter an
sjunka har det inte varit möjligt att korta av den genomsnittliga omlopps­
tiden för skattemålen. Omloppstiden har i stället blivit längre jämfört
med är 1985 och var år 1986 i det närmaste eU är åtta månader. Som
anförts i tidigare budgetpropositioner och understrukits av riksdagen
kan delta inte accepteras. Det är långt, kvar till den tid som i 1985 års.
budgetproposition angavs som godtagbar, nämligen 12 månader.                                      89


 


Antalet körkortsmål och övriga mål har ökat i länsrätterna.                      Prop. 1987/88:100

Sedan den I juli 1987 gäller nya regler om kommuniceringen av mål i     Bil. 4 förvaltningsdomstolarna (prop. 1986/87:113, JuU 29, rskr. 243; SFS 1987:332). Det är angeläget att domstolarna utnyttjar de möjligheter till kortare handläggningstid som lagändringen medger.

Fr.o.m. 1988 års taxering skall överklaganden av taxeringsnämnder­nas beslut ges in till de lokala skattemyndigheterna. Detta har fördelar i två hänseenden. Dels underlättas länsrätternas arbete genom att de inte längre behöver rekvirera deklarationerna från de lokala skattemyndig­heterna utan får en komplett akt frän dem. Dels får de lokala skattemyn­digheterna bättre möjligheter att ompröva taxeringsnämndens beslut. Det är min förhoppning att den nya ordningen leder lill att tiden från överklagandet till länsrättens avgörande minskar.

Antalet inkomna mål i kammarrätterna har minskat till följd av den sjunkande målavverkningen i länsrätterna. Målbalanserna har sjunkit något men ligger alltjämt på en hög nivå.

1 regeringsrätten har balansen minskat något. Som jag redogjort för tidigare har regeringen nyligen till riksdagen överlämnat en proposition om europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige (prop. 1987/88:69). Regeringsrättens arbetssituation kan komma att på­verkas av de föreslagna ändringarna.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört om arbetsläget bör anslaget behållas oförändrat för nästa budgetår.

Jag delar domstolsverkets bedömning att ytterligare 100 000 kr. bör avsättas för ökad efterutbildning.

Mellankommunala skatterätten

Mellankommunala skatterätten (MKSR) prövar bl.a. besvär i taxerings­mål när den skattskyldige har en förvärvskälla som i fråga om beskatt­ningsort är att hänföra till skilda län. Rätten prövar också besvär som rör frågan i vilket län en taxering skall ske. Under år 1986 avgjorde MKSR närmare 1 400 mål.

Enligt en ändring i taxeringslagen (1953:623) skall fr.o.m. 1987 års., taxering vanliga forumbestämmelser tillämpas beträffande den mellan-kommunla målgruppen (prop. 1986/87:47, SkU II, rskr. 95, SFS 1986:1284). Delta innebär att taxeringsnämndens beslut skall överklagas till länsrätten i del län där nämnden är verksam. Den gamla ordningen skall dock tillämpas till utgången av juni månad 1988 då verksamheten vid MKSR upphör. De mål som då fortfarande finns kvar vid MKSR skall prövas vid den länsrätt som är behörig enligt de nya reglerna (punkt 4 i övergångsbestämmelserna).

Man kan räkna med att de fiesta målen i den nuvarande mellankom­munala målgruppen i fortsättningen kommer alt handläggas vid de tre största länsrätterna. Även andra länsrätter kommer dock att få sådana mål. Närmare hälften av målen torde komma att prövas vid länsrätten i Stockholms län.

Många av målen rör koncernbolagstaxeringar och innehåller kompli-                               oq


 


cerade frågor om företagsbeskattning. Även om länsrätterna redan nu Prop. 1987/88:100 handlägger skattemål med invecklade problemställningar har de natur- Bil. 4 ligt nog inle generellt den särskilda kompetens för och erfarenhet av målområdet som genom åren har byggts upp inom MKSR. Reformen kan därför under en övergångsperiod medföra vissa påfrestningar på länsrätterna. För att få en smidig övergång är det enligt min mening angeläget att den kunskap som nu finns vid MKSR kan tas tillvara och vidmakthållas inom länsrättsorganisationen. Detta kan ske t.ex. genom att föredragande vid MKSR under en tid efter reformen bereds möjlighet atl arbeta med målgruppen vid företrädesvis de större länsrätterna. Jag utgår också från att de mellankommunala målen kommer att lottas på ett begränsat antal domare. Detta är nödvändigt redan med hänsyn till de särskilda utbildningsinsatser för domarpersonal, framför allt när det gäl­ler företagsbeskattning och internationell beskattning, som bör komma till stånd.

Genom de nu förordade åtgärderna bör möjligheterna vara goda för de största länsrätterna att relativt snart bygga upp en egen kompetens på området. De bör också kunna stödja de mindre länsrätterna vid hand­läggningen av omfattande mål som rör företagsbeskattning genom att ställa kvalificerade föredragande till förfogande. Sådan hjälp bör natur­ligtvis också i viss utsträckning kunna påräknas från kammarrätterna, som redan nu prövar de mellankommunala mål som överklagas från MKSR.

Jag avser att senare återkomma till regeringen med de förslag till för­fattningsändringar som reformen medför.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 370 686 000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

1986/87 Utgift . 41 375 811 1987/88 Anslag 39 296 000 1988/89 Förslag   43 528 000

Hyresnämnderna har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämn­derna har motsvarande uppgift i arrendetvister.Flertalet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har ge­mensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bostadsdomstolen är över- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

91


 


 

 

'

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

 

 

Bostadsdomstolen

 

 

Domare och föredragande

13 .

-

Övrig personal

7

-

Hyresnämnderna

 

 

Hyresråd

30

-

Övrig personal

94

-

Summa

■ 144

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

31 674 000

+ 2 673 000

(därav lönekostnader)

(26 903 000)

(+ 2 208 000)  .

Reseersättningar

854 000

+  43 000

Lokalkostnader

6 768 000

+ 1 516 000

Summa

39 296 000

+ 4 232 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


Domstolsverket

I. Huvudförslag budgetåret 1988/89 38 979 000 kr. Utgiftsminskning­en följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/ 87 och uppgår för budgetåret 1988/8? till 1 %.

Föredragandens överväganden

Jag godtar domstolsverkets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. för budget­året 1988/89 anvisa eU förslagsanslag om 43 528 000 kr.

D 5. Försäkringsdomstolarna(l)

1986/87 Utgift(2)              57 638 111

1987/88 Anslag(2)             52 995 000

1988/89 Förslag               54 874 000

(1)    Tidigare anslaget D 5. Utrustning fill domstolar m.m.

(2)    Anslagen B 1.  Försäkringsöverdomstolen och B 2.  Försäkringsrätter under femte huvudtiteln

Försäkringsdomstolarna är försäkringsrätterna och försäkringsöver­domstolen.

Försäkringsrätterna prövar främst överklagade ärenden från försäk­ringskassorna som gäller socialförsäkringen.

Försäkringsrätterna är tre, en för Mellansverige (fem avdelningar), en
för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdel­
ningar).                                                                                                                  92


 


Försäkringsöverdomstolen prövar mål som överklagas från försäk-     Prop. 1987/88:100 ringsrätterna och arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen understäl-     Bil. 4 ler domstolens prövning. Domstolen har tio lagfarna och nio andra leda­möter.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

 

 

Försäkringsöverdottistolen

 

 

Domare

10

.-

Föredragande

'l4

-

Övrig personal

16

-

Försäkringsrätterna

 

 

Domare

76

-

Föredragande

44

-

Övrig personal

■ 70

-

Summa

230

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

47 243 000(1)(2)

if 607 000

(därav lönekostnader)

(40 823 000)(2)

(+ 3 593 000)

Reseersättningar

■'

+ 460 000

Lokalkostnader

5 752 000(2)

- 688 000

Ersättning till nämndemän

 

 

och andra icke lagfarna

 

 

ledamöter

-

+ 1 500 000

Summa

52 995 000(2)

+ 1 879 000

(1)    I anslagsposten ingår kostnader som förs dels till anslagsposterna reseersättningar och ersättning till nämndemän och andra icke lagfarna ledamöter och dels till anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m. m.

(2)    Anslagen B 1.  Försäkringsöverdomstolen och B 2.  Försäkringsrätter under femte huvudtiteln

Försäkringsdomstolarna

Försäkringsöverdomstolen har under en följd av år fått in fier mål än domstolen kunnat avverka. Under budgetåret 1986/87 minskade dock tillströmningen vilket medfört att antalet oavgjorda mål har minskat för första gången sedan budgetåret 1979/80. Balansläget och handlägg-ningsliderna är dock enligt domstolen alltjämt klart otillfredsställande. Försäkringsrätterna har under budgetåret 1986/87 minskat sina mål­balanser frän 12 300 till 10 600 mål. Balanserna ligger dock fortfarande på en för hög nivå.

Domstolarna föreslår i sina anslagsframställningar bl.a. följande. 1. För att undvika en försämrad balanssituation begär försäkrings­överdomstolen och försäkringsrätterna för Mellansverige och Norra Sverige undantag från tillämpning av huvudförslaget.

2.       Försäkringsöverdomstolen begär medel (600 000 kr.) för tillfällig förstärkning för balansavarbetning.

3.       Den I juli 1985 utbyttes ett antal assessorstjänster mot tjänster som försäkringsrättsråd vid försäkringsrätterna. Utvecklingen med ett större

antal ordinarie domare bör fortsätta. Därför begärs, inom tillgängliga                                   93


 


medel, att ytterligare en eller två assessorstjänster på varje avdelning     Prop. 1987/88:100
skall bytas mot tjänster som försäkringsrättsråd.                                      Bil. 4

4.      Domstolarna yrkar ytterligare medel för ersättning lill sakkunniga (885 000 kr.) och ersäUning lill nämndemän (245 000 kr.).

5.      Domstolarna har i en gemensam ADB-plan redovisat behov av bätt­re teknikstöd. För investeringen begärs som engångsanvisning 332 000 kr. och för drift 629 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare i dag under det allmänna avsnittet angett att försäkrings­domstolarna nu bör föras över till justitiedepartementets ansvarsområde (andra huvudtiteln) från socialdepartementet (femte huvudtiteln) och att domstolsverket bör få uppgiften att vara central förvaltningsmyndighet för försäkringsdomslolarna.

Försäkringsdomstolarna ingår i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar. 1 enlighet med de direktiv domstolarna erhöll hösten 1986 har de förutom anslagsframställningar redovisat en särskild rapport jämte en ADB-plan. Med hänsyn till att övriga domstolar inom justitiedepartementets område inte skall ingå i försöksverksamheten förrän budgetåret 1989/90 är jag för närvarande inte beredd att föreslå en treårsbudget för försäkringsdomstolarna. Jag avser i stället att åter­komma i frågan i nästa års budgetproposition och då samordna ett för­sök som skall omfatta samtliga domstolar.

Trots att antalet inkomna mål har fortsatt att sjunka är arbetsläget vid försäkringsdomstolarna alltjämt ansträngt. Antalet oavgjorda mål inger oro och de genomsnittliga omloppstiderna, 12-18 månader, är med hän­syn till målens betydelse för de försäkrade inte acceptabla. Jag räknar visserligen med atl försäkringsdomstolarna kan avlastas många admini­strativa uppgifter som fortsättningsvis i stället kan skötas av domstols­verket. Det är emellertid inte redan nu möjligt att säkert bedöma när och i vilken utsträckning som dessa rationaliserings- och effektivitetsvinster kan realiseras.

Med hänsyn till vadjag anfört om arbetsläget kan endasten begränsad tillämpning av huvudförslaget komma i fråga för näsla budgetår.

Jag beräknar medel för ADB-utveckling i försäkringsdomstolarna med 600 000 kr.

Med hänsyn till vad jag tidigare anfört om vikten av efterutbildning beräknar jag under anslaget 100 000 kr. för sådant ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsdomslolarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 54 874 000 kr.

94


 


D 6. Utrustning till domstolar m.m.(l)                                               Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift(2)  29 335 689     Reservation(2)    7 948 198  ' '

1987/88 Anslag(2)  14 910 000 1988/89 Förslag   14 910 000

(1)Anslaget var tidigare benämnt O 5.

(2)Anslaget D 5. Utrustning till domstolar m.m.

Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventari­er för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undantag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i sam­band därmed samt kostnader för fiyttnihg.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 19 535 000 kr.

Föredragandens överväganden

Utrustning till domstolar m.m. har tidigare redovisats under anslaget D 5. Jag föreslår att reservationen under det anslaget fiyttas till detta anslag. Jag beräknar anslagsbehovet till 14 910 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning lill domstolar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 14 910 000 kr.

95


 


E. KRIMINALVÅRDEN                                                              pop- i987/88:ioo

Bil. 4

Lokalförsörjningen inom kriminalvården m.m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhällare för de allmänna häktena samt för kri­minalvårdsstyrelsen, regionkanslierna och skyddskonsulentorganisalio-nen. För innevarande år beräknas hyreskostnaderna till 36,7 milj. kr. för häktena och 35,7 milj.kr. för övriga lokaler. Den totala lokalytan för sistnämnda lokaler uppgår lill 73 600 m".

Kriminalvårdsstyrelsen har lokalhållningsansvaret för kriminalvår­dens anstalter, med några få undantag, sarnt för ca 600 bostäder på eller i anslutning till anstaltsfastigheterna. Styrelsen förvaltar anläggningstill­gångar tillett vid utgången av budgetåret 1986/87 bokfört bruttovärde av 999 milj. kr. Under budgetåret 1987/88 beräknas hyreskostnaderna för anstalterna till 49,1 milj. kr.

Kriminalvårdsstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med byggnadsstyrelsen utreda frågan öm ett överförande av kriminal­vårdens lokalhållningsansvar till byggnadsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen har i sin redovisning av utredningsuppdraget hänvisat till de speciella förhållanden som gäller för kriminalvårdens anstalter. Styrelsen anser att underhållet och driften av dessa även i fort­sättningen bör skötas av kriminalvården samt att gällande regler för ny-och ombyggnad av anstalterna bör bibehållas. Nuvarande praxis i fråga om beloppsgränsen för fördelning av byggnadsuppgifter mellan krimi­nalvårdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen bör enligt kriminalvårdsstyrel­sens mening tillämpas även i fortsättningen. Kriminalvårdsstyrelsen godtar att skötsel och förvaltning av kriminalvårdens övriga lokalbe­stånd överförs till byggnadsstyrelsen.

För egen del anser jag atl en strävan bör vara att erhålla en likformig prövning vad gäller omfattningen och kostnaderna för det statliga lokal­beståndet. Lokalhållningsansvaret för kriminalvårdens fastighetsbe­stånd bör därför ligga på byggnadsstyrelsen. Överförandet bör genomfö­ras fr.o.m. nästa budgetår. Chefen för finansdepartementet redovisar un­der sjunde huvudtiteln vissa riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen. Avsikten är bl.a. att lokalbrukande myndigheter skall kunna la kostnads­ansvar för delar av sin lokalförsörjning. Jag delar kriminalvårdsstyrel­sens uppfattning att drift och löpande underhåll av kriminalvårdsanstal­terna med hänsyn lill deras speciella karaktär bör ligga kvar hos krimi­nalvårdsstyrelsen även efter det att byggnadsstyrelsen har övertagit lo­kalhållningsansvaret. Samma förhållande kan gälla mindre byggnadsob­jekt. Chefen för finansdepartementet avser att återkomma till regeringen med ett uppdrag till byggnadsstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen att utarbeta ett förslag till arbetsfördelning mellan myndigheterna i dessa frågor. Avsikten är alt förslaget skall kunna behandlas i 1989 års budget­proposition. Chefen för finansdepartementet kommer att för nästa bud­getår beräkna 47 milj. kr. för drift och underhåll under anslaget Bygg-

96


 


nadsstyrelsen samt 20 milj. kr. för ombyggnader av kriminalvårdens fas-     Prop. 1987/88:100
tigheter under anslaget Investeringar m.m.                                              Bil. 4

Jag har tidigare nämnt att chefen för finansdepartementet föreslår alt investeringar m.m. skall redovisas i form av en treårsplan. Vidare föreslås en ny anslagskonstruktion där medel för investeringar i byggnader för bl.a. kriminalvården förs upp under sjunde huvudtiteln, anslaget Inves­teringar m.m.

I gällande investeringsplan för kriminalvården har kostnadsramar om 462 milj. kr. förts upp för pågående och redan beslutade objekt.

En ny lokalanstalt i Sigtuna kommun kommer att tas i bruk under våren.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att en ny lokalanstalt byggs i Göte­borg för 44 milj. kr., att den nuvarande lokalanstallen i Vänersborg er­sätts med en ny anstalt för 41,3 milj. kr. samt alt lokalansialter projekte­ras i Halmstad, Hudiksvall och Jönköping. För en ny huvudbyggnad vid lokalanstallen Haparanda beräknas 24,1 milj. kr. och för en ny verkstad vid lokalanstalten Mäshult 9,1 milj. kr. Sammanlagt 23 milj. kr. begärs för mindre byggnadsobjekt vid vissa anstalter.

I kriminalvårdsstyrelsens fortsatta planering av förändringar inom lo-kalanstaltsorganisationen ingår utbyten av anstalterna Falun, Hudiks­vall, Karlskrona, Visby och Västerås. Anstalterna uppfördes under den senare delen av 1800-talet och har sedan dess förändrats endast obetyd­ligt. Vid de öppna lokalanstalterna Torhult och Studiegården krävs om­fattande ombyggnadsarbeten. För alla dessa anstalter gäller enligt styrel­sen att det inom några få år blir nödvändigt med nedläggning om inte åtgärder vidtas.

I styrelsens plan för lokalförsörjningen under de närmaste 3-5 åren ingår större byggnadsföretag vid anstalterna Hällby, Kalmar, Kumla, Norrtälje, Roxtuna, Skenas, Skänninge, Stångby, Tidaholm, Viskan och Vångdalen för totalt ca 97 milj. kr. För mindre byggnadsarbeten vid olika anstalter beräknas under perioden ca 18 milj. kr.

Anstaltsbeståndel i Stockholms- och Malmöområdena har förbättrats betydligt genom tillkomsten av nya lokalanstalter. Däremot har hittills inga anstalter byggts i Göteborgsområdet.

Lokalanstalterna i Halmstad och Vänersborg uppfördes under 1800-talets mitt. Båda är hårt nedslitna och genom byggnadssättet även i övrigt olämpliga för sina nuvarande ändamål.

Projekteringen är avslutad för nya lokalansialter i Göteborg och Vä­nersborg. Regeringen beslöt den 26 november 1987 om projektering av en ny lokalanstalt i Halmstad. Projekteringen beräknas vara avslutad under hösten 1988.

Mot bakgrund av det anförda föreslår jag all en ny lokalanstalt upp­förs i Göteborg samt att de nuvarande anstalterna i Halmstad och Vä­nersborg byts ut. Byggstart för anstalterna i Göteborg och Halmstad bör kunna ske under budgetåret 1988/89 och för Vänersborgsanslalten un­der slutet av treårsperioden. När de nya lokalanstallerna i Göteborg och Halmstad står färdiga bör den slutna lokalanstalten Härianda kunna

97

7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4


läggas ned. Denna anstalt, som togs i bruk är 1907, är omodern och     Prop. 1987/88:100 mycket personalkrävande. Medel för dessa nybyggnadsarbeten beräk-     Bil. 4 nas under sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

Hemställan

Jag hemställeratt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del ay vad jag har anfört om lokalförsörjningen för kriminal­vården.

E 1. Kriminalvårdsstyrelsen

1986/87 Utgift     84 898 422 ' 1987/88 Anslag     80 840 000 1988/89 Förslag    84 256 000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kri­minalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorga­nisationen. Styrelsen är huvudman för kriminalvårdsnämnden och över­vakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrel­sen finns två avdelningar, en för klientfrågor och en för administration. Dessutom finns en planerings- och samordningsenhet.

1987/88               Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

 

Personal

 

 

Summa

339,5

 

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

71 450 000

+ 3 449 000

(därav lönekostnader)

(62 292 000)

(+ 3 172 000)

Lokalkostnader

9 390 000

-  33 000

Summa

80 840 000

+ 3 416 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1.   Anslag budgetåret 1988/89 82 230 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 670 000 kr.

3.      Lönekostnaderna för att undvika och förebygga sjuk- och förtids­pensioner genom partiella tjänstebefrielser inom kriminalvården beräk­nas för budgetåret 1988/89 till totalt 22,7 milj. kr. På grund av förändrade förutsättningar för bidrag från Statens arbetsmarknadsnämnd beräknas kriminalvårdsverkets egna kostnader för sådana åtgärder till 11,7 milj. kr., varav 420 000 kr. begärs under detta anslag.

4.      För ADB-verksamhet beräknas 300 000 kr.

98


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Regeringen har i oktober 1987 uppdragit åt generaldirektören i kriminal- ""• 4 vårdsstyrelsen att skyndsamt lägga fram förslag öm de organisatoriska och andra åtgärder som kan behövas för att säkerställa att beslutsfattan­det inom kriminalvården präglas av omdöme och ansvar när det gäller sådana frågor rörande de intagnas behandling där intresset av fasthet och konsekvens gör sig särskilt starkt gällande från allmän synpunkt.

Regeringen har nyligen utvidgat detta uppdrag till atl omfatta en gene­rell översyn av organisation och arbetssätt i fråga om chefsfunktionerna vid kriminalvårdsstyrelsen samt av regler och administrativa rutiner för handläggningen av klientärenden.

Regeringen har under hösten 1985 uppdragit åt kriminalvårdstyrelsen att undersöka möjligheterna att genomföra en decentralisering inom kri­minalvården (jfr prop. 1985/86:147, JuU 31, rskr 276).

En real minskning av utgifterna med 2 % bör genomföras enligt del femåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1985/86.

Av den sammanlagda besparing som tillämpningen av huvudförslaget kommer att ge under femårsperioden avses högst 40 procent få användas för att förstärka linjeorganisationen i samband med decentraliseringen.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till   • 84 256 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslär riksdagen

atl till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 84 256 000 kr.

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1986/87 Utgift 1 627 180 937 1987/88 Anslag 1 549 946 000 1988/89 Förslag  1 660 718 000

Den första oktober 1987 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med 1 217 slutna och 472 öppna platser, 57 lokalanstalter med 1 215 slutna och 1 003 öppna platser samt 25 häkten med 1 236 platser. Riksan­stalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen medan häktena, lokalanstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i 12 re­gioner. I ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.

99


 


 

 

1987/88

. Beräknad ändring 1988/89

Prop. 1987/88:100 Bil. 4

 

Föredraganden

 

Personal

 

 

 

Styresmän m.fl.

317

-

 

Läkare, psykologer

25

-

 

Sjukvårdspersonal

90,5

 

 

Tillsynspersonal

2 897,5

-

 

Personal i arbetsdrift

533

-

 

Kontorspersonal

281

-

 

Haskinpersonal

70

 

 

Förråds- och ekonomipersonal     346,5

 

 

Summa

4 560,5

 

 

Anslag

 

 

 

Förvaltningskostnader

1 077 352 000

+ 76 642 000

 

(därav lönekostnader) (

1 021 562 000)

(+ 70 329 000)

 

Lokalkostnader

150 258 000

+ 12 342 000

 

Gemensamma funktioner i

 

 

 

kvarteret Kronoberg

5 746 000

-  129 000

 

Vårdkostnader

180 571 000

-f 12 834 000

 

Arbets- och studieer-

 

 

 

sättningar

41 319 000

■h 4 245 000

 

Råvaror m.fl. utgifter

 

 

 

för sysselsättning av

 

 

 

de intagna

91 520 000

- 4 580 000

 

Diverse utgifter

3 180 000

-1-

 

Summa

1 549 946 000

+m 772 000

 

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.


Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1988/89 1 598 970 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 23 019 000 kr.

3.      Styrelsen föreslår alt en ny lokalanstalt byggs i Göteborg samt alt den nuvarande Vänersborgsanstalten byts ut mot en ny lokalanstalt. Me­del yrkas för sammanlagt 35,5 tjänster (-1-3 376 000 kr.).

4.   En planerad utbyggnad vid kriminalvårdsanstalten Haparanda
kommer att ge anstalten ett platstillskott. Medel beräknas för ytterligare
4,5 tjänster som vårdare (-I- 676 000 kr.).

5.      För åtgärder med anledning av HIV/Al DS yrkas medel för 20 tjäns­ter som översköterska. Tjänsterna skall användas för att utöka 40 halv­tidstjänster vid lokalanstalterna till heltidstjänster (-f 4 137 000 kr.).

6.      Ett försök med s.k. missionärsverksamhet bedrivs av f.d. narkotika­missbrukare i samarbete med personal vid anstalterna. Verksamheten bör fortsätta och samordnas med HIV/Al DS-insatser. För projektet be­räknas I milj. kr.

7.      För alt förstärka linjeorganisationen i samband med decentralise­ringsarbetet yrkas medel för en tjänst som handläggare vid vart och ett av regionkanslierna i Malmö och Uppsala (-f 461 000 kr.).

8.      Styrelsen föreslår atl medel överförs till anslaget från anslaget E 3.


100


 


Frivården för au biträdespersonalen vid vissa lokalanstalter och häkten'     Prop. 1987/88:100
skall-kunna förstärkas (-h 1 700 000 kr.).
                                                                      Bil. 4

9.  För drift och utveckling av befintliga ADB-system yrkas 3 455 000
kr.).

10.      I enlighet med styrelsens yrkande under anslaget E 1. Kriminal­vårdsstyrelsen beräknas medel för partiella tjänstebefrielser (-{-10 200 000 kr.).

11.      Den utbildning som erhålls genom AMU för rehabilitering av per­sonal är numera avgiftsbelagd. Kostnaderna för budgetåret 1988/89 be­räknas till I milj. kr.

12.      För de fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen yrkar styrelsen 27,2 milj. kr. för åtgärder som avser underhåll och 20,8 milj. kr. för ombyggnad och kompleUering.    .

Föredragandens överväganden

Klientinriktad verksamhet

Kriminalvården beviljades under föregående budgetår sammanlagt 12,5 milj. kr. från socialdepartementets anslag för åtgärder mot AIDS. Med­len har använts för att bl.a. starta särskilda projekt på de allmänna häkte­na i Stockholm, Göteborg och Malmö. Avsikten med projekten är alt söka upp narkotikamissbrukare och motivera dem till vård och behand­ling. I projekten deltar representanter från kriminalvården, social­tjänsten och olika ideella organisationer som arbetar med missbrukare. I verksamheten ingår en omfattande blodprovslagning för att spåra HIV-positiva personer. 1 projektarbetet ingår också planering av placering av missbrukare på olika behandlingshem. Arten av åtgärder blir beroende av huruvida den häktade överförs till anstalt eller inte. Huvudsyftet är dessutom att etablera en varaktig kontakt inom den kommunala miss­bruksvården.

Behovet av en ökad provtagningsverksamhel har medfört all 13 halv­tidstjänster för översköterskor tillfälligt utökats till heltidstjänster.

För att effektivisera molivationsarbetet har extra insatser gjorts pä lokalanstallerna i storstadsområdena saml på vissa slutna riksanslalter som har en hög andel narkotikamissbrukare.

Chefen för socialdepartementet har nyligen efter samråd med mig be­slutat att tilldela kriminalvårdsstyrelsen medel för att dessa projekt skall kunna pågå ytterligare ett år.

För egen del anser jag att det är viktigt att den blodprovstagning med efterföljande motivationsarbete som för närvarande pågår vid vissa häk­ten och anstalter får fortsätta och vidareutvecklas. Chefen för socialde­partementet kommer senare i dag att föreslå regeringen att hos riksdagen begära en höjning av totalramen för insatser mot AIDS. Detta innebär också ökade resurser för olika åtgärder på häkten och anstalter samt inom frivården med syfte atl försöka minska narkotikamissbruket och på så sätt även försöka förhindra den fortsatta spridningen av HlV-smitlan.

Mot bakgrund av HIV-AIDS-problemet inom kriminalvården anför­de min företrädare i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100


 


bil. 4, s. 83) att det kunde vara nödvändigt aU i ökad utsträckning ta i     Prop. 1987/88:100 anspråk intagnas arbetstid för att påverka och motivera särskilt injek-    Bil. 4 tionsmissbrukare till behandling. Även jag anser att en sådan utveckling är nödvändig.

Enligt min mening bör samma synsätt somligger till grund för behand­
lingen av narkotikamissbrukare, nämligen att orsakerna till brottslighe­
ten skall bearbetas, också gälla i arbetet med andra kategorier av intagna.
Som ett exempel på en sådan inriktning vill jag hänvisa till de olika
försök som gjorts med behandling av män som dömts för övergrepp mot
kvinnor.                                                                 

Det är dock som jag ser det nödvändigt att verksamheten läggs upp på

ett sådant sätt att samhällets reguljära vårdorgan kan ta vid efter frigiv-

I ningen.

Rehabilitering av anställda inom kriminalvården

En undersökning som genomförts av Statshälsan i samarbete med Sta­tens Institut för Psykosocial Miljömedicin visar att de anställda vid kri­minalvårdens anstalter och häkten är en utsatt grupp med avseende på hälsotillstånd och stressnivå. Sjukfrånvaron är mycket hög, framför allt bland dem som är över 45 år.

Det framstår därför som en angelägen uppgift för kriminalvårdsstyrel­sen att nu försöka förbättra de anställdas arbetsmiljö samt att intensifiera de rehabiliterande insatserna för den personal som det här är fråga om. När det gäller sådana insatser är ett aktivt engagemang i det enskilda fallet en viktig förutsättning. Inom båda områdena bör såväl organisato­riska som tekniska och personaladministrativa åtgärder prövas. Krimi­nalvårdsstyrelsen bör därför inleda ett samarbete med AMU-styrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens arbetsmarknadsnämnd saml Statshäl­san som syftar till att ta fram ett ålgärdsprogram i de hänseenden som jag nu har anfört. Jag avser att återkomma med ett förslag till regeringsupp­drag i detta hänseende. Jag har mot denna bakgrund för nästa budgetår beräknat 2 milj. kr. för insatser för rehabilitering och en bättre arbetsmil­jö.

Rationalisering av arbetsdriften

Regeringen har i maj 1987 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att i sam­arbete med ett konsultföretag genomföra rationaliseringar och decentra­liseringar inom kriminalvårdens arbetsdrift i linje med ett utvecklings-. program, som har lagts fram av konsultföretaget. Utvecklingsarbetet skall bedrivas inom ramen för den övergripande målsättningen, som kommer till uttryck i 4 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, nämligen att kriminalvården i anstalt skall utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas. Utvecklingsprogrammet fortskrider i allt väsentligt enligt de uppgjorda planerna.

Utnyttjandet av anstalts- och häktesorganisationen

I enlighet med vad jag har redovisat i den allmänna delen under avsnittet                           jq2

Kriminalvården genomförs för närvarande inom anstaltsorganisationen


 


ett system med aktiv styrning av tiderna för inställelse för alt jämna ut     Prop. 1987/88:100 beläggningen. Med hänsyn bl.a. lill detta system har anslaget under inne-     Bil. 4 varande budgetår räknats ned med 10 milj. kr.

För närvarande pågår ett rationaliseringsarbete vid kriminalvårdens anstalter och häkten. Under budgetåret 1986/87 har en begränsad över­syn av personaldimensioneringen genomförts vid kriminalvårdsanstal-lerna Hall och Haga. En genomgripande översyn av personaldimensio­nering och organisation har påbörjats vid kriminalvårdsanstalten.Ös­teråker. Kriminalvårdsstyrelsen har under hösten till regeringen redovi- , sal en utredning med förslag till omorganisation av Kronobergshäktet. Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt ledningsfunktionen på olika nivåer, både med avseende på ansvarsfördelning och arbetsled­ning. Vidare har utredningen undersökt möjligheterna att genom organi­satoriska förändringar i administrativt hänseende eller på annat sätt minska personalkostnaderna och effektivisera pesonalutnyttjandet. Ge­nomförandet av omorganisationen - som kräver vissa ombyggnadsarbe­ten - kommer att starta under år 1988.

Med hänsyn till de effektivitetsvinster som jag bedömer att det pågåen­de ralionaliseringsarbetet inom anstalts- och häktesorganisationen kom­mer atl ge, har jag räknat ned anslaget med 5,8 milj. kr.

Transportorganisationen

I enlighet med vad som anmäldes i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4, s. 84) har en omorganisation skeU av kriminalvårdens transportverksamhet. Denna innebär bl.a. att kriminalvården ansvarar för transporter av såväl eget klientel som transporter av personer som det tidigare ankom på polismyndighet att utföra. Även förpassningsresor, dvs. resor lill utlandet med personer som inte får kvarstanna i riket skall normalt ombesörjas av kriminalvårdens transportorganisation. Utlands-transporterna har koncentrerats till transportcentralen i Göteborg. I samband med omorganisationen har verksamheten fått ett ADB-baserat planeringssystem.

A DB-stödför ett nytt klientadministrativt system

Det nuvarande databaserade klientsyslemet (KUM/SÖK) är utvecklat i början av 1970-talet. Den återstående tekniska livslängden för systemet har beräknats till ca tre år. Systemet är dessutom alltför begränsat för atl kunna ge underlag för planering och styrning av klientverksamheten eller stöd för den planerade decentraliseringen inom verket.

Jag föreslår mot denna bakgrund att kriminalvårdsstyrelsen får ut­veckla ett nytt klientadministrativt system och att styrelsen erhåller ADB-stöd för detta i form av en ny datoranläggning. Jag har beräknat medel för en första etapp av utbyggnaden av ADB-stödet. Jag kommer senare att för regeringen anmäla frågan om hur det nya klientadministra­tiva systemet bör vara utformat och de särskilda förfaUningsändringar som.kan komma att behövas.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen   ,                                                    ,q,

beräknar jag anslaget för nästa budgetår till I 660 718 000 kr.


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                                        Bil. 4

alt till Kriminalvdrdsahstalterna för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag om 1 660 718 000 kr.

E 3. Frivården

1986/87 Utgift 237 545 941 1987/88 Anslag 233 153 000 1988/89 Förslag   243 748 000

Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisalionens och övervakningsnämndernas verksamhet saml ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består av 61 skyddskonsulentdistrikt. Antalet övervakningsnämnder är för närvarande 29. En övervakningsnämnd i Östersund, som omfattar Jämtlands län, inrättas fr.o.m. den I april.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

 

 

Konsulent- och assistent-

 

 

personal

489

-

Läkare, psykologer

4

 

Sjukvårdspersonal

3

 

Kontorspersonal

232,5

-

Personal på vårdavdelning

>5

 

Personal på hotell och

 

 

inackorderingshem

12

-

Summa

745,5

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

160 352 000

+10 175 000

(därav lönekostnader)

(148 456 000)

(+ 9 712 000)

Ersättning åt ledamöter m.fl.

 

 

i övervakningsnämnderna

4 096 000

-

Lokalkostnader

24 253 000

-     403 000

Vårdkostnader

34 258 000

+

Bidrag till enskild frivårds-

 

 

verksamhet

10 194 000

-I-  823 000

Summa

■233 153 000

-10 595 000


Kriminalvårdsstyrelsen

1.   Anslag budgetåret 1988/89 233 080 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 547 000 kr.

3.      Som styrelsen har anfört under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstal­terna bör medel överföras från förevarande anslag till E 2-anslaget för att biträdespersonalen vid vissa lokalanstalter och häkten skall kunna för­stärkas (- I 700 000 kr.),

4.      I enlighet med styrelsens yrkande under anslaget E I. Kriminal­vårdsstyrelsen beräknas medel för partiella tjänslebefrielser (-(-I 080 000 kr.).


104


 


Föredragandens överväganden                                                            Prop. 1987/88:100

Av det särskilda anslaget för bekämpningen av AIDS som disponeras av Bil. 4 socialdepartementet har i slutet av förra budgetåret kriminalvårdsstyrel­sen tilldelats medel för projektanställning av personer med uppgift att utveckla arbetsmetoderna inom frivården. Dessa s.k. metodutvecklare är placerade på kriminalvårdsregionernas kanslier. De skall bl.a. tillsam­mans med frivårdspersonal och anställda inom den kommunala social­tjänsten och behandlingshem m.fi. utveckla och effektivisera arbetet med att få till stånd adekvata behandlingsåtgärder för frivårdens narkotika­missbrukare. Ett stort antal kommuner har också erhållit statsbidrag för anställning av socialsekreterare med uppgift att särskilt arbeta med nar­kotikamissbrukare inom frivården. Genom dessa insatser förbättras för­utsättningarna ytterligare för en praktisk tillämpning av den s.k. normal­iseringsprincipen, som fastslogs av statsmakterna i samband med 1973 års kriminalvårdsreform. Samtidigt torde dessa åtgärder underlätta infö­randet av den s.k. kontraktsvården fr.o.m. den I januari.

Antalet klienter inom fri vården värden 1 oktober 1987 ca 12 300. Det­ta motsvarar ca 30 ärenden per handläggande tjänsteman.

En planenlig real minskning av medlen till kontorspersonal med I % bör genomföras under budgetåret 1988/89 enligt det huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har därför beräknat en besparing av 383 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 243 748 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Frivården för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 243 748 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1986/87 Utgift   10 053 948   Behållning    5 286 764 1987/88 Anslag   14 800 000 1988/89 Förslag  11 300 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 16 000 000 kr. Jag beräknar anslaget till 11 300 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett reservaUonsanslag om 11 300 000 kr.


E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m.

1986/87 Utgift   13 203 648   Behållning   16 701 100 1987/88 Anslag   10 150 000 1988/89 Förslag   3 350 000


105


 


. Kriminalvårdsstyrelsen yrkar atl anslaget förs upp med 13 400 000 kr.     Prop. 1987/88:100

Jag beräknar anslaget till 3 350 000 kr. och hemställer att regeringen     Bil. 4 föreslår riksdagen

alt till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 3 350 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

1986/87   Utgift             15 373 959        Behållning            1 825 377                      ■

1987/88   Anslag            15 993 000

1988/89   Förslag           16 085 000.

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsver­kets personal, personundersökare och övervakare saml utgifter för prak­tikcentra för studerande vid högskoleenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen

1.  Anslag budgetåret 1988/89 17 570 000 kr. Vid beräkningen av ansla­
get har hänsyn tagits till reservationen vid utgången av budgetåret 1986/
87. Styrelsen föreslår att huvudförslaget inte.tillämpas med hänsyn till
det stora behovet av grund- och vidareutbildning inom verket.

2.     1 det pågående ralionaliseringsarbetet inom arbetsdriften planeras en särskild utbildning avca 200 personer med tyngdpunkten på lönsam-hetsfiägor (-|- I 200 000 kr.).

3.     Införandet av ett nytt klientadministrativt ADB-syslem kräver ut­bildningsinsatser både under utvecklingsskedet och när systemet skall tas i bruk. För budgetåret 1988/89 yrkas 600 000 kr.

4.     Ytterligare medel beräknas för utbildning av arbetsledare och fri­vårdspersonal (-f- 1 700 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel enligt ett huvudförslag på tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 1,7, 1,7 och 1,6 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jag beräknar anslaget lill 16 085 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 16 085 000 kr.

106


 


F. RÄTTSHJÄLP M.M.                                                             •   Prop. 1987/88:lOO

Bil. 4

F 1. Rättshjälpskostnader

1986/87   Utgift             273 257 279

1987/88   Anslag           259 000 000     -

1988/89   Förslag        265 600 000

Från anslaget betalas de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpsla­gen (1972:429: omtryckt 1983:487) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersättningar till offentliga försvarare, biträden vid allmän rättshjälp samt offentliga biträden.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 271800 000 kr.

Föredragandens överväganden

De nyligen beslutade ändringarna i reglerna om häktning och anhållan­de kommer alt öka kostnaderna för offentliga försvarare. Som jag nyss anfört under anslaget D 2. kan emellertid inga säkra bedömningar gör;as på förhand.

Jag har tidigare under avsnittet om lagstiftningsfrågor nämnt två re­former inom rättshjälpsområdet. Den redan beslutade prop. (1987/ 88:73) om förbättringar inom rättshjälpssystemet innebär omfördelning­ar av rältshjälpsförmånerna inom givna kostnadsramar. Regeringen kommer inom kort att till lagrådet remittera ett förslag som innebär att vissa målsägande som en rättshjälpsförmån får rätt till juridiskt biträde under förundersökning och rättegång.

Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till de föreslagna reform­erna.

Hemställan

Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

au till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag om 265 600 000 kr.

F 2. Rättshjälpsnämnderna

 

1986/87

Utgift

9 003 415

1987/88

Anslag

8 841 000

1988/89

Förslag

9 766 000

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

107


 


 

 

 

 

 

Prop. 1987/88:100 Bil. 4

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden ■

 

Personal

 

 

 

Summa

37

 

 

Anslag

 

 

 

Förvaltningskostnader

7 341 000

+ 465 000

 

(därav lönekostnader)

|6 193 000)

1+ 385 000)

 

Lokalkostnader

1 500 000

+ 460 000

 

Summa

8 841 000

+ 925 000

 

Domstolsverket

Huvudförslag budgetåret 1988/89 8 768 000 kr.

Föredragandens överväganden

Rättslijälpskommittén har i sitt betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp. Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. behandlat bl.a. rättshjäl­pens framtida organisation som en följd av kommitténs förslag om änd­ringar i rättshjälpssystemet. Domstolsverket har på regeringens uppdrag utrett frågan om en övergång till ADB-teknik vid hanteringen av rätts­hjälpsärenden och de förändringar av organisationen som påkallas. Uppdraget har nyligen redovisats. I avbidan på ett ställningstagande till förslaget bör även för nästa budgetår medel för rättshjälpsnämnderna beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av för­valtningskostnaderna om I %.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpsnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 9 766 000 kr.

F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet


 

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

0 1 000 1 000

 

 

 

 

1986/87 Utfall

1987/88 Beräknat

1988/89

 

 

Domstols­verket

Domstols­verket

Före­draganden

Resultat

Intäkter Kostnader Resultat Driftbidrag

60 189 000

62 771 000

-2 582 000

3 074 000

61 200 000

61 800 000

- 600 000

3 405 000

61 800 000

■ 61 600 000

- 200 000

3 480 000

61 800 000

61 600 000

- 200 000

2 405 000


108


 


De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är atl lämna biträde     Prop. 1987/88:100 och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429: omtryckt 1983:487).     Bil. 4 Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rätts­hjälpslagen skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelä­genheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbäran­de och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 32 allmänna advokatbyråer. Tvä av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 268,75 tjänster, varav 135,5 för advokater och annan juristpersonal samt 133,25 för sek­reterare. Budgetåret 1986/87 var det genomsnittliga antalet årsarbets­krafter 209, varav 114 jurister och 95 sekreterare. I jämförelse med bud­getåret 1985/86 innebär detta en minskning med 5 jurister och 5 sekrete­rare.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna ad­vokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett för­slagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på I 000 kr. Under ansla­get redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likvidi­tetsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokat­byråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till följd av ett ökat likviditetsbehov har den rörliga krediten fr.o.m. den 21 december 1987 höjts till 26 milj. kr.

Domstolsverket

Minskningen av antalet inkomna ärenden vid de allmänna advokatbyrå­erna har fortsalt under budgetåret 1986/87. Minskningen är dock inte lika kraftig som tidigare. Kostnadstäckningsgraden för byråerna sam­mantagna är för budgetåret 1986/87 97 %, vilket är tre procentenheter bättre än under 1985/86. För att minska kostnaderna har domstolsverket under budgetåret 1986/87 fortsatt med rekonstruktioner och organisa­tionsförändringar vid vissa byråer. Verket räknar med att effekterna av detta arbete tillsammans med liknande åtgärder vid andra byråer leder lill att kostnadstäckningen blir 99 % budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Lönsamhetsproblemen vid de allmänna advokatbyråerna har redovisats för riksdagen i åtskilliga sammanhang, senast i förra årets budgetpropo­sition (prop. 1986/87:100 bil. 4, s. 98). Min företrädare redogjorde då bl.a. för de nedläggningar av icke lönsamma byråer som hade skett och uttalade att ytterligare nedläggningar kunde bli oundvikliga. Justitieut­skottet uttalade med anledning härav i sitt av riksdagen godkända betän­kande atl utskottet inte var främmande för tanken att, i något enskilt fall, ytterligare nedläggning kunde komma alt aktualiseras (JuU 1986/87:26 s. 15, rskr. 242).

Regeringen har i juni 1987 uppdragit åt riksrevisionsverkel all utvärde­ra verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. 1 uppdraget uttalas


 


bl.a. att utvärderingen bör omfatta en analys av såväl de skäl som föran- Prop. 1987/88:100 ledde inrättandet av byråerna och dessa skäls bärkraft idag som kravet Bil. 4 atl varje byrå skall bära sina egna kostnader. Analysen bör ske med utgångspunkt från dels ett fortsatt statligt huvudmannskap, dels alterna­tiva ägandeformer. Utvärderingen skall vidare avse rättshjälpslaxornas utformning, de allmänna advokatbyråernas betydelse för laxesällningen och de principer som i övrigt kan tillämpas för alt bestämma taxorna. Även andra frågor såsom kostnadskontroll och insyn samt tillgång till juristtjänster i hela landet bör belysas. De ekonorniska konsekvenserna av skilda lösningar skall redovisas.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 mars 1988.

Regeringen har nyligen efter framställning från domstolsverket upp­dragit åt verket atl vidta åtgärder för att avveckla verksamheten vid den allmänna advokatbyrån i Linköping. Byrån har under en följd av år haft en myckel dålig lönsamhet. De samlade förlusterna t.o.m. verksamhetså­ret 1986/87 uppgår till drygt 3 milj. kr. Riksrevisionsverkel har inte mot­satt sig nedläggningen. Jag kommer senare alt föreslå regeringen de för­ordningsändringar som behövs med anledning av nedläggningen av by­rån.

Jag kommer i ett senare sammanhang att få anledning att återkomma till riksdagen i saken.

De ändringar i rättshjälpssystemel som jag tidigare har redogjort för och som planeras träda i kraft den I juli 1988 kan leda till en ökning av antalet uppdrag för de allmänna byråerna.

Sedan den I juli 1987 tillämpas på försök ett avtal om prestationslöne­tillägg (bonuslön) vid.de allmänna advokatbyråerna. Avsikten är alt för­bättra de allmänna byråernas lönsamhet genom att stimulera till goda arbetsinsatser och öka byråernas möjligheter att konkurrera lönemässigt om goda advokater.

Den avveckling av tjänslebrevsrällen fr.o.m. den Ijuli 1988 som chefen för finansdepartementet har föreslagit avser bl.a. de allmänna advokat­byråerna. Byråerna eriägger redan nu en avgift lill posten som motsvarar värdet av tjänstebrevsrätten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om I 000 kr.

F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

1986/87   Utgift           3 016 683

1987/88   Anslag          2 405 000

1988/89   Förslag        2 405 000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna,
framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl,
                                                          


 


Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till     Prop. 1987/88:100
3 480 000 kr.                                                                                      Bil. 4

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett förslagsanslag om 2 405 000 kr.

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

1986/87 Utgift . 47 457 302 1987/88 Anslag 42 400 000 1988/89 Förslag    58 500 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allniänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostads­domstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning till vittnen, sakkunniga, målsägande, tolkar, per­sonundersökare och konkursförvaltare. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 skall kostnader för sakkunniga vid försäkringsdomstolarna betalas från ansla­get.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 lill 53 600 000 kr.

Föredragandens överväganden

Ersättningarna för bl.a. resor och traktamenten till vittnen m.fi. höjdes den I juli 1986 (SFS 1986:322). Vittnesersättningarna är numera undan­tagna från inkomstskatt (SFS 1986:473). Ersättningarna till vittnen för förlorad arbetsförtjänst, som uppgår till högst 200 kr. per dag, har varit oförändrad sedan år 1982. Jag anser att det är mycket angeläget, inte minst ur rättvisesynpunkt, att ersättningar till vittnen m.fi. hälls på en skälig nivå och avser därför att föreslå regeringen att den ersättningen höjs till högst 300 kr. per dag. Detta belopp kan med hänsyn till att ersättningen är undantagen från skatt genomsnittligt sett beräknas täcka en inkomstförlust om 600 kr. per dag.

Jag har under anslaget beräknat medel för kostnader för sakkunniga vid försäkringsdomstolarna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag om 58 500 000 kr.

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet

1986/87 Utgift      12 506 094

1987/88 Anslag      11 000 000    -                                                                                  Hl

1988/89 Förslag     11 000 000


 


Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den     Prop. 1987/88:100 mån de inte hör under anslaget F5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa     Bil. 4 fall betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse kostnaderför rättsväsendet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 11 000 000 kr.

112


 


G. ÖVRIGA MYNDIGHETER                                  Prop i987/88:ioo

Bil. 4 G 1. Justitiekanslern

1986/87 Utgift 3 588 787 1987/88 Anslag 3 175 000 1988/89 Förslag   3 675 000

Justitiekanslern (JK) är regeringens juridiske ombudsman, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

 

 

Summa

10

+    1

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 710 000

(2 474 000)

465 000

-H 517 000

(+ 508 000)

- 67 000

Engångsanvisning Summa

3 175 000

+ 50 000 + 500 000

JK

Verksamheten hos JK har under budgetåret 1986/87 drivits i samma former som tidigare.

Huvudförslag budgetåret 1988/89 3 013 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördelningen 1 % för vardera första, andra respektive tredje budget­året. En real anslagsminskning enligt det fastlagda huvudförslaget ser JK inte som möjligt att genomföra. De nedskärningar av anslaget som har skett under senare år har nu nått dithän att tilldelade medel knappt räc­ker för att bestrida löpande kostnader för löner. Skall det uppställda sparmålet om en femprocentig nedskärning av anslaget under de när­maste tre följande budgetåren genomföras kan det endast ske genom en minskning av personalen. En sådan minskning är inte möjlig att genom­föra utan att vissa arbetsområden blir eftersatta.

Under våren 1987 har JK sett över organisation, arbetsfördelning och
arbetsmetoder. Översynen har skett mot bakgrund av att arbetsläget har
blivit alltmer ansträngt till följd av ökad ärendemängd samtidigt som de
ekonomiska resurserna minskats. De problem som föreligger kan i allt
väsentligt lösas genom en omorganisation av verksamheten. Därvid bör
vissa typer av arbetsuppgifter föras över från handläggarna till personal
med annan kompetens. Handläggarna kan då avlastas vissa arbetsupp-                             113

8    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4


gifter i ej obetydlig utsträckning samtidigt som övrig personals arbets-     Prop. 1987/88:100
uppgifter kan utvecklas.                                                                      Bil. 4

Får handläggarna denna möjlighet till koncentration till kvalificerade arbetsuppgifter finns inget behov av förstärkning av handläggarpersona-len. En förstärkning av kanslipersonalen med en anställd (-I- 150 000 kr.) bedömer JK dock som ofrånkomlig. Därjämte bör JK ha visst utrymme för att anlita externa tjänster vid särskilda behov både på kansli- och på handläggarsidan (-(- 100 000 kr.).

Arbetsmetoderna hos JK torde kunna effektiviseras avsevärt. Dator­stöd har införts i kansliarbetet. På detta område återstår emellertid myc­ket att göra. Ytterligare ADB-utrustning för bl.a. textbehandling måste skaffas in (-)- 50 000 kr.). Denna anskaffning är av engångsnatur.

Föredragandens överväganden

Jag delar JK:s bedömning att tidigare års nedskärningar av JK:s anslag fått inte önskade konsekvenser för JK:s möjligheter att fullgöra sin verk­samhet. JK bör därför undantas från huvudförslaget.

För att möjliggöra den av JK föreslagna förnyelsen av JK-ämbetet har jag beräknat 150 000 kr. för ökade personalkostnader och 30 000 kr. för konsultinsatser. För anskaffning av ADB-utrustning har jag som en en­gångsanvisning fört upp 50 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 675 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag om 3 675 000 kr.

G 2. Datainspektionen

 

1986/87

Utgift

3 870 006

1987/88

Anslag

1 000

1988/89

Förslag

1 000

Datainspektionen har till uppgift att pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt dalalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182) samt att utfärda licens enligt dalalagen.

Inspektionen skall verka för att automatisk databehandling av person­
uppgifter inte leder till otillbörligt intrång i enskildas personliga integri­
tet och atl god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.                              ,

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en ge­
neraldirektör. Inom inspektionen finns två sakenheter. Den ena svarar
för inspektionens uppgifter i fråga om offentlig verksamhet och den and­
ra för inspektionens uppgifter i fråga om enskild verksamhet. Dessutom
finns en administrativ enhet.                                                                                      114


 


 

 

 

 

1986/87

1987/88

Beräknat

ändring.

 

Utfall

 

1988/89

 

 

 

Före-

 

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

 

Summa

32

34

 

-

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

1. Licens- och

 

 

 

 

tillstånds-

 

 

 

 

verksamhet

4 903 000

4 880 000

 

 

2. Tillsyns-

 

 

 

 

verksamhet

4 904 000

5 495 000

 

 

3. Information

234 000

720 000

 

 

4. Engångsanvis-

 

 

 

3 358 000

ningar för

 

 

 

 

bl.a. en

 

 

 

 

licenskampanj

 

 

 

 

och för flytt-

 

 

 

 

ningskostnader

1 368 000

-

 

 

Summa

11 409 000

11 095 000

 

 

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Inkomster vid

 

 

 

 

datainspektionen

-7 547 000

-11 094 000

 

3 357 000

Nettoutgift

3 862 000

1 000

 

1 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


Licens- och tillståndsverksamheten innefattar tillståndsprövning en­ligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handlägg­ning av de anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen (1982:480).

Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre lagarna.

Informationsprogrammet omfattar information om främst innebör­den av de tre lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Det totala antalet inkomna ärenden budgetåret 1986/87 var i stort sett detsamma som föregående budgetår. Antalet tillsynsärenden var 472, vilket är en ökning med 96 ärenden. Antalet licenser enligt datalagen har under budgetåret 1986/87 ökat med ca 8 300 till totalt 25 500 licenser. Sammanlagt 768 ärenden var vid utgången av budgetåret 1986/87 oav­gjorda, vilket är en minskning med 164 ärenden i förhållande till föregå­ende budgetår.

Datainspektionen antog 1986 en verksamhetsplan för budgetåreri 1986/87-1988/89. Planen innehåller bl.a. riktlinjer för en ändrad inrikt­ning av inspektionens arbete mot ökad tillsynsverksamhet. I linje med planen har under budgetåret 1986/87 inletts ett omfattande rationalise­ringsarbete i inspektionen i syfte att skapa förutsättningar för en väsent­ligt ökad tillsyn. Arbetet tar i första hand sikte på att rationalisera rutiner­na för handläggningen av tillståndsärendena men också på att lösa en


 


rad komplicerade juridiska frågor av principiell natur. Oklarheten be- Prop. 1987/88:100 träffande dessa frågor har i hög grad påverkat effektiviteten i inspek- Bil. 4 tionens verksamhet. Som ett led i det arbetet har betydande insatser gjorts för att klargöra registeransvarsfrågan på olika områden i samhäl­let. Härigenom har förutsättningar skapats för både en snabbare hand­läggning av tillståndsärenden och en effektivare tillsynsverksamhet på dessa områden.

Inspektionen har tillförts kvalificerad ADB-teknisk personal samti­digt som tjänstenivån för inspektionens personal generellt höjts. En om­organisation av inspektionen har skett samtidigt som en ny instruktion trätt i kraft för inspektionen. Datorstödet i inspektionens interna verkr samhet har kraftigt förbättrats genom köp av persondatorer. Ett utveck­lingsarbete pågår med sikle på anskaffning av egen dator med samordnat ADB-stöd. Vidare har ett stort antal balanserade gamla ärenden kunnat avslulas. Delta har gjort all handläggningsliderna i tillstånds- och till­synsärenden har minskats. En informationskampanj har resulterat i att antalet licensinnehavare ökat med närmare 50 procent. Dessutom har en dokumentation av inspektionens beslutspraxis inletts. Arbetet syftar bl.a. till att skapa garantier för att lika fall behandlas lika i inspektionen. Datainspektionen har gett ut en årsbok som beskriver verksamheten bud­getåret 1986/87.

Inspektionen har vid årsskiftet 1986/87 fiyttat in i nya moderna loka­ler, vilket medfört klart förbättrade arbetsbetingelser.

Datainspektionens inkomster uppgick budgetåret 1986/87 till drygt 7,5 milj. kr. en uppgång i förhållande till föregående budgetär med 1,8 milj. kr. Licensdebiteringen har ökat kraftigt. Under budgetåret 1986/87 uppgick inspektionens kostnadstäckning till 66 procent.

Huvudförslag budgetåret 1988/89 12 539 000 kr. Utgiftsminskningen följer del treåriga huvudförslaget om sammanlagt 5 % som lades fast inför budgetåret 1986/87 och uppgår budgetåret 1988/89 till I %.

Med hänvisning till den beslutade verksamhetsplanen och lill den re­sursförstärkning datainspektionen fick budgetåret 1987/88 för att nå målen i planen anser inspektionen att den bör bli undantagen från till-lämpningen av ett huvudförslag. Inspektionen begär inte någon resurs­förstärkning för budgetåret 1988/89. Målsättningen i verksamhetspla­nen är att inspektionens samtliga kostnader under planperioden skall ha täckts genom avgifter vid periodens slut. Vid fastställandet av detta mål förutsattes en avgiftshöjning som emellertid inte kommit till stånd på grund av det mellankommande allmänna prisstoppet. Inspektionen an­ser likväl att strävan bör vara att uppnå en total finansiering av verksam­heten för åren 1986/87-1988/89.

Datainspektionen föreslår att licensavgiften höjs till 480 kr. Avgiften föreslås gälla för registeransvariga hos staten, kommunerna och lands­tingen samt för aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekono­miska föreningar. För övriga registeransvariga föreslås avgiften bli oför­ändrad. Inspektionen begär ett bemyndigande att medge befrielse från licensavgiften för ideella föreningar när särskilda skäl motiverar detta.

116


 


Riksrevisionsverket har i samrådsyltrande tillstyrkt förslaget.                     Prop. 1987/88:100

Inspektionen har vidare begärt ätt indelningen av verksamheten i pro- Bil. 4 gram slopas. Inspektionen avser ätt vidta sådana redovisningstekniska' dispositioner som ger en bättre kostnadsredovisning och därmed ett nöd­vändigt underlag för en ekonomisk bedömning av inspektionens olika verksamheter. Riksrevisionsverket har tillstyrkt att programindelningen upphör.

Datainspektionen har hemställt att inspektionens utgiftsram exklusive        ' • pris-och löneomräkning beslutas bli 12 666 000 kr.

Föredragandens överväganden

En rad åtgärder har vidtagits för att förverkliga de mål som har satts upp i verksamhetsplanen och man har kommit en god bit på väg. Det är bra. En hel del arbete återstår emellertid. Jag förutsätter att inspektionen med all kraft arbetar för att de uppsatta målen kan fullföljas enligt den beslutade planen.

Inte heller budgetåret 1986/87 nådde inspektionen full kostnadstäck-' ning. Den under samma budgetår genomförda informationskampanjen om licensskyldigheten gav emellertid ett stort tillskott av licenser. En under budgetåret 1986/87 planerad höjning av datainspektionens avgif­ter kunde på grund av det allmänna prisstoppet inte genomföras. Jag avser emellertid att inom kort föreslå regeringen en höjning av licensav­giften, som har varit oförändrad sedan den infördes den 1 juli 1982. Jag räknar med att inspektionen skall ges möjlighet att nedsätta avgiften när särskilda skäl föreligger, t.ex. när det rör sig om en ideell förening med ringa ekonomisk omslutning.

Jag föreslår att datainspektionen budgetåret 1988/89 undantas frän en tillämpning av det fastlagda huvudförslaget. Genom avgiftshöjningen, ytterligare effektivisering av verksamheten och en fortlöpande informa­tion om licensskyldighet är det min förhoppning att inspektionens in­komster och utgifter helt skall balansera varandra budgetåret 1988/89.

Med de ändringar och förstärkningar av redovisningsrutinerna som inspektionen planerar anser jag att inspektionens programindelning un­der budgetåret 1988/89 kan slopas. Jag avser att senare begära en redogö- ; relse för de erfarenheter som vunnits av den nya ordningen.

Datainspektionen har begärt att tjänsterna som chef för inspektionens
två sakenheter skall vara avdelningschefer. Jag anser mig inte kunna
biträda detta förslag. Jag har därvid beaktat att de två byråchefstjänster­
na redan omfattas av chefslöneavtalet och därigenom redan har den
särställning inspektionen önskar.                                                     .

Jag har tagit hänsyn till ökade kostnader för inspektionen till följd av avvecklingen av tjänstebrevsrätten fr.o.m. den 1 juli 1988. För driftkost­nader för ett utökat ADB-stöd har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 500 000 kr avseende avgifter .till statskontoret. Den totala investerings­kostnaden under samma budgetår för ADB-utrustningen är 2 milj. kr. Investeringskostnaden belastar anslag under civildepartementet.

■   117


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem-     Bil. 4 ställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Datainspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag om 1 000 kr.

G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 7 921 029 1987/88 Anslag 7 775 000 1988/89 Förslag   7 528 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsföre­byggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsen­het. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

1987/88              Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

 

Personal

 

 

Summa

19

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

6 403 000

- 387 000

(därav lönekostnader)

(5 087 000)

1- 404 000)

Lokalkostnader

1 372 000

140 000

Summa

7 775 000

- 247 000

Brottsförebyggande rådet

1. Anslag budgetåret 1988/89 7 466 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning m.m. 191 0000 kr.

3.       En tjänst som handläggare yrkas för informationsverksamheten (-230 000 kr.).

4.       Forsknings- och utvärderingsprojektet om ekonomisk brottslighet beräknas bli slutfört under innevarande budgetår. Anslaget har därför reducerats med 730 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen uppdrog i oktober 1986 åt en särskild utredare att se över BRÅ:s verksamhet. Utredaren överlämnade i april 1987 delbetänkandet (Ds Ju 1987:6) BRÅ:s uppgifter och ledning. 1 detta lämnas förslag be­träffande BRÅ:s uppgifter och ställning, styrelsens sammansättning samt styrelsens och kanslichefens uppgifter. Delbetänkandet har remiss-


 


behandlats. Utredaren kommer senare att lämna ytterligare förslag som     Prop. 1987/88:100 berör BRÅ:s funktion och arbetssätt saml frågor om budgetprocessen     Bil. 4 och forskningen. Översynen beräknas vara avslutad under våren.

Regeringen har nyligen på grundval av utredningsförslaget och i enlig­het med riktlinjerna i verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99), beslutat att antalet ledamöter i BRÅ:s styrelse skall minskas från tidigare minst sexton till högst tio.

En planenlig real minskning av utgifterna med 1,5 % bör genomföras enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näs­ta budgetår till 7 528 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 7 528 000 kr.

G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1986/87 Utgift   3 706 430 '   Reservation     37 955 1987/88 Anslag   3 841 000 1988/89 Förslag   3 980 000

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1.   Anslag budgetåret 1988/89 4 069 000 kr.

2.  Prisomräkning m.m. 228 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör anslaget föras upp med 3 980 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 3 980 000 kr.

G 5. Bokföringsnämnden

1986/87 Utgift 1 696 770 1987/88 Anslag 2 756 000 1988/89 Förslag   2 857 000

Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och nio andra ledamöter. För varje                            1 H


 


annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett     Prop. 1987/88:100
kansli med en chef
                                                                            Bil. 4

1987/88    Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

 

Personal

 

 

Summa

5

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

2 636 000

+  96 000

(därav lönekostnader)

(1 315 000)

(+  85 000)

Lokalkostnader

120 000

+  5 000

Summa

2 756 000

+ 101 000

Bokföringsnämnden

Bokföringsnämndens anslag har under de senaste budgetåren ökats för att möjliggöra nämndens ändrade arbetsinriklning och en utveckling av nya arbetsformer. Innan denna förnyelse av nämndens hela verksamhet kunnat slutföras och utvärderas har nämnden inte ansett det realistiskt och meningsfullt att redovisa något huvudförslag och inte heller effekter­na av ett sådant förslag.

Nämndens ordförande avled vid årsskiftet 1986/87. Den vakans som uppstod innan en ny ordförande förordnades har verkat hämmande på nämndens verksamhet under första halvåret 1987. Under året har nämn­den avgivit 25 uttalanden om god redovisningssed. Flera av uttalandena har gjorts efter begäran av domstolar eller andra myndigheter. Nämnden har besvarat ett antal remisser och diskuterat fiera långsiktiga projekt av vilka några bedöms kunna avslutas inom kort.

Bokföringsnämnden har i en bok sammanställt sina hittills publice­rade och ännu gällande rekommendationer och uttalanden. Nämnden planerar att genomföra en satsning på information till sådana som startar '     ■ nya rörelser. Denna satsning kan senare komma att kräva en förstärk­ning av nämndens resurser.

Föredragandens överväganden

Bokföringsnämnden tilldelades för budgetåret 1987/88, delvis genom omprioriteringar inom justitiedepartementets verksamhetsområde; ca 1 milj. kr. i resursförstärkningar. Den förnyelse av nämndens verksamhet som dessa resurser var avsedda att säkerställa har kommit igång. Att i detta läge tillämpa huvudförslaget på bokföringsnämnden bedömer jag som olämpligt. Nämnden bör därför undantas från huvudförslaget.

Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag all regeringen fö­reslår riksdagen

att till Äo4/o'w;5«äw/7 slagsanslag om 2 857 000 kr.                                                                              120


 


G 6. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader                           Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift    2 726 375                                             '': '

1987/88 Anslag    2 818 000 1988/89 Förslag   3 107 000

Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt brotts­skadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

1987/88      Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

 

Personal

 

 

Summa

10

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

2 405 000

+ 291 000

(därav lönekostnader)

(1 796 000)

(+ 126 000)

Lokalkostnader

413 000

-  2 000

Summa

2 818 000

+ 289 000

Brottsskadenämnden

1.      Anslag budgetåret 1988/89 2 846 000 kr. Nämnden anser sig inte i fortsättningen kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt om huvudförslaget tillämpas.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 28 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över brottsskade­lagen (1978:413) i syfte att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få brottsskadeersättning. Utredaren överlämnade i januari 1987 betänkan­det (Ds Ju 1987:1)Översyn av brottsskadelagen. Betänkandet har remiss­behandlats. Förslag på grundval av betänkandet utarbetas inom justitie­departementet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 107 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetå­ret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 3 107 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott


1986/87

Utgift

6 523 407

1987/88

Anslag

7 400 000

1988/89

Förslag

7 400 000


121


 


Från anslaget betalas ersättning ay statsmedel enligt brottsskadelagen     Prop. 1987/88:100
(1978:413) för skador på grund av brott.                                                  Bil. 4

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 200 000 kr.

Föredragandens överväganden

I enlighet med vad jag har anfört under avsnittet Åtgärder mot brott beträffande jourverksamhet till förmån.för brottsoffer m.m. har jag un­der anslaget beräknat medel för stöd lill sådan och liknande verksamhet.

Med hänsyn till utgiftsnivån under budgetåret 1986/87 anser jag atl , anslagsbeloppet för nästa budgetår bör vara oförändrat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 7 400 000 kr.

122


 


H. DIVERSE                                                                                 Prop. 1987/88:100

Bil. 4

H 1. Svensk författningssamling

 

1986/87

Utgift

6 877 874

1987/88

Anslag

6 960 000

1988/89

Förslag

7 260 000

Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning av Svensk för-' faitningssamling.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen under budgetåret 1987/88 bör anslaget uppgå till 7 260 000 kr. under näsla budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svensk författningssamling för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 7 260 000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1986/87   Utgift        197 446            Reservation               144 270

1987/88   Anslag         50 000

1988/89   Förslag        50 000

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvalt­ningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instruktion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltnings­rättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller ul-getts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräk­nar medelsbehovet till 70 000 kr.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksam­het bör anslagsbeloppet under nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens om­råde för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 50 000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1986/87   Utgift           1 940 936

1987/88   Anslag          2 400 000

1988/89   Förslag        2 400 000

Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för den intellektu­
ella äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av
privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för interna­
tionell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med                                 123


 


anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.        Prop. 1987/88:100

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna     Bil. 4 för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel till ett svenskt bidrag till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors. Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 2 400 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1986/87   Utgift           95 472 850

1987/88   Anslag        110 500 000(1) 1988/89   Förslag      110 500 000 (l)Kompletteringsprop.  10 000 000 kr.

Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till poli­tiska partier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 110 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

 

1986/87

Utgift

11 739 172

1987/88

Anslag

27 122 000

1988/89

Förslag

108 904 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myn­digheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1988/89 tas upp med 108 904 000 kr. Beloppet avser kost­nader för j 988 års allmänna val.

Jag biträder riksskatteverkets förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna val för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag om 108 904 000 kr.

124


 


Underbilaga 4.1                                                                                Prop. 1987/88:100

Bil. 4

Statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsutvecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminalvården m.m.

1 Brottsutvecklingen

Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har ökat under hela efterkrigstiden. År 1977 uppgick antalet brott mot brottsbalken till drygt 716 000 medan antalet år 1986 uppgick till drygt 960 OOO, d.v.s. en ökning med 34 procent under tioårsperioden. Antalet anmälda brott mot annan lagstiftning har också ökat under större delen av denna tid. Av brotten mot annan lagstiftning svarar trafik- och narko­tikabrotten för cirka fyra femtedelar år 1986.

 

Ar

Antal anmälda

Antal anmälda brott

 

brottsbalksbrott

mot annan lagstiftning

1974

570 610

104 666

1975

643 405

112 000

1976

683 279

115 949

1977

716 367

127 993

1978

683 646

119 629

1979

698 171

117 937

1980

760 911

167 366

1981

760 614

175 211

1982

805 569

178 189

1983

799 457

.  159 670

1984

845 706

137 469

1985

894 396

123 953

1986

960 080

135 277

1987(1)

934 410

116 822

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt 3,5 procent per är medan brott mot annan lagstiftning ökat med omkring 2,5 procent per år. För antalet registrerade brott mot lag­stiftning utanför brottsbalken kan myckel starka variationer iakttas mel­lan olika år.

Den genomsnittliga årliga förändringen i antalet anmälda brott mot brottsbalken under perioden 1977 - 1986 resp 1982 - 1986 är

125


 


 

 

 

 

 

 

1977 -

1982 -

 

 

-1-

1986

1986

Våldsbrott

4,5 X

- 5,4 %

därav misshandel

 

-1-

4,5 %

+ 6,3 %

därav rån

 

+

3,9 %

+ .3,4 %

Tillgreppsbrott

 

+

2,9 %

+ 5,4 %

därav inbrottsstöld

 

-t-

0,2%

+ 2,2 %

därav bostadsinbrott

 

-

0,9 1

+ 3,4 %

därav inbrott i vind,

källare

 

1,4%

+ 4,2 %

därav motorfordonstillgrepp

+

1,2 %

+ 7,9 %

Checkbedrägeri

 

+

9,3 %

+ 7,7 %

Övriga bedrägeribrott

 

+

8,5 %

- 0,7 %

Övriga brottsbalksbrott

 

+

3,6%

+ 4,5%

därav skadegörelsebrott

 

-1-

4,0%

- 5,0 %


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbe­tat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ forskning 1987:5). I denna rapport ges bl.a, en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om olika brott som har kommit lill polisens kännedom. Rapporten innehål­ler däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas kom­ma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits till denna rapport i den följande redogörelsen.

Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet följer utvecklingstendenserna vad gäller brottmälsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifter i broltsanmälan, åtalsbeslut, dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Resultaten av dessa studier har beaktats i framställningen.

I del följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott, bl.a. brottsbalksbrott och narkotikabrott. I tabeller redovisas uppgifter om brott anmälda år 1974 och senare. Siffrorna för perioden 1974 - 1986 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år 1987 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för tiden januari - augusti 1987.

 

1.1 Våldsbrott

 

 

Är

Totalt

Därav rån

Därav misshandel

1974

53 094

2 296

19 899

1975

55 127

2 336

21 509

1976

55 248

2 697

21 378

1977

59 047

3 374

23 596

1978

60 158

3 461

22 868

1979

61 170

3 075

23 171

1980

64 733

3 427

24 668

1981

65 986

3 228

24 314

1982

74 724

3 530

28 200

1983

76 487

3 473

29 220

1984

81 407

3 681

30 785

1985

82 803

3 851

31 996

1986

85 384

3 806

32 805

1987(1)

85 393

3 931

32 872

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen                   126

t.o.m. oktober 1987


 


Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott     Prop. 1987/88:100 räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa saml andra     Bil. 4 gärningar som innebär direkt fara för individen. I dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1974 till 1986. År 1986 utgjorde dessa nära en tiondel av de registrerade brottsbalksbrotlen.

Särskilt om rån

Antalet rån utgör knappt en halv procent av samtliga anmälda brotts­balksbrott. Hitintills under 1980-talet har antalet legat kring 3 500.

Drygt 85 procent av rånen är riktade mot privatpersoner. Galurån är den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjutvapen har legal på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån. Under år 1986
var dessa 172, inbegripet försök och förberedelse. De förorsakar ofta
mycket stora förluster och är allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp
av skjutvapen.
                                                                             '

Särskilt om misshandel

Antalet misshandelsbrott har ökat under 1980-talet. Sedan år 1982 upp­går den genomsnittliga ökningen till drygt 3 procent per år.

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl att tro att ökningen av de regi­strerade misshandelsbrotten inte motsvaras av reella ökningar. En del av ökningen anser BRÅ bero på att kravet på angivelse för att åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område slopades den I januari 1982.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har också ökat kraftigt under senare år. År 1986 registrerades cirka 10 000 misshandels-' brott av detta slag. Det är en ökning med 313 (3 %) jämfört med året innan. 537 av de cirka 10 000 misshandelsbrotten avser grov misshandel. Detta är en ökning med 50 (10 %) jämfört med föregående år.

Antalet fall av misshandel utomhus där gärningsmannen är okänd för offret är högst i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

127


 


1.2 Tillgreppsbrott

 

Är

Totalt

Därav in-

 

 

Därav mo-

 

 

brotts-

Inbrott i '

Inbrott i

torfordons

 

 

stöld

lägenhet eller villa

vind eller källare

tillgrepp

1974

411 466

115 391

15 787-

17 930

47 475

1975

473 337

134 470

20 124

24 453

55 279

1976

511 196

150 180

22 250

34 253

62 352

1977

528 900

155 863

22 247

31 017

62 703

1978

501 050

144 944

21 244

22 207

56 706

1979

495 472

140 054

17 678

22 107

49 265

1980

524 313

139 944

20 385

22 516

48 914 .

1981

522 407

137 168

20 014

22 845

46 672 ■

1982

553 745

139 168

21 063

25 096

49 809

1983

551 510

139 789

24 160

22 931

47 036

1984

585 537

142 555

24 939

25 716

49 486

1985

624 997

145 244

24 535

28 129

55 611

1986

677 562

152 566

23 459

. 27 625

67 047

1987(1)

657 798

142 523

20 189

27 811

69 313


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


 


(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Tillgreppsbrotlen utgör drygt 70 procent av samtliga polisanmälda brottsbalksbrott. Förutom de i tabellen redovisade brottsgrupperna ingår en mängd olika former av stöldbrott som inte rubriceras som inbrott, t.ex. snatteri.

SärskUt om inbrott

Inbrotten uppgår till ungefär en sjättedel av samtliga registrerade brotts­balksbrott. Förutom villa- och lägenhetsinbrott och inbrott i vind eller källare ingår i här redovisade siffror även inbrottsstöld i butiker, kiosker och skolor m.m.

Antalet inbrotlsstölder under 1970-talet uppvisar stora svängningar men har under åren 1978 - 1985 legat på en nivå runt 140 000. År 1986 var antalet anmälda inbrottsstölder drygt 150 000. Förär 1987 pekar de preli­minära siffrorna på att antalet inbrottstölder åter kommer att ligga på en nivå runt 140 000.

Enligt en rapport av kriminologen och docenten Leif G W Persson, framtagen och publicerad av försäkringsbolaget Trygg-Hansa, som ett led i bolagets skadeförebyggande verksamhet, svarar fyra promille av landets män för 100 procent av bostadsinbrotten. I rapporten framhålls vidare att två promille av landets män svarar för 80 procent av alla bo­stadsinbrott och två tiondels promille av landets män svarar för 40 pro­cent av alla bostadsinbrott. I rapporten anges vidare att en liten mycket aktiv grupp på 500 personer står för ungefär 10 O00avde23 000 anmälda inbrotten i bostäder 1986.


128


 


Särskilt om motorfordonstillgrepp                                                -        Prop. 1987/88:100

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar     Bil. 4 eller försök härtill.

Under år 1986 anmäldes cirka 67 000 motorfordonstillgrepp, vilket visar på en kraftig ökning (21 %) jämfört med år 1985.

Antalet motorfordonstillgrepp har tidigare under 1980-talet legat på en nivå strax under 50 000. Antalet tillgrepp räknat per 10 000 registrera­de motorfordon sjönk något under de första åren av 1980-talel, men ökade under 1986. .

Enligt den nyss nämnda rapporten av Leif G W Persson svarar en mycket liten grupp personer för de fiesta bilstölderna liksom för de fiesta stölderna ur bilar.

1.3 Bedrägeribrott

 

Är

Totalt

därav check-

därav konto- och

 

 

bedrägeri

kreditkort

1974

51" 249

5 800

 

1975

50 999

7 069

 

1976

53 343

8 279

 

1977

57 904

9 228

 

1978

52 869

5 667

 

1979

71 993

6 394

7 427

1980

103 778

10 687

14 619

1981

99 973

10 685

18 705

1982

98 570

'10 117

21 638

1983

93 548

11 680

16 717

1984

97 588

13 369

13 960

1985

103 331

13 036

22 241

1986

107 223

. 15 195

22 051

1987(1)102 044

14 605

18 191 '   '

(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1987

Av bedrägeribrotten svarar checkbedrägerierna jdag för omkring 14 procent.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Dessa bedrägeribrott tredubblades från år 1979 till år 1982 och utgör numera den största enskilda gruppen bland bedrägeribrotten (20 %). An­talet kredit- och kontokortsbedrägerier år 1986 är 22 051. Det är en liten minskning jämfört med föregående är.

129

9    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 4


1.4 övriga brottsbalksbrott

 

Är

Övriga brotts-

Därav skadegörelse-

 

balksbrott

brott

1974

54 801

45 771

1975

63 942

54 760

1976

63 492

54 901

1977

70 516

62 330

1978

69 569

61 305

1979

69 536

60 877

1980

68 087

59 057

1981

72 248

62 873

1982

78 530

68 278

1983

77 912

67 955

1984

81 174

71 999

1985

83 265

74 008

1986

89 911

80 104

1987(1)

89 174

81 251


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


(1) Värdena för 1987 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m.  oktober 1987

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskilt om skadegörelse

Antalet skadegörelsebrott har hitintills under 1980-talet uppvisat en till­tagande ökningstakt. En mycket stor andel av dem som döms för skade­görelsebrott är tonåringar.

Drygt 30 % av skadegörelsebrotten avser skadegörelse pä motorfor­don.

Drygt 15 procent av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar samhäl­let betydande kostnader.

1.5 Narkotikabrott


Är

Antal

Antal personer

Därav antal som

 

anmälda

som lagförts

godkänt straff-

 

narkotika-

för narkotika-

föreläggande

 

brott

brott

eller dömts

1974

20 153

3 654

2 523

1975

22 015

4 368

2 601

1976

18 845

4 457

2 688

1977

22 127

4 750

2 994

1978

21 763

4 957

3 166

1979

23 956

4 517

3 315

1980

62 011

6 420

5 219

1981

69 923

8 196

6 838

1982

70 612

8 173

6 926

1983

51 397

7 074

5 991

1984

40 130

6 149

5 341

1985

37 568

6 067

5 246

1986

39 536

6 401

5 685

1987(1]

1 38 242

 

 

(1) Värdet för 1987 har beräknats på gi

rundval av utvecklingen

t.o.m.

oktober 1987

 

 


130


Tabellen avser brott mot narkotikastraffiagen (1968:64), narkotikaför-     Prop. 1987/88:100 ordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen     Bil. 4 (1960:418).

Antalet anmälda narkotikabrott har legat på en relativt stabil nivå under hela 1970-talet. År 1980 ökade antalet anmälda brott kraftigt. En­ligt BRÅ tycks riksåklagarens nya anvisningar för användning av åtals-underlåtelser vid narkotikabrott samt den ökade serieuppklaringen (an­tal brott per misstänkt) vara de faktorer som spelat en avgörande roll för denna ökning. En annan förklaring till ökningen är troligen polisens insatser mot den s.k. gatulangningen under åren 1981 och 1982.

Under 1986 har antalet registrerade narkotikabrott åter ökat efter att ha minskat under åren 1983 - 1985. I BRÅ:s rapport menar man att den faktiska narkotikabrottsligheten inte har undergått några större föränd­ringar under 1980-talet.

Den nedgång i antalet registrerade narkotikabrott som har skett sedan 1982 (44 %) motsvaras inte av en lika kraftig minskning av antalet för narkotikabrott dömda personer (38 %). Vidare har den genomsnittliga fängelsetiden räknat i månader för varje dömd person ökat.

1.6 Ekonomisk brottslighet

När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger inte någon stati­stik. För närvarande pågår utvärdering av de åtgärder som föranletts av eko-kommissionens arbete. Regeringen har bl.a. givit ett uppdrag till BRÅ att utvärdera effekterna av vissa åtgärder mot ekonomisk brottslig­het. En första delrapport återfinns i rapporten Kampen mot eko-brotten, del I Polisen (BRÅ forskning 1986:3).

2 Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården

I det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbe­lastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de ana­lyser som regelbundet görs i justitiedepartementet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning från rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siff­ror är tagna direkt ur myndigheternas anslagsframställningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger myc­ket intimt samman. I huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domstolar till kriminalvård.

Antalet brott som anmäls till polisen är drygt 1 milj. per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsföreläggan­den. Antalet sådana förelägganden utgjorde drygt 180 000 år 1986.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. I ungefär
35 procent av fallen kan en misstänkt person knytas
till brottet. Andelen
uppklarade brott varierar med olika brottstyper. Uppklaringen växlar
även mellan skilda delar av landet. För misshandel och andra våldsbrott
uppgår andelen uppklarade fall till drygt 50 procent, medan endast 11
procent av inbrottsstölderna klaras upp. Ungefär vart fjärde rån och tre                             131

av fyra bedrägeribrott blir uppklarade.


 


I delta sammanhang bör framhållas aU antalet uppklarade brotts-     Prop. 1987/88:100 balksbrolt har ökat från drygt 160 000 år 1974.till över 240 000 är 1986.     Bil. 4        Antalet uppklarade brott mot såväl brottsbalken som specialstraffrättslig lagstiftning har ökat från runt 250 000 lill nära 360 000. Det är alltså en ökning med mer än 40 procent under perioden.

Åklagarna fattar beslul om åtal mot ungefär 80 000 personer årligen.                    :

Till detta kommer knappt 85 000 personer för vilka åklagare meddelar strafförelägganden. Åklagarna beslutar om åtalsunderlåtelser i cirka 22 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 52 000 per år.

Allmän domstol dömer årligen cirka 16 000 personer till frihetsberö­vande påföljd, varav knappt två tredjedelar omfattar högst två månader. Antalet personer som döms till böter är knappt 30 000. Andelen frihets­straff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fäng­else i närmare tre fall av fyra. För rån och grovt rån samt misshandel ådöms fängelse i två fall av tre. För grovt narkotikabrott döms till frihets­berövande påföljd i närmare 95 procent av fallen.

1986 var den genomsnittliga längden av ådömda frihetsstraff i första . instans omkring fem månader. Variationerna är dock avsevärda mellan olika slag av brott. För grovt narkotikabrott ligger t.ex. genomsnittet på drygt tre är och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån och grovt rån är motsvarande siffra nästan två år, för grov misshan del cirka ett och ett halvt år, samt för rattfylleri drygt en månad.

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. I följande ■ tabell visas andelen dömda personer som efter brott dömts inom ett visst tidsintervall. Uppgifterna avser år 1986. Indelningen i brottsgrupper är densamma som har redovisats i tidigare tabeller.

 

 

 

 

PROCENT

 

Brotts-

-100

dagar

100-

dagar

365 dagar och mer

grupp

 

 

365

 

 

Våldsbrott

26

 

59

 

15 ■

Tillgreppsbrott

40

 

51

 

9

Bedrägeribrott

17

.

43

 

40.

Övriga brottsbalksbrott

14

 

70

 

16

Narkotikabrott

49

 

42

 

9'

Genomsnittstiden från det att ett brott har begåtts till dess att dom har avkunnats har inte märkbart förändrats mellan åren 1982 till 1986 för någon av de redovisade brottsgrupperna utom för narkotikabrott. Ande­len personer som döms för narkotikabrott inom 100 dagar från det att brottet begicks, har ökat från cirka 41 procent 1982 till 49 procent 19.86. Andelen personer som dömts först ett år efter narkotikabrottet har rnins-kat från 11 procent 1982 till.9 procent 1986.

Inom de tre storstadsområdena har andelen personer som dömts för narkotikabrott inom 100 dagar förändrats mellan åren 1982.till 1986 enligt följande.

I Stockholmsområdet var andelen 32 procent 1982 och 36 procent                                  132


 


1986, i Göteborgsområdet var andelen 43 procent 1982 och 52 procent 1986 och i Malmöområdet var andelen 48 procent 1982 och 68 procent 1986.

För landet i övrigt var motsvarande procentsiffror för åren 1982 och 1986,43 respektive 49. Som framgåravnämndasiffror visar Malmö-och Göteborgsområdena en mycket gynnsam utveckling.


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


2.1 Polisväsendet

Statistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsen­det bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Statistiken utgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Hur antalet ingripanden har utvecklats sedan år 1980 framgår av nedanstående sammanställning.

Antal ingripandemeddelanden Antal gripna


1980

1 184 211

1981

1 161 470

1982

1 185 291

1983

1 195 708

1984

1 247 468

1985

1 235 808

1986

1 275 618


226 050 224 857 231 563 216 289 195 606 179 877 193 765


2.2 Åklagarna   '

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domsto­larna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.


Period

Antal personer i

Antal mål

i utgående balans

 

Hål om brott

Övriga

Totalt

Därav mål om

 

på vilket

mål

 

brott på vil-

 

fängelse

 

 

ket fängelse

 

kan följa

 

 

kan följa

1980

173 000

112 400

63 700

50 800

1981

178 100

121 300

65 800

50 500

1982

172 100

118 000

64 600

48 600

1983

169 800

114 400

59 400

43 700

1984

167 498

101 700

35 208

28 087

1985

170 699

96 200

53 082

41 027

1986

172 938

90 700

55 943

43 129

1986 första

86 448

43 500

 

 

1987 halvåret 84 775

44 714

 

 


133


 


Som framgår av tabellen har antalet övriga mål hos åklagarna minskat     Prop. 1987/88:100 under de senaste åren. Detta kan delvis förklaras av att polisen medger    Bil. 4 fier rapporteftergifter än tidigare, vilket innebär att färre ärenden lämnas över till åklagarna.

2.3 Domstolsväsendet

2.3.1 Domstolarnas arbetsläge

(I uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över 1 000

avrundade till jämna hundratal)

 

 

1984

1985

1986

86-01-01 -06-30

87-01-01 -06-30

Allmänna domstolarna

 

 

 

 

 

Högsta domstolen

 

 

 

 

 

Inkomna mål(1)

3 793

3 934

3 694

2 020

1 958

Avgjorda mål(2)

3 860

3 767

3 786

2 082

2 178

Utgående balans

1 948

2 022

1 781

1 898

1 512

Hovrätterna

 

 

 

 

 

Inkomna mål

18 784

18 799

17 317

9 009

9 333

Avgjorda mål

18 598

18 736

17 501

9 201

9 085

Utgående balans

6 246

6 235

6 003

6 017

6 158

Tingsrätterna

 

 

 

 

 

Inkomna tvistemål och brottmål 143 300

140 800

142 400

70 500

69 200

Avgjorda tvistemål och brott-

 

 

 

 

 

mål

144 800

139 300

139 600

70 900

70 200

Utgående balans tvistemål och

 

 

 

 

 

brottmål

57 600

58 700

60 400

57 800

58 800

Inkomna fastighetsmäl

8 100

8 100

8 300

3 900

3 800

Avgjorda fastighetsmål

7 100

7 700

8 200

4 100

4 100

Utgående balans fastighetsmål

5 700

6 100

6 200

5 900

5 900

Inkomna mål om lagsökning

95 800

103 000

106 600

53 400

52 500

Inkomna mål om betalnings-

 

 

 

 

 

föreläggande

387 500

405 200

395 900

204 000

207 200

Inkomna domstolsärenden

21 700

21 800

21 100

10 300

9 800

Avgjorda domstolsärenden

19 400

21 400

20 200

10 100

9 900

Utgående balans domstols-

 

 

 

 

 

ärenden

10 400

10 900

11 600

11 000

11 500

Inskrivningsärenden      2 204 600

1 985 000 2 685 000 '

1 196 500 1 044 600

Gravations- och äganderätts-

 

 

 

 

 

bevis

524 300

460 600

600 000

285 800

235 300

(1)inkl. skrifter

(2)utom skrifter

134


 


 

1984

1985

1986

86-01-01 -06-30

87-01-01 -06-30

Prop. 1987/88:100 Bil. 4

AlLtiänna förvaltningsdomstolarna

 

 

 

 

 

Regeringsrätten

 

 

 

 

 

 

Inkomna mål

6 041

5 881

6 198

3 336

3 131

 

Avgjorda mål

5 677

6 896

6 296

3 137

3 535

 

Utgående balans

4 639

4 664

4 540

4 850

4 150

 

Kammarrätterna

 

 

 

 

 

 

Inkomna mål

31 073

29 378

28 815

14 731

13 336

 

Avgjorda mål

30 538

29 481

30 129

14 948

14 998

 

Utgående balans

25 459

25 454

24 255

25 328

22 629

 

Länsrätterna

 

 

 

 

 

 

Inkomna mål

160 700

151 400

142 700

84 300

75 400

 

Avgjorda mål

177 200

168 500

160 000

79 800

75 000

 

Utgående balans

195 200

177 400

159 900

181 900

160 900

 

 

 

1984

1985

1986

86-01-01 -06-30

87-01-01 -06-30

Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

 

 

 

Bostadsdomstolen

 

 

 

 

 

Inkomna mål

579

586

607

301

395

Avgjorda mål

574

525

641

364

342

Utgående balans

251

312

278

188

33

Hyresnämnderna

 

 

 

 

 

Inkomna ärenden

32 454

33 495

38 103

19 808

20 397

Avgjorda ärenden

31 194

30 951

37 225

18 423

19 761

Utgående balans

8 731

11 275

12 146

12 653

12 869

Arrendenämnderna

 

 

 

 

 

Inkomna ärenden

1 723

1 868

3 197

1 894

1 417

Avgjorda ärenden

1 971

1 925

3 483

1 873

1 283

Utgående balans

869

812

524

831

658

1983/84  1984/85  1985/86  1986/87


10 585


Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna

Försälringsöverdomstolen

2 266

2 160

2 070

2 001

2 119

2 237

3 643

3 684

3 617

7 014

6 376

6 047

9 158

7 879

7 693

Inkomna mål                                  2 483

Avgjorda mål                            2 126

Utgående balans                     3 378

Försäkringsrätterna

Inkomna mål                                  7 217

Avgjorda mål                           10 796

15 966  13 821  12 315

Utgående balans


135


 


2.3.2 Särskilt om brottmålen

 

Period

Tingsrätterna

 

 

 

Antal brott-

Inkomna

därav mål som enligt

 

mål i balans

brottmål

tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan hand­läggas av notarie

1980

25 035

77 888

10 834

1981

26 587

80 312

11 792

1982

28 501

83 927

13 220

1983

26 400

79 036

13 684

1984

23 951

72 702

12 450

1985

23 976

68 700

10 212

1986

25 456

69 847

11 118

1986 första

23 680

34 361

5 086

1987 halvåret

23 906

34 173

4 892


Prop. 1987/88: Bil. 4


00


 


Av tabellen framgår att såväl antalet brottmål som kan handläggas av tingsnotarie som antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har minskat sedan 1983, med undantag för är 1986 då en liten ökning kan noteras. Antalet brottmål som fullföljs lill hovrätt har minskat sedan är 1984.

 

Är

Hovrätterna

Antal brottmål i

 

Inkomna brottmål

balans

1980

6 383

2 155

1981

6 948

2 327

1982

6 996

2 387

1983

7 252

2 504

1984

7 103

2 541

1985

6 838

2 520

1986

6 690

2 491

1986 första

3 536

2 495

1987 halvåret 3 973

2 827

2.4 Kriminalvården

 

Är

Kriminalvårdsanstalter

Häkten

Frivård

 

 

 

Högsta

Antal klienter

 

Nyintagna

Högsta

beläggning

den 1 okt.

 

under året

beläggning

 

 

1980

12 272

3 603

1 003

15 750

1981

13 346

3 750

1 099

16 612

1982

13 835

3 783

1 108.

17 767

1983

15 177

4 137

1 102

14 092

1984

14 647

3 669

916

12 200

1985

13 535

3 655

981

11 677

1986

14 188

3 655

1 026

11 933


136


 


Under åren 1980 - 1983 har intagningarna i kriminalvårdsanslalterna ökat kraftigt. Köproblem har uppstått under vissa perioder då antalet tillgängliga platser inte har räckt till. Den 1 juli 1983 genomfördes den s.k. halvtidsfrigivningen. Medelbeläggningen minskade därmed med ca 350 platser under budgetåret 1983/84 jämfört med föregående budgetär.

Justitiedepartementet har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen stu­
derat metoder för beräkning av behovet äv anstaltsplalser inom krimi­
nalvården på kort och lång sikt. En metod för bedömning av behovet på
fem års sikt har redovisats i SARI rapport 1983:1 Beläggningen vid kri­
minalvårdsanstalter sett i ett medelsiktigt tidsperspektiv. Med utgångs­
punkt i denna metod har behovet för den näririasle femårsperioden be­
räknats i departementet. Beräkningarna visar en i stort sett oförändrad
trend för den genomsnittliga anstaltsbeläggningen under den närmaste
femårsperioden.
                  '        '


Pröp. Bil. 4


987/88:100


Beläggningen på anstalterna


2000


1983


1984


1985


1986


1987


 


3 Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott

3.1 Olika typer av åtgärder

Samhällets åtgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.

Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för


137


 


rättsväsendets åtgärder på grund av brott. Det är här fråga.även om     Prop. 1987/88:100 sådana åtgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i före-     Bil. 4 byggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialtjänst- och ar­betsmarknadsmyndigheterna.

Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör,polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheter­nas kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för atl fatta beslut om reaktion mot brott.

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i krimi­nalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex. exekutions­väsendet i fråga om böter.

Rehabiliterande åtgärder. Härmed avses åtgärder som syftar till att ge personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Åtgärder ay detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområ­dena.

Utvecklingsarbete som är direkt målinriktat mot problem som rör åt­gärder mot brott.

Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för åtgär­der av detta slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet som, åtminstone delvis, har till syfte att förebygga och bekämpa brott. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp ärligen för ändamålet.

Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelats på de tidigare berörda åtgärdsgrupperna. 1 vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgiv­ning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktärkan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verk­samhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till 7,8 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. 1 figur 1 är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

138

Som framgår av figur 1 uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till cirka 77 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens under­visning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRÅ:s verk­samhet utom den rena forskningen och utvecklingen. I detta samman­hang bör framhållas att kostnaderna för brottsskadenämnden inte till någon del har medräknats.


 


övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervaknings-     Prop. 1987/88:100
verksamhet och beräknas kosta 3 192 milj. kr.                                           Bil. 4

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 2 637 milj. kr. faller I 840 milj. kr på polisväsendet, 295 milj. kr. på åklagarväsendet och 502 milj. kr på dom­stolsväsendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas till 1 863 milj. kr.

Det utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikte på åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 16,7 milj. kr., varav omkring 10 milj. kr avser anslag till brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) verksam­het. 1 beloppet ingår inte den forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets kommittéer.

I jämförelse med föregående år har del totala beloppet för rättsväsen­dets åtgärder mot brott ökat med 4 procent.

Förebyggande åtgärder 77 milj. kr.

_  Utvecklingsarbete

16,7 nnilj. kr.

Fig. 1: Kostnaderför åtgärder mot brott inom justitiedeparte­
mentets omr
åde budgetåret 1987/88.                                                       139


 


3.2 Personalresurserna

Den 1 januari 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polistjäns­ter 11 700 och antalet tjänster för övrig personal i polisväsendet 2 100. Motsvarande siffror vår vid utgången av budgetåi-et 1986/87 drygt 16 400 resp. drygt 5 300.

Antalet polistjänster har alltså ökat med över 4 500 efter förstatligan­det. För alt fä en bild av den faktiska utvecklingen i fråga om personallä­get måste man emellertid la hänsyn lill en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstids­förkortning. Utbildningsverksamheten har vidare ökat kraftigt sedan är 1965.

Den resursförstärkning som har skett sedan år 1965 har varit begrän­sad när det gäller personal som är tillgänglig för faktisk polistjänstgö­ring. Även andra faktorer än arbetstidsförkortningen och utbildningen har bidraget till det. Samtidigt måste naturligtvis beaktas att polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbildning­en har förbättrats. Den renodling av polisens arbete som har skett genom atl uppgifter i stor utsträckning har fiyttats över till administrativ perso­nal har också haft betydelse. Ett annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och mitten av 1970-talet.

Polisutbildnigen har ändrats fr.o.m. hösten 1985. En polisaspirant ge­nomgår nu under fyrtio veckor en grundläggande utbildning, den s.k. grundkurs 1, vid polishögskolan i Ulriksdal.

Därefter följer ett och ett halvt års praktiktjänstgöring i polisdistrikt. Vidare skall en praktik inom något annat samhällsområde ingå i prak­tiktjänstgöringen.

1 direkt anslutning till praktiktjänstgöringen följer en påbyggnadskurs om 20 veckor, grundkurs II, vid polishögskolan i Ulriksdal.

I följande sammanställning anges personalläget inom polisen. I tredje kolumnen i sammanställningen anges antalet polisaspiranter som har slutat sin utbildning men som inte har erhållit tjänst på s.k. personallablå.


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


Sammanställning över personalläget m.m. vid polisväsendet 1987-11-02 (polispersonal utom chefskarriären)


 

Antal

Antal

Polisasp

Rekry-

Praktiktjg/

 

tjänster

vakanser

med full-

terings-

motsvarande

 

 

inkl.

gjord ut-

kader

 

 

 

omsätt-

bildning

 

 

 

 

ningsva-

men utan

 

 

 

 

kanser

tjänst

(3)-(2)=

 

 

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

Sthlms pd

3 021

263

129

- 124

81

Gbgs pd

1 386

36

188

- 152

10

Malmö pd

910

41

57

+ 16

26

Övriga pd

10 801

247 .

666

+ 419

216

Summa

16 118

577

1 040

+ 463

333


140


 


Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträck-     Prop. 1987/88:100 ning efter förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är nu drygt 1 200, var-      Bil. 4 av ca 650 är åklagartjänster.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovis­ning som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspråk för brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmän­na domstolarna är nu omkring 3 900, varav omkring 1 000 domartjäns­ter.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. Av dessa är 4 550 placera­de vid kriminalvårdsanstalterna och 750 inom frivården. Antalet lek-mannaövervakare inom frivården uppgår f.n. till omkring 5 800.

141


 


Register


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


 


Sid.

22 39


Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

1   Allmänt

2   Lagstiftningsfrågor

3   Åtgärder mot brott

4   Lokalförsörjning


Anslag kr.


 


A. Justitiedepartementet m. m.

40  Statsrådsberedningen

40          Justitiedepartementet

41  Utredningar m.m.

 

41  Extra utgifter

42           Information om lagstiftning m. m.

42  FRAMTIDSSTUDIER, Långsiktig analys m. m.

Summa


19 994 000 37 916 000 26 130 000 1 600 00 810 000 10 300 000

96 750 000


B. Polisväsendet

47   Rikspolisstyrelsen                                                                           546 749 000
55   Polisverksamheten rörande brotl mol rikets

säkerhet m. m.                                                                                211469 000

55   Statens kriminaltekniska laboratorium                                           24 544 000

57   Lokala polisorganisationen                                                        5 358 416 000

59   Utrustning m. m. för polisväsendet                                                 160 858 000

61  Underhåll och drift av motorfordon m. m.                                       116 486 000

62          Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg                        1 000

63          Diverse utgifter                                                                                 6 000 000

Summa       6 424 523 000


C. Åklagarväsendet

70   Riksåklagaren

72   Åklagarmyndigheterna


Summa


14 303 000 324 985 000

339 288 000


 


D. Domstolsväsendet m. m.

80  Domstolsverket

84  Allmänna domstolarna

88  Allmänna förvaltningsdomstolarna

91  Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

92           Försäkringsdomstolarna

95  Utrustning till domstolar m. m.


Summa


49 024 000 1 140 324 000 370 686 000 43 528 000 54 874 000 14 910 000

I 637 346 000


 


E. Kriminalvården

98           Kriminalvårdsstyrelsen

99           Kriminalvårdsanstalterna

 

104          Frivården

105          Maskin- och verktygsutrustning m. m.

 

105          Engångsanskaffning av inventarier m. m.

106          Utbildning av personal m. fl.


Summa


84 256 000

1 660 718 000

243 748 000

11 300 000

3 350 000

16 085 000

2 019 457 000


142


 


F. Rättshjälp m. m.

107  Rättshjälpskostnader

107         Rättshjälpsnämnderna

108         Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

 

110         Allmänna advokatbyråer; Driftbidrag

111  Vissa domstolskostnader m. m.

1 11   Diverse kostnader för rättsväsendet


Summa


265 600 000

9 766 000

1 000

2 405 000

58 500 000

11 000 000

347 272 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 4


 


113 114 118 119 119 121 121


G. övriga myndigheter

Justitiekanslern

Datainspektionen

Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

Bokföringsnämnden

Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på

grund av brott

Summa


 

3 675 000

1 000

7 528 000

3 980 000

2 857 000

3 107 000

7 400 000

8 548 000


 


H. Diverse

123   Svensk författningssamling 123   Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

123   Bidrag till vissa internationella
sammanslutningar m. m.

124   Stöd till politiska partier
124   Allmänna val

Summa Summa för justitiedepartementet


7 260 000

50 000

2 400 000 110 500 000 108 904 000

229 114 000 11 158 298 000


143


 


 


 


Bilaga 5 till budgetpropositionen 1988


Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)


Prop.

1987/88: 100 Bil. 5


Översikt

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenderpsom rör för­hällandet till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella orga­nisationer, svenska insatser i det internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utför­sel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet, kulturutbyte samt skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder. Dessa ären­den spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, bi-ständspolitisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell natur,

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 116 lönade utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 431 olö­nade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internatio­nell utveckling (SIDA), styrelsen för u-landsforskning (SAREC), bered­ningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), kom-. merskollegjum (KK), exportkreditnämnden (EKN), importkontoret, för u-landsprodukter (IMPOD), Sveriges exportråd (SE) och handelssekrete­rarna samt Svenska institutet (SI). Andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinslitut (SIPRI), utrikespolitis­ka institutet (UI) och gveriges Riksradios programverksamhet för utlandet erhåller ansjag över tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet).

Med hänsyn IjH det statsfinansiella läget präglas budgetförslaget av restriltivjtet. Huvudförslaget har tillämpats konsekvent. Biståndsramen ligger |cvar på en pro.cerit av bruttonationalinkomsten (BNI).

Utrikespolitik m. m.

Den internationella utvecklingen kännetecknas av en viss förbättring i relationerna mellan de ledande stormakterna. Förenta staternas och Sov­jetunionens överenskommelse om atl avskaffa samtliga landbaserade me-deldislanskärnvapen och deras fortsatta förhandlingar om bl. a. kraftiga nedskärningar i arsenalerna av strategiska kärnvapen har bidragit till det mer avspända internationella klimatet.

Den politiska betydelsen av den kärnvapennedrustning som förestår bör sålunda inte underskattas. Överenskommelsen om avskaffandet av de

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5


landbaserade medeldistanskärnvapnen berör dock endast en mindre del av    Prop. 1987/88: 100 båda sidors samlade nukleära kapacitet. De grundläggande motsättningar-    Bil. 5 na mellan stormaktsblocken kvarstår, och deras fortsatta militära upprust­ning inger allvarlig oro. All de båda mililärallianserna tillmäter det nord­europeiska och nordatlaniiska området en ökad strategisk betydelse har under del gångna året ånyo kunnat bekräftas.

Stormakternas motsättningar får återverkningar också pä vissa regionala konflikter. Andra sädana konflikter utvecklas dock oberoende av relatio­nerna mellan stormakterna. De regionala konflikterna drabbar oftast län­der som redan har stora problem i form av underutveckling, skuldkriser och omfattande miljö- och svältkatastrofer.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utri­kespolitiken och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutrali­tetspolitiken, som innebär alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till atl främja en fredlig utveckling i vår omvärid, alt förhindra konflikter, atl undanröja konfliktorsaker saml även i övrigt främja och tillvarata Sveriges säkerhetsinlressen. Denna politik understöds av ett starkt folkligt engagemang för fred och nedrustning.

Sverige har ett starkt intresse av och en stark vilja all delta i ett fördjupat europeiskt samarbete på ett stort antal områden. En långtgående integra­tion i Västeuropa är en förutsättning för all vi skall kunna behålla och förbättra vår ekonomiska styrka. Vår bedömning att medlemskap i EG inle är förenligt med vår neutralitetspolitik kvarstår.

Vårt medlemskap i Förenta nationerna och de förpliktelser delta medför utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik. Genom ett aktivt dellagande i FN-arbetet söker Sverige främja FN:s möjligheter atl bidra lill en fredlig utveckling och till alt undanröja missförhållanden och orättvisor i världen.

Sverige verkar för respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna samt stödjer avspännings- och nedrustningsslrävandena. Genom atl fram­hålla biståndets och utvecklingsfrågornas betydelse vill vi bidra till interna­tionell solidaritet. Sverige understryker också viklen av ett ökat internalio­nellt miljövårdssamarbete.

Den svenska utrikespolitiken kräver aktiva insatser på en rad områden. Vår alltmer inlernationaliserade värld kommer även fortsättningsvis all ställa ökade krav på våra utrikespolitiska insatser.

Folkrätten intar en viktig plats i svensk utrikespolitik. Inom departe­
mentet handläggs en stor mängd frågor på detta område, såsom mänskliga
rättigheter, havsrätt, miljörätt, rymdrätl och humanilär rätt. Förhandlingar
förs och avtal ingås såväl med enskilda länder som multilateralt (t.ex.
inom FN och Europarådet). Frågorna om mänskliga rättigheter får ökad
betydelse, och Sverige förväntas aktivt stödja del arbete som bedrivs på
detta område, bl.a. av flera ideella organisationer. Omfattande uppgifter
vilar på departemenlel i fråga om internationell rättshjälp såsom utlämning
för brott samt överföring och lagföring i hemlandet. Ärenden rörande
bistånd till svenska medborgare, som hamnat i en nödsituation utomlands,
har ökat och har blivit mera komplicerade. De kräver betydande resurser
både vid utlandsmyndigheterna och i departementet. Delsamma gäller
ärenden rörande utlänningar, såsom viseringar, uppehålls- och arbelslill-
                                                      2

stånd samt utredningar i flyktingärenden.


 


Internationellt utvecklingssamarbete                                                                            Prop. 1987/88:100

Bil   5 Enprocentmålet för det svenska biståndet ligger fast.  För budgetåret

1988/89 avsätts 10350 milj. kr. för internationellt utvecklingssamarbete.

Beloppet motsvarar en procent av den beräknade brultonationalinkomslen

kalenderåret 1988. Ökningen från innevarande budgetär uppgår till 480

milj. kr.

Bland industriländerna är del fortfarande bara fyra länder, Sverige, Danmark, Nederiänderna och Norge, som uppnår FN:s utbetalningsmål om 0,7% av BNI. Ett par länder, Finland och Italien, ökar sitt bistånd kraftigt. Del finns ett brett internationellt erkännande om att ökat bistånd behövs lill de fattigaste u-länderna. Ändå låg de västliga industriländernas samlade bistånd i förhållande till ländernas BNI kvar på oförändrad nivå under år 1986.

Det allmänna målet för det svenska biståndet är att höja de fatliga folkens levnadsnivå. För inriktningen och utformningen av biståndet finns fyra mål som är att det skall bidra lill resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt en demokratisk samhällsutveckling. Bislåndsminislern föreslär alt framsynt hushållning med naturresurser öch omsorg om miljön i mottagarländerna skall bli ytterligare ett mål för biståndet. Ökad tyngd bör därmed ges ät miljöhän­syn i olika delar av biståndsverksamheten.

I fråga om biståndets inriktning redovisas också särskilt hur biståndet kan utformas för att främja en demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter.

Sverige bibehåller en hög andel av biståndet till multilaterala biståndsor­gan. Ökningar föreslås bl.a. av bidragen till den internationella utveck­lingsfonden (IDA) inom Världsbanksgruppen, till Afrikanska utvecklings­fonden och till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för verksamhet i de minst utvecklade länderna. De fattiga, skuldlyngda ländernas särskilda problem har bl.a. efter svenska och nordiska initiativ uppmärksammals alltmer internationellt. Världsbanken och den Internationella valutafonden (IMF) har föreslagit särskilda stödåtgärder för dessa.

För Sveriges samverkan med Världsbanken i slöd till skuldtyngda länder i Afrika beräknas ett belopp om 150 milj. kr. under innevarande år. Som bidrag för räntesubventioner lill IMF:s strukturanpassningsfacilitet begär regeringen ett bemyndigande om alt utfästa 150 milj. kr. per år under en fyraårsperiod. En beredskap finns på svensk sida alt medverka till att också andra internationellt samordnade skuldlättnadsaklioner lill förmän för de fattigaste gäldenärsländerna kommer till stånd.

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet genom SIDA ligger tyngd­punkten pä långsiktigt utvecklingssamarbete med de 17 programländerna fast.

I södra Afrika fördjupas problemen som följer av den sydafrikanska apartheidregeringens aggression och destruktiva inverkan på hela regio­nen. Bland grannländerna lill Sydafrika är Angola och Mozambique sär­skilt utsatta. Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet föreslås mot denna bakgrund ökningar av humanitärt och övrigt bistånd lill södra Afrika.


 


Utökat humanitärt bistånd för atl bl. a. främja demokrati föreslås också för    Prop. 1987/88: 100
Latinamerika.                                                                                    Bil. 5

Andra anslagsposter som tillförs ökade medel är Bistånd genom folkrö­relser och andra enskilda organisationer liksom Särskilda program, tnom den senare lämnas ett ökat stöd till insatser mol immunbrislsjukdomen AIDS.

I propositionen presenteras ett antal utvecklingsprojekt på biständsom; rådet som genomförs inom utrikesdepartementet. Projekten avser bistån­det lill fatliga, afrikanska mottagarländer, biståndet till andra länder än programländer saml biståndsmyndigheternas arbetssätt och kapacitet. Syftet är alt detta arbete skall utmynna i klarare riktlinjer inför 1990-talet vad gäller biståndets effektivitet, inriktning och arbetsformer.

I budgeten föreslås förändringar av anslagsindelningen. Under ett nytt reservationsanslag C3. Andra biståndsprogram redovisas samtliga pro­gram som inte avser Bidrag till internationella biståndsprogram eller Ut­vecklingssamarbete genom SIDA. Inom anslaget C3. föreslås en ny del­post för projektbiständ lill vissa u-länder. Anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) renodlas som ett förvaltningsanslag för styrel­sen. På samma sätt redovisas under C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) förvaltningskostnaderna för denna myndighet. Medel för information redovisas under ett nytt anslag C9. Information.

I beräkningen av myndighetsanslagen har fastställda huvudalternativ tillämpats. Ökad verksamhetsvolym och insatser på nya särskilt prioritera­de områden har motiverat vissa ökningar av myndighetsanslagen.

Handelspolitik

Den svenska handelsbalansen har nu visat överskott de senaste fem åren. Under år 1987 har överskottet dock minskat som följd av en svag eflerfrå­geutveckling på vissa viktiga exportmarknader och en kraftigt ökad im­port. Del är nu mycket angeläget atl ansträngningar görs för att öka exporten i syfte att hindra en fortsatt försvagning av handelsbalansen. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redovisat förslag lill åtgärder för en god samhällsekonomisk utveckling.

Västeuropa har en stor betydelse för svensk handel och ekonomi. Arbe­tet med atl skapa en s. k. inre rharknad utan fysiska, juridiska eller fiskala hinder inom de Europeiska gemenskaperna (EG) föijs noga av regeringen. Det är ett vitall svenskt intresse att svenska förelag även i framtiden får möjlighet atl, pä likvärdiga villkor som företag från EG-länderna, konkur­rera på EG-marknaden. Målet för regeringens politik är därför att olika hinder i handelsrelationerna m. m. mellan EG och EFTA skall raseras i takt med atl EG:s inre marknad utvecklas. EFTA har i detta perspektiv fått en alltmer betydelsefull roll i det västeuropeiska integrationsarbelel. Pä forskningsområdet utgör EUREKA ett viktigt forum för samarbete i Europa.

För ett litet, utrikeshandelsberoende land som Sverige, är det av avgö-


 


rande betydelse ätt internationell handel kan ske med ett minimum av    Prop. 1987/88: 100

hinder. Beslutet i september 1986 inom Allmänna tull- och handelsavtalet    Bil. 5

(GATT) om en ny multilateral handelsförhandling var därför ulomordenl-'

ligt viktigt. Genom beslutet åtog sig GATT-länderna bl. a. att inte tillgripa

nya protektionistiska åtgärder och att avveckla existerande GATT-stridiga

åtgärder. Förhandlingarna i den s. k. Uruguayrundan bör kunna bidra lill

att motverka de protektionistiska strömningar som förekommer i mänga

länder.

Genomförandet av den nordiska ekonomiska handlingsplan som antogs år 1985 och som huvudsakligen avser perioden 1986-1988 fortsätter. I planen behandlas bl. a. samordnade och förstärkta nordiska insatser röran­de avveckling av handelshinder inom Norden, investeringar och samarbete på det exportfrämjande området. En ny handlingsplan är under utarbetan­de. Utvecklandet av en gemensam nordisk hemmamarknad, vilken också skulle stärka nordiska företags konkurrensförmåga på världsmarknaden, är ett av huvudmålen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna.

Målet för den svenska tekopoliliken är all industrin av egen kraft, ulan handelspolitiska skyddsåtgärder, skall kunna hävda sig i internationell konkurrens. Skyddsåtgärderna kommer därför stegvis att trappas ned, dock under hänsynstagande lill skyddsbehovet för olika varor.

Under år 1987 skärptes den svenska Sydafrikapoliliken i och med att ett allmänt handelsförbud infördes med verkan fr.o.m. den 1 oktober. Till-låmpningen av förordningen har varit restriktiv, vilkel har kommit till uttryck i att endast fyra av totalt 33 dispensansökningar har beviljats. Vidare tillsattes under året en parlamentarisk utredning med uppgift all utreda tjänstehandeln med Sydafrika, s.k: iredjelandshandel samt de svenskägda företagens verksamhet i Sydafrika (UD 1987: 01).

Sverigeinformation

För information om Sverige i utlandet anvisas medel för informationsverk­samhet som bedrivs i första hand av ulrikesdeparlemenlel, Svenska insti­tutet och Sveriges Riksradios utlandsprogram.

En översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och infor­mationsutbytet med utlandet påbörjades i januari 1987. Översynen beräk­nas bli klar under våren 1988 (UD 1986:02).

Utrikesförvaltningen

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. I detta läge ställs allt större krav på organisalions-och personalutvecklingen inom utrikesförvaltningen.

Inom ramen för ett långsiktigt besparings- och rationaliseringsarbeie
omprövas ständigt resursanvändningen. En rad reformer och utredningar
de senaste åren har inriktats på atl höja förvaltningens effektivitet. Av
särskild betydelse i detta sammanhang är den administrativa utvecklingen
och införandet av datorstöd i verksamheten. En viktig del i effektivise-
ringsarbetet är den pågående reformen av utrikesförvaltningens regelsys-                            5

lem.


 


Under budgetåret 1987/88 kommer inga nya utlandsmyndigheter alt upp- Prop. 1987/88: 100 rättas. Den tillfälliga delegationen vid Europeiska säkerhets- och samar- Bil. 5 betskonferensen i Wien kommer atl läggas ned efter uppföljningsmötets avslutande och ersättas av en delegation med uppgift alt delta i de fortsatta överläggningarna om förtroendeskapande åtgärder i Europa samt atl beva­ka kommande förhandlingar mellan medlemmarna i de tvä militärallianser­na om nedrustning pä det konventionella områdel.

En utredning har tillsatts för att se över utrikesförvaltningens inriktning och organisation (UD 1987:07).

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde-i förhål­lande till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 framgår av följande sam­manställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat              Förslag

1987/88              1988/89             Förändring

A.   Utrikesdepartementet             1  152,6              1  150,0 ,             -      2,6(1)
m. m.

B.  Bidrag till  vissa                          310,6                  334,8                +    24,2
internationella

organisationer

C.  Internationellt ut-                   9 681,3(2)      10 179,4(2l            +  498,1
vecklingssamarbete

D.   Information om                           98,5                  127,6                +     29,1
Sverige i utlandet

m. m.

E.  Utrikeshandel och                      293,3        291,2       -  2,1
exportfr
ämj ande

F.  Nedrustnings- och                        61,0                     65,1       -I-  4,1
säkerhetspolitiska

frågor m. m.

Totalt för utrikes-       11 597,3      12 148,1       -I- 550,8 departementet

(1)Anslaget A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen har överförts till anslaget D 2. Investeringar m.m. under sjunde huvudtiteln (finansdepartementet). (2)Eickl. avräkningar för biståndsändamål under andra anslag. Avräkning-arna budgetåret 1988/89 uppgår till 171,5 milj. kr.


 


Utrikesdepartementet                                                    Prop. 1987/88: lOO

Bil. 5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet S. Andersson såvitt avser frågor under littera A punkterna 1 -6, 8-12, B punkterna 1, 3 och 8, D och F; statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera A punkt 7 och B punkt 2:

statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågor under littera C; statsrådet Gradin såvitt avser frågor under littera B punk­terna 4-7 och E.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Utrikespolitik

Den internationella utvecklingen kännetecknas av en viss förbättring av relationerna mellan de ledande stormakterna. En konkret manifestation av detta var loppmötet i Washington i december 1987 mellan president Rea-gan och generalsekreterare Gorbatjov. Nedrustningsfrågorna har ställ i centrum för den intensifierade dialogen mellan Förenta staterna och Sov­jetunionen. Denna har dock också omfattat en rad andra utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse för stormakterna, inte minst utvecklingen av regionala kriser.

Även om utvecklingen gått mot en viss avspänning mellan stormakterna kvarstår mycket av misstron mellan dem och deras resp. miliiärallianser.

I Sovjetunionen och på flera andra håll i Östeuropa har en ökad öppen­het börjat vinna insteg, och man har uttalat ambitionen att vidga möjlighe­terna för medborgarna att öva inflytande över sin tillvaro. Den svenska regeringen har välkomnat denna utveckling som ett bidrag till en lugnare internationell atmosfär och ett närmare europeiskt samarbete.

En rad regionala kriser och konflikter inger fortsatt oro. Den förödande konflikten mellan Iran och Irak, som nu pågått i över sju år, har börjat internationaliseras genom ett tilltagande engagemang från stormakternas sida, bl. a. i syfte att skydda den fria sjöfarten i Persiska viken. Särskilt den marina närvaron i området från Förenta staternas och dess allierades sida har ökat. Under år 1987 har FN:s ansträngningar all finna en fredlig lösning på konflikten äter korhmit i centrum.

Krisen i Mellanöstern fortsätter, även om en större militär urladdning kunnat undvikas. Ansträngningarna atl fä till stånd en internationell konfe­rens om Mellanöstern har hittills inte krönts med framgång. Den israelisk-palestinska frågan är alltjämt det grundläggande problemet. Ingen förbätt­ring av den tragiska situationen i Libanon har kunnat skönjas.

Den sovjetiska aggressionen i Afganistan fortsätter. Ansträngningarna att få lill stånd en lösning av konflikten och ett tillbakadragande av dé sovjetiska trupperna har, trots sovjetiska viljeyttringar i denna riktning, ännu inte lett till något resultat.


 


Vissa trevande ansatser har gjorts för att finna en lösning på den långva-    Prop. 1987/88: 100 riga konflikten i Kampuchea, som dock kan förväntas fortgå så länge den    Bil. 5 vietnamesiska militära närvaron i landet fortsätter.

I Sydafrika har situationen ytterligare försämrats. Den sydafrikanska regeringen motsätter sig hårdnackat att göra några genomgripande föränd­ringar i apartheidsyslemet, som är grundorsaken till krisen. Det interna förtrycket har ytterligare skärpts. Den militära aggressionen och de ekono­miska påtryckningarna mot grannländerna fortsätter. Landets internatio­nella isolering tilltar. Genomförandet av FN:s plan för ett fritt Namibia förhalas av Sydafrika.

Den fredsplan som antagits av länderna i Centralamerika inger vissa förhoppningar om atl konflikterna i regionen — vars ursprung är ekonomis­ka och sociala missförhållanden - skall kunna lösas.

FN-systemets fortsatta finansiella svårigheter inger oro. Dessa problem kan vara symptom på minskad tilltro på sina häll till det multilaterala samarbetet. För Sveriges del är det uppenbart att en nära samverkan inom FN-syslemet bör vara en naturiig följd av staternas ökade ömsesidiga beroenden på de flesta samhällsområden.

Det finns en växande medvetenhet om vikten av gemensamma interna­tionella insatser för att bekämpa hotet mot vår miljö. Att åstadkomma en "hållbar" utveckling, dvs. att dagens behov inte tillfredställs på bekostnad av den långsiktiga ekologiska balansen och framtida generationers möjlig­heter att överleva, är av vital betydelse inte bara för i-länderna, utan också för att främja en sund ekonomisk tillväxt i världens faltiga länder. Miljöho­tet ökar bördan för de redan hårt utsatta länderna i tredje världen som är drabbade av allvarliga ekonomiska problem, inte minst orsakade av den internationella skuldkrisen, och i flera fall av följdverkningar av regionala konflikter.

Målet för Sveriges säkerhetspolitik är, atl i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet, att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling. Därvid blir målet alt bidra till fortsatt lugn och stabilitet i vår del av världen av särskild vikt.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utri­kespolitiken och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutrali­tetspolitiken, dvs. alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till att främja en fredlig utveckling i vår om­värld, alt förhindra konflikter, att undanröja konfliktorsaker samt att även i övrigt främja och tillvarata Sveriges säkerhetsinlressen.

Sveriges säkerhet är i hög grad beroende av den internationella utveck­
lingen i stort, särskilt utvecklingen i närområdet. Delta gäller inle minst i
ett läge då den strategiska betydelsen av Nordeuropa och angränsande
havsområden ökat. Delta yttrar sig bl. a. i stormakternas marina närvaro i
havsområdena i vår närhet, saml i en alltmer omfattande spanings- och
övningsverksamhet i området. Svenskt territorium har utsatts för upprepa­
de, allvarliga kränkningar.                                                                                            8


 


Utvecklingen j Eui;opa är äv central betydelse för Sverige. I ett skede av    Prop. 1987/88: 100 alltmer utbyggt europeiskt politiskt och ekonomiskt samarbete, önskar    Bil. 5 Sverige nära förbindelser med alla europeiska stater.

Den västeuropeiska integrationen fortskrider. Ytterligare steg har tagits mol en inre marknad med ett fritt flöde av varor, tjänster, kapital och människor. Regeringen ämnar fortsätta att ulveckla ett nära och omfattan­de samarbete mellan Sverige och EG på så många områden som möjligt. Vår grundläggande bedömning, alt medlemskap i EG inte är förenligt med vår neutraliteispolilik, kvarstår.

Tillsammans med arton andra eiiropeiska stater och EG-kommissionen deltar Sverige i EUREKA-samarbetet, som syftar till att genom gemen­samma satsningar förstärka den europeiska kompetensen och konkurrens­kraften på del högteknologiska området.

Sveriges medlemskap i Europarådet år en bekräftelse pä vår starka förankring i de västerländska demokratiska idéerna och vårt slora inti-esse för den mångskiftande verksamhet som bedrivs inom Europarådels ram.

Vid uppföljningsmötet med konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) verkar Sverige för att främja framsteg inom alla ESK-pro-cessens samarbelsområden, dvs. militära säkerhetsfrågor, frågor soiri rör handel, vetenskap, teknologi och miljö samt frågor om vidgade mänskliga kontakter, informations- och kulturutbyte m. m. Vår förhoppning är att ESK-staterna vid mötet.i Wien skall enas om ett omfattande och balanse­rat slutdokument, som verksamt bidrar lill alt föra processen framåt och därmed vidga och fördjupa samarbetet mellan alla Europas stater.

Gemensamma europeiska åtgärder för alt gripa sig an miljöförstöringen är nödvändiga. ESK-processen spelar i detta sammanhang en central roll. Sverige har vid ESK:s uppföljningsmöte i Wien lagt fram förslag inom miljöområdet samt fungerat som samordnare av arbetet rörande vidgade mänskliga kontakter m. m.

För Sverige förblir vårt medlemskap i FN och de förpliktelser som åläggs medlemsstaterna enligt FN-stadgan en hörnsten i vår utrikespolitik. Stadgan ålägger staterna alt lösa internationella tvister med fredliga medel och atl avslå från hot om eller användning av våld mot en annan stats territoriella integritet.eller politiska oberoende.

Sverige deltar i den internationella diskussionen om hur FN skall stärkas och medverkar i det inom FN påbörjade reformarbetet, som syftar lill alt finna lösningar som säkerställer FN:s effektivitet och finansiella livskraft.

Vi fäster slor vikt vid att FN ges bättre möjligheter att fullgöra sin huvuduppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet saml främja ett vidgat internationellt samarbete. Vårt engagemang i FN:s nedrustnings­arbete, i FN:s biståndsverksamhet och uppbyggnaden av dess miljövårds­program, i arbetet för främjandet av de mänskliga rättigheterna, i FN:s fredsbevarande operationer samt vårt agerande mol kränkningar av FN-stadgans principer utgör led i dessa sti;ävanden.

Den internationella terrorismen har under senare är vuxit i omfattning.
Kampen mot denna kiäver ett ökat internationellt samarbete. Sverige
stöder aktivt detta arbete inom internationella organisationer, i första hand
FN och Europarådet.
                                                                                                                                     9


 


Den svenska krigsmalerielexporlen är föremål för långtgående restrik-    Prop. 1987/88: 100 tioner. Vid beredningen av dessa ärenden har de utrikespolitiska övervä-    Bil. 5 gandena och bedömningarna kommit alt få ökad betydelse. Förslag om en ytterligare skärpning av bestämmelserna förbereds för närvarande.

En grundläggande förutsättning för Sveriges aktiva utrikespolitik är alt vi har goda kunskaper om den internationella utvecklingen, kapacitet atl analysera inkommande information samt atl vi upprätthåller en hög diplo­matisk kompelens för alt aktivt kunna delta i internationella förhandlingar och konferenser.

Utvecklingen i värt närområde och det ökade strategiska intresset för vår dei av världen ställer betydande krav på säkerhetspolitiskt inriktade analyser som underlag för beslul och svenskt agerande. Del är också ett starkt svenskt intresse alt ha ingående kunskaper om de ledande stormak­ternas politik och om utvecklingen i Europa. Tillgången på erfaren och kompetent diplomatisk och teknisk expertis har varit och förblir en nöd­vändig förutsättning för Sveriges aktiva deltagande i nedrustningsförhand­lingar. Delta gäller också för atl Sverige skall kunna fortsätta atl positivt bidra till FN:s arbete inom olika områden och till det internationella miljövårdssamarbetet. Kompetens för bedömning av utvecklingen i län­derna i tredje världen och i regionala krisområden är av vikt för att värna om svenska intressen i dessa delar av världen.

Nedrustningspolitik

Våra ansträngningar atl bidra lill alt nedbringa spänningarna mellan de ledande militärmakterna och minska rustningarna utgör en viktig del av den svenska utrikespolitiken. Denna strävan utgår ifrån en syn på säkerhet och samarbete som betonar del gemensamma intresset av fred och mänsk­lig överlevnad samt ekonomisk och social utveckling. Säkerhet för enskil­da länder får inte uppnås på andra länders bekostnad. Den svenska utrikes­politiken verkar därför för utvecklingen av ett brett bilateralt och multilate­ralt samarbete på mänga områden.

Sverige har som mål att en gemensam säkerhet skall kunna skapas genom bilateral och multilateral utveckling av samarbetsstrukturer inom bl. a. de ekonomiska, sociala, kulturella och humanitära områdena mellan Europas stater, samtidigt som de militära motsättningarna minskas genom förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder samt nedrustning.

Förenta staterna och Sovjetunionen har nått en överenskommelse om avskaffande av samtliga landbaserade medeldislanskärnvapen. De för­handlar bilateralt om omfattande nedskärningar i de strategiska kärn­vapenarsenalerna och om begränsningar i kärnvapenproven.

Del förbättrade klimatet mellan stormakterna har också påverkat olika
multilaterala förhandlingar. Vid det pågående uppföljningsmötet med kon­
ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) i Wien finns del goda
utsikter atl staterna i de båda ledande militärallianserna samt de neutrala
och alliansfria staterna i Europa skall enas om,ett omfattande och balanse­
rat slutdokument. Detta förväntas bl.a. inrymma mandat för fortsatta
förhandlingar om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder saml om
                                                      10


 


konventionell nedrustning i Europa. Stockholmsdokumenlel och de posi- Prop. 1987/88: 100 tiva erfarenheterna av tillämpningen av de förtroende- och säkerhetsska- Bil. 5 pande åtgärderna i detta har lagt en fast grund för fortsatta framsteg inom detta område. Den svenska delegationen i Wien verkar för att Sveriges intressen skall tillvaratas i framtida förhandlingar om förtroende- och sä­kerhetsskapande åtgärder och om nedrustning i Europa. Ett nära samråd sker i kretsen av neutrala och alliansfria länder i Europa.

Jag vill understryka kärnvapenfrågornas centrala plats i vår nedrust­ningspolitik. Kärnvapen utgör ett hot mot mänsklighetens överievnad. I nedrustningskonferensen i Geneve (CD) och i FN har Sverige, ofta i samarbete med alliansfria stater, lagt fram förslag som syftar till att hejda kärnvapenkapprustningen och fä till stånd nedrustning på detta område. Sverige verkar aktivt i multilaterala fora och i sina bilaterala kontakter för att hindra atl kärnvapen sprids till fier länder.

Regeringen avser att fortsätta detta arbete, varvid särskild vikt kommer atl läggas vid frågan om ett avtal om ett fullständigt kärnvapenprovslopp och möjligheterna att övervaka efterievnaden av ett sådant avtal. Sverige arbetar även, i FN och i CD, för all få lill stånd åtgärder som skulle kunna förhindra en hotande kapprustning i rymden. Inom sexnationsinitiativet verkar Sveriges statsminister, tillsammans med stals- och regeringschefer frän ytteriigare fem nationer, bl. a. för ett fullständigt provstopp och för all förhindra en kapprustning i rymden. Ett särskilt möte med de sex stals-och regeringscheferna avses hållas i Stockholm i januari 1988.

Under år 1987 har Sverige, som ordförandenation, fortsatt ansträngning­arna för att påskynda förhandlingarna i CD om ett totalförbud mol kemiska vapen. Särskilda ansträngningar kommer nu att göras för all söka slutföra detta förhandlingsarbete. Sverige avser delta aktivt i FN:s generalförsam­lings tredje extra möte om nedrustning (SSOD III) som äger rum är 1988. Därvid kommer bl.a. frågorna om den marina kapprustningen och sam­bandet mellan nedrustning och utveckling att betonas från svensk sida.

Sverige verkar för en kärnvapenfri zon i Norden och deltar aktivt i den nordiska ämbetsmannagrupp som arbetar med denna fråga. Syftet med en sådan zon är alt förbättra de nordiska ländernas säkerhet. Samtidigt är zonen avsedd att utgöra ett bidrag till strävandena att minska kärnvapnens roll och antal i Europa som helhet. Sverige stöder vidare förslaget om en korridor fri frän slagfältskärnvapen i Centraleuropa. Upprättandet av en sådan korridor, som fått ökad aktualitet genom Förenta staternas och Sovjetunionens överenskommelse om avskaffande av medeldislanskärn­vapen, skulle höja kärnvapentröskeln och utgöra en förtroendeskapande åtgärd.

Riksdagen har sä sent som är 1987 fastslagit, att Sveriges dellagande i
det internationella nedruslningsarbetel och de mänga olika förslag till
konkreta nedrustningsätgärder som vi stött eller själva presenterat ytterst
syftar till att öka värt eget lands säkerhet genom att minska spänningen i
väriden och reducera del militära hotet mot vårt nationella oberoende.
Målet för de svenska nedrustningssträvandena är att fä lill stånd internatio­
nell nedrustning i former som inte ger någon part ett övertag, men väl ökad
säkerhet ål det internationella samfundet som helhet. Gemensam säkerhet                            11

ger en tryggare värld än en politik grundad på kärnvapenavskräckning.


 


Som riksdagen samtidigt konstaterade har Sverige, genom sitt långvari- ' Prop. 1987/88: 100 ga engagemang i internationella nedruslningsförhandlihgar, haft goda för- Bil. 5 utsättningar att spela en aktiv och konstruktiv roll på detta område. Sveri­ges alliansfria ställning, i förening med teknisk kunskap i många av ned­rustningsförhandlingarnas sakfrågor, har många gånger givit oss särskilda möjligheter lill insatser. Frågor rörande rustningsbegränsningar och ned­rustning har på detta sätt blivit ett viktigt tillämpningsområde för aktiv svensk utrikespolitik såväl i FN och i CD som i regionala förhandlingar och dä särskilt konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ÉSK).

Betydelsen av tillgång lill erforderlig diplomatisk och teknisk kompetens för en aktiv svensk nedrustningspolitik har redan framhållits. Jag vill också betona, atl nedrustningspolitiken, som en del av säkerhetspolitiken, grundar sig på bedömningar av Sveriges långsiktiga säkerhetsintressen. Ett systematiskt samråd mellan olika myndigheter, och mellan politiker och experter, spelar en central roll vid nedrustningspolitikens utformning.

Sveriges utrikespolitiska engagemang, särskilt i freds- och nedrustnings­frågor, åtnjuter ett starkt folkligt stöd i vårt land. Det understöds av fredsorganisationer, kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer. Dessa rörelsers insatser för att stärka fredsopinionen är av utomordentlig vikt och föreslås få stärkt stöd för information, studier och forskning på freds- och nedrustningsomrädet.

Rättsfrågor

Folkrätten, dess tillämpning och utveckling, intar en betydelsefull plats i svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag på detta område gäller skyddet för de mänskliga rättigheterna. Sverige arbetar i olika internationella fora för att förstärka det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och verkar för att dödsstraffet skall avskaffas. Ett viktigt inslag i dessa strävan­den är alt utarbeta och följa upp efterlevnaden av internationella normer för individens skydd. Det finns för närvarande fem FN-konvenlioner med tillhörande övervakningsmekanismer inom området för mänskliga rättighe­ter. Ytterligare tvä konventioner är under utarbetande, en om barnens och en om migrerande arbetares rättigheter. Utöver detta finns den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundlag- ' gande friheterna, som gradvis har utökats med skydd för nya rättigheter. Europarådet har dessutom utarbetat en konvention mot tortyr som kom­mer att innebära längre gående förpliktelser än som följer av den konven­tion i samma ämne som antogs av FN:s generalförsamling hösten 1984. Andra viktiga folkrättsliga ämnen är havsrätten med tillhörande avgräns-ningsfrägor, miljörätten och fymdrälten.

Sverige ingår årligen ett antal avtal, fördrag och internationella konven­
tioner med främmande makter. Förhandlingsarbetet kräver i betydande
omfattning en traktaträttslig medverkan. Inom ramen för del internationel­
la samarbetet på det straffrättsliga området visar Sverige också ett stort
engagemang. Det rör sig här om ullämningsfrågor och om överföring för
lagföring i hemlandet. Slora insatser görs för att svenskar som har dömts
lill fängelsestraff utomlands skall kunna tas hem för atl avtjäna straffet i                               12


 


Sverige. Genom utredningar om utländsk rätt och genom bistånd i:bl.a. Prop. 1987/88: 100 underhällsärenden får svenska medborgare stöd att hävda sin rätt i ullan- Bil. 5 del. Utrikesförvaltningen bislär även svenskar som hamnat i nödsitua­tioner utomlands, t.ex. sedan de råkat ut för olycksfall, sjukdom eller frihetsberövanden. Dessa frågor har blivit alltmera komplicerade i och med att svenska medborgare numera i större utsträckning förlägger sina utlandsresor utanför de traditionella turistmålen. Handläggningen av ären­den som rör utlänningar kräver stora resurser. Kalenderåret 1986 mottog utlandsmyndigheterna nära 27 000 ansökningar om uppehålls- och arbets­tillstånd samt 135 000 ansökningar om visering. Den omfattande flyk­tinginvandringen medför stor arbetsbelastning för vissa utlandsmyndighe­ter.

Information om Sverige i utlandet

Sverige är ett land som tillhör ett litet språkområde. Samtidigt är del svenska samhället starkt beroende av kontakter med omvärlden för sin fortsatta utveckling. Information om Sverige i ullandel omfattar en mång­fald olika kontakter och verksamheter. Syftet är alt sprida kännedom orn det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för Sveriges syn på olika samhällsfrågor.

Informationsverksamheten gör del möjligt för Sverige att aktivt delta i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Det svenska kulturlivet är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheter.

Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska ståndpunkter får gehör i
utlandet och att Sverige finns med i den internationella dialogen. Ett
mångsidigt person- och kulturutbyte bidrar på sikt till ökad förståelse
mellan länder och folk. Den allmänna Sverigeinformationen i utlandet
tjänar därmed ett långsiktigt utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse. Sveri­
geinformationen kan vidare spela en viktig roll för våra ekonomiska förbin­
delser och främja såväl export som turism.                   .

Den statliga Sverigeinformationen får aldrig ha som mål att skapa en konstlad och glättad bild av vårt land. Bilden av Sverige utomlands be­stäms i huvudsak och med nödvändighet av faktiska företeelser hos oss. Men den internationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar främst en­staka händelser och utvecklingsdrag. Det föreligger därför, enligt min mening, ett särskilt intresse alt genom statliga informationsinsatser försö­ka komplettera den existerande bilden och alt lyfta fram drag i den svenska samhällsutvecklingen som annars hamnar i skymundan - neutralitets- och försvarspolitiken, den gynnsamma ekonomiska utvecklingen, del svenska kullurlivets variationsrikedom, våra miljösatsningar m. m.

Regeringen bemyndigade den 11 december 1986 chefen för utrikesdepar­
tementet att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga hur de av riksda­
gen fastlagda riktlinjerna för det allmänna informations- och kulturutbytet
med utlandet tillämpats i praktiken (IKU-utredningen: UD 1986: 02). Kart­
läggningen skall också avse hur Sverigeinformationen inom övriga områ­
den hittills fungerat. Utredaren skall mot denna bakgrund belysa framtida                            13


 


behov samt lämna förslag till en effektivare resursanvändning genom om-    Prop. 1987/88: 100 prioriteringar och omdisponeringar av tillgängliga resurser. Översynen    Bil. 5 beräknas vara slutförd senast den 1 april 1988.

Högtidlighållandel av 350-årsjubiléet av den svenska kolonin i Delaware äger rum under år 1988. Förenta staternas kongress har proklamerat år 1988 som "Nya Sverige-året". Förberedelserna i Sverige inför denna manifestation leds av en nationalkommitté med riksdagens talman som ordförande. De svenska insatserna samordnas av ett av staten och närings­livet gemensamt upprättat sekretariat. En rad insatser planeras i USA inom områden som kultur, samhällsinformation, teknik och industri saml idrott.

Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningen tjänar Sveriges intressen utomlands och skall kunna tillgodose de krav som främst riksdag och regering ställer. Utrikesförvalt­ningen skall också kunna biträda övrig statsförvaltning, näringsliv och organisationer samt i vissa fall även enskilda medborgare. Spännvidden i arbetsuppgifterna är stor - från atl hävda utrikespolitiken som "vår första försvarslinje" över handelsfrämjande till atl verka för solidaritet med fattiga och förtryckta i bl. a. tredje världen.

Det är även angeläget att främja Sveriges internationalisering inom of­fentlig och enskild sektor, inom ekonomi, forskning, kultur och teknik. Detta utgör en del av en internationell process, där Sverige blott är en av de medverkande. För att vi skall kunna spela vår roll behövs en analys av och en anpassning till de förhållanden som bl.a. internationaliseringspro­cessen skapar. Detta nödvändiggör en närvaro i andra stater i form av ambassader och konsulat för att skapa kontinuitet i relationerna.

För atl kunna uppnå dessa mål inom givna resurser har kraven på förnyelse av det administrativa arbetet intagit en särskild plats under de senaste åren. Inom personalutvecklingen läggs en ökad tonvikt på le­darskap-, rekryterings- och kompetensfrågor. Organisationsutvecklingen kännetecknas numera av en tilllagande målstyrning kombinerad med resul­tatuppföljning. I detta ingår delegering från departementet för atl utveckla självständighet, budgelansvar, långsiktigt tänkande och chefsansvar på utlandsmyndigheterna.

Förnyelsearbetet har kunnal ske stegvis inom bl. a. de administrativa områdena. Det har likväl känts angeläget att göra en översyn av utrikes­förvaltningens organisation och inriktning, där de politiska målen och dess relation till allokeringen av resurser belyses även med hänsyn till effekten av förändringar i vår omvärld. En sådan utredning (UD 1987:07) har nu tillsatts och kommer enligt tidsplanen atl lämna sitt betänkande före ut­gången av år 1988.

14


 


A. Utrikesdepartementet m. m.                                       Pop. 1987/88: lOO

Bil. 5

A 1. Utrikesförvaltningen

1986/87 Utgift 943 579 964
1987/88 Anslag 1 013 376 000
198S/89   F
örslag 1 053 983 000                                                                                  '

Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stock-holmsbaserade ambassadörerna redovisas i förteckning som fogas lill pro­tokollet i detta ärende som bilaga 5.2.

Beräknad 1987/88       ändring 1988/89

Personal                                                    2 170

Anslag

Förvaltningskostnader                 688 813 000                 + 40 661 000

(därav lönekostnader) (1)        (  366 781 000) (2)        ' {+ 35 558 000)

Lokalkostnader                           324 563 000 -          54 000

Summa                                      1  013 376 000                 + 40 607 000

(l)Antalet anställda inom utrikesförvaltningen uppgick den 1 juli 1987 till  2 170 personer.   Av dessa tjänstgjorde 747  i  Sverige och 1  423 utomlands   (varav 826 var  lokalanställda).   Antalet anställda med handläggande uppgifter var 733,   medan 1 437 hade biträdande funktioner   (av vilka 826 utgjordes av lokalanställda vid utlandsmyndigheterna).

12)Varav engångsanvisning 3 800 000 kr.

Den internationella utvecklingen under senare år har ytterligare understru­kit Sveriges beroende av omvärlden. De grundläggande motsättningarna mellan stormakterna ställer stora krav pä vår säkerhetspolitik och på vår förmåga att följa utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden att verka för ökat internationellt förtroende ' och nedrustning.

Trots att vissa förbättringar skett i del internationella politiska klimatet, kvarstår alltjämt misstron mellan slormaktsblocken. Mililäralliansernas strategiska intresse för vårt näromräde tenderar att tillta, varför kraven skärps på politisk rapportering och analys, inte minst på del säkerhetspoli­tiska området.

Även pä det handelspolitiska området möter Sverige i dag fortsatt nya utmaningar genom bl. a. intensifieringen av Europasamarbetet. I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndigheternas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samti­digt innebär bl.a. det statsfinansiella läget atl ytterligare resurser inle kan tillföras.

Allt detta betyder att en prioritering och ständig omprövning av verk­
samheten   är  nödvändig.   I   budgetpropositionen   avseende   budgetåret
                                                15


 


1987/88 underströks betydelsen av del arbete som pågår för att öka förvalt-    Prop. 1987/88: 100 ningens effektivitet. Ett antal reformer har genomförts under de senaste     Bil. 5 åren. Dessa syftar till att möta de krav som riksdag och regering ställer på förvaltningen som ett instrument för den svenska utrikespolitiken.

Utrikesförvaltningen, liksom övrig statlig förvaltning, skall genom effek­tivisering och rationalisering begränsa sina anslag. För utrikesförvaltning­en har fastlagts ett sparmål, som innebär en minskning av anslagen med 42,5 milj. kr. (i 1986/87 års prisläge) för treårsperioden 1987/88 - 1989/90, Som en följd härav fortsätter översynen av utrikesförvaltningens verksam­het. Sannolikt kan det bli nödvändigt alt lägga ned ambassader och konsu­lat och i stället bli aktuellt atl upprätta olönade konsulat, vilka har en betydligt lägre ambitionsnivå. Eventuella nedläggningar kommer på sed­vanligt sätt att ske i samråd med personalorganisationerna.

Med minskade reala resurser blir del än mer angeläget alt fortsätta ett aktivt förändrings- och förnyelsearbete inom utrikesförvaltningen. Den administrativa utvecklingen i vid bemärkelse, inkl. införandel av ADB, är i detta sammanhang av största betydelse.

Ett område som måste förslärkas inom organisationen är Europafrågor­na, som för närvarande har slor aktualitet. Resursförstärkning bör även ske till nedrustningsområdet, där förhandlingsarbetet i Geneve har fått en allt större omfattning.

Under senare är har en koncentration av departementen skett lill Södra Klara för att möjliggöra en rationell lokalförsörjning för regeringskansliel. Som ett led i delta lokalprogram kommer ulrikesdeparlemenlel all flytta tvä avdelningar och vissa andra funktioner lill kvarteret Brunkhuvudet. Inflyttning beräknas ske i september 1988.

Utrikesförvaltningens organisation

Under år 1987 har inga utlandsmyndigheter inrättats eller lagts ned. Före utgången av innevarande budgetär kommer dock den tillfälliga delegatio­nen vid ESK:s tredje uppföljningsmöte i Wien att läggas ned efter uppfölj­ningsmötets avslutande och ersättas av en delegation med uppgift atl delta i de fortsatta överläggningarna om förtroendeskapande åtgärder i Europa samt alt bevaka kommande förhandlingar mellan medlemmarna i de två militärallianserna om nedrustning pä del konventionella området. Med hänsyn till besparingsarbelel kan även minskningar eller nedläggningar av andra utlandsmyndigheter bli aktuella under budgetåret 1988/89. Omdispo­neringar av tjänster mellan olika utlandsmyndigheter och mellan utlands­myndigheterna och departementet sker med hänsyn till tillfälliga eller permanenta förskjutningar i arbetsbelastningen. Exempelvis kommer i; enstaka fall utsänd personal att temporärt förstärka olönade konsulat i ett land där en lönad myndighet ej finns. Bland de ärenden som medfört krav på ökad bemanning av utlandsmyndigheterna kan nämnas utlänningsären­den, såsom asylulredningar och behandling av ansökningar om inresevise-ring samt arbets- och uppehållstillstånd.

Som ett led i departementets administrativa förnyelsearbete omorgani­
serades arbetet vid departementets administrativa avdelning den  I juli
                                                        16


 


1987. Avsikten är att intensifiera personal- och organisationsutvecklingen Prop. 1987/88: 100 samt förbättra styrmöjligheterna. Dessutom kommer avdelningens servi- Bil. 5 cekapacitet att höjas och relationerna till utlandsmyndigheterna att ström-linjeformas, bl. a. genom förenklad verksamhetsplanering. Förvaltningens effektivitet avses öka genom en bättre budgetplanering och intensifierade 'nsatser pä ADB- och kommunikationsområdet. Arbetsuppgifterna är nu fördelade pä fem enheter, två sekretariat och ett servicekontor.

För att samordna planeringen och genomförandet av Nya Sverigejubilé-el 1988 inrättades i samarbete med näringslivet ett sekretariat hösten 1986, vilket kommer att vara verksamt t. o. m. utgången av år 1988.

Jag är angelägen att framhålla vikten av alla åtgärder som syftar till att göra utrikesförvaltningen till en modern och rationell organisation, väl rustad atl möta också morgondagens krav inom utrikespolitik och diploma­ti-

Därför har regeringen beslutat om en översyn av utrikesförvaltningens inriktning och organisation. Andra områden inom utrikesdepartementets verksamhetsområde som skall belysas är biståndets effektivitet, inriktning och myndighetstruktur samt exportkrediterna och exportkreditgarantisys-temen i förhållande till omvärldsförändringarna. För utrikesförvaltningens del är avsikten att utredaren särskilt skall beakta följande frågor:

-    Beskrivning av politiska krav och mål   .

-    Ambitionsnivåer

-    Verksfunktioner vis-ä-vis departementsfunktioner

-    Utlandsmyndigheternas förvaltningsrättsliga status

-    Rekrytering och kompetensutveckling

-    Familjesociala frågor och livstidskarriär

-    Relationer till andra departement och den interna organisationen

-    Regionambassader, Stockholmsbaserade ambassadörer och resurskon-centratipn vid utlandsmyndigheterna

-    Relationer till vissa serviceverksamheter

-    Administrativ utveckling

-    Erfarenheter från utrikesförvaltningar i andra länder. Utredningen beräknas vara slutförd före utgången av år 1988.

Ett uttryck för samma ambition att granska och vidareutveckla arbetet inom särskilda sektorer inom förvaltningens, verksamhetsområde är

-   utredningen om informations- och kulturutbytet med utlandet, som till-                         .   ,
sattes i slutet av år 1986 och beräknas vara avslutad före dén 1 april

1988. Dä utrikesdepartementets informationsbyrå lämnar bidrag till vis­sa mottagare för informationsinsatser av olika slag kommer även infor-mationsbyräns insatser inom delta område att belysas.

-    utredningen om presstjänstens ställning och uppgifter inom utrikesför­valtningen, som påbörjades i november 1987. Presstjänsten har inte. varit föremål för någon egen självständig utredning sedan år 1938. Utredningen har lill syfte att belysa aktuella och framtida behov sarnt lämna förslag till en effektiv resursanvändning. Arbetet beräknas vara avslutat före den 31 december 1988.

-    översynen av bostadsnormerna för utlandsstationerad personal, som

påbörjades av statens utlandslönenämnd under hösten 1985. Syftet med                          17

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


 


översynen är att få fram förenklade regler för en god bostadsstandard     Prop. 1987/88: 100 inom ramen för tillgängliga resurser. Arbetet beräknas vara klart under    Bil. 5 år 1988.

Teknisk utveckling och rationalisering

Utrikesförvaltningens behov av ny teknik grundar sig på utredningens förslag om långsiktig ADB-strategi (Ds UD 1984:7), som presenterades i början av år 1985. Då förvaltningen har många utspridda och ofta relativt små arbetsställen, måste teknikutvecklingen basera sig på breda lösningar. Eftersom införandel av ADB-stöd har kombinerats med en fortgående översyn av organisation och rutiner, har en snabbare datorisering möj­liggjorts än vad som tidigare planerats. För närvarande har ca hälften av utlandsmyndigheterna tillgäng till ADB-stöd och senast år 1991 beräknas samtliga myndigheter vara försedda med en ADB-utrustning.

På kommunikationsområdet är den tekniska standarden sedan länge hög. Utrikesförvaltningen har genom användandet av ny teknologi, såsom datakommunikation i kombination med utbyggnad pä telex-, krypto- och radioområdet kunnat uppnå effektivare kommunikationer mellan departe­menlel och utlandsmyndigheterna.

Under budgetåret 1987/88 har Administrativa avdelningens informa-tionsdalabas (AIDA) upprättats och vidareutvecklats. För att uppnå störs­ta möjliga effektivitet kommer AIDA alt integreras med externa datasys-lem inom det administrativa området.

Pä ADB-området kommer arbetet på ekonomiadministrativa rutiner att prioriteras. Speciell programvara håller på alt utvecklas för departemen­tets behov av en effektivare ekonomiredovisning saml integrering av ut­landsmyndigheternas datoriserade redovisning med statsförvaltningens ekonomiadministraliva system, Syslem-S.

Under budgetåret kommer projektarbetet på en UD-databas för att skapa ett elektroniskt arkiv att fortsätta. Samtidigt kommer svenska och internationella externa databaser atl användas i större utsträckning.

Säkerhetsfrågorna i samband med utrikesförvaltningens datorisering är av största vikt. Mätningar och modifieringar av ADB-utrustning kommer atl följas upp genom speciella insatser, i syfte alt tillhandahålla avlyss-ningssäker utrustning.

Lokalförsörjning

Den statliga lokalförsörjningen inom utrikesdepartementets område omfat­tar i huvudsak utrikes- och biständsförvaltningarna. Chefen för finansde­partementet föreslår att investeringar m.m.från och med budgetåret 1988/89 skall redovisas i form av en treårsplan. Vidare föresläs alt medel för investeringar anvisas under ett gemensamt anslag under sjunde huvud­titeln (finansdepartementet). Redovisningen av investeringsmedel för utri­kesförvaltningen m. m. hartidigare skett under anslaget A 3. Inköp, uppfö­rande och iständsättande av fasligheter för utrikesrepresentationen. Byggnadsstyrelsen är lokalhällare för utrikesförvaltningen.  Lokalbe-


 


ståndet uppgår till ca 275 000 m". Utrikesförvaltningen disponerar under    Prop. 1987/88: 100 innevarande år ca 324 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar drygt    Bil. 5 30 procent av förvaltningsanslaget.

Under föregående och innevarande budgetår har nybyggnad av kansli och personalbostäder slutförts i Alger. Under samma period har regering­en godkänt köp av nya kanslilokaler för ambassaden i Athén. Byggnads­styrelsen har genomfört köp av chefsbostad i Malaga samt personalbostä­der i Buenos Aires, Gaborone, Managua, Harare, Lusaka och Maseru. De tre senare är avsedda för biståndskontorens personal. Vidare är kanslilo­kalerna vid ambassaden i Jakarta under försäljning och har ersatts med en förhyrning. Tre sammanhängande tomter i Washington har inköpts för att bebyggas med kansli för ambassaden. Vidare har chefsbostaden i Minnea­polis och två bostäder i Kinshasa försålts.

För närvarande uppförs nya kanslilokaler för ambassaden i Lusaka. Nybyggnad av personalbostäder i Washington samt om- och tillbyggnad av ambassadanläggningen i New Delhi kommer enligt av riksdagen god­kända planer att påbörjas under innevarande budgetår.

I Tokyo har ungefär hälften, eller drygt 3 000 m, av den statsägda ambassadfastigheten sålts. Nuvarande byggnader kommer att rivas, och på den kvarvarande delen av tomten kommer kanslilokaler för ambassa­den, handelskontoret och det tekniskt-vetenskapliga kontoret, chefsbo­stad samt personalbostäder atl byggas. Den totala lokalarean kommer att uppgå till ca 10 900 m". Nybyggnaden, som enligt exploateringsavtal skall påbörjas i slutet av budgetåret 1987/88, har kostnadsberäknats till 240 milj. kr. och finansieras av försäljningsintäkterna.

Byggnadsstyrelsen har lagt fram en projektplan, som upptar nio projekt med en uppskattad kostnad i slorieksordningen 160 milj. kr., förutom de projekt, som jag tidigare har redogjort för.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat följande prio­riterade projekt: ombyggnad lill kanslilokaler av en av svenska slalen ägd faslighet i Haag samt nybyggnad av personalbosläder i Bonn. Dessutom räknar byggnadsstyrelsen med en fördyring av bostadsprojektet i Washing­tonjämfört med tidigare beräkningar. Den sammanlagda kostnaden uppgår till ca 75 milj. kr. Byggnadsstyrelsen hemställer för budgetåret 1988/89 om ett reservationsanslag om 44 milj. kr.

I gällande investeringsplan för utrikesförvaltningen m. m. finns uppförda kostnadsramar om ca 257 milj. kr. för pågående och redan beslutade pro­jekt. Medelsförbrukningen för innevarande och kommande budgetår be­räknas uppgå till ca 88 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 föreslår jag att de redovisade projekten i Tokyo, New Delhi och Washington genomförs enligt planerna. Förslaget innebär en i huvudsak oförändrad årskostnad. Medel för dessa investeringar beräk­nas av finansministern under sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Investering­ar m.m.

Till detta kommer kostnader för inredning, som har beräknats till 12,9 milj. kr. Medel för detta har jag beräknat under anslaget A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat.

Sammantaget representerar de redovisade projekten en ambition att                                19


 


genom ökade investeringar.finna rationellare och pä längre sikl stabilare    Prop. 1987/88: 100

och mindre kostnadskrävande former för UD:s lokalförsörjning utom-    Bil. 5

lands.

Resurser för handläggning av utlänningsärenden

Jag vill äter rikta uppmärksamheten på den stora arbetsbelastning som reglerna för handläggningen av utlänningsärenden medför. Vid många utlandsmyndigheter har denna ärendegrupp fält en betydande omfattning.

Genom den nya utlänningslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1980,
införde regeringen ett generellt krav pä att utlänningar som avser alt
bosätta sig i Sverige skall ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd före
inresan i Sverige. Detta utredningsarbete, som tidigare handlades av polis­
distrikten i Sverige, överfördes därmed till utlandsmyndigheterna. Därige­
nom kunde antalet utlänningsärenden som måste handläggas inom landet
minska, samtidigt som stora besparingar kunde göras av statsverket och
kommunerna i Sverige. Vid övertagandel av. denna verksamhet tillgodo­
räknades ulrikesdeparlemenlel vissa medel. Genom att denna ärende­
grupp med tiden fått en myckel slor omfattning har utrikesdepartementet
senare erhållit vissa extra resurser. Som exempel på verksamhetens om­
fattning kan nämnas att år 1986 handlades 26 814 ansökningar om uppe­
hålls- och arbetstillstånd - en ökning från föregående år med 4 884 ären­
den. Personalförstärkning har under år 1987 skett bl. a. vid ambassaderna i
Damaskus, Santiago de Chile och Teheran.      
                       .

Den instabila situation som råder i många länder samt övriga mottagar­länders tilltagande restriktiva invandringspolitik har medfört atl flykting­strömmen till Sverige fortsätter att öka kraftigt. Förutom del utredningsar­bete som sker vid utlandsmyndigheterna före inresan till Sverige har det stora antalet asylsökande flyktingar resulterat i ytterligare behov av utred­ningar pä utlandsmyndigheterna i flyktingarnas respektive länder. På grund av ärendenas känsliga natur saml kravet på skyndsam handläggning har utlandsmyndigheternas övriga verksamhet härigenom åsidosatts.En annan årendegrupp som sammanhänger med flyktingärendena och resur­serna vid utlandsmyndigheterna är viseringsverksamheten. Antalet vise-ringsärenden har ökat från 42 000 ansökningar år 1982 till 136 000 år 1986.

De resurstillskott som utrikesförvaltningen hittills erhållit har varit av stor betydelse men är i nuvarande siluafion otillräckliga. Det kan konstate- .. ras alt de tillfälliga personalförstärkningar som pä senare år tillförts ut­landsmyndigheterna inte är tillfyllest ulan en permanent förstärkning mås-le ske vid flera utlandsmyndigheter. Jag föreslår därför att utrikesförvalt­ningen tillförs 7 milj. kr. för detta ändamål för budgetåret 1988/89.

Statlig kreditgaranti

I enlighet med riksdagens besjut har för utrikesförvaltningen beviljats en

engagemangsram om 50 milj,kr.  Kreditgarantin avser lån till utrikes- .

förvaltningens personal i samband med omstalionering.:Del förutsätts att

tjänstemännens behov av kredit i samband méd omslalionering skall kunna                                                20

tillgodoses genom lån.


 


Till och med budgetåret 1986/87 har ca 13 milj. kr. tagits av engage-    Prop. 1987/88: 100
mangsramen. Under året har inga förluster uppkommit.                             Bil. 5

Hemställan

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Utrikesförvaltningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 1 053 983 000 kr.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1986/87  Utgift     14 162 222       Reservation        2 276 511 1987/88  Anslag    15 527 000 1988/89  Förslag    16 400 000

Frän anslaget betalas kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, ■ som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i ulrikesdeparlemenlel som, utan att omstationeras, las i anspråk för tjänstgöring utomlands. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 16 400 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Utlandstjänstemännens   representation   för  budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 16 400 000 kr.

A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1986/87      Utgift          12 675 006                Reservation 107 725

1987/88      Anslag         11  131  000

1988/89      Förslag  '       12 868 000(1)

(1)varav 400 000 avser möbelinköp för inredning till Sveriges Riksradios utlandsprogram

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersätt­ning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresenta­tionen. Jag beräknar ett ökat medelsbehov för dessa ändamål med 1 737000 kr. Anslaget disponeras av utrikesdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 12 868 000 kr.

21


 


A 4. Kursdifferenser                                                                      P-"»?- '987/88: 100

Bil. 5

1986/87 Utgift 1 045 217 1987/88 Anslag 1 000 1988/89  Förslag       1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under delta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kursdifferenser för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av I 000 kr.

A 5. Olönade konsuler

1986/87 Utgift 8 771 014 1987/88 Anslag 9 962 000 1988/89  Förslag   10 759 000

Anslaget används för s. k. konlorskoslnadsbidrag lill vissa olönade konsu­ler saml för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat. Från anslaget betalas även s. k. tjänsteutgifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet av sina uppgifter samt konsulskonferenser. Anslaget bör räknas upp med 797 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Olönade konsuler för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 10 759 000 kr.

A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1986/87 Utgift 32 657 418 1987/88 Anslag 34 608 000 1988/89  Förslag    36 684 000

Anslaget används för att betala kostnader för förhandlingar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten. Anslagen administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela regeringskansliets räkning. Jag har beräknat en ökning av anslaget med 2 076 000 kr.

22


 


Hemställan                                                                                                                     Prop. 1987/88: 100

Bil  5 Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom interna­tionell organisation för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 36 684 000 kr.

A 7. Nordiskt samarbete

 

1986/87

Utgift

803

907

1987/88

Anslag

1 413

000

1988/89

Förslag

1 498

000

Från anslaget betalas kostnader för Sveriges dellagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska ministerrådets ställförelrädarkommilté samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Jag beräknar medelsbehovel för näsla budgetär till 1 498 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Nordiskt samarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 1 498 000 kr.

A 8. Vissa nämnder m. m.

1986/87 Utgift 417 283 1987/88 Anslag 600 000 1988/89  Förslag    600 000

Anslaget används för atl betala kostnaderna för bl.a. utrikesdepartemen­tels antagningsnämnd, möbleringsråd, det tekniskt-vetenskapliga rådet för klassificeringfrågor som ställts till krigsmaterielinspektionens förfogande samt den rådgivande nämnden i krigsmalerielexportfrågor.

Av anslagsbeloppel avser 400 000 kr. bidrag till handelsprocedurrådet. Detta inrättades den 1 juli 1975 genom avtal mellan svenska slalen och Sveriges industriförbund. Avtalet, som för närvarande reglerar rådets verksamhet, trädde i kraft den I juli 1985 och gäller t.o.m. den 30 juni 1990. Enligt avtalet skall staten bidra med 400 000 kr. per budgetår. Nä­ringslivet svarar för ett kontantbidrag av lägst 742 000 kr. per budgetär.

Senast den 30 juni 1989 skall parterna inleda överläggningar om förläng­ning av det nu gällande avtalet mellan staten och näringslivet om handels­procedurrådet.


Hemställan

Jag hemställer atl regeringen förslår riksdagen

all lill Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.


23


 


A 9. Utredningar m. m.                                                                   Prop. 1987/88:100

1986/87  Utgift    3 336 738        Reservation 2 176 350                                        ""

1987/88  Anslag     2 743 000                        ..      .  :                                           .   .

1988/89  Förslag    4 560 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 4 560 000 kr. under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 4 560 000 kr.

A 10. Extra utgifter

Reservation 163'651

1986/87

Utgift

537

365

1987/88

Anslag

700

000

1988/89

Förslag

728

000


Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 728 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 728 000 kr.

All. Officiella besök m. m.

1986/87 Utgift 8 901 126 1987/88 Anslag 7 636 000 1988/89  Förslag    8 171 000

Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnadei- i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med representation med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. Jag föreslär att anslaget förs upp med 8 171 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Officiella besök m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 8 171 000 kr.


24


 


A 12. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet   Prop. 1987/88:100
m. m.                                                                                              Bil. 5

 

1986/87

Utgift

3 513

578

1987/88

Anslag

3 740

000

1988/89

Förslag

3 740

000

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlan­det, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver betalas från anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfäl­ligt ekonomiskt bistånd åt nödställda samt för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall.

I anslaget finns en medelsram på 200 000 kr. för särskilda informations: insatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdom, för att belastningen, på utrikesförvaltningens konsulära resurser inte skall öka.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 3 740 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare I utlandet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 740 000 kr.

25


 


Prop. 1987/88: 100

B. Bidrag till vissa internationella organisationer       Bil. 5 B 1. Förenta nationerna

1986/87 Utgift 81 372 423 1987/88 Anslag 79 025 000 1988/89  Förslag    73 841 000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1988 har ännu inte fastställts men kan med utgångspunkt från föreliggande förslag till budget för FN:s verksamhet under tvåårsperioden 1988/89 be­räknas till 56 milj. kr. med en bidragsandel om 1,25%. Under samma förutsättningar kommer det svenska bidraget för kalenderåret 1989 -budgetåret 1988/89 - att uppgå till samma belopp, dvs. 56 milj. kr.

Kostnaderna för den vaklstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades år 1973, har beräknats lill ca 35 milj. dollar för år 1987. För budgetåret 1988/89 beräknas kostnaderna för Sveriges de! uppgå lill 1,25% av 35 milj. dollar eller ca 2,8 milj. kr.

År 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd alt sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för är 1987 preliminärt beräknats lill 145 milj. dollar. Under föiulsåttning alt styrkans mandat fortsätter att föriängas kan Sveriges bidrag för budgetåret 1988/89 för närvarande beräknas uppgå till 1,25% av 145 milj. dollar eller ca 11,6 milj. kr.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande verksamhet pä Cypern (UNFl-CYP) sker - lill skillnad från de tidigare nämnda - med frivilliga bidrag. Finansieringen har länge varit otillfredsställande. FN har ett växande underskott för denna verksamhet. Den totala kostnaden för år 1987 har beräknats till närmare 100 milj. dollar. Det svenska bidraget var under en lång lid oförändrat 0,4 milj. dollar per år, men ökades från och med budgetåret 1983/84 till 0,45 milj. dollar. För budgetåret 1988/89 räknas med ett oförändrat bidrag på 0,45 milj. dollar motsvarande 2,9 milj. kr. Även efter hemtagningen av den svenska bataljonen hösten 1987 bör del svenska frivilliga bidraget lill UNFICYP utnyttjas uteslutande för avräkning mot Sveriges utestående krav gentemot FN för kostnader avseende den svens­ka iruppkonlingenien.

FN:s plan för ett fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskår (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer alt insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m. m. Kostnaderna för UNTAG torde komma atl ligga i storleksordningen 400 milj. dollar för ett år efter initialkostnader på ca 220 milj. dollar för de två första månaderna. Del svenska bidraget lill UNTAG skulle då komma att uppgå lill ca 6 milj. dollar under del första året. Några medel för budgetåret 1988/89 beräknas inte i detta skede. Jag avser att återkomma lill denna fråga när en förhandlingslösning är nära föreslående.

Jag förordar vidare att inom anslaget fortsatt avsätts en medelsram om
541 000 kr. att användas för insatser till slöd för det allmänna FN-arbetet.
Sädana insatser kan gälla bekämpandet av apartheid, del internationella
miljösamarbetet, nationella förberedelser och bidrag till genomförandet av
                                                 26


 


seminarier, utredningar m. m. i anslutning till olika FN-akliviieler. I denna    Prop. 1987/88: 100 medelsram ingår 77 000 kr. för täckande av resekostnader för stipendiater    Bil. 5 frän Sverige som utses av Förenta nationerna i Geneve och New York.

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US-dollar är anslaget svårberäknat. Med hänsyn till den lägre dollarkursen beräknas anslagsbehovet till 73 841 000 kr., dvs. en minskning med 5 184 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 73 841 000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådet

1986/87 Utgift 185 200 715 1987/88 Anslag 175 000 000 1988/89  Förslag   200 000 000

Fr.o.m. budgetåret 1986/87 har anslagen för Nordiska ministerrådets verksamhet under tredje (utrikesdepartementet) resp. åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet) sammanförts till ett gemensamt anslag under tredje huvudtiteln benämnt B 2. Nordiska ministerrådet. Frän detta anslag bestrids kostnader för Sveriges andel till Nordiska ministerrådets budget inkl. bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan.

Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret.

Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde Nordiska minister­rådet i november 1987 Nordiska ministerrådets budget för år 1988. Budge­ten uppgår till totalt 564 495 000 danska kronor. Härutöver tillkommer anslaget till Nordiska hälsovårdshögskolan, som uppgår till 21 500 000 kr.

Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för verksamhetsåret 1988 beräknas till 37,3% enligt den fördelningsnyckel som tillämpas. Den svenska andelen till 1988 års budget uppgår till ca 192 000 000 kr. Härut­över tillkommer del svenska bidraget till Nordiska hälsovärdshögskolan, som uppgår till ca 8 500 000 kr.

Nordiska ministerrådets budget för år 1989 kommer att fastställas först i november 1988.

Bl. a. mot bakgrund av den beräknade anslagsbelastningen för 1988 bör anslaget uppföras till 200 .000.000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.

27


 


B 3. Europarådet                                       '                                    Prop. 1987/88:100

-                                Bil. 5

1986/87  Utgift    15 545 287                                                      , .

1987/88  Anslag    16 500 000 1988/89  Förslag   17 600 000

Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget kan beräknas lill ca 14,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Förutom bidraget lill Europarådets ordinarie budget tillkommer kostna­der om ca 3 milj. kr. för pensionsbudgeten, för amortering av byggnadslån, obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det euro­peiska farmakopésamarbetet, administrativa kostnader för Sveriges delta gande i "Partial Agreements under Public Health Committee", åriigen löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling samt för bidrag lill den s. k. Pompidougruppen för narkotikabekämpning.

Anslaget bör med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag räknas upp: med 1,1 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Europarådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 17 600 000 kr.

B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

1986/87 Utgift    14 062 567

1987/88 Anslag    15 500 000                                  '

1988/89 Förslag ■ 16 000 000

Huvuddelen av 0ECD:s budget avser kostnaderna för sekretariatet och verksamheten i dess olika kommittéer, såsom kommittén för ekonomisk politik, handelskommittén, industrikommittén och jordbrukskommittén. Samtliga medlemsländer bidrar till finansiering av denna dei efter en skala framräknad på basis av BNP under föregående treårsperiod. 0ECD:s budgetår löper per kalenderår, och för år 1987 var den svenska andelen 1,50%.

Resterande del av OECD-budgeten gäller frivilligt samarbete inom till
OECD anslutna samarbetsorgan som det internationella energiorganet
(lEA), 0ECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergior­
ganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning
av neutrondata, centrum för utbildningsforskning (CERI) och europeiska
transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom
vägforskningsprogrammet, skolbyggnadsprogrammet och det speciella
programmet för kemikaliekontroll. Beroende
bl.a.på antalet deltagande
länder varierade Sveriges andel av bidragen till dessa organ under 0ECD:s
budgetår 1987 mellan 1,48% och 3,25%.                                                                         28


 


I detta anslag ingår även ett belopp avseende skattejustering (ca 65 000    Prop. 1987/88: 100 kr.) för en f. d. OECD-anställd, som vid pensioneringen bosatt sig i Sveri-    Bil: 5 ge. Justeringen sker i enlighet med en överenskommelse, som gäller med vissa internationella organisationer.

Anslagsbelastningen budgetåret 1986/87 uppgick till drygt 14 milj. kr. Sveriges bidrag för budgetåret 1987/88 uppskattas till ca 15 milj. kr. Då budgeten för OECD:s verksamhetsår 1989 fastställs först i december 1988, är beräkningsgrunden oviss vad gäller bidragets storlek för budgetåret 1988/89. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag bör dock anslaget räknas upp med 500 000 kr. för budgetåret 1988/89, dvs. till 16 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1986/87  Utgift    12 742 747        .    . 1987/88  Anslag    13 400 000 1988/89  Förslag   16 000 000

Sveriges bidrag till EFTA:s budget för innevarande budgetår har fastställts till 3 308 175 schweiziiska francs eller ca 13,4 milj. kr., vilket enligt gällande bidragsskala motsvarar 25% av EFTA:s totala budget.

Organisationens budget för budgetåret 1988/89 fastställs i juni 1988. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag finner jag att anslaget bör räknas upp med 2,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 dvs. till 16 milj. kr. Detta motiveras av ökade insatser för EFTA i det västeuropeiska integrationsar­belel vari bl. a. ingår upprättande av ett EFTA-kontor i Bryssel och ökade ' , insatser på standardiserings- och miljöområdet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för bud­getåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 16 000 000 kr.

29


 


B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m. m.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


6   388 503

7   004 000 7 062 000


Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande i vissa internatio­nella organ. För budgetåret 1988/89 torde medel beräknas enligt följande.

Beräknad ändring 1987/88       1988/89

1. GATT-organisationen                       4 400 000                      of

2. Internationella rådet för

samarbete på tullområdet                        593 000    + 42 000

3.   Internationella tulltariff-byrån     200 000     + 20 000

4. Internationella kaffe­organisationen (ICO) (prop.

1962:1 bil. 12 s. 281)                           535 000     - 75 000


5. Internationella kakao­organisationen (ICCO) (prop. 1986/87:41)

6. Internationella rådgivande bomullskommittén (ICAC) (prop. 1951: 47)

7. Internationella gummi­studiegruppen (IRSG) (prop. 1966: 1 bil. 12 s. 168)


78 000

77 000

77 000


of

of

of


 


8.  Internationella naturgurami-
organisationen (INRO) (prop.

1979/80:107)                                                  35 000

9.  Organisationen för de
järnmalmsexporterande länderna

(APEF) (prop. 1975/76:241                              655 000

10.    Internationella studie­
gruppen f
ör bly- och .zink­
fr
ågor (LZ) (prop. 1960: 1

bil. 12 s. 284)                                              94 000


5 000(1)

of

of


 


11.  Internationella tenn-organisationen (ITO) (prop. 1981/82:117)

12.  Internationella jute­organisationen (IJO) (prop. 1982/83: 106)

13.  Internationella organisa­tionen för tropiskt timmer (ITTO) (prop. 1983/84:1211


78 000-

30 000

50 000


+ 14 000

- 5 000

+ 10 000


30


 


1987/88


Beräknad

ändring

1988/89


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


14.  Internationella nickel­studiegruppen (INSG) (prop. 1985/86: 100, bil. 5 S. 31)

15.  Internationella koppar­studiegruppen (ICSG) (prop. 1986/87: 100, bil. 5 s. 34)

16.  Internationella bjTån i Paris för utställningar

(prop. 1947; 1 bil. 12 s. 156)

17.    Övrigt
Summa


of

50 000

(2)     + 50 000

42 000     +  7 000
10 000
                       of

58 000

7 004 000


(1)     Avtalet, som löpte ut i oktober 1987, omförhandlades inom UNCTAD:s ram våren 1987. Proposition om svensk anslutning kan komma att föreläggas riksdagen under år 1988.

(2)     Enligt prop. 1986/87: 100 kan kostnader tillkomma för en kopparsludiegrupp med 50 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att lill Organisationer för internationell handel och råvarusamar­bete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 062 000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


t 489 545 3 000 000 3 000 000


 


Tvä råvaruavlal förutses belasta anslaget: 1987 års internationella natur-: gummiavtal och det sjätte internationella tennavtalet.

Det första naturgummiavlalel, 1979 års internationella natiirgummiav-tat, trädde provisoriskt i kraft den 23 oktober 1980 och definitivt den 15 april 1982 (prop. 1979/80: 107, NU 40, rskr. 273). Avtalet skulle ha löpt ut i oktober 1985, men föriängdes med två år till oktober 1987.

Ett nytt avtal, 1987 års internationella naturgummiavtal, framförhandla-des inom UNCTAD:s ram våren 1987. Sammanlagt har Sverige hittills bidragit med ca 6 milj. kr. till buffertlagerkontot enligt 1979 års avtal. Då det nya avtalet träder i kraft och om Sverige beslutar ansluta sig kan ytterligare medel för lagerfinansiering aktualiseras. Sveriges bidrag härtill torde beräknas till ca 2 milj. kr.

Det sjätte internationella tennavtalet trädde provisoriskt i kraft den 1 juli 1982 (prop. 1981/82: 117, NU 32, rskr. 247). Avtalet, som skulle ha löpt ut vid utgången av juni månad 1987, har förlängts med tvä år till den 30 juni 1989. Sverige deltar för första gången i ett lennavlal.


31


 


I enlighet med avtalet har ca 3,4 milj. kr. inbetalats till buffertlagerkon-    Prop. 1987/88: 100 tot. Medel har varit anslagna men inte utnyttjats budgetåren 1984/85 och    Bil. 5 1985/86 (1 250 000 resp.  I 700 000 kr.). För budgetåret 1986/87 var 1,7 milj. kr. budgeterade och för innevarande budgetår 1 milj. kr.

Sedan internationella tennrådets (ITC) operationer inställdes den 24 oktober 1985 på grund av otillräckliga resurser att hålla tennpriset inom en av medlemsländerna bestämd ram är tennorganisationens buffertlager un­der avveckling. Medlemmarna i tennrådet har beslutat att något nytt avtal med ekonomiska artiklar för närvarande inte är aktuellt. Vissa banker och mäklare har påkallat rättslig prövning i samband med avvecklingen av. buffertlagret. Hur lång tid avvecklingen kommer att ta och till vilka kostna­der är därför oklart. Den rättsliga prövningen kräver biträde av engelska advokater. Under budgetåret 1986/87 har ca 240 000 kr. utbetalats avseen­de advokatarvode, som har belastat detta anslag. Jag föreslår att I milj. kr. avsätts under budgetåret 1988/89 för den rättsliga prövningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

B 8. Övriga internationella organisationer m. m.

 

1986/87

Utgift

933

135

1987/88

Anslag

1 205

000

1988/89

Förslag

1 335

000

Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär.

Bidrag lämnas till organisationer och institutioner som i sin ordinarie verksamhet eller genom olika specialaktiviteter verkar för att främja de mänskliga rättigheterna, såsom det internationella institutet för mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin) och den internationella jurislkommissionen i Geneve. Bidragen beräknas.till 385 000 kr. Härut­över beräknas bidrag lämnas till den Permanenta skiljedomstolens interna­tionella byrå i Haag och Haag-akademien för internationell rätt samt det internationella institutet för humanitär rätt i San Remo. Dessa tre bidrag kan beräknas till 65 000 kr.

Sverige deltar tillsammans med EG och sex andra västeuropeiska länder
i det s. k. COST-samarbetet (tekniskt-vetenskapligt). Sveriges deltagande i
COST är exempel på samarbete med EG även på områden utanför frihan­
delsavtalet. En tredje COST-fond om 50 milj. belgiska francs motsvarande
ca 7,5 milj. kr. har upprättats. En första inbetalning på 10 milj. belgiska
francs gjordes i slutet av år 1984 till fonden och avsåg en treårsperiod. .
Sveriges bidrag uppgick till 339 000 belgiska francs eller 55 000 kr. Nästa
inbetalning beräknas ske i början av år 1989 till en kostnad av 339000
belgiska francs eller ca 60000 kr.                                                                       .32


 


Det europeiska forskningssamarbetet EUREKA omfattar 19 europeiska länder samt EG-kommissionen. Det syftar lill att höja Europas teknologis­ka nivå och öka industrins internationella konkurrenskraft. Under år 1986 har ett permanent EUREKA-sekretariat etablerats i Bryssel. Varje med­lemsland bidrar till sekretariatet enligt BNP-nyckeln, som för svenskt vidkommande betyder 3,07% av EUREKA-sekretarialels totala budget. Det svenska bidraget för budgetåret 1988/89 beräknas till 290 000 kr.,

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att användas för ekonomiskt stöd till vissa internationella, icke-stalliga orga­nisationer (NGO) samt forsknings-och studiegrupper m.m. (jfr prop. 1976/77:100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisatio­ner och rörelser som företrädesvis verkar för mänskliga rättigheter, fred, nedrustning och andra huminitära frågor. Jag förordar en medelsram pä 535 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 335 000 kr.    , ■

33 3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


c. Intertiationellt utvecklingssamarbete                         pp- 1987/88: lOO

Bil. 5

U-ländernas ekonomiska utveckling

Ekonomisk tillväxt i olika delar av u-världen

Den internationella ekonomiska miljön förblev under 1986 och 1987 ogynn­sam för de fiesta u-länder. Tillväxten var med några undantag svag i både u-länder och i-länder. Råvarupriserna låg kvar på historiskt sett mycket låga nivåer. Handeln växte endast långsamt och tendenserna mot ökade handelshinder höll i sig. Stora skuldbördor fortsatte att tynga många u-landsekonomier, vilket också försämrade investeringsklimatet. Det tota­la biståndet var fortfarande inte större än vid årtiondets början. Obalanser i i-ländernas ekonomier ökade riskerna för en recession med försämrad tillväxt för u-länderna som följd.

Tillväxt i världsekonomin är betydelsefull för u-ländernas export och därmed också för deras tillväxt. En tillväxllakt i i-länderna på ungefär 3 % har ansetts av t. ex. Världsbanken som nödvändig för atl u-länderna skall förmå upprätthålla en måttlig egen tillväxt. 1985 föll i-ländernas tillväxttakt under denna nivå, och den fortsatte att falla under både 1986 och 1987.

Obalanserna i handeln mellan de största i-länderna bestod. Det stora underskottet i USA:s handelsbalans motsvarades under 1986 av överskot­ten i Japans och Förbundsrepubliken Tysklands utrikeshandel. Trots alt dollarn fallit kraftigt sedan toppnoteringen 1985, och att den tyska D-mar­ken och särskilt den japanska yenen stigit, har obalanserna i handeln visat sig svåra att komma tillrätta med. Ytterligare åtgärder för atl minska såväl budget- som bytesbalansunderskotlen i Förenta Staterna och samtidigt öka efterfrågan i underskottsländerna krävs. I avsaknad av effektiva samord­nade åtgärder i de stora i-länderna består risken för en kraftig uppbroms­ning av tillväxten i världsekonomin. En recession skulle drabba även u-länderna, både direkt genom en lägre efterfrågan på deras export och indirekt genom ett sämre investeringsklimat. I båda dessa avseenden för­sämrades sannolikt u-ländernas utsikter när börsvärdena föll drastiskt i slutet av 1987.

Bland u-landskontinenterna har utan tvekan Asien utvecklats mest dy­namiskt. De exportorienterade länderna i Östasien har haft bland de högsta tillväxttakterna i världen under senare är. Sydkoreas ekonomi, till exem­pel, växte med över 12% under 1986. Med sina starka handelsbalanser, baserade på en flexibel industrivaruexport, kommer dessa länders efterfrå­gan och investeringar att bli allt viktigare i den internationella ekonomin. Andra betydelsefulla exportorienterade länder i Sydöstasien är Filippiner­na, Indonesien, Malaysia och Thailand. Dessa länder är inte lika ekono­miskt utvecklade och är mer känsliga för låga råvarupriser, men har inte desto mindre visat sig ha slor potential att driva sina ekonomier framåt genom ökad export. En nyckelroll för utvecklingen i denna del av Asien spelar Japan, som i ökande omfattning direktinvesterar i regionen.

Asien rymmer också världens två folkrikaste länder, Kina och Indien,
vars befolkningar tillhör jordens fattigaste. Att dessa båda länder under                              34


 


åttiotalet lyckats hålla en hög tillväxttakt, 8,3% i genomsnitt under åren    Prop. 1987/88: 100

1980-1985, är därför mycket uppmuntrande. Särskilt uppmuntrande är atl    Bil. 5

det största bidraget till denna ökning kommit från jordbruket, den för de

fattiga mest betydelsefulla sektorn. För Indiens del blev dock 1987 en

besvikelse, sedan stora delar av livsmedelsproduktionen drabbats av en

svår torka. Därmed blottlades också på vilken skör grund dessa länders

utveckling ännu vilar.

Den grupp länder som under senare tid fått uppleva den största inkomst­minskningen är de oljeexporterande länderna. Oljepriset föll drastiskt un­der 1986 från nivåer kring 30 US dollar per fat 1985 till som lägst ca 10 dollar innan de åter steg upp mot 20 dollar under 1987. De ökade försälj­ningsvolymer som följde kunde inte kompensera inkomstbortfallet som det lägre värdet pä både oljan och dollarn innebar. Om hänsyn las till de försämrade bytesförhållandena föll inkomsterna per invånare drastiskt, med ca 12%, under 1986. 1987 har varit ett jämförelsevis bättre år för dessa länder.

Utvecklingen i Latinamerika har varit blandad. Trots atl flera länder, bl.a. Brasilien, Peru, Argentina och Colombia, hade en hög ekonomisk tillväxt under 1986, ökade inte tillväxten per invånare i regionen som helhet nämnvärt. Produktionen per invånare ligger fortfarande under 1980 års nivå. Flera latinamerikanska länder, störst bland dem Mexico, är betydande oljeexporlörer och drabbades hårt av oljeprisfallet. Kaffepriset, som under 1986 låg på en hög nivå sedan torka drabbat Brasiliens odlingar, föll under 1987. Andra betydelsefulla råvarupriser, t. ex. socker-, vete- och kopparpriserna, föll under 1986 till sina lägsta nivåer på flera decennier. Trots atl den redan låga importen pressades ned, föll exportinkomsterna ändå mer och handelsöverskoltet minskade. Räntenivån pä utlandsskulden sjönk under 1986, men detta kunde inte hindra att Latinamerikas samlade bytesbalans ändå försvagades. 1987 har i detta avseende sannolikt inte varit ett bättre är. Det har inneburit all regionens kreditvärdighet inle kunnal förbättras, att de internationella bankernas nettoutlåning lill regio­nen ytteriigare minskat och alt skuldkrisen därför fortfarande är långt ifrån en lösning. Detta är desto mer oroande som många av länderna i överens­kommelse med Internationella Valutafonden nu genomför svåra anpass­ningsprogram, för vilka det politiska stödet ofta är svagt.

I Afrika fick många länder söder om Sahara under 1986 uppleva en viss förbättring i de yttre villkoren för ekonomisk utveckling. Fallet i oljepriset och en relativ uppgång i priserna på flera afrikanska exportråvaror innebar all bylesförhållandena för flera länder blev något gynnsammare. God nederbörd hjälpte också till att ge kontinenten en av dess största skördar någonsin. Nöden minskade och flera länder kunde dra ned på sin betung­ande livsmedelsimport. För länderna i Afrika söder om Sahara innebar 1986 sannolikt att den genomsnittliga bruttonationalprodukten per capita steg för första gängen sedan 1980. Det mest betydande undanlaget var Nigeria, vars stora oljeberoende ekonomi drabbades hårt når oljepriset föll.

Det är dock osäkert om den positiva utvecklingen i Afrika kan komma
att bli bestående. Redan under 1987 har bytesförhållandena för många av
                                                  35


 


de fattigaste länderna åter försämrats. Torka har återigen drabbat miljon-    Prop. 1987/88:100 tals människor, främst i Etiopien. I södra Afrika pågår krigen och Sydafri-    Bil. 5 kas deslabilisering med ökad intensitet. Kontinenten som helhet har inle erfarit några avgörande förbättringar när det gäller handels-, skuld- eller biståndsläget. Den externa ekonomiska miljön har inte blivit gynnsamma-

Strukturanpassning i Afrika

De interna ekonomiska miljöerna har däremot genomgått stora förändring­ar i många afrikanska länder. Nedskrivna valutor, reformerad jordbruks­politik och sanerade statsfinanser har varit de viktigaste-reformerna i den ekonomiska politiken. Strukluranpassningsprogram finns nu i ett ljugotal länder över hela Afrika. I ytterligare några länder pågår förhandlingar med Valutafonden och Världsbanken. Bland de länder med vilka Sverige sam­arbetar har Tanzania, Mogambique och Guinea-Bissau nyligen ingått över­enskommelser och lanserat långtgående ålerhämtningsprogram. Även. Uganda genomför, med visst stöd från Sverige, ett strukturanpassnings-program. Zambia rönte slor uppmärksamhet när det i maj 1987 övergav det program som landet överenskommit med Valutafonden och som också Sverige slött. Angola har beslutat söka medlemskap-i Valutafonden och Världsbanken.

För ett par år sedan koncentrerades debatten om Afrikas utveckling huvudsakligen till behovet av interna ekonomiska reformer. Drivande i denna diskussion var främst Väridsbanken. Insikten om nödvändigheten av reformer vann allt bredare anslutning bland afrikanska länder, vilket särskilt tydligt kom till uttryck under FN:s extra generalförsamling om Afrika våren 1986. Det är nu intressant atl notera hur långtgående de ekonomiska reformer som genomförts i många afrikanska länder har varit.

De reala växelkurserna, lill exempel, har för det tjugotal länder som har anpassningsprogram fallit med närmare hälften sedan de stod på sin höjd för ett par år sedan. Budgetunderskotten har kapats drastiskt, mest i de tyngst skuldsatta länderna. Huvudsakligen har delta gått ut över subven- ■ tionerna till de statliga företagen och löneutgifterna för statligt anställda. Diskrimineringen av jordbruket i förhållande lill industri- och tjänslesekto-, rerna har också minskals. Producentpriserna för livsmedelsgrödor beräk­nas ha stigit och devalveringarna ser ut att ha fått genomslag också i producentpriserna för exportgrödor. Bytesförhållandena mellan stad och landsbygd har tydligt förskjutits till landsbygdens fördel.

Effekterna av dessa reformer har inte uteblivit. Utan tvekan har de
bidragit till den ökade produktion kontinenten upplevde under 1986 och
sannolikt också 1987. Ändå är situationen långt ifrån uppmuntrande. Till­
växten är fortfarande alltför låg för att en beslående utveckling skall kunna
åstadkommas. De interna reformerna är ensamma långt ifrån tillräckliga.
Särskilt uppenbart har detta varit bland de svårt skuldlyngda länderna. De .
har trots reformerna haft en avsevärt lägre tillväxt som ännu inte är i takt
med befolkningstillväxten. De externa resurser — exportinkomster, ut­
ländskt kapital och bistånd - som krävs för-att tillväxten på nytt skall nå .
                                                36


 


nivåerna från tiden före krisen har inte kunnat mobiliseras i tillräckligt hög    Prop. 1987/88: 100
grad.                                                                                               Bil. 5

Utan externa resurser måste mänga u-länder idag begränsa sina an­strängningar till att försöka upprätthålla den produktionsapparat och den fysiska och sociala infrastruktur som finns. Men på flera håll i Afrika räcker de tillgängliga resurserna inte ens till detta. Istället förfaller det som en gång byggts upp. Särskilt allvarligt är detta när det drabbar de investe­ringar som gjorts i skolor, hälsovård, vattenförsörjning och bostäder. Det finns idag tecken pä att de framgångar som uppnåtts i utbildning och hälsa inte bara är hotade, utan faktiskt också har urholkats. Andelen barn som går i grundskola minskar sedan några år i Afrika. Hälsostaiistiken är mycket osäker, men uppgifter tyder på att den tidigare positiva utveckling­en av hälsostandarden nu stagnerat och att i vissa områden barnadödlighe­ten till och med kan ha ökat. Den ekonomiska krisen förvärrar den redan utsatta situationen för de afrikanska kvinnorna.

Befolkningen växer fortfarande mycket snabbt. På många håll är natu­rens bärkraft hårt ansträngd av det stora befolkningstrycket. Fattigdomen tvingar många bönder att överutnyttja redan magra.jordar som sedan utsätts för erosion och markförstöring. I flera avseenden har u-ländernas miljöer utsatts för hårdare press. Detta-drabbar inte enbart människor direkt, utan också grunden för framlida möjligheter till utveckling. Situa­tionen är allvarlig.

Investeringarna är idag alltför låga, särskilt när del gäller fysisk och social infrastruktur. Investeringarnas andel av nationalinkomsten har sjun­kit drastiskt under flera år i de skuldtyngda länderna i Afrika. De ligger nu på samma nivå som för mer än en generation sedan. Det är nödvändigt atl investeringarna åter tar fart. De anpassningsprogram som genomförs kan inle ensamma åstadkomma detta. De externa resurser de åtföljs av är otillräckliga och måste främst inriktas pä slöd till nödvändig import och inte till långsiktiga utvecklingsinsatser. Återigen står därför den internatio­nella ekonomiska politiken, handelsfrågorna och skuldkrisen i centrum för debatten om de fatliga u-ländernas utveckling.

U-ländernas handel

U-ländernas viktigaste källa lill externa resurser är utrikeshandeln. Atl u-ländernas exportintäkter utvecklas så långsamt är därför oroande. Men pä alla tredje världens kontinenter finns exempel på länder som genom en allt större och mer diversifierad export gjort imponerande framsteg. En mer öppen utrikeshandelspolitik har blivit ett viktigt inslag i' u-ländernas ekonomiska politik.

U-länderna möter dock stora svårigheter i sina ansträngningar atl öka
exporten. För det första förblir priserna pä deras viktigaste exportproduk­
ter - råvaror - historiskt sett mycket låga, medan priserna på deras
importvaror - främst industriprodukter - stiger. De flesta u-Iänders by­
tesförhållanden fortsätter således atl försämras. Jag har redan inlednings­
vis berört råvaruprisernas betydelse för olika u-länders tillväxt. Oljeprisels .
stora fall och relativa återhämtning har ställ för den mest dramatiska                                   37


 


inkomstomfördelningen.  Andra råvarupriser har utvecklats  olika och     Prop. 1987/88: 100

ibland svängt myckel snabbt, vilket ytterligare ökat osäkerheten för u-län-     Bil. 5

derna. Men fortfarande ligger råvarupriserna på en nivå som är jämförbar

med den som gällde under den stora depressionen på trettiotalet. Del finns

sätt att minska effekterna av tillfälliga svängningar i råvarupriser, men

utsikterna är små att deras långsiktiga utveckling skall kunna påverkas.

Ett annat hinder u-länderna möter i sin exportsträvan är den tilltagande proteklionismen i i-länderna. I synnerhet andra handelshinder än tullar fortsätter att öka. Detta är en mycket oroande utveckling både för i-länder och u-länder. Förhandlings-rundan-inom ramen för GATT blir viktig för rhöjlighelerna alt driva tillbaka proteklionismen.

U-länderna kan också vidga sina handelsmöjligheter genom alt försöka riva de många institutionella handelshinder som finns u-länder emellan, den s. k. syd-sydhandeln. Även om många u-länder idag exporterar likarta­de varor och har en infrastruktur som inte är byggd för inlernhandel, är del ändå uppenbart att det finns vinster alt göra pä ökat regionalt ekonomiskt utbyte.

Särskilt oroande för u-ländernas utveckling är emellertid nu den låga tillväxten i i-länderna. Svårigheterna under det gångna året all få till stånd kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med obalanserna mellan de slora i-länderna har ökat riskerna för en ytterligare sänkning av tillväxten. I-länderna, och även några framgångsrika u-länder med överskott i bytes­balansen, har ett ansvar för atl hindra en sådan utveckling.

Om tillväxten i världsekonomin åter skulle öka, om proteklionismen drivs tillbaka, om råvarupriserna åtminstone inle ytterligare faller i förhål­lande till industrivarupriserna, och om skuldproblemen kunde hanteras mer rationellt, finns förutsättningar för att u-länderna skall få uppleva en ny period av tillväxt. Mycket tyder idag på att u-länderna kommer atl fä det svårt att öka sin handel och sin tillväxt. Det finns dock en slor potential för detta och det finns ett ömsesidigt intresse mellan u- och i-länder att del sker.

Skuldkrisen

I många djupt skuldsatta u-länder kan emellertid inle handelsinkomsterna
räcka för att länderna skall komma i ekonomisk balans med omväriden och
för atl en beslående tillväxt skall bli möjlig. Till del är kraven pä återbetal­
ningar av kapital och räntor på tidigare län alltför stora. 1986 översteg
u-ländernas samlade skuld för första gängen I 000 miljarder dollar. I
Latinamerika, där de största skulderna finns, har den samlade skuldvoly­
men legat stilla för tredje året i rad, men en allt större del av exportintäk­
terna gick åt till att betala amorteringar och räntor. Skuldtjänstkvolen steg
från 40% 1985 fill 44% 1986 och såg ut att stiga även under 1987. Detta har
gått ut över både investeringar och import. I Afrika är skuld volymerna inte
lika stora, men skuldbördorna är i många fall betydligt tyngre att bära för
de mindre utvecklade ekonomierna. För 17 tungt skuldsatta länder i Afrika
uppgår deras samlade skulder till 80% av BNP och 400% av den åriiga
exporten. Skuldtjänslen, dvs. de amorteringar och räntor som skall beta-
                                                    38


 


las, varierar, men uppgår för gruppen som helhet till 50% av exportvärdet.    Prop. 1987/88: 100
Faktiska betalningar uppgår emellertid bara lill hälften.                             Bil. 5

Endast genom ökad tillväxt har u-länderna några som helst utsikter all la sig ur den skuldfälla de befinner sig i, men nu hotas själva produktionsap­paraten av att investeringarna uteblir, och utsikterna att få tillgång lill nytt kapital är mörka. Utan tillräcklig extern finansiering är det svårt att ge­nomföra reformprogram med långsiktigt positiv effekt. Flödet av privat investeringskapital till u-länderna har minskat drastiskt, både i Latinameri­ka och Afrika. Flera amerikanska banker ökade under 1987 sina reserver för att kompensera de förluster de räknar med att göra på utestående lån. Det finns risk för att detta ytterligare kommer att minska tillgängligheten av privat kapital. Del har samtidigt varit intressant att notera hur under 1987 långsamheten i alt uppnå formella överenskommelser lett till atl olika nya sätt att hantera förfallen skuld utvecklats på finansmarknaderna. En andrahandsmarknad har bildats för u-ländernas skuldsedlar till privata banker, vilkel öppnar vissa möjligheter all köpa upp och likvidera skuld för betydligt mindre än skuldsedlarnas nominella värden. Också andra sätt atl kvitta bort skuld prövas. Men delta är långt ifrån tillräckligt. Latiname­rika betalar idag mer i amorteringar och räntor än det får in i nytt kapital.

Till skillnad från den latinamerikanska skulden härrör den afrikanska huvudsakligen från offentliga källor, inte frän privata. Bilaterala offentligt garanterade skulder kan omförhandlas inom ramen för Paris-klubben. Sä­dana omförhandlingar knyts till strukturanpassningsprogram överenskom­na med Valutafonden. Omförhandlingarnas villkor är en avgörande fråga. För de fattigaste u-länderna har dessa förbättrats under det senaste året. Paris-klubben har medgett längre perioder för amorteringsfrihet och åter­betalning. Förslag har även diskuterats om att bevilja lägre räntor på konsoliderade skulder.

Skulder till Valutafonden och Världsbanken kan inte omförhandlas. En stor del av Afrikas skuld härrör just från dessa källor. När länderna inle har kunnat betala, har de utestängts från nya lån, i praktiken också från andra offenthga och privata källor. Otillräckligheten i nuvarande arrange­mang visade sig tydligt när Zambia i maj 1987 lämnade överenskommelsen med Valutafonden. Sedan den tid då Zambia ådrog sig sina stora skulder till bl.a. Valutafonden och Världsbanken har landets ekonomi drastiskt försämrats. Zambia har idag ett medelinkomstlands skulder, men ett lågin-komstlands betalningsförmåga. De nuvarande institutionella arrangemang­en är otillräckliga för att möta dessa finansiella problem.

Det internationella biståndet

Frågorna om biståndets totala volym har blivit allt viktigare under åttiota­
let. Som en följd av att det privata resursflödet, inklusive exportkrediter,
minskat så drastiskt, från USD 89 miljarder 1981 till USD 23 miljarder 1986
räknat i 1985 års priser och växelkurser har det totala årliga resursflödet till
u-länderna närmast halverats, frän USD 134 miljarder 1981 till 70 miljarder
1986. Om de räntor u-länderna betalar räknas bort återstår endast ett
mindre nettoflöde till u-länderna. De officiella flödena har blivit allt vikti-                             39


 


gare. Idag utgör dessa två tredjedelar av de totala flödena.  1986 kom     Prop. 1987/88: 100 biståndet för första gången atl utgöra mer än hälften av del totala neltoflö-     Bil. 5 det av nytt kapital till u-länderna.

Den totala biständs volymen föll dock någol under 1986. På grund av del extraordinära katastrofbiståndet blev 1985 års bistånd det högsta hittills. Annars har biståndet i stort sett varit konstant under hela åttiotalet. OECD-ländernas bistånd ökade i nominella tal mellan 1985 och 1986 till en rekordnivå på närmare USD 37 miljarder. Det speglar emellertid framför allt dollarns fallande värde och det därmed sammanhängande stigande värdet på bistånd från andra länder än USA. Den reala bislåndsvolymen ökade med bara 1,4%, en lägre takt än tidigare under åttiotalet. Som andel av BNI låg OECD-ländernas bistånd kvar på 0,35%. OECD:s bistånds­kommitté (DAC) bedömer risken som stor atl denna andel kan komma atl sjunka under de kommande åren.

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1986 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders percapita-inkomster

 

 

Biståndets

Biståndets

Inkomst

 

andel av

storlek

per capita

 

BNI (%)  .

(mi

ilj. USD)

1985 (USD)

DAC-länderna

0,35

36

676 -

12

343

Norge

1,20

 

796

14

375 ,

Nederländerna

1,01

1

740

9

285

Danmark

0,89

 

695

11

201

Sverige

0,85

1

090

11

889

Frankrike(1)

0,49

. 3

508

9

537

Belgien

0,49

 

549

8

437

Canada

0,48

1

695

13

676

Australien

0,47

 

752

10

834

Finland

0,45

 

313

10

894

Förbundsrepub.

 

 

 

 

 

Tyskland

0,43

 3

832

10

939

Italien

0,40

' 2

404

6

523

Storbritannien

0,32

1

750

8

465

Nya Zeeland

0,31

 

75

7

013

Schweiz

0,30

 

422

16

369

Japan

0,29

5

634

11

303

Irland

0,28

 

62

4

851

USA

0,23

9

564

16

693

Österrike

0,21

 

197

9

121

OPEC-1änderna

0,95

4

582

 

_

(varav)

 

 

 

 

 

Saudiarabien

4,52

3

575

8

850

Kuwait

2,99

 

715

14

480

Sovjetunionen

 

 

 

 

 

och Östeuropa

-

4

644 . .

 

-

(1) exklusive Frankrikes bistånd till de översjöiska provinserna

(Källa: OECD:s biståndskommitté DAC, 1987)

40


 


Fortfarande har bara fyra länder - Norge, Nederländerna, Danmark och     Prop. 1987/88: 100

Sverige - nått upp till del mål FN ställt upp för biståndet, 0,7% av BNI.     Bil. 5

Gapet till övriga länder har dessutom ökat. Inget av dessa nådde under

1986 upp till 0,5%. Finland och Italien tillhörde det fåtal som ökade sin

biståndsnivå. Fyra stora givare - USA, Förbundsrepubliken Tyskland,

Frankrike och Storbritannien - minskade däremot sitt bistånd, räknat som

andel av BNI.

Japan blir allt större som biståndsgivare, vilket till en viss del förklaras av de ändrade växelkurserna. Med bred marginal är landets bistånd nu världens näst största, men räknat som andel av BNI ligger det kvar på en låg nivå.

Sovjetunionen ger ett litet bistånd räknat både i volym och som andel av nationalinkomsten. Under åttiotalet har emellertid, enligt OECD:s beräk­ningar, det sovjetiska biståndet nästan fördubblats som andel av det totala biståndet. Beroende pä hur Sovjetunionens BNI beräknas, varierar upp­skattningarna på landets biståndsnivå till mellan 0,20 och 0,33 %.

Afrika söder om Sahara är den region i väriden som får mest bistånd. Sätts biståndet i förhållande till BNI framstår Afrika än tydligare som den mest biståndsberoende kontinenten. Ändå är det uppenbart att biståndet till Afrika är otillräckligt. De ökningar som registrerats under 1985 och-1986 härrör framför allt frän den tillfälliga ökningen av katastrofhjälp. Det vore oroande om det långsiktiga biståndet till Afrika skulle stagnera. Världsbanken är en av givarna som under senare tid betydligt ökat sitt bistånd till kontinenten, medan t.ex. USA och Japan fortfarande endast ger ett begränsat bistånd dit.

De flesta i-länder och u-länder börjar nu få ett tjugotal års erfarenhet av bistånd. En bredare samstämmighet råder om vad som är bra bistånd. Det finns en i väriden allt bredare insikt om att bistånd behövs. Men insikten om utvecklingens villkor är också större. Det gäller till exempel tidsper­spektivet. Å ena sidan har utvecklingen gått mycket snabbt, särskilt om u-ländernas utveckling ses i ett långsiktigt perspektiv. Fram lill för bara 5-10 år sedan gjorde de flesta u-länder stora framsteg. Många gör det fortfa­rande. A andra sidan har många människors förväntningar svikits, den ekonomiska krisen kan förefalla oöverkomlig och besvikelserna drabbar även biståndet. U-ländernas utveckling och biståndets betydelse måste dock bedömas i ett realistiskt tidsperspektiv. Det finns också en ökad insikt i hur komplicerade faktorerna bakom utveckling är. Ekonomiska, sociala och politiska faktorer är ömsesidigt beroende. Människans kompli­cerade samspel med naturen har underskattats. Utveckling förutsätter att framsteg görs på alla områden. Tillsammans bildar faktorerna en miljö som är mångfalt viktigare för utveckling än biståndet. Men biståndet spelar en viktig roll. Det har sin främsta betydelse som överföring av resurser och kunskaper, men det deltar också i den långsiktiga process som förändrar den internationella ekonomiska, sociala och politiska miljön.

41


 


Prioriteringar i Sveriges bistånd                                      '"Pj '/- '

°                        °                                                                                  Bil. 5

Jag har hittills givit en allmän bakgrund för atl peka på den problemfyllda verklighet som utvecklingssamarbetet omges av. Planeringen och genom­förandet av det svenska biståndet påverkas starkt av denna miljö, och kräver kontinuerlig anpassning och flexibilitet.

Lät mig i detta sammanhang fastslå atl del övergripande biståndspolitis­ka målet atl höja de fattigaste folkens levnadsnivå står fast. Den starka inriktningen av det svenska biståndet pä de fattigaste u-länderna beslår. Jag kommer, utöver de nuvarande fyra målen för biståndets inriktning, att föreslå ett mål om miljö och naturresurser med lydelsen framsynt hushåll­ning med naturresurser och omsorg om miljön.

Kvinnornas roll i u-länderna och i biståndet vill jag särskilt .framhålla. Insatser för atl främja u-landskvinnornas ställning ingår i olika delar av biståndsverksamheten.

Innan jag behandlar enskilda anslagsposter vill jag något närmare redo­visa vissa prioriteringar och tyngdpunkter i Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna. Jag ämnar, i denna del, koncentrera min redovisning lill • följande punkter:

-     miljömålet och de övriga biståndspolitiska målen

-     bistånd på miljöområdet

-     bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter

-     Afrika i det svenska biståndet

-     multilateralt utvecklingssamarbete

-     bistånd utanför programländerna

Miljömålet och de övriga biståndspolitiska målen

Det allmänna målet för allt bistånd är att höja de fattiga folkens levnads­nivå. För biståndets inriktning och utformning finns fyra mål som är resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt en demokratisk samhällsutveckling. Det har varit en styrka alt den politiska enigheten slätt sig om dessa formuleringar.

Till 1987 års riksdag yrkades om ett särskilt miljömål för biståndet. Utrikesulskottel konstaterade då atl miljö- och markvårdande insatser numera har fått så stort utrymme i det svenska utvecklingssamarbetet alt miljöhänsyn i praktiken kan sägas utgöra ett av målen för värt bistånd. Därför fanns det goda skäl att bekräfta detta förhällande även i formule­ringen av de biståndspolitiska målen. Riksdagen godkände enhälligt ut­skottets förslag att regeringen, mot bakgrund av de gagna årens erfarenhe­ter, skulle göra "en översyn av formuleringen av biståndsmålen i syfte att i dem ge uttryck åt hänsynen till miljön".

Regeringen tillsatte en utredning' för atl göra en sådan översyn. I betän-r kandet "Bistånd för bättre miljö" (SOU 1987:28) föresläs att framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön blir ett mål för biståndet. Utredningen har samrått med en särskilt tillsatt parlamentarisk

' Utredare var ambassadör Ernst Michanek.                                                                                                 42


 


referensgrupp, som ställt sig bakom förslaget. Därutöver innehåller utred-    Prop. 1987/88: 100 ningen en diskussion om sambandet mellan miljömålet och de övriga    Bil. 5 biständsmålen, samt bakgrundsbeskrivningar av biständsmålens tillkomst och av hur miljöhänsyn kommit till uttryck i olika internationella initiativ och i den svenska biståndspolitiken. Betänkandet har remissbehandlats. Remissammanställningen finns tillgänglig på utrikesdepartementet.

Att formulera miljöhänsynen i biståndsmålen var utredningens uppgift. Utredningens förslag om ett miljömål vann ett starkt bifall i den breda remissbehandling som ägt rum. Drygt 60 myndigheter, forskningsinstitu­tioner, folkrörelser och enskilda organisationer har yttrat sig. Även bak­grundsbeskrivningarna mottogs väl. Några hade gärna sett att miljömålet, givits en mer överordnad ställning. Svenska naturskyddsföreningen fram­höll t.ex. att "miljömålet är överordnat de övriga biständsmålen på det sättet att om miljömålet inte uppfylls, de andra målen inte kan uppfyllas på sikl". Några, t.ex. riksrevisionsverkel, hade välkomnat en bredare över­syn av biständsmålen och biståndet i dess helhet,

I kommentarer kring den bakomliggande problembeskrivningen fram­höll flera, bl. a. styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA) och styrelsen för u-landsforskning (SAREC), den betydelse politiska och sociala fakto­rer har för utsikterna för ett mer aktivt miljöbiständ. Några remissinstan­ser, t.ex. Diakonia och Jordens vänner, ansåg att i-länderna och i-lands-lekniken borde framhållas tydligare som orsaker till miljöförstöring. LO och arbetarskyddsstyrelsen var bland dem som påpekade att ett miljömål också måste omfatta arbetsmiljön. Många instanser tog tillfället i akt alt gå igenom sin egen verksamhet i ljuset av ett särskilt miljömål. Bl. a. statens naturvårdsverk och SAREC underströk utredningens slutsats om atl miljö inte kan ses som en särskild sektor i biståndet, utan bör komma in som en aspekt i olika projekt och program för att prägla hela verksamheten.

Jag finner atl utredningens formulering av ett miljömål är väl motiverad och föreslår därför att denna nu införes som ett av de biståndspolitiska målen.

Inom ramen för det överordnande målet, som är att höja de fattiga folkens levnadsnivå, skall biståndet bidra till

-     resurstillväxt,

-     ekonomisk och social utjämning,

-     ekonomisk och politisk självständighet,

-     en demokratisk samhällsutveckling samt

-     framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. i mottagariänderna.

Någon ändring av de gällande målen föreslås inte. Riksdagen har under­strukit att målen utgör en helhet. Den ordning i vilken de presenteras innebår därför inte en inbördes rangordning. I det följande ger jag en kort översyn av sambanden mellan de biståndspolitiska målen i ljuset av ett miljömål. Beskrivningen ansluter i stort till utredningens syn.

Målen för biståndet skall ses som en helhet. Målen förstärker och
kompletterar varandra inom ramen för det gemensamma syftet att höja de
fattiga folkens levnadsnivå. Kampen mot fattigdomen och för förbättrade
levnadsvillkor kräver ansträngningar på fiera områden samtidigt.                                      43


 


Den kräver resurstillväxt för att fylla människornas grundläggande be-    Pröp. 1987/88: 100 hov. Tillväxten skall ske inom ramen för ett förbättrat utnyttjande av    Bil. 5 naturresurserna. Utvecklingen måste syfta till att tillfredsställa behoven utan att äventyra kommande generafioners förutsättningar. De ekologiska sambanden måste skyddas, liksom växternas och djurens bestånd och artrikedom.

Tydligast framstår sambandet mellan fillväxt och miljö i situationen för u-ländernas fattiga bönder. De är för sin överlevnad beroende av att få ut mer ur jorden. Enbart befolkningsökningen innebär ett snabbt växande tryck på marken, om inle de'redan låga konsumtiönsnivåerna skall sjunka ytterligare. Markförstöring, skogsskövling, torka, översvämningar -många är de olika yttringar av den förstörelse av naturresurser och miljö som äger rum. Det är nödvändigt alt öka produktionen utan att förbruka det kapital den bygger på. Fatliga bönder har emellertid inte råd att investera i de nya produktionsmetoder som behövs. Bistånd kan spela en stor roll för att bönderna skall kunna bryta sig ur denna onda cirkel. Miljömålet och tillväxtmålet förutsätter varandra.

Pä många håll i u-länderna hotas miljön också av én hård exploatering av naturresurserna. Rovdrift förekommer i t.ex. malmbrytning, skogsavverk­ning och exportjordbnjk. Här bär ofta multinationella förelag ett stort ansvar. U-ländernas behov av inkomster och industrielf utveckling kan utnyttjas av företag som vill bedriva miljöfarlig produktion. Allvarliga miljöskador har blivit följden. Biståndet kan ge ett begränsat bidrag till alt stärka u-ländernas föimåga att hävda sina miljöintressen, men det grund­läggande problemet är ojämlikheten i i-länders och u-länders ekonomiska styrka.

En höjd levnadsnivå i u-länderna kräver en stark tillväxt, något som underlättas av tillväxt även i i-länderna. En långsiktigt bärkraftig utveck­ling kan emellertid inte komma till stånd med ett oavlåtligt ökat förbrukan­de av jordens begränsade naturresurser, med en alltmer förorenad omvärld och med hotade bostads- och arbetsmiljöer. Med den produktionsteknik som idag används och de villkor som råder för exploatering och handel, kommer tillväxtmål och miljömål ofta i konflikt. Lösningen på denna konflikt m.åste sökas i förbättrad produktivitet i bruket av naturresurser. Delta kräver stora politiska ansträngningar som endast blir svårare att åstadkomma i lider av ekonomisk slagnation. I prakUsk verksamhet, sär­skilt när det gäller biståndet, kommer avvägningar att ständigt behöva göras mellan vad som synes främja ett miljömål respektive ett tillväxtmål, men på sikt är endast den utveckling acceptabel som tillfredsställer dem båda.

Miljöfrågorna är också rättvisefrågor. Det är uppenbart alt det är de fattigaste som drabbas hårdast av miljöförstörelsen: Åtgärdsprogram mot markförstörelse hänger nära samman med insatser för förbättrade sociala villkor för de fattiga. Insatser för undervisning, omgiyningshygien, familje- : planering, bostadsmiljöer i städer är exempel på nödvändiga inslag i en framgångsrik miljöpolitik för u-länderna. Miljömålet berör därför i hög grad det bistånd som vill främja ekonomisk och social utjämning.

1 ett fattigdomscrienterat bistånd kommer i själva verket fillväxt-, utjäm-                           44


 


nings- och miljömål oftast att samverka. Insatser med dessa tre integrerade    Prop. 1987/88: 100 aspekter är en allt viktigare del av vårt bistånd. För att klara dessa    Bil. 5 krävande uppgifter behövs en kontinuerlig utveckling av metoderna att arbeta med utveckling. Här är erfarenheterna av insatser inriktade på kvinnor centrala.

Kvinnor bär ofta den tyngsta bördan för de fattigas försörjning. De står för huvuddelen av arbetet på åkern. De hämtar vatten och bränsle till hushållet. Det är ofta kvinnorna som bygger och underhåller bostäderna. Det är de som sköter hygienen i bostaden och dess omgivning. Barnens försörjning och fostran är deras ansvar. För att främja miljöhänsynen i ett fatfigdomsorienterat bistånd är kvinnorna särskilt vikfiga som målgrupp. Vi har i Sverige kommit en god bit på väg i arbetet med ett mer kvinnoin-riktat bistånd. Miljömålet kommer att stärka denna inriktning.

Eftersom en nafions förutsättningar att utvecklas självständigt är bero­ende av styrkan i dess ekonomi blir också långsikfig miljö- och naturre­surshänsyn en avgörande faktor. På så sätt finns en länk också mellan miljömålet och självständighetsmålet.

Bakom den ökande insikten om miljöns betydelse för utveckling ligger miljöproblemen och de ekonomiska relationernas alltmer globala karaktär. Utveckling förutsätter idag mer än någonsin samverkan över gränserna. Den enskilda nationens perspektiv är för trångt när ett land kan förbättra sin miljö, sin ekonomi och sin politiska ställning i världen genom att lasta kostnaderna för detta på sina grannar. Globala föroreningar, utnyttjandet av vattnet i de regionala flodsystemen och exploateringen av jordens allmänningar, t. ex. haven, atmosfären, rymden och Antarktis, är problem­områden, där enskilda nationer kan främja sina egna kortsiktiga intressen på bekostnad av andra länder. Särskilt tydligt blir problemet om frågan ställs vem som har rätt att utnyttja jordens unika naturmiljöer och ändliga råvaror.

Miljöpåfrestningarna kan vara en källa till konflikter. Krig skadar miljön
och upprustningen är ett slöseri med naturresurserna. Miljöfrågorna kan
ha ett samband med frågor om fred och säkerhet. Hur en internationell
samverkan för att angripa dessa frågor kan skapas är en av de mest.
avgörande utmaningarna inför framtiden.                                      '   ,.

Genom biståndet stödjer vi också en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna. Bredden i våra biståndsinsatser bidrar till att på många olika områden utveckla den kunskap och de institutioner som är en förut­sättning för demokrati. L detta arbete är de metoder med vilka vi arbetar avgörande. En genomgående erfarenhet i stödet till landsbygdsutveckling har sedan länge varit att framgångsrika program förutsätter ett nära samar­bete med bönderna själva. Ansvaret för programmens utformning och genomförande måste i högsta grad vila direkt på dem som berörs.

Detta är särskilt angeläget i.markvård och andra miljöprogram. I miljö­
problemets kärna ligger att kostnaderna för en ekonomisk aktivitet inte är
uppenbara för aktören, att den samhälleliga kostnaden kan vara störte än
den enskilda. I svaga samhällen är det lättare för exploaterande intressen
alt dominera. För att ett upplyst egenintresse skall.kunna utvecklas krävs ■
en alltmer demokratiskt organiserad samhällsstruktur. Därför är det av                                45


 


slor betydelse att fristående politiska, fackliga och enskilda organisatio-     Prop. 1987/88: 100 ners inflytande på miljöpolitiken stärks. Därför är miljömålet också infiml     Bil. 5 förknippat med demokratimålet:

Bistånd på miljöområdet

Miljö- och naturresursfrågor kan inte särskiljas från andra utvecklingsfrå­gor. Miljön kan inte betraktas som en särskild sektor. Hela biståndet måste bygga på insikten att en bärkraftig utveckling endast kan åstadkommas med en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. Avgörande för om vi kan bidra lill en sådan samhällsutveckling är helheten i våra insatser. För att uppfylla ett miljömål krävs inte enbart särskilda miljöinriklade insaler. Miljömålet måste prägla hela biståndsverksamhe­ten. Detta är det integrerade synsätt som är så viktigt att föra fram i det svenska biståndet.

Hänsynen till miljön har blivit ett slående ämne i dialogen med u-länder­na. Insatser på miljöområdet har blivit en allt viktigare del av biståndsmyn­digheternas verksamhet. Denna utveckling måste fortsätta. SIDA framför i sin anslagsframställning att dess ambition är att väsentligt öka kapaciteten atl lämna bistånd på miljö- och markvårdsområdel. Jag ställer mig bakom detta. Det utökade miljö- och markvårdsbislåndet kommer att lämnas både inom de ordinarie landprogrammen, där huvuddelen av resurserna finns, och inom ramen för anslagsposten Särskilda program m. m. För några av programländerna kommer detaljerade miljöanalyser atl utarbetas. SIDA avser vidare alt upprätta en rutin för beaktande av miljöhänsyn vid insats-beslut, alt utveckla teoribildningen kring sambanden mellan ekonomisk fillväxt och miljöhänsyn samt att vidareutveckla samarbetet med organisa­tioner och forskningsinstitut i Sverige och internationellt. Jag välkomnar SIDA:s avsikt att presentera en handlingsplan för sina insatser på miljöom­rådet.

Beredningen för intemationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) finansierar ett flertal insatser med direkt miljörelevans. BITS förbereder också, inom ramen för sitt lekniska bistånd i Sverige, internationella

SAREC stödjer u-ländernas forskning och kapacitetsuppbyggnad pä miljöområdet, dels inom sitt ordinarie program, dels inom ramen för det särskilda femåriga forskningsprogram, till vilket regeringen 1985 avsatte 100 milj. kr. SAREC ämnar i flera avseenden förstärka sina insatser. Inte minst betydelsefullt är det stöd SAREC ger ull att utvidga de svenska expertresurserna inom vissa områden som är centrala för u-ländernas utveckling. SAREC har tillexempel nyligen uflyst tre högre forskartjänster ■ inom miljöområdet.

Behovet är stort av förstärkt kompetens och utökad forskning i miljöfrå­
gor. I u-länder har miljöutbildning haft svårt att hävda sig inom de redan
hårt ansträngda högre utbildningsinstitutionerna. I Sverige har vi god
kompetens i miljöfrågor, men denna behöver anpassas fill de frågeställ­
ningar som möter i utvecklingssamarbetet. Med syfte att både stärka den
svenska resursbasen och utbildningen av studenter och forskare från u-län­
der, har biståndsmyndigheterna förklarat att de tillsammans med svenska,                           46


 


och även utländska, forskningsinstitutioner avser att utveckla närmare    Prop. 1987/88: 100
samarbetsformer.                                                                              Bil. 5

Jag finner det angeläget alt stärka u-ländernas egen kapacitet att främja en bärkraftig utveckling genom att stödja planering och institutionsupp­byggnad. Detta bör ske både genom vårt direkta samarbete med u-länder­na och via de multilaterala biståndsorganen.

Jag har i det föregående framhållit folkrörelsernas och andra enskilda organisationers betydelse för ett framgångsrikt bistånd. Detta gäller inle minst på miljövårdsområdet. De kan spela en roll såväl genom egna ut­vecklingsprojekt som genom katastrofhjälpsinsatser samt genom den upp­lysning de kan sprida i sin informationsverksamhet. Jag kommer senare all föreslå ökade anslag fill de enskilda organisationernas biståndsverksam­het. Samarbetet med u-ländernas egna organisationer liksom även med internationella organisationer, bl.a. Internationella naturvärdsunionen (lUCN), bör förstärkas.

Ända sedan Sverige var värd för FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972 har Sverige aktivt hävdat miljöfrågornas betydelse i olika internatio­nella sammanhang. Sverige har ofta agerat tillsammans med de övriga nordiska länderna såväl inom FN-systemets olika organisationer, som inom Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Detta har fäll till följd att miljöaspekterna blivit alltmer uppmärksammade. Världsban­ken och de regionala utvecklingsbankerna har bildat särskilda miljöenheter och antagit riktlinjer för att bättre ta hänsyn till miljön i projektverksamhe­ten. Syftet är både att verka för en ökad hänsyn till miljön i mottagarlän­dernas ekonomiska planering och i enskilda bankprojekt samt att få till stånd särskilda projekt med miljö- och markyårdsinriktning.

Under 1987 fick miljöfrågorna förnyad uppmärksamhet när Världskom­missionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Norges stats­minister Gro Harlem Brundtland presenterade sin rapport "Vår gemen­samma framUd". Det är enligt min mening mycket angeläget att analysen och slutsatserna i rapporten får stort internationellt gehör. I maj 1987 anordnade Sverige en konferens som hölls i Saltsjöbaden, där de nordiska regeringarna, representanter för mottagarländerna och en lång rad inbjud­na miljöexperter, ekonomer och representanter för enskilda organisationer diskuterade rapporten med medlemmar i kommissionen. Vid konferensen presenterades analyser av ett tiotal av de nordiska ländernas biståndspro­jekt ur miljöperspektiv. De nordiska länderna har också erbjudit sig att stödja regionala konferenser i u-länder, där dessa får tillfälle att diskutera Brundlland-kommissionens rapport och dess konsekvenser.

Vid styrelsemötet för FN:s miljövårdsprogram (UNEP) i Nairobi i juni 1987 ställde sig UNEP bakom Brundtland-rapportens analys och rekom­mendationer. Rapporten diskuterades sedan av FN:s generalförsamling under hösten 1987, där de nordiska länderna framförde sitt samfällda stöd. I en resolution har FN:s medlemsstater enats om principerna för uppfölj­ningen av Brundtland-rapporten. Sverige och de övriga nordiska länderna kommer att akUvt verka för att miljöhänsynen får genomslag i FN-arbetet. Även inom Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna verkar de

47


 


nordiska länderna för att Brundtland-rapportens rekommendationer skall     Prop. 1987/88: 100
omsättas i praktiken.                                                                           Bil. 5

Sverige kommer att fortsätta att driva miljöfrågorna i olika internationel­la sammanhang. Sverige har också föreslagit en andra FN-konferens om miljö 1992 och förklarat sig berett att stå som värd!

Bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter

De olika målen för svenskt utvecklingssamarbete skall ses som en helhet. Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter utvecklas lättare i ett samhälle där de allmänna levnadsförhållandena förbättras. Demokratiskt inflytande och krav på respekt för mänskliga rättigheter är samtidigt mål och verktyg för utvecklingen.

De länder som Sverige har biståndssamarbete med är myckel olika. Tradition, historia och ideologiska synsätt är skilda. De har också varit utsatta för olika slag av påverkan utifrån under kolonialtiden och i det internationella samarbetet. Nivån på ekonomisk och social utveckling skiljer kraftigt mellan u-landskontinenterna Afrika, Asien och Latinameri­ka och mellan enskilda länder. Också inom ett och samma land möts produktionssätt och samhällsorganisation med rötter i olika tidsåldrar.

Varje u-land genomgår sin egen utvecklingsprocess. I dagens inlernatio­naliserade samhälle sker detta alltid under stark påverkan utifrån. Men attityder, styrelseskick och institutioner formas i och av varje enskilt land.

Biståndet är en, av många faktorer som påverkar utvecklingen. I några länder har biståndet liten betydelse, åtminstone kvantitativt sett. I andra svarar det för en avgörande del av utvecklingssatsningarna.

Allt detta måste vara utgångspunkter för arbetet med att genom bistån­det främja en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna. Det är inte möjligt att utforma någon för alla länder genenerellt tillämpbar katalog över konkreta insatser eller aktiviteter som främjar demokrati. Olika tradi­tioner och kulturer kräver respekt och lyhördhet. Att sprida och förankra demokratiska synsätt och respekt för mänskliga rättigheter är en fråga om att bidra till att förändra både attityder och institutioner. I delta arbete är det särskilt viktigt att ha ett långsiktigt perspekUv. Varaktiga resultat nås bäst där dialog och biståndsinsatser knyter an till strävanden och förutsätt­ningar i varje enskilt land.

Grundläggande förutsättningar för demokratisk samhällsutveckling

Fred, nationellt självbestämmande och frihet från diskriminering på grund
av ras är förutsättningar för en demokratisk samhällsutveckling. I Sydafrir
ka och Namibia kränks de grundläggande mänskliga rättigheterna systema­
tiskt. Sydafrikas destabiliseringspolitik påverkar hela regionen. Det är
därför särskilt svårt att främja en utveckling i demokratisk riktning i länder
som Mo5ambique och Angola. Avgörande för det demokratifrämjande
arbetet är att apartheidsystemet i Sydafrika försvinner. Sveriges samlade
biståndsinsatser i södra Afrika har detta syfte.
Nationellt självbestämmande är ett nödvändigt första steg. I u-länderna                              48


 


hindrar också fattigdom och brist pä kunskap många människor både från    Prop. 1987/88: 100 att eftersträva delaktighet i inflytande och att hävda sina rättigheter. Den     Bil. 5 nuvarande ekonomiska krisen i många u-länder är i det perspektivet ett hot också mot demokratin.

Kunskap och utbildning ökar förutsättningarna för ekonomisk utveck­ling och demokrati. Grundutbildning av barn och vuxna har därför hög prioritet i det svenska biståndet. Omfattande stöd till skolsystemens ut­veckling ingår i biståndet till Bangladesh, Botswana, Etiopien, Guinea-Bis­sau, Mozambique, Tanzania, Zambia och Zimbabwe.

En nyligen publicerad Världsbanksstudie av bistånd på undervisnings­området har visat att Sverige är en av de få biståndsgivarna som har ett omfattande stöd till primärundervisning. Samtidigt visar studien på primär­undervisningens stora betydelse för utveckling liksom på hur angeläget det är atl de framsteg som gjorts inom undervisningsområdet skyddas från alt bli urholkade under den nuvarande ekonomiska krisen. Jag delar dessa uppfattningar.

Också annat bistånd som når ut till många människor, till exempel bättre hälsovård eller åtgärder som skapar sysselsättning, kan på ett grundläggan­de sätt främja demokrati. Att utforma projekt inom olika verksamhetsom­råden så att folkligt inflytande främjas är likaså viktiga inslag i arbetet med demokratimålet. Jag går inte närmare in på dessa frågor utan övergår till insatser som mer direkt berör mänskliga rättigheter, inflytande och styrel­seformer i ett samhälle.

Styrelseskick och förvaltning

Endast några få u-länder har, enligt svenskt synsätt, demokratiska styrel­seskick. Men även i en enpartistat kan pluralism, yttrandefrihet, rättssä­kerhet och olika former för folkligt inflytande finnas i varierande grad. Att främja sådana inslag av demokrati är en uppgift för biståndet. Pä motsva­rande sätt finns flerpartisystem som bygger på pluralism och åsiktsfrihet, men där ekonomiska klyftor, våld och korruption försvårar för de fattiga att utnyttja de demokratiska styrelseformerna. I sådana länder är förbätt­ringar för de fatliga, bl. a. genom biståndsinsatser, ofta en förutsättning för att demokratiseringsprocessen skall kunna föras vidare.

U-länderna utformar själva sina författningar och politiska system. Inom det svenska biståndet kan vi stödja detta genom att på ett öppet sätt dela med oss av erfarenheter, bidra till utbildning samt svara för rådgivning och tekniskt bistånd t. ex. i samband med allmänna val.

Insatser inom kultur och massmedia är angelägna. De kan bidra lill atl
stärka den nationella identiteten och
till alt främja öppenhet och pluralism.
Inom massmediastödet lämnar SIDA bidrag t. ex. till ett projekt kring
"mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling i Södra Könen av
Latinamerika". Projektet genomförs av Inter Press Service och riktar sig
till journalister i regionen. Mediaprojekt för afrikanska journalister i sam­
arbete med Svenska journalistförbundet planeras också. Med målet att
främja demokrati har SIDA pä ett sätt som jag finner värdefullt ökat sina
insatser pä kulturområdet. Svenska institutet har också kunnal öka sitt                               49

4   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5


engagemang i kulturutbyte med u-länder. Bislåndsmedel för denna verk-    Prop. 1987/88: 100 samhet har kanaliserats genom BITS. Under avsnittet om särskilda pro-    Bil. 5 gram kommer jag senare all föreslå ökade insatser pä kulturområdet, samordnade genom SIDA.

Jag vill i delta sammanhang framhålla del ökade intresset inom bistånds­myndigheterna, förvaltningen och på universiteten för inslitutionssamar-bete, slipendiering och andra former av personutbyte som bidrar till alt skapa breda kontaktytor mellan u-länderna och del svenska samhället.

Förvaltningsbiståndet har ökat i det svenska utvecklingssamarbetet. Det är inriktat pä att förbättra funktioner och effektivitet pä olika områden i mottagarländernas förvaltning. Förvaltningsbiståndel bör, enligt min me­ning, kunna bidra lill demokratisering genom atl i utbildning vid personut-byle och institutionsamarbete redovisa våra erfarenheter av demokratiskt präglade sätt att lösa problem

Det kan ur demokratisynpunkt vara särskilt angelägel att bidra till fram­växt av lokala styrelseformer och en decentralisering av förvaltningen. Biståndsinsatser för att utveckla lokal styrelse och förvaltning ingår i samarbetet med t. ex. Zimbabwe och Botswana. Förberedelse för stöd på detta område har också inletts med Nicaragua.

I Latinamerika har demokratiska krafter stärkt sin ställning under 1980-talet. Militären har fått lämna över makten till civila regeringar i flera länder. Dessa har nu ansvaret för att ta emot hemvändande flyktingar. Detta, liksom den svära skuldsitualionen, ställer regeringarna inför stora svårigheter i utvecklingen mot demokrati. 1 Centralamerika har en freds­process inletts som kan få stor betydelse både för den ekonomiska utveck­lingen och möjligheterna till demokrati i regionen.Latinamerika befinner sig i en situation där det är angelägel och möjligt all ge demokratiska krafter ett starkt stöd.

På 1970-talel började SIDA ge humanitärt bistånd och SAREC forsk­ningsstöd, som ofta kom atl utgöra ett skydd för demokratiska idéer och för enskilda människor undan repressiva regimer i Latinamerika. I de kvarvarande diktaturerna behövs fortfarande detta bistånd. I andra länder har insatserna nu kunnat övergå i mer långsiktigt slöd för att befästa och stärka demokratin. Jag anser alt det humanitära biståndet har en fortsatt angelägen roll att spela för att stödja en demokratisk samhällsutveckling i Latinamerika. Jag kommer senare atl föreslå ökade bidrag under anslags-poslen för humanilärl bistånd i Latinamerika.

I Centralamerika ges ett ökat slöd till regionala insatser i syfte atl stärka freds- och demokraliseringsprocessen. Ett växande projektbistånd till Costa Rica skall också ses i delta sammanhang. I det långsiktiga utveck­lingssamarbetet med Nicaragua ingår flera insaler inriktade på alt främja demokrati. Ett par exempel är rådgivning för utveckling av konstitutionen och stödet för utveckling av en kooperativ bonderörelse. Stöd till kom­munvalet kan också aktualiseras. Jag kommer senare alt föreslå ökade insatser inom det regionala samarbetet i Centralamerika.

I biståndet för demokrati till Latinamerika liksom i det humanitära
biståndet till södra Afrika spelar folkrörelser i respektive region och i
Sverige en roll.
                                                                                                                                              50


 


Demokrati och folkrörelser                                                                         Prop. 1987/88:100

Ril   5 Hösten 1986 inrättade jag ett folkrörelseråd för bislåndsfrägor för att bl. a.

vara ett forum för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och de enskilda

organisationer som är verksamma på biståndsområdet. Demokralimålet

har varit ett ämne för återkommande överläggningar i rådet. Exempel har

då redovisats både från det statliga biståndet och från organisationernas

bistånd på hur arbetssättet inom utvecklingsprojekt kan främja folkligt

inflytande och ansvarstagande. Organisationerna genomför ofta projekt i

direkt kontakt med t.ex. byarnas och storstadsslummens människor. I

sådana projekt kan demokratiska arbetssätt ges spridning. Folkrörelser,

däribland kyrkor och andra enskilda organisaUoner, kan också bidra till

demokratisering genom all stödja och samverka med systerorganisationer i

u-länderna.

Inte minst i u-länderna i Asien och Latinamerika växer folkligt förankra­de rörelser fram på olika områden. I El Salvador har t. ex. en bostadsorga­nisation engagerat människor i självbygge av bättre bostäder. Projektet som också omfattar folkbildning stöds av svenska frikyrkor och arbetarrö­relsen. Det fackliga biståndet har växt i omfattning och betydelse. Svensk fackföreningsrörelse är engagerad i utbildningsstöd Ull organisationer i 48 länder. Ett viktigt humanitärt bistånd för rättshjälp och humanilärl bistånd lill bl. a. fängslade fackliga ledare kanaliseras till fackliga organisationer i Afrika och Latinamerika.

Stöd för atl stärka kvinnornas ställning i u-länderna är ett stöd också för demokratin. Ett viktigt inslag i detta arbete är bidragen genom SIDA till kvinnoorganisationer i u-länderna. Genom detta stöd och övrigt bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer ges bidrag lill insat­ser som syftar både till atl vidga och la lill vara kvinnors rättigheter. Jag finner detta angeläget.

Mänskliga rättigheter

Atl respektera de mänskliga rättigheterna är ett centralt krav på en rätts­stat och ett viktigt led i en demokratisk samhällsutveckling. Mottagarlän­derna för svenskt bistånd slår bakom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Flertalet har också anslutit sig lill de särskilda konventioner­na på området.

Genom ambassaderna, FN och rapporter från oberoende organisationer och institut följer regeringen utvecklingen i fråga om mänskliga rättigheter i mottagarländerna. 1 samband med biståndsförhandlingar och vid andra officiella kontakter förs en dialog med mottagarländerna om biståndsmålet att främja en demokratisk utveckling och där Sveriges syn på demokrati och mänskliga rättigheter redovisas. Kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter påtalas som broll mol överordnade internationellt vedertagna principer. En arbetsgrupp inom UD kommer all se över den svenska politiken beträffande mänskliga rättigheter, främst i ett FN-per-spektiv. I arbetsgruppens uppdrag ingår att undersöka möjligheterna att inom FN:s ram bistå utvecklingsländerna alt främja en demokratisk ut­veckling och respekten för de mänskliga rättigheterna.


 


Brist på respekt för mänskliga rättigheter leder ofta till att människor    Prop. 1987/88: 100 tvingas fly och söka skydd utanför hemlandets gränser. Även efter flykten    Bil. 5 är de ofta i en utsatt situation. De flesta flyktingarna kommer ifrån och las emot i u-länder. FN:s flyktingkommissarie UNHCR lämnar dessa grupper materiellt stöd samt bevakar och understödjer flyktingarnas rättigheter i enlighet med FN:s flyktingkonvention av 1951 och 1967 års protokoll.

UNHCR bevakar atl flyktingarna ges skydd, bl.a. genom att de inte återsänds till det land de flytt från eller sänds vidare till ett land där de riskerar förföljelse. Sverige lämnar stora bidrag till UNHCR:s verksamhet och jag kommer senare att föreslå en ökning av bidraget till UNHCR.

Som framgått av den tidigare redovisningen återfinns insatser, med direkt anknytning till demokratimålet inom alla delar av biståndsverksam­heten. Huvudinriktningen bör också i forsätlning enligt min mening vara atl arbeta med demokratimålet på detta integrerade sätt. I sin anslags­framställning har SIDA därutöver föreslagit att vissa insatser som rör mänskliga rättigheter, rättsskydd och demokrati skall finansieras frän en särskild delpost för demokrati och mänskliga rättigheter inom anslagspos­ten Särskilda program m. m. Till denna post, har förts sådana särskilda insatser som inte inryms i landprogram, humanitärt bistånd eller andra anslagsposter. Det kan gälla seminarier för att få fram verksamhetsidéer, erfarenhetsutbyte eller utbildning som berör flera länder. Ett samarbete för att stärka rättsskydd för faltiga har t. ex. inletts med Internationella jurist­kommissionen och andra organisationer.

Jag återkommer Ull dessa frågor under avsnittet om Särskilda program m.m.

Afrika i det svenska biståndet

Afrika är den kontinent som idag har de mest akuta utvecklingsproblemen i världen. Ekonomiska anpassningsprogram i syfte alt komma lill rätta med de strukturella obalanser som råder har som tidigare nämnts genomförts i flera afrikanska länder. Goda resultat har uppnåtts i vissa avseenden, men inte tillräckligt för att lägga grunden till en varaktig utveckhng i positiv riktning. Jag anser att det bristande internationella stödet till de fattigaste och mest skuldtyngda länderna i Afrika inger oro. Del faktum att biståndet under 1986 har minskat i reala termer är alarmerande.

Sverige har länge varit pådrivande i skuldfrågorna. Svenskt bistånd har i
flera avseenden varit föregångare, till exempel genom att tidigt skriva av
bilaterala biståndskrediter, koncentrera en stor del av stödet till Afrika och
genom atl vara flexibla i biståndets utformning, bl. a. genom långsikUga
och krisanpassade sektorprogram, varubistånd och särskilda skuldlätl-
nadsåtgärder. Regeringen har också varit pådrivande i de internationella
fora, där de avgörande frågorna behandlas. I mars 1987 föreslog jag vid en
konferens i Världsbankens regi i Stockholm en rad internationella åtgärder
rörande Afrikas skuldproblem och kunde med tillfredsställelse välkomna
initiativen som Världsbanken och Valutafonden tog senare under året. De
föreslog då en tredubbling av Valutafondens lån på mjuka villkor till
låginkomstländer för strukturompassning,  (SAF),  lättnader för Paris-                                 52


 


klubbsvillkoren, särskilt räntesubventioner, och avskrivning av utestående Prop. 1987/88: 100 bilaterala biståndsskulder, ökad prioritering av de afrikanska länderna Bil. 5 inom Världsbankens IDA-utläning, samt ökade bilaterala bidrag till sam­verkan med Väridsbankens strukturanpassningsprogram. Dessa initiativ måste nu drivas vidare och de kräver ytterligare ekonomiska resurser. De stora i-länder, som idag ger relalivt sett minst av sin nationalinkomst eller har stora överskott i bytesbalansen bör öka sitt bistånd lill dessa länder. Vid ett givarmöte i början av december blev uppslutningen stor kring Världsbankens förslag om ökat samordnat stöd till länder som genomför ekonomiska anpassningsprogram. Beslul om en ökning av IMF:s mjuka lån beräknas komma till stånd i början av 1988. Dessa lån skall lämnas med gåvosubvenUonerad ränta för att minska bördan för skuldlyngda u-länder. Dessa åtgärder kan nå framgång bara om ökade resurser totalt ställs till förfogande.

Det är förklarligt att de stora omställningar av ekonomierna som anpass­ningsprogrammen innebär lar tid och innebär poliUska påfrestningar. Å andra sidan anser jag det väsentligt att strukturanpassningsätgärderna drivs vidare för att ekonomierna ska kunna utvecklas på sikt. Väridsban­ken framhåller nu förbättringarna i många afrikanska länders ekonomiska politik men konstaterar att denna kan lyckas endast om biståndet ökar. Ett ökat resursflöde krävs också för att den ekonomiska anpassningen inte skall få negativa sociala konsekvenser.

Den ekonomiska anpassningspolitik som bedrivs i ett stort antal afrikan­ska länder avser att lösa dagens strukturproblem, och samtidigt att lägga en grund för framtida social och ekonomisk utveckling. Del svenska bilate­rala biståndet har successivt anpassats för att kunna stödja programländer­na i deras ansträngningar alt ta sig ur den djupa ekonomiska krisen. Även om flertalet länder söder om Sahara brottas med stora problem så finns det samfidigt på sikt stora möjligheter till utveckling inom många områden. Jordbruket kan utvecklas - motsvarigheten till den gröna revolufionen i Asien är möjlig på längre sikt. Det är därför viktigt att satsa på jordbruks­forskning anpassad till afrikanska förhållanden. Fisket kan utvecklas och det finns stora tillgångar av värdefulla mineraler och olja. Vattenkraften kan byggas ut och industri baserad på inhemska råvaror har stor potential. Handeln mellan länderna skulle också kunna öka och förutsättningarna för turism är goda. Det gäller att utnyttja dessa möjligheter på ett effektivt sätt, utan att äventyra en hållbar utveckling.

Investeringsnivån i Afrika är idag alltför låg för alt åstadkomma den nödvändiga tillväxten per innevånare. Detta gäller inle bara ifråga om maskiner och redskap utan minst lika mycket i mänskligt kunnande. Ut­bildning och forskning måste ges högsta prioritet i framtiden. Utbildning år inte bara viktig för den ekonomiska tillväxten, den är även väsentlig för utjämnings- och demokratisträvandena.

Det är viktigt att lyfta fram och lära av de framgångar och lyckade
satsningar som ändå gjorts i ett antal länder och sektorer. Jag tror att vi har
mer att vinna på att söka lära oss av framgångar snarare än av misstag när
det gäller Afrikas utveckling på sikt. Inte minst gäller det att söka bygga på
och utveckla de dynamiska krafterna i Afrika. En sådan vital kraft har                                 53


 


visat sig vara produktion bedriven i mindre enheter och icke-reglerade    Prop. 1987/88: 100 former inom den s.k. informella delen av såväl jordbruks-, som industri-    Bil. 5 och tjänstesektorerna. Kvinnorna spelar här en väsentlig roll.

Som ett led i planeringen av det framtida biståndets inriktning har jag tagit initiativ till en översyn av inriktningen av biståndet lill Afrika inför 90-talel. Arbetet inleddes under hösten 1987 och skall redovisas som förslag i 1989 års budgetproposition. Syftet är att närmare analysera den anpassning av biståndet fill Afrika som kan komma atl krävas under 1990-talet. Utredningsarbetet avses utmynna i förslag och riktlinjer avse­ende biståndets framUda inriktning.

Under den senaste liden har Sydafrikas hållning gentemot grannländer­na hårdnat. Väpnade militära attacker och brutala övergrepp har genom­förts i dessa länder.

Situationen i Mozambique har allvarligt försämrats. Torka och gerillans härjningar har medfört att en tredjedel av landets befolkning för sin över­levnad är beroende av katastrofhjälp utifrån. Hundratusentals har flytt till grannländerna och över en miljon beräknas på grund av kriget vara hemlö­sa eller på flykt inom landet. I Angola har UNITA:s aktiviteter ökat. Sydafrikanska regeringsstyrkor har öppet redovisat hur de deltagit på UNITA-sidan i striderna i södra Angola. Situationen för apartheidmotslån-darna inne i Sydafrika har förvärrats.

Svensk politik gentemot Sydafrika och södra Afrika består av olika element. Den ena delen, riktad mot apartheidregimen i Sydafrika, utgörs av ekonomiska sanktioner och andra isoleringsåtgärder. I internationella fora driver nu Sverige frågan vidare för alt fä sanktionerna allomfattande och tillämpade av alla länder.

Den andra delen innebär stöd i olika former till de grannländer som drabbas av Sydafrikas destabiliseringspolitik. Stödet går till de enskilda länderna och till det regionala samarbetsorganet Southern African Deve­lopment Coordination Conference (SADCC). Bistånd ges också till befriel­serörelser och till offren för och motståndare mot apartheidsystemet. Jag kommer senare alt föreslå betydande ökningar i biståndet lill södra Afrika.

Ytterligare en väg att stärka dessa länders självständighet är all upp­muntra lill ökad etablering av företag i de självständiga staterna i södra Afrika. Därigenom skulle man motverka vissa icke önskade effekter för frontslalerna av sanktioner på handelsområdet mot Sydafrika. Särskilda åtgärder för att uppmuntra företag från Sverige och övriga nordiska länder att etablera samarbete, till exempel genom att starta produktion, är således önskvärda och av stort intresse för SADCC-länderna. 1 samarbetet mellan Norden och SADCC utarbetas förslag till åtgärder med detta syfte.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Bistånd genom FN och andra internafionella organ är ett exempel pä ett
fredligt och långsiktigt samarbete mellan världens alla länder. FN:s bi­
ståndsprogram bidrar till att stärka FN:s normskapande och fredsbevaran­
de funktioner och ansvar. För ett stort antal av världens u-länder utgör
biståndssamarbetet med FN-syslemet dessa länders främsta kontakt med                            54

världsorganisationen.


 


Sveriges starka stöd till multilateralt samarbete och fill FN är en god     Prop. 1987/88: 100
grund för del praktiska samarbete som äger rum pä biståndsområdet.
                          Bil. 5

Del multilaterala biståndet har under lång tid svarat för omkring en tredjedel av det svenska biståndsanslaget. Flertalel andra till storleken jämförbara industriländer har också upprätthållit en likartad andel multila­teralt bistånd. Däremot ger större länder en lägre prioritet till det multilate­rala biståndet och tendensen går mot minskade andelar. OECD-ländernas multilaterala andel blir därför i genomsnitt under en Qärdedel av det totala biståndet.

Del multilaterala utvecklingssamarbetet täcker ett vitt fäll av aktiviteter, alltifrån stora infrastrukturprojekt till små utbildnings- eller rådgivningsin­salser. Några internationella organisationer riktar sig lill flyktingar, andra bygger vägar och kraftverk. Verksamheten försiggår i 120 u-länder även om den i vissa fall bedrivs i regionala eller subregionala organ.

Det är uppenbart atl enskilda länders biståndsprogram ijite på samma sätt kan bli heltäckande vare sig beträffande ämnen eller mollagariänder. Därigenom utgör de multilaterala organens verksamhet ett viktigt komple­ment till det bilaterala biståndet.

Gemensamt för del multilaterala bistånd, som finansieras över den svenska biständsbudgeten, är dess fattigdomsinriktning. I detta och även andra hänseenden föreligger en god överensstämmelse med de svenska biståndsmålen. Härtill kommer atl Sverige relativt ofta har kunnat få gehör inom organisationernas beslutande organ eller hos deras ledning för svens­ka synsätt och prioriteringar. En sådan påverkan av inriktningen av det internationella utvecklingssamarbetet åstadkommes också genom svenskt agerande i de fora där resolutioner och rekommendationer med normativt innehåll beslutas. Den svenska regeringen deltar således aktivt i utform­ningen av biståndet i FN och i utvecklingsbankerna.

Sveriges bidragsandel till FN-systemets biståndsverksamhet är relativt sett större än bidragen till utvecklingsbanker och fonder knutna lill dessa. Samma förhållande gäller flera av de mindre givarländerna. FN:s operativa verksamhet finansieras med års visa frivilliga bidrag och skiljer sig därför finansiellt från FN:s egen budget. Den finanskris som UNDP, UNFPA och andra organ några år genomgått har i slor utsträckning orsakals av sväng­ningar i dollarkursen men också, av stagnerande bidrag från stora industri­länder som skurit ned sina åtaganden gentemot olika biståndsorgan. Bör­defördelningen mellan bidragsgivarna tenderar atl bli alltmer skev inom de olika FN-organen. I utvecklingsbankerna är dock bördefördelningen mera balanserad. Den motsvarar bättre givarnas ekonomiska styrka och storlek. Eftersläpande betalningar från Förenta Staterna och stagnerande bidrag från Storbritannien har dock på senare tid även satt denna balans i rubb­ning.

Det ligger i det multilaterala arbetets natur att beslutsformer och verk­
ställighet kompliceras och försvåras av den mångfald av intressen och
synsätt som finns representerade i arbetet. Samtidigt borgar denna mång­
fald för en vidsyn och för ett mera direkt engagemang hos alla av samarbe­
tet berörda länder.
              --

Verksamheten har byggts upp under 40 år allt eftersom olika ämnesom-                                                55


 


råden har aktualiserats. Antalet organ och organisationer har därför blivit    Prop. 1987/88: 100 stort vilket skapar samordnings- och styrningsproblem. Intresset för, och    Bil. 5 behovet av, vissa verksamheter har också växlat över tiden. Del är enligt min mening viktigt med tanke på morgondagens problem att beslutsformer och biståndsverksamheten ses över.

Flera beslul som fattades vid 1986 års generalförsamling syftar till en sådan översyn. Den förändrade procedur som fastlades för FN:s budgetar­bete innebär att medlemsstaterna mer aktivt engageras i prioriteringar mellan FN:s olika verksamheter. I denna process förutses att FN:s pro­gram- och samordningskommitté (CPC), kommer att spela en betydelsefull roll.

FN:s arbete på det ekonomiska och sociala området omfattar en stor del av FN:s aktiviteter. Det mellanstatliga maskineriet och den därmed sam­manhängande sekretariatsstrukluren är nu föremål för en särskild genom­gång, den s. k. ECOSOC-översynen, som går in i ett intensivt skede under våren 1988. Sverige deltar tillsammans med de övriga nordiska länderna aktivt i delta reformarbete.

För atl Sverige skall kunna lämna konstruktiva bidrag lill processen alt effektivisera FN krävs insatser av olika slag. Ett särskilt utredningsarbete kommer att initieras för alt främja idéer och erfarenhetsutbyte om FN:s roll på det ekonomiska och sociala området i ett längre tidsperspektiv.

Bistånd utanför programländerna

U-länderna kännetecknas av slora skillnader i utvecklingsnivå och möjlig­heter att utnyttja inhemska resurser för ekonomiskt och socialt framåtskri­dande. Detta ställer krav på att biståndets inriktning och utformning anpas­sas till de skilda förutsättningarna i olika länder.

Det svenska bilaterala biståndet är starkt inriktat på de fattigaste u-län­derna. Biståndets roll är alt bidra till en samhällsuppbyggnad som tillfreds­ställer grundläggande behov och kan utgöra en bas för ekonomisk och social utveckling. Detta kommer till uttryck i del långsiktiga biståndssam­arbetet med programländerna.

Inom det bilaterala biståndet lämnas samtidigt bidrag lill en rad olika insatser i andra u-länder. Detta bistånd kännetecknas av mångfald och bredd såväl vad avser kanaler och former som ändamål. Sammanlaget rör det sig om bidrag lill olika insatser i ett 50-tal u-länder utanför programlän­derna.

Genom SIDA lämnas stöd lill enskilda organisationers verksamhet och katastrofinsatser. Under anslagen för regionalt samarbete, humanitärt bi­stånd och särskilda program utgår också bidrag till utvecklingsprojekt i andra länder än programländer.

SAREC samarbetar bilateralt med några u-länder utanför programlands­kretsen och lämnar stöd till internationella och regionala forskningspro­gram som engagerar forskare från ett stort antal u-länder.

Bland de statliga biståndsorgan som förmedlar stöd lill andra u-länder än
programländer har BITS den mest omfattande verksamheten. BITS bedri­
ver tekniskt samarbete med drygt 20 u-länder. Med u-krediter finansieras                            56


 


angelägna investeringsprojekt i en del av dessa länder liksom i kredilvärdi- Prop. 1987/88: 100 ga programländer. Valet av samarbetsländer har olika bakgrund och mo- Bil. 5 tiv. Några länder är förutvarande programländer för svenskt bistånd. I andra är samarbetet en del i genomförandet av avtal om tekniskt, ekono­miskt och vetenskapligt samarbete som Sverige ingått med vissa u-länder. I ett par fall är biståndet ett konkret uttryck för svenska önskemål om all på olika sätt ge stöd lill strävanden efter demokrati och självständighet. I åter andra har samarbetet sin upprinnelse i svenska företags engagemang inom nyckelsektorer för ländernas utveckling.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND), som medverkar till industrisamarbete i form av joint venture-förelag, verkar i såväl programländer som andra u-länder. Detsamma gäller för importkon­toret för u-landsprodukter (IMPOD), vars uppgift är atl främja u-landsex-port lill Sverige.

De nyare instrumenten i biståndet, som framför allt BITS, SWEDFUND och IMPOD arbetar med, har tillkommit i det uttalade syftet att stimulera och ulveckla Sveriges samarbete med u-länder också utanför program­landskretsen. Inom ramen för det vidare perspektiv på svensk u-landspoli-tik som utvecklats sedan mitten av 70-talet har ambifionen också varit att främja samarbetsformer av ömsesidigt intresse. Verksamheten skall styras av u-ländernas behov och prioriteringar samtidigt som svenska resurser och svenskt kunnande ställs till deras förfogande.

Under 70-talet fanns starka förhoppningar om att med bistånd som katalysator främja ett mer självgående ekonomiskt utbyte med u-länderna. Den för mänga u-länder ogynnsamma ekonomiska utvecklingen under 80-lalet har gjort att dessa förhoppningar i hög grad grusats och effekterna har blivit begränsade. Detta har snarast förstärkt motiven för att såväl inom som utanför biståndet främja åtgärder som ger u-länderna nödvändig draghjälp för atl kunna spela en starkare roll i världsekonomin. Därmed finns också ett starkt skäl för Sverige att fortsätta att utveckla ett differen­tierat bistånd, som också syftar till alt stärka förbindelserna med och stödja andra u-länder än programländerna.

Det finns också andra biståndspolitiska skäl för ett sådant svenskt enga­gemang. I många av dessa länder har biståndsinsatser stor betydelse för att undanröja olika hinder för utveckling eller för att minska klyftorna mellan olika befolkningsgrupper inom länderna. Det kan t.ex. handla om att stödja en demokratiseringsprocess i ett kritiskt läge. Det kan gälla stöd till återuppbyggnad efter krig eller naturkatastrofer. Det kan röra utbyggnad av infrastruktur för att landet bättre skall kunna tillvarata sin utvecklings­potential eller för atl bidra till utveckling av eftersatta regioner. Det kan också gälla insatser för att utnyttja inhemska naturresurser eller stödja en spirande industri.

Solidariteten är det bärande motivet i hela del svenska utvecklingssam­
arbetet med u-länderna. Det gäller också biståndet utanför programländer­
na. De biståndspolifiska målen skall vara vägledande för allt svenskt
utvecklingssamarbete. I vissa fall kan ett av målen skjutas i förgrunden.
Det gäller t. ex. större delen av BITS verksamhet som är inriktad på
tillväxtfrämjande insatser. Ambifionen att främja samtliga mål bör genom-                            57


 


syra inriktningen och utformningen även av denna del av det bilaterala    Prop. 1987/88: 100
biståndet.
                                                                                                                        Bil. 5

Biståndet utanför programländerna har hittills till stor del växt fram som ett resultat av skiftande initiativ, motiv och samverkande intressen. Om­fattningen varierar kraftigt mellan olika u-länder. I flertalet fall rör det sig om mycket blygsamma insatser. I vissa av BITS samarbetsländer har Sverige däremot kommit att framstå som en relativt betydande samarbets­partner och biståndsgivare.

Mångfalden av insatser på olika områden gör det ibland svårt att bedöma effektiviteten av de samlade insatserna i respektive land.

Mot denna bakgrund har en översyn av biståndet till u-länder utanför programländerna inletts inom utrikesdepartementets avdelning för interna­tionellt utvecklingssamarbete. Avsikten med projektet är att analysera förutsättningarna för att utifrån de biståndspolitiska målen åstadkomma ett effektivt bistånd som är anpassat till olika länders situation. Arbetet skall utmynna i klarare riktlinjer för detta bistånd inför 1990-talet vad gäller länderval, inriktning och arbetsformer.

Ulan att föregripa resultaten av översynen anser jag att del samtidigt finns behov av atl kunna ta iniUativ till särskilda insatser i vissa u-länder som ett uttryck för Sveriges önskan att ge stöd ål angelägna behov, särskilt i en kritisk fas i ett lands utveckling. Jag föreslår under anslaget C 3. Andra biståndsprogram att medel anvisas för sådana insatser, som bör utformas som projektbiständ.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att

godkänna de riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete som jag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd, samt att

fastställa att framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön skall vara ett mål för Sveriges internationella utvecklings­arbete.

Biståndsanslagen m. m.

Enprocentmålet för biståndet står fast. Jag föreslår att biståndsramen för budgetåret 1988/89 fastställs till 10 350 milj. kr., vilket motsvarar en pro­cent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1988. Beloppet utgör en ökning med 480 milj. kr., i jämförelse med inneva­rande budgetår.

Ökningen av ramen kommer främst att utnyttjas för anslagen C I. Bi­drag till internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Inom anslaget för Utvecklingssamarbete genom SIDA bör ökningen främst användas för regionala insatser och humanitärt bistånd, i Latinamerika och i södra Afrika.

Anslagsmedel för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organi-                                                 58


 


sationer räknas upp kraftigt liksom anslagsposten för Särskilda program.     Prop. 1987/88: 100 Ökningen av särskilda program är framför allt föranledd av att stora    Bil. 5 insatser mot immunbristsjukdomen AIDS kommer att finansieras frän denna anslagspost fr. o. m. budgetåret 1988/89. Dessa insatser finansiera­des tidigare inom ramen för anslagsposten för Katastrofer m. m.

De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag Ull internationella biståndsprogram föreslås öka med 145 milj. kr. och uppgår totalt till 2960milj. kr., vilket motsvarar 28,6% av biståndsramen. Det totala multi­laterala biståndet är dock avsevärt större eftersom slora bidrag lill interna­tionella organisationer även ges frän de andra anslagen inom biståndsra­men.

Biståndsramen för 1988/89 inrymmer vidare ökade medel för det leknis­ka samarbetet genom BITS, importfrämjande verksamhet genom IMPOD samt för betalningsbalansstöd. För u-krediter genom BITS beräk­nas ett oförändrat belopp. Jag föreslår vidare en ny post för projektbistånd till vissa u-länder.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen bör på samma sätt som tidigare budgetär räknas av biståndsramen. För budgetåret 1988/89 uppgår dessa avräkningar fill 171,5 milj. kr.

Planeringsramarna för utvecklingssamarbete under budgetåren 1989/90 och 1990/91 bör i förhållande till budgetåret 1988/89 utgöra oförändrade andelar av bruttonationalinkomsten.

De administrativa anslagen har prövats med stor restriktivitet. Fast­ställda huvudförslag har även inom biståndsområdet tillämpats på myndig-helsanslagen. Ökad verksamhetsvolym och nya prioriterade områden har samtidigt motiverat vissa ökningar.

Följande förändringar av anslagsteknisk natur föreslås:

Delposten för bidrag till FN-slipendiater har tidigare redovisats under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. Jag föreslår i det följande att dessa bidrag fr. o. m. budgetåret 1988/89 anvisas över anslags­posten Övriga multilaterala bidrag inom anslaget C 1. Bidrag till internafio­nella biståndsprogram.

Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda program m. m. föreslår jag två nya delposter, en post för särskil­da insatser mot immunbristsjukdomen AIDS samt en post för insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Inom anslagsposten Särskilda pro­gram finns även en delpost för kultur och massmediabistånd. Jag föreslår att denna post fr. o. m. budgetåret 1988/89 också skall inrymma det kultur­utbytesprogram som hitUlls finansierats inom delposten för tekniskt sam­arbete genom BITS.

Vidare föreslår jag ett nytt anslag med benämningen C 3. Andra bi­ståndsprogram. Anslaget kommer att inrymma flertalet av de ändamål som fidigare upptagits under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. och därutöver programanslaget för forskningssamarbete genom SAREC. För SAREC:s och BITS administrativa kostnader föreslås sär­skilda förslagsvisa förvaltningsanslag.

Det tidigare anslaget C 3. Information föreslås bli ett nytt anslag C 9.                               59

Information.


 


Anslagsbenämningar   och   anslagsbelopp   framgår   av   nedanstående    Prop. 1987/88: 100
sammanfattande tabell.                                                                       Bil. 5

Tabell 2 Biståndsanslagen 1985/86-1988/89      (milj. kr.)

Anvisat              Anvisat Anvisat Förslag  Förändring

1985/86              1986/87    1987/88  1988/89  1987/88-1988/:

C 1.Bidrag till interna­
tionella bist
åndsprogram 2 280,0     2 550,0                2 815,0 2 960,0  + 145,0

C 2.Utvecklingssamarbete

genom SIDA                     4 226,1              4 649,9    5 146,3 5 413,8  + 267,5

C 3.Andra bistånds- (1)

program                            1 164,3              1 303,3    1 452,1 1 524,2  + 72,1

(2)      (3)      (4)


C 4.Styrelsen för inter­nationell utveckling (SIDA)


181,6   195,9   201,8   211,9  -t-  10,1


C 5-Styrelsen för u-lands-

utbildning i Sandö        17,8    20,4 '  21,1    21,2  -I-  0,1


C 6.Styrelsen för u-1and­
forskning (SAREC)            5,8


7,3


9,4    10,3  +  O,


 


C 7.Nordiska afrikainstitut


3,2     3,5


3,8


3,8  +   0,0


 


C 8.Beredningen för inter­nationellt tekniskt-ekono­miskt samarbete (BITS)     3,5


4,1


4,5


5,6  +       1,1


 


C 9.Information


24,6     26,1    27,2    28,


1.4


Biståndskostnader som finansieras över andra huvud­titlar eller anslag      153,0

TOTALT:


179,9   189,7    171,5 -  18,2 8 060,0 8 940,0 9 870,9 10 350,9 -I- 480,0


(1) Anslaget C 3. Andra biståndsprogram är ett nytt anslag och innehåller fr.o.m. budgetåret 1988/89 delar av det tidigare anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. samt medel för SAREC:s programverksamhet, tidigare redovisade under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

(2) Tekniskt samarbete (122 570 tkr), U-krediter (445 600 tkr), FN-stipendier (750 tkr), Utredningar m. m. (2 500 tkr), Betalningsbalansstöd (400 000 tkr), SWEDFUND (25 000 tkr), Forskning (167 875 tkr); sammanlagt 1 164 295 tkr.

(3) Tekniskt samarbete. (150 000 kr), U-krediter (475 000 tkr) , FN-stipendier (780 tkr), Utredningar, m. m. (5 134 tkr), Betalningsbalansstöd (400 000 tkr), SWEDFUND (40 000 tkr), IMPOD (8 000 tkr), Forskning (224 372 tkr); sammanlagt 1 303 286 tkr.


(4) Tekniskt samarbete (147 000 tkr), U-krediter (530 000 tkr), FN-stipendier (820 tkr), Utredningar m. m. (4 134 tkr), Betalningsbalansstöd (460 000 tkr), SWEDFUND (40 000 tkr), IMPOD (11 499 tkr), Gäststipendieprogram (3 000 tkr), Forskning (255 611 058 kr); sammanlagt 1 452 064 kr.


60


 


Regeringen har ett av riksdagen givet bemyndigande atl genom avtal Prop. 1987/88: 100 med mottagarländer och internationella organisationer kunna utfästa ett Bil. 5 belopp motsvarande tre gånger det belopp som anvisas för innevarande budgetår. Verksamhetens inriktning inom några anslag och anslagsposter gör dock atl regeringen ej utnyttjar detta bemyndigande fullt ut. För det humanitära biståndet och katastrofbiståndet medges utfästelser och åta­ganden uppgående till ett belopp motsvarande två gånger innevarande års ram, medan utfästelser för u-krediter genom BITS kan göras till ett belopp motsvarande tvä gånger tillgängligt belopp pä delposten för u-krediter.

För det tekniska samarbetet genom BITS kommer jag att föreslå atl utfästelser och åtaganden färgöras av BITS till ett belopp motsvarande två gånger innevarande års ram.

För några poster föreslår jag att ett utökat bemyndigande för utfästelser och åtaganden begärs av riksdagen. För det regionala samarbetet genom SADCC föreslår jag atl regeringen ges möjlighet att genom avtal göra utfästelser till ett belopp motsvarande fem gånger innevarande års ram. Jag kommer senare att under delposten Betalningsbalansstöd inom anslaget C 3. Andra biståndsprogram att föreslå ett särskilt bemyndigande för den­na delpost.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

föreslår riksdagen atl godkänna vad jag förordat under rubriken Biståndsanslagen m. m.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1986/87 Utgift    2 186 217 583 Reservation   683 178 397

Utestående

skuldsedlar 3 059 938 587 1987/88  Anslag     2 813 000 000 1988/89 Förslag   2 960 000 000

Den svenska andelen multilateralt bistånd fortsätter att vara hög. Anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram finansierar de direkta bi­dragen till det mululaterala samarbetet. Därutöver anslås medel under andra anslagsposter som kataslrofposten, betalningsbalansstödel och sär­skilda program.

De internationella finansieringsorganen finansieras via framförhandlade fleråriga påfyllnader. Någon motsvarighet fill detta finns inle inom FN-sy­slemet. Vid de årliga bidragskonferenserna utfäster medlemsländerna fri­villiga bidrag för ett år i taget. För att underlätta ett långsiktigt arbete och planering har Sverige tillsammans med de nordiska länderna drivit frågan om flerärsutfastelser.

Sverige har lämnat utfästelser för tre budgetår innebärande oförändrad bidragsnivå fill ett antal FN-organ främst UNDP och UNICEF. Dessa utfästelser görs med förbehåll för riksdagens godkännande.

Under senare tid har den internationella diskussionen betonat behovet                            61


 


av nya former för att uppnå strukturanpassningsprogram som mer än    Prop. 1987/88: 100 fidigare tar hänsyn till den ekonomiska krisen i många u-länder. Inte minst    Bil. 5 gäller detta länderna i Afrika, vars kris år strukturell och långsikfig snarare än konjunkturellt betingad. InternaUonella valutafonden (IMF), har nu infört mer långfristig utlåning till de fattigaste u-länderna.

Sverige har aviserat sin avsikt att bidra med medel för räntesubventione-ring i en föreslående utvidgning av IMF:s strukturanpassningsfacilitet. Faciliteten som avser stöd till anpassningsprogram i IDA-länder, föreslås tredubblad till 9 mdr särskilda dragningsrätter, SDR. Sveriges bidrag kom­mer att belasta anslaget C 3. Andra biståndsprogram, där denna fråga redovisas närmare.

Sverige har genom sina bilaterala biståndsprogram bidragit till att underlät­ta den ekonomiska anpassningsprocessen i ett antal programländer. Sveri­ge har utfäst ett rambelopp om 150 milj. kr. för samfinansiering och/eller parallellfinansiering med Världsbanken i ett program för strukturanpass­ning i 18 skuldtyngda länder i Afrika söder om Sahara. Internationella utvecklingsfonden (IDA) skall bidraga med sammanlagt 2,3 mdr USD me­dan 1,8 mdr USD behövs som tilläggsmedel från bilaterala givare.

Under 1988 kommer päfyllnadsförhandlingar inom den Afrikanska ut­vecklingsfonden att avslulas. Päfyllnadsförhandlingar avses också inledas under 1988 för den Internationella jordbruksutvecklingsfondens tredje på-fyllnad.

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1987/88 och 1988/89 fördelat på organisationer (milj. kr.)

 

 

Anslag

Förslag

Föränd-

 

1987/88

1988/89

ring

FN:s operativa verksamhet

 

 

 

FN: s utvecklingsprogram (UNDP)

560,0

600,0

+ 40

varav

 

 

 

- ordinarie bidrag

(490,0)

(525,0)

(+ 35)

- Sahelkontoret (UNSO)

( 20,0)

( 20,0)

(0)

- UNDP:s verksamhet i de

 

 

 

minst utvecklade länderna

( 50,0)

( 55,0)

(+ 5)

FN:s kapitalutvecklingsfond

40,0

45,0

+  5

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

75,0

85,0

+ 10

FN: s barnfond (UNICEF)

245,0

260,0

+ 15

920,0   990,0   + 70 Internationella finansieringsorgan


Var1dsbanksgruppen

787,6

810,6

+

23

Afrikanska utvecklings-

 

 

 

 

banken (AfDB)

20,0

15,0

-

5

Afrikanska utvecklingsfonden

 

 

 

 

(AfDF)

181,5

255,0

+

73,5

Asiatiska utvecklingsbanken

 

 

 

 

(AsDB)

-

-

 

-

Asiatiska utvecklingsfonden

 

 

 

 

(AsDF)

91,4

91,4

 

0

 

1 080,5

1 172,0

+

91,5


62


 


 

Anslag

Förslag

Föränd-

Prop. 1987/88: 100

 

1987/88

1988/89

ring

Bil. 5

Internationellt livsmedelsbistånd

 

 

 

 

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

115,0

115,0

0

 

Livsmedelshjälps-

 

 

 

 

konventionen (FAC)

52,0

40,0

- 12

 

Internationella beredskapslagret

 

 

 

 

av livsmedel för katastrof-

 

 

 

 

insatser (lEFR)

74,0

60,0

- 14

 

Merkostnad

65,0

65,0

0

 

306,0   280,0   - 26

Internationella jordbruks­
utvecklingsfonden (IFAD)
                        27,0    35,0

Flyktingbistånd genom FN

FN:s hjälporganisation för

palestinaflyktingar (UNRWA)       75,0    82,0   +7

FN;s flyktingkommissarie (UNHCR)  110,0   120,0   + 10

185,0   202,0   + 17

Övriga organisationer

Internationella farailje-

planeringsfederationen (IPPF)     75,0    75,0     O

UNCTAD/GATT:s internationella

 

handelscentrum (ITC)

19,0(1)

18,0

-  1

FN:£ narkotikafond (UNFDAC)

11,0

20,0

+  9

Internationella sjöfarts-

 

 

 

universitetet

14,0

15,0

+ 1

 

119,0

128,0

+ 9

Övriga multilaterala bidrag

177,5

153,0

- 24,5

Totalt

2 815,0 2

960,0

+ 145

(1) Innefattade även andra handelsrelaterade insatser till ett belopp av 3 milj.kr. Dessa insatser redovisas fr.o.m. budgetåret 1988/89 under anslagsposten (Dvriga multilaterala bidrag.


FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1987/88                                                  675 000 000

Budgetåret 1988/89                                                  730 000 000
varav

Ordinarie bidrag till UDP                        525 000 000

Sahelkontoret (UNSO)                                  20 000 000
Bidrag till UNDP:s verksamhet

i de minst utvecklade u-länderna              55 000 000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF)              45 000 000

Befolkningsfonden (UNFPA)                          85 000 000


63


 


FN:s utvecklingsprogram (UNDP) skall vara FN-systemets centrala organ Prop. 1987/88: 100 för finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har även ett ansvar för att Bil. 5 FN-systemets samlade verksamhet inom detta område samordnas i motta­garlandet. Under första hälften av 80-talet försatte inflation, stigande dol­larkurs och stagnerande bidrag organisationen i en allvarlig resurskris. Detta ledde till att UNDP:s roll både som central fond och som samord­ningsorgan för FN-systemets biståndsverksamhet kom att försvagas. Öka­de bidrag från givarländerna behövs för att ge UNDP en resursbas som gör att dess samordnande uppgifter inom FN-biståndet kan förstärkas. Detta har på nytt understrukits i en FN-rapport - den s. k. Janssonrapporten -om FN-systemets biståndsverksamhet på fältet, vilken lades fram hösten 1987.

UNDP har en inriktning som stämmer väl överens med svenska bi­ståndspolitiska mål. UNDP gör långsiktiga åtaganden gentemot mottagar­länderna inom ramen för landprogram och ger rent gåvobistånd som dess­utom främst riktar sig till de fattigaste länderna.

I en tid då behovet av samordnade biståndsinsatser blir allt mera uppen­bart, inte minst i Afrika, bör samordningsfunktionen i FN-systemets fältverksamhet enligt min mening förstärkas. Detta var också en av slut­satserna i Jansson-rapporten. För att förbättra samordningen av FN-bi­ståndet på fältet krävs bl. a. ökade resurser till UNDP.

Mot denna bakgrund anser jag det mofiverat att Sveriges bidrag till UNDP för budgetåret 1988/89 höjs med 35 milj. kr. till 525 milj. kr. För atl understödja UNDP:s handlingsprogram för torkdrabbade länder i Afrika bör Sverige för budgetåret 1988/89 ge ett oförändrat bidrag på 20 milj. kr. till FN.s Sahelkontor (UNSO).

UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. UNDP medverkar till att få till stånd ökat och samordnat bistånd till de minst utvecklade länderna genom att anordna s. k. rundabordskonferenser. Jag föreslår ett bidrag på 55 milj. kr. för budgetåret 1988/89, en ökning med 5 milj. kr.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bi­stånd fill småskaliga investeringsprojekt som gynnar de fatUgare befolk­ningsgrupperna i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat sig vara ett värdefullt komplement till UNDP:s tekniska bistånd och till de större projekt som de stora finansieringsorganen, t. ex. IDA, stödjer. Jag föreslår ett bidrag på 45 milj. kr. för budgetåret 1988/89, en ökning med 5 milj. kr.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) år det centrala finansieringsorganet inom FN-syslemet för bistånd pä befolkningsomrädet. Dess verksamhets­område omfattar familjeplanering, folkräkningar, uppbyggande av system för folkbokföring och befolkningsslatistik saml utbildning och forskning.

Sverige har sedan länge spelat en pådrivande roll för att få Ull stånd
internationella insatser för familjeplanering i u-länder. Det svenska bistån­
det på detta område har i allt större utsträckning lämnats genom internatio­
nella program som UNFPA och Internationella familjeplaneringsfedera­
tionen (IPPF). 1984 års befolkningskonferens i Mexico har inte resulterat i
några betydande tillskott till UNFPA:s resurser. Många länder har visserli-
                                              64


 


gen ökat sina bidrag, men samtidigt har USA helt dragit in sina bidrag på    Prop. 1987/88: 100
grund av missnöje med fondens program i Kina.
                                                           Bil. 5

En snabb befolkningstillväxt utgör ofta ett problem för utvecklingsan­strängningarna. Insikten härom har förstärkts av försörjningskrisen i mänga afrikanska länder. Detta har lett till en stigande efterfrågan på bistånd från UNFPA.

I det handlingsprogram för Afrikas ekonomiska återhämtning och ut­veckling som antogs vid FN:s trettonde extra generalförsamling i maj 1986 läggs vikt vid de afrikanska ländernas befolkningspolitik och åtgärder på befolkningsområdet. Vidare betonas i programmet att de internationella utvecklingsorganen bör beredas möjlighet att öka sitt bistånd till de afri­kanska länderna. Enligt min uppfattning har UNFPA en betydelsefull roll i uppföljningen av den extra generalförsamlingen om Afrika.

Jag föreslår att det svenska bidraget uppräknas till 85 milj. kr., en ökning med 10 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

Budgetåret 1987/88      245 000 000 Budgetåret 1988/89      260 000 000

UNICEF:s verksamhet som fill övervägande delen är förlagd till de fatti­gaste länderna bedrivs i samarbete med regeringar inom ramen för fleråriga landprogram. Verksamheten omfattar främst hälso- och sjukvårdsinsatser, vattenförsörjning, förbättring av näringsstandarden och utbildning. UNI­CEF har framgångsrikt engagerat i- och u-länder i kampen för att minska barnadödligheten genom vaccinering och andra hälsovårdsåtgärder, bl. a. i samarbete med WHO. Barnfonden har på senare år givit ökad uppmärk­samhet åt barn i särskilt svåra omständigheter och bistår barn i katastrof-drabbade områden, gatubarn i storstäderna och barn som är offer för väpnade konflikter.

Ett övergripande mål för UNICEF är att öka medvetenheten om bar­nens behov och mobilisera politiskt engagemang och folkligt dellagande till stöd för förbättringar av barnens situation. Barnfonden har tagit som sin uppgift att särskilt bevaka de sociala aspekterna på de strukturella om­vandlingar i u-länders ekonomier, som genomförs bl.a. i samarbete med Världsbanken. Opinionsbildande åtgärder är också en viktig del av UNI-CEF:s verksamhet.

UNICEF har beräknat att omkring 35 000 barn i åldrarna under fem år dör i u-länderna varje dag och alt åtminstone hälften av dödsfallen med små medel skulle kunna undvikas. Kampen för barns överlevnad och utveckling kräver också i fortsättningen starkt engagemang. Det är viktigt att det bland de internationella biståndsorganen finns en fältinriktad, effek-fiv och målmedveten organisaUon som UNICEF där barnen sålts i cent­rum.

Katastrofsituationen i Afrika har visat behovet av förebyggande och långsiktiga insatser för bl. a. hälsovård, vattenförsörjning och förbättrad

65

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


 


näringsstandard, områden där UNICEF har särskilda förutsättningar att    Prop. 1987/88: 100
bistå.                                                                                              Bil. 5

Sverige har under många år varit en av UNICEF:s största bidragsgivare. Såväl till den reguljära verksamheten som till de särskilda insatser som UNICEF genomför med hjälp av tilläggsbidrag. De svenska tilläggsbidra­gen finansieras över anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, inom det långsiktiga bilaterala biståndet och inom anslagsposten för kata­strofbistånd.

Mot bakgrund av vad jag nyss redovisat anser jag det angeläget att UNlCEF:s arbete för barns överlevnad och utveckling får ett fortsatt starkt svenskt stöd och atl Sveriges bidrag för budgetåret 1988/89 höjs från 245 milj. kr. till 260 milj. kr, en ökning med 15 milj. kr.

Världsbanksgruppen

Budgetåret 1987/88                                787 620 000

Internationella utvecklings­
fonden (IDA)
                                              774 420 000
varav

IDA 7                                                        224 420 000

IDA 8                                                        550 000 000

Internationella finansierings­
bolaget (IFC)
                                               13 200 000
varav

IFC kapitalpåfyllnad                               10 000 000

IFC-APDF                                                       1 200 000

Budgetåret 1988/89                                810 595 000

varav

Internationella utvecklings­
fonden (IDA)
                                              800 595 000

Internationella finansierings­
bolaget (IFC)
                                               10 000 000

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

IDA är världsbanksgruppens organ för utlåning på särskilt förmånliga villkor till de fattigaste u-länderna. Utlåningen finansieras genom bidrag från ett drygt 30-tal länder, i första hand i-länder.

Som jag redovisat i budgetpropositionen 1987 slöts överenskommelse
om åttonde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 8) i december 1986 och
omfattar perioden 1987/88-1989/90. Det kan noteras aU den största bi­
dragsgivaren, USA, ännu i december 1987 inte ratificerat sitt IDA-8-bi-
drag. Påfyllnaden uppgår totalt ull 12,4 miljarder dollar. Därav utgör
11,5 miljarder dollar det av bidragsländerna gemensamt överenskomna
beloppet för IDA 8. Resterande belopp utgörs av ytterligare bidrag som
lämnas på additionell basis. Sveriges andel av de 11,5 miljarderna dollar
uppgår till 2,62% vilket representerar en ökning i förhållande till IDA 7 då
andelen uppgick till 2,5%. Detta motsvarar 2 151,19 milj. kr. att utbetalas
under en treårsperiod. Första bidraget om 550 milj. kr. utbetalades under                             66


 


budgetåret 1987/88. Återstående utbetalningar fördelas lika under budget-    Prop. 1987/88: 100 åren 1988/89 och 1989/90. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 är således    Bil. 5 ca 800 milj. kr.

Mer än 90% av IDA:s utlåning går till de fattigaste länderna och är i första hand inriktad på landsbygdsutveckling, utbildning,, hälsovård och vattenförsörjning. IDA:s utlåning stämmer väl överens med svenska bi­ståndspolitiska mål.

Världsbanken presenterade sommaren 1987 ett särskilt aktionsprogram för de mest skuldtyngda låginkomstländerna. Programmet innebär bl. a. att 50% av IDA 8:s resurser skall gå till de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara. Programmet innebär vidare, mot bakgrund av de akuta finan­siella problemen i dessa länder, att IDA:s långivning i ökad utsträckning får formen av finansiering av angelägen, löpande import i syfte alt under­lätta genomförandet av strukturella reformer.

Inom ramen för detta program har överenskommelse nåtts om ökad samverkan mellan givarländerna om stöd till strukturanpassning. Detta kan ske bl. a. i form av sam- eller parallellfinansiering.

Internationella finansieringsbolaget (IFC)

Det tredje av fem lika slora årsbidrag under den senaste kapilalhöjningen från 1985 inbetalades under budgetåret 1987/88. De Qärde och femte om vardera ca 10 milj. kr. skall eriåggas 1988/89 resp. 1989/90.

Den i samarbete med UNDP och Afrikanska utvecklingsbanken inrätta­de särskilda fonden African Project Development Facility tillfördes bud­getåret 1987/88 del tredje och sista bidraget om 1,2 milj. kr.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1987/88                                292 912 895

Budgetåret 1988/89                                361 412 895

varav

Afrikanska utvecklingsbanken 15 000 000 Afrikanska utvecklingsfonden 255 000 000 Asiatiska utvecklingsfonden       91 412 895

Förhandlingarna om den Qärde allmänna kapitalökningen i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) slutfördes i november 1986 och överenskom­melsen därom trädde i kraft i juni 1987. Beslutet innebär att bankens kapital skall tredubblas under femårsperioden 1987-91 till ca 19,5 miljar­der dollar. Av detta skall ca 1,2 miljarder dollar inbetalas till banken, återstoden utgör garantibelopp. Sveriges andel är 1,3%. Den första utbe­talningen om 14 219 332 kr gjordes under budgetåret 1987/88. För den andra utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1988/89 beräk­nar jag medelsbehovet till omkring 15 milj. kr.

Bristande projektkvalitet och låg genomförandetakt är problem som ofta
försvårar arbetet för utvecklingsbankerna och -fonderna, framför allt i
Afrika. Stöd till förinvesteringsstudier kan utgöra ett effektivt medel att
minska dessa problem. Sverige har enligt ett avtal med AfDB som ingicks i                          67


 


december 1983 avsatt 15 milj. kr. för förinvesteringsstudier inom ramen för    Prop. 1987/88: 100 transport- och kommunikationsårfiondet i Afrika. Dessa medel är nu för-    Bil. 5 brukade. Banken har uttryckt starka önskemål om fortsatt svenskt stöd till förinvesteringsstudier. Jag föreslår atl ett eventuellt bidrag för detta ända­mål under budgetåret 1988/89 belastar anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Förhandlingarna om den femte påfyllnaden av Afrikanska utvecklings­fondens (AfDF) resurser slutfördes i november 1987. Givarländerna skall bidra med 2,66 miljarder dollar under treårsperioden 1988-90, vilket i reala termer innebär en ökning med 25% jämfört med föregående påfyll-nad. Sveriges bidrag beräknas uppgå till högst 765 milj. kr. vilket innebär en ökning med 73 milj. kr. per år under treårsperioden. Beräkningen grundar sig pä ett åtagande att svara för 4,5 % av den totala påfyllnaden, att jämföra med 4,76% av föregående påfyllnad. Med hänsyn fill de mycket stora behov av ulvecklingskrediler på förmånliga villkor, som afrikanska länder idag har skall den stora påfyllnaden välkomnas och jag anser det kraftiga stödet från svensk sida väl motiverat. För den första utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1988/89 beräknar jag medelsbe­hovet till högst 255 milj. kr.

Överenskommelse om en tredje allmän kapitalökning i Asiatiska utveck­lingsbanken (AsDB) träffades i april 1983. Sveriges andel av ökningen uppgår till drygt 4 milj. kr. och har betalats i fyra hka stora årsbidrag. Den sista utbetalningen om totalt ca 1 milj. kr. verkställdes under budgetåret 1987/88 och finansierades med tidigare anslagna medel. För budgetåret 1988/89 föreligger inget behov av ytteriigare medel för bidrag till Asiatiska utvecklingsbanken.

Överenskommelsen om den Qärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklings­fondens (AsDF) resurser slöts i april 1986. Påfyllnaden som avser perioden 1987-90 uppgår till 3,6 miljarder dollar. Sveriges bidrag om 365,7 milj. kr., som motsvarar 1,37% av påfyllnaden, skall inbetalas i fyra årsbidrag. Den första utbetalningen om 91 412 895 kr. gjordes under budgetåret 1987/88. För den andra utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1988/89 är medelsbehovel likaså 91 412 895 kr.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1987/88                                                306 000 000.

Budgetåret 1988/89                                                280 000 000

varav

Världslivsmedelsprogrammet  (WFP)                      115 000 000

Bidrag under konventionen om

livsmedelshjälp   (FAC)                                            40 000 000

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrofinsatser           (lEFR)        60 000 000

Merkostnad                                                              65 000 000

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

Sverige verkar för att en störte andel av världens sammanlagda livsmedels­
bistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en akfiv roll för atl                         68


 


lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP utför ett effektivt    Prop. 1987/88: 100 biståndsarbete och har en betydelsefull roll vid samordning av livsmedels-    Bil. 5 leveranser i internationella hjälpprogram.

Utöver del ordinarie bidraget stödjer Sverige WFP genom atl lämna annat multilateralt livsmedelsbistånd och katastrofhjälp genom WFP.

WFP:s bidragsmäl för åren 1987-1988 är I 400 milj. dollar. Regeringen har utfäst 83 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89. På regeringens förslag höjde 1986/87 års riksmöte bidraget för budgetåret 1987/88 fill 93 milj. kr., dvs. med 10 milj. kr. utöver vad som Udigare ut-fäsls. Två tredjedelar av bidraget till WFP är bundet till upphandling i Sverige.

WFP:s mottagarländer skall normalt svara för kostnader för lagring, transportfordon och jordbruksredskap. Enligt WFP:s regler får dessa kost­nader inte finansieras med användning av reguljära bidrag. I sådana fall måste WFP förlila sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit medel till detta ändamål. Medlen, som huvudsakligen använts till inköp av transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de fattigaste länderna, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta.

Jag föreslår oförändrade bidrag såväl till dessa särskilda ändamål, 22 milj. kr., som till WFP:s ordinarie resurser 93 milj. kr. Därutöver kan extrainsatseii bli aktuella.

Livsmedelshjälpskonventionen (FAC)

Under 1986 års livsmedelshjälpskonvention har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 milj. ton spannmål per år. Konventionen är treårig. Bidragen kan utgå i form av spannmål eller kontanter. Del svenska årsbidraget motsvarar 40 000 ton vete.

Medelsbehovet för det svenska bidraget för budgetåret 1988/89 som lämnas genom WFP och innefattar frakt- och administrationskostnader beräknar jag till 40 milj. kr.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Enligt FN:s rekommendationer skall lEFR uppgå till minst 500 000 ton spannmål. Sverige har bidragit till lagret alltsedan dess tillkomst 1975! Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för fraktkostnaderna. Jag föreslår att 60 milj. kr. anslås för detta ändamål. För katastrofinsatser via multilaterala kanaler samt, vilkel jag senare kommer att omnämna också för IFAD, kan reservationer på del­posterna för bidrag till lEFR och FAC utnyttjas.

Merkostnad

Riksdagen beslutade 1985 att de kvantiteter spannmål som åtgår för att
uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världs­
svälten bör ingå i den prisreglerade volymen (prop. 1984/85:166,
JoU: 33, rskr 393). Riksdagen beslutade vidare att kostnaderna för dessa
                                                  69


 


åtaganden  bör  finansieras  från  biståndsanslagen   (prop.   1984/85:211,    Prop. 1987/88: 100 JoU: 36, rskr 404). Detta beslut omfattade fem år. Upphandling av svensk    Bil. 5 spannmål inom ramen för svenska mulfilaterala utfästelser hade dittills skett Ull världsmarknadspris. Merkostnaden under budgetåret 1986/87 be­lastar innevarande års budget.

Riksdagen har med rskr. 1985/86:164 ställt sig bakom utrikesutskottets uttalande att användning av biståndsmedel för finansiering av de merkost­nader som uppstår genom att spannmål för svensk livsmedelshjälp köps upp till svenska regleringspriser bör ses som ett undantag från huvudregeln för användning av biståndsmedel.

Jag anmälde i föregående års budgetproposition att jag delar riksdagens uppfattning att denna användning av biståndsmedel skall ses som ett undantag. En utvärdering av olika anpassningsåtgärder i syfte att minska kostnaderna för det delansvar som staten tagit för överskottsarealen av spannmål skall göras i enlighet med riksdagens beslut om riktlinjerna för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85: 166). Med hänsyn till kostnadsut­vecklingen bör enligt min mening formerna för svenskt livsmedelsbistånd omprövas.

Budgetåret 1987/88 avsattes 65 milj. kr. för täckande av merkostnad som uppkom under budgetåret 1986/87. För budgetåret 1988/89 beräknar jag oförändrat belopp avseende kostnader verksamhetsåret 1987/88.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Budgetåret 1987/88                                27 000 000

Budgetåret 1988/89                                35 000 000

Överenskommelsen om den andra påfyllnaden av IFAD:s resurser tillförde IFAD 460 milj. dollar för verksamhetsperioden 1985-87. Beloppet är knappt hälften så stort som den första påfyllnaden. Sänkningen föranled­des av OPEC-ländernas minskade bidrag. OECD-ländernas bidrag kom också att minska som en följd av den bördefördelningen mellan givarna, för närvarande 60% för OECD-länderna och 40% för OPEC-länderna.

Sveriges andel av den andra påfyllnaden är 3,1%, vilket motsvarar 117,3 milj. kr. Hela beloppet har utbetalats.

Mot bakgrund av den svåra situationen i Afrika inrättades i januari 1986 ett särskilt program för de drabbade afrikanska länderna söder om Sahara. Målet var att uppnå 300 milj. dollar för perioden 1986-88. Hittills har ca 200 milj. dollar utlovats av givare ur främst OECD-kretsen, men också av vissa u-länder.

Sverige har utfäst 131,7 milj. kr. fill det särskilda afrikaprogrammet, varav 104,7 milj. kr. hittills utbetalats.

Fonden har efter 10 års verksamhet börjat åtnjuta åtskillig respekt ge­
nom en verksamhet som framgångsrikt strävar att nå de fattigaste männi­
skorna på landsbygden. Diskussioner om IFAD:s framtida finansiering
inleddes mellan medlemsländerna under 1987 i en särskild s. k. högnivå-
kommitté i vilken bl. a. Sverige deltar. OPEC-ländernas beredvillighet att
bidraga till den tredje påfyllnaden synes ha försvagats ytterligare, men ett                          70


 


nytt element i förhandlingen är att bl. a. vissa medelinkomstländer utanför    Prop. 1987/88: 100 OPEC-kretsen nu är beredda att medverka i påfyllnaden. Resultatet av    Bil. 5 förhandlingarna kan dock komma att innebära ökade bidragsandelar för OECD-länderna.

Mot bakgrund av det osäkra förhandlingsläget både beträffande volym och tidpunkt för överenskommelse föreslår jag att 35 milj. kr. avsätts för svenskt bidrag till IFAD:s tredje påfyllnad. Skulle under budgetåret 1988/89 behov uppstå för större belopp, avser jag ta i anspråk reserverade medel under delposterna Livsmedelshjälpskonvenfionen och Internatio­nella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser.

Flyktingbistånd genom FN

Budgetåret 1987/88                185 000 000

Budgetåret 1988/89                202 000 000

varav

UNRWA                               82 000 000

IMICR                              120 000 000

FNs hjälporganisation för palestinafiyktingar (UNRWA)

Situafionen i Mellanöstern har i stort inte medfört några förändringar för de palesfinska flykfingarna i regionen. UNRWA beräknar medelsbehovet för verksamhetsåret 1988 till 216 milj. dollar, vilket skall jämföras med 1987 års budget på 200 milj. dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA ökade för budgetåret 1987/88 (verksam­hetsåret 1987) med 5 milj. kr. till 75 milj. kr. Dessutom har Sverige givit totalt 11,5 milj. kr. som extra bidrag, bl. a. till katastrofhjälp i Libanon och till skolbyggnader i Gazaområdet.

En del av utbetalningen för budgetåret 1987/88, 40 milj. kr. betalades ut i
början av 1987, eftersom organisationen befann sig i en bétalningskris. En
liknande situation kommer att aktualiseras budgetåret 1988/89. Förskotts­
betalningarna har hittills finansierats genom att medel tillfälligt ianspråks-
         '
tagits ur anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Efter övergång till nytt
budgetår, då medel blivit tillgängliga på delposten för bidrag till UNRWA
har de förskotterade medlen återförts till posten Övriga multilaterala bi­
drag. Under innevarande budgetår kommer en sådan återföring ej att ske.
Medelstillgången på delposten för flyktingbistånd genom UNRWA blir
därmed tillräckligt stor för att fortsättningsvis möjliggöra reguljära utbetal­
ningar i början av UNRWA:s budgetperiod som sammanfaller med kalen­
derår.

Jag föreslår en ökning av det svenska bidraget till UNRWA med 7 milj. kr. till 82 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Sverige skall fortsätta stödja det nödvändiga humanitära arbetet att hjälpa
världens flykfingar. UNHCR:s främsta uppgift är att ge rättsligt skydd åt
flyktingar samt att lämna materiellt bistånd. Flyktingproblemen har under                            71


 


den senaste tioårsperioden nått en myckel stor omfattning. Flertalet flyk-     Prop. 1987/88: 100
tingar finns i u-länder.                                                                         Bil. 5

UNHCR:s totala budget för verksamhetsåret 1987 har beräknats till 440 milj. dollar.

För verksamhetsåret 1987 (budgetåret 1986/87) lämnade Sverige ett re­guljärt bidrag pä 90 milj. kr. till UNHCR. Dessutom utgick extra bidrag på 37 milj. kr. till bl.a. UNHCR:s verksamhet i Centralamerika. Budgetåret 1987/88 uppgår det reguljära bidraget till 110 milj. kr.

Behoven år långt ifrån täckta i de u-länder som tagit emot ett stort antal flyktingar. Det är också angeläget att stödja UNHCR:s verksamhet för främjande och vidmakthållande av flyktingarnas rättsskydd. Därför före­slår jag en höjning med 10 milj. kr. till 120 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Övriga organisationer

Budgetåret  1987/88                               119 000 000

Budgetåret 1988/89                                128 000 000

Internationella familjeplanerings­
federationen  (IPPF)
                                75 000 000
UNCTAD/CJATT: s  internationella
handelscentrum  (ITC)                                 18 000 000
FN:s narkotikafond  (UNFDAC)                   20 000 000
Internationella sjöfarts­
universitetet                                            15 000 000

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Budgetåret 1987/88                                  75 000 000

Budgetåret 1988/89                                  75  000 000

Sverige har under en följd av år bidragit fill IPPF:s verksamhet. Använd­ningen av bidragen regleras i årliga avtal. För budgetåret 1986/87 (verk­samhetsåret 1987) har avtal ingåtts om ett bidrag på 75 milj. kr.

IPPF:s karaktär av samarbetsorgan för nationella familjeplaneringsorga­nisationer innebär klara fördelar för verksamheten. Bidragsgivande rege­ringar har dock mindre insyn i och inflytande på verksamheten. Den svenska andelen av IPPF:s bidrag är mycket hög. Jag föreslår för budget­året 1988/89 ett oförändrat belopp om 75 milj. kr.

UNCTAD/GATT.s internationella handelscentrum (ITC)

ITC har till uppgift att stödja u-länderna på utrikeshandelns område och har därigenom uppgifter som för svensk del delvis handhas av importkon­toret för u-landsprodukter (IMPOD). På grund av det nära sambandet föreslär jag att IMPOD skall ges det samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de medel som Sverige åriigen bidrar med till ITC-projekt.

Sveriges  bidrag  lill  ITC  uppgår  under  innevarande  budgetår  till
16 milj. kr., varav 1 milj. kr. fill ITC:s råvaruprogram. Projekt som genom-                              72


 


förs av ITC stöds också av Sverige genom bidrag från andra anslag. I    Prop. 1987/88: 100 Angola, Indien, Mozambique och Tanzania har ITC anlitats för att genom-    Bil. 5 föra handelsfrämjande projekt inom ramen för samarbelsavtalen med des­sa länder. Inom ramen för samarbetet mellan Norden och SADCC-länder­na har också en ITC-insats finansierats.

U-ländernas betalningsbalansproblem gör bistånd på handelns område särskilt angeläget i nuvarande siluafion. Jag föreslär därför för budgetåret 1988/89 en höjning av bidraget Ull 18 milj. kr. varav 1,5 milj. kr. till lTC:s råvaruprogram.

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel(UNFDAC)

Budgetåret 1987/88                11 000 000   (1)

Budgetåret 1988/89                20 000 000

(1)  Därutöver 9 milj.   kr.   från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

UNFDAC bedriver sin verksamhet i narkotikaproducerande länder, främst i Asien och Latinamerika och Karibien, men även i Afrika och Mellanöstern. I samarbete med mottagarländernas regeringar söker fonden bekämpa den illegala odlingen, produktionen, handeln och konsumtionen av narkotiska och psykotropa droger. Bl.a. söker man åstadkomma en övergång frän odling av narkotiska växter lill andra grödor. Förutom, bistånd till landsbygdsutvecklingsprojekt lämnar UNFDAC även stöd till utbildning, utveckling av social- och hälsovård, vård av missbrukare och till uppbyggnad av rättsväsendet.

Fonden finansieras pä frivillig väg. Sverige har slött UNFDAC med medel ur biständsbudgeten sedan 1977 och är en av de större bidragsgivar­na. De svenska bidragen har främst avsett jordbruksprojekt, där nya grödor introducerats som alternativ till odling av opiumvallmo och koka­buskar.

Vid FN:s konferens om narkotikafrågor, som ägde rum i Wien somma­ren 1987, gjorde Sverige en utfästelse om 70 milj. kr. till fondens verksam­het. Av summan har en del öronmärkts för enskilda organisationers med­verkan i UNFDAC-projekt. Bidraget avses utbetalas över en 3-årsperiod, budgetåren 1986/87 lill 1988/89. Under det första budgetåret har 30 milj. kr. utbetalats. Budgetåret 1987/88 kommer 20 milj. kr. att utbetalas till fonden. Jag föreslår ett bidrag på 20 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Internationella sjöfartsuniversitetet

Internationella sjöfartsuniversitetet som är beläget i Malmö drivs i den
internationella sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Universitetet ger högre
utbildning på sjöfartsområdet till personer som är sysselsatta inom sjöfart
och hamnadministration i sina hemländer. Dessa verksamheter känneteck­
nas av en alltmer avancerad teknisk utveckling. Universitetet kompletterar
de regionala utbildningscentra som finns i en rad u-länder. Hittills har ca
300 studeranden utexaminerats. Sverige är en av universitetets största                                73


 


bidragsgivare.   Medelsbehovet   för   budgetåret   1988/89   beräknas   till    Prop. 1987/88: 100
15 milj. kr.                                                                                            Bil. 5

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1987/88                                177 500 000

Budgetåret 1988/89                                152 992  105

Över anslagposten Övriga muhilaterala bidrag finansieras bidrag fill ett stort antal organisationer, program och andra internationella akfivileter. Extra insatser genom internationella organisafioner kan också aktualiseras under pågående budgetår.

Under andra anslagsposter redovisas beräknade anslag för vissa organi­sationer. Ibland kan det av förhandlingstekniska skäl vara svårt att förutse det svenska bidraget. I andra situationer råder osäkerhet om storiek och tidpunkt för kommande svenska bidrag. Tilläggsanslag för dessa situatio­ner tas från anslagsposten Övriga mululaterala bidrag.

Vissa bidrag utgår som ett återkommande stöd till verksamhet som regeringen bedömer som angelägen. Under budgetåret 1988/89 kommer anslag alt lämnas till bl. a. Röda korsels internationella kommitté (ICRC), FN:s boende och bebyggelsecenter (HABITAT), FN:s kvinnofond, FN:s centrum för transnationella företag (UNCTC), Väridsinstilutet för utveck­lingsekonomisk forskning (WIDER), Internationella naturvårdsunionen (lUCN) samt bidrag till den svenska UNICEF-kommitténs verksamhet. För budgetåret 1988/89 beräknas bidraget till UNICEF-kommittén till 584 000 kr., vilket inkluderar en engångsanvisning om 100 000 kr. avseen­de viss datorisering av kommitténs administrafion.

Under budgetåret 1987/88 har över denna anslagspost finansierats ett extra bidrag om 20 milj. kr. till UNHCR:s reguljära program.

I slutdokumentet från det sjunde mötet med FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD VII), som ägde rum i juli 1987, fick UNCTAD i uppdrag att fortsätta sitt lekniska bistånd till u-länderna på bl. a. ijänste-och konkurrenslagstiftningsområdet. Vidare begärdes att UNCTAD skall lämna tekniskt bistånd till u-länderna i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna den s. k. Uruguayrundan inom GATT. Utöver det finansiella stöd som fillhandahålls av UNDP uppmanas UNCTAD:s med­lemsländer att bistå med resurser för ändamålet. Sverige har ansett det angeläget att tekniskt bistånd ges ull u-länderna på nämnda områden. Även stöd till UNCTAD:s särskilda organ för handelsprocedurfrågor (FALPRO) kan komma att aktualiseras under budgetåret 1988/89. FALP-RO:s verksamhet syftar till aft rafionalisera administrativa rutiner i sam­band med internationell handel. Jag anser det vidare angelägel att Sverige har beredskap att stödja vissa produktinriktade organisationers arbete med frågor rörande u-låndernas råvaruproduktion och deras strävan till ökad avsättning för denna på i-landsmarknaderna. Vissa av dessa bidrag redovi­sades i föregående års budget tillsammans med ITC.

Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror slöts ijuli 1980. Sverige

ratificerade avtalet påföljande år. Det är sannolikt att avtalet och den

74


 


gemensamma fonden kommer att träda i kraft år 1988 sedan ett tillräckligt    Prop. 1987/88: 100 antal stater ratificerat avtalet. För att fullgöra Sveriges åtaganden kommer    Bil. 5 i sådant fall ca 12 milj. kr. att behöva betalas ut och får då belasta denna anslagspost.

Ett bidrag kommer under budgetåret 1988/89 sannolikt att lämnas till Afrikanska utvecklingsbanken för förinvesteringsstudier.

Som tidigare redovisats i anslutning till det nya miljömålet inom bistån­det kommer även under kommande budgetår ytterligare miljöinsatser att aktuahseras. Hänsynen lill miljön genomsyrar i allt högre grad det svenska biståndet, via olika kanaler, men därutöver behövs specifika insatser. Bmndtlandkommissionens rapport har nyligen framlagts och behandlas bl. a. av de olika organen inom FN-systemet och andra multilaterala bi­ståndsorganisationer t. ex. Världsbanken. För att kunna stödja olika insat­ser som kan vara del av uppföljningen av rapporten, har medel reserverats under denna anslagspost, liksom även under anslaget C 2. Utvecklings­samarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda program.

För innevarande budgetår har 50 milj. kr. reserverats för inrättande av en nordisk fond för förmånlig kreditgivning till u-länder, som övervägs mellan de nordiska länderna. De förslag som diskuterats under senare tid innebär att Sveriges bidrag kan komma att överstiga detta belopp och kostnaden får då belasta denna anslagspost.

Anslagsposten belastas också med extra bidrag lill studier och utred­ningar som bedrivs i internationella organisafioner och som av regeringen bedöms som angelägna.

Svenska institutet kommer att erhålla medel för personal- och admini­strationskostnader i samband med mottagandet i Sverige av FN-slipendia­ter. Utbetalningarna till detta ändamål beräknas budgetåret 1988/89 till 820000 kr. och har överförts från del förra anslaget C 8. Övriga u-landspo­litiska insatser m. m. Jag föreslår atl 152 992 105 kr. anslås för övriga multilaterala bidrag för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateraU utvecklingssamarbete, somjag har förordat i det föregående,

2.     godkänna de gjorda utfästelser somjag angivit i det föregående,

3.     bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar somjag härutöver har föreslagit i det föregående,

4.     till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 960 000 000 kr.

75


 


c 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA                                         Prop. 1987/88:100

Bil. 5

1986/87 Utgift  4 095 213 568  Reservation 1 834 316 077 1987/88 Anslag  5 146 343 000 1988/89 Förslag 5 413 787 000

SIDAis anslagsframställning

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1988/89 en höjning av biståndet genom SIDA med 233,657 milj. kr. till 5 380 milj. kr. SIDA har därvid utgått ifrån att biståndsramen för budget­året 1988/89 skall motsvara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 1988 och därför skall höjas med 480 milj. kr. till 10 350 milj. kr. Försla­get innebär att andelen för utvecklingssamarbete genom SIDA förblir oförändrade 52% av biståndsramen.

SIDA framhåller att situationen i de skuldsatta u-länderna, särskih i de svaga och skuldtyngda afrikanska länderna, kräver kraftiga skuldlättnader och ökat bistånd. Ekonomisk fillväxt med minskande fattigdom i u-länder­na kan främjas genom ett välplanerat, målinriktat och effektivt bistånd.

Utvecklingssamarbetet har under 1980-talet blivit svårare och mera ka-
pacitetskrävande. Kunskapsuppbyggnad är en av biståndets viktigaste
uppgifter. Den allvarliga situationen i södra Afrika medför växande bi­
ståndsbehov. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt sambandet mellan                           .
ekonomisk fillväxt och miljö.

SIDA avser öka sin kapacitet att lämna bistånd för miljö- och markvård. Verket framhåller behovet av administrativa resurser härför och för en höjning av kvaliteten och kvantiteten av biståndet genom SIDA.

Som ett led i strävandena all rationalisera verksamheten avser SIDA atl utarbeta förenklade former för att förlänga löptiden för samärbetsavtal med ett tredje år. Vidare förordas att SIDA får utvidgat bemyndigande att göra utfästelser för regionala insatser, katastrofbistånd och humanitärt bistånd.

SIDA understryker vikten av långsiktighet i det bilaterala biståndet samtidigt som det enligt SIDA:s bedömning kan ifrågasättas om det är lämpligt med mer betydande reala ökningar av biståndet till programlän­derna. Därför bör möjligheterna att utvidga antalet mottagarländer för bistånd genom SIDA prövas av statsmakterna.

Spannmål för internationell livsmedelshjälp bör upphandlas till världs­marknadspriser. Beträffande det särskilda betalningsbalansstödet förutser SIDA att detta skall användas för internafionellt samordnade skuldlättna­der. Om överenskommelser därom inte uppnås, bör stödet ges till fatfiga och skuldtyngda programländer som genomför strukturanpassning.

SIDA framhåller att styrelsens förslag fill medelsramar för samarbetet
med programländerna är grundade på ländernas bislåndsbehov och mot­
tagningsförmåga samt på SIDA:s administrafiva resurser att bereda och
kontrollera biståndsinsatser. Därvid har också svårigheter i genomföran­
det av landprogrammen och storleken av oförbrukade medel beaktats.
Mera betydande höjningar föreslås för Mozambique och Nicaragua samt
för humanitärt bistånd i södra Afrika, för stöd till folkrörelsernas och andra                          76


 


enskilda organisafioners utvecklingsprojekt, för regionah samarbete i söd-     Prop. 1987/88: 100
ra Afrika och för särskilda program.                                                       Bil. 5

Föredragandes överväganden

För budgetåret 1988/89 föreslår jag att 5413,8 milj. kr. ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta innebär en anslagsökning med 267,5 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88.

Programländer

Jag förordar att medelsramarna för samarbetsländerna minskas med sam­manlagt 60 milj. kr. till 3 145 milj. kr. 1 förändringarna av anslagsramarna ingår en minskning för Sri Länka med 160 milj. kr. Denna minskning förklaras av att de svenska åtagandena att utbetala bislåndsmedel för vattenkraftverket i Kotmale har fullgjorts. Förslagen till medelsramar för mottagarländerna och andra ändamål framgår av tabell 4. Det icke land-programmerade biståndet genom SIDA, främst anslagsposterna Regionala insatser och Katastrofer m.m. bör även fortsättningsvis i betydande ut­sträckning kunna användas för insatser i programländerna.

De fortgående väpnade konflikterna i Angola innebär en stor belastning på landets ekonomi och utveckling. Nedgången i oljepriserna och dollar­kursens fall har dessutom försämrat den ekonomiska situafionen och tving­at fram en finansiell åtstramningspolitik med importrestriktioner som med­fört svår varubrist bl. a. inom sociala sektorer. Angola har nyligen beslutat att genomföra ett ekonomiskt reformprogram och ansöka om medlemskap i Världsbanken och Internationella Valutafonden. Reformprogrammet in­nebär en förändring mot en mera marknadsinriklad ekonomi. Det svenska biståndet till Angola syftar främst till atl stödja strävandena till resurs­tillväxt och ökad ekonomisk självständighet. Härutöver stöds strävanden till social utjämning genom bistånd till hälsosektorn. Som ett led i bistån­dets anpassning till den ekonomiska krisen i landet har varubiståndet fått en ökad betydelse. Projektbiståndet när det gäller fiske bör fortsättas. Mot bakgrund av de allvarliga bristerna inom hälsovården anser jag att insatser­na inom detta område bör förstärkas. Katastrofbistånd bör kunna utgå främst för att hjälpa det ökande antalet internflyktingar. Med hänsyn till Angolas förvärrade ekonomiska siluafion och landets utsatta läge i södra Afrika finner jag det moUverat med en ökning av medelsramen med 10 milj. kr. fill 150 milj. kr.

Biståndet till Bangladesh har under senare år ändrat inriktning. Bistån­det inriktas främst på att förbättra levnadsförhållandena för fattiga på landsbygden. En växande andel av stödet går till sysselsättningsskapande insatser, primärhälsovård och primärundervisning. Jag anser att biståndet även i fortsättningen bör vara inriktat mot den fattiga delen av befolkning­en, även om erfarenheterna har visat att det är svårt att nå de fattiga. Arbetet med att höja kvaliteten i de svenska biståndsinsatserna i Bangla­desh bör fortsåtta. Jag förordar en oförändrad medelsram om 135 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syftar främst till att stärka själv-                            77


 


sländigheten i förhållande till Sydafrika och fill ekonomisk och social    Prop. 1987/88: 100 utveckling. Insatserna inom vattenförsörjning, undervisning och distrikts-    Bil. 5 utveckling bör fortsätta. Botswana har byggt upp en relativt god ekonomi sedan självständigheten. Torkan och markförstöringen är dock ett pro­blem. Jag anser att det är angeläget att öka pågående insatser för miljö- och markvård. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 95 milj. kr.

Den väpnade konflikten i de norra delarna av Etiopien fortsätter och undergräver landets ekonomi. Som en följd av missväxt står Etiopien inför en ny allvarlig försörjningskris. Otillräckliga regn har försatt landets nord­liga och nordöstra delar i en så svår situation att mer än fem miljoner etiopier uppges vara i behov av katastrofhjälp. Sverige har vid överlägg­ningar med Etiopien uttryckt oro över den etiopiska jordbrukspolitikens negativa verkningar och det tvång som rapporterats i samband med folk­omflyttningar och bybildning. Vid utformningen av utvecklingssamarbetet med Etiopien har hånsyn tagits till detta och till den mycket svåra försörj­ningssituationen i landet. Katastrofhjälp och insatser för att förebygga eller lindra verkningarna av framfida kalastrofer kommer att prioriteras. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 145 milj. kr.

Guinea-Bissau år i ekonomisk kris och har ett stort biståndsbehov. Biståndssamarbetet försvåras bl. a. av en outvecklad infrastruktur och oli­ka följder av den ekonomiska krisen. I utvecklingssamarbetet med Gui­nea-Bissau skall tillväxt- och utjämningsmålen ges sårskild tyngd öch den inledda koncentrationen av biståndet fortsättas. Biståndet bör även i fort­sättningen omfatta betydande stöd för att förbättra de grundläggande förut­sättningarna för utveckling genom t.ex. utbildningsinsatser och förbätt­rade telekommunikationer. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 75 milj. kr.

Biståndet till Indien har under senare år alltmer förskjutits till insatser för de fatliga, särskilt på landsbygden. Biståndet koncentreras till ett fåtal långsiktiga insatser främst inom byskogsbruk, hälsovård, energi- och dricksvattenförsörjning. För vissa insatser, t. ex. byskogsbruk, är det folk­liga deltagandel särskilt betydelsefullt. Varubiståndet har minskat till för­mån för samarbete på energiområdet. Samarbetet på detta område har ej förbrukat medel i planerad omfattning. Detta har bidragit til en ökning av reservationen. Den nuvarande inriktningen av utvecklingssamarbetet bör fullföljas. Jag föreslär med hänsyn till den stora reservationen en oföränd­rad medelsram om 380 milj. kr.

Biståndet till Kap Verde bör även i fortsättningen inriktas på insatser för att avhjälpa den livsmedelsbrist som råder. Det system för varubistånd, som utvecklats under ett flertal år, har visat sig fungera väl och bör fortsätta. När varorna säljs tillförs intäkterna en nationell utvecklingsfond som används för att finansiera markarbelen, bevattningsanläggningar och vägbyggen. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 60 milj. kr.

Biståndet till Kenya syftar huvudsakligen till att förbättra försötjningen
för fattiga på landsbygden. Jag anser att biståndet även fortsättningsvis bör
inriktas pä landsbygdsutveckling med koncentration på jordbruk med
markvård, vattenförsörjning och hälsovård med familjeplanering. Ett ökat
folkligt deltagande i projeklgenomförandet skall eftersträvas. Det bundna
                                                  78


 


varubiståndet ökas och inriktas på telekommunikationsområdet. Under    Prop. 1987/88: 100 den senaste tiden har läget beträffande mänskliga rättigheter försämrats i     Bil. 5 Kenya. Utvecklingen i landet på detta område inger oro. Jag förordar en oförändrad medelsram om 140 milj. kr. för Kenya.

Utvecklingssamarbetet med Laos omfattar främst utveckling av landels naturresurser och uppbyggnad av infrastrukturen. Slöd utgår lill skogs­bruk, vägar och vattenkraftsutbyggnad. Varubiståndet spelar en viktig roll för landets utveckling. Fortsatt stor vikt bör läggas vid överföring av kunskaper bl.a. när det gäller offentlig förvaltning, företagsledning och underhåll. Det är också önskvärt att vidga kontakterna med omvärlden för detta isolerade land. Möjligheten av ett ökat personutbyle mellan Sverige och Laos och insatser inom sociala sektorer bör undersökas. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 70 milj. kr.

Biståndet till Lesotho syftar till atl långsiktigt minska del stora beroen­det av Sydafrika. Insatserna inriktas på markvärd för att hejda jordero-sionen och öka produktionen av livsmedel. Genom program för arbetsin-tensiv teknik skapas fler arbetstillfällen i Lesotho för arbetskraft som nu har kontrakt i sydafrikanska gruvor. Programmet för atl effektivisera den lesothiska stats- och kommunförvaltningen bör fortsätta. Den slora re­servationen bör användas för fortsatt utbyggnad av elnätet på landsbyg­den. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 35 milj. kr.

Mogambique är, jämte Angola, det land i södra Afrika som i särskilt hög grad är utsatt för Sydafrikas destabiliseringsåtgärder. Landet har dessutom drabbats av flera naturkatastrofer. Dessa faktorer sammantagna har med­fört en djup ekonomisk kris. Beroendet av utländskt bistånd har kraftigt ökat. I det internationella utvecklingssamarbetet med Mombique läggs särskild tyngd vid ekonomisk och nationell självständighet samt ekono­misk utveckling och resurstillväxt. Biståndet är en kombination av mer långsiktiga insatser med sikte på en senare utveckling i fred och insatser för att mildra den akuta krisen. Till de största insatserna hör program för industrirehabilitering, stöd till undervisningssektorn, slöd lill jordbruket samt ett betydande varubistånd. Jag anser alt denna inriktning bör bestå, samtidigt som den svåra situationen ställer krav på flexibilitet i biståndet. Beredskap för akuta behov bör finnas genom varubistånd och katastrofbi­stånd. Mojmbiques kapacitet att ta emot biståndet är förhållandevis god och utnyltjandegraden har varit hög. Jag finner det motiverat med en ökning av medelsramen med 30 milj. kr. till 355 milj. kr.

Nicaragua befinner sig i en allvariig ekonomisk kris, främst till följd av väpnad aggression och ekonomiska sanktioner. Biståndet är koncentrerat till gruvindustrin, skogsbruk, energisektorn och till varubistånd för köp av insatsvaror för jordbruk och industri. Landels svåra ekonomiska situation ställer krav på flexibilitet i biståndet. Beredskap bör även finnas för akuta behov genom katastrofhjälp. Fredsöverenskommelsen mellan de fem cen­tralamerikanska länderna i augusti 1987 har bidragit lill att stärka de demokratiska fri- och rättigheter i landet. Nicaraguas kapacitet att ta emot bistånd är god. Jag anser det motiverat med en ökning av stödet med 30 milj. kr. till 190 milj. kr.

79


 


Utvecklingssamarbetet med Sri Länka påverkas av att uppförandet av Prop. 1987/88: 100 vattenkraftverket Kotmale har avslutats under budgetåret 1987/88. För Bil. 5 1988/89 behöver inga medel avsättas för Kotmale. I föregående års bud­getproposition beräknade jag 20 milj. kr. för övrigt bistånd till Sri Länka som omfattar landsbygdsutveckling, undervisning m. m. Planeringen inför fortsatta biståndsinsatser inom andra områden har försvårats som en följd av den pågående etniska konflikten i Sri Länka. Genom en överenskom­melse i juli 1987 mellan Sri Länka och Indien kan en grund ha lagts för nationell försoning. Ett återuppbyggnadsprogram har inletts. Biståndsin­satserna bör i fortsättningen inriktas främst på landsbygdsutveckling och undervisning. Beredskap bör finnas för hjälp till dem som drabbats av den etniska konflikten. Jag anser atl medelsramen bör vara 50 milj. kr.

Biståndet till Tanzania skall främst utgöra ett stöd fill den anpassning av ekonomin som nu genomförs, i enlighet med det tanzaniska ekonomiska återhämlningsprogrammet. Genomförandet av detta program är en förut­sättning för ökad produktion och därmed en positiv ekonomisk utveckling i landet. Den tanzaniska ekonomin har under det senaste året utvecklats positivt. För att fullfölja programmet behövs betydande biståndsinsatser. Ett omfattande varubistånd som inriktas på transporter, jordbruk och industri är mot denna bakgrund väl motiverat. Biståndsinsatser inom del sociala området bör fortsätta, bl.a. med tanke pä att återhämlningspro­grammet innebär budgetpåfrestningar. Jag finner det motiverat att medels­ramen höjs med 10 milj. kr. till 520 milj. kr.

Biståndet till Vietnam bör som hittills koncentreras till pappersproduk­tion, hälsovård, industrirehabilitering och varubistånd. Den nuvarande inriktningen inom sektorerna bör behällas. Beträffande stödet till skogsde­len i Vinh Phuprojektet har en utvärdering av skogsarbetarnas villkor gjorts. Den visar att arbetsvillkoren för skogsarbetarna har förbättrats. Jag har tidigare framhållit atl beslut om fortsatt långsiktigt utvecklingssamar­bete med Vietnam efter är 1990 förutsätter att Vietnam dragit fillbaka sina trupper frän Kampuchea. SIDA har dock i uppdrag att planera för ett fortsalt samarbete, utan bindande åtaganden. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 300 milj. kr.

Biståndet till Zambia syftar till ökad livsmedelsproduktion och förbätt­ringar för fattiga grupper på landsbygden. Biståndet bör anpassas Ull behovet av reformering av den skuldtyngda och kopparberoende ekono­min. Inriktningen på stödet inom jordbruks-, hälso- och undervisningsom­rådet bör behållas. Därtill år behovet av bistånd för löpande import och skuldlättnadsåtgärder stort. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 10 milj. kr. till 240 milj. kr.

Biståndet till Zimbabwe skall bidra fill alt minska de sociala och ekono­miska klyftorna i landet samt stödja strävandena till minskat beroende av Sydafrika. Eftersom de mest eftersatta grupperna finns pä landsbygden bör stöd till landsbygdsutveckling utgöra ett centralt element i biståndet. Varubistånd är av vikt för alt bidra fill oberoendesträvandena och för att motverka verkningarna av Sydafrikas destabiliseringsåtgärder. Jag finner det motiverat att medelsramen höjs med 10 milj. kr. fill 160 milj. kr.

Anslagsposten Vissa landprogramkostnader upptar skatter och sociala                           80


 


avgifter för fältpersonal som eriäggs i Sverige saml kostnader för försäk­ringsavgifter vid varusändningar. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 beräknas till 45 milj. kr.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1987/88-1988/89

(milj. kr.)


Medelsram 1987/88


Förslag till medelsram 1988/89


 


SIDA


Före-    Föränd-draganden ring


Utvecklingssamarbete med länder

 

Angola

140

-150

150

+ 10

Bangladesh

135

135

135

0

Botswana

95

95

95

0

Etiopien

145

145

145

0

Guinea-Bissau

75

75

75

0

Indien

380

380

380

0

Kap Verde

60

60

60

0

Kenya

140

140

140

0

Laos

70

70

70

0

Lesotho

35

35

35

0'

Mogambique

325

355

355

+ 30

Nicaragua

160

190

190

+ 30

Sri Länka

210

50

50

-160(1)

Tanzania

510

520

520

+ 10 .

Vietnam

300

300

300

0

Zambia

230

240

240

+ 10

Zimbabwe

150

160

160

-1- 10

Vissa landprogram-

 

 

 

 

kostnader

45

45

45

0

Totalt landprogram-

 

 

 

 

merat bistånd

3 205

3 145

3 145

- 60


Regionala insatser      205

Humanitärt bistånd i
Latinamerika
                  175

Humanitärt bistånd i

södra Afrika                  250

Katastrofer m. m.       595

Bistånd genom                475

folkrörelser- och andra enskilda organisationer

Särskilda program m.m.   175,3


260      265        60

190       190        + 15

300      320       + 70

555       555       - 40.

525      525       + 50

334      339,8   +164,5


(1) Minskningen av biståndet till Sri Länka beror på att vattenkraftverket Kotmale, vars medelsram för. 1987/88 var 190 milj.kr., har färdigställts. Övriga biståndsinsatser inom samarbetet med Sri Länka, som 1987/88 hade en raedelsrara om 20 milj. kr., har för 1988/89 en medelsram om 50 milj. kr.

6 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


 


(milj. kr.)--------------------------------------------------- Prop. 1987/88: 100
---------------------------------------------------------------- ■■---------------                          Bil. 5

Medelsram Förslag till medelsram 1987/88   1988/89

SIDA   Före-     Föränd-draganden ring

Rekrytering och utbild­ning av fältpersonal     66       71     74

Totalt ö-vriga anslags­
poster
                                 1 941,3   2 235  2 268,8   327,5

Totalt bilateralt ut­
veckl ingssamarbete
genom SIDA
                          5 146,3   5 380  5 413,8  +267,5

Regionala insatser

Anslagsposten används huvudsakligen för slöd till regionalt samarbete i södra Afrika inom ramen för samarbetsorganisationen Southern African Development Coordination Conference (SADCC). Vidare utnyttjas an­slagsposten för stöd till regionala insatser i Centralamerika, till den Östafri­kanska utvecklingsbanken (EADB), till Mekongkommiltén och till ett re­gionalt program för fiske i Bengaliska viken.

Stödet till det regionala samarbetet mellan SADCC-länderna syftar till ökad fillväxt och till att främja ländernas självständighet i förhållande till Sydafrika. Biståndet bör även i fortsättningen koncentreras till transpor­ter, kommunikationer och energiförsöijning. Särskilt omfattande bidrag utgår till upprustning av Beirakorridoren och Tazarajärnvägen. En stor del av insatserna genomförs i samarbete med de andra nordiska länderna.

Det vidgade ekonomiska och kulturella samarbetet mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna bör utvecklas vidare enligt den överens­kommelse som parterna träffat år 1986. Samarbetet bör koncentreras till investeringar, handel och kultur. Inom kulturområdet har bl.a. ett samar­bete mellan ungdomar i de nordiska länderna och SADCC-länderna inletts. För svensk del förmedlas detta genom Landsrådet för Sveriges ungdoms­organisationer. Jag anser atl delta ungdomsarbete bör få fortsalt finansiellt stöd.

Sveriges bidrag lill regionala insatser i Centralamerika avser främja fredssträvandena i regionen och ansträngningarna att öka samarbetet mel­lan länderna. Regionala insatser bör i första hand främja kunskapsuppbyg­gande erfarenhetsutbyte inom skilda områden såsom hälsovård, miljövård och förebyggande av naturkatastrofer. I valet av insatser bör särskilt beaktas möjligheterna att främja och befästa en demokratisk utveckling och att bidra till ökad respekt för mänskliga rättigheter.

Den nybildade regionala organisationen för länderna på /Erikas horn,
Intergovernmenlal Authority on Drought and Development (IGADD), har
hitfills erhållit stöd från anslaget C 1. Bidrag till internationella bistånds­
program. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår jag att stödet istället                          82


 


skall belasta anslagsposten regionala insatser med 4,5 milj. kr. för vart och    Prop. 1987/88: 100
ett av budgetåren.
                                                                             Bil. 5

Den ingående reservationen uppgår under innevarande budgetår till 286,3 milj. kr. Samtidigt har utfästelser gjorts motsvarande i stort sett hela planeringsutrymmet, som är tre gånger medelsramen plus ingående reser­vation. De låga utbetalningarna beror pä att vägen från idé till genomföran­de av SADCC-projektet ofta är lång. Ett antal stora projekt har nyligen påbörjats och kommer att medföra alt utbetalningarna blir mycket slora under innevarande och nästa budgetår. Med tanke på den långa planerings-cykeln för denna typ av investeringsprojekt år det angelägel att planerings­utrymmet är stort, annars fördröjs projekten ytterligare. Jag finner därför SIDA:s förslag om en femårig planeringsram för SADCC-biståndel väl motiverat och föreslår att bemyndigande därom ges med början fr.o.m. budgetåret 1988/89. När det gäller regionala insatser i Centralamerika och övriga regionala insatser föreslår jag att bemyndigande ges för utfästelser motsvarande tre årsbelopp med början budgetåret 1988/89.

Jag föreslår att anslagsposten Regionala insatser ökas med 60 milj. kr. fill 265 milj. kr. Medelsbehoven ökar framför allt med hänsyn lill läget i södra Afrika och jag föreslår därför en ökning av stödet till regionala insatser inom SADCC med 40 milj. kr. lill 210 milj. kr., varav 30 milj. kr. beräknas för det bredare ekonomiska samarbetet mellan Norden och SADCC-länderna. För regionala insatser i Centralamerika föreslår jag en ökning frän 15 milj. kr. fill 25 milj. kr. och för övriga regionala insatser en ökning från 20 milj. kr. lill 30 milj. kr.

Humanitärt bistånd

Det humanitära biståndet till Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig funktion. Betydande medel bör därför även i fortsättningen utgå till de ändamål som finansieras genom anslagsposterna för humanitärt bistånd till dessa regioner. Det humanitära stödet är starkt inriktat på att främja en demokratisk samhällsutveckling. Ett centralt inslag i det humanitära bi­ståndet är det stöd som lämnas till verksamhet, vars syfte är att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Därigenom konkretiseras den svenska hållningen i försvaret av medborgerhga och mänskliga rättigheter i länder där dessa grundläggande värden inte respekteras. I södra Afrika och Latinamerika har de demokratiska strävandena en påtaglig livskraft trots apartheidsystemet och andra former av politiskt förtryck. Stödet utifrån ger dessa strävanden ökad tyngd.

SIDA har hemställt om utvidgade bemyndiganden att göra utfästelser under bl. a. anslagsposterna Humanitärt bistånd i Latinamerika och Huma­nitärt bistånd i södra Afrika. Jag finner nuvarande ordning med möjligheter för SIDA att göra tvååriga utfästelser och åtaganden under dessa anslags­poster ändamålsenlig.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till stor del av stöd till

insatser för atl hävda mänskliga rättigheter och bistå polifiskt förföljda.                              83


 


Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande Prop. 1987/88: 100 nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. Efter den Bil. 5 centralamerikanska fredsplanen har möjligheten till nya insatser för åter­flyttning av flyktingar frän Honduras och Mexico till sina hemländer i El Salvador och Guatemala starkt förbättra.ts. Ökade behov av stöd lill för­tryckets offer i de återstående militärdiktaturerna, särskilt i Chile, är att förutse. I Argentina, Bolivia och Uruguay finns fortsatta behov av att genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning av politiska fångar och flyktingar som återvänt. Samtidigt finns behov av nya stödfor­mer för att främja demokratisträvanden och bistå ekonomiskt och socialt eftersatta grupper som ofta saknar föriitsättningar att delta i den politiska processen. Detta gäller bl.a. kvinnor och barn. Stöd bör också kunna lämnas för återuppbyggnad och förstärkning av demokratiska institutio­ner.

Biståndet utgår huvudsakligen som bidrag till enskilda svenska och internationella organisationer som Diakonia, Rädda Barnen, Röda korset. Kyrkornas Världsråd och Worid University Service fill enskilda grupper och organisafioner i mottagarländerna.

De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitet är av avgö­rande betydelse för Sveriges möjligheter atl lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Även om den politiska situationen i flera av länderna ofta försvårar del humanitära biståndet, har under de senaste åren möjlig­heterna att lämna effektivt bistånd förbättrats hos mottagande och förmed­lande organisationer. Jag finner att situationen i Latinamerika motiverar fortsatta och betydande humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 15 milj. kr. lill 190 milj. kr.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Förtrycket mot befolkningsmajorileten i Sydafrika ökar. Genom humani­tärt bistånd i södra Afrika får rörelser och människor som är motståndare till eller offer för apartheidsyslemet ekonomiskt, moraliskt och politiskt stöd från Sverige. Utformningen av del humanitära biståndet syftar vidare till alt stödja uppbyggnaden av demokratiska och icke-rasistiska samhällen i Sydafrika och Namibia.

Biståndet omfattar stöd lill försörjning av flyktingar, rättshjälp, upp­
byggnad av demokratiska organisationer, studiestöd, facklig utbildning,
bidrag till försörjning av politiska fångar och deras familjer samt informa­
tion och forskning om apartheidsyslemet och dess följder. Huvuddelen av
detta bistånd skall även i fortsättningen anslås till humanitär verksamhet
inom befrielserörelserna African National Congress (ANC) och South
West Africa Peoples Organization (SWAPO). Särskild hänsyn skall därvid
tas till behovet av stöd till utbildning och planering inför framtida majori­
tetsstyre i Namibia och Sydafrika. Vidare bör i ökande omfattning stöd
lämnas till humanitär verksamhet i de bägge länderna.
- Jag finner att situationen i Sydafrika och Namibia ger anledning till en
betydande ökning av medelsramen för det humanitära biståndet. Denna
bör ökas med 70 milj. kr. fill 320 milj. kr. Skulle utvecklingen föranleda                                  84


 


ytterligare behov kan medel från anslagsposten Katastrofer m. m. utnyttjas   • Prop. 1987/88: 100
för humanitära insatser i södra Afrika.                                                   Bil. 5

Katastrofer m.m.

Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp ål människor i u-länder, som har drabbats av naturkatastofer eller väpnade och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till länder, som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckling hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är åtgärder för att förbättra katastrofberedskapen och förebygga katastrofer.

Försörjningssituationen har ytterligare försämrats i flera av länderna i Afrika söder om Sahara. Inbördeskrig och utifrån stödd gerillaverksamhet, torka, och andra förhållanden som leder lill sjunkande livsmedelsproduk­tion har skapat akut nöd och försörjningskris i några länder. Under de gångna åren har en ökande andel av anslagsposten Kalastrofer m. m. tagits i anspråk för insatser i Afrika. Under budgetåret 1986/87 avsattes hela 80 % av anslaget för insatser pä den afrikanska kontinenten, varav en stor del användes för katastrofhjälp i främst Mogambique och Angola. Jag bedömer att den politiska och ekonomiska utvecklingen i frontslalerna kommer att leda till stora behov av nödhjälpsinsatser också under kom­mande år. Den svåra livsmedelsbristen i Etiopien och situationen i Uganda påkallar också fortsatt stöd från givarsamfälligheten.

Akut Hvsmedelshjälp eller annan nödhjälp kan dock inte bidra till att öka självförsörjningen eller stärka ländernas ekonomi och förmåga att möta naturkatastrofer. Katastrofbiståndet inriktas därför också på insatser som syftar till atl förebygga eller lindra effekterna av i första hand torkkataslro-fer. I programländerna kan katastrofmedel användas för att initiera nya insatser och komplettera pågående program som syftar till ökad självför­sörjning. På sikt bör dock sådana program integreras i del långsikliga utvecklingssamarbetet.

Situationen för flyktingar och andra krigsdrabbade människor fortsätter alt inge oro. Hjälpbehovet är omfattande. Enbart i Pakistan finns ca 3 miljoner flyktingar från Afghanistan. Jag förutser fortsatt slora och ökande behov av insatser lill förmän för det svårt krigsdrabbade afghanska folkel. Olika vägar måste prövas för att nå utsatta grupper med livsmedel och annan humanitär hjälp.

Immunbristsjukdomen AIDS är utbredd i flera av mottagarländerna för svenskt bistånd. Jag anser all betydande belopp bör avsättas inom bi­ståndsbudgeten för att bekämpa sjukdomen. På längre sikt bör åtgärder mot sjukdomen kunna utgöra en del av det bilaterala stödet till hälsosek­torn i berörda länder. Jag finner del också befogat att avsätta medel för internationella program huvudsakligen genom Världshälsoorganisationen. För budgetåret 1987/88 har ca 100 milj. kr. avsatts för AIDS-bekämpning från katastrofanslaget. För budgetåret 1988/89 anser jag att motsvarande insatser huvudsakligen bör finansieras under anslagsposten Särskilda pro­gram. Därmed minskar behovet av katastrofmedel för ändamålet.

Beträffande SIDA:s hemställan om utvidgade bemyndiganden att göra                            85


 


utfästelser under bl. a. anslagsposten Kalastrofer m. m. finner jag nuvaran-    Prop. 1987/88: 100 de ordning med möjlighet för SIDA att göra tvååriga utfästelser och åla-    Bil. 5 ganden ändamålsenlig. Jag föreslår atl 555 milj. kr. avsätts under anslagsposten Kalastrofer

Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer

Folkrörelser och andra enskilda organisationer spelar en viktig roll inom biståndsverksamheten. Den kunskap om bistånd och u-länder som finns i organisationerna är en betydelsefull bas för del svenska biståndet. Genom folkrörelserna engageras många människor i Sverige aktivt i biståndsverk­samheten.

Folkrörelser har i ett långt och brett perspektiv varit bärare av demokra-Uska ideal i vårt eget land. Somjag tidigare anfört arbetar ofta folkrörelser­na i direkta kontakter med människor och med tillämpning av ett demokra­tiskt arbetssätt. De har goda möjligheter atl med sina kunskaper och erfarenheter stödja framväxten av likasinnade rörelser i u-länderna och därmed främja en demokratisk samhällsutveckling. Vikten av folkrörelser­nas roll inom miljövårdsområdet har jag tidigare berört.

Mot bakgrund av folkrörelsernas och andra enskilda organisationers betydelse för biståndet förslår jag att anslagsposten Bistånd genom folkrö­relser och andra enskilda organisationer höjs med 50 milj. kr. till 525 milj. kr., varav 25 milj. kr. för bidrag direkt till enskilda organisationer som medverkar i projekt som ingår i samarbetet med programländer.

Särskilda program m.m.

Anslagsposten Särskilda program är avsedd att vara ett komplement lill i första hand det övriga biståndet genom SIDA. Syftet är dels att främja metodutveckling för biståndsverksamheten, dels att skapa förutsättningar för all särskilt uppmärksamma ämnesområden, där initiativ och utökade insatser är angelägna.

Anslagsposten Särskilda program m. m. är uppdelad i följande delposter: försöksverksamhet och metodutveckling, miljö- och markvärd, befolk­nings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor, kultur och massmedia samt insatsförberedelser och resultatvärdering.

Stöd frän delposten försöksverksamhet och metodutveckling bör inrik­tas pä experimentell och nyskapande verksamhet pä områden som bedöms angelägna. I första hand bör stödet utgå för insatser i programländer, varvid en nära anknytning till de reguljära samarbetsprogrammen bör eftersträvas.

Verksamheten inom de övriga, ämnesinriktade delposterna bör omfatta insatser som har karaktär av långsiktigt utvecklingssamarbete. Avsikten med denna verksamhet år atl tillgodose speciella behov i u-länderna. Insatserna bör ha anknytning till del långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Jag välkomnar den rationalisering av verksamheten som SIDA eftersträ­
var genom koncentration av smärre insatser till större, sammanhållna                                 86


 


program som genomförs av t.ex. internationella organisationer, bl.a. på     Prop. 1987/88: 100 miljö- och hälsoområdet. Vidare finner jag det angelägel atl ett budgete-     Bil. 5 ringssystem med periodisering av beräknande utgifier införs så atl plane­ringen kan förbättras och reservationerna minskas.

Jag delar SIDA:s bedömning att del föreligger behov av alt utvidga markvårdsprogrammen i Sahel-länderna till att också omfatta insatser för att höja produktiviteten inom småjordbruken. Del är således nödvändigt att avsevärt öka insatserna på miljö- och markvårdsområdet, bl. a. i Sahel-länderna, liksom för naturvård.

För budgetåret 1988/89 föreslår SIDA att särskild uppmärksamhet ägnas förstärkning av pågående insatser avseende immunbristsjukdomen AIDS, miljövård, kvinnobistånd samt demokrati och mänskliga rättigheter. Jag delar SIDA:s uppfattning och stöder vidare förslaget att uppta AIDS-in-satser under anslagsposten Särskilda program m. m. Då AIDS-insatser kommer att utgöra ett prioriterat verksamhetsområde under överskådlig tid finner jag det befogat att inrätta en ny delpost härför.

Jag välkomnar SIDA:s förslag om inrättandet av en ny delpost för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag noterar att SIDA inte planerat någon ökning av insatserna avseende delposten Kvinnofrågor, trots vad som tidigare sagts om att särskild uppmärksamhet skall ägnas bl. a. dessa frågor. Jag anser att kvinnofrågorna bör ges ökad prioritet.

1 budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87: 100, s.IOl) anmälde jag alt jag avsåg att ge försöksprogrammet för kulturutbyte med u-länder en permanent karaktär. Jag nämnde vidare att ett utvidgat kultur­utbyte borde övervägas, varvid även riktlinjerna för verksamheten liksom formerna för beslutordning och genomförande borde prövas. Den 1 juli 1987 tillsatte regeringen en särskild utredare' med detta uppdrag. Utred­ningen lade fram sitt betänkande Kultursamarbete med u-länder (Ds UD 1987:2) i september 1987. Betänkandet har remissbehandlats. Remissva­ren finns tillgängliga på utrikesdepartementet.

Samarbete med u-länder på kulturområdet utgör ett viktigt komplement till det tekniskt och ekonomiskt inriktade biståndet, som nu bedrivs inom landramarna med våra programländer. Genom hittillsvarande verksamhe­ter har dessutom kulturkontakter kunnat byggas upp med länder utanför programlandkretsen och på så sätt breddat våra bilaterala relaUoner. Sam­arbetet bidrar vidare till alt sprida ökad förståelse i Sverige för främmande kulturer samtidigt som det innebär ett tillskott till u-ländernas kapacitet och förmåga att bygga upp en egen nalionell och kulturell identitet. Mot bakgrund av de slutsatser och förslag som gjorts av utredningen och de synpunkter som lämnats av SIDA, SAREC, BITS, svenska institutet och statens kulturråd förordar jag ett utvidgat samarbete med u-länderna på kulturområdet.

Samarbetet på kulturområdet mellan Sverige och u-länderna är nu upp­delat på två olika program, kulturstöd och kulturutbyte. Denna uppdelning Ställer, såsom påpekats av utredningen, stora krav på samordning och planering för att få till stånd ett väl fungerande kultursamarbete. Det är

' Riksantikvarie Roland Pålsson                                                                                          87


 


knappast effektivt att ett utökat kultursamarbete med u-länder har kvar Prop. 1987/88: 100 denna uppdelning på två program. Jag ansluter mig därför till tankarna i Bil. 5 utredningen, vilka stöds av SIDA öch svenska institutet, att båda dessa program läggs under en myndighet. Enklast kan det ske genom att SIDA påförs hela det finansiella ansvaret för kultursamarbete med u-länder och ätt svenska institutet fortsätter bedriva kulturutbytesprogrammet pä upp­drag av SIDA. Att SIDA påförs hela ansvaret för kultursamarbetet med u-länder innebär inte att samarbetet skall begränsas till länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingsbistånd. Andra u-länder skall också komma i fråga för stöd och utbyte på samma sätt som sker idag.

Även om jag delar utredningens uppfattning om vikten av övergripande planering av hela verksamheten på kulturområdet har jag inte funnit de av utredningen anförda skälen för en av regeringen särskilt tillsatt berednings­grupp tillräckligt övertygande för att föreslå en sådan. Jag ansluter mig här till remissinstansernas uppfattning att den existerande samrådsgruppen med den sammansättning som den har med representanter från ohka biständs- och kulturorgan bör kunna fylla behovet av samordnings- och planeringsfunktion. Med det nya förslaget lill arbets- och finanseringsord-ning, där kulturstöd och kulturutbyte samlas till ett program, bör dessutom samordningen förenklas och bli effektivare. Samrådsgruppen bör i fortsätt­ningen administreras av SIDA, som har ansvaret för anslagsposten.

Beträffande ökade insatser på massmediaområdel delar jag SIDA:s upp­fattning atl en vidare analys av behoven erfordras.

Delposten Insatsförberedelse och resultätvärdering används för bered­ning, uppföljning och utvärdering av svenska biståndsinsatser genom anli­tande av externa konsulter och experter för bl. a. utarbetandet av landrap­porter och landanalyser.

Jag föreslår att 339 787 000 kr. avsätts för anslagsposten Särskilda pro­gram m. m. Regeringen kommer senare att besluta om fördelning av med­len mellan delposterna. SIDA bör före utgången av budgetåret 1987/88 inkomma med förslag till fördelningarna. Förslaget bör innefatta en plan för verksamheten under samtliga delposter utom delposten för insatsförbe­redelser och resultatvärdering. Planen bör bl. a. innehålla en närmare redovisning av nya insatser.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal utnyttjas vid
sidan av rekryteringen av SIDA:s kontraktsanställda fältpersonal, i allt
högre grad för SIDA:s medverkan i samband med svenska företags urval
av personal för u-landsarbete. Ett omfattande arbete bedrivs också för atl
aktivera den svenska resursbasen. Anslagsposten utnyttjas vidare bl. a. för
att finansiera vissa programländers egen rekrytering av svensk och annan
utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige lill alt förstärka och ulveckla
mottagarländernas egen organisation och kapacitet för personalrekryte­
ring. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 ingår även stöd fill biträdande experter
och FN-volontärer i posten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.
SIDA rekryterar och finansierar idag omkring 50 biträdande expertér/Ju-                              88


 


nior Professional Officers (JPO:s) per år. Målsättningen bör vara att utvid-     Prop. 1987/88: 100 ga verksamheten till att omfatta 100 personer. Jag föreslår en successiv    Bil. 5 ökning över de närmaste åren omfattande 20 tjänster budgetåret 1988/89. Syftet är att stärka det multilaterala samarbetet och att vidga den svenska resursbasen. Jag förordar alt 74 milj. kr. avsätts för anslagsposten Rekry­tering och utbildning av fällpersonal.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.     godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete ge­nom SIDA somjag i det föregående har förordat,

2.     bemyndiga regeringen atl göra de utfästelser och åtaganden somjag föreslagit i det föregående,

2. till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 413 787 000 kr.

C 3. Andra biståndsprogram

1986/87 Utgift             749 552 673 kr.'              Reservation          1 370 067 843   kr.

1987/88 Anslag        1 452 064 058 kr.

1988/89 Förslag        1 524  199 000 kr.

' Varav 547 174607 kr. utgifter på det tidigare anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. och 202 378066 kr. under det tidigare anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

 Varav 1 312889017 kr. under det tidigare anslaget C 8. och 57 178826 under det tidigare anslaget C 6.

Genom beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) och imporlkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) lämnas stöd till insatser som syftar till att främja ekonomisk och social utveckling i u-länder även utanför programlandskretsen. Genom svenska institutet lämnas bidrag för bl.a. expert- och personutbyte samt stipendier. Verksamheten i dessa or­gan styrs av u-ländernas behov och prioriteringar samtidigt som svenska resurser och svenskt kunnande ställs till deras förfogande. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) lämnar stöd till forskning som kan underlätta för u-länder såväl inom som utom programlandskretsen att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

U-ländernas växande skuldbörda utgör ett allvarligt hinder för deras utveckling. Syftet med att avsätta medel för insatser i länder med akuta betalningsbalansproblem är att bidra till skuldlätthad och ekonomiska an­passningsprogram.

BITS

BITS föreslår att 200 milj. kr. anvisas för tekniskt samarbete inkl. finan­
siellt stöd och internationella kurser för budgetåret 1988/89. Förslaget
innebär en ökning med 53 milj. kr. från innevarande budgetår. I beloppet
                                                   89


 


ingår av BITS beräknade behov för program som administreras av svenska Prop. 1987/88: 100 institutet samt stöd fill utbildning och driftledning i SWEDFUND-projekt. Bil. 5 Vidare ingår beräknade kostnader om ca 3,5 milj. kr. för anlitande av kon­sulter för granskning och uppföljning av projektförslag inom BITS verk­samhet och utveckling av administraUva system. BITS begär vidare be­myndigande att under budgetåret 1988/89 få lämna utfästelser om bidrag inom det tekniska samarbetet motsvarande två gånger medelsramen.

Inom det tekniska samarbetet förordar BITS en ökning av stödet fill såväl konsultinsatser som till utbildningsinsatser för enskilda länder. Vida­re förutses ett ökat utnyttjande av det finansiella stödet, bl.a.för under­hålls- och rehabiliteringsinsatser. BITS räknar också med att det tekniska samarbete som inleUs med Väridsbanken - BITS ställer medel fill förfo­gande för utnyttjande av svenska konsulter och förinvesteringsstudier -kommer att växa.

Höjningen av medelsramen mofiveras vidare med att BITS förutser att utrymmet för nya åtaganden kommer att krympa snabbt fill följd av växan­de utbetalningar för gjorda utfästelser samfidigt som det finns goda möjlig­heter att utveckla det lekniska samarbetet.

För gåvoelement i u-krediter föreslår BITS en oförändrad medelsram om 530 milj. kr. Med hänsyn Ull reservationen av medel för u-krediter, som ökade under budgetåret 1986/87, finns ändå enligt BITS utrymme för den förutsedda ökningen av utbetalningarna under budgetåret 1988/89.

Ökningen sammanhänger bl. a. med den höjning av den lägsta tillåtna förmånlighetsgraden (gåvoelementel) i u-krediterna som genomförts under 1987 i enlighet med en överenskommelse mellan flertalet OECD-länder. U-krediter lämnas numera med en förmånlighetsgrad om 50 % fill minst utvecklade länder och Ull övriga u-länder om 30 %, som den 15 juli 1988 skall höjas till 35 %. Detta innebär att mer biståndsmedel behöver tas i anspråk för varje kredit.

I samband med regeringens beslut om tillämpning av de nya reglerna bemyndigades BITS också i enlighet med det förslag som anmäldes i Qolårets budgetproposifion att inleda försöksverksamhet med s. k. kombi­nationskrediter bestående av två separata komponenter; en gåva och en exportkredit. Försöksverksamheten omfattar de minst utvecklade länder­na, till vilka u-krediter numera lämnas som kombinationskrediter. Om särskilda skäl föreligger kan även andra länder komma ifråga. En kombina-fionskredit erfordrar beslut av BITS om gävodelen och av AB Svensk Exportkredit om exportkrediten.

U-krediter lämnas för finansiering av enskilda projekt i mottagariänder­
na. BITS föreslår att u-kreditgivning även bör kunna aktualiseras via
statliga utvecklingsbanker i vissa u-länder. Ett sådant arrangemang skulle
göra det lättare att kanalisera u-krediter till mindre och medelstor industri,
också inom den privata sektorn, där sådana företag ofta återfinns. U-kre­
ditgivning i denna form förutsätter att utvecklingsbanken är väl etablerad,
har kapacitet och kompetens alt utvärdera projekt och en utlåningspolilik,
som är förenlig med målen för svenskt bistånd. Bankens projekunriktning
bör vidare överensstämma med den som gäller för u-kreditgivningen och
lämpa sig för samarbete med svenska företag.                                                                90


 


Inom u-kredilverksamheten uttas avgifter på outnyttjade kreditbelopp Prop. 1987/88: 100 som är bundna lill åtaganden för u-krediter, s. k. löftesprovisioner. Medlen Bil. 5 inbetalas Ull BITS konto i riksgäldskontoret. Erhållna löftesprovisioner t.o.m. budgetåret 1986/87 uppgick till 6,3 milj. kr. och beräknas under innevarande år växa med ca 5 milj. kr. BITS anser att utnyttjandet av dessa medel bör utredas och anger som en möjlighet att använda dem för BITS administrativa eller andra kostnader.

De medel BITS erhåller för tekniskt samarbete resp. u-krediter anvisas under separata delposter. I anslagsframställningen anför BITS att det, om behov skulle uppkomma under löpande budgetår, skulle vara värdefullt att kunna omfördela medel mellan posterna.

Fr. o. m. innevarande budgetår anvisas medel under en särskild delpost för svenska institutets program för gäststipendier för sökande från u-länder inkl. längtidssUpendier. För att återställa antalet läsärsstipendier, som minskat under senare år, begär svenska institutet en ökning med 600 000 kr till 3,6 milj. kr. Svenska institutet föreslår vidare att 200 000 kr anvisas under en ny post för informationsverksamhet riktad mot tredje världen.

SWEDFUND

SWEDFUND har i en skrivelse till regeringen för budgetåret 1988/89 begärt dels ett extra resurstillskott om 60 milj. kr., dels resterande 45 milj. kr. av den av riksdagen beslutade höjningen av fondens grundkapi­tal fill 250 milj. kr.

Tillskottet skulle användas för täckning av förluster som uppkommit eller kan beräknas uppstå i SWEDFUND:s verksamhet, främst för ned­skrivningar i fondens investeringsportfölj, som består av aktier och lån.

Fonden framhåller att de underskott som redovisats under de senaste två verksamhetsåren är en konsekvens av fondens inriktning på investe­ringar med högt risktagande i joint venlure-förelag i fattigare u-länder. Detta sammanhänger dels med det försämrade ekonomiska läget i många av de u-länder där fonden är verksam, dels med driftssvårigheter i vissa projekt av andra skäl. Det föreslagna beloppet skulle enligt fonden täcka hittills förbrukat grundkapital samt beräknade underskott under 1987/88 och 1988/89.

Regeringen gav i fjol en särskild utredare i uppdrag att före utgången av 1987 göra en översyn av behovet av och formerna för särskilda stödinsat­ser i SWEDFUND:s verksamhet i fattigare u-länder. SWEDFUND anför i skrivelsen till regeringen att fondens förslag rör en långsiktig resursförsörj-ningsfråga som utredaren inte direkt fått i uppdrag att behandla.

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår i sin anslagsframställning
en höjning av anslaget med 45 milj. kr. till 310 milj. kr. I beloppet ingår
förvaltningskostnader om 10,5 milj. kr.
Den största delen av SAREC:s resurser under budgetåret 1987/88 går till                             91


 


internationella forskningsprogram, bl.a. medicinsk forskning genom Prop. 1987/88:100 Väridshälsoorganisalionen (WHO) och jordbruksforskning genom en Bil. 5 grupp av internationella forskningsinstitut (CGIAR). Forskning vid dessa institut har givit väsentliga resultat som tillämpas i u-länderna. Atl stödja sådan forskning är en viktig del av SAREC:s uppdrag vid sidan av kapaci­tetsuppbyggande i u-länderna. SAREC har åtagit sig ett ökat ansvar då det gäller att söka verka för spridning av forskningsresultaten för prakUsk tillämpning i de enskilda länderna. De bilaterala och regionala forsknings­program som byggts upp under de år SAREC varit verksamt har gradvis ökat i betydelse och planeras budgetåret 1988/89 beloppsmässigt samman­lagt överstiga stödet till de internationella programmen. Stöd utgår även till svensk u-landsforskning.

SAREC:s bilaterala verksamhet innefattar stöd till forskning i och forsk­ningssamarbete med länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Ett centralt mål för verksamheten är alt stärka u-ländernas egen forskningskapacitet. Detta sker bl.a.genom gemensam forskning och utbildning inom projekt som genomförs i samarbete mellan ett 90-tal svenska institutioner och institutioner i u-länderna. SAREC bistår även u-länderna med att på andra sätt skapa vetenskapliga kontakter för u-landsforskarna och upprätta ve­tenskapligt samarbete med internationella forskningsinstitutioner.

SAREC framhåller i sin anslagsframställning vikten av alt fortsätta alt utveckla det bilaterala forskningsstödet. Detta har skett mot bakgrund av riksdagens uttalade förord för uppbyggnad av nationell forskningskompe­tens i tredje världen. SAREC:s insatser har alltmer kommit att utformas så atl de kompletterar och stödjer andra bilaterala biståndsinsatser. Det bila­terala och regionala SAREC-slödet är störst i Afrika söder om Sahara - en inriktning som har förstärkts under de senaste åren. Stödet till jordbruks-, skogsbruks- och miljöforskning inom de bilaterala och regionala forsk­ningsprogrammen ökar mest.

SAREC har tilldelals särskilda medel om 100 milj. kr. under fem år för forskning om avskogning och ökenutbredning. En viktig del av detta program avser uppbyggnad av forskningskapacitet, särskilt i Afrika. En sådan verksamhet är slöd till forskarutbildning i mark- och vallenvård för studenter från Östafrika. En annan del av programmet avser stöd lill uppbyggnad av forskningskapacitet inom s. k. agroforestry (träd i jord­bruksmark) för SADCC-länderna. SAREC framhåller all ålgärder för atl minska vegetations- och markförslitning är angelägna för alt uthålliga brukningssystem skall kunna utvecklas inom ramen för små jordbrukares begränsade resurser. Forskning med denna inriktning prioriteras inom del särskilda miljöforskningsprogrammet.

I SAREC:s slöd till Tanzania och Argentina ingår forskningsssamarbete om AIDS mellan institutioner i Sverige och institutioner i dessa länder. Kapacitet finns i Sverige för samarbete inom AlDS-forskning med ytterii­gare några afrikanska länder. SAREC ser detta som ett viktigt komplement till SIDA:s satsningar inom sitt hälsoprogram.

I anslagsframställningen framhåller SAREC också sill stöd till samhälls­vetenskaplig forskning i Afrika och Latinamerika.

:     ,                         -                                         92


 


Prop. 1987/88: 100
Föredragandens överväganden
                                                                                        gjl  5

Den verksamhet som genomförs av BITS, SWEDFUND, SAREC och IMPOD spelar en central roll i ambitionerna att bredda den. bilaterala biståndspolitiken såväl innehållsmässigt som lill länder utanför progam-landskrelsen. Syftet är all stärka u-ländernas kunnande och kapacitet på områden som är centrala i deras ulvecklingssträvanden och samtidigt utveckla nya samarbetsformer som kan vara av ömsesidigt intresse. Ex­pert- och personutbyte liksom kultursamarbete utgör ett värdefullt kom­plement till det utökade tekniskt-ekonomiska biståndet och forsknings­samarbetet.

Del bistånd som bl. a. genom dessa organ kanaliseras till länder utanför programländerna har växt fram utifrån olika motiv och initiativ. Jag anser att denna verksamhet givit stimulerande erfarenheter och bör vidare­utvecklas. Samtidigt finns behov av en bättre överblick och bedömning av det samlade resultatet av olika insatser. Jag har därför, som tidigare nämnts, initierat en översyn av biståndet till länder utanför programlands-kretsen i syfte alt föreslå klarare riktlinjer för delta bistånd.

Tekniskt samarbete och u-krediter

Det tekniska samarbetet genom BITS är ett flexibelt instrument som möjliggör insatser i olika former som kan anpassas till mottagarländernas behov och utvecklingsnivå. I kretsen av ett 20-lal samarbetsländer ingår främst länder med vilka Sverige ingått samärbetsavtal och några förutva­rande programländer. Under 1986/87 tillkom ett nytt land, nämligen Filip­pinerna.

Ett växande antal insatser har kommit atl inriktas pä effektivare använd­ning, underhåll och rehabilitering av befintliga anläggningar inom såväl infrastruktur som viktiga basindustrier. Jag delar BITS uppfattning atl del är väl motiverat att öka stödet till sådana insatser liksom till miljöförbätt­rande och energisparande åtgärder.

Genom de internationella kurserna överförs kunnande till ett stort antal u-länder på vikliga områden som energi, transporter och kommunikationer saml industri, som också dominerar inriktningen av BITS verksamhet i övrigt.

Insatserna inom del tekniska samarbetet har under senare tid utvecklats
i riktning mot lite större och mer komplexa projekt, som kräver längre
planerings- och genomförandetid. Ett större utrymme för åtaganden är
därmed, enligt min mening, motiverat genom att BITS ges bemyndigande
att lämna utfästelser upp till tvä gånger medelsramen för tekniskt samarbe­
te. Med hänsyn till detta liksom till utvecklingen av utbetalningarna anser
jag att ett lägre belopp för tekniskt samarbete än vad BITS föreslagit bör
vara tillräckligt. Jag förordar en medelsram om 170 milj. kr. för budgetåret
1988/89. Inom denna ram bör BITS reservera medel för fortsatt stöd lill
vissa insaler i SWEDFUND-projekt. Jag kommer framdeles all lämna
förslag om behovet av och formerna för sådana bidrag med ledning av den
översyn som gjorts av särskilda stödinsatser i SWEDFUND:s verksamhet.
                                               93


 


BITS bör vidare fä ta i anspråk erforderiiga medel för konsulter, bl.a.för    Prop. 1987/88: 100 granskning av projektförslag och utvärderingar saml utveckling av admini-    Bil. 5 strativa syslem men även för information om myndighetens verksamhet.

Inom ramen för tekniskt samarbete har BITS vidare räknat in medel för expert- och kulturutbyte genom svenska institutet. För expertutbytespro-grammel förutses ett i stort sett oförändrat belopp om ca 3,5 milj. kr. Svenska institutet har därutöver begärt 200 000 kr. för informationsverk­samhet med anknytning till person- och expertulbyle i form av seminarier och konferenser för experter från u-länder. Jag ser detta som ett värdefullt sålt att ulveckla programmet. Del är dock inle motiverat atl inrätta en särskild delpost för ändamålet, utan jag föreslår i stället en motsvarande uppräkning av beloppet för person- och expertutbyte. Beträffande kultur­samarbete med u-länder har jag tidigare under anslaget C 2 föreslagit atl denna verksamhet förs över till anslagsposten Särskilda program.

För svenska institutets gäststipendieprogram inkl. långtidsslipendier förordar jag en uppräkning med 700 000 kr. till 3,7 milj. kr. som kompensa­tion för de kostnadsstegringar som urholkat antalet läsårsstipendier.

Genom u-krediter överförs finansiella resurser på förmånliga villkor för alt finansiera svenska varor och tjänster i prioriterade projekt som främjar u-ländernas utveckling. Den höjning av den s. k. förmånlighetsgraden i u-krediterna som genomförts under 1987 i enlighet med en överenskom­melse mellan fiertalet OECD-länder syftar till all understryka krediternas karaktär av biståndspolitiskt instrument och motverka en osund konkur­rens med användande av biståndsmedel.

Utbetalningarna som stigit snabbt under en följd av år sjönk någol under budgetåret 1986/87. Det kan sammanhänga med alt investeringsverksam­heten i mänga u-länder för närvarande är något lägre. Samtidigt är det naturligt att enstaka, större projekt medför svängningar i anslagsbelast­ningen. Reservationen, som ökade under budgetåret 1986/87, var vid ut­gången av budgetåret lill närmare 60 % inlecknad för utestående utfästel­ser. Mot denna bakgrund föreslår jag ett oförändrat belopp om 530 milj. kr. för gåvoelemenl i u-krediter under budgetåret 1988/89. Detta ger ändå utrymme för en viss expansion av verksamheten samtidigt som en del av reservationen, som en särskild åtgärd under budgetåret 1988/89, kan dispo­neras för andra ändamål, vilket jag återkommer till i samband med att jag behandlar SWEDFUND. Enligt bemyndigande av riksdagen äger BITS rätt att göra utfästelser om biståndsmedel för u-krediter med belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.

Eftersom jag tidigare förordat att BITS ges ett liknande bemyndigande beträffande utfästelser om bidrag till tekniskt samarbete anser jag inte att det för närvarande finns behov av att kunna omfördela medel mellan olika delposter, vilkel BITS tagit upp i sin anslagsframställning.

BITS förslag till u-kredilgivning via statliga utvecklingsbanker kan enligt
min mening utgöra ett intressant komplement till den nuvarande verksam­
heten för att finansiera leveranser av svensk utrustning för investeringar i
små och medelstora industriföretag i u-länderna. Detta kan avse såväl
företag som SWEDFUND medverkar i som andra. Jag anser atl sådana
u-krediter i princip kan lämnas i enlighet med gällande riktlinjer för u-kre-
                                                 94


 


ditgivningen, men kan kräva speciella garantiarrangemang, som BITS i så    Prop. 1987/88: 100
fall bör underställa regeringen.                                                             Bil. 5

BITS har pekat på olika möjligheter att utnyttja de löftesprovisioner som uppbärs inom u-kreditverksamheten. Jag är inte beredd att aktualisera frågan om avgiftsfinansiering av BITS administration. Jag kommer senare att återkomma till regeringen med förslag om hur provisionerna bör använ­das. Medel för BITS administration upptas under anslaget C 8. Beredning­en för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Industriellt samarbete

SWEDFUND har lill uppgift att främja industriell utveckling i u-länder genom engagemang i samägda företag, s. k. joint ventures, tillsammans med lokala parter och svenska företag.

Sedan fondens tillkomst har del ekonomiska lägel försämrats i många u-länder. Det gäller inte minst i de faltiga afrikanska länderna söder om Sahara, där flera av de projekt SWEDFUND medverkar i återfinns. Detta har haft en ogynnsam inverkan på förutsättningarna för fondens verksam­het i fattigare samarbetsländer. Det har också medfört att arbetsinsatser och behov av särskilda stödåtgärder i såväl pågående som nya projekt blivit större än vad som kunde förutses från början.

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen på mitt initiativ i juni 1987 en utredning med uppdrag atl före årets utgång göra en översyn av behovet av och formerna för särskilda stödinsatser i SWEDFUND:s verksamhet i fattigare u-länder. Syftet är bl. a. att utarbeta klarare riktlinjer för i vilken omfattning och pä vilka villkor sådant stöd bör lämnas. Hittills har bi­ståndsmedel tillskjutits för insatser avseende bl. a. driftledning och utbild­ning i vissa projekt genom BITS och SIDA.

De svårigheter SWEDFUND mött i verksamheten har lett till betydande kapital- och driftsförluster. Fonden har nödgats göra avsevärda av- och nedskrivningar av gjorda investeringar i akfier och lån samt medverka i rekonstruktioner av ett flertal projektföretag.

De samverkansformer SWEDFUND arbetar med bör bidra till industri-etableringar i u-länder som annars inte skulle komma till stånd och som har positiva utvecklingseffekter. Den ekonomiska tillbakagången i många u-länder understryker behoven av utveckling av bärkraftiga företag. Erfa­renheterna visar samtidigt att delta ofta kräver en långsiktig medverkan frän fondens sida.

SWEDFUND:s besvärliga finansiella situation gör det motiverat med ett extra resurstillskott som fonden begärt. Jag anser dock alt beloppet bör begränsas till alt motsvara hittills gjorda nedskrivningar, som uppgår till 52 milj. kr. Jag föreslår vidare all fonden tillförs ytterligare 20 milj. kr. inom ramen för den av riksdagen år 1985 beslutade höjningen av fondens grundkapital med 150 milj. kr. till 250 milj. kr., som skulle ske stegvis. Av kapilalpåfyllnaden har hittills sammanlagt 105 milj. kr. fillförls SWED­FUND.

Jag föreslår alt det sammanlagda tillskottet om 72 milj. kr. Ull SWED­
FUND finansieras genom disposition av reservationsmedel för gåvoele-                             95
ment i u-krediter.


 


Förnyade överväganden om fondens finansiella resurser inklusive om     Prop. 1987/88: 100 fullföljande av kapilalpåfyllnaden bör göras i samband med behandlingen    Bil. 5 av översynen av stödinsatser i SWEDFUND:s verksamhet. Jag kommer senare att på grundval av översynen av SWEDFUND återkomma med förslag om de nya rikUinjer och åtgärder som kan vara påkallade.

U-landsforskning

Forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet är av stor betydelse för u-ländernas möjligheter att lösa grundläggande utvecklingsproblem. En central uppgift för SAREC är att bidra till atl bygga upp och stärka forskningskapaciteten i enskilda u-länder, vilket sker bl.a. genom samar­bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och i respektive u-land. Ge­nom att bidra till att stärka forskningsmiljöer i u-länderna och till utbild­ning på akademisk nivå kan forskarflykt motverkas och u-ländernas förmå­ga alt lösa problem i utvecklingen öka.

SAREC:s verksamhet är desto viktigare som den ekonomiska krisen har drabbat forskningen i många u-länder hårt. Akuta problem har i många fall tvingat länder att koncentrera sina begränsade resurser på mera omedelba­ra behov, varigenom forskningens bas har försvagats. U-ländernas forska­re är därför nu i särskilt starkt behov av stöd. Flera i-länders bislåndsmyn-digheter har liksom de svenska uppmärksammat detta och givit forskning­en ett ökat utrymme inom biståndsprogrammen.

Ett angeläget område avser den tilltagande avskogningen och ökenut­bredningen som kan utvecklas till en global ödesfråga. U-ländernas egna resurser att bedriva miljöforskning är blygsamma, varför ett långsiktigt och metodiskt engagemang krävs. SAREC administrerar ett femårigt program som syftar till atl bygga upp kvalificerad forskningskapacitet kring dessa problem vid några utvalda institutioner i olika u-länder. Denna och andra satsningar inom skogs- och markvårdsforskning bör fortsatt ha hög priori­tet.

Forskningens kapacitelskris har varit särskilt framträdande i Afrika. Jag finner det därför naturligt att SAREC liksom övriga biståndsmyndigheter ger Afrika fortsalt hög prioritet i sin verksamhet. De ökade satsningarna på forskarutbildning och olika former av stöd till forskningens infrastruktur -exempelvis med litteratur, tidskrifter och utrustning — bör fortsätta.

De fattigaste u-länderna utgör SAREC:s främsta verksamhetsområde.
Samtidigt bör SAREC även i fortsättningen bedriva visst forskningssamar­
bete med u-länder som har en starkare bas för forskning. Dessa länder
delar många utvecklingsproblem med resurssvagare länder. Att stödja
forskning för att bearbeta deras problem är angeläget både ur dessa länders
egen synvinkel och för att vinna erfarenheter som kan nyttiggöras i samar­
betet med fattigare länder. I Latinamerika har SAREC:s forskningsstöd
bidragit
till alt bevara samhällsvetenskaplig forskningskapacitet trots svåra
ekonomiska och politiska förhållanden. Forskningsstödet har därigenom
indirekt främjat demokratisträvandena i flera länder i Syd- och Central­
amerika. Stödet lill bl. a. afrikanska samhällsforskares samarbetsorganisa­
tioner är också angeläget.   .                                                                                       96


 


Jag instämmer i den av SAREC föreslagna prioriteringen vad avser Prop. 1987/88: 100 ämnesmässig och geografisk inriktning av det svenska u-landsforsknings- Bil. 5 stödet. En ökad samverkan bör samtidigt eftersträvas mellan forsknings­stöd och andra delar av utvecklingssamarbetet. Stödet Ull svensk u-lands­forskning bör fortsätta i syfte att genom forskning och undervisning bidra fill den internationella förståelsen i Sverige för u-ländernas problem och för Sveriges roll i ett internationellt utbyte med bl. a. u-länder. U-lands-forskningen i Sverige är vikfig för att utveckla resursbasen för utvecklings­samarbetet. I detta sammanhang har jag noterat att SAREC enligt riktlin­jerna i förra årets forskningspolifiska proposition utlyst forskartjänster inom områdena ekonomi, statskunskap och miljö.

Anslagen för u-landsforskning har ökat starkt under en följd av år och anslagsulnyttjandet är högt. För budgetåret 1988/89 föreslås en höjning med närmare 25 milj. kr. till 280 milj. kr. Av beloppet avser 20 milj. kr. det särskilda programmet om avskogning och ökenutbredning. Medel för förvaltningskostnader upptas under anslaget C 6. Styrelsen för u-lands­forskning (SAREC).

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)

IMPOD:s verksamhet behandlas under anslaget E 6. Importkontoret för u-landsprodukter. För budgetåret 1987/88 ställdes ett belopp på; 11,5 milj. kr. till förfogande för IMPOD:s verksamhet. IMPOD har också tilldelats särskilda medel från anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genoin SIDA för satsningar i södra Afrika. Detta bör ske även under budgetåret 1988/89. Efter samråd med statsrådet Gradin föreslår jag för budgetåret 1988/89 att ett belopp på 16,5 milj. kr. anvisas under anslaget C 3. Andra biståndsprogram.

Projektbistånd till vissa u-länder

Kretsen av mottagarländer för bilateralt bistånd har vidgats efter hand som nya instrument tillkommit i syfte att utveckla och bredda samarbetet med u-länderna. Det bistånd som kanaliseras till andra länder än programländer genom bl. a. BITS, SAREC och SWEDFUND är huvudsakligen inriktat pä att främja utvecklingen inom vissa sektorer som energiförsörjning, kom­munikationer, forskning och industriell verksamhet. SIDA har också en växande verksamhet utanför programländerna. Somjag tidigare framhållit kan det därutöver finnas behov av att från svensk sida gä in med särskilda insatser i vissa u-länder för att markera vårt stöd till ett land i ett kritiskt skede där utgången kan bli avgörande för framtida utvecklingsmöjligheter. Svenska insatser kan t.ex. verksamt bidra till att främja en utveckling i demokratisk riktning. Aktuella exempel pä sådana situationer är de upp­muntrande men svåra förändringar sorn inletts i Filippinerna och Central­amerika.

Jag föreslär därför att 50 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Medlen bör
disponeras av regeringen, som därmed kan ta initiativ Ull insatser i u-län­
der som det för svenskt vidkommande är särskilt motiverat att stödja.                                 97

7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Avsikten är inte att inleda ett samarbete av programlandskaraklär eller att    Prop. 1987/88: 100 generellt minska långsiktighelen i biståndet. Stödet bör vara projektorien-    Bil. 5 terat och avse väl definierade insatser, som skall beredas och genomföras av biständsmyndigheterna eller andra svenska eller internafionella bi­ståndsorgan.

Särskilda insatser i skuldtyngda u-länder

Växande skuldbördor har lett till att många u-länder idag befinner sig i en akut betalningskris. Mest utsatta är de fattigaste, skuldtyngda länderna i Afrika söder om Sahara. Krisen undergräver deras bräckliga ekonomier och utgör ett allvariigt hinder för möjligheterna att mobilisera de resurser som behövs för alt genomföra nödvändiga strukturreformer och därmed lägga grunden för långsiktig ekonomisk och social utveckling. Som SIDA framhåller i sin anslagsframställning är åtgärder för att lindra u-ländernas skuldbörda centrala under den närmaste tiden.

Skuldfrågorna har under senare år alltmer lyfts fram i diskussioner om orsakerna till de fattigaste u-ländernas problem. Det råder numera bred samstämmighet bland industriländer och internationella biståndsorgan om behovet av särskilda åtgärder för skuldlättnad och ekonomisk anpassning för de fatfigaste och mest skuldlyngda u-länderna. Under det senaste året har olika förslag till samordnade aktioner förts fram, bl. a. från svensk sida. Genom att medel avsatts i biståndsbudgeten för sådana ändamål, har Sverige haft en beredskap att bidra till att bl. a. initiativ från Internationella valutafonden och Världsbanken kommer till stånd.

För innevarande budgetår har 460 milj. kr. anvisats för åtgärder på skuldområdet. Beslut har fattats om särskilda bidrag fill Mogambique, Tanzania och Uganda om sammanlagt 200 milj. kr. i anslutning till med andra givare samordnat stöd till ländemas ekonomiska reformprogram. Stödet till Tanzania används därutöver dels för att täcka förfallna skulder som landet har till Östafrikanska utvecklingsbanken, dels för att ersätta räntor m. m. i ett bilateralt skuldkonsolideringsavtal mellan Sverige och Tanzania. Sådan kompensation kommer även att lämnas i ett motsvarande avtal som förbereds med Mogambique.

Regeringen överväger därutöver särskilda insatser för skuldlättnad i samverkan med andra givare i andra länder bl. a. Zambia.

Under 1987 föreslog Världsbanken och Intemationella valutafonden inom ramen för ett samordnat program olika former av ökat stöd till ekonomiska reformer och strukturanpassning i de fattigaste och mest skuldtyngda länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara.

Valutafonden har föreslagit en tredubbling, från 3 till 9 miljarder särskil­da dragningsrätter (SDR) av fondens strukturanpassningsfacilitet, som används för att med lån på mjuka villkor stödja anpassingsprogram i fattiga u-länder, s.k. IDA-länder. Regeringen har under förutsättning av riksda­gens godkännande till Valutafonden utfäst bidrag i storleksordningen 150 milj. kr. per år under 1988-91 för räntesubvenfionering av krediter som lämnas till särskilt skuldtyngda u-länder. En förutsättning är ett brett

98


 


deltagande från andra i-länder i finansieringen och en rimlig bördefördel-    Prop. 1987/88: 100
ning.                                                                                                Bil. 5

Regeringen har vidare gjort en utfästelse om en ram om ca 150 milj. kr. under 1988 för ett av Världsbanken initierat program för att i samver­kan med intresserade givarländer lämna stöd Ull strukturanpassningsåtgär­der i 18 skuldtyngda låginkomstländer i Afrika söder om Sahara. Ytteriiga­re bidrag kan bli aktuella under de närmaste åren.

Sammantaget innebär dessa bidrag och utfästelser att merparten av de medel regeringen disponerar för stöd lill länder med akuta betalningsba­lansproblem förbrukas. Ett flerårigt stöd till Världsbankens och Valutafon­dens särskilda program förutsätter ytterligare anslagsmedel.

Del är angeläget att Sverige kan fortsätta att bidra till särskilda insatser på skuldområdel för de fattigaste och mest skuldtyngda u-länderna. Stöd bör i första hand kunna lämnas inom ramen för med andra givare samord­nade insatser, som syftar till att åstadkomma långsiktiga lösningar på de fattigaste ländernas skuldproblem. Syftet kan t. ex. vara att underlätta genomförandet av ekonomiska reformprogram eller atl direkt medverka till att lindra skuldbördorna. Sverige bör vidare fortsätta att verka för räntelättnader i samband med omförhandling av de fattigaste ländernas skulder för att åstadkomma lindrigare villkor som är anpassade till deras betalningsförmåga. I andra hand bör även särskilda bilaterala insatser i programländer eller andra länder, med vilka Sverige bedriver biståndssam­arbete, kunna övervägas, t. ex. för att ta initiafiv till insatser som kan utgöra betydelsefulla komplement till gemensamma aktioner.

Mot denna bakgrund föreslår jag alt 470 milj. kr. anvisas för budgetåret 1988/89 för särskilda insatser i skuldtyngda u-länder. Jag föreslår vidare alt regeringen ges bemyndigande att fill Internationella valutafonden utfästa ett bidrag om 150 milj. kr. per år under fyra budgetår.

Övrigt

För utredningar m. m. beräknar jag 4000000 kr. under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de riktlinjer och bidrag jag förordat i det föregående under rubriken Andra biståndsprogram,

2.     bemyndiga regeringen atl göra de utfästelser och åtaganden somjag föreslagit i det föregående,

3.     till Andra biståndsprogram för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 524 199 000 kr.

99


 


c 4. Styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA)

1986/87 Utgift 200 830 859 1987/88 Anslag 201 777 373 1988/89 Förslag 211 868 000


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 

 

1987/88

Beräknad ändring

 

 

 

 

1988/89

Anslag

 

 

 

 

 

Förvaltningskostn.

133

063

681

+

9 627 319

(varav lönekostn. )

( 88

418

6811

( +

7 890 319)

Lokalkostnader

 

 

 

 

 

hemmamyndig-

 

 

 

 

 

heten

16

574

632

+

163- 368

Lokalkostnader

 

 

 

 

 

bistånds-

 

 

 

 

 

kontoren

20

794

632

 

-

Utlandstillägg

 

 

 

 

 

m. m.

27

645

060

-

60

Engångsanvisning

 

700

000

-

700 000

Till regeringens

 

 

 

 

 

disposition

3

000

000

+

1 000 000

 

201

777

373

. -1-

10 090 627

SIDA

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) avser enligt sin anslagsfram­ställning alt intensifiera strävandena att höja kvaliteten i biståndet. Detta förutsätter dock att styrelsen får erforderliga resurser. Den beslutade nedskärningen av SIDA:s administrativa resurser begränsar enligt SIDA, trots avsevärda rationaliseringsåtgärder, starkt möjligheterna alt förmedla ett växande bistånd med hög kvalitet.

SIDA yrkar medel för två avdelningsdireklörstjänster för miljö- och markvårdsfrågor, en avdelningsdirektörstjänst för kulturbistånd och två assistentljänster. Därutöver begär SIDA lönemedel för tvä tjänster för arbetet med transporlinsatser inom ramen för SADCC-samarbelet. Vidare äskar SIDA 4 000 000 kr. som en engångsanvisning för den fortsatta ut­byggnaden av det ekonomi-administrativa systemet.


Föredragandens överväganden

SIDA har, som övriga myndigheter, fått ett huvudförslag tillämpat vid medelstilldelningen. SIDA har till stor del lyckats möta detta genom ratio­naliseringar. Möjligheterna för SIDA alt handha en realt ökad biståndsvo­lym utan att sänka kvalitetskraven är dock begränsade.

Regeringen uppdrog 1987 åt SIDA att i samarbete och samråd med statskontoret göra en översyn av i vilken utsträckning SIDA:s totala upp­handling av konsulttjänster avser.uppgifter som i princip borde kunna utföras av egen personal. Översynen som överlämnades till regeringen i


100


 


september 1987 visar aU SIDA av kapacitetsskäl sett sig tvingat alt anlita    Prop. 1987/88: 100 konsulter för väsentliga arbetsuppgifter av myndighetskaraktär. Utred-    Bil. 5 ningen har därför föreslagit att styrelsen tillförs tio handläggartjänsler och tre assistentljänster för att ersätta denna konsultupphandling.

Jag ansluter mig till utredningens förslag och föreslår att SIDA tillförs lönemedel om 2 635 000 kr. för att ersätta dessa konsulttjänster. SIDA får därigenom möjlighet att skaffa egen kompetens och kapacitet för dessa arbetsuppgifter.

SIDA bör efter detta resurstillskott i framtiden ej upphandla konsulter för utförande av arbetsuppgifter av myndighetskaraktär.

Jag har vid beräkningen av SIDA:s lönemedel även tagit hänsyn till ökade arbetsuppgifter inom framför allt områdena miljö och markvård, kulturbistånd samt SADCC-samarbelet.

Vidare har jag vid beräkningen av förvaltningskostnaderna beaktat del försämrade säkerhetsläget i mottagarländerna och beräknar 850 000 kr. som en engångsanvisning för att höja säkerhetsnivån i kanslilokaler och bostäder vid biständskontoren.

SIDA påbörjade under budgetåret 1987/88 utveckling av ett nytt ekono­mi-administrativt system. För utvecklingsarbetet har SIDA fått disponera 2,7 milj. kr. under innevarande budgetår.

SIDA bör fortlöpande redovisa lill regeringen hur utvecklingsarbetet med det nya systemet fortskrider samt senast den 1 maj 1988 presentera ett färdigt systemförslag för regeringen. Systemförslaget skall uppfylla de krav som normalt ställs på en huvudstudie. Delta innebär bl. a. att förslaget skall innehålla noggranna kalkyler för systemets kostnader och intäkter vad gäller utveckling, drift och förvaltning.

Det nya ekonomisystemet skall uppfylla de krav som riksredovisningen ställer. SIDA bör fullgöra de skyldigheter som följer av RRV:s föreskrifter för redovisningsverksamheten angående användningen av eget redovis­ningssystem. SIDA bör i det fortsatta utvecklingsarbetet fortlöpande sam­råda med RRV och beaktar dess förbehåll och krav:

Det är viktigt att erfarenheterna från utvecklingen och den kommande driften av detta system kan tas tillvara i arbetet med den fortsatta utveck­lingen av statens redovisningssystem. Jag föreslår därför att RRV inom ramen för sitt tillsynsansvar för redovisningssystem inom statsförvaltning­en följer upp och utvärderar det nu aktuella systemet.

Mot denna bakgrund föreslår jag att SIDA bör tilldelas medel för att fortsätta utbyggnaden av det ekonomi-administrativa systemet. I likhet med förra året bör de föreslagna medlen om 4 000 000 kr. ställas till rege­ringens disposition.

Vid beräkningen av SIDA:s förvaltningsanslag har jag tillämpat ett mo­difierat treårigt huvudförslag om 4 %, varav. 1,5 % skall utgöra beräknings­grund för budgetåret 1988/89.     ■

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att         -

lill Styrelsen för Internationell utveckling (SIDA) för budgetåret                            101

1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 211 868 000 kr.


 


c 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)


Prop. 1987/88:100 Bil. 5


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anvisat 1988/89 Förslag


21 492 000 21 131 000 21 214 000


 

 

1987/88

Beräknad ändring

 

 

1988/89

 

Anslag

 

 

 

Förvaltningskostnader

9 491 000

 

- 261 000

(varav lönekostnader)

(6 878 000)

 

(+    39 000)

Ele-vförmåner

2 444 000

 

-

Lokalkostnader

6 086 000

 

+ 714 000

Utbildningsbidrag

2 540 000

 

+ 200 000

Engångsanvi sning

570 000

 

- 570 000

 

21 131 000

 

-1- 83 000

Styrelsen

Sandö U-centrum redovisar i sin anslagsframställning de fyra verksam­hetsområden som styrelsen prioriterade i handlingsprogrammet som utar­betades 1987. Områdena är u-landsinformation, breddning av den svenska resursbasen, förberedelseutbildning för rekryterade personer och deras familjemedlemmar samt utbildning med kursdeltagare från tredje välden.

Styrelsen äskar som en engångsanvisning I 035 000 kr. avseende slut­reglering av inventarieanskaffning till de nya administrations- och utbild­ningslokalerna. Styrelsen begär vidare att anslagsposten för utbildnings­bidrag skall höjas till 3 000 000 kr. samt äskar medel för atl möjliggöra en bättre barnomsorg för kursdeltagarnas barn under vistelsen på Sandö.

Styrelsen föreslår också att den skall få rätt att disponera anslagsmedel mer flexibelt inom ramen för styrelsens totalanslag saml rätt att få överföra medel mellan två budgetår.

Styrelsen framför slutligen att den anser att förläggningskapaciteten vid Sandö måste ökas och hemställer därför att departementet förbereder projektering av en ny hotelldel vid Sandö U-centrum.


Föredragandens överväganden

Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö fick fr. o. m. den I juli 1987 en ny instruktion. Jag finner alt de områden styrelsen prioriterat i arbetet med styrelsens handlingsplan ligger väl i linje med instmkfionens intentioner.

Verksamheten vid Sandö U-centrum finansieras dels genom avgifter, dels frän anslag på statsbudgeten. Ansträngningarna att öka den avgiflsfi­nansierade andelen av verksamheten bör fortsätta.

Om- och tillbyggnaden av U-centrums lokaler som påböijades hösten 1987 ger nya och förbättrade möjligheter för U-centrum att vidareutveckla och förbättra sin verksamhet. Byggnadsarbetena är nu inne i en slutfas och


102


 


invigning av de nya lokalerna beräknas ske i mars månad 1988. Kostnader-     Prop. 1987/88: 100 na för om- och tillbyggnaden finansieras till sin helhet av anslagsmedel.     Bil. 5 Kostnaderna  redovisas  i  statsbudgeten  under försvarsdepartementets huvudtitel och den del som avser Sandö U-centrum avräknas från bi­ståndsramen.

Jag kan ej biträda U-centrums förslag om särskilda anslagsmedel för sluireglering av inventarieavskaffningen till de nya lokalerna. I reglerings­brev för budgetåret 1987/88 gavs U-centrum finansiell möjlighet att göra nödvändig invenlarieanskaffning. Finansiering sker bl. a. genom all U-centrums förvaltningsanslag reducerades med 432 000 kr. per år under fem budgetår. Jag har vid beräkningen av förvaltningsanslaget för budget­året 1988/89 tagit hänsyn till den reduktionen. Jag kan för närvarande ej heller biträda U-centrums begäran om att få rätt alt disponera anslagsme­del mer flexibelt och överföra medel mellan två budgetår.

Förslaget om en ny hotelldel vid Sandö U-cenlrum är för närvarande inte möjhgt att ta ställning till. Behov och efterfrågan måste först ytterliga­re klargöras, bl.a. mot bakgrund av den intäktsfinansierade verksamhe­tens utveckling och de utvecklingsmöjligheter som de nya utbildningsloka­lerna ger. Sandö U-centrum bör därför i anslagsframställningen för budget­året 1989/90 utförligt redovisa vilket behov som föreligger av en ny hotell­del. Hänsyn bör tas till möjligheterna alt samutnyltja statens räddnings­verks förläggningslokaler vid Sandö.

Jag har vid beräkningen av förvaltningsanslaget tagit hänsyn till Sandös äskande om medel för en förbättrad barnomsorg för kursdeltagarnas barn.

Sandö U-centrum och statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har sedan 1982 bedrivit ett samarbete beträifande språkutbildning inför arbete i u-land. SSVH:s språkutbildning, inriktad på distansundervisning, utgör ett komplement till den språkutbildning som ges vid Sandö U-cenlrum. Samarbetet har reglerats genom ett avtal mellan Sandö U-cenlrum och SSVH.

Bidrag till finansieringen av den verksamhet vid SSVH som föranleds av del svenska utvecklingssamarbetet med u-länderna har givits genom att Sandö U-centrum årligen avsatt medel för denna verksamhet. I reglerings­brev för Sandö U-centrum anges att lönemedel motsvarande två tjänster (hN19 och hN7) skall ingå i det belopp Sandö U-centrum anslår för under­visning genom SSVH.

Jag föreslår efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet en ny finansieringsmodell fr. o. m. budgetåret 1988/89. Medel för den biståndsre-laterade verksamheten vid SSVH kommer för budgetåret 1988/89 att anvi­sas direkt fill SSVH under utbildningsdepartementets huvudfitel. För bud­getåret 1988/89 uppgår beloppet till 600 000 kr. vilkel är samma belopp som Sandö U-centrum avsatt för SSVH under innevarande budgetår. Beloppet avräknas biståndsramen. För att möjliggöra framtida ställnings­taganden av regeringen bör SSVH inför budgetåret 1989/90 i sin anslags­framställning redovisa planer och medelsbehov för den språkutbildning som är relaterad fill biståndsverksamheten.

Den nya ordningen innebär att Sandö U-centrum fr. o. m. budgetåret
1988/89 ej skall avsätta särskilda medel för verksamheten vid SSVH. Jag                            103


 


har tagit hänsyn till detta vid beräkningen av Sandös förvaltningsanslag för    Prop. 1987/88: 100
budgetåret 1988/89.                                                                           Bil. 5

Den nya finansieringsmodellen utesluter givetvis ej möjligheten att Sandö och SSVH köper tjänster av varandra och i övrigt samordnar arbetet med språkutbildning inför biståndsarbete i u-land.

Sandö U-centrum tillhör den grupp myndigheter som fr. o. m. budgetåret 1988/89 ej längre har rätt att utnyttja tjänstebrevsrätten. Jag har vid beräk­ningen av förvaltningsanslaget tagit hänsyn till detta och tilldelat Sandö U-centrum extra medel om 32 000 kr. för att finansiera portokostnader.

Vid beräkningen av Sandö U-centrums förvaltningsanslag har jag filläm-pat det fastställda treåriga huvudförslaget orn 5 %, varav 1,5 % skall utgöra beräkningsgrund för myndighetsanslaget under budgetåret 1988/89

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 21 214 000 kr.

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1986/87 Utgift       9 778 000 (1) 1987/88 Anslag       9 388 942 1988/89 Förslag     10 334 000

(1) 1 900 000 kr medgivet överskridande på grund av flyttning

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 ■

Anslag

 

 

Förvaltnings-

 

 

kostnader

8 188 942 .

+.803 058

(varav löne-

 

 

kostnader)

(5 956 951)

(-1- 507 049)

Lokalkost-

 

 

nader

1 200 000

+ 142 000

 

9 388 942

+ 945 058

SAREC

SAREC:s nya organisation har trätt i kraft under budgetåret 1986/87. Försöksverksamhet med ett regionkontor i Harare, finansierat från sak­anslaget, har inletts. Styrelsen genomför en omfattande satsning på datori­sering och internutbildning, vilken medgivit en storprodukfivitetsökning. Förvaltningskostnadernas andel av totalanslaget är endast omkring 3 %. SIDA tillhandahåller vissa administrativa tjänster.

SAREC begär i sin anslagsframställning medel för två nya tjänster. Dels
har styrelsen beslutat höja sin ambition pä informationsområdet och vill ha                         104


 


möjlighet att genom ytterligare en tjänst kunna möta en ökad efterfrågan pä    Prop. 1987/88: 100 information om verksamheten. Dels har flyttningen till nya lokaler medfört     Bil. 5 att en anställd behöver avdelas för arbete i en recepUon.

Vidare äskar styrelsen 760 000 kr., som kompensation för ökade-övriga förvaltningskostnader i samband med att tjänster tidigare överfördes från sakanslag till lönemedel samt för tillkommande kostnader på grund av flyttningen till nya lokaler.

Föredragandens överväganden

Genom omorganisationen och flyttningen till nya lokaler har SAREC kun­nat förstärka och effektivisera sin administration. Jag finner det naturligt att organisationen nu går in i en fas av konsolidering och är inte beredd att tillstyrka ytterligare lönemedel för tjänster.

Jag föreslår att styrelsen under övriga förvaltningskostnader tillförs 250 000 kr., för att täcka kostnader som följer av all SAREC budgetåret 1986/87 fick lönemedel för tjänster som tidigare finansierats från.sakanslag. Kostnader för att lösa lokalproblemet för det särskilda skogs- och miljö­programmet bör finansieras genom att sakanslaget för detta program las i anspråk.

Vid beräkningen av SAREC:s förvaltningsanslag har jag tillämpat ett modifierat treårigt huvudförslag om 4 %, varav 1,5 % skall utgöra beräk­ningsgrund för myndighetsanslaget under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 10 334 000 kr.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1986/87 Utgift 3 539 000 1987/88 Anslag 3 803 000 1988/89 Förslag 3 818 000

1987/88                                        Beräknad ändring

1988/89

Anslag


Förvaltningskostn.

S

011

000

(varav lönekostn.)

(1

913

000)

Lokalkostnader'

 

722

000

Engångsanvisning

 

70

000

 

3

803

000


 

+

117 000

( +

87 000)

-

207 000

+

105 000

15 000


105


 


Institutet

Styrelsen för nordiska afrikainslitutet framhåller i sin anslagsframställning all efterfrågan på kvalificerad dokumentation och information om Afrika ökar. Som ett regionalt centrum i Norden för forskningsdokumentation och information om Afrika har institutet goda möjligheter att möta detta ökade intresse. Styrelsen anser mot denna bakgrund del angeläget att bibliotekets pågående upprustning och modernisering kan fortsätta.

Ytterligare medel begärs för biblioteket. Vidare äskar institutet extra medel för höjning av resestipendierna samt medel för en assistenltjänsl.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Föredragandens överväganden

Nordiska afrikainstitutets bibliotek är en värdefull dokumentationskälla för Afrika-intresserade i Norden. Institutet bör tilldelas en engångsanvis­ning om 175 000 kr. för en fortsatt modernisering av biblioteket och för en höjning enligt anslagsframställningen av resestipendierna.

Vid beräkningen av Nordiska afrikainsfitutets förvaltningsanslag har jag tillämpat ett modifierat treårigt huvudförslag om 4% varav 1,5% skall utgöra beräkningsgrund för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret  1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 3 818 000 kr.

C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

1986/87 Utgift 4 400 000 1987/88 Anslag 4 547 000 1988/89 Förslag 5 607 000

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Förvaltnings-

 

 

kostnader

4 197 000

f910 000

(varav löne-

 

 

kostnader)

2 896 000

( + 801 000)

Lokal-

 

 

kostnader

350 000

-

Engångsan-

 

 

visning

-

+150 000

 

4 547 000

+1 060 000


BITS

BITS verksamhet har under en följd av år ökat kraftigt. Enligt BITS är de administrafiva resurserna inte tillräckliga för att klara verksamheten på ett


106


 


tillfredsställande sätt. Ett snabbi växande antal genomförda och pågående    Prop. 1987/88: 100
insatser ökar behovet av uppföljning och utvärdering.
                                                  Bil. 5

I brist på lönemedel har två handläggartjänsler fått hållas vakanta. BITS understryker nödvändigheten av alt snarast kunna besätta dessa tjänster. Vidare föreslås att kansliet får förstärkas med en assistenltjänsl.

Föredragandens överväganden

Mina förslag innebär en fortsatt utbyggnad av BITS verksamhet, såväl inom del tekniska samarbetet som u-kreditgivningen, om än i långsammare takt än under senare år. Jag vill samtidigt understryka BITS uppfattning om vikten av uppföljning och utvärdering

Jag anser atl BITS bör erhålla ett tillskott av lönemedel om 440 000 kr. för att möjliggöra nyanställningar. BITS bör vidare tillföras lönemedel för en assistenttjänst, bl. a. för alt kunna erbjuda erforderlig service i myndig­hetens reception.

Del växande samarbetet med flera länder motiverar en ökad medelstill­delning för rese- och kontaktverksamhet, inte minst i de samarbetsländer där svensk beskickning saknas. Hänsyn har tagits lill detta vid beräkning­en av BITS förvaltningsanslag. Jag föreslär vidare att myndigheten erhåller ett engångsbelopp om 150 000 kr. för inventarier i samband med ombygg­nadsarbeten för atl göra lokalerna mer ändamålsenliga. Vid beräkningen av BITS förvaltningsanslag har jag fillämpat ett modifierat treårigt huvud­förslag om 4 %, varav 1,5 % skall utgöra beräkningsgrund för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

till beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 5 607 000 kr.

C 9. Information

1986/87 Utgift 26 196 000 kr 1987/88 Anslag 27 240 000 kr 1988/89 Förslag 28 606 000 kr

Från anslaget bestrids kostnader för alt sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt Sveriges insatser för att bidra lill utveckling i dessa länder. Cirka två tredjedelar av anslaget går till folkrörelsernas och andra enskilda organisationers u-landsinformation och en tredjedel till SIDA:s egen informationsverksamhet. Anslaget går t.o. m. innevarande budgetår, 1987/88, under benämningen C 3. Information.

SIDA

get-

107

SIDA föreslår i sin anslagsframställning att informationsanslaget budge året 1988/89 skall uppgå till 32,0 milj. kr. en ökning med 4,8 milj. kr.


 


I regeringens proposition om de centrala museernas uppgifter och an- Prop. 1987/88: 100 svar förordas ett samarbete med SIDA för atl sprida en fördjupad kunskap Bil. 5 om den icke-europeiska omvärlden. SIDA redovisar planer på att i samar­bete med de etnografiska museerna utarbeta samarbetsprojekl på detta område. För detta ändamål äskas 2 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Av den resterande delen av den föreslagna höjningen om 4,8 milj. kr föreslås 2,0 milj. k. gå till folkrörelsernas informationsverksamhet och 0,8 milj. kr. till SIDA:s egen informationsverksamhet.

Föredragandes överväganden

Informationsfrågorna spelar en central roll i del svenska utvecklingssamar­betet med u-länderna. Genom folkrörelsernas och.SIDA:s egen informa­tionsverksamhet sprids kunskap om resultat och erfarenheter inom det svenska utvecklingsbiståndet samt fördjupad insikt om situationen i u-län­derna. Av bidragen lill folkrörelsernas information går den största delen till 24 mottagare av s. k. generella informationsanslag.

Utvecklingssamarbete genom SIDA omfattar drygt hälften av den totala biståndsbudgeten. Resterande medel avser del multilaterala biståndet samt bistånd genom andra statliga biståndsmyndigheter. Informationen om des­sa myndigheters verksamhet bör byggas ut. I vissa fall har så redan skett. SAREC har inom sitt eget programanslag avsatt medel för en särskild informationsbudget.

Vid riksdagsbehandlingen av biståndsbudgeten för budgetåret 1987/88 . gav riksdagen regeringen i uppdrag all göra en översyn av systemet med generella informationsbidrag. Jag har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra denna översyn. Jag har valt alt ge utredningsmannen ett något vidare mandat än vad riksdagens uppdrag innebar och översynen kommer därför atl se över informalionsanslagets verksamhet i sin helhet. Efter remissbehandling räknar jag med att presentera förslag lill eventuella förändringar i nästa års budgetproposfion.

I avvaktan på översynen har jag i denna budget ej gjort några större anslagsmässiga förändringar. Anslaget har dock räknats upp med totalt 1 366 000 kr., varav 722 000 kr. avser folkrörelsernas informationsverk­samhet och 644 000 kr. avser SIDA;s egen informationsverksamhet.

Jag kan mot bakgrund av den påbörjade översynen ej biträda atl särskil­da medel avsätts för informationsverksamhet genom de centrala museer­na. Jag finner det dock naturligt att SIDA inom sitt nuvarande informa­tionsanslag finansierar viss uppbyggnad av samarbetsprojekl med bl.a. de etnografiska museerna. Verksamhet på detta område bör även kunna finansieras inom ramen för det kultur- och massmediasamarbete som ingår som en del i anslagsposten. Särskilda program m. m. under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

till Information för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservalionsan-                           108

slag på 28 606 000 kr.


 


D. Information om Sverige i utlandet m. m.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


D 1. Svenska institutet m. m.


1986/87 1987/88 1988/89


Utgift Anslag Förslag


41 285.495 44 023 000 47 540 000


Reservation 3 580 846


 


Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att främja' kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder, att förmedla kunskap om svenskt samhälls- och kulturliv genom informafionsverksamhel i utlandet samt att svara för verksamheten vid svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Institutet bidrar lill informationen om det svenska samhället genom publikationer, filmer och utställningar saml genom dokumenlationstjänst och besöksservice i Sverige. Kulturutbytet främjas genom publikationer, filmvisningar, utställningar, seminarier och personutbyle. Studier och forskning stöds genom stipendier, personutbyte, kurser och konferenser samt bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institu­tet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning ulföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster. Institutet har fäll ansvar för program som syftar fill att öka kontakterna mellan det svenska samhället och länderna i tredje världen genom person- och erfarenhetsutbyte samt kul­turutbyte.

Institutet har vidare i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med s. k. integrerad utlandsutbildning samt att administrera stipendier åt svenskar för forskning i utlandet.

Institutet leds av en styrelse bestående av institutels direktör och elva ledamöter, som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen, kulturlivet, massmedia, folkrö­relser, fackliga organisationer och näringslivet. För kontakt med samhälls­institutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksam­het, finns rådgivande referensgrupper som tillsätts av styrelsen.

 

 

 

 

Anslag

Beräknad ändring 1988/89

 

 

1987/88 .

 

 

 

 

Föredraganden

Personal

 

 

 

 

Summa

 

105(1)

 

of

Anslag

 

 

 

 

Förvaltningskostnader(2)

36

380 000

+

1 489 000

(därav lönekostnader)

15

200 000

( +

973 000)

Lokalkostnader

7

643 000

+

2 028 000

Summa

44

023 000

+

3 517 000

(l)Inkl.  även anställda vid svenska kulturhuset (2)Inkl.   informationsverksamhet.


109


 


Svenska institutet                                                                                  Prop. 1987/88: 100

Bil   5 Svenska institutet begär under anslaget D I. för budgetåret 1988/89 ett

anslag på 46 398 000 kr. (-1-2 375000) exkl. pris- och löneomräkning. Därut­över begär institutet, med hänvisning till bl. a. den pågående utredningen om de statliga insatserna inom Sverigeinformationen och kultumtbylel med utlandet (IKU-utredningen), undantag från regeringens direktiv om huvudförslaget.

Därutöver begärs 4620000 kr. under littera C. Internationellt utveck­lingssamarbete samt 7973 000 kr. över åttonde huvudtiteln (utbildningsde­partementet).

Institutet begär följande höjningar under anslaget DL:

1. Återställande av gäststipendie-                              100 000 kr. verksamheten till 100 läsårsstipendier

2. Förstärkning av stödet till korttids-       250 000 kr. utbyte med Östeuropa

3. Extra medel till personalkostnader för      200 000 kr. att återställa institutets servicenivå

4. Lokalkostnader                                                        1 825 000 kr.

Föredragandens överväganden

För institutet tillämpas sedan budgetåret 1986/87 ett treårigt huvudförslag som innebär en real minskning av utgifterna om en procent första året och två procent per år under nästföljande två år. Pris- och löneomräkning har, enligt institutets önskemål, skett på huvuddelen av institutets program­verksamhet, varvid även ett modifierat huvudförslag har tillämpats.

Jag förordar, i enlighet med insfitutets förslag, att en tjänst vid Centre Culturel Suédois i Paris vakanssätts för att delvis möta huvudförslaget. I övrigt överlämnar jag fill institutet atl avgöra hur huvudförslaget skall tillämpas.

Jag föreslår en ökning av anslaget för institutets verksamhet om 3 517 000 kr. Ökningen motiveras helt av pris- och löneomräkningen.

Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under åttonde huvudUteln hänvisar jag till vad chefen för utbildningsdepartementet kom­mer att anföra senare i dag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska institutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 47 540 000 kr.

110


 


D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

Reservation

35 017 693 35 333 000 59 966 000

1 643 540

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Utlandsprogrammet (UTP) är den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio AB producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. UTP:s program skall ge i utlandet bosatta svenskar möjlighet att få infor­mation om och upprätthålla kontakt med hemlandet samt hos utländska lyssnare sprida kunskap om Sverige. Radions sändningar lill ufiandet sker på sju språk och riktar sig till alla världsdelar.

 

 

 

 

Beräknad ändring 1988/89

 

Anslag

 

 

 

 

1987/88

Föredraganden

1. programverksamhet

24 073 000(1)

+ 1 244 000(2)

och driftskostnader

 

 

2. Investeringar

200 000

of

3. Kompensation för

3 160 000

of

prisutveckling

 

 

4. Televerkets

7 900 000

+ 3 400 000

kostnader

 

 

Summa

35 333 000

+ 4 644 000

(1)1 1985/86 års prisläge.

 

 

(2)1 1986/87 års prisläge.

 

 

Sveriges Radio AB och televerket

Sveriges Radio AB begär för budgetåret 1988/89 ett anslag, exkl. priskom­pensation, om 29 367 000 kr. för programverksamhet för ufiandet och inve­steringar. Därutöver begär televerket ersättning om 12 300 000 kr. för sändningskostnader. De begärda ökningarna avser följande:

Sveriges Riksradios utlandsverksamhet

Datorisering av nyhetsverksamheten  (1)              2 250 000 kr.

Insatser i samband med UTP: s femtioårs-                275 000 kr.
jubileum  (1)

Förstärkning av språkgrupperna                               625 000 kr.

Inköp av inventarier i samband med                         700 000 kr.
flyttning  (1)


Televerket

Förberedelser för nya kortvågssändare

i Hörby  (1)

Drift av kortvågssändarna

(1)Engångsanvisningar


1 000 000 kr. 3 400 000 kr.


Ill


Sveriges Radio AB begär inför omläggning av räkenskapsår till kalenderår    Prop. 1987/88: 100 även driftmedel, priskompensation och investeringsmedel om sammanlagt    Bil. 5 14 600 000 kr. för andra halvåret 1989. Av samma skäl föreslås medel för ersättning lill televerket om 5 600 000 kr. för andra halvåret 1989.

Föredragandens överväganden

Riksradion har begärt medel för möbler och inventarier med anledning av byte av lokaler. Jag räknar med att 400 000 kr. anvisas för ändamålet under anslaget A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för inköp av möbler till Riksradion.

Televerket begär I 000 000 kr. för förberedelser för återinvestering i kortvågssändare i Hörby. Jag anser dock att det ännu ej föreligger ett fullgott underlag för bedömning av utlandsverksamhetens distributionsför­hållanden i ett längre tidsperspektiv.

Jag har under hand erfarit atl UTP i samråd med televerket under våren 1988 avser:

1. utarbeta en samlad bedömning av distributionsfrågorna vad gäller Riksradions utlandsverksamhet (kort- och mellanvågssändningar, reläsän­dare, sändartidsbyle med andra länder, telefonöverföringar, olika former av satellitöverföring, m. m.);

2.        mot denna bakgmnd ange de teknisk-ekonomiska beslut som bör träffas vid skilda tidpunkter samt de konsekvenser som olika val ger för de framlida distributionsmöjligheterna;

3. i samband härmed framlägga förslag till mllande plan för investeringar
och återinvesteringar.

Enligt min mening bör beslut om eventuell återinvestering i nya kortvågssändare avvakta det utredningsunderlag som Sveriges Radio och televerket kan komma att presentera.

Rundradiosändaren för mellan våg i Hörby lades ned i mars 1985. Hör­bystationen betjänar numera kortvågssändningar till utlandet dels från Hörby, dels med fjärrstyrning över Karlsborg. Kostnader.för Hörby har tidigare delals mellan licens- och skattemedel i proportion till utnyttjandet. Nedläggningen av mellanvågssändaren innebär att driften numera enbart belastar skattemedel över anslaget D 2. Därtill kommer kostnadsökningar för personal och energi. Utebliven ersättning till televerket för de ökade distrjbutionskoslnaderna skulle innebära tidvis avstängning av sändare med följd att de program som produceras av Riksradion och som är avsedda för utlandet inte skulle kunna distribueras i samma utsträckning som för närvarande. Jag föreslår alt televerket tillförs medel som motsva­rar de ökade distributionskostnaderna.

Vid beräkning av medel till programverksamheten för utlandet har till-lämpats ett modifierat huvudförslag.

Inför omläggning av räkenskapsåret till kalenderår föreslår jag efter samråd med statsrådet Göransson att anslag för andra halvåret 1989 utgår lill Sveriges radio med 14 339 000 kr. och till televerket med 5 650 000 kr.

112


 


Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges Riksradios programverksamhet för titlandet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 59 966 000 kr.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


D 3. Övrig information om Sverige i utlandet


1986/87 1987/88 1988/89


Utgift Anslag Förslag


13        536 413

14        602 000 (1)

15        432 000 (2)


Reservation    1  697 440


(1)Varav l 300 000 kr.   i engångsanvisning (2)Varav 1  700 000 kr.   i engångsanvisning

Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet (anslagsposten 1. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till Svensk-Internationella Pressbyrån (SIP) och Ingenjörsvetenskapsakade­mien (IVA).


Anslag 1987/88


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


 


1. Samordnad informa­tionsverksamhet

2. Bidrag till Svensk-Internationella Pressbyrån

3. Bidrag till Ingen­jörsvetenskapsakademien


11 311 000

2 055 000

1 236 000


+  731 000

62 000

+   37 000


 


Inom press- och informationsenheten fördelar informationsbyrån medel från detta anslag främst till de svenska utlandsmyndigheterna för informa­tionsinsatser och kulturutbyte, såsom personutbyle, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och utställningsverksamhel m. m. Vidare finns medel bl.a. för regionala insatser, utländska journalislbesök, infor­mations- och kulturinsatser i anslutning till konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) saml prenumeration på tidskrifter, såsom Swe-den Now, AMBIO och Inside Sweden. Medel ställs även till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdeparte­mentet. Informationsbyrån svarar härutöver för information i Sverige om utrikespolitiska frågor genom-trycksaker, föredrag, seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhelsbulletiner på nio språk till ca 7 000 utländska mottagare inom massmedieseklorn. BulleUnerna innehåller dels nyheter


113


8    Riksdagen 1987/88. 1 .uunl. Nr 100. Bilaga 5


inom de industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels    Prop. 1987/88: 100 nyheter om svenska politiska, samhälleliga och ekonomiska frågor. SIP    Bil. 5 begär för budgetåret 1988/89 ett bidrag om 2 260 000 kr.

IVA begär bidrag om 1 660 000 kr. för avlalsbundet samarbete, främst forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller motsvarande organisationer i östeuropeiska länder och Kina. Beloppet innebär inte en höjd ambitionsnivå ulan skall enligt IVA läcka de beräknade faktiska kostnaderna för forskarutbyte med nämnda länder i dess nuvarande om­fattning.

Föredragandens överväganden

Inom ramen för IKU-utredningen har under hösten 1987 lagts fram ett delbetänkande om det statliga stödet till Svensk-Internationella Pressby­rån saml publikationerna Sweden Now, AMBIO och Inside Sweden. Be­länkandet har remissbehandlats. Jag avser att återkomma till denna fråga när utredningens slutbetänkande föreligger. I avvaktan på delta anser jag alt fortsatt slöd bör lämnas till den försöksutgivning av tidskriften Inside Sweden, som genomförs av Arbetarrörelsens internationella centrum. Jag föreslår atl 650 000 kr. avsätts för ändamålet, varav 450 000 kr. i form av en engångsanvisning.

En engångsanvisning om 1 000 000 kr. har budgetåret 1987/88 ställts till utrikesdepartementets förfogande för samhällsinformaliva insatser i sam­band med projektet Nya Sverige 88 i Förenta staterna. Projektet pågår under hela kalenderåret 1988 och ett starkt behov av extra informations­medel kommer att föreligga även under andra halvåret 1988,

Med anledning härav föreslår jag en engångsanvisning om I 000 000 kr. för budgetåret 1988/89 avseende fortsatt samhällsinformativ verksam­het i anslutning lill Nya Sverige 88 i Förenta staterna.

Jag föreslår vidare en engångsanvisning om 250 000 kr. för service till utländska medier i samband med de allmänna valen i Sverige år 1988.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt lill Övrig information otn Sverige i utlandet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15 432 000 kr.

D 4. Utrikespolitiska Institutet

1986/87  Utgift

1987/88  Anslag    4 528 000

1988/89  Förslag   4 664 000

Utrikespolitiska institutet (UI) skall enligt sin stadga främja kunskap om
och intresse för utrikespolitiska frågor. Detta sker genom atl UI publicerar
tidskrifter, böcker, skrifter och broschyrer om aktuella utrikespolitiska
                                                   114


 


frågor, anordnar seminarier och föreläsningar samt förser massmedierna    Prop. 1987/88: 100 med information och dokumentation om internationella frågor. UI:s biblio-    Bil. 5 tek har vidare Sveriges största offentliga specialbibliotek för internationel­la frågor.

Utrikespolitiska institutet har ett 60-tal ledamöter. Dessa är individuella medlemmar, men normalt ingår i såväl samfundet som dess styrelse före­trädare för en del stora organisationer.

UI vänder sig lill en vid målgrupp, från specialister på internationell politik till massmedia och allmänhet. Spridningskanalerna är främst biblio­tek, skolor, tidningar, bildningsförbund, folkrörelser, militära förband, universitet och vetenskapliga institutioner samt enskilda som prenume­rerar pä UI:s publikationer.

Föredragandens överväganden

Utrikespolitiska institutet har begärt 4 878 000 kr., vilket aren ökning med 350 000 kr. Jag föreslår att bidraget till Utrikespolitiska institutet ökas med 136 000 kr. för kostnader för institutels lokaler, administration, informa­tionsverksamhet saml gängse bidragsuppräkning vid nuvarande oförändra­de verksamhelsnivå.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4 664 000 kr.

115


 


E. Utrikeshandel och exportfrämjande                             Prop. 1987/88: lOO

Bil. 5 Inledning

Världsekonomin och internationell handel

BNP-fillväxlen i OECD-områdel under år 1987 synes ha blivit något högre . än tidigare förväntat, eller ca 2 3/4%. I Västeuropa blev tillväxten endast ca 2 1/4% och i våra nordiska grannländer i genomsnitt omkring 1 1/2%. Världshandeln ökade förhållandevis svagt med ca 3 1/2%. Dennautveck-ling hänger framför allt samman med en kraftig dämpning av den ameri- . kanska importen, fortsatt anpassning i de oljeexporterande länderna och en minskning av i-ländernas oljeimport.

Börskrisen i oktober 1987 väntas medföra en påtagligt svagare eflerfrå­geutveckling i Förenta staterna än tidigare förutsett. Effekten på den japanska ekonomin bedöms bli mera begränsad, medan däremot en märk- ■ bar nedrevidering av prognoserna får göras för de västeuropeiska ekono­mierna. Den huvudsakliga effekten av börskrisen och åtföljande rörelser i valulakursrelationerna torde bli atl andra länder drabbas indirekt av den svagare aktiviteten i Förenta staterna, framför allt genom minskade avsätt­ningsmöjligheter för exporten. OECD-länderna sammantagna bedöms nå en genomsnittlig tillväxt år 1988 om ca 2 1/4%.

Sveriges utrikeshandel

Efter ett underskott på 7 miljarder kronor är 1982 har den svenska handels­balansen nu visat överskoll de senaste fem åren. Del stora överskottet år 1986 - ca 31 miljarder kronor - orsakades till en stor del av oljeprisfallet. Den svenska exporten kunde uppvisa en fortsatt väl hävdad ställning på de utrikes marknaderna - även om kapacitetsbegränsningar och i en del fall minskad konkurrenskraft orsakade föriuster av marknadsandelar.

Under år 1987 utvecklades den svenska utrikeshandeln klart sämre än år 1986. Den svenska exporten har påverkats av en lägre efterfrågan i de för vår industri viktiga marknaderna i Danmark och Norge. Även den viktiga amerikanska marknaden har utvecklats svagt. Det kraftiga fallet i dollar­kursen sedan år 1985 har stärkt den amerikanska industrins konkurrens­kraft. Även den avsaktande ekonomiska aktiviteten i landet har lett till en försvagning av importen.

Den inhemska efterfrågan har medfört en kraftig ökning av importen av främst konsumtions- och investeringsvaror. Handelsbalansens överskott har därför reducerats till omkring 22 miljarder kronor vilkel medfört en försvagning av bytesbalansen i förhållande lill år 1986 med ca 12 miljarder kronor.

Även om vi kunnat konstatera glädjande framsteg i Uruguayrundan är risken dock fortfarande betydande för att olika former av protektionistiska ingrepp kommer att vidtas som får en negaliv inverkan på våra exportmöj­ligheter.

Den turbulenta utvecklingen av växelkurser skapar allmänt sett en osä-                                                116


 


kerhel i den internationella handeln och kan snabbi ändra konkurrenskraf-    Prop. 1987/88: 100
ten på vikliga marknader.
                                                                                               Bil. 5

Fortfarande ger sig dessutom en kapacitelsbrisl lill känna i den svenska
exportindustrin. Det är i och för sig glädjande att ordertecknandet lett till
en fortsatt hög beläggning inom slora delar av vår exportindustri. Det är
även glädjande att investeringarna nu börjat skjuta fart. Men i förhållande
till den importeflerfrågan som nu håller på att växa fram till följd av
inhemskt goda konjunkturer framstår exportindustrins totala kapacitet
likväl som alltför liten för att långsiktigt kunna bidra till eh balans i landets
samlade utrikesbetalningar. Det höga efterfrågelryckel i den inhemska
ekonomin leder dessutom till atl företag i en del fall föredrar att sälja på en
säkrare hemmamarknad än på en utlandsmarknad.
                                              •'

Hela detta perspektiv med dess olika riskfaktorer understryker viklen av att exportansträngningarna inte försvagas utan alt vi fortfarände på alla de olika vägar som står oss till buds bör försökafortsätta den framgångsrika exportstrategi som inleddes i och med devalveringen år 1982. Förutsätt­ningarna för detta är främst atl del inhemska kostnadsläget hålls under kontroll.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet är för närvarande i hög grad inriktat på konkreta frågor som rör den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Ge­nomförandet av den nordiska ekonomiska handlingsplan som antogs år 1985 har fortsatt. Planen, som huvudsakligen avser perioden 1986-1988, består av en rad olika samordnade och förstärkta nordiska insatser såsom avlägsnande av handelshinder inom Norden, investeringar i vägar och järnvägar saml ökat nordiskt samarbete på det exportfrämjande området.

En ny ekonomisk handlingsplan, avsedd att träda i kraft år 1989, är nu under utarbetande..

Inom Nordiska ministerrådet har förslag utarbetats för nya satsningar på kultursamarbetet, för ett samarbetsprogram inom bioteknologin sarnt för upprättandet av ett industriellt centrum i Oslo.

Atl ulveckla Norden som hemmamarknad är ett av huvudmålen för det
nordiska samarbetet på regeringsnivå. Del är ett fortlöpande arbete som
bl. a. syftar till alt ge de nordiska förelagen bättre tillgång till den nordiska
marknaden och därmed förbättrad konkurrensförmåga på världsmarkna­
den. Detta gäller inle minst de små och medelstora förelagen. Särskild vikt
läggs vid atl avveckla icke-tariffära handelshinder. Vid Nordiska rådets
session år 1987 presenterade ministerrådet ett samarbetsprogram för av­
veckling av handelshinder.i Norden, vilket antogs enhälligt. En första
rapport om implementeringen av samarbelsprogrammel presenterades för
                                    '

de nordiska utrikeshandelsministrarna i slutet av november 1987.

En utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet har lämnats i den berättelse som Nordiska rninislerrådet överlämnat till Nordiska rådet i december 1987 (dokument C 1 1988 i del nordiska trycket).

■ ■•                                                                            117


 


Prop. 1987/88: 100
Västeuropa                                                                                      „ ■  

Drygt hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EG och ytterligare nästan 20% med EFTA-länderna. Är 1986 var Sverige EG:s tredje största exportmarknad utanför Gemenskapen, dubbelt så stor som t.ex. Japan. EFTA-länderna som grupp är EG:s största exportmarknad, där ca 25 % av tredjelandsexporten avsätts, och dess största leverantör.

Genom EFTA och frihandelsavtalet med EG ingår vi i ett frihandelsom-råde för industriprodukter på 350 miljoner människor. Samarbetet Sverige-EG fungerar myckel väl. Problemen är utomordentligt få, särskilt sedan vi nätt överenskommelse om anpassning av frihandelsavtalen med anledning av EG:s utvidgning till Spanien och Portugal.

Den svenska bedömningen all medlemskap i EG inte är förenligt med neutralitetspolitikens krav står fast. Med undanlag för de utrikes- och säkerhetspolitiska områdena är dock utrymmet för samarbete i princip obegränsat.

Från svensk sida finns därför en stark vilja att ulveckla samarbetet med EG ytterligare på en rad områden. Bl.a. har Sverige tillsammans med andra EFTA-länder uttryckt sitt intresse av att så långt möjligt medverka i EG:s strävanden alt fullborda den s. k. inre marknaden.

EG-EFTA-samarbetet har en viktig roll i detta sammanhang. Luxem-burgdeklaralionen, som antogs av ministrar från EG- och EFTA-länderna i april 1984, anger områden för fortsatt samarbete. Målet är atl åstadkomma ett "dynamiskt europeiskt ekonomiskt område" omfattande samtliga 18 EFTA- och EG-länder. Sverige, som under hösten 1987 irinehaft ordföran­deskapet i EFTA, strävar efter alt EFTA-länderna så långt möjligt ska uppträda samlat i förhandlingarna med EG. Uppföljningsarbetet har snabbt utvidgats från de ursprungligen prioriterade områdena — ur­sprungsregler, gränskontroller, handelsdokumenlation och. tekniska han­delshinder - till en rad andra frågor, däribland statsstöd, finansiella tjäns­ter, immaterialrätt, produktansvar och utbildning. Sammanlagt har därmed EG-EFTA-diskussioner inletts på 17 områden.

Ytterligare förenklingar har skett i frihandelsavtalens ursprungsregler. Vid ett möte den 21 maj 1987 mellan ministrar från EFTA-länderna och den ledamot av EG-kommissionen som är ansvarig för utrikesfrågorna undertecknades de två första multilaterala konventionerna mellan EG- och EFTA-länderna. Den ena avser införandet av ett gemensamt enhelsdoku-ment för lullbehandling (Singie AdministraUve Document, SAD). Den andra gäller en gemensam transitordning. Båda trädde i kraft den I januari 1988.

Ett miljöminislermöte mellan EG- och EFTA-länderna hölls den 25-26 oktober 1987 i Nordwijk i Nederländerna.

Den 1 oktober 1987 hölls det andra mötet i den blandade kommittén
inom ramavtalet för forskningsfrågor mellan Sverige och EG. De stora
forskningsprogrammen, ESPRIT på dalaområdet, RACE på telekommuni­
kationsområdet och BRITE för basteknologi, som hitfills varit förbehållna
deltagare i EG-länderna, håller nu på att öppnas för deltagande av institu­
tioner och företag i EFTA-länderna.
                                                                            118


 


I takt med att arbetet med att åstadkomma en inre marknad inom EG Prop. 1987/88: 100 fortgår, intensifieras också EFTA-samarbetet. EFTA-länderna har i Bil. 5 mänga avseenden sammanfallande intressen att bevaka i den västeuropeis­ka integrationen, varför det är naturligt med en betydande EFTA-samord­ning av kontakterna med EG. EFTA-samarbetet har hög prioritet för den svenska regeringen och del är positivt att medlemsländerna nu gör an­strängningar att stärka organisationen

I syfte att samordna arbetet med Europafrågorna har en särskild slats-sekreterargrupp filisatts. En särskild beredningsgrupp under stalssekrete-rargmppen går igenom konsekvenserna för svensk del av de olika försla­gen i EG-kommissionens s. k. vitbok om den inre marknaden.

En utförlig redovisning av Sverige och den västeuropeiska integrationen förelades för riksdagen i december 1987. (Prop. 1987/88:66).

Multilaterala handelsfrågor

Det multilaterala handelssystemet fortsätter att, trots en hittills relativt gynnsam konjunktur i OECD-områdel, vara utsatt för påfrestningar. Oba­lanser i handeln mellan de stora handelsnationerna, liksom fortsatta bety­dande handels- och belalningsbalansunderskott i t. ex. USA, ger grogrund för protektionism. De gigantiska överskotten av jordbruksvaror har lett till handelspolitiska konflikter. U-ländernas skuldsitualion visar inga tecken på att radikalt förbättras med fortsatta problem i handelsrelationerna mel­lan i- och u-länder som följd. En allvarlig utveckling är all förtroendet för det multilaterala handelssystemet urholkals i många länder och atl lösning­ar på handelspolitiska problem allt oftare söks på bilateral väg eller rentav genom unilaterala ingrepp i handeln.

För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige är ett öppet och re­spekterat multilateralt handelssystem av utomordentligt slor betydelse. Den svenska regeringen verkar därför mot protektionism och för ytterliga­re frigörelse av handeln bl. a. inom ramen för det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationernas konferens för handel och. utveckling (UNCTAD).

Ett viktigt led i dessa strävanden har varit beslutet år 1986 i Punla del Este, Uruguay, om en ny mulfilateral handelsförhandling inom ramen för GATT den s. k. Uruguayrundan. Genom minislerbeslutet har GATT-län­derna bl.a. åtagit sig att inle vidta nya protektionistiska åtgärder ("stånd still") och atl avveckla de GATT-stridiga åtgärder ("roll back") som i dag är i kraft. Härigenom kan förhandlingarna i sig hålla tillbaka den framväx­ande proteklionismen. Detta är enligt svensk uppfattning väsentligt.

Hittills har den första fasen av förhandlingarna ägt mm i en konstmkliv
anda, vilket bl.a. resulterat i en mångfald förslag från enskilda medlems­
länder som nu studeras och debatteras. Förhandlingar har inletts om atl
eliminera eller reducera återstående tullar. Ur svensk synpunkt är en
sänkning av de höga tullnivåer som fortfarande existerar på för Sverige
intressanta exportmarknader särskilt önskvärd. En fråga av stor betydelse
i förhandlingarna är att förbättra reglerna för vidtagande av skyddsåtgärder                       119

mot skadevållande import.


 


Sverige har ett speciellt intresse av att komma lill rätta med de s.k. Prop. 1987/88: 100 gråzonsåtgärderna, dvs. skyddsåtgärder som inte omfattas av GATT:s Bil. 5 regelverk. Bland de nya ämnena i rundan fäster Sverige stor vikt vid förhandlingarna om ett multilateralt regelsystem för tjänstehandeln syftan­de lill liberalisering på detta område. Uruguayrundan omfattar också han­delspolitiska aspekter på del immaierialrättsliga området. Såväl varumär­kesförfalskning som andra former av immaterialrättsligt intrång berörs. Förhandlingarna skall bl.a. leda till all ett multilateralt ramverk rörande handeln med förfalskade varor utarbetas.

Förhandlingarna skall vidare söka motverka snedvridande effekter på den internationella handeln av handelsrelaterade krav i samband med investeringar. En central fråga i rundan är jordbruket. Utan någon form av uppgörelse på detta område kan förhandlingarna knappast lyckas.

Det är angeläget att det aktiva förhandlingsklimatel kan bevaras. En översyn av förhandlingsprocessen kommer enligt Punla del Esle-besluiet att äga rum på ministernivå efter halva tiden, dvs. sannolikt i slutet av år 1988. Förhandlingarna, som förs i Geneve, skall enligt minislerbeslutet vara avslutade inom fyra år, dvs. senast vid utgången av är 1990.

Regeringen tillmäter det breda internationella samarbetet inom OECD
stor betydelse. På det handelspolitiska området utförs inom organisationen
ett omfattande och viktigt arbete som syftar lill en så fri världshandel som
möjligt. Uruguayrundan ger en särskild dimension åt detta arbete. Det
grundläggande analytiska arbete som fortgår inom OECD på viktiga sekto­
rer ger betydande bidrag till GATT-förhandlingarna. Vid 1987 års minisler-
rådsmöte i OECD diskuterades en inom organisationen utarbetad studie
om effekterna av subventioner och handelsregleringar på handeln med
jordbruksprodukter. En betydande grad av enighet nåddes om såväl analy­
sen som principerna för långsiktiga reformåtgärder, vilket haft en avgöran­
de inverkan på frågans fortsatta behandling. Naturligen ger också skeendet
inom GATT viktiga styrande impulser till verksamheten i OECD, bl.a. i
                         '•

handelskoinmittén, under de närmaste åren. På svenskt initiativ prövas nu inom OECD nya former för övervakning av efterievnaden under förhand­lingsrundan av det i Punla del Este överenskomna stoppet för nya handels­hinder.

Vid 1988 års ministerrådsmöte i OECD i mitten av maj kommer Sverige att ha ordförandeskapet, vilket här betydelse för det svenska OECD-arbe-let under våren 1988.

FN:s sjunde konferens för handel och utveckling (UNCTAD VII) ägde rum den 9 juli - den 3 augusti 1987: Konferensen var inriktad på fyra områden - finansiella frågor, råvaror, internationell handel samt pro­blemen i de minst utvecklade länderna.

Denna UNCTAD-konferens blev den första som kommit fram till ett
gemensamt slutdokument med en enig bedömning av lägel i världsekono­
min. I slutdokumentet ges också uttryck för en gemensarn vilja alt stärka
samarbetet mellan u- och i-länder. De minst utvecklade ländernas pro­
blem, bl. a. på skuldområdel, tilldrog sig särskilt intresse. Konferensen kan
sägas ha fått en gynnsam inverkan pä klimatet i arbetet med bl. a. interna­
tionella handelsfrågor. Slutdokumentet betonar Uruguayrundans funda-
                                                   120
mentala roll för alt stärka det internationella handelssystemet.


 


På råvaruområdet blev konferensen en bekräftelse på den förändrade    Prop. 1987/88: 100 inriktning mol lösningar-av dé långsiktiga strukturella problemen som    Bil. 5 samarbetet tagit under senare år. Bl. a. betonas atl råvaruexportberoende u-länder bör diversifiera sina ekonomier i ökad utsträckning mot bakgrund av råvarornas långsiktigt minskande relativa betydelse i världsekonomin. ' Stöd bör ges härför. Inte ininsl bör handelshinder avvecklas. Den tidigare inriktningen på prisstabilisering genom reglering av råvarumarknaderna har nu tonals ner. Andra forrher för samarbete, som Sverige förespråkat, har fått ökat gehör. Genom ett förbättrat informationsutbyte och/eller forskning och utveckling är avsikten att råvarumarknaderna indirekt ska kunna stabiliseras och stärkas utan regleringar. Konferensens särskilt på­tagliga resultat var alt den gemensamma fonden för råvaror genom Sovjet­unionens m.fi.  undertecknande av överenskommelsen närmar sig sitt ikraftträdande. Sverige välkomnar denna stimulans lill ökat multilateralt råvarusamarbete, särskilt vad gäller forskning och utveckling.

Uppföljningen av slutdokumentets rekommendationer kommer nu att ske i UNCTAD:s olika kommittéer samt i andra internationella fora. En särskild FN-konferens för utvärdering av handlingsprogrammet för de minst utvecklade länderna föreslås äga rum år 1990. Sverige kommer alt delta aktivt i delta uppföljningsarbete.

Exportfrämjande insatser

Den svenska exporten har under senare är utvecklats pä ett förhållandevis gynnsamt sätt. Trots de positiva siffrorna måste konstateras att svenska förelag förlorar marknadsandelar såväl i Sverige som på utlandsmarkna­derna. Detta sker samtidigt som importen nu åter skjuter fart.

Det är därför viktigt alt industrins internationella konkurrenskraft nu kan bibehållas. Detta är särskilt angeläget på den, för svenska exportföre­tag, dominerande västeui;opeiska marknaden men är betydelsefullt också på de allt viktigare amerikanska och japanska marknaderna.

Exporlansträngningarna måste, mot denna bakgrund, fortsätta och där­med bidra lill att skapa bajans i Sveriges ekonomi. Det finns starka skäl för staten atl, tillsammans med näringslivet, verka för att det exportfrämjande arbetet intensifieras och anpassas till nya konkurrensförutsättningar.

Huvudansvaret för all den svenska exporten utvecklas tillfredsställande ligger hos företagen. Statlig medverkan i det exportfrämjande arbetet har. dock betydelse för att uppnå framgångar. Sådan medverkan kan framför allt behövas för atl kartlägga områden, branscher och länder där särskilda exporlansträngningar är angelägna.

Fortsatt stor uppmärksamhet i det exportfrämjande arbelet kommer att ägnas OECD-omrädet, där våra största handelspartners finns. Europa är den viktigaste exportmarknaden för svenska produkter. Stora ansträng-, ningar riktas också mol Stilla Havsområdet.

Exportfinansiering

Mänga u-länder och ett antal statshandelsländer har mer eller mindre akuta

betalningsproblem. Efterfrågan på kapitalvaror och projekt är fortsatt låg                                               121


 


på grund av all dessa länder har tvingats hålla tillbaka sin import. På de    Prop. 1987/88: 100 kreditvärdiga marknaderna har konkurrensen skärpts. Finansiering av ex-    Bil. 5 porten är ett mycket viktigt konkurrensmedel. Från svensk sida läggs slor vikt vid de ansträngningar som görs i olika fora för atl slävja en osund utveckling av den internationella kredilkonkurrensen.

Kapitalvaror och projekt utgör en stor del av den svenska exporten. Ett nytt system för investeringsgarantier infördes den I oktober 1987 (prop. 1986/87:98, NU 27, rskr.305, SFS 1987:861). Detta bör få vissa positiva effekter på den svenska exporten genom all företagen numera kan försäkra inte bara investeringar i produktion utan också marknadsinvesteringar om sådana kan leda till ökad export från Sverige.

Belalningsproblemen har lett lill atl exportkreditnämnden (EKN) tving­ats betala ut betydande belopp i skadeersättningar. Bl. a. för alt.undvika negativa effekter pä den internationella handeln är det viktigt att överens­kommelser nås om skuldkonsolideringar som kan bidra lill att återställa skuldländernas betalningsförmåga. Under budgetåret 1986/87 har Sverige deltagit i ett fiertal multilaterala överenskommelser om skuldkonsolide­ringar. På denna grund har åtta bilaterala avtal slutits mellan Sverige och enskilda skuldländer. Under innevarande budgetår beräknas antalet skuld­konsolideringar fortsatt ligga på en hög nivå.

Mot bakgrund av bl. a. skuldproblemen och den ökade internationalise­ringen, har en översyn av de system som finns för exportkreditgarantigiv-ning, statsstödd exportkredilgivning och u-kreditgivning ansetts vara moti­verad. Avsikten är alt resultatet av översynen samt eventuella förslag till ändringar om möjligt skall föreläggas riksdagen i nästa års budgetproposi­tion.

Bilateralt samarbete

Handelspolitiska och ekonomiska kontakter på regeringsnivå spelar en viktig roll för utvecklingen av Sveriges handel med statshandelsländer och många u-länder. Dessa kontakter, som kan ha formen av ministerbesök och delegationsresor, används ofta i handelsfrämjande syfte. Detsamma gäller de regelbundet återkommande s.k. blandkommissionsmöten som hålls med länder med vilka Sverige ingått bilaterala handels- eller samär­betsavtal.

Under år 1987 har kommissionsmöten hållils med statshandelsländerna i Östeuropa, saml med Algeriet, Indien och Malaysia. Vidare har handels­konsultationer ägt rum med Kina och Sovjetunionen i enlighet med särskilt avtal. Ett möte inom ramen för det tekniska samarbetet med Cuba har också genomförts.

Minskade råvarupriser har under året för många u-länder betytt lägre exportintäkter och avmattning i den ekonomiska utvecklingen. Detta är en starkt bidragande orsak lill alt Sveriges handel med u-länderna stagnerade under år 1987. Ansträngningarna atl främja det ekonomiska samarbetet med dessa länder har dock fortsatt i oförminskad styrka med sikle på en framlida förnyad expansion.

Ansträngningarna att minska underskottet i handeln med Östeuropa har                         122


 


fortsall. Fallande oljepriser och därmed minskande valulainkomster har    Prop. 1987/88: 100

dock lett till att importen från Sverige och andra OECD-länder har minskal    Bil. 5

i relativ betydelse. Östeuropas andel av Sveriges utrikeshandel har under

året ytterligare minskat på exportsidan, medan andelen i totalimporlen

ökat någol. Därmed växer på nytt det svenska underskottet i handeln med

dessa länder. Aktuella satsningar på långsiktiga samarbetsprojekl bör på

sikl kunna ge svenska exportföretag en starkare ställning på Östeuropas

marknader.

USA är en av Sveriges största exportmarknader. Importen från USA av bl.a. teknologi är av slor betydelse för svensk industri. De svensk-ameri­kanska handelsrelationerna är goda. Sektorvisa bilaterala handelsrelatera­de frågor kräver dock lidvis stor uppmärksamhet från svensk sida. Syftet är härvid bl. a. alt underlätta marknadstillträdet i USA för svensk industri. De stora underskotten i USA:s handelsbalans under senare år har givit upphov lill starka protektionistiska stämningar i kongressen och inom branscher med strukturproblem. Kongressens arbete med en ny handels­lag har pågått under hela är 1987 och har ännu inle avslutats. Det resultat som nås blir betydelsefullt mot bakgrund av de i flera fall protektionistiska förslag från senaten och representanthuset som ligger till grund för lagstift­ningsarbetet, förslag som kritiserats från den amerikanska administratio­nens sida och även från omvärlden.

Handeln med Japan karaktäriseras av betydande svenska underskott. Japanska liberaliseringsåtgärder och yenens uppgång bör framdeles kunna ge utslag i form av ökad svensk export fill Japan.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

ECE, som omfattar Väst- och Östeuropa samt Canada och USA, be­handlar frågor om handel, ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård, byggnadsfrägor och iransportfrågor. Sverige deltar aktivt i arbetet pä samtliga områden. Mot bakgrund av FN:s finans­kris har en särskild kommitté granskat ECE:s arbetsprogram och övriga aspekter på verksamheten. De föreslagna besparingsåtgärderna har anta­gits av kommissionen och kommer all resultera i betydande kostnadssänk­ningar.

Tullfrågor, handelsprocedurer m. m.

Sverige deltar i det internationella tullsamarbetet, främst inom ramen för Tullsamarbetsrådet (Customs Co-operation Council) i Bryssel. Rådet an­tog i juni 1983 en konvention om en ny, gemensam varunomenklalur (Harmonized Syslem). Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till kon­ventionen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32), som trädde i kraft den 1 januari 1988. Ett omfattande arbete med atl överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbeta andra bestämmelser i anslutning härtill har ägt rum.

Efter förhandlingar har EFTA-länderna och EG-kommissionen kommit
överens om atl införa ett enhetligt tulldokument (Singie Administrative                             123


 


Document, SAD). Dokumentet skall användas i handeln mellan EFTA- Prop. 1987/88: 100 länderna inbördes samt i handeln mellan EFTA-länderna och EG såväl vid Bil. 5 export, transil som import. Överenskommelsen har forrhen av en konven­tion, som för svensk del har godkänts av riksdagen i maj 1987 (prop. 1986/87: 136, SkU 47, rskr. 205).. Enhelsdokumentet har börjat användas den 1 januari 1988. EFTA-länderna och EG-kommissionen har också kom­mit överens om gemensamma transitbeslämmelser för varor, vilka trädde i kraft den 1 januari 1988.1 enlighet med bestämmelserna i nämnda konven­tioner upprättas två nya kommittéer mellan EFTA-länderna och EG-kom­missionen. Arbetet med alt överföra de båda konventionernas bestämmel­ser fill svenska förhållanden har nu avslutats.

EG och EFTA-länderna har också inlett diskussioner rörande samord­ning av datoriseringen av olika tull-och handelsprocedurer, bl.a. med utgångspunkt i EG:s s. k. CD-projekl (Coordinaled Development Project).

EFTA-länderna och EG har genomfört en viktig reform vad gäller ur-spmngsdokumentalionen inom frihandelsområdet, nämligen periodiska vamcertifikat, s.k. fakturadeklaration, och avskaffande av blankett EUR.2. Överläggningar pågår om ytterligare förenklingar, bl.a. avseende de regler som gäller när en vara bearbetas i flera EFTA- och EG-länder, s. k. kumulalion.

Sverige har, för atl underlätta tullverkets arbete med all bekämpa eko­nomisk brottslighet på tullområdet och organiserad smuggling, ingått tull-samarbetsavtal med ett antal länder i Västeuropa. Riksdagen godkände den 25 november 1987 en proposition om tullsamarbetsavial med USA. Förhandlingar pågår med Spanien om ett tullsamarbetsavial.

Förändringar i Sveriges tullpreferenssystem gentemot u-länderna trädde i kraft den 1 februari 1987. Dessa förändringar innebär bl.a. alt tullfrihet nu ges för samtliga produkter från de minst utvecklade länderna.

Skyddssystemet på beklädnadsområdet

Sverige anslöt sig den 20 september 1986 lill det fjärde mullifiberavlalel, MFA IV, ett ramavtal för bilaterala texlilbegrähsningar. Omförhandlingar av de 16 bilaterala avtal som slöts under MFA III pågår.

De nya avtalen förhandlas i enlighet med de utfästelser, som Sverige gjorde under MFA IV-förhandlingarna, dvs. atl medge större avsättnings­möjligheter av tekovaror på den svenska marknaden från i första hand de minst utvecklade u-länderna samt nya och små exportörländer.

Den nya svenska begränsningspöliliken går ut på att stegvis trappa ner de nuvarande handelspolitiska skyddsåtgärderna, men också på all fort­sättningsvis ge den svenska tekoindustrin ett skydd som är avpassat efter skyddsbehovet för olika varor. Tekoindustrin kan således inte räkna med handelspolitiska skyddsåtgärder av den omfattning som tidigare förekom­mit.

Restriktionerna för import av läderskor från statshandelsländerna kom­mer atl avvecklas gradvis under en femårsperiod 1988-1992. För övriga skor har avvecklingen genornförts vid ingångenav år 1988.

124


 


Utredning om utrikeshandeln i krislägen                                                                        Prop. 1987/88:100

Ril   5 Regeringen har tillkallat en särskild utredare för all se över frågor om

svensk utrikeshandel i krislägen och föreslå åtgärder. I uppdraget ingår atl se över gällande lagstiftning om varuhandel och transportväsende. Utred­ningen skall vara avslutad senast hösten 1989 (dir. 1987: 39).

Åtgärder mot Sydafrika

Efter ett omfattande arbete under hösten 1986 och påföljande vinter, i vilket arbete Sverige tog en aktiv del, lade de alliansfria medlemmarna i FN:s säkerhetsråd i februari 1987 fram ett resolutionsförslag om bindande selektiva sanktioner. Förslaget kunde emellertid inle antas lill följd av att USA och Storbritannien utnyttjade sin vetorätt. I avvaktan på ett verk­samt sanklionsbeslut av säkerhetsrådet beslöt regeringen i mars 1987 alt inhämta riksdagens bemyndigande att få utnyttja lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner för en ensidig svensk handelsblockad mot Syd­afrika och Namibia (prop. 1986/87:110). Riksdagen godkände förslaget (UU 1986/87: 20, rskr. 269). Förordningen (1987: 477) om förbud mol han­del med Sydafrika och Namibia trädde i kraft den Ijuli 1987. Enligt denna gäller förbud mot införsel till Sverige av varor som har sitt ursprung i Sydafrika eller Namibia och förbud mot utförsel ur Sverige av varor vilkas beslämmelseland är Sydafrika eller Namibia. Förbuden omfattar den yr­kesmässiga handeln. Företagen medgavs en övergångsperiod pä tre måna­der för atl avveckla ingångna förbindelser och avsluta pågående frakter, och förbuden trädde därför i tillämpning den I oktober 1987. Regeringen kan under vissa förutsättningar ge dispens från förbuden. Hittills har regeringen avgjort 33 dispensansökningar varav fyra har beviljats. Dessa har avsett export av angelägen medicinsk utrustning och läkemedel.

Regeringen beslutade i mars 1987 också tillsätta en parlamentarisk ut­redning med uppgift att utreda dels handeln med tjänster mellan Sverige och Sydafrika, dels handeln mellan svenska företag utomlands och Syd­afrika, dels svenska företags verksamhet i Sydafrika. Om kommittén läg­ger fram förslag som kräver lagstiftning, bör, enligt direktiven, förslagen lämnas i sådan tid atl lagstiftningen kan träda i kraft den 1 januari 1991 (dir. 1987: 10).

Krigsmaterielkontroll

Vid årsskiftet 1986/87 omfattade krigsmalerielinspekfionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet 130 enskilda tillverkare. Tillverk­ningsvärdet för år 1986 var 5 663 milj. kr. (1985-4 815 milj. kr.).

Under år 1987 har ca 2 200 ansökningar om utförsel behandlats. Värdet förde under året beviljade utförseltillständen, som i en del fall också avser export för flera följande år, uppgick till ca 5 300 milj. kr. (1986-4.262 milj. kr.).

Jämfört med år 1985 ökade krigsmaterielens andel av Sveriges totala
export under år 1986 frän 0,82 Ull 1,22%.
                                                                                                 125


 


Den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för frågor som    Prop. 1987/88: 100 rör krigsmaterielexport har under år 1987 sammanträtt åtta gånger och det    Bil. 5 tekniskt-vetenskapliga rådet som bistår krigsmaterielinspeklionen vid be­dömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel en gång.

På grundval av förslag från den s. k. KMI-utredningen har en förstärk­ning av krigsmaterielinspeklionen skett under år 1987.

I anslutning till betänkandet (SOU 1987:8) Försvarsindustrins ullands-verksamhet förbereds en proposition lill riksdagen med skärpta regler för krigsmaterielexporten.

En särskild redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1987 kommer att överlämnas till riksdagen under våren 1988.

E 1. Kommerskollegium

1986/87 Utgift 38 132 798 1987/88 Anslag 36 245 000 1988/89 Förslag     39 313 000

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift alt handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet ett handelspolitiskt råd, ett krishandelsråd, en CECA-nämnd och rådgivande nämnder för revisorsfrågor resp. tolk- och översättarfrågor.

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens in­komstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt 10,4 milj. kr. för budgetåret 1988/89 (1986/87 II milj. kr.).

Kommerskollegium

Kollegiet har i en särskild rapport den 26 mars 1987 lämnat preliminärt budgetförslag för perioden 1988/89-1990/91. Budgetförslaget har följts upp och preciserats i den ordinarie anslagsframställningen.

I den särskilda rapporten redovisas bl.a. resultatanalys avseende peri­oden 1982/83-1986/87 och framtidsbedömningar.

Av resultatanalysen framgår att kollegiet funnit verksamhetens inrikt­ning på det hela taget ändamålsenlig även om man i några fall ifrågasatt om resursinsatserna är rätt avvägda.

Vidare har kollegiet funnit att utformningen av den egna organisationen medför vissa problem när det gäller att göra omdispositioner i verksamhe­ten.

För att möta kraven på effektivisering och besparingar har ansträngning­
ar att rationalisera verksamheten och att disponera om resurser gjorts.
Resultaten av de försök som gjorts alt mäta produktiviteten i verksamhe­
ten tyder enligt kollegiet på alt denna har ökat.                                                             126


 


Under dén kommande treårsperioden prioriterar kollegiet de multilale-    Prop. 1987/88: 100 rala, västeuropeiska och bilaterala funktionerna saml revisorsverksamhe-    Bil. 5 ten.

I budgetförslaget har kollegiet i första hand hemställt om oförändrat anslag och i andra hand redovisat ett treårigt huvudförslag med en anslags­minskning av sammanlagt 5%. I detta altemaliv föreslår kollegiet alt minskningen fördelas med 1% det första resp. andra budgetåret och 3% del sista budgetåret i perioden. En sådan besparing förutsätter, enligt kollegi­et, förenklingsålgärder och ambitionsnivåsänkningar på flera områden.

Kollegiet har i särskild skrivelse den 27 augusti 1987 redovisat strategi och handlingsplan för sin ADB-verksamhet. På lång sikl skall ett heltäck­ande integrerat kontorsinformationssystem finnas i drift. I inledningsske­det prioriteras ord- och textbehandling, därefter statistikfrågor saml ut­ökat ADB-stöd till personal- och ekonomiadministration. Kollegiet hem­ställer att planen godtas.

För kollegiet har medel för beredskapsålgärder budgetåret 1987/88 be­räknats under Qärde huvudtiteln, anslaget G 2. Civil ledning och samord­ning. Kollegiet hemställer att medel för detta ändamål beräknas under kollegiets ordinarie anslag budgetåret 1988/89.

För kontantbidrag till Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån beräknar kolle­giet 696 000 kr. budgetåret 1988/89 i enlighet med av stiftelsen till kollegiet ingiven anslagsframställning.

1987/88                 Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal                                        158                                         of

Anslag                               36 245  000(1)                     +3 068 000(2)

(1)varav lönekostnader 27 634 000 kr.,   stipendier avseende europeiska integrationsfrågor 70 000 kr.   och kontantbidrag för Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån 678 000 kr. (2)varav lönekostnader  +2 020 000 kr.,   stipendier avseende europeiska integrationsfrågor oförändrat och kontantbidrag för Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån 13 000 kr.    (kontantbidraget beräknas för varje enskilt budgetår).

Föredragandens överväganden

Kommerskollegium ingår enligt särskilda direktiv, utfärdade av regeringen den 23 oktober 1986, i försöksverksamhet med treåriga budgetramar. En­ligt dessa skulle kollegiet i en särskild rapport till regeringen senast den 31 mars 1987 redovisa dels en analys av verksamhetens hittillsvarande inne­håll, inriktning och resultat, dels överväganden om verksamhetens inrikt­ning och innehåll under den kommande treårsperioden i syfte att med tillgängliga resurser uppnå största möjliga utbyte. Därtill skulle en an­slagsframställning lämnas senast den I september 1987.

Kollegiets rapport innehåller en resultatanalys för perioden 1982/83-
1986/87 samt förslag till riktlinjer och prioriteringar inför den kommande
treårsperioden. Till grund för förslagen ligger bl. a. en bedömning av verk-
                         127


 


samheten in på 1990-talet: Rapporten innehåller också ett budgetförslag    Prop. 1987/88: 100 samt särskilda redovisningar beträffande avgifter i verksamheten, ADB-    Bil. 5 frågor m. m. Kollegiet har även inkommit med en strategi och handlings­plan för sin ADB-verksamhet.

Jag godtar den allmänna inriktningen av kollegiets verksamhet så som den presenteras i rapporten och förordar all den läggs lill grund för myn­dighetens arbete under treårsperioden 1988/89-1990/91. Jag instämmer också i de prioriteringar i verksamheten som kollegiet gör. Jag vill särskilt peka på det angelägna arbelet som rör EG:s inre marknad och samarbetet mellan EG och EFTA.

Vidare förordar jag ett huvudförslag, med en minskning av utgifterna med 5% under treårsperioden. Enligt min mening bör den totala reala minskningen fördelas med 1, 2 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. Avsikten är all uppnå en jämn fördelning av besparingarna. För budgetåret 1988/89 innebär detta en minskning av kollegiets resurser med 400 000 kr., efter en pris- och löneomräkning med 3 136 000 kr. För. resp. budgetår bör ramen beräknas till 39 313 000 kr., 38 528 000 kr. och 37 758 000 kr. Beloppen för andra och tredje budgetåren i perioden bör pris- och löneomräknas i vanlig ordning.

Jag är dock inte beredd att ta ställning lill de enskilda förslag om sänkningar av ambitionsnivån och andra åtgärder som kollegiet förutsätter för 5%-altemalivet. De frågor som kräver statsmakternas beslut bereds i särskild ordning. I övrigt utgår jag ifrån att kollegiet genom prioriteringar i varje skede bedriver sin verksamhet med sådan flexibilitet att angelägna uppgifter inle eftersatts.

Jag godtar kollegiets strategi och handlingsplan för ADB-verksamhet. Kollegiets arbete på detta område bör således fortgå. Drift- och utveck­lingskostnader för kollegiets ADB-åtgärder skall rymmas inom ramen för tilldelade resurser. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepar­tementet.

Avgifterna i kollegiets verksamhet bör ses över så atl full kostnadstäck­ning uppnås utom vad gäller auktorisation av tolkar och översättare. Detta avser de avgifter som las ut för vissa tillstånd enligt aktiebolagslagen och näriiggande författningar, för auklorisafion och godkännande av revisorer ■ samt för imporllicenser. Även avgifterna för auktorisation av tolkar och översättare bör ses över i syfte alt öka kostnadstäckningen.

Myndigheternas beredskapsplanering skall i enlighet med 1987 års försvarsbeslut finansieras inom ramen för ordinarie förvaltningsanslag. Kollegiets anslag har därför räknats upp med 110 000 kr. för detta ända­mål. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.  ..

I 1986 års budgetproposition aviserades en översyn av tjänstebrevsrälts-
systemet. Under budgetåret 1986/87 har postverket genomfört mätningar
av postmängder hos berörda myndigheter. Kollegiets tjänstebrevsrätt dras
                                

in fr. o. m, den I juli 1988, bl.a. i syfte all ge myndigheten möjlighet att genom prioriteringar mellan alternativa kommunikationsvägar kunna på­verka kostnaderna. För portokoslnader har jag därför räknat upp kollegi-   • ets förvaltningsanslag med 222 000 kr.

128


 


Kommerskollegium ingår sedan budgetåret 1987/88 i försöksverksamhet avseende överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Denna försöks­verksamhet bör fortgå.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kommerskollegium för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram­anslag av 39 313 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89  Förslag


232 621 030 232 030 000 226 834 000


Reservation 93 993 653(1)


(l)Varav ca 80 milj. kr. är disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under delta anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges exportråd antingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen.

Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.


Departement   Anslå


Myndighet/organ/verksämhet Anslag

1988/89

milj. kr.


 


I 2

B 6

Utrikes-     A l

departementet

E 2 E 3

E 5

B 7


B 8


Finans­departementet Jordbruks­departementet Industri­departementet


Utrikesförvaltningen (del av  ' 210 anslaget, ca 20%)

Exportfrämjande verksamhet     226 Exportkreditnämnden, täckande   av vissa utgifter för skade­ersättningar

Interamerikanska utvecklings-   25
banken
Exportkreditbidrag(1)
                      

Stöd till turism och rekreation 108,5

(del av anslaget)(2)

Kostnader för statsstödd export- 140

kreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit

Kostnader för statsstödd export- 70

kreditgivning avseende export

av fartyg m. m.

Ersättning för extra kostnader  110

för förmånliga krediter till

u-länder


129


9   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Departement   Anslag  Myndighet/organ/verksamhet


Anslag 1988/89 milj. kr.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


B 10    Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (del av an­slaget) (3)

B 11    Branschfrämjande åtgärder (del av anslaget)(3)

B 12   Småföretagsutveckling (del av anslaget)

(l)Avsett för stöd till exportföretag som har orsakats

ränteförluster i samband med exportkreditavtal som har

ingåtts före är 1982.

(2)Drygt hälften av anslaget utgör en stimulans av

tjänsteexport,

(3lBåda dessa program har exportfrämjande inslag. Statens

industriverk, som har ansvar för programmen, skall sararåda

med Sveriges exportråd i fråga om exportfrämjande åtgärder.

Sveriges exportråd verkställer delvis de beslutade

insatserna.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift atl besluta om stöd till svensk projeklex-porl. Vidare har tillsatts en styrgrupp för svensk bygg- och energiexporl.

Exportrådets uppgift är att som centralt organ planera, samordna, mark­nadsföra och genomföra ålgärder för att främja svensk export. Sveriges exportråd planerar och leder den exportfrämjande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella utlandsrepresentaiionen, dvs. handels­sekreterarna, dels inom utrikesrepresentationen. Sveriges exportråd har slutit samarbetsavtal med vissa handelskammare i utlandet, nämligen den i Sao Paulo, New York, Lissabon och i Madrid.

Det finns för närvarande 21 handelssekreterartjänster inrättade. Av des­sa är två placerade i Nordamerika, nämligen i Chicago och i Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Diissel-dorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien och Ziirich. På övriga industrilandsmarknader finhs handelssekreterare i Sydney och Tokyo. Tre handelssekreterare finns i utvecklingsländer, nämligen i Caracas, Jeddah och Mexico City. Filialkon­tor finns i Atlanla, Detroit, Hamburg, Los Angeles, Montreal, New York, Stuttgart och Vancouver. Vidare finns en marknadssekrelerare vid hono-rärkonsulatet i Bombay. Ett antal ambassader och konsulat i länder med särskilt intressanta marknader har givits en särskild kommersiell kompe­tens och tar - liksom handelssekreterarna - betalt för vissa av sina exportfrämjande tjänster. Samtliga ambassader, liksom även vissa konsu­lat, ger allmän exportfrämjande service.

Sveriges exportråd och handelssekreterarna sysselsätter 207 resp. 224 årsanställda.


130


 


Verksamheten och dess finansiering

Sveriges exportråds och handelssekrelerarnas verksamhet drivs i form av projekt. Projekten planeras och följs upp per marknad och per bransch/af­färsområde. Ett projekt kan bestå av exportservice, exportaktioner eller exporluppdrag. Med exportservice avses sådana tjänsier som inte föranle­der debitering, t. ex. mindre omfattande marknadsinformation, inledande rådgivning till företag och enklare vamförfrågningar liksom viss uppsökan­de och iniliafivlagande verksamhet. Exportaktioner omfattar bransch-, land- eller temabundna kollektiva aktiviteter som stödjer företagens ex­portansträngningar. I exportaktioner ingår också bl.a. åtgärder som sär­skilt stödjer små och medelstora företag i deras exportarbele. Upp­dragsverksamheten omfattar tjänster som utförs på särskild beställning och mot särskild avgift för enskild uppdragsgivare.

Verksamhetens jinansiering år delad mellan staten och näringslivet. Staten bidrar enligt det nu gällande avtalet om Sveriges exportråd (prop. 1979/80:16, NU 20, rskr. 95) lill exportrådets finansiering med eU belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådets kostnader för exportser­vice lill förelag med export av mindre omfattning och rådets abonnemangs­intäkter frän dessa företag. Vidare ställer staten enligt nämnda avtal medel till förfogande för rådets uppgift att planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresenta­tionen. Handelssekreterarnas exportservice finansieras med statliga me­del. Flertalet för stat och näringsliv gemensamma exportaktioner finansi­eras i regel efter fördelningen 40/60.

Näringslivet deltar i finansieringen av Sveriges exportråd med bl.a. abonnemangsavgifter. Abonnemang är en förutsättning för att få stadigva­rande tillgäng till Sveriges exportråds, handelssekreterarnas och utrikes-representalionens tjänster. Detsamma gäller handelskammare i utlandet som har slutit samärbetsavtal med exportrådet. Rådet kan lämna vissa inledande tjänster till andra än abonnenter. Abonnemang påverkar för närvarande inte prövningen om stöd till svensk projektexport eller till svensk bygg- och energiexport. Näringslivets medverkan i finansieringen utgörs också av uppdrag mot särskild avgift i Sverige eller i utlandet.

Vissa medel under anslaget är avsedda för att främja svensk projektex­port (prop. 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr. 415) samt för stafiigt slöd lill konsultföretag (prop. 1984/85: 110, NU 33, rskr. 358).


Prop, Bil. 5


1987/88: 100


 


 

Sveriges exportråd

Medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

 

Verksamhet

1986/87

1987/88 budget

Beräknad

ändring

 

budget  utfall

Export­rådet

Föredra­ganden

Export-främj ande åtgärder -Anslag -Övriga intäkter

194 505  199 209(1) 163 000 169 110

198 460 170 000

+ 19 052 +11 000

-1 080 -5 000


131


 


Medelsbehov   (1  000-tal kr.)

 

 

Verksamhet

1986/87

 

1987/88 budget

Beräknad

ändring

 

budget

utfall

Export­rådet

Föredra­ganden

Stöd till svensk pro­jektexport m. m. -Anslag

31 200

20 971(2)

27 200

+ 5 800

-2 200

Till rege­ringens dis­position -Anslag

7 870

12 441(3)

6 370

+ 1 500

-1 916

Ränteintäkter 3 000

4 390

'

m. m.

 

 

 

 

 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Summa

medelsbehov

-Anslag(4)   233 575 232 621(5) -Övriga .   166 000 173 500 intäkter

Garantiramar

Svensk pro-  35 000

j ektexport

Konsultstödet 8 000


232 030  +26 352   -5 196 170 000  +11 000   -5 000

of

of

35 000

of

8 000  +3 000


(1)Varav 16,2 milj. kr. från budgetåret 1985/86. Härtill

kommer 11,5 milj. kr. för vilka Sveriges exportråd har fattat

beslut men inte lyft från anslaget.

(2)Varav 2,6 milj. kr. reserverade medel.

(3)1 detta ingår 0,3 milj. kr. som utgör utbetalningar

från anslagets reservation till kommerskollegium. Vidare har

ca 12 milj.kr. av Sveriges exportråd tillförts reserverade

medel avseende bl.a. inte utnyttjade medel från tidigare

budgetår och exportrådet fått disponera ca 18,3 milj.kr. .

genom särskilda beslut.

(4)Härtill kommer 5 milj. kr. från annan huvudtitel.

(5)Sveriges exportråd har för handelssekreterarna

redovisat inte utnyttjat anslag om 779 470 kr. samt

underskott om 690 080 kr.


Sveriges exportråd lämnar i sin anslagsframställning såväl förslag för bud­getåret 1988/89 som en plan för de två påföljande verksamhetsåren. Ex­portrådet framhåller - mot bakgrund av anslagsnedskärningen för inneva­rande budgetår och de åtgärder som har vidtagits - det angelägna i alt verksamheten fortsättningsvis inriktas på att utveckla aktivt export­främjande insatser. Ytterligare nedskärningar skulle allvariigt skada den svenska exporten och exportrådets verksamhet.

Exportrådets målsättning och verksamhetsinriktning i stort fastställs av dess styrelse. Rådets uppgift är i första hand atl vara ett kunnigt och effektivt serviceorgan och stödja och kornpletlera förelagens egna aktivite­ter så att största möjliga export från Sverige uppnås. Serviceinriktningen innebär att tillgänglighet och grundläggande kunnighet inom ett brett tjän­steutbud är viktigare än specialkunskap inom många områden.


132


 


Exportrådet har under budgetåret 1986/87 varit föremål för en översyn Prop. 1987/88: 100 av finansieringen med avseende på källor och användningsområden (se Bil. 5 prop. 1986/87: 100 bil. 5 sid. 130). Översynens beskrivande avsnitt utgör enligt exportrådet ett värdefullt tillskott till insikten om exportfrämjandets struktur och villkor. Vidare pekar exportrådet på utredningens slutsats atl förelagen budgetåret 1985/86 står för minst samma andel av de samfinansi­erade och ursprungliga verksamheterna som de gjorde budgetåret 1978/79. De under senare år tillkommande uppgifterna genom statsmakternas beslul har förändrat denna relation. Detta har lett till all finansieringsfördelningen framöver så långt möjligt görs mer likformig. Bl. a. har anslagsandeleri i exportchef-atl-hyra verksamheten sänkts från 50% i genomsnitt till 40%. Denna typ av kostnadsfördelning är emellertid enligt exportrådet ofta en chimär i beaktande av företagens egna, mycket större kostnader även för exportsatsningar som administreras av exportrådet. Frågan om finansi­eringens fördelning bör därför inte vara avgörande för beslut om anslagets storlek. Frågan är i stället hur'exportrådets verksamhet uppfattas hos exportföretagen.

Nyttan med exportfrämjandel är emellertid svår atl fastställa generellt. Exportrådet framhåller svårigheterna att definiera, eller kvantifiera, mark­nadens behov av exportfrämjande åtgärder. Det finns hos dé flesta export­förelag en stor efterfrågan på information och på tjänster, men ingenting kan med säkerhet sägas om värdet av mediet "Exportfrämjande". Del går således inte alltid att via finansieringen få vägledning av hur många av de viktigaste tjänsterna värdesätts. För många tjänster kan avgiftsfinansiering vara ett ganska tillfredsställande sätt. Ett annat mått kan vara antalet förfrågningar. Ytterligare ett sätt kan vara alt fråga om atfityder genom t.ex. en Sifo-undersökning. En nyligen genomförd sådan visar atl omdö­met om exportrådet är mycket gott.

Exportrådet pekar pä det faktum atl staten har expanderat verksamhe­ten genom atl tillföra statligt initierade och finansierade projekt: Detta har påverkal exportrådets profil, identitet och arbetsfunktioner. Med krymp­ande resursramar kommer enligt exportrådet av förväntans- och organisa­tionsskäl mer resurser att bindas, relativt sett, till dessa projekt. Övrig verksamhet tilldelas de resurser söm återstår. Denna övriga verksamhet kan i många fall leda lill snabbare resultat. Flexibiliteten rninskar emeller­tid för spontant efterfrågade tjänster av spjutspelskaraktär i tider av min­skande anslag.

Den statliga huvudmannens önskemål beträffande inriktning och omfatt­
ning av verksamhetens olika delar påverkar slora delar av exportrådets
verksamhet. Företagens önskemål kommer främst genom efterfrågan på
individuella tjänster. Exportrådets tolkning av denna efterfrågan ger infor-
mafion om vilka typer av tjänsier söm skall prioriteras. Det saknäs enligt
exportrådet på företagssidan en motsvarighet till statens samlade agerande
såsom huvudman. Finansieringsöversynen har pekat på önskemålet att
även näringslivet deltar genorn en stark representativ vilja kring hur ex­
portfrämjandel skall inriktas. Exportrådet stöder denna önskan och har
inlett ett arbete kring lämpliga former för en aktiv medverkan från närings­
livets representativa organ.
                                                                                       133


 


Exportrådet framhåller avsliitningsvis med anledning av finansierings-    Prop. 1987/88: 100 översynen att effekfiviteten i det statliga exportfrämjandet skulle underiäl-    Bil. 5 tas om all sådan verksamhet inom detta område kunde samordnas av exportrådet, såsom ursprungligen var tänkl. För närvarande är bilden splittrad bl. a. med variationer i principerna för statlig kostnadstäckning.

Vad gäller marknadsprioriteringar avses OECD-marknaderna priorite­ras även fortsättningsvis. En handelssekreterare föresläs bli inrättad i Portugal och en filial i Barcelona till handelssekreteraren i Spanien. Utan­för OECD-områdel görs särskilda insatser i Hongkong och Indien. Samti­digt som en koncentration och koslnadseffektivisering sker på de traditio­nella marknaderna finns del behov av att skapa nya slagkraftiga små handelskontor på vissa lovande men ofta besväriiga marknader. Därför föreslås inrättande av handelssekreterare på försök i tre år i Seoul saml i Hongkong.

Exportrådet kommer all göra särskilda insatser gentemot en viss export­marknad, som utnämns till "Arets exportmarknad". För budgetåret 1988/89 föreslås VäsUyskland.

Exportrådet har infört en förändring av sin organisation som återspeglar prioritering av vissa affärsområden. De viktigaste är bygg, energi, elektro­nik, skogsindustri, livsmedel, agroinduslri och avfallshantering samt indu­striell automation. Andra prioriterade områden är liksom tidigare småföre-lagsprogrammet, tjänsteexport och projektbevakning.

Anslagsuppräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1987/88 för anslagsposten Exportfrämjande åtgärder som prisomräknas med totalt 11 561 000 kr. Huvudförslaget uppgår till 2%. Därutöver begärs 8 milj. kr. Dessa medel avses finansiera ett handelskontor i Seoul (3 milj. kr.), ett i Hongkong (merkostnad 450 000 kr.) och ett i Lissabon (merkostnad 350 000 kr.), i samtliga fall med en handelssekreterare som chef. Vidare föreslås alt ett filialkontor lill handelssekreteraren i Spanien inrättas i Barcelona (kostnad 350 000 kr.). Medelsbehovet för "Årets exportmark­nad", Västtyskland, beräknas lill 3 milj. kr. Resterande belopp (850 000 kr.) utgör en reserv.

Särskilda anslag har erhållits från industridepartementet, numera ener­gi- och miljödepartementet, för exportfrämjande åtgärder inom energiom­rådet. Exportrådet förutsätter att detta blir fallet även kommande budget­år.

Exportrådels begäran om medel för svensk projektexport om 25 milj. kr. grundar sig på en uppskattning av anslag för atl infria gjorda åtaganden budgetåren 1986/87-1988/89. En oförändrad garantiram om 35 milj. kr. begärs.

För konsultstödet föreslås en ökad garanfiram på II milj. kr., vilket är
en ökning med 3 milj. kr. Exportrådet anför att rådet under senare tid har
medgett stöd också till marknadsstudier och etablering förutom till anbuds-
kostnader. Detta motiverar en ökad ram och ökade anslag i takt med att
dessa stödformer blir kända. Anslagsbehovet uppskattas
till 8 milj. kr.,
vilket åren ökning med 2,3 milj. kr. för atl infria gjorda åtaganden. Export­
rådet meddelar slutligen att kansliet kommer att flyttas från regionen för
u-länder till kansliet för svensk projektexport.                                                               134


 


Föredragandens överväganden                                                                  Prop. 1987/88:100

Bil  5 Handelsbalansen har under senare tid utvecklats i positiv riktning. Det

finns dock ett antal faktorer som nu förmärks och som kan komma atl försämra denna utveckling. Exportindustrins internationella konkurrens­kraft har försvagats och devalveringseffekterna från är 1982 urholkats med föriust av marknadsandelar, ökad import m. m. som följd. Härtill kommer osäkerheterna i den allmänna konjunkturutvecklingen. Det är därför vä­sentligt alt även fortsättningsvis göra ytterligare ansträngningar att genom förnyad konkurrenskraft öka den svenska exporten så att det kan bli en långsiktig, strukturell balans i utrikesaffärerna. Företagen har helt naturiigt huvudansvaret för att den egna exporten utvecklas tillfredsställande. Den nationella ekonomiska politiken har också stor betydelse för företagen i deras exportansträngningar. Därutöver är de statliga insatserna för atl direkt främja exporten av väsentlig betydelse. Sveriges exportråd har här en central och viktig roll. Exportrådets insatser på detta område har av dess kunder enligt gjorda undersökningar bemötts mycket positivt. Jag delar denna positiva syn på exportrådels verksamhet.

Sveriges exportråd har varit föremål för en översyn avseende finansi­eringen av verksamheten. Finansieringsöversynens analys har legal lill grund för fortsatta överväganden inom exportrådet och mellan de tvä huvudmännen om verksamhetens inriktning och finansiering. Delta är en fortlöpande process som tar tid att genomföra. Viss redovisning och för­slag har lämnats i årets anslagsframställning, bl.a. avseende ompriorite­ring och neddragning av vissa verksamheter med hög andel statsfinansi­ering. I det fortsatta arbetet är del enligt min mening angeläget atl samtliga parter fortsätter att engagera sig för att få ett ännu mer effektivt export­främjande - ett exportfrämjande som förändras i takt med förändringar i omvärlden och efter näringslivets behov. I detta arbete ingår helt naturligt frågor som näringslivets engagemang, utvärdering av verksamhetsgrenar och relationer till andra organ liksom övergripande målsättning m. m. Jag anser alt näringslivet såsom kund i och huvudman för exportrådet enskilt och samlat har ett stort ansvar för alt verksamheten utformas i en riktning som svarar mot företagens behov. Jag ser det som naturligt att verksam­hetsgrenar kan förändras, minska eller avvecklas inom ramen för givna medel. Det statliga engagemanget till hjälp för näringslivets exporlan­strängningar skall ses i detta perspektiv.

I det fortsatta förändringsarbetet kommer såväl redan tillämpade som

nya medel att utnyttjas. Jag vill här exempelvis peka på exportrådets

resultatanalyser, genomgång av de förändrade konkurrensförhållandena

och utarbetandet av en marknadsplan där den nuvarande verksamheten

analyseras och framtida åtgärder diskuteras. Jag vill därvid understryka att

samtliga parter har ett stort ansvar för arbetets genomförande. Jag hälsar

detta arbete med stor tillfredsställelse och jag vill understryka atl del är av

vikt att exportrådets verksamhet fortlöpande utvärderas mol bakgrund av

både nuvarande situation och ständigt förändrade förutsättningar. Det är

av vikt att detta arbete bedrivs skyndsamt i syfte att uppnå konkreta

effektivitetsvinster.

135


 


Exportrådet har i sin verksamhetsplan angett vissa prioriterade markna- Prop. 1987/88; 100 der och branscher/sektorer. Jag delar exportrådels bedömningar i dessa Bil. 5 frågor. OECD-områdel är vår största handelspartner och bör prioriteras -inle minst EG-området — men vissa mer avlägset belägna marknader har också betydelse. Liksom tidigare år vill jag peka på att insatserna görs i ett långsiktigt perspektiv och i samspel med olika aktiviteter inom hela det område som påverkar våra exporlansträngningar. Vidare bör insatserna koncentreras till betalningsstarka marknader.

Pris- och löneomräkning minskat med huvudförslagets 2% uppgår lill 5 804 000 kr. budgetåret 1988/89. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget vidtas besparingar även under detta anslag. Jag föreslår därför att 11 milj. kr. förs bort från anslaget som en besparing, varav 1 milj. kr. avses finansiera del ökade arbetet inom ramen för EFTA. Detta belopp kan fördelas med 6,7 milj. kr. pä anslagsposten för exportfrämjande åtgärder, med 2,2 milj. kr. på anslagsposten för stöd till svensk projektexport m. m. och med 2,1 milj. kr. på anslagsposten till regeringens disposition.

Sveriges exportråd har lämnat en rad förslag till åtgärder på del export­främjande området avseende utlandsorganisationen, främst etablering av nya kontor. Förändringar i utlandsorganisationen måste vidtas frän tid lill annan för att anpassa organisationen till marknadspotentialen och efterfrå­gan på tjänster. Jag delar exportrådels bedömning att Hongkong och Sydkorea utgör intressanta och växande marknader för svensk export. Jag är dock inte nu beredd att föreslå atl handelssekreterare inrättas på dessa marknader. Verksamheten bör bedrivas inom ulrikesrepresentationens ram och förstärkas vid behov.

Portugal liksom Spanien är också intressanta marknader för svensk export. Jag föreslår mot den bakgrunden atl Sveriges exportråd ges möjlig­het alt etablera en handelssekreterare i Portugal under budgetåret 1988/89. Den exportfrämjande verksamheten som nu utförs av ambassaden i Lissa­bon förs då över till handelssekreteraren. Jag föreslår också all .Sveriges exportråd under budgetåret ges möjlighet att etablera en filial i Barcelona till handelssekreteraren i Madrid. Nuvarande försöksverksamhet i Barce­lona upphör därmed.

Förslaget att genomföra särskilda samlade exportfrämjande insatser på en utlandsmarknad är enligt min mening värdefull. Valet av Västtyskland som det första "Arets exportmarknad" förefaller väl avvägt.

Jag beräknar behovet av anslagsmedel till svensk projektexport lill 20,3 milj. kr. Utbetalningar under budgetåret 1988/89 avser åtaganden under det budgetåret och tidigare budgetår. Garantiramen bör enligt min mening uppgå till oförändrat 35 milj. kr.

Jag beräknar behovet av anslagsmedel till konsultstödet till 4,7 milj. kr. Utbetalningar under budgetåret 1988/89 avser åtaganden under det budget­året och tidigare budgetår. Jag finner inte anledning att höja garantiramen eftersom de av exportrådet angivna stödområdena redan omfattas av kon­sultstödet. Garantiramen bör därför uppgå till oförändrat 8 milj. kr.

Jag har beräknat vissa medel till regeringens disposition för särskilda
exportfrämjande insatser av olika slag. Som exempel på sådana insatser
kan nämnas särskilda exportaktioner, information och förstärkt kommersi-                          136


 


ell representation i utlandet saml stöd lill export av tjänster frän staUiga    Prop. .1987/88: 100 myndigheter. Jag beräknar ett medelsbehov om 4 454 000 kr. för att möj-    Bil. 5 liggöra genomförandet av sådana ålgärder. Till delta kan läggas att medel ur den ointecknade reservationen under anslaget också kan användas för konkreta insatser.

Sveriges exportråd återbetalar varje budgetår statsanslag som har upp­kommit när projekt har avslutats och behovet av statsbidrag har visat sig mindre än som har beräknats från början.Det rör sig omca lOå 12 milj. kr. . ärligen. Exportrådet kan inte själv disponera dessa medel eftersom de härrör från tidigare budgetår. Beloppet bokförs under anslagets reservera­de medel. Exportrådet får sedan ta del av dessa medel genom särskilda beslul för olika exportfrämjande akliyileter.

Under senare år har en rad förenklingar vidtagits avseende styrningen av användningen av de statliga medlen. Ett allt större ansvar har lagts på exportrådels ledning alt inom ramen för tilldelade medel besluta om aktivi­teter. Ell led i detta förenklingsarbete är att låta exportrådet självt besluta också om användningen av nu nämnda medel. Jag föreslår således att exportrådet får besluta om användningen av de statsmedel som kan upp­komma vid avslut av olika aktiviteter. En redovisning lämnas i samband med bokslutet.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag ett medelsbehov om totalt 226 834 000 kr., vilket aren minskning jämfört med innevarande budgetår: Därtill kommer medel alt tillföras verksamheten genom omprövningar inom chefens för miljö- och energidepartementet verksamhetsområde. Det är enligt min mening angeläget att fältorganisationen så långt möjligt priori­teras inom ramen för tillgängliga medel.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.     till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 226 834 000 kr.,

2.     bemyndiga regeringen all medge alt uttagna men inle utnyttjade anslag i projektverksamheten får disponeras av Sveriges exportråd,

 

3.    bemyndiga regeringen all medge atl utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas "till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,                                                              -               '

4.    bemyndiga regeringen att medge atl utfästelser om slöd till konsulte.xport får lämnas lill ett belopp av högst 8 000 000 kr.

137


 


E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för                 Prop. 1987/88:100

skadeersättningar                                                                           Bil. 5

 

1986/87 Utgift

240 037 279(1

1987/88 Anslag

1 000

1988/89 Förslag

1 000

(1)126 942 076 kr. hänför sig till utgifter under budgetåret 1985/86. 56 647 567 kr. som hänför sig till budgetåret 1986/87 kommer att belasta anslaget 1987/88. Av tidigare ianspråktagna medel återbetalade EKN under budgetåret 1986/87 48 721 417 kr. 8 392 287 kr. som hänför sig till budgetåret 1986/87 kommer att återbetalas under budgetåret 1987/88.

Exporikreditnämnden, EKN, har till uppgift atl mot erläggande av premie erbjuda svenska exportörer skydd mot förluster i exportaffärer. EKN:s garanligivning för export av varor och tjänster bedrivs inom två syslem -normalgarantisystemel (n-systemet) och det s.k. s/u-systemel - för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risklagande. "S/u" står för garanli­givning vid särskilt samhällsintresse resp. garanligivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling.

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m.

EKN har i skrivelse lill regeringen daterad den 7 oktober 1987 inkommit med en redogörelse för verksamhetens utveckling och med en bedömning av det aktuella risklägel samt en prognos över verksamhetens framtida utfall.

EKN anser att nämndens övergripande riskpolicy är väl avvägd och ligger i linje med strävanden bl.a.från internationella valutafondens sida alt få garantiinstitut att spela en mer aktiv roll. Instituten bör på ett tidigare stadium stoppa sin garanligivning på länder som är på väg in i en skuldkris så att skuldproblemen inte fördjupas, men också öppna sin garanligivning tidigare på länder som drabbats av en skuldkris, så att återhämtningsåtgär­der kan stödjas av ett ökat kapilalflöde.

EKN framhåller att allt fler länder drabbats av akuta betalningsproblem vilket har inneburit kraftigt ökade skaderegleringar. Det generellt sett försämrade betalningsläget har samtidigt lett till en påtaglig minskning av u-ländernas och statshandelsländernas projekumport, vilket fått negativa konsekvenser för EKN:s garanligivning och premieintäkter.

Den internationella utvecklingen och de preciseringar av riktlinjerna för n- resp. s/u-systemet som tidigare gjorts, vilka bl. a. inneburit atl kravet på affärsmässighet i n-systemet förstärkts, har lett till en förskjutning av garantigivningen mot s/u-systemet.

EKN anmäler i skrivelsen atl nämnden genomfört en kartläggning av den garanligivning som förekommit i s/u-systemet. Med denna kartlägg­ning som utgångspunkt håller EKN på alt ompröva s-garanligivningen dels för atl konkretisera vilka samhällsekonomiska effekter EKN kan och bör eftersträva, dels för att förbättra metoderna för samhällsekonomiska hän­synstaganden vid garantigivningen.

EKN pekar pä att garantigivningen inom s/u-ramen, liksom EKN:s                                  138


 


totala garanligivning, fill den helt dominerande delen avser u-länder. Risk-    Prop. 1987/88: 100 tagandet som särskilt motiveras av u-skäl har emellertid fält allt mindre    Bil. 5 betydelse under senare år.

EKN anmäler också att nämnden avser att pröva om de regler som uppställs för alt tillförsäkra en rimlig riskspridning i garantiåtagandena kan ■förbättras.

EKN bedömer att de ramar för garantigivningen som riksdagen beslutat om kommer att vara tillfyllest även under kommande verksamhetsår. För närvarande uppgår totalramen för exportkreditgarantigivningen lill 70 000 milj. kr., varav 32 000 milj. kr. är reserverade för s/u-garanligiv-ning. Dessutom finns ramar på 2 000 milj. kr. för kursgaranlier och pä 1 000 milj. kr. för investeringsgaranlier.

Till följd av de utbredda betalningsproblemen och den minskade efter­frågan på garantier, har EKN:s verksamhet under en följd av år visat betydande underskott. De senaste verksamhetsåren, 1985/86 och 1986/87, blev utfallen -207 milj. kr. resp. -243 milj. kr. EKN:s ackumulerade underskott uppgick vid utgången av verksamhetsåret 1986/87 till I 393 milj. kr. EKN bedömer att den negativa utvecklingen kommer att accentueras under de närmaste åren. Enligt EKN:s normalprognos skulle underskotten uppgå till ca 900 milj. kr. under verksamhetsåret 1987/88, ca 800 milj. kr. under verksamhetsåret 1988/89 och ca 100 milj. kr. under verksamhetsåret 1989/90.

EKN:s rörliga kredit i riksgäldskontorel uppgår för närvarande till 3 700 milj. kr. Per den 30 juni 1987 hade drygt 2 000 milj. kr. utnyttjats. EKN har tidigare baserat sin beräkning av behovet av rörlig kredit på utfallet av den pessimistiska prognosen. EKN pekar dock pä atl de faktis­ka utfallen av verksamheten har anslutit sig nära normalprognosen och anser därför att det är befogat att lägga detta prognosallernaliv lill grund för beräkningen av behovet av rörlig kredit. Enligt normalprognosen be­räknas underskottet i svenska kronor uppgå till ca 1 900 milj. kr. under verksamhetsåren 1987/88 och 1988/89. Med hänsyn till den påtagligt osäkra riskbilden på flera viktiga gäldenärsländer, anser EKN atl därtill bör läggas en marginal på 500 milj. kr. dvs. sammanlagt 2 400 milj. kr. För att läcka detta belopp erfordras utöver EKN:s reserver på ca 700 milj. kr. samt den outnyttjade delen av den rörliga krediten på ca 1 700 milj. kr., inte någon ytterligare höjning av den rörliga krediten. EKN framhåller dock alt om underskottet skulle bli större än vad normalprognosen inkl. nyss nämnda marginal visar, kan EKN bli tvungen att i enlighet med vad som anförts i prop. 1986/87: 100 bil. 5, belasta anslaget E 3. Vidare sägs atl denna möj­lighet är desto mer angelägen som utsikterna att nedbringa upplåningen ter sig begränsade också på längre sikt.

Sedan den 1 januari 1987 kan EKN ge garantier i utländsk valuta. Vid skadereglering på sådana garantier har EKN rätt att låna upp utländska valutor. EKN anför atl behovet av upplåning torde förbli begränsat under de första åren som systemet är i tillämpning. EKN har för budgetåret 1987/88 erhållit rätt att ta upp lån i utländska valutor motsvarande högst 500 milj. kr. EKN hemställer att detta bemyndigande förlängs.

EKN hemställer vidare att regeringen omprövar de regler som gäller                                                     139


 


beträffande premier för garantier som beslutats av regeringen. Enligt be- Prop. 1987/88: 100 slut på grundval av prop. 1983/84: 100 bil. 5 skall premien för en garanti Bil. 5 som beslutats av regeringen efter avdrag för skäliga administrationskostna­der inbetalas till statskassan då garantiförbindelse löpt ut, såvida premie­beloppet inte utnyttjats för skadeersättning under samma garanti. Inbetal­ning av premie lill statskassan har ännu inte blivit aktuell. I de premier som inkommit under budgetåret 1985/86 och budgetåret 1986/87 finns emellertid en latent skuld lill statskassan. EKN anför att om dessa premier redovisas som skuld uppkommer en bristande balans eftersom de mol premierna svarande garantiåtagandena skall redovisas tillsammans med de av EKN beslutade åtagandena. Samtidigt är det inte möjligt atl redovisa eventuella framlida kostnadsersättningar från statsanslag som en tillgång i balansräk­ningen. I den internationella redovisning som EKN gör, uppslår också en obalans eftersom premier i detta sammanhang räknas som den viktigaste intäkten medan ersättning från statsanslag över huvud tagel inte räknas som intäkt.

Föredragandens överväganden

EKN:s garanligivning är av stör betydelse för den svenska exporten, framför allt för större projekt och systemleveranser vilka utgör en viktig del av vår export. En EKN-garanli är ofta en avgörande förutsättning för att sådan export skall komma till stånd, speciellt till u-lands- och öststats-marknader. Det är mot den bakgrunden väsentligt atl EKN även fortsätt­ningsvis får möjlighet att ge garantier i betydande omfattning för export Ull sådana länder. Riskerna i garantigivningen har dock ökat väsentligt under senare år. EKN:s verksamhet innebär därför en svår avvägning mellan uppgiften atl ge ett rimligt stöd till exporten, i huvudsak jämförligt med del som del stora flertalet utländska konkurrenter erhåller, och målet att få verksamheten att gå ihop på sikt.

Många länder står inför mer eller mindre akuta betalningsproblem. Anta­let länder som tvingats konsolidera sina skulder har ökat betydligt. Den belastning som dessa konsolideringar medfört och kommer att medföra har lett till slor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. Risk finns för att alltför stor återhållsamhet med krediter öch garantier fördjupar betalningsproblemen och leder till en minskning av den internationella handeln. Därför försöker Sverige i samverkan med andra länder all för­bättra samordningen vid hantering av komplicerade skuldkriser och alt åstadkomma konsolideringar som är anpassade fill skuldländernas återbe­talningsförmåga. För de fattigaste och mest skuldlyngda u-länderna har särskilda insatser bedömts nödvändiga som syftar till atl åstadkorhma mer långsiktiga lösningar på dessa länders skuldproblem. Parisklubben har under det senaste året redan beviljat längre återbelalningstider och amorte­ringsfria perioder för sådana länder. Diskussion om ytteriigare åtgärder bl. a. lägre konsolideringsräntor pågår för närvarande i olika internationella fora.

EKN har vidtagit en rad åtgärder med syfte att förbättra garanlisysle-
men. Jag ser med tillfredsställelse på dessa ansträngningar. Jag vill i detta
                          140


 


sammanhang nämna alt en översyn av de system som finns för exportkre-    Prop. 1987/88: 100 ditgarantigivning, slalsstödd exportkredilgivning och u-kreditgivning an-    Bil. 5 setts vara motiverad. Avsikten är att reslulatet av översynen samt eventu­ella förslag lill ändringar om möjligt skall föreläggas riksdagen i näsla års budgetproposition.

EKN har redovisat alt en översyn pågår av kriterierna för s-garantigiv-ningen. Del är enligt min mening av stor vikt att en noggrann prövning sker av dessa kriterier.

EKN pekar i sin skrivelse på atl även om den helt övervägande delen av garantigivningen avser export till u-länder, har det risktagande som särskilt motiveras av u-skäl fått allt mindre betydelse under senare år. Jag vill erinra om att EKN i sin skrivelse lill regeringen år 1984 föreslog alt u-garanligivningen skulle avskaffas. Regeringen ansåg vid den tidpunkten atl frågan borde övervägas ytterligare (prop. 1984/85: 100 bil. 5). Under en period fanns möjlighet för EKN alt finansiera eventuella underskott i u-garanligivningen mol biståndsanslagen. Den möjligheten upphävdes dock år 1978 (prop. 1977/78: 135, UU 1978/79: 1, rskr. 9). I och med aU EKN ålades all finansiera evenluella underskott i första hand från egna reserver och resultatutvecklingen kraftigt försämrades, har utrymmet för extra stort risktagande av u-skäl i praktiken försvunnit. Jag anser mol denna bakgrund alt u-motivel inte längre skall få utgöra grund för garanli­givning inom del s. k. s/u-systemet.

Jag vill i sammanhanget erinra om den diskussion som på senare år förts . i internationella fora angående garantiinslilulens möjligheter alt anpassa garantigivningen så att den kan utgöra stöd för skuldländernas återhämt­ning, samtidigt som mer strikt fasthållande vid s. k. cut off date vid skuld­omförhandlingar ger garanliinstituten minskad risk vid återupptagande av garanligivning. Vidare har vikten av alt instituten beaktar nationella priori­teringar och utnyttjar internationella organs, i första hand Väridsbankens, utvärderingar av projekt, vid prövning av garantiärenden framhållits. Jag anser atl det ligger i såväl skuldländernas som i de nationella garantiinslilu­lens intresse att garantigivningen inriktas på högt prioriterade projekt med möjligheter intjäna utländsk valuta och som bidrar till förbättring av kre-ditvärdighelen.

EKN påpekar i sin skrivelse på risken för alt resultatutvecklingen under de närmaste åren kommer atl bli mycket dålig. Jag vill i detta sammanhang också framhålla viklen av att Sveriges internationella åtaganden vad avser exporlkreditgarantier följs. Tillämpliga bestämmelser återfinns främst i GATT-avtalels artikel XVI. Det är viktigt att premiesätlningen sker med hänsyn till riskbilden.

Genom riskdelning med exportförelag och banker kan EKN medverka lill fortsatt garanligivning pä vissa marknader som är av stor betydelse för de svenska exportföretagen. EKN har pä detta område redan vidtagit betydelsefulla åtgärder. Strävandena att dela risker, även med institut i andra länder, bör dock fortsätta. Viktigt är också att samarbetet mellan garanliinstituten stärks så att möjligheterna förbättras all erbjuda företa­gen stöd i projekt där leveranser från fler länder ingår. Det är självfallet

också av vikt all informauon om de tjänsier som EKN kan erbjuda når ut                                                 141

lill alla de företag och banker som kan ha nytta av dem.


 


Jag delar EKN:s uppfattning atl någon höjning av rambeloppen för    Prop. 1987/88: 100 garantigivningen inom n- och s/u-systemen inte är nödvändig. I detta sam-    Bil. 5 manhang kan noteras att regeringen under föregående budgetår utnyttjat riksdagens bemyndigande att överföra 10 000 milj. kr. till s/u-ramen.

Jag stöder EKN:s uppfattning alt beräkningen av behovet av rörlig kredit kan baseras på normalprognosen och att den rörliga krediten i riksgäldskontorel för nästa budgetår därför kan förbli oförändrad. Vidare bör EKN fortsatt få möjlighet låna upp utländsk valuta lill ett molvärde i svenska kronor på 500 milj. kr.

EKN har hemställt om ändring av principerna för redovisning av premi­er för garantier som regeringen fatlat beslut om. De regler som föreslogs i prop. 1984/85: 100 bil. 5, har visat sig mindre lämpliga, bl. a. för den redo­visning som EKN gör internationellt. EKN har rätt att med eget yttrande hänskjula ärenden av större vikt till regeringen för prövning. Det är enligt min mening inte motiverat att ha särregler för premier som hänför sig till garantier som EKN hänskjutit lill regeringen för beslul och föreslår därför att sådana garantier skall redovisas efter samma principer som gäller för övriga garantier. Detta skall även gälla för de ärenden som regeringen fattal beslul om sedan den I juli 1985 och fram lill utgången av innevarande ~ budgetår. Jag har i detta sammanhang noterat atl EKN avser pröva kriteri­erna för riskspridning. För närvarande gäller att de sammanlagda åtagan­dena på enskilda länder inte får överstiga 10 å 15 % av lolalengagemangel. Jag förutsätter att EKN i detta sammanhang också ser över principerna för hänskjutande av ärenden lill regeringen för prövning.

När det gäller kursgarantier har EKN föreslagit alt ramen på 2 000 milj. kr. förblir oförändrad, vilket jag instämmer i.

Ramen för investeringsgaranlier har nyligen höjts till I 000 milj. kr. (prop. 1986/87:98, NU 27, rskr.305). Jag delar EKN:s uppfattning alt ramen bör vara oförändrad under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. garanligivning vid export av betydelse för u-ländernas ekono­miska utveckling, den s. k. u-garanligivningen, avskaffas,

2.      medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av slalsgaranti för exportkrediter lill ett belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav 32 000 000 000 kr. reserveras för garanligivning vid särskilt sam­hällsintresse,

3.      medge atl staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för    kursgarantier    vid    export    till    ett    belopp    av    högst

2 000 000 000 kr.,

4.      medge att staten ålar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet lill ett belopp av I 000 000 000 kr.,

5.      godkänna att den rörliga kredit i riksgäldskontorel som ställts till  exportkreditnämndens  förfogande  oförändrat  får  uppgå  till

3 700 000 000 kr.,

142


 


6.  bemyndiga regeringen atl medge atl exporikreditnämnden för     Prop. 1987/88: 100
budgetåret 1988/89 får ta upp lån i utländska valutor motsvarande     Bil. 5

högst 500 000 000 kr.,

7.  till Exportkreditnämnden, läckande av vissa utgifter för skade- •
ersättningar för budgetåret  1988/89 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kr. för vissa utgifter för skadeersättningar som kan uppstå enligt de riktlinjer jag förordat.

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1986/87 Utgift                      1 000

1987/88 Anslag        1 000 1988/89 Förslag        1 000

Krigsmaterielinspeklionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsma­teriel och handlägger ärenden rörande tillstånd lill export och viss import av sådan materiel.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter frän tillverkare av krigsmateriel samt genom expeditionsavgifter för Ullstånd atl utföra krigsmateriel från riket.

Under året har krigsmaterielinspektionens resurser förstärkts vilkel av­speglas i ökningen av medlen på anslaget för förvaltningskostnader.

1987/88      Beräknad änd­ring 1988/89

Föredraganden

Anslag

Förvaltningskostnader           l               410 000     +   879 000(1)

(därav lönekostnader)           (1           226 000)    (+    716 000)

Lokalkostnader                                              91 000     +      8 ooo

1      501 000     +    887 000

(1) Varav 32 000 kr. avser engångsanvisning för inköp av möbler och inventarier till två nya tjänster.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspeklionen för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

143


 


E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken                                       Prop. 1987/88:100

Bil. 5

1986/87

Utgift

18

620

200

1987/88

Anslag

25

000

000

1988/89

Förslag

25

000

000

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är en regional utvecklings­bank, vars målsättning är att bidra lill lånlagarländernas sociala och ekono­miska utveckling genom att lämna lån lill finansiering av högpriorilerade utvecklingsprojekt eller att på annat sätt främja en snabbare ekonomisk utveckling i Latinamerika och Karibien. Bankens huvudkontor är beläget i Washington. Antalet fast anställda tjänstemän i banken uppgår till drygt 1 400. Endast två av dessa är svenska medborgare.

IDB har i dag, sedan även Norge anslutit sig till banken i juli 1986, sammanlagt 44 medlemsstater. Dessa är förutom 25 låntagarländer i Latin­amerika och Karibien, USA och Canada samt 17 icke-regionala bidrags-givande länder. Sverige inträdde som medlem i banken år 1977 efter det alt nya upphandlingsregler trätt i kraft året innan. Enligt dessa är upphand­lingen till bankfinansierade projekt begränsad till medlemsländerna. Sveri­ge, tillsammans med Danmark, Finland och Norge samt fem andra västeu­ropeiska länder bildar en s. k. valgrupp och representeras i bankstyrelsen . av en gemensam exekulivdirektör. Denna post som för närvarande innehas av Förbundsrepubliken Tyskland roterar mellan de större länderna i val­gruppen. Posten som biträdande exekulivdirektör innehas för närvarande av Sverige.

Beslut om en sammanslagning av bankens kapitalresurser, dvs. del regionala kapitalel, lill vilkel de latinamerikanska medlemsländerna bi­drar, med det inter-regionala kapitalet logs vid årsmötet i Wien år 1985. Sammanslagningen, som ännu inte kunnat verkställas, torde öka bankens möjligheter att låna upp pengar på de internationella kapitalmarknaderna på mer fördelaktiga villkor. Efter sammanslagningen kommer bankens eget kapital atl uppgå till 34 miljarder dollar.

Förhandhngar om bankens sjunde allmänna kapitalpåfyllnad inleddes i samband med IDB:s årsmöte i mars 1986 i Costa Rica. Därefter har förhandlingar ägt rum i Buenos Aires, Paris, Washington, Nassau, Wash­ington och senast i Guatemala i oktober 1987.

Påfyllnadsförhandlingarna syftar till atl fastställa dels den totala påfyll-nadsvolym som skall ligga till grund för bankens verksamhet under fyra­årsperioden 1987-1990, dels den fördelning av bidragen som skall gälla mellan bidragsgivande medlemsländer. Storleken av påfyllnaden har före­slagils till mellan 20 och 25 miljarder dollar med en åtföljande påfyllnad av fonden för särskild verksamhet (FSO) med omkring 500 milj. dollar.

1 samband med Väridsbankens/IMF:s årsmöte i Seoul i oktober 1985
framlade den amerikanske finansministern del s. k. Baker-iniliativet. Detta
förslag förutser att de multilaterala utvecklingsbankerna tillsammans med
privata banker förser de mest skuldsatta länderna med ett fortsatt kapital­
flöde under förutsättning au dessa länder vidtar strukturella reformpro­
gram, som underlättar en tillväxlinriktad anpassning till skuldsituationen.
Eftersom de största gäldenärsländerna i huvudsak återfinns i Latinamerika
                                             ,..


 


tillmäts IDB tillsarnmans med Världsbanken initialt en nyckelroll i Baker-    Prop. 1987/88: 100 initiativet. För att kunna spela denna roll borde därför institutionernas    Bil. 5 resurser avsevärt ökas. Sverige har uttalat sitt allmänna slöd för Baker-ini-tiativet. IDB:s roll vad beträffar hanteringen av skuldproblemén i Latin­amerika har dock kommit att ifrågasättas till följd av de konflikter som uppstått under påfyllnadsförhandlingarna.

En förutsättning för USA:s deltagande i en väsentligt ökad resurspåfyll-nad för banken är all nya beslutsregler införs med möjlighet till uppskju­tande av projekt på begäran av en minoritet av länder. Detta krav har avvisats av lånlagarländerna liksom av de icke-regionala länderna och Canada med hänvisning till bankens multilaterala karaktär. USA kräver också en omorganisation av banken och en rad personalförändringar för att öka bankens effektivitet. Vid mötet i Guatemala strandade påfyllnadsför­handlingarna och det är i dag inte möjligt att förutsäga när fortsatta för­handlingar om en sjunde påfyllnad kan komma alt aktualiseras på nytt.

IDB har traditionellt ägnat sig ål främst projektutläning, vilket innebär att banken tillskjuter en del av de projektkostnader som skall betalas i utländsk valuta. Till följd av de ekonomiska svårigheterna i Latinamerika under senare år har det emellertid blivit allt svårare för låntagarna alt klara av de lokala projektkostnaderna. Följden har blivit att IDB:s utlåning minskal väsentligt.

Banken har emellertid sökt angripa dessa problem på olika sätt. Villko­ren för lokalkostnadskomponenlen i utlåningen har mjukats upp efter hand. Vidare har banken ökat sina globala eller mulliseklorkrediter, som kanaliseras via nationella institutioner. Under påfyllnadsförhandlingarna har en majoritet förordat en ökad sektorsanpassad långivning. Av IDB:s totala utlåning skulle upp till 25% kunna utbetalas snabbi och bidra till att förbättra lånlagarlandels belalningssituation. I syfte atl höja kvalitén på IDB:s operativa verksamhet krävs dessutom systematiska landprogram och landslrategier till grund för bankens utlåning både vad avser projektlån och sektorsanpassade lån. Detta förutsätter ökad koordinering mellan olika nationella och internationella finansieringsorgan, vilkel kräver orga­nisatoriska förändringar i bankens administration.

Sveriges åtaganden i banken

Sveriges röststyrka i IDB grundar sig på andelen tecknat aktiekapital och är för närvarande 0,17%. Vårt bidrag till fonden för särskild verksamhet motsvarar 0,42% av samtliga bidrag. Fonden, som utgör IDB:s motsvarig­het till IDA inom världsbanksgruppen, beviljar ulvecklingskrediler på myckel fördelaktiga villkor.

Fram till slutet av den pågående sjätte kapilalpåfyllnaden kommer Sveri­ge all ha bidragit lill IDB med totalt ca 24 milj. dollar. Betalningarna lill påfyllnaden beräknas för Sveriges del vaia avslutade under budgetåret 1993/94.

145

10    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Beräknade utbetalningar under budgetåret 1988/89                                                       Prop. 1987/88: 100

Bil   5 För budgetåret 1988/89 beräknas Sveriges utbetalningar komma alt uppgå

till ca 25 milj. kr. Av detta belopp hänför sig ca 15,5 milj. kr till femte kapilalpåfyllnaden och ca 2 milj. kr. lill sjätte påfyllnaden. Vidare skall skuldsedlar på drygt 5 milj. kr. inlösas, vilka hänför sig lill sjätte påfyllna­den.

IDB:s utlåning

Banken beviljar lån till projekt i de regionala medlemsländerna dels på nära kommersiella villkor, dels pä särskilt förmånliga villkor från fonden för särskild verksamhet.

Vid utgången av år 1986 hade IDB, räknat från verksamhelsstarlen år 1961, beviljat lån om totalt 34,7 miljarder dollar. Under verksamhetsåret 1986 beviljades lån om sammanlagt 3 037 milj. dollar, varav 292 milj. dollar utgjorde lån på mjuka villkor. IDB:s utlåning har mobiliserat komplette­rande finansiering i lånlagarländerna på. ca 75 miljarder dollar, varför den totala projektkostnaden för IDB-projekten uppgår lill mer än 100 miljarder dollar. Banken spelar på detta sätt en viktig roll som katalysator.

Upphandling från Sverige

Under perioden sedan Sverige inträdde i banken och fram t. o. m. år 1986 har svenska företag enligt IDB:s statistik levererat varor och tjänster lill bankfinansierade projekt i regionen för 108 milj. dollar. Under motsvaran­de period har Sverige inbetalat totalt 18,9 milj. dollar till IDB i form av direkta inbetalningar och inlösta skuldsedlar.

Svenska företag har därmed kunnal hävda sig väl i den internationella konkurrensen om order lill IDB-finansierade projekt med ett återflöde på 5,8, dvs. för varje inbetald dollar till banken har svenska företag erhållit kontrakt för 5,8 dollar. Genomsnittligt har de 17 s. k. icke-regionala med­lemsländerna i banken ett återflöde på 4,4. Bara tre av dessa 17 länder kan visa högre siffror för återflöde, nämligen Schweiz (8,2), Italien (7,2) och Nederländerna (6,3). En motsvarande jämförelse av IDB:s utbetalningar för projektleveranser visar i absoluta tal (milj. dollar) att Sverige kommer på åttonde plats efter Italien (762), Japan (710), Förbundsrepubliken Tysk­land (657), Frankrike (543), Spanien (303), Schweiz (257) och Storbritanni­en (221).

Föredragandens överväganden

Sveriges bidrag om 25 milj. kr. lill IDB skall ställas i relation lill övriga

svenska insatser i Latinamerika och Karibien. Det bilaterala biståndet lill

Nicaragua har höjts i flera omgångar och uppgår under budgetåret 1987/88

till 160 milj. kr. Anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika uppgår

för budgetåret 1987/88 till 175 milj. kr. Regionen får även bistånd via

anslagsposterna Katastrofer m.m.. Regionala insatser och Folkrörelser

146


 


och andra enskilda organisationer saml anslagen Styrelsen för u-lands-    Prop. 1987/88: 100 forskning (SAREC) och Andra biståndsprogram. Statsrådet Hjelm-Wallén    Bil. 5 föreslår atl för budgetåret 1988/89 biståndet Ull Nicaragua höjs till 190 milj. kr. och anslaget Humanitärt bistånd i Latinamerika lill 190 milj. kr.

Sverige motsätter sig regelbundet lån från IDB och andra multilaterala ulvecklingsinstilutioner lill Chile.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt   lill   Interamerikanska   utvecklingsbanken   för   budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 25 000 000 kr.

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter

 

1986/87

Utgift

1 000

Reservation

1987/88

Anslag

1 000

 

1988/89

Förslag

■ 1 000

 

Importkontoret för u-landsprodukler har till uppgift att främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra lill dessa länders utveckling. Verksamheten finansieras med biståndsmedel (reservationsanslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m., fr.o.m. budgetåret 1988/89 reser­vationsanslaget C 3. Andra biståndsprogram). Kontoret har möjlighet all bedriva viss uppdragsverksamhet.

Importkontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Counlries (IMPOD).


Importkontoret för u-Iandsprodukter

IMPOD är en av de myndigheter som föresläs ingå i den andra omgången av försöksverksamheten med treåriga budgetramar. I enlighet med de särskilda direktiv, som IMPOD erhöll hösten 1986, har IMPOD lämnat förslag till inriktning av verksamheten under perioden 1988/89-1990/91 i en särskild rapport. Rapporten Service i samverkan ger en analys av verksamheten, pekar pä faktorer som påverkar den och innehåller en rad förslag för den framtida verksamheten. Frågor som länderval, informa­tionsinsatser, landinriktade insatser, samarbete med andra organ och re­sursbehov m. m. diskuteras. Visst ytterligare underlag ges i anslagsfram­ställningen för budgetåret 1988/89.

IMPOD framhåller i sin analys av omvärldens behov att även om fakto­rer som ekonomisk politik i u- och i-länder, valutapolitik, skuldkris och marknadstillträde i i-länderna kommer att vara avgörande för u-ländernas utveckling blir exportfrämjande insatser för u-länderna av stor betydelse även i framtiden. Huvudansvaret för sådana insatser måste ligga på u-län-. derna själva. Bristande resurser m. m. gör dock all man måste räkna med att behovet av bistånd lill exportfrämjande åtgärder kommer atl öka, såväl från internationella organisationer som från nationella organ som IMPOD.


147


 


IMPOD formulerar sin uppgift som all nå målsättningar av biståndspoli-    Prop. 1987/88: 100 fisk natur genom handelsfrämjande insatser. Arbetet har under åren vid-    Bil. 5 gals till all omfatta allt fler länder och produkter. Verksamheten består i huvudsak av serviceinriktade insatser för såväl exportfrämjande organisa­tioner, exportföretag i u-länder som importerande företag i Sverige.

IMPOD har i sin rapport analyserat hittillsvarande verksamhet och vilka förutsättningar som är av betydelse för planeringsperioden. I resullalana-lysarbetet har samtliga aktiviteter och prestationer identifierats och analy­serats. Utöver tillgänglig verksamhetsstatistik har utvärderingar gjorts inom en rad områden för att bedöma verksamhetens resultat och effekter. Försök har gjorts att bedöma verksamhetens förenlighet med de av rege­ring och riksdag fastställda allmänna målen för det svenska u-landsbislån-det.

Analysen visar enligt IMPOD att arbetet under den gångna femårsperi­oden bedöms ha varit framgångsrikt. En ständig anpassning sker till u-län­dernas och de svenska företagens önskemål. Utvecklingen av antalet akti­viteter och prestationer visar i flera fall på en volymmässig fördubbling medan personalstyrkan har ökat endast marginellt. Administrationskost­naderna är låga. IMPOD har för avsikt atl ytterligare effektivisera arbets­former, rutiner och organisation.

IMPOD anför vidare att resultatet av utvärderingarna inte tyder på att kontoret behöver vidta några mer genomgripande förändringar i arbetssätt och inriktning. En kraftigt ökande efterfrågan på kontorets tjänster konsta­teras - en efterfrågan som för rådgivande och serviceinriktade funktioner är större än vad kontoret för närvarande har resurser lill.

I rapporten föreslås olika ålgärder som bedöms vara lämpliga att vidta för atl bättre kunna tillgodose u-ländernas behov. Förslagen avser dels hur samverkan och samarbetsformerna med andra aktörer inom områdel skul­le kunna utvecklas, dels vilka konkreta insatser IMPOD skulle kunna vidta för all ytteriigare främja u-ländernas export till Sverige.

Vad gäller de länder som IMPOD arbetar med konstateras att service på informationsområdet även i framliden bör lämnas till representanter från alla u-länder utanför Europa. Insatser som initieras av IMPOD eller veder­börande u-land i form av landbaserade projekt bör liksom hittills begränsas lill en mindre grupp u-länder. Världsbankens "gradualion"-krilerium kan , förslagsvis användas för atl sälta en högsta gräns.

All röja undan vissa handelshinder, exempelvis på jordbruks- och leko­området, vore enligt IMPOD den viktigaste åtgärden för alt främja u-lands-imporlen till Sverige. I takt med åtgärder i liberaliserande riktning som kan komma att beslutas ser IMPOD en viktig roll som informationsförmedlare. Vidare bör IMPOD ges möjlighet atl mer aktivt än hittills delta i bered- ■ ningsprocessen för beslul av betydelse för u-landsimporten.

IMPOD pekar i sin rapport på behovet atl ytteriigare utveckla samarbe­
tet med andra organ i Sverige, i Norden och med UNCTAD/GATT:s
internationella handelscentrum, ITC, i Geneve. Enligt IMPOD finns del
stora fördelar alt uppnå genom ökad samverkan. Bl. a. föreslås atl IMPOD
ges del samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de medel
som Sverige årligen bidrar med till ITC:s verksamhet. Därigenom kan
                                                      '48


 


IMPOD:s och ITC:s insatser samplaneras bättre. Vidare planeras fördju-    Prop. 1987/88: 100 pade  kontakter  med  offentliga  inslilufioner  och  industriföretag  samt    Bil. 5 branschorganisationer om samarbete där produkten sätts som utgångs­punkt.

Arbetsområdet marknadsrådgivning och marknadsinformation förvän­tas successivt öka. En myckel viktig del av detta servicearbete är utgiv­ning av olika slag av informationsmaterial. Del vore önskvärt enligt IM­POD all fä en heltidsanställd specialist på informationshanterjng i stället för konsulthjälp redan för nuvarande arbetsvolym. Ett annat område är utbildning i form av seminarier. En utökning föreslås här till fler språk än engelska.

En treårig planeringsperiod kommer alt inverka positivt på uppläggning­en av samarbetet med olika länder, ett arbete som hädanefter kan få en mer långsiktig karaktär. Utöver hittillsvarande typ av insatser önskar IMPOD pröva även andra arbetssätt för att främja u-landsimporten. IMPOD avser således att arbeta med en någol längre introduktionsperiod i de fall detta anses nödvändigt i samarbetet med svenska importörer. Vidare önskar IMPOD pröva en metod för villkorad kostnadsdelning med importörer vid marknadsföring av nya produkter. Slöd utgår endast om lanseringen inte lyckas och av skäl som importören inte kan påverka. Ytterligare en uppgift kan vara att för "handplockade" produkter, där en potentiell marknad i Sverige bedöms finnas, aktivt stödja produktanpassning eller produktut­veckling. IMPOD framhåller att om affärer skall komma till stånd måste någon form av produktutveckling eller produktanpassning ske. IMPOD skulle här kunna fylla en mycket stor uppgift i samråd med andra organisa­tioner, t.ex. Swedfund. Slutligen avser IMPOD att med vissa u-länder diskutera arbetsfördelningen mellan deras handelsrepresentalion och IMPOD.

Frågan om avgiftsfinansiering diskuteras ingående. Därvid konstateras atl avgift skulle kunna tas ut vid försäljning av vissa publikationer, av svenska importörer eller av vissa u-länder. IMPOD anser dock att det är svårt att i större utsträckning bedriva någon form av uppdragsverksamhet. Sådan verksamhet kräver också personal för den fysiska hanteringen. Nackdelarna med avgiftsbeläggning bedöms större än fördelarna. Ett an­nat sätt att fä lill stånd en delad finansiering kan vara att minska bidragen till olika aktiviteter och låta t. ex. svenska importörer stå för en större del av kostnaden. Detta tillämpas redan nu men kan ges ökad omfattning. Vidare kan metoden med villkorad kostnadsdelning också innebära en ökad kostnadsdelning för olika aktiviteter.

IMPOD redovisar ett huvudförslag där besparingen om 5% läggs på det
sista budgetåret, dvs. budgetåret 1990/91. Huvudförslaget skulle enligt
IMPOD få mycket negativa effekter, i synnerhet på landsamarbelet. Perso­
nalen, som är hårt belastad, bör inle minska. Vidare ser IMPOD svårighe­
ter med att minska informationsverksamheten, som är efierfrågestyrd.
Uppföljning av gjorda aktiviteter gör enligt IMPOD all landsamarbelet kan
dras ner först under det tredje året i planeringsperioden. Detta innebär att
samarbetet med flera u-länder måste brytas. Ett annat skäl för huvudför­
slagets fördelning är förutsedda ökade hyreskostnader.
                                                 149

11    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


IMPOD begär i anslagsframställningen ett anslag om 19,5 milj. kr. bud- Prop. 1987/88: 100 getåret 1988/89 samt möjligheter att lämna utfästelser om slöd lill mark- Bil. 5 nadsföring inom en ram av 5 milj. kr. Det ökade anslaget ger möjlighet till utökad seminarieverksamhet, ökade landinsatser, förbättrad information och försök med villkorad kostnadsdelning vid marknadsföring av nya produkter och insatser för produktanpassning eller produktutveckling. Två nya tjänster föreslås inrättas. Vidare föreslås att anslaget utformas som ett ramanslag. För de två därpå följande budgetåren förutses ett ökat medels­behov om 2 milj. kr. per år.

Föredragandens överväganden

Beräknad ändring

1987/88       1988/89

Personal, årsanställda      13,5                                       of

Anslag, utgifter

Importfrämjande åtgärder     11 500 000   +5 000 000

Inkomster

Från anslag under littera C  11 500 000   +5 000 000

IMPOD har lämnat förslag till verksamhetsinriktning för den kommande treårsperioden 1988/89-1990/91. En grundlig analys av verksamhetens innehåll har företagits liksom utvärdering av resultat genom inle bara genomgång av tillgängligt siffermaterial utan också enkäter till avnämare i Sverige och utomlands. Jag anser att resultatet av utvärderingen visar att IMPOD utför ett efterfrågat arbete och att därmed kraven på IMPOD ökar i framliden.

IMPOD:s verksamhet bör ses i ett långsiktigt perspektiv och kräver också planering över flera år. Jag föreslår därför att IMPOD ingår i för­söksverksamheten med treårsbudgetering för perioden 1988/89-1990/91.

Den övergripande målsättningen för IMPOD är att med utgångspunkt i de biståndspolifiska målen genom handelsfrämjande insatser främja u-län­dernas export till Sverige. Den internationella utvecklingen har självfallet också stor betydelse i sammanhanget. IMPOD har atl se till att insatserna genomförs på mest effektiva sätt. Flexibiliteten måste därvid vara hög inom givna ramar.

Jag delar IMPOD:s slutsats alt resultatet av utvärderingarna ger vid
handen att några mer genomgripande förändringar inle behöver vidtas i
inriktning och arbetssätt. Informationsinsatserna bör enligt min mening
liksom hittills stå öppna för samtliga utomeuropeiska u-länder. Vad gäller
marknadsföringsinsatserna bör även dessa stå öppna för samtliga dessa
u-länder. Begränsningar kan dock i detta fall bli aktuella utifrån två fakto­
rer. Den ena är att tillgängliga resurser sätter gränser. Det andra är atl
länder som ligger högre än Världsbankens "graduation"-krilerium (för
närvarande US$ 2 850/capila) inte bör komma i fråga. Slutligen delar jag
IMPOD:s uppfattning att de mer omfattande, långsiktiga och personal­
krävande insatserna bör koncentreras
till en något mindre grupp länder.                            150


 


IMPOD har tagit upp tvä arbetsområden inom ramen för landsamarbelet Prop. 1987/88: 100 som skulle ytterligare kunna främja u-landsimporten. Del ena är en modell Bil. 5 för villkorad kostnadsdelning med svenska importörer vid marknadsföring i Sverige av nya u-landsprodukler. Det andra är att för särskilt utvalda produkter aktivt stödja en produktutveckling eller produktanpassning för senare export till Sverige. Jag anser alt båda dessa arbetsområden kan medverka till en högre grad av risktagande hos de svenska importörerna och en större säkerhet för u-landsexportören. Jag föreslår därför att IM­POD ges möjlighet att arbeta med dessa områden. En utfäslelseram för stöd till marknadsföring om 4 milj. kr. bör anges.

Jag delar IMPOD:s synpunkt att IMPOD bör begränsa sina insatser till sådana produkter som har möjlighet all realiseras främst med tanke på gällande restriktioner. Jag ser det som naturligt alt IMPOD ges möjlighet att mer aktivt medverka inför statsmakternas beslut av betydelse för u-landsimporten.

Samarbetet med olika organ i Sverige och utomlands liksom med företag har enligt min mening avgörande betydelse för det fortsatta arbetet. Jag vill här endast la upp frågan om relationerna till UNCTAD/GATT:s internatio­nella handelscentrum (ITC). Redan nu förekommer ett intensivt samarbe­te. Förutsättningarna för ett ökat samarbete kan dock förbättras. Jag föreslår därför att IMPOD får det samordnande ansvaret för beredning och uppföljning av de medel som Sverige bidrar med till ITC:s verksamhet. Därigenom ges bättre förutsättningar atl samplanera aktiviteterna.

Frågan om avgiftsbeläggning av IMPOD:s tjänster eller delad kostnads­börda i olika projekt diskuteras av IMPOD. Jag delar IMPOD:s uppfatt­ning om önskvärdheten av delad kostnadsbörda. Detta arbetssätt är enligt min mening ett uttryck för att aktiviteten är efterfrågad. Ett annat sätt att pröva graden av efterfrågan är avgiftsbeläggning. Jag anser dock atl kost­nadsdelning är atl föredra. Frågan om avgiftsbeläggning kan emellerUd behöva studeras ytterligare. En översyn av avgiftsbeläggning bör ske i samverkan med statskontoret och presenteras för regeringen senast i au­gusti 1988.

Medelsramen för IMPOD bör enligt min mening öka med 5 milj. kr. inkl. pris- och löneomräkning lill 16 500 000 kr. för budgetåret 1988/89. För de två följande budgetåren bör anslaget beräknas lill 16 170 000 kr. och 15 847 000 kr. Beloppen för andra och tredje budgetåren i perioden bör pris- och löneomräknas i vanlig ordning. Huvudförslaget har fördelats med 1% budgetåret 1988/89, 2% budgetåret 1989/90 och 2% budgetåret 1990/91.

En ny anslagsform, ramanslag, har införts från och med innevarande budgetår efter förslag från regeringen (FiU 1986/87: 10). Den begränsade grupp myndigheter som hittills har erhållit förvaltningsmedel under ram­anslag ingår i en försöksverksamhet som följs av riksrevisionsverkel. Mol bakgrund av alt jag har beräknat medel för IMPOD utifrån en treårig budgetram föreslår jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, att anslaget E 6. Importkontoret för u-landsprodukler förs upp som ett ramanslag.

Jag anser alt IMPOD bör ges möjlighet atl inrätta de tjänster som behövs
med slöd av inrättandeförordningen (1985: 915).                                                            151


 


Det ökade anslaget och ökad grad av kostnadsdelning i olika projekt    Prop. 1987/88: 100 öppnar vägar för att pröva nya angreppssätt och atl utveckla existerande    Bil. 5 delar i verksamheten. Flexibiliteten måste hållas hög. Verksamheten stäl­ler stora krav på löpande uppföljning och anpassning. Jag finner del därför angeläget alt instrumenten för resultatuppföljning utvecklas och förbättras så långt möjligt i samråd med statskontoret.

IMPOD har under budgetåren 1986/87 och 1987/88 filldelats särskilda medel för satsningar i Södra Afrika (SADCC) från anslaget C 2. Utveck­lingssamarbete genom SIDA. Detta bör vara fallet även under kommande treårsperiod.

Statsmakterna har tidigare tagit ställning till bl. a. frågan om myndighe­ternas ledning (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Dessa ställningstagan­den leder fill alt lMPOD:s instruktion behöver arbetas om. Vidare skall styrelsens sammansättning ses över. Jag har för avsikt atl återkomma Ull regeringen med förslag i dessa frågor under våren 1988.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med statsrådet Lena Hjelm-Wallén, atl I 000 kr. las upp under anslaget.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. till Importkontoret för u-land:iprodukter för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag om 1 000 kr.,

2.       bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om slöd lill marknadsföring får lämnas till ett belopp om högst 4 000 000 kr.

152


 


F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor                  Prop. 1987/88: lOO

m.m.                                                                          ''-5

F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.

1986/87      Utgift

1987/88      Anslag        6  140 000(1)

1988/89      Förslag        4 264 000

(1)Anslaget består av delar från anslagen A 10.   och Bl.

och inkluderar även ett engångsbidrag på 2 000 000 kr.  avseende en

förstudie om verifikationssatellit.

Anslaget används för atl betala kostnader för nedmslningsdelegationen, beredningsgruppen för information om freds- och nedmslningsslrävanden, utredningar och andra insatser inom nedrustningsomrädet saml en ram för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet till 4 264 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4 264 000 kr.

F 2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK)

 

1986/87

Utgift

-

1987/88

Anslag

750 000

1988/89

Förslag

1 440 000

Den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens förhandlingar har sedan Helsingforsavtalét 1975 pågått i form av uppföljningsmöten och särskilda möten, såsom Slockholmskonferensen. Under budgetåret 1988/89 kommer denna konferens sannolikt att få sin uppföljning i form av förhandlingar om såväl förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder som nedrustning. Även andra ESK-möten kan bli aktuella.

Härtill kommer att ESK-länderna, i del s. k. Stockholmsdokumentet, har enats om olika förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Dessa innebär bl. a. att de deltagande staterna åtagit sig alt inbjuda utländska observatörer för att följa militära övningar ovanför en viss nivå, samt att vara beredda ta emot inspekfion för kontroll av efterlevnaden av de olika åtagandena i dokumentet. De kostnader som dessa åtaganden medför för Sverige, och som är en förutsättning för en korrekt tillämpning av doku­mentet, bör belasta tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet).

Kostnaderna beräknas till I 440 000 kr., varav 750 000 kr. för uppfölj­
ningsmöten och särskilda möten inom ESK:s ram, 250 000 kr. för svenskt
deltagande i utländska observationsprogram och 440 000 kr. för ett eventu-
                        153

ellt svenskt observationsprogram .


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regenngen föreslår riksdagen

alt till Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.

F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m. m.

1986/87      Utgift          8 936 875(1)     Reservation 469 915

1987/88      Anslag        15 000 000

1988/89      Förslag        20 000 000

(1)1 anslaget ingick även bidragen till Utrikespolitiska Institutets informationsverksamhet  (4 195 000),   till Europainstitutet  (117 000)   och till Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén   (406 000).

Information i Sverige om svensk utrikespolitik bedrivs på flera olika sätt. Utrikesdepartementet ger ut skrifter saml tar emot studiebesök. Departe­mentet ger även bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska organisationer sotTi ägnar sig åt information och opinionsbildande verksamhet inom freds-och nedmstningsområdet. Medel ställs lill förfogande för bidrag till särskil­da projekt, som syftar till att informera om nedrustnings- och fredsfrågor. Utanför budgeten ges projektstöd ur nettot av det s. k. fredslotteriel, som senast ägde rum år 1986.

Under 1980-talet har fredsrörelsen i Sverige vuxit sig allt starkare. Den har kommit att skapa opinion på en mängd olika områden och i många olika former. Även för andra folkrörelser har fredsfrågorna kommit att spela en allt viktigare roll.

I allt fler sammanhang — på hög politisk nivå, av forskare och bland massmedier och folkrörelser - understryks den viktiga roll en bred och stark fredsopinion spelar för utsikterna till framgång i det internationella nedrustningsarbetet. I vissa frågor skulle sannolikt nedrustningsförhand­lingar över huvud taget inte ha kommit till stånd, om det inle funnits ett kraftigt opinionstryck med krav på nedrustning.

Denna positiva utveckling har ägt rum bl. a. tack vare de internationella kontakter fredsrörelsen byggt ut under senare år - trots ytterst knappa resurser. Kunskapsuppbyggnad och informationsinsatser i freds- och ned-mstningsfrågor spelar därför en viktig politisk roll.

Anslagsframställningar

Arbetarrörelsens fredsforum begär ett statsbidrag om 300 000 kr.

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning anhåller om ett

bidrag på 590 000 kr.

Kristna fredsrörelsen önskar ett bidrag på 450 000 kr.

Kvinnor för fred begär ett statsbidrag om 350 000 kr.

Liv och fred institutet önskar ett bidrag på 2 500 000 kr.

Myrdalsstijtelsen begär ett bidrag om 1 800 000 kr.                                                         j


 


Svenska FN-förbundet önskar ett statsbidrag på 3 200 000 kr.                                    Prop. 1987/88: 100

Svenska fredskommittén begär ett bidrag om 212 000 kr. Svenska freds-     Bil. 5

och skiljedomsföreningen anhåller om ett bidrag på 950 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen önskar ett bidrag på 300 000 kr.

Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet

anhåller om ett bidrag på 400 000 kr.

Sveriges fredsråd begär ett bidrag om 270 000 kr.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund önskar ett bidrag på 130 000

kr.

 

 

 

Anslag

Beräknad ändring 1988/89

 

1987/88

 

 

 

 

 

Föredraganden

Arbetarrörelsens freds-

158 000

+ 142 000

forum

 

 

Arbetsgruppen för svensk

110 000

+ 115 000

folkriksdag för nedrust-

 

 

ning

 

 

Kristna fredsrörelsen

110 000

+ 140 000

Kvinnor för fred

71 000

+  54 000

Liv och fred institutet

-

(1)

Myrdalsstifelsen

-

(1)

Svenska FN-förbundet

2 120 000

+ 580 000

Svenska fredskommittén

-

+  175 000

Svenska freds- och

158 000

+  242 000

ski1j edomsföreningen

 

 

Svenska läkare mot

110 000

+  190 000

kärnvapen

 

 

Svenska sektionen av

71 000

+  54 000

Internationella kvinno-

 

 

förbundet för fred och

 

 

frihet

 

 

Sveriges fredsråd

71 000

+ 154 000

Utrikespolitiska före-

28 000

28 000

ningarnas FT4-förbund

 

 

Studier och forskning

 

+1 000 000(1)

Projektstöd

11 993 000

+ 2 182 000.

Summa

15 000 000

+5 000 000

(1)Bidragsposten Studier och forskning föreslås 1988/89 fördelas med vardera 500 000 kr. till Liv och fred institutet resp. Myrdalsstiftelsen

155


 


Föredragandens överväganden                                                                                      Prop. 1987/88:100

Jag föreslår en kraftig höjning av detta anslag i syfte att stärka möjligheter­na till information, studier och forskning rörande freds- och nedrustnings-strävanden m. m. 1 väntan på resultatet av folkrörelseutredningens (C 1986:01) samlade översyn av statens slöd till folkrörelser och andra ideella organisationer bör en viss återhållsamhet gälla i fråga om grundbidragen.

Liksom tidigare finns ett större belopp reserverat som projektbidrag, frän vilket folkrörelser och andra ideella organisationer kan erhålla bidrag för projekt inom freds- och nedrustningsområdet.

Jämfört med det totala anslagsbeloppel för budgetåret 1987/88 föreslår jag, att anslaget för budgetåret 1988/89 höjs med 5 000 000 kr. Den före­slagna ökningen bör fördelas på följande sätt:

För att kunna intensifiera sin informationsverksamhet om FN och dess fredsarbete föreslås Svenska FN-förbundet fä en höjning med 580 000 kr., varav 100 000 kr. utgörs av ett engångsbidrag till förberedelser för jubile­umsskrift.

Behovet av och förutsättningarna för ett omfattande engagemang i fredsfrågan har fortsatt alt öka. Ett aktivt folkligt intresse för nedrustnings­strävanden är en viktig förutsättning för effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar.

Jag föreslår därför atl bidraget till Arbetarrörelsens fred.sforum ökas med 142 000 kr., till Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning med 115 000 kr, till Kri.\tna fredsrörelsen med 140 000 kr., till Kvinnor för fred med 54 000 kr., till Svenska freds- och skiljedomsföreningen med 242 000 kr., till Svenska läkare mot kärnvapen med 190 000 kr., till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet med 54 000 kr. och till Sveriges fredsråd med 154 000 kr.

Svenska fredskomrniiién, som bedriver ett omfattande arbete i nedrust­ningsfrågor, föreslås få 175 000 kr. Utrikespolitiska föreningarnas FN-för-hund har under ett antal år erhållit bidrag men kan inte längre anses ha en verksamhet av sådan omfattning, att den motiverar ett grundbidrag.

Behovet att inom folkrörelserna bygga upp kunskap på freds- och ned­mstningsområdet är stort. Jag föreslår därför att I 000 000 kr. avsätts till en särskild bidragspost kallad Studier och forskning.

Liv och fred institutet är ett några år gammalt internationellt fredsforsk­ningsinstitut, initerat av Svenska ekumeniska nämnden. Genom sin inrikt­ning på poliliskt-etiska frågor utgör det ett värdefullt komplement till övrig fredsforskning. Likaså har Myrdalsstijtelsen tagit initiativ till studier på nedrustningsomrädet. Jag föreslår, att nyssnämnda bidragspost under 1988/89 fördelas med 500 000 kr. till Liv och fred institutet och med 500 000 kr. till Myrdalsstiftelsen.

I fråga om anslagsposten Projektstöd, som under innevarande budgetår uppgår till 11 993 000 kr., kan jag konstalera, att dessa nu liksom tidigare rönt en mycket stark efterfrågan från folkrörelserna och andra ideella organisationer. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till fredspro­jekt gällande information, studier och forskning sker två gånger åriigen

inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

156


 


För anslagsposten Projektstöd föreslås en ökning med 2 182 000 kr. till    Prop. 1987/88: 1.00
15 175 000 kr.                                                                                       Bil. 5

Övriga ansökningar som inkommit bör anses behandlade genom de förslag jag nu lagt fram.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Information, studier och forskning om freds- och nedrust­ningssträvanden'm.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ell reserva­tionsanslag av 20 000 000 kr.

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1986/87 Utgift 15 216 000 1987/88 Anslag 15 766 000 1988/89  Förslag   16 045 000

Stockholms internationella fredsforskningsinslitut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med dé grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966: 76, SU 88, rskr. 203, prop. 1979/80: 106, UU 21, SKU 48, rskr. 304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbelsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag fill förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga kon­flikter och för en stabil fred.

1987/88  Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

Tjänster på personal­
f
örteckningen                               10                                of
Forskare                                        17                                of

Summa                                            27(1)                              of

Anslag

Förvaltningskostnader           11 735 000            + 490 000

(därav lönekostnader)                 (10 089 000)             (+ 503 OOOi

Lokalkostnader                        1 740 000             - 280 000

Projektkostnader                    2 291 000               + 69 000

Summa                                      15 766 000            + 279 000

(llHärutöver finns vid institutet sju forskarassistenter samt 16
arvodesanställda (i vissa fall på deltid).


Sfiflelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stockholm. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör, som är institutels chef, och en


157


 


biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda    Prop. 1987/88: 100 föreskrifter eller andra beslul som regeringen meddelar samt forskare och    Bil. 5 annan personal i mån av behov och tillgäng på medel.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

SIPRI begär för budgetåret 1988/89 en höjning av anslaget med 3 758 000 kr. Del begärda beloppet avser - förutom pris- och löneomräkning -medel för ytterligare en forskare. Vidare hemställer SIPRI om höjt anslag med 500 000 kr. för all läcka kostnaderna för ett möte med institutets vetenskapliga råd. Därutöver hemställes om anslag med 50 000 kr. för nästa s. k. Olof Palme Memorial Lecture. Slutligen hemställs om anslag med 500 000 kr. för en vidareutveckling av SIPRLs datautrustning samt 100 000 kr. för s. k. leasing av en modern telefonväxel från televerket.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för SIPRL.s verksamhet beräknas med utgångspunkt i ell huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om fem procent med fördelningen två, en, och två procent för första, andra resp, tredje budgetåret.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 16 045 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill Stockholms internationella fred.sforskningsinsli-tut (SIPRI) för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 16 045 000 kr.

F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

1986/87   Utgift    16 543 100 1987/88   Anslag   21 273 000 dl 1988/89   Förslag  21 219 000(2)

(11 Inkl. engångsbidrag på 9 350 000 kr. for modernisering av Hagfors-stationen och uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA. (2)Inkl. engångsbidrag på 2 000 000 kr. för slutetapp av modernisering av Hagforsstationen, 6 100 000 kr. för uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA (slutetapp) och 300 000 kr. för uppbyggnad av en Xenonstation.

Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsan­stalt (FOA) som syftar till atl stödja utrikesdepartementets arbete i interna­tionella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.

Personal i befintlig organisation för budgetåret 1987/88 som finansieras
över anslaget uppgick till sammanlagt 26,5 personår.
                                                                                15g


 


1 nedanstående tabell framgår anslagen för budgetåret 1987/88 och be-    Prop. 1987/88: 100 räknade anslag för budgetåret 1988/89 för FOA:s olika programdelar (exkl.     Bil. 5 pris- och löneomräkning).

Anslagsöversikt

Anslag     Föredraganden
Programdelar
                                    1987/88     1988/89

 

9.1

Kärnvapen­området

17 863

17 163

9.1.1A

Seismologisk multipelstation

(7 999)

(8 349)

 

- varav engångs­bidrag

(1 650)

(2 000)

9. I.IB

Uppbyggnad av internationell datacentral, en­gångsbidrag

(7 700)

(6 100)

9.1.2

Insamling och analys av luft­buren radioak­tivitet

(1 423)

(1 973)

 

- varav engångs­bidrag

 

( 300)

9.1.3

Kärnvapen och kärnteknik

(  741)

(  741)

9.2

B- och C-vapen-området

1 000

1 000

9.3

Europeisk säkerhet

1 525

1 525

9.4

Rymdområdet

885

885

Summa anslag/förslag

21 273

20 573

varav engångsbidrag

9 350

8 400


Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA framhåller i sin anslagsframställning alt en kvalificerad teknisk kom­petens och expertmedverkan är en viktig förutsättning för ett framgångs­rikt svenskt agerande i nedrustningssammanhang och för att den svenska politiken skall upplevas som seriös. Enligt försvarskommittén är det, me­nar FOA, utomordentligt betydelsefullt att FOA har tillräckliga resurser för att vidmakthålla kunskaper och kompetens för att möta de ökande behoven av tekniskt-vetenskapligt underiag på områden som aktualiseras i olika förhandlingar.


159


 


FOA påpekar att under senare år har dessutom den aktiva svenska     Prop. 1987/88: 100 nedrustningspolitiken och det omfattande internationella förhandlingsar-     Bil. 5 betel inneburit allt fler ärenden och mer komplexa tekniskt-vetenskapliga frågeställningar. Detta medför ökade krav på FOA och ökande resursbe­hov.

Att tillgodose de ökande behoven och samtidigt följa regeringens gene­rella besparingskrav om två procent per år menar FOA är orimligt, och hänvisar till att regeringen i försvarspropositionen skriver atl försvarskom-mitténs synpunkler och förslag i nedrustningsfrågorna är föremål för över­vägande inom regeringskansliet. FOA har därför inle lämnat någol bespa­ringsförslag i sin anslagsframställning.

Seismologisk multipelstation (9.1.1A)

För budgetåret 1987/88 har särskilda medel beviljats för att påbörja moder­niseringen av FOA:s seismologiska observalorium. Avsikten med moder­niseringen, som beräknas slutföras under budgetåret 1988/89 till en ytterli­gare kostnad av 2 000 000 kr., är alt mätstationen i Hagfors även fortsätt­ningsvis skall utgöra ett internationellt värdefullt bidrag till ell globall övervakningssystem för ett fullständigt provstoppsavial.

Uppbyggnad av internationell datacentral (9.1.IB)

I bilaga 5 lill budgetpropositionen 1987 saml i bilaga 2 lill propositionen 1986/87: 109 godtas FOA:s förslag atl under tre år bygga upp en internatio­nell datacentral i Sverige för alt insamla och analysera seismiska dala av betydelse för kontrollen av ett framtida provstoppsavial.

Datacentralen upprättas sä att den kan invigas hösten 1988 och tas i kontinueriig drift fr. o. m. början av budgetåret 1989/90. Uppbyggnaden av den internationella dalacentralen förutses ske som en integrerad del av den nu pågående detektionsseismologiska verksamheten vid FOA. De resurser inom denna verksamhet som inte krävs för atl driva mätstationen, bedriva internationellt dalautbyte och provuppföljning saml genomföra modernise­ring av Hagforsobservatoriet, koncentreras till all snabbt bygga upp data­centralen. Tillkommande engångskostnader under budgetåret 1988/89 för atl färdigställa datacentralen och delta i det planerade internationella expe­rimentet inom nedrustningskonferensens ram beräknas av FOA lill totalt 6 100 000 kr.

Insamling och analys av luftburen radioaktivitet (9.1.2)

Syftet med verksamheten är att ge ett bidrag till kontroll och verifikation av 1963 års partiella provstoppsavial och att utgöra ett element i ett kontrollsystem för ett fullständigt provstoppsavial.

Det svenska systemet har hög känslighet för att upptäcka mycket svaga
signaler och har därmed uppmärksammats internationellt, när brott mol
1963 års avtal och andra ibland svårförklarade radionuklidulsläpp kunnal
påvisas. För att även i framtiden kunna behålla en ledande ställning vill
                                                    160


 


FOA komplettera systemet pä några punkter. Dessa är företrädesvis över-    Prop. 1987/88: 100

vakning av gasformig aktivitet och då i första hand de radioakliva xenon-     Bil. 5

isotoperna saml ett utökat samarbete med SMHI för snabb lokalisering av

källan till olika detekterade nuklider. För övervakningen behövs utökade

resurser för att bygga upp och driva ell antal övervakningsstalioner inom

landet. FOA föreslår 300 000 kr. i engångskostnad för uppbyggnad av

StaUoner samt 250 000 kr. för ytteriigare en tjänst inom programmet.

FOA föreslår även vissa ambitionshöjningar inom programdelarna Kärnvapen och kärnteknik (9.1.3), Europeisk säkerhet (9.3) och Rymdom-rådel (9.4).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för FOA:s verksamhet beräknas med ut­gångspunkt i ett huvudföslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om fem procent med fördelningen en, tvä och två procent för första, andra resp. tredje budgetåret.

Jag beräknar anslaget till 21 219 000 kr. Därav ingår ett engångsbidrag på totalt 8 400 000 kr., varav 2 000 000 kr.för en modernisering av den seismologiska forskningsstationen i Hagfors och 6 100 000 kr. för upp­byggnaden av en internationell datacentral vid FOA. Dessutom beräknas ett bidrag om 550 000 kr. för ökad kapacitet hos systemet för insamling och analys av luftburen radioaktivitet, varav 300 000 kr. i engångsbidrag för uppbyggnad av stationen och 250 000 kr. för en tjänst inom programmet.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned­rustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 21 219 000 kr.

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet

1986/87 Utgift 1 960 000 1987/88 Anslag 2 030 000 1988/89 Förslag     2 091 000

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska insfitutet (UI) omfattar i dag sju fasta forskartjänster, varav en på halvtid. Genom utbytesverksamhet har UI under år 1987 tagit emot ett fiolal gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Den fasta forskarstaben kommer att under år 1988 inrikta sitt arbete på fyra ämnesområden: strategiska studier, ekonomisk säkerhet, europeiska studier och regionala konflikter, samt på arbetet med den vartannat är publicerade boken "Fred och säker­het". Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga pub­likationer och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker saml genom seminarier och konferenser.

161


 


utrikespolitiska institutet (UI)                                                                                      Prop. 1987/88: 100

Ril   5 UI konstaterar i sin anslagsframställning att forskningsverksamheten fi-

nansieras nästan helt av statliga anslag. För atl finansiera projektomkost­nader och medverkan av gästforskare i olika projekt bedrivs en kontinuer­lig jakt på externa anslag. Dessa anslag täcker dock ej personella kostnader för den fasta forskarstaben eller andra fasta kostnader.

Det statliga anslaget läcker för närvarande i stort sett endast kostnader­na för fem av de fast anställda forskarna, en dokumentalist och en sekrete­rare samt forskningsavdelningens andel av de fasta kostnaderna för hyra, administrafion m. m.

Övriga kostnader måste, påpekar UI, täckas på annat sätt. Hittills har detta kunnat ske genom tjänstledigheter, anslag från fonder och genom utnyttjande av tillskapade reserver. Härigenom anser man sig ha skjutit den akuta krisen framför sig under flera år. Reserverna uppges ta slut under budgetåret 1988/89 och därmed skulle krisen vara ett faktum.

I sitt äskande för budgetåret 1988/89 begär UI en höjning av statsbidra­get för forskningsverksamheten med 237 000 kr.

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av Utrikespolitiska institutets anslagsframställan har på senare tid institutets forskningsprojekt organiserats i olika programområ­den. Detta välkomnas mot bakgrund av behovet av att klarare inrikta institutets forskningsverksamhet pä regioner och problem som är särskilt relevanta för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik. Jag beräknar en ökning av anslaget med 61 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 091 000 kr.

162


 


Bilagal    Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

FAKTA OM SVERIGES BISTÅND

-     Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

-     Internationella utvecklingsprogram

-     Internationellt livsmedelsbistånd

-     Övriga organisationer

-     Bistånd till enskilda programländer

-     Andra anslagsposter

-     Biståndet fördelat på enskilda länder

-     Nordiskt biståndssamarbete

165

12    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


 


Innehållsförteckning                                                     Prop. 1987/88: loo

Bil  5 Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete..................... . 168

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) ...................................... . 168

Beredningen   för   internationellt   tekniskt-ekonomiskt   samarbete

(BITS)   ......................................................................................................... . 168

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)   ....      169

Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)  ..............   169

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).................................................   170

Nordiska afrikainslitutet..............................................................................   170

Importkonioret för u-landsprodukter (IMPOD)....................................... . 171

Internationella utvecklingsprogram

Bistånd genom FN-systemet...............................................   172

FN:s operativa verksamhet.................................................   175

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)............................................................   175

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)....................................................   177

FN:s befolkningsfond (UNFPA)................................................................   178

FN:s barnfond (UNICEF)  ..........................................................................   179

Internationella finanserieringsorgan ........................................................ . 181

Internationella jordbruksutyecklingsfonden (IFAD) ............................   189

Livsmedelsbistånd

FN:s/FAO:s väridslivsmedelsprogram (WFP)  .......................................   191

Internationella beredskapslagrel av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR) ............................................................................................................   192

1986 års livsmedelshjälpskonvention (FAC) .......................................... . 193

Övriga organisationer

FN:s flykungkommissarie (UNHCR)   ......................................................   194

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA)....................   195

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC)      196

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)   .....................   197

UNCTAD/GATTS:s internationella handelscentrum (ITC)..................   198

166


 


Det bilaterala utvecklingssamarbetet                                               Prop. 1987/88:100

Ril   5

Biståndet till enskilda programländer

Angola ............................ '..............................................................................    199

Bangladesh   ...................................................................................................    203

Botswana........................................................................................................    207

Etiopien .........................................................................................................    211

Guinea Bissau.................................................................................................    215

Indien..............................................................................................................    219

Kap Verde............................... -.......................................................................    224

Kenya   ..........................................................................................................    227

Laos ...............................................................................................................    231

Lesotho ..........................................................................................................    234

Mozambique ..................................................................................................    237

Nicaragua   .....................................................................................................    242

Sri Länka.........................................................................................................    246

Tanzania   ......................................................................................................    250

Vietnam..........................................................................................................    254

Zambia................................ ■........................................................................    258

Zimbabwe.......................................................................................................    262

Andra anslagsposter

Regionala insatser  .........................................................................................    266

Humanitärt bistånd i Latinamerika................................................................. .. 267

Humanitärt bistånd i södra Afrika   ............................................................... .. 268

Katastrofbistånd mm  ..................    ............................................................. .. 269

Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer....................... .. 275

Särskilda program m.m................................................................................... .. 277

Tekniskt samarbete och u-krediter................................................................. .. 281

Styrelsen för u-landsforskning....................................................................... .. 285

Biståndet fördelat på enskilda länder...................................   287

Nordiskt biståndssamarbete .............................................. . 292

Förkortningslexikon........................................................................................ .. 293

167


 


Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd   Prop. 1987/88: lOO

Ril   5 UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

Ar 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för del svenska bistån-del till en avdelning i utrikesdepartementet, avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete, i dagligt tal "u-avdelningen".

Avdelningen är organiserad på tre enheter (första enheten ansvarar för del multilaterala biståndet, andra enheten för det bilaterala biståndet ge­nom SIDA och tredje enheten ansvarar för budgetfrågor, allmän u-lands-ekonomisk bevakning samt andra biståndsprogram). Avdelningen har to­talt drygt 50 tjänstemän och leds av ett statsråd och en statssekreterare.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inrättades 1965, är étl centralt ämbetsverk under regeringen med uppgift alt planera, genomföra och administrera det direkta (bilatera­la) utvecklingssamarbetet med u-länderna. Detta bistånd omfattar dels samarbetet med 17 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd, t.ex. katastrofinsatser, bidrag lill utvecklingsprojekt via folkrörelser och andra enskilda organisationer, bistånd till flyktingar och befrielserörelser, rekrytering av biståndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den består av SIDA:s generaldirektör, som är ordförande, och elva andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA är organiserat på tre avdelningar med regionalt ansvar, en avdel­ning för sektorbyråerna och en administrativ avdelning. Därutöver finns direkt underställda verksledningen, ett planeringssekretariat och étl infor-mationsseketariat. I mottagarländerna har SIDA bislåndskontor, som är knutna till den svenska ambassaden. På SIDA finns 530 anställda, varav drygt 90 vid biståndskontoren.

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) inrättades 1975 (under namnet utbildningsberedningen) och fick 1979 ställning som själv­ständig myndighet under ulrikesdeparlemenlel.

Beredningen har som uppgift alt utvidga och stärka Sveriges relationer med vissa u-länder. Samarbetet skall främja ekonomisk och social utveck­ling i mottagarländerna samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder fördjupas. BITS:s roll är begränsad till medverkan i planeringen av och atl lämna bidrag lill genomförandet av olika projekt. Verksamheten omfattar tekniskt samarbete, inklusive internationella kurser, och u-krediter.

Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med vissa u-länder
utanför kretsen av huvudmoltagarländer för det bilaterala biståndet. Det
skall grundas pä ömsesidigt intresse och i första hand bestå av kunskaps­
överföring på områden där Sverige är väl rustat med kunnande och kapaci­
tet.
                                                                                                                       168


 


U-krediter kan utgå till kreditvärdiga länder bland huvudmotiagariän-    Prop. 1987/88: 100 derna för svenskt bilateralt bistånd, länder med vilka Sverige bedriver    Bil. 5 tekniskt samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målsättningarna.

U-krediterna utnyttjas för finansiering av svenska varor och tjänsier i projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt.

Beredningen leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid beredning­en finns 15 anställda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) är en statlig stiftelse, som inrättades 1978. Fondens grundkapital, ursprungligen 100 milj. kr., har förstärkts med 105 milj. kr. och skall steg för steg höjas till 250 milj. kr. Fonden har rätt att ta upp län eller utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar högst tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är alt förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska företag, bidra till förinvesteringsstudier och medver­ka i etablering av samägda företag, s.k.joint venlures, genom insatser i form av aktiekapital, lån och garanligivning.

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sveri­ge bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån andra länder blir aktuella, bör endast sådana komma ifråga vars utvecklingspolitik är fören­lig med målsättningen för svensk biståndspolitik.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns 23 anställda.

Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)

År 1981 omvandlades biståndsutbildningsnämnden (BUN) till nämnden för u-landsutbildning. Den 1 juli 1987 ombildades nämnden till en styrelse för verksamheten i Sandö. Den nya styrelsen har övertagit BUN:s huvudupp­gift - att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Styrelsen för u-landsulbildning har även andra uppgifter reglerade i styrelsens instruk­tion. Styrelsen skall bl. a. samarbeta med myndigheter, organisationer och företag när del gäller förberedelseutbildning för u-landsuppdrag. Styrelsen skall

-     anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap,

-     ge förberedelseutbildning för fredskårsdeltagare,

-     anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder,

-     anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, samt

-     i samarbete med SIDA bistå myndigheter och andra med information och rådgivning om lämplig förberedelse- och språkutbildning inför uppdrag i u-länder.

169


 


Till enterminskursen antas sådana sökande, inklusive vapenfria tjänste-    Prop. 1987/88: 100 pliktiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid    Bil. 5 Sandöskolan är avgiftsbelagd.

Styrelsen utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid skolan som leds av en rektor, finns ett 60-tal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 lill en självständig myndighel under ulrikesdeparlemenlel - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har till uppgift all främja forskning som kan underlätta för u-länderna atl utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

En huvudinriktning för SAREC:s verksamhet är alt ge stöd till u-länder­nas strävan att bygga upp och stärka en egen kapacitet inom forskning, vetenskap och teknik. Verksamheten är uppdelad enligt följande:

-     direkt stöd, lill enskilda u-länder med tonvikt på Afrika samt till regionalt forskningssamarbete.

-     slöd till internationella forskningsprogram, bl.a. inom världshälsoor­ganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) och lill internationella stiftelsen för vetenskap (IFS).

-     slöd lill svensk u-landsforskning.

SAREC har vidare del administrativa ansvaret för den u-landsinriklade delen av ett femårigt särskilt forskningsprogram om avskogning och öken­utbredning.

SAREC leds av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen ingår representanter för olika forskningsområden, biståndsadministrationen och riksdagen. SIDA svarar för vissa administrativa tjänster. Vid SAREC:s kansli finns ett 30-lal anställda.

Nordiska afrikainstitutet

Nordiska afrikainslitutet tillkom 1962 på initiativ av Nordiska Rådet.

Institutet har till uppgift att i Norden främja studier av afrikanska förhål­landen genom att:

-     främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

-     utgöra ett dokumentalionscentmm för afrikaforskningen,

-     genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, saml

-   stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.
Verksamheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter

är bl. a. rektorn vid universitetet i Uppsala, som också är styrelsens ordfö­rande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. I styrelsen ingår även representanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ungefär 20 anställda, varav 12 tjänster finansieras över bislåndsanslagen.

170


 


Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)                                 Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Importkontoret för u-landsprodukler (IMPOD) började sin verksamhet

1975.

Kontoret har till uppgift att ge exportörer i u-länder hjälp med atl avsälla sina varor i Sverige. Det sker genom informafion och handledning om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige. Importkonto­ret förmedlar även kontakter mellan u-landsexportörer och företag i Sveri­ge och deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt. IMPOD har med en begränsad krets u-länder ett samarbete som omfattar mer fördjupade insatser.

IMPOD har dessutom till uppgift alt vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATT:s internationella handelscenlmm (ITC) i konkreta frå­gor, som rör avsättning av u-landsprodukler på den svenska marknaden.

Importkontoret leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direktör. Kontoret har drygt ett tiotal anställda.

171


 


Bil. 5

Internationella utvecklingsprogram                                 Prop. 1987/88: lOO

Bistånd genom FN-systemet

Generalförsamlingen är FN-systemets centrala organ. Vid sidan av denna har FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, en samordnande funk­tion vad gäller bl.a. FN-systemets biståndsverksamhet. 1 ECÖSOC för­handlar FN:s medlemsstater fram rekommendationer om biståndsverk­samheten. Dessa behandlas sedan vidare av generalförsamlingen. Många av frågorna har dessförinnan behandlats av FN:S olika underorgan. De olika FN-organen (kommissioner, fonder m. m.) och fackorganen har ock­så en egen normativ verksamhet liksom förhandlingsverksamhet inom sina kompetensområden. Deras rekommendationer riktar sig till FN-systemet, men också till medlemsstaterna.

FN-systemet innefattar en rik flora ay institutioner med varierande status och skilda verksamhetsområden. Inom biståndsverksarnheten har UNDP en central ställning som samordnare och kanal för en stor del av FN:s tekniska bistånd. På fältet genomförs biståndsprojekten dock oftast av olika fack- eller specialorgan, vars företrädare är underställda UNDP:s representant i verksamhetslandet. 1 samarbete med värdlandet utarbetar UNDP länderprogram som löper på mellan tre och fem år. Då det gäller krediter för utvecklingsprojekt är världsbanksgruppen viktigast. Den inter­nationella utvecklingsfonden, IDA, som lånar ut pengar på särskilt förmän­liga villkor till de fattigaste u-länderna, är kanalen för stora belopp bi­slåndsmedel.

Vidslående organogram ger en översiktlig bild av FN-systemet. De organ som i större omfattning är verksamma på biståndsområdet är marke­rade med asterisk. Tabell I sammanfattar FN-systemets biståndsverksam­het.

Tabell 1: FN-systemets och världsbanksgruppens biståndsutbetalningar 1986 (milj. USD)


FN-organen

 

FN-organens reguljära budgetar

(256,6)

UNDP

(775,6)

UNFPA

(101,6)

, UNICEF

(326,0)

Frivilliga bidrag via

 

FN-organen

(451,1)

WFP

(674,5)

Humanitärt, flykting-

 

och katastrofbistånd

■ (563,9)

 

3 148,4

Vär 1dsbanksgruppen

 

världsbanken (nettoöverföringar)

(1 059,3)

. Världsbankens tekniska bistånd

 

(konsulter, utbildning)

(194,1)

IDA (nettoöverföringar)' ■

(2 813,0)

IFC (nettoutbetalhingar)

(156,5)

 

4 222,2

IFAD

20(5,3

Totalt

7 571,6


172


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

FN-SYSTEMET

 

Huvud-

 

   "

kommittéer •—1

 

f

Permanenta

1      Förvaltar-     1

i    Säkerhets

kommittéer

. 1    skapsrådet    1

1        rådet

Andra •—

 

\

biträdande

L      *v

/ ■

organ

      j

"V

General församlingen


Internationella domstolen


Sekretariat


 


Ekonomiska

och sociala

rådet

Regionala

kommissioner'

Ämbets-

kommissioner

Andra

kommittéer

UNRWA* -

UNCTAD UNICEF' UNHCR' WFP ' UNITAR UNDP' UNEP' UNU .FN:s specialfonder * Världslivsmedelsrådet HABITAT ' UNFPA'

 FNs huvudorgan

Andra FN-organ

Specialorgan och andra självständiga organisationer inom systemet


-O lAEA'

O ILO* O FAO* O UNESCO O WHO ' O IMF

---O IFC *

O ICAO

O UPU

O ITU

-O WMO

O IMO

O WIPO

}O IFAD *

jO UNIDO I

--O GATT


173


 


FN:s olika organ och övriga organisationer inom FN-syslemet bedriver en Prop. 1987/88: 100 omfattande biståndsverksamhet. Denna finansieras från organisationernas Bil. 5 reguljära budgetar, UNDP, Väridsbanken saml medlemsländernas frivilli­ga direkta bidrag. För Sveriges del härrör de frivilliga bidragen dels från anslagsposten Övriga mulfilaterala bidrag, dels från Styrelsen för interna­tionell utveckling (SIDA) och Styrelsen för u-landsforskning (SAREC). I tabell 2 redovisas de svenska frivilliga bidragen till FN-organ, vilka inle behandlas på annat ställe under anslaget C I.

Tabell 2: Frivilliga bidrag år 1986 till vissa FN-organ (milj USD)

 

 

Samtl

iga länders

Sveri

.ges

 

frivi

lliga

bidrag

frivi

illiga bidrag

ILO

 

27', 1

 

 

1,3

FAO

 

93,9

 

 

4,7

UNESCO '

 

12,7

 

 

1,5

WHO

 

57,1

 

 

11,2

WMO

 

1,0

 

 

-

IMO

 

5,2

 

 

1,5

övriga

 

70,3

 

 

5,7

174


 


FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre bi­ståndsfonder slogs samman, har som mål att vara FN-systemets centrala fond för finansiering av tekniskt bistånd. Projekten genomförs främst av FN:s fackorgan (ILO, WHO, FAO m fl). UNDP har också ansvar för aU FN:s samlade biståndsverksamhet samordnas i samverkan med mottagar­länderna.

Verksamhet

UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringsstudier. Detta s. k. tekni­ska bistånd sker i huvudsak i form av expertrådgivning, stipendier, mindre utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbiståndet dominerar. Verksamheten omfattar för närvarande omkring 4 500 projekt i 153 länder och områden.

UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebär atl man för varje mottagarland fastställer hur mycket bistånd från UNDP landet kan räkna med under en femårsperiod. 1 samarbete mellan mottagarlandet och UNDP:s fältkontorschef utarbetas sedan ett landpro­gram för hur medlen skall utnyttjas. Detta program fastställs av UNDP:s styrelse.

Storieken på vaije moltagariands program bestäms främst av bruttona­tionalinkomsten per capita och befolkningens storlek.

De fattigaste u-länderna - med en bruttonationalinkomst per capita pä högst 750 dollar i 1983 års siffror — kommer under programperioden 1987-91 att få 80 % av UNDP:s länderfördelade resurser. Rikare u-länder, med en per capita-inkonjsl över 3 000 dollar, blir återbetalningsskyldiga för de tjänster de får och länder med en per capita-inkomst mellan 1 500-3 000 dollar blir del i viss utsträckning. UNDP fullföljer därmed den omfördel­ning till förmån för de fattigaste u-länderna som gällt under programperio­den 1982-86.

En mindre del (20 %) av UNDP:s resurser används för program som berör flera u-länder - regionala, interregionala och globala program.

UNDP har sedan 1972 ett särskilt program för de minst utvecklade länderna. Under 1986 uppgick bidragen till detta särskilda program till 12 milj. dollar. Utbetalningarna från UNDP:s allmänna resurser fill de 40 minst utvecklade länderna var 1986 drygt 200 milj. dollar.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

175


 


Organisation                                                                                                                   Prop. 1987/88: 100

Ril   5 UNDP:s högsta beslutande organ är styrelsen (Governing Council), som

har 48 medlemmar. Av dessa representerar 27 u-länder, 17 västliga i-länder och 4 socialistiska i-länder. Sverige var senast medlem 1985-87. Styrelsen bestämmer bl. a. fördelningen av UNDP:s resurser och fastställer landpro­grammen. Sedan något år diskuteras dessa först i en särskild plenarkom-milté beslående av styrelsens medlemmar. Vidare beslöt styrelsen 1985 atl tillsätta en arbetsgrupp för alt diskutera programfrågor mellan de årliga styrelsemötena. Båda dessa organ är tillsatta på försök och har tillkoihmit för atl öka styrelsens inflytande över programfrågorna.'

UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN-sekretariatets tek­niska biståndsprogram (Department of Technical Cooperalion for Deve­lopment, DTCD), FN:s kapitalulvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s Sahel-konlor UNSO), FN:s kvinnofond, FN:s fond för vetenskap och teknik, FN:s naturresursfond samt en rad andra specialfonder.

UNDP:s sekretariat ligger i New York och har för närvarande omkring 650 fast anställda. Det leds av administralorn William Dräper III från USA.

Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDP:s verk­samhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra landprogrammen förlades till 115 fältkontor med för närvarande omkring 3 300 anställda. Fältkontoren leds av s. k. "resident representatives" (fält­kontorschefer), som även har till uppgift alt samordna andra FN-organs biståndsverksamhet i landet. De är oftast också FN:s fasta representant i respektive land och fungerar som FN:s "ambassadör" i landet.

Finansiering

UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972 fill 268 milj. dollar, 1975 fill 419 milj. dollar och 1980 till 693 milj. dollar. För programperioden 1977-1981 var bidragsmålet totalt 3,5 miljarder dol­lar, vilket förutsatte att bidragen ökade med 14 % per år, vilket också i stort sett uppnåddes.

För programperioden 1982-1986 förutsattes UNDP:s resurser också öka med 14 % per år och sammanlagt nä upp lill 6,7 miljarder dollar. Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs innebar emellertid att i-esurser-na minskade under början av åttiotalet så atl del blev nödvändigt att skära ner verksamheten till 55 % av den urspmngligen planerade. För all om möjligt undvika smärtsamma nedskärningar även under nästa program­period 1987-91 har UNDP:s styrelse beslutat bygga sin planering på att den årliga resursökningen uppgå till 8 %.

UNDP:s verksamhet försvåras äv atl programmet i praktiken gör fem­åriga biståndsutfästelser gentemot mottagarländerna medan givarlähderna, med få undantag, endast lämnar ettåriga bidragsulfästelser. Sverige har därför sedan länge verkat för alt alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga utfästelser, vilket dock många stora givarländer motsätter sig.

De största enskilda bidragsgivarna till UNDP är för närvarande USA,                                                 176

Sverige, Nederländerna och Japan. Danmark, Norge och Förbundsrepu-


 


bliken Tyskland ger också stora bidrag. De fyra nordiska länderna svarade     Prop. 1987/88: 100
1987 gemensamt för ca 30 % av de ordinarie bidragen lill UNDP.
                               Bil. 5

Sverige har budgetåret 1987/88 lämnat ett ordinarie bidrag på 450 milj. kr. och 40 milj. kr. i exlrabidrag. Det svenska bidraget under 1987/88 ut­gjorde knappt 9 % av UNDP:s resurser. Utöver det ordinarie och det extra bidraget gav Sverige 1987/88 50 milj. kr. till UNDP:s särskilda program för de minst utvecklade u-länderna. Vidare har Sverige lämnat ett bidrag på 20 milj. kr. under åren 1984/85-1987/88 tiirFN:s Sahel-konlor (UNSO)'.

Samordning

Från alt ha finansierat knappt två tredjedelar av FN-systemets tekniska
bistånd i början av 1970-talet svarar UNDP numera endast för ca en
tredjedel. Förklaringen är alt det s. k. multibi-biståndet, dvs. biståndsin­
satser som genomförs av fackorganen men finansieras av bilaterala bi­
ståndsmedel har ökat myckel snabbt, liksom fackorganens egna bistånds­
program.
                                                                                                                                           .   .'

UNDP:s styrelse har med tilltagande oro sett denna ökade uppsplittring av FN:s biståndsverksamhet, som i viss män innebär ett underkännande av landprogrammeringsprincipen. Styrelsen har därför vid flera tillfällen betonat att den FN-resolulion från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekrelariatet har också föreslagit atl UNDP skall ta över det administrativa ansvaret för olika särfonder inom FN-systemet. Detta skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som del skulle kunna ge givar- och mottagarländer en bättre överblick över FN-biståndet. Sverige stödjer dessa tankar som i viss mån börjat förverkligas i och med att FN:s kvinno­fond anslutits till UNDP .1985.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapitalutvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd eller lån på förmånliga villkor till småskaliga investeringsprojekt i u-länder­na.

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen att kapilalulvecklingsfonden i fortsättningen endast skulle finansiera projekt i de minst utvecklade u-län­derna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mat, undervis­ning och grundläggande hälsovård). 1985 bestämdes alt fonden skulle börja använda sina möjligheter atl ge lån på förmänliga villkor, en möjlighet som dittills inte utnyttjats.

' UNSO:s uppgift är att bistå länderna i Sahelomrädet i Afrika att genomföra olika
projekt för att minska effekterna av ökenutbredning och förebygga riskerna för
kommande torkkatastrofer.
                       .                                                                                                177


 


Verksamhet                                                                                                                    Prop. 1987/88: 100

Bil   5 Fondens projekt skall enligt målsättningen nå de fattigaste människorna i

de minst utvecklade länderna. Projekten skall utforrhas så att befolkningen

aktivt deltar i deras genomförande. Fonden kan la hand om projekt som

andra givare bedömer vara för små. Den har ett tak på 5 milj. dollar för

enskilda projekt. Fonden finansierar för närvarande drygt 190 projekt i 44

länder.

Organisation

Fonden är underställd UNDP:s styrelse och arbetar i huvudsak genom UNDP:s fältorganisation.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1987 beräknas till ca 32 milj. dollar jämfört med drygt 28 milj. dollar under är 1980. De vikti­gaste bidragsgivarna är några mindre industriländer. Sveriges bidrag under budgetåret 1987/88 uppgår till 40 milj. kr. Sverige och Nederländerna är de största bidragsgivarna.

m

FN: s befolkningsfond (UNFPA)

Efter beslul av generalförsamlingen inrättades 1967 en särskild fond för FN:s insatser på befolkningsområdet. 1969 fick fonden beteckningen FN:s befolkningsfond.

Verksamhet

Fonden hade lill en början nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funktion. FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhet enligt vilka dess övergripande uppgift är atl leda och samordna FN-systemets insatser på befolkningsomrädet.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. Under 1985 avsattes över hälften av programresurserna till familjeplaneringsprojekt. Andra huvudprogram är stöd till folkräkningar och befolkningsslatistik, uppbyggande av folkbokföringssystem, utbildning, forskning och informa­tion. Merparten av projekten verkställs av FN-sekretariatet och FN:s fackorgan. En växande andel genomförs av mottagarländerna själva saml även av fonden.

Två tredjedelar av de totala programresurserna avsätts för 53 prioritera­
de länder med tillsammans 75 % av u-ländernas befolkning. Av dessa
länder ligger 30 i Afrika.
                                                                                                                              178


 


Organisation                                                                                                                   Prop. 1987/88: 100

Bil  5 Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner det långsiktiga

arbetsprogrammet, budget och finansplan samt landprogram. Chef för

UNFPA är sedan april 1987 pakislanskan Nafis Sadik. Huvudkontoret

ligger i New York. UNFPA här inga egna fältkontor. De fältrepresentanter

som för närvarande finns i ett femtiotal länder är knutna lill UNDP-konto-

ren.

Finansiering

UNFPA:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. För 1986 upp­gick regeringsbidragen lill 140 milj. dollar. De största bidragsgivarna var Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Norge, Nederländerna, Canada och Sverige. USA, som under en följd av år svarat för ca en fjärdedel av UNFPA:s finansiella resurser, har sedan 1986 helt dragit in sitt bidrag. Anledningen är missnöje med fondens bistånd till Kinas befolkningspro­gram, som enligt amerikansk uppfattning kan ses som ett stöd för tvångsåt­gärder och aborter. Trots all delta vederiagts av fonden har de amerikans­ka bidragen ej återupptagits. Den sjunkande dollarkursen och ökade bidrag frän andra givare har till stora delar kompenserat förlusten av det ameri­kanska bidraget. Fondens resurser för 1987 beräknas bli minst 145 milj. dollar. För närvarande prioriteras UNFPA:s verksamhet i Afrika söder om Sahara, där efterfrågan på insatser inom befolkningsområdet ökat kraftigt under senare är. Det svenska bidraget under budgetåret 1987/88 uppgår lill 75 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling 1946. Fondens uppgift var dä att lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i det krigshärjade Europa. Mandatet ändrades senare till all främst omfatta långsiktig ut­vecklingshjälp till barn i u-länder. UNICEF arbetar idag i 119 länder inom ramen för fleråriga landprogram. Omkring 60 % av biståndet går till de ekonomiskt hårdast drabbade och minst utvecklade länderna. Urval av länder görs med hänsyn lill dödlighet bland barn under 5 år, BNP/capita och antalet barn i landet.

Verksamhet

Även om UNICEF fortfarande spelar en viktig roll som förmedlare av
katastrofbistånd, ligger tyngdpunkten i fondens verksamhet numera på
långsiktiga biståndsprogram. Målet är att tillgodose de grundläggande be­
hoven hos barn och mödrar. Både långsiktigt bistånd och katastrofbistånd
                                               179


 


behövs idag i många u-länder och särskilt i de svältdrabbade länderna i    Prop. 1987/88: 100 Afrika. UNICEF har under senare år förstärkt sin kapacitet i de mest    Bil. 5 behövande afrikanska länderna.

UNICEF:s programverksamhet omfattar insatser inom hälso- och sjuk­vård, vattenförsörjning, åtgärder för att förbättra näringsstandarden hos barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning, hjälp fill barn i särskilt svåra omständigheter, exempelvis barn i väpnade konflikter och gatubarn.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ samt med frivilligorganisationer. Särskilt nära samarbetar UNICEF med Världshälsoorganisationen, WHO, för att bygga ut primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande ålgärder, vaccina­tioner, kontroll av diarrésjukdomar, distribution av basläkemedel. Inom ramen för FN:s samordnade katastrofinsatser i Afrika har UNICEF till­sammans med WHO ansvarat för sektorerna hälsovård och vattenförsörj­ning-.

En viktig uppgift för UNICEF har under de senaste åren varit atl söka finna nya metoder för att tillgängliga resurser skall komma nödlidande barn runt om i världen lill godo. Ett uppmärksammat initiativ har varit att föra fram enkla och billiga metoder för atl radikalt minska spädbarnsdödlighe­ten. UNICEF har lyckats föra ut sin strategi för barns överlevnad och utveckling (Child Survival and Development) i vida kretsar. Därigenom har UNICEF skapat ett medvetande om möjligheten att méd relativt enkla ålgärder inom hälsovårdeh halvera barnadödlighelen och därmed också på sikl medverka till en begränsning av födelsetalen. Behandling av diarréer med en socker-saltlösning, vaccinering, amning, viklökningskontroll är några av åtgärderna i UNlCEF:s överlevnadsstrategi som ingår i en ut­byggd primärhälsovård. Samarbetet med WHO äi" i det sammanhanget av stor betydelse. Med början 1985 har UNICEF genom målmedvetna kam­panjer sökt rikta världssamfundets uppmärksamhet på behovet av vaccine­ring och på det av världshälsoförsamlingen och FN:s generalförsamling uppsatta målet alt till 1990 vaccinera alla barn mot sex vanliga infektions­sjukdomar. Under det senaste året har UNICEF verkat för att särskild hänsyn las till de mest sårbara grupperna i samhället, när krisdrabbade länder tvingas genomföra s. k. strukturanpassningsprogram för att återvin­na ekonomisk balans.

Organisation

UNICEF:s styrelse (Executive Board) består av representanter för 41 sta­ter med en majoritet för u-länder. Styrelsen sammanträder årligen i april. Den granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel till fondens program.

Exekutivdirektör för UNICEF är sedan 1980 James Grant, USA. UNICEF:s huvudkontor är föriagt till New York, ett Europa-kontor till Geneve och UNICEF:s leveranscenlral, UNIPAC, till Köpenharnn. På fältet finns sex regionalkonlor och ell åttiotal länderkonior.

180


 


Finansiering

UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen från regeringar. De sammanlagda resurserna för 1986 uppgick till 463 milj. dollar. 1987 beräknas bidragen uppgå till 448 milj.dollar (motsvarande omkring 3 miljarder kr.). Regeringsbidragen har under senare år utgjort ca 75 % av fondens resurser. Nationalkommittéer, enskilda organisationer och andra privata bidragsgivare svarar för återstoden. Bidragen från natio­nalkommittéer finansieras främst genom försäljningen av UNICEF-kort. Svenska UNICEF-kommittén bidrog 1987 med ca 8,9 milj. kr. Utöver den reguljära landprogramverksamheten, finansierad av ordinarie bidrag, ge­nomför UNICEF särskilda insatser, både katastrofhjälp och långsiktiga projekt, som finansieras genom tilläggsbidrag.

Det svenska ordinarie bidraget för budgetåret 1987/88 uppgår till 210 milj. kr. Därtill kommer ett exlrabidrag på 35 milj. kr. för att göra det möjligt för UNICEF att förstärka sin kapacitet att utöka verksamheten i de krisdrabbade länderna i Afrika. Via SIDA lämnas dämtöver bidrag om ca 175 milj. kr. för särskilda insatser. Vidare lämnas bidrag från katastrofan­slaget, under 1986/87 sammanlagt 33,5 milj. kr. Sverige står för ca 10 % av UNICEF:s totala budget: Andra stora givare är USA, Italien och Norge.


Prop. Bil. 5


1987/88:100


Internationella finansieringsorgan

WrORLD BANK

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika och Asien'

De internationella utvecklingsbankerna och -fonderna lämnar finansiellt bistånd främst i form av obundna lån. Dessutom lämnar de tekniskt bi­stånd. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Världsbanken (IBRD), som även utgjort modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna

 

Tillkom

Antal ■

Antal

 

år

medlems-

an-

 

 

länder

ställda

Huvudkontor

Världsbanken   1944

151

 

 

(IBIffi)

 

 

 

 

 

6 002

Washington

Internationella 1960

135

 

 

utvecklingsfonden

 

 

'"..

(IDA)

 

 

 

' Den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), behandlas inte i detta samman­hang, eftersom de svenska bidragen till IDB inte finansieras över biståndsanslaget. IDB behandlas i propositionstexten under littera E. Utrikeshandel och exportfräm­jande.

13   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Tillkon, Antal   Antal                        ~                            POP- 1987/88: 100

år     medlems- an-  .  . ,                                          Bil. 5

länder  ställda Huvudkontor

Afrikanska ut-  1963    75 vecklingsbanken (AfDB)

1 073   Abidjan
Afrikanska ut-  1972     75
vecklingsfonden
(AfDF)                                                                                                                       ■:

Asiatiska ut-   1966     47

vecklingsbanken

(AsDB)

1 553   Manila Asiatiska ut-   1974     47

vecklingsfonden (AsDF)

Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internationel­la kapitalmarknaden och u-länderna. Bankerna kan genom sin goda kre­ditvärdighet låna upp och vidareförmedia lån på villkor, som är förmånliga­re än vad de allra flesta u-länder själva skulle kunna få. Delta beror på att i-länderna fungerar som garanter för utvecklingsbankernas eget kapital.

Många av de fattigare u-länderna saknar emellertid den nödvändiga äterbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmånliga lån. För att kunna bistå också dessa länder har som ett komple­ment till banklånen krediter från utvecklingsfonderna tillkommit. Fonder­na lämnar lån på mycket förmånliga villkor. Krediterna löper utan ränta och har en lång löptid med en avsevärd amorteringsfri period. Gåvoele­mentet blir härigenom ca 90 %. Bidragen till de i tabell 1 redovisade utvecklingsfonderna belastar biståndsbudgeten.

Organisation

Bankernas/fondernas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen (Board of Governors). Den är sammansatt av regeringsrepresentanter för samUiga medlemsländer. Styrelsen möts en gång per år. Däremellan hand­has det löpande arbetet av en direktörsstyrelse (Board of Directors). Eftersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörssty­relsen har de fått gå samman i röstgrupper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgmpp (Island är inte medlem i AfDB/AfDF eller i AsDB/AsDF). De bildar i världsbanksgruppen en egen röstgmpp men är i AfDB/AfDF sammanförda med Schweiz och Indien och i AsDB/AsDF med Canada och Nederländerna.

I världsbanksgmppen är för närvarande en dansk nordisk direktör. Vid
hans kontor tjänstgör en svensk som teknisk assistent. I AfDB/AfDF
företräds röstgruppen också för närvarande av Danmark. Röstgmppen i                             182


 


AsDB/AsDF företräds av en kanadensisk direktör och för närvarande av     Prop. 1987/88: 100
en svensk biträdande direktör.                                                              Bil. 5

Rösträtten är i princip vägd i förhållande till andel tecknat kapital resp. lämnade bidrag. För att ge de många små och faltiga länderna ett större inflytande tilldelas varje medlemsland också ett visst antal röster, oberoen­de av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelarna framgår av tabellerna 3 och 4.

U-länderna har störst röststyrka i Afrikanbanken och -fonden - tvä tredjedelar resp. halva röststyrkan. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF ligger motsvarande siffra för u-länderna i intervallet 32-45%.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken alllid tillfallit en amerikan, i AsDB alltid en japan och i AfDB naturligen en afrikan. Barber Conable är chef för Väridsbanken sedan juli 1986, Babacar N'Diaye frän Senegal är AfDB:s president sedan augusti 1985 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten i AsDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor

Utvecklingsbankernas utlåningsverksamhet sker till helt övervägande del med medel upplånade på den internationella kapitalmarknaden. Av med­lemsländernas kapitalinsatser inbetalas endast en mindre del medan reste­rande andel utställs som garanti för utvecklingsbankernas upplåning. Ut­vecklingsbankernas utlåningsvillkor bestäms i huvudsak av de upplånings­villkor de kan uppnå.

Tabell 2: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor

Bank          Löptid           Ränta per 1 juli  1987

 

IBRD

15-20 år

7,76

AfDB

12-20 år

7,33

AsDB

10-25 år

7,03

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i lånlagarländernas utveck­lingsnivå och/eller i projektets karaktär.

Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utestående upplåning per 31 december 1986

IBRD    AfDB    AsDB

Tecknat kapital
(milj. dollar)
                                           85 231  6 503   19 476

Inbetald andel

(procent)                                                     8,5     25     12

Utestående medel- och
l
ångfristig upplåning
(milj. dollar)
                                             74 923  1 401   7 135                                                                 183


 


IBRD    AfDB    AsDB


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Sveriges andel av

tecknade kapitalet

(procent)                                                       1,19   1,39    0,55

Sveriges röstandel

(procent)                                                    1,16        1,39        0,55

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inle genom upplåning på kapitalmarknaden utan genom bidrag från i första hand i-län­dernas regeringar. Sedan mitten av 1970-lalet har också vissa OPEC-län-der och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens storiek fastställs i samband med s. k. päfyllnadsförhandlingar. En påfyll­nad sker genom en internationell överenskommelse, där bidragsgivarna gör en utfästelse för tre eller fyra år. IDA tillförs dessutom varje år en del av IBRD:s vinst. AfDB lämnar bidrag lill AfDF i samband med resurspå-fyllnader.

Utlåningen frän fonderna sker på mycket förmånliga villkor. IDA har hittills lämnat ulvecklingskrediler med en löplid på 50 år. I och med att den åttonde påfyllnaden av IDA (IDA 8) har blivit operaliv kommer löpfiderna att differentieras så atl de för de fattigaste u-länderna (här definierat som de minst utvecklade länderna (MUL) plus de länder som enbart erhåller krediter från IDA och ej lån från Världsbanken) sänks till 40 år och för övriga länder sänks lill 35 är. IDA:s krediter kommer liksom tidigare atl vara räntefria med en adminislrationsavgift på 0,75 %. AfDF lämnar rän­tefria utvecklingskrediter med en löplid på 50 år med en administrationsav­gift på 0,75 %. AsDF:s likaså räntefria utvecklingskrediter har hittills löpt på 40 år för alla låntagarländer med en avgift på 1 %, men i och med att en översyn av kreditvillkoren företogs i ljuset av IDA-8 överenskoinmelsen gäller fortsalt 35 år för de länder som får låna både från AsDB och AsDF. De tio första åren är amorteringsfria vid lån från samtliga fonder.

Tabell 4: Inbetalda bidrag till utvecklingsfonderna per 31 december 1986


 

IDA

AfDF

AsDF

Totalt inbetalda bidrag

 

 

 

(milj. dollar)

42 142

2 668

7 765

Sveriges samlade bidrag

 

 

 

imilj. dollar)

1 109

150

56

Sveriges bidragsandel (procent)

2,70

5,62

0,75

Sveriges röstandel (procent)

2,21

2,87

0,55


184


 


Utlåningsvolym                                                                                                             Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Storleken av det tecknade kapitalet i respekfive utvecklingsbank och av

bidragen lill respektive utvecklingsfond avspeglar samtidigt deras utlå­ningskapacitet.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlånings volym

 

 

Total utlåni

ing t. 0. m.   Utlåning 1986

 

31 1

lecember

1986

(milj. dollar)

 

(milj. dollar)

 

IBRD

130

798

 

14 188(1)

IDA

44

434

 

3 140(1)

IBRD/IDA

175

232

 

17 674(11

AfDB

4

842

 

1 034

AfDF

3

456

 

586

AfDB/AfDF

8

298

 

1 620

AsDB

19

492

 

1 368

AsDF

6

175

 

633

AsDB/AsDF

19

492

 

2 001

(1)Avser budgetåret 1986/87.

Fördelning av utlåningen på länder

Utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig till mottagarländer som har olika utvecklingsnivå och varierande kreditvärdighel. Del finns dock en allmän strävan alt bistå de fattigare länderna, dvs. de med en lägre brutto­nationalinkomst per capita. Denna inriktning utmärker särskilt utveck­lingsfonderna. Sålunda går av IDA:s utlåning drygt 90 % till länder med en BNI per capita under 400 dollar (1984 års växelkurser och penningvärde). Även IBRD:s utlåning till denna grupp har blivit relativt sett större under del senaste årtiondet och ökat från ca 10 % fill ca 20 % av bankens årliga totala utlåning. Ökningen under de senaste åren beror främst på ökad utlåning till Folkrepubliken Kina.

För att förslärka resursbasen för världsbanksgruppens utlåning till de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara under perioden 1985-87 har Väridsbankens särskilda Afrikafacilitet upprättats. Till denna fond, som administreras av IDA, har ett antal givariänder hittills lämnat bidrag på totalt 1,5 miljarder dollar (motsvarande omkring 10 miljarder kr.). Sverige har utfäst ett bidrag pä 440 milj. kr.

Tillgänglig statistik för AfDB/AfDF resp. AsDB/AsDF gör del ej möjligt alt i detalj granska respektive banks och fonds utlåning på samma sätt som kan göras för IBRD och IDA. Det allmänna omdöme som ovan redovisats om bankernas och fondernas tendens atl inrikta sin verksamhet på de fattigaste länderna gäller dock i stort även för regionalbankerna/fonderna i Afrika och Asien.

De fem största lånlagarländernas andel av bankernas och fondernas totala
ufiåning t. o. m. 1986 (som framgår i tabell 5) redovisas i tabelie:
                                                              185


 


Tabell 6: Utvecklingsbankernas och -fondernas fem största låntagarländer per 31 december 1986 (milj. dollar)

Dessa länders pro­centuella andel av totala utlåningen

Brasilien

14 346

Indien

12 820

Mexico

10 496

Indonesien

10 181

Turkiet

8 065

Indien

14 505

Bangladesh

4 058

Pakistan

2 638

Kina

2 182

Egypten

1 020

Marocko

454

Egypten

365

Tunisien

353

Zaire

274

Zambia

185

Etiopien

264

Zaire

165

Mali

158

Madagaskar

126

Sudan

121

Indonesien

3 298

Filippinerna

1 898

Sydkorea

1 299

Thailand

1 240

Pakistan

1 196

Bangladesh

1 927

Pakistan

1 762

Nepal

555

Sri Länka

546

Burma

523

IBRDdl

Indien                    12 820

40

IDA(l)

56 %

AfDB

40 %

AfDF

27  %

AsDB

85 %

AsDF

87  %


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


(1)   Siffrorna avser per 30 juni  1987.


Fördelning av utlåningen på sektorer

Utvecklingsbankernas och -fondernas totala utlåning fördelad på olika sektorer framgår av tabell 7. Även här kan konstateras att utvecklingsfon­derna har en klarare fattigdomsinriktad profil på sin utlåning. De har strävat efter att utlåningen i första hand skall gå till sådana samhällssekto­rer där resurserna mera direkt kommer de fattigaste befolkningsgrupperna till godo. Detta har skett genom satsning på jordbruks- och landsbygdsut­veckling samt socialt inriktade projekt inom utbildning, hälsovård, befolk­ning, stadsutveckling och valtenförsöijning.

Satsningen på jordbruks- och landsbygdsutveckling och på socialt inrik­tade projekt grundas på insikten om dessa sektorers betydelse för utveck­lingen och att det inte föreligger en motsättning mellan satsningen på basbehov, som i hög grad tillfredställs genom sociala projekt, och ekono­misk tillväxt.


186


 


För en allsidig utveckling krävs emellertid även en satsning på ekono-    Prop. 1987/88: 100 misk och samhällelig infrastruktur såsom energi, transport, kommunika-    Bil. 5 fion och industri. Utvecklingsbankernas utlåning har koncentrerats till dessa sektorer.

Tradifionellt har den helt övervägande delen av IBRD:s/IDA:s utlåning inriktats på enskilda projekt. För att bistå u-länder vid genomförandet av nödvändiga ekonomisk-politiska reformprogram har såväl IBRD som IDA under de senaste åren starkt ökat långivningen till s. k. stmktur- och sek­toranpassning. Sektoranpassningslånen svarade under verksamhetsåret 1985/86 för 14 % av IBRD:s/IDA:s totala långivning, jämfört med I % fem år tidigare. Motsvarande andel för strukturanpassningslånen var 1985/86 knappt 5 %. Stmktur- och sektoranpassningslån är således ej knutna till specifika projekt utan utformas så att de kan stödja lånlagarlandels ekono-misk-polifiska åtgärder inom ramen för ett avtalat ekonomiskt program som syftar fill att åstadkomma ekonomisk återhämtning och tillväxt.

Väridsbanken har spelat en central roll för att, i samråd med enskilda u-länder, upprätta gmpper för biståndssamverkan, s.k. konsortier och konsultafiva gmpper. Det finns för närvarande ell tjugotal sådana grupper under ordförandeskap av representanter för Världsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder också den konsultativa gruppen för interna-fionell jordbruksforskning (CGIAR).

Tabell 7: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på sektorer per 31 december 1986

Sektor                                      IBRD(l)  IDA(l)

Jordbruks- och                          21     37

landsbygdsutveckling

 

Sociala sektorn (2) Delsumma:

12 33

16 53

Ekonomisk infrastruktur (inkl. turism och tekniskt bistånd)

■ 42

29

Industri och nationella utvecklingsbolag

Delsumma:

18 60

7 36

E>rogram- och struktur­anpassningslån

Totalt:

7 100 ■■

11 100

(1)  siffrorna avser per 30 juni 1987

(2)  Avser här utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning     , .. ,

187


 


 

Sektor

AfDB

AfDF

AsDB

AsDF

Prop. 198": Bil; 5

7/88:100

Jordbruk

25

39

22.

52

 

Utbildning och hälsovård

Delsumma:

6 31

15 54

9 31

7 59

 

 

Transport

21

23

16

8

'-  .

 

offentliga nyttigheter (inkl vattenförsörjning, energi och telekom­munikationer)

28

21

37

■ 23-

 

 

Industri

Delsumma: Totalt:

- 20

69

100

1

46 100

16

69

100

10

41

100

 

■■


Internationella finansieringsbplaget (IFC)

Internationella finansieringsbolaget, som upprättades 1956, är vid sidan av ' IBRD och IDA den tredje delen av världsbanksgmppen. IFC:s syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att med privat kapital medverka till upprättande av privata företag och främjandet av produktiva investeringar i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs att man är medlem i Världsbanken (IBRD). IFC har 132 medlemsländer. Guvernörs- och direktörsstyrelserria är orga­niserade på samma sätt för IFC som för Världsbanken och IDA. Världs­bankens chef fungerar som ordförande också i IFC:s direktörsstyrelse. Verksamheten leds av en verkställande vice-president, för närvarande engelsmannen Sir William Ryrie. Antalet anställda uppgår till nästan 500. Rösträtten är liksom i Världsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapital.

Efter beslut i december 1985 om en fördubbling av IFC:s kapital till 1,3 miljarder dollar uppgår det av medlemsländerna per 30 juni 1987 teck­nade kapitalet till 722 milj. dollar. Tidsfristen för tecknande av kapital utlöper först år 1990. Sveriges kapitalandel uppgår fill 10,2 milj. dollar eller 1,42 %. Förutom av kapitalet finansieras IFC:s verksamhet genom acku­mulerade vinster och lån från IBRD.

IFC:s investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktie­teckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inte men företaget skall ha "privat karaktär" och inte vara regeringskontrollerat. Varje investering måste uppfylla de två grundläggande kraven att bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet samt att med hög sannolikhet vai-a vinstgivan­de.

IFC:s investeringar under verksamhetsåret 1986/87 uppgick till 920 milj.


188


 


dollar  (motsvarande   omkring  6 miljarder kr.).   Detta  belopp  utgjorde    Prop. 1987/88: 100 knappt 30 % av de totala kostnaderna för de investeringar, i vilka IFC    Bil. 5 deltog. Resterande medel kom från andra finansieringskällor, i första hand privata banker.

IFC:s totala investeringar t. o. m. verksamhetsåret 1986/87 uppgår lill
9,2 miljarder dollar (motsvarande drygt 59 miljarder kr.). De fem största
lånlagarländerna i IFC var under verksamhetsåret 1986/87 Brasilien, Indi­
en, Argentina, Thailand och Mexico.
                                                                  

Någon motsvarighet till IFC finns inte i Afrikanska resp. Asiatiska
utvecklingsbanken. AsDB har emellertid 1983 beslutat atl i begränsad                           '

omfattning göra investeringar av riskvilligt kapital inom ramen för den ordinarie utlåningen. Medel härför erhålles genom årliga avsättningar om 5 milj. dollar frän bankens vinst. Riktlinjerna följer i stort sett vad som gäller för lFC:s verksamhet. Till skillnad från IFC kan AsDB också erbju­da riskvilligt kapital indirekt via existerande nationella finansieringsinstitu­tioner.


JL


INTERNATIONAL FUND FOR AGRICULTURAL DEVELOPMENT


Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett FN-organ och upprättades 1977 efter en rekommendation antagen av väridslivsme-delskonferensen 1974. IFAD:s uppgift är att stödja projekt och utveck­lingsprogram för livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i u-länder­na. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedels­brist och u-länder med goda förutsättningar att öka livsmedelsproduk­tionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under åren 1978—86 beviljade IFAD 198 lån till 89 länder på sammanlagt
omkring I 917 milj. SDR (Special Drawing Rights). 66 % av lånen gavs på
synnerligen mjuka villkor till de fatfigaste u-länderna. Räntan på dessa lån
är 1 % och amorteringstiden 50 år, varav de första fio åren är amorterings­
fria. Av de lån som har givits på de mest gynnsamma villkoren har huvud­
delen gått till länder med en per capita-inkomst pä 300 dollar eller mindre i
1976 års priser. Omkring 38 % av IFAD:s resurser gick till kategorin minst -
utvecklade länder. Av de totala resurserna har ungefär 39 % gått lill
asiatiska u-länder, 34 % till afrikanska, 13 % lill latinamerikanska länder
och 14 %
lill länder i Mellanöstern och Nordafrika. Utöver lån förekom­
mer även ett visst tekniskt bistånd som hittills uppgått till ca
93,4 milj. SDR. Av IFAD:s projekt har 57 % utarbetats av fonden, medan
övriga utarbetats i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan
främst Internationella utvecklingsfonden IDA.
                                                              189


 


Organisation                                                                                    Prop. 1987/88: 100

Ril 5 IFAD:s medlemsländer — för närvarande 142 - är indelade i tre kategori­er: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samtliga länder ingår i en styrande församling. Varje kategori har 600 röster. Inom de bidrags­givande kategorierna fördelas rösträtten i huvudsak i relation till bidrags­andel.

IFAD:s styrelse består av 18 medlemmar, sex från varje kategori. Sty­relsen väljs för tre år. Finland är fr.o.m. 1987 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anställda, leds av Idriss Jazairy, Algeriet.

Finansiering

Fonden hade för sin första verksamhetsperiod (1977-1981) I 061 milj. dollar till sitt förfogande, varav 57 % kom från OECD-länderna och 43 % från OPEC-länderna. Sveriges bidrag under perioden uppgick till samman­lagt 115 milj. kr. Delta utgjorde 2,5 % av den totala summan.

Den första påfyllnaden om 1 100 milj. dollar omfattade treårsperioden 1981-83. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden var 620 milj. dollar, OPEC-ländernas 450 milj. dollar medan övriga u-länder svarade för 30 milj. dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj. kr. vilkel är 3,1 % av det totala påfyllnadsbeloppet.

Inbetalningen till denna första påfyllnad gick långsammare än väntal och IFAD har därför tvingats att skära ned utlåningen alltsedan 1981.

I januari 1986 nåddes en överenskommelse om den andra påfyllnaden för perioden 1985-87. Den uppgår till 460 milj. dollar varav OECD-länderna svarar för 276 milj. dollar och OPEC-länderna för 184 milj. dollar. Därmed har bördefördelningen mellan de båda bidragsgivande kategorierna ändrats från 58-42 % till 60-40 %.

Sveriges andel av påfyllnaden är densamma som vid den första påfyllna­den. Den motsvarar därmed 117,3 milj. kr. Hela bidraget har utbetalts. Som en följd av Afrikas svåra situation har IFAD utarbetat ett särskilt program för länder i Afrika söder om Sahara, vilka drabbats av torka och ökenutbredning. Programmet syftar till att förbättra jordbruksproduk­tionen genom att främja traditionella grödor, förbättra småskaliga bevatt­ningsanläggningar och vidta miljövårdande åtgärder. Målet är att uppnå en finansiering om 300 milj. dollar för perioden 1986—88.

Sverige har utfäst 131,7 milj. kr. för hela perioden, varav 104,7 milj. kr. utbetalats.

190


 


Internationellt livsmedelsbistånd                                    Prop- 1987/88: lOO

Bil. 5

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP)

Under årtiondena efter andra väridskriget använde vissa länder, främst USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp, i vida större omfattning än för närvarande. Efterhand växte krav fram på ett internationellt komplement fill den bilaterala hjälpen. År 1963 inrättades WFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet

WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främst till jordbruksutvecklings­projekt, där matransoner delas ut till de anställda vid anläggningsarbeten, s. k. Food-for-Work. WFP ger också hjälp till från näringssynpunkt sär­skilt behövande grupper, t. ex. kvinnor, spädbarn, skolbarn och flyktingar. Vidare används ca en fjärdedel av WFP:s totala resurser för katastrofbi­stånd.

Verksamheten är inriktad på de fattigaste u-länderna, som mottar drygt 80 % av WFP:s utvecklingshjälp.

Organisation

WFP:s styrande organ Committee on Food Aid Policies and Programmes (CFA) består av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Kommittén sammanträder två gånger.per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter. Sverige är medlem av kommittén åren 1987-1989. CFA skall, utöver sin styrelsefunktion för WFP, vara ett forum för debatt och ge rekommenda­tioner om biståndsmetoder och biståndspolitik på livsmedelsområdet. I 85 mottagarländer finns omkring 250 WFP-handläggare och drygt 700 lokalt anställda. Vid huvudkontoret i Rom arbetar sammanlagt omkring 260 personer. Chef för programmet är James C. Ingram, Australien.

Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form av kontantbidrag avsedda att täcka kostnader för administration, frakter och försäkringar.

Bidragen till WFP har ökat från några tiotal miljoner dollar per år under de första åren fill 770 milj. dollar för tvåårsperioden 1981-82. Bidragsmå­let för WFP:s reguljära resurser är I 400 milj. dollar för perioden 1987-88 och lika mycket för 1989-90.

Därtill kommer bidragen, vilka redovisas närmare nedan, till det interna-                                              191


 


tionella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser International    Prop. 1987/88: 100 Emergency Food Reserve (lEFR). Slutligen kanaliseras en mindre del av    Bil. 5 de spannmålsgåvor som omfattas av livsmedelshjälpskonventionen Food Aid Convenlion (FAC) genom WFP.

WFP förmedlar också alltmer livsmedelshjälp från bilaterala givare. Inle minst utnyttjas WFP i s. k. triangelaffärer, där ett givarland begär WFP:s hjälp att köpa upp livsmedel i ett u-land för gåva till ett annat, ofta närbeläget, mottagarland. 1986 förmedlade WFP 579 000 ton bilateral livs­medelshjälp till ett värde av 121 milj. dollar.

WFP har sedan  1982 årligen levererat ca 2 miljoner ton livsmedel, dvs. mellan 20 och 25% av den globala livsmedelshjälpen. Av WFP:s-totala livsmedelsleveranser är 1986 gällde 57 % WFP:s reguljära program, 29 % lEFR och 11 % livsmedelssändningar för bilaterala givare.

1986 uppgick kontantbidragen till 197 milj. dollar, varav 150 milj. dollar avsåg bidrag till WFP:s reguljära program. Huvuddelen äv dessa medel förbrukades för transportkostnader.

Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 har Sverige lämnat ett årligt reguljärt bidrag på 78 milj. kr. resp. 93 milj. kr. Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgår till ca 3 %. De största bidragsgivarna är USA och Canada. Del svenska bidraget har lill två tredjedelar givits för upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP pä senare år nästan uteslutande valt leveranser av vegetabilisk olja. (1986/87 levererades drygt 9 000 lon). Därutöver har Sverige under de senaste budgetåren ställt medel till WFP:s förfogande (22 milj. kr. budgetåret ■ 1987/88) för atl täcka vissa andra kostnader i samband med WFP-projekl. Dessa bidrag har till största delen använts för upphandling av transportme­del i Sverige.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

FN:s generalförsamlings sjunde extra möte är 1975 antog en resolution, vari medlemsländerna uppmanas alt ställa finansiella medel eller livsmedel till WFP:s förfogande för atl användas lill katastrofinsatser i u-länder. Målet sattes vid en reserv på minst 500 000 ton spannmål. Det internatio­nella beredskapslagret (lEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har bered­skapslagrel en mera permanent karaktär med årliga påfyllnader.

Finansiering                                            _                                                             .

Utfästelserna till lEFR är frivilliga. Enskilda länder ålar sig att hålla en
viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan användas i kata­
strofinsatser. 1986 uppgick bidragen från 17 länder till 592 000 lon livsme-                          192


 


del, vilket motsvarade ett beräknat värde av 124 milj. dollar. 96 % av dessa,   Prop. 1987/88: 100
bidrag kanaliserades genom WFP.
                                                                                 Bil. 5

Sverige var en av initiativtagarna till lEFR och har stött lagret sedan dess tillkomst. Det svenska bidraget utgjordes budgetåret 1986/87 av 40 000 ton svenskt vete eller vetemjöl, 3 500 lon matolja, varav 1 000 ton matolja som exlrabidrag, samt medel för att täcka fraktkostnader. Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande.

1986 års livsmedelshjälpskonvention (FAC)

Livsmedelshjälpskonvenlionen Food Aid Convenlion (FAC) är en del av del gällande internationella veteavtalet. Konventionen tillkom för alt kom­plettera detta avtal med ett bidrag till u-ländernas ;livsmedelstrygghel ge­nom en särskild biståndskonventiön med åtaganden om livsmedelshjälp.

Den tidigare överenskommelsen från 1980 föriängdes i flera omgångar, men har nu ersatts av 1986 års konvention som löper på tre år.

Syftet med 1986 års konvention är liksom tidigare all bidra till att nå det mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 års världslivsmedelskonferens.

Finansiering

De II medlemmarna, varav EG är en, har åtagit sig alt under 1986 års konvention leverera sammanlagt minst 7,5 miljoner ton per år. De största andelarna faller på USA, EG, Canada, Australien och Japan vilka tillsam­mans svarar för nära tre flärdedelar av de totala åtagandena. Sverige har utfäst ell åriigl bidrag motsvarande 40 000 ton.

Bidragen utgår i form av livsmedelsleveranser, främst spannmål, eller kontantbidrag, omräknade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller med förmånliga lånevillkor, bilateralt eller multilateralt enligt givarens bestämmande.

Det svenska bidraget kanaliseras i sin helhet genom WFP, som även får ett fraklbidrag.

Styrande organ

Det Internationella veterådets sekretariat och en under konventionen uppr rättad kommitté för livsmedelshjälp Food Aid Committee är ansvariga för konventionens tillämpning. Alla elva medlemmar/givare ingår i kommit­tén.

193


 


övriga organisationer                                                    Pop. 1987/88: loo

Bil. 5

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FN:s flyktingkommissarie inledde sin verksamhet 1951. UNHCR:s uppgift är att ge rättsligt skydd och bistånd ål flyktingar och åt människor som befinner sig i en likartad situation. En viktig del av UNHCR:s arbete är inriktat på att genom internationella avtal och nalionell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, samt att övervaka att dessa tillämpas av de enskilda staterna. Enligt FN:s uppgifter finns idag ca 14-15 miljoner flyktingar varav 2 miljoner under FN:s hjälporganisations för palestinaflyktingar (UNRWA) mandal.

Som en följd av kraftigt ökade flyktingströmmar världen runt sedan mitten av 1970-talet, i synnerhet mellan u-länder, har UNHCR:s verksam­het haft en mycket snabb tillväxt och kommit att domineras av stora biståndsprogram.

I en akut massflykfingsilualion söker UNHCR i första hand tillhandahål­la hjälp för överlevnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas till atl omfatta i första hand bosläder, vattenförsörjning, hälsovård, utbildning samt utrustning för viss självförsörjning. Redan på ett tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna. Frivillig repalriering lill hemlandet är givelvis den bästa lösningen. Alter­nativt kan lokal integration i regionen och omplacering i tredje land komma ifråga. Under 1980-talel har flyktingsituationer på många håll kommit att permanentas och därmed tagit i anspråk en stor del av UNHCR:s resurser för bistånd. Förutom sitt reguljära program bislår UNHCR, på generalför­samlingens uppdrag, flyktingar efter återkomsten lill hemlandet eller hjäl­per människor som av skilda orsaker är hemlösa i sitt eget land. UNHCR fortsätter atl bistå ett stort antal hemlösa i torkdrabbade länder bl.a. på Afrikas horn och i Sudan.

Organisation

UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommitté, den s. k. exekutivkommittén. Kommittén har 41 medlemmar. Sverige är medlem sedan 1958. FN:s flyktingkommissarie är schweizaren Jean-Pierre Hocké. Kommittén sammanträder en gång per år i Geneve där flyktingkommis­sarien har sitt säte. Därutöver äger informella möten med den rådgivande kommittén rum två gånger per år.

Finansiering

Flyklingkommissariens verksamhet finansieras nästan helt genom frivilliga
bidrag. Endast ca 4—5 % av budgeten finansieras över FN:s reguljära
budget.
                                                                                                                                                         194


 


UNHCR:s verksamhet växte explosionsartat under senare delen av     Prop. 1987/88: 100 1970-lalet. 1975 uppgick totala budgeten för såväl reguljära som särskilda     Bil. 5 program till 69 milj. dollar och 1980 lill 497 milj. dollar. 1987 års utgifier beräknas till totalt 440 milj. dollar. Den reguljära budgeten för 1988 har av exekutivkommittén fastställts till 377 milj. dollar. Till detta kommer utgif­ter för de särskilda programmen, för bl. a. hemvändande flykfingar.

De största bidragsgivarna 1987, räknat i absoluta tal, är USA, EG, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Danmark och Sveri­ge. Räknat per capita är Sverige den fjärde störste bidragsgivaren. Sveri­ges reguljära bidrag under budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) upp­gick lill 90 milj. kr. Därutöver gavs extra bidrag frän bl.a. anslagsposten Kalastrofer m.m.och anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika. Sveriges reguljära bidrag för budgetåret 1987/88 (verksamhetsåret 1988) uppgår till 110 milj. kr.

FN:s hjälporganisation för palestinafiyktingar (UNRWA)

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar började sin verksamhet 1950. UNRWA bistår de flyktingar som 1948 lämnade Palestina vid staten Israels tillkomst samt de som blev flykfingar efter junikriget 1967. I dag är ca 2,1 miljoner palestinier registrerade som flyktingar hos UNRWA. Unge­fär en tredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien samt i Gazaområdet och på Västbanken.

Verksamhet

Programmet för palestinaflyktingar omfattar utbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet, vilket omfattar två tred­jedelar av budgeten, utbildas drygt 350 000 palesfinska barn i 635 skolor. Omkring 10 000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, arbetar inom utbildningsprogrammet.

Organisation

UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar till generalför­samlingen om organisationens verksamhet. I november 1985 tillträdde italienaren Giorgio Giacomelli som ny generalkommissarie efter svensken Olof Rydbeck. En rådgivande kommitté bestående av tio medlemmar finns för planering av organisationens verksamhet.

Finansiering

1987 års budget uppgick till 200 milj. dollar. 1986 införde UNRWA ett nytt

budgetsystem med rullande treårsplanering som innebär att det belopp                             195


 


som budgeteras är ett absolut minimum för genomförande av planerade    Prop. 1987/88: 100 insatser. Nedskärningar i denna budget skulle leda till allvarliga konse-    Bil. 5 kvenserförUNRWA:s program och flyktingarnas undervisning, hälsovård m. m. För 1988 förutses en budget pä 216 milj. dollar.

De största bidragsgivarna till UNRWA är USA, EG, Japan och Sverige. Det svenska bidraget för budgetåret 1987/88 (verksamhetsåret 1987) upp­gick lill 75 milj. kr. Därutöver gavs extra bidrag på totalt 11,5 milj. kr..

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC)

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC) bilda­des 1971. Bakgrunden var den kraftiga ökningen av narkotikamissbruk i väriden i slutet av 60-talel.

Målet för fondens verksamhet är atl angripa narkotikaproblemet genom all minska tillgång och efterfrågan på illegal narkotika och bekämpa den illegala handeln. De viktigaste arbetsområdena är: kontrollinsatser, bi­stånd till jordbrukare som frivilligt övergår till att odla annat än narkotika­grödor, behandling, rehabilitering och social återanpassning av missbruka­re, utbildning och information om de skadliga verkningarna av narkotika­missbruk, utbildning i tillämpning av narkotikalagar, laboratorieutbildning för narkotikaanalyser samt forskning.

Fram fill början av 80-talet arbetade fonden med s. k. pilotprojekt, som syftade till att tjäna som katalysatorer för framtida projekt i större skala. Sedan 1983 har ambitionsnivån stigit och fonden utarbetar mer övergripan­de landplaner, s. k. masterplans i ett antal länder.

Fondens projekt genomförs av UNDP, FN:s narkolikadivision, fackor­gan som FAO, WHO, ILO och UNESCO, av enskilda organisationer samt av mottagarländerna själva.

Organisation

UNFDAC har ingen styrelse. De största givarländerna, dit Sverige hör, samlas årligen tillsammans med ledningen för fonden till informella möten för diskussioner kring verksamheten, nya projekt etc. Fonden leds sedan 1982 av exekulivdireklören Guiseppedi Gennaro. Den övergripande kon­trollen över och administrationen av fonden vilar hos FN:s generalsekrete­rare.

Finansiering

UNFDAC:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. Hittills har 87
länder lämnat bidrag. Programverksamhet pågår i 33 länder. Fonden har
1987 en budget på 40 milj. dollar. Den planerade budgeten för 1988 uppgår
fill 60 milj. dollar. Sverige gjorde i samband med den första världskonfe-
                                              .    196


 


rensen om narkolikafrågor i Wien i juni 1987 en utfästelse om bidrag lill    Prop. 1987/88: 100

fonden   om   70 milj. kr.   över. en   tre-årsperiod   (budgetåren   1986/87-     Bil. 5

1988/89).

mim

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Familjeplanering har i många länder startats genom initiativ av frivilliga

organisationer. Internationella familjeplaneringsféderationen International

Planned Paienthood Federation (IPPF) är den enda väridsomspännande                                                 ' ■

frivilligorganisatiohen för familjeplanering och ansvarigt föräldraskäp.

IPPF har lokala medlemsorganisationer i över 100 länder.

Verksamhet

Del övergripande målet för IPPF:s verksamhet är att främja familjeplane­ring och ansvarigt föräldraskäp, dvs. människors rätt att själva besluta om hur många barn de vill ha och när de skall födas. Federationen verkar för att öka medvetenheten om befolkningsfrågans betydelse och för all den beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. I u-länderna satsar IPPF pä att utveckla och förbättra tillgängen till familjeplanerings­service. Särskilda ansträngningar görs för att förändra attityderna hos männen. Genom att vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda såväl som olika FN-organ, söker IPPF skapa en bredare förankring av sin verksamhet. Federafionen samarbetar nära med WHO i frågor som rör sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice inom ramen för mödra- och barnavård. Man samarbetar också med UNICEF i ett program som länkar familjeplanering till UNICEF:s barnöverlevnadsprogram. Över huvudtagel betonas familjeplaneringens betydelse för kvinnors och barns hälsa allt mer.

Organisation                                                                                                                                .          

Representanter för samtliga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den s. k. medleinsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för tre år framåt. Ansvaret för verksamheten i övrigt ligger på styrelsen. Central Council, soni består av representanter för medlemsorganisationer­na, s. k. volonlärer, valda på regional basis.

Generalsekreterare är sedan 1984 Bradman Weerakoon, Sri Länka. Fe­derationens sekretariat är beläget i London.

Finansiering

IPPF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar,'        '
organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer s. k. lokala in­
komster från medlemsavgifter, försäljning av preventivmedel och bidrag
från statliga och privata källor vilka direkt tillfaller medlemsorganisatio­
nerna.
                                                                                                                                                   ,197

14   Riksdagen 1987/88. 1-saml. Nr 100. Bilagas


För 1987 uppgår I?PF:s budget till 62,2 milj. dollar, varav huvuddelen Prop. 1987/88: 100 utgörs av statliga bidrag. Japan, Sverige, Storbritannien, Canada och Bil. 5 Norge är de största bidragsgivarna. USA beslöt 1985 atl inte ge fortsatt bidrag lill IPPF. Indragningen av det amerikanska bidraget var en följd av USA:s nya riktlinjer för befolkningsbistånd, som bl. a. stipulerar att bidrag inte utgår till frivilligorganisationer som utför eller aktivt förespråkar aborter som en familjeplaneringsmetod i andra länder. IPPF:s uppfattning i frågan är att de lokala familjeplaneringsföreningarna, i länder där aborter är lagliga, själva får avgöra om de vill stödja aborlrelaterad verksamhet. Bortfallet av del amerikanska bidraget har nu till stor del kompenserats, dels genom ökat stöd från andra givare, dels genom dollarkursens fall.

Del svenska bidraget för budgetåret 1987/88 uppgår till 75 milj. kr. Del motsvarar ca 22 % av samtliga statliga bidrag och knappt 18 % av den totala budgeten.

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) bildades 1964. Dess syfte är bl. a. alt främja u-ländernas export genom medverkan i mark­nadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring och uppbyggnad av nya institutioner för export. Även imporlrelaterade projekt förekommer. I enlighet med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst utvecklade länderna, SADCC-regionen samt råvarusektorn.

Organisation

Riktlinjerna för ITC:s verksamhet fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på grundval av rekommendationer från en rådgivan­de grupp Joint Advisory Group on ITC, i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamheten svarar ett sekretariat i Geneve med ca 250 anställda, vartill kommer ca 800 expertkonsultuppdrag i ITC:s samarbetsländer. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom exekulivdi­rektör för ITC.

Finansiering

lTC:s sammanlagda utbetalningar för verksamhetsåret 1986 uppgick till
34,9 milj. dollar. ITC:s tekniska samarbetsprogram finansieras genom
UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sverige är den störste enskilde bidrags­
givaren. Det svenska bidraget uppgår budgetåret 1987/88 till 16 milj. kr,
varav 1 milj. kr. till ITC:s råvaruprogram. Dessutom samarbetar Sverige
med ITC inom ramen för del bilaterala utvecklingssamarbetet.
                                                                   198


 


Biståndet till enskilda programländer


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


ANGOLA

600 km


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BP/invånare

offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige


 

8,8 mi

Ij

(1985)

2,5 %

 

(1980-19851

79 kr.

 

(1985)

11 kr.

 

(1985)


199


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      PioP- 1987/88: 100

Bil. 5

Angolas ekonomiska och sociala situation har försämrats under det sista året till följd av fortgående krigshandlingar samt finansiell kris och varu­brist. Sydafrika fortsätter med sina regelrätta invasioner i södra Angola och med sitt stöd lill rebellrörelsen UNITA. Genom kriget har Iransport-och kommunikationsleder förstörts samt produktion och distribution inom jordbruk och industri-försvårats. Omkring 60 000 människor har dödats i striderna och mer än 30 000 beräknas ha invalidiserats. Ca 750 000 ango-laner lever som flyktingar i sitt eget land. Värst drabbade är kvinnor och barn. Kriget kräver betydande resurser ifråga om pengar och personal.

Landets ekonomi och relativt goda kreditvärdighet försämrades allvar­ligt under 1986, i och med nedgången i oljepriserna och dollarkursen. Den ekonomiska krisen har framtvingat en hård finansiell åtstramningspolitik med importrestriktioner som lett till en slor brist på insats- och råvaror inom industri och jordbruk.

Regeringen har beslutat om en effektivisering av ekonomin och ett långsiktigt reformprogram har arbetats fram. I samarbete med Världsban­ken och FN genomförs en större makroekonomisk studie. Beslul har fattats om att ansöka om medlemsskap i IMF. Angola orienterar sig mot marknadsekonomi. Bl. a. uppmuntras enskilda initiativ inom jordbruket. Den kraftigt övervärderade valutan utgör dock ett stort problem.

Angola får betydande stöd från östländer och Cuba men strävar med viss framgång efter atl vidga sina samarbelskonlakter med olika västliga i-län­der och övriga Afrika. Kriget och den bristande säkerheten i landet begrän­sar emellertid möjligheterna till'samarbete med olika biståndsgivare.

Sveriges bistånd

Svenskt slöd till befrielserörelsen MPLA inleddes år 1971. Efter Angolas självständighet år 1975 lämnades stöd från Sverige i form av katastrofbi­stånd. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet inleddes år 1979. Inklusive stödet till MPLA under tiden före självständigheten uppgår de svenska biståndsutbetalningarna lill Angola t. o. m. budgetåret 1986/87 till 921 milj. kr. Det nuvarande avtalet om utvecklingssamarbete omfattar ka­lenderåren 1987 och 1988. Medelsramen för denna period är 272,5 milj. kr. Sverige är jämte Italien en av de största bilaterala biståndsgivarna. FN, EG och Inlernationella röda korset är andra stora givare.

Biståndet är på gmnd av säkerhetslaget geografiskt koncentrerat till områdel kring Luanda och kusten norr därom. Även i fortsättningen plane­ras utvecklingssamarbetet ha en sådan geografisk begränsning. Biståndet omfattar stöd till fiske, hälsovård samt varubistånd. Nya långsiktiga insat­ser på transport- och teleområdena förbereds. Bristen på utbildad och erfaren personal är stor, främst inom tekniska områden. Det har medfört alt personalbiståndet ökat kraftigt. Planering av ett andra personalboslads-projekl har inletts.

Genom det svenska samarbetet främjas i första hand de biståndspoliti­
ska målen resurstillväxt och ökad ekonomisk självständighet. Hälsoslödel                          200


 


bidrar till att motverka en ytterligare försämring av befolkningens sociala    Prop. 19,87/88: 100
villkor.
                                                                                                                            Bil. 5

Medelsfördelningen framgår av följande tabell:

 

 

Disponibelt

1986/87.

1987/88

Anslag

125

140

Ingående reservation.

38

72

Summa

163

212

Fördelning

 

 

Utbetalt Planerat

 

1986/87

1987/88

Varubistånd

> .  21 ■

70

Fiskeriundersökningar

5

7

Kustnära fiske

13

13

Fiskeskola. '

21

22

Hälsovård

1.5

34

Importutbildning (ITC)

3

3

Landsbygdselektrifiering (Dembos)

11

-

Personal- och konsultfond

2

6

Fältarbetarbostäder

0

10

Transportsektorn

15

Telesektorn

-

19

SumjTia

91.

199

Utgående reservation

72

13

Varubistånd och stöd till landsbygdselektriflering

Vambislåndét utgör den största komponenten i biståndet. Det är inriktat på inköp av reservdelar för lastbilar, elmaleriel och råvaror för induslrin, vete och papper. En del av varubiståndet har tillsammans med kalastrof-bistånd använts för inköp av utsäde och jordbruksutrustning till småbruka­re i södra Angola. En annan del har använts för delfinansiering av ett projekt för elektrifiering på landsbygden Dembos.

Kustnära fiske och fiskeriundersökningar

Stödet till kusinära fiske syftar lill atl utveckla fisket norr om Luanda. Det omfattar bl. a. utbildning, inköp av båtar och utrustning till fiskeföreningar, organisation och underhäll. Genom stödet har fiskekooperationens och fiskarföreningarnas ställning stärkts. Stödet lill fiskeriundersökningar syftar till alt förbättra kunskaperna om fisketillgången i Angolas vatten. Verksamheten är väsentlig för den långsikfiga planeringen av fiskesektorn. I insatsen ingår undersökningar med forskningsfartyget Goa. Sverige bi­drar med besättning till fartyget, forskningsrådgivare och utrustning.

Fiskeskola

Stödet till en fiskeskola i Cacuaco, norr om Luanda, syftar till att utbilda
angolansk personal för den moderna fiskeflottan. Skolans permanenta
lokaler med plats för 300 elever togs i bruk under 1986. Del svenska stödet
omfattar byggnader, personalbistånd och utrustning.
                                                                                201


 


Hälsovård.                                                                                       Prop. 1987/88: 100

Ril 5 Stödet till hälsosektorn avser sjuksköterskeutbildning, leveranser av läke­medel och planering. Stöd lämnas till hälsoupplysning och program för bekämpning av sömnsjuka, malaria, tuberkulos och lepra. Vidare ingår konsultinsatser för AIDS-bekämpning. Genom UNICEF drivs också ett vaccinationsprogram.

Bistånd utanför landramen

Katastrofbistånd har lämnats för alt lindra nöden i landet. Det har omfattat leveranser av jordbmksredskap, utsäde, matolja, mediciner och sjukvårds­material. Svenska röda korset planerar alt delta i inrättandet av en pro-tesverkslad i Luanda.

202


 


BANGLADESH


Prop. 1987/88: 100 Bii. 5


 


200 km


: Bengaliska  bukten                ■ ■ M I                     \

ÉCoxsBazar     /*V     \

------ i       V

BURMA järnväg

,flod


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige


101 milj.      (1985)
2,6 %
             (1980-85)

150 dollar   (1985)

88 kr.      (1985) 1,30 kr.      (1985)


203


 


Ekonomisk och social utveckling                                                    ■ Prop. 1987/88:100

Bil. 5 Tillväxten i Bangladeshs ekonomi minskade något under 1986, till knappt

4 %, främst beroende på översvämningar och starkt fallande jutepriser. Översvämningarna under 1987 medför en betydande nedgång i landels ekonomi.

Det ekonomiska läget har förbättrats avsevärt under de senaste åren. Underskottet i såväl bytesbalansen som statsbudgeten hålls på en måttlig nivå, ca 7 %. Inflafionstakten ligger kring 10%. Växelkursen motsvarar en rimlig värdering av landets valuta. Skuldsiluafionen hålls under kon­troll.

De fidigare svåra problemen med stora subventioner pä livsmedel lill               -

medelklassen i städerna och stora, icke-återbetalade krediter till industri­företagen har minskat. Regeringen för en stabiliseringspolitik som vunnit internafionella valutafondens gillande.

Jordbruket är nyckelsektorn i Bangladeshs ekonomi. Det svarar för mer än hälften av BNP, mer än tre Qärdedelar av sysselsättningen.och en dominerande andel av exporten. Regeringen eflei;strävar självförsörjning pä spannmål. Livsmedelsproduktionen förblir, dock mycket beroende av variationer i monsunregnen. För att minska importen av spannmål krävs en betydligt snabbare ökning av produktionen än hitiillsr Ökningen har dessutom stagnerat under de senaste åren.

Industrin, som svarar för ca 15 %av BNP och 10 % av sysselsättningen, befann sig länge i slagnation. Försök har gjorts att stimulera privat företag- , samhet och att överföra förstatligade företag i privat ägo. Under senare år har tillväxten förbättrats påtagligt, framföiallt i den småskaliga industrin.

Exporten domineras fortfarande av jute och juteprodukler, varför pris­fallet 1986 med nästan 50 % utgjorde ett svårt avbräck för landets ekono­mi. Den icke-traditionella exporten'av främst konfektionsvaror och skal­djur växer dock snabbt.

Bangladeshs befolkning ökar med mer än 2 miljoner per år, vilkel bidrar till att allt fler blir jordlösa och att arbetslösheten förvärras. Under många , år föll realinkomsterna för de fattigare befolkningsgrupperna, vilket bl. a. yttrade sig i en ökad undernäring. Vissa uppgifter tyder dock på alt ett trendbrott inträffat i början av 1980-talel, delvis fill följd av omfattande nödhjälpsarbeten på landsbygden, med syfte att minska undersysselsält-ningen under lågsäsongen.

Sparandet i Bangladesh är mycket lågt. Det inhemska sparandet uppgår endast till knappt 5 % av BNP. Biståndet svarar för tre Qärdedelar av utvecklingsbudgeten och hälften av importen. Landet är dock inte mer biståndsberoende än ett genomsnittligt afrikanskt land.

Bangladesh erhåller bistånd från flertalet internationella givare. Särskilt stora är bl. a. IDA och Asiatiska utvecklingsbanken medan Sverige endast svarar för ca 1 % av biståndet fill landet.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårsavtal                        204

för budgetåren 1987/88 och 1988/89 omfattande 135 milj. kr. per år. Sedan


 


det svenska biståndssamarbetet med Bangladesh inleddes  1971 har ca     Prop. 1987/88: 100
1,7 miljarder kr. utbetalats.                                                                   Bil. 5

Biståndet till Bangladesh är i första hand inriktat på att.nå de fatliga på landsbygden. Del koncentreras lill landsbygdsutveckling, hälsovård och undervisning. Under senare år har andelen av biståndet som går till projekt inom dessa sektorer ökat snabbt på varubiståndets bekostnad. Andelen uppgår nu till ca 80 %.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Sumniii

Fördelning

Landsbygdsutveckling

Hälsovård

Undervisning

Konsultfond

Varubistånd, bundet '

Varubistånd, obundet

Konsultfond

Summa


 

1986/87

1987/88

145

135

117

41

262

176

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

73

47

40

40

23

24

0

1

81

15

4

23

0

1

221

150


Utgående reservation                                              41     26

Reservationen vid utgången av budgetåret 1986/87 var betydligt mindre än föregående år. Reservationen hänför sig alltjämt främst lill det bundna importslödet.

Landsbygdsutveckling

Landsbygdsutveckling med inriktning på sysselsättningsskapande åtgärder, är den största samarbetssektorn. Sverige har stött projekt inom denna sektor sedan biståndssamarbetet inleddes med dåvarande Östpakistan.

Hösten 1986 ingicks ett treårigt avtal om stöd till Rural Employment Sector Programme, en vidareutveckling av tidigare projekt. Mot bakgrund av gjorda erfarenheter har det nya projektet fått en mer begränsad geogra-. fisk spridning och den tekniska och ekonomiska uppföljningen har för­stärkts. Projektet, som även stöds av Norge, omfattar förbättringar av infrastruktur på landsbygden. Aktiviteter för kvinnor ges särskild upp­märksamhet.

Sverige stöder tillsammans med Nederländerna ett projekt för dränering och flodreglering. Stor vikt läggs vid alt genom projektet skapa långsiktiga förbättringar för de fattiga.

Tillsammans med Norge och IFAD stöder Sverige Grameen Bank, som
bedriver bankverksamhet för fattiga pä landsbygden. Lån ges
till inkomst-
skapande verksamhet. Merparten av låntagarna är kvinnor. Projektet är
det mest framgångsrika av de fattigdomsinriktade proje.kteji i Bangladesh.                         205


 


Hälsovård                                                                                                                       Prop. 1987/88: 100

Ril 5 Stödet till hälsovården är främst inriktat på primärhälsovården. Tillsam­mans med UNICEF bekostar Sverige ett projekt för inköp och distribution av basläkemedel och A-vitaminkapslar till sjukhus och hälsocentraler i landet. Tillsammans med Danmark stöder Sverige ett projekt som avser förbättrad distribution, användning och kvalitetskontroll av basläkemedel.

Sverige stöder ett immuniseringsprogram som samordnas av UNICEF. Programmets mål är atl ge 85 % av alla barn skydd mot fem vanliga sjukdomar och skydd mot stelkramp för kvinnor.

Ett mindre bidrag har lämnats lill en klinik för familjeplanering och utbildning i familjeplanering.

Undervisning

Sverige stöder i samfinansiering med Världsbanken ett projekt för förbätt­ring och utveckling av primärskolan med särskild inriktning på alt öka flickornas dellagande. Ett projekt planeras, vilkel skall omfatta utveckling av läromedel, fortbildning av lärare och underhåll av utrustning och bygg­nader.

Varubistånd

Det bundna varubiståndet har använts för upphandling av pappersmassa, aluminium, elkablar och vete. Det obundna varubiståndet har använts för inköp av cement och zink. Under året har 32 milj. kr. omfördelats från del bundna importslödet till projektstöd.

Bistånd utanför landramen

Utanför landramen lämnas bidrag till svenska enskilda organisationer för egen verksamhet i landet eller för samarbete med lokala organisationer. Stödet omfattar bl. a. mödra- och barnavård, familjeplanering och yrkesut­bildning. Slöd lämnas direkt till bangladeshiska organisafioner som arbetar för alt förbättra kvinnornas situation. Slöd utgår även till andra enskilda bangladeshiska organisationer för insatser i anslutning till de landramsfi-nansierade projekten.

SAREC stöder ett internalionellt forskningscentrum för diarrésjuk­domar i Bangladesh. SWEDFUND ingår som delägare i ett tändsticksföre-lag.

206


 


BOTSWANA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare


1,1 milj    (1985) 3,5 %      (1980-85) 840 dollar  (1985)


 


offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)                      683 kr      (1985)

-   Sverige                                                     51 kr      (1985)


207


 


Ekonomisk och social utveckling                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 5

Den botswanska ekonomin visar fortsatt hög fillväxt genom exportinkoms­ter från framför allt diamanter. Landet disponerar valuta motsvarande nära två års import. Praktiskt taget alla livsmedel importeras. Mer än hälften av landets invånare får livsmedelshjälp, bl. a. lill följd av torka. Överbetning tillsammans med torka hotar förstöra en ömtålig ekologisk balans. Arbets­löshet och undersysselsältning tilltar samfidigt med en snabb urbanisering. De sociala och ekonomiska klyftorna fördjupas. Botswana är en av Afrikas fä demokratier med pariamentariskl flerpartisystem.

Beroendet av Sydafrika är stort pä del ekonomiska planet. Sydafrika är den dominerande handelspartnern. Praktiskt laget all export och import sker genom Sydafrika. Botswana ingår i en tullunion med Sydafrika, Lesotho och Swaziland. Sydafrikanskt kapital dominerar investerings­verksamheten.

Sydafrikanska väpnade aktioner förekommer i Botswana liksom ekono­miska sanktioner. Till exempel har järnvägstrafiken till sydafrikanska ham­nar störts, vilkel även fördröjt Botswanas övertagande av järnvägslinjen från Zimbabwes gräns fill Sydafrika. Botswana spelar en aktiv roll i samar­betet i SADCC, bl. a. för att minska beroendet av Sydafrika på transport-, kommunikafions- och energiområdena.

Sveriges bistånd

Biståndssamarbetet med Botswana påbörjades vid självständigheten 1966. Botswana blev programland 1971 och sedan dess har ca 830 milj. kr. utbe­talats. Nuvarande avtal för budgetåren 1986/87 och 1987/88 omfattar 185 milj. kr. Botswana får ett omfattande multilateralt och bilateralt bi­stånd . Ändå svarar landet för hela driftsbudgeten och drygt hälften av utvecklingsbudgeten. Tillsammans med WFP, USA, Norge, Förbundsre­publiken Tyskland och Storbritannien tillhör Sverige de största bistånds­givarna.

Det svenska biståndet syftar lill alt minska Botswanas beroende av Sydafrika och till att främja social utjämning och ekonomisk tillväxt. Biståndet år inriktat på landsbygdens utveckling genom koncentration på insatser för vattenförsörjning, utbildning, distriktsutveckling och småindu­stri. Ett omfattande personalbistånd ingår.

Medéisfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

208


 


1986/87

1987/88

90

95

19

37

109

132

Utbetalt

Planerat

■1986/87

1987/88

9

25

24

23

12

20

, 9  ■

10

18

25

-

5

72

108

37

24

Disponibelt                                                             1986/87    1987/88                           Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Anslag

Ingående reservation ■ Summa

Fördelning

Undervisning

Vattenförsörjning

Distriktsutveckling

Småindustr i utveckling

Personal- och

konsultfond

Järnväg

Summa

Utgående reservation

Undervisning

Det svenska stödet är inriktat på primärskolans utveckling. 85 % av barn i skolåldern går i skolan. En tredjedel går vidare fill sekundärskolan. Med bidrag från Sverige har ca 2000 klassrum byggts. Därtill kommer lärarbo­städer, läromedel och bibliotek. 180000 vuxna har deltagit i ett program för ökad läskunnighet. Stöd har också utgått till specialundervisning, skolra-dio, forskning och nationalmuséeet.

En utvärdering av det svenska stödet lades fram 1987. Den visar att målen för stödet väl tillgodosetts och rekommenderar fortsatta insatser för att höja kvaliteten och för aU nå de 15 % som inte går i skolan. Infraslmk-lurinvesteringar bör enligt utvärderingen i högre grad finansieras natio­nellt.

Vattenförsörjning

Hittills har 400000 bybor fått förbättrad vattenförsörjning. Botswana pla­nerar att före 1990 förse alla byar med rent vatten inom gångavstånd. Sverige stöder ulbyggnad av 25 anläggningar per år. Samarbetet avser även uppbyggnad av drift och underhåll av landsbygdens vattenanlägg­ningar samt vattenhygien. Programrnet innehåller ett stort personalbistånd och leveranser av svenska varor och konsulttjänster.

Distriktsutveckling

Programmet syftar till att stärka de kommunala myndigheternas kompe­
tens och underlätta decentralisering. Av sju delprogram är det viktigaste
personalutbildning med slöd av svensk expertis. Andra delprogram med
betydelse för sysselsättning och köpkraft på landsbygden rör arbetsinlen-
siv anläggningsverksamhet samt underhåll av vattenanläggningar. En ut­
värdering av programmet i slutet av 1986 visade atl målen för utbildningen
överträffats och att kompetensen och kapaciteten ökat betydligt hos de
lokala myndigheterna.                                                                                              209


 


Småindustri                                                                                                                    Prop. 1987/88: 100

Ril  5 Insatsen syftar till alt utveckla producerande företag och skapa sysselsätt­ning. Under 1986 fick 1 600 företagare utbildning eller rådgivning. Minst 450 arbetstillfällen tillkom under 1986/87 bl.a.genom samarbete med ett svenskt konsultföretag.

Personal- och konsultfonden

Ca 40 kontraktsanställda och ett 15-tal personer med direktanställning av botswanska staten arbetar inom personalbiståndet. Stöd ges även lill ett Irafikssäkerhetsprogram och lill studier, bl. a. av trafikledning för civilflyg.

Bistånd utanför landramen

I tillägg till landramsmedel utgår svenska bidrag för regionalt samarbete inom SADCC till att modernisera telekommunikationer och signalutrust­ning för järnvägen genom Botswana. Med medel från anslagsposten för katastrofbistånd finansieras reparation av delar av vägen till Zambia. Forskningssamarbete genom SAREC rör bl. a.jordbruksforskning. Stöd utgår vidare till enskilda organisationer, flyktingar, kvinnor och kultursam­arbete. Ett växande stöd ges till miljö- och markvård, bl. a. för skapandet av en nalionell strategi för bevarande av naturresurser.

210


 


ETIOPIEN


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare


42,3 milj.   (1986) 2,5 %       (1980-85)) 110 dollar  (1985)


 


offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)       125 kr.(1)    (1985)

-   Sverige                                                  2,6 kr.      (1985)

(1) Om katastrofhjälp frånräknas så erhöll landet internationellt bistånd om 63 kr per capita under 1985.


211


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88: 100

,                                 Bil. 5

Efter folkomröstning har en ny författning antagils och pariamenlsval ägt

rum. Enligt författningen utser olika massorganisationer för varje valkrets tre kandidater till parlamentet. Genom den nya författningen har det folkli­ga inflytandet stärkts. De militära råd och revolulionskommittéer som tidigare styrt landet har upplösts.

Etiopiens ekonomiska tillväxt har varit negativ sedan 1984. Torka, fort­satt jordförstöring och snabb befolkningstillväxt är några av orsakerna härtill. _

Jordbruket svarar för hälften av landets BNP, för 90 % av exporten och för 85% av sysselsättningen. Spannmålshandeln koncentreras alltmer till ett statligt handelsmonopol. Bondekollektiv prioriteras framför enskilda jordbrukare som utgör det stora flertalet av landels hushåll. Ett bybild-ningsprogram har inletts - främst i de delar av landet som ännu inte drabbats av torka. Den etiopiska jordbrukspolitiken, som kan få ogynn­samma verkningar för jordbruksproduktionen, har utsatts för kritik från flera givare, däribland Sverige. Vidare har en folkomflyttning genomförts från de överbefolkade och erosionshotade områdena i landets nordliga delar till odlingsbara områden i sydvästra Etiopien. I samband med folk­omflyttning har tvång och hårdföra metoder förekommit.

Trots en kraftigt ökande skuldtjänstkvot har Etiopiens skuldsitualion ännu inle ingivit farhågor internationellt.

Kalastrofläget har åter förvärrats. Behovet av katastrofhjälp väntas uppgå till nära I milj. lon spannmål under 1988. Landels biståndsberoende har som en följd av försörjningskrisen ökat kraftigt. Internationell hjälp­verksamhet har till stor del inriktats på katastrofförebyggande insatser av miljö- och markvårdskaraktär.

Sveriges bistånd

tJtvecklingssamarbetel med Etiopien regleras av ell ivåårigl avtal för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ramen för tvåårsavtalet är 275 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes under 50-talet har - fram till inneva­rande budgetår - över 1,5 miljarder kr. utbetalats. Övriga stora bistånds­givare är bl. a. Världsbanksgruppen, EG, Italien och öststaterna.

I avsikt all söka förebygga framlida katastrofer har Sverige och Etiopien enats om en ökad satsning på markvård och skogsbruk.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

212


 


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Lantbruk Markvård Skogsbruk Undervisning 'Hälsovård Vattenförsörjning Övrigt

Summa


 

1986/87

1987/88

130

145

1

11

131

156

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

21

20

23

37

25

31

27

30

8

8

7

7

9 ■

9

120

142


Prop. 1987/88:100 Bil. 5


 


Utgående reservation


11


 


Lantbruk

Det regionala stödet för integrerad landsbygdsutveckling i jordbruksminis-leriels sydöstra utvecklingszon, (SEAD) har fr.o.m. 1986/87 begränsats. Avtalet om slöd löper ut 1989.

Markvård

Ett projekt för kataslrofförebyggande markvård pågår i Wollo. Frågan om en föriängning av denna insats kommer att prövas efter en utvärdering år 1988.

Skogsbruk

I kampen mot den miljöförstöring som orsakas av vind- och vattenerosion utgör skogsprogrammet ett viktigt inslag. I programmet ingår bl. a. utbild­ning i skogsutveckling på universitetsnivå, genomförd delvis i Sverige.

Undervisning

Tre fjärdedelar av landets skolbyggnader har byggts med delfinansiering från Sverige. Slöd lämnas även lill produktion av skolböcker. I program­met ingår också vuxenutbildning och fortbildning av lärare.

Hälsovård

Utbildning av hälsovårdspersonal för landsbygdens behov utgör ett cen­tralt inslag i programmet. Förutom mödra- och barnavård ingår även insat­ser för förbättrad hygien och sanitet. En skola för hälsoassistenter i Harar har inlett sin verksamhet.

15    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5


213


Vattenförsörjning                                                                                                          Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Programmet genomförs i den torkdrabbade regionen Hararghe. Genom

programmet har stora delar av befolkningen fält tillgång lill dricksvatten

inom rimligt avstånd.

Övrigt

Personal- och konsultfonden har i stor utsträckning utnyttjats för förvalt-ningsulbildning.

Bistånd utanför landramen

SAREC bedriver ett omfattande forskningssamarbete med den eliopiska forskningskommissionen. Under budgetåret 1986/87 utbetalades 10 milj. kr. Forskningen är till viss del inriktad på markvård, hydrologi och medicin.

De sammanlagda utbetalningarna från katastrofanslaget för insatser i Etiopien uppgick till 38 milj. kr. under budgetåret 1986/87: Härutöver har vissa bidrag givits till Röda korset och andra hjälporganisationer för insat­ser inom ramen för ett regionalt program, som också omfattar Etiopien.

För enskilda organisationei-s utvecklingsprojekt utbetalades budgetåret 1986/87 9,9 milj. kr. Rädda barnen genomför en omfattande mödra- och barnavårdsinsats.

214


 


GUINEA BISSAU


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

-  totalt (exkl. östländer)

-  Sverige


 

0, 9 milj.

(19861

2,2 %

(1985)

180 dollar

(1985)

488 kr.

(1985)

74 kr.

(1985)


215


 


Ekonomisk och social utveckling                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 5

Guinea-Bissau har haft en relativt lugn period efter den regeringsombild-

ning som gjordes i mitten av juli 1986.

Landet befinner sig alltjämt i ett svårt ekonomiskt läge. Den guineanska regeringen genomför en omstrukturering av ekonomin, med upphävande av priskontroll, uppmuntran av utländska investeringar och fri utrikeshan­del, även för privata företagare. En överenskommelse har träffats med Internationella valutafonden och Världsbanken om ett strukturanpass­ningsprogram som bl. a. innebär kraftig devalvering av den inhemska valu­tan och ett anpassningslån under två år på sammanlagt 40 milj. US dollar. Den nya ekonomiska politiken har medfört negativa sociala konsekvenser.

Omstruktureringen av ekonomin har även lett till positiva resultat bl. a. inom jordbruksproduktionen och genom liberalisering av handeln. Obalan­serna i ekonomin kvarstår likväl, och läget är fortsatt allvarligt. Statens inkomster uppgår till knappt en femtedel av dess utgifter. Underskottet finansieras delvis genom sedeltryckning, vilket påskyndar inflationen, del­vis genom utländska lån och bistånd. Kapacitetsutnylljandet i industrin uppgår fill 15-20 %. Den höga externfinansieringen har lett lill alt ufiands-skulden stadigt ökat. Denna uppgår i dag till näritiare 300 milj. US dollar. Landets exporfinkomsler täcker för närvarande inte ens den årliga skuld­tjänsten. Exportinkomsterna uppgick 1986 till endast 20 % av imporlvär-det.

Jordbruket svarar för drygt hälften av BNP och för 80 % av sysselsätt­ningen. En stor del av befolkningen lever på självhushållning. Ägarfördel-ningen av jorden är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik gmndstmktur.

Sveriges bistånd

Sverige är tillsammans med EG och Världsbanken den största bistånds­givaren. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes år 1975 har t. o. m. utgång­en av 1986/87 670 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1987/88 uppgår land­ramen till 75 milj. kr. Nu gällande samärbetsavtal omfattar åren 1988-89 med en ram på 150 milj. kr. Det svenska biståndet till Guinea-Bissau kännetecknas av ett omfattande projektbistånd. Prioriterade sektorer är landsbygdsutveckling, småindustri och undervisning. Dessutom lämnas stöd till kustnära fiske och telekommunikationer samt i form av varubi­stånd och en personal- och konsullfond. Samarbetet inriktas på alt för­stärka landels institutioner och infrastruktur. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

216


 


Disponibelt

Anslag ,

Ingående reservation Summa

Fördelning

Tel ekommunikat i oner

Fiske

Landsbygdsutveckling

Varubistånd

Småindustri

Övrigt

Summa


 

1986/87

1987/88

75

75

23

17

98

92

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

5

11

4

9

21

21

8

4

25

29

19 ■

20

82

94


Prop. 1987/88:100 Bil. 5


 


utgående reservation                                              17

Telekommunikationer

Teleinsalsen har under senare år varit inriktad på underhåll av gjorda investeringar och förstärkning av förvaltningens administrativa kapacitet. Med hjälp av svenskt finansiellt och tekniskt bistånd planeras en ulbygg­nad av telenätet till cirka tio huvudorter på landsbygden.

Fiske

Fiskeprogrammet syftar till en höjning av fiskarbefolkningens levnadsstan­dard och ökat fiske i landet. T. o. m. juni 1987 har ca 48 milj. kr. utbetalats fill projektet. Ökade resurser lämnas lill programmets icke-kommersiella verksamhet, som innefattar slöd till självhushållningsfiske, saltning, tork­ning och rökning av fisk.

Den nya prispolitiken omfattar även fiskeseklorn och har medfört ökad stimulans för fisket. Problem med brist pä bränsle och brist på utländsk valuta kvarstår dock. Det förutses alt det svenska stödet kan avvecklas på medellång sikt.

Landsbygdsutveckling

Mellan 1980-1986 har över 100 milj. kr. av bislåndsmedel lämnats till ett program för landsbygdsutveckling i den norra delen av landet. Programmet har flera delkomponenter som vattenförsörjning, slöd lill kvinnor, jord­brukskrediter, rådgivningsverksamhet, byskogsbruk, hälsocentraler och vuxenutbildning.

Varubistånd

Varubiståndet används till mediciner och konsumtionsvaror. Stödet är obetydligt i förhållande till det slora strukturanpassningslånet från Världs­banken.


217


 


Småindustri                                                                                                                    Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Under en period av åtta år har Sverige utbetalat ca 150 milj. kr. fill åtta

olika industriprojekl.

Induslriprogrammet beslår av uppbyggnad och drift av ett tegelbruk, två verkstäder, en iräförädlingsindustri, ett hantverksprojekt och ett mindre reparationsvarv med tillhörande gjuteri. Vidare lämnas slöd till ett fanér-och plywoodföretag, som har svenska intressenter, bl.a. Swedfund, som minoritelsdelägare. Mer än hälften av landels industrianställda arbetar inom dessa industriföretag, ca I 300 personer. Insatserna är av småindu­strikaraktär och bygger delvis på samarbete med förelag i Sverige. Indust-riministeriels kapacitet för industripolifisk planering, uppföljning och före­tagsservice stärks genom personalbistånd.

Personalbistånd

Ett 50-tal svenskrekrylerade biståndsarbetare tjänstgör i landet. Förutom personalbistånd i olika projekt får Guinea-Bissau stöd till att finansiera ett 40-lal utländska experter inom förvaltningen.

Bistånd utanför landramen

Afrikagrupperna ökar sitt engagemang i Guinea-Bissau. För närvarande arbetar ett tiotal ARO-voluntärer i Bissau inom hälsovård, undervisning, förskola, tryckeri och träindustri.

SAREC ger institutionsstöd till ett forskningsinstitut och har bidragit till en studie vid hälsolaboratoriet om immunbristsjukdomen AIDS i samarbe­te med statens bakteriologiska laboratorium.

218


 


INDIEN


//       -v--------

 ♦      . MlMU OCH # f .      KASHUIR     t

É   Snnagar              '

r   pnjxs,

PUNJAB   .Chanchaarh

urrM ■■■

PflAOeSH


 

 

r/

\

1

f f

\

/(HWIMCHr».!.* S/wJWj BHUTAN

._    .    ÄKqhima BANGLA-    TluAåpuR

i««sr.   .   X   y?iAia«

,~,.I«rf.        BURMA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


ArabiskB tiavet


r.

lakshadweep


ANDAMAN »W/COBAR


200     400    600    800 km


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare


765 milj.  (1985) 2,2 %     (1980-85) 270 dollar (1985)


 


Offentligt nettobistånd/person

-    totalt

-    Sverige


15 kr.  (1985) 0,40 kr.  (1985)


219


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 5

Indiens ekonomi har under senare är utmärkts av en ökad tillväxt. Målet i femårsplanen för 1985-89 är 5 % BNP-tillväxt per år, vilkel hittills upp­nåtts.

Utfallet för 1986/87 blev ca 5 % tillväxt, en viss minskning från föregå­ende år. Orsaken var främst en regnfattig monsun, vilkel begränsade jordbrukets tillväxt till 1,5%. Torkan under 1987 kommer att fä starkt negativa effekter på tillväxt, sysselsättning och priser.

Del snabbt ökande budgetunderskottet, ca 10 % av BNP, liksom betal-ningsbalansunderskoltet utgör oroslecken. Det inhemska sparandet är. dock,myckel högt för ett u-land, ca 23 % av BNP, vilket hittills inneburit att balansen i ekonomin kunnat upprätthållas.

Indiens export, som är starkt diversifierad i förhållande till andra u-län­ders export, ökade mer än importen under 1985/86, vilket medförde ett minskat underskott i handelsbalansen. Underskottet beräknas lill under 2 % av BNP. Svårigheterna atl öka exporten har länge utgjort ett hinder för högre ekonomisk tillväxt.

Tillväxtmålet i den nu aktuella femårsplanen förutsätter all exporten ökar betydligt snabbare de närmaste åren, bl.a. för all kunna tillgodose behovet av växande import som är en förutsättning för snabbare expansion inom industrin. Ökad export är nödvändig för att förhindra problem med betalningsbalansen.

Prisutvecklingen var 1986/87 fortsatt lugn och inflationstakten beräknas ha sjunkit lill omkring 5 %.

Jordbruket står för ca 40 % av BNP i Indien och sysselsätter ca 70 % av befolkningen. Goda skördar hittills under 1980-lalet har inneburit att Indi­en vanligen är självförsörjande pä spannmål och t.o.m. producerar ett överskott vissa år. En förbättrad och ökad användning av konstgödsel, konstbevattning och högavkastande sädesslag har bidragit till de goda skörderesultaten och minskat beroendet av klimatet.

Indiens fattiga har genom bristande köpkraft mycket små möjligheter att tillgodogöra sig den ökade tillgången på livsmedel och andra varor. Över en tredjedel av befolkningen eller närmare 300 milj. lever under del s. k. faltigdomssireckel. Genom särskilda fattigdomsprogram och ökad syssel­sättning är målet i den sjunde femårsplanen alt reducera denna andel till drygt en fjärdedel av befolkningen.

Industri, gruvdrift och transporter står för ca 27 % av BNP. Strukturella svårigheter som bristande tillgång på elkraft och kol har liksom lågt utnytt­jande av investeringar och svag exportefterfrågan lett till att tillväxten inom industrin varit låg, även om den förbättrats under senare år.

Indien, som här en av världens lägsta inkomster per invånare, erhåller
förhållandevis litet utvecklingsbistånd per invånare. Totalt sett utgör bi­
ståndet endast ca 2 % av BNP. De multilaterala organisationerna är de
största givarna. Sverige slår för en tämligen ringa del av biståndet. Under
1980-talet har biståndsfiödel minskal i reala termer och Indien har i ökad
utsträckning tvingats lita till kommersiell upplåning, vilkel i kombination
med återbetalningar av den IMF-kredit, som ställdes lill förfogande 1981 -
                                             220


 


84, kommer atl leda till att skuldtjänstkvolen, som nu ligger pä ca 22 %,    Prop. 1987/88: 100
ökar.                                                                                              Bil. 5

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Indien regleras av ett tvåårsavtal för
budgetåren 1987/88 och 1988/89. Landramen för 1987/88 är 380 milj kr.
Sedan biståndssamarbetet inleddes år 1953 har sammanlagt ca 4,3 miljar­
der kronor utbetalats.                      

En växande andel av biståndet, för närvarande ca 60 %, används för insatser för fatliga befolkningsgrupper, främst pä landsbygden. Biståndet lill de sociala sektorerna koncentreras lill skogsbruk med markvård, häl­sovård och dricksvatlenförsörjning pä landsbygden. Varubiståndet har steg för steg minskats lill förmån för samarbete på energiområdet. Tonvikt har lagts på projekt där Sverige har stort kunnande och kapacitet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Skogsbruk med markvård

Hälsovård

Dricksvatten

Energisamarbete

Varubistånd, bundet

Grundvatten

Exportfrämj ande

Undervisning

Konsultfond

Summa

Utgående reservation


 

1986/87

1987/88

370 ■

380

126

321

496

701

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

61

130

24

215

28'

65

1

60

50

50 ■

2

2

8

10

-

5

-

2

175

539


Reservationen, som ökade mycket kraftigt under 1986/87, hänför sig lill främst energisamarbéte där projekten visat sig ta lång lid all bereda. Utbetalningar inom projekten sker fr. o. m. i är i efterskott vilket bidragit till en engångsökning av reservationen. Vidare har utbetalningar inom projektstödet blivit försenade över budgetärsskiflet, bl.a. inom hälsosek­torn.

Skogs- och markvård

Samarbetet är koncentrerat till stora, långsiktiga projekt för sysselsäU-
ningsinlensivt byskogsbruk i delstaterna Bihar, Orissa och Tamil Nadu.
Projekten, som inriktas på den lokala befolkningens behov, förutsätter
dess aktiva deltagande. Syftet är att öka tillgången på brännved, virke och
foder samt att främja markvård. Med verksamheten-följer möjlighet att                               221


 


bereda sysselsättning för lantarbetarna. En utvärdering av projektet i     Prop. 1987/88:100 Tamil Nadu visar att betydande resultat har nåtts, men att de ambitiösa     Bil. 5 sociala målen inte helt har uppfyllts.

Sverige lämnar vidare stöd till olika institutioner inom skogssektorn. Ett förvaltningsstöd diskuteras.

Hälsovård

Sverige stödjer de nationella programmen för bekämpning av malaria, tuberkulos, genom WHO, och lepra, genom WHO och UNICEF. Stödet till malariaprogrammet kommer eventuellt alt avslutas eller ändra inrikt­ning eftersom det visat sig mindre effektivt. Det omfattande immunise-ringsprogrammet för alt skydda barn och mödrar mot sjukdomar, som Sverige stöder genom UNICEF, har nyligen inletts. Stöd till ett integrerat program för barna- och mödravård beräknas kunna inledas inom kort.

Dricksvattenförsörjning på landsbygden

Genom UNICEF ges långsiktigt slöd till det landsomfattande indiska pro­grammet för dricksvatten och sanitet. Stöd lämnas även lill ett projekt i delstaten Rajaslhan för bekämpning av guineamasken.

Energisamarbete

Stödet till energisektorn inriktas främst på valtenkrafl, kraftöverföring, energisparande, miljöskydd och icke-konventionella energikällor. Stödet kan användas för samfmansiering med BITS av större u-krediter. Under år 1986/87 har utbetalningarna varit begränsade eftersom insatserna tar lång tid alt bereda.

Varubistånd

Varubiståndet är helt bundet till upphandling i Sverige. Det används för inköp av papper, maskiner m. m.

Övriga projekt

Utanför koncentrationssektorerna stödjer Sverige tre insatser. I Rajaslhan genomförs ett projekt med slöd för primärundervisning, framför allt för flickor på landsbygden. Denna grupp nås ofta inte av del allmänna skolvä­sendel. Genom ITC lämnas bidrag till ett projekt för exportfrämjande, med inriktning på sysselsättnings- och inkomstskapande aktiviteter. I delstaten Kerala och Tamil Nadu ges stöd till gmndvaltenundersökningar och ett vattenteknologicenler. Stödet beräknas avslutas 1988.

Bistånd utanför landramen

Indien är ett av de största mottagarna av u-krediter.  Hittills har ca

370 milj. kr. utbetalats som gåvobistånd genom BITS.                                                                              222


 


SAREC   lämnar  stöd   till   svenskl-indiskt   forskningssamarbete   om    Prop. 1987/88: 100
oljeväxter och nutritionstoxikologi.
                                                       Bil. 5

Svenska enskilda organisationer erhåller slöd om ca 26 milj. kr. per är för sin verksamhet i Indien, i huvudsak inom undervisning, hälsovård och utbildning. Vid sidan härav erhöll under 1986/87 ett trettiotal indiska kvin­noorganisationer sammanlagt ca 3 milj. kr. för i huvudsak inkomstskapan­de insatser. Direkt stöd lämnas vidare lill vissa indiska enskilda organisa­tioner för insatser inom de landramsfinansierade projekten, främst dricksvattenförsörjning och byskogsbruk. Detta stöd uppgick för budget­året 1986/87 lill 3 milj. kr.

223


 


KAP VERDE


 

/

(f V/


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


= SANTO ANTAOJ

. iRibeira GrandeS =.Porto Novo

ArtANTEN


; SAN TIAGOS |ta'rrafaliV|

Vila de Nova SinmggJg' BRAVA;


= MAIO =

: Porto Ingles


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år NP/invånare


0,3 milj . (1985) 2 % (1986) 430 dollar (1985)


 


Offentligt nettobistånd/person

 

 

- totalt (exkl. östländer)

1 460 kr.

(1985)

- Sverige

165 kr.

(1985)


224


 


Ekonomisk och social utveckling

Kap Verde är ett starkt importberoende land. Den egna exporten läcker endast en obetydlig del av importen. De ständiga underskotten i handeln finansieras genom överföringar från kapverdiska emigrantarbetare och med gåvobistånd och biståndskrediter. Landet har trots det svåra försöij-ningsläget lyckats hålla en valutareserv motsvarande sex månaders im­port. Svårigheterna att upprätthälla jämvikt i betalningsbalansen har dock ökat markant under 1980-talet.

Skuldtjänsten uppgick 1985 lill 16 % av inkomsterna i utländsk valuta. Den hastiga ökningen av uUandsskulden beror till stor del på tvä faktorer. Varvet i Mindelo har inte lyckats attrahera ett förväntat internationellt kundunderlag och den internationella flygplatsen på ön Sal har drabbats av inkomstbortfall i utländsk valuta genom en minskning i flygtrafiken mellan Sydafrika och USA. Det senare är ett resultat av USA:s ekonomiska sanktioner gentemot Sydafrika.

Trots dessa problem har regeringen hittills kunnat balansera ekonomin och dra nytta av ell stort resursflöde från utlandet. Kap Verde är kre-dilvärdigt och hade fram till 1982 inte tagit upp några kommersiella medel-fristiga och långa län.

Av den totala landarealen är under normala förhållanden endast 15 % odlingsbar. Jordbmksproduktionen räcker inle att föda landets befolkning. Situationen har ytterligare förvärrats av alt landet under de senaste 15 åren har drabbats av en ihållande torka.

Sedan självständigheten har en tredjedel av investeringarna gjorts inom jordbruket. Arbetskraflsintensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år sysselsatt 20 000 personer årligen. En jordreform håller på att genomföras.

En förskjutning mot ökade industriinvesteringar har ägt rum under åren 1982—1985. Ar 1986 presenterade Kap Verde en 4-årsplan för perioden fram till 1990. Planen präglas av ambitionen att etablera Kap Verde som ett kommersiellt centmm för handel mellan Afrika, Europa och Nord- och Sydamerika samt en strävan atl uppnå balans mellan ekonomisk och social utveckling i landet.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras ay ell tvåårs­avtal för åren 1987 och 1988 och omfattar totalt 120 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1975 har t. o m. budgetåret 1986/87 totalt 360 milj. kr. utbetalats. Biståndet domineras av vambislånd. Sverige är en av de största biståndsgivarna till Kap Verde. Relativt sett har det svenska biståndet minskal i takt med att biståndet från Frankrike, Nederländerna, Förbundsrepubliken Tyskland och USA ökat.. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

225


 


Disponibelt                                                          1986/87     1987/88                          PrOp.  1987/88: 100

55

60

2

14

57

74

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

26

40

16

28

1

6

43

74

Bil. 5

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Varubistånd, obundet Varubistånd, bundet Konsulttjänster

Summa

Utgående reservation                                              14

Varubistånd

Det obundna varubiståndet har under 1985 använts till import bl. a. av majs, ris, socker och trävaror. Varorna säljs för lokal valuta och intäkterna tillförs den nationella utvecklingsfonden, som stöder olika arbetsintensiva utvecklingsprojekt, främst bevattningsanläggningar och markvård.

Det bundna varubiståndet har främst använts för inköp av lastbilar, bussar, brandfordon, kompressorer, reservdelar, matolja, papper, bygg­nadsmaterial och -utrustning.

De kapverdiska myndigheterna har visat god kapacitet alt använda varubiståndet på ett effektivt sätt. Av landramen har drygt en tredjedel använts lill inköp av varor och tjänsier i Sverige.

Konsulttjänster

Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings- och inköpstjänster inom industriområdet. Från konsultfonden finansieras utbildning, en studie otn tillverkning av matolja och utarbetan­de av en kursplan för lantmälerilekniker.

Bistånd utanför landramen

SAREC och ett kapverdiskt forskningsinstitut samarbetar inom geotekno­logi, vattenrening och marinbiologi. Dessutom lämnas stöd lill insfitutet i form av utrustning och stipendier. Rädda barnen bedriver sedan 1977 ' bl. a. ett barna- och mödravårdsprojekl. Rädda barnen har också fält medel att bygga upp ett ungdomscenter i staden Mindelo. Afrikagruppernas rek­ryteringsorganisation (ARO) har ett antal volonlärer pä Kap Verde. Dessa arbetar inom stadsplanering, sjukvård, undervisning och slumsanering.

Swedfund har tillsammans med ett kapverdiskt och ett svenskt företag etablerat ett företag för tillverkning av hushållsutensilier.

Kap Verdes kvinnoorganisation har fält stöd för insatser för ökad läs­kunnighet bland kvinnor.

Projektering av ombyggnad av marknaden i staden Mindelo har bekos­
tats av kulturslödsmedel. Syftet är bl. a. atl bevara en gammal kulturbygg­
nad.                                                                                                                     226


 


KENYA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

B.NP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-    totalt  (exkl.  östländer)

-    Sverige


20,4 milj.    (19851 4,1 %       (1980-1985) 290 US dollar  (1985)

(1985) (1985)

164 kr. 7 kr.


227


 


Ekonomisk och social utveckling                                                                                   Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Kenyas bruttonationalprodukt ökade 1986 med 5,7 %, vilket medförde en     ""• -

positiv tillväxt per invånare för första gången pä fem år. Goda väderieks-förhållanden med rekordslor skörd, höga kaffepriser och låga oljepriser på väridsmarknaden, ökade turistinkomster och en väl genomförd ekonomisk politik har bidragit till det goda resultatet. Bytesbalansen uppvisade ett överskott och valutareserven ökade något. Utsikterna är för närvarande inte lika gynsamma. Kaffepriset har sjunkit kraftigt och är nu det lägsta pä sex år. Även tepriserna är låga.

Av Kenyas befolkning lever 85 % på landsbygden. Endast omkring en fjärdedel av landets yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen - en Ijärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös - försvårar produktivitets­förbättringar inom jordbruket. En fortsatt befolkningsökning i nuvarande omfattning innebär en fördubblad folkmängd fram till år 2000. Arbetslöshe­ten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas ai"bete.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Kenya regleras av ett tvåårigt avtal för bud­getåren 1987/88 och 1988/89. Medelsramen för 1987/88 uppgår till 140 milj. kr. Sedan del svenska biståndet inleddes 1965 har 1,46 miljarder kr. utbetalats. De största biståndsgivarna är Världsbanksgruppen, USA, Japan, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederiänderna och Norge. Det svenska biståndet utgör numera mindre än 5 % av del totala biståndet.

1 syfte att i ökad utsträckning nå den fattigaste deleri av landsbygdsbe­folkningen kom år 1978 Sverige och Kenya överens om all koncentrera biståndet till jordbruk med markvård, vallenförsörjning och hälsovård med familjeplanering. I biståndet ingår även bundet varubistånd. en lands­bygdsutvecklingsfond, en personal- och konsultfond och stöd för lagrings­byggnader på landsbygden, artificiell insemination och landsbygdsvägar.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

1986/87

1987/88

Anslag

135

140

Ingående reservation

65

76

Summa

200

216

Fördelning

Utbetalt

Planerat

 

1986/87

1987/88

Markvård/j ordbruk

18

27

Landsbygdsutvecklingsfond

15

15

Vattenförsörjning

27

30

Hälsovård och familjeplanering

45

30

Varubistånd, bundet

12

35

Landsbygdsvägar

-'

15

Övrigt

7.

18

Summa

124

170

Utgående reservation

76

46


228


 


Markvård m.m.                                                                                                              Prop. 1987/88:100

Bil 5 Ca 700 000 småjordbruk har hitfills nåtts av ett markvårdsprogram. Terras­seringar beräknas i dag behövas på ca 1,4 miljoner jordbruk. Huvuddelen av markvårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. Insatsen omfattar även jordbruksstöd i form av ett inténsivodlingsprogram för småjordbmka-re samt uppförande av små lagringsbyggnader på landsbygden. Intensivod-lingsprogrammet har betydelse för såväl livsmedels- som energiförsörj­ningen. Under 1986/87 har ett antal nya insatser berelts inom markvårds­programmet, såsom stöd till brännvedsförsörjning, trädplantering och skogsplantering på jordbruksmark. Slöd lämnas även lill ett nationellt forskningsprogram om markvård.

Genom stödet till landsbygdsutvecklingsfonden finansieras projekt för självhjälp öch sysselsättning på by- eller distriktsnivå.

Vattenförsörjning

Stödet till landsbygdens vattenförsörjning syftar lill atl ge 800 000 männi­skor tillgång lill rent vatten. Vattenprojekten har under 1980-talel steg för steg omorienterats från relativt storskaliga och tekniskt krävande lösningar fill enkel teknik, där befolkningen medverkar. Del svenska stödet är inrik­tat på drift och underhåll samt upprustning av befintliga anläggningar.

Hälsovård

Stödet till hälsosektorn har som målsättning att förslärka landsbygdshäl­sovården, främst den förebyggande vården med inriktning på barna- och mödravård med familjeplanering. Sverige lämnar också stöd lill fortbild­ning av hälsopersonal och — tillsammans med Danmark - ett program för distribution av basläkemedel lill hälsocentraler och dispensärer. Sverige har finansierat uppförandet och utrustning av 30 hälsovårdsenheter och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. Byggnadsverksamheten har nume­ra ersatts av ett program för långsiktigt underhäll av hälsocentralerna.

Personalfond

Personalfonden används för konsultinsatser, stöd till datorisering i central­banken och utbildning och finansiering av såväl kenyanska som utländska experter utanför det ändamålsbestämda biståndet.

Varubiståndet

Varubiståndet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägs­vagnar, handelsgödsel och för delfinansiering av gåvodelen i en förmånlig kredit.

229

16   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Bistånd utanför landramen                                                                  Prop. 1987/88:100

Ril   5 Under budgetåret 1986/87 har ca 12 milj. kr. utbetalats till enskilda organi­sationers verksamhet, främst för insatser inom kooperation, hälsovård och skog.

Sverige har genom BITS ställt två u-krediter om sammanlagt 400 milj. kr. lill Kenyas förfogande.

Genom SAREC lämnas stöd till ett inseklsforskningsinstilul. Detta stöd uppgår lill 7,8 milj.kr. Vidare lämnas stöd till studier bl.a.om markvård och kooperation.

Några projekt som avser försöksverksamhet och metodutveckling får stöd genom ILO och FAO.

230


 


LAOS


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


THAILAND

-vag -flod . järnväg


100

__ I__


200              300 km


KAMPUCHEA


 


Befolkning

Befolkningsti11växt

BNP/invånare


3,6 milj.  (1985) 2,0 %     (1980-85


 


offentligt nettobistånd/person

-   Totalt (exklusive östländer)

-   Sverige


81 kr.    (1985) 11 kr.    (1985)


231


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 5

Laos är ell litet, kustlösl och glesbefolkat land med en av de lägsta

inkomsterna per invånare i väriden. Den övervägande delen av befolkning­en är sysselsatt i självhushällningsjordbruk. Den moderna ekonomin är obetydlig. Bristen på utbildad arbetskraft är slor. Den outvecklade infra­strukturen isolerar landets olika delar från varandra. De naturliga kommu­nikationerna går mer till och genom Thailand än mellan olika delar i landet.

BNP-tillväxten uppskattas till 6 % för 1986. Jordbrukets andel av BNP är över 65 % och har ökat under 1980-talet lack vare en god tillväxt. En betydande andel av jordbruksproduktionen sker i kooperativ, men kollek­tiviseringen har i praktiken bedrivits försiktigt sedan slutet av 1970-talel. Målet är att all produktion skall ske i kooperativ är 1990. Under goda år är landet självförsörjande med ris, som är den dominerande grödan. Under 1986/87 har landet drabbats av torka.

Industriproduktionen minskade i böljan av 1980-talet men har under de senaste åren ökat. Flertalet varor måste importeras. Importen är nästan fyra gånger så stor som exporten. Exporten begränsas lill elkraft, trä och vissa andra råvaror. En omfattande gränshandel med Thailand förekom­mer, men omfattas inte alltid av den officiella statistiken. Denna obalans innebär att Laos finansierar sina investeringar, motsvarande ca 25 % av BNP, praktiskt taget helt genom bistånd.

Laos har stora outnyttjade naturtillgångar, vilka på sikt borde kunna bidra till en bättre ekonomisk utveckling. På kort sikt hotar dock en skuldkris.

Laos ekonomi präglas av slora strukturella problem, vilka bl.a. lar sig uttryck i en hög inflation, ca 40 % år 1986, och en kraftigt övervärderad valuta. En betydande devalvering genomfördes dock 1987. Gjorda investe­ringar utnyttjas dåligt och landet saknar förmåga atl upprätta och fullfölja de detaljerade planer som krävs för en planekonomi. Omfattande refor­mer, bl. a. en ökad självständighet för de stafiiga förelagen, håller på alt genomföras.

Det dåliga förhållandet till Thailand fortsätter att vara ett hinder för utvecklingen i landet. Nyligen har dock Laos och Thailand nätt överens­kommelse om export av elkraft från ett planerat vaUenkraftverk i Xesel lill Thailand. Vidare har antalet varor, som enligt thailändska bestämmelser inte får transiteras till Laos, minskat. För Laos är det dock viktigare att handeln över Da Nang i Vietnam har utvecklats snabbi.

Antalet flyktingar från Laos under 1986 uppgick lill ca 5 000. Utveck­lingen under 1987 tyder pä en minskad flyktingström. Försök att genomfö­ra repalriering av flykfingar har inte varit framgångsrika.

Laos är starkt biståndsberoende och erhåller betydande bistånd från öststaterna. Sverige tillhör jämte Japan, Australien och Nederiänderna de största västerländska givarna.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av ett tvåårigt avtal för

budgetåren 1986/87 och 1987/88 om 70 milj. kr. för vardera budgetåret.                               232


 


Samarbetet koncentreras till skogs- och transportsektorn. Sedan bistånds-     Prop. 1987/88: 100
samarbetet inleddes 1974/75 har ca 560 milj. kr. utbetalats.
                                         Bil. 5

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

 

Disponibelt

1986/87

1987/88

Anslag

70

70

Ingående reservation

59

47

Summa

129

117

Fördelning

Utbetalt

Planerat

 

1986/87

1987/88

Skogsbruk och träindustri

25

15

Transport/kommunikationer/underhål 1

20

27

Varubistånd

35

22

Konsulttjänster

2

4

Summa

82

68

Utgående reservation

47

49

Reservationen minskade under 1986/87, bl. a. tack vare alt en större del av varubiståndet nu går genom Da Nang istället för genom Thailand.

Skogsbruk

Samarbetet inom skogssektorn har pågått i tio år. Ell par relativt effektiva skogsföretag, vilka svarar för en tredjedel av virkesavverkningen i Laos, har byggts upp. Avsättningen av produktionen är dock ett problem. Stöd till Laos skogsstyrelse inleddes 1980 och omfattar inventering av skogsbe­ståndet, plantering, utbildning och rådgivning. Ett försöksprojekt för stabi­lisering och effektivisering av svedjebruket inleddes 1986/87.

Transporter, kommunikationer och underhåll

Det svenska stödet lill transportsektorn har bl. a. omfattat broar, tankbilar, asfalt och en verkstad för underhåll av lastbilar. Verkstaden har länge haft låg produkfivitet och dålig lönsamhet. Ett nytt svenskt stöd till verkstaden med inriktning pä företagsledning och marknadsföring visar en lovande utveckling.

Ett långsiktigt slöd till vägsektorn inleddes 1985/86. Stödet syftar främst till att bygga upp landets kapacitet atl förbättra och underhålla vägar. Insatsen är därför fill slor del inriktad på utbildning. Slöd lämnas även till upprustningen av vägen söderut från Vientiane.

Varubistånd

Varubiståndet omfattar varor som asfalt, borrar, lakplåt och julesäckar. En stor del av dessa går numera över Da Nang istället för genom Thailand, vilket till oförändrade kostnader medfört snabbare leveranser.

Vattenkraft

Stöd till ett vattenkraftprojekt i Xesel i södra Laos i samarbete med

Asiatiska utvecklingsbanken och Världsbanken är under beredning.                                                          233


 


LESOTHO


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


D.,«,=      Thaba Tseka    i

Mokhotlong

Qachas Nek


SYDAFRIKA


-.ag -flod ■järnväg


100

__ I__


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige


 

1,5 milj.

(1985)

2,7 %

(1980-85)

470 dollar

(1985)

470 kr

(1985)

22 kr

(1986/87)


234


 


Ekonomisk och social utveckling

Lesotho är helt omringat av Sydafrika och därigenom starkt ekonomiskt beroende av Sydafrika. Inkomster från tullunionen med Sydafrika är sta­tens största inkomstkälla. Praktiskt taget all import kommer ifrån Sydafri­ka och över 100 000 lesothiska män arbetar i de sydafrikanska gruvorna. Om gruvarbetarna inte längre efterfrågas leder det till en omedelbar syssel­sättningskris i Lesotho. Bl. a. till följd av migrantarbetet är jordbruket myckel eftersatt och lågproduktivt. En omfattande markförstöring hotar omintetgöra ansträngningar att öka självförsörjningsgraden.

År 1987 ingick Lesotho överenskommelse med Sydafrika om del s. k. Highland Water Scheme. Projektet innebär att vatten leds från dammar i Lesotho lill Sydafrika. Lesothos roll som fristad för flyktingar frän Syd­afrika har kraftigt inskränkts. Sådana flyktingar sänds numera så snabbt som möjligt vidare lill tredje land. Partipolitisk verksamhet är förbjuden i Lesotho, men regeringen har inlett en lokaladministrativ reform för alt öka folkligt deltagande i utvecklingsarbetet. Val till lokala församlingar har hållils, varvid hövdingarna stärkt sill inflytande.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Sveriges bistånd

Det svenska biståndet lill Lesotho inleddes 1967, året efter landels själv­ständighet. T.o.m. budgetåret 1986/87 har ca 213 milj. kr. utbetalats. Sam-arbetsavtal ingicks i april 1987 och avser 70 milj. kr. för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Utvecklingssamarbetet är koncentrerat till förvaltnings­utveckling, markvård och sysselsättningsskapande åtgärder. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Förvaltningsbistånd

Skogsutbildning

Markanvändning

Markvård

Sysselsättningsskapande ■

åtgärder

Telekommunikationer

Civil luftfart

Landsbygdselektrifiering

Summa

Utgående reservation

Disponibelt

1986/87

1987/88

35

35

24

26

59

61

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

12

12

2

3

2

3

1

6

14

10

1

2

-

8

33

44

26

17


Förvaltningsbistånd

Förvaltningsbiståndet syftar till att höja kompetensnivån i den centrala statsförvaltningen. Insatsen omfattar managementutbildning av chefstjäns-


235


 


teman, utveckling av personaladministraliva syslem, förvaltningsrevision Prop. 1987/88: 100 och utveckling av lokala utbildningsinstitutioners kompetens att själva Bil. 5 svara för förvaUningsutbildning samt stöd för att stärka statens kapacitet att styra och samordna verksamhet för atl uppnå en effektiv användning av de fysiska resurserna. Insatsen omfattar vidare stöd till statistikproduktion och nyckelposter inom den centrala förvaltningen. Erfarenheterna av sam­arbetet är goda.

SkogsutbUdning, markvård och markanvändning

Genom FAO genomförs en insats för skogsutbildning. Inom jordbruksmi­nisteriet byggs en markanvändningsenhet upp. Stöd lämnas till ett mark­vårdsprojekt. Ca 70 % av bönderna i projektområdet deltar i verksamhe­ten, där bykommittéer ansvarar för odlingar av grönsaker, säd och fmktträd.

Sysselsättningsskapande åtgärder genom arbetsintensiva metoder

Programmet sysselsätter i medeltal 1 400 personer, framför allt i väg­byggen. En enhet inom planeringsminisleriet arbetar med planer på att skapa sysselsältningsalternativ för migrantarbetare i Sydafrika,

Telekommunikationer

Insatsen har bidragit till att göra Lesotho oberoende av Sydafrika för internafionella kommunikationer. Den avslutas under 1987/88.

CVv/7 lujtfart

Stödet omfattar konsulttjänster, utbildningsinsatser och reservdelar för ett
flygplan som Sverige år 1985 finansierade inom ramen för SADCC-samar-
                        '

betet. Planet trafikerar bl.a. mtter till andra SADCC-länder som Swazi­land, Mozambique och Zimbabwe.

Landsbygdselektrifiering

Andra fasen av programmet slutförs under budgetåret 1987/88. Insatsen avses förstärka existerande ledningar och transformalorstationer samt ut­vidga distributionsnätet.

Bistånd utanför landramen

Utanför landprogrammet utgår stöd till SADCC:s markvårdssekretariat i Maseru, driftsstöd lill civil luftfart och landsbygdselektrifiering. En even­tuell fortsättning av eleklrifieringsinsatsen kommer huvudsakligen att be­lasta landramen.

236


 


MOQAMBIQUE


Prop. 1987/88:100    Bil. 5


SYDAFRIKA

SWAZILAND


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare


14 milj. (1985) 2,6 % (1984) 160 dollar   (1985)


 


Offentligt bistånd/person

 

 

- totalt

141 kr.

(1985)

- Sverige

18 kr.

(1985)


237


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88: 100

Bil. 5 Mozambique befinner sig sedan flera är i en djup ekonomisk och social

kris. Antalet människor som drabbats av krigsaktiviteter och andra orolig-heter saml naturkatastrofer har ökat. Av landets befolkning på ca 14 miljo­ner uppskattas ca 4,5—5 miljoner vara beroende av bistånd för sin överlev­nad. Över 600 000 moambikier beräknas leva som flyktingar i sitt eget land och ungefär lika många beräknas ha flytt lill grannländerna. Inkoms­ten per capita är bland de lägsta i världen.

Mozambiques utveckling är direkt knuten till det politiska skeendet i Sydafrika. Sålunda är landet hårt utsatt för den destabiliseringspolitik som Sydafrika bedriver mol grannländerna. Sabotageaktioner och väpnad ter­ror utförda av den av sydafrikastödda rebellrörelsen RNM har lett till att landels infrastruktur har slagits i spillror samt alt produktion och distribu­tion inom jordbruk, industri och handel har försvårats. Mozambiques framlid är fortsatt beroende av utvecklingen i Sydafrika.

Mozambiques ekonomiska kris, som förvärrades under åren 1985 och 1986, har lindrats något under 1987. Denna ljusning sammanhänger med det ekonomiska rehabiliteringsprogram som regeringen, trots krigsaklivi-lelerna i landet, har beslutat alt genomföra. Programmet innebär en orien­tering mot ökad marknadsekonomi med bl. a. höjda jordbrukspriser, tillför­sel av insats- och konsumtionsvaror lill småbrukare saml kraftig devalve­ring av valutan. Programmet har utarbetats av Mozambique i samarbete med IMF och Världsbanken. De positiva resultat som redan har kunnal förmärkas är bl.a. ökad export och ökat vamutbud. För att programmet skall bli framgångsrikt krävs en förstärkning av statsförvaltningen saml en betydande ökning av det internationella gåvobiståndet.

Trots omförhandlingar av utlandsskulden finns det anledning att se med oro på Mozambiques skuldsitualion. Med en skuldkvot på 276 % 1985/86 kommer utlandsskulden att utgöra en fortsatt press på betalningsbalansen.

På grund av den besvärliga försörjningssituationen är internationell hjälpverksamhet för närvarande främst inriktad på katastrofbistånd. Även i fortsättningen kommer Mozambique alt vara i stort behov av katastrof­bistånd.

Sveriges bistånd

Mozambique är, som framgått ovan, starkt beroende av bistånd för landets försörjning och ekonomiska återuppbyggnad. Ökat slöd i form av livsme­del och upprustning av jordbruk, transporter och annan infrastruktur har lämnats av ett flertal biståndsgivare från såväl öst- som väsfiänder. Ett växande antal enskilda organisationer arbetar också i landet, framför allt med katastrofbistånd.

Sveriges utvecklingssamarbete regleras av ett tvåårigt avtal för 1987/88-1988/89 på sammanlagt 650 milj. kr. Sedan del svenska bilaterala samarbetetjnleddes 1975/76 har totalt 2 250 milj. kr. utbetalats t. o. m. bud­getåret 1986/87. Biståndet präglas av en hög utnyltjandegrad.

De långsikliga målen för biståndet till Mozambique är att minska beroen-                                             238


 


del av den sydafrikanska ekonomin och ge stöd åt landels ekonomiska och sociala utveckling. Till de största insatserna hör stöd till jordbrukssektorn, undervisning och induslriuppmstning. Till detta kommer insatser av mer begränsad karaktär inom skogsindustri, telekommunikationer och energi, samt i form av stöd till landets förvaltning. Med den allt djupare krisen i landet har fillskott till betalningsbalansen i form av varubistånd blivit allt viktigare. Det svenska stödet har kontinuerligt anpassats till den ekono­miska krissituationen i landet. Anpassningen har lett till avvägningar mel­lan projektbistånd och varubistånd samt personalfond. Det regionala bi­ståndet och katastrofbiståndet förstärker landramsbiståndel. Rådande för­hållanden i Mozambique kräver fortsatt uppföljning och anpassning av biståndet. Trots kriget utnyttjas bisländsmedlen väl. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation Summa

Fördelning

Varubistånd

MONAP

AGRICOM

Fiske

Skogsindustri

Eiiergi

Telekommunikationer

Upprustning av industrier

Undervisning

Konsultfond

Personalfond

Importutbildning (ITC)

Förvaltningsstöd

ofördelat

Summa

Utgående reservation


 

1986/87

1987/88

300

325

5

54

305

379

Utbetalt Planerat

1986/87

1987/88

67

182

45

41

17

15

11

7

19

21

5

18

10

16

36

29

19

20

2

7

19

20

2

4

1

 

1

 

251

379

54

0


Varubistånd

Omkring hälften av biståndet, som genom åren utbetalats över landramen, har utgjorts av varubistånd. I Mozambiques nuvarande krissituation utgör vambislåndét ett vikfigt bidrag till att hålla industriproduktionen och trans­portapparaten igång. Vambislåndét är koncentrerat till ett fåtal varugrup­per såsom papper, medicin, reservdelar och råvaror till industrier, Det är ett värdefullt tillskott fill betalningsbalansen. Den bundna delen av vam­bislåndét har sänkts fill 15 milj. kr.


Jordbrukssektorn

Sverige ansvarar för administrationen av det omfattande nordiska bi­ståndsprogrammet till jordbmket (MONAP). Programmet har successivt


239


 


koncentrerats och anpassats både till den försämrade säkerhetssituationen    Prop. 1987/88: 100 och till den nya jordbrukspolitiken. Antalet projekt har reducerats och de    Bil. 5 inriktas främst pä småjordbruk. Programmet utvärderades i slutet av 1986 och kommer att genomföras och organiseras på ett annat sätt än för närvarande fr. o. m. 1989 då nuvarande nordiska utfästelser upphör.

Stödet till marknadsföringsorganel AGRICOM utgör sedan 1985 ell eget projekt. Verksamheten är mycket sårbar för krigsakliviteter men hittillsva­rande erfarenheter är goda. En utvärdering av stödet gjordes i slutet av 1986.

Ett treårigt projekt för slöd till hantverksfiske inleddes 1985 som ulfas-ning av den verksamhet som tidigare stötts av MONAP.

Skogsindustri

Stödet omfattar uppförande och drift av ett industriprojekl för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor i provinsen Manica. Projektet genom­förs tillsammans med arabfonden BÅDE A. Investeringsfasen är avslutad. Ett treårigt svenskt driftstöd utgår till mitten av 1988.

Energi

Stödet utgår fill insatser som avser drift och underhåll av högspänningsnäl, utbildning av krafttekniker saml en Qärrkonlrollstation för elnätet i Mapu-lo. Ett sektorslöd bereds med avtal från juni 1988.

Telekommunikationer

Inom telesektorn utgår konsult- och utbildningsstöd i samband med upp­rustning och utbyggnad av landets telenät.

Upprustning av industrier

Olika insatser genomförs för atl i samarbete mellan svenska och mozambi-kiska systerföretag rusta upp industrianläggningar, vilka har stått stilla eller har haft outnyttjad kapacitet till följd av brist på reservdelar, insalsva-ror och råvaror.

Undervisning

Stödet är koncentrerat till tre områden nämligen förstärkning av undervis­ningsministeriets centralförvaltning, yrkesutbildning samt alfabetisering och vuxenutbildning. Nuvarande avtal kommer att förlängas fill den 1 juli 1988 med tillskott av nya medel. Nytt sektoravtal är under beredning.

Personalfond

Denna fond används för alt täcka valutakostnaderna för av Mozambique

rekryterad utländsk personal som förstärker den mozambikiska admini-                                                  240


 


strationen. Även tekniker till skogsindustriprojeklet i Manica finansieras    Prop. 1987/88: 100 frän fonden. Bristen på utbildad personal är akut. Fonden har därför stor    Bil. 5 betydelse för landels möjligheter att rekrytera kunnig utländsk personal.

Bistånd utanför landramen

Det svenska stödet till Mozambique omfattar betydande insatser utanför landramen. Inom ramen för det regionala samarbetet i södra Afrika (SADCC) har ca. 50 milj. kr. utbetalats och ca. 400 milj. kr. är avtalade eller under beredning. Det gäller insatser för att öka Iransiitrafiken frän grannländerna genom Mozambique och förbättrad energiförsörjning. SAREC lämnar stöd till forskningsverksamheten vid universitelel i Mapu-to. Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO) har volonlärer i Mo­zambique, rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Social­demokratiska kvinnoförbundet lämnas stöd till den mozambikiska kvinno­organisationen OMM:s sociala verksamhet.

Under 1986/87 utgick katastrofbistånd om 150 milj. kr. till Mozambique. Därmed är Mozambique den största mottagaren av svenskt katastrofbi­stånd. Stödet är inriktat pä de genom kriget och torkan mest utsaUa grupperna och beslår av läkemedel och medicinsk utrustning, livsmedel, konsumtions- och insatsvaror lill småbrukare. Dessutom har stöd lämnats till en större transporlinsais.

Landet har beviljats 100 milj. kr. som särskilt betalningsbalansstöd.

241


 


NICARAGUA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt.bistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige


 

3,3 milj .

(1985)

3,4 %

(1980-1985)

no dollar

(1985)

238 kr.

(1985)

29 kr.

(1985)


242


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 5

Krisen i den nicaraguanska ekonomin har fördjupats på senare år. Den

ekonomiska tillväxten har varit negativ sedan 1984, till stor del beroende
på den yttre väpnade konflikten. Kostnaderna för denna uppgår
till 50 %
av statsbudgeten. Budgetunderskottet som uppstått är en följd av de höga
försvarskostnaderna, men också av stora subventioner
till statliga och
kooperativa företag. Följden har blivit en galopperande inflation på närma-              '

re 1 000 %. Lönerna har inte stigit i samma takt, vilket medfört sänkt levnadsstandard. Utlandsskulden uppgår till 6,5 miljarder dollar, vilket är den högsta skulden per invånare i Latinamerika.

Slora ansträngningar har gjorts för atl bringa reda i ekonomin, främst genom en partiell avveckling av priskonlrollen. Även den orealistiska växelkursen har justerats och ytterligare åtgärder förväntas. Åtgärderna har dock varit otillräckliga och 'någon förbättring av ekonomin är inte atl vänta så länge den väpnade konflikten fortsätter.

En ny författning antogs i januari 1987. I denna bekräftas väsentliga demokratiska principer avseende pluralism, val och mänskliga rättigheter. Företrädare för samtliga partier i nationalförsamligen deltog i utarbetandet av författningen.

Som led i genomförandet av fredsöverenskommelsen mellan de fem centralamerikanska länderna i augusti 1987 har oppositionstidningen La Prensa äter fåll tillstånd alt komma ut och radiostationen Radio Catolica har fått återuppta sina sändningar. Förhandscensur av pressen har upp­hävts. En politisk dialog har inletts med den politiska oppositionen. Utvi­sade präster har fått återvända. Förberedelser pågår för atl ta emot den som vill lägga ned vapen och söka amnesti.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Nicaragua regleras i ell tvåårsavtal för bud­getåren 1986/87 och 1987/88. Sedan det svenska biståndet inleddes 1979 har t.o.m budgetåret 1986/87 totalt över 630 milj. kr. utbetalats, varav 80 milj. kr. som katastrofbistånd, 51 milj. kr som bidrag genom enskilda organisationer och 26 milj. kr. som forskningsbidrag.

Biståndet har i första hand varit inriktat på ekonomisk tillväxt och nationellt oberoende. Koncentrationen har legal på utvecklingen av lan­dets gruvor och på skog. Mindre stöd har också utgått för studier av fömtsättningarna för smäkraftverk och utveckling av alternativa energi­källor. Ett program för rafionalisering av skalteuppbörden är i huvudsak avslutat.

Den fortgående ekonomiska krisen har föranlett en successiv anpassning av biståndet. Ökad vikt har lagts vid kortsiktiga produktiva insatser, samti­digt som de långsiktiga perspektiven bibehållits. Huvudinstrumentet för krisanpassningen har varit det varubistånd som infördes under budgetåret 1985/86.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):                                              243


 


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Mineralsektorn

Skogssektorn

Energisektorn

Personal- och konsultfond

Varubistånd

SCC/UNAG

Kulturbistånd

Summa

Utgående reservation


 

1986/87

1987/88

125

160

23

25

148

185

Utbetalt

Planerat

1986/87

1986/87

52

49

22

35

4

14

1

2

44

36

-

17

_

1

123

184

25


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Mineralsektorn

Insatsen är koncentrerad till två av landets fyra guldgruvor. Biståndet omfattar malmprospektering, uppmstning av gruvorna, rådgivning för an­rikningsverk samt utrustning och uppbyggande av ett minerallaboratori­um. Biståndet syftar till utveckling av lönsam drift och bidrar lill alt säkra malmreserver för fortsalt brytning. Tillräckliga malmresurser för 15 års drift har identifierats. Två anrikningsverk har färdigställts och utbildnings­verksamhet pågår.

Skogsbruk

Biståndet syftar till att bidra till ett effekfivl skogsbruk och alt öka produk­tionen av skogsprodukter. Insatserna avser bl. a. rehabilitering av sågverk och en plywoodfabrik, utbildning av skogstekniker samt skogsplantering. Verksamheten har försvårats av den väpnade konflikten och den ekono­miska krisen, men har likväl utvecklats positivt.

Energisektorn

Inom energiområdet stöds planering för små och mellanstora kraftverk i områden på landsbygden dit det nationella eldistributionsnätel inte når. Den försöksverksamhet med allernafiva energikällor, som pågått under ett par år, har gett goda resultat. Bl. a. prövas en ny teknik för brikettering av bomullshalm.

Varubistånd

Varubiståndet har främst använts för insatsvaror och reservdelar för jord­bmk och industri.


244


 


Bistånd utanför landramen                                                                  Prop. 1987/88:100

Ril   5 Inom det forskningssamarbete som bedrivs med SAREC ges stöd till

forskning relaterad till det övriga samarbetet inom gruv-, skogs- och ener­gisektorerna. Forskningssamarbetet genom SAREC regleras i ett tvåårigt avtal för budgetåren 1987/88-1988/89, med en budget om 16.milj. kr.

Ett flertal svenska enskilda organisationer genomför insatser i Nicara­gua för totalt 22 milj. kr. budgetåret 1986/87. De största bidragen har gått till Utbildning för biståndsverksamhet (UBV), Svensk volonlärsamverkan (SVS) och Arbetarrörelsens internationella centrum (AIC).

Katastrofbistånd har under budgetåret 1986/87 utgått med ca 34 milj. kr., varav 15 milj. kr. avser insatser lill förmån för den del av landsbygdsbe­folkningen, som drabbats av den väpnade konflikten. En större insats administreras av Swedish Co-operative Centre (SCC) i samarbete med en nicaraguansk bondefacklig organisation (UNAG). Vidare har humanitärt stöd lämnats till miskitobefolkningen.

245 17    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


SRI LÄNKA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


75


' INDISKA   OCEANEN 150 km


tarnvag -flod


 


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare


15,8 milj.  (1985) 1,4 %     (1980-85) 380 dollar  (1985)


 


Offentligt nettobistånd/person

 

 

- totalt (exkl. östländer)

234 kr.

(1985)

- Sverige

16 kr.

(1985)


246


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 5

Utvecklingen i Sri Länka har präglats av den allvarliga väpnade konflikten

mellan singaleser och tamiler. Genom en överenskommelse i juli 1987 mellan Sri Länka och Indien har en grund lagts för nationell försoning och återuppbyggnad. En folkomröstning om förvaltningen av landets norra och östra provinser beräknas äga rum under 1988. Som en följd av det osäkra lägel har den lankesiska investeringsviljan avmattats. På grund av konflik­ten har landets försvarskostnader ökat kraftigt och därmed förstärkt un­derskottet i statsbudgeten.

I sin ekonomiska politik har Sri Länka inlett en omorientering med större inslag av marknadsekonomi. De låga världsmarknadspriserna på landels viktigaste exporlartiklar - le, gummi och kokosnötter - har med­fört en försämrad betalningsbalans.

Fredsuppgörelsen kan på sikl få stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Minskade försvarsutgifter, återuppbyggd turistnäring och ut­ländsk investeringsvilja kan komma att bidra lill alt minska landets skuld­tjänstkvot och förbättra valutareserven.

Skuldtjänsten förväntas la 30 % av exportintäkterna i anspråk under de närmaste åren. En kraftig minskning av överföringen av pengar från gäst­arbetare i oljeproducerande arabstater är att vänta som en följd av de fallande oljepriserna.

Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken har vid sidan av flera givarländer utfäst bistånd lill Sri Länka för återuppbyggnad i landels konfliktdrabbade delar. Världsbanken är landets största biståndsgivare, medan de ledande bilaterala givarna är USA, Japan, Storbritannien och Canada.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Länka regleras av ett tvåårigt samärbetsavtal för perioden 1986/87-1987/88 och omfattar totalt 293 milj. kr. Av det sammanlagda beloppet går 253 milj. kr till vattenkraft-projektet Kotmale. Med tillämpning av den av riksdagen beslutade fördel­ningen av medelsanvisningarna för Kotmale-projektet under budgetåren 1984/85-1987/88 har medelsramarna för 1986/87 och 1987/88 bestämls till vardera 210 milj. kr. Häri ingår även i tidigare samarbetsavtal till Kotmale utfästa belopp rned sammanlagt 127 milj. kr. Kotmale-projektet är härmed avslutat.

Vid sidan av det omfattande biståndet till Kotmale ges slöd bl.a. lill landsbygdsutveckling och utbildning.

Medelsfördelningen frarngår av följande tabell (milj. kr.):

247


 


 

Disponibelt

1986/87

1987/88

Anslag

Belopp som utnyttjats före, budgetåren 1986/87 och 1987/88 (1) Ingående reservation (2)

Summa

210

- 40 36

206

210

- 87 30

153

Fördelning

Utbetalt 1986/87

Planerat 1987/88

Vattenkraftverket Kotmale Landsbygdsutveckling Undervisning Immunisering Konsultfond m m

Summa

Utgående reservation

150

10

10

5

1

176

30

103

15

23

6

4 151

2


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


(1)  Enligt av riksdagen beslutad fördelning av ■ medelsanvisningarna för vattenkraftprojektet Kotmale under budgetåren 1984/85 - 1987/88.

(2)  Avser biståndsmedel avsatta för annat ändamål än Kotmale.

Reservationen i fråga om biståndsmedel som avsatts för annat ändamål än Kotmale var vid utgången av 1986/87 av ungefär samma storlek som vid utgången av 1985/86.

Vattenkraft

Sveriges bistånd till Sri Länka har sedan 1979 helt kommit atl domineras av stöd till vattenprojektet Kotmale. Delta kraftverk, som invigdes i au­gusti 1985, har för närvarande en kapacitet av 135 MW. Det kommer, sedan en tredje lurbin har installerats, atl få en sammanlagd kapacitet om drygt 200 MW.

En kort tid efter kraftverkels invigning stod det klart att läckor i dess tunnelsystem skulle nödvändiggöra en stålinklädnad av delar av huvudtun­neln. Kraftverket stängdes av och beräknas äter kunna tas i drift i början av 1988. Reparationsarbetet bekostas av Sri Länka.

Det i juli 1982 ingångna sexåriga insalsavialet mellan Sri Länka och Sverige om det totala svenska stödet till Kotmale förutsätter att högst 1 395 milj. kr. skall utgå. Större delen av stödet är bundet lill upphandling i Sverige. Sri Länka svarar för samtliga lokala kostnader och en rad andra kostnaderför leveranser som ingår i projektet.

Den kommersiella kredit som Sri Länka upptagit i Sverige för finansi­ering av elektriska och mekaniska leveranser till projektet garanteras med biståndsanslaget som säkerhet. Under 1984 beställde Sri Länka en tredje turbin från Sverige. Leverans och installation av turbinen finansieras på kommersiell basis.


248


 


Landsbygdsutveckling                                                                       Prop. 1987/88: 100

Ril   5 För atl med biståndet nå de fattigaste i befolkningen stöder Sverige sedan

1979 ett distriktsutvecklingsprogram för Mataradistriktet som ligger i den södra, tätlbefolkade delen av landet. Höglandsdistriklet Badulla stöds med ett särskilt program sedan 1984. Verksamheten är främst inriktad på under­visning och hälsovård för distriktets plantagearbelare.

Undervisning

Undervisningsstödel är inriktat på utbildning av lärare och skoladministra­törer. Sverige medverkar i uppbyggnaden av en lärarhögskola. Del svens­ka bidraget till skolan utgår i form av personalbistånd medan Asiatiska utvecklingsbanken finansierar byggnader och utrustning. Som nya verk­samhetsområden har idenfifierats stöd till undervisning i plantagesektorn samt stöd åt bristfälligt utrustade primärskolor på landsbygden.

Bistånd utanför tandramen

Under budgetåret 1986/87 erhöll Diakonia av katastrofbiståndsmedel ett belopp om 1,7 milj. kr. för en insats för konfliktdrabbade familjer i landets nordliga delar.

Bland de enskilda organiationer som är verksamma i landet finns bl.a. Pingstmissionens U-landshjälp. Sammanlagt har enskilda organisationer erhållit 6,8 milj. kr. för insatser i Sri Länka under 1986/87.

SAREC samarbetar med Sri Länkas nationella forskningsråd, NARESA. Insatserna kostade 3,1 milj. kr under budgetåret 1986/87. Verk­samheten avser bl. a. forskning om vattenbufflar och sötvattenfiske.

249


 


TANZANIA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


UGANDA


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare


22,2 milj.  (1985)

3.5 %      (1980-1985)

290 dollar  (1985)


 


Offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige


171 kr.    (1985) 17 kr.    (1985)


250


 


Ekonomisk och social utveckling                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 5 Under president M winyis ledning har Tanzania genomfört en förändring av

landels ekonomiska politik, i huvudsaklig överensstämmelse med de linjer IMF förordat. De viktigaste inslagen i landets ekonomiska återhämtnings-program har varit en kraftig nedskrivning av valutan, en betydande ned­skärning av de statliga utgifterna, minskad upplåning inom bankväsendet, uppjustering av räntenivån, effektivisering av den statliga verksamheten samt ökade producentpriser för jordbruksprodukter. Till stor del har Tan­zania lyckats genomföra planerna i den takt som överenskommits med IMF. För atl kunna fullfölja den inslagna vägen är Tanzania beroende av att biståndsflödet upprätthålls på den nivå som överenskommits med givarländerna bl. a. vid Världsbankens konsultativa gruppmöte i juni 1987. Den ekonomiska utvecklingen har varit bättre än tidigare, med en till­växt översfigande befolkningsökningen och ökade exportinkomster. Den ekonomiska krisen har dock ännu inte kunnat övervinnas.

Sveriges bistånd

Biståndet till Tanzania regleras av ett tvåårigt avtal för tiden den 1 juli 1987-den 30 juni 1989, omfattande totalt 1 020 milj. kr. Sedan del svens­ka biståndet inleddes 1964 har t.o.m. budgetåret 1986/87 sammanlagt 4,8 miljarder kr. utbetalats. Målsättningen för det svenska biståndet under de senaste åren av svår ekonomi.sk kris har varit att medverka till struktur-anpassningsålgärder som bidrar till ekonomisk återhämtning och tillväxt. Genom biståndssamarbetet skapas också förutsättningar för alt upprätthål­la standarden inom sociala områden t. ex. i fråga om hälsovård och under­visning. En betydande del av biståndet används för rehabilitering, konsoli­dering och drift av existerande anläggningar saml social service. Vidare tillgodoses genom biståndet särskilt angelägen import, huvudsakligen för industri, jordbruk och kommunikationer. Inom biståndet ges ökad vikt åt åtgärder som främjar decentralisering och ökat folkligt deltagande. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Industri

Undervisning

Landsbygdsutveckling

Förvaltning

Varubistånd

Övrigt

Summa


 

1986/87

1987/88

475

510

95

79

570

589 

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

110

84

51

55

76

84

22

23

195

186

37

42

491

474


 


Utgående reservation                                79


251


 


Industri                                                                                                                           Prop. 1987/88: 100

Ril 5 Rehabiliteringsinsatser har givits ett ökat utrymme och omfattar för närva­rande cementindustri, produktion av jordbruksredskap samt tryckeri- och förpackningsindustri. Stöd ges till driften av pappers- och massafabriken i Mufindi, vilken bl.a. Sverige har finansierat. Inom småinduslriprogram-met har 29 företag med totalt över 700 anställda etablerats med stöd från svenska systerföretag. Stöd ges också till exportfrämjande insatser. Bidra­gen till serviceinstitutioner för industrin samt fill utvecklingsbanken, TIB, har minskals.

Undervisning

Den ekonomiska krisen har lett lill en försämring av utbildningskvaliteten. Biståndet till undervisning syftar till att motverka denna försämring och upprätthålla kvaliteten, bl. a. genom produktion av läroböcker och under­visningsmaterial, rehabilitering av skolbyggnader och utbildning av lärare. Praktisk utbildning inom olika yrken stöds genom den svenskfinansierade skolan för yrkesutbildning i Moshi.

Landsbygdsutveckling

Svenskt bistånd utnyttjas för att i de tre regionerna vid Victoriasjön säker­ställa att installerade vattenförsörjningsanläggningar fungerar. I detta pro­gram integreras vatten-, sanilels- och hälsovårdsaspekler. I programmet tillämpas en enkel teknologi, bl.a. i syfte atl främja befolkningens och särskilt kvinnornas deltagande.

Hälsoslödel i samarbetsprogrammet avser färdigställande av. hälso­centraler och stöd till ett nutritionsinstitut. I fortsättningen kommer åtgär­der för att förebygga AIDS att ges särskilt stöd.

Svenskt bistånd används till att på nytt bygga upp den kooperativa rörelsen i landet. Samarbete bedrivs också inom ett byskogsprogram med tonvikt på enkel teknologi, folkligt deltagande och markvård.

Förvaltning

Biståndet till utveckling av förvaltningen avser främst åtgärder för att bistå finans- och planeringsministeriet bl.a. i fråga om skuldhantering, förvalt­ning, beskattning, statistik och revision.

Varubistånd

Sverige och Tanzania har avtalat att en betydande del av biståndssamarbe­tet tills vidare skall utgöras av import av varor för att säkerställa priori­terad produktion och underiätla den ekonomiska återhämtningen. Varu­biståndets andel av utbetalningarna har under de senaste åren uppgått till en tredjedel. Dessa biståndsmedel används huvudsakligen för jordbmket, transportväsendet och industrin. Varubiståndet har utnyttjats bl. a. för att


 


tillgodose behov för sammansättning och reparation äv lastbilar och har    Prop. 1987/88: 100
även omfattat handelsgödsel.                                                              Bil. 5

Bistånd utanför landramen

Svenska enskilda organisationer är engagerade i ett trettiotal projekt bl. a. inom hälsovård, undervisning och landsbygdsutveckling. För närvarande är 22 volonlärer från Svensk volonlärsamverkan verksamma i Tanzania. Utanför landramen ges även stöd lill kvinnoprojekt.

Genom SAREC ges stöd till tanzaniska forskningsinstitutioner, huvud­sakligen för forskning inom medicin, jord- och skogsbmk.

Inom SADCC-samarbelet pågår tre projekt. De avser en mikrovågslänk mellan Tanzania och Malawi, rehabilitering av Dar es Salaams hamn och uppmstning av TAZARA-järnvägen.

Under 1987 har Sverige gett särskilt betalningsbalansstöd till Tanzania om 90 milj. kr. Stödet har utnyttjats dels för reglering av tanzaniska skul­der till Sverige, dels till Öslafrikanska utvecklingsbanken (EADB) och dels som vambislånd.

253


 


VIETNAM


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


KAMPUCHEA

Sistn ■ viken


Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare


62 milj. 2,6 %


(1985) (1980-85)


 


Offentligt nettobistånd/person

-   Totalt (exkl. östländer)       14 kr.    (1985)

-   Sverige                                                 5 kr.    (1985)


254


 


Ekonomisk och social utveckling                                                      Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Den ekonomiska tillväxten i Vietnam minskade 1986 för andra året i rad.

Tillväxten uppgick lill drygt 4%jämfört med ca 8% under perioden 1981-1984. Det är framför allt tillväxten inom jordbruket som minskal, men även industrins tillväxt har avstannat.

Under senare år har en rad reformer genomförts i syfte all förbättra ekonomin. Priserna har höjls och företagens självständighet ökats. Refor­merna har emellertid varken varit samordnade eller uthålliga. De har urholkats av en alltför expansiv finanspolitik.

Priserna ökade under 1986 med ca 800 % och kursen på den vietnamesi­ska valutan på den fria marknaden visar inga tecken på att förtroendet för den förda politiken har ökat.

Enligt beslut vid den sjätte partikongressen i december 1986 skall re­formarbetet fortsätta. Problemen är dock mycket stora. Delar av ekono­min är nu i praktiken fria, vilkel ökat påfrestningarna på den centralt styrda delen av ekonomin. Skillnaderna mellan de norra och södra delarna av landet ökar och ojämlikheten tilltar. Samtidigt torde det vara myckel svårt att återigen införa en centralistisk politik. Varutillgängen har dock ökat liksom det privata bostadsbyggandet på landsbygden.

Jordbruket dominerar ekonomin. Produktionen ökade snabbi under bör­jan av 1980-lalel, men har stagnerat under de senaste två åren, delvis beroende på otjänligt väder men också på grund av brist på insatsvaror som konstgödning och inseklbekämpningsmedel. Kollektiviseringen av jordbruket i söder fortsätter.

Reformpolitiken skall främst gynna jordbruket, konsumtionsvam-industrin och exporten. Som ett led i åtslramningspolitiken har investe­ringarna minskat kraftigt.

Inom industrin minskade produktionsökningen lill hälften från 1985 till 1986. Till skillnad från tidigare år ökade den tunga industrins produktion, tack vare bättre tillgång på kol och elkraft.

Befolkningstillväxten utgör ett svårt problem för det tätlbefolkade Viet­nam. Särskilt deltaområdel i norra Vietnam har, pä grund av befolknings­trycket, svårt att uppnå självförsörjning. Över en miljon arbetstillfällen måste skapas varje år.

Vietnams förbindelser med omväriden är alltjämt problemfyllda både när det gäller ekonomi och politik. Vietnams isolering beror främst på dess ockupation av Kampuchea. Från vietnamesisk sida har vid fiera tillfällen understrukits att alla trupper skall ha lämnat Kampuchea 1990.

Landet har en tämligen begränsad utrikeshandel, särskilt med västlän­der. Värdet av importen är mer än dubbelt så stort som exporten. Försö­ken att öka exporten har hittills varit utan större framgång. Underskottet täcks genom lån från öststater.

Vietnam är mycket biståndsberorende. Den helt dominerande delen av biståndet erhålls från öststaterna, varför det är svårt att uppskatta bistån­dets omfattning. I övrigt erhålls bistånd från främst FN, Sverige, Finland och Indien.

255


 


Sveriges bistånd                                                                              Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av ett samärbetsavtal för

budgetåren 1987/88 och 1988/89 om 300 milj. kr. per budgetär. Det svenska biståndet inleddes 1970/71 och ca 4,7 miljarder kr. beräknas ha utbetalats t. o. m. budgetåret 1986/87.

Genom ett regeringsbeslut i april 1987 uppdrogs åt SIDA alt planera det fortsatta utvecklingssamarbetet med Vietnam så att inga bindande åtagan­den finns vid utgången av budgetåret 1989/90. Insatser för tiden efter den 30 juni 1990 skall dock förberedas. Ett fortsatt bistånd förutsätter atl Vietnam dä lämnat Kampuchea. Beslutet, som ger handlingsfrihet beträf­fande det framtida biståndet, skall ses mot bakgrund av Vietnams utfästel­se att år 1990 ha dragit tillbaka sina trupper från Kampuchea.

Biståndet omfattar främst stöd till skogsindustri, hälsovård och industri-rehabilitering samt varubistånd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

vinh Phu-projektet m .m. Hälsosektorn Industrirehabi­litering Energi Varubistånd Konsultfond

Summa

Utgående reservation


 

1986/87

1987/88

300

300

15

5

315

305

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

156

139

47

42

28

35

12

35

65

50

2

2.

310

303


Reservationerna var tidigare myckel slora men ligger nu på en låg nivå.

Skogssektorn

Svenskt stöd till skogssektorn domineras liksom tidigare av stöd till Vinh Phu-projektet.

Pappersbruket i Vinh Phu producerade 1986 ca 30 000 ton papper. Slöd utgår enligt gällande avtal till 1990 då Vietnam beräknas helt kunna ta över driften. Stödet koncentreras nu till utbildning, underhåll och företagsled­ning. Två stora problem finns. Företaget behöver även efter 1990 tillgång till utländsk valuta för inköp av insatsvaror och reservdelar. Det är därför nödvändigt att exportera papper. Vidare utgör brislen på vedråvara fortfa­rande ett allvarligt problem, främst under de närmaste åren.

Stödet till skogsbruket har i huvudsak utgått till avverkning och plante­
ring för pappersbrukets behov. Ett särskilt planteringsprojekl startades
hösten 1986 för att stödja försök med byskogsbruk och samodling av träd                         256


 


och jordbruksgrödor. Del är nödvändigt att försöka möta både pappersbru-     Prop. 1987/88: 100 kets behov av papper och befolkningens behov av brännved, samtidigt    Bil. 5 som miljöskadorna genom erosion m. m. förhindras. Arbelet med att för­bättra skogsarbetarnas villkor fortsätter. En särskild studie om villkoren för dessa arbetare ingår i den omfattande halvlidsöversyn av projektet som SIDA genomför under hösten 1987.

Hälsovård

Stödet till hälsovården består av driftstöd till de svenskbyggda sjukhusen i Hanoi och Uong Bi, primärhälsovård, läkemedelsförsörjning samt upp­rustning av en läkemedelsfabrik i Hanoi.

Primärhälsovårdsprojektet har utvidgats till alt omfatta flera distrikt och skall även omfatta råvaruområdet för Vinh Phu-projektet. Läkemedelsslö-det är av stor betydelse för Vietnams läkemedelsförsörjning.

Industrirehabilitering

Upprustningen av tvä pappersbruk i södra Vietnam har gett goda resultat. Produktionen och dess kvalitet har höjts påtagligt.

En glasfabrik i södra Vietnam har rehabiliterats. Dessa insatser har visat goda resultat. Fortsatta kortfristiga insatser för rehabilitering är under beredning.

Energi

I södra Vietnam har upprustningen av ett oljeeldat kraftverk i del närmaste avslutals med gott resultat. Ett avtal har nyligen tecknats om fortsatt slöd till rehabilitering av elenergiförsörjningen i Ho Chi Minh-staden.

Varubistånd

Bristen på utländsk, konvertibel valuta gör varubiståndet till en viktig del av biståndet till Vietnam. Varubiståndet har främst använts för köp av enkla insatsvaror för konsumtionsvaruinduslrin och jordbruket, t.ex. po-lyesterfibrer och bekämpningsmedel.

Konsultfond

Konsultfonden används i första hand för förberedande studier inför nya insatser och för utbildning. En insats inom företagsledning och administra­tion är under beredning.

Bistånd utanför landramen

Vietnam erhöll under budgetåret 1986/87 5 milj. kr. i katastrofbistånd.

SAREC ansvarar för forskningssamarbete med Vietnam sedan 1977.
Samarbetet är relativt omfattande och berör bl. a. mikrobiologi och geotek­
nik.
                                                                                                                                                             257


 


ZAMBIA


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


ZAIRE


\ y Mwerusjön


NAMIBIA


Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

totalt

- Sverige


6, 7 milj.   (1985) 3,5 %      (1980-85) 390 dollar  (19851

338 kr.      (1985) 27 kr.     (1985)


258


 


Ekonomisk och social utveckling                                                       Prop. 1987/88: 100

Bil. 5

Zambias ekonomiska kris har ytterligare fördjupats. Den allt tyngre skuld­bördan gjorde att Zambia i maj 1987 beslutade avbryta det omstrukture­ringsprogram som genomfördes i samarbete med IMF. En bidragande faktor var också de svåra kravaller, som utbröt i december 1986, när subventionerna pä majs togs bort. Zambia inställde sina skuldbetalningar, vilket medförde att biståndsflödet till landet minskade. Den zambiska regeringen har därefter utarbetat ett eget anpassningsprogram. Tillämp­ningen av programmet har diskuterats med givarsamfundet, bl.a. Värids­banken.

Det zambiska jordbruket har gjort vissa framsteg. Under 1986 vär Zam­bia t. ex. självförsörjande på majs. Även industriproduktionen ökade. Ut­vecklingen mol en liberalisering av ekonomin i riktning mot större mark­nadsstyrning och mindre reglering tycks efter avhoppet frän IMF-program-mel ha stannat upp.

Utan en radikal lösning av Zambias skuldproblem och ett väsentligt större bislåndsflöde har ekonomin små möjligheter utvecklas i positiv riktning.

Det hittillsvarande anpassningsprogrammel har drabbat stadsbefolk­ningen hårt och gynnat landsbygden bl. a. genom högre producentpriser på livsmedel. De sociala sektorerna har drabbats av nedskärningar i statens budget.

Sveriges bistånd

Del svenska biståndssamarbetet med Zambia inleddes ar 1965, efter självständigheten. Biståndet har sedan dess inriktats på landsbygdsutveck­ling och omfattar insatser inom jordbruk, hälsovård och undervisning. Därtill kommer ett importstöd som ökat i takt med den ekonomiska krisen. Avtalet för 1986-87 omfattar 392,5 milj. kr. Från 1965 fill 1986/87 har sammanlagt ca 1,7 miljarder kr. utbetalats. Sverige svarar för ca 10 % av det samlade biståndet till Zambia. Andra slora biståndsgivare är USA och EG. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Jordbruk

Varubistånd

Undervisning

Hälsovård

Personal- och

konsultfond

Summa


 

1986/87

1987/88

205

230

28

65

233

295

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

77

95

59

110

14

35

12

35

7

6

169

281


 


Utgående reservation                                 65     14


259


 


Jordbruk                                                                                                                         Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Stödet till jordbrukssektorn är betydande. De största insatserna avser

integrerad landsbygdsutveckling, kooperation, utsädes- och forsknings­program. Målgruppen är småbönder och kvinnor på landsbygden. Svenska konsulter medverkar i betydande omfattning i samarbetet.

Framgångar kan noteras vad gäller jordbruksproduktionen, särsicilt bland små och medelstora jordbmkare. Stödet lill pris- pch inkomstkom­missionen (PIC) kommer att avvecklas under 1988, sedan PIC fått ändrade uppgifter.

Hälsovård

Samarbetet innefattar uppbyggnad av primärhälsovård på landsbygden genom uppförande och upprustning av hälsocentraler, personalutbildning, nutritionsinsatser, hälsoplanering och inköp av transportmedel och läke­medel. Sverige stöder även ett zambiskt åtgärdsprogram mot HIV-smitta, som hotar stora befolkningsgmpper.

Undervisning

Insatserna omfattar produktion av skolmöbler, läromedel, läramtbildning och handikapprogram inom primärskolan. Den statsfinansiella krisen gör att undervisningsbudgeten minskar, vilket leder till atl föräldrar får la större kostnader. Även biståndsgivare bekostar till viss del löpande utgif­ter för att primärskolan ska kunna fungera, o

Varubistånd

Bristen på utländsk valuta har motiverat ökat varubistånd. Svenska bidrag har lämnats fill det auktionssystem för valuta, som infördes år 1985. En svensk utvärdering år 1986 visade att valutaaktioner i allt väsentligt funge­rade tillfredsställande som resursallokeringsmekanism. Genom bristande tillgång på valuta kom dock den zambiska kwachan att förlora så snabbt i värde att själva systemet blev polifiskt kontroversiellt i Zambia. Det av­skaffades genom beslut i maj 1987, varvid växelkursen lades fast och riksbanken gavs i uppdrag att fördela valuta. Återstoden av det svenska importstödet har betalats till det nya systemet, bortsett från medel för akuta importbehov som handelsgödsel för jordbmket.

Personal- och konsultfond

Det pågående stipendieprogrammet utgår till förmån för bl. a. finansiering av nyckelposter i den zambiska förvaltningen.

260


 


Bistånd utanför landramen                                                                  Prop: 1987/88: 100

Zambia gynnas av de betydande insatserna för att upprusta TAZARA-järn-     "il. J vägen inom SADCC-biståndel. Därutöver lämnar Sverige omfattande hu­manitärt bistånd lill flyktingar i landet.

Särskilt betalningsbalasstöd har givits till Zambia för att minska skuld­bördan.

261 18   Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


ZIMBABWE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

j------------------ N.

 

 

/    A

 

 

 

     /

 

flod

 

1   \ ♦

ZAMBIA

\

 

/

\J

 

 

 

 

i                      mo(;ambique

 

L. KARIBA 5SsÄ3t?              \

--------- ■'■.l

 

,.0''        \

."

wChinhoyi            /                     > V

,        

VStoiC         -/     Mutoko   J

'>      /        

•»Victoria Falls '                                               Kådorna

--_/7/HARARE                    /

V       jHwange                                      "

F                        Marondera\                 ;

\    -nN                   \    j

i               ,

           \               \4

/                           \              1

                      ■>,.      >.                         Kwekwef

                        Mutare??'

1                    X   \                     k

 

\                                 v   \                   Gwerujj

j?«=*"'C                                       i   1

K                                  \   \                          y?

 

\\   r

)                ]                                 /     *V,

--------------             \L«>   N

/   -AL.-/---- n.//

       Bulawayop, BOTSWANA                 ■,, r- -*      K.-

."     ('wgo                  W  f*

Zvishavane*                                    »

JfPjumtree         ff

    V.   Zimbåbweruinerna ./

I»           Gwanda*-N,-

RutengajL                  \

*-------------------------------------       )

/     A   *'

*.i»

\v?                    \/

.isM*

,iBeit Bridge         A DAFRIKA

ifumpapo

 

0                    100             200            300 km     ■/

1                                               1     -             ,                   1

 

SY


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningsti11växt/år

BNP/inväneire

offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige


8,4 milj.  (1985)

3,7 %     (1980-1985)

680 dollar (1985)

210 kr.    (1985) 21 kr.    (1985)


262


 


Ekonomisk och social utveckling                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 5 Förhandlingarna om att införa en enpartistat och att sia samman de bada

största partierna - ZANU och ZAPU - har slutförts under år 1987.

Zimbabwes pariament har beslutat att upphäva grundlagens bestämmelser

om särskild representation för den vila befolkningsgruppen i parlamentets

båda kamrar. På de därigenom frigjorda platserna i under- och överhuset

invaldes huvudsakligen personer som står ZANU nära. Hälften av de

valda är vita. En ny grundlag håller på atl utarbetas.

Den zimbabwiska ekonomin befinner sig för närvarande i en vågdal. Under 1986 uppgick BNP-tillväxten till 2 %, men för 1987 förväntas den bli negativ. Torkan, som drabbat stora delar av Zimbabwe, är en bidragande orsak. Den saluförda majsproduktionen 1987 halverades i jämförelse med 1986.

Bristen på utländsk valuta har en negaliv inverkan på ekonomin och särskilt på industrisektorn. Industrins tilldelning av utländsk valuta beräk­nas 1986 endast motsvara 40 % av det värde den hade fem år tidigare. Den kraftiga nedskärningen av importen har varit nödvändig för att vidmakthål­la balans i utrikeshandeln. Lägel beträffande betalningsbalansen är oroan­de, bl.a. på grund av landets stora utlandsskuld - närmare 10 miljarder kronor. Skuldtjänsten, som nu beräknas ligga på sin högsta nivå, utgör 35 % av exportinkomsterna. Underskottet i den zimbabwiska statsbudge­ten ökar och beräknas motsvara en Qärdedel av statens samlade utgifter.

För att råda bot på den växande inflationen har löne- och prisstopp införts. Den ekonomiska utvecklingen har lett lill stora svårigheter beträf­fande sysselsättningen. Den växande arbetslösheten är ett av landets allvarligaste sociala och politiska problem. Zimbabwes militära stöd till Mogambique i försvaret mot en rebellrörelse (RNM) är ekonomiskt be- . tungande.

Zimbabwe är kommersiellt och handelsmässigt beroende av Sydafrika. Över 40% av industriexporten beräknas vara desfinerad dit. Försök atl tillsammans med andra frontstafer besluta om sanktionsåtgärder mot Syd­afrika har misslyckats. Trots detta har Zimbabwe infört vissa restriktioner för att minska handeln med Sydafrika och för att utveckla handelsutbytet med andra länder.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till Zimbabwe inleddes när landet blev självständigt år 1980. Totalt har t. o. m. budgetåret 1986/87 utvecklingssamarbetet kos­tat ca 675 milj. kr . Det nu gällande samarbetsavtalet omfattar budgetåren 1987/88 och 1988/89 med en medelsram om 150 milj. kr. för vartdera året.

Huvudmålen för biståndssamarbetet är att medverka i Zimbabwes strä­
van till social och ekonomisk utjämning och till atl minska landets ekono­
miska beroende av Sydafrika. Zimbabwes ekonomi kännetecknas av en
uppdelning i en väl utvecklad modern sektor och en föga utvecklad lands­
bygd, där majoriteten av befolkningen lever under svåra betingelser. I
syfte att förbättra levnadsvillkoren för de fattiga på landsbygden driver                            263


 


regeringen bl.a.en ambitiös hälsovårds- och undervisningspolitik. Genom    Prop. 1987/88,: 100 stöd till dessa sektorer bidrar del svenska biståndet till utjämningen inom    Bil. 5 landet. Det svenska stödet till en personal- och konsultfond och delar av varubiståndet, t. ex. inköp av bonuirustning för landsbygdens vattenför­sörjning, gynnar också utjämningssträvandena. Personal- och konsullfon-den och varubiståndet används i övrigt för atl bistå Zimbabwe i dess ansträngningar att diversifiera och förslärka sin handel och ekonomi, för att på längre sikt minska beroendet av Sydafrika. Förvaltningsbiståndel syftar till att förstärka den zimbabwiska förvaltningen och därigenom effektivisera landels utvecklingsansträngningar. Inom detta bistånd intar också demokratifrämjande åtgärder en framskjutande plats. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Sunutia

Fördelning

Hälsovård

Undervisning

Förvaltningsbistånd

Personal- och konsultfond

Transporter

Varubistånd

Summa


 

1986/87

1987/88

135  .

150

31

■ 25

166

175

Utbetalt

Planerat

1986/87

1987/88

19

25

40

50

20

25

17

10

 

20

46

35

140

165


 


Utgående reservation                               ,               25              10

Hälsovård

Tonvikten inom biståndet lill hälsosektorn ligger på atl förbättra primär­hälsovården på landsbygden. Detta sker bl. a. genom stöd lill uppbyggnad av bosläder lill personal inom byhälsovården, sanilets- och nulritionsak-liviteter och hälsocentraler. För ätt förbättra utbildningen av hälsovårds-personal används medel för att inrätta två vårdskolor. Del landsomfattan­de vaccinationsprogrammet bedrivs med svenskt slöd. Insatser som direkt riktas på att nå de faltiga lantarbelerna planeras inom hälsovårdsslödet och undervisningsområdet.

Undervisning

Undervisningsbiståndet inriktas på atl förbättra kvalitet och innehåll i undervisningen. Lokalt anpassade läromedel har producerats och distribu­erats lill samtliga sekundärskolor i Zimbabwe. 1 eftersatta områden an­vänds biståndet till uppbyggnad och utrustning av primärskolor. Bistånd tillläromedelsutveckling och utveckling av undervisningsmetoder plane­ras.


264


 


Förvaltningsbistånd                                                                                                       Prop. 1987/88: 100

Ril   5 Stöd ges till uppbyggnad och förbättring av Zimbabwes förvaltning, för

utveckling av och utbildning för statliga organisationer samt till statistisk och ekonomisk planering. Svenska institutioner såsom Svenska kommun­förbundet, statens institut för personalutbildning (SIPU) och statistiska centralbyrån (SCB) medverkar i detta biståndssamarbete. Genom stöd till kvinnoministeriet stärks det folkliga deltagandet på lokal nivå.

Personal- och konsultfond

Större delen av fonden har använts för personal inom vägförvaltningen och till konsultstudier för alt förbättra transportnätet. För atl fylla väsentliga poster inom zimbabwiska myndigheter finansieras via fonden svensk per­sonal, som direkt anställs av. Zimbabwes förvaltning.

Transporter

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 ges stöd lill att bygga och underhälla vägar på landsbygden. Projekten genomförs med arbetsintensiva metoder för all främja sysselsättning och folkligt dellagande.

Varubistånd

Varubiståndet är till sin huvuddel bundet till inköp i Sverige. Inköp såväl till den statliga som den privata sektorn finansieras genom denna bistånds­form. Av särskild vikt är all härigenom bidra fill minskat handelsberoende av Sydafrika. Varubistånd har i ökande utsträckning kommit atl användas för insatser med inriktning på landsbygdsutveckling och för varor som i övrigt kompletterar skilda insatser inom biståndssamarbetet.

Bistånd utanför landramen

Ett flertal svenska organisationer, bl.a. Afro Art, Lantbmkamas riksför­bund. Svensk volonlärsamverkan. Svenska scoutrådet, Sveriges kyrkliga studieförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och får bidrag för detta.

SAREC lämnar stöd till Zimbabwes institut för ulvecklingssludier (ZIDS) och finansierar forskningsprojekt. Under året har SAREC inrättat ett regionalt kontor i Harare.

Inom biståndet lill SADCC finns det stora svenska stödet till uppbygg­nad av Beira-korridoren, vilken löper mellan Harare och Beira. U-krediter har beviljats - uppgående fill 227 milj. kr., bl. a. för en konlrollcentral för landels eldistribufioii och en sprängämnesfabrik. Den sistnämnda är ett joint venture mellan ett svenskt och ett zimbabwiskl företag med Swed­fund som delägare. Swedfund är också delägare i ett förelag som tillverkar optimuskök.

265


 


Andra anslagsposter                                                      Prop. 1987/88: lOO

Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika

Del svenska stödet till regionalt ekonomiskt samarbete inom ramen för Southern African Development Coordination Conference (SADCC) har pågått sedan budgetåret 1981/82. De nio medlemsstaterna i SADCC -Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mogambique, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe — vill genom sitt samarbete minska beroendet av Sydafrika och stimulera ekonomisk tillväxt i regionen.

T.o.m. budgetåret 1986/87 har sammanlagt 314 milj. kr. utbetalats lill SADCC-projekl. Beslut har fattats om fiera större projekt, vilket väntas leda till en kraftig ökning av utbetalningarna under budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Del svenska biståndet går huvudsakligen till transport-, kommunika­tions- och energisektorerna. Stöd utgår även till SADCC:s regionala sekre­tariat för mark- och vattenvård i Lesotho. Fortsatt stöd ges lill den teknis­ka enheten vid SADCC:s transport- och kommunikalionskommission i Maputo. Under budgetåret 1986/87 fattade regeringen beslul om stöd bl. a. till upprustning av järnvägen och vägen i Beira-korridoren saml för elför­sörjning i Beira stad. För godsvagnar till Tazara-järnvägen mellan Tanza­nia och Zambia gavs även bidrag liksom till reparation av hamnen i Dar es Salaam. Stödet till flera projekt inom SADCC lämnas i samarbete mellan två eller flera nordiska länder.

Vid SADCC:s givarkonferens år 1987 i Gaborone lades tonvikten på utveckling av produktiva resurser i SADCC-områdel. Ett stort antaraffärs-män från SADCC- och givarländerna deltog och lämnade förslag till åtgär­der ägnade att underlätta produktiva investeringar.

Inom det vidgade ekonomiska och kulturella samarbetet mellan de nor­diska länderna och SADCC-länderna som påbörjades 1986, pågår förbere­delser för en rad insatser. Bl. a. förbereds ålgärder för att stimulera han­deln mellan de två regionerna och inom SADCC-regionen och för atl åstadkomma joint venlures mellan företag i Norden och SADCC-länderna. Några kulturprojekt har genomförts. SADCC avser utge en tidskrift - The Southern African Economist - med ekonomiskt slöd från Danmark, Norge och Sverige. En konsultfond för SADCC:s sekretariat har inrättats.

Regionala insatser i Centralamerika

Medel för regionala insatser i Centralamerika anvisades första gången
för budgetåret 1986/87. För innevarande budgetår anslogs 15 milj. kr. för
ändamålet. Medlen har utnyttjats för stöd till primärhälsovård genom den
allamerikanska hälsovårdsorganisationen (PAHO) och för slöd till regional
kooperativ utbildning genom den centralamerikanska kooperativa konfe­
derationen (CCC-CA). Vidare stöds regionala insatser på miljövårdsområ­
det genom Utbildningscenlret för tropiskt jordbruk (CATIE), Aktionskom-
mittéen för stöd till ekonomisk och social utveckling i Centralamerika
                                                      266


 


(CADESCA) samt verksamhet för kulturutbyte och förebyggande av ka-    Prop. 1987/88: 100
tastrofer.                                                                                         Bil. 5

Övriga regionala insatser

Fömtom till regionala insatser i södra Afrika och Centralamerika utgår stöd till Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), fiskeprojekt i länderna kring Bengaliska buklen och Mekongkommiltén.

Sverige har slött EADB:s verksamhet sedan 1972. En räntefri kredit på 30 milj. kr. lämnades för budgetåren 1985/86 och 1986/87. En utvärdering av EADB görs i början av 1988 och bildar underlag för beslul om fortsatt svenskt stöd. De hitillsvarande erfarenheterna av EADB är positiva, trots att medlemsländerna Kenya, Tanzania och Uganda brottas med svåra ekonomiska problem.

Stöd till fiskeprojekt i länderna kring Bengaliska bukten lämnas sedan 1979 och utgår genom FAO. Projektet har till syfte atl förbättra den fattiga fiskarbefolkningens situation. En utvärdering 1985 visade alt projektet var framgångsrikt. Ett avtal om fortsatt svenskt slöd för åren 1987-1991 ingicks hösten 1986.

Sverige ger sedan 1981 stöd till Mekongkommiltén, som verkar för regionall samarbete mellan Laos, Thailand och Vietnam i utnyttjandet av Mekongfloden. Sverige finansierar vissa tjänster vid kommittéen och ett vattenkvalitetsprogram. Avtal om en konsultfond bl. a. för t. ex. förstudier av kraftverk ingicks 1986.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Under anslagsposten Humanitära insatser i Lafinamerika utbetalades bud­getåret 1986/87 144 milj. kr.

Det humanitära biståndet i Latinamerika inleddes efter militärkuppen i Chile 1973, då främst nödhjälp lämnades till flyktingar och offer för för­tryck. Verksamheten har därefter vidgats lill stöd för försvar av mänskliga rättigheter i flertalet länder i Latinamerika. Under 1980-talet har humani­tärt bistånd i växande utsträckning lämnats till Centralamerika.

Under de senaste åren har de större insatserna i Centralamerika plane­rats på årsbasis och i Sydamerika har mlinerna förbättrats, bl.a.genom samarbetsavtal mellan SIDA och de större mottagarorganisationerna. I synnerhet i Centralamerika har kapaciteten hos mottagande och förmed­lande organisationer utvecklats, vilket skapat förutsättningar för ökade hjälpinsatser. Det humanitära biståndet har bidragit till att stärka mottagar-grupperna och ge dem ökad prestige i arbetet för demokrati och mänskliga rätfigheter.

Slöd utgår till insatser för utveckling av demokratiska stmkturer - t. ex.
genom bidrag till folkbildningsverksamhet och kooperation. Nödhjälp till
hemlösa och flyktingar samt juridisk hjälp är vanligt förekommande. Lika­
så utgår stöd fill särskilt utsatta grupper t. ex. kvinnor och s. k. gatubarn.
Stöd har lämnats till anhöriga till politiska fångar och försvunna personer.
Bidrag har också utgått till försvar av mänskliga rättigheter, sysselsätt-                             267


 


ningsprojekt i form av verksläder och daghem för krigsdrabbade barn.     Prop. 1987/88: 100 Vidare har under senare är utgått stöd lill flyktingar som återvänt till    Bil. 5 hemlandet.

Biståndet förmedlas av svenska folkrörelser och andra svenska och internationella enskilda organisationer. Bland dessa organisationer kan nämnas Arbetarrörelsens internationella centrum. Latinamerikanska fiyk-tingfonden. Diakonia, Kyrkornas väridsråd, LO/TCO:s bislåndsnämnd. Lutherhjälpen, Rädda barnen. Svenska röda korset. Svenska kyrkans mission och Worid University Service.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Under de senaste åren har motsättningarna i det sydafrikanska samhället på ett allt brutalare sätt kommit i dagen. Sydafrikas regering har klart visat att den inte avser avskaffa apartheidsyslemet. Den svarta befolknings­majoriteten har visat att den inte längre tolererar en rasålskillnadspolilik utan kräver sina grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Regimen har valt alt med våld och terror försöka krossa och splittra det växande aparlheidmotståndet. I en snabbt ökande takt blir alltfler männi­skor i och utanför Sydafrika och Namibia offer för apartheidsystemet och för regimens metoder atl vidmakthålla delta.

Det humanitära biståndet i södra Afrika utgör ett stöd till offer för och motståndare mot apartheidsystemet. Syftet är att medverka till att uppnå ett fritt, icke-rasistiskt och demokratiskt Sydafrika. Biståndet omfattar bl. a. stöd till uppbyggnad av folkliga organisationer såsom fackföreningar och kyrkor, rättshjälp och försörjningsbidrag fill fängslade apartheidmot-slåndare och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser saml information och forskning. Bidragen lämnas som direkta bidrag till den humanitära verksamheten för de bägge befrielserörelserna South West Africa People's Organisation (SWAPO) och African National Congress (ANC) humanitära verksamhet och dels till svenska och internafionella enskilda organisationer.

Det svenska humanitära biståndet till SWAPO inleddes redan budget­året 1970/71. Till juli 1987 har 436 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1987/88 har 64 milj. kr anvisats. Huvuddelen av biståndet har använts för inköp av dagliga förnödenheter som kläder, livsmedel och mediciner till de ca 70 000 namibiska flyktingar som finns huvudsakligen i Angola och Zambia. Fordon har också inköpts för transport av förnödenheterna till flyktinglägren. En ökande andel av biståndet används för olika utveck­lingsprojekt i flyktinglågren, t. ex. utbildnings-, vallenförsörjnings- och hälsovårdsinsatser i Kwanza Sul i Angola. Slöd ges också bl.a. till jord­bruksprojekt för atl öka självförsörjningsgraden i flyktinglägren, lill för­bättring av vattenförsörjningen i dessa läger, och lill uppbyggnad av en fordonverkslad, bagerier saml bostäder. Ett antal namibier får praktiskt inriktad utbildning i Sverige.

Biståndssamarbetet med ANC har pågått sedan budgetåret 1972/73 och
närmare 300 milj. kr. har utbetalats. För samarbetet budgetåret 1987/88 har
64 milj. kr. anvisals. Även biståndet till ANC används huvudsakligen för                          268


 


inköp av dagliga förnödenheter för försörjning av sydafrikanska fiyklingai-.    Prop. 1987/88: 100 En viss projektverksamhet pågår främst inom jordbmksseklorn i anslut-    Bil. 5 ning till läger i Tanzania och Zambia. Biståndet innefattar bidrag till administration, information och Iransporter. Medel utgår även för utbild­ning i Sverige, vari lärare, undersköterskor, textilkonslnärer och under­hållstekniker från ANC deltar.

Det övriga humanitära biståndet rör insatser för offren för och motstån­dare mot apartheidsystemel, förmedlat av olika enskilda organisationer. En slor del av delta bistånd avser insatser för stipendieverksamhet och utbildning. Huvuddelen används för flyktingslipendier, bl. a. genom Worid University Service, African Educational Trust och FN:s utbildningspro­gram för södra Afrika (UNETPSA). Stöd lämnas också till personer och organisationer i Namibia och Sydafrika, för universitetsslipendier, korres­pondensundervisning,, kvällskurser, fackliga kurser och alternativa utbild­ningsinsatser.

De sydafrikanska kyrkorna har en stark ställning i Sydafrika och inom aparlheidmotståndet. Stöd ges till olika kyrkliga aktiviteter, som samlings­lokaler, socialt arbete och utbildningsinsatser, bl. a. genom Diakonia, Fri­kyrkan hjälper. Lutherhjälpen, Svenska ekumeniska nämnden och Svens­ka kyrkans mission.

Det sydafrikanska förtrycket har medfört ett växande antal politiska fångar. För att hjälpa dessa ges bidrag till advokalhjälp och stöd till de drabbade familjernas försörjning, bl. a. genom International Defence and Aid Fund och FN:s förvaltningsfond för apartheidpolitikens offer (UNTF):

Fackföreningsrörelsen blir en allt viktigare faktor i anliapartheidrörelsen och slöd fill denna lämnas genom LO/TCO:s bislåndsnämnds försorg.

Spridning av information och forskningsresultat om situationen i Syd­afrika är betydelsefull för att öka medvetenheten om apartheidsystemel. Därför stöds informationsverksamhet såväl i som utanför Sydafrika. Orga­nisafioner som svarar för informationen och får stöd är bl. a. Arbetarrörel­sen Intemationella Centrum, Calholic Instilule for International Relations och Afrikagrupperna i Sverige.

Bland andra organisationer som förmedlar svenskt humanitärt bistånd till offer för och motståndare mot apartheidsystemel i södra Afrika kan nämnas Brödet och Fiskarna, Centerns Ungdomsförbund, Emmausrörel-sen. Folkpartiets kvinnoförbund. Socialdemokratiska kvinnoförbundet-och Riksutställningar samt FN:s Namibiafonder.

Katastrofbistånd

Anslagsposten Katastrofer m.m.uppgick under budgetåret 1986/87 till 500 milj. kr. jämte 33,2 milj. kr. från föregående budgetår. Härav har 529,9 milj. kr tagits i anspråk för ett 100-lal insatser.

Över tre fjärdedelar av anslagsposten har utnyttjats för insatser i ett
femtontal afrikanska länder. Insatserna har företrädesvis avsett hjälp till
människor som drabbats av väpnade konflikter och torka. Den svåra'
försörjningssituationen bl.a. i frontstaterna har motiverat betydande ka-
                                                 269


 


taslrofbiständ främst till Mozambique och Angola. Stora bidrag har också utgått till Uganda och Etiopien.

Drygt 10 % av anslagsposten har utnyttjats för insatser i Asien för humanitär hjälp bl.a. ål flyktingar och krigsdrabbade från Afghanistan, Iran, Irak och Kampuchea. I Latinamerika har katastrofbistånd utgått till älta länder, däribland El Salvador, som drabbats av jordbävning, och Nicaragua.

Omkring hälften av tillgängliga medel har använts för bilaterala insatser i programlandskretsen medan ca en tredjedel förmedlats av svenska enskil­da organisationer. Återstoden har utgjort stöd till FN:s katastrofinsatser.

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänst har genomfört en insats i Uganda för UNHCR avseende vattenförsörjning m. m. för återvändande ugandier.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Destination


Beslutade insatser (milj. kr.)

Budgetåret 1 juli -1986/87   15 okt 1987


AFRIKA

Svenska röda korset/Interna­tionella rödakorskommittéen 1986        30,0 Svenska röda korset/Interna­tionella rödakorkommittéen 1987       '20,0

UNICEF (Angola, Mocambique m. fl.)       5,0

FAO, Sahel, Afrikas Horn, gräshopps-'
bekämpning                                                          10,0

södra Afrika, humanitära insatser       16,8

södra Afrika, katastrofberedskap        5,8


Algeriet

Rädda Barnen/flyktingstöd


11,0


 


Angola

OEOA/UNDRO, transportinsats

matolja


2,0 7,5


 


insatsvaror för jordbruket,   läke­medel m.  m.


22,5


 


Svenska röda korset, ortopedisk verkstad


3,0


Botswana väginsats


Etiopien

markvård, vatten, transporter


29,0


 


Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), gräshoppsbekämpning i regio­nerna Eritrea och Tigre


1.0


270


 


Destination


Beslutade insatser (milj.kr.)

Budgetåret 1 juli -1986/87   15 okt 1987


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


EFS, rehabilitering Tigre

EFS, jordbruksutveckling, Tigre

Lutherhj alpen, vatteninsatser

FAO, gräshoppsbekämpning

UNHCR, extra bidrag för flykting­bistånd

Svenska röda korset, markvård, Wollo

EF"S, rehabiliteringsinsatser i Eritrea och Tigre-

Rädda Barnen, insatser för barn

vattenförsörjning, transporter

transportstudie

Lesotho

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (SSKF), upprustning av brandskadat daghem

Malawi Diakonia, flyktingbistånd

UNHCR, flyktingbistånd

Mauretanien Lutherhjälpen, insatser mot öken­spridning

Mogambique basläkemedel

socker, råvaror för tvåltillverk­ning, katastrofsamordning

Afrikagrupperna, hälsovårdsinsats,

matolja, socker, kläder

iVarauno-kommittén, livsmedelsproduk­tion

bussar Beiraharanen

Rädda Barnen, insatser för intern­flyktingar

WFP, logistikstöd

långdistanstransporter, TRANSCARGA

flygtransporter

Afrikagrupperna, insatser mot AIDS


0,5 2,0 2,5 1,0

2,0

0,1

1,5 2,0

3,0

15,0

30.5

8,0

20,0

3,1 7,0

1,0

1,5

64,0

0,1


1,2

10,0

13,7 3,0

20,0 0,2

1,7


271


 


Beslutade insatser    '             Prop. 1987/88: 100

(milj.kr.).                                      Bil. 5

Budgetåret 1 juli -
Destination
                                            1986/87   15 okt 1987

livsmedel, konsumtionsvaror,

läkemedel, insatsvaror för jordbruket      50,0

Nigeria

WHO, vaccinationsprogram mot gula

febern 1986                                                   1,5

WHO, vaccinationsprogram mot gula

febern 1987                                                   1,0

Sao Tomé och Principe

Rädda Barnen, förlossningsklinik        3,5

Somalia
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,
flyktingst
öd                                                                  12

WFP, livsmedel, till flyktingar                      3,0

Sudan Pingstmissionen, internflyktingar       1,0

Pingstmissionen, skogsplantering        3,0

EFS, flyktingbistånd                              3,0

EFS, flyktingbistånd, självförsörj­
ningsprogram
                                                                 15 _ O

Tchad
UNHCR, extra bidrag f
ör flykting-  '
bist
ånd                                                            1,0

Rädda Bai'nen                                                                O, 1

Uganda                                                                               ,

UNHCR/specialenheten för katastrof­
hj
älp, vattenförsörjning                     8,0

Swedish Co-operative Centre, transport­
insats
                                                             10,0

Advent i stsamfuiidet, skola Nakaseke       0,2

UNI(3I", vattensinsats                         3,5

UNICEF, läkemedelsinsats                     3,0-

UNICEF, hälsosektorstöd                    14,0

Lutherhjälpen, vatteninsats             2,0

Pingstmissionen, rehabiliterings­
insatser, internflyktingar
                                 4,3

Zimbabwe Lutherhjälpen, livsmedelsdistribution    3,0

272


 


Destination


Beslutade insatser (milj. kr. )

Budgetåret 1 juli - -1986/87   15 okt 1987


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


ASIEN

Afghanistan

Svenska afghanistankommittén, hälsovård, livsmedel Svenska afghanistankommittén, hälsovård, livsmedel

Bangladesh Diakonia, översvämning Svalorna, översvämning

Filippinerna Svenska röda korset/Inter­nationella rödakorskommittén,

Indien Erikshjälpen, översvämning, nödhjälp

Iran/Irak Svenska röda korset/Inter­nationella rödakorskommittén 1987

Kampuchea

UNICEF

Diakonia, konstbevattning för ris-odling

UNBRO

  UNHCR

Pakistan

UNHCR/Världsbanken, flyktinginsats

Lutherhjälpen, flyktinginsats

Sri Länka

Diakonia, stöd till konflikt­drabbade

Thailand piakonia, flyktinginstöd

' Vietnam

Svenska röda korset, över­svämning FAO, bekämpning av skadeinsekter

MELLANÖSTERN

Libanon Palestinagrupperna, sjukvårdsinsatser

LATINAMERIKA

Bolivia

Svenska röda korset, stöd till Bolivias röda kors


5,0 12,5

0,3

3,8 2,5

5,0

8,0

0,9 1,5 1,0

5,0 6, O

2.2

2,0

0,6

1.6


7,5

0,1

5,0

1,0


273


 


Beslutade insatser                        Prop. 1987/88: 100

(milj.kr.)                                        Bil. 5

Budgetåret 1 juli -
Destination
                                            1986/87   15 okt 1987

Brasilien
Diakonia, matutdelning
                         O, 2

Chile Diakonia, nödhjälp efter översvämning    0,3

Colombia

Hoppets Stjärna, nödhjälp efter

vulkanutbrott                                                                0,1

Adventistsamfundet, nödhjälp efter

vulkanutbrott                                                                1,2

Ecuador

Diakonia, jordbävningsdrabbade       0,9

Svenska Missionsförbundet,

j ordbävningsdrabbade                            0, 8

UNDP, jordbä-vningsdrabbade              2,0

El Salvador
Arbetarr
örelsens Internationella
Centrum (AIC), j ordb
ävningsdrab­
bade
                                                                   2,0

Diakonia, jordbävningsdrabbade      2,0

Svenska röda korset, jordbävnings-
drabbade                                                          2,0

Rädda Barnen, jordbävningsdrabbade       2,0

Haiti

Diakonia, rehabilitering                    0,8

Hoppets stjärna, nödhjälp                                    1,3

UNI(3r, insatser för gatubarn och

vaccinationsprogram                                                  3,0

Honduras

Svenska Kyrkans Mission, nödhjälp till
torkdrabbade                                                0,2

Nicaragua

Swedish Co-operative Centre,

insats för konfliktdrabbade småbönder    15,0

Rädda Barnen, barnhem                            0,3

vänskapsförbundet

Sverige-Nicaragua, stöd till krigs­
drabbade                                                          O, 7

extra bistånd                                             18,2

Peru

Diakonia, jordbävningsdrabbade      0,2

274


 


Destination


Beslutade insatser (milj.kr.)

Budgetåret l juli -1986/87    15 okt 1987


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


ÖVRIGT

Svenska röda korset,

adrainistration.sbidrag                             0,5

Regional katastrofkoordinator, Etiopien   1,0

Svenska röda korset, smärre kata­
strofer
                                                           3,0

Fraktbidrag                                                   3,1

Transporter Mogambique                     10, O

Katastrofkoordinator, Mogambique 2,0

Summa     "         529,9


145,6


Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer

Anslagsposten för stödet till folkrörelsers och andra enskilda organisatio­ners utvecklingsprojekt har flerdubblats sedan 1974/75. Under 1986/87 utbetalades sammanlagt 351,2 milj. kr. av totalt tillgängliga 428,6 milj. kr.

Huvuddelen av de återstående medlen är i det närmaste helt inlecknad genom bidragsbeslut. Reservationerna har under senare år uppgått till ca 10 % av anslaget.

Bidrag utgick budgetåret 1986/87 för mer än 400 projekt i programländer­na för bilateralt bistånd och ca 70 andra u-länder. De nio största mottagar­länderna och storleken av bidragen fill dem framgår av följande uppställ­ning:

1986/87 milj. kr.


Tanzania

Indien

Nicaragua

Zaire

Zimbabwe

Bangladesh

Kenya

Etiopien

Peru

Bolivia


35,2

26,1

24,5

16,7

14,9

13,6

13,3

9,9

9,1

7,1


 


Missionsorganisationerna   mottog   den    största   delen   av   bidragen, 178 milj. kr., motsvarande 40 % av tillgängliga medel. Bidragen fill fackliga och kooperativa insatser var 46 milj. kr. resp. 35 milj. kr. Liksom fidigare år har stödet i huvudsak använts till hälsovårds- och


275


 


utbildningsprojekt. Stödet fill landsbygdsutvecklingsprojekt har ökat. Stöd    Prop. 1987/88: 100 har utgått för såväl investeringar som drifts- och underhållskostnader i    Bil. 5 lokal valuta.

Enskilda organisationers u-landsverksamhet stöds även med bidrag från andra anslagsposter. En stor del av katastrofbiståndet och det humanitära biståndet lämnas genom sädana organisationer. Totalt utbetalades budget­året 1986/87 ca 700 milj. kr. genom 250 enskilda organisationer i över 90 länder.

Genom den av regeringen under hösten 1986 tillkallade särskilda folkrö­relseberedningen har ell instrument skapats för fördjupat samråd, erfaren­hetsutbyte och diskussion kring organisationernas egna biståndsprojekt, men också organisationernas syn på del totala svenska biståndets innehåll och utformning.

Ett ingående samråd och erfarenhetsutbyte äger också rum mellan SIDA och organisationerna. Del sker vid årsgenomgångar, konferenser och se­minarier, gemensamma fältbesök, uppföljningar och utvärderingar.

Ramavtal

Ramavtal om biståndsinsatser har ingåtts mellan SIDA och följande elva organisationer, som tillsammans representerar ett 80-läl medlemsorganisa­tioner: Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO), Arbetarrörel­sens internationella centrum (AIC), Diakonia, LO/TCO, Handikapprörel­sens inlernationella biståndsstiftelse (SHIA), Pingstmissionens u-lands­hjälp (PMU), Rädda barnen, Swedish Co-operative Centre (SCC), Svens­ka missionsrådet (SMR), Svensk volonlärsamverkan (SVS) samt Utbild­ning för volontärverksamhet (UBV). Av medlen under anslagsposten går omkring 75 % till dessa organisationer. Resterande 25 % utgår till ell 150-lal andra föreningar och organisationer.

Volontärbidrag

Genom stödet till volonlärer, som arbetar för enskilda organisationer, får ett stort antal svenskar möjlighet lill praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Antalet volonlärer med SIDA-bidrag budgetåret 1986/87 var ca 700. För varje volontär utgår étl schablonmässigt bestämt bidrag. Fr. o. m. budget­året 1986/87 är bidraget 110 000 kr. per år. För volontärbidragen tas ca 20 % av anslagsposten i anspråk. Bidragen uppgår lill över 80 milj. kr.

Direktstöd till organisationer i mottagarländerna

Slöd har lämnats direkt till kvinnoorganisationer i u-länder. Under 1986/87 uppgick detta slöd fill 9,5 milj.kr. 1982 reviderades riktlinjerna för detta stöd så att stödet huvudsakligen begränsas till programländerna. Bistånds kontoren ansvarar för beredning och uppföljning av insatserna.

Sedan budgetåret 1985/86 lämnas även direkt stöd till enskilda organisa­
tioner i u-länder för projektverksamhet i anslutning till landramsfinansiera­
de program. Organisationer i Indien, Sri Länka och Bangladesh har fått di­
rektstöd. Verksamheten har uppvisat goda resultat.
                                                                                  276


 


Internationella enskilda organisationer                                                  Prop. 1987/88:100

Ril   5 Tre internationella enskilda organisationer - Kyrkornas väridsråd. Inter­nationella kooperativa alliansen och Disabled Peoples International - får bidrag från anslagsposten för sin verksamhet.

Särskilda program m. m.

Anslagsposten Särskilda program m. m. omfattar delposterna försöksverk­samhet och metodutveckling, miljö- och markvård, befolknings- och häl­sofrågor, energi, kvinnofrågor, kultur- och massmedia och insatsförbere­delser och resultatvärdering. Medelsfördelningen framgår av följande ta­bell (milj. kr.):

 

Delposter

Anvisat

Planerat

 

1986/87(1]

1987/88

Försöksverksamhet och

 

 

metodutveckling

137,0

90,4

Miljö- och markvård

 

13,8(21

Energi

 

11,1

Befolkningsfrågor

 

7,5

Hälsofrågor

 

10,5

Kvinnofrågor

 

1,7

Kultur och massmedia

 

10,0

Insatsförberedelser och

 

 

resultatutvärdering

32,5

30,0

Summa

169,5

175.3

Ingående reservation       70,8                             59,3

Disponibla medel                       240,3                         234,6

Utbetalningar                            181,0

1) 1986/87 benämdes anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m.m. och omfattade Försöksverksamhet och metodutveckling samt Insatsförberedelser och resultatvärdering. Försöksverksamhet och metodutveckling omfattade även Ämnesinriktad verksamhet som under 1987/88 redovisas under särskilda delposter.

2) Tillkommer 20 milj.kr. från den ointecknade reservationen per den 30 juni 1986.

Försöksverksamhet och metodutveckling (FoM)

Försöksverksamhet och metodutveckling är inriktat pä experimentell och
nyskapande verksamhet på områden som bedöms angelägna, men saknar
resurser. Verksamheten har under 1986/87 ytteriigare knutits lill behoven
inom det landprogrammerade biståndet. De flesta insatserna syftar till att                           277

19    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


 


förbättra situationen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen. Samarbete bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ samt institu­tioner och företag i Sverige.

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 innefattar anslagsposten Särskilda program m.m. även de ämnesinriktade delposterna miljö- och markvård, energi, befolkningsfrågor, hälsofrågor, kvinnofrågor saml kultur och massmedia. Avsikten med verksamheten är att tillgodose speciella behov i u-länderna inom områden där Sverige har särskild kompetens. Insatserna bör främst ha anknytning till del reguljära utvecklingssamarbetet med programländer­na, men kan även omfatta verksamhet i andra utvecklingsländer i samarbe­te med FN-organ eller andra internationella organisationer. Fördelning på ämnesområde av medel för försöksverksamhet och metod­utveckling samt den ämnesinriktade verksamheten 1986/87 och för särskil­da program 1987/88, exkl. insalsförberedelser och resultätvärdering

(milj .kr.)


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


Ämnesområde

1986/87

1987/88

Miljö- och markvård

30,6

27,5(1)

Energi

12,3

16,8

Befolkningsfrågor

7,7

8,6

Hälsovård

9,6

10,5

Kvinnofrågor

8,5

7,3

Kultur och massmedia

8,3

10,0

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

20,0

20,0

Industriteknik

9,9

11,4

Infrastruktur

4,0

4,3

Undervisning

15,5

15,4

Förvaltning: Import

 

 

(internationell upphandling)

4,6

6,0

Sparfrämjande

1,3

1,3

Utvecklingsstudier (utvecklings-

 

 

alternativ)

4,6

6,0

Mänskliga rättigheter och

 

 

demokratisk utveckling

-

2,7

Övrigt

2,7

1,0

Summa

137,0

145,0

(1)  tillkommer 20 milj.kr.   från den ointecknade reservationen per den 30 juni  1986

Miljö- och markvård

Ämnesområdet omfattar långsikliga fällinsatser inom markvård, utbild­ningsinsatser, stöd för naturresursplanering och metodutveckling avseen­de olika tekniker. Det regionala utbildningsprogrammet för markvärd i Östafrika och Sahel-programmel i Senegal, Burkina Faso och Niger för markvärd/byskog ingår. Metodutvecklingsprogrammen för markvård i tor­ra områden i Tunisien och agroforestry-metoder ingår. Ett mindre mark-vårdssamarbele med Kina har påbörjats. En ny insats om möjligheterna att utnyttja satellitteknik vid samhällsplanering har påbörjats. Informationsar­betet om miljöfrågor har ägnats slor uppmärksamhet. En nordisk konfe­rens om miljöfrågor och bistånd hölls i maj 1987 i Stockholm.


278


 


Energi                                                                                                                             Prop. 1987/88:100

Ril   5 Arbetet under budgetåret har inneburit en omstrukturering från många små

insatser till ell par större program. Samarbete har inletts med Världsban­ken och UNDP avseende ett energiprogram, ESMAP. En inventering av den svenska resursbasen har genomförts. Ett energiplaneringssystem har tagits i bmk i Zambia och planeras även för Angola. Andra insatser rör bl.a. utvecklingen av en ångmaskin och ett gengasaggregat samt förbätt­ring av spisar.

Befolkningsfrågor

Insatserna har koncentrerats till Etiopien, Kenya och Tanzania. De bilate­rala insatserna har främst avsett enskilda organisationers verksamhet inom familjeplaneringsomrädet. Samarbete sker med International Committee on Management of Population Programmes (ICOMP) och Inter Press Ser­vice (IPS).

Hälsovård

Insatserna på hälsovårdsområdet har varit inriktade på primärhälsovård. Stöd har givits via WHO till det omfattande AIDS-programmet. Övriga insatser sker inom områdena nutrition, läkemedel, materialproduktion, slöd till handikappade och resursbasutveckling. Samarbete sker med ett flertal internationella och svenska organisationer.

Kvinnofrågor

Ett regionalt kvinnokonlor inrättades i Nairobi 1987. Kontorets program omfattar slöd för insatser riktade fill kvinnor i Botswana, Etiopien, Kenya, Lesotho, Tanzania och Zimbabwe. Erfarenheterna från verksamheten i Afrika kommer senare att ligga till grund för ett eventuellt liknande pro­gram i Asien. Landspecifika planer för ett kvinnoinriktat bistånd har upprättats för mottagarländerna i Afrika. I övrigt har verksamheten kon­centrerats till tre områden: informationsspridning, bildande av nätverk, kreditprojekl för kvinnor saml management- och ledarskapsträning.

Kultur och massmedia

Kulturstödel har varit koncentrerat till främst Tanzania och Zimbabwe. En omfattande manifestation för Mogambique organiserades år 1987 på Kul­turhuset i Stockholm. Bibliolekssektorn i Nicaragua har erhållit stöd. På massmediaområdet ges slöd till Inter Press Service (IPS).

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Programmet omfattar jordbmk, skogsbmk och fiske samt insatser som rör bl.a. strategi för landsbygdsutveckling, folkligt deltagande och förstärk­ning av den svenska resursbasen.


 


Särskild uppmärksamhet har ägnats åt förbättrade driftsmetoder och     Prop. 1987/88: 100
jordbruksteknik för småjordbruk och lantbrukskooperalion i Afrika.
                            Bil. 5

Industriteknik

Sedan 1986 koncentreras insatserna till utveckling av u-landsanpassade industriella produkter och processer, stimulans av småindustrieli verksam­het i Afrika, infrastruktur för internationellt industrisamarbete och handel samt industriell miljö. Stöd lämnas bl. a. till utveckling av pimpstensba-serad lättbetong i Etiopien och utbildning av småföretagare i ILO:s regi.

Infrastruktur

Slöd ges bl. a. lill ILO:s program för byggnads- och anläggningsleknologi. Koncentrationen ligger på vägbyggnad och vägunderhåll i Afrika och Asien.

Undervisning

Verksamheten inom detta område rör huvudsakligen utbildningsplanering och administration, yrkesinriktad utbildning på landsbygden, idéspridning, regionala program för förvallningsutbildning i de portugisisklalande län­derna i Afrika och utveckling av den svenska resursbasen.

Stöd lämnas till utbildning av planerare vid International Institute for Educational Planning (lEEP). Genom FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) lämnas stöd för utbildning i utbildnings-statistik.

Förvaltning: Import (internationell upphandling)   ■

Under budgetåret 1986/87 startade två långsikliga imporlutbildningspro-gram i Angola och Mogambique. SIDA samarbetar med UNCTAD/ GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i dessa program.

Slöd utgår till pågående forskningsprojekt inom OECD Development Centre med syfte atl uppmuntra småsparande i u-länderna. Därvid under­söks om traditionella och informella former för småskalig spar- och kre­ditverksamhet kan sammanlänkas med formella finansiella institutioner. Vidare har samarbete inletts med den afrikanska jordbrukskreditförening­en AFRACA och den internationella sparbanksföreningen ISBI.

Utvecklingsstudier (UtveckUngsalternativ)

Verksamheten inom deUa område syftar lill bl.a. alt belysa utvecklings­
strategiska frågor av långsiktig betydelse. Bidrag har utgått till Väridsban­
ken för två forskningsprojekt, där den ekonomiska politikens betydelse för
tillväxt- och fördelningsfrågor och u-ländernas ekonomiska kris kartläggs.
Slöd har bl.a. utgått till Dag Hammarskjöld-fonden och Inlernafional
Foundation for Development Alternatives (IFDA) för seminarier och ut­
givning av tidsskrifter.
                                                                                                                                 2°"


 


Demokrati och mänskliga rättigheter                                                      Prop. 1987/88:100

Ril 5 Fr. o. m. budgetåret 1987/88 införs ett särskilt delprogram benämnt "De­mokrati och mänskliga rättigheter". Två större insatser har påbörjats, genom International Council of Voluntary Agencies (ICVA) resp. Arbetar­rörelsens Internationella Centmm (AIC). Bidrag har dessutom lämnats bl. a. lill Internationella Juristkommissionen och Broderskapsrörelsen.

Insatsförberedelser och resultatvärdering

Under denna delpost disponerar SIDA medel avsedda atl i första hand tillfälligt förstärka Stockholms-kontorets och biståndskonlorens personal. Medlen används vid beredning och utvärdering av program och insatser som bekostas eller avses finansieras med svenska biståndsmedel. Utred­ningarna genomförs med hjälp av specialister inom bl. a. industriell teknik, energi, undervisningsplanering, jordbruks- och vattenfrågor samt medicin. En stor del av verksamheten sker i samarbete med institutionella konsul­ter, bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet. Fiskeristyrelsen, Stockholms uni­versitet och Enheten för internationell barnhälsovård (ICH).


Tekniskt samarbete och u-krediter

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

BITS uppgift är att främja ekonomisk och social utveckling i vissa u-länder samt alt utvidga och stärka Sveriges förbindelser med dessa länder.

Verksamheten omfattar bidrag lill tekniskt samarbete med vissa u-län­der, inkl. internationella kurser i Sverige, och u-kreditfinansiering av in­vesteringsprojekt i u-länder. BITS insatser fömtsätter att samarbetsländer­na har kapacitet att planera och genomföra projekt som erhåller stöd, atl projekten är prioriterade i ländernas utvecklingsplaner och atl en kost­nadsdelning sker mellan parterna. Huvuddelen av BITS verksamhet är inriktad på energiförsörjning, transporter, kommunikationer och industri.

BITS verksamhet har expanderat kraftigt under 80-talet. Anslagen har ökat från 130 milj. kr. budgetåret 1980/81, dä förmånliga krediter till u-län­der, s.k.u-krediter inrättades, till 629 milj.kr. budgetåret 1986/87. Utbe­talningarna har också ökat snabbt, men sjönk under budgetåret 1986/87 jämfört med föregående budgetår, då en lopp i ökningen för u-krediterna noterades, främst på grund av två större u-kreditprojekt. Utbetalningarna uppgick budgetåret 1986/87 fill 441 milj. kr, varav 125 milj. kr för tekniskt samarbete och 316 milj. kr för u-krediter (gåvoelement). Den ackumulera­de reservationen för u-krediter vid utgången av budgetåret 1986/87 uppgick till 876 milj kr, varav 500 milj. kr var intecknade för utestående utfästelser.

BITS samarbetar med låg- och mellaninkomstländer (enligt Världsban­kens definition). En stor del av verksamheten avser låginkomstländer med en BNP/capita på upp till 400 USD. Närmare hälften av lämnade utfästel­ser om bistånd i u-krediter avser denna kategori. Inom del tekniska samar­betet ligger tyngdpunkten volymmässigt på lägre mellaninkomstländer.


281


20   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Tekniskt samarbete                                                                           Prop. 1987/88: 100

Bil  5 Tekniskt samarbete bedrivs med drygt 20 u-länder och ingår bl. a. som en

del i genomförandel av samarbetsavtal som Sverige ingått med vissa u-län­der men innefattar även förutvarande programländer.

I länderkretsen ingår Algeriet, Argentina, Bolivia, Costa Rica, Domini­kanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Jamaica, Jordanien, Kina, Kuba, Malaysia, Mexico, Nigeria, Pakistan, Peru, Somalia, Sudan, Thailand, Tunisien och Uruguay. Enstaka insatser görs även i andra län­der, vilkas utvecklingspolifik bedöms vara förenlig med målen för svenskt utvecklingssamarbete. Under 1986/87 lämnades bidrag lill ca 180 insatser i ett 30-tal länder. I de länder med vilka BITS bedriver reguljärt tekniskt samarbete ligger den genomsnittliga nivån på stödet i storleksordningen 10 milj. kr per land och är. I de inlernationella kurserna fanns deltagare även från programländerna och andra u-länder.

Del lekniska samarbetet syftar till att överföra kunnande frän Sverige till samarbetsländerna. I delta inbegrips att skapa kontakter, planera projekt . och ge utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacitet. BITS medverkan i det lekniska samarbetet utgörs av bidrag till konsultinsatser, utbildning för enskilda länder, inslitutionssamarbete, fi­nansiellt slöd, försöksutruslning och internationella kurser. Vidare ingår ett samarbete med svenska institutet som avser personutbyte och kultur-, samarbete. BITS samarbetar också med SWEDFUND genom insatser för utbildning och driftledning i industriprojekt där SWEDFUND medverkar.

Del lekniska samarbetet sker främst inom sektorerna industri och ener­gi. Flera av de internationella kurserna avser dessa områden. Stöd till konsultinsatser, som är den största verksamhetsformen, har i växande utsträckning avsett insatser för att effektivisera utnyttjandet av befintlig industri och infrastruktur, t. ex. genom energisparande åtgärder. Finansi­ellt stöd på gåvobasis för inköp av utrustning kan ges som komplement till del tekniska samarbetet i länder med betalningsbalansproblem, vilka inte kan komma ifråga för u-krediter. Stöd lämnas främst för underhålls- och rehabiliteringsinsatser.

U-krediter

U-krediter är statsstödda krediter som med utnyttjande av bislåndsmedel kan lämnas på mjuka villkor för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar u-låndernas ekonomiska och sociala utveckling. U-.krediter kan lämnas till vissa u-länder, vilkas utvecklingspolitik är förenlig med målen för svenskt bistånd och som bedöms ha en tillfredsställande kreditvärdighet.

U-kreditgivningen har övervägande inriktats på programländer för svenskt bistånd och länder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete. De beviljade och aktuella krediterna fördelar sig på 25 länder med en tyngdpunkt i kreditgivningen på Indien, Algeriet och Kina. Andra större mottagarländer är Angola, Egypten, Jordanien, Kenya, Pakistan, Tunisien

och Zimbabwe. Av aktuella länder för u-kreditgivning tillhör samtliga

282


 


utom Algeriet, Jordanien och Malaysia låg- och lägre mellaninkomstlän-    Prop. 1987/88: 100 der. För vissa länder som beviljats u-krediter begränsas möjligheterna till     Bil. 5 nya krediter av en försämrad kreditvärdighel.

Kreditgivningen har främst inriktats på projekt inom energiförsörjning, transporter och kommunikationer samt industriell verksamhet. Närmare 60 % av beviljad kredilvolym avser energisektorn.

I vissa programländer lämnas u-krediter lill projekt i samarbete med SIDA. Exempel pä detta är ett valtenkraflprojekt i Kenya och kraftöverfö­ring i Indien.

BITS har i flera fall av parallellfinansiering medverkat med u-krediter i projekt där Världsbanken eller en regional utvecklingsbank är huvudfinan­siär. U-krediter har även beviljats projekt där Nordiska invesleringsban-ken eller arabfonder är engagerade i finansieringen.

Förmånlighetsgraden (det s. k. gåvoelementel) i u-krediterna har hitills normalt uppgått till 25 %. I enlighet med en internationell överenskommel­se inom OECD som Sverige biträtt lämnas u-krediter numera med en förmånlighetsgrad om 30% resp. 50 %.för s. k. minst utvecklade länder.

U-krediter lämnas normalt i en integrerad transaktion där bisländsele-menlet används för att subventionera kreditvillkoren. I vissa fall, främst till minst utvecklade länder, lämnas numera inom ramen för en försöks­verksamhet s. k. kombinationskrediter bestående av en gåva i kombination med exportkredit.

Som regel erfordras i u-kredilsystemet att upphandling sker i internatio­nell konkurrens för atl tillgodose atl priserna blir så förmånliga som möjligt för mottagarländerna.

Den totala kredilvolymen för beviljade och aktuella krediter (utfästelser) uppgick vid utgången av budgetåret 1986/87 till 5 867 milj. kr med en beräknad bislåndskoslnad på I 720 milj.kr. Av de 99 krediter som var aktuella vid budgetårskiftet hade 71 krediter lett till åtaganden med en total lånevolym på 4 431 milj.kr till en beräknad kostnad för biståndet på I 222 milj.kr.

I det modifierade u-kreditsystemel (som infördes 1985) garanteras samt­liga u-krediter mot bislåndsanslagen. Det totala garantiengagemengel un­der s. k. biständsgarantier uppgick den 30 juni 1987 till 2 988 milj. kr.

För bislåndsgaranlierna har upprättats en säkerhetsreserv som uppbär garantipremier för biståndsgaranlerade krediter. Till reserven har tidigare även förts medel från biståndsanslaget. Reserven belastas för skadeersätt­ningar vilka budgetåret 1986/87 uppgick till 22 milj.kr. Totalt uppgår re­serven till 227 milj. kr. vilket motsvarar 8 % av uteslående garantiengage­mang.

Exporteffekter

Genom att anslagsmedlen för BITS verksamhet används för upphandling
av svenska varor och tjänster uppnås en direkt effekt för svensk export.
Genom alt kunskaperna om och erfarenheterna av de svenska resurserna
ökar uppnås också en indirekt exporteffekt.
Den totala export som biståndet genom BITS direkt medverkar till kan
                                                   283


 


uppskattas till ungefär tre gånger utbetalningarna. För det tekniska samar-    Prop. 1987/88: 100 betel baseras uppskattningen på en enkät om exporteffekler av konsultstu-    Bil. 5 dier som genomfördes under budgetåret 1985/86.

Internationella riktlinjer för blandade krediter

S. k. blandade krediter och bislåndskrediter utgör ofta konkurrensmedel på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner och urgröpning av biståndets kvalitet har lett lill att användningen av blandade krediter ägnats slor uppmärksamhet i internationella fora. OECD:s biståndskommitté (DAC) antog 1987 reviderade riktlinjer för ut­nyttjande av offentligt bistånd i kombination med exportkredilgivning och för annat bundet bistånd. Riktlinjerna syftar bl. a. till att skärpa bistånds­kriterierna för och begränsa sådan kreditgivning.

Reglerna för blandade krediter har vidare, skärpts genom en överens­kommelse inom OECD, som ingicks våren 1987 och som Sverige biträtt, om en höjning av den lägsta, tillåtna förmånlighetsgraden i blandade kredi­ter. Fr. o. m den 15 juli 1987 skall sådana krediter lämnas med en förmån­lighetsgrad om lägst 50 % lill minst utvecklade länder och lill övriga u-länder lägst 30 %, som den 15 juli 1988 skall höjas till 35%.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

SWEDFUND:s verksamhet skall bidra till industriell utveckling i u-länder­na genom alt främja samägda s. k. joint venture-förelag för tillverkning eller tjänsteproduktion. Fondens uppgift är alt genom en relativt begränsad insats med statliga medel stimulera svenska företag all gå in i ett samarbete i u-länder och att satsa egna resurser häri. Stimulansen skall särskilt inriktas på fattigare u-länder som tidigare endast i begränsad utsträckning försökt engagera svenska företag i industrisalsningar.

SWEDFUND är enligt sina stadgar en självständig statlig stiftelse. De huvuduppgifter som ålagts fonden är förmedling av kontakter, medverkan till och finansiering av investeringssludier samt finansiell medverkan i långsikfiga samverkansprojekl genom aktiesatsningar samt lån- och garan­ligivning.

Fondens grundkapital, ursprungligen 100 milj. kr., skall enligt riksda­
gens beslut steg för steg höjas till 250 milj. kr, varav 205 milj.kr hittills
inbetalats. Därtill har fonden fått bemyndigande alt med statsgaranti låna
upp medel inom en ram motsvarande högst tre gånger det vid varje tillfälle
inbetalda kapitalet. De totala utestående kontraklerade åtagandena för
aktiesatsningar, långarantigivning och förstudier uppgick den 30 juni 1987
till 180 milj. kr. Utbetalningarna uppgick vid samma lidpunkt till ca
124 milj.kr. Fondens löpande kostnader täcktes t.o.m. 1984/85 i huvud­
sak av avkastning från det egna grundkapitalet och vissa administrativa
bidrag från statsbudgeten under verksamhetens tre första år. Från 1985/86
redovisar fonden ett underskott. Detta sammanhänger med all det försäm­
rade ekonomiska läget i många u-länder haft en ogynnsam inverkan på
fondens verksamhet i fattigare u-länder. Andra skäl till driftssvårigheler i
                                               284


 


mindre projekt är t. ex. bristande förelagsledning. Fonden har varit tvung-    Prop. 1987/88: 100

en atl aktivt medverka i rekonstruktioner av ett flertal företag och som en    Bil. 5

följd därav göra betydande av- och nedskrivningar i investeringsportföljen.

Fondens arbetsinsatser öch behovet av särskilda stödåtgärder i projektens

inledande fas har vidare blivit större än vad som kunde, förutses när fonden

etablerades.

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen i juni 1987 en särskild utredare med uppgift alt fram till årsskiftet 1987-88 göra en översyn av behovet av och formerna för särskilda stödåtgärder i SWEDFUND:s verksamhet i fattigare u-länder.

SWEDFUND medverkade finansiellt per 30 juni 1987 i sammanlagt 46 projekt inkl. förstudier i 19 u-länder. Projekten återfinns i nuvarande eller tidigare programländer och u-länder med vilka Sverige önskar utveckla ell bredare samarbete. Av. projekten befann sig 38 under förhandling om genomförande, under uppbyggnad eller i produktion.

Det totala värdet av investeringarna i de pågående projekten beräknas
uppgå.till ca I 850 milj. kr. SWEDFUND:s totala finansiella åtagande i'
dessa projekt uppgår till 177 milj. kr. Övriga finansiärer är projektens
svenska och lokala intressenter, nationella och regionala utvecklingsinsti-
tulioner, exportkreditorgan, affärsbanker m. fl. I genomsnitt uppgår
SWEDFUND:s finansiella insats till ca 10 % av projektens totala investe­
ringskostnader.
                           

De pågående projekten väntas skapa drygt 6 000 nya arbetstillfällen i    .
värdländerna. Urvalet av projekt inriktas mot sådana som baserar sin
tillverkning på lokala råvaror och resurser. Ansträngningar görs för alt
utveckla projekt med en produktionsteknik som bedöms kunna fungera i
länder med svagt utvecklad infrastruktur och med liten tillgång till service-
                                 j

och underhållstjänster. Samtidigt läggs vikt vid projekt som medför alt ny och något mer avancerad teknik än vad som tidigare funnits, introduceras i landet.

Som svenska parter i samarbetet genom SWEDFUND förekommer både stora och små företag, statliga, kooperativa och privata. De svenska förelagens intresse är inte genomgående knutet till export från Sverige. Andra incitament gäller utnyttjandet av en befintlig materiell eller perso­nell överkapacitet, marknadsföring av en ny intressant produkt saml ut­veckling av ny teknik.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

SAREC:s verksamhet skall stödja u-ländernas strävan all bygga upp och stärka en egen kapacitet inom forskning, vetenskap och teknik. Målet är att främja forskning som kan underiätla för u-länderna atl utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Det åligger SAREC

-     all främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är betydelsefulla för u-länderna och för utvecklingssamarbetet,

-     atl handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansieral

285


 


stöd lill u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade    Prop. 1987/88: 100
internationella forskningsprogram.
                                                                                 Bil. 5

—        att fördela anslag för u-landsforskning i Sverige, och

-   alt ta initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforsk­
ning.

SAREC:s verksamhet innefattar slöd lill forskning och forskningssamar­bete med länder i Afrika, Asien och Latinamerika, stöd till internationella forskningsprogram, samt stöd lill svensk u-landsforskning. En betydande del av det bilaterala forskningsstödet utgår inom ramen för gemensamma forskningsprojekt mellan svenska institutioner och institutioner i u-länder­na. Stödet till internationella forskningsprogram utgör SAREC:s största post. De sammanlagda bilaterala och regionala forskningsprogrammens andel av det stöd som administreras av SAREC växer dock, och för budgetåret 1988/89 har styrelsen planerat att dessa program beloppsmäs­sigt skall översliga stödet till de inlernationella programmen.

För budgetåret 1987/88 anvisades anslaget C 6, Styrelsen för u-lands­forskning (SAREC) 265 milj.ki". Under budgetåret 1986/87 uppgick de totala utbetalningarna under anslaget Styrelsen för u-landsforskning (SA­REC) till 210 milj.kr, en ökning med 25 milj. kr jämfört med föregående budgetår. Den ingående reservationen budgetåret 1987/88 utgjorde 60 milj.kr, varav 45 milj.kr var avtalsfästa. Av den ointecknade reserva­tionen på 15 milj. kr hänförde sig drygt 11 milj.kr till skog- och miljö­programmet, där första anslagsåret (1986/87) främst ägnades åt planering av insatserna.

Budgetåret 1987/88 avsattes särskilda medel för högre forskartjänster inom statskunskap, nationalekonomi och miljörelaterade ämnen.

Den del av anslaget som går lill administration av verksamheten ligger på ca 3 %.

286


 


Biståndet fördelat på enskilda länder                                Prop. 1987/88: lOO

Bil. 5

Den följande statistiken avser de utbetalningar som gjorts budgetåret 1986/

87 av biståndsorganen, SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och SWEFUND. Utbetalningar som inte kunnat länderfördelas, har förts lill de regionala posterna eller övrigposten. Sä har också skett med bidragen till de länder som totalt erhållit mindre än I milj. kr. Också visst forskningsbislånd och humanitärt bistånd redovisas på det sättet. Utbetalningarna för u-krediter avser avräkningar mot biståndsanslaget för gåvoelement för kreditförbin­delser som utfärdats under 1986/87. Utgifterna för den centrala biståndsad­ministrationen har utelämnats. Med hänsyn till IMPOD:s arbetssätt ingår dock i dess utbetalningar lönekostnader för personal med undantag av chefen för kontoret samt viss administrativ personal. Det multilaterala biståndet (under anslaget C 1) ingår inle i statistiken emedan det inte visat sig möjligt att på ett rättvisande sätt fördela det biståndet på enskilda länder.

287


 


Prop. Bil. 5


1987/88:100


 


,  cd oo

   3 ii


o — o r--

O (       (N >o

w-i oo  ■ o

CJ  >0              NO

   Tf


»n r*

   r- oo »o »o

        CN \o        "

a\              o


(N r-- 00 p       00

r- >o r-- r-       m

m o » -           r-

— r*-i oo


r-..»/~) >n o v-i

\o

\D -  o Os r- Tj- fNi O O -       \D -        00 (1

(1


 


QQ :SD

c/5 tL


00


Q

o


 


O o o o

00 o

r- >/

os — .


 


V5

3


■ B


r- o

(N OO

— O


1/1 00 r- Tt r-

Tt VI >/i


00       CT\ \D
»O        00 (N


u

< 


 

._

O

 

03

.

 

 

ty.

-73

> 

■o

c

OC3

a>

 

J

E

'h


 

' '

rJ

o

r-

r 0\

O

 

C-l

os «o

 

r-J

 


m


 

Tj-   1/1

_

(N Tt —

ve

£;

O -

OO

OS r r

r-j —

 

-i-

os

r--      >ii

fS

 


-C    ,

■ -                   o   o     -■

c  ,  o c: X 2 f J2 Ä = ig ":2S>

:Cd    1_   qT  i: j   cd    c


 

o >/1 os

i

O ( O r-

OO (N

rsi \o

m

 

 


o >n

oo \c

M5


 


o.   .

§5

< 

Q


cd   cd

 

feö5'

-J .E clj S j o


 


E

<<<< 


cd

c c

Sx: o S CQ CQ CQ CQ 03


cd

03


cd

cd u S'(5

j: O ö 3 >, UUOUU


cd

cd <" 'c

o   (U

Qoä


W


II a c

ooäs


UU


288


 


Prop. 1987/88: Bil. 5


100


 


_   cd 00 cd   1) \o ..

t- 3 ii


o-                 O''— os — vO      Or*~i        rlOOOO

\o                           ov-, r-      »OC'!       -os-soor--

o                   rJTj-r~-ooooo      r-rJ           lo      Of*

Tf                       r-ir*-i'os                       f      "/I


os r-                  r-i o wi

oo            oo oo r*1

Os r*-i              — — Tf r

(N                    ' \D ri

ri                  " so


QQ UZ

V) U


E

P-    (/5


Ov ri

00


 


._   !>   t/)

-1 E'3


os n      oo os tN SD       r-i sD


 O 00 m


oo oo

sO Os


 


U o -::


        o rn " »o r

Tj-      -o r- »O \o

rsi o r<-i r-~ u-i


o os "O SO

■ oo


 


S   -   ■= 3   i_ ocd  ■

X2 t;.

45 <-' iS   - ~

■Sd S'öiS SS

c -o ■ i;     M.E

S iS Cd cd 2: -c -p:


O r V"! rj


os r-

os OO

-

OO r


 


 

15'     CQ

(/I

c3

.2

bon

mbia

ana

atem

inea

inea-

■    u 3

.- -O .ti C

 

cd   cd X   3   3   3

ö   O

 - Cd ca

OOOOOO

XX

c   c   1_   u


 

!>

w

 

C J= -p

 

5ä

Cl

> 

cd

E E

o.

C

c3   cy

cd

4J

:»ix:ii:iJ


u':


289


21    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 5.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


  cd go (- 3 ii


SO           

 r- >n       

" 00 >/"i    (N

O rn       (N

00 »1


cjs------- r I    o — so ''i-

rsl - o sO           sO Os ri r*

rsi o so   — — o r-1

rsi 0\             rj - o


1/1 >v-j —        O r~~

wi (    

r- O    

Tt    rM


r~- o r o \o o o m

r*-i xf r')


OO Os O r- -sO \C Tt O \0.m o f*


QQ UZ

1/5 U

Q O

CL


t/)

5


'c cd E


            o

Os w>

os


 

(35

00 O  O

 

o o o r*1

sO

r  m


u

u

os

< 

c/5

r- o

r- Ti­os r- rj —

oo »o r«-i r~-CN) os r- 00

■j es

U   O-S

-T  :Cd


i-

< Q


2 E

 

b-   (U   c .   S

E c E

cn  n]  L-  i_ • — b  w OJ ■£

äs

 


v-, > Tt

00

TT ( r*-i —


        VI OO

 

ö

Tt

SO

?

 


 


—> I. L- u :

zzzzz

 

 

aos

ssotho banor beria

uaga:

lawi

laysi;

rocki

ureta

uritii

xico

caml

15

'e

cd   cd  cd   cd- cd   cd ■ OJ   o

a

J-I-l-l

S2SSSSSS

z


 

Qh Cl Qh Dh


 

 

OJ

E

OJ

 

C

JJ

o

o

D.

rt

"Öj

 

h-

u

00 J=

2

o

c

c

>»

 

a

 

(L)

fU

c/3 Cl. VD c/i V5


290


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 

 

cg

(

 

 

cd

00

 

 

 

 

 

cd

'o

f-

dt X

3

00

 

QQ

 

 

U

z

 

 

 

D

 

 

c/5 U

 

 

Q

 

 

 

o

 

 

 

0,

 

 

 


Os Tj- r-~ r                   \0 SO

»O fl Os "                       Os

 r*l Os Os                      r*i

VI u"i OO                   (1 Tj-

r- r>i


 

r o Os r-l VI OO oo O so VI 00 Os rj O so oo v-,

o VI

§2

UI

Is

00 r--

O OO o

00

in

n TT      oo

 

r*i

 

VI o

VI

O

in


 


c/5

CQ


o o oo

VI  (N VI

r- (N Tj-r rj


    

OO    in

VI     os


 


U

U K < in


n (1

os r-

VI o


 


■  o CQ j


— ra Ti- os


 

I

 

oo

rrj

 

00

m

o

2;

o

 

(S


 


" t3°2 >   OJ   c/1

'-J es


 

Tf 00 O sD Os Os — Os 00         fl —

V"j

r4 ri

oo      rj Tf

r-i


OS


 


O — »O

o os Os

O   tJ-   \£)

r-i      

U o-

x:            ,

c   ,   o             ::

SS-o        

c    c               Cd

3 u ocd  r; 1-

X £3::?      iS cH

cd    - cd                         ., w

3   C

2 e 1   fe s

. >-,

.    (».2   M

1=  o   OD S   =

:Cd   t-    4j    (-     cd

c/5 o. S- .3   !/i   c

5   C g cd

■a "

§"2 ii.s2

(S  ra  u  u  ?: W) *-  P  w  ti

O :i E >,

u   o   rt   u     .


Tt      O O »o oo <)      Tt 00 ri OS

                                   Tt  

 

o o

o v-1

r- os

PnI o o r-- o v-j

oo o  Tf

r-

(VI

m       -


 

 

VI

Tl-

 

o

o

Tt

o

 

 

 

 

VI

os ri

 

OS os O 00 VI  

Tt

SO v-|

 

VI Tf

sO rsi

 

'-   TT

OS OS

 

i

00

O

Ti- rsi so VI r-i

r*-i OS

O

rsi rsi

OS

00

o o

i

rsi

O

-o

oo

r--

un

so

 

00 ri

sD OO sD -

 

 

 

00

 

sD ri

 

 

 

os un

i


 


T3 u


O Cd


 


cd       ■  c

gj »a-ii,.!

E ~ T3 § -ö c

o   u.   3   >   >, >.

C/5 C/5 C/5 C/5 C/5 C/5


 

'c          c          Dr'

cd cd

Cd T3 Cd     -;;; .S:

T3   3

N Cd = o.'£

C   DO

c x: cd öfl c t-

cd   3

cd   U X   o   3   3

60 1-

Hi-H(-HH

:3D


5

11

N N


v.                              K   _

"          E S

■g   Cd     S -|

:nc   S.E.M

    ;_               ifl  cd   ra   >


291


 


Nordiskt biståndssamarbete                                            Prop. 1987/88: lOO

Bil. 5 De nordiska länderna har sedan början av 1960-talet samarbetat på bi­ståndsområdet. Projektverksamheten regleras genom en konvention mel­lan samtliga nordiska länder, vilken, undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det Nordiska ministerrådet som även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av bi­ståndsprojekten sker genom en s. k. ämbetsmannakommilté för bistånds­frågor (EKB), bestående av de ansvariga ämbetsmännen i de nordiska biståndsadministrationerna. Genom konventionen upprättades även en rådgivande kommitté för lekmannarepresentation (RKB).

Förutom samarbetet på projektområdet sker regelbundna överläggning­ar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilaterala ärenden.

Del nordiska samarbetet i biståndsärenden omfattar också informella överläggningar, t. ex. i anslutning till internationella möten, där de nordis­ka länderna ofta uppträder som en enhet. De nordiska länderna har även en gemensam representation i 'Världsbanken, de regionala utvecklingsban­kerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

De gemensamma biståndsprojekten administreras av någol av de natio­nella biståndsorganen. Danmark administrerar exempelvis kooperativa projekt i Tanzania och Kenya medan Sverige administrerar den nordiska insatsen för slöd till jordbruket samt den tekniska enheten vid SADCC:s transportkommission i Mogambique.

De biståndsansvariga ministrarna i de nordiska länderna har under 1987 utarbetat ett program för nordiskt samarbete pä biståndsområdet.

292


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


Vissa förkortningar

AfDB                  African Development Bank

AfDF                   African Development Fund

AIC

 

ANC

African National Congress

ARO

 

AsDB

Asian Development Bank

AsDF

Asian Development Fund

BITS

Swedish Agency for International Technical and Economic Co-operation

CDB

Caribbeän Development Bank

CFA

Committee on Food Aid Policies and Programmes

CGIAR

Consullative Group on International Agricultural Research

CILSS

Committee Inter-Elats de Lulte conlre la Sécheresse au Sahel

CTC

United Nations Centre for Trahsnational Corporations

DAC

Development Assislance Committee

EADB

East African Development Bank

ECOSOC

Economic and Social Council of the United Nations-

EG

European Communities

EKN

Swedish Export Credit Guarantee Board

FAC

Food Aid Convenlion

FAO

Food and Agricultural Organization

GATT

General Agreement on Tariffs and Trade

HABITAT

United Nations Center for

Human Setilemenls


Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Arbetarrörelsens   . Internationella Centrum

Afrikanska nalionalkongressen

Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

Karibiska utvecklingsbanken

Kommittén för livsmedelsbistånd

Konsultativa gruppen för

internationell

jordbruksforskning

Koordinerande kommittén för utveckling i Sahelomrädet

FN:s center- för transnationella företag

CECD:skjmmiUc:ör bislåndsfrägor

Östafrikanska utvecklingsbanken

FN:s ekonomiska och sociala råd

De europeiska gemenskaperna

Exportkreditnämnden

Livsmedelshjälps­konventionen

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Allmänna tull- och handelsavtalet

FN:s boende- och bebyggelsecenler


293


 


sjöfartsorganisationen

Importkonioret för u-landsprodukter

Internationella familjeplanerings-federationen

Inlernationella standardiserings-organisationen

UNCTAD/GATT:s internationella handelscenlrum

Internationella Naturvårds­unionen

 

 

Prop. 1987/S Bil. 5

8: 100

lAEA

International Alomic Energy Agency

Internationella alomenergiorganet

 

IBRD

International Bank for Reconstruction and Development

Väridsbanken

 

lEA

International Energy Agency

Internationella energimyndigheten

 

ICA

International Co-operative Alliance

Internationella kooperativa alliansen (IKA)

 

IDA

International Development Association

Internationella utvecklingsfonden

 

IDB

Interamerican Development Bank

Inleramerikanska utvecklingsbanken

 

lEFR

International Emergency Food Reserve

Internationella katastroflagret för livsmedel

 

IFAD

Inlernafional Fund for Agricultural Development

Internafionella, jordbruksutvecklingsfonden

 

IFC

International Finance Corporation

Internationella finansieringsbolaget

 

IGADD

Intergovernmenlal Authority on Drought and Development

 

 

HED

International Institute for Environmenl and Development

Internafionella miljö- och naturvårdsinslitutet

 

ILO

International Labour Organization

Intemationella arbetsorganisationen

 

IMF

International Monetary Fund

Internationella valutafonden

 

IMO

International Maritime

Internationella

 

Organization

IMPOD            Import Promotion Office for

Products from Developing Counlries

IPPF               International Planned

Parenthood Federation

ISO                 Internationel Standardization

Organization

ITC                 International Trade Centre

lUCN              Inlernafional Union for Con-

servation of Nature and Natural Resources


294


 


Prop: 1987/88: 100 Bil. 5


 

MONAP

Mozambique Nordic Agricultural Programme

NIB

 

OECD

Organization for Economic Co-operation and Developement

OEOA

Office for Emergency Operations in Africa

OMM

Organizagäo da Maulhér Mozambicana

OPEC

Organization of Petroleum Exporfing Counlries

RNM

Resislencia Nacional de Mozambique

SADCC

Southern African Development Coordination Conference

SAREC

Swedish Agency for Research

Co-operation with Developing Counlries

SATCC               Southern African Transport and

Communications Commission

SDR                    Special Drawing Rights

SEK                     Swedish Export Credit

Corporation

SHIA                   Swedish Organization of the

Handicapped Inlernafional Aid Foundation

SIDA                   Swedish International

Development Authority

 

SLU

 

SWAPO

South West Africa People's Organization

SWEDFUND

Swedish Fund for Industrial Co-operation with Developing Counlries

SVS

Swedish Volunteer Service

TIB

Tanzania Industrial Bank

UBV

 

UNCDF

United Nations Capital

Development Fund


Det nordiska jordbruksprogrammet för Mogambique

Nordiska Investeringsbanken

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

FN:s kalaslrofkonlor för Afrika

De oljeexporterande ländernas organisation

Konferensen för samordnad utveck­ling i södra Afrika

Styrelsen för u-landsforskning

Kommissionen för transporter och kommunikationer i södra Afrika

Speciella dragningsrätter

AB Svensk Exportkredit

Svenska handikapporganisationernas internationella bislåndsstiftelse

Styrelsen för internationell utveckling

Sveriges Lantbruksuniversitet

Sydväslafrikanska folkorganisa­tionen

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Svensk Volonlärsamverkan

Utbildning för biståndsverksamhet FN:s kapitalutvecklingsfond


295


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


UNCTAD

United Nations Conference on Trade and Development

UNDP

United Nations Development Programme

UNDRO

Office of the United Nations Disaster Relief Co-ordinator

UNEP

United Nations Environmenl Programme

UNESCO

United Nation Educational, Scienfific and Cultural Organization

UNFDAC

United Nations Fund for Drug Abuse Control

UNFPA

United Nations Fund for Populafion Aclivities

UNHCR

United Nations High Confimissioner for Refugees

UNICEF

United Nations Children's Fund

UNIDO

United Nations Industrial Development Organization

UNITA

Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola

UNITAR

United Nations Institute for Training and Research

UNRWA

United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East

UNSO

United Nations Sudano-Sahelian Office

UNV

United Nafions Volunleers Programme

wcc

Worid Council of Churches

WEP

World Employment Programme

WFP

World Food Programme

WHO

Worid Health Organization

WIPO

Worid Intellectual Property Organization

WMU

World Maritime University

ZANU

Zimbabwe African National Union

ZAPU

Zimbabwe African Peoples Union


FN:s konferens för handel och utveckling

FN:s utvecklingsprogram

FN:s katastrofhjälps-koordinalor

FN:s miljöprogram

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och .kultur

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

FN:s befolkningsfond FN:s fiyktingkommissarie

FN:s barnfond

.FN:s organisation för industriell utveckling

FN:s utbildnings- och forskningsinstitut

FN:s hjälporganisation för palestinafiyktingar

FN:s särskilda organ för Sahelomrädet och Sudan

FN:s volontärprogram

Kyrkornas Världsråd

ILO:s världssysselsättningsprogram

Världslivsmedelsprogrammet

Världshälsoorganisationen

Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten

Internationella sjöfartsuniversitetet

296


 


Bilaga 5.2    Prop. 1987/88: 100 Bil. 5

Förteclcning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1 januari 1988.

I. Beskickningar

(sidoackrediteringsorler inom parentes)


Abidjan

(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo) Abu Dhabi(*) Addis Abeba

(Djiboufi) Alger Amman Ankara Athén Bagdad Bangkok

(Vienfiane, Rangoon) Beirut Belgrad

(Ti ra na) Berlin Bern Bissau(*) Bogotä

(Panama) Bonn Brasilia Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires

(Monlevideo, Asunciön) Bukarest Canberra

(Honiara, Port Moresby, Port

Vila) Caracas

(Bridgetown, Port of Spain) Colombo(*) Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin


Gaborone

(Maseru) Guatemala

(San Salvador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Harare Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad

(Malé) Jakarta Kairo

(Khartoum) Kinshasa(*) Kuala Lumpur Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhamn Lagos

(Accra) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Sao Tomé) Lusaka

(Lilongwe) Madrid Managua

(San José)
Manila
Maputo
                      '

(Mbabane) Maseru(*) Mexico


297


 


Monrovia(*)

 

 

Rom

Prop. 1987/88: 100

MontevideoC*)

 

 

(Valetta)

Bil. 5

Moskva

 

 

Santiago de Chile

 

(Ulan Bator)

 

 

Seoul

 

Muscat(*)

 

 

Singapore

 

Nairobi

 

 

(Bandar Seri Begawan)

 

(Bujumbura, Kampala,

Kigali)

Sofia

 

New Delhi

 

 

Teheran

 

(Colombo, Kathmandu

, Thi

impu)

Tel Aviv

 

Oslo

 

 

(Nicosia)

 

Ottawa

 

 

Tokyo

 

(Nassau)

 

 

Tripoli

 

Paris

 

 

Tunis

 

Peking

 

 

Vientiane(*)

 

(Pyongyang)

 

 

Warszawa

 

Prag

 

 

Washington

 

Pretoria

 

 

Wellington

 

Pyongyang(*)

 

 

(Apia, Nuku Alofa, Suva)

 

Quito

 

 

Wien

 

Rabat

 

 

 

 

Reykjavik

 

 

 

 

Riyadh

 

 

 

 

(Muscat, Såna)

 

 

 

 

* beskickningen förestås av en t. f. chargé d'affaires

IL Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Ge­neve

Sveriges nedruslningsdelegation (CD) i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg

Sveriges delegafion vid uppföljningsmötet i Wien till konferensen om sä­kerhet och samarbete i Europa (ESK)


III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Barcelona

Berlin

Chicago

Frankfurt am Main

Hamburg

Hongkong


b) Konsulat

Jeddah

Las Palmas

Mariehamn

Palma de Mallorca

Szczecin

Vancouver


298


 


Istanbul                                                                                          Prop. 1987/88: 100

Leningrad                                                                                        Bil. 5

Los Angeles

Malaga

Marseille

Minneapolis

Montreal

Miinchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

Stockholmsbaserade ambassadörer

De fem sändebuden har följande ackrediteringar:

1.  Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Freelown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien).

2.         Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Kingston (Jamaica), Paramåribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St Georges (Grenada).

3.         Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Maurifius), Anlananarivo (Madagaskar) och Victoria (Seychellerna).

4.         Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvalorialguinea) och Yaoundé (Kamerun).

5.         Vallelta (Malta), Vatikanstaten/Heliga Stolen.

299


 


Anslagsförteckning

A. Utrikesdepartementet m.m.

A   I. Utrikesförvaltningen,/örÄ/ag5a«5/ag                             1053 983000
A   2. Utlandstjänslemännens represenlafion, reserva­
tionsanslag                                                                         16400000
A  3. Inventarier för beskickningar,  delegationer  och

konsulat, reservationsanslag                                       12868000

A  4. Kursdifferenser,/ö/-5/ag5an.v/ag                                          1000

A   5. Olön&de konsuler, förslagsanslag                                   10759000
A  6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationall orgarusatton, förslagsanslag                             36684000
A 7. Nordiskt samarbete,/dr5/ag.?fl«5/flg                                   1498000
A 8. Vissanåmnder m.m., förslagsanslag                                      600000
A 9. IJtredningar m.m., reservationsanslag                                4560000
A 10. Extrautgifter, reservationsanslag                                        728000
All. OfTtciellabesök m.m., förslagsanslag                                  8 171000
A 12. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlan­
det m.m./öri/flgj-flrti/ag                                                         3740000

1149992000


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B l. Förenta nationerna, förslagsanslag                                     73 841000
B 2. Nordiska ministerrådet,/ö«/flgi-a/ii/flg                             200000000
B 3. Europarådet, förslagsanslag                                              17600000
B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut­
veckling (OECD), förslagsanslag
                                            16 000 000
B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

förslagsanslag                                                                     16000000
B 6. Organisationer för internafionell handel och råvaru­
samarbete m.m., förslagsanslag                                              7062000,
B 7. Internationell råvarulagring,/ö/-s/flgian.y/flg                        3000000
B 8. Övriga internafionella organisationer m. m., förslags­
anslag                                                                                1335000

334838000


C. Internationellt utvecklingssamarbete

C I. Bidrag till internationella biståndsprogram, reserva­
tionsanslag
                                                            2960000000

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsan­
slag                                                                      5 413787000

C 3. Andra biståndsprogram, reservationsanslag                  1 524,199000

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), för­
slagsanslag
                                                             211868000

C 5. Styrelsen   för   u-landsutbildning   i   Sandö   (Sandö

LJ-centrum), förslagsanslag                                          21 214000


300


 


c 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), förslagsan­slag

C 7. Nordiska Afrikainstitutet, förslagsanslag

C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BYTS), förslagsanslag

C 9. Information, reservationsanslag


10334000 3 818000

5 607000 28606000

10179433000


Prop. 1987/88: 100 Bil. 5


 


D. Information om Sverige i utlandet m. m.

D 1. Svenska insfitutet, reservationsanslag

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, reservationsanslag

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet, reserva­tionsanslag

D4. Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag


47 540000

59966000

15432000 4664000

127602000


 


E. Utrikeshandel och exportfrämjande

El. Kommerskollegium, ramanslag

E 2. Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersåttningar, förslagsanslag E 4. Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag E5. Inleramerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag E 6. Importkontoret för u-landsprodukter, ramanslag


39313000 226834000

1000

1000

25 000000

1000

291150000


F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

F I. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspo­
litiska området, reservationsanslag
                                                   4264000

F 2. Europeiska   säkerhets- och    samarbetskonferensen

(ESK), förslagsanslag                                                                         1440000

F3. Information,  studier och forskning om freds-och

nedrustningssträvanden m. m., reservationsanslag                         20000000

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk­
ningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag
                                         16045000

21219000

2091000 65059000 12148074000

F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning, förslagsanslag

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Summa kr.


301


 


Innehållsförteckning                                                      Prop. 1987/88: lOO

Bil. 5
Översikt...........................................................................................         1

Utrikesdepartementet

Inledning...........................................    ..........................................          7

A.   Utrikesdepartementet m. m

Al. Utrikesförvaltningen..........................................................................         15

A  2. Utlandstjänstemännens representation  .....................................         21

A   3: Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat   ...           21

A   4. Kursdifferenser  .......................................................................             22

A   5. Olönade konsuler............................................................................         22

A   6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio­
nell organisation............................................................................         22

A   7. Nordiskt samarbete.............................................    ........................         23

A   8. Vissa nämnder m. m........................................................................         23

A   9. Utredningar m. m.............................................................................         24

A 10. Extra utgifter   .................................................................................         24

All. Officiella besök m.m...........................................................................         24

A 12. Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m.          25

B.   Bidrag till vissa internationella organisationer

B 1. Förenta nationerna  .........................................      ..............................       26

B 2. Nordiska ministerrådet   .....................................................................       27

B 3. Europarådet  .........................................................................................       28

B 4. Organisafionen   för   ekonomiskt   samarbete   och   utveckling

(OECD)..................................................................................................       28

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)..........................       29

B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete

m.m........................................................................................................ ..... 30

B 7. Internationell råvarulagring................................................................ ..... 31

B 8. Övriga internafionella organisationer m. m.  ....................................       32

C Internationellt utvecklingssamarbete

U-ländernas ekonomiska utveckling  ..............................................       34

Ekonomisk tillväxt i olika delar av u-världen   ............................       34

Strukturanpassning i Afrika...........................................................       36

U-ländernas handel.........................................................................       37

Skuldkrisen.......................................................................................       38

Del internationella biståndet.......................................................... ..... 39

Prioriteringar i Sveriges bistånd   ..................................................... ..... 42

Miljömålet och de övriga biståndspolitiska målen..................... ..... 42

Bistånd på miljöområdet   .............................................................. 46                              302


 


Bistånd för demokrati och mänskliga rätfigheter........................ 48    Prop. 1987/88: 100

Afrika i del svenska biståndet....................................................... 52    Bil. 5

Multilateralt utvecklingssamarbete   ...........................................       54

Bistånd utanför programländerna........................................... ......... 56

Biståndsanslagen   .............................................................................       58

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram...................................... ..... 61

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA  ...............................................       76

C 3. Andra biståndsprogram   ...................................................................       89

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)   .............................     100

C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) ....       102

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)   ......................................     104

C 7. Nordiska afrikainstitutet   .................................................................. .... 105

C 8. Beredningen för internafionellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

(BITS) ............................................................................................ ...106

C 9. Information   ........................................................................................ .... 107

D.   Information om Sverige i utlandet m. m.

D 1. Svenska insfitutet   .............................................................................     109

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet   ................       Ill

D 3. Övrig informafion om Sverige i utlandet..........................................      113

D 4. Utrikespolitiska institutet   ................................................................     114

E.   Utrikeshandel och exportfrämjande

Inledning.............................................................................................. ... 116

Världsekonomin och internafionell handel ................................ ... 116

Sveriges utrikeshandel .................................................................. ... 116

Nordiskt samarbete   ...................................................................... ... 117

Västeuropa.......................................................................................      118

Multilaterala handelsfrågor .......................................................... ... 119

Exportfrämjande insatser   ............................................................ .... 121

Exportfinansiering   ........................................................................ .... 121

Bilateralt samarbete  ....................................................................... .... 122

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)........................ .... 123

Tullfrågor, handelsprocedurer m. m............................................. .... 123

Skyddssystemet på beklädnadsområdet .................................... ... 124

Utredning om utrikeshandeln i krislägen   ..................................      125

Åtgärder mot Sydafrika .................................................................      125

Krigsmaterielkontroll  .................................................................... .... 125

E 1. Kommerskollegium...............................................................................     126

E 2. Exportfrämjande verksamhet .............................................................     129

E3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeer­
sättningar.............................................................................................      138

E 4. Krigsmaterielinspektionen..................................................................      143

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken   ............................................     144

E 6. Imporlkontoret för u-landsprodukter   ..........................................    147                              


 


F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.                      Prop. 1987/88:100

Bil. 5

F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska om­
rådet   ____ ............................................................................................
   153

F 2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK).......................    153

F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustnings-
strävanden m. m.....................................................................................
   154

F 4. Bidrag  fill   Stockholms  internationella  fredsforskningsinslitut

(SIPRI)   ................................................................................................    157

F5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning               158

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet ............................ .. 160

Bilaga 5.1 Fakta om Sveriges bistånd ............................................................. .. 165

Stafiiga myndigheter och organ för Sveriges bistånd   ....................................   168

Internationella utvecklingsprogram................................................................ .. 172

Internationellt livsmedelsbistånd....................................................................   191

Övriga organisationer  ....................................................................................   194

Biståndet till enskilda programländer............................................................. .. 199

Andra anslagsposter   ....................................................................................   266

Biståndet fördelat pä enskilda länder............................................................. .. 287

Nordiskt biståndssamarbete   ........................................................................   292

Vissa förkortningar  .......................................................................................   293

Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna

per den 1 januari 1988....................................................................................   297

Anslagsförteckning  ...................................................................    ................   300

Innehållsförteckning........................................................................................   302


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


304


 


Bilaga 6 till budgetpropositionen 1988


Försvarsdepartementet

(fjärde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 6


Översikt

Försvarsdepartementet har ansvar för alla de åtgärder som krävs för att förbereda landet för att motstå väpnad eller annan yttre aggression och för atl ställa om samhället till kris- och krigsförhällanden. Totalförsvaret består av en militär och en civil del.

Totalförsvarets militära del omfattar i planeringshänseende armén, marinen och flygvapnet samt den operativa ledningen. Ofta benämns dessa delar för huvudprogram 1, 2, 3 resp. 4. Därutöver finns ett antal myndigheter som budgeltekniskl är sammanförda som huvudprogram­met 5.

Totalförsvarets civila delutgörs av ett stort antal samhällssektorer eller funktioner. Försvarsdepartementet ansvarar härvid för civil ledning och samordning, befolkningsskydd och räddningstjänst, psykologiskt för­svar, övrig varuförsörjning samt kyrklig beredskap. Försvarsdeparte­mentet ansvarar vidare för samordningen inom regeringskansliel av samtliga funktioner inom totalförsvarets civila del samt för räddnings­tjänsten i fred.

Riksdagen fattade i juni 1987 ett nytt försvarsbeslut som bl. a. angav en inriktning av verksamheten för fem år framåt. Del nu framlagda budget­förslaget för budgetåret 1988/89 utgår från försvarsbeslutets förutsätt­ningar och omfattar del andra året i försvarsbeslutsperioden.

Efter försvarsbeslutet har del inte inträffat något som motiverar änd­ringar i inriktningen av vår försvarspolitik. 1 ett för de militära och civila delarna gemensamt avsnitt av försvarsdepartementets bilaga till budget­propositionen orienteras om pågående arbete med att göra en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kris och krig. Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap kommer att redovisa ett uppdrag härom tidigt under år 1988. Förslag avges lill en för totalförsvaret gemen­sam skyddsskola.

Budgeten för den militära delen av totalförsvaret innehåller en rad åtgärder som i linje med försvarsbeslutet innebär förstärkningar. Sålun­da ökas bl. a. resurserna för grundutbildningen, för lelemolmedel och för beväpningen av flygvapnets jakt- och attacksystem. Del visar sig dock samtidigt att förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut har förändrats. För alt behålla en rimlig balans mellan verksamhet och

I    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6


resurstilldelning är del nödvändigt att bl. a. genomföra kraftiga reduktio- Prop. 1987/88:100. ner i repelilionsulbildningen vid armén och i mindre omfattning vid marinen. Ett uppdrag har i mars 1987 lämnats till överbefälhavaren alt utreda bl. a. arméns krigs- och fredsorganisation på sikt och försvars-maklens ledning av den fredstida verksamheten. Förslag från överbefäl­havaren väntas under september 1988.

Försvarsdepartementets bilaga till budgetpropositionen innehåller sedvanlig, av riksdagen begärd, redovisning av läget i JAS-projektet. 1 denna konstateras att projektet försenats ytterligare. Första serieleverans bedöms nu ske ca sex månader senare än planerat. Projektet kan genom­föras inom den avsatta kostnadsramen.

Den aktuella planeringens konsekvenser för den anställda personalen, det långsiktiga behovet av anställda saml vissa ålgärder för att täcka personalbehoven redovisas.

Lösningar på problemet med militära piloters avgångar till de civila flygbolagen redovisas. Erforderligt antal piloter skall kallas in för tjänst­göring om avgångarna i flygvapnet medför alt beredskapen i luftförsva­ret blir lidande.

Förslag avges till ändrad lydnadsställning förförsvarshögskolan (FHS). Den bör fortsättningsvis vara en myndighet utanför försvarsmakten men inom den militära utgiftsramen.

Kustbevakningen förs över från tullverket för att bilda en egen myndig­hel inom försvarsdepartementets verksamhetsområde men utanför för­svarsmakten.

Budgeten innehåller vidare förslag om förbättrade ersättningar till värnpliktiga. Sålunda föresläs dagersättningen höjas med 2 kr. till 30 kr. och utryckningsbidragel till 3 000 kr. Likaså föreslås en höjning av den behovsprövade familjepenningen och beklädnadsersättningen. Motsva­rande förbättringar föreslås för de vapenfria tjänstepliktiga.

Budgeten för den civila delen av totalförsvaret innehåller en fortsatt satsning på bl. a. förbättrad beredskap vid myndigheterna, hälso- och sjukvårdsberedskapen i krig, psykologiskt försvar samt på elförsörjning­en i krig, inkl. kommunalteknisk försörjning.

Samordningen av civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjän­sten fortsätter varvid kommunernas ansvar successivt utvidgas.

Inriktningen av befolkningsskyddet /ä:/-/ fö rån dras i enlighet med för­svarsbeslutet. Sålunda har en översyn inletts av s. k. mål- och riskana­lyser liksom av studier avseende en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig. Det framtida skyddsrumsbyggandet kommer som en följd härav atl inriktas mot sådana områden där mer betydande risker bedöms finnas för civilbefolkningen.

Insatser görs för att förebygga olyckoroch för alt begränsa konsekven­serna av sådana, om de skulle inträffa. Förmågan att leda räddningstjän­sten under svåra förhållanden skall stärkas.

Regeringen har gett en kommitté i uppdrag att utreda beredskapen mot utsläpp av radioaktiva ämnen. Kommittén skall enligt sina direktiv beakta de grundläggande principerna för beredskapen.


 


Beredskapen för att bekämpa olje- och kemikalieutsläpp förstärks en-     Prop. 1987/88:100 ligt den grundsyn för inriktningen av del marina oljeskadeskyddet för 1990-talet som har lagts fast av riksdagen.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i för­hållande fill statsbudgeten för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

Anvisat

Förslag

 

Föränd-

 

1987/88

1988/89

 

ring

A. Försvarsdepartementet

44,0

41,3

-

2,7

B, Arméförbund

8 865,0

9 335,0

+

470,0

C, Harinförband

3 928,0

4 053,0

+

125,0

D. Flygvapenförband

8 569,0

9 025,0

-1-

456,0

E, Operativ ledning m. m.

1 163,0

1 215,5

-1-

52,5

F. Gemensamma myndigheter m, m.

 

 

 

 

- Anslagen F 1,-F 17, och F 20

1 913,6

2 115,3

+

201,7

- AnslagetF 18 Kustbevakningen

1

197,7

■1-

197,7

- AnslagetF 19, Anskaffning av

 

 

 

 

materiel för kustbevakningen

1

40,0

1-

40,0

- Anslaget F 21, Reserv för det

 

 

 

 

militära försvaret

132,5

165,5

+

33,0

- AnslagetF 22, Reglering av prisstegringar

 

 

 

 

för det militära försvaret

1 600,0

1 600,0

-1-

0

Summa B-F (totalförsvarets militära

 

 

 

 

del)

26 171,1

27 747,0

+

1 575,9

G. Civil ledning och samordning

131,1

145,2

-I-

14,1

H. Befolkningsskydd och räddningstjänst

1 085,6

1 099,9

-1-

14,3

I. Psykologiskt försvar

7,6

8,0

■I-

0,4

J. Övrig varuförsörjning

352,2

325,0

-

27,2

Summa G-J (totalförsvarets civila del)

1 576,5

1 578,1

■I-

1,6

K. Övriga ändamål

411,9

397,2

-

14,7

Summa för fjärde huvudtiteln

28 203,5

29 763,6

-1-

1 560,1

'Kustbevakningen ingår i tullverket intill den 1 juli 1988.


 


Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari Föredragande: statsrådet R. Carlsson


Prop. 1987/88:100


Anmälan till budgetpropositionen 1988 1 Huvudtitelns utformning

Denna bilaga lill 1987/88 års budgetproposition upptar till största delen åtgärder som är en direkt konsekvens av riksdagens försvarsbeslut 1987 (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310). Upprepning av det i försvarsbe-slulsproposilionen sagda har undvikits. Här redovisas därför i princip endast det som förändrats eller tillkommit.

Inledningsvis sammanfattas 1987 års försvarsbeslut. Därefter följer ett avsnitt om riksdagen och försvarsplaneringen följt av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska överväganden. Härefter behandlas vissa för total­försvaret gemensamma frågor, bl. a. utgångspunkter för planeringen saml om ledning och samordning av totalförsvaret. Överväganden om verksamhet och fortsatt utveckling för det militära försvaret följer sedan, först med avseende på krigsförbanden, därefter för fredsorganisalionen. JAS-projektet redovisas särskilt. Totalförsvarets civila del behandlas på motsvarande sätt. Fortsatt utveckling beskrivs därvid funktionsvis. Kust­bevakningen har tillkommit och behandlas som en särskild myndighet direkt under regeringen men finansierad inom utgiftsramen för del mili­tära försvaret. Sist behandlas försvarsdepartementets samtliga anslag för budgetåret 1988/89 med förslag till anslagsbelopp.

Vissa anslag har sedan föregående budgetår ändrat littera eller till­kommit enligt följande:


Anslag


Förändring


 


A2.        Utredningar m. m.

A3.        Extra utgifter.

F18.       Kustbevakningen.

F19. Anskaffning av materiel till kustbevakningen.

F20. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret.

F2I.       Reserv fördel militära försvaret.

F22. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret.

G5.        Vissa leleanordningar.

K9. Vissa nämnder m. m. inom för­svarsdepartementets område.


Benämndes tidigare A3. Benämndes tidigare A4. Nytt anslag. Nytt anslag.

Benämndes tidigare F18.

Benämndes tidigare FI9. Benämndes tidigare F20.

Benämndes tidigare G6. Benämndes   tidigare   A2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret.


 


2 1987 års försvarsbeslut                                            Pop. I987/88:I00

Genom riksdagens beslul (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) 1987 om totalförsvarets fortsatta utveckling fastställdes mål och planeringsram för perioden 1987/88 - 1991/92. Budgetåret 1988/89 utgör därmed andra året i försvarsbeslulsperioden. Jag återger i det följande del huvud­sakliga innehållet i riksdagsbeslutet.

1987 års försvarsbeslut grundas pä alt säkerhetspolitikens yttersta mål är atl trygga Sveriges frihet och nationella oberoende. Sveriges alliansfria politik syftande till neutralitet om det skulle bli krig i vår omvärld ligger fast. Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikes­politiken och försvarspolitiken.

Ett starkt och allsidigt totalförsvar är väsentligt för atl göra säkerhets­politiken trovärdig. Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevaran­de. Om vi ändå angrips skall vi till det yttersta värna vår frihet och vårt oberoende. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvän­diga försörjningen tryggas.

Det nordeuropeiska området med angränsande havsområden har gradvis fått en ökande betydelse för stormakterna. I förening med den vapentekniska utvecklingen får detta återverkningar och konsekvenser för de nordiska länderna.

Totalförsvarets mål ligger fast men ges en delvis moderniserad be­skrivning.

Enhetliga planeringsantaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär, inbegripet vilken utrikeshandel som bör förutsättas möjlig i olika lägen, skall tillämpas. . Totalförsvarels mihtära del skall ha följande huvudsakliga utveck­ling:

  På den allmänna värnpliktens grund prioriteras åtgärder som syftar till att höja krigsorganisationens kvalitet och utbildningsnivå samt atl modernisera och komplettera befintliga och beslutade system för alt förbättra dessas verkan. Betydelsen av en effektiv underrättelsetjänst betonas.

  Luftförsvarets utveckling och verkansmöjligheter prioriteras. Moder­na vapen och elektroniska motmedel saml förbättrad stridsledning och luftbevakning tillförs. Luftvärn med längre räckvidd utökas. En långsiktig inriktning skapas för förbättring av flygslridskrafternas jaktbeväpning.

  För att förbättra tillgången på effektiva system för bekämpning av en angripares fartyg utökas antalet ubåtar och tillförs moderna tunga kustrobotförband. Ubålsskyddets kvalitet höjs genom ett antal åtgär­der. Viktigare delar av det områdesbundna försvaret moderniseras.

  Arméns krigsorganisation, förbandsomsätlning, utbildningssystem och fredsorganisalion utreds. Ett kompletterande underlag tas fram till år 1988. Målet för arbelet är alt riksdagen under år 1989 skall kunna fatta beslut som medger armén förbättrad utbildning och en

stabil långsiktig inriktning.                                                                                      5


 


—  Försvarsmaktens personalsituation uppmärksammas i högre grad.     Prop. 1987/88:100

Ålgärder föreslås bl. a. för atl bryta den nuvarande trenden vad gäller

förlidsavgångar.

För marinens del godkänns att en ny ledningsorganisation inrättas.

Med syfte atl säkra en handlingsfrihet inför 1992 års försvarsbeslut bör möjligheterna atl modifiera ett antal fiygplan J 35 utöver det beslutade antal som krävs för nuvarande tre divisioner prövas.

För den angivna utvecklingen fastställs en planeringsram om 124 867 milj. kr. i prisläge februari 1986 för det militära försvaret under femårsperioden 1987/88 — 1991/92. Vidare skall priskompensationssy­stemet justeras.

Totalförsvarets civiladel skall utvecklas så alt 1982 års försvarsbeslut i väsentliga avseenden fullföljs och vidareutvecklas. Enhetliga planerings­antaganden, utgående frän gemensamma operativa grunder, skall tilläm­pas inom hela totalförsvaret bl. a. för att uppnå balans i fråga om uthål­lighet. 1 enlighet härmed förordas bl. a. en kraftig förstärkning av bered­skapen pä hälso- och sjukvårdsområdet.

Delvis ändrade bedömningar av krisers och krigs karaktär och den militärtekniska utvecklingens konsekvenser motiverar vissa ompriorite­ringar i jämförelse med föregående försvarsbeslut.

När det gäller krisers och krigs varaktighet och karaktär innebär för­svarsbeslutet alt ett förkrigsskede i planeringen kan antas ha en varaktig­het av upp till ett är under vilket det sker en gradvis minskning av utrikes­handeln. Detta leder till mer gynnsamma importantaganden än vad som hittills legat till grund för planeringen. Vidare anges att förkrigsskedel kan komma att följas av ett krigs- eller neutralitelsskede under vilket ingen utrikeshandel alls kan påräknas. Ett akut krigsskede mellan makt­blocken uppskattas kunna pågå nägra månader. Totalförsvaret, dvs. det för kris- och krigsförhållanden omställda samhället, skall ha en uthållig­het för detta skede som är betryggande i förhållande härtill. Denna be­dömning av krisers och krigs varaktighet och karaktär föranleder en minskning av oljelagren samt av vissa andra beredskapslager inom del förutvarande ekonomiska försvarets område.

Inom befolkningsskyddet innebär försvarsbeslutet att bristerna när det gäller tillgången på skyddsrum i vissa områden är så stora att de med fortsatt byggande enligt hittills tillämpade principer inte kan läckas un­der de närmaste årtiondena. Mot denna bakgrund har en inriktning som i stort innebär att resurserna för skyddsrumsbyggande i huvudsak skall användas för insatser inom sådana områden som för närvarande beteck­nas som riskområden i aktuella skyddsplaner.

Under former som medger parlamentarisk insyn och medverkan bör en översyn av de regionala mål- och riskanalyserna samt studier inrikta­de på en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig genomföras.

Finansieringsprinciper och priskompensationssystem fastställs. Det bör t. ex. inle längre vara ett statligt ansvar att finansiera s. k. fredskrisla-ger avseende olika insatsvaror för industrin, främst vissa petrokemiskt baserade produkter och legeringsmetaller. Beredskapsåtgärder som av­ser fredstida störningar bör i normalfallet genomföras och bekostas av


 


det organ som har ansvaret för den fredslida verksamheten. Det bör     Prop. 1987/88:100 därför fortsättningsvis ankomma pä företagen atl genom sin kommersi­ella lagring själva svara för erforderlig beredskap inför sådana kriser.

Vissa riktlinjer för kustbevakningens organisation godkänns.

Utöver det ovan anmälda innebär riksdagsbeslutet atl regeringen bör handlägga frågan om alarmering av befolkningen och viktiga meddelan­den till den, utöver vad som är möjligt genom utomhusalarmering, så att ställning kan tas tidigt under försvarsbeslutsperioden.

Slutligen betonas den svenska försvarsindustrins betydelse och förut­sättningar.

1 1987 års försvarsbeslut behandlade riksdagen också frågan om parla­mentarisk insyn och påverkan. Jag återkommer i det följande särskilt till denna fråga.

Regeringen utfärdade i mars 1987 anvisningar för programplaner m.m. för perioden 1989/90 — 1991/92 och för anslagsframställningar för budgetåret 1988/89. Anvisningarna, som avsåg såväl den militära som den civila delen av totalförsvaret, utgick bl. a. från de förslag som lämnats av 1984 års försvarskommitté i februari 1987 (SOU 1987:9).

Överbefälhavaren har i juli 1987 lämnat programplan för perioden 1988 — 1992 till regeringen. Överstyrelsen för civil beredskap har i sep­tember 1987 lämnat motsvarande plan för den civila delen av totalförsva­ret. Myndigheterna har inkommit med anslagsframställningar i septem­ber 1987.


 


3 Riksdagen och försvarsplaneringen                          P''op- '987/88:100

Riksdagen uppdrog i december 1983 ål regeringen att låta 1984 års för­
svarskommitté pröva förslag från riksdagens revisorer angående riksda­
gen och försvarsplaneringen (Förs 1982/83:22, FöU 1983/84:6, rskr. 22).
Så skedde, och försvarskommittén redovisade sina överväganden och
förslag i juni 1987 i rapporten Ang. riksdagens inflytande på utveckling­
en inom tolalförsvarssektorn, m. m.                        
Kommitténs förslag är i huvudsak

   riksdagens försvarsutskott ges ett vidgat verksamhetsområde genom atl utskottet engagerar sig i en regelbunden och systematisk kontroll och uppföljning av genomförandet av riksdagsbeslut om försvaret och av syslemplaneringen inom viktigare områden,

   inför ett flerårigt försvarsbeslut bör propositionen lämnas senast i början av februari,

   försvarskommittébetänkanden om säkerhetspolitikens inriktning och — som underlag för programplaneringen — den allmänna in­riktningen av totalförsvarets fortsatta utveckling, bör undergå en bred remissbehandling.

Enligt min mening är förslagen från försvarskommitlén i sina huvud­drag lämpliga och bör beaktas i planeringen inför kommande försvars­beslut. När det gäller uppföljning av fattade beslut har jag uppfattat försvarsutskottets intentioner så atl utskottet påtagit sig en mer aktiv roll. Atl en höjd ambition i dessa avseenden allmänt sett är motiverad följer bl. a. av statsmakternas beslut om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226).

Frågan om hur det parlamentariska inflytandet bör beaktas i plane­ringen inför kommande riksdagsbeslut om försvaret bereds för närva­rande i regeringskansliet.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag har anfört om riksdagen och försvarspla­neringen.


 


4 Säkerhetspolitiska överväganden                                   Pop- 1987/88:lOO

Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst lill att bevara vårt lands frihet och nationella oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är atl i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nalionell handlingsfrihet. Denna skall göra det möjligt för oss att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar saml i samband därmed utåt ver­ka för internationell avspänning och en fredlig utveckling. Ett viktigt led i dessa strävanden är att bidra lill fortsatt lugn och stabilitet i Norden och atl minska riskerna för att Sverige dras in i krig eller konflikter.

Sverige kommer alt orubbligt fullfölja en alliansfri politik syftande till neutralitet i krig i vår omvärld. Den svenska neutralitetspolitiken utgör den främsta garanten för vår fred och vårt oberoende.

Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan ulrikes-och försvarspolitiken. Politiken utformas för atl i omvärlden skapa för­troende och respekt för vår vilja att hålla fast vid den valda linjen. Detta förtroende grundläggs genom kontinuitet och fasthet i vårt agerande.

En långsiktig, fast och konsekvent utrikespolitik utgör en väsentlig del av säkerhetspolitiken. Sverige för en aktiv internafionell politik, grundad på folkrättens principer, för avspänning, internationell nedrustning och fredlig lösning av konflikter mellan stater, liksom för internationell soli­daritet, rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter.

Neutralitetspolitiken förutsätter vidare en fast och konsekvent för­svarspolitik, som skapar förtroende i omvärlden för vär vilja och förmå­ga att försvara oss. Ett starkt och allsidigt totalförsvar är väsentligt för atl göra säkerhetspolitiken trovärdig.

Det råder bred enighet om den angivna inriktningen av säkerhetspoli­tiken. Politiskt har detta manifesterats i den parlamentariska försvars­kommitlén och i 1987 års försvarsbeslut.

Regeringen har i proposition 1986/87:95 Totalförsvarets fortsatta ut­veckling mer utförligt redovisat de överväganden om den säkerhetspoli­tiska utvecklingen och vårt totalförsvar som framkommit under bered­ningen av försvarsbeslutet. Mina överväganden utgår från denna redo­visning.

Sveriges säkerhet är i hög grad beroende a v den internationella utveck­lingen, särskilt av relationerna mellan stormaktsblocken i Europa.

Förhällandet mellan Sovjetunionen och Förenta staterna känneteck­nas såväl av rivalitet, politiska motsättningar och fortsatta rustningar som av en viss samverkan, främst i syfte atl undvika en konfiikt som kan leda till direkta konfrontationer och ytterst till kärnvapenkrig. Kampen om infiytande fortgår dock i global skala.

En överenskommelse har nyligen träffats mellan Sovjetunionen och Förenta staterna om att avskaffa markbaserade medeldislanskärnvapen i Europa. Positiv är även ambitionen atl kraftigt minska de strategiska kärnvapenarsenalerna och alt inleda samtal om begränsningar för kärn­vapenprov. I nedrustningskonferensen i Geneve förefaller en uppgörelse om förbud mot kemiska vapen ligga inom räckhåll. De överenskommel-


 


ser om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder i Europa som träffa-     Prop. 1987/88:100

des i den s.k. Stockholmskonferensen granskas av ett uppföljningsmöte i

Wien.

Regeringen följer uppmärksamt eventuellt kommande och intensifie­rade samtal mellan maktblocken om konventionella rustningar i Europa och särskilt sädana som mer direkt kan beröra svenska säkerhetsintres­sen.

Stormakterna engagerar sig i lokala konflikter pä olika häll i väriden. 1 Mellanöstern och Gulfområdet, där de båda ledande makterna har star­ka intressen, finns risk för en direktkonfrontation mellan stormakterna.

Den militära situationen i Europa återspeglar rådande motsättningar och misstänksamhet mellan maktblocken. Båda sidor har sedan den nu­varande politiska och militära strukturen i Europa grundlades för om­kring 40 år sedan byggt upp mycket stora insatsberedda militära styrkor i Europa. Betydande kärnvapenresurser liksom mycket omfattande kon­ventionella stridskrafter slår mot varandra på ömse sidor om blockgrän­sen i Centraleuropa. De militära satsningarna inom både NATO och Warszawapakten har under det senaste decenniet gradvis ökat i reala termer, främst för alt höja den materiella kvaliteten på de konventionella stridskrafterna.

Den militärpoliliska situationen i Europa kännetecknas samtidigt av betydande stabilitet. Inte minst hotel frän kärnvapnen har fört med sig mycket starka restriktioner pä agerandet. Utfallet av ett konventionellt krig i Europa beror på så många och skilda faktorer, att det även fram­gent blir utomordentligt svårt för parterna att förutse utgången. Trots all båda maktblocken har delvis skilda uppfattningar om vad som är poli­tiskt och militärt önskvärt i Europa, är det mot denna bakgrund osanno­likt alt någondera parten skulle vara beredd att tillgripa våld i syfte atl ändra de rådande maktförhållandena till sin fördel. Maktblockens styr-kedispositioner, som kännetecknas av hög beredskap och långtgående operativa förberedelser, visar emellertid att man inte utesluter möjlighe­ten av en konflikt.

Den pågående utvecklingen i Sovjetunionen motiveras bl.a. av ett starkt behov av effektiviserande reformer inom industri och samhälle. 1 Östeuropa består spänningen mellan sovjetiska säkerhetsintressen och folkens nationella aspirationer. Den långsiktiga utvecklingen i såväl Sovjetunionen som Östeuropa är svårbedömbar. Kriser och konflikter inom och mellan dessa stater kan inte uteslutas.

Jag vill då det gäller bedömningen av den internationella utvecklingen också hänvisa lill vad som tidigare i dag anförts av utrikesministern.

Nordeuropa karaktäriseras dels av en fortsatt grundläggande stabilitet i vad avser den politiska situationen och den säkerhetspolitik som förs av de nordiska länderna, och dels av att det nordeuropeiska och nordatlan­tiska området ägnas ett ökande säkerhetspolitiskt och strategiskt intresse från stormakternas sida.

10

Trots skilda säkerhetspolitiska lösningar har de nordiska länderna i stor utsträckning sammanfallande intressen. De nordiska länderna har på denna grund också kunnat verka gemensamt, företrädesvis inom För-


 


enla Nationerna och andra internationella organisationer. En förutsätt-     Prop. 1987/88:100 ning för detta samarbete är de nordiska ländernas respekt för varandras   . skilda säkerhetspolitiska lösningar och politiska ställningstaganden.

De militärslrategiska förändringarna innebär att det nordiska områ­dets läge skulle vara mer utsatt i samband med kriser och väpnade kon­flikter mellan maktblocken. Det nordiska området, även Sverige, kan komma att beröras redan i inledningsskedet av en militär konflikt mellan maktblocken.

Det nordiska områdets strategiska betydelse liksom de rådande alli­ansförhållandena innebär dock alt sannolikheten för ett angrepp mot del nordiska området som inle har ett omedelbart samband med en storkon­flikt mellan maktblocken framstår som mycket ringa.

Sveriges totalförsvar skall verka i första hand fredsbevarande genom atl ha sådan styrka, sammansättning, ledning och beredskap att en angri­pares förluster och andra uppoffringar i samband med ett försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhällande lill fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stormaktsnärvaro i det nordiska området i fred och i interna­tionella kriser. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vårt närområde.

Ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angri­paren får fast fot på svensk mark. Skulle angriparen likväl lyckas tränga in på vårt territorium skall ett effektivt och uthålligt motstånd genomfö­ras i varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktio­ner skall säkerställas.

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl. a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Det är väsentligt för vär säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt to­talförsvars styrka i krig att vi kan möta försök lill påtryckningar och handelsrestriktioner i sådana situationer.

Regeringen har i utrikesdeklarationen aviserat sin avsikt att tillsälta en kommitté för att kartlägga i vilken mån det föreligger behov av export av krigsmateriel för att bevara och utveckla en stark svensk försvarsindustri. Det föreligger en bred enighet i Sveriges riksdag om behovet av en svensk försvarsindustri med tillräcklig kompetens och kapacitet. Under 1986/87 års riksmöte har denna enighet befästs. Det är en säkerhetspolitisk till­gång att vårt behov av materiel till försvarsmakten till huvuddelen tillgo­doses av svensk industri. En egen livskraftig försvarsindustri och för­svarsforskning skapar respekt för Sveriges vilja och förmåga att föra en fast och konsekvent neutralitetspolitik och ökar våra möjligheter att mot­stå påtryckningar av olika slag. Det är väsentligt att i delta sammanhang långsiktigt säkra vår tillgång lill avancerad kompetens och teknologi enligt våra krav. En viss ökning av vårt försvarsinduslriella samarbete med andra länder främjar en säker långsiktig materielförsörjning. Vårt samarbete med andra länder skall ske i former som är förenliga med


 


neutralitetspolitiken och så att värt oberoende bevaras. Det har också     Prop. 1987/88:100 varit till fördel för andra länder att dessa kunnat köpa försvarsmateriel från Sverige, och inte behövt förlita sig enbart lill stormakterna.

Möjligheter till viss export har mol denna bredare bakgrund hittills bedömts utgöra en förutsättning för att svensk försvarsindustri skall bi­behålla tillräcklig kompetens och kapacitet för alt kunna fylla sin funk­tion som huvudsaklig försörjare av materiel till det svenska försvaret.

Kränkningar av vårt lands territoriella integritet har konstaterats även under 1987. Främmande undervatlenskränkningar har förekommit på vårt sjöterritorium, inklusive pä inre vatten. Sverige kommer aldrig att acceptera kränkningar av vår territoriella integritet. Vårt lands territori­um skall värnas med alla till buds stående medel. Regeringens förord­ning innebär atl försvarsmakten utan föregående varning skall tillgripa vapenmakt mol en främmande ubåt i inre vatten. Syftet är att tvinga den kränkande ubåten till ytan för identifiering och andra åtgärder. Ubåts­skyddet fortsätter att förslärkas. Respekten för vår territoriella integritet skall tryggas genom förmåga atl ingripa mot varje form av kränkningar av värt territorium i såväl fred som under neutralitet vid krig i omvärlden.

Regeringen kommer att fullfölja neutralitetspolitiken med kraft och konsekvens. Den inriktning av totalförsvaret som angavs genom för­svarsbeslutet 1987 ligger fast.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerhetspolitiken.


 


5 Försvarspolitikens inriktning                                    Prop. 1987/88:100

Jag redovisade i prop. 1986/87:95 mitt förslag till beskrivning av det svenska totalförsvarets mål. I huvudsak överensstämde dessa med vad som lagts fast i 1982 års försvarsbeslut, men i moderniserad form. Jag redovisade även mina förslag till operativa grunder för totalförsvaret. Riksdagen har beslutat i,enlighet med mina förslag i dessa delar (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310).

Enligt min mening har det inte inträffat någonting som gör alt jag vill förorda ändringar i beskrivningen av det svenska totalförsvarets mål eller i de operativa grunderna för totalförsvaret.

Totalförsvaret har väsentliga uppgifter förutom i krig också i fred och i olika kris- och neutralitetssituationer. Ökad uppmärksamhet skall i pla­neringen ägnas åt förmågan att i fred, kris och under neutralitet hantera uppkommande situationer. Ett militärt angrepp med syfte atl utnyttja Sverige är det allvarligaste hotet och skall utgöra den viktigaste utgångs­punkten för planeringen. De krav som en kris eller neulralitetssituation ställer bör även beaktas i planeringen.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag har anfört om försvarspolitikens inriktning.


 


6 Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor        Prop. 1987/88:100

6.1 Vissa gemensamma utgångspunkter för planeringen

1 prop. 1986/87:95 anmälde jag att ett starkt och allsidigt totalförsvar förutsätter atl dess olika delar är i balans med varandra och väl samord­nade. Det är av största betydelse atl gemensamma operativa grunder tillämpas inom alla samhällssektorer för all en hög effektivitet skall upp­nås. Jag vill understryka betydelsen av fortlöpande samverkan och en förbättrad samordning mellan totalförsvarets civila och militära delar.

För att kunna fullfölja vår säkerhetspolitiska linje i situationer med reducerad eller avbruten import är del av slor betydelse atl vi inom landet har sådana tillgångar till förnödenheter och den produktionskapacitet som erfordras för att totalförsvarets uthållighet skall säkerställas. Enhet­liga antaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär måste enligt min mening tillämpas inom hela samhället i syfte att uppnå en tillfredsställande balans i uthållighetshänseende.

En konflikt i Europa torde inledas med en period av växande politiska motsättningar mellan maktblocken, alltmera omfattande handelsstör­ningar och efter hand höjd militär beredskap inom blocken. Krigshand­lingar utanför Europa, i vilka även stormakterna är indragna, kan därvid förekomma, medan däremot öppna krigshandlingar mellan maktblock­en i Europa inte antas äga rum i detta skede, s. k. förkrigsskede. Under förkrigsskedel försöker de båda maktblocken agera så alt krisen inte utvecklas lill öppet krig i Europa. Härvid kan olika typer av maktmedel, bl. a. ekonomiska, komma till användning mellan blocken, vilket även kan påverka Sveriges situation. En utveckling till krig mellan maktblock­en i Europa kan emellertid i en sådan spänd situation ske mycket snabbt. Vid krig i vår omvärld finns risk för att Sverige kan komma att dras in såväl på ell mycket tidigt stadium, som senare.

Mot denna bakgrund skall planeringen av beredskapsåtgärder för för­krigsskedel göras så att behovet av atl förbereda landet för krig tillgodo­ses samtidigt som störningarna i samhället, i möjligaste mån, begränsas.

Jag bedömer att handelsstörningarna i förkrigsskedel främst kan kom­ma att gälla strategiska varor, t. ex. olja, legeringsmetaller och högiekno-logiprodukter, men atl även andra för vår försörjning viktiga varor kan utsättas för störningar.

En annan utgångspunkt för planeringen bör vara att förkrigsskedel kan ha en varaktighet av upp till ett år. Det bör antas att den internatio­nella handeln och tillgången på varor vid periodens inledning i huvudsak har normal omfattning. Främst mot periodens slut bör det däremot antas att avsevärda handelsbegränsningar kan förekomma. Ett totalt handels­bortfall ler sig emellertid för de fiesta varuområden inle realistiskt ens vid förkrigsskedets slut — mol bakgrund av förutsättningen att öppet krig mellan maktblocken i Europa inte förekommer i detta skede. Ett undan­tag kan dock utgöras av sådana förnödenheter där något eller några nära lierade länder har en monopolsituation.


 


Försvarsbeslutet betonar även möjligheterna till snabbt uppväxande    Prop. 1987/88:100 konfiikter. Vår beredskap skall därför även la hänsyn till att ett krigsut­brott i Europa kan följa efter en förhållandevis kort kris.

Synen på förkrigsskedel bör som grund för planeringen därför vara, att ett upp till ettårigt förkrigsskede före ett krigsutbrott inte får innebära att vår krigsuihållighet avsevärt försvagas. Samtidigt måste beredskapen också tillgodose de krav som blir resultatet av kortvarig kris och förvar­ning före ett krigsutbrott.

Förkrigsskedel kan sedan komma att följas av en period med krig i vår omvärld. Under detta krig kan Sverige stå neutralt alternativt dras in redan inledningsvis eller senare. Jag anser alt vår uthållighet för detta skede bör dimensioneras utgående från en bedömning av varaktigheten av ett akut krigsskede mellan maktblocken i Europa. En rimlig uppskatt­ning är alt ett sådant skede kan pågå nägra månader. Totalförsvaret skall enligt min mening ha en betryggande uthållighet i relation härtill.

Möjligheterna lill import i ett läge med krig i Europa är svårbedömda. Det förefaller sannolikt alt viss handel kommer atl fortgå åtminstone inledningsvis, men jag har i strävan att säkerställa en tillräckligt hög försörjningssäkerhet ändå bedömt att planeringen bör utgå från att all utrikeshandel kan omöjliggöras i en sådan situation. Planeringen bör emellertid medge atl eventuella möjligheter till utrikeshandel las till vara även under krig. Det gäller t. ex. planeringen av utrikeshandeln i kristi­der, inkl. frågor om transporter i sådana lägen. 1 planeringen bör också beaktas behovet av att i sådana lägen kunna exportera strategiskt intres­santa varor.

1 planeringen bör även försörjningsproblemen under ett skede efter ett krig i vår omvärld beaktas, främst i form av vissa analyser rörande om­ställning till inhemsk produktion av livsnödvändiga förnödenheter. Ut­gångspunkten bör därvid vara att utrikeshandeln inom något år gradvis återgår till en acceptabel nivå.

Jag vill i detta sammanhang påpeka ati förloppet av en framtida kris inle kan förutses. Jag vill därför understryka betydelsen av ett fiexibelt synsätt i beredskapsarbetet och att valet av åtgärder för att säkerställa beredskap och uthållighet bör ske så atl de stärker vårt lands anpass­ningsförmåga även i kriser av annan karaktär än de här beskrivna.

Regeringen har mot bakgrund härav i december 1987 beslutat om före­skrifter för totalförsvarets planläggning och övriga fredstida förberedelser. Föreskrifterna innehåller regeringens inriktning av verksamheten under fred, kris, neutralitet och krig för överbefälhavaren och ansvariga myn­digheter enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del saml Sveriges Radio AB. Föreskrifterna kompletterar gällande lagar, förordningar samt andra föreskrifter och skall bilda utgångspunkt för de bestämmelser m. m. som dessa myndig­heter med stöd av sina instruktioner utfärdar.

Enligt regeringsbeslutet skall överbefälhavaren och de civila centrala myndigheterna inom totalförsvaret sträva efter enhetlighet och samord­ning. Regeringen har därför föreskrivit dels alt överbefälhavaren i sam-


 


råd med överstyrelsen för civil beredskap skall lämna berörda civila cen- Prop. 1987/88:100 trala myndigheter de uppgifter om försvarsmaktens operativa planlägg­ning som behövs för myndigheternas planering, dels att överstyrelsen för civil beredskap i samverkan med funktionsansvariga myndigheter och överbefälhavaren skall samordna den operativa planeringen inom den civila delen av totalförsvaret. Civil central myndighet skall lämna över­befälhavaren, överstyrelsen för civil beredskap och övriga berörda myn­digheter motsvarande uppgifter om sin egen planläggning. Civilbefälha­varna och militärbefälhavarna skall i samverkan utarbeta en gemensam inriktning för försvarsplaneringen inom regionen och delge berörda myndigheter denna.

Sammanlaget anser jag atl dessa föreskrifter kommer atl skapa en god grund för planläggning och förberedelser för att nå målen alt avhålla en tänkbar angripare från militär aggression eller hot om sådan. Den samla­de och ensade uthållighet som uppnås genom tillämpning av här redovi­sade föreskrifter bidrar till att ge vår säkerhetspolitik trovärdighet.

I prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling anförde jag att den administrativa beredskapen uppvisar vissa brister i fråga om form och innehåll. I propositionen anfördes vidare att en viss tveksamhet rå­der beträffande beredskapsbegreppets innebörd, vilket försvårar möjlig­heterna alt behandla beredskapsfrågorna entydigt. Jag vill här speciellt peka på den oklarhet som råder beträffande verksamheten inom kom­muner och landstingskommuner när beslut om beredskapshöjande åt­gärder före ett beredskapstillständ riktats mot statliga myndigheter.

Regeringen har därför, mot bakgrund av vad som anfördes i nämnda proposition, i augusti 1987 beslutat all genom tilläggsdirektiv ge utred­ningen (Fö 1985:01) om översyn av civilförsvarslagstiftningen m.m. i uppdrag att bl. a. se över lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och de andra författningar som berörs därav samt att överväga behovet av ytter­ligare lednings- och samordningsbeslämmelser för totalförsvarets civila del.

6.2 Ledning och samordning av totalförsvaret

Styrkan i totalförsvaret är beroende av en effektiv ledning och av en väl fungerande samordning mellan dess olika delar.

För atl få en samlad översyn av totalförsvarets ledning under kris och i krig samt för atl finna formerna för en effektivare och mer samordnad ledning av totalförsvaret lämnade regeringen i januari 1987 vissa upp­drag i denna fråga till överbefälhavaren och överstyrelsen för civil bered­skap. Härvid anförde jag att översynen berör alla nivåer och samman­hanget mellan nivåerna samt all antalet ledningsorgan på varje nivå bör övervägas, varvid antalet civil- och militärområden särskilt skall prövas.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap kommer att redovisa ett första steg i utredningsarbetet i januari 1988.

Jag anmälde i försvarsbeslutspropositionen 1987 att omfattningen och
komplexiteten i denna fråga är sä stor att ett par år torde åtgå för att
erhålla ett samlat förslag. Ledningens utformning för det militära försvå-                              16


 


ret har en mycket stark koppling till det utredningsarbete om organisa- Prop. 1987/88:100 tion, utbildning och produktion som nu på regeringens uppdrag bedrivs av överbefälhavaren. En översyn av civilbefälhavarnas krigsorganisa­tion har gjorts och överlämnats till regeringen i september 1987. Försla­gen övervägs för närvarande inom regeringskansliel. Ett samlat underlag för totalförsvarets ledning skall föreligga till hösten 1989 varefter jag avser att lämna förslag till regeringen Om organisation och om former för en effektivare och mer samordnad ledning av totalförsvaret under kris och krig.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ledning och samordning av totalförsvaret.

6.3 Skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot

Åtgärder för skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot behandlades utförligt i 1982 års försvarsbeslut som i dessa hänseen­den innebar en klar ambitionshöjning. 1 1987 års försvarsbeslut uttalades att arbetet med atl förbättra skyddet bör fullföljas i syfte att uppnå de tidigare angivna målen samtidigt som en fortsatt resursuppbyggnad bör ske. Överbefälhavarens grundsyn ABC och den av totalförsvarets chefs­nämnd utarbetade gemensamma grundsynen ABC för den civila delen av totalförsvaret ligger till grund för arbetet.

Myndigheterna har i sina programplaner redovisat åtgärder i enlighet med den inriktning som angavs i 1987 års försvarsbeslut. Fördel militära försvaret gäller det bl. a. utbildningsanordningar för ABC-utbildning och visst skydd mot den elektromagnetiska pulsen (EMP). Inom ramen för det uppdrag överstyrelsen för civil beredskap fått att i samråd med berörda funktionsansvariga myndigheter redovisa en plan för utbyggna­den av ABC-skyddet pågår arbete med att klarlägga ansvarsförhållan­den, inventera utbildningsbehov och understödja de funktionsansvariga myndigheternas planering. Det samlade medelsbehovet har ännu inte kunnat preciseras. Inom försvarets forskningsanstalt är ABC-skydd ett av de prioriterade forskningsområdena som grund för stödet till myndig­heternas planering och materielutveckling.

Jag anser alt uppbyggnaden av ABC-skyddet bör fortsätta i enlighet med riktlinjerna i 1987 års försvarsbeslut.

Grundläggande för skyddet mot kärnvapen, biologiska stridsmedel
och kemiska hot är en god förmåga till indikering, alarmering och led­
ning samt goda kunskaper om stridsmedlens och kemikaliernas verk­
ningar och skyddet mot dessa. För att tillgodose behovet av särskilt
skyddsutbildad personal inom totalförsvaret anmälde jag i propositio­
nen inför 1987 års försvarsbeslut min avsikt atl med bl. a. försvarets
skyddsskola som grund organisera en för totalförsvaret gemensam ut-                                17

2    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6


bildning. Därigenom borde även behovet av specialutbildade handlag-    Prop. 1987/88:100
gare vid myndigheterna liksom av utbildare kunna tillgodoses.                            .      .

Överbefälhavaren har i september 1987 och i samråd med överstyrel­sen för civil beredskap, statens räddningsverk och socialstyrelsen redovi-' : sat underlag för beslut i denna fråga. Enligt överbefälhavaren bör

   en för totalförsvaret gemensam skyddsskola organiseras den 1 juli 1988, med successiv uppbyggnad intill budgetåret 1990/91, då verk­samhet skall kunna bedrivas i full omfattning,

   skolans organisatoriska innehåll göras till föremål för kontinuerlig prövning under uppbyggnadsperioden och anpassas till faktiskt ut­bildningsomfång,

   skolan ges namnet Totalförsvarets skyddsskola,

   skolan lokaliseras till Försvarels skyddsskoläs nuvarande anlägg­ningar i Kungsängen i Upplands-Bro kommun,

   skolan ges en ställning som egen myndighet direkt underställd chefen för armén och atl uppgifter och resurser frän berörda myndigheter tilldelas skolan via chefen för armén,

   ekonomiska resurser för investeringar och ökade driftkostnader till­föras utanför försvarsmaktens ram, så att verksamheten i begränsad omfattning kan upptas från hösten 1988 och i full skala från budget­året 1990/91.

Redovisningen omfattar också konsekvenserna för totalförsvaret av alt lokalisera skolan till Umeå kommun.

Jag anser alt det underlag som överbefälhavaren har redovisat är till­räckligt för statsmakternas beslut, utom vad gäller skolans lokalisering. Underlaget remitteras för närvarande till de båda berörda kornmunérna.

Enligt min mening bör en för totalförsvaret gemensam skyddsskola, benämnd Totalförsvarets skyddsskola, inrättas den 1 juli 1988. Den bör ges en ställning som myndighel inom huvudprogrammet Arméförband och bör inledningsvis bedriva sin verksamhet i nuvarande Försvarets skyddsskolas lokaler i Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Det an­kommer på regeringen atl besluta härom.

Jag har beräknat medel inom den civila totalförsvarsramen för utbild­ning vid skolan av den personal som skall tjänstgöra i civilförsvaret.

I fråga om den nya myndighetens slutliga lokalisering och finansiering av nödvändiga investeringar härför avser jag att återkomma till regering­en med förslag om proposition till riksdagen under våren 1988.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om skydd mot kärnvapen, biolo­giska stridsmedel och kemiska hot.

6.4 Utveckling av planerings- och uppföljningssystemet

Min uppfattning är alt statsmakternas styrning mer än hittills måste in­
riktas på försvarets förmåga och beredskap enligt ett försvarsbesluts in-                             18
tentioner.


 


I försvarsbeslutspropositionen (1986/87:95) anmälde jag att en hu-     Prop: 1987/88:100 vudtanke i förändringen-av ledningssystemet är att

"----- de mål som anges i försvarsbeslutet för femårsperioden i form av

kvalitet och kvantitet hos krigsförbanden även skall utgöra mål för de centrala myndigheternas produktion. De hittillsvarande årsvis uppstyck­ade produktionsmålen från statsmakternas sida avses därför tonas ner i hög grad. Det viktiga blir i stället att visa och följa upp hur myndigheter­nas verksamhet gradvis leder mot försvarsbeslutets mål".

Riksdagen hade i sitt beslut (FöU 1986/87:11, rskr. 310) intet att erinra häremot. Dessa principer i styrningen infördes att gälla fr. o. m. den I juli 1987. Inom malerielanskaffningsområdet beräknas, genom den klarare avgränsning av ansvaret mellan regering och myndigheter som regelför­ändringen innebär, antalet materielärenden som regeringen skall avgö­ra, minska till ca hälften mot tidigare.

I propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/ 87:99) anförde chefen för civildepartementet beträffande verksamhets­planering och budgetfrågor att

"Riksdagen och regeringen bör tydligare ange vad man förväntar sig att
myndigheterna skall åstadkomma i fråga om verksamhetens resultat. De­
taljstyrningen av myndigheterna bör minska.-------- Planeringen av myn­
digheternas arbete bör bli mer långsiktig. Myndigheternas resultatredo­
visning bör ges ny forrh och förstärkas".

Riksdagen tillstyrkte i sitt beslul med anledning av denna proposition (KU 1986/87:29, rskr. 226) dessa riktlinjer för "styrning av myndigheter­nas verksamhetsinriktning".

En grundtanke i det ledningssystem som enligt riksdagens beslut år 1970 nu tillämpas inom försvarsdepartementets verksamhetsområde ut­tryckte försvarskostnadsutredningen i sitt belänkande (SOU 1968:1) på följande sätt

"Planeringen inriktas på program, som i huvudsak hänför sig till krigsor­
ganisationen och pä prestationer.-------- Kostnadsredovisning och rap­
portering utformas i anslutning till budgeteringen vilkel ger möjlighet till
uppföljning av kostnader, prestationer och resultat med uppdelning på
program och ansvarsområden".

I regleringsbrevet i juni 1987 för försvarsdepartementets verksamhets­område har målen för myndigheternas verksamhet i större utsträckning än tidigare hänförts till krigsorganisationen och uppdelats pä program. Beskrivningen av målen har utgått från riksdagens beslut om totalförsva­rets fortsatta utveckling och från information ur myndigheternas lång­siktiga planering för utvecklingen av det militära försvaret och de civila delarna av totalförsvaret. Denna förändring har, enligt vad jag har in­hämtat, av myndigheter inom försvarsmakten, upplevts som positiv och meningsfull.

19

Myndigheterna skall under försvarsbeslutsperioden nå de på detta sätt preciserade målen inom en av riksdagen i fast prisläge bestämd ekono­misk ram. I detta ligger en konfiikt mellan målstyrning och ramstyrning. Denna accentueras genom den fortlöpande förändringen av priser och löner. Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap måste på


 


sekloransvarig myndighets nivå hanlera denna konfiikt mellan mål och Prop. 1987/88:100 resurser. I en återkommande omprövningsprocess måste åtgärder anpas­sas till resurserna med hänsyn till prioriteringar i och mellan målen. De båda myndigheterna måste sedan till regeringen redovisa klara ställ­ningstaganden och förslag för sina resp. sektorer. Detta skedde tidigare med målen successivt rullande i fem och tio års perspektiv men sker nu med målen liggande fast i försvarsbeslutels lidsperspektiv. Vid ett nytt försvarsbeslut fastställs mål för den kommande försvarsbeslulsperioden.

Jag anser atl den förändring av styrningen som kommit till uttryck genom den nya utformningen av regleringsbrevet ställer mera precisera­de krav i enlighet med tankarna i prop. 1986/87:99, inte bara på de bägge myndigheterna med centralt och övergripande planeringsansvar utan på alla myndigheter på central nivå. Beslutsunderlaget till statsmakterna behöver emellertid förbättras i del hänseendet att de ekonomiska beräk­ningarna och övervägandena knyts starkare till målen enligt grundtan­karna i ledningssystemet.

Jag anser att kraven på effektivitet skall vara höga. Det är därvid inte enbart fråga om att verksamheten i sig kan bedrivas rationellt. Det gäller också att göra rätt saker med hänsyn till de mål statsmakterna satt upp. Jag avser att låta bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete med avsikt .att förbättra regeringens möjligheter att följa upp och kontrollera verksam­heten inom försvarsdepartementets ansvarsområde.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälje

attta del av vad jag har anfört om utveckling av planerings- och uppföljningssystemet.

20


 


7 Totalförsvarets militära del                                       Prop. 1987/88: lOO

7.1 Det senast förflutna budgetåret (1986/87)

7.1.1 Verksamheten

Verksamheten under budgetåret 1986/87 baserades på 1982 års försvars­beslut och den fortsatta inriktning som statsmakterna därefter beslutat om. Budgetåret 1986/87 utgjorde härvid det sista året i 1982 års försvars­beslutsperiod.

Överbefälhavaren anmäler, i avvaktan på slutliga årsredovisningar, i förord till sin årsberättelse för 1986/87 bl. a. följande:

Under det nu avslutade budgetåret har ej den i regleringsbrevet beslu­tade verksamheten kunnat genomföras planenligt beroende på att till­gängliga medel inte räckt till. Redan vid ingången av verksamhetsåret var utgångsläget att utgiftsramen måste minska med 200 milj. kr. till följd av föregående års överutnyttjande. Delta och en något för låg bedöm­ning av verksamhetens kostnader samt otillräcklig priskompensation har medfört au det har varit nödvändigt att göra omfattande omplaneringar av verksamheten. 1 vissa fall har dessa omplaneringar varit av sådan storlek att de krävt regeringsbeslut. Exempel är minskning och senare­läggning av materielanskaffning och nybyggnation, en mindre förkort­ning av grundutbildningstiden inom armén och en avsevärd begränsning av repetitionsutbildningen inom armén frän planerade 87 000 man lill inkallade ca 40 000.

Utbildningsmålen för grundutbildningen har i fiera avseenden måst sättas lägre än de mål som fastställts mot bakgrund av förbandens krigs­uppgifter. Detta medför att krigsförbanden inle når upp till den planera­de kvaliteten. Som nämnts i tidigare årsredovisningar är möjligheterna alt ge kompletterande grundutbildning under repetitionsövning i det närmaste obefintliga med hänsyn till den tid som finns tillgänglig och den verksamhet som måste genomföras under sådana övningar.

I förhållande till de reducerade målen för grundutbildningen bedöms utbildningsresultatet även i år som tillfredsställande — myckel tack vare en helhjärtad insats av berörd personal och en god anda bland både värnpliktiga och befäl.

Personalsituationen för försvaret är fortfarande allvarlig, framför allt på grund av bristen på yngre yrkesofficerare och reservofficerare, brister på viss kvalificerad personal och stora förtidsavgångar av yrkesofficera­re. Det finns dock vissa positiva tecken. Förtidsavgångarna har minskat något och ca 100 yrkesofficerare har kunnat återanslällas. Bidragande härtill kan vara den förbättring av löneläget för stora delar av försvarets personal som blev följden av årets avtalsrörelse.

Bland större materielobjekt som beställts under året kan nämnas ett
nytt pansarvärnsrobotsystem (pvrb 56 BILL). En ubåt, Västergötland,
och ett minjaktfartyg. Kullen, har levererats. Leveranser av rörligt kust­
artilleri har fortsatt. Vidare har renoverings- och modifieringsåtgärder
för stridsvagn 103, inoderniseringen av ubåtar typ Sjöormen och fasta                                21


 


tunga batterier fortsatt. Ombeväpningen av jaktfiygförbanden Ull JA 37 Prop. 1987/88:100
och moderniseringen av J 35-systemet (Draken) har pågått. Utveckling­
en av JAS 39 har fortsalt. Utbyggnaden av nygbassystemet (Bas 90) har
fortsatt. Utvecklingsuppdrag har lagts avseende luftvärn med mörkerka­
pacitet och stridsfordon 90. Under året har fiera militärrestauranger
byggts.                                                                                                                  .

För egen del har jag inte något att erinra mot överbefälhavarens redo­visning. Jag vill emellertid något komplettera överbefälhavaren. Rege­ringen såg med stort allvar på arméns akuta problem. Åtgärder vidtogs därför dels inom ramen för beslut om priskompensation dels i form ay ett särskilt uppdrag till generaldirektören Gunnar Petri. Petri som skulle undersöka orsakerna till försvarsmaktens akuta problem redovisade se­dermera sitt uppdrag i betänkandet (Ds Fö 1987:1) Utredningen om för­svarsmaktens akuta ekonomiska problem. Detta har bl. a. resulterat i ett uppdrag till överbefälhavaren att utarbeta förslag till förbättrad produk­tionsledning.

Regeringen beslutade efter förslag från överbefälhavaren alt reducera arméns repetitionsutbildning. Inställda krigsförbandsövningar får emel­lertid långtgående konsekvenser. Ett krigsförband som inte övas och samtränas med andra förband får en lägre kvalitet. Häri kan sägas ligga ett ökat försvarspolitiskt risktagande. Härutöver vill jag anmäla som min uppfattning att tvära kast i planläggningen av krigsförbandsövningar på sikt riskerar att minska försvarsmaktens trovärdighet gentemot de värn­pliktiga och därmed svenska folket.

Sammanfattningsvis bedömer jag för närvarande att resultatet av ge­nomförd verksamhet under budgetåret är godtagbart. Efter gjorda redu­ceringar har verksamheten i huvudsak skett planenligt.

7.1.2 Det ekonomiska utfallet

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1986/87 till 22 411 482 000 kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1985 (prop. 1985/86:100, bil. 6, FöU 5, 8 och 9, rskr. 117, 182 och 278). Regeringen bemyndigades, i överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/84:100, s. 49, FöU 20, rskr. 348), att justera utgiftsramen för det -' militära försvaret för budgetåret 1986/87 med hänsyn till pris- och löneut­vecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursföränd­ringar m. m. efter februari 1985:

Efter kompensation för prisökningar enligt vad som ovan nämnts upp­gick den militära utgiftsramen under budgetåret 1986/87 till 24 379 210 000 kr. Denna ram har justerats enligt följande:'


Tillkommer:

 

Löner till personal med

 

s. k. NOH-garanti

+ 1 500 000 kr.

Medel för mervärdesskatt på ADB-tjänster

+ 15 000 000 kr.

Medel för konsulttjänster m. m.

' + 9 500 000 kr.

Avgår:

 

Överutnyttjande av utgiftsramen för

'

budgetaret 1985/86 (prop. 1985/86:100,

 

bil. 6, FÖU 5, 8 och 9, rskr. 117, 182 och 278)

-200 700 000 kr.

Summa korrigering

-174 700 000 kr.


22


Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1986/ Prop. 1987/88:100
87 blev därmed 24 379 210 000 - 174 700000 = 24 204 510 000 kr. Enligt
riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de
rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till
24 820 528 000 kr. Utgifterna var alltså 24 820 528 000 - 24 204 510 000
= 616 018 000 kr., avrundat 616 milj. kr., större än utgiftsramen. Detta
belopp skall emellertid justeras ner med hänsyn till vissa redovisnings­
tekniska effekter av övergången till nytt syslem för utgiftsredovisning
(SFS 1986:204). Dennajusleringuppgårfill 612 milj. kr. Det sammanlag­
da överutnyttjandet kan därmed beräknas till 616 — 612 = 4 milj. kr.
Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1986/
87:95, bil. I sid. 92, FöU 11, rskr. 310) au beakta det sålunda justerade
överutnyttjandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret
1987/88 prisregleras.                       , ,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om det ekonomiska utfallet för budgetåret 1986/87.

7.2 Verksamheten under innevarande budgetår (1987/88)

Innevarande budgetår utgör första året i 1987 års försvarsbeslutsperiod. Som jag anförde i totalförsvarspropositionen (prop. 1986/87:95, bil. I . kap. 4.9, sid. 50) är det min strävan att tona ned de ärsvisa produktions­målen. Det av regeringen den 11 juni 1987 beslutade regleringsbrevet för försvarsdepartementets verksamhetsområde redovisar därför mål för pe­rioden fram till år 1992 och inriktning till.år 1997. Jag avser därför inle nu, utöver vad jag anmäler i det följande (kapitel 7.3 Det militära försva­rets fortsatta utveckling), närmare beröra verksamheten under inneva­rande är. Jag avser däremot i kommande budgetpropositioner anmäla hur och i vilken takt som då genomförd verksamhet leder fram till för­svarsbeslutets mål för budgetåret 1991/92.

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering i läge juni 1988 framgår av följande översiktliga sammanställning.


Armén

 

Marinen

 

Infanteribrigader 77

10

Torpedbåts-/Robotbåts-/

 

Infanteribrigader 66

8

Kustkorvettdivisioner

3

Norrlandsbrigader

5

Patrullbätsdivisioner

4

Pansarbrigader

5'

Minfartygsflottiljer

6

Mekaniserade brigader

1

Ubåtsflottiljer (motsv.)

2

Fältbataljoner       ca

100

Minröjningsflottiljer

8

Lokalförsvarsbataljoner ca

100

Helikopterdivisioner

4

Hemvärnet        ca 100 000

'Kustartilleribataljoner

ca 30

Flygvapnet

man

Operativ ledning

 

Jaktflygdivisioner JA 37

8

Högkvarteret

 

Jaktflygdivisioner J 35

3

Hilitärområdesstaber

6

Attackfiygdivisioner AJ 37

5,5

 

 

Spaningsflygdivisioner S 37

6

 

 

Lätta attackfiygdivisioner

4

-;-

 

Stril- och basbataljoner

44.

 

 

' Inkl. pansarbrigad Gotland.

 

 


23


Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850 000 man (inkl. hemvärn).


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88:100

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om verksamheten under inneva­rande år.

7.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling

7.3.1 Regeringens uppdrag till överbefälhavaren om bl. a. arméns fortsatta utveckling

Jag anmälde i prop. 1986/87:95 behov av atl

   arbetet med en samlad översyn av totalförsvarets ledning snarast full­följs,

   underlag för långsiktigt ställningstagande till utvecklingen av arméns utbildningssystem och fredsorganisation bör föreligga under är 1988, så att erforderliga riksdagsbeslut kan fattas våren 1989,

   erforderliga förbättringar av försvarsmaktens produktionsledning redovisas senast vid samma tidpunkt,

   erforderligt underlag tas fram för att kunna inrikta huvudprogram­men 4 och 5 för perioden fram till år 1997.

Mot bakgrund härav uppdrog regeringen i mars 1987 åt överbefälha­varen att utreda och redovisa ett förslag till arméns långsiktiga utveck­ling, produktionsledningen inom försvarsmakten, organisationen inom huvudprogrammet 4 samt konsekvenserna härav för huvudprogrammen 2, 3 och 5. Enligt uppdraget skall överbefälhavaren redovisa arbetsläget i december 1987 och slutredovisa uppdraget senast den 30 september 1988. Jag återger i det följande regeringens närmare direktiv i sammanfattad form.

Överbefälhavaren skall vad avser arméns långsiktiga utveckling redo­visa de operativa grunderna för utvecklingen av arméstridskrafterna, de operativa behoven av beredskap och ledning saml de operativa inflytel­serna på fredsorganisationen i övrigt. ,

Att fastställa den krigsorganisatoriska utvecklingen för 1990-talet är en fråga för 1992 års försvarsbeslut. Överväganden och förslag om bl. a. utbildningssystem och fredsorganisation måste emellertid utgå från krigsorganisationens utveckling. Överbefälhavaren skall därför redovisa en plan för utvecklingen av arméns krigsorganisation i den utsträckning som fordras för överväganden om utbildningssystem och fredsorganisa­lion.

Andra principer för omsättning av förband än de nuvarande skall prövas. Ett syfte är därvid att genom en effektivare förbandsomsättning höja den personella kvaliteten i främst brigader och viktigare territoriella förband.

Överbefälhavarens förslag till förbandsomsättningssystem skall hänga
ihop med vad som föreslås som mål för utbildningen och om utbildnings­
systemets uppbyggnad. Därvid bör avvägningen mellan befäls-, grund-
och repetitionsutbildning prövas inom ramen för nuvarande totala ut-                                24

bildningslid. Det bör vidare övervägas alt utforma systemet på ett sådant sätt atl behovet av anstånd för värnpliktiga minimeras. De förslag som


1983 års värnpliklsutbildningskommitté lämnat avseende beredskaps- Prop. 1987/88:100 tjänstgöring i samband med grund- och repetitionsutbildning bör ytterli­gare övervägas. Fullständig förstegsulbildning skall vara utgångspunkt för överbefälhavarens förslag lill utbildningssystem. De i tidigare sam­manhang redovisade bristerna i fråga om krigsförbandens samträning skall kunna avhjälpas. Behov av och tillgång på utbildningsbefäl skall särskilt redovisas.

Fredsorganisationen inom armén bör utvecklas så att den i ökad ut­sträckning blir en integrerad del i krigsorgansatiopen och i försvarsmak­tens beredskapssystem samt så atl organisatoriska förutsättningar skapas för att nå en effektivare utbildning och samträning.

I arbetet skall strävan vara atl så snart som möjligt minska det nu besvärande kvarståendeläget för värnpliktiga. Därvid bör bl. a. befäls-tillgångens inverkan analyseras. Vidare skall utbildningsorganisationens totala kapacitet anpassas till den framtida tillgången på värnpliktiga.

Överbefälhavaren skall också redovisa en plan för fredsorganisatio­nens utveckling som tar hänsyn till sammanhanget mellan de operativa grunderna, organisationen, ledningen, beredskapen samt förbandsom­sättnings- och utbildningssystemen. Planen skall gälla minst intill sekel­skiftet. Förslag skall vidare lämnas om sådana åtgärder som fordrar statsmakternas beslut före år 1992.

Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap har i rege­ringsbeslut i januari 1987 fått i uppdrag att utreda totalförsvarels ledning i kriser och i krig. Viktiga frågor är härvid antalet ledningsorgan på varje nivå. Antalet civil- och militärområden skall särskilt prövas. Möjlighe­terna att rationalisera organisationen för ledning i krig bör uppmärksam­mas. Regeringen kommer senare atl ge en närmare inriktning av del fortsatta utredningsarbetet på denna punkt.

Ledning av produktionen inom försvarsmakten har ett samband med utvecklingen av såväl ledningen i kris och krig som med utbildningssy­stemet och fredsorganisationen. Överbefälhavaren har fått regeringens uppdrag att redovisa de åtgärder som erfordras för att förbättra produk­tionsledningen. Utredningen om försvarsmaktens akuta ekonomiska problem (Ds Fö 1987:1) skall därvid utgöra ett underlag.

Tyngdpunkten i de här redovisade grunderna för utredningsarbetet skall läggas på arméns utveckling men förändringar av fredsorganisatio­nen inom marinen och fiygvapnel skall föresläs om de leder till ökad effektivisering och samordning mellan försvarsgrenarna.

Stabsmyndigheternas organisation och arbetsformer skall samtidigt granskas i syfte att inte binda större resurser än nödvändigt i fredsadmi-nislrationen.

Överbefälhavaren skall för huvudprogrammet 5, Gemensamma myn­digheter, redovisa hur delta huvudprogram påverkas av förslagen om huvudprogrammen 1—4.

Balansen i fråga om utbildningsnivå för stridskrafter ur olika försvars­grenar skall vidare prövas.

I samband med förslagen om utbildning, fredsorganisation och pro-duktionsledning skall ekonomiska konsekvenser av förslagen redovisas i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut. Planeringsförändringar för att inrymma lämnade förslag skall redovisas översiktligt.


Många av förslagen som nu behandlas inom den s. k. försvarsmaktsut- Prop. 1987/88:100 redningen och andra utredningar inom detta område är av stor principi­ell och praktisk betydelse. Jag vill dock för närvarande inte här kommen­tera delta arbete utan anser del väsentligt atl utredningarna genomförs enligt givna direktiv och bereds i den ordning som riksdag och regering uttalat sig för.

Den samlade utredningen leds av överbefälhavaren och är samordnad med perspektivplanesludierna inför nästa långsiktiga försvarsbeslut. Ar­betet följs av en särskild referensgrupp ur regeringskansliet.

Jag räknar med att kunna föreslå regeringen att beträffande organisa­tion, ledning, utbildning m. m. återkomma med förslag lill riksdagen under 1988/89 års riksmöte.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om regeringens uppdrag till. överbefälhavaren om bl. a. arméns fortsalla utveckling.

7.3.2 1987 års försvarsbeslut och säkerheten i planeringen

7.3.2.1 Försvarsbeslutet

Jag framhöll i 1987 års försvarsbeslutsproppsition (prop. 1986/87:95 sid.. 56) då jag redovisade mina förslag om del militära försvarets fortsatta utveckling att erfarenheterna från de senaste försvarsbeslutsperioderna hade visat på betydande osäkerheter i planeringen. Jag angav vidare att den av mig föreslagna inriktningen utgick från det då föreliggande un­derlaget och att detta innehöll osäkerheter vilka måste anses betydande och som kunde påverka möjligheterna att genomföra den planerade verksamheten under försvarsbeslutsperioden. Osäkerheterna rörde dels de bedömda kostnaderna för verksamheten, dels prisutvecklingen och kompensationen för denna. Del modifierade priskompensationssystem som därefter har börjat tillämpas kommer enligt min mening att förbättra överensstämmelsen mellan den verkliga prisutvecklingen och den kom­pensation som försvaret får för denna. När det gäller osäkerheten i för­hållandet mellan planerad verksamhet och tillgängliga ekonomiska re­surser kvarstår dock problemen.

Överbefälhavaren har sålunda i sin programplan för perioden 1988/
89 — 1991/92 anmält att en fullständig följsamhet gentemot försvarsbe­
slutet inte är möjlig. En planering helt i överensstämmelse med statsmak­
ternas intentioner skulle medföra kostnader som betydligt överstiger till­
delade ramar. Överbefälhavaren anger att betydande omplaneringar i .
verksamheten under denna period därför har måst ske i förhållande till
den planering som redovisades för försvarskommittén i programplanen
för perioden. Enligt överbefälhavaren medför ändrade planeringsförut­
sättningar — främst uppskjuten materielanskaffning, ökade kostnader
för arbetsvårdsfall, höjda frivilligförmåner och förstärkt utbildning vid
armén —   kostnadsökningar på ca 200 milj. kr. per budgetår. Ungefär                                  26

lika stort årligt omplaneringsbehov har uppstått genom fördyringar och ambitionsförändringar i materielplanerna. Härtill kommer nödvändiga


lönesatsningar till en kostnad av ca 150 milj. kr. per år utöver vad som Prop. 1987/88:100 kan tilldelas i priskompensation och som måste tas inom den ekonomis­ka ramen. Slutligen har redan i försvarsbeslutet förutsatts en reducering av främst materielanskaffningen med 840 milj. kr. under perioden. En­ligt överbefälhavaren innebär dessa ändrade planeringsförutsättningar att betydande resurser saknas för att kunna genomföra den planering som förutsattes i den av överbefälhavaren reviderade programplanen för perioden 1987/88 - 1991/92. ■

Överbefälhavaren har föreslagit tre slags åtgärder för att avväga de brister som följer av de ändrade förutsättningarna, nämligen

   reduceringar av repelitionsutbildningen inom armén och marinen,

   senareläggning och reduceringar av den materiella förnyelsen, främst inom armén saml '

   begränsningar av krigsorganisationen på sikt.

Jag återkommer med min syn på överbefälhavarens förslag lill åtgär­der i samband med mina överväganden om krigsorganisationens utveck­ling.

Jag konstaterar alt den av överbefälhavaren anmälda omplaneringen i förhällande till föregående plan uppgår till fiera miljarder kronor under försvarsbeslutsperioden. Ställd i relation till försvarsbeslutet blir dock förändringen betydligt mindre eftersom beslutet faktiskt förutsatte en omplanering inom malerielområdet med 630 milj. kr. och av kostnader­na för civil personal med 210 milj. kr.

Möjligheten av höga löneavtal var också förutsedd. Jag vill erinra om vad jag har framfört härom i försvarsbeslutspropositionen. Jag angav dä alt jag vid beräkningen av anslagsbeloppen tagit hänsyn till det nyligen slutna kollektivavtalet (RÄLS 86 — 87) och att jag var beredd atl omför­dela ekonomiska resurser inom den militära utgiftsramen om ytterligare personaladministrativa åtgärder senare skulle visa sig nödvändiga.

Jag berörde också i samma proposition frågan om kostnadsökningar för materiel och framhöll att'omplaneringar i form av reducerad och senarelagd anskaffning kan bli nödvändiga. Jag har bl. a. som följd här­av, och efter förslag från försvarskommittén avdelat reserver på I 500 milj. kr. under perioden 1987/88 - 1991/92 för osäkerheter i kost­naderna, främst inom malerielområdet.

Vidare anmälde jag (sid. 79 och 145 — 146) atl begränsningar måste göras i utbildningen men alt det härvid var nödvändigt bl. a. för tilltron till värnpliktssystemel och det anställda befälets intresse för sitt yrke att grundutbildningen kunde genomföras på ett riktigt sätt. 1 syfte att nå dithän anförde jag att det kunde bli nödvändigt alt vidta vissa begräns­ningar i övrigt inom arméns ledning och förbandsverksamhet. Jag fram­höll också att trots de ökade satsningarna inom utbildningsområdet mås-le ändå vissa brister även fortsättningsvis godtas hos krigsförbanden. Först i och med ett nytt utbildningssystem räknar jag med att kvaliteten hos krigsförbanden i vad avser personal och utbildning kan börja att förbättras.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla atl det i försvarsbesluts­propositionen har anmälts ett antal områden, där stora brister eller osä-

27


 


kerheter förelåg, allt i förhållande till det material som togs fram av Prop. 1987/88:100 försvarskommitlén. Den beredningsprocess som ägde rum i regerings­kansliel från det att kommittén lämnade sina förslag till den färdiga propositionen resulterade sålunda i all betydande förändringar och osä­kerheter aviserades. Betydande delar av de brister som överbefälhavaren har anmält var redan beaktade i försvarsbeslutspropositionen och har därmed även behandlats av riksdagen. Försvarsbeslutets prioriteringar och mål ligger således fast, även om vissa delmål inte hinner realiseras fullt ut före år 1992.

Jag vill dock framföra som min mening att del är oacceptabelt atl säkerheten i planeringen är så låg alt överbefälhavaren redan några må­nader efter försvarsbeslutet behöver hemställa om regeringens medgi­vande all få reducera repelitionsutbildningen. Säkerheten i försvarspla­neringen måste förbättras.

Alla planer innehåller ett visst mätt av osäkerheter. Enligt min mening är del dock angeläget atl säkerheten ökas i hög grad i det fortsatta arbelet med försvarsplaneringen. Jag redovisar i det följande vilka åtgärder som jag har vidtagit.

7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för jörsvarsbeslutsperioden Jag har i det föregående berört min anmälan i totalförsvarsproposilionen 1987 om de svårigheter som försvarsmakten haft all genomföra planerad verksamhet inom gällande ekonomiska ramar och de likvidiletspröblém som uppstått.

Som ett resultat av de undersökningar som genomförts med anledning härav och med syfte att förbättra försvarsmaktens styrsystem har rege­ringen uppdragit åt överbefälhavaren att senast den 30 september 1988 lämna förslag om förbättringar av produktionsledningen.

För att öka säkerheten i planeringen ställde regeringen i sina anvis­ningar ökade krav på ekonomisk realism i kommande planer bl. a. för materielplaneringen. Överbefälhavaren har utformat sin programplan utgående från dessa anvisningar. 1 förhållande lill föregående plan kan jag konstatera alt ändringarna varit omfattande för att skapa en ökad säkerhet och stabilitet i planeringen för perioden fram till är 1992.

Jag har för avsikt alt föreslå regeringen att i anvisningarna inför nästa programplan begära att överbefälhavaren ytterligare belyser säkerheten i planeringen och redovisar alternativ för hur försvarsbeslutels intentio­ner skall kunna förverkligas.

Regeringen tillsatte i juni 1987 en särskild arbetsgrupp med represen­tanter frän regeringskansliet och berörda myndigheter för att bedöma och lämna förslag till åtgärder för att öka den ekonomiska säkerheten i den militära planeringen för försvarsbeslutsperioden.

Utgående från arbetsgruppens analys av nuvarande planering med de
avsevärda reduceringar av verksamheten som genomförts mot tidigare
planer, kan jag sammanfattningsvis konstatera alt den ekonomiska sä­
kerheten och stabiliteten för perioden 1987/88 — 1991/92 i nu förelig­
gande plan är bättre än tidigare. Osäkerheter föreligger dock ännu i                                     28


 


arméns och marinens resp. planeringar i en utsträckning som gör atl jag    Prop. 1987/88:100 anser del motiverat atl hålla en reserv under ett särskilt anslag. Jag har sålunda för att öka regeringens handlingsmöjligheter inför dessa osäker­heter avsatt 165 milj. kr. under anslaget F21. Reserv för det militära försvaret.

Viss osäkerhet föreligger vidare för enstaka materielobjekt samt om möjligheterna all genomföra förväntade rationaliseringar. Regeringen kommer dock inför beslut om varje större materielärende atl noggrant bevaka det kvarstående s. k. fria ekonomiska utrymmet så att en godtag­bar handlingsfrihet bevaras. Beträffande rationaliseringar kommer rege­ringen att ytterligare analysera de mål som tidigare satts upp. De förvän-lade rationaliseringarna är nödvändiga för att kunna genomföra övrig prioriterad verksamhet och jag behandlar denna fråga ytterligare under avsniUel om rationalisering. Jag vill dock påpeka atl planeringen för perioden kan komma alt påverkas i betydande grad av de nu pågående utredningarna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om 1987 års försvarsbeslut och säkerheten i planeringen.

7.3.3 Planeringsramar

För perioden 1987/88 — 1991/92 bör planeringsramarna för det militära försvaret justeras med försvarsprisindex 1987 (prop. 1986/87:95, bil. 1, FöU 11, rskr. 310). Försvarsprisindex omfattar fem delindex som mäter prisutvecklingen inom olika utgiftsandelar. De procentandelar av total­utgifterna som beräknats för de fem utgiftsandelarna mot bakgrund av planeringen för försvarsbeslutsperioden framgår av följande tabell. An­delarna avses ligga fast under försvarsbeslulsperioden 1987 — 1992.

Inhemsk

Importerad

Olje-

försvars-

försvars-

import

materiel

materiel

 

Kostnads-   Löner   Inhemsk   Importerad   Olje-  Övrigt slag

Andel      29,0      34,0      9,0     2,5   25,5

Planeringsramen för det militära försvaret har för budgetåret 1988/89 angetts lill 24 774 milj. kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1986. Planeringsramen skall höjas varje budgetår t. o. m. budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. (prop. 1986/87:95, bil. I, FöU 11, rskr. 310).   •

I enlighet med gällande metod för ramberäkning har jag beräknat
utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 enligt vad
som i det följande framgår till 26 147 000 000 kr. i pris-, löne- och växel­
kurslägel februari 1987.                                                                                              29


 


----------- ~~------------------------ Prop. 1987/88:100

Planeringsram (prislage                      24 774 000 000 kr.

februari 1986)

Tillkommer:

Prisomräkning

februari 1986 februari 1987     +  1 129 700 000 kr.

- Ökade kostnader till följd

av att tjänstebrevsrätten

hävs för vissa myndigheter      +     2 900 000 kr.

- Ökade kostnader för bygg-

nadslovsavgifter                             +     2 200 000 kr.

- Omföring av kostnader för

kustbevakningen                                +    237 700 000 kr.

- Överföring av vissa kostnader

för försvarets personalnämnd
fr
ån anslaget A 1.Försvarsdepar­
tementet till anslaget F 20.  . "      ■
Vissa n
ämnder m. m. inom det
milit
ära försvaret                         +      600 000 kr.

- Överföring av medel för militära

tjänster vid försvarsdepartementet     -      100 000-kr.

Utgiftsram för budgetåret 1988/89

(prisläge februari 1987)                26 147 000 000 kr..

Beräknad priskompensation

februari 1987 medelprisläget 1988/89  +  1 600 000 000 kr.

Beräknat utfall den 30 Juni 1989               27 747 000 000 kr.

I anslutning till ramberäkningen för budgetåret 1988/89 vill jag anföra följande.

Som en följd av den nya ordning om utbyte av meteorologisk, hydrolo­gisk och oceanografisk information mellan den civila och militära väder­tjänsten som civilministern närmare berör under bil. 2 Gemensamma frågor och som jag också behandlar under avsnittet Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet bör i regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 den militära planeringsramen jiisteras med hänsyn lill de omför­delade kostnaderna. Detta kommer inte att leda till en ökad belastning för statsbudgeten.

Utgiftsramen för budgetåret 1988/89 utgör tillika planeringsram för detta år uttryckt i pris-, löne- och växelkursläget februari 1987. Plane­ringsramen för de fyra budgetåren 1988/89, 1989/90,1990/91 och 1991/ 92 i prisläget februari 1987 framgår av följande tabell.

Budgetär        1988/89    1989/90    1990/91     1991/92 Milj. kr.        26 147     26 356     26 565     26 774

Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med föregående år begär bemyndiganden av riksdagen atl

-       justera utgiftsramen med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvars­prisindex 1987,

-       justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn

till prisutvecklingen enligt nettoprisindex efter februari 1987,                                        30


 


-    justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89     Prop. 1987/88:100
på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret

1987/88 samt

— medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt
av lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för
totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigan­
det omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt
krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som alt värnpliktiga av
beredskapsskäl kallas in
till krigsförbandsövhing eller beredskapsöv­
ning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen att

1. fastställa planeringsramen, tillika utgiftsramen, fördel militära försvaret för budgetåret 1988/89 till 26 147 000 000 kr. i prisläget februari 1987,

2.     fastställa planeringsramen för det militära försvaret för peri­oden 1989/90 - 1991/92 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

3.     bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 med hänsyn till prisutvecklingen    r efter februari 1987 enligt försvarsprisindex 1987,

4.     bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndi­ganden enligt nettoprisindex,

5.     bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 på grund av över- eller underut­nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1987/88,

6.   bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 medge
överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av
lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av bered­
skapsskäl,

7.3.4 Inriktningen av huvudprogrammen

7.3.4.1 Arméstridskrafter

1987 års försvarsbeslut innefattar nödvändigheten äv en långsiktig för­
ändring av arméns krigsorganisation, utbildning och fredsorganisation.
Jag förutsätter alt underiag för beslut härom kommer att föreligga under
hösten 1988 när överbefälhavaren har redovisat sina förslag. De av över­
befälhavaren nu föreslagna åtgärderna kommer att ytterligare begränsa
den operativa effekten hos infanteribrigaderna av typ IB 66 M och av en
stor del av lokalförsvaret. Enligt min mening är dock detta i rådande läge
nödvändigt eftersom arméns grundutbildning och materielanskaffning
behöver ges något ökade resurser. Dessutom har överbefälhavarens för­
slag ett klart samband med det förväntade resultatet från pågående ut­
redningar om en ändrad organisation. Nedgången i den operativa för-                                 31


 


mågan under de närmaste åren kommer dock fortfarande vara möjlig att    Prop. 1987/88:100 återta, om det senare skulle visa sig att vissa brigader av typ IB 66 M bör behållas. Nu föreslagna åtgärder innebär sålunda inle i sig att infanteri­brigader typ 66 M utgår ur krigsorganisationen. Däremot kommer denna förbandstyps förmåga alt lösa krigsuppgifter alt minska ytterligare.

1 avvaktan på ett beslut om den framlida inriktningen anser jag att arméstridskrafterna i huvudsak skall utvecklas i enlighet med vad som angavs i 1987 års försvarsbeslut. Sålunda bör främst nivån pä grundut­bildningen höjas under början av försvarsbeslulsperioden, medan de större systemmässiga förbättringarna inom utbildningsområdet för armén inte kan börja alt genomföras förrän mot slutet av perioden. Un­der den därpå följande femårsperioden prioriteras materielförnyelsen i en moderniserad struktur och organisation samtidigt som utbildningen i ett nytt system får fullt genomslag.

För att de prioriterade brigaderna skall få erforderlig kvalitet får under de närmaste åren ambitionerna minskas för andra brigader och vid lo-kalförsvarsförbanden. Repelitionsutbildningen för de viktigaste förban­den skall säkerställas.

Till dess alt armén har fått en ny balanserad krigsorganisation får förutsättas atl den kompletterande utbildningen efter mobilisering behö­ver ökas vid ett antal krigsförband.

Arméförbandens materiel får förnyas i en långsammare takt än vad som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. För alt skapa utrymme för ut­vecklingsobjekt inför arméns förnyelse under 1990-talet har anskaff­ningen av luftvärn med medellång räckvidd uppskjutits. Robotsystem 70 i mörkerversion beställs i reducerat antal.

Enligt min uppfattning innebär den föreslagna inriktningen för armén för de närmaste budgetåren i första hand ökad satsning på de prioritera­de förbanden och grundutbildningen samt åtgärder för all tillgodose behoven av personal.

7.3.4.2 Marinstridskrafter

I enlighet med 1987 års försvarsbeslut tillförs marinslridskrafterna rela­
tivt betydande resurser under perioden. I förhällande till försvarsbeslutet
förordar emellertid överbefälhavaren i sin programplan för perioden
1988/89 — 1991/92 viss omplanering. Härvid ges materielanskaffning­
en mindre resurser än vad som tidigare planerats lill förmån för ledning
och förbandsverksamhel. Detta på grund av att del inom marinen har
varit nödvändigt all förstärka förbandsbudgetarna. Trots detta förutsät­
ter planen en låg ambition för repetitionsutbildning och underhåll av,
materiel. Det har emellertid enligt överbefälhavaren inte varit möjligt att
omfördela ytterligare resurser från materielanskaffningen. Möjligheter­
na lill differentiering av vissa marina syslem m. m. vad avser materiell
tillgänglighet och utbildningsnivå skall prövas. Kvalitetsförbättringen
av ubålsskyddet har prioriterats i tiden. Del är bl. a. som en följd härav
inte möjligt att tidigarelägga anskaffningen av Ubåt 90. Materielförnyel­
sen i marinen kan inte lill alla delar genomföras i den takt som försvars-
                                                     32
kommittén förutsatt. För egen del har jag för närvarande inte anledning
att ifrågasätta föreslagen planering i dessa delar.


 


Mot bakgrund av den rapport som överbefälhavaren har lämnat avse-     Prop. 1987/88:100 ende incidenter under andra och tredje kvartalen 1987 har dock regering­en uppdragit åt överbefälhavaren alt redovisa underlag bl. a. som grund för inriktningen av den fortsatta uppbyggnaden av ubåtsskyddet.

Enligt programplanen finns inom marinen på lång sikt ett omfattande behov av att ersätta utgående enheter. Enligt chefen för marinen är det inle möjligt att i ett längre perspektiv omsätta alla nuvarande förband, om de ekonomiska ramarna för huvudprogrammet ges en i huvudsak rak förlängning. Överbefälhavaren konstaterar att slora förändringar skett inom marinens planering sedan förra årets programplan. Orsakerna här­till liksom långsiktiga ekonomiska m. fi. konsekvenser härav har ej till fullo klarlagts. Överbefälhavaren avser därför under kommande budget­år fördjupa granskningen av planeringen inom marinen i syfte att närma­re klarlägga i vilken takt 1987 års försvarsbeslut kan genomföras. Liksom inom armén kommer därvid en reduktion av marinens organisation alt prövas.

För egen del anser jag att de begränsningar i verksamheten som tidiga­re genomförts och som också genomförs innevarande budgetår kan med­föra negativa återverkningar för krigsförbanden. Jag bedömer att mari­nens planering är osäker och delar överbefälhavarens uppfattning alt organisationen bör prövas i nästa års planering. Jag utgår därvid från atl inriktningen i 1987 års försvarsbeslut ligger fast.

7.3.4.3 Flygstridskrafter

Överbefälhavaren anmäler i sin programplan för perioden 1988/89 — 1991/92 att det även inom fiygvapnel finns obalanser. En sådan är per­sonalsituationen. Vakanslägel lill följd av de senaste årens stora avgång­ar har bl. a. medfört besvärande luckor i krigsorganisationen och att övningar och repelilionsulbildning inte kunnat inplaneras i erforderlig omfattning. Jag utgår från atl den utökade rekryteringen samt de särskil­da löneavtal som nyligen slutits för fiygande personal och tekniker på sikt kommer alt ge ett godtagbart personalläge i krigsorganisationen och förutsättningar för erforderliga övningar och repetitionsutbildning. Bas-systemet bör också med nu inplanerade åtgärder få en acceptabel kvanti­tativ och kvalitativ nivå under första delen av 1990-lalel.

Överbefälhavaren pekar också på osäkerheter för vissa materielobjekt. Fördyringar för den tvåsitsiga versionen av fiygplan JAS 39 (JAS 39 B) samt av de framtida stridslednings- och radiosystemen (StrilC 90 resp. RAS 90) har inte kunnat accepteras i planeringen. Andra lösningar över­vägs därför när det gäller den framtida fiygutbildningen liksom krav och teknisk ambitionsnivå för StrilC 90 och RAS 90. Utbyggnaden av det nya stridsledningssystemet har senarelagls något. Härtill kommer osäkerhe­ter om kostnaderna för att utveckla den nya radarjaktroboten 71 A.

Jag konstaterar all de relativt sett betydande förstärkningar av fiyg-
stridskraflerna som förutsätts i 1987 års försvarsbeslut i allt väsentligt har
inplanerats. Sålunda finns program samt medel avdelade för en förbätt­
rad jaktrobotbeväpning och motmedelskapacitet för såväl system JA 37                              33
som JAS 39. Pä motsvarande sätt förstärks systemet AJ 37 med en mo-

3    Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 6


dern sjömålsrobot och en förbättrad attackrobot. Detta leder, tillsam-     Prop. 1987/88:100 mans med de ålgärder som kommer alt vidtas för att utveckla stril- och bassystemen, till en successivt ökad kapacitet för luftförsvars- och at-lackfunkiionerna.

Jag kan tills vidare acceptera denna planering och avser att ge anvis­ningar om särskild uppföljning av det nya radarjaktrobotprojektet. Jag återkommer i det följande med en särskild redogörelse om JAS-projek­tet.

Överbefälhavaren har, i enlighet med försvarsutskottets belänkande (FöU 1986/87:11), prövat möjligheterna att modifiera fier fiygplan J 35 än vad som tidigare beslutals och föreslår au samtliga byggs om till den s. k. J-versionen. Detta innebär en utökning med tolv fiygplan i förhål­lande till förutvarande inriktning. Enligt överbefälhavaren skapar en sådan åtgärd handlingsfrihet att på 1990-talel organisera ytterligare en jaktdivision.

Enligt min mening kan den av överbefälhavaren — inom den givna ramen — föreslagna omfördelningen för modifiering av ytterligare tolv fiygplan J 35 godtas med hänsyn till den möjlighet till handlingsfrihet som delta ger. Jag utgår emellertid från atl en sådan modifiering grundas på en helhetssyn på organisation, materiel, behov av utbildning och an­läggningar samt därav föranledda resursanspråk. Jag förutsätter vidare att erforderligt underlag för beslul om krigsorganisationens utveckling föreligger inför 1992 års försvarsbeslut. Vidare måste då också finnas underlag för ställningstaganden om den framtida jaktrobotbeväpningen, i första hand för JAS 39.

7.3.4.4 Operativ ledning

Det operativa ledningssystemet skall successivt utvecklas i enlighet med vad jag anmälde i propositionen 1986/87:95. Detta beslutades också av riksdagen (FöU:l 1, rskr. 310). Överbefälhavaren har i linje härmed i sin programplan för perioden 1988/89 — 1991/92 inplaneral medel bl.a. för att effektivisera underrättelsetjänsten och för alt förbättra försvarets telenät. Härutöver fortsätter utbyggnaden av vissa nya ledningsplatser.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om inriktningen av huvudpro­grammen.

7.3.5 Krigsorganisationens långsiktiga utveckling

Jag kan tills vidare i huvudsak godta de av överbefälhavaren i program­planen för budgetåret 1988/89 framförda planeringsförutsättningarna för krigsorganisationen.

Krigsorganisationen bör enligt min mening utvecklas kvantitativt en­
ligt följande tabell. Beträffande utvecklingen av främst arméns krigsor­
ganisation avser jag återkomma under budgetåret 1988/89.                                                34


 


 

Förband/enheter

Hål 1991/92

Inriktning 1996/97

Infanteribrigader 77

 

10

 

 

Infanteribrigader 66

 

1

 

 

Norrlandsbrigader

 

5

 

 

Pansarbrigader

 

5

 

 

Mekaniserad brigad

 

1

 

 

Fältbataljoner

 

1

 

 

Lokalförsvarsbataljoner

 

1

 

 

Hemvärn

ca

100 000

man

 

Kustkorvettdivisioner

 

1

 

1

Robotbätsdivisioner

 

2

 

2

Patrullbätsdivisioner

 

4

 

4

Minfartygsflottiljer

ca

6

ca

6

Ubåtsflottiljer (motsv.)

 

2

 

2

Helikopterdivisioner

 

4

 

4

Hinröjningsflottiljer

ca

8

ca

8

Kustartilleribataljoner

ca

30

ca

30

Tunga kustrobotbatterier

 

1

 

3

Jaktflygdivisioner 35

 

32

 

V

Jaktflygdivisioner 37

 

8

 

8

Flygdivisioner JAS 39

 

 

ca

5

Attackfiygdivisioner 37

 

5,5

 

1,5

Spaningsflygdivisioner 37

 

6

 

6

Lätta attackfiygdivisioner

 

4

 

1

Stril- och basbataljoner

ca

40

ca

40


Prop. 1987/88:100


'Framtida organisation utreds. -Handlingsfrihet finns att öka till 4 resp. 3. "4 st. budgetåret 1997/98.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

(7//ta del av vad jag har anfört om krigsorganisationens långsik­tiga utveckling.

7.3.6 Redovisning av JAS-projektet

Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslul (prop.1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS-systemel skall regeringen ärligen orientera riksdagen om läget inom JAS-projektet. Grunden för JAS-projektels värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271) om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000. 1 propositionen (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) om totalförsvarets fortsatta utveckling redovisades läget inom JAS-pro­jektet. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för fiyg­vapnel och försvarets materielverk lämnat rapport till regeringen om lägel inom JAS-projektet för liden fram fill den 1 juli 1987.


7.3.6.1 Teknisk värdering av projektet

1 överbefälhavarens rapport ingår försvarets materielverks lekniska vär­dering av projektet. Av denna framgår att fiygplanets specificerade fiyg-


35


 


lekniska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås i seriefiygpla- Prop. 1987/88:100 nen. Den tidigare anmälda förseningen av projektet har under året inle kunnat alertas utan har ökat ytterligare. Flygulprovningen bedöms kun­na inledas först i mitten av är 1988. Den fiygutprovning som måste ge­nomföras före leverans av det första seriefiygplanet bedöms nu inle kun­na slutföras före kontraklerad tidpunkt för första serieleverans. Av för­svarels materielverks tekniska värdering framgår alt en senareläggning av första serieleveransen på minst sex månader bedöms som mycket san­nolik. Det är för närvarande ovisst om delta kommer atl påverka omskol­ningsplanen. En senareläggning av omskolningen innebär att den opera­tiva effekten av JAS-syslemet kan komma alt försenas.

Flygplanets konfiguration har i allt väsentligt nu fastlagts och markut-provning har påbörjats med det första provfiygplanel. Detta provfiyg-plan visades för allmänheten för första gången i april år 1987. Försening­en av den första fiygningen beror främst på återstående arbete med styr­systemet där större delen av ett omfattande verifieringsprogram återstår innan fiygutprovningen kan börja. Även andra delsystem har försenats men i mindre grad än styrsystemet.

Arbetet med motorn (RM 12) fortlöper men vissa problem kvarstår att lösa. Motorn bedöms inom kort kunna godkännas för fiygning. Arbetet med atl omkonstruera efterbrännkammaren för alt ge specificerade pre­standa pågår i USA. Nio motorer provkörs i Sverige och USA.

Jag konstaterar att JAS-projektet i tekniska avseenden utvecklas mot den avsedda nivån. Det har inte framkommit någonting under utveck­lingen som visaratt specificerade prestanda i stort inle kommer att kunna uppnås. De sedan föregående år ökade resurserna för atl återta förse­ningarna har inte gett förväntat resultat. Jag konstaterar att industrin inom väsentliga områden har underskattat arbetsvolymen för projektet vilket medfört ökade kostnader för industrigruppen JAS (IG JAS). Ett mycket pressat utprovningsprogram skall nu genomföras fram lill dess serieleveranserna enligt kontraktet skall börja. Tidpunkten för leverans av operativt användbara fiygplan kan komma atl förskjutas och då i så fall försena tidpunkten för krigsorganisationen av JAS-divisioner. Jag vill bestämt understryka alt induslrin i samverkan med myndigheterna måste pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra ytterligare förseningar och så långt möjligt återta förlorad tid.

För fiygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ. Jag räk­nar med att beslut om den fortsatta inriktningen för vissa av fiygplanets vapenprogram kan fattas under år 1988.

7.3.6.2 De ekonomiska förutsättningarna för projektet
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271)
våren 1983 är planeringsramen för projektet fram lill år 2000
24,9 miljarder kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer sam­
ma regler för priskompensalion som övrig materiel inom försvarsmak­
ten. Riksdagens beslul (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr. 348) under vå­
ren 1984 om det militära försvarets fortsatta utveckling m. m. innebar
                                                       36


 


förbäUringar för JAS-projektet främst avseende ett nytt priskompensa-    Prop. 1987/88:100

tionssystem som tar hänsyn till försvarskostnadernas ullandsberoende.

Försvarsbeslutet år 1987 har ytterligare förbättrat priskompensalionssy-

slemet och tillförde JAS-projektet därutöver ytlerligare  1,8 miljarder

kronor under tiden 1987 — 1997 för komplettering av molmedelssysle-

met samt för en eventuell utökning av antalet fiygplan efter 1992 års

försvarsbeslut.

JAS-projektels planeringsram för budgetåren 1982/83 — 1999/00 var i 1982 års riksdagsbeslut i prislägel februari 1981 25,7 miljarder kronor. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet alt planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De i överbe­fälhavarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den högre planeringsramen från 1982 års försvarsbeslut.

Av överbefälhavarens rapport i oktober 1987 framgår vidare atl reste­rande planeringsram för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 34,5 miljarder kronor i prisläget februari 1987. Kostnaderna för JAS-projektet, reducerade med 800 milj. kr. från 1983 års riksdagsbeslut, beräknas under motsvarande lid uppgå till 34,6 miljarder kronor i prisläget februari 1987. Överbefälhavaren har tidigare anmält att en reducering till 1983 års nivå inte bör göras nu utan bör anstå till dess ökad säkerhet erhålls i projektet. Detta har accepterats av riksdagen.

Överbefälhavaren konstaterar atl medelsförbrukningen i projektet i
stort följer uppgjorda planer. Förseningarna och osäkerheter beträffan­
de motorkosinaderna medför dock enligt överbefälhavaren att priset för
delserie tvä (flygplan 31 — 140) är osäkert. Som en följd av detta anser
                             '

överbefälhavaren att ökade reserver kan behöva skapas. Vidare konsta­terar överbefälhavaren att den tvåsitsiga versionen av JAS (JAS 39B) tills vidare har utgått ur planeringen av kostnadsskäl. Tidskrilisk verksamhet för JAS 39B genomförs dock pä låg nivå för atl möjliggöra alt även 398 kan värderas i ett kommande val av utbildningssystem. Slutligt val kom­mer att ske före den 1 juli 1988.

Jag konstaterar att JAS-projektet följer de kostnadsramar som förut­sattes i grundbeslutet för typarbetet och för de första 30 flygplanen. För delserie två och vissa vapensystem kan ännu inte priset säkert fastställas. Eventuella prisökningar i framtida beställningar kommer att täckas inom projektets ram.

Jag konstaterar även atl återstående planeringsram och beräknade kostnader för projektet nu i det närmaste stämmer överens. Tidigare är har de olika indexuppräkningarna redovisat slora skillnader mellan ram och kostnader. En överensstämmelse mellan ram och kostnader är viktig pä läng sikt och bör eftersträvas. Förändringar av planeringsramen och kostnaderna redovisas till regeringen av försvarets myndigheter i sam­band med de ärliga redovisningarna av JAS-projektet. Därmed kan en jämförelse ske med de ursprungliga JAS-kostnaderna.

Jag vill understryka att J AS-projektets kostnader fortsätter alt minska i jämförelse med föregående år främst genom att nedgången pä den ameri-


 


kanska dollarn sänker projektels totalkostnad. Samtidigt anmäler över-    Prop. 1987/88:100 befälhavaren att osäkerheten ökar om det slutliga priset på delserie två. Det krävs enligt min uppfattning en noggrann uppföljning av projektets ekonomi så aU balansen inom projektet bibehålls mellan olika delsystem.

7.3.6.3 Vissa industripolitiska aspekter på projektet I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade Industrigrup­pen JAS (IG JAS) vissa utfästelser beträffande sysselsäuningsskapande åtgärder och teknologiöverföring som skulle genomföras under en fem­årsperiod, samt industriellt samarbete mellan deras utländska underleve­rantörer och svensk industri i vissa fall ända fram till år 2002.

Jag har av chefen för industridepartementet erfarit att han den 24 sep­tember 1987 från IG JAS har erhållit en rapport om hittills uppnådda resultat.

Fram till miUen av år 1987 utlovade IG JAS drygt 800 nya arbetstillfäl­len, varav minst 100 i Norrbotten. När perioden vartill ända har närmare I 200 nya arbetstillfällen skapats. Av dessa är drygt 140 hänföriiga lill Norrbotten. Härutöver tillkommer drygt 50 arbetstillfällen vid en ny vindrutefabrik i Svappavaara. Alla fyra IG JAS-företagen har uppfyllt sina individuella utfästelser.

Utfästelserna innebar också att IG JAS i samverkan med styrelsen för teknisk utveckling och Ingenjörsvetenskapsakademien under femårspe­rioden utifrån JAS-programmel skulle utarbeta och genomföra ett kun­skapsprogram för teknologiöverföring till svensk industri och utbild­ningsväsende. Programmet har bestått av s. k. temadagar kring specifice­rade teknikområden, till vilka en bred krets av representanter för svensk industri har inbjudits. Totalt har tio sådana temadagar genomförts, vilket är två mer än som ursprungligen utlovats. Vidare har i samarbete med utländska underleverantörer anordnats utställningar, seminarier och forskningsbesök. En utvärdering som Ingenjörsvetenskapsakademien inom ramen för samarbetet har genomfört av temadagarna har visat ett tillfredsställande resultat.

För fortsatt uppföljning av IG JAS induslripolitiska utfästelser inrät­tades vid industridepartementet år 1986 en särskild arbetsgrupp vilken konstaterar aU IG JAS på alla punkter har infriat sina åtaganden beträf­fande både sysselsättning och teknologiöverföring.

Hitfills har drygt 20 utländska underleverantörer åtagit sig industriell samverkan med svensk industri t. o. m. år 1990 för ca 2 600 milj. kr. och totalt fram till år 2002 om drygt 5 150 milj. kr. Av dessa har enligt IG JAS till mitten av år 1987 1 750 milj. kr. uppfyllts genom beställningar eller motsvarande Ull svensk industri.

Den särskilda arbetsgruppen konstaterar aU de hittillsvarande resulta­ten av industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri kan anses motsvara förväntningarna. Vid en jämförelse mellan de enskilda utländska leverantörerna framgår det dock att resul­taten hittills är ojämnt fördelade.

38


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om JAS-projektet.

7.3.7 Anställd personal

7.3.7.1 Allmänna överväganden

I försvarsbeslutspropositionen 1987 redovisade jag relalivt utförligt vissa frågor rörande den anställda personalen. Jag framhöll bl. a. att del är nödvändigt alt i högre grad än tidigare uppmärksamma personalfrågor­na när det gäller att utforma det framtida försvaret men också att perso­nalfrågorna kommit i förgrunden på ett annat sätt än tidigare.

Vad jag då anförde gäller fortfarande. Jag kommer därför här endast att belysa den nu aktuella planeringens konsekvenser för de anställda, redovisa det långsikliga behovet av anställda, något beröra styrmetoder­na beträffande personalvolymen saml slutligen ta upp vissa åtgärder för all täcka personalbehoven.

Den planerade verksamheten kommer att medföra en fortsatt hög be­lastning pä personalen. För vissa kan den komma all öka. Beredskapsni­vån inom såväl operativ ledning som försvarsgrenarna kräver en långsik­tigare planering av arbetstiden och atl ledighet läggs ut inte bara under sommaren utan sprids under en större del av året. Detta är för övrigt inte unikt för försvaret utan tillämpas inom alla sektorer där man har krav på ständig bemanning.

Decentralisering av ansvar och befogenheter inom personalområdet kommer all ställa allt större krav på chefer och personalhandläggare. Jag återkommer till utbildningsbehoven för dessa grupper i avsnitt 7.3.9.

Den minskade omfattningen av repelitionsutbildningen inger en viss oro. Detta kommer att medföra mindre träning i krigsuppgiften, inte bara för slora grupper värnpliktiga utan också för den anställda perso­nalen; yrkesofficerare, reservofficerare och civila.

Den nu föreliggande programplanen innebär i personalhänseende inga stora förändringar jämfört med den som låg till grund för försvars­beslutet. Jag noterar med tillfredsställelse att den speglar en ökande med­vetenhet om olika åtgärders betydelse för personalen. Jag räknar med alt denna medvetenhet också kommer att prägla överbefälhavarens övervä­ganden och förslag i nu pågående utredningar.

7.3.7.2 Långsiktigt behov av anställd personal

Överbefälhavaren redovisar i programplanen 1988 — 1992 sin syn på
personallägets utveckling under perioden 1988/89 — 1996/97 samt den
årliga rekryteringen av yrkesofficerare enligt följande sammanställning­
ar.                                                                                                              

Personalvolymerna redovisas dessutom under resp. anslag. Dessa se­
nare redovisningar grundar sig på myndigheternas anslagsframställning­
ar och kan i vissa fall skilja sig från sammanställningen här.                                              39


 


Personallägets utveckling räknat i personår'                                                                  Prop. 1987/88:100

 

Huvudprogram

Kategori

UtfalP

Planerat

Planerat

Planerat

 

 

1986/87

1988/89

1991/92

1996/97

1 (Armén)

Militär

8 331

8 460

9 100

9 200

 

Civila

6 356

6 075

5 825

5 825

 

Summa

14 687

14 535

14 925

15 025

2 (Marinen)

Militär

3 073

3 130

3 280

3 300

 

Civila

2 769

2 652

2 571

2 571

 

Summa

5 898

5 782

5 851

5 871

3 (Flyg-

Militär

3 568

3 167

3 275

3 569

vapnet)

Civila

3 324

3 301

3 300

3 300

 

Summa

6 892

6 468

6 575

6 869

4 (Operativ

Militär '

783

863

864

864

ledning)

Civila

2 894

2 949

2 907

2 907

 

Summa

3 677

3 812

3 771

3 771

5 (Gemen-

Militär

519

548

533

533

samma

Civila

5 793

5 192

4 892

4 789

mynd. )

Summa

6 312

5 740

5 425

5 322

Summa

Militär

16 274

16 168

17 052

17 466

 

Civila

21 136

20 169

19 495

19 392

 

Summa

37 410

36 337

36 547

36 858

I ÖB 1987-06-26 Plan 1 483:62436, tabell 6 A.

- Inkl. intäktsnnansierad personal, exkl. yrkesofficersaspiranter, frivilligtjänstgö-

rande, lönebidragsanställda, beredskapsarbetare och arbetsvårdsfall.

' Utfall enligt PAF 1987-08-07. 1 de redovisade värdena ingår den överföring av

verkstadspersonal som ägde rum 1987-07-01 från armén till operativ ledning.

Ärlig rekrytering av yrkesofficerare''

Huvudprogram      Utfall          Planerat        Planerat

1986/87            1988/89         1991/92

 

1 (Armén)

300

525

450

2 (Marinen)

165

175

190

3 (Flygvapnet)

143

220

245

Summa

608

920

885

I ÖB 1987-06-26 Plan I 483:62436, tabell 7.

- 1 tabellen redovisas det antal som slutligt anställs.

Överbefälhavaren anger att tillgången på yrkesofficerare i stort understi­ger behoven. Enligt överbefälhavaren skall personalmålen nås genom ökad rekrytering och begränsning av förtidsavgångarna. Härutöver skall möjligheterna att återanställa förtidsavgångna yrkesofficerare och atl anställa reservofficerare tillvaratas.

När det gäller den civila personalen anförde jag i prop. 1986/87:95 bl. a. följande:

"Jag anser liksom kommittén au tillgången på civilt anställda bör för­
bättras i förhållande lill den inriktning som blev följden av 1982 års
försvarsbeslut, dock inte i den omfaUning som överbefälhavaren föresla­
git. Avvägningen mellan anställd personal och köpta tjänster bör enligt
kommittén göras med utgångspunkt från de funktioner som fortlöpande
                                                    40


 


skall fullgöras. Jag delar denna uppfattning och anser atl för arbetsupp-     Prop. 1987/88:100

gifter som fortlöpande skall fullgöras bör i första hand anställd personal

komma i fråga. När överbefälhavaren i sin nästa programplan har visat

konsekvenserna av de principer som jag har redovisat ovan är jag beredd

att återkomma lill en precisering av det långsiktiga målet beträffande

civilt anställda."

Överbefälhavaren anger att tillgången på civilt anställda överstiger tidigare redovisade behov saml atl en reducering enligt försvarsbeslutets inriktning inte har inplanerals i avvaktan på resultatet av pågående ut­redningar.

Enligt överbefälhavaren är behovet av reservofficerare ca 13 700 me­dan tillgången är ca 12 500. Brislen på reservofficerare är störst inom armén.

Jag konstaterar alt det för närvarande föreligger brist på yrkesofficera­re och alt överbefälhavarens planering innebär alt antalet officerare (per­sonår) ökar jämfört med utfall 1986/87 med ca 800 lill 1991/92 och I 200 lill 1996/97. De civilt anställda däremot minskar vid motsvarande tillfäl­len med ca I 600 resp. ca I 700. Enligt min mening kan det långsikliga behovet av yrkesofficerare, reservofficerare och civilt anställda inom det militära försvarel komma alt minska som ett resultat av regeringens och riksdagens ställningstaganden till nu pågående utredningar, vilka beräk­nas komma att redovisas hösten 1988. Då emellertid antalet officerare är ca 1 700 färre än vad som behövs för närvarande anser jag att den plane­rade rekryteringen tills vidare kan genomföras ulan atl risk för övertalig­het inträffar på sikt. I avvaktan på de ställningstaganden som kan bli följden av utredningen anser jag att överbefälhavarens planeringsinrikt­ning tills vidare bör kunna godtas. Den får emellertid inte leda till att arbetsuppgifter som fortlöpande skall fullgöras och som på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt kan fullgöras med anställd personal, löses på annat sätt.

7.3.7.3 Styrmetoder beträffande personalvolymen

1 försvarsbeslutsproposilionen (prop. 1986/87:95) framhöll jag att den strikta personalramstyrning som sedan föregående försvarsbeslut har tillämpats gentemot de lokala myndigheterna har fått negativa konse­kvenser. Jag framhöll vidare alt styrningen av personalvolymen, genom de detaljerade myndighetsvisa personalramarna som försvarsgrensche­ferna har utformat inom ramen för av regeringen angivna totalramar, borde förändras.

I enlighet med detta tog jag i propositionen under de enskilda anslagen
inle heller ställning lill del exakta antalet årsanställda vid resp. myndig­
het. I regleringsbrev innevarande budgetår har regeringen i stället angivit
alt försvarsmaktens personalmål budgetåret 1991/92 preliminärt skall
vara ca 36 500 årsanställda varav ca 17 500 yrkesofficerare (exkl. yrkesof­
ficersaspiranter). Inriktningen för budgetåret 1996/97 har angivits till ca
37 000 årsanställda varav ca 18 000 yrkesofficerare (exkl. yrkesofficers­
aspiranter).                                                                                                             41


 


Det är ännu för tidigt au dra några slutsatser av hur den nya metoden Prop. 1987/88:100 för styrningen av de centrala myndigheterna beträffande personalvoly­merna har fallit ut. Jag avser att vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren atl redovisa hur de förändrade styrmeto­derna tillämpats pä lokal nivå saml erfarenheterna under det första lill-lämpningsåret.

7.3.7.4 Åtgärder för att täcka personalbehoven

1 försvarsbeslutsproposilionen 1987 anförde jag att särskilt lämpade re­servofficerare, med avsteg från befälsordningens principer, skulle kunna få anställas som yrkesofficerare. Jag konstaterade också att om rekryte­ringen av yrkesofficerare får erforderlig omfattning bortfaller successivt behovet av detta avsteg från befälsordningens principer. Under år 1987 har regeringen givit dispens så alt ungefär 10 reservofficerare skulle kun­na anställas som yrkesofficerare. Mot bakgrund av det begränsade anta­let dispensärenden ser jag för närvarande inget behov att föreslå en änd­ring av regeringens generella föreskrifter.

Överbefälhavaren har lämnat förslag till ändringar i systemet för ut­bildning lill och av yrkesofficerare. Jag konstaterar att, förutom delar i förslaget som överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna inom ramen för gällande föreskrifter själva äger genomföra, överbefälhavarens för­slag innebär sådana avsteg från gällande befälsordning all riksdagens godkännande av eventuella ändringar erfordras. Som jag anmälde i för­svarsbeslutspropositionen har jag tillsatt en arbetsgrupp inom försvars­departementet med uppgift aU följa upp och utvärdera införandet av den nya befälsordningen samt bereda de förslag till ändringar som eventuellt kan komma atl aktualiseras. Jag avser att, sedan gruppen slutfört sitt arbete, föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med en redovis­ning och då också la upp eventuella behov av ändringar av befäls­ordningens principer.

För att underlätta den personalrörlighet som erfordras framför allt inom försvarsmakten har regeringen medgivit att reglerna om medfiyt-tandebidragi förordningen (1987:407) om fiyttningsbidrag m. m. får lill­lämpas i hela landet för anställda hos myndigheter som hör lill försvars­departementet.

För atl stimulera reservofficersrekryteringen har regeringen beslutat höja den premie som utbetalas efter genomförd utbildning. Vidare har regeringen uppdragit åt generaldirektör Alf Resare att se över det nuva­rande reservofficerssyslemet. Utredaren skall överväga och föreslå sy­stem för ett flexiblare och effektivare utnyttjande av reservofficerarnas tjänstgöringsfid, överväga alternativa former för anställning och ersäU­ning saml lämna förslag till erforderliga förfaUningsändringar. Detta arbete skall vara klart senast den 31 december 1988.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om anställd personal.                                            42


 


7.3.8 Pilotfrågan                                                                                Prop. 1987/88:100

I olika skrivelser och propositioner till riksdagen under senare år har regeringen redovisat åtgärder för atl säkerställa tillgängen på piloter i bl. a. fiygvapnel. Det har framhållits atl en långsiktig lösning på proble­met med militära fiygförares avgångar till de civila fiygbolagen nu finns med det avtal (pilotavlalet) som slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna våren 1986 som grund. Flygvapnet kommer på sikl inte längre att vara huvudrekryteringskälla för fiygbolagen. Den nedgång i fiygvapnets operativa förmåga som orsakals av de hittillsva­rande avgångarna skall enligt skrivelserna och propositionerna lösas ge­nom "återlån" av piloter från flygbolagen. Innebörden härav är alt för­tidsavgångna piloter skall kallas in som reservofficerare eller värnplikti­ga officerare och tjänstgöra under längre tidsperioder vid fiygförbanden i stället för de yrkesofficerare som annars ständigt skulle tjänstgöra vid divisionerna.

Efter det atl pilotavlalet slöts har huvuddelen av flygvapnets stridspi­loter förbundit sig att stanna kvar i tjänst upp lill 10 år. Ett 70-tal piloter kommer emellertid som jag tidigare anmält för riksdagen att gå över till de större svenska och skandinaviska flygbolagen under åren 1987 och 1988. Några flygvapenpiloter som tidigare slutat i flygvapnet har också återgått i tjänst. En flygförare har hittills brutit sitt åtagande atl stanna kvar i tjänst. Han har rekryterats av SAS. Under hand har också fram­kommit att flygbolagen för närvarande genomför rekryteringsåtgärder med sådana flygförare som är i olika stadier av sin grundläggande utbild­ning och ännu inte förbundit sig att stanna kvar i tjänst. Flygbolagen har emellertid framhållit att de för år 1989 avser att tillgodose sina rekryte­ringsbehov genom att anställa elever som utexamineras från den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed, Bromma fiygskola och civila flygskolor i USA.

Vid TFHS har utbildning bedrivits sedan våren 1984. Hittills har 64 elever utexaminerats. För närvarande genomgår 28 elever utbildning. Närmast börjar en kurs med 20 elever under januari 1988 och slutar en kursmed 8 elever under april 1988. Målet att nå upp till 60 utexaminerade elever per är beräknas kunna nås under år 1989. Utbildningen bekostas fr. o. m. den 1 juli 1987 från anslag under kommunikationsdepartemen­tets huvudtitel. I sammanhanget vill jag också anmäla atl avtal avses slutas före årsskiftet 1987—1988 mellan chefen för fiygvapnel och norska samferdseldepartementet om utbildning mol betalning av civila norska piloter i Sverige. Utbildningen i Sverige avser enbart den kvalificerade delen medan de grundläggande delarna genomförs i Norge. De första 5—10 eleverna från Norge planeras börja sin utbildning i Sverige hös­ten 1988. I ett utbyggt system kommer högst 40 norska elever atl utbildas vid TFHS.

Som jag tidigare har framhållit anser jag del viktigt att överbefälhava­
ren tar initiativ lill atl erforderligt antal piloter kallas in för tjänstgöring
om avgångarna i flygvapnet medför att beredskapen inom luftförsvaret
blir lidande. Jag följer fortlöpande upp att de beredskapsmässiga kraven                             43


 


uppfylls. Efter det att pilotavlalet slöts har frågan uppkommit om vilka Prop. 1987/88:100 ålgärder som bör vidtas för att också de allra yngsta flygförarna skall finna det attraktivt all genom överenskommelse med chefen för flygvap­net åla sig alt stanna kvar i tjänst under en längre period. Jag hälsar härvid med tillfredsställelse det beslut som fallals av statens arbetsgivar­verk i oktober 1987 med innebörd att personliga löneplanstillägg utgår till de yngsta piloterna som kommer överens med chefen för flygvapnet att stanna kvar i tjänst.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i pilolfrågan.

7.3.9 Vissa frågor rörande gemensamma skolor

Inom försvarsmakten finns tre skolor på central nivå nämligen försvars­högskolan, militärhögskolan och försvarets förvaltningsskola. Jag kom­mer nu att redovisa vissa överväganden och förslag rörande försvarshög­skolan och försvarets förvaltningsskola. Det kan finnas anledning att ta upp frågor om utbildningen vid militärhögskolan i samband med den redovisning av befälsordningen som jag aviserade i avsnitt 7.3.7.4. Det kan också finnas anledning alt i annat sammanhang ta upp vissa frågor om fördelning av utbildningsansvar mellan olika skolor.

7.3.9.1 Försvarshögskolan

Försvarshögskolans uppgift är atl bedriva utbildning av personal frän civila och militära myndigheter m. fl. för ledande befattningar inom to­talförsvaret saml studier som underlag för undervisningen av frågor som rör totalförsvaret. Huvuddelen av eleverna är civila.

Innan jag tar upp vissa förslag lill ändring av skolans ställning ger jag inledningsvis en kort bakgrundsbeskrivning.

Frågan om en skola för högre försvarsutbildning diskuterades redan i början av 1940-talel. I oktober 1950 lade överbefälhavaren fram förslag om inrättande av en särskild försvarshögskola över de dåvarande för­svarsgrensvisa militära högskolorna.

I prop. 1952:120anmäldes frågan om inrättandeaven försvarshögsko­la. Föredraganden var emellertid inte beredd att ta slutlig ställning lill verksamhetens omfattning utan ansåg att skolans kostnader skulle bestri-da.s från försvarsstabens anslag.

Fr. o. m. budgetåret 1953/54 fick försvarshögskolan egna anslag.

Enligt det provisoriska reglementet för försvarshögskolan löd denna
under överbefälhavaren. För att medverka till att utbildningen fick en
allsidig inriktning och omfattning stod till överbefälhavarens förfogande
försvarshögskolans råd. Detta bestod enligt reglementet av sammanlagt
sju personer med framstående skicklighet och erfarenhet inom kun­
skaps- och verksamhetsområden av betydelse för utbildningen vid hög­
skolan.
                                                                                                                                                          44


 


Frågan om försvarshögskolans organisation och fortsatta verksamhet Prop. 1987/88:100 togs ånyo upp i statsverkspropositionen 1966. Föredraganden anförde där att han framför allt av praktiska skäl inte hade något alt erinra mol alt högskolan tills vidare lydde under överbefälhavaren även om han kunde ifrågasätta en sådan ordning med hänsyn till skolans ställning som total­försvarets högskola.

År 1966 utfärdades K.ungl. Maj:ls stadgar (1966:262) för försvarshög­skolan. Där angavs atl överbefälhavaren sedan han hört försvarshögsko­lans råd avgjorde ett antal viktigare frågor om skolans inriktning, organi­sation, ekonomi m. m. Skolans stadgar ersattes 1983 av förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten saml förordningen (1983:277) om handläggning av ärenden, tjänstetillsättning m. m. inom försvarsmakten. Detta innebar dock ingen ändring av överbefälhavarens befogenheter gentemot skolan.

Med anledning av vissa riksdagsbeslut finns det nu anledning alt om­pröva försvarshögskolans ställning.

Såväl i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 1, FöU 18, rskr. 374) som i riksdagens beslul om ledningen av de civila delarna av total­försvaret m. m. (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr. 388) framhålls au an­svaret för en verksamhet i fred behålls under kriser och krig och dess­utom är förenat med ett ansvar för att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas i fredstid. Denna skyldighet har regeringen lagt fast i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarels civila del.

Myndigheter och företag med uppgifter inom totalförsvaret har alltså ett eget ansvar för alt erforderliga beredskapsålgärder vidtas i fredslid. 1 detta ansvar ligger naturligtvis också att säkerställa att personalen får erforderlig utbildning. Det finns således ingen särskild skyldighet för försvarsmakten vare sig att tillhandahålla utbildningen för civila myn­digheters och företags räkning eller att styra inriktningen av den.

Statsmakterna, myndigheterna och berörda företag har således enligt min mening ett gemensamt intresse av den utbildning som försvarshög­skolan tillhandahåller. Mot denna bakgrund finns del numera inget bä­rande motiv för att försvarshögskolan skall tillhöra försvarsmakten, sär­skilt med hänsyn till att huvuddelen av undervisningen avser det civila samhällets förhållanden och atl de fiesta eleverna kommer från myndig­heter och företag utanför försvarsmakten.

Riksdagen har också fattat beslul om ledningen av den statliga förvalt­ningen (prop. 1986/87:99 /verksledningspropositionen/ KU 29, rskr. 226). I verksledningsproposilionen gör föredraganden följande be­dömning:

"Hos centrala myndigheter under regeringen bör verkschefen normalt vara den inför regeringen ansvarige för myndighetens verksamhet. Verkschefen skall leda myndigheten och bör tilldelas beslutsbefogenhe­ter som korresponderar mot ansvaret.

45

Normalt bör i myndigheterna också finnas en lekmannastyrelse. Sty­relsens uppgift skall vara att öva insyn i verksamheten och atl biträda verkschefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Lekmanna-styrelsen skall besluta i vissa klart angivna och av regeringen bestämda


 


ärenden. Den skall därvid dela verkschefens ansvar inför regeringen i    Prop. 1987/88:100 samma mån som den tilldelats beslutsrätt."

Föredraganden anför också bl. a. att en styrelse vars uppgift i första hand är att tillföra någon form av professionell sakkunskap eller kun­skap om avnämarnas krav och behov bör sättas samman så att det finns inslag av expertis resp. företrädare för avnämarna och att ledamöterna skall utses efter de personliga förutsättningarna att fylla uppgiften.

Chefen för försvarshögskolan bör mot bakgrund av riksdagens ställ­ningstagande ha samma befogenheter och arisvar som andra verkschefer i vad avser ledningen av skolans verksamhet. Något särskilt lydnadsför­hållande till överbefälhavaren i detta avseende bör därför inte föreligga.

Jag förordar därför, utgående från vad jag ovan har anfört om utbild­ningen vid skolan, att försvarshögskolan inte längre skall tillhöra för­svarsmakten eller lyda under överbefälhavaren. Några praktiska admi­nistrativa problem torde ej uppkomma genom denna förändring. Tills vidare bör skolan dock finansieras inom den militära utgiftsramen. Sko­lans råd bör ombildas till en styrelse.

7.3.9.2 Försvarets förvaltningsskola

Bildandet av försvarets förvaltningsskola föregicks av krigsmaktens för-valiningsutbildningsutredning (KFU) som lämnade sitt slutbetänkande 1977. Försvarels förvaltningsskola inrättades den 1 juli 1977, då inlen-denlurförvallningsskolans och delar av lygförvaltningsskolans utbild­ningsverksamhet slogs samman med viss förvaltningsutbildning vid and­ra skolor. Förvallningsskolan lokaliserades till Östersund men med vissa delar förlagda till Karlstad. KFU:s intentioner var att förvaltningsskolan skulle omfatta ansvaret för all utbildning av personal för förvaltnings­verksamhet i den mån det inte åvilade annan myndighet. Även annan personal i statlig tjänst skulle, om så medgavs, beredas utbildning vid skolan. Vid sidan av detta borde skolan bedriva forskning, utveckling och försök inom området.

Försvarets förvaliningsskola har i skrivelse den 21 maj 1987 lämnat regeringen förslag till förändrade styr-, lednings- och finansieringsfor­mer. Förvallningsskolan redovisar därvid att dess utveckling i huvudsak har skett i enlighet med KFU:s förslag och bl. a. har fortifikalionsutbild-ning för lägre regional/lokal nivå och personaltjänstutbildning succes­sivt tillförts skolan. Utbildning riktad mot civil sektor har genomförts i mycket begränsad utsträckning.

Skolan anger alt den nu är väl etablerad i Östersund resp. Karlstad och att det finns förutsättningar för att ta ytterligare ett steg i skolans utveck­ling genom att öppna skolan dels för förväntade ökade krav på utbild­ning vid myndigheter inom försvarsdepartementets område, dels i syfte att kunna förmedla utbildning inom kompetensområdet till övrig offent­lig sektor. 1 den omfattning möjlighet ges till stimulerande erfarenhetsut­byte, effektivisering och vitalisering av skolans utbildning bör även ut­bildning, i viss omfattning, kunna förmedlas också till näringslivet.

46


 


Nuvarande tillämpning av FPE-systemet vid finansiering av utbild- Prop. 1987/88:100 ningsverksamhelen begränsar emellertid i dag skolans möjligheter att bredda marknaden för skolans verksamhet. Inom skolan har genomförts en utredning av planeringsprocessen för att eliminera denna begräns­ning. En förutsättning är dock att intäklsfinansiering av viss utbildning kan medges.

Skolans förslag innebär alt dess styr- och ledningssystem utvecklas i syfte alt den totala verksamheten inledningsvis kan delas upp i en an-slagsfinansierad och en intäklsfinansierad del. Inriktningen medför på sikt atl skolans totala produktion intäktsfinansieras. En utvidgning av skolans uppgifter och därmed utveckling av ledningssystemet innebär ingen förändring i skolans roll och uppgifter gentemot nuvarande avnä­mare. Utvecklingen av den intäktsfinansierade delen sker successivt. För kurser som riktas mot försvarets myndigheter sker övergäng till intäklsfi­nansiering i den takt, som i samverkan med berörda centrala myndighe­ter bedöms effektiv för verksamheten.

Enligt min mening är den breddning av marknaden, mol vilken för­valtningsskolan anger sig kunna förmedla utbildning, riktig. Jag är emel­lertid inte nu beredd alt la ställning lill en helt intäklsfinansierad verk­samhet för utbildning av personal hos statliga myndigheter. Däremot bör verksamheten med utbildning av externa kunder intäktsfinansieras. Jag anser alt skolans förslag bör läggas lill grund för dess fortsatta utveckling i detta avseende. En utgångspunkt bör därvid vara full kostnadstäckning.

Enligt vad jag har inhämtat avser skolans styrelse utarbeta en plan för förvaltningsskolans långsikliga inriktning och omfattning av sin utbild­ningsproduktion. Vidare utarbetar skolan ett förslag till en ny chefsut­bildning i personaltjänst för försvarets myndigheter. En sådan utbild­ning bör försöksvis kunna påbörjas redan under näsla budgetär. Med anledning härav vill jag erinra om att jag tidigare i propositionen om vissa personalfrågor inom försvaret (prop. 1986/87:36, FöU 3, rskr. 69) har framhållit att en successiv kompetenshöjning inom personaladminis­trationen vid berörda myndigheter måste ske genom uppbyggnad av så­väl utbildningsinsatser, som genom praktiskt arbete. Jag räknar med att förvaltningsskolan, som instruktionsmässigt har atl ge utbildning inom detta område, redan under innevarande budgetår vidtar ålgärder för att kunna möta det ökade behovet av utbildning inom det personaladminis­trativa områdel och då i ett första steg redan budgetåret 1988/89.

I propositionen om inrättande av ett fiygvapenmuseum och vissa sko­lor för försvarsmakten (prop. 1975/76:190, FöU 39, rskr. 375) uUalade departementschefen alt en angelägen uppgift för förvaltningsskolan även bör vara att skapa goda förutsättningar för den civila personalen inom försvaret. I princip bör varje förvaltningskurs slå öppen för alla. Riksdagen delade föredragandens uppfattning att förvallningsskolan bör utgöra en självständig myndighet, eftersom skolan skall vara öppen även för personal som inte tillhör försvarsmakten. Jag utgår därför ifrån att den nu aktuella personalchefsutbildningen utformas så alt den kan stå

öppen för såväl civil, som militär personal.

47


 


Hemställan                                                                                                                     Prop. 1987/88:100

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa.frågor rörande gemen­samma skolor.

7.3.10 Vissa frågor rörande värnpliktiga

7.3.10.1  Utbildning

Jag redovisade i totalförsvarspropositionen (1986/87:95) min syn på värnpliklsulbildningens fortsatta utveckling, bl. a. i fråga om införande av fullständig förstegsutbildning och genomförande av repetitionsut­bildning. Vidare angav jag att det med tillgängligt underlag inte var möj­ligt att ta ställning till hur arméns utbildning borde vidareutvecklas. Arméns utbildningssystem utreds för närvarande av överbefälhavaren. Genom en ändring i värnpliktsutbildningsförordningen (1980:1035) har överbefälhavaren dock fått befogenhet att efter hörande av försvarsgre­narna föreskriva om grundutbildningens förläggning under året. Änd­ringen möjliggör atl fullständig förstegsutbildning införs. För marinens del har överbefälhavaren föreslagit ett nytt utbildningssystem för såväl kustartilleriet som fiottan. Enligt riksdagens beslut med anledning av totalförsvarsproposilionen bör systemet få införas och förberedelserna för detta således fortsätta. Överbefälhavaren föreslår nu att införandet av marinens utbildningssystem senareläggs med ett är lill budgetåret 1991/ 92. Jag godtar detta förslag.

Jag berörde i totalförsvarspropositionen förhållandel att ett stort antal värnpliktiga får vänta upp till tre år efter inskrivningen innan grundut­bildningen kan påbörjas, vilket ger upphov till det s. k. kvarståendeläget. Som jag tidigare har angett (avsnitt 7.3.1) bör strävan vara atl så snart som möjligt minska det nu besvärande kvarståendeläget. Vidare skall utbildningsorganisationens totala kapacitet anpassas lill den framlida tillgången pä värnpliktiga. De senaste prognoserna som redovisats av värnpliktsverket tyder pä att de framtida värnpliktslillgångarna ökar.

På lång sikl är givelvis planeringen för grundulbildningskonlingenten beroende av de frågor som för närvarande utreds av överbefälhavaren. På kort sikt är det nödvändigt att beakta bristen på utbildningsbefäl. Jag godtar därför en i huvudsak oförändrad grundulbildningskontingent för budgetåret 1988/89 jämfört med budgetåret 1987/88.

7.3.10.2  Kontantförmåner

Av departementspromemorian (Ds Fö 1987:3) Grundutbildningsvärn­pliktigas ekonomiska och sociala villkor m. m. framgår att sedan budget­året 1981/82 har de olika kontantförmånerna till grundutbildningsvärn-plikliga höjts i en takt som avsevärt överstiger konsumentprisindex. En­ligt min mening bör detta förhållande ha bidragit lill att öka de värnplik­tigas intresse för och engagemang i utbildningen.

Trots ovan nämnda förbättringar av förmånerna kan det fortfarande

48 vara förenat med vissa ekonomiska uppoffringar för den tjänslepliktige


 


och dennes familj att fullgöra grundutbildning. Jag anser därför att det är Prop. 1987/88:100 viktigt atl dessa grupper även fortsättningsvis får följa den allmänna standardutvecklingen. Del motsatta förhållandet skulle enligt min me­ning riskera att sänka motivationen och därmed motverka ett gott utbild­ningsresultat och i ett mer långsikfigt perspekfiv verka hämmande på försvarsviljan i samhäMet.

Jag vill emellertid framhålla, alt min målsättning är att beakta såväl de värnpliktigas behov av ett-tillfredsställande förmånssystem som nödvän­digheten av en effektiv kontroll över kostnadsutvecklingen avseende de olika förmånsslagen. Jag näiriner detta rnot bakgrund av atl kostnaderna för bostadsbidrag till grundutbildningsvärnplikliga stigit kraftigt under senare år. Kostnadsökningen kan sannolikt delvis ses som en följd av den år 1982 slopade s. k. sex-månadersregeln. En ytterligare orsak kan vara del tillägg till bostadsbidraget som infördes år 1983.

Enligt min mening bör en närmare granskning och analys av kostnads­ökningen för bostadsstödet göras av berörda myndigheter, huvudsakli­gen överbefälhavaren och försvarels civilförvaltning. En sådan gransk­ning får visa om en ornprövning av tillämpningen av nuvarande regler är motiverad.

Genom försvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU l.l, rskr. 310) har riks­dagen dessutom beslutat aU kontantförmånerna realt skall förbättras med sammanlagt 100 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden, räknat i del prisläge som låg till grund för försvarsbeslutet. Jag beräknar det totala, dvs. summan av det reala och indexmässiga, utrymmet för höjning av kontantförmåner tjll värnpliktiga och vapenfria under grundutbildning lill totalt ca 62 milj- kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om alt regeringen i april 1986 upp­drog åt överbefälhavaren alt i samarbete med statistiska centralbyrån undersöka de värnpliktigas ekonomiska förhållanden under grundut­bildningen- Resultatet av undersökningen skulle ha redovisats för rege­ringen senast i slutet av september 1987. Utredningsarbetet har av olika anledningar försenats. Undersökningen har därför inte kunnat beaktas i detta sammanhang.

Utryckningsbidragel bör enligt min mening höjas med 500 kr. till 3 000 kr. Jag räknar vidare med alt den maximala beklädnadsersältningen skall kunna höjas frän 200 kr. till 250 kr. per månad.

Det ekonomiska utrymmet rnedger vidare att dagersättningen höjs med 2 kr. från 28 kr. till 30 kr. Efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring utgår som tidigare tillägg med 15, 30 resp. 60 kr.

Vidare bör den behovsprövade familjepenningens maximibelopp höjas med 100 kr. per månad för hustru och med 50 kr. per månad för barn till 2 450 resp. 1 375 kr.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga t. ex. vapenfria tjäns­tepliktiga.

49

Ovan redovisade höjningar beräknas kosta ca 52 milj. kr. Det resteran­de utryrnmel bör avsättas för att finansiera ökade kostnader för bostads­bidrag till följd av hyreshöjningar m. m.

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6


Dé förbäUringar av värnpliktsförmånerna som jag förordar bör ge-     Prop. 1987/88:100 nomföras den 1 juli 1988. Beträffande utryckningsbidraget förordar jag dock att det högre beloppet skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1988.

Höjningen av familjepenningen kräver ändring av familjebidragsla­gen (1978:520) medan det ankommer på regeringen alt besluta om övriga ändringar av förmånerna. Förslag till lag om ändring i familjebidragsla­gen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas lill proto­kollet i detta ärende som bilaga 6.1. Frågan är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7.3.10.3  Medinflytande för värnpliktiga

I prop. 1984/85:100 bil. 6 redogjorde min företrädare utförligt för försla­gen i värnpliktsinflytandekommilléns betänkanden (Ds Fö 1979:2, 1981:3) och den utveckling som dessa förslag hade lett fram till i form av försöksverksamhet. Han konstaterade därvid atl eftersom erfarenheter­na av försöksverksamheten hade varit goda var tiden nu mogen alt avslu­ta försöksverksamheten och låta värnpliktsinflytandet ingå som en na­turlig del i värnpliktsutbildningen.

Frågan har nu reglerats i förordning den 26 november 1987 om medin­flytande för värnpliktiga. Förordningen lägger i stort sett fast den ord­ning som har gällt sedan ovan nämnda försöksverksamhet avslutades. Vissa förändringar har dock gjorts. Bl. a. har en obligatorisk samråds­skyldighet i frågor som är av vikt för de värnpliktiga införts även för centrala myndigheter. Vidare ger förordningen möjlighet till en utökad representation på förmötena från förbandels plutonsnivå enligt överbe­fälhavarens närmare bestämmande. Regeringen har dessutom gett över­befälhavaren i uppdrag atl vid minst fem förband genomföra försök med en obligatorisk närvarorätt vid förmötena för de förtroendevalda. För­sökserfarenheterna skall redovisas till regeringen senast den 31 decem­ber 1990.

Enligt min mening vilar de värnpliktigas medinflytande nu på en fast grund. Detta får dock inte hindra atl verksamheten utvecklas ined hän­syn till förändrade förutsättningar. En sådan utveckling bör kunna åstadkommas i sainråd mellan överbefälhavaren och Sveriges centrala värnpliklsråd inom ramen för nu gällande förordning.

7.3.10.4   Behovet av en .större översyn om grundulhildningsvärnpliktigas
ekonomiska och sociala villkor m. m.

Mot bakgrund av riksdagens behandling av ett motionsförslag om en större värnpliktssocial utredning (FöU 1985/86:5, rskr. 117) uppdrog jag i inars 1986 ålen sakkunnig att under tiden fram till våren 1987 förbereda ett eventuelll sådant kommittéarbete. Den sakkunnige överlämnade i mitten av april 1987 rapporten (Ds Fö 1987:3) Grundutbildningsvärn­pliktigas ekonomiska och sociala villkor m. m.

I rapporten har utredaren belyst ett flertal områden och övervägt be­
hovet av en större kommittéöversyn för vart och ett av dessa. Det hargällt
                                       ,
kontantersättningar, familjebidrag, försäkringsskydd, hälso- och sjuk-
                                              50


 


vård, resor, kultur- och fritidsutbud, soldathemsverksamhet, arbetsmil- Prop. 1987/88:100 jö, militära regler, arbetsförmedling inför utryckningen samt medinfly­tande. Mot bakgrund av flera relalivt nyligen genomförda reformer, det begränsade utrymmet för höjda värnpliktsförmåner saml regeringens re­striktiva syn på tillkallandet av nya kommittéer har den sakkunnige an­sett all en övergripande kommittéulredning inte är motiverad.

Inom två avgränsade områden har den sakkunnige dock föreslagit särskilda kommittéutredningar. Den ena skulle gälla familjebidragens administration och den andra relationerna mellan försvarel och soldat-hemsrörelsen.

Flertalet av remissinstanserna har anslutit sig till utredarens förslag. Nägra remissinstanser anser att ställning lill frågan om särskilda kom-mitléulredningar bör las först efter atl resultatet föreligger av nu pågåen­de utredningar om bl. a. arméns utbildning. Försvarets personalvårds­nämnd, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges centrala värnpliktsråd, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Centerns ungdoms­förbund anser i motsats till utredaren alt en övergripande utredning bör göras.

För min del anser jag att en större utredning av de värnpliktigas ekono­miska, sociala och andra villkor inte bör göras nu. Om de pågående utredningarna skulle leda till genomgripande förändringar för de värn­pliktiga bör dock frågan ånyo aktualiseras. Detta bör i så fall ske som ett led i förberedelserna för nästa försvarsbeslut.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i

familjebidragslagen (1978:520),

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har

anfört om vissa frågor rörande värnpliktiga.

7.3.11 Vissa frågor om fredsorganisationen

Förändringar av fredsorganisationen kan komma atl föreslås av överbe­fälhavaren som följd av regeringens uppdrag att granska arméns framli­da utveckling m. m. Sädana förändringar torde komma att föreslås riks­dagen under våren 1989.

Jag vill emellertid nu ta upp vissa frågor rörande fredsorganisationen, nämligen

   rationalisering,

   informationssystem för försvarel,

   vidareutveckling av militärmusiken,

   lekmannainflytande i försvarsmaktens regionala och lokala myndig­heter.

7.3.11.1 Rationalisering

I försvarsbeslutsproposilionen 1987 redovisade jag överbefälhavarens

viktigaste slutsatser av en fördjupad redovisning av hur det efter budget-


 


året 1985/86 bedömdes gå att genomföra besparingsprogrammet för pe-     Prop. 1987/88:100 rioden 1982/83 — 1987/88. Tre av dessa slutsatser var följande.

   Besparingsmålet intill år 1987 bedömdes kunna nås. Till del skedde detta genom ambitionssänkningar. De ekonomiska ramarna hade bl. a. innehållils genom förtidsavgångar av militär personal, upp­skjutna investeringar inom byggnadsverksamheten och senarelagt underhåll.

   Det kunde inte uteslutas atl det hårt drivna besparingsarbetet var en bidragande orsak till de stora förtidsavgångarna. Innan besparings­mål fastställs måste denna fråga noggrant analyseras. Besparingar måste motsvaras av uppgiftsförändringar eller bestå av väl förankra­de rationaliseringsprojekt;

   Inför försvarsbeslulsperioden 1987/88 — 1991/92 borde styrning och uppföljning av rationaliseringsverksamheten bedrivas pä annor­lunda sätt.

Jag redovisade också innebörden av överbefälhavarens dåvarande , planering för perioden 1987/88 — 1996/97. 1 förhållande till basåret 1986/87 och i prisläge februari 1986 planerades besparingsåtgärder om ca 2,8 miljarder kronor under perioden 1987/88 - 1991/92.

Vidare redovisade jag regeringens uppfattning att omfattningen av de planerade besparingsåtgärderna var lämplig, och atl det är angeläget alt varje myndighet inom det militära försvarel är föremål för ett fortsatt rationaliseringstryck motsvarande det som gäller för myndigheterna i den civila delen av statsförvaltningen.

Slutligen anmälde jag att överbefälhavaren skulle få i uppdrag att läm­na förslag rörande mål för, samt styrning av, rationaliseringsverksamhe­ten för perioden 1987/88 — 1991/92, baserat på erfarenheterna under perioden 1982/83 - 1986/87.

1 anslutning till den nu aktuella planeringen för perioden 1988 — . 1992 har på regeringens uppdrag

   överbefälhavaren i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut re­dovisat en realiserbarhetsbedömning av de planerade rationalise-ringsålgärderna under perioden 1987/88 — 1991/92,

   försvarets rationaliseringsinstitut redovisat försvarets rationalise-ringsplan 1987,

   överbefälhavaren i samråd med försvarels rationaliseringsinstitut re­dovisat förslag rörande mål för saml styrning och uppföljning av rationaliseringsverksainhelen under perioden 1987/88 — 1991/92.

Enligt överbefälhavarens realiserbarhetsbedömning finns i den nu ak­tuella planeringen besparingar om totalt 2 240 milj. kr. i prisläge februari 1987. Härav avser 820 milj. kr. senareläggningar inom byggnadsområdet och 1 420 milj. kr. ralionaliseringsåtgärder inom den fredslida driften. Av de senare svarar ca 650 milj. kr. mot rationaliseringsåtgärder som är genomarbetade och förankrade i organisationen.

Enligt försvarets rationaliseringsplan är planeringen för perioden 1987/88 — 1991/92 inle tillfyllest för att uppnå inriktningen i försvars­beslutet. Institutet föreslår att

52


 


   fackmyndigheterna gör en förnyad redovisning av rationaliserings-     Prop. 1987/88:100 möjligheterna,

   produktions- och fackmyndigheterna gemensamt prövar förutsätl­ningarna för att genomföra rationaliseringar utöver de nu planerade,                                                                              .

   ralionaliseringsverksamhelen tas upp vid planerings- och budgeldia-logen på alla nivåer inom produktionsledningen på ett mera genom­arbetat sätt än hittills.

Överbefälhavarens förslag rörande mål, styrning och uppföljning in­nebär att

   ett ralionaliseringsmål om 1 700 milj. kr. läggs fast, varvid senarelag­da byggnadsinvesteringar inle räknas som rationaliseringsåtgärder,

   uppföljning av ratiohaliseringsverksamhelen görs genom myndighe­ternas årsredovisningar och den årliga försvarels rationaliserings-plan,

   ingen styrning av ralionaliseringsverksamhelen från statsmakternas sida sker, så länge inte uppföljningen ger särskild anledning till det.

De preliminära mål för rationaliseringsverksamhélen som överbefäl­havaren har salt upp innebär enligt min mening ett rationaliseringstryck på administration, stödproduktion m. m. motsvarande det som gäller för de civila statsmyndigheternas förvaltningsanslag. Vissa skillnader finns emellertid mellan de olika huvudprogrammen. De preliminära målen bör därför överarbetas.

Vad gäller rationaliseringsmöjligheterna i primärproduktionen under perioden 1987/88 — 1991/92, dvs. inom bl. a. utbildningsverksamheten, bör de inventeras särskilt. Den hittillsvarande rationaliseringsplanering­en har inle i tillräcklig grad beaktat dessa. Däremot torde rationalise­ringsmöjligheterna i primärproduklionen förtiden efter perioden 1987/ 88 — 1991/92 komma att belysas i överbefälhavarens redovisning av re­geringens uppdrag atl granska arméns fortsätta utveckling m. m.

Försvarets rationaliseringsinstitut har ett instruktionsmässigt ansvar för att följa och medverka i rationaliseringsverksamheten. Resultatet härav redovisas regelmässigt i försvarets rationaliseringsplan. Jag förut­sätter att institutet i fortsättningen även redovisar omfattningen av de rationaliseringar inom primärproduktionen som myndigheterna har ge­nomfört resp. planerat.

Jag anser del inle jämpligt att med nuvarande underlag föreslå riksda­gen några beslut angående rationaliseringsvei-ksamhelen under perioden 1987/88 — 1991/92. Jag förutsätter emellertid att överbefälhavaren i an­slutning till nästa programplan kan redovisa genomarbetade och i orga­nisationen förankrade ralionaliseringsmål och ralionaliseringsplaner. Därmed skulle underlag finnas för konkreta förslag i proposition under våren 1989.

Jag vill i detta sammanhang nämna ett projekt som under flera år har drivits av försvarets rationaliseringsinstitut på regeringens uppdrag, det s. k. SAMBRUK-projektet. Inom projektet har ett antal militära freds­förband, kommuner och landsting på frivillighelens grund bedrivit för­söksverksamhet med lokall samordnatulnyttjande av produktionsresur­ser av olika slag, bl: a. för förplägnad och transporter. De kanske mest intressanta resultaten har nåtts i Örebro.


 


Det har i dessa försök visat sig mindre naturligt att avgränsa den stalli- Prop. 1987/88:100 ga medverkan till just försvarsmyndigheterna. Många olika statliga myn­digheter har i sådan lokal samverkan enligt min mening vinster att göra och atl bidra till. Jag vill efter samråd med chefen för civildepartementet anmäla atl regeringen nyligen har uppdragit ål statskontoret atf lämna förslag om hur detta arbete bör drivas vidare.

7.3.11.2 Informationssystem för försvaret

1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 6) angav jag atl den fortsatta utvecklingen av den administrativa dalabehandlingen i såväl krig som fred skall inriktas mot standardiserade lokala datorer och till-lämpningsprogram där de enskilda myndigheterna inom ramen för av överbefälhavaren fastställd standard får ett ökat ansvar för utvecklingen av egna tillämpningssystem samt för driften av den egna datorutrust­ningen.

Jag angav vidare atl överbefälhavaren i april 1985 lämnat förslag till organisation av ADB-verksamhetens ledning och stöd inom det militära försvaret samt att en särskild informationssystemseklion skulle inrättas inom försvarsstaben för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom informationsteknologiområdel. Jag anförde all jag fann den av överbefälhavaren föreslagna uppgiftsfördelningen lämplig.

Överbefälhavaren har i oktober 1987 redovisat uppläggningen av den nya informationssystem- och datakraftplan (IDP) som kommer att läm­nas till regeringen den I mars 1988 och som avses bli överbefälhavarens samlade dokument för att leda ADB-verksamheten inom försvarsmak­ten.

Jag utgår från att IDP kommer att innehålla en samlad redovisning och inriktning av försvarets olika systemprojekt med angivande av de prioriteringar som görs och hur olika delar inom ADB-området skall samordnas.

För viktiga syslemulvecklingsprojekt skall redovisningen innefatta ut­veckling, investering i utrustning m. m., behov av utbildning samt beräk­nade drift- och underhållskostnader.

Försvarets rationaliseringsinstitut anmäler i Försvarets rationalise­ringsplan 1987 (FRP 1987) atl verksamheten inom informationshante­ring och ADB-verksamhet i stort har den inriktning som regeringen har fastlagt. Bl. a. domineras utvecklingen inom försvarsmakten av satsning på den lokala nivån. Institutet pekar på att den nuvarande uppbyggna­den i stort sker försvarsgrensvis men att den bör ske inom en gemensam ram som även innefattar de operativa och taktiska systemen.

Jag konstaterar att försvarets ADB-verksamhet är mycket omfattande.
De samlade kostnaderna för utveckling och drift av försvarsmaktens
större ADB-system beräknas sålunda enligt överbefälhavaren uppgå lill
drygt 350 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Jag anser alt arbetet med
utvecklingen av försvarsmaktens administrativa databehandling nu har
en lämplig inriktning och sker planmässigt under överbefälhavarens led­
ning.                                                                                                                      54


 


Liksom försvarels rationaliseringsinstitut vill jag framhålla alt det är     Prop. 1987/88:100 viktigt aU gemensamma grunder skapas och au erforderlig överblick av helheten erhålls samtidigt som tyngdpunkten i utvecklingsarbetet inrik­tas mot den lokala nivån.

7.3.11.3  Vidareutveckling av mililärmusiken

Överbefälhavaren har regeringens uppdrag alt redovisa förutsättningar­na för mililärmusiken. Redovisningen skulle ha gjorts i september 1987. Överbefälhavaren har emellertid anmält atl en samlad redovisning kan göras först i september 1989, mot bakgrund av dels alt tjänste-, ceremoni-och högvaklsmusiken för närvarande organiseras om, dels övervägan­den inom ramen för regeringens uppdrag om av arméns fortsatta utveck­ling m. m. vilken kan påverka utbildningen av musikplutoner för krigsor­ganisationen.

7.3.11.4   Lekmannainflytande i försvarsmaktens regionala och lokala
myndigheter

1 propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/ 87:99 bil. 1, sid 101) redovisade civilministern, efter samråd med mig, regeringens överväganden rörande lekmannainflytande i försvarsmak­tens centrala myndigheter. Riksdagen (KU 1986/87:29, rskr. 226) hade inget alt erinra. I försvarsbeslutspropositionen (prop. 1986/87:95, bil. 1, s. 86) anmälde jag att jag avsåg att ta upp frågan om lekmannainfiylande i försvarsmaktens regionala och lokala myndigheter, efter det att riksda­gen hade behandlat ledningsproposilionen.

Överbefälhavaren har pä regeringens uppdrag genomfört försök med rådgivande lekmannaorgan vid lägre regionala och lokala myndigheter. Försöken har bedrivits under fyra år och vid fyra förband/garnisoner.

Överbefälhavaren har i juni 1986 redovisat erfarenheter av försöks­verksamheten saml lämnat förslag om atl rådgivande lekmannaorgan införs vid samtliga myndigheter på lägre regional och lokal nivå, i före­kommande fall garnisonsvis. Enligt förslaget bör verksamheten bedrivas med beaktande av de erfarenheter som framkommit under försöken och i huvudsaklig överensstämmelse med de order som överbefälhavaren har gett för försöksverksamheten. Vidare skall enligt förslaget totalt 258 lek-mannaledamöler föreslås av berörda landsting och förordnas av rege­ringen. Kostnaderna för försvarsmakten blir enligt förslaget mindre än I milj. kr. per år.

Mol bakgrund av riksdagens nyss nämnda ställningstaganden till lek­
mannainfiylande i försvarsmaktens centrala myndigheter anser jag atl
lekmannaorgan med beslutanderätt inte bör införas i försvarsmaktens
regionala och lokala myndigheter. Däremot bedömer jag att rådgivande
lekmannaorgan har ett värde som stöd för myndighetschefernas besluts­
fattande och som kontaktyta med kommuner och landsting. Initiativ till
att skapa sådana organ bör enligt min mening tas av resp. myndighel,
med beaktande av de för myndigheten specifika förutsättningarna.
                                                            55


 


Jag avseratt återkomma till regeringen med förslag om hur ett sådant    Prop. 1987/88:100 lekmannainfiylande bör komma till stånd. De kostnader som följer här­av bör finansieras inom den militära utgiftsramen.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

attta del av vad jag har anfört om fredsorganisationen.

56


 


8 Totalförsvarets civila del                                             Prop. 1987/88:100

8.1 Inledning

Med totalförsvaret avses alla de åtgärder som är nödvändiga för atl för­bereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsför­hållanden. I krig omfattar totalförsvaret hela samhällets verksamhet.

Beredskapsförberedelserna i fred inom totalförsvarels civila del syftar till all göra denna beredd alt under kriser och i krig medverka i de samla­de försvarsansträngningarna och alt säkerställa individens och samhäl­lets överlevnad.

8.2 Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del

8.2.1 Grunder och inriktning

Totalförsvarets civila del har viktiga uppgifter i alla skeden av en krisut-
yeckling. Uppgifterna är mer beroende av arten och omfattningen av de
störningar och skador som uppslår på samhället än av vilken typ av yttre
omständigheter som har orsakat dessa.        .                .

Totalförsvarets civila del har till uppgift dels att i krig stödja försvars­maktens krigsorganisering och stridsförmåga, upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna, samt värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar genom att bereda skydd, rädda nödlidande och om­besörja vård, dels att under kriser och krig trygga en livsnödvändig för­sörjning.

Möjligheterna för den civila delen av totalförsvaret atl fullgöra dessa uppgifter har stor betydelse för vår förmåga att avhålla från angrepp samt att motstå hot och ekonomiska påtryckningar. Således bidrar t. ex. vår försörjningsberedskap till den krigsavhållande förmågan genom att göra del troligt atl vi kan motstå ekonomiska påtryckningar och upprätt­hålla vår försvarsförmåga även vid kraftiga störningar i utrikeshandeln.

Vår förmåga i här nämnda avseenden grundas främst på det fredstida samhällets resurser, dess förmåga all möta störningar och dess förmåga       . till omställning. Grundprincipen är att ansvar för viss verksamhet ifred också innebär ett motsvarande ansvar i krig.

Jag vill betona vikten av att det i fredstida planering och samhällsut­
veckling las särskild hänsyn till beredskapen för kriser och krig. Sådana
åtgärder kan i
sin tur vara betydelsefulla även för fredssamhällei t. ex. vid
olyckor och katastrofer av olika slag. En samhällsplanering som sker i
fred under beaktande av tolalförvarsintressena minskar behovet av be-            ,

redskapsplanering och särskilda beredskapsålgärder.

Jag har i det föregående redogjort för innehållet i stort i 1987 års för-                        '

svarsbeslut.

Jag har därvid närmare utvecklat synen på krisers och krigs varaktig­
het och karaktär som.grund för planeringen. Jag bedömer atl en tillräck­
ligt hög uthållighet i försörjningen uppnås om man i planeringen räknar                              57


 


med en gradvis minskande handel under förkrigsskedel, utgående från     Prop. 1987/88:100 fredsmässiga förhållanden vid dess inledning.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i enlighet med regering­ens anvisningar i augusti 1987 lämnat "Programplan för det civila försva­ret 88 — 93". Programplanen har utarbetats i samråd med övriga funk­tionsansvariga myndigheter.

ÖCB har i sin programplan gjort en gruppering av importvaror som grund för antaganden om genomsnittlig import under förkrigsskedel. Beräknad imporlnivå för resp. grupp visar atl grupp A kan väntas vid­kännas de största störningarna och grupp O de minsta.

Grupperna är

A.   Strategiska varor där endera blocket har en stark direkt kontrollmöj­
lighet, t. ex. elektronik och vissa läkemedel.

B.   Strategiska varor där endera blocket på grund av produktions- och
handelsförhållanden — t. ex. produktion på ett eller ett fåtal ställen
har eller i ett krisläge kan få en stark indirekt kontrollmöjlighet, t. ex.
vissa legeringsmetaller och läkemedel.

C.   Övriga strategiska varor, t. ex. olja, petrokemikalier, legeringsmetal­
ler, vissa läkemedel och ammoniak.

D.   Övriga försörjningsviktiga varor.

Jag anser att ÖCB:s gruppering är ändamålsenlig som grund för prio­ritering av beredskapsåtgärder.

Planeringen skall utgå från atl förkrigsskedel kan komma att följas av en period med krig i vår omvärld. Under ett sådant kan Sverige stå neu­tralt, alternativt dras in redan inledningsvis eller senare. Som jag tidigare framhållit anser jag att vår uthållighet för detta skede bör dimensioneras utgående från en bedömning av varaktigheten av ett akut krigsskede mellan maktblocken i Europa. En rimlig uppskattning är atl ett sådant skede kan pågå några månader. Totalförsvaret skall enligt min mening ha en betryggande uthållighet i relation härtill.

Möjligheterna till import i ett läge med krig i Europa är svårbedömda. Planeringen bör utgå från alt all utrikeshandel kan omöjliggöras i en sådan situation. Planeringen bör emellertid samtidigt ske så atl möjlighe­ter till utrikeshandel även i ett sådant skede kan tillvaratas. Det gäller t. ex. planeringen av utrikeshandeln i krislider inkl. frågor om transpor­ter i sådana lägen. 1 planeringen bör också beaktas behovet att i utbyte kunna exportera strategiskt intressanta varor.

1 planeringen bör även försörjningsproblemen under ett skede efter ett krig beaktas, främst i form av vissa analyser rörande omställning till inhemsk produktion av livsnödvändiga förnödenheter. Utgångspunkten bör därvid vara att utrikeshandeln inom något år gradvis återgår till en acceptabel nivå.

ÖCB gör i programplanen en bedömning av beredskapsläget inom den
civila delen av totalförsvaret.-Som positivt framhåller därvid ÖCB atl                                 58


 


medvetandet om behovet av beredskapshänsyn i samhällsplaneringen Prop. 1987/88:100 har förbättrats. Vidare bedöms den administrativa beredskapen, innefal- • lande såväl förfaltningsberedskapen som den organisatoriska beredska­pen, liksom ledningssystemet i huvudsak vara tillfredsställande. Där­emot är uthålligheten på vissa områden, främst pä hälso- och sjukvårds­området, inle tillfredsställande. ÖCB framhåller vidare att sårbarheten i fråga om kommunalleknisk försörjning och på el-, tele- och ADB-områ-dena är betydande, alt bristen på ett beredskapsavtal mellan arbetsmark­nadens parter är ett allvarligt problem samt atl möjligheten alt bereda skydd ål befolkningen i de större städerna än så länge är otillfredsställan­de.

Jag vill för egen del framhålla all för de problemområden som ÖCB pekar på innebär 1987 års försvarsbeslut att en förstärkning av bered­skapsåtgärderna vidtas. Vad gäller frågan om beredskapsavtal mellan arbetsmarknadens parter vill jag erinra om den arbetsrättsliga bered­skapslag som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1986/87:165, AU 4, rskr. 9). Jag vill understryka vikten av alt särskilda beredskapsavtal nu träffas.

ÖCB har redovisat de särskilda resurser som enligt överstyrelsen skulle erfordras för alt uppnå de i 1987 års försvarsbeslut angivna målen. Jag återkommer härtill i del följande.

När det gäller prioriteringar av beredskapsåtgärder framhåller ÖCB att beredskapsförberedelserna bör koncentreras till sådana delar av verk­samheten där kraven på säkerhet i måluppfyllelse är särskilt stora. Detal­jerad och formaliserad planläggning bör minska till förmån för mer utåt­riktade ålgärder som förbättrar olika samhällsfunktioners egen förmåga att lösa uppgifter under kriser och i krig. Därmed måste enligt ÖCB ökad vikt läggas pä information, utbildning och övning.

ÖCB framhåller i programplanen att för de funktioner som skall tryg­ga försörjningen har statsmakternas ställningslagande i 1987 års för­svarsbeslut till karaktären och varaktigheten av kriser och krig stor bety­delse för prioriteringen mellan olika beredskapsåtgärder. Enligt ÖCB bör följande principiella inriktning gälla.

Beredskapslagring bör förutom för neutralitets- eller krigsskedet endast ske för den tid under del s. k. förkrigsskedel då tillförseln understiger de oundgängliga behoven eller skyddsnätet. (...)

Åtgärder för bevarad produktionskapacitet bör vidtas när kost­naden för kapacitelsbevarandet understiger kostnaden för lagring av varor enligt tidigare redovisad princip. Sådan åtgärd bör också vidtas i det fall kapacitetskoslnaden inte väsentligt överstiger lag-, ringskoslnaden med hänsyn till fördelen av en levande, flexibel kapacitet under ett neutralitelsskede. Ett krigsskede kan dock på vissa områden innebära motsatta krav.

Åtgärder för substitut och omställning bör vidtas om omställ­
ningen eller produktionsstarten är klar innan neutralitets- eller
krigsskedet gått till ända och om kostnaden för åtgärden — inkl.
erforderlig lagring under omställningstid eller starttid — inle vä­
sentligt överstiger kostnaden för lagring enligt tidigare redovisad                             •'"


 


princip. Beslut om omställning eller substitut antas härvid kunna    Prop. 1987/88:100

fattas tidigast fr. o. m. fjärde månaden under förkrigsskedel. Jag kan i huvudsak ställa mig bakom de principer för val av bered­skapsåtgärder som ÖCB har redovisat. Jag vill särskilt betona värdet av att i en krissituation på väsentliga områden ha tillgång till produktions­kapacitet. Karaktären av en kris eller ett krig kan inte med säkerhet förutses. Den flexibilitet och den uthållighet som sammanhänger med en produktionskapacitet innebär därför väsentliga fördelar jämfört med be­redskapslagring.

På vissa områden är det emellertid av vikt atl förnödenheter flnns , omedelbart tillgängliga vid angrepp på Sverige. Det kan gälla t. ex. vissa läkemedel och sjukvärdsmateriel. För att på sådana områden skapa be­redskap för ett överraskande inlett angrepp eller ett angrepp efter endast ett kort förkrigsskede bör beredskapslagring väljas före beredskapsåtgär­der som innebär atl ett produktionsresultat kan åstadkommas först efter en tid och med lägre säkerhet, bl. a. med hänsyn lill risken för ulslagning.

8.2.2 Grundsyn mål- och riskanalyser, m. m.

Regeringen har uppdragit åt överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap alt genomföra en översyn och en revidering av de för den nuvarande planeringen utnyttjade regionala mål- och riskanalyserna. Ell förslag tillgrundsyn för mål- och riskanalyser överlämnades i oktober 1987 till regeringen. I grundsynen föreslås att mål- och riskanalyserna i varierande grad skall vara styrande för ett flertal aktiviteter inom total­försvaret. Riskområdena föreslås bli definierade i tre olika risknivåer (slor risk, risk och mindre risk). En funktionsvis prioritering mellan mål inom viktigare funktioner och en geografisk prioritering skall enligt för­slaget ligga till grund för riskområdenas indelning i risknivåer.

Regeringen har i december 1987 fastställt atl den i grundsytién angivna metodiken skall utnyttjas vid del fortsatta arbetet med all la fram ett förslag lill regionala mål- och riskanalyser. Förslaget skall i enlighet med uppdraget lämnas senast den I september 1988. Regeringen har vidare gett överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att i samråd med överbe­fälhavaren ge ut riktlinjer för genomförandel av de regionala mål- och riskanalyserna.

Regeringen har uppdragit åt statens räddningsverk att genomföra stu­dier om befolkningens behov av skydd i krig. Uppdraget skall redovisas den 1 september 1988. Regeringen har vidare beslutat att arbetet med att ta fram olika skyddsnivåer, som är anpassade till grundsynens risknivåer skall genomföras inom ramen för räddningsverkets studier.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna de principer för val ay be­redskapsåtgärder inom totalförsvarets civila del som jag har redo­visat i det föregående,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har                             50

anfört om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del.


 


8.3 Ekonomiska överväganden                                                       Prop. 1987/88:100

8.3.1 Planeringsramar

Jag erinrar om den i 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) föreslagna planeringsramen för den civila delen av totalförsva­ret som under försvarsbeslutsperioden skall uppgå till 7 823 milj. kr. i prisläge 1986/87 (för civilförsvar prisläge februari 1986).

Planeringsramen skall i stort fördelas enligt följande. Ändrade förut­sättningar kan motivera avvikelser frän denna fördelning.

 

Civilförsvar

5 025 milj.

kr.

Hälso- och sjukvård

596 -"-

 

Förutvarande ekonomiska

 

 

försvaret

1 960 -"-

 

Psykologiskt försvar

37 -"-

 

Övrigt

205 -"-

 

 

7 823 milj.

kr.

Vidare skall för försvarsbeslutsperioden härutöver avdelas 500 milj. kr. för att förbäura beredskapen på hälso- och sjukvårdsområdet. Fredskris-lagren på kemi-, metall- och beklädnadsområdena skall försäljas varvid intäkterna från försäljningen bör användas för åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret. Beredskapslagren av olja förutsätts minska. Driftkostnaderna för den statliga oljelagringen skall inte ingå i ramen. Televerket skall självt finansiera sina beredskapsåtgärder genom krigs-skyddsåtgärder som under försvarsbeslutsperioden skall vidtas motsva-rarande ett belopp av 375 milj. kr.

Den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1987/88 fastställdes lill I 591,8 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge 1987/88.

Ekonomiska planeringsförut.sättningar

Regeringen har i anvisningar för programplaner m. m. för perioden 1988/89 — 1992/93 inom den civila delen av totalförsvaret angivit alt överstyrelsen för civil beredskap i samråd med övriga funktionsansvari­ga myndigheter skall lämna förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen inför programplaneringen.

Planeringsramen omfattar utgifter över statsbudgeten för investering­ar, driftkostnader (exkl. för oljelagring), förvaltningskostnader vid överstyrelsen för civil beredskap, statens räddningsverk, styrelsen för psykologiskt försvar och civilbefälhavarna. Kapitalkostnader för bered­skapslagring omfattas inte av ramen.

1 anvisningarna har följande ekonomiska planeringsram lagts till grund för programplaneringen (milj. kr.).

1988/89         1989/90         1990/91         1991/92         1992/93       1988/89—1992/93

1591,8         1591,8         1591,8        1591,8         1591,8        -.7 959                                             51


 


Fördelning av planeringsramen                                                            Prop. 1987/88:100

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i "Programplan för det civi­la försvaret 88 — 93" lämnat förslag till ärlig fördelning av den ekono­miska planeringsramen enligt följande sammanställning (1 000-lal kr.).

Funktion          1988/89      1989/90       1990/91       1991/92       1992/93           Summa

Civil

ledning och

samordning  101 512   99 522  101 007  100 317  101 917   504 275 Befolknings­skydd och räddnings­tjänst    1 081 113 1 072 113 1 061 113 1 023 113 1 023 113  5 260 565 Psykologiskt

försvar     7 600   7 600   7 600   7 600   7 600    38 000 Hälso- och sjukvård

m.m.      105 200  111200  119 200  141200  119 200   596 000 Transporter  84 576   90 165   90 680   90 370   90 770   446 560 Livsmedels­försörjning

m. m. 29 000 29 000 29 000 45 000 64 100 196 100 Arbetskraft 13 700 13 700 14 200 14 200 14 200 70 000 Energi­försörjning 25 100 25 100 24 600 23 000 24 300 122 100 Övrig varu­försörjning 144 000 143 400 144 400 147 000 146 600 725 400 Summa    1 591 800 1 591 800 1 591 800 1 591 800 1 591 800  7 959 000

Jag kan i huvudsak biträda ÖCB:s förslag till fördelning av den ekono­miska planeringsramen under programplaneperioden. Jag avser att i del följande återkomma med förslag avseende periodens första år.

De beredskapsåtgärder som ÖCB redovisat inom den anvisade ekono­miska planeringsramen är enligt ÖCB för vissa funktioner inte tillräckli­ga för all nä uppsatta mål enligt 1987 års försvarsbeslut.

ÖCB har därför redovisat ett ytteriigare medelsbehov enligt följande sammanställning

Funktion                          Medelsbehov 1988/89 1992/93 (1 000-tal kr.

Civil ledning och

samordning                                                      27 000

Befolkningsskydd och

räddningstjänst                                               460 000

Transporter                                                      15 000

Livsmedelsförsörjning                                       76 000

Arbetskraft                                                      17 000

Övrig varuförsörjning                                       370 000

Summa                                                           965 000

Jag vill för egen del framhålla atl försvarsbeslutets inriktning och eko­
nomiska prioriteringar bör ligga fast, varför del inle är möjligt att föror­
da den resursförstärkning som ÖCB föreslår.                                                                 62


 


8.3.2 Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del                                               Prop. 1987/88:100

8.3.2.1   Finansieringsprinciper

1 enlighet med 1987 års försvarsbeslut skall nya principer tillämpas för finansiering av beredskapsåtgärder inom totalförsvarets civila del. Dessa medför för budgetåret 1988/89 att följande funktioner tilldelas medel ur den gemensamma ekonomiska planeringsramen nämligen Civil ledning och samordning. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Psykologiskt försvar, Hälso- och sjukvård m. m.. Transporter, Livsmedelsförsörjning m. m.. Arbetskraft, Energiförsörjning, Övrig varuförsörjning och Kyrk­lig beredskap.

Beträffande beredskapsförberedelser inom affärsverkens ansvarsom­råde finansieras dessa, med undantag för statens järnvägar och luftfarts­verket, med driftmedel.

Beredskapsförberedelser inom övriga funktioner bör finansieras inom ramen för myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.

8.3.2.2   Ekonomisk ram för budgetåret 1988/89

Den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del har för budgetåret 1988/89 angeUs till 1 591 800 000 kr. i beräknat genomförandeprisläge 1987/88. Riksdagen har bifallit regeringens förslag (prop. 1986/87:95, bil. 1, FöU 11, rskr. 310) i fråga om finansieringsprinciper och priskom-pensalionssyslem.

Jag beräknar i enlighet härmed den ekonomiska ramen för totalförsva­rets civila del för budgetåret 1988/89 enligt vad som i det följande fram­går till 1 639 900 000 kr. i beräknat genomförandeprisläge 1988/89.

Ekonomisk ram       (genomförande-                                                           1 591 800 000

prisläge 1987/88)

Tillkommer:           Uppräkning med CPI

(civilt prisindex) 3, 23 %                                               +   51 400 000

Kostnader under anslaget G 5.

Vissa leleanordningar                                                    +     3 000 000

Avgår:                  Kostnader för beredskaps-

åtgärder hos,kommerskollegium, riksförsäkringsverket,  general­tullstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd,   riksbanken och

försäkringsinspektionen                                                 -          900 000

Engångsreducering under anslaget J 2. Beredskapslag­
ring och industriella
åtgärder'                                          -      5 400 000

Ekonomisk ram      (genoraförandeprisläge 1988/89)                                     1 639 900 000

' Kostnaderna för ÖCB:s avtal med Bergvik Kemi AB uppgår totalt till
165 milj. kr. Härav avses 48,3 milj. kr. finansieras via den ekonomiska ramen för
den civila delen av totalförsvaret med fördelning över avtalsåren 1987/88 - 1991/
92 med 8, 18,4, 7,3, 7,3 och 7,3 milj. kr. resp. budgetår. Det faktiska betalningsut­
fallet för avtalet under budgetåret 1988/89 är 13 milj. kr.
I. syfte att bidra lill
finansieringen av det stora betalningsutfallet under avtalets två första år (126
milj. kr.) har emellertid ramen belastats med 18,4 milj. kr. Överskjutande belopp
(18,4-13 = 5,4 milj.kr) dras av frän ramen.
                                                                                                   63


 


I anslutning lill ramberäkningen vill jag anföra följande.                         Prop. 1987/88:100

Uppräkning av ramen från genomförandeprisläge 1987/88 till genom­förandeprisläge 1988/89 har gjorts genom användning av ett uppräk­ningstal som uttrycker den historiska prisförändringen juli 1986— juli 1987. Härvid har vägts samman förändringar i nettopris- och SAV-index, vilka under perioden ökat med 2,64 % resp. 8 %. Vikterna uppgår till 0,89 resp. 0,11. Uppräkningstalet för beräkning av den ekonomiska ramen i genomförandeprisläge 1988/89 blir därför 0,89x2,64 -h 0,11 x8 = 3,23.

8.3.2.3 Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988/89 För att åstadkomma ett naturligare samband dels med numera rådande ansvarsförhållanden, dels med faktiskt genomförande av verksamheten förordar jag att vissa anslagsförändringar vidtas. Anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanlaggningar bör avvecklas. Anslagsposten Nybyggnad m. m. bör fr. o. m. budgetåret 1988/89 redovisas under räddningsverkels produktionsområde 6 Anläggningar för krigsorganisationen under an­slaget H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Övriga anslagsposter, dvs. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen ma-' terielanskaffning bör från samma tidpunkt redovisas under reservations­anslaget G 2. Civil ledning och samordning. Ändringarna- innebär att bemyndiganden motsvarande de beräknade kostnaderna måste avsättas under produktionsområde 6 under anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Som en följd av att reservationsanslaget G 5. Vissa . skyddsrumsanläggningar upphör förordar jag att reserverade medel per den 30 juni 1988 på anslaget förs över till anslagen G 2. Civil ledning och samordning samt H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Mot bakgrund av osäkerheten i prognosen för behovet av betalnings­medel för skyddsrumsproduktionen under anslaget H 3. Skyddsrum för­ordar jag i enlighet med vad som anförts i lotalförsvarsbeslutet alt det med hänsyn lill prisutvecklingen enligt netloprisindex justerade anslags­beloppet för budgetåret 1987/88, inkl. medel som överförts från budgetåret 1986/87, minskat med det faktiska utfallet för budgetåret får föras över till budgetåret 1988/89 för i första hand samma ändamål.

Vid 1986/87 års riksmöte (prop. 1986/87:95 bil. 1, FöU II, rskr. 310) har riksdagen bemyndigat regeringen alt justera de bemyndiganden som har lämnats med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Mot­svarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1988/89.

Genom nämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen
alt under innevarande budgetår överskrida anslagen inom dén ekono­
miska ramen för totalförsvarets civila del samt lämnade bemyndiganden .
om beredskapsbudgelen för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara
eller i krig. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1988/
89. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigan­
de att överskrida anslagen inom den ekonomiska ramen för totalförsva­
rels civila del samt lämnade bemyndiganden, om det behövs av bered­
skapsskäl.                                                                                                               64


 


. Anslagsfrågor för totalförsvarels civila del avseende budgetåret 1988/ 89 anmäls i dag av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1988/89 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten på ca 2 775 milj. kr. för verksamheten inom totalförsvarets civila del. Räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen beräknas lill ca 690 milj. kr., exkl. beredskapslagringen på hälso- och sjukvårdsområdet. Den ekono­miska ramen för totalförsvarets civila del beräknas till I 639,9 milj. kr. Under försvarsdepartementets huvudfitel beräknas 1 578,1 milj. kr.

Utöver den verksamhet som bekostas av statliga anslag och som jag i det föregående har redovisat betalas även vissa beredskapsförberedelser av affärsdrivande verk, kommuner och landsting samt av näringslivet;


Prop. 1987/88:100


Anslag budgetåret 1988/89 (I 000-tal kr.)


Departe­ment. Littera


Anslagsrubrik;


Budgeterat inom ramen


Kapital­kostnader


Övriga  Totalt kostnader


 


 

211 469

211 469

44 900

 

44 900

60 000

 

60 000

24 000

 

24 000

4 180

 

4 180

12 110

 

12 110

588 500

 

588 500

21 200

 

21 200

489 300

 

489 300

935

 

935

8 000

 

8 000

39 175  202 279

 

241 454

83 000

508

83 508

 

1 6 420

1 6 420

 

4 186

4 186

52 965

 

52 965

55 035

 

55 035

Ju B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m. Fö G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltnings­kostnader

G 2.  Civil ledning och samordning

G 3.  Civilbefälhavarna

G 4.  Signalskydd

G 5.  Vissa leleanordningar

H 1.   Befolkningsskydd- och rädd- . ningstjänst

H 2.  Anläggningar för fredsorga­nisationen

H 3.  Skyddsrum

H 4.  Identitetsbrickor

I 1.  Styrelsen för psykologiskt ' försvar

J 1.  Drift av beredskapslager

J 2.  Beredskapslagring och indu­striella åtgärder

J 3.  Täckande av förluster till

följd av statliga beredskaps­garantier m. m. S El.  Socialstyrelsen (del)

E 13.  Statens bakteriologiska laborato rium: Försvarsmedicinsk verksamhet

E 20.  Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso- och sjukvård i krig

E 21.  Driftkostnader för beredskapslag­ring m. m.


65


5    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6


Departe­ment. Littera


Anslagsrubrik


Budgeterat  Kapital-  Övriga  Totalt inom ramen  kostnader kostnader


Prop.1987/88:100


 

20 800

 

25 100

 

1 775

100

100

 

356

375

375

2 951

2 951

38 325

20 800

25 100

1 775

356

38 325


300


300


K B D

F H Fi F Jo B B C C

Vägverket: Försvarsuppgifter Försvarsinvesteringar i Järnvägar

Beredskap för civil luftfart Transportrådet (del) Statens krigsförsäkringsnämnd m. m Lantbruksstyrelsen (del) 2.   Lantbruksnämnderna 1.  Statens jordbruksnämnd (del) 4.   Inköp av livsmedel m. m. för bered skapslagring C 5.   Kostnader för beredskapslagring

21 069

122 600

 

143 669

185

iiL

 

120

305

UK-

90

 

 

90

1 040

 

18 500

19 540

13 760

 

 

13 760

 

 

500

500

 

 

3 586

3 586

 

 

4 000

4 000

 

365 000

78 508

443 508

6 200

 

1

6 200

4

19 600

 

1

1

19 600

 

 

114 000

114 000

1 639 900

689 879

445 225

2 775 004

D

Bo D

ME C

av livsmedel m. m. F 1.   Statens livsmedelsverk (del) F 13.  Bidrag till djurens hälso- och sjuk vård (del) A B 1.  Arbetsmarknadsverket (del) B 8.   Statsbidrag till frivilliga för svarsorganisationer 1.   Statens invandrarverk 4.   Lantmäteriet: Försvarsberedskap 1.  Statens energiverk (del)

C 16.  Drift av beredskapslager

C 17.  Beredskapslagring och industri­ella åtgärder

C 18.  Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m.

C 19.  Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

C Dl. Länsstyrelserna m. m. (del)

Summa


66


 


8.3:3 Ekonomisk planeringsram för perioden 1988/89-1991/92                      Prop. 1987/88:100

Planeringsramen för totalförsvarets civila del har jag för budgetåret 1988/89 tidigare beräknat till 1 639,9 milj. kr. i genomförandeprisläge 1988/89. För budgetåret 1989/90 bör 5,4 milj. kr återföras till ramen. Planeringsramen för budgetåren 1988/89 - 1991/92 beräknar jag sålun­da i genomförandeprisläge 1988/89 enligt följande tabell.

Budgetår          1988/89        1989/90        1990/91         1991/92

Milj.  kr.        1 639,9      1 645,3'       1 645,3'        1 645,3'

' Härtill kommer 5,7 milj. kr. för avtal med Bergvik Kemi AB.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.     fastställa planeringsramen för totalförsvarets civila del för peri­oden 1988/89 — 1991/92 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

2.  fastställa atl anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1988/ 89 förs upp med sammanlagt 1 639,9 milj. kr. i beräknat genomfö­randeprisläge 1988/89,

3.  bemyndiga regeringen att för budgetåret 1988/89 justera lämna­de bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt netlo­prisindex,

4.  bemyndiga regeringen att medge atl det med hänsyn till prisut­vecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88, inkl. medel som överförts från budgetåret 1986/87, under anslaget H 3. Skyddsrum minskat med det faktiska utfallet för budgetåret förs över till motsvarande anslag budgetåret 1988/89,

5.   bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 medge
överskridande av anslagen inom den ekopomiska ramen för total­
försvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det be­
hövs av beredskapsskäl.

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag i övrigt har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del.

8.4 Funktionsvis inriktning

8.4.1 Civil ledning och samordning

Funktionen omfattar övergripande ledning och samordning av totalför­
svarets civila del på central, högre och lägre regional samt lokal nivå.
Regeringen har den 29 oktober 1987 beslutat förordningen (1987:991)                                 67


 


om ändring i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom     Prop. 1987/88:100 totalförsvarets civila del.

Som jag tidigare har redovisat i mitt anförande om ledning och sam­ordning av totalförsvaret övervägs för närvarande formerna för och strukturen av totalförsvarets ledning under kriser och i krig. 1 delta arbete ingår bl. a. att klarlägga hur den operativa ledningen av totalförsvarets civila del skall relateras till den funktionsinriktade styrningen soni till-lämpas i fred. Resultaten av dessa överväganden kan komma att påverka inriktningen av funktionen:

Överstyrelsen för civd beredskap

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är på central nivå ansvarig myn­dighel för funktionen Civil ledning och samordning. Ledningsuppgifter på övriga nivåer handhas av civilbefälhavare (CB), länsstyrelser och kommunstyrelser.

ÖCB har även ansvaret för samordningen av de civila beredskapsför­beredelserna och skall vidare verka för att de uppgifter som centrala myndigheter ålägger de regionala statliga myndigheterna blir samordna­de och balanserade samt samordna de centrala myndigheternas admini­strativa beredskap m. m. ÖCB har slutligen uppgiften atl på central nivå leda och samordna studier och planering inom totalförsvarets civila del.

Lednings-och samordningsuppgiften är en i hög grad utåtriktad.upp­gift. Förtroendefulla relationer till övriga beredskapsmyndigheter och lill andra samhällsorgan är därför en förutsättning för atl ÖCB skall nå framgång i sitt arbete. Den kontaktskapande verksamheten syftar lill att öka intresset och förståelsen för beredskapsfrågorna hos chefer och and­ra anställda vid myndigheter och företag och att motivera dessa organs ledningar alt engagera sig djupare i beredskapsfrågorna.

Lednings- och samordningsuppgiften går i stor utsträckning ut på alt motivera andra samhällsorgan att känna ansvar för och ta initiativ till åtgärder som kan bidra till att höja beredskapen. ÖCB:s verksamhet syftar således inte till atl ta över ansvar och befogenheter från andra beredskapsmyndigheter. Det är enligt min mening i stället väsentligt att. lednings- och samordningsuppgiften utövas i samverkan med berörda inyndigheter.

Jag kommer all budgetera medel för ÖCB:s uppgifter under denna funk­tion pä anslaget G I. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskost­nader och G 2. Civil ledning och samordning.

Civilbefälhavarna

Landet är indelat i sex civilområden som sammanfaller med militärom­rådena. En av landshövdingarna inom varje civilområde utses av rege­ringen att vara civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren skall i fred verka för alt totalförsvaret inom resp.
civilomräde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en
enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Ci­
vilbefälhavarna samverkar härvid med militärbefälhavarna.
                                                                          68


 


En-översyn av civilbefälhavarnas krigsorganisation har gjorts och     Prop. 1987/88:100
överlämnats till regeringen i september 1987. Härav föranledda förslag
övervägs för närvarande inom regeringskansliel inom ramen för den
översyn av totalförsvarets ledning som jag tidigare redovisat.                      ..

Jag kommer senare denna dag att föreslå atl civilbefälhavarna tilldelas 24 miij. kr. för budgetåret 1988/89 under anslaget G 3.

. Länsstyrelserna

På lägre regional nivå är länsstyrelserna ansvariga myndigheter för funk­tionen Civil ledning och samordning. I fred åligger del länsstyrelserna bl.a. alt genom råd och rekommendationer inom resp. län verka för enhetlighet i frågor som är gemensamma för totalförsvarets civila del. Länsstyrelserna skall även samverka med militära myndigheter på mot­svarande nivå för att åstadkomma en enhetlig inriktning och ledning av verksamheten samt en ändamålsenlig användning av civila och militära resurser. 1 den fortlöpande samhällsplaneringen måste därvid bered­skapshänsynen kontinuerligt beaktas. Länsstyrelsernas insatser i dessa avseenden är av stor betydelse för vår beredskap.

Bl. a. med hänsyn till kommunernas övertagande av civilförsvarsverk­
samheten på lokal nivå har länsstyrelsernas försvarsenheler härutöver i
betydande omfattning kommit att medverka i pågående utbildnings-,
övnings- och informationsverksamhet av förtroendevalda och tjänste­
män i kommunerna. Detta får dock inte innebära att övriga uppgifter
inom funktionen eftersatts.                                                     ;

Jag har tidigare redovisat den pågående översynen av totalförsvarels ledning under kriser och i krig. Inom ramen för denna översyn kommer även en lill regeringen i september 1987 överlämnad översyn av länssty­relsernas freds- och krigsorganisation alt beaktas.

Kommunal beredskap

Kommunstyrelsen är högsta civilatolalförsvarsmyndighet på lokal nivå och tillika högsta beredande instans i kommunerna. Detta innebär att förutsättningarna är goda för atl en effektiv ledning under kriser och i krig skall kunna uppnås. Planläggnings-, övnings- och utbildningsverk-. samheten kommer enligt min mening att vara av största betydelse härvid för att bl. a. realiserbarheten i upprättade planer skall kunna prövas:  .

Den under budgetåret 1987/88 påbörjade översynen, av den landstings­kommunala beredskapsplanläggningen kommer att fullföljas under budgetåret 1988/89, varvid grunden till en god beredskap, skapats för samverkan mellan den landstingskommunala omsorgs- och primärvär­den och den kommunala socialtjänsten.

När del gäller den kommunaltekniska försörjningen, dvs. försörjning­
en med el, gas, värme samt vatten och avlopp, är det väsentligt atl en
tillräcklig säkerhet åstadkoms även mot fredstida störningar. Sådana åt­
gärder ankommer på kommunerna att vidta. När det gäller åtgärder som
härutöver krävs för att motverka krigstida störningar har avsatts särskil-                             69


 


da resurser för bl.a. installationer av reservanordningar och åtgärder    Prop. 1987/88:100 som möjliggör start och drift av separata delsystem.

Överstyrelsen för civil beredskap har i skrivelse den 12 oktober 1987 lämnat förslag till principer för finansiering av åtgärder för att förstärka beredskapen mot störningar av den kommunaltekniska försörjningen. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.  ,

Jag kommer att budgetera medel för genomförande av denna verk­samhet under anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Civil ledning och samordning.

8.4.2 Befolkningsskydd och räddningstjänst

Inledning

Med begreppet befolkningsskydd avses de förebyggande åtgärder som vidtas för atl förhindra olyckor och för att begränsa skadan, om en olyc­ka skulle irilräffa. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och över­hängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Befolkningsskyddet och rädd­ningstjänsten i fredstid har samlats i uttrycket fredsräddningstjänst. Mot­svarande verksamhet under civilförsvarsberedskap kallas civilförsvars-verksamhet.

Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd, inkl. frågor om landtransporter av farligt gods, och räddningstjänst. Räddningsverket skall bl. a. planera och genomföra ut­bildning och övning av civilförsvarsorganisationen och av personal för räddningstjänst och sotningsväsende saml av beredskapsorganisalionen för kärnkraftsolyckor.

Varje kommun skall svara för räddningstjänsten inom kommunen om inle ansvaret ligger på den statliga räddningstjänsten. Ansvaret för den statliga fredsräddningstjänsten är fördelat på flera huvudmän. Kommu­nerna och de statliga myndigheterna skall samarbeta med varandra. Räddningsverket skall samordna samhällets verksamhet inom befolk­ningsskyddet och räddningstjänsten. Kustbevakningen (intill utgången av jupi 1988 tullverkets kustbevakning) har ansvaret för olje- och kemi­kaliebekämpning till sjöss.

Med syfte att följa upp inträffade allvarliga olyckshändelser och till­
bud till sådana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn
1981:02), som har fått till uppgift att göra kompletterande undersökning­
ar beträffande säkerhetsåtgärder och räddningsinsatser. Kommittén av­
lämnade i juni 1986 betänkandet (Ds Fö 1986:3) Statens katastrofkom-                                 70


 


mission. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs för närvaran-     Prop. 1987/88:100 de.

Regeringen har tillkallat en kommitté (Fö 1987:01) med uppdrag att utreda beredskapen mot utsläpp av radioaktiva ämnen. Kommittén skall enligt direktiven (Dir. 1987:28) därvid beakta de grundläggande princi­perna för beredskapen, bl. a. alt verksamheten så långt möjligt decentra­liseras till länsstyrelserna och kommunerna, att den kompetens och de resurser som finns uppbyggda normalt kan utnyttjas effektivt även vid detta slags olyckor samt att organisationen är likartad såväl i fred som i krig så att den kompelens och de resurser som byggs upp för krig las till vara i fredsorganisationen.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1985/86:170, FöU 1986/87:2, rskr. 1986/87:58) gav regeringen i februari 1987 räddningsverket i upp­drag dels att göra en översyn av sotningsfristerna, dels att mot bakgrund av erfarenheterna av räddningsljänstlagen bl. a. utvärdera sotningsverk-samhelen i fråga om dess brandförebyggande betydelse i olika samman- . häng. Räddningsverket har till regeringen redovisat uppdraget avseende sotningsfrister. 1 augusti 1987 meddelade således räddningsverket nya. föreskrifter om sotningsfrister för eldstäder m. m. och i september med­delade verket allmänna råd i ämnet. Föreskrifterna och råden trädde i kraft den 1 januari 1988. Utvärderingen av sotningsverksamheten skall redovisas för regeringen före utgången av år 1989.

Inom fredsräddningstjänslområdet pågår ett betydande internalio­nellt samarbete. Bl. a. förekommer samverkan i fråga om åtgärder mol förorening av den marina miljön. Vidare pågår ett samarbete med övriga nordiska stater som syftar till att underlätta och öka räddningstjänstsam­verkan över riksgränserna. Arbetet med ett ramavtal om sådant samarbe­te är under slutförande. Inom Internationella atomenergiorganet (I AEA) har utarbetats ett förslag.till konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Efter svenskt initiativ har en översyn genomförts av det nordiska samarbetsavtalet i samband med slrålningsolyckor, undertecknat i Wien den 17 oktober 1963. Arbete på­går med den lagstiftning och de andra praktiska åtgärder som fordras för alt Sverige skall kunna ratificera dessa inlernationella överenskommel­ser. 1 fråga om transport av farligt gods förekommer ett omfattande inter­nationellt samarbete med hänsyn till att transporterna ofta är internatio­nella.

Allmän inriktning

Samhällsutvecklingen förändrar fortlöpande riskbilden och skapar nya
och ökade risker. Statens räddningsverk framhåller i sin programplan att
förbättrad kunskap, ökad medvetenhet i samhällsplaneringen om risker­
na, utnyttjandet av modern teknik och förbättrad samordning inom be­
folkningsskyddsarbetet är de medel som är tillgängliga för atl förebygga
riskerna för skador till följd av stora olyckor. Eftersom riskerna aldrig
helt kan elimineras fordras enligt min mening därutöver en väl utvecklad
kompelens inom räddningstjänsten för atl ingripa vid olyckorna. Vidare                              71


 


fordras en effektiv samordning av samhällets resurser för att konsekven-    Prop. 1987/88:100 serna av de stora olyckor som inträffar skall kunna begränsas så långt som möjligt. Jag förordar därför att insatser görs för att ulveckla kompe­tensen och göra samordningen inom fredsräddningstjänslen effektivare.

Grunderna för civilförsvarsverksamhetens inriktning har lagts fast ge­nom 1987 års försvarsbeslut. Som framhölls i samband med försvarsbe­slutet är en väl fungerande fredsräddningsljänst, soin utvecklats med hänsyn tagen till krigsuppgifterna, en väsentlig grund för att motsvaran­de verksamhet i krig skall kunna genomföras effektivt. Samtidigt får detta, som jag ser del, inte innebära atl kraven på krigsorganisafionen sanks. Jag förordar därför att utbildning, övning och utrustning av krigs­organisationen ges högre prioritet än vad som förutsätts i räddningsverk kets programplan.

Den pågående integrationen av civilförsvarsverksamheten och freds­räddningstjänsten bör fortsätta. Detta skapar enligt min mening förut­sättningar för en bättre verksamhet både i fred och i krig. Samtidigt ställs emellertid nya och större krav på länsstyrelserna och dess personal. Jag förordar sålunda alt åtgärder vidtas för att tillgodose dessa krav.

1 övrigt kan jag i allt väsentligt ansluta mig till de överväganden och förslag som statens räddningsverk och generaltullslyrelsen redovisar i sina programplaner för inriktningen av befolkningsskydd och räddningstjänst. I det följande behandlar jag några frågor utförligare..

Inriktningen av befolkningsskyddet

Som räddningsverket framhåller har det fredstida samhället och dess utformning slor betydelse för de risker befolkningen kan utsättas för samtidigt som det utgör grunden för befolkningens skyddsmöjligheter i krig. Enligt min mening är det därför nödvändigt att finna former för att påverka den fysiska planeringen i syfte att åstadkomrha ett mindre sår­bart samhälle både under fredsförhällanden och i krig. Här är del viktigt' alt räddningsverket spelar en aktiv roll. Även i övrigt bör samhällsut­vecklingen följas, risker påvisas och åtgärder föreslås för att förhindra olyckor eller minska skadorna vid inträffade olyckor.

När det gäller befolkningsskyddet i fred är ansvaret fördelat på olika myndigheter. Statens räddningsverk och på regional nivå resp. länssty­relse har ansvaret för samordningen av befolkningsskyddet. Varje kom­mun skall svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall främja olycks- och skadeförebyggande verksamhet.

För att uppnå praktiska resultat på befolkningsskyddsområdet måste
enligt min mening ett intimt samarbete mellan berörda organ byggas '
upp. Räddningsverket bör tillsammans med berörda instanser ulveckla
former för detta samarbete. Verket bör vidare utarbeta underlag för att
fredsräddningstjänsten, i första hand genom kommunerna, skall kunna
främja den olycksförebyggande verksamheten och påverka den fysiska
planeringen för att åstadkomma ett mindre sårbart samhälle i fred och i
krig.                                                                                                                '72


 


Ett inte obetydligt antal olyckor med kemikalier eller farligt gods Prop. 1987/88:100 inträffar varje är. Erfarenheterna från andra länder visar att sådana olyc­kor kan få myckel stora öch svåra konsekvenser. För atl förhindra olyc­kor eller minska risken för skada fordras enligt min mening fortsatta insatser från räddningsverkets sida för atl utvärdera riskerna och sam­ordna de berörda myndigheternas åtgärder. Delta gäller inle minst for­merna för det praktiska genomförandet. 1 detta sammanhang bör även frågor om industriers och andra anläggningars saml trafikleders lokalise­ring och utnyttjande behandlas. Jag vill också peka på att regeringen har gett räddningsverket i uppdrag att i samråd med trafiksäkerhetsverket, , statens naturvårdsverk och vägverket samt under medverkan av trans­portrådet, statens planverk och kemikalieinspektionen utarbeta riktlin­jer för vägvalsslyrning. Uppdraget skall vara genomfört senast den 31 mars 1988. Även i övrigt bör enligt min mening arbelet med att minska riskerna vid transporter med farligt gods ges hög prioritet. Jag förordar att befolkningsskyddet i fred färden inriktning somjag harangen i de nu berörda frågorna.

Vad gäller befolkningsskyddet i krig vill jag erinra om alt regeringen uppdragit åt berörda myndigheter att göra en översyn av de regionala mål- och riskanalyserna samt genomföra studier och redovisa en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig vilken är anpassad lill de . . olika risknivåer som anges i mål- och riskanalysen. Detta arbete beräk­nas bli genomfört under år 1988.1 enlighet med försvarsbeslutet förordar jag att, i avvaktan på resultatet av myndigheternas arbete, de resurser som avsätts till skyddsrumsbyggande används främst vid tillkomsten av ny bebyggelse som skapar behov av skyddsrum (nybehovsproduktion) inom sådana områden som betecknas som riskområden i aktuella skyddsplaner.

1 propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling har jag föror­dat fortsatta studier beträffande ledningen av det civila totalförsvaret på lokal nivå och de krav som bör ställas på utformningen av ledningsplat­serna härför. Riksdagen (prop. 1986/87:95, bil. l,FöU 11, rskr. 310) hade inget att erinra häremot. Regeringen har uppdragit ål räddningsverket att genomföra sådana studier varvid skyddsnivån för ledningsplatserna an­passas till den nya inriktningen av befolkningsskyddet och möjligheter­na till god fredsanvändning las till vara i större utsträckning: Jag föreslär därför att, så långt det är möjligt, produktionen av ledningsplatser för närvarande, med beaktande av den nya inriktningen, anpassas till kom­munernas planerade byggnation av anläggningar som är lämpliga för att inrymma ledningsplatser. 1 övrigt bör, i avvaktan på resultatet av studier­na, befintliga ledningsplatser i huvudsak ges förlängd användning.

Den del av hemskyddsorganisationen som rekryteras och utbildas med civilförsvarsplikt blir fullt utbyggd i enlighet med försvarsbeslutels in­riktning under programplaneperioden. Jag föreslär att Sveriges civilför­svarsförbund ges fortsatt stöd i sitt arbete med rekrytering och utbildning av de frivilliga hemskyddsombuden.

73


 


Inriktningen av räddningstjänsten                                                        Prop. 1987/88:100

Enligt min mening bör förmågan alt leda räddningstjänsten under svära förhållanden både i fred och i krig stärkas. Även effektiviteten i övrigt bör höjas. Jag vill därför understryka betydelsen av räddningsverkels samordnande roll inom såväl den statliga som den kommunala rädd­ningstjänsten, t.ex. när del gäller alarmering, ledning och samband, planläggning, övning, utbildning, malerielstandardisering, erfarenhets-sammanställning samt forskning och utveckling. Samordningen bör syf­ta lill att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande och en högre funk­tionssäkerhet och effektivitet inom hela samhällets räddningstjänst. Jag vill i sammanhanget peka på betydelsen av alt särskilda insatser görs för alt utveckla formerna för samverkan i de kommunala räddningstjänstre­gionerna. Jag föreslår att insatser görs med den inriktning som jag nu har angett.

Räddningsverket framhåller i fråga om beredskapen mot kärnenergi­
olyckor atl stor vikt kommer alt läggas vid planering, genomförande och
utvärdering av övningar och av organisationen. För egen del vill jag
understryka betydelsen av delta liksom av planerade åtgärder med avse­
ende pä olje- och kemikaliebekämpning. Jag förordar därför atl insatser
görs på dessa områden. Som både räddningsverket och generaltullstyrel­
sen (kustbevakningen) föreslår bör en successiv förbättring av beredska­
pen för oljebekämpning till sjöss ske genom tillförsel av materiel som
utvecklats inom styrelsens för teknisk utveckling (STU) insatsprogram
TOBOS 85. Programmet avlöses nu av löpande forskning och utveckling
som genomförs av myndigheterna. Även havsövervakningen för att för­
hindra utsläpp av olja och annat som är skadligt för miljön bör utvecklas
ytterligare. Riksdagen har godkänt en grundsyn för inriktningen av det
marina oljeskyddet för 1990-talet. Grundsynen har utarbetats inom
TOBOS 85. Pä kemikalieområdet pågår ett nordiskt samarbete för ut­
veckling av materiel och teknik för bekämpning av utflöden. Mot denna
bakgrund har jag under anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kust­
bevakningen beräknat medel för fortsatt ny- och ersättningsanskaffning
av materiel för bekämpning samt för underhåll och utbildning av perso­
nal. Medel har även inräknats för utbildning och övning av de rädd­
ningskårer som enligt avtal skall ingå i kustbevakningens beredskapsor­
ganisation för kemikaliebekämpning. Jag har beräknat medel för fortsatt
utbyggnad av den i Sverige utvecklade flygburna fjärranalysulrustning-
en för spaning efter olje- och kemikalieutsläpp. Med fjärranalysutrust­
ningen kan utsläpp upptäckas och utrustningen gör det också möjligt atl
följa oljan under en bekämpningsoperation sä att denna kan bli effekti­
vare. Fartyg som gör sig skyldiga till olagliga utsläpp kan identifieras
med utrustningen vilket möjliggör rättsligt ingripande. De medel som
upptas för forskning och utveckling avser till större delen vidareutveck­
ling av kustbevakningens fjärranalyssystem för havsövervakning och de-
tektering av olje- och kemikalieutsläpp. Jag vill i delta sammanhang
tillägga att de åtgärder som vidtagits efter Tjernobylolyckan för att för­
bättra beredskapen mol kärnenergiolyckor inom kort kommer att redo-                                 -,.
visas särskilt i en skrivelse lill riksdagen.


 


I räddningsverkets programplan har civilförsvarsverksamheten givils Prop. 1987/88:100 en lägre ambitionsnivå i fråga om övning och materielanskaffning än vad som förutsatts i försvarsbeslutet. Strävan bör enligt min mening vara att hela organisationen för räddningstjänst i krig kan verka direkt efter mobilisering. Detta har också legal till grund för ställningstagandena i försvarsbeslutet. Där anges atl förmågan atl leda räddningstjänsten un­der svårare förhållanden skall stärkas, vilket kan ske genom integrerade övningar eller funktionsövningar mellan kommunledning, civilförsvars­stab och fältstab, dvs. ledningsorganisationens olika besluts- och an­svarsnivåer vid ett och samma tillfälle, samt genom en ökad övningsverk­samhet för räddningsorganisationen t. ex. i form av utökade enhetsöv­ningar. Hemskyddsorganisationen skulle också samövas med den övriga kommunala krigsorganisationen. Hela krigsorganisationen bör enligt min mening få den övning som har förutsatts i försvarsbeslutet. Härut­över fordras utveckling och omsättning av materielen för atl dels krigs­uppgifterna skall kunna fullgöras, dels lätta ammunitionsröjningsgrup-per skall kunna byggas upp. Jag förordar att åtgärder för att bättre upp­fylla försvarsbeslutets intentioner genomförs genom omprioriteringar. Utbyggnaden av varningssystemet bör t. ex. kunna ske i en något lång­sammare takt. Även i fråga om ledningsplatser skulle en viss ompriorite­ring kunna komma i fråga med hänsyn lill de pågående studierna.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört har jag budgeterat medel för genomförandet av verksamheten under littera H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m. Som jag tidigare har anfört budgeteras dock medel för olje- och kemikaliebekämpningen lill sjöss under littera F. Gemen­samma myndigheter m. m.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen inom funk­tionen Befolkningsskydd och räddningstjänst somjag har förordat i det föregående,

2.    godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av freds­räddningstjänsten som jag har förordat i det föregående.

8.4.3 Psykologiskt försvar

Huvudinriktningen för det psykologiska försvaret lades fast i 1982 års försvarsbeslut. Denna inriktning innebär att fri opinionsbildning och debatt skall utgöra grunden för verksamheten både i krig och fred. Vid krigsfara och krig skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främ­mande propaganda säkerställas av det psykologiska försvaret. Detta skall främst ske genom att man med snabb, saklig och effektiv informa­tion sprider kännedom om händelseutvecklingen och om våra försvars­åtgärder.

Ansvarig för samordningen inom funktionen psykologiskt försvar är
styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Inom funktionen har även tele-                             75


 


verket uppgifter. Sveriges Radio AB ansvarar för Sveriges Radiokoncer-     Prop. 1987/88:100

nens kris- och krigsplanläggning men SPF har ett nära samarbete med

företaget inom informationsområdet. Statens biografbyrå har hittills

setts soni en del av det psykologiska försvarel men av skäl som kommer

att redovisas av statsrådet Göransson finns det inte längre någon grund

för alt hävda atl biografbyrån har en roll inom funktionen. Jag avser all

återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar som

erfordras lill följd härav.

Grunden för det psykologiska försvaret skall även i fortsättningen vara den huvudinriktning som finns angiven i 1982 års försvarsbeslut. Detta har fastslagits genom 1987 års försvarsbeslut. Genom försvarsbe-   ■ slutet gavs styrelsen för psykologiskt försvar en ekonomisk förstärkning över försvarsbeslutsperioden om 2 milj. kr.

Jag kommer senare denna dag att föreslå att styrelsen för psykologiskt försvar tilldelas 8 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Psykologiskt försvar.

8.4.4 Hälso- och sjukvård m. m.

Funktionen Hälso- och sjukvård in. m. omfattar civil hälso- och sjuk­vård, socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd. Socialstyrelsen är funk­tionsansvarig myndighet. Därutöver har försvarsmakten en egen organi­sation för hälso- och sjukvård m. m.

Målet för totalförsvarets hälso- och sjukvård i krig är att varje männi­ska som är i behov därav skall ges den vård som hennes tillstånd kräver så långt möjligheterna medger. 1 1987 års försvarsbeslut avdelades betydan-, de resurser för att förbättra beredskapen inom den civila hälso- och sjuk­vården samt för alt undanröja de brister som föreligger, främst i fråga om försörjning i krig med såväl sjukvärdsmateriel av förbrukningskaraktär. som läkemedel. För perioden 1987 — 1992 avsattes 500 milj. kr. för sär­skilda insatser inom en total ram för hälso- och sjukvård på I 096 milj. kr.

För egen del vill jag understryka betydelsen av den prioritering av hälso- och sjukvården i krig som jyorts i 1987 års försvarsbeslut. Som framhölls i beslutet bör en helhetssyn tillämpas för alt tillförsäkra att de olika delarna av den civila hälso- och sjukvården samt försvarsmaktens motsvarande verksamhet är sinsemellan balanserade och samordnade. Delta förutsätter en ökad och förbättrad samverkan mellan främst soci­alstyrelsen, försvarsmakten och sjukvårdshuvudmännen. Enligt min me­ning bör sålunda fortsatta förbättringar av verksamheten genomföras med den inriktning som angavs i 1987 års försvarsbeslut.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt personalförsörjningen inom
funktionen samt ål utbildning och övning av personal. Som framhölls i                               76


 


1987 års försvarsbeslut bör utbildningen för hälso- och sjukvärden i krig i Prop.. 1987/88:100 så stor utsträckning som möjligt decentraliseras lill regional och lokal nivå och därvid ses som en naturlig del i den ordinarie personalutbild­ningen. 1 enlighet med ÖCB:s programplan bör den lokala utbildningen förstärkas och särskilda jnsatser därutöver göras genom regionalt och centralt bedriven utbildningsverksamhet.

Vad gäller ledningen av hälso- och sjukvården i krig fordras enligt min mening förslärkningsåtgärder. Sambandssystemen bör t. ex. komplette­ras så att de svarar mot kraven i krig.

I fråga om säkerheten för den civila hälso- och sjukvården fordras som ÖCB framhåller en prioritering av de åtgärder som skall genomföras. En anpassning bör ske till resultatet av den pågående översynen av de regio­nala mål- och riskanaly.serna samt studierna som skall ge en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig. Enligt min mening är det vidare angeläget alt få fram en prioritering av åtgärderna för atl förbättra den tekniska försörjningen av hälso- och sjukvården. Det får också anses angeläget att en plan snarast redovisas för denna funktion för uppbygg­naden av skyddet i radioaktiv, bakteriologisk och kemisk miljö.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att i sam­råd med mig föreslå att 108 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totaltförsvarels civila del för beredskapen inom funktionen Hälso-och sjukvård m. m. Jag vill i sammanhanget peka på riksdagens beslut att 500 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden utöver anslagsmedlen skall avsättas för alt förbättra beredskapen vad avser tillgängen på läkemedel, förbrukningsmateriel m. m. för hälso- och sjukvårdens behov i händelse av krig (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för säkerheten och den tekniska försörjningen inom hälso- och sjukvården som jag har förordat,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om funktionen Hälso-och sjukvård m. m.

8.4.5 Telekommunikationer

Funktionen Telekommunikationer omfattar de för totalförsvaret gemen­samma telekommunikafioner som tillhandahålles genom televerkets för­sorg. Televerket är funkfionsansvarig myndighet.

I 1987 års försvarsbeslut betonades aU telekommunikationernas funk­
tionssäkerhet är av grundläggande betydelse för totalförsvaret under kri- .
ser och i krig och att detta är särskilt uppenbart i fråga om ledningsfunk­
tionen och den operativa verksamheten inom alla delar av totalförsvaret.
Det framhölls som ytterst angeläget att televerkets nät ges en sådan mot­
ståndskraft och fiexibilitet au det kan uppfylla de höga funktionskrav
som kommer att ställas på det under kriser och i krig. Strävan bör vara att                            77


 


telekommunikationer för i krig prioriterade samhällsfunktioner med sä-     Prop. 1987/88:100 kerhel skall kunna upprätthållas i godtagbar omfattning även under stör­da förhållanden. De här nämnda kraven bör beaktas vid den fortsatta utbyggnaden av telenätet.

Försvarsbeslutet innebar att televerket under försvarsbeslulsperioden skall vidta krigsskyddsätgärder som åriigen uppgår till ca 75 milj. kr. och att televerket skall svara för finansieringen av samtliga sina beredskaps­ålgärder. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att av delta belopp 4,5 milj. kr. skall finansieras med medel från rundradiofonden. Beloppet motsvarar kostnaderna för de krigs­skyddsåtgärder som vidtas inom rundradioområdet.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Telekommunikationer.

8.4.6 Transporter

Verksamheten inom funktionen är inriktad på atl tillgodose totalförsva­rets behov av transporter. Funktionen delas in i delfunktionerna Trans-porlsamordning. Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Väghåll­ning, Flygtransporler och Sjötransporter. Transportrådet är ansvarig myndighet för funktionen Transporter och delfunktionerna Transport­samordning och Landsvägstransporter medan statens järnvägar, vägver­ket, luftfartsverket och sjöfartsverket svarar för beredskapsplaneringen inom resp. delfunktion.

1 1987 års försvarsbeslut betonades transporternas stora betydelse för totalförsvaret. De samlade resurserna måste kunna utnyttjas allt efter lägets krav. Särskilt viktigt är alt transporterna kan fungera med kort förvarning i samband med en snabb mobilisering och krigsorganisering.

Behovet av beredskapsåtgärder måste baseras på en samlad bedöm­ning av beredskapsläget, de brister som finns inom olika delfunktioner mot bakgrund av hotbilden samt från de för försvarsmakten och totalför­svarets civila del gemensamma operativa principerna.

Transporlrådel har frän trafikverken inhämtat underlag beträffande värdering och prioritering av åtgärder inom funktionen enligt en av transporlrådel utarbetad modell. Transportrådet vidareutvecklar nu denna modell.

Jag har inget att erinra mot den av ÖCB i programplanen föreslagna inriktningen av verksamheten inom funktionen Transporter för budget­året 1988/89.

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdeparte­
mentet senare denna dag att förorda att 86 milj. kr. anvisas från den
ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för funktionen Trans­
porter under budgetåret 1988/89.                                                                                 78


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Transporter.

8.4.7 Livsmedelsförsörjning m. m.

Funktionen Livsmedelsförsörjning m. m. omfattar försörjningen med livsmedel inkl. vatten, reglerings- och ransoneringsåtgärder avseende livsmedel, livsmedelshygien och civil veterinärverksamhet. Med livsme­delsförsörjning avses härvid all verksamhet från producent till konsu­ment.

Statens jordbruksnämnd är funklionsansvarig myndighet. Vidare har lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk uppgifter inom funktionen.

ÖCB anför i sin programplan att de medel som har kunnat avdelas för funktionen Livsmedelsförsörjning inte tillgodoser behovet för neutrali-tets-/krigsskedet. Funktionen har därför tilldelats en något större del av planeringsramen över planeringsperioden än vad som motsvaras av en prolongering av 1987/88 års anslagsbelopp.

De väsentligaste utgångspunkterna för planeringen utgörs liksom tidi­gare av antaganden om en kriskost motsvarande 2 900 kcal/dygn och atl en omställning av jordbruksproduktionen bör vara den grundläggande beredskapsåtgärden för att kunna möta utrikeshandelsstörningar.

Mot bakgrund av planeringsförutsättningarna avses utförsäljningen av beredskapslagrade insatsvaror för jordbruket fortsätta även under budgetåret 1988/89.

1 fråga om de statliga lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror pågår en fortlöpande förnyelse av sortimentet. Den regionala försörjningsför­mågan, främst vad gäller övre Norrland, kommer att ägnas särskild upp­märksamhet i den fortsatta planeringen. En analys av konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen om storstadsområdena i krig avskärs från tillförsel har påbörjats. Arbetet med ett centralt avtal med KF, ICA och Dagab om att dessa i ett skymningsläge ökar varulagren främst i Norr­land avses snarast slutföras. Statens jordbruksnämnd och ÖCB har på­börjat studier rörande omfattning och lokalisering av denna lagring.

Handlingsberedskapen kommer att förbättras vad avser skyddet mot ABC-stridsmedel, beträffande livsmedelshygien och vattenförsörjning samt beträffande övningsverksamheten.

Som grund för dimensioneringen av mindre kostnadskrävande bered­skapsåtgärder utgår JN i sin planering inte från några preciserade anta­ganden om tidsförhållanden och importnivåer när det gäller krisers och krigs karaktär.

Förslag till ransoneringssystem för dagligvaror har redovisats under år 1987.

Jag finner, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, att

de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig

79 inriktning av verksamheten.


 


Efter samråd med mig kommer chefen för jordbruksdepartementet    Prop. 1987/88:100 senare denna dag att förorda atl 30 milj. kr. anvisas frän den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för funktionen Livsmedelsförsörjning m; m. under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Livsmedelsförsörjning m. m.

8.4.8. Energiförsörjning

Verksamheten inom funktionen syftar till att tillgodose samhällets behov av energi under kriser och i krig. Funktionen är uppdelad i delfunktio­nerna Bränslen och drivmedel samt Elkraft.

Statens energiverk är ansvarig myndighet för funktionen Energiför­sörjning och samordnar de beredskapsåtgärder som är aktuella inom delta försörjningsområde, främst lagring av importerade bränslen och drivmedel, förberedelser för regleringar och ransoneringar saml över­gång till inhemska energislag. Vidare har statens vattenfallsverk, statens kärnkraftinspektion och transportrådet uppgifter inom funktionen.   .

Delfunktionen Bränslen och drivmedel

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med bränslen och driv­
medel samt smörjmedel. Energiverket har delfunktionsansvar.                                -.

1987 års försvarsbeslut innebar en minskning och omstrukturering av
de totala beredskapslagren. Således har numera staten ansvar för bered­
skapslagringen inför neutralitets- och krigsskeden medan lagringen för,                                  >
fredskris och förkrigsskede sker i näringslivets regi genom tvångslagring.

Enligt programplanen kommer för delfunktionen Bränslen och driv­medel att utarbetas ett handlingsprogram om hur handlingsberedskapen och krishanteringsförmägan successivt skall höjas. Grundläggande i det­ta handlingsprogram är ersättning av olja och kol med inhemska energi­tillgångar samt effektivare styr-och ledningssystem.

Regeringen uppdrog i augusU 1987 ål statens energiverk att senast den 31 december 1987 redovisa en krisförsörjningsplan för energiområdet.

Efter samråd med mig kommer chefen för miljö- och energideparte­mentet senare denna dag att föreslå alt 6,2 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för industriella åtgärder och för att stärka handlingsberedskapen inom delfunktionen.

Delfunktionen Elförsörjning

Delfunktionen omfattar frågor oin försörjningen med elektrisk energi.

Statens vatlenfallsverk har delfunklionsansvar.

I uppgiften ingår att verka för alt erforderliga beredskapsålgärder vid­
tas vid kommunala och enskilda kraflföretag. Beredskapåtgårderna ut-                              ' gO


 


görs bl. a av förbättringar av motståndskraften i elsystemet, ålgärder för    Prop. 1987/88:100 reparalionsberedskap, organisation av driften under kriser och i krig, m. m.

Enligt 1987 års försvarsbeslut skall elförsörjningen ges hög prioritet i beredskapsplaneringen. Forlsällningsvis bör särskild uppmärksamhet ägnas distributionsnäten. Bakgrunden härtill är bl. a. betydelsen av en stabil eltillförsel för funktionssäkerheten hos transporter, telekommuni­kationer och kommunaltekniska system i samband med en krigsorgani­sering av samhället.

För delfunktionen Elförsörjning har operativa elförsörjningsstudier genomförts på regional nivå. Mot bakgrund av dessa studier bedöms i programplanen beredskapsåtgärder med början år 1987 kunna vidtas som avser reservanordningar i stort och drift av elförsörjningen i separa­ta delsystem etc.

Jag har i övrigt behandlat frågan om.den kommunaltekniska försörj­ningen, dvs. försörjningen med el, gas, värme samt vatten och avlopp, under avsnittet Kommunal beredskap, funktionen Civil ledning och samordning.

Efter samråd med mig kommer chefen för miljö- och energideparte­mentet senare denna dag atl föreslå att 19,6 milj. kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för åtgärder inom del­funktionen Elkraft under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Energiförsörjning.

8.4.9 Övrig varuförsörjning

Funktionen Övrig varuförsörjning omfattar delfunktionerna Beklädnad m. m., Kemiska produkter m. m. saml Metaller och verkstadsprodukter m. m. ÖCB är funktionsansvarig myndighet.

När det gäller beredskapsätgärdernas allmänna inriktning inom funk­tionen framhåller ÖCB i programplanen all handlingsberedskap med utbildning, övning och information i första hand bör prioriteras. I ökad utsträckning skall näringslivet stimuleras till en aktiv medverkan i bered­skapsarbetet. Under perioden kommer en ny krisorganisalion, försörj­ningskommissionen, alt byggas upp och övas. Reglerings- och ransone­ringssystem kommer att vidareutvecklas.

Det nuvarande beredskapslagret måste i viss utsträckning omstruktu­reras från att vara ett lager avsett för ett förkrigsskede till ett lager som skall täcka behov under ett neuiralilels-/krigsskede. Därtill kommer att en stor del av det befintliga beredskapslagret skall säljas ut. Härigenom frigjorda medel skall finansiera andra beredskapsålgärder inom funktio­nen. Dessutom skall fredskrislagrel av legeringsmetaller, petrokemikali-

6    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6


er och syntetfibrer säljas ut för att finansiera insatser på sjukvårdens     Prop. 1987/88:100 område.

ÖCB framhåller i anslagsframställningen att givna ekonomiska resur­ser endast räcker lill att till knappt 3/4 tillgodose behoven för neutrali-tets-/krigsskedet. Några åtgärder för förkrigsskedel kan inte vidtas.

Delfunktionen Beklädnad m. m.

Med hänsyn till den ändrade synen på krisers och krigs karaktär som ligger till grund för 1987 års försvarsbeslut bedöms det i programplanen inte längre vara nödvändigt med någon tillförsel av kläder till vuxna för att kunna upprätthålla ett "skyddsnät" under neutralitets-/krigsskedet. I delta avseende begränsas målet till att bara gälla tillförseln till barn och ungdomar samt speciella bristgrupper, vilka skall kunna få en tilldelning av kläder och skor som i rimlig grad täcker krav på värrne, skydd, hygien och andra väsentliga funktioner.

I enlighet med 1987 års försvarsbeslut säljs buffertlagret av tyg till uniformer ut under en femårsperiod med början budgetåret 1987/88.

ÖCB föreslår att för budgetåret 1988/89 inom den av regeringen an­givna ramen avsätts totalt 51,5 milj. kr. för beklädnadsområdet främst för olika slag av industriella ålgärder. Av detta belopp avses 38 milj. kr. finansieras genom utförsäljning av beredskapslager.

Jag anser all den av ÖCB förordade inriktningen av beredskapsåtgär­derna inom delfunktionen är lämplig.

Jag kommer i del följande att för budgetåret 1988/89 beräkna att 41,1 milj. kr. avsätts för beredskapslagring och industriella åtgärder främst inom den grundtextila industrin. Härav finansieras 38 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager och 3,1 milj. kr. ur den ekono­miska ramen för totalförsvarets civila del.

Delfunktionen Kemiska produkter m. m.

ÖCB förutsätter pä kemiomrädel att produktionen i ett neutralitets-  . /krigsskede liksom även i eU förkrigsskede begränsas till 25 — 30 % av den normala fredstida produktionen.

ÖCB föreslår i programplanen att för budgetåret 1988/89 inom den av regeringen angivna ramen totalt 83,0 milj. kr. anslås för delfunktionen främst för beredskapslagring och industriella åtgärder. Bl. a. avses nya s. k. funktionssäkerhelsavlal ingås med försörjningsviktiga företag. Des­sa avtal innebär att förelagen åtar sig att svara för alt behovet av s. k. funktionskemikalier, elektronikkomponenter samt service och underhåll för den egna driften är tillgodosett i en krissituation. Forskning samt försök och utveckling för atl kunna utnyttja inhemska råvaror i stället för importerade avses fortsätta.

Jag anser att den av ÖCB förordade inriktningen av beredskapsåtgär­derna inom delfunktionen är lämplig.

Jag kommer i del följande atl för budgetåret 1988/89 förorda en be-
myndiganderam för beredskapslån om 30 milj. kr. Jag kommer vidare att                              82


 


beräkna att 63,6 milj. kr. ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets     Prop. 1987/88:100 civila del utnyttjas för beredskapslagring och industriella åtgärder.

Delfunktionen Metaller och verkstadsprodukter m. m.                                        

ÖCB förutsätter på metall- och verkstadsområdet all produktionen i ett neutralilets-/krigsskede liksom även i ett förkrigsskede begränsas till. 25 — 35 % av den normala fredstida produktionen.

ÖCB föreslår att för budgetåret 1988/89 inom den av regeringen an­givna ramen avsätts totalt 34,3 milj. kr. för delfunktionen. Av detta be­lopp finansieras 12 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager och övrigt medelsbehov ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Liksom på kemiomrädel avses funktionssäkerhelsavlal ingås med förelag. En slor del av resurserna avses avsättas för att åstadkomma en beredskap på elektronikområdet.

ÖCB anmäler i anslagsframställningen alt befintliga lager av metallur­gisk koks skall omsättas och alt vissa lagringsförluster därvid kan upp­komma.

Jag har inhämtat att lagret av koks för närvarande uppgår lill knappt 200 000 lon. Lagret har successivt minskats sedan mitten av 1970-talet. Del har under senare år visat sig att den lagringsmetod som valts och som innebär all koksen har lagrats utomhus, inle till fullo bibehåller varans reduklionsförmåga i masugnsprocessen. Lagren är vidare lokaliserade med hänsyn till stålindustrins tidigare struktur och den filosofi söm tidi­gare gällde för beredskapsplaneringen. Det är därför nödvändigt att nu omsätta hela lagret och lokalisera det med hänsyn till nuvarande förut­sättningar. Lagringen kommer i fortsättningen huvudsakligen att ske i magasin.

Bl.a. genom de planeringsförutsättningar som gäller efter 1987 års försvarsbeslut kommer behovet alt beredskapslagra koks atl minska. Värdet av det nya beredskapslagret av koks, inkl. investeringar! maga­sin, beräknas till ca 152 milj. kr. De medel som erhållits vid minskningen av kokslagrellill dagens nivå uppgår till ca 115 milj. kr. Den återstående försäljningen beräknas inbringa ytterligare ca 40 milj. kr. Den lagrings-metod som använts medför alt betydande hanteringskostnader nu upp­står vid försäljning. Mot bakgrund av den minskade reduktionsförmå­gan hos koksen kommer försäljningen vidare att medföra förluster, s. k. lagringsförluster. Sänkningen av lagringsmålet för koks möjliggör dock atl hanteringskostnader och lagringsförluster vid omsättningen inle er­fordrar särskilt medelslillskolt.

Jag kommer i del följande att för budgetåret 1988/89 förorda en be-myndiganderam för beredskapslån om 12 milj. kr. Jag kommer vidare alt beräkna atl 26,2 milj. kr. ur den ekonomiska ramen för totalförsvarels , civila del avsätts för beredskapslagring och industriella åtgärder. Härav finansieras 12 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager och 14,2 milj. kr. ur den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.

83


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Övrig varuförsörjning.

8.4.10 Övriga viktiga samhällsfunktioner

Domstolsväsende m.m.

Domstolsverket är ansvarig myndighet för funktionen Domstolsväsende m. m. med ansvar alt samordna beredskapsförberedelserna inom funk­tionen, vilken inkluderar domstolsväsendet, den statliga advokatverk­samheten saml rätlshjälpsfrågor.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har i sin programplan för det civila försvaret för perioden 1988/89 — 1992/93 anfört aU myndigheter­na har genomfört beredskapsplanläggning i enlighet med givna före­skrifter för krigsplanläggning inom totalförsvaret.

Under perioden 1985 — 1988 har företrädare för ca 180 myndigheter inom funktionen berelts möjlighet till utbildning, vilkel har utnyttjats fill nära 90 %.

Ordning och säkerhet m. m.

Funklionsansvarig myndighet är rikspolisstyrelsen.

Funktionen omfattar upprätthällande av allmän ordning och säkerhet, brottsbekämpning och brottsutredning samt åklagarväsende. Funktio­nen omfattar även handläggning av utlänningsfrågor utom fiyktingverk-samhel.

Regeringen har den 5 november 1987 tillkallat en kommitté med upp­drag alt genomföra en översyn av säkerhetspolisens organisation och verksamhet.

I sin programplan för det civila försvaret för perioden 1988/89 — 1992/93 anför ÖCB alt funktionen och polisväsendet i synnerhet är bero­ende av effektiva sambandsanordningar. Möjligheterna att från reserv­plats leda verksamheten har på senare år kraftigt försvårats genom alt beviljade medel endast läcker kostnader för löpande abonnemang. För anslutning av data- eller radiokommunikation till reservplats finns för närvarande inga ekonomiska medel tillgängliga.

Efter samråd med mig har chefen för justitiedepartementet tidigare denna dag föreslagit att 211,5 milj. kr. anvisas för polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet.

Kriminalvård

Kriminalvårdsstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen.

Funktionen omfattar i krig straffverkställighet för personer som dömts till fängelsestraff.

Huvudmannaskapet för de allmänna häktena med undantag för kri­
minalvårdsanstalten Hall överförs i krig från kriminalvårdsverkel till
polisväsendet.                                                                                                         84


 


Kriminalvårdsverket svarar för all verksamhet inom funktionen.              Prop. 1987/88:

1 sin programplan för det civila försvaret för perioden 1988/89 — 1992/93 anför ÖCB aU personal i tillräcklig utsträckning och med beak­tande av regeringens anvisningar är krigsplacerad inom kriminalvårds­verkel. Beredskapskalendrar för verkets linjemyndigheter finns framtag­na.

Utrikeshandel

Funktionen omfattar de åtgärder som är nödvändiga för atl upprätthålla den import och export som behövs under kriser och i krig för atl klara försvarsansträngningarna och befolkningens försörjning.

Kommerskollegium är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ karaktär.

Enligt ÖCB:s programplan kommer bl. a. utrikeshandelsbehovel i oli­ka krissituationer alt analyseras närmare av kollegiet i samråd med ÖCB.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Gradin, atl de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verk­samheten.

Socialförsäkring m.m.

Funktionen omfattar administrationen av socialförsäkringssystemet, ar­betslöshets- och tjänslegrupplivförsäkring samt försäkringsrätternas verksamhet.

Riksförsäkringsverket är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsålgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär.

Enligt ÖCB:s programplan kommer den grundläggande beredskaps­planeringen atl inriktas på att fredstida socialförsäkringsförmåner — anpassade efter rådande förhållanden — i huvudsak skall bibehållas även under beredskap och krig.

Jag finner efter samråd med chefen för socialdepartementet, atl de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck ål en lämplig inrikt­ning av verksamheten.

I

Postbefordran

Funktionen omfattar befordran av brev och paket m. rh. I krig organise­ras dessutom fältpost- och kurirpostverksamhel.

Postverket är ansvarig myndighel för funktionen.

Enligt ÖCB:s programplan skall verksamheten ägnas ål att skapa och vidmakthålla en god beredskap bl. a. genom personalplanering och för­beredande av reservrutiner samt genom utbildning, övning och informa­tion.

Jag finner, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartemen­tet, att de föreslagna åtgärderna ger utrymme för en lämplig inriktning av verksamheten.


 


Betalningsväsende m. m.                                                                    Prop. 1987/88:100

Funktionen omfattar penningmedelsförsörjning och betalningsförmed­ling under krig.

Målsättningen beträffande penningmedelsförsörjningen är all brist på sedlar och mynt inte skall uppstå i någon del av landet. Betalningsför­medlingen syftar till att ge statliga och kommunala myndigheter, krigs­viktiga förelag m. fi. möjlighet att även under krigsförhållanden sköta betalningar utan användning av kontanta medel.

Enligt 20 § lagen (RES 1975:6) rned reglemente för riksbanken (Banko­reglementet) skall fullmäktige i riksbanken ombesörja beredskapsplan­läggning på bank- och betalningsväsendets område.

1 mars 1987 överlämnade regeringen till riksdagen ett förslag om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (prop. 1986/87:143). Enligt förslaget skall vid planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i fred de krav som totalförsvaret ställer beak­tas. Riksbanken skall därvid i erforderlig utsträckning samråda med be­rörda myndigheter, kreditinstitut och andra förelag. Överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen. Den nya riksbankslagen föreslås träda i kraft den I januari 1989. Bestäm­melserna ansluter sig lill den roll inom totalförsvarels civila del som riksbanken fått genom riksdagens beslut (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr.358).

Postverket svarar genom postgirot och postkontoren för betalnings­förmedlingen under krig. Verket har också vissa uppgifter inom penning­medelsförsörjningen.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgärder som föreslås i ÖCB:s programplan ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Försäkringar utom Socialförsäkring m. m.

Funktionen omfattar annan försäkringsverksamhet än socialförsäkring­ar samt ersättning till befolkningen för krigsskador.

Försäkringsinspektionen är ansvarig myndighel för funktionen.

Beredskapsålgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär vid försäkringsinspektionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd samt vid de övriga enskilda krigsviktiga företagen som finns inom funktionen.

Enligt ÖCB:s programplan kommer bl. a. fortsatt uppmärksamhet att ägnas åt personalplanering, förberedelser för verksamhet i datorlöst till­stånd och betalningsförmedling under kris och i krig.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inrikt­ning av verksamheten.

Skatte- och uppbördsväsende

Funktionen omfattar beskattning saml uppbörd av skatter, tullar och
avgifter.                                                                                                                  86

Riksskatteverket är ansvarig myndighet för funktionen.


 


Prisreglering                                                                                    . Prop. 1987/88:100

Funktionen omfattar prisövervaknings- och prisregleringsålgärder inom näringsliv och handel (ej bank- och försäkringsväsende).

Statens pris- och kartellnämnd är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär. Enligt ÖCB:s programplan kommer den grundläggande bered­skapsplaneringen atl fortsätta och hällas aktuell.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Johansson, all de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verk­samheten.

Skolväsende

Funktionen omfattar den undervisning som i krig avses bedrivas inom

ramen för det allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen är ansvarig myndighel för funktionen.

Verksamheten inom funktionen inriktas mot att säkerställa alt skolans
verksamhet — i första hand den obligatoriska — skall kunna upprätthål­
las så långt möjligt i krigssituationer och atl arbetsmarknadsutbildning­
ens behov av resurser i krig beaktas.                                                              ,

Jag har i frågor rörande denna funktion samrått med chefen för utbild­ningsdepartementet och statsrådet Göransson.

Arbetskraft

Funktionen omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil ar­betskraft samt vapenfriutbildning, arbetarskydd och arbetsmarknads-tvister.

Arbetsmarknadsstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsålgärderna   omfattar   handlingsberedskap,   arbetskrafts-   ' planläggning, arbetarskydd, frågor rörande arbelsmarknadslvister samt frivillig försvarsverksamhet.

Åtgärderna inom arbetskraflsfunktionen skall enligt ÖCB:s program­plan inriktas på alt bl. a. fortlöpande planlägga och förbättra arbetskrafts­tillgången inom prioriterade sektorer samt att utveckla metodiken för personal plan läggningen.

Jag har inget alt erinra mot en i programplanen föreslagen förstärk­ning av funktionen. Grund- och repetitionsutbildningen av frivilliga inom arbetsmarknadsverkets ansvarsområde avses öka jämfört med fö­regående programplaneperiod.

Jag vill erinra om det förslag till totalförsvarsbefattningar som arbets­marknadsstyrelsen på regeringens uppdrag har lämnat och som för när­varande bereds i regeringskansliel. Jag avser att senare informera riksda­gen om regeringens ställningstagande i denna fråga.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdeparte­
mentet senare denna dag att föreslå alt från den ekonomiska ramen för
totalförsvarets civila del 13,8 milj. kr. anvisas för den frivilliga försvars­
verksamheten och I milj. kr. för kostnader vid personalplanläggning
m. m. inom funktionen.                                                                                              87


 


Flyktingverksamhet                                                                           Prop. 1987/88:100

Funktionen omfattar ansvar för mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig.

Statens invandrarverk är ansvarig myndighet för funktionen.

Statsrådet G. Andersson kommer senare denna dag, efter samråd med mig, att föreslå alt medel anslås för beredskapsplaneringen under tionde huvudtitelns anslag D 1. Statens invandrarverk.

Landskapsinformation

Funktionens verksamhet syftar till att tillgodose totalförsvarets behov av kartor, flygbilder samt geodeliska och fologrammetriska dala. Vidare upprätthålls i krig viss fastighetsregistrering samt delar av fastighetsbild­nings- och mäiningsverksamheten. Funktionen omfattar också säker­hetsskydd, dvs. sekretessgranskning av kartor och fiygbilder, och infor­mation om fastighetsförhållandena.

Statens lantmäteriverk är ansvarig myndighet för funktionen.

I ÖCB:s programplan redovisas verksamhetens inriktning. Jag anslu­ter mig i huvudsak lill denna inriktning som bl. a. innebär att lantmäteri­verket skall vidmakthålla en hög handlingsberedskap genom en kontinu­erlig planöversyn, vidmakthålla en hög verksamhetsberedskap genom övningar, fortsätta och öka utbildningsinsatserna, genomföra en funk­tionsövning enligt plan samt genomföra mobiliseringsförberedelseöv-ningar med krigstryckeriorganisationen (KTO) enligt plan.

Jag vill här erinra om att regeringen i maj 1987 beslutat att genom tilläggsdirektiv uppdra åt utredningen (Fö 1982:03) om tillträdesskydd att utreda frågor om sekretessgranskning av landskapsinformation m. m. Denna utrednings arbete bör vara avslutat under år 1988.

Efter samråd med mig kommer chefen för bostadsdepartementet sena­re denna dag atl föreslå atl medel för försvarsberedskapen inom lantmä­teriet anslås under elfte huvudtitelns anslag D 4. Försvarsberedskap.

Kyrklig beredskap

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens

beredskapsförberedelser.

För den del av svenska kyrkans verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter gäller förordningen (1977:55) om vissa statliga myndighe­ters beredskap m. m. För de kyrkliga kommunerna gäller lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap. Inom varje stift åligger del domkapit­let alt följa tillämpningen av lagen. I samordningsfrågor skall domkapit­let samråda med länsstyrelsen.

Lagen om kyrklig beredskap gäller inte för de fria trossamfunden som dock genomför vissa beredskapsförberedelser pä frivillig väg. Detta ar­bete utgår bl. a. från en rekommendation av Svenska ekumeniska nämn­den enligt vilken trossamfunden skall samverka i krig.

ÖCB är ansvarig myndighet för funktionen. ÖCB anger i sin program­
plan alt den under programplaneperioden kommer atl se över och revi­
dera allmänna råd för funktionen Kyrklig beredskap.                                                        88


 


Riksdagen har den 28 oktober 1987 (prop. 1986/87:158, SkU 2, rskr. 2)     Prop. 1987/88:100 beslutat atl huvudmannaskapet för folkbokföringen fr. o. m. den 1 juli 1991 skall ligga på skattemyndigheterna. Det är angelägel all ÖCB därvid bevakar beredskapsaspekterna vid utformningen av den nya organisa­tionen.

1 det följande kommer jag att under anslaget G 2. Civil ledning och samordning för funktionen Kyrklig beredskap beräkna vissa medel i enlighet med det förslag till inriktning som angetts av ÖCB.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen inom Övriga viktiga samhällsfunktioner.

8.4.11 Beredskap inom ADB-området

Riksdagen beslutade under hösten 1987 (FöU 1987/88:1, rskr. 24) aU ÖCB:s roll när det gäller beredskapen inom ADB-området, utöver ett ansvar under kriser och krig, även skall innefatta fredstida störningar. Regeringen återkommer i denna fråga i samband med den datapolitiska proposition som avses föreläggas riksdagen under våren 1988.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om beredskap inom ADB-områ­det.

89


 


9 Forskning och försvarsindustri                                 Prop. 1987/88:lOO

9.1 Forskning

Kvalificerad försvarsforskning är en viktig förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar lill att upprätthålla ett visst nationellt oberoende till omvärlden vid framtagning av vikliga system. Härigenom utgör den ett betydelse­fullt stöd för vår säkerhetspolitik.

Tyngdpunkten i den gemensamma försvarsforskningen.bör enligt överbefälhavarens uppfattning ligga inom de områden som berör infor­mations-och sensorleknik samt vapen, vapenverkan och skydd. Härut­över bör skyddsforskning bedrivas inom kärnvapenområdet samt beträf­fande biologiska och kemiska stridsmedel. Även människans roll och förmåga i del framtida kriget bör studeras. Vidare skall systemanalyliska utredningar som stöd för försvarsdepartementet, de centrala staberna och de civila försvarsmyndigheterna genomföras.

Anslagsramen för försvarsforskningen förutsätter koncentration av verksamheten till ett begränsat antal områden. Härvid bör särskilt såda­na forskningsområden prioriteras där den lekniska utvecklingen går sär­skilt snabbt eller eljest är av stor betydelse för totalförsvaret.

Sådana områden är exempelvis informationsteknologi (IT), biotek­nik, kemi och forskning av särskild betydelse för det civila totalförsvaret samt ABC-skydd.

För de militärtekniska tillämpningarna bör erforderlig kompetens ef­tersträvas inom de viktigaste delarna av följande områden:

   Underrättelse-, lednings- och sambandssystem.

   Kvalificerade vapensystem.

   Styrd ammunition samt land- och sjöminor.

   Telekrigföring.

   Undervattensteknologi med försvarstillämpning.

Forskningsstödet bör vidare, enligt överbefälhavarens uppfattning i ökad omfattning genomföras som samlade, systemorienterade insatser inom de koncenlrationsområden som bedöms som väsentliga för total­försvarets verksamhet, såsom redan pågår beträffande ubåtsskydd, pan­sarvärn samt samhället.s funktioner i kris och krig.

Framdeles bör koncentrationsområden också avse forskningsområde­na luftförsvar, telekrigföring, ledningssystem samt sjukvård i krig.

Via försvarets forskningsanstalt och försvarels materielverk medver­kar försvarel i det nationella informationsteknologiprogrammet. Sam­verkan sker med såväl universitet och högskolor som induslrin.

Jag vill betona betydelsen av att det svenska försvaret kan utformas
med egna värderingar och eget kunnande som grund. Försvarsforskning­
en skall i linje härmed stödja utvecklingen genom att tidigt upptäcka,
identifiera och analysera sådana förändringar, dels i vår omvärld och
dels inom landet, vilka har betydelse för våra försvarsansträngningar.                                90


 


Försvarsforskningen skall vidare lämna underlag för erforderlig anpass-     Prop. 1987/88:100 ning inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör atl vi måste sätta målen högt i dessa hänseenden och innebär att den svenska försvars­forskningen måste ha hög kvalitet.

Jag erinrar om del senast fattade försvarsbeslutet (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) däi" riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen slås fast.

Den föreslagna inriktningen av den försvarsgemensamma forskning­en stämmer i allt väsentligt överens med inriktningen i försvarsbeslutet.

9.2 Försvarsindustri

Överbefälhavaren framhåller alt den svenska försvarsindustrin är av stor betydelse för svensk säkerhetspolitik samt för försvarets möjligheter att utvecklas efter våra egna förutsättningar, dvs. ges en svensk profil. Vida­re har överbefälhavaren beskrivit den låga beläggning från svenskt för­svar inom några sektorer av svensk försvarsindustri som den gällande planeringen innebär. Enligt överbefälhavarens mening är export av för­svarsmateriel nödvändig för att tidvis belägga industrins produktionska­pacitet och betala delar av utvecklingskostnaderna. 1 annat fall kommer enligt överbefälhavaren större anpassningsätgärder än vad 1987 års för­svarsbeslut pekade pä att krävas. Överbefälhavaren pekar särskilfpå problem inom eldrörs- och ammunitionsseklorn, varvssektorn beträf­fande övervatlensfartyg, lätta pansarvärns- och luflvärnsrobotar samt flygindustrin.

Inhemsk kapacitet atl utveckla, tillverka och underhålla försvarsmate­riel är en betydande säkerhetspolitisk tillgång. Vår försvarsindustri är därtill en viktig förutsättning för att vi självständigt skall kunna vidmakt­hålla, utveckla och tillverka försvarsmateriel under kriser och krig. I 1987 års försvarsbeslut framhöll riksdagen bl. a. att industrins förmåga atl hålla samman utveckling och tillverkning av kvalificerad försvarsmateri­el så långt möjligt bör bevaras. Enligt min bedömning kommer dessutom behovet av inköp utifrån av tekniskt kunnande, komponenter och delsy­stem alt öka i omfattning i framtiden. Ett samarbete med utländsk indust­ri för alt bevara och befästa systemkompetenser bygger därför på förut­sättningen att hög teknisk och industriell kompetens även fortsättnings­vis kan upprätthållas inom svensk försvarsindustri.

En annan förutsättning för försvarsindustrins förmåga och möjlighe­ten all bevara väsentliga delar av sin kompetens, kapacitet och konkur­rensförmåga är möjligheter lill export. Enbart del svenska försvarets pla­nerade beställningar av utveckling och produktion av materiel ger var­ken tids- eller volymmässigt tillräcklig beläggning vid induslrin för alt göra verksamheten möjlig lill rimliga kostnader och — kanske än vikti­gare — med bibehållande av en hög teknisk nivå. Frågor som rör krigs­materielexporten är emellertid för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. Överväganden i hithörande frågor kommer där­för att närmare presenteras i samband med en kommande proposition


 


om ökad styrning och kontroll av krigsmaterielexporten. Jag har i'denna     Prop. 1987/88:100 fråga samrått med statsrådet Gradin.

Jag delar överbefälhavarens uppfattning att försvarsindustrin står in­för anpassningsätgärder som i vissa fall även kan kräva strukturföränd­ringar. Försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till försvarsmak­tens behov av materiel och till rimliga exporlantaganden. En sådan an­passning förutsätter samtidigt atl försvarsmaktens planering i högre grad än vad som i dag är fallet anpassas till industrins behov av jämnare beläggning. 1 det följande utvecklar jag min syn på vissa malerielområ-den.

Svensk varvsindustris förmåga alt ulveckla och producera örlogsfartyg enligt marinens behov bör enligt min mening så långt möjligt bevaras inom landet. Jag konstaterar dock alt del svenska försvarels behov av varvskapacitet blir lägre under den närmaste 10-årsperioden. Dessa lägre behov hänför sig främst till den minskande produktionen av övervatlens­fartyg. Ubåtsproduklionen kan dock i stort upprätthållas enligt tidigare inriktning. Mot ovanslående bakgrund är det min uppfattning atl den totala kapaciteten för nybyggnad och underhåll av örlogsfartyg måste anpassas till aktuella förhållanden. Härvid måste kompetensen atl ut­veckla och producera ubåtar enligt min mening prioriteras.

Den militära beläggningen vid svensk flygindustri minskar när pro­duktionen av JA 37 Viggen avslutas och JÄS 39 Gripen börjar produce­ras. Med hänsyn lill försvarsmaktens långsiktiga behov är därför ett ra­tionellt utnyttjande av flygindustrins resurser för både militär och civil produktion angelägen och bör säkerställas. Även beträffande /7)'wo/o/--områdetkommer de militära beställningarna att minska. Möjligheterna att säkerställa en fortsatt rationell och koslnadseffektiv flygmotorkom­petens inom landet bör eftersträvas.

Enligt min uppfattning bör ammunitionsindustrin anpassa sig till för­svarsmaktens behov och lill rimliga exporlantaganden. Härvid är det viktigt alt utvecklings- och produktionsresurser inom både finkaliber-och grovkaliberområdena säkerställs, kapacitet för krigsproduktion upprätthålls samt atl påbörjad utveckling av kvalificerad ammunition inle äventyras.

Den svenska försvarsindustrin har god förmåga att utveckla och till­verka artilleri- och pansarvärnssystem av varierande slag. Jag anser att denna förmåga om möjligt bör bevaras inom landet samtidigt som vid­makthållande av vårt nuvarande bestånd av artilleri- och pansarvärnssy­stem måste säkerställas. Vidare måste studier och utveckling av ny mate­riel påbörjas redan nu för atl skapa reella möjligheter lill att påbörja en materiell förnyelse av främst armén under 1990-talet.

En J'e/?.s'robotindustri är angelägen om det därigenom blir möjligt att lill rimlig kostnad fä tillgång till robotar som är anpassade till våra krav. Försvarets nuvarande planering innebär för svensk industri en möjlig beläggning av utvecklingsresurserna för tunga robotar fram till omkring år 1990. Beläggningen därefter blir beroende av kommande ställningsta­ganden i radarjaktrobotfrågan. Inom områdel för lätta robotar finns i


 


nuvarande planer mycket få utvecklingsprojekt. Ett särskilt problem är     Prop. 1987/88:100 att utvecklingsresurserna för lätta robotar i huvudsak är desamma som utvecklingsresurserna för kvalificerad ammunition.

Jag anser att det är angeläget att behålla inhemsk kapacitet att ulveckla och tillverka robotar. Försvarels behov av nya robotar är dock inte till­räckligt stort för att i framtiden belägga nuvarande industrikapacitet. Anpassningsåtgärder erfordras därför inom industrin för alt erforderlig kompetens skall kunna säkerställas. Målet bör enligt min mening vara alt företagens samlade kompelens utnyttjas på ett rationellare sätt.

Överbefälhavaren har tidigare redovisat en mängd tänkbara samver­kansområden där militära tillämpningar inom havstekniken har direkta civila tillämpningsmöjligheler. Jag delar hans bedömningar av områdets betydelse och anser att bildandet av ett nationellt program för havsre­sursverksamheten bör övervägas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande forsk­ning och försvarsindustri.

93


 


10 Kustbevakningen                                                   p-p- i987/88:\oo

10.1 Bakgrund

Riksdagen har beslutat att kustbevakningen organisatoriskt avskiljs från tullverket och bildar en egen civil myndighet inom försvarsdepartemen­tets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen men utan­för försvarsmakten (prop. 1986/87:95 bil. I, FöU 11, rskr. 310). I proposi­tionen har bl. a. angetts att en organisationskommitté bör lämna förslag rörande den nya myndighetens organisation, ledning, lokalisering, ar­betsformer och relation till försvarsmakten. Vidare skall kommittén utar­beta ett förslag till erforderliga författningsändringar och en plan för genomförandel. Målet är alt den nya myndigheten skall inrättas den Ijuli 1988.

Regeringen har i juni 1987 tillkallat en kommitté som i enlighet med vad jag har beskrivit nyss, skall utarbeta förslag till organisation m. m. för den nya myndigheten. Kommittén som antagit namnet Kustbevak­ningskommittén, har som särskild uppgift fått i uppdrag att redovisa vilka resurser som i samband med bildandet av myndigheten skall över­föras lill den militära utgiftsramen. Kommittén har med utgångspunkt i tullverkets anslagsframställning för budgetåret 1988/89 lämnat förslag i anslagsfrågan till regeringen.

10.2 Överväganden

I den anslagsframställning för budgetåret 1988/89 som kustbevaknings-kommittén överlämnat till regeringen hemställer kommittén bl. a. att

   den nya myndigheten benämns kustbevakningen,

   kustbevakningen inordnas under fjärde huvudtitelns Gemensamma myndigheter m. m. med anslagen F 18. Kustbevakningen och F 19. Anskaffning av materiel till kustbevakningen,

   anslag för budgetåret 1988/89 anvisas under anslaget F 18. Kustbe­vakningen med 191 785 000 kr.,

   en ordinarie tjänst som generaldirektör med beteckningen Cp inrät­tas vid myndigheten,

   den militära utgiftsramen i enlighet med framställningen utökas med 191 785 000 kr. saml med det belopp som kommer att beviljas för materielanskaffning budgetåret 1988/89.

Dessutom överlämnar kommittén utan eget ställningstagande ett un­derlag avseende anskaffning av materiel om 116 350 000 kr. för budget­året 1988/89.

Mina förslag om anslagsmedel återkommer jag till när jag redogör för de nya anslagen F 18. Kustbevakningen och F 19. Anskaffning av materi­el för kustbevakningen.

Dessutom äskar tullverket i sin anslagsframställning för budgetåret
1988/89 vissa andra medel som hänger samman med kustbevakningens
verksamhet. Mina överväganden rörande dessa äskanden redovisar jag                             94


 


under avsniUel 8.4.2 Befolkningsskydd och räddningstjänst. 1 föregåen-     Prop. 1987/88:100

de års budgetproposition fanns även anslaget H 6. Beredskap för olje-

och kemikaliebekämpning till sjöss som äskades av tullverket. För alt     •

underlätta planeringen inom kustbevakningen har jag emellertid fört

resurser för olje- och kemikaliebekämpning lill sjöss till det nya anslaget

F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen. Programplanering

m. m. för olje- och kemikaliebekämpning bör dock ske inom ramen för

övrig planering som sker för befolkningsskydd och räddningstjänst.

Kustbevakningskommiltén föreslår all den nya myndigheten bör
ledas av en styrelse. Jag finner att detta ligger helt i linje med vad som
anförs i prop. 1986/87:99 Ledning av den statliga förvaltningen. Jag
avser därför att senare föreslå regeringen atl myndigheten skall ledas av
                                    

en lekmannastyrelse.

1 likhet med vad som gäller för de fiesta andra myndigheter som lyder direkt under regeringen bör enligt min mening chefen för myndigheten vara generaldirektör. Jag anser vidare att tjänsten i enlighet med intentio­nerna i prop. 1986/87:99 bör vara en ordinarie tjänst med visslidsförord-nande (Cp). Civilministern har under bil. 2 Gemensamma frågor hem­ställt att regeringen föreslår riksdagen atl regeringen får ett generellt bemyndigande alt inrätta sådana tjänster där det för närvarande krävs att riksdagen lämnar sitt medgivande i varje särskilt fall. Förslaget inne­bär således att regeringen inte skall behöva någol särskilt bemyndigande för atl få inrätta en tjänst som chef för en myndighet. Om riksdagen inte lämnar regeringen ett sådant generellt bemyndigande, krävs ett särskilt bemyndigande för regeringen att få inrätta en ordinarie tjänst som chef för kustbevakningen med beteckningen p.

Jag anser att den nya myndigheten bör heta kustbevakningen eftersom detta är en väl inarbetad och med hänsyn lill uppgifterna lämplig benäm­ning. I 1987 års försvarsbeslutsproposition framhölls alt målet är att den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 1988. Riksdagen (FöU 1986/ 87:11, rskr. 310) har inte haft något att erinra häremot. Jag anser atl organisationsarbetet nu har framskridit så långt att tidpunkten för all inrätta myndigheten kan fastställas till den 1 juli 1988. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

Beträffande lokaliseringen av kustbevakningens centrala och regiona­la organisation räknar jag med att kustbevakningskommiltén kommer atl lämna förslag i början av nästa år. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning lill lokaliseringsfrågorna för den nya kuslbevakningsorganisa-lionen utan avser att senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

dels att ta del av vad jag har anfört om inrättandet av en ordina­rie tjänst som chef för kustbevakningen med beckningen p, delsatt ta del av vad jag i övrigt har anfört om kustbevakningen.

95


 


11 Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. m.


Prop. 1987/88:100


A 1. Försvarsdepartementet

 

1986/87 Utgift  34 721 220 1987/88 Anslag  35 150 000 1988/89 Förslag  37 490 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

därav personalkostnader

140

35 150 27 400

1

+ 2 340 + 2 727

Med   hänvisning  till  sammanställningen   beräknar jag  anslaget  till 37 490 000 kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbe­hov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämp­ning av huvudförslaget medför. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

fl//till Försvarsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 37 490 000 kr.


A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift 5 344 332 1987/88 Anslag 8 200 000 1988/89 Förslag 3 000 000


Reservation 5 990 881


Anslaget benämndes tidigare A 3.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten bör anslaget för nästa budgetår uppgå till 3 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

ö//till Utredningar m.m.förbudgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 3 000 000 kr.


A 3. Extra utgifter

1986/87 Utgift 571 985 1987/88 Anslag 700 000 1988/89 Förslag 770 000


Reservation 65 219


96


 


Anslaget benämndes tidigare A 4.                                                        Prop. 1987/88:100

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med 770 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                           .    

fl//till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 770 000 kr.

97

7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


B. Arméförband


Prop. 1987/88:100


Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Armé­förband. Verksamheten finansieras från följande anslag. B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


6 630 211 226

6 678 000 000

7 055 000 000


 


Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fi. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksam­het inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

 

Verksamhet

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för armén

Antal utexaminerade

 

 

 

 

yrkesofficersaspiranter

325

291

400

500

Grundutbildning av värn-

 

 

 

 

pliktiga

 

 

 

 

Antal man

37 300

38 900

35 000

35 000

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

9 620

10 049

9 384

9 267

Repetitionsutbildning

 

 

 

 

Antal man

86 600

41 000

80 000'

42 200

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

1 232

655

1 140'

575

' 1 regeringsbeslut den 15 oktober 1987 har medgivits att repetitionsulbildningens omfattning får minskas till 47 800 man och 650 000 tjänstgöringsdagar.


98


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-armén    ganden

Arméförband:

 

 

 

 

Allmän ledning och föbandsverksamhet

1 800 300

1 968 311

 

2 085 800

 

Operativ och krigsorga­nisatorisk verksamhet

327 600

416 400

 

452 400

 

Utbildning till och av

 

 

 

 

 

fast anställd personal m. fl.

525 100

625 000

6 678 000.

845 300

 

Grundutbildning av

 

 

 

 

7 055 000

värnpliktiga

2 452 100

2 874 700

 

2 906 900

 

Repetitionsutbildning Allmän ledning och föbandsverksamhet för

808 800

583 300

 

560 700

 

delprogrammet Hem­värnet

143 100

162 500

 

203 900

 

Kostnader = medelsbehov

6 057 000

6 630 211

6 678 000

7 055 000  7 055 000

Personal'

Personalkategori

Antal anställda omräknat

ill personå

r

 

1986/87

1987

/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

'lanerat

Chefen

för

armén

Militär personal'"

8 901

8 512

8 370

8 460

Civil personal"

7 598 5

7 9215

6'078

6 039«

Summa '

16 499

16 433

14 448

14 499»

' Inkl. intäklsfinansierad personal.

' Exkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligt tjänstgörande personal.

' Härtill kommer 1 025 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 225 personår

för frivilligt tjänstgörande personal.

"■ Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

■ Inkl. verkstadspersonal som förts över till huvudprogram 4 Operativ ledning

m. m. den 1 juli 1987.

'' Härtill kommer 300 personår för lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

' Exkl. arbetsvårdsfall.

" Härtill kommer 150 personår för arbetsvårdsfall.


Budgetåret 1988/89 Chefen för armén

Regeringens uppdrag lill överbefälhavaren att hösten 1988 lämna förslag till arméns utveckling avseende utbildningssystem och grundorganisa­tion medför att chefens för armén inriktning av verksamheten måste betraktas som preliminär.


99


 


Målet för grundutbildningen är att alla värnpliktiga skall erhålla en Prop. 1987/88:100 sådan utbildning att de är krigsplaceringsbara. Den värnpliktige skall utbildas för en befattning i ett särskilt krigsförband och vara användbar i sin huvudljänst 1. o. m. det fjärde året efter genomförd grundutbildning. Den inriktning som anges i totalförsvarsproposilionen 1987 för budget­året 1987/88 gäller också för budgetåret 1988/89 och innebären fortsatt prioritering för alt säkerställa att målen för grundutbildningen uppfylls. 35 000 värnpliktiga beräknas rycka in till grundutbildning budgetåret 1988/89.

Resurser för att genomföra repetitionsutbildning enligt militärbefäl­havarnas repetitionsutbildningsplaner har inte kunnat avdelas. DeUa in­nebär — i likhet med budgetåret-1987/88 — omfattande begränsningar av verksamhetens omfattning. Totalt kommer ca 42 200 värnpliktiga att inkallas jämfört med behovet ca 75 500.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 363 milj. kr.

B.  Justering

En analys av utfallet för budgetåret 1986/87 visaratt någon justering av basnivån inte är motiverad.

C.  Uppgiftsförändringar

Inom den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar. Dessa medför sammanlagt kostnadsökningar om totalt 14 milj. kr. i hu­vudsak enligt följande.

1.   Rekryteringen och utbildningen av den fast anställda personalen ökar
(+ 58 milj. kr.).

2.       Antalet Ijänstgöringsdagar för grundutbildning minskar liksom värn­pliktsresorna (—26 milj. kr.).

3.       Repetitionsutbildningen minskar (— 38 milj. kr.).

4.       Rationaliseringar medför ett minskat medelsbehov (— 48 milj. kr.).

5.       Investeringar för att möjliggöra rationaliseringarna ökar medelsbeho­vel (-1- 34 milj. kr.).

6.      Medel har avsatts för rostskyddsåtgärder på terrängbilar
(-1- 20 milj. kr.).

7.  Medel förtjänstemusik överförs från huvudprogram 4(-I- 14 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker chefens för armén planering och föreslår att

anslaget förs upp med 7 055 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperio-.
den får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära
försvarets fortsatta utveckling.
Som jag har angivit under avsnillet 7.3.7 Anställd personal finner jag                            .100


 


del viktigt atf åtgärder vidtas för att täcka den besvärande personalbri-    Prop. sten inom armén. Jag biträder därför chefens för armén förslag till ökad rekrytering av officersaspiranter och anställning av reservofficerare.

Jag konstaterar alt målet för arméns grundutbildning under budgetår­et 1988/89 i stort sett är detsamma som för budgetåret 1987/88 och aU grundutbildningen har prioriterats. Som jag angav i försvarsbeslutspro­positionen (prop. 1986/87:95 bil. 1, s. 79) anser jag att detta är nödvän­digt för värnpliktssyslemets trovärdighet. Det är dessutom en fråga av slor betydelse för den anställda personalens arbetsbetingelser.

Den starka begränsning av repelitionsutbildningen som chefen för armén har föreslagit för budgetåret 1988/89 har ekonomiska orsaker. Den repetitionsutbildning som avses bli genomförd har emellertid plane­rats så att de viktigaste brigadförbanden får den förbandsutbildning som de behöver. Återverkningarna blir dock stora för övriga förband, vilket jag har berört under avsnittet 7.3.4.1 Arméstridskrafter.

Även underhållet av vissa byggnader har komrriit att eftersättas i bety­dande omfattning i arméchefens förslag. Som jag har angett i det föregå­ende anser jag emellertid alt jag i huvudsak måste godta chefens för armén förslag till uppgifter för budgetåret 1988/89.

Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen och medelsbe­hov för anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning.

Hemställan

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud­getåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 7 055 000 000 kr.

B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel

1986/87   Utgift     2 376 582 347'

1987/88   Anslag     2 062 000 000                .

1988/89   Förslag   2 145 000 000

' Varav 95 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte.
är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och
övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisatio­
nen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel
för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbe­
myndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt be­
stäms av medelstilldelningen.                             ...

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni . 1987
6481 795 779kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat eU be­
ställningsbemyndigande om 2 785 milj. kr. och anvisat ett anslag av
2 062 milj. kr.                                                                                                          101


 


Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni    Prop. 1987/88:100 1988    blir    därmed    (6 481 795 779 -l- 2 785 000 000 - 2 062 000 000) 7 204 795 779 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (I 000-tal kr.)


Primäruppdrag m.  m.    1987/88


1988/89


 


Chefen för armén


Föredraganden


Bemynd.   Anslagsm.  Bemynd.   Anslagsm.  Bemynd. Anslagsm.


Arméförband:

Anskaffning av materiel

m. m. för delpro­grammen 1.1 1.99

Till regeringens

disposition

Kostnader

Prisreglering Justering på grund av

    betalnings­förskjutningar

    inkomster

Hedelsbehov                 

Bemyndigandebehov  2 785 000

1 630 700  2 606 000 3 616 600  2 458 300 3 616 600 2 418 300

980 000      -                      

2 610 700 2 606 000 3 616 600 2 458 300  3 616 600 2 418 300

414 300

800 900

+ 954 600

- -133 300 -140 000 -140 000

240 000

304 000      - 133 300 240 000 -140 000 -140 000

2 062 000

2 145 000

2 185 000

4 277 500

4 431 200


Budgetåret 1988/89 Chefen för armén

Anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel bör föras upp med 2 185 milj. kr. och eu beställningsbemyndigande om 4 431,2 milj. kr. in­hämtas.

Under budgetåret kommer pansarvärnsfunkuonen aU förstärkas ge­nom beställning av bl. a REMO-åtgärder på pansarbandvagn 302, slut-fasstyrda granatkastargranaten STRIX samt fortsatt utveckling och för­sök med stridsfordon 90. Inom luftvärnsfunktionen anskaffas luftvärns-robotsystem 90 och spaningsradarstationer. Den övriga eldkraften för­bättras genom anskaffning av bl. a skjutelementräknare och REMO-åt­gärder på 15,5 cm bandkanon. Ledning och samband förbättras genom anskaffning av materiel för miloradiolänkförband. Vidare börjar det nya fältuniformssystemet anskaffas.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden som begärs för bud­getåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987; 1 000-tal kr.).


102


 


Objekt


Bemyndigande


Prop. 1987/88:100


 


Systemplane- octt stegobjekt

Stridsfordon 90

Indirekt pansarvärnsammunition

Luftvärnsrobotsystem 90

REHQ luftvärnsbataljon 48

Slutfasstyrd granatkastarammunition

Övriga regeringsobjekt

Övriga objekt

Skjutelementräknare

15,5 cm bandkanon

Fältuniform


2 499 300

123 600 994 000


Därutöver har bemyndiganden om 954,6 milj. kr. begärts för prisregle­ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren alt anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel skall reduceras med 13 733 000 kr. som ramanpassning och föras upp med 2 171 259 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel framgår av sam­manställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsniUel 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från förevarande anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försva­rel. Vissa myndighetsuppgifter vid försvarets materielverk betalas för närvarande över anslagen för anskaffning av materiel. Enligt min upp­fattning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget till försvarels materielverk. Jag förordar att myndighetsuppgifter och resurser motsva­rande 11,1 milj. kr. förs över till anslaget F4. Försvarets materielverk. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsaUa utveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 (7 204 795 799 -f 4 277 500 000 - 2 145 000 000) 9 337 295 789 kr. Detta belopp bör emel­lertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle­ringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyn­digandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 9 100 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen alt ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställnings­bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.


Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen aU

I. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 4 277 500 000 kr..


103


 


2. till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1988/     Prop. 1987/88:100 89 anvisa eU förslagsanslag av 2 145 000 000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 249 436 260 1987/88 Anslag 125 000 000 1988/89 Förslag 135 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befäst­ningar och ammunilionsförråd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m.m.;

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. ra.

■  1987/88

' 1988/89

 

 

Planerat

' Chefen för

Föredra-

 

 

armén

ganden

Arméförband:

 

 

 

Harkanskaffning för delpro-

 

 

 

grammet

 

 

 

Gemensamma produktions-

 

 

 

resurser

. 3 500

3 000

 

Nybyggnad m. m. samt

 

 

 

centralt beslutade

 

 

 

ombyggnads- och

 

 

 

underhällsåtgärder för

 

 

147 000

delprogrammet

 

 

 

Gemensamma produktions-

 

 

 

resurser

185 400

174 400

 

Utrednings- och projekte- . ■

 

 

 

ringskostnader

+ 16 000

+ 15 000

 

Summa

201 900

192 400

147 .000 '

Inkomster frän bostäder,

 

 

 

" försäljning av mark och

 

 

 

byggnader samt vissa rän-

 

 

 

teinkomster

- 12 000

- 12 000

-12 000

Överplanering

- 17 900

- 2 400

Beräknat medelsbehov

175 000

178 000

135 000

Inkl. del av anslaget F 19. Reserv för det militära försvaret.


Budgetåret 1988/89

Chefen för armén

Medelsbehovel beräknas till 178 milj. kr. enligt vad som framgår av sam­manställningen över kostnader och medelsbehov.


104


 


Kostnaderna för primäruppdragen beräknas lill totalt 192,4 milj. kr.,     Prop. 1987/88:100 varav

  för markanskaffning 3 milj. kr.,

  för nybyggnad 117,5 milj. kr. Härav beräknas 100,3 milj. kr. för ob­jekt som avses påbörjas under budgetåret 1988/89,

  för ombyggnad 56,9 milj. kr. Härav beräknas 53,4 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1988/89.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker att anslaget förs upp med 178 milj. kr. Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser från förevarande anslag till anslaget F 21. Reserv för det militära försva­ret.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetå-. ret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

105


 


c. Marinförband


Prop. 1987/88:100


Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marin­förband. Verksamheten finansieras frän följande anslag. C I. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


2 172 363 614 2 108 000 000 2 200 000 000


Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast an­ställd personal m. fi. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

 

Verksamhet

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Antal utexaminerade officerare

 

 

 

 

exkl. reservofficerare

165

160

165

175

Grundutbildning av värn-

 

 

 

 

pliktiga

 

 

 

 

Antal man

6 222

5 867

6 122

5 911

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

|1 000-tal dagar)

1 929

1 900

1 914

1 850

Repetitionsutbildning

 

 

 

 

Antal man

8 480

4 500

8 100'

5 900

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

113

59,6

115'

58

' I regleringsbrev för 1987/88 har medgivits att repetitionsutbildningens omfatt­ning får minskas till 4 000 man och ca 40 000 tjänstgöringsdagar.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m.  m.


1986/87


1987/88  1988/89


 


Planerat


Utfall


Planerat Chefen för marinen


Föredra­ganden


 


Harinförband: Ledning och förbands­verksamhet Kostnader


1 976 950 2 173 217   2 110 000 2 220 000 2 220 000


106


 


 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

j987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för marinen

Föredra­ganden

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

 

Intäkter av isbrytar-

 

 

 

 

 

verksamhet

- 21 550

- 26 000

- 26 000

- 26 000

Övriga intäkter'-/ut-

 

 

 

 

 

gifter m. m.

- 73 400

- 13 392

Overplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

 

+ 12 539'

+ 24 000

+ 6 000

+ 6 000

Hedgiven prisreglering

209 400

Hedelsbehov

2 091 400

2 172 364

. 2 108 000

2 200 000

2 200 000


Prop. 1987/88:100


Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter.

Personal'

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

. för marinen

Hilitärpersonal' Civil personal* Summa'

3 100 2 711 5 811

3 073 2 769 5 842

3 065 2 609 5 674

3 095 2 5815 5 676''

' Inkl. intäklsfinansierad personal.

- E.xkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligtjänstgörande.

' Härtill kommer 370 yrkesofficersaspiranter och 35 frivilligtjänstgörande.

' E.xkl. lönebidragsanställda och arbetsvårdsfall.

 Härtill kommer 20 personår för lönebidragsanställda.

'' E.xkl. arbetsvårdsfall.

' Härtill kommer 51 personår för arbetsvårdsfall.

Budgetåret 1988/89


Chefen för marinen

Under budgetåret 1986/87 har den genomförda verksamheten påtagligt avvikit från planeringen, både i fråga om ekonomiskt utfall och verksam­hetens innehåll.

Med hänsyn härtill har chefen för marinen funnit det nödvändigt att i sin slutliga planering för verksamhetsåret 1987/88 avvika från den pla­nering som var förutsatt i prop. 1986/87:95, bil. 1. FöU 11, rskr. 310. Bl. a. minskas repetitionsutbildningens omfattning, i enlighet med regeringens medgivande i regleringsbrevet för budgetåret 1987/88, med omkring 40 milj. kr. i betalningsmedel räknat.

För budgetåret 1988/89 redovisar chefen för marinen i sin anslags­framställning en planering som utgår från utfallet av verksamheten un­der budgetåret 1986/87.


107


 


Verksamheten inriktas på att producera förband med förmåga all lösa    Prop. 1987/88:100 huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas liksom tidigare omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen bl. a. mot ubåtskränkningar.

Chefen för marinen föreslår att anslaget förs upp med 2 200 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med 2 200 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperio­den får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Chefen för marinen har redovisat en planering som har sin utgångs­punkt i utfallet av budgetåret 1986/87.1 relation till vad som redovisades i totalförsvarsproposilionen 1987 för budgetåret 1987/88 innebär che­fens för marinen planering för budgetåret 1988/89 i huvudsak följande.

Repetitionsutbildning bedrivs även under budgetåret 1988/89 i en mindre omfattning än vad som tidigare var planerat. Förbättringar av underhållet av materiel och anläggningar kan inte heller genomföras på det sätt som avsågs i planeringen inför försvarsbeslutet. För ubåtsskydds­verksamhet beräknas medel i ungefär den omfattning som planerats i försvarsbeslutet.

Vid min beräkning av medelsbehovet för anslaget har jag utgått från chefens för marinen förslag. Jag bedömer dock att planeringen under anslaget i viss mån är osäker även för budgetåret 1988/89. De begräns­ningar i verksamheten som har genomförts även under tidigare budgetår medför negativa återverkningar för krigsförbanden. Överbefälhavaren har anmält att han avser alt pröva en reduktion av marinens organisa- , ■ tion. Mot bakgrund härav kan jag i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter och kostnader för budgetåret 1988/89 men räknar med att del kan bli nödvändigt att begränsa delar av den planerade verk­samheten.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i mars 1987 lämnat en utvärde­ring av omorganisationen av Västkustens marinkommando. InsUtutets slutsats är att de åtgärder som vidtagits till följd av riksdagens beslut, som bl. a. innebar att Nya Varvet skulle avvecklas, innebär påtagliga kost­nadssänkningar som gör alt beslutet är klart lönsamt.

Hemställan

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

a//till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet förbud-  ■,                     -:

getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 000 kr.                                   108


 


c 2. Marinförband: Anskaffning av materiel


Prop. 1987/88:100


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89   Förslag

1 662 397 390' 1 680 000 000 1 743 000 000

' Varav 72,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg, åtgärder på grund av haverier m. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisafionen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för mari­nen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndi­ganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1987 5 081 027 573 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett be­ställningsbemyndigande om I 029 000 000 kr. och anvisat ett anslag av I 680 000 000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (5 081 027 573 + I 029 000 000 - I 680 000 000) 4 430 027 573 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (I 000-tal kr.)


 

Primäruppdrag m. m.

1987/88

 

1988/89

 

 

 

 

 

 

Chefen för

marinen

Föredraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

An­slagsm.

Harinförband:

 

 

 

 

 

 

Anskaffning av

 

 

 

 

 

 

materiel

 

 

 

 

 

 

m. m.  för delpro-

 

 

 

 

 

 

grammen 2. 1-2. 99

 

 

 

 

 

 

 

819 000

1 703 800

1 129 500

2 057 000

939 500

1 895 000

Reserv

19 000'

Kostnader

819'000 '

1 703 800

1 129 500

2 076 000

939 500

1 895 000

Prisreglering

+ 212 000

+ 314 500

-

+ 249 900

-

Justering på grund

 

 

 

 

 

 

av betalningsför-

 

 

 

 

 

 

skjutningar

- . 21 800

-   150 000

 

- 150 000

inkomster

-  2 000

-  2 000

-  2 000

-  2 000

-  2 000

-  2 000

Hedelsbehov

_

1 680 000

_ '.

1 924 000'

_

1 743 000

Bemyndigandebehov

1 029 000

.

1 442 000

.

1 187 000


'För teknisk fördyring m. m.

-Varav 220 000 kr. som tilläggsäskande.

'Varav 149 000 kr. som tilläggsäskande.


109


 


Budgetåret 1988/89                                                                            Prop. 1987/88:100

Chefen för marinen

Anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel bör föras upp med 1 924 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om I 441,8 milj. kr. in­hämtas.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl. a. för utveckling och an­skaffning av tunga kustrobotar, testrigg för nytt ytslridsfartyg, minor, helikoptermaleriel, hydrofoner till patrullbåtar, områdesbundet kustar­tilleri, lorpedmateriel, sambands- och stridsledningsmateriel samt ubåls-skyddsmateriel.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 saml de viktigare objekt som avses bestäl­las framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987; 1 000-tal kr.).

Objekt                                        Bemyndigande

Stegobjekt                                                                         179 100 000

Torped 440

Testrigg ytfartyg

Kustrobot 15 K

Övriga regeringsobjekt                                                      113 000 000

Hydrofonutrustning för patrullbåtar

Hinmateriel

Övriga objekt                                                                     647 400 000

Tilläggsäskande                                              220 000 000

Ubåtsjaktflygplan

Analysutrustning

Hydrofon- och radarmateriel m. m.

Därutöver har bemyndiganden om 314,5 milj. kr. begärts för prisregle­ring.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren att anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel reduceras med chefens för marinen tilläggsäskande på 149 000 000 kr. och 2 210 000 kr. som ramanpassning och alt anslaget förs upp med I 761 953 000 kr. 1 övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under
anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel, framgår av sam­
manställningen över beställningsbemyndiganden öch anslagsmedel. Jag
har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet
om del militära försvarets fortsatia utveckling. Mot bakgrund av vad jag
har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvars­
beslutsperioden har jag fört över vissa resurser från förevarande anslag
till anslaget F 21. Reserv för det inililära försvaret. Vissa myndighetsupp­
gifter vid försvarets materielverk betalas för närvarande över anslagen                              110


 


för anskaffning av materiel. Enligt min uppfattning bör sådana uppgifter    Prop. 1987/88:100 budgeteras under anslaget till försvarets materielverk. Jag förordar att myndighetsuppgifter och resurser motsvarande 11,1 milj. kr. förs över till anslaget F4. Försvarets materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställ­ningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 (4 430 027 573 -f- I 187 400 000 - 1 743 000 000) 3 874 427 573 kr. Det­ta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördel­ningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 3 750 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställnings­bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av I 187 400 000 kr.,

2.      till Marinförband: Anskaffning av materieiför budgetåret 1988/ 89 anvisa ett förslagsanslag av I 743 000 000 kr.

C 3. Marinförband: Anslcaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 143 638 756 1987/88 Anslag 140 000 000 1988/89 Förslag  110 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befäst­ningar och ammunifionsförråd för fiottan och kustartilleriet samt mark­förvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.


 


Kostnader och medelsbehov (I 000-tai kr.)


Prop. 1987/88:100


 


Delprogram m. m.


1987/88


1988/89


 


Chefen för marinen


Föredra­ganden


500

23 000 5 000


137 000   110 000


Harkanskaffning för delprogrammen

2093  För krigsorganisationen

gemensamma resurser      1 000

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

2013  Ledningsförband           800

2023  Flyg- och helikopter­
f
örband                              3 200

2033 Ytstridsfartygsförband

2043 Ubåtsförband

800

 

 

24 200

19 000

■ 115 300

6 200

3 000

 

25 000

24 500

 

31 800

23 000

 

42 800

28 800

 

15 000

15 500

 

150 800

142 300

115 300

- 6 300

-5 300

- 5 300

+ 10 000

-

-

- 14 500

-

 

2053 Hinröjningsförband

2063 Fasta KA-förband

2073 Rörliga KA-förband

2083 Bas-underhållsförband

2093  För krigsorganisationen gemensamma resurser

2103  Fredsorganisation

Utrednings- och projekterings­ kostnader Summa kostnader Inkomster

Hedgiven prisreglering Överplanering, reserver m. m.

Beräknat medelsbehov       140 000


112


 


Budgetåret 1988/89                                                                            Prop. 1987/88:100

Chefen för marinen

Medelsbehovet beräknas till 137 milj. kr. enligt vad som framgår av sam­manställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 142,3 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs

upp med 137 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av vad jag har anfört under avsnittet 7.3.2.2 Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutsperioden har jag fört över vissa resurser till anslaget F 21. Reserver för det militära försvaret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

a//till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetå­ret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.

113

8    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


,D. Flygvapenförband


Prop.1987/88:100


Chefen för fiygvapnel är programmyndighet för huvudprogrammet

Flygvapenförband. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

D 3..Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


3 394 869 779 3 256 000 000 3 407 000 000


Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast an­ställd personal m. fi. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom fiygvapnel.

Verksamhetens omfattning

 

Verksamhet

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flygvapnet

Antal flygtimmar

90 300

77 800

91 640

92 300

Antal utexaminerade yrkes-

 

 

 

 

officersaspiranter

155

143

155

160

Grundutbildning av värn-

 

 

 

 

pliktiga

 

 

 

 

Antal man

4 450

4 800

4 400

4 550

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

1 370

1 506

1 355

1 414

Repetitionsutbildning

 

 

 

 

Antal man

8 700

6 300

12 295'

9 000

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

68,2

70

110,3

75

' I regeringsbeslut den 3 december 1987 har medgivits att repetitionsutbildningens omfattning får minskas till 8 100 man och 64 000 tjänstgöringsdagar.

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-flygvapnet ganden

Flygvapenförband:

 

 

 

 

För flera delprogram

 

 

 

 

gemensamma lednings-

 

 

 

 

och strilförband

398 130

430 409

433 710

 

 

Jaktförband

573 290

367 060

579 800

 

 

Attackförband

333 320

306 605

299 390

3 411 000

3 430 000

Spaningsförband

170 430

161 584

155 460

 

 

Flygtransportförband

107 540

135 311

101 750

 

 


114


 


Primäruppdrag m. m.   1986/87


1987/88  1988/89


Prop. 1987/88:100


 


Planerat       Utfall


Planerat   Chefen för   Föredra-flygvapnet   ganden


 


Basförband Gemensamma produk­tionsresurser Kostnader

Till kommer/a vgår: Intäkter Överplanering, reserver m. m.

Hedgiven prisreg­lering Hedelsbehov


746 560      877 349        801 400

820 030   1 171 022        852 690 3 149 300   3 449 390     3 224 200   3 411 000   3 430 000

20 000    - 54 530      - 22 800    - 23 000    - 23 000
300               -      + 54 600    + 20 000                   -

192 000              -                  _                _               _

3 321 000   3 394 860    3 256 000   3408 000   3 407 000


Personal'

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till

Dersonår

 

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flyg­vapnet

Hilitär personal' Civil personal* Summa'

3 681 3 379 7 060

3 580 3 360 6 940

3 679 3 310 6 989

3 272' 3 3015 6 573'

' Inkl. intäklsfinansierad personal.

- Exkl. yrkesofncersa.spiranter och frivilligt tjänstgörande personal.

' Härtill kommer 435 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 200 personår för

frivilligt tjänstgörande personal.

 Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

- Härtill kommer 60 personår för lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.
 Exkl. arbetsvärdsfall.

' Härtill kommer 50 personår för arbetsvårdsfall.


Budgetåret 1988/89

Chefen för flygvapnet

Den under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av fiygfö-

rare och officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden på krigsfiygplanssystemen planeras att ökas.

Utbildningen inom fiygvapnets stridsdivisioner inriktas mot bibehål­lande av stridsförmågan samt ersättning av avgångar ur krigsdivisioner­na. Införande av fiygbassystem 90 fortsätter.


15


 


Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1987/88 detaljmotiveras.    Prop. 1987/88:100 på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 173 milj. kr.

B.  Uppgiftsförändringar m. m.

1.  Personalkostnaderna minskar med 7,6 milj. kr. på grund av pensions­
avgångar och förtidsavgångar.

2.     Överfiyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder från huvudpro­duktionsområde 3 medför atl kostnaderna ökar med 11 milj. kr.

3.  Övergång från fiygplan 35 lill fiygplan JA 37 och en ökning av antalet fiyglimmar innebär atl malerielunderhållskostnaderna ökar med 37 milj. kr.

4.  Ökad rekrytering och utbildning av främst fiygande personal och yr­kesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamenlskostna-der med 5 milj. kr.

 

5.       Minskad repetitionsutbildning minskar kostnaderna för värnplikts­förmåner med 9 milj. kr.

6.       Besparingsåtgärder och anpassning till faktiskt utfall minskar kostna­derna med 57,4 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 3 408 000 kr.

Föredragandens överväganden

Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framgår av

avsnittet om del militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för fiygvapnel förslag till uppgifter under budgetåret 1988/89 liksom hans beräkning av kostnaderna.

Chefen för civildepartementet föreslår under bilaga 2 Gemensamma frågor att ett kund-/leveranlörsförhållande skall tillämpas mellan Sveri­ges meteorologiska och hydrologiska institut samt chefen för fiygvapnel i fråga om utbyte av meteorologisk information m. m. Den nya ordningen skall träda i kraft den I juli 1988. Enligt min mening bör i regleringsbre­vet för budgetåret 1988/89 anslaget D 1. justeras med hänsyn till de om­fördelade kostnaderna.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

(7//till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhel för

budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 407 000 000 kr.,

att regeringen bemyndigas att justera anslaget D I. med hänsyn

till de omfördelade kostnaderna mellan den civila och militära

vädertjänslen.                                                                                                                                   116


 


D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel                              Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift 4 469 629 208' 1987/88 Anslag 4 983 000 000 1988/89 Förslag 5 241 000 000 ' Varav 208,9 milj. kr i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inle är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisatio­nen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för fiygvapnel. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställnings­bemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakt be­stäms av anslagstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1987 21 561 177 475 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett be­ställningsbemyndigande om 6 931 OOOOOO kr. och anvisat ett anslag av 4 983 000 000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (21 561 177 475 -I- 6 931 000 000 - 4 983 000 000) 23 509 177 475 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m.  m.      1987/88                 1988/89

Chefen för flygvapnet        Föredraganden

Bemynd.    Anslagsm.  Bemynd.              Anslagsm.     Bemynd.     Anslagsm.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

för delprogrammen

3.1 - 3.99

5 347 300   5 468 900    3 668 900   5 725 500      3 468 900   5 697 500
Reserv                             
              .                       75 000'                        75 000

Till regeringens

disposition                  495 000                                                                          

Kostnader                5 842 300   5 468 900     3 668 900   5 800 500'     3 468 900   5 772 500

Prisreglering      + 1 344 700                        + 904 800                     -1-127 400

Justering på grund av

-                                     betalnings­
f
örskjutningar                        - 199 900                  - 480 500                       - 480 500

  inkomster          -   256 000     - 286 000     - 51 000   -   51 000    .   - 51 000   -   51 000

Hedelsbehov                       -    4 983 000                    5 269 000                  -   5 241 000

Bemyndigandebehov   6 931 000                 4 522 700                     3 545 300

' För teknisk fördyring m. m.

Budgetåret 1988/89

Chefen för flygvapnet

Anslaget D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel bör föras upp

med 5 269 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 4 522,7 milj. kr.

inhämtas.


 


Beställningsbemyndigandena är bl.a. avsedda för fortsatt typarbete     Prop. 1987/88:100 för nytt radiosystem och radarjaktrobot samt för komplettering av mot-medelsanskaffning för fiygplan JAS 39 och fiygplan JA 37.

Bemyndigandena är också avsedda för fortsatta typförbättringar av motorn och modifiering av simulator för fiygplan JA 37, för modifiering av robot 71 och som reserv inom JAS 39-programmet.

Vidare behövs bemyndiganden för bl. a. fortsatt utbyggnad och kom­plettering av försvarets telenät och för fiygsäkerhets-, försörjnings- och fältarbetsmateriel samt för specialfordon.

Bemyndigandena är också avsedda för forskning och försök och drift av försöksplatser.

Beställningsbemyndiganden behövs även för anskaffning av bekläd­nads-, verkstads-, förplägnads- och sjukvärdsmateriel samt för centralt vidtaget materielunderhåll.

Fördelningen av de beställningsbemyndiganden. som begärs för bud­getåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987; 1 000-tal kr.).

Objekt                                                                    Bemyndigande

Systemplaneobjekt                                                                             609 100

Flygplan JAS 39

Stegobjekt                                                                                  1 379 200

Radiosystem för flygplan JA 37 Radarjaktrobot (Jaktrobot 2000)

Hotmedel för flygplan JA 37                             ,

Övriga objekt                                                                             1 680 600

Övrig materielutveckling, materiel­anskaffning och centralt vidmakthållande

Därutöver har bemyndiganden om sammanlagt 904,8 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren alt anslaget D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av mate­riel .skall föras upp med 5 241 411 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Beställning av IR-jaktrobot som planerats ske under budgetåret 1988/ 89 har skett redan under budgetåret 1987/88 med utnyttjande av beställ­ningsbemyndiganden som stått till regeringens disposition.

Vissa myndighetsuppgifter vid försvarets materielverk betalas för när­
varande över anslagen för anskaffning av materiel. Enligt min uppfatt­
ning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget lill försvarets mate-                          118


 


rielverk. Jag förordar tills vidare att myndighetsuppgifter och resurser     Prop. 1987/88:100 motsvarande 21,3 milj. kr. förs över till anslaget F 4. Försvarels materiel­verk.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i sammanställningen blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 (23 509 177 475-1- 3 545 300 000-5 241000 000) 21813 477 475 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade för­delningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 21 250 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen alt ta ställning till vilka anskaffningar m. m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för fiygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 545 300 000 kr.,

2.      till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 241 000 000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 376 507 492 1987/88 Anslag 330 000 000 1988/89 Förslag 377 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befäst­ningar, fiygfäll och ammunitionsförråd för fiygvapnel samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga fiygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna saml inlö­sen av fiygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.         1987/88   1988/89

Chefen för   Föredra-flygvapnet   ganden

Flygvapenförband:

Harkanskaffning för delpro­grammet

Gemensamma produktions­
resurser
                                    2 000   '   2 000  I                                                            1 19


 


 

 

Primäruppdrag m. m.

1987/88'

1988/89 ■

 

 

Chefen för

Föredra-

 

 

flygvapnet

ganden

Nybyggnad m. m. och centralt

 

 

 

beslutade ombyggnads- och

 

 

 

underhållsåtgärder för del-

 

 

 

programmen

 

 

 

För flera delprogram gemen-

 

 

 

samma lednings- och stril-

 

 

 

förband

98 200

109 600

 

Basförband

152 200

245 900

450 245

Gemensamma produktions-

 

 

 

resurser

123 600

69 900

 

Utrednings- och

 

 

 

projekteringskostnader

20 000

26 800

 

Summa

396 000

454 200

450 245

Inkomster

- 3 000

- 3 000

- 3 000

Reducering på grund av

 

 

 

överplanering

- 53 000

- 60 200

- 60 245

AHS-medel

 

- 10 000

- 10 000

Beräknat medelsbehov

340 000

381 000

377 000


Prop. 1987/88:100


Budgetåret 1988/89

Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet beräknas till 381 milj. kr. enligt vad som framgår av sam­manställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 454,2 milj. kr. varav för

   markanskaffning 2 milj. kr.,

   nybyggnad och ombyggnad 425,4 milj. kr.

Medel behövs för isolering/inlösen av bullerstörda bostäder i Norrkö­ping.

Överbefälhavarens yttrande

Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 381 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 377 000 000 kr.


120


 


E. Operativ ledning m. m.


Prop.1987/88:100


Överbefälhavaren är programmyndighel för huvudprogrammet Opera­liv ledning m. m. Verksamheten finansieras från följande anslag E I. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

1986/87 Utgift 761 847 271 1987/88 Anslag 744 000 000 1988/89 Förslag  799 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operafiv och krigsorganisatorisk verksamhet.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

Delprogram

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefähavaren

Föredra­ganden

Operativ ledning m. m.

83 665

87 820

78 668

97 975

 

Beredskap m. m.

117 021

141 236

131 789

143 071

 

Krigsorganisation av

 

 

 

 

 

centrala och högre re-

 

 

 

 

■ 799 000

gionala staber m. m.

112 721

132 424

172 298

202 445

 

Gemensamma produktions-

 

 

 

 

 

resurser'

335 696

399 815

365 693

361 509

 

Kostnader

649 103

761 295

748 488

805 000

799 000

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Intäkter

-  7 600

_2

Överplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

-  9 103

552

- 4 448

Hedgiven prisreglering

109 100

 

45 000

 

 

Hedelsbehov

741 500

761 847

789 000

805 000

799 000

' Under primäruppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverk­samhet, tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds (f d. värnpliktiga arbetsgruppen) verksamhet. - Intäkter ingår fr. o. m. budgetåret 1987/88 i kostnadsramen.


 


Personal


Prop. J987/88:100


 


Personalkategori'


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88


1988/89


 


Planerat


Utfall     Planerat


Överbe­fälha­varen


 

Hilitär

personaP

641

620'

858

867

Civil personal'

1 156

1 182

2 950

2 913«

Summa'

 

1 797

1 802

3 808

3 780

' Inkl. intäklsfinansierad personal.

- Verkstadsförvaltningarna överfördes från armén den I juli 1987 (190 personår

militär personal och I 760 personår civil personal).

' Exkl. frivilligt tjänstgörande personal.

" Härtill kommer 3 personår för frivilligt tjänstgörande personal.

 Exkl. lönebidragsanställda.

'' Härtill kommer 14 personår för lönebidragsanställda.

' Exkl. arbetsvårdsfall.

" Härtill kommer 6 personår för arbetsvårdsfall.

Budgetåret 1988/89

Överbefälhavaren anför som programansvarig myndighet för huvudpro­grammet Operativ ledning m. m. följande motiveringar för förändringar i förhållande till budgetåret 1987/88.

A, Pris- och löneomräkning Kostnaderna ökar med 44 milj. kr.


B. Uppgiftsförändringar

1.     Förstärkning av underrättelsetjänsten ökar kostnaderna med
2 140 000 kr.

2.  Diverse överföringar av uppgifter mellan olika anslag gör att kostna­
derna ökar med 10 485 000 kr.

Försvarets underrältelsenämndtillstyrker den särskilda verksamheten vid försvarsstaben i överbefälhavarens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperio­den får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarels fortsatta utveckling.

Upplysningar om primäruppdraget Beredskap m. m.: Särskild verk­samhet kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter un­der budgetåret 1988/89.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.


122


 


Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen

a//till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbands verksamhet'' för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 799 000 000 kr.


Prop. 1987/88:100


E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89   Förslag


213 633 188 202 000 000 207 500 000


Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av telemateriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldel­ning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1987 389 125 650 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställ­ningsbemyndigande om 177,2 milj. kr. och anvisat ett anslag..om 202 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (389 125 650 -I- 177 200 000 - 202 000 000) 364 325 650 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1987/88

 

1988/89

 

 

 

 

Överbefälhavaren

Föredraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för

 

 

 

 

 

 

delprogrammen 4.1 - 4.99

 

 

 

 

 

 

 

158 500

225 600

152 300

. 236 700

152 300

235 200

Kostnader

158 500

225 600

152 300

236 700

152'300

235 200

Prisreglering

+ 18 700

_

- 35 600

_

+ 28 900

-

Justering på grund av betalnings-

 

 

 

 

 

 

förskjutningar

-23 600

- 27 700

- 27 700

Hedelsbehov

_

202 000

_

209 000

_

207 500

Bemyndigandebehov

177 200

187 900

181 200


Budgetåret 1988/89

Överbefälha våren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudpro-


123


 


gräm 4 anfört alt anslaget bör föras upp med 209 milj. kr. och att ett    Prop. 1987/88:100 beställningsbemyndigande om 187,9 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installa­tion av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarels telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsme­del. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om del militära försvarets fortsatta utveckling.

Verksamheten inom anslaget skall samordnas med motsvarande verk­samhet inom det civila totalförsvaret.

Vissa myndighetsuppgifter vid försvarets materielverk betalas för när­varande över anslagen för anskaffning av materiel. Enligt min uppfatt­ning bör sådana uppgifter budgeteras under anslaget till försvarets mate­rielverk. Jag förordar att myndighetsuppgifter och resurser motsvarande 1,5 milj. kr. förs över till anslaget F4. Försvarets materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 (364 325 650 -I-181 200 000 - 207 500 000) 338 025 650 kr. Detta belopp bör emellerUd justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisreglerings­medel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndi­gandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed ca 290 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma pä regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställnings­bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnads­ram av 181 200 000 kr.,

2.     till Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av materiel för budgetår­et 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 207 500 000 kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1986/87 Utgift 205 217 662 1987/88 Anslag 135 000 000 1988/89 Förslag 122 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt
beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och be­
fästningar för huvudprogrammen Operativ ledning m. m. och Gemen­
samma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.                                      124


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop.1987/88:100


 

Delprogram

1987/88

1988/89

 

 

 

Överbefäl-

Föredra-

 

 

havaren

ganden

Krigsorganisation för centrala och

 

 

 

högre regionala staber ra. m.:

 

 

 

Centralt beslutade ombyggnads- och

 

 

 

underhållsåtgärder

63 200

64 100

64 100

Ge''mensamma produktionsresurser:

 

 

 

Centralt beslutade ombyggnads- och

 

 

 

underhållsåtgärder

78 100

61 500

61 500

Projekteringskostnader

12 000

8 200

8 200

Summa

153 300

133 800

133 800

Inkomster

- 2 200

- 1 000

- 1 000

Överplanering

- 16 300

- 10 800

- 10 800

Beräknat medelsbehov

135 000

122 000

122 000

Budgetåret 1988/89 Överbefälhavaren

Medelsbehovet beräknas till 122 milj. kr. enligt vad som framgår av sam­manställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 133,8 milj. kr., varav

   för markanskaffning beräknas 0,6 milj.

   för ombyggnad beräknas 133,2 milj. kr. Härav beräknas 33,7 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgelåi-et 1988/89.

Överbefälhavaren föreslår atl anslaget förs upp med 122 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Beslut om större objekt fattas av regeringen — eller i vissa fall av över­befälhavaren — efter särskild framställning från fortifikationsförvalt­ningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 122 000 000 kr.

E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling


1986/87 Utgift 15 294 160 1987/88 Anslag 82 000 000 1988/89 Förslag 87 000 000


125


 


Verksamheten under anslaget består dels av olika nationella program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl. a. inledande system- och materielarbete samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaff­ningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1987 38 007 420 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett beställ­ningsbemyndigande om 227,8 milj. kr. och anvisat ett anslag av 82 milj. kr.

Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1988 blir därmed (38 007 420 -h 227 800 000 - 82 000 000) 183 807 420 kr.


Prop. 1987/88:100


Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)


1987/88


1988/89


 


Primäruppdrag m.  m.


Överbefälhavaren      Föredraganden


Bemynd.    Anslagsm.    Bemynd.     Anslagsm.  Bemynd. Anslagsm.


Operativ ledning m.  m.:
Utvecklingsarbete f
ör del­
programmet 4.99                      213 000      48 115
Till regeringens disposition          40 000'
Kostnader                                 213 000      88 116


45 000  92 692 45 000 52 692

40 000'

45 000        46 000 92 692


 


Prisreglering                              14 800

Justering pä grund av betalningsförskjutningar

ffl.  m.

Hedelsbehov                               

Bemyndigandebehov       227 800


10 600

13 200

 

- 6 115

 

- 5 692

 

- 5 692

82 000'

 

87 000'

 

87 000'

58 200

 

55 600

 


'Varav 40 milj. kr. skall användas för industriella utvecklingsprojekt inom ramen för det nationella informationsteknologiprogrammet. Se även uppdrag F 5.


Budgetåret 1988/89 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudpro­gram 4 anfört alt anslaget bör föras upp med 87 milj. kr. och att ett be­ställningsbemyndigande om 58,2 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för del nationella informationsteknologiprogrammet. Vidare sker uppfölj­ning och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom motmedelsområdet.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsme­del. Jag har därvid beaktat försvarsmaktens deltagande i det av riksda-


126


 


gen fastställda nationella mikroelektronikprogrammet, bevakning och     Prop.'1987/88:100 utveckling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem saml försvars­maktens deltagande och stöd till det nationella informationsteknologi­programmet. För detta stöd till det nationella informationsteknologipro­grammet har jag for budgetåret 1988/89 beräknat 40 milj. kr.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blirbemyndigandeskuldenden30juni 1989(183807 420 -I- 55600000 - 87 000 000) 152 407 420 kr. Detta belopp bör emellerfid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för bud­getåren 1987/88 och 1988/89. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1989 blir därmed ca 140 milj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medgeatt utvecklingsarbete för ope­rativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 55 600 000 kr.,

2.     till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 87 000 000 kr.

127


 


F. Gemensamma myndigheter m. m. F 1. Försvarets civilförvaltning

1986/87 Utgift 127 366 819 1987/88 Anslag 101 950 000 1988/89   Förslag   109 480 000

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvalt­ning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. ersättningar för datorkostna­der vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och av andra tjänster som civilförvaltningen utför.


Prop. 1987/88:100


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

Delprogram

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets ci­vilfövaltning

Föredra­ganden

Försvarets civil-

 

 

 

 

 

förvaltning

117 001

143 673

114 111

127 325

120 570

Kostnader

117 001

143 673

114 111

127 325

120 570

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Tjänster för försvars-

 

 

 

 

 

myndigheter

-9 511

 

-10 050

-10 715]

 

Avlöningsuträkning m. m.

 

 

 

 

 

för vissa civila

 

[-16 306

 

 

>-11 090

myndigheter

- 1 600

 

- 1 600

- 1 600

 

Externa tjänster

- 350 J

 

-  511

-  300 j

 

Hedgiven prisreglering

+ 16 473

 

__

__

_____

Hedelsbehov

122 013

127 367

101 950

114 710

109 480

Personal'


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88  1988/89


Planerat  Utfall Planerat Försva­rets ci­vilfövaltning


Civil personaP


175


169,5=


152


150


 


' Inkl. intäktsfinansierad personal.

- Exkl. beredskapsarbetare.

' Härtill kommer ca 2 personår för beredskapsarbetare.


128


 


Budgetåret 1988/89                                                                            Prop. 1987/88:100

Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiveras på föl­jande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris-och löneomräkningen innebäratt kostnaderna ökar med 10 990 000 kr.

B.  Förändringar enligt regeringens beslut

Tjänslebrevsrätlens upphörande innebär att kostnaderna ökar med 3 671 000 kr. varav 0,7 milj. beräknas kunna debiteras externa kunder.

C.  Uppgiftsförändringar

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med 10 990 000 kr.

2.       Intäkterna beräknas sammanlagt minska med 1171 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandel bör minskas med 2 790 000 kr. på grund av minskning­ar i verksamheten och andra grunder för prisuppräkningar. Överbefälha­varen tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1988/89 men har liksom överbefälhava­ren gjort vissa reduceringar enligt vad som närmare framgår av samman­ställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har vid min medelsbe­räkning tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten upphör fr. o. m. den I juli 1988.

Jag har vid min beräkning av anslagsbeloppet gjort en något större begränsning än som föreslagits av överbefälhavaren.    .

Antalet anställda vid civilförvaltningen har under senare år varit stör­re än vad tilldelade medel medgivit. För budgetåret 1988/89 har jag därför beräknat ett engångsbelopp för att möjliggöra en successiv ned­trappning av personalkostnaderna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 109 480 000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1986/87 Utgift 33 830 884 1987/88 Anslag 30 400 000 1988/89 Förslag 32 450 000

Försvarels sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för för­
svarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård,                          129

9    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


utbildning i sjukvårdsstabsljänsl och krigsplanering för viss personal.   . Prop. 1987/88:100 Styrelsen har vidare produklionsansvar för anskaffning av sjukvårdsför­nödenheter för försvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Försvarets sjukvårds­styrelse och K 4. FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall Planerat

Försvå- Föredra-rets   ganden sjuk­vårds­styrelse

Försvarets sjukvårds-

 

 

 

styrelse: Allmän led-

 

 

 

ning och förbands-

 

 

 

verksamhet

28 700

33 831  30 400

33 725  32 460

Kostnader.

28 700

33 831  30 400

■ 33 725  32 450

Tillkommer/a vgår:

Hedgiven prisreglering    -i- 4 960


Hedelsbehov


33 660      33 831       30 400      33 725     32 450


Personal


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88     1988/89


Planerat       Utfall   Planerat   Försva­rets sjuk­vårds­styrelse

 

Hilitär personal

22

22

22

22

Civil personal

42

52

42

44

64

74'

64

66

' Inkl.   lönebidragsanställda,   reservsjuksköterskor,   beredskapsarbetare   m. fi. (sammanlagt 7 personår).

Budgetåret 1988/89 Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiveras på föl­jande sätt.


A. Pris- och löneomräkning. Kostnaderna ökar med 2 390 000 kr.


130


 


B. övriga förändringar                                                                        Prop. 1987/88:100

Sjukvårdsstyrelsen äskar medel för tre tjänster som inte ryms inom 1987/ 88 års anslagsram saml för två tjänster för krigsplacering av hälso- och sjukvårdspersonal. Styrelsen förutsätter attresurser för utveckling av in­formationssystem enligt struktur 90-koncéptet tilldelas myndigheten i särskild ordning.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren utgår från en lägre pris- och löneomräkning än sjuk­vårdsstyrelsen. 1 överbefälhavarens beräkning av anslaget ingår medel för struktur 90-konceptet. Där ingår även medel för de två tjänster för krigsplacering av hälso- och sjukvårdspersonal som överbefälhavaren fattade beslut om våren 1987. Överbefälhavaren avstyrker äskandet av medel för tre tjänster som inte ryms inom 1987/88 års anslagsram. Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 32 825 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig till överbefälhavarens yttrande vad avser kostnader för ADB-utveckling och kostnader för två personår som tillförs myndighe­ten enligt överbefälhavarens förslag. Beträffande de tre personår för vil­ka inle tillförts särskilda lönemedel under budgetåret 1987/88, är två motiverade av den verksamhet som bedrivs av en svensk FN-bataljon i Mellersta Östern (Libanon). Vid min beräkning av anslagsbeloppet har jag förutsatt att kostnader för den verksamhet som bedrivs i Libanon finansieras från anslaget K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

a«lill Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 32 450 000 kr.

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1986/87 Utgift 195 995 100 1987/88 Anslag 175 600 000 1988/89 Förslag 184 200 000

131


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 


Primäruppdrag m. m.


1986/87


1987/88  1988/89


Planerat Utfall Planerat Fortifi- Föredra-kations- ganden förvalt­ningen


Fortifikationsförvaltningen

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Centralt vidtagen mate rielanskaffning m. m.

Försök med bevaknings­teknisk utrustning

Intäktsfinansierad verksamhet

Kostnader

175 300 202 917 177 900  183 900  181 710

1 700   971  1 700   1 700   1 700

-    -    -   1 500   1 000

177 000 203

-     -   5 790 179 600  187 100  190 200


Tillkommer/a vgår: Intäkter

Anslag


- 4 000 - 7 893 - 4 000     - 6 000 173 000 195 995 175 600  187 100  184 200


Personal'


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88     1988/89


Planerat Utfall' Planerat Fortifi-kations-förvalt-ningen

 

Hilitär personal

21

21

21

21

Civil personal

785

756

749

739

 

806

777

770

■  760'

Inkl. intäktsfinansierad personal.

Härtill kommer 15 personår för anställda med lönebidrag.


Budgetåret 1988/89

Fortifikationsförvaltningen

Ett nytt primäruppdrag för försök med bevakningsteknisk utrustning

föreslås under anslaget.

Ett nytt 1 000 kr.-anslag, för intäktsfinansierad verksamhet, föreslås under litt. K.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar forti­fikationsförvaltningen på följande sätt.

Kostnaderför primäruppdrag under anslaget

A.   Pris-   och   löneomräkning   innebär  atl   kostnaderna   ökar   med

12 490 000 kr.


132


 


B.     Förändrade   uppgifter   innebär   att   kostnaderna   minskar   med     Prop. 1987/88:100
4 990 000 kr.

Intäkter w/jJer anslaget

C.  Intäkterna minskar med 4 milj. kr.
Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår atl anslaget förs upp med 184,2 milj. kr. Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av samman­ställningen över kostnader och medelsbehov. Jag är inle beredd atl föror­da någol nytt anslag för intäklsfinansierad verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

fl//till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 184 200 000 kr.

F4. Försvarets materielverk

1986/87 Utgift 733 812 275 1987/88 Anslag 626 100 000 1988/89   Förslag   761 700 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag ra. ra.

1986/87

1987/88

.1988/89

 

 

Planerat

Utfall Planerat Försvarets Föredra-

 

 

 

raateriel- ganden

 

 

 

verk

 

Försvarets materielverk:

 

 

 

 

 

Allmän ledning och förbandsverksamhet

625 795

756 972

647 835

947 790

788 290

Till regeringens disposition

_

 

 

_

5 900

Kostnader

625 795

756 972

647 835

947 790

794 190

Tillkommer/avgår: Intäkter av extern

 

 

 

 

 

provning

- 4 640

- 5 384

- 4 950

- 5 490

- 5 490

Intäkter av förvalt-

 

 

 

 

 

ningskontoret

- 8 960

- 9 939

- 9 690

-22 035

-22 035

Intäkter av lokalvård

80

-  85

- 105

-  105

Intäkter av admini-

 

 

 

■■

 

stration av ackord-

 

 

 

 

 

hästorganisationen

25'

- 265

-  40

- . 40

-  40

Övrigt

Kapitalkostnader för anläggningar

- 6 690

-    882

- 6 690

- 6 970

- 4 820

-4 820

Hedgiven prisreglering    -1-113 383                                                      

Hedelsbehov                      718 783    733 812    626 100    915 300'     761700                                                 133

' Häri Ingår 200 205 000 kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. Försvarets materielverk begär därutöver 810 000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti.


Personal                                                                                            Prop. 1987/88:100

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1986/87

 

1987/88  1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat Försvarets materiel­verk

Hilitär personal

285

265

280    275

Civil personal

2 602

2 545

2 508   2 571

Förvaltningskontoret

 

 

 

i Karlstad

77

74

76 '    74

Summa

2 964' ■

2 884'

2 864'  2 920'

Varav intäkts-

 

 

 

finansierade

(63)

163)

(64)    (61)

' Exkl. ca 30 personår för intäktsfinansierad extern provning.

Budgetåret 1988/89 Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försva­rets materielverk på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris-   och   löneomräkningen   innebär   att   kostnaderna   ökar   med 59 319 000 kr.

B.  Förändringar enligt regeringens beslut

Den personalminskning som det åligger materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 med 16,5 milj. kr.

C.  Uppgiftsförändringar

1.  För att kunna rekrytera upp lill medgiven personalram erfordras löne­
medel om 21 210 000 kr.

2.      För mervärdesskatt till ADB-konsulter erfordras 4 milj. kr.

3.      För anslutning till företagshälsovården erfordas 300 000 kr.

4.     För   15   nya   personår   vid   reservmaterielavdelningen   erfordras
2 250 000 kr.

5.      För att dämpa takten i minskningar av antalet personår erfordras 20,2 milj. kr.

6.      För utökning av antal personår vid fiygplansavdelningen erfordras 5 milj. kr.

7.      Hyror minskar med 843 000 kr.

8.      För teknisk kontroll av ADB-säkerhet erfordras 5 milj. kr.

9.      Ombyggnad av datanät erfordrar 2 milj. kr.

 

10.       Nytt avtal om resekostnadsersättning ökar kostnaderna med 0,7 milj. kr'

11.       Utveckling, drift och underhåll av produktionsplaneringssystemet (PPS) ökar med 22,9 milj. kr.

12.       För utnyttjande av annexbyggnad vid renovering av Tre Vapen erfor­dras 3 860 000 kr.     134


 


10.       Subventionerade måltider för personalen ökar kostnaderna med 3,5     Prop. 1987/88:100 milj. kr.

11.       Anskaffning av nya telefonväxlar till försöksplatsen i Vidsel och till Karolinen i Karlstad för 2 milj. kr. resp. 15 milj. kr.

12.       Överföring av 145 milj. kr; från huvudprogrammen 1 — 4 för myn­dighetsanknutna kostnader, varav 100 milj. kr. för konsulttjänster och 45 milj. kr. för inventarier, övriga kontorsändamäl m.m.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren den del av överföringen från huvudprogrammen 1 — 4 om 45 milj. kr. som avser inventarier, kontorsändamål m. m. Vidare avstyrks 20,2 milj. kr. för att dämpa takten i minskningen av antalet per­sonår. Telefonväxeln vid försöksplatsen i Vidsel tillstyrks medan beslut om telefonväxeln i Karlstad kräver ytlerligare underlag. Överbefälhava­ren förordar därutöver vissa andra reduktioner samt föreslår alt anslaget förs upp med 764 240 000 kr.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. Jag har för vissa myndighets­anknutna kostnader som belastar anslagen för materielanskaffning inom huvudprogrammen 1 — 4, inledningsvis räknat med en överföring om 45 milj. kr. från berörda anslag. Jag har också godtagit det av materiel­verket beräknade behovet av medel för produktionsplaneringssystemet för budgetåret 1988/89. Jag har dock inte kunnat avsätta medel för en ny telefonväxel i Karlstad.

1 samband med beslut om en ny organisation ålades försvarets materi­elverk en successiv resursanpassning under 1980-talel. Dåvarande che­fen för försvarsdepartementet angav i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102 bil. 2) antalet helårsanställda fill 2 920 budgetåret 1986/87 resp. 2 470 budgetåret 1991 /92. Uppgiftsförändringar därefter har lett till atl målet nu är 2 560 helårsanställda för budgetåret 1991/92.

Materielverket har på grund av stor personalomsättning och svårighe­ter att rekrytera lämplig personal under en följd av år legat under de av . statsmakterna angivna personalramarna. Under budgetåret 1986/87 för­bättrades rekryteringssituationen och verket föreslår mot bakgrund av. verkets uppgifter — som i betydande omfattning måste lösas med hjälp av konsulter — att en viss begränsning bör ske av den takt med vilken antalet anställda reduceras.

1 likhet med överbefälhavaren är jag inte nu beredd atl generellt för­ändra inriktningen av verkets dimensionering.

Enligt min uppfattning är det viktigt att materielverket driver rekryte­
ringsarbetet vidare med kraft. Jag anser därför att materielverket bör
medges att rekrytera upp till den av statsmakterna tidigare medgivna
inriktningen och att erforderliga lönemedel därvid kommer att ställas
till
förfogande genom omfördelning inom den militära utgiftsramen. Samti-                              135


 


digt bör materielverkets utnyttjande av externa resurser begränsas. Efter-     Prop. 1987/88:100 som rekryleringssituationen är osäker bör tills vidare 5,9 milj. kr. slå lill regeringens disposition.

1 syfte att ytterligare begränsa utnyttjandet av externa resurser där så är motiverat av ekonomiska skäl eller för att erhålla en bättre styrning av malerielprocessen är jag i likhet med överbefälhavaren beredd atl från fall till fall pröva en ytterligare tilldelning av lönemedel genom omför­delning.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens be­myndigande att medge atl förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1988/89 för­nödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje till­fälle uleliggande skuld inle överstiger 700 000 000 kr.,

2.    till Försvarets materielverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 761 700 000 kr.

F 5. Gemensam försvarsforskning

1986/87 Utgift 393 761 710 1987/88 Anslag 349 000 000 1988/89   Förslag   366 580 000

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forsk­ning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de natur­vetenskapliga, tekniskt—vetenskapliga, medicinska och beteendevelen-skapliga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsan­svar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvars­forskning.

Under rubriken K 1. Försvarets forskningsanstalt Intäktsfinansierad
verksamhet beskrivs försvarels forskningsanstalts organisation och loka­
lisering samt den intäktsfinansierade verksamheten.                                                       136


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)                                              Prop. 1987/88:100

Uppdrag m.  m.              1986/87            1987/88        1988/89

Planerat Utfall   Planerat   Försvarets      Föredra-
forsk-            ganden

nings-anstalt

Gemensam försvars­forskning:

Forskning vid försvarets forsknings-

anstalt         317 465 373 381

329 600

365 240

347 740

Forskning vid forti-

 

 

 

fikationsförvaltningen 5 985 6 809

6 050

6 290

6 290

Forskning vid försvarets

 

 

 

materielverk       12 750 13 571

13 350

12 550

12 550

Kostnader         336 200 393 761

349 000

384 080

366 575

Tillkommer/avgår:

 

 

 

Hedgiven prisreglering \ 51 640  

Hedelsbehov       387 840 393 761

349 000

384 080'

366 580'

'Härav står 10,6 milj. kr. till regeringens disposition för det nationella informa­tionsteknologi programmet.

Budgetåret 1988/89 Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försva­rels forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 23 180 000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

Försvarets forskningsanstalt har föreslagit uppgiftsförändringar i en högre nivå än den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen.

1. Löneutveckling utöver index med 5,9 milj. kr.

2.     Viss intäklsfinansierad verksamhet vid forlifikationsförvallningen be­räknas minska kostnaderna med 100 000 kr.

3.     Minskade kostnader på grund av sänkta ambitioner avseende fiyg- och robotleknisk forskning, 1,4 milj. kr.

4.     Kostnaderna för inredning och utrustning vid Ursvik beräknas öka med 2 730 000 kr. under budgetåret.

5.     Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå. Forskningsanstalten äskar 4 milj. kr. som ett engångsbelopp. Återbetalning beräknas ske un­der en tioårsperiod.

6.     Kostnader för utbildning i telekrigföring 0,5 milj. kr.

7.     Kostnader för OA-grupp vid materielverket 1,2 milj. kr.

8.     Anskaffning av studiedator 2 milj. kr.

9.   Investeringar inom forskningsområdena hydroakustisk vågutbred-                               137
ning, skydd mot nya vapen och supraledare med 4,2 milj. kr.


 


Överbefälhavarens yttrande                                                                Prop. 1987/88:100

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar överbefälhavaren all forskningsanstaltens äskanden överstiger den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen med 19 430 000 kr. Överbe­fälhavaren avstyrker samtliga dessa äskanden och tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering samt föreslår att anslaget förs upp med 364 650 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om

verksamheten för budgetåret 1988/89.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat méd fortsatt förstärkning till forskning inom ramen för det nationella informations-leknologiprogrammet. För budgetåret 1988/89 har jag avsatt 10,6 milj. kr. för denna verksamhet. Dessa medel bör stå till regeringens disposition!

Jag förordar vidare alt 0,5 milj. kr. anvisas för utbildning i telekrigfö­ring.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställ­ningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kost­nadsramen bör bestämmas till 11 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 medge atl materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram av 11 000 000 kr.,

2.      till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 366 580 000 kr.

F6.     Anskaffning    av    anläggningar    för    försvarets forskningsanstalt

1986/87 Utgift 52 688 036 1987/88 Anslag 35 500 000 1988/89 Förslag 42 850 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för
försvarets forskningsanstalt.                                        ...

138


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop.1987/88:100


 

 

Delprogram

1987/88

1988/89

 

 

Försvarets forsknings­anstalt

Föredra­ganden

Gemensam försvarsforskning Nybyggnad ra. m. Grindsjöprojektet Ursviksprojektet Smärre objekt

Beräknat raedelsbehov

4 900

28 650

1 950

35 500

1 500

39 200

3 900

44 600

1  250
39 200

2     400

42 850

Budgetåret 1988/89

Försvarels forskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas till 44,6 milj. kr. enligt vad som framgår av sam­manställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 44,6 milj. kr., varav

— för nybyggnad beräknas 44,6 milj. kr. Härav beräknas 3,9 milj. kr. för objekt som avser påbörjas under budgetåret 1988/89.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren att anslaget förs upp med 42 850 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Byggnadsstyrelsen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnads­objekt. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhand­lingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsprojekten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av anläggningar för försvarels forskningsan-stall för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42 850 000 kr.


F 7. Försvarets radioanstalt

1986/87 Utgift 261 440 237' 1987/88 Anslag 255 700 000 1988/89   Förslag   263 300 000

' Varav 29 508 000 kr. i prisregleringsmedel.


139


 


Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.           Prop. 1987/88:100

Verksamheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas lill regeringsprotokoliet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas till riksdagens försvarsutskott.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m.  ra.         1986/87                 1987/88     1988/89

Planerat     Utfall Planerat   Försvå-     Föredra-rets ra-   ganden dioan-stalt

Försvarets radioanstalt:

Allraän ledning och
f
örbandsverksamhet           153 080   183 139   175 342   185 207       185 060

Centralt vidtagen ma­terielanskaffning ra.  m.      73 590     78 304     82 468     81 803        80 300

Kostnader                           226 670   261 443   257 810   267 010      265 360

Tillkommer/avgår:

Överplanering m.  m.           - 2 170               - 2 110   - 2 060      - 2 060

Hedgiven prisreglering        29 508                                                  

Hedelsbehov                       254 008   261 443   255 700   264 950'     263 300

'Varav 1,5 milj. kr. som tilläggsäskande.                                                                                '

Budgetåret 1988/89 Försvarets radioanstalt

A. Pris- och löneomräkning

Pris-   och   lö.neomräkningen   innebär   atl   kostnaderna   ökar   med

9 720 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att anslaget förs upp med 263 450 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över

kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen

alt till Försvarels radioanstalt för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 263 300 000 kr.

F 8. Värnpliktsverket

1986/87 Utgift    118 138 668                                                                                                140

1987/88 Anslag    114 200 000 1988/89 Förslag   119 000 000


 


Värnpliktsverkels ansvar omfattar inskrivning av personal enligt värn-pliklslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga saml redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens per­sonal.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsver-kel budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet All­män ledning och förbandsverksamhel.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 


Primäruppdrag m. m.  1986/87


1987/88 1988/89


Planerat Utfall Planerat Värnplikts- Föredra-verket   ganden

Värnpliktsverket:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet  108 000  118 138 114 200 123 678   119 000 Kostnader        108 000  118 138 114 200 123 678   119 000


Tillkommer/avgår: Hedgiven pris­reglering

+ 9 996

_____         _____

Hedelsbehov

117 996

118 138 114 200


123 678


119 000


 

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till

personår

 

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Värnplikts­verket

Hilitär personal Civil personal Summa

105 247 352

97 265 362

103 251 354

103 252 355


Budgetåret 1988/89 Värnpliktsverket

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar värn­pliktsverket på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräknirigen innebär att kostnaderna ökar med 7 048 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1.  Utvidgning av personalramen med tre personår för biträdande inskriv­
ningsöverläkare ökar lönekostnaderna med 1,3 milj. kr.

2.  Konsulter för nya och utvidgade dalaruliner och för ny utrustning ökar
kostnaderna med 3 650 000 kr.


141


 


3. Förändringarna i övrigt minskar kostnaderna med 2 520 000 kr.                Prop. 1987/88:100

Verket hemställer att den funktion inom huvudkontoret som är trup-pregistreringsmyndighet för högkvarterets personal (truppregistrerings-myndighet 9) tills vidare skall vara lokaliserad till Solna.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker att ytlerligare medel tilldelas verket och fö­reslår atl verkets kostnader för personal bör minskas till förrnån för övri­ga projekt. 1 övrigt tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 117 255 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamhe­ten.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av samrnanslällningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för biträdan­de inskrivningsöverläkare, viss konsultmedverkan och viss ny utrust­ning.

Truppregistreringsmyndighel 9:s verksamhet är för närvarande knu­ten till värnpliktskontoret för marinen. I prop. 1984/85:100 bil. 6 anmäl­de min företrädare att verket i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 föreslagit att truppregistreringsmyndighel 9 omlokaliseras från Solna till Karlstad. I en begränsad organisationsöversyn har verket an­fört all en omlokalisering till Karlstad bör anstå i avvaktan på ett slutligt ställningstagande i fråga om värnpliktskontorets framtida uppgifter. Jag delar den uppfattningen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksda­gen

att till  Värnpliklsverkei för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 119 000 000 kr.

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1986/87 Utgift 25 400 643 1987/88 Anslag 22 100 000 1988/89   Förslag   22 555 000

Försvarets rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliserings­verksamheten inom försvarsdepartementets område samt ansvar för viss produktion.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinsti­tut budgeteras på ett primäruppdrag inom delprbduktionsområdet All­män ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget För­
svarets rationaliseringsinslilul.                                                                                   142


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 

Primäruppdrag m. in.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Flanerat

Försva­rets ra-tionali-serings-institut

Föredra­ganden

Försvarets rationa­liseringsinstitut:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader

■ 24 850 24 850

29 074 29 074

23 600 23 600

23 570 23 570

23 555 23 555

Tillkommer/a vgår: Intäkter

- 3 500

-3 673

- 1 500

- 1 000

- 1 000

Anslag

21 350

25 401

22 100

22 570

22 555

Personal'

Personalkategori

■ Antal anställda omräknat till

personår

 

 

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets ra-tionali-serings-ins+itut

 

Hilitär personal Civil personal

6

65 71

6 64 70

6 61 67

5 57 62

 

Inkl. intäktsfinansierad personal.

Budgetåret 1988/89 Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försva­rets rationaliseringsinstitut på följande sätt.


Kostnader för primäruppdrag

A.  Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 1,8
milj. kr.

B.  Det preliminära utfallet för budgetåret 1986/87 motiverar atl kostna­
derna räknas upp med 44 000 kr.

C.     Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna minskar med
I 874 000 kr. Bl. a. beräknas kostnaderna minska för anställd personal
och för datorbearbetningar.


143


 


Intäkter

D. Intäkterna minskar med 0,5 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs

upp med 22 570 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har an­fört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid be­aktat del slufiiga utfallet för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 22 555 000 kr.


Prop. 1987/88:100


F 10. Försvarshögskolan

1986/87 Utgift 4 920 211 1987/88 Anslag 4 830 000 1988/89   Förslag   5 220 000

Försvarshögskolan har till uppgift att utbilda personal i ledande befatt­ningar inom totalförsvaret.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarshög­skolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Utbildning lill och av fast anställd personal m. fi.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Kostnader och medelsbehov (1 OOQ-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall Planerat

Försvars­högskolan

Föredra­ganden

Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Summa kostnader

3 520 3 520

4 920 4 830 4 920 4 830

5 624 5 624

5 220 5 220


Tillkommer/a vgår:

Hedgiven prisreglering      + 1 430                       

Hedelsbehov                          4 950     4 920     4 830


5 624      5 220


144


 


 

Personal

 

 

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1986/87

 

1987/88    1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat   Försvars­högskolan

Hilitär personal Civil personal Summa

6

5,6 11,6

6

5,6 11,6

6       6 5,6      5,6 11,6      11,6


.Prop. 1987/88:100


Budgetåret 1988/89 Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar försvars­högskolan på följande sätt. A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 794 000 kr. Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren anför atl en preliminär analys av utfall pekar på att försvarshögskolan vid oförändrad volym bör ha ett anslag om 5 120 000 kr. och föreslår att försvarshögskolans anslag förs upp med detta belopp.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksam­heten. Jag har tidigare (avsnitt 7.3.9) behandlat vissa förändringar av försvarshögskolans ställning.

Hemställan

Mina beräkniiigar av medelsbehovet framgår ay sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställning­en hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till  Försvarshögskolan för budgetåret  1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 220 000 kr.

F 11. Militärhögskolan

1986/87 Utgift 49 526 001 1987/88 Anslag 48 900 000 1988/89 Förslag 51 150 000  ...

Militärhögskolan har lill uppgift att utbilda yrkesofficerare och reservof­ficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisalionen. Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Militärhögsko­lan budgeteras på tvä primäruppdrag inom delprdduktionsområdena Utbildning till och av fast anställd personal m. fi. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Militärhögskolan.                                 145

10    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 6


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat Hilitär-

Föredra-

 

 

 

 

högskolan

ganden

Hilitärhögskolan:

 

 

 

 

 

Utbildning till och

 

 

 

 

 

av fast anställd per-

 

 

 

 

 

sonal m. fl.

39 805

 

46 755

62 945

46 550

Grundforskning

1 995

 

2 145

2 330

2 200

Varav delegationen

 

 

 

 

 

för militärhistorisk

 

 

 

 

 

forskning

(450)

 

(475)

(5001

(500)

Till regeringens

 

 

 

 

 

disposition

 

 

 

 

2 400

Summa kostnader

41 800

49 526

48 900

55 275

51 150

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Hedgiven prisregle-

 

 

 

 

 

ring m. ra.

+ 6 307

Hedelsbehov

48 107

49 526

48 900

55 275

51 150

Personal


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88


1988/89


 


Planerat  Utfall


Planerat


Hilitär­högskolan


 

Hilitär personal

93

83

93

94

Civil personal

26

30

26

27

 

119

113

119

121


Budgetåret 1988/89 Militärhögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar militär­högskolan på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 3 380 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. Av anslaget för 1987/88 utgör2,8 milj. kr. en engångsanvisning (— 2,8 milj. kr.).

2.     Skolan vill öka personalen med en ADB-tekniker och en yrkesofficer för utvecklingsavdelning, (-t--480 000 kr.).

3.     Skolan vill genomföra ytterligare två fältövningar (-1- 1,1 milj. kr.).

4.     Teknisk utrustning i stabsövningsbyggnad, ny dator för huvudsakligen


146


 


administrativt bruk samt underhåll av datorer medför kostnader (-1-     Prop. 1987/88:100 2 560 000 kr.).

5.        Omsättning av kontorsutrustning och reparation av inventarier på grund av tidigare uppkommen eftersläpning innebär utökat medelsbe­hov (-h 680 000 kr.).

6.        Utökat elevantal, utökad folkrältslig utbildning m. m. medför ökade kostnader (-I- 975 000 kr.).

Delegationen för militärhistorisk forskning

Delegationen anför alt redan initierade forskningsprojekt lar en stor del av tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhis­torisk forskning är till stor del avhängig av delegationens slöd. Delegatio­nen hemställer atl ytterligare 125 000 kr. ställs lill dess förfogande.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker kostnader för teknisk utrustning i stabsöv­ningsbyggnad, administrativ dator saml datorunderhåll med samman­lagt 2 060 000 kr. Vidare tillstyrks ökade utbildningskostnader med 385 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i stort godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten.

Jag har dock inte beräknat medel för utökad personal. Av beräknade

medel utgör 2,4 milj. kr. en engångsanvisning som bör stå till regeringens

disposition.

Hemställan

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 51 150 000 kr.

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1986/87 Utgift 12 052 700 1987/88 Anslag 12 100 000 1988/89   Förslag 13 120 000

Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst försvars­maktsanställd personal för befattningar i krig och fred inom allmän ad­ministration, personaladministration, kameralljänst, förplägnad, för­rådsverksamhet, materielunderhåll och verksiadsdrift.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarets för­valtningsskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktions­områdel Utbildning till och av fast anställd personal m. fi. Elevberoende kostnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvali­
ningsskola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och för­
svarsgrenscheferna m. fi.                                                                                          147


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 


Primäruppdrag m.  ra.


1986/87


1987/88 1988/89


Planerat Utfall Planerat Försvå-  Föredra-rets   ganden förvalt-

nings-skola


- 1 420 12 020 12 053

Försvarets förvaltnings­skola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Tillkommer/a vgår: Hedgiven prisreglering ra. m. Hedelsbehov


10 600 12 053  12 100 . 13 720  13 120

12 100  13 720  13 120


 

Personal

Personalkategori

Antal anställda omr;

iknat till personår

 

1986/87

 

1987/88    1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat    Försva­rets

förvalt­nings-skola

Hilitär personal Civil personal Summa

19 11 30

21 ■ ■

13

34

21       22 13       14 34       36


Budgetåret 1988/89

Försvarets förvaliningsskola

Skolan uppger atl det med nuvarande utbildningsbehov råder balans

mellan interna och externa lärarresurser.

A.  Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 780 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. En tjänst för kurschef för högre intendentutbildning (-1- 240 000 kr.) tillkommer. En assistenttjänst för skrivarbeten överföres från Östersunds armégarnison (-1- 180000 kr.).

2.       Underhållskostnader för ADB-utrustning (Struktur-90) (-1- 100 000 kr.).

3.       Ökade rese- och traktamentskostnader i anledning av kollektivavtal om en utökning av fria hemresor ~ "Ast-resor"(-|- 320 000 kr.).

Ö verbefälha vårens yttrande

Överbefälhavaren bedömer att skolans pris- och löneomräkning skett

med för högt belopp. Överbefälhavaren tillstyrker en överföring av assi-


148


 


stenttjänstenoch ökade kostnader för hemresor. Tjänst för kurschef och underhållskostnader avstyrks. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt pla­neringen och föreslår att förvallningsskolans anslag förs upp med 13 090 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag tidigare (avsnitt 7.3.9.2) har anfört beträffande förvaltningsskolans personalchefsutbildning. Med hänsyn till osäkerhe­ten kring utbildningens omfattning, kostnader och dess finansiering är jag inle nu beredd atl föreslå att särskilda anslagsmedel anvisas. Ställ­ning till detta får tas när ytterligare klarhet vunnits i frågan.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för överfö­ring av en tjänst från Östersunds armégarnison till förvaltningsskolan saml för vissa ökade rese- och traktamentskostnader.


Prop. 1987/88:100


Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen

a//lill Försvarets .förvaltningsskola för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 13 120 000 kr.

F 13. Försvarets läromedelscentral


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


1 000 1 000 1 000


Försvarets läromedelscentral härtill uppgift att framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementets verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhet skall i sin helhet intäktsfinansieras.

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat-

Försvarets läromedels­central

Föredraganden

Försvarets läromedels­central:

Allmän ledning och förbandsverksamhet Surama kostnader

51 855 51 855

53 192 53 192

52 000 52 000

55 000 55 000

55 000 55 000

Tillkommer/a vgår: Intäkter av uppdrags­verksamhet

-51 854

-53 653'

-51 999

-54 999

-54 999

Hedelsbehov

1

1

1

1

1


'Överskottet skall enligt regeringsbeslut 11 juni 1986 balanseras till budgetåret 1987/88.


149


 


Budgetåret 1988/89                                                                            Prop. 1987/88:100

Försvarets läromedelscentral

Verksamheten kommer att ha ungefär samma omfattning som under

budgetåret 1987/88.

Läromedelscenlralen begär för budgetåret 1988/89 ett förslagsanslag om I 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren att läromedelscentralen tilldelas ett I 000 — kronorsan-slag.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid läromedelscenlralen förutsätter en fullständig inläkts-finansiering. Därvid skall beaktas atl tjänslebrevsrätten dras in för läro­medelscentralen fr. o. m. den 1 juli 1988. Det ankommer på regeringen att fastställa omfattningen av läromedelscentralens rörliga kredit.

Hemställan

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

a//till Försvarets läromedelscentral förbudgetåret l9%/2i9 anvi­sa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 14. Krigsarkivet

1986/87 Utgift 8 987 759 1987/88 Anslag 8 270 000 1988/89 Förslag 8 940 000

Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde pro­duktionsansvar för depåljänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivsladgan (1961: 590).

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och för­bandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

150


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Krigs­arkivet

Föredra­ganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbands­verksamhet

Kostnader

Tillkommer/a vgår:

Intäkter

Hedgiven prisreglering

Hedelsbehov

8 000

8   000

-  70 + 1 114

9   044

9 084 9 084

- 96

8 988

8 345 8 345

- 75

8 270

9 172 9 172

- 80

9 092

9 020 9 020

- 80

8 940

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1986/87

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall Planerat

Krigs­arkivet

 

Civil personal'

28

29

28

292

 

' Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

- Härtill kommer 2 personår för lönebidragsanställda och 2 personår för bered­skapsarbetare.


Budgetåret 1988/89

Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar krigsar­kivet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris-   och   löneomräkningen   innebär   att   kostnaderna   ökar   med 683 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

En tjänst för arkivarie bör inrättas i syfte att bättre kunna följa utveck­lingen av ny teknik (-I- 139 000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker

överbefälhavaren krigsarkivets framställning.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över

kostnader och medelsbehov.


151


 


Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Krigsarkivet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags sanslag av 8 940 000 kr.


Prop. 1987/88:100


F 15. Statens försvarshistoriska museer


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


14 513 446 14 670 000 14 870 000


Statens försvarshisloriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och fiygvapenmuseum och har bl. a. till uppgift att samla och bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarels verksam­het och utveckling samt bearbeta anförtrodda samlingar.

Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Statens för­svarshistoriska museer budgeteras på ett primäruppdrag inom delpro­duktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshisto­riska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgif­ter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m.  m.


1986/87


1987/88 1988/89


Planerat Utfall Planerat Statens  Föredra-försvars- ganden histo­riska museer


Statens försvarshislo­riska museer: Allraän ledning och förbands-verksamhet


12 695  14 658  14 815  17 480  15 015


 


Tillkommer/avgår: Inträdesavgifter     - 195 Hedgiven prisreglering -i- 2 050


145


- 145      - 145      - 145


 


Hedelsbehov


14 550      14 513 ■   14 670     17 335   14 870


Personal


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88


1988/89


 


Planerat  Utfall


Planerat


Statens " försvars-histo-, riska museer


 


Civil personal'


48,5


47


49,5


532


 


' Exkl. lönebidragsanställda

2 Härtill kommande 17 personår för lönebidragsanställda


152


 


Budgetåret 1988/89                                                                            Prop. 1987/88:100

Statens försvarshistoriska museer

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1987/88 motiverar statens

försvarshistoriska museer på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 875 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. En tjänst (-h 243 OOOkr.)förförsteintendent/chef för den pedagogiska avdelningen vid marinmuseum.

2.     En tjänst (-1- 168 000 kr.) för administratör vid fiygvapenmuseum.

3.     En halv tjänst (-f 84 000 kr.) för byråsekreterare vid armémuseum.

4.     En handläggartjänst för ADB-frågor vid central ledning (-1- 195 000 kr.).

5.     Engångsutgifter för fiyttning av föremål vid marinmuseum och inred­ning av förråd i Solvalla samt för ADB-inköp (-1- 1,1 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren museernas tilläggsäskanden saml anser att pris- och löneomräkningen är 35 000 kr. för hög. Museernas planering i övrigt godtas och anslaget föreslås föras upp med 15 510 000 kr.,

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sarnmanställningen över

kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeriiigen fö­reslär riksdagen

a//till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 870 000 kr.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1986/87 Utgift 97 070 000 1987/88 Anslag 99 600 000 1988/89   Förslag 103 600 000

De frivilliga försvarsorganisationerna kompletterar de statliga försvars­
åtgärderna. Organisationerna skall informera, rekrytera och utbilda fri­
villiga för krigsorganisationen samt vidareutbilda till totalförsvaret utta­
gen personal.                                                                                                         153


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)                                                        Prop. 1987/88:100

 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Överbe­fälhava­ren

Föredra- , ganden

Frivilliga försvars-

, .

 

 

 

 

organisationer m. m.

 

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

 

förbandsverksamhel

24 562

24 562

. 25 825

27 685

26 600

Utbildning till och

 

 

 

 

 

av fast anställd per

-

 

 

 

 

sonal m. fl.

66 178

66 178

73 775

77 915

77 000

Kostnader

90 740

90 740

99 600

105 600

103 600

Tillkommer:

Hedgiven prisreglering -i- 6 330                   

Hedelsbehov       97 070  90 740  99 600 105 600 103 600

Budgetåret 1988/89

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande föreslår överbefälhavaren att anslaget ökas med 6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen

alt till  Frivilhga försvarsorganisationer m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 103 600 000 kr.

F 17. Försvarets datacentral

1986/87 Utgift 3 500 999 1987/88 Anslag 1 000 1988/89 Förslag    1 000

Försvarets datacentral skall producera tjänster inom ADB-området in­riktat mol totalförsvarets behov.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgete­ras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhel.

Verksamheten redovisas som självbärande.                                                               154


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100'


 


Delprogram   1986/87


1987/88


1988/89


Planerat Utfall   Planerat  Försvarets   Före­datacentral  draganden


Försvarets datacentral

Kostnader

129 033 140 182

Tillkommer/a vgår

Intäkter   -125 532 -136 681

Hedelsbehov   3 501  3 501


156 078   163 001   163 001

-156 077  -163 000  -163 000 11       1


Kostnader och intäkter (1 000-tal kr.)


1986/87

Kostnader/intäkter för priraäruppdraget Försvarets datacent­ral: Allraän ledning och förbandsverk-sarahet


1987/88  1988/89

Planerat  Utfall Planerat Försvå- Föredra-

rets   ganden data­central


 


Ingående balans den 1 juli resp. är

Utgifter

Summa utgifter

Tillkower/avgår:

Inkoraster

Hedelsbehov

Utgående balans den 30 juni resp. år


■ O 7 535 7 142 O O -130 959 -137 075 -163 220 -158 001 -158 001 -130 959 .-129 540 -156 078 -158 001 -158 001

163 000  163 000

1     1

125 532  136 681  156 077 1      1      1

5 426

5 000

5 000

7 142


Personal'


Personalkategori


Antal anställda oraräknat till personår


 


1986/87


1987/88  1988/89


Planerat  Utfall Planerat  Försva­rets data­central


Civil personal


242


235


245


255


Inkl. intäktsfinansierad personal.


Budgetåret 1988/89

Försvarets datacentral

Datacentralens verksamhet är intäktsfinansierad varför man begär ett

anslag om 1 000 kr.


155


 


Ö verbefälha vårens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker dalacentralens planering och föreslår att anslaget förs upp med I 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över kostnader och medelsbehov saml utgifter och medelsbehov. Hänsyn har härvid tagits till att Ijänstebrevsrätien upphör fr. o. m.den I juli 1988. Jag har beräknat 1 000 kr. för anslaget:

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

a//till Försvarets datacentral för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.


Prop. 1987/88:100


F 18. Kustbevakningen

•1988/89 Nytt anslag (förslag) 197 700 000

Riksdagen har beslutat att kustbevakningen organisatoriskt skall avskil­jas från tullverket och bilda en egen myndighet (prop. 1986/87:95 bil. 6, FöU 11, rskr. 310).

Kustbevakningen ansvarar för den reguljära civila övervakningen längs kusten, inom sjöterritoriet, den svenska fiskezonen och kontinen-lalsockeln. Kustbevakningen verkar inom olika sektorer såsom havs­fiskeövervakning, sjötrafikövervakning, allmän gränsövervakning och tullövervakning. Kustbevakningen ansvarar vidare för insatser när olja eller andra skadliga ämnen kommit ut till sjöss.

Regeringen har låtit tillkalla en organisationskommitté (kustbevak­ningskommittén) som har utarbetat en anslagsframställning för den nya myndigheten för budgetåret 1988/89.

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m. 1986/87'

1987/88'

1988/89

 

Planerat Utfall

Planerat

Kustbe-

Föredra-

 

 

vaknings-

ganden

 

 

kommittén

 

Kustbevakningen:

 

 

 

Ledning och drift       

191 785

197 700

Kostnader            

191 785

197 700

Tillkommer/avgår:

 

 

 

Hedgiven pris-

 

 

 

reglering             

Hedelsbehov           

191 785

197 700


' Kustbevakningen ingick som en integrerad del i tullverket.

- Prisläge juli 1986.

' Prisläge februari 1987.


156


 


Personal                                                                                            Prop. 1987/88:100

Personalkategori             Antal anställda omräknat till personår

1986/87'                   1987/88'     1988/89

Planerat      Utfall   Planerat     Kustbevaknings­kommittén

Civil personal                                                                  580

' Kustbevakningen ingick som en integrerad del i tullverket.

Budgetåret 1988/89 Kustbevakningskommiltén

Anslagsframställningen överlämnas innan myndighetens utformning och uppgifter har kunnat fastställas. Kommittén förutsätter därför att det är möjligt alt vid senare tidpunkt korrigera anslaget med hänsyn lill ut­redningsarbetet, bl. a. kommer olika möjligheter till rationaliseringar alt övervägas.

Förslagen för budgetåret 1988/89 motiveras på följande sätt.

1.   Personalkostnaderna för 579 personår som förs över från tullverket, en
nyinrättad generaldirektörstjänst och lekmannastyrelse beräknas till
106 448 000 kr. (härav överförs I milj. kr. för 5 personår från det hittills­
varande anslaget H 6. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning fill
sjöss).

När organisations- och bémanningsfrågorna slutligt prövats i kom­mittén kan personalbehovet komma att omprövas.

2.  Övriga förvaltningskostnader (kostnader för administrafion, lokal­
vård, resor och utbildning, bl. a. fiygutbildning samt vissa övergångs­
kostnader) beräknas till 17 030.000 kr.

Ytterligare medel för ADB-slöd kan komma att aktualiseras senare.

3.      Lokalkostnaderna beräknas uppgå till 14 844 000 kr.

4.      Kostnaderna för drift och underhåll av teknisk materiel beräknas till 53 463 000 kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande mina överväganden när det gäller chefstjänst, lekmannasty­relse, benämning för den nya myndigheten m. m. får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet 10. Kustbevakningen.

Mina ställningstaganden i materielanskaffningsfrägor redovisar jag under anslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen.

Jag kan i huvudsak godta kuslbevakningskommitténs förslag för bud­getåret 1988/89. Jag har anpassat förslaget till det i försvaret gällande prisläget februari 1987.

För närvarande råder osäkerhet om kostnaderna för bl. a. lokal- och lokaliseringsfrågor. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frå­gor.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställ­
ningen över kostnader och medelsbehov.                                                                    157


 


Jag har beräknat medel för att även detta budgetår upprätthålla sam­bandscentralen vid Gryt i enlighet med tidigare beslul av riksdagen.


Prop.1987/88:100


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslär riksdagen

a//till Kustbevakningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 197 700 000 kr.

F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen

1988/89 Nytt anslag (förslag) 40 000 000 kr.

Verksamheten omfattar bl. a. anskaffning-av fartyg för kustbevakningen samt materielunderhåll för fartyg och elektronisk materiel.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m, m.


1987/88


1988/89


Kustbevaknings-  Föredraganden

kommittén och

tullverket

Bemynd. Anslagsm.  Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm:


I'

Anskaffning av materiel m. m. Beredskap för olje-och kemikaliebekämp­ning till sjöss

Kostnader

Hedelsbehov Bemyndigandebehov


13 400 13 400

13 400


116 3503   37 500 25 100

17 500 14 900 55 000 40 000

- 40 000

28 740 16 350 28 740 16 3503

28 740     ~ -   55 000


' Kustbevakningen ingick som en integrerad del i tullverket. - Några beställningsbemyndiganden har inte begärts.

■' Kommittén har utan eget ställningstagande överlämnat det underlag som fram­går av tullverkets anslagsframställning.


Budgetåret 1988/89 Kustbevakningskommittén

Utan eget ställningslagande av kommittén överlämnas ett underlag avse­ende anskaffning av materiel om totalt 116 350 000 kr.

Behovet av ersättningsanskaffning av fartyg bör ses i ell fierårspers-pektiv och samordnat med planerad anskaffning till marinen.

Tullverket

Anslaget H 6. Beredskap för olje-och kemikaliebekämpning till sjöss bör

föras upp med 28 740 000 kr.


158


 


Föredragandens överväganden                                                           Prop. 1987/88:100

Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovel. framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har vid min beräkning av medelsbehovel tagit hänsyn till kustbevakningens kostnader för materielanskaffning budgetåren 1983/84 — 1987/88 saml planen för anskaffning av malerielunder bud­getåren 1988/89 — 1992/93 enligt tullverkets anslagsframställning för 1988/89.

Enligt min mening bör kustbevakningens verksamhet programplane-ras så alt ett förvallningsmässigt genomarbetat underlag om materielan­skaffningen föreligger inför anslagsframställningen 1989/90.

Det bör få ankomma på regeringen att ta ställning lill vilka anskaff­ningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag har inräknat hela det tidigare anslaget H 6. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss under det nya anslaget F 19.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl medge att beställningar av materiel m. m. för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 55 000 000 kr.,

2.      till Anskaffning av materieiför kustbevakningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

3.      bemyndiga regeringen all överföra de reserverade medel som per den 30 juni 1988 finns under sjunde huvudtitelns anslag D 6. Tullverket: Anskaffning av viss materiel till fjärde huvudtitelns anslag F 19, Anskaffning av materiel för kustbevakningen.

F 20. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1986/87 Utgift 15 912 000 1987/88 Anslag 14 700 000 1988/89 Förslag   16 270 000

Anslaget benämndes tidigare F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militä­ra försvaret.

Frän anslaget täcks fr. o. m. budgetåret 1987/88 kostnader för vapen­
frinämnden, värnpliktsnämnden, försvarets fastighetsnämnd, försvarets
personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnder­
na, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarels personalvårdsnämnd,
sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrägor, fiskeskyddsnämnder
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarsmaktens
fiygförarnämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens råd­
givande nämnd samt försvarets centrala förslagskommitlé.                                              159


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop.1987/88:100


 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat Nämnderna

Föredra-

 

 

 

 

'■

ganden

1. Vapenfrinämnden

9 285

11 295

10 055

11 386 ■

10 425

2, Värnpliktsnämnden

2 500

2 711

2 640

2 774

2 745

3. Försvarets fastig-

 

 

 

 

 

hetsnämnd

710

582

700

650 ■

670

4. Försvarets personal-

 

 

 

 

 

nämnd

885

846

825-

2 300

1 900

5. Övriga nämnder

650

478

480

530

530

Sjmma kostnader

14 030

15 912

14 700

17 640

16 270


Tillkomer/avgår: Hedgiven prisreglering

Hedelsbehov


+ 2 135            -               -             -             -

16 165     15 912      14 700     17 640     16 270


Personal

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till

personal

r

 

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall

Planerat

Nämnderna

Våpenfrinåmnden

 

 

 

 

 

Handläggande personal

17

17

 

17

17

Övrig personal

6

6

 

6

6

Vårnpliktsnåmnden

 

 

 

 

 

Handläggande personal

5

5

 

5

5

Övrig personal

5,5

5,5

 

5,5

5,5

Fårsvarets fastighetsnämnd

 

 

 

 

Handläggande personal

1

1

 

1

1

Övrig personal

1

1

 

1

1

Forsvarets personalnämnd

 

 

 

 

Handläggande personal

2

2

 

■5

5

Övrig personal

1

1

 

 

38,5

38,5

 

40,5

40,5


Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar nämn­derna på följande sätt.

/. Vapenfrinämnden

a)       Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 242 000 kr.

b)  Höjning av arvodet för vapenfriutredningar m. m. ökar kostnaderna med I 089 000 kr.

2.  Värnphktsnämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 134 000 kr.

3.  Försvarets fastighetsnämnd

Föreslår en minskning av anslaget med'50 000 kr.


160.


 


4.  Försvarets personalnämnd                                                              Prop. 1987/88:100

a)   Prisr  och   löneomräkningen   medför  att  kostnaderna  ökar  med
66 000 kr,

b)  Förändringar enligt regeringens beslut.

1.  För perspnalförstärkningar erfordras ytterligare 921 000 kr.

2.    Nämndens  ökade  lokalbehov  medför  ytterligare  kostnader  på
83 000 kr,

c) Uppgiftsförändringar,

Volymökningar med anledning av försvarets personalnämnds instruk­tion ökar kostnaderna fr. o. m. den I april 1987 med 390 000 kr.

5.  Övriga närnnder

Den nyinrättade försvarsmaktens fiygförarnämnd ökar kostnaderna med 76 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande anger överbefälhavaren att nämnderna överskrider över­befälhavarens ram med 2 185 000 kr. Försvarets personalnämnd äskar 1 410 000 kr. mer än av överbefälhavaren anvisad ram. Dessa medel för­utsätter överbefälhavaren filiförs den militära utgiftsramen. Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 16 865 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad nämnderna har anfört om verksamheten

för budgetåret 1988/89.

Min beräkning av rnedelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som chef, en tjänst som handläggare, ökade lokalbehov samt medel för viss ökad verksamhet vid försvarets personalnämnd.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa tiämnder m. m. inom det militära försvaret för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 270 000 kr.

F 21. Reserv för det militära försvaret

1987/88 Anslag        132 518 000 kr. 1988/89 Förslag      165 513 000 kr.

Anslaget benämndes tidigare F 19.

Jag har beräknat medel under anslaget för att kunna möta osäkerheter
inom främst arméns och marinens resp. planeringar samt för atl i övrigt
täcka oförutsedda medelsbehov inom det militära försvaret.                                            161

11    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Reserv för det militära försvarel för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 165 513 000 kr.

F 22. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1986/87 Utgift 1 967 728 110' 1987/88 Anslag 1 600 000 000 1988/89 Förslag   1 600 000 000

'Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära för­svaret.

Anslaget benämndes tidigare F20.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1988/89 beräknade i pris- och löneläget februari 1987. Anslaget Reg­lering av prisstegringar för det militära försvaret är avsett att läcka såda­na pris-och löneökningar som inträffar från februari 1987 till det genom­snittliga prisläget budgetåret 1988/89. Anslaget är ett s. k. täckningsan­slag som inte skall belastas.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för det mihtära försvarel för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 000 kr.

162


 


G. Civil ledning och samordning                                 Prop. 1987/88:100

överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är central förvaltningsmyndig­het med uppgift all i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna vid övriga funktionsansvariga myndigheter och att vara ansvarig myn­dighet för funktionerna Civil ledning och samordning. Övrig varuför­sörjning samt Kyrklig beredskap. Vidare är ÖCB uppdragsmyndighet för andra myndigheter med ansvar för den statliga beredskapslagringen och andra beredskapsålgärder.

ÖCB utför vissa lagringsuppgifter på uppdrag av statens jordbruks­nämnd, socialstyrelsen och statens energiverk när det gäller beredskaps-lagring av gödsel- och bekämpningsmedel, läkemedel och sjukvärdsma­teriel resp. anskaffning och lagring av bränslen och drivmedel.

Överstyrelsen för civil beredskap

ÖCB redovisar för budgetåret 1988/89 två budgetalternativ benämnda A och B. Det första alternafivel ansluter fill den planeringsram som rege­ringen har angett i anvisningarna för programplaneringen och anslags­framställningen. Alternativ B är myndighetens eget budgetförslag.

ÖCB begär i anslagsframställningen medel över följande anslag på försvarsdepartementels huvudtitel (alt. B)

   förslagsanslaget G 1. Överstyrelsen för civil bered­skap: Förvaltningskostnader           43 130 000

   reservationsanslaget G 2. Civil ledning och sam­ordning     58 090 000

   förslagsanslaget J I. Drift av beredskapslager                 239 415 000

   reservationsanslaget J 2. Beredskapslagring och in­dustriella åtgärder           143 948 000

   förslagsanslaget J 3. Täckande av förluster lill följd

av statliga beredskapsgarantier m. m.                                     1 000

—  Medel för läckande av under budgetåret 1986/87
uppkomna   lagringsförluster   inom    funktionen

Övrig varuförsörjning                                                  10 996 000

—  Medel för inredning och utrustning av projektera­
de kontorslokaler på Liljeholmen                                     6 784 000

Jag kommer i det följande atl beräkna medel lill ÖCB under anslagen G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader G 2. Civil ledning och samordning J I. Drift av beredskapslager J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder J 3. Täckande av förluster lill följd av statliga beredskapsgarantier m. m.

Medelsbehovel under anslagen är uppdelade på olika funktioner och delfunktioner. Regeringen har möjlighet atl göra omfördelningar av an­slagna medel mellan olika anslag och anslagsposter.

163


 


G 1. överstyrelsen för civil beredskap:                                             Prop. 1987/88:100

Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift 35 641 660 1987/88 Anslag 40 800 000 1988/89 Förslag 44 900 000

Anslaget omfattar centrala myndighetskoslnader och upptar främst kost­nader för personal, resor, lokaler, .'\DB-drift och övriga expenser.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr)

 

 

 

Anslagspost

1987/88 Anslag ■

För 1988/89 beräknar

. ÖCB

Föredraganden

Ledning och samordning Övrig varuförsörjning Central administration (varav engångsanvis­ning) ■

Summa anslag

10 025

9 745

21 030

(300)

40 800

10 443

9 954

22 733

(430)

43 130

10 715 10 690 23 495

44 900

Överstyrelsen för civd beredskap

ÖCB föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.   För nya arbetsuppgifter behövs ytterligare två tjänster för ledning och
samordning, en tjänst för övrig varuförsörjning och en tjänst för central
administration samt administrativa följdkostnader för dessa (-1- 930 000
kr.).

2.      För vissa ADB-kostnader begärs ytterligare 305 000 kr.

3.      Ökad hyreskostnad motiverar en prisuppräkning med 0,8 milj. kr.

4.      För övriga omkostnader inom myndigheten behövs en förstärkning med 165 000 kr. bl. a. för alt inrätta ett utbildningsräd vid ÖCB.

5.      Behovet av engångsanvisning för inventarier etc. beräknas till 430 000 kr.

6.      Härutöver har ÖCB begärt medel för inredning och utrustning av nya kontorslokaler på Liljeholmen.

' Föredragandens ö verväganden

För nästa budgetår bör medel för ÖCB:s verksamhet beräknas med ut­gångspunkt i ett huvudförslag. Jag beräknar pris- och löneomräkningen till 3 085 000 kr.

Jag beräknar därutöver medel för verksamheten inom ett utbildnings­råd samt för tre nya tjänster inkl. administrativa följdkostnader (745 000 kr.).

Jag är inte beredd att nu ta ställning till ÖCB:s förslag lill medelstill­delning för inredning och utrustning av nya kontorslokaler.

Chefen för civildepartementet kommer under våren, efter samråd med
mig, att förelägga riksdagen en datapolitisk proposition, vars innehåll i
vissa delar kan komma att påverka ÖCB:s anslagstilldelning.                                            164


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88:100

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående och lill samman­ställningen hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

fl//till Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 44 900 000 kr.

G 2. Civil ledning och samordning

Reservation 7 407 435

1986/87

Utgift

31 257 914

1987/88

Anslag

53 300 000

1988/89

Förslag

60 000 000

Från anslaget bestrids utgifier för statsbidrag lill kommuner för den planläggning som kommunerna ålagts alt genomföra enligt IO b § civil­försvarslagen (1960:74) samt lill kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner för den planläggning, utbildning och övning samt de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7 §§ lagen (1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.

Bestämmelser om ersättning för planläggningskostnaderna finns i 90 § civilförsvarskungörelsen (1960:377, omtryckt 1986:1046).

Från anslaget bestrids också utgifter för övriga beredskapsåtgärder inom funktionen Civil ledning och samordning.

Överstyrelsen för civil beredskap är ansvarig myndighet för funktio­nen Civil ledning och samordning. Vid överstyrelsen finns ett råd för kommunal beredskap.

 

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

Ändamål                                  1987/88            'l988/89

■   Planerat           ÖCB

Föredraganden


Kommunal, landstings­kommunal och kyrklig

beredskapsplanläggning    17 000     16 830    17 000 Utbildnings- och övnings­verksamhet på lokal nivå    2 670      4 870    6 120 Studier, utbildning och information samt övriga

beredskapsålgärder        7 730     11 590    11 200
Kommunalteknisk f
örsörj­
ning
                                    19 700     19 000   19 000
leleanordningar f
ör den
civila f
örsvarsberedskapen

i länen                              2 500     5 800    6 000

Central administration   ' 2 500    .        
Till regeringens disposi­
tion
                                      1 200   '          900

Kostnader                      , 53 300     58 090   60 220

Tillkommer/avgår

Utnyttjande av överförd reservation från
hittillsvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrums­
anl
äggningar                                                            - 220

Hedelsbehov                                                             60 000


165


 


Överstyrelsen för civd beredskap                                                         Prop. 1987/88:100

1. Ersättning enligt 90 § civilförsvarskungörelsen (1960:377) för atl hålla de kommunala beredskapsplanerna aktuella samt kostnader för att slut­föra översynen av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen uppgår för budgetåret 1988/89 till 16 830 000 kr.

2.      För att genomföra utbildning och övningar av förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner erfordras under budgetåret 1988/89 5 870 000 kr.

3.      För studier, utbildning, extern information och övriga beredskapsåt­gärder beräknas kostnaderna för budgetåret 1988/89 uppgå lill 10 590 000 kr.

4.      För genomförande av åtgärder inom området kommunalleknisk för­sörjning beräknas kostnaderna för budgetåret 1988/89 uppgå lill 19 milj. kr.

5.      1 syfte att effektivisera ledningen på högre och lägre regional nivå under kriser och i krig planeras en begränsad utbyggnad av leleanord­ningar för den civila försvarsberedskapen i länen. För budgetåret 1988/ 89 beräknas kostnaderna härför uppgå till 5,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med riksdagens beslut i juni 1987 om totalförsvarets fortsatta utveckling har jag beräknat 14,2 milj. kr. alt utbetalas till kommunerna för att hålla sina beredskapsplaner aktuella.

Den under innevarande budgetår påbörjade översynen av den lands­tingskommunala beredskapsplanläggningen bör kunna slutföras under budgetåret 1988/89. Kostnaderna härför har beräknats lill 2,7 milj. kr.

1 enlighet med vad jag tidigare har anfört är det angeläget alt realiser­barheten i upprättade beredskapsplaner i kommuner och landstings­kommuner prövas i samband med återkommande ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå. Jag har beräknat kostnaderna för utbild­nings- och övningsverksamhelen pä lokal nivå till ca 6,1 milj. kr.

Överstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 redovisat behovet av studier, information och utveckling av funktionen Civil ledning och samordning samt av utbildning vid funktionsansvariga myndigheter. Jag delar denna uppfattning och har härför samt för övriga beredskapsåtgärder inom verksamhetsområdet beräknat kostnaderna till 11,2 milj. kr. Vid fullgörande av dessa uppgifter bör särskilt upp­märksammas det stöd som kan komma att behöva lämnas lill civilbefäl­havare och länsstyrelser vid utvecklingen av funktionen Civil ledning och samordning.

Jag har tidigare redovisat betydelsen av den kommunaltekniska för­sörjningens funktionssäkerhet. 1 syfte att förbättra denna har avdelats 19 milj. kr. Jag anser emellertid att i avvaktan på att slutlig ställning tas till fördelning av finansieringen mellan stal och kommun bör dessa me­del stå till regeringens disposition.

Jag ansluter mig vidare till överstyrelsens förslag avseende en begrän­
sad utbyggnad av vissa leleanordningar för den civila försvarsberedska­
pen i länen. Från hittillsvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanlägg-                             166


 


ningar har dessutom primäruppdragen Centralt vidtaget malerielunder-    Prop. 1987/88:100

håll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. förts över till

leleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen. Jag förordar

att en behållning av 220 000 kr. som vid utgången av budgetåret 1987/88

kommer att finnas på hittillsvarande reservationsanslaget G 5. Vissa

skyddsrumsanläggningar förs över till anslaget G 2. Civil ledning och

samordning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till samman­ställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl av de reserverade medlen per den 30 juni 1988 på nuvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanlägg­ningar 220 000 kr. förs över till anslaget,G 2. Civil ledning och samordning,

2.       till Civil ledning och samordning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare skall i fred verka för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjljga försvarseffekt upp­nås. Förutom uppgiften att samordna viss planläggning skall civilbefäl­havaren leda övningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara. Civilbefälhavaren får meddela länsstyrelserna de föreskrifter som behövs för planläggningen inom civilområdet och får också medde­la vissa andra myndigheter föreskrifter om inriktningen av de bered­skapsförberedelser som berör civilområdet.

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket i vissa administrativa avseenden replierar på en länsstyrelse.

Civilbefälhavarkanslierna har ca 50 anställda.

G 3. Civilbefälhavarna

1986/87 Utgift 18 916 883 1987/88 Anslag 21 300 000 1988/89        Förslag      24 000 000

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 redo­visar inom av ÖCB filldelad ram en ökning med 2 754 000 kr. jämfört med innevarande år.

Civilbefälhavarna lägger härutöver fram förslag till förstärkning av
organisationen med sex tjänster vilket innebär en ökning med ytterligare
1 036 000 kr. fill 25 090 000 kr.                                                                                     167


 


/

Sammanställning av anslagsberäkningarna (1 OOÖ-tal kr.)                                       Prop. 1987/88:100

 

 

 

Anslagspost

1987/88 .

För 1988/89 beräknar

Civilbefähavarna

Föredra­ganden

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

Utbildnings- och

övningsverksamhet

Till regeringens disposition

Summa anslag

12 045 1 575

7 238 442

21 300

14 829 1 764

8 055 442

25 090

13 468 1 765

7 488 1 279

24 000

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget har tillämpats på anslaget. Med hänvisning till samman­ställningen förordar jag ett anslag till civilbefälhavarna med 24 milj. kr.

Med hänsyn fill civilbefälhavarnas utökade ansvar för verksamheten i fred inom civilområdena har jag beräknat medel för en ny tjänst samt medel för förvaltningskostnader för denna.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven för resp. civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

 

 

 

För 1988/89 beräknar

Anslagspost

1987/88

 

 

 

 

Hyndig-

Föredra-

 

 

heten

ganden

Förvaltningskostnader

2 572

2 794

2 760

Lokalkostnader

271

273

273

Utbildnings- och

 

 

 

övningsverksamhet

1 621

1 154

1 200

Summa anslag

4 464

4 221

4 233

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel til

4 233 000 kr.

Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

 

 

 

För 1988/89 beräknar

Anslagspost

1987/88

 

 

 

 

Myndig-

Föredra-

 

 

heten

ganden

Förvaltningskostnader

1 529

1 814

1 657  .

Lokalkostnader

145.

140

140

Utbildnings- och

 

 

 

övningsverksamhet

607

918

918

Summa anslag

2 281

2 872

2 715


Medel för en ny tjänst (-I- 184 000 kr.) har begärts.


168


 


Föredragandens överväganden                                                           Prop. 1987/88:100

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2 715 000 kr.

Civilbefälha våren i Östra civilområdet

 

Anslagspost

1987/88

För 1988/89 beräknar

Myndig-     Föredra-heten      ganden

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och övningsverksamhet

Summa anslag

2 639 465

:1 851

4 955

3 185 482

2 095

5 762

2 932 482

1 900

5 314

1. Civilbefälhavaren begär medel för två nya tjänster (-1- 368 000 kr.).

2.     Medel för anskaffning av persondator (4- 75 000 kr.) har begärts.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet fill 5 314 000 kr.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

 

 

 

1987/88

För 1988/89 beräknar

Anslagspost

Myndig­heten

Föredra-' ganden

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och övningsverksamhet

Summa anslag

1 558

49

999-.

2 606

2  655
300

.1 040

3  995

1 922 300

1 020

3 242

1. Civilbefälhavaren begär medel för skillnaden mellan lönekostnader och erhållna medel för anställd personal (-f 181 000 kr.). Vidare begärs medel    för   en    handläggare   (-1-    153 000 kr.)   och    en    assistent-(-f 129 000 kr.) samt för konsulttjänster (-H 300 000 kr.).

2.       Medel för anskaffning av persondator (-(- 75 000 kr.) har begärts.

3.       Medel för anskaffning av kopiator (-1-60 000 kr.) har begärts.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

3 242 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för merkostnader på grund

av tidigare tillsatt tjänst.                                                                                           169


 


Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde                                      Prop. 1987/88:100

 

 

 

1987/88

För 1988/89 beräknar

Anslagspost

Myndig­heten

Föredra­ganden

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och övningsverksamhet

Summa anslag

1 762 138

1 220

3 120

1 925
143

804

2   872

1 907
143

750

2 800

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

2 800 000 kr.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde

 

 

 

För 1988/89 beräknar

Anslagspost

1987/88

 

 

 

 

Myndig-

Föredra-

 

 

heten

ganden

Förvaltningskostnader

1 985

2 456

2 290

Lokalkostnader

508

427

427

Utbildnings- och

 

 

 

övningsverksamhet

939

2 043

1 700

Summa anslag

3 432

4 926

4 417

Civilbefälhavaren   begär   medel   för   en   tjänst   som   handläggare (+ 202.000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 4 417 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Civilbefälhavarna för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 24 000 000 kr.

G 4.Signalskydd

1986/87 Utgift   1 781 497  Reservation O

1987/88 Anslag   4 050 000

1988/89 Förslag   4 180 000                                                                                                     170


 


Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och    Prop. 1987/88:100 traktamenten för elever vid totalförvarets signalskyddsskola samt an­skaffning och underhåll av viss signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila del.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktions­områdena Allmän ledning och förbandsverksamhel. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1988/89 - 1992/93

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inle bör lämnas lill regeringsprotokoliet. Ytterli­gare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signal­skydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1987; 1 000-tal kr.).

 

1987/88

1988/89 1989/90

1990/91

1991/92 .

1992/93

Summa 1988/93

4 050'

4 180  5 420

6 420

7 450

8 950

32 420

' Prisläge februari 1986.

Det beräknade behovet av bemyndiganden för signalskyddsmateriel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Summa 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1988/93

Bemyndigan­debehov 1 910 4 400 8 370 370 6 400 4 900 24 440 Bemyndigan-deskuld vid utgången av resp. bud­getår      479  2 749  7 749  3 749  4 749  2 749   

171


 


Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)                     Prop: 1987/88:100

Primäruppdrag m.m.        1987/88                    1988/89

Överbefälhavaren     Föredraganden

Bemynd.    Anslagsm.    Bemynd.    Anslagsm.    Bemynd.    Anslagsm.

Signalskydd: Allmän ledning och

förbandsverksamhet                  1 600                    2 050                     2 050'

Centralt vidtaget materielunderhåll

m. 111.                                300           300             330            330            330            330

Centralt vidtagen                                '                                ,

materielanskaff­
ning m.  m.                   1 610       2 150          4 070        1 800        3 600        1 800

Kostnader = medels­
behov                               
       4 050                      4 180                     4 180
Bemyndigandebehov        1 910           
          4 400                     3 930        

Överbefälha våren

Anslaget bör räknas upp med 130 000 kr. till 4 180 000 kr. och ett bemyn­digande om 4,4 milj. kr. inhämtas.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över bemyndiganden och anslagsmedel.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signal­skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 3 930 000 kr.,

2.      lill Signalskydd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservations­anslag av 4 180 000 kr.

G 5. Vissa leleanordningar

1986/87 Utgift     106 557 361  Reservation 1 363 323 1987/88 Anslag      2 850 000 1988/89 Förslag     12 110 000

Anslaget benämndes tidigare G 6. Vissa leleanordningar.

Verksamheten omfattar anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget G 5. Vissa lelean­
ordningar. Anskaffningen av teleteknisk utrustning för vissa statliga
myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas
till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas
riksdagens försvarsutskott.                                                                                      172


 


Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanord-     Prop. 1987/88:100 ningar framgår av följande sammanställning (prisläge december 1987; I 000-tal kr.).

 

1987/88' 1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Summa 1988/93

2 850   12 107

19 698

35 626

11 652

3 000

82 083

Prisläge december 1986.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag

1987/88

1988/89

 

Televerket

Föredra­ganden

Vissa leleanordningar:

 

 

 

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

2 850

12 107

12 110

Kostnader = medelsbehov

2 850

12 107

12 110

Föredragandens överväganden

Jag är inle nu beredd att ta ställning till televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden. Min beräkning av me­delsbehovet för budgetåret 1988/89 framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen fö­reslår riksdagen

a//till Vissa leleanordningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 12 110 000 kr.

173


 


H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m.     Prop. 1987/88:lOO

Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd, inkl. frågor om landtransporler av farligt gods, och räddningstjänst. Verket har programansvar för huvudprogrammet Civil­försvar och fredsräddningsljänst. Huvudprogrammet indelas i delpro­grammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m.

Räddningsverkets centrala del är lokaliserad till Karlstad och dess skolor till Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö. Räddningsskolan i Katrineholm avses bli nedlagd under budgetåret 1987/88 på grund av att utbildningsbehovet kan tillgodoses vid övriga skolor.

Statens räddningsverks verksamhet budgeteras på ett antal primär­uppdrag inom delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m. och inom produktionsområdena Central för­valtning. Utbildning och övning. Extern information. Underhåll och för­rådsverksamhet, Materielanskaffning, Anläggningar för krigsorganisa­tionen. Anläggningar för fredsorganisationen. Skyddsrum, Forskning och utveckling samt Ersättning till kommuner m. m.

Under littera H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m. täcks också kostnaderna för framställning och distribufion av identiletsbrick-or m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller lill självkostnadspris tillhandahålls andra personer. Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag un­der delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet. Länsskaltemyndigheten i Krisfianslads län svarar för detta delprogram.

Vidare budgeteras under detta littera ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

Verksamheten finansieras från följande anslag. H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst H 2. Anläggningar för fredsorganisationen H 3. Skyddsrum H 4. Identilelsbrickor H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

Räddningsverket redovisar för budgetåret 1988/89 ett budgetalterna­tiv som ansluter till den planeringsram som regeringen angett i anvis­ningar för programplanering och anslagsframställning. Verket redovisar härutöver ett tilläggsyrkande.

Jag vill här erinra om vad jag förordat under avsnitt 8.3.2.3 Anslagsfrå­gor m. m. för budgetåret 1988/89 om förändringar rörande anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst.

H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst

1986/87 Utgift 513 658 113 1987/88 Anslag . 546 600 000 1988/89 Förslag 588 500 000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av materiel var den 30 juni 1987

206 779 000 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett bemyn-                             ''

digande om 109 500 000 kr. och anvisat ett anslag av 134 371 000 kr. i


 


anslagsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed (206 779 000 -I- 109 500 000 - 134 371 000) 181 908 000 kr. Bemyndigandeskulden för anskaffning m. m. av anläggningar för ci­vilförsvarets krigsorganisation var den 30 juni 1987 60 420 764 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om 56 milj. kr. och anvisat ett anslag av 56 milj. kr. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 (60 420 764 -i-56 000 000 - 56 000 000) 60 420 764 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)


Prop.1987/88:100


 

Produktionsområde

1987/88

 

1988/89

 

 

 

 

 

 

Statens räddningsverk'

Föredraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Befolkningsskydd och

 

 

 

 

 

 

räddningstjänst:

 

 

 

 

 

 

Centralförvaltning

 

71 900

 

74 000

 

75 160

Utbildning och övning

 

221 400

 

226 600

 

239 682

Extern information

 

34 500

 

35 200

 

35 574

Underhåll och förråds-

 

 

 

 

 

 

verksamhet

 

52 750

 

55 000

 

56 046

Materielanskaffning

131 300

158 700

261 800'

172 050

249 450

173 380

Anläggningar för krigs-

 

 

 

 

 

 

organisationen

56 000

68 000

66 770"

72 620'

63 700"

73 585'

Forskning och

 

 

 

 

 

 

utveckling

 

8 500

 

8 500

 

8 925

Ersättning till

 

 

 

 

 

 

kommuner

 

9 250

 

9 500

 

9 750

Kostnader

187 300

625 000

328 570

653 470

313 150

672 101

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

 

Reducering på grund av

 

 

 

 

 

 

överplanering

 

 

 

 

 

 

Materielanskaffning

 

-13 329

 

-12 950

 

-12 000

Anläggningar för krigs-

 

 

 

 

 

 

organisationen

 

-12 000

 

-12 600

 

-12 000

Intäkter m. m.

-11 000

-53 071

-10 200

-59 700

-10 200

-59 700

Outnyttjade bemyndiganden

-10 800

 

 

 

 

 

Från budgetåret 1987/88

 

 

 

 

 

 

överförd utgående reser-

 

 

 

 

 

 

vation - Vissa skyddsrums-

 

 

 

 

 

 

anläggningar

 

 

 

 

 

- 800

Till regeringens disposition

 

 

 

 

 

+ 899

Medelsbehov

 

546 600

 

568 220

 

588 500

Bemyndigandebehov

165 500

 

318 370

 

302 950

 


' Exkl. pris- och löneomräkning.

Inkl. pris- och löneomräkning.

 Varav 11,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

■" Varav 20 650 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

 Varav 10,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

" Varav 4,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

' Varav 5 650 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

" Varav 3,2 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

'' Inkl. bemyndiganden resp. anslagsmedel för del av förutvarande G 5. Vissa

skyddsrumsanläggningar.


175


 


Statens räddningsverk                                                                                                    Prop. 1987/88:100

Medelsbehovel for budgetåret 1987/88 beräknas till 568 220 000 kr. För
materielanskaffning behövs ett bemyndigande om 251,6 milj. kr. Dess­
utom behövs ett bemyndigande att medge ersättning till kommuner för
att anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation om
66 770 000 milj. kr.
                                                                                                                        '

Central förvaltning                                                                           74 000 000 kr.

Inom produktionsområdet Central förvaltning har budgeterats en ök­ning med 2,1 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88. Räddnings­verket motiverar ökningen på följande sätt.

Erfarenheterna från räddningsverkets första verksamhetsår visar alt de faktiska lönekostnaderna överstiger tilldelade lönemedel. Detta bör enligt verket justeras och lönemedlen öka med 3,6 milj. kr. Målsättning­en är att fortlöpande rationalisering och administrativ utveckling skall leda lill en besparing på 1,5 milj. kr.

Utbildning och övning                                                                   226 600 000 kr.

Inom produktionsområdet Utbildning och övning begärs en ökning med

5.2 milj. kr. i förhållande fih budgetåret 1987/88. Räddningsverket moti­
verar ökningen på följande sätt.

Löne- och hyreskostnaderna vid räddningsskolorna i Rosersberg, Re­vinge, Sandö och Skövde ökar med 6,2 milj. kr. Avvecklingen av skolan i Katrineholm innebär en minskning med netto 23 tjänster om hänsyn tas till viss utökning på andra håll för fredsräddningsutbildning och lokal­vård. Kostnadsminskningen beräknas till 6,5 milj. kr. inkl. lägre under­hålls- och driftkostnader.

För ökning av underhållet vid de övriga fyra skolorna och anskaff­ning  av  inventarier,  utrustning och   utbildningsanordningar upptas

2.3 milj. kr.

Bidragen till Svenska brukshundklubben och Kungl. Svenska Aero-klubben föreslås uppräknas med 250 000 kr. resp. 100 000 kr.

Dagkostnaderna för 272 635 elevdagar uppgår till ett belopp som med 1,3 milj. kr. underskrider innevarande års kostnader. Vid beräkningen har förutsatts alt övningarna med de s. k. B-prioriterade undsättningsen-helerna inställs.

För ny- och utökad utbildningsverksamhet samt ökad anskaffning av läromedel begärs totalt 3,9 milj. kr.

Under produktionsområdet upptas härutöver 20 milj. kr. som tilläggs­äskande. Av beloppet avser 8 milj. kr. ehhetsövningar med s. k. B-priori­terade undsättningsplutoner och 11 milj. kr. grundutbildning av perso­nal, som skrivs in i civilförsvaret. För funktionsövningar upptas I milj. kr.

Extern information                                                                           35 200 000 kr.

Under produktionsområdet Extern information har budgeterats en ök­
ning med 0,7 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88. Räddnings­
verket mofiverar ökningen på följande sätt,
                                                                                                176


 


Medel för informationsförberedelser för beredskap och krig reduceras Prop. 1987/88:100 medan medel för räddningsverkets övriga informafionsåtgärder ökas. Föratt få möjlighet till ömsesidigt informationsutbyte med personal från länsstyrelserna och civilbefälhavare budgeteras medel för konferens­verksamhet. Bidraget till Sveriges civilförsvarsförbunds verksamhet av­seende rekrytering och utbildning av hemskyddsombud ökas.

Underhåll och förrådsverksamhet                                  55 000 000 kr.

Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet har bud­geterats en ökning med 2,3 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1987/88. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt.

Kostnaderna för löner, hyror, resor och traktamenten har totalt stigit. Med anledning av att räddningsskolan i Katrineholm läggs ned medan materielenheten avses bli kvar krävs två nya tjänster i Katrineholm. Öka­de kostnader för tätare kontroller av alarmeringsaggregat liksom för tele­kommunikationer och alarmering avseende kärnkraftsberedskap har budgeterats.

Materielanskaffning                                                   172 050 000 kr.

För budgetåret 1988/89 behövs bemyndiganden om 261,8 milj. kr. och anslagsmedel om 172 milj. kr. Ökningen av anslagsmedel, 13,4 milj. kr. i förhållande till regleringsbrevet för budgetåret 1987/88 motiveras på föl­jande sätt.

Fördelningen på materielslag,framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr).

 

1. Alarmeringsmateriel

29 200

2. Andningsskydd

73 950

3. Beklädnadsmateriel

5 000

4. Brandmateriel

10 600

5. Diverse materiel

5 150

6. Fordonsmateriel

2 000

7. Olje- och kemikalie-

 

bekämpningsmateriel

2 100

8. Radiomateriel

14 000

9. Räddningsmateriel

3 000

10.Sjukvärdsmateriel

8 250

11.Skydds- och sanerings-

 

materiel

9 700

12. Telefonmateriel

2 000

13. Datorutrustning

6 000

14. Övrigt

1 100

Summa kostnader

172 050

Som tilläggsyrkande under detta produktionsområde har räddningsver­ket begärt ytterligare 20 milj. kr. för att markera en högre målsättning inom varningsområdet samt för att skapa utrymme för begränsad om­sättning av viktigare civilförsvarsmateriel och för åtgärder för viss ut­veckling inom fredsräddningstjäristen.

Anläggningar för krigsorganisationen                           72 620 000 kr.

För   att   uppnå   förenklingar   bör   vissa   förändringar   i   anslags-                                177

12    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


konstruktionen genomföras. Anslagsposten Nybyggnad m. m. underdel.   Prop. 1987/88:100 hittillsvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar bör föras över till produktionsområde 6. Anläggningar för krigsorganisationen. Detta produkfionsområde bör sedan föras.över till anslaget H 3. Skydds­rum.

För anläggningar för krigsorganisationen behövs för budgetåret 1988/ 89 bemyndiganden om 58,8 milj. kr. och anslagsmedel till ett belopp av 64,6 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (genomföran­depris 1987/88; 1 000-lal kr.).

Objektgrupp                                                   Bemyndigande

Produktion av ledningscentraler                  25 000

Ledningsplatser för organisation 80 K              13 000

Branddammar och skydd för framskjutna enheter       500

Övrigt                                                                             14 600

Tillkommer/avgår

Prisreglering                                                            +5 650

Summa                                                                               58 750

För anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 8 020 000 kr. och bemyndiganden till samma belopp. Den utgående re­servationen under det hittillsvarande reservationsanslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar beräknas den 30 juni 1988 till ca I milj. kr.

Forskning och utveckling                                               8 500 000 kr.

För produktionsområdet begärs ell oförändrat anslag i jämförelse med innevarande budgetår. Inriktningen av verksamheten framgår av en sär­skild studie- och forskningsplan.

Ersättning till kommuner m. m.                                         9 500 000 kr.

En ökning begärs med 250 000 kr. avseende undersökning av risker för ras och naturolyckor.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programpla­nen för statens räddningsverk (avsnitt 8.4.2.) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Beträffande kost­naderna för budgetåret 1988/89 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Pris- och löneomräkning för anslaget beräknas till 26,8 milj. kr.

Under produktionsområdet Central förvaltning har jag beräknat kost­naderna till 75,2 milj. kr.

Jag har under produktionsområdet Utbildning och övning beräknat
medel med utgångspunkt i alt räddningsskolan i Katrineholm har av-                                 178


 


vecklats den Ijuli 1988. Jag uppskattar alt den reguljära utbildnings-och Prop. 1987/88:100 övningsverksamheten kommer atl omfatta drygt 283 000 elevdagar var­till kommer bl. a. utbildning och övning för kärnkraftsberedskapen och AC-utbildning vid skyddsskolan. Antalet inkluderar all planerad övning av undsältningsenheter. Jag förutsätter därvid att länsstyrelserna kom­mer atl ha erforderliga resurser för rekrytering och inskrivning av perso­nal till civilförsvarsorganisationen.

Jag har också räknat in medel för tre nya tjänsier inom utbildningsom­rådet, för funktionsövningar och för vissa förbättringar av utbildningen av fredsräddningstjänstens och sotningsväsendets personal.

Totalt uppgår kostnaderna under detta produktionsområde till ca 239,7 milj. kr.

Informationsverksamheten är av stor betydelse från beredskapssyn­punkt både under fredsmässiga förhållanden och i en krigssituation. Ver­ket har till uppgift att lämna information inom sitt verksamhetsområde till allmänhet, myndigheter och organisationer. Medel har beräknats lill Sveriges civilförsvarsförbund och Rikskommittén för självskydd med 12 185 000 kr. resp. 17613 000 kr. Jag beräknar kostnaderna för produk­tionsområdet fill 35,6 milj. kr.

Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet har jag beräknat medel för en tjänst vid förrådsenheten i Katrineholm. Kostna­derna för produktionsområdet beräknas till 56 milj. kr.

Under produktionsområdet Materielanskaffning bör enligt min me­ning utbyggnaden av alarmeringssystemel ske långsammare än vad ver­ket föreslagit. Med hänsyn till atl frågan om närradions användning skall övervägas vidare avsätts inga medel för detta ändamål. För att tillgodose verkets tilläggsyrkande vad avser åtgärder för atl snabbi förbättra krigs­organisationens materiella beredskap har beräknats 10 milj. kr. Jag be­räknar kostnaderna till 173,4 milj. kr.

Under avsnitt 8.3.2.3 Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988/89 har jag föreslagit att vissa anslagsförändringar genomförs. Produktionsom­rådet Anläggningar för krigsorganisationen omfattar därför förutom an­skaffningen av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation även tillgodoseendet av behovet av utrymmen i dessa anläggningar för statliga myndigheter. Jag är inle beredd att för närvarande förorda att produk­tionsområdet förs över till anslaget H 3. Skyddsrum. Som en följd av anslagsförändringen bör av de beräknade reserverade medlen per den 30 juni 1988 på nuvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar 0,8 milj. kr. föras över till produktionsområdet. Kostnaderna beräknar jag till 73,6 milj. kr.

Jag föreslär att 8,9 milj. kr. anvisas för forskning och utveckling.

Även vad avser produktionsområdet Ersättning till kommuner m. m. biträder jag räddningsverkets förslag, dvs. ett anslag om 9,8 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag att räddningsverket för materiel­anskaffning behöver disponera ett bemyndigande om 239 250 000 kr. Behovet av anslagsmedel beräknar jag till 151 180 000 kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för malerielbeställ-ningar den 30 juni 1989 att uppgå till ca 270 milj. kr.

179


 


Jag beräknar att bemyndiganden att medge ersättning till kommuner Prop. 1987/88:100 för anskaffning m. m. av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisa­tion behövs till ett belopp av 63 700 000 kr. Behovet av anslagsmedel beräknar jag till 60 785 000 kr. Beloppen inkluderar bemyndiganden resp. anslagsmedel för att tillgodose behovet av utrymmen i anläggning­arna för statliga myndigheter. Vid bifall till vad jag har förordat blir bemyndigandeskulden för anskaffning m. m. av anläggningar för civil­försvarets krigsorganisation den 30 juni 1989 ca 63 milj. kr.

Min beräkning av bemyndigande- och anslagsmedelsbehov framgår av sammanställningen över bemyndiganden och anslagsmedel.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att av de reserverade medlen per den 30 juni 1988 på nuvarande anslaget G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar 800 000kr. förs över till anslaget Hl. Befolkningsskydd och räddningstjänst,

2.     bemyndiga regeringen att medge att materiel beställs inom en kostnadsram av 239 250 000kr.,

3.     bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för produk­Uon av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 63 700 000 kr.,

4.     till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 588 500 OOÖ kr.

H 2. Anläggningar för fredsorganisationen

1986/87 Utgift 39 733 754 1987/88 Anslag 48 000 000 1988/89 Förslag 21 200 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, utbild­ningsanordningar m. m. vid statens räddningsverks skolor och nybygg­nad av vissa förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

180


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOQ-tal kr.)                                                     Prop. 1987/88:100

 

 

Primäruppdrag m. m.

1987/88

1988/89

 

 

Statens räddnings­verk'

Föredra­ganden

Anläggningar för fredsorga­nisationen:

Nybyggnad m. m. för delprogrammet Central förvaltning m. m. Summa

50 917 50 917

22 105 22 105

23 431 23 431

Reducering pä grund av över­planering

■ .2 917

- 2 105

'- 2 231

Beräknat medelsbehov (varav för styrelsen för u-landsutbildningl

48 000 14 400

20 000 0

21 200 0

Exkl. pris- och löneomräkning. Inkl. pris- och löneomräkning.

Statens räddningsverk

Räddningsverket beräknar ett medelsbehov av 20 milj. kr. för budgetåret 1988/89 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påbörjas före den I juli 1988 beräknas ca 11 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till de nya objekt som avses påbörjas under budgetåret 1988/89, bl. a. en förläggningsbyggnad i Revinge.

Föredragandens överväganden

I en skrivelse till regeringen har räddningsverket anmält atl på grund av bl. a. höga indexuppräkningar av kostnaderna för redan igångsatta pro­jekt anvisade medel inte räcker till för att sätta igång de två större projekt — förläggningsbyggnad etapp I och garagebyggnad i Revinge — som planerats för innevarande budgetår. Med anledning härav har regering­en i oktober 1987 beslutat att projekten senareläggs. Två nya mindre projekt har i stället planerats in för budgetåret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Byggnadsstyrelsen skall redovisa bygg­nadsprogram och i en del fall huvudhandlingar för merparten av de nya byggnadsobjekt som finns upptagna i anskaffningsplanen. Det bör få ankomma på regeringen att, efter prövning av byggnadsprogrammet el­ler huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag riksdagen anvisar, . besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till  Anläggningar för fredsorganisalionen för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 21 200 000 kr.                                                181


 


H 3. Skyddsrum

1986/87 Utgift 469 644 788 1987/88 Anslag 476 700 000 1988/89 Förslag 489 300 000


Prop.1987/88:100


 


Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m. m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen.

Bemyndigandeskulden för skyddsrumsbyggandet var den 30 juni 1987 I 626 253 981 kr. För budgetåret 1987/88 har riksdagen lämnat ett be­myndigande om 427 milj. kr. och anvisat ett anslag av 476,7 milj. kr. Här­utöver beräknas 41,3 milj. kr. behöva tas i anspråk av outnyttjade an­slagsmedel överförda från budgetåret 1986/87. Den beräknade bemyn­digandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed (1626 253 981 -t-427 000 000 - 476 700 000 - 41 300 000) 1 535 253 981 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag

1987/88

 

1988/89

 

 

 

 

Statens räddnings­verk'

 

Föredra­ganden'

 

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm

. Bemynd.

Anslagsm.

Skyddsrum Prisreglering Bemyndigande-och raedels­behov

360 000 + 67 000

427 000

476.700 476 700

380 000 + 97 000

477 000

500 000 500 000

380 000 + 51 000

431 000

489 300 489 300

'E.\kl. pris- och löneomräkning. -Inkl. pris- och löneomräkning.

Statens räddningsverk

Med utgångspunkt i riktlinjerna för försvarsbeslutet har bemyndigande-ramen räknats upp till genomförandeprisläget 1987/88. På grund av svå­righeten att prognosticera anslagsmedelsutfallet föreslås alt möjligheten atl överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehål­les.

För budgetåret 1988/89 behövs bemyndiganden om 477 milj. kr. och anslagsmedel lill ett belopp av 500 milj. kr.

Fördelningen pä objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning (genomföran­depris 1987/88; I 000-tal kr.).


182


 


Objektgrupp


Bemyndigande


Prop.1987/88:100


 


Ersättning för skyddsrumsbyggande enligt

32 § civilförsvarslagen Ersättning för skyddsrumsåtgärder enligt

40 § civilförsvarslagen Modernisering

Underhällsbesiktning av skyddsrum samt tillrättande av fel och brister Byggnadstjänst

Tillkommer/a vgår Prisreglering

Summa


285 000

70 000

1 000

22 000

2 000

+ 97 000 477 000


För att kunna bygga skyddsrum i enlighet med intentionerna i för­svarsbeslutet behövs ytlerligare resurser. 1 tilläggsyrkande hemställes därför om ytterligare 40 milj. kr. i bemyndiganden och anslagsmedel.

Föredragandens överväganden

Under avsnitt 8.3.2.3 Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988/89 har jag förordat att det med hänsyn lill prisutvecklingen enligt netloprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88 under förevarande an­slag, inkl, medel som överförts från budgetåret 1986/87, minskal med det faktiska utfallet för budgetåret, får föras över till budgetåret 1988/89 för i första hand samma ändamål.

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sam­manställningen över bemyndiganden och anslagsmedel.

Den budgellekniska terminologin vad avser skyddsrumsbyggandet bör enligt min mening ändras så atl den bättre svarar mot intentionerna i försvarsbeslutet. Skyddsrumsbyggande för atl tillgodose behovet av skyddsrum när nya byggnader och anläggningar uppförs bör kallas nybe­hovsproduktion av skyddsrum. Övrigt skyddsrumsbyggande avser täck­ande av brister och bör följaktligen kallas brisltäckningsproduklion.

Som jag framhållit under avsnitt 8.4.2 Befolkningsskydd och rädd­ningstjänst bör i enlighet med försvarsbeslutet i avvaktan på resultatet av pågående studier resurserna för skyddsrumsbyggandet användas främst för nybehovsproduktion av skyddsrum i skyddsrumsorternas riskområ­den.

Jag bedömer att de bemyndiganden jag har beräknat är tillräckliga för nybehovsproduktionen av skyddsrum i skyddsrumsorternas riskområ­den och för viss brisltäckningsproduklion i främst de största städernas innerområden.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden för skyddsrumsbyggandet den 30 juni 1989 ca I 477 milj. kr.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

I. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för anskaff-


183


 


ning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av     Prop. 1987/88:100

431000 000 kr.,

2. till Skyddsrum för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag

av 489 300 000 kr.

H 4. Identitetsbrickor

1986/87   Utgift           653 888

1987/88   Anslag          884 000

1988/89   Förslag        935 000

Länsskattemyndigheten i Kristianstads län svarar för framställning och distribution av idenutetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyföd­da och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls and­ra personer, allt enligt rikfiinjer som godkänts äv riksdagen (prop. 1962: 1 bil. 13, SU 11, rskr. 11).

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor. '

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1986/87

 

1987/88 1988/89

 

 

Planerat

Utfall

Planerat Riks­skatte­verket

Föredra­ganden

Identitetsbrickor: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

877 877

654 654

884  913 884  913

935 935

Budgetåret 1986/87

Under budgetåret 1986/87 har 127 000 identitetsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen i Kristianstads län har till­handahållit 5 000 brickor till självkostnadspris.

Budgetåret 1987/88

Verksamheten bedöms få i stort sett oförändrad omfattning.


Budgetåret 1988/89

Riksskatteverket

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 46 000 kr.


184


 


Föredragandens överväganden                                                            Prop. 1987/88:100

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Anslaget bör även i fortsättningen ingå i den civila planeringsramen.

Hemställan

Med hänvisning fill sammanställningen hemställer jag alt regeringen fö­reslår riksdagen

att till Identitetsbrickor för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 935 000 kr.

H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

 

1986/87

Utgift

24 142 185

1987/88

Anslag

4 000

1988/89

Förslag

4 000

Enligt 36 § räddningstjänstlagen (1986:1102) är en kommun berättigad till ersättning av staten för kommunal räddningstjänst med anledning av oljeutfiöde till havs eller i vissa inre farvatten. För räddningstjänståtgär­der som vidtagits före den 1 januari 1987 tillämpas 21 § första stycket 1 brandlagen (1974:80).

Kommunen har vidare enligt 37 § räddningstjänsllagen rätt till ersätt­ning av staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader. För insatser föreden 1 januari 1987 gäller motsvarande bestämmelser i brandlagen, nämligen 21 § första stycket 3.

Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant oljeutfiöde som avses i 36 § räddningstjänstlagen (21 § första stycket I brandlagen) har kommunen rätt till ersättning enligt 65 § räddnings-ijänstförordningen (1986:1107). För saneringsarbete, utfört före den 1 januari 1987, gäller 21 § första stycket 2 brandlagen.

Tillämpningsbestämmelser till ovanstående ersättningsregler finns i räddningstjänstförordningen samt vad gäller åtgärder före den 1 januari 1987 i förordningen (1983:1002) om ersättning för deltagande i rädd­ningstjänst m. m. Statens räddningsverk ansvarar för tillämpningen av ersättningsbestämmelserna.

Kustbevakningen svarar enligt 27 § räddningstjänsllagen för rädd­ningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet inom Sveriges sjöterritorium med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar samt andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Från ansla­get bestrids kostnaderna för bekämpningsoperationerna inkl. ersättning­ar till utomstående, som deltar i räddningstjänsten. Förskottsmedel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under anslaget.

185


 


Hedelsbehov (1 000-tal kr. )                         1987/88            1988/89                           Prop. 1987/88:100

Föredraganden

Ersättning enligt 36 § räddningstjänstlagen (21 § första stycket 1 brandlagen| 37 § räddningstjänstlagen (21 §

första stycket 3 brandlagen) 65 § räddningstjänstförordningen

(21 § första stycket 2 brändlagen) Kostnader för bekämpningsoRerationer

till sjöss

Summa

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen fö­reslår riksdagen

att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 kr.

186


 


I. Psykologiskt försvar

I 1. Styrelsen för psykologiskt försvar

1986/87 Utgift 5 613 499 1987/88 Anslag 7 600 000 1988/89  Förslag 8 000 000


Prop. 1987/88:100


Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för det psykologiska försvaret med uppgift att leda och samordna planlägg­ningen av rikets psykologiska försvar, att sprida kunskaper om säker­hetspolitiken och totalförsvaret samt alt främja och samordna andra myndigheters information. 1 krig har myndigheten dessutom till uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


1986/87

Primäruppdrag m. m.


1987/88     1988/89

Planerat   Utfall   Planerat   Styrelsen     Föredra-för psyko-   ganden logiskt försvar


 


5 415


5 613    7 600


7 600


000


Styrelsen för psykologiskt försvar

1. Styrelsen framhåller i sin anslagsframställning att den resursförstärk­ning som tillkom genom 1987 års försvarsbeslut, kommer att ge fortsatt utrymme för satsningar på väsentliga områden och konsolidering av tidi­gare på grund av bristande resurser eftersläpande verksamhet.

2.      Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 348 000 kr.

Föredragandens överväganden

Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet kännetecknas av att myn­digheten befinner sig i en period under vilken krigsorganisationen utbil­das och övas samtidigt som myndighetens insatser inom informations­området ökar. Verksamheten inom psykologiskt försvar tillhör de områ­den som prioriterats genom 1987 års försvarsbeslut. Jag finner den av styrelsen för psykologiskt försvar föreslagna inriktningen vara lämplig. Medel för styrelsen för psykologiskt försvar har beräknats med ut­gångspunkt i huvudförslaget.


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

fl//till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor.


187


 


J, övrig varuförsörjning                                                 Prop. 1987/88:ioo

Verksamheten inom funktionen Övrig varuförsörjning består huvudsak­ligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning, anskaffning av materiel, tryggande av försörj­ningsviktig inhemsk produktion, utveckling av inhemska substitut saml beredskapslagring.

J 1. Drift av beredskapslager

1986/87 Utgift  246 154 514

1987/88 Anslag  264 000 000          

1988/89 Förslag  241 454 000

Anslaget omfattar drift- och förvaltningskostnader för beredskapslag­ring, exkl. inlagringskostnader och centrala myndighetskostnader.

1 000-tal kr.

 

 

 

Anslagspost

1987/88 Anslag

För 1988/89 beräknar

ÖCB

Föredraganden

Kapitalkostnader Drift- och fövaltningskostnader Till regeringens disposition

Summa

226 864 37 136

264 000

202 279 37 136

239.416

202 279 38 393 782 241 454 .

Överstyrelsen för civil beredskap

1.  ÖCB föreslår i sin anslagsframställning en minskning av anslaget med
24 585 000 kr. Minskningen avser helt kapitalkostnaderna medan drifts-
och förvaltningskostnaderna förutsätts vara oförändrade.

2.  Härutöver har ÖCB begärt 10 996 300 kr. för täckande av under bud­
getåret 1986/87 uppkomna lagringsförluster.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att för budgetåret 1988/89 medel beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av drift- och förvaltningskostnader­na om 2 %. Jag beräknar dessa till 38,4 milj. kr. Jag beräknar kapitalkost­naderna för budgetåret 1988/89 till 202,3 milj. kr. Härav utgör 189,8 milj. kr. kostnader för varulager och 12,5 milj. kr. kostnader för anläggningar. ÖCB uppdrog i februari 1988 till försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) att genomföra en översyn av ÖCB:s affärs- och lagringsverksam­het. Delta uppdrag, som senare ändrades att avse endast den s. k. torra lagringen och därmed sammanhängande affärsverksamhet, avrapporte­rades av FRI i juni 1987. FRI :s förslag har legat till grund för en hemstäl­lan från ÖCB till regeringen i oktober 1987. Hemställan innebär i korthet att ÖCB:s "torra" lagringsverksamhet föreslås bli uppdragsfinansierad över ett s. k. 1 000-kronorsanslag samt att lagringsverksamhéten skall omfatta även nya typer av externa lagringsuppdrag i syfte att motverka


 


den överkapacitet som kan uppstå. Affärs- och förhandlingsverksamhe­ten inom nuvarande affärsbyrån skall enligt förslaget även fortsättnings­vis vara anslagsfinansierad. Den nya organisationen bör enligt ÖCB trä da i kraft fr. o. m. den 1 juli 1989. Ärendet handläggs för närvarande inom regeringskansliet.

På grund av under budgetåret 1986/87 redovisade lagringsförluster föreslår jag att värdet av ÖCB:s omsättningstillgångar får skrivas ned. Statskapitalet bör därvid sättas ned med 10 996 300 kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till samman­ställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen ätt

1.    bemyndiga regeringen att sälta ned statskapitalet med
10 996 300 kr. för under budgetåret 1986/87 uppkomna lagrings­
förluster,
                                              '                        '•

2.  till Drift av beredskapslager för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 241 454 000 kr.


Prop.1987/88:100


J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


90 132 000 88 230 000 83 508 000


Reservation 225 390 620


Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskostna­der samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för investeringar i förråd samt åtgärder för att öka hand­lingsberedskapen.


 

1 000-tal kr.

 

 

 

 

 

1987/88

För 1988/89 beräknar

 

Delfunktion

 

 

 

 

Anslag

ÖCB

ÖCB

Föredra-

 

 

(alt. A)

(alt. B)

ganden

Beklädnad m. m.

41 230

39 493

41 230

41 097

Kemiska produkter m. m.

68 200

56 734

98 200

63 647

Metaller och verkstads-

 

 

 

 

produkter m. m.

24 800

25 449

52 018

26 214

Funktionsgemensamma

 

 

 

 

aktiviteter ■

500

500

500

Central administration

2 000

2 000

2 050

Summa kostnader

134 230

124 176

193 948

133 508

Intäkter från utför-

 

 

 

 

säljning av bered-

 

 

 

 

skapslager

-29 000

- 50 000

- 50 000

- 50 000

Intäkter från utför-

 

 

 

 

säljning av buffert-

 

 

 

 

lager

-17 000

Summa anslag

88 230

74 176

143 948

83 508


189


 


överstyrelsen för civil beredskap                                                          Prop. 1987/88:100

ÖCB:s förslag enligt huvudalternativet (alt. A) är baserat på den ekono­miska ram som regeringen föreskrivit i anvisningarna för programplane­ringen. ÖCB:s eget alternativ (alt. B) grundas på det förslag till medelsbe­hov utöver anvisad ram som ÖCB redovisat i programplanen.

ÖCB hemställer om bemyndiganden för beredskapslån på 42 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har för innevarande budgetär beviljat en bemyndiganderam på 169 milj. kr. för beredskapslån. Jag föreslår alt ramen under budgetår­et 1988/89 utgör 42 milj. kr.

Jag kommer i det följande att redovisa medelsbehovet uppdelat för delfunktionerna Beklädnad m. m.. Kemiska produkter m. m. samt Me­taller och verkstadsprodukter m. m.

För delfunktionen Beklädnad m. m. beräknar jag 37,8 milj. kr. för beredskapslån och 3,3 milj. kr. för övriga beredskapåtgärder. Av medels­behovet finansieras 38 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager.

För att täcka ett under tidigare budgetår uppkommet underskott be­räknar jag en engångsanvisning utanför den civila planeringsramen om 508 212 kr.

I fråga om delfunktionen Kemiska produkter m. m. beräknar jag 30 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och för kostnader un­der delta anslag 63,6 milj. kr. Av dessa medel beräknar jag 13 milj. kr. för avtal med Bergvik Kemi AB, 39,1 milj. kr. för berédskapslån och för beredskapslagring av funktionskemikalier samt 11,5 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder.

För delfunktionen Metaller och verkstadsprodukter m. m. beräknar jag 12 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och för kostnader under detta anslag 26,2 milj. kr. Av dessa medel beräknar jag 18,4 milj. kr. för beredskapslån och beredskapslagring och 7,8 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder. Av medelsbehovet finansieras 12 milj. kr. genom utförsäljning av beredskapslager.

För funktionsvisa gemensamma aktiviteter beräknar jag 0,5 milj. kr. och för central administration, främst utgifter för ADB-verksamhet och därmed sammanhängande kostnader, 2 050 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att inom en kostnadsram av
42 000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför ut­
betalningar under senare budgetår,

2.   till Beredskapslagring och industriella ålgärder för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 83 508 000 kr.

190


 


J3.    Täckande    av    förluster    till    följd    av    statliga   Prop. 1987/88:100 beredskapsgarantier m. m.

 

1986/87

Utgift

-

1987/88

Anslag

1 000

1988/89

Förslag

1 000

Från anslaget betalas utgifter för infriande av statlig beredskapsgaranti enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och berédskapsgaran-ti, statlig garanti enligt brev den 15 december 1972 samt statlig garanti för säsongkrediter till läderskoföretag enligt regeringsbeslut den 30 april 1981.

Överstyrelsen för civd beredskap

ÖCB hemställer att beredskapsgarantier får lämnas inom en engage­mangsram om 73 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1986/87:95, bil. I, FöU II, rskr. 310) har för beredskapsgarantier beviljats en engagemangsram om 125 milj, kr. att gälla för budgetåret 1987/88. För budgetåret 1986/87 uppgår lämnade garantier till 13,2 milj. kr. Vid budgetårets utgång hade inga ytterligare utfästelser om beredskapsgarantier gjorts.

För beredskapsgarantier bör beräknas en engagemangsram på 73 milj. kr. Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av ,1 000 kr. Även förluster på sådana garantier som har lämnats t. o. m. budgetåret 1986/87 gällande den .tidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta ansla­get.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt ull Täckande a v förluster tillföljd a v statliga beredskapsgaran­tier m. m. anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

191


 


K. Övriga ändamål

K 1.      Försvarets      forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet


Prop. 1987/88:100


 

1987/88 Anslag  1 000

 

 

1988/89 Förslag 1 000

 

 

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

Uppdrag m. m.             1987/88'

1988/89

 

Planerat

Försvarets

Föredra-

 

forsk-

ganden

 

nings-

 

 

anstalt

 

Försvarets forskningsanstalt:

 

 

Kostnader för forskning och

 

 

utvecklingsarbete          72 001

58 001

58 001

Avgår:

 

 

Intäkter av uppdragsverksamhet - 72 000

- 58 000

- 58 000

Hedelsbehov                 1

1

■ 1

' Medelprisläge för budgetåret 1987/88. - Medelprisläge för budgetåret 1988/89.

Försvarets forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmak­ten, övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheter utanför total­försvaret, forskningsråd och företag med intäktsfinansierade forsk­nings-, utrednings- och utvecklingsuppgifter. Ungefär hälften av upp­dragsvolymen utgörs av insatser för totalförsvaret, främst försvarets ma­terielverk. Den återstående delen domineras av uppdrag från den offent­liga sektorn, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan. Den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten vid forskningsanstal­ten befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad betydelse i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla kompeten­sen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret. Forskningsanstalten avser att utveckla sin marknads­föring.

Budgetåret 1987/88 Försvarets forskningsanstah

Insatserna för ett utvidgat forskningssamarbete över myndighets- och sektorsgränser fortsätter. Kompetensprofil och uppdragsstruktur anpas­sas till efterfrågan på tjänsier, under förutsättning att den intäktsfinansi­erade verksamheten samtidigt kan komplettera .och stödja forskningen för totalförsvaret.


Budgetåret 1988/89

Möjligheterna att öka volymen på IF-verksamheten bedöms vara mycket

begränsade bl. a. på grund av bristen på kvalificerade projektledare. 1


192


 


övrigt beräknas inriktningen för budgetåret 1987/88 även gälla för bud-     Prop. 1987/88:100 getåret 1988/89.

Anstalten hemställer om återbetalning till resursfonden av inbetalade medel lill statsbudgeten.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inrikt­ning under budgetåret 1988/89. Denna verksamhet har betydelse framför allt för atl vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret och/eller samverkan mellan olika samhällssektorer.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Forskningsanstalten redovisar i sitt bokslut för budgetåret 1986/87 avsättningar till statskapitalet och till särskilda resursfonder för investe­ringar. Jag anser atl statskapitalet inte bör få öka till mer än ca 10 % av årsomsättningen för den intäktsfinansierade verksamheten och att åter­betalning till resursfonden inte bör ske.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

fl//lill Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdrags­verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

 

1986/87

Utgift

7 150 000

1987/88

Anslag

10 000 000

1988/89

Förslag

8 837 000

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift alt främja utveck­lingen av fiygtekniken inom landet. Förutom den s. k. uppdragsforsk­ningen bedriver försöksanstalten egen, främst kunskapsuppbyggande forskning av allmän fiygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten, som är central instans för fiygteknisk forskning, ligger i Stockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöks­anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli, en aerodynamisk avdelning, en hållfasthetsavdelning och en tek­nisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten
budgeteras pä ett primäruppdrag inom delproduktioiisområdel Allmän
ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvud­
produktionsområdet Forskning och utveckling. Verksamheten finansie­
ras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverk­
samheten redovisas som självbärande verksamhet under anslaget.                                   193

13    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 


Primäruppdrag m.  m.    1986/87


1987/88       1988/89


Planerat     Utfall'     Planerat     Flygtek-     Föredra-

niska          ganden

försöks­anstalten

 

Flygtekniska för-

 

 

 

 

 

söksanstalten:

 

 

 

 

 

Allmän ledning

 

 

 

 

 

och förbands-

 

 

 

 

 

verksamhet

1 050

1 050

1 180

1 705

1 689

Utvecklingsarbete

 

 

 

 

 

(uppdragsverk-

 

 

 

 

 

samhet!

83 395

139 633

93 375

108 865

108 865

Tillämpad forsk-

 

 

 

 

 

ning

6 100

6 100

6 320

9 160

6 713

Bidrag till ut-

 

 

 

 

 

rustning

 

 

2 500

2 605'

435

Kostnader

90 545

146 783

103 375

122 335

117 702

Avgår:

 

 

 

 

 

Intäkter av upp-

 

 

 

 

 

dragsverksamhet

- 83 395

-146 667

- 91 600

-108 865

-108 865

Balanserat över/

 

 

 

 

 

underskott

+ 7 034

- 1 775'

 

 

Hedelsbehov

7 150

7 150

10 000

13 470

8 837

' Av kostnader och intäkter för uppdragsverksamhet avser 48 036 tkr. extern del av investeringen i ny mätsträcka T 1500.

- Verksamheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten att ge underskott budgetåret 1987/88 om 1 775 tkr.

' Flygtekniska försöksanstalten har redovisat ett tilläggsförslag som innebär en med 3 % under perioden 1988/89 — 1990/91 stegvis ökad forskning. Medelsbe­hovet för detta alternativ är 13 470 tkr. för budgetåret 1988/89. Förgrundförslaget är medelsbehovet 12 470 tkr.

 Avser akustiklaboratorium 1 630 tkr., PCB-sanering 435 tkr. och ombyggnad av utrustning 540 tkr.

Personal

Antal anställda omräknat till personår


Primäruppdrag ra. m. 1986/87


1987/88   1988/89


Planerat  Utfall'  Planerat   Flygtekniska

försöksanstalten


Civil personal


250           247


267


271


 


Under perioden 1988/89 lill 1992/93 skall verksamheten enligt fiygtek-niska försöksanstalten inriktas på att stödja dels utveckling och genom­förande av försvarets materielplaner dels den svenska fiygindustrins för­måga att ulveckla och tillverka fiygplans- och robolsystem. Till följd av


194


 


regeringens och överbefälhavarens åtgärder för atl säkerställa inhemsk     Prop. 1987/88:100 produktion av robotar kommer FFA:s resurser och kompelens att få ökad betydelse.

FFA:s verksamhet kommer att påverkas av den inhemska utveckling­en av civila fiygplan och Sveriges deltagande i det europeiska rymdpro­grammet. Inom det senare medverkar FFA bl. a vid utvecklingen av rymdfarkosten Hermes. De internationella forskningsbehoven m. m. inom det fiygtekniska området bedöms ytterligare öka efterfrågan på FFA:s tjänster.

Del fiygtekniska rådet har i sin årsrapport 1986 rekommenderat inrikt­ning och omfattning av verksamheten samt erforderlig modernisering av de experimentella resurserna.

Budgetåret 1987/88

Omstrukturering av verksamheten fortsätter som följd av ändrade be­ställningar från försvarels materielverk och Saab-Scania AB och tillkom­mande experimentella resurser.

FFA kommer all öka den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken samt komposiltillämpningar inom hållfaslhetsom-rådet. Härtill kommer också ny verksamhet inom det akustiska området. Rymd- och robotfrågorna ökar i betydelse.

Den tillämpade forskningen kommer att koncentreras till viss långsik­tig forskning och påbörjade inlernationella samarbetsprojekt.

Budgetåret 1988/89

Flygtekniska försöksanstalten

Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1988/89 be­stäms främst av arbetet för JAS 39-projektet och de militära och civila forskningsprogrammen. Den påbörjade verksamheten inom akuslikom-rädel fortsätter och den tillämpade forskningen kommer atl koncentre­ras på viss långsiktig forskning samt vidareutveckling av påbörjade inter­nationella samarbetsprojekl. För de experimentella resursområdena be­döms marknadsföringen kunna ge något ökad beläggning.

Tillgång till erforderlig superdatorkraft inom landet är en förutsätt­ning för en fortsatt positiv utveckling av FFA verksamhet.

Försöksanstalten föreslår en uppräkning av medel för tillämpad forsk­ning fr. o. m. budgetåret 1988/89, för atl kompensera minskade beställ­ningar från delprogrammet Gemensam försvarsforskning.

Försöksanstalten föreslår också att rörelsekapitalet skall få uppgå lill 20 % av omsättningen.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1987/88 motiverar fiyg­tekniska försöksanstalten på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 640 000 kr., varav

100 000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhel och 540 000 kr.

för tillämpad forskning.                                                                                            195


 


B. Uppgiftsförändringar                                                                     Prop. 1987/88:100

Materiel och anläggningar

Anstalten hemställer för budgetåret 1988/89, om ulruslningsbidrag för

PCB-sanering med 435 000 kr. och för ombyggnad av utrustning med

540 000 kr. Regeringen förutskickade i prop. 1986/87:95 bil. 1 bidrag

med 1,5 milj.kr. åriigen 1987/88 resp. 1988/89, nu prisomräknat till

1 630 000 kr. för nytt akustiklaboratorium, vilka medel således nu också

beräknats.

Vid försöksanstalten pågår en utredning om att anskaffa en ny låghas-tighetstunnel.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta den av flygtekniska försöksanstalten föreslag­na inriktningen. Min beräkning av det totala medelsbehovet för allmän ledning och förbandsverksamhet och tillämpad forskning framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Bidraget till akustiklaboratorium har, efter samråd med chefen för industridepartementet, beräknats under det departementets huvudtitel.

Jag förordar att rörelsekapitalet för anstalten får upppgå till 20 % av omsättningen.

Jag har vid min beräkning av medelsbehovet tagit hänsyn till att tjäns­tebrevsrätten dras in för fiygtekniska försöksanstalten fr. o. m. den I juli

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- , ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

fl//till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 8 837 000 kr.

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. rekrytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapsslyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet och fi­nansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delpro­grammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras fr. o. m. budgetåret 1985/86 frän förslags-anslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskonting­enten i Korea.

Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1986/87 Utgift 32 200 000
1987/88 Anslag 28 600 000
1988/89 F
örslag 34 200 000                                                                                             '   196


 


Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop.1987/88:100


 


Primäruppdrag ra. ra.   1986/87


1987/88 1988/89


Planerat Utfall  Planerat Chefen  Föredra-för armén ganden


Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän led­ning och förbandsverk­samhel

Kostnader = medels­behov


33 000 32 200

33 000 32 200


28 600 33 787  34 200'

28 600 33 787  34 200


' Varav 960 000 kr. till regeringens disposition för ADB-stöd. Personal


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår


 


1986/87


1987/88 1988/89


Planerat Utfall Planerat Chefen för armén

 

Hilitär personal

12

12

16,5

16,5

Civil personal

37

37

42,5

42,5 .

 

49

49

59

59

Budgetåret 1986/87

Under budgetåret 1986/87 har en beredskapsbataljon om ca 700 perso­ner och en FN-bataljon Cypern om ca 400 personer rekryterats och utbil­dats vid FN-skolan i Almnäs, Södertälje. Av dessa har totalt omkring 700 personer tagits i anspråk för tjänstgöring vid den svenska FN-bataljonen i Republiken Cypern.

Med anledning av regeringens beslut i augusti 1986 om ett utökat enga­gemang i södra Libanon har två underhållsbalaljoner om vardera ca 650 personer rekryterats och utbildats.

För tjänst i FN:s observatörsstyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har rekryterats och utbildats 36 resp. 8 observatörer.

För tjänst vid FN-stab har rekryterats och utbildats ca 60 personer.

För att bereda kvinnor utan militär utbildning möjlighet att ingå i beredskapsstyrkan för FN-tjänst har ca 160 personer rekryterats och ut­bildats (två veckor) vid FN-skolan i Almnäs.

För tjänstgöring vid övervakningskontingenten i Korea har 7 personer rekryterats och utbildats.


Budgetåret 1987/88

Under budgetåret 1987/88 har verksamheten, på grund av dels regerings­beslutet om ett ökat engageinang i södra Libanon och dels regeringens beslut i juni 1987 om att avveckla FN-bataljonen i Republiken Cypern


197


14    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


före den 31 december 1987, förändrats. Bl. a. sker utbildningen av FN-     Prop. 1987/88:100 förband som direkt FN-missionsinriktad utbildning. Som exempel kan nämnas underhållsbataljonen lill styrkan i södra Libanon.

För att uppfylla Sveriges åtagande mot FN att kunna ställa två bered­skapsbataljoner till FN :s förfogande i beredskap, tecknas beredskapsav­tal med hemvändande personal.

Budgetåret 1988/89 Chefen för armén

Två underhållsbataljoner om vardera ca 650 personer kommer att rekry­teras och utbildas för tjänstgöring i södra Libanon, samt ca 50 personer (civil- och militärpoliser samt slabspersonal) för tjänstgöring vid den svenska FN-kontingenten i Republiken Cypern (25 personer per halvår).

För att kunna uppfylla Sveriges åtagande mot FN att kunna ställa två beredskapsbalaljonertill FN:s förfogande i beredskap, avses rekrytering och utbildning av två skyttekompanier för beredskapsbataljon att ske.

Under förutsättning att mandaten förlängs kommer under budgetåret totalt omkring 1 350 personer att tas i anspråk för tjänstgöring vid de svenska kontingenterna i FN:s fredsbevarande styrkor i södra Libanon och i Republiken Cypern.

Rekrytering och utbildning av observatörer m. fi. förutsätts få oför­ändrad omfattning.

Omkring 50 personer kommer att rekryteras och utbildas till specialen­heten för katastrofhjälp.

Ett ADB-baserat rekryterings- och bemanningssystem avses utvecklas för att skapa förutsättningar för en ur beredskapssynpunkt anpassad personaladministration av FN-personal.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksam­heten under budgetåret 1988/89.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 200 000 kr.

K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

1986/87 Utgift 217 500 000 1987/88 Anslag 213 800 000 1988/89 Förslag 205 120 000

Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU                                  198


 


179, rskr. 539). Därefter har ärligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-styrkornas verk­samhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt FN-styrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t. o. m. budgetåret 1987/88 anvisats 2 268 415 000 kr.

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Infill den 30 september 1987 har från FN återbetalats 813 493 278 kr. Vid den tid­punkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 168 747 491 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens inkomsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Prop.1987/88:100


 


Primäruppdrag m. m.   1986/87


1987/88  1988/89


Planerat  Utfall  Planerat  Chefen  Före-

för    dragan­armén  den

FN-styrkors verksamhet
utomlands: Allm
än led­
ning och f
örbandsverk­
samhet
                        209 100 217 540 213 800  198 000 205 120

Kostnader = medels­
behov
                          209 100 217 540 213 800  198 000 205 120


Budgetåret 1987/88

Under budgetåret har verksamheten fått en minskad omfattning med anledning av regeringens beslut i juni 1987 att avveckla FN-bataljonen i Republiken Cypern före den 31 december 1987. En mindre konfingent omfattande ca 25 personer (civil- och militärpoliser samt slabspersonal) kommer att fr. o. m. den 1 januari 1988 att ingå i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Enligt tidigare regeringsbeslut deltar Sverige i de nedan angivna freds­bevarande FN-operationerna.

   UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Meller­sta Östern med 36 observatörer.

   UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and Pakistan) i Kashmir med åtta observatörer.

   UNFICYP (United Nations Force in Cyprus) på Cypern med en bataljon (avvecklad före den 1 januari 1988).

   UNlFlL (United Nations Interim Force in Lebanon) i Libanon med en bataljon.

Förordningen (SFS 1984:309) om beredskapsstyrkan för FN-tjänst har ändrats genom förordningen (SFS 1987:859) om ändring i nämnda för­ordning. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 1987.


199


 


Budgetåret 1988/89                                                                            Prop. 1987/88:100

Chefen för armén

Om mandatet förlängs kommer en mindre kontingent (25 personer) att

tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer en underhällsbataljon att tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i södra Libanon.

Om deltaganden med ytterligare en fredsbevarande styrka beslutas under budgetåret, krävs ytterligare medel.

Föredragandens överväganden

Genom beslul i juni 1982 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani omfattande högst 150 personer jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern ti|ls vidare.

Genom beslut i juni 1983 förordnade regeringen att tiden för den svenska FN-insatsen i Republiken Cypern skulle förlängas tills vidare. Styrkan på Cypern uppgår lill ca 400 personer.

Genom beslut i juni 1985 medgav regeringen att chefen för armén varje budgetår får rekrytera och utbilda personal till sjukhuskompaniet i södra Libanon, styrkan i Republiken Cypern, specialenheten för katastrof­hjälp samt observatörer i FN-tjänst. Vidare medgav regeringen att chefen för armén varje budgetår skall besluta om avlösning av observatörer i FN-tjänst.

Genom beslut i augusti 1986 medgav regeringen att ytterligare perso­nal ur beredskapsstyrkan för FN-tjänst, en underhållsbataljon som inkl. sjukhuskompaniet omfattar ca 630 man, skulle ställas till FN :s förfogan­de för tjänst i södra Libanon tills vidare.

Genom beslut i juni 1987 skall FN-bataljonen i Republiken Cypern avvecklas före den 31 december 1987 samt en mindre kontingent om ca 25 personer fr. o. m. den I januari 1988 ingå i den fredsbevarande styr­kan.

Jag kan för närvarande inte bedöma hur länge de svenska FN-styrkor: na behöver fortsätta sin verksamhet.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov varvid medel har beräknats för två personår vid försvarels sjukvårdsstyrelse. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verk­samheten under budgetåret 1988/89.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 måste betrak­tas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna alt beräkna vissa utgifts­poster samt möjligheten att regeringen fattar beslut om nya svenska FN-insatser eller att de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Under anslaget disponeras 375 000 kr. av försvarets sjukvårdsstyrelse för försörjning med sjukvärdsmateriel och uttagning av medicinalperso-nal för FN-styrkor i Mellersta Östern.

200.


 


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

a//till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1988/89 , anvisa ett förslagsanslag av 205 120 000 kr.


Prop.1987/88:100


K 5. Övervakningskontingenten i Korea

1986/87 Utgift 3 000 000 1987/88 Anslag 3 200 000 1988/89 Förslag 3 500 000

Medel för övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea anvisa­des första gången pä tilläggsstat fill riksstaten för budgetåret 1953/54 (prop. 1953: 234, SU 196, rskr. 431). Den svenska repatrieringskonfin-genten upplöstes efter slutfört uppdrag år 1954 men övervakningskonlin-gentens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har anvisats me­del under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Korea t. o. m. budget­
året 1987/88 anvisals 55 280 000 kr.                                    ■      .

Kostnader och medelsbehov (1 OOQ-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.   1986/87


1987/88  1988/89


Planerat Utfall  Planerat Chefen Före-för    dragan­armén  den

 

Övervakningskontingenten

 

 

 

 

 

i Korea: Allmän ledning

 

 

 

 

 

och förbandsverksamhet

3 200

2 995

3 200

3 485

3 500

Kostnader = medelsbehov

3 200

2 995

3 200

3 485

3 500


Föredragandens överväganden

Genom beslul i maj 1984 föreskrev regeringen att det skall finnas en övervakningskontingent i Korea om högst tio personer. Jag kan för när­varande inte bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behö­ver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid an­visas för budgetåret 1988/89. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 måste betrak­tas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgifts­poster samt möjligheten att kontingenten avvecklas.


201


 


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

a//till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.


Prop.1987/88:100


K 6. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


15 398 140

23 700 000

9 400 000


Reservation


236 000


Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa mili­tära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret. I verksamheten ingår för budget­året 1988/89 den projeklilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m. fi. kommuner, anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Sköv­de kommun samt ombyggnad av diverse befästningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjning­en på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., markanskaffningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning samt ombyggnaden av befästningsobjekt på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder.

Verksamheten finansieras frän reservationsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

Delprogram

1987/88

1988/89

 

 

 

Fortifika-

Före-

 

Planerat

tionsfövaltningen

draganden

Anläggningar m. ra. för

 

 

 

vissa militära ändamål:

 

 

 

Centralt vidtagen materiel-

 

 

 

anskaffning m. m.

5 000

5 000

5 340

Harkanskaffning

500

500

535

Nybyggnad m. m.

7 467

Centralt beslutade om-

 

 

 

byggnads- och underhålls-

 

 

 

åtgärder

10 800

3 300

3 525

Kostnader = medelsbehov

23 767

8 800'

9 4002


' Prisläge februari 1987. = Prisläge februari 1989.


202


 


Budgetåret 1988/89 Fortifikationsförvaltningen

Medelsbehovet beräknas till 8,8 milj. kr. enligt vad som framgår av sam­manställningen över kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 8,8 milj. kr., varav

   för centralt vidtagen materielanskaffning beräknas 5 milj. kr.

   för markanskaffning beräknas 0,5 milj. kr.

   för ombyggnad beräknas 3,3 milj. kr. Härav beräknas inga objekt påbörjas under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten under budgetåret 1988/89. Min beräkning av medelsbeho­vet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.


Prop. 1987/88:100


Anslagsberäkning (I OOQ-tal kr.)

 

Hedelstillgång

 

Beräknad medelsförbrukning

Reservation 1987-07-01

236

1987/88     23 936

Anslag för 1987/88

23 700

1988/89     9 400'

Anslag för 1988/89

 

Beräknad

(förslag)

9 400

reservation 1989-06-30      0

 

32 736

32 736

Prisläge februari 1987.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

ö//till Anläggningar m. m.för vissa mihtära ändamål för budget­året 1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av 9 400 000 kr.

K 7. Nämnden för vapenfriutbildning

1986/87 Utgift 5 406 000 1987/88 Anslag 5 400 000 1988/89 Förslag 5 830 000


Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) har till uppgift att svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjänstepliktiga.

Utgifterna för verksamheten finansieras från förslagsanslaget K 7. Nämnden för vapenfriutbildning.

Utgifterna för de vapenfria tjänstepliktigas utbildning och förmåner m. m. finansieras från förslagsanslaget K 8. Vapenfria tjänsteplikfiga.


203


 


Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)


Prop. 1987/88:100


 


Anslag m. m.


1986/87


1987/88


1988/89


 


Planerat Utfall  Planerat

K 7. Nämnden för           5 138     5             406         5 400

vapenfriutbildning

Kostnader             5 138   5 406       6 400

Hedelsbehov        5 138   5 406       5 400


 

NVU

Föredrag­anden

6 326

6 326 6 326

5 830

■ 5 830 5 830


Personal

Personalkategori  Antal anställda omräknat till personår


1986/87


1987/88 1988/89


 


Planerat Utfall


Planerat . NVU


 


Civil personal


22


22


22


22


Budgetåret 1988/89

Nämnden för vapenfriutbildning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar nämn­den för vapenfriutbildning på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 751 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

Förbättring av datarutiner ökar kostnaderna med 40 000 kr. Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av.sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag atl regeringen föreslår riksda­gen

alt till Nämnden för vapenfriutbUdning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 830 000 kr.


K 8. Vapenfria tjänstepliktiga

1986/87 Utgift 112 700 000 1987/88 Anslag 119 600 000 1988/89 Förslag 122 320 000


204


 


Från anslaget finansieras kostnaderna för de vapenfria tjänsleplikligas     Prop. 1987/88:100 ekonomiska och sociala förmåner samt vissa utbildningskostnader m. m. till kommuner, organisationer och affärsdrivande verk vilka tilldelas va­penfria tjänstepliktiga.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

Anslag m. m.

1986/87

1987/88

1988/89

 

Planerat

Utfall  Planerat

NVU  Föredra­ganden

Kostnader = medelsöehov

124-785

112 700 119 600

122 100 122 320

Budgetåret 1988/89 Nämnden för vapenfriutbildning

Nämnden för vapenfriutbildning beräknar behovet av tjänstgöringsda­gar till 500 000. Medelsbehovet beräknas på följande sätt. Förmåner för vapenfria tjänstepliktiga kostar 100 milj. kr., kostnaderna för familjebi­drag uppgår till 15 milj. kr., kostnaderna för särskild hjälpverksamhet uppgår till 150 000 kr. medan fritidsstudieverksamheten kostar 350 000 kr.

Nämnden för vapenfriutbildning föreslår att ersättningen till bidrags­berättigade utbildningsanordnare för grundutbildning av vapenfria höjs från 3 000 kr. till 4 000 kr. per vapenfri. Dessa kostnader beräknas där­med uppgå till 6,6 milj. kr. Kostnaderna för medinfiytandeverksamhe-ten beräknas till 290 000 kr.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening bör förmåner för vapenfria tjänstepliktiga överens­stämma med motsvarande förmåner för värnpliktiga. Jag har tidigare (avsnitt 7.3.10) redovisat detta.

Vid min beräkning av medelsbehovet har jag beaktat höjningen av förmånerna för de vapenfria tjänstepliktiga. Jag har även beräknat kost­nader för viss administration av utbildningsanordnarna saml för medin-fiytande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksda­gen

a//till Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 122 320 000 kr.

205


 


K 9. Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets   Prop. 1987/88:100 område

1986/87 Utgift 6 962 357 1987/88 Anslag 7 630 000 1988/89   Förslag 8 040 000

Anslaget har tidigare benämnts A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalför­svaret.

Över anslaget finansieras utgifterna för totalförsvarets chefsnämnd, delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet, delegationen för icke-militärt motstånd m. m. Dessutom lämnas bidrag Mil Centralförbundet Folk och Försvar samt Stiftelsen Gällöfsta Kurs­centrum.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

1986/87

 

1987/88

1988/89

 

 

Planerat Utfall

Planerat

Nämnder

Föredraganden

Anslagsposten

 

 

 

 

 

1 Totalförsva-

 

 

 

 

 

rets chefs-

 

 

 

 

 

nämnd

300

422

440

485

470

2 Övriga nämnder

 

 

 

 

 

ra. m.

1 245

1 020

1 140

1 320

1 070

Bidrag till

 

 

 

 

 

3 Centralförbun-

 

 

 

 

 

det Folk och

 

 

 

 

 

Försvar

2 250

2 250

2 670

2 976

2 750

4 Stiftelsen

 

 

 

 

 

Gällöfsta

 

 

 

 

 

Kurscentrum

3 270

3 270

3 380

3 790

3 485

Till regeringens

 

 

 

 

 

disposition

 

 

 

 

265

Medelsbehov

7 065

6 962

7 630

8 570

8 040


Budgetåret 1988/89

1.   Nämnderna

Pris- och löneomräkning samt vissa volymförändringar inom nämnder­na medför att kostnaderna ökar med 225 000 kr.

2.  Bidrag

Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta Kurscen­trum begär sammanlagt 715 000 kr. mer i bidrag för verksamheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 8 040 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

a//till Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets område för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 8 040 000 kr.


206


 


Förslag till                                                                  Bilaga l.l

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 9 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.


Prop.1987/88:100


 


Nuvarande lydelse

9§i

Familjepenning beräknas för månad till högst / 325 kronor för barn och till högst 2 iJOkronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersätt­ningens eller bidragets belopp för månad.


Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för månad lill högst / 375 kronor för barn och till högst 2 JOkronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig är skyldig alt utge, får dock inte översliga ersätt­ningens eller bidragets belopp för månad.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


Senaste lydelse 1987:482.


207


 


Innehållsförteckning                                                   Prop. i987/88:ioo

Översikt

1      Huvudtitens utformning  ................................................................. ........ 4

2     1987 års försvarsbeslut.................................................................. ........ 5

3     Riksdagen och försvarsplaneringen........................................................          8

4     Säkerhetspolitiska överväganden............................................              9

5      Försvarspolitikens inriktning........................................................... ........ 13

6      Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor................................. ........ 14

 

6.1           Vissa gemensamma utgångspunkter för planeringen-------- -------- 14

6.2           Ledning och samordning av totalförsvaret........... ;.......           16

6.3           Skydd mol kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemis­ka hot                  17

6.4           Utveckling av planerings-och uppföljningssystemet____ ____ 18

7    Totalförsvarets militära del .............................................................. ........ 21

7.1   Det senaste förfiutna budgetåret (1986/87) ........................... ........ 21

7.1.1                         Verksamheten   .............................................. .'............. ........ 21

7.1.2                         Det ekonomiska utfallet.............................................. ....... 22

 

7.2           Verksamheten under innevarande budgetår (1987/88) ..             23

7.3           Det militära försvarets fortsatta utveckling........................... ....... 24

7.3.1        Regeringens uppdrag till överbefälhavaren om

bl. a. arméns fortsatta utveckling.............................. ....... 24

7.3.2        1987 års försvarsbeslut och säkerheten i plane­
ringen   ......................................................................... ....... 26

7.3.2.1                  Försvarsbeslutet.......................................................... ....... 26

7.3.2.2                  Säkerheten i planeringen för försvarsbeslutspe­rioden                   28

 

7.3.3                         Planeringsramar  ......................................................... ....... 29

7.3.4                         Inriktningen av huvudprogrammen.......................... ........ 31

 

7.3.4.1                  Arméstridskrafier  ....................................................... ........ 31

7.3.4.2                  Marinstridskrafter........................................................ ....... 32

7.3.4.3                  Flygstridskrafter  ........................................................ ....... 33

7.3.4.4      Operafiv ledning.......................................................... ....... 34

 

7.3.5                         Krigsorganisationens långsiktiga utveckling ....            34

7.3.6          Redovisning av JAS-projektet  .................................         35

 

7.3.6.1                  Teknisk värdering av projektet..................................         35

7.3.6.2                  De ekonomiska förutsättningarna för projektet .            36

7.3.6.3                  Vissa induslripolitiska aspekter på projektet ....             38

7.3.7        Anställd personal  ...................................................... ....... 39

7.3.7.1                  Allmänna överväganden............................................ ....... 39

7.3.7.2                  Långsiktigt behov av anställd personal................... ....... 39

7.3.7.3                  Styrmetoder beträffande personalvolymen ............ 41                              208


 


•;          7.3.7.4.  Ålgärder för att täcka personalbehoven.................... ....... 42

7.3.8                         Pilotfrågan  .................................................................. ....... 43

7.3.9                         Vissa frågor rörande gemensamma skolor............... ....... 44

 

7.3.9.1                  Försvarshögskolan..................................................... ....... 44

7.3.9.2                  Försvarels förvaltningsskola..................................... ....... 46

7.3.10       Vissa frågor rörande värnpliktiga  ........................... ....... 48

7.3.10.1             Utbildning   ................................................................. ....... 48

7.3.10.2             Kontaktförmåner......................................................... ....... 48

7.3.10.3             Medinfiytande för värnpliktiga ................................ ....... 50

7.3.10.4   Behovet av en större översyn om grundutbild­ningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala vill­kor m.m                50

7.3.11       Vissa frågor om fredsorganisationen.......................         51

7.3.1 l.l Rationalisering   ........................................................... ........ 51

7.3.11.2             Informationssystem för försvaret............................. ....... 54

7.3.11.3             Vidareutveckling av militärmusiken.......................... ....... 55

7.3.11.4   Lekmannainfiylande i försvarsmaktens regionala

och lokala myndigheter.............................................. ....... 55

8    Totalförsvarets civila del   ............................................................... ....... 57

8.1           Inledning..................................................................................... ....... 57

8.2           Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del ..           57

 

8.2.1                         Grunder och inriktning ..............................................         57

8.2.2                         Grundsyn mål- och riskanalyser, m.m...................... ....... 60

8.3    Ekonomiska överväganden............................. ,...................... ........ 61

8.3.1                         Planeringsramar........................................................... ........ 61

8.3.2                         Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del         63

 

8.3.2.1                  Finansieringsprinciper............................................... ....... 63

8.3.2.2                  Ekonomisk ram för budgetåret 1988/89.................... ....... 63

8.3.2.3                  Anslagsfrågor m. m. för budgetåret 1988/89 ....             64

8.3.3        Ekonomisk planeringsram för perioden 1988/
89-1991/92..................................................................... ....... 67

8.4    Funktionsvis inriktning  .......................................................... ....... 67

8.4.1                         Civil ledning och samordning....................................         67

8.4.2                         Befolkningsskydd och räddningstjänst.................. ....... 70

8.4.3                         Psykologiskt försvar................................................... ....... 75

8.4.4                         Hälso- och sjukvård m. m........................................... ....... 76

8.4.5                         Telekommunikationer ................................................        '77

8.4.6                         Transporter..................................................................         78

8.4.7                         Livsmedelsförsörjning m. m....................................... ....... 79

8.4.8                         Energiförsörjning ....................................................... ....... 80

8.4.9                         Övrig varuförsörjning................................................. ........ 81

8.4.10                    Övriga viktiga samhällsfunktioner............................         84

8.4.11                    Beredskap inom ADB-området ..............................           89

9    Forskning och försvarsindustri................................................................ ....... 90

9.1           Forskning.................................................................................... ....... 90

9.2           Försvarsindustri.......................................... •............................          91


Prop. 1987/88:100

209


 


10  Kustbevakningen  ..................................................................................       94    Prop. 1987/88:100

10.1    Bakgrund ...................................................................................       94

10.2  Överväganden........................................................................... ..... 94

11   Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89. Fjärde huvudtiteln____       96

A  Försvarsdepartementet m. m......................................................................       96

1.       Försvarsdepartementet ........................................................... ..... 96

2.                   Utredningar m.m........................................................................ ..... 96

3.                   Extra utgifter.............................................................................. ..... 96

B  Arméförband   ...............................................    .......................................      98

1.  Ledning och förbandsverksamhel..........................................      98

2.                  Anskaffning av materiel ..........................................................      101

3.                  Anskaffning av anläggningar................................................. ..... 104

C Marinförband ..................................................................................... ..... 106

1.  Ledning och förbandsverksamhet.......................................... .... 106

2.                  Anskaffning av materiel  ......................................................... .... 109

3.                  Anskaffning av anläggningar................................................. .... Ill

D Flygvapenförband   ........................................................................... .... 114

1.   Ledning och förbandsverksamhet......................................... .... 114

2.                   Anskaffning av materiel  ......................................................... .... 117

3.                   Anskaffning av anläggningar................................................. .... 119

E   Operativ ledning m.m............................................................................... .... 121

1.   Ledning och förbandsverksamhet..........................................      121

2.                   Anskaffning av materiel  .........................................................      123

3.                   Anskaffning av anläggningar................................................. .... 124

4.                   Forskning och utveckling........................................................ .... 125

F   Gemensamma myndigheter m. m................................................................ .... 128

1.       Försvarets civilförvaltning ..................................................... .... 128

2.                   Försvarets sjukvårdsstyrelse.................................................. .... 129

3.                   Forlifikafionsförvaltningen   ................................................... .... 131

4.                   Försvarets materielverk............................................................ .... 133

5.                   Gemensam försvarsforskning.................................................. .... 136

6.                   Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings­anstalt                138

7.                   Försvarets radioanstalt  .......................................................... .... 139

8.                   Värnpliktsverket........................................................................ .... 140

9.                   Försvarels rationaliseringsinstitut.......................................... .... 142

10.              Försvarshögskolan ..................................................................      144

11.              Militärhögskolan   ....................................................................      145

12.              Försvarets förvaltningsskola...................................................      147

 

13.            Försvarets läromedelscentral .................................................      149

14.            Krigsarkivet................................................................................      150

15.            Statens försvarshistoriska museer.........................................      152

16.            Frivilliga försvarsorganisafioner m. m.................................... .... 153

17.            Försvarets datacentral......................... .•................................... .... 154                           210


 


13.             Kustbevakningen .................................................................... 156     Prop. 1987/88:100

14.             Anskaffning av materiel för kustbevakningen .................... ...... 158

15.             Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret  ................        159

16.             Reserv för det militära försvaret..............................................        161

17.             Reglering av prisstegringar för det militära försvaret ...            162

G Civil ledning och samordning........................................................... ...... 163

1.  Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostna­der .............           164

2.                  Civil ledning och samordning ................................................ ...... 165

3.                  Civilbefälhavarna...................................................................... ...... 167

4.                  Signalskydd............................................................................... ...... 170

5.                  Vissa leleanordningar  ............................................................. ...... 172

H Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m.................................        174

1.   Befolkningsskydd och räddningstjänst   ............................. ...... 174

2.                   Anläggningar för fredsorganisationen..................................        180

3.                   Skyddsrum.................................................................................        182

4.                   Identitetsbrickor........................................................................ ...... 184

5.                   Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ...            185

1    Psykologiskt försvar........................................................................ ...... 187

I.     Styrelsen för psykologiskt försvar......................................... ...... 187

J   övrig varuförsörjning......................................................................... ...... 188

1.       Drift av beredskapslager.......................................................... ...... 188

2.                  Beredskapslagring och industriella åtgärder........................ ...... 189

3.                  Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsga­rantier                 191

K  övriga ändamål................................................................................... ...... 192

1.  Försvarets   forskningsanstalt:   Intäktsfinansierad   upp­dragsverksamhet                             192

2.                  Flygtekniska försöksanstalten ............................................... ...... 193

3.                  Beredskapsstyrka för FN-tjänst.............................................. ...... 196

4.                  FN-styrkors verksamhet utomlands ...................................... ...... 198

5.                  Övervakningskontingenten i Korea  ..................................... ...... 201

6.                  Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.....................        202

7.                  Nämnden för vapenfriutbildning ........................................... ...... 203

8.                  Vapenfria tjänstepliktiga.......................................................... ...... 204

9.                  Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets områ­de                        206

Bilaga  l.l   Förslag till  lag om ändring i familjebidragslagen

(1978:520)............................................................................ ...... 207

211


 


 


 


Bilaga 7 till budgetpropositionen 1988


Socialdepartementet

(femte huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 7


Översikt Verksamhetsområdet

Socialpolitiken utgör grunden i välfärdspolitiken. Det sociala välfärdssyste­met är ett uttryck för en fördelningspolitik som bygger på solidaritet och rätt­visa.

Till socialdepartementels verksamhetsområde hör del sociala trygghels-systemet i form av ekonomiskt slöd lill barnfamiljer, försäkring vid sjuk­dom, arbetsskada, handikapp och ålderdom samt hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialtjänsten omfattar bl.a. barnomsorg och omsorg om äldre och handikappade saml alkohol- och narkotikapolifik. Socialdepartementet ansvarar också för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sek­torn.

Ekonomisk utveckling

Den generella välfärdspolitiken har byggts upp under årtionden av expansiv reformverksamhet. Den ekonomiska krisen i slutet av 1970-lalel och början av 1980-talet medförde stor återhållsamhet med de sociala utgifterna. Social­politiken blev föremål för omprövningar. Barnfamiljer, pensionärer och andra grupper gjorde ekonomiska uppoffringar för alt sanera den svenska ekonomin. Kostnadsökningarna inom hälso- och sjukvården bromsades. Ef­ter årtionden av kontinuerlig ökning har de sociala utgifterna i andel av BNP under de senaste åren legat på en i stort sett oförändrad nivå.

De sammanlagda utgifterna för samhällets socialpolitik under 1988 beräk­nas uppgå till 320 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 30 % av bruttona­tionalprodukten BNP.

En stark och stabil social välfärd har under krisåren återigen visat sig vara en omistlig tillgång och har inneburit ett gott skydd för människors levnads­förhållanden. Den svenska välfärdspolitiken utgår från alt social trygghet och jämlikhet, utöver atl ge de enskilda individerna ett bättre liv, också har en positiv effekt på samhällets ekonomiska utveckling. Den sociala trygghe­ten frigör människors resurser. Människor som känner en social trygghet kan lättare ta lill sig ny kunskap och delta i utveckling och förnyelse. Detta underlättar i sin tur den omstrukturering och anpassning som krävs i närings­livet och den offentliga sektorn, när de ekonomiska förutsättningarna änd­ras. På så vis bidrar välfärdspolitiken till atl öka samhällets tillväxtmöjlighe­ter.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


Regeringens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Sedan några år Prop. 1987/88:100 har samhällsekonomin börjat atl stabiliseras och förbättras. Ökat ekono- Bil. 7 miskt utrymme skapas av bättre resursutnyttjande och de ökande intäkter som den ekonomiska tillväxten för med sig. Angelägna behov inom den so­ciala sektorn kan åter tillgodoses. Genom att arbetslösheten pressats ner och fier människor fåll arbete har familjernas förvärvsinkomster ökat. Genom all de generella trygghetssystemen bevarats har människors behov av vård, omsorg, skola, pensioner och annan social trygghet kunnat fillgodoses. För­slagen i årets budget är utformade med hänsyn till en stram finanspolitik där utrymme skapats genom tillväxt och omprioriteringar.

Förslagens profil

Vård och omsorg är ett av de tre områden som prioriteras i årets budgetför­slag. Särskilda insatser görs inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, stödet lill de handikappade samt i bekämpningen av AIDS. Under 1988 till­förs hälso- och sjukvården genom den allmänna sjukvårdsersältningen och särskilda ersättningar 12 575 milj. kr. och under 1989 13 955 milj. kr. Arbe­tet inriktas på alt bättre tillgodose patienternas önskemål och krav på för­bättrad service, större valfrihet och tillgänglighet i vården. De äldre måste garanteras en trygg och värdig ålderdom. Bl.a. föreslås att anhörigas möjhg­heter atl medverka i vården förstärks. De äldre bör ges större möjligheter alt välja vård- och boendeformer. Omfattande reformer ger större rättvisa och delaktighet för handikappade och deras familjer. Bl.a. föreslås en refor­mering av bilstödet och en utbyggnad av den tillfälliga föräldraförsäkringen från 60 till 90 dagar. Resurserna för att bekämpa AIDS ökas kraftigt. Ett samlat program för alt förstärka det epidemiologiska arbelet, fördjupa infor­mationen, öka stödet i storstäderna för vård och behandling samt att för­bättra missbrukarvården kommer att presenteras i en särskild proposition.

Omfattande reformer genomförs också innevarande budgetår inom soci­alförsäkringen. Pensionärerna erhåller en del av kompensationen för att de tog ansvar för atl medverka till saneringen av landets ekonomi. Tillägget fill basbeloppet om 400 kr. har permanentats fr.o.m. den 1 januari 1988 genom att räknas in i basbeloppet. De kommunala bostadstilläggen har förbättrats avsevärt den 1 januari 1988 bl.a. genom att de övre hyresgränserna höjs. Delta gynnar främst de sämst ställda pensionärerna. Från och med den 1 december 1987 genomfördes den s.k. limsjukpenningen samtidigt som den återstående karensdagen avskaffades i sjukförsäkringen. Reformen medför kraftiga förbättringar av ersättningen vid sjukdom för framför allt privatan­ställda arbetare och deltidsanställda med koncentrerad deltid. Del innebar att en gammal orättvisa försvann.

För socialdepartementets område beräknas utgifterna för budgetåret 1988/89 lill sammanlagt 95 421 milj. kr. Det är en ökning med 3 339 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Ut­giftssumman blir då 217 000 milj. kr. och ökningen 25 000 milj.- kr.


 


Ekonomiskt stöd till barnfamiljerna                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 7
Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar till atl utjämna skillna­
der i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer utan barn samt till
alt skapa en rättvis fördelning mellan olika typer av barnfamiljer.
                          '

Barnbidrag, som utges med samma belopp för alla barn under 16 års ål­der, betalas ut lill ca en miljon familjer med sammanlagt ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessutom flerbarnstillägg. I årets budget lämnas förslag om förändringar som rör flerbarnstillägget i familjer med fyra eller flera barn.

Från den 1 januari 1988 utges barnbidrag inkl. flerbarnstillägg och maxi­malt bostadsbidrag med följande belopp vid olika barnantal:

 

Antal

Barnbidrag

 

Bostadsbid

rag

Summa

 

barn

 

 

 

 

 

 

 

Kr. per år

Kr. per mån.

Kr. per år

Kr. per mån.

Kr. per år

Kr. per mån.

1

5 820

485

16 800

1 400

22 620

1 885

2

11 640

970

21 420

1 785

33 060

2155

3

20 370

1698

27 300

2 275

47 670

3 973

4

35 502

2 959

28 740

2 395

64 242

5 354

5

50 634

4 220

32 160

2 680

82 794

6 900

Maximalt bostadsbidrag utgår för hyror över den övre hyresgränsen vid en bidragsgrundande inkomst upp till 59 000 kr./år.

Bostadsbidrag utges lill ca 250 000 familjer med ca 510 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger föräldrarna möjlighet atl vara hemma hos bar­net under sammanlagt 360 dagar varav 270 dagar med ersättning motsva­rande sjukpenningen. Målet är att bygga ut föräldraförsäkringen lill atl om­fatta 18 månader och att ersättningen skall betalas enligt sjukpenningnivån. Ambitionen är alt utbyggnaden till 18 månader skall vara slutförd i början av 1990-talet. Takten i utbyggnaden blir beroende av de ekonomiska förut­sättningarna och av avvägningen mot andra reformkrav.

Den tillfälliga föräldrapenningen lämnas till föräldrar som avslår från för­värvsarbete bl.a. för vård av sjukt barn. Ersättningen kan utges under högst 60 dagar under ett år till dess barnet fyller 12 år. Vid särskilda behov kan ersättning också utges för barn mellan 12 och 16 år. Förslag läggs atl, i det fall barnets sjukdom motiverar del, ytterligare 30 dagars tillfällig föräldra­penning skall kunna lämnas.

Ersättningen vid tillfällig vård av barn beräknas från den 1 december 1987 enligt samma regler som gäller för limberäknad sjukpenning. Därigenom kommer ersättningen i princip att uppgå till 90 % av inkomstbortfallet, vil­kel tidigare inte varit fallet.

Vårdbidrag lämnas lill föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård. Ytterligare en bidragsnivå, en fjärdedels vårdbi­drag, har föreslagits. Förslag lämnas också all vårdbidrag skall kunna bibe­hållas under en omställningsperiod om barnet avlider.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskott betalas ut för ca 288 000 barn i de flesta fall med 40 % av basbeloppet.


 


Det sammanlagda direkta statliga stödet till barnfamiljerna år 1988 beräk-     Prop. 1987/88:100
nas lill 23 431 milj. kr. med följande fördelning.
                                                             Bil. 7

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1988

 

 

Milj. kr.

%

Barnbidrag

10 140

43,3

Bostadsbidrag (staten)'

1 573

67

Föräldraförsäkring

8 575

36.6

Värdbidrag för handikappade barn

603

2,6

Bidragsförskott

1900

8,1

Barnpensioner

640

2,7

Summa

23 431

100,0

' Beräknad kostnad. Kommunernas kostnader beräknas till 1 573 milj. kr. Staten ersätter kommunerna kalenderårsvis i efterskott för utbetalningar av bostads­bidrag. Statens utgifter under är 1988 avser därför bostadsbidrag som har utbetalats under år 1987.

Anm. Dessutom tillkommer statsbidrag till barnomsorgen.

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän eko­nomisk trygghet vid ålderdomen och ersättning för inkomstbortfall vid sjuk­dom och handikapp.

Socialförsäkringen omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), föräldraförsäkring, folkpension med pensionstillskott, kommunall bostads­tillägg, allmän tilläggspension, arbetsskadeförsäkring och delpensionsför­säkring.

De ersättningar som utges från socialförsäkringen har en myckel stor för-delningspolitisk betydelse. Omkring 26 % av den totala privata konsumtio­nen i landet sker med hjälp av de ersättningar som efter skatteavdrag betalas ut från socialförsäkringen och vissa andra stödsystem. Det är av central bety­delse att den ekonomiska trygghet som härigenom byggts upp för de grupper som har svårt atl klara sin försörjning genom egna förvärvsinkomster också kan bevaras under åren framöver. Den svenska socialpolitiken skall även i fortsättningen bygga på generella ålgärder och vara en socialpolitik för hela folkel.

Pensionerna värdesäkras genom all basbeloppet beräknas utifrån utveck­lingen av konsumentprisindex. Genom den tillämpade värdesäkringsmeto-den erhåller pensionärerna full kompensation för inträffade prisförändringar under perioden november 1986 till november 1987.

Pensionärerna har burit sin del av den börda som krävdes för atl sanera landels ekonomi. Som en del i kompensationen för denna uppoffring inför­des den 1 juli 1987 ett tilläggsbelopp lill basbeloppet på 400 kr., atl användas vid beräkning av pensionsförmåner m.m. Pensionsutbetalningarna ökar här­igenom med ca 1,8 miljarder kr. Fr.o.m. år 1988 ingår tilläggsbeloppet i bas­beloppet. Avsikten är alt kalla pensionärernas organisationer till överlägg­ningar om resterande del av den gjorda uppoffringen.

Situationen för de sämre ställda pensionärerna förbättras avsevärt. Den övre bostadskoslnadsgränsen i bestämmelserna om kommunalt bosiadsiill-


 


lägg har höjts med 700 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1988. Samtidigt     Prop. 1987/88:100 har reglerna ändrats så att kommunerna åläggs att utge kommunalt bostads-     Bil. 7 tilllägg. Som mest kan en ensamstående pensionär eller ett pensionärspar få en höjning av sill kommunala bostadstillägg med 8 400 kr. per år.

Delpensionens ersättningsnivå har återställts till 65 %. Den tidigare minskningen av antalet personer som tar delpension har nu upphört. 1 stället har antalet personer som ansöker om delpension åter ökat. Detta gäller spe­ciellt arbetare inom industrin. Från den 1 juli 1987 gäller också förenklade regler för beräkning av delpension.

Ett nytt system för beräkning av sjukpenning gäller från den 1 december 1987 för sjukfall som är kortare än 14 dagar och för de första 14 dagarna av längre sjukfall. Reformen medför en avsevärd förbättring för framför allt privatanställda arbetare och deltidsanställda. Sjukpenningen ger nu alla en ersättning som motsvarar 90 % av arbetsinkomsten upp lill 7,5 gånger bas­beloppet.

Från sjukförsäkringen lämnas också vissa ersättningar till sjukvårdshu­vudmännen. Ersättning lämnas dels i form av en allmän sjukvårdsersätlning, dels i form av särskilda ersättningar för avinslilulionalisering inom hälso-och sjukvården, för förebyggande ålgärder och för hjälpmedel till handikap­pade. En överenskommelse har träffats om ersättningarna för åren 1988 och 1989. Sammantaget beräknas ersättningarna för de båda åren uppgå till 12 575 milj. kr. respektive 13 955 milj. kr.

Inom socialförsäkringsadministrationen pågår ett arbete för atl decentra­lisera i princip all handläggning av ärenden som rör individuella förmåner. Syftet är atl förbättra försäkringskassornas service och effektivitet. Stora de­lar av verksamheten flyttas härigenom närmare medborgarna.

Försäkringskassornas lokalkontor kommer härvid att spela en central roll. Del framlida lokalkonlorsnätet bör därför bygga på kontor som har tillräck­lig bärkraft att med kunnig personal och teknikstöd ge en fullgod service med i stort sett all handläggning av ärenden som rör individuella förmåner. En betydande satsning kommer under de närmaste åren att ske på utbildning och utveckling av kunskaperna hos försäkringskassornas personal. Under våren 1988 kommer också en utredning atl redovisas av riksförsäkringsver­ket angående teknikstödet för den framtida socialförsäkringsadministratio­nen.

Hälso- och sjukvård m.m.

Inom hälso- och sjukvården pågår f.n. ett omfattande reformarbete. Till­gängliga resurser utnyttjas effektivare. Patienten sätts i centrum. Strävan är att hela befolkningen skall kunna få en vård på lika villkor.

Reformarbetet förutsätter en samordning på riksplanet. En ny hälso- och sjukvårdsberedning, med statsministern som ordförande, har bildats. Bered­ningen skall behandla sådana frågor inom hälso- och sjukvården som är av stor vikt från nationella utgångspunkter. Bl.a. gäller del frågor om över­gången från forskning till praktisk vård, om den högspecialiserade vården samt om folkhälsofrågor ur ett brett samhällsperspektiv.


 


S\itemet för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen från den allmänna Prop. 1987/88:100 ijukförsäkringen har förändrats fr.o.m. år 1985, då en övergång skedde från Bil. 7 prestationsbundna ersättningar till en samlad ersättning per invånare. Er­sättningarna till sjukvårdshuvudmännen utjämnades härigenom. För att yt­terligare förbättra möjligheterna till en vård på lika villkor för hela befolk­ningen införs fr.o.m. år 1988 en behovsbaserad fördelning av den allmänna sjukvårdsersältningen (prop. 1987/88:63). Fördelningen kommer alt ske med hänsyn till förhållandena inom respektive sjukvårdsområde beträffande sjukfrånvaro, frekvens av förtidspensionärer, andel ensamboende äldre och dödlighet. Ersättningen lill sjukvårdshuvudmännen var under 1987 12 075 milj. kr. Under 1988 och 1989 blir motsvarande belopp 12 575 milj. kr. resp. 13 955 milj. kr. Dessutom utges under dessa år ett sär­skilt statsbidrag med 164 milj. kr. resp. 169 milj. kr. fill den psykiatriska vården.

Ett informationssystem skall utvecklas för att bl.a. resursanvändningen, behandlingsresultaten saml produktivitets- och effekfivitelsutvecklingen skall kunna följas. En utredning med uppdrag atl söka utforma ell sådant informationssystem skall tillsättas gemensamt av slalen och sjukvårdshuvud­männen.

Utbyggnaden av primärvården för att ge medborgarna en god och närbe­lägen vård fortsätter. Bl.a. kommer samverkan mellan primärvården och den sociala hemtjänsten att förbättras.

Patienterna bör ges ökade möjligheter all välja läkare, vårdcentral och sjukhus. De försöksprojekt som regeringen stöder i samarbete med lands­tingen har visat atl patienterna upplever en väsentligt förbättrad hälso- och sjukvårdsservice.

Ett viktigt inslag i den framtidaäldrepoliliken blir ökad valfrihet för äldre människor när det gäller vård- och boendeformer.

De länga väntetiderna inom vissa områden av sjukvården förkortas nu ge­nom särskilda åtgärder. En särskild ersättning utgår till sjukvårdshuvudmän­nen för alt operationskapacilelen inom viktiga områden skall kunna ökas. Ersättningen har fr.o.ir. år 1988 inordnats i den allmänna sjukvårdsersält­ningen.

Regeringen har tillsall en särskild beredning med uppgift att utvärdera medicinsk metodik. Beredningens främsta uppgift är all samordna utvärde­ringen av såväl nya som befintliga medicinska metoder inom landet.

Möjligheterna all rekrytera och behålla kompetent personal är av avgö­rande betydelse för atl en god hälso- och sjukvård skall kunna förverkligas. En arbetsgrupp, som tillsattes av den tidigare hälso- och sjukvårdsbered­ningen, analyserar förutsättningarna atl öka rekryteringen av läkare fill all­mänmedicin och glesbygd. Olika ålgärder övervägs som kan främja en till­fredsställande personalförsörjning inom såväl hälso- och sjukvården som so­cialvården.

Utvecklingen har medfört all eliska frågeställningar fått allt större bety­
delse inom hälso- och sjukvården. Aktuella områden där man koinmerin på
svåra eliska avgöranden är befruktning utanför människokroppen, foster-
diagnoslik och genteknik. En proposition med förslag till regler beträffande
barn genom befruktning utanför kroppen planeras all läinnas våren 1988.
                                                      ö


 


Bekämpningen av AIDS                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Infektion av HIV (Human Immunodeficiency Virus), som kan leda till

AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome) - förvärvat immunbrist-syndrom - utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Botemedel eller vaccin mol infektionen finns inte. Alltmer effektiva läkemedel som fördröjer sjukdoms­förloppet utvecklas dock. Forskningen kring HIV/AIDS i Sverige slöds eko­nomiskt på många sätt. Landsting, kommuner och myndigheter bedriver en omfattande verksamhet för atl hindra infektionens spridning. Regeringen har tillkallat AIDS-delegafionen, som har till huvuduppgift att samordna ar­betet inom alla samhällets områden med olika åtgärder mol HIV/AIDS.

I en särskild proposition kommer ett samlat åtgärdsprogram mol AIDS att redovisas. Del omfattar information och psykosocial! stöd lill riskutsatla grupper m.fl., insatser för alt begränsa smittspridningen samt insatser för vård och behandling av narkotikamissbrukare. Informationsinsatserna som rör HIV/AIDS kommer att förslärkas. Åtgärder för att kartlägga smittsprid­ningen är också angelägna.

Det epidemiologiska arbetet ställs i förgrunden i förslaget lill handlings­program. AlDS-epidemin har klart påvisat behovet av ett fungerande smitt­skydd med en stark ledning och väl avgränsade ansvarsområden.

Det är också viktigt alt garantera ett kvalificerat omhändertagande då vård behövs. HIV-smittade och AIDS-sjuka skall ges ett fullgott medicinskt omhändertagande och psykosocialt stöd.

HIV/AIDS-epidemin har gjort de stora vårdbehoven bland narkotika­missbrukare alltmer uppenbara. Regeringen kommer all i en särskild propo­sition föreslå att 35 milj. kr. avsätts för bidrag lill instilutionsplalser för vård enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

För insatser mol AIDS kommer att föreslås resurser budgetåret 1988/89 om sammanlagt ca 215 milj. kr. Därtill skall läggas bidraget till missbrukar­vården på 35 milj. kr. Statens totala resursinsats för bekämpningen av AIDS uppgår därmed till ca 250 milj. kr.

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Barnomsorgen syftar till all ge barnen omvårdnad och ulvecklingsfrämjande stimulans. Den skall stödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda bar­nen för ett vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör det också möjligt för båda föräldrarna all förvärvsarbeta eller studera. Därige­nom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former. För förskolebarnen finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. För skolbarnen finns fritidshem och familjedaghem.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter i enlighet med riksdagens beslul hösten 1985. .

Genom riksdagsbeslutet hösten 1985 ges alla barn en rätt atl delta i kom­munal barnomsorg från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse


 


plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem. För     Prop. 1987/88:100 barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rät-     Bil. 7 ten gälla dellagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall uppfyllas genom en planmässig utbygg­nad som innebär atl barnomsorgen för alla barn i åldern 1 1/2-7 år skall täcka efterfrågan senast år 1991.

Av statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Projekt av detta slag bedrivs f.n. i ca 200 kommuner.

Ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen har införts fr.o.m. den 1 ja­nuari 1988.

Omsorg om äldre och handikappade

Äldreomsorgen måste även i fortsättningen ges hög prioritet. Antalet perso­ner i de äldsta åldersgrupperna fortsätter att öka. En fortsatt utveckling av och satsning på hemtjänsten och andra öppna stödformer måste ske och standarden på insfilutionerna förbättras.

Den sociala hemtjänsten har utvecklats kraftigt de senaste åren. Antalet arbetstimmar har från år 1980 lill år 1985 ökat med 21 miljoner timmar, vil­kel motsvarar 42 procents ökning. Nästan hälften av alla personer som är 80 år och äldre får social hemhjälp.

Primärkommunernas åtagande inom äldreomsorgen vidgas successivt. Från och med år 1988 höjs därför bidragsbeloppet per årsarbetare med 4 000 kr. lill 34 000 kr. Samtidigt kan en avsevärd ökning av hemtjänstens volym förväntas. Statens andel av hemtjänstens kostnader beräknas under 1988/89 uppgå till ca 2 724 milj. kr. För bidrag till utveckling av hemtjänsten avsätts 20 milj. kronor.

Äldreberedningens slutbetänkande (SOU 1987:21) har nyligen remissbe­handlats. Under våren 1988 kommer en proposition att föreläggas riksdagen om den framtida äldreomsorgen. I denna kommer bl.a. frågor om inrikt­ningen av äldreomsorgens ansvarsfördelning och samordning mellan huvud­männen, statens bidrag lill äldreomsorgens kostnader samt stödet till närstå­ende atl behandlas.

Samhället måste genom en väl utbyggd äldreomsorg svara för atl äldre får den hjälp de behöver.

Samhällets stöd lill anhöriga som vill göra vårdinsatser måste emellertid också förbättras. Förvärvsarbetande som under en kortare lid vill vårda när­stående i hemmel bör därför ges rätt till ledighet och ersättning från social­försäkringen. Regeringen avser att i den kommande äldrepolitiska proposi­tionen lägga fram ett förslag med denna innebörd.

I regeringens finansplan 1987 framhölls att del är angelägel all finna en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, kommuner och landstingskommuner i samband med omstruktureringen av vården. I avvak­tan härpå och som ett provisorium borde årsarbetarbidraget till social hem­hjälp från 1988 höjas med 4 000 kr. till 34 000 kr. I finansplanen framhålls även att ett liknande förfarande borde tillämpas under 1989.


 


Regeringen avser återkomma i samband med den äldrepoliliska proposi-      Prop. 1987/88:100 tionen våren 1988 till frågan om en långsiktig lösning av kostnadsfördel-      Bil. 7 ningen. I avvaktan på alt en sådan långsiktig lösning kan genomföras bör en höjning av statsbidraget ske även 1989. Schablonbeloppet per ålders- och förtidspensionär bör därvid höjas från 250 kr. till 400 kr., vilket motsvarar ungefär 275 milj. kr.

Genom en höjning av schablonbeloppet blir statsbidraget starkare rela­terat lill befolkningsstrukturen och därmed till behoven i den enskilda kom­munen. Kommunernas möjligheter lill en flexibel användning av medlen ökar också.

Färdtjänsten har stor betydelse för äldres och handikappades möjligheter alt leva självständigt och oberoende. Antalet personer med rätt till färd­tjänst var år 1985 ca 360 000. Statens kostnad för bidrag till färdtjänsten be­räknas lill 497 milj. kr. för 1988/89.

Genom effektivisering och omprioriteringar har utrymme skapats för flera vikliga handikappolitiska reformer. Regeringen kommer inom kort all före­slå reformer på tre socialt vikliga områden. I början av 1988 läggs en propo­sition fram om ett nytt och kraftigt förstärkt bilstöd lill handikappade. Totalt beräknas det nya bilslödet atl kosta ca 250 milj. kr. Under våren 1988 kom­mer regeringen även atl föreslå riksdagen atl verksamheten med tidningsut­givning för synskadade permanentas och utvecklas. Målet är all under den närmaste femårsperioden utöka utgivningen av dagstidningar för synska­dade från nuvarande femton till femtio. I början av 1988 kommer också för­slag atl föreläggas riksdagen om införande av en ny kompelensinriklad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.

I budgetpropositionen lämnas förslag på en serie handikappolifiska refor­mer. Inom socialdepartementets verksamhetsområde föreslås ålgärder för att förbättra situationen for familjer med handikappade barn. Förslag läggs om alt rätten till tillfällig föräldrapenning för vård av sjuka barn skall utökas från nuvarande 60 till 90 dagar. Föräldrar med handikappade barn för vilka vårdbidrag utges drabbas ofta av svåra ekonomiska omställningsproblem i de fall deras barn avlider. För att ge dessa familjer möjligheter till ekono­misk omställning, föreslås att vårdbidraget skall kunna lämnas även en viss tid efter barnets död. Vidare föreslår regeringen att de statliga bidragen lill handikapporganisationerna, till den s.k. rikslolkljänslen och Föreningen Sveriges dövblinda för tidningsutgivning skall förstärkas kraftigt. För­eningen Rekryleringsgruppen, som bedriver tränings- och rehabiliterings­verksamhet för nyhandikappade, föreslås få ett särskilt driftbidrag över bud­geten. Även på andra områden lämnas förslag som syftar till att förbättra verksamheten för handikappade.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapohtik

En viktig uppgift för socialtjänsten är all arbeta förebyggande genom alt bl.a. delta i samhällsplaneringen, bedriva en aktivt uppsökande verksamhet och ge social service. Socialtjänsten skall också svara för omsorg och service till familjer och enskilda som behöver detta. Inom socialtjänsten pågår en


 


utveckling av organisation och metoder.  Regeringen föreslår att drygt      Prop. 1987/88:100 29 milj. kr. beräknas för utvecklings- och försöksverksamheter vad gäller      Bil. 7 missbrukarvården, socialt arbete bland barn och unga, krisproblematik i fa­miljerna och socialbyråernas arbete.

Socialberedningen har i augusti 1987 överlämnat betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget, som behandlar tvångsvår­den av vuxna missbrukare öch redovisar vissa överväganden och.förslag be­träffande missbrukarvården i övrigt. Regeringen avser lämna en proposition med förslag i dessa frågor lill riksdagen i mars 1988.

De barn och ungdomar som socialtjänsten möter i sill individinriktade ar­bete har ofta en mer komplicerad problembild än tidigare. Olika utredningar visar alt vård- och behandlingsinsatserna för de ungdomar som befinner sig i den s.k. högriskgruppen behöver samordnas och intensifieras. Vidare har de tunga missbrukarnas förhållanden försämrats i olika avseenden. Det är angeläget att se över samhällets insatser för vård och behandling av de mest utsatta grupperna.

Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen med uppgift alt analysera so­cialbidragsutvecklingen under 1980-talel har i mars 1987 lämnat en slutrap­port (Ds S 1987:2) som visar atl en komplex kedja av samverkande faktorer lett till ökade socialbidrag. Som en följd av arbetsgruppens slutrapport har bl.a. anslagits medel i syfte alt förbättra samarbetet mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingarna.

Regeringen har uppdragit åt socialstyrelsen atl utreda flyktingbarnens problem och behov av speciella stödinsatser från socialtjänsten och hälso-och sjukvården. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 april 1988.

Narkotikamissbruket domineras i huvudsak av missbruk av cannabis. En sammantagen bedömning av olika data lyder på atl omfattningen av det tunga missbruket inle har genomgått några stora förändringar. Bland ungdo­mar har dock injektionsmissbrukel av allt att döma gått ned.

Regeringen för en offensiv och beslutsam narkotikapolifik. Målet är att stoppa allt missbruk av narkotika. Inriktningen av narkotikapohtiken har ett brett stöd i medborgaropinionen, i de politiska partierna, i frivilliga organi­safioner och folkrörelser.

Spridningen av HIV-virus bland intravenösa missbrukare har lett fill en         -

kraftig intensifiering av kampen mot narkotikamissbruket. Regeringens ställningstagande om förstärkta insatser mot HIV/AIDS redovisas i en sär­skild proposition. Häri ingår särskilda åtgärder för ulbyggnad av resurser för tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

En viktig del i alkohol- och narkotikapolifiken är det förebyggande arbete som bedrivs dels genom folkrörelser och föreningsliv, dels genom olika myn­digheter. Både lokal och central information och andra opinionsbildande in­satser, liksom stöd lill lokall förankrade drogförebyggande verksamheter är av stor vikt. Inriktningen på ungdomsgruppen är av särskild betydelse.

Genom rådet för alkohol- och narkolikafrågor (AN-rådel) sker en konti­
nuerlig dialog mellan organisaiionslivets representanter och socialdeparte­
mentet. Rådet ombildades i slutet av år 1986 samtidigt som dess arbete bred­
dades. Inom rådet har tillsatts en särskild beredningsgrupp med uppgift alt                           10
intensifiera opinionsbildningen mol alkohol och droger.


 


Sammanställning                                                                              Prop. 1987/88:100

Ril   7 Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för

budgetåret 1988/89 i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

framgår av följande sammanställning (milj. kr).

 

 

Statsbudget

Förslag

Förändring

 

1987/88

1988/89

 

 

Femte huvudtiteln

 

 

 

 

A. Socialdepartementet  m.m.

168,1

177,1

+

9,0

B. Administration av socialförsäkring

 

 

 

 

m.m.

837,9

817,4

-

20,5

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

 

 

 

 

m.m.

13 788,6

14 150,7

+

362,1

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp

 

 

 

 

och  ålderdom

57 9917

60 809,5

+

2 817,8

E. Hälso- och sjukvård m.m.

6 284,8

5 248,8

-

1.036,0

F.  Omsorg om barn och ungdom

9 178,0

9 833,0

+

655,0

G. Omsorg om äldre och handikappade

2 915,4

3 459,6

+

544,2

H. Socialt behandlingsarbete, alkohol-

 

 

 

 

och   narkotikapolitik

891,4

896,4

+

5,0

I.   Internationell samverkan

26,3

28,5

+

2,2

Totalt för socialdepartementet

92 082,2

95 421,0

+

3 338,8

11


 


Socialdepartementet                                                      Prop. 1987/88: lOO

Bil. 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988.

Föredragande: statsrådet Sigurdsen, såvitt avser frågor under littera Al-2, A4-5, B, C2-3, C5, D, E, H och I; statsrådet Lindqvist såvitt avser frågor under littera A3, Cl, C4, C6, F och G.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

FEMTE HUVUDTITELN A. Socialdepartementet m.m.

A 1. Socialdepartementet

1986/87          Utgift           25 897 775

1987/88          Anslag       23 445 000

1988/89          Förslag      29 089 000

1987/88                                                         Beräknad ändring
__________________________________ 1988/89_________________________

Anslag

Förvaltningskostnader                                23 445 000                   -I- 1 744 000

(därav lönekostnader)                             (21 009 000)               (-1- 1 771 000)
Engångsanvisning                                                      -                -1-3 900 000

Summa____________________________ 23 445 000________ -I- 5 644 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 29 089 000 kr. Jag har därvid, som en engångsanvisning, beräk­nat medel för ett ökat ADB-stöd inom departementet. I övrigt har medels­behovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje året.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Socialdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ell för­slagsanslag av 29 089 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

 

1986/87

Utgift

25 922 042

Reservation

8 995 191

1987/88

Anslag

26 000 000

 

 

1988/89

Förslag

27 720 000

 

 

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten
bör anslaget uppgå till 27 720 000 kr under näsla budgetår.
                                                                          12


 


Hemställan                                                                                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 27 720 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk­samhet

 

1986/87

Utgift

33 653 662

Reservation

2 041 257

1987/88

Anslag

36 909 000

 

 

1988/89

Förslag

38 385 000

 

 

Från detta anslag utgår bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete, FoU, saml försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Som beredningsorgan till regeringen för bidrag från detta anslag finns de­legationen för social forskning (DSF). Delegationen har också till uppgift atl initiera och stimulera FoU inom socialdepartementets ansvarsområde.

I den av riksdagen antagna propositionen om forskning (prop. 1986/87:80, UbU 26, SoU 28, rskr. 288) fastställdes en treårig forskningsram.

Riksdagsbeslutet innebar oförändrat anslag för treårsperioden. Den forskning som slöds från anslaget ligger i linje med de rekommendaUoner föredragande statsrådet angav i den forskningspolitiska propositionen.

Det långsiktiga stödet från anslaget till universiteten har ökat någol.

Forskningen om del ekonomiska trygghetssystemet har utvecklats. Vid fyra universitet finns aktiva forskningsgrupper som angriper problem inom området ur olika vetenskapliga perspektiv. Ell internationellt samarbete inom området har fåll stöd.

För den barn- och familjepolitiska forskningen har kontakt etablerats med dem som förbereder "Tema barn" vid universitetet i Linköping. Frågan om stöd till forskning kring barnomsorgen i ell samhällsekonomiskt perspektiv prövas.

Då del gäller forskning oin beroendeframkallande medel har särskilt alko­holforskningen prioriterats. Från anslaget kommer 1 milj. kr. att avsättas för forskar-, forskarassistent- och doktorandslipendier för alkoholforskning med social-, samhälls- och beleendevetenskaplig inriktning inom områdena Alkoholbruk och missbruk saml Behandling och rehabilitering. Ett semina­rium kommer att anordnas för att belysa forskning om missbrukarna och deras anhöriga.

Inom handikappforskningen har fyra stipendier inrättats för forskare, forskarassistenter och doktorander. Ytterligare stöd lill den långsiktiga kun­skapsuppbyggnaden samordnas av forskningsrådsnämnden med slöd bl.a. från detta anslag i överensstämmelse med riksdagens beslut.

Initiativ inom äldreforskningen kommer all prövas under året.

Forskningen inom socialtjänsten inriktas dels mot relationen socialarbeta­re-klient, dels mol utveckling av metoder som skall göra del möjligt för soci­altjänsten all medverka i samhällsplaneringen.

Inom hälso- och sjukvårdsforskningen ligger prioriteten för hälsoekono-
misk och samhällsekonomisk forskning fast. Härutöver prioriteras forskning
                                             13


 


om hur ohälsa varierar mellan olika sociala grupper och vad som ligger Prop. 1987/88:100 bakom denna variation. Vidare kan framhållas forskning med inriktning mol Bil. 7 sociala och psykologiska aspekter på vården och vilken roll detta spelar för behandlingens framgång eller hur vårdresultaten påverkas av personalens motivation och arbetstillfredsställelse. Försök görs alt stödja forskargrupper med syftet atl få till stånd teori- och metodutveckling samt forskarutbild­ning.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 38 385 000 kr.

A 4. Extra utgifter


 

1986/87

Utgift

2 154 310

Reservation

1987/88

Anslag

1 769 000

 

1988/89

Förslag

1 880 000•

 


81 181


Från anslaget utgår bl.a. bidrag lill vissa pensionärsorganisationer. För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 101 000 kr. för detta ändamål. Avsikten är också att göra en viss omläggning av bidragssystemet så att bi­draget till en organisation påverkas av förändringar i medlemsantalet.

Bidrag utgår som hittills efter ansökan till pensionärsorganisation som är av riksomfattande karaktär, står öppen för alla och är partipolitiskt obun­den. Lägsta medlemsantal för bidrag föreslås bli 30 000 medlemmar.

Bidrag föreslås utgå i form av grundbidrag och för organisation med fler än 75 000 medlemmar även i form av rörligt bidrag. Till organisation med högst 75 000 medlemmar föreslås halvt grundbidrag och vid fler medlemmar helt grundbidrag. Del rörliga bidraget föreslås utgå i intervallet 75 000 -150 000 medlemmar med 5 kr./medlem, i intervallet 150 000 - 300 000 med­lemmar med 4 kr./medlem, i intervallet 300 000 - 450 000 medlemmar med 3 kr./medlem saml med 2 kr./medlem för medlemmar utöver 450 000.

Jag beräknar anslagsbehovet för näsla budgetår till 1 880 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservations­anslag av 1 880 000 kr.


A 5. Särskilda medel för bekämpningen av AIDS

Regeringen kommer atl förelägga riksdagen en proposition om fortsatta in­satser mot AIDS. I avvaktan på denna proposition föreslår jag atl anslaget förs upp med oförändrat belopp.


14


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Särskilda medel för bekämpningen av AIDS för budgetåret 1988/89 beräkna ett reser­vationsanslag av 80 000 000 kr.

15


 


B. Administration av socialförsäkring m.m.                                        Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna svarar för admi­nistrationen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem.

Den ekonomiska omfattningen av det socialförsäkrings- och bidragssys­tem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställ­ning.

 

 

 

 

Beräknade

utbetalningar

 

 

 

budgetåret

1987/88 (milj.

kr.)

Allmänna barnbidrag

 

 

10 100

 

Föräldraförsäkring

 

 

8 455

 

Vårdbidrag för handikappade barn

 

 

550

 

Bidragsförskott (brutto)

 

 

2 600

 

Barnpensioner, inkl. ATP

 

 

625

 

Sjukförsäkring

 

 

40 600

 

Folkpension och pensionstillskott

 

 

50 380

 

Allmän tilläggspension (ATP)

 

 

56 800

 

Kommunalt bostadstillägg

 

 

5 000

 

Delpension

 

 

1 130

 

Arbetsskade- och yrkesskadeersättni

ng

 

5 500

 

Kontant arbetsmarknadsstöd, utbildi

ningsbidrag

 

3 400

 

Dagpenning till värnpliktiga m.m.

 

 

170

 

 

 

185 310

 

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersätt­ningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbetsmark­nads- och försvarsdepartementens resp. huvudtitel.

De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens kostnadsutveckling och relativa andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning. Miljarder kr.

1970   1980   1986

De sociala stödformernas ekonomiska omfattning                   19,5        97,9       181,2

BNP till marknadspris                                                            172,2      525,1       936,1

Stödformernas andel av BNP i %                                             11,3        18,6         19,4
Transfereringar från socialförsäkring m.m. till hushällen

(efter skatteavdrag)'                                                                14,0        68,0       121,4

Total privat konsumtion                                                          92,0      270,0       478,1

Transfereringar i % av privat konsumtion'                               15,0        25,0         26,0

' År 1970 uppskattade värden

De ersättningar som efter skalleavdrag utgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 26 % av den totala privata konsumtionen i landet och har således slor betydelse ur fördelningspolilisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån för de ekonomiskt sämre slällda grupperna i samhället. Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är lill större delen sam­ordnat i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

Handläggningen av ersältningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de all­
männa försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje landstings­
kommun och kommun som inte ingår i landstingskommun. Lokalkontor
                                                     16


 


finns i varje kommun. Riksförsäkringsverket (Rfv) är central förvaltnings-     Prop. 1987/88:100 myndighel för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och     Bil. 7 tillsynen över försäkringskassornas verksamhet.  Socialförsäkringsförmå­nerna betalas i huvudsak ut genom verkets försorg.

En av Rfv:s viktigaste uppgifter är all följa upp och utvärdei-a socialför­säkringens effekter för, individ och samhälle. Verket har också att la fram prognoser över försäkringens utveckling.

Rfv har hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbetsgi­
vare t.o.m. ulgiflsårel 1984. Fr.o.m. utgiftsårel 1985 samordnades uppbör­
den av arbetsgivaravgifterna med skalteuppbörden och administrationen an­
kommer på skattemyndigheterna. Omläggningen innebär all Rfv:s medver­
kan vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna under de närmaste åren succes­
sivt upphör. Avgifter som betalas av slalen skall dock även framdeles hante­
ras av Rfv.
                                                                               '

En förutsättning för all del omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är all mo­dern ADB-teknik används. Rfv förfogar över en slor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ett omfattande lermi­nalnäl anslutna till denna ADB-anläggning.

För atl få underlag för ett ställningstagande i fråga om den långsikliga in­riktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har Rfv i uppdrag atl i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäk­ringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt prak­tisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-ut­redningen (Framtida ADB-verksamhet inom socialförsäkringen på 90-talet och därefter). Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika al­ternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternativen och ell bibehållande av nuvarande ADB-struktur. Utredningen beräknas bli klar under våren 1988.

Under budgetåret 1986/87 har en översyn av administrationen av social­försäkringen inletts inom regeringskansliel. Syftet med översynen är alt ge underlag till ett mera långsiktigt ställningstagande lill administrationens re­sursbehov. Översynen har att särskilt beakta sambanden mellan införandet av teknikslöd, decentraliseringen av ärendehandläggningen och de allmänna försäkringskassornas lokalkontorsnäl.

När det gäller administrationen av socialförsäkringarna pågår inom verk­samheten ett omfattande utvecklingsarbete. Strävan atl decentralisera verk­samheten från centralkontoren till försäkringskassornas lokalkontor är en av hörnstenarna i detta pågående utvecklingsarbete. Målet är att i huvudsak all s.k. individinriklad handläggning av försäkringsärenden skall förläggas till försäkringskassornas lokalkontor. Ell syfte med decentraliseringen är atl förbättra servicen och effektiviteten. I del fortsatta arbetet med decentrali­seringen bör beaktas om det kan vara mera funktionellt all vissa ärendeslag behålls vid centralkontoren.

Flertalel försäkringskassor har redan beslutat om decentralisering eller är
i färd med att utreda hur den kan genomföras. De kassor som har färdiga
planer anger atl decenlraliseringsarbelel bör vara genomfört före juli inånad
                                                  17

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


1990. Rfv har angett inriktningen att en decentralisering av det helt övervä-      Prop. 1987/88:100
gande antalet ärendelyper bör vara genomförd till juli 1991.                        Bil. 7

Jag vill även för egen del ställa mig bakom alt inriktningen bör vara atl det övervägande antalet ärendetyper som handläggs inom socialförsäkrings­området bör decentraliseras från försäkringskassornas centralkontor fill lo­kalkontoren. Det verkar också rimligt att därvid sträva efter att decentralise­ringen i huvudsak bör vara genomförd fill budgetåret 1991/92. Härvid bör dock hänsyn tas till de försäkringskassor som av bl.a. regionala förhållanden har andra förutsättningar än t.ex. storstäderna att genomföra decentralise­ringen inom angiven tid.

En välförgrenad organisation av försäkringskassornas lokalkontor är en av förutsättningarna för att decentraliseringen skall kunna bU framgångsrik. Av avgörande betydelse är också att det vid en decentraliserad handläggning av försäkringsärendena finns erforderliga kunskaper om socialförsäkringen vid lokalkontoren.

En arbetsgrupp med företrädare för Rfv, försäkringskassorna och de fack­liga organisationerna har tidigare under år 1987 tillsatts för att studera alter­nativa strukturer för lokalkontoren. Enligt Rfv:s nya organisafionskun-görelse skall det finnas minst ett lokalkontor i varje kommun. Arbetsgrup­pen har analyserat olika strukturer för lokalkontoren och studerat kost­nadsskillnader för olika kommunstorlekar och kontorstyper.

Gruppen, som har redovisat resultaten i två rapporter (LK-grupp 87, rap­port 1987-05-25, filläggsrapport 1987-09-30), konstaterar alt för att kunna svara mot de krav som kommer att ställas på lokalkontoren vid en decentrali­serad handläggning av i princip alla individrelaterade försäkringsärenden bör kontoren ha ett befolkningsunderlag på minst 5 000 invånare. Detta motsvarar ca fem årsarbetare.

I en särskild skrivelse (1987-11-18) till regeringen har Rfv - mot bakgrund av arbetsgruppens rapporter - redogjort för den inriktning som verket re­kommenderar när det gäller utformningen av försäkringskassornas framtida kontorsnät.

En utgångspunkt för försäkringskassornas verksamhet är det kontaktbe­hov som finns, inte bara med de försäkrade utan också med kommuner, landsting, arbetsgivare m.fl. Enligt min bedömning bör vid en genomförd decentraUsering lokalkontoren ha en sådan förgrening att medborgarna -även fortsättningsvis - i alla delar av landet kan erbjudas en god service.

Jag instämmer i uppfattningen att en god service till medborgarna kräver en minimigräns för lokalkontorens befolkningsunderlag. Alltför små enhe­ter medför både försäkringsmässiga och administrativa svårigheter. All den kunskap och allsidighet som den vittomfattande verksamheten kräver kan i allmänhet inte upprätthållas på ett tillfredsställande sätt på alltför små enhe­ter.

Till detta vill jag för egen del ge min syn på principerna för den framtida
administrationen av socialförsäkringen. Den bör utmärkas av en organisa­
tion där personalen kan utnyttja teknikstöd i syfte att medverka lill god ser­
vice och ökad kvalitet i handläggningen av försäkringsärenden. Detta leder
till slutsatsen att en rimlig minsta storlek måste föreligga hos lokalkontoren
och därmed hos det befolkningsunderlag som kontoret skall betjäna. Dessa                          18


 


synpunkter ligger enligt min mening väl i linje med Rfv:s ställningstagande     Prop. 1987/88:100 till rapporterna om lokalkonlorsnätet. Jag vill också framhålla all det i gles-     Bil. 7 bygder med långa avstånd och ringa befolkningsunderlag kan behöva tas sär­skilda hänsyn vid utformningen av lokalkonlorsnätet.

Jag vill understryka att det liksom hittills ankommer på styrelsen för re­spektive försäkringskassa att inom filldelade ekonomiska resurser besluta om organisationen av lokalkontoren inom kassans område.

Administrationen av det ekonomiska trygghetssystemet sker med ett be­tydande stöd av automatisk databehandling (ADB). En förutsättning för alt det omfattande ekonomiska ersättningssystem som socialförsäkringarna ut­gör skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Vid en genomförd decentralisering kommer de anställda på lokala enheter att handlägga ärenden inom fler olika försäk­ringsområden än för närvarande. Teknisk samverkan med andra lokala och regionala organ ökar sannolikt. Kommunikationstekniken kommer att ut­vecklas och de lokala enheterna kommer att få ett större inflytande över den egna verksamheten.

Inriktningen att nästan all handläggning som bygger på personkontakter i försäkringssystemen utförs lokalt innebär att ADB-tekniken kommer att bli en väsentlig hjälp- och stödfunktion för personalen. Säkrare handläggning och kortare handläggningstider bör kunna uppnås genom ett utvecklat tek­nikstöd. Då det kommer atl röra sig om omfattande investeringar blir del också angeläget atl åstadkomma en opfimal användning av teknikslödel.

Införandet av ett nytt decentraliserat teknikstöd bör förbättra möjlighe­terna att uppfylla kravet på service. För att upprätthålla en god service kan -där geografiska eller kommunikationsmässiga förhållanden så motiverar -lokalkontoren kompletteras med olika organisationsformer. Lokala lös­ningar som svarar mot respektive kassas speciella behov bör kunna skapas. Detta gäller inte minst glesbygden där ett utbyggt teknikstöd bör ge ut­rymme för passande lösningar.

Som en följd av decentraliseringen kommer centralkontorens nuvarande roll att förändras. Centralkontorens uppgifter i framtiden kommer atl foku­seras på ledning, samordning, uppföljning och rådgivning m.m. En fortsatt analys av centralkontor bör därför göras.

Inom Rfv pågår ett översynsarbele inför den anslagsframställning som skall avges inför budgetåret 1989/90. Rfv kommer i detta översynsarbete också att belysa effekterna för verkets del av den nu pågående decentralise­ringen av försäkringsärenden från central- till lokalkontoren. I anslagsfram­ställningen för budgetåret 1989/90 bör Rfv redovisa resultaten av verkets översyn.

Som framgår av vad jag nu har anfört pågår ett omfattande förändrings-
och utvecklingsarbete när det gäller administrationen av socialförsäkringen.
Organisafion och arbetssätt förändras i riktning mot större ansvar och befo­
genheter för enskilda handläggare - antalet chefsnivåer minskar. En omfat­
tande satsning på personalutvecklande insatser kommer att krävas. Det är
min bedömning att den pågående decentraliseringen, kommande utveckling
av teknikslödel och de personalutvecklande åtgärderna kommer att ytterli­
gare förbättra försäkringskassornas och Rfv:s möjligheter att hantera och ut-
                                              19


 


veckla verksamheten. Det framtida lokalkontorsnätet bör då bygga på kon-     Prop. 1987/88:100 tor som har tillräcklig bärkraft all med kunnig personal och teknikslöd ge en     Bil. 7 fullgod service i i stort sett samtliga s.k. individinriktade ärenden.

I fjolårets budgetproposition anmäldes, som fidigare nämnts, att en över­syn av administrationen av socialförsäkringen skulle företas inoin regerings­kansliet. Under innevarande budgetår kommer översynen att avslutas i och med behandlingen av FAS 90-utredningen och dess förslag lill framfida tek­nikstöd. Avsikten är all det samlade resultatet från översynen kommer atl redovisas i budgetpropositionen för 1989/90.

Försäkringskassornas beslut i socialförsäkringsärenden m.m. kan överkla­gas vid försäkringsdomstol. Det finns tre regionala försäkringsrätter och -som högsta instans - försäkringsöverdomstolen. Anslag lill försäkringsdom­slolarna har för tid t.o.m. budgetåret 1987/88 anvisals under socialdeparte­mentets huvudtitel. 1 samråd med chefen för juslifiedepartementel anser jag att försäkringsdomstolarna fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör föras in under domstolsverket som central förvaltningsmyndighet och att anslag bör anvisas under justitiedepartementets huvudtitel.

Försäkringsdomslolarna medverkar i de pågående försöken med treåriga budgetramar. I enlighet med de särskilda direktiv som meddelades försäk­ringsdomstolarna hösten 1986 har domstolarna lämnat en gemensam rapport om sin verksamhet.

1 rapporten framhåller försäkringsdomstolarna atl del innebär vissa pro­blem att dessa domstolar - lill skillnad från nästan alla andra domstolar - står utanför domstolsverkets område. Detta gäller del personalpolitiska områ­det, utbildningsfrågor m.m. Försäkringsdomstolarna föreslår ett närmare samarbete med övriga domstolar. Man föreslår även vissa organisatoriska förändringar i syfte att göra försäkringsrätterna helt jämförbara med hovrät­ter och kammarrätter. I nuläget har försäkringsrätterna svårigheter alt re­krytera och framför allt behålla skicklig domarpersonal.

Att samordna försäkringsdomslolarna med de allmänna förvaltnings­domstolarna under domstolsverket kan enligt min mening lösa många av de beskrivna problemen vid dessa domstolar. Bl.a. ökar möjligheterna atl uppnå en gemensam domarbana. En sarhordning beräknas också på sikl medföra rationaliserings- och effektivitetsvinster på det ekonomiadministra­liva områdel. Vidare ökar möjligheterna all vid behov omfördela resurser inom domstolsväsendet vid förändringar i målmängderna.

Jag vill i detta sammanhang framhålla all det givetvis är viktigt alt den slora fond av specialkunskaper på socialförsäkringsområdet som försäk­ringsdomstolarnas personal besitter inte går förlorad samt atl de nuvarande goda kontakterna med övriga myndigheter och andra organ på socialförsäk­ringsområdet kan bibehållas. Avsikten är att dessa kontakter skall bibehållas och utvecklas även efter en administrativ samordning under domstolsverket. I detta avseende är jag övertygad om alt del även i framliden skall finnas ett fruktbart samspel mellan domstolar och socialförsäkringsadministration.

20


 


B 1. Riksförsäkringsverket'                                                              Prop. 1987/88:100

•1986/87            Utgift        342 473 780                                                                            ' '

1987/88          Anslag       344 661 000

1988/89          Förslag      355 756 000

' Tidigare anslaget B 3. Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket (Rfv) är central förvaltningsmyndighet främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring inkl. för­äldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensio­nering - samt delpensionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott saml för ärenden som rör utbetalning av ut­bildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

I verkets uppgifter ingår bl.a. all utöva tillsyn över de allmänna försäk­ringskassorna och svara för den centrala ledningen av den allmänna försäk­ringen och övriga Irygghelsanordningar inom verkets ansvarsområde. Rfv svarar för utbetalningen av huvuddelen av förmånerna genom sin ADB-cen-tral i Sundsvall. Verket handlägger också ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande om­råde. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter som avser lid före år 1985. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en ombudsenhel som fullgör verkets uppgift all inträda som part i försäkringsdomstolarna. Verket är vidare redo-visningscenlral för ett antal myndigheter och de allmänna försäkringskassor­na.

Riksförsäkringsverket

Rfv föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1.         Huvudförslag budgetåret 1988/89 - 7 895 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 lill 2 %. Minskningen beräknas genomföras bl.a. genom en successiv avveckling av avgiftsbyrån. Avvecklingen medför också en ytterligare minskning av kostnaderna för ADB-driflen med ca 230 000 kr. ochporlokoslnaderna med ca 50 000 kr.

2.    Regeringen har uppdragit åt Rfv att genomföra ett utrednings- och ut­vecklingsarbete avseende den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamhe­ten på socialförsäkringsområdet. Utredningen beräknas avslutas under inne­varande budgetår. Medelsbehovel minskar därför med 4 097 000 kr.

3.    Till följd bl.a. av utbyte av terminalutrustning vid försäkringskassorna behövs för ADB-driflen ytterligare ca 36 milj. kr. Den kraftiga kostnadsök­ningen sammanhänger med alt den äldre utrustningen är slutavskriven.

4.    Individuell information om den framlida pensionens storlek m.m. ut­sändes under våren 1985 till försäkrade i åldern 55-64 år och under våren 1987 lill försäkrade i åldern 50-55 år. För innevarande budgetår har medel beräknats för informafion lill två åldersgrupper, 50- och 64-åringar. Under 1988/89 bör enligt riksförsäkringsverket information sändas till förutom sist­nämnda åldersgrupper även 52- och 60-åringar. De som fvller 52 år under år                21


 


1989 har inte tidigare fått någon information. Till 60- äringarna bör informa­tion ges därför alt det är första året som möjlighet ges lill flexibelt pensions­uttag. Detta innebär en kostnadsökning med 657 000 kr., i huvudsak porto-kostnader.

5, För beredskapsverksamhet inom socialförsäkringsväsendet behövs 150 000 kr. Beloppet avser kostnader för planerings-, utbildnings- och öv­ningsverksamhet.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

940

-

38

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Förvaltningskostnader

173 842 000

+

5 800 000

(därav lönekostnader)

(153 948 000)

(+

6 584 000)

Lokalkostnader

30 502 000

-(-

262 000

Kostnader för drift av data-

 

 

 

maskinanläggning m.m.

95 031 000

-1-

16 691 000

Ersättning till postverket m.m.

187 320 000

+

13 125 000

Engångsanvisning

11235 000

-

11235 000

Summa utgifter

497 930 000

-1-

24 643 000

Inkomsler

 

 

 

Försäljning av publikationer m.m.

35 000

-

20 000

Ersättning från allmänna pen-

 

 

 

sionsfonden

56 673 000

-

825 000

Ersättning frän de allmänna för-

 

 

 

säkringskassorna

88 195 000

-t-

14 000 000

ErsäUning från statens löne- och

 

 

 

pensionsverk för datadrift m.m.

6 516 000

-h

193 000

Ersättning frän de affärsdrivande

 

 

 

verken

1 850 000

-1-

200 000

Nettoutgift

344 661 000

-1-

11095 000

Föredragandens överväganden

Fr.o.m den 1 januari 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndighe­terna. Rfv skall dock svara för debitering och uppbörd av avgifter som avser utgiftsår före år 1985. I samband med omläggningen kan riksförsäkringsver­kets avgiftsbyrå successivt avvecklas i takt med atl arbetsuppgifterna försvin­ner.

Även andra handläggande arbetsuppgifter i individärenden har successivt avvecklats och förts ut till regional och lokal förvaltning. Därigenom sker en renodling av verkets roll som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet. En av verkels viktigaste uppgifter härvid är atl följa upp och utvärdera socialför­säkringens effekter för individ och samhälle. Det är enligt min mening viktigt att verket kan öka sina insatser i fråga om alt ta fram siatistiksyslem samt prognoser över försäkringens utveckling. Möjligheterna till en ompriorite­ring i detta syfte bör belysas särskilt i verkels anslagsframställning för bud­getåret 1989/90.


22


 


Jag godtar Rfv:s förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för     Prop. 1987/88:100 budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför tids-     Bil. 7 perioden 1986/87 - 1988/89. Besparingen innebär för budgetåret 1988/89 bl.a. ett bortfall av 38 tjänster i samband med den pågående avvecklingen av verkets avgiftsbyrå.

Med hänsyn fill att Rfv:s utrednings- och utvecklingsarbete avseende den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-utred­ningen, väntas bli klar inom kort beräknar jag att anslagsbehovet minskar med ca 4 milj. kr. Rfv väntas redovisa utredningsresultatet till regeringen under våren.

Kostnaderna för ADB-driften beräknas öka främst i samband med utbyte av förslitna terminaler vid försäkringskassorna. Med hänsyn till all terminal­anskaffningen är förknippad med det framtida datorstödet är jag för närva­rande inle beredd att räkna upp anslaget med mer än c:a 14 milj. kr. Härav avserc:a4 milj. kr. installafion av ett höghastighelsnätverk vid ADB-centra-len i Sundsvall. Denna investering räknar jag med skall leda fill framfida ra­tionaliseringsvinster. Sedan FAS 90-utredningens resultat redovisats och närmare ställning kan tas angående den långsiktiga inriktningen av teknik-stödet avser jag att återkomma fill regeringen angående medel för den an­skaffning som då bedöms som erforderlig.

Det är angelägel atl fortsatta riktade informationsinsatser kan göras på pensionsområdet. Informationen bör liksom hittills ske i form av utsändande av s.k. pensionsförsäkringsbesked med uppgifter om intjänade pensions­poäng och hur stor pensionen kan beräknas bli. Under nästa budgetår bör enligt min mening pensionsförsäkringsbesked sändas lill försäkrade som fyl­ler 50, 60 eller 64 år. För ökade kostnader i samband härmed beräknar jag 360 000 kr. I likhet med vad som skett tidigare år har jag beaktat beloppet vid beräkningen av ersättningen från allmänna pensionsfonden.

För beredskapsverksamhet inom totalförsvaret har Rfv tidigare anvisats medel från försvarsdepartementets huvudtitel, anslaget G 2. Civil ledning och samordning. Som tidigare denna dag anförts av chefen för försvarsde­partementet bör framdeles medel för beredskapsverksamhet inom vissa funktioner, bl.a. socialförsäkringsområdet, anvisas under resp. myndighets­anslag. Jag har under Rfv:s anslag beräknat 300 000 kr. för beredskapsverk­samhet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 355 756 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 355 756 000 kr.

23


 


B 2. Allmänna försäkringskassor'                                                      Prop. 1987/88:100

Ril   7
1986/87
          Utgift'        442 569 029

1987/88          Anslag       440 203 000

1988/89          Förslag      461 641 000

' Tidigare anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor

Försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden inom socialförsäkrings-och bidragssystemen på regional och lokal nivå. Kassorna tar emot ansök­ningar och prövar rätten till ersättning saml fattar beslul i de enskilda ären­dena.

Del finns 26 allmänna försäkringskassor i landet, en i varje landstings­kommun och i kommun som inte tillhör landstingskommun. Huvuddelen av den verksamhet som innebär kontakt med de försäkrade sker vid lokalkon-loren som uppgår till drygt 430.1 varje kommun finns minst ett lokalkontor. Härtill kommer ett drygt 30-tal filialexpedilioner.

Hos försäkringskassorna finhs för närvarande omkring 14 500 årsarbe­tare, varav ca 10 000 årsarbetare på lokalkontor.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Från anslaget finansieras 15 % av kostnaderna för försäkringskassornas administration. Resterande 85 % finansieras med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från inkomsttitel på statsbudgeten. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket mellan de olika försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkets (Rfv) förslag kan sammanfattas enligt följande.

I enlighet med givna direktiv har Rfv lagt fram ett huvudförslag som om­fattar budgetåren 1988/89 - 1990/91. Enligt förslaget minskas utgifterna med 5 % på tre år med fördelningen 1 % första och 2 % andra resp. tredje bud­getåret. Rfv framhåller emellertid med skärpa att del inte finns några möjlig­heter för försäkringskassorna att i framtiden fullgöra ålagda arbetsuppgifter utan alt göra långtgående ingrepp inom flera försäkringsområden om resur­serna minskar. Sådana ingrepp skulle medföra väsentliga försämringar för allmänheten. Besparingskravet enligt huvudförslaget motsvarar en minsk­ning med ca 970 heltidsanställda tjänstemän t.o.m. budgetåret 1990/91. Rfv har fastställt mål och handlingslinjer för del fortsatta utvecklings- och for-ändringsarbetet för administrationen av socialförsäkringarna under budget­perioden 1988/89 - 1990/91. För atl kunna fullfölja denna inriktning förordar Rfv att medel tilldelas enligt ett treårigt s.k. tilläggsförslag. Tilläggsförslaget innebär i huvudsak oförändrade resurser saml tillägg för särskilda resursbe­hov. Rfv:s treåriga anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Rfv konstaterar alt antalet arbetsskadeärenden fortsätter alt öka vilkel
i sin lur har lett lill en ytterligare kraftig ökning av inneliggande balanser.
Detta medför långa väntetider för beslut. Rfv framför att del inle är inöjligi
alt göra säkra prognoser över ärendeutvecklingen för hela budgetperioden.
Behovet av resursförstärkning för arbetsskadeförsäkringen får därmed en-
                                                  24


 


ligt verkets uppfattning bedömas för ett budgetår i taget. För nästa budgetår     Prop. 1987/88:100 yrkas en permanentering av den engångsanvisning på 30 milj. kr. som har     Bil. 7 beviljats för innevarande budgetår samt ett ytterligare resurstillskott mot­svarande 330 årsarbetare. Rfv föreslår därmed ett resurstillskott motsva­rande -h 82 800 000 kr. för budgetåret 1988/89.

2.         Vidare framför Rfv att de höjningar av de kommunala bostadstilläggen (KBT) som föranleds av att statsbidragsreglerna ändras fr.o.m. år 1988 kom­mer alt medföra en väsentligt ökad arbetsvolym hos försäkringskassorna. Då del saknas underlag för all i anslagsframställningen ange hur stor resursök­ning som behövs för handläggningen av de tillkommande ärendevolymerna anmäldes atl anslagskonsekvenserna skulle redovisas i en särskild.skrivelse. En sådan skrivelse (1987-11-26) har fillslällts regeringen. Verket hemställer atl dels få överskrida anslaget för försäkringskassornas förvaltningskostna­der för innevarande budgetår med + 12 600 000 kr. dels tilldelas -t- 19 700 000 kr. för den kommande treårsperioden (varav + 8 000 000 kr. beräknas för 1988/89).

3.    Arbetsvolymen ökar successivt inom vissa försäkringsslag. För atl möta denna ökade ärendetillslämning behöver kassorna - utöver resursbe­hoven för handläggning av arbetsskadorna och för merarbetet med KBT -tillföras medel för ytterligare 150 årsarbetare för den kommande treårsperio­den (-1- 24 000 000 kr. varav -h 8 000 000 kr. beräknas för 1988/89).

4.    Som en följd av det förslag (prop. 1986/87:69) om förbättrad kompen­sation vid korltidssjukdom och vid tillfällig vård av barn har Rfv i sitt tilläggs­förslag beräknat ell minskat resursbehov med sammanlagt - 32 200 000 kr. för de två kommande budgetåren (varav - 2 100 000 kr. beräknas för 1988/ 89).

5.    Rfv framför all personalens kunskaper inom olika områden är av avgö­rande betydelse för genomförandet av det pågående och planerade utveck­lings- och förändringsarbetet. Omfattande satsningar behöver göras på grund- och vidarebildning inom försäkringsområdet, kunskap om omvärlden och ADB-teknik m.m. För att möta dessa ökade resursbehov avseende bl.a. personalutveckling hemställer Rfv atl de resurser som frigörs genom förenk­lingar och rationaliseringar under perioden 1988/89 - 1990/91 får användas för personalulvecklande ålgärder.

6.    För fortsatt projekt- och försöksverksamhet beräknar Rfv 10 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1988/89-1990/91.   .

25


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Förvaltningskostnader

2 714 461 000

-f

197 559 000

(därav lönekostnader)

(2 355 525 000)

(+

172 600 000)

(varav engångsanvisning)

(    30 000 000)

(+

16 000 000)

Lokalkostnader

414 230 000

-1-

7 160 000

Pensionskostnader

57 500 000

-1-

6 600 000

Ersättning till postverket

70 800 000

-H

2 100 000

Summa utgifter, kr.

3 256 991 000

-1-

213 419 000

Inkomster

 

 

 

Ersättning från allmänna

 

 

 

pensionsfonden

193 700 000

-1-

12 200 000

Ersättning för extern verksamhet

1 600 000

-1-

300 000

Ersättning frän arbetsskade-

 

 

 

försäkringen

127 000 000

-1-

58 000 000

Arbetsgivaravgifter m.m.

2 494 488 000

+

121 481 000

Summa inkomster, kr.

2 816 788 000

+

191 981 000

Nettoutgift

440 203 000

-1-

21 438 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 


Föredragandens överväganden

1 de senaste årens anslagsframställningar har riksförsäkringsverket (Rfv) ut­tryckt ett starkt önskemål om alt få besked om en treårig medelstilldelning. I fjolårets budgetproposifion anförde jag atl en djupare analys erfordras in­nan ett långsiktigt ställningslagande lill försäkringskassornas resurstilldel­ning kan göras. Ett sådant översynsarbele har sedan dess bedrivits inom olika områden.

Mot bakgrund av vad jag i det föregående har anfört när det gäller den pågående decentraliseringen och de beslut som krävs vad gäller utform­ningen av det framtida datorstödet är jag inte beredd atl nu lägga fram ett fullständigt flerårigt budgetförslag. Jag anser det dock angeläget att så långt möjligt redan nu lämna besked om den framtida inriktningen av försäkrings­kassornas verksamhet inom vissa väsentliga områden.

Det program för utbildning och personalutvecklingsinsatser som Rfv har tagit fram för perioden 1987/88-1990/91 bör genomföras och finansieras ge­nom besparingar som frigörs genom förenklingar och rationaliseringar så som har förutsatts i Rfv:s anslagsframställning. Mot bakgrund av vad jag an­för i det följande kan dock genomförandet av programmet behöva utsträckas i tiden.

När det gäller det framtida teknikstödet är jag i avvaktan på FAS-90 ut­redningens resultat inte beredd att redovisa någon långsiktig inriktning för denna verksamhet. I enlighet med vad jag nyss har anfört angående riksför­säkringsverkets medelsfilldelning avser jag alt återkomma fill regeringen i denna fråga.

För budgetåret 1988/89 bör medel för försäkringskassornas förvaltnings­kostnader beräknas i enlighet med ett reducerat huvudförslag. Jag anser att del, utöver vad Rfv har redovisat, bör göras en reducering på 23 milj. kr. i


26


 


försäkringskassornas förvaltningskostnader. Reduceringen bör så långt möj-     Prop. 1987/88:100
ligt göras genom besparingar.
                                                                                          Bil. 7

För försäkringskassornas personalkostnader beräknar jag för nästa bud­getår drygt 2,5 miljarder kr. Jag har därvid beräknat ytterligare närmare 14 milj,kr. för volyniökningar och för nya arbetsuppgifter som tillförs försäk­ringskassorna. I denna beräkning ingår inte kostnaderna för handläggningen av arbetsskadorna. Jag beräknar 7 milj.kr. för atl klara den förväntade vo­lymökningen inom olika delar av socialförsäkringen. Jag har vidare beräknat 2,5 milj.kr. för administrationskostnader för ett fjärdedels vårdbidrag för handikappade barn (prop. 1987/88:46 om vissa socialförsäkringsfrågor).

Rfv har hemställt om betydande resursförstärkningar - ca 80 milj.kr. - till försäkringskassorna för att klara den kraftiga ärendefillströmningen av ar­betsskadeärenden. Rfv föreslår bl.a. att ytlerligare resurser motsvarande 330 årsarbetskrafter tillförs försäkringskassorna. Jag delar uppfattningen att resurserna för handläggning av arbetsskadeärenden behöver förslärkas.

Jag förordar en i förhållande till Rfv:s önskemål reducerad förstärkning av resurserna. Enligt min bedömning bör den engångsanvisning på 30 milj.kr. som beviljades för innevarande budgetår förnyas. Det innebär att personaltillskottet för innevarande budgetår med 220 årsarbetare behålls även nästkommande budgetår. Vidare förordar jag att medel motsvarande ytteriigare 100 nya årsarbetskrafter tilldelas försäkringskassorna för nästa budgetår. Jag beräknar därmed sammanlagt 46 milj.kr. för förstärkning av handläggningen av arbetsskadeärenden för budgetåret 1988/89.

När det gäller försäkringskassornas lokalkostnader beräknar jag dem till drygt 420 milj.kr för nästa budgetår.

Liksom tidigare anser jag att den nuvarande försöksverksamheten med förändrings- och utvecklingsarbete bör fortsätta. Jag föreslår att 10 milj.kr. avsätts även för nästa budgetår för särskild projektverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det totala medelsbe­hovel för de allmänna försäkringskassornas förvaltningsutgifler under nästa budgetår till 461 641 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 461 641 000 kr.

27


 


c. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.                                           Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna utgörs främst av all­männa barnbidrag inkl. flerbarnstillägg, bostadsbidrag, föräldraförsäkring, bidragsförskott, barnpensioner saml vårdbidrag för handikappat barn. Vi­dare finns ett särskilt stöd motsvarande bidragsförskott för ensamslående adoptivföräldrar.

Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av sam­hällets direkta ekonomiska slöd fill barnfamiljerna (milj.kr.).

 

Är

Barn-

Bostads-

Föräldra-

Vård-

Bidrags-

Barn-

Summa

 

bidrag

bidrag

försäkring

bidrag

förskott

pension

 

1980

4 995

2 210

3 539

300

815

425

12 284

1983

6 088

2 765

4 734

375

1257

559

15 778

1985

8 289

2 865

6 144

427

1 518

574

19 817

1986

8 284

2 745

7 215

483

1 680

595

21 002

1987'

10 110

3 145

8 255

■ 508

1 745

616

24 379

1988'

10 140

2 740.

8 392

570

1 850

640

24 332

' Beräknat.

Om man till dessa belopp lägger studiehjälpen och vissa skatteförmåner kan samhällets direkta slöd lill barnfamiljerna år 1988 beräknas fill närrnare 26 miljarder kr. Till detta kommer statens bidrag till barnomsorgen med 9,8 miljarder kr.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Jag kommer i del följande all föreslå vissa förändringar för flerbarnstillägg i familjer med fyra eller flera barn.

Från den 1 januari 1988 utgår barnbidrag inkl. flerbarnsdllägg och maxi­malt bostadsbidrag med följande belopp vid olika barnantal:

 

Antal

Barnbid

rag

 

Bostadsbi

drag

Summa

 

barn

 

 

 

 

 

 

 

 

Kr. per;

ar

Kr. per mån.

Kr. per år

Kr. per mån.

Kr. per år ■

Kr. per mån.

1

5 820

 

485

16 800

1400

22 620

1885

2

11 640

 

970

21420

1 785

33 060

2 755

3

20 370

 

1698

27 300

2 275

47 670

3 973

4

35 502

 

2 959

28 740

2 395

64 242

5 354

5

50 634

 

4 220

32 160

2 680

82 794

6 900

För elever i grundskolan eller viss annan utbildning och som fyllt 16 år utgår förlängt barnbidrag. Bidraget utgår med samma belopp per månad som det allmänna barnbidraget.

Som komplement lill de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer. Bostadsbidragen består dels av ett visst be­lopp som lämnas för de tre första barnen, dels av ett belopp som är beroende av hur stor bostadskostnaden är. Bostadsbidrag utgår till ca 250 000 familjer med ca 510 000 barn.

Genom föräldraförsäkringen har föräldrarna rätt till ersättning och genom föräldraledighetslagen rätt lill ledighet för all vårda barn. Från anslaget till föräldraförsäkringen betalas kostnaderna för föräldrapenning, tillfällig för­äldrapenning och havandeskapspenning.

Ersättning i form av föräldrapenning utbetalas i samband med barns fö-                                                  28


 


delse eller adoptivbarns ankomst under 360 dagar. För 270 av de 360 ersätt- Prop. 1987/88:100 ningsdagarna betalas föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpen- Bil. 7 ningen lill den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet, dock lägst 60 kr. per dag (del s.k. garanlibeloppet är 60 kr. per dag från den 1 januari 1987). Under resterande 90 dagar får alla garanlibeloppet. Del inne­bär att föräldrapenningen uppgår sammanlagt lill lägst 21 600 kr. eller 1 800 kr. per månad vid ett barns födelse. Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år.

En förälder som behöver avslå från förvärvsarbete för att vårda barn un­der 12 års ålder har rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 60 dagar per barn och år. Vid särskilda behov kan fillfällig föräldrapenning utges även för barn mellan 12 och 16 år. Ersättningen utges med samma belopp som sjukpenningen. De förbättringar av kompensationen inom sjukförsäkringen som infördes den 1 december 1987 gäller även den tillfälliga föräldrapen­ningen. En ny beräkningsmetod som utgår från den försäkrades ordinarie arbetstid angiven i timmar gör att ersättningen i huvudsak uppgår till 90 % av inkomstförlusten. Därmed upphör de ogynnsamma effekter som del tidi­gare beräkningssättet kunde leda lill för försäkrade med anställningsin­komst.

Jag kommer i del följande atl föreslå vissa förändringar vad gäller tillfällig föräldrapenning. Bl.a. förordas en utökning av rätten till tillfällig föräldra­penning från 60 till 90 dagar vid fräinst vård av sjukt barn.

Tillfällig föräldrapenning kan lämnas vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare saml när en förälder behöver följa med barnet lill barna­vårdscentral m.m. Härutöver har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Antalet sådana ersättningsdagar är 10 för varje nyfött eller adopterat barn.

Inom den tillfälliga föräldrapenningen har föräldrarna utöver de nu nämnda ersättningarna möjlighet atl varje år disponera två särskilda dagar (kontaktdagar) för varje barn som har fyllt 4 men inle 12 år. Dagarna är bl.a. avsedda för besök i och kontakt med barnens vardagliga miljö, t.ex. barnom­sorg och skola.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den ll:e dagen före denna lidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges.med samma belopp som sjukpenningen. Har kvinnan blivit avslängd från sitt ar­bete därför atl arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersätt­ning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.

Målet är alt bygga ut föräldraförsäkringen till atl omfatta 18 månader och alt ersättningen skall betalas enligt sjukpenningnivån. Ambitionen är att ut­byggnaden till 18 månader skall vara slutförd i början av 1990-talel. Takten i utbyggnaden blir beroende av de ekonomiska förutsätlningarna och av av­vägningen mot andra reformkrav.

Utöver föräldrarnas rätt till ledighet från anställningen under tid då för­
äldrapenning utges finns en fristående rätt till ledighet för vård av barn utan
ekonomisk ersättning för föräldrar som vill vara helt lediga så länge de vår-
                                               29


 


dar barn som är yngre än ett och ett halvt år. Föräldrarna har också möjlighet     Prop. 1987/88:100 att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram fill dess     Bil. 7 barnet fyller åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår.

Föräldrar som har ett sjukt eller handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpen­sionen för en förtidspensionär. Vårdbidraget utges med helt eller halvt bi­drag (192 resp. 96 % av basbeloppet). Regeringen har föreslagit att en ytter-Hgare nivå med ett fjärdedels vårdbidrag skall införas fr.o.m. den 1 juU 1988 (prop. 1987/88:46). Förslaget har ännu inte slutbehandlats av riksdagen. Omkring 12 700 vårdbidrag per månad beräknas utges år 1988, Antalet fjär­dedels vårdbidrag beräknas komma att uppgå fill 4 000. Vid bedömning av rätt fill vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnels sjukdom eller handikapp. Bidraget beskattas som inkomst av tjänst. En viss del av vårdbidraget kan dock bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna del är skattefri. För barn som vårdas på institution kan s.k. ferievårdbidrag lämnas när barnet vistas i föräldrahemmet.

Jag kommer i det följande att föreslå att föräldrar som uppbär vårdbidrag skall få rätt till ett reducerat vårdbidrag under en omställningsperiod på åtta månader efter den månad då barnet avlider.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vilkas föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte helt beroende av föräldrarnas förmåga att sörja för bar­nens ekonomiska behov. Bidragsförskott utgår vanligen med 40 % av basbe­loppet. Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan beräknas till drygt 288 000.

Under våren 1987 har regeringen tillsatt en utredning, som antagit namnet Underhållsbidragskommittén, med uppgift att förutsättningslöst se över reg­lerna om underhållsbidrag, bidragsförskott och andra system som påverkar särlevande föräldrars ekonomi.

Ett barn vars förälder eller föräldrar avlidit får ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och den allmänna tilläggspen­sioneringen (ATP). Barnpensionen från folkpensioneringen utges till ca 30 000 barn under 18 års ålder. Pensionen utges med lägst 26 % av basbelop­pet och högst 41 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barn­pension från ATP utgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst och utges för närvarande fill 34 500 barn under 19 års ålder.

Adoptionskostnadsutredningen har under våren 1987 avlämnat ett betän­kande (Ds S 1987:1) Kostnader i samband med adopfion av utländska barn. Ärendet bereds för närvarande i socialdepartementet.

30


 


c 1. Allmänna barnbidrag                                                                Prop. 1987/88:100

Bil. 7

1986/87

Utgift

9 252 186 199

1987/88

Anslag

10 100 000 000

1988/89

Förslag

10 140 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. den 1 januari 1987 med 5 820 kr. per år och barn under 16 års ålder. Därutöver utgår ett flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år till familjer med tre barn och med 160 % av ett helt barnbidrag för varje ytterligare barn. Även 16-19-åringar som studerar med­räknas vid bedömningen av rätt till flerbarnstillägg.

Barnbidraget betalas ut fr.o.m. månaden efter barnets födelse. Motsva­rande gäller när rätten till barnbidrag inträder av annat skäl än födelse. Bi­draget utges t.o.m. kvartalet då barnet fyller 16 år.

Förlängt barnbidrag utgår med samma belopp som det allmänna barnbi­draget fr.o.m. kvartalet efter del barnet har fyllt 16 år, när barnet studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan motsvarande utbildning.

Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeten. Administrafionen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 fill 10 085 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1986-2025. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberätti­gade barn vara ca 1 600 000 vid utgången av år 1988. Antalet familjer med flerbarnstillägg beräknas till 154 000. Antalet mottagare av förlängt barnbi­drag beräknas till ca 36 000.

Föredraganden

Fr.o.m. den 1 januari 1988 minskas den icke bostadsanknutna delen av bo­stadsbidragen för familjer med fyra eller flera barn. Dessa familjer ersätts med höjda flerbarnstillägg. Mofivet för förändringen är i första hand att minska de kraftiga samlade marginaleffekter av skatt och bostadsbidrag som kan uppstå i de berörda familjerna.

För att ytterligare minska de samlade marginaleffekterna kommer chefen för bostadsdepartementet senare i dag bl.a. att föreslå liknande förändringar i reglerna för bostadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1989. På samma sätt som vid den senaste ändringen av bostadsbidragssystemet föreslås att delar av den icke bostadsanknutna delen av bostadsbidragen ersätts av flerbarnstill-

lägg-

Jag finner det lämpligt atl ersätta det minskade bostadsbidraget med mot­
svarande ökning av flerbarnsfillägget så att det för fjärde barnet lämnas ett
flerbarnstillägg som motsvarar 190 % av ett helt barnbidrag och för det
femte barnet 240 % av helt barnbidrag. De därpå följande barnen får som
tidigare 160 % av ett helt bidrag. Ändringen innebär en höjning av fler­
barnstillägget med 1 746 kr. per år för familjer med fyra barn samt med
6 402 kr. för familjer med fem eller flera barn.
                                                                                              3


 


Höjningen   av   flerbarnstillägget   förutsätter   ändring   i   2 a §   lagen     Prop. 1987/88:100 (1947:529) om allmänna barnbidrag. Ett inom socialdepartementet upprat-     Bil. 7 tat förslag till lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 5.1.

Vid del föreslagna ikraftträdandet den 1 januari 1989 innebär förslaget ökade kostnader med ca 70 milj. kr. för helt år. De ändrade bostadsbidrags­reglerna innebär en motsvarande kostnadssänkning under bostadsdeparte­mentets huvudtitel. Eftersom staten ersätter kommunerna i efterskott inträf­far emellertid denna kostnadssänkning först under budgetåret 1989/90.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdeparlemenlel.

Med beaktande av de ändrade reglerna för flerbarnstillägg och antalet barn i bidragsberättigad ålder beräknar jag anslaget till 10 140 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

1.         atl anta förslaget lill lag om ändring i lagen (1947:529) om all­männa barnbidrag,

2.         alt till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10 140 000 000 kr.

C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen

1986/87          Utgift          1 141 673 927

1987/88          Anslag       1 167 000 000

1988/89          Förslag       1 286 000 000

Under anslaget ryms ersättningsförmånerna föräldrapenning, tillfällig för­äldrapenning saml havandeskapspenning.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet vad gäller såväl finansieringen som adininistrationen av försäkringen. Kostna­derna för föräldrapenningen, den tillfälliga föräldrapenningen och havan­deskapspenningen finansieras således lill 15 % genom statsbidrag på utgifts-anslag och till 85 % genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföreta-gare på inkomsttitel..

Riksförsäkringsverket

Beräkningarna av totala antalet ersatta dagar år 1988 grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos över antalet levande födda barn. Dess­utom har hänsyn tagils lill de övergångsregler som gör det möjligt all t.o.m. år 1987 ta ut resterande dagar med s.k. särskild föräldrapenning för barn som har fyllt fyra år. Detta förklarar den beräknade minskade kostnaden för föräldrapenningen år 1988.

Med hänsyn härtill och med beaktande av kända löneökningar beräknar
riksförsäkringsverket de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen till
8 440 milj. kr. respektive 8 490 milj. kr. för åren 1988 och 1989. Anslagsbe­
hovet för budgetåret 1988/89 beräknas därmed till ca 1 270 milj. kr.
                                                           32


 


Verkets beräkningar av kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen     Prop. 1987/88:100
framgår av följande tabell (milj. kr. avrundat).
                                                                Bil, 7

 

Föräldraförsäkring

1986

1987

1988

1989

Föräldrapenning

5 860

6 645

6 360

6 390

Tillfällig föräldrapenning

1 190

1 365

1 880

1890

Havandeskapspenning

165

200

220

230

Avdrag från föräldrapenning

 

 

 

 

vid förlossningsvård

 

 

-   20

-   20

Summa

7 215

8 210

8 440

8 490

Statsbidrag 15 %

1080

1 230

1 265

1270

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av lö­neutvecklingens inverkan på de olika förmånerna inom föräldraförsäkringen beräknar jag kostnaderna under näsla budgetår enligt följande: föräldra­penning ca 6 415 milj. kr., tillfällig föräldrapenning ca 1 930 milj. kr. och havandeskapspenning ca 230 milj. kr. När del gäller kostnaderna för tillfäl­lig föräldrapenning ingår ca 510 milj. kr. som en följd av reglerna om en för­bättrad kompensation vid tillfällig vård av barn.

På förslag av regeringen har riksdagen nyligen beslutat om sjukhusvårds­avdrag på föräldrapenning (prop. 1987/88:46, SfU 11, rskr. 102). Beslutet, som gäller fr.o.m. den 1 januari 1988, innebär att utgifterna för föräldraför­säkringen beräknas minska med drygt 20 milj. kr. per år.

Som förutsättning för atl tillfällig föräldrapenning skall kunna utges vid bl.a. vård av sjukt barn krävs all föräldern behöver avstå från förvärvsar­bete. I förarbetena till den lagstiftning varigenom ersättning vid vård av ett sjukt barn infördes, uttalades bl.a. alt rätt till ersättning inte förelåg om en förälder vårdade del sjuka barnet under semester eller annan ledighet. Er­sättning skulle inte heller utges om den andra föräldern till följd av sådan ledighet fanns hemma och kunde ge barnet erforderlig tillsyn (prop. 1973:47, SfU 19, rskr. 198). Under senare år har i rättstillämpningen del för ersätl-ningsrälten uppställda kravet på att en förälder skall behöva avstå från för­värvsarbete kommit alt ges en mer inskränkt betydelse än vad som synes ha förutsatts vid reformens införande. I praxis godtas numera bl.a. atl en föräl­der som redan är tjänstledig från sitt arbete och uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse kan få rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av samma barn, om barnet blir sjukt.

Föräldraförsäkringen ger - som tidigare har anförts - föräldrarna rätt atl
vara lediga med ekonomisk ersättning under sammanlagt 360 dagar med an­
ledning av ett barns födelse eller adoptivbarns ankomst. Till helt övervä­
gande del väljer föräldrarna alt ta ut de flesta ersätlningsdagarna i en följd i
anslutning till barnels födelse. Genom föräldrapenningen får de förvärvsar­
betande föräldrarna i huvudsak täckning för den inkomstförlust som uppstår
under denna period. En generell möjlighet alt under den pågående och eko­
nomiskt kompenserade föräldraledigheten ta ut tillfällig föräldrapenning vid
barns sjukdom för enligt min uppfattning för långt. Beträffande barn som
inte har plats i den kommunala barnomsorgen eller i annan stadigvarande
                                                   33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100

Rättelse: S. 38 rad 12 Står: 6 000 000 Rättat till: 5 700 000 Rad 23 och 28 Står: 6,0 resp. 6 000 000 Rättat till: 5,7 resp. 5 700 000


barnomsorg förordar jag därför att en regel införs om atl tillfällig föräldra-     Prop. 1987/88:100 penning inte skall kunna utges för vård av sjukt barn under dess första 240     Bil. 7    • levnadsdagar. De föräldrar som redan innan barnet har uppnått 240 dagar ordnat en sådan mer beständig barntillsyn som ger möjlighet att återinträda i arbetslivet berörs alltså inle av förslaget.

För barn som vårdas på sjukhus finns skäl atl göra undantag. Även för dessa mycket unga barn bör föräldrar - liksom hittills - få tillfällig föräldra­penning när de behöver avstå från förvärvsarbete för att besöka ett barn som vårdas på sjukhuset. Av särskild betydelse är detta för föräldrar med för ti­digt födda barn.

Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän för­säkring samt konsekvensändringar i 12 och 16 §§ samma kapitel. Ändring­arna bör träda i kraft den 1 juli 1988. Frågan om följdändring bör göras i lagen (1978:410) om rätt fill ledighet för vård av barn, m.m. beträffande för­läggningen av föräldraledighet avses bli behandlad i en till våren 1988 plane­rad proposition om andra ändringar i denna lag.

Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 60 dagar för varje barn och år.

För en liten grupp föräldrar med barn, som ofta är sjuka eller drabbas.av en allvarlig sjukdom under en begränsad lid, finns ett behov av ytterligare dagar med rätt lill tillfällig föräldrapenning.. Även med hänsyn tagen till all den tillfälliga föräldrapenningens syfte är att täcka ett behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer anser jag alt den nuvarande 60-da-garsgränsen bör höjas. Jag förordar all råtlen lill tillfällig föräldrapenning för främst vård av sjukt barn utökas lill 90 dagar. Utvidgningen av förmånen. bör dock inle omfatta rätten till ersättning på grund av ordinarie vårdares sjukdom.

Förslaget, som bör genomföras per den 1 juli 1988, innebär atl utgifterna för föräldraförsäkringen ökar med drygt 2 milj. kr. Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett för ändring­arna beträffande den tillfälliga föräldrapenningen och vissa andra ändringar inom den allmänna försäkringen (se under C 3.) gemensamt förslag till lag om ändring i lagen om allmän försäkring bör fogas till protokollet i detta. ärende som bilaga 5.2. ■

Mot bakgrund av del redovisade beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under nästa budgetår till ca 8 575 milj. kr. Slatsbi-dragskoslnaderna uppgår därmed till ca 1 286 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.         alt anta förslaget lill lagom ändring i lagen (1962:381)om allmän försäkring, såvitt det avser 4 kap. 10, 12 och 16 §§,

2.         att till Bidrag nll föräldraförsäkringen för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 1 286 000 000 kr.                '

34


 


c 3. Vårdbidrag för handikappade barn                                             Prop. 1987/88:100

■     .      '                                                              Bil. 7

1986/87          Utgift          503 512 984

1987/88          Anslag       560 000 000

1988/89          Förslag      603 000 000

Från anslaget bekostas vårdbidrag lill förälder som vårdar barn under 16 års ålder som behöver särskild tillsyn och vård på grund av sjukdom eller handikapp.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för vårdbidrag under bud­getåret 1988/89 till 551 milj. kr., utgående från ett anlaget basbelopp om 25 000 kr. Antalet vårdbidrag beräknas uppgå fill 12 800 varav 6 700 hela och 6 100 halva i genomsnitt under budgetåret. Vidare har en uppräkning gjorts till följd av retroaktiva utbetalningar. I beräkningarna ingår inte kost­naderna för ett föreslaget fjärdedels vårdbidrag.

Föredragandens överväganden

Regeringen har nyligen lagt fram förslag (prop. 1987/88:46 om vissa social­försäkringsfrågor) om införande av en ny bidragsnivå inom vårdbidraget, ett fjärdedels vårdbidrag. Propositionen har i denna del inte slutbehandlats av riksdagen.

Om ett barn för vilket föräldrarna uppbär vårdbidrag avlider upphör bi­draget. Behovet av bidrag kan dock kvarstå för tid efter del barnet har avli­dit. Föräldrarna måste då anpassa sig till den nya siluafion som uppkommit, när barnet har avlidit. Del gäller inle minst en förälder som under en lång period har vårdal barnet. Bostaden och andra förhållanden i den dagliga livs­föringen har i allmänhet, anpassats efter det handikappade eller sjuka bar­nets behov. Praktiska och ekonomiska svårigheter kan därmed uppstå på grund av bortfall av bidrag vid barnets frånfälle.

Jag anser att ett stöd bör införas till efterlevande föräldrar vilkas handi­kappade barn har avlidit. Detta bör ske genom all del vårdbiarag som har utgetls för barnet får utges i reducerad omfattning för viss tid efter det alt barnet har avlidit. Förlängningen bör avse en tid av åtta månader efter den . månad då barnet har avlidit. Bidraget skall självfallet utges för kortare tid än åtta månader för den händelse vårdbidraget skulle ha upphört i anslutning till atl barnet uppnått 16 års ålder om del hade levat. Delsamma skall gälla om föräldern skulle ha mist vårdbidraget därför atl förutsättningarna för alt utge sådant inte längre var uppfyllda. Däremot är avsikten att full föriärig-ningslid skall gälla i de fall en under barnels livslid bestämd period för vård­bidraget löper ut före åtlamånaderstidens slut men det måste antas atl vård­bidraget skulle ha förlängts om barnet hade fått leva.

Reduktionen bör innebära att helt vårdbidrag omvandlas till halvt sådant
medan halvt vårdbidrag reduceras till ett fjärdedels vårdbidrag. I de fall en
förälder vårdar flera handikappade barn som inle fyllt 16 år grundas bedöm­
ningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och
                                                 35


 


vård samt merkostnadernas omfattning. Om ett barn i en sådan familj avli-     Prop. 1987/88:100 der bör vårdbidrag utges till efterlevande förälder under förutsättning att     Bil. 7 barnet ensamt motiverade ett helt eller halvt vårdbidrag.

Föräldrar som enligt de i prop. 1987/88:46 föreslagna reglerna blir berätti­gade till fjärdedels vårdbidrag berörs inle av förslaget. Reformen bör träda i kraft den 1 juli 1988.

Som en följd av förslaget beräknar jag att utgifterna för vårdbidrag för handikappade barn ökar med 1,5 milj. kr. per år.

Förslaget föranleder vissa ändringar och tillägg i 9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. En komplettering av lagleknisk natur bör vidare ske i 19 § kommunalskailelagen (1928:370) för atl klargöra att vårdbidrag till efterlevande föräldrar skall vara skattefritt till den del det utgör merkost-nadsersältning. Det under avsnitt C 2. upptagna förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring innefattar bestämmelser om vårdbidrag till ef­terlevande förälder. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskailelagen bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 5.3. 1 fråga om detta lagförslag har jag samrålt med chefen för finansdepartementet.

Mot bakgrund av det redovisade och med hänsyn till utvecklingen av bas­beloppet beräknar jag det totala kostnaderna för vårdbidrag för handikap­pade barn under näsla budgetår fill 603 milj. kr. Jag har då också beaktat kostnaderna för fjärdedels vårdbidrag i enlighet med det förslag som tidigare har förelagts riksdagen i prop. 1987/88:46.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.         att anta förslaget fill lag om ändring i lagen (1962:381) om all­män försäkring såvitt avser 9 kap. 4 a och 4 b §§,

2.    att anta förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3.    att till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 000 kr.

C 4. Bidragsförskott

1986/87          Utgift           1 703 578 132

1987/88          Anslag       1 745 000 000

1988/89          Förslag      1 900 000 000

Bidragsförskott utgår för barn som endast en av föräldrarna har vårdna­
den om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsför­
skott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Fram till den
1 januari 1985 gällde 18 år som en generell åldersgräns för bidragsförskott.
Numera kan bidragsförskott utgå också för studerande barn i åldern 18-20
år. De bidragsberätfigade barnen garanteras ett generellt ekonomiskt bi­
drag, som i regel motsvarar 40 % av basbeloppet.
                                                                                         36


 


Riksförsäkringsverket                                                                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Riksförsäkringsverket beräknar vid nuvarande regler och ett antaget basbe­lopp om 25 000 kr. kostnaderna för bidragsförskott under budgetåret 1988/ 89 till 1 805 milj. kr.

Föredraganden

Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan för budgetåret 1988/89 be­räknas till ca 288 000. Bidragsförskottet utgör vid basbeloppet 25 800 kr. 10 320 kr. per barn och år.

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och prisutvecklingen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 900 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidragsförskott för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 1 900 000 000 kr.

C 5. Barnpensioner

 

1986/87

Utgift

207 100 257

1987/88

Anslag

211 OOOOOO

1988/89

Förslag

216 000 000

Från detta anslag bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barn­pension utges lill barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen utges med 41 % av basbeloppet el­ler, om barnet uppbär bidragsförskott eller särskilt bidrag till vissa adoptiv­barn, med 31 % av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avlidit ut­gör barnpensionen 31 % av basbeloppet efter vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änke­pension, men skall alltid utges med minst 26 % av basbeloppet.

Barnpension från tilläggspensioneringen, som är knuten till den avlidna förälderns arbetsinkomst, finansieras direkt genom ATP-avgiften och utgif­terna redovisas inte över statsbudgeten.

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner från folkpensioneringen har minskat markant under senare år. I januari 1980 uppgick antalet fill ca 41 000 och beräknas i januari 1989 uppgå till ca 29 400. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1989 uppgå till 27,1 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för barnpensioner från folk­
pensioneringen under budgetåret 1988/89 till 206 milj. kr. utgående från ett
basbelopp av 25 000 kr.
                                                                                                                                37


 


Föredragandens överväganden                                                                                         Prop. 1987/88:100

Bil, 7 På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av

basbeloppels utveckling beräknar jag anslagsbehovet för näsla budgetår till

216 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnpensioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 216 000 000 kr.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

 

1986/87

Utgift

5 421 735

1987/88

Anslag

5 600 000

1988/89

Förslag

5 700 000

Från den 1 januari 1985 utgår ett särskilt bidrag till sådana barn sorii är adopterade av endast en person. Reglerna för det nya bidraget motsvarar i stort sett dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget utgår således fr.o.m. år 1987 i normalfallet med 40 % av basbeloppet per år för barn under 18 år och för studerande barn i åldern 18-20 år.

Riksförsäkringsverket

Antalet bidragsberättigade barn beräknas lill 570 under budgetåret 1988/89.
Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna fill 5 700 000 kr. utgående från
ett basbelopp av 25 000 kr.   •■
                                                           ■      •

Föredraganden

Jag beräknar kostnaderna för bidraget till 5,7 milj: kr. för budgetåret 1988/ 89.

Hemställan

r

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 5 700 000 kr.

38


 


D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom                           Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Under delta avsnitt redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen,

nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de kompletterande för­månerna huslrulillägg och kommiinalt .bostadstillägg samt arbetsskadeför­säkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Dessa ersättningssystem utgör grundstenarna för den sociala tryggheten och del skydd mol inkomstbortfall alla behöver vid sjukdom, handikapp och ålderdom. Utbyggnaden och effekfiviseringen av detta ekonomiska trygg­hetssystem, som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under fiera decennier. Det är viktigt atl slå vakt om detta grundläggande välfärdssystem inte minst i ekonomiskt kärva tider.'

ATP-syslemel och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga ut­formning varit i kraft i över 25 år. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning, pensionsberedningen (S 1984:03), med uppgift atl göra en över­syn av del allmänna pensionssystemet. Några av de frågor som kommittén enligt direktiven bör behandla är reglerna för värdesäkring av pensionerna, reglerna för intjänande av ATP och utformningen av efterlevandepensione­ringen. Med utgångspunkt från förslag från beredningen har förändrade reg­ler inom delpensionsförsäkringen trätt i kraft den 1 juli 1987. Samtidigt höj­des kompensationsgraden inom delpensioneringen från 50 lill 65 % av in­komstbortfallet.

Pensionärerna förklarade sig i samband med nedskrivningen av den svenska kronan i oktober 1982 villiga alt bära sin del av den börda som kräv­des för atl sanera landels ekonomi. Som en del i kompensationen för denna uppoffring infördes den 1 juli 1987 ett tilläggsbelopp lill basbeloppet på 400 kr., atl användas vid beräkning.av pensionsförmåner m.m. Vid faststäl­landet av basbeloppet för 1988 har tilläggsbeloppet inräknats i basbeloppet. Jag avser att inom kort kalla pensionärernas organisationer till en överlägg­ning rörande den resterande delen av den gjorda uppoffringen.

Rehabilileringsberedningen (S 1985:02) har i uppgift alt se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan utgöra ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall även se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller åtgärder som syftar lill alt förebygga framfida nedsättning av arbetsförmågan. Vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrå­gor när del gäller rehabiliteringsinsatserna behöver också ses över. Syftet med översynen är att ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliterings­arbetet och när det gäller sjukdomsförebyggande insatser.

Försäkringens omfattning

Ersättningarna från den allmänna försäkringen ärvärdesäkrade geriom an­knytning till basbeloppet som fastställs för varje år på grundval av den all­männa prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1988 fastställts fill 25 800 kr.

39


 


Sjukförsäkringen                                                                                                              Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt

till sjukpenning vid sjukdom med i regel 90 % av arbetsinkomster upp lill

7,5 gånger basbeloppet (193 500 kr. år 1988).

Nya regler för beräkning av ersättning från sjukpenningförsäkringen vid sjukperioder som varar högst 14 dagar och för de första 14 dagarna av sjuk­perioder som varar längre har införts fr.o.m. den 1 december 1987. Sjukpen­ningen bestäms enligt det nya beräkningssättet med hjälp av en timberäk-ning. Ett limbelopp räknas fram genom att den sjukpenninggrundande in­komsten delas med årsarbetstiden, uttryckt i timmar. Ersättningen vid en sjukperiod ställs sedan i relation till antalet frånvarotimmar från arbetet och utgör 90 % av kvoten av den sjukpenninggrundande inkomsten och årsar­betstiden. Samtidigt har reglerna om alt sjukpenning inle kunde utges för insjuknandedagen och vissa fridagar slopats.

Sjukförsäkringen ger vidare rätt till viss ersättning i samband med läkar­vård och annan sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, tandvård, sjuk­husvård samt sjukresor.

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

Det ändrade syslem för ersättning lill sjukvårdshuvudmännen avseende öp­pen vård som infördes fr.o.m. år 1985 och som fr.o.m. år 1987 även omfattar sluten vård och sjuktransporter m.m. kommer fr.o.m. år 1988 all ändras på ett par väsentliga punkter till följd av den överenskommelse som under hös­ten 1987 träffades med sjukvårdshuvudinännen för åren 1988 och 1989. Re­geringen har genom proposition 1987/88:63 berett riksdagen tillfälle atl la del av överenskommelsen.

Sammanfattningsvis innebär överenskommelsen bl.a. alt den allmänna sjukvårdsersältningen fr.o.m. år 1988 skall fördelas per invånare, men där hänsyn tas till dödlighet, sjukfrånvaro och förtidspensionering samt andelen ensamboende äldre. Den andra större förändringen gäller avskaffande av det s.k, avgiftsfria året vid sjukhusvård för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 1989. Till denna förändring återkommer jag längre frain.

Enligt överenskommelsen skall fr.o.m. den 1 juli 1988 ändring göras i er­sättningssystemet för den födelsekonlrollerande verksamhet m.m., som be­drivs genom vissa organisationer med socialstyrelsens tillstånd. Till dessa hör studerandeorganisationerna med sina hälsovårdsmollagningar. Dessa har sedan den 1 juli 1985 varit avskilda från den allmänna försäkringens ersätt­ningssystem med undanlag för ifrågavarande verksamhet. Del är därför, en­ligt min uppfattning, naturligt atl även denna verksamhet ersätts genom sys­temet med statsbidrag under åttonde huvudtiteln. Ett belopp motsvarande försäkringsersättningen, som uppgår till 0,5 inilj. kr. per år, bör således föras över till anslaget E 8. Bidrag till vissa sludiesociala ändamål, anslags­post 1. under nämnda huvudtitel. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag alt återkomiua lill denna fråga.

40


 


Patientavgifter i öppen vård                                                                                            Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär alt patien­ten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgift på f.n. högst 50 kr. per besök i offentlig vård och vanligen 55 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. För rådgivning per telefon är avgiften högst 20 kr. Försäkringsersättning ut­ges i form av allmän sjukvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen och en­ligt särskild taxa lill privatpraktiserande läkare.

Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där högst 25 kr. per besök i offentlig vård och 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjuk­gymnast.

De nämnda patientavgifterna i offentlig vård gäller även under år 1988. Därefter kommer avgifterna i öppen offentlig vård till följd av överenskom­melsen att vara högst 60 kr. vid läkarbesök och högst 35 kr. vid annan sjuk­vårdande behandling. För lelefonrådgivning får avgiften vara högst 25 kr. Patientavgifterna vid öppen vård hos till försäkringen ansluten privatprakti­serande läkare och sjukgymnaster har höjts med 5 kr. fr.o.m. den 1 januari 1988. Detta innebär att dessa avgifter i regel är 60 kr. respektive 35 kr. per besök eller behandling.

Läkemedelsförmåner och högkostnadsskydd

Vid läkemedelsinköp betalar patienten efter den 1 juli 1987 den faktiska lä­kemedelskostnaden, dock högst 60 kr. för varje inköpstillfälle. Kostnaderna därutöver betalas från sjukförsäkringen.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns ett hög-kostnadsskydd. Skyddet gäller för lakar- och tandläkarordinerade läkeme­del saml för läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Del innebär i princip att en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och värdbesök när han har betalat avgift för 15 in­köp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en lolvmånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller atl inköp eller vård­besök för samtliga barn under 16 år i en familj får läggas samman.

Sjukförsäkringens utgifter för de s.k. läkemedelsförmånerna har ökat
kraftigt under senare år. För att komma till rätta med kostnadsutvecklingen
på läkemedelsområdet har olika åtgärder vidtagits. Patientens avgift vid lä­
kemedelsinköp har successivt höjts. Begränsningar har införts i fråga om för­
brukningstid och förskrivningsmängd för läkemedel. Vissa läkemedel har
under en tid undantagits från prisnedsältning enligt lagen (1981:49) om be­
gränsning av läkemedelskostnader. Informationsinsatser har genomförts för
att öka kostnadsmedvetenheten hos de förskrivande läkarna. Två olika ut­
redningar inom läkemedelsområdet har nyligen lämnat sina förslag till rege­
ringen om ålgärder för alt bl.a. hejda kostnadsutvecklingen. Det är dels 1983
års läkemedelsutredning som avlämnat sitt betänkande Läkemedel och hälsa
(SOU 1987:20), dels riksförsäkringsverket som överlämnat rapporterna
Kostnadsutvecklingen för läkemedel - en systemanalys och Högkostnadss­
kyddet. Remissbehandling pågår och i avvaktan härpå bör enligt min be-
                                                     42


 


dömning inga nya åtgärder vidtas på läkemedelsområdet bortsett från att jag     Prop. 1987/88:100 förordar en höjning av patientavgiften till högst 65 kr. för varje inköpstill-     Bil. 7 fälle fr.o.m. den 1 juli 1988. Detta beräknas medföra en besparing i försäk-ringsulgifterna på ca 60 milj. kr. räknat per år. Jag återkommer senare till denna fråga.

Sjukhusvård m.m.

Fr.o.m. år 1987 ingår ersättning för sjukhusvård i den allmänna sjukvårdser­sältningen. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samti­digt avdrag från hans sjukpenning med 55 kr. Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningen före skatt. För pensionärer som förbru­kat del s.k. fria året får vårdavgift tas ut med högst 55 kr. per vårddag.

Pensionärer har, som följer av vad jag nyss sagt, i princip rätt till avgiftsfri sjukhusvård under 365 dagar. Delta gäller för både ålders- och förtidspen­sionärer. Från sjukförsäkringen lämnas som jag tidigare nämnt ersättning till sjukvårdshuvudinäiinen för delta. Därefter betalar pensionären en vårdav­gift som uppgår till högst 55 kr. per vårddag till sjukvårdshuvudmannen. Mo­tivet för delta avgiftsfria år, som genomfördes i etapper fram lill år 1970, var all förbättra sjukförsäkringsskyddel i samband med alt vårdavgifierna vid sjukhusvård höjdes. Ett annat motiv för den fria sjukhusvården under ett år torde ha varit all göra sjukhusvård på grund av mer akuta sjukdomar av­giftsfri lill skillnad från varaktig sjukhusvistelse. Den nuvarande regeln får dock sägas vara ell mindre lyckat itislrumenl när del gäller alt skilja de vård-tagare som bör ha helt fri vård från dem som bör betala en avgift. Till detta kommer inte minst det faktum alt pensionärernas ekonomiska förhållanden avsevärt har förbättrats sedan år 1970. ATP-pensionärerna har blivit allt fler och folkpensionsförmånerna har successivt förbättrats. Jag anser det också vara rimligt atl den som vistas på sjukhus och därmed inle har utgifter för t.ex. livsmedel och oinvårdnad i hemmet bidrar till att läcka dessa kostnader på sjukhuset.

Mot denna bakgrund föreslog jag i budgetpropositionen för 1987/88 atl pensionärer under del hittills avgiftsfria året bör betala en avgift på högst 55 kr. per vårddag vid sjukhusvistelse. Detta belopp motsvarar den minskning av sjukpenningen som vanligtvis sker vid sjukhusvård. Jag ansåg emellertid atl det var motiverat all göra undantag för pensionärer med hel förtidspen­sion och låta dem behålla del avgiftsfria året med hänsyn till att deras ekono- ' miska situation i många fall inle tillåter en kostnadsökning av delta slag. ■

Riksdagen delade uppfattningen atl det. avgiftsfria året vid sjukhusvård för pensionärer borde slopas och ansåg att ett nytt system med vårdävgifier för ålderspensionärer och utförsäkrade förtidspensionärer skulle införas. Del nya systemet borde dock: enligt vad riksdagen givit till känna, utgå från del regelsystem som gäller för sjukpenningförsäkrade. Riksdagen anförde att del behövs en begränsningsregel av del slag som nu finns för sjukpenning- • avdrag även för pensionärer med låga inkomster (SfU 1986/87:14, rskr. 234). Mol bakgrund härav avser jag all under är 1988 återkomma lill regeringen med förslag om att förelägga riksdagen särskild proposition i denna fråga.

Del nya avgifissysleniet, som även skall omfatta utförsäkrade förtidspén-                                              42


 


sionärer, bör innebära alt avgiften tas ut genom avdrag på pension, Det blir     Prop. 1987/88:100 därvid naturligt att systemet administreras via de allmänna försäkringskas-     Bil, 7 sorna. Med hänsyn till den tid som krävs för atl ulveckla och praktiskt ge­nomföra ett sådant nytt syslem har omläggningen ansetts kunna ske den 1 januari   1989.

Jag vill i detta sainmanhang också erinra om all förbättrade villkor för kommunalt bostadstillägg har införts fr.o.m. den 1 januari 1988. De nya reg­lerna innebär sammanfattningsvis atl de slora skillnader som finns mellan de olika kommunerna i fråga om storleken av kommunala bostadstillägg kom­mer all minska.

Som ett resultat av den tidigare redovisade överenskommelsen med sjuk­
vårdshuvudmännen koinmer den ersättning med 45 kr. per vårddag som ut­
ges till vissa enskilda sjukvårdsinrättningar, vilka är uppförda på en av riks­
försäkringsverket upprättad förteckning, all fr.o.m. år 1989 ingå i den all­
männa sjukvårdsersättningen..Ersättningen lill riksförsäkringsverkels sjuk­
hus i Nynäshamn och Tranås avses dock betalas ut enligt samma regler som
tidigare.
                                                                                                    .      . .      ■      ■

Tandvård

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har, enligt den tandvårdslag som trädde i kraft den 1 januari 1986, rätt till avgiftsfri tandvård genom landslingens folktandvård. Försäkr ringens bidrag lill denna verksamhet har på grund av att den nuinera är fullt i utbyggd inom samtliga landsting lagils bort fr.o.m. den 1 januari 1987. Tand­vårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för de vuxnas landvård enligt tand­vårdstaxan med 40 % upp till 2 500 kr. och med 75 % för kostnader där­över.

Den 1 februari 1987 företogs vissa ändringar i tandvårdstaxan. Den för­
enklades i flera avseenden och förändringar gjordes med avsikt all göra ta­
xan bruttointäktsneutral för vårdgivarna. Nämnas bör också att det i taxan
infördes en bestämrnelse om garantitider för vissa proietiska arbeten. Reg­
lerna för förhandsprövning konstruerades om och i den avgiftsfria tandvår­
den gjordes flera viktiga förändringar.
                                                                                                    .   .

Det är glädjande att kunna konstatera att tandhälsan har förbättrats under
senare år, främst för barn och ungdomar. Tyvärr är tandhälsosituationen
fortfarande inte tillfredsställande för vissa mindre grupper i samhället. En­
ligt tandvårdslagen är målen för landvården en god tandhälsa och en land­
vård på lika villkor för hela befolkningen. Enligt lagen skall landvården
lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder, vara lätt tillgänglig och av god
kvalitet. Riksförsäkringsverket har nyligen, på uppdrag av regeringen, redo­
visat konsekvenserna av atl göra om tandvårdstaxan med inriktning på all
alla vuxna skall få rätt till regelbundna tandläkarbesök mot en låg fast avgift,
medan försäkringen ersätter landläkaren för varje besök med ett schablon­
belopp. Patienten avses för denna avgift få en individuellt anpassad s.k. bas­
tandvård i form av undersökning och viss förebyggande vård. Finansieringen
av en sådan reform måste ske genom omfördelningar av försäkringsersäll-
                                                   43


 


ningen beträffande övrig tandvård som taxan ersätter. Riksförsäkringsver-     Prop. 1987/88:100
kets rapport bereds f.n. inom regeringskansliet.
                                                              Bil. 7

Vid en genomgång av sjukförsäkringens landvårdskostnader har upp­märksammals atl kostnaderna för tandtekniskt material - som i huvudsak utgörs av dentalguld - har ökat kraftigt sedan tandvårdsförsäkringen inför­des. Detta kan lill viss del förklaras av prisutvecklingen på finguld och en successiv övergång till dyrare guldlegeringar. En inte obetydlig del av ök­ningen beror dock på att det rådande ersättningssystemet för dentalguld lett till att oskäligt höga inköpspriser i många fall ersatts av försäkringen. De s.k. riklpriser som f.n. tillämpas har visat sig innehålla olika inköpsförmåner avsedda för de privata landtekniska laboratorierna.

Till följd av dessa inte avsedda effekter för försäkring och patienter bör ersättningsreglerna för laboratoriernas inköp av dentalguld ändras. Begrep­pet skäligt pris bör således bytas ut mol en mer klart definierad ersättnings-norm. Jag har därför för avsikt atl föreslå regeringen dels en ändring i land-vårdstaxan, dels alt riksförsäkringsverket ges i uppdrag atl senast till den 1 juli 1988 införa ett nytt riktprissyslem för ersättning av dentalguld. Detta bör medföra att priserna i princip kommer att motsvara folktandvårdens debile-ringspriser. Priset bör göras beroende av det finguldspris som gäller vid tid­punkten när det tandtekniska arbetet beställs. Hänsyn måste också tas till de olika guldtyper som förekommer och ev. övriga kostnader som kan vara motiverade.

Det har också blivit uppenbart att nuvarande kompensation lill laborato­rierna för svinn vid utförande av landtekniska arbeten som innehåller den-tala gjutguld är för högt beräknad. Nuvarande kompensationsgrad, som ut­gör 12 % av vikten på del färdiga tandtekniska arbetet, har gällt sedan för­säkringen infördes år 1974 när priset på dentalguld var mycket lågt i förhål­lande till i dag. Prisutveckling, teknisk utveckling och förbättrad utbildning av tekniker har medfört all svinnel kunnal reduceras betydligt. Till detta kommer all en slor del av svinnel, vilket ersätts av försäkringen, kan tas till vara och skickas till rening. Laboratorierna får ersättning för detta, men vinsten härav borde rätteligen tillfalla patient och försäkring. Det är därför naturligt atl nämnda uppdrag ål riksförsäkringsverket även omfattar en översyn av föreskrifterna ifråga om kompensation för svinn. Utgångspunk­ten bör vara atl kompensationsgraden fr.o.m. den 1 juli 1988 sänks lill högst 8%.

De här berörda ändringarna i ersältningsnormerna för dentalguld beräk­nas leda till en sammanlagd minskning i försäkringsutgiflerna på ca 65 milj. kr. per år. För patienterna beräknas tandvårdskoslnaderna minska med ca. 20 milj. kr. per år.

Sjukresor

Försäkringens kostnader för sjukresor har ökat markant under de senaste
åren, till stor del beroende på alt den försäkrades självrisk, det s.k. karens-
beloppet, som i regel utgjort 30 kr. för tur- och returresa inte hade ändrats
sedan den 1 januari 1981. Även i andra avseenden har det funnits behov av
ändringar. Den 1 maj 1987 ersattes därför sjukreseförordningen (1975:974)
                                                44

av förordningen (1987:82) om ersättning vid sjukresa. Karensbeloppel för


 


resa med egen bil och taxi sattes därvid till 20 kr. för enkel resa. Vidare före- Prop. 1987/88:100 togs ett flertal andra ändringar i regelsystemet. En viktig sådan var atl ersätt- Bil. 7 ning för resa med egen bil lämnas ulan hänsyn till kostnaden för andra färd­medel och den försäkrades hälsotillstånd. Vid öppen vård i form av läkar­vård eller annan sjukvårdande behandling lämnas ersättning för resa inom den kommun där den försäkrade vistas lill en mottagning, offentlig eller pri­vat, som kunnat ge nödvändig vård. När samåkning sker i bil eller taxi till-lämpas särskilda ersättningsregler.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 har införts en möjlighet för försäkringskassan att lämna ersättning till kommuner och landsting för sjukresor med färdtjänst enligt en schabloniserad modell. En förutsättning för detta är dock atl för­säkringskassan genom de överenskommelser om goltgörelse som skall träf­fas får del av de samåkningsvinster som en samverkan skall kunna leda till. Jag förutsätter också all en sådan ersältningsmodell innebär administrativa besparingar för försäkringskassan.

Sjukförsäkringskostnader

Kostnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas för år 1988 till 42 805 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande sam­manställning (milj. kr.).

 

År

Sjuk-

Öppen

Tandvård

Läke-

Övriga

Summa

 

penning

sjukvård-

 

medel'

sjukvårds­utgifter

 

1970

2 683

584

15

516

313

4 111

1975

8 024

1 181

989

1 276

461

11 931

1980

12 635

3 739

2 174

2 326

1 721

22 595

1985

17 925

5 388

3 369

3 830

3 337

33 849

1986

20 212

4 316

3 114

4 199

3 351

35 192

1987'

23 153

7 560

2 710

4 740

655

38 818

1988'

26 922

8 063

2 826

4 352

642

42 805

' Beräknat.

- Fr.o.m. 1987 ingår all sjukvårdsersättning som utbetalas till sjukvårdshuvudmännen

exkl. tandvård.

■' inkl. prisnedsatta livsmedel och kostnadsfria förbrukningsartiklar.

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och lill 85 % av soci­alavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Avgiften till sjukförsäk­ringen utgör fr.o.m. år 1988 10,1 % av avgiftsunderlaget för arbetsgivare och 9.6 % av avgiftsunderlaget för egenförelagare.

1 följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfre-kvens m.m.


År

Ersatta sjukdagar

Sjukfallsfrekvens

Gen

omsnittlist

 

per

försäkrad

Antal fall per

antal dagar per

 

 

 

försäkrad

fall

 

1965

 

15,7

0,66

 

23,9

1970

 

19,8

1,09

 

18,2

1975

 

22.0

1,37

 

15,6

1978

 

22.8

1,52

 

15,2

1980

 

21.2

1,49

 

14.9

1983

 

18,4

1,46

 

12,5

1985

 

20,9

1,68

 

11.8

1986

 

21,5

1,66

 

12.2

1987'

 

22,3

 

 

 

Beräknat.


45


Som framgår av tabellen har antalet ersatta dagar minskat från i genom­snitt 22,8 år 1978 fill 18,4 år 1983, varefter en ökning här skett. Ökningen var särskilt kraftig under år 1985 och har fortsall även under åren 1986 och 1987, Ökningen hänför sig framför allt lill sjukfall som varar längreän 180 dagar. En förändring av del genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring för sjukförsäkringen ined totalt drygt 1 100 milj. kr. per år.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1970-1986.


Prop. 1987/88:100 Bil, 7


 

Sjukfallets

1 varaktighet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År

1-

6  dagar

 

 

7-89   dagar

 

 

90

dagar eller

mer

 

 

Ai

ndel av

Andel av

Andel av

Ar

idel av

Andel av

An

idel av

 

sjukfallen

S|ll

ikdagarna

sjukfallen

S|U

kdagarna

S|L

ikfallen

sjukdagarna

 

%

 

%

 

%

%

 

%

 

%

 

1970

 

64

 

11

33

 

45

 

3

 

44

1974

 

69

 

12

28

 

43

 

3

 

45

1978

 

70

 

13

27

 

41

 

3

 

46

1980

 

72

 

13

25

 

. 39

 

3

 

47

1983

 

74

 

16

24

 

42

 

2

 

42

1985

 

77

 

18

21

 

38

 

9

 

44

1986

 

77

 

17

21

 

38

 

2

 

45

Folkpensioner

Antalet folkpensionärer och utgifterna för folkpensionerna framgår av föl­jande sammanställning. Vårdbidrag och barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet folkpensionsförmåner

 

I slutet

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Handi-

Barn-

Summa

Komm.

av ar

pension

pension

tillägg

pension

kapp-ersätt-■    ning'

tillägg

 

bost. tillägg

 

1965

851 400

150 900

41 100

85 100

11 300

11 100

1 188 600

580 000

1970

966 300

189 500

52 800

101 600

■ 14 600

12 000

1 376 000

654 500

1975

1 082 300

284 200

67 400

104 200.

21900

16 000

1 628 200

754 100

1980

1 381 000

291 400

53 600

81 500

38 200

32 000 .

1 930 200

779 900

1985

1 480 100

322 700

37 700

72 400

42 200

34 400

2 033 600

596 200

1986

1 503 400

328 500

30 500

69 300

43 600

35 600

2 054 400

575 600

1987'

1 520 000

335 000

25 100

66 900

44 700

36 500

2 071200

560 000

1988'

1 533 000

339 000

24 000

65 100

45 600

37 000

2 043 700

650 000

' Beräknat.

 

 

 

 

 

 

 

 

46


 


Folkpensionsutgifter, milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 

Är

Ålders-

Förtids-

Änkepen-

Hustru-

Handi-

Barn-

Summa

Bostads-

 

pension

"pension

sion

tillägg

kapp­ersättning

tillägg  .

 

stöd till pensionärer

1965

3 146

577

302

88

20

13

4 146

449

1970

5 180

1 040

537

170

33

14

6 974

849

1975

9 945

2 660

910

450 .

66

19

14 050

1 663    -

1980

21 940

5 200

I 148

675

.242

50

29 255

3 512

1985

33 295

8 000

' 1 385

600

430

68

43 778

4 167

1986

35 710

8 615

1420

510

475

■77

■   46 807

4 362

1987'

37 355

9 115

1 433

445

510

83

48 941

4 570

1988'

39 630

9 710

1 450    ■

408

562

88

51 848

5 500

Beräknat

Den första tabellen visar atl antalet personer med ålders- och förtidspen­sion har ökat successivt under de senaste 20 åren. Ökningen av antalet ål­derspensionärer avspeglar självfallet ökningen av antalet äldre i befolk­ningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 % år 1965 och har därefter successivt ökat och är f.n. ca 18 %.

Den ekonomiska tryggheten är av avgörande betydelse för de äldres väl­färd. Reformerna inom folkpensioneringen var omfattande under 1960- och 1970-lalen, Tillsammans med det ökade antalet äldre personer haridetla medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning lill basbeloppet och därmed anpassning lill för­ändringarna av penningvärdet. Vidare har de standardförbättringar som skett i form av höjda pensionstillskott medfört en ökad kostnad. Av det to­tala antalet folkpensionärer i december 1988 beräknas 674 000 eller 35 % ha helt eller reducerat pensionsfillskott.

Fr.o.m. januari 1988 uppgår folkpensionens årsbelopp - inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg - lill 37 152 kr. för ensam ålderspensionär och lill 65 274 kr. för ett pensionärspar. Motsva­rande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår lill 49 536 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1988/89 beräknas till 52 810 milj, kr.

Folkpensionerna finansieras över statsbudgeten som tillförs en socialav­gift som betalas av arbetsgivare och egenförelagare. Denna folkpensionsav­gift är för närvarande-9,45 % av avgiftsunderlaget. Avgiften beräknas vid nämnda avgiftsuttag täcka ca 82 % av statens utgifier för folkpensioneringen år 1988.


Bostadsstöd till pensionärer

En kraffig förbättring av de kommunala bostadstilläggen (KBT) har genom­förts fr.o.m. den 1 januari 1988. För del första har KBT gjorts obligatoriskt för kommunerna och för det andra har statsbidraget lill KBT höjls avsevärt. Enligt de nya reglerna (SFS 1987:877) utges statsbidrag för kommunernas kostnader för KBT under förutsättning att kommunen svarar för minst 80 % av varje del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 kr. och 1 500 kr. för ogift pensionär samt mellan 80 kr. och 1 650 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina KBT-kostnader i dessa inter­vall.


47


 


Kommunerna bestämmer själva vilka grunder som skall gälla, men bo­stadstillägget måste minst täcka den bostadskostnad som ligger lill grund för statsbidraget.

Inkomstprövningsreglerna är fastlagda i lag. KBT administreras av riks­försäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samfidigt med folk­pension. KBT utges f.n. lill ca 560 000 pensionärer.

De totala KBT-kostnaderna har för år 1988 beräknats fill 5 500 milj. kr. och statsbidraget till 1 250 milj. kr. Kostnaderna för KBT ökar genom den allmänna hyreskostnadsstegringen men samtidigt har den fortgående ök­ningen av antalet pensionärer med ATP en återhållande effekt på kostnads­utvecklingen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


Allmän tilläggspension

Antalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sam­manställningar. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet ATP-pensioner

 

I slutet

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

av ar

pension

pension

pension

pension

 

1965

76 500

22 900

24 700

14 800

138 900

1970

257 700

77 500

76 700

30 200

442 100

1975

455 300

176 500

148 500

39 500

819 100

1980

792 400

212 200

230 300

43 000

1 277 900

1985

994 000

261 100

306 800

37 100

1 599 000

1986

1 036 000

269 700

319 700

35 700

1 661 900

1987'

1 074 000

278 000

331 000

34 500

1 717 500

1988'

1 110 000

285 000

345 000

33 500

1 773 500

Beräknat

Utgifterna för ATP, milj.kr.


År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

 

pension

pension

pension

pension

 

1965

57

47

48

16

168

1970

560

359

195

52

1 166

1975

2 450

1 830

610

116

5 006

1980

12 350

4 640

1 780

258

19 028

1985

28 840

8 950

3 955

371

42 116

1986

33 550

9 990

4 490

388

48 418

1987'

37 685

11 115

4 975

405

54 180

1988'

42 560

12 350

5 610

425

60 945

' Beräknat.

ATP:s ålderspension utgör 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, räknat på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den årliga pen­sionsgrundande inkomsten beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1988 beräknas således på inkomster mellan 25 800 kr och 193 500 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensstämmer med motsvarande regler inom folkpensioneringen.


48


 


Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna suc­cessivt fått ökad betydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970

30  % av samtliga pensionärer med motsvarande förmåner från folkpen­
sioneringen. Denna andel uppgår nu fill ca 70 %. Av de f.n. drygt 1,5 milj.
ålderspensionärerna och ca 335 000 förtidspensionärerna med folkpension
har ca 1,1 milj. (70 %) resp. 278 000 (83 %) också ATP-pension. Ökningen
av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Utöver denna ökning av andelen
folkpensionärer med ATP sker det också en markant ökning av den genom­
snittliga ATP-pensionens storlek genom att de nyfillkommande pensionä­
rerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenförelagare, ATP-avgiften utgör för år 1987 10,2 % av avgiftsunderlaget. Avgiften har för åren 1988 och 1989 fastställts fill 10,6 % av avgiftsunderlaget.

ATP-avgiften betalas in till allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Fond­förvaltningen är uppdelad på nio styrelser. Första - tredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter till tilläggspensione­ringen, medan fjärde fondstyrelsen förvaltar en avgränsad del av dessa me­del genom placering i aktier m.m. De fem löntagarfondsstyrelserna skall för­valta de medel som inflyter dels från vinstdelningsskatt och vinslskatt, dels från en särskild del (0,2 procentenheter) av ATP-avgiften. Löntagarfonds­styrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minst 3 % till AP-fondens pensionsmedel,

AP-fonden   uppgick   år   1965   fill   7 300 milj. kr.   och   ökade   fill

31   343 milj. kr. år 1970 samt 148 312 milj. kr. år 1980.1 januari 1988 beräk­
nas AP-fonden uppgå till 320 000 milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil, 7


Ålderspension utan ansökan

Mitt förslag: Kravet på att ansökan skall göras för atl erhålla ålders­pension slopas för pensionsberättigad som är inskriven hos allmän försäkringskassa och som vill la ut hel ålderspension fr,o,m, den må­nad han fyller 65 år. Den som önskar uppskjutet uttag skall skriftligen meddela detta till försäkringskassan.


Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om allmän försäkring skall den som önskar erhålla ålderspension ansöka därom hos allmän försäkringskassa.

Frågan om ansökningsförfarandel i samband med ålderspension har ofta diskuterats och det har därvid framhållits all ålderspension är en generell rättighet och att försäkringskassan redan har alla behövliga uppgifter för att beräkna pensionen. Ansökan har därför inte sällan uppfattats som en onödig formalitet.

Ansökningsförfarandet gäller inte heller för alla blivande ålderspensionä­rer. För dem som redan tidigare uppbär allmän pension i form av förtidspen­sion, änkepension eller hustrutillägg byts denna pensionsförmån automa­tiskt ut mot ålderspension. Inle heller de som uppbär statlig eller kommunal tjänstepension behöver ansöka om ålderspension. Dessa försäkrade inform-


49


4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


eras om att de inte behöver ansöka och erhåller ett beslutsmeddelande angå-     Prop. 1987/88:100 ende ålderspension i månaden före den månad då de fyller 65 år. Totalt be-     Bil. 7 viljas ca 60 000 personer ålderspension årligen utan att de behövt lämna nå­gon ansökan.

Till övriga blivande ålderspensionärer, ca 35 000 årligen, sänds ansök­ningshandlingar från riksförsäkringsverket (Rfv) två och en halv månad före 65-årsmånaden. För att ålderspension skall betalas ut måste ansökan fyllas i, undertecknas och skickas till försäkringskassan,

I regel har försäkringskassan även för dessa personer redan alla uppgifter som behövs för att bevilja pensionen. Behovet av att trots detta kräva en ansökan för att utge ålderspension har aktualiserats i olika sammanhang och frågan har även behandlats i riksdagen. Motioner med förslag om slopande av ansökningsförfarandet har behandlats vid de båda senaste riksmötena, Socialförsäkringsulskoltet har vid båda tillfällena hemställt om avslag på motionerna (SfU 1985/86:15 resp, SfU 1986/87:10) med motivering att frå­gan utreddes inom Rfv och att resultatet av denna utredning borde avvaktas. Riksdagen har följt utskottets förslag.

Rfv har nu slutfört utredningen och i skrivelse den 20 augusfi 1987 fill re­geringen föreslagit att ansökan för att erhålla ålderspension inte längre skall krävas.

I stället bör enligt verket ett förhandsbesked om pensionens storlek och uppgift om när denna börjar betalas ut sändas ut till blivande ålderspensio­närer i god fid före 65-årsmånaden. Beskedet bör också innehålla informa­tion om de förhållanden som ligger till grund för beräkningen av pensionen, som t.ex. ATP-poäng och civilslåndsuppgifter samt upplysning om aktuella filläggsförmåner. Uppgift bör vidare lämnas om skatteavdragets storlek med hänsyn till av försäkringskassan kända uppgifter.

Verket framhåller dock alt det i vissa fall krävs en komplettering av befint­liga uppgifter för att ett korrekt beslut om ålderspension skall kunna fattas. Detta gäller t.ex. uppgift om sammanboende, eventuell utländsk pension el­ler uppgift om bosättnings- och vistelsetid i Sverige för utländska medbor­gare. Därför bör en svarsblankett sändas fill den blivande ålderspensionären tillsammans med förhandsbeskedet. 1 de fall det framgår av förhandsbeske­det att pensionen är beräknad på felaktiga grunder bör det åligga pensionä­ren att återsända svarsblanketten med kompletterande uppgifter. Blanket­ten bör också ge möjlighet alt begära uppskjutet uttag av pensionen eller ändring av skatteavdrag eller framställa önskemål om utbelalningssätt.

Erhåller försäkringskassan ingen svarsblankett sänds ett beslutsmedde­lande ut som överensstämmer med förhandsbeskedet och pensionen börjar betalas ut fr.o.m. 65-årsmånaden.

För egen del anser jag alt ett slopat ansökningsförfarande innebär en så­dan förenkling av myndigheternas administrativa hantering som regeringen strävar efter och att det samtidigt innebär en förbättrad service för allmänhe­ten.

Jag ansluter mig därför till Rfv:s förslag och förordar alt kravet på ansö­
kan för att erhålla ålderspension slopas för pensionsberättigad som är inskri­
ven hos försäkringskassan och lar ut hel ålderspension från 65 år. Självfallet
kan den som så önskar - liksom hittills - uppskjuta uttaget av ålderspension.                         50

För att minska risken för missförstånd bör en sådan framställning ske i skrift­lig form. Ändringen föreslås gälla fr.o.m. den 1 oktober 1988. För dem som


uppnår 65-årsåldern före denna tidpunkt gäller tidigare regler. Vad jag nu     Prop. 1987/88:100
har föreslagit medför ändring i 16 kap. 1 § i lagen om allmän försäkring.
                        Bil. 7 .

För att minska risken för felaktiga beslut om ålderspension bör det samti­digt införas en skyldighet för de försäkrade atl lämna sådana uppgifter om t.ex. samboendeförhållanden, utländska pensioner m.m. som behövs för att ge ett korrekt beslut om ålderspension. Nödvändiga föreskrifter i detta avse­ende kan utfärdas av Rfv.

Ett inom socialdepartementet upprättat förslag fill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.4

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbetande i åldern 60 - 65 år har möjlighet att minska arbetsinsat­sen genom att övergå lill deltidsarbete i kombination med delpension. Del­pensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av ar-betsfidsminskningen. För att delpension skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och att vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskningen förvärvsarbetat under minst fem månader.

För anställda gäller alt arbetsfiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och efter minskningen uppgå till minst 17 fimmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Kompensafionsnivån inom delpensionsförsäkringen har fr.o.m. den 1 juli 1987 återställts till 65 % av inkomstbortfallet. Samtidigt ändrades reglerna för beräkning av inkoms­ten före arbetsfidsminskningen. Inkomsten beräknas med utgångspunkt från pensionspoängen för de sista fem åren före arbetstidsminskningen. De två sämsta poängåren elimineras och därefter beräknas inkomsten före arbets­tidsminskningen till den inkomst som motsvarar den genomsnittliga pen­sionsgrundande inkomsten för de återstående tre åren. Den genomsnittliga inkomsten räknas upp med aktuellt basbelopp. Delpensionen är knuten fill basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer och kostnaderna har utvecklats sedan pensionsformen infördes år 1976. Under perioden 1981 - 1 juli 1987 ersattes den tidigare ökningen av en klar minsk­ning av antalet personer med delpension eftersom kompensationsnivån inom försäkringen sänktes från 65 till 50 % av inkomstbortfallet. Sedan kompensationsnivån numera återställts förväntas antalet delpensionärer åter öka.

Antalet delpensipnärer och utgifterna

I slutet av är                          Antalet delpensionärer         Utgifter per är, milj.kr.

1978

41 900

1980

67 800

1981

64 600

1983

54 600

1986

32 200

1987'

37-000

1988'

43 000

' Beräknat.

 

687

1 239

■ 1 558

1 340

764                                                                    51

880 1 290


Delpensionsförsäkringen finansieras genom en socialavgift om 0,50 %     Prop. 1987/88:100
från arbetsgivare och egenförelagare. Avgiften förs till en särskild fond.        Bil. 7

Den allmänna pensioneringens kostnader

Sammanfattningsvis kan konstateras att utbetalningarna från de allmänna pensionssystemen uppgår fill mycket stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 52 810 milj. kr. under nästa bud­getår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 5 500 milj. kr. för kommunala bostadsfillägg. Vidare fillkommer delpen­sions- och ATP-ulbelalningarna, som för det kommande budgetåret beräk­nas uppgå till i runda tal 1 700 resp. 62 800 milj, kr. Totalt kommer utgif­terna för förmånerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadsfillägg därmed att uppgå fill ca 123 000 milj, kr, vilket innebär en ökning med ca 9 miljarder kr. i förhållande fill motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföre­lagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall fill den som drab­bas av skada i sitt arbete.

Arbetsskadeförsäkringen anknyter till de principer som gäller för invalidi­tetsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den fak­tiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersättning för arbets­skada utges vid bestående nedsättning av arbetsförmågan i form av en liv­ränta, som i princip skall utgöra skillnaden mellan den inkomst som den för­säkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utges från sjuk­försäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningsti­den). Från arbetsskadeförsäkringen utgår efter samordningsfidens slut er­sättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare ut­ges sjukpenning och - som tidigare nämnts - livränta. Livränta kan också utges till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp till samma inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet, vilket för år 1988 motsvarar 193 500 kr.

Antalet arbetsskadeärenden har utvecklats snabbt. Förklaringarna till detta är flera. Kunskapen om arbetsskadeförsäkringen har ökat genom in­formafion från försäkringskassorna och parterna på arbetsmarknaden. En snabb utveckling har också skett av praxis och därigenom också en ökning av försäkringskassornas godkännandefrekvens. Den snabba praxisutveck­lingen har också lett till problem vad gäller försäkringens tillämpning och administration.

Rfv och de allmänna försäkringskassorna har genomfört ett flertal av de
förenklingsförslag som förordats i arbetsskadeutredningens betänkande
(SOU 1985:54). Försäkringskassorna har fr.o.m. den 1 januari 1987 tillförts                             52


 


betydande resurser i form av framför aUt personal för att minska väntefi-     Prop. 1987/88:100 derna för beslut i arbetsskadeärenden. En ytterligare förstärkning föreslås     Bil. 7 för nästa budgetär. Rfv har inrättat en särskild arbetsskadebyrå bl.a. för att snabbt sprida kunskaper om praxis och arbetsmetoder till försäkringskassor­na.

Praxisutvecklingen inom arbetsskadeförsäkringen har skett successivt. In­nehållet i de för försäkringen centrala faktorerna skadlig inverkan i arbets­miljön och sambandet mellan denna skadliga inverkan och den försäkrades skada har allt sedan försäkringens ikraftträdande kommit att förändras. Där­igenom har utgifterna ökat med påföljande behov av höjning av arbetsgivar­avgiften. Riksdagen har också gett regeringen fill känna (SfU 1987/88:2, rskr. 25) att det skulle vara värdefullt med en analys av orsakerna till det ökande antalet arbetsskadeanmälningar. Riksdagen anför att regeringen snarast bör ta de initiativ som erfordras för att en sådan analys kommer till stånd. Ett arbete kring dessa frågor har påbörjats inom regeringskansliet.

Arbetskadeförsäkringen redovisas utanför statsbudgeten och finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Avgiften till arbetsska­deförsäkringen utgör fr.o.m. den 1 januari 1988 0,9 % av avgiftsunderlaget. Genom kostnadsutvecklingen för arbetsskadeförsäkringen överstiger utgif­terna de inkomster som följer genom arbetsskadeavgiften. Detta gäller även efter det att höjningen av avgiften fr.o.m. den 1 januari 1988 har beaktats. Arbetsskadefonden redovisar ett underskott som beräknas uppgå till 1 000 milj. kr. vid utgången av år 1987.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslaget fill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

 

1986/87

Utgift

5 604 000 000

1987/88

Anslag

5 744 000 000

1988/89

Förslag

6 767 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjuk­försäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under an­slaget C 2). Statsbidrag utgår med 15 % av kostnaderna för den obligato­riska försäkringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter från ar­betsgivare och egenförelagare. Avgiften är fr.o.m. år 1988 10,1 % av av­giftsunderlaget för arbetsgivare och 9,6 % för egenförelagare.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läke­medelskostnader m.m.

53


 


Riksförsäkringsverket                                                                               Prop, 1987/88:100

Bil. 7 Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetar utgår från det förväntade

utfallet för budgetåret 1986/87. Verket beräknar att sjuktalet för år 1987 ökar från 21,5 fill 22,3 dagar per sjukpenningförsäkrad. Vidare förutser ver­ket en något förhöjd medelsjukpenning för såväl år 1987 som år 1988. För år 1989 beräknar verket samma sjukpenningkostnader som för år 1988. När det gäller sjukvårdsförmånerna har verket utgått från de ersättningsbelopp som gäller för år 1988.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag under dessa för­utsättningar framgår av följande sanimanställning (milj, kr.).

 

Förmånsslag

Utgifter

Beräknade

; utgifter

 

 

1986

1987

1988

1989

Sjukpenning

20 202

23 035

. 27 030

27 030

Frivillig sjukpenningförsäkring

10

18

18

18

Allmän sjukvårdsersätlning

4 022

5 650

5 110

5 110

Hemsjukvård'

581

-

-

-

Öppen psykvård'

200

-

-

-

Avinstitutionalisering

-

796

797

798

Förebyggande hälso och sjukvård

411

402

403

404

Hjälpmedel till handikappade

672

712

713

714

Ambulanstransporter

244

-

-

-

Vissa kategorier

50

-

-

-

Resor

546

615

626

655

Tandvård

3 114

2 710

2 710

2 710

Ersättning till arbetsgivare

166

20

-

-

Sjukhusvård

758

15

15

15

Läkemedel

4 199

4 740

4 180

4 980

Konvalecentvård m.m.

17

18

18

18

Totalt

35 192

38 731

41619

42 452

' Har fr.o.m. 1987 sammanförts till en ersättning för avinstitutionalisering.

" Ingår fr.o.m. 1987 i den allmänna sjukvårdsersältningen utom sjukhusvård enligt

riksförsäkringsverkets förteckning.

' Fr.o.m. år 1986 ingår ersättning frän företagshälsovården inte i sjukförsäkringen.

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslags­behovet under budgetåret 1988/89 till 6 370 milj. kr.


Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna har jag utgått ifrån riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar, Samfidigt har jag beaktat en viss löne- och prisutveckling samt vissa volymförändringar. Vi­dare har jag tagit hänsyn till innebörden av överenskommelsen om ersätt­ningar fill sjukvårdshuvudmännen för åren 1988 och 1989 samt vissa änd­ringar i ersättningsreglerna för läkemedel och taiidvård. Jag beräknar med dessa förutsättningar de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldraförsäkringen) till 45 112 milj.' kr. för nästa år.

Den i inledningen till avsnitt D förordade ändringen i fråga om prisned­sältning av läkemedel fordrar lagändring. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av lä­kemedelskostnader, m.m. bör fogas fill protokollet i ärendet som bilaga 5.5.


54


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1,  anta förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om begräns­
ning av läkemedelskostnader, m.m.

2.  att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1988/89 anvisa
ett förslagsanslag av 6 767 000 000 kr.

D 2. Folkpensioner

1986/87         Utgift        47 726 000 000

1987/88         Anslag       50 630 000 000

1988/89         Förslag     - 52 810 000 000

Från detta anslag bekostas folkpension som utges i form av ålderspension, förtidspension och änkepension samt hustrutillägg och barntillägg lill den som uppbär ålders- eller förfidspension. Härifrån bekostas också handikapp­ersättning.

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension utges från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet alt mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålders­pension före 65 års ålder reduceras pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning av pensionen. Det är även möjhgt att ta ut halv ålderspension.

Förfidspension utges fill den som fått sin arbetsförmåga varakfigt nedsatt med minst hälften. Änkepension utges till änka fram till den allmänna pen­sionsåldern. Hustrutillägg, som är inkomstprövat, kan utges till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilkel innebär att pensions­beloppen automatiskt ändras i takt med basbeloppets utveckling.

Ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utges för år räknat med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sam­manlagt 157 % för två pensionsberättigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensions­tillskott, som utges med 48 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär utges pensions­fillskott med 96 % av basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot an­nan pension eller annat slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension (omtryckt 1976:1014) saml la­gen (1969:205) om pensionsfillskott.

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den all­männa försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Ny­näshamn och Tranås.

55


 


Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1988/89 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal utbetalda pensioner och utbetall medelbelopp i december 1988. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsför­måner.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 

Pensionsförmån

Uppskattat antal pensioner utbetalning

med reguljär

 

Dec 1987 (1987/88)

Dec 1988 (1988/89)

Förändring under 1988

Ålderspension

Förtidspension

Hustrutillägg

Änkepension

Handikappersättning

Barntillägg (antal barn)

1 520 000 335 000 25 100 66 900 44 700 36 500

1 533 000 339 000 24 000 65 100 45 600 37 000

-h 13 000 +   4 000

-       1 100

-       1 800
-1-      900
-1-      500

Summa

Därav med pensionstillskott

2 028 000

710 600

2 043 700

673 600

-1- 15 500

- 37 000

Med utgångspunkt från uppskattningar för december 1988 och med basbe­loppet 25 000 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för här ak­tuella pensionsförmåner till 50 210 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Folkpensionernas grundbelopp kommer fr,o.m, den 1 januari 1988 och vid basbeloppet 25 800 kr, att uppgå till 24 768 kr. per år och för en ensam pen­sionär och 40 506 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med ett pensionstillskott som kan uppgå till 12 384 kr. för en ålderspensionär. Härtill kommer ett kommunalt bostadstillägg.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under detta anslag till 52 810 milj. kr. Det innebär en ökning med 2 180 milj. kr. i förhållande till nuvarande budgetår.

Utgifterna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande samman­ställning.


Pensionsförmän


Beräknade utgifter, milj. kr.


 


1988/89


Förändring frän 1987/88


 


Ålderspension ' Förtidspension Hustrutillägg Änkepension Handikappersättning Barntillägg


 

40 290

-h 1750

9 900

+    385

425

15

1 460

15

575

-1-      50

90

-1-      10

2 165

52 740


56


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folkpensioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 52 810 000 000 kr.

D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

 

1986/87

Utgift

679 494 000

1987/88

Anslag

1 615 000 000

1988/89

Förslag

1 230 000 000

Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala bostadsfillägg till folkpension (KBT). Nya beloppsgränser har införts fr.o.m. den 1 januari 1988, Statsbidrag utges enligt de nya reglerna under förutsättning att kommunen före avdrag på grund av inkomst läcker minst 80 % av varje del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 1 500 kr. för ogift pensionär och 1 650 kr. för makar. Kom­muner erhåller statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigande kostnader för KBT.

Bestämmelserna om statsbidrag fill kommunala bostadsfillägg till folk­pension finns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstill-lägg till folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag fill kommu­nalt bostadstillägg till folkpension.

Reglerna för utbetalning av statsbidrag fill KBT ändrades den 1 juli 1987. Ändringen innebär att varje månads KBT-utbetalning avräknas mol utbetal­ning av kommunalskattemedel samma månad. Detta innebär en stärkt likvi­ditet för staten, men samtidigt belastas anslaget av dubbla statsbidragsutbe­talningar under budgetåret 1987/88, dvs. utgiften under budgetåret avser statsbidrag för KBT som utbetalats dels under 1986/87 och dels under 1987/88,

Riksförsäkringsverket

På grundval av den från den 1 januari 1988 gällande lagstiftningen har riks­försäkringsverket beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 lill 1 230 milj.   kr.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av riksförsäkringsverkets anslagsframställning beräknar jag utgifterna under detta anslag till 1 230 000 000 kr. för budgetåret 1988/89.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunala bostadstillägg tUl folkpension för bud­getåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 1 230 000 000 kr.


57


 


D 4. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.                                           Prop. 1987/88:100

Bil. 7

1986/87

Utgift

2 309 000

1987/88

Anslag

2 700 000

1988/89

Förslag

2 500 000


Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor saml ersättning i an­ledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar el­ler särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1988/89 beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till 1,7 milj. kr., varav 0,4 milj. kr. för uppräkning av vissa äldre livräntor från ar­betsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden. För nyare skadefall beräknas me­delsbehovet till 0,7 milj. kr. Riksförsäkringsverket föreslår att anslaget förs upp med 2,4 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under åren 1988 och 1989 beräknat kostnaderna under anslaget till 2 500 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa yrkesskadeersättningar m.m.för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.


58


 


E. Hälso- och sjukvård m.m.                                                           Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Under detta avsnitt redovisas samtliga myndigheter och vissa andra organi­sationer som är verksamma inom hälso- och sjukvården, I avsnittet redovisas vidare den del av de statliga bidragen till denna verksamhet som ej finansi­eras via sjukförsäkringen.

En hälso- och sjukvård av god kvalitet är av grundläggande betydelse för medborgarna. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Fortfarande finns regionala och sociala skillna­der både vad gäller hälsa och tillgång på hälso- och sjukvård. Det är därför vikfigf att ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande insatser och åt att vårdresurserna fördelas rättvist.

De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården beräknas snart uppgå till 90 miljarder kr., vilket motsvarar närmare 10 % av BNP. Under 1970-talel expanderade kostnaderna kraftigt, kostnadsandelen i förhållande till BNP nära fördubblades. Från början av 1980-lalet har denna utveckling brutits. Kostnadsandelen i relation till BNP har planat ut.

De statliga bidragen och ersättningen frän sjukförsäkringen svarar för ca en fjärdedel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader. Denna andel ökade under 1970- och 1980-talet. Samtidigt infördes den nya hälso- och sjukvårds­lagen, som är mer av ramkaraktär.

Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken i enlighet med polifiska beslul är starkt kopplade fill frå­gor om resurser, styrning och uppföljning.

De statliga resurserna till hälso- och sjukvården regleras i stor utsträck­ning i överenskommelserna med sjukvårdhuvudmännen pm bidrag och er­sättningar från sjukförsäkringen. Överenskommelse om bidragens storlek har träffats för åren 1988 och 1989. Därvid har bl.a. inräknats fortsatta medel för alt stimulera en ökad operationskapacitet för atl eliminera köer. Detta ■ syftar till att stimulera ett effektivare resursutnyttjandeinom hälso- och sjukvården.

Statsbidragen skall bl.a. verka för en snabbare anpassning av länssjukvår­dens struktur fill den medicinska och tekniska utvecklingen saml fill primär­vårdens utbyggnad.

Frågan om att på riksplanet samordna de olika delarna av vården och på bästa sätt göra de avvägningar, som är nödvändiga för att utnyttja tillgäng­liga resurser, har blivit allt vikfigare. En ny hälso- och sjukvårdsberedning, med statsministern som ordförande, har bildats. Beredningen skall behandla frågor inom hälso- och sjukvården, vilka är av stor vikt från nationell ut­gångspunkt. Bl.a. gäller del frågor om övergången mellan forskning och praktisk vård och om den högspecialiserade vården samt folkhälsofrågor ur ett bredare samhällsperspektiv.

En särskild beredning har också fillsalts, med uppgift att utvärdera medi­cinsk metodik. Beredningens främsta uppgift är att verka för att en nafionell samordning sker av insatser för att utvärdera medicinska metoder.

Regeringen har i juni 1987 erhållit en lägesrapport om arbelet med att
minska riskerna med radon i bostäder. Rapporten har på regeringens upp-                            cg


 


drag utarbetats av statens strålskyddsinstitut i samråd med socialstyrelsen Prop. 1987/88:100 och statens planverk. Dessa myndigheter har bedömt läget som allvarligt och Bil.- 7 beslutat vidta åtgärder för att minska hälsoriskerna, Bl.a. har en radonepi-demiologisk studie inletts vilken beräknas pågå i fem år. Det är av stor bety­delse att genomföra en epidemiologisk studie som har tillräcklig omfattning för att bestämma riskernas storlek. Mot bakgrund av rapporten har vidare bostadsdepartementet föreslagit atl medel skall beviljas för statsbidrag avse­ende radon i bostäder.

En beredskapsdelegafion för hälso- och sjukvården i krig har filisatts som en följd av 1987 års försvarsbeslut. Syftet med delegationen är att den skall hålla sig informerad om och föreslå åtgärder avseende de beredskapsförbe­redelser som behövs för hälso- och sjukvården i krig.

Planerade hälso- och sjukvårdspolitiska propositioner våren 1988

Proposifion med förslag till ny psykiatrisk tvångslagstiftning är planerad att efter lagrådsremiss föreläggas riksdagen under år 1988, Propositionen be­reds mot bakgrund av socialberedningens betänkande (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten samt remissbehandlingen av detta. Förhandlingar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om ett över­förande av den rättspsykialriska verksamheten fill landstingen.

Samordnat med arbetet om ny psykiatrisk tvångslagstiftning förbereds vi­dare proposition med förslag fill permanent lagsfiftning om förtroende­nämnder inom hälso- och sjukvården.

Proposition med förslag till lag om befruktning utanför kroppen är plane­rad att lämnas till riksdagen under våren 1988. Proposifionen bereds mot bakgrund av betänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen samt remissbehandlingen av detta.

Proposition med förslag till ny smitlskyddslagstiftning m.m. är planerad att efter lagrådsremiss lämnas fill riksdagen under våren 1988. Ärendet be­reds mot bakgrund av smittskyddskommitténs betänkande (SOU 1985:37) Om smittskydd samt remissbehandlingen av detta.

Socialstyrelsen har ställt samman en rapport angående hälsoutvecklingen inom befolkningen Folkhälsorapport 1987. Denna rapport kommer att redo­visas för riksdagen i en skrivelse under våren 1988.

E 1.   Socialstyrelsen

1986/87         Utgift        163 411307

1987/88        Anslag       156 830 000
1988/89         Förslag       170 613 000

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör so­cialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedelsförsörjning, hälso­skydd, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol och andra missbruksmedel.

Läkemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av
läkemedel m.m.'
                                                                                                         60


 


Socialstyrelsen                                                                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Verksamhetsinriktning

Socialstyrelsen ingår enligt direktiv utfärdade av regeringen den 9 oktober 1986 i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar för vissa myndigheter.

Socialstyrelsen har, i enlighet med direktiven, i sin treårsbudgetrapporl redovisat ett beslutsunderlag som bl.a. innehåller en resultatanalys för peri­oden 1984/85-1986/87, en redovisning av planerad verksamhet för perioden 1987/88-1990/91 samt slutsatser och behov, av åtgärder. Styrelsen redovisar också en omläggning av sitt planeringssystem som skall göra det möjligt att mer ingående analysera styrelsens verksamhet, inkl. produktivitets- och ef­fektivitetsfrågor, I detta hänseende utgör treårsbudgetrapporten ett första steg i en utveckling fram till år 1990.

Socialstyrelsen har i sin resultatanalys delat in verksamheten i tre verk­samhetsgrenar - hälso- och sjukvård (inkl, läkemedel), socialtjänst och vissa hälsopolifiska insatser (hälso- och smittskydd, hälsoupplysning samt alkohol och drogupplysning).

Verksamheten inom hälso- och sjukvården (inkl. läkemedel) är betydligt mer omfattande än övriga verksamhetsområden. För budgetåret 1986/87 dis­ponerade denna verksamhetsgren ca 60 % av samtliga resurser, socialtjäns­ten ca 25 % och övriga insatser ca 15 %. Verksamhetsgrenarna har dock vä­sentligt olika karaktär.

Om man lägger samman "tradifionella" myndighetsuppgifter som fillsyn/ kontroll', författningsfrågor, enskilda patient/klientärenden, behörighets­frågor och tillståndsgivning uppgick deras relativa andel av resurserna (exkl. internadministration) för hälso- och sjukvården (inkl. läkemedel) till 57 % medan motsvarande andel för socialtjänsten var 17 %. Om man skiljer ut läkemedlen uppgickandelen "traditionella" myndighetsuppgifter för hälso-och sjukvården till 36 %.

Uppgifter av mer utvecklings- och utvärderingsinriktad karaktär som till­syn/uppföljning, planeringsunderlag, policyutveckling, utbildningsfrågor, information (och internafionella frågor) samt kunskapsutveckling av FoU-karaktär disponerade sammanlagt för hälso- och sjukvården 48 % av resur­serna (exkl. läkemedel). Motsvarande andel för socialtjänsten var 70 %. För vissa hälsopolifiska insatser uppgick andelen utvecklingsinriktade uppgifter fill sammanlagt 70 %.

Vid socialstyrelsen fattas årligen ca 60 000 beslut med anledning av in­komna ärenden. Omkring hälften av dessafaller inom läkemedelskontrol­lens område. Legitimations- och behörighetsärenden svarar för omkring 15 % av samtliga ärenden inom socialstyrelsen.

Av rapporten framgår att socialstyrelsen avser att fortsätta och vidareut­veckla omorienteringen från tradifionell myndighetsutövning och detaljreg­lering till uppföljning, planering, kunskapsutveckling och kunskapsförmed­ling. Socialstyrelsen konstaterar vidare att ambitionen är att i större omfatt-

' Bl. a. ärenden som rör hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, "Lex Maria" och öv­
riga anmälningsärenden.
                                                                                                  61


 


ning än hittills behandla frågor om kostnader och effektivitet samt att ge-     Prop. 1987/88:100 nomföra systematiska övergripande utvärderingar av verksamheten inom     Bil. 7 hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Socialstyrelsen redovisar med hänsyn lill mångfalden av styrelsens uppgif­ter främst planerade insatser inom sex områden som har prioriterats i styrel­sens handlingsprogram. Dessa områden är personalförsörjningen inom häl­so- och sjukvården och socialtjänsten, eget boende och framtidens insfitutio-ner, effektiviseringen av läns- och regionsjukvården, nalionell resultatanalys för hälso- och sjukvården och socialtjänsten, insatser mot HIV/AIDS samt åtgärder för begränsning av konsumtionen av alkohol och tobak.

Socialstyrelsen bedömer att den form av kunskapsförmedling som kräver . de största resurserna är skrifter av olika slag. Styrelsen framhåller i rappor­ten att kunskapsförmedling fill och atfilydpåverkan av huvudmännen och personalen i olika verksamheter i större utsträckning än som f.n. sker bör göras i form av direktkontakter samt riktat informationsmaterial. Skriftpro­duktionen bör begränsas och kvaliteten på del.som ges ut bör vara fortsalt hög. Ett utvärderingsprojekt med detta syfte skall genomföras.

Socialstyrelsen konstaterar alt treårsbudgeteringen ställer krav på en be­
tydande vidareutveckling av planeringsteknik, former för verksamhetsredo­
visning och intern uppföljning. Detta förutsätter ett fortsalt nära samarbete
med statskontoret och riksrevisionsverket.
                                             •     .           ,

Förslag som kräver externa beslul är enligt socialstyrelsen bl.a. följande:

1.   Socialstyrelsen bör själv svara för syslemafisk uppföljning och analys
av landstingens och kommunernas verksamhet. Uppföljningen av i vad mån
nationella mål uppfylls bör ges till annat organ än sådana fill vilka riksdagen
decentraUserat ett utförandeansvar. .

Begränsningsförordningens bestämmelser leder fill tolkningsproblem.

Utredningsuppdrag eller nya permanenta uppgifter som naturligen borde ankomma på socialstyrelsen att fullgöra läggs på för ändamålet särskilt inrät­tade organ, t.ex. socialberedningen och beredningen för utvärdering av me­dicinsk metodik. Detta försvagar socialstyrelsens nya roll att svara för plane­ring och uppföljning som underlag för bl.a. vårdpoliliska beslut. Det blir en svåröverskådlig ansvars-och inflytandestruktur.

2.    Staten bör, som ett led i koncentrationen av de kvalificerade statliga utredningsresurserna inom hälso- och sjukvårdsområdet, aktualisera frågan om sitt engagemang i Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) när avtalet löper ut vid utgången av år 1989.

3.    Möjligheterna att anlita expertis måste förbättras.

4.    Statistikfrågorna bör prioriteras under planeringsperioden.

5.    På det regionala planet behövs ökade resurser och en lämplig organisa­tion för tillsyn inte bara inom del sociala området utan även inom hälso- och sjukvården samt hälsoskyddet.

6.    Omprövning, avveckling och förenkling krävs av de lagar och förord­ningar som lill stor del orsakar alt socialstyrelsen fortfarande handlägger en

rad frågor av detaljkaraklär. Ett rationaliseringsprojekl med ett sådant syfte        : pågår inom styrelsen. Styrelsen avser atl återkomma med konkreta förslag.

7.  Ansvars- och resursfördelningen mellan hälso- och sjukvårdens an­
svarsnämnd och socialstyrelsen bör bli föremål för särskild analys.
                                                             62


 


8.         Ett intensifierat samarbete krävs med de forskningsinstitufioner som     Prop. 1987/88:100 är aktiva inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och hälsoskyddet.                                                              Bil. 7

9.         Socialstyrelsen förutsätter att frågan om huvudmannaskap för rättspsy­kiatri, rättsmedicin och rältskemi snarast får en slutlig lösning.

Budgetförslag

Socialstyrelsen har enligt direktiven för treårsbudgetrapporten redovisat verksamheten dels vid en real anslagsnivå som utgör anslaget för budgetåret 1987/88 minskat med 5 % under perioden, dels vid ett realt oförändrat an­slag.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.        Oförändrade reala resurser med hänsyn till behovet ay utrymme för den omprioritering av personalinsatserna som redovisats i treårsbudgetrap­porten. Detta resurstillskott beräknas till i storleksordningen sammanlagt 2,5 a 3 % av styrelsens medel för löner eller omkring 2 300 000 kr. fr.o.m, budgetåret 1988/89, (Ett huvudförslag skulle innebära en anslags­minskning med ca 7,5 milj. kr. för en treårsperiod). Socialstyrelsen har redovisat en planering som .gör omprioriteringen möjlig även vid ett huvudförslag.

2.        Medel för förstärkning av resurserna för planerings- och utredningsar­bete rörande en effektiviserad läns- och regionsjukvård, s.k. "rörliga me­del" för bl.a. studier av strukturförändringar och resursanvändning inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, medel för styrelsens arbete med frågor som rör homosexuella, socialtjänstens informafionsbas, till­synsläkare, särskilda insatser för ny smittskyddslagstiftning, alkohol- och narkotikafrågor samt rekrytering av aspiranter (sammanlagt 9,2 milj. kr.).

Socialstyrelsen har i en särskild skrivelse hemställt om medel för förstärkta insatser mot sjukdomen HIV/AIDS.


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Anslag

 

 

 

Utgifter

Förvaltningskostnader (därav   lönekostnader) Lokalkostnader

131 059 000 (99 351 000) 26 024 000

■   -1-

.(+

+

10 584 000

4 867 000)

261 000

Övriga utgifter Psykiatrislca nämnden (därav   lönekostnader) Tidskriften Vigör

781 000

295 000

(269 000)

1000

+

+

( +

23 000 15 000 15 000)

Viss administrativ service mm.

0

 

-

Till regeringens disposition

-

-1-

3 000 000

Summa utgifter

158 160 000

-1-

13 883 000

Inkomster

 

 

 

Försäljning av publikationer

1 330 000

-f

100 000

Summa inkomster

1 330 000

+

100 000

Nettoutgift

156 830 000

+

13 783 000


63


 


Föredragandens överväganden                                                                                         Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Socialstyrelsens framtida verksamhet

Socialstyrelsen är central myndighet inom ett område som har avgörande be­tydelse för medborgarnas välfärd, socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt hälsoskyddet. Alla medborgare skall fillförsäkras vård och omsorg av god kvalitet och på lika villkor. Det är inle acceptabelt att skillnaderna i hälsosi-tuation och social välfärd mellan medborgarna blir för stora. Jag vill därför betona socialstyrelsens myckel vikfiga roll framöver att följa och utvärdera kommunernas och landstingens verksamheter i nu nämnda avseenden.

Av jämlikhets- och solidarilelsskäl är del också vikfigt alt samhällets ge­mensamma resurser inom den sociala sektorn används så väl som möjligt. Socialstyrelsen har en viktig roll alt förmedla kunskap om hur man når den högsta kvaliteten och den bästa effekten i olika avseenden med fillgängliga resurser,

Beslul om verksamhetens omfattning, inriktning och prioriteringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har decentraliserats fill kommuner och landsting. En viktig förutsättning för decentraliseringen har varit utveck­lingen mol stora och bärkraftiga kommuner.

Regeringen har i skrivelsen (1984/85:202) öm den offentliga sektorns för­nyelse samt proposifionen (1986/87:99) om ledningen av den statliga förvalt­ningen utvecklat sin syn på relationerna mellan kommunerna och lands-fingen samt de centrala polifiska organen.

Kommunerna och landstingen bör ha stor frihet att själva fastställa sin verksamhetsinriktning samt välja sättet att nå uppställda mål och utforma sin verksamhet inom de ramar som måste uppställas för att tillgodose nationella intressen. De centrala politiska organen - regering och riksdag - måste kunna genomföra en politik för landet som helhet, t.ex. vad gäller likvärdig standard, rättvist fördelad samhällsservice, särskilt för utsatta grupper. Sta­ten måste således enligt skrivelsen allfid kunna gripa in och genom lagstift­ning och på andra sätt inskränka den kommunala handlingsfriheten.

Även inom kommuner och landsting finns en strävan att decentralisera ekonomiskt ansvar och ansvar för verksamhetens praktiska utformning lill olika verksamhetsställen, t.ex, barnstugorna i barnomsorgen och klinikerna i sjukvården. Syftet är dels alt komma närmare brukarna av de kommunala tjänsterna och få en service som är bättre anpassad lill medborgarnas behov dels att öka effektiviteten i övrigt i verksamheten.

Myndigheternas uppgift blir i första hand att följa och värdera kommuner­nas och landstingens verksamhet för atl för regering och riksdag skapa en bild av hur de verksamhetsmål som finns i lagsfiftningen uppfylls, vilka pro­blem som orsakar brister i måluppfyllelsen saml effekfiviteten i verksamhe­ten. Resultatet av uppföljningen bör återföras till kommuner och landsting för att detta skall kunna påverka verksamhetsinriktning, resursanvändning och prioriteringar.

Socialstyrelsens uppgift framöver bör således enligt min mening i första
hand vara att inom ramen för tillsynsansvaret ulveckla former och metoder
för en systematiserad uppföljning och utvärdering av kommunernas och
landstingens verksamhet.
                                                                                                                               64


 


Detta stämmer väl överens med den av socialstyrelsen i treårsbudgetrap-     Prop. 1987/88:100 porten uttalade ambitionen att i större omfattning än hittills behandla frågor     Bil. 7 om kostnader och effektivitet samt att genomföra systemafiska övergripande utvärderingar av verksamheten inom hälso- och sjukvården och socialtjäns­ten. Socialstyrelsens uppgift i detta avseende bör dock ytteriigare preciseras och konkrefiseras.

För socialtjänstens del bör även ett effektivare och mer systematiskt till­synsarbete kunna utvecklas i samarbete med länsstyrelsernas sociala funk­tioner.

Förutom tillsyn, uppföljning och utvärdering har socialstyrelsen enligt min mening en betydelsefull uppgift att främja en hög kvalitet och en god resursanvändning i vården och omsorgerna genom olika planerings- och kunskapsunderlag. Behovet av sådana underlag kan variera mellan olika verksamhetsområden.

Flertalet kommuner och samtliga landsfing har numera byggt upp en bety­dande egen kompetens med avseende på planering och utveckling av verk­samheten. Socialstyrelsen bör prioritera sådana underlag där det inte är rim­ligt att ett utvecklingsarbete sker lokalt. Det gäller i synnerhet sådana områ­den där det behövs en förnyelse eller omstrukturering av vården och om­sorgerna och det samtidigt krävs en avvägning mellan resultat/effekter och kostnader för en verksamhet.

Den medicinska kunskapsutvecklingen öppnar ständigt nya möjligheter att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. För alt nå en god och effekfiv sjukvård bör forskningsresultaten omsättas i bred klinisk lill-lämpning så snart de är fillräckligt kontrollerade i klinisk prövning. Föråld­rade metoder bör mönstras ut. Regeringen har nyligen fillkallat en bered­ning för utvärdering av medicinsk metodik. Men det är också en viktig upp­gift för socialstyrelsen att föra ut kunskap om effektiva diagnostik- och be­handlingsmetoder samt konsekvenserna för resursfördelningen mellan olika medicinska områden, på olika nivåer, samt hur vårdorganisationen påver­kas.

Ett exempel på ett sådant utvecklingsarbete är det planeringsunderlag som socialstyrelsen f.n. utarbetar för att effektivisera den högspecialiserade sjukvården. Styrelsen utreder f.n. resursfördelningen mellan olika vårdni­våer och den högspecialiserade vårdens organisation.

Inom vården, i första hand äldreomsorgen, eller omsorgerna om psykiskt handikappade och sjuka, pågår en omfattande omstrukturering i riktning mot dels, och framför allt, mer öppna insatser dels en vidareutveckling och förnyelse av det kollektiva boendet och den långsiktiga vården. Socialstyrel­sen bör kunna belysa lämpliga former för omstruktureringen med hänsyn fill såväl mänskliga som ekonomiska aspekter och effektivitetssynpunkter.

Socialberedningeh har numera slutfört sitt uppdrag. Beredningen har haft
som en av sina uppgifter att följa och utvärdera socialtjänslreformen. Jag
anser att ansvaret för denna allmänna uppföljning nu bör övergå till social­
styrelsen. Styrelsen bör därvid bl.a. överväga vilka förändringar av vårdin­
satserna som erfordras för att vissa utsatta grupper och grupper med omfat­
tande hjälpbehov skall få sina behov bättre tillgodosedda. Jag avser att se­
nare återkomma till regeringen med förslag till preciserat uppdrag åt social-                           65
styrelsen i detta avseende.

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


Även inom socialtjänsten kan finnas problem med att få en effektiv sprid-     Prop. 1987/88:100 ning av kunskap om effektiva behandlingsmetoder och organisationsformer.     Bil. 7

Socialstyrelsen bygger f.n. upp ett datorbaserat informationssystem för social forskning och utvecklingsarbete. Uppgifter skall registreras även om utvecklingsarbete som bedrivs av kommuner och andra huvudmän. Databa­sen skall kunna användas även av externa användare, bl.a. kommunerna.

Socialstyrelsen har för socialtjänstens del en viktig uppgift att samman­ställa kunskap som ligger i "kunskapsfronten", dvs. "ny" kunskap från uni­versitet och högskolor, forskningsråden och andra sektorsforskningsorgan m.fl. Kunskapen bör sammanställas och komprimeras så att underlaget får en rimlig omfattning och anpassas så att det blir begripligt för olika motta-gargrupper på fältet. Behovet av en sådan kunskapsförmedling kan variera mellan olika kunskapsområden och olika mottagargrupper.

Jag bedömer slutHgen att socialstyrelsen har en viktig funktion när det gäl­ler att förutse en framtida utveckhng - vad som händer internafionellt inom ett kunskapsområde, vilken utveckling vi kan förutse i landet när det gäller nya behandlingsmetoder inom socialtjänsten och sjukvården, m.m. Styrel­sen bör bidra till att ge kommuner och landsfing handlingsberedskap för tänkbara alternativa omvärldsförändringar och underlag för att påverka ut­vecklingen i önskvärd riktning.

Jag har nyss berört socialstyrelsens roll i förhållande fill kommuner och landsting. Jag skall nu behandla socialstyrelsens roll som regeringens stabs­organ. De centrala poHtiska organen behöver bl.a. underlag från socialsty­relsen för att bedöma effektiviteten i nuvarande statliga styrsystem, t.ex. olika statsbidragssystem och lagstiftningar. Centralt behövs också kunskap om de samlade resursanspråk som finns inom den sociala sektorn i förhål­lande fill andra samhällssektorer.

Av propositionen (1987/88:63)om vissa ersättningar till sjukvårdshuvud­männen m.m, framgår att ett gemensamt informationssystem skall utvecklas för staten och sjukvårdshuvudmännen. Det skall bl.a. ge regeringen under­lag för fortsatta överväganden för att bedöma hälso- och sjukvårdssektorns samlade utveckling. Detta gäller förutom effektivitets- och produktivitetsut­vecklingen inom hälso- och sjukvården bl.a, beskrivningar och analyser av folkhälsan och sjukdomsmönstret.

Det finns vissa frågor som bör lösas för att skapa förutsättningar för att förverkliga den av mig föreslagna verksamhetsinriktningen.

Det finns vissa oklarheter när det gäller ansvars- och rollfördelning på cen­tral nivå inom socialsektorn. Ansvars- och rollfördelningen bör preciseras.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för statens rättskemiska laboratorium,
statens rättsläkarstafioner, statens rättspsykiatriska stationer och khniker,
statens miljömedicinska laboratorium (SML) och statens giftinformations­
central. För att styrelsen skall kunna koncentrera sina insatser kring de upp­
gifter som prioriteras framöver bör styrelsen inte ha ett centralt förvaltnings­
ansvar för dessa verksamheter med sinsemellan mycket olika karaktär, bl, a.
olika driftuppgifter. Jag kommer att under anslagen för respektive myndig­
het redovisa de förändringar som blir aktuella för dem. Jag kommer senare
att behandla frågan om vilka former som är lämpliga för att tillgodose social­
sektorns behov av utredningsstöd m,m. från SML.                                                           66


 


Vid. den av riksdagen fidigare beslutade omorganisationen av styrelsen     Prop. 1987/88:100 förutsattes att styrelsen i mindre utsträckning skulle ägna sig åt uppgifter av     Bil. 7 detalj- eller rutinkaraktär eller s.k. enskilda ärenden.

Jag bedömer att det är oundvikligt att styrelsen även framöver kommer att ha vissa uppgifter av. mer traditionell myndighetskaraktär, framför allt inom hälso- och sjukvården. Det är möjligt att den av regeringen tillkallade utredningen (S 1987:03) för översyn av bestämmelserna om tillsyn över häl­so- och sjukvården kommer atf visa att det är möjligt att överlämna vissa ytterligare ärenden till länsstyrelserna. Socialstyrelsen får då en samord­nande roll samt ansvaret för att det blir en enhetlig praxis i landet. Vidare skall socialstyrelsen i det tidigare nämnda ärendeprojektet belysa om det finns ytterligare ärenden som kan avvecklas eller delegeras fill andra organ. I delta projekt studeras även om hanteringen av kvarvarande ärenden kan rafionaliseras. Vissa sådana åtgärder har redan inletts.

De framtida uppgifterna förutsätter en flexibel och anpassningsbar orga­nisafion och ändamålsenliga arbetsformer. Resurserna vid socialstyrelsen är t.ex. i dag ofta "låsta" under lång tid. För att styrelsen skall kunna fungera som stabsorgan åt regeringen måste det med,relativt kort framförhållning vara möjligt att frigöra resurser för olika analyser och bearbetningar. En så­dan flexibilitet bör vara möjlig atl åstadkomma genom organisatoriska åtgär­der.

Budgetförslag

I regeringens satsning på att förnya och utveckla vården och omsorgen får socialstyrelsen en viktig roll att följa upp och utvärdera verksamheterna inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen måste även i högre grad leda utvecklingen av verksamheten och fungera som regeringens stabsorgan.

Inom hälso- och sjukvården bör styrelsen prioritera medicinsk uppfölj­ning, tillsyn och rådgivning, utvärdering och analys av hälso- och sjukvården samt resursanvändning och effekfivitet.

Inom socialtjänsten måste konfinuerliga uppföljningar av verksamhetens resultat och effektivitet göras. Tillsynen bör utvecklas och bl.a. omfatta skill­nader mellan kommuner. Socialstyrelsen bör även följa och analysera de kostnadsmässiga, organisatoriska och mänskhga konsekvenserna av den på­gående omstruktureringen inom vården samt granska användningen av sta­tens bidrag till olika delar av socialtjänsten.

Dessa ökade krav på socialstyrelsen medför att en betydande satsning måste ske på kompetenshöjning och utnyttjande av modern teknik. Nya ar­betsformer måste utvecklas.

Jag avser att under första halvåret 1988 vidta åtgärder för att i nära samar­
bete med socialstyrelsen precisera och konkrefisera socialstyrelsens roll,
huvudsakliga uppgifter samt inriktningen av styrelsens verksamhet, I detta
arbete kommer bl.a. det underlag som styrelsen presenterat i sin treårsbud­
getrapport atl användas. Med utgångspunkt från en precisering av styrelsens
roll, uppgifter och inriktning kommer en närmare bedömning av styrelsens
framtida resursbehov att ske. I avvaktan på detta arbete föreslår jag att me-
                          67


 


del för bl.a. personalförstärkningar, kompetenshöjande åtgärder och perso-     Prop. 1987/88:100 nalutveckling under budgetåret 1988/891.v. ställs till regeringens disposifion     Bil. 7 (3 milj, kr.).

Jag föreslår mot denna bakgrund att en ettårig budgetram skall gälla för socialstyrelsen. För att få den framförhållning som styrelsen behöver bör styrelsen i sin planering för de två sista åren i den nu aktuella treårsperioden fills vidare utgå från en anslagsnivå som är realt oförändrad minskad med ett huvudförslag på sammanlagt 4 %.

Jag utgår från att socialstyrelsen, med den inriktning som redovisats, un­der de närmaste åren kommer att fortsätta det nu inledda arbetet med att utveckla förbättrade system för planering, budgetering och uppföljning av verksamheten vid styrelsen. För ätt kunna göra en bedömning av vilka om­prioriteringar som är nödvändiga och vilka resurser som erfordras "för att åstadkomma en önskvärd verksamhetsinriktning behövs ett underlag som kan belysa inriktning, resursåtgång för olika uppgifter och verksamhetens utfall. Det av styrelsen planerade utvecklingsarbetet syftar enligt styrelsen fill att åstadkomma ett successivt förbättrat sådant underlag.

För budgetåret 1988/89 räknar jag med ett huvudförslag på 1 %. Medel för anskaffning av teknisk utrustning bör finnas fillgängliga i början av tre­årsperioden för alt möjliggöra rafionaliseringar av verksamheten. Vidare återlämnar socialstyrelsen lokaler till byggnadsstyrelsen med en hyreskost­nad på nära 2 milj. kr. under budgetåret 1987/88. En del av denna besparing har redan utnyttjats för att kunna fillgodose ett huvudalternafiv under inne­varande budgetår. Jag delar socialstyrelsens bedömning att ytterligare lokal­besparingar inte är möjliga förrän under den senare delen av treårsperioden.

Medel för socialstyrelsens insatser mot AIDS-epidemin har fidigare be­räknats under anslaget E 16. Epidemiberedskap m.m. Jag föreslår att en överföring sker av dessa medel till myndighetsanslaget fr.o.m. budgetåret 1988/89 (4 155 000 kr.). Frågan om ytterligare medel för styrelsens insatser i samband med sjukdomen AIDS kommer att behandlas i den särskilda pro­position som skall föreläggas riksdagen i början av år 1988.

Medel för tjänster vid Centralförbundet för alkohol- och narkofikaupplys-ning (CAN) föreslås överförda från socialstyrelsens myndighetsanslag till anslaget H 1. Upplysning och information på drogområdet (3 518 000 kr.) Jag föreslår vidare atl från anslaget H 1 fill myndighetsanslaget överförs ett belopp på 1 269 000 kr. för den information och upplysning om alkohol och andra droger som socialstyrelsen svarar för.

Regeringen har i bilaga 8 fill budgetproposifionen för budgetåret 1988/89 föreslagit att vissa myndigheters tjänstebrevsrätt skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988. Jag har således beräknat medel med 2 484 000 kr. för socialsty­relsens portokostnader under detta anslag.

Debitering för telefonkostnader sker numera för myndigheter som är be­lägna i kvarteret Garnisonen efter faktiskt utnyttjande av telefontjänsterna. Jag föreslår att medel överförs från socialstyrelsens myndighetsanslag till sta­tistiska centralbyråns anslag för att vid övergången anpassa resursfördel­ningen mellan myndigheterna efter nuvarande debiteringsprinciper (461 000 kr.).

68


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före­slår riksdagen

1.  att godkänna de riktlinjer för verksamhetens huvudinriktning vid   .
socialstyrelsen som jag har förordat

2.  att till Socialstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­
anslag av 170 613 000 kr.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

 

1986/87

Utgift

0

1987/88

Anslag

1 000

1988/89

Förslag

1000

En farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Varje registrerad farmacevfisk specialitet skall fortlö­pande kontrolleras genom styrelsens försorg. Inom socialstyrelsen finns en särskild läkemedelsavdelning (SLA) som svarar för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fa-brikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioak­tiva läkemedel, naturmedel, diabetestest, allergenprodukter, vissa foderme­del m.m.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad till Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1987 ca 150 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med av­gifter.

Verksamheten omfattar följande tre huvudprogram.

Program 1. Läkemedel före registrering

Programmet omfattar de verksamheter som Kgger före en registrering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med an­sökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radio­farmacevtisk specialitet och godkännande av ny indikation för sådan farma­cevfisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation.

Program 2. Läkemedel i användning

Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller radiofarmacevfisk specialitet. Kontrollen sker ufifrån medicinska, biolo­giska och farmacevtiska krav. I programmet ingår vidare den inspektions­verksamhet som omfattar bl.a, tillverkare, partihandel och apotek. Pro­grammet innesluter även biverkningskontroll, tillsynsverksamhet samt kon­sumtionsstudier och de informafionsinsatser som i första hand riktar sig till sjukhuspersonal och farmacevter.

69


 


Program 3. Kontroll av andra produkter än läkemedel                                 Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Programmet omfattar kontroll av andra produkter än läkemedel såsom fab-

rikssteriliserade engångsarfiklar för sjuk- och hälsovård, naturmedel, natur­medel för injektion, preventivmedel samt diabetestester.

Socialstyrelsen

För budgetåret 1988/89 begär styrelsen en ekonomisk ram om 68 462 000 kr. Av detta belopp är 4 510 000 kr, pris- och löneomräkning. I detta har social­styrelsen redovisat ett förslag om utökad verksamhet med ca 5,1 milj, kr. Av beloppet avses 1,8 milj. kr. användas för kontroll av kosmetiska och hy­gieniska preparat. Vidare föreslås ca 1,3 milj. kr. gå till förstärkta resurser för kliniska läkemedelsprövningar samt 2 milj. kr, fill effekter och använd­ning av marknadsförda läkemedel samt värdering och information.

Föredraganden

1983 års läkemedelsutredning (S 1983:04), som överlämnat sitt betänkande (SOU 1987:20) Läkemedel och hälsa, har bl.a. haft till uppgift att överväga åtgärder för att registreringen av nya läkemedel skall bli så snabb som möj­ligt utan att säkerhetskraven eftersatts. Riksrevisionsverket har överlämnat en revisionsrapport (Dnr 1986:58) Den statliga läkemedelskontrollen, som utgör en granskning av verksamheten vid socialstyrelsens läkemedelsavdel­ning och av samordningen inom den statliga läkemedelskontrollen, I avvak­tan på remissbehandling och beredning av förslagen räknar jag för budget­året 1988/89 med en verksamhet av ungefär samma omfattning som inneva­rande budgetår. Prioriterade områden för avdelningens verksamhet bör främst vara registrering av läkemedel med högt medicinskt och samhällseko­nomiskt värde samt efterkontroll av redan registrerade läkemedel.

Socialstyrelsen har under år 1986 redovisat förslag till mårkningsföreskrif-ter m.m, för kosmefiska och hygieniska medel. Förslaget har remissbehand­lats och övervägs nu inom regeringskansliet, I detta sammanhang övervägs frågan om organisafion och resurser för tillsyn och kontroll av sådana medel.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Stadig kontroll av läkemedel m.m. för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

70


 


E 3. Statens rättskemiska laboratorium

 

1986/87

Utgift

21 277 865

1987/88

Anslag

23 636 000

1988/89

Förslag

24 590 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har fill uppgift att utföra under­sökningar av rättskemisk öch blodgruppsserologisk art samt att bedriva an­nan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Labora­toriet är uppdelat på en toxikologisk- kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

Socialstyrelsen

Antalet toxikologiska dödsfallsutredningar vid kemiska avdelningen har ökat med 8 % mellan åren 1985 och 1986. Antalet trafiknykterhetsärenden har samma period ökat med 15 %.

Verksamheten med faderskapsundersökningar vid blodgruppsserologiska avdelningen har en relativt konstant omfattning. Vid avdelningen har påbör­jats ett långvarigt och kostnadskrävande utvecklingsarbete med DNA-tek-nik för framfida användning inom faderskapsdiagnostiken.

Kemiska avdelningen bedriver dessutom en av kriminalvårdsstyrelsen be­kostad uppdragsverksamhet med kontroll av narkotika och läkemedel i urinprov från personer intagna på kriminalvårdsanstalter. Dessa ärenden har ökat från drygt 6 000 år 1979 fill nära 50 000 år 1986. Dessutom pågår vid blodgruppsserologiska avdelningen en successivt utökad uppdragsverk­samhet med analyser åt sjukhuskhniker i samband med transplantafioner m.m.

Socialstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning bl,a. följande:

1.         Det föreskrivna huvudförslaget innebär en redukfion med 236 000 kr,

2.    Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförsla­get (267 000 kr.).

3.    Medel bör anvisas för bidrag till finansiering av Centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping (100 000 kr.).


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal                                                                              80'                              -

Anslag

Förvaltningskostnader                                           19 513 000              -I-     824 000

(därav lönekostnader)                                        (14 916 000)           (-1-      689 000)

Lokalkostnader                                                        4 122 000              -I-      130 000

Uppdragsverksamhet                                                   1 000

Summa                                                                 23 636 000           +     954 000

Inkomster vid laboratoriet som

redovisas pä budgetens inkomstsida                     10 500 000              -I-  2 300 000

Helårsarbetskraft.


71


 


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Den s.k. tjänslebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter, bl.a, statens

rättskemiska laboratorium, fr.o.m. den 1 juli 1988. Jag har beräknat medel för laboratoriets portokostnader.

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats en­ligt ett ettårigt huvudförslag med en redukfion om 2 %. Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 24 590 000 kr. Den s.k. RRK-utredningens förslag i betänkandet (Ds S 1986:3) Samordning av det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsvä­sendet bereds f.n. inom regeringskansliet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 24 590 000 kr.

E 4. Statens rättsläkarstationer

 

1986/87

Utgift

26 838 400

1987/88

Anslag

26 997 000

1988/89

Förslag

26 933 000

Statens rättsläkarstalioner har till huvudsaklig uppgift att ulföra rättsme­dicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieunder­sökningar. Rättsläkarslalionerna är underställda socialstyrelsen.

Rättsläkarstalioner finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göte­borg och Umeå.

Totala antalet rättsmedicinska undersökningar har ökat med ca 6 % un­der femårsperioden 1982-1986. Det är främst en ökning av svårlösta fall, som är mycket tids- och resurskrävande.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen, redovisar i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Med hänsyn till rättsmedicinens karaktär - framför allt att verksamhe­ten styrs av förrättningar begärda av andra myndigheter - finns ingen möjlig­het alt uppfylla kravet på en minskning av anslaget med 2 % årligen för sta­tens rätlsläkarstationer. Huvudförslaget bör därför ej genomföras (-f 450 000 kr.).

2.         För ökade kostnader för förbrukningsartiklar och provtagning i sam­band med undersökning av misstänkta AIDS-fall äskas tillägg på anslagspos­ten Förvaltningskostnader (-1- 300 000 kr.).

72


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 


Personal

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Ersättning enligt vissa

avtal, förslagsvis Engångsanvisning Till regeringens disposition

Summa


71'

 

18 816 000

15 782 000)

5 890 000

+ 475 000

(+ 407 000)

H- 461 000

1 291 000 740 000 260 000

-         740 000

-         260 000

26 997 000

-   64 000


' Helårsarbetskraft.

Föredragandens överväganden

Jag räknar med att det skall bU möjligt att nedbringa antalet rättsmedicinska undersökningar inom en nära framtid. Jag avser att återkomma till rege­ringen med vissa förslag i detta hänseende. Med anledning härav finner jag det möjligt att beräkna medel för myndighetens verksamhet enligt ett ett­årigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Den s.k. RRK-utredningens förslag i betänkandet (Ds S 1986:3) Samordning av det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendet bereds f.n, inom regeringskansliet.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att för­orda atl en ordinarie tjänst som professor, fillika föreståndare vid rättslä­karstationen, inrättas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1988, Medel beräknas för denna tjänst under anslag under åttonde huvudtiteln. Jag har tagit hänsyn till detta vid medelsberäkningen under anslaget.

Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 26 933 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 26 933 000 kr.

E 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

 

1986/87

Utgift

89 588 165

1987/88

Anslag

81 527 000

1988/89

Förslag

90 439 000


Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stafionernas och klinikernas huvuduppgift är att ut­föra rättspsykiatriska undersökningar. Därutöver utförs ell betydande antal s.k. § 7-undersökningar, läkarundersökningar av häktade och icke häktade


73


 


personer, misstänkta för brott, enligt den s.k. personundersökningslagen (1964:542). Vidare bedrivs viss vård samt rättspsykiatrisk forskning och ut­bildning.

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykialriska stationer finns i Linköping och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i anslagsframställningen att ett huvudförslag - om detta åläggs - skall genomföras budgetåret 1990/91. Socialstyrelsen framläg­ger emellertid ett alternativt förslag.

I anslagsframställningen konstateras atl anslaget fill löner inte motsvarar kostnaden för anställd personal. Styrelsen föreslår att en uppräkning sker av lönemedlen. Del av denna uppräkning föreslås ske genom omfördelning inom förvaltningskostnadsanslaget. Vidare föreslås att medel reserveras för arbetsmiljöförbättrande ålgärder.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

296

-

Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

62 838 000

(53 739 000)

10 744 000

-(-2 210 000

(-H 3 567 000)

+1 198 000

Ersättning enl. vissa avtal Vårdverksamhet    (löner)

8 000 000

+ 5 504 000

Summa  utgifter

81 582 000

-1-8 912 000

Inkomster

 

 

Uppbördsmedel

55 000

-

Nettoutgifter

81 527 000

H- 8 912 000


Föredragandens överväganden

En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utarbetat ett planeringsun-deriag, "Förslag fill rättspsykiatrisk regionvård", som år 1981 överlämnats till socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är att ansvaret för rättspsykiatriska undersökningar samordnas med vårdansvaret för mot­svarande patientkategorier inom allmänpsykiatrin. Förslaget bereds för när­varande inom regeringskansliet. Ställning fill förslaget kommer att tas sam­ordnat med prövningen av socialberedningens förslag i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten. En proposition av­ses föreläggas riksdagen under våren 1988.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandUngsnämnd att - under förut­sättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa avtal med berörda lands­tingskommuner och Göteborgs kommun om överförande av den rättspsykia­triska verksamheten till dessa.


74


 


Verksamhetssituafionen inom den nuvarande rättspsykiatriska undersök-     Prop. 1987/88:100 ningsorganisationen har under en följd av år varit mycket problematisk. Ett     Bil. 7 stort antal undersökningar har inte kunnat genomföras inom den lagstad­gade maximitiden om sex veckor och väntetiderna inför undersökning av häktade har varit oacceptabelt långa. Riksdagen har under 1987 starkt kriti- . seral förhållandena och begärt atl åtgärder vidtas för att i ett kortare tidsper­spektiv avhjälpa missförhållandena (SoU 1986/87:15 om långa väntetider för rättspsykiatriska undersökningar, SoU 1986/87:16 om anslag till Socialstyrel­sen m.m., JuU 1987/88:3 om huvudförhandling i brottmål efter rättspsykia­trisk undersökning samt JuU 1987/88:7 om anhållande och häktning).

Statens förhandlingsnämnd har på regeringens uppdrag träffat avtal med vissa landstingskommuner om alt utföra rättspsykiatriska undersökningar på häktade. Under budgetåret 1987/88 genomförs sålunda en tidsbegränsad un­dersökningsverksamhet i samarbete med Östergöfiands och Västerbottens läns landstingskommuner i syfte att minska kön av häktade.

Problemen med de långa väntetiderna har också tidigare uppmärksam­mats av regeringen. I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 7, SoU 16, rskr. 137) redovisades ett åtgärdsprogram som socialstyrel­sen utarbetat på uppdrag av regeringen.

De åtgärder som vidtagits har av naturliga skäl inte givit full effekt ome­delbart. Emellertid har en förbättring av situafionen kunnat noteras under år 1987, Både de genomsnittliga undersökningstiderna för häktade och antalet personer, väntande i häkte, har kunnat reduceras.

Förbättringen är positiv men otillräcklig. Fortsatta insatser krävs från so­cialstyrelsens sida för att öka effektiviteten i verksamheten. De åtgärder som redan har initierats måste fortgå och intensifieras. I början av år 1988 kom­mer socialstyrelsen att ge ut dels föreskrifter, dels allmänna råd om utform­ningen av de rättspsykiatriska utlåtandena.

Mot bakgrund av de beskrivna insatserna bedöms att det under budget­året 1988/89 bör kunna inträda en balanserad siluafion där man inom den nuvarande organisationen kan utföra undersökningarna inom den lagstad­gade maximifiden om sex veckor för det rättspsykiatriska förfarandet. So­cialstyrelsen bör vidareutveckla den månatliga statistikredovisningen dels så att den ger omedelbar information om förändringar i produktiviteten, dels så att den löpande ger information om skillnader i produktivitet mellan olika enheter.

Avtal mellan statens förhandlingsnämnd och Göteborgs kommun om upplåtelse av vissa vårdavdelningar m.m, vid statens rättspykiatriska klinik i Göteborg har träffats den 21 februari 1986. Avtalet innebär bl.a. att staten upplåter två vårdavdelningar för sluten psykiatrisk vård. Staten tillhandahål­ler personal för vårdavdelningarna. Eftersom de lönekostnader som belastar den verksamhet som bedrivs i enlighet med detta avtal inte avser rättspsykia­triska undersökningar bör de redovisas under en särskild anslagspost fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Anslaget till löner under anslagsposten Förvaltningskostnader har under
en följd av år överskridits. Erfarenheterna har visat att anslagna medel lill
löner varit ofillräckliga för att - med de problem som finns i verksamheten
och inom befintlig organisafionsstruktur - upprätthålla en verksamhet som                           75


 


motsvarar de krav som ställs i den nuvarande lagstiftningen. En uppräkning     Prop. 1987/88:100 av lönemedlen enligt vad socialstyrelsen föreslagit i anslagsframställningen     Bil. 7 bör därför genomföras. Jag beräknar medel i enlighet med detta.

Samtidigt kan konstateras att den rättspsykiatriska undersökningsorgani-safionen är överdimensionerad i förhållande fill sina nuvarande uppgifter. Att organisationen trots detta har stora problem att fullgöra verksamheten sammanhänger med vissa struktuella brister som bör få sin lösning i samband med att rättspsykiatrin kan samordnas med allmänpsykiatrin. De förbätt­ringar som uppnåtts under år 1987 visar att det är möjligt att effektivisera verksamheten också inom de ramar som den nuvarande organisationen ger. Mot denna bakgrund har jag beräknat medel med utgångspunkt från alt huvudalternativet skall genomföras med det sålunda uppräknade anslaget som bas.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget till 90 439 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett förslagsanslag av 90 439 000 kr.

E 6. Statens miljömedicinska laboratorium

Under anslaget beräknas medel fill statens miljömedicinska laboratorium, som bedriver viss undersökningsverksamhet m.m. inom miljömedicin och hälsoskydd. Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av för­ordningen (1980:571) med instrukfion för statens miljömedicinska laborato-

Föredragandens överväganden

Statskontoret har redovisat en rapport (1986:24) som innehåller en översyn över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium (SML). Rap­porten remissbehandlas f.n. Statskontoret föreslår i första hand att SML in­fogas i karolinska institutets organisation som en särskild inrättning. Jag räk­nar med atl ställning skall kunna tas fill förslagen i rapporten sedan remiss­yttrandena kommit in under januari 1988. Förslag beträffande SML:s fram­fida organisafion bör kunna läggas fram i en proposifion under innevarande riksmöte. Samtidigt bör förslag läggas fram i anslagsfrågan. Därvid bör hän­syn tas till att den s.k. tjänstebrevsrätten avvecklas för bl.a. SML fr.o.m. den 1 juli 1988. SML bör kompenseras för portokostnaderna. Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat 20 506 000 kr.

76


 


Hemställan                                                                                        Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens miljöme­dicinska laboratorium för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsan­slag av 20 506 000 kr.

E 7. Statens giftinformationscentral

 

1986/87

Utgift

6 051 454

1987/88

Anslag

5 486 000

1988/89

Förslag

1000

Statens giftinformationscentral (GIC) svarar för information i akuta för­giftningssituationer fill allmänheten och till läkare. Upplysningarna lämnas på grundval av insamlad och bearbetad information om ämnens giftiga egen­skaper. GIC betjänar hela landet. De flesta förfrågningarna kommer från allmänheten. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock i besvarandet av kvali­ficerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC deltar också i förebyg­gande arbete, undervisning och forskning.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC. Centralen förestås av en över­läkare,

Giftinformationscentraléns arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1982:442) med instrukfion för statens giftinformationscenlral.

Enligt avtal med Stockholms läns landstingskommun (SLL) får staten ut­nyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Huvudförslaget innebär att GIC skall reducera anslaget med 5 %, eller 274 300 kr., under en treårsperiod. Neddragningen skulle leda till en ge­nomgripande ändring av GIC:s service, t.ex. stängning under viss del av dyg­net. Med hänsyn till betydelsen av att verksamheten upprätthålls föreslås all undantag från huvudförslaget görs.

2.         GIC har två läkare anställda. Tre läkare erfordras emellerfid för bak­joursarbetet. Även den ökade arbetsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. En nödvändig ändring av den inre organisationen för att få balans mellan bakgrundsarbetet och rådgivningsverksamheten förutsätter att GIC tillförs ytterligare tre apotekartjänster. Det administrativa arabetet har ökat och föranleder att en halvtidstjänst som förste byråsekreterare bör utökas till helfid (-1-895 000 kr.).

3.         Med hänsyn till kostnadsutfallet under budgetåret 1986/87 föreslås alt medlen fill löner räknas upp med 1 053 000 kr. och expenser med 213 000 kr. Hanteringen av informationskartoteket bör rafionaliseras ge­nom användande av ADB-teknik. Genomförandet medför lönekostnader om 1 222 000 kr. och en driftkostnad om 73 000 kr. Medel till kostnaden för ADB-systemet söks hos statskontoret.

4.         Hyreskostnaderna beräknas öka med 31 000 kr. i avvaktan på ett hy-                            77 resavtal med SLL.


 


-[-------------------- -i;5----------------      Prop. 1987/88:100

ändring 1988/89        Bil. 7

Föredraganden

Personal                                                                        17 1/2

Anslag

Fön/altningskostnader                                            5 306 000           - 5 305 000

(därav lönekostnader)                                         (4 814 000)        (- 4 814 000)

Hyreskostnader                                                        180 000           -    180 000

Summa                                                                5 486 000           - 5 485 000

Föredragandens överväganden

Statskontoret har redovisat resultatet av en organisationsöversyn med anled­ning av regeringens uppdrag åt statskontoret att i samråd med socialstyrelsen. se över GIC:s organisation (Statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret har framhållit att den dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem.

Regeringen har genom beslut den 17 december 1987 upphävt fidigare upp­drag åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda sjukvårdshu­vudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC och att förhandla om ett landsfingskommunalt huvudmannaskap för GIC. Re­geringen har i stället uppdragit åt förhandlingsnämnden att utreda de organi­satoriska förutsättningarna och utarbeta förslag till avtal med Apoteksbola­get AB i fråga om ett överförande till bolaget den 1 juli 1988 av verksamhe­ten vid GIC. Jag bedömer atl utsikterna är goda att bolaget övertar giftinfor­mationscentralens verksamhet den 1 juli 1988 och att detta sker vederlags-fritt. Härigenom skulle statens utgifter under detta anslag upphöra.

Vissa oförutsebara övergångskostnader kan emellertid inträffa. Jag anser därför att det är ändamålsenligt alt förslagsanslaget bibehålls under budget­året 1988/89 genom att ett formellt belopp av 1 000 kr. tas upp under våren 1988.

Jag avser att föreslå regeringen att återkomma fill riksdagen under våren 1988 i frågan om giftinformationsverksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens giftinformationscentral för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

 

1986/87

Utgift

5 230 823

1987/88

Anslag

4 851 000

1988/89

Förslag

5 990 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har till uppgift att pröva frågor om disciplinansvar och om behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal m.m, enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.

Nämndens arbetsuppgifter och organisation framgår av lagen samt av för-                                              78


 


ordningen (1980:497) med instrukfion för hälso- och sjukvårdens ansvars­nämnd.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.        Ett huvudförslag innebär en reduktion av anslaget med totalt 242 000 kr. under budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91, Besparingen kan göras med 78 000 kr, under vart och ett av de två första budgetåren och 86 000 kr. under det sista. En konsekvens av huvudförslaget blir emellertid enligt nämnden längre handläggningsfider och ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende uppgår f.n. fill aderton må­nader. Med hänsyn härtill föreslås att ansvarsnämnden undantas från till-lämpningen av huvudförslaget.

2.        Nämnden föreslår att medel beräknas för två assistentjänster (278 000 kr.)

3.        Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 597 000 kr. för ökade kostnader för vikarier och resor m.m.

4.        För inköp av ett kassaskåp och en dokumentförstörare bör 22 000 kr. anvisas.

5.        Lokalkostnaderna beräknas öka med 133 000 kr. för budgetåret 1988/ 89.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa


16

4 401 000

(3 393 000)

450 000

4 851 000


-H 1 005 000

(-(-    780 000)

+    134 000

+1 139 000


 


Föredragandens överväganden

Med hänsyn till de skäl som hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har anfört bör ansvarsnämnden delvis undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Undantaget finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvud-fiteln.

Med hänsyn till föreliggande långa genomsnittliga handläggningstid har jag för budgetåret 1988/89 beräknat medel för att möjliggöra en avarbetning av ärendebalansen och därigenom en förkortning av fiden.

Jag avser också att föreslå regeringen att ge statskontoret i uppdrag att göra en översyn av verksamheten vid ansvarsnämnden i syfte att finna kon­kreta förslag om hur arbetet skall kunna bedrivas effektivare.

Utredningen (S 1987:03) om översyn av bestämmelserna om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen, m.m., som nyligen fillkallats, kommer alt behandla frågan om ansvarsnämndens uppgifter på något längre sikt.


79


 


Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa     Prop. 1987/88:100
budgetår fill 5 990 000 kr.
                                                                                               Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett förslagsanslag av 5 990 000 kr.

E 9. WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverk­ningar

 

1986/87

Utgift

1 569 744

1987/88

Anslag

1 709 000

1988/89

Förslag

1 863 000

Från anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsoorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den 1 januari 1978 har förts över fill Sverige och verkar som ett WHO Collaborating Centre. Verksamheten be­drivs i stiftelseform.

Styrelsen för stiftelsen

Under budgetåret 1986/87 har ca 44 000 biverkningsrapporter bearbetats. Databasen innehöll den 30 juni 1987 ca 500 000 rapporter med medicinsk informafion rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar. Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Medelstilldelningen är otillräcklig för verksamheten, som fullgörs en­ligt avtal med WHO. Sveriges förpliktelser bör fullgöras. Det föreskrivna huvudförslaget bör därför inte fillämpas.

2.    Handläggande personal får nu ta på sig rena kontors- och skrivgöro-mål. En tjänst som assistent i Igr N 11 bör inrättas för nämnda göromål (+ 143 000 kr.).

3.    Debiteringen för datortjänster ökar nu med 80 000 kr./år. En utökad minneskapacitet kostar 50 000 kr. Datakostnaderna bör därför räknas upp med sammanlagt 130 000 kr. för nästa budgetår.

4.    Expensmedlen bör räknas upp med 40 000 kr./år. Lokalkostnaderna ökar med 7 000 kr. En allmän omräkning av medlen bör ske med 6 % eller 96 000 kr. Sammanlagt behövs en ökning med 143 000 kr. för nämnda ända­mål.


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

5

1 594 000

(   900 000)

115 000

1 709 000

-h UI 000 (-h   62 000) +      7000

-H 154 000


80


 


Föredragandens överväganden                                                                                         Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn

till de skäl som myndigheten har anfört bör ett begränsat huvudförslag be­räknas. Jag har vidare beräknat ytterligare medel fill datorkostnader. Med   hänvisning   fill   sammanställningen   beräknar  jag   anslaget   till 1 863 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 863 000 kr.

E 10. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1986/87          Utgift           3 288 000

1987/88         Anslag       3 215 000

1988/89         Förslag      3 380 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har fill uppgift alt ul­veckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksiiualioner, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forsk­ning samt utbildning, dokumentation och information.

Insfitutets arbetsuppgifter och organisation regleras i förordningen (1980:303) med instruktion för statens institut för psykosocial miljömedicin.

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Institutet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Huvudförslaget innebär en reduktion med 64 000 kr. IPM bedömer att denna besparing inte kan genomföras, om IPM skall kunna bedriva sin verk­samhet enligt de intentioner som förelåg vid institutets inrättande.

2.    Förstärkning av lönekostnadsanslaget med 492 000 kr. (en forskare, en forskningsassistent och en sekreterare).

3.    Medel för inköp av grundläggande fysiologisk laboratorieutrustning (500 000 kr.).

1987/88                 Beräknad

ändring 1988/89

Föredraganden

Personal                                                               9

Anslag

Förvaltningskostnader                                   2 590 000                   + 160 000

(därav lönekostnader)                                   (2 017 000)                (-1- 150 000)

Lokalkostnader                                                     625 000               -l-     5 000

Summa                                                            3 215 000              -1 165 000

81

6 Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 100


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag anser det angeläget att IPM:s verksamhet kan bedrivas så effektivt som

möjligt inom de ramar riksdagen angav vid institutets tillkomst. Myndig­heten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten anfört bör endast ett begränsat huvudförslag filläm­pas.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   fill 3 380 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 380 000 kr.

E 11-14. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrel­sen landets centrala organ för epidemiologiskl befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i att förebygga infekfionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnosfik, framställer bakteriologiska pre­parat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksam­heten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisafion framgår av förordningen (1965:786) med instruktion för statens bakteriologiska laboratorium.

Program

SBL har sedan budgetåret 1970/71 tillämpat programbudgetering. Följande programindelning gäller.

1.         Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska un­dersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material.

2.         Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bak­teriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner rn.fl.) och vissa hjälppro-dukter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. Här ingår även leveranser till civila och militära beredskapslager.

3.         Programmet Centrallaboratorieuppgifter omfattar funktioner för be­kämpning av och beredskap mot infekfionssjukdomar, speciellt epidemiska. I uppgifterna ingår verifikation av epidemiologiskl viktiga diagnoser; s.k, fagtypningar för att spåra smittkällor; introdukfion, standardisering och ut­provning av nya metoder; framställning och standardisering av laboratorie­reagens; konferenser för att främja enhetlighet i teknik och tolkning av dia­gnostiska undersökningar och för avancerad fortbildning. Programmet om­fattar även vattenundersökningar, slerilitetsundersökningar av medicinska engångsartiklar, internafionell referensverksamhet saml resurser för be­kämpning av sjukhusinfeklioner och cancerimmunologisk verksamhet.                                 °


 


Cenlrallabofatorieuppgiflerna utgör grunden för SBL:s vikfigasle funk-     Prop. 1987/88:100 tion, nämligen atl från centralt håll bekämpa infektionssjukdomar, speciellt     Bil. 7 epidemiska, och att hålla beredskap mot dessa sjukdomar.

4. Programmet Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska metoder och tillverkning av vacciner av betydelse för totalför­svaret.

5 Programmet Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epide­miläget i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiskl fältarbete vid utbrutna epidemier samt undersökningar för atl följa befolkningens immunitet mot vissa sjukdomar,

6.   Programmet Bekämpning av AIDS omfattar genomförandet av olika
åtgärder, som är ägnade att motverka spridningen av HIV/AIDS, såsom ut­
veckling av rapporteringssystem, analys av epidemiologiska data, screening
med antikroppstester, särskild diagnosfik av HIV, medverkan i informafion­
sinsatser samt medverkan i internationellt samarbete för atl bekämpa AIDS.
Under ett delprogram redovisas kostnader för ett säkerhelslaboratorium för
HIV-anfigenproduktion, som får ekonomiskt stöd från regeringens särskilda
medel för bekämpningen av AIDS.

SBL står som arrangör för den fjärde internationella AIDS konferensen i juni 1988.

7.   Programmet Service till utomstående omfattar service fill karolinska in­
stitutets institution för virologi vad avser lokaler, subslral, diskgods, djur
m.m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten fill
polishögskolan i Solna och viss destruktion av avfall ål externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet Diagnostiska un­dersökningar tar bl.a. sikte på att förbättra diagnostiska metoder för identifi­ering av infektionssjukdomar. Det syftar också till att öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings- och utveck­lingsarbetet omfattar även bl.a. områdena lumörvirologi, anfibiotika och ut­veckling av snabba och arbetsbesparande testmetoder samt immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumafiska sjukdomar m.fl.), leversjuk­domar och sköldkörtelsjukdomar.

När det gäller programmet Preparatförsörjning syftar forsknings- och ut­vecklingsverksamheten till kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsorli-ment samt till utveckling av nya produkter.

Anslag

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:

Ell. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

E 16. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser inom den sjukdomsförebyggande verksamheten.

83

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m. (för viss kontroll av fabriksslerilise-rade engångsartiklar)


 


E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvården i     Prop. 1987/88:100
krig
                                                                                                                                   Bil. 7

E 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som las upp med ett for­mellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen 1, 2 och 7 och till viss del även program 3, Anslaget får i princip inte belastas. Regeringen har dock medgivit att anslaget får belastas med merkostnader för löner fill arbetshandikappade. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 18 milj. kr.


E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdrags­verksamhet

1986/87          Utgift          2 732 703

1987/88          Anslag       1 000

1988/89        Förslag       1 000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat fill andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersättning enligt en taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket. Verksamheten inom de program, som ingår i uppdrags­verksamheten, skall enligt regeringens beslut uppvisa full kostnadstäckning, SBL skall vidare enligt regeringens beslut per program föreslå regeringen hur överskott skall disponeras eller hur underskott skall åtgärdas.

SBL

Program 1. Diagnostiska undersökningar

Antalet debiterade undersökningar framgår av följande tabell.

Antal  debiterade                                   1985/86      1986/87      1987/88      1988/89

undersökningar                                      Utfall        Utfall        Budget      Budget

25 062

102 000

95 700

92 100

56 398

46 000

40 800

41 100

59 950

51 700

53 500

41 100

19 773

18 900

19 100

19 000

Bakteriologisk   diagnostik Virologisk  diagnostik Immunologisk  diagnostik Parasitologisk   diagnostik

Summa program 1                              261 183     218 600     209 100     193 600

SBL:s bakteriologiska diagnoslik har minskat kraftigt under den senaste 10-årsperioden, Samtidigt har undersökningarna blivit mer arbetskrävande.

Program 2. Preparatförsörjning

Programmet Preparaiförsörjning är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderliga vacciner och immunglo­buliner. Export sker också lill främst övriga nordiska länder. SBL:s sorti­ment domineras av preparat som ingår i officiellt rekommenderade och av samhället finansierade vaccinationsprogram.

SBL har år 1981 träffat licensavtal med ett amerikanskt läkemedelsbolag                                                 84

om framställning av ett vaccin mol mässling, påssjuka och röda hund.


 


Hittillsvarande tillverkning av poliovaccin har krävt tillgång på apor. En     Prop. 1987/88:100 modernare fillverkningsmetodik med cellkulturer kommer att leda till ett     Bil. 7 kraftigt minskat behov av apor. Det nya poliovaccinet avses ersätta det nuva­rande vaccinet år 1989.

SBL har organiserat en klinisk prövning av ett japanskt kikhoslevaccin. Resultaten är tillfredsställande beträffande såväl skyddseffekten som från­varon av allvarliga biverkningar. Förberedelser pågår för att vaccinet skall kunna registreras och användas inom den svenska barnhälsovården.

SBL:s exportintäkter av vacciner under budgetåret 1986/87 uppgick fill ca 28 milj. kr.

Resultatutveckling

Resultatutvecklingen för program 1-6 framgår av fö(jande tabell (tkr).

 

 

1985/86

1986/87

1. Diagnostiska undersökningar

Intäkter

Kostnader

Resultat

59 973

64 931

-4 958

59 068

58 205

863

2.  Preparaiförsörjning Intäkter Kostnader Resultat

115 393 110 273 -1- 5 120

146 135 146 440 -    105

3.  Cenlrallaboralorieuppgifter

Intäkter

Kostnader

Resultat

22 098

22 098

0

23 731

23 731

0

4.  Försvarsmedicinsk verksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

4 002

4 002

0

4 232

4 232

0

5. Epidemiologisk verksamhet'

Intäkter

Kostnader

Resultat

22 124

22 124

0

24 779

24 779

0

6.  Service lill utomstående

Intäkter

Kostnader

Resultat

4 018

4 028

-      10

6 865 6 890

-      25

Summa intäkter

227 608

265 010

Summa kostnader

227 456

264 277

Rörelseresultat

-1-     152

-F    733

' Bekämpning av AIDS har ingått gisk verksamliet t.o.m. budgetåret

som delprogram under 1986/87.

programmet Epidemiolo-

 

1985/86

1986/87

Personal

576

571

Föredragandens överväganden

SBL har den 15 december 1987 lämnat förslag till ändrad organisation m.m.
för SBL. Förslaget remissbehandlas f.n. Jag räknar med att kunna föreslå
regeringen att underställa riksdagen förslag om SBL:s framtida organisafion
genom en proposition i sådan fid att ställning bör kunna tas till propositionen
under pågående riksmöte.                                                                                           85

Jag föreslår att anslaget tas upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                                        ''-

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

 

1986/87

Utgift

22 308 000

1987/88

Anslag

21 694 000

1988/89

Förslag

22 306 000

Delta anslag finansierar program 3. Cenlrallaboralorieuppgifter.

SBL

SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1.         SBL erinrar om att den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med O % under budgetåret 1986/87 samt med 2 resp. 3 % under de två påföljande budgetåren. SBL föredrar all bespa­ringskravet på 3 % för samtliga SBL:s anslag för budgetåret 1988/89 genom­förs under detta anslag, vilket innebär en minskning med 1 408 000 kr.

2.         1 och med all vissa diagnostikintäkler, som tidigare har finansierat bas­resurser vid de diagnostiska avdelningarna, har fallit bort krävs ett tillskott av anslagsmedel för att SBL skall kunna bibehålla erforderlig kompetens för att kunna utföra riksfunkfionerna och upprätthålla en tillräcklig forsknings­nivå. SBL föreslår alt anslaget uppräknas med 4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 22 306 000 kr. Huvudförslaget genomförs med en minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2 och 3 % för budgetåren 1987/88 resp. 1988/89. Jag har vid min beräkning tagit hänsyn lill delta.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieupp­gifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 22 306 000 kr.


E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsme­dicinsk verksamhet

1986/87         Utgift        4 230 000

1987/88         Anslag       4 070 000

1988/89         Förslag      4 186 000

Detta anslag finansierar program 4. Försvarsmedicinsk verksamhet.


86


 


statens bakteriologiska laboratorium (SBL)                                                        Prop. 1987/88:100

Bil. 7 SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1.         Huvudallernafivet föreslås inte belasta ifrågavarande anslag utan an­slaget E 12,

2.         Pris- och löneomräkning -1-110 000 kr,

3.         SBL föreslår att anslaget räknas upp med 830 000 kr. Uppräkningen avser dels pris- och löneomräkning med 3 % efter avdrag för besparing med 2 %, dels för återbesältning av vakanta tjänster och ökade lokalkostnader. Uppräkningen medger en utbyggnad av försvarsmedicinsk epidemiologi.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 4 186 000 kr. Huvudförslaget genomförs, enligt vad SBL föregående budgetår förordat, med en minskning av anslaget med 3 % för budgetåret 1988/89. Jag har inte något att erinra mot att SBL, inom ramen för anvisade medel, satsar ökade resurser på försvarsmedicinsk epide­miologi.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4 186 000 kr.


E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1986/87

Utgift

4 483 277

1987/88

Anslag

2 190 000

1988/89

Förslag

2 190 000

Reservation      6 438 314


SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av detta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd överstigande tre år, dels genom anlitande av medel under resp. program för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår fill nämnda belopp. Medel motsvarande avskrivning och förränt­ning av utrustningskapilalet tas upp i SBL:s budget öch inlevereras till staten under inkomsttitel.

SBL

SBL beräknar investeringsbehovet beträffande utrustning under budgetåret 1988/89 lill 3 937 000 kr.

SBL:s långsiktiga kapacitet styrs i stor utsträckning av de resiirser som
ställs till förfogande för ny- och reinvestering i utrustning. Bl.a. bestäms
möjligheterna till en fortlöpande rationalisering av verksamheten i hög grad
av tillgången på investeringsmedel till utrustning.
                                                            87


 


Föredragandens överväganden                                                                                         Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag beräknar för budgetåret 1988/89 ett medelsbehov av 2 190 000 kr. för

utrustningsanskaffning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 190 000 kr.

E 15. Bidrag till hälsoupplysning

1986/87          Utgift          6 468 567'            Reservation      56 094

1987/88          Anslag       2 913 000'

1988/89          Förslag      3 000 000

' Anslaget Hälsoupplysning upptar även medel för socialstyrelsens hälsoupplysnings­verksamhet samt utgivandet av tidskriften Vigör.

Från förevarande anslag bekostas upplysningsverksamhet genom vissa or­ganisationer, bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skade­verkningar (NTS) och Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU),

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Social-            Föredra-styrelsen         ganden

Bidrag till organisationer

2 913 000

-t- 500 000       + 87 000

Socialstyrelsen

Konkreta mål för hälsoupplysningen är bl.a, alt

-    få till stånd rökfria miljöer

-    få till stånd bättre matvanor

-    öka människors fysiska aktivitet

-    minska antalet aborter

-    begränsa förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar.

I förutsättningarna för ett framgångsrikt hälsoarbete ingår en aktiv med­verkan av folkrörelser och frivilliga organisationer.

Det finns starka skäl atl förbättra folkrörelsernas möjligheter atl bedriva förebyggande och hälsobefrämjande verksamheter i egen regi. Rörelsernas insatser med inriktning t.ex. på avgränsade målgrupper kan förstärka effek­terna av hälsoupplysningsarbetet och blir ett viktigt komplement fill statens mer allmänt inriktade verksamhet.

Ansökningarna om bidrag till hälsoarbetet vittnar om hög aktivitet och starkt ökande intresse för förebyggande insatser inom organisafionerna.

Utöver uppräkning av anslaget som motsvarar förväntad kostnadsökning kan en ytterligare uppräkning vara önskvärd.

88


 


Föredraganden                                                                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Folkrörelser och organisationer har en viktig uppgift i arbetet med hälsoupp­lysning. Det är enligt min mening vikfigt att se hälsoupplysningen som en del av ett folkbildningsarbete som syftar till alt fördjupa befolkningens kunska­per om hälsorisker och bredda intresset för hälsofrämjande verksamhet. Del är därför av avgörande betydelse all samhällets insatser inom hälsoupplys­ningen bedrivs i samarbete med folkrörelser och organisationer. Härigenom ökar förutsättningarna för en mer nyanserad debatt och opinionsbildning i hälsopolitiska frågor, som kan bli en viktig motvikt till den ur ett hälsopoli-tiskt perspektiv ofta ofullständiga och förenklade människosyn som präglar vissa delar av t.ex. den kommersiella reklamen och massmediautbudel, vars genomslagskraft är stor hos bl.a. barn och ungdom.

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår fill 3 000 000 kr. Regeringen be­slutar efter förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av till­gängliga medel under anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till hälsoupplysning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

E 16. Epidemiberedskap m.m.

1986/87         Utgift        44 868 919

1987/88         Anslag       30 233 000

1988/89         Förslag      26 980 000

Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget utgår ersättning för vissa kostnader och förluster som upp­kommit på grund av myndighels ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning av statsmedel i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens in­tresse och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. Från anslaget be­kostas också planläggning av epidemiberedskap inom riket och medicinsk katastrofljeredskap m.m.

Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet, som be­drivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL

Beräknat medelsbehov för verksamheten under budgetåret 1988/89 är föl­jande.

89


 


1.      Socialstyrelsen                                                                            Prop. 1987/88:100
Planläggning av epidemiberedskap inom riket, medi-                           Bil. 7

cinsk katastrofberedskap samt diverse kostnader,
främst för epidemiförebyggande åtgärder med avse­
ende på den internationella trafiken                                   390 000

2.      SBL

Epidemiologisk  verksamhet                                           5 550 000

Civil  beredskapslagring                                                  250 000

Ålgärder för att begränsa spridningen av AIDS                14 500 000

Summa           20 690 000

1.        En översyn har genomförts av socialstyrelsens roll och uppgifter när det gäller katastrofberedskapen inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och hälsoskydd m.m. samt av organisationen av arbetet inom detta område. Översynen var bl.a, föranledd av de erfarenheter som vunnits från Tjerno­bylkataslrofen våren 1986 och från en rad kemiska induslriolyckor utom­lands under senare år. Vid översynen redovisades såväl de planeringsuppgif­ter som styrelsen har under normala förhållanden som de uppgifter som sty­relsen kan komma att få under akuta katastrofsituafioner,

2.        Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämp- , ning, rapportering samt rådgivning och information. Anslaget är avsett att täcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisafionen vid SBL. Ansla­get har under budgetåret 1986/87 belastats med vissa extraordinära utgifter fill följd av insatser för att begränsa spridningen av sjukdomstillståndet AIDS. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 har SBL erhållit en ram av högst 14 milj. kr, lill basorganisafion m.m. för bekämpning av AIDS. Ramen fö­reslås bli uppräknad. Medlen disponeras under programmet Bekämpning av AIDS,

Föredragandens överväganden

Spridningen av det virus, HIV, som kan leda till sjukdomstillståndet AIDS, har alltsedan upptäckten av det i vårt land noga följts av socialstyrelsen och SBL, som deltagit i den landsomfattande verksamheten för att hindra sprid­ningen. De extraordinära utgifter avseende SBL:s och socialstyrelsens insat­ser mot AIDS-epidemin som tidigare belastat anslaget i form av överskri­dande, har från och med budgetåret 1987/88 reglerats under en särskild an­slagspost, SBL disponerar 14 milj. kr. för detta budgetår.

Jag räknar med en kostnadsram om 14 543 000 kr. för SBL avseende in­satser för all bekämpa spridningen av AIDS under budgetåret 1988/89. An­slagsbehovet för den löpande epidemiologiska verksamheten beräknar jag till 4 934 000 kr. Härtill kommer 260 000 kr. för civil beredskapslagring.

Jag beräknar medelsbehovet för ersättning fill smittbärare m,m. till 7 000 000 kr. och för socialstyrelsens planeringsverksamhet lill 242 000 kr.

Jag har i det föregående föreslagit att medel till socialstyrelsens basorgani­safion m.m. för bekämpning av AIDS fr.o.m. nästa budgetår beräknas un-

90


 


der förslagsanslaget El. Socialstyrelsen. Jag har vid min medelsberäkning     Prop. 1987/88:100
under detta anslag tagit hänsyn till detta.
                                                                        Bil. 7

Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med sammanlagt 26 980 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 26 980 000 kr.

E 17. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens plane­rings- och rationaliseringsinstitut

 

1986/87

Utgift

20 500 000

1987/88

Anslag

20 500 000

1988/89

Förslag

16 575 000

Från anslaget utgår statens bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens pla­nerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift alt främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rafionaU-seringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvud­män för institutet är staten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr. 251, prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU 25, rskr. 200).

Avtal har senast träffats den 6 december 1982 mellan staten och Lands-fingsförbundet om Spri. Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 fills vidare infill utgången av år 1989. Om avtalet inte sägs upp senast den 30 juni 1988-skall det anses förlängt för sex år.

Föredragandens överväganden

Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsför­bundet om finansieringen av Spri under åren 1987-1989 skall institutet be­driva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram för perioden om 196,7 milj. kr.

Bidragen från staten och Landstingsförbundet, som lämnas till en fond som används till Spri:s verksamhet, utbetalas kvartalsvis i förskott. Jag anser att betalningsrutinerna bör förändras så att staten i fortsättningen betalar ut bidraget för tredje kvartalet efter den 1 juli i stället som tidigare före samma datum. Härigenom uppkommer en engångsbesparing för statsverket under budgetåret 1988/89.

Jag föreslår att anslaget för budgetåret 1988/89 beräknas lill
16 575 000 kr. för statens bidrag fill institutets verksamhet.
                            .■

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ra­
tionaliseringsinstitut för  budgetåret  1988/89 anvisa ett anslag  av
                                                   g-
16 575 000 kr.


 


E 18. Bidrag till allmän sjukvård m.m.                                                Prop. 1987/88:100

Bil. 7

1986/87

Utgift

4 564 118 243

1987/88

Anslag

4 564 182 000

1988/89

Förslag

4 552 182 000

Från anslaget utgår dels ett särskilt statsbidrag fill den allmännna sjuk­vårdsersältningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 lämnas fill sjukvårdshu­vudmännen från den allmänna försäkringen, dels ett bidrag till sjukvårdshu­vudmännen enligt överenskommelse med Landstingsförbundet om ändring i 1966 års avtal om den psykiatriska vården m.m, (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr, 393 och prop. 1985/86:167, SfU 1, rskr, 9).

Från anslaget utgår även ersättning lill landsfingskommunerna och Got­lands kommun enligt övenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop, 1972:50, SoU 17, rskr. 169). Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pen­sionsskulderna, dels årliga bidrag.

Riksförsäkringsverket

I enlighet med proposifionen 1985/86:167 om vissa ersättningar till sjuk­vårdshuvudmännen, m.m. (SfU 1, rskr. 9) utgår det särskilda statsbidraget fill den allmänna sjukvårdsersättningen med 4 300 milj. kr. för år 1987. Er­sättningen för tiden fr.o.m. år 1988 beror på resultatet av överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Tills vidare utgår verket från ett oförändrat belopp och föreslår att 4 300 milj, kr. beräknas för ändamålet för budgetåret 1988/89,

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för pensioner till provinsialläkarna för budgetåret 1988/89 till 15 025 000 kr.

Enligt överenskommelse skall staten till sjukvårdshuvudmännen utge ett särskilt bidrag till den psykiatriska vården fr.o.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget för budgetåret 1988/89 beräknas till 166 500 000 kr,, samt 70 657 000 kr. fill pensionskostnaderna.

Föredragandens överväganden

En överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om statsbi­drag och ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen har träffats för åren 1988 och 1989. Regeringen har förelagt riksdagen proposi­tionen 1987/88:63 om vissa ersättningar fill sjukvårdshuvudmännen, m.m., i vilken bl.a. resultatet av dessa överläggningar redovisas.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 fill 4 552 182 000 kr.
Av detta anslag föreslås riksförsäkringsverket disponera 4 300 milj. kr. som
statsbidrag till den allmänna sjukvårdsersältningen. Socialstyrelsen föreslås
disponera  252 182 000 kr.                                                                                            92


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 4 552 182 000 kr.


E 19. Specialistutbildning av läkare m.m.

1986/87

Utgift

31 720 421

1987/88

Anslag

35 141 000

1988/89

Förslag

34 547 000

Reservation      17 869 936


Från anslaget bekostas olika utbildnings- och informationsinsater, som so­cialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare fill specialistkompetens, viss vidareutbildning av tandläkare, komplette­ringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning samt konferenser m,m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a, följande.

När det gäller vidareutbildning av läkare och tandläkare beräknas antalet årligen avlagda examina för läkare fill omkring 850 under de närmaste åren. Dessutom tillkommer ca 100-150 läkare med utländska examina varje år.

Medel beräknas för ca 260 specialislutbildningskurser för läkare om var­dera en vecka med i genomsnitt 25 deltagare i varje kurs. Varje kurs beräk­nas kosta ca 112 000 kr.

Efterfrågan på kursplatser har inte kunnat fillgodoses inom vissa speciaH-teter under en följd av år. Läkarna har i vissa fall fått svårigheter att hinna genomgå föreskrivna kurser innan erforderlig läkartjänstgöring under vida­reutbildningen genomförts. 260 kurser behövs med hänsyn fill det löpande behovet. Kostnaden för kurserna är 29 120 000 kr. Härutöver bör extra kur­ser anordnas. På detta sätt kan undvikas att läkarna hindras från att få spe­cialistkompetens genom bristen på kurser. Socialstyrelsen avser att av en förväntad reservation ta i anspråk ytteriigare medel lill kurserna.

För vidareutbildningen av läkare fill specialistkompetens beräknar social­styrelsen för omkostnader 174 000 kr., för prov under allmäntjänstgöringen 1 050 000 kr. och för sekretariat hos regionkommittéerna 880 000 kr.

Antalet s.k. AT-prov i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall avsluta allmäntjänstgöringen (AT) för tandläkare, beräknas under budget­året 1988/89 bli 325. Material till provet jämte en utvärdering av erfarenhe­terna m.m, beräknas kosta ca 345 000 kr.

Till efterutbildningskurser för allmänläkare m.fl. beräknar socialstyrelsen att 3 217 000 kr. erfordras.

Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning syftar fill att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonal med ut­ländsk utbildning att utöva olika vårdyrken i Sverige. Till detta ändamål fö­reslås 2 745 000 kr.

Genom konferenser och seminarier kan socialstyrelsen bidra fill alt sprida                          93


 


kunskaper och erfarenheter, samfidigt som styrelsen får tillfälle att följa ut-     Prop. 1987/88:100 vecklingen inom vårdområdet. Verksamheten är ett betydelsefullt led i sty-     Bil. 7 relsens fillsyn och planering. Styrelsen föreslår att 875 000 kr. anvisas för detta ändamål.

Socialstyrelsen föreslår att viss kostnad för administrationen av den syste­matiska undervisningen inom ramen för läkares vidareutbildning bestrids från delta anslag under en särskild anslagspost. Kostnaden utgörs av löneför­måner till en byrådirektör och en byråassistent samt arvoden till de av styrel­sen förordnade ämnesexperterna (600 000 kr.)


Vidareutbildning av läkare och tand läkare (därav kostnader för systematisk undervis­ning med kunskapsprov) Efterutbildningskurser för allmänläkare m.fl.

Kurser m.m. för hälso- och sjukvårds­personal med utländsk utbildning Konferenser m.m.


 

Anslag 1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

29 450 000

- 822 000

(26 988 000)

(-921 000)

2 496 000

-H 100 000

2 585 000 610 000

-H 103 000 -1-   25 000

35 141 000

- 594 000


Föredragandens överväganden

Utredningen om läkarnas specialistutbildning m.m. har nyhgen lämnat sitt betänkande (SOU 1987:53) Kompetensutvecklingen efter läkarexamen. I avvaktan på att förslagen prövas beräknar jag anslaget med utgångspunkt från hittillsvarande system för specialistutbildningen av läkare.

Jag delar inte socialstyrelsens uppfattning att vissa administrativa kostna­der, som nu bestrids från anslaget E 1, fr.o.m. budgetåret 1988/89 skall be- ■ stridas från anslaget.

Jag anser det möjligt alt - sedan jag räknat upp anslaget med hänsyn lill löne- och prisutvecklingen - minska utgifterna för den systematiska under­visningen med kunskapsprov för läkare med 2 milj. kr.

Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 34 547 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Specialistutbildning av läkare m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 34 547 000 kr.

E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso-och sjukvård i krig

 

1986/87

Utgift

118 324 724

Reservation

.115 188 590

1987/88

Anslag

62 200 000

 

 

1988/89

Förslag

52 965 000

 

 

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m.                                                  94

avseende den civila hälso- och sjukvården i krig saml för utbildning av perso-


 


nal som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorgani-     Prop. 1987/88:100
safion.                                                                                             Bil. 7

Socialstyrelsen

Planeringen för hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig utgår från dels den inriktning som anges i 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95 bil, 4, FöU 11, rskr. 310), dels från regeringens anvisningar 1987-03-05, vilket har redovisats i programplan för perioden 1988/89-1992/ 93 för hälso- och sjukvården m.m. inom den civila delen av totalförsvaret. Styrelsen föreslår bl.a. följande:

1.         Medel för anskaffning av s.k. varaktig sjukvårdsutrustning avsedda för 50 operationsannex (12,0 milj. kr.).

2.         Försörjningsberedskapen vad avser läkemedel är f.n. oacceptabelt låg. Försörjningen med läkemedel prioriteras enligt försvarsbeslutet (46 milj. kr.) Styrelsen hemställer även om beställningsbemyndigande med 20 milj. kr, för budgetåret 1988/89,

3.         Försörjningen med förbrukningsmateriel prioriteras enligt försvarsbe­slutet (46 milj, kr.). Styrelsen hemställer om beställningsbemyndigande på 20 milj. kr. för anskaffning av sådan materiel.

4.         Enligt ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjuk­vårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. har dessa numera även skyldig­het att i fredsfid delta i utbildning och övning, I styrelsens programplan fram­går de fortbildnings- och konferensaktiviteter som styrelsen avser att genom­föra (4,5 milj.kr.).

5.         Grundläggande för den civila hälso- och sjukvården i krig är möjlighe­terna att utnyttja de fredsfida sjukvårdsanläggningarna. De förberedelser i fred som erfordras för dess lokaler är att säkerställa den tekniska försörj­ningen avseende el, vatten, värme m.m: (27 milj. kr.).Styrelsen hemställer vidare om beställningsbemyndigande på 10,0 milj. kr.

6.         Styrelsen har den 1 juli 1986 övertagit programansvarel för fristående sjukvårdsplutoner och sjuktransportavdelningar från civilförsvaret. 25 sjuk­vårdsenheter byggs upp under budgetåret 1988/89 (16,6 milj. kr.).

7.         För ledning av hälso- och sjukvården krävs ett sambandssystem med stor fillgänglighet och stor uthållighet. Styrelsen har tagit fram förslag fill sambandssystem. Medel beräknas för kompletteringar av sjukvårdshuvud­männens fredssambandssystem lill behovet för krigsorganisationen (8 milj. kr.).

8.         Socialstyrelsen är utbildnings- och krigsplacerande myndighet för va­penfria Ijänstepliktiga inom hälso- och sjukvårdsområdet. Utbildning och tjänstgöring prioriteras inom specialområden, t.ex. teknisk försörjning, sjuktransporter, sanering och hemsjukvård (1 milj. kr.),

9.         Svenska röda korset utbildar civilsamariter för placering inom den ci­vila sjukvårdens krigsorganisation i första hand inom hemsjukvården samt personal för krigsblodcentraler. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund ut­bildar bilförare för sjuktransporter. Styrelsen hemställer om bidrag för ut­bildning av frivillig sambandspersonal (3,2 milj. kr.).

95


 


 

1987/88

Beräknad

Prop. 1987/88:100

 

 

ändringl988/89

Bil. 7

 

 

Föredraganden

 

Utgifter

 

 

 

 

1.   Anskaffning av utrustning m.m.

13 000 000

-)-

9 715 000

 

2.   Beredskapslagring av läkemedel, bakte-

 

 

 

 

riologiska preparat m.m.

40 000 000

-H

6 000 000

 

3.   Beredskapslagring av förbruknings-

 

 

 

 

materiel

45 000 000

+

2 000 000

 

4.   Utbildning av personal för den civila

 

 

 

 

hälso- och sjukvårdens krigsorganisation

4 500 000

 

-

 

5.   Hälso- och sjukvärdens säkerhet m.m.

10 000 000

-H

10 000 000

 

6.   Sjukvårdsenheter

10 000 000

-1-

4 500 000

 

7.   Samband

8 000 000

 

-

 

8.   Vapenfri   utbildning

1 000 000

 

-

 

9.   Bidrag till Svenska röda korset och

 

 

 

 

Sveriges kvinnliga bilkåristers riks-

 

 

 

 

förbund m.m.

3 150 000

-1-

100 000

 

10. Till regeringens disposition

27 550 000

-

27 550 000

 

Summa  utgifter

162 200 000

-H

4 765 000

 

Inkomster

 

 

 

 

1.   ÖCB

100 000 000

-1-

14 000 000

 

Nettoutgift

62 200 000

-

9 235 000

 


Föredragandens överväganden

I 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, bil. 4, FöU 11, rskr. 310) har hälso- och sjukvården i krig prioriterats. De principer för hälso- och sjukvår­den i krig som fastställdes i 1982 års försvarsbeslut skall fortfarande gälla. Genom 1987 års beslul har fastställts atl sjukvårdshuvudmännen har samma kostnadsansvar för sina invånare i krig som i fred. Innebörden härav är atl ansvaret för finansieringen av beredskapsålgärder beträffande den civila fredsmässiga hälso- och sjukvården under ett förkrigsskede samt under neut­ralitet och i krig åvilar sjukvårdshuvudmännen, medan motsvarande ansvar för del i krig tillkommande behovet åvilar staten. Det bör enligt min mening betonas atl den i försvarsbeslutet fastlagda uppdelningen av ansvaret för bl.a. försörjningsberedskapen på det civila hälso- och sjukvårdsområdet ställer stora krav på samverkan mellan staten och sjukvårdshuvudmännen när det gäller att finna de lösningar på beredskapsproblem som totalt sett är de mest rationella. Som exempel på frågor där en samordning är viktig vill jag nämna avvägningen mellan beredskapslagring och produktion under kri­ser och i krig. Då beredskapsbehov för både den fredsmässiga sjukvården och det tillkommande behovet i krig klaras bäst genom etablering eller beva­rande av en inhemsk produkfionskapacitet bör staten och sjukvårdshuvud­männen gå samman i gemensamma projekt med delad finansiering. Social­styrelsen har som ansvarig myndighel för funktionen civil hälso- och sjuk­vård ett övergripande ansvar för att en samordning av det slag jag här redo­gjort för kommer till stånd. Därvid bör socalstyrelsen i samarbete med över­styrelsen för civil beredskap (ÖCB) verka för atl angelägen kapacitet skapas eller behålls.

Enligt försvarsbeslutet bör omedelbara åtgärder vidtas dels för atl för­bättra möjligheterna till inhemsk produktion under kriser och krig, dels för


96


 


fortsatt uppbyggnad av beredskapslager för krigsbehovet. För att bereda      Prop. 1987/88:100 detta har jag tillkallat en särskild utredare, som har lill uppgift att lillsam-      Bil. 7 mans med berörda parter till den 1 juni 1988 klargöra och lägga fast de åtgär­der som behövs för all förstärka den civila hälso- och sjukvården i krig vad avser lokaler, utrustning och förbrukningsmateriel.

Som chefen för försvarsdepartementet tidigare denna dag har framhållit bör särskild uppmärksamhet ägnas åt personalförsörjningen inom funktio­nen saml åt utbildning och övning. 1 fråga om hälso- och sjukvårdens säker­het fordras en prioritering av de åtgärder som skall genomföras.

Mina beräkningar av anslagsbehovet för näsla budgetår utgår från den femåriga ekonomiska ram och de principer som lagts fast i senaste försvars­beslut för den civila hälso- och sjukvården i krig. En särskild departemental arbetsgrupp har till uppgift atl klarlägga förutsätlningarna för att förverkliga 1987 års försvarsbeslut vad avser anskaffning av helikoptrar för sjuktrans­porter. Arbetsgruppen väntas inom kort redovisa sina förslag. En anskaff­ning förutsätter att sjukvårdshuvudmännen är beredda att medverka i bety­dande utsträckning. Är de beredda att medverka lill detta kan behov uppslå alt under näsla budgetår omfördela medel under anslaget.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjuk­vård i krig för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av 52 965 000 kr.

E 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

 

1986/87

Utgift

44 333 000

1987/88

Anslag

57 000 000

1988/89

Förslag

55 035 000


Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning saml drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Driftkostnaderna för s.k. varakfig sjukvårdsutrustning består huvud­sakligen av hyror och underhåll av förrådslokaler, frakter, löner. Anslags-poslen belastas också med kostnader för databaserad malerielredovisning (10 milj. kr.).

2.         Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m.m. utgörs av bl.a. hyres- och omsättningskostnader. Driftkostnader för sera och vaccin­lagring vid SBL ingår också i delposten (9,1 milj. kr.).

3.         Styrelsen har beräknat driftkostnaderna för beredskapslagring av för­brukningsmateriel enligt de avtal som träffats med sjukvårdshuvudmännen (11,1 milj. kr.).

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100

Rättelse: S. 104 rad 6 Står: 5 000 Rättat till 15 000


97


4. Medlen avser ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för s.k. admini­strativa kostnader (planläggning, utbildning och övning) av hälso-och sjuk­vården (24 milj. kr.).


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


 


1.     Förvaring och underhåll av utrust­ning m.m.

2.     Läkemedel m.m.

3.     Förbrukningsmateriel

4.     Ersättning till sjukvårdshuvudmännen

5.     Viss utredningsverksamhet m.m.  .

Summa


 

 

Föredraganden

10 000 000

- 1 000 000  ■

13 100 000

- 4 000 000

9 200 000

-1- 1 000 000

24 000 000' ■

+ 2 000 000

700 000

■ -1-  35 000

57 000 000

- 1 965 000


Föredragandens överväganden

Driftkostnaderna för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap är bero­ende av de investeringar som görs under det föregående anslaget. För statens bidrag till sjukvårdshuvudmännen för s.k. administrativa kostnader har jag beaktat vissa merkostnader vad avser hälso- och sjukvårdspersonalens ut­bildning för sjukvårdsenhet 86.

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 55 035 000  kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret . 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 55 035 000 kr.

E 22. Investeringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m.m.


1986/87 1987/88 1988/89


Utgift

Anslag

Förslag


1 164 716 350'

1 090 000 000'

134 500 000


 


' Anslaget Bidrag till undervisningssjukhus m.m. som även omfattat medel för statlig driftersättning enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning.

Från anslaget utgår statlig invesieringsersättning enligt avtal om samar-,
bete om läkarutbildning och forskning (prop. 1984/85:28, SoU 7, rskr. 69).
Från anslaget utgår även visst övergångsbidrag fill Uppsala läns landstings­
kommun med anledning av atl landstingskommunen har övertagit huvud­
mannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1981/82:145,
SoU 40, rskr. 267). Vidare utgår från anslaget statlig investeringsersättning
enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Umeå
(prop. 1985/86:68, UbU 9, rskr. 111).
                  .       ,


98


 


Nämnden för ijndervisningssjukhusens utbyggande (NUU)                                           Prop. 1987/88:100

Bil. 7 ■ De avtal som gäller för samarbetet mellan staten och berörda sjukvårdshu­vudmän om läkarutbildning och medicinsk forskning träffades år 1984 (prop. 1984/85:28, SoU 7, rskr. 69). De bestämmelser för detta samarbete som är gemensamma för alla utbildningsorter finns intagna i ett samärbetsavtal. Lo­kall anpassade bestämmelser för samarbetet återfinns i ortsvisa avtal, som träffats,med Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Västerbot­tens och Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner saml Malmö och Göteborgs kommuner.

Enligt samarbelsavtalel utgår drift- och invesleringsersättningar lill nämnda sjukvårdshuvudmän för deras åtaganden vad gäller de medicinskt kliniska ämnesområdena.

I en uppgörelse mellan staten och Västerbottens läns landstingskommun (prop. 1985/86:68, UbU 9, rskr. 111) ingår ett avtal,om samarbete om land­läkarutbildning och forskning i Umeå. Under anslaget beräknas,medel för de investeringsersättningar som staten enligt detta samärbetsavtal skall lämna landstingskommunen.

Övergångsbidrag till Uppsala läns landstingskommun med anledning av att landstingskommunen övertagit huvudmannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1981/82:145, SoU 40, rskr. 267) utgår också fråri detta anslag.

Från anslaget bestrids vidare invesleringsersättningar för kostnaden för byggnadsarbeten inom sådana lokaler i sjukhusbyggnader sorn enligt sär­skilda avtal upplåtits för följande statliga verksamheter.

1.         Sjukgymnastutbildning i Stockholm och Lund.

2.         Statens rätlsläkarstationer i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

3.         Statens rältskemiska laboratorium i Linköping.

4.    Institutionen för medicinsk teknik vid universitetet i Linköping. Övergångsbidragen enligt uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för

Akademiska sjukhuset är angivna i prisläget juli 1981. Med beaktande av indexökningen därefter räknar NUU med ett medelsbehov för budgetåret 1988/89 av 64,5 milj. kr. Uppgörelsen innebär att övergångsbidraget succes­sivt minskar och alt den sista utbetalningen skall ske år 1992.

Invesieringsersättning lämnas enligt bestämmelser i samarbetsavtalet. Be­stämmelserna har under senare år successivt ändrats i syfte bl.a. att förenkla del administrativa arbetet för slalen och berörda sjukvårdshuvudmän. 1 huvudsak gäller fr.o.m. år 1987 atl ersättning utgår för vissa byggnads- och utrustningsinvesteringar vid de åtta undervisningssjukhus vid vilka staten byggt upp en permanent forskningsorganisation i samarbete med berörd sjukvårdshuvudman. Ersättningen utgår därvid i regel med med 25 % av kostnaderna för investeringar som avser den somatiska korttidssjukvården saml därtill anknuten läkarutbildning och forskning. I fråga om utrustning lämnas invesieringsersättning endast för artiklar som kostar mer än 100 000 kr.

Del är erfarenhetsmässigt svårt atl bedömna medelsbehovet för invesle-
ringsersätlningarna, bl.a, med hänsyn lill alt det till stor del beror på i vilken
takt och omfattning sjukvårdshuvudmännen kommer att genomföra plane
                                                  qp


 


rade byggnadsobjekt och utrustningsanskaffningar. Med beaktande även av     Prop. 1987/88:100 medelsbehovet för invesleringsersättningar enligt avtalet om samarbete om     Bil. 7 tandläkarutbildning och odontologisk forskning i Umeå uppskattar NUU medelsbehovel för investeringsersättningar lill 70 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

En överenskommelse med företrädare för vissa landstingskommuner/kom­muner om driftersättning för åren 1987-1988 för läkarutbildning och forsk­ning, m.m. har träffats (prop. 1986/87:144, SoU 33, rskr, 325), Regeringen har den 26 mars 1987 föreskrivit alt överenskommelsen skall tillämpas i av­vaktan på regeringens slutliga beslut i ärendet,

Driflersättningar enligt avtalet om samarbete om läkarutbildning och forskning (samarbelsavtalel) betalas f.n. ut från delta anslag. Jag föreslår -efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet - att sådana ersätt­ningar från och med budgetåret 1988/89 betalas ut med anlitande av anslag under åttonde huvudtiteln för alt åstadkomma bättre förutsättningar för en samlad resursanvändning för högskolan och forskningen. Chefen för utbild­ningsdepartementet kommer senare denna dag att ta upp ifrågavarande an­slagsfråga.

När det däremot gäller den nuvarande utformningen av investeringser­sättningarna medför dessa direkta effekter på utövandet av sjukvården. Jag anser därför att det är ändamålsenligt att invesleringsersättningarna även i fortsättningen betalas ut från anslag under femte huvudtiteln.

Anslaget, som hittills benämnts Bidrag till undervisningssjukhus m.m., bör fr.o.m, budgetåret 1988/89 benämnas Investeringsersättningar enligt lä­karutbildningsavtal m.m,

I överensstämmelse med nämndens för undervisningssjukhusens utbyg­gande förslag beräknar jag medelsbehovel till 70 milj. kr. för investeringser­sättningar och 64,5 milj. kr. för övergångsbidrag enligt träffad uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för Akademiska sjukhuset, eller sammanlagt 134,5 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsersättningar enligt läkarutbddningsavtal m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 134 500 000 kr.

100


 


F. Omsorg om barn och ungdom                                                     Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Barnomsorgen är en kommunal uppgift. Den intar en central plats i samhäl­lets service till barnfamiljerna. Senast år 1991 skall alla barn över 1 1/2 års ålder ha rätt att delta i en organiserad förskoleverksamhet.

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt eller annat statsbidragsberältigal daghem eller famil­jedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbe­tande skall rätten dessutom gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Förskolan är av stor betydelse för de yngre barnen. Förskoleverksamhe­terna i form av omsorg i daghem eller familjedaghem är också viktig för föräldrarnas möjligheter att förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn.

Under de senaste åren har det skett en kraftig utbyggnad av den kommu­nala barnomsorgen. Mellan åren 1980 och 1986 ökade antalet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem med ca 140 000 eller drygt 45 %, Utbyggna­den fortsätter för att i enlighet med riksdagens beslut nå full behovsläckning år 1991,

Enligt barnomsorgsundersökningen år 1987 fick 452 000 barn - 67 % av alla förskolebarn - del av barnomsorg i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola. Om man inle räknar in de barn som är hemma med en föräldraledig förälder, fick ca 80 % av barnen del av barn­omsorgen.

Av samma undersökning framgår att kösituationen har förbättrats. År 1987 stod 60 000 barn i kö, jämfört med 75 000 är 1986 och 137 000 år 1980. Ca hälften av de 60 000 barn som stod i kö år 1987 var under två år. Barnom­sorgsundersökningen visar också att för 77 % av de barn som slår i kö önskas plats i kommunalt daghem. I kö för plats i alternativ barnomsorg finns ca 2 400 barn.

Följande sammanställning visar utvecklingen av antalet barn i barnomsor­gen från år 1960 till år 1988.

 

 

Är

Antal barn

 

 

 

 

(31 dec.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

daghem

familjedaghem

fritids-

sammanlagt

antal barn i

 

 

0-6 år  7-12 är

hem

antal barn

deltidsgrupp

1960

10 300

4 000

2 400

16 700

38 400

1970

33 000

32 000

6 500

71 500

82 900

1980

129 100

90 200 35300

48 800

303 400

104 700

1985

184 400

113 500 48 900

73 800

420 600

78 000

1986'

199 300

119 300 52 200

81400

452 200

76 000

1987

212 300

123 300 53 200

86 400

475 200

78 000

1988

225 300

127 300 54 200

91400

498 200

80 000

' Beräknat utifrån statsbidragsansökningarna - Beräknat

Riksrevisionsverket fick den 21 november 1985 regeringens uppdrag atl
analysera kostnadsutvecklingen inom barnomsorgen. Mot bakgrund av den
rapport som RRV avlämnade i juni 1986 genomfördes inom regeringskans-
                                              101


 


liet en översyn av slatsbidragsreglerna för barnomsorgen. Med anledning av     Prop. 1987/88:100 översynen infördes ell nytt statsbidragssystem från och med den 1 januari     Bil, 7 1988. Enligt det nya systemet utgår statsbidrag per varje femtonlal barn som ' är inskrivna i daghem, fritidshem eller dellidsgrupp. Bidrag utgår också för öppen förskola. Statsbidrag till familjedaghem utgår per inskrivet barn. 1 statsbidraget lill daghem och fritidshem har inberäknals dels ett belopp för insatser för barn med behov av särskilt slöd och dels ett belopp för fortbild­ningsinsatser för personalen.

Statsbidrag lämnas även till alternativa barnomsorgsformer under förut­sättning alt dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräld­rar som gemensamt tar ansvaret för sina egna barn (föräldrakooperativ), en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder.

Inom ramen för statsbidraget lill kommunernas barnomsorg avsätts årli­gen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen. Projekt av delta slag bedrivs f.n. i ca 200 kom­muner.

Av de 105 milj. kr. som anslagits för budgetåren 1984/85 - 1987/88 har fram lill början av december 1987 ca 96 milj. kr. fördelats på ca 600 projekt. Projekten omfattar bl.a. möjligheter till bättre resursutnyttjande, pedago­giskt innehåll i barnomsorgen, förbättring och utveckling av ledningsfunk­tioner i daghem och frilidsheir, enklare forrher av skolbarnsomsorg för mel­lanstadiebarn, utveckling av verksamheten i familjedaghem, föräldramed-verkan, samverkan förskola-lågstadium och särskilda insatser för invandrar­barn.

Statsbidraget till barnomsorgen finansieras över statsbudgeten som tillförs en särskild socialavgift från arbetsgivare och egenförelagare. Avgiften upp­går till 2,2 % av avgiftsunderlaget.

1 samband med behandlingen av propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn slog riksdagen fast vissa grundläggande principer för verksam­heten i förskolor (daghem, dellidsgrupp och öppen förskola) och familjedag­hem.

Därvid anfördes atl för mål och innehåll i barnomsorgens förskoleverk­samhet skall finnas en gemensam ram för hela landet i form av ett pedago­giskt program för förskolan. Socialstyrelsen har pä regeringens uppdrag utarbetat ett sådant program. Arbetet redovisades i början av år 1987. So­cialstyrelsen har vidare med slöd av en forskargrupp och en expertgrupp på­börjat,ett arbete med atl utforma ett kompletterande material lill det peda­gogiska programmet för förskolan för de äldre förskolebarnen. Arbetet av­ses vara avslutat under år 1989.

Regeringen har den 12 mars 1987 givit socialstyrelsen i uppdrag att utreda den sociala snedrekryteringen inom barnomsorgen i samarbete med bl.a. LO, Svenska kommunförbundet och SCB.

Socialstyrelsen har under år 1987 även fått i uppdrag att utarbeta ett peda­
gogiskt program för fritidshem. Uppdraget skall redovisas under 1988. So­
cialstyrelsen avser dessutoin redovisa ell förslag lill allmänna råd för familje-.
daghemmen i början av år 1988.
                                                                                                                   102


 


Jag här vidare för avsikt alt föreslå regeringen alt ge riksrevisionsverket i      Prop. 1987/88:100 uppdrag all belysa vissa frågor ang. de kommunala avgifterna inom barnom-      Bil, 7 sorg, hemtjänst och färdtjänst.

Riksdagens revisorer har i november 1987 redovisat en granskning av statsbidragssystemet för barnomsorgen (Dnr. 1986:48). I delta sammanhang har revisorerna också gjort en fördjupad studie av den alternativa barnom­sorgen och de statliga och kommunala kostnaderna för denna verksamhet.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsalt. Enligt barnomsorgsun­dersökningen hade 143 000 barn besökt en öppen förskola-vid någol tillfälle i januari 1987. Verksamheten är sedan 1 januari 1984 statsbidragsberältigad. ,

Riksdagens beslul om förskola för alla barn innebär att defi öppna försko­lan får en alltmer betydelsefull roll som ell led i alt ge förskolebarn i familje­daghem eller barn som är hemma hos en förälder tillgång till en pedagogiskt inriktad verksamhet. Den öppna förskolan har visat sig spela en väsentlig roll i strävandena för alt skapa sociala kontakter mellan människor i bostads­områdena. Den utgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkah och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvårdarna i deras arbete. 1 bör­jan av år 1987 fanns det ca 1 100 öppna förskolor i landet.

Ett särskilt statsbidrag utgår lill kommunerna för hemspråksträning för in­vandrarbarn. Jag kommer under anslaget F 2 atl redovisa ett förslag till viss omläggning av del nuvarande statsbidragssystemet för hemspråksträning i förskolan.

Barhmiljörådet har fill uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och säkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerheisfrå-gor och en för barnmiljöfrågor för att samordna insatserna inom barnsäker­hets- resp. barnmiljöområdet.

Statens nämnd för inlernationella adoptionsfrågor (NIA) har tilluppgift att underlätta adoption i Sverige av utländska barn, atl informera i frågor som rör sådana adoptioner samt all auktorisera ideella organisationer som läm­nar adoptionshjälp och utövar tillsyn över verksamheten. Vidare prövar.och • godkänner nämnden utländska beslut om adoption. NIA beslutar också om fördelningen äv statsbidraget till de auktoriserade organisationerna.

Sedan början av 1970-talel har del anlänt närmare 30 000 barn från ett 30-tal olika länder utanför Norden till Sverige för adoption. De flesta barnen har kommit från Asien och Latinamerika. Under de senaste åren har om­kring 1 500 barn anlänt till Sverige varje år.

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

 

1986/87

Utgift

8 719 278 183

1987/88

Anslag

9 140 000 000

1988/89

Förslag

9 795 000 000

Statsbidrag för barnomsorg lämnas enligt förordningen (1987:860) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg för inskrivna barn i följande omsorgsforiner och med följande belopp.

103


 


Daghem

För varje femtontal inskrivna barn

-    varav för barn med behov av särskilt  stöd

-    varav för fortbildning av anställda i:

 

*   daghem

*   familjedaghem

*   dellidsförskola/öppen  förskola Därutöver för varje nattöppen avdelning

Fritidshem

För varje femtonlal inskrivna barn

-    varav för öppen fritidsverksamhet

-    varav för barn med behov av särskilt stöd

-    varav för fortbildning av anställda i fritidshem/öppet frifidshem

Deludsgrupp

För varje femtonlal inskrivna barn

Öppen förskola

För varje enhet som hålls öppen ininst

tre dagar per vecka

Familjedaghem

För barn inskrivna minst 7 tim./dag

För barn inskrivna mindre än 7 tim./dag


Bidrag kr.

 

15 000

15 000

10 000

5 000

150 000

195 000

25 000

15 000

10 000

30 000

30 000

16 500 7 500


Prop. 1987/88:100 Bil. 7.


Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas fill kommunen enligt samma regler som för kommunalt driven verksamhet. De delar som avser insatser för barn med behov av särskilt stöd resp. fortbildning förmed­las av kommunen till den som driver barnomsorgen endast i den mån denna har kostnader för den verksamhet som avses.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Förskott lämnas med 75 % av statsbidraget för året före bidragsårel. Förskottet betalas ut med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsåret samt i januari året efter bidragsåret. Slutavräkning sker i april året efter bidrags­året.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen medel för lokall utvecklings- och förnyelsearbete. Utöver de sedan tidigare priorite­rade utvecklingsområdena, som t.ex. effektivare resursutnyttjande och pe­dagogiskt innehåll, kommer under nästa budgetår särskilt alt satsas på pro­jekt som rör miljö- och teknikfrågor. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen.


Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån styrelsens statistik över ut­betalda statsbidrag, kommunernas barnomsorgsplaner och SCB:s barnom­sorgsundersökning för år 1986.


104


 


Socialstyrelsen påpekar, med anledning av det nya statsbidragssystemet, Prop. 1987/88:100 viklen av att bl.a. se hur speciellt markerade delar av anslaget används i Bil. 7 prakfiken. Detta ställer krav på atl tillsynsmyndigheten mer akfivt än tidi­gare utvecklar former och metoder för systemafiska uppföljningssystem. Styrelsen avser också att bygga upp en tillsynsverksamhet i syfte atl följa upp och analysera kostnaderna i förhållande lill kvalitetsaspekterna inom barn­omsorgen.

Vidare genomför socialstyrelsen under hösten 1987 en kartläggning av or­sakerna till avgången från förskolärar- och frilidspedagogyrkena.

Socialstyrelsen föreslår all bidragen för fortbildningsinsatser höjs från 2,5 milj. kr. till 3,5 milj. kr.

Socialstyrelsen beräknar det totala medelsbehovel för statsbidragen lill barnomsorgen för budgetåret 1988/89 lill 9 800 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Utbyggnaden av barnomsorgen sker i enlighet med riksdagens beslul. Senast 1991 ska alla förskolebarn från eft och ett halvt års ålder ha rätt all delta i någon form av förskoleverksamhet. Denna rätt avser plats i daghem, famil­jedaghem, delfidsgrupp eller rätt lill deltagande i öppen förskoleverksamhet beroende på föräldrarnas förvärvarbete eller studier och barnens behov.

Genom införandel av del nya statsbidragssystem, som trädde i kraft den 1 januari 1988, har vissa oönskade effekter av det tidigare statsbidragssyste­met rättats till. Den koppling, som tidigare fanns mellan vislelsetid och bi­drag och som ledde till alt barn med behov av deltidsomsorg i daghem miss­gynnades, har slopats. Vidare höjs bidraget till barn med behov av särskilt stöd. Statsbidrag införs lill natlöppna daghem, lill personalens fortbildning och för nya öppna former av fritidshemsverksamhet för skolbarn.

Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas enligt samma regler som lill kommunal verksamhet. Statsbidrag lämnas dock endast under förutsättning att den som driver daghemmet eller fritidshemmet är antingen en sammanslutning av föräldrar som gemensamt lar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn (föräldrakooperativ), eller en samman­slutning som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder. I sam­manhanget vill jag nämna all socialstyrelsen i en skrivelse till socialdeparte­mentet den 27 augusti 1987 pekat på behovet av all åstadkomma precise­ringar av vissa krav och begrepp när del gäller dessa förutsättningar för stats­bidrag ål de alternativa barnomsorgsformerna. Jag vill här informera om de förtydliganden som socialstyrelsen avser atl tillämpa.

När det gäller föräldrakooperativ, eller "en sammanslutning av för­äldrar som gemensamt tar ansvaret om sina egna barn eller varandras barn" krävs del liksom för övriga daghem och fritidshem atl verksamheten bedrivs fortlöpande och all barnen är inskrivna. Med föräldrakooperativ menar so­cialstyrelsen alt de föräldrar som har barn i daghemmet/fritidshemmet utgör medlemmar i den sammanslutning (förening) som driver verksamheten och att inga andra bör vara medlemmar i den sammanslutningen.

Det hindrar inte att medlemmarna väljer andra personer till styrelsen för                          105

föreningen, t.ex. personer som fyller ell behov av sakkunskap.


 


Del finns för föräldrakooperativen inga,krav på en speciell form av peda-     Prop. 1987/88:100 gogik eller anknytning till ideell organisation annat än atl verksamheten     Bil. 7 skall drivas inom ramen för ay samhället accepterade målsättningar och pe­dagogiska former som de kommer lill ullryck i T § socialtjänstlagen. För­eningsformen kan vara såväl ideell som ekonomisk.

Socialstyrelsen anser att med ideell organisation skall förstås etable­rade ideella organisationer såsom frikyrkliga samfund, miljöorganisationer, politiska ungdomsorganisationer etc. Det fordras att den sökande kommu­nen i ansökan visar hur anknytningen lill den ideella organisationen är be­skaffad, I dessa fall fordras inle heller någon speciell form av pedagogik. Det räcker alltså med all man skall verka i överensstämmelse med den ideella organisationens anda och målsättning och i likhet med föräldrakooperativen inom ramen för av samhället accepterade målsättningar och pedagogiska former.

Med en speciell form av pedagogik avser socialstyrelsen etablerade al­
ternativa pedagogiska inriktningar som Montessori- och Walldorfpedago-
gik. Utöverdessa alternalivpedagogiska skolor finns utrymme atl stödja nya
och väl genomtänkta pedagogiska alternativ. Dessa bör i så fall erbjuda nå­
got som den kommunala barnomsorgen normalt inle erbjuder. Med "ge­
nomtänkt" avser socialstyrelsen bland annat atl den sökande som åberopar
alternativpedagogiska grunder för statsbidrag skall kunna motivera pedago­
gisk målsättning och metod och vari alternativet till kommunal barnomsorg
består.                                 : ■

När det gäller begreppet arbetar på andra liknande ideella grunder framhåller socialstyrelsen atl del bör gälla nya rörelser som har ett ur samhällets synpunkt intressant och värdefullt tillskott till den svenska barnomsorgen och som bör stödjas med statsbidrag. Styrelsen anser att tolk­ningen av begreppet bör vara restriktiv och att de enskilda daghemmen/fri­tidshemmen normalt bör inrymmas under de övriga kategorierna.

Jag har under anslaget beräknat oförändrat 2,5 milj. kr. till socialstyrel­sen för fortbildningsinsatser. Jag har vidare beräknat 20 milj. kr. för utveck­lings-och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Jag vill i detta sammanhang betona vikten av en tidig miljöfostran hos barn. Efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet kommer därför en särskild satsning med dessa medel all göras för miljöfostran inom barnomsorgen under näsla bud­getår. Liksom tidigare kommer även teknikfrågor atl vara ett prioriterat om­råde. Jag har vidare beräknat medel för en ny barnomsorgsundersökning år 1989. Det totala anslagsbehovet beräknat jag till 9,795 miljarder kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 9 795 000 000 kr.

106


 


F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan                                       Prop, 1987/88:100

Bil, 7

1986/87

Utgift

32 030 105

1987/88

Anslag

31 050 000

1988/89

Förslag

30 300 000

Från anslaget utgår statsbidrag lill kostnaderna för hemspråksträning för 5- och 6-åringar med annat hemspråk än svenska. Statsbidraget har fast­ställts till 3 375 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråkslräning i förskolan (ändrad 1979:266 och 1985:603).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån antalet 5- och 6-åringar i för­skolan med behov av hemspråksstöd.

I tidigare anslagsframställningar har socialstyrelsen påvisat behovet av hemspråksstöd för de yngre barnen i förskolan. Socialstyrelsen föreslår atl en översyn av statsbidraget lill hemspråkslräning i förskolan görs i detta syfte. Som tänkbart allernafiv anges alt slopa statsbidraget för barn i grupper med fast ivåspråkig personal, s.k. hemspråksgrupper, och rikta del lill barn i grupper utan sådan personal.

Del totala medelsbehovel beräknas av socialstyrelsen lill 32,4 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Målet för hemspråksiräningen i förskolan är, som även anges för skolans hemspråkslräning, att främja en aktiv ivåspråkighet och all stödja barnets språkutveckling med förankring i det egna språket.

Förutsättningen för alt ett barn skall kunna få hemspråkslräning i försko- . lan är att barnet i hemmet har ett annat dagligt umgängesspråk än svenska med minst en förälder/vårdnadshavare. Detta krav gäller dock inle för sa-iTiiska barn och vissa utländska adoptivbarn soir har ett etablerat språk när de kommer lill Sverige och som har behov av språkslöd i förskolan.

Enligt min mening bör undantaget från kravet om hemspråk som dagligt umgängesspråk i hemmet utökas till atl även gälla zigenska barn och torne-dalsfinska barn, i likhet med vad som nyligen införts när det gäller hem-    . språksundervisningen i grundskolan. ■

Socialstyrelsen har i sina tidigare anslagsframställningar framhållit all
barn som har ett annat riiodersmål än svenska är i behov av stöd oavsett ål­
der. Del är i synnerhet i de lägre åldrarna som behovet är störst. Den'ökande
andelen flyktingbarn i förskolan gör del än mer motiverat atl se över stats­
bidragets konslruklion. Speciellt för barn i flyktingfamiljer, men ävCn för
                        .
invandrar- och minoritelsbarn i övrigt, är det viktigt atl de i förskolan från
början får möjlighet atl utveckla modersmålet och få slöd för sin kulturella
förankring.

I princip finns tre typer av barngrupper med invandrarbarn i förskolan.
Hemspråksgrupper, dvs. enspråkiga barngrupper med fast Ivåspråkig perso-
                                           107


 


nal, sammansatta barngrupper, dvs.  tvåspråkiga barngrupper med fast     Prop, 1987/88:100 Ivåspråkig personal och svenska barngrupper med invandrarbarn, där ambu-     Bil, 7 lerande Ivåspråkig personal ger hemspråksstöd åt invandrarbarnen.

Som socialstyrelsen framhållit i sin anslagsframställning är det önskvärt att barnen får del av hemspråkslräning redan före 5 års ålder. Samtidigt kan konstateras alt hemspråksträningen i hemspråksgrupper med fast Ivåspråkig personal normalt inte medför någon merkostnad för kommunen. Jag föror­dar därför att dessa medel i stället används för att ge även barn i åldern 0-4 år hemspråksträning. Statsbidragssystemet för hemspråksträning i förskolan bör därför ändras fr.o.m. den 1 januari 1989 så alt del omfattar alla barn i åldern 0-6 år som får sin hemspråksträning i sammansatta grupper eller ge­nom ambulerande hemspråkstränare.

Den förändring av statsbidragssystemet som jag här förordar kan finansie­ras inom nuvarande anslagsram.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 30,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.      att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till hemspråksträning i förskolan som jag här förordat,

2.      atl till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 300 000 kr.

F 3. Barnmiljörådet

 

1986/87

Utgift

3 250 068

1987/88

Anslag

3 243 000

1988/89

Förslag

3 754 000

Barnmiljörådet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift atl hand­lägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barn­miljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådet leds av en styrelse beslående av ordförande och tio övriga ledamöter. 1 styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med an­knytning bl.a, lill socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bo­stadsstyrelsen, statens planverk och statens trafiksäkerhetsverk.

Barnmiljörådets verksamhet omfattar olika samordningsprojekt inom barnsäkerhels- och barnmiljöområdet. Vidare arbetar rådet med särskild in­formation inom dessa områden genom skrifter, konferenser, utställningar, seminarier m.m. En referensgrupp för barnsäkerhel och en för barnmiljö är knuten fill rådet i syfte att samla in erfarenheter, stimulera till och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brister i barns miljö. Rådet medverkar också i ett samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhetsfrågor.

108


 


Barnmiljörådet

För all på ett tillfredsställande sätt kunna svara mot de krav som ställs på rådet anser rådet atl dess löneanslag bör förstärkas. Rådet framhåller bl.a. atl barnolycksfallen under senare lid delvis ändrat karaktär. En del av olyc­korna har ett direkt samband med det ökande våldet i samhället. Detta stäl­ler ökade krav på förebyggande insatser för Barnmiljörådets sida. Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Huvudförslag budgetåret 1988/89 3 753 000 kr. Minskningen av utgif­terna fördelas över en treårsperiod med fördelningen O %, 5 % och O % för första och andra respektive tredje året. Barnmiljörådels utställningslokal av­vecklas från och med den 1 juli 1987 vilket innebär en besparing med 179 500 kr.

2.         Medel begärs för en ny tjänst som handläggare av barnmiljöfrågor (-1-200 000 kr.), för vikariats- och övertidslillägg i samband med långtidssjuk­dom och graviditelsledighet (-1- 215 000 kr.), som kompensation för avtals-mässig höjningar i tjänstetidsklasser (-1- 108 000 kr.) och för effektivisering av verksamheten genom dataanskaffning (-1- 75 000 kr.).


Prop, 1987/88:100 Bil. 7


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

Summa


O

 

3 061 000

(1 782 000)

152 000

30 000

-1- 213 000

(-1- 216 000)

+ 298 000

3 243 000

-1- 511 000


Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 bör medel för Barnmiljörådets verksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets huvudförslag. Jag beräknar därutöver 30 000 kr. för en fortsatt ulbyggnad av rådels dalautrustning. Med hänvisning lill sam­manställningen beräknar jag anslaget lill 3 754 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmlljörådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 3 754 000 kr.

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

 

1986/87

Utgift

3 865 240

1987/88

Anslag

3 792 000

1988/89

Förslag

3 961 000


Statens nämnd för internafionella adoptionsfrågor (NIA) är en central förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frå-


109


 


gor rörande inlernationella adoptioner. Instruktion för NIA framgår av sär­skild förordning (1981:681, ändrad 1986:891).

Socialnämnderna skall från den 1 januari 1985 enligt lagen (1984:1092) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) inhämta ett yttrande från NIA om fillförlillighelen i ett förmedlingsärende när det är fråga om adoption av ut­ländskt barn utan medverkan av auktoriserad organisation. Andelen adop­tioner av detta slag har sjunkit från 30 % år 1981 till 10 procent år 1986.

Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländska beslul om adoption (ändrad 1981:674) saml frågor om auktorisation av organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adopfionshjälp (ändrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation lill ideella organisafioner som avser ar­beta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördel­ningen av statsbidrag lill sådana organisationer.

Nämnden beslår av elva ledamöter, som förordnas av regeringen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 


1987/88


Beräknad ■ ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Bidrag till auktoriserade

organisationer

Summa


O

12

 

2 361 000

(1 787 000)

256 000

1 175 000

+ ( +

+

150 000

128 000)

16 000

35 000

3 792 000

+

169 000


Statens nämnd för internationella adopliönsfrågor

Med hänsyn till behovet av alt ulveckla uppgifterna inom nuvarande an­svarsområde avvisas en nedskärning av tilldelade resurser bestämt. NIA fö­reslår därför att myndigheten kompenseras för de nedskärningar som följer av huvudförslaget saml därutöver tilldelas vissa smärre resurser, väsentliga för att NIA skall kunna utföra sina av regering och riksdag ålagda uppgifter. NIA föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Pris- och löneomräkning.

2.         För bl.a. förstärkt informationsverksamhet och utbildning önskas ex­tra medel (-)- 35 000 kr.). Vidare yrkas att en nedskärning enligt huvudför­slaget inle tillämpas på myndighetens löne- och förvaltningsanslag (-1- 43 000 kr.).

3.    För bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adop­fionshjälp föreslår NIA (-h 96 000).


Föredragandens överväganden

Adoptionskostnadsutredningen som arbetat med atl se över kostnaderna för enskilda i samband med'adoption av utländskt barn har under våren 1987 avlämnat betänkandet (Ds S 1987:1) "Kostnader i samband med adoption


110


 


av utländska barn". Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget bereds     Prop, 1987/88:100
f,n. inom socialdepartementet.                                                               Bil. 7

Jag delar i huvudsak NIA:s bedömning av effekterna av en resursfördel­ning enligt huvudförslaget för budgetåret 1988/89. Jag,föreslår att nämnden undantas från huvudförslaget. Detta undantag har finansierats genom om­fördelning av andra förvaltningsresurser inom socialdepartementets huvud­titel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår för nämndens verksamhet och-för bidrag fill,auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp fill 3 961 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 961 000 kr.

111


 


G. Omsorgen om äldre och handikappade                                       Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Aldreomsorg

Åtgärderna inom samhällets omsorger för äldre syftar fill att förslärka äldres delakfighet i samhällsgemenskapen. Gemensamt för åtgärderna är också att de skall utveckla och säkerställa en ålderdom under trygga och värdiga for­mer och med tillgång till boende, vård och service av god kvalitet.

Service och vård lill äldre består av en rad olika verksamheter hos kom­muner och landsfing. Hit hör social hemtjänst, färdtjänst, servicebostäder, ålderdomshem, hemsjukvård och långtidssjukvård. Betydande delar av psy­kiatrin och akutsjukvården utnyttjas också av äldre människor. År 1985 upp­gick kostnaderna för service och vård lill äldre (inkl. kommunala bostadslill-lägg) fill uppskattningsvis 52 miljarder kronor. Bland människor över 80 års ålder får i dag hälften social hemhjälp och ungefär var fjärde bor på någon form av institution. I primärkommunernas äldreomsorg, landslingens lång­tidssjukvård saml hemsjukvård arbetade år 1985 ca 165 000 personer.

Äldreomsorgen har under senare år byggts ut kraftigt. Under 1980-talet har andelen av de äldre som bor på institution minskat någol. De öppna stödinsatserna inom primärvård och hemtjänst har i stället ökat starkt. Inom hemtjänsten har insatserna i allt högre grad riktals till de allra äldsta som behöver omfattande hjälp.

Staten deltar finansiellt i landstingskommunernas och kommunernas verksamhet för äldre framför allt genom de statliga bidragen lill den sociala hemhjälpen, färdtjänsten, ersättningarna lill hälso- och sjukvården saml lill hjälpmedelsverksamheten.

Tillgängliga befolkningsprognoser visar atl antalet personer över 65 års ålder inte förändras nämnvärt fram till år 2000. Däremot ökar den del av de äldre som är över 80 år med 125 000 personer mellan åren 1985 och 2000. Många av dessa kommer atl vara ensamstående och i många fall ensambo­ende. Delta kommer även fortsättningsvis att ställa stora krav på utveckling av samhällets äldreomsorg.

Enligt min bedömning bör vissa för samhällets äldreomsorg principiellt viktiga frågor uppmärksammas särskilt under den närmaste framliden. Jag avser därför atl under våren 1988 föreslå regeringen all förelägga riksdagen en proposition om riktlinjerna för den framtida äldreomsorgen. Propositio­nen kommer alt bygga på äldreberedningens slutbetänkande (SOU 1987:21) "Äldreomsorg i utveckling" som nyligen har remissbehandlats. Redan nu vill jag emellertid särskilt framhålla några av de frågor som kommer att be­handlas i propositionen.

Äldre människor måste, i större utsträckning än för närvarande, kunna få
välja hur de vill bo och vårdas under den tid de behöver samhällets service
och vård. Del innebär atl allt fler äldre, som så önskar, skall få den hjälp de
behöver för alt kunna bo kvar hetnma. Dessutom bör ett varierat utbud av
olika typer av servicebostäder finnas för äldre som behöver hjälp och tillsyn
eller som önskar få den extra trygghet som en servicebostad kan ge. Service­
bostäderna skall förena hög omvårdnads- och tillsynsnivå med god materiell
standard. Statens bidrag till den sociala hemhjälpen syftar bl.a. till all under­
lätta en utveckling i denna riktning.                                                                              2


 


Ålderdomshemmen skall finnas kvar som en mellanform mellan eget bo- Prop. 1987/88:100 ende och långtidssjukvård. Nuvarande ålderdomshem uppfyller emellerfid Bil. 7 som regel inte de krav på standard, som riksdagen i polifisk enighet beslutat skall gälla vid ombyggnad av ålderdomshem. En fortsatt utveckling och för­bättring av ålderdomshemmen har därför enligt min mening hög prioritet. Jag vill betona atl ombyggnaden av ålderdomshem måste ske med stor var­samhet och i samråd med de boende,

I sammanhanget kan nämnas att en av socialstyrelsen och bostadsslyrelsen nyligen genomförd enkät preliminärt visar att antalet platser på ålderdoms­hem minskat med ca 11 400 platser hittills under 1980-talet, främst genom ombyggnader. Samfidigt har antalet platser i servicehus och servicebostäder ökat med ca 19 700. Kommunernas planer för 1988-89 visar samma utveck­lingstendens.

År 1986 utgjorde bidraget per pensionär 21 % av statsbidraget till den so­ciala hemhjälpen. Bidraget per pensionär - totalt ca 436 milj. kr. - kan kom­munerna fritt använda till den del av äldreomsorgen som kommunen priori­terar. Bidraget per årsarbetare utgår till kostnader för vårdbiträden inom den sociala hemhjälpen. När ålderdomshemmen byggs om i enlighet med riksdagens beslut kan dels stafiiga lån med räntebidrag lill ombyggnaden utgå, dels statsbidrag till personalkostnaderna för hemmets fortsatta drift.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om de nya bestämmelser för kommunalt bostadstillägg (KBT), som trätt i kraft den 1 januari 1988. Den övre gränsen för bostadskostnaden vid beräkning av KBT höjs då till 1 500 kr. för ensamstående och 1 650 kr. för makar.

Mellan berörda huvudmän, landstingskommuner och kommuner, bör del finnas en sådan ansvarsfördelning och samordning av insatserna för äldre, att den enskilde inte riskerar alt få ofillräcklig service och vård på grund av otydliga ansvarsförhållanden eller bristande samarbete. Enligt min mening bör ansvaret för olika delar av äldreomsorgen därför preciseras och verk­samheten samordnas bättre än för närvarande.

Utformningen av de statliga bidragen till kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård bör prövas mot bakgrund av den pågående utvecklingen mol allt mer öppna vård- och serviceformer och den därmed sammanhängande förskjutningen av uppgifter till primärkommunerna.

De ökade möjligheterna för äldre alt bo kvar och vårdas hemma kommer att ställa stora kvantitativa och kvalitativa krav på kommunernas hemtjänst.

Hemtjänsten har utvecklats kraffigl de senaste åren. Antalet arbetstim­mar har från år 1980 till år 1985 ökat med 21 milj. timmar, vilket motsvarar 42 procents ökning. Samfidigt har organisafions- och metodutvecklingen inom området getts allt större uppmärksamhet.

Enligt äldreberedningens beräkningar kan antalet äldre som behöver hemtjänst fram till år 2000 komma alt öka med omkring 100 000 personer. Målet att äldre skall ges ökad valfrihet kommer sannolikt dessutom att inne­bära alt allt fler med stora vårdbehov väljer att bo kvar hemma.

Enligt äldreberedningens beräkningar behöver totalt omkring 10 000
vårdbiträden rekryteras per år fram fill år 2000. Detta medför enligt äldrebe­
redningen dels alt stora insatser behöver göras för alt främja rekryteringen
av personal, dels behöver personalen ges den yrkesutbildning som krävs som
                                           113

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml Nr 100


en följd av att hemtjänsten får nya och svårare uppgifter. Omkring hälften     Prop. 1987/88:100 av vårdbiträdena inom hemtjänsten saknar i dag adekvat yrkesutbildning.        Bil. 7

Med anledning av den rådande personalsituafionen har regeringen gett so­cialstyrelsen i uppdrag att komma med förslag fill insatser för att förbättra rekrytering av kompetent personal till hemtjänsten på kort och lång sikt. Uppdraget skall genomföras i nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer öch redovisas till regeringen senast den 1 april 1988,

Samhället måste genom en väl utbyggd äldreomsorg svara för att äldre får den trygghet, omvårdnad och praktiska hjälp som de behöver. Samhällets grundläggande ansvar får inte överlåtas på anhöriga eller andra närstående.

Många människor vill emellertid göra omfattande insatser för närstående. Samhället bör på olika sätt underlätta vid sådana insatser.

Landstingskommuner och kommuner kan vid sidan av avlastning och andra stödinsatser också objektanställa närstående, som så önskar, främst vid mer långvarig vård i hemmet.

Jag anser det därutöver synnerligen angeläget att förvärvsarbetande som under en kortare tid, framför allt vid svåra sjukdomstillstånd, vill vårda en närstående i dennes hem får en lagstadgad rätt fill ledighet under denna pe­riod. För att ge rätten till ledighet ett reellt innehåll bör ledigheten förenas med rätt till ekonomisk ersättning. Ersättningen bör kompensera inkomst­bortfallet och lämnas under maximalt 30 dagar samt utgå efter samma princi­per som den fillfälliga föräldrapenningen. Regeringen avser att i den kom­mande äldrepolitiska propositionen lägga ett förslag med denna innebörd. Jag beräknar kostnaden för en sådan reform fill 35 milj. kr.

Statsbidraget fill den sociala hemhjälpen består av två delar, dels ett be­lopp per årsarbetare inom hemhjälpen dels ett schablonbelopp per ålders-och förfidspensionär. Fr.o.m, 1988 höjs beloppet per årsarbetare med 4000 kr, fill 34 000 kr. Defta bidrar till aft öka möjligheterna aft bygga ut och förbättra hemtjänsten. Samfidigt kommer sannolikt en avsevärd ökning av hemtjänstens volym att ske. Anslaget för statsbidrag till social hemhjälp, G 1. föreslås öka med ca 490 milj. kr. från 2 234 till 2 724 milj. kr.

I regeringens finansplan 1987 framhölls att det år angeläget atl finna en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landsfingskom-muner och kommuner i samband med omstruktureringen av vården. I av­vaktan härpå och som ett provisorium borde årsarbetarbidraget till social hemhjälp från 1988 höjas med 4 000 kr. fill 34 000 kr. I finansplanen fram­hålls även att ett liknande förfarande borde tillämpas under 1989.

Som jag ovan redovisat genomförs den aviserade höjningen av årsarbetar­bidraget fill 34 000 kr. fr.o.m. 1988.

Jag återkommer i samband med den äldrepoUtiska propositionen våren 1988 till frågan om en långsiktig lösning av kostnadsfördelningen.

Enligt min bedömning bör en höjning av statsbidraget ske även 1989 i av­vaktan på att en sådan långsiktig lösning kan genomföras. Schablonbeloppet per ålders- och förtidspensionär bör därvid höjas från 250 kr. fill 400 kr,, vilket motsvarar ungefär 275 milj, kr. Därmed kommer den del av statsbi­draget som kan användas oberoende av verksamhetsform i kommunernas äldreomsorg att öka till ca en fjärdedel av det totala statsbidraget.

Genom en höjning av schablonbeloppet blir statsbidraget starkare reläte-                         114

rat till befolkningsstrukturen och därmed fill behoven i den enskilda kom-


 


munen. Delta bedömer jag som angeläget inte minst med tanke på behovet    Prop. 1987/88:100
av utveckling och förbättring av ålderdomshemmen.
                                                      BiL 7

Färdtjänsten är ett komplement till kollektivtrafiken och av slor betydelse för människor som har väsentliga svårigheter atl förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Statsbidraget fill kommunernas färdtjänst är av stor vikt för att bibehålla och förstärka denna service. Under år 1985 hade 360 000 människor färdljänslfillstånd. För budgetåret 1988/89 beräknar jag att anslaget G 2. Bidrag till färdtjänst bör ökas med 37 milj. kr. från 460 till 497 milj, kr.

Handikappomsorg

Målet för handikappolifiken är ett samhälle som garanterar handikappade full delaktighet och jämUkhet. En av grundförutsättningarna för att detta mål skall kunna förverkhgas är att samhället i vid bemärkelse utformas så att det blir fillgängligt för alla medborgare.

På uppdrag av riksdagen genomförde regeringen under hösten 1986 och våren 1987 en uppföljning av det nationella handlingsprogram i handikapp­frågor (SOU 1982:46) som utarbetades i anslutning fill det internafionella handikappåret. Resultaten av uppföljningen har redovisats för riksdagen i en särskild skrivelse (skr. 1986/87:161). Skrivelsen har nyligen behandlats av riksdagen (SoU 1987/88:3, rskr, 26).

I skrivelsen konstaterar regeringen att ett betydande antal handikappoli­fiska reformer har kunnat genomföras sedan 1982, trots att mycken kraft har fått ägnas åt atl sanera landets ekonomi. Trots dessa insatser är bristerna i samhället alltjämt omfattande, framhåller regeringen. Regeringens sam­manfattande bedömning är att politiken även framdeles måste inriktas på en rättvis fördelning av samhällsresurserna, med målmedvetna förstärkningar inom handikappområdet. Endast då kan målet om full delakfighet och jäm­likhet förverkligas.

De förslag som regeringen lägger fram eller aviserar i årets budgetproposi­tion präglas av en sådan rättvis fördelning av samhällsresurserna med mål­medvetna handikappolifiska förstärkningar. Enligt min bedömning innebär ett genomförande av regeringens förslag att betydande steg kan tas mot må­let full delaktighet och jämlikhet. Låt mig här i punktform ange huvuddra­gen i förslagen.

I fjolårets budgetproposition underströk jag vikten av alt få fill stånd för­bättringar av bilstödet till handikappade. Vid årsskiftet 1986/87 överlämna­des betänkandet (Ds S 1986:11) Bilstödet åt handikappade fill regeringen. Betänkandet har remissbehandlats under våren 1987. Jag har därefter haft överläggningar med företrädare för Handikappförbundens Centralkom­mitté (HCK) och avser att inom kort föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram ett förslag fill ett helt nytt och kraftigt förstärkt bilstöd. Avsikten är dels atl utvidga personkretsen inom bilstödel, dels all förbättra själva bi­dragsvillkoren. Totalt beräknas det nya bilstödel komma alt kosta 250 milj. kr.

De handikappreformer som föreslås i budgetpropositionen för budgetåret
1988/89 berör flera huvudtitlar. Under socialdepartementets huvudfitel läm-
                                           


 


nas förslag med syfte att förbättra situafionen för familjer med svårt bandi- Prop. 1987/88:100 kappade barn. Föräldrar med handikappade barn för vilka vårdbidrag utgår Bil. 7 drabbas ofta av svåra ekonomiska omställningsproblem i de fall deras barn avUder. För att ge dessa familjer möjligheter fill nödvändig omställningstid, föreslås att vårdbidrag enligt vissa regler skall kunna utgå under nio månader efter barnets dödsfall. Samhällets stöd till familjer med handikappade eller svårt sjuka barn förbättras också i ett annat vikfigt avseende. Det maximala antalet dagar med rätt lill tillfällig föräldrapenning utökas från 60 till 90, Låt mig i detta sammanhang också påminna om den ytterligare nivå inom vård­bidraget som enhgt prop, 1987/88:46 föreslagits införd den 1 juh 1988. Sam­mantaget innebär dessa förslag att samhällsstödet till familjer med handikap­pade barn kommer att förslärkas på väsentliga punkter.

Vidare föreslås under socialhuvudtiteln ytterligare ett antal förbättringar inom handikappområdet. Bidraget fill handikapporganisationerna förstärks med 5 milj, kr, utöver ordinarie uppräkning. Även de statliga bidragen fill rikslolkljänslen och fill Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för tidnings­utgivning utökas kraftigt. Vidare föreslås att Föreningen Rekryteringsgrup­pen fr.o.m. näsla budgetår skall erhålla stöd för sin verksamhet via ett stat­ligt bidrag över budgeten, samt att styrelsen för vårdartjänst skall ges medel till viss personalförstärkning. I likhet med vad som skedde under fjolåret bör även förstärkning ske av bidragen till Synskadades riksförbund (SRF) för viss övrig verksamhet samt till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess teckenspråksavdelning.

Under arbetsmarknadshuvudfileln föreslås att de särskilt riktade medlen fill datorbaserade hjälpmedel fördubblas; från 10 milj, kr, fill 20 milj. kr. Vidare filiförs arbetsmarknadsinsfituten 100 nya tjänster samt vissa ytterli­gare investeringsmedel. Arbetsfillfällena inom Samhallgruppen utökas. Ök­ningen innebär att ytterligare ca 350 arbetshandikappade kan beredas ar­bete.

Inom ramen för den föreslagna handikappolitiska satsningen kommer vi­dare förslag att lämnas om betydelsefulla handikappohfiska reformer inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Regeringen avser att under våren 1988 föreslå riksdagen att en permanentning och utveckling sker av verksamheten med taltidningsulgivning för synskadade. Utgångspunkten för det kommande regeringsförslaget är taltidningskommitténs betänkande Radio- och kassettidningar - slutsatser och rekommendationer (Ds U 1987:6). Avsikten är att i proposifionen lägga fast målet att under den när­maste femårsperioden utöka taltidningsutgivningen från nuvarande 15 fill 50 dagstidningar. Regeringen ämnar vidare att inom kort till riksdagen lägga fram ett förslag om en ny kompelensinriklad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Därmed kommer en permanentning av särvux att ske, vil­ket ger utvidgade möjligheter lill vuxenutbildning för psykiskt utvecklings­störda.

När det gäller utbildningshuvudtiteln föreslås i fråga om datorstöd fill han­
dikappade elever i skolväsendel att specialskolan tillförs 1 milj. kr. under
budgetåret 1988/89 och särskolan 2 milj, kr, under vart och ett av de två kom­
mande åren för inköp av datorutrustning. Medel anvisas också till viss för­
söksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i särskolan. Vi-                            116


 


dåre föreslås att statens insfitut för läromedel (SIL) ges utökade resurser fill Prop. 1987/88:100 två nya tjänster för utveckling av läromedel inom dataområdet. Vad gäller Bil, 7 reforminsatser inom skolområdet i övrigt anvisas 1 milj. kr. fill vissa infor­mationsinsatser med anledning av den nya läroplanen för särskolan. Vidare ges SIL förstärkta medel fill bl.a. läromedelsprodukfion och till inköp av ut­rustning. Inom specialskolan tillförs resurser till bl.a, inköp av texttelefoner och till förbättrad tolktjänst. På vuxenulbildningsområdet föreslås att med­len fill studieförbundens handikappverksamhet förstärks med 2 milj. kr. Vi­dare anvisas medel till talboks- och punktskriflsbibUoteket (TPB) för pro­duktion av högskolelitteratur för dyslektiker.

Genom stöd ur allmänna arvsfonden kan varje år ett betydande utveck­lingsarbete genomföras inom handikappområdet. Under år 1987 har två större handikappolitiska satsningar om sammanlagt 20 milj, kr, gjorts, vilka jag bedömer vara av stor vikt för de kommande åren. Belopp om 10 milj. kr. vardera har anvisats till försöksverksamhet dels med insatser för ökad sysselsättning bland handikappade, dels med insatser för alt förbättra handi­kappades möjhgheter till fritid och rekreation. Projektmedlen disponeras av socialstyrelsen respektive statens handikappråd.

Jag vill i det här sammanhanget också påminna om vad jag nyss sagt om avsikten att föreslå att rätt till lagstadgad ledighet förenad med en rätt till ersättning införs vid vård av närstående i hemmet.

De insatser som görs av kommunerna inom socialtjänsten och av hälso-och sjukvårdshuvudmännen inom habiliteringen/rehabiliteringen är av grundläggande betydelse för handikappades levnadsvillkor. Under senare år har i synnerhet en rad frågor kring socialtjänstens insatser på handikappom­rådet varit föremål för diskussion. Av ett antal undersökningar har bl.a, framkommit alt det finns mycket omfattande skillnader kommunerna emel­lan när det gäller standarden på och avgiftssättningen för olika handikappin­satser. Det har också visat sig atl det finns brister i stödets utformning för olika grupper, framförallt för personer med omfattande handikapp.

Min bedömning är att det mot bl.a. denna bakgrund finns anledning att närmare utreda frågan om de insatser som görs för handikappade dels av kommunerna inom socialtjänsten, dels av hälso- och sjukvårdshuvudmän­nen inom habiliteringen/rehabilileringen. Utredningsarbetet beräknas kunna påbörjas under 1988 och inriktas på i huvudsak sådana insatser inom socialtjänst och habilitering/rehabilitering som är av särskild vikt för perso­ner med svåra handikapp och för handikappade barn och ungdomar. Utred­ningen bör vidare ägna särskild uppmärksamhet åt sådana små och mindre kända handikappgrupper, om vilkas situation det för närvarande i många fall saknas nödvändig kunskap hos ansvariga samhällsorgan. En av utredningens uppgifter bör bli att bedöma hur dessa grupper framdeles skall kunna fillför­säkras ett fungerande samhällsstöd.

Efter regeringens bemyndigande fillkallade jag år 1986 en särskild utred­ningsman (Dir. 1986:31) med uppgift alt kartlägga och analysera situationen på hjälpmedelsområdet och att, om det är mofiverat, föreslå olika åtgärder för atl få fill stånd en båltre fungerande och mer effektiv hjälpmedelsverk­samhet sett ur både den enskildes och samhällets perspektiv. Utrednings-

117


 


mannen skall enligt sina direkfiv redovisa sitt arbete för regeringen senast     Prop. 1987/88:100
den 1 juli 1988.                                                                                   Bil. 7

Under detta litieraavsnitt utges statliga medel fill handikappinsatser av flera olika slag.

Under anslaget G 3. utges statsbidrag till vissa förskolekonsulenter och talpedagoger inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. Som en följd av vad jag nyss sagt beträffande särvux för vuxna psykiskt utvecklingsstörda, kommer kostnaderna för denna vuxenutbildning att fr.o.m, nästa budgetår beräknas under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Genom anslaget G 4, lill styrelsen för vårdartjänst bedrivs verksamhet för vissa handikappade studerande. Verksamheten, som ökar svårt handikap­pade människors möjlighet alt studera vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor, gäller dels boendeservice och habilitering åt svårt rörelse­hindrade gymnasieelever inom en försöksverksamhet i Stockholm-Skärhol­men, dels boendeservice ål studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor.

Texttelefonen är en angelägen insats för dövas delakfighet i samhället. Te­leverkets förmedlingstjänst för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service åt hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget G 5. Ersättning till tele­verket för texttelefoner.

Under anslaget G 6. utges ersättning fill postverket för befordran av blindskriftsförsändelser.

Från anslaget G 7. under detta avsnitt finansieras en rad särskilda insatser för synskadade och döva, saml bidrag till rikstolkljänsl, lill rekreafionsan-läggningar och till viss forskning. Fr.o.m. nästa budgetår föreslås all Fören­ingen Rekryteringsgruppen skall erhålla ett särskilt statsbidrag över budge­ten.

Utbildningen av ledarhundar och vissa tjänstehundar äger rum vid statens hundskola i Sollefteå. Jag avser att under våren 1988 återkomma till rege­ringen med förslag om atl förelägga riksdagen en proposifion beträffande hundskolans framfida organisafion och finansiering. I avvaktan på dessa för­slag beräknas nu ett oförändrat anslag under G 8. Statens hundskola.

Statens handikappråd har till uppgift att verka för förbättrade levnadsför­hållanden för handikappade och främja samarbetet mellan ohka samhällsor­gan på handikappområdet. Kostnaderna för rådets verksamhet beräknas un­der anslaget G 9.

Handikapprörelsen har en avgörande betydelse både för inriktningen och den konkreta utformningen av samhällets handikappålgärder. Organisatio­nerna har ett omfattande samarbete med staten, landsfingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska stöd avser riksorganisationernas verksamhet. Stödet fill handikapporganisationerna beräknas under anslaget G 10, och föreslås väsentligt förstärkt även för nästa budgetår.

118


 


G 1. Bidrag till social hemhjälp                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7

Utgift

2 097 428 765

Anslag

2 234 000 000

Förslag

2 723 540 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp till äldre, handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget består av två delar. Det är dels ett belopp per årsarbetare inom den sociala hemhjäl­pen, dels eft belopp av lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förfidspensionärer.

Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen (1983:944) om statsbi­drag fill social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efterskott. Ansla­get för budgetåret 1988/89 avser således bidrag för verksamheten under år 1988.

Under anslaget anvisas dessutom särskilda medel för utveckling och för­nyelse av den sociala hemhjälpen.

Socialstyrelsen

Den ökade satsningen på öppna former för vård och omsorg som pågår inom hälso- och sjukvården, omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda och den so­ciala äldreomsorgen kräver en fortsatt och intensifierad utbyggnad av den sociala hemhjälpen. I takt med att antalet platser minskar vid ålderdomshem och hälso- och sjukvårdens insfitutioner ökar kraven på den sociala hemhjäl­pen vad gäller både antal årsarbetare och personalens kompetens.

Under senare år har det skett en förskjutning i ålderssammansättningen hos dem som har stöd av den sociala hemhjälpen. Andelen personer över 80 år med social hemhjälp ökar för varje år och dessa personer tar i anspråk betydligt mer av de samlade resurserna för social hemhjälp än vad deras an­del av hjälptagarna motsvarar. Cirka 50 % av alla personer som är 80 år eller äldre har i dag social hemhjälp.

Insatserna per hjälpt person inom den sociala hemhjälpen kan förväntas öka successivt på grund av att personer med stort behov av stödinsatser i ökande utsträckning bor kvar i sina egna bostäder.

Föredragandens överväganden

En strävan inom omsorgerna om äldre och handikappade är att de skall ges möjlighet att få service och vård i den egna bostaden. Kommunernas sociala hemtjänst är en vikfig förutsättning för att detta skall kunna uppnås.

Omställningen inom socialsektorn mot ökat stöd i eget boende ger kom-' munerna merkostnader: Jag föreslår därför att bidraget per årsarbetare höjs från 30 000 kr, fill 34 000 kr.

För att stimulera utvecklingsarbete inom den sociala hemtjänsten utgår
ett särskilt stöd för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Under de tre
budgetår verksamheten nu varit igång har regeringen beviljat stöd till ca 300
projekt, vilka fillsammans fått dela på ca 55 milj, kr. Vid fördelning av med­
len för 1988/89 bör projekt som rör personalutveckling, huvudmannaskaps-                         jo
och ansvarsfördelningsfrågor samt effektivare resursanvändning prioriteras.


 


Medelsbehovet för statsbidrag lill social hemhjälp beror dels på omfatt- Prop. 1987/88:100 ningen av de kommunala insatserna, dels på storleken av bidragen per årsar- Bil. 7 betare och per ålders- och förfidspensionär. Jag beräknar att medelsbehovet kommer att öka med 489 540 000 kr. Jag har därvid utgått från en höjning av bidraget per årsarbetare men ett oförändrat bidrag per ålders- och förtids­pensionär. För bidrag till utveckhng av hemtjänsten beräknar jag 20 milj. kr.

Enligt min bedömning bör en höjning av statsbidraget ske även år 1989 i avvaktan på att en långsikfig lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landstingskommuner och kommuner kan genomföras. Schablonbeloppet per ålders- och förtidspensionär bör därvid höjas från 250 kr. fill 400 kr., vilket motsvarar ungefär 275 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 723 540 000 kr.

G 2.Bidrag till färdtjänst

 

1986/87

Utgift

426 083 046

1987/88

Anslag

460 000 000

1988/89

Förslag

497 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landstingskommuner och kommuner för färdtjänst. Bidraget är 35 % av bruttodriftkostnaderna. Det får dock inte öka med mer än ett belopp som står i visst förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidrags­bestämmelserna finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1988/89 avser således bidrag för verksamheten under år 1988.

Socialstyrelsen

Statsbidraget fill färdtjänst har slor betydelse för kommunernas möjligheter att utveckla färdtjänsten. Det finns fortfarande stora skillnader mellan kom­munerna i färdtjänstens utbyggnad och kvalitet. Under år 1986 fick 134 kom­muner reducerat statsbidrag till följd av begränsningsregeln för statsbidra­gets utveckling. 75 % av kommunerna har fått minskat statsbidrag eller lig­ger omedelbart under bidragstaket. Styrelsen har inlett en särskild utredning i syfte att beskriva och analysera skillnaderna mellan kommunerna när det gäller den enskildes fillgång fill färdtjänst.

Socialstyrelsen föreslår att 15 milj, kr. inom ramen för anslaget anvisas för utveckling och effekfivisering av färdtjänsten saml handikappanpassning av kollektivtrafiken.

120


 


Föredragandens överväganden                                                            Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Färdtjänsten är ett komplement fill kollektivtrafiken för dem som inte kan

utnyttja denna. Den kommunala färdtjänsten underlättar för den enskilde atl bo självständigt och ha kontakt med andra. Det ökande antalet personer i åldrarna över 80 år föranleder behov av en fortsatt utbyggnad av färdtjäns­ten.

Riksrevisionsverket har nyligen avlämnat en granskningsrapport med för­slag till förändringar i statsbidragssystemet. Rapporten bereds för närva­rande i regeringskansliel. Jag vill dock redan nu framhålla att socialstyrelsen bör utveckla sin tillsyn och erfarenhetsförmedlande roll på området.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 497 000 000 kr.

G 3. Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklings­störda m.fl.

1986/87         Utgift       19 052 740'

1987/88         Anslag       37 990 000'

1988/89         Förslag      35 576 000


' Anslaget Kostnader för viss omsorg om handikappade.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstings­kommun får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för vissa förskole­konsulenter inom omsorgsverksamheten enligt lagen (1985:568) om sär­skilda omsorger för psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Fr.o.m, 1 juli 1987 utgår statsbidrag även lill talpedagoger som arbetar med utvecklingsstörda försko­lebarn. Bidraget betalas i efterskott, men huvudmännen får under redovis­ningsåret ett på visst sätt beräknat förskott. Bidragsreglerna finns i förord­ningen (1986:566) om statsbidrag till lönekostnader för vissa förskolekonsu­lenter och talpedagoger (ändrad senast 1987:591). Socialstyrelsen erhåller medel för viss kurs- och konferensverksamhet. Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår alt del nuvarande statsbidraget ändras till ett bidrag på 15 000 kr. per barn och år inom omsorgerna som får socialpedagogiska och rådgivande insatser genom förskolekonsulenler och talpedagoger och beräknar medelsbehovet för statsbidraget lill 34 milj. kr. Socialstyrelsen be­gär vidare 278 000 kr, för kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda.


121


 


Skolöverstyrelsen (SÖ)                                                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Verksamheten med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör

enligt SÖ, i avvaktan på principbeslut om en av SÖ föreslagen reguljär kom­pelensinriklad vuxenutbildning, fortsätta i hittillsvarande försöksform. SÖ föreslår atl medlen för försöksverksamheten räknas upp med 480 000 kr.

Föredragandens överväganden

Psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn är numera integrerade i kommuner­nas förskola. De psykiskt ulveckhngsstörda barnen behöver emellerfid sär­skilt pedagogiskt stöd. Detta behov tillgodoses genom att landstingskommu­nerna står för specialpedagogiska och rådgivande insatser åt den kommunala barnomsorgen. Förskolekonsulenler och talpedagoger hos landsfingskom-munef, ca 210 årsarbetare, svarar för denna verksamhet.

Skolöverstyrelsen överlämnade i början av år 1987 ett förslag till rege­ringen rörande fortsatt verksamhet med undervisning av vuxna psykiskt ut­vecklingsstörda. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansUel. Den försöksverksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda som bedrivits sedan år 1970 bör enligt min mening upphöra och ersättas med en reguljär kompelensinriklad vuxenutbildning.

Statsbidraget lill lönekostnaderna för förskolekonsulenler och talpedago­ger hos landstingskommunerna för specialpedagogiska och rådgivande insat­ser beräknar jag till 35 389 356 kr. Socialstyrelsens förslag till ändring av statsbidragskonstruktionen kräver ytlerhgare beredning och överväganden. Jag är i dag inte beredd atl föreslå en förändring som innebär ett bidrag per år och barn inom omsorgerna. Däremot bör nuvarande bidrag ändras så atl det avser kalenderår och därmed bättre överensstämmer med huvudmän­nens planering. Nuvarande ulbelalningsförfarande med förskott och slutreg­lering bör vidare upphöra och ersättas av en utbetalning per år i efterskott. Detta medför en förenklad administration såväl för socialstyrelsen som för huvudmännen. Till huvudmännens rekvisition skall fogas en beskrivning av antalet anställda förskolekonsulenter och talpedagoger och antalet barn som har fått socialpedagogiskt stöd genom förskolekonsulent och talpedagog. Socialstyrelsen bör noga följa effekterna av statsbidraget och utveckla sin tillsyns- och erfarenhetsförmedlande roll på området. För socialstyrelsens kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda beräknar jag 187 000 kr. Statsbidrag till verksamhet med vuxenutbildning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda kommer fr,o.m, näsla budgetår atl beräknas under åttonde huvudtitelns förslagsanslag C 1, Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. I denna fråga har jag samrålt med ut­bildningsministern.

Anslagets rubrik bör ändras lill Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

122


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda

m.fl. för budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 35 576 000 kr.

G 4. Styrelsen för vårdartjänst

1986/87         Utgift        39 416 671'

1987/88         Anslag       31 936 000'

1988/89         Förslag      30 707 000

' Anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med omvårdnad åt svårt rö­relsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare beta­las vårdartjänst ål svårt handikappade, som studerar vid universitet, högsko­lor och folkhögskolor. Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som förordnas av regeringen.

Från anslaget utgår också bidrag till insfitutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg, bidrag till viss hörselteknisk forskning samt bi­drag till palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet. Bidrag utgår även fill De handikappades riksförbund (DHR) och till Synskadades riksförbund (SRF) för rekreafionsanläggningar.

Styrelsen för vårdartjänst

1, Försöksverksamheten med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade i Skär­holmens gymnasium i Stockholm gällde 30 elever vid ingången av läsåret 1987/88. Styrelsen bedömer att efterfrågan på boende och omvårdnad med nuvarande organisation kommer att vara oförändrad 1988/89. Medelsbeho­vet beräknas Ull 12,0 milj. kr.

2.         Vårdartjänst har under läsåret 1986/87 beviljats drygt 20 studerande vid universitet och högskolor samt 140 elever vid folkhögskolornas långa vin­terkurser. Dessutom fillhandahålls vårdartjänst under ca 1 200 eleweckor vid folkhögskolornas korta kurser. Styrelsen räknar med fortsatt hög efter­frågan på vårdartjänst under nästa budgetår. Efterfrågan på vårdartjänst vid folkhögskolornas korta kurser fortsätter att öka, särskilt vid introduktions-och datakurser. För vårdartjänst enligt nuvarande riktlinjer beräknar styrel­sen ett medelsbehov av ca 26,0 milj. kr.

3.         Styrelsen föreslår att medel beviljas för förstärkning vid kansliet, för ytterligare utvecklings- och försöksverksamhet, för ökade lokalbehov saml för merkostnader för personlig assistans till vissa tjänstemän och styrelsele­damöter med handikapp. Inskränkningar i verksamheten går inte att göra och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget. Medelsbehovet beräknas fill ca 4,3 milj. kr.

123


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Prop. 1987/88:100 Bil. 7

1.   Omvårdnad för vissa gymnasii

jskolelever

1 000

-

 

2.   Vårdartjänst åt elever vid universitet.

 

 

 

högskolor och folkhögskolor

3.    Styrelsen för vårdartjänst

4.    Handikappforskningen vid
universitetet i Göteborg

5.    Hörselteknisk forskning

 

22 376 000 2 888 000

735 000 2 484 000

-1-   5 212 000 -1-      230 000

-            735 000

-         2 484 000

 

6.    Palynologiska laboratoriet
för  allergiservice

7.    Bidrag till rekreationsanläggn

ingar

362 000 3 090 000

362 000 -    3 090 000

 

Summa  utgifter

 

31 936 000

-    1 229 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

 

Ap 3 Styrelsen för vårdartjänst

 

 

 

 

Personal

 

12

-H    1

 

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Utvecklingsarbete Lokalkostnader

 

1 444 000

(1 051 000)

1 035 000

409 000

+   240 000

(+   239 000)

+     40 000

-     50 000

 

Summa

 

2 888 000

+   230 000

 


Föredragandens överväganden

I avvaktan på resultatet av statens förhandlingsnämnds slutliga redovisning av uppdraget om försöksanordningarna i Skärholmen har regeringen upp­dragit åt styrelsen för vårdartjänst atl fr.o.m. den 1 januari 1987 debitera berörda landstingskommuner och kommuner en prehminär avgift för om­vårdnad och därmed sammanhängande verksamhet vid Skärholmens gym­nasium. Utgångspunkten vid fastställandet av avgifter är atl verksamheten skall finansieras med primär- och landstingskommunala medel.

Jag beräknar utgifterna för verksamheten till 12 390 000 kr. och intäk­terna fill 12 389 000 kr, varvid kostnader för planerad arbetsfidsförkortning och förväntad löneutveckling beaktats.

Verksamheten med vårdartjänst åt studerande med omfattande funk­tionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor har stor betydelse för många ungdomar. Allt fler elever med omfattande funktionshinder får vårdartjänst, inte minst vid korta kurser på folkhögskolor. Jag beräknar ett medelsbehov av 27 588 000 kr.

Med tanke på den omfattning vårdartjänsten numera har, avser jag alt snart föreslå att regeringen utfärdar närmare föreskrifter om verksamhetens innehåll för vårdartjänsten och en instrukfion för myndighetens verksamhet. Jag anser också alt anslaget G 4. bör förbehållas verksamheten vid Styrelsen för vårdartjänst. Övriga anslagsposter bör därför föras över till anslaget G 7. Kostnader för viss verksamhet för handikappade.

Styrelsen har sedan två år tillbaka medel för att bidra lill utveckling av metoder för boendeservice och andra kvalificerade insatser för personer med omfattande funktionsnedsättningar.


124


 


Styrelsen bör omfattas av ett reducerat huvudförslag. Jag anser också att     Prop. 1987/88:100 styrelsens kansli bör förstärkas med en tjänst då tidigare service från Stock-     Bil. 7 holms   läns   landsfing   upphört.   Jag   beräknar   ett   medelsbehov   av 3 118 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för vårdartjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 707 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

 

1986/87

Utgift

18 378 806

1987/88

Anslag

24 350 000

1988/89

Förslag

27 269 000

Från anslaget ersätts televerket, dels för texttelefoner som lämnas åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade, dels för förmedlings­tjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen be­talas budgetårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Socialstyrelsen

Enligt socialstyrelsen torde ca 350 texttelefoner komma att fillhandahållas inom den berättigade personkretsen under innevarande budgetår. De sam­manlagda engångsavgifterna för texttelefoner anges till 5,3 milj, kr, och ser­viceavgifterna till 1,2 milj. kr. Förmedlingstjänsten beräknas under inneva­rande budgetår kosta 18,9 milj, kr. Televerkets ränta beräknas fill 1,3 milj. kr, och anslaget bör således föras upp med 26,7 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer i likhet med socialstyrelsen alt ca 350 telefoner kommer att lämnas ut innevarande budgetår. För engångsavgifter beräknar jag samman­lagt 5 300 000 kr. och för serviceavgifter 1 200 000 kr.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner ger en bra service åt telefonabonnenter som anlitar denna tele­tjänst. Televerkets ersättning för förmedlingstjänsten bör beräknas till 19 410 000 kr.

Medelsbehovet för ersättning till televerket för dess befattning med text­telefoner utgör töljakfiigen 25 910 000 kr. Härtill kommer ränta på grund av att ersättningen till televerket betalas i efterskott efter en räntefot av 11 %, Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 27 269 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                                                             25

att till Ersättning till televerket för texttelefoner för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett förslagsanslag av 27 269 000 kr.


G 6. Ersättning till postverket för befordran av blind-                        Prop. 1987/88:100

skriftsförsändelser                                                                           Bil. 7

1986/87         Utgift        39 907 000

1987/88         Anslag       40 651 000

1988/89         Förslag      42 644 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriflsför-sändelser. Ersättningen får lyftas halvårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen

Medelsbehovet anges av socialstyrelsen till 42 633 000 kr.

Föredragandens överväganden

Ersättningen till postverket bör fastställas fill 42 644 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsänd­elser för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42 644 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för handikappade

1986/87         Utgift        22 026 000'

1987/88         Anslag       24 358 000'

1988/89         Förslag      34169 000

' Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva.

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Aktiebolaget SRF-Produkters depåverksamhet, fill verksamheten med ledarhundar samt till viss övrig verksamhet. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) erhåller bidrag till tidningsutgivning för dövblinda och Sveriges dövas riksförbund (SDR) till sin teckenspråksavdelning. Under anslaget utges vidare bidrag till rikstolkljänsl.

Synskadades riksförbund (SRF)

1.        Kostnaderna för depåverksamheten beräknas äv SRF till 5 051 000 kr.

2.        SRF beräknar behovet av ledarhundar för det kommande budgetåret till 40, För inköp av hundar samt för veterinär- och materialkostnader anges ett medelsbehov av 6 726 000 kr. Kostnaderna för konsulentverksamhelen beräknas till 1 537 000 kr. och för kursverksamheter fill 1 623 000 kr. SRF begär vidare 190 000 kr. för viss informafionsverksamhel lill ledarhunds-förarna. Det totala medelsbehovet anges till 10 076 000 kr,

3.        UnderanslagetutgesbidragtillSRFför viss övrig verksamhet. Medlen                           126


 


avser produkfion av ersättningsfidningar för synskadade, individinriklad     Prop. 1987/88:100 verksamhet för synskadade med ytterligare funktionshinder samt service och     Bil. 7 stöd med arbetsmarknadsinriktning för synskadade. Kostnaden för denna verksamhet beräknas för budgetåret 1988/89 till 7 615 000 kr.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

4, FSDB pekar på behovet av en fortsatt utveckling av tidningsutgiv­ningen och hemställer om utökat bidrag med 786 000 kr. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 skulle därmed uppgå fill 3 436 000 kr.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

5. SDR konstaterar att bidraget till teckenspråksavdelningen har stor be­tydelse för utvecklingen av dövas ivåspråkighet. Kostnaderna för verksam­heten beräknas av SDR till 2 098 630 kr.

Handikappinstitutet

6.         Rikslolkljänslen, som permanentades fr.o.m. innevarande budgetår, har fill syfte att bekosta den tolktjänst som förtroendevalda i handikappades organisationer behöver när de utför uppdrag av riksövergripande karaktär. Handikappinstitutet beräknar medelsbehovet under det kommande budget­året till 2,4 milj, kr., vilket skulle innebära en höjning av bidraget med 1,2 milj. kr.

7.         Sverige har en avancerad hörselleknisk forskning som bedrivs vid flera institutioner. Den har till syfte atl förbättra såväl hörseltekniska hjälpmedel som rehabilitering av hörselskadade. Medelsbehovet under budgetåret 1988/ 89 anges av Handikappinstitutet till 2 605 000 kr.

Handikappforskningen i Göteborg

8.   Bidraget avser huvudsakligen löner. Insfitufionen för handikappforsk­
ning begär för 1988/89 ett anslag om 764 000 kr.

Naturhistoriska riksmuseet

9.   Palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet mäter och
rapporterar om pollenhalten i luften. Rapportering sker regelbundet till ra­
dio, text-TV och dagstidningar. Kostnaderna för verksamheten anges till
676 000 kr.

De handikappades riksförbund (DHR) och Synskadades riksförbund (SRF)

10. DHR hemställer om bidrag om 5 350 000 kr. fill sina rekreafionsan­
läggningar för budgetåret 1988/89. Av beloppet avser 1 750 000 kr. kapital­
kostnader och 3 600 000 kr. boendeservice. För Almåsa semesterhem och                           127


 


gård begär SRF för del kommande budgetåret 1 800 000 kr. Det begärda beloppet avser särskilt tillrättalagd service samt insatser för ökad tillgänglig­het och anpassning av verksamheten.


Prop, 1987/88:100 Bil. 7


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

1.

Depäverksamheten

4 715 000

-H

291 000

2.

SRF för ledarhundar

8 582 000

-1-

0

3.

SRF för viss övrig verksamhet

5 727 000

-1-

344 000

4.

FSDB för tidningsutgivning

2 650 000

+

680 000

5.

SDR för teckenspråksavdelning

1 484 000

-H

90 000

6.

Rikstolktjänst

1 200 000

+

1100 000

7.

Hörselteknisk forskning

 

+

2 583 000

8.

Handikappforskningen i Göteborg

 

-■

764 000

9.

Palynologiska laboratoriet

 

+

376 000

10.

Bidrag till rekreationsanläggningar

 

-\-

2 183 000

11.

Bidrag till Föreningen Rekryterings­gruppen

-

+

1 400 000

Summa  utgifter

24 358 000

-H

9 811 000


Föredragandens överväganden

Pris- och löneomräkningar för depåverksamheten beräknar jag till 291 000 kr. För ändamålet bör därmed 5 006 000 kr. anvisas.

Som nämnts i det föregående avser jag att under våren 1988 lämna förslag när det gäller den framfida inriktningen och organisationen av statens hund­skola. Jag finner det lämpligt att frågan om SRF:s bidrag lill ledarhundsverk-samheten behandlas i anslutning fill det kommande förslaget om statens hundskola. Jag föreslår därför ett tills vidare oförändrat bidrag till SRF för verksamheten med ledarhundar, dvs, 8 582 000 kr, för 1988/89.

SRF erhåller under detta anslag statsbidrag fill viss övrig verksamhet. Medlen används fill produktion av ersättningsfidningar till synskadade, till individinriktade insatser bland synskadade med ytterligare funktionshinder samt till SRF:s sysselsättningsprojekt. Verksamheten är av stor betydelse för många synskadade och fungerar i hög grad som ett komplement fill samhäl­lets insatser på området. Till SRF för viss övrig verksamhet beräknar jag för det kommande budgetåret 6 071 000 kr., vilket innebär viss förstärkning ut­över ordinarie uppräkning.

FSDB:s nyhetsförmedling är av grundläggande betydelse för dövblindas möjligheter att få fillgång fill nyheter och annan information, I likhet med FSDB finner jag det angeläget att tidningsutgivningen kan fortsätta att ut­vecklas och förbättras. Statsbidraget till FSDB för nyhetsförmedling bör för budgetåret 1988/89 förstärkas med 680 000 kr,, vilket innebär aft totalt 3 330 000 kr. bör anslås för verksamheten.

Den verksamhet som SDR bedriver för att utveckla teckenspråket är grundläggande både för dövas kommunikation med varandra och för deras delaktighet i del hörande samhället. SDR:s teckenspråksavdelning fyller en viktig funktion i sammanhanget. Även här bör en viss förstärkning utöver ordinarie uppräkning ske. Statens bidrag bör således utökas med 90 000 kr., vilket innebär att 1 574 000 kr. bör anvisas för ändamålet.


128


 


Verksamheten med rikstolktjänst, som permanentades fr,o,m. den 1 juli     Prop. 1987/88:100 1987, syftar fill atl bekosta den tolktjänst som förtroendevalda i handikappa-     Bil. 7 des organisationer behöver när de utför uppdrag av riksövergripande karak­tär. Statsbidraget till rikstolktjänst uppgår under innevarande budgetår fill

1 200 000 kr. Handikappinsfitutet har i sin anslagsframställning pekat på en
rad omständigheter som innebär ett ökat tryck på rikslolkljänslen under
1988/89,

Som jag betonade i föregående års budgetproposition - i samband med att rikstolktjänsten permanentades - är det såväl handikappolifiskt som princi­piellt riktigt att samhället svarar för tolkkostnader av denna karaktär. Min bedömning är att rikstolktjänsten bör vara ett prioriterat område även under det kommande budgetåret. Jag förordar därför att bidraget fill rikstolktjänst förstärks med 1 100 000 kr, och att ett belopp om 2 300 000 kr. därmed an­visas under 1988/89 för ändamålet. Jag har därvid beräknat medel även för de rikstolkuppdrag som utförs inom HCK.

Som jag redan påpekat, anser jag att det av anslagstekniska skäl är lämp­ligt att från anslaget G 4. överföra vissa delposter till detta anslag. De ak­tuella posterna gäller bidrag till hörselteknisk forskning, till handikappforsk­ningen i Göteborg, till palynologiska laboratoriet samt till DHR och SRF för rekreationsanläggningar.

Till hörselteknisk forskning beräknar jag för 1988/89 ett medelsbehov om

2 583 000 kr. Till institutionen för handikappforskning i Göteborg bör ett
belopp om 764 000 kr. anvisas. Jag vill i sammanhanget nämna att regeringen
nyligen uppdragit åt forskningsrådsnämnden att utarbeta ett förslag till en
framtida lämplig form för hantering av dessa båda anslagsposter, utan att
förändra den grundläggande inriktningen för forskningsmedlen.

Till naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium beräknar jag ett anslag om 376 000 kr.

Enligt min bedömning bör bidragen fill DHR för rekreafionsanläggningar och till SRF för Almåsa semesterhem och kursgård avse endast merkostna­derna för driften av anläggningarna. Jag förordar att DHR för sina anlägg­ningar för rekreation och turism anvisas ett belopp om 1 591 000 kr. Bidra­get till SRF avseende Almåsa semesterhem och kursgård bör för nästa bud­getår fastställas till 592 000 kr.

Jag övergår nu till att behandla en framställning från Föreningen Rekryte­ringsgruppen om särskilt statsbidrag till den tränings- och rehabiliterings­verksamhet, som man sedan 1976 bedriver för nyhandikappade. Verksam­heten bedrivs i lägerform och syftar till att genom idrott och träning förbättra handikappades möjligheter fill ett aktivt och självständigt liv. Verksamheten har under ett antal år stötts finansiellt med bidrag ur allmänna arvsfonden och genom ett visst bidrag från Svenska handikappidrottsförbundet.

Enligt min uppfattning har Rekryteringsgruppens rehabiliteringsverksam­
het visat sig vara av stort värde för många handikappade. Den utgör i dag ett
betydelsefullt komplement till den traditionella rehabilitering som samhället
svarar för. Under många år har frågan om formerna för och finansieringen
av Rekryleringsgruppens rehabiliteringsverksamhet diskuterats. I dessa
sammanhang har bl.a. tanken på att skapa ett permanent rehabiliteringscen­
ter för gruppens tränings- och rehabiliteringsverksamhet varit aktuell. För                          129

9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


egen del anser jag det väsentligt att den verksamhet som Rekryteringsgrup-     Prop. 1987/88:100 pen bedriver kan utvecklas och förbättras. Jag har mot den bakgrunden nyli-     Bil. 7 gen uppdragit åt statens handikappråd att närmare utreda bl.a. de ekono­miska och organisatoriska förutsättningarna för att inrätta ett sådant rehabi-Uteringscenter vid idrottsinstitutet Bosön på Lidingö.

I avvaktan på att förutsättningarna för ett eventuellt rehabiliteringscenter klargörs, anser jag det rimligt att ett statligt bidrag utgår fill Rekryterings­gruppens verksamhet. För budgetåret 1988/89 bör 1 400 000 kr. anvisas för ändamålet. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist.

De förordade resursförstärkningarna under anslaget har finansierats ge­nom omprioriteringar inom huvudtiteln. Med hänvisning till sammanställ­ningen förordar jag, att anslaget förs upp med 34 169 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 169 000 kr.

G 8. Statens hundskola

Statens hundskola i Sollefteå säljer dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst. Produktionen av hundar skall fillgodose pohsväsendets, tullver­kets och andra statliga och kommunala myndigheters behov av tjänstehun­dar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhundar. Skolan får även. tillhandahålla djursjukvård och andra tjänster åt myndigheter och enskilda, om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts.

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter, som utses av regeringen.

Statens hundskola

Statens hundskola har de senaste åren dragits med betydande underskott. Under budgetåret 1986/87 har skolan vidtagit en rad åtgärder för att minska kostnaderna och öka intäkterna. Ansträngningarna kommer att fortsätta med oförminskad intensitet. Skolan beräknar anslagsbehovet för verksam­hetens genomförande till 4 140 000 kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

De utbildade hundar som statens hundskola levererar har erkänt goda egen­
skaper. Viktiga förutsättningar för detta är yrkesskicklig dressyr och avel.
Verksamheten har emellerfid under senare år haft stora ekonomiska pro­
blem. Statskontoret har på regeringens uppdrag ombesörjt en utredning och
lämnat förslag till åtgärder. Frågan om hundskolans framtida organisafion
och finansiering bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag avser att
senare under innevarande budgetår föreslå regeringen att förelägga riksda-                         130


 


gen en särskild proposition i ämnet. Chefen för jusfifiedepartementet och jag har samrått i dessa frågor.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Statens hund­skola för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

G 9. Statens handikappråd

 

Utgift

3 656 611

Anslag

4 049 000

Förslag

3 968 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet i handikappfrågor mellan samhällsor­ganen samt mellan dem och handikapporganisationerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. Regler om rå­dets organisation finns i förordningen (1979:421) med instruktion för statens handikappråd.

Statens handikappråd

Statens handikappråd hemställer om dels löne- och prisomräknade medel dels ökade medel om 100 000 kr. för övriga förvaltningskostnader. En re­duktion enligt huvudförslaget skulle försvåra rådets möjligheter att bedriva kontaktverksamhet och informationsspridning.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa


13

115 000
(2 472 000)

934 000

4            049 000


-h  170 000

(-1-   169 000)

-    251 000

-      81000


 


Föredragandens överväganden

Statens handikappråd skall främja samordning och samarbete inom handi­kappområdet. Särskild uppmärksamhet har inom handikapprådet under se­nare år ägnats frågor om insatser för flerhandikappade. Sådana frågor förut­sätter en samordnad verksamhet mellan många organ i samhället. Denna in­riktning av handikapprådets arbete bör enligt min mening fortsätta. Riksre­visionsverket tillställde i november 1985 regeringen en revisionsrapport an­gående bl.a. statens handikappråd. Beredning med anledning av rapporten pågår inom regeringskansliet.


131


 


Jag har funnit att den planenliga utgiftsminskningen med 1,6 % för bud-     Prop. 1987/88:100 getåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades budgetåret     Bil. 7 1987/88 bör fullföljas.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 3 968 000 kr.

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

 

1986/87

Utgift

49 000 000

Reservation

1987/88

Anslag

55 470 000

 

1988/89

Förslag

62 134 000

 

Från anslaget erhåller handikapporganisationerna bidrag till sin verksam­het. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organi­sationerna efter förslag av statens handikappråd. Följande 29 organisationer har fått bidrag under innevarande budgetår:

Afasiförbundet i Sverige, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn, De handikappades riksför­bund, Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda, Riksföreningen för psykotiska barn, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade, Neurologiskt handikappa­des riksförbund. Svenska psoriasisförbundet, Riksförbundet för rörelse­hindrade barn och ungdomar, Riksföreningen för cystisk fibros, Riksförbun­det för hjärt- och lungsjuka, Riksförbundet för laryngectomerade, Riksför­bundet för mag- och tarmsjuka, Riksförbundet mot astma-allergi, Riksför­bundet mot reumatism. Riksförbundet för njursjuka, Riksförbundet för so­cial och mental hälsa, Riksförbundet för trafik- och polioskadade, Svenska celiakiförbundet, Svenska diabetesförbundet, Sveriges dövas riksförbund. Svenska epilepsiförbundet, Synskadades riksförbund, Sveriges stamnings­föreningars riksförbund samt Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden

Handikapporganisationernas verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Deras insatser har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av synen på handikapp och handikappfrågor.

Statsbidraget fill handikapprörelsens riksorganisationer utgör inneva­
rande budgetår 55 470 000 kr. Handikapporganisationerna har i flera sam­
manhang betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter att utvecklas.
Jag bedömer det viktigt att så sker. Handikapporganisationerna spelar en
betydelsefull roll både för den politiska inriktningen och för den konkreta
utformningen av handikappåtgärderna.                                                                         132


 


Av det statsbidrag, som utgår för innevarande budgetår, avser 5 milj. kr.     Prop. 1987/88:100 sådana insatser som organisationerna gör för att på olika sätt skapa förutsätt-     Bil. 7 ningar för ett förstärkt brukarinflytande. Bakgrunden till de särskilda med­len är, som jag angav i den föregående budgetpropositionen, utvecklingen mot ökad decentralisering och minskad statlig detaljreglering samt reforme­ringen av grundläggande lagstiftning på handikappområdet.

Erfarenheterna av dessa medel är hittills mycket goda. Med stöd av inne­varande budgetårs medel genomför handikapporganisationerna en rad akti­viteter av betydelse med sikte på att få till stånd ett förstärkt brukarinfly­tande. Det finns enligt min bedömning uppenbara skäl att ytterligare intensi­fiera insatserna på detta område.

Med hänvisning till vad jag nu sagt anser jag att bidragsgivningen till han­dikapporganisationerna även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat om­råde. För bidrag fill handikapporganisafionerna beräknar jag för nästa bud­getår 62 134 000 kr. Av detta belopp bör 10 milj. kr. avse insatser som orga­nisationerna gör för att få till stånd ett förstärkt brukarinflytande.

Det bör ankomma på statens handikappråd att efter ansökan från organi­sationerna lämna förslag fill regeringen om fördelningen av dessa särskilda medel i samband med fördelningen av det allmänna bidraget,

I detta sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter att finansiera särskilda projekt med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1987 har ca 24 milj. kr. ställts till förfogande för ända­målet, och jag räknar med att regeringen har möjhghet att bevilja sådant understöd i ungefär samma omfattning under år 1988.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av 62 134 000 kr.

133


 


H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotika-                          Prop. 1987/88:100

politik                                                                                              Bil. 7

Allmänt

Socialtjänsten skall arbeta förebyggande genom att bl.a, delta i samhällspla­neringen, bedriva en aktivt uppsökande verksamhet och ge social service. Socialtjänsten skall också svara för omsorg och service till familjer och en­skilda som behöver detta.

Inom alkohol- och narkotikapolitiken sker ett vikfigt förebyggande arbete bl.a. genom folkrörelsernas och föreningslivets engagemang. Inom missbru­karvården stimuleras metodutveckling inom såväl den öppna som den slutna vården.

Samfidigt som levnadsförhållandena för stora grupper i befolkningen för­bättras, riskerar en mindre grupp atl mer permanent bli kvar i en utsatt situa­tion. Den analys av socialbidragens utveckling som slutfördes i mars 1987 av en arbetsgrupp inom socialdepartementet visar att det särskilt bland ungdo­mar finns risk för detta. Del gäller främst ungdomar med kort utbildning och ungdomar med bristande anknytning fill arbetsmarknaden.

En oroande tendens är även alt utslagningen av tunga missbrukare har ökat kraffigl.

Vård- och behandlingsresurserna för dessa grupper är otillräckliga. Det ställs bl.a. krav på metodutveckling såväl inom den öppna vårdens individ-och familjebehandling som inom den kvalificerade institutionsvården. Det är angeläget att se över samhällets insatser för vård och behandling av de mest utsatta grupperna.

Socialberedningen överlämnade i februari 1986 betänkandet (SOU 1986:20) Barns behov och föräldrars rätt. Betänkandet behandlade socialtjänstens arbete med utsatta familjer och innehöll förslag till föränd­ringar i regelsystemet. Utredningens ledamöter och sakkunniga redovisade skilda åsikter på en rad väsentliga punkter. Mot denna bakgrund tillkallades en särskild utredare för att göra en ytterligare översyn av lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utredningsmannen överlämnade i april 1987 belänkandet (Ds S 1987:3) Översyn av LVU, Be­länkandet har nyligen remissbehandlats och bereds för närvarande i social­departementet.

Vidare har socialberedningen i augusti 1987 överlämnat betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget, I betänkandet har gjorts en översyn av lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall och vidare har redovisats vissa överväganden och förslag beträffande miss­brukarvården i övrigt. Betänkandet har remissbehandlats och min avsikt är att i mars 1988 föreslå regeringen att lägga fram en proposition kring dessa frågor.

Socialberedningen får därmed anses ha slutfört sitt uppdrag. Beredningen
har som en av sina uppgifter haft alt följa och utvärdera socialtjänstrefor­
men. Ansvaret för denna allmänna uppföljning bör nu övergå till socialsty­
relsen. Styrelsen bör därvid bl.a. överväga vilka förändringar av vårdinsat­
serna som erfordras för atl utsatta grupper skall få sina behov bättre tillgodo­
sedda. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag fill preci-
                         134
seral uppdrag åt socialstyrelsen i delta avseende:


 


En samlad redovisning av regeringens ungdomsinsatser lämnas under     Prop. 1987/88:100
jordbruksdepartementets huvudfitel.                                                      Bil. 7

Socialdatautredningens betänkande (Ds S 1986:5) Gallra och bevara som lämnades i april 1986 har varit föremål för remissbehandling. Betänkandet behandlar bl.a. socialnämndernas personregister samt frågan om journaler och register vid hem för vård eller boende. Det fortsatta arbetet skall sam­ordnas bl.a. med behandlingen av förslag i betänkandet (SOU 1987:38) Ar­kiv för individ och miljö,

I november 1985 tillsatte regeringen en arbetsgrupp inom socialdeparte­mentet med uppgift att analysera socialbidragsutvecklingen under 1980-talet, Arbetsgruppen presenterade i juni 1986 delrapporten (Ds S 1986:7) Social­bidrag - en faktaredovisning och probleminventering och i mars 1987 slutrap­porten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag - analyser av utveckhngen under 1980-talet.

Enligt arbetsgruppen var det en komplex kedja av samverkande faktorer som ledde fill ett ökat socialbidragsberoende under 1980-talet,

Som en följd av arbetsgruppens slutrapport har anslagits medel i syfte att förbättra samarbetet mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingarna, främst vad gäller arbetslösa ungdomar. En rapport om hur detta samarbete kan ut­vecklas beräknas vara färdig i januari 1988.

En delförklaring till socialbidragsökningen, framför allt under åren 1984-1986, är flykfinginvandringen. Under de åren svarade denna invandrargrupp för nästan halva ökningen av socialbidragen. De asylsökande flykfingarna är i avvaktan på arbets- och uppehållstillstånd under vistelsen i kommunerna beroende av socialbidrag för sin försörjning. På grundval av en i arbetsmark­nadsdepartementet upprättad promemoria (Ds A 1987:1) Ett stödsystem för asylsökande har utarbetats förslag till lagstiftning om en ny form för bistånd till de asylsökande. Förslaget har nyligen behandlats av lagrådet och en pro­position i ärendet beräknas tili avlämnad i början av år 1988.

Förutom samhällets generella insatser för att stödja familjerna krävs sär­skilda åtgärder iör familjer i utsatta situationer där olika former av våld som kvinnomisshandel, barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn före­kommer. Dessa former av våld utspelas mellan människor som har nära känslomässiga relationer fill varandra vilket gör frågorna komplicerade att arbeta med.

Socialstyrelsen har disponerat särskilda medel för en treårig försöksverk­samhet för att utveckla vårdinsatserna för misshandlade kvinnor och deras familjer. Vidare disponerar styrelsen medel bl.a. till försöks- och utveck­lingsarbete som bedrivs av kvinnojourer och andra organisafioner som stö­der misshandlade kvinnor. Kvinnojourernas verksamhet är enligt min me­ning ett utmärkt exempel på hur ideell verksamhet kan komplettera samhäl­lets insatser.

Regeringen har beviljat medel till ett projekt som bl.a, skall karfiägga om­
fattningen av sexuella övergrepp mot barn. Projektet drivs av en arbets­
grupp inom brottsförebyggande rådet. Gruppen behandlar även frågan om
den information som behöver ges till vissa yrkesgrupper för alt dessa skall
kunna upptäcka sexuella övergrepp, om hur dessa problem handläggs av
myndigheterna och om hur alternafiva behandlingsmetoder skall kunna ut-
                         135

vecklas. Projektets resultat kommer att redovisas under år 1988,


 


Under senare år har männens situation vid familjekriser kommit att dis-    Prop. 1987/88:100 kuteras alltmera. På flera orter har startats mansjourer och kriscentrum för     Bil. 7 män. Dessa har som syfte att ge låd och stöd till män som befinner sig i en svår livssituation.

Barns uppväxtvillkor behöver uppmärksammas mer, bl.a. barn som lever under svåra förhållanden. De organisationer som bedriver arbete för barn i en besvärlig situation, exempelvis Barnens Rätt I Samhället (BRIS) och Familjehemmens Riksförbund (FR) har en stor betydelse, BRIS har bevil­jats medel ur allmänna arvsfonden för att utveckla sin verksamhet på rikspla­net.

Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Detta rör såväl metoderna i det sociala arbetet som frågor om organisation, vårdinnehåll m.m. Staten lämnar olika former av stöd och stimulans till sådana utvecklingsinsatser. Totalt beräknas drygt 29 milj.kr. för utveckling av det sociala arbetet bland barn och ungdom, krisproblema­tik i familjerna, missbrukarvård, insfitutionsvård och socialbyråernas arbe­te.

Med anledning av sociala problem och ordningsproblem under midsom­marhelgen 1986 lämnade regeringen uppdrag till socialstyrelsen att utreda frågan om förebyggande insatser inom socialtjänsten. Motsvarande uppdrag lämnades till rikspolisstyrelsen. Uppdragen har redovisats varvid socialsty­relsen bl.a. föreslagit åtgärder som rör större beredskap på vissa orter genom utökat samarbete socialtjänst-skola-polis, spridning av festligheter fill fler orter och intensifierad upplysning om alkohol med speciell inriktning på ungdomarnas situation. Socialstyrelsens arbete på detta område fortsätter och en ytterligare redovisning har skett med anledning av förnyat regerings­uppdrag.

Socialstyrelsen har att svara för viss utbildning och fortbildning av familje­pedagoger och annan personal inom socialtjänsten som arbetar med flyk­tingar. Vad gäller kommunernas insatser för zigenare kommer statligt stöd liksom hittills att kunna lämnas från socialstyrelsen fill familjepedagogiska insatser och fill andra former av socialt arbete av projektkaraktär.

Regeringen har i november 1987 uppdragit åt socialstyrelsen atl utreda frågan om de behov av speciella stödinsatser från socialtjänsten och hälso-och sjukvården som kan finnas hos flyktingbarn som tillåtits stanna i Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 1988, Inom socialstyrelsen ge­nomförs vidare en utredning om behov och problem hos flyktingbarn som väntar på beslut att få stanna i Sverige,

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av regeringens proposi­tion om de homosexuellas situation i samhället har regeringen givit socialsty­relsen i uppdrag atl följa utvecklingen vad beträffar förekomsten av diskri­minering av homosexuella. Styrelsen skall fortlöpande redovisa sina erfaren­heter. Ett särskilt bidrag med 500 000 kr. har beräknats för de homosexuel­las organisationers arbete på riksplanet.

Alkoholpolitik

Grunderna för alkoholpolifiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast. Det innebär bl,a. insatser för atl undanröja orsakerna till alkoholmissbruk.


 


en omfattande opinionsbildning, en aktiv prispolifik samt reglering och kon-     Prop. 1987/88:100 troll av alkoholförsäljningen. En viktig del i alkoholpolitiken är att det före-     Bil. 7 byggande arbete som bedrivs genom folkrörelser och föreningsliv stimule­ras. Genom det till regeringen knutna rådet för alkohol- och narkofikapoli-fiska frågor (AN-rådel) äger en kontinuerlig dialog rum med organisafionsli-vets representanter.

Sverige har genom riksdagsbeslut år 1985 ställt sig bakom WHO:s mål alt minska alkoholkonsumfionen fram fill år 2000 med 25 %.

Försäljningen av alkoholdrycker i Sverige har minskal med drygt 20 % under tioårsperioden 1976-1985, År 1985 var försäljningen 6,07 liter 100% alkohol per invånare 15 år och däröver, dvs. i stort sett oförändrad jämfört med året dessförinnan. År 1986 ökade emellertid konsumtionen till 6,34 li­ter.

Utveckhngen under första halvåret 1987 innebär att en viss försäljnings-minskning har ägt rum på nytt, samtidigt som det har skett en förskjutning av konsumtionsmönstren. Starkölsförsäljningen har ökat med 7,8 %. Re­staurangförsäljningen av starköl har ökat med hela 18,4 %. Denna trend har visserligen pågått under det senaste decenniet, men de senaste siffrorna ty­der på en accelererande utveckling. Eftersom ungdomar utgör den största gruppen ölkonsumenter kan detta tyda på att ungdomars konsumtion åter ökar.

Olika indikationer talar för att alkoholskadorna har minskat i omfattning i samband med nedgången av alkoholförsäljningen sedan mitten av 1970-ta-let. Således har antalet omhändertaganden enUgt lagen (1976:511) om om­händertagande av berusade personer m.m. (LOB) minskat markant på se­nare år. Vidare har dödligheten i levercirrhos och vissa andra alkoholrelate-rade dödsorsaker minskat sedan slutet av 1970-lalet, Motsvarande minsk­ningar har kunnat noteras i statistik från sjukvården.

En översyn av reglerna på alkoholområdet har genomförts av alkoholhan-delsutredningen. Utredningen har överlämnat två betänkanden (SOU 1985:15) Handel med alkoholdrycker och (SOU 1986:35) Handel med tek­nisk sprit m.m, samt promemorian (Ds S 1986:4) Partihandel med starköl. Utredningens ohka betänkanden har remissbehandlats. Flera av utredning­ens centrala förslag har kritiserats. Det har visat sig vara svårt att väga sam­man förslagen till mer genomgripande förändringar med kravet atl regelsys­temet skall fylla sin alkoholpolitiska funktion. Vissa oroande tendenser vad gäller konsumtionens utveckHng talar även för stor försiktighet vad gäller större förändringar inom alkoholpolifikens område. Mot denna bakgrund är jag för närvarande inle beredd att lägga fram någon proposition med anled­ning av utredningens förslag.

Narkotikapolitik

Regeringen för en offensiv och beslutsam narkotikapohtik. Målet för sam­
hällets insatser är att stoppa allt missbruk av narkotika. Denna inriktning av
narkotikapolifiken har ett brett stöd i medborgaropinionen, i de politiska
partierna, i frivilliga organisationer och folkrörelser.
En samlad bedömning av olika data tyder på att omfattningen av det tunga                         137


 


missbruket inte har genomgått några stora förändringar. Bland ungdomar    Prop. 1987/88:100
har dock injektionsmissbrukel av allt att döma gått ned.                             Bil. 7

Narkotikamissbruket domineras i huvudsak av missbruk av cannabis vil­ket är spritt över hela landet. Heroinmissbruket är däremot koncentrerat till Stockholms- och Malmö-Lundregionerna. Amfetaminmissbruk förekom­mer i hela landet. OHka myndigheter har också rapporterat om ett ökat miss­bruk av amfetamin bland både unga och vuxna som är socialt etablerade. Missbruket bland dessa grupper sker i första hand oralt och kombineras ofta med missbruk av alkohol och cannabis. Det föreligger också rapporter om ökat missbruk av läkemedel bland etablerade narkotikamissbrukare.

Spridningen av HIV-virus bland intravenösa missbrukare har lett fill en ytterligare intensifiering av kampen mot narkotikamissbruket. Stora sats­ningar har gjorts för att förbättra del förebyggande arbetet liksom för att utveckla en offensiv narkomanvård.

Frivilliga organisationer och folkrörelser spelar en nyckelroll i kampen mot missbruket. Regeringens stöd fill organisationslivet är därför en central del av narkotikapolifiken.

En effektiv och konsekvent kontrollpoHlik är en annan hörnsten i narkoti­kapolitiken. Här spelar inte bara samhällets insatser för att stoppa den nar-kofikahantering som sker i stor skala en viktig roll. Genom bestämda insat­ser mot t.ex. försäljning av narkofika på gatunivå visar samhället en konsek­vent och entydig reakfion mot narkofikamissbruket.

För drygt tre år sedan inrättades ett samordningsorgan för narkotikafrå­gor inom regeringskansliet (SAMNARK). Samordningsorganet har under året tagit initiativ som rör bl.a. samordning av insatser mellan polis, krimi­nalvård och socialtjänst. Samordningsorganet har också berett frågor som rör det internationella narkotikaarbetet.

Inom det nordiska samarbetet sker en uppföljning av den handlingsplan som genomfördes åren 1985 och 1986. En rad aktiviteter pågår inom polis-och tullområdet liksom inom prevention, vård och forskning. AIDS-frågan har hög prioritet i uppföljningsarbetet.

Inom den s,k, Pompidougruppen, som är en samarbetsgrupp för narkoti­kafrågor inom Europarådet, har ett nytt tvåårsprogram initierats. I januari 1987 beslöt ett minislermöte att ytterligare utvidga det europeiska samarbe­tet, Sverige arbetar aktivt för ett ökat engagemang för narkotikafrågorna inom FN. En världskonferens på ministernivå om narkotika ägde rum i juni 1987 i FN:s regi. För budgetåren 1986/87 och 1987/88 har sammanlagt 50 milj,kr, anslagits liH FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande me­del. Dessa bidrag är del av det bidrag om 70 milj. kr. som regeringen har utlovat fill fonden, Sverige lämnar också ett årligt bidrag lill narkotikafon­dens allmänna verksamhet. Under anslaget I 1. beräknas 347 000 kr. för detta ändamål. Vidare beräknas 500 000 kr. som ett särskilt stöd för utveck-Hngsländernas kamp mol missbruket.

Förebyggande insatser inom alkohol- och narkotikaområdet

Stor vikt läggs vid att genom förebyggande insatser motverka alla former av

drogmissbruk. Opinionsbildning genom information och upplysning samt                                                38

olika drogfria fritidsarrangemang har därvid stor betydelse.


 


Socialstyrelsen har det samlade ansvaret för den statliga droginformatio-     Prop. 1987/88:100 nen. Styrelsen har utarbetat ett långsiktigt program för detta område. Sira-     Bil. 7 tegi för droginformation.

Rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor (AN-rådel) har upp­märksammat tendenserna till ökad alkoholkonsumtion bland ungdom. En särskild beredningsgrupp har inrättats inom rådet med uppgift att intensifie­ra och utveckla de opinionsbildande insatserna. Insatserna skaH ha sin ut­gångspunkt i ungdomars levnadsvillkor och värderingar och skall bl.a. ta sikte på att utveckla arbetet med alt skapa drogfria miljöer. Arbetet har främst inriktats på gruppen ungdomar mellan 15 och 20 år samt föräldrar, lärare, ungdomsledare m.fl.

Läkemedelsberoende är ett utbrett och allvarligt problem som under se­nare fid kommit att uppmärksammas allt mer. AN-rådel har haft en hearing om missbruk och överförskrivning av beroendeframkallande medel. Inom sjukvården och socialtjänsten pågår ett arbete med dessa frågor. Socialsty­relsen kommer bl.a. alt ge'ut allmänna råd om åtgärder vid läkemedelsbero­ende. Vissa bidrag liH utvecklingsinsatser inom delta område utgår från an­slaget H 4. Utvecklings- och försöksverksamhet.

Centralförbundet för alkohol- och narkofikaupplysning (CAN) har främst rollen av ett basfaktaförmedlande organ som en länk mellan forskningen och olika avnämare. En av de centrala uppgifterna är att samlat följa drogproble­mens förändringar, CAN skall också ge service åt organisationslivet i drog-upplysningsfrågor.

Statsbidrag utgår till folkrörelserna och andra organisationer dels i form av centralt organisationsstöd, dels som projektmedel lill verksamheter med drogförebyggande syfte.

Nykterhetsorganisationerna och vissa andra organisationer får omfat­tande bidrag för sin centrala verksamhet. Socialstyrelsen fördelar medel till föreningslivet för informationsinsatser och annan drogförebyggande verk­samhet. Särskilda medel utgår för insatser inom området Alkohol och ar­betsliv. Socialstyrelsen fördelar också bidrag till organisationerna för deras insatser i samband med rehabilitering av missbrukare. För bidrag till organi­sationernas insatser inom drogområdel beräknar jag för nästa budgetår 49,5 milj. kr.

Bidrag för utvecklingsarbete bland barn och ungdomar lämnas också från allmänna arvsfonden. När det gäller drogområdet, har sammanlagt 12 milj.kr. avsatts för att utveckla formerna för tidiga insatser mol drog­missbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp (TIMU) leder arbetet. TIMU har bl.a, genomfört regionala mässor och konferenser för alt sprida erfarenheter från projektarbete på ungdomsområdet. Inom TIMU pågår do­kumentation av projekten. .

Vården av missbrukare

Ett viktigt mål inom missbrukarvården är alt bryta gränserna mellan institu­
tionsvård och öppen vård så all vården kan ske i en sammanhållen form.
Ett nytt system för statsbidragen till missbrukarvård gäller fr.o.m. år 1986.
Huvuddelen av statsbidraget går lill kommunerna som härigenom fått större                        39


 


frihet i valet av vårdformer. För att underlätta förändringar av institutions-     Prop. 1987/88:100 vården går en del av statsbidraget till s.k. omstruktureringsbidrag. Huvud-     Bil. 7 männen för de tidigare stalHga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårds-anstalterna erhåller vidare s.k. plalsbidrag. Statsbidraget för år 1987 är 810 milj.kr. Det nuvarande bidragssystemet gäller enligt överenskommelse mellan staten och kommun- och landstingsförbunden t.o.m. år 1989.

Utvecklingen av metoder och nya arbetsformer m.m. inom missbrukar­vården stimuleras på olika sätt. I samband med att det nya statsbidragssyste­met genomförts har också en ytterligare satsning på försöks- och utvecklings­verksamhet skett. För utvecklingsarbete när del gäUer nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård beräknar jag för nästa budgetår 10 milj, kr.

Vidare bör ges fortsatt stöd till utvecklingsinsatser inom narkomanvår­den. Insatserna bör bl.a, inriktas på att utveckla dels metoder i socialt fält-och behandlingsarbete, dels former för samverkan mellan narkomanvård, andra myndigheter och frivilliga organisationer. Jag beräknar drygt 5 milj.kr. för detta ändamål nästa budgetår.

Spridningen av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare har ställt narko­manvården inför nya problem som kräver snabba och offensiva insatser. So­cialstyrelsen har liksom socialberedningen uppmärksammat behovet av en utbyggnad av vårdresurserna för missbrukare som vårdas med tvång enligt LVM.

Jag avser senare föreslå regeringen att förelägga riksdagen en särskild pro­position om fortsatta insatser för att bekämpa HIV/AIDS.

I propositionen redovisar jag de åtgärder som vidtagits inom narkotika-området, liksom en rad förslag till fortsatta insatser inom detta område.

H 1. Upplysning och information på drogområdet m.m.

1986/87         Utgift        4 435 187           Reservation       551 576

1987/88         Anslag       5 031 000

1988/89         Förslag      7 513 000'

' Inkl. medel för personalkostnader vid CAN. Medel för socialstyrelsens upplysnings­verksamhet beräknas under anslaget E 1. socialstyrelsen.

Under innevarande års anslag disponerar socialstyrelsen 1 190 000 kr. för upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger som socialstyrelsens byrå för alkohol- och narkotikafrågor bedriver. Vidare disponerar central­förbundet för alkohol- och narokotikaupplysning (CAN) av detta anslag me­del fill omkostnader för sin verksamhet med 3 841 000 kr. Medel för CAN:s personalkostnader har för innevarande budgetår beräknats under anslaget E 1. Socialstyrelsen, med högst 3 286 000 kr.


Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har i sin handlingsplan prioriterat åtgärder i enlighet med målen att minska alkoholkonsumfionen fram fiH år 2000 med 25 % och att


140


 


skapa ett samhälle fritt från allt icke medicinskt bruk av narkofika. Informa-     Prop. 1987/88:100 tion och upplysning är ett av flera medel som samhället har till sitt förfo-     Bil. 7 gande att nå dessa mål.

Aktiviteter som socialstyrelsen ser som angelägna:

-    Fortsatta informationsinsatser om alkoholpoHtiken.

-    En särskild föräldrasatsning parallellt med ungdomsinriktade informa­tionsaktiviteter.

-    Information som syftar till att stödja och öka förståelsen för barn som le­ver i familjer med alkoholproblem.

-    Information om exempel på bra drogförebyggande insatser riktade fill ohka invandrargrupper,

-    Information om kokain och crack riktade till speciella målgrupper,

-    Medverka till att en bättre samordning av samhällets droginformation kommer tiH stånd bl.a. via informationsbullefinen Aktion mot droger, ge­nom centrala och regionala konferenser samt utbildning och fortbildning i drogfrågor av vissa personalgrupper.

CAN har hemställt om drygt 5 miljoner utöver personalkostnader för sin verksamhet. Socialstyrelsen tar inte ställning till nivån på CAN:s förslag, men betonar vikten av att CAN får tillfredsställande kompensation för sina ökade kostnader för hyra, försäkringar och dylikt så att medlen för verksam­heten inte urholkas.

Föredragandens överväganden

För nästkommande budgetår beräknar jag medel för CAN, inkl. personal­kostnader, samlat under detta anslag. Medel för socialstyrelsens upplys­ningsverksamhet om alkohol och andra droger beräknar jag under anslaget E 1, Socialstyrelsen.

För CAN:s verksamhet har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 3 995 000 kr, varvid CAN bör disponera minst 950 000 kr. för att samlat följa drogut­vecklingen och låta genomföra olika undersökningar m.m. Medel för löne­kostnader för tjänster, som är inrättade vid socialstyrelsen, har beräknats till 3 518 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Upplysning och information på drogområdet m.m. för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 7 513 000 kr.

H 2. Bidrag till missbrukarvård m.m.

 

1986/87

Utgift

807 403 331

1987/88

Anslag

810 000 000

1988/89

Förslag

810 000 000

Från anslaget utgår bidrag fill missbrukarvård m.m. i enlighet med den
överenskommelse som statens förhandlingsnämnd har träffat med Lands-                           141


 


tingsförbundet och Svenska kommunförbundet den 5 mars 1985, Rege-     Prop, 1987/88:100 ringen har den 6 juni 1985 efter riksdagens bemyndigande godkänt överens-     Bil. 7 kommelsen. Bidragssystemet skall gälla t.o.m, år 1989. För år 1987 har bi­draget fastställts till 810 milj.kr.

Statsbidraget utgår i form av kommunbidrag, platsbidrag och omstruktu­reringsbidrag.

Kommunbidraget utgår till kommunerna för olika typer av insatser för missbrukare och vissa ungdomar och fördelas i huvudsak utifrån det genom-snitfiiga antalet vårddagar som varje kommun har utnyttjat vid statsbidrags-berätfigade institutioner under åren 1983 och 1984,

Platsbidrag utgår till huvudmännen för i huvudsak de f.d. statliga nykter-hetsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna med ett bestämt belopp per plats.

Omstruktureringsbidrag kan utgå fill huvudmän för dels sådana insfitufio-ner som är statsbidragsberätfigade enligt ovan, dels de f.d. erkända och en­skilda nykterhetsvårdsanstalterna. Omstruktureringsbidrag utgår med eft fast engångsbelopp per avvecklad plats om minst fem platser avvecklas vid insfitufion som är berättigad fill platsbidrag eller om minst en fjärdedel av antalet platser dock lägst 10 platser avvecklas vid en f.d. erkänd eller enskild nykterhetsvårdsanstalt.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen efter anmälan av statens för-handhngsnämnd.

Socialstyrelsen skall årligen efter samråd med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet lill socialdepartementet redovisa en samman­ställning och analys av de förändringar som har skett inom missbrukarvården

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har uppmärksammat all institutionsplatserna för tvångsvård enligt 18 § LVM är otillräckliga. Styrelsen har i en särskild skrivelse till so­cialdepartementet påtalat dessa förhållanden och föreslagit att en lednings­grupp tillsätts i socialstyrelsen och att statliga medel snarast anvisas för att stimulera en utbyggnad.

I avvaktan på avtal mellan staten och huvudmännen äskas oförändrat an­slag eller 810 milj.kr. för den avlalsreglerade missbrukarvården samt 35 milj.kr. för utbyggd tvångsvård enligt 18 § LVM.

Föredragandens överväganden

Statsbidrag till missbrukarvård m.m. bör ges i enlighet med den överens­kommelse som år 1985 träffades mellan företrädare för staten, landstingen och kommunerna. Fördelningen av statsbidraget för år 1988 kommer att fastställas efter överläggningar mellan statens förhandlingsnämnd och kom­mun- och landstingsförbunden på grundval av uppgifter som har inkommit under hösten 1987, Jag beräknar för nästa budgetår 810 000 000 kr. till detta ändamål.

Frågor om bidrag till utbyggnad av vården enligt 18 § LVM återkommer                           142

jag till senare i en proposition om särskilda insatser mot AIDS.


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till missbrukarvård m.m. för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 810 000 000 kr.

H 3. Bidrag till organisationer

1986/87         Utgift        45 740 053         Reservation       191 946

1987/88        Anslag      47 310 000 1988/89        Förslag      49 534 000

Från anslaget utgår 3,6 milj.kr. tiU arbetsmarknadens organisationer för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. Vidare fördelar socialstyrelsen närmare 7,9 milj.kr. fill främst organisationslivet för drogförebyggande verksamheter. 4,6 milj.kr. disponeras av statens ungdomsråd för motsva­rande insatser genom ungdomsorganisationerna. För bidrag till sammanslut­ningar av f.d, alkoholmissbrukare, till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt till organisafioner som bedriver rehabilite­ringsarbete disponerar socialstyrelsen sammanlagt 13,25 milj.kr. Vidare dis­poneras för organisafionsstöd 14,5 milj.kr. fill vissa nykterhetsorganisatio­ner, 357 000 kr. fill Nykterhetsrörelsens landsförbund och drygt 3,1 milj.kr, till KALV-organisationerna (Länkens kamratförbund. Alkoholproblemati­kers riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har en central uppgift när det gäller att stödja och utveckla den drogförebyggande verksamheten genom organisationslivet och i kom­munerna.

De kamratstödjande insatser som görs inom arbetslivet bör även fortsätt­ningsvis stödjas. Detta är viktigt inte minst i tider av industriell strukturom-vandHng och ökade krav på effektivitet.

Bidrag tiU drogförebyggande verksamhet genom organisafionslivet bör ökas till 10 milj.kr. Det är viktigt att anslaget får behålla karaktären av sti­mulansbidrag och inte övergå till att bli ett organisationsanslag.

Det finns enligt socialstyrelsens uppfattning starka skäl att stödja och sti­mulera en fortsatt utbyggnad av länkrörelsen i Sverige, Det statliga stödet är då av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen finner med tanke på den ökning av antalet länk- och klientorganisationer som redan skett och utökad verksam­het inom befinUiga föreningar att medelstilldelningen härför bör öka med 5 %, dvs. med 305 000 kr.

Som angavs i det av styrelsen redovisade regeringsuppdraget rörande in­
satser för att förebygga sociala problem, ordningsproblem och brottslighet i
samband med större helger och andra allmänna festdagar (PM 164/87) be­
hövs en intensifiering av de lokala insatserna för att stimulera socialtjänstens
förebyggande arbete i samverkan med det lokala föreningslivet, framför allt
barn- och ungdomsorganisationer.
                                                                              143

Vissa riksorganisationer bedriver verksamhet bland barn och ungdom i


 


kris. Ofta rör det sig om barn som befinner sig i miljöer där missbruk före-     Prop. 1987/88:100 kommer. Socialstyrelsen anser att separata anslagsposter bör tas upp för än-     Bil. 7 damålet. Styreisen föreslår tre nya poster inom anslaget:

-    Utvecklingsbidrag till  kommuner för drogförebyggande  verksamhet, 3 milj. kr,

-    Bidrag fill nöjesakfiviteter i alkoholfri miljö, 2 milj, kr,

-    Bidrag fill organisafioner som riktar sin verksamhet mot barn och familjer i kris, 0,5 milj. kr.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd hänvisar fill Folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsorganisationer och föreslår att projektbidraget skall avskaffas och i stället ingå i ett allmänt organisations­stöd.

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorgani­sationer m.fl.

Samarbetsnämnden äskar anslag med 22 miljoner kronor. Vidare hemställer nämnden att bidrag utgår till Nykterhetsrörelsens Landsförbund med 368 000 kr.

KALV-organisationerna

Organisationerna anhåller om en 50-procentig höjning av statsbidraget.

1987/88         Beräknad ändring 1988/89

Mynd.'           Föredraganden

1.  Bidrag för insatser inom området

Alkohol och arbetsliv                          3 600 000                            -H    108 000

2.  Bidrag till drogförebyggande verk­samhet genom organisationslivet  7 870 000    -I-   2 130 000  -f    236 000

3.  Bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, samman­slutningar för stöd och hjälp åt nar­kotikamissbrukare samt organisa­tioner som bedriver rehabilite­ringsarbete              13 250 000    +      305 000  -I-    703 000

4.  Bidrag till ungdomsorganisationer­nas droginformation     4 600 000    -               +    138 000

5.      Organisationsstöd till vissa nykter­hetsorganisationer m.fl.

 

-   Samarbetsnämnden för fördel­ning av statsbidrag till vissa nykter­hetsorganisationer m.fl.            14 500 000    -I-   7 500 000  H-   ,435 000

-   Nykterhetsrörelsens landsför­bund      357 000    +       18 000 -I-      11000

 

6.  Bidrag till KALV-organisatio­nerna (Länkens kamratförbund. Alkoholproblematikers riksorgani­sation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdan­di)       3 133 000    -I-   1 567 000  -I-      93 000

7.  Bidrag till de homosexuellas orga­nisation                                      +    500 000

Summa  utgifter________________ 47 310 000    -t-11 520 000  -h 2 224 000                                    44

' Punkterna 1-3 socialstyrelsen, punkt 4 statens ungdomsråd, punkt 5 samarbetsnämn­den för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., punkt 6 KALV-organisationerna, punkt 7 socialstyrelsen.


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Folkrörelser, barn- och ungdomsorganisationer samt övriga organisationer

utgör en viktig resurs i samhällets drogförebyggande arbete. Deras insatser

är vikfiga för att målet att sänka alkoholkonsumtionen med 25 % fram fill

år 2000 skall kunna uppnås.

Det är enHgl min mening angeläget att arbetsmarknadens organisationer kan fortsätta att bedriva sin viktiga verksamhet inom området Alkohol och arbetsliv. För denna verksamhet beräknar jag för nästa budgetår 3,7 milj.kr.

Medel till drogförebyggande projekt fördelas av socialstyrelsen till främst riksorganisationer och fill kommuner som i samverkan med organisationsli­vet genomför lokala projekt. Verksamheter som bör stödjas är sådana som syftar till ökad kontakt och gemenskap i bostadsområden. Invandrargrup­pers behov av kontaktskapande verksamhet bör också uppmärksammas samt insatser för kvinnor. Kamratstödjande insatser är fortfarande ett viktigt arbete inom ramen för förebyggande insatser där socialtjänst och del lokala föreningslivet är naturliga samverkansparter. Drogförebyggande insatser som riktar sig till ungdomar är av särskild vikt. För nästa budgetår beräknar jag 8,1 milj kr. för bidrag till sådant projektarbete.

För bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, samman­slutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt vissa organisatio­ner som bedriver rehabihteringsarbete inom missbruksområdet beräknar jag för nästa budgetår 13,95 milj.kr.

Statens ungdomsråd fördelar statsbidrag för drogförebyggande insatser genom ungdomsorganisationerna. Samma inriktning av bidragen bör i huvudsak gälla som för de bidrag socialstyrelsen fördelar till projektarbete i övriga organisafioner. För nästa budgetår bör för detta ändamål beräknas 4 738 000 kr.

Organisationsstödet till nykterhetsorganisationerna bör för nästa bud­getår räknas upp med sammanlagt 435 000 kr. För samarbetsnämndens för­delning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer har jag beräknat 14 935 000 kr. och för Nykterhetsrörelsens Landsförbund 361 000 kr. För KALV-organisationerna bör beräknas 3 226 000 kr. Jag utgår härvid från att bidragen fördelas mellan organisationerna på samma sätt som inneva­rande budgetår.

För stöd tiU de homosexuellas egna organisationers arbete på riksplanet har jag beräknat 0,5 milj,kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till organisationer för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 49 534 000 kr.

145

10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


H 4. Utvecklings- och försöksverksamhet                                        Prop. 1987/88:100

Bil. 7

Utgift

27 787 372

Reservation

13 245 793

Anslag

29 020 000

 

 

Förslag

29 369 000

 

 

För innevarande budgetår disponerar socialstyrelsen 1,36 milj.kr, för bl.a, kurs- och konferensverksamhet inklusive utbildning och information för handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna samt för personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar eller zigenare. Styrelsen disponerar närmare 2,5 milj.kr. för utvecklingsprojekt med oHka former av socialt arbete med zigenare samt 6,35 milj.kr. för bl.a, försöks-och utvecklingsprojekt avseende behandling och stöd till familjer i kris, barn och ungdomar som far illa samt nya vård- och behandlingsmetoder främst inom den öppna missbrukarvården.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inom en ram av 5 milj.kr. föreslå re­geringen utvecklingsprojekt inom narkomanvården. För stöd till utveckHng och förändring av främst institutionsvården eHer alternativ till denna dispo­neras 10 milj.kr.

Enligt bestämmelser som regeringen meddelar kan sammanlagt drygt 3,5 milj.kr, disponeras för utveckHng av socialbyråernas arbete med familjer i kris, UtveckHng av metoder i det sociala arbetet inkl, planering av individ-och familjeomsorgen, samt projekt rörande läkemedelsmissbrukare.

Socialstyrelsen skall före den 1 september 1988 lämna socialdeparte­mentet redogörelse för användningen av de medel styrelsen disponerar un­der anslaget.

Socialstyrelsen

Kurs- och konferensverksamhet är ett viktigt instrument för socialstyrelsens tillsynsverksamhet. För att utveckla samarbetet med länsstyrelsernas social­konsulenter saml för ökade insatser för personal som arbetar med invand­rare föreslår styrelsen en ökning av anslaget med 575 000 kr.

Styrelsen finner utvecklingsarbetet genom projekt- och försöksverksam­het vara mycket värdefullt inte minst genom att det speglar aktueUa frågor och visar på ett positivt förändringsarbete. Styrelsen äskar i stort oföränd­rade resurser men pekar på oHka områden med stora behov av utvecklings­arbete.

Föredragandens överväganden

Utvecklings- och försöksverksamheten inom missbrukarvården och det so­ciala arbelet i övrigt är av stor betydelse. Inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg pågår ett omfattande förändringsarbete. I ett sådant skede är en utveckling av metoder och arbetssätt angelägna.

Socialstyrelsen bedriver en omfattande kurs- och konferensverksamhet
bl,a. för personal inom socialtjänsten som arbetar med invandrare eller flyk­
fingar. Del är angelägel all sådan fortbildning också når andra personalgrup­
per främst inom hälso- och sjukvården. Jag beräknar för denna verksamhet                         246
en ökning av anslaget med 250 000 kr.


 


För stöd fill utvecklings- och försöksverksamhet vid institutionsvård eller     Prop. 1987/88:100
alternativ lill sådan beräknar jag även för nästa budgetår 10 milj.kr.
               Bil. 7

För att stimulera utvecklingsarbetet inom narkomanvården beräknar jag 5,46 milj.kr.

Det   totala   medelsbehovet   för   nästa   budgetår   beräknar   jag   liH 29 369 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 29 369 000 kr.

147


 


I. Internationell samverkan                                                               Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Samarbetet med väridshälsoorganisalionen (WHO) är den mest omfattande

enskilda delen av socialdepartementets internafionella verksamhet. Arbetet inriktas bl,a. på att stödja WHO:s strategi för Hälsa för alla år 2000 där ett viktigt område är att utveckla primärvård och hälsofrämjande åtgärder i hela samhället. I detta sammanhang har Sverige markerat behovet av sektors-övergripande hälsoplanering och hälsopolifiska jämlikhetsfrågor. Av sär­skilt intresse för Sverige är det arbete som bedrivs inom WHO:s europare­gion för uppföljningen av de 38 hälsopolifiska mål som antagits för Europa, Sverige har i WHO tagit upp bl,a, behovet av ett ökat arbete inom läkeme­delsområdet, ålgärder beträffande livssfilsfaktorer som alkohol, narkofika och rökning, ökade insatser för handikappade saml uppföljning av den inter­nafionella koden för marknadsföring av bröstmjölksersätlningar, WHO in­rättade i början av år 1987 ett nytt AIDS-program, som dels omfattar globala strategier, dels hjälp åt länder att bygga upp nafionella AIDS- program. Sve­rige följer aktivt och stöder WHO:s arbete i kampen mot AIDS. Inom ramen för biståndsmedlen har Sverige fram liH november år 1987 varit det land som gjort de största ekonomiska åtagandena för alt stödja programmet, Sveriges kandidat, professor Barbro Westerholm, invaldes i maj 1987 i WHO:s sty­relse för perioden 1987-90 på den plats som normalt tillfaller en person från något av de nordiska länderna.

Samarbetet inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhet, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Under år 1987 har tre vikfiga FN-mölen ägt rum på det socialpolitiska områ­det, nämligen i juni en konferens om narkotikamissbruk och olaglig handel med narkofika, i augusti - med Sverige som värdland - ett expertmöte för att utvärdera de första fem åren av FN:s handikappårtionde, samt i september en interregional konsultation i FN:s regi på socialministernivå.

Även inom Europarådet, organisafionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och internafionella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ett omfattande social- och hälsovårdspolitiskt samarbete i vilket Sverige del­tar, I Europarådet svarar socialdepartementet för deltagande i rådets hälso­vårdskommitté, sociala kommitté och socialförsäkringskommitté, i den s,k. Pompidou- gruppens arbete med narkolikafrågor och sedan i mars 1987 även i handikappkommittén. Två fackrninisterkonferenser på socialdepartemen­tets område har under året arrangerats av Europarådet, nämligen en familje­ministerkonferens i Bryssel i maj och en hälsovårdsminislerkonferens i Paris i november. OECD anordnar i juli 1988 den första socialministerkonferen­sen i organisationens historia.

Det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet har sin utgångspunkt i Nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommilté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i det reviderade samarbetsprogram som fastställ­des av social- och hälsovårdsminislrarna i augusti 1982. Förslag till nytt sam­arbetsprogram kommer att föreläggas Nordiska rådet vid dess session i Oslo i mars 1988.

Den 1 januari 1986 trädde en konvenfion på pensionsområdet med Ca-


 


nåda i kraft. Denna har följts upp med en särskild överenskommelse med Prop. 1987/88:100 provinsregeringen i Québec som beräknas träda i kraft inom kort. Under år Bil. 7 1987 har en ny socialförsäkringskonvention med Storbritannien underteck­nats och väntas träda i kraft under år 1988. Vidare har förhandlingar förts med Belgien och Kap Verde om nya socialförsäkringsavtal och med Jugosla­vien och FörbundsrepubHken Tyskland om revision av gällande avtal med dessa  länder.

En överenskommelse med Algeriet om sjukvårdsförmåner för tillfälHga besökare har undertecknats och träder i kraft i början av år 1988. En lik­nande överenskommelse med Tyska Demokratiska Republiken har under­tecknats i november 1987 och förhandlingar i samma ämne har förts med AustraHen och Polen.

Med Australien har diskuterats en överenskommelse om samarbete på lä­kemedelsområdet. Slutligen har avtalet med Ungern om samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet (SÖ 1978:8) ändrats så att det automatiskt kan förlängas för fem år i sänder.

I 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt interna­tionellt socialpolitiskt samarbete m.m.

 

1986/87

Utgift

29 245 000

1987/88

Anslag

24 298 000

1988/89

Förslag

27 498 000

Från anslaget bekostas bl.a, Sveriges deltagande i Förenta nationernas (FN), världshälsoorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på social- och hälsovårdsområdet, internationellt - särskilt nordiskt - social­politiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

1.

Utgifter för svenskt deltagande Förenta nationernas (FN och UNICEF) reguljära sammankomster

 

-1-

50 000

2.

Bidrag till WHO

20 828 000

-1-

2 405 000

3.

Utgifter för svenskt deltagande i WHO:s reguljära  sammankomster

257 000

+

8 000

4.

Bidrag till FN:s fond för kontroll

 

 

 

 

av beroendeframkallande medel

337 000

+

10 000

5. 6,

Stöd till narkotikabekämpning i   utvecklingsländerna Bilateralt samarbete på social-

500 000

 

-

 

och  hälsovårdsområdet

641 000

+

32 000

7. 8.

Nordiskt socialpolitiskt samarbete Vissa internationella resor

748 000 143 000

+ +

570 000 4 000

9.

Riksförsäkringsverkets medlemskap i.. ISSA

245 000

+

43 000

10.

Övrigt

599 000

+

78 000

Summa  utgifter

24 298 000

+

3 200 000

Socialstyrelsen föreslår för bilateralt samarbete på social- och hälsovårds­
området en ökning med 30 000 kr. Under posten Vissa internationella resor ,
föreslår socialstyrelsen en ökning med 107 000 kr.                                                          49

11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 7 Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 540 000 kr. för extra utgif­ter inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet under år 1988.

Med hänvisning till sammanstäHningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 27 498 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt so­cialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 27 498 000 kr.

I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1986/87 Utgift 1000 000 1987/88 Anslag 2 000 000 1988/89        Förslag      1010 000

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 1 010 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vbsa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1988/ 89 anvisa ett reservafionsanslag av 1 010 000 kr.

150


 


Bilaga 5.1    Prop. 1987/88:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skaH ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

2a f

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget   motsvarar   ett        Flerbarnstillägg lämnas med be-
halvt barnbidrag om barnens antal    lopp som motsvarar
uppgår till tre och ökas med etthund-        1.  ett halvt barnbidrag /ör det
rasextio procent av ett helt barnbi-    tredje barnet,
drag för varje ytterligare barn.
            2. etthundranittio procent av ett

helt barnbidrag för det fjärde barnet,

3.       tvåhundrafyrtio procent av ett helt barnbidrag för det femte barnet,

4.        etthundrasextio procent av ett helt barnbidrag för det sjätte barnet och varje ytterligare.barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan upp­bär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sam­manbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta liH den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1973:449. 2 Senaste lydelse 1987:548.

151


 


Bilaga 5.2     Prop. 1987/88:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring'

dels att nuvarande 9 kap. 4 a § skall betecknas 9 kap. 4 b §,

dels att 4 kap. 10,12 och 16 §§ samt den nya 9 kap. 4 b § skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 4 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

4 kap. 10 §2 En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i sam­band med

1.      sjukdom eller smitta hos barnet,

2.      sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3.      besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4.      vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besö­ker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapen­ning.

För vård av ett barn vars levnads­ålder understiger 240 dagar utges till­fällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus.

En förälder till barn som fyllt fyra men inte tolv år har rätt tiU tillfällig föräldrapenning även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fri­tidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förloss­ningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpHga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adop­tion anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

12 P
Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges un- 10 § första stycket och 11 § utges un­
der högst 60 dagar för varje barn och der högst 60 dagar för varje barn och
år och enligt 10 § andra stycket under år. Om föräldern behöver avstå frän
högst två dagar per barn och år.
       förvärvsarbete av skäl som anges i

10 § första stycket 1,3 och 4 utges till­
fällig föräldrapenning under ytterli­
gare högst 30 dagar för varje barn
                           ■■ 2
och år.


 


Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst två dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst tio dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid ef­ter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tid­punkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn. Sådan tillfälHg föräldrapenning utges inte för tid ef­ter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tid­punkt föräldiarna fått barnet i sin vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om fillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


 


Föräldrapenningförmåner får inte utges till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 4 § andra stycket och 10 § andra och tredje styckena.


16


Föräldrapenningförmåner får inte utges till båda föräldrarna för samma barn och fid i annat fall än som anges i 4 § andra stycket och 10 § tredje och fjärde styckena.


Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet Hder av allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i behandlingen av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

Oavsett antalet barn utges fill en förälder inte mer än sammanlagt hel för­äldrapenning per dag.


9 4

Om föräldrarna till ett barn, för vilket rätt till vårdbidrag föreligger, lever åtskilda, får de uppbära hälften av vårdbidraget vardera om båda tar del i värden om barnet.

För uppdelning av vårdbidrag en­ligt första stycket krävs att föräld­rarna har gemensam vårdnad om barnet och att båda föräldrarna be­gär att bidraget delas upp.


kap.

Avlider ett barn, för vilket vård­bidrag enligt 4 § utgår med belopp motsvarande hel eller halv förtids­pension till ensamstående jämte pen­sionstillskott som svarar mot pensio­nen, utges vårdbidrag till efterle­vande förälder till och med den åt­tonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad då vårdbidraget annars skulle ha upp­hört.

Vårdbidrag enligt första stycket ut­ges som halv förmån, om vid tiden för dödsfallet vårdbidrag lämnades med belopp motsvarande hel förtids­pension till ensamstående jämte pen­sionstillskott som svarade mot pen­sionen, och i annat fall som fjärde­dels förmån.

Om det vårdbidrag som utgick vid


153


 


Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse                                       Prop. 1987/88:100

Bil   7 dödsfallet till viss del hade bestämts

som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget en­ligt denna paragraf anses utgöra så­dan ersättning.

4b§\

Om föräldrarna till ett barn, för vilket rått till vårdbidrag föreligger, lever åtskilda, utbetalas hälften av vårdbidraget till dem vardera om båda tar del i vården om barnet eller, ifall som avses 14 a §, båda vid tiden för dödsfallet tog del i vården.

För uppdelning av vårdbidrag en­ligt första stycket krävs att båda för­äldrarna begär att bidraget delas upp och att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller, i fall som avses 14 a §, vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad.

1.         Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2.    Den nya föreskriften i 4 kap. 10 § andra stycket tillämpas första gången på ersättningsfall som börjar efter ikraftträdandet.

3.    De nya föreskrifterna i 9 kap. 4 a § tillämpas första gången vid dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 1982:120,

2 Senaste lydelse 1985:87.

' Senaste lydelse 1985:87,

" Senaste lydelse 1985:87,

' Senaste lydelse av förutvarande 4 a § 1982:778.

154


 


Bilaga 5.3     Prop. 1987/88:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om all­män försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke er­sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk­ring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller un­der militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om stalHgt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö­män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepHktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av ska­deståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknan­dedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen ut­gått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra tiH intäkt av fasfighet

' Senaste lydelse 1987:1204.                                                                                               155


 


Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse                                       Prop. 1987/88:100

Bil. 7 eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks­fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför­säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke ut­gör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berätfigad till avdrag för utgivet belopp;

sfipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt­ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap, studiestödslagen (1973:349), inlernatbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersätlning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbets­marknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberätfigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan goltgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderslöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag ay statsmedel;

handikappersättning enhgt 9 kap, handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk- 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk­ring, sådan del av vårdbidrag enligt ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör er- 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som sättning för merkostnader samt utgör ersättning för merkostnader hemsjukvårdsbidrag, som utgår av samt hemsjukvårdsbidrag, som ut-kommunala eller landslingskommu- går av kommunala eller landstings-nala medel till den vårdbehövande; kommunala medel till den vårdbe­hövande;

kommunall bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag fill barnfamiljer eller förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hus­håll utan barn;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel fill den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan goltgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i sfiflelsen;

goltgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, tiH den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
                                                                                       156


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                               Prop. 1987/88:100

Bil. 7

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyl­dige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte översti­ger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras fill rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskaU, 22 § tuHagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be­träffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punkt­skatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgif­ter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna i 37 § 8 mom. c) och d) taxeringslagen (1956:623) inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyl­dige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kr.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbru­kare, yrkesfiskare, renskötare m,fl, gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juH 1988.

157


 


Bilaga 5.4     Prop. 1987/88:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. ■1§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

16 kap. 1 § Den som önskar komma i åtnju-        Den som önskar pension skall tände av pension skall göra ansökan    göra ansökan hos allmän försäk-hos allmän försäkringskassa i enligr    ringskassa i enlighet med vad tege-het med vad regeringen föiordnar.      ringen   förordnar.   Försäkringskas­san skall dock utan ansökan besluta om hel ålderspension till en hos kas­san    inskriven    pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65 år, om han inte skriftligen begärt annat.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta en­Hgl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnan­de.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vård­bidrag tillerkänts honom för begränsad tid, må den tid varunder sådan för­mån skall utgå förlängas utan att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förfidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988. ' Lagen omtryckt 1982:120,

158


 


Bilaga 5.5


Prop. 1987/88:100 Bil. 7


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läke­medelskostnader, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.


3§'

Nuvarande lydelse

I andra fall än som avses i 2 § skall del fastställda priset för samtidigt på grund av sjukdom förskrivna och in­köpta läkemedel sältas ned med hela det belopp som överstiger 60 kronor. Om en förskrivning är av­sedd att expedieras mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett expeditionstillfälle. Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas inte den avgift som kan ha uttagils för expedition av telefonför-skrivna läkemedel.


Föreslagen lydelse

I andra faH än som avses i 2 § skall det fastställda priset för samtidigt på grund av sjukdom förskrivna och in­köpta läkemedel sättas ned med hela det belopp som överstiger 65 kronor. Om en förskrivning är av­sedd att expedieras mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett expeditionstillfäHe. Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas inte den avgift som kan ha ultagils för expedition av telefonför-skrivna läkemedel.


Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i an­nat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller ammande kvinna eller till barn.

Från prisnedsältning enligt denna paragraf kan regeringen undanta ett visst läkemedel eHer en viss grupp av läkemedel som avses i första stycket,

Visar någon atl han i den omfattning som anges i andra stycket har köpt prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt patientav­gift för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som avses i 2 kap, 2 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för motsvarande vård eller behandling som erhållits inom företagshälsovård, för vilken bidrag läm­nas efter beslut av yrkesinspektionen, är han befriad från att därefter betala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som återstår av ett år, räknat från det första vårdtillfället, behandlingstillfället eller läkemedels­inköpet.

För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisnedsatta läke­medel har inköpts eller patientavgif­ter för läkarbesök eriagts vid sam­manlagt minst 15 tillfällen. Med ett sådant tillfälle likställs dels ett köp av läkemedel som avses i 3 § för ett belopp som överstiger 30 men inte

För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisnedsatta läke­medel har inköpts eller patientavgif­ter för läkarbesök eriagts vid sam­manlagt minst 15 tillfällen. Med ett sådant tillfälle likställs dels ett köp av läkemedel som avses i 3 § för ett belopp som överstiger 30 men inte


' Senaste lydelse 1987:267. ■ Senaste lydelse 1987:267.


159


 


Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse                               Prop. 1987/88:100

Bil. 7
60 kronor, dels två tillfällen då pati- 65 kronor, dels två tillfällen då pati­
entavgift har eriagts för besök för entavgift har eriagts för besök för
sjukvårdande behandHngar eller för sjukvårdande behandlingar eller för
telefonrådfrågningar som har skett telefonrådfrågningar som har skett
hos läkare eller privatpraktiserande hos läkare eller privatpraktiserande
sjukgymnast.                                  sjukgymnast.

Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när antalet vårdtillfällen, behand­lingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen sammanlagt uppgår fill vad som sägs i andra stycket.

Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även för barn som under denna tid fyller 16 år.

Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varit gift eller har eller har haft barn med föräldern.

Denna lag träder i kraft den 1 juH 1988.

160


 


Register                                                                                                                            Prop. 1987/88:100

sid.                                                                                                         Kronor              ''- "

1    Översikt

Femte huvudtiteln

12    A.    Socialdepartementet m.m.

12    1,     Socialdepartementet,'förslagsanslag                                  29 089 000

12              2.     Utredningar m.m., reservationsanslag                               27 720 000

13              3.     Forsknings- och utvecklingsarbete samt för-

söksverksamhet, reservafionsanslag                                 38 385 000

14    4,     Extra utgifter, reservationsanslag                                         1 880 000
14    5.     Särskilda medel för bekämpning av AIDS,

reservationsanslag                                                             80 000 000*

177 074 000

16   B.    Administration av socialförsäkring m.m.

Inledning
21    1.     Riksförsäkringsverket, förslagsanslag
                              355 756 000

24   2.     Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag                     461 641 000

817 397 000

28    C.    Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Inledning

31               1.     Allmänna barnbidrag, förslagsanslag                          10 140 000 000

32       2.     Bidrag till föräldraförsäkringen, förslagsan-

slag                                                                               1 286 000 000

35     3.     Vårdbidragför handikappade barn, förslags-

anslag                                                                               603 000 000

36      4.     Bidragsförskott, förslagsanslag                                      1 900 000 000

37      5.     Barnpensioner,  förslagsanslag                                          216 000 000

38      6.     Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,                                             för-

slagsanslag                                                                          5 700 000

14 150 700 000

39    D.    Försäkring vid sjukdom, handikapp och ål-

derdom

Inledning
53    1.     Bidrag fill sjukförsäkringen, förslagsanslag
                  6 767 000 000,

55    2,     Folkpensioner,  förslagsanslag                                    52 810 000 000

57     3.     Bidrag  till   kommunala  bostadsfillägg  tiH

folkpension, förslagsanslag                                          1 230 000 000

58    4.     Vissa   yrkesskadeersättningar   m.m.,   för-

slagsanslag                                                                          2 500 000

161

60 809 500 000


59    E.    Hälso- och sjukvård m.m.

Inledning

60     1.    Socialstyrelsen, förslagsanslag

69    2.     Statlig kontroll av läkemedel m.m,, förslags­anslag

71      3,     Statens rättskemiska laboratorium, förslags-

anslag

72               4.     Statens rättsläkarstalioner, förslagsanslag

73               5.     Rättspsykiatriska stationer och kliniker, för-

slagsanslag

76     6.     Statens miljömedicinska laboratorium, för-

slagsanslag

77     7,     Statens giftinformationscentral, förslagsan-

slag

78     8.     Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för-

slagsanslag

80     9,     WHO-enheten för rapportering av läkeme-

delsbiverkningar, förslagsanslag

81     10,   Statens institut för psykosocial miljömedi-

cin,  förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium: 84    11,   Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 86    12.   Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

86     13,   Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsan-

slag

87                14.   Utrustning,  reservafionsanslag

88                15,   Bidrag till hälsoupplysning, reservationsan-

slag

89     16.   Epidemiberedskap m.m,, förslagsanslag

91      17,   Bidrag till  Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut

92     18,   Bidrag till allmän sjukvård m,m., förslagsan-

slag

93     19,   Specialistutbildning av läkare m.m,, reserva-

fionsanslag

94     20,   Beredskapslagring och utbildning m.m, för

hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag

97     21.   Driftkostnader för beredskapslagring m.m.,

förslagsanslag

98     22.   Investeringsersättningar enligt läkarutbild-

ningsavtal m.m,, förslagsanslag


 

 

Prop. 1987/88:100

 

Bil. 7

170 613 000

 

1000

 

24 590 000

 

26 933 000

 

90 439 000

 

20 506 000*

 

1000

 

5 990 000

 

1 863 000

 

3 380 000

 

1 000

 

22 306 000

 

4 186 000

 

2 190 000

 

3 000 000

 

26 980 000

 

16 575 000

 

4 552 182 000

 

34 547 000

 

52 965 000

 

55 035 000

 

134 500 000

 

5 248 783 000

 


162


 


101

F.

Omsorg om barn och ungdom

Inledning

 

Prop. 1987/88:100 Bil. 7

103

1.

Bidrag till kommunal barnomsorg, förslags­anslag

9 795 000 000

.

107

2.

Bidrag till hemspråksträning i förskolan, för­slagsanslag

30 300 000

 

108

3.

Barnmiljörådet, förslagsanslag

. 3 754 000

 

109

4.

Statens  nämnd  för  internafionella  adop­tionsfrågor,   förslagsanslag

3 961 000 9 833 015 000

 

112    G.    Omsorg om äldre och handikappade

Inledning

119               1.     Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag         2 723 540 000

120               2.     Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag                   497 000 000

121  3.     Kostnader för viss omsorg om psykiskt ut-

vecklingsstörda m.fl., förslagsanslag                   35 576 000

123   4.    Styrelsen för vårdartjänst, förslagsanslag               30 707 000

125     5.     Ersättning tiH televerket för texttelefoner,

förslagsanslag                                                27 269 000

126     6.    Ersättning till postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag                                42 644 000
126   7.    Kostnader för viss verksamhet för handikap­
pade,  förslagsanslag                                                        .34 169 000

130               8.     Statens hundskola, förslagsanslag                         2 600 000*

131               9.     Statens handikappråd, förslagsanslag                       3 968 000

132               10,   Bidrag fiH handikapporganisafioner, reser-

vationsanslag                                                 62 134 000

3 459 607 000

134    H.    Socialt behandlingsarbete, alkohol- och nar­kotikapolitik

Inledning

140     1.     Upplysning och information på drogområdet

m.m,, reservationsanslag                                    7 513 000

141      2.     Bidrag tiH missbrukarvård m.m,, förslagsan-

slag                                                              810 000 000

143    3.     Bidrag till  organisationer,  reservationsan­
slag                                                                            49 534 000
146   4.     Utvecklings- och försöksverksamhet, reser­
vationsanslag                                                               29 369 000

896 416 000

163


 


148     I.     Internationell samverkan                                                                Prop. 1987/88:100

, ,   . .                                                                                 Bil. 7

Inledning

149     1.     Bidrag till världshälsoorganisationen samt

internationellt    socialpolitiskt    samarbete

m.m.,  förslagsanslag                                        27 498 000

150     2.     Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                           1010 000

28 508 000
Totalt för socialdepartementet
                            95 421 000 000

151    Lagförslag

gotab   Stockholm 1987 86876                                                                                                                   164


 


Bilaga 8 till budgetpropositionen 1988


 


 


Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 8


Översikt

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järn-värgs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafik­säkerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområ­det. Till kommunikationsdepartementet hör också bl. a. Sveriges meteoro­logiska och hydrologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut (SGI),

Det ungefärliga antalet anställda vid myndigheterna under kommunika­tionsdepartementet framgår av nedanstående sammanställning.

 

Myndighet

Antal

Myndighet

Antal

 

anställda*

 

anställda*

 

1987

 

1987

Vägverket

8437

Televerket

43400

Trafiksäkerhetsverket

693

Transportrådet

58

Statens järnvägar

36000

Sveriges meteorologiska och

 

Sjöfartsverket

1424

hydrologiska institut

864

Handelsflottans pensionsanstalt

5

Statens väg- och

 

Handelsflottans kultur-

 

trafikinstitut

196

och fritidsråd

38

Statens geotekniska

 

Luftfartsverket

2907

mstitut

81

Statens haverikommission

8

Transportforsknings-

 

Postverket

66000

beredningen

14

Exkl. de anställda vid statliga bolag.

Inriktning

Regeringen aviserade i föregående års budgetproposition att ett trafikpoli­tiskt uppföljnings- och utvecklingsarbete hade påbörjats inom kommunika­tionsdepartementet. Som mål för arbelet angavs atl säkerställa en fortsalt utveckling mot ett effektivt transportsystem - ett system som också kan förenas med att ansvar tas för miljö, säkerhet och regional balans.

Regeringen har för avsikt att presentera sina förslag i en särproposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. I propositionen föreslås en vidareut­veckling av 1979 års trafikpolitiska beslut beträffande bl, a. Irafikgrenarnas samhällsekonomiska kostnadsansvar. Hänsyn las därvid bl. a, till trafikens

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8


miljökostnader. Proposifionen innehåller också förslag om inriktningen     Prop, 1987/88:100 inför 1990-talet av trafikpolitiken på olika områden såsom vägar och trafik-     Bil. 8 säkerhet, järnvägar, luftfart, kollektivtrafik, miljö och energi samt regional utveckling.

I den trafikpolitiska propositionen kommer atl tas upp anslagsfrågor avseende budgetåret 1988/89 som berör de nämnda områdena, I avvaktan pä detta föreslås att en rad anslag under sjätte huvudtiteln upptas med oförändrade belopp i föreliggande budgetproposition.

Regeringen har för avsikt att under våren 1988 återkomma till riksdagen med en proposition om vissa telepolitiska frågor. I propositionen kommer inriktningen av telepolifiken aU behandlas. Det s. k. kontorsväxelmonopo­let och inriktningen av televerkets verksamhet under perioden 1988-1991 kommer att tas upp, I avvaktan på detta behandlas inte frågor om telekom­munikationer i budgetpropositionen.

De frågor som inte berörs av de nyss nämnda särskilda propositionerna och som således behandlas i årets budgetproposition rör verksamhetsom­rådena vissa trafiksäkerhelsfrågor, poslväsende, transportstöd, forsk­nings- och utvecklingsverksamhet, meteorologi och hydrologi samt nor­diska och internationella frågor.

Vissa trafiksäkerhetsfrågor

För atl ge trafiksäkerhetsarbetet ett särskilt stöd bör prövas atl ge Irafiksä­kerhetsverket möjligheter att på kommersiella grunder få sälja individuellt valda registreringsnummer.

Postväsende

Enligt flera genomförda undersökningar slår sig svensk postservice väl i ett internationellt perspektiv. Detta gäller både portoutveckling och be-fordringssiandard för brev. Portot för 20-grams normalbrev har, med hän­syn tagen fill inflationen, sjunkit med 14% mellan åren 1977 och 1987. Sverige har också en hög andel av inrikes normalbrev som befordras över naft.

Statsmakternas styrning av postens verksamhet sker genom alt service­mål och ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande ireårsplaner. För treårsperioden 1989-1991 bör målet vara alt 95% av normalbreven skall befordras över natt. Det ekonomiska resultatet bör motsvara ca 5 % av omsättningen för att möjliggöra nödvändiga investeringar och konsoli­dering.

Målen för servicen saml förväntad volymtillväxt med 4-5 % för försän­delser av brev och paket under den kommande treårsperioden kommer att kräva fortsatta stora investeringar i utrustning och lokaler.

Transportstöd

Det regionalpolitiska transportstödet för Norriand syftar lill alt minska de

merkostnader näringslivet i de norra delarna av landet har för godsirans-                               2


 


porter. Föratt minskade norrländska företagens kostnader för nödvändiga     Prop. 1987/88:100 personkontakter med södra och mellersta Sverige har också från år 1986     Bil. 8 införts ett nytt stöd för persontransporter. Till dalatekniska serviceföretag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner gäller vidare under en treårig försöksperiod alt slöd lämnas till dalakommunikation.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

För att kunna höja effektiviteten inom transportsektorn krävs ett fortlö­pande forsknings- och utvecklingsarbete rörande bl, a. fordon, transport­system och transportorganisation. En målmedveten satsning på forsk­nings- och utvecklingsverksamhet är därför en viktig del av regeringens trafikpolitik. Riksdagen antog våren 1987 en proposition om forskning, vari FoU om miljöfrågor fick en ökad prioritet. Transportforskningsbered­ningen (TFB) har med anledning av detta under år 1987 tagit fram ett program för FoU-insatser inom området trafik och miljö.

Vädertjänst

Arbetet med att förbättra väderövervakningen fortgår kontinuerligt. Som ett led i förbättringen av övervakningen över Östersjön föreslår regeringen alt 5,8 milj. kr. anslås till en väderradar på Golland och en boj pä Midsjö-bankarna.

Öresundsförbindelserna

Förhandlingarna mellan Sverige och Danmark rörande en regeringsöver­enskommelse om fasta förbindelser över Öresund har fortsatt under år 1987,

De danska och svenska ämbetsmannadelegalionerna har nu genomfört en kompletterande genomgång och värdering av de miljömässiga konse­kvenserna av olika fasta förbindelser i syfte att klariägga dessa konsekven­ser innan ställning tas i valet mellan olika alternativ. Dessutom har gjorts en utvärdering av två nya trafiklösningar. Det gäller dels en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, dels en tunnel mellan Helsingör och Helsingborg i en sträckning söder om de båda städerna.

Resultatet av arbetet har redovisats i rapporterna Fasta Öresundsförbin­delser (SOU 1987:41) och Miljökonsekvenser av fasta Öresundsförbindel­ser (SOU 1987:42).

Rapporterna har remissbehandlats. Sammanställning av remissyttrande­na pågår.

Nordiska och internationella frågor

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat.
Inom nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NÄT) drivs
ett flertal projekt som i huvudsak finansieras över nordiska ministerrådels                             3


 


budget. Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) utarbetar förslag till långsik-     Prop. 1987/88:100 tig handlingsplan för att effektivisera det nordiska samarbetet på irafiksä-     Bil. 8 kerhelsområdet.

Sverige deltar akfivt i arbelet med internationella transportpolitiska frågor. Samarbete sker bl, a. inom ramen för Europeiska transportminis­terkonferensen (CEMT), Landtransportkommiltén inom FN:s ekonomis­ka kommission för Europa (ECE), Sjöfarlskommittén inom Organisatio­nen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Konsultativa sjö­fartsgruppen (CSG), Internafionella sjöfartsorganisationen (IMO), Interna­tionella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Europeiska civHa luft-fartskonferensen (ECAC),

EG:s stats- och regeringschefer beslöt år 1985 att den s, k. vitbokens förslag om inrättande av en fri gemensam marknad inom EG fr, o. m. år 1992 skall genomföras. Flera viktiga beslul har därefter fattats för att förverkliga detta mål inte minst i fråga om en gemensam framtida trans­portpolitik.

Denna utveckling kommer atl få mycket stor inverkan på Sverige och möjligheterna atl på trafikområdet bedriva konkurrens på lika villkor med EG-länderna, För att undvika att EG-beslulel leder fill försämrade konkur­rensvillkor för de länder som står utanför EG har CEMT, på svenskt initiativ, beslutat undersöka förutsättningarna för ingående av ett multila­teralt avtal om landsvägstrafiken. En arbetsgrupp under svenskt ordföran­deskap studerar för närvarande frågan.


 


Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Hulterström


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. Kommunikationsdepartementet m. m. A 1. Kommunikationsdepartementet

 

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

19132863 18610000 20400000

 

 

 

 

1987/88

Beräknad

ändring

1988/89

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav löner)

 

78

18610000

(16475000)

(-H 790 000)

(-H 425000)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 20400000 kr., vilket innebär atl besparingar enligt huvudför­slaget genomförs.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 20400000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift             7295 110               Reservation               2572199

1987/88 Anslag          5 700000'

1988/89 Förslag          4 800000

' Varav 1 700000 kr, på TB 1 för budgetåret 1987/88.

Med hänsyn lill den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten bör anslaget uppgå till 4 800000 kr. under näsla budgetår. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vafionsanslag av 4 800 000 kr.


 


A 3. Extrautgifter                                                                            Prop. 1987/88:100

Ril  8
1986/87 Utgift              526391               Reservafion                -96358

1987/88 Anslag            730000'

1988/89 Förslag            600000

' Varav 300000 kr. på TB I för budgetåret 1987/88.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av kostnader i samband med utländska besök främst av exportfrämjande karaktär beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 600 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa eft reservationsanslag av 600000 kr.


 


B. Vägväsende

1 Vägverkets uppgifter

Vägverket är väghållare för statliga vägar och central förvaltningsmyndig­het för ärenden om allmänna vägar och gator samt statsbidrag lill stats-kommunvägar, vissa kollektivirafikanläggningar m. m. och vissa enskilda vägar. Verket svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spår­vägar och tunnelbanor. Väglagsliflningen innehåller de grundläggande be­stämmelserna om väghållningen,

Ell av vägverket helägt dotterbolag - Swedish National Road Consul­ting Aktiebolag - bildades år 1982. Bolaget skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet på väghållningsområdet.


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


2 Vägnätet

Det svenska väg- och gatunätet år myckel omfattande. Praktiskt laget vaije bebyggd fastighet kan nås med en vägtransport,

I nedanstående tabell redovisas omfattningen vid slutet av vart och ett av åren 1984-1987 av de statliga insatserna på vägnätet i resp. års prisni­vå, väglängder m, m.

 

 

1984

1985

1986

1987'

Allmänna vägar

 

 

 

 

statsvägar:

 

 

 

 

väglängd (km)

98100

98200

98 300

98300

anslag/medel (milj. kr.)

 

 

 

 

- drift (inkl. invest. i anlägg-

 

 

 

 

ningstillgångar)

3531

3961

4193

4420

- byggande

1251

970

1088

1000

- beredskapsarbeten (VV regi)

213

190

200

150

personaP

12807

12219

12100

11700

därav fast anställda

8677

8619

8482

8200

statskommunvägar:

 

 

 

 

väglängd (km)

5800

5800

5800

5800

bidrag (milj. kr.)

 

 

 

 

- drift

570

698

681

651

- byggande

526

340

340

360

Kommunala gator

 

 

 

 

gatulängd (km)

27200

27200

27200

27 200

Enskilda vägar

 

 

 

 

bidragsberättigade

 

 

 

 

vägar (km)

70100

69900

71100

71100

bidrag (milj. kr.)

290

310

373

391

icke bidragsberättigade

 

 

 

 

vägar (km)

210000

210000

210000

210000

Totalt

 

 

 

 

väglängd 30 juni (km)

4)0000

410000

410000

410000

motorfordon (antal)

3470000

3 519000

3 608000

3730000

anslag/bidrag (milj. kr.)

6381

6479

6875

6972

' Beräknat för år 1987.  Per den 31 december.


 


Det totala vägnätet i landet omfattar omkring 410000 km. Del allmänna vägnätet har en längd av omkring 103 800 km. Av dessa sköter slalen genom vägverket väghållningen på 98000 km statsvägar. Väghållningen för resterande 5 800 km - de s. k. statskommunvägarna — sköts av kommuner som har förordnats lill egna väghållare. För närvarande har 110 kommuner sådana förordnanden. Inklusive statskommunvägarna uppgår längden av de kommunala vägarna och gatorna lill 33 000 km. Det enskilda vägnätet omfattar omkring 280000 km. Av de enskilda vägarna erhåller omkring 70000 km statligt bidrag.


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


3 Vägverkets väghållning

Huvudkontor. Vägverket arbetar sedan den 1 januari 1986 i en ny organisa­tion. Den nya organisationen innebär alt ansvaret för väghållningen har samlats i tre regioner, norra, östra och sydvästra. Regionerna leds av en regionchef som även ingår i verksledningen.

Regioncheferna har under verkschefen det samlade ansvaret för väghåll­ningen i sin region, Byggnadsdistrikl, vägförvaltningar och projekterings­kontor lyder under regionchefen. Verksamheten på huvudkontoret har organiserats i dels nämnda regioner, dels i sex serviceavdelningar enligt figur 1.

Figur 1. Organisationsplan för vägverket

GD


[Ekonomr"

/näni) |ro_J-

C Adm  


cS


GD kansli

Intern revision


GD stab


 


Region Sydväst


Region Öst


Region Norr


 


1              Intern              j

M "'■    styrelse      I


7   vagtftrv 2   Byggdlstr 1   ProjkonI


9   Vigffirv 2   ByggdJstr 1   Projkont


8   Vigförv 2   Byggdlstr


Regional organisation. Den regionala organisationen för väghållningen utgörs av 24 st. vägförvaltningar, en i varje län och sex byggnadsdistrikt, vilket vart och ett omfattar två till fem län. Under vägförvaltningarna finns den lokala organisationen, som består av 262 lokala enheter s. k. arbetsom-


 


råden. Under byggnadsdistrikten finns ett varierande antal lokala vägbygg-     Prop. 1987/88:100
nadsarbetsplatser.                                                                             Bil. 8

4 1986 års resultat

Riksdagen anvisade 6611,7 milj. kr. fill vägväsendet för verksamhetsåret 1986. Effekterna av under året genomförda väghållningsinsatser saml för­delningen mellan olika åtgärder har av vägverket redovisats i verksamhets­berättelsen huvudsakligen uppdelat på drift, byggande samt bidragsgiv-nlng.

4.1 Drift

Beläggningar. Beläggningsunderhållel kostade totalt 976 milj. kr. En ök­ning med 104 milj, kr. jämfört med år 1985. 10% av det belagda vägnätet fick ny beläggning under år 1986. Till delta kommer beläggningsarbeten till en kostnad av 212 milj, kr. i samband med ombyggnad och förstärkning av vägar. Den totala kostnaden för beläggningsverksamheten har därmed under år 1986 uppgått till omkring I 200 milj. kr.

Broar. Av de närmare 12000 broar som vägverket underhåller finns en plan för särskild inspekfion av omkring 7000. Till och med år 1986 har 5000 broar undersökts. Resultatet från inspektionen tyder på att omkring 1 800 broar - 25% är skadade (isoleringsskador). För att kunna reparera skadade broar har vägverket prioriterat brounderhållet. Under år 1986 kostade brounderhållet 200 milj, kr., vilket motsvarar I % av broarnas återanskaffningsvärde.

Bärighet. Omkring 2000 mil berördes av bärighetsrestriktioner under tjällossningen vilket i stort motsvarade situafionen under år 1985.

Vinterväghållning. Kostnaden för vinterväghållningen var 555 milj, kr. En minskning med 46 milj. kr. jämfört med år 1985. En ökad satsning har genomförts för alt minska antalet olyckor beroende på snö- och isväglag.

Trafiksäkerhet. Antalet trafikolyckor ökade under år 1986 jämfört med år 1985. Under året inträffade på del statliga vägnätet omkring 37000 polisrapporterade olyckor. 554 personer omkom och omkring 11000 perso­ner skadades. Singelolyckorna ökade under år 1986, medan olyckor med flera fordon inblandade minskade trots ökad trafik.

Vägverkets möjligheter alt förebygga olyckor omfattar förutom bygg­nadsåtgärder och normala driflåtgärder även vissa s. k, riktade åtgärder. Under år 1986 utförde vägverket sådana trafiksäkerhetsåtgärder lill en kostnad av omkring 90 milj, kr.

Grusvägar. Närmare 800 km grusväg belades. Kostnaden för grusväg­
hållningen uppgick till 199 milj. kr. Fördelat på grusvägarnas längd innebär
det omkring 6 700 kr. per kilometer.                                                                                9


 


Färjor. Vägverket trafikerade under år 1986 49 färjeleder. Drygt 8 miljö-     Prop. 1987/88:100 ner fordon transporterades till en kostnad av 157 milj, kr., omkring 19 kr.     Bil. 8 per fordon,

4.2 Byggande

Nya genomfartsleder och förbifartsleder har stor betydelse för att öka trafiksäkerheten. Ofta kan trafiksäkerheten på en nybyggd förbifart vara 2-3 gånger högre än på en befintlig dålig genomfart. Sådana förbifarter medför också ofta miljöförbättringar i övrigt för berörda tätorter.

Under år 1986 har 18 större väg- och broobjekt med en byggkostnad över 10 milj. kr. öppnats för trafik.

 

Län     Väg

Objekt

Byggkostn. milj.kr.

Riksvägar

 

 

D         E4

Gammelsta-Nyköping

138

D         58

Ålspånga-Vadsbro, söder Flen

14

E         50

Delen vid Norrsten

10

F         E4

Genom A6, Jönköping

47

G         23

Älmhult-Liatorp

55

M        E66

Osbyholm-Stavröd, förbi Hörby

46

0         E6

Bro över SJ i Skee

27

0         E6

Skogar-Svinesund

16

P         41

Förbifart Kinnarum

19

R         46

Luttra-Falköping

11

AC      E4

Sörmjöle-Ansmark

26

Länsvägar

 

 

AB      226

Dalvägen i Tumba

28

AB      276

Del av Södra infarten, Norrtälje

18

F         132

Förbifart Aneby

15

L         117

Förbifart Mala, norr Hässleholm

12

O         1026

Bro över Hålkedalskilen

13

S          172

Gustafsfors-Åriäng

18

S         890

Svenbergstorp-Rörkullen

6

Totalt öppnades år 1986 222 km nybyggd väg för trafik.

4.3 Bidragsgivning

Statskommunvägar. De beviljade bidragen lill drift uppgick år 1986 lill 678 milj, kr. och det bidragsberättigade väg- och gatunätet var 5800 km.

Enskilda vägar. De beviljade bidragen till drift uppgick till 323 milj. kr. 23000 enskilda vägar varav 7 färjeförbindelser erhöll bidrag.

5 Vägverkets anslagsframställning

Vägverkets verksamhet är uppdelad på nio programinriktade anslag på statsbudgeten och anslagsframställningen avser för samtliga dessa anslag verksamhetsåret 1989,

Vägverket hemställer för budgetåret 1988/89 atl väganslagen ökas med
2689 milj, kr, lill 10349 milj. kr. Enligt huvudförslaget redovisar vägverket                              10


 


en höjning med omkring 18 milj.kr. Pris- och löneomräkningen - som i enlighet med gällande anvisningar är baserad på prisutvecklingen under perioden april 1986 t.o, m. mars 1987 - har beräknats till ca 96 milj. kr. eller omkring 1,2 % av anslagen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


 


Anvisat        Föreslagen ökning till 1987/88        budgetåret 1988/89

vägverket    huvudförslag

milj. kr.        milj. kr.        milj. kr.


Pris- och löneom­räkning


 


B 1.  Vägverket:

Ämbetsverksuppgifter B 2.  Drift av statliga vägar B 3. Byggande av statliga vägar B 4. Bidrag till drift av kommu­nala vägar och gator B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator B 6.  Bidrag till drift och byggan­de av enskilda vägar B 7. Tjänster till utomstående B 8.  Vägverket: Försvarsupp­gifter B 9. Vägverket: Särskilda

bärighelshöjande åtgärder


 

10,5

0,5

0,3

0,5

4543,8

556,2

-28,8

18,2

1020,0

1980,0

17,0

27,0

6,1

0,7

6,2

663,7

11,5

10,0

8,0

370,0

 

407,8 33,9

117,2 1,5

9,6 1,1

13,9 1,4

37,0

2,7

2,4

2,0

575,0

15,0

9,1

15,0

661,7

2689,3

18,0

95,6


6 Anslag

B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m.


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


7530000 10450000 10700000


Från anslaget betalas vissa kostnader för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, järnvägsärenden saml vägverkets internrevision.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag av 10,9 milj. kr. för budgetåret 1988/89 avseende verksamheten under år 1989.


Föredragandens överväganden

Jag bedömer att kostnaderna för år 1989, somjag beräknar till 10700000 kr., ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.


11


 


Prop. 1987/88:100

Plan                                               1989 kr.                                           Bil. 8

 

Central administration

2200000

Översiktlig vägplanering

4050000

Fastställande av arbetsplaner

1000000

Järnvägsärenden m.m.

750000

Internrevision

2700000

 

10700000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill  Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10700000 kr.

B 2. Drift av statliga vägar

1986/87 Utgift       4152251000               Reservation          2596910000

1987/88 Anslag     4543 760000

1988/89 Förslag     4543 760000'
' Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för drift av stafiiga vägar, vissa förbättringsarbeten samt investeringsutgifter för vägverkets anlägg­ningstillgångar.

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet, Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Drift av statliga vägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 4543 760000 kr.

B 3. Byggande av statliga vägar

1986/87 Utgift       1260007000               Reservation            479691000

1987/88 Anslag     1020000000

1988/89 Förslag     1020000000'
' Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av statliga
vägar, vissa förbättringsarbeten samt bidrag fill cykelleder m. m. i icke
väghållade kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen                                12


 


(1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och åtgärder     Prop. 1987/88:100
som främjar viss busstrafik (ändrad senast 1984:770),                                Bil. 8

Anslaget kommer senare alt behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-lalel. Jag föreslår därför all anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Byggande av StatUga vägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 1020000000 kr.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1986/87 Utgift         611000000              Reservafion            651048000

1987/88 Anslag       663 718000

1988/89 Förslag       663 718000'
' Utbrutet anslag

Från anslaget lämnas i mån av tillgång på medel driftbidrag till statskom­munvägar saml väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik m, m, Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1986:668),

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför all anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1988/89 beräkna ell reservationsanslag av 663 718000 kr,

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1986/87 Utgift        378536000               Reservation           -60768000

1987/88 Anslag       370000000

1988/89 Förslag      370000000'
' Utbrutet anslag.

Från anslaget lämnas i män av tillgång på medel bidrag till byggande av
statskommunvägar, cykelleder, väg- eller gatuanläggningar för kollektiv
persontrafik samt spåranläggningar för lokal kollektiv persontrafik. Bi­
dragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till
väg- och gatuhåHning m. m. (ändrad senast 1986:668),                                                     13


 


Anslaget kommer senare atl behandlas i regeringens proposition om     Prop. 1987/88:100 trafikpolitiken inför 1990-lalet, Jag föreslår därför att anslaget förs upp     Bil. 8 med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på sårskild proposition i ämnet, till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 370000000 kr.

B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

1986/87 Utgift             406658000'                 Reservation                 315684000'

1987/88 Anslag            407800000

1988/89 Förslag        407800000-

' Anslagen Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. och Bidrag till byggande av enskilda vägar. - Utbrutet anslag.

Från anslaget lämnas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:788) om stats­bidrag lill enskild väghållning (ändrad senast 1984:771).

Anslaget kommer senare alt behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 407800000 kr.

B 7. Tjänster till utomstående

1986/87 Utgift              102876000

1987/88 Anslag              33 940000

1988/89 Förslag              35400000

Från anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering av beredskapsarbeten m. m.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag av 35400000 kr, avseende verksamhe­
ten under år 1989,
                                                                                                                                          14


 


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Ril   8
Jag beräknar medelsbehovet till 35,4 milj, kr,                                            du. o

Statsmakterna har i skilda sammanhang under senare år framhållit vik­ten av att vägverket på ett smidigt sätt kan rationalisera i organisations-och driflhänseende ulan att servicenivån på vägverkets olika delar efter­satts eller undergår någon väsentlig försämring.

Riksdagen har tidigare godkänt att anslaget får användas för upprustning av vägar i samband med beslut om överföring av trafik från järnväg lill landsväg eller vid beslut om att dra in en färjeled. Det bör även under nästa budgetår vara möjligt atl använda anslaget till nämnda ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1,    atl till Tjänster till utomstående för budgetåret 1988/89 anvisa
ett förslagsanslag av 35400000 kr. samt

2.   att godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget
för upprustning av vissa vägar.

B 8. Vägverket: Försvarsuppgifter

1986/87 Utgift           24595000              Reservation              40943000

1987/88 Anslag         37000000

1988/89 Förslag         38325000

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för planering m, m, samt investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civi­la delar.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag av 39 700 000 kr, avseende verksamhe­ten under år 1989,

Föredragandens överväganden

Anslaget avser den verksamhet som skall tillgodose totalförsvarets krav på väghållning vid krigsfara och i krig och den planläggning i fred som erford­ras härför. Anslaget omfattar delposterna drift och investering.

1 delposten drift inräknas främst sådana uppgifter som planläggning av vägverkets krigsorganisation, upprättande av krigsvägplan, försvarsutbild­ning, organisering och utbildning av driftvärn, säkerhetsskydd samt övriga åtgärder inom ramen för civilt och militärt försvar.

Delposten investeringar omfattar främst anskaffning av reservbromate-riel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

Jag beräknar för delfunktionen Vägar medelsbehovel för budgetåret
1988/89 lill 38,325 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur kost­
naderna i stort fördelar sig under år 1989.
                                                                       15


 


Plan                                                             1989 kr,

Drift                                                             13 925000

Investeringar                                                24 400000

38325000


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


 


Vägverket bör genom ett lämpligt avvägt beställningsbemyndigande ges möjlighet atl anskaffa reservbromateriel så ekonomiskt som möjligt. Mol bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag att ett lämpligt beställningsbemyndigande för år 1990 är 10 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1,  alt till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 38 325 000 kr. samt

2.  alt medge atl regeringen lämnar vägverket det beställningsbe­
myndigande somjag har förordat i det föregående.

B 9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder

1987/88 Anslag            575000000

1988/89 Förslag        575 000000' ' Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkets kostnader och lämnas bidrag för vissa bärighetshöjande ålgärder på riksvägar och primära länsvägar samt på länsvägar i övrigt i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorr­lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Från anslaget läm­nas även bidrag lill byggande av vissa enskilda vägar i nämnda län. Denna bidragsgivning regleras genom förordningen (1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning (ändrad senast 1984:771), Bidragsgivningen till stats­kommunvägar regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väggatuhållning m. m. (ändrad senast 1986:668).

Anslaget kommer senare att behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet, Jag föreslår därför all anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Vägverket: Särskilda bärighetshöjande å/görce/'för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 575 OOOOOO kr.


16


 


c. Trafiksäkerhet                                                          Prop. 1987/88:lOO

Bil. 8 Trafiksäkerhelsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreg­lering, fordonskontroll, förarulbildning, körkort, bil- och körkortsregistre­ring, irafiksäkerhetsinformalion och allmänt trafiksäkerhetsarbele. Det åligger verket särskilt atl samordna trafiksäkerhetsarbetet.

Trafiksäkerhetsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en general­direktör som tillika är ordförande i styrelsen. Till verket är knutet ett råd för samordning och planering där generaldirektören är ordförande. Inom verket finns en trafikbyrå, en fordonsbyrå, en körkortsbyrå och en kansli­byrå samt en avdelning för bil- och körkortsregistren m, m. Vidare finns under generaldirektören en planeringsenhet och en juridisk enhet. För förarprov, fordonsbesiktning, informations- och utbildningsuppgifter samt tillsyn av efterlevnaden av vissa trafikregler finns en regional organisation med sju distrikt.

Verksamheten finansieras genom tre anslag (anslag Cl -C3). Regeringen har givit trafiksäkerhelsverket särskilda direktiv för en försöksverksamhet med treåriga budgetramar inför perioden 1989/90-1991/92. Regeringen har i samband härmed uppdragit åt statskontoret och riksrevisionsverket att biträda trafiksäkerhetsverket i arbelet med resultatanalys, ADB-frågor, anslagskonslruktion och förnyelse av styrformerna.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är den riksor­ganisation som verkar som företrädare för och samordnare av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Föreningen erhåller statsbidrag för sin stadgeenliga verksamhet (anslag C4).

C 1. Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration

1986/87 Utgift           25996777

1987/88 Anslag         26 151000

1988/89 Förslag         26151000'

Utbrutet anslag

Anslaget kommer senare atl behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-talet. Jag föreslår därför all anslaget förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på sårskild proposition i ämnet, lill Trafiksäker­helsverket: Trafik och administration för budgetåret 1988/89 beräk­na ett förslagsanslag av 26 151 000 kr.

17

2   Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 8


c 2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort                              Prop. 1987/88:100

Bil. 8

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Verksamheten finansieras genom avgifter. Från anslaget betalas trafik­säkerhetsverkets kostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån, vissa tjäns­ter inom planeringsenheten och juridiska enheten saml för merparten av tjänster inom kanslibyrån samt för inlernutbildning. Vidare betalas trafik­säkerhetsverkets kostnader för förarprov, fordonsinspektion, tillsyn rö­rande förares arbetstid och åtgärder rörande trafikskolor. Till statsverket inlevereras 5% av inkomsterna från avgifter för att täcka vissa övriga verksamhetsanknulna kostnader inom statsförvaltningen.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Inom fordonsbyrån kommer arbelet med typgodkännande av fordon och fordonsdetaljer att öka med anledning av att flera inlernationella fordons­bestämmelser antagits av Sverige. Ökade insatser kommer också all ske på typefterkontroll. Målet för regelarbetel är atl så långt som möjligt, inorn ramen för arbetet med att uppnå trafiksäkerhetsmålen, anpassa de svenska reglerna till internationella regler. Den snabba tekniska utvecklingen inne­bär emellertid atl reglerna behöver en kontinuerlig översyn. Genom en minskad detaljreglering och en anpassning till internationella kravnivåer kan resurser omfördelas från regelarbete till annat mera långsiktigt arbete inom byrån.

Det internationella arbetet med harmonisering av fordonsbestämmelser­na innebär alt fordonsbyrån medverkar aktivt vid utarbetandet av ECE-reglementen (Economic Commission of Europé, dvs. FN:s ekonomiska kommission för Europa), Därefter åvilar det trafiksäkerhelsverket atl före­slå regeringen i vilken utsträckning de bör tillämpas av Sverige,

Verkets regionala organisation bedriver bl, a. flygande inspektion, tek­niska undersökningar av fordon sorn varit inblandade i trafikolyckor samt kontroll av förares arbetstid. Den flygande inspektionen kommer att kon­centreras på den lunga trafiken. Samverkan kommer alt ske med polisen bl, a, när det gäller kontroll av fordonsviklerna,    .

Körkortsbyråns roll som central körkorlsmyndighet innebär omfattande kontaktverksamhet med länsstyrelserna. För att uppnå en hög kvalitet på förarulbildningen används styrmedel som godkännande av trafikskolor och dess personal, regler om och tillsyn av trafikskolor saml utarbetande av kursplaner för dessa skolor. Antalet tillstånd alt driva trafikskola beräk­nas öka under perioden. Ett nytt leoriprov beräknas tas i bruk under 1988/89,

I sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhelsverket resultatut­
vecklingen inom förarprovs- och fordonsverksamheten. Antalet förarprov
beräknas minska med 3 %, då antalet 18-åringar minskar samt på grund av
en förväntad minskning av antalet underkända prov. Redovisningen har
senare kompletterats i samband med verkets årliga taxeöversyn,
                                         18


 


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Ril   8 Jag kommer senare i regeringens proposition om trafikpolifiken inför 1990-

talet att behandla verkets framställning om reformering av bilförarutbild-

ningen.

Resultatet för verksamheten inom anslaget beräknas uppvisa en föriust för budgetåren 1987/88 och 1988/89, Regeringens tidigare beslut om av­giftshöjningar inom främst förarprovsområdet innebär ett steg mot målet om kostnadstäckning för varje verksamhetsområde.

Verkskapitalet beräknas vidare för samma budgetår uppvisa en negativ behållning. Detta beror på ändrade redovisningsprinciper. Likviditeten är dock god.

 

 

1987/88 milj, kr.

1988/89 milj, kr.

Inkomster

Förarprov

Fordon

Räntor

58,6 32,1

3,4

64,3

33,0

2,6

 

94,1

99,9

Utgifter

Förarprov Fordon Inleverans (5 %)

74,6

24,8

4,5

78,3

26,1

4,9

 

103,9

109,3

Resultat

-9,8

-9,4

Likviditetssaido

(bankkonton hos riksgäldskontoret)

39,0

31,1

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

C 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m.

1986/87 Utgift                  I 000

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Verksamheten är avgiflsfinansierad. Kostnader för bil- och körkortsre­
gistrering, framställning och distribution av körkort, registreringsskyltar
m, m. läcks av registerhållnings-, avslällnings- och skyltavgifter samt av
särskilda avgifter för körkort. För alt läcka kostnader för uppbörd av
vägtrafikskalt och för administration av felparkeringsavgiftssyslem får
verket avräkna ett visst antal kronor per fordonsskall resp. felparkerings-
                            19


 


avgift. En del av inkomsterna skall läcka kostnaderna vid länsstyrelsernas     Prop. 1987/88:100 bil- och körkorlsregister. Till statsverket inlevereras vidare 5 % av inkoms-     Bil. 8 terna genom avgifter för att täcka vissa övriga verksamhetsanknulna kost­nader inom statsförvaltningen.

Verksamheten är indelad i områdena fordon, körkort, yrkestrafikregis-ter, vägtrafikskalt och uppdrag,

I verksamhetsområdet/or(/o« ingår bl, a. registrering av fordon och registerhållning av ägardata och fordonsuppgifter, I verksamhetsområdet ingår även tillverkning och distribution av registrerings-, saluvagns- och exportvagnsskyllar samt av provisoriska skyltar.

Verksamhetsområdet körkort omfattar förandel av del centrala kör­kortsregistret, produktion och utfärdande av körkort samt handhavande av vissa andra delar av körkortsadminislrationen. Vidare ingår registerhåll­ning av uppgifter om körkortshavare,

Inom verksamhetsområdet yrkestrafikregister fullgörs de funktioner och rutiner som följer av verkels roll som central regislreringsmyndighet för yrkeslrafiktillslånd.

I verksamhetsområdet vägtrafikskatt ingår bl.a, administration av for­dons-, kilometer- och saluvagnsskatl samt av parkeringsanmärkningar.

Parkeringsanmärkningssystemet administreras av irafiksäkerhetsverket som uppbär och redovisar felparkeringsavgifter och överlämnar obetalda ärenden till kronofogdemyndighet för indrivning.

Verksamhetsområdet uppdrag utgörs av försäljning av uppgifter ur ira-fiksäkerhetsverkets datorbaserade register. Verksamheten bedrivs på kommersiella grunder.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Länsstyrelserna svarar för större delen av förändringarna i bil-, körkorts-och yrkestrafikregislrel. Vissa centrala registreringar utförs också av tra­fiksäkerhetsverket, bl, a. via magnetband från bilgrossister och försäk­ringsbolag saml från utfall av konlrollbesiklningar m. m.

Sedan oktober 1985 får verket bedriva försöksverksamhet med direkt registrering av vissa bilärenden via datakommunicering med uppgiftsläm-naren. De s, k. direktregistreringsrulinerna kan i första hand förenkla anmälningar av äganderältsövergångar inom större bilhandelsförelag och i motsvarande mån minska behovet av insatser på länsstyrelsernas bilregis­ter för dessa ärenden,

I samarbete med postverket undersöks möjligheterna atl kunna använda poslens nya kassaterminaler för vissa bilregisterärenden, exempelvis på-slällning av fordon. En sådan åtgärd skulle i hög grad höja servicegraden för fordonsägaren eftersom man i de vanligaste bilärendena skulle få be­tydligt fler platser alt vända sig till jämfört med i dag.

AB Svensk Bilprovning, ASB, inrapporterar per postbefordran besikl-
ningsutfall till trafiksäkerhelsverket. Inkomna rapporter genomgår en om­
fattande och tidskrävande hantering innan uppgift om genomförd besikt­
ning noteras i bilregistret. Mot bakgrund av bl. a. den snabba teknologiska
utvecklingen i omvärlden är rutinerna ofidsenliga. En övergripande analys
                           20


 


av möjligheterna till rationellare rutiner mellan ASB och trafiksäker-     Prop. 1987/88:100
hetsverket har inletts.                                                                         Bil. 8

I samarbete med riksskatteverket pågår ett projekt som syftar fill förenk­lingar i uppbörden av kilometerskatt genom preliminärdebitering. För tra­fiksäkerhetsverkets del kan kostnadsminskningen beräknas till ca 5 milj, kr. per år genom främst reducerade portokoslnader.

Enligt trafiksäkerhetsverkets bedömning bör ett nytt system anskaffas för registrering av klimat, larm och störningar i dalahallarna. Vidare bör ytlerligare en dieselgeneralor och utrustning för blankeltmalning och fals-ning lill laserskrivare 2 anskaffas. Slutligen bör viss försliten utrustning bytas ut samt ersätlningsinVesleringar göras för kontorsmaskiner m, m. Verket har beräknat del sammanlagda investeringsbehovet lill 7,5 milj, kr,

Trafiksäkerhelsverket har i en särskild framställning bl. a. föreslagit att verket på kommersiella grunder skall få sälja registreringsskyltar där köpa­ren själv — efter vissa regler — får utforma ett personligt registreringsnum­mer. Verket har vidare anfört följande. Inkomsterna från denna försäljning bör gå lill en fond för speciella trafiksäkerhetsinsalser. Förvaltningen av fondmedlen bör därvid handhas av en styrelse med representation från näringsliv samt från intressenter inom trafiksäkerhetsområdet. Registre­ringsskylten bör beslå av en valfri texl/nummer-kombination med tre tiH sex tecken. Det tilldelade numret skall därvid vara personligt och flyttas med till ny bil vid bilbyte. Skylten betalas genom en engångsavgift. Giltig­hetstiden bör bestämmas lill mellan fem och tio år samt medföra rätt att förnya sitt innehav. I bilregistret skall dock alltid finnas ell ordinarie registreringsnummer som det personliga numret är anknutet till.

Föredragandens överväganden

Verket har i sin anslagsframställning pekat på en rad områden där rationa­liseringar kan göras i kombination med en ökad service för medborgarna. Genom fortsatt rationalisering kan verket även framöver bidra till én låg kostnadsutveckling. De förslag som kan bli följden av utredningsarbetet får prövas på sedvanligt sätt.

Resultatet för verksamheten inom anslaget beräknas uppvisa en förlust för budgetåren 1987/88 och 1988/89. Regeringens tidigare beslut om av­giftshöjningar inom främst körkortsområdet innebär ett steg mot målet om kostnadsläckning för varje verksamhetsområde, Verkskapitalel beräknas för nämnda budgetår uppvisa en negativ behållning. Detta beror på ändra­de redovisningsprinciper. Likviditeten är dock god.

Trafiksäkerhetsverket har föreslagit att landets fordonsägare bl. a. er­bjuds möjlighet att som ett särskilt slöd för visst trafiksäkerhetsarbete individuellt välja ett registreringsnummer och betala ett på kommersiella grunder fastställt pris för detta. Inkomsterna skulle enligt verkets förslag föras till en fond och förvaltas av en styrelse med vid representation.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till trafiksäkerhetsverkets
förslag. Genom försäljning av individuella registreringsnummer kan skapas
ekonomiskt utrymme för ny eller kompletterande verksamhet på trafiksä­
kerhetsområdet som det för närvarande inte finns utrymme för. Jag kan i                             21


 


sammanhanget erinra om alt verket redan i dag enligt sin instruktion på Prop. 1987/88:100 kommersiella grunder får försälja datatjänster och programvara för auto- Bil. 8 matisk databehandling. Inkomsterna från försäljningen av individuellt val­da registreringsnummer bör emellertid inte gå till en fond ulan i stället tillföras anslaget C 3 för att där särredovisas. Det bör sedan ankomma på regeringen att efter framställning från trafiksäkerhetsverket eller i annat fall besluta om medlens användning.

Om riksdagen biträder förslaget om försäljning av personligt valda re­gistreringsnummer har jag för avsikt att återkomma lill regeringen med förslag till de författningsändringar som behövs för att åstadkomma detta.

 

 

1987/88 milj, kr.

1988/89 milj, kr.

Inkomster

 

 

Fordon

Körkort

Uppdrag

Vägtrafikskatt

Yrkesmässig trafik

Räntor

Övrigt

197,2 50,4     "

8,4 123,1

1,3

7,0

2,5

206,1

53,3

8,8

126,5 1,3 6,2 2,6

 

389,9

404,8

Utgifter vid trafiksäkerhetsverket

 

 

Fordon Körkort Uppdrag Vägtrafikskatt Yrkesmässig trafik Inleverans (5%)

153,5

71,6

8,0

141,2

0,4

19,0

163,5

76,1

8,8

152,6

0,4

19,8

 

393,7

421,2

Länsstyrelsernas kostnader härav

137,0

139,7

Resultat

-3,8

-16,4

Likviditetssaido

(bankkonton hos riksgäldskontoret)

100,0

85,1

Jag anser att verket av tillgängliga likvida medel bör få anskaffa ett nytt system för registrering av klimat m,m., ytterligare en dieselgeneralor, utbyte av försliten utrustning samt ersättningsinvesteringar för kontorsma­skiner m. m,, allt för en sammanlagd kostnad av 3 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

1.  att till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. samt

2.  att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för försäljning av
personliga registreringsnummer.

22


 


c 4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens                     Prop. 1987/88:100

främjande                                                                                       Bil. 8

1986/87 Utgift           26265000

1987/88 Anslag         29100000

1988/89 Förslag         29100000'

' Utbrutet anslag

Anslaget kommer senare all behandlas i regeringens proposition om trafikpolitiken inför 1990-lalet. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1988/89 beräkna ett anslag av 29 100000 kr.

23


 


D. SJ-koncernen                                                                            Prop-1987/88: lOO

Bil. 8 Regeringens aviserade proposition om trafikpolitiken inför 1990-lalet kom­mer bl. a. att innehålla förslag till en genomgripande förändring av anslags­konstruktionen för järnvägsändamål. 1 det följande redovisar jag samtliga anslag som för närvarande finns upptagna på statsbudgeten. Förslag till ny anslagsberäkning redovisas för anslaget för försvarsinvesleringar. I avvak­tan på den trafikpolitiska propositionen föreslår jag alt övriga anslag inom området förs upp med oförändrade belopp.

D 1. Investeringar i järnvägens infrastruktur

1986/87 Utgift       1002674000              Reservation             129106000

1987/88 Anslag       760000000

1988/89 Förslag        760000000' ' Utbrutet anslag.

Under anslaget finansieras sådana investeringar i fasta anläggningar som har en direkt parallell till samhällets väginvesteringar. Investeringar i det ersättningsberättigade bannätet förs inle till statskapitalet. Av resterande investeringar skall 80% föras till statskapitalet och förtäntas fullt ut. Av­kastningskravet är dock villkorligt. För vissa investeringar i Stockholmsre­gionen i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan de berör­da intressenterna gäller särskilda förränlningsregler.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Investeringar i järnvägens infrastruktur för budgetåret 1988/89 beräkna ett reserva­tionsanslag av 760000000 kr.

D 2. Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster

1986/87 Utgift       1443 000000                 Reservation              16296000

1987/88 Anslag     1364000000

1988/89 Förslag     1364000000'
' Utbrutet anslag.

Från anslaget betalas ersättning till SJ för sådana tjänster som är önsk­värda från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företags­ekonomiskt motiverade för SJ som affärsverk.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning till                              24


 


att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning till    Prop. 1987/88:100 statens järnvägar för köp av vissa tjänster för budgetåret 1988/89    Bil. 8 beräkna ett reservationsanslag av 1 364000000 kr,

D3. Försvarsinvesteringar i järnvägar'

1986/87 Utgift                12587000                  Reservation                      6594000

1987/88 Anslag              28000000

1988/89 Förslag             20800000

' Tidigare benämnt Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar.

Från anslaget betalas investeringar vad gäller försörjningsberedskapen för totalförsvarets civila del. SJ har beräknat anslagsbehovet för budget­året 1988/89 tiH 20,8 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag anmält bl.a. programplaner för totalförsvarets civila del och därvid redovisat sin syn på delprogrammet Järnvägstransporter. Efter samråd med chefen för för­svarsdepartementet tillstyrker jag medelsberäkningar för näsla budgetår fill 20,8 milj. kr. Beloppet skall inte föras till statskapitalet. Medel under anslaget bör, om mina trafikpolitiska riktlinjer för införandet av en vägtra­fikmodell för järnvägen godtas, disponeras av statens banverk.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsinvesteringar i järnvägar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 20800000 kr.

D 4. Särskilda investeringar vid statens järnvägar

1986/87 Utgift             36106000                    Reservation                      8894000

1987/88 Anslag            100000000

1988/89 Förslag           lOOOOOOOO'
' Utbrutet anslag.

Från anslaget betalas investeringar enligt den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning på västkustbanan.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda investeringar vid statens järnvägar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av lOOOOOOOO kr.

25


 


E.   Sjöfart                                                                                        Prop. 1987/88:100

Bil. 8 Sjöfartsverket

Sjöfartsverket har all inom transportsektorn svara för väsentUga delar av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i dessa samt all se till att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effekfiva former. Därtill har verket alt verka för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten skall huvudsakligen inriktas på handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas.

Under de senaste budgetåren har statsmakterna successivt ändrat prin­ciperna för sjöfartsverkets betalningsansvar och finansiering i riktning mol en ökad affärsmässighet och marknadsanpassning. Genom riksdagens be­slut våren 1987 (prop, 1986/87:100 bil. 8, TU 14, rskr, 178) ombildades sjöfartsverket från den 1 juli 1987 till affärsverk. Den tidigare hårda knyt-ningen fill statsbudgeten upphörde i praktiken samtidigt. Övergången fill affärsverk innebär bl. a. atl

-     verket fritt disponerar intäkter och ersättningar,

-     verket disponerar avskrivningsmedlen till finansiering av investeringar eller annan intern disposition,

-     verket får finansiera investeringar genom lån i riksgäldskontoret,

-     verket får använda en rörlig kredit i riksgäldskontoret som likviditets-buffert,

-     verket får fondera överskott utöver fastställt avkastningskrav,

-     verkets ackumulerade avskrivningar utöver plan per den 30 juni 1987, ca 340 milj. kr., har överförts fill en resultatutjämningsfond,

-     statskapitalet per den 30 juni 1987, ca 417 milj. kr,, har omvandlats till ett fast statskapital,

-     verket skall fill statskassan inleverera ränta beräknad på det fasta stats­kapitalet.

Kostnader för verksamhet som inte skall ingå i handelssjöfartens betal­ningsskyldighet finansieras på oförändrat sätt genom anslag över statsbud­geten.

Beslutet om övergång till affärsverk innebär vidare alt sjöfartsverket skall presentera rullande treårsplaner för verksamheten. Syftet är att stats­makternas styrning skaH bli mer övergripande och ta sikte på atl fastställa ekonomiska mål och servicemål. Fr. o. m. år 1988 övergår verket lill kalen­derårsredovisning. Medelstilldelningen för den anslagsfinansierade verk­samheten förutsätts dock även i fortsättningen ske per budgetår.

Verksamhetens inriktning m. m.

Sjöfartsverket anger i sin första treärsplan för 1988-1990 mål för samtliga verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten under perioden.

Målen för farleder och utmärkning år alt
- skapa förutsättningar för säker vägledning av sjöfarten i Sverige omgi-                             26


 


vande farvatten saml att säkerställa framkomlighet vid svåra passager     Prop. 1987/88:100 och underlätta intagning av fartyg vid nedsatt sikt och under vintersjö-     Bil. 8 fartsförhållanden,

—           med bibehållande av nuvarande servicenivå gentemot sjöfarten vid­
makthålla och effekfivisera driftfunktionerna i befintliga säkerhetssys­
tem.

Inriktningen av verksamheten går ut på en fortsatt rationalisering av fyrdriften och atl skapa utrymme för nödvändiga anpassningar av farleds-utmärkningen med hänsyn till ändrad trafikstruktur och säkerhetsproblem. Programmet för ombyggnad av småfyrar fortsätter. Detta medger samti­digt att användningen av tjänstefarlygen kan minskas. Ett av tjänstefar­tygen beräknas kunna tas ur drift vid utgången av år 1988, Från samma tidpunkt avses besättningen på ett gasningsfartyg kunna reduceras. Ratio­naliseringseffekten beräknas lill ca 4,5 milj. kr. per år.

Målet för lotsningen år att

—           alla hamnar av någon betydelse för handelssjöfarten skall kunna påräk­
na lotsningsservice.

Den planerade inriktningen under treårsperioden innebär att del admini­strativa samordningsarbetet fullföljs. De sjötrafikområden som avses er­sätta nuvarande lotsplatser och lotsdistrikt syftar till atl skapa förutsätt­ningar för en gemensam och mer slagkraftig organisation av fältverksam­heten inom hela lots- och fyrväsendet. Del tidigare träffade lolsarbelslids-avtalet bedöms kunna medföra en minskning med 21 lotsljänster under treårsperioden.

Inom ramen för nuvarande arbetstidsavtal för bålmännen beräknas att 19 tjänster skall kunna dras in under treårsperioden.

För att öka utrymmet för rationaliseringar har emellertid förberedelser vidtagits för atl inleda förhandlingar om ett nytt arbetstidsavtal för båt­männen. Ett nytt avtal avses kunna vara klart under år 1988. Strävan är alt åstadkomma ett flexibelt arbetstidssystem som möjliggör en mer verksam-hetsanpassad personaldimensionering.

Genom en fortsalt minskning av antalet lotsbåtar, möjliggörs en motsva­rande minskning av underhållsbehovet.

Målet för isbrytningen år att

—           sjöfart skall kunna bedrivas året runt på alla väsentliga hamnar.

År 1986 fattades beslut om investering i en ny kapacitetsstark isbrytare som skall ersätta de två äldsta enheterna. Den nya isbrytaren beräknas kunna tas i drift hösten 1988. Méd den nya isbrytaren bedöms målsättning­en för isbrytningen kunna uppfyllas även fortsättningsvis.

Verket konstaterar atl det hittills gått att rationalisera isbrytardriflen med i genomsnitt ca 2% per år. Detta har varit möjligt genom ett bättre utnyttjande av isbrytarna, en hårdare styrd underhållsplanering och genom att utnyttja egna tjänstefartyg som hjälpisbrytare. Verket bedömer att det går att åstadkomma rationaliseringar av samma omfattning även under kommande treårsperiod.

■ ■   .                                  27


 


Målen för sjömätning och sjökortsproduktion år alt                                  Prop. 1987/88:100

-     utföra sådana mätningar och undersökningar i farvatten inom landet och     Bil. 8 angränsande havsområden som fordras för sjöfartens och totalförsva­rets behov,

-     utarbeta och utge eller låta utge allmänna sjökort och seglingsbeskriv­ningar samt utarbeta särskilda sjökort och seglingsbeskrivningar för marinen,

-     i den mån det är ändamålsenligt för landets sjöfart, utarbeta och utge eller låta utge sjökort och seglingsbeskrivningar även över områden som ej angränsar till svenska farvatten.

Sjömätningarnas resultat från en säsong skall vara utvärderade i djup­kartans form senast den 31 augusti nästföljande år.

Den inriktning verket anger innebär bl. a. atl 3-5 nya allmänna sjökort i den svenska sjökortsportföljen skall ges ut årligen. En ny upplaga av båtsporlkortserierna bör ges ut vartannat år. Vidare bör enligt verket minst tvä internationella sjökort ges ut under perioden.

Sjöfartsverket har vidare i sin treärsplan för 1988-1990 redovisat detal­jerade mål för fartygstekniska och fartygsoperativa frågor samt för sjö­räddning och sjöolycksutredning.

Som övergripande ekonomiskt mål för sjöfartsverket har sedan länge gällt kravet på full kostnadsläckning, vilkel innebär att intäkterna skall täcka samtliga kostnader, inkl, avskrivningar, och därutöver lämna en av statsmakterna fastställd avkastning. Övergången fill affärsverk ställer yt­terligare krav på drift enligt affärsmässiga principer och på tillfredsställan­de lönsamhet. Viss del av verkels verksamhet skall emellertid inte anses ingå i handelssjöfartens betalningsansvar. För den verksamheten anslås i stället särskilda medel.

Sjöfartsverket sätter som mål för sitt ekonomiska resultat för treårspe­rioden att klara statsmakternas krav atl inleverera avkastning pä verkets fasta statskapital enligt fastställd avkastningsranta. Avkastningsräntan ut­gör för närvarande 11 %.

Sjöfartsverkets resultat har de senaste fem åren överstigit förräntnings­kravet. Detta överskott har levererats in lill staten. Som affärsverk får sjöfartsverket möjlighet alt fondera överskottsmedel. Verket framhåller att de första åren som affärsverk fordrar att resultatet ger möjlighet till rimlig konsolidering. Fonderade medel krävs bl, a. som gardering för oförutsedda svängningar i konjunkturen och vidare för att möjliggöra självfinansiering av det nya sjömätningsfartyg som enligt verkets investeringsplan skall beställas i slutet av år 1990, En fondering är vidare enligt verket viktig för att långsiktigt förstärka det egna kapitalet så alt soliditeten kan hållas uppe.

Verket förordar som lämplig konjunklurmarginal ett överskott i förhål­lande till omsättningen på 1,5-2% efter kapitalkostnader och avkastnings­krav.

Beträffande prissättningen anger sjöfartsverket att verket sedan början   .
av 1980-talel har haft som mål att höjningar av de allmänna sjöfartsavgif­
terna skall hållas inom inflationsramen och att prissättningen på de pro­
dukter och tjänster som sjöfartsverket fillhandahåller skall utgå från full                               28


 


kostnadstäckning. Verket föreslår alt detta skall gälla som mål även under     Prop. 1987/88:100
treårsperioden 1988 -1990.
                                                                                            Bil. 8

Inom farlygsverksamhelen motsvarar för närvarande ca 66% av kostna­derna den del av stämpelskatten som eriäggs vid förvärv av registrerings-pliktiga fartyg. Resterande del av verkets kostnader täcks genom förrätt­ningsavgifter och till en mindre del med anslagsmedel. Verket räknar med i stort sett oförändrade relationer under treårsperioden. Verket anser att avgiftsfinansieringens andel bör öka på sikt.

Soliditeten beräknad som andelen eget kapital inklusive del fasta stats­kapitalet i förhällande till balansomslutningen anges för treårsperioden till ca 85%. Av verkskapitalel utgör del fasta statskapitalet mer än 50%. Sjöfartsverket anser dock alt statskapitalet bör betraktas som en långfristig skuld till staten vid beräkning av soliditeten. Del kapital på vilket solidite­ten enligt verket bör beräknas utgörs således av de avsättningar som verket själv genererat genom resullalutjämningsfonden och fondering av vinstmedel. Soliditeten skulle därigenom hänföras till de poster som påver­kas av verkets ekonomiska mål. Räknat på del av verket föreslagna sättet ligger soliditeten under treårsperioden på ca 40%.

Inom enskilda verksamhetsgrenar finns del, enligt verket, i stor ut­sträckning prestationsmått som kan belysa produktivitetsförändringar. Problem möter dock vid en sammanvägning av materialet för alt visa produktivitetsförändringen i hela verket.

Tills vidare anser verket att den sänkning av kostnadsnivån i fast pris som löpande ralionaliseringsåtgärder åstadkommer ger en godtagbar bild av produkfivitetsförändringen.


Investeringar

Verkets investeringsplan för treårsperioden 1988-1990 omfattar ett belopp på 252,2 milj, kr. enligt följande fördelning.

Miij. kr.                                                 1988                   1989                   1990

23,8

19,1

18,3

12,8

15,2

14,6

2,2

4,0

2,1

7,8

10,4

86,6

7,0

13,5

5,5

6,3

1,5

1,5

Fyrväsendet

Lotsvasendet

Sjöräddning

Sjökartläggning

Isbrytning

Övrigt

Summa                                                  59,9                   63,7                    128,6

Investeringar i fyr- och telemateriel, ombyggnad av fyrar och återan­skaffning av lotsbåtar utgör dominerande inslag. Den höjning som föreslås år 1990 följer bl. a, av att ett nytt sjömätningsfartyg planeras atl anskaffas som ersättare för ett äldre och orationellt fartyg (Anders Bure), 31,5 milj, kr. Vidare ingår under perioden 21 milj. kr, i investeringar för prov med djupmätning med hjälp av flygburen laser.

Finansieringen av investeringarna sker till övervägande del med avskriv­
ningsmedel.
                                                                                                                    I                             29


 


Finansieringen framgår av

följande upps

itällning:

 

Prop. 1987/88:100 Bil. 8

Milj. kr.

1988

 

1989

1990

 

Totala investeringar Avskrivningsmedel Driftmedel Lånebehov

59,9

55,3 4,6

 

63,7

57,3

6,4

128,6 59,3

69,3'

 

' Lånebehovet kan komma att minska med 21,3 milj. kr. om sjöfartsverket lar i anspråk fonderade vinstmedel.

Verket hemstäHer om bemyndigande att under budgetåret 1988/89 få finansiera investeringar genom marknadsmässig upplåning i riksgäldskon­toret inom en ram av 70 milj. kr. Läneutrymmet skall ses som en möjlighet ifall finansieringen inte kan genomföras på föreslaget sätt.

Sjöfartsverket hemställer vidare

om godkännande av den i planen föreslagna allmänna inriktningen och omfattningen av verksamheten under perioden 1988-1990 samt av före­slagna servicemål och ekonomiska mål för perioden,

att fä disponera eventuell från budgetåret 1987/88 kvarstående del av för det budgetåret medgiven ram för upplåning i riksgäldskontoret för finansi­ering av investeringar,

att fill den del löpande utbetalningar inte kan bestridas med löpande inbetalningar under budgetåret 1988/89 få disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontorel inom en ram av 40 milj, kr, och alt få sätta in kassamäs­sigt överskott på räntebärande konto i riksgäldskontoret,

att handelsflottans kultur- och fritidsråd förs bort från handelsflottans betalningsansvar och fr.o.m. den I juli 1988 finansieras över anslag på statsbudgeten.

Verket anser vidare med hänsyn fill att verket övergått till kalenderår som räkenskapsår att treårsplanen bör prövas av riksdagen under hösten och ej i samband med den normala budgetprocessen.

Föredragandens överväganden

Sjöfartsverket har i en skrivelse den 10 mars 1987 redovisat förslag lill en
ny organisation av verket. Verket har i en skrivelse den 30 september 1987
justerat förslaget i vissa delar. Den föreslagna omorganisationen år inte av
sådan omfattning att riksdagens godkännande krävs. Den redovisning som
jag lämnar i det följande kan tjäna som information beträffande huvuddra­
gen. Enligt verkets förslag skall den nuvarande centralförvaltningen ersät­
tas med ett huvudkontor med sex enheter och tre stabsenheter. I fältorga­
nisationen ersätts nuvarande lotsdislrikts- och lotsplalsorganisation med
sjölrafikområden. Nuvarande sju sjöfartsinspeklionsdistrikl ersätts med
tre sjöfartsinspektionsområden. Bakom organisationsförslagel ligger en
strävan att slå vakt om och stärka fältverksamheten och att anpassa
organisationen lill de nya förutsättningar som det innebär att verket blivit
ett affärsverk.
                                                                                                           30


 


Jag anser att den föreslagna organisafionen kan medföra en rationell och Prop. 1987/88:100 effektiv ledning och administration av verkets totala verksamhet som i sin Bil. 8 tur kan leda till en ökad delegering ut på fäUet. Den nya fältorganisationen bör ha goda förutsättningar att erbjuda sjötrafiken de tjänster och den service som det finns behov av längs våra kuster. Organisationen bör kunna göra det på ett rationellt och effektivt sätt så atl den avgiftsbörda som via verkets kostnader tas ut av framför allt handelssjöfarten kan hållas nere. Huvudkontorets föreslagna organisation förefaller vara väl anpassad till fältorganisationens krav och till verkets nya funktion som affärsverk.

Jag har för avsikt att under innevarande budgetår föreslå regeringen de ytterligare åtgärder som behövs för atl genomföra organisationsförändring­en. Jag ser det som angelägel atl förändringen kan genomföras ulan att det totalt sett ställs anspråk på ökade administrativa resurser.

Jag har inget att erinra mot de mål för de olika verksamhetsgrenarna som verket redovisar. Beträffande de fartygslekniska frågorna vill jag erinra om att riksdagen antagit en ny lag om fartygssäkerheten. I lagen har besikt­nings- och certifieringsuppgifterna överlåtits på internationella klassifice­ringssällskap, under förutsättning att det föreligger ett avtal om detta mellan staten och sällskapet i fråga. Härigenom kan sällskapen i större utsträckning än i dag komma att utföra besiktningar och certifiering av svenska fartyg. Ett sådant samarbete mellan verket och sällskapen kan eventuellt påverka verkets behov av egna resurser för den verksamheten.

Jag vill även erinra om de uppgifter verket har angående sjötrafikens påverkan pä miljön.

Jag biträder verkets målsättning alt inom oförändrad servicenivå ratio­nalisera vilket tillsammans med vissa organisationsförändringar avses ge en kostnadsbesparing på ca 23 milj. kr, under treårsperioden.

Jag biträder även verkets ekonomiska mål och jag vill understryka vikten av att verksamheten bedrivs så all höjningarna av sjöfartsavgiflerna kan hållas på en sådan nivå att näringens konkurrensförmåga inte försvå­ras.

Frågan om lämplig soliditet bör tills vidare bedömas mot bakgrund av nuvarande finansieringsformer för verkels investeringar. Eftersom stats­makterna tar ställning till investeringsvolymen och finansieringssätt kan del i och för sig inte anses helt nödvändigt att statsmakterna lägger fast ett specifikt soliditetsmål för perioden. Jag föreslår ändå alt så sker. Vissa av sjöfartsverket anförda skäl kan tala för att soliditeten beräknas på det sätt verket har föreslagit. Jag förordar dock att soliditeten beräknas som ande­len eget kapital (verkskapitalel) i förhållande till hela balansomslutningen. Detta beräkningssätt överensstämmer också med vad som gäller för andra verk. Beräknad på del sättet antas soliditeten för verket ligga runt 85 % för treårsperioden. Jag förordar all det också skall vara verkets mål för solidi­teten under perioden.

Verkets planerade investeringar avses genomföras i syfte att modernise­
ra och effektivisera verksamheten. Jag har inget alt erinra däremot. Vad
gäller investeringen i ett nytt sjömätningsfartyg förutsätter jag att verket
genomför en grundlig analys av rationaliseringseffekten och behovet av ett
nytt fartyg innan beslut fattas om investeringen.                                                            31


 


Jag biträder verkets förslag om nivån för upplåning i riksgåldskontoret     Prop. 1987/88:100 och alt verket skall få kunna utnyttja icke ianspräktagen del av bemyndi-     Bil. 8 gandet för innevarande budgetår.

Jag finner det för närvarande inle vara lämpligt att föreslå att verkets treårsplaner behandlas vid annan tidpunkt än den som gäller för den sedvanliga budgetbehandlingen. Jag vill därvid bl. a. erinra om att, vid den nuvarande ordningen, Ireårsplanerna kan behandlas i samband med att verkets anslag prövas. Jag kan inle heller biträda verkets förslag till ändrad finansiering av handelsflottans kultur- och fritidsråds verksamhet.

I enlighet med verkets förslag föreslår jag alt verket under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret på högst 70 milj, kr, och även får sätta in kassamässigl överskott på det sätt och för de ändamål som verket föreslagit.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat om inriktningen av sjöfartsver­
kets verksamhet under perioden 1988-1990,

2.      godkänna atl sjöfartsverkets verksamhet skall inriktas på de resultat- och prisnivåer somjag förordat för perioden 1988-1990,

3.      godkänna vad jag anfört om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1988-1990 samt bemyndiga regeringen att besluta om av­vikelser därifrån.

E 1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

1987/88 Anslag        101406000               (Nytt anslag)

1988/89 Förslag        101471000

För den del av sjöfartsverkets verksamhet som inte skall ingå i handels­sjöfartens betalningsansvar anvisas medel över ett särskilt anslag. Riksda­gen har beslutat alt denna verksamhet även forlsällningsvis skall finansi­eras genom ett anslag över statsbudgeten (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 14, rskr. 178).

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverket föreslår att som ersättning lill verket för vissa tjänster avseende farleds- och fartygsverksamhet anvisas ca 103,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 i oförändrad pris- och lönenivå. Verkels yrkade anslag för radiokostnader åt sjöfarten har dock räknats upp i enlighet med offert från televerket.

Av sjöfartsverkels yrkande avser ca 98,2 milj, kr, ersättning för tjänster
inom farledsverksamheten. Kostnadsposterna består bl, a, av bränslekost­
nader m. m. för isbrytningen, vissa kostnader för fritidsbåltrafiken och                                32


 


yrkesfisket, sjösäkerhetsrådel, bemanning av fyrar av regionalpolitiska     Prop. 1987/88:100
skäl samt vissa kostnader för bemanning av sjömätningsfartyg.                  Bil. 8

Verket beräknar ersättningen för vissa tjänster avseende fartygsverk­samheten för budgetåret 1988/89 till ca 5,4 milj. kr. I delta belopp har verket bl. a. inkluderat ersättning för vissa kostnader för sjömansregistret och deltagande i vissa internafionella organisationers arbete.

Vidare har verket, under delprogram 12 Ersättning för inspektion och andra uppdrag, tagit upp 1 000 kr. i ersättning för verkets kostnader för fartygstillsyn och skeppsmälningsverksamhel som överstiger verkets in­komster från avgifter för dessa verksamheter saml från de anvisade med­len för jämkning av besiktningsavgifter. För nettokostnaden tar verket i anspråk medel motsvarande det belopp under inkomsttiteln stämpelskatt som är hänförlig till fartygsförsäljningar. I den del kostnaderna inte kan täckas av stämpelskattemedel skall kostnaderna täckas från verkets övriga intäkter. Inkomsterna av denna del av stämpelskatten har under de senaste fyra budgetåren legat omkring 30 milj, kr. Verket anser det svårt atl prognosticera inkomsterna av stämpelskatten. Inget tyder dock på någon betydande nedgång inom den närmaste tiden. Verket har sålunda inte förutsatt att kostnaderna under anslagets delprogram till någon del skall behöva täckas över verkets övriga intäkter.

Sjöfartsverket nämner att enligt vägverkels bedömning krävs de närmas­te åren omfattande underhållsåtgärder av bron över Falslerbokanalen. Driften av kanalen är inte lönsam. Öppethållande av trafiken genom kana­len är för närvarande främst mofiverad av fritidsbåtstrafikens behov och av beredskapsskål. Sjöfartsverket avser att i särskilt sammanhang åter­komma till regeringen med förslag om anslag för ombyggnad av bron.

Verkels kostnader i samband med frilidsbålsrégistrel enligt lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister tar jag upp under en särskild anslagspost.

Föredragandens överväganden

Mitt förslag, efter pris- och löneomräkning, fördelat på delprogrammen framgår av följande sammanställning.

33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8


Delprogram                                         1987/88

Beräknat 1988/89

 

Prop. 1987/88:100

Anvisat

Verket

Före-

Bil. 8

 

 

 

draganden

 

 

 

tusental kr.

 

 

1. Radiotjänst åt sjöfarten

2037

2442

2442

 

2. Omlokaliseringskostnader

2863

2863

2949

 

3. Bemanning av fyrar av regional-

 

 

 

 

politiska skäl

1580

1580

1706

 

4. Deltagande i vissa internationella

 

 

 

 

organisationers arbete

1265

2041

1380

 

5. Vissa kostnader för fritidsbåttrafik

 

 

 

 

och yrkesfiske

37550

39518

40704

 

6. Sjösäkerhetsrädet

2860

2860

2946

 

7. Bränslekostnader m. m. för

 

 

 

 

isbrytning, förslagsvis

49120

49120

46120

 

8. yissa kostnader inom totalförsvaret

1500

500

515

 

9. Åtgärder mot vattenförorening från

 

 

 

 

fartyg

1

1

1

 

10. Särskild undersökningskommission

 

 

 

 

vid sjöolyckor, förslagsvis

115

115

118

 

11, Vissa kostnader för sjömans-

 

 

 

 

registret

2514

2514

2589

 

12. Ersättning för inspektion och andra

 

 

 

 

uppdrag

1

1

1

 

Summa anslag

101406

103555

101471

 

Deltagandet i vissa internationella organisationers arbete sker i väsentlig utsträckning för atl befrämja handelssjöfartens ställning. Jag anser därför att en del av kostnaderna bör finansieras över verkets ordinarie intäkter. Jag föreslår alt verkels yrkade anslag för ändamålet minskas med 700000 kr, före pris- och löneomräkning.

För bränslekostnader för isbrytningen och inhyrning av hjälpisbrytare har verket yrkat förslagsvis ca 49 milj. kr. vilkel överensstämmer med anslaget för innevarande år. Sedan anslaget prövades för innevarande år har bränslekostnaderna gått ner. Jag bedömer att priserna under den nu aktuella perioden inte kommer att höjas påtagligt. Jag föreslär därför att anslaget för delprogrammet minskas med 3 milj. kr. Anslaget under delpro­grammet bör inte heller prisomräknas.

Inom delprogrammet 8, Vissa kostnader för totalförsvaret, har tagits upp ett belopp för bl.a. information och utbildning om sjöfartens och handelsflottans betydelse i kris och krig.

Från delprogrammet 12 betalas verkets kostnader för inspektion och andra uppdrag. De verkliga kostnaderna som beräknas till ca 30 milj. kr, täcks till viss del genom olika förrältningsavgifler. Anslagsposten får vida­re belastas med utgifter som motsvarar den del av stämpelskatten som är hänförlig fill fartygsförsäljningar.

Som redovisats under verkets anslagsframställning inkluderar del yrka­de anslaget under delprogrammet I. Radiotjänst åt sjöfarten, beräknade kostnadsökningar.

För delprogrammet 3, Bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl, föreslår jag alt anslaget räknas upp i pris- och löneomräkning med 8%,

På övriga delprogram föreslår jag en pris- och löneomräkning på 3 %.
Det totala anslaget uppgår härefter lill 101 471 000 kr,                                                       34

Jag har i mitt förslag beaktat att tjänslebrevsrätten föreslås slopad.


 


Hemställan                                                                                                                      Prop. 1987/88:100

Ril  8 Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 101 471 000 kr.

E 2. Fritidsbåtsregister

Nytt anslag

1988/89 Förslag              13 000000

Den I januari 1988 träder lagen (1987:773) öm fritidsbåtsregister i kraft. Enligt lagen skall registrering av vissa bålar ske i ett fritidsbåtsregister som skall föras av sjöfartsverket, trafiksäkerhelsverket och länsstyrelserna med hjälp av automatisk dalabehandling. Kostnaderna för registerupplägg­ning, drift, underhåll och administration av registret skall täckas genom avgifter. Ägaren av registerskyldig båt skall betala en årlig registeravgift.

Influtna registeravgifter redovisas under en särskild inkomsttitel i stats­budgeten. Sjöfartsverket avses årligen före den I september fill regeringen lämna förslag till registeravgifl för nästföljande år. Som underlag för beräk­ningen av avgiften skall redovisas de avgifter som influtit under föregående budgetår och samtliga utgifter för registret under föregående budgetår samt de beräknade utgifterna för såväl del löpande som nästföljande budgetår.

Föredragandens överväganden

Sjöfartsverket, Irafiksäkerhetsverket samt vissa länsstyrelser kommer all ha utgifter för regislerarbetel. Sjöfartsverket avses ha en övergripande överblick över samtliga kostnader för registerhållningen. Jag föreslår där­för atl sjöfartsverket tilldelas ett anslag för läckande av samtliga kostnader och att verket från anslaget får täcka, utöver sina egna kostnader jämväl trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelsernas kostnader. Jag är angelägen om att samarbetet mellan myndigheterna blir smidigt. Jag förutsätter där­för att länsstyrelserna och trafiksäkerhelsverket på ett enkelt sätt kan redovisa medelsbehovel till sjöfartsverket.

För att täcka utgifterna för tiden fram till budgetåret 1988/89 disponerar sjöfartsverket en rörlig kredit. Kostnaderna härför får sedan täckas av medel över anslaget.

Sjöfartsverket har beräknat driftkostnaderna för registret under budget­året 1988/89 lill ca 13 milj, kr. Jag avser att inom ramen för näsla års anslagsbehandling redovisa förslag till anslag som även skall täcka periodi-serad del av del slutliga utfallet av initialkostnaderna. Till anslaget för budgetåret 1988/89 bör därför anvisas 13 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna vad jag anfört om medel för fritidsbåtsregislret,                                                        35


 


2, fill Fritidsbåtsregister för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-     Prop. 1987/88:100
slagsanslag av 13000000 kr.                                                         Bil. 8

E 3. Transportstöd för Gotland'

1986/87 Utgift          59000000

1987/88 Anslag        52000000

1988/89 Förslag        37000000
' Ändrat littera.

Från anslaget ges statsbidrag till trafiken till sjöss till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran i färjetrafiken på Gotland och är inbyggd i den taxa som. tillämpas. Vidare ges från anslaget ell bidrag lill vissa transportföretag för att täcka de merkostnader som inte kompenseras av det s. k. Gotlandstillägget,

Transportrådets anslagsframställning

Anslaget har tidigare redovisats under littera H, Transportstöd m. m. Transportrådet har för budgetåret 1988/89 beräknat kostnaderna under anslaget för färjetrafiken till 30 milj. kr. Kostnaderna för det särskilda statsbidraget lill laslbilsföretagen beräknas oförändrat till 7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen meddelade den 19 februari 1987 Nordström & Thulin Aktiebo­lag tillstånd att fr, o, m. den 1 januari 1988 tills vidare bedriva sjöfart i regelbunden trafik mellan Gotland och svenska hamnar utanför Golland.

Ersättning för särskilda rabatter vid fiygtrafik på Gotland redovisas över littera F. Luftfart, I konsekvens härmed bör transportstödet lill Gotlands­trafiken redovisas över littera E. Sjöfart, eftersom transportstödet till Gotlandstrafiken under detta anslag i allt väsentligt är relaterat till sjötrans­porter. Jag föreslår därför att anslaget får ändrad littera fr. o. m. budgetåret 1988/89. Någon ändring i stödets administration innebär mitt förslag inte.

Jag förordar i enlighet med transportrådet ett anslag på 37 milj. kr, för budgetåret 1988/89, varav 7 milj, kr, avser särskilt statsbidrag lill lastbils­företag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 37 000 000 kr,                                                                           36


 


övriga sjöfartsändamål                                                   Prop. 1987/88: lOO

E 4. Handelsflottans pensionsanstalt'

 

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

' Ändrad anslagsbeteckning.

 

Handelsflottans pensionsanstall (HPA) handlägger ärenden om pensio­nering av sjömän enligt kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (änd­rad senast 1980:432).

Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivare som syssel­sätter sjömän betala sjömanspensionsavgift.

Kostnaderna för pensionsanstaltens administration betalas med dessa avgifter. Av medlen tas ett så stort belopp i anspråk till pensionsanstallen, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för I 000 kr.

Föredragandens överväganden

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89'

Pensions-              Före­anstalten               draganden

Utgifter, avlöningar och omkostnader

1491000

-1-30000

-1-30000 ,

' 1 1987/88 års pris- och löneläge.

Efter pris- och löneomräkning beräknas kostnaderna till I 602 333 kr. Till uppbörd under anslaget skall således tas 1 601 333 kr. Över statsbudgeten anvisas oförändrat 1 000 kr. Jag har i mitt förslag beaktat att tjänstebrevsrätten föreslås slopad. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret  1988/89 anvisa ett anslag av I 000 kr.

E 5. Handelsflottans kultur- och fritidsråd'

1986/87 Utgift                   1000

1987/88 Anslag                 1000

1988/89 Förslag                .1 000
' Ändrad anslagsbeteckning.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och
genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Rådets verksamhet
inriktas på kulturell service som avses ge en bild av det svenska kullurul-
budel genom distribution av böcker, tidningar och tidskrifter, inspelade                              37


 


TV-program, film m. m. Rådet ordnar åven bl. a, idrottsarrangemang. Rå-     Prop. 1987/88:100 del har ett omfattande samarbete rned bl. a. motsvarande nordiska organi-     Bil. 8 sationer och med svenska kyrkan i utlandet samt med kommuner och idrottsorganisalioner,

HKF:s anslagsframställning

HKF beräknar utgifterna exkl. filmverksamheten till ca 12,3 milj. kr. före pris- och löneomräkning under budgetåret 1988/89.

Rådets verksamhet finansieras i dag genom att kostnaderna avräknas mot fyravgifterna. Filmverksamheten finansieras lill viss del genom intäk­ter. Rådet bemyndigas att överskrida anslagsposten Kultur- och frilids-verksamheten med ett belopp som motsvarar intäkterna från filmverksam­heten. En viss annan verksamhet finansieras också genom avgifter för utförda tjänster. HKF föreslår ingen ändring av nuvarande finansierings­form. Rådet hemställer emellertid om bemyndigande alt få överskrida utgiftsposten Kultur- och fritidsverksamhet med ett belopp som motsvarar inkomster av distribution av TV-program till landbaserade utlands­svenskar samt för service till fartyg som inle för svensk flagg men som rådet har medgivande all mot kostnadsläckning tillhandahålla service.

Regeringen uppdrog den 26 mars 1987 åt HKF atl i besparingssyfte göra en översyn av rådets utlandsverksamhet och i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 redovisa förslag till en ändrad organisation i denna del. I anslagsframställningen för budgetåret anför HKF att man anser att ut­landsverksamheten väl svarar mot dagens situation för svensk sjöfart. En mer genomgripande förändring av den nuvarande organisationen förutsät­ter en radikal omstrukturering av vår utrikes sjöfart.

Föredragandens överväganden

Efter tillägg för pris- och löneomräkning beräknar jag kostnaderna för rådets kultur- och fritidsverksamhet exklusive utlandsverksamheten till 10 milj. kr. budgetåret 1988/89. Jag har därvid beräknat 1 milj. kr, i kompensa­tion för ökade förvaltningskostnader i samband med den indragning av tjänstebrevsrätten som föresläs. Lönekostnaderna har räknats upp med ca 7%,

För utlandsverksamheten har rådet yrkat ca 2,9 milj.kr, före pris- och
löneomräkning. Jag anser atl rådels verksamhet primärt skall vara inriktad
på atl ge service fill sjömän som gästar svenska hamnar och att se till att
böcker, filmer m. m, kan spridas till svenska fartyg utomlands. Det vore
önskvärt om rådels övriga utlandsverksamhet kunde göras mer beroende
av avnämarna så alt de som utnyttjar servicen gör det mot avgift motsva­
rande rådets kostnader på det sätt som redan sker med exempelvis distri­
bution av inspelade TV-program till landbaserade utlandssvenskar. De
inbesparingar på anslaget som ett sådant system skulle medföra bör kom­
ma handelsflottan
lill del. Jag avser att föreslå regeringen alt HKF ges i
uppdrag att utarbeta ett förslag
lill avgiftssystem för utlandsverksamheten
och att presentera del i nästa anslagsframställning tillsammans med en                                38


 


bedömning av de konsekvenser ett sådant system skulle få, I avvaktan på Prop. 1987/88:100 en ändrad finansiering för ufiandsverksamheten föreslår jag att ett oföränd- Bil. 8 rat belopp, ca 2,9 milj. kr,, tas upp för nästa budgetår, I den mån HKF under budgetåret 1988/89 kan fä in intäkter för service utomlands, lämnad inom ramen för den ordinarie verksamheten bör rådet få överskrida an­slagsposten med motsvarande belopp. Intäkterna och kostnaderna härför bör dock redovisas i anslagsframställningen.

Kostnaderna för rådels verksamhet föreslår jag, i likhet med HKF, skall avräknas mot fyravgiflerna. Avräkningen bör dock inte utgöra mer än 9% av fyravgifterna. Därutöver bör HKF få tillgodoräkna sig eventuellt över­skott av rådets filmverksamhet. Uppstår underskott i filmverksamheten får resterande belopp tas från anslagna medel för kultur- och fritidsverk­samhet på bekostnad av övrig verksamhet.

Det förhållandet atl fyravgifterna är trafikberoende kan medföra atl avräkningen på högst 9% inle blir tillräcklig för finansiering av HKF:s budgeterade verksamhet. Jag förordar därför att regeringen, om så krävs, får göra avsteg från den gällande procentavräkningen för finansieringen av HKF:s verksamhet för budgetåret 1988/89.

Jag har i mitt förslag beaktat alt tjänslebrevsrällen föreslås slopad.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av
Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

2,  fill Handelsflottans kultur- och fritidsråd anvisa ett förslagsan­
slag av 1 000 kr.

E 6. Ersättning till viss kanaltrafik m. m.'

1986/87 Utgift           45600000

1987/88 Anslag         47900000

1988/89 Förslag         51500000

' Ändrad anslagsbeteckning.

Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns segla-tionsslyrelse enligt statsmakternas beslut om att slopa de särskilda passa­geavgifterna för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24, TU 6, rskr. 61). Riksda­gen har därefter beslutat (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 14, rskr. 228) att kostnaderna över anslaget skall betalas av staten.

Föredragandens överväganden

Kostnaden för ersättning till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglafions-styrelse uppgick budgetåret 1986/87 till 45,6 milj. kr,, varav 41 milj. kr. avsåg kanalverkel. Inkomsterna från farledsvaruavgifter inkl, distanstill-lägg som var hänförliga lill trafiken på Trollhätte kanal och Vänern uppgick under budgetåret till ca 11,6 milj, kr.

Trollhätte kanal verk har för budgetåret 1988/89 beräknat medelsbehovel
till ca 48,2 milj. kr,, inklusive amortering av lån för finansiering av repara-                             39


 


lionskostnader i samband med ett tillfälligt driftslopp i kanalen hösten     Prop. 1987/88:100
1987.                                                                                                Bil. 8

Vid min beräkning av ersättning till kanal verket har jag inkluderat medel för amortering och kapitalkostnader för nämnda lån. Eventuella överskott i kanalrörelsen bör få användas för en snabbare amortering av lånet, som jag tidigare föreslagit skall återbetalas inom högst sju år. Jag har beräknat kostnaden för ersättning till kanal verket för budgetåret 1988/89 till 47 milj, kr. Jag har då mot bakgrund av de omfattande underhållsåtgärder som nyligen gjorts räknat med något lägre underhållskostnader än verket. Av anslaget har jag beräknat 1,5 milj. kr. som ett engångsbelopp mot bakgrund av den gångna svåra isvintern.

För Vänerns seglationsstyrelse har jag beräknat ca 4,5 milj, kr. vilket är 1,5 gånger de beräknade farledsvaruavgiflerna. Den föreslagna ersättning­en på 4,5 milj. kr. bör tillsammans med intäkterna från farledsvaruavgifter, lotsavgifter och övriga rörelseinläkter väl täcka seglationsstyrelsens rörel­sekostnader under budgetåret. I kostnaderna är då inkluderade utgifter för utmärkning m. m. av fritidsbåtsleder. Jag föreslår därför för budgetåret 1988/89 att den över anslaget beräknade ersättningen till seglalionsstyrel-sen även får täcka kostnader för fritidsbåtslederna. Det bör ankomma på regeringen att anpassa utbetalningarna från anslaget till utvecklingen av övriga inkomsler i verksamheten.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har jag utgått från alt de inkomster av farledsvaruavgifter inkl. distanstillägg som är hänförliga till trafiken i Trollhätte kanal och på Vänern, skall tillgodoräknas kanal verket respekti­ve seglalionsslyrelsen.

Trollhätte kanalverk tillämpar kalenderårsredovisning. Regeringens be­slul om driftstal före kalenderårets början kommer därför att omfatta del av kalenderår för vilken riksdagen vid tidpunkten för beslut om driftstat inte anvisat något anslag. Regeringen har tidigare inhämtat riksdagens godkännande om alt ersättningen från anslaget även i fortsättningen får beslutas för kalenderår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag anfört i fråga om beslul om ersättning lill Trollhätte kanalverk,

2.       till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 51 500 000 kr.

E 7. Stöd till svenska rederier'

1986/87 Utgift          122956000

1987/88 Anslag         25000000

1988/89 Förslag         25000000

' Ändrad anslagsbeteckning.

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor
(prop. 1981/82:217, TU 37, rskr, 437). Beslutet innebar bl.a, ett tidsbe­
gränsat stöd till svenska rederier. Stödet grundas i normalfallet på den                                40


 


sjömansskatt som inbetalts åren  1982-1985. Stödet administreras av     Prop. 1987/88:100
nämnden för rederislöd.                                                                      Bil. 8

Nämndens för rederistöd anslagsframställning

Nämnden redovisar i sin anslagsframställning all 620 milj. kr. utbetalats i stöd t. o. m. halvårsskiftet 1987. Av beloppet avser 421,4 milj. kr. konsoli­deringsstöd och resterande belopp utvecklingsstöd. För budgetåret 1988/89 beräknar nämnden medelsbehovet för stöd till ca 25 milj. kr. Nämnden beräknar kostnaderna för administration m. m. till 550000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar för nästa budgetår ett anslag på 25 milj, kr. vilkel bör kunna läcka jämväl nämndens administrationskostnader. Jag godtar nämndens beräkning av administrationskostnaderna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Stöd till svenska rederier för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 25000000 kr.

41


 


F.   Luftfart                                                                                     Prop. 1987/88: lOO

Bil. 8 Luftfartsverkets uppgifter och mål

Luftfartsverket har fyra huvuduppgifter nämligen alt

-   driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och även ansvara
för driften av stationsområden för civil luftfart vid militära flygplatser,

—           i fred svara för civil och militär flygtrafikledning,

-   ha tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, saml

—           utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets övergripande mål, som gäller den civila luftfarten, är all främja en på sunda ekonomiska villkor grundad utveckling av luftfarten och verka för all en tillfredsslållande flyglransportförsörjning uppnås och vidmakthålls till lägsta möjliga kostnader. Verket skall självt, eller i sam­verkan med övriga intressenter i luftfartssektorn, vidta eller initiera sådana ålgärder som stärker sektorns långsikliga konkurrenskraft.

Verksamheten skall drivas med full kostnadstäckning. Därutöver skall luftfartsverket uppnå ett överskott som motsvarar statens avkastningsrän­ta på statskapitalet.

Luftfartsverkets treårsplan för budgetåren 1988/89-1990/91

Genom tidigare genomförda organisatoriska förändringar har en grund lagts för att uppnå en ökad affärs- och marknadsorientering av luftfartsver­kels verksamhet. Med statsmakternas beslul våren 1985 om luftfartsver­kets investeringar m.m, (prop. 1984/85:139, TU 26, rskr, 333) ersattes tidigare anslagsframställningar med ireårsplaner. Verket har därigenom fått ett smidigare instrument för all anpassa såväl verksamhet som investe­ringar till förändringar i efterfrågan. Verket fick samtidigt vidgade möjlig­heter atl finansiera investeringar utanför statsbudgeten. Genom beslut med anledning av förslag i 1987 års budgetproposition har verket fått ytterligare handlingsfrihet i fråga om finansiering och beslut om investeringar.

Verksamhetens inriktning m. m.

Luftfartsverkets strategier för sitt agerande gentemot marknaden, enskilda kunder och övriga intressenter ligger fast. Verkels agerande tar sikte på atl stärka flygtransportsektorns konkurrensförmåga. Förutom en slor följsam­het av tjänsteutbudet lill förändrade behov eller möjligheter skall flygbola­gen kunna erbjudas förutsättningar för hög regularitet, korta markuppehåll och smidig irafikavveckling. Verket har vidare den ambitionen alt flygsä-kerhelsslandarden lägst skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Luftfartsverkets marknad har utvecklats gynnsamt de senaste åren,
Trafiklillväxlen inom inrikesflyget och särskilt regionalfiygel är markant.
För regionaHlygels del har ökningen under de senaste åren legal på drygt
30% per år. Trots alt inrikesflygel numera befordrar nära 7 milj, passage­
rare per år gör verket den bedömningen att tillväxtpotentialen är betydan-                            42


 


de. För närvarande utnyttjar endast 150000-200000 personer inrikesfly-     Prop. 1987/88:100

get för tjänsteresor och ca 400000 för privatresor. Verket räknar i sina     Bil. 8

prognoser med en ökning av passagerarantalet i inrikestrafiken på ca 8%

per år mellan åren 1986 och 1990. För den reguljära utrikestrafiken räknar

verket med en ökning på 7,5% och för charter med 5% under samma

period.

Till följd av inrikesflygets starka tillväxt håller kapaciteten på atl bli otillräcklig framför allt på Arianda, Det är därför enligt verket viktigt att den kapacitet som finns tillgänglig i första hand används för sådan trafik som har betydelse för en tillfredsställande flyglransportförsörjning,

Kapaciletsutnytljandet har en stor betydelse för verkets ekonomi och för dess kunder. Uppbyggnad av ytterligare kapacitet skall ske för en efterfrågan och en trafikutveckling som kan anses vara realistisk. Fortsatt utbyggnad kan ske senare i takt med ökad efterfrågan. Luftfartsverkets möjligheter alt uppnå fastställda resultat- och lönsamhetsmål har en avgö­rande betydelse i dessa sammanhang.

Luftfartsverket framhåller i treårsplanen aft satsningen på kommersiella tjänster fullföljs. Verket avser alt ta vara på de möjligheter som finns atl bedriva lönsam verksamhet inom detta område. Vidare skall verkets kun­nande marknadsföras internationellt. En förbättrad lönsamhet inom det kommersiella tjänsteområdet kan användas lill att hålla tillbaka priserna på de Irafikinriktade tjänsterna. De nu nämnda åtgärderna är mol den bak­grunden enligt verket ett medel atl förbättra sektorns konkurrensförmåga.

Luftfartsverket framhåller vidare all man avser att fullfölja de inledda åtgärderna för att förbättra den interna effekfiviteten. Man avser vidare att utveckla och förstärka det marknadsinriktade arbetssättet.

De mål som luftfartsverket tidigare formulerat för olika produktgrupper som start- och landningstjänsl, passagerarljänst, flygtrafiktjänst en route, ramp- och expeditionstjänsl saml flygsäkerhetstjänst ligger fast även i den nya treårsplanen. Servicemålen som verket formulerar i treårsplanen är liksom i gällande plan samtidigt relaterade till krav på rimliga avgifter och fill statens krav på lönsamhet och avkastning på det statliga kapitalet.

Ekonomiska mål m. m.

Luftfartsverket redovisar för perioden 1988/89-1990/91 i sin treårsplan ekonomiska mål för verksamheten. Det gäller mål för resultatutveckling, prissättning, produktivitet och soliditet. Vidare redogör verket i treårs­planen för verkels investeringar under perioden som uppgår till ca 2 miljarder kronor. För budgetåret 1987/88 redovisas en investeringsökning jämfört med föregående treärsplan på 345 milj, kr. Ett centralt inslag är de omfattande investeringar som planeras på Arlanda. Som exempel kan nämnas en ny inrikesterminal och en tredje start- och landningsbana. Luftfartsverkets investeringar och ekonomiska mål kommer att behandlas i den trafikpolitiska propositionen.

Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1986/87 gav ett överskott på ca
160 milj. kr., vilket innebär atl del statliga förräntningskravet kunde upp­
fyllas lill ca 88%, För budgetåret 1987/88 är målet att nå full förräntning                               43


 


och därutöver ett överskott på ca 15 milj, kr. Del senare innebär en     Prop. 1987/88:100 påbörjad återbetalning fill staten av tidigare ackumulerad underförränlning     Bil. 8 som uppgår till ca 640 milj, kr. Enligt gällande resultatutjämningsplan skall återbetalningen vara avslutad senast budgetåret 1991/92.

Luftfartsverket hemställer i treårsplanen om ökade befogenheter för verket att fatta beslul om samtliga luftfarlstaxor. Verket anser atl den målstyrning som utvecklats i fråga om ekonomi och service nu bör ut­sträckas även till taxeområdet. En övergång lill striktare tillämpning av målstyrning inom taxeområdet bör enligt luftfartsverket innebära atl stats­makterna fastställer mål och policy för taxeförändringarna medan besluten om hur enskilda taxor skall förändras fattas av luftfartsverket.

Föredragandens överväganden

Flygresandet har under en följd av år ökat. Antalet passagerare i inrikes­trafiken har de senaste åren ökat med mellan 10 och 15% per år. Den reguljära utrikestrafiken har samtidigt ökat med ca 7% per år och charter-trafiken med ca 10%, Den kraftigaste tillväxten har registrerats inom det s,k, regionalflyget för vilket den årliga ökningen varit ungefär 30% de senaste åren. Detta har bl, a, medfört att det nu finns ett relativt vilt förgrenat inrikes flygnäl. Inrikesflyget har genom samarbete med t, ex, taxi och bussföretag genomfört satsningar på en utökad markservice vilket inneburit atl fier orter fått smidiga anknytningar till de flygplatser som trafikeras av inrikesflygel. Detta har ytterligare förbättrat flygets tillgäng­lighet.

Utvecklingen har emellertid medfört kapacitetsproblem inom olika delar av flygsektorn. För luftfartsverkets del har den nya efterfrågesiluationen medfört att omfattande standardförbättringar och kapacitelsulbyggnader genomförts inom flygplalssystemet. Ytteriigare investeringar krävs fram­för allt på Arlanda där lerminalkapaciteten och bankapacitelen nu börjar bli otillräcklig.

Det marknadsmässiga agerande som numera präglar luftfartsverkets relationer gentemot flygbolagen ger förutsättningar att på ett smidigt sätt kunna tillgodose variationer i efterfrågan på verkets tjänster. Genom en nära dialog med flygbolag, kommuner och andra berörda intressenter om inriktningen och omfattningen av såväl service som investeringsålgärder kan man anpassa utbud och efterfrågan på ett lämpligt sätt. Genom en finansiell samverkan mellan olika intressenter kan förmånliga finansie­ringslösningar av olika investeringsprojekt uppnås. Samverkan mellan ver­ket, flygbolag, kommuner och andra intressenter har också i många fall inneburit atl investeringar kunnat genomföras tidigare än vad som annars varit möjligt.

Utbudet av verkets tjänster måste dock samtidigt vägas mot verkets kostnader för all driva verksamheten och kundernas, vilja att betala för detta. Förutom önskemål från kunderna om rimliga avgifter skall hänsyn också tas till statens krav på ekonomisk avkastning.

Del s. k. SILA-protokollel begränsar emellertid verkels möjligheter alt
via avgiftsuttag finansiera investeringar som efterfrågas av fiygbolagen. En                         44


 


överenskommelse har därför slutits mellan flygbolagen och verket som ger     Prop, 1987/88:100 möjlighet att genomföra angelägna investeringar genom separata avtal om     Bil. 8 kostnadsersättning. En viktig utgångspunkt är emellertid alt verket liksom hittills genom rationaliseringar även fortsättningsvis kan öka produktivite­ten. Detta är särskilt viktigt eftersom efterfrågan på nya investeringar och tjänster ökar.

När det gäller luftfartsverkets redovisning av investeringar och ekono­miska mål för treårsplanen, avser jag att behandla dessa i den trafikpoliti­ska propositionen.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört förordar jag att den verksamhetsin­riktning som verket redovisat samt vad jag i övrigt här förordat bör läggas till grund för verksamheten under treårsperioden 1988/89-1990/91,

Anslagsfrågor

F 1. Beredskap för civil luftfart

1986/87 Utgift           15990000

1987/88 Anslag         17 100000

1988/89 Förslag         25 100000

Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för fiygtransportledning, flygplalsdrift och fiyglransporlverksamhet under beredskapstillständ och krig.

Föredragandens överväganden

Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet lill 25,1 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag bl. a. anmält programplan vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar och därvid redovisat sin syn på den programplan för delfunktionen Flygtrans­porter som luftfartsverket lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningsta­ganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 25,1 milj. kr.

F 2. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

1986/87 Utgift           14500000

1987/88 Anslag         14500000

1988/89 Förslag         14500000

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersättning till Linjeflyg
AB för särskilda rabatter vid flygtrafik
till och från Gotland. Från anslaget
kan numera ersättning utgå till olika flygbolag för särskilda rabatter inom
de anvisade ramarna. Sedan en
tid tillbaka driver förutom Linjeflyg också
Syd Aero reguljär flygtrafik på Gotland. Enligt luftfarts verket går det ännu                          45


 


inte atl redovisa några erfarenheter av stödets fördelning på flera företag.     Prop. 1987/88:100

Verket anser atl syftet med stödet skall kunna uppnås med ett oförändrat     Bil. 8

anslag.

Föredragandens överväganden

Jag förordar i likhet med luftfartsverket ett anslag på 14,5 milj, kr. för budgetåret 1988/89.

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

1987/88 Anslag               15000000

1988/89 Förslag              15000000

Från anslaget kan bidrag utgå för drift och investeringar till huvudmän för kommunala flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull linje­trafik. Vidare utgår från anslaget viss ersättning till huvudmännen för det s, k, Sveg-flyget,

Föredragandens överväganden

Regeringen har i bilaga lill prop, 1987/88:64 om särskilda regionalpoliti­ska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit riksdagen atl utöver tidigare för budgetåret 1987/88 beslutade 15 milj. kr, för innevarande budgetår anvisa ytterligare 35 milj, kr, engångsvis för bidrag till enbart investeringar. Dessa medel bör som jag då framhöll i första hand utnyttjas för bidrag till fiygplalsinvesleringar i Norrlands in­land. Det bör dä gälla sådana fall där behovet av en flygplats är av regionalpolitiskt stor betydelse och där flygplatsen som sådan har en roll som malarflygplats till primärnätet. Genom all ell större belopp kan ställas till förfogande för bidrag till en enskild investering bör samtidigt i förekom­mande fall del ekonomiska ansvaret för driften och för själva trafiken åvila lokala och regionala intressenter.

För nästa budgetår förordar jag ett anslag på 15 milj. kr. Av beloppet bör liksom tidigare 10 milj. kr, kunna användas för bidrag lill drift av kommu­nala flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull linjetrafik. Reste­rande belopp disponeras dels för bidrag till i första hand investeringar i befintliga flygplatser i skogslänen för att etablera eller utveckla befintlig reguljär fiygtrafik, dels för bidrag med 600000 kr, lill huvudmännen för Sveg-flyget.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.      godkänna vad jag har anfört om verksamhetens inriktning un­derperioden 1988/89-1990/91,

2.      lill Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25 100000 kr.,          46


 


3,       lill Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland     Prop. 1987/88:100 för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14500000 kr,.                                                                         Bil. 8

4,       lill Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.

F 4. Civil trafikflygarutbildning

1987/88 Anvisat        39000000

1988/89 Förslag         43 600000

Från anslaget utbetalas ersättning till chefen för flygvapnet (CFV) för civil pilotulbildning vid trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed (TFHS), Vida­re kan från anslaget utbetalas bidrag för sådan civil pilotulbildning som bedrivs i privata skolor enligt förordningen (1986:682) om statsbidrag för utbildning av trafikfiygare m, m.

Föredragandens överväganden

CFV begär för nästa budgetår en ersättning på 44,2 milj. kr. Verksamheten vid TFHS planeras-att budgetåret 1988/89 nå upp till en ulbildningsvolym på 60 elever. Denna ulbildningsvolym kräver ytterligare investeringar i elevbostäder, utbildningslokaler och flygplan. Vidare har nyligen ett avtal slutits mellan chefen för flygvapnet och samferdselsdeparlemenlel i Norge om utbildning av norska trafikflygarelever vid TFHS. Avtalet innebär alt som mest 40 norska elever per år skall vidareutbildas vid TFHS efter sin grundläggande flygutbildning i Norge. Utbildningen av de norska eleverna kommer all bekostas av den norska staten.

För atl möjliggöra investeringar för den planerade utbildningen dispone­rar TFHS 40 milj. kr. i investeringsmedel genom luftfartsverkets försorg. Dessa medel lånar luftfartsverket i riksgäldskontorel. Luftfartsverkets kostnader i samband med utlåningen skall betalas av CFV från anslaget.

Jag förordar för nästa budgetår ell anslag på 43,6 milj, kr. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör de medel som inte förbrukas vid TFHS få utnyttjas för atl understödja annan civil pilotulbildning. Efter samråd med chefen för ulbildningsdeparlemenlel räknar jag med atl 500000 kr, även för nästa budgetår kan föras över lill högskolan för lärarutbildning i Stockholm för utbildning av flyglärare.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Civil trafikflygarutbildning för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 43 600 000 kr.                                                                    47


 


F 5. Statens haverikommission                                                        Prop. 1987/88:100

Ril  8

1986/87 Utgift                  1000

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Statens haverikommission utreder enligt sin instruktion (1978:555) all­variiga luftfartsolyckor och tillbud till sådana inom civil och militär flygverksamhet enligt bestämmelser i luftfartslagen (1957:297), luftfarts­förordningen (1986:171) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av militära luftfartsolyckor. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 utreder kommissio­nen även mindre allvarliga olyckor och olyckstillbud. Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens verksamhet. Antalet civila och mililära haverier och resursåtgången för att utreda haverierna skall ligga lill grund för fördelningen av kostnaderna. På statsbudgeten upptas därför endast ett formellt anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens haverikommission för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av I 000 kr.

48


 


G. Postväsende                                                                               Prop. 1987/88:100

Bil. 8

1 Postens uppgifter

Postverkets (poslens) huvuduppgift är att svara för landets postservice, inklusive poslgiroverksamheten. Verksamhetens omslutning beräknas uppgå till ca 13 miljarder kr. för år 1987.

Posten skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar på ett snabbt och säkert sätt inom hela landet och lill och från utlandet. Posten utför också mot ersättning uppdrag för statens räkning (ex, distribution av blindskriflsförsändelser och utbetalning av barnbidrag, pensioner m. m.) och åt PKbanken och andra banker. Till postkoncernen hör också ett antal särskilda resultatenheter och bolag. Inom dessa bedrivs verksamheter som på ett naturligt sätt stödjer och kompletterar den egentliga postverksamhe­ten. En annan viktig uppgift är att bedriva utvecklingsarbete inom områ­den där posten har naturliga förutsättningar. Detta påverkar positivt pos­tens långsikliga förmåga att upprätthålla en god postservice i landet. Verk­samheten skall bedrivas inom ramen för de ekonomiska mål och service­mål som statsmakterna ställer upp.

Enligt riksdagens beslul (prop. 1984/85:100, TU 11, rskr. 203) infördes nya former för statens styrning av poslen fr.o.m, den 1 juli 1985. Stats­makternas styrning av postens verksamhet sker genom atl servicemål och ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande treårsplaner.

2 Postens treårsplan 1989-1991

2.1  Allmän inriktning

De två huvudkraven som statsmakterna ställer på postverket - krav på service och ekonomiskt resultat - har, liksom i föregående treårsplan, varit styrande för poslens planering av perioden. Jag återkommer lill dessa frågor i det följande. Förslagen i planen innebär alt posten under perioden fortsätter inriktningen mot kundorientering och affärsmässighet. Service-och kvalitetsfrågor ägnas slor uppmärksamhet liksom ålgärder för att nå uppställda resultatmäl.

2.2  Organisation

Poslkoncernens organisation per den I juli 1987 framgår av följande dia­gram.

49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8


styrelse


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


Verkschef med staber


Huvudaffärsomrödet Brev och Paket


Huvudaffärsomrödet Giro och Kassa


Hegioner


Resultatenheter


Bolag


 


2.3 Postens utveckling påverkas av omvärldsförändringar

Poslens tre viktigaste verksamhetsområden är informationsöverföring, va-rudistribution och betalningssystem. Trender och tendenser på det interna­tionella planet och i det svenska samhället påverkar marknadsutvecklingen inom dessa områden. Informationsflödet ökar snabbt och' en allt större andel av informationsöverföringen sker med hjälp av datorer och telekom­munikation. Informationstillväxten är dock så stor att den medför en betydande utveckling också för brevburen information. Postens bedöm­ning för den aktuella treårsperioden är en volymtillväxt på cirka 4—5 % per år för brevburen information. Myckel tyder på att den ökade brevkommu­nikationen till betydande del hänger samman med den ökade datoranvänd­ningen. En annan trend är att intresset för det skrivna ordet ökar snabbt.

Ytteriigare en tydlig trend inom kommunikationsmarknaden är den starkt ökade internationaliseringen. Ny teknik och expansion av handeln mellan länderna leder till nya krav på snabb och effektiv kommunikation. På bland annat svenskt initiativ har det mellan vissa postverk nyligen skapats en ny form för samtrafik genom alt en gemensam organisation med centrum i Bryssel har bildats.

Även för varudislribulionen förväntas en volymtillväxt i storleksord­ningen 4-5% per år. Hela lältgodsmarknaden befinner sig i eh dynamisk


50


 


utveckling under stark konkurrens. Liksom för brevet sker en ökad inter-     Prop. 1987/88:100 nationalisering inom lättgodsområdet. Posten arbetar bland annat för alt ta     Bil. 8 marknadsandelar på det internationella området och vad gäller "dörr- fill dörr-transporter" mellan förelag.

Det sker också en snabb utveckling av betalningssystemen. Bankoma­ter, allt mera utvecklade girosyslem, kontokortens utbredning m, m, är exempel på detta. För samhällets infrastruktur har effektiva och väl funge­rande betalningssystem stor betydelse. Internationella jämförelser visar att Sverige intar en tätposition när del gäller effektiva betalningssystem. Detta ger svenska företag ökad konkurrenskraft. Tillväxten inom området, där posten har en stor marknadsandel, är god. Samtidigt är konkurrensen mycket stark vilket kommer kunderna till godo. Den utmaning som ligger i utvecklingen för postens del är att kunna vidmakthålla ett omfattande nät av postkontor och lanlbrevbäringslinjer samtidigt som datautvecklingen medför minskade betalningstransaktioner inom linjeorganisafionen.

2.4  Internationell jämförelse

Svensk postservice står sig väl i ett internationellt perspektiv enligt en undersökning av ett antal OECD-länder gjord av postverket sommaren 1987. Undersökningen visar på all Sverige har en hög andel inrikes nor­malbrev som övernattbefordras. När det gäller portpnivån för ett 20-grams normalbrev så ligger Sverige väl till vid en internationell jämförelse, Sveri­ge ligger också bra lill vid jämförelsen av realportot i 15 olika OECD-län­der. Realportot för 20-grams inrikes normalbrev har i Sverige sjunkit med 14 % mellan åren 1977-1987.

Postens roll i betalningsförmedlingen är också betydande jämfört med några övriga europeiska länder. 1 den gjorda jämförelsen som omfattar åtta länder har Sverige den högsta kontotätheten, mätt i antal postgirokonton per I 000 invånare, Konlolälheten i Sverige är mer än dubbelt så hög som i något av de andra undersökta länderna. Nästan 4 svenskar av 10 har konto med postgirofunktion. Även när det gäller användningen av Postgirot för betalningstransaktioner intar Sverige en tätposition, mätt i antal transak­tioner per invånare i respektive land. En svensk gör i genomsnitt drygt 60 transaktioner per år på konto med poslgirofunktion.

2.5  Attitydundersökningar om postens verksamhet

Poslen är ell välkänt förelag. Få verksamheter i Sverige har en så frekvent kontakt med en så stor kundkategori som poslen. Tidigare mätningar har visat atl privatpersoner har en mycket positiv uppfattning om posten. För alt närmare undersöka hur företagskunderna uppfattar posten gjordes år 1986 en omfattande attitydundersökning i Sverige, Undersökningen, som genomfördes av SIFO, visade alt posten är del mest välkända av alla de företag som undersöktes. Poslen har också det bästa anseendet. Det slora flertalet av företagskunderna ansåg atl

-     posten har en viktig uppgift i samhället,

-     poslen har serviceinriklad och kunnig personal,                                                                                      51


 


-  posten är pålitlig, effektiv och modern,                                                                     Prop. 1987/88:100
Ett fåtal av de tillfrågade företagen kom med konstruktiv kritik och vill     Bil. 8

ha förbättringar och då gällde del bland annat

-    mer serviceinriklad personal på de lokala postkontoren,

-    bättre effektivitet och

-    större snabbhet.

De lokala postkontoren värderas genomgående högt, 1 de flesta fall vill man vända sig dit när del gäller olika tjänster. Slora företag med mer än 100 anställda vill dock i högre utsträckning ha information från regionala eller centrala instanser inom posten.

Postverket ser del som angeläget att agera på ett sådant sätt atl kunder­nas positiva attityder består. Lyhördhet för kritik och snabba åtgärder för alt rätta lill brister är här ett viktigt medel. Ett annat är atl förbättra informationen till kunderna i samband med förändringar i service och taxor.

2.6 Verksamhetens inriktning

Allmänt

Statsmakternas krav på service och ekonomiskt resultat har varit styrande för postens planering av treårsperioden. Poslen planerar bland annat ut­ifrån angivna servicemål för postbefordran och mål för tillgänglighet till kassaservice. Planen bygger vidare på alt posten under perioden kan uppfylla det av staten fastställda målet för det ekonomiska resultatet. Målet innebär all ett överskoll på ca 5% av omsättningen skall uppnås under perioden. För alt uppnå de överordnade målen arbetar posten också med interna ekonomiska mål, som till exempel mål för försäljning, prissätt­ning och produktivitet. Genom atl uppnå de två huvudmålen för service och ekonomiskt resultat kan posten uppfylla de krav på ränta och avkast­ning som staten fastställer.

Posten aktualiserar i treårsplanen på nytt förslag om ändrade regler för postens rätt till prissättning av sina tjänster. Posten vill ha rätt att prissalta även inrikes normalbrev samt, i avtal med tidningsutgivarna, avgifterna för tidningar. Denna förändring skulle enligt posten medföra möjlighet till ökad effektivitet i verksamheten.

För att nå de övergripande målen beträffande service och ekonomiskt resultat har konkreta strategier formulerats för de olika affärsområdena som presenteras närmare i del följande.

Huvudaffärsområdet Brev och Paket

Huvudmålet för Brev och Paket är att på ett rationellt sätt distribuera
försändelser och lättare gods. Brev och Paket erbjuder kunderna olika
servicealternativ där priset är kopplat till snabbheten i befordran, Över-
naltbefordran innebär alt försändelserna prioriteras i posthanteringen ge­
nom all snabbaste transportsätt används och alt sortering sker direkt efter
inlämning, dvs, på kvällstid och nattetid. Vid tredagarsbefordran är priset
                                                  52


 


lägre och poslen sorteras i huvudsak på dagtid samt transporteras med     Prop. 1987/88:100 billigaste transportsätt. För kunderna finns således möjlighet att välja     Bil. 8 servicenivå i förhållande lill pris. För posten innebär de olika servicealter­nativen ett bättre utnyttjande av såväl lokaler och maskiner som av perso­nal.

För normalbrev är målsättningen alt 95 procent skall gå fram över natten. Produktionssystemen är uppbyggda för att klara normalbrev lill 100 procent, men på grund av faktorer som posten inte ensam råder över är målet 95 procent. Sådana faktorer är bland annat förseningar vid flyg- och tågtransporter. Dessutom gäller att post till och från ett fåtal orter som från kommunikationssynpunkt är särskilt svåra att nå inte erhåller övernatlbe-fordran.

Produktionssystemet för ekonomibrev är uppbyggt så att 98 procent av den totala volymen erhåller fastlagd servicenivå. I trafiksvåra relationer (förbindelserna mellan några delar av nordligaste-sydligaste Sverige och vice versa) är servicenivån ett dygn längre. Servicenivåerna utvärderas ständigt. Under år 1985 togs ett nytt system för mätning av servicekvalite­ten i bruk. Systemet är rikstäckande och innebär all ca 12 000 normalbrev och ca 11 000 ekonomibrev varje kvartal sänds till alla delar av landet. Systemet omfattar också mätning av befordringstider fill och från utlandet. För år 1986 blev utfallet att 94 procent av normalbreven kom fram över natten. Målet nåddes alltså inte fullt ut. Genomsnittet för andra kvartalet 1987 var också 94 procent medan senare genomförda mätningar visar att man då klarade det fastställda målet på 95 procent.

Förutom servicemål finns för huvudaffärsområdet ekonomiska mål. Det övergripande ekonomiska målet — alt uppnå ett ekonomiskt resultat som medför möjlighet lill konsolidering och atl fastställt avkastningskrav fillgo­doses - skall enligt posten nås genom följande delmål:

försändelsevolymen skall öka med ca 3 % per år,

personalprodukliviteten skall öka med ca 3 % per år och

för Brev och Pakets tjänster skall marknadsprissättning tillämpas. För normalbrev är målsättningen emellertid att begränsa prishöjningar till högst inflationstakten i samhället.

Huvudaffärsområdet Brev och Paket är uppdelat i två affärsområden
och ett resullatområde. Affärsområdet Brev är indelat i fyra delaffärer
motsvarande var sin del av brevmarknaden. Dagligkommunikation är före­
tagens dagliga korrespondens - det vanliga affärsbrevet. Den lekniska
utvecklingen kan på sikl leda till atl nuvarande volymtillväxt bryts. En del
av den kommunikation som idag sker med brev kan ersättas med elektro­
nisk överföring. Administrativ kommunikation år brev producerade som .
besked ur ett dataregister. Marknaden har vuxit fram under de senaste
decennierna och någon avmattning av tillväxten har ännu inte kunnat
skönjas. Marknadskommunikation år reklambudskap i form av adresserad
och oadresserad direktreklam. Marknaden har under senare år expan­
derat. Produkterna inom privatkommunikation utgörs främst av brev och
vykort. Marknaden är tämligen stabil. Julkortsskrivandet ökar dock för
varje år och tendensen är att brevets betydelse för kontakt mellan männi­
skor ökar,                                                                                                               53


 


Lältgodsmarknaden inom affärsområdet Paket-Transporter omfattar pa- Prop. 1987/88:100 ket och lättare styckgodsförsändelser. Marknaden präglas för närvarande Bil. 8 av en otiHfredsställande lönsamhet och myckel hård konkurrens. Samti­digt är tillväxten inom lältgodsmarknaden större än för transportmarkna­den i övrigt bland annat beroende på förelagens växande intresse för kapitalralionalisering. Postorderhandelns utveckling och den ökande ande­len distribution direkt från tillverkarnas lager fill slutförbrukare medverkar också i denna riktning.

Huvudaffärsområdet Giro och Kassa

Giro och Kassa har sina väsentligaste verksamheter inom marknaderna för betalningsförmedling och banktjänster. Del finns vidare en finansrörelse som fungerar som en internbank för poslen. Giro och Kassa bedriver sin verksamhet på en marknad som är utsatt för en allt hårdare konkurrens. Posten har emellertid väl kunnat hävda sig i konkurrensen. Som entrepre­nör för Post- och Kredilbanken utför poslen kassa- och bankservice över hela landet. Postgirot är störst pä den svenska giromarknaden och omsatte år 1986 85 procent av den totala giromarknaden.

Huvudmålet för betalningsförmedlingen är att befästa och ulveckla post­
girots roll för både företag och privatpersoner. Beträffande banktjänsterna .
skall inriktningen enligt posten vara att bibehålla dessa som en viktig och
lönsam del i postens verksamhet. Fullständig bankservice skall erbjudas
privatpersoner. För att nå huvudmålen är del vikfigt att nå de uppställda
servicemälen både beträffande tillgängligheten till kassaservicen och
snabbheten och säkerheten i förmedlingen av betalningar. Förutom servi­
cemålen finns för huvudaffärsområdet det ekonomiska målet; alt nå en
stabil ekonomisk utveckling. Krav på avkastning skall kunna tillgodoses
och en konsolidering inom huvudaffärsområdet skall kunna ske. Medlen
för en stabil ekonomisk utveckling är bland annat marknadsmässig avgifts-
sättning, att agera rätt på penning- och kapitalmarknaderna för alt erhålla
bästa möjliga förräntning av den samlade likviditeten saml en fortsatt
regelbunden och snabb uppföljning av kostnads- och invesleringsulveck­
lingen. De övergripande målen beträffande service och ekonomi för Giro
och Kassa kan delas upp i mål för de ingående affärsområdena. Affärsom­
rådet kassaservice och bankmarknad omfattar idag ca 2200 postkontor
samt ca 2700 lanlbrevbäringslinjer. Kassaserviceii domineras av hante­
ringen med bank- och betalningsuppdrag. Idag sker en allt snabbare över­
gång från kontantbetalningar i kassa lill överföringar mellan konton. Dess­
utom ökar användningen av olika former av betalkort. Kontanlultag i
automater sker i allt större utsträckning. Behovet av "traditionella" posl-
kassatjänster minskar därför successivt men ersätts i viss utsträckning av
bankuppdrag. Postens bankverksamhet består av ett omfattande entrepre-
nadålagande åt PKbanken, Arbetet med PKbankens tjänster tar i anspråk
ca 20 procent av kapaciteten i postkassorna och av postgirots centrala
produktionsenhet. För alt kunna bibehålla och ulveckla nätet sker samti- ■
digt en fortsatt utbyggnad av kompletterande tjänster. Inriktningen är att ■.
dessa tjänster skall vara effektiviietshöjande men däremot inte dimensio­
nerande,                                                                                                                  54


 


Servicemålet för kassaservicen består i mål för kundens tillgänglighet till Prop. 1987/88:100 servicen. Tillgängligheten lill kassaservicen har två dimensioner; kunder- Bil. 8 nas geografiska närhet till posten saml öppethållanden. Beträffande den geografiska närheten kan konstateras att postkassanälet är rikstäckande. Mycket få hushåll saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Anpass­ning av kontorsnätel till bebyggelseförändringar m, m, kommer alt ske med fortsatt varsamhet och så alt det rikstäckande servicekravet kan tillgodoses.

Av landets girotransaktioner förmedlar affärsområdet Postgirot ca 85 procent av förmedlat belopp och ca 80 procent av antalet betalningstrans-aklioner. Postgirots målsättning är att nuvarande marknadsandelar skall bibehållas och på sikt öka. Därför eftersträvas med olika medel atl öka produktivitet och säkerhet och att förbättra kundservicen, Postgirokonlo-ret ansvarar för den centrala produktionen av postgiro- och entreprenad-tjänster. Utvecklings- och investeringsprogrammen under den kommande treårsperioden hör lill postgirokontorets största någonsin. I postgirokonto­ret sker fram lill 1990 investeringar i ny utrustning och på alla större postkontor kommer byte fill nya postkassamaskiner atl ske. Den nya tekniken som innebär en integrering av postkassa- och girosyslemen möj­liggör en decentralisering av konto vård lill postkontoren. Härigenom kom­mer posten närmare kunderna i frågor om information, reklamationer och övrig kundkontakt.

Affärsområdet finansrörelsen ansvarar för de likvida medel som finns inom poslen. Huvuduppgiften är atl placera och förränta postens likviditet och att förse organisationen med investerings- och rörelsekapital. Riksda­gen beslöt våren 1987 att posten självt får förvalla sin likviditet. Poslens styrelse har delegerat det operafiva ansvaret för detta till en placeringsde-legafion som kontinuerligt rapporterar till postens styrelse om placerings-verksamhetens resultat. Den grundläggande placeringsstrategin är att upp­nå ep förräntning som garanterar en stabil intäklsutveckling samtidigt som riskiagandet vid placeringar kommer all vara starkt begränsat.

Postens bolag och resultatenheter

Inom postkoncernen finns för närvarande två bolag. Postbolagen AB och fastighetsakliebolagel Certus. Postbolagen AB är ett helägt dotterföretag till poslen vars främsta uppgift är atl vara moderförelag i en dotterbolags­koncern som består av Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Hullberg Inrikes Transporter AB, Swedpost International Transport AB, Swedposl Consultancy Service AB, Malmfältens Omnibus AB, Gällivare Trafik AB och Bertex Mail AB. Postbolagskoncernen budgeterar år 1987 en årsomsättning på 604 milj. kr.

Cirka 60% av omsättningen är hänförlig lill Tidningstjänst AB. Verk­
samheten består i utdelning av dagstidningar. Postens bilbudsverksamhet
bedrivs i Stockholm, Göteborg och Malmö av Postens Transporttjänst AB.
På övriga orter är bilbudsverksamheten integrerad i den ordinarie post­
verksamheten. Hultberg Inrikes Transporter AB ombesörjer lidningstrans-
porter och lättgodsdistribution. Swedpost Consultancy Service AB ansva-
                                               55


 


rar för export av posttjänster, I Swedpost International Transport AB sker     Prop. 1987/88:100 inlernationell kurirpost i samverkan med Federal Express. Fastighetsak-     Bil. 8 tiebolaget Certus är helägt av posten och har till uppgift alt förvärva och förvalla fastigheter där posten är delägare tillsammans med andra bolag eller där andelen extern uthyrning är stor.

Inom postkoncernen finns vidare åtta särskilda resultatenheter, nämli­gen postens adressregister, postens frimärksavdelning, poslens diligens­trafik, postens industrier, poslens tryckeri, postens inköpscenlral, poslens fastighetsenhet och en enhet för administrativ service.

Vissa resultatenheter har huvudsakligen en intern marknad och är främst direkta servicefunktioner till den övriga postkoncernen. Andra enheter har en stor del av sin marknad utanför posten. Samtliga resultaten­heter har varit föremål för en översyn i syfte atl bättre marknadsanpassa verksamheten. Samtliga resultatenheter lämnar ett positivt bidrag till posl­koncernens resultat.

Bolagen och resultatenheterna är väl integrerade delar av poslkon-cernen. Den ekonomiska styrningen sker via rullande treårsplaner och ettårsbudgetar. Enheterna leds av styrelser med representanter från olika intressenter inom posten samt extern representation. Bolagen och resultat­enheterna lämnar ett positivt bidrag lill postkoncernens resultat.

Postens investeringsutveckling

Postens totala investeringar för treårsperioden 1989-1991 beräknas till ca 3,1 miljarder kronor. En bedömning av investeringarnas fördelning på kalenderåren framgår av följande tabell.

Postens investeringar (löpande priser), milj. kr.

 

 

1987 Budget

1988 Prognos

1989

1990          1991 Treårsplan

Posthus m.m.

Motorfordon

Maskiner och inventarier

604 95

352

1051

603 93

755

1451

543 123 679

1345

430         274 112          106 538          343

1080          723

Investeringsbehovet i posten styrs främst av kundernas efterfrågan på
olika tjänster och deras servicekrav på tjänsterna. Kunderna har höga krav
och förväntningar på posten, lill exempel när det gäller övernattbefordran
av normalbrev och snabbhet i girobokföringen. Under de senaste åren har
också skett en kraftig tillväxt i postvolymerna. Poslens planerade investe­
ringar i utrustning och lokaler under treårsperioden är ett viktigt medel att
nå uppställda servicemål och därigenom tillgodose kundernas krav. Inves­
teringar i posthus beräknas
till cirka 1 200 milj, kr, för treårsperioden. Ca
600 milj, kr. avser större postlerminaler. Under perioden planeras postter­
minalen Stockholm Årsta bli färdig. Övriga investeringar i posthus avser
främst det nationella postterminalnälet. Investeringarna skall bidra fill att
klara de fastställda servicemålen saml förväntad volymtillväxt för brev och                           56


 


varudislribulion med sammanlagt 10% under treårsperioden. Även inves-     Prop. 1987/88:100 teringar i maskiner och inventarier (1 600 milj. kr. under treårsperioden)     Bil. 8 syftar   till   att   klara   fastställda   servicemål   inom   de   två   huvud­affärsområdena.

De investeringsprojekt som ingår i investeringsplanen är samtliga pröva­de och behovet konstaterat enligt ett nytt styrsystem för investeringar som posten har infört. I detta styrsystem kan posten pröva materiella investe­ringar, immateriella investeringar samt större förhyrningar av anläggnings­tillgångar. Posten bedömer att en lägre investeringsnivå inle är lämplig om poslen skall vidmakthålla servicenivå och konkurrensförmåga. När det gäller investeringar i posthus och terminaler anser posten dessa nödvändi­ga med tanke på att postvolymen förväntas öka med 10% under den kommande treårsperioden. Om servicenivån skall kunna garanteras för denna förväntade volymökning måste del finnas en god framförhållning när det gäller lokalbeståndet. Investeringar i motorfordon avser i huvudsak utbyte med hänsyn till ålder och förslitning och bör, enligt poslen, därför göras ur ekonomisk synpunkt. Investeringar i maskiner och inventarier består främst av inköp av postkassaterminaler, datorer och datorutrust­ning för postgirot samt maskinell utrustning för postlerminaler. Dessa investeringar är mycket viktiga för att klara servicen samt för att möjliggö­ra rationalisering.

3 Föredragandens överväganden

På senare år har ett styrsystem utvecklats för postverket som innebär att riksdag och regering anger den allmänna inriktningen av verksamheten och investeringarna samt mål för service, ekonomiskt resultat och priser, I det nya systemet ingår även all verket har getts friare finansieringsformer och att detaljstyrningen av investeringarna har avvecklats. De mål som fast­ställs för postverket idag är mål för servicen och prisutvecklingen beträf­fande normalbrev, mål för tillgängligheten till kassaservice samt mål för det ekonomiska resultatet.

De mål för postverket som regeringen hittills har förelagt riksdagen bör, med undantag av mål för prisutvecklingen för normalbrev, även i årets budgetproposition föreläggas riksdagen för den nu aktuella treårsperioden 1989-1991.1 en fortsalt översyn av mål och styrinstrument för postverket ingår bland annat att särskilt studera hur prismålen för poslservicen bör anges av statsmakterna. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör därför inte något mål för prisutvecklingen nu läggas fast.

Jag tillstyrker den allmänna inriktningen av verksamheten som innebär en fortsatt kundorientering. Kundernas efterfrågan inom områdena infor­mationsöverföring, varudislribulion och betalningsförmedling bör vara styrande för postens insatser. Verksamheten skall syfta till att till rimligt pris och med god servicekvalitet betjäna såväl stora som små kunder i hela landet.

För huvudaffärsområdet Brev och Paket är servicemålet att 95 % av alla
normalbrev skall gå fram över natten. Detta servicemål är tillfredsställan­
de. Postens produktionssystem är uppbyggda för alt klara normalbrev till                            57


 


100% men bland annat på grund av små tidsmarginaler i transportnätet är     Prop. 1987/88:100 målet 95%, En högre servicenivå skulle, enligt poslen, inte vara ekono-     Bil. 8 miskt rimlig. Jag delar den bedömningen. Nyligen genomförda mätningar visar att man nu klarar det fastställda målet på 95%, Det är angeläget att service- och kvalitetsfrågor ägnas fortsatt slor uppmärksamhet.

Servicemålet inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa är att bibehålla den höga täckningsgraden för daglig postkassaservice via postkontor och lantbrevbärare till hushållen. Mycket få hushåll - något hundratal hushåll i områden utan dagliga kommunikationer — saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Att läcka 100% av hushållen med daglig service skulle vara mycket kostnadskrävande. Jag delar poslens uppfattning att den nuvarande höga täckningsgraden vad avser geografisk tillgänglighet skall bibehållas. Det bör även framgent ankomma på posten att avgöra om denna tillgänglighet i det enskilda fallet skall tillgodoses genom fast post­kontor, lantbrevbäring eller postväskeservice. Jag kan med tillfredsställel­se konstatera att liksom tidigare gäller alt den anpassning som blir aktuell av servicens utformning inom glesbygd kommer all ske med varsamhet och så att kravet på rikstäckande service kan tillgodoses. Vidare försöker posten på olika sätt förbättra tillgängligheten till kassaservicen i tätorterna. Som exempel kan nämnas att öppethållandetiderna fortlöpande anpassas till kundernas behov och att väntetiderna mäts systematiskt sedan en tid tillbaka vid alla större postkontor, .Ätgärder har också satts in som lett till påtagliga förbättringar. Kundernas attityder till postkontorens service följs upp regelmässigt genom regionala kundenkäter. Ansträngningarna för att förbättra tillgängligheten bör fortsätta.

Beträffande del mål för det ekonomiska resultatet som postverket redo­visat i treårsplanen vill jag anföra följande. Postens samlade verksamhet skall vara ekonomiskt effektiv för alt garantera alt inga subventioner över statsbudgeten skall behövas. God ekonomi och finansiell styrka utgör en nödvändig förutsättning för atl andra mål, till exempel mål för befordran av normalbrev och mål för kassaservicen, skall kunna nås. En god ekonomi skall innebära att intäkterna i verksamheten skall täcka kostnaderna och ge viss avkastning på utnyttjat kapital. Därutöver skall det ekonomiska resul­tatet ge utrymme för nödvändiga investeringar och konsolidering. Treårs­planen är uppgjord så att riksdagens beslut i fråga om det ekonomiska resultatet skall kunna uppfyllas. Det betyder alt resultatet före avsättning­ar bör motsvara ca 5% av omsättningen eller lägst 650 milj. kr, uttryckt i 1987 års prisnivå. Målet för det ekonomiska resultatet bör ligga fast. Dessutom skall givelvis statens krav på ränta på statslånet och avkastning på statskapitalet ligga fast. För treårsperioden beräknas statens avkast­ningskrav till 45 milj, kr.lår samt räntan på statslånet till motsvarande belopp per år.

58


 


Anslagsfrågor                                                                                   Prop. 1987/88:100

G 1. Ersättning tiii postverket för befordran av                                 "- °

tjänsteförsändelser

1986/87 Utgift         583900000

1987/88 Anslag       586000000

1988/89 Förslag       595 830000

En översyn av det nuvarande tjänstebrevsrättssyslemet i syfte att öka kostnadsmedvetandel hos myndigheterna och därigenom successivt kunna avlasta tjänslebrevsanslaget har inletts. Regeringen gav sålunda den 10 juli 1986 postverket i uppdrag alt mäta poslmängder och däremot svarande kostnader hos ett 40-tal myndigheter. Postverket har redovisat resultatet av de gjorda mätningarna till regeringen. Regeringen föreslår i årets bud­getproposition all tjänstebrevsrätten avvecklas från och med den 1 juli 1988 för vissa myndigheter med uppdragsverksamhet. Jag får i denna fråga hänvisa till vad chefen för finansdepartementet anför i bilaga 1 tiU budget­propositionen under avsnittet Särskilda frågor. Vid beräkningen av ersätt­ningen till postverket för befordran av ijänsteförsändelser från anslaget G I, har jag tagit hänsyn lill en ny portonivå samt alt tjänslebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter med uppdragsverksamhet.

Regeringen gav vidare den 17 september 1987 postverket i uppdrag att mäta postmängder och däremot svarande kostnader hos ytterligare ett 170~tal myndigheter. Avsikten är alt när resultatet av mätningarna förelig­ger kan tjänstebrevsrätten avskaffas även för dessa myndigheter. Jag avser alt återkomma till regeringen i frågan. Liksom för innevarande budgetår bör gälla att myndigheters större, väl avgränsade utskick skall underställas regeringens prövning,

G 2. Ersättning till postverket för tidningsdistribution

1986/87 Utgift           30000000

1987/88 Anslag         30000000

1988/89 Förslag         24000000

Riksdagens beslut (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr. 301) om en successiv
avveckling av särkostnadsunderskotlet i postens tidningsrörelse t. o. m, år
1991, innebär alt del bidrag postverket varje år erhåller över statsbudgeten
för alt täcka särkoslnadsunderskoltel successivt skall avvecklas under en
15-årsperiod, De avgifter som postverket tar ut i tidningsrörelsen regleras i
den postala tidningskungörelsen och baseras i princip på avtal mellan
postverket och de organisationer som företräder tidningsutgivare. Rege­
ringen gav i juni 1987 postverket i uppdrag att efter förhandlingar med
berörda parter föreslå nya principer för fastställande av taxorna i postver­
kets tidningsrörelse. En ny förhandlingsordning i postens tidningsrörelse
kan tidigast komma atl gälla från år 1989. Jag avser återkomma till rege­
ringen i den frågan.                                                                                                   59


 


4 Hemställan                                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 8

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna vad jag har förordat om inriktningen av postens verksamhet under perioden 1989-1991,

2.         godkänna att postverkets verksamhet skall inriktas på de resul­tat- och servicemål somjag har förordat för perioden 1989-1991,

3.         till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändel­ser för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 595830000 kr.,

4.         till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för bud­getåret 1988/89 anvisa ett anslag av 24000000 kr.

60


 


H. Kollektivtrafik m. m.'                                                Prop. 1987/88: lOO

Bil. 8 H 1. Transportrådet

1986/87 Utgift                17102000

1987/88 Anslag              27479000

1988/89 Förslag              19225 000

' Tidigare transportstöd m. m.

Transportrådel (TPR) har enligt sin instruktion (SFS 1979:1037, ändrad senast 1986:1072) uppgifter inom i huvudsak följande områden

-    trafikplanering

-    handikappanpassning av kollektiva färdmedel

-    riksfärdtjänst

-    energihushållning inom transportsektorn

-    beredskapsplanering inom transportsektorn

-    drivmedelsransonering

-    statsbidrag till kollektivtrafik

-    yrkestrafikfrågor

-    transportstöd

TPR leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören, sex ledamö­ter som företräder riksdagen och näringslivet samt två personalrepresen­tanter. Till TPR är knutet två rådgivande delegationer, nämligen en för riksfärdtjänst och handikappanpassning saml en för beredskapsplanering m. m. Vidare finns olika samrådsgrupper bl. a. för yrkestrafikfrågor och trafikplaneringsfrågor.

TPR:s arbetsuppgifter på yrkestrafikområdel finansieras delvis genom avgifter. Avgifterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida och beräknas uppgå fill ca 3,1 milj, kr. för nästa budgetår (1986/87 2,5 milj. kr.).

Förutom anslaget H 1. Transportrådet administrerar TPR anslaget E 3. Transportstöd till Golland, H 2, Transportstöd för Norrland m, m,, H 3, Riksfärdtjänst, H 4, Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik samt H 5. Kostnader för visst värderingsförfarande.

TPR:s anslagsframställning

Inriktning och målsättning för TPR:s arbete är de allmänna trafikpolitiska riktlinjerna. Det trafikpolitiska målet är all erbjuda medborgarna och nä­ringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsta samhällsekonomiska kostnader. I det samhällsekonomiska synsättet ligger att trafikpolitiken skall utformas så all den bidrar lill ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Resurserna inom transportsek­torn skall utnyttjas så rationellt som möjligt. Del är nödvändigt med en samordning mellan trafikgrenarna så atl onödig överkapacitet inom enskil­da trafikgrenar inte uppstår.

Det trafikpolitiska målet har också en fördelningspolilisk inriktning. En
tillfredsställande iransportförsörjning ses som en förutsättning för all upp­
nå en balanserad befolkningsutveckling i skilda delar av landet. Den tra-
                                                    61


 


fikplanering som TPR bedriver syftar till att skapa ett effektivt transport-     Prop. 1987/88:100
nät och en effektiv transportorganisation.                                               Bil. 8

Förutom de uppgifter som ålagts TPR enligt instruktionen har TPR av regeringen tilldelats ett antal särskilda uppdrag. Under innevarande bud­getår har TPR bl, a, utrett frågor angående taxitaxan, intertegional busstra­fik saml riksfårdljänstens framtida utformning.

TPR konstaterar att rådels verksamhet på en rad sätt bidrar till att skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporter i enlighet med de trafikpolitiska målen.

TPR:s förslag för budgetåret 1988/89 kan sammanfattas enligt följande:

1.   Huvudförslaget innebär för en treårsperiod en besparing med 870000
kr. Rådet anser alt besparingsmålet kan uppfyllas genom följande åtgärder

-     en handläggartjänst på utredningssektionen återbesatts inte vid eventu­ell vakans (200000 kr.)

-     minskade insatser på energihushållningsområdet (670000 kr.).

 

2.      På trafikplaneringsområdet tar TPR fram underlagsmaterial och gör prognoser på nationell nivå. Arbetet med den samordnade investeringspla­neringen inom transportsektorn innebär alt TPR inhämtar, sammanställer och bearbetar resp, trafikverks investeringsplaner. För all fortsättningsvis bättre kunna analysera effekter av stora investeringar begär TPR alt en tjänst inrättas för utveckling av metoder för övergripande konsekvensana­lyser. Kostnaden för denna tjänst beräknar TPR uppgå lill 200000 kr.

3.      För industri- och regionalpolitiska insatser föreslår TPR alt 500 000 kr, i projektmedel överförs från industriverkets anslag C 4,

4.      TPR bedömer atl efterfrågan på prognosmaterial och statistikunderlag kommer atl öka, TPR föreslår alt rådet förstärks med ytterligare en tjänst för 200000 kr,

5.      TPR bedömer det angeläget att vidareutveckla prognoserna för per­son- och godstransporter. För delta ändamål beräknar TPR att 300000 kr. behövs för konsultarbete med konsekvensanalyser.

 

6.      För informationsverksamhet inom energihushållningsarbelel begär TPR en medelsuppräkning på 800000 kr.

7.      TPR är ansvarig myndighet för funktionen transporter inom total­försvarets civila del. För att fillfredsställande kunna fullgöra dessa uppgif­ter begär TPR 200000 kr. för ytlerligare en handläggartjänst.

8.      TPR begär ett engångsanslag på 200000 kr, för utarbetande av utbild­ningsprogram för blivande trafikutövare,

9.      För särskilda ålgärder inom det civila totalförsvaret begär TPR ett engångsanslag på I 775000 kr. Merparten av medlen föreslås användas för åtgärder att ulveckla systemet för drivmedelsransonering (850000 kr.). I förslaget ingår vidare utbildningsinsatser i ransoneringsrutiner (250000 kr,), förstärkning av ledningsorganisafionen (500000 kr.), utbildning av personal vid CB och länsstyrelser (95000 kr.), produktion av datalistor med fordonsuppgifter för länsstyrelsernas krigsplanläggning (15000 kr.) samt underhåll för radioulrustning (65000 kr.).

TPR har vidare i samband med sin anslagsframställning redovisat rege­
ringsuppdraget att följa upp nya personbilars bränsleförbrukning och de
förändringar som sker på personbilsmarknaden. Mellan åren 1978 och 1982                          62


 


skedde en betydande sänkning av bränsleförbrukningen för det totala    Prop. 1987/88:100 antalet levererade fordon. Den snabba nedgången har bromsals upp under    Bil. 8 senare år och utvecklingen sker nu i en långsammare takt, dock fortfaran­de mol energieffektivare fordon.

Föredragandens överväganden

TPR medverkar lill att förverkliga den trafikpolitiska målsättningen genom atl bl.a. skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporter i landets olika delar såväl under normalförhållanden som under kriser och i krig,

I den aviserade trafikpolitiska propositionen kommer förslag atl lämnas som kan innebära en omfattande förändring av TPR:s arbetsuppgifter. Jag avser därför alt vid ett senare tillfälle återkomma till regeringen med förslag om en översyn av bl. a, resursfördelningen till transportrådels olika arbetsområden.

För budgetåret 1988/89 bedömer jag del rimligt att huvudförslaget tilläm­pas med en reducering av TPR:s anslag H 1, med 2%, Delta innebär en minskning med 354000 kr. för budgetåret 1988/89. För innevarande bud­getår har TPR anvisats 500000 kr, för dataanskaffning vid yrkestrafiksek-lionen. Detta belopp kan för näsla budgetår reduceras fill 200000 kr. för drift och underhåll av systemet. Pris- och löneomräkning beräknas till 700000 kr.

 

 

 

1987/88

Beräknad

ändring 1988/89

 

TPR

Före­draganden

Personal

58

0

0

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångskostnader

15318000

(10 795000)

2085 000

10075 000

-1-2400000 0 0

-8 300000

-1-   419000

(-f-  917000)

-   373 000

-8300000

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

1000

0

0

 

27479000

-5900000

-8254000


Milt förslag innebär att jag inte är beredd atl biträda rådels förslag om resursförstärkningar.

Den första omgången av den samordnade investeringsplaneringen kom­mer att slutföras och redovisas under innevarande budgetår. I avvaktan på att en närmare utvärdering av resultatet görs är jag inle beredd alt tillstyrka personalförstärkning för utveckling av metoder för konsekvensanalyser.

TPR:s arbete med projektverksamhet inom länen för att effektivisera näringslivets materialflöde och transporter är betydelsefullt ur regionalpo­litisk synvinkel. Jag anser dock efter samråd med chefen för industridepar­tementet att det samarbete som redan sker mellan TPR och industriverket i


63


 


olika projekt bör kunna fortsätta. Jag är således inte beredd att föreslå en     Prop. 1987/88:100
överföring av särskilda medel för regionala projektinsatser.
                                           Bil. 8

Jag är inte beredd att förslärka verksamheten inom prognos- och stati­stikfunktionen med ytterligare en tjänst eller konsultinsatser för analysar­bete. Arbetet bör inrymmas inom ramen för TPR:s disponibla resurser.

Vad gäller TPR:s förslag om ökade insatser för energihushållning kan konstateras att del alltjämt är viktigt atl åstadkomma energibesparingar på transportomrädet. Därmed är del möjligt alt öka effektiviteten i transport­systemet, förbättra energimedvetenheten, reducera energiförbrukningen samt minska oljeberoendet. Ytlerligare effekter av arbetet för en effektiv energianvändning är förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet. Sedan ett par år har energiverket och TPR samarbetat rörande åtgärder som syftar fill att minska energiförbrukningen på transportområdet. Arbetet har be­kostats av energiverket. En förutsättning för fortsalt samarbete är att energiverket fortsätter att finansiera denna verksamhet. Jag är mot denna bakgrund inte beredd atl särskilt uppräkna TPR:s anslag för ändamålet.

Jag bedömer TPR:s arbete som funktionsansvarig myndighet för trans­porter inom totalförsvarets civila del av stor vikt med hänsyn till total­försvarets ökade krav på snabbhet och flexibilitet inom transportberedska­pen. Arbelet med beredskapsplanering bör prioriteras inom ramen för tillgängliga resurser.

Det är viktigt att utbildningen av yrkestrafikutövare fungerar tillfreds­ställande, TPR har i uppdrag all följa utbildningsverksamheten och medde­la föreskrifter i fråga om krav på yrkeskunnande i samband med att yrkestrafiktillstånd beviljas. Jag är för närvarande inte beredd att tillstyrka TPR:s förslag att anlita konsulter för att utveckla utbildningsmaterial för blivande åkare. Jag anser att det inte finns anledning för staten att ombe­sörja nytt material för dessa kurser. Jag anser att branschorganisationerna för yrkestrafikutövarna bör engagera sig i denna uppgift.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet godtar jag TPR:s medelsberäkning på I 775000 kr. inom ramen för totalförsvarets civila del.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före­slår riksdagen

att lill Transportrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 19225000 kr,

H 2. Transportstöd för Norrland m. m.

1986/87 Utgift              227 386000

1987/88 Anslag            242100000

1988/89 Förslag        257 300000

Från anslaget ges stöd för att utveckla näringslivet i de norra delarna av
landet genom bidrag till godstransporter och persontransporter samt till
datakommunikation.
                                                                                                                                      64


 


Godstransportstödet syftar till atl minska de merkostnader för Iranspor- Prop. 1987/88:100 ter som näringslivet i stödområdet har. Del ges i form av fraktbidrag i Bil. 8 efterskott till företagen. Bidrag lämnas för järnvägs- och landsvägstrans­porter i yrkesmässig trafik. Det gäller för transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat saml vissa jordbruks-och livsmedelsprodukter som kommer från stödområdet. Stödet omfattar även råvaror och halvfabrikat som anskaffas av förelag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar.

Transportstödet lämnas för transporter över 250 km med 10 till 50% av netlofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var företa­get ligger inom stödområdet. Ett särskilt bidrag lämnas för transporter som skett till hamnar vid Norrlandskusten, vid Mälaren eller vid Vänern.

Persontransportstödet syftar lill atl minska de norrländska företagens kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sveri­ge. Stödet gäller tjänsteresor med flyg och tåg för personal anställd vid företag som hänförs lill viss industri- och uppdragsverksamhet.

Stödet lämnas med 20 till 40% av reskostnaden beroende på var företa­gen är belägna i stödområdet.

Stödet till datakommunikation gäller under en treårig försöksperiod som påbörjades i januari 1986 och syftar till alt understödja etablering och utveckling av datatekniska serviceföretag i malmfälten. Stödet innebär en kraftig reducering av avgifterna för datakommunikation med dataförelag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner.

TPR:s anslagsframställning

TPR har i sin anslagsframställning angett att bidragsbehovel för godstrans­portstödet år beroende av dels de stödberättigade transporternas omfatt­ning, dels förändringar i transportkostnaderna.

Det totala stödbeloppet för bidragsåret 1986 uppgick till 222,2 milj. kr. Med denna utgångspunkt och med hänsyn till en beräknad volym- och fraktprisökning om 3 resp. 3% beräknas behovet av godstransportstöd att uppgå till 242,7 milj, kr. för budgetåret 1988/89,

Reglerna för persontransportstöd har utformats så att det totala stödbe­loppet för innevarande budgetår skall uppgå lill högst 18,6 milj. kr. TPR har efter utvärdering av reglernas tillämpning konstaterat att rådet vid persontransporlstödets införande utformade föreskrifterna allt för restrik­tivt. TPR har därför planerat att utvidga stödreglerna inom ramen för nu gällande förordning. Föreskrifterna för persontransporlslöd ändras så att fler delbranscher inom uppdragsverksamhet saml atl även anslutningsre­sor lill utrikes avgångar blir bidragsberättigade. Medelsbehovet för budget­året 1988/89 beräknar TPR till 15 milj, kr.

Försöksverksamheten med stöd till datakommunikation med malmfäl­
ten skall enligt riksdagens regionalpolitiska beslul våren 1985 bedrivas
inom en kostnadsram på I milj, kr, per år, TPR har därför beräknat
anslaget till 1 milj. kr. också för budgetåret 1988/89.
                                                                                   «

5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop. 1987/88:100

Ril  8

Jag anser att godstransportstödet år ett viktigt regionalpolitiskt stöd till

företagen inom stödområdet. Någon ändring av nuvarande stödregler har inte aktualiserats av rådet. Jag ansluter mig till TPR:s anslagsberäkning ■ och beräknar medelsbehovel lill 242,7 milj. kr.

TPR har i anslagsframställningen aviserat planerade förändringar i före­skrifterna för persontransportstöd. Rådet har även i skrivelse till regering­en hemställt att förordning (1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor ändras avseende ortsbestämningen utanför stödområdet. Jag räknar med att de av TPR planerade förändringarna i föreskrifterna för persontrans­portstöd som ligger inom rådets beslutsbefogenheter kan inrymmas inom stödramen. Däremot är jag inte beredd atl föreslå regeringen att ändra förordningen avseende ortsbestämningen. Med hänsyn lill den låga medelsförbrukningen under första bidragsåret beräknar jag alt person­transportstödet kan inrymmas i en ram på 13,6 milj. kr, för budgetåret 1988/89.

Stöd till datakommunikation i malmfältskommunerna har utgått sedan januari 1986. Stödet bör utvärderas efter en treårsperiod. Jag anser därför att reglerna för stödet bör vara oförändrade och ansluter mig lill transport-rådets anslagsberäkning om 1 milj. kr. för ändamålet.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 257 300000 kr.

H 3. Riksfärdtjänst

1986/87 Utgift               49546000

1987/88 Anslag              63 300000

1988/89 Förslag             62400000

Från anslaget ges stöd till riksfärdtjänst. Syftet med riksfärdljänsten är att göra det möjligt för svårt handikappade all göra längre resor inom landet till normala kostnader. Berättigade lill riksfärdtjänst är personer som på grund av handikappet och bristande tillgänglighet i Irafikmedlen måste resa på ett dyrare sätt än normalt, Riksfärdtjänslresor kan ske med flyg, tåg, taxibil eller med specialfordon, i vissa fall också med ledsagare, till ett pris som motsvarar vad det kostar alt åka andra klass tåg.

TPR:$ anslagsframställning

Alltsedan riksfärdtjänsten infördes år 1984 har antalet resor ökat snabbt,
TPR:s prognoser visar dock för budgetåret 1988/89 att antalet nyfillkom­
mande resenärer inte väntas bli lika stort som under tidigare år. TPR
                                                          66


 


beräknar att 20 300 resenärer kommer att göra 38400 riksfärdtjänslresor     Prop. 1987/88:100
under nästa budgetår.
                                                                                                      Bil. 8

Kostnaden per resa beräknas till drygt I 600 kr. i genomsnitt. Medelkost­naden påverkas i hög grad av valet av färdmedel. Taxibil eller specialfor­don används för en stor andel av del totala antalet riksfärdtjänslresor. Med hänsyn till detta kostsamma färdmedelsutnytljande har TPR bl.a. i förra årets anslagsframställning påpekat vikten av alt samordna dessa resor på ett effektivt sätt. Under innevarande år har därför en gemensam besläll-ningscentral inrättats, TPR bedömer atl samordningscenlralen kommer att medföra väsentliga besparingar genom ett effektivare utnyttjande av fordo­nen i form av ökad samåkning. Dessa effektiviseringsåtgärder är en del i arbetet med att begränsa kostnadsutvecklingen för riksfärdtjänsten. Rege­ringen har uppdragit åt TPR att i en utredning behandla riksfårdljänstens framtida utformning som skulle redovisas i december 1987,

Föredragandens överväganden

Regeringen har uppdragit åt TPR att pröva olika åtgärder i syfte alt begrän­sa riksfårdljänstens kostnadsutveckling och öka effektiviteten. Regeringen har, med anledning av framställan från TPR, beslutat om anstånd för uppdragels slutredovisning. Jag kommer efter uppdragels slutförande att återkomma lill regeringen med mina överväganden vad avser riksfärds-Ijänstens framlida utformning.

Mot denna bakgrund bör reglerna för riksfärdljänsten under budgetåret 1988/89 ligga fast. Jag ansluter mig till TPR:s medelsberäkning för riksfärd­ljänsten och föreslår att 62,4 milj, kr, anvisas för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Riksfärdtjänst för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 62 400 000 kr.

H 4. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1986/87 Utgift             253 558000

1987/88 Anslag            117 100000

1988/89 Förslag             49000000

Från anslaget har tidigare budgetår utgått statligt stöd lill kollektivtrafik,
skärgårdstrafik och lill Qällflygtrafik. Dessa slöd är fr, o, m, nästa budgetår
avvecklade. Från anslaget ges ett särskilt statsbidrag till sådan trafik som
ersätter nedlagd järnvägstrafik under en femårsperiod,
                                                                                67


 


TPR:s anslagsframställning                                                                        Prop. 1987/88:100

Ril  8

Statsbidrag till ersätiningslrafik för nedlagd järnvägstrafik utgör för inne-

varande budgetår 49,5 milj. kr, TPR beräknar medelsbehovel till 49 milj, kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Jag godtar transportrådels beräkning och föreslår därför att 49 milj, kr. anvisas för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 49000000 kr.

H 5. Kostnader för visst värderingsförfarande

 

1986/87 Utgift

0

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och laxivärderingsnämn-dens verksamhet. Nämnden prövar frågor om inlösen av irafikrörelser enligt 3 kap. 7§ yrkestrafiklagen (1979:559) och enligt 5 § lagen (1985:449) om rätt atl driva viss linjelrafik.

Nämnden består av tre ledamöter med ersättare som utses av regering­en. Nämndens kostnader förskotleras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet genom utdebitering efter varje värdering. TPR svarar för nämndens kanslifunktion.

TPR:s anslagsframställning

TPR förordar alt anslagsbeloppet under näsla budgetår förblir oförändrat med 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig lill TPR:s bedömning och föreslår atl anslaget under nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp om I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

68


 


I. Transportforskning                                                     Prop. 1987/88: lOO

Bil. 8 I 1. Statens väg- och trafikinstitut

 

1986/87 Utgift

0

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1986/87 Utgift               35446000                  Reservation                         159000

1987/88 Anslag              36713000

1988/89 Förslag             40700000

Statens väg- och trafikinstilul (VTI) har enligt sin instruktion till uppgift atl bedriva forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, väg­trafik och vägtrafiksäkerhet samt systematisk informations- och dokumen­tationsverksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information om de resultat som nåtts i arbetet och atl samverka med universitet och högskolor för alt främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet,

VTI leds av en styrelse, I denna ingår inslilulschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisa­tionerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår lill ca 200 personer. Insfitutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en Irafikavdelning saml en driflavdel-ning. Verksamheten är för närvarande indelad i fem olika program, nämli­gen trafiksystem, väg, järnväg, trafikant och fordon saml myndighetsupp­gifter.

VTl:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudge­ten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudge­ten avser atl täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter saml egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för atl höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdrags­myndighet minst bibehålls saml för alt utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som vikliga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa egna resurser. Till grund för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s. k. ramprogram.

VTI:s anslagsframställning

Institutet föreslår i sin anslagsframställning atl anslaget 12, (Bidrag lill VTI) bibehålls på en realt oförändrad nivå för budgetåret 1988/89,

Institutet redovisar även ett besparingsallernativ innebårande all det
treåriga huvudalternafiv som inleddes med en Ivåprocentig nedskärning
innevarande budgetår fullföljs med en enprocentig real nedskärning bud­
getåret 1988/89. VTI avvisar dock detta allernafiv. Mofiven för detta är i
huvudsak atl en neddragning av bidragsanslaget på sikt kommer att leda till
                                               69


 


konsekvenser beträffande ekonomin, som betydligt överstiger de temporä­ra nominella besparingarna. Behovet av en stark egen FoU beror framför allt på atl det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd forskning på hög nivå för alt uppdragsgivare över huvud taget skall anlita institutet. Risken för negalivl rörelseresultat för VTI:s del ökar också på grund av atl 80% av uppdragsgivarna är statliga organ som själva i fiera fall utsätts för en reduktion av sina anslag.

Institutet räknar med att man vid oförändrat bidragsanslag kan, tillsam­mans med SJ, fullfölja och utöka den av regeringen uttalade prioriteringen av järnvägsforskning. Inom ramen för oförändrat bidragsanslag bör också ett annat prioriterat område, trafikmiljöforskning, kunna utökas genom omprioriteringar.

Institutet föreslår i sin anslagsframställning även alt 2 milj, kr. anslås till en ny telefonväxel.


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


Föredragandens överväganden

1 följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna ändringen.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändnng 1988/89

 

Föredraganden

Personal (årsarbetskrafter)

196

-2

Kostnader (tkr.)

 

 

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU-uppdrag Div. försäljning

9210 27503 41000

2 800

-1-  997

-H2990

-t-5 000

0

Totalt

80 513

-1-8987

Intäkter

 

 

Anslag myndigheten Anslag egen FoU

9210

27 503

-1-   997 -H2 990

Summa anslag

36713

-1-3987

FoU på uppdrag Div. försäljning

41000 2800

-(-5 000 0

Totalt

80513

-(-8987


Institutet erhöll genom riksdagens forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80, TU 27, rskr. 290) en nivåhöjning av sitt.bidragsanslag med 500 tkr. per år för FoU inom järnvägsområdet från och med budgetåret 1987/88. Jag anser alt utvecklingen av järnvägsforskningen vid VTI är av stor vikt och jag avser att återkomma lill denna fråga i den trafikpolitiska propositionen. Min bedömning är emellertid att situationen för VTI inför bugetåret 1988/89 år sådan alt en planenlig real minskning av utgifterna med en procent enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budget­året 1987/88 bör gälla. Jag förutsätter härvid atl vägverkels uppdragsforsk­ning hos VTI som utgör cirka hälften av den totala uppdragsforskningen


70


 


vid institutet även fortsättningsvis kan bibehållas på en hög nivå. För atl     Prop. 1987/88:100 forskningen vid VTI skall ha fortsatt hög kvalitet krävs att VTI på ett tidigt     Bil. 8 stadium får besked av vägverket om storleken på och inriktningen av uppdragsforskningen.

Jag har tidigare, senast i samband med budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 18, rskr. 213) aviserat en förestående översyn av tjänstebrevsrätten för uppdragsmyndigheter och redogjort för mina skäl för delta. VTI tillhör de myndigheter som berörts av översynen. Mot denna bakgrund föreslår jag nu att tjänslebrevsrätten för institutet avveck­las fr.o.m. den I juli 1988, För portokostnader som är att hänföra till institutets myndighetsuppgifter skall i fortsättningen ersättning utgå via anslaget 12. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat 382 tkr, för detta ändamål. Övriga portokostnader skall bäras av institutels uppdragsverk­samhet.

VTI anför beträffande medel till ny telefonväxel att den nuvarande under flera år varit underdimensionerad och nu är helt otillräcklig såväl beträffande ingående linjer som interna anknytningar, samt alt den även driftsmässigt är mogen för utbyte. Jag anser, inte minst med tanke på den från regeringen uttalade strävan att inom statsförvaltningen hålla en hög tillgänglighet för allmänhetens förfrågningar, att den nuvarande överbelas­tade växelsituationen på VTI är olycklig. Jag föreslår därför atl en engångsanvisning om 2,0 milj. kr. tillförs anslaget 12. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut budgetåret 1988/89 för atl möjliggöra en snabb an­skaffning av ny växelutrustning. Beloppet är alt anse som ett lån från statskassan och skall betalas tillbaka under tio år med 200 tkr. per år genom en nivåsänkning av 12. anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.       alt till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

2.   att till Bidrag lill statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 40700000 kr.

I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

Reservation                         395 000

1986/87 Utgift

377000

1987/88 Anslag

500000

1988/89 Förslag

500000

Över utrustningsanslaget finansieras utrustningsobjekl vars värde över­
stiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.
                                                                                  71


 


VTI :s anslagsframställning                                                                                            Prop. 1987/88:100

Ril   8

För budgetåret 1988/89 begär institutet ett oförändrat ulrustningsanslag om

500000 kr. Anslaget bedöms som tillräckligt med hänsyn lill alt en del av det totala investeringsbehovet avses finansieras med uppdragsmedel.

Föredraganden

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens väg- och trafikinstilul: Utrustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 500000 kr.

I 4. Transportforskningsberedningen

1986/87 Utgift               25 362000                 Reservation                      9312000

1987/88 Anslag              31692000

1988/89 Förslag             35830000

Transporlforskningsberedningen (TFB) har till uppgift atl initiera, plane­ra, samordna och stödja forskning, utveckling och demonstrationsprojekt inom trafik- och transportområdet, i den mån sådana uppgifter inte ankom­mer på någon annan myndighel.

Beredningen består av 20 ledamöter som företräder myndigheter, forsk­ning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Vidare finns ett kansli som består av 14 personer.

Beredningen har utarbetat ell långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa av de forskningsområden som prioriterats i pro­grammet. Programmet indelas i huvudområdena övergripande FoU, per­sontransporter, godstransporter och materialadministration samt trafiksä­kerhet.

TFB:s anslagsframställning

Eftersom TFB inte har separata anslag för förvaltning och FoU-bidrag redovisar TFB hela verksamheten i enlighet med regeringens anvisningar för förvaltningsanslag. Det innebär alt anslagsframställningen omfattar tre budgetår.

TFB anför i sin anslagsframställning atl behovet av statligt stöd lill transportforskning allmänt sett är väsentligt större än vad som för närva­rande utgår. Såväl inom person- som godslransportsektorn krävs i dag slora forskningsinsatser för att samhälle och näringsliv skall kunna utveck­la transportväsendet i riktning mot de mål som finns på området, såväl miljömässiga, energimässiga, samhällsekonomiska som trafiksäkerhets-mässiga.

TFB föreslår i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 i första
hand ett oförändrat anslag för förvaltningsdelen och en nivåhöjning med
2,5 milj. kr. av FoU-delen av anslag 14. TFB redovisar också ett bespa­
ringsalternativ som innebär en real nedskärning av förvaltningsdelen av
                                                      72


 


anslaget med knappt 2%. Någol huvudförslag beträffande FoU-medlen redovisas inte, eftersom detta enligt beredningen skulle motverka syftet med dessa medel.

TFB föreslår också inrättandet av ett nytt engångsanslag för forskning, utveckling och demonstrationsobjekt inom kollektivtrafiken som ersätt­ning för anslaget "åtgärder för atl främja investeringar och utvecklingsar­bete i kollektivtrafik" (119., 1982). TFB hemställer också alt få utnyttja återstående medel från detta tidigare anslag även under budgetåret 1988/89.

Beredningen hemställer slutligen även om atl få göra åtaganden under anslaget 14. för budgetåret 1989/90 om 23,0 milj. kr. och för budgetåret 1990/91 om 16,0 milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


Föredragandens överväganden

1 följande sammanställning redovisas den totala verksamheten samt den av mig föreslagna förändringen.


Personal

Kostnader (tkr.)

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Bidrag till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt

Uppdragsforskning

Totalt

Inkomster (tkr.)

Anslag I 4.

Ersättning för uppdrag m. m.

Totalt


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

14

0

4 866

(3 360)

263

301 (+ 241)

+   \11

26563

1

-3 660 0

31693

-1-4138

31692

1

-1-4 138 0

31693

-1-4138


 


Jag delar TFB:s uppfattning att medlen från det engångsanslag för "åt­gärder för atl främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtra­fiken" som beredningen fått disponera för sin FoU utgjort ett viktigt bidrag till TFB:s verksamhet. Jag har inget att erinra mot att de återstående medlen från detta engångsanslag får disponeras av TFB under budgetåret 1988/89. Beträffande förslaget om inrättande av ett nytt engångsanslag för utvecklingsarbete inom kollektivtrafiken kommer denna fråga att behand­las i den trafikpolitiska propositionen.

Riksdagen antog vid sitt forskningspolitiska beslut förslaget om att TFB för ökade FoU-insatser inom speciellt miljöområdet skulle erhålla en nivå­höjning av sitt anslag med 2,5 milj, kr. från och med budgetåret 1988/89. Beredningens förslag i anslagsframställningen är i enlighet med detta be­slut. Jag anser att FoU-insatsema för att minska trafikens miljöproblem är av stor vikt. Jag delar också TFB:s syn att tillämpning av huvudförslaget pä FoU-medelsdelen av anslaget skulle förfela sitt syfte. Jag föreslår därför


73


6   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8


 


en uppskrivning av denna anslagsdel med 4% för budgetåret 1988/89 i     Prop. 1987/88:100 likhet med andra forskningsstödjande organ. I anslagets FoU-medelsdel     Bil. 8 inkluderas i enlighet med det forskningspolitiska beslutet 4,0 milj, kr. från den treåriga energiforskningsramen. Från anslaget skall också utgå medel till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom handikappområdet. Medelsför­delningen för detta ändamål samordnas av forskningsrådsnämnden.

Beträffande TFB:s förvaltningskostnader vill jag anföra följande. Med de ökade FoU-medel som beredningen i enlighet med vad jag nyss anfört fått att administrera genom riksdagens forskningspolitiska beslut följer givetvis ökade förvaltningskostnader. Detsamma kan också bli fallet vad gäller de förslag om FoU-insalser inom kollektivirafikområdet som jag avser återkomma till i den trafikpolitiska propositionen. Till detta kommer dessutom att TFB under våren 1988 kommer att fiylta till nya lokaler. Det är min bedömning att TFB mol denna bakgrund inle kan klara en planenlig nedskärning av förvaltningsdelen av anslaget i enlighet med det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 utan att TFB:s admi­nistrativa service på ett allvariigt sätt skulle försämras. Jag föreslår därför fillämpning av ett reducerat huvudalternativ som innebår alt lokalkostna­derna för budgetåret 1988/89 undantas och att förvaltningskostnaderna i övrigt minskas realt med en procent.

Beträffande beredningens hemställan angående medelsdispositioner för budgetåren 1989/90 och 1990/91 har jag inget att erinra mot dessa.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.  att till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 35 830000 kr.

2,  att medge att regeringen bemyndigar transportforskningsbered­
ningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt under budgetåren 1989/90 och 1990/91 inom
en ram av 23000000 kr. resp, 16000000 kr.

74


 


J. övriga ändamål

J 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


 

1986/87 Utgift

0

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografi­ska ärenden. SMHI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också fillåmpad forskning och utveckling.

SMHI leds av en styrelse, I styrelsen ingår generaldirektören och sex ledamöter som utses av regeringen. En av dem är ordförande,

SMHLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudge­ten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadsläck­ning.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för bud­getåret 1986/87, budgeten för 1987/88 och den prognosticerade verksamhe­ten för 1988/89.

 

 

Utfall

1986/87

tkr.

Budget 1987/88 tkr.

Prognos 1988/89 tkr.

Inläkler

 

 

 

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

109504 77015 12833

109145

86200

9000

117686

90000

9000

 

199352

204345

216686

Kostnader

197861

200345

212686

Resultatföre avskrivningar

1491

4000

4000


Föredragandens överväganden

Regeringen utsåg hösten 1986 SMHI att ingå i den fortsatta försöksverk­samheten med treåriga budgetramar. En viktig förutsättning för beslutet var ett klarläggande av hur den framtida civila och mililära vädertjänsten skall bedrivas. Under våren 1987 stod det klart att denna fråga krävde ytterligare beredning. Förberedelserna för försöksverksamheten avbröts därför för SMHLs del. Regeringen har sedermera uppdragit åt chefen för flygvapnet och SMHI att planera för en ordning där ett ömsesidigt kund/ leveranlörsförhållande skall gälla vid utbyte av information m, m. För en närmare redovisning av denna fråga får jag hänvisa till vad civilministern anför under bilaga 2 gemensamma frågor. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


75


 


J 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska                 Prop. 1987/88:100

institut                                                                                            Bil. 8

1986/87 Utgift              109504000                 Reservation                                    O

1987/88 Anslag            108800000*

1988/89 Förslag            117686000

* varav 3 milj. kr. avser solmätning och anvisats genom prop.  1986/87:80 om forskning.

Från anslaget betalas kostnaderna för SMHLs myndighetsuppgifter.

SMHI:s anslagsframställning

SMHI har redovisat ell huvudförslag enligt anvisningarna som innebär ett pris- och löneomräknat anslag med en besparing pä 5% under tre år. För 1988/89 har SMHI beräknat besparingen lill 1,671 milj. kr.

SMHI pekar i sin anslagsframställning på atl verksamheten lill stor del inriktar sig mot eller har betydelse för allmän miljövård, fysisk planering och valtenklimai. Institutet anser all dessa delar bör undantas från bespa­ringar enligt huvudalternativet. Om dessa verksamheter undantas från tillämpning av huvudalternativet blir besparingen för 1988/89 0,6 milj, kr.

För atl klara 1988/89 års besparingar planerar SMHI bl. a. att göra vissa rationaliseringar i sialionsnälen och att föra över kostnader för basverk­samheten lill den uppdragsfinansierade verksamheten.

För budgetåret 1988/89 hemställer SMHI dessutom om utökade anslags­ramar enligt följande. SMHI föreslår all Sveriges bidrag till WMO (världs­meteorologiska organisationen) bryts ut ur bidragsanslaget och blir ett eget anslag saml att ytteriigare 400 000 kr. tillförs anslaget.

Sverige är sedan starten år 1986 medlem i den europeiska vädersalellil-organisationen Eumetsat. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:201, TU 1984/85:1, rskr. 1984/85:4) har Sverige förbundit sig att betala 0,93% av de beräknade totala kostnaderna t.o.m, år 1995. Inflatio­nen har sedan starten medfört en ökning av det ursprungliga beloppet. Sveriges betalningsprofil innebär att Sverige idag är det enda land vars årliga bidrag beräknas på det ursprungliga beloppet. SMHI har därför begärt ett engångsbelopp på 5,3 milj, kr, som kompensation för inflations­effekterna.

För drift av en väderradar på Gotland och en observationsboj på Midsjö-
bankarna har SMHI också begärt medel. SMHI har vidare hemställt om
medel för att bygga och driva åtta vattenföringsstationer samt automatise­
ra ett antal stationer under 1988/89. Medel för investeringsulgifterna har
begärts under uiruslningsanslagel. Till den oceanografiska verksamheten
har SMHI hemställt om 400000 kr. för drift av en ny automatisk mätsta­
tion. Dessutom har institutet aviserat att resurserna för dess oceanografi­
ska laboratorium är ofillräckliga och atl stora svårigheter föreligger för att
upprätthälla mätverksamheten i Ålands hav, Bottenhavet och Bottenvi­
ken. Slutligen har vissa redovisningstekniska ändringar föreslagits.
                                                             76


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop; 1987/88:100

Anslaget för nästa budgetår bör beräknas i enlighet med SMHLs bespa-     Bil. 8 ringsplan, dvs. besparingar pä 1,671 milj, kr, bör kunna göras. Det finns ingen anledning att undanta vissa delar av verksamheten från besparings­kraven. En fortlöpande rationalisering och effektivisering är angelägen inom institutels hela verksamhetsområde.

Från anslaget betalas bidrag fill vissa internationella organisationer. Det finns skäl alt vid anslagsberäkningen särbehandla dessa bidrag eftersom de bl. a. är beroende av olika valutakursers inbördes förhållanden och endast delvis är påverkbara för SMHI, De internationella organisationer Sverige bidrar lill via SMHI och medlemsavgiftens storlek framgår av följande sammanställning.

Beräknad

avgift                                     Kurs               Kronor
____________________ 1988/89_______________________________________

4;30

2400000

10:80

3 550000

7:45

2846000

0:93

 

10:80

250000

WMO'                             560000 CHF'

ECMWF'-                         330 000 £

Eumetsat'                        380000 ECU''

"                        < 160000 Dkr. (60%)

OS                                1    10000 £(40%)

' Världsmeteorologiska organisationen.

- Europeiska centret för medellånga väderprognoser.

' Europeiska vädersatellitorganisationen.

"* Väderskeppsorganisationen (Sverige har utträtt men är fortfarande bundet av

vissa kapitalkostnader).

 Övergång från $ till schweizerfranc fr. o. m. budgetåret 1987/88.

 European currency unit.

Anslaget för 1988/89 är beräknat med hänsyn lill dessa belopp. För WM0:s del gäller atl medlemsländernas bidrag hittills betalats i dollar medan utgifterna betalas i schweizerfranc. Eftersom schweizerfrancen har ökat i värde gentemot dollarn har del lett till att Sveriges bidrag till WMO ökat. Med hänsyn bl.a, till detta föreslår jag att SMHI tillförs ytterligare 400000 kr, för ökat WMO-bidrag, 1 övrigt är jag inte beredd alt nu föreslå ytterligare resurser till den internationella verksamheten,

I förra årets budgetproposition aviserade jag alt insatser för en förstärkt
väderövervakning över Östersjön var motiverad men att möjligheterna av
alt minska behovet av anslagsmedel för sådana insatser borde undersökas
ytterligare. Dessa undersökningar har lett lill att chefen för fiygvapnel har
angett möjligheten till att bidra med både investerings- och driflmedel till
en dopplerväderradar på Gotland, För atl komplettera väderradarn behövs
en boj på Midsjöbankarna. Enligt uppgift från SMHI är det danska meteo­
rologiska institutet berett atl bidra lill driften av en sådan, Mol denna
bakgrund och under dessa förutsättningar är jag nu beredd all förorda att
högst 475 000 kr. anvisas till drift av en väderradar och boj för atl förstärka
väderövervakningen över Östersjön, Investeringsutgiflerna tas upp under
anslaget SMHI: Utrustning, För all möjliggöra vissa förstärkningar inom
den oceanografiska verksamheten anser jag all institutet därutöver bör
tilUöras 600000 kr. Jag har i denna fråga samrålt med cheferna för jord­
bruks- och miljö- och energidepartementet.
                                                                                                 77


 


I 1986 års budgetproposition aviserades en översyn av tjänstebrevsrätts- Prop. 1987/88:100 systemet. Ett resultat av översynen år alt tjänstebrevsrätten för ett antal Bil. 8 myndigheter avvecklas från den 1 juli 1988 och att myndigheternas porto­kostnader blir en del av myndigheternas förvaltningskostnader. För SMHLs del innebär det atl förvaltningskostnaderna i denna del bör räknas upp med 533 000 kr. De portokoslnader som är hänförliga till uppdrags­verksamheten skall belasta denna. Härutöver är jag inte nu beredd att föreslå några ytterligare medel till SMHI eller alt göra några andra föränd­ringar.

SMHI bör således för budgetåret 1988/89 ges ett pris- och löneomräknat anslag minskat med en besparing på 1671000 kr, samt tilldelas vissa ytterligare medel enligt vad jag har förordat. Anslaget för 1988/89 blir då enligt följande plan.

Plan                          Beräknad ändring 1988/89
1987/88                                                              

Föredraganden

 

Förvaltningskostnader

91900

8212

(därav lönekostnader)

(70900)*

(5 955)

Lokalkostnader

8 200

328

Inlernationella organisationer

8700

346

Summa                                               108800                       8886

* Härtill kommer 345 000 kr. som kompensation för genomförd organisationsföränd­ring (SAV beslut 1987-03-27).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti­tut för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 117686000 kr,

J 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

1986/87 Utgift                15907251                 Reservation   .                   3 673443

1987/88 Anslag               10400000*

1988/89 Förslag              33900000**

*    Varav minst 2,6 milj. kr. för investeringar inom uppdragsverksamheten. ** Varav minst 7,2 milj. kr. för investeringar Inom uppdragsverksamheten.

SMHI:s anslagsframställning

SMHI föreslår att institutet fortsättningsvis får finansiera alla sina investe­ringar inklusive ADB-investeringar genom atl ta upp lån i riksgäldskonto­ret. Bland de planerade investeringarna ingår följande.

En ytterligare förtätning av valtenföringsstalionsnätet uppnås genom att
SMHI under nästa budgetår skulle bygga åtta nya stationer. Härigenom
                                                     78


 


skulle man lättare kunna tillfredsställa den ökade efterfrågan på vattenfö-     Prop. 1987/88:100
ringsuppgifter.
                                                                                                                Bil. 8

En väderradar på Gotland och en boj föreslås för att minska risken för olyckor i Östersjön, Dessutom anser SMHI att det är absolut nödvändigt att ersätta telegramförmedlingssystemet ATESTO. Den totala investe­ringsutgiften för det nya telegramförmedlingssystemet Melcom beräknas preliminärt till 25,3 milj. kr,, varav 17,7 milj. kr. avser 1988/89.

Totalt beräknar SMHI sitt investeringsbehov till 48,6 milj, kr. för 1988/89.

Föredragandens överväganden

Jag är inle nu beredd alt föreslå någon ändring av utrustningsanslagets konstruktion. SMHLs invesleringsulgifter bör således tills vidare bestridas från ett särskilt anslag. Frågan om alternativa finansieringsformer för SMHI bör beredas samlat når principer för uppdragsmyndigheternas verk­samhet vidareutvecklats.

Behovet av fortsatt utbyggnad av vattenföringsslationsnätel kvarstår. Jag räknar med att SMHI bör kunna prioritera sina investeringar så all ytterligare minst en station kan byggas under 1988/89.

Jag föreslår alt sammanlagt 5,8 milj, kr, beräknas för en väderradar på Golland och för en boj på Midsjöbankarna enligt vad jag anfört i del föregående.

Av de planerade investeringarna för 1988/89 är ersättningen av telegram­förmedlingssystemet ATESTO den ekonomiskt mest betungande.

Del internationella telekommunikationsnätet GTS (Global Telecommu-nications Syslem) administreras av världsmeteorologiska organisationen WMO. WMO:s medlemsländer har telecentraler som är anslutna till GTS, I Sverige förvaltar televerket ATESTO-centralen och den meteorologiska telegramtjänsten och televerkets publika telegramljänst delar på kapacite­ten. SMHLs användande av ATESTO regleras i ett kontrakt med telever­ket som gick ut år 1984. Del har nu visat sig att del inte längre är optimalt att ha en gemensam anläggning för meteorologisk och publik telegram­ljänst. Eftersom lelegramförmedlingstjänsten kan betecknas som helt grundläggande för SMHLs verksamhet är del mycket angeläget alt institu­tet ges möjlighet att investera i del nya Melcom-systemet som ersättare för ATESTO, Den totala investeringsulgiflen, exklusive eget arbete, beräknas enligt SMHI fill 25,3 milj. kr., varav 17,7 milj. kr, för 1988/89 och 7,6 milj. kr. för 1989/90, Jag föreslår således alt SMHI tilldelas de investeringsme­del som är nödvändiga för att genomföra detta utbyte av system. Eftersom Melcom är ett modernt system bör det, åtminstone efter viss tids drift, leda till avsevärt lägre driftkostnader än ATESTO. När ATESTO tagils ur bruk bör således driftkostnaderna kunna minska. Jag har därför räknat med att SMHLs bidragsanslag skall kunna reduceras med 0,8 milj, kr. för 1989/90 och med 1,7 milj. kr. för 1990/91.

79


 


Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrust­ning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 33 900000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


J 4. Statens geotekniska institut


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


O 1000 1000


Statens geotekniska institut (SGI) är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. SGI bedriver geoteknisk forskning och utvecklar och utprovar geoteknisk utrustning saml nya metoder för grundläggning, jord­förstärkning, m. m. SGI skall också inventera och värdera efterfrågan på geoteknisk forskning saml systematiskt samla, bearbeta och offentliggöra resultaten av verksamheten. Vidare skall institutet verka för spridande av geoteknisk kunskap samt främja undervisningen inom sakområdet. SGI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter, kom­muner och enskilda.

SGI leds av en styrelse, I styrelsen ingår generaldirektören och fem ledamöter som utses av regeringen. En av dem är ordförande,

SGLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser alt täcka institutets myn­dighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för bud­getåret 1986/87, budgeten för 1987/88 och den prognosticerade verksamhe­ten för 1988/89.

 

 

Utfall

Budget

Prognos

 

1986/87

1987/88

1988/89

 

tkr.

tkr.

tkr.

Intäkter

 

 

 

Myndighetsuppgifter

9923

9395

11 152

Uppdragsverksamhet

18176

19523

19500

Övrigt

56

 

 

 

28155

28918

30652

Kostnader                                  ,

26972

28369

30304

Resultatföre avskrivningar

1183

549

348


Föredragandens överväganden

SGI har lill regeringen lämnat ett förslag fill omorganisation som innebär alt de nuvarande sju enheterna slås samman till två lekniska avdelningar, en informations- och marknadsavdelning saml en administrativ avdelning. Riksdagen har tidigare fastställt insfitutets nuvarande organisation. Riks-


80


 


dagens beslut (KU 1986/87:29, rskr. 226) med anledning av förslagen i     Prop. 1987/88:100 prop.  1986/87:99 om ledning av den statliga förvaUningen innebär att     Bil. 8 regeringen bör besluta om myndigheternas organisatoriska grundstruktur. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens geotekniska institut för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

J 5. Bidrag till statens geotekniska institut

1986/87 Utgift            8950589              Reservation                 729936

1987/88 Anslag          9395000

1988/89 Förslag         11152000

Från anslaget betalas kostnaderna för SGLs myndighetsuppgifter.

SGI:s anslagsframställning

SGI begär i sin anslagsframställning ett pris- och löneomräknat anslag utan nedskärning enligt det s.k, huvudförslaget. Bl.a, tillkomsten av den nya plan- och bygglagen saml naturresurslagen har lett fill alt SGI i allt större utsträckning anlitas som expertmyndighel vid frågor om lämpligheten av bebyggelse i vissa områden. Härutöver är SGI en tung remissinstans vid tillståndsprövning av deponering av kärnbränsleavfall. För att hantera bl.a. dessa frågor på ett rationellt sätt hemställer SGI atl 1,1 milj. kr. tillförs institutet.

Föredragandens överväganden

SGLs primära uppgift är att bedriva tillämpad forskning inom geoteknik­området. Kunskap inom olika geotekniska verksamhetsområden är enligt min mening nödvändig för alt SGI skall kunna leva upp till sin instruktion. Tack vare den kunskap som finns inom SGI kan institutet även åta sig uppdrag från olika avnämare vilket också görs i mycket stor omfattning. Det är därför angeläget atl inslilutels anslagsfinansierade verksamhet kan bedrivas i tillräcklig omfattning för atl uppdragsverksamheten skall ha förutsättningar att gå ihop. Mot denna bakgrund har jag utgått från alt SGI i likhet med föregående är bör ges ett pris- och löneomräknat anslag med viss besparing för budgetåret 1988/89.

I 1986 års budgetproposition aviserades en översyn av ijänslebrevsrälls-systemet. Ett resultat av översynen är att tjänslebrevsrätten för ett antal myndigheter avvecklas från den 1 juli 1988 och alt myndigheternas porto­koslnader blir en del av myndigheternas förvaltningskostnader. För SGLs del innebär det att förvaltningskostnaderna i denna del bör räknas upp med


 


84 200 kr. De portokostnader som är hänförliga till uppdragsverksamheten     Prop. 1987/88:100
skall belasta denna.
                                                                                                         Bil. 8

P.g.a, mark- och grundvallenfrågornas ökade betydelse anlitas SGI i allt större utsträckning som expertorgan i samband med prövningar som görs av andra myndigheter. Jag har funnit det motiverat med en viss förstärkning av institutets resurser för dess remiss- och rådgivningsverk­samhet. Jag föreslår därför atl institutet tillförs 0,5 milj. kr, för denna verksamhet.

Jag förordar alt institutet tilldelas medel enligt nedanstående plan.

Plan                          Beräknad ändring 1988/89
1987/88                      ------------------------------

Föredraganden

 

Förvaltningskostnader

7 883

1315

(därav lönekostnader)

(6478)

(782)

Lokalkostnader

1512

442

Summa________________________ 9395____________ 1757_________________

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att liH Bidrag  till statens geotekniska  institut för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 11 152000 kr.

J. Statens geotekniska institut: Utrustning

Reservation                         248 710

1986/87 Utgift

129775

1987/88 Anslag

330000

1988/89 Förslag

utgår

Anslaget belastas med kostnader för utrustning vars värde per objekt överstiger 20000 kr. och vars livslängd överstiger tre år.

SGI:s anslagsframställning

SGI har begärt 350 000 kr. för investeringar som finansieras via uirusl­ningsanslagel. Institutet har dessutom föreslagit atl ackumulerade vinst­medel bör kunna användas även till investeringar.

Föredragandens överväganden

För atl SGI skall kunna ta tillvara den specialistkompetens som institutet
har krävs tillgång till tekniskt avancerad utrustning. Den anslagsfinansiera­
de verksamheten och uppdragsverksamheten är infiml sammanfogade.
Detta leder lill att all utrustning används inom hela institutets verksamhet,
SGI har under senare år breddat sin verksamhet inom forsknings-, infor­
mations- och konsullationsprogrammen. Förutsättningen för atl kunna
göra delta har varit en kunskapsuppbyggnad hos personalen saml invesle-
                                                 82


 


ring i utrustning. En ökad rationalisering har också ställt krav på invesle-     Prop. 1987/88:100
ringar.                                                                                             Bil. 8

För en fortsatt gynnsam utveckling av verksamheten är det angelägel att institutet har möjlighet alt göra nödvändiga investeringar. Den samlade verksamheten bör bedrivas så att investeringsutgifterna kan finansieras inom ramen för institutets ekonomi. Mol den bakgrunden föreslår jag atl SGI fortsättningsvis bör få finansiera sina investeringar med de avskriv­nings- och överskottsmedel som verksamheten genererar. Delta bör med­föra ett incitament för SGI att effektivisera sin planering. Milt förslag innebår att utrustningsanslaget avskaffas och att all medelstilldelning till SGI fortsättningsvis sker via anslaget J5. Bidrag till statens geotekniska institut. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare förut­sättningarna för atl finansiera SGLs investeringar. Riksdagens bemyndi­gande härtill bör inhämtas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att förordna om att försörjningen av kapital till investeringar i statens geotekniska insfitut i fortsättningen skall ske med anlitande av driflmedel under självkonsolideringsan-svar.

J 6. Viss internationell verksamhet

1986/87 Utgift            2 566304

1987/88 Anslag              2815000

1988/89 Förslag          2815 000

 

 

Anvisat

Beräknad ändring

 

1987/88

1988/89

1. Förhandlingar rörande luftfarten

300000

100000

2, Förenta Nationernas ekonomiska

 

 

kommission för Europa (ECE)

550 000

-100000

3, Europeiska transportminister-

 

 

konferensen (CEMT)

400000

4, Internationella järnvägsfördragen

 

 

(COTIF)

20000

5. Internationellt samarbete rörande

 

 

sjöfarten samt Internationella

 

 

sjöfartsorganisationen (IMO)'

1320000

-

6. Diverse Internationell verksamhet

225 000

-

Summa kr.

2815000

0

' Redovisas delvis under littera E. Sjöfart.

Föredragandens överväganden

På grund av kostnadsutvecklingen behöver anslagsposten I räknas upp. I

anslagsposten 6 ingår bl. a. kostnader för visst internationellt trafiksäker-                            83


 


hetsarbete, vissa förhandlingar om tele-, satellit- och vädertjänstfrågor     Prop. 1987/88:100
samt förhandlingsmöten rörande vägtransporter med EG.                          Bil. 8

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Viss internationell verksamhet för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 2815000 kr.

84


 


Register

I     översikt

Sjätte hi4vudliteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

5     I   Kommunikationsdepartementet

5       2   Utredningar m, m.

6       3   Extra utgifter


20400000

4 800000

600000

25 800000


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


7    B.  Vägväsende

11  1  Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m.                                        10700000

12              2  Drift av statliga vägar                                                               4543 760000

 

12              3  Byggande av statliga vägar                                                         1020000000

13              4  Bidrag lill drift av kommunala vägar och gator                             663718000

 

13              5  Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator                     370000000

14              6  Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar                           407 800000

 

14              7  Tjänster till utomstående                                                               35400000

15              8  Vägverket: Försvarsuppgifter                                                        38 325000

16              9  Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder                             575000000

7664703000


17     C. Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhelsverket:

17              1    Trafik och administration

18              2    Fordon och körkort

19              3    Bil- och körkortsregister m. m.

23     4    Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande


26

51000 1000 1000

29100000 55253000


 


24    D.  SJ-koncernen

24    1    Investeringar i järnvägens Infrastruktur

24               2   Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster

25               3   Försvarsinvesteringar i järnvägar

25    4    Särskilda Investeringar vid statens järnvägar


760000000

1364000000

20800000

lOOOOOOOO 2 244800000


 


26

 

32

1

35

2

36

3

37

 

37

4

37

5

39

6

40

7

42

/IS

F.

45

2

46

3

47

4

48

5


Sjöfart

Sjöfartsverket

Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

Fritidsbåtsregister

Transportstöd för Gotland

Övriga sjöfarlsändamål Handelsflottans pensionsanstalt Handelsflottans kultur- och fritidsråd Ersättning till viss kanaltrafik m, m. Stöd till svenska rederier

Luftfart

Beredskap för civil luftfart

Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på

Gotland

Bidrag lill kommunala flygplatser m. m.

Civil trafikflygarutbildning

Statens haverikommission


101471000 13000000 37 000000

1000

1000

51500000

25 000000

227973 000

25 100000

14500000 15000000 43600000 1000 98201000


85


 


49     G. Postväsende

59     1    Ersättning till postverket för befordran av tjänste­försändelser 59     2    Ersättning till postverket för tldningsdistribution


595 830000

24000000

619830000


Prop. 1987/88:100 Bil. 8


 


61 61 64 66 67 68


H. Kollektivtrafik m. m.

1      Transportrådet

2      Transportstöd för Norrland m. m.

3      Riksfärdtjänsl

4      Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

5      Kostnader för visst värderingsförfarande


19225000

257300000

62400000

49000000

1000

387926000


 


69 69 69

71

72


I.  Transportforskning

1      Statens väg- och trafikinstitut

2      Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

3      Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

4      Transportforskningsberedningen


1000

40700000

500000

35830000

77031000


 


75 75 76

78

80 81

83


Övriga ändamål

Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

Institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut:

Utrijstning

Statens geotekniska institut

Bidrag till statens geotekniska institut

Viss internationell verksamhet

Summa kr.


1000

117686000

33900000

1000

11 152000

2815000

165 555000

11567072000


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


86


 


Bilaga 9 till budgetpropositionen 1988


Finansdepartementet

(sjunde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 9


Översikt

Finansdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om ekonomisk politik och skattepolitik, frågor som rör statens budget och resursfördel­ningen inom den offentliga sektorn samt statens löne- och pensionsfrågor.

Vidare omfattar verksamheten frågor om skalteuljåmningsbidrag m,fl, generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommunal­ekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör också tullfrågor utom tulltaxan och befrielse från tull samt pris-, konkurrens- och konsumentfrågor. Vidare bereder departemenlel frågor som rör statligt byggande, bank- och försäkringsväsendet, värdepappershandeln, statliga lotterier och spel, m. m.

De förslag till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsområde som nu läggs fram för budgetåret omfattar 23 899 milj, kr. Detta innebär en ökning med 2627 milj. kr, i förhållande till motsvarande budgeterade utgifter under innevarande budgetår.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Inom finansdepartementet utarbetas riktlinjerna för den ekonomiska politi­ken. Vidare utarbetas budgetpolitiska riktlinjer på kortare och längre sikt. Regeringskansliets arbete med budgetförslaget leds och samordnas av finansdepartementet.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken redovisas i finansplanen tillsammans med förslaget lill statsbudget, I bilagor till finansplanen redovisas en preliminär nationalbudgel (PNB) samt riksrevi­sionsverkets inkomstberäkning och beräkning av budgelulfallet. National­budgeten utarbetas inom finansdepartementet, med underlag från bl.a. konjunkturinslitulet. Nationalbudgeten innehåller en analys av den inter­nationella och svenska ekonomiska utvecklingen och en prognos för de närmaste två åren.

Inom finansdepartementet görs även kalkyler och analyser av den eko­nomiska utvecklingen på medellång och lång sikt. Bl.a. görs inom finans­departementet de statliga långtidsutredningarna. Ett huvudsyfte med dessa är atl analysera olika strategier för atl uppnå de grundläggande ekonomisk­politiska målen. I delta arbete kartläggs både de resurser som finns till­gängliga i framliden och de anspråk på resurserna som kan komma atl

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9


ställas. För närvarande publiceras långtidsutredningar vart tredje år. Un-     Prop. 1987/88:100 der de två mellanliggande åren utarbetas och publiceras s. k. ireårskalkyler     Bil. 9 i kompletteringspropostionen.

Finansdepartementet svarar för de årligen utarbetade långtidsbudgetar­na för statens utgifier och inkomsler för de kommande fem budgetåren. Långtidsbudgeten presenteras i samband med komplelteringsproposi-tionen varje år. Långlidsbudgetkalkylerna beskriver vilken budgetutveck­ling som blir följden om inga nya utgiftsålaganden görs och inga nya beslul , fattas om ändrade skalle- och utgiflsregler. De utgör däremot inte någon prognos över innehållet i kommande statsbudgetförslag, utan är rena kon-sekvensframskrivningar av gällande åtaganden.

Kredit- och valutapolitik

Bestämmelserna i lagen (1974:922) om kredilpolitiska medel har ändrats så atl kassakrav vid behov kan tillämpas inle bara på banker utan också på andra kreditinstitut och fondkommissionärer. Till kreditinstitut hänförs i delta sammanhang bl.a. allmänna pensionsfonden och försäkringsföretag med svensk koncession.

Regeringen har i prop. 1986/87:143 föreslagit en ny riksbankslag och att huvudmannaskapet för riksgäldskontorel skall föras över från riksdagen till regeringen. Förslaget till ny riksbankslag innebär bl.a. atl riksbankens uppgift som centralbank så långt som möjligt renodlas. Överflyttningen av huvudmannaskapet för riksgäldskontorel avser atl främja samordningen av slatsupplåningen och finanspolitiken. Förslagen förutsätter vissa änd­ringar i regeringsformen (RF). För sådana ändringar krävs två riksdagsbe­slut med mellankommande val lill riksdagen. Riksdagen har under inneva­rande riksmöte (rskr. 1987/88:4) antagit som vilande de framlagda försla­gen fill ändringar i RF,

På valutapolitikens område kan nämnas att en fortsatt liberalisering av valularegleringen har skett. Riksbanksfullmäktige har bl.a. fatlal beslut om att med början under 1988 ge valutainlänningar tillstånd atl i viss utsträckning förvärva utländska aktier.

Internationellt ekonomiskt samarbete

Sverige tar aktiv del i arbetet inom flera internationella organisafioner för ekonomiskt-politiskl och valutapolitiskl samarbete. Finansdepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departement och myndigheter. De ekonomiska attachéerna i Bryssel, Paris och Washington spelar en viktig roll genom att tillhandahålla värdefull information på det ekonomis­ka och ekonomisk-politiska området.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är den mest betydande organisationen för ekonomiskt samarbete mellan in­dustriländerna. Inom ramen för OECD analyseras det ekonomiska läget och diskuteras aktuella ekonomisk-politiska problem. Ungefär en gång per år granskas dessutom varje enskilt medlemsland med avseende på den


 


ekonomiska  utvecklingen   och  den   förda  ekonomiska  politiken.   Vid     Prop. 1987/88:100
OECD:s ministerrådsmöte 1988 är Sverige ordförandeland.                         Bil. 9

Internationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i det internatio­nella valutasamarbetet. Fonden spelar en alltmer betydelsefull roll i arbe­tet med alt lösa akuta betalningsproblem i de skuldtyngda länderna. En ökad vikt har härvid kommit atl ges samarbetet med Världsbanken (IBRD) för att stödja strukturomvandlingen i utvecklingsländerna. Konsultationer sker regelbundet mellan IMF och varje enskilt medlemsland om den eko­nomiska utvecklingen i landet.

Ekonomisk-politiska och valutapoliliska spörsmål avhandlas även i den s, k. Tio-gruppen (G 10) där Sverige som ett av de numera elva medlems­länderna aktivt deltar och där, för närvarande, den svenske finansminis­tern är ordförande.

Inom ramen för det europeiska frihandelsavtalet (EFTA) diskuteras främst handelsfrågor men även, bl.a, i den ekonomiska kommittén, del allmänna ekonomiska läget i EFTA-länderna,

Inom ramen för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) hålls årligen ett möte mellan representanter för EG-kommissionen och finansdepartementet, varvid frågor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska polifiken diskuteras. Det pågående integrationsarbe­lel inom EG, som bl, a, omfattar ett flertal åtgärder på kapilalliberalise-rings- och skatteområdet, bevakas fortlöpande av finansdepartementet.

Del nordiska samarbetet på det ekonomiska områdel är väl utbyggt. De nordiska finansministrarna möts normall två gånger per år för atl avhandla frågor av gemensamt intresse och för att förbereda gemensamma nordiska insatser i internationella sammanhang. Vid dessa möten behandlas även frågor och rekommendationer från Nordiska rådet vilka faller inom finans­ministrarnas ansvarsområden. Nordiska möten äger rum regelbundet för att granska den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna. En nordisk konjukturrapporl överiämnas varje år av finansministrarna till Nordiska rådet, 1 den nordiska ämbetsmannakommittén för ekonomiska och finanspolitiska frågor bereds ekonomiska frågor av gemensamt nor­diskt intresse. Gemensamma nordiska ståndpunkter i IMF förbereds i nordiska finansutskottet. Nordiska ekonomiska forskningsrådet ger stöd till analyser av och utredningar om aktuella frågor rörande de nordiska ekonomierna.

En viktig del av det nordiska ekonomiska samarbetet sker för närvaran­de iriom ramen för den nordiska handlingsplanen "Norden i växt". Planen, som; började genomföras 1986, omfattar en rad åtgärder med syfte att fränija den ekonomiska utvecklingen och integrationen i Norden. Under 1987 har arbetet inletts med atl utarbeta en ny nordisk ekonomisk hand­lingsplan som skall avlösa den första när denna löper ut 1988.

Finansdepartementet deltar också i arbelet inom FN:s ekonomiska kom­mission för Europa (ECE), där främst den långsikliga ekonomiska utveck­lingen i såväl de västliga industriländerna som i Östeuropa analyseras.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) håller normalt
möten vart Qärde år. Den senaste konferensen ägde rum i juli 1987.
Dessemellan hålls löpande möten med UNCTAD:s styrelse, olika expert-                              3


 


grupper etc. Finansdepartementets medverkan avser främst monetära och     Prop. 1987/88:100
vissa finansiella frågor.                                                                       Bil. 9

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade rege­ringskommissionerna med Förbundsrepubliken Tyskland, Norge samt Ja­pan.

Skatte- och indrivningsväsen

Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala ledningen av beskatt­nings-, uppbörds-, indrivnings- och folkbokföringsväsendet. En huvud­uppgift för verket inom skatteområdet är att verka för en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom råd, före­skrifter, utbildning, information till myndigheter och allmänhet, kon­trollverksamhet samt en kontinuerlig uppföljning och anpassning av orga­nisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. Den regionala skatteförvaltningen beslår av 24 länsskattemyndigheter och 120 lokala skattemyndigheter.

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verksamhet. De senaste åren har en lång rad reformer genomförts i syfte all förbättra och förenkla skattesystemet. Reformerna gäller såväl organi­sationen som de materiella beskattningsreglerna. En ny organisation för skatteförvaltningen genomfördes sålunda fr. o, m. den 1 januari 1987. Den nya organisationen innebär bl. a. att del i varje län bildats en från länssty­relsen frislående länsskaltemyndighet och atl riksskatteverkets lednings-och styrfunktioner förstärkts. Den nya organisafionen har av allt att döma fungerat väl under det första året.

Skatteförvaltningen har i likhet med andra myndigheter utsatts för en strikt budgetprövning med ökade krav på prioriteringar och höjd effektivi­tet. Med hänsyn lill framför allt förberedelser inför 1990 års allmänna fastighetstaxering, del investeringsbehov av ADB-utrustning som förelig­ger och del omfattande reformarbetet på skatteområdet föreslås dock att skatteförvaltningen tillförs ytterligare resurser.

Parallellt med arbetet med att forma skatteförvaltningen till en samman­hållen och slagkraftig organisation pågår arbelet på att förenkla beskatt­ningsreglerna. Ett förenklat deklarationsförfarande för löntagare infördes fr. o, m. 1987 års taxering. Ytteriigare exempel på förenklingar är att den kommunala taxeringen för juridiska personer slopats, att sambeskattning­en av makars B-inkomster slopats, att beskattning av fysiska personer i andra kommuner än hemortskommunen slopats och alt enklare regler för uppbörd av kvarstående skalt har införts. Sammantaget har dessa beslut lett till inte oväsentliga rationaliseringsvinster. Ett andra reformskede i syfte att förbättra och förenkla skattesystemet har nu inletts. Tre stora skatteutredningar har sålunda tillsalts för alt se över skattesystemet. Arbe­tet beräknas vara klart i slutet av år 1988 och kunna resultera i en genom­gripande reform i början av 1990-lalel,

Exekutionsväsendet omorganiseras fr, o. m. den 1 juli 1988 på så sätt att
det i stället för 81 kronofogdedistrikl bildas 24 distrikt, ell i varje län.
Målsättningen är att få fram ett mer rationellt utnyttjande av resurserna                                4


 


inom exekutionsväsendet och atl underiätta samverkan mellan kronofog-     Prop. 1987/88:100
demyndigheterna och länsskattemyndighelerna på regional nivå.                Bil. 9

Arbetsgivarpolitik

En klart uttalad och samordnad statlig arbetsgivarpolitik är en förutsätt­ning för en effektiv stafiig verksamhet. Ansvaret för en sådan polifik bör sä långt möjligt föras ut lill verk och myndigheter. Det är endast genom en aktiv och kompetent lokal arbetsgivare som statens personalförsörjnings­frågor kan lösas.

Statens arbetsgivarverk (SAV) har ett övergripande ansvar för den stat­liga arbetsgivarpolitiken. SAV måste aktivt medverka till en uppbyggnad av arbetsgivarkompetensen hos myndigheterna.

Den centrala arbetsgivarfunkfionen är i dag uppdelad på ett flertal myn­digheter. Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) arbetar bl. a, med frågor som sammanhänger med personalförsörjningen inom statsförvaltningen. Statens löne- och pensionsverk svarar för bl.a. administration av del statliga pensionssystemet. Även inom statens institut för personalutveck­ling (SIPU), statskontoret och riksrevisionsverket handläggs uppgifter som påverkar den statliga arbetsgivarrollen.

Enligt min uppfattning måste den centrala arbetsgivarfunktionen sam­ordnas bättre. Samarbetet mellan de myndigheter som handlägger frågor av betydelse för statens roll som arbetsgivare måste utvecklas. Vissa organisatoriska förändringar bör också övervägas,

I första hand bör de frågor som har direkt betydelse för den statliga personalförsörjningen samordnas. Jag föreslår därför, efter samråd med chefen för civildepartementet, att förutsättningarna att inordna dessa frå­gor i SAV:s verksamhet närmare studeras, SAV skulle därmed få bättre förutsättningar att verka för en väl fungerande personalförsörjning inom staten. Detta bör ske genom alt SAV inriktar sin verksamhet mot all utveckla ett mer flexibelt statligt lönesystem, en mer decentraliserad för­handlingsordning, förbättrade rekryteringsålgärder, rörlighetsstimuleran-de ålgärder och personalulvecklande ålgärder.

Pris-, konkurrens- och konsumentpolitik

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) övervakar fortlöpande pris- och konkurrensförhållandena i näringslivet och i offentlig verksamhet i enlig­het med sin instruktion och särskilda riktlinjer frän regeringen, I utred­ningsverksamheten analyseras pris- och konkurrensförhållanden av bety­delse, SPK skall bl, a. belysa hur offentliga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhällanden. Insynen i och offentligheten kring prisbildning och konkurrensförhållanden utgör en viktig förutsättning för alt främja en effektivt fungerande konkurrens. Utredningarna utgör i stor utsträckning också underlag för bedömningar i aktuella frågor hos näringsfrihetsom­budsmannen (NO), offentliga utredningar, andra myndigheter och departe­ment. SPK har i anslutning fill sin anslagsframställning redovisat resulta­ten av en organisationsöversyn inom nämnden. I årets budgetförslag tas


 


ställning till huvuddragen i den framtida verksamhetsinriktningen, I sam- Prop, 1987/88:100 band härmed har regeringen vidare uppdragit åt SPK och statistiska cent- Bil. 9 ralbyrån (SCB) alt i samråd före utgången av juni månad år 1988 redovisa förslag till en ordning med enhetligt mätningsförfarande av konsumentpri­sutvecklingen. Ett förslag fill ny prisregleringslag (Ds Fi 1987:5) har nyli­gen remissbehandlats och bereds nu i finansdepartmentet. NO har under året redovisat ytteriigare erfarenheter från tillämpningen av konkurrensla­gen. NO har lagt stor vikt vid granskning av och ingripanden mot bl.a.' företagsförvärv, horisontell prissamverkan och offentliga regleringar. Den­na inriktning av arbetet väntas bestå under det kommande året.

Ett väsentligt inslag i konsumentpolitiken utgör utbildning i konsument­kunskap. Konsumentfrågor finns företrädda i en rad olika utbildningsvägar i samhället. Under senare tid har konsumentfrågorna kommit att framstå som ån viktigare i utbildningen. Barn och ungdomar utsätts tidigt för ett allt kraftigare tryck från kommersiella intressen. Utbildningsfrågor gavs hög prioritet redan i del beslut om konsumentpolitikens inriktning som riksdagen antog våren 1986. Vissa förändringar inom skolväsendet är planerade, bl.a, när det gäller grundskollärarutbildningen. Ökade insatser för att förstärka konsumentfrågornas plats i skolan är påkallade. Intensifie­rad fortbildning av lärare i konsumentkunskap möjliggörs genom att spar­delegalionen föreslås avsälla medel lill konsumentverket för denna upp­gift. Rådgivningen lill hushållen i olika konsumentfrågor, inte minst hus­hållsbudgetfrågor, har stor betydelse. Denna verksamhet ombesörjs, i enlighet med de principer som tidigare fastslagits för konsumentpolitiken, på lokal nivå. Även reklamationshanteringen ombesörjs i allt större ut­sträckning av kommunala konsumenlvägledare.

Med anledning av ett regeringsuppdrag har konsumentverket i samråd med bankinspektionen sökt åstadkomma en förbättrad konsumentinforma­tion om olika banktjänster. Efter överläggningar med bankorganisafioner-na har enighet nåtts om vissa åtgärder för att förbättra konsumentinforma­tionen om bankernas kredit- och sparerbjudanden samt avgifter för olika banktjänster. Av den rapport där arbetet redovisas framgår att enighet uppnåtts om att för hela konsumenlkreditområdel tillämpa en enhetlig metod för beräkning av effektiv ränta. Vidare har vissa rekommendationer om etik vid kreditgivning lill privatpersoner antagits. Information om bankernas långivning kommer vidare att publiceras i konsumentverkets marknadsöversikt på kreditområdet.

Statlig lokalförsörjning

Nya riktlinjer för handläggningen av lokalförsörjningsärenden föreslås.
Bl. a. kommer ökad vikt att läggas vid myndigheternas lokalkostnader och
deras förändring. Myndigheterna kommer successivt att fä ökade möjlig­
heter alt ta kostnadsansvar för lokalförsöijningen. Genomförandet av lo­
kalförsörjningen föreslås delegeras genom ökade bemyndiganden iHI rege­
ringen och myndigheterna. Inom ramen för en' treårsplan föreslås ett
gemensamt investeringsanslag för samtliga departements verksamhetsom­
råden. Riktlinjerna för statsmakternas styrning av byggnadsstyrelsen kom­
mer att ses över.                                                                                                         6


 


Tullverket                                                                                           Prop. 1987/88:100

Kontrollinsatser riktade mot narkotikasmuggling och ekonomisk brottslig­het år verksamheter som tullverket prioriterar. Exempel på andra angeläg­na områden för kontrollverksamheten är efterlevnaden av miljöskyddsbe­stämmelser och exportkontroll. För budgetåret 1988/89 föreslår styrelsen en besparing i form av en neddragning med 8 tjänsier. Styrelsen yrkar på nya resurser i form av bl, a, 4 hundekipage, 11 tjänster för kontroll av farligt gods, medel för det nya europeiska enhelsdokumentet, medel för en ny grundutbildning och medel för flygövervakning, I övrigt yrkar styrelsen på ökade driftsmedel om 2,5 milj, kr., anskaffningar om 11 milj, kr. för bl. a. inköp av bilar och teknisk utrustning för narkolikabekämpning.

Ett modifierat huvudförslag föreslås tillämpas på tullverket för budget­året. Besparingen uppgår lill 2,0 milj. kr. Resursförstärkningar föreslås för förbättrad utbildning i farligt gods, medel för ny grundutbildning, fortsatt utbyggnad av tullens ADB-baserade spaningsregister och resurser för flyg­övervakning av landgränser mot Norge och Finland. Vidare föreslås resur­ser för uppbyggnad av en ADB-baserad tullprocedur i samband med im­port och export av varor. Regeringen föreslår att den centrala ADB-enhe­ten i det nya tulldatasystemet lokaliseras till Luleå.

Bank- och försäkringsverksamhet, m. m.

Under de senaste åren har strukturen på den svenska kreditmarknaden förändrats radikalt. Penningmarknaden har vuxit fram och är alltjämt föremål för en snabb utveckling. Under de senaste åren har också flertalet av de tidigare centrala regleringarna på kreditmarknaden avskaffats i snabb takt. Efter hand som kreditmarknaden utvecklats har också banker­nas och övriga kreditinstituts verksamheter förändrats både med avseende på inriktning och former. Utvecklingen har medfört en breddning av verk­samheten i olika finansiella institut. Vedertagna gränser mellan dessa har efter hand suddats ut.

Bankerna har i dag alltjämt kvar den centrala funktionen på kreditmark­naden. Den har emellertid till viss del förskjutits från den tradifionella in-och utlåningsverksamheten till emissionsverksamhet, förmögenhets­förvaltning, penningmäkleri och andra finansiella verksamheter. Med des­sa följer i sin tur andra och betydligt större risker än dem som är förenade med den tradifionella verksamheten. Den snabba omvandlingen på kredit­marknaden har också drivits fram genom den nya teknologin inom data­kommunikation och informationsbehandling.

De förändringar som ägt rum på banksektorn har sin motsvarighet inom andra sektorer på kreditmarknaden. Detta gäller om finansbolagen med verksamheter som täcker flertalet tjänster på det finansiella området, om fondkommissionsbolagen som breddat sin verksamhet genom handeln med nya riskinstrunient som optioner och terminer, liksom även om kredit­aktiebolagen vars verksamhet förändrats bl, a. genom en ökad kortfristig upp- och utlåning.

Under senare år har viktiga ändringar skett inom försäkringsområdet.


 


Nya försäkringsformer har föranlett strukturella förändringar i branschen.     Prop. 1987/88:100 Bolagen söker nya vägar för sin försäljningsverksamhel. För bolagens     Bil, 9 kapitalplaceringar kan man för varje år notera en växande volym och komplexitet. Man kan också se tendenser alt gränserna mellan försäkrings­bolagens och andra kreditinstituts verksamheter suddas ut inom vissa sektorer.

Den finansiella utvecklingen har nödvändiggjort alt strukturfrågorna på kredit- och försäkringsmarknaderna utreds skyndsamt. Delta görs inom kredilmarknadskommillén (Fi 1983:06) vars huvudbetänkande beräknas vara klart under våren 1988, Inom värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:03) behandlas frågor rörande värdepappersmarknaden, fondbörs­verksamheten och fondkommissionärsverksamheten. Dess förslag väntas före utgången av år 1988, Inom optionsutredningen (Fi 1987:01) vars förslag väntas under våren 1988, utreds frågor om handeln med optioner och liknande instrument. Inom försäkringsområdet har försäkringsverk-samhetskommittén avlämnat sitt huvudbeläknande (SOU 1987:58) För­säkringsväsendet i framtiden.

Gemensamt för del nu redovisade utredningsarbetet gäller att det i väsentliga avseenden kan komma att påverka förutsätlningarna för bankin­spektionens och försäkringsinspeklionens framtida tillsynsverksamhet.

Utvecklingen på bank- och försäkringsområdet ställer redan pä kort sikt krav på ökade resurser hos inspektionerna. Verksamheten hos dessa finan­sieras genom obligatoriska avgifter från de institut som slår under tillsyn. Den ökade aktiviteten på marknaderna har medfört att inspektionerna untantagits från huvudförslaget i årets budgetproposition. Bankinspektio­nen föreslås få en resursförstärkning för att möta de ökade kraven med nära fem milj, kr. För försäkringsinspeklionens del föreslås en resursför­stärkning med drygt två milj, kr.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningssystemet syftar till atl utjämna de stora skiUnader som finns mellan enskilda kommuner resp, landstingskommuner i fråga om skattekraft och kostnader för bedrivande av kommunal verksamhet. Bi­dragssystemet är ett av de främsta medlen för en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr, 335, SFS
1979:362) om en omfattande förändring av skalteutjämningssystemet vil­
ket medförde atl bidraget ökade med 2,9 miljarder kr, i 1979 års penning­
värde eller 64%, Reformen var fullt genomförd år 1982 och innebar alt
grundgarantinivån höjdes kraftigt i framför allt de södra och mellersta
delarna av landet. År 1985 sänktes alla grundgarantier med en procenten­
het för att finansiera den automatiska ökningen av skatteutjämningsbidra-
get detta år. Bidragsökningarna för åren 1986-1988 har finansierats genom
en skatleuljämningsavgift som tas ut på kommunernas och landstingskom­
munernas totala skatleunderiag. Skatteuljämningsavgifien bestämdes till
0:14 kr./skr. (kronor per skattekrona) för år 1986 och har sedan höjts med
0:10 kr./skr. för vardera åren  1987 och 1988. Fr.o.m, år 1987 höjdes                                        8


 


dessutom skatteutjämningsavgiften med 0:13 kr,/skr, för kommunerna för     Prop. 1987/88:100 atl ersätta en utebliven besparing på utbildningsbidragen, Skatteutjäm-     Bil. 9 ningsavgiften uppgår således för år 1988 till 0:47 kr./skr. för kommunerna och lill 0:34 kr./skr, för landstingskommunerna.

För år 1988 får kommuner och landstingskommuner tillsammans ordina­rie skatteutjämningsbidrag med preliminärt 13920 milj, kr. Av landets totalt 284 kommuner erhåller 253 (89 %) skatteutjämningsbidrag år 1988. Samtliga landstingskommuner utom Stockholms läns landsting får skalte­uljåmningsbidrag.

Utöver ordinarie bidrag får regeringen enligt 13 § i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag bevilja extra skatteutjämningsbidrag. För år 1988 har regeringen beviljat 323 milj, kr. i extra bidrag. Förutom bidrag som efter ansökan beviljas kommuner och landstingskommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter utgår för år 1988 bidrag för tre speciella ändamål. Del för år 1986 provisoriska slödel till 20 kommuner för alt göra det möjligt för dem att sänka sin höga skattesats har förlängts till atl gälla även för åren 1987 och 1988, Bidraget som för år 1988 uppgår till 118 milj, kr, är förknippat med villkoret atl utdebiteringen inle höjs. För alt trygga kollektivtrafiken i glesbygden, sedan statsbidraget för detta ända­mål slopats, utges ett särskilt bidrag om 70 milj, kr, till Gollands kommun samt lill kommunerna och landstingskommunerna i de s, k, skogslänen. Inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag beviljas också efter ansökan 25 milj. kr, som stöd till kommuner som vidtar förebyggande åtgärder mol jordskred, översvämningar och andra naturolyckor.

Skalteutjämningsbidragen för år 1988 motsvarar en kommunal skatte­sats på 3:29 kr./skr, i genomsnitt för landet eller I 700 kr,/inv. Den största betydelsen har skalteutjämningsbidragen för Gotlands, Jämtlands och Norrbottens län.

Skatteuljämningsbidragens utveckling under senare år framgår av följan­de sammanställning.

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn åren 1979, 1982 samt 1984-1988 (milj. kr.)

 

 

1979

1982

1984

1985'

1986

1987

1988

Ordinarie

 

 

 

 

 

 

 

bidrag

4604

9886

10950

10844

11699

12908

13919

varav till

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

2705

5 467

6 259

6015

6470

7 143

7681

landsting-

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

1774

4337

4 691

4 829

5 229

5 765

6238

kyrkliga

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

125

82

-

-

-

-

-

Extra skatte-

 

 

 

 

 

 

 

utjämnings-

 

 

 

 

 

 

 

bidrag

115

206

385

180

230

356

323

varav särskild

 

 

 

 

 

 

 

kompensation

 

 

 

 

 

 

 

(1982)rik-

 

 

 

 

 

 

 

tat stöd (1984)

-

105

300

-

-

-

-

Totalt

4719

10092

11335

11024

11929

13264

14242

' Bidragsnivån år 1985 hänger samman dels med neddragningen av grundgarantin dels med slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer " Preliminära uppgifter


Våren 1983 utfärdades-direktiv till en pariamenlarisk kommitté med Prop. 1987/88:100 uppdrag alt se över skalteutjämningssystemet. Skatteutjämningskommit- Bil. 9 tén överiämnade i december 1985 sitt betänkande (SOU 1985:61) till che­fen för finansdepartementet. I budgetpropositionen 1987 lades ett förslag till reviderat skatteuljämningssystem fram, som dock inte bifölls av riksda­gen. Nu föreslås ändringar i skatleuljämningssystemel som avses träda i kraft den I januari 1989. Förslaget innebär en kraftig förstärkning av del regionalpolitiska stödet. En omfördelning av bidragen sker från södra till norra delen av landet. Den norra delen tillförs genom förslaget ytterligare ca 500 milj. kr, .

Fr. o,m. år 1985 slopades den kommunala beskattningen av juridiska personer och kommunerna får en kompensation härför genom ett särskilt statsbidrag. Riksdagen har senare beslutat reducera kompensationen för år 1986 med 30 kr./inv. och för år 1988 med ytteriigare 90 kr./inv. För 1988 har regeringen fastställt kompensationen till kommunerna för slopad kom­munal beskattning av juridiska personer till sammanlagt 879 milj. kr.

I samband med förenklingar av skattereglerna har garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter slopats liksom det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet. Även beskattning i utbokommun har slopats. Slopandet av garantibeskaltningen och det extra avdraget medför ett nettobortfall av skatt för kommunerna fr, o. m, år 1989 på ca 800 milj, kr, och en minskning av skalteutjämningsbidragen med ca 100 milj, kr. Nu föreslås att den kommunala sektorn kompenseras för dessa intäkts-minskningar genom ett särskilt statsbidrag.

Slopandet av beskattningen i utbokommun för med sig påtagliga in­komstminskningar endast för ett fåtal kommuner utanför skalteutjäm­ningssystemet. Dessa föreslås få en kompensation i form av extra skatte­utjämningsbidrag. Behovet av extra bidrag för detta ändamål uppskattas fill högst 20 milj, kr.

Sammanfattning

Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhål­lande till motsvarande utgiflsändamål på statsbudgeten för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning.


 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

1987/88

1988/89

 

 

milj.kr.

milj.kr.

milj.kr.

A   Finansdepartementet m, m.

76,0

95,0

-h     19,0

B   Skatte- och indrivnings-

 

 

 

väsen

3187,1

3 521,2

+  334,1

C   Pris-, konkurrens- och

 

 

 

konsumentfrågor

107,4

116,4

+      9,0

D   Vissa centrala myndig-

 

 

 

heter

1016.8

1 695,0*

.   +  678,3

E   Bidrag och ersättningar

 

 

 

till kommunerna

14831,0

15 840,2

-H 009,1

F   Övriga ändamål

2053,9

2624,8

-t  570,9

Totalt för fmansdeparte-

 

 

 

mentet

21272,2

23892,6

-1-2620,4

* Inkl. anslag för Investeringar m. m. som överförts från justitie-, utrikes-, utbild­nings-, jordbruks- och civildepartementen.


10


 


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Feldt såvitt avser frågorna under littera A, B, D punkterna 1-8, E, F punkterna 1—5, statsrådet Johansson såvitt avser frågor under littera C, D punkterna 9-11, F punkterna 6-8.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


Anmälan till budgetpropositionen 1988

A. Finansdepartementet m. m.

A 1. Finansdepartementet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


56234365 50990000 61788000


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


 


Personal


232


-t-5


 


Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)


50990000 (41348 000)

50990000


-1-10798000 (-1- 6729000)

-H 10798000


 


Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 61 788000 kr. Utvecklingen de senaste åren på värdepappers-och kreditmarknaden har medfört en ökad arbetsbelastning på departe­mentet. För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen måste ytterligare resurser tillföras. Den ökade omfattningen av arbetet med ett nytt skatte­system ryms inte heller inom befintliga ramar. Sammantaget krävs 5 nya tjänster. Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat medel för anskaffning av ytterligare ADB-resurser för atl därmed möjliggöra en fortsatt rationalise­ring av departemenlsarbetet. Resursförstärkningen har finansierats.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Finansdepartementet för budgetåret  1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 61 788 000 kr.


11


 


A 2. Finansråd/Ekonomiska attachéer                                             Prop. 1987/88:100

Bil. 9

1986/87 Utgift

2708234

1987/88 Anslag

2540000

1988/89 Förslag

3030000


Från anslaget bestrids kostnaderna för finansråd/ekonomiska attachéer. Sådana tjänsier finns inrättade i Bryssel, Paris och Washington. Medelsbe­hovet för nästa budgetår beräknar jag till 3 030 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Finansråd/ekonomiska attachéer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3030000 kr,

A 3. Utredningar m. m.

1986/87 Utgift           22535 536               Reservation               4150316

1987/88 Anslag         21300000

1988/89 Förslag         29000000

Från anslaget bestrids förutom kostnaderna för finansdepartementets kommittéer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna och vissa arbetsgrupper.

Utredningsverksamheten inom finansdepartementets verksamhetsområ­de har ökat mer i omfattning än vad som tidigare kunnal förutses. För närvarande är över 30 utredningar verksamma. Under 1987 har utredning­en om tulldala, utredningar om nytt skattesystem, lönestatisfik m. fl. till­kallats. Jag räknar med att omfattningen av utredningsverksamheten bud­getåret 1988/89 kommer att vara oförändrat stor varför anslaget bör föras upp med 29000000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl fill Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 29 000 000 kr.

A4. Extrautgifter

1986/87 Utgift               845821               Reservafion                 237737

1987/88 Anslag           1 120000

1988/89 Förslag           1200000

Jag förordar atl anslaget förs upp med 1 200000 kr. i statsbudgeten för nästa budgetår. Jag har därvid räknat med atl bidrag till utgivningen av Sveriges statskalender skall bestridas från detta anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 1200000 kr,


12


 


B. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet                  Prop. 1987/88: lOO

Bil. 9

1 Allmänt om skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verk­samhet. Regeringen har under senare är gjort en målmedveten satsning i syfte att förenkla och förbättra skattesystemet. Insatserna gäller såväl de materiella beskattningsreglerna som förfarandereglerna. Vidare har orga­nisatoriska förändringar beslutats och i viss mån redan genomförts för att få en mer ändamålsenlig förvaltning saml för all förbättra centralmyndig­hetens lednings- och styrningsfunktion, Ytlerligare reformer förestår. Fle­ra stora utredningar arbetar sålunda med att se över skattesystemet och arbetet beräknas i huvudsak vara avslutat vid utgången av år 1988.

Den totala anslagsökningen för skatteförvaltningen och exekutionsvä­sendet uppgår till ca 330 milj. kr. En del av ökningen — 180 milj. kr, -förklaras av en överföring från trettonde huvudtitelns anslag E 1 Länssty­relserna på grund av fördelning av kostnader för lokaler och lokalvård mellan lånsstyrelserna och länsskatlemyndigheterna. Vidare utgör kostna­derna för anskaffningar av nya ADB-lerminaler och skrivare lill skatteför­valtningen en stor del av resurstillskottet.

2 Organisationen

2.1 Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen omorganiserades den 1 januari 1987, Länsstyrelsernas skatteavdelningar bröts ut och bildade egna myndigheter, länsskattemyn­dighelerna. Den sista delen av utbrytningen regleras kostnadsmässigl i föreliggande proposition genom atl kostnaderna för lokaler och lokalvård för länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna fördelas efter förslag frän byggnadsstyrelsen. Samtliga redovisningsfrågor förutsätts vidare senast den I juli 1988 ha flyttats över från länsstyrelsernas organisationsnämnd till riksskatteverket.

Den nya organisationen har varit i funktion för kort tid för atl några djupare analyser skall kunna göras. Jag vill här bara konstatera all den av allt atl döma har medfört en effektivare förvaltning samtidigt som riksskat­teverket (RSV) har fått bättre lednings- och styrmöjligheter. Detta kommer på sikt att innebära en mer fiexibel resursanvändning och ge ökade möjlig­heter till en fortlöpande rationalisering av verksamheten. Det finns således enligt min mening goda skäl att tro alt den nya organisationen skall kunna bilda grundvalen för en fortsalt utveckling mot en allt effektivare, mer serviceinriklad och på del hela taget bättre skatteförvaltning.

13


 


2.2 Exekutionsväsendet                                                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 9

Fr. o. m, den 1 juli 1988 kommer exekutionsväsendet att organiseras om. I

stället för de 81 myndigheter som finns i dag kommer det att bildas 24 st, länskronofogdemyndigheter. Målsättningen är atl åstadkomma ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och alt underlätta samverkan mellan kronofogdemyndigheterna och länsskattemyndigheterna på regional nivå. Vidare kommer riksskatteverket atl få en starkare ledningsroll än i dag.

2.3 Huvudmannaskapet för folkbokföringen

Genom riksdagsbeslut (prop, 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 1987/88:2) har bestämls alt de lokala skallemyndigheterna fr.o.m, den 1 juli 1991 skall sköta den lokala folkbokföringen. Härigenom har ställning tagits till en fråga som har diskuterats och utretts sedan början av 1900-talet. I förhållande lill propositionen ledde utskottsbehandlingen till vissa ändring­ar. De allmänna försäkringskassorna skall integreras i folkbokföringsarbe­tet på så sätt att de skall kunna medverka vid handläggning av samtliga de ärenden som initieras genom anmälan från enskilda. Prövningen av folk­bokföringsfrågorna, registerföringen och ansvaret för registret skall dock förbehållas folkbokföringsmyndighelerna. Den nya organisationen skall som nämnts börja fungera den 1 juli 1991. Avsikten är att snarast möjligt tillsätta en organisationskommitté som skall få lämna förslag på hur organi­sationen närmare skall utformas.

2.4 Lokalförsörjningen

Byggnadsstyrelsen har i samråd med riksskatteverket upprättat en lokal­försörjningsplan för skatteområdet. Planen innehåller stora osäkerheter beroende på att nya uppgifter nyligen lagts på skattemyndigheterna, att exekutionsväsendets organisation utreds saml att huvudmannaskapet för folkbokföringen ändras. Redovisningen kommer därför att byggas ut under innevarande år och myndigheterna kommer att lämna ett fylligare underlag i anslagsframställningen för budgetåret 1989/90,

3 Förenklingar och kommande förändringar av skattesystemet

Regeringen har under de senaste åren arbetat målmedvetet på alt förenkla och förbättra skattesystemet. Arbetet avser såväl förändringar i de materi­ella reglerna som i de regler som styr förfarandet. Jag kommer i detta avsnitt atl gå igenom en del av de förändringar som beslutats under 1987 eller tidigare och ange vilka effekter detta fått på skalleförvaltningens resurser. Jag kommer också att någol beröra planerade förändringar,

14


 


3.1 Effekter av beslutade förenklingar                                              Prop. 1987/88:100

Bil. 9

Hösten 1986 gav regeringen riksskatteverket i uppdrag alt utreda de admi­nistrativa effekterna för skatteförvaltningen av vissa ändringar i skatte-och uppbördsförfattningarna, Riksskatteverket har redovisat uppdraget i anslagsframställningen. Följande förenklingar har tagits upp: slopad kom­munal taxering av juridiska personer, förenklad självdeklaration, ändrade regler om skattetillägg, höjd gräns för deklarationsplikt, slopad marginal-skatlespärr, slopad sambeskaltning av makars B-inkomsler, slopade ränte­tillägg, slopad kommunal garantibeskaltning och utbobeskallning, upp­börd av kvarskalt vid endast ett tillfälle samt utökat dalastöd i fastig­hetstaxeringen. Nu nämnda förenklingar får enligt riksskattevei-ket lill följd att mellan 92 och 107 årsarbetskrafter kan sparas in under budgetåret 1988/89. Delta motsvarar en besparing på ca 25,7-28,5 milj, kr. Härutöver kan under loppet av kommande femårsperiod sparas ytlerligare 60 årsar­betskrafter.

I mitt budgetförslag, som jag strax återkommer lill, har jag beaktat rationaliseringsvinsterna genom ätt reducera anslaget för regional och lokal skatteförvaltning med drygt 16 milj. kr. Anslaget Kostnaderför årlig taxering m. m, föreslås bli reducerat med 9 milj. kr.

3.2 Planerade förändringar

Ett omfattande utredningsarbete pågår i syfte att ytterligare förenkla och förbättra skattesystemet. Jag skall här begränsa mig till att peka på fyra stora utredningar som alla beräknas vara klara med sitt arbete under år 1988, Jag tänker först och främst på utredningen om en reformerad in­komstbeskattning. Den har enligt sina direkfiv till uppgift alt lägga fram förslag om bl, a. lägre marginalskatter, breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheler, en mer enhetlig kapitalbeskattning och förenklingar. En annan utredning har till uppgift alt se över företagsbeskattningen och även den skall sträva efter lägre skattesatser, bredare skattebas och för­enklingar. En tredje utredning ser från liknande utgångspunkter över den indirekta beskattningen. Slutligen kan nämnas att skatteförenklingskom-millén under året kommer alt redovisa detaljförslag på grundval av stats­makternas beslut under hösten 1986 om ett förenklat laxeringsförfarande. Av det anförda framgår alt det finns all anledning att räkna med ytterli­gare förenklingar och förbättringar av skattesystemet. Enligt min mening bör det pågående utredningsarbetet kunna resultera i genomgripande för­ändringar av skattesystemet med angiven inriktning i början av 1990-talet.

4 Prioritering under budgetåret 1988/89

Tre prioriterade områden i årets budgetförslag är förstärkning av riksskat­teverkets koncernledningsfunktion, ADB-utrustning och skattekontroll av de största förelagen.

Vad först beträffar förstärkning av koncernledningsfunktionen är det       .                         15


 


framför allt ett område som jag anser att det finns behov av kraftfulla Prop. 1987/88:100 åtgärder på, nämligen utveckling av uppföljningssystem. Regeringen gav i Bil. 9 februari 1987 riksskatteverket i uppdrag alt i samråd med riksrevisionsver­ket ulveckla ett system för uppföljning av kostnaderna för skatteadminist­rationen. Enligt riksskatteverket har något arbete i delta avseende ännu inte varit möjligt alt påbörja. Jag kommer senare att föreslå atl riksskatte­verket får ett resurstillskott för att komma igång med arbetet och snabbt ulveckla ett uppföljningssystem.

När del gäller ADB-utrustning kommer jag atl föreslå att riksskattever­ket får ett resurstillskott för atl kunna dels ersätta en del äldre terminaler och skrivare, dels nyanskaffa sådan utrustning. Jag delar riksskatteverkets uppfattning att de nya flerfunklionslerminalerna bör kunna medföra stora rationaliseringsvinster, särskilt när de används i granskningsarbelel. Inför en eventuell fortsatt ökning av antalet terminaler i skalteförvaltningen och exekutionsväsendet bör riksskatteverket lill regeringen redovisa var och vid vilken tidpunkt rationaliseringseffekterna uppkommer och hur stora de blir,

I fråga om skattekontrollen föreslår riksskatteverket alt det görs en relativt kraftig satsning på kontroll av de största företagen. För närvarande saknas i stort sett resurser för sådan kontroll. Enligt verket bör man införa ett system med en planmässig revision vart femte år av de 175 största bolagen. Jag delar verkets uppfattning att resurser bör tillföras så att en kontroll av de största företagen kan ske. Del saknas emellertid underlag för alt bedöma vilken omfattning denna kontroll bör ha i framtiden och hur gransknings- och revisionsresurserna i stort bör fördelas mellan olika kontrollområden. Det kan nämnas alt riksskatteverkets yrkande i denna del motsvarar ca 110 revisorer, vilkel skall jämföras med nuvarande ca 800 revisorer på revisionsenheterna. Jag kommer mol denna bakgrund fram lill att man i ett första skede bör inrikta sig mot en något lägre ambitionsnivå när det gäller kontrollen av de största företagen och då som huvudsaklig målsättning hä atl skaffa erfarenheter och underiag för att kunna göra en noggrannare avvägning av hur kontrollresurserna bör fördelas, Riksskatte­verket bör fortlöpande följa upp och utvärdera satsningen på kontroll av storföretag samt avrapportera sina slutsatser lill regeringen, 1 samband därmed bör verket också redovisa hur man för framliden planerar alt fördela gransknings- och revisionsresurserna på olika kontrolländamål och därvid ange bl.a. den inriktning och ambitionsnivå som är tänkl för olika fall. När jag har beräknat medel för en ökad kontroll har jag beaktat behovet av ökad revisionsverksamhet även beträffande andra förelag än storföretagen. Jag vill i det sammanhanget erinra om alt man inte har infriat den målsättning i fråga om antalet revisioner som antogs av riksda­gen i samband med den s, k, RS-reformen i slutet av 1970-talet. Jag vill också framhålla all den ökade satsningen på revisionsverksamheten ligger helt i linje med en av tankarna bakom arbetet med förenkling av skattesy­stemet, nämligen att en del av de resurser som frigörs genom förenklingar­na skall föras över lill kontroll av de svårare deklarationerna.

16


 


369014861 541104000 608 200000

B 1. Riksskatteverket

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bii. 9


Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter och socialavgifter samt folkbokföring och val, dels centralmyndig­het för administration av exekutionsväsendet, allt i den mån annat ej följer av särskilda föreskrifter.

Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirek­tör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. I verket finns en skatterättslig huvudavdelning och en skatte-administrativ huvudavdelning som var och en består av tre avdelningar. Vidare finns en exekutionsavdelning, en avdelning för folkbokföring och val, en ekonomiavdelning, en personalavdelning och en teknisk avdelning.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Expenser för annat än eget behov

Utbildning och information

ADB-verksamhel

Summa


1267

183434000 (138023000)

57240000

37214000

263 216000

541104000


-1-36898000 (-H 5 930 000)

- 102000 -I- 4228000 -1-26072000

-h 67 096 000


 


Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket har i anslagsframställningen för 1988/89 redovisat ett treårigt huvudförslag som, jämfört med anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med två procent för 1988/89, en procent för 1989/90 och två procent för 1990/91.

I enlighet med regeringens direktiv till myndigheterna har någon pris-och löneomräkning för budgetåret 1988/89 inle gjorts.

Riksskatteverkets beräknade huvudförslag för budgetåret 1988/89 inne­bär att anslaget räknas ned med 0,2 milj. kr. En nedräkning av verkets anslag med två procent motsvarar ca 10,8 milj. kr., men verket har i sin beräkning begränsat nedskärningen till 0,2 milj. kr, genom överföring av medel från skatteförvaltningen i övrigt. Verket har i sin anslagsframställ­ning i första hand yrkat atl det skall undantas från huvudförslaget och i andra hand att huvudförslaget bara skall bestämmas för ett år. Som skäl för att slippa huvudförslagstillämpning anförs att skattesystemet kontinueriigt är föremål för mer eller mindre omfattande förändringar till vilka skattead­ministrationen successivt måste anpassas. De långsiktiga ålgärder som nu


17


2   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9


vidtas kräver iniliaU stora investeringar i ett förändringsarbete som kom- Prop. 1987/88:100 mer alt pågå in på 90-talet. Verket konstaterar alt besparingar kan åstad- Bil. 9 kommas på två sätt dels genom de rationaliseringsvinster som uppkommit på grund av genomförda förenklingar i skattesystemet, dels genom mins­kad verksamhet. När det gäller besparingar genom rationaliseringsvinster pekar riksskatteverket emellertid på vissa problem. Ett problem är atl resursdimensioneringarna inom skatteförvaltningen bygger på den s. k, RS-reformen från mitten av 70-lalet. Sedan dess har deklarationsvolymen ökat och det har också blivit en högre svårighetsgrad i materialet. Resurser som frigörs tas därför snabbt i anspråk för andra arbetsuppgifter. Det är också svårt att "ta hem" smärre rationaliseringsvinster. Del andra sättet att göra besparingar på - minskad verksamhet - kan på riksskatteverkets myndighetsanslag åstadkommas på två sätt. Det första är genom minskad utbildning och stopp för pågående eller planerade utvecklingsprojekt. Del andra är genom minskad offensiv kontrollverksamhet.

Utöver huvudförslaget lämnar riksskatteverket ell budgetförslag som innebär en utbyggnad av verksamheten med 103 749000 kr. Ett av riksskat­teverket högt prioriterat område i budgetförslaget är förstärkning av kon-cernledningsfunklionen. För detta ändamål begär verket ca 6 milj, kr. motsvarande 27 nya tjänster vid verket. För utbyggnad av ADB-stödet begärs totalt 55,2 milj, kr., varav 8,8 milj. kr, hänför sig till kostnader för personalförslärkningar på verket i syfte alt minska beroendet av ADB-konsulter, Resterande 46,4 milj, kr, hänför sig lill utrustning. Del gäller ersättningsanskaffning och nyanskaffning av terminaler och skrivare. För förberedelsearbetet och utbildning inför den allmänna fastighetstaxeringen 1990 begärs 14,6 milj, kr. För en ny grundutbildningsmodell i beskattning begärs 3 milj, kr. Verket har tillförts vissa arbetsuppgifter när det gäller gåvoskatt och begär 1,7 milj, kr, för delta. För kostnader hänförliga till den förenklade självdeklarationen begärs 2,6 milj, kr. Vidare begärs för kostna­der för folkbokföring och val, flyttning av verkels beskaltningsavdelning till Ludvika, ökade lokal- och lokalvårdskostnader saml ny telefonväxel ca 20,2 milj, kr. Slutligen begär riksskatteverket resurser till central skydds­kommitté och avgifter fill stalshälsan med 0,2 milj, kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för riksskatteverkets verksamhet — med undanlag av skatleråtlsliga och skalteadministrativa huvudavdelningarna — beräknas i enlighet med ett ettårigt huvudförslag. Enligt mina beräkning­ar innebär huvudförslagstillämpningen för budgetåret 1988/89 en reduce­ring av anslaget med 7 milj, kr. efter pris- och löneomräkning. Jag har gjort den bedömningen alt den föreslagna huvudförslagslillämpningen bör kun­na ske ulan allvarliga konsekvenser på verkels prioriterade områden.

I syfte bl.a, att stärka riksskatteverkets ledande och samordnande roll i
skatteförvaltningen har verket under innevarande budgetår fått i uppdrag
atl fördela vissa medel i skatteförvaltningen. Beloppet motsvarar den
besparing om två procent som tillämpats för den regionala och lokala
skatteförvaltningen plus ytlerligare en procent av dessa myndigheters an-                           18


 


slag. Beloppet har i sin helhet disponerats av riksskatteverket. Härigenom     Prop. 1987/88:100

har resurser kunnat överföras från myndigheter med relativt sett goda     Bil. 9

resurser till de mest resursansträngda myndigheterna. Metoden har visat

sig fungera väl varför jag föreslår motsvarande tillämpning för budgetåret

1988/89.

Beträffande anslagen lill riksskatteverket vill jag framhålla följande. Pris- och löneomräkningen uppgår till 33,3 milj. kr. För förstärkning av koncernledningsfunklionen har jag beräknat 2,2 milj. kr. motsvarande ca 10 nya tjänster. Av dessa bör enligt min mening 5 inledningsvis enbart ägnas ål att utveckla uppföljningssystem för skatteförvaltningen. Denna del av koncernledningsfunktionen bör alltså ges högsta prioritet. När det gäller medel för utbyggnad av ADB-stöd har jag beräknat 32,8 milj, kr. Beloppet hänför sig i sin helhet till ersättnings- och nyanskaffningar av terminaler och skrivare. Jag har noterat all RSV under de kommande budgetåren planerar omfattande ADB-investeringar, Verket bör som en grund för dessa investeringar i anslutning till nästa års anslags­framställning, ange verkels ADB-strategi inför 1990-talet saml upprätta en därmed sammanhängande treårig investeringsplan. Strategin skall vara grundad på överväganden om verksamhetens utveckling och bl, a. innehål­la riktlinjer för syslem- och datorkraftslrukluren på 1990-talet. För förbe­redelsearbetet med 1990 års allmänna fastighetstaxering har jag beräknat riksskatteverkets resursbehov lill ca 14,6 milj, kr. Resurstillskottet avser till slor del ADB-kostnader och kostnader för utbildning. Jag återkommer senare till frågan om resurser till länsskattemyndigheterna. Kostnaderna för att trycka broschyren Dags att deklarera har ökat på grund av införan­det av den förenklade självdeklarationen. Delta deklarationsförfarande innebär också atl ett särskilt taxeringsmeddelande måste sändas ut. För dessa ändamål har jag beräknat 2,6 milj. kr. När del gäller beräknade resurstillskott för folkbokföring och val, flyttningen lill Ludvika, ökade lokal- och lokalvårdskoslnader godtar jag riksskatteverkets beräkning om 10,9 milj. kr. Under anslagsposten Förvaltningskostnader har jag beräknat 9,3 milj. kr, för investering i en ny telefonväxel för riksskatteverket. Investeringen ger utrymme för rationaliseringar och driftskostnadsminsk­ningar. Investeringen skall därför finansieras genom en minskning av an­slaget under en tioårig avskrivningsperiod. Vidare har jag beräknat resur­ser till verket för en central skyddskommitté, 0,2 milj. kr. Jag har slutligen för budgetåret 1988/89 på samma sätt som föregående budgetår beräknat särskilda medel om 3 milj. kr. för skatte- och ADB-utbildning.

Med hänvisning lill vad jag anfört och i övrigt lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 608200000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksskatteverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 608 200 000 kr.

19


 


B 2. Regional och lokal skatteförvaltning

997115795 1886665000 2139829000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


Den regionala och lokala skatteförvaltningen utgörs av 24 länsskatte-myndigheler och 120 lokala skaltemyndigheter.

Länsskattemyndigheten är regional förvaltningsmyndighet för frågor om skatter och socialavgifter samt folkbokföring, om inte annat följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten bislår riksskatteverket med vissa ad­ministrativa arbetsuppgifter som rör exekutionsväsendet i länet. Länsskat­temyndigheten är under riksskatteverket chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet och skall meddela de beslul som behövs i fråga om verksamheten hos dessa myndigheter, om inte detta ankommer på annan.

Länsskaltemyndigheten leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en länsskattechef, som även är styrelsens ordförande. Myndigheterna är med ett undantag organiserade i sju enheter, nämligen en taxeringsenhet, en revisionsenhet, en besvärsenhet, en mervärdeskatteenhet, en uppbördsen­het, en dataenhet och en adminislrafiv enhet. Länsskaltemyndigheten i Gotlands län är organiserad i en taxeringST, uppbörds- och dataenhet, en revisions- och mervärdeskatleenhet, en besvärsenhet samt en administra­tiv enhet. Antalet tjänster vid länsskatlemyndigheterna uppgår till ca 6300.

De lokala skattemyndigheterna är lokala förvaltningsmyndigheter för frågor om skatter och socialavgifter, bestämmande av pensionsgrundande inkomst samt folkbokföring, allt i den mån inte annat följer av särskilda föreskrifter. Varje län är indelat i fögderier. Inom varje fögderi finns en lokal skattemyndighet. I hela landet finns det 120 lokala skattemyndighe­ter. Varje sådan myndighet förestås av en fögderichef. Antalet tjänster vid de lokala skaltemyndigheterna uppgår till ca 6300,


 

1987/88

Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Anslag

 

 

 

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

(till riksskatteverkets disposition)

Lokalkostnader

Engångsutgifter

Till regeringens disp.

1831557000' (1656310000)

(56039000)

130413 000

7444000

3 600000

4-( +

( +

-t--1-

169358000 168790000)

30081000)

168399000

22780000

3 600000

Summa

1973014000

-f

356937000

Uppbördsmedel

 

 

 

Ersättning från allmänna

pensionsfonden 1987/88 Ersättning från dataenheterna

79849000 6500000

+

103 773 000 0

Nettoutgift

1886665000

+

253164000

' Ny anslagsstruktur. I förvaltningskostnaderna ingår den i föregående budgetpro­position som särskild anslagspost upptagna delposten Till riksskatteverkets disposi­tion.


20


 


Riksskatteverkets yrkanden                                                                        Prop. 1987/88:100

Bil 9

Riksskatteverket har i anslagsframställningen för 1988/89 redovisat ett

treårigt huvudförslag som, jämfört med anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med två procent för 1988/89, en procent för 1989/90 och två procent för 1990/91.

I enlighet med regeringens direktiv fill myndigheterna för budgetåret 1988/89 har någon pris- och löneomräkning inte gjorts.

Riksskatteverkets beräknade huvudförslag för budgetåret 1988/89 inne­bär att anslaget räknas ned med 39,8 milj. kr. Som skäl för att länsskatte­myndigheterna och de lokala skattemyndigheterna skall undantas från huvudförslagstillämpningen anför riksskatteverket bl.a. följande. Bespa­ringar kan ske bl. a. genom minskad verksamhet. På länsskattemyndighe­terna skulle resursminskningar behöva göras på flertalel enheter. Detta skulle leda till längre handläggningstider och sämre kontroll av svårgran-skade deklarationer. Även arbetsgivarkontrollen skuHe försämras. Detta skuHe få till följd att skatte- och avgiftsintäkterna minskade. På de lokala skattemyndigheternas område är handläggningstiderna ofta reglerade i för­fattningar. Utrymmet för ambifionsnivåsänkningar är därför litet.

Utöver huvudförslaget redovisar riksskatteverket ett budgetförslag, vil­ket innebär en utbyggnad av verksamheten med 249,3 milj. kr. I budgetför-" slaget begärs resurser för bl. a följande ändamål. För att påbörja ett projekt med en planmässig revision vart femte år av de 175 största bolagen begärs ca 29,9 milj, kr. För vissa resursförstärkningar inför den allmänna fastig­hetstaxeringen begärs 3,2 milj. kr. För ökade kostnader på grund av volymökningar i bl. a. deklarationsmaterialet begärs 8,6 milj. kr. För ökade lokal- och lokalvårdskostnader begär riksskatteverket 179,8 milj. kr., var­av 179,1 milj. kr. är en överföring från trettonde huvudtitelns anslag E 1 Länsstyrelserna. För diverse engångsutgifter i samband med mindre om­byggnader och anskaffning av ny utrustning begärs 13 milj. kr. För anskaff­ning av nya telefonväxlar begär riksskatteverket 21,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag delar riksskatteverkets uppfattning att en renodlad huvudförslagstill-lämpning skulle få negafiva effekter för den regionala och lokala skatteför­valtningen bl.a. när det gäller genomförandet av de omfattande reformer som förestår inom skatteförvaltningen och även i fråga om förberedelsear­betet inför 1990 års allmänna fastighetstaxering. Jag gör den bedömningen att ett huvudförslag om två procent bör fillämpas på länsskattemyndighe­terna och de lokala skattemyndigheterna budgetåret 1988/89 men atl det bör ske på samma sätt som innevarande budgetår dvs. att motsvarande del av myndigheternas anslag förs fill riksskatteverkets disposifion. Detta innebär enligt mina beräkningar att myndigheternas anslag minskas med 44,9 milj. kr.

Jag har tidigare nämnt att härutöver ytterligare medel skulle tillföras riksskatteverket för att stärka verkets ledande och samordnande roll. Jag

finner lämpligt att för budgetåret 1988/89 för delta ändamål omföra en

21 procent av det totala anslaget för den regionala och lokala skatteförvalt-


 


ningen, dvs, ca 23 milj, kr. Till riksskatteverkets disposition kommer     Prop. 1987/88:100 sålunda alt ställas 67,9 milj, kr. av den regionala och lokala skatteförvalt-     Bil. 9 ningens resurser.

Beträffande anslagen till den regionala och lokala skatteförvaltningen vill jag vidare framhålla följande. Pris- och löneomräkning uppgår till 143 milj, kr. Vid bildandet av länsskaltemyndigheterna den 1 januari 1987 gjordes ingen fördelning mellan länsstyrelserna och länsskattemyndighe­lerna beträffande kostnaderna för lokaler och lokalvård. Byggnadsstyrel­sen har under våren 1987 utarbetat en fördelning vilken innebäratt det frän trettonde huvudtitelns anslag E I Länsstyrelserna skall överföras 157 milj, kr, för lokalkostnader och 17 milj. kr. för lokalvårdskostnader lill länsskat­lemyndigheterna. Till följd av utökade lokaler hos vissa lokala skattemyn­digheter ökar lokalvårdskostnaderna med 0,7 milj, kr. För alt inleda en satsning på planmässig revision av de största koncernerna i landet och för att överlag förbättra konlrollnivån får riksskatteverket totalt 15 milj. kr, atl fördela inom skatteförvaltningen. Vissa förstärkningar behöver göras på länsskattemyndighelerna inför den allmänna fastighetstaxeringen 1990, Resurser för detta, 3,3 milj. kr,, får myndigheterna genom en överföring av medel från anslaget B 5 Kostnader för årlig taxering m. m. Jag har beräknat 2,6 milj. kr. för de förstärkningar som behöver göras på grund av volymök­ningar på mervärdeskatleenheterna och på del s. k. GD-kontoret, De nya reglerna för anförande av besvär i taxeringsmål medför alt de lokala skattemyndigheterna måste tillföras resurser. Jag har beräknat 4,6 milj. kr. för detta ändamål. Ett antal myndigheter har behov av ny utrustning i samband med fiyttning och vissa ändringar i befintliga lokaler måste göras. För detta har ca 7,2 milj, kr, beräknats. För länsskaltemyndigheten i Stockholms län och lokala skattemyndigheten i Helsingborg har jag beräk­nat medel för investeringar i nya telefonväxlar, nämligen totalt 21,2 milj, kr. Anskaffningarna ger utrymme för rationaliseringar och driftkostnads-minskningar. Investeringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod.

Med hänvisning till vad jag har anfört och i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 139 829 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Regional och lokal skatteförvaltning budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 139829000 kr.

22


 


B 3. Kronofogdemyndigheterna

622816332 565525 000 610412000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser dels del allmännas ford­ringar på skatter, böter, allmänna avgifter m.m,, dels ärenden som an-hängiggörs av enskilda rättsägare. Kronofogdemyndigheternas indriv­ningsverksamhet regleras bl, a, i utsökningsbalken. Dessutom handlägger kronofogdemyndigheterna ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig löne­garanti vid konkurs. Vidare är vissa kronofogdemyndigheter tillsynsmyn­digheter enligt 7kap, 25 S konkurslagen (1987:672) och har i denna egen­skap tillsyn över förvaltningen i konkurser.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. 1 varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodireklör eller ki"onofogde som chef. Riksskatteverket är centralmyndighet för admini­stration av exekutionsväsendet.

Från och med den 1 juli 1988 ändras exekutionsväsendets organisation på så sätt att det i stället för nuvarande 81 kronofogdedistrikt bildas 24 distrikt, ett i varje län, I samband därmed får vidare RSV en starkare ledningsroll för exekutionsväsendet. Antalet tjänsier i exekutionsväsendet uppgår lill ca 3 100,


Anslag


1987/88


Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden


 


Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Exekutiva förrättningskostn.

Div. ändamål

Summa

Uppbördsmedel

Ersättning frän allmänna pensionsfonden

Nettoutgift


477 498000

(435 542000)

78068000

7927000

15 247000 578 740000

13215000 565 525000


-H 32 926 000

( + 31559000)

4-10252000

±              O

- 3 739000 -1-39439000

+ 5 448000 +44 887000


 


Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket hänvisar i sin anslagsframställning för kronofogdemyn­digheterna för budgetåret 1988/89 till atl kommittén (1987:02) för genomfö­rande av en ny organisation för exekutionsväsendet (KOX) kommer atl redovisa de förändringar i resursbehoven som föranleds av omorganisa­tionen.

Riksskatteverket har, mot bakgrund av den pågående omorganisationen i exekutionsväsendet, ansett att sådana särskilda skäl föreligger att något huvudförslag inte bör beräknas. Vad gäller kronofogdemyndigheternas


23


 


budgetförslag har riksskatteverket endast beräknat resurser om 1,2 milj,     Prop. 1987/88:100
kr, för vissa engångsutgifter.                                                                Bil. 9

Organisationskommittén har i en skrivelse till regeringen den I oktober 1987 anfört alt det vid denna tidpunkt var omöjligt alt exakt beräkna resursbehoven. Med hänsyn härtill anser kommittén att resursramarna inle bör fastställas för mer än ett budgetår. För att exekutionsväsendet skall kunna överta ansvaret för sin egen ekonomi- och personaladministration begärs ett resurstillskott motsvarande två procent av hela anslaget. Vidare begär kommittén all få återkomma med mer specifika krav på resurser, i första hand av engångsnatur, för omorganisationen.

Föredragandens överväganden

Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är verkställighet i allmänna mål - skatter, böter och allmänna avgifter m.m, - samt enskilda mål. Antalet inkomna allmänna mål har minskat sedan 1981, Under perioden 1981-1986 har antalet inkomna allmänna mål minskat med ca 30 procent. När det gäller inkomna enskilda mål har det under senare år däremot skett en ökning.

I och med ingången av budgetåret 1988/89 kommer den nya organisatio­nen för exekutionsväsendet att träda i kraft. Som tidigare nämnts innebär omorganisationen att det i stället för 81 kronofogdemyndigheter kommer att finnas 24 st,, en i varje län. Omorganisationen innebär också att riks­skatteverket skall ges en starkare ledningsroll än vad som är fallet i dag. Vidare skall de nya länskronofogdemyndighelerna själva svara för ekono­mi- och personaladministraliva uppgifter för myndigheten.

Jag delar riksskatteverkets och organisationskommitténs bedömning att något huvudförslag inte bör tillämpas på exekutionsväsendet för budget­året 1988/89. Emellertid bör resurser motsvarande två procent av anslaget avsättas för att användas till vissa reformer som blir en följd av den nya organisationen. Som exempel kan nämnas alt kronofogdemyndigheterna kan komma att behöva tillföras vissa personalresurser för atl sköta ekono­mi- och personaladministrafionen på myndigheterna.

Pris- och löneomräkningen uppgår lill 43,6 milj, kr.

För vissa kronofogdemyndigheters kostnader i samband med ombygg­nader, flyttningar och dylikt samt andra engångsutgifter har jag beräknat 0,8 milj. kr. Beloppet bör ställas till riksskatteverkets disposition. Organi­sationskommittén har aviserat att ytterligare kostnader av engångsnatur kan uppkomma vid omorganisationen men att det är för tidigt att ange storleken av dessa och för vilket ändamål de kan behövas. Jag delar organisafionskommitténs bedömning att ställning fill dessa frågor får tas under våren 1988.

Med hänvisning till vad jag anfört och i övrigt lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 610412000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1988/89 anvisa
ett förslagsanslag om 610412000 kr,                                                                      24.


 


B 4. Stämpelkostnader                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 9

1986/87 Utgift

2116000

1987/88 Anslag

2847000

1988/89 Förslag

2556000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för postverkets uppbörd av in­flutna stämpelmedel och tillhandahållande av stämpelmärken.

Kostnaderna för stämpel väsendet under nästa budgetår beräknar jag till 2556000 kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att en särskild utredare (B 1977:06) arbetar med att bl.a. se över reglerna om expeditionsavgift. I översynen, som i denna del i första hand syftar iHl alt få till stånd ett förenklat och mer lättöverskådligl system än det nuvarande, ingår att undersöka möjligheterna fill rationalisering av stämpelmedelsuppbörden samt överväga om stämpelmärkena bör mönstras ut ur ett framtida system. Utredningsmannen räknar med att uppdraget skall kunna vara slutfört under år 1988,

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Stämpelomkostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 2556000 kr.

B 5. Kostnader för årlig taxering m. m.

1986/87 Utgift          199967118

1987/88 Anslag        133000000

1988/89 Förslag        110900000

Från delta anslag betalas för närvarande bl. a. ersättningar till ordföran­de och kronoombud i taxeringsnämnder enligt 129§ taxeringslagen (1956:623) saml kostnaderför handräckning på grund av avtal med främ­mande makt i vissa beskattningsärenden.

Från detta anslag bör även andra kostnader som kan bli aktuella för allmän eller särskild fastighetstaxering kunna få bestridas.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 4,7 milj. kr. Systemet med den förenklade självdeklarationen medför en reducering av anslaget med 9 milj. kr, Riksskatteverket har, somjag tidigare redogjort för, hemställt om atl få resurser för 16 biträdande kontaktmän för fastighetstaxering på länsskattemyndigheterna. Motiveringen härför är att de biträdande kon­taktmännen minskar beroendet av taxeringskonsulenter. Jag har tidigare tillstyrkt resurser för länsskattemyndighelerna för detta ändamål. En mot­svarande reducering, 3,3 milj, kr., av detta anslag bör göras. Slufiigen har jag beräknat 1,5 milj. kr. för kostnader i samband med digitalisering av rikt värdeområden för småhus.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiH Kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 110 900 000 kr.                                                           25


 


3 6. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med                         Prop. 1987/88:100

skatteuppbörd m. m.                                                                       Bil. 9

1986/87 Utgift           70065735

1987/88 Anslag         57937000

1988/89 Förslag         49345000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket, affärsbankerna, spar­bankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skalteuppbör­den. Ersättningarna avser bl.a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och bankerna, utbetalning genom postkonto­ren av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkels bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de kostnader som uppslår genom atl folkbokföringsmyndig­heterna underrättas om permanenta adressförändringar som har anmälts lill posten.

Enligt en promemoria som har upprättals inom postverket beräknas medelsbehovet för verket för nästa budgetår lill 49344444 kr. Därav avser 47424444 kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser, bestyret med mervärdeskatt m. m. saml I 917000 kr, ersättning för information till folkbokföringsmyndighelerna,

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgifl i poslgirorörelsen har av postverket beräknats i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i postverkets beräkningar och det avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skatteuppbörden förordar jag att anslaget förs upp i statsbudgetförslaget för nästa budgetår med 49,3 milj. kr. Det ankommer emellertid på regeringen alt senare besluta om de ersättningsbelopp som skall utgå. Detta sker på grundval av särskilda framslällningar som bygger på vederbörandes faktiska medverkan, m. m.

Jag vill i detta sammanhang nämna atl ersättning till postverket för distribution av skattsedlar och förtryckta deklarationsblanketter betalas från det under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av Ijänsteförsändelser, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättning tUl postverket m.fl. för bestyret med skatteupp­börd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 49345000 kr,

26


 


c. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor C 1. Marknadsdomstolen


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 

986/87 Utgift

2 501726

987/88 Anslag

2 599000

988/89 Förslag

2818000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1982: 729), marknadsföringslagen (1975:1418), konsumentkredillagen (1977: 981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om mark­nadsföring av lobaksvaror, konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, saml lagen (1984: 292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio andra ledamöter, av vilka fyra är särskilda ledamöter, tre för ärenden om konkurrensbegränsning och ärenden om avtalsvillkor mellan näringsidkare och en för ärenden om marknadsföring och ärenden om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Till domstolen är knutet ett kansli.

Marknadsdomstolen

Antalet inkomna ärenden har under de senaste åren ökat. Domstolen räknar med att den totala arbetsbelastningen med all sannolikhet kommer atl beslå eller öka under budgetåret 1988/89. Marknadsdomstolen föreslår i sin anslagsframställning bl. a, följande,

1,      Huvudförslag budgetåret 1988/89 2574000 kr. Förslaget följer del treåriga förslag som fastlades inför budgetåret 1986/87, vari domstolen undanlogs från kravet på en real minskning av anslaget för budgetåret 1988/89,

2,      Domstolen yrkar en ökning av anslaget med 30000 kr, för utgivning av domstolens avgöranden. Dessa utges numera årligen mol tidigare vartan­nat år dä medel härför beviljades som engångsanvisning,

3,  Ökade lokalkostnader (+70 000)


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

8

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

2055000

(1573000)

489000

55000

+ 204000

(+163 000)

+ 70000

- 55000

 

2 599000

+219000


27


 


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Jag godtar marknadsdomstolens förslag om realt oförändrade utgifter för          "

budgetåret 1988/89 enligt den treårsplan som fastlades inför budgetåret 1986/87, Jag beräknar vidare 30000 kr. för höjning av anslaget för årlig utgivning av domstolens avgöranden. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Marknadsdomstolen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 2818000.

C 2. Näringsfrihetsombudsmannen

 

1986/87 Utgift

7179055

1987/88 Anslag

6786000

1988/89 Förslag

7672000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som tillkommer honom enligt konkurrenslagen (1982:729) om förordningen (1982:1048) med instruktion för NO,

NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verk­samheten är uppdelad på rotlar, med inriktning på oUka branscher av näringslivet.

Näringsfrihetsombudsmannen

De strukturella förändringarna i näringslivet och alltmer svårbedömda . konkurrensbegränsningar ställer ökade krav på NO:s arbetsinsatser. Det sker också en medveten förskjutning från enklare till principiellt vikfigare och därmed också mera komplicerade ärenden. NO vUl söka avdela ytterli­gare resurser för egna inifiativ. Eftersom en Ireårsram har fastlagts (prop. 1985/86:100, bil, 9) finner NO del inte meningsfullt atl ange beräknade resursanspråk, NO föreslår i sin anslagsframställning bl. a, följande,

1.  Huvudförslag budgetåret 1988/89 6746000 kr. Utgiftsminskningen
följer del treåriga begränsade huvudförslag som fastlades inför budgetåret
1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 lill 1 %.

Konsekvenserna härav skulle kunna bli att i den mån en anpassning till besparingarna inte kan ske genom rationaliseringar, NO kommer alt i ökande utsträckning avsluta ärenden när del är tveksamt om det från allmän synpunkt är motiverat med en fördjupad utredning. Detta kan möjligen leda lill att antalet anmälningar från enskilda till marknadsdom­stolen ökar,

2,  Ökade lokalkostnader (+28000 kr.).

28


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 

Personal

30

+ 1

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6285 000

(5 839000)

501000

+858000

(+828 000)

+ 28 000

 

6786000

+886000

Föredragandens överväganden

Jag godtar näringsfrihelsombudsmannens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga begränsa­de huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87, Därutöver föreslår jag atl näringsfrihelsombudsmannen tillförs medel motsvarande en ny handläggartjänst. Kostnaden härför beräknar jag lill 275000 kr, varav 25000 kr, är merkostnader för utrikes resor. Förstärkningen skall ses mot bakgrund av att jag anser det angeläget att näringsfrihetsombudsmannen ges möjlighet alt på ett mera effektivt sätt bevaka lagstiftning och praxis på konkurrensområdet i andra länder, inte minst inom EG, liksom struktur­förändringar inom näringslivet på den internationella marknaden. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Näringsfrihelsombudsmannen för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.

C 3. Statens pris-och kartellnämnd


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


40046000 38019000 40764000


 


Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande pris- och konkurrensövervakning med uppgift atl följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensför­hållanden inom näringslivet (med undanlag av bank- och försäkringsväsen-del). SPK skall utföra sådana utredningar som behövs för att klarlägga prisbildning och konkurrensförhållanden inom näringslivet samt för tillämpning av konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1971:112) om av­talsvillkor i konsumentförhållanden. Vidare skall SPK belysa hur offentli­ga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhållanden samt föra kartell-och marknadsregister. SPK administrerar sådana prisregleringar som kan beslutas når allmänna prisregleringslageh (1956:236) år i tillämpning.


29


 


Statens pris- och kartellnämnd

1, Huvudförslag budgetåret 1988/89 37 308000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 2%,

2,      SPK har i anslutning till anslagsframställningen redovisat resultatet av en organisationsöversyn som genomförts i samråd med statskontoret, I översynen redovisas förslag till framlida verksamhetsinriktning och priori-leringsgrunder samt en delvis ändrad organisation för nämnden, SPK har vidare utrett registerföringen och datoranvändningen hos nämnden. Resul­taten av denna utredning har redovisats i en ADB-strategi, en ADB-plan och en rapport rörande marknadsregislrel. Enligt förslaget i översynen skall SPK:s löpande marknadsövervakning ges högre prioritet i framtiden. Allmänna utredningsprojekt avseende pris- och konkurrensförhållanden i skilda branscher av mer kartläggande karaktär föreslås i framtiden bli mer begränsade till omfånget och få en mer probleminriklad uppläggning. En ökad resursandel föreslås läggas på studier och löpande övervakning av pris- och konkurrensförhållanden inom områdena boende och konsument­tjänster samt på råvaror och insatsvaror, SPK föreslär vidare alt ökad uppmärksamhet skall ägnas frågor om konkurrenseffekter av offentliga regleringar samt offentliga monopol med delvis konkurrensutsalt verksam­het. I översynen har vidare behandlats frågan om att såväl SPK som statistiska centralbyrån (SCB) redovisar mätningar av konsumentpris­utvecklingen, SPK föreslår alt denna fråga bör bli föremål för en särskild utredning. Slutligen har en översyn gjorts av fältarbetets (länsstyrelsernas priskontor) inriktning och organisation,

SPK föreslår att nämnden tillfälligtvis tillförs medel för genomförande av en ny organisation. Sådana åtgärder kan avse utbildning, konsultarbete för utveckling av administrativa rutiner eller rekrytering av personer med särskild kompetens.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 

Personal

162

 

Anslag

 

 

Förvaltningkostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

32 349

(29235)

5 670

+2221

(+1903)

+    24

+  500

 

38019

2745


Föredragandens överväganden

Jag godtar SPK:s förslag till ny verksamhetsinriktning. När det gäller frågan om de framtida konsumentprismälningarna har regeringen i beslut den 8 oktober 1987 uppdragit åt SPK och SCB alt i samråd före utgången av juni månad 1988 redovisa förslag lill en ordning med enhetlig redovis-


30


 


ning av konsumentprisutvecklingen. Jag räknar med alt ett enhetligt sy-     Prop. 1987/88:100

slem skall kunna tillämpas kort därefter. Som ett första steg mot samord-     Bil, 9

nade mätningar skall, enligt uppdraget, frän början av år 1988 SPK och

SCB publicera sina mätningar endast en gång per månad vid ett gemensamt

fillfälle.

I enlighet med förutsättningarna för organisationsöversynen bör enligt min mening utgifterna för SPK för budgetåret 1988/89 i huvudsak följa del treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87, Jag delar emellertid nämndens bedömning att vissa resurser tillfälligtvis bör tillföras nämnden för atl resultatet av organisationsöversynen skall få ett snabbt genomslag, SPK bör därför engångsvis tillföras ell belopp på 500000 kr. Jag avser i övrigt når det gäller nämndens organisation och det framtida fältarbetets verksamhetsinriktning och organisation all senare återkomma fill regeringen.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 40764000 kr.

C 4. Konsumentverket

1986/87 Utgift           53 478110

1987/88 Anslag         51 161000

1988/89 Förslag        55654000

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrå­gor med uppgift atl stödja hushållen i deras strävan att effekfivl utnyttja sina resurser samt alt stärka konsumenternas ställning på marknaden. I anslutning lill detta fullgörs de uppgifter som tillkommer konsumentom­budsmannen (KO) enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen (1971: 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Verket fullgör vida­re uppgifter enligt konsumentkredillagen (1977:981), lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt och förordningen (1985:619) om glesbygds­stöd.

Konsumentverket leds av en generaldirektör som dessutom är konsu-menlombudsman. Generaldirektören är ordförande i konsumentverkets styrelse. En särskild nämnd, glesbygdsnämnden, med företrädare för bl. a. enskild och kooperativ handel, centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, är knuten lill verket som rådgivande organ i frågor som rör distribution och varuförsörjning i glesbygd. Vidare är en konsumentlek-nisk nämnd knuten till verket med uppgift alt verka för alt brukarkrav beaktas vid utveckling och upphandling är produkter.

Konsumentverket

Konsumentverkets verksamhet är i hög grad koncentrerad lill hushållseko­nomiska frågor. Insatser kommer att göras för en ulbyggnad av budgelråd-givningen och för pris- och kreditinformation till hushållen. Arbetet med produktsäkerhet kommer atl bedrivas med prioritet och


 


koncentreras på bl.a. sport/lek, .Bevakningen av företagens marknads­föring och av deras avtalsvillkor upprätthålls. När det gäller marknads­föringen kommer områdena prisinformation, krediter och produktsäkerhet att prioriteras. En vidareutveckling av stödet till kommunernas konsu­mentverksamhet och ett aktivt stöd till frivilliga organisationer på konsu­mentområdet är väsentligt. Verkets utbildnings- och informationsinsatser är vidare viktiga för att öka spridningen av kunskaper och stärka opinions­bildningen i konsumentfrågor.

Utvecklingen inom Europa när del gäller harmoniseringen av regler för att underlätta handeln är snabb. Detta har aktualiserat konsumentverkets medverkan i internationellt standardiseringsarbete. Denna uppgift medför behov av ökade resurser. Konsumentverket föreslår i sin anslagsframställ­ning bl, a. följande:

1, Huvudförslaget för budgetåret 1988/89 50806000 kr. Konsumentver­kets anslag skall under planeringsperioden 1988/89-1990/91 minska med 5%, För budgetåret 1988/89 föresläs minskningen till 2%, Trots olika rationaliseringsåtgärder för att möta krympande anslag kommer nedskär­ningarna allmänt att leda till att färre undersökningar kan göras av verket. Detta medför att färre handböcker och läromedel kan produceras och att underiaget för verkets tidskrifter försämras,

2,      Konsumentverket får en engångsanvisning på 400000 kr, för verkels arbete med internationella standardiseringsfrågor.

3,      Verket får också ersäUning för kostnader med 420000 kr, för intäkters förvärvande, avseende publikafionsverksamheten m, m,, som ej beaktats för budgetåret 1987/88,

4,      Konsumentverket får disponera en rörlig kredit hos riksgåldskontoret för den uppdragsfinansierade verksamheten intill ett belopp av 500000 kr. Verket disponerar för. närvarande en röriig kredit intill ett belopp av 400000 kr,

5,   Konsumentverket får vidare disponera 100 000 kr. under tionde
huvudtitelns reservationsanslag A.2 Utredningar m. m. för arbetet med
könsdiskriminerande reklam.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

192

 

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

55 158000

(35 683000)

5902000

+ 2486000

(+2 108000)

+  244000

Engångsanvisning Varuprovningar m, m. pä uppdrag Avgår kostnader för tryckning m.m. Summa kostnader Intäkter frän

1000

61061000 -9900000

+   300000

-8437000 -5407000 +9900000

publikationsverksamhet

 

 

Summa anslag

51161000

+4493000


32


 


Föredragandens överväganden                                                                                   Prop. 1987/88:100

Riksdagen beslutade våren 1986 om en delvis förändrad inriktning av konsumentpolitiken (prop 1985/86:121, LU 34, rskr. 292), som innebär bl.a, en starkare koncentration tiU de hushållsekonomiska frågorna. Ver­kets satsning på detta område har fortsalt. Den lokala konsumentverksam­heten har ökat och omfattar nu 265 av landets 284 kommuner. Under de närmaste åren planerar konsumentverket atl i ökad utsträckning vara engagerat i internalionellt standardiseringsarbele.

Utgångspunkten vid beräkningen av anslaget är det huvudförslag som lades fast i prop 1985/86:121, dvs. en minskning av utgifterna med 5% under en treårsperiod. Av dessa skall 2 procentenheter tas budgetåret 1988/89. Jag har dock vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn till atl konsumentverkels resurser för budgetåret 1988/89 bör förstärkas med 250000 kr. för att ge möjlighet fill ytterligare insatser för den lokala konsumentverksamhetens rådgivning i hushållsekonomiska frågor. Jag har vidare vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn fill konsumentverkets deltagande i internationellt samarbete i slandardiseringsfrågor. Jag föreslår alt anslaget engångsvis räknas upp med 300000 kr. för detta ändamål. Jag är för närvarande inte beredd alt tillstyrka att verkels kredit hos riksgälds­kontorel ökar på det sått som verket har föreslagit.

För att förstärka konsumentfrågornas ställning i skolan krävs ytterligare insatser för fortbildning av lärare. Jag förutsätter att det hos spårdelega­tionen avsätts 700 000 kr, för konsumentverkets uppgifter på detta område. I mitt förslag för bankinspektionen har jag utgått från alt 310000 kr. avsätts hos inspektionen, varav 210000 kr. avser lönemedel för att inspektionen i samarbete med konsumentverket skall utföra vissa bevakningsuppgifter. Konsumentverket bör också tillföras 100000 kr, från de medel som beräk­nats för forsknings- och utredningsarbete under tionde huvudtitelns kom­mittéanslag för arbetet med könsdiskriminerande reklam.

Från och med budgetåret 1988/89 har jag vid min beräkning av anslaget ändrat underlaget så alt varken utgifier eller inkomster för publikations­verksamheten längre ingår.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Konsumentverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 55654000 kr.

C 5. Allmänna reklamationsnämnden

 

1986/87 Utgift

9513083

1987/88 Anslag

8 882000

1988/89 Förslag

9477000

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift atl pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttighe-
                                                33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9


 


ler samt atl ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Nämnden skall dessutom på begäran av domstol avge yttrande vid sådana tvister som förts till domstol. Vidare skall nämnden stödja kommunernas reklama-lionshantering och därvid bl. a, informera om nämndens praxis och ge råd till konsumentvägledare på lokal nivå.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande.

Till nämnden har knutits ett råd rned uppgift alt bistå nämnden i viktiga­re frågor om verksamhetens omfattning och inriktning. Rådet skall bestå av företrädare för konsumenter, näringsidkare och kommuner.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


Allmänna reklamationsnämnden

Under budgetåret 1986/87 kom 7 186 anmälningar till nämnden, vilket är en minskning med 277 jämfört med föregående budgetår. Under budgetåret 1986/87 har 7208 ärenden avgjorts av näirinden varav 3993 vid sammanträ­de. Ärendebalansen var vid utgången av budgetåret 1986/87 2648 ärenden. Det är en minskning med 100 ärenden jämfört med föregående år.

Allmänna reklamationsnämnden föreslår i sin anslagsframståHning bl, a. följande:

1. Huvudförslaget budgetåret 1988/89 8841000 kr. En minskning av anslaget med I % enligt huvudförslaget kommer att drabba huvudsakligen personalkostnaderna men även sammanträdeskostnaderna. Detta leder till atl balanserna ökar och handläggningstiderna väsentligt förlängs. Huvud­förslaget bör därför inle tillämpas. Anslaget till allmänna reklamations­nämnden bör vara 9 351 000 kr,

2.      Nämnden tillförs medel bl. a, för att utvidga verksamhetsområdet till att omfatta snickeriljänsler (+100000 kr,), för besiktningar i vissa fall (+50000 kr,), för ökad kontroll av efterlevnaden av nämndens beslut (+30000 kr,) samt för bättre utbildningsinsatser avseende kommunala konsumentvägledare (4-50000 kr,),

3.      Enhetsuppdelningen vid nämndens kansli avvecklas. Detta förutses medföra en ökad flexibilitet i organisationen.


1987/88


Beräknad ändnng 1988/89

Föredraganden


 

Personal

34

 

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

7978000

(6705 000)

904000

+ 593000

(+544000)

+    2000

 

8882000

+595000


Föredragandens överväganden

Nämndens kansli är f.n, uppdelat på två enheter (prop. 1979/80:114 och instruktionen I2§). Jag kan ansluta mig till nämndens förslag om en av-


34


 


veckling av enhelsuppdelningen vid kansliet. Det bör framdeles ankomma     Prop. 1987/88:100 på regeringen och allmänna reklamationsnämnden att besluta om organisa-     Bil. 9 tionsförändringar inom nämnden.

Jag föreslår att för näsla budgetår medel för allmänna reklamations­nämnden beräknas med en real minskning av utgifterna med 1%.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag anfört om nämndens organisation.

2.     fill Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 9 477 000 kr.

35


 


D. Vissa centrala myndigheter m. m.                                Prop. 1987/88: lOO

Bil. 9 Statlig lokalförsörjning

Föredragandens överväganden

Regeringen har i 1987 års budgetproposition redovisat förslag som rör riktlinjerna för utvecklingen av den statliga lokalförsörjning m, m, (prop. 1986/87:100 bil. 2 s 18-25, bil. I s 69-70 och bil. 9 s 52-53). De föreslagna förändringarna är ett viktigt led i förnyelsen av offentlig sektor. Frågorna har därför bearbetats inom ramen för regeringens verksamhetsplanering under år 1987. För att nå målet enligt dessa nya riktlinjer måste i ett inledande skede arbetsfördelningen mellan regering och riksdag förändras. Innebörden i dessa förändringar kan sammanfattas enligt följande.

1, Statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkost­naderna och deras förändringar,

2,      Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat.

3,      Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt.

4,      Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar disponera resurser för lokaler,

5,      Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad utsträckning kunna delegeras lill myndigheterna,

6,  Ökad samordning av den statliga lokalförsörjningen
Kostnaderna för lokaler utgör en stor andel av myndigheternas budget.

Kostnaderna för drift och underhåll har ökat mer än genomsnittet under de senaste åren. Hyresmarknaden för lokaler är oreglerad och hyresökningar­na överstiger f, n, ökningarna för andra resursslag, särskilt i storstadsom­råden och större residensstäder. Lokalkostnaderna och förändringarna måste därför ägnas ökad uppmärksamhet från statsmakternas sida.

Myndigheterna ges successivt större ansvar för verksamheten genom ökad ramstyrning från statsmakternas sida och får större frihet att själva besluta om resursanvändningen. Denna utveckling bör även omfatta myn­digheternas rådighel över sina lokalresurser. Förslag om ändrad inriktning, omfattning eller lokalisering av verksamhet bör innehålla beskrivningar av lokalkonsekvenser. Prövningen av verksamhet och lokaler bör så långt som möjligt göras i ett sammanhang.

Eftersom lokaler år en trögrörlig resurs är det av vikt med en långsiktig
planering. Affärsverkens investeringar behandlas
bl.a. inom ramen för
fleråriga program. Inom försvarsmakten utgör planering av investeringar i
byggnader och anläggningar en del av program- och produktionsplanering­
en. Det är enligt min mening önskvärt alt även lokalförsörjningen för de
civila myndigheterna exkl. affärsverken kan prövas mer långsiktigt än för
närvarande. Som underiag för statsmakterna bedriver byggnadsstyrelsen
forfiöpande ortsvisa lokalförsörjningsstudier. Behovet av nyinvesteringar
sammanfattas bl,a i projektplaner. Fr.o.m, innevarande budgetår har
byggnadsstyrelsen dessutom utarbetat lokalförsörjningssplaner för ett an­
tal större sektorer typ polisväsendet. Härigenom har statsmakterna ett
underlag för ett långsiktigt ställningstagande till lokalförsörjningen för
vissa sektorer. Jag återkommer till detta i mitt förslag till treärsplan för                                 ,,

investeringar under anslaget Investeringar m. m.


 


I 1987 års budgetproposition redovisades förslag till försöksverksamhet Prop. 1987/88:100 med ramanslag ( prop. 1986/87:100 bil.l). Syftet med försöket är bl.a.att Bil. 9 stimulera lokalbrukarna till ett effektivare lokalutnyttjande. Försöksverk­samheten öppnar möjligheter för en diskussion om arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen och de lokalbrukande myndigheterna. Det bör enligt min mening vara möjligt atl myndigheterna kan avtala om en vari­erande grad av service inom ramen för en totalhyra. Eftersom byggnads­styrelsen idag har hela kostnadsansvaret för lokalerna så förutsätter detta att den lokalbrukande myndigheten övertar delar av. kostnadsansvaret och att medel omfördelas mellan byggnadsstyrelsen och berörda myndigheter. Dylika överföringar får prövas i det årliga budgetarbetet. För alt underlätta myndigheternas budgetering av lokaler pågår inom byggnadsstyrelsen ett utvecklingsarbete som syftar till att införa ett system med totalhyror. I delta sammanhang kommer villkoren för nuvarande lokalupplåtelser att ses över successivt, bl, a, föratt skapa ett mer avtalslikl förhållande mellan byggnadsstyrelsen och resp, lokalbrukare.

För att samspelet mellan lokalhällare och lokalbrukare resp, mellan statsmakterna och myndigheterna skall kunna ske smidigt måste nuvaran­de handläggningsordning för lokalförsörjningsärenden ses över. Riktlinjer­na för detta redovisades i 1987 års budgetproposition och dessa innebär att affärsverkens, försvarsmaktens och byggnadsstyrelsens nuvarande be­myndigande bör utvidgas.

Verkställandet av lokalförsörjningen bör inom givna ekonomiska ramar kunna delegeras till myndigheterna och även decentraliseras i geografisk mening. Detta förutsätter att regeringen kan delegera beslutsbefogenheter, vilket i sin tur bygger på att riksdagens bemyndigande till regeringen utökas väsentligt. Denna fråga har utretts under de senast åren, bl.a. i Lokalförsörjningsulredningen (DsC 1986: 3) och har redovisats i 1987 års budgetproposition (bil. 2, FiU 21, rskr 215), En beloppsgräns om 25—50 milj, kr, har därvid föreslagits för investeringar genom byggnadsarbeten.

Det av mig förordade förnyelsearbetet har hög prioritet. Förnyelsearbe­tet kan underlättas genom en samordning av den statliga lokalförsörjningen och denna fråga utreds för närvarande (Fi 1987:04).

En förändrad handläggning av den statliga lokalförsörjningen måste genomföras stegvis. Mot bakgrund av de riktlinjer som föregående år redovisades för riksdagen föreslår jag, efter samråd med chefen för civilde­partementet, atl regeringen inhämtar ökade bemyndiganden i lokalförsörj­ningsfrågor. Målet bör vara att regeringen har likartade bemyndiganden att besluta om investeringar för den civila statsförvaltningen som idag gäller för affärsverken och inom försvarsmakten.

Affärsverkens investeringar redovisas översiktligt för riksdagen. Inom ramen för godkända investeringsplaner kan regeringen besluta om enskilda investeringsobjekt. Flertalet affärsverk har inom dessa investeringsplaner bemyndiganden som överstiger regeringens motsvarande bemyndiganden inom den övriga civila statsförvaltningen. Investeringar för luftfartsverket, televerket och postverket redovisas i form av treårsplaner.

Investeringar genom byggnadsarbeten för försvarsmaktens myndigheter
planeras långsiktigt inom ramen för överbefälhavarens årligen utarbetade                            37


 


femåriga programplaner. Planeringen redovisas översiktligt för riksdagen     Prop. 1987/88:100 under berörda anslag över fjärde huvudtiteln. Ifråga om de enskilda inves-     Bil. 9 teringsobjekten, inom ramen för den långsiktiga planeringen och de av riksdagen anvisade anslagen, finns inga beloppsgränser för regeringens beslutsbefogenheter.

I fråga om investeringar genom byggnadsarbeten för de civila myndighe­terna exkl. affärsverken har regeringen idag bemyndigande att besluta om utförande av byggnadsobjekl upp lill 4 milj, kr. för ett enskilt objekt. För dessa ändamål finns särskilda kostnadsramar benämnda Diverse objekt. Därutöver kan regeringen besluta om s, k. åtgärdsprogram, d, v, s. etappvis ombyggnad, upprustning etc, i de fall den årliga kostnaden uppgår till högst 4 milj, kr.

Under vissa förutsältningar kan regeringen dessutom besluta att igång­sätta angelägna byggnadsobjekl utöver denna beloppsgräns med anlitande av tillgängligt utrymme på nämnda kostnadsramar. Vid utnyttjande av finansfullmakten gäller inga beloppsgränser för enskilda objekt.

Byggnadsstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att större delen av investeringsbehovet för överskådlig tid utgörs av ersätlningslokaler i någon form. Antalet ärenden som sammanhänger med ändrad inriktning, omfattning eller lokalisering av verksamheter bedöms som begränsade. Detta är enligt min mening en omständighet som möjligör en utökad delegering av sådana lokalförsörjningsfrågor som är av mer rutinartad och löpande karaktär.

Jag erinrar i delta sammanhang om alt sedan hösten 1986 beslutar resp. länsarbetsnämnd om igångsättning av samtliga byggnadsarbeten inkl. statliga investeringar. Regeringens prövning av utförande av enskilda byggnadsobjekt avser i första hand frågor om medelsanvändningen.

I enlighet med de riktlinjer som redovisades för riksdagen i 1987 års budgetproposition föreslår jag att bemyndigande lämnas lill regeringen att besluta om investeringar genom byggnadsarbeten upp till 50 milj. kr. per objekt eller för sk åtgärdsprogram upp till en sammanlagd kostnad om 50 milj. kr, per år och objekt. Därutöver bör regeringen i sitt budgetförslag för aktuellt budgetår informera om förslag över 25 milj, kr. Frågor som skall underställs riksdagen därför att de rör ändrad inriktning, omfattning eller lokalisering av verksamheter bör så långt del är möjligt innehålla en redo­visning av lokalkonsekvenser, oavsett storlek på investeringen i det enskil­da fallet.

Jag föreslår vidare att investeringarna inom byggnadsstyrelsens lokal­hållningsansvar fortsättningsvis skall redovisas samlat och i form av en rullande treårsplan, på liknande sått som nu sker för vissa affärsverk och för försvarsmakten. Inom denna treårsplan kan regeringens åtagande pre­ciseras. Jag återkommer till denna fråga under anslaget Investeringar m.m.

Jag vill i detta sammanhang aktualisera frågan om övriga bemyndigan­
den som berör investeringar och förmögenhetsförvaltnihgen. Byggnads­
styrelsen kan enligt gällande förordning (1980:598) besluta om förhyrning
av lokaler för statsmyndigheterna. Förhyrningar inom utbildnings- och
jordbruksdepartementets område skall dock underställas regeringen för                            •  38


 


prövning. Vidare kan regeringen besluta om inköp av fasfigheter inom     Prop. 1987/88:100 ramen för medel som ställts till förfogande på det under sjunde huvudfiteln     Bil. 9 uppförda reservationsanslaget Inköp av fastigheter m. m. Enhgt min me­ning bör regeringens och byggnadsstyrelsens bemyndigande i dessa frågor kvarstå i princip oförändrat.

Regeringen har bemyndigande att inom rimliga gränser överskrida kost­nadsramar för enkilda byggnadsobjekt (prop. 1966:1 bil.2 s.32, SU 14, rskr 14). Detta bemyndigande är av praktisk betydelse i olika upphandlingssi­tuationer och bör därför kvarstå.

Regeringen kan besluta om försäljning av fast egendom till kommun för samhällsbyggnadsändamål m. m. Detta bemyndigande bör kvarstå. I övrigt kan regeringen besluta om försäljning upp till 5 milj, kr, per objekt. Frågan om utökade bemyndiganden för försäljning av fast egendom som inte avser samhällsbyggnadsändamål m.m.har behandlats under 1986 och 1987 (prop. 1985/86:101 och prop. 1986/87:100 bil. 9). Riksdagen har begärde att regeringen lämnade förslag till riktlinjer för försäljning. Regeringen har därvid visat att allmänna riktlinjer för enskilda försäljningsobjekt inte kan uppstäHas. Enligt min mening bör frågan om utökade bemyndigande ses i sammanhang med de nya riktlinjerna för lokalförsörjningen och strävan­den att delegera genomförandefrågor. Mitt förslag är att nuvarande be­loppsgräns justeras så att regeringen bemyndigas besluta om försäljning upp till 50 milj. kr. per objekt i de fall det inte rör sig om samhällsbyggnads­ändamål m. m. Som rikfiinje för denna typ av försäljning skall gäHa att överskottet normalt skall återanvändas för investeringar i form av bygg-produktion eller inköp samt planeras och genomföras så att statens samla­de förmögenhet inte urholkas, d. v. s. så att ingen netto-utförsäljning av statens egendom sker. Överskott som genereras på detta sätt bör endast i begränsad omfattning användas för att finansiera underhållsåtgärder (jfr prop 1986/87:100 bil. 9, FiU 12, rskr 165).

De av mig förordade beloppsgränserna för investeringar och försäljning är angivna i 1987 års prisläge. För beslut under kommande år bör del vara möjligt att la hänsyn fill kostnadsutvecklingen från den tidpunkt när riks­dagen tagit ställning i dessa frågor.

Statsmakternas syn på förmögenhetsvärden m.m. har behandlats bl. a. i
prop, 1976/77:130, Syftet med förmögenhetsredovisningen är atl uppnå en
förbättrad resursstyrning snarare än atl visa en aktuell förmögenhetsställ­
ning, Riksrevisionsverkel har utarbetat rikfiinjer för myndigheternas redo­
visning i dessa avseenden. För försvarsmakten gäller normalt alt investe­
ringarna direktavskrivs till 100 %, Inom kriminalvården gäller normalt
direklavskrivning med 50% av kostnaden för investeringar. Inom bygg­
nadsstyrelsens lokalhållningsområde gäller normalt fullt förräntningskrav
på gjorda investeringar liksom för affärsverkens investeringar. Regeringen
har hittills underställt riksdagen frågor om bortskrivning av statskapital
objekt för objekt. I fråga om avskrivning av kostnader för projektering kan
regeringen besluta. Med nuvarande system där lokalbrukande myndighe­
ter betalar en marknadsanpassad lokalhyra och myndigheter kommer att få
möjlighet att ta ett ökat kostnadsansvar, uppnås en effektiv resursstyrning.
Härigenom minskar behovet av att lill riksdagen redovisa frågor om bort-
                             39


 


skrivning av tillgångsvärden. Enligt min mening bör därför regeringen     Prop. 1987/88:100 inhämta riksdagens bemyndigande att fortsättningsvis besluta om bort-     Bil. 9 skrivning av tillgångsvärden för gjorda investeringar enligt samma allmän­na praxis som hitlHls gällt. Samma förhållande bör gälla för avskrivning av projekteringskostnader. Beslut som avviker från hittills tillämpad praxis bör underställas riksdagen för prövning.

Hemställan:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen att besluta om investeringar, försäljning av fast egendom och bortskrivande av tillgångsvärden i enlighet med vad jag har förordat

D 1. Byggnadsstyrelsen

 

1985/86 Utgift

-

1986/87 Anslag

1000

1987/88 Förslag

1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om an­skaffning av lokaler för civila stadiga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, atl anskaffa lokaler för statsmyndig­heterna och utreda behovet av statliga byggnadsprojekt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projekte­ra, bygga och inreda byggnader för statens räkning samt att genom utveck­lings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen. Den centrala förvaltningen är uppdelad på sju byråer, nämligen en utredningsbyrå, en projekteringsbyrå, en bygg­nadsbyrå, en utrikesbyrå, en fastighetsbyrå, en teknisk byrå saml en administrativ byrå. Härtill kommer ett planerings- och budgetsekretariat, en inredningssektion, en personaladministraliv enhet samt en internrevi-sionsenhet. Den regionala verksamheten är uppdelad i fem regioner, söd­ra, västra, östra, mellansvenska och norra med regionkontor i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Inom regionerna finns även ett antal lokalkontor som svarar för fastighetsförvaltning och byggnadsarbe­ten. Regionkontoren i Lund, Stockholm och Uppsala har enheter för byggnadsverksamhet i egen regi.

Inom byggnadsstyrelsen fanns vid utgången av budgetåret 1986/87 sam­
manlagt 2 147 anställda vilket är ca 50 färre ån vid utgången av budgetåret
innan. Av de anställda var 27% kvinnor. Den regionala organisationen
omfattade 1567 anställda varav 855 sysselsatta med fastighetsdrifl och 379
med byggnadsverksamhet i egen regi inkl. regional administration.                                     40


 


Byggnadsstyrelsens redovisar sin verksamhet uppdelad på huvudpro- Prop. 1987/88:100 grammen: Lokalhållning, Fastighetsförvaltning, Anskaffning, Egen regi. Bil. 9 Inredning samt Övrig verksamhet - samt stödprogrammen Administration och ekonomi. Teknik samt Gemensamma funktioner. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verksamhet har indelats i direkta kostnader och indi­rekta kostnader. Med indirekta kostnader avses de administrationskostna­der som slutligt fördelas på de nämnda huvudprogrammen. Kostnaderna finansieras på följande sätt: Lokalhållning från hyresintäkter. Fastighets­förvaltning från hyresintäkter, uppdragsintäkter, parkeringsintäkler m. m,, anskaffning av Inredning från inredningsanslag och uppdragsintäkler. Öv­rig verksamhet med uppragsinläkler m, m.

Fr, o, m. innevarande budgetår har byggnadsstyrelsen övertagit lokal­hållningsansvaret för tullverket. Regeringen har den 25 juni 1987 godkänt myndigheternas förslag till överenskommelse om hur handläggningen av lokalförsörjningen skaH ske.

Omfattningen av byggnadsstyrelsens administration fastställs av rege­ringen, I statsbudgeten förs endast upp ett formellt anslag av I 000 kr.

Resultat av verksamheten 1986/87. Intäkterna består till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna. Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda lokaler samt administration. Kostnaderna för de statsägda lokalerna beslår av drift och underhåll m, m, samt kapitalkostnader. An­slag för byggproduktion och inredning redovisas i särskild ordning.

Jämfört med verksamhetsåret 1985/86 har det samlade resultatet 1986/87 ökat med 150 milj, kr. till totalt 674 milj.kr. Resultatet efter finansiella poster, d. v. s. utan hänsyn till extraordinära intäkter m. m. och före bok-slulsdisposilioner m.m., är 529 milj.kr., en minskning med 29 milj.kr. Hyresintäkterna har, liksom de totala intäkterna ökat med 6% från föregå­ende år. Kostnaderna för drift, underhåll, administration m, m. har ökat med 6%. Driftkostnaderna ökade endast I % och kostnaderna för underhåll m, m. ökade med 15%, Den större ökningen för underhåll m. m. beror på ökade insatser för att åtgärda hus med eftersatt underhåll.

För 1986/87 uppvisar verksamheten med inhyrda lokaler ett underskott om 70 milj, kr, att jämföra med ett underskott om 2 milj. kr, året dessförin­nan. Huvuddelen av årets underskott beror på atl byggnadsstyrelsen strävat efter alt vid debiteringen av lokalhyror inle avvika från den hyres-avisering som gjorts. De förändringar som föreligger i förhåHande till budget sammanhänger främst med de omförhandlingar av hyreskontrakt som har gjorts under perioden efter aviseringsfillfållet. Under året har vidare lokaler i storleksordningen 15 000 m stått lomma.

Del bokförda värdet av de statsägda fastigheterna uppgick till 11 330 milj. kr. Fastigheternas marknadsvärde uppskattas lill mellan 25000— 30000 milj. kr. Rörelseresultatet i relation till fastighetenas marknadsvärde blir drygt 8%.

Byggproduktionen omfattar såväl den civila statsförvaltningen som vis­sa affärsverk m.fl. Volymen för 1986/87 var 1718 milj, kr, varav upp­dragsverksamheten omfattade investeringar för 916 milj, kr. Egenregiverk-samheten har därav omsatt 210 milj. kr. inkl uppdragsverksamhet.

Under året har fastigheter för 46,6 milj, kr, förvärvats, bl, a. förvalt-                                  41


 


ningsbyggnader i Linköping och Halmstad. Vidare har fastigheter för 127     Prop. 1987/88:100 milj. kr. försålts. Bland större försäljningar är ett område för samhälls-     Bil. 9 byggnadsändamål till Järfälla kommun.

Inom övriga områden har verksamheten i stort genomförts i enlighet med planeringen.

Byggnadsstyrelsens budgetförslag 1988/89. Byggnadsstyrelsen ut­vecklar planerings- och budgetrutinerna, liksom formen för resultatmät­ning och resultatuppföljning inom fastighetsförvaltningen. För fastighets­underhåll föreslår byggnadsstyrelsen 725 milj. kr. Byggnadsstyrelsen avser att undersöka möjligheterna att dela upp kostnaderna för underhåll och ombyggnad i en fastighetsberoende och en verksamhelsberoende del. Vi­dare planeras en översyn av vissa finansieringsfrågor när det gäller energi­besparande åtgärder samt ombyggnader och underhåll. Byggnadsstyrelsen har satt ett besparingssmål om 2% per år för verkets totala driftkostnader för den närmaste femårsperioden (prop, 1986/87:100 bil, 9),

Byggnadsstyrelsens förslag till resultatbudget för fastighetsförvaltningen

 

Intäkter

1987/88

Mynd. förslag 1988/89

Hyror från statsmyndigheterna

5720000

+ 184500

Hyror från enskilda

198200

+    8100

Diverse intäkter

19900

-    1000

Summa intäkter

5938100

+ 191600

Kostnader

 

 

Statsägda lokaler

 

 

- fastighetsdrifl

877000

+ 33000

- fastighetsunderhåll

509000

+216000

- kapitalkostnader

1615000

+ 106000

Inhyrda lokaler

2027 500

+  17 500

Administration

127500  .

-  10700

Summa kostnader

5 156000

+ 361800

Resultatet efter finansiella poster 1988/89 beräknas bli ca 612 milj.kr. eller ca 170 milj, kr. lägre än det belopp som har budgeterats för innevaran­de budgetår. Detta beror till större delen på att byggnadsstyrelsen föreslår en kraftig ökning av fastighetsunderhållet. Under utgifterna för fastighets­förvaltningen för budgetåret 1988/89 har byggnadsstyrelsen beräknat sam­manlagt ca 1635 milj. kr, för teknisk fasfighetsförvaltning i statsägda loka­ler. Av beloppet avser ca 910 milj. kr. fastighetsdrift. För fastighetsunder­håll samt ombyggnad och energibesparande åtgärder beräknar byggnads­styrelsen sammanlagt 725 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser slottsbyggnader m. m, och 25 milj, kr. utrikes fasligheter. Delta innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med 214 milj.kr. För utrikes fastigheter ökar underhällskostnaderna med 2 milj, kr. Av kostnaderna för inrikes fastighetsunderhåll är 70 milj, kr, kostnader för sådana underhåHsåtgärder som utförs i samband med störte om-och tillbyggnader. Sådana kostnader har före 1987/88 bekostats med investeringsmedel. Förslaget innefattar, inte intäkter och kostnader för kriminalvårdens fasfigheter.

Byggproduktionen omfattar projektering och byggande. För projekte­
ring anlitas utomstående konsulter. Projektledningen utförs av projekte-                              42


 


ringsbyrån och vid regionkonloren. De senare svarar även för byggled- Prop. 1987/88:100 ning, kontroll och besiktning. Kostnaderna redovisas slutligt under resp. Bil. 9 byggnadsobjekt. Byggnadsstyrelsen har i likhet med de senaste åren ange-lägenhetsgraderat planerade byggnadsobjekt. Med hänsyn till bl.a. inves­teringsbehoven inom polisväsendet, högskolan och kultursektorn samt inom skatteadministrationen och länsförvaltningen föreslår byggnadssty­relsen en höjd planeringsnivå till 650 milj. kr./år, en ökning med drygt 60 milj. kr. Byggnadsstyrelsen pekar även på möjligheterna att i ökad ut­sträckning utnyttja s. k, hyra/köp avtal som ett alternativ till inhyrning av lokaler,

I samband med upphandling av enskilda byggnadsobjekl inträffar ibland att anbuden på grund av marknadssituationen ligger över den av statsmak­terna fastställda kostnadsramen. För att förenkla administrationen av så­dana ärenden föreslår byggnadsstyrelsen att verket, under förutsättning av oförändrade totala investeringkostnader inom en sektor, skall få bemyndi­gande att överskrida kostnadsramen för aktuella objekt med 10%,

I enlighet med vad som har redovisats i 1987 års budgetproposition förutsätter byggnadsstyrelsen att formerna för statsmakternas prövning av statliga lokalförsörjningsärenden utvecklas så att gällande bemyndigande för såväl regeringen som byggnadsstyrelsen kan höjas.

Vid obalans mellan anslag och kostnadsramar för mindre investeringar, ombyggnader och inredningskompletteringar m. m. föreslår byggnadssty­relsen alt utbytbarhet bör gälla i begränsad omfattning mellan anslag (motsv.) för underhåll och ombyggnad, investering och inredning.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att nuvarande investeringsanslag för byggprodukfion under de olika huvudtitlarna inom verkets lokalhållnings­område slås ihop till ett anslag.

1 anslutning till pågående förändringsarbete inom byggnadsstyrelsen och för att möta de krav på förändringar som har aviserats från statsmakterna har byggnadsstyrelsen genomfört ett internt projekt benämnt Förnyelse­program 1987. Avsikten är att programmet skall avslulas under hösten 1987 och det fortsatta förändrings- och förnyelsearbetet i största möjliga utsträckning skall därefter ske som en naturlig del i verkets budget- och förändringsprocess. Förnyelseprogrammet omfattar bl. a, konsekvenser av ändrade styrformer mellan statsmakterna och byggnadsstyrelsen, översyn av byggnadsstyrelsens roller, översyn av organisation och ledning m, fl. frågor.

Enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar
för budgetåret 1988/89 skall civUa statliga myndigheter redovisa i vilken
omfattning och vid vilka tidpunkter som begränsningar i lokalinnehavel
beräknas kunna genomföras under de närmaste följande tre budgetåren.
Redovisningarna skall utföras i samråd med byggnadsstyrelsen. Ett flertal
myndigheter har föreslagit lokalbesparingar som enligt verkets bedömning
bör leda till reducering av lokalkostnaderna under budgetåret 1988/89. Av
del redovisade materialet framgår att den disponerade lokalarean kan
minskas med ca 21000 m". För atl åstadkomma reella lokalbesparingar
kommer byggnadsstyrelsen alt samråda med berörda myndigheter utreda
hur de lokaler som lämnas skall kunna användas för annan verksamhet.                               43


 


Byggnadsstyrelsen tillämpar, vid beräkning av verkets administrations- Prop. 1987/88:100 kostnader, det huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1986/87 vil- Bil. 9 ket för budgetåret 1988/89 innebär en real minskning av utgifterna med 2%. För nästa budgetår beräknas administrationskostnaderna till 218600000 kr, varav lokalkostnader 31 962000 kr. Utöver administrations­kostnaderna beräknas en nettoförbrukning under nästa budgetår av 9000000 kr. för utredningar rörande byggnadsprojekt m. m.

Föredragandens överväganden:

Jag har tidigare redovisat förslag lill genomförande av nya riktlinjer för utvecklingen av den statliga lokalförsörjningen. I korthet innebär dessa förändringar atl

1, Statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkost­naderna och deras förändringar,

2,       Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat,

3,       Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt.

4,       Myndigheter bör ges ökade möjligheter atl under kostnadsansvar disponera resurser för lokaler,

5,       Handläggningen av lokalförsöijningen bör i ökad utsträckning kunna delegeras till myndigheterna,

6,       Ökad samordning av den statliga lokalförsörjningen.

Förslaget får konsekvenser för byggnadsstyrelsen och den styrning som statsmakterna idag utövar genom förordningar, instruktion och bestäm­melser i regleringsbrev för byggnadsstyrelsens verksamheter. Jag har mot denna bakgrund tillkallat särskilda arbetsgrupper för alt se över bestäm­melserna för handläggningen av statliga lokalförsörjningsärenden samt de förordningar och bestämmelser som styr byggnadsstyrelsens verksamhe­ter.

Stora delar av detta förnyelsearbete ankommer på regeringen att besluta om. Mot denna bakgrund bör regeringen ge riksdagen möjlighet att ta del av vissa riktlinjer för förnyelsearbetet, eftersom jag räknar med alt delar av dessa förändringar kan komma att genomföras redan under budgetåret 1988/89.

Byggnadsstyrelsen svarar för frågor som rör den statliga lokalförsörj­
ningen som helhet och är expertmyndighet i frågor som rör byggande och
fastighetsförvaltning. Ökat ansvar har lagts på byggnadstyrelsen under
senare år. Vidare har byggnadsstyrelsen en viktig stödfunktion i frågor
som rör inredning, Iransportfrågor m, m. Byggnadsstyrelsen är lokalhälla­
re för i stort sett hela den civila statsförvaltningen exkl, affärsverken.
Detta innefattar all lokalförsörjningsplanering, byggadministration och fas­
tighetsförvaltning. Byggnadsstyrelsen svarar även för uppdragsverksam­
het gentemot uppdragsmyndigheter och affärsverk, i första hand projekt-
och byggadministration. Dessutom förekommer samverkan i frågor som
rör den lekniska fastighetsförvaltningen med andra lokalhällare, såväl
statliga som kommunala etc. Byggnadsstyrelsen intar därför olika roller
beroende på vilka intressenter verket samverkar med. Den klart domine­
rande huvuduppgiften är dock lokalhållningsansvaret för de civila myndig-                          44


 


heterna.                                                                                           Prop. 1987/88:100

De civila myndigheterna exkl, affärsverken disponerar ca 9 milj, m Bil. 9 lokaler, för vilka de betalar knappt 6000 milj. kr. i hyra årligen. Somjag tidigare redovisat bör statsmakterna och de lokalbrukande myndigheterna därför ägna stort intresse åt lokalkostnaderna och deras förändringar. Frågor som rör fastighetsförvärv, försäljning av fastigheter, ihhyrningar, omdispositioner, ombyggnader och nybyggnader måste hållas samman för staten som helhet. Byggnadsstyrelsens huvuduppgift måste därför förbli lokalförsörjning och den planering som sammanhänger med detta och att verket tar ansvar för att lokalförsörjningen sker på ett kostnadseffeklivt sätt. Av del totala lokalbeståndet är ca två tredjedelar, eller knappt 6 milj m" statsägt. Kostnadsutvecklingen för detta fastighetsbestånd är möjligt att påverka på ett annat sätt än för del inhyrda beståndet. Fastighets­förvaltningen är därför en viktig uppgift, Mol bakgrund av kostnadsut­vecklingen är det värdefullt atl byggnadsstyrelsen står fast vid ett bespa­ringsmål för fastighetsdriften om 2% per år under en femårsperiod. För dessa tjänsier debilerar byggnadsstyrelsen lokalhyror. Dessa hyror skall sättas på ett marknadsanpassat sätt utan att därför vara marknadsledande. Medel för de lokalbrukande myndigheternas lokalkostnader anvisas årli­gen av statsmakterna, oftast i form av förslagsvisa anslagsposter.

Byggnadsstyrelsen har en samordnade uppgift i frågor som rör standard
på generella lokaler etc. Som har redovisats i 1987 års budgetproposition
kommer byggnadsstyrelsen atl ges en övergripande roll för anskaffningen
av kontorslokaler och andra lokaler av generell karaktär för hela statsför­
valtningen inkl. affärsverken genom ett samrådsförfarande för att dels
kunna ta till vara statens intresse, dels kunna undvika att suboptimeringar
görs av övriga lokalhällare. Dessa frågor behandlas för närvarande av
utredningen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning (Fi
1987:04) och den arbetsgrupp som ser över bestämmelserna för handlägg­
ningen av statliga lokalförsörjningsärenden. För att undvika dubblering av
kompetens och resurser svarar byggnadsstyrelsen för projekt- och byggad­
ministration för affärsverkens räkning när det gäller större byggnads­
objekt. Till skillnad från övriga civila myndigheterna är affärsverken dock
beställare med eget betalningsansvar. Affärsverken svarar själva för fastig­
hetsförvaltningen och kostnader som sammanhänger med lokalutnytljan-
det. Statsmakterna har delegerat en stor del av de civila myndigheternas
lokalförsörjning till byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har kostnads­
ansvaret för lokalförsörjningen inom ramen för den av regeringen fast­
ställda driftslalen för inrikes och utrikes fastighetsförvaltning. Byggnads­
styrelsen beslutar således om enskilda myndigheters lokaldisposition så att
en för staten ekonomisk lokalförsörjning kan upprätthållas på sikt. Föränd­
ringarna i lokalkostnader som uppslår genom detta förfarande kan idag
hanteras på ett smidigt sått genom att lokalkostnaderna har anvisals under
förslagsvisa poster. Om lokaldispositionen kräver en investering som för
närvarande överstiger 2 milj. kr. måste dock lokalärendet underställas
regeringens prövning. Enligt min mening är detta i sina huvuddrag en
ändmålsenlig arbetsfördelning mellan statmakterna och byggnadsstyrelsen
i lokalförsörjningsfrågor som bör behållas även fortsättningsvis,                                       45


 


Som har redovisats i tidigare års budgetproposifioner pågår ett utveck- Prop. 1987/88:100 Hngsarbete i fråga om myndigheternas budget i riktning mot en friare Bil. 9 resursanvändning och ökad ramstyrning. Denna utveckHng bör även om­fatta resurser för lokaler. Jag har i 1987 års budgetproposition redovisat ett förslag till försöksverksamhet med ramanslag. Syftet med detta är bl. a. att stimulera myndigheterna fill ett effektivare lokalutnyttjande. Försöksverk­samheten öppnar även möjligheter för diskussion om arbetsfördelningen meHan byggnadsstyrelsen och de lokalbrukande myndigheterna. Det bör enligt min mening vara möjligt att myndigheter, där förutsättningar finns i form av kompetens och resurser, kan avtala med byggnadsstyrelsen om varierande grad av service inom ramen för en lokalhyra. Eftersom bygg­nadsstyrelsen idag har hela-kostnadsansvaret för lokalerna, så förutsätter detta att den lokalbrukande myndigheten i dessa fall övertar delar av kostnadsansvaret och att medel omfördelas mellan byggnadsstyrelsen och resp. myndigheter.

För att underiätla budgetering av lokaler pågår inom byggnadsstyrelsen ett utvecklingsarbete sorn syftar lill atl införa ett system med totalhyror. I detta sammanhang kommer villkoren för nuvarande lokalupplåtelser att ses över succesivt, bl, a, för att skapa ett mer avtalslikl förhållande mellan byggnadsstyrelsen och resp. lokalbrukare. En friare resursanvändning och mer rambelonad styrning av myndigheterna förutsätter att även byggnads­styrelsen ges likartade möjligheter. Ett genomförande av dessa riktlinjer kräver att styrningen av byggnadsstyrelsens administration ses över som helhet och att byggnadsstyrelsens ges möjligheter att anpassa sina verk­samheter i förhållande fill de olika myndigheternas resp. affärsverkens förutsättningar. En allmän rikfiinje för denna översyn bör vara att bygg­nadsstyrelsen ges ökade möjligheter atl resullatutjämna mellan olika pro­jekt inom resp. program. Vidare bör byggnadsstyrelsen administrations­kostnader särbehandlas beroende på uppdragsgivare eller lokalbrukare. Däremot bör resullatutjämning inle ske mellan olika huvudgrupper av lokalbrukare/uppdragsgivare, eftersom detta skulle kunna ge en obalans i resursanvändningen för byggnadsstyrelsen som helhet. Dessa frågor kom­mer att behandlas av en av de arbetsgrupper som nyligen har tillsatts. Jag avser atl återkomma till regeringen när underlag föreligger.

Byggnadsstyrelsen har redovisat planer för lokalförsörjningen under den kommande 5-10 årsperioden. Projektplaner har utarbetats och omfattar både verkets lokalhållningsansvar och uppdragsverksamheten. Projekten inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsansvar har angelägenhetsgrade-rats. Byggnadsstyrelsen har vidare utarbetat lokatförsörjningsplaner för poHs- och åklagarväsendet, skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, länsförvaltningen och högskolan. Under kommande år kommer redovis­ningen att byggas ut till att omfatta även domstolsväsendet, arbetsmark­nadsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och kultursektorn. Enligt min mening utgör dessa dokument ett viktigt underlag för statsmakternas pröv­ning av lokalförsörjning på sikt. Jag utgår därför ifrån atl byggnadsstyrel­sen kommer att lägga ökad vikt vid dessa redovisningar under kommande år.

Byggnadsstyrelsen har i sitt budgetförslag utgått ifrån en genomsnilfiig                           46


 


planeringsnivå för investeringar om 650 milj.kr,per år. Detta överstiger Prop. 1987/88:100 den nivå som har angivits i 1983 års budgetproposifion, som motsvarar 585 Bil. 9 milj.kr.i aktuellt prisläge. Planeringsnivån är ett viktigt instrument för planeringen av kommande lokalförsörjning och skall ses i sammanhang med andra åtgärder typ köp och förhyrning. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att föreslå en höjning av planeringsnivån för investeringar. Däremot bör givelvis beaktas att investeringar för kriminalvården, utrikes­förvaltningen och tullverket tidigare inte inräknats i nämnda planerings­nivå.

Under verksamhetsåret 1986/87 har det uppkommit realisationsvinster som uppgår till 115,8 milj kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att överskottet får användas för planerade åtgärder inom verksamheterna fastighetsförvalt­ning, byggproduktion och fastighetsköp. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om hur medlen skall disponeras.

Inom programmet Fastighetsförvaltning kommer byggnadsstyrelsen att fortsätta med besparingar inom fastighetsdriften med 2% per år. I fråga om medel för fastighetsunderhåll vHl jag erinra om att byggnadsstyrelsen före­slår en uppdelning av fastighetsunderhållet och ett antal åtgärder som innebär ökad ramstyrning och ökad driftsfinansiering av olika verksamhe­ter. Jag är för närvarande inte beredd att ta ställning till dessa förslag men har för avsikt att senare återkomma fill regeringen när underlag föreligger från den särskilda arbetsgrupp somjag har tillkallat. Jag föreslår mot denna bakgrund att poslen för fastighetsunderhåll uppräknas med hänsyn till prisförändringen.

1987/88             Beräknad ändring 1988/89

KBS                      Före-

dragande

Kostnader för

Fastighetsunderhåll m.m.                   509000000     +216000000        +20000000

varav

slottsbyggnader                                20000000                      O                         O

utrikes fastigheter                             23 000000          +2000000            +1000000


Chefen för justitiedepartementet föreslår alt byggnadsstyrelsen övertar lokalhållningsansvaret för kriminalvårdens fastigheter fr, o, m, nästa bud­getår. Den driftstat som tidigare budgetår har redovisats under kriminal­vården bör därför inarbetas i byggnadsstyrelsens driftstat för inrikes fastig-helsförvaltning. Jag föreslår därför att intäkter och kostnader i byggnads­styrelsens driftstat uppräknas med 47000000 kr.

Inom delprogrammet Byggproduktion bör byggnadsstyrelsen ges ökade möjligheter alt resullatutjämna inom delar av verksamheten som riktar sig mot uppdragsmyndigheler och affärsverk. Jag är däremot inte beredd att bifalla byggnadsstyrelsens förslag alt inom de anslag som disponeras för de civila myndigheterna exkl. affärsverken få överskrida enskilda kostnads­ramar med 10% eller alt viss utbytbarhet skall kunna råda mellan anslag för investeringar resp. inredning. Anslag för byggproduktion föreslås fr. o. m. nästa budgetår anvisas från ett samlat investeringsanslag. Detta


47


 


kan enligt min bedömning ge ökade möjligheter atl styra produktionen för     Prop. 1987/88:100
de civila myndigheterna exkl, affärsverken.
                                                                     Bil, 9

Jag vill i detta sammanhang ta upp vissa frågor som sammanhänger med upphandling av byggnadsarbeten m. m. eftersom detta tidigare har redovi­sats i prop. 1973:73 angående riktlinjer för den offentliga upphandlingen (s.62). Regeringen utfärdade 1973 ett cirkulär (1973:667) till samtliga stats­myndigheter om upphandling av statliga byggnads- och anläggningsarbeten till fast pris. Riksrevisionverkel (RRV) meddelade den 12 september 1973 föreskrifter för tillämpningen av cirkuläret. Regeringen uppdrog den 13 juni 1985 åt RRV att verka för att byggnadsstyrelsens form för fastprisupp-handling, s. k. fast pris med mallreglering, fillämpades av myndigheterna. I samråd med riksrevisionsverkel arbetar byggnadsstyrelsen tillsammans med Svenska Byggnadsentreprenörföreningen med ett förslag till prisreg­ler för byggnads- och anläggningsentreprenader. Sådana regler bör enligt parterna kunna leda till all det s. k, fastpriscirkuläret blir överflödigt. Min uppfattning är att cirkuläret och RRV:s föreskrifter kan upphävas under dessa förutsättningar och jag avser därför att återkomma till regeringen med ett förslag i denna riktning efter det atl berörda parter träffat avtal om nya prisregler vid byggnads- och anläggningsenlreprenader.

Jag är positiv fill den beredskap som byggnadsstyrelsen visar genom verkets interna förnyelseprogram. Några av de övergripande frågeställ­ningarna förutsätter emellertid ställningstagande från statsmakterna. En­ligt min mening är det därför viktigt alt verkets förnyelsearbete samordnas med resultatet från utredningen om genomförande av samordnad statlig lokalförsörjning, liksom från de översyner av bestämmelserna för hand­läggningen av lokalförsörjningen som har påbörjats.

Jag godtar byggnadsstyrelsens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för administration om 2% för budgetåret 1988/89, Jag beräknar kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration lill 218600000 kr. Jag erinrar om att omfattningen av bl, a, byggnadsinvesteringarna och av repa­rations- och underhållsåtgärderna och därmed verksamheten inom bygg­nadsstyrelsen kan komma alt förändras i förhållande till budgetförslaget. Det beror i så fall på verkets ökade lokalhållningsansvar och de konjuklur-och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs. Vidare kan kost­naderna slutligen komma alt fördelas på det sätt som jag har anmält rörande en förändrad styrning av byggnadsstyrelsen. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration och övriga driftkostnader bestrids, inom ramen för de ekonomiska restrikfioner som regeringen beslutar, slutligt från hyresinkomster saml de anslag m, m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fastigheter och lokaler, för inredning samt av inkomster från uppdragsverksamheten. I statsbudgeten las endast upp ett formellt belopp om I 000 kr. under detta anslag.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen dels bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört om

1. riktlinjer för förändringen av den statliga lokalförsörjningen och
statsmakternas styrning av byggnadsstyrelsen
                                                                                 48


 


2, upphandling av byggnads- och anläggningsarbeten till fast pris      Prop. 1987/88:100
dels föreslår riksdagen atl
                                                                                Bil. 9

3. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­
slagsanslag om 1 000 kr.

D 2. Investeringar m. m.

1986/87 Utgift             794437969*                Reservation                 119416321*

1987/88 Anslag            675 673 000*

1988/89 Förslag        800000000

* Medel för motsvarande ändamål har under tidigare budgetår anvisats under följan­de huvudtitlar:

justitiedepartementet:anslagen B 9, D 6 och E 7 (prop. 1986/87:100,bil.4. JuU 23,25 resp.20, rskr 201, 202 resp. 153) utrikesdepartementet: anslaget A 3 (prop 1986/87:100, bil.5, UU 11, rskr 127) finansdepartementet:anslagen D 2, D 3 och D 7 (prop 1986/87:100, bil.9. FiU 12, rskr 165 resp.SkU 25, rskr 195) utbildnlngsdepartementet:anslagel I 2 (prop. 1986/87:100, bil. 10, UbU 23, rskr 220) jordbruksdepartementet:anslaget G 3 (prop. 1987/88:80, bil.7, JoU 19, rskr 291) civiIdepartementet:anslagetC 1 (prop. 1987/88:100 bil. 15, FIU 21, rskr 215)

Föredragandens överväganden

Jag har fidigare redovisat förslag till nya rikfiinjer för handläggning av den statliga lokalförsörjningen och vissa förslag till utökade bemyndiganden för regeringen, Mina förslag till investeringar m.m. budgetåret 1988/89 bygger på dessa förslag. Som jag har redovisat under anslaget Byggnads­styrelsen ankommer det på regeringen att ange närrnare bestämmelser för handläggningen av lokalförsörjningsärendena. En strävan bör därvid vara att delegera vissa typer av rulinbetonade ärenden till myndigheterna: Des­sa frågor bereds för närvarande av en arbetsgrupp inom regeringskansliel. Jag har för avsikt att återkomma lill regeringen i dessa frågor när underlag föreligger.

Enligt min mening bör riksdagen beredas fillfälle att ta del av ett samlat
och långsiktigt material som rör investeringar för civila myndigheter inom
byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde. I likhet med vad som sker för
vissa affärsverk kan detta ske i form av en rullande treårsplan. Planen
omfattar medel både för byggnadsarbeten och för fastighetsförvärv. Inom
ramen för anvisade medel och de riktlinjer som anges i treårsplanen bör det
ankomma på regeringen att besluta om genomförandet. Betalningsmedel
bör enligt mitt förslag anvisas budgetårsvis. För detta ändamål bör inrättas
ett nytt anslag benämnt Investeringar m, m. De anslag som uppförts under
innevarande budgetår för motsvarande ändamål kan därför utgå. De anslag
som berörs under sjunde huvdutiteln är D2, Inköp av fastigheter m.m,,
D3, Engergibesparande åtgärder i statliga byggnader m, m. och D7, Vissa
byggnadsarbeten vid tuHverket,
                                                                                                                   49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9


Investeringsbehovet för perioden 1988/89-1990/91 kan beräknas till ca Prop, 1987/88:100 2400 milj, kr. En bedömning av investeringarnas fördelning på respektive Bil. 9 budgetär framgår av följande tabell. Beloppen för de sista åren bör betrak­tas som preliminära. Min bedömning baseras på de projekt- och lokalför­sörjningplaner som har utarbetats av byggnadsstyrelsen och jag har utarbe­tat förslaget efter samråd med berörda statsråd. Det bör noteras alt bygg-nadsobjeklen befinner sig i skilda planeringsstadier. Erfarenhetsmässigt innebär del all kostnaderna kan komma atl ändras. Del ankommer på regeringen atl besluta om mindre justeringar av aktuella kostnadsramar.

 

Investeringar milj, kr. i prisläget 1987-01-01

 

 

1987/88            1988/89 Medels-förbrukning

1989/90 Treårsplan

1990/91

Pågående/beslutade                                580 Nya Investeringar m, m,                         220

Summa investeringar       840                  800

384 416

800

280 520

800

Inom ramen för treärsplanen bör följande större byggnadsobjekföver 50 milj. kr, kunna påbörjas under perioden 1988-91. Objekten redovisas i priorileringsordning inom resp huvudtitel.

Dep          Byggnadsobjekt                                                                Kostnad

(milj kr)

Ju              Stockholm. Ombyggnad för tingsrätten                           60

Linköping. Förvaltningsbyggnad                                      112

Nyköping. Förvallningsbyggnad                                      73

Malmö. Förvaltningsbyggnad                                          204

UD           Tokyo. Ambassad                                                            240

Fi              Stockholm. Nybyggnad i kv Rosleriet                             66 .

U              Göteborg. Musikutbildning m. m.                                    135

Uppsala, Ombyggnad av f, d, SI-områdel för

dalaämnen                                                                            85

Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkiv                     70

I gällande investeringsplan finns uppförd en preliminär kostnadsram om 66
milj.kr. för nybyggnad i kvarteret Rosteriet i Stockholm (prop
1985/86:100, bil. 15, s.34). Vid riksdagens behandling av 1987 års budget­
proposition föreslogs i motion Fi4l7 atl anslaget Byggnadsarbeten för
statlig förvaltning skulle minskas med 20 milj, kr, i förhållande till regering­
ens förslag. Det projekt som avsågs i motionen var nämnda nybyggnad i
kv. Rosleriet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte sålun­
da motionen Fi4l7 i denna del. Riksdagen avslog dock finansutskottets
betänkande och anvisade ett anslag om 178,5 milj. kr. till Byggnadsarbeten
för statlig förvaltning (prop. 1986/87:100, bil, 15, FiU 21, rskr 215), Mot­
ivet till regeringens förslag var alt byggnadsstyrelsen vill minska inhyr-
ningen av lokaler i de centrala delarna av Stockholm och därigenom på sikt
minska kostnaderna för staten. Det aktuella projektet avser lokaler för
                                                       50


 


överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), energiforskningsnämnden, sta- Prop. 1987/88:100 tens elektriska inspektion och statens industriverk, Slalen har sagts upp Bil, 9 för avflyttning från de lokaler som f. n. upplåts för ÖCB. Hyreskostnaden för nästa budgetär överstiger 10 milj. kr. Enligt byggnadsstyrelsens bedöm­ning är det inte möjligt all förhyra lokaler för ÖCB till lägre kostnader än vad som motsvarar nybyggnad. Delta sammanhänger bl, a. med de krav på säkerhet och reservkraft som ÖCB: s verksamhet ställer och som idag inte finns all tillgå på marknaden. Övriga myndigheter har idag en splittrad lokalsituation. Ett lokaltillskott i anslutning lill nuvarande lokaler i samma kvarter förbättrar lokalförsörjningen för dessa myndigheter. Byggnadssty­relsen beräknar en i förhållande till dagsläget i stort sett oförändrad lokal­kostnad för aktuella myndigheter om nybyggnaden i kvarteret Rosteriel genomförs. Myndigheterna skulle således erhålla bättre lokaler till oför­ändrad kostnad. Enligt min mening innebär byggnadsstyrelsens förslag sådana fördelar för staten som helhet att det bör genomföras. Jag föreslär därför att regeringen på nytt underställer riksdagen för prövning atl nämn­da nybyggnad i kvarteret Rosleriet skall komma fill utförande inom ramen för ireårsplanen.

Vidare räknar jag med alt ireårsplanen inrymmer ett antal mindre objekt under 50 milj, kr, och sådana etappvisa ålgärdsprogram där den årliga medelsförbrukningen inte överstiger detta belopp. Omfattningen av och kostnaderna för de objekt som redovisas i detta sammanhang har prövats av regeringen och projekteringsarbetet pågår. Därutöver räknar jag liksom tidigare är med ett antal smärre om- och tillbyggnader, närmast motsvaran­de vad som tidigare har ulförts med anlitande av kostnadsramarna Diverse objekt. Inom juslitiedepartementels område räknar jag med lokalansialter i Göteborg, Halmstad och Vänersborg samt ell polishus i Finspång, Inom utrikesdeparlemenlets område bör planeringen för boslåder och ambas­sadkansli i Washington fullföljas. Inom socialdepartementets område kom­mer det särskilda säkerhelslaboraloriel för AlDS-forskning all fullföljas. Inom utbildningsdepartementets område beräknas ett antal ombyggnader för högskolan och kulturområdet, bl. a. ombyggnad för atomforskningsin-stitutet i Stockholm och en tillbyggnad för plasmafysik m. m. vid tekniska högskolan. Inom jordbruksdepartementets område räknar jag med en om-och tillbyggnad för skogsinsitulel, Bispgården.

Medelsreservationen från budgetåret 1986/87 uppgår till sammanlagt
1I94I632I kr. inkl medel för inköp och energibesparande åtgärder. För
innevarande budgetår har sammanlagt 675 673 000 kr. anvisats för motsva­
rande ändamål. Sammanlagt disponerar byggnadsstyrelsen således
795089321 kr. under innevarande budgetår. Medelsförbrukningen för fär­
digställda, men ej slutredovisade byggnadsobjekt beräknas under inneva­
rande budgetär till drygt 111 milj kr. För redan beslutade och pågående
investeringar beräknas ett medelsbehov om ca 730 milj kr för innevarande
år, varav inköp om ca 75 milj kr. och energibesparande åtgärder om 20 milj
kr. Sammantaget innebär detta alt den beräknade förbrukningen överstiger
anvisade medel med (IIIOOOOOO + 730000000 - 795 089321=) avrundat
46 milj kr. Detta innebäratt ytterligare medel måste anvisas och jag har för
avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag till anslag på
                                                         51


 


tilläggsbudget II för budgetåret 1987/88 för att reglera dessa frågor. Enligt     Prop. 1987/88:100 min mening bör därvid eftersträvas ätt rriinimera ingående reservationer     Bil. 9 för budgetåret 1988/89. Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 för färdig­ställda, beslutade och pågående byggnadsobjekt, tillkommande byggnads­objekt, medel för ombyggnader och planerade fastighetsförvärv beräknar jag till 800 milj kr.

Byggnadsstyrelsen föreslår att regeringen borlskriver sammanlagt ca 1,6 milj. kr, av vissa investeringar för civilförsvarsförråd m, m, I enlighet med vad jag har förordat om bortskrivning av tillgångsvärden bör delta fortsätt­ningsvis ankomma på regeringen all besluta om.

Hemställan:

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

I,godkänna ireårsplanen för investeringar m: m, i enlighet med vad jag har förordat

2.tilllnvesteringar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag om 800000000 kr.

D 3. Inredning och utrustning m. m.

1986/87 Utgift                  1458320*               Reservation                     9744598*

1987/88 Anslag               10197000*

1988/89 Förslag             25000000

* tidigare anvisat under trettonde huvudtiteln: anslaget C 2 (prop. 1987/88:100 bil. 15, FiU 21, rskr 215)

Föredragandens överväganden:

Anslaget föreslås disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för
inredning och utrustning m. m. av statliga lokaler efter beslut av regering­
en. Medel för motsvarande ändamål har under innevarande är anvisats
under trettonde huvudtiteln, anslaget C 2, Inredning av byggnader för
statlig förvaltning m, m.
                                                                                                              '   '

I gällande inredningsplan finns uppfört kostnadsraniar för inredning och utrustning om sammanlagt 93 359000 kr.(prop, 1986/87:100 bil, 15, FiU 21, rskr 215) för vissa förvallningslokaler inkl, regeringskansliels lokaler i Södra Klara samt för Nordiska hälsovärdshögskolan. Medelsförbrukning­en för dessa pågående och beslutade objekt beräknas lill ca 27 milj, kr, under innevarande och näsla budgetår.

För nästa budgetår föreslår jag en kostnadsram om sammanlagt 60
milj.kr, för inredning och utrustning lill pågående byggnadsarbeten och
omdispositioner av lokaler för regeringskansliet. Beloppet avser viss ge­
mensam utrustning, försörjningsåtgärder för tele- och dalanät samt kom­
plettering av tele- och datorutrustning. Medelförbrukningen under nästa
budgetår för dessa tillkommande objekt beräknas till ca 18 milj.kr. An­
slagsbehovet för näsla budgetår uppgår därmed till (27000000 + 18000000
- 9744598 -  10197000=) avrundat 25 milj kr. Under anslaget bör en
                                                          52


 


anslagspost ställas till byggnadsstyrelsens disposition för inredning och     Prop. 1987/88:100 sådan utrustning som sammanhänger med byggnadsåtgärder, medan övri-     Bil. 9 ga medel ställs tills regeringens disposition.

Hemställan:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       att bemyndiga regeringen all besluta om inredning och utrust­ning i enlighet méd vad jag har förordat

2.       att till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 25000000 kr.

D 4. Tullverket: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift          864974281

1987/88 Anslag       843961000

1988/89 Förslag        793 483000

Tullverket har till uppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör kontrollupp­gifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgif-ler.

Den centrala ledningen för tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket år en generallulldirektör. Till verksledningen hör en över­direktör, ett lullråd, ett sekretariat och en organisationsenhet. Verksamhe­ten är fördelad på 5 byråer; kanslibyrån, ekonomibyrån, personalbyrån, lariffbyrån samt bevaknings- och kontrollbyrån.

Tullverkets regionala organisation består av 7 tullregioner, nämligen Norrbottens tullregion. Norra lullregionen. Östra lullregionen. Södra tull­regionen, Helsingborg tullregion. Västra lullregionen och Karlstads tullre­gion. Chefsmyndigheter för tullregionerna är tulldirektionerna i Haparan­da, Sundsvall, Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg och Karlstad, Tullregionerna är indelade i sammanlagt 21 lulldislrikt.Ledningsorgan för lulldislrikten är distriklslullkammare, Tulldistriklen vid landgränsen är indelade i 7 gränsbevakningsområden.

Generaltullstyrelsen

Verksamhetsinriktning

I anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 redovisas fyra områden där utvecklingen är sådan alt den påverkar förutsällningarna för tullver­kets arbete.

Det första området gäller den växande utrikeshandeln. Antalet import-,
export- och iransiteringshandlingar har ökat avsevärt under de senaste                               53


 


åren. Styrelsen menar alt tillväxttakten överstigit 5 % per år. Styrelsens Prop. 1987/88:100 uppfattning är att erhållna resursförstärkningar inte har varit tillräckliga för Bil; 9 att kunna möta denna volymökning. Detta har lett lill en gradvis minskad granskning, mer kostnadssnåla kontrollstralegier, införandet av sanktioner för alt höja kvalitetsnivån på tulldeklarationer m.m. Styrelsen menar alt en förutsättning för atl kunna hantera volymökningarna är att datorisering­en av import- och exportrutinerna påbörjas, men även atl en anpassning sker av de sparmål som skall gälla för tullverket.

Ett andra område som styrelsen vill framhålla avser den europeiska integrationen och de verksamhetsmässiga förändringar som följer av detta. Den 1 januari 1988 infördes ett nytt västeuropeiskt enhetsdokument, en ny transileringsordning och en ny internationell tullnomenklatur.

Det tredje området avser datoriseringen av tullproceduren. Tulldatul-redningen (TDU) avlämnade den 1 september en försludierapport (SOU 1987/88:40 - "Datorisering av tullens export- och importruliner") i vilken förslag lämnades fill hur tullverkets rufiner i anslutning till export och import bör datoriseras. Enligt styrelsens mening är det väsentliga atl datoriseringen möjliggör en bra kontroll ulan onödiga störningar av utri­kestrafiken. Styrelsen påpekar alt det är viktigt att komma igång med praktiska försök.

Som ett fjärde område vill styrelsen framhålla narkotikabekämpningen. Inom tullverket har myckel arbete lagts ned på atl ulveckla metoderna i kontrollarbetet. Vissa huvudlinjer har därvid varit bl, a utplacerande av särskilda sambandsmän i Europa, utbyggnad av tullkriminalsektionerna, utnyttjandet av lekniska hjälpmedel och hundljänst.

Sparmål

Generaltullslyrelsen hävdar i likhet med föregående år att budgetförslaget bör begränsa sig till atl avse enbart ett budgetår, Tulldatautredningens förslag om en datorisering av tullrutinerna medför sädana förändringar att ett ställningstagande till ett budgetförslag för en längre period bör anstå. Ytlerligare ett argument som styrelsen menar bör vägas in i sammanhanget är kustbevakningens avskiljande från tullverket. Konsekvenserna av detta beslul anser styrelsen inle kan urskiljas förrän den tillsatta organisations­kommitténs arbete har avslutats.

Styrelsen återger det krav i regeringens budgetanvisningar som innebär att myndigheter som förordar en ellårsbudgelering som huvudförslag skall redovisa en 2 procentig besparing. Enligt styrelsens uppfattning har resurs­läget inte förbättrats utan snarare försämrats lill följd av bl, a volymtillväx­ten. Styrelsen finner - mol denna bakgrund - det rimligt atl sparmålet för budgetåret 1988/89 sätts till 8 tjänster. Delta motsvarar 1,2 milj. kr.

Förslag till resursförstärkningar

I likhet med föregående år föreslår styrelsen resursförstärkningar för vissa
insatser. Sammanlagt begärs 28,3 milj kr som resursmässig förstärkning lill
olika områden inom tullverksamhelen.
                                                                                                          54


 


I föregående års anslagsframställning anmälde styrelsen fortsatta pro- Prop, 1987/88:100 blem lill följd av omfattande pensionavgångar och ell oväntat stort antal Bil. 9 avgångar av andra skäl bland tullens kammarskrivare. Mot denna bak­grund föreslog regeringen alt tullverket skulle få disponera engångsvisa resurser om 3, 5 milj kr för en förstärkt lulltaxerarulbildning,Styrelsen planerar en ordinarie kurs under 1988/89, Styrelsen begär 3,6 milj, kr, för alt genomföra beslutade och planerade tulllaxerarkurser under budgetåret 1988/89,

I februari 1985 tillsatte styrelsen en intern ulbildningsutredning. I belän­kandet föreslås all nuvarande bevaknings kurser, lullassistentkurser och tulllaxerarkurser slopas och ersätts med en gemensam grundutbildning. Styrelsen avser atl överarbeta ulbildningsutredningens förslag med hjälp av konsulter. Styrelsen hemställer därför om ett engångsvis belopp om 2,5 milj, kr, för konsultinsatser på utbildningssidan.

De gränskontroller av farligt gods som tullverket genomfört visar all ca en tredjedel av transporterna är behäftade med sådana fel att fortsatt färd ej tillätes. Styrelsen menar alt den nuvarande resursramen endast tillåter siickprovsvisa kontroller. En effektiviserad gränskontroll på detta område kräver en uppbyggnad av en "back-office" funktion vid de större in- och utfartsorterna. Styrelsen anser att tillgång lill en sådan dygnstäckande experlfunktion, inklusive vissa centrala funktioner, kräver ett resurstill­skott på 28 tjänster. I en första etapp begär styrelsen ett fillskott på 11 tjänsier. Kostnaden uppgår lill 2.2 milj, kr.

Styrelsen föreslår alt ytterligare 4 hundekipage anskaffas under budget­året 1988/89 och hemställer om 2,2 milj, kr, för ändamålet.

I 1987 års budgetproposition föreslog regeringen ett engångsvis belopp om 2 milj kr att användas för förberedelsarbete, informationsinsatser m, m, inför införandet av det nya europeiska enhetsdokumenlet — "Singie Admi­nistrative Document" (SAD), Förslaget bifölls av riksdagen. Härutöver har tullverket - för att resursmässigt kunna klara trafiken över landets gränser när enhelsdokumentet införs ~ medgivits all överskrida anslaget med 3,4 niilj, kr, under budgetåret 1987/88, Styrelsen begär atl få disponera dessa resurser även för budgetåret 1988/89,

Införandet av enhetsdokumentet och den nya iransileringsordningen medför atl tryck- och blankellkoslnaderna ökar. Del sammanlagda resurs­behovet, enligt styrelsens beräkningar, uppgår lill 2,3 milj, kr.

Med anledning av riksdagens godkännande av propositionen om en internationell konvention rörande systemet för en harmoniserad varube-skrivning och kodifiering (HS - "Harmonized syslem") medgav regering­en tullverket i regleringsbrevet att överskrida anslaget med 3,5 milj, kr. Beloppet avsåg dels tryckningskostnader, dels utbildnings- och informa­tionsinsatser inom tullverket och till näringslivet. Styrelsen menar atl arbetet med anledning av HS måste fortsätta även under budgetåret 1988/89, Styrelsen begär för delta ändamål 1,5 milj, kr.

I februari 1987 lämnade styrelsen rapporten "ADB inom tullverket
1987-1992 till regeringen". I rapporten analyseras tullverkets ADB-behov
fram lill budgetåret 1992/93, Två allernativ redovisades. Alternativ A
innebar atl nuvarande utrustning kompletteras med hänsyn laget lill                                   55


 


förväntad volymtillväxt. Kostnaden för detta allernativ beräknades till 2,9 Prop. 1987/88:100 milj. kr. Alternativ B innebar alt nuvarande datorer ersätts med ett moder- Bil. 9 nare system. Investeringskostnaden i delta alternativ uppskattades till 11,3 milj, kr. Regeringen beslutade i mars 1987 atl anskaffning skulle få ske i enlighet med det lägre alternativet. Styrelsen menar nu atl denna anskaff­ning inte täcker den förväntade volymtillväxten och de anpassningsåtgär­der som kommer att krävas i samband med den kommande datoriseringen av tullens import- och exportrutiner. Bl. a, krävs utbyte av både nuvarande operativsystem och en utvecklingsdator. Den totala investeringskostnaden uppgår till 1 milj, kr. Styrelsen yrkar medel motsvarande 300000 kr som skall täcka kostnaden för avgifter till statskontoret.

Tullverkets uppbördsystem bygger på en fakturering varje vecka. Inne­varande budgetär disponerar generaltullslyrelsen 0,3 milj. kr för att klara tillfälliga arbetstoppar. Dessa resurser används för att hyra in tillfällig servicebyråpersonal. Styrelsen begär en utökning av dessa resurser med 0,2 milj. kr till 0,5 milj. kr, under budgetåret 1988/89,

Styrelsen hemställer om att 1,0 milj. kr, anslås för atl pröva utnyttjandet
av arméns helikopterresurser och andra möjligheter lill utnyttjande av flyg
i bekämpningen av narkotikasmugglingen över svensk-norska landgrän­
sen.            '

I 1987 års budgetproposifion föreslog regeringen att tullverkels spa-ningsdiarium (SPADI) skall drivas på polisens datorer (tull-ASP) och drift-sättas i etapper. Förslaget bifölls av riksdagen, I en första etapp under hösten 1987 påbörjades en försöksverksamhet i Stockholm och i Helsing­borg, I maj 1988 beräknas driften av systemet ha gett tillräckligt med erfarenhet för alt styrelsen skall kunna lärnna en rapport till regeringen med utvärdering av försöksverksamheten. Enligt styrelsens plan för ut­byggnad av SPADI efter provverksamheten etapp 2) träder systemet i drift under hösten 1988 i södra och västra tullregionerna. Övriga regioner beräknas anslutas vid årsskiftet 1988—89. Styrelsen hemställer om 1,8 milj, kr, för denna ulbyggnad för budgetåret 1988/89,

Byggnadsstyrelsen övertar successivt ansvaret för tullverkets lokalför­sörjning under innevarande budgetår. För tullverkels egna (statsägda) lokaler övertog byggnadsstyrelsen formellt ansvaret den I juli 1987, För innevarande budgetår har för lokalkostnader anvisats 75,9 milj, kr. Efter samråd med byggnadsstyrelsen har styrelsen för budgetåret 1988/89 beräk­nat - efter avdrag för kustbevakningens andel - ett resursbehov om 72,1 milj. kr, för tullverkets lokalkostnader. Av dettabelopp avser 3,1 milj. kr. hyresökningar till följd av avtal. I beloppet ingår också av styrelsen beräk­nade ökade hyreskostnader för distrikistullkammaren vid Arlanda flyg­plats. Styrelsen räknar numera med en produktionskostnad på 27 milj. kr för detta bygge, vilket innebär en ökning av kostnadsramen med ca 10 milj.kr.

Övriga förslag

Styrelsen påpekar att tullverket fäster stor vikt vid arbetet på atl förenkla

gränspassager och ta bort gränshinder som upplevs vara lill besvär både                             56


 


för näringslivet och för tullverket, I tullförfaltningarna finns vissa be-     Prop, 1987/88:100 loppsgränser fastlagda av regeringen efter delegering av riksdagen. Här     Bil. 9 kan nämnas beloppsgränserna 1 000 kr för resandetullfrihel , 50 kr för tullfrihet för postförsändelser, 400 kr för gåvoförsändelse, 2000 kr för tullfrihet för vissa varor till undervisningsanstalt eller vetenskapligt institut samt 50 eller 200 kr som minimigräns för särskild respektive annan restitu- . tion. Del är av olika skäl en omständlig procedur att ändra beloppsgränser­na. Möjlighet finns för regeringen alt delegera beslutanderätten i de berör­da avseendena till generaltullstyrelsen. Styrelsen anser det vara en lämplig åtgärd att regeringen meddelar föreskrifter i enlighet härmed.

Tulldataulredningen

I juni 1986 tillkallades en särskild utredare med uppdrag alt utreda-(Fi 1986:20) förutsätlningarna för och lämna förslag angående dokumentlös hantering av procedurer i samband med import- och export av gods.

Den 1 september 1987 överlämnade den särskilde utredaren en förstudie rörande datorisering av tullens import- och exportruliner (SOU 1987:40 "Datorisering av tullens export- och importruliner). Betänkandet har re­missbehandlats. En sammanfattning av betänkandet och en sammanställ­ning av remissvaren lämnas i bilagorna 9,3 och 4, Den 10 september 1987 beslutade regeringen alt den särskilde utredaren - i avvaktan pä remissbe­handlingen och erforderiiga beslut av statsmakterna - skulle fortsätta sitt arbete i enlighet med de förslag lill riktlinjer för del fortsatta arbetet som lämnades i förstudierapporlen.

Uppbyggandet av ett tulldatasystem.är, enligt förstudien, en långsiktig
investering. Under en sexårsperiod behöver investeringar för 128 ä 145
milj, kr. göras. De kostnader som införandet av ett tulldatasyslem medför
föresläs bli finansierade genom främst personalbesparingar. Den samlade
rationaliseringspotentialen bedöms till ca 390 personår.Detta motsvarar en
årlig besparing på ca 80 milj. kr. Dessa beräkningar stämmer väl överens
med motsvarande erfarenheter som gjorts både i Norge och i Danmark. I
kalkylen har beaktats bl, a. ökande ärendevolym, irögheter och odelbarhe-
ler motsvarande 100 personår. Tulldalasystemel medför också att kontrol­
len i fråga om införsel och utförsel i viss mån behöver förskjutas lill
efterkontroll hos företagen. Utredaren förordar, i anslutning till en datori­
sering, atl resurserna för det ändamålet utökas, I kalkylen ingår därför
resurser motsvarande 40 personår för förstärkning av insatserna i fråga om
ökad efterkontroll, I kalkylen har också inlagts behov av en utbyggd
central och lokal ADB organisation motsvarande 78 personår. Intäkterna
uppträder successivt med början under investeringsfasens sista år. Ut­
veckling av exportsystemet föreslås inledas under hösten 1987, Tester och
försök genomförs under 1988, Från mitten av 1988 kan en slutlig system­
beskrivning påbörjas samt anskaffning av utrustning, utbildning och infor­
mation förberedas. Därefter skall, enligt utredaren, med början under år
1989 systemet fortlöpande kunna införas på de 22 platser som täcker 85%             

av antalet exportanmälningar. Samtidigt med att exportsystemel börjar                                 57


 


utvecklas inleds utveckling av importsyslemet och försök genomförs på ett antal orter. Våren 1990 kan ett partiellt imporlsyslem tas i bruk på någon ort. Slutlig systembeskrivning, anskaffning av utrustning, utbildning och information kan ske under 1991, Ett successivt införande av det fullständi­ga importsystemet kan påbörjas under hösten 1991. Från mitten av 1993 skall alla import- och exportärenden kunna hanteras i tulldatasystemet.

Utredaren föreslår atl under budgetåret 1988/89 bör kostnader för ut­veckling och drift av lulldatasystemet anvisas under anslag fill tullverket. Den särskilde utredaren har gjort följande beräkningar avseende resursbe­hovet för budgetåret 1988/89. För investeringar i utvecklingsarbete, utbild­ning och lokalanpassning beräknas resursbehovet uppgå till 11,8 milj.kr. För driftskostnader avseende tekniskt underhåll, personal för drift- och underhållsarbete, datakommunikation, lokalkostnader och förbruknings­materiel beräknas ett resursbehov motsvarande 4,9 milj. kr. Under budget­året 1988/89 behöver också anskaffning av ADB-utrustning göras. Kostna­den för datorer och terminaler m. m. beräknas uppgå lill 13,8 milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

 

 

Generaltullstyrelsen

357

315,5

Avgår KBV

-40,5

 

Tullslaten

3 698

3 156,5

Avgår KBV

-538,5

 

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

783 087

-42319

varav KBV

 

-118948

(därav lönekostnader)

(705 786)

(-46919)

(varav KBV)

 

(-104 748)

lokalkostnader, förslagsvis

75784

-8160

varav KBV

 

-12860

Summa kostnader

858951

-50478

Avgår Intäkter

15 000

 

 

843951

-50478


Föredraganden

Verksamhetsinriktning

Generaltullstyrelsen hänvisar i årets anslagsframställning lill fyra områden som särskih kommer atl påverka förutsättningarna för tullverkets arbete framöver . Den beskrivning som styrelsen gör inom dessa områden anslu­ter sig lill de allmänna policyavvägningar som fidigare har redovisats. Styrelsen redovisar det problem det innebär att samtidigt hantera en vo­lymökning, genomföra vissa verksamhetsmässiga förändringar, upprätt­hålla kontrollnivån och uppfylla de sparmål som statsmakterna lägger fast. För egen del gör jag följande bedömning, I december 1986 fick tullverket i uppdrag att i samråd med statskontoret och riksrevisionsverkel utarbeta ett uppföljningssystem för tullverket. Detta arbete avslutas under februari 1988. Uppföljningssystemet kommer enligt min mening all innebära alt


58


 


tullverket får ett styrinstrument till förfogande som på ett bättre sätt än     Prop. 1987/88:100 hittills möjliggör en avstämning mellan resursbehov och resursinsatser. På     Bil, 9 så sätt kommer tullverket att ha bättre möjligheter alt bemästra de problem som styrelsen har pekat på,

I ett avseende har jag nyligen vidtagit ålgärder i syfte att höja tullens möjligheter alt öka sin servicenivå. Enligt tidigare beslul har tullen givits   ' rätt att av infiytande medel från tullförrällningsavgifter utnyttja 6 milj. kr. för servicehöjande åtgärder. Regeringen har på milt förslag i december

1987  beslutat höja denna ram till 10 milj, kr. Delta har beaktats i beräkning­
en av anslaget för budgetåret 1988/89,

Sparmål

Jag är beredd att godta styrelsens skäl för ett elt-årigt budgetförslag. Under

1988  kommer det nya uppföljningssystemet att införas i tullverket. Ett
väsentligt förbättrat underlag kommer då följaktligen att finnas för att ta
ställning lill ett mer långsiktigt sparmål, 1 likhet med föregående år bör
tullverket omfattas av ett begränsat huvudförslag, "Produktionen" i form
av kontroll- och lultaxeringsverksamhel bör undantas från neddragning.
Jag föreslår alt en besparing motsvarande ett belopp om 2 milj, kr. avseen­
de främst generaltullstyrelsens och tulldirektionernas administration las
ut.

Resursförstärkningar

1 1987 års budgetproposition föreslog regeringen med anledning av tidigare anmälda problem med höga pensionsavgångar bland tullens kammarskri­vare alt tullverket engångsvis skulle få disponera 3,5 milj. kr, ytterligare ett år för anordnande av lulltaxerarkurser. Dessa extra kurser avslutas under budgetåret 1988/89, För atl resursmässigt klara att starta en ordinarie tulltaxerarkurs under detta budgetår har styrelsen hemställt om ett resurs­tillskott på 3,5 milj.kr. Jag har erfarit atl problemen med höga avgångar numera har minskat. Min bedömning är emellertid all en ordinarie kurs bör startas under budgetåret 1988/89. I syfte alt underlätta den personalom-slällning som blir nödvändig i tullverket till följd av den kommande datori­seringen anser jag alt lill denna kurs i första hand skall rekryteras personer som nu är verksamma inom tullen. Jag föreslär därför ett resurstillskott i enlighet med styrelsens förslag.

Styrelsen har redogjort för en nyligen avslutad översyn av utbildningen
inom tullverket. I utredningen föreslås alt en enhetlig grundutbildning
utvecklas inom tullverket. Styrelsen begär konsultmedel för att utforma en
sådan utbildning. Jag delar styrelsens uppfattning. Jag ser stora fördelar
med en förändrad utbildningsinriktning med tanke på de omfattande fram­
lida förändringar som planeras inom tullverket och som kommer att ställa
höga krav på fiexibilitet i organisationen. Min uppfattning är atl denna
konsultinsats bör komma till stånd redan under innevarande år. Milt för­
slag är därför alt tullverket medges att överskrida anslaget med 2,5 milj, kr,
under innevarande budgetår för detta ändamål
                                                                                             59


 


Tullverket har vid kontroller påvisat sådana fel vid transporter av farligt Prop. 1987/88:100 gods att ca en tredjedel av transporterna inle har fåll tillstånd att fortsätta. Bil. 9 Styrelsen begår 11 tjänsier för budgetåret 1988/89 som skall fullgöra en s k "back-office" funktion vid de större införselorterna. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och statens räddningsverk gör jag be­dömningen att behovet av insatser på områdel är stort,Jag är inte beredd att föreslå nya tjänster för kontroll av farligt gods. Mitt förslag är att lösa de problem som styrelsen pekat på med förstärkta fortbildningsinsatser för särskilt utvalda tulltjänsteman vid de utsatta gränsorterna. Jag anser del också vara lämpligt atl förbereda en framlida uppkoppling mellan tullens s. k, SPADI terminaler vid de större fätjelägena med räddningsverkets register över farligt gods som är under uppbyggnad. Jag har beräknat 0,5 milj, kr, för ändamålet.

Även i år begär styrelsen ett resurstillskott för hundekipage för narkoti­kabekämpning. Jag ser förtjänster med att använda hundar i kampen mot narkotikasmuggling. Jag är därför beredd atl föreslå ytterligare fyra nya hundekipage till tullverket till en kostnad av 1,3 milj. kr.

Den I januari 1988 infördes det europeiska s.k. enhetsdokumentet. Styrelsen har tidigare anmält farhågor för den arbetsbelastning som upp­står vid gränsorterna med anledning av det nya tulldokumentet. Tullverket har emellertid medgivit vissa övergångsarrangemang. För innevarande år disponerar tullen 3,4 milj.kr,för atl resursmässigt förstärka de större gränsorterna. Styrelsen menar i årets anslagsframställning atl de övergångsproblem som tidigare anmälts avseende införandetidpunkten den 1 januari 1988 också kommer att uppträda den 1 januari 1989 då övergångsarrangemangen upphör. Styrelsen hemställer att även under budgetåret 1988/89 få disponera 3,4 milj.kr på samma sätt som under innevarande år.

Min bedömning är följande. Införandet av enhetsdokumentet den 1 januari 1988 kommer under en övergångstid att ställa till svårigheter. Detta gäller inle bara i Sverige ulan i flertalel EGr och EFTA-länder. Tullproce­durerna i de olika länderna är inte harmoniserade.Den tid som slår till förfogande för att anpassa sig lill det nya enhelsdokumentet har varit myckel kort. Av delta skäl har tullmyndigheterna medgivit att de nuvaran­de blanketterna övergångsvis får accepteras vid sidan av enhelsdokumen­tet. Mitt förslag är att tullverket får disponera de "extra" lönemedel som regeringen föreslog i 1986 års budgetproposition. På så sätt erhåller, enligt min uppfattning, tullverket resursmässigt goda förutsältningar att under . övergångsperioden hanlera de problem som införandel av enhelsdokumen­tet medför. Därefter bör planen återgå och avslutas på det sätt som före­slogs i 1986 års budgetproposition. Siffrorna inom parentes avser föränd-ringstalel i förhållande till den ursprungliga och av riksdagen godkända planen:


1987/88 1988/89 1989/90 1990/91


8,5 milj. kr ( + 3,4 milj. kr.)

6,8 milj. kr. (+3,4 milj. kr.)

1,7 milj. kr,

O                                                                                                                                                     60


 


Regeringen har också medgivit tullverket att överskrida anslaget under Prop, 1987/88:100 innevarande budgetår för extra tryckkostnader med 3,8 milj. kr. i samband Bil. 9 med införandet av enhelsdokumentet. Styrelsen påpekar atl enhetsdoku­mentet är dyrare alt trycka än de gamla blanketterna och alt ett permanent tillskott om 2,3 milj, kr behövs för att resursmässigt klara av detta. Osäker­heten är dock stor vad gäller näringslivets behov av enhetsdokument som tryckes och försäljes i tullverkets regi. Jag föreslår därför alt tullverket anpassar kostnaderna och produktionen av det nya enhetsdokumenlet till efterfrågan och alt denna kostnad finansieras genom försäljningsinkom­sterna,

I samband méd prövningen av tullverkets resursbehov i 1987 års bud­getproposition vad gällde införandet av den nya tullnomenklaturen den 1 januari 1988 konstaterade jag att beräkningarna var mycket osäkra. Jag anmälde att tullverket avsåg att senare inkomma med en precisering av kostnaderna. En sådan bedömning kunde göras under våren 1987 och regeringen beslutade alt tullverket skulle få överskrida anslaget under innevarande år med 3,5 milj.kr,för delta ändamål. Styrelsen menar att resursbehovet delvis kvarstår under budgetåret 1988/89 och alt resurser motsvarande 1,5 milj, kr bör tillföras anslaget. Min bedömning är att tullverket resursmässigt har givits möjligheter att klara av de övergångs­problem som uppstår med den nya tullnomenklalurens införande och att de kvarvarande informations- och utbildningsproblemen under budgetåret 1988/89 kan lösas inom befintliga ramar.

De ytterligare behov av ADB-resurser som styrelsen pekar på kommer alt bli tillgodosedda dels genom den anskaffning som sker med anledning av regeringens tidigare anskaffningsbeslut, dels genom den anskaffning av ADB-resurser som planeras med anledning av tulldalasystemel. Jag åter­kommer senare till detta.

Styrelsen hemställer om utökade resurser för atl hyra in tillfällig perso­nal i samband med oplanerad frånvaro och andra ty per.av störningar vid generaltullstyrelsens statistiska sektion. Riksdagen godkände (prop 1986/87:100, bil, 9, SkU 25, rskr 195) att 0,3 milj, kr, skulle få disponeras av tullverket för detta ändamål. Jag anser alt detta resurstillskott är till­räckligt för att lösa de av styrelsen utpekade problemen.och är därför inte beredd att föreslå en utökning av nyss nämnda belopp.

Styrelsen hemställer om 1 milj, kr. för att köpa flygtjänster från i första
hand armén. För egen del är jag beredd atl föreslå atl resurser motsvaran­
de styrelseris förslag avsätts för en försöksverksamhet med flygspaning.
Emellertid bör styrelsen genomföra en utvärdering av effektiviteten av
denna typ av spaningsmetod och redovisa resultatet av denna under våren
. 1989 ,         .

I min anmälan i 1987 års budgetproposition av uppbyggnaden av tullens
spaningsdiarium (SPADI) föreslog jag alt delta skulle ske i sarnarbeté med
rikspolisstyrelsen och samordnas med polisens allmänna spaningsregister
(tull-ASP), Jag föreslog också atl utbyggnaden av tull-ASP borde ske i
etapper och att en utvärdering borde ske under våren 1988 av den första
etappen. Förslagen bifölls av riksdagen. Styrelsen hemställer nu om resur­
ser avseende utbyggnadselapp 2 av SPADI systemet. Styrelsen anmäler                             61


 


också sin avsikt atl i maj 1988 redovisa en utvärdering av genomförandet Prop. 1987/88:100 av etapp 1, För egen del anser jag atl redovisningen av denna utvärdering Bil, 9 bör avvaktas innan något preciserat ställningstagande från min sida är möjlig alt göra. Jag är också medveten om atl det är angeläget att inför­andel av SPADI-systemel inle blir försenat. Mitt förslag är därför atl det av styrelsen framlagda förslaget till resursförstärkning för SPADI ställs till regeringens disposition i avvaktan på den nyss nämnda utvärderingen.

Övrigt

Vad gäller slyrelsens förslag i fråga om delegering av föreskriftsrällen rörande vissa belopp i tullförfaltningarna som har samband med tull- och skattefrihet m,m,får jag anföra följande. En ny tullagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1988, Regelverket på tullområdet har således nyligen setts över, I samband med denna översyn har överlämnats ål generaltull­styrelsen alt meddela föreskrifter i sådana avseenden där detta har varit möjligt och lämpligt, I den nya lagstiftningen har vissa av de nu aktuella beloppen reglerats i lag utan delegeringsmöjlighet. När del gäller föreskrif­ter om andra skatter än tullar medger inle heller regeringsformen att delegering sker. Jag avser inte alt föreslå någon utvidgad delegeringsrätl i de författningar som riksdagen har all besluta om.

Lokalkostnader

Efter samråd med byggnadsstyrelsen har generaltullslyrelsen beräknat ett resursbehov om 72,1 milj.kr, för tullverkels lokalkostnader. Av detta be­lopp avser 3,1 milj, kr, hyresökningar lill följd av avtal, I 1987 års budget­proposition föreslog regeringen att resurser skulle avsättas för byggande av ny distriktstullkammare vid Arlanda flygplats inom en kostnadsram av 17,0 milj, kr. Förslaget bifölls av riksdagen. Styrelsen räknar numera med en produktionskostnad på 27 milj, kr, för detta bygge, vilket innebär en ökning av kostnadsramen för detta projekt med 10 milj. kr.

Jag föreslår alt lokalkostnaderna för budgetåret räknas upp med 2,5 milj. kr, vilkel motsvarar de av styrelsen beräknade kostnaderna för om­skrivning av hyresavtal och för indexuppräkning. Vad gäller den av styrel­sen aktualiserade ambilionshöjningen för byggandet av ny distriklslull­kammare vid Arlanda flygplats är jag f. n, inle beredd alt ta ställning till.

Tulldataulredningen

Den I september 1987 överlämnade den av regeringen utsedde utredaren sin försludierapport om datorisering av tullens export- och importruliner lill mig. Betänkandet har remissbehandlats. Den 10 september 1987 beslu­tade regeringen all den särskilde utredaren i avvaktan på remissbehand­lingen och erforderliga beslul av statsmakterna skulle fortsätta sitt arbete i enlighet med de riktlinjer som han hade föreslagit i sitt betänkande.

Utredaren har enligt min uppfattning på ett myckel klargörande sätt
belyst förutsätlningarna för en datorisering, redovisat överväganden som                           62


 


ligger fill grund för förslagen, angivit de riktlinjer som bör gälla och Prop. 1987/88:100 slutligen avlämnat förslag och angivit de konsekvenser som följer av en Bil. 9 datorisering för olika intressenter. Även de kostnadsmässiga konsekven­serna av en datorisering enligt tre alternativ har redovisats. Jag är medve­ten om - i enlighet med utredarens påpekanden - att dessa beräkningar i dagslägel kan vara någol osäkra. Jag anser emellertid all del underlag som utredaren har redovisat är tillräckligt för atl erforderliga ställningstaganden från regeringens sida kan göras vad gäller arbetets fortsatta bedrivande. Jag redovisar i det följande de ställningstaganden som utredningen föranle­der från regeringens sida,

Tulldataulredningen (TDU) föreslår att etttulldatasystem utvecklas och införs i Sverige, Innebörden i förslaget är att företag i framliden bör — efter medgivande från tullverket - få lämna uppgifter för importdeklarationer och exportanmälningar m,m.i elektronisk form, i första hand direkt via telenätet lill tullen. De företag som får rätt alt lämna uppgifter i elektronisk form skall normall inle behöva lämna styrkande handlingar annat än när tullen till följd av slumpmässig kontroll, urvalskonlroll eller av andra skäl begär sådana.

Remissinstanserna är odelat positiva till alt de nu i huvudsak manuella förfaranden som används vid export och import blir föremål för datorise­ring. Svenska Tulltjänstemannaförbundet år dock kritiskt mot utredning­ens förslag alt låta de företag som är anslutna till lulldatasystemet slippa bifoga styrkande dokument lill den elektroniskt överförda tulldeklara­tionen. Generaltullstyrelsen menar all starka skäl talar för atl slå in på den linje som TDU föreslagit. Styrelsen menar alt befrielse från kravet alt förete styrkande handlingar inte bör knytas till om tulldeklarationen över­förts elektroniskt eller inle, ulan grunden bör vara om tullen litar på förelaget eller inle. Detta ställningstagande från tullverkets sida måste, menar styrelsen, kombineras med ett åtagande frän statsmakternas sida att resursmässigl öka satsningar på efterkontroll, revisionsbesök etc.

Jag är beredd att föreslå att ett lulldalc.syslem utvecklas och införs i Sverige i enlighet med TDUs förslag. Jag kan inte bilråda de farhågor som Svenska tulltjänstemannaförbundet har gett uttryck för vad gäller föränd­ringarna i kraven pä bifogandet av styrkande handlingar. 1 likhet med generaltullstyrelsen ser jag ett stort värde i alt hanteringen av papper minskas så alt vinsterna från datoriseringen fullt ut kan las lill vara. Risken för försämrat kontrollunderlag, som påtalas av styrelsen, anser jag kan motverkas genom förändringar i kontrollslralegin som följer av lulldala-systemels funktionssätt. Normalt skall således inle styrkande handlingar behöva lämnas när företag lämnar uppgifter till tullen i elektronisk form. Jag är för närvarande inte beredd alt ta ställning till styrelsens krav på ett åtagande från statsmakternas sida vad gäller insatserna för ökad efterkon­troll.

TDU har angivit ett antal förutsättningar som bör gälla för utvecklandet
och införandet av ett tulldatasyslem. Utredarens förslag är att tullprocedu­
ren behöver modifieras i några avseenden. Viktiga punkter är därvid att
hemtagningsförfarandet vid import ersätts av en stegvis förtullningsrutin
eller direktförtullning. Olika förenklade förfaranden för uppgiflslämnande i                           63


 


samband med import och export förutsätts utvecklas, TDU föreslår att den     Prop. 1987/88:100 officiallulllaxering av postförsåndelser som tullen nu utför åt posten skall     Bil. 9 upphöra. Posten bör som andra spedilörer kunna upprätta deklarafioner m.m.för mottagarnas räkning. Ett annat förslag berör den nuvarande ordningen med tullverket som uppbördsmyndighet för mervärdeskatten.

Även dessa förslag har i stort sett mottagits positivt från remissinstan­sernas sida. Vissa synpunkter på utredningens förslag har dock framförts från några håll. Vad gäller övergången från det nuvarande hemtagningssy-stemel lill en stegvis förtullnlng menar generaltullstyrelsen alt förändring­arna inte är större än att de kan accepteras ur tullverkets synpunkt, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörsför-bund och Sveriges redareförening vill för sin del framhålla alt någon förkortning av nuvarande tidsgränser för avlämnande av deklarationer inte kan accepteras. Man menar också alt modifieringar i tullproceduren inte får innebära atl fördelar i dagens procedur går förlorade. När del gäller ojftcialtulltaxeringen vid postförsändelser föreslår generaltullstyrelsen att det arbete som påbörjats inom utredningen bör avvaktas innan styrelsen tar ställning. Postverket finner utredningens principiella förslag i huvudsak rikliga. Verket anser del vara angelägel att en ansvarsfördelning mellan post och tull liknande den som gäller mellan tull och speditörer genomförs. Emellertid bör, menar postverket, de ekonomiska konsekvenserna för posten av en eventuell förändring klargöras innan ett utvecklingsarbete med tullen kan starta.

En överföring av uppbördsansvarel för mervärdeskatten bort från tullen har kommenterats av ett antal remissinstanser. Statskontoret ansluter sig till utredningens uppfattning och vill ifrågasätta om tullen framöver skall debilera och uppbära mervärdeskatt på importerade varor. Statskontorets uppfattning är alt en grundlig analys av frågan om och i vad mån föränd­ringar i momshanteringen påverkar tullens behov av ADB-slöd bör göras innan ställning tas till en slutlig utformning av tullens ADB-system, Även riksskatteverket menar alt del är viktigt atl tullen inte inför ett datasystem som bygger på att tullen även i framliden kommer att handha debitering och uppbörd av mervärdeskatt på importvaror. Även Sveriges industriför­bund, Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörsförbund och Sveriges redareförening framhåller en liknande synpunkt och framhåller vikten av samordning mellan TDU och den nya momsutredningen, Sveriges tull-tjänstemannaförbund vill för sin del påpeka alt tullverkets debitering och uppbörd av momsen är myckel säker samt uppnås ulan några större exlrainsatser.

Jag vill för egen del konstatera atl del fortsatta utvecklingsarbetet bör
bedrivas med sikte på en övergång frän nuvarande hemlagningssyslem till
ett stegvist förfarande. Ingen av remissinstanserna har framfört några
principiella betänkligheter mol en sådan förändring, ulan förslaget är enligt
min mening väl ägnat att ligga till grund för det fortsatta utrednings arbetet.
Vad gäller inriktningen på arbetet med officialtulltaxerlngen är jag beredd
att biträda utredningens förslag alt denna klareringsform bör upphöra och
att postverket jämställs med andra spedilörer. De ekonomiska konsekven­
ser som postverket pekar på i sitt remissvar kommer atl uppstå som en
                                                     64


 


följd av förändringen bör uppmärksammas i del fortsatta arbelet. Även de     Prop, 1987/88:100
problem som generaltullstyrelsen menar vidlåder kontrollen av privat-     Bil. 9
importen av postförsändelser bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepartemen­
tet,                                                                                                           ■■'

I fråga om tullens roll i momsuppbörden delar jag utredningens uppfatt­ning att det inle skall vara en utgångspunkt för datoriseringen atl nuvaran­de ordning skall bestå. Utredningen om indirekta skatter (dir 1987:30) har fått i uppdrag, alt förutsättningslöst pröva frågan om vi fortsättningsvis skall ha en generell beskattning av all import eller om man kan uppnå administrativa eller andra vinster för samhället eller för enskilda näringsid­kare genom att begränsa beskattningen till alt vid import omfatta endast de fall där importen sker av eller för icke mervärdeskaltskattskyldigas räk­ning, dvs.de fall där skatten får reell effekt. Kommittén skall därvid samråda med tulldataulredningen. Kommittén skall redovisa sitt förslag i sina huvuddrag vid årsskiftet 1988/89.

En rad remissinstanser — framför allt från näringslivets organisationer -har understrukit vikten av att utredningen fortlöpande håller sig undertäl-tad om det pågående arbetet inom det europeiska s k CD-projektet inom vilket bl.a, standardiserade lullmeddelanden utarbetas. Svenska tulltjäns­temannaförbundet har förståelse för atl Sverige och den svenska tullen ■ måste harmonisera regler och rutiner till den europeiska gemenskapen. Förbundet menar dock alt detta inle får leda till en sämre kontroll.

Jag delar den uppfattning som utredningen, givit uttryck för vad gäller inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet i denna del och som också en samstämmig remissopinion instämt i. Jag föreslår att det fortsatta ut­vecklingsarbetet skall bedrivas så atl den pågående internafionella utveck­lingen - framför allt inom EG — beaktas,

I förstudien har tre alternativa datorstrukturer ställts mot varandra — en centraliserad datorstruktur, en regional datorstruktur och en cenlral-lokal datorstruktur. Vid en samlad bedömning - där både kvalitativa och eko­nomiska intressen vägts in - föreslår TDU alt en cenlral-lokal datorstruk­tur bör väljas för tulldalasystemel. Innebörden i en cenlral-lokal dator­struktur är att en uppdelning görs av bearbetningarna mellan centralt och lokalt placerad datorkraft. Större gemensamma register och resurskrävan­de bearbetningar kan komma att läggas centralt, liksom slora utskrifter och bearbetningar med magnetbandshanlering som kräver operatörsinsatser. På de lokala datorerna görs huvuddelen av alla bearbetningar vid ärende­handläggning, lokal lagring av data om egna pågående ärenden, rent lokala bearbetningar och vidarebearbetning av uppgifter från det centrala syste­met. I jämförelse med andra datorstrukturer menar TDU att det central-lo-kala alternativet bäst uppfyller kraven vad gäller sårbarhet, användarinfly­tande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö, d,v,s.har fördelar på ' områden som är användarrelaterade.

Inga invändningar har rests från remissinstansernas sida vad gäller detta
förslag. Rikspolisstyrelsen menar att när utredaren väljer den central-loka-
la datorstrukturen är detta ett logiskt val, inte bara med tanke på de
datapolifiska riktlinjer som gäller för statsförvaltningen utan också med                              65

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9 Rättelse: S. 71 raderna I, 3 och 4 nerifrån ändrad text.


tanke på den tekniska utvecklingen. Styrelsen anser också atl den central-     Prop. 1987/88:100 lokala strukturen sannolikt möjliggör en enklare övergång till näsla ma-     Bil. 9 skingeneration och ett minskat leverantörsberoende. Även generaltullsly­relsen delar utredningens uppfattning beträffande val av datorstruktur.

Jag föreslår - i linje med vad en enhällig remissopinion gett uttryck för - att utvecklingsarbetet bedrivs rned utgångspunkt i att tulldalasystemel skall drivas i en cenlral-lokal datorstruktur.

Ett avancerat tulldatasyslem är omfattande och komplext. Införandetak­ten påverkas av atl tulltjänstemännen för närvarande inte har någon erfa­renhet av datorer i förtullningsarbetel. Dalaerfarenhelen måste därför byggas upp successivt som ett led i genomförandet. Ca 2000 tjänstemän måste ges användarutbildning. Att genomföra utbildning för alla dessa tjänstemän på alla de rutiner som datoriseras inför ett samtidigt genomfö­rande är inte möjligt. Härtill kommer att tullens verksamhet är spridd på ell hundratal orter vilkel också komplicerar en samtidig datorisering. Sammantaget innebär detta alt tulldalasystemel måste införas stegvis. Exportsystemet föreslås bli det delsystem som först tas i drift.Delsystemet för stöd till Iransilering bör följa samma genomförandeschema som export-systemet. Då exportsystemel är infört på flertalel orter kan systemet för debitering av vägtrafikskatt också införas. Först efter nu nämnda delsy­stem har utvecklats kan importsystemet börja införas.

Utveckling av exportsystemel har inletts under hösten 1987. Tester och försök genomförs under 1988. Under 1989 kan systemet successivt införas på 22 platser som täcker 85 % av antalet exportanmälningar. Samtidigt med atl exportsystemel börjar utvecklas inleds utveckling av importsyste­met och de första försöken genomförs på ett antal orter. Från mitten av 1993 skall alla import- och exportärenden kunna hanleras i tulldalasyste­mel. TDU påpekar atl denna genomförandeplan är preliminär. Tidsplanen kommer atl övervägas ytterligare under det fortsatta utredningsarbetet.

Några av remissinstanserna har kommenterat genomförandeplanen. Rikspolisstyrelsen anser alt planen verkar väl optimistisk. Kommunika­tionssystemen, som är komplicerade och sannolikt tidsödande atl bygga upp, riskerar atl bli det mest kritiska i fidsplanen men även program­utvecklingen kan komma alt la avsevärt längre tid än som bedömts i utredningen. Även generaltullstyrelsen hyser farhågor på denna punkt. Vad gäller del etappvisa införandet stödjer styrelsen ell tidigt införande av exporlsystemet, I fråga om datorisering av vägtrafikskalten råder en all­män tveksamhet inom tullen om detta verkligen är lönsamt. Men finns det övergripande samhällsintressen som talar för datorisering bör denna givet-. vis likväl genomföras. Statskontoret menar alt den ringa dalamognaden inom tullverket pekar mot att ell genomförande av tulldalasystemel blir en mödosam process som kan komma alt ta längre lid än vad utredningen räknar med. Riksrevisionsverket noterar också alt den föreslagna tidspla­nen förefaller komprimerad.

För egen del kan jag i och för sig hålla med de remissinstanser som
redovisat farhågor angående genomförandeplanen. Tulldatasystemel kom­
mer alt bli ett omfattande och komplext system. Datamognaden inom
tullverket är låg. Utredningen har också redovisat dessa iakttagelser. Jag
                                                    66


 


vill ansluta mig till det etappvisa införande som utredningen förordar med     Prop. 1987/88:100 exportsystemel som en första datoriseringsetapp. Del vidare utvecklings-     Bil. 9 arbetet får utvisa i vad mån den föreslagna tidsplanen behöver utsträckas. Jag föreslår att den av utredningen angivna tidsplanen tills vidare får ligga lill grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Kostnaderna för utveckling och drift av lulldatasystemets olika delar bör fördelas på i huvudsak samma sätt som ansvaret för systemet, menar den särskilde utredaren. För att utveckla statens del av tulldatasystemet och anskaffa datorer behövs investeringar på inemot 130 milj.kr. De åriiga driftskostnaderna för hela systemet, exklusive kapitalkostnader för inves­teringen, beräknas till ungefär 40 milj.kr. TDU har övervägt huruvida näringslivet bör finansiera statens kostnader för lulldatasystemet. Två skäl talar emot, menar utredningen. För det första är del ur statens synpunkt angeläget att systemet snabbt får en hög anslutningsgrad från näringslivels sida. För det andra bör beaktas att förelagen får egna utgifter för att kunna utnyttja systemet. Förelagen måste bedriva visst syslemutvecklingsarbe-te. I många fall måste man också räkna med alt näringslivet måste anskaffa utrustning och bära kostnader för teleöverföring m. m. Företagen förut­sätts också komma att svara för kostnaderna föratt registrera minst hälften av de uppgifter som lämnas lill tullen. Dock kommer tulldalasystemel all kunna erbjuda företagen viss service. Exempel härpå kan vara tillgång till vissa bearbetningar och deklarationshjälp. För sådan service som företa­gen frivilligt väljer att utnyttja bör, menar utredningen, avgifter lämpligen kunna tas ut.

Utredningens förslag är att kostnaderna för tulldalasystemel främst fi­nansieras genom besparingar av personal inom tullverket. Utredningen beräknar att netto kunna spara drygt 380 personår. Kalkylen har då redu­cerats med 100 personår av den potentiella besparingen på drygt 600 personår för alt täcka upp beräknad volymökning, odelbarheler och trög-heter samt med hänsyn lagen till atl all arbetstid inle kan användas effek­tivt. Dessutom har förutsatts atl 40 personår används för intensifierad efterkontroll och för information till och utbildning av den personal inom förelagen som arbetar med tulldeklarafioner och liknande. Slutligen har inräknats ca 80 personår för drift- och förvaltning av ADB-systemet, Utredningens uppfattning är att statsmakterna bör la ställning lill och lägga fast den totala ramen för den del av rationaliseringspotentialen som skall realiseras och dessutom ange den tidsmässiga profilen härför. Om förut­sättningarna för ramen senare ändras väsentligt, får givetvis även ramen jämkas. Utredningen menar att hänsyn lill all tullverksamhelen skall kun­na drivas under ordnade former även under omläggningsskedet gör att den takt med vilken personalbesparingarna bör realiseras kan behöva upp­märksammas ytterligare. Utredningen räknar därför med att behandla denna fråga även i slutrapporten.

En rad synpunkter har från remissinstansernas sida anförts i denna
fråga. Generaltullstyrelsen vill ifrågasätta rationaliseringspotentialens
storlek och dess utnyttjande. Huruvida denna uppgår till 400 årsarbetskraf­
ter som utredningen antar är omöjligt att bedöma innan bl, a, fältprov
gjorts. Vidare kan styrelsen inte instämma i all lönsamheten i systemet                                67


 


primärt skall uppnås genom minskning av antalet tullanslällda. Bättre vore Prop. 1987/88:100 att konstatera atl slora delar av rationaliseringspotentialen skall tas till Bil. 9 vara men atl dess storlek inle nu låter sig bestämmas. Styrelsen har också uppfattningen alt en del av de frigjorda resurserna bör användas för atl effekfivisera lulltjänsten. Enligt tullstyrelsens uppfattning är den avgöran­de frågan vad gäller lönsamheten näringslivets anslutningsgrad. Om anslut­ningen inte blir tillräckligt hög från näringslivels sida bHr heller inle projek­tet lönsamt ur statens synpunkt, menar styrelsen. Av detta skäl accepterar tullstyrelsen utredningsmannens förslag att systemet blir avgiftsfritt.

Svenska tulltjänstemannaförbundet är också krifiskl lill TDUs förslag i denna del. Förbundet avvisar utredningens finansieringsförslag. Kostna­derna för del föreslagna tulldalasystemel bör delas mellan staten och näringslivet. En del av systeminförandel bör, enligt förbundet, bestridas av näringslivet genom avgiftsbeläggning av tullens tjänsier. Förbundet menar atl en finansiering av projektet med personalminskning som föreslås i utredningen kommer alt få allvariiga konsekvenser för tullverkets service till både näringsliv och allmänhet samt utarma tullverkets kontrollarbete, vad gäller skydd för liv, hälsa, miljö och uppbörd.

Kommerskollegium menar all utredningens förslag atl inte finansiera tulldatasystemet med obligatoriska avgifter från näringslivet bör godtas. Samtidigt anser kollegiet det inle vara möjligt att med säkerhet avgöra om den rationaliseringspotential som TDU räknar med inom tullverket kan uppnås.

Statskontoret anser att utredningens lönsamhetskalkyler talar för alt det är ekonomiskt motiverat atl införa det föreslagna tulldalasystemel. Erfa­renheten är dock alt kostnaderna i samband med datorisering oftast blir högre än vad som beräknats: Detta gäller i särskilt hög grad då ett genom­förande i likhet med tulldalasystemel ställer krav på ett omfattande sy-stemutvecklingsarbele. På intäktssidan möjliggör tulldalasystemel omfat­tande personalbesparingar. Dessa visar sig ofta svära atl realisera. Mol denna bakgrund bedömer slalskonlorel del vara angelägel alt i del fortsat­ta utredningsarbetet bpvaka systemets lönsamhet allt eftersom systemet byggs upp. I detta arbete bör ingå en uppföljning av atl den av regeringen fastlagda ramen för rationalisering verkligen realiseras. Statskontoret an­sluter sig också till utredningens ståndpunkt att näringslivet inle med obligatoriska avgifter skall behöva finansiera statens kostnader för tullda­tasystemel. Om det emellertid visar sig atl företagen inte i fillräcklig ' omfattning ansluter sig lill systemet och tullen därmed parallellt med ett datoriserat system tvingas kvarstå vid en omfattande manuell hantering bör någon form av obligatorisk anslutning kunna aktualiseras. En väg kan vara atl företag med en viss ärendemängd obligatoriskt ansluts till syste­met och att därtill kopplas möjlighet att ge dispens. 1 det fortsatta utred­ningsarbetet bör frågan om förelagens anslutning till tulldalasystemel föl­jas noga.

Sveriges industriförbund delar helt TDUs syn att företagen inte med
några obligatoriska avgifter skall behöva medverka i alt finansiera statens
kostnader för ett tulldatasyslem. Förbundet menar också att tullverket
skall svara för finansieringen av de löpande driftskostnaderna och för
                                                        68


 


tillhandahållande av basinformation, ÄvenSveriges exportråd, Sveriges     Prop. 1987/88:100 grossistförbund, Sveriges speditörsförbund och Sveriges redareförening     Bil. 9 framför en likartad principiell uppfattning.

För egen del anser jag alt huvudsyftet med tulldatasystemet är att underlätta gränsöverskridande handel, vilkel är lill godo för såväl närings­liv som tull liksom självfallet för samhället i stort. Behovet av ett svenskt tulldatasystem förstärks ytterligare av att datoriserade tullsystem är under införande hos våra viktigare handelspartners i Europa. Utgångspunkten för TDUs förslag är att tulldatasystemet skall vara lönsamt. Någon statsfi-nansiell belastning skall på sikt inle uppslå till följd av de omfattande investeringar i datorer, terminaler m, m, som föreslås och de kostsamma systemutvecklings- och programmeringsarbeten som skall genomföras. Även driftskostnaderna i ett fortvarighetstillstånd kommer atl bli betydan­de. Flera av remissinstanserna har påpekat att osäkerhet föreligger både vad gäller beräkningarna över kostnaderna och rationaliseringspotentialen inom tullverket. Jag delar statskontorets bedömning atl erfarenheten talar för all kostnaderna i samband med datorisering ofta blir högre än de ursprungligen beräknade. Min bedömning är — i likhet med vad general- . tullstyrelsen har anfört - atl rationaliseringspotentialen inte på detta stadi­um låter sig anges med någon större säkerhet. Innebörden i detta är samtidigt alt någon begränsning i denna rationaliseringspotential ej heHer kan formuleras. Utgångspunkten för hur tulldalasystemel skall finansieras är - enligt min uppfattning - de förslag fill besparingar inom tullverket som utredningen fört fram. I likhet med statskontoret anser jag att del är angelägel att systemets lönsamhet fortlöpande bevakas allt eftersom syste­met byggs upp. Jag kan också dela statskontorets uppfattning alt om denna fortlöpande utvärdering visar på olönsamhel t ex lill följd av en alltför låg anslulningsgrad från näringslivels sida, bör alternativa finansieringsformer kunna aktualiseras.

Med anledning av de förslag till rationaliseringar i form av personal­minskningar som utredningen redovisar vill jag framhålla följande. Delar viktigt att tullstyrelsen redan nu påbörjar en långsiktig personalpolitisk planering för den omställning av personal från nuvarande arbetsuppgifter  som påverkas av datoriseringen till andra typer av arbetsuppgifter. Min bedömning är att de omfattande pensionsavgångarna som sker de närmaste åren i kombination med aktiva, långsiktiga personalpolitiska insatser bör skapa ovanligt goda förutsättningar för alt undvika övertalighel till följd av de förslag jag här förordar.

Utredningen anser atl den centrala enheten i den föreslagna centrala-lo­
kala datorstrukturen - med hänsyn
till statsmakternas regionalpolitiska
riktlinjer - inle bör placeras i Stockholm. I stället föreslår TDU alt en
enhet för central drift och utveckling av tulldalasystemel byggs upp i en
annan ort i landet, TDU har avstått från att föreslå någon ort, men re­
dovisar ett antal kriterier som bör beaktas vid val av ort. 1 eller i närheten
av orten bör det finnas en betydande lulladministralion, en ganska omfat­
tande och varierad tullverksamhel, högskola med datautbildning saml
några företag som är engagerade i import- och export. Orten bör vidare ha
goda kommunikationer med Stockholm och övriga landet,
                                                69


 


Bland remissinstanserna har enbart generaltullstyrelsen och Stockholms Prop. 1987/88:100 handelskammare närmare kommenterat vilken, eller vilka, orter som bör Bil. 9 komma i fråga för en lokalisering. Stockholms handelskammare menar alt lokaliseringen bör vara Slorslockholmsområdet. Generaltullstyrelsen ser inga avgörande nackdelar med de kriterier som utredningsmannen angivit för lokaliseringen förutsatt att tullen kompenseras för de merkostnader som torde komma alt uppstå.

Mitt förslag är att den centrala ADB-enheten lokaliseras lill Luleå, Enligt min uppfattning handlar det om all väga de verksamhetsmässiga argumenten mot de regionalpolitiska hänsyn som i varje sådant samman­hang som här aktualiseras måste ges stor betydelse. Det är enligt min mening angelägel alt tillföra Luleå den typ av permanenta satsningar som tullens ADB-cenlral kommer alt innebära, Luleå har en ADB-utbildning som enligt min mening uppfyller de kvalitetskrav som driften av ett stort, rikstäckande ADB-näl erfordrar. Ur tullverkels synpunkt innebär delta slora fördelar då den kvalificerade arbetskraft som ADB-utbildningen vid orten genererar kan förväntas söka arbete vid tullens ADB-enhet och alt personalomsättningen kan hållas på en låg nivå, Verksamhetsmässigt är omfattningen på lulladminislralionen inte av samma omfattning som vid de orter generaltullstyrelsen har utpekat i sitt remissvar. Samtidigt finns det i Luleå ett antal förelag, varav ett mycket stort, som är engagerade i import och export av varor. Även om omfattningen mätt i antalet lullsedlar och exportanmälningar inte är lika stor i Luleå som hos de av tullverket angivna orterna så håller enligt min mening volymen en sådan nivå alt tillräckliga verksamhetsmässiga erfarenheter kan vinnas för uppbyggnaden av den centrala ADB-enheten, Jag har i dennna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

Tulldatasystemet kommer all bli av central betydelse för en slor del av tullverkets framtida produktion och service. Utveckling och drift av syste­met måste därför bli en integrerad del av tullverket och slå under dess fulla kontroll och ansvar. Mol denna bakgrund anser jag det inle vara möjligt all överväga atl låta driften ske på en datacentral vars kapacitet och resurser delas med andra. Jag anser således alt tullen bör bygga upp en egen datacentral.

Den särskilde utredaren menar all de ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshantering som följer av användningen av enhetsdokumentet och tillämpningen av den europeiska Iransileringsordningen samt införandet av lulldatasystemet, kommer all få genomgripande effekter på tullverksamhe­len. Sådana genomgripande förändringar gör det önskvärt atl se över tullverkets organisation.

Både generaltullstyrelsen och Svenska tulltjänstemannaförbundet år po­
sitiva till all en organisafionsöversyn genomförs. Styrelsen menar dock att
det är lämpligt alt en sådan görs om ca ett år när mer detaljerade riktlinjer
m.m.finns för datoriseringsarbetet framöver. Tulltjänstemannaförbundet
biträder också TDUs förslag om en organisationsöversyn med anledning
av den genomgripande datoriseringen i tullverket. Förbundet påpekar att i
organisationsöversynen bör ingå en översyn av ledningsfunktionerna inom
tullen. Även statskontoret delar utredningens uppfattning, men menar atl                            70


 


en sådan inte med nödvändighet behöver löpa helt parallellt med att     Prop. 1987/88:100. tulldatasystemel utvecklas och införs.Statskontoret finner del vara väsenl-     Bil. 9 ligt alt åtminstone grunddragen i en framtida organisation för tullverket läggs fast så tidigt som möjligt i utredningsarbetet ulan fidsmässig samord­ning med tulldatautredningens genomförandeplan.

För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning atl en organi­sationsöversyn är nödvändig bl. a som en följd av den omfattande datorise­ring som skall genomföras. Jag anser det angelägel att en sådan påbörjas snarast. Jag avser därför all återkomma fill regeringen med ett förslag iHl uppdrag lill generaltullstyrelsen all genomföra en organisationsöversyn.

Vad gäller resurser för uppbyggnaden av det nya tulldatasystemel har utredningen för budgetåret 1988/89 begärt 2,1 milj, kr, för drifts- och under­hållspersonal lill den centrala ADB-enheten, 12,4 milj, kr för system­utveckling, utbildning, dalakommunikation och underhåll och 2,2 milj. kr. för anpassningsätgärder för arbetsplatser och hyra för den centrala ADB-enheten, Utredningen föreslår investeringar i datorer m, m,, terminaler och nät för 13,8 milj, kr inklusive mervärdeskatt. I anslutning lill sill remissvar har generaltullslyrelsen föreslagit vissa resursförstärkningar med anledning av tulldatautredningens belänkande. Sammanlagt begär styrelsen 4,6 milj. kr. för utbildnings- och lokalkostnader.

För egen del vill jag ansluta mig lill de beräkningar som TDU har gjort för resursbehovet för budgetåret 1988/89, Jag föreslår alt de kostnader jag har beräknat för tulldatasystemet under 1988/89 ställs till regeringens dis­position och förs in under en egen förslagsvis anvisad anslagspost under förvaltningsanslaget.

Kustbevakningens avskiljande från tullverket

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag lämnat förslag angående den nya kustbevakningsmyndighelen som inrättas den 1 juli 1988. Regeringen har i juni 1987 tillkallat en kommitté med uppgift alt bl, a redovisa vilka resurser som skall överföras lill den militära utgiftsramen i samband med bildandet av myndigheten. Kommittén föreslår alt en avräk­ning sker från tullverkets förvallningskoslnadsanslag motsvarande de re­surser som är hänförliga till kustbevakningens verksamhet med 131,8 milj.kr.

Jag godtar de beräkningar som kommittén har gjort och föreslår att en avräkning görs från tullverkets förvaUningskostnadsanslag med 131,8 milj kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen

dels 1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört angående inriktningen på tulldatautredningens fortsatta arbete,

dels 2. föreslår riksdagen all fill Tullverket: Förvaltningskostna­
der för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 793 483000
                                                71
kr.


 


D 5 Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.     Pop. 1987/88:100

Bil. 9

1986/87 Utgift               59476965

1987/88 Anslag              63 862000

1988/89 Förslag              17757000

Från anslaget bekostas drift och underhåll av tullverkels tekniska utrust­ning saml vissa mindre anskaffningar.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen yrkar 2,4 milj, kr, för utbyte av tjänstefordon, ökade drivmedels­kostnader för begärda motorfordon.och driftskostnader för begärda narko­tikaekipage.

Föredragandens överväganden

Under anslaget har jag beräknat 1,9 milj. kr. för utbyte av ijänstefordon och driftskostnader för de av mig fidigare föreslagna fyra hundekipagen. Under anslaget har jag också beräknat 1,0 milj, kr för ersättningsanskaff­ning av tidigare erhållen utrustning för bekämpning av narkolikasmugg-ling, Kustbevakningskommiltén har under anslaget beräknat en avräkning för kustbevakningen med 49,7 milj, kr. Jag godtar kommitténs beräkning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Tullverket:Drift och underhåll av teknisk materiel m. m för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17757000 kr,

D 6 Tullverket: Anskaffning av viss materiel

Reservation                      8070515

1986/87 Utgift

16605 701

1987/88 Anslag

2600000

1988/89 Förslag

4800000


Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen hemställer om ett anslag på sammanlagt 10,7 milj, kr. Styrelsen har beräknat 3,3 milj, kr för nyanskaffning av 20 bilar, 4,0 milj.kr.för ytterligare anskaffning av teknisk utrustning för bekämpning av narkotika­smuggling, 2,4 milj. kr. för byte av en telefonväxel, 0,7 milj. kr. för anskaff­ning av viss radiomateriel och 0,3 milj. kr. för släpvagnar för transport av riskavfall.


72


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop. 1987/88:100

För näsla budgetår föreslår jag medel motsvarande 4,8 milj. kr, 1 beloppet     "  •" har jag beräknat byte av telefonväxel för 2,4 milj. kr,, anskaffning av viss radiomateriel 0,7 milj, kr,, anskaffning av fyra bilar för de av mig tidigare föreslagna hundekipagen 0,7 milj. kr. och 1,0 milj. kr. för nyanskaffning av narkotikaulruslning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Tullverket:Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4800000 kr.

D 7. Konjunkturinstitutet

1986/87 Utgift                14811513

1987/88 Anslag              15 974000

1988/89 Förslag              16987000

Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och ulredningsor-gan med uppgift alt följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedri­va forskning i anslutning härfill.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

KonJ unkturinstitutet

Konjunkturinstitutet har under budgetåret 1986/87 redovisat resultat av sin verksamhet dels som underlag för utarbetandet av den preliminära och reviderade nationalbudgeten för 1987, dels i publikationen Konjunkturlä­get, som utkommit med tre nummer och i en engelsk version, the Swedish Economy, som utkommit med ett nummer. Konjunkturläget i maj 1987 innehöll fördjupade analyser av världshandeln, utrikeshandeln och hus-hållsseklorn. Resultaten av verksamheten har också redovisats i publika­tionen Analysunderlag som utkommit med tre nummer.

Barometerundersökningar har liksom tidigare genomförts och publice­rats kvartalsvis, Ell förberedande arbete har under året också lagts ner på ett nytt företagsurval inom induslribarometern. Resultat av undersökning­en Hushållens inköpsplaner, som statistiska centralbyrån utför på uppdrag av konjunkturinslitulet, har redovisats fyra gånger under året.

Konjunkturinstitutets forskningskapacitet har utökats relativt kraftigt
under del senaste året. Arbetet med alt utveckla en ekonomelrisk konjunk­
turmodell har fortsalt. En första modellversion har utvecklats, vHken
främst är avsedd att utnyttjas för prognosering av den ekonomiska utveck­
lingen halvårsvis för en period på upp lill tre år. Institutet har vidare, inom
ramen för det uppdrag som institutet fått av 1987 års långtidsutredning att
analysera den svenska utrikeshandelns utveckling på medellång sikt, ge-
                                                   73


 


nomförl ytlerligare skattningar av exporlfunktioner. Arbetet har dokumen­terats i en rapport, vilken publicerats som bilaga till långtidsutredningen.

Under budgetåret har institutet också bedrivit ett omfattande arbete på ADB-området, i första hand avseende dalaprogrammet KONDIS, Pro­gram har också utvecklats inom barometerverksamhelen och specialprog­ram har lagils fram för den löpande prognosverksamheten. Under budget­året har vidare en festskrift till 50-årsjubileet av institutets tillkomst utarbe­tats.

Institutets förslag inför budgetåret 1988/89 kan sammanfattas enligt föl­jande.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


I. Förslag 15974000 kr,

Förslaget innebär oförändrat anslag i fasta priser jämfört med innevaran­de budgetår.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredragande


 


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader


O

52

14279000            +936000

(9603000)        (+846000)

1695 000            +78000


 


15974000


+ 1013000


Föredragandens överväganden

Riksdagen ställde sig, vid behandlingen av prop, 1985/86:100, bakom förslaget att medel för konjunkturinslilulels verksamhet under budgetåren 1986/87-1988/89 beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag. Enligt detta minskas utgifterna realt med 2% på tre år med fördelningen 2% första och 0% andra resp, tredje budgetåret. Del förslag jag nu lägger fram för konjunkturinstitutets verksamhet budgetåret 1988/89 följer detta beslut och anslaget föreslås därmed bara räknas upp med hänsyn lill pris- och löneutvecklingen.

Beträffande konjunkturinslitutets uppdragsverksamhet föreslår jag en ändrad anslagskonslruktion. Institutet bör få disponera inkomsterna av uppdragsverksamheten, Konjunkturinslilulet skall därvid bestämma er­sättningarna för publikationerna så, alt de täcker kostnaderna för tryck­ning, försäljning och distribution av publikationerna. Institutets försäljning av tjänsier skall bedrivas med full kostnadstäckning.

I institutets anslag har inräknats vissa medel för utredningsresurser m, m. till del vetenskapliga ekonomiska råd, som regeringen har inrättat.


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hem­ställer jag alt regeringen föreslår riksdagen


74


 


att lill Konjunkturinstitutet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-     Prop. 1987/88:100
slagsanslag av 16987000 kr.                                                         Bil. 9

D 8. Statens förhandlingsnämnd

 

1986/87 Utgift

4024667

1987/88 Anslag

3990000

1988/89 Förslag

4480000

Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av regering­en för statens räkning föra förhandlingar med kommuner, landsting eller annan icke statlig huvudman. Nämnden, som inrättades år 1963, arbetade ursprungligen huvudsakligen med frågor om villkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Nämndens verksamhet har senare utvidgats till alt omfatta olika statsbidragsfrågor och frågor om ändring av huvudmannaskap. Nämnden handlägger vidare bl, a, ärenden om förvärv eller överlåtelse av mark mellan stat och kom­mun. På nämnden ankommer också vissa uppgifter beträffande tolkning och tillämpning av avtal inom nämndens verksamhetsområde.

Nämnden beslår av en ordförande som tillika år chef för nämndens kansli saml fyra ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Hos nämnden finns ett kansli. För atl biträda nämnden i de olika aktuella förhandlingsfrågorna anlitar nämnden dessutom ett stort antal experter.

Statens förhandlingsnämnd

Omfattningen av nämndens verksamhet styrs väsentligen av i vilken ut­sträckning nämnden får förhandlingsuppdrag och av uppdragens karaktär.

Det är f, n, inle möjligt atl överblicka i vilken utsträckning pågående större utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer alt kunna slutföras under innevarande budgetår eller vilka frågor som eljest kommer att kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1988/89, Nämnden räknar med en i allt väsentligt oförändrad verksamhet under näsla budget­år.

Huvudförslag budgetåret 1988/89 3 925000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslaget som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 till 1,6%, Utgifterna för budgetåret 1988/89 minskas härigenom med avrundat 65000 kr, Nämnden vill fästa uppmärk­samheten på all förhandlingsarbetets speciella karaktär innebär all tidta­bell och tidsåtgång för förhandlingsverksamhelen endast i begränsad ut­sträckning kan påverkas av nämnden. Nämnden måste också vara beredd alt med kort varsel disponera om resurserna.

75


 


1987/88              Beräknad ändring        pop. 1987/88:100

Bil. 9

1988/89

Föredraganden


Personal                                                                       14                       O

Anslag

Kostnader för utrednings- och
förhandlingsarbete
                                          3990000          +490000

Föredragandens överväganden

Jag godtar förhandlingsnämndens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Anslaget bör således föras upp med 4 480 000 kr. i förslaget till statsbud­get för budgetåret 1988/89. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4480000 kr.

D 9. Bankinspektionen

1986/87 Utgift                        1000                 Reservation

1987/88 Anslag                       1000

1988/89 Förslag                      I 000

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att utöva tillsyn över bankerna, dvs. bankakfiebolag inkl. de som bildats av utländska bankföretag samt sparbanker och förenihgsbanker. På bankom­rådet ingår det vidare i inspektionens uppgifter att följa såväl svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid utländska bankers represenlationskonlor i Sverige. Inspektionen är också tillsynsmyndighet för finansbolag, kreditakliebolag, landshypoleks- och stadshypoteksinsti-tutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna. Värdepappers-centralen VPC Aktiebolag, Upplysningscenlralen UC Aktiebolag samt fondbolag, dvs. bolag som förvaltar akfiefonder. Bankinspektionen är registreringsmyndighet för bankerna och har en förteckning över finansbo­lag. En särskild uppgift för bankinspekfionen är att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurtensförhållanden inom dess verksamhetsområde och alt föra kartellregister. Inspektionens till­synsverksamhet omfattar även uppgifter på konsumentskyddsområdet, t, ex. granskning av avtalsvillkor saml tillsyn enligt konsumentkredillagen. Bankinspektionen har också uppgifter av övervakande, utredande och registrerande karaktär avseende den s.k. insiderhandeln med värdepap­per. Bankinspektionen har ett samordningsansvar rörande kreditmark-nadsstatisliken.

Bankinspektionen leds av en generaldirektör, som också är ordförande i                                                76


 


inspektionens styrelse. Inom inspektionen finns tre avdelningar - en all­män avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning - saml en byrå för administrativa ärenden.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska avgifter från dem som står under tillsyn av inspekfionen. Avgifterna tas inte upp på statsbudgetens inkomstsida utan förs till ell reservationsanslag som upp­bördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en stat för varje budgetår.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


Bankinspektionen

Bankinspektionens förslag kan sammanfattas enligt följande,

1. I enlighet med givna direktiv har inspekfionen lagt fram ett huvudför­slag som omfattar tre budgetår och som innebår en resursminskning med 2% för budgetåret 1988/89, med 1 % budgetåret 1989/90 och med 2% för 1990/91. Inspektionen framhåller dock att huvudförslagets effekter skulle gå stick i stäv mot inspektionens strävan att nå och upprätlhåHa angivna mål för tillsynsverksamheten. Huvudförslaget bör därför inle komma i fråga för tillämpning.

2.      Inspektionen förordar i stället ett alternativ som innebär kompensa­tion för pris- och löneomräkningar samt en förstärkning av resurserna med sammanlagt 3084000 kr., varay 1600000 kr i form av överskridande av den fastställda utgiftsstaten för budgetåret 1987/88. Den föreslagna för­stärkningen avser främst fillsynen av värdepappershandeln inkl. fondkom-missionärernas verksamhet, insideraffärer saml bankernas utlandsrörelse, finansbolagens verksamhet och institutens ADB-säkerhet. Inspektionen pekar på behovet av datorisering, främst med avseende på rapporteringen lill inspektionen, och lägger fram en plan för anskaffning av ADB-utrust­ning de närmaste tre budgetåren inkl. det innevarande budgetåret till en beräknad kostnad av 1 200000kr, i genomsnitt för vartdera budgetåret.

3.      Pris och löneomräkning 1 628000 kr,

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

60

+7

Stat

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Kungörelsekostnader Engångsanvisning

-       nordiskt möte

-       inredning och utrustning

20008000

(13053 000)

3501000

127000

0

+4698000

(+2 683000)

-38000

+ 175000

(+150000)

(+25000)

 

23636000

+4835000


Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående erinrat om atl bankinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från de kreditinstitut m. fl, som berörs av in-


77


 


spektionens tillsyn. I statsbudgeten las upp ett reservationsanslag om     Prop. 1987/88:100 1000kr. och i regleringsbrev fastställer regeringen en utgiflsstat för del     Bil. 9 kommande budgetåret. I likhet med vad som har skett tidigare år skall i förevarande sammanhang redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om ulgiftsstalen.

Som övergripande mål för verksamheten gäller atl inspektionen skall se till atl laglighet, säkerhet och sundhet råder inom tillsynsområdel och alt en ändamålsenlig struktur och inriktning på kredit- och värdepappersmark­naderna främjas.

Tillsynsområdet genomgår fortlöpande slora och snabba förändringar. Kapitalmarknaden, både vad gäller kreditmarknaden och värdepappers­marknaden, har vuxit såväl i fråga om omsättning som omsättningshastig­het, Avregleringen har medfört nya konkurrensförutsättningar. Nya och ändrade regler, inte minst i form av en ny grundläggande banklagstiftning, har införts. Ett viktigt och alltmer resurskrävande inslag i bilden är den tilltagande internationaliseringen på kapitalmarknadsområdet. Till detta kommer en ökad integration och samverkan mellan olika operativa verk­samheter hos tillsynsobjekten. Sådana förhållanden i förening med en snabb teknisk utveckling inom informations- och kommunikationstekni­ken, vilket ökat riskerna inom fillsynsområdet, ställer ökade anspråk på inspektionens eget behov av teknikstöd i tillsynsverksamheten,

Mol bakgrund av vad jag nu anfört bör inspektionen undantas från tillämpning av huvudförslaget. Vidare bör inspektionen förslärka sina re­surser i form av personal med företagsekonomisk inriktning saml, i viss utsträckning, ADB-erfarenhet, Som framgått tidigare under konsument­verkets anslag är det även viktigt atl inspektionen ökar sina resurser för arbetet med tillsynen av kredilinslitulens marknadsföring, kreditvillkor m.m. Jag har kostnadsberäknat den erforderliga ökningen av inspektio­nens utgifter för dessa ändamål till I 425 000 kr. Härigenom bör inspektio­nen få en bättre beredskap än för närvarande för platsundersökningar saml löpande tillsyn av finansbolagens verksamhet och värdepappershandeln inkl. fondkommissionsverksamheten. Resursförstärkningen bör också ut­nyttjas för tillsyn av kredifinstilulens ADB-säkerhet, liksom för inspektio­nens egen ADB-uppbyggnad, I övrigt bör den inriktas på tillsynen över bankernas ufiandsrörelse, de större bankernas och kredifinstilulens led­nings- och revisionsverksamhet samt deras penning- och kapilalmar-knadsverksamhel.

Jag är för närvarande inle beredd alt ta ställning lill den av inspekfionen framlagda treårsplanen för anskaffning av ADB-utrustning. En förutsätt­ning för ett sådant ställningstagande är att det görs en verksamhetsplane­ring med en närmare analys av resursanvändningen samt effektivitetsvins­terna av gjorda och planerade ADB-investeringar. Analysen bör lämpligen redovisas i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1989/90,

Med hänsyn till inspektionens behov av teknikstöd finner jag det emel­
lertid angeläget att viss ADB-utrustning anskaffas utan dröjsmål. Jag föror­
dar därför all medel beräknas på inspektionens utgiflsstat med I 160000 kr,
för budgetåret 1988/89, I beloppet ingår en avgift till statskontoret om
200000 kr. för anskaffning av terminaler och skrivare motsvarande en                                  78


 


investeringskostnad av 550000 kr,, vilken uppförts på trettonde huvudli-     Prop. 1987/88:100 telns anslag B2 Anskaffning av ADB-utrustning, Jag tillstyrker därmed     Bil. 9 vad inspektionen begärt i denna del i sin anslagsframställning för budget­året 1988/89.

Jag vill slutligen erinra om att för närvarande tre stafiiga utredningar, nämligen kredilmarknadskommillén (Fi 1983:06), opfionsutredningen (Fi 1987:01) och värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:03), arbetar med väsentliga problem vars lösning kan få betydande effekter på inspek­tionens lillsynsuppgifter i framtiden.

Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört fidigare beräk­nar jag inspektionens utgifter till 28471 000 kr. för nästa budgetår. I likhet med vad som skett föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp med ell formellt belopp om 1 000 kr,

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bankinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­fionsanslag av 1000 kr,

D 10. Försäkringsinspektionen

1986/87 Utgift                 1000              Reservation

1987/88 Anslag               1000

1988/89 Förslag               1000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet alt ut­öva tillsyn över det enskilda försäkringsväsendet.

Försäkringsinspeklionen leds av en styrelse. Chef för försäkringsinspek­tionen är en generaldirektör, som också är slyrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska ären­den, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden samt en enhet för administrativa ärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolag och understödsföreningar. På samma sätt som gäller för bankinspektionen las tillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under ett reservationsanslag utan all redovisas på statsbudgetens inkomst­sida. För inspektionens verksamhet faställer regeringen en stal för varje budgetår.

Försäkringsinspektionen

Inspektionens förslag avseende budgetåret 1988/89 kan sammanfattas en­ligt följande.

Med anledning av pågående utredningsarbete rörande inspekfionens
framtida tillsynsverksamhet bedömer inspektionen del som olämpligt alt
fastlägga resursramar för verksamheten för mer än ell budgetår, dvs. för
budgetåret 1988/89, För detta budgetår har utarbetats två alternativ, dels                            79


 


ett s, k, huvudalternativ enligt regeringens direktiv (alt. A), dels ett alterna­tiv som utgör inspektionens budgetförslag (all. B), All. A innebär en real minskning med 2% under ett år. Enligt inspektionens bedömning skulle alternativet kunna innebära en minskning av inspektionsverksamheten — från en i och för sig otillfredsställande nivå -, en mindre grundlig behand­ling av klagomålsärenden från allmänheten och en minskad ambifionsnivå såvitt gäller skadereglerings- och villkorsgranskningen. Inte heller skulle nägra ökade insatser av nämnvärd omfattning kunna göras i fråga om kapitalförvallningskonlrollen och vad gäller bevakningen av den interna­tionella utvecklingen på försäkringsområdet. Alt. B innebär en ökning av resurserna genom att dels ett par vakanta tjänsier tillsätts, dels två nya tjänsier (byrådirektörsljänster) inrättas och medlen för inspektionsverk­samheten ökas.


Prop, 1987/88:100 Bil, 9


 

 

 

1987/88

Beräknad förändring 1988/89

 

Föredraganden

personal

39

+6

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) . Lokalkostnader Engångsanvisning

10202000

(8694000)

2382000

300000

+2378000

(+2079000)

+260000

-300000

 

12884000

+ 2338000


Föredragandens överväganden

I del föregående har jag erinrat om att försäkringsinspeklionens verksam­het finansieras genom avgifter från inspektionens tillsynsobjekt, I stats­budgeten tas upp ett reservationsanslag om 1000 kr, och i regleringsbrev fastställer regeringen en utgiflsstat för del kommande budgetåret. I likhet med vad som har skett tidigare år skall här redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om ulgiftsstalen.

Genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1987/88 har försäk­ringsinspektionen under löpande budgetår fillförls medel för en tjänst som avdelningsdirektör i lönefältet N 24-N 31.

Försäkringsverksamhelen i Sverige genomgår för närvarande föränd­ringar som ställer nya krav på försäkringsinspeklionen. Sedan den s, k, behovsprincipen upphävdes den 1 januari 1985 har antalet koncessions­ansökningar ökat för varje år och mycket talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Nya försäkringsformer föranleder strukturella för­ändringar i branschen och skapar nya tillsynsfrågor. Konkurrensen mellan försäkringsbolagen tar sig alltmer uttryck i atl de olika bolagens produkter utformas olika. Detta medför atl granskningen av bolagens villkor blir alltmer komplicerad och tidskrävande. De senaste årens växande volym och komplexitet av försäkringsbolagens kapitalplaceringar har medfört nya arbetsuppgifter för inspektionen. Det är tydligt att inspektionsverk­samheten mot denna bakgrund idag har en alltför liten omfattning. Det kan även konstateras alt den internationella bevakningen - såväl avutveck-


80


 


lingen bl. a. inom EG som av de svenska försäkringsbolagens ullandselab-     Prop. 1987/88:100
leringar - måste förslärkas.                                                                   Bil. 9

Försäkringsverksamhelskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1987:58) Försäkringsväsendet i,framtiden, som nyligen lagts fram, bl.a. behandlat försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet och organisafion.

Mot bakgrund av det nu anförda föreslår jag att försäkringsinspektionen undantas från huvudförslaget. Jag föreslår vidare all inspektionen redan nu — utan all en eventuell organisafionsöversyn behöver inväntas — tillförs vissa ytterligare resurser.

För personalförstärkningar vid inspektionen har jag beräknat 1050000 kr. Medlen bör i första hand användas för en högre ambitionsnivå vad gäller kapilalplaceringsgranskning, inspektionsverksamhet saml villkors­granskning och bevakning av bolagens skadereglering. För att möjliggöra mer av inspektioner hos bolagen och en bättre inlernationell bevakning tillförs inspektionen vidare 130000 kr. för resekostnader.

Försäkringsinspeklionen är sedan den 1 juli 1987 funklionsansvarig myndighet i fråga om beredskapsplaneringen inom försäkringsområdet. För uppgifter i anslutning härfill tillförs inspekfionen 100000 kr.

För innevarande budgetår har försäkringsinspeklionen engångsvis till­förts medel för ADB-utveckling, Statskontoret deltar i pågående utred­ningsarbete. Det är för närvarande för tidigt atl la ställning lill eventuellt ökade ADB-driflskoslnader under budgetåret 1988/89,

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag tidigare anfört beräknar jag inspektionens utgifter lill 15 222000 kr. för näsla budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till försäkringsinspeklionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

D 11 Statens arbetsgivarverk

1986/87 Utgift           33 269412

1987/88 Anslag         26 269000

1988/89 Förslag         32545 000.

Statens arbetsgivarverk (SAV) är central myndighet för dels förhand­lingar i och samordning av frågor som rör reglering mellan offentlig arbets­givare och arbetstagare, såvitt gäller anställnings- eller arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, c/e/5 arbetsgivarpolitiken inomslatsförvaltningen,

SAV leds av en styrelse,.Chef för SAV. är en generaldirektör.

SAV har organiserats så att förhandlings- och avialsarbelel samt infor­
mationsverksamheten i största möjliga utsträckning anknyts lill myndig-
helsspecifika områden. Detta arbete bedrivs vid en förhandlingsavdelning
under ledning av en förhandlingschef. Avdelningen är organiserad på fem
enheter, en för gemensamma avtal samt fyra sektorer för resp. civil stats­
förvaltning, försvarel, affärsverken och skolområdet. Genom denna orga­
nisation underlättas arbetet med all åstadkomma s.k, sekloravtal. Till                                 81

6    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 9


varje sektorenhet är knuten en förhandlingsdelegation som utses av SAV:s     Prop. 1987/88:100
styrelse.                                                                                           Bil, 9

Ansvaret för det övergripande planerings- och utredningsarbetet samt utveckling och samordning av statens arbetsgivarpolicy åvilar avdelningen för utredning och utveckling under ledning av en förhandlingsdirektör (ulredningscheO,

Som stöd- och servicefunktioner åt nyssnämnda enheter inom SAV finns ett antal stabsenheter. Dessa sorterar direkt under generaldirektören och beslår av

samhällsekonomiska enheten

informationsenheten

 

-     enheten för personal och intern service

-     rätlsenhelen

SAV ingår i den försöksverksamhet med treåriga budgetramar som har beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll SAV den 13 november 1986 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1988/89-1990/91. SAV avlämnade den 14 april 1987 en särskild rapport med under­lag för anslagsframställningen inför perioden 1988/89 1990/91.

Statens arbetsgivarverk

SAV föreslär i sin anslagsframställning

1,  alt regeringen fattar beslul om atl den allmänna inriktningen av verksamheten och utvecklingsarbetet godkänns och får bli vägle­dande för myndighetens arbete under planerigsperioden,

2,         atl få återkomma under planeringsperioden med begäran om särskilda medel för täckande av kostnader som kan uppstå under bl. a, avtalsrörelser samt om medel för läckande av ökade lönekost­nader lill följd av löneavtal,

3,         all få återkomma före och under planeringsperioden med konkre­ta värden när del gäller förväntad minskning av intäkter för publika-tionslryck når dalabaserna driftssälts,

4,         alt besparingskravet fritt får fördelas mellan budgetåren i plane­ringsperioden,

5,         alt inbesparade anslagmedel får användas för intern kompetens­uppbyggnad,

6,         all besparingar utöver fastställda krav får tillgodoräknas myndig­heten efter 1990/91,

7,         alt odisponerade respektive överulnyltjade anslagsmedel får överföras mellan i planeringsperioden ingående budgetår,

8,         all investeringar i telefonväxel och ADB-utrustning får ske inom en kostnadsram av 3500000 kr,,

9,         atl medel för verksamhetens genomförande under aktuella bud­getår anvisas genom ramanslag för verksamheten på totalt 124579000 kr,

82


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


Prop, 1987/88:100 Bil. 9


 


Personal

Anslag

Utgifier Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Summa utgifter

Inkomster

Ersättning från de affärs-drivande verken

Ersättning från vissa icke­statliga institutioner

Nettoutgifter


122

29815000

(25 767 000

6511 000

36326000

9276000

562000 26488000


+ 6248000

(+ 2875000)

+ 2 305 000

+ 8553000'

+ 2496000

+6057000


varav 3 500 000 engängsutgift


Föredragandens överväganden

Ell klart uttalad och samordnad statlig arbetgivarpolitik är en förutsättning för en effektiv statlig verksamhet. Ansvaret för en sådan politik bör så långt möjligt föras ut till verk och myndigheter. Det är endast genom en aktiv och kompetent lokal arbetsgivare som statens personalförsörjnings­frågor kan lösas. Statens arbetsgivarverk (SAV) har ett övergripande an­svar för den statliga arbetsgivarpolitiken. SAV måste aktivt medverka till en uppbyggnad av arbetsgivarkompetensen hos myndigheterna. I SAV:s uppgifter ingår också atl ulveckla och samordna den statliga arbetsgivar­politiken. Enligt min mening ligger den av SAV föreslagna inriktningen av verksamheten väl i linje med som krävs för atl SAV skall kunna fullgöra dessa uppgifter. Jag föreslår därför att förslaget läggs lill grund för en treårig budgetram för SAV perioden 1988/89-1990/91.

Del främsta målet för den statliga arbetsgivarpolitiken skall vara alt möjliggöra en effektiv verksamhet i statsförvaltningen. SAV skall därför enligt min mening under treårsperioden ulveckla och redovisa metoder avseende följande frågor,

-     Inom del statliga områdel finns fortfarande problem med personalför­sörjningen, SAV skall - med utgångspunkt i de målsättningar som lagts fast av riksdagen (prop, 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr, 48) utveckla instrument för en bättre personalförsörjning. Sådana instrument bör vara ett mer flexibelt och marknadsanpassat statligt lönesystem, en mer decentraliserad förhandlingsordning, förbättrade rekryteringsålgärder, rörlighetsslimulerande åtgärder och personalutvecklande ålgärder,

-     Inslagen av produktivitetsrelaterade löner är begränsade inom statsför­valtningen, SAV skall verka för en mer generell tillämpning av löneför­måner som har samband med produktivitetsutvecklingen i statsförvalt­ningen. En utgångspunkt bör därvid vara all delar av rationaliserings­vinster skall kunna återföras fill de anställda.

-     Möjligheterna alt med hjälp av lönestatistiken för anställda inom stats­förvaltningen jämföra lönenivåer och löneutveckling för olika typer av


83


 


befallningar, arbetsuppgifter och arbetsförhållanden är begränsade. Så-     Prop. 1987/88:100 dana jämförelser är vikliga hjälpmedel vid den lokala lönesättningen.     Bil. 9 SAV skall utarbeta metoder för atl möjliggöra jämförelser inom den statliga sektorn och med andra arbelsmarknadssektorer.

-     Lönestatistiken för statsanställda visar på skillnader mellan avtalade och faktiska lönenivå- resp, kostnadsökningar, SAV skall närmare klar­lägga orsakerna till dessa skillnader. Syftet skall vara alt sä långt som möjligt beräkna avtalsmässiga kostnader,

-     Metoderna för kostnadsberäkningar av anställningsförmåner har ut­vecklats under senare år. SAV skall vidareutveckla metoder för beräk­ning av kostnader på kort och lång sikl för löneförändringar och föränd­ringar av allmänna ansläHningsvillkor, t, ex, pensionsvillkor, semester-förmåner och arbetstid. Arbelet skall syfta lill alt förbättra underlaget inför förhandlingar och inför budgetarbetet i statsförvaltningen. SAV skall också mér systematiskt följa upp de ekonomiska konsekvenserna av avtal som träffats. När det gäller metoder för kostnadsberäkningar inom pensionsområdel skall SAV samråda med statens löne- och pen­sionsverk.

-     SAV skall utarbeta modeller för tillämpning av alternativa löneformer, som inle baseras på löneplanssystem. En utgångspunkt skall därvid vara atl en större del av löneökningsutrymmet fördelas lokalt.

Den centrala arbetsgivarfunktionen är idag uppdelad pä ett flertal myn­digheter. Statens arbetsmarknadsnämnd arbetar bl, a. med frågor som sammanhänger med personalförsörjningen inom statsförvaltningen. Sta­tens löne- och pensionsverk svarar för bl.a. administration av det statliga pensionssystemet. Även inom statens insfitut för . personalutveckling, statskontoret och riksrevisionsverkel handläggs uppgifter som påverkar den statliga arbetsgivarrollen.

Enligt min uppfattning måste den centrala arbelsgivarfunktonen samord­nas bättre. Samarbetet mellan de myndigheter som handlägger frågor av betydelse för statens roll som arbetsgivare måste utvecklas. Vissa organi­satoriska förändringar bör också övervägas.

I första hand bör de frågor som har direkt betydelse för den statliga personalförsörjningen samordnas. Jag föreslår därför, efter samråd med chefen för civildepartementet, all förulsåtlningarna att inordna dessa frå­gor i SAV:s verksamhet närmare studeras, SAV skulle därmed få bättre förutsättningar att verka för en väl fungerande personalförsörjning inom staten. Detta bör ske genom att SAV inriktar sin verksamhet mot de åtgärder somjag nämnt i del föregående. Därvid bör också en samordnad förändring av löne- och Ijänsteslruklurerna inom staten mot mer flexibla system underlättas. SAV måste också mer aktivt ta ansvar för information och rådgivning lill myndigheterna vid övertalighel och i strukturfrågor samt förbättra analyserna av förändringarna på den statliga arbetsmarkna­den.

Som jag tidigare har föreslagit bör medel för arbetsgivarverkets förvalt­ningsutgifler anvisas under ramanslag. SAV bör dock inle ingå i den försöksverksamhet med ramanslag som följs av riksrevisionsverkel.

84


 


Jag föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett Prop, 1987/88:100 huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5% för treårsperio- Bil. 9 den med fördelningen 1% första året och 2% under vardera andra och tredje året. Vissa resurser bör återföras till SAV bl.a. för tillkommande arbetsuppgifter vid statens chefslönenämnd. Sammanlaget innebär vad jag nu har anfört atl jag för budgetåren 1988/99-1990/91 har beräknat medels­behovet till 32545000 kr,, 29045000 kr, resp, 28145000 kr, för resp. budgetår. För budgetåret 1988/89 ingår 3 500000 kr. som engångsanvisning för anskaffning av en ny telefonväxel och för uppbyggnad ay internt ADB-stöd. Budgeten är beräknad i 1988/89 års priser. Anslagen för budget­åren 1989/90 och 1990/91 skall prisomräknas i vanlig ordning, SAV bör få omfördela medel mellan budgetåren. I samband med översynen av statens arbetsgivarorganisation kan ytterligare medel behöva tillföras SAV under treårsperioden för de uppgifter jäg redogjort för tidigare.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu och i det föregående har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 32 545 000 kr.

85


 


E. Bidrag och ersättningar till kommunerna                      Prop. 1987/88: lOO

Bil. 9

Ändringar i skatteutjämningssystemet 1 Förslag i budgetpropositionen 1987

I 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 9) föreslog regeringen atl skatteuljämningssyslemet skulle revideras. Enligt förslaget skulle en väsentligt större andel än för närvarande av anslaget lill skatteutjämnings­bidrag tillföras kommunerna och landstingen i den norra delen av landet. Samtidigt föreslogs en minskning av bidragsramen men också en sänkning av den skatteutjämningsavgifl som kommunerna och landstingen betalar. Förslaget fick inle majoritet i riksdagen (FiU 1986/87:29, rskr, 343).

Den ogynnsamma utvecklingen av skattesatserna i den norra delen av landet jämförd med den södra delen, som förslaget i budgetpropositionen 1987 avsåg att komma till rätta med, har fortsatt, I det följande föreslås därför ändringar i skatteuljämningssyslemet i syfte atl bryta nämnda ut­veckling.

2 Kommunernas olika ekonomiska förutsättningar

Alla invånare i landet har rätt lill en i möjligaste mån likvärdig kommunal service. Priset för en likvärdig standard, i form av skatter och avgifter, är emellertid inle detsamma i alla kommuner, vilket lill stor del beror på olikheter i kommunernas ekonomiska förutsältningar. Kommunalskallen är kommunernas och landslingens väsentligaste inkomstkälla. Skillnader­na är stora mellan kommunerna i fråga om skattekraft', dvs. skatteunder­lag per invånare. I kommuner med myckel hög skattekraft är denna mer än dubbelt så stor som i kommuner med mycket låg skattekraft. Skillnaderna mellan landstingen är väsentligt mindre på grund av atl de omfattar hela lån och således både kommuner med hög och kommuner med låg skattekraft. Även på kostnadssidan finns stora skillnader beroende på geografiskt läge, bebyggelsestruktur, befolkningssammansättning m, m.

En kommun med svag skattekraft eller höga kostnader har sämre möjlig­heter att tillgodose kommuninvånarnas behov av service än andra kommu­ner med bättre ekonomiska förutsättningar. För atl förhindra orimliga skillnader i skattesats eller standard måste kommuner med sämre förut­sättningar erhålla tillskott till sitt skatleunderiag. Under 1960- och 1970-ta-len behövde den kommunala verksamheten byggas ut för att förbättra servicen. Detta behov kunde tillgodoses dels genom kommunsammanlägg­ningar, dels genom alt slalen tillsköl skatteunderlag till kommuner och landsting enligt ett skalleutjämningssystem som trädde i kraft år 1966,1 det nuvarande systemet, som har gällt fr, o, m. år 1980, sker i vissa delar även en inomkommunal utjämning. Skillnader i kostnader för vissa verksam­heter, som beror på olika åldersstruktur, utjämnas i princip mellan kom-

' Vissa definitioner som används i texten förklaras i en ordlista, bilaga 9,1,                                                 86


 


munerna inbördes och mellan landstingen, 1 detta sammanhang bör också     Prop. 1987/88:100 nämnas atl Stockholms läns landsting enligt lagen (1982:1070) om skalle-     Bil, 9 utjämning i Stockholms läns landstingskommun lämnar bidrag till länets kommuner enligt ett inomregionall skatteuljämningssystem som i huvud­sak liknar och anknyter till det statliga skatteuljämningssyslemet.

Syftet med skalteuljämningen är således alt utjämna de ekonomiska förutsättningarna. Detta bör också leda till en rimlig utjämning av skatte­satserna. Skillnader i skattesats som beror på den standard som kommu­nen och landstinget valt får givelvis accepteras, Skatteuljämningssyslemet har en mycket stor betydelse. För invånarna i ca 35 kommuner innebär bidraget att den sammanlagda skattesatsen kan hållas mer än 10 kronor per skattekrona (kr,/skr,) lägre än vad som annars skulle ha varit fallet, i några kommuner närmare 20 kr./skr, lägre, I dessa senare fall skulle den sam­manlagda skattesatsen ulan skatteutjämningsbidrag teoretiskt sett ha varit ca 50 kr,/skr.

3 Det nuvarande skatteutjämningssystemet

I det nuvarande skatteuljämningssyslemet garanteras varje kommun och landsting en viss individuellt beräknad skattekraft, som de anses behöva för alt kunna tillgodose medborgarnas krav på en likvärdig kommunal service. Denna garanterade skattekraft anges i procent av medelskatte­kraften.

Del nuvarande systemet enligt lagen (1979:362) om skatteutjämnings­bidrag består i sina huvuddrag av följande delar

-    grundgaranli

-    tillägg eller avdrag på grund av ogynnsam resp, gynnsam åldersstruktur

-    tillägg för stor befolkningsminskning.

Samtliga delar anges i procent av medelskatlekrafien. Vid summeringen måste hänsyn tas till två spärregler i systemet, för vilka en redogörelse-lämnas senare. Staten tillskjuter del skatleunderiag som behövs för alt resp. kommun och landsting skall nä upp till den totalt garanterade skat-lekrafisnivån. Skalteutjämningsbidraget räknas sedan fram genom att till-skoltel av skatteunderlag multipliceras med kommunens resp. landstingets skattesats för bidragsåret. Kommuner och landsting som har en högre egen skattekraft än den av staten garanterade får därför inte något tillskott av skatteunderlag. För år 1988 befinner sig 31 kommuner och Stockholms läns landsting i denna situation.

3.1 Grundgarantin

Kommunalekonomiska utredningen (KEU), vars betänkande (SOU
1977:78) ligger till grund för nuvarande system, försökte genom beräkning­
ar av kostnader på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur be­
stämma grundgaranlin för varje enskild kommun och landsting. Beräkning­
ar genomfördes av kostnader för byggnad och underhäll, transporter,
uppvärmning och kallortstillägg för bestämmande av del geografiska lägets                         87


 


betydelse. Bebyggelsestrukturens inverkan på kostnaderna beräknades för     Prop. 1987/88:100 vatten och avlopp, gator, vägar och parker, kollekfiv trafik och skolskjut-     Bil. 9 sar samt för fritidshus. Till grund för beräkningarna för varje verksamhet låg enhetskostnader, exempelvis en viss enhetlig kostnad per meter vatten­ledning. Den beräknade kostnaden för varje kommun ställdes i relation till ett riksgenomsnitt.

Den på så sätt framräknade grundgarantin justerades emellertid betyd­ligt på grund av atl utredningen dels var osäker på beräkningarnas tillförlit­lighet, dels också ville undvika alltför stor splittring av grundgarantierna inom geografiskt sammanhängande områden. Resultatet blev därför en kompromiss mellan dessa motslridande önskemål.

Kommunerna och landstingen indelades i skattekraftsklasser med tre-procenlsintervaller från 103 lill 136 procent av medelskattekraften. Den lägsta grundgarantin sattes således högre än medelskatlekrafien. Det bety­der att staten ger skatteutjämningsbidrag även lill kommuner och landsting med genomsnittliga skatteinkomster och kostnader per invånare. Fr. o. m. år 1985 har en generell sänkning med en procentenhet genomförts.

3.2 Åldersstruktur och befolkningsminskning

Befolkningens ålderssammansättning har stor betydelse för kostnaderna för många verksamheter som väger tungt i kommunernas och landstingens budgetar. Det har därför bedömts all del finns särskild anledning att i skalteutjämningssystemet ta hänsyn till skillnaderna mellan kommunerna resp. landstingen i fråga om åldersstrukturen.

KEU utförde år 1977 beräkningar av kostnadsskillnaderna mellan kom­munerna för följande verksamheter

-   barnomsorg

-   förskolans deltidsgrupper

-   grundskolan

-     slatskommunala bostadsbidrag och kommunalt bostadsfillägg till folk­pension

-     service lill pensionärer saml i fråga om sjukvårdshuvudmännen för

-     sluten sjukvård.

Beräkningarna byggde för flertalet verksamheter på enhetliga nettokost­nader per invånare i aktuell åldersgrupp. Även för barnomsorgen kalkyle­rades med enhetliga nettokostnader per plats i daghem resp. fritidshem och familjedaghem. Med hänsyn fill atl behovet av barnomsorg inte behöver överensstämma med antalet barn i berörda åldrar gjordes dock en sammanvägning, där kostnader beräknade efter enbart åldersstruktur och kostnader efter antal utnyttjade platser i lika grad får inverka på de kostna­der för barnomsorgen som läggs lill grund för utjämningen.

Alla beräkningar över skillnader i kostnader för de verksamheter som
ingår i åldersstruklurfaklorn utgår från de genomsnittliga beräknade kost­
naderna i riket. Summan av alla tillägg skall alltså ungefär motsvaras av
samtliga avdrag och således en i princip full kostnadsutjämning ske inom
kommun- resp, landstingskolleklivel, I praktiken uppnås inte denna utjäm­
ning inom det nuvarande skatleutjärnningssyslemet. Del finns i huvudsak                           88


 


två anledningar till detta. Dels ingår inle alla kommuner och landsting i     Prop. 1987/88:100 skalteutjämningssystemet, dels medför de två spärreglerna i systemet att     Bil. 9 effekten av åldersstrukturen inte alllid slår igenom. Skillnaden mellan tillägg och avdrag för åldersstruklurfaklorn faller på staten i form av ökade eller minskade bidrag.

Om folkmängden minskar i en kommun får vissa fasta kostnader bäras av ett mindre antal invånare till dess atl en anpassning hunnit ske till det lägre befolkningsunderlaget. KEU gjorde beräkningar av sådana-fasta kostnader som inle kan reduceras i takt med folkminskningen. Med slöd av dessa beräkningar görs i systemet ett tillägg med ett enhetligt belopp per person för den folkminskning som överstiger fem procent under den senas-le tioårsperioden. Tillägget sammanläggs med kostnadsskillnader på grund av åldersstruktur och omvandlas tillsammans med dessa lill hela procent av medelskatlekrafien.

3.3 Spärregler

Vid beräkningen av den totalt garanterade skattekraften gäller som tidigare nämnts två spärregler:

1.    Avdrag för gynnsam åldersstruktur får inte i någol fall leda lill alt en
kommun eUer landstingskommun något år erhåller lägre skattekraftsga­
ranti än 100% av medelskatlekraften (99% fr, o, m, år 1985),

2,   Samtliga kommuner och landstingskommuner tillförsäkras en höjning
av garantin med lägst 3% av medelskattekraften i förhållande till de
regler som gällde för år 1979 (2 % fr, o, m. år 1985),

99 %-regeln.har för närvarande praktisk betydelse för endast två lands­ting. Den andra regeln har däremot stor effekt för 37 kommuner och ett landsting, samtliga belägna inom skogslänen. För dessa kommuner och landsting har således den fastställda grundgaranlin och åldersfaktorn ingen betydelse utan bidragen bestäms helt av spärregeln.

3.4 Bidrag till sänkt skattesats

För att begränsa de mest extrema skillnaderna i utdebiteringen beslöt riksdagen våren 1985 på regeringens förslag (prop. 1984/85:150 bil. 1, FiU. . 29, rskr. 406) att i avvaktan på resultatet av en då pågående översyn av skalteutjämningssystemet ge bidrag till att sänka skattesatsen i de mest skattelyngda kommunerna för år 1986. Som senare skall redovisas beslöt riksdagen samtidigt atl ta ut en särskild skatleuljämningsavgift av kommu­ner med mycket hög skattekraft. Genom dessa åtgärder minskade skillna­den mellan högsta och lägsta sammanlagda skattesats med inemot två kronor per skattekrona från år 1985 till 1986,

Med hänsyn till atl några ändringar i skatteuljämningssyslemet ännu inte
genomförts har bidragen förlängts till atl gälla även åren 1987 och 1988 för
att ifrågavarande kommuner skall kunna behålla sin sänkta skattesats.
Bidragen ges i form av extra skatteutjämningsbidrag och är förknippade
med villkor alt skattesatsen inte höjs.                                                                            89


 


3.5 Extra skatteutjämningsbidrag                                                      Prop. 1987/88:100

Bil. 9

Enligt 13 § i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag får regeringen

efter ansökan bevilja extra skatteutjämningsbidrag. Bidragen syftar till alt hjälpa kommuner och landsting som av skilda anledningar kommit i ekono­miska svårigheter. Bedömningen av bidragsbehovet görs mot bakgrund av den samlade kommunalekonomiska situationen i kommunen. I bedöm­ningen ingår också utvecklingen inom näringslivet i kommunen, befolk­ningsutvecklingen och andra faktorer av större betydelse för kommunens ekonomi.

Bidragsformen används också ibland vid avlösning av statsbidrag. Såle­des får Gotlands kommun och kommuner och landsting inom de s, k, skogslänen bidrag lill kollekliv landsbygdstrafik enligt riksdagens beslul (prop. 1985/86:150 bil. 1, FiU 29, rskr. 361), sedan del generella statsbidra­get lill lokal och regional kollektivtrafik avvecklats. Bidrag utgår också efter ansökan lill kommuner som vidtar förebyggande ålgärder mol jord­skred och andra nalurolyckor (prop, 1985/86:150 bil 1 och 3, FöU 11, FiU 29, rskr, 345 och 361), Som fidigare nämnts beviljas också extra skatte­utjämningsbidrag lill vissa kommuner för bibehållande av sänkt skattesats.

3.6 Skatteutjämningsavgifter

Genom kopplingen till medelskattekraften följer skalteutjämningsbidragen automatiskt skatteunderlagets förändringar. Bidragets storlek styrs härige­nom av förändringar i främst lönesumman två år tidigare. Ökningen av bidraget kan därför vissa år bli myckel kraftig i jämförelse med den beräknade kostnadsutvecklingen.

Av statsfinansiella och kommunalekonomiska skäl har olika åtgärder vidtagits i syfte all begränsa automatiken i de statliga transfereringssyste­men, Skalteutjämningsbidraget är ett av de största statsbidragen till kom­munsektorn, 1 syfte all neutralisera den automatiska ökningen av skalte­utjämningsbidraget för år 1986 beslöt riksdagen (prop, 1984/85:150 bil. 1, FiU 29, rskr, 406, SFS 1985:533) atl kommuner och landsting skulle erlägga en skatleuljämningsavgift, beräknad på del totala skalleunderiagel med 0:14 kr,/skr. Denna avgift har av samma skäl höjts med 0:10 kr./skr, för vardera åren 1987 och 1988, Fr. o, m. år 1987 höjdes dessutom skalte-uljåmningsavgiflen med 0:13 kr,/skr, för kommunerna för alt ersätta en utebliven besparing på utbildningsbidragen, Skatleuljämningsavgiften uppgår således för år 1988 fill 0:47 kr,/skr, för kommunerna och till 0:34 kr,/skr för landstingen.

För alt utjämna de mest extrema skillnaderna i skattekraft beslöt riksda­
gen (prop, 1984/85:150 bil, 1, FiU 29, rskr, 406) att la ut en särskild
tilläggsavgift på skatteunderlag som överstiger 135% av medelskatlekraf­
ien. Denna filläggsavgifi har riksdagen senare (prop. 1986/87:100 bil. 9,
FiU 29, rskr, 343, SFS 1987:561) beslutat skärpa genom alt sänka gränsen
för uttaget av avgift till 130% av medelskatlekrafien. Tilläggsavgiften är
progressiv och utgår med 5 kr,/skr, i intervallet 130-135% av medelskal-                               90


 


lekraften, med 6 kr,/skr, i intervallet 135-145% och med 8 kr,/skr. för     Prop. 1987/88:100
skatleunderiag som överstiger 145% av medelskatlekrafien.                        Bil. 9

4 Skatteutjämningskommitténs översyn av systemet

våren 1983 utfärdades direktiv (1983:46) till en pariamenlarisk k''ommillé med uppdrag att se över skatteutjämningssystemet. Skatleutjämningskom-mitlén överiämnade sitt betänkande (SOU 1985:61) i december 1985. Betänkandet har remissbehandlats. Kommitténs sammanfattning av sitt förslag redovisades i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil, 9, underbil. 9,2),

Förslaget innehåller inga genomgripande förändringar. Den lekniska uppbyggnaden av systemet behålls. Grundgarantin differentieras med tyngdpunkten lagd till det regionalpolitiska stödområdet, vilket ger syste­met en någol mer regionalpolitisk inriktning än det nuvarande. Spärregler­na avvecklas och inarbetas i grundgaranlierna liksom det tillfälliga stödet till vissa högskattekommuner för att sänka skattesatserna. För all finansi­era de föreslagna ökningarna av grundgaranlierna i vissa kommuner före­slås en generell sänkning av grundgaranlin med en procentenhet. Den lägsta grundgaranlin skulle således bli 101 % av medelskatlekrafien.

De åldersberoende verksamheter vars nettokostnader utjämnas inom systemet, föreslås kompletterade med gymnasieskolan för kommunerna och med den öppna vården för landstingen. Kostnadsutjämningen för barnomsorgen bör enligt kommittén bygga uteslutande på åldersfördel­ningen och inle till någon del på utbyggnadsgraden. Ätgärder för atl stimu­lera utbyggnaden av barnomsorgen bör i stället enligt kommitténs mening ske genom seklorvisa bidrag eller andra åtgärder. För kommunernas del föreslår kommittén också att kostnader som beror på social struktur skall utjämnas genom att hänsyn las till individ- och familjeomsorg. Kommittén föreslår vidare en ny teknik för beräkning av skillnader i kostnader för åldersstruktur. För var och en av ifrågavarande verksamheter används slandardtal som visar utnytijandet i riket av resp. verksamhet i de olika åldersgrupperna. För varje kommun och landsting beräknas ett teoretiskt utnyttjande av verksamheterna genom all standardtalen multipliceras med befolkningen i resp, åldersgrupp. Ett indexlal för vaije verksamhet kan därefter räknas fram. Samtliga indextal vägs sedan samman till ett sammanfattande indexlal för varje kommun och landsting. Som vikter används resp, verksamhets andel av summa nettokostnader i riket för dessa verksamheter enligt finansslalistik. Del sammanvägda indexlalet omräknas sedan till åldersfaktor i procent av medelskatlekrafien.

En förstärkning av bidraget till stor befolkningsminskning föreslås. Kommittén föreslår också alt även landsting skall kunna få bidrag av denna orsak,

Skalteutjämningsbidragen föreslås även i fortsättningen bli beräknade
med användning av kommunernas och landsfingens egna skattesatser. Den                        91


 


skallesats som får användas vid beräkningen maximeras dock till  18     Prop. 1987/88:100 kr./skr. för kommunerna, lill 14:50 kr./skr, för landslingen och lill 32:50     Bil. 9 kr./skr. för kommuner utanför landsting, dvs. till nuvarande högsta skatte­satser.

Den automatiska ökningen av skalteutjämningsbidragen föreslås i hu­vudsak finansieras genom en avgift på kommunernas och landstingens totala skatteunderlag. Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas in i lagen om skatteutjämningsbidrag. Efter årliga överläggningar mellan rege­ringen och representanter för kommuner och landsting kan, enligt kommit­téns mening, förslag föreläggas riksdagen om avgiftens storlek, anpassad efter aktuella samhällsekonomiska förutsättningar.- En kortfattad samman­ställning av remissvaren på belänkandet har lämnats i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 9, underbil. 9,3),

5 Överväganden och förslag

5.1 Skattesatsernas utveckling

Som jag inledningsvis nämnde tillkom skalteutjämningssystemet år 1966 för att gé kommuner och landsting möjligheter att bygga ut verksamheten så att alla medborgare i princip skulle få samma standard utan atl skillna­derna i skattesats blev alltför stora. Utbyggnadsbehovet har nu minskat men alltjämt kvarstår ett behov av alt utjämna de relativt stora skillnader i utdebitering som finns. Systemet behöver nu ändras i syfte att nå en bättre utjämning av de ekonomiska skillnaderna. Mellan de kommuner som har högst resp, lägst sammanlagd utdebitering är skillnaderna mycket stora. Till slor del beror dock delta på att kommuner med mycket hög skattekraft inle kan påverkas av bidragssystemet. Nämnda skillnad uppgick år 1985 fill 8:28 kr./skr.

Del nuvarande skatteutjämningssystemel, som trädde i kraft år 1980, betydde en kraftig höjning av garantinivån i de södra och mellersta delarna av landet, I den norra delen höjdes garantierna väsentligt mindre. Refor­men innebar en ökning av bidragen med tillsammans ca 2,9 miljarder i 1979 års penningvärde eller med 64%. Inriktningen av reformen ledde dessvärre lill all skattesatserna generellt sett blev betydligt högre i Norrland än i övriga delar av landet. Med ett par exempel vill jag redovisa utvecklingen.

Medelutdebitering, kr./skr.

1979                            1987

Storstadslän                  28:44                            30:18

Skogslän                      29:38                            32:00

Övriga län                     29:45                           . 30:60   .

Hela riket                      29:02                             30:44

Skogslänen har således höjt sin utdebitering med 2:62 kr./skr, sedan år
1979 medan övriga län, exkl. storstadslänen, höjt den med 1:15 kr./skr.
Den balans i utdebiteringen mellan skogslän och övriga län, exkl, stor-                                92


 


sladslänen, som fanns 1979 har ändrats till en skillnad på 1:40 kr./skr, fill     Prop. 1987/88:100

skogslånens nackdel. Del finns inte anledning anta alt denna utveckling     Bil, 9

beror på atl standarden på servicen till medborgarna ökat så myckel mer i

skogslänen än i andra delar av landet. De preliminära uppgifter som nu

finns om uldebileringsändringar för år 1988 tyder på atl skillnaden mellan

skogslän och övriga län kommer all öka ytteriigare, med ca 0:20 kr,/skr.

I följande tabell redovisas medelutdebiteringen i de enskilda länen i ordning högsta - lägsta medelutdebilering för år 1987, De högsta genom­snittliga skattesatserna finns i skogslänen samt i Örebro och Blekinge län. Gotland har också hög utdebitering.

 

Län

Kr./skr

Västerbotten

32:42

Örebro

32:26

Gotland

32:12

Blekinge

32:12

Värmland

31:96

Kopparberg

31:90

Västernorrland

31:70

Jämtland

31:55

Gävleborg

31:45

Södermanland

31:25

Östergötland

31:10

Jönköping

30:81

Kalmar

30:81

Västmanland

30:78

Uppsala

30:40

Norrbotten

30:38

Kronoberg

30:34

Älvsborg

30:22

Göteborgs och Bohus

30:12

Skaraborg

29:87

Stockholm

29:73

Malmöhus

29:61

Kristianstad

28:39

Halland

28:10

Hela riket

30:44

I 1987 års budgetproposifion framhöll regeringen all utvecklingen mol allt större utdebileringsklyftor mellan den norra delen och övriga delar av landet måste brytas och bättre jämvikt mellan landsdelarna återställas. Regeringen föreslog därför att skalteutjämningssystemet, som är av slor betydelse i strävandena all nå en bättre regional balans, borde få en mer påtaglig regionalpolitisk inriktning än för närvarande. Utvecklingen sedan dess har stärkt mig i uppfattningen all skatteutjämningsbidraget bör för­stärkas i de regionalpolitiskt prioriterade områdena,

Skalteuljämningssyslemels snabba kostnadsökning genom automatiken                          3


 


i systemet medför statsfinansiella påfrestningar. Regeringen föreslog där- Prop, 1987/88:100 för i 1987 års budgetproposition att den totala bidragsramen skulle minskas Bil, 9 genom en relalivt kraftig reducering av bidragen i de södra delarna av landet. Grundgarantin inom dessa områden skulle i stort sett återställas till 1979 års nivå. Samtidigt föreslog regeringen att den proportionella skalte-uljämningsavgiften skulle minskas. Riksdagen (FiU 1986/87:29, rskr, 343) kunde emellertid inle nå enighet om förändringarna av grundgarantierna utan valde all tills vidare behålla det nuvarande skatleuljämningssystemel oförändrat. Den statsfinansiella besparingen genomfördes i stället genom en höjning av skalleuljämningsavgifterna och en reducering av den kom­pensation som utgår lill kommunerna för den slopade kommunala beskatt­ningen av juridiska personer.

Jag föreslår därför nu att systemet för kommunal skalleutjämning ändras så alt man inom en i stort sett oförändrad medelsram får en kraftigare utjämningseffekt på skattesatserna. Medlen bör omfördelas så atl en större andel ges till kommuner och landsfing i de norra delarna av landet. Även några områden i de södra delarna har haft en ogynnsam utveckling inom näringslivet och bör få en viss förstärkning av skalteutjämningsbidraget, I del föregående har nämnts atl ett antal kommuner och landsting inte får skatteutjämningsbidrag på grund av alt de har en hög egen skallekraft. Dessa påverkas således inte direkt av ändringar i systemet. En viss utjäm­ningseffekt kan emellertid nås genom alt ändra grunderna för uttagande av den särskilda skatteuljämningsavgifien, I detta syfte föreslär jag i det följande en skärpning av delta avgiftssystem för att ytlerligare reducera de mest extrema skillnaderna i skallesals.

5.2 Grundgarantier

Skalteutjämningskommillén föreslog inga ändringar i den lekniska upp­byggnaden av skalteutjämningssystemet. Flertalet remissinstanser var också positiva lill nuvarande konstruktion, bl. a. samtliga länsstyrelser och. kommunförbunden. Jag föreslår därför atl den tekniska uppbyggnaden i princip behålls med bl.a, anknytningen lill medelskatlekraften som en vikfig del i systemet. Det nuvarande intervallet om tre procentenheter mellan skattekraftsklasserna bör dock minskas till två. Skälet till detta är atl effekterna av vissa ändringar som jag föreslår bör inarbetas i grundga­ranlin. Omvandlingen av dessa effekter till skaltekraflsklasser underlättas om. intervallerna minskas. Skillnaden mellan den lägsta och näst lägsta skattekraflsklassen bör dock fortfarande vara tre procentenheter för atl några kommuner i södra delen skall få den förstärkning av bidraget somjag nyss förordat.

De spärregler i nuvarande syslem, som jag tidigare redogjort för, bör
avvecklas och effekterna av dessa inarbetas i grundgarantierna, I ett nytt
syslem bör också effekterna av nuvarande bidrag lill högskatlekommuner-
na, för sänkning av skattesatserna, inarbetas i grundgarantin, I del följande
kommer jag atl föreslå alt den skallesats, som får användas vid beräkning­
en av skatteutjämningsbidraget, maximeras lill viss nivå. Kommuner och
landsting med en högre skattesats får därför mindre bidrag än de skulle ha
                                                  94


 


fått om den egna skattesatsen obegränsad fått ligga lill grund för bidragsbe-     Prop, 1987/88:100 räkningen. För kommunerna och landstingen i de norra delarna av landet.     Bil. 9 där denna maximering får den största effekten, bör hänsyn tas till bidrags­förlusten vid upprättandet av förslaget lill grundgaranlier.

Omfördelningen mellan norr öch söder föreslår jag ska gå lill på del sättet alt grundgarantierna i södra delen av landet sänks med i princip två procentenheter. Härigenom kan grundgaranlierna i norra delen höjas med i princip två procentenheter utöver vad som föreslogs i budgetpropositionen 1987, För sju kommuner i norr höjs garantin ytlerligare medan den hålls på samma nivå som föreslogs i 1987 års budgetproposition för sju kommuner, I likhet med vad som föreslogs i budgetpropositionen 1987 innebär försla­get också en viss omfördelning inom norra delen från kust till inland för atl ytteriigare förstärka den regionalpolitiska effekten.

Till den norra delen räknar jag i detta sammanhang de sju skogslänen. Bergslagen och stödområdet i övrigt. De kommuner i södra och mellersta Sverige som tillhör stödområdet (Golland, Benglsfors, Dals-Ed och Ämål) behandlas på samma sätt som den norra delen. Till Bergslagen har jag i detta sammanhang räknat följande kommuner utöver de som ingår i skogslän: Degerfors, Hällefors, Kariskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora i Örebro län, Fagersla, Hallstahammar, Norberg, Skinnskalteberg och Surahammar i Västmanlands lån samt Tierp, Älvkarleby och Östham­mar i Uppsala lån,

I nuvarande skalteutjämningssystem särbehandlas 48 kommuner i den södra delen så till vida att de åsatls högre grundgaranti än den lägsta, 102 % av medelskatlekraften. Skatteuljämningskommiltén föreslog i sitt belän­kande alt 22 kommuner skulle placeras högre än den lägsta grundgarantin, som kommittén satte till 101% av medelskatlekraften. Länsstyrelsen i Kalmar län föreslog i sitt remissyttrande att Västervik tillsammans med av kommittén föreslagna Hultsfred, Högsby och Vimmerby skulle få högre grundgaranti än 101 %, Blekinge länsstyrelse föreslog i remissyttrandet atl samtliga kommuner I länet och landstinget skulle placeras en klass högre än den lägsta.

Vid min genomgång har jag funnit del skäligt att situationen i ett större sammanhängande område i östra Östergötland, östra Småland och Ble­kinge beaktas genom höjda grundgaranlier. Även för några andra kommu­ner bör grundgarantin höjas. Sammanlagt skulle härigenom 35 kommuner och 4 landsting i den södra delen få högre grundgaranti än 100 % av medelskatlekraften,

I del följande redovisas ett förslag till lag om skatteutjämningsbidrag, I detta lagförslag, bilaga 9,2, anges grundgaranlin för varje kommun och landsting.

5.3 Åldersstruktur och social struktur

Jag har i det föregående redogjort för skalleutjämningskommiliéns förslag
till ny teknik för beräkning av skillnader i kostnader för åldersstruktur och
social struktur. Remissinstanserna har påtalat vissa tekniska brister i för­
slaget. Jag instämmer i remissinstansernas påpekanden och har i milt                                  95


 


förslag avhjälpt dessa brister. Då den utarbetade konstruktionen har up-     Prop, 1987/88:100

penbara fördelar jämförd med nuvarande system föreslår jag att den an-     Bil. 9

vänds.

För närvarande avrundas åldersfaktorn lill hela procenttal. Avrund-ningsregelns syfte har varit att visa alt beräkningen av åldersfaktorn inle gör anspråk på atl vara exakt, Avrundningen kan dock leda till relativt stora årliga förändringar av bidragens storlek och till atl de tillägg som görs för befolkningsminskning i vissa fall inte blir effektiva. Skalteuljåmnings-kommiltén föreslår därför, att åldersfaktorn och bidrag för befolknings­minskning beräknas var för sig och bestäms med en decimal. Jag instäm­mer i kommitténs förslag.

Skatteuljämningskommiltén föreslog även att de åldersberoende verk­samheter som beaktas i skatteuljämningssyslemet. skulle kompletteras med gymnasieskolan för kommunerna och med den öppna vården för sjukvårdshuvudmännen. Jag instämmer även i detta förslag.

Jag föreslår vidare alt en av de två komponenter för beaktande av kostnader för statskommunala bostadsbidrag, som kommittén har föresla­git, tas bort. Ifrågavarande komponent anger andel invånare 0—18 år. Skälet härför är av närmast teknisk natur. Kostnaderna föreslås bli beräk­nade enbart med hänsyn till andelen familjer med bostadsbidrag.

Som jag tidigare nämnt föreslog skalteutjämningskommitlén att kostna­derna för barnomsorg skulle beräknas uteslutande med utgångspunkt i antalet barn i berörda åldrar, I en reservation föreslogs alt beräkningen skulle ske efter behovet av barnomsorg, eller om detta inte kunde göras, att nuvarande beräkningssystem skulle behållas. Remissvaren är splittrade efter de två linjerna. Svenska kommunförbundet anser atl kommitténs förslag innebär en uppenbar försämring för de kommuner som har en väl utbyggd barnomsorg. Jag ansluter mig till förbundels åsikt alt del i nuläget fortfarande finns skäl som motiverar att såväl faktisk utbyggnad som åldersstruktur skall beaktas. Därför föreslår jag all den faktiska utbyggna­den av barnomsorgen tills vidare vägs in till 50%, dvs, i princip del system som nu tillämpas.

De flesta remissinstanser ställer sig positiva till kommitténs förslag att den sociala strukturen skall beaktas i skatteuljämningssyslemet. Många är dock mycket skeptiska lill utformningen av faktorn individ- och familjeom sorg. Denna är uppbyggd på fyra komponenter, varav "andel boende i flerfamiljshus" bemötts med stor tveksamhet i remissvaren. Under ären­dets beredning har jag också konstaterat all denna faktors konstruktion ur teknisk synpunkt är mycket diskutabel.

Jag föreslår därför atl faktorn individ- och familjeomsorg i sin helhet
byts ut, I stället bör hänsyn tas till kommunernas kostnader för social­
bidrag. För att kommunerna själva i så liten utsträckning som möjligt skall
kunna påverka skatleuljämningsbidragels storlek bör beräkningen baseras
på antalet bidragshushåll i resp, kommun. Det förutsattes i förslaget i
budgetpropositionen 1987 att slalisiiken över antalet bidragshushåll skulle
rensas från de hushåll för vilka kommunerna får ersättning enligt förord­
ningen (1984:634) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och
vissa andra utlänningar. Det har dock av statistiska orsaker visat sig                                   96


 


omöjligt att för närvarande företa en sådan rensning varför beräkningen får     Prop. 1987/88:100
göras på del totala antalet bidragshushåll.
                                               Bil. 9

Skatteuljämningskommitlén ansåg alt skillnader i sjukvårdshuvudmän­nens kostnader på grund av den sociala strukturen borde beaktas i för­handlingarna om sjukvårdsersättningen, I prop, (1987/88:63) om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m, föreslås atl den allmänna sjukvårdsersältningen fr. o,m, år 1988 fördelas efter en behovsbaserad modell, som grundas på de tre socioekonomiska faktorerna dödlighet, sjukfrånvaro och förtidspension samt antal ensamboende äldre, I likhet med skalteutjämningskommitlén anser jag därför alt det inte finns behov av någon social faktor i skalteutjämningssystemet för sjukvårdshuvudmän­nens del.

5.4  Befolkningsminskning

Enligt nuvarande system får kommunerna ell tillägg lill grundgaranlin om befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden överstiger fem procent. Tillägget läggs samman med kostnaderna för åldersstrukturen och omvandlas tillsammans med dessa lill hela procent av medelskatlekraften.

Skalteutjämningskommitlén föreslår inga ändringar i metoden alt beräk­na den folkminskning som berättigar lill skatteutjämningsbidrag. Kommit­tén föreslår atl samma gränsvärden för beräkning av folkminskning som nu gäller för kommunerna även skall gälla för landstingen. Vidare föreslår kommittén att bidraget per person utöver gränsvärdet skall förstärkas och att del beräknas separat och således skilt från åldersstrukturen.

Landstingsförbundet anser i sitt remissvar alt tillägg bör utgå till lands­tingen om befolkningsminskningen överstiger två procent under den senas­te tioårsperioden i stället för fem procent som gäller för kommunerna.

Jag föreslår atl skatteutjämningskommitténs förslag i denna del tillämpas i sin helhet vilket innebär all bidraget för befolkningsminskning mer än fördubblas.

5.5  Skattesatsens inverkan på skatteutjämningsbidraget

Den egna skattesatsen används för närvarande vid uträkningen av skatte­utjämningsbidraget. Delta förhållande har kritiserats från den utgångs­punkten att skatteutjämningssystemet i princip skall vara opåverkbart av kommunernas och landstingens egna åtgärder. Skatteuljämningskommit­lén framhöll alt användande av en enhetlig skattesats skulle missgynna kommuner och landsting med höga skattesatser och vara lill fördel för de som har en låg utdebitering. Kommittén föreslog därför att bidraget även i fortsättningen skulle beräknas på grundval av den egna skattesatsen, men all denna vid bidragsberäkningen maximerades lill de högsta skattesatser som gällde för år 1986, dvs, 18 kr./skr, för kommuner, 14:50 kr,/skr. för landsting och 32:50 kr./skr, för kommuner utanför landsting.

Jag delar kommitténs uppfattning att del är olämpligt alt i bidragssam­
manhang premiera kommuner och landsting med låg skattesats, vilkel sker
om man utgår från en enhetlig skattesats vid bidragsgivningen. En maxi-                             97

7    Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 100. Bilaga 9


mering av den skattesats som får liiggas till grund för bidragsberäkningen Prop. 1987/88:100 är därför alt föredra. Jag föreslår dock alt taket sätts betydligt lägre än vad Bil. 9 kommittén föreslagit. Mitt förslag är att detta sätts till 16 kr,/skr, för kommunerna, 13:50 kr,/skr, för landslingen och till 29:50 kr,/skr: för de kommuner som inte ingår i landsting. Uldebileringstaken anknyter härige­nom nära fill kommunernas och landstingens medelutdebiteringar för år 1987, De kommuner och landsting som har en högre skattesals får genom denna ändring minskade skatteutjämningsbidrag. Denna bidragsminskning har i den norra delen kompenserats genom en högre grundgaranfi.

Under senare år har i några landstingsområden genomförts s, k, skat­teväxlingar mellan landsting och kommuner i samband med omstrukture­ring av vissa vårduppgifter, I vissa lägen kan den föreslagna maximeringen av skattesatsen vid bidragsberäkningen motverka förutsättningarna för sådana reformer på grund av bidragseffekterna. Jag föreslår därför att regeringen ges möjlighet alt i sådana fall medge erforderligt undanlag från tillämpningen av maximerad skallesats,

5.6 Förslagets effekter

Jag har tidigare redovisat utvecklingen av medelutdebiteringarna inom storstadslän, skogslån och övriga län mellan åren 1979 och 1987 och kunnat konstatera att den balans mellan skogslän och övriga län, exkl. storstadslän, som rådde år 1979, innan den senaste skatteutjämningsrefor­men genomfördes, har ändrats till skogslänens nackdel med 1:40 kr./skr,, en utveckling som kommer all ytterligare accentueras år 1988, Om man till 1987 års utdebiteringar lägger de förändringar, uttryckta i kr./skr, som ändringarna i systemet innebär, får man följande utveckling.

Medelutdebitering, kr./skr.

Nuv. system                  Förslag

Storstadslän                  30:18                            30:33

Skogslän                      32:00                            31:50

Övriga län                     30:60                            31:00

Större delen av utdebiteringsskillnaden mellan skogslän och övriga län hämtas in genom de föreslagna ändringarna. Jämfört med förslaget i bud-, getpropositionen 1987 är ändringarna lill fördel för de norra delarna av landet, I del förra förslaget återställdes balansen i huvudsak genom en relativt kraftig sänkning av grundgaranlierna i södra delen. Det förslag som jag nu lägger fram betyder alt de norra delarna tillförs drygt 500 milj. kr. utöver bidrag enligt nuvarande system. Samtliga kommuner i norra delen med enstaka undantag och alla landsfing i skogslänen får en reell höjning av skatteutjämningsbidraget. För invånarna i ca 20 kommuner motsvarar ökningarna mer än en krona i sänkt kommunal utdebitering.

Kommunerna och landslingen i södra delen får som tidigare nämnts en
generell sänkning av grundgarantierna med tvä procentenheter. För kom­
munerna i Stockholms län och ytterligare några kommuner, som i nuvaran­
de.system har högre grundgaranti än den lägsta, blir sänkningen dock fem
                           98


 


procentenheter. Sammanlagt 15 kommuner får i praktiken en sådan sank-     Prop, 1987/88:100
ning.                                                                                                Bil. 9

Till de kommuner och landsting som drabbas särskilt hårt av ändringar­na bör kompensation utgå under det första året för atl underlätta anpass­ningen till en lägre bidragsnivå. Jag föreslår däiför atl kompensation ges 1989 för den bidragsminskning, som överstiger 0:50 kr,/skr. Jämförelsen görs mellan 1988 års bidrag enligt nuvarande system och det bidrag som skulle ha erhållits om de föreslagna ändringarna dä hade tillämpats. Kom­pensationen bör ges i form av extra skatteutjämningsbidrag.

Beträffande extra skatteutjämningsbidrag instämmer jag i skatteutjäm­ningskommitténs uttalande atl de ordinarie bidragen aldrig kan utformas så att de utesluter behovet av extra bidrag. Regeringens möjlighet att bevilja tillfälliga extra stöd till kommuner och landsting i en besväriig ekonomisk situation bör därför behållas.

5.7 Skatteutjämningsavgifter

5.7.1 Grundavgift                                                                  -

Jag har tidigare redogjort för den skatteuljämningsavgift som tas ut av kommuner och landsting fr, o, m, år 1986 för att finansiera den automatiska ökningen av skalteutjämningsbidragen som följer av att dessa är anknutna till medelskatlekraften, 1 budgetpropositionen 1987 föreslog regeringen all en del av den då föreslagna reduceringen av skatleutjämningsbidragen skulle användas till en sänkning av den proportionella skatteutjämningsav­giften. Riksdagen beslöt emellertid (FiU 1986/87:29, rskr. 343, SFS 1987:560) alt behålla skalteutjämningssystemet oförändrat för år 1988 och i stället för den uteblivna besparingen på bidragen bl, a, höja avgiften med 0:10 kr,/skr. Efter denna höjning är skalleutjämningsavgiften 0:47 kr,/skr, för kommunerna och 0:34 kr,/skr. för landstingen.

Det förslag till ändringar i skatteutjämningssystemel som jag nu lägger fram är så anpassat atl inga ändringar behövs av den proportionella skalte-utjämningsavgiflen förär 1989.

5.7.2 Särskild avgift

Av min tidigare redogörelse framgår också atl en särskild tilläggsavgift tas ut fr.o.m. år 1986 av kommuner med myckel hög skattekraft. Denna avgift, som är progressiv, skärps år 1988 enligt riksdagens beslut (prop, 1986/87:100 bil, 9, FiU 29, rskr, 343, SFS 1987:561),

Kommuner och landsting som inte får skatteutjämningsbidrag på grund
av för hög egen skattekraft påverkas inle av de föreslagna ändringarna i
bidragssystemet. Den reducering av inkomster som kommuner och lands­
ting i södra delen av landet får kännas vid drabbar således inte dem. Jag
anser del därför skäligt att ändra uttaget av tilläggsavgifter så att de
kommuner som har den högsta skattekraften får vidkännas en ökad kost­
nad. Jag föreslår alt den nedre gränsen för uttagande av avgift sänks så atl                          99


 


ytterligare kommuner får erlägga avgift och alt dessutom progressivitelen     Prop, 1987/88:100 skärps för att ytteriigare reducera de mest extrema skillnaderna i kommu-     Bil. 9 nalskatl. Mitt förslag jämfört med nuvarande avgiftsuttag framgår av föl­jande tablå.

Uttag i kr./skr. inom resp. intervall (procent av inedelskattekraften)

125-130    130-135     135-145     145-155     155-
Nuvarande
               -              5             6               8              8

Förslag                     6             6             8              10             12

Enligt nuvarande regler eriägger tre kommuner tilläggsavgift för år 1988 med tillsammans 77 milj, kr. Om de föreslagna reglerna hade tillämpats för är 1988 hade fem kommuner fått betala särskild avgift på fillsammans 218 milj. kr,

5.8 Nettoresultat

Utgångspunkten för mitt förslag var att göra en omfördelning av skalte­utjämningsbidragen inom en i stort sett oförändrad kostnadsram. Beräk­ningarna har gjorts på 1988 års förhållanden för att få en säker jämförelse med nuvarande system. Förslaget skall träda i kraft 1989. De automatiska ökningarna av skalteutjämningsbidragen och skatleutjämningsavgiflerna mellan åren 1988 och 1989 har beräknats under vissa antagna förutsältning­ar. En jämförelse mellan kostnaderna för skatteuljämningssyslemet 1989 med föreslagna ändringar och bidragen enligt nuvarande regler för 1988 ger följande resultat i milj. kr.

 

 

 

Kommuner

Landsting

Totalt

Ändrat bidragssystem

8090

6 390

14480

Nuvarande bidragssystem

-7 800'

-6240

-14040

Automatisk avgifts-

 

 

 

ökning 1989

-   190

-   120

-    310

Ökad tilläggsavgift

-       160

-         60

 

-     160

Skillnad

30

-      30

I det föregående har jag föreslagit en viss kompensation för år 1989 lill de kommuner och landsting som drabbas av särskilt slora bidragsminskningar fill följd av de föreslagna ändringarna i bidragssystemet. Denna kompensa­tion inryms dock i nuvarande anslag lill extra skatteutjämningsbidrag lill följd av all bidraget till kommuner för sänkning av hög skattesats har ersatts av höjda grundgaranlier.

Inkl. bidrag för sänkning av skattesais                                                                                100


 


Kompensation för slopande av                                        Prop. 1987/88: lOO

garantibeskattningen m. m.                                             '''

Riksdagen beslöt våren 1986 (prop. 1985/86:150 bil I, SkU 50, rskr. 360) all slopa garanlibeskallningen av fysiska personers fasligheter, liksom del extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet. Slopandet av garanlibeskallningen och del extra avdraget medför netto ett skattebortfall för kommunerna, landstingskommunerna och de kyrkliga kommunerna. Riksdagen beslöt samtidigt att den kommunala sektorn skulle erhålla en särskild kompensation på grund av skallebortfallet. Eftersom den kommu­nala sektorns inkomsler inle påverkas förrän år 1989, skulle en undersök­ning om omfattningen av inkomstbortfallel knytas till 1987 års taxering.

Denna undersökning är ännu inle avslutad. Inkomstbortfallet kan därför inle nu beräknas med bestämdhet. Riksrevisionsverket har utifrån sin taxeringsstalisliska undersökning avseende inkomståret 1985 beräknat ef­fektiviteten av garantibeskaltningen av schablontaxerade fastigheter. Med ledning av denna undersökning kan inkomstbortfallet för kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner beräknas lill ca I 400 milj, kr. Härtill kommer en minskning av skatteutjämningsbidraget med ca 100 milj, kr. Del extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet kan uppskattas lill sammanlagt ca 600 milj, kr, Netlobortfallet blir följaktligen ca 900 milj, kr.

Jag föreslår atl den kommunala sektorn kompenseras för hela inkomst­bortfallet. Kompensationen bör beräknas på följande sätt. Med slöd av den undersökning som görs i anslutning till atl 1987 års taxering avslulas konstateras den minskning av medelskattekraften som skattebortfallet medför. Kompensationen för var och en av kommunerna och landstings­kommunerna inom skalteutjämningssystemet år 1989 räknas fram genom atl multiplicera minskningen av medelskatlekraften med den i skatleutjäm-ningen för år 1989 faställda garanliprocenlen, med invånarantalet den 1 januari 1988 och med skattesatsen för är 1988, För kommuner och lands­ting utanför skatteutjämningssystemel får en individuell framräkning av inkomstbortfallel vid 1987 års taxering göras.

De på ovanstående sätt framräknade beloppen i kronor utgör varje kommuns och landstingskommuns årliga kompensation. Utbetalning bör ske med en tolftedel varje månad i samband med utbetalningen av kommu-nalskallemedel.

Det totala inkomstbortfallel för de kyrkliga kommunerna kan beräknas i proportion till bortfallet för kommuner och landstingskommuner lill ca 30 milj. kr. Jag föreslår all fördelningen av delta belopp görs av kyrkofonden, som omhänderhar det kyrkliga utjämningssystemet.

Samtidigt med slopandet av garantibeskaltningen av fysiska personers
fastigheter beslöt riksdagen också alt slopa beskattningen i utbokommun
dvs. i annan kommun än hemortskommunen. All inkomst beskattas såle­
des i hemortskommunen. Även denna ändring får vissa effekter på kom­
munernas inkomster fr.o.m. år 1989. Slopandet av beskattningen i utbo­
kommun innebär i första hand en viss omfördelning av inkomster mellan
kommunerna. Eftersom den inte påverkar medelskatlekraften får denna
                                                   101


 


omfördelning inle heller någon inkomsteffekl på kommunerna inom skatte-     Prop. 1987/88:100
utjämningssystemet.                                                                           Bil, 9

För kommunerna utom skatleuljämningssystemel görs en utredning av nettoeffekten av att beskattningen i utbokommun slopas. Även denna undersökning görs i anslutning till 1987 års taxering. För det fåtal kommu­ner som får ett mer påtagligt skallebortfall bör ett särskilt stöd ges över­gångsvis genom extra skatteutjämningsbidrag. Jag uppskattar behovet av extra skatteutjämningsbidrag för detta ändamål till högst 20 milj. kr. Denna kompensation bör med stöd av nämnda undersökning ges utan ansökan.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättals förslag fill

1, lagom skatteutjämningsbidrag,

2,      lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämnings­avgifl,

3,      lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m, m.

Förslagen bör fogas fill protokollet i detta ärende som bilaga 9,2. De faller inte under området för lagrådets granskning.

7 Författningskommentar

Lagen om skatteutjämningsbidrag

l§

Liksom l§ i den nuvarande, lagen om skatteutjämningsbidrag innehåller paragrafen en grundläggande bestämmelse om atl kommuner och lands­tingskommuner kan ha rätt till skatteutjämningsbidrag.

2§

Liksom 2 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbidrag innehåller paragrafen definitioner av en lång rad termer som används i lagen, I vissa fall har nya termer införts.

Till de nuvarande termerna skatteunderlag och skattekraft har - utan ändring av innebörden - i förtydligande syfte lagts ordet "eget" resp, "egen",

I lagen har vidare uttrycket lillförsåki;ad skattekraft utbytts mot garante­
rad skattekraft. Såväl sistnämnda beteckning som den däremot svarande
termen garanterat skatleunderiag har givits en definition i paragrafen.
Härigenom har en särskild bestämmelse motsvarande 4§ i den nuvarande
lagen om skatteutjämningsbidrag blivit överflödig.                                                        102


 


3och4§§                                                                                         Prop. 1987/88:100

Paragraferna motsvarar 5 och 6 §§ i den nuvarande lagen om skatteutjäm-        ' ningsbidrag och innehåller procentsatserna för grundgaranlin.

Paragrafen motsvarar 7 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi­drag och innehåller bestämmelser om beräkning av garanterad skattekraft genom tillägg till eller avdrag frän grundgaranlin. Justeringarna hänför sig lill åldersstrukturens -och för kommunerna även den sociala strukturens -påverkan på kostnaderna. För landstingskommunerna - och de kommu­ner som inte ingår i landsting - är det fråga om inverkan på kostnaderna för sjukvård,' För kommunerna gäller del flera verksamheter avseende i första hand barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Tillägg skall också göras om befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden har överstigit fem procent.

Del bör ankomma pä regeringen att fastställa de närmare reglerna för beräkning av kostnader för åldersstruktur och social struktur.

Paragrafen motsvarar 3 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi­drag och innehåller den grundläggande bestämmelsen om alt skatteutjäm­ningsbidraget motsvarar tillskott av skatleunderiag multiplicerat med skat­tesatsen. En skattesats som överstiger en viss nivå beaktas dock inte fullt ut. Den maximala skattesats som ligger lill grund för beräkning av skatte­utjämningsbidrag är för landstingskommun, kommun som ingår i lands­tingskommun och annan kommun 13:50, 16 resp. 29:50 kr./skr.

För atl inte motverka s, k, skatteväxlingar mellan landstingskommun och kommun i samband med omstrukturering av vårduppgifter bör rege­ringen ges möjlighet atl medge undanlag från tillämpningen av maximerad skattesats.

7§

Paragrafen motsvarar 13 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi­drag.

8§

Paragrafen motsvarar 9 § första stycket i den nuvarande lagen om skatte­
utjämningsbidrag. Någon bestämmelse motsvarande andra stycket i först­
nämnda paragraf har inte tagits upp i förslaget. Vid sammanslagningar eller
uppdelningar av kommuner bör ändring göras i bestämmelserna om grund­
garanli 14 §,                                                                                                           103


 


9 och 10 SS                                                                                                                     Prop. 1987/88:100

Paragraferna motsvarar 11 och I2§§ i den nuvarande lagen om skatte­utjämningsbidrag.

11 §

Paragrafen motsvarar 14 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi­drag,

12S

Paragrafen motsvarar 16 § i den nuvarande lagen om skatteutjämningsbi­drag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Den nya lagen föreslås träda i kraft den I juli 1988, T,o,m. bidragsåret 1988 skall den gamla lagen tillämpas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1,      lag om skatteutjämningsbidrag,

2,  lag om ändring i lagen (1987: 561) om särskild skatteutjämnings­avgifl,

3,  lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall, m. m.

104


 


E 1. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.                        Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift       12582 473 267                                                              ' '

1987/88 Anslag     13 607000000 1988/89 Förslag    14511000000

Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag lill kommuner och lands­tingskommuner enligt lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag, den föreslagna lagen om skatteutjämningsbidrag saml lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget m, m. Ytterligare föreskrifter för bidragsgivningen finns i förordningen (1979:363) om skatteutjämningsbidrag. Vidare bestrids kostnaderna för skalleutjämningsnämnden, som är ett rådgivande organ i fråga om extra skatteutjämningsbidrag, från delta anslag.

Jag har i det föregående redovisat ett förslag till ändringar i skatteutjäm­ningssystemel. Förslaget som haft en utgångspunkt i en i stort sett oför­ändrad anslagsram skulle om det hade tillämpats på 1988 års bidragsgiv- . ning gett ordinarie bidrag på tillsammans 13490 milj, kr. Bidragen under 1989 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av de kommunala skattesatserna för samma år, Skatteutjämningsbidraget för år 1989 är vidare avhängigt av de skattekraflsgaranlier för kommuner och landstingskommuner som kommer fram vid omräkning under sommaren 1988 av åldersstruklurfaklorerna. Kostnaderna kan därför inte beräknas med säkerhet. Med utgångspunkt i 1988 års skattesatser och en viss an­lagen höjning av skatteunderlaget saml att åldersstrukturen är densamma som för 1988 bedöms det ordinarie skalteutjämningsbidraget uppgå till 14480 milj. kr. 1989,

De föreslagna ändringarna i skatteutjämningssystemel medför alt vissa kommuner får vidkännas relativt stora minskningar av skatteutjämnings­bidraget. Jag har i det föregående föreslagit alt kommuner och landstings­kommuner skall kompenseras för år 1989 för hela bidragsminskningen över 0:50 kr./skr. genom extra skatteutjämningsbidrag. Bidragsminskningen be­räknas genom en jämförelse mellan nuvarande bidrag för 1988 och bidrag enligt det föreslagna systemet om delta hade tillämpats för år 1988, Jag bedömer del sammanlagda behovet av kompensation lill 75 milj, kr. Denna speciella form av extra skatteutjämningsbidrag bör kunna ges utan ansö­kan.

1 samband med förenklingar av skattereglerna har beskattning i utbo­
kommun slopats så atl all inkomst beskattas i hemortskommunen. Denna
ändring för med sig en viss omfördelning av skalleinkomster mellan kom­
munerna. För kommuner inom skalteutjämningssystemet kompenseras
denna omfördelning automatiskt av ökade eller minskade skatteutjäm­
ningsbidrag. Några kommuner utanför skatteuljämningssyslemet drabbas
emellertid av relativt stora intäklsminskningar. Dessa bör kompenseras
genom ett extra skatteutjämningsbidrag. Inkomstbortfallen kan beräknas i
samband med 1987 års taxering. Jag bedömer behovet av extra bidrag för
detta ändamål till högst 20 milj. kr. Även dessa bidrag bör kunna ges utan
ansökan.                                                                                                              


 


Del.extra bidrag som ulgålt till högskattekommuner för bibehållande av     Prop. 1987/88:100 sänkt skatt slopas 1989 eftersom hänsyn till detta bidrag lagils i förslaget     Bil. 9 till nya grundgarantier. Anslagsbehovet för extra skatteutjämningsbidrag beräknas lill 300 milj. kr, enligt följande sammanställning.

Extra skatteutjämningsbidrag 1988 och 1989 (milj. kr.)

1988                1989

Till högskattekommuner för bibehållande av sänkt
skatt
                                                                                         118

Till kollektiv landsbygdslrafik                                                  70                   70

Till förebyggande åtgärder mot joi-dskred m. m,                      25                   25

Kompensation för stora bidragsminskningar genom
ändrat skatteuljämningssystem
                                                  -                     75

Kompensation för slopad beskattning i

utbokommun                                                                              -                    20

Extra skatteutjämningsbidrag i övrigt                                      110                  110

323                 m

Jag övergår nu till beräkningen av anslaget för budgetåret 1988/89. Medelsbehovel under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1988 och första hälften av år 1989. Storleken av de preliminära skalteutjämningsbidragen för 1988 och beräknade bidrag för 1989 framgår av följande sammanställning.


Skatteutjämningsbidrag 1988 och 1989 (milj. kr.)

1988

1989

7681

8090

6238

6390

323

300

14 242

14780

Kommuner Landstingskommuner Extra skatteutjämningsbidrag

Summa

Hälften av beloppen för resp. kalenderår 1988 och 1989, 14 511 milj. kr. utbetalas under budgetåret 1988/89, Jag förordar atl anslaget förs upp med dettabelopp.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen ätt

1,  bemyndiga regeringen alt utge kompensation till kommuner och
landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämnings­
bidrag i enlighet med vad jag har förordat, dels för sloi;a bidrags­
minskningar på grund av ändringar i skatteutjämhingssystemet, dels
för stora förluster på grund av slopad beskattning i utbokommun,

2,  lill Skatteutjämningsbidrag till kommunema mm. för budget­
året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14511 000000kr.
                                                             106


 


E 2. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet      Prop. 1987/88:100
av den kommunala företagsbeskattningen
                                        Bil. 9

1986/87 Utgift           1569753000

1987/88 Anslag       1224000000 1988/89 Förslag        879 172 000

Från anslaget betalas bidrag till kommunerna som kompensation för det inläklsbortfall som uppstår i samband med att den kommunala beskatt­ningen av juridiska personer upphört (prop. 1983/84:133 bil. I, FiU 39, rskr. 422, SFS 1984:504). Första bidragsåret var 1985. För år 1986 beslöt riksdagen (prop, 1984/85:150, FiU 29, rskr, 29) att kompensationen skulle reduceras med 30 kr,/inv. En ytterligare reducering med 90 kr,/inv. har riksdagen beslutat om för år 1988 (FiU 1986/87:29, rskr, 343). Regeringen har i september 1987 fastställt beloppen för år 1988 till sammanlagt ca 879 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av

kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 879 172 000 kr.

E 3. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala garantibeskattningen m. m.

Nytt anslag (förslag) 450000000

Jag har i det föregående föreslagit att den kommunala sektorn skall kompenseras för neiloborlfallet av skatteinkomster till följd av riksdagens beslut alt slopa garanlibeskallningen av fysiska personers fastigheter och det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet.

Den totala kompensationen till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner kan beräknas lill 900 milj, kr. Hälften av delta utbeta­las under budgetåret 1988/89,

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1,       bemyndiga regeringen att utge bidrag lill kommunerna, lands­tingskommunerna och de kyrkliga kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garanlibeskallningen;

2,       till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala garanlibeskallningen m.m. för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 450000000 kr.

107


 


F. Övriga ändamål                                                         Prop. 1987/88: lOO

Bil, 9 F 1. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m. m.

 

1986/87 Utgift

166500

1987/88 Anslag

250000

1988/89 Förslag

250000

Från anslaget bestrids för närvarande Sveriges bidrag till nordiska skat-levetenskapliga forskningsrådet. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till avrundat 250000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag lill vissa inlernationella byråer och organisationer m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 250000 kr.

F2. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

 

1986/87 Utgift

15 221060

1987/88 Anslag

16500000

1988/89 Förslag

16700000

Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel till sådana handikappade motor-fordonsägare som har befriats från ärlig vägtrafikskatt. Bidragen motsva­rar skattekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till 700 liter och för ägare av motorcykel lill 250 liter för helt år. Bidragen utgår i efterskott för budgetår. Ärenden om bidrag handläggs av riksskattever­ket.

Riksskatteverket föreslår - med utgångspunkt i nu gällande skattesatser - all anslaget för budgetåret 1988/89 beräknas lill 16700000 kr. Antalet bidragsberättigade beräknas därvid av verket lill ca 10000,

Regeringen avser alt inom kort till riksdagen lägga fram ell förslag om ell nytt bilslöd lill handikappade. För budgelårel 1988/89 beräknar jag kostna­derna för bidrag enligt detta anslag lill 16 700000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16700000 kr.

F3. Bidrag till vissa investeringar

 

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Från delta anslag bekostas statliga investeringsbidrag enligt dels lagen
(1975:1149) om statligt investeringsbidrag för invenlarieanskaffning, dels
lagen (1978:951) om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten,
                                               108


 


Möjligheten fill investeringsbidrag upphörde den 31  mars  1980. För     Prop. 1987/88:100 budgetåret 1988/89 kan endast belopp på grund av överklagade beslul     Bil. 9 komma atl utbetalas. Med hänsyn härtill föreslår jag att anslaget förs upp med ell formellt belopp av I 000 kr, för budgetåret 1988/89. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F4. Exportkreditbidrag

 

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Från detta anslag bekostas exportkredilbidrag enligt lagen (1978:401) om exportkreditstöd.

En förutsättning för att exportkredilslöd skall komma i fråga är bl. a. att exportkredilavlalel ingåtts före utgången av år 1981. Ansökan om stöd görs i första hand hos exportkreditnämnden. Nämnden prövar om de allmänna förutsättningarna för slöd föreligger. Stödet ges i form av anting­en ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller ell skatlefrilt bidrag. Bidrag utgår bara om avdraget inle kan utnyttjas skattemässigt. Ansökan om utbetalning av bidrag skall göras hos riksskatteverket senast en månad efter del atl exportföretagels taxeringar för beskattningsåret har vunnit laga kraft.

Riksskatteverket

Under de år möjlighet funnits till exportkredilbidrag har endast ett fåtal ansökningar inkommit lill riksskatteverket. Då någon prognos för budgetår 1988/89 inle låter sig göras föreslår riksskatieverkel atl anslaget tas upp med 1 000 kr, i statsbudgeten.

Föredraganden

Någon tillförlitlig beräkning av medelsbehovel under detta anslag är inte möjlig atl göra. Förutom svårigheten alt överblicka omfattningen av under­laget för exportkredilstödel är det omöjligt atl förutse taxeringsulfallel och de därav föranledda yrkandena om bidrag. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov som kan bli aktuellt förordar jag atl anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. också i statsbudgeten för budgetåret 1988/89, Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Exportkreditbidrag för budgelårel 1988/89 anvisa ett för­
slagsanslag av 1 000 kr.
                                                                                                                    109


 


F 5. Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier    Prop. 1987/88:100

Bil. 9

1986/87 Utgift

3 006000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Under delta anslag redovisas, brutto, den statliga garantiverksamheten. Även fortsättningsvis bör för vissa garanlisystem särskilda anslag under resp. huvudtitel belastas vid eventuella infriande av statliga garantier. För de garantier där detta inte är fallet bör detta anslag belastas vid eventuella förluster. För atl upprätthålla principen om bruttoredovisning har redan tidigare särskilda inkomsttitlar inrättats för, dels influtna avgifter för statli­ga garantier, dels återbetalning av tidigare infriade statliga garantier,

I förslaget till statsbudget bör anslaget föras upp med ett belopp av 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

F 6 Kostnader för vissa nämnder

 

1986/87 Utgift

1290629

1987/88 Anslag

1 190000

1988/89 Förslag

2 163 000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för arvoden, expenser m.m. för resegarantinämnden. Medelsförbrukningen för resegaranlinämnden beräk­nas till 31 500 kr. för budgetåret 1988/89,

Kostnader för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskade­nämnd bestrids från detta anslag. Medelsförbruknirigen för nästa budgetår beräknar jag för statens krigsförsäkringsnämnd till 62 500 kr, och för sta­tens krigsskadenämnd till 37500 kr,

I prop, 1986/87:100, bil, 9, anmälde regeringen att ett ekonomiskt råd med vetenskaplig inriktning skulle inrättas. Samtidigt meddelades alt eko­nomiska planeringsrådel och utredningsrådel, som var knutna till finansde­partementet, skulle läggas ned. Regeringen har nu inrättat det ekonomiska rådet. Rådet har i uppgift atl initiera forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning, alt redovisa relevant forsknings- och utredningsarbete i rapporter och internationella temasymposier och atl bistå finansdepartemenlet och konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor särskilt när del gäller arbetet med alt utveckla modeller för analys av ekonomiska frågeställningar. Rådet år knutet lill konjunkturinstitutet och i förslaget rörande anslag till intstitutet har inräknats vissa medel för utredningsresurser m, m, lill rådet. Medels­förbrukningen för nästa budgetår för del ekonomiska rådet beräknas till 1300000 kr,

Från anslaget bestrids vidare kostnaderna för kontraktsdelegalionen.
Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), sta-                            110


 


lens grupplivnämnd, statens ijänstepensionsnåmnd, statens utlandslöne­nämnd, nämnden för lokalanställda, statens chefslönenämnd och slats-rådslönenämnden. Medelsförbrukningen beräknas till 731 500 kr, för bud­getåret 1988/89, Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Kostnaderför vissa nämnder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 163000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


F 7. Sparfrämjande åtgärder


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


20076143 36000000 16640000


Reservation


16866993


Spardelegalionen inrättades genom beslut av regeringen den 13 juni 1985, Dess huvudsakliga uppgift är att svara för brett inriktade informa­tions- och utbildningsinsatser i syfte all långsiktigt främja hushållssparan­del samt atl ansvara för statens informationsinsatser avseende allemans­sparandel. Den skall också svara för nödvändiga förvaltningsuppgifter i anslutning till detta. När det gäller informationsinsatserna avseende alle­manssparandel skall det samarbete som förekommit mellan delegationen för allemanssparandel och riksgåldskontoret fortsätta, I övrigt får sparde­legalionen fritt organisera sitt arbete och välja de samarbelspartners som bäst lämpar sig för respektive projekt, Spardelegalionen har vidare fått i uppdrag av regeringen alt utreda vissa frågor rörande hushållssparandet. Av delegationens anslag har 16 milj, kr, anvisats för nu nämnda uppgifter. Återstående 20 milj. kr. är en engångsanvisning all disponeras under budgetåret 1987/88, Medlen är avsedda atl användas för informationskam­panjer riktade speciellt lill barn och ungdomar.

Delegationen leds av en ordförande. Till sitt förfogande har delegationen ett sekretariat. Konsult- och experttjänsler inhandlas vid behov.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


 

Personal

2

Ekonomisk plan

 

 

Förvaltningskostnader

(inkl. lokaler) Sparfrämjande Engångsanvisning - barn och ungdom

700000 15 300000 20000000

+40000

+600000

-20000000

 

36000000

16640000


Spardelegationen

Spardelegalionens förslag innebär atl medlen för allmänt sparfrämjande åtgärder och insatser avseende allemanssparandel skall las upp med ett realt sett oförändrat belopp. Pris- och löneomräkning beräknas lill 1468000 kr.


Ill


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Spardelegationen bör under det kommande budgetåret bedriva sina all-mänt sparfrämjande insatser på en i stort sett oförändrad nivå. Häri ingår atl spardelegalionen förutsätts avsätta 700000 kr. till konsumenlverkel för alt stärka konsumentfrågornas ställning i skolorna genom fortbildning av lärare. Vidare skall spardelegationen långsiktigt främja hushållssparandet och ansvara för statens informationsinsatser avseende allemanssparandel. Jag beräknar beloppet till 16640000kr, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Sparfrämjande ålgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 16640000kr,

F 8. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1986/87 Utgift          667153 696

1987/88 Anslag       2000000000 1988/89 Förslag      2589000000

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen lill avlöningar och pen­sioner under näsla budgetår har, somjag tidigare denna dag redovisat vid min anmälan av punkt 7 i Gemensamma frågor (bil, 2 till budgetproposi­tionen), lagts de lönebelopp som enligt gällande avtal tillämpas fr.o.m. den I oktober 1986, Lönekostnadspålägg har beräknats med 39% av löne­beloppen.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i gällan­de avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. För nya avtal bör medelsbehovet beräknas med utgångspunkt i den utgiftsram för löne­ökningar som jag föreslagit tidigare denna dag. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett belopp av 2589000000 kr.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt beträffande tidigare anvisade läckningsanslag - efter prövning i varje särskilt fall - kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m, m, som föranleds av avtal som har godkänts av riksdagens finansutskott eller regeringen. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbe-lastning inte bör ske av förslagsanlag och förslagsvis betecknade anslags­poster som har maximerats av regeringen.

Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör dock betalas på sam­ma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader för löner som faller på anslag inom utgiftsramarna för del mililära försvaret och civilförsvaret bör täckas av Qärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör vidare i likhet med vad som gäller för innevarande
budgetår ha möjlighet all - efter prövning i vaije särskilt fall - från
anslaget kunna anvisa de medel som behövs, når reservationsanslag, obe-
lecknade anslag eller affärsverk belastas med större utgifter än som har
beräknats i budgetpropositionen eller särskild anslagsproposition på grund
av atl personliga tjänster har inrättats för tjänstemän som enligt beslut av                           112


 


trygghetsnämnden bör undantas från flyttning från stockholmsområdet i     Prop, 1987/88:100
samband med myndighets omlokalisering.
                                                                      Bil. 9

Regeringen bör slutligen i enlighet med vad jag tidigare har anfört om kostnader för trygghetsåtgärder till följd av utgiftsram för löneökningar — efter prövning i varje särskilt fall - från anslaget kunna anvisa de medel som behövs när reservationsanslag eller obelecknade anslag belastas med större utgifter än som har beräknats i budgetproposition eller annan an­slagsproposition för åtgärder inom ramen för trygghetsavtal (TrA),

Under hånvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1,  godkänna vad jag har anfört om användning av ifrågavarande
anslag för trygghetsåtgärder till följd av utgiftsram för löneökningar,

2.  till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2589000000 kr,

113

8    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9


Bilaga 9.1


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 


Ordlista

Egen skattekraft

Garanterad skatte­kraft

Garanterat skatteunderlag

Grundgaranli

Kommun Landsting Medelskaltekrafl Sjukvårdshuvudman

Skaltekraftsgaranli Skattesats

Skatleunderiag Spärregler

Tillskott av skatteunderlag


Skatleunderiag per invånare i en kom­mun resp, ett landsting, ullrycks i pro­cent av medelskattekraften eller skat­tekronor per invånare (skr,/inv,),

Skatleunderiag per invånare som ga­ranteras genom skalteutjämningssyste­met, uttrycks i procent av medelskal-tekrafieri.

Skatteunderlag som garanteras genom skatteutjämningssystemel, uttrycks i skattekronor (skr,).

En fastställd skattekraft för varje kom­mun och landsting som är bas för be­räkning av garanterad skattekraft, ut­trycks i procent av medelskatlekraf­ten.

Används här i betydelsen primärkom­mun.

Används här i betydelsen landstings­kommun.

Skatleunderiag per invånare i riket (skr./inv.).

Samtliga landsting och de tre kommu­ner, Göteborg, Malmö och Gotland, som bedriver hälso- och sjukvård.

Se garanterad skattekraft.

Den andel av den beskattningsbara in­komsten som invånarna betalar i skatt till kommun resp. landsting. Benämns även utdebitering och uttrycks i kronor per skallekrona (kr./skr.).

Summa beskattningsbara inkomsler, uttrycks i skattekronor (skr.).

Regler som garanterar en viss lägsta skattekraft oavsett utfallet av formell grundgaranli och åldersfaktor.

Skillnaden mellan det garanterade och egna skatteunderlaget, ullrycks i skat­tekronor (skr,).


114


 


Tillägg för befolkningsminskning

Total garanti Total skattekraft

Åldersfaktor


Ett tal som beräknas årligen med hän­syn till befolkningsförändringen under den senaste tioårsperioden, uttrycks i procent av medelskatlekraften.

Se garanterad skallekraft.

Högsta värde av egen eller garanterad skattekraft, ullrycks i procent av me­delskatlekraften.

Ett tal som beräknas årligen med hän­syn främst lill åldersfördelningen i var­je kommun och landsting, ullrycks i procent av medelskatlekraften.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


115


 


Bilaga 9.2     Prop. 1987/88:100 Bil. 9 1 Förslag till

Lag om skatteutjämningsbidrag Härigenom föreskrivs följande.

1   §    Landsfingskommun och kommun kan få skatteutjämningsbidrag en­ligt denna lag.

2   §    I lagen förslås med

bidragsår del år under vilket skatteutjämningsbidraget utbetalas,

eget skatteunderlag antalet skattekronor enligt taxeringsnämndens be­slut om taxering lill kommunal inkomstskall året före bidragsåret,

egen skattekraft skatteunderlag per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

medelskattekraft skatteunderlaget för riket per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

garanterad skattekraft det procenttal av medelskaltekraften som mot­svaras av landstingskommunens eller kommunens grundgaranti enligt 3 och 4 §§ justerad enligt 5 §,

garanterat skatteunderlag det antal skattekronor som motsvarar den garanterade skattekraften,

tillskott av skatteundertag del antal skattekronor varmed del egna skat­teunderlaget understiger del garanterade skatteunderlaget.

§    För landstingskommun gäller följande skattekraft i procent av medel­
skaltekraften som grundgaranti.

Landsting                                                                        Grund-

garanli

Norrbottens läns landstingskommun                                    141
Västerbottens läns landstingskommun                                  129
Jämtlands läns landstingskommun                                       125
Väslernorriands läns landstingskommun                                115
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstings­
kommuner                                                                       107
Blekinge läns landstingskommun                                         105
Kalmar, Örebro och Västmanlands läns landstingskommuner 103
Övriga landstingskommuner                                               100

116


 


4 §    För kommun gäller följande skattekraft i procent av medelskaltekraf­ten som grundgaranti.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 


Län


Kommuner


Grund­garanti


 


Stockholms

Samtliga

100

Uppsala

Enköping, Håbo och Uppsala

100

 

Tierp och Östhammar

107

 

Älvkarleby

109

Södermanlands

Samtliga

100

Östergötlands

Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena och

 

 

Ödeshög'

100

 

Boxholm, Ydre och Åtvidaberg

103

 

Kinda

105

 

Valdemarsvik

111

Jönköpings

Samtliga utom Aneby, Eksjö och Tranås

100

 

Aneby, Eksjö och Tranås

103

Kronobergs

Alvesta, Ljungby, Markaryd, Växjö och

 

 

Älmhult

100

 

Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge

105

Kalmar

Borgholm, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga,

 

 

Nybro och Oskarshamn

100

 

Emmaboda, Hultsfred, Torsås, Vimmerby

 

 

och Västervik

103

 

Högsby

105

Gotlands

Gotland

117

Blekinge

Samtliga

105

Kristianstads

Samtliga

100

Malmöhus

Samtliga

100

Hallands

Samtliga

100

Göteborgs och

Göteborg, Härryda, Kungälv, Munkedal,

 

Bohus

Mölndal, Partille, Solenäs, Strömstad och

 

 

Tanum

100

 

Orust, Stenungsund och Tjörn

103

 

Lysekil och Uddevalla

105

 

Öckerö

111

Äivsborgs

Ale, Alingsås, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Mellerud, Svenljunga, Tranemo, Trollhättan, Ulricehamn, Vårgårdaoch

 

 

Vänersborg

100

 

Färgelanda och Lilla Edel

103

 

Åmål

105

 

Benglsfors och Dals-Ed

109

Skaraborgs

Samtliga utom Gullspång och Karlsborg

100

 

Karisborg

103

 

Gullspång

107

Värmlands

Karistad

105

 

Hammarö

107

 

Arvika, Eda, Filipslad, Forshaga, Grums,

 

 

Hagfors, Kil, Kristinehamn, Munkfors,

 

 

Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng

109

 

Torsby

115


117


 


Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens


 

Hallsberg och Kumla

100

Prop. 1987/88:

100

Askersund, Laxå och Örebro

103

Bil. 9

 

Degerfors och Kariskoga

107

 

 

Hällefors, Lindesberg och Nora

109

 

 

Ljusnarsberg

111

 

 

Arboga, Heby, Kungsör, Köping, Sala och

 

 

 

Västerås

100

 

 

Hallstahammar och Surahammar

105

 

 

Fagersla och Norberg

109

 

 

Skinnskalteberg

111

 

 

Falun

105

 

 

Borlänge

107    .

 

 

Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Säter

109

 

 

Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och

 

 

 

Vansbro

111

 

 

Mora

113

 

 

Orsa

115

 

 

Malung

119

 

 

Älvdalen

139

 

 

Gävle

105

 

 

Sandviken

107

 

 

Hofors, Hudiksvall, Nordanslig och Ockelbo

111

 

 

Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn

113

 

 

Ljusdal

119

 

 

Härnösand, Sundsvall och Timrå

115

 

 

Kramfors och Örnsköldsvik

117

 

 

Ange

121

 

 

Sollefteå

127

 

 

Östersund

115

 

 

Berg och Bräcke

127

 

 

Krokom och Ragunda

129

 

 

Härjedalen

133

 

 

Åre

135

 

 

Strömsund

137

 

 

Umeå

117

 

 

Nordmaling, Roberlsfors och Skellefteå

119

 

 

Vindeln och Vännäs

127

 

 

Bjurholm

129

 

 

Norsjö

133

 

 

Mala

135

 

 

Lycksele

137

 

 

Sorsele, Storiiman och Vilhelmina

145

 

 

Dorotea och Åsele

149

 

 

Luleå och Piteå

127

 

 

Haparanda och Kalix

131

 

 

Boden och Älvsbyn

1.35

 

 

Arvidsjaur

139

 

 

Gällivare och Kiruna

143

 

 

Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och

 

 

 

Övertorneå

145

 

 

Pajala

157

 

 


 


5 § Med utgångspunkt i grundgarantin enligt 3 och 4 §§ beräknas årligen den garanterade skattekraften. Denna utgörs av grundgarantin med tillägg eller avdrag för landstingskommun för åldersstrukturens inverkan på landstingskommunens kostnader och för kommun för åldersstrukturens


118


 


och den sociala strukturens inverkan på kommunens kostnader. För lands-     Prop. 1987/88:100 tingskommuner och kommuner som inle ingår i landstingskommuner skall     gji 9 hänsyn las till skillnader i fråga om kostnader för sjukvård. För kommuner skall hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för barnomsorg, grund­skola, gymnasieskola, äldreomsorg, kommunall bostadstillägg till folkpen­sion, socialbidrag saml statskommunala bostadsbidrag.

I fråga om landstingskommun och kommun vars folkmängd senaste tioårsperioden har minskal skall tillägg göras för den befolkningsminskning som överstiger fem procent.

6  § Landstingskommun och kommun får skatteutjämningsbidrag, om det
egna skatteunderlaget understiger det garanterade skatteunderlaget. Bidra­
get motsvarar tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med skattesatsen
för bidragsåret i den mån denna inle överstiger för landstingskommun 13
kronor 50 öre per skattekrona, för kommun som ingår i landstingskommun
16 kronor per skattekrona och för annan kommun 29 kronor 50 öre per
skattekrona.

Regeringen får medge undanlag från tillämpningen av ovan angivna högsta skattesatser i det fall att landstingskommunen och kommunerna inom landstingsområdet kommer överens om en ändrad fördelning av den sammanlagda landstings- och kommunalskatten,

7   § Regeringen får efter ansökan bevilja extra skatteutjämningsbidrag. Ansökan inges till länsstyrelsen senast den 31 mars året före bidragsåret,

8   § Ändras rikels indelning i landstingskommuner eller kommuner be­räknas tillskott av skatleunderiag på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårels ingång,

9   § Länsskaltemyndigheten fastställer tillskott av skatteunderlag samt lämnar senast den 25 januari bidragsårel landstingskommun och kommun uppgift om tillskottets storlek.

Till ledning för landstingskommuns och kommuns budgetarbete skall länsskaltemyndigheten senast den 10 september året före bidragsåret läm­na landstingskommun och kommun uppgift om uppskattat tillskott av skatteunderlag,

10        § Statistiska centralbyrån fastställer medelskatlekraften senast den 31 december året före bidragsåret.

11        § I fråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag under bidragsåret tillämpas bestämmelserna i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m,

12        § Landstingskommunen eller kommunen får överklaga statistiska centralbyråns eller länsskallemyndighets beslul enligt denna lag hos rege­ringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om bidragsårel 1989,

Genom lagen upphävs lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsbidrag för år 1988 och tidigare år.

119


 


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs alt I och 3 §§ lagen (1987:561) om särskild skatte­utjämningsavgifl skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88:100 Bil. 9


 


Nuvarande lydelse

Landstingskommun och kom­mun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgifl om antalet skattekronor enligt taxeringsnämn­dens beslul vid taxeringen till kom­munal inkomstskatt föregående år överstiger vad som motsvarar 130 procent av medelskaltekraften.


/§


Föreslagen lydelse

Landstingskommun och kom­mun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgifl om antalet skallekronor enligt taxeringsnämn­dens beslut vid taxeringen till kom­munal inkomstskatt föregående år överstiger vad som motsvarar 125 procent av medelskattekraften.


3§


Den särskilda skatteutjämnings-avgifien är

5   kronor per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som motsvarar 130 men inte överstiger vad som motsvarar 135 procent av medelskatlekraften,

6   kronor,per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som motsvarar 135 men inte överstiger vad som motsvarar 145 procent av medelskatlekraften,

8 kronor per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som motsvarar 145 procent av medel­skattekraften.


Den särskilda skatteutjämnings­avgiften är

6 kronor per skattekrona lill den del underlaget överstiger vad som motsvarar 125 men inte överstiger vad som motsvarar 135 procent av medelskatlekraften,

8 kronor per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som motsvarar 135 men inte överstiger vad som motsvarar 145 procent av medelskatlekraften,

10 kronor per skattekrona till den del underlaget översfiger vad som motsvarar 145 procent av medel-skattekraften men inte överstiger vad som motsvarar 155 procent av medelskattekraften,

12 kronor per skattekrona till den del underlaget överstiger vad som motsvarar 155 procent av medel­skattekraften.


 


Denna lag träder i kraft den I juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgifl för år 1989.


120


 


3 Förslag till                                                                                   Prop. 1987/88:100

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmel­ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m,' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

I                                                                     §
Skattesatsen för kommuns och
                                  Skattesatsen för kommuns och
annan menighets uttag av skatt
                                annan menighels uttag av skall
skall bestämmas i förhållande till
                         skall bestämmas i förhållande lill
det antal skattekronor och skatte-
                        del antal skattekronor och skalte-
ören, som enligt länsskattemyndig-
                    ören, som enligt länsskattemyndig-
helens beräkning kommer atl påfö-
                    betens beräkning kommer alt påfö­
ras de skattskyldiga vid taxeringen
                    ras de skattskyldiga vid laxeringen
det år skattesatsen skall fastställas,
                  del år skattesatsen skall fastställas,
ökat med det antal skattekronor,
                           ökat med del antal skallekronor,
som staten uppskattas skola till-
                              som staten uppskattas skola till­
skjuta enligt lagen (1979:362) om
                       skjuta enligt lagen (1988:000) om
skatteutjämningsbidrag.
                                                      skatteutjämningsbidrag.

Om enligt 4 kap, 4 § andra stycket kommunallagen (1977:179) eller 6 kap, 4 § tredje stycket lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter annan skattesats slutligt fastställs än den som har bestämts tidigare, skall den nya skattesatsen om möjligt bestämmas med hänsyn lill det antal skattekronor och skatteören som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988. Intill den I januari 1989 skall dock hänvisningen i I § första stycket avse lagen (1979:362) om skatte­utjämningsbidrag.

' Lagen omtryckt 1973:437,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1977; 191,

Senaste lydelse 1986:1315,                                                                                                                         121


 


Bilaga 9.3     Prop. 1987/88:100 Bii. 9

Sammanfattning av tulldatautredningens betänkande (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner - Förstudie

Uppdraget

Tulldataulredningen (TDU) har i uppdrag alt lämna förslag till hur tullver­kets rutiner i anslutning till export- och import kan datoriseras,

I korthet innebär uppdraget att förslag skall lämnas till hur ADB-basera­de rutiner i datautväxlingen mellan företagen och tullen skall kunna ersätta nuvarande blankeltbaserade rutiner. Vidare skall förslag lämnas om hur tullens hantering av uppgifterna kan automatiseras med hjälp av modern datateknik,

I direktiven sägs att utgångspunkter för utredningsarbetet skall vara en verksamhetsanalys av den nuvarande tullproceduren-både vad gäller tullverket internt och förhållandel mellan tullverket och exportörer respek­tive importörer. Vidare skall en analys göras av den internationella utveck­lingen-särskilt i EG- och EFTA-länderna -innefattande en beskrivning av de tullprocedurer nuvarande system för automatiserad informationsöver­föring bygger på,

I direktiven understryks atl en datorisering av tullverksamheten kan komma att aktualisera ändringar i tullverkets och trafikanternas rutiner i samband med införsel av gods. Utformningen av kontrollstrategier kan bli så stora alt de kommer att medföra behov av förändringar såväl i själva tullproceduren som i andra föreskrifter som styr tullverksamhelen. I detta sammanhang betonas att utredaren bör uppmärksamma de legala problem som kan vara förknippade med utväxling av information mellan näringsli­vet och tullverket med hjälp av ADB eller andra elektroniska metoder. I ett system med dokumentlös uppgiflsöverföring måste det finnas möjlighet all konstatera vem uppgiftslämnaren är dvs en identifikationsmöjlighel som tjänar samma ändamål som namnunderskrifterna i de nuvarande tulldekla­rationerna.

Till samtliga de alternativ som presenteras skall fogas kalkyler över kostnaderna för systemutveckling, investeringar och drift, Rationalise-ringspotenialen för vart och ett av alternativen skall beräknas. En effekt­beskrivning skall fogas till varje alternativ, dvs de återverkningar som varje angivet alternativ ger och vilka krav som kommer all ställas på de i systemet ingående intressenterna i organisatoriskt, funktionellt och tek­niskt hänseende. För varje alternativ skall också anges i vad mån systemen kan anpassas lill förändringar i de inlernationella och svenska regelsyste­men, tekniska förändringar etc. Slutligen skall anges hur ansvarsfördel­ningen mellan tullen och näringslivet bör vara vad gäller driften av syste­mens skilda delar och uppdateringen av information. På grundval av en sådan genomlysning skall en diskussion föras om sätten att finansiera systemen.

122


 


utredningsarbetets bedrivande                                                                                        Prop. 1987/88:100

Utredningsarbetet har bedrivits med inriktningen alt den första rapporten        ' ' skall ha ell innehåll motsvarande vad som enligt gängse regler bör ingå i en förstudie för ett stort daioriseringsprojekl. Rapporten avslulas med alt förslag lämnas till de riktlinjer som regeringen bör fastställa för det fortsal­la arbetet med tullens datorisering.

Syften med datorisering

Den allmänna inriktningen av rationaliserings- och datoriseringsarbetet inom statsförvaltningen är att i berörd verksamhet öka effektivitet och produktivitet, atl förbättra servicen och atl sträva mol decentralisering i olika avseenden. En datorisering av tulladministrationen har, enligt TDU, goda förutsättningar alt leva upp till dessa tre övergripande mål. Mot denna bakgrund preciserar utredningen syftena med en datorisering av tullverksamheten.

En datorisering av tullens verksamhet är i hög grad en fråga om att gå över från en pappersbaserad informationshantering, innefattande årligen flera tiotals miljoner dokument, till informationshantering med utnyttjande av modern dalateknik. Den nuvarande verksamheten kännetecknas av flera av de karaktäristiska som talar för att en datorisering är en lämplig ralionaliseringsåtgärd. Således förekommer i slor omfattning manuella registreringar, summeringar, avstämningar och sorteringar. Vidare hante­ras samma uppgifter flera gånger och omfattande fysisk transport och lagring av dokument förekommer.

Mol denna bakgrund utgör en datorisering av tullen ett kontorsrationali-seringsprojekt som kan medverka till all hanteringen för berörda parter blir enklare, snabbare, säkrare och mer ekonomisk. Dessutom ger en datorise­ring möjlighet att lämna stöd till företagen och effektivisera kontrollen, bl, a, genom att systemet kan göra enkla, automatiska avstämningar och kontroller och tjäna som vägledning för den manuella kontrollen till ange­lägna områden.

Inom EG bedrivs ett intensivt utredningsarbete för att i slor omfattning
ta i anspråk datorteknik för att förenkla och förbilliga tulladministrationen
och företagens uppgiflslämnande till tullen. Arbetet bedrivs inom del s k
CD-projektet, En grundval för datoriseringen är den harmonisering av
uppgifterna som åstadkoms med del sk enhetsdokumenlet. Med Sveriges
anslutning lill konventionerna mellan EG och EFTA-länderna om enhets­
dokumenlet och om en gemensam transileringsordning skapas förutsätt­
ningar för förenkling av formaliteterna vid export, Iransilering och import.
Förutsättningar för en långtgående och samordnad datorisering av tullpro­
cedurerna i det europeiska frihandelsområdet föreligger därmed, I ett
sådant perspektiv är det ett övergripande samhällsintresse all den svenska
tullproceduren och datoriseringen av denna underlättar landets handelsut­
byte med andra länder. Det är därför av stor handelspolitisk vikt att
utvecklingen på det lulladministraliva området i vårt land sker med så
                                                      123


 


långt möjligt samma inriktning och i takt med motsvarande utveckling hos     Prop, 1987/88:100
våra största handelspartners.
                                                               Bil, 9

För företagen finns ett allmänt intresse av atl de höga kostnaderna för handelsprocedurer som sammanhänger med utrikeshandel kan reduceras. Härvid avses inte bara kostnader för att hantera handelsdokument utan kanske än mer kostnader som beror på godsets omloppsfid. Procedurer och lidsfördröjningar som är avhängiga av just lullförfarandel vid gräns­överskridande handel utgör emellertid en mindre del av procedurkostna­derna i vid bemärkelse. Inte desto mindre är det viktigt att på detta område erbjuda företagen i vårt land minst lika goda förutsättningar som deras konkurrenter i andra länder har eller kommer att få. Till saken hör också att företagen på handelsprocedurområdel kan skörda frukterna av datori­serad kommunikation, först när alla viktiga parter som medverkar i gräns­överskridande handelstransaktioner kan ta emot och sända uppgifter i elektronisk form. För förelagen är det viktigt atl en datorisering av tullen kan medverka fill en enklare och snabbare tullhantering som kan ge ökad konkurtenskraft för svenskt näringsliv. Detta är ockå ett samhälleligt mål.

För tullverket som statlig myndighet finns en skyldighet och ett intresse att minska kostnaderna och höja produktiviteten i sin verksamhet. En påtaglig rationalisering av tullhanteringen förutsätter att del fysiska doku­mentflödet inom tullen i väsentlig mån kan begränsas. Det är också nöd­vändigt atl tullen kan nyttiggöra sig uppgifter i maskinläsbar form, uppgif­ter som tidigare registrerats av företagen. För tullverket är det också viktigt alt en datorisering främjar verkels möjligheter att fullgöra sin kon­trollerande myndighetsuppgift. Den manuella kontrollen bör kunna inrik­tas mot kvalificerade kontroller. Konlrollmetetoder och kontrollstrategi förändras givetvis när ny teknik tas i anspråk. Härtill kommer att en datorisering bör underlätta för tullen att erbjuda en förbättrad service till förelagen, allmänheten och andra myndigheter. Det är också önskvärt all ett tulldatasyslem utformas så att del kan ge underlag för att löpande öka effektiviteten i tullens resursanvändning. Med hänsyn fill de stora belopp i tull, annan skalt och avgifter som debiteras och redovisas, är det vidare nödvändigt atl systemet utformas med beaktande av de höga krav på datasäkerhet som redovisningsrevisionen kan ställa.

Sammanfattningsvis preciserar TDU följande syften eller mål som bör främjas av en datorisering av tullverkets rutiner och av en övergång tiH elektronisk uppgiflsöverföring från företagen till tullen..

1. Tulldatasystemel skall medge att debitering och uppbörd av luHm. m. kan ske säkert och att tillfredsställande underlag till handelsstatistiken kan las fram snabbt.

2.        Tulldatasystemet bör erbjuda möjligheter till samverkan med motsva­rande system hos våra viktigaste handelspartners.

3.        Tulldatasystemet och tullprocedurerna bör främja ett snabbi godsflö­de,

4.        Tulldatasystemel bör erbjuda förutsättningar för att företagens upp­giflslämnande kan förenklas och förbilligas.

5.        Tulldatasystemet bör ge förelag möjlighet atl lämna uppgifter på några

olika sätt, beroende på förutsättningar.                                                                   124


 


6.   Tulldatasystemet bör skapa förutsättningar för tullen all lämna god     Prop. 1987/88:100
service lill myndigheter och stöd fill förelagen.                                   Bil. 9

7,   Tulldatasystemel bör leda till ökad effektivitet och lägre kostnader i
tullverkets administration.

8.   Tulldatasystemet och tullprocedurerna skall erbjuda tillfredsställande ■
kontrollmöjligheter för tullverket,

9,   Tulldatasystemel skall fylla de krav på datasäkerhet som uppbörden
av tull, andra skatter och avgifter motiverar.

10.        Tulldatasystemel bör erbjiida tillfredsställande informationssäkerhet för företagen.

11.        Tulldatasystemel bör erbjuda möjligheter lill ökad delegering av an­svar och befogenheter inom tullverket.

 

12,        Tulldatasystemet bör erbjuda de anställda i tullverket goda arbets­miljöförhållanden och meningsfulla arbetsuppgifter,

13,        Tulldatasystemel bör ha en systemstruktur som erbjuder god driftsä­kerhet samt underlättar ett etappvist genomförande och flexibel an­passning till framtida procedurer och metoder. Huvuddelen av syste­met bör vara i drift före utgången av år 1992.

Ändringar i tullproceduren

De tullförfaranden som nu används vid export och import bygger på atl flertalet arbetsmoment inom tullen utförs manuellt. I samband med en genomgripande datorisering är det, enligt TDU, lämpligt att pröva om och hur moment i tullproceduren kan modifieras för all största möjliga nytta skall kunna dras av de möjligheter som datatekniken erbjuder, samtidigt som tjänstemännens insatser koncentreras tilluppgifter där den mänskliga förmågan bäst kommer till sin rätt.

Stegvis förtullnlng

Tullproceduren vid import bör, enligt TDU, innehålla tvä dominerande förfaranden, nämligen stegvis förtullnlng och direktförtullning. Den slegvi-sa förlullningen bör ersätta hemtagningsanmälan med efterföljande import­anmälan. Uppgifter som lämnas i första stegel när godset frigörs, skaH inte behöva upprepas i det andra steget, dvs i tulldeklarationen. Gods som hanteras på tullupplag bör godsredovisas av upplaget på så sätt som anges av tullen. Varje sändning skall därvid åsältas ett identitelsnummer. Mot­svarande nummer tilldelas sändning av tullen när importgodset inte hanle­ras pä tullupplag. Detta identitetsnummer ersätter nuvarande hemtag­ningsnummer, godsnummer och redovisningsnummer,

I fråga om export föreslår TDU inle några väsentliga modifieringar av tullproceduren. Dock skall även alla exporlsändningar tilldelas ell identi­telsnummer.

En del deklaranter bör i ett datasystem i framtiden kunna bygga upp
deklarationen eller tullmeddelandet för direkförtullning eller stegvis för­
tullnlng, innan godset ankommer till landet, påpekar TDU. När godset
finns vid gränsen eller skall tas ut från tullupplag, bör deklarationen för                             125


 


direktförtullning eller steg I anmälas för handläggning hos tullen. Del kan     Prop. 1987/88:100 även övervägas alt tulldeklarationer i vissa fall skall kunna lämnas och     Bil. 9 eventuellt behandlas innan godset kommer till landet. Dessa möjligheter bör underlätta snabb gränspassage.

Med anledning av bl.a, den nya västeuropeiska Iransileringsordningen bör tullen, bl, a. genom atl tillämpa förenklade förfaranden, underiätla för förelagen atl i så slor utsträckning som möjligt import- och exportklararera på annan plats än i direkt anslutning till gränspassage. Transitering kan då, särskilt i fråga om enhetslaster, i så stor utsträckning som möjligt påbörjas resp avslutas vid annan tullanstall än sådan som finns i direkt anslutning till gränspassage. Även delta bör öka förutsättningarna för alt gränspassa­ge kan ske snabbt.

TDU erinrar också om alt enligt konventionerna om enhetsdokumenlet och den gemensamma transileringordningen vissa exportörer och importö­rer av tullmyndighet kan auktoriseras all själva utföra vissa klareringsål-gärder. TiUämpas detta förenklade förfarande kan transitering ske direkt från resp lill vissa svenska företags lager. Även detta kan främja en snabb och tidsmässigt säker transport,

Officialtulltaxering

Kännetecknande för posltullförfarandel är att tuUen officiallulllaxerar en slor del av inkommande postförsändelser. Den ordning som allmänt gällde i fråga om förtullningsförfarandet i vårt land före 1974 dröjer sig således kvar på detta område. Detta innebär att tullen årligen fyller i drygt en halv miljon posttullsedlar för brev och paket. För denna tjänst eriägger poslen inte någon ersättning. Postverket som spedilör och ombud får därmed en kostnadsfördel gentemot andra ombud som svarar för import och export av motsvarande försändelser,

TDU föreslår att detta förfarande bör upphöra. Poslen bör i stället upprätta tulldeklarationer som lämnas till tullen för granskning. Därmed får poslen samma roll som övriga ombud.

Tulldatasystemet

TDU föreslår följande riktlinjer för uppbyggandet av ett tulldatasyslem. Efter medgivande från tullen bör förelag få lämna uppgifter för importde­klarationer och exportanmälningar m m i elektronisk form till tullen. I första hand bör uppgifterna överföras via telenätet. Styrkande handlingar såsom fakturor och ursprungsintyg behöver då normall inte lämnas annat än efter anmodan av tullen i vaije särskilt fall. Företagen bör ha sin bokföring och arkivering ordnad så alt fakturor och andra handlingar snabbt kan överlämnas lill tullen. Strävan skall vara atl snabbt nå fram lill en situation där en hög andel av de samlade uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form.

Förelag och personer som lämnar uppgifter i elektronisk form bör identi­
fieras med främst ett antal datatekniska metoder så atl rättsligt bindande
verkan nås. Genom tekniska metoder skall förebyggas atl vanställda med-                           126


 


delanden tas emot. Kronologisk registrering av vilka meddelanden som     Prop, 1987/88:100
faktiskt har lämnats och mottagits bör också ske.                                      Bil. 9

För atl tulluppgifter skall kunna överföras i elektronisk form måste företagen använda vissa standardiserade tekniska procedurer och vissa standardiserade meddelanden. Däremot skall någon skyldighet inle förelig­ga all använda särskilda försystem eller kommunikationskanaler.

De företag som önskar får fortsätta all lämna uppgifter med gängse blanketter, I sädana fall skall föreskrivna styrkande handlingar också överlämnas. Deklarationsuppgifter m. m, registreras i detta fall av tull­tjänsteman samtidigt som ärendet handläggs,

Tulldatasystemel skall erbjuda deklaranter och tulltjänsteman ett antal automatiska stödrutiner som kan medverka till att begränsa antalet felakti­ga registreringar. Behovet av fördjupad kontroll av statistik- och upp­bördsuppgifter efter den maskinella granskningen vid registreringen av uppgifterna i systemet, skall begränsas till ett minimum med ledning av de erfarenheter som successivt vinns.

Med styrt och slumpmässigt urval fördelas importsändningar på en grön, en gul och en röd kanal. Till grön kanal förs sändningar som kan lämnas ut utan ytteriigare kontroll. Sändningar som hamnar i röd kanal genomgår manuell dokumentkontroll och kanske fysisk kontroll. Handlingar inford­ras då och skall av företagel snabbi översändas med t ex telefax. Uppgifter avseende sändningar i gul kanal underkastas en rimlighetskontroll. När de sändningar som hamnat i gul och röd kanal granskats färdigt och ev åtgärder vidtagits, förs de av tulltjänsteman fill grön kanal.

I fråga om exportsändningar bör del räcka med en grön och en röd kanal. Kontrollförfarandet bör i princip vara likartat det som gäller för import­sändningar, med beaktande av alt det fiskala kontrollbehovel är litet.

Tulldatasystemet skall genom urval och signaler kopplade till t, ex. statistiska nummer och länder ge stöd vid kontrollen av efterlevnaden av import- och exporlbestämmelser.

Underiag för utrikeshandelsslatistiken bör även fortsättningsvis utgöras av uppgifter som insamlas för tulladministrativa ändamål, Tulldatasyste­mel bör medge så snabb rapportering att särskilda uppgifter inle skall behöva insamlas för snabbstatisliken.

Som en följd av datoriseringen av tullen, menar TDU, och som ell led i strävan atl förbättra kvaliteten på de uppgifter som företagen lämnar till tullen, bör tullen i ökad omfattning göra företagsbesök. Vid sådana besök skall information, slöd och utbildning lämnas samt kan framåtsysftande eftergranskning göras. Frågor som därvid uppmärksammas kan vara hur företagens artikelnummer översätts till statistiska nummer och hur faktu­ravärden omräknas till lullvärden. TDU har beaktat resursbehovet för en utökad verksamhet av detta slag.

Tulldatasystemet skall innehålla säkerhetsanordningar och behörighets-syslem som gör risken liten att obehöriga inom eller utom tullen får del av företagsuppgifter som överförs lill tullen saml behandlas och lagras inom tullen. Rätt att utföra analyser och sammanställande bearbetningar förut­sätter att tulltjänstemannen har särskild behörighet.

Den datorisering som eftersträvas skall inledningsvis avse de volymmäs-                        127


 


sigt stora tulladministrativa förfarandena. Det betyder alt rutiner i anslut- Prop. 1987/88:100 ning till bl a import, export och transitering av gods samt vägtrafikbeskatt- Bil. 9 ning av utländska fordon bör datoriseras. För alt dessa lillämpningssyslem skall fungera krävs atl ett antal viktiga gemensamma syslem finns inom tullen, 1 ex system för tulltaxa och företagsregister. Vid sidan av dessa huvudsystem behövs successivt datoriserade rutiner också för volymmäs­sigt mindre tillämpningar och för en mängd stödsystem.

Datorstruktur

Tulldatasystemel skall drivas i en datorstruktur med en bestämd teknisk uppbyggnad, TDU har prövat de olika kvalitativa och ekonomiska förut­sättningar som en centraliserad struktur, en regionaliserad struktur och en cenlral-lokal struktur erbjuder. I utredningen diskuteras ett tjugotal kvali­tativa faktorer som kan påverka valet. Därvid framkommer att en regiona­liserad struktur knappast framstår som fördelaktig ur någon aspekt. Detta beror bl a på att denna struktur saknar förankring i den form för ärende­handläggning som tulldatasystemel skall stödja.

Den centraliserade datorstrukturen bedöms enklast kunna uppfylla åt­skilliga krav. Delta gäller särskilt krav om sekretess, säkerhet, åtkomst lill lagrad information, underhåll och beprövad teknik. Den cenlral-lokala strukturen framstår däremot som fördelaktig i fråga om krav såsom sårbar-hel, användarinflytande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö. Med viss förenkling kan sägas alt den centraliserade strukturen har fördelar i ett antal teknikrelaterade avseenden. Den cenlral-lokala strukturen synes där­emot ha påtagliga fördelar på områden som är verksamhets- och användan-darrelaterade.

En jämförelse av de Investeringar i systemutveckling, utbildning och maskiner samt de kostnader och intäkter som bedöms vara förenade med att utveckla lulldatasystemet för var och en av de tre datorstrukturerna, visar att den centrala och den cenlral-lokala strukturen är ekonomiskt tämligen likvärdiga. Den regionaliserade strukturen bedöms vara väsent­ligt dyrare. Mot bakgrund av kvalitativa och ekonomiska bedömningar samt med beaktande av regeringens datapolitiska riktlinjer (prop 1984/85:220) förordar TDU att tulldatasystemel skall drivas i en central-lo-kal datorstruktur.

Lokalisering av central ADB-enhet

Med hänsyn till statsmakternas regionalpolitiska riktlinjer börden centrala
utrustningen inte placeras i Stockholm, I stället bör en enhet för central
drift och utveckling av tulldatasystemel byggas upp i en annan ort i landet.
För att vara lämplig för ändamålet bör på eller i närheten av orten finnas en
betydande tulladministration, ganska omfattande och varierad tullverk­
samhet, högskola med dalautbildning samt några förelag som är engagera­
de i import och export. Orten bör vidare ha goda kommunikationer med
Stockholm och övriga landet. Flera orter finns som i varierande grad
uppfyller samtliga dessa krav,                                                                                    128


 


Lönsamhet                                                                                     Prop, 1987/88:100

TDU påpekar att för närvarande föreligger osäkerhet om lulldatasystemets exakta storlek och om de intäkter som del kan förväntas avkasta. De samlade investeringarna i maskin- och programvaror saml utbildning m.m, kan bedömas uppgå lill inemot 130 milj.kr. i 1987 års prisr och löneläge. Driftkostnaderna per år för ell fullt utbyggt tulldatasyslem beräk: nas till ungefär 40 milj, kr. Investeringarna bör göras över en sexårsperiod.

Intäkterna utgörs till övervägande del av möjliga personalbesparingar i tullverket. Resurserna bedöms kunna minskas med ungefär 465 personår. Då har beaktats all efterkontroll, information och utbildning i samband med företagsbesök behöver stärkas med 40 personår. Vidare har beaktats att all arbetstid inte kan utnyttjas effektivt samt att tullverkets spridda organisation m, m. kan ge upphov lill trögheler och odelbarheter när resur­serna anpassas till behoven. Utrymme finns också för viss volymtillväxt.

ADB-organisationen för drift, underhåll och vidareutveckling av tullda­tasystemet kan bedömas behöva bestå av inemot 80 personår. Ungefär 50 härav bör ingå i en central drift- och utvecklingsenhet. Delta betyder alt tulldalasystemel bör medge en reduktion med netto ungefär 385 personår. Personalreduceringen är så relativt begränsad atl den bör kunna, klaras inom ramen för naturiig avgång under aktuell period. Den personalomställ­ning som behöver ske, bör stödjas med fort- och vidareutbildning.

Bland övriga kostnadsminskningar och intäktsökningar inom tullen märks bl, a. minskade lokalkostnader avseende arkivulrymme.

Kalkylen bygger på att företagen, tre år efter det att resp, system tagits i drift, lämnar uppgifter i elektronisk form för hälften av alla sändningar.

Frän del atl en tulldeklaration lämnas in till tullen och till dess tullen kan sända ut en tullfaklura, åtgår i dagens system drygt 20 dagar, I tulldatasy­stemet bör denna tid kunna krympas högst avsevärt,. Varje intjänad dag motsvarar en räntevinst för statsverket pä 1,5 milj, kr, för annan uppbörd än mervärdeskatt. Det förefaller då rimligt alt i detta sammanhang räkna med en årlig intäkt på i vart fall 15 milj.kr. En motsvarande ränteförlust uppslår för företagen.

När kostnader och intäkter förenade med lulldatasystemet sammanställs i en lönsamhetskalkyl utgående från den centrala-lokala datorstrukturen, framkommer att datasystemet blir lönsamt redan under andra året efter det att det tagits i full drift. Tulldatasystemet är stort och komplext. Av praktiska skäl behöver därför utvecklings- och införandearbetet sträckas ut över en sexårsperiod. Annorlunda uttryckt innebär detta atl tulldatasy­stemet av TDU bedöms bli lönsamt senast under åttonde året efter projekt­start.

Med det för staten angelägna målet all snabbt nå hög anslutning till tulldatasystemet, förordar TDU att förelagen inte med obligatoriska avgif­ter skall behöva medverka i atl finansiera statens kostnader för lulldatasy­stemet, TDU har också beaktat att företagen får egna utgifter för att utnyttja tulldatasystemet.

129

9    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9


 


Tidsplan för genomförande                                                              Prop. 1987/88:100

Tulldalasysiemet är stort och komplext och tullen har nästan inte någon dataerfarenhel i tullklareringsarbelel, TDU föreslår därför ett etappvist införande. Indelning kan då länkas ske efter ärendetyper, orter och trans­port sätt.

Utvecklingsarbetet bör från gemensam projektstart bedrivas parallellt för ett antal delsystem. Inriktningen bör vara alt färdigställa alla viktiga delsystem inom ramen för den kalenderlid som åtgår för det mest tids­krävande systemet. Detta är importsysleml.

Med en sådan strategi räknar TDU med följande tidsplan.

Utveckling av exportsystemel kan förberedas under hösten 1987. Tester och försök kan genomföras under första hälften av 1988, Från mitten av 1988 kan en slutlig systembeskrivning börja tas fram samt anskaffning av utrustning, utbildning och information förberedas. Därefter kan systemet med början under 1989 successivt införas på de 22 platser som täcker 85 % av antalet exportanmälningar. I anslutning lill exportsystemel utvecklas och införs delsystem för iransilering och för vägtrafikskalt.

Samtidigt med all exportsystemet börjar utvecklas inleds utveckling av importsyslemet och försök genomförs på ell antal orter. Våren 1990 kan ett parfielll importsystem tas i bruk på någon ort. Slutlig systembeskriv­ning, anskaffning av utrustning, utbildning och information kan ske under 1991. Ell successivt införande av det fullständiga importsyslemet kan påbörjas under hösten 1991,

Parallellt med dessa aktiviteter skall bl, a, krav på regler för del godsre­dovisningssystem, som skall finnas hos lullupplagshavare, utvecklas. Ti­digt under 1988 bör ett projekt för utformning av lullmeddelande påbörjas. Utvecklingsarbete tillsammans med posten och statens järnvägar bör inle­das under budgetåret 1987/88 och elektronisk överföring från dessa två företag till lulldatasystemet bör kunna inledas under våren 1990, Från mitten av 1993 bör hela lulldatasystemet vara i full drift.

Effekter av tulldatasystemets införande

Konsekvenser för tullen

TDU drar slutsatsen att införandel av ett tulldalasystem kommer att få genomgripande konsekvenser för tullen i olika avseenden. Dessa effekter förstärks av de förändringar som följer av att konventionerna om enhets­dokumenlet och om den gemensamma västeuropeiska Iransileringsord­ningen träder i kraft 1988,

Generaltullslyrelsen påverkas bl, a, av att personalbehovet vid den sta­tistiska sektionen starkt reduceras. Samtidigt behöver en ny enhet för drift och underhåll av tulldatasystemet byggas upp.

Den lokala organisafionen påverkas av atl verksamheten vid de tre centrala lulltaxeringsenhelerna bör decentraliseras till enheter med mer trafiknära uppgifter.

En väsentlig organisatorisk förändring inträder också när officialtull-
taxeringen av postförsåndelser upphör,
                                                                       130


 


Den minskade pappershanteringen påverkar på ett genomgripande sått     Prop. 1987/88:100 del kamerala arbetet vid tullens alla arbetsställen. Tullen påverkas också     Bil. 9 av att datorisering av de lulladministraliva rutinerna bedöms kunna leda till väsentliga personalbesparingar.

De ändrade rutiner och den äiidrade uppgiflshanteringen som följer av användningen av enhetsdokumenlet och tillämpningen av den europeiska Iransileringsordningen saml införandet av tulldatasystemet, kommer atl få genomgripande effekter för lullverksamheten. Som en konsekvens av des­sa förordar TDU att en översyn bör göras av tullverkels organisation. Detta motiveras också av all kustbevakningen avskiljs från tullverket I juli 1988, Översynen av organisationen bör göras parallellt med utvecklingsar­betet för tulldalasystemel.

Tulltjänstemannens arbetsuppgifter i anslutning till tulldalasystemel bör utformas så alt de blir så omväxlande som möjligt, menar TDU, Enbart registreringsarbele skall normalt inte förekomma, utan sådant arbete skall integreras med ärendehandläggningen i övrigt. I största möjliga utsträck­ning skall den som påbörjat handläggningen av ell ärende också avsluta ärendet. Förelagsbesök skall ske i ökad omfattning. Tulldatoriseringen avses få till effekt all arbetsuppgifterna blir mer omväxlande och känns mer meningsfulla än idag. Därigenom kan tulldatasystemel bidra lill en ökad trivsel i arbetet.

Konsekvenser för företagen

TDU påpekar atl flertalet av de konsekvenser som en lulldatorisering medför för förelagen innebär fördelar. TDU menar alt på sikl kan förela­gen sannolikt nå inle oväsentliga ekonomiska fördelar om tullen datorise­ras och teleöverföring av deklarationer möjliggörs.

Förelagen kan då kommunicera med tullen på samma sätt som med övriga datoriserade samverkanspartners i gränsöverskridande handel. Övergång till dokumentlös hantering blir då verkligt intressant. De som teleöverför deklarationer befrias också normalt från all lill tullen inlämna styrkande underlag, i andra fall än när tullen särskilt begär att få sådant. Företagen kan vid teleöverföring också få tillgång lill olika stödfunktioner i lulldatasystemet.

De svenska företagens konkurrenter i de mest utvecklade industrilän­derna har redan eller får inom kort möjlighet all med datakommunikation genomföra sina kontakter med lulladministralioner i olika länder. Förverk­ligandet av EG:s inre marknad minskar samtidigt många konkurrenlföre-tags lullprocedurkoslnäder pä den västeuropeiska marknaden. För atl de svenska förelagen skall kunna vidmakthålla sin konkurrensförmåga är det, enligt TDU, angeläget alt de snarast inleder förberedelser så alt de kan överföra uppgifter i elektronisk form lill lulldatasystemet så snart dess olika delar sätts i drift.

131


 


Fortsatt arbete                                                                                Prop, 1987/88:100

Betänkandet utgör en förstudie till ell tulldatasyslem. Under budgetåret 1987/88 avser TDU fortsätta arbetet med ett antal moment som ingår i en sedvanlig huvudstudiefas. Sålunda avses en projektplan och en projektor­ganisation utformas. Viktigare frågor om arbetsmetoder i utvecklingsarbe­tet behöver fastställas. Därefter avses de datoriserade rutinerna preciseras i en användarkravspecifikalion. En grov teknisk syslembeskrivning skall också göras. Avgränsade fältförsök behöver, enligt TDU, göras med de delsystem som först skall införas. Fördjupande studier avses göras av några frågor som behandlats under förstudiefasen. Exempelvis avses sår­barhetsfrågor, rättsliga frågor, tullproceduren, genomförandeplanen och de ekonomiska kalkylerna behandlas ytteriigare,

I mitten av 1988 avser TDU atl lämna en slutrapport. Arbetsläget i stort redovisas då, liksom den slutliga ståndpunkten i ett antal frågor. Det fortsatta analys-, konstruktions- och införandearbetel avseende tulldala­sysiemet bör. menar TDU, efter denna tidpunkt ledas och utföras av tullverket.

132


 


Bilaga 9.4     Prop, 1987/88:100 Bil. 9.

Sammanställning av remissyttranden över tulldatautredningens betänkande (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av rikspolisstyrelsen, datainspektionen, kommerskollegium överbefälhavaren, socialstyrelsen, postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket, transporlrådel,. generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, riksskatieverkel, riksarkivet, lanlbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), slalistiska centralbyrån (SCB), Hovrätten för västra Sverige, Kammarrätten i Jönköping, Varu-smugglingsutredningen (Fi 86:05), Dala- och offentlighetskommittén (Ju 86:06), Sveriges riksbank. Svenska bankföreningen. Centralorganisa­tionen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Cen­tralorganisation (TCO), Företagens uppgiftslämnardelegation, Handels­procedurrådet, Svenska hamnförbundel, Sveriges exportråd, Sveriges grossislförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges redareförening, Sveri­ges speditörforbund. Stockholms handelskammare. Västsvenska handels­kammaren.

Syften med datorisering och förslag till riktlinjer för ett tulldatasystem

Remissinstanserna är odelat positiva till atl de nu i huvudsak manuella förfaranden som används vid export och import blir föremål för datorise­ring,

Kommerskollegium anser alt TDU: s förslag i sina huvuddrag kan läggas till grund för ett beslut om att gå vidare på det sätt och i den takt utredning­en föreslår. Kollegiet vill därvid som myndighel med ansvar för utrikes­handel och handelspolitik understryka vad TDU, anför om betydelsen från utrikes- och handelspolitisk synpunkt av atl utvecklingen på del lulladmi­nistraliva området i Sverige sker med så långt möjligt samma inriktning och i takt med utvecklingen hos våra största handelspartners.

Luftfartsverket biträder också utredningens förslag och ser utveckling och införande av ett tulldatasyslem som det skisserade som ytterst angelä­get och brådskande, SJ tillstyrker också förslaget alt datorisera tullens export-och importruliner.

Transportrådet menar all utredningen på ett mycket förtjänstfullt sätt
penetrerat och klargjort de olika problem som rör tullens export- och
importruliner. Förstudien utgör vidare ell mycket gott underlag för det
fortsalla arbelet med att i ett dalabaseral informationssamhälle förenkla de
lulladministraliva rutinerna,                                                                                       133


 


Generaltullstyrelsen menar alt starka skäl talar för alt slå in på den linje Prop. 1987/88:100 som TDU föreslagit. Styrelsen menar dock atl befrielse från kravet alt Bil. 9 förete styrkande handlingar inte bör knytas till om tulldeklarationen över­förts elektroniskt eller inle. ulan grunden bör vara om tullen litar pä företaget eller inle. Delta ställningslagande från tullverkets sida måste, menar styrelsen, kombineras med ett åtagande från statsmakternas sida atl resursmässigl öka satsningar på efterkontroll, revisionsbesök etc. Vad gäller införandet menar styrelsen atl tidsplanen förefaller optimistisk.

Svenska ttilltjänslemannaförhundet ser positivt på huvuddelen av TDU:s förslag till en datorisering av tullverkets export- och importrutiner. Datoriseringen möjliggör en förbättrad service lill näringslivet. Vidare kan datoriseringen ge möjlighet till en ökad arbetstillfredsställelse hos de tull­anslällda. Förbundet riktar dock invändningar mol utredningens förslag att låta de förelag som är anslutna lill tulldalasystemel slippa bifoga styrkande dokument lill den elektroniskt överförda tulldeklarationen. Förbundet har också förståelse för alt Sverige och den svenska tullen måste harmonisera regler och rutiner till den europeiska gemenskapen. Förbundet menar dock atl detta inte får leda till en sämre kontroll.

Statskontoret stödjer i huvudsak utredningens förslag till riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet för införande av tulldatasystemel. Stats­kontoret tror dock all genomförandel av tulldalasysiemet blir en mödosam process. Införandet kan komma alt la längre tid än vad utredningen räknat med, Samma synpunkt framförs av RRV.

Även rikspolisstyrelsen anser att planen verkar väl optimistisk. Kommu­nikationssystemen, som är komplicerade och sannolikt tidsödande atl bygga upp, riskerar atl bli det mest kritiska i tidsplanen men även program­utvecklingen kan komma atl ta avsevärt längre lid än som bedömts i utredningen,

SCB har funnit att den omläggning till ell tulldalasystem som utrednngen föreslår torde vara nödvändig för atl tullverket skall kunna ulföra sitt arbete på ett rationellt sätt vid en ökande utrikeshandel och ett växande pappersflöde, SCB har dock synpunkter på utredningens förslag att slopa den särskilda uppgiflsinsamlingen i hemtagningsanmälningarna för snabb­statisliken. Delta kommer all innebära en senareläggning av den första informationen om importvärdet med minst 1 vecka jämfört med nuläget, SCB:s åsikt är därför att en rutin som är avsedd all ge underiag för publicering senast den femtonde i månaden efter export- och importmåna­den måste finnas även fortsättningsvis.

Företagens uppgiftslämnardelegation tillstyrker förstudien och atl arbe­tet utvecklas vidare. Delegationen understryker viklen av alt utvecklingen inom EG särskilt uppmärksammas i utredningsarbetet. Delegationen me­nar också att det borde övervägas om inle tullverket borde ges status av en självständig statistikproducent,

Handelsprocedurrådet delar i allt väsentligt de uppfattningar som fram­förs i utredningen.

Sveriges industriförbund menar atl en datorisering är nödvändig främst
mot bakgrund av den pågående inlernationella utvecklingen i fråga om
datorisering av tullprocedurerna. Förbundet finner det önskvärt att TDU
                                                 134


 


analyserade vilka konsekvenser - i fråga om merkostnader, resursinsal-     Prop, 1987/88:100 set", service till företagen osv - en överföring av arbetsuppgifter från SCB     Bil, 9 till tullen skulle innebära vad gäller framställning av handelsstatistik och annan statistik rörande tullverksamheten,

Sveriges exportråd understryker att det är viktigt all vid uppbyggnaden av ett svenskt tulldatasyslem vara på det klara med hur datakommunika­tionen är avsedd alt fungera inom EG för att inte äventyra möjligheterna atl kommunicera på ett praktiskt sätt men det övriga Europa.

Även Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörforbund och Sveriges redareförening tillstyrker huvuddragen i förstudien. Man anser atl utred­ningen pä ett noggrant sätt studerat existerande rutiner i samband med gränsöverskridande handel och presenterat genomtänkta förslag till datori­serade rutiner eller inringat problemområden som mer noggrant skall bely­sas i det kommande arbetet. Man vill - i likhet med Företagens uppgifts­lämnardelegation. Sveriges industriförbund och Sveriges exportråd — un­derstryka att i det fortsatta arbetet med att utforma datameddelanden noga följa utvecklingen inom EG,

Förändringar i tullproceduren

Viktiga punkter i TDU:s förslag atl modifiera tullproceduren är atl hem-tagningsförfarandel vid import ersätts av en stegvis förtullningsrutin eller direktförtullning. Olika förenklade förfaranden för uppgiflslämnande i samband med import och export förutsätts utvecklas, TDU föreslår att den ofjicialtulltaxering av poslförsändelser som tullen nu utför åt poslen skall upphöra. Posten bör som andra spedilörer kunna upprätta deklarationer m m för mottagarnas räkning, Ell annat förslag berör den nuvarande ordning­en med tullverket som uppbördsmyndighet för inervärdesskutten.

Även dessa-förslag har i stort sett mottagits positivt från remissinstan­sernas sida. Vissa synpunkler på utredningens förslag har dock framförts från några håll. Vad gäller övergången från del nuvarande hemtagninssy-stemet till en stegvis föriullning menar generaltullstyrelsen alt förändring­arna inle är större än all den kan accepteras ur tullverkets synpunkt, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörfor­bund och Sveriges redareförening vill för sin del framhålla alt någon förkortning av nuvarande lidsgränser för avlämnande av deklarationer inle kan accepteras. Man menar också alt modifieringar i tullproceduren inte får innebära atl fördelar i dagens procedur går förlorade.

När det gäller ofjlcialiulltaxeringen vid postförsändelser föreslår gene-
raltidlstyrelsen att del arbete som påbörjats inom utredningen bör avvak­
tas innan styrelsen tar ställning. Postverket finner utredningens principiella
förslag i huvudsak riktiga. Verket anser det vara angeläget alt en ansvars­
fördelning mellan post och tull liknande den som gäller mellan tull och
speditörer genomförs. Emellertid bör, menar postverket, de ekonomiska
konsekvenserna för posten av en eventuell förändring klargöras innan ell
utvecklingsarbete nned tullen kan starla. Kommerskollegium år å sin sida ej
övertygad om alt officialtulltaxeringen av postförsändelser bör slopas. I
vaije fall i fråga om privatimporten bör nuvarande syslem bibehållas,
                                                       135


 


Sveriges exportråd finner inga avgörande skäl som talar emot förslaget atl     Prop, 1987/88:100
slopa officialtulltaxeringen för postgods.
                                                                       Bil. 9

En överföring av uppbördsansvaret för mervärdesskatten bort från tul­len har kommenterats av ett antal remissinstanser. Statskontoret ansluter sig till utredningens uppfattning och vill ifrågasätta om tullen framöver skall debitera och uppbära mervärdesskatt på importerade varor. Stats­kontorets uppfattning är att en grundlig analys av frågan om och i vad mån förändringar i momshanteringen påverkar tullens behov av ADB-stöd bör göras innan ställning las lill en slutlig utformning av tullens ADB-syslem, Riksskatteverket menar atl det är viktigt all tullen inte inför ett dalasystem som bygger på all tullen även i framliden kommer all handha debitering och uppbörd av mervärdesskatt på importvaror. Även Sveriges industri­förbund, Sveriges grossislförbund, Sveriges speditörforbund och Sveriges redareförening framhåller en liknande synpunkt och framhåller vikten av samordning mellan TDU och den nya momsulredningen. Svenska tull-tjänsteinannaförbundet vill för sin del påpeka alt tullverkets debitering och uppbörd av momsen är mycket säker saml uppnås utan några större exlrainsatser.

Val av datorstruktur

Inga invändningar har rests från remissinstansernas sida vad gäller utred­ningens förslag alt bygga upp lulldatasystemet efter en cenlral-lokal da­torstruktur. Rikspolisstyrelsen menar atl när utredaren väljer den centrala-lokala datorstrukturen är delta ett logiskt val, inte bara med tanke på de datapoliliska riktlinjer som gäller för statsförvaltningen utan ockå med tanke på den lekniska utvecklingen. Styrelsen anser också alt den centra­la-lokala strukturen sannolikt möjliggör en enklare övergång till nästa maskingeneration och ett minskat leverantörsberoende. Även general­tullstyrelsen delar utredningens uppfattning beträffande val av datorstruk­tur.

Rättsliga frågor

Någon av remissinstanserna har påpekat vikten av all utredningen i det fortsatta arbetet uppmärksammar de rättsliga problem som finns vid över­gång från dokumentbaserade rutiner lill elektroniskt uppgiflslämnande.

Hovrätten för västra Sverige kan inte ansluta sig till utredningens när­
mast pragmatiska attityd till angelägenheten av atl lösa de rättsliga pro­
blem som är förknippade med ett tulldatasyslem. Dessa problem bör enligt
hovrättens mening tas upp till en allsidig och fördjupad prövning i ett
vidare sammanhang. Hovrätten utpekar ett antal problemområden för en
sådan analys. Begreppsbildningen i det juridiska språkbruket och ADB
överenstämmer inte. Som exempel nämner hovrätten "behörighet" och
"dokument". Enligt hovrättens bedömning är del hög tid alt man söker
skapa en fungerande terminologi för behandling av juridiska frågor i ADB-
sammanhang, särskilt som datoriseringen kommit att beröra allt fier rälts-
ornråden. Även i fråga om urkundsbegreppet pekar hovrätten på problem.
                                      '       136


 


För alt ADB-tekniken skall bli rationellt använd är det sannolikt att lagring     Prop. 1987/88:100 av data i ett tulldatasyslem sker på så sätt att de ur brottsbalkens urkunds-     Bil, 9 begrepp härrörande kraven på atl en materialisering skall ha originalka-raklär och ell förklaringsinnehåll, som är sammanhängande och fullstän­digt lagrat, ofta inte uppfylls.

Varusmugglingsutredningen utgår ifrån atl tullens dalasystem utformas så atl det inle blir möjligt vare sig för den tullskyldige eller för befattnings­havare inom tullen att i efterhand ändra deklarationer som intagits i datorn. Ett problem vid datorisering av tullproceduren är, menar utredningen, hur identiteten på den som lämnat en tulldeklaration skall kunna fastställas. Frågan kan nalkas på två sätt. En linje kunde vara att utgå från all frågan löses i ell större sammanhang under den tidsperiod som lulldatasystemet utvecklas. En annan linje vore alt inrikta sig på alt finna praktiska lösning­ar som kan fungera på tullområdet om frågan inte får en generell lösning. Enligt varusmugglingsulredningens mening är det angeläget att idenlifie-ringsfrågan, som ju har betydelse på en mängd andra områden, får en generell lösning, 1 avbidan på en sådan lösning torde — i vart fall under en övergångsperiod — en mer praktisk lösning av den art TDU har föreslagit kunna accepteras.

Företagens uppgiftslämnardelegation ser positivt på den praktiska lös­ning som utredningen förordat vad avser överenskommelse mellan ett företag och tullmyndigheten om förutsällningarna för teletransmitteral uppgiflslämnande. Delegationen anser dock att principfrågan bör analyse­ras inom ramen för tulldataulredningen och ej hanteras inom en vidare ram utanför utredningen. Även Sveriges exportråd menar atl frågan måste lösas inom ramen för ett tulldalasystem om inte datoriseringen skall bli ett slag i luften när del gäller kommunikationen mellan tullverket och närings­livet. Exportrådet menar all det inte förefaller vara omöjligt att lösa den frågan. TDU:s förslag torde kunna accepteras av alla parter.

Sekretess- och sårbarhetsfrågor

Även vikten av all utredningen i del fortsatta arbetet uppmärksammar sekretess- och särbarhetsfrågorna understryks av några remissinstanser,

ÖB anser atl förstudien bör kompletteras med en särskild studie av säkerhetsaspekter med anledning av den föreslagna datoriseringen. ÖB saknar också en bedömning av hur en datorisering kan påverka rikets sårbarhet och säkerhet. ÖB föreslår all utredningen genomför en hot- och riskanalys.

Dalainspektionen menar atl förstudien inte innehåller någon närmare analys av de integrilelsaspekler som en datorisering av rutinerna ger upphov till. Inspektionen understryker vikten av atl regi sireri ngsförfaran-del författningsregleras. Data- och ojfentlighetskommittén anser att tullda­lasysiemet bör regleras i en särskild registerlag. Man bör också tillgodose atl sekretessbelagda uppgifter åtnjuter ett verkligl sekretesskydd.

Statskontoret vill också starkt betona atl datasäkerhets- och sårbarhels-
frågorna snarast uppmärksammas i det fortsatta arbelet. Dessa frågor
måste uppmärksammas i alla de utvecklingsprojekt som kommer att på-
                                                  137


 


böljas. Dessutom bör förutsättningar skapas för atl på ett samlat sätt     Prop, 1987/88:100

bevaka och ulveckla säkerhets och sårbarhets områdel. Därvid bör en     Bil, 9

uppgift vara all göra en riskanalys av syslemförslagel. Även i fråga om

ADB-säkerhet och ADB-sårbarhel anser företagens uppgiftslämnardelag-

tlon alt en analys och ett förutsättningslöst ålgärdsprogram upprättas inom

ramen för tulldatautredningens arbete,

Sveriges exportråd menar all de lekniska lösningarna och hanteringen av sekretess- och säkerhetsfrågorna måste av företagen uppfattas som tillfredsställande. Sveriges grossislförbund, Sveriges speditörforbund och Sveriges redareförening understryker atl utredningen noga bör uppmärk­samma näringslivets krav på lulldatasystemet med avseende på rättssäker­het, integritet, sekretess och sårbarhet. Den förestående datoriseringen får inle leda fill försämringar för företagen på dessa områden. En likartad synpunkt framförs av Sveriges industriförbund. Men förbundet argumen­terar ytterligare för denna ståndpunkt. Förbundet menar - i likhet med datainspektionen och Dala- och offentlighetskommittén - atl utredningen närmare bör analysera förutsättningarna för en särskild tullregislerlag och en tullregisterförordning. Detaljerade krav på angivande av ändamål och innehåll för register bör prövas. Del är också, enligt förbundet, viktigt alt lagstiftningens regisieransvarighetsbegrepp får styra bestämningen av an­svarsgränserna. Förbundet frågar sig också om det är möjligt att tillämpa sekretesslagen i ett landsomfattande system med 800 terminaler. Industri­förbundet understryker också atl del är ell oavvisligt krav från näringsli­vets sida alt sårbarhels-, säkerhels- och sekretessfrågorna löses tillfreds­ställande, I likhet med företagens uppgiftslämnardelegation vill förbundet att dessa frågor noga får analyseras inom ramen för tulldataulredningen och att ell åtgärdsprogram upprättas.

Finansiering

Utredningens förslag all tulldalasystemel främst skall finansieras genom besparingar av personal inom lullverket har föranlett en rad synpunkter från remissinstansernas sida,

Generaltullslyrelsen vill ifrågasätta rationaliseringspotentialens storlek och dess utnyttjande. Huruvida dessa uppgår lill 400 årsarbetskrafter som utredningen antar är omöjligt atl bedöma innan bl a fältprov gjorts. Vidare kan styrelsen inte instämma i alt lönsamheten i systemet primärt skall uppnås genom minskning av antalet lullanställda. Bättre vore all konstate­ra alt slora delar av rationaliseringspotentialen skall tas till vara men atl dess storlek inte nu låter sig bestämmas. Styrelsen har också uppfattningen att en del av de frigjorda resurserna bör användas för atl effektivisera lulltjänsten. Enligt tullstyrelsens uppfattning är den avgörande frågan vad gäller lönsamheten näringslivets anslutningsgrad. Om anslutningen inte blir tillräckligt hög från näringslivels sida blir heller inte projektet lönsamt ur statens synpunkt, menar styrelsen. Av delta skäl accepterar tullstyrel­sen utredningsmannens förslag atl systemet blir avgiftsfritt.

Svenska tulltjänstemannaförbundet år också kritiskt lill TDU :s förslag i
denna del. Förbundet avvisar utredningens finansieringsförslag. Koslna-
                                                   138


 


derna för det föreslagna lulldatasystemet bör delas mellan staten och     Prop, 1987/88:100

näringslivet. En del av systeminförandet bör, enligt förbundet, bestridas     Bil. 9

av näringslivet genom avgiftsbeläggning av tullens tjänster. Förbundet

menar all en finansiering av projektet med personalminskning som föreslås

i utredningen kommer all få allvarliga konsekvenser för tullverkets service

till både näringsliv och allmänhet samt utarma tullverkels kontrollarbete,

vad gäller skydd för liv, hälsa, miljö och uppbörd.

Kommerkollegium menar att utredningens förslag all inle finansiera tulldatasystemet med obligatoriska avgifter från näringslivet bör godtas. Samtidigt anser kollegiet del inle vara möjligt atl med säkerhet avgöra om den rationaliseringspotential som TDU räknar med inom tullverket kan uppnås,

Slalskonlorel anser att utredningens lönsamhetskalkyler talar för atl del är ekonomiskt motiverat all införa det föreslagna tulldalasystemel. Erfa­renheten är dock att kostnaderna i samband med datorisering oftast blir högre än vad som beräknats. Detta gäller i särskilt hög grad då ell genom­förande i likhet med tulldatasystemel ställer krav på ett omfattande sy-slemutvecklingsarbele. På inläklssidan möjliggör lulldatasystemet omfat­tande personalbesparingar. Dessa visar sig ofta svåra alt realisera, Mol denna bakgrund bedömer statskontoret det vara angeläget all i del fortsal­la utredningsarbetet bevaka systemets lönsamhet allt eftersom systemet byggs upp, 1 delta arbete bör ingå en uppföljning av att den av regeringen fastlagda ramen för rationalisering verkligen realiseras, Slalskonlorel an­sluter sig också lill utredningens ståndpunkt alt näringslivet inte med obligatoriska avgifter skall behöva finansiera statens kostnader för lullda­tasystemet. Om det emellertid visar sig att förelagen inle i tillräcklig omfattning ansluter sig till systemet och tullen därmed parallellt med ell datoriserat syslem tvingas kvarstå vid en omfattande manuell hantering bör någon form av obligatorisk anslutning kunna aktualiseras. En väg kan vara att förelag med en viss ärendemängd obligatoriskt ansluts till syste­met och att därtill kopplas möjlighet att ge dispens. I det fortsatta utred­ningsarbetet bör frågan om företagens anslutning lill tulldatasystemel föl­jas noga,

Sveriges industriförbund delar helt TDUs syn all företagen inte med några obligatoriska avgifter skall behöva medverka i atl finansiera statens kostnader för ett tulldatasyslem. Förbundet menar också att tullverket skall svara för finansieringen av de löpande driftkostnaderna och för till­handahållande av basinformation. Även Sveriges exportråd, Sveriges grossistförbund, Sveriges speditörforbund och Sveriges redareförening framför en likartad principiell uppfattning.

Organisationsöversyn

TDU menar att de ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshanlering som
följer av användningen av enhelsdokumentet och tillämpningen av den
europeiska iransileringsordningen samt införandet av tulldatasystemet,
kommer all få genomgripande effekter på lullverksamheten. Sådana ge-
                                                     139


 


nomgripande förändringar gör del önskvärt att se över tullverkts organisa-     Prop, 1987/88:100
tion.
                                                                                                                                 Bil. 9

Både generaltullslyrelsen och Svenska tulltjänstemannaförbundet är po­sitiva till att en organisationsöversyn genomförs. Styrelsen menar dock att det är lämpligt att en sådan tillkallas om ca ett år när mer detaljerade riktlinjer m. m, finns för daloriseringsarbelel framöver. Tulltjänstemanna­förbundet biträder också TDUs förslag om en organisationsöversyn med anledning av den genomgripande datoriseringen i lullverket. Förbundet påpekar att i organisationsöversynen bör ingå en översyn av ledningsfunk­tionerna inom tullen. Även statskontoret delar utredningens uppfattning, men menar att en sådan inte med nödvändighet behöver löpa helt parallellt med alt tulldatasystemet utvecklas och införs. Statskontoret finner det vara väsentligt atl åtminstone grunddragen i en framlida organisation för lullverket läggs fast så tidigt som möjligt i utredningsarbetet ulan tidsmäs­sig samordning med tulldatautredningens genomförandeplan.

Lokalisering av den centrala ADB-enheten

Utredningen anser att den centrala enheten i den föreslagna centrala-lokala datorstrukturen - med hänsyn fill statsmakternas regionalpolitiska rikt­linjer - inte bör placeras i Stockholm,

Bland remissinstanserna har enbart generaltullslyrelsen och Stockholms handelskammare närmare kommenterat vilken, eller vilka, orter som bör komma i fråga för en lokalisering, Stockholms handelskammare menar atl lokaliseringen bör vara Slorslockholmsområdet, Generallullstyrelsen ser inga avgörande nackdelar med de kriterier som utredningsmannen angivit för lokaliseringen förutsatt att tullen kompenseras för de merkostnader som torde komma att uppslå. Styrelsen accepterar detta om de krav som utredningen uppställer om viss tullverksamhet, högskoleutbildning m. m. följs. Tullstyrelsen lämnar också förslag över orter som ur styrelsens synpunkt kan komma ifråga för en lokalisering. De orter som därvid utkristalliseras — utöver storstadsområdena - är enligt styrelsen Helsing­borg, Karlstad, Norrköping/Linköping och Västerås,

140


 


Register

Sid

I   Översikt


Anslag kr.


Prop. 1987/88:100 Bil, 9


 


11  A. Finansdepartementet m. m.

11  Finansdepartementet

11    Finansråd/ekonomiska attachéer

12  Utredningar m.m,
12
  Extra utgifter


61788000 3030000

29000000 1200000


95018000


13   B. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

17  Riksskatteverket

20   Regional och lokal skalleförvaltning

23   Kronofogdemyndigheterna

25   Stämpelomkoslnader

25         Kostnader för årlig taxering

26          Ersättning till  postverket m.fl.för bestyret med skalleuppbörd m. m.


608 200000

2139829000

610412000

2556000

110900000

49345000 3521242 000


 


27 C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

27    Marknadsdomstolen

28    Näringsfrihetsombudsmannen

29          Statens pris- och kartellnämnd 31   Konsumentverket

33  Allmänna reklamationsnämnden


2818000

7 672000

40764000

55654000

9477000

116385 000


 


36  D. Vissa centrala myndigheter m. m.

36 Statlig lokalförsörjning

40  Byggnadsstyrelsen

49  Investeringar m.m,

52     Inredning och utrustning

53         Tullverket:

53      Förvaltningskostnader 72      Drift och underhäll av teknisk materiel m, m,

72          Anskaffning av viss materiel

73          Konjunkturinstitutet

 

75          Statens förhandlingsnämnd

76    Bankinspektionen

79  Försäkringsinspektionen

81  Statens arbetsgivarverk


1000

800000000

25 000000

793483 000

17757000

4800000

16987000

4480000

,1000

1000

32 545000

1695055000


 


86  E. Bidrag och ersättningar till kommunerna

86 Ändringar i skatteutjämningssystemel 105  Skatteutjämningsbidrag lill kommunerna m, m, 107 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaf­fandet den kommunala företagsbeskattningen 107  Bidrag till kommunerna med anledning av avskaf­fandet av kommunala garantibeskaltningen


14511000000

879172 000

450000000 15840172000


141


 


108 F. Övriga ändamål                                                                                                   Prop. 1987/88:100

108  Bidrag till vissa inlernationella byråer och organisa-                                             Bil. 9

tioner                                                                                                            2.50000
108  Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor­
don
                                                                                                             16700000

108         Bidrag lill vissa investeringar                                                                     1000

109         Exportkreditbidrag                                                                                     1000

110         Täckande av föriuster lill följd av vissa statliga ga­rantier                           1 000

 

110         Kostnader för vissa nämnder                                                             2 163 000

111         Sparfrämjande åtgärder                                                                      16640000

112         Täckning av merkostnader för löner och pensioner

m.m,                                                                                              2 589000000

2624 756000

Totalt för finansdepartementet                                            23 892 628 000

114 Bilaga 9.1              Ordlista

116 Bilaga 9.2              Förslag till lag om skatteutjämningsbidrag

122  Bilaga 9.3             Sammanfattning av tulldatautredningens betänkande

(SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importruliner - Förstudie

133  Bilaga 9,4             Sammanställning av remissyttranden över tulldataut-

redningens betänkande (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner - Förstudie

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                                                                                            142


 


 


 


 


 


Bilaga 10 till budgetpropositionen 1988

 


Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 10


Översikt

Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör skolväsendet, högskoleutbildningen, forskningsfrågor, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, massmedierna och internationellt kulturutbyte.

Ett omfattande fortbildningsprogram för i grundskolan i dag verksamma lärare genomförs i samband med den nya grundskollärarutbildningen. Fortbildningsprogrammet inleds budgelårel 1989/90 och finansieras med särskilda medel och befintliga medel för lokal skolutveckling. Även frågan om lärartjänstorganisationen i grundskolan las upp.

Inom grundskolan pågår sedan några år satsningar på utvecklingsarbete i skilda former. Utvecklingsarbetet för att förstärka matematikundervis­ningen i grundskolan fortsätter liksom utvecklingsarbetet med kultur i skolan. Likaså fortsätter det särskilda utvecklingsarbete på mellanstadiet som syftar till att utveckla innehåll och arbetssätt saml att förbättra sko­lans undervisning främst i de grundläggande färdighetsämnena svenska och matematik. För delta ändamål anslås ytterligare 16 milj. kr. dvs. sammanlagt 32 milj, kr. En plan för utveckling av dataundervisningen i skolan redovisas. Särskilda insatser görs för att datorn skall kunna använ­das som hjälpmedel för handikappade elever.

Vidare underlättas nyetablering av högstadieskolor i glesbygd genom att det tidigare kravet på minst tre klasser i varje högstadieskola tas bort i vissa fall.

Beträffande gymnasieskolan år regeringens mål att bereda alla ungdo­mar under 20 år plats. Till nästa läsår minskar både antalet ungdomar under 20 år och antalet 16-åringar, som går ut grundskolan. Trots detta föreslår regeringen oförändrat 127000 intagningsplatser för dem som söker på betyg från grundskolan, i första hand knappt 110000 16-åringar,

Yrkesutbildningar, som många elever söker till och som kan ge ett bra insteg på arbetsmarknaden, är ofta dyra att anordna. Kommunernas vilja och förutsättningar alt utvidga sådan yrkesutbildning stimuleras genom särskilda insatser. Ett utvecklingsarbete gällande den gymnasiala yrkesut­bildningen omfattande 5000 inlagningsplalser startar läsåret 1988/89, bl, a, med syftet att pröva de praktiska förutsättningarna för en föriängd och mer arbetsplalsförlagd utbildning, I utvecklingsarbetet ingår bl, a, en moderni­sering av kursplaner för yrkesämnen och medel anslås för en förstärkt undervisning i svenska på vissa yrkeslinjer.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


En proposition om utvecklingsarbete och försöksverksamhet aviseras,        Prop. 1987/88:100

Elevernas inlresseval åven på det estetiska området möts med bl. a, en     Bil, 10 utökning av musiklinjen och av den estelisk-prakliska linjen. Särskilda medel anslås till undervisning om fredsarbete och mänskliga rättigheter.

Inom vuxenutbildningen föreslås två större förändringar. Ett nytt till-läggsbidrag om 40 kr,/tim. föreslås för de studiecirklar som har som syfte alt rekrytera nya grupper av korllidsutbildade. Del nya bidraget ersätter bl.a. det särskilda bidrag som hittills utgått för uppsökande verksamhet i bostadsområden. Vidare föreslås förändringar av statsbidragen till kom­munerna för grundläggande undervisning i svenska för invandrare. För­ändringen innebär att bidraget fill kommunerna beräknas efter det aktuella antalet nyinflyttade invandrare sorn får undervisning i svenska.

På det studiesociala området framläggs förslag om ett ökat antal särskil­da vuxensludieslöd. Under våren 1988 kommer förslag om ett förändrat studiemedelssystem att läggas fram i en särskild proposifion.

Inom den grundläggande högskoleutbildningen föreslås en fortsalt ut­byggnad av de mindre och medelstora högskolorna bl, a. genom ett ökat kursutbud vid dessa högskolor.

Den nya grundskollärarutbildningen startar på 12 högskoleorter. Antalet platser på förskollärarlinjen utökas. Fritidspedagoglinjen förläggs till hög­skolan i Kalmar. Utbildningsarvoden införs för studerande på vårdlärar­linjen samt handels- och kontorslärarlinjen. En omfattande försöksverk­samhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå genomförs på 28 orter. Kvalitetsförstärkning görs inom högskolans språkutbildning och på vissa konstnärliga utbildningslinjer. Antalet platser på bl, a, turismlinjen i Kalmar och dalaingenjörslinjen i Halmstad föreslås ökas. Nya linjer lokaliseras till nya högskolor bl, a, industritekniklinjen till högskolan i Skövde och dalaingenjörslinjen till högskolan i Kalmar. Slutligen föreslås ekonomlinjens fördjupningsdel starta vid högskolan i Eskilstuna/Västerås och systemvetenskaplig linje vid högskolan i Sundsvall/Härnösand,

Beslut om resursutvecklingen för forskning och forskarutbildning under treårsperioden 1987/88 - 1989/90 fattades våren 1987 på grundval av förslag i 1987 års proposifion om forskning (prop. 1986/87:80 bil, 6, UbU 26, rskr, 282), För budgetåret 1988/89 innebär beslutet förstärkningar om sammanlagt ca 60 milj, kr. En allmän förstärkning görs av forskningsresur­serna inom högskolan med ca 25 milj, kr. Särskilda insatser görs inom de i forskningspropositionen prioriterade forskningsområdena, framför allt in­formationsteknologi och kulturvetenskaper, Sludiefinansieringen inom forskarutbildningen förbättras. Forskningsråden får ökade anslag. Ett an­tal nya tjänster som professor inrättas den I juli 1988.

Ett centrum för idrottsforskning inrättas i Stockholm. Fyra professurer tillkommer inom området genom överföring av medel från jordbruksdepar­tementets område.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning skall,
enligt tidigare beslut, läggas ned vid utgången av budgetåret 1987/88,
Arbetsuppgifter, som hittills åvilat delegationen, förs över till forsknings­
rådsnämnden, kungl. biblioteket, styrelsen för teknisk utveckling och
universitets- och högskoleämbetet.                                                                                2


 


För att främja utvecklingsarbete inom kulturområdet föreslås resurserna     Prop. 1987/88:100 fill kulturrådets "fria" disposition öka med ca 8,5 milj. lill sammanlagt 13,6     Bil. 10 milj. kr. Särskilt riktade insatser görs för all stödja barn- och ungdomskul­turen.

Den treåriga planen för ulbyggnad av de regionala stöden till teatrar och museer saml lill de fria grupperna fullföljs. Därutöver föreslås alt grundbe­lopp utgår till den regionala teatern i Skaraborg, som startas under är 1988. Ett reguljärt bidrag föresläs utgå lill vård- och konserveringsanstallen i Kiruna,

Förstärkta insatser föreslås för bl, a, tonsättare och dansare.

Verksamhetsbidragen till kulturinstitutionerna föreslås öka med ca 4 milj. kr. Sveriges lekniska museum föreslås få 1,4 milj. kr. som bl. a. skall användas till atl ulveckla Science-Center- verksamheten.

Inom medieområdet föreslås en satsning på kvaliletsfilmvisning för barn i skola och förskola.

Litteraturfrämjandet föreslås få ökat anslag för läsfrämjande verksamhet och bokspridning inom folkrörelserna. Utgivningen av lättläst litteratur föreslås bli överförd från SÖ fill stiftelsen för lätfiäst nyhetsinformation,

Produklionsbidraget till dagspressen föreslås höjas med 5 %. En särskild proposition om taltidningar aviseras.

För att stärka information och dokumentation om internationellt utbyte inom högskole- och skolområdet föreslås ett informations- och dokumen-tafionscentrum bli inrättat inom svenska institutet.

På investeringsområdet innebär förslaget atl investeringar redovisas för riksdagen i form av en treårsplan. Under budgetåret 1988/89 föreslås en igångsättning av om- och tillbyggnaden av f, d. Kjellbergska gymnasiesko­lan i Göteborg för teater- och musikutbildningarna vid universitetet. För budgetåren 1989/90 och 1990/91 beräknas ombyggnad av lokaler inom f, d, S 1 området för datautbildningar vid universitetet i Uppsala samt om- och tillbyggnad för landsarkivet i Uppsala kunna påböijas. Det nuvarande anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhets­område upphör. Medel för samfiiga departements investeringar beräknas fr. o. m. näsla budgetår under ett gemensamt anslag under sjunde huvudti­teln.

Under budgetåret 1986/87 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnas lill förmån för konst, teater och andra kullurändamål anvi­sals medel med sammanlagt 11016000 kr. Medlen har fördelats enligt följande:

2000000 kr, fill statens kulturråd för fördelning till investeringar, 3410000 kr, för investeringar inom teater-, dans- och musikområdet, 3 361 000 kr, till investeringar inom konst-, musei- och utställningsområdet, 2 245 000 kr, fill andra ändamål.

Totalbeloppen för de olika anslagsgrupperna inom utbildningsdeparte­mentets område framgår av nedanstående tabell. De redovisade beloppen för budgetåret 1987/88 inkluderar inte medel anvisade på filläggsbudget.


 


 

 

Belopp 1 milj, kr.

Prop. 1987/88:100

Littera Anslagsgrupp

Anvisat

Förslag

Förändring       Bil. 10

 

 

1987/88

1988/89

 

A.

Utbildningsdepartementet

57,4

54,5

-2,9

B.

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter

23035,0

23399,7

364,7

 

m.m.

346,7

365,7

19,0

 

För skolväsendet gemensamma

 

 

 

 

frågor

370,5

452,5

82,0

 

Det obligatoriska skolväsendet

 

 

 

 

m,m.

16906,5

16862,3

-44,2

 

Gymnasiala skolor m, m.

5 302,9

5606,4

303,5

 

Investeringsbidrag

108,3

112,7

4,4

C.

Vuxenutbildning

2833,1

3034,6

201,5

D.

Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter

8114,9

9797,8

1682,9

 

för högskolan m, m.

1 545,9

1 667,0

121,1

 

Grundläggande högskoleutbildning

3 255,1

3479,1

224,0

 

Forskning m,m.

3313,9

4651,6'

1 346,8'

E.

Studiestöd m. m.

7966,2

7996,8

30,6

F.

Kulturverksamhet m. m.

1561,1

1731,1

170,0

 

Allmän kulturverksamhet m, m.

41,9

52,8

-(-10,9

 

Ersättningar och bidrag till

 

 

 

 

konstnärer

110,2

111,5

1,3

 

Teater, dans och musik

827,3

931,3'

104,0'

 

Bibliotek

36,1

38,3

2,2

 

Bild och form

38,9

39,9

1,0

 

Arkiv

102,9

114,2

11,3

 

Kulturminnesvård

77,1

77,1

of

 

Museer och utställningar

323,8

361,3

37,5

 

Forskning

2,9

4,7

1,8

G.

Massmedier m. m.

677,4

753,7

76,3

 

Film m, m.

60,1

67,9

7,8

 

Dagspress och tidskrifter

516,7

587,3

70,6

 

Litteratur

93,9

91,0

-2,9

 

Radio och television

6,6

7,5

0,9

H.

Internationellt-kulturellt samarbete

34,0

36,6

2,6

I.

Lokalförsörjning m. m.

730,1

395,4'

-334,7'

Totalt för utbildningsdepartementet

45009,3

47 200,4

2191,1

' Härav utgör 970,5 milj, kr. en överföring från socialdepartementet (Driftersätlning enligt läkarutbildningsavtal m. m.).

' Fr.o.m. budgetåret 1988/89 beräkn,as medel för samtliga departements Investe­ringar under ett gemensamt anslag under sjunde huvudtiteln, ' Anslagen Rikskonsertverksamhet och Regionmusiken utgår. För anslagen Bidrag till Svenska rikskonserter och Bidrag till regional musikverksamhet har helårskost­nad beräknats.


 


Utbildningsdepartementet                                              Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Bodström såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1, 2,2-2.6, 2.9, 3.2.3.6-3,4,1, 3,4,3-3.4.5, littera A, B anslags­punkterna 19-22, C, D, H, I;

statsrådet Göransson såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 2.1, 2.7, 2.8, 3,1-3.2.3,5, 3.4.2, 3.4.6, littera B anslagspunklerna 1-18, F och G.

Anmälan till budgetpropositionen 1988

Utbildningsministern anför

1. Utgångspunkter

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet Göransson.

Varje medborgare har rätt till en god grundläggande utbildning. En god utbildning ger den enskilda människan större frihet i val av yrke, ökar hennes möjligheter att delta i kultur- och samhällsliv och stärker hennes självkänsla.

För alt denna rätt skall kunna utnyttjas måste samhällets utbildningspo­litik formas utifrån individens intressen och behov. Detta individperspek­tiv på utbildningen står inte i konflikt med att utbildningen sedd som en samhällsinvestering är av vital betydelse för näringsHv och ekonomisk utveckling. Men utbildningspolitiken kan aldrig bli framgångsrik om den utformas utifrån snäva avnämarintressen. Bara den skola som utgår från elevernas behov kan lämna ifrån sig individer som äger den mognad och det omdöme, som är ett villkor för atl de skall kunna göra en självständig insats i arbetsliv och samhälle.

Ungdomsskolan har byggts ut och omvandlats under efterkrigstiden. Vägledande vid reformeringen av skolan har varit dels att höja utbildning­ens kvalitet, dels all vidga elevernas frihet alt efter håg och fallenhet välja utbildning.

Skolreformerna har varit framgångsrika. De geografiska och ekonomis­ka hinder som tidigare begränsade individens möjligheter att skaffa sig en önskad utbildning är numera i det närmaste undanröjda. Del slora flertalet ungdomar går i dag i skolan fram till artonårsåldern. En utbildning av denna längd var tidigare förbehållen ell fåtal. Rekryteringen till ungdoms­skolan har breddats ulan att avkall gjorts på kunskapskraven. Detta bevi­sas bl a av atl svenska elever i de flesta ämnen placerar sig högt i alla jämförande undersökningar av skolelevers kunskaper och färdigheter i olika länder. Detta förtjänar all framhållas, eftersom påståenden om alt


 


förhållandet skulle vara det motsatta då och då framförs i den offentliga     Prop. 1987/88:100
debatten.                                                                                          Bil. 10

Ambitionsnivån i skolan måste vara hög. När den genomsnittliga utbild­ningstiden ökar, växer elevers och föräldrars förväntningar på skolan. Vaije ung människa tillbringar en lång period av sitt liv i skolan. Om denna tid skall vara meningsfull, måste skolans personal ständigt vinnlägga sig om alt höja kvalitén i verksamheten och atl finna arbetsformer som väcker elevernas lust att lära,

UtbTldningsväsendets olika delar är ömsesidigt berorende av varandra. Ett villkor för att verksamheten vid universitet och högskoleinsfitutioner skall hålla en hög standard är alt den grundläggande utbildningen i ung­domsskolan fungerar väl. Lärarutbildningen och kunskapsåterföringen från högskolan är i sin tur av central betydelse för ungdomsskolans utveck­ling. En bred vuxenutbildning är väsentlig för atl fillgodose behovet av återkommande utbildning.

Regeringens polifik syftar fill att säkerställa en hög standard inom alla delar av utbUdningsväsendel, Utbildningsfrågorna tillhör därför de priori­terade områdena i årets budgetproposifion.

Dagens lärare har en arbetssituation som i många avseenden skiljer sig
från den tidigare generationer av lärare hade. Kunskapsstoffet som ska
överblickas är större. För all undervisningen skaH kunna bedrivas indivi­
dualiserat i enlighet med läroplanens inlenfioner krävs en god pedagogisk
förmåga. Lärarutbildningen och lärarfortbildningen får i delta perspektiv                 ,

en ökande betydelse. Den nya lärarutbildningen för grundsskollärare som startar hösten 1988 innebär att lärarkompetensen förstärks. Större förkun­skapskrav kommer atl ställas på de blivande lärama och utbildningstiden förlängs. För lärare som redan är verksamma i grundskolan föreslås i årets budgetproposition ett omfattande fortbildningsprogram.

Studierna i gymnasieskolan måste utformas med lyhördhet för ungdo­marnas egna önskemål. Antalet ungdomar som söker från grundskolan till gymnasieskolan kommer de närmaste åren att minska. För alt öka elever­nas möjligheter att komma in på sina förstahandsval föreslås i årets bud­getproposition att antalet inlagningsplalser lill gymnasieskolan skall vara oförändrat. Den tidigare aviserade reformeringen av gymnasieskolans yr­keslinjer påbörjas läsåret 1988/89. På de förlängda yrkeslinjerna ökas insla­get av allmänna ämnen och mer tid ges ål arbetsplalsförlagd ulbUdning. Denna försöksverksamhet bör ge värdefulla erfarenheter, som kan ligga fiH grund för hur gymnasieskolans yrkeslinjer fortsättningsvis skall utvecklas för att svara mot elevernas önskemål och behov.

I en skola som skaH locka fram det bästa av elever och lärare måste
arbetsmiljön vara god. Lokal- och utrustningsstandarden i landets skolor
varierar kraftigt. AHlför många skolor är bristfäHigt underhållna och ner­
slitna. I kommunerna är i dag medvetenheten stor om atl dessa brister i
skolmiljön måste avhjälpas. Av budgetbehandHngen i kommunema fram­
går att betydande insatser nu planeras för att förbättra lokal- och ulrust-
ningsstandarden i skolorna. Det är angeläget att de statliga myndigheter
som är involverade i kommunalt byggande medverkar till att förtur ges åt
renovering och underhåll av skolbyggnader.                                                                    6


 


Lärobokens ställning i skolarbetet behöver stärkas. Läroboken är det Prop. 1987/88:100 främsta pedagogiska läromedlet för läraren och en viktig kunskapskälla för Bil. 10 eleven. Den ger också föräldrarna en god möjlighet atl följa det dagliga skolarbetet. Regeringen har därför för avsikt att i en skolpolitisk proposi­tion under våren lägga fram förslag om hur elevernas tillgång lill läroböc­ker av god kvalitet skall säkras. En viktig åtgärd i denna riktning är alt skolförordningen ändras så att del tydligt framgår atl eleverna har rätt till hela och aktuella läroböcker och att gåvoläromedel skall ges i vissa ämnen.

De höga priserna på läromedel kan bedömas spela en stor roll för kommunernas vilja och möjligheter att köpa läroböcker i tillräcklig omfatt­ning. Särskilda insatser är därför önskvärda för att hålla nere priserna på läromedel. I den skolpolitiska propositionen kommer regeringen alt redo­visa förslag till sådana insatser.

Det är dock angeläget att åtgärder vidtas redan nu. Regeringen kommer därför i vår att inbjuda kommunförbundet och läromedelsförlagen fill över­läggningar om prisnivån på läromedel. Vidare kommer möjligheterna till prismässigt förmånlig upphandling av vissa läroböcker att övervägas.

För att högskoleutbildningen skall bli tillgänglig i alla delar av landet har under senare år en planmässig utbyggnad av de små och medelstora högskolorna ägt rum. En hög kunskaps- och kompetensnivå på olika orter i landet har stor betydelse för att åstadkomma regional balans. Närhet till utbildningsanordnarna är en vikfig faktor för näringslivets utveckling. Som ett led i strävandena att förslärka de små och medelstora högskolorna föreslås atl försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå startar på sammanlagt 28 orter och att särkilda medel avsätts för att utveckla nya linjer och kurser vid de små och medelstora högskolorna. Utbildningsarvode återinförs för studerande vid vårdlärar- saml handels-och konlorslärariinjen. Inom ramen för den treåriga forskningspolifiska reform som beslutades våren 1987 ökar anslagen tiH forskning och forskar­utbildning med 60 milj. kr. näsla budgetår. För atl förbättra de forskarstu­derandes ekonomiska villkor föreslås i årets budgetproposition alt utbild­ningsbidraget till doktorander höjs med tio procent.

De snabba förändringarna i arbetslivet kräver flexibilitet på utbildnings­området. Utbildningsväsendet måste utformas så alt det på aUa nivåer vidgar den enskildes möjligheter att delta i fortbildning och vidareutbild­ning. Del är av vikt att villkoren för vuxenstudier är goda. Flertalet vuxna som bedriver studier på hel- eHer halvtid finansierar sitt uppehälle med studiemedel. För de flesta av dem innebär detta en omfattande skuldsätt­ning. Det är därför angeläget att antalet särskilda studiestöd för vuxna ökar, I det följande föreslår jag att ytterligare 100 milj. kr. av de medel som inflyter genom vuxenutbildningsavgiflen skall anslås fill särskilda vuxen­sludieslöd. Antalet personer som erhåller särskilt studiestöd bör därmed kunna öka från ca 23 000 till ca 26000.

Det lokala kulturlivet i vårt land har.utvecklats starkt sedan målen för
kulturpolitiken fastställdes i mitten av sjuttiotalet. Ett vitalt kulturiiv och
en god kulturmiljö har en stor betydelse för livskraften och framtidstron i
varje enskild ort och region. I de flesta län finns i dag väl fungerande
kulturcentra. Det är nu angeläget att ägna ökad uppmärksamhet ål hur                                  7


 


kullurlivets utveckling skall stimuleras även på mindre orter och i gles-     Prop. 1987/88:100
bygd.
                                                                                               Bil. 10

Ett viktigt spänningsfält i framliden är konkurrensen mellan massmedi­erna och den levande kulturen. Vi har redan upplevt de kanske mest dramtiska förändringarna på detta område. När televisionen infördes för­ändrades människors fritidsvanor i hög grad. Videon och satellitsändning­ar från utlandet har ytterligare förändrat massmedievanorna.

Spänningsfältet mellan levande kultur och massmedier behöver inte vara negativt laddat. Ell rikt nationellt och starkt förankrat kullurliv kan ge innehåll och impulser åt massmediekulturen. På samma sätt kan en natio­nell television förmedla kulturupplevelser och kvalitetsprogram ål fittare i hela landet. Denna möjlighet till ömsesidig påverkan mellan levande kultur och massmediekultur är en viktig del i vad som kan kallas ett kulturvärn. Särskilt när det gäller barn- och ungdomskulturen är det viktigt med insatser på detta område.

Det finns i dag en stor oro för att den nya medietekniken leder till att barn- och ungdomskulturen förvandlas till en kommersiell massmediekul­tur med ett förflackat eller i värsta fall bmtall och människoförnedrande innehåll. Den oron är befogad med hänsyn lill många av de produkter som i dag saluförs.

Den effektivaste motåtgärden mot detta har ofta visat sig vara att skapa ett kvalitetsmedvelande hos ungdomarna, som gör alt skräpkulturens pro­dukter föriorar i attraktionskraft. En framgångsrik metod för massmedie­undervisning har varit en kombination av filmupplevelse, filmanalys och i vissa fall även eget skapande. I den satsning på barn- och ungdomskultur som görs i årets budgetproposition föresläs ell anslag på sex milj. kr, för att utveckla dessa metoder och ge dem spridning i olika delar av landet.

Statsrådet Göransson och jag inleder budgetförslaget med atl utveckla vårt synsätt inom de övergripande områden jag nyss berört. Sedan behand­las vissa större frågor. Därefter följer de enskilda anslagspunkterna.

Statsrådet Göransson anför

2. Åtgärder

2.1 Grundskolans verksamhet

2.1.1 Situationen inom grundskolan

Svenskt skolväsende har genomgått en total omorganisation under de senaste 20 till 30 åren. Under denna tid har grundskolan införts och byggts ut. Fullt utbyggd i hela landet var grundskolan först i början av 1970-talet, Med utgångspunkt i att alla elever skall ha samma möjligheter till en god grundläggande utbildning har vi gått från ett utbildningssystem, som bygg­de på segregation och urval till en sammanhållen grundskola för alla. Del har varit fråga om en för skolan, men också för samhället i sin helhet, omvälvande förändring. Härigenom, men också genom andra slora refor-


 


mer inom utbildningssystemet, har utbildningsnivån höjls. Detta har själv-     Prop. 1987/88:100 fallet varit av grundläggande betydelse både för individerna och för sam-     Bil. 10 hållets demokratiska, kulturella och ekonomiska utveckling.

I grundskolan finns i det närmaste en miljon elever samt bortåt 100000 lärare och nästan lika många övriga anställda. Totalt har mellan en sjätte­del och en sjundedel av landels befolkning sin dagliga verksamhet i grund­skolan.

Det är nödvändigt alt ha detta övergripande perspektiv avseende såväl omfattningen av förändringen som storleken av verksamheten, när det gäller atl bedöma hur den svenska skolan har lyckats med sin uppgift.

I ett sådant övergripande perspektiv måste grundskolan bedömas vara en framgång. Överallt i landet finns det tillgång fill utbildning på nära avstånd, Alla elever erhåller kompetens för fortsatta studier i gymnasie­skolan. Mellan 90 och 95% av en årskull fortsätter också med studier på gymnasienivå. Detta kan jämföras med realskolan, som inte alls var geo­grafiskt spridd i samma utsträckning och som bara omfattade en mindre del av en årskull-

Tvärtemot vad många kritiker påslår har grundskolereformen också varit en framgång från kunskapssynpunkt. Den nya skolans ambitioner att ge alla ungdomar en förlängd utbildning, införa nya arbetssätt och ge uppmärksamhet åt elevernas sociala utveckling, inte bara åt kunskaps- och färdighetsulvecklingen, har uppfattals som att kunskapsinhämtandel i sko­lan skulle vara satt på undantag. Visst år det riktigt att en del skolor, särskilt under 1960- och 1970-talen, bedrivit sitt arbete på ett sätt som givit anledning att framhålla viklen av alt återupprätta respekten för kunskap. Den omprövning och det sökande efter nytt innehåll som pågått innebär dock i stort en positiv förnyelse som inte har behövt gå ut över den allmänna kunskapsnivån. Inga tidigare generationer har varit så välutbilda­de som den som i dag lämnar skolan. Den allmänna nivån bland ungdomar vad gäller färdigheter och kunskaper i svenska, främmande språk, mate­matik, samhällskunskap, historia, naturvetenskap och andra ämnesområ­den är ulan tvivel högre i dag än någonsin tidigare.

Det är inte heller så, vilket befarades från vissa håll när beslut fattades om en sammanhållen skola, all denna generella höjning av utbildnings­nivån skett på bekostnad av utvecklingen för de mest sludiemoliverade eleverna. Del mesta talar för att den mest framgångsrika fjärdedelen av en årskull i dag har väl så goda kunskaper som de som för 25 år sedan gick i realskolan. Detta förefaller bl, a, bekräftas av de relativt fåtaliga mätningar som finns av hur kunskapsnivån i skolan utvecklats över liden, Alla sådana mätningar måste dock tolkas med försiktighet, bl. a, eftersom synen på vad som är viktig kunskap förändras. Härigenom blir det svårt alt göra denna typ av jämförelser.

Resultaten när det gäller andra mål för grundskolan såsom elevernas sociala och personliga utveckling, är ännu svårare att mäta. En bedömning av hur grundskolan lyckas i dessa avseenden måste därför i allt väsentligt göras utifrån allmänna erfarenheter. Ingenting talar därvid för annat än att grundskolan också i dessa avseenden i huvudsak fungerar väl.

Den bild som nu tecknats av grundskolan slöds i stort av internationella                            9


 


jämförelser. Det finns dock anledning atl också i delta avseende varna för     Prop. 1987/88:100 alltför långtgående slutsatser. Utbildningssystemen i olika länder, också i     Bil. 10 Västeuropa, är trots många likheter ändock så olika all det är svårt att göra rättvisande jämförelser.

De internationella jämförelser som finns tyder likväl på alt svenska elever i de flesta ämnen hävdar sig väl. Det gäller ämnen som modersmå­let, engelska, samhällskunskap och naturorienlerande ämnen. Det ämne som svenska elever haft svårast att hävda sig i är matematik. De dåliga resultaten från den förta undersökningen på 1960-talel bekräftades vid den senaste mätningen i början av 1980-talet, Denna mätning stöder likväl den generella tesen atl de elever som når de bästa resultaten hävdar sig väl -också vid en internationell jämförelse.

Undersökningarna visar också att det svenska skolsystemet, jämfört med andra länder, är långt mindre segregerat i bemärkelsen all skillnader­na i kunskapsnivå mellan olika skolor år relativt små. Även om grundsko­lan i förhållande till de förhoppningar vi haft inte bidragit tillräckligt till social utjämning, anser jag alt detta likväl lyder på alt den jämfört med andra länder nått långt på väg i rätt riktning.

Därmed vill jag inte ha sagt att det saknas anledning till kritik och framåtsyftande utvecklingsarbete. Grundskolan har inte tillräckligt (liksom inle heller gymnasieskolan och vuxenutbildningen) bidragit till att åstad­komma en social utjämning. Framgång i skolan liksom också t, ex. val av fortsatta studier är fortfarande i stor utsträckning socialt betingad.

För en mindre grupp elever uppnås inle godtagbart ett minimumi fråga om kunskaper och färdigheter. Olika undersökningar lyder på att det rör sig om ca fyra procent av eleverna som misslyckas i grundskolan, manifes­terat t, ex. genom mer omfattande anpassad studiegång, eller genom alt de lämnar grundskolan med helt ofillräckliga kunskaper. Delta problem är inte nytt. Del nya är att kunskaper får ökande betydelse i vårt samhälle, och alt det därför är omöjligt alt acceptera att en relalivt stor grupp elever är för dåligt rustade när de lämnar skolan,

Mol bakgrund av vad jag nu anfört finns inte någon anledning fill mer generella omvärderingar av målen för grundskolan. Problemen rör istället somjag ser det, hur vi skall kunna uppnå en ökad måluppfyllelse, och hur vi bättre skall kunna utnyttja de resurser grundskolan disponerar över.

De senaste fem åren har för grundskolans del varit en period där genom­förandet av 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) dominerat. En läroplan är dock generellt ingenting som kan sägas vara genomfört vid en viss tidpunkt i bemärkelsen atl alla lärare och skolor helt arbetar enligt läroplanen. I den bemärkelsen måste också de kommande åren präglas av åtgärder för alt förverkliga Lgr 80. Det kan uttryckas så att läroplanen bildar den ram inom vilken olika ålgärder för all utveckla arbetet i skolan ryms.

Som jag nämnde är grundskolans huvudproblem att en mindre grupp
elever lämnar grundskolan med helt otillräckliga kunskaper, eUer t;o.m.
befrias från undervisning helt eller delvis. Jag redovisade min syn på dessa
frågor i 1985 års budgetproposition. Efter förslag där beslutade riksdagen
bl. a. om särskilda insatser i form av fortbildning för lärare samt öppnade
                              10


 


möjlighet till ökad tid för vissa basämnen för elever med svårigheter. Som     Prop. 1987/88:100 ett resultat har skolöverstyrelsen (SÖ) vidare fått i uppdrag att utarbeta     Bil. 10 underlag för preciseringar av de grundläggande basfärdigheler och baskun­skaper i centrala ämnen i grundskolan som varje elev måste ha tillägnat sig på de olika stadierna för alt med framgång kunna gå vidare.

Utöver denna grupp elever finns en större grupp som också har sådana svårigheter i skolan att de behöver någon form av stödåtgärder. Hur stor denna grupp är skiftar mellan olika skolor, årskurser och ämnen, men den kan bedömas vara i genomsnitt meHan tio och tjugo procent av eleverna.

Dessa elever har många gånger svårigheter under hela skoltiden. Pro­blemen blir dock ofta akuta under tiden på högstadiet. Orsakerna härtill är flera. En är naturligtvis att det är en tid som sammanfaller med puberteten. Det finns också andra orsaker som likaså har sin grund utanför skolan. Därutöver finns dock orsaker somjag menar måste sökas inom skolan.

Både innehåll och arbetssätt i skolan framstår för en del elever som abstrakta och i många fall obegripliga. Vissa undersökningar tyder på att när det gäller t. ex, de naturvetenskapliga ämnena så har en betydande del av eleverna svårigheter atl följa delar av undervisningen. En viktig åtgärd för att förbättra effektiviteten i gmndskolan är således atl ulveckla arbets­sätt och metoder. Synen på vilken kunskap skolan skall förmedla behöver också utvecklas och anpassas till vad vi i dag vet om hur elever utvecklas och lär sig.

Från många håll finns förväntningar och ställs krav på skolan att med­verka lill alt lösa olika problem och brister i samhället. Att så sker är i grunden positivt. Del visar på en gmndläggande tilltro till skolans möjlig­heter. Men förväntningarna och kraven kan också bli för slora för dem som är verksamma i skolan. Många lärare upplever alt kraven blivit så omfat­tande alt de inte längre anser sig ha praktiska förutsättningar atl leva upp till dem. Del har lett lill alt lärare med höga ambitioner känner sig pressade och utsatta. Härtill kommer den många gånger svepande och onyanserade kritik som skolan utsätts för. Följden har blivit att den trivsel och arbets­glädje som är en viktig förutsättning för en utveckling av skolan ibland saknas.

För atl uppnå en bättre måluppfyllelse i gmndskolan och ett bättre utnyttjande av skolans resurser är det enligt min mening nödvändigt att skapa ett mer positivt utvecklingsklimat i skolan, och all klarare fastlägga det centrala i skolans uppgift så att arbetet i skolan kan koncentreras till detta. Det är också nödvändigt atl alla oavsett sina olika roller inom skolan upplever att de arbetar inom ett system vars mål är gemensamma för alla.

En viktig åtgärd i detta sammanhang är förändringen av lärarutbildning­en. Genom 1985 års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr, 366) har gmnden lagts för en anpassning av lärarutbildningen till grundskolan och dess mål. Det är angeläget att denna förändring följs upp med åtgärder som riktar sig också till de befintliga lärarna;

I det följande kommer jag atl ange inriktningen för en slor satsning på alt
fortbilda lärarna i grundskolan. Jag kommer också all föreslå utökade
resurser för denna fortbildning med sammanlagt en halv miljard kronor
under en tioårsperiod. Jag ser en förändrad lärarutbildning och en satsning                          11


 


på fortbildning som två vikliga inslag i en ny strategi för att ulveckla     Prop. 1987/88:100 skolan. Ett tredje viktigt inslag i en sådan strategi är att ge ulveckHngsarbe-     Bil. 10 tet i skolan en ökad roll.

Den traditioneUa metoden att förändra skolan, med stora reformer som beslutas centralt och som skall genomföras överallt samtidigt, fungerar enligt min mening mindre väl när det gäller alt åstadkomma förändringar av arbetssätt och innehåll i skolan. Sådana förändringar är svårt att åstad­komma genom centrala beslul. Skall vi kunna få till stånd en utveckling i delta avseende måste tyngdpunkten i förändringsarbetet ligga lokalt.

Huvudansvaret för ett sådant lokall utvecklingsarbete måste somjag ser del ligga hos skolstyrelser och framför allt hos personalen i den enskilda skolan. Målet bör vara atl varje skola och ytterst varje lärare skall ha möjlighet, men också känna ansvar för, att ta egna inifiativ till att utveckla och förnya undervisningen. Ett sådant lokall baserat utvecklingsarbete kan genom att inspirera andra lärare och skolor nå bred effekt. Ytterst kan det genom atl påverka läroplaner, fortbildning och läramtbildning förändra skolväsendet i sin helhet. För ett sådant skolbaserat utvecklingsarbete finns resurser i form av bidraget fill lokal skolutveckling som utgår direkt till varje kommun.

En förnyelse av skolan som i störte utsträckning bygger på lokalt ut­vecklingsarbete utesluter inte behovet av centrala initiativ. Ramar och mål för utvecklingsarbetet bör anges av riksdag och regering. Härigenom är del möjligt att utveckla skolan i en viss riktning samtidigt som initiativ och handlingskraft kan frigöras lokall.

De senaste åren har denna metod prövats i flera fall. Intresserade lärare och skolor har inom en vid ram själva fått definiera vad de önskar göra för alt utveckla skolan. Som en sfimulans har det, utöver det generella bidra­get fill lokal skolutveckling, funnits möjlighet att erhålla bidrag från läns-skolnämnderna. Ett exempel är del utvecklingsarbete som sedan läsåret 1983/84 bedrivits på först lågstadiet och fr. o. m. läsåret 1986/87 också på mellanstadiet. Målet har varit atl utveckla arbetssätt och innehåll på resp. stadium. På lågstadiet har utvecklingsarbetet bl.a. omfattat samverkan med förskolan. På mellanstadiet har betonats behovet av alt stärka under­visningen i de grundläggande färdighetsämnena svenska och matematik. För utvecklingsarbetet har anslagits ca 30 milj. kr. per år. I runda tal 5 300 projekt har kommit till stånd under den tid utvecklingsarbetet har bedri­vits. Enligt vad jag erfarit har denna satsning på låg- och mellanstadierna mottagits mycket väl av många lärare. De preliminära utvärderingarna tyder också på atl utvecklingsarbetet haft posifiva effekter.

Jag vill vidare som ett exempel på denna typ av utveckling av skolan peka på arbelet med kultur i skolan som pågår sedan läsåret 1985/86, Ca 16 milj. kr. per år har avsatts för atl genom lokala projekt stärka kulturens ställning i skolan. Under de båda första åren har mer än 2 000 kulturprojekt startats i grund-, gymnasie- och särskolor. Enligt min mening har denna satsning haft stor betydelse både från kullursynpunkl och som ett sätt att utveckla arbetet i skolan.

Ett ytlerligare exempel som bygger på samma filosofi för utveckling av
skolan är den malematiksatsning som påbörjades läsåret 1986/87.                                       12


 


Den generella erfarenheten är således all denna metod för atl åstadkom-     Prop. 1987/88:100 ma en utveckling av arbetssätt och innehåll i skolan fungerar väl. Genom i     Bil. 10 detta sammanhang begränsade resurstillskott har det varit möjligt att nå en effekt som knappast hade varit möjlig med mångdubbelt störte resurser utlagda på ett traditionellt sått.

Jag anser atl vi bör gå vidare på denna väg. En viss försiktighet bör dock iakttas. Om det skall vara möjligt att bedriva utvecklingsarbete på detta sätt, får det för det första inle samtidigt röra sig om mer än ett mindre antal centralt prioriterade områden för utvecklingsarbete. För det andra måste del vara områden som av personalen i skolan kan upplevas som angelägna.

I det följande kommer jag att lägga förslag med denna inriktning när det gäller att förstärka skolans miljöundervisning.

En viktig åtgärd för att skapa ett mer positivt utvecklingsklimat i skolan och en ökad förändringsbenägenhel är att minska detaljregleringen och öka friheten för dem som arbetar inom skolan. Detta kan medföra att persona­len i skolan känner ökad motivation alt utveckla skolan. Del blir också lättare att anpassa skolan fiH lokala fömtsättningar.

Vissa ålgärder i denna riktning har redan vidtagits. Bl. a. har genom Lgr 80 öppnats ökade möjligheter lill lokala fill val. I skolförordningen har vidare införts en bestämmelse om att hänsyn skall tas till elevers och föräldrars önskemål när det gäller att välja skola.

Viktiga inslag i det fortsatta arbetet bör enligt min mening vara att sfimulera pedagogisk förnyelse i grundskolan, och att öka utrymmet inom timplanen för lokall beslutat innehåll bl, a, grundat pä de försök regeringen medgivit med dels specialisering för skolor och klasser inom kulturområ­det, dels dubbla fillval.

Ytterligare en gmndläggande fömtsättning för all skolan skall kunna lyckas med sin svåra och vikliga uppgift är att den möts med respekt och förståelse. Tyvärr är så inte allfid fallet i dag. Många människor som finns runt omkring skolan - föräldrar, anställda i förskola, social omsorg och fritidsverksamhet, lokala politiker och kulturarbetare - upplever skolan som en sluten värld. Jag tror delta är olyckligt. Skolan måste vara en verksamhet milt i samhället — en kulturinstitution i vid mening. Självfallet har skolan sin specifika uppgift, men den måste också vara öppen för samarbete och vara en resurs i det lokala samhället. Först då kan skolan påräkna att få den respekt, den tillit och ytterst de resurser som den behöver.

Sedan ett halvår tillbaka arbetar en parlamentarisk beredning med frågor som rör skolans styrning, den s. k. styrningsberedningen. Dess grundläg­gande uppgift kan enligt min mening sägas vara att skapa organisatoriska fömtsättningar för en sådan utveckHng av skolan somjag nu har skisserat.

Jag räknar med alt under våren 1988 återkomma fill regeringen med förslag till en proposition lill riksdagen. Min avsikt är därvid att samlat redovisa dels överväganden grundade på styrningsberedningens förslag, dels min syn på vissa frågor rörande gmndskolans läroplan m. m. med den inriktning jag nu redovisat. Jag avser också alt ta upp frågor om skolans specialpedagogiska insatser.

Sedan slutet av 1970-lalet har de statliga bidragen lill kommunerna                                   13


 


minskat utöver vad som varit betingat av minskat elevantal i gmndskolan, Prop, 1987/88:100 Detta har utgiort ett led i det besparingsarbete som varit nödvändigt för alt Bil. 10 förbättra samhällsekonomin. Generellt sett har kommunerna haft en gynn­sammare ekonomisk situation än staten. Trots besparingar har de flesta kommuner kunnat ge hög prioritet åt ulbyggnad av barnomsorg och äldre­omsorg. Skolan har dock på många håll inte fått tillräckliga anslag för att hålla en tillfredsställande nivå på alla delar av verksamheten. De missför­hållanden som uppstått kan nu rättas till när den ekonomiska situationen förbättrats, I centrum för uppmärksamheten bör enligt min mening speci­ellt två områden ställas, nämligen läromedel och skollokaler.

2.1.2 Åtgärder för att förbättra läromedelssituationen

Tillgång till goda läromedel är en av de väsentligaste förutsättningarna för skolans undervisning. Det är därför med stor oro som jag noterat de rapporter som kommit från olika håll om läromedelssituationen i skolan. Dessa rapporter visar på brister såväl när det gäller den kvantitafiva tillgången till som kvaliteten på läroböcker.

Inom utbildningsdepartementet tillkallades våren 1987 en sakkunnig för alt kartlägga läromedelssituafionen. I uppdraget ingår atl särskilt bedöma lärobokens ställning i dagens skola. Han skall både belysa den faktiska tillgången fill läroböcker och pröva om dagens läroböcker är av önskvärd kvalitet.

Jag räknar med att resultatet av arbetet skall kunna föreligga under våren 1988, och alt jag därefter skall kunna återkomma lill regeringen med förslag till åtgärder på läromedelsområdet. Jag viH dock redan nu redovisa vissa principiella resonemang när det gäller inriktningen av dessa åtgärder.

Under det senaste fiotalet år har kommunernas anslag fill läromedel relativt sett minskat. Det finns flera orsaker härtill. Den vikfigasle orsaken är självfallet en ökad ekonomisk återhållsamhet i kommunerna. En annan orsak till att anslagen är otillräckliga är den snabba prisökningen på böcker överhuvudtaget och i synnerhet på läroböcker.

Den vidgning av läromedelsbegreppet som Lgr 80 inneburit kan också ha bidragit till atl läromedelsanslagen i ökad utsträckning används fill annat än böcker. Den har möjligen också skapat intrycket all läroböcker inte längre skulle vara lika viktiga. Jag menar därför att del är angelägel alt klarare betona lärobokens roll som det centrala läromedlet.

Den debatt som förts om läromedelssituationen i skolan de senaste åren har inneburit att kommunerna uppmärksammats på problemen. I många kommuner har de senaste årens budgetbeslut medfört reella ökningar när det gäller läromedelsanslagen. Situationen är dock mycket skiftande i olika kommuner. I vissa måste läget fortfarande bedömas som klart ofillfreds-ställande.

I debatten har från flera håll förts fram krav på att införa ett statsbidrag
lill läromedel. Ett sådant bidrag skulle dels kunna tjäna syftet att filiföra
skolorna ökade ekonomiska resurser för att köpa läromedel, dels kunna
utgöra en markering av vikten av god tillgång på läromedel i skolan. Det                              14


 


finns dock enligt min mening starka skäl som talar mot atl införa ett särskilt     Prop. 1987/88:100
statsbidrag.
                                                                                      Bil. 10

Det är önskvärt att försöka skapa ökad klarhet i ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna på skolområdet. Ett sådant arbete pågår i slyrningsberedningen, Atl införa ett nytt specialdestinerat statsbidrag på ett område där del ändock är kommunerna som skall ha det ekonomiska huvudansvaret, skulle inte bidra till en sådan ökad klarhet.

Det skulle vidare bli svårt att skapa garantier för att kommunerna inte minskar sina egna insatser om ett statsbidrag införs. Effekten av statsbi­draget skulle helt eller delvis kunna gå förlorad så att del inle blir någon reell ökning av läromedelsresurserna.

Enligt min mening är dessa invändningar mot ett särskilt statsbidrag till läromedel så starka atl jag inte är beredd all förorda ett sådant. Jag räknar med atl läromedelskostnaderna trots allt inle är större än att kommunerna ulan allt för stora problem bör kunna klara de erforderliga påslagen. Många kommuner har också somjag nämnt redan ökat sina läromedelsanslag.

Jag anser att statens insatser när del gäller läromedel istället bör vara att medverka lill att förbättra den pedagogiska kvaliteten på läroböckerna, att ange rikfiinjer för kommunernas grundläggande skyldighet när det gäller läromedelsstandard samt att vidta ålgärder för atl håHa nere prisnivån.

När bestämmelserna om gåvoläromedel för några år sedan ändrades, var avsikten inte atl ta bort skyldigheten att ge eleverna egna exemplar av vissa grundläggande läroböcker. Formuleringarna i skolförordningen och läroplanen har dock blivit så allmänna att de har kommit att tolkas mycket olika, Somjag ser det är det angelägel alt klarare fastställa kommunernas skyldighet när det gäller läromedelsstandard. Jag vill således redan nu anmäla atl jag, när läromedelsutredaren lämnat sina förslag våren 1988, avser att föreslå regeringen all göra en precisering av bestämmelserna om tillgång fill läromedel. Innebörden av preciseringen bör vara atl eleverna skall ha tillgång till de läromedel som fordras för undervisningen. Eleverna skall som gåva få de böcker som kan behövas som underlag för fortsatta studier eller som de i övrigt kan ha anledning att gå tillbaka till.

Jag anser vidare atl länsskolnämnderna bör få ökad möjlighet atl låta sin fillsyn av skolväsendel omfatta också läromedelssituafionen. Om en nämnd kan konstatera atl en kommun tveklöst har en helt otillfredsställan­de standard när det gäller läromedel, bör nämnden kunna ålägga kommu­nen alt rätta till situationen. Jag räknar med alt styrningsberedningens arbete skall kunna resultera i förslag om en sådan klarare tillsyn från statens sida när det gäller läromedel i skolan.

En orsak till att läromedelsslandarden försämrats är atl kommunerna
inte ökat anslagen i takt med prisökningarna på läromedel, I syfte alt ge
kommunerna ett bättre underlag för budgetarbetet räknar jag med att
föreslå regeringen att uppdra åt statens institut för läromedel (SIL) att
fillsammans med statens pris- och kartellnåmnd (SPK) undersöka föml­
sätlningarna för alt
lill kommunerna redovisa prisutvecklingen på läroböc­
ker. Härigenom kan kommunerna få bättre kunskap än idag om vilka
päslag som behövs pä läromedelsanslagen för att hälla oförändrad ambi­
tionsnivå,                                                                                                                15


 


Under nästan samtliga år under 1980-talet har läromedelsförlagen höjt Prop. 1987/88:100 priserna på tryckta läromedel utöver vad som motsvaras av inträffade Bil. 10 kostnadsökningar. Ett skäl härtill har varit de minskade reella anslagen i kommunerna. Följden har blivit all prisutvecklingen på läroböcker har varit betydligt snabbare än höjningen av konsumentprisindex, I en silua­fion när vi kan emotse reella ökningar av läromedelsanslagen och därmed ökad försäljning är det viktigt att förtagen pä motsvarande sätt pressar sina priser. Jag räknar med att tillsammans med Svenska kommunförbundet ta initiativ till en överläggning med läromedelsbranschen om prisutveckling m, m. Jag avser också atl i anslutning till pågående kartläggning av situatio­nen senare föreslå regeringen all uppdra åt SPK atl göra en fördjupad konkurrensstudie inom läromedelsmarknaden.

Det kan också i ett något längre lidsperspekfiv finnas anledning att överväga en mera direkt central upphandling av vissa läromedel för all hålla priserna nere. Det måste dock enligt min mening i så fall röra sig om läromedel som ställer sig pedagogiskt neutrala. Det skulle kunna gälla t. ex. lexikon, ordböcker och kartböcker. Ett sådant förfarande kan sägas innebära en vidgning av den verksamhet SIL redan idag bedriver med atl lämna bidrag fill förlag för produktion av vissa läromedel. Jag räknar med atl kunna återkomma till också denna fråga när resultatet av läromedelsut­redarens arbete föreligger.

Från många håll har framförts synpunkter pä den pedagogiska utform­ningen av läroböckerna. Jag ser det som ytterst angeläget att våra läroböc­ker håller högsta möjliga pedagogiska kvalitet. Sannolikt är del läroböcker­na som i praktiken mer än någol annat styr undervisningen i skolan. Mot den bakgrunden är det viktigt att vi har en livaktig och kvalificerad debatt om läroböckernas utformning, och att vi är beredda att hela tiden försöka förbättra kvaliteten. Detta kan inte vara ett ansvar enbart för de enskilda förlagen. Staten måste också enligt min mening ta ett ansvar för utveck­lingsarbete på läromedelsområdet. Också till dessa frågor räknar jag med alt senare återkomma när ett underlag föreligger från den pågående läro­medelsöversynen,

2.1.3 Skolans fysiska miljö

Ett annat område inom skolan där situationen är otillfredsställande gäller den fysiska miljön. Rapporter från många håll visar att situationen i vissa kommuner när det gäller skollokaler är allvarlig.

Orsakerna härtill är flera. En är den tidigare stora utbyggnaden av lokalbeståndet under 1960- och 1970-lalen, delvis med brister i kvaliteten, som nu har börjat kräva mer omfattande underhåll. En annan orsak är atl många kommuner under ett antal år uppenbarligen inte har anslagit till­räckligt med medel för underhåll av lokalerna.

Enligt vissa undersökningar motsvarar de kommunala anslagen i genom­
snitt endast en tredjedel av de faktiska underhållsbehoven. Det innebär att
det för närvarande pågår en avsevärd kapitalförstöring i kommunerna. Ett
allt större underhållsbehov skjuts framåt. Resultatet har på många håll
blivit en allt sämre arbetsmiljö för elever och anställda i skolan,                                           16


 


Skevheter förekommer också vad gäller underhällsanslagens fördelning     Prop. 1987/88:100 mellan olika typer av kommunala lokaler. Skolbyggnaderna har normalt ett     Bil. 10 större relativt underhållsbehov än många andra kommunala lokaler, vilket dock inte allfid kommer till uttryck i den faktiska fördelningen av resurser för fastighetsunderhåll.

Det är svårt alt exakt ange storleken på det eftersatta underhållet. Det är dock betydande. Under hand har jag inhämtat att det eftersatta underhållet enbart i Stockholm och Göteborg uppgår till flera miljarder kr. Sannolikt är det så att situafionen är särskilt bekymmersam i just stora och i viss mån medelstora kommuner.

Den dåliga fysiska arbetsmiljön har enligt min mening på vissa håll blivit ett av de största problemen i skolan. Somjag ser det är situationen nu sä allvarlig atl del är nödvändigt med stora ansträngningar från kommunernas sida. Inte minst gäller det för kommunerna all få fill stånd en bättre planering när det gäller underhåll av skollokalerna.

Vad jag nu har anfört innebär atl jag ser det som nödvändigt atl också de statliga myndigheter som har en roll i planering av kommunalt byggande medverkar till att renovering av skolbyggnader prioriteras.

Regeringen har den 5 november 1987 beslutat om vissa föreskrifter angående byggnadsverksamheten i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Beslutet innebär bl.a. att byggnadsverksamheten i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län inte heller under år 1989 får översliga 1986 års volym. I beslutet har bl. a, angetts att ombyggnad och reparation av skolor särskilt skall prioriteras.

Också när det gäller skollokaler har från olika håll rests krav på införan­de av statsbidrag till underhållskostnader. Av samma skäl som jag tidigare anfört när det gäller läromedel, är jag inle beredd att förorda ett sådant. Härtill kommer alt det skulle vara olämpligt alt i den överhettade konjunk­tur som råder på byggmarknaden införa ett sådant bidrag.

Jag har i denna fråga samrålt med cheferna för arbetsmarknads- och finansdepartementen.

Utbildningsministern anför

2.2 Den nya lärarutbildningen

Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundskolan (prop, 1984/85:122, UbU 31, rskr, 366), Denna utbildning inleds hösten 1988,

Grundskolan får nu för första gången, sedan den för drygt 20 år sedan genomfördes i flertalet kommuner i landet, en lärarutbildning som utgår från och bygger på läroplanen för grundskolan. Nuvarande klasslärarut­bildningar saml ämneslärarulbildningen för grundskolan ersätts av en linje, grundskollärarlinjen.

Inom denna linjes ram skall de blivande lärarna få den grundläggande
utbildning som behövs för arbetet i skolan. Utbildningen skall förbereda                             17

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


dem för de uppgifter skolan har att fostra eleverna och medverka lill deras     Prop. 1987/88:100

personliga utveckling. Skolan skall ta hand om alla elever väl och stödja     Bil. 10

och uppmuntra varje elev att utveckla sin förmåga och sina intressen. Alla

lärare måste därför få grundläggande insikter i vilka svårigheter eleverna

kan ha, orsakerna till dessa svårigheter och hur skolan kan hjälpa eleverna.

Dessa kunskaper är nödvändiga för varje lärare, oavsett inom vilken

årskurs eller på vilket stadium de tjänstgör. Det finns ytterligare kunskaper

och färdigheter som är gemensamma och nödvändiga för alla lärare i

grundskolan. Min företrädare har utvecklat dessa frågor i nyss nämnda

proposition.

Grundskolans huvuduppgift är all ge eleverna goda kunskaper och fär­digheter. Det har inte varit möjligt alt inom ramen för en odifferentierad linje rymma alla de kunskaper och färdigheter som en lärare behöver för att undervisa i grundskolans samlHga nio årskurser. Det har därför varit nödvändigt att differentiera utbildningen på gmndskollärarlinjen. Linjen består därför av två grenar; en som är utformad för de lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 1 - 7, och en för lärare med tjänstgöring i årskur­serna 4-9. Även om lärarna utbildas på skilda grenar, finns del ett behov av en gemensam kunskapsbas. Framför allt lärarna som utbildas för års­kurserna 4-9 måste emellertid ha fördjupade kunskaper. Deras utbildning är därför differenfierad mol olika ämnesområden. Utbildningen för årskur­serna 1-7 har två fördjupningsalternativ för atl också dessa lärare skall få vissa möjligheter till fördjupade studier.

Den nya lärarutbildningen innebär en avsevärd förstärkning av kunska­perna för lärarna i gmndskolan. De böljar också sin högskoleutbildning med bättre förkunskaper än tidigare. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har nämligen i överensstämmelse med regeringens och riksdagens uttalanden skärpt förkunskapskraven.

De nya lärarna börjar komma ut på arbetsmarknaden under år 1992, De kan då, där det finns praktiska förutsättningar, följa sina elever under en längre tid än tre år, vilket bör förbättra den sociala situationen i skolan. De har också kunskaper för atl undervisa eleverna i fler ämnen på högstadiet, vilket kan medföra atl splittringen i arbetssituationen minskar. De har också bättre kunskaper om skolan som organisation och om barnen som de skall undervisa.

Det förhållandet alt ämneslärarutbildningen i fortsättningen kan utfor­mas utifrån gymnasieskolans och vuxenutbildningens behov innebär atl ämneskunskaperna för dessa lärare kan fördjupas ytterligare. Ämneslärar­linjen föreslås omfatta 160 - 200 poäng, vilket bl. a. medför att utbildning­en i svenska, engelska, tyska och franska bör omfatta 80 poäng i varje ämne.

Även för andra lärarutbildningar föreligger förslag om förändringar. För
speciallärarutbildningen har en översyn gjorts som också innefattar organi­
sationen av specialundervisningen i skolan. För förskollärare och fritidspe­
dagoger har UHÄ lämnat förslag till en ny samordnad utbildning för barn-
och ungdomspedagoger, UHÄ har också redovisat en översyn av industri-
och hanlverksläramtbildningen saml av handels- och kontorslärarutbild­
ningen. Jag avser atl återkomma
lill regeringen i dessa frågor, när bered-                              18
ningen av dem är avslutad.


 


2.3 Gymnasiepolitiken inför 1990-talet                                                              Prop. 1987/88:100

Omfattande förändringar är aktuella för gymnasieskolan inför 1990- talet. När jag i det följande redogör för gymnasiepolitiken de närmaste åren viH jag inleda med en tillbakablick för alt ge översikt och perspekfiv.

2.3.1 Bakgrund

För tjugo år sedan fanns inte gymnasieskolan. Före 1970 hade vi i stället tre från varandra fristående skolformer: gymnasiet, fackskolan och yrkes­skolan. Dessa hade skilda utbildningsmål och framliden för eleverna tedde sig mycket olika beroende på i vilken skolform de gått. Universitet och högskolor var stängda för dem som inle hade studentexamen eller motsva­rande. Möjligheterna till vuxenutbildning var begränsade. Den kommunala vuxenutbildningen började byggas ut först efter ett riksdagsbeslut 1967, Grundskolans högstadium var fram lill 1969 uppdelat i fillvalsgmpper och linjer, som gav olika kompetens. Ungdomarnas framlid bestämdes på den fiden i avgörande utsträckning av vilka studieval de gjorde i lolvårsåldern vid övergången från mellanstadiet lill högstadiet. Många fortsatte aldrig i någon utbildning efter grundskolan. De hade en arbetsmarknad alt gå ut till - som springpojkar, varubud, hantlangare, biträden, lärlingar och barn­flickor.

Genom 1968 års riksdagsbeslut sammanfördes de tre skolformerna till gymnasieskolan. Den fick sin läroplan 1970 med gemensamma mål och rikfiinjer för alla studievägar och började införas 1971. Gymnasiet och fackskolan gick tämligen oförändrade in i gymnasieskolan med fem respek­tive tre linjer. Den stora förändringen gällde yrkesutbildningen.

Utbildningen vid ett stort antal yrkesskolor gjordes om och blev tvååriga yrkesförberedande linjer. Tiden för de flesta yrkesämnena - särskilt inom industri- och hantverkssektorn - blev kraftigt reducerad. Inslaget av all­männa ämnen ökade, Nägra helt nya linjer skapades, t. ex, vårdlinjen. Den yrkesutbildning som gymnasieskolan skulle ge var inle avsedd att vara en färdig yrkesutbildning. Den skulle följas av en s.k. "färdigulbildning" i arbetslivet. Denna skulle stå helt fri från gymnasieskolan och regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Vi har nu ell drygt femtonårigt perspektiv på den integrerade gymnasie­skolan enligt 1970 års läroplan. Jag vill peka på några utvecklingslinjer under den period som förflutit.

Gruppen sextonåringar i landet var som störst åren 1980 - 1983, då antalet sextonåringar varje år översteg 120000. Nu och ett par år framöver uppgår antalet sextonåringar lill knappt 110000.

Benägenheten alt fortsätta utbilda sig i gymnasieskolan efter gmndsko­
lan har ökat. Idag söker praktiskt taget alla ungdomar dit och de allra flesta
kommer också in. I mitten av 1970-talel var del endast ca 70 % av dem som
slutade grundskolan som fortsatte i gymnasieskolan. Under hela denna fid
har det funnits lydliga mönster i valen av studievägar. Ett sådant mönster
är atl barn lill arbetare och lägre tjänstemän i betydligt större utsträckning
än barn till högre tjänstemän har vall en yrkesinriktad utbildning. Ett annat                          19


 


mönster är atl flickor och pojkar väljer enligt traditionella könsrollsmöns-     Prop. 1987/88:100 ter. Till några studievägar — t. ex. den fyraåriga tekniska linjen - har dock     Bil. 10 under 1980-talet vissa utjämningar skett.

Någon arbetsmarknad för sexton- och sjuttonåringar motsvarande den som tidigare fanns existerar knappast sedan millen av 70-lalet. En gymna­sial utbildning har blivit ett allmänt kvalifikafionskrav på arbetsmarkna­den,

1977 genomfördes en högskolereform som bl, a. innebar alt högskolan filifördes ett stort antal utbildningslinjer. Del blev samfidigt möjligt att på flera vägar skaffa sig behörighet och meriter för att antas dit.

Inom arbetslivet har den tekniska utvecklingen både i fråga om snabbhet och omfattning varit utan motstycke. De flesta yrken har fått nytt innehåll, många arbetsuppgifter har försvunnit, nya yrken har fillkommit. Rätten till medbestämmande i arbetslivet för de anställda har fastslagits genom den lagstiftning som har vuxit fram på detta område under 1970-talel.

Målen för kullurpolifiken lades fast 1974. Skolan har här viktiga uppgif­ter. Många ungdomar har starka intressen inom det kulturella området -för litteratur, musik, konst, teater och dans. Efterfrågan på utbildning med denna inriktning är stor och växande.

Förbindelserna mellan folk och länder har ökat. Genom utvecklingen på telekommunikationsområdet och genom förbättrade resemöjligheter har världen krympt. Sveriges handelsutbyte med andra länder är stort, ungefär två tredjedelar av svensk industriproduktion säljs utomlands. Många över­levnadsfrågor kan bara lösas i internafionell samverkan. Del gäller t.ex. frågor om naturtesurser, mstning och miljö.

Gymnasieskolans utveckling sedan mitten av 1970-talet speglar dessa samhällsförändringar. Den är väl spridd över hela landet och har byggts ut för att ta emot de slora ungdomskullarna. Praktiskt taget alla elever i grundskolan söker nu vidare liH gymnasieskolan. Under den senaste tio­årsperioden har också många nya utbildningar tillkommit både för atl tillgodose behoven av moderna yrkeskunskaper - t. ex. påbyggnadsutbild­ningar - och för att möta det stora intresset för utbildning med estefisk-kulturell inriktning.

2.3.2 Pågående försöksverksamhet och utvecklingsarbete

Jag vill här erinra om de två stora översyner som gjorts - den första av Gymnasieutredningen, (GU, SOU 1981:96), den andra av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY, SOU 1986:2 och 3).

Med anledning av GU:s arbete föreslog min företrädare i propositionen Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) att en femårig period av försöksverksamhet och utvecklingsarbete skuHe äga mm efter de riktlinjer hon där drog upp.

I samma proposition aviserades att en särskild översyn behövde göras rörande den gymnasiala yrkesutbildningen. Riksdagen beslutade i enlighet medförslagen.

Riksdagen betonade i sitt beslut vikten av att noggrant utvärdera för-                              20


 


söksverksamhelen, SÖ har nu lämnat en första, samlad utvärdering av de     Prop. 1987/88:100 första årens försök. Jag tycker därför atl del kan vara lämpligt att här     Bil, 10 någorlunda utförligt för riksdagen redovisa huvuddragen i verksamheten. Jag vill samfidigt ange inriktningen för den fortsatta verksamheten i de delar den skall stödjas med särskilda medel.

SÖ konstaterar all läsåret 1985/86 blev del första egentliga försöksåret. Enligt SÖ var då i mnda tal 8000 lärare och 100000 elever vid 300 skolor engagerade i 800 projekt.

Det utvecklingsarbete som pågår gäller lokala försök på fyra huvudom­råden — den yttre organisationen av studierna, del inre arbetet, praklikför-sök och samarbete gymnasieskola — vuxenutbildning. De flesta försöken gäller gymnasieskolans teoretiska linjer.

En klar majoritet av de 800 projekten - hela 500 - gäller- skolans inre arbete. Jag noterar med tillfredsställelse det slora intresset för lokala försök på detta område. Många försöksskolor arbetar med övergången grundskola - gymnasieskola och särskilda stödinsatser för att på bästa sätt ta emot elevgrupper, som tidigare inte sökte till gymnasieskolan. Jag har med glädje erfarit att vissa kommuner för sitt arbete på detta område gjort upp lokala utvecklingsplaner, som i sig lett till en livHgare pedagogisk diskussion ute på skoloma. Även i delta finns ett värde, som inte bör underskattas. Jag räknar också med att skolornas arbete för atl stödja de elevgmpper jag nu talat om skall gagnas av del nya statsbidragssytemel med dess möjligheter fill friare resursanvändning. En förutsättning är då att de lokala utvecklingsplanerna integreras med de riktlinjer för resursan­vändningen som skolstyrelserna har att göra upp.

Av ett hundratal ämnesmetodiska försök gäller flertalet basämnet svens­ka på yrkeslinjema. Jag anser atl skolorna här har gjort en riktig och viktig prioritering. Det är angeläget att en metodutveckling får komplettera de rena resursinsatser somjag vet att många skolor gör för ämnet svenska på yrkeslinjerna. Genom en sådan metodutveckling kan utbytet bli större av del särskilda resursfillskott för svenska på yrkeslinjerna som jag senare kommer atl föreslå (anslaget B 19,),

Relativt få försök har som huvudsyfte haft ökat medansvar och medin­flytande för eleverna. Möjligheterna att förstärka skolledningens informa­tions- och samrådsplikt samt att bredda och fördjupa elevernas medbe­stämmande och medinflytande diskuteras av den s, k, styrberedningen. Jag räknar.med all åtgärder på detta område kommer att föreslås i beredning­ens betänkande under våren 1988, Jag finner det för min del naturligt att gymnasieelever skall kunna ta ett större ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö än grundskoleelever. Därmed bör också följa all de får ett störte medbestämmande i skolan. Detta är ett eftersatt område, som enligt min mening bör få större stöd i den fortsatta försöksverksamheten än hitfills.

På området ämnesanknuten praktik finns över 160 olika projekt på 23
Hnjer. I mnda tal 12000 elever i 480 klasser och 1700 lärare berörs av
försöken. Fyra försök av fem bedrivs på de teoretiska linjerna. Treårig
ekonomisk linje är den klart dominerande. SÖ refererar viss tveksamhet på
sina håll inför en ytterligare utbyggnad av försöken. En orsak är problem                            21


 


med ålerläsning i ämnen som inte har anknytning till praktiken. Det råder     Prop. 1987/88:100
också osäkerhet om tillgången på goda praktikplatser vid en utbyggnad.      Bil. 10

Enligt min mening skulle några "fullskaleförsök" i betydelsen alla års­kurser i en skola med åtminstone två veckors ämnesanknuten praktik vara av värde för den fortsatta prövningen av frågan om praktik i gymnasiesko­lan. Jag ser här en naturlig koppling till vad jag senare kommer att redovisa om ett utvecklingsarbete med förläggning av delar av den yrkesinriktade utbildningen fill arbetsplatser.

På del sludieorganisatoriska områdel finner jag anledning att uppmärk­samma vissa försök i anslutning till ungdomsuppföljningen. Där prövas som introduktionskurser kortare kurser med praklikinslag eller utbildning, varvad med ungdomsplats- Försöksskolorna redovisar vissa svårigheter atl rekrytera elever men samtidigt all, då så lyckats, utfallet ofta blivit gott. Jag skulle gärna se en vidgning av detta slags försök, särskilt i perspektivet av de förslag på området som ÖGY presenterat.

Det sista och minsta försöksområdet gäller samarbete mellan gymnasie­skola och vuxenutbildning. Av särskilt intresse är här — i perspektivet av 90-talets kraftigt minskande elevkullar - de rena samordningsförsöken mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på de riktigt små gymnasieorterna i syfte att behålla den utbildning man hittills haft.

Som en summering av vilka prioriteringar jag för min del skulle vilja se i den fortsatta försöksverksamheten vill jag således ange följande,

—Integration av en förbättrad yrkesutbildning med det redan pågående utvecklingsarbetet, inte minst i fråga om det inre arbetet

—Övergången grundskola - gymnasieskola och särskilda stödinsatser

Metodutveckling i ämnet svenska på yrkeslinjer

Medansvar och medinfiytande

Ämnesanknuten praktik  —  fullskaleförsök,  modeller för ålerläsning, lärarfortbildning i anknytning mellan ämnen och praktik

—Introduktionskurser

—Samordning gymnasieskola - komvux för att bevara ett utbildningsut­bud i glesbygd

2.3.3  Yrkesutbildningen

Under loppet av 1970-talet försvann arbetsmarknaden för sexton- och sjuttonåringar. Samtidigt ökade behovet av kompletterande arbetsmark­nadsutbildning för ungdomar kring tjugo år och närmast däröver.

Därmed framträdde i bjärt kontrast ett missförhållande, som i och för sig alllid har varit förhanden. Skillnaderna är stora, för att inle säga växande, när det gäller framtidsmöjligheter och valfrihet mellan elever som gäll på en tvåårig yrkeslinje i gymnasieskolan å ena sidan och dem som genomgått en treårig allmän utbildning å den andra.

Vad som hände under 1970-talel gör det nödvändigt att intensifiera
arbetet med att höja den grundläggande yrkesutbildningens kvalitet. Det
bör ske parallellt med atl dessa gymnasielinjer tillförs ett större inslag av
allmänna ämnen. Bara därigenom kan fler ungdomar finna en studieväg,
som överensstämmer med deras framlidsplaner och utkomstmöjligheter,                              22


 


Det måste kunna ske utan att den valda gymnasielinjen för den skull får     Prop. 1987/88:100
karaktär av återvändsgränd.                                                                 Bil. 10

Med detta perspektiv för ögonen arbetade ÖGY. Dess förslag innebär i korthet följande:

-     Yrkeslinjerna bör förlängas från två till tre år,

-     Yrkesutbildningen bör bedrivas i nära samspel med arbetslivet. En avsevärd del av yrkesutbildningen bör förläggas till arbetsplatser, sär­skilt under del tredje året. Detta kommer att bidra till att höja kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen. Skolan och arbetslivet slår här inle i något motsatsförhållande lill varandra. För en bra yrkesutbildning är de i stället varandras förutsättning.

-     Den förlängda utbildningstiden ger utrymme för en utökning av allmän­na ämnen. Kunskaper i ämnen som svenska, engelska, samhällskun­skap, matematik eller något estetiskt ämne ger eleverna möjligheter till fortsatta studier, bl. a. vid vissa högskolelinjer. Men det är också så att man i yrkeslivet numera inte alltid kan dra någon bestämd gräns mellan behovet av s.k. yrkesämnen och av allmänna ämnen. Själva yrkesut­bildningen är i dag ofta så avancerad atl den fordrar stöd av kunskaper i t.ex, språk, matematik och samhällskunskap,

-     Genom atl på yrkeslinjerna erbjuda en klart yrkesinriktad studieslart bör denna del av gymnasieskolan mer än hittills uppfattas som en ny och annorlunda skolform jämfört med grundskolan. Eleverna skall kunna känna atl deras yrkesplaner las på allvar och börjar förverkligas. Studie­obestämda elever erbjuds introduktionskurser.

-     Genom en ny typ av kompetensrelaterade kursplaner i yrkesämnena bör inlärningstiden kunna variera, så att var och en går vidare till näsla avsnitt av en kurs först när han eller hon lärt sig det föregående.

Min egen positiva bedömning av dessa förslag överensstämmer i allt väsentligt med remissinstansernas. En modernisering av yrkesutbildning­en brådskar.

Del är inte acceptabelt att nära hälften av våra ungdomar får en utbild­ning, som i flera avseenden har brister och begränsningar med hänsyn till de krav som framtiden ställer och vad de själva, som medborgare, har rätt all fordra.

Det är hög lid att göra något. Samtidigt är jag förvissad om att ett omfattande kursplanearbele fordras, innan en modernisering kan komma i gång över hela fältet. Ordentlig lid krävs också för planering och förbere­delser i övrigt, Arbetsplatsföriäggning och ett större inslag av allmänna ämnen ger anledning till ingående pedagogiska överväganden. Detsamma gäller även de rent yrkespedagogiska frågorna. Praktiskt vunna erfarenhe­ter behöver komma in i bilden.

För alt förena dessa båda ståndpunkter kommer jag i en sårskild propo­
sition inom kort atl föreslå, all en treårig försöksperiod inleds 1988/89 och
samordnas med övrigt arbete i syfte atl förbättra kvaliteten på gymnasie­
skolans yrkeslinjer. Detta utvecklingsarbete bör bedrivas i kommuner och
regioner med olika arbetsmarknadsmässiga förutsättningar. Under denna
period avser jag att särskilt följa arbetet med alt föriägga delar av utbild­
ningen
till arbetsplatser saml hur den utvidgade undervisningen i allmänna                         23
ämnen utfaller i prakfiken.


 


. Jag har för budgetåret 1988/89 - del första året av utvecklingsperioden     Prop. 1987/88:100 - reserverat 24,4 milj. kr. Min avsikt är att utvecklingsarbetet skall omfal-     Bil. 10 la 5000 intagningsplatser för vart och ell av de tre läsåren. Därutöver redovisar jag senare i föreliggande proposition mina förslag om att anvisa 10 milj. kr. för att möjliggöra en bättre undervisning i svenska på vissa yrkesinriktade linjer (anslaget B 19),

Min bedömning är vidare atl erfarenheterna från läsåren 1988/89, 1989/ 90 och 1990/91 bör göras lill föremål för en samlad utvärdering hösten 1991. Jag avser därefter att återkomma till regeringen med ett slutgiltigt ställningstagande till den fortsatta reformeringen av den yrkesinriktade utbildningen. Förutsättningarna för en på detta sätt förbättrad yrkesutbild­ning kommer då säkrare att kunna bedömas.

2.3.4 Ny läroplan för 1990-talet

Jag har nu talat om två utvecklingslinjer utifrån två propositioner, den ena från 1984 om i första hand de teoretiska utbildningarna och den andra en kommande om yrkesutbildning- Det är av slor vikt atl de närmaste årens utvecklingsarbete bedrivs så att det gagnar hela gymnasieskolan. Denna skolform kommer enligt min bedömning atl ställa mycket stora krav på de utvecklingsresurser som kommunerna i dag förfogar över, i första hand medlen för lokalt utvecklingsarbete. Kommunerna har hittills visat stort engagemang för såväl det redan pågående utvecklingsarbetet som det aviserade reformarbetet. Utifrån delta vågar jag för min del förutsätta atl kommunerna kommer att se minst lika positivt som hittills på gymnasie­skolans behov vid sin prioritering av medel för lokal skolutveckling.

Gymnasieskolan är utbyggd i alla delar av landet. Härigenom har ungdo­mar fått tillgång till utbildning nära sina hemorter. Särskilda åtgärder har vidtagits för att kommuner som har ett litet elevunderlag skall kunna erbjuda utbildning på så många linjer som möjligt. Ofta arrangeras yrkesin­riktade linjer i B-form. Flera kommuner har så kallade alternativa eller samordnade timplaner för de teoretiska linjerna. Dessa timplaner har kom­mit till för att göra det möjligt att — lill en rimlig kostnad — kunna erbjuda utbildningen även i glesbygd.

I början av 1990-talel minskar ungdomskullarna i gymnasieskolåldern
kraftigt. I många regioner uppgår minskningen till över 20 procent. Det är
däiför en utomordentligt viktig uppgift att planera för att de kommuner
som nu har gymnasieskola också i framfiden skall kunna erbjuda sina
ungdomar en gymnasial utbildning. I prop. 1987/88:64 om särskilda regio­
nalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag
redogjort för mina förslag om åtgärder för gymnasieskolorna i dessa regio­
ner och preliminärt beräknat ca 25 miljoner kronor härtill under en femårs­
period-
Gymnasieskolan har idag 27 linjer och ca 550 specialkurser. Detta stora
utbud av studievägar måste nu sättas ifråga. Ungdomar i 16 — 19-arsåldern
har rätt till gymnasiala utbildningar som ger bredd och senare valmöjlighe­
ter. Antalet studievägar kommer alt minska kraftigt vid bifall fill mina
kommande förslag om den framtida yrkesutbildningen.
                                                                                24


 


Hämtöver anser jag alt ytterligare två översyner bör göras. Den första Prop. 1987/88:100
gäller de tvååriga mer allmänt inriktade linjerna - .den sociala linjen. Bil. 10
konsumtionslinjen, musiklinjen och den estelisk-prakliska linjen. Den so­
ciala linjen och konsumtionslinjen är de största linjerna i denna gmpp.
Intresset från ungdomarna atl söka dessa linjer har dock minskat. Förra
året fanns ca 8 500 som sökte till dessa båda linjer. Av dessa sökte 3 600 lill
konsumtionslinjen- Möjligheterna att fortsätta med högskolestudier direkt
efter den sociala linjen har beskurits genom de särskilda behörighetskrav
som gäller för tillträde lill den nya grundskollärarutbildningen. Många                                   ,

hävdar all osäkra och dåligt sludiemoliverade elever också i framliden behöver studieallernaliv i gymnasieskolan som är allmänt inriktade och relativt korta. Men en fråga bör också ställas fömtsättningslösl, nämligen om förekomsten av sädana studiealternativ verkligen är det bästa sättet att stödja den grupp osäkra ungdomar det här är fråga om och som praktiskt tagel alltid är flickor.

Jag anser att dessa och andra frågor rörande denna gmpp av studievägar fordrar en noggrann genomlysning och avser alt återkomma till hur en översyn skall ske i propositionen om yrkesutbildning.

Den andra nära förestående översynen gäller de nuvarande tre- och fyraåriga linjerna - humanistisk, samhällsvetenskaplig, treårig ekono­misk, naturvetenskaplig och fyraåri.g teknisk linje.

I avsnitt 2.5 lägger jag fram mina förslag om en försöksverksamhet med förstärkt ingenjörsutbildning på mellannivå- I 1989 års budgetproposition avser jag att redovisa mina slufiiga ställningstaganden till hur denna ingen­jörsutbildning i framliden skall utformas. Detta kan komma att få konse­kvenser för i först hand den fyraåriga lekniska linjen.

I detta sammanhang ges bl.a. tillfälle atl ingående pröva de moderna språkens ställning pä de teoretiska linjerna. Av vikt blir också alt pröva hur dessa linjer bäst kan bevaras på de orter där de i dag redan finns, när elevunderlaget kraftigt minskar under 1990-lalet. Min ambition är att nya timplaner för dagens tre- och fyraåriga linjer skall kunna tillämpas fr, o. m, läsåret 1991/92.

Jag har nyss redogjort för de utvärderingsresultat av och mina synpunk­ter på den försöksverksamhet och det utvecklingsarbete som hittills bedri­vits och som haft sin tyngdpunkt inom de studievägar jag nu talar om. Denna försöks- och utvecklingsperiod sträcker sig fram lill och med bud­getåret 1989/90. Jag är övertygad om atl - när perioden i sin helhet utvärderats — vi därifrån kommer att ha mycket väsentliga bidrag till hela gymnasieskolans förnyelse.

Vad jag nu redovisat utgör hörnstenarna i arbetet med en ny läroplan för
gymnasieskolan. Som framgår av redogörelsen har arbetet planerats så att
den nya läroplanen skall kunna träda i kraft i början av 1990-talel, Den nya
läroplanen kommer att bära en stark prägel av vad jag anser viktigast för
1990-talets gymnasieskola. Kort sammanfattat gäHer del för del första all
kraven på kvalitet måste vara högt ställda. Det gäller innehåll, arbetssätt
och arbetsmiljö vid såväl sludieförberedande som yrkesinriktade linjer.
För det andra gäller det alt gymnasieskolan är till för alla ungdomar och
skall vara bra för alla. I denna ambifion finns ett villkor inbyggt - nämligen                           25


 


att gymnasieskolan då inle kan utformas lika för alla. Alt studievägarna i Prop. 1987/88:100 gymnasieskolan nu blir mer likvärdiga skall inle betyda att deras olika Bil. 10 utbildningsprofil suddas ut. Jämlikhetsbegreppet, som så starkt präglar utbildningspolitiken, utgår från allas lika värde och bygger samtidigt på insikten atl människor är olika. Grundskolans mål och riktlinjer uttrycker detta på följande sått: "Barn är olika då de kommer till skolan. Skolan bör heller inte sträva efter att göra dem lika. När de lämnar skolan bör de göra det med bibehållen individualitet och särprägel och med en uppövad för­måga att respektera individualiteten hos andra människor". Det är denna grundskolans målsättning som är gymnasieskolans utmaning och som skall prägla dess utformning.

2.4 Den allmänna vuxenutbildningen

Samhällets insatser på vuxenutbildningsområdet har under 1980-talet legat på en i stort oförändrad nivå. Trots detta har omfattningen av vuxenutbild­ning totalt sett blivit störte.

Detta beror på atl personalutbildningen har ökat, dvs. sådan utbildning som äger rum i huvudsak på arbetsgivarens villkor och bekostnad i förelag, myndigheter och kommuner.

Kännedomen om den totala omfcittningen och inriktningen av den perso­nalutbildning som förekommer i Sverige är ofullständig. Därtill är det osäkert om den kompetensuppbyggnad som sker hos de anställda i första hand har formen av klart urskiljbara utbildningsinsatser. Det finns forskare som hävdar alt den i stället äger rum i ett mera informellt system och genom den kunskapsutveckling som sker i själva arbetet.

Enligt uppgift i arbelskraftsundersökningen (AKU) i juni 1986 deltog inemot en miljon personer (drygt 20 procent av de sysselsatta) i någon form av personalutbildning under del första halvåret 1986, Andelen deltagare är klart högre inom den offentliga sektorn än inom den privata. De allra flesta förefaller delta i myckel korta utbildningar, från någon dag upp till en vecka.

Kostnaderna för personalutbildningen är inte närmare kända. En unge­färlig skattning ger vid handen all de i form av lön under utbildning och övriga kostnader är minst lika slora som de sammantagna statliga utgifter­na för vuxenutbildning och för ekonomiskt slöd till dellagarna inom utbild­nings- och arbetsmarknadsdepartementens områden. Dessa uppgår lill cirka nio miljarder kronor.

Trots att alltså personalutbildnin.gen redan nu kräver slora resurser talar det mesta för att den i framtiden bör öka väsentligt i volym. Ulan tvivel kommer arbetskraftens utbildning, eller snarare dess kompelens, atl få allt störte betydelse för vårt lands möjligheter som industri- och välfärdssam­hälle. Det är i detta perspektiv man måste se det ökande intresset från näringslivets sida att avsätta resurser för investeringar i de anställdas utbildning och kompelens.

Behovet av bättre utbildad arbetskraft har hittills giort sig gällande
främst inom de expanderande delarna av tjänstesektorn och inom de
avancerade högleknologiska företagen inom induslrin. Enligt långtidsul-                             26


 


redningen (LU 87) och andra bedömare sker en strukturell utveckling inom     Prop, 1987/88:100 näringslivet mol ett ökat kunskaps- och ijänsteinnehåll i produktion och     Bil. 10 produkter.

Det finns alltså all anledning för samhället atl verka för ökade insatser för personalutbildning. Samtidigt måste man vara medveten om de pro­blem som är förknippade med personalutbildningen, problem som också kan komma alt öka.

Eftersom behoven är sårskilt lydliga där är personalutbildningen särskilt omfattande inom expanderande delar av tjänstesektorn och varusektorn, Det innebär att personer anställda inom sådana förelag har särskilt slora möjligheter att få utbildning- Samtidigt utvecklas allt tydligare inom dessa förelag en intern arbetsmarknad som erbjuder nya och intressanta arbets­uppgifter och möjligheter lill avancemang. I företag som arbetar inom andra sektorer och branscher är möjligheterna till personalutbildning ofta väsentligt mindre. Dels har företagen troligen inle råd att salsa på utbild­ning, dels är investeringar i utbildning ofta inte det som för förelagen synes mest angeläget. Del finns alltså risk för att personalutbildningen bidrar till att arbetsmarknaden segmenteras.

Utbildningsmöjligheterna är inte bara ojämnt fördelade mellan olika företag. Av oHka undersökningar framgår, alt möjligheterna lill utbildning också inom såväl förelag som myndigheter är mycket skevt fördelade. Del är främst de som redan har god utbildning och kvalificerade befattningar som erbjuds personalutbildning,

I en nyligen publicerad undersökning som gjorts av Svenska Metallindu-striarbetareförbundel bekräftas bilden. Av Metalls medlemmar har 74 pro­cent under ett år fåll 0-2 dagars utbildning, medan bara fyra procent har fått mer än nio dagars utbildning som betalats av arbetsgivaren. Undersök­ningen visar också atl det finns slora skillnader i synen på utbildning mellan fackklubbarna och arbetsgivarna. En klar majoritet av klubbarna vill i första hand satsa på atl ge sina medlemmar baskunskaper, medan arbetsgivarna vill atl Metall-medlemmarna i första hand skall vidareutbilda sig i yrket.

Det är inle för myckel sagt att arbetsgivarsynen hittills har präglat personalutbildningen. Det är naturligtvis inte givet att detta förhållande skall råda också i framtiden. Då det gäller användningen av medlen i förnyelsefonderna finns ett fackligt inflytande, och det har enligt Metalls undersökning medfört ett klart stöd för det slag av utbildning som fack­klubbarna önskar.

Det är möjligt all den situationen ånyo uppstår att del finns anledning för samhället att söka påverka personalutbildningens omfattning och infly­tandet över den, såsom syftet var med förnyelsefonderna, I huvudsak bör man emellertid räkna med atl besluten om personalutbildning även i fram­tiden kommer att fattas lokall i företagen.

Man kan alltså hoppas att personalutbildningen i framtiden i större
utsträckning blir tillgänglig för dem som har den kortaste utbildningen
bland de anställda och att den i högre grad blir inriktad på att ge dessa
anställda breda baskunskaper. Gränserna för utbildningsmöjligheterna
kommer då atl bestämmas i överenskommelser mellan arbetsgivarna och
                              27


 


de fackliga organisafionerna inom de ramar som de olika företagens lön-     Prop. 1987/88:100 samhet och framtidsutsikter sätter. Detta ensamt ger inle individen frihet     Bil. 10 atl själv bestämma vilken utbildning han eller hon vill delta i, inle ens i ell mycket framgångsrikt företag. I förluslföretag och i företag med osäkra framlidsutsikter blir den anställdes möjligheter till utbildning små.

Arbetsmarknadsutbildning år definitionsmässigt sådan utbildning för vil­ken utbildningsbidrag beviljas. Den är i huvudsak avsedd för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa. Den äger mm dels som särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, vilket innebär utbildning som upphandlas av länsarbetsnämnderna, dels som utbildning inom det reguljära utbildnings­väsendet eller hos vissa andra utbildningsanordnare. Den normala fömt­sättningen för all arbetsmarknadsutbildning skall beviljas är alltså att den enskilde bedöms behöva utbildning för atl få en säker plats på arbetsmark­naden. Det innebär alt hans eller hennes behov av utbildning prövas av en myndighet. Arbetsmarknadsutbildningens syfte medför att den som regel är klart yrkesinriktad, men, om det bedöms nödvändigt eller värdefullt, alt den kan föregås av eller kompletteras med utbildning av mera allmänt slag, som ofta äger mm i det allmänna utbildningsväsendet.

Möjligheterna till personalutbildning är således framför allt slora för dem som är anställda inom den offentliga sektorn samt för dem som har en relativt säker sysselsättning i framgångsrika företag med en kunskapsin­tensiv produktion av varor och tjänsier eller på kvalificerade befattningar i myndigheter och kommuner. Möjligheter fill arbetsmarknadsutbildning har man främst om man befinner sig i den andra extremen, dvs. om man är eller riskerar all bli arbetslös.

Del är uppenbart att personalutbUdningen och arbetsmarknadsutbild­ningen bara delvis kan tillgodose vuxnas behov av och önskemål om att förbättra sina kunskaper, och att de därtill är tillgängliga bara för ett begränsat antal personer. Detta gäller även för yrkesinriktade studier.

Den vuxenutbildning som sorlerar under utbildningsdepartementet kallar jag fortsättningsvis för den allmänna vuxenutbildningen. Denna bedrivs av ett flertal olika anordnare: kommunal och statlig utbildning för vuxna (komvux och gmndvux), folkhögskolor och studieförbund.

Målen för den allmänna vuxenutbildningen fastställs av riksdagen och är en del av utbildningspolitiken. De är mera generella än de som gäller för personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Den allmänna vuxenutbildningen står öppen för i princip alla vuxna och för gmpper som själva söker sig till den därför atl de rent allmänt vill förbättra sina kunskaper inom ell eller flera områden eller själva anser sig behöva större kompetens i samhälle och arbetsliv. Deltagarna gör uppoff­ringar i tid och levnadsstandard för att utbilda sig. I stor utsträckning använder de sin fritid för atl bedriva studierna; de som bedriver dem på helfid får försörja sig på studiemedel eller särskih vuxenstudiestöd, vilka, trots att de delvis består av lån, vanligen inte ger fuH ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Den allmänna vuxenutbildningen erbjuder i huvudsak studier av bred
och gmndläggande karaktär. Den vänder sig framför allt till dem som fick
en kort och otillräcklig utbildning i ungdomen, och den har som främsta                              28

utbildningspoliliska mål all höja den allmänna kunskapsnivån i samhället.


 


Naturligtvis är den allmånna vuxenutbildningen av störst betydelse för Prop. 1987/88:100 dem som inte får sina behov av ökade kunskaper tillgodosedda i sitt arbete Bil. 10 eller genom personalutbildning, samt för dem som inte på heltid deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning- För dem är den allmänna vuxenutbildningen den enda möjligheten att befästa och öka sina kunska­per i organiserade former. Även för dem som har förmånen att få personal­utbildning är den allmänna vuxenutbildningen av slor betydelse då den erbjuder många alternativa studiemöjligheter.

Den allmänna vuxenutbildningen är, somjag nyss har nämnt, inriktad på alt erbjuda bred, grundläggande allmän utbildning. Allting tyder på atl utbildning av delta slag blir allt viktigare både för individerna och för samhället- Därför kommer den allmänna vuxenutbildningens tyngdpunkt även i framtiden att ligga inom detta område. Denna uppgift är av vital utbildningspolitisk betydelse, nationellt och lokalt. Den är långsikfig och kan inte få göras beroende av olika företags och branschers utveckling eller av tillfälliga konjunktursvängningar. Del är en uppgift som inte kan överläs, men väl kompletteras, av personalutbildning och arbetsmarknads­utbildning.

2.5 Ingenjörsutbildning på mellannivå

En för framtiden viktig fråga är hur utbildningsväsendets utbud av kortare teknisk utbildning skall samordnas och organiseras sä atl de samlade resurserna för sådan utbildning utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Viktigt är vidare att beakta de aHl starkare signalerna från näringslivets sida om att den tekniska utbildning som ges på gymnasieskolans T-linje inte längre är tillräcklig utan behöver kompletteras. Jag har tidigare berört dessa frågor i budgetpropositionerna 1986 och 1987,

I föregående års budgetproposition framhöll jag att en komplettering av T-linjen på kort sikl bör ske genom att man inom högskolan erbjuder kurser om 40 poäng, vilka bygger på det fiärde året av T-linjen- Jag framhöll vidare att den framtida inriktningen, omfattningen och organisa­tionen av den tekniska utbildningen på mellannivå noga behöver belysas såväl ekonomiskt som organisatoriskt och fidsmässigt. Jag meddelade därför min avsikt att återkomma till regeringen med förslag om atl tillsätta en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet med uppgift att särskilt studera förutsätlningarna att på sikt föra all teknisk ulbUdning på mellan­nivå till högskolan.

En sådan arbetsgrupp för samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå (SIM-gruppen) tillsattes av mig i mars 1987, Enligt sina direktiv skulle gruppen senast den 15 september 1987 lämna förslag om ev. ändrad och /eller utvidgad försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå. Vidare skall den senast den 15 mars 1988 avlämna sina slutliga förslag,

1 den delrapport (Ds U 1987:12) Försök med samordnad ingenjörsutbild­
ning på mellannivå som gruppen avlämnade i september 1987 föreslås att
den pågående försöksverksamheten med en förlängning av den fyraåriga
tekniska linjen med ett femte är i Kronobergs och Blekinge län förändras
vad gäller det flärde och det femte året, vilka föreslås bli ersatta av .                                   29


 


80-poängsutbildning i högskolan. Vidare föreslås på ett stort antal orter ny Prop. 1987/88:100 försöksverksamhet med både 80-poängsulbildning i högskolan som ersätt- Bil. 10 ning för fjärde året av fyraårig teknisk linje och 40-poängsutbildning som bygger på del Qärde året av denna linje. Den föreslagna försöksverksamhe­ten är så utformad alt den inte skall föregripa de ställningstaganden som arbetsgruppen enligt sina direktiv skall redovisa i sin slutrapport den 15 mars 1988 vad gäller behoven av en förstärkt ingenjörsutbildning på mel­lannivå samt denna utbildnings dimensionering och lokalisering, kostnads­fördelning mellan stat och kommun, frågan om huvudmannaskapet för utbildningen m, m,

Enligt min mening är del angeläget att den lekniska utbildningen på mellannivå förstärks. Den föreslagna försöksverksamheten kan ge viktig information om hur en sådan förstärkning kan åstadkommas. Jag föreslår därför atl sådan försöksverksamhet påbörjas redan budgetåret 1988/89. Jag återkommer fill delta under berörda anslag för gymnasieskolan (anslaget B19) resp, högskolan (anslaget D 8),

2.6 De mindre och medelstora högskolorna

Den nuvarande högskoleorganisationen är nu drygt tio år gammal. Under denna tid har högskolorna fått en stark lokal och regional förankring. Förväntningarna på dem från såväl ungdomsstuderande som från vuxna med önskemål om fortbildning och vidareutbildning är stora. Företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser saml för olika företag och organisationer hyser en stark tilltro till högskolans möjligheter atl bidra till alt lösa problem av lokal och regional betydelse och atl medverka fill utvecklingen i regionen.

Denna förankring är viktig och värdefull. Den enskilda högskolan kan emellertid inle ensam tillgodose de vill skilda önskemål och förväntningar som ställs på den. Det är därför angelägel atl betona atl varje enhet utgör en del i ell nätverk, där också de universitet och högskolor som har fasta forskningsresurser ingår. Detta nätverk är en viktig fömtsättning för att ett land med de geografiska och befolkningsmässiga egenskaper som Sverige har fullt ut skall kunna dra fördel av en slagkraftig högskoleorganisation.

Kontakter och samarbete mellan universiteten och högskolorna är av
mycket slor betydelse för högskoleutbildningen. De är viktiga inte bara
därför atl varje universitet och högskola kan och bör utveckla en egen
kompelens som är av betydelse också för andra enheter inom organisafio­
nen. Kvaliteten på den utbildning som de mindre och medelstora högsko­
lorna ger får inte förutsättas vara annorlunda än kvaliteten på den utbild­
ning som ges vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisa­
tion. Universiteten slår i tät och nära förbindelse med den vetenskapliga
utvecklingen internationellt. De mindre och medelstora högskolorna kan
med sina nära kontakter med samhället i omgivningen få utbildningsfrågor
och praktiska problemställningar belysta på ett särskilt sätt. Delta kommer
deras utbildning till godo. Samarbete och kontakter, där ett ömsesidigt
utbyte av kunskaper och erfarenheter äger rum, är därför av stort värde för
hela högskoleorganisationen,                                                                                      30


 


Den samverkan som äger mm mellan universitetet i Uppsala och hög-     Prop, 1987/88:100 skolorna i Bergslagen är ett gott exempel på regionall betydelsefulla insal-     Bil. 10 ser av del slag, vars principiella innebörd jag här har velat antyda.

Av vad jag nu anfört framgår att de mindre och medelstora högskolorna har sill värde och sin betydelse i del lokala och regionala sammanhanget genom att deras verksamhet år nationellt och internationellt orienterad. Jag kommer i fortsättningen bl. a, av denna anledning inle att använda den benämning som UHÄ stannat för i det dokument som jag nu kommer att presentera, nämligen de "nya" högskolorna. Den termen ger enligt min mening - liksom uttrycket de "regionala" högskolorna - upphov till associationer som i sammanhanget är oförenliga med den principiella strä­van, somjag nu har velat framhäva,

UHÄ har presenterat utvecklingsplaner för de mindre och medelstora högskolorna (UHÄ-rapport 1987:13). Enligt UHÄ:s mening får dessa pla­ner inte uppfattas som en anslagsframställning. Ställning har sålunda inle tagits fill enskildheterna i dessa planer. Ej heller har någon avvägning skett gentemot behov av ökade resurser för utbildning vid universiteten och fackhögskolorna. Planerna måste också enligt UHÄ förändras med hänsyn lill utvecklingen i övrigt.

UHÄ:s redovisning innebär att en systematisk genomgång har skett på lokal, regional och central nivå av de mindre och medelstora högskolornas möjligheter och ambitioner, Arbelet är därför enligt min mening mycket värdefullt som en grund för den fortsatta planeringen, Förutsätlningarna för planerna kan dock i vissa avseenden förändras och justeringar av dem kan därför behöva göras.

Innehållet är också mycket omfattande. De förslag fill utbyggnad av högskolorna som läggs fram med anledning av UHÄ:s strukturplan kom­mer att på sedvanligt sätt prövas i del åriiga budgetarbetet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i 1987 års proposUion om forskning (prop, 1986/87:80) anförde i fråga om forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Propositionen och riksdagens beslut med anledning därav innebär att forskningen vid dessa högskolor skall vidare­utvecklas i de former som idag är etablerade och att ytterligare ansträng­ningar skall göras för att stärka banden mellan universiteten och de mindre och medelstora högskolorna.

Medel anvisas för två typer av stöd till forskning vid dessa högskolor: dels för direkt finansiering av tidsbegränsade forskningsinsatser av veten­skapligt kvalificerade lärare, som arbetar på eget programansvar, dels för ätgärder som syftar till att öka dessa lärares möjligheter att åta sig olika typer av forskningsuppdrag.

Den projektverksamhet, som nu bedrivs vid de mindre och medelstora
högskolorna, utgörs till stor del av utredningar och utvecklingsarbete av
relativt kort varaktighet. För att öka omfattningen av forskning pä eget
programansvar ges särskilt stöd lill lärarna i deras arbete med alt utarbeta
slagkraftiga ansökningar lill fakultetsnämnder, forskningsråd och sektors­
organ. De medel, som avsatts för detta ändamål, bör också kunna använ­
das för stöd lill forskarutbildning av lärare vid de mindre och medelstora
högskolorna. Jag utgår från att erfarenheterna av de insatser, som görs                               31


 


under den nu aktuella treårsperioden, kommer att ge värdefullt underlag     Prop. 1987/88:100
för den forskningsproposition, som planeras lill våren 1990.                        Bil. 10

De förslag som jag lägger fram i årets budgetproposition har sin tyngd­punkt i en utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna.

Utbildning på grundskollärarlinjen kommer från och med nästa läsår att anordnas vid flertalet av dem. Sorn jag redan tidigare har betonat innebär den förändrade läramtbildningen för gmndskolan en förstärkning i flera olika avseenden. Den kommer också att behöva medföra en breddning och förstärkning av högskolornas kompetens, t, ex, inom del humanisfiska områdel. Möjligheter att erbjuda kurser inom olika områden ökar därige­nom. Detta är viktigt inte bara när det gäller fortbUdning för skolans personal ulan också fortbildningen och vidareutbildningen i allmänhet.

Jag kommer också alt förorda en utökad försöksverksamhet med sam­ordnad ingenjörsutbildning på mellannivå som berör flera av dessa högsko­lor. Försöken förutsätter och bygger på en samverkan med kommuner som har utbildning på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan. För de studeran­de innebär förslaget atl möjligheter till en kvalificerad påbyggnad på efter­gymnasial nivå öppnas. För högskolornas del kommer förändringen atl medföra alt deras kompelens att ge kortare teknisk utbildning i olika former förstärks ytterligare.

I anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop, 1987/88:64, bil, 2) har jag aviserat en utbyggnad av högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund. En förstärkning av dessa högskolor är, somjag framhöll redan i denna propo­sition, befingad av starka regionalpolitiska skäl. De förslag som jag nu lägger fram kommer därför atl kompletteras senare när ytterligare underlag för en utbyggnad av dessa högskolor föreligger. Jag vill därvid bl. a. erinra om att en särskild gmpp inom regeringskansliet arbetar med åtgärder för att förslärka utvecklingsmiljön i Östersund. Högskolan bör kunna spela en betydelsefull roll i detta sammanhang.

En viktig förändring, sedd inte minst i ett regionalpolitiskt sammanhang, är en utbyggnad av ekonomlinjens basblock till en fullständig ekonomut­bildning. På sikl kan delta starkt bidra fill alt förslärka kompetensen i en region. Om de studerande får en fullständig utbildning på eller i närheten av hemorten, ökar möjligheterna att de stannar kvar där efter avslutad utbildning. Förslagen om fullständig ekonomutbildning berör, fömtom högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund, högskolan i Eskilstuna/Väs­terås. Den fortsatta planeringen bör enligt min mening inriktas på atl så många högskolor som möjligt med utbildning på enbart basblock skall få fullständig ekonomutbildning.

Vid högskolorna i Gävle/Sandviken och Kalmar pågår en stmkturom­vandling fill följd av atl lärarutbildning för grundskolan inte längre skall ges vid dessa högskolor.

Högskolan i Gävle/Sandviken deltar i projektet "Bergslagens tekniska
högskola", som är ett samverkansprojekt mellan högskolorna i Bergslagen
och universitetet i Uppsala, Inom ramen för delta projekt har två lokala
linjer, material- och produkfionsleknisk linje och dataingenjörslinje, star­
tats. Den senare linjen har en särskild studiegång som medger alt även                                32


 


sökande som saknar särskild behörighet i bl.a. malemafik kan antas, ett     Prop. 1987/88:100 förhållande som har betydelse för rekryteringen av kvinnor. Försöksverk-     Bil. 10 samhet med samordnad ingenjörsutbildning föreslås nu starta vid högsko­lan. Vidare föreslår jag inrättande av den maleriallekniska civilingenjörs­linjen, vars avslutande delar skall föriäggas bl.a. till högskolan samt en förstärkning av resurserna för kurser.

För högskolan i Kalmar föreslår jag att ytterligare nya utbildningar etableras. Till tidigare beslul om produkfionsteknikerlinje, verkstadsingen-jörslinje och driftingenjörslinje läggs nu dataingenjörslinje och frilidspeda-goglinje. Fler nybörjarplatser på turismlinjen föreslås också. Resurserna för lokala linjer och kurser vid högskolan, som växte genom bl, a, förslagen i föregående års budgetproposition, föreslås öka ytterligare.

TUlsammans ger de resurser som anvisats för de båda högskolorna utrymme för en ny och intressant utveckling. Det är därför viktigt att alla krafter nu kan koncentreras fill ansträngningar att trygga rekryteringen till de nya utbildningarna och att ge dessa utbildningar en fast och kompetent basorganisation-Högskolan i Kalmar är en av de högskoleenheter som har förlagt en del. av sin utbildning till Blekinge. I propositionen om fortsalt decentralisering inom högskolan (prop, 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) berörde jag frågan om högskoleutbildningen i detta län. Det splittrade ledningsansvaret motiverade enligt min mening en utredning om hur en enhetlig ledning för utbildningen skulle kunna åstadkommas. En särskilt tillkallad sakkunnig har lagt fram ett förslag, DsU 1987:1), Utbyggd högskoleutbildning. För­slaget innebär att en högskola inrättas i Blekinge senast den 1 juli 1989 och att förberedelsearbetet härför leds av en interimsstyrelse.

Jag avser att senare idag anmäla att en särskild proposition om högsko­lans styr- och anslagssystem m. m. kommer att framläggas under våren. Jag avser atl i denna proposition redovisa mitt ställningstagande också lill frågan om högskoleorganisationen i Blekinge.

Den sakkunnige har också haft i uppdrag att föreslå en organisation för högskoleutbildningen på Gotland. För detta län föreslås att medel för högskoleutbildning fr.o.m, budgetåret 1988/89 anvisas lill länsstyrelsen. En särskild högskolekommitle knyts till denna med uppgift att planera ett utbildningsutbud och fördela medlen till de universitet och högskolor som anordnar utbildningen. Förslaget uppfattar jag som en smidig lösning som bör kunna tillämpas i ett län med de speciella förutsättningar som Gofiand har. Möjligheterna att på ett effektivt sätt tillgodose skilda och skiftande utbildningsbehov bör därmed bli större.

Mina förslag till förstärkningar av högskoleutbildningen i övrigt är i
mycket stor utsträckning ägnade att förbättra möjligheterna till såväl
grundläggande högskoleutbildning som till fortbildning och vidareutbild­
ning. Rekryteringen till högskolan varierar avsevärt mellan olika län. När­
heten fill studieorten är av stor betydelse för benägenheten att studera i
högskolan- Detta gäller särskilt för kvinnorna- Högskoleutbildningen i
flera län har dominerats av vårdutbildningar och lärarutbildningar och
detta förhållande har bidragit till atl konservera kvinnornas utbildningsval.
Mina förslag innebär att dessa högskolor får flera tekniska och ekonomiska                         33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


utbildningar. Detta bör kunna bidra fill ett mindre könsmässigt bundet     Prop, 1987/88:100 studieval. Rekryteringen till kurser är av naturliga skäl särskilt avstånds-     Bil. 10 känslig. Mina förslag innehåller därför satsningar på kurser för fortbildning och vidareutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Statsrådet Göransson anför

2.7 Kulturverksamhet

Den kulturpolitik som har förts med utgångspunkt från 1974 års riksdags­beslut (prop. 1974:28, KrU 15, rskr 248) har varit framgångsrik. Målen för denna politik var alt främja yttrandefrihet, mångfald, kvalitet och kulturell jämHkhel. Beslutet om kulturpolitikens inriktning innebaren rad nya statli­ga åtaganden och stödformer för all främja dessa mål, som t, ex. en utbyggnad av den regionala kulturen, stöd till kvalitetsprodukter inom litteratur- och filmområdena och stöd tiH kulturarbetarna.

I dag har en regional stmktur av länsteatrar, länsbibliotek, lånsmuseer och regionmusik vuxit fram och manifesterats i'välmslade kulturhus av de ' mest skilda slag. Kulturområdet har blivit en omhuldad del av kommuner­nas verksamhet. Genom riktade insatser - studieförbundens kulturverk­samhet, kultur i skolan, kultur i arbetslivet osv. - har nya grupper stimule­rats atl delta i och ta del av kulturverksamheten. Intresset för atl bevara och levandegöra kulturarvet har ökat och fåll stöd av en aktiv musei- och arkivpolitik. I skärningspunkten mellan kultur- och miljöpolifiken har in­tresset ökat för kulturvärdena i den yttre miljön. För det kvafificerade konslskapandet finns väl utvecklade stödformer. Konstnärernas rätt till ersättning när deras verk utnyttjas har stärkts.

Att de kulturpolitiska insatserna kan betecknas som framgångsrika bety­der inte atl de är tillräckliga. Kulluren.har ännu inle i alla regioner blivit tillräckligt fast förankrad- Ännu återstår myckel att göra för att bryta klassrnönster och ändra kulturvanor- Omsorgen om den yttre kulturmiljön behöver ökas. Men framför allt: när aktiviteten börjar komma i gång skapas en grogrund för nya idéer. Konstnärerna finner nya uttrycks- och utvecklingsmöjligheter. Publiken som vant sig vid teaterföreställningar och konserter hemmavid kräver ett ökat utbud. En växande amatörverksamhet ställer krav på studieförbundens resurseroch organisationstalang.

1974 års kulturpolitik utgjordes av dels allmänt formulerade mål och riktlinjer för det kulturpolifiska arbetet, dels konkreta reformprogram för olika delar av kulturområdet. Målen äger givetvis giltighet för lång fid framåt. Reformprogrammen måste däremot förändras och utvecklas i takt med att erfarenheter vinns och nya behov kommer till ullryck.

Vi har nu kommit i ett läge då det är angelägel att värdera kulturrefor­
mernas resultat och med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts dra upp
nya riktlinjer för utvecklingen. Detta arbete kan bedrivas på olika sätt. I
och med det gmndläggande reformarbete som skett finns det enligt min
mening inte någol behov av en ny övergripande kulturutredning. Det finns
                          34


 


i stället anledning atl pröva en betydligt rörligare strategi för kulturpoliti- Prop. 1987/88:100 kens förnyelse. Problemområdena bör bearbetas var för sig och av många Bil. 10 olika medverkande grupper - t. ex. kulturtådet, särskilda utredningar och arbetsgrupper inom departementet. Del föreliggande budgetförslaget inne­bär en första ansats lill en sådan översyn. Innan jag presenterar förslagets innehåll vill jag för riksdagens kännedom redogöra för min syn på angeläg­na utvecklingsområden i ett någol längre perspektiv.

En aktiv kulturpolitik måste understödja strävan lill förnyelse av pågå­ende verksamheter och skapa utrymme för alt pröva nya idéer. Det oprövade och vägröjande behöver i särskild grad ett ekonomiskt stöd för att kunna utvecklas. Risken för stagnation lurar inom all kulturell verksam­het, den institutionella såväl som den som bedrivs i friare former.

Att stimulera förnyelsen år en av de viktigaste kulturpolifiska uppgifter­na. Förnyelse kan åstadkommas genom att nya ekonomiska resurser till­förs verksamheten men också andra faktorer än de ekonomiska spelar en viktig roll, t.ex. verksamhetsledningen och den organisatoriska struktu­ren. Det är nödvändigt att våga ifrågasätta etablerade verksamheter som i längden kanske saknar berättigande eller rent av brister i kvalitet.

Statens kulturråd har en särskilt viktig roll när det gäller att främja kulturlivets förnyelse och utveckling. Kulturrådets rörelsefrihet är dock inle särskilt stor. De bidrag rådet fördelar år i stor utsträckning specialde-sfinerade. Dessutom är detaljstyrningen från regeringens och riksdagens sida myckel slor. Enligt min mening är det angelägel atl försöka åstadkom­ma en enklare anslagsstmktur inom del område som kulturtådet ansvarar för genom en sammanläggning av anslag och anslagsposter. Förändringen bör syfta till att skapa större rörlighet och till att i högre grad inrikta uppmärksamheten på vilka aktiviteter som är förnyande och utvecklings­bara. Jag föreställer mig att vissa av de medel som i dag år uppdelade på olika fasta anslag i framtiden skulle kunna föras över till ett särskilt anslag för utvecklingsinsatser. Jag avser atl återkomma lill regeringen med upp­drag till statens kulturråd alt utarbeta ett förslag till förändrad anslags-struktur som bör aktualiseras först i budgetpropositionen år 1989,

Jag finner det dock angelägel all ett medvetet och systematiskt utveck­lingsarbete kan komma i gång redan under nästa budgetår. Jag föreslår därför att resurserna till kulturrådets fria disposition skall öka med ca 8,5 milj, kr, I första hand bör medlen användas för folkbildningsinsatser och verksamhet i kullurgmpper utanför institutionerna, men även projektför­slag från institutionerna bör kunna stödjas. Insatser för barn- och ung­domskulturen bör ges hög priprilet.

En huvuduppgift för kullurpoHfiken är att stimulera nya griipper att delta i och ta del av kulturverksamheten. Undersökningar av kulturvanor­na visar all utvecklingen går i rätt riktning. Intresset för kulturaktiviteter ökar och deltagandet breddas. Ännu återstår dock mycket att göra innan vi kan tala om kulturell demokrati.

Det arbete som inleddes i böljan av 1970-talet för att akfivera nya
grupper har gett många värdefulla erfarenheter av hur ett aktiverande
arbete på kulturområdet kan bedrivas. Studieförbunden har ulfört en fram­
gångsrik uppsökande verksamhet och nått ut i nya gmpper med sina                                  35


 


kulturprogram. Inom Rikskonserter, Riksteatern och Riksutställningar har     Prop. 1987/88:100 intressanta projekt genomförts, Amalörverksamheten på musik- och lea-     Bil. 10 lerområdena har engagerat både tränade och otränade aktörer.

Det finns anledning atl samla och analysera de erfarenheter som har vunnits i arbetet för atl aktivera nya gmpper i kulturverksamheten i syfte atl stimulera och stärka ansträngningarna i framtiden. Jag avser att åter­komma till regeringen angående uppdrag till kulturrådet att företa en sådan erfarenhetsinsamling och analys,

Kullurengagemangel börjar ofta i folkbildningen. Folkhögskolor och studieförbund har utvecklat en studieverksamhet på kulturområdet som har både bredd och kvalitet. Särskilt framgångsrik har verksamheten på musikomrädet blivit. Den omfattande körverksamheten i vårt land är i grunden resultatet av ell framgångsrikt folkbildningsarbete. Men det finns också brister når del gäller det folkliga kulturarbetet. Jag tänker i första hand på konslbildningsarbetel. Trots ansträngningar från många håll har denna alldeles för liten omfattning och i vissa avseenden dessutom alldeles för låg kvalitet. Del behövs en förnyelse av både arbetsmetoder och aktivitetsformer. Idéer finns till nydanande projekt. Det gäller att utveckla dessa i ett samlat arbetsprogram, Jag avser atl också i delta avseende föreslå ett uppdrag lill kulturrådet. Rådet bör utarbeta ett program för förnyelsen av konslbildningsarbetel och därvid utgå från de erfarenheter och idéer som finns hos aktörerna inom detta arbetsfält: studieförbunden. Konstfrämjandet, Sveriges konstföreningars riksförbund, folkhögskolor­na. Riksutställningar och universiteten.

Sedan år 1985 har en projektverksamhet med Kultur i arbetslivet bedri­vits med slöd av särskilda medel som fördelats av regeringen. I denna har främst lokala fackföreningar och de s. k. främjandeorganisatipnerna delta­git. Den största framgången har vunnits genom verksamheten med ar­betsplatsbibliotek i Litteraturfrämjandets regi. Undersökningar har visat att biblioteken på arbetsplatserna stimulerar många nya läsare och låntaga­re. Mycket talar för all arbetsplalsbiblioteken bör kunna fungera som knutpunkter till vilka andra kulturaktiviteter knyts, t, ex, studiecirklar, kulturprogram och konstutställningar. Med hänsyn till de goda erfarenhe­ter som vunnits av Litteraturfrämjandets projektverksamhet vill jag föror­da alt främjandet får fasta resurser under en treårsperiod för atl utvidga arbelsplalsakfivilelerna.

Projektverksamheten på övriga områden bör fortsätta i oförändrad om­fattning- Den bör dock ges en fastare förankring i de engagerade fackliga organisationerna, LO och TCO, och i deras studieförbund. En arbetsgrupp med representanter för LO, TCO, ABF och TBV bör överta ansvaret för en treårig projektverksamhet.

Ansträngningarna all få lill stånd en regional kulturverksamhet har varit
framgångsrika- De nya kulturinstitutioner som skapats har lyckats väl,
både konstnärligt och publikt. Innan det kulturpolifiska arbetet inleddes
var kulturinstitutioner en storstadsföreteelse. Nu är vi på väg alt få livs­
kraftiga kulturella centra i varje län. Delta har inte bara en kulturpolitisk
betydelse. Kulturlivet är en viktig stimulansfaktor i den allmänna regionala
utvecklingen,                                                                                                           36


 


I 1986 års budgetproposifion (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 50-51) presen-     Prop. 1987/88:100 terade jag en treårig plan för utbyggnad av de små regionala teatrarna och     Bil. 10 museerna. Denna plan fullföljs i årets budgetförslag. Utöver tidigare plane­rade insatser föreslås förstärkningar av folkrörelsearkiven och resurser för en ny regional teater i Skaraborgs län.

Riksdagen (KrU 1986/87:12, rskr 161) har i anslutning lill sin behandling av 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil, 10) framhållit viklen av atl den regionala kulturverksamheten ges goda möjligheter alt utveck­las, Kullumtskottet uttalade sig för en utredning om den fortsatta utbygg­naden av det statliga stödet till regional kulturverksamhet och uppmärk­sammade särskilt behovet av atl se över bidragsreglerna för den regionala kulturverksamheten efter del atl landstingen övertagit ansvaret för region­musiken, då två olika stödsystem kommer att tillämpas för regional kul­turverksamhet. Jag avser att återkomma lill regeringen i frågan om hur detta utredningsarbete skall genomföras.

Utvecklingen av den regionala kulturverksamheten bör emellertid också diskuteras ur ett annat och vidare perspektiv. En kulturell utveckling av verklig regional betydelse kan inte ta sikle bara på verksamheten i regio­nernas centralorter. Kulturlivet måste få bättre utvecklingsmöjligheter i alla typer av kommuner. Det gäller då inte att skapa så mycket nytt ulan atl bygga vidare pä del som finns - aktivering av studieförbund och kulturför­eningar, modernisering av Folkels hus och bygdegårdar, räddningsak­tioner för biografer, förbättringar av bibliotek och hembygdsmuseer osv. En aktiv kulturmiljövård år viktig för alt kanalisera engagemang i stads­dels- och hembygdsföreningar och för all säkra goda boendemiljöer. En utveckling i denna riktning för kulluren närmare människorna och gör fler platser attraktiva atl bo och leva på.

För kullurlivet utanför residensstäderna har staten inte iklätt sig något ansvar genom särskild bidragsgivning. Bidragen lill studieförbunden och samlingslokalorganisationerna spelar en viktig roll, men ansvaret vilar på kommunerna- Några förändringar av denna ansvarsindelning vill jag inte förorda, Slalen kan dock ha en viktig roll alt spela för atl på olika sätt stimulera utvecklingen av det lokala kulturlivet. Många av kulturrådets initiativ är inriktade på delta.

Jag vill erinra om atl regeringens proposition (1987/88:64 bil, 2) om regionalpolitiken innehåller förslag om resurser för lokala kulturinsatser i bl-a- Jämtland och Bergslagen i syfte alt främja dessa regioners vitalitet och attraklionskraft. Erfarenheterna av dessa insatser kan enligt min me­ning få stor betydelse för bedömningen av hur regionernas kulturliv i framliden skall utformas och ge bidrag lill diskussionen om den regionala kulturpolitikens förnyelse-

De StatUga museerna har under de senaste åren i etapper varit föremål
för översyns- och utredningsarbete. Samverkansmöjligheterna har analy­
serats. Statliga museers ansvar gentemot den regionala och lokala musei­
verksamheten har preciserats. Som ell resultat av detta arbete har projekt
innebärande samarbete mellan olika statliga museer börjat komma till
stånd. För närvarande arbetar en arbetsgrupp knuten till departementet
med frågan om statliga museers ansvar när del gäller kullurmiljövården i                              37

landet.


 


Det utredningsarbete som genomförts och pågår tar sikte på att de     Prop. 1987/88:100 statliga museerna har ell nationellt ansvar och måste spela en central roll i     Bil. 10 den kulturella utvecklingen på alla nivåer och runtom i landet. Därför måste de vara vitala och effektivt arbetande institutioner. Utredningar och översyner har till uppgift att främja vitalitet och effektivitet.

Det är min uppfattning all utredningsarbete av det slag jag nyss beskrivit kan behöva bedrivas även i fortsättningen föi" alt söka lösningar på pro­blem som är gemensamma.för flera museer. Jag är inle nu beredd all redovisa några konkreta utredningsplaner. Jag vill endast ange den väg jag anser bör väljas för all stimulera de statliga museernas förnyelsearbete.

Givetvis kan även ett enskilt museums verksamhet liksom hittills behö­va bli föremål för överväganden genom ett särskilt regeringsiniliativ. Jag vill erinra om det arbete som utförts beträffande lantbruksmuseum i Julita, luft- och rymdmuseum och Sveriges Tekniska museum. När det gäller det sistnämnda finns förutsättningar för att utredningsarbetet kommer att leda till en inle oväsentlig förstärkning av museets verksamhet:

Ett annat område som måste stå i centrum i del kulturpolitiska arbelet är kullurmiljövården. Redan under nästa budgetår kommer ett viktigt steg att kunna tas för alt förslärka insatserna för kulturmiljön.

I budgetproposifionen 1987 (prop. 1986/87:100 bU, 10 s, 39-40) anmälde jag den översyn av kulturminnesvården som görs inom regeringskansliet. Utgångspunkten för detta arbete har varit all möjligheterna alt ta till vara kulturkvaliteterna i vid mening i den byggda och odlade miljön bör utveck­las.

Jag räknar med alt redovisa resultaten av översynen i en särskild propo­sition om kulturmiljövård under våren 1988. Därvid avser jag bl.a. att lägga fram ett förslag till kulturminneslag saml föreslå ell handlingspro­gram för insatser mot luftföroreningarnas skador på kulturmiljön. Jag räknar också med att kunna presentera förslag om förändringar i den stafiiga kulturmiljövårdens resurser som skall göra det möjligt att möta ökade krav. Civilministerns förslag senare denna dag om vissa förstärk­ningar till länsstyrelsernas länsanlikvarieenheler bör ses i detta samman­hang.

Jag övergår nu lill att översiktligt presentera kulturinsatserna i årets budgetförslag.

Som jag fidigare har nämnt bör medlen till kulturrådets fria disposition öka med ca 8,5 milj, kr. fill 13,6 milj. kr. för alt ge rådet möjlighet att påbörja ett systematiskt utvecklings- och förnyelsearbete inom kulturom­rådet.

När det gäller den regionala kulturverksamheten föreslås en ökning av
stödet till de regionala museerna med 15 nya grundbelopp och till de
regionala teatrarna med 25 grundbelopp. Därmed har den utvecklingsplan
som riksdagen på mitt förslag beslutade år 1986 fullföljts. Budgetförslaget
omfattar också andra insatser av betydelse för den regionala kulturverk­
samhetens utveckling. Som uppföljning av beslut i Skaraborgs. län atl
inrätta en regional teater föreslås att teatern tilldelas 15 grundbelopp.
Resurserna till folkrörelsearkiven föreslås ökade, Ell reguljärt bidrag lill
vård- och konserveringsverksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiru-
                            38


 


na föreslås. Vissa kostnader i samband med Riksteaterns flyttning lill     Prop. 1987/88:100
Botkyrka föreslås täckta genom särskilda anslag.                                     Bil. 10

Jag vill i delta sammanhang också erinra om alt regeringen under hösten 1987 har uppdragit åt en särskild förhandHngsman atl med berörda lands­ting och kommuner förhandla om finansieringen av en ny musikleater i Västra Sverige. Förhandlingarna är ännu inte avslutade. Jag utgår ifrån atl Slalen skall bidra med 230 milj. kr. för en ny musikleaterbyggnad. Belop­pet motsvarar närmare hälften av den beräknade byggnadskostnaden för musikteatern. Ett vUIkor för statens bidrag är att berörda landsting och kommuner totalt satsar minst lika mycket som staten.

För kulturinstitutionerna har föreslagits en medelstilldelning som i all­mänhet innebär att det s. k. huvudförslaget har eliminerats eller reducerats väsentligt. Inom museiområdet föreslås en betydande anslagsökning för Sveriges Tekniska museum för bl. a. ett utvecklingsarbete kring frågan om den s.k. Science Center-verksamheten. Det inkomstbortfall som kommer att drabba Wasavarvet i samband med ombyggnadsarbeten föreslås kom­penserat. Vissa basresursförstärkningår bör tillföras bl, a, arkitektur­museet, etnografiska museet och statens historiska museer, VäsenlHgt ökade bidrag föreslås vidare för bl. a. Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS), Millesgården, Vadstena-akademien och Svenska barn­boksinstitutet.

Ett viktigt mofiv bakom förslaget liH förstärkning av kulturrådets resur­ser för utvecklings- och förnyelsearbete är behovet atl öka insatserna för barn och ungdomars deltagande i kulturlivet. Jag utgår således ifrån alt de förstärkta resurserna skall ge möjligheter fill ökade insatser på barn- och  . ungdomsomrädet, bl, a, pä barnteaterområdet.

Det produceras många intressanta barn- öch ungdomsfilmer i Sverige, Filminstitutet gör viktiga insatser liksom barn- och ungdomsorganisatio­nerna, bl, a. genom Barnens Bio Kontrast, för att filmerna skall visas i skolor och föreningar. På senare lid har skolorna visat ett ökat intresse för att i anslutning till undervisningen i filmkunskap visa filmklassiker och annan kvalitetsfilm- Dessa ansträngningar måste dock förstärkas avsevärt om en motvikt skall kunna skapas mot det stora utbudet av undermåliga videofilmer. I budgetförslaget föreslås att 6 milj. kr. skall kunna disponeras för atl stimulera kvaliletsfilmvisningar bland barn och ungdom.

Jag finner det angelägel att kullurpolifiken även i fortsättningen bedrivs
så alt den aktivt främjar konstnärligt skapande på en kvalilativt hög nivå
och ger ökade möjligheter för konstnärerna att nå sin publik. Detta kan
enligt min mening bäst ske genom riktade stödinsatser på de konstområden
där problemen är störst. Jag kommer i det följande att föreslå förstärkta
insatser för bl. a. tonsättare och dansare. Förhandlingar med upphovsmän­
nens organisationer om biblioteksersättningens grundbelopp pågår för när­
varande. Jag räknar med att senare återkomma till regeringen med förslag i
denna fråga.                     '

2.8 Massmedier

TV-sändningar med hjälp av ny teknik har dragit till sig stor uppmärksam­
het under senare år. Med hjälp av satelliter har det blivit möjligt atl sprida
                            39


 


TV-program över många länder samtidigt. Kabelnät gör det möjligt att ta     Prop. 1987/88:100

emot flera kanaler än som ryms i fillgängliga frekvenser för marksändning-     Bil. 10

ar.

De nya tekniska möjligheterna har lockat många atl satsa på gränsöver­skridande TV-sändningar. I dag sänds åtminstone ett trettiotal programka­naler ut via sateHil över Europa, Av dessa vidaresänds ungefär ett dussin i kabelnät i Sverige,

Förväntningarna på snabba ekonomiska framgångar har emellertid inte infriats. Utbyggnaden av kabelnät har på de flesta håll i Europa gått trögare än vad man från början föreställde sig. De kommersiella företag som sänder i sateHil i Europa har stora ekonomiska problem. Programut­budet är i många fall utslätat och ointressant.

Utvecklingen ger emellertid anledning till några iakttagelser.

I flera europeiska länder har den hotande konkurrensen från satellit­programmen drivit fram nya marksända kommersiella TV-kanaler. Bak­om dessa står i många fall finansgrupper med intressen i kommersiell television i flera olika länder. I framtiden skymtar en koncentrafion av den kommersiella televisionen till ett fåtal multinationella kedjeförelag.

Den viktigaste finansieringskällan både för satellitkanalerna och för de nya marksända TV-kanalerna är reklam. I flera fall har det visat sig att intresset från annonsörernas sida inte har varit tillräckligt för atl kana­lernas budget skall gå ihop. Den hårda konkurrensen mellan TV-kana­lerna för med sig en aggressiv satsning på ett publikfriande programut­bud samtidigt som behovet att håUa kostnaderna nere medför en kon­centration på prisbilligt, inköpt material. I många av de länder där man redan fidigare tillät reklam i de nationella kanalerna har man erfarit att konkurtensen på reklammarknaden leder till alt reglerna för reklamens mängd, placering och innehåll hotar att luckras upp.

—En konsekvens av den ökade konkurrensen om reklamintäkterna som ger anledning tUl oro är en ökad satsning på program med våldsinslag särskilt när sådana program direkt vänder sig till barn och ungdom. Den slutsats som man kan dra av denna utveckling är alt del både krävs

reglerande åtgärder och satsningar på positiva alternativ.

Den svenska lagstiftningen inom detta område anger regler för vidare-sändning i kabelnät av programkanaler från sateHiter i s. k. fast trafik. Sverige har på detta område valt en öppen linje. Den som har fått tillstånd till satellitsändning i kabelnät får vidaresända alla programkanaler. Öppen­heten innebär emellertid inte att allt som sänds kan accepteras. Vidare-sändningar kan förbjudas för viss tid bl. a. om en programkanal har inne­hållit våldsskildringar, pornografi eller hets mol folkgmpp.

Den tekniska utvecklingen på satellitområdet innebär att satelliter med
starkare sändare kommer att kunna tas i bruk inom kort. Signalerna från
sådana satelliter kan komma att betraktas som rundradiosändningar, vilket
leder till att gällande regler för vidaresändning inle är fillämpliga. Detta
skulle inte bara ha betydelse för möjligheterna atl ingripa mol ett program­
utbud med våldsinslag m, m, utan också för de övriga skyldigheter som
enligt reglema åligger en nätinnehavare. Ett exempel är skyldigheten att
kostnadsfritt stäHa en kanal till förfogande för egensändningar- Radiolags-                          40


 


utredningen har nyligen lagt fram ett förslag om alt justera reglerna i detta     Prop. 1987/88:100 avseende. Förslaget är på remiss och det är min avsikt all föreslå regering-     Bil. 10 en att lägga fram en proposition i sådan fid att ändrade regler kan träda i kraft till halvårsskiftet 1988.

De möjligheter tiH programutbyle över nafionsgränserna som satellittek­niken erbjuder skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt om oHka länder kom överens om gemensamma regler för gränsöverskridande TV-sändningar. Sverige deltar aktivt i det arbete som bedrivs inom Europarådet med sikle på att få fill stånd en europeisk konvention om sådana sändningar.

Utvecklingen av satellitsändningar och av kommersiell TV i Europa understryker emellertid också behovet av svensk television. Huvudansva­ret för TV-utbudet i Sverige måste även i fortsättningen ligga på ett förelag som står i allmänhetens tjänst. Det är viktigt all ell sådant företag arbetar effektivt, alt det har en trygg finansiering genom avgifter och tillräckliga ekonomiska resurser. På så sätt kan företaget åstadkomma ett mångsidigt programutbud som har det svenska samhället och den svenska kulturen för ögonen. De nuvarande målsättningarna för programföretagen inom Sveri­ges Radio-koncernen innebär bl. a. atl företagen skall utöva sin sändnings­rätt opartiskt och sakligt, att de skall söka tillgodose skiftande behov och intressen och ge utrymme åt en mångfald av olika åsikter och meningsrikt­ningar och att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildnings­ambitioner. I en situation då det uppkommer nya kommersiella program­kanaler finns det en risk alt den svenska televisionen lockas att anpassa sig till dessa. En sådan förändring är inte önskvärd och skulle enligt min mening knappast kunna förenas med förelagels uppdrag,

I en tid då den kommersiella televisionens omfattning verkar öka i Europa är det angelägel alt de företag som verkar i allmänhetens tjänst samarbetar. Genom ett samarbete där varje nation bidrar på egen gmnd är det möjligt att åstadkomma alternativ till det massproducerade kommer­siella programutbudet.

På ett europeiskt plan sker redan nu ett sådant samarbete inom ramen för Europeiska radiounionen (EBU), EBU:s verksamhet har stor betydel­se för att ge radio- och TV-företagen fillgång till nyhetsmaterial och fill evenemang av olika slag (Eurovisionen), Också inom Europarådet diskute­ras olika åtgärder för att förslärka produktionen av europeiskt programma­terial.

Jag vill också i delta sammanhang la upp frågan om nordiskt TV-pro-gramsamarbete via satellit. Tele-X-satelliten kommer enligt beräkningar­na att kunna sändas upp i början av år 1989, Som ett aUernativ till den samarbetsmodell i två redigerade kanaler som beslöts år 1985 har andra lösningar diskuterats som skulle möjliggöra att varje deltagande land sände en hel programkanal. Det visade sig emellerfid inle möjligt att uppnå nordisk enighet om ett förslag om atl efter ombyggnad använda satelliten för fyra kanaler. För närvarande diskuteras i stället att utan ombyggnad utnyttja satelliten för tre kanaler, vilket skulle göra det möjligt att sända en kanal från vardera Finland, Norge och Sverige.

I avvaktan på att det nordiska TV-samarbetet via satellit kommer i gång
distribueras ett finländskt program via Nackasändaren över Stockholms-                             41


 


området. Eftersom salellituppskjulningen har blivit försenad bör giltighets-     Prop. 1987/88:100 tiden för den särskilda lagstiftningen på området förlängas t. o, m, utgång-     Bil. 10 en av år 1989,

Under 1980-lalel har videogrammen utvecklats fill en viktig distribu­tionsform för rörliga bilder. Omsättningen för videouthyrningen uppskat­tas i detaljistledet till drygt 1 miljard kr. Antalet personer som ser filmer på video är mångdubbelt större än biografpubliken,

Denna utveckling har många positiva drag. Filmer som tidigare har varit fillgängliga på storstädernas biografer kan nu hyras över hela landet. Ett problem är emellertid att videogrammen också utnyttjas för att sprida filmer med grova våldsinslag.

Våldsskildringsutredningen har i uppgift atl undersöka behovet av ytter­ligare åtgärder för alt förhindra alt framför allt barn och ungdomar drabbas av skadeverkningar genom, våldsskildringar i rörliga bilder. Utredningen lade i juni 1987 fram rapporten (Ds U 1987:7) Videovåld. Jag räknar med atl utredningens slutbetänkande kommer att avges under våren 1988. Efter remissbehandling kommer regeringen att kunna ta ställning fill den fortsat­ta behandlingen av frågan om åtgärder mot videovåld under hösten 1988.

De förändringar i lagstiftningen som kan behöva göras räcker emellertid inte. Del är också viktigt att videobranschen genom självsanerande insat­ser söker komma tillrätta med våldsproblemet. Jag har för avsikt all under våren la kontakt med företrädare för branschen för atl la upp denna fråga. Enligt vad jag erfarit planerar statens biografbyrå att under våren 1988 öka informationen om de bestämmelser som reglerar offentlig visning och uthyrning av filmer och videogram. Chefen för justitiedepartementet har vidare tidigare denna dag uttalat sig om behovet att genom ökad övervak­ning förbättra efterlevnaden av reglerna för vidareuthyrning.

Det produceras många intressanta barn- och ungdomsfilmer i Sverige. Filminsfitulet gör vikfiga insatser liksom barn- och ungdomsorganisatio­nerna, bl. a. genom Bio Kontrast, för alt filmerna skall visas i skolor och föreningar. På senare tid har skolorna visat ett ökat intresse för att i anslutning lill undervisningen i filmkunskap visa filmklassiker och annan kvalitetsfilm. Dessa ansträngningar måste dock förstärkas avsevärt om en motvikt skall kunna skapas mot det stora utbudet av undermåliga videofil­mer. I budgetförslaget föreslås atl 6 milj. kr, skall kunna disponeras för att stimulera kvalitetsfilmvisningar bland barn och ungdom.

Utvecklingen av nya distributionsvägar för filmer aktualiserar frågan huruvida de avgiftssystem som finansierar en del av de filmpolitiska åta­gandena har lämplig omfattning och utformning. Jag tänker då både på avvägningen mellan biografvisning och videogramdistribution och på be­handlingar av olika former av kabeldislribution. Jag avser alt återkomma lill dessa frågor i annat sammanhang.

I slutet av år 1985 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté —
dagstidningskommittén (1985:11) - för all se över stödet till dagspressen
och föreslå ändringar i reglerna. Einligt regeringens direktiv skulle utred­
ningen vara slutförd vid årsskiftet 1987/88. Av oHka skäl har kommittén
blivit försenad i sitt arbete. Enligt vad jag erfarit planerar kommittén alt
lägga fram sitt slutbetänkande under första halvåret 1988.                                                 42


 


Stödet fill dagspressen har i stort sett varit oförändrat sedan år 1985.     Prop. 1987/88:100 Samtidigt har kostnadsutvecklingen varit fortsall kännbar för branschen.     Bil. 10 Effekterna har varit särskilt märkbara för tidningar med relativt sett låga annonsintäkter, dvs.de lågläckningstidningar som får statligt presstöd i syfte alt upprätthålla konkurrens och mångfald inom dagspressen.

Mot bakgrund av vad jag har anfört anser jag det befogat med en mindre höjning av produktionsbidraget inom presstödet i avvaktan på dagstid­ningskommitténs överväganden och förslag. Jag föreslår i det följande att produklionsbidraget höjs med 5% fr, o, m, budgetåret 1988/89 till en total kostnad av ca 18,65 milj. kr,

Taltidningskommiltén (U 1982:5) lade i maj 1987 fram sitt slutbetänkan­de (DsU 1987:4) om den fortsatta verksamheten med radio- och kassettid­ningar. Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av frågan är ännu inte avslutad, och jag avser alt föreslå regeringen att i en särskild proposi­tion inför 1987/88 års riksmöte lämna förslag till riksdagen i frågan.

Taltidningskommitténs arbete har varit framgångsrikt. Kommittén med­delar i sitt betänkande bl, a, att ett femtiotal tidningar nu anmält sitt intresse av en radio- och kassettidning. För närvarande kommer femton tidningar ut i talversion-Jag anser det angeläget all resultaten av kommitténs arbete nu tas till vara och förs vidare. Jag avser alt föreslå regeringen att verksamheten i fortsättningen inriktas på utgivning av det femtiotal tidningar som anmält sitt intresse. Med hänsyn till de praktiska problem m. m. som kan hänga samman med en väsentlig breddning och utveckling av verksamheten ämnar jag föreslå att målsättningen genomförs successivt under en femårs­period.

Utbildningsministern anför

2.9 Sveriges arbete inom Unesco

I förra årets budgetproposition anmälde jag vissa frågor och bedömningar rörande utvecklingen i Unesco, Kritik hade riktals mot organisationen under några år för bl. a. splittring av arbetsprogrammet och brist på kon­centration liksom för ineffektivitet i administrationen.

Unescos generalkonferens hösten 1987 kunde genomföras i ett klimat av betydande enighet och uppslutning kring organisationens huvuduppgifter. Ett antal beslul som inger hopp om en båttre framtid har fallals. Dit hör bl.a. val av en ny generaldirektör, förbättringar av budgetplanering och budgetredovisning samt fortsalla insatser för att koncentrera programmet. Därtill kommer en omfattande och av samsyn präglad diskussion om Unescos nästa långtidsprogram, som skall antas av generalkonferensen 1989, Alltjämt gäller att Unesco måste återfå sin universalitel.

Sverige är medlem av Unescos styrelse under perioden 1985-89, Mot
bakgrund av utvecklingen i Unesco och Sveriges ansvar i organisationen                           43


 


finner jag del angelägel atl för riksdagen ånyo samlat anmäla vissa aktuella     Prop. 1987/88:100
frågor rörande organisationen.
                                                              Bil. 10

Den kommande tvåårsperioden blir avgörande för utformningen av Unescos verksamhet fram till år 2000. Den nya långtidsplanen för åren 1990—95, som är under arbete, kommer inle bara atl styra programinrikl-ningen ulan också påverka beslutsorganens funktioner och sekretariatets arbetsmetoder.

Förberedelsearbetet har för Sveriges del bedrivits i nära samarbete med övriga nordiska länder. Nordens uppfattning om planens uppläggning har fått ett betydande genomslag i andra länder atl döma av debatten under generalkonferensen. Sveriges strävan är alt uppnå ett kraftigt koncentrerat program, inriktat på vissa huvuduppgifter enligt Unescos stadga. Följande fem områden bör enligt min mening ges prioritet:

-     kamp mol analfabetism,

-     utveckling av modern kommunikationsteknologi, dess möjligheter och effekter,

-     främjande av kulturellt samarbete på alla nivåer,

-     främjande av forskning och internationellt vetenskapligt samarbete samt

-     miljöarbete, bl, a, genom stöd till Unescos omfattande forskningspro­gram.

En strategi för att utrota analfabetismen har antagits. Målet kan te sig omöjligt att nä men enligt min mening bör ambitionsnivån hållas så hög som möjligt. Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och förmå­gan alt läsa och skriva en förutsättning för all utveckling.

Förslag om att effektivisera Unescos internationella program för kom-munikafionsutveckling, IPDC, är under behandling, Sverige har valts in i IPDCs mellanstatliga råd för perioden 1988-92, Dess särskilda konto har beviljats ett nytt bidrag om 1 miljon kronor bå 1987/88,

Vidare har en handlingsplan för ett s, k, kulturårtionde (1988-97), pro­klamerat av FNs generalförsamling 1986, antagits. En inlernationell kom­mitté, i vilken bl, a, Finland ingår, har tillsalts för att samordna och internationellt driva verksamheten under årtiondet, Kullurårtiondet bör enligt min mening prägla Unescos programverksamhet på kulturområdet under lång tid framöver.

Av särskild betydelse i Unescos vetenskapliga arbete år miljöfrågor. Genom sina stora forskningsprogram om exempelvis biosfär, geologi, oce-anografi och hydrologi har organisationen byggt upp en vikfig kompetens, Unesco har värdefulla förutsättningar att på det internationella planet verka för miljöutbildning och miljöinformation.

Ytterligare en fråga av vikt, som på nordiskt initiativ kommer att be­handlas i samband med långtidsplanen, gäller en effektivisering av be­slutsprocesserna inom Unesco, Enligt min mening bör framtida general­konferenser i högre grad inrikta sitt arbete på långsikliga frågor. Styrelse och sekretariat bör kunna utarbeta detaljerna i de tvååriga program- och budgetdokumenten. Härigenom skulle organisationen vitaliseras och stör­re klarhet skapas i fråga om ansvarsfördelning mellan de olika styrorganen.

Svenska unescorådel har fortsatt en viktig roll att i samverkan med
övriga  nordiska  unescokommissioner  förbereda  Unescos  nästa  lång-                              44


 


tidsplan. Utvärderingsrapporter rörande Unescos insatser på alfabetise-     Prop. 1987/88:100 rings- och de vetenskapspoliliska områdena har slutförts. De nordiska     Bil. 10 förslagen rörande långtidsplanens utformning och innehåll överlämnas i början av februari i år. Ett fortsatt beredningsarbete år planerat under året för att ta fram ytlerligare underlag lill generalkonferensen år 1989.

Statsrådet Göransson anför

3. Vissa särskilda frågor

3.1 Lärartjänster och lärarfortbildning

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte om en ny lärarutbildning för grundskolan (prop, 1984/85:122, UbU 31, rskr, 366), Utbildningen organi­seras som en allmän utbildningslinje inom högskolan, grundskollärarlinjen, Gmndskollärarlinjen inrättas den 1 juli 1988,

Genom beslutet om en ny lärarutbildning anpassas lärarutbildningen till dagens grundskola, Alla lärare som gått igenom den nya lärarutbildningen kommer jämfört med dagens lärare att få en ökad allmän kompelens för sitt arbete i skolan. De kommer bl. a. att få bättre insikter i hur undervisningen ler sig för eleverna och hur elever med svårigheter skall undervisas. Lärarna för de tidigare årskurserna i skolan kommer att få fördjupade ämneskunskaper. Lärarna för de senare årskurserna kommer genom en bredare ämneskompetens alt få ökade fömtsättningar atl ta ett helhets­ansvar både för elevernas undervisning och deras allmänna utveckling. Genom att lärarna utbildas för flera stadier kan stadiegränserna bli mindre skarpa. Enligt min mening innebär dessa förändringar att lärarutbildningen nu anpassas fill de mål och den läroplan som gäller för grundskolan. Förutsättningarna blir bättre för en pedagogisk utveckling i grundskolan,

Lärarutbildningsbeslulel är däremot inle ett uttryck för en önskan om mer långtgående organisatoriska förändringar av grundskolan. Jag ser det t, ex, inte som möjligt atl ändra uppdelningen i stadier av grundskolan. Inte heller förutsätter reformen i sig några förändringar i grundskolans lokala organisation i form av t, ex, indelning i skolenheter. Det är enligt min mening inte rimligt att ge lärarutbildningsbeslutet en innebörd som i sin föriängning skulle innebära krav på en omfattande om- eller nybyggnad av skolans lokaler. Jag vill understryka delta, bl, a, därför alt del utgör en viktig utgångspunkt när tjänstekonstruktionsfrågan och fortbildningsbe­hoven skall bedömas.

Riksdagsbeslutet innebär att alla blivande lärare i grundskolan får en
utbildning med en gemensam grund. Den nya lärarutbildningens uppgift
blir all skapa förutsättningar för en utveckling av det pedagogiska arbetet i
grundskolan genom alt alla lärare somjag nämnt ges bättre förutsättningar
än hittills atl undervisa elever med skiftande studieförutsättningar och
bakgrund- Praktiskt kommer detta alt ske genom alt de nya lärarna dels
kommer att utbildas för undervisning i fler årskurser än dagens lärare, dels                          45


 


kommer att ha en ämneskompetens som är annorlunda än nuvarande Prop. 1987/88:100 lärares. Därför bör tjänsteorganisationen ges en annan utformning än vad BiL 10 den har i dag. Lärare utbildade på gmndskollärarlinjen kommer inte på ett naturligt sätt att passa in i gmndskolans nuvarande klass- och ämneslärar-system. En förändring av tjänsteorganisationen kan enligt min mening också bidra till en utveckling och förnyelse av undervisningen i gmndsko­lan i enlighet med de intentioner som legat fill grund för beslutet om ny läramtbildning,

I samband med riksdagsbeslutet uttalade utbildningsutskottet (UbU 31 s. 19—20) att det borde upprättas en plan över hur olika fortbildningsbehov hos den befintliga lärarkåren skall kunna läckas. Utskottet erinrade därvid om att det finns ett samband mellan den nya lärarutbildningen och en sådan fortbildningsplan. Frågan om anpassning av lärartjänslorganisa-tionen till förändringarna inom läramtbildningen behandlades dock inte i samband härmed. Det finns därför anledning att för riksdagen nu redovisa vissa principer för utformningen av tjänsterna.

För att få underlag för ställningstaganden i fortbildnings- och tjänsteor­ganisationsfrågorna gav regeringen den 26 juli 1985 resp, den 25 september 1986 skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att, i samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), utarbeta förslag till dels en fortbildningsplan, dels övergången tiU nya tjänstesystem för lärare i grundskolan resp, gmnd-utbildning för vuxna (grundvux). Regeringen angav i det senare uppdraget att SÖ därvid borde utgå från ett system med sex eller sju olika tjänster i grundskolan och två eller tre tjänster i gmndvux.

SÖ har i rapporterna "Fortbildning av nuvarande lärare i gmndskolan och gmndvux i anslutning fill den nya gmndskollärarlinjen" och "Förslag till nya tjänstesystem m.m. för grundskolan resp,grundutbildningen för vuxna (grundvux) i anslutning till reformeringen av lärarutbildningen" redovisat uppdragen till regeringen. Jag återkommer liU dessa i del följan­de.

Av lidsskål har det inte varit möjligt att remissbehandla SÖ:s rapporter. Läramas fackliga organisationer har emellertid vid överläggningar i utbild­ningsdepartementet berelts tillfälle alt lämna synpunkler på rapporterna. Därvid har redovisats skilda meningar främst i frågan om hur tjänsteorga-nisafionen för lärare i grundskolan bör vara utformad, Sveriges lärarför­bund och Svenska facklärarförbundet å ena sidan anser, mol bakgmnd av att de somjag uppfatlat dem lägger in en ambition i lärarutbildningsbeslu­tet av mer långtgående organisatoriska förändringar av grundskolan, alt det bör finnas en tjänsteorganisation i gmndskolan med endast en lärar­tjänst. Lärarnas riksförbund å andra sidan menar atl en ny tjänsteorganisa­tion bör omfatta tre olika lärartjänster samtidigt som den nuvarande tjäns­teorganisationen bör bibehållas parallellt med den nya.

För egen del får jag i fortbildnings- och tjänsteorganisalionsfrågorna anföra följande. När det gäller gmndvux, har jag samrått med utbildnings­ministern.

Den första och självklara utgångspunkten för uppbyggnaden av en tjäns­
teorganisation är atl undervisningen i skolan skall handhas av lärare som är
kompetenta för uppgiften. Det innebär alt lärare skall undervisa i de ämnen                          46


 


och årskurser som de år utbildade för. De nya lärartjänsterna måste enligt     Prop. 1987/88:100

min mening utformas så atl de så långt det är möjligt garanterar detta. Det     Bil. 10

är vidare viktigt att läramas tjänster utformas så att de främjar utveckling

och förnyelse av skolan. Det är också önskvärt atl de nya reglerna blir

enkla och lätthanterliga.                                                                                        

En annan utgångspunkt bör vara atl tjänsteorganisationen i sig inte skall behöva ge upphov till något mer omfattande fortbildningsbehov bland de befintliga lärarna. De lärare som i dag är behöriga att inneha tjänst i grundskolan eller gmndvux. skall med andra ord vara behöriga också den dag de nya tjänsterna införs. De skall också ha samma möjligheter som de nyutbildade lärarna att söka och komma ifråga till lediga lärartjänster.

SÖ har föreslagit ätt de nya tjänsteorganisationerna skall omfatta en gmndskollärartjänsl resp. en gmndvuxlärärtjänst. Motiveringen är all del­ta är ändamålsenligt och praktiskt framför allt med hänsyn till möjligheten all föra över de befintliga lärarna lUl de nya systemen. Enligt SÖ är det den lösning som gör det möjligt alt ulan omfattande och för de enskilda lärarna tvingande fortbildningsinsatser föra över de nuvarande lärarna lill de nya tjänsteorganisationerna, Samfidigt ger den, enligt SÖ, utrymme för en flexibel läraranvändning. Vidare anser SÖ atl del ligger ett psykologiskt värde i att den sammanhållna grundskolan har bara ett slags lärare, en grundskollärare.

För egen del anser jag det betydelsefullt att alla lärare i gmndskolan benämns grundskollärare. Härigenom markeras att grundskolan är en en­hetlig och sammanhållen skolform. Till skillnad från SÖ anser jag del dock nödvändigt med flera olika gmndskollärartjänster. Skälen är följande.

Ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildning med hög kvalitet över hela landet är två gmndläggande principer för regeringens politik på " skolområdet. En enhetlig lärarutbildning är ett medel för att nå dessa mål. Ett annat är organisationen av lärarnas tjänsier. Lärartjänsterna måste utformas så att de bidrar till atl uppnå syftena med lärarulbildningsrefor-men och härigenom grundskolans mål. Hävdar man principen, vilket jag gör, att lärare skall undervisa i ämnen och årskurser som de har utbildning för, är det naturligt atl låta deras tjänster ansluta sig till huvudinnehållet i läramtbildningen. Härigenom erhålls den bästa garantin för överensstäm­melse mellan lärarnas utbildning och tjänstgöring. Detta är viktigt främst från kvalitetssynpunkt. Det är också enligt min mening viktigt för alt ge fömtsättningar för en innehållsmässig och pedagogisk förnyelse av under­visningen i skolan i enlighet med lärarutbildningsreformens syften-En betydande svaghet med SÖ:s förslag är enligt min mening all det i praktiken överlåter ansvaret för all utforma tjänstesystemet i grundskolan till den lokala nivån- Tjänsternas faktiska innehåll och omfattning kan komma att skifta från kommun till kommun och från skola till skola. Detta skulle enligt min mening vara olyckligt och bl. a. ge sämre fömtsättningar för planering av lärarutbildning och fortbildning.

Jag förordar mot bakgrund av vad jag nu sagt all tjänsteorganisationen
för lärare i såväl grundskolan som gmndvux., i likhet med vad som angavs
i uppdraget till SÖ, anknyts lUl gmndskolläramtbildningens huvudsakliga
uppläggning och innehåll. Detta innebär för grundskolans del att det för                             47


 


tjänstgöring i årskurserna 1-7 skall kunna finnas grundskollärare med     Prop. 1987/88:100 tjänstgöring främst i samhällsorienterande ämnen och svenska resp. i     Bil. 10 naturorienlerande ämnen och matematik. För dessa årskurser skall svens­ka som andraspråk, engelska, hemspråk eller praktiskl-estetiska ämnen kunna kombineras med nyssnämnda ämnen.

För tjänstgöring i årskurserna 4-9 skall det kunna finnas gmndskollära-re i dels samhällsorienterande ämnen, dels naturorienlerande ämnen med eller ulan matematik, dels i svenska, svenska som andraspråk, engelska, tyska, finska, franska, hemspråk, matematik och praktiskl-estetiska amen i olika kombinafioner. Dessutom, skall det i grundskolan, som hittills, kunna finnas ettämnestjänster i praktiskl-estetiska ämnen liksom i maskin­skrivning, hemspråk och specialpedagogik.

För gmndvux. innebär mitt förslag att det skall kunna finnas gmndvux-lärare i dels samhälls- och naturorienlerande moment, svenska, svenska som andraspråk och matematik, dels specialpedagogik.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om principer för nya tjänster som lärare i gmndskolan resp. grundvux. Det bör få ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformningen av tjänsteorganisationerna.

Med min utgångspunkt, att tjänstesystemen bör vara enkla och lätthan­terliga, är det önskvärt atl de befintliga lärarna kan föras över från sina nuvarande tjänster till tjänster i de nya systemen vid den tidpunkt dessa införs. SÖ:s huvudmotiv för all frångå vad som angavs i regeringens uppdrag, var att SÖ inle ansåg det möjligt atl utan omfattande fortbildning föra in de nuvarande lärarna i ett syslem med flera tjänster. Hur övergång­en fill det nya tjänstesystemet skall ske bör del ankomma på regeringen att besluta om. För sammanhangets skull vill jag dock redovisa hur jag menar att de befinfiiga lärarna kan föras in i ett nytt ijänsteorganisatoriskt system. Till skillnad från SÖ menar jag, att detta även med ett system med flera tjänster bör kunna ske genom ett enkelt överföringsförfarande. SÖ utgår från att lärarna i ett system med flera tjänster måste fortbildas till atl kunna undervisa i alla ämnen som ingår i tjänstens benämning. Jag ser inte del som en ovillkorlig förutsättning- Lika lite som det i ett syslem med en tjänst är nödvändigt att innehavaren kan undervisa i alla ämnen och års­kurser som ligger inom ramen för tjänsten, är det nödvändigt i ett system med flera tjänster. Huvuddelen av lärarna bör därför genom det förenklade förfarandet kunna övergå lill närmast motsvarande tjänster i den nya organisafionen. Delta innebär inle någon förändring i deras tjänstgöring. Lärarna fortsätter atl efter övergången undervisa i de ämnen och årskurser som de har ulbUdning för och undervisningserfarenhet från. Allteftersom de fortbildar sig kan de sedan vidga sin tjänstgöring till atl omfatta även andra ämnen och årskurser inom ramen för tjänsten.

I en del fall kommer det dock inte att kunna fungera på detta enkla sätt.
Till dessa fall hör de lärare där det inle är självklart vad som är närmast
motsvarande tjänst och där alternafiva lösningar blir möjliga i fråga om val
av tjänst. I dessa fall bör en individuell prövning göras. Prövningen bör
göras av skolstyrelsen med utgångspunkt i den enskilde lärarens utbildning
och undervisningserfarenhet, lärarens önskemål saml skolans behov av en
                          48


 


allsidigt sammansatt lärarkår. Huruvida centrala riktlinjer för vad som     Prop. 1987/88:100 skall gälla för olika lärargrupper kommer att behövas, får del fortsatta     Bil. 10 beredningsarbetet utvisa.

Jag avser att i så fall återkomma till regeringen med förslag till föreskrif­ter om överföring av befintliga lärare lill nya tjänster-Jag vill i delta sammanhang understryka att mitt förslag lill nya lärartjän­ster i gmndskolan innebär en klar förenkling jämfört med dagsläget bl, a,, genom att antalet tjänstekategorier mer än halveras. De gmndläggande förutsättningarna för fortsalt anställning för de behöriga lärare som innehar sina tjänster med förordnanden tills vidare utan lidsbegränsning påverkas dock inte. Inte heller påverkas anställningstryggheten för motsvarande lärare inom gmndvux. Jag vill också betona all förslagen inte kommer att medföra en försämrad anställningstrygghet för dem som innehar ordinarie tjänster som lärare.

I detta sammanhang vill jag också ta upp en viktig fråga som SÖ inte närmare har utvecklat i sin rapport om nya tjänsteorganisationer.

Ett särskilt problem vid byte av tjänsteorganisation är vad som skall gälla vid tjänstefillsätlningar efter den tidpunkt då den nya tjänsteorganisa­tionen har trätt i kraft och ersatt den gamla, Gmndinslällningen i detta stycke måste enligt min mening vara atl aUa utbildade lärare - oavsett var och när de har genomgått sin grundutbildning - i princip skall ha likvärdi­ga möjligheter att konkurrera om lediga tjänster. Jag vill konkretisera mitt resonemang med följande exempel.

En skolstyrelse söker en lärare för undervisning i naturorienlerande ämnen och matematik på högstadiet. Lärarna A och B anmäler sig som sökande till tjänsten. Båda är behöriga. A har en äldre läramlbUdning i ämnena matematik, fysik och kemi. B är nyutexaminerad lärare från grundskollärarlinjen i naturorienlerande ämnen och matematik för senare årskurser- Sökanden A är klart mest meriterad till tjänsten.

I denna situation bör enligt min mening meritbedömningen läggas till grund för tillsättningsbeslutet. A bör alltså förordnas på tjänsten, om inte alldeles särskilda skäl föranleder annat. Till särskilda skäl hör då enligt min mening inte att skolstyrelse eller skolledning av olika skäl vUl ha just en lärare som täcker in alla naturorienlerande ämnen. Kravet bör vara all det objekfivi sett inte är möjligt att organisera undervisningen på rimligt sätt annars- Sådana situafioner är ovanliga och torde i princip endast kunna uppslå vid små högstadieskolor med få klasser. Avgörande för alt en lärare förordnas på en tjänst får således enligt min uppfattning inte vara enbart att läraren genomgått den nya utbildningen.

Enligt min mening är det viktigt att kommunerna får god tid på sig för att
planera övergången tUl de nya Ijänsteorganisafionerna. Jag anser därför att
dessa bör träda i kraft fidigast den 1 juli 1990, Det bör fä ankomma på
regeringen alt besluta om den närmare lidpunkten-
För alt de nya tjänsteorganisationerna skall kunna införas behöver löne-
och anställningsvillkoren för de nya tjänsterna regleras, vilket normalt sker
i kollektivavtal. Min utgångspunkt all avsikten inte är att förändra de
nuvarande lärarnas tjänstgöring i och med atl de förs över till de nya
tjänsterna borde innebära att nägra särskilda kostnader inte skall behöva                            49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


uppstå i detta sammanhang. De långsiktiga kostnaderna för reformen kan     Prop, 1987/88:100
dock inte med säkerhet bedömas förrän avtal har träffats.                           Bil, 10

Det är i och för sig teoretiskt möjligt att med vissa förändringar behåHa de nuvarande tjänsteorganisationerna även med den nya lärarutbildningen. Det är också i princip möjligt att införa de nya tjänsterna, men samtidigt behålla de nuvarande för befintliga lärare. Vidare kan de nya tjänsteorgani­sationerna successivt införas för befintliga lärare, t, ex, i den takt de vida­reutbildar sig fill de nya tjänsterna. Även om, somjag tidigare sagt, det är önskvärt att det finns endast en tjånsteorganisalion för lärare i resp, skolform och att de nuvarande lärarna förs över till denna måste, enligt min mening, för att hålla kostnaderna nere, alla dessa handlingsvägar stå öppna för regeringen. Det bör därför få ankomma på regeringen att besluta i dessa avseenden. För att hålla kostnaderna för tjänsteorganisationerna nere och för att göra det möjligt att komma fram lill flexiblare former för den fortbildning jag strax kommer att behandla, kan det också finnas skäl att i detta sammanhang ta upp frågan om arbelsfidsregleringen för lärare-Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har anfört om att regeringen bör få besluta dels om tidpunkten för att införa de nya tjänsteorganisationerna, dels. om hur införandet skall ske för befintliga lärare.

Jag övergår nu till att behandla frågan om fortbildning av lärare i anslut­ning fill den nya lärarutbUdningen.

Som jag tidigare har nämnt har SÖ på regeringens uppdrag analyserat fortbildningsbehoven inom den befintliga lärarkåren i gmndskolan och grundvux. Med denna analys som gmnd har SÖ utarbetat ett förslag till fortbildningsprogram- I programmet redovisas en plan för genomförande av en fortbildning under en tioårsperiod med början våren 1989. Vidare beskrivs översiktligt hur fortbildningens innehåll kan utveckla en för alla lärare gemensam och fördjupad allmän lärarkompetens och samtidigt öka den ämnesinriktade kompetensen hos olika lärargrupper.

SÖ beräknar kostnaderna för fortbildningsprogrammet till 330 milj. kr. per år under en fioårsperiod. 170 milj, kr, härav bör enligt SÖ kunna täckas genom en omprioritering av statsbidraget till lokal skolutveckling m, m, i grundskolan. Enligt SÖ bör detta tekniskt gå till så att SÖ via länsskol­nämnderna fördelar ca 75 % av statsbidraget fill lokal skolutveckling m, m, i grundskolan lill de kommuner som resp. år har den relativt största andelen lärare i fortbildning. Resterande del av statsbidraget skall som hittills filldelas kommunerna direkt.

Utgångspunkten för all lärarfortbildning måste enligt min mening vara de faktiska behov av förbättringar som skolan har. Bl, a, gäller det atl grund­skolan inte tillräckligt bra klarar den gmpp av elever som har särskilda problem i skolarbetet. Det finns vidare brister i vissa elevers basfärdighe­ter. Alt tillgodose dessa behov var ett viktigt motiv för lärarutbildningsre­formen. Jag ser det därför som naturiigt att lärarfortbildningen i anslutning till reformen också bestäms utifrån dessa behov av förbättringar i skolan och utformas så att den knyter an till de övriga insatser som görs lokalt i kommunerna för atl utveckla skolan.

I ett decentraliserat skolväsende som vårt har gmndutbildningen och                               50


 


fortbildningen av lärare stor betydelse som medel för atl styra skolverk-     Prop. 1987/88:100 samhelen. Det innebär atl bådadera måste utnyttjas för alt främja skolans     Bil. 10 utveckling i önskvärd riktning.

Eftersom del kommer att ta lång lid innan effekterna av den nya lärarut­bildningen får genomslag i skolorna kommer fortbildningen av befintliga lärare att i särskilt hög grad utgöra ett styrmedel i fråga om skolans verksamhet och utveckling under den kommande tioårsperioden. Del är enligt min mening därför av avgörande betydelse atl fortbildningen ges en klar målinriktning och utgår från klara prioriteringar.

Det långsikliga målet för fortbildningen bör enligt min mening vara atl så långt det är möjligt jämställa de nyutbildade och de nuvarande lärarna i grundskolan resp, grundvux. Det gäller såväl den gemensamma och grund­läggande kompetensen för alla lärare som kompetensen för olika ämnen eller ämnesgrupper. Av bl, a, praktiska och ekonomiska skäl kan detta mål dock inte uppnås ens på flera års sikl, 1 likhet med SÖ menar jag all del är nödvändigt att särskilda fortbildningsinsatser sker under en tioårsperiod. För att de mest angelägna behoven av förbättringar i skolan skall kunna tillgodoses ens inom en sådan tid, blir det likväl nödvändigt med en förhållandevis stark central prioritering av fortbildningens inriktning. Den­na styrning måste dock ske på ell sådant sätt att man lokalt i skolväsendet kan besluta om utformning och genomförande av fortbUdningen.

För lokalt utvecklingsarbete i grundskolan, inbegripet fortbildning, dis­ponerar kommunerna ca 250 milj. kr. per år i statligt bidrag. Jag räknar med alt merparten av dessa resurser skall användas till den fortbildning som jag nu föreslår. Härutöver är det enligt min mening nödvändigt med ytterligare resurser för atl fortbildningen skall kunna genomföras snabba­re. Jag kommer därför i del följande alt föreslå att 50 milj. kr. per år linder en tioårsperiod skall avsättas för fortbildningen.

De olika utbildningarna på grundskollärarlinjen kommer att ge alla lärare en gemensam och grundläggande lärarkompetens, med utgångspunkt i den grundsyn som präglar grundskolans läroplan. Denna kompetens kommer atl utgöra gmnden också för den ämnesvisa och årskursinriklade kompe­tensen hos de nya lärarna och därmed förena dem i grundsyn och profes-sionalism.

I varierande omfattning innehåller denna del av den nya lärarutbildning­en sådant stoff som de nuvarande lärarna redan har mött i sin grundutbild­ning, i fortbildning och under sin lärartjänsgöring. Likväl kommer det i den nya utbildningen atl finnas flera inslag som dagens lärare inle har fått del av i tillräcklig omfattning. Det gäller områden som efter hand har tillmåtts allt större betydelse i skolarbetet på grund av den utveckling som har skett inom och utom skolan. Som exempel vill jag nämna de gmndläggande sociala förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och inlär­ning, behovet av ett ökat elevansvar i skolan samt önskan om ett närmare samarbete mellan skola och hem. De allra flesta lärare med äldre utbild­ning behöver komplettera sina kunskaper inom bl, a, dessa områden. Jag anser det därför angeläget att fortbildningen i anslutning till den nya lärarutbildningen också behandlar dessa för läraryrket centrala områden.

Jag har bl, a. i 1985 års budgetproposition redovisat min principiella syn                           51


 


på grundskolan som en skola för alla och i samband därmed på skolans     Prop, 1987/88:100 särskilda ansvar för elever med svårigheter. Jag underströk därvid den     Bil. 10 slora betydelse som lärarnas attityder till elever med svårigheter har, Alla lärare måste få insikter i vilka svårigheter elever kan ha, vad orsakerna till dessa svårigheter kan vara och hur skolan kan avhjälpa dem.

Med denna utgångspunkt kommer specialpedagogisk utbildning att om­fatta minst 10 poäng i den nya gmndskolläramtbildningen. Behovet av specialpedagogisk kompetens också hos tidigare utbildade lärare är stort och speciallärarutbildningen kommer inte atl ensam kunna tillgodose det­ta.

Mot denna bakgmnd och med hänsyn lill att åtgärder för elever som möter särskilda svårigheter i skolan måste inriktas på hela skolans verk­samhet är det enligt min mening angeläget med en fortsatt brett upplagd fortbildning av lärare i specialpedagogik som en del i en fortbildning för ökad allmän lärarkompetens.

Insatserna för alt öka den specialpedagogiska kompetensen i skolan har hittills i huvudsak riktats mol lärare på låg- och mellanstadierna. Jag anser det lika angeläget att fortbildningsinsatserna på det specialpedagogiska området i fortsättningen riktas också mot lärare som undervisar i gmnd­skolans senare årskurser. Jag vill framhålla alt vad jag här har anfört om fortbildning av grundskolans lärare i specialpedagogik i lUlämpliga delar också gäller för gymnasieskolans och vuxenutbildningens lärare. Jag vill således framhålla att jag ser del som naturligt alt fortbildningen för atl utveckla den allmänna och specialpedagogiska kompetensen hos lärarna omfattar alla lärargrupper i skolan och vuxenutbildningen.

Fortbildning för alt höja den allmänna lärarkompetensen bör enligt min mening få en omfattning motsvarande minst två lill tre veckor. Studiedags­tid kan täcka endast en del av dessa fortbildningsinsatser och bör komplet­teras med fortbildning på annan tid. Jag anser att fortbildning kring den allmänna lärarkompetensen bör planeras och i princip också genomföras lokalt. Erfarenheterna av att utnyttja studiedagar till en innehållsligt och organisatorisk sammanhängande fortbildning så som skett i t, ex. Emma­boda kommun bör enligt min mening kunna tjäna som en av flera tänkbara modeller för denna del av fortbildningen, 1 samband därmed är stöd via eterburna media av stor betydelse. Jag ser det därför som önskvärt alt ett samarbete etableras mellan kommuner, den statliga skoladministrationen, fortbildningsnämnderna och Utbildningsradion när det gäUer denna fort­bildning liksom lärarfortbildning över huvud taget.

Jag har i skilda sammanhang framhållit behovet av alt ytterligare förbätt­
ra undervisningen i grundläggande kommunikations- och färdighelsämnen
i skolan, såsom matematik och svenska. Även om en framgångsrik lärar­
fortbildning redan delvis har genomförts i detta syfte anser jag del angelä­
get att låg- och mellanstadiets lärare ges fortsalla möjligheter till ämnes-
och metodinriktad fortbildning i matematik och naturorienlerande ämnen,
inkl, teknik, samt i svenska. En motsvarande fortbildning med vuxenpeda-
gogisk inriktning är angelägen för lärare inom grundvux. Fortbildningen
bör utgå från utbildningen på grundskollärarlinjen och relateras fill dels de
årskurser som den enskilde läraren kan antas komma alt undervisa i, dels                             52


 


den utbildning i ämnet/ämnena som läraren fidigare har genomgått och den     Prop. 1987/88:100

undervisningserfarenhet han eller hon har förvärvat. Utbildningsfidens     Bil. 10

längd kommer således alt behöva variera liksom utbildningsformerna- Jag

anser alt fortbildningen bör omfatta alla nuvarande klasslärare. Jag räknar

med att sådan fortbildning kommer att behöva omfatta i genomsnitt tre tUl

fyra veckor.

I syfte att förstärka matematikundervisningen i gmndskolan inleddes efter förslag i föregående års budgetproposition fortbildning av klasslärare i matematik. Medel härför är beräknade att utgå under en fyraårsperiod med böljan innevarande budgetår. SÖ har i årets anslagsframställning föreslagit alt dessa medel fr. o. m. budgetåret 1988/89 skaH inordnas i den långsiktiga satsning på fortbildning av gmndskolans lärare som bHr en följd av den nya läramtbildningen.

Mot bakgmnd av de allvarliga brister som under senare år har kunnat iakttas beträffande vissa grundskoleelevers malemafikkunskaper anser jag att det är angeläget atl garantera att den inledda framgångsrika matematik­satsningen kan fullföljas planenligt. Jag är således inte beredd alt följa SÖ:s förslag i anslagsframställningen.

Som jag tidigare har nämnt behöver flera lärargrupper på högstadiet bredda sin ämneskompetens. Utbildningsbehovet är enligt min mening störst för lärare som undervisar i samhälls- och naturorienlerande ämnen samt i matematik. Fortbildningsinsatser som breddar ämneskompetensen hos dessa lärare bör därför få hög prioritet. Omfattningen beräknar jag fiH i genomsnitt motsvarande 20 poäng per ämne. Till skillnad från de fortbild­ningsbehov somjag tidigare redovisat, menar jag att det knappast är rimligt atl fortbildning som innebär att en lärare utbildar sig i ett nytt ämne är obligatorisk. Den nu föreslagna fortbildningen bör därför vara frivillig.

De fortbildningsbehov som jag här har redovisat bör enligt min mening prioriteras. Detta innebär självfallet inte att de andra fortbUdningsbehov som följer av den nya läramtbUdningen är oviktiga. Jag tänker bl.a. på sådan fortbildning som skall möjliggöra för lärarna atl vidga sin ijänstgö-nng över stadiegränserna. Även sådan fortbildning är angelägen men jag är, mot bakgrund av att del inte är realistiskt alt tro atl alla befintliga lärare vare sig vill eller kan få organisatoriska fömtsättningar att undervisa på ytterligare stadier, inte beredd atl förorda en generell sådan fortbildning för alla lärare. I den mån tillgängliga resurser medger det bör dock också en sådan fortbildning kunna komma till stånd. Den bör i så fall riktas fill sädana lärare som själva önskar del och som i praktiken också kan beräk­nas tjänstgöra i årskurser som de i dag inte kan anses ha kompetens för.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag här har anfört om angelägna fortbildningsbehov.

Som jag tidigare har framhåHit bör den slutnivå i fråga om kompelens
som fortbUdningen skall ge lärarna i stort motsvara den som kommer att
gälla för olika kurser och moment på gmndskollärarlinjen. Detta gäller
främst i den ämnesinriktade delen av fortbildningen. Inom den ram som
följer därav får fortbildningsinsatserna bestämmas med utgångspunkt dels i
den gmndutbildning och fortbildning/vidareutbildning som den enskilde
läraren har genomgått, dels i de kunskaper som läraren förvärvat i sin                                 53


 


yrkesutövning och de erfarenheter som han eller hon förvärvat på annat     Prop. 1987/88:100 sätt. Detta innebär alt fortbildningens innehåll och omfattning kan komma     Bil. 10 att variera från lärare till lärare. Av det skälet bör kompetensnivåer för olika ämnen och ämnesområden beskrivas. Dessa bör ange den kompetens som lärarna skall uppnå.

Kompetensnivåbeskrivningarna bör kunna utgöra ett slags fortbildnings­plan som kan sägas motsvara utbildningsplanen för grundskollärarlinjen. De kan därmed utgöra ell stöd och ett underlag för såväl skolans och den enskilde lärarens som högskolans planering av fortbildningen. Jag avser atl senare återkomma till regeringen med förslag all uppdra ål SÖ atl i samråd med UHÄ utarbeta sådana kompetensnivåbeskrivningar. I uppdraget bör också ingå att utarbeta modeller för hur förändringar i lärarnas formella kompetens efter genomgången fortbildning skall kunna dokumenteras.

Jag går nu över till alt sammanfatta min syn pä ansvarsfördelningen mellan stat och kommun för fortbildningen. Jag lar också upp frågan om finansiering av fortbildningen.

Utgångspunkten för genomförandet av fortbildningen i anslutning till den nya lärarutbildningen bör enligt min mening vara densamma som generellt gäller för personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i fråga om ansvarsfördelning mellan kommuner, högskola och den statliga skolad­ministrationen. Fortbildningen bör ses som en naturlig fortsättning på redan pågående lokalt utvecklingsarbete i kommunerna. Ansvaret för pla­nering och beslut om fortbildningen på rektorsområdes/skolenhetsnivå ligger på skolledningen. Skolstyrelsen skaH svara för övergripande plane­ring för kommunen och fördela de resurser kommunen erhåUer. Både skolstyrelserna och skolledningarna har därvid atl utgå från vad jag här har anfört om angelägna fortbildningsbehov och anpassa dem till de lokala behov och förutsättningar som varje kommun och rektorsområde/skolen-hel kan ha,

Länsskolnämndernas roll inom kompletteringsfortbildningen blir att stödja kommunerna i planeringen av fortbildningen och i eventuella för­ändringar av lärarnas tjänstgöring samt därtill kopplade analyser av fort­bildningsbehov. En särskilt viktig uppgift för nämnderna blir att se tiH alt fortbildningen i de olika kommunerna planeras och genomförs på ett så­dant sätt att den leder lill en i stort sett enhetlig och likvärdig lärarkompe­tens i landet.

Fortbildningsnämndernas och högskolans roll inom kompletteringsfort­bildningen blir att planera, samordna och genomföra fortbildningskurser samt i övrigt stödja kommunerna i deras planering och genomförande av fortbildningen. Genom alt högskolan har ansvaret för genomförandet av lärarnas grundutbildning blir det enligt min mening naturligt att utnyttja högskolans resurser och kunnande också i fortbildningen i anslutning till denna. En viktig uppgift blir atl tillsammans med den statliga skoladmini­strationen och skolstyrelserna utveckla olika former för distansundervis­ning. Delta gäller inte minst den del av fortbildningen som avser att utveckla den gemensamma och grundläggande lärarkompetensen.

Genomförandet av den fortbildning som jag nu har förordat måste av
flera skäl sträckas ut över många år. Det främsta skälet härför är - utöver                              54


 


det rent ekonomiska - att det ger utrymme för en successiv uppbyggnad     Prop. 1987/88:100

av fortbildningen. Atl efter hand låta genomförandet finna sina former och     Bil. 10

omfatta allt fler kommuner och rektorsområden/skolenheter bör enligt min

mening vara mer effekfivl än att genom centrala beslut och riktlinjer från

början låsa fortbildningen till en bestämd uppläggning och ett bestämt

innehåll. För en flerårig genomförandeperiod talar också det faktum att det

då blir lättare att tillgodose behovet av lärare m, m- i fortbildningen liksom

eventuella vikariebehov.

Somjag nämnt räknar jag i likhet med SÖ med alt fortbildningen behö­ver pågå under omkring tio år. Enligt min uppfattning är del viktigt att kommunerna får god lid på sig för att förbereda fortbUdningen. Jag anser därför att denna bör starta först läsåret 1989/90. Härigenom ges kommu­nerna möjlighet att göra de nödvändiga förarbeten som behövs samtidigt som de kan fullfölja de planer som gjorts upp för lokal skolutveckling för nästkommande läsår.

Somjag tidigare framhållit har SÖ föreslagit att kostnadema för fortbild­ningen skall finansieras bl. a. genom en omprioritering av statsbidraget till lokal skolutveckling m. m. i gmndskolan. SÖ:s förslag i detta stycke inne­bär att det tiH den enskilda kommunen skulle utgå direkt endast omkring 25% av nuvarande statsbidrag för lokal skolutveckling. Resten av statsbi­draget skulle fördelas av SÖ via länsskolnämnderna till kommunerna i relation till den omfattning i vilken dessa genomför fortbildningen.

Jag delar SÖ:s uppfattning alt en stor del av fortbildningsbehovet i anslutning fill den nya lärarutbildningen måste bekostas genom de medel för lokal skolutveckling som kommunema disponerar för bl.a. utbildning av skolans personal. Till skillnad från SÖ anser jag dock att statsbidraget till lokal skolutveckling m. m., liksom hittills, skall utgå direkt till kommu­nerna. Härigenom kan de väl fungerande rutiner som kommunema utarbe­tat på personalutbildningsområdet bibehållas. Härigenom skapas också fömtsättningar för ett nödvändigt lokalt engagemang och ansvarstagande för fortbildningen samtidigt som samordningsvinster och ett effektivt re­sursutnyttjande kan uppnås. Jag utgår då som en självklarhet från att kommunema kommer att följa de prioriteringar somjag nu redovisat.

Jag vill framhålla att det är väsentligt alt lärarna inom gymnasieskolan och vuxenutbUdningen ges samma möjligheter till fortbUdning som lärarna i grundskolan. De förslag jag här lägger fram för lärarna i grundskolan och gmndvux. innebär inte att andra lärargmppers speciella behov av fortbild­ning skulle minska. Jag ser således inte några fömtsättningar att generellt utnyttja de resurser som beräknas för fortbildning i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen för fortbildning i grundskolan och grundvux.

Med hänsyn till att den nya läramtbildningen och fortbildningen i anslut­
ning till denna ger fömtsättningar för en utveckling av det inre arbetet i
grundskolan som är ytterst angelägen finner jag det motiverat att det
utöver medlen för lokal skolutveckling avsätts särskilda medel på i stor­
leksordningen 50 milj. kr, per år för fortbildningsinsatser bland lärama.
Dessa medel bör användas så att de möjliggör en intensivare satsning
under något eller några år i sådana kommuner som har en planering som                              55


 


ligger långt framme och som görs i enlighet med de prioriteringar somjag     Prop, 1987/88:100

nu redovisat. Medlen bör därför inte fördelas jämnt mellan alla kommuner     Bil. 10

utan bör fördelas av länsskolnämnderna efter ansökan från kommunerna.

En utgångspunkt vid fördelningen bör därvid vara att de kommuner som

har otillräckliga medel för lokal skolutveckling i förhållande till behovet av

fortbildning och som vall att pröva pedagogiskt och ekonomiskt nya och

effektiva former för alt lösa sina fortbildningsbehov skall tilldelas bidrag i

första hand- Jag räknar med att dessa medel skall kunna utgå under en

fioårsperiod fr. o. m. budgelårel 1989/90.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

1.         godkänna vad jag har förordat om de nya ijänsteorganisafio­nerna för lärare i grundskolan resp. gmndvux.,

2.         godkänna atl de nya tjänsteorganisationerna får införas vid den lidpunkt och på del sätt som regeringen bestämmer,   ■

3.         godkänna vad jag har förordat om särskilt bidrag tiU fortbild­ning av lärare,

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om

4.   angelägna fortbildningsbehov,

3.2 Dataundervisning i skolan m. m.

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med utbildningsministern

3.2.1 Allmänt

Informationstekniken påverkar aUa delar av vårt samhälle. Den har om­vandlat vårt arbetsliv, dess arbetsorganisation samt arbetsinnehållet för de enskilda löntagarna. Den erbjuder möjligheter men har även skapat oro,

Utnyttjandel av den nya tekniken och inte minst datatekniken kräver nya kunskaper och en ökad kompetens inom näringslivet, inom förvalt­ningar och i samhället i sin helhet. Vårt utbildningssystem måste utformas så att det kan bidra tiU att höja kunskapsnivån i detta avseende.

Den nya informationsteknologin gör del möjligt att öka den information vi kan överföra, sprida, lagra och hanlera. Men den innebär även all den mängd information, de budskap som varje dag når de enskilda människor­na ökar dramatiskt. Allt oftare tvingas vi göra val i det överväldigande flöde av information som omger oss. Det kräver förmåga atl avgöra vad i detta informationsflöde som är värt alt ta tUI sig och omvandla och låta mogna till kunskap. Skolan har en viktig uppgift atl förbereda eleverna för verksamhet i ett samhälle med dessa förutsättningar.

Alla rnänniskor behöver gmndläggande kunskaper om datorer så att
datateknikens möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt och dess risker kan
undvikas. Kunskaper om datorer liksom om datorers möjligheter och
begränsningar är ett villkor för ett medborgerligt inflytande över datatekni­
kens utveckling och användning-                                                                                 56


 


Om alla elever skall kunna nå framgång i skolan, och om skolan skall     Prop. 1987/88:100 kunna ge alla en god förberedelse för ett aktivt deltagande i samhällslivet.     Bil. 10. är det viktigt alt även elever med särskilda behov - elever som har svårigheter att tillägna sig kunskap och elever med funktionshinder — ges möjligheter alt bli förtrogna med ny teknik och dess möjligheter och konsekvenser för individ och samhälle.

Datatekniken kommer att spela en allt viktigare roll i olika yrkesutbild­ningar. Den har enligt min mening också goda möjligheter att bli ett slöd i undervisningen. Datorn har således i detta sammanhang två roller. Den är dels ett tekniskt hjälpmedel som inom vissa utbildningsvägar har mycket slor betydelse, den är dels ett pedagogiskt hjälpmedel som kan hjälpa oss alt ulveckla undervisningen på ell sätt som är omöjligt med nuvarande metoder och hjälpmedel. I dag används datorer huvudsakligen på grund­skolans högstadium och i gymnasieskolan. I ett framtidsperspektiv är det sannolikt att datorer kommer att användas också på låg- och mellanstadier­na.

Datatekniken öppnar nya möjligheter för barn och ungdomar med funk­tionshinder genom atl datorbaserade tekniska hjälpmedel utvecklas. Via syntetiskt tal, videoutrustning, specialutvecklad och/eller anpassad pro­gramvara har de fått helt nya och förbättrade möjligheter tUl utbildning.

I skolans undervisning om och med datorer är det angeläget att insatser- . na görs utifrån en helhetssyn på datatekniken. Frågor om tekniken och dess användning samt konsekvenser av datoriseringen måste betraktas i ett sammanhang. Denna centrala aspekt bör betonas på alla utbildnings­nivåer.

Genom tradition och uppfostran är synen på teknik olika könen emellan. Det gäller inle minst på dataområdet. Till detta måste särskild hänsyn tas vid uppläggning av dataundervisningen i skolan. Flickor kan exempelvis behöva undervisas i egen gmpp och kan också behöva mer tid för atl arbeta med dalatekniken,

I läroplanerna för gmndskolan och gymnasieskolan betonas vikten av att undervisningen i allmänhet bedrivs så att faktakunskapen sätts in i ett meningsfullt sammanhang så att insikt och förståelse ökar. Elevernas kreafivitet skall tas tillvara och utvecklas. Undervisningen skall individua­liseras sä att varje elev får möjlighet att arbeta i sin takt efter sina förutsätt­ningar. Också dalaundervisningen måste bedrivas med denna utgångs­punkt. Det. innebär atl datorer inte bör användas för mer mtinartade drillövningar eller för en i förväg styrd s, k, programmerad undervisning.

Utbildningsministern fillkallade i september 1985 en arbetsgrupp för
frågor om dalaundervisningens framtida inriktning, datautbildningsgmp-
pen. Arbetsgruppen har haft lill uppgift att dels redovisa de åtgärder som
redan vidtagits inom datautbildningsomrädet och det utvecklingsarbete
som pågår, dels utarbeta ett samlat handlingsprogram inom datautbild­
ningsområdet med förslag till inriktning för framtiden när del gäller såväl
mål och innehåll som organisation. Arbetsgruppen har under år 1986
redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria (DsU 1986:10) Hand­
lingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning och läramtbild­
ning- Arbetsgruppen har i ett femårigt handlingsprogram bl.a. tagit upp                             57


 


frågor som berör pedagogisk ledningsförstärkning i skolan, försöksverk-     Prop. 1987/88:100 samhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan och gymna-     Bil. 10 sieskolan, datafrågor inom lärarutbildningen, forsknings- och utvecklings­arbete saml behovet av särskilda insatser inom vuxenutbildningen. En sammanfattning av promemorian bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 10.2.

Promemorian har sänts ut för kännedom till samtliga skolstyrelser saml till några myndigheter, kommuner och organisationer,

SÖ har under hösten 1987 redovisat en samlad utvärdering av dataun­dervisningen på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan.

Till grund för mina ställningstaganden om dalaundervisningen i skolan ligger i huvudsak arbetsgruppens överväganden och förslag samt SÖ:s utvärdering.

3.2.2 Nuvarande dataundervisning i skolan

Inledningsvis vill jag för riksdagen ge en samlad redovisning för de beslut som de senaste åren har fattats om skolans dataundervisning. Genom de insatser som redan gjorts har enligt min mening lagts en god grund för en brett upplagd dataundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.

Grundläggande undervisning om datorer och deras användning i samhäl­let, datalära, ges enligt läroplanen för grundskolan på högstadiet inom ramen för i första hand matematik samt samhälls- och naturorienlerande ämnen. Härutöver kan undervisning ges inom ramen för tillval och fria aktiviteter. Undervisningen i dataliira skall enligt studieplanen, som SÖ utfärdat på regeringens uppdrag, orientera eleverna om användningen av datorer i samhället och därvid betona att datorerna är viktiga tekniska hjälpmedel vilkas användning skall styras av mänskliga behov och värde­ringar, I undervisningen skall även behandlas frågor om informationsbe­handling och databehandling och om datorns betydelse i detta samman-hang-

Efter förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslutat att med början läsåret 1984/85 utöka liden för dataundervisning på grundskolans högstadium till två stadieveckotimmar, motsvarande ca 70 lektioner (prop, 1983/84:100 bil. 10, UbU 18, rskr, 222), Med hänsyn till skolornas olika förutsättningar har utökningen skett successivt. Den skall vara fullt ge­nomförd i samtliga högstadieskolor läsåret 1989/90,

För atl möjliggöra denna undervisning har ell särskilt bidrag fill kostna­der för anskaffning av datorutrustning m, m, för dataundervisningen på grundskolans högstadium utgått sedan budgetåret 1984/85, Totalt har se­dan dess beviljats statsbidrag med 60 milj, kr. Kommunernas kostnad har uppgått till minst lika mycket som statens. Statsbidraget upphör med utgången av innevarande budgetår.

Samtidigt med insatser för dalaundervisning och utrustningsanskaffning
har också fortbildning av lärare på grundskolans högstadium bedrivits. En
eller två lärare per högstadieskola har getts möjlighet alt genomgå en
kvalificerad fortbildning på dataområdet i syfte alt de skall dels kunna föra                           58


 


vidare sina kunskaper till sina kolleger, dels kunna svara för en del av     Prop. 1987/88:100
dataundervisningen.                                                                           Bil. 10

I samband med behandlingen av grundskolans läroplan (Lgr 80) beslöt riksdagen år 1979 att datalära skulle införas i årskurs I i gymnasieskolan (prop. 1978/79:180, UbU 45, rskr. 422). Undervisningen är integrerad i samhällskunskap och matematik och omfattar ca 20 lektioner. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i arbelslivsorientering eller för de yrkesförberedande linjerna i linjens karaktärsämne. Dataläran i gymnasie­skolan skall komplettera och fördjupa de dalakunskaper eleverna får på grundskolans högstadium.

Utöver den grundläggande undervisningen i dalalära bedrivs i gymnasie­skolan undervisning som syftar till att fördjupa kunskapen om datorer och datorers användning inom olika ämnen och yrken. På flertalet yrkesförbe­redande linjer skall datoranvändning ingå i karaktärsämnet. För att åstad­komma detta bedriver SÖ en fortlöpande översyn av kursplanerna med utgångspunkt i hur datorerna används i yrkeslivet.

Efter förslag i 1985 års budgetproposition har riksdagen också beslutat om ett särskilt sfimulansbidrag lill kommunerna för anskaffning av datorut­rustning och programvara för dataundervisningen i gymnasieskolan (prop-1984/85:IOO bU, 10, UbU 19, rskr. 273), Enligt riksdagens beslul skall fr, o, m. budgetåret 1985/86 statsbidrag utgå med 15 milj, kr, per år under en fyraårsperiod lill uppbyggnad av drygt 700 datasalar med 15 arbetsplatser i varje dalasal. Statsbidrag kan utgå fill kostnader för upp­byggnad av en till fyra datasalar per gymnasieskola beroende på skolans storlek och linjeuppsättning. De resurser som genom denna satsning byggs upp i varje gymnasieskola är också avsedda att komma till användning i kommunal vuxenutbildning. Som förutsättning för bidrag gäller att vissa krav på kvalitet på datorutmstning och programvara är uppfyllda.

För de lärare i gymnasieskolan och komvux som skall svara för under­visning i dalalära anordnar högskolan olika kurser. Högskolans kurser ger dels grundkunskaper om datorers användning i samhäHet, datalära, dels fördjupade kunskaper om datorers användning inom vissa ämnen och yrken.

För övriga lärare, som undervisar i ämnen där kunskaper om dator­användning skall ges, måste olika utbildningsalternativ utnyttjas hos andra utbildningsanordnare med ett för gymnasieskolan lämpligt kursutbud. Ibland deltar lärare i kurser som primärt är avsedda för personal inom industri, näringsliv eller förvaltning. Lärarna kompletterar också teoretisk fortbildning med prakfik i form av yrkesstudier eller näringslivspraktik,

Efter förslag i 1985 års budgetproposition har riksdagen också beslutat om särskilda insatser för utveckling av programvara för skolans dataun­dervisning (prop- 1984/85:100 bil. 10, UbU 11, rskr. 148). Med anledning av riksdagsbeslutet tillkallade chefen för utbildningsdepartementet våren 1985 en arbetsgrupp - dataprogramgruppen - för dataprogramutveckling inom skolans område. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbe­te under våren 1988.

Sedan datalära infördes i grundskolan har verksamheten vid några tillfäl­
len utvärderats av SÖ, senast våren 1987. Av utvärderingen framgår bl. a.
                           59


 


-     att under en förhållandevis kort introduktionsperiod ett nytt arbets-     Prop. 1987/88:100 område med en egen studieplan och med en avancerad teknik har införts i     Bil. 10 högstadieskolorna,

-     atl en omfattande fortbildning har genomförts och att de lärare som fidigare var bekanta med datatekniken, lärare i naturorienlerande ämnen, har varit de som i första hand deUagit i de längre fortbildningskurserna,

-     att det är angeläget att bl. a. lärare i samhällsorienterande ämnen prioriteras när det gäller den fortsatta utbildningen inom dataområdet,

-     att skolorna ger mellan 30 och 60 timmars undervisning i datalära och att den stora variationen bl.a. beror på när respekfive skola har försetts med datorutmstning, i hur hög grad en bred fortbildning är genomförd vid skolan samt hur ersättning fill de Lärare som är datoransvariga har kunnat ges, samt

-     att kommuner och enskilda skolor ser den fysiska utrustningen med datorer och programvara som en förutsättning för atl undervisningen i datalära skall kunna genomföras vilket i aUmänhet leder till att skolorna inte påbörjar själva undervisningen i datalära förrän respektive skola är försedd med en datasal.

Vidare kan man av utvärderingen utläsa att del intresse som skolledning och lärare vid den enskilda skolan visat för den nya tekniken har varit avgörande för hur väl undervisningen i datalära i gmndskolan blivit ge­nomförd.

För gymnasieskolans del framgår av utvärderingen att skolorna i varie­rande omfattning genomfört undervisning i datalära. På linjer som innehål­ler matematik och samhällskunskap är situafionen i aUmänhet tillfredsstäl­lande. På övriga linjer är det sämre ställt, särskUl inom den yrkesförbere­dande utbildningen där datalära skall ingå i karaktärsämnena. Därvid spe­lar fillgången på utrustning en avgörande roll.

Även den yrkesförberedande dataundervisningen i gymnasieskolan har utvärderats- Bl. a. framgår atl kursplanerna inom den ekonomisk-merkan-fila sektorn har reviderats för samtliga ekonomiska ämnen och att dataun­dervisning har införts i takt med all utrustning anskaffats i skolorna. De ekonomiska utbildningarna fillhör den gmpp som mest frekvent använder datorer i undervisningen.

På några orter förekommer också försök med dalakunskap på de huma­nisfiska, samhällsvetenskapliga och sociala linjerna.

Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna råder dock allmänt sett brist på erfarenheter av datoranvändning i undervisningen samt på programvara anpassad till undervisningen.

Gymnasieskolor med naturvetenskaplig och/eller teknisk linje är i all­mänhet välutmstade. För dessa undersöks möjligheten att införa s. k. CAD-tillämpningar i teknologiämnel redan från årskurs 1.

Vissa gymnasieskolor, framför allt sådana med enbart yrkesinriktad
utbildning på tvååriga linjer, saknar helt utrustning. Särskilt besvärande är
del att så många av de gymnasiala vårdskolorna saknar datomtmstning
eller inte alls använder den utrustning som finns. En faktor som ofta
framhålls från skolorna är atl det nästan inte finns någon programvara att
tillgå fill den befintliga maskinutmslningen.                                                                    60


 


3.2.3 Förslag till åtgärder                                                                    Prop, 1987/88:100

Som framgår av den redovisning för den hittiUsvarande utvecklingen som jag nu lämnat har åtgärder vidtagits i bred skala för all gmnd- och gymna­sieskolan skall kunna förbereda eleverna för ett samhåUe där datateknik spelar en allt viktigare roll. Som också framgår av redovisningen finns det dock vissa problem med utvecklingen hittills.

Lärarna kan inte aUtid hantera och pedagogiskt utnyttja den programva­ra som finns för undervisningen i datalära. Lärarna saknar ofta tillräckliga kunskaper i atl praktiskt handha datorer. Många skolor saknar en samman­hållande funktion för planering av dataundervisningen och fortbildningen samt för drift och underhåH av datomtmstningen.

Möjligheten att använda datorer som pedagogiska hjälpmedel, någol som många lärare är intresserade av, förhindras främst av alt pedagogisk­metodisk erfarenhet och lämplig programvara saknas.

Bristen på programvara år generell för gymnasieskolan och är särskUl påfallande för de tvååriga yrkesinriktade linjerna. Många av de program som används i gymnasieskolan kommer från näringslivet och passar inle allfid direkt i undervisningssituationen. Behovet av en skolanpassning av denna programvara och utarbetande av exempel och annat stödjande ma­teriel är därför stort,

Den allmänna kunskapsnivån när det gäller handikapp och datateknik är för närvarande alltför låg. Goda kunskaper hos lärare om vad datateknik kan betyda för handikappade måste utvecklas. Inte minst måste de handi­kappade själva öka sina kunskaper så att de kan formulera sina krav och sina behov.

Jag ser det som angeläget att skolan nu går vidare med vissa ytterligare åtgärder som bl. a. har till syfte att underlätta atl lösa de problem jag har nämnt, men som också har till syfte alt genom utvecklingsarbete kartlägga förutsätlningarna för atl använda datorer som pedagogiska hjälpmedel i skolan. Jag ger nu en samlad redovisning för förslag till fortsatt utveckling av skolans dataundervisning.

3.2.3.1 Försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel

Myckel talar för atl datorer kan komma all spela en viktig roll som hjälpmedel i undervisningen. Med hjälp av datorer och annan ny teknik kan det bli möjligt att simulera processeroch konkretisera företeelser som skolan annars kan ha svårt atl förmedla kunskap om och skapa förståelse för hos eleverna. Genom försöksverksamhet som bedrivits i datapro­gramgruppens regi styrks enligt min mening dessa uppfattningar. Det finns skäl att anta atl det är möjligt att på sådant sätt förbättra och effektivisera undervisningen i olika ämnen. Försök med datorer som hjälpmedel har gjorts inte bara i matematik och naturvetenskapliga ämnen utan också i t.ex, svenska, samhällskunskap, främmande språk, musik och bild, I gymnasieskolan finns likaså exempel från olika linjer och ämnen.

Detta utvecklingsarbete liksom del lokala utvecklingsarbetet har dock                             61


 


för gmndskolans del till skillnad mot vad som är vanligt i andra länder     Prop. 1987/88:100
huvudsakligen varit inriktat mot högstadiet.                                            Bil. 10

När del gäller datorer i undervisningen pä låg- och mellanstadierna finns ännu begränsade erfarenheter av utvecklingsarbete i Sverige. Resultat och erfarenheter från forsknings- och utvecklingsarbete i andra länder ger inte några entydiga svar på frågor som rör små barn och dalaundervisning.

EnHgt min mening behövs mer forsknings- och utvecklingsarbete för att belysa om och hur datorer kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen på alla nivåer i skolan,

I likhet med datautbildningsgruppen föreslår jag att en bred försöksverk­samhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel inleds vid ett antal skolor i landet. Försöksverksamheten, som tiU att börja med bör bedrivas under en treårsperiod, bör läggas upp med sådan bredd atl genereUa slutsatser skall kunna dras om datorns möjligheter som pedagogiskt hjälpmedel i flertalet ämnen i gmndskolan, specialskolan, särskolan och gymnasieskolan. Stor uppmärksamhet bör därvid ägnas ål frågor om datorn som stöd för elever med särskilda svårigheter. I försöksverksamheten bör studeras hur datorer kan användas för att stödja och förbättra elevers inlärning. Enligt min mening bör i det sammanhanget samordning ske bl, a, med SIL:s och Handikappinstitutets verksamhet med utveckling av programvara för han­dikappade elever,

I försöksverksamheten bör också ägnas uppmärksamhet åt frågor om jämställdhet mellan flickor och pojkar vad gäller undervisning om och med datorer.

Särskilda resurser bör ställas till förfogande för fortbildning av de lärare som är berörda av försöksverksamheten.

Resurser bör också ställas till de berörda skolornas förfogande som bidrag till inköp av utmstning och programvara.

Enligt min mening bör försöksverksamheten bedrivas i samarbete med högskoleenheter med lärarutbildning. På så sätt får skolan del av de resur­ser och det UtveckUngsarbete som finns inom högskolan, samtidigt som den gmndläggande lärarutbildningen härigenom kan öka sin egen kompe­tens och kan använda försöksverksamhetens erfarenheter direkt i utbild­ningen.

Jag kommer senare under anslaget B 12, Bidrag fill driften av gmndsko-lor m, m. alt föreslå att särskilda medel anslås till försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan, specialskolan och gym­nasieskolan.

Jag kommer också senare under anslaget B 17, Bidrag fill driften av sårskolor m, m, att föreslå att särskilda medel anslås till sådan försöks­verksamhet i särskolan.

3,2.3.2 Pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor

DatautbUdningsgmppen har som en av de mest angelägna frågorna pekat
på behovet av att avsätta resurser för en pedagogisk ledningsförstårkning
för dataundervisningen. Gmppens uppfattning styrks också av SÖ:s utvär­
dering.                                                                                                                    62


 


Jag föreslår mot denna bakgrund atl för varje grundskola med högsladi- Prop. 1987/88:100 um beräknas särskilda resurser för en lärare med datoransvar. Del bör ske Bil, 10 genom atl de resurser som nu tilldelas kommunerna för lärare med special­funktioner i skolan utökas i syfte att åtminstone i genomsnitt en och en halv veckotimme per skola kan avsättas för detta ändamål. Den föreslagna resursen bör i första hand avsättas för att främja pedagogisk utveckling och viss fortbildning för dataundervisningen i skolan saml visst ansvar för datorutmstningen. Jag utgår från all kommunerna med kommunala medel bekostar de ytterligare insatser som kan behövas för det renodlade leknis­ka underhållet av datorsystemen i skolan. Också denna uppgift bör dock av praktiska skäl kunna läggas på den lärare som är datoransvarig.

För att datorutrustningarna i specialskolan skall kunna utnyttjas effek­tivt såväl i den gmndläggande dataundervisningen som i mer utvecklade former av datoranvändning i undervisningen anser jag alt det är angeläget atl också specialskolan tilldelas särskilda resurser för en pedagogisk led­ningsförstårkning på dalaområdet.

Jag kommer under anslagen B 12. Bidrag lill driften av grundskolor m.m, och B 15. Specialskolan m.m,: Utbildningskostnader föreslå att medel anvisas för en pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor på grundskolans högstadium och i specialskolan.

Till frågan om en pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor i gym­nasieskolan återkommer utbildningsministern i en proposition om yrkesut­bildningen.

3-2.3.3 Investeringar i datorutrustning och programvara i specialskolan och särskolan

Den undervisning som skall ge grundläggande kunskaper om datorer och deras användning - datalära - som bedrivs på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall även i tillämpliga delar förverkligas inom spe­cialskolan.

För budgetåren 1986/87 och 1987/88 har totalt anvisats 1 850000 kr. för inköp av datorutmstning till specialskolan. Dessa medel har i första hand utnyttjats för all förse skolorna med en gmnduppsältning av datorer och basprogramvara för ord- och textbehandling, databashantering och kalky-lering.

Hämtöver bör medel anvisas för anskaffning av speciella handikappan­passningar till utmstningarna saml särskild programvara för all kunna göra alla elever i specialskolan delaktiga i den nya tekniken. Jag kommer senare under anslaget B 16. Specialskolan m, m,: Utrustning m, m, atl föreslå atl särskilda medel anvisas för detta.

Statsbidrag till kostnader för upphandling av datorutrustning inom sär­
skolan utgår för närvarande inle. Avsaknaden av sådant statsbidrag till
särskolan gör alt dalaundervisningen där har kommit i ell sämre läge än i
andra skolformer. Jag förordar därför atl bidrag utgår till kostnader för
anskaffning av datorutrustning även inom särskolan. Jag kommer senare
under anslaget B 17. Bidrag till driften av särskolor m.m. alt föreslå att
särskilda medel anvisas för delta,                                                                                 63


 


3.2.3,4 Investeringar i datorutrustning och programvara i gymnasieskolan      Prop, 1987/88:100

Som tidigare har redovisats utgår särskilt stimulansbidrag till kommunerna för anskaffning av datorutrustning och programvara för dataundervisning­en i gymnasieskolan. Vid utgången av budgetåret 1989/90 beräknas alla gymnasieskolor vara utmstade med en till fyra dalasalar med vardera 15 arbetsplatser. Därmed kommer alla gymnasieskolor att ha fillgång fill och kunna arbeta med program för bl, a, ord- och textbehandling, kalkylering och databashantering.

Vissa tekniska, yrkestekniska och ekonomiska studievägar har emeller­tid behov av såväl mer avancerad datomtrustning som mer avancerad programvara. Som exempel kan nämnas utrustning för konslmkfions- och produktionsberedning inom tekniska utbildningar.

Kommunerna bör därför få ett särskilt stimulansbidrag för anskaffning av datorutrustning och programvara som erfordras i tekniska, yrkestekni­ska och ekonomiska ämnen. Utbildningsministern avser att återkomma med förslag med denna innebörd i 1989 års budgetproposition.

3,2,3,5 Utvecklingsarbete m, m.

Datautbildningsgruppen anför i sin promemoria att datorer som pedagogis­ka hjälpmedel i undervisningen skiljer sig väsentligt från de läromedel som hittills använts. Likaväl som datorn kan påverka undervisningen i positiv riktning kan den komma alt användas på ett sätt som vrider den pedagogis­ka utvecklingen tillbaka. Del är därför viktigt, menar gruppen, att föränd­ringar av utbildningen med anledning av datatekniken genomförs med utgångspunkt i resultat av utvecklingsarbete och försöksverksamhet.

Jag delar denna uppfattning. Jag menar i likhet med arbetsgruppen alt den vikliga men problematiska uppgiften att göra datatekniken lill ett redskap för lärare i skolan i syfte att effektivisera och samtidigt kvalilativt förbättra undervisningen till stor del fortfarande är olöst. Visserligen pågår utvecklingsarbete kring pedagogiska och metodiska problem inom områ­del. Men vare sig ansvariga myndigheter eller lärarnas flertal är i dag säkra på datorns roll som pedagogiskt hjälpmedel.

Framväxten av dataundervisningen i skolan har delvis byggt på och åtföljts av forskning och utvecklingsarbete. Området är dock myckel om­fattande och resurserna har hittills varit begränsade, varför endast ett fåtal frågor har kunnat belysas.

Utöver vad jag tidigare anfört om försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel förordar jag mot denna bakgrund särskilda resur­ser för centralt och regionalt utvecklingsarbete på dataområdet- Ett syfte med sådana insatser bör vara alt ge stöd i planering, genomförande och utvärdering av den föreslagna försöksverksamheten- Ett annat syfte bör vara att stödja en fortsatt utveckling när det gäller programvara. Särskilt stöd bör också ges till centrala insatser för utveckling av datatekniken i undervisningen för handikappade elever och för elever med andra särskil­da behov.

Jag kommer senare under anslagen B 4. Statens institut för läromedel, B                           64


 


5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 12. Bidrag till     Prop. 1987/88:100 driften av grundskolor m.m. alt föreslå atl särskilda medel anslås till     Bil. 10 utvecklingsarbete för dalaundervisningen i skolan.

Huvudansvaret för att genomföra försöksverksamhet och utvecklingsar­bete bör på central och regional nivå åvila flera myndigheter, förutom SÖ främst SIL och högskolor med lärarutbildning- Också myndigheter och organisationer inom handikappområdet kommer att vara berörda. Jag av­ser att senare föreslå regeringen att filisätta en grupp för samordning ay de insatser jag har föreslagit för försöksverksamhet och utvecklingsarbete: Det bör ankomma på regeringen, efter förslag från berörda myndigheter, att fördela de medel som anslås för dessa båda ändamål.

Utbildningsministern anför

3.2.3.6 Lärarutbildning

I den proposition som låg till grund för riksdagsbeslutet om en ny grund-skollärarutbildning framhöll min företrädare att datafrågor hör till de områ­den som är gemensamma för all lärarutbildning för grundskolan, även om lärarna behöver kunskaper i datafrågor i olika omfattning beroende på inriktning och specialisering (prop. 1984/85:122, UbU 31, rskr. 366).

UHÄ och berörda högskoleenheter arbetar för närvarande med genom­förandet av reformen. Detta sker i samverkan med skolväsendet på olika nivåer. Av UHÄ:s överväganden och förslag för den nya utbildningen framgår att dataundervisning skall ingå i utbildningen för samtliga lärare. För lärare som skall undervisa i matematik och naturorienlerande ämnen ingår utbildning i datafrågor i större omfattning. Enligt min mening framgår av UHÄ:s överväganden att behovet av datautbildning har beaktats i det hittills genomförda reformarbetet. Jag utgår ifrån alt datafrågorna också behandlas enligt samma intentioner i arbetet med lokala planer och kurs­planer. Också i speciallärarutbildningen är det, enligt min mening, nödvän­digt att behandla datafrågor. Jag har för avsikt att återkomma till denna fråga i samband med en redovisning för speciallärarutbildningen.

Jag instämmer i den bedömning som dalaulbildningsgruppen gjort av viklen av fortbildning för lärarutbildare i dalafrågor. Utan en kraftig sats­ning på lärarutbildares fortbildning kommer det att vara svårt atl uppnå en förbättrad lärarutbildning i detta avseende inom acceptabel tid. Jag utgår ifrån all berörda högskoleenheter prövar möjligheten för sin personal alt delta i de kurser som anordnas för skolans personal. Jag förutsätter vidare atl detta fortbildningsbehov beaktas i samband med grundskollärarrefor-men.

Enligt min mening måste situationen vad gäller datomtrustning för lärar­
utbildningen kraftigt förbättras. Lärarutbildningen bör ges möjligheter att
använda datorn på ett likartat sätt som i skolan. Jag har vid min medelsbe­
räkning under anslaget I 2, Inredning och utmstning av lokaler vid högsko­
leenheterna m, m. inom kostnadsramen för utmstning för grundskollärar­
utbildningen inbegripit medel för inköp av datorutrustning också för övriga
lärarutbildningar,                                                                                                      65

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


\ Vad gäller gymnasieskolans dataundervisning viU jag här redovisa att     Prop. 1987/88:100 tjänster i datakunskap och annat ämne bör kunna inrättas fr, o. m, hösten     Bil. 10 1988. Jag avser att återkomma fill regeringen med förslag i denna fråga. Läramtbildning för dessa ämnen bör därefter kunna anordnas.

3.2,3,7 Bred datautbildning för vuxna

Datautbildningsgruppen har hänvisat fill att regering och riksdag sedan början av 1980-lalel gjort särskilda satsningar på bred, gmndläggande datautbildning för vuxna, i synnerhet kortutbildade, och föreslagit att dessa satsningar skall fortsätta och utvidgas. Når det gäller utbildningens innehåll och omfattning bygger arbetsgruppen på ett förslag av datadelega-tionen som presenterades i betänkandet (SOU 1985:50) Bred dalautbUd-ning. Arbetsgruppen har föreslagit att de som inte kan få en bred dataut­bildning på sin arbetsplats eller inom ramen för annan vuxenutbildning skall erbjudas alt på fritid och på rimliga ekonomiska viUkor genomgå en sådan utbildning i studieförbundens regi, Arbetsgmppen anser att studie­förbunden är lämpliga anordnare, därför att de har lätt alt nå ut till gmpper med kort ulbUdning, t.ex, kvinnor, invandrare och handikappade.

Arbetsgruppen har föreslagit att studieförbunden skall få ett filläggsbi-drag om 150 kr,, när de anordnar grundläggande datautbildning av det slag som beskrivits i datadelegationens betänkande. Tilläggsbidragen behövs enligt arbetsgruppen för att deltagaravgifterna inte skall bli högre än för andra studiecirklar, trots att kostnaderna är höga för anordnarna. Arbets­gruppen har föreslagit en satsning om sammanlagt 150 milj, kr, under fem år. För det första året har föreslagits 10 milj. kr.

Jag anser att både datadelegationens och arbetsgruppens förslag år väl underbyggda. Det är väsentligt, både ur allmän demokratisk synpunkt och för atl åstadkomma ett väl fungerande arbetsliv, alt även korttidsutbildade vuxna erbjuds grundläggande kunskaper om datatekniken och dess konse­kvenser. Jag är emellertid av statsfinansiella skäl inte beredd att föreslå att det utgår ett så stort lilläggsbidrag som det föreslagna för studiecirklar i bred, grundläggande datautbildning.

Studieförbunden har fr, o, m, innevarande budgetår möjlighet alt anord­na ett visst antal studiecirklar enligt friare regler för verksamhet främst för korttidsutbildade och för andra med motsvarande särskilda behov. Jag kommer senare denna dag att föreslå att det för timmar som ingår i denna verksamhet skall utgå ett lilläggsbidrag om 40 kr. Målgruppen för denna verksamhet sammanfaller i stor utsträckning med den målgmpp sorii avses med dalautbildningsgruppens förslag. Min förhoppning är att de friare reglema och tilläggsbidragel skall ge studieförbunden ökade möjligheter att erbjuda bred, grundläggande datautbildning till gmpper som inte får sådana kunskaper i sitt arbete eller på annat sätt.

3.3 Jämställdhetsfrågor

I föregående års budgetproposifion lämnade jag en lägesbeskrivning av

skolans förhållanden från jämslälldhelssynpunkt. Av denna framgick att,                             66


 


sett över en längre tidsperiod, en viss positiv utveckling kan iakttagas.     Prop. 1987/88:100 Detta gäller t ex könsfördelningen på gymnasieskolans och högskolans     Bil. 10 olika linjer. Samtidigt kan konstateras att förändringstakten är relativt långsam och atl förhållandena på en rad områden alltjämt är klart otiH­fredsställande. Det finns därför skäl att intensifiera arbetet med jämstäUd-hetsfrågor inom utbildningsväsendet.

Arbetet synes mig böra drivas längs två huvudlinjer. Längs den ena gäller det atl söka påverka innehållet i de yrken och utbildningar som våra ungdomar väljer. I den mån det faktiskt sker en utjämning av ansvar, arbetsmiljö och arbetsvUlkor finns det därmed anledning att räkna med atl såväl den sociala och regionala snedrekryteringen som obalansen mellan könen till olika utbildningsvägar minskar i omfattning och betydelse.

Längs en andra huvudlinje gäller det alt genom skilda former av särbe­handling söka påskynda en utveckling i den riktning vi önskar. Om den unga människan inte behöver jämföras med andra än sina kamrater av samma kön ökar utsikterna för att vederbörande skall våga ta det steg som hon eller han annars tvekar inför. Ingen form av särbehandling verkar emellertid av egen kraft. Detta är viktigt att understryka. Såväl den valda utbildningsvägen som det efterföljande yrkesarbetet måste vara bättre än vad de positivt särbehandlade i utgångsläget föreställer sig, I annat fall kan effekten lätt bli rakt motsatt till vad som har varit avsikten.

Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att det nu finns skäl för att gå vidare med det jämstäUdhetsarbete som påbörjats såväl vad gäller föränd­ringar i skolarbetets organisation och innehåU som i arbetet med skilda former av särbehandling. Skolöverstyrelsen presenterar i sin framställan en rad exempel på åtgärder i dessa båda syften.

Det finns goda mofiv för att nu pröva mer okonventionella lösningar för alt åstadkomma ett tydligare genombrott för arbetet med jämställdhet inom såväl ungdomsskolan som högskolan och den allmänna vuxenutbild­ningen. Jag avser alt bedriva arbetet enligt den inriktning, somjag här har angivit. Formerna härför kommer jag att närmare redogöra för i den samlade proposition om jämsländhetsarbetet, vars framläggande våren 1988 arbetsmarknadsministern senare i dag kommer att fömlskicka. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson,

3.4 Miljöfrågor

3.4.1 Allmänt

Frågor som rör värnet av vår miljö har allt mer kommit att framstå som avgörande för våra framtida livsbefingelser och vår överlevnad. Luftför­oreningar, skogsdöd och förorening av sjöar och hav har nått en sådan omfattning atl de utgör hot mot vår hälsa och den ekologiska balansen. Kraftfulla ålgärder för att förbättra miljön är därför nödvändiga.

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter emellertid medverkan inom alla samhällsområden. Utbildnings-, forsknings- och kulturpolitiken har där viktiga bidrag att lämna,

Utbildningspolifikens centrala roll har uppmärksammats världen över.                              67


 


Vid Unesco:s och UNEP:s kongress om miljövårdsutbildning i Moskva i     Prop. 1987/88:100 augusti 1987 redovisades från en rad länder - både industriländer och     Bil. 10 u-länder, såväl OECD-länder som socialistiska stater i Öst-Europa och Asien — ökade ambitioner på detta område.

En fundamental roll för forskningen och den högre utbildningen är att utveckla den sofistikerade teknik som behövs för att lösa miljöproblemen. Genom att systemafiskl inrikta tekniken mot lösningar som innebär hus­hållning med naturresurser och energi får vi ell posifivl samband mellan teknisk och ekonomisk tillväxt och god miljö. Uppfattningen att tUlväxl oundvikligen leder fill sämre miljö bygger på en felsyn. Det är snarare så att ju mer tekniken utvecklas och förfinas, desto större blir möjligheterna atl skydda och bevara en god miljö.

Utbildningspolitikens mest påtagliga roll för miljöarbetet är att svara för utveckling och upprätthållande av kompetensen hos befattningshavare inom miljövården och andra områden av betydelse för miljön. Den mest grundläggande rollen är dock att ge alla en ekologisk aUmänbildning och en förståelse för sambanden mellan människan och hennes omgivning.

Med hänvisning till utbildningsfrågornas strategiska betydelse för miljövårdsarbetet anmälde miljö- och energiministern i förra årets bud­getproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16 s. 19) all hon i samråd med mig och statsrådet Göransson funnit del ändamålsenligt att bilda en gemensam arbetsgmpp mellan utbildningsdepartementet och miljö- och energidepar­tementet.

Arbetsgmppen har varit verksam under år 1987 och utarbetat ett antal
förslag till ätgärder.                                                                                         ,

De förslag somjag och statsrådet Göransson i det följande redovisar har i flertalet fall utarbetats inom den nyss nämnda arbetsgmppen. Vår anmä­lan av dessa förslag sker efter samråd med miljö- och energiministern.

Statsrådet Göransson anför

3.4.2 Undervisning i miljöfrågor i grundskolan

Beträffande miljöfrågorna i grundskolan har den nyss nämnda arbetsgmp­pen i samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och statens naturvårdsverk utarbetat vissa förslag till åtgärder fr, o. m. budgetåret 1988/89. Jag vill i det närmast följande beröra några av dessa.

I dag finns särskilda personer knutna till länsskolnämnderna med uppgift att vägleda och inspirera undervisningen i miljöfrågor, s, k, miljöresursper­soner, Inga särskilda ekonomiska resurser har dock avsatts för ändamålet. Jag anser i likhet med arbetsgmppen att länsskolnämnderna bör få ett reellt handlingsutrymme genom att det under anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet beräknas medel för den personella insatsen saml för inköp av tjänster från miljöorganisationer m.m.

Stort behov finns även av fakta- och informationsmaterial av olika slag,
liksom av en periodisk lidskrift om miljöfrågor och miljöundervisning- .                                68


 


Miljö- och energiministern kommersenare denna dag all föreslå att medel     Prop. 1987/88:100
för sådana åtgärder anvisas fill statens naturvårdsverk.                             Bil. 10

I samarbete med statens naturvårdsverk organiserar nu aUt fler kommu­ner s. k. naturskolor. Syftet med dessa är atl vara ett praktiskt komplement fill skolans undervisning i orienteringsämnen. Jag ser det som glädjande och angeläget att verksamhet av delta slag får en ökad spridning. Särskilt för de många elever som växer upp i tätorter är det en ovärderlig tillgång att del finns en naturskola i kommunen, men även för skolor som har naturmiljöer nära inpå sig är det av stort värde atl ha en organiserad friluftsverksamhet- Naturskolorna bör ses som en resurs som den tidigare nämnda personalen på länsskolnämnderna kan hänvisa till och utnyttja i sin verksamhet i kontakt med enskUda skolor.

För att stimulera skolorna fill en utveckling av undervisningen i miljöfrå­gor behöver vidare årligen återkommande motivationshöjande åtgärder vidtagas, SÖ och naturvårdsverket kommer atl samverka vid planering och genomförande av sådana aktiviteter. En mindre del av de medel som anslås under tidigare nämnda anslag bör därför reserveras för dessa åtgär­der.

Utbildningsministern anför

3.4.3 Undervisning i miljöfrågor I gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

Som jag framhållit i det föregående är miljöfrågorna av en så övergripande natur att de har anknytningspunkter i praktiskt taget alla ämnen i skolan och den kommunala vuxenutbildningen. I vissa ämnen har dock miljöfrå­gorna en mera självskriven plats än i andra.

Inom teoretiska utbildningar är framför allt biologi ett naturligt "värd­ämne", men också t. ex.ämnena naturkunskap, fysik, kemi och samhälls­kunskap. Flera av dessa ämnen har huvudmoment som direkt har koppling till miljöfrågor och miljövård.

Vad gäller yrkesinriktade utbildningar torde det naturliga värdämnet vara del eller de dominerande yrkesämnena på respektive linjer/kurser.

Enligt min mening är del angeläget att på olika sätt stödja lärama i deras arbete alt ta upp miljöfrågorna i undervisningen. Detta skulle kunna'ske genom en mer genomtänkt produktion av informations- och undervisnings­material, som är mer direkt anpassat till respektive undervisningsämne. Sålunda behöver t. ex. undervisningen i samhällskunskap stöd av informa­fions- och undervisningsmaterial om miljöskyddslagen, naturvårdslagen, näringslivets resp. allmänhetens ansvar m. m. Sådant material bör, för att vara tUlräckligt konkret, även innehålla praktikfall, tagna ur verkligheten. För de olika yrkesämnena behövs konkreta beskrivningar av vad miljö­skyddslagen och naturvårdslagen innebär för resp. yrkesämne.

Som hjälp att utnyttja informations- och undervisningsmaterial av detta
slag är det också angelägel att ett nära samarbete sker med länsstyrelser-                            69


 


nas naturvårdsenheter och kommunala hälso- och miljöskyddsförvallning-     Prop. 1987/88:100 ar. Dessa kan även bidra med lokalt anknutet material att bygga undervis-     Bil. 10 ningen på.

I en kommande proposition om den framlida yrkesutbildningen i gymna­sieskolan avser jag att återkomma till miljöfrågornas plats inom detta utbildningsområde,

3.4.4 Miljöfrågorna i grundläggande högskoleutbildning

Gmndläggande högskoleutbildning är ett viktigt instrument för att föra ut kunskap om miljöfrågor till dem som senare i yrkeslivet på olika sätt kommer att påverka utformningen av vår miljö. Jag ser det därför som självklart att studerande i den gmndläggande utbildningen får insikter i dessa frågor.

Miljöfrågorna berör i stort sett samtliga högskoleutbildningar. Omfatt­ningen av miljöinslagen varierar naturligtvis inom vida gränser, eftersom högskolan omfattar ett brett spektmm av utbildningar, från humanisfiska och konstnärliga utbildningar till specialistutbUdningar.

I detta sammanhang kommer jag alt behandla utbildningar där miljöfrå­gorna är VäsenlHga för en god insats i arbetslivet. Jag tänker då främst på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som leder fill sådan yr­kesverksamhet där beslut fattas och åtgärder vidtas som påverkar vår yttre och inre miljö. Vidare tänker jag på läraratbUdningarna. Dessa är av stor betydelse i detta sammanhang, eftersom lärama i gmndskolan har ansvaret för att ge barn och ungdomar kunskaper om och förståelse för miljöns betydelse för våra livsbefingelser och vår överlevnad.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse till regeringen den 1 oktober 1987 redovisat olika åtgärder som vidtagits för att öka miljöinslagen i matematisk-naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. UHÄ konstaterar där alt man utnyttjat möjligheterna att påverka utbUd-ningarnas innehåll via utbildningsplaner så långt det är möjligt. I fortsätt­ningen avser UHÄ att koncentrera sitt arbete på alt följa upp hur målen för miljöinslagen uppfylls vid olika högskoleenheter. Bl. a. planeras en konfe­rens med linjenämndsföreträdare och utbildningsledare inom den tekniska sektorn.

I de utbUdningsplaner för lärarutbildningen som faststäHs av UHÄ har kraven på kunskaper om miljöfrågor skärpts. Eftersom utbildningens kon­kreta innehåll utformas genom lokala beslut, har linjenämnderna en nyc­kelroll när det gäUer att införa miljöfrågor i utbildningen. UHÄ bör i samarbete med naturvårdsverket m. fl, kunna ge vägledning och stöd åt det lokala arbetet. Jag har erfarit att UHÄ bl, a, planerar konferenser med linjenämndsföreträdare och utbildningsledare inom undervisningssektorn och med lärarutbildare inom de naturvetenskapliga ämnena.

Jag ser positivt på de åtgärder som UHÄ vidtagit. Det finns emellertid
nu skäl att vidga insatserna till alt också omfatta fler utbildningslinjer,
också inom andra yrkesutbildningssektorer. Jag avser därför att återkom­
ma till regeringen med ett förslag till uppdrag åt UHÄ att intensifiera sina                             70


 


insatser även vad avser utbildningarna inom sektorn för utbildning för     Prop. 1987/88:100
administrativa, ekonomiska och sociala yrken.                                         Bil. 10

Fortbildning av lärare och lärarutbildare är ett väsenfiigt medel för att förbättra miljöfrågornas ställning i skolan och förskolan. Dessa frågor har hittills inte prioriterats särskilt högt av kommunerna når det gäller lärarut-bildning- Jag har i del föregående redovisat en rad ålgärder för att stärka miljöfrågorna i skolan. Jag räknar med all kommunerna följer upp de nu föreslagna åtgärderna genom atl ge fortbildning inom miljöområdet ökad prioritet. Jag utgår också från att högskolan i samband med de förändringar av lärarutbildningarna som nu genomförs utnyttjar tillfället atl fortbilda lärarutbildarna inom detta viktiga område.

3.4.5 Miljöinsatser inom forskningsområdet

Forskning för en bättre miljö och en varsammare resurshushållning var ett av de områden som prioriterades i 1987 års proposifion om forskning, ProposUionen har inneburit väsentliga förstärkningar inom en rad ämnes­områden som är av stor betydelse för att vi skall få underlag för åtgärder mot olika miljöproblem.

Jag vill i detta sammanhang särskilt nämna det centrum för miljövelen-skaplig forskning som inrättats vid universitetet i Umeå den 1 juli 1987, stödet till det inlernationella miljöforskningssamarbetet Global Change, där Sverige genom Vetenskapsakademien åtagit sig sekretariatsfunk­tionen, och de förstärkningar som tillförts den toxikologiska forskningen, bioleknikområdet och polarforskningen. Vidare skall baslaboratorier för marin naturvetenskaplig forskning inrättas. Dessa kommer alt kunna få en betydelsefull roll för miljöövervakningen kring våra kuster. Dessa och andra insatser inom forskningen kommer enligt min bedömning alt få stor betydelse, direkt eller indirekt, för möjligheterna alt bedriva en akfiv miljöpolitik. .

Statsrådet Göransson anför

3.4.6 Miljöinsatser inom kulturområdet

Uppgiften att förbättra miljöundervisningen är också av betydelse för kulturområdet. En viktig uppgift för länsskolnämndernas personal med särskild kompetens inom miljöområdet bör vara att företräda en bred miljösyn som också omfattar vården av den av människan byggda och odlade miljön — kulturmiljön. Naturvärden och kulturhistoriska värden bör sålunda ses i ett samlat perspektiv, t. ex. när det gäller det traditionella odlingslandskapet där ett äldre ekonomiskt markutnyttjande givit betingel­serna för den flora och fauna som vi nu värnar om.

Det är numera också uppenbart all luftföroreningarna hotar också vårt
kulturhistoriska arv genom att värdefulla byggnader och kulturföremål
bryts ned i accelererande takt. En viktig utgångspunkt för undervisningen i                         71


 


miljöfrågor bör vara att människa och miljö är beroende av varandra och     Prop. 1987/88:100 att skyddet av miljön skall omfatta även de värden som människan själv     Bil. 10 har tillfört. Jag återkommer till dessa frågor i den proposition om kultur­miljövården som regeringen planerar till våren 1988,

I regeringens proposition (prop, 1986/87:97 s, 27-28) om de centrala museernas uppgifter och ansvar behandlade jag museernas ansvar för ekologisk kunskapsspridning. Medel har anvisats som gjort det möjligt för bl.a. naturhistoriska riksmuseet. Skansen, kulturrådet och naturvårdsver­ket att påbörja ett utvecklingsprojekt inom detta område.

72


 


A. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Utbildningsdepartementet


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

 

 

 

1986/87 Utgift

38463319

 

 

1987/88 Anslag

34500000

 

 

1988/89 Förslag    '

36995000

 

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

163

4

Anslag

 

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Besvärsnämnd

 

34281000

(28697000)

219000

4-2490000 (4-2240000) 4-      5000

Summa

 

34500000

4-2495 000

För utbildningsdepartementets del beräknar jag medel med utgångs­punkt i ett huvudförslag, som fördelas med 5% över en treårsperiod. Totalt beräknas för budgetåren 1988/89 t.o-m, 1990/91 en besparing med 1 725000 kr., fördelat med resp, 100000, 625000 och I OOOOOO kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 36995 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


21242507 21953000 16613 000


Reservation


79010


Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 16613 000 kr,


A 3. Extra utgifter

 

1986/87

Utgift  -

933 585

1987/88

Anslag

951000

1988/89

Förslag

951000


Reservation


17464


 


Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 951 000 kr.


73


 


B.   SKOLVÄSENDET                                                                 Prop. 1987/88:lOO

Bil. 10

Centrala och regionala myndigheter m.m.

B 1. Skolöverstyrelsen

1986/87 Utgift          142553434

1987/88 Anslag        128592000

1988/89 Förslag        133 611000

Skolöverstyrelsens (SÖ) arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministra­tionen.

Skolöverstyrelsen

SÖ:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall ett treårigt huvudförslag redovisas med en sammanlagd minskning om 5 %. Om en myndighet emellertid av särskilda skäl bedömer det inte lämpligt atl fastlägga resursramen för mer än ett år, skall myndigheten lämna ett förslag för budgetåret 1988/89 vilket innebär en minskning med minst 2%, Sådana skäl kan enligt direkfiven vara statsmaktsbeslut som märkbart kommer att påverka myndighetens verk­samhet under perioden.

SÖ redovisar följande skäl för att en resursram bör fastläggas för endast ett budgetår-Beredningen av frågor om styrningen av skolan har nyligen börjat sitt arbete. Inom ramen för beredningen behandlas fördelningen av ansvar mellan olika intressenter på skolområdet, särskilt förhållandet mellan sta­ten och kommunerna. Beredningens förslag torde få stor betydelse för SÖ:s roH och verksamhet. Även den aviserade förändringen av den statliga förvaltningen i länen kan få konsekvenser för SÖ:s organisation, SÖ:s redovisningscentrals framtida roll och verksamhetsområde är beroende av utredningen om den samordnade länsförvaltningen men också av riksrevi­sionsverkets utredning om redovisningsverksamhelen. Inom den närmaste framtiden, sannolikt inom dén treårsperiod som ett huvudförslag innefat­tar, kommer SÖ:s verksamhet alltså med mycket stor sannolikhet att förändras, SÖ lämnar därför ett huvudförslag innebärande en ivåprocentig minskning (-2422000 kr,) för enbart budgetåret 1988/89 och hemställer all resurserna fastställs endast för detta budgetår,

SÖ föreslår alt denna minskning tas ut genom dels indragning av tjänsten
som överdirektör och åtta tjänster i lönefällel N 8-N 16 vid redovisnings­
centralen, dels genom minskning av medel tUl expertis och övriga förvalt­
ningskostnader samt lokalkostnader. Tjänsten som överdirektör har enligt
riksdagens beslul varit vakanl sedan innehavaren förordnades på annan
tjänst den 1 juli 1985, En enklare konstruktion av verksledningen har under
tiden prövals. Ett av skolråden har, utan förändringar av hans arbetsupp­
gifter i övrigt, fungerat som ställföreträdare för generaldirektören och bl, a,                           74


 


varit ledamot och vice ordförande i SÖ:s styrelse. Denna ordning bör enligt SÖ:s mening permanentas.

2.      SÖ har i skrivelse den 29 juni 1987 föreslagit vissa förändringar i SÖ:s organisafion, som syftar till en omstmklurering av planeringssekretariatet och administrativa avdelningen.

3.      SÖ anser att medel för information behöver ökas med minst 4 milj. kr. Härav har SÖ beräknat 2 milj. kr, för informafion om förändringar av den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen. SÖ förutsätter att medel för detta ändamål ställs till förfogande i särskild ordning. Medelsbehovel för övriga informationsinsatser ökar med 2 milj. kr. för bl.a, ökat sidantal i Läro-plansDebatt, information fill lärare i grundskolan om fortbildning fill kom­petens motsvarande den nya gmndskollärarutbildningen, breddad infor­mation fill skolledare i form av nyhetsblad samt informationsbroschyr om statens skolor för vuxna.

4.      Förbundet Mot Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) bildades år 1979.
Dess verksamhet Skriv-Knuten bedrivs pä försök under en treårsperiod till
utgången av december 1988. Försöket bekostas med medel ur AUmänna
arvsfonden och vissa medel från Utbildningsradion-
SÖ anser att en mer permanent lösning bör sökas av frågan om resurser

för den angelägna verksamhet som Skriv-Knuten bedriver och avser åter­komma med förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1989/90. SÖ anser emellertid alt det nu är nödvändigt atl garantera fortlevnad av Skriv-Knutens verksamhet även under andra hälften av budgetåret 1988/89. Skriv-Knuten har beräknat kostnaderna härför fill 665000 kr. SÖ föreslår en engångsanvisning om 500000 kr. för ändamålet.

5.  SÖ beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Skolöverstyrelsen
fill 133 346000 kr. (exkl. pris- och löneomräkning, vilken enligt direktiven
skall göras av regeringskansliet).


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Kostnader för redovlsningscentral Skolöverstyrelsens författningssamling Bidrag till vissa organisationer m.m. Bidrag till löntagarorganisationer

359

104445000 (80253000) 16687000 1436000 1208000 1504000 3312000

128592000

-10

4-3 799000 (4-4203000) 4-     19000 4-   128000 4-   161000 4-  780000 +   132 000

+5019000


Föredragandens överväganden

Kommittén Beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområ­det skall lämna sina förslag sä atl en proposition kan föreläggas riksdagen under våren 1988, Förslagen kan fä konsekvenser för skolöverstyrelsen (SÖ), Jag har därför i huvudförslaget utgått från att en resursram bör


75


 


fastställas för endast ett budgetår och vid mina beräkningar utgått från en     Prop. 1987/88:100 minskning orri 2551 000 kr. Jag vill för riksdagens kännedom meddela alt     Bil. 10 jag avser att återkomma till regeringen med förslag alt fr. o. m. den 1 juli 1988 dra in tjänsten som överdirektör vid skolöverstyrelsen,(1)

Jag har beräknat 7 837 000 kr, i pris- och löneomräkning.

Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen den 15 oktober 1987 beslutat om vissa smärte organisatoriska förändringar av SÖ, Således sammanförs delar av den administrativa avdelningen och planeringssekre­tariatet fr. o. m. den 1 juli 1988 till en planeringsavdelning samtidigt som en enhet under generaldirektören inrättas för juridiska ärenden-(2)

I likhet med SÖ finner jag det viktigt att sprida information om skolans mål och arbete. Särskilt viktigt är det alt informationsinsatserna till skolle­dare kan breddas och fördjupas. Jag har dock inte nu beräknat några extra medel för detta. Anslaget förstärktes senast inför budgetåret 1986/87 med 1 milj. kr-(3)

Den verksamhet som bedrivs av Förbundet Mol Läs- och Skrivsvårighe­ter genom Skriv-Knuten fyller enligt min mening en viktig funktion. Jag beräknar därför en medelstilldelning av 0,2 milj. kr. till förbundet fr. o.m. budgetåret 1988/89. Medlen beräknas under anslagsposten Bidrag lill vissa organisafioner. (4)

Jag har i inledningen (avsnitt 3.2) redovisat mina överväganden beträf­fande insatser rörande dataundervisning i skolan m. m. Jag har därvid funnit att det inte längre är nödvändigt atl här anvisa särskUda informa­tionsmedel (-1 milj. kr,).

Jag kommer senare under anslaget Gli. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation atl föreslå att ansvaret för framställning av lättläst litte­ratur överförs från SÖ tiH den fr. o. m. den 1 januari 1987 bildade Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Till följd härav överförs medel motsvarande kostnaderna för personal jämte lokaler, sammanlagt 320000 kr,, från detta anslag till det nämnda anslaget G 11,

I övrigt räknar jag inle med andra förändringar under anslaget än sådana som är av automatisk natur.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag har anfört och fill sammanställningen hemstäl­ler jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-, slagsanslag av 133 611 000 kr.

B 2. Länsskolnämnderna

1986/87 Utgift          160503 141

1987/88 Anslag        154159000

1988/89 Förslag        147986000

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation framgår av för­
ordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministra-                                 76


 


tionen. Föreskrifter om vissa ledamöter och suppleanter i länsskolnämn-     Prop. 1987/88:100
derna finns i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100).
                                                              Bil. 10

Ur anslaget bestrids kostnader för personal vid länsskolnämnderna samt vid utbildningsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län.

Skolöverstyrelsen

1, Enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall ett treårigt huvudförslag lämnas med en sam­manlagd minskning om minst 5%, Om emellertid en myndighet av säiskU-da skäl bedömer det olämpligt atl fastlägga resursramen för mer än ett år, skall emellertid ett förslag lämnas för budgetåret 1988/89 innebärande en minskning med minst 2%.

Övervägandena om en samordnad länsförvaltning innebär i nuläget en betydande osäkerhet om länsskolnämndernas framtida organisation. Även förslag från beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområ­det torde komma alt påverka länsskolnämndernas roll och arbetsuppgifter i framliden.

SÖ anser dessa faktorer vara skäl för att en resursram bör fastläggas för endast ett budgetår. SÖ bedömer det inle vara.lämpligt och möjligt att nu föreslå rationaliseringar, som medför indragning av tjänsier, utan anser sig ha starka skäl för att begränsa huvudförslaget för budgetåret 1988/89 till 1%. (-1542000 kr.)

2, SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Länsskolnämn­derna till 153 921000 kr, (exkl. pris- och löneomräkning, vilken enligt direktiven skall beräknas av regeringskansliet.

1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Personal                                                              454,5                         of.

Anslag

Förvaltningskostnader                                140862700'             -6938000

(därav lönekostnader)                               (111715000)          (-6929000)'

Lokalkostnader                                            13 296300'           +  991000*

154159000              -6173000

' varav för Norrbottens län 7261 800, Anges med anledning av försöksverksamhet

med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län (SFS 1985:1073 och 1986:418),

 varav för Norrbottens län 5560000

' varav för Norrbottens län 574900

'• varav för Norrbottens län -533 800

' varav för Norrbottens län -466000

' varav för Norrbottens län +2 100

Föredragandens överväganden

Förslag från kommittén Beredningen om ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet kommer att läggas lill gmnd för en proposifion till riksda­
gen under våren 1988. Jag finner det därför nu lämpligast att i huvudförsla-
                                               77


 


get föreslå en resursram endast för budgetåret 1988/89, Jag har vid min me­delsberäkning utgått från en minskning om 2% eller 3 285000 kr,( I) Jag har beräknat pris- och löneomräkning med 10 112000 kr, Somjag senare redovisar har jag överfört vissa expertmedel till anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet.


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemstäl­ler jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 147986000 kr.

B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet


30501610 31930000' 49188000

1986/87 Utgift           30501610              Reservation

1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

' Anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd


1055294


Ur anslaget utgår medel dels för länsskolnämndernas verksamhet för främjande av lokalt utvecklingsarbete, dels för länsskolnämndernas med­verkan i program för samlad skolledamtbildning enligt förordningen (SÖ-FS 1987:42) om skolledarutbildning, dels för bidrag lill kommunernas lokala skolutveckling enligt förordningen (1983:238) om särskilt statsbi­drag fill lokal skolutveckling (omtryckt 1984:630), dels ock för bidrag för försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan enligt förordningen (1984:632) om extra statsbidrag till försöksverksamhet och utvecklingsar­bete i gymnasieskolan.

 

 

Anslag

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

 

 

Skolöver-

Före-

 

Regional verksamhet till

 

styrelsen

draganden

1,

 

 

 

 

stöd för utveckling av skol-

 

 

 

 

väsendet-

6771000

+   542000

+ 16203 000

2,

Bidrag till kommunernas

 

 

 

 

lokala skolutveckling

10 190000

-3 184000

+    306000

3,

Försöks- och utvecklings-

 

 

 

 

arbete inom gymnasieskolan

14969000

+ 3 199000

+    449000

4,

Främjande av jämställdhet

 

 

 

 

i skola och vuxenutbildning

-

+ 1000000

0

5,

Fredsundervisning

-

+ 1000000

+    300000

 

 

319:10000

+ 2557000

+ 17 258000

" Tidigare Nämndernas verksamhet till främjande av lokalt utvecklingsarbete


Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande, 1. Pris- och löneomräkning 2 557 000 kr.


78


 


2,  Fr, o, m, budgetåret 1985/86 har från anslagsposten åriigen 4 milj, kr,     Prop. 1987/88:100
fördelals lill små kommuner med litet antal lärare och stort avstånd till     Bil. 10
högskola för atl kompensera dem för deras relativt sett högre kostnader för

lärarnas dellagande i fortbildning i högskolan.

SÖ upprepar sitt förslag från föregående års anslagsframställning alt kompensationen lill de angivna kommunerna bör ges inom ramen för bidraget lill lokal skolutveckling. Tekniskt bör detta gå till så att den generella bidragsprocenten som tillämpas för alla kommuner minskas med fyra hundradelar. De medel som dessa hundradelar motsvarar bör fördelas av SÖ direkt lill de kommuner som behöver kompenseras för sina relalivt sett högre kostnader för fortbildning. De frigjorda medlen under förevaran-de anslag bör enligt SÖ:s mening utnyttjas för alt finansiera reformer,

3,  Intresset för försöksverksamhet och utvecklingsarbete i gymnasiesko­
lan har fått en betydande omfattning. Såväl SÖ som länsskolnämnderna
har vid bedömning av ansökningarna tvingats till hårda prioriteringar och
begränsningar. Utgångspunkten för dessa bedömningar år de försöksområ­
den som redovisades i propositionen (1983/84:116) om gymnasieskola i
utveckling och som utvecklats och exemplifierats i SÖ:s försöks- och
utvecklingsprogram. Inom dessa områden har det visat sig nödvändigt alt
göra skillnad mellan lokalt utvecklingsarbete som siktar lill förbättringar
vid den egna skolan och sådan verksamhet som kan leda till förändringar
av gymnasieskolan i ett nationellt perspektiv. Även med dessa avgräns­
ningar har ytterligare prioriteringar erfordrats.

Vissa försöksområden och verksamheter har krävt större ekonomiska insatser än hittills anslagna resurser medgivit. Detta gäller bl, a, försök med ämnesanknuten praktik. SÖ bedömer här behovet av ett extra resurs­tillskott lill 4,5 milj, kr.

Under försöksperioden har fiera hundra enskilda skolor tillförts en grundläggande utvärderingskompetens som varit av stort värde för skolans utveckling.

Läsåret 1985/86 deltog ca 300 skolor i verksamheten. Även här har en anpassning måst göras till den knappa medelstilldelningen. Under för­söksverksamhetens senare skede bör utvärderingen intensifieras, medan planering av nya projekt upphör. Även vid en sådan omprioritering av verksamheten kvarstår behovet av en begränsad ökning av medlen för verksamheten, SÖ bedömer att ytteriigare 100 skolor borde få möjlighet all arbeta med lokal utvärdering (+2500000 kr,),

SÖ bedömer det sammanlagda behovet av medel för reformeringen av gymnasieskolan till 24 milj, kr, SÖ saknar emellertid möjlighet atl inom sill ansvarsområde lämna förslag om omprioriteringar för att finansiera en sådan utökning (+9,031 milj, kr,) varför SÖ begränsar sitt förslag till en ökning med 2 milj, kr,

4,  Elevernas könsbundna studie- och yrkesval har — trots en livlig debatt
och många lokala och regionala skolprojekt - förändrats i alltför ringa
grad.

Arbetsmarknadsdepartementet har under ett antal år understött olika
jämställdhelsprojekt inom skolans område. Projektverksamheten har varit
vitaliserande, men enligt SÖ:s uppfattning räcker det inte med alt bedriva                             79


 


tillfålliga, fidsbegränsade projekt. Det är helt nödvändigt att integrera Prop. 1987/88:100 jämställdhelsfrågan i utbildningsplanering, läroplansarbete m.m. inom Bil. 10 resp. skolform. För detta måste en särskild offensiv komma till stånd, varvid tydliga mål skall anges för arbetet avseende resp, skolform. Sär­skild personal inom SÖ bör leda arbetet och tydliga tidsramar bör anges för när målen skall ha nåtts. För gymnasieskolan t, ex, bör målsättningen vara atl ingen linje inom fem år skall ha mindre än 20% av undertepresenlerat kön. För T-linjen bör dock målsättningen vara att 40% skall vara flickor. Vidare avser SÖ att verka för atl ett kontaktnät skapas mellan skola och aktiva yrkesverksamma med olraditionella yrken, vilka i egenskap av "faddrar" engageras i skolans jämstäUdhetsarbete, att utforma.ett långsik­tigt handlingsprogram för jämställdhetsarbetel inom vuxenutbildningssek-lorn speciellt med tanke på invandrarkvinnor och kvinnor med handikapp samt att i samarbete med universitets-och högskoleämbetet la fram ett handlingsprogram för hur jämslälldhelsfrågorna skall få genomslag i lärar­utbildningen.

För alt göra den kraftsamling för skolans jämstäUdhetsarbete som SÖ finner nödvändig beräknar SÖ ett medelsbehov av I milj. kr.

5.   Enligt SÖ:s uppfattning finns starka skäl att verka för alt förstärka
fredsundervisningens ställning i skolan. Läroplanernas mål och riktlinjer
talar tydligt om betydelsen av att frågorna om internationell förståelse och
fred uppmärksammas i undervisningen. Trots detta får dessa frågor ofta
inte någon samlad och genomtänkt behandling i skolan. De globala hoten,
inle minst de som kärnvapen och de mililära mslningarna i övrigt innebär,
kan leda
till framlidsångest och pessimism bland barn och ungdom. Bl.a.
av denna anledning är det av betydelse att frågor om fred och internationell
förståelse behandlas i skolan,

SÖ föreslår att medel ställs till förfogande för alt ulveckla och förslärka fredsundervisningen och undervisningen om och i internationell förståelse. Medlen bör i första hand användas för all bedriva pilotprojekt i grundsko­lan och i gymnasieskolan och koncentreras lill ett begränsat antal län, SÖ föreslår I milj, kr. för detta ändamål.

6.   SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Stöd för ut­
veckling av skolan till 34487 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat pris- och löneomräkning med 958000 kr.

Jag anser atl den kompensation, som sedan budgetåret 1985/86 utgått till små kommuner med litet antal lärare och stort avstånd till högskola för ■ deras relativt sett högre kostnader för lärares dellagande i fortbildning i högskolan, även i fortsättningen bör bekostas från detta anslag (2).

Våren 1984 godkände riksdagen riktlinjerna för en utveckling av gymna­sieskolan genom olika slag av försöksverksamhet (prop, 1983/84:116, UbU 29, rskr, 412). Under detta anslag beräknas medel till slöd för planering, genomförande och utvärdering av försöken.

Chefen för utbildningsdepartementet har redan fidigare i inledningen
(avsnitt 2,3) beskrivit SÖ:s första, samlade utvärdering av försöken. Där-                             80


 


vid har han angett ett antal områden som särskilt väsentliga att nu koncen-     Prop. 1987/88:100
trera insatserna på.
                                                                             Bil. 10

Med en koncentration av detta slag, när medel knappast längre behövs för planering, kan utrymme skapas för all fr.o.m. budgetåret 1989/90 använda medel under både detta och andra anslag lill stöd för t.ex, det utvecklingsarbete som kommer atl startas avseende treåriga yrkesutbUd-ningar.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag därmed inte någon ytterligare ök­ning av medlen för försöksverksamhet och utvecklingsarbete utöver de ca 15 milj, kr, som redan utgår (3),

Såsom jag tidigare har anfört i inledningen (avsnitt 3,3) avser jag att återkomma med en redovisning för hur jämställdhetsarbetet inom utbild­ningsdepartementet bör bedrivas. I avvaktan härpå beräknar jag inte nu några extra medel för jämställdhetsarbete. Jag anser det emellertid angelä­get att SÖ även fortsättningsvis inom ramen för tilldelade resurser arbetar för en utveckling av jämställdhetsfrågorna. (4)

Undervisning i de viktiga frågorna om fred, överlevnad och mänskliga rättigheter bör bedrivas med en ämnesövergripande undervisning och i ett väl fungerande lagarbete. I likhet med SÖ finner jag det motiverat att utveckla och förstärka skolans undervisning i internationell förståelse och fredsfrågor. Därvid bör även vårt eget lands utrikes- och säkerhetspolitik beröras. Vid min medelsberäkning har jag därför avsatt 0,3 milj. kr. för att vid några skolor stödja ett antal pilotprojekt för att utveckla metoder för sådan undervisning, (5)

Somjag anfört i inledningen (avsnitt 3,4,2) anser jag att särskilda medel bör avsättas för att förstärka miljöfrågornas ställning i grundskolan. Jag har beräknat 3 milj. kr. för detta ändamål.

Jag finner det motiverat atl rubriceringen av anslaget B 3. ändras fill Stöd för utveckling av skolväsendet. Jag föreslår vidare alt de medel som för närvarande anvisas under anslaget B 2. Länsskolnämnderna för anli­tande av experfis inom skilda sakområden överförs fill förevarande anslag och där sammanförs med anslagsposten 1. Därvid bör anslagspostens benämning ändras fill Regional verksamhet fill stöd för utveckling av skolväsendet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 49 188000 kr.

81

6    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


B 4. Statens institut för läromedel                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 10

1986/87 Utgift               24442423'

1987/88 Anslag              18378000

1988/89 Förslag             20225000

' Avser anslagen Statens institut för läromedelsinformation och Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade.

För statens institut för läromedel (SIL) gäller förordningen (1987:578) med instmktion för statens institut för läromedel.

SIL skall fullgöra uppgifter enligt förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel (omtryckt 1983:273), nämligen fast­ställa basläromedel, låta utföra läromedélsgranskning, informera om läro­medel och om läromedelsgranskning. SIL skall vidare främja produktion av goda läromedel som är avsedda alt användas vid utbildning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ), SIL skall också handlägga ären­den om statsbidrag enligt förordningen (1974:439) om statsbidrag till pro­duktion av vissa läromedel (omtryckt senast 1987:579)- SIL skall särskilt främja utveckling och produktion av samt utge informafion om läromedel för elever med handikapp i utbildningar som står under fillsyn av SÖ, för barn med handikapp i förskolan, för minoritetsspråks- och invandrarun-dervisning samt för hemspråksträning i förskolan, SIL skall även i övrigt verka för förbättrad fillgång på läromedel inom områden där det råder brist.

Statens institut för läromedel

SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1988/89 innebår i huvudsak föl­jande:

1,  Huvudförslaget beräknas för SIL till totalt - 920000 kr. Minskningen
av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, 1 och 2%
för första, andra resp. tredje budgelårel. För nästa budgetår beräknas en
minskning med 368000 kr. (2%). SIL räknar med atl en tillämpning av
huvudförslaget medför en minskning av antalet tjänster och risk för överta­
lighet. En minskning av antalet handläggare kan enligt SIL endast ske om
någon av SIL:s obligatoriska arbetsuppgifter bortfaller, SIL hemställer att
huvudalternativet inte tillämpas.

2,  På grund av underbudgetering beträffande medlen för de fasta tjäns­terna föreslår SIL att 159000 kr, förs över från övriga förvaltningskostna­der till lönekostnader,

3,  Vid uppdelningen på de nya anslagen för budgetåret 1987/88 hänför­des för lite medel till verksamheten med läromedelsgranskning. En överfö­ring av 115 000 kr, bör därför ske från anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m, m, till detta anslag,

 

4,   SIL föreslår atl två tjänster inrättas för dataprogramutveckling för handikappade (+352000 kr,).

5,   Vidare föreslår SIL expertismedel motsvarande en halv språkvetar-tjänst för produktionen av lexikon för invandrarundervisningen (Lexin)

(+100000 kr-)-                                                                                                                                              82


 


6.       För att kunna bedöma ansökningar om produkiionsstöd behöver SIL genomföra inventeringar av läromedelsbehoven på olika områden (+65000 kr.)-

7.       Enligt SIL behövs ökade medel för personalutbildning, kontorsmate-riel, serviceavtal för datorutrustning, inventarier m. m, (+325000 kr,),

8.       SIL beräknar medel för ytlerligare kontorsrum vid centrala kansliet samt för utökade lokaler för lager, videosludio m.m. vid handikappenhe­ten i Umeå (-H100000 kr.).

9.       SIL redovisar behov av engångsanvisningar för bl. a. datomtmstning för administrationen, dataterminaler för punktskrift samt diverse teknisk utmstning fill handikappenheterna (4-1736000 kr,),

10.  SIL beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Statens insfitut
för läromedel till 20934000 kr, (exkl, pris- och löneomräkning, vilken
enligt direktiven skall göras av regeringskansliet).


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

76,5

+2

Anslag

 

 

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

15045000

(12995000)

3 583000

100000

+ 1216000

(+1534000)

+  231000

+  400000

 

18728000

+ 1847000

Inkomster

350000

of.

 

18378000

+ 1847000


Föredragandens överväganden

Jag har beräknat löne- och prisomräkningen under anslaget fill 1126000 kr.

Vidare har jag vid mina beräkningar utgått från att huvudförslaget förde­las över en treårsperiod med en total reduktion av 5 % med fördelningen 2%, 1% och 2% för första, andra resp, tredje budgetåret. Minskningen för budgetåret 1988/89 beräknar jag till 390000 kr. Jag bedömer alt en sådan reduktion skall vara möjlig utan att arbetsuppgifterna för statens insfitut för läromedel (SIL) behöver förändras,(1)

I samband med omorganisationen den 1 juli 1987 av SIL och rikscentra­lerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade gjordes även en an­slagsomläggning. Fr, o, m, budgelårel 1987/88 anvisas medel för SIL:s verksamhet dels under detta anslag, dels under anslaget B 5. Utvecklings­insatser på läromedelsområdet m, m. På grund av underbudgetering av lönemedlen för de fasta tjänsterna förordar jag atl 159 000 kr. förs över från övriga förvahningskostnader till lönekostnader. Vidare förordar jag i enlig­het med SIL:s förslag alt 115000 kr. förs över från anslaget B 5, Utveck­lingsinsatser på läromedelsområdet m, m, till detta anslag med anledning av atf för lite medel hänfördes till verksamheten med läromedelsgransk­ning vid uppdelningen på de nya anslagen för budgetåret 1987/88,(2 och 3)


83


 


I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3,2) om data-     Prop, 1987/88:100 undervisning i skolan m, m, beräknar jag under detta anslag medel för två     Bil. 10 tjänster för dataprogramutveckling för handikappade. (4)

Jag tillstyrker ett belopp om 100000 kr. i ökade expertismedel för bl. a. Lexin och inventeringar av läromedelsbehoven på olika områden samt 96000 kr, under övriga förvaltningskostnader för bl, a. kostnader för per­sonalutbildning, kontorsmaterial, serviceavtal m, m, (5-7)

Vidare tillstyrker jag ell belopp om 0,5 milj, kr, för bl, a. inventarier och utmstning till handikappenheterna, dataterminaler för punktskrift saml viss datorutrustning för administration. Det bör ankomma på SIL atl inom denna ram göra de närmare avvägningarna av anskaffningsbehoven,(9)

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för läromedel för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 20 225 000 kr.

B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m.

1987/88 Anslag           7483000

1988/89 Förslag         10292000

Från anslaget betalas kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med handikapp samt för minorilels-och invandramndervisningen. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta produktionstjänster för denna verksamhet.

Statens institut för läromedel

Statens institut för läromedel (SIL) föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 bl. a, följande:

1.  SIL föreslår att 115000 kr. förs över till anslaget B 4. Statens institut
för läromedel från detta anslag.

2.       Inom vissa bristområden med små målgmpper har det inte varit möjligt att få förlag att producera läromedel, varför SIL har fått ta pä sig ansvaret för produktionen av dessa läromedel. Detta gäller bl.a. utveck­ling och produktion av läromedel inom dalaområdet för främst handikap­pade elever, läromedel för flerhandikappade och vissa ämnen i gymnasie­skolan samt lexikon för invandrarundervisningen. SIL föreslår därför alt 1,9 milj. kr, förs över till delta anslag från anslaget B 6, Stöd för produktion av läromedel,

3.       SIL begär en uppräkning av medlen för utveckling och produktion av läromedel (+1033 000 kr,) saml för informafion om läromedel (+134000

kr-).                                                                                                                        84


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Jag beräknar prisomräkningen under anslaget till 224000 kr.

Som jag har redovisat under föregående anslag tillstyrker jag att 115000 kr, förs över till anslaget B 4, Statens institut för läromedel från detta anslag. (1)

Sedan budgetåret 1985/86 har under anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel 0,5 milj, kr, anvisats för utveckling av och slöd fill produktion av läromedel på dataområdet i första hand för elever med handikapp. Jag förordar, enligt vad jag anfört i inledningen (avsnitt 3.2), atl dessa medel även fortsättningsvis får utgå. Dessa medel ingår i det belopp om 1,9 milj, kr, som statens institut för läromedel (SIL) föreslagit skall föras över till detta anslag från anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel för bl, a. utveckling och produkfion av läromedel inom dataområdet för främst handikappade elever, läromedel för flerhandikappade och i vissa ämnen i gymnasieskolan samt lexikon för invandrarundervisningen (Lexin), Jag tillstyrker SIL:s förslag all 1,9 milj, kr. förs över lill detta anslag från anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel.(2)

Riksdagen bemyndigade vid föregående års riksmöte regeringen atl för statens räkning godkänna avtal med förlag om produktion av Lexin (prop. 1986/87:100 bil. 10, UbU 10, rskr, 145). Regeringen uppdrog därför åt SIL att uppta erforderliga förhandlingar för att få lill stånd ett avtal mellan slalen och ett förlag om det totala produktionsansvaret för Lexin. SIL har redovisat att SIL inte godtagit det enda anbud som lämnats avseende produktionen av Lexin, Jag vill för riksdagens kännedom anmäla att rege­ringen därför gett SIL ansvaret för produktionen av Lexin inom ramen för anvisade medel. Enligt min mening bör produktionen avse de mest fre-kvenla invandrarspråken och framställningen av lexikon får ske i den takt som anvisade medel för SIL:s verksamhet tillåter,

Handikappinsfitutet, SIL och statens handikappråd har i en gemensam skrivelse påtalat bristen på läromedel för flerhandikappade. Mot bakgrund av detta och andra behov som föreligger föreslår jag att anslaget ökas med 800000 kr, för utveckling och produktion av samt information om lärome­del. Del bör ankomma på SIL att inom ramen för anvisade medel prioritera olika ändamål,(3)

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om produktionen av Lexin,

dels föreslår riksdagen att till Utvecklingsinsatser på läromedels­området m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 10292000 kr.

85


 


B 6. Stöd för produktion av läromedel                                               Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift

6378763

1987/88 Anslag

6127 000

1988/89 Förslag

4411000

Reservation                          120720

Ur anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av lärome­del som är avsedda att användas vid hemspråkslräning i förskolan, inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ), arbets­marknadsutbildning som anordnas av AMU-gruppen öch tolkordlistor. Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (1974:439) om stats­bidrag till produktion av vissa läromedel (omtryckt senast 1987:579),

Statens institut för läromedel

Statens institut för läromedel (SIL) föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 bl, a. följande:

1,      SIL föreslår att 1,9 milj, kr, förs över till anslaget B 5. Utvecklingsin­satser på läromedelsområdet m, m, från detta anslag för utveckling och produktion av läromedel inom områden där något förtag inte vill svara för verksamheten,

2,      SIL begär en höjning av anslaget med 630000 kr, på grund av det stora behovet av stöd inom bristområden.

3,  SIL kan efter regeringens bemyndigande lämna förhandsbesked om produkiionsstöd i form av garantibelopp inom vissa fastställda ekonomiska planeringsramar, vilka årligen revideras. Regeringen har fastställt plane­ringsramar för perioden 1988/89-1991/92, SIL föreslår alt planeringsra­marna för perioden 1989/90-1992/93 skall vara följande (milj, kr,),

1989/90________ 1990/91________ 1991/92_______ 1992/93_________________

3,0                        2,0                        2,0                         1,5

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat prisomräkningen under anslaget till 184000 kr,

Somjag har redovisat under föregående anslag tillstyrker jag att 1,9 milj.

kr, förs över från detta anslag lill anslaget B 5, Utvecklingsinsatser på

läromedelsområdet m- m. (1) Inom utbildningsdepartementet pågår, enligt vad jag har redovisat i

inledningen (avsnitt 2,1.2), en översyn av läromedelsfrågorna. I avvaktan

på resultaten härav är jag inte beredd föreslå någon uppräkning av ansla-

gel.(2) För att kunna ge förhandsbesked om produktionsstöd föreslår jag för

budgetåren 1989/90-1992/93 följande planeringsramar (milj, kr,), (3)

1989/90________ 1990/91________ 1991/92________ 1992/93_________________

3,0                        2,0                        2,0                         1,5

86


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge alt förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produk­
tion av läromedel får lämnas i enlighet med vad jag har förordat,

2.  till Stöd för produktion av läromedel för budgelårel 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 4411 000 kr.

87


 


För skolväsendet gemensamma frågor                              Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom

skolväsendet

1986/87 Utgift           25819809              Reservation               2969191

1987/88 Anslag         29572000

1988/89 Förslag         30755000

Från anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband därmed- Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, ut­värdering och spridning av information om verksamheten.

Vidare bekostas från anslaget den centrala utvärderingen av pågående försöksverksamhet inom gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

1, Pris- och löneomräkning 2481000 kr,

2,      SÖ föreslår att ytterligare 5 milj, kr, för läroplansarbete för gymnasie­skolans och vuxenutbildningens yrkesutbildningar anvisas under anslags­posten till centralt utvecklingsarbete,

3,   SÖ beräknar medelsbehovet under reservafionsanslaget Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet fill 37053000 kr.

Föredragandens överväganden

SÖ har i anslagsframställningen redovisat sill forskningsprogram. Jag finner SÖ:s ansatser vad gäller dispositionen av medlen till forskning stämma överens med vad som anfördes i den forskningspolitiska proposi­tionen (prop. 1986/87:80). De forskningsinsatser som SÖ planerar bedö­mer jag som angelägna, I anslutning till vad jag redovisat i inledningen (avsnitt 2,3) är därvid projekt som utvecklar och prövar metoder för att organisera och utforma en modern yrkesutbildning särskilt angelägna lik­som projekt om glesbygdens utbildningsfrågor samt spi"åkpedagogik.

Jag har beräknat pris- och löneomräkning med 1 183000 kr, • Många av kursplanerna inom den gymnasiala yrkesutbildningen är 15 — 20 år gamla. Förändringar i arbetslivet sker i snabb takt inte minst i tekniskt hänseende. Behovet av kursplaneförnyelse är därför mycket stort. Innevarande budgetår har 3 milj. kr, anvisats för en första etapp av ett centralt kursplanearbete beträffande yrkesinriktade utbildningar. Jag har beräknat ytterligare 6 milj, kr, för del fortsatta kursplanearbelel på central nivå med anledning av den aviserade proposifionen om försöks­verksamhet och utvecklingsarbete rörande de yrkesinriktade utbildningar-na,(2)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår

riksdagen                                                                                                                88


 


att till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsen-     Prop. 1987/88:100 det   för   budgelårel   1988/89   anvisa   ett   reservationsanslag   av     Bil. 10 30755000 kr.

B 8. Fortbildning m. m.

1986/87 Utgift           18191343               Reservation               1579518

1987/88 Anslag         23797000

1988/89 Förslag         66656000

Från anslaget betalas kostnader för skolledamtbUdningen och för sådana övriga utbildningsinsatser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för genom­förandel. SÖ ansvarar därvid för alt vissa angelägna utbildningar kommer till stånd, vilka inte kan anordnas inom högskolan. SÖ ansvarar således för alt vissa kurser och andra utbildningsinsatser anordnas för lärare i yrkes­ämnen och för personal vid specialskolan och sameskolan. Under inneva­rande år disponerar SÖ också medel för fortbildning av fysiklärare i ämnet elektronik. Inom anslaget disponerar SÖ även medel, som i styrande och stimulerande syfte fördelas vidare till kommunerna för att täcka kostnader för viss utbildning, som kommunerna själva ansvarar för. Under inneva­rande år fördelas således medel till fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux), till lokala fortbildningsinsatser i anslutning lill reformarbetet i gymnasieskolan samt för utbildning av lärare vid skolor som skall medver­ka i den skolförlagda delen inom grundskollärarlinjen. Vidare bekostas från anslaget bidrag till lärarorganisationer m, fl, för fortbildningsverksam-hel och bidrag till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och konferenser. Inom anslaget disponerar SÖ också medel för planering, uppföljning och information.

Enligt 8 § förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen skall SÖ kartlägga behovet av personalutbildning inom skolväsendet. Karlläggningen skall tillsammans med SÖ:s förslag till prioriteringar årligen presenteras för regeringen som ett underlag för dess och riksdagens ställningstaganden när det gäller resurser till högskolan, SÖ och kommunerna samt de övergripande riktlinjer som skall gälla för verk­samheten.

Skolöverstyrelsen

I avvaktan på beslul med anledning av rapporten (DsU 1986:6) Personalut­bildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan föreslår SÖ för budgetåret 1988/89 inle någon förändring i ansvarsfördelningen mellan SÖ och hög­skolan när del gäller att anordna personalutbildning för skolväsendel, SÖ:s förslag under delta anslag innebär i huvudsak följande,

1.      Pris- och löneomräkning 1 669000 kr.

2.      SÖ beräknar 10,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för den nya skolle­damtbUdningen, som anordnas fr. o. m. innevarande budgetår,

3.      Fr. o. m. budgetåret 1986/87 disponerar SÖ medel för vidareutbildning                          89


 


i ämnet elektronik för lärare i fysik i gymnasieskolan. SÖ föreslår ingen     Prop. 1987/88:100 höjning av anslaget för budgetåret 1988/89 men däremot att medel för     Bil. 10 denna vidareutbildning utgår under ytterligare en treårsperiod utöver den fastställda ireårsplanen,

4- I avvaktan på beslut i anledning av den förväntade propositionen om en reformerad gymnasial yrkesutbildning föreslår SÖ oförändrad medels­filldelning till sådan fortbildning som anordnas på uppdrag av SÖ.

5.       Under anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppfölj­ningsansvar för ungdom under 18 år m. m. anvisas medel för utbildning av handledare för ungdomar på ungdomsplats, SÖ föreslår att medlen i fort­sättningen skall beräknas under detta anslag. Dessa medel får enligt rege­ringsbeslut den 4 maj 1987 användas också fill utbildning av handledare inom försöksverksamhet med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymna­sieskolan, SÖ föreslår att ersättning lill kursledare inom denna försöks­verksamhet höjs med 50 kr, per dag och deltagare. SÖ beräknar antalet deltagare fill ca 400. Kostnaderna beräknas rymmas inom ramen för an­slagsposten.

6.       SÖ föreslår att fortbildning för gmndskolans lärare i anslutning lill den nya gmndskollärarlinjen startar vårterminen 1989, För centrala insatser för planering, uppföljning och information i anslutning till denna fortbildning föreslår SÖ att medel tillförs delta anslag budgetåret 1988/89 (+2 milj, kr,),   -

7.       SÖ disponerar under innevarande budgetår särskilda medel för utbild­ning av lärare vid de skolor som skall medverka i den skolförlagda delen inom grundskollärarlinjen, SÖ föreslår oförändrad medelstilldelning bud­getåret 1988/89 för detta ändamål,

8.   SÖ beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 under reserva­
tionsanslaget Fortbildning m, m. till 35 566000 kr.

Föredragandens överväganden

I 1987 års budgetproposition anmälde jag att det inom utbildningsdeparte­mentet har gjorts en utvärdering av hur systemet för skolväsendets perso­nalutbildning har fungerat hittiUs. Systemet, som började tillämpas den 1 juli 1982, gmndar sig på riksdagens beslut om skolforskning och personal­utveckling (prop. 1980/81:97, UbU 37, rskr, 385) och om den statliga skoladministrationen m, m, (prop, 1980/81:107, UbU 38, rskr, 395).

Syftet med utvärderingen har varit att få belyst i vilken utsträckning personalutbildningen är ett effektivt instrument för atl utveckla skolan. Syftet har vidare varit atl pröva fömtsättningarna för atl personalutbild­ningen i än högre grad skall kunna styra och stimulera skolväsendets utveckling. Resultatet av utvärderingen finns redovisat i rapporten (DsU 1986:16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan. En sam­manfattning av rapporten bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilaga 10.3.

Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 10.4.

Den gjorda utvärderingen visar atl personalutbUdningssystemel i huvud-                         90


 


sak fungerar väl. Del har kommit atl svara mot de bakomliggande syftena,     Prop. 1987/88:100

att styra och stimulera utvecklingen i skolväsendet i enlighet med läropla-     Bil. 10

ner och andra måldokument. Utvärderingen tyder också på alt personalen

har kommit att i allt större utsträckning aktivt engagera sig i den egna

skolans utveckling. Det är med stor tillfredsställelse som jag har noterat

delta. Jag är övertygad om atl de olika reformer som under senare tid har

genomförts i syfte alt minska den centrala detaljregleringen av skolan till

förmån för ett ökat lokalt ansvarstagande har spelat en viktig roll i det

sammanhanget.

Remissopinionen är genomgående positiv tiU personalutbildningssyste­met. Den kritik som framkommit gäller enskildheter i systemet och inle dess principiella utformning.

Mot denna bakgrund ser jag för närvarande inga skäl att ändra på de grundläggande principerna för personalutbildningssystemet. Delta hindrar enligt min mening inte atl det på ett par års sikt, när ytterligare erfarenhe­ter har vunnits och när den tidigare nämnda styrningsberedningen har redovisat sina överväganden och förslag, kan finnas anledning atl återkom­ma lill riksdagen med förslag lill vissa ändringar i systemet. Ett problem är bl, a, på vilken fid skolans personalutbildning skall äga rum för alt den så lite som möjligt skall störa elevernas undervisning. Frågan om ett eventu­eUt slopande av uppdelningen av statsbidraget lill lokal skolutveckling m. m, på två bidragsdelar avser jag alt återkomma fill i anslutning till redovisningen av styrningsberedningens arbete.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen om fortsalt decentra­lisering inom högskolan (prop, 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) inne­bär bl. a. alt regionstyrelserna och högskoleregionerna avskaffas den 30 juni 1988. Detta påverkar den regionala organisationen för skolväsendels personalutbildning, dvs. fortbildningsnämnderna och fortbildningsavdel­ningarna inom högskolan. Enligt min mening bör fortbildningsorganisa-fionen behandlas i ett sammanhang. Efter samråd med utbildningsminis­tern redovisar jag därför också den frågan i detta sammanhang.

I varje högskoleregion finns i dag en fortbildningsavdelning. Dessa är knutna till dels högskolan för lärarutbildning i Stockholm, dels resp. uni­versitet i övriga regioner. Avdelningen har som uppgift att inom regionen främja fortbildning och vidareutbildning av personal i skolväsendet. Vida­re skall avdelningen verka för en ändamålsenlig planering och samordning av personalutbildningen. Avdelningen skall också biträda vid planering och genomförande av personalutbildningen. Avdelningen leds av en fort­bildningsnämnd och under nämnden av en fortbildningsledare. Medlen för personalutbildningen fördelas på högskoleenheter av regionstyrelsen efter förslag av nämnden.

Utredarna har föreslagit att nämndernas beslutsfunktion skall förstärkas samt att skolväsendets företrädare skall få majoritet i nämnderna. Flertalet remissinstanser instämmer i förslaget. Jag tillstyrker utredarnas förslag, Enligt min mening bör ledamöterna i nämnderna utses av regeringen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag lill föreskrifter om nämn­dernas sammansättning.

Utredarna har vidare, för del fall att regionslyrelserna skulle avskaffas,                             91


 


föreslagit att nämnderna anfingen knyts lill universitetet i regionen eller till Prop, 1987/88:100 länsskolnämnden eller att nämnden blir en egen myndighet. Utredarna Bil. 10 förordar det första alternativel. Enligt min mening bör nämnderna admini­strativt knytas till högskolan för lärarutbildning i Stockholm, samt univer­siteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Nämndernas ansvarsområden bör tills vidare omfatta samma län som för närvarande. Jag avser att återkomma lill regeringen med förslag till närmare föreskrifter om verksamheten.

Medel till personalutbildning för skolväsendels behov samt för fortbild­ningsavdelningarna anvisas innevarande budgetår under anslaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken. Med en ordning där fortbildnings­nämnderna ges en starkare och självständigare ställning och där de på ett tydligare sätt än i dag blir det beställande skolväsendets organ, blir det enligt min mening naturiigt att anvisa medlen över anslaget B 8, Fortbild­ning m, m. Medlen som skall användas för personalutbildning för skolvä­sendets behov bör anvisas fill högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå saml fördelas till högskoleenheter inom ansvarsområdet eller i de fall högskolan bedöms sakna kompetens för viss fortbildning till annan anordnare. Med­len skall fördelas i enlighet med fortbildningsnämndens beslut. Del bör ankomma på SÖ att efter hörande av fortbildningsnämnderna och efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) inkomma med an­slagsframställning även för denna del av anslaget.

För personalutbildning för skolväsendels behov har jag för budgetåret 1988/89 beräknat följande medel:

Fortbildningsnämnd                                              1988/89

Lärarhögskolan I Stockholm                                      6508000 kr,

Universitetet i Uppsala                                            8 571 000 kr.

Universitetet i Linköping                                          4583 000 kr.

Universitetet I Lund                                               7 806000 kr.

Universitetet i Göteborg                                           7 236000 kr.

Universitetet i Umeå                                               4977 000 kr.

Summa                                                            39681000 kr.

Jag har i det föregående förordat att fortbildningsnämnderna skall ha oförändrade ansvarsområden tills vidare. Dessa områden skiljer sig på ett markant sätt åt bl. a. vad gäller antalet lärare i områdel och den geografiska omfattningen. Det finns därför skäl atl utreda frågan om ansvarsområde­nas framfida omfattning och antal. Jag avser atl senare återkomma till regeringen med förslag om ett uppdrag till SÖ därvidlag. Uppdraget bör fullgöras i samråd med UHÄ.

Enligt utredarna anordnas den största delen av personalutbildningen i
form av enstaka kurser vid högskolan. Detta har, enligt utredarna, innebu­
rit en krånglig process inom högskolan både vad gäller antagning och
hantering av kursplaner. Utredarna föreslår därför att personalutbildning­
en skall kunna anordnas också som annan utbildning inom högskolan. Jag
delar denna uppfattning. Jag vill erinra om atl uppdragsutbildning numera
är möjlig inom högskolan på ett annat sätt än som gällde när den nuvarande                         92


 


ordningen för personalutbildning infördes 1982, Det ankommer på rege-     Prop. 1987/88:100
ringen att meddela närmare föreskrifter om utbildningen.                            Bil. 10

Jag har i inledningen (avsnitt 3.1) redovisat den inriktning och omfatt­ning som lärarfortbildningen i anslutning lill den nya grundskollärarutbild­ningen enligt min mening bör ha.

Jag vill hänvisa till vad jag därvid har anfört om särskilt angelägna fortbildningsbehov. Del gäller bl.a. att ge alla lärare en gemensam och grundläggande lärarkompetens. Del gäller också behovet att ge klasslärar­na ökad kompetens atl utveckla elevernas grundläggande färdigheter i främst naturorienlerande ämnen inkl. teknik, i matematik men också i svenska samt att bredda ämneskompetensen hos ämneslärarna på högsta­diet.

Jag har föreslagit att fortbildningen i anslutning lill den nya grundskol­lärarutbildningen skall starta först hösten 1989, Oaktat detta är det enligt min mening önskvärt att den inriktning av fortbildningen, som jag har förordat, i görligaste mån får genomslag redan under det kommande bud­getåret. Inriktningen och omfattningen av fortbildningen och vidareutbild­ningen för skolväsendets personal bör i övrigt vara i huvudsak densamma under budgetåret 1988/89 som under innevarande år. Det innebär bl,a,, som jag tidigare har redovisat, all den under innevarande år inledda fort­bildningen av klasslärare i matematik bör fortgå planenligt,

I likhet med SÖ anser jag det viktigt alt fortbildningssatsningen i anslut­ning lill den nya grundskollärarutbildningen förbereds på ett noggrant sätt. Detta är en uppgift för såväl SÖ som länsskolnämnderna och fortbildnings­nämnderna. För central och regional planering inom detta område beräk­nar jag 1,8 milj, kr, för budgetåret 1988/89.

Bristen på utbildade lärare i elektronik och den snabba tekniska utveck­lingen inom elektronikområdet gör del angeläget med en fortsalt satsning på fortbildning av fysiklärare i gymnasieskolan inom detta område. Jag biträder därför SÖ:s förslag atl medel för denna fortbildning bör utgå under ytterligare tre år fr, o, m, budgetåret 1989/90.

SÖ har föreslagit att medel för utbildning av handledare för ungdomar på ungdomsplats anvisas under detta anslag i stället för under anslaget B 20, Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m, m. Utbildningsministern kommer att behandla denna fråga under anslaget B 20,

Lärarnas organisationer och ämnesföreningar fyller, inte minst genom sina lidskrifter, en viktig funktion för utveckling och förnyelse av under­visningen i skolan. Jag anser därför atl anslagsposten Bidrag till lärarorga­nisationer m. fl. för fortbildningsverksamhel bör höjas med 200000 kr,

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med några andra förändringar under detta anslag än sådana som är av automatisk natur.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Fortbildning m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­
vationsanslag av 66 656 000 kr,                                                                           93


 


B 9. Nationell utvärdering och prov                                                   Prop. 1987/88:100

1987/88 Anslag               14655000                                                                                   ' '

1988/89 Förslag              16495000

Från anslaget bekostas framställning av standardprov för grundskolan enligt förordningen (SÖ-FS 1987:98) om obligatoriska standardprov i grundskolan, framställning av centrala prov för gymnasieskolan enligt förordningen (SÖ-FS 1987:99) om vissa prov i gymnasieskolan samt fram­ställning av prov för yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan och prov för kommunal vuxenutbildning (komvux). Vidare bekostas utveckling av in­strument för den del av den nationella utvärderingen som rör elevers kunskaper, färdigheter och attityder.

Skolöverstyrelsen

1,      Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar 1 117000 kr, i prisomräkning.

2,      Regeringen har i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil, 10 s, 52) uttalat all del är angeläget att SÖ fortsätter arbetet med atl utveckla diagnostiska uppgifter för både grundskola och gymnasieskola i de gmnd­läggande kommunikations- och färdighetsämnena, samt att dessa ställs tiU skolornas förfogande utan kostnad, SÖ beräknar ell ytlerligare medelsbe­hov av 500000 kr, i engångsanvisning under budgetåret 1988/89 för kon­struktions- och utvecklingsarbete av diagnostiska material för grundskolan och gymnasieskolan,

3,  För kostnader för tryckning av obligatoriska slandardprov beräknar SÖ en ökning med 100000 kr,

4,  För genomförande av programmet med särskilda prov för komvux föreslår SÖ en ökad medelsanvisning om I OOOOOO kr.

5,  SÖ beräknar att det för den del av den nafionella utvärderingen som avser elevers kunskaper, färdigheter och attityder krävs särskilda genom­förandekostnader inkl. tryckkostnader med 700000 kr, i engångsanvisning för budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Riktlinjerna för ett nationellt program för utvärdering behandlades i 1987 års budgetproposition. Därvid underströk jag atl det är väsentligt atl ett nationellt utvärderingsprogram ger en helhetsbild av skolväsendets verk­samhet. Regeringen gav senare skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag alt ytter­ligare ulveckla innehållet i och formerna för ett nationellt utvärderings­program, SÖ skulle därvid särskilt belysa de delar av programmet som inte utgörs av prov samt hur programmets olika delar förhåller sig till varandra och hur de kan samspela för atl ge en helhetsbild av skolans verksamhet, SÖ har nu i sin redovisning av uppdraget redogjort för de olika delarna i ett nationellt utvärderingsprogram.

Jag ställde mig i förra årets budgetproposition positiv fill SÖ:s förslag om
ett nationellt utvärderingsprogram men förordade samtidigt en viss åter­
hållsamhet i ell initialskede vad gällde programmets omfattning, SÖ har
                                                      94


 


valt att under ett inledningsskede arbeta med lägre kvanfitativ ambition än     Prop, 1987/88:100 vad som fidigare redovisats, men med bibehållen fidsplan och med bibe-     Bil, 10 hållna ambitioner vad gäller kvaliteten, I en första omgång kommer grund­skolans årskurser 2 och 5 alt omfattas, SÖ har hemstäUt om ytterligare 700000 kr. för det nationella utvärderingsprogrammet.

Frågan om utvärdering som ett viktigt inslag i skolans styrsystem över­vägs av den styrningsberedning som för närvarande arbetar inom utbild­ningsdepartementet, I avvaktan på resultatet av dessa överväganden är jag inte beredd att särskilt beräkna ytterligare medel,för det nationella utvär­deringsprogrammet,

Somjag uttalade i 1987 års budgetproposition finner jag del angeläget att SÖ fortsätter att framstäUa diagnostiska uppgifter för både gmndskolan och gymnasieskolan samt att dessa uppgifter så snart som möjligt ställs till skolornas förfogande utan kostnad. Delta arbete är en av fömtsättningarna för utformningen av individinriktade pedagogiska ålgärdsprogram.

Standardproven i grundskolan i engelska, svenska och malemafik blir obligatoriska fr, o, m, läsåret 1988/89, Detta medför ökade tryckkostnader.

Jag beräknar en ökning av anslaget med sammanlagt 400000 kr. för de ändamål jag nu behandlat och därvid i första hand utveckling av diagnostis­ka uppgifter samt ökade kostnader för standardprov. Del ankommer på SÖ atl avgöra hur medlen skall disponeras för de olika ändamålen-För genomförande av programmet med särskilda prov för komvux har jag, utöver vad som redan anvisas för ändamålet, beräknat ytterligare 1 milj, kr.

Jag har samrått med utbildningsministern i de delar förslagen berör hans ansvarsområde,

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Nationell utvärdering och prov för budgetåret  1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av 16495000 kr,

B 10. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet

1986/87 Utgift            9272035'

1987/88 Anslag          9750000'

1988/89 Förslag         26900000

' Anslaget Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet

Mellan staten och vissa upphovsrättsliga organisafioner har avtal träffats
dels den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna, dels den 11 april 1985 om
kopiering inom högskoleområdet (se prop. 1984/85:196, UbU 37, rskr,
374), Avtalen gäller fr,o, m, den I juH 1985 t.o,m, den 30 juni 1988,                                     95


 


Avtalen omfattar utbildning som staten, kommun eller landsfingskommun Prop. 1987/88:100 är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under Bil, 10 avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Avtalen ger lärare vid skolor och högskolor rätt att i viss utsträckning kopiera svenska och ufiändska litterära eller konstnäriiga verk samt fotografier. Ersättning betalas av staten med ett visst belopp per kopiesida. Den slufiiga ersättningen för avtalsperioden skaH grundas på statisfiska under­sökningar avseende omfattningen av kopieringen på såväl skolområdet som högskoleområdet. Ersättningen betalas till föreningen BONUS (Bild, Ord, Not - UpphovsrättsHg Samorganisalion).

För arbetsmarknadsutbildning som en regional AMU-myndighet an­ordnar på uppdrag av arbetsmarknadsverket skall i fråga om kopiering fillämpas ett den 2 maj 1986 träffat avtal med tillägg fill avtalet den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) förutsätter att nya kopieringsavtal kommer att träffas för perioden efter den 1 juli 1988. SÖ utgår därvid från att resultaten av kopieringsundersökningarna för nuvarande avtalsperiod kommer atl ligga tiU gmnd vid förhandlingarna om nya avtal,

I avvaktan på definitiva resultat av kopieringsundersökningen på skol­området beräknar SÖ kostnaderna för skolområdet till 16800000 kr. Vida­re beräknar SÖ kostnaderna för högskoleområdet till 4920000 kr. Därtill kommer arvoden för ledamöter i styrelsen för BONUS,

SÖ hemställer alt lill Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1988/89 anvisas ell förslagsanslag av 21775000 kr.

Föredragandens överväganden

Kopieringsavtal har funnits på skolområdet sedan år 1973 och inom hög­skoleområdet sedan år 1981, Nuvarande kopieringsavtal löper ut den 30 juni 1988,

Lärare har av såväl pedagogiska som praktiska skäl behov av att kunna kopiera upphovsrättsligt skyddat material för sin undervisning. Dessa be­hov kan endast till begränsad del tillgodoses inom ramen för den upphovs­rättsliga lagstiftningen. Kopieringsavlalen har bl, a, träffats för alt tillgodo­se lärarnas behov av alt kopiera och för all därigenom underlätta deras yrkesutövning.

För den kopiering som lärarna utför betalar slalen ersättning till ett antal upphovsmannaorganLsafioner företrädda genom föreningen Bild, Ord, Not - Upphovsrältslig Samorganisation (BONUS), Ersättningen utgör således egentligen kostnader för läromedel. Sådana kostnader svarar normalt skol-huvudmannen för.

Kostnaderna för 1985 års skolavtal baseras på en av slalistiska central­
byrån (SCB) gjord kopieringsundersökning. Enligt undersökningen skall
staten betala ersättning för 224 milj, kopiesidor per avtalsår. Kostnaderna                            96


 


för hela avtalsperioden uppgår till 73 920000 kr. Under avtalsperioden har     Prop. 1987/88:100 förskott för avtalsåren 1985/86 och 1986/87 utbetalats med 8,4 milj. kr. För     Bil. 10 redovisningsåret 1987/88 har riksdagen anvisat 4,8 milj. kr, för skolavtalet. Kostnaderna för skolavtalet uppgår således lill 60720000 kr. mer än vad som anslagits.

I enlighet med riksdagens beslul (prop, 1984/85:196, UbU 37, rskr, 374) avser jag att senare föreslå regeringen att i samband med fastställandet av grundskolans tUläggsbidrag för budgetåret 1987/88 minska bidraget till kommunema med 60720000 kr,, vilket motsvarar de ökade kostnaderna på gmnd av 1985 års skolavtal.

Den ökade omfattningen av kopieringen skulle enligt min bedömning kunna tyda på all lärarna i betydande utsträckning kopierar ur låromedel i stället för att kommunerna köper sådana. Kostnaderna för kopieringen utgör i praktiken kostnader för läromedel, vilka kommunerna själva svarar för. Det är därför - enligt min mening - naturligt atl BONUS i fortsätt­ningen träffar avtal direkt med kommunerna, alternativt Svenska kom­munförbundet, om kopiering i skolorna.

Med hänsyn till den korta tid som återstår innan nuvarande avtal löper ut, vill jag anmäla att förhandlingar inom kort kommer all las upp med BONUS om förlängning med ett år av nuvarande skolavtal. Härigenom får kommunerna och BONUS god tid på sig att förhandla och träffa avtal om kopiering i skolorna för tiden efter den 1 juli 1989.

Jag beräknar kostnaderna för avtalsåret 1988/89 till 26,9 milj. kr. Dessa kostnader bör - i likhet med vad som gäller för nuvarande treårsavtal -finansieras i samband med faststållandet av tilläggsbidraget för budgetåret 1987/88. Riksdagen bör beredas tillfälle atl ta del av vad jag här har anfört.

Hittills har medel för båda kopieringsavtalen anvisats under anslaget Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet. Fr, o, m. budgetåret 1988/89 bör medel för kopieringsavtalel inom högsko­leområdet anvisas under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifter inom hög­skolan m, m. Utbildningsministern återkommer i denna fråga vid sin anrriä-lan av det anslaget.

Hemställan

Med anledning av vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att ikläda slalen de ekonomiska förplik­
telser som följer av förhandlingarna om förlängning av 1985 års avtal
om kopiering i skolorna,

2.    godkänna vad jag har förordat om minskning av bidrag till kommunerna,

3.    till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolom­rådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 26900000 kr.

Jag hemställer vidare atl regeringen bereder riksdagen tillfälle atl
ta del av vad jag har anfört om kopieringsavtal på skolområdet för
tiden efter den IjuH 1989,
                                                                                                                 97

7   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Bil. Särskilda insatser inom skolområdet                                          Prop. 1987/88:100

Bil. 10

1987/88 Anslag'        292700000

1988/89 Förslag        311726000

' Nytt anslag fr, o, m, budgetåret 1987/88, Tidigare utgick medlen från anslagen B 9. Regionalaåtgärderförelever med handikapp, B 12. Särskilda ätgärder I grundskolan och B 21. Särskilda åtgärder I gymnasieskolan samt, såvitt avser kostnader för särskild undervisning inkl. sociala avgifter, från anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag enligt förordningen (1987:738) om statsbidrag lill särskilda insatser inom skolområdet.

Skolöverstyrelsen fördelar de medel som anvisats under anslaget mellan länsskolnämnderna i huvudsak med utgångspunkt i elevantalet i grund-och gymnasieskolorna i resp. län.

Länsskolnämnderna fördelar medlen till dels kommuner som tar på sig regionala undervisningsinsatser, dels kommuner som har behov av resurs­fillskott för undervisning av handikappade och sjuka elever eller elever med andra särskilda behov.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att vissa förslag till förändringar under anslagen B 15, och B 16- Specialskolan m-m,: Utbildningskostnader och Utrustning m, m, samt B 17, Bidrag lill driften av särskolor m, m, finansi­eras genom besparingar under detta anslag. Besparingen har beräknats till 4194000 kr. Medelsbehovet för särskilda insatser inom skolområdet be­räknar SÖ efter föreslagna omföringar och efter pris- och löneomräkning fill 304800000 kr.

Föredragandens överväganden

Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om undervis­ning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984 indelat i fem planeringsregioner. I varje region finns del en planeringsberedning, som skall samordna insatserna och planera så all befintliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt. Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort finns en handikappkonsulent. Dessutom finns vid länsskolnämnderna en regional pedagogisk stödorganisation i form av konsulenter för olika handikapp­grupper.

Från delta anslag utgår statsbidrag lill kostnader för undervisningsin­satser av dels regional, dels lokal ,art som kommuner vidtar för elever med handikapp eller andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan-Resurser från delta anslag utgår utöver vad som avsätts inom ramen för skolans ordinarie resurser- Med regionala undervisningsinsalser avses samordnade utbildningsinsatser för elever med handikapp eller andra sär­skilda behov och som i stor utsträckning kommer även sådana elever till del, vilka inle är kyrkobokförda i den kommun som anordnar utbildningen.

Regeringen har uppdragit ål skolöverstyrelsen (SÖ) all efter samråd med                                                98


 


Svenska kommunförbundet inkomma med förslag lill principer för kost- Prop, 1987/88:100 nadsfördelning mellan stat, värdkommun och hemkommun för regionala Bil, 10 undervisningsinsalser, 1 skrivelse den 5 oktober 1987 har SÖ redovisat uppdraget, SÖ:s förslag innebär i korthet att statsbidrag ur delta anslag skall utgå för merkostnader för sådana ändamål för vilka reguljärt statsbi­drag utgår samt för viss del av kostnaderna för dels planering, dels elevvår­dande insatser. Vidare föreslår SÖ att den handikappade elevens hemkom­mun skall ta ett större ekonomiskt ansvar ån vad som i vissa fall sker i dag. De kommuner som därigenom får höga kostnader och som också har ell jämförelsevis stort antal elever med handikapp i sitt eget skolväsende, bör kunna få statsbidrag till dessa kostnader från förevarande anslag.

Kostnaderna för eleverna vid en regionall anordnad utbildning är som regel betydligt högre än i den vanliga skolan. De elever som måste få sin skolgång anordnad på delta sätt är ofta i behov av extra stödinsatser, t, ex, personell assistans, undervisning i mindre grupper, särskilt anpassade lokaler, extra resurser vad gäller elevvårdsinsatser m, m. För egen del anser jag atl en grundläggande princip måste vara alt en kommun, som anordnar en regional utbildning för elever med handikapp eller andra särskilda behov, skall få kostnaderna läckta för de elever som inle är kyrkobokförda i kommunen. Detta torde vara en förutsättning för alt en kommun skall ta på sig ansvaret för denna typ av verksamhet.

Utgångspunkten bör därvid vara atl värdkommunen med hjälp av ordi­narie undervisningsresurser som beräknas för verksamheten (bas- och förstärkningsresurserna, skolledarresurserna m, m,) svarar för grundkosl-naderna. Som redan nämnts är kostnaderna för en regionalt anordnad utbildning dock normalt betydligt högre än i den vanliga skolan. Från detta anslag bör därför bidrag iitgå för alt läcka merkostnaderna för elevernas undervisning,

I likhet med SÖ anser jag del befogal atl — om elevvårdskoslnaderna är särskilt slora - värdkommunen som stimulans skall kunna erhålla ett visst bidrag även för dessa kostnader. Det bör ankomma på länsskolnämnden atl bedöma behovet av ett sådant resurstillskott.

För de elever det här är fråga om räcker oftast inte den inlerkommunala ersättningen till för atl täcka värdkommunens merkostnader. Resterande kostnader för verksamheten bör därför finansieras på det sätt som SÖ har föreslagit. Det innebär att hemkommunen bör betala det högre belopp som erfordras. Enligt vad jag har erfarit betalar hemkommuner redan nu i slor utsträckning efter frivillig överenskommelse mellan kommunerna högre ersättning än sedvanlig interkommunal ersättning. Om värdkommun och hemkommun inte kan komma överens om kostnaderna bör det ankomma på länsskolnämnden eller, om flera län är berörda, på SÖ att fastställa skälig ersättning. För vissa kommuner kan vad jag nu har förordat innebä­ra en ökad kostnad. Med hänsyn härfill förordar jag, i likhet med SÖ, alt de nya finansieringsprinciperna införs först fr, o, m, budgetåret 1989/90,

Jag delar också SÖ:s uppfattning att en kommun som på delta sätt får
höga kostnader för handikappade elevers skolgång i en annan kommun,
om andelen handikappade elever totalt sett i kommunen är stor, skall
kunna få bidrag från den egna länsskolnämnden från detta anslag,
                                                               99


 


SÖ har med skrivelse den 7 september 1987 redovisat en utvärdering av Prop. 1987/88:100 den regionala stödorganisationen för elever med handikapp och av plane- Bil. 10 ringsberedningarnas verksamhet. SÖ föreslår bl, a, all medel för regionala åtgärder skall få användas också för insatser för elever med fierhandikapp i särskolan. Resultaten av utvärderingen har redovisats i rapporterna (R 87:47 och 48) Utvärdering av insatser på regional nivå för elever med handikapp och omfattar perioden den 1 juli 1984-den 31 december 1986. SÖ framhåller bl.a- att införandet av en regional planeringsnivå inte kan förväntas få fullt genomslag under en så kort tidsperiod som utvärderingen avser, utan resultaten bör framför allt kunna tjäna som underlag för en fortsalt utveckling av verksamheten. SÖ anser emellertid, med utgångs­punkt i vad som kommit fram genom utvärderingen, att insatserna på regional nivå för elever med handikapp har utvecklats enligt intentionerna i det riksdagsbeslut som låg lill grund för 1984 års förordning om regional samverkan i fråga om elever med handikapp (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr. 112).

De särskilda medel som är avsatta under delta anslag för regionala åtgärder för elever med handikapp är avsedda för elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Jag anser emellertid, i enlighet med SÖ:s förslag, att även huvudmän för särskolor bör kunna få bidrag fill regionala åtgärder för elever med flera handikapp i särskolan.

Enligt min mening bör det vara möjligt för länsskolnämnderna atl i mindre utsträckning disponera de särskilda medlen för regionala åtgärder för alt bedriva utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att utveckla undervisningsmetodiken inom områdel. SÖ bör årligen i sin anslagsfram­ställning redovisa de belopp som använts för sådana utvecklingsprojekt.

I övrigt räknar jag inle med andra förändringar under anslaget än äädana av automatisk natur.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1,      godkänna vad jag har förordat om principerna för kostnadsför­delning vid regionala utbildningsanordningar

2,  godkänna vad jag har förordat om bidrag lill regionala ålgärder för flerhandikappade elever i särskolan,

3,      till SärskUda insatser inom skolområdet för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 311 726 000 kr.

100


 


Det obligatoriska skolväsendet m. m.                               Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1986/87 Utgift 14832 107458 1987/88 Anslag 16070000000 1988/89 Förslag    16005400000

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till kommunerna för kostna­der för driften av grundskolan, viss praktisk lärarutbildning vid grundsko­lan och lokala planeringsråd. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1978:345) om statsbidrag lill driftkostnader för grundskolan, m.m, (om­tryckt 1987:523), Dessa bestämmelser innebär i korthet alt statsbidrag fill kostnader för driften av grundskolan i huvudsak utgår i form av basresur­ser och förstärkningsresurser. För varje skolenhet beräknas antalet basre­surser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. För filialskolor gäller dock särskilda regler, Förslärkningsresur-ser utgår direkt till kommunerna med 0,6301 veckotimmar per elev i grundskolan. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa kostnader, främst vika- -riekoslnader. Tilläggsbidraget utgår med viss procentsats av statsbidraget för bas- och förslärkningsresurserna. Härutöver utgår bidrag för vissa särskilda ändamål, bl.a. skolledningsfunklioner, hemspråksundervisning och vissa arbetsgivaravgifter.

Regeringen fastställer årligen veckotimpris för bas- och förstärkningsre­surser m, m, I den förordning som avser redovisningsårel 1986/87 (SÖ-FS 1987:135) har veckotimpriset för basresurser för resp. stadium fastställts till i genomsnitt 4619 kr,, 4592 kr, och 5 327 kr, samt veckotimpriset för förstärkningsresursens undervisningsbundna del fill 5001 kr, och den icke undervisningsbundna delen till 4251 kr. Tilläggsbidraget har fastställts till 6,3%,

Statsbidraget utbetalas i form av förskott och slutreglering. Budgetåret 1988/89 belastas anslaget med förskott för det budgetåret beräknat på statsbidraget för redovisningsårel 1987/88 saml slutreglering av bidraget för redovisningsårel 1987/88.

Från anslaget betalas vidare kostnader för statsbidrag till kommunerna för lokal skolutveckling enligt bestämmelser i förordningen (1982:608) om statsbidrag lill lokal skolutveckling m.m, (omtryckt 1983:416), Även för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsförfarande.

Anslaget belastas vidare med bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter, för kostnader för bl, a, reservlärare enligt förord­ningen (1984:626) om statsbidrag till kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning samt med kostnader för reducerat lönekoslnadspålägg (Ikp),

I enlighet med föreskrifter i förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall flertalet bidrag som utbeta­las under detta anslag minskas med 2 % av det belopp som annars skulle ha utgetls.

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till
frislående skolor för skolplikliga elever samt enligt förordningarna (SÖ-FS
                          '"'


 


1986:75, 76 och 77) om dels statsbidrag till Kristofferskolans utbildning på grundskolenivå, dels statsbidrag lill Hillelskolan (ändrad SÖ-FS 1987:111), dels statsbidrag lill estniska skolor i Stockholm och Göteborg. Medel får även disponeras för bidrag till de estniska s. k. kompletterings­skolorna.

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1987:94) om stats­bidrag till lokalt utvecklingsarbete på gmndskolans mellanstadium-Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1984:101) om stats­bidrag till datomtrustning och programvara för dataundervisning på grund­skolans högstadium-Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1985:55) om stats­bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan (ändrad SÖ-FS 1986:87).

Ur anslaget utgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1987:93) om ut­vecklingsarbete med samlad skoldag i gmndskolan.

Ur anslaget utgår extra bidrag fill studie- och yrkesorientering i glesbygd saml bidrag till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor.

Ur anslaget utgår även särskilt bidrag till åtgärder för undervisning i ämnet malemafik.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

SÖ har - där ej annat anges - beräknat kostnaderna efter ett preliminärt veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. för redovisningsåret 1987/88. Därefter redovisas förslag till förändringar fr. o. m. verksamhets­året 1988/89 och i vilken utsträckning de bör påverka medelsberäkningen under anslaget för 1988/89.

I. Antalet elever, basresurser och veckotimmar fördelade på stadier framgår av följande sammanställning.

 

Stadium

Beräknat elevantal 1987/88

Basresurser 1986/87

Basresurser 1987/88

Timmar 1 bas­resurs inkl, garantitimmar 1987/88

Låg

Mellan

Hög

Totalt

285 500 297700 329400

912600

14239 13 554 12482

40275

14350 13 070 12395

39815

362 100. 471600; 529600

1363300


Kostnader för basresurserna beräknar SÖ till 6692,6 milj, kr, för verk­samhetsåret 1987/88,

Totalt beräknar SÖ förstärkningsresursen lill 2834,1 milj, kr. för verk­samhetsåret 1987/88,

Tilläggsbidraget utgår med viss procent av de sammanlagda kostnaderna för bas- och förstärkningsresurser. Efter den för budgetåret 1986/87 fast­ställda procentsatsen 6,3 beräknar SÖ kostnaderna för till-läggsbidraget till 600,2 milj, kr, för verksamhetsåret 1987/88-


102


 


SÖ beräknar statsbidraget för kostnader för stödundervisning i svenska     Prop. 1987/88:100 saml hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk till 390,7     Bil. 10 resp, 296,3 milj, kr. för verksamhetsåret 1987/88,

Statsbidraget till kostnader för skolledningsresurser beräknar SÖ lill 695 milj. kr.

För bidrag till kallortsfillågg och finskspråklillägg beräknar SÖ 30,3 milj. kr.

SÖ beräknar del totala bidraget under anslagsposten 1 fill 11 539,3 milj. kr. för verksamhetsåret 1987/88,

De under anslagsposten I uppförda bidragsändamålen omfattas av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgelårel 1988/89 utbeta­las ett förskott om 90% av beslutat bidrag för redovisningsåret 1987/88. Anslaget belastas budgetåret 1988/89 även av slulregleringen av anslaget för redovisningsåret 1987/88.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1988/89, belopp i milj. kr.  '

Anslagspost 1

 

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slutreg­lering

Summa 100%

Summa

98%

1986/87 1987/88 1988/89

11616,7' 11538,3'

10455,0 10384,5

1 084,3

11468,8

11239,4

Avser underlag för förskott.

Förslag till förändringar under anslagspost 1 fr. o. m. verksamhetsåret 1988/89

SÖ föreslår språkstöd till barn till föräldrar med ofta förekommande ul-landsstationeringar. SÖ föreslår atl dessa elever i gmndskolan får rätt till två veckolimmars undervisning per elev i sådant främmande språk som eleven under tidigare utlandsvistelse undervisats på, SÖ beräknar kostna­den för budgelårel 1988/89 till 544000 kr, SÖ föreslår att statsbidrag för ifrågavarande ändamål utgår inom ramen för statsbidraget till hemspråks-undervisning-

I syfte att stärka pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever föreslår SÖ all 1 milj- kr, överförs från anslagsposten I lill anslags­posten 3 budgetåret 1988/89. Förskottsunderlagel för anslagsposten 1 för budgetåret 1988/89 bör därvid minskas med motsvarande belopp,

SÖ föreslog i föregående anslagsframställning atl de resurser, som nu
tilldelas kommunerna för lärare med specialfunktioner i grundskolan, i
genomsnitt utökas med två veckotimmar per högstadium för pedagogisk
ledning och systemansvar för dataundervisningen i grundskolan, SÖ fram­
håller nu atl om en utökning av skolledningsresursen genomförs den I juli
1988 påverkas statsbudgeten först budgetåret 1989/90 på gmnd av ansla­
gets konstruktion med ell förskotts- och slutregleringsförfarande,
                                     103


 


2- Under anslagsposten Bidrag lill kommuner och organisationer för     Prop, 1987/88:100 vissa verksamheter beräknar SÖ 238000 kr, för bidrag till lägerskolor     Bil, 10 anordnade av Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

För pedagogisk utvecklingsverksamhet m. m. för undervisning av finskspråkiga elever beräknar SÖ medelsbehovet för budgelårel 1988/89 efter pris- och löneomräkning saml med nyssnämnda föreslagna överföring från anslagsposten 1 med 1 milj. kr. tUl sammanlagt 3,3 milj, kr, . För sommarkurser i teknik för filekor föreslår SÖ för budgetåret 1988/89 efter pris- och löneomräkning ett bidrag om 3,2 milj, kr.

3,  SÖ föreslår att bidrag till fristående skolor utgår med 6 162000 kr, till
Kristofferskolan, med 2613000 kr, lill Hillelskolan och med 2640000 kr,
till de estniska skolorna.

SÖ beräknar för bidrag till övriga fristående skolor budgetåret 1988/89 ett anslagsbehov av 25 023 000 kf,

4,  SÖ föreslår att en viss andel av bidraget för lokal skolutveckling
specialinriklas för den särskilda fortbildningen i anslutning till den nya
grundutbildningen av lärare. Del bidrag som utgår direkt fill kommunerna
bör därför enligt SÖ minska. Minskningen föreslår SÖ för verksamhetsåret
1988/89 fill 85 milj. kr. Ytterligare 5 milj, kr, av fortbildningskoslnaderna
föreslår SÖ finansieras genom omprioriteringar.

Resterande kostnader för kompletteringsfortbildningen, 75 milj, kr, verksamhetsåret 1988/89, bör enligt SÖ:s mening täckas på annat sätt än genom omprioriteringar av skolans och vuxenutbildningens resurser,

SÖ föreslår vidare alt små kommuner och sådana kommuner som ligger långt från högskoleort kompenseras för sina relafivl höga kostnader för fortbildning genom en omprioritering av 4 milj, kr, inom bidraget för lokal skolutveckling,

SÖ beräknar kostnaderna för del generella statsbidraget för lokal skolut­veckling för gmndskolan verksamhetsåret 1988/89 fill 145,8 milj, kr.

Med hånsyn lill att bidraget för lokal skolutveckling omfattas av ett förskotts- och slutregleringsförfarande och till alt bidraget före utbetalning skall minskas med 2% beräknar SÖ medelsbehovel budgetåret 1988/89 tiU 174,8 milj- kr, för det generella bidraget, till 2,9 milj, kr. för bidraget fill små kommuner med långt avstånd lill högskoleort och till 111,3 milj. kr. för bidrag till den särskilda grundskollärarfortbildningen.

SÖ beräknar således det sammanlagda medelsbehovet budgetåret 1988/89 till lokal skolutveckling tiU 289 milj. kr., varav 46,1 milj. kr, för den särskilda grundskollärarfortbildningen lämnas ofinansieral. Hämtöver lämnar SÖ en ökning av anslagspost 7 Lönekoslnadspålägg med 2,8 milj. kr. ofinansierat.

5- SÖ föreslår att en andel av kostnaderna för kompletteringsfortbild­ningen och av kostnaderna för vissa andra reformer läcks genom en minskning av bidraget till lokall utvecklingsarbete på mellanstadiet från 32 milj. kr. fill 12,7 milj. kr. budgetåret 1988/89 och med en ytterligare minsk­ning med 5 milj. kr. budgetåret 1989/90, För lokalt utvecklingsarbete på grundskolans mellanstadium beräknar därmed SÖ efter pris- och löneom­räkning medelsbehovet budgetåret 1988/89 till 12,7 milj. kr.

6. För bidrag till datomtrustning och programvara för dataundervisning                           104


 


på grundskolans högstadium räknar SÖ med oförändrat belopp för budgel­årel 1988/89,

7,  SÖ beräknar bidrag lill utvecklingsarbete med kultur i skolan efter
pris- och löneomräkning till 16,9 milj. kr. budgelårel 1988/89,

8.  SÖ beräknar medelsbehovet efter löneomräkning lill 4,1 milj, kr, för
extra bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till
kommuner som anordnar praktisk arbelslivsorientering på högstadiet un­
der kortare tid ån fyra veckor,

9- Den särskilda satsningen i matematik bör enligt SÖ inordnas som en viktig del i den fortbildning av grundskollärare som SÖ föreslagit med anledning av riksdagens beslut om ny gmndskolläramlbildning,

10,  SÖ beräknar för utveckling av samlad skoldag för budgetåret 1988/89
medelsbehovel efter pris- och löneomräkning lill 26,4 milj, kr,

11,  SÖ beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Bidrag lill driften
av grundskolor m, m, tiH 15 409300000 kr,

I skrivelse den 11 september 1987 har SÖ redovisat förslag om en nyordning för statsbidrag för hemspråksundervisning och sludiehandled-ning på hemspråk samt undervisning i svenska som andraspråk- SÖ före­slår därvid all bidraget för dessa ändamål inordnas i förstärkningsresursen och alt de specialdestinerade statsbidragen för nyssnämnda ändamål upp­hör.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10   ■


Anslagsberäkning


Anslag

Bas- och förstärkningsresurser m, m. Bidrag till den samlade skoldagen' Bidrag till kommuner och organisa­tioner för vissa verksamheter Bidrag till fristående skolor Bidrag till lokal skolutveckling Bidrag till kostnader för vissa socialavgifter Lönekostnadspålägg Bidrag till lokalt utvecklingsarbete pä mellanstadiet

9, 10,

Bidrag till datorutrustning m, m,' Bidrag till kulturellt utvecklingsarbete i skolan

Extra bidrag till syo I glesbygd och bidrag till kommuner som anord­nar prao på högstadiet under kortare tid än fyra veckor

12,

13, 14,

Särskilda åtgärder för undervisningen i ämnet matematik Utveckling av samlad skoldag Utveckling av skolans dataunder­visning


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

11850000000 7635000

-\

128900000 7635000

5425000

29900000

247500000

+ + +

175000 7900000 3 200000

2520300000 1318800000

+

57900000 6900000

16000000 17640000

+

16000000 17640000

16000000

 

of.

3 800000

+

300000 .

12000000 25000000

 

of of

-

+

11000000

16070000000

_

64600000


 


' Anslagsposten upphör vid utgången av budgetåret 1987/88,


105


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Bas- och förstärkningsresurser

Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens (SÖ) bedömning rörande antalet elever i grundskolan saml antalet limmar i bas- och förstärkningsresurser­na. Den totala kostnaden för bas- och förstärkningsresurserna beräknar jag fill 9791,7 milj. kr, för redovisningsåret 1987/88. Mina beräkningar grundar sig på löneläget ijuli 1987 med viss uppräkning för de kostnadsök­ningar som kan förväntas under redovisningsåret.

Finansministern har tidigare i dag anmält vissa överväganden rörande utgiftsram för löneökningar. Efter samråd med utbildningsministern vill jag anföra följande. Principen om en ram för löneökningar måste tillämpas också för skolväsendet. Ett eventuelll löneavtal utöver utgiftsramen skall således få konsekvenser för organisationen inom skolväsendet. Hur delta skall ske bör bl, a, bli beroende på hur högt över ramen avtalet i så fall hamnar. Om situationen uppstår återkommer utbildningsministern och jag till regeringen med förslag till åtgärder för våra resp, ansvarsområden inom skolväsendet.

Högstadieundervisning I glesbygd

Efter förslag i 1973 års glesbygdsproposilion (prop, 1973:77, UbU 29, rskr, 243) fastslog riksdagen att det inte längre var motiverat atl uppställa del tidigare kravet på tre klasser per årskurs (paralleller) som minimum för en högstadieskola. Detta uttalande log sikte på situationen i glesbygd, I övrigt kvarstod kravet på tre paralleller som minimum för en högstadieskola. För glesbygdsområden tog uttalandet sikle framför allt på bevarandet av be­fintliga små skolor och inte på nyetablering av högstadieskolor.

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen vid 1981/82 års riksmöte att kommuner i icke-glesbygd skall kunna behålla eller etablera små högsta­dieskolor som vid tilldelningen av statsbidrag i form av basresurser inte betraktas som självständiga skolenheter utan som filialskolor till större högstadieskolor (prop, 1981/82:157, UbU 36, rskr, 445). Eleverna i filial­skolan räknas således samman med eleverna i huvudskolan vid basresurs­tilldelningen,

Utbildningsutskottet.uttalade vid riksdagsbehandlingen (UbU 36 s, 6) all i det fall en glesbygdskommun vill nyinrätta en liten högstadieskola bör självfallet systemet med filialhögsladium kunna komma i fråga.

Reglerna för filialhögstadium tillämpades första gången vid fastställan­det av antalet basresurser för redovisningsåret 1983/84,

Såväl 1973 års som 1982 års riksdagsbeslut har således i första hand tagit
sikte på alt bevara befintliga skolor i glesbygd, I del fall en glesbygdskom­
mun vill nyinrätta en högstadieskola med mindre än tre paralleller innebär
1982 års riksdagsbeslut att systemet med
s.k. filialhögstadium tillämpas.
Resurstilldelning sker i sådana fall gemensamt till huvudskola och filialsko­
la. Skälen till denna förhållandevis restriktiva inställning till nyinrättande
är all de statliga kostnaderna blir högre vid nyetablering av en högstadie­
skola med mindre än tre paralleller jämfört med om systemet med filial-
högstadium används. Det är dock svårt att generellt ange merkostnaden                            106


 


för slalen vid en sådan nyetablering. Omständigheterna i del enskilda fallet     Prop. 1987/88:100

såsom elevernas fördelning på skolenheter m, m, påverkar kraftigt koslna-     Bil. 10

derna. Ett medgivande om inrättande av en självständig högstadieskola

med mindre än tre paralleller skulle innebära en generösare timiilldelning

ån om skolan betraktas som en filial lill en annan högstadieskola, I vissa

fall innebär del också all extra basresurser utgår.

Från fiera kommuner har framförts önskemål alt få etablera små högsta­dieskolor. Enligt min mening är del angelägel alt tillgodose delta krav. Från regionalpolitisk synpunkt är det viktigt alt kunna erbjuda också högstadieundervisning inom rimligt avstånd i en bygd.

Jag föreslår därför att kravet på minst tre paralleller vid nyetablering av små högstadieskolor i glesbygd slopas. Regeringen bör få medge inrättande av självständiga högstadieskolor i sådana fall där avståndet mellan huvud­skola och filialskola är så stort alt det är svårt atl sambruka delar av resurserna.

För närvarande är det aktuellt att nyinrätta ett sådant högstadium i Stockholms skärgård, på Ljuslerö i Österåkers kommun. Jag bedömer att nyinrättande av små högstadieskolor kan bli aktuellt i ytteriigare några kommuner i landet- Det normala bör dock även fortsättningsvis vara atl skolstyrelsen själv beslutar inom ramen för nu gällande ordning med filial­högstadium.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av förslaget om inrät­tande av högstadieskolor.

Tilläggsbidrag

Tilläggsbidragel utgår med viss procent av bidraget för bas- och förstärk­ningsresurser- Regeringen har för redovisningsåret 1986/87 faslslälll pro­centsatsen tUl 6,3 (SÖ-FS 1987:135), TiU grund för detta beslut har legat dels en beräkning av kommunernas bidragsberättigade vikariekostnader för lärare och skolledare, som utförts av SÖ grundade på uppgifter från Kommun-dala AB, dels en beräkning av kommunernas kostnader för viss nedsättning av lärares undervisningsskyldighet grundade på uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB). Ett motsvarande underlag kommer under våren 1988 alt presenteras för fastställande av definitiv procentsats för tilläggsbidraget för redovisningsåret 1987/88,

Jag beräknar atl tilläggsbidragel för redovisningsårel 1987/88 skall utgå med 5,6% av bidraget lill bas- och förstärkningsresurser. Detta motsvarar ett bidragsunderlag på 551,1 milj, kr. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget B 10, Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet har jag därvid vid mina beräkningar för innevarande läsår reducerat tilläggsbidraget med kostnaderna för kopiering i skolorna.

Hemspråksundervisning

SÖ har på regeringens uppdrag gjort en översyn av reglerna om statsbidrag
till kommuner för kostnader för hemspråksundervisning och sludiehand-
ledning på hemspråk samt undervisning i svenska som andraspråk i grund-
                        107


 


skolan. SÖ har därvid föreslagit bl, a. att nuvarande bidrag lill undervis- Prop. 1987/88:100 ning i hemspråk, sludiehandledning på hemspråk och undervisning i svens- Bil. 10 ka som andraspråk tillförs grundskolans förstärkningsresurs samtidigt som en viss minimigaranti för omfattningen av hemspråksundervisningen för varje berörd elev införs. Genom viss omfördelning av medlen har SÖ vidare föreslagit alt 2 veckolimmar i särskilt språkslöd för annat språk än svenska för elev som med sina föräldrar ofta vistas utomlands skall bekos­tas ur förstärkningsresursen, SÖ har beräknat kostnaderna för denna re­form lill 544000 kr, exkl, sociala avgifter och lönekoslnadspålägg,

Somjag tidigare nämnt avser jag alt senare i vår föreslå regeringen atl förelägga riksdagen en proposition om bl, a, styrningen av skolan, I denna proposition kommer grundskolans statsbidragssystem atl las upp, I avvak­tan härpå är jag inte beredd alt nu förorda några förändringar vad gäller de olika komponenterna i grundskolans statsbidragssystem. Jag är därför inte heller beredd atl nu ta ställning lill SÖ:s förslag om ett nytt statsbidrag lill språkslöd för annat språk än svenska för elev som ofta vistas utomlands.

Jag vill i detta sammanhang behandla frågan om hemspråksundervis­ningens förläggning i liden, I samband med alt språk- och kullurarvsulred-ningens betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung — Gemenskap i Sveri­ge, Utbildning för språklig och kulturell mångfald behandlades i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil, 10, UbU 12, rskr, 149) tog jag upp frågan om att hemspråksundervisning skall kunna erbjudas elever utanför lid som schemalagts för den ordinarie undervisningen eller under t, ex, tid för fria aktiviteter. Detta för atl eleverna då inle behöver gå miste om annan undervisning. Enligt vad jag erfarit har denna möjlighet inte utnyttjats på del sätt som jag avsåg. Del finns därför anledning all la upp frågan på nytt. Jag anser att hemspråksundervisningen i större utsträck­ning bör förläggas utanför den ordinarie timplanen. Jag ser flera fördelar med en sådan ordning. Eleverna går inte miste om annan undervisning och ett lugnare och båttre arbetsklimat skapas i klassen genom atl invandrar­eleverna kan närvara på alla lektioner fillsammans med sina kamrater med svensk bakgrund. Denna ordning ger också möjligheter all använda till­gängliga resurser på ell mer rationellt sätt. Om undervisningen förläggs utanför ordinarie timplan finns större möjligheter än i dag att samla elever i grupper lill denna undervisning. Jag menar således all hemspråksundervis­ningen, där detta är praktiskt genomförbart, i första hand skall förläggas på det sätt jag här redovisat.

För helhetens skull vill jag här nämna atl utbildningsministern vid sin anmälan av anslaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken kommer att föreslå en ny hemspråkslärarutbildning.

För stödundervisning i svenska och för hemspråksundervisning beräk­nar jag 402,4 milj, kr, resp, 305,2 milj, kr, för redovisningsårel 1987/88, Jag har därvid beaktat att ett särskilt veckolimpris skall beräknas för hem­språksundervisning, vilkel baseras på kommunernas lönekostnad för en­bart de lärare som bedriver hemspråksundervisning.

Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut (prop, 1984/85:100 bil.
10, UbU 12, rskr, 149) beslutat om pedagogisk utvecklingsverksamhet för
finskspråkiga elever i 14 kommuner. För särskilt statsbidrag till denna
                                                      108

verksamhet utgår innevarande budgetår 2,2 milj. kr.


 


SÖ har föreslagit en utökning av medelstilldelningen med 1 milj, kr. Prop. 1987/88:100 Förslaget skall enligt SÖ finansieras genom den omläggning av statsbidra- Bil. 10 get till bl.a. hemspråk som jag nyss har redovisat. Som jag likaså har nämnt tidigare är jag inte beredd att nu ta ställning till SÖ:s förslag om ett nytt statsbidragssystem. Jag är därför inle heller beredd atl följa SÖ:s förslag om en utökning av den särskilda medelsfilldelningen tiU den peda­gogiska utvecklingsverksamheten för finskspråkiga elever.

För bidrag lill kostnader för kallortstillägg och flnskspråktillägg beräk­nar jag 31,2 milj, kr.

Skolledningsresurser

Fr, o, m. redovisningsårel 1986/87 gäller ett nytt system för filldelning av skolledningsresurser i grundskolan (prop, 1984/85:100 bU, 10, UbU 16, rskr, 234), I skolledningsresursen ingår bidrag fill kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, kostnader för uppdragstillägg fill lillsynslärare samt kostnader för nedsättning av underyisningsskyldigheten för lUlsyns-„ lärare och lärare med specialfunktioner,

Somjag har anfört i inledningen (avsnitt 3,2) förordar jag atl del för varje grundskola med högstadium avsätts särskilda resurser för att främja peda­gogisk utveckling och viss fortbildning för dataundervisningen i skolan samt visst ansvar för datorutrustningen. Jag beräknar kostnaden för detta ändamål lill 7,5 milj, kr. På grund av anslagels konstruktion med ett förskotts- och ett slutregleringsförfarande påverkar milt förslag inte beräk­ningarna för budgetåret 1988/89, Jag har beräknat skolledningsresurserna till sammanlagt 715,7 milj-kr.

Anslagsberäkning

Totalt beräknar jag statsbidraget för redovisningsåret 1987/88 till ändamål under anslagsposten 1 till 11797,5 milj. kr. Somjag har redovisat i det föregående omfattas denna anslagspost av ett förskotts- och slutreglerings­förfarande. Under budgetåret 1988/89 utbetalas tUl kommunerna dels för­skott baserat på del fastställda bidraget för redovisningsårel 1987/88, dels slutreglering för detta redovisningsår.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1988/89, belopp i milj. kr.

 

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slut­reglering

Summa

1986/87 1987/88 1988/89

11616,7

11 797,5

10455,0 10617,8

1342,5

11960,3

Som jag tidigare har nämnt skall enligt förordningen (1981:449) om
minskning av vissa statsbidrag fill kommunal utbildning driftbidrag lill
grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 2%, Jag beräk­
nar bidraget på anslagsposten fill 11721,1 milj. kr.
                                                                                     109


 


För bidrag till kostnader för vissa arbetsgivaravgifter beräknar jag     Prop, 1987/88:100 2578,2 milj. kr. Vid min beräkning har jag tagit hänsyn fill att utbetalning     Bil. 10 av bidraget sker med 98% av bidragsunderlaget. För reducerat lönekost­nadspålägg beräknar jag 1 311,9 milj, kr. Beräkningen grundar jag därvid på utbetalningen sedan den tvåprocentiga besparingen fråndragits.

Under poslen Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verk­samheter har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 230000 kr, för bidrag till lägerskolor anordnade av Riksförbundet finska föreningar i Sverige,

Efter förslag i 1985 års budgetproposition (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 154, UbU 16, rskr, 234) och propositionen om kvinnors villkor på arbetsmarknaden (prop, 1984/85:130 s, 13, AU 18, rskr. 346) har riksdagen beslutat att avsätta särskilda medel till sommarkurser i teknik för flickor, Dessa kurser genomförs under sommaruppehållet efter årskurs 8 eller efter årskurs 9. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat 3 100000 kr, för som­markurser i teknik för flickor.

Jag har också under denna anslagspost beräknat 2270000 kr, för peda­gogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever.

Under posten Extra bidrag till yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till kommuner som ordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor har jag beräknat 4,1 milj. kr. för nästa budgetår.

Fristående skolor

Statsbidrag fill fristående skolor m, m.

Enligt 9 kap, 1 § skollagen (1985:1100) får vanlig skolplikt fullgöras i en frislående skola, om skolan är godkänd för ändamålet-Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mol de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentli­gen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

Hösten 1982 beslöt riksdagen (prop, 1982/83:1, UbU 10, rskr, 63) om ett nytt statsbidragssystem för frislående skolor för skolplikliga elever. Be­stämmelserna om statsbidrag finns i förordningen (1983:97) om statsbidrag lill fristående skolor för skolplikliga elever. Bestämmelserna innebär alt regeringen kan förklara sådan skola berättigad lill statsbidrag. Som grund­läggande förutsättning gäller all skolan är godkänd samt atl skolan genom sin pedagogik eller särskilda inslag i verksamheten eller på annat sätt kan ge erfarenheter av värde för kommunernas grundskolor eller komplettera dessa i någol annat allmännylligl avseende. Dessutom krävs, om inte särskilda skäl föranleder annat, atl skolan har bedrivit sin verksamhet i minst tre år,

I samband med alt regeringen den 6 oktober 1983 förklarade vissa
fristående skolor för skolplikliga elever berättigade lill statsbidrag fr. o, m,
redovisningsåret 1983/84 uppdrogs åt SÖ att utvärdera verksamheten vid
dessa skolor, SÖ skulle vidare göra en bedömning av i vilken utsträckning
                                                 110


 


och på vilkel sätt erfarenheterna från skolorna kan överföras lill det     Prop, 1987/88:100
allmänna skolväsendel.                                                                       Bil. 10

SÖ uppdrog åt professorn Sixten Marklund atl leda utvärderingen. Six­ten Marklund har utarbetat en rapport (R 86:23) Frislående skolor och alternativ pedagogik, som legat till grund för SÖ:s utvärdering av de statsbidragsberätfigade fristående skolorna.

Rapporten och SÖ:s förslag har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 10,5 en sammanfattning av rapporten och som bilaga 10,6 en sammanställning av remissyttrandena.

Utvärderingen visar i korthet följande:

Vad gäller waldorfskolorna har dessa erfarenheter av intresse att redovi­sa, men förutsättningen är en i viktiga avseenden annan skolstmktur än grundskolans. Detta försvårar eller renlav omöjliggör atl erfarenheterna förs över fill grundskolan, I andra delar är erfarenheterna lättare överför­bara men skiljer sig då i princip inle från vad som görs eller åtminstone kan göras i grundskolan.

Beträffande de kristna skolorna är huvuderfarenhelen alt dessa är an­norlunda än grundskolan i sin religionsundervisning, vilket enligt 1982 års riksdagsbeslut inte utgör fillräckligt skäl för statsbidrag, I övrigt framstår de kristna skolorna principiellt inle som allernafiv till gmndskolan.

Utvärderingen visar generellt sett all det inle finns några markanta skillnader mellan frislående skolor å ena sidan och grundskolan å andra sidan utöver vissa svårligen överförbara förhållanden. När det gäller den direkta undervisningen är likheterna större än skillnaderna. Utgångspunk­ten för 1982 års beslul, att statsbidrag utgår lill en fristående skola för att den skall ge erfarenheter lill grundskolan, har i praktiken således inte uppfyllts- Det finns därför enligt min mening skäl alt delvis ändra de grundläggande förutsättningarna för statsbidrag till fristående skolor.

Enligt min mening bör regeringen även i fortsättningen pröva fråga om statsbidrag lill frislående skola i varje särskilt fall. Jag är således inte beredd att förorda att alla godkända skolor automatiskt skall få statsbidrag.

Regeringens beslut bör grundas på en helhetsbedömning av skolans verksamhet. Följande punkter bör vara utgångspunkt för regeringens pröv­ning.

Som utvärderingen visar är del inte möjligt alt utgå från att erfarenheter­na från varje enskild fristående skola skall kunna överföras till del allmän­na skolväsendet. Kravet på atl varje enskild skola skall ge erfarenheter av värde för grundskolan bör därför slopas. Utgångspunkten bör i stället enligt min uppfattning vara alt det är av allmänt intresse all alternativ pedagogik och alternativ inriktning av skolans verksamhet kan prövas oavsett om erfarenheterna i det enskilda fallet kan bedömas vara direkt överförbara till grundskolan.

Detta innebär all en fristående skola för all komma i fråga till statsbidrag
bör ha en prägel som i någol avseende avviker från grundskolan. Del kan
vara fråga om såväl en verksamhet bedriven utifrån en särskild pedagogisk
grundsyn (t, ex. Waldorfpedagogik) som en i fråga om timplaner eller
kursplaner påtagligt annorlunda upplagd verksamhet. Även skolor som
slår på konfessionell grund bör kunna komma i fråga till statsbidrag,                                 111

Regeringen bör också bedöma om skolan är av en sådan storlek atl det i


 


praktiken är fråga om skolverksamhet och inle enskild undervisning eller     Prop. 1987/88:100 undervisning i hemmet. Elevavgifterna bör också vara på en sådan nivå, så     Bil. 10 att det inte blir möjligt att med hjälp av statsbidrag i kombination med höga avgifter få mycket små klasser,

I likhet med vad som gäller i dag bör en skola normall ha funnits tre läsår för att få bidrag-Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om kommunala bidrag till fristående skolor. Från olika håll har rests krav på tvingande regler för kommunerna att betala sådant bidrag. Del är enhgt min mening rimfigt att en kommun betalar bidrag till en fristående skola för elever som är man­talsskrivna i kommunen med ett belopp som i princip motsvarar den besparing kommunen gör genom att slippa betala t, ex, skolmålfider och läromedel- Jag är dock inte beredd att förorda en absolut regel med denna innebörd. De flesta kommuner betalar redan i dag bidrag enligt denna princip och jag räknar med att berörda kommuner kommer alt göra så i framtiden.

Jag vill också ta upp frågan om vilken instans som skall godkänna en skola för fullgörande av skolplikt. Som jag har redovisat är det i dag skolstyrelsen i den kommun där skolan är belägen som har att fatta sådant beslut. Enligt vad jag har erfarit bedömer inte skolstyrelserna frågor om godkännande på ett enhetligt sätt. Enligt min mening är del önskvärt med en mer enhetlig praxis i dessa frågor. Jag menar därför atl det i fortsätt­ningen bör vara länsskolnämnderna som skall godkänna resp, återkalla godkännanden för fristående skolor. Självfallet bör skolstyrelserna därvid beredas fillfälle att yttra sig före nämndernas beslul.

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört behöver några mindre änd­ringar göras i 9 kap, 1,7 och 11 §§ skollagen (1985:1100), Jag kommer även under anslaget B 14, Sameskolor och anslaget B 17, Bidrag till driften av särskolor m, m, att föreslå ändringar i skollagen.

Lagförslagen är av sådan beskaffenhet att det inte är erforderligt att höra lagrådet.

Del fullständiga förslaget till ändringar i skollagen bör fogas lill detta protokoll som bilaga 10,1,

Anslagsberäkning

Jag beräknar bidraget för Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna tiU 11960000 kr, för redovisningsåret 1988/89. Häri ingår även belopp för bidrag lill de s.k, kompletteringsskolorna (viss undervisning i estniska språket m.m, som meddelas skolplikliga elever av estniskt ur­sprung på ett tiotal orter i landet).

Regeringen har genom beslut den 6 oktober 1983, den 19 december 1985, den 13 november 1986 och den 17 december 1987 förklarat sammanlagt 26 fristående skolor berättigade tiU statsbidrag. Jag beräknar kostnaderna för bidrag för dessa skolor lill 25 840000 kr, för budgetåret 1988/89,

Lokal skolutveckling

Regeringen har för redovisningsåret 1987/88 fastställt procentsatsen för

bidrag till lokal skolutveckling avseende grundskolan till 2,34% av ett                                112


 


bidragsunderlag i vilket ingår bidraget lill bas- och förslårkningsresurser    Prop. 1987/88:100, samt resurser för hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska.     Bil. 10 1 enlighet med riksdagens beslul om ett samlat program för skolledarutbild­ning (prop. 1985/86:173, UbU 1986/87:1, rskr, 24) ingår fr. o, m, budgel­årel 1987/88 medel för skolledamtbUdningen i bidraget för lokal skolut­veckling.

Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 lill 250,7 milj, kr, med nuvarande regler för utbetalning av bidrag, dvs, atl endast 98% av bidraget skall betalas ut,

Den samlade skoldagen

Efter förslag i föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil, 10 s, 98-99, UbU 12, rskr, 185) omvandlades det tidigare statsbidraget till samlad skoldag till ett särskilt stimulansbidrag för utvecklingsarbete med frågor rörande den icke-timplanebundna delen av skoldagen. Jag har be­räknat 25 milj, kr. för delta ändamål budgetåret 1988/89.

Lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet

Efter förslag i föregående års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 10, UbU 12, rskr, 185) överfördes de medel som tidigare utgått för utveck­lingsarbete på lågstadiet till mellanstadiet för attbfa. möjliggöra en upp­följning på detta stadium av utvecklingsarbetet på lågstadiet. Överföringar­na skulle göras i två steg. Innevarande budgetår anslogs 16 milj, kr, och budgelårel 1988/89 skulle ytteriigare lika mycket tillföras. Detta innebär således 32 milj. kr, för budgetåret 1988/89, SÖ:s förslag innebär, somjag tidigare har nämnt, alt endast 12,7 milj, kr, skall utgå i bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet. Enligt min mening bör 16 milj, kr, tillföras denna anslagspost för budgetåret 1988/89, Jag har således beräknat sammanlagt 32 milj, kr, för lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet.

Kultur i skolan

Riksdagen har efter förslag i 1985 års budgetproposition beslutat alt sär­skilda medel skall avsättas för bidrag till utvecklingsarbete med kultur I skolan (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 23-24 och 156, UbU 16, rskr, 234), För näsla budgetår beräknar jag oförändrat bidrag, dvs, 16 milj, kr, Somjag inledningsvis har anfört avser jag all senare i vår återkomma lill riksdagen med en särskild proposition om skolpolitiska frågor. Jag avser all i detta sammanhang bl, a, redovisa hittillsvarande erfarenheter av utvecklingsar­betet med kultur i skolan.

Matematik i skolan

Efter förslag i 1986 års budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 101)
avsattes 6,2 milj, kr, för att förstärka matematikundervisningen i skolan, I
föregående års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 10 s, 103) fram-
                                             113

8   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


höll jag det nödvändiga i att ytlerligare ålgärder skulle vidtas i syfte alt     Prop, 1987/88:100

förbättra matematikundervisningen. Ytlerligare medel avsattes därför för     Bil. 10

detta ändamål och innevarande budgetår utgår 12 milj. kr. Jag framhöll

också alt medlen borde utgå under en fyraårsperiod. Jag har i inledningen

(avsnitt 3,1) redovisat mina skäl för alt även fortsättningsvis beräkna

särskilda medel för delta ändamål. Jag har således beräknat 12 milj, kr, för

särskilda åtgärder vad gäller matematikundervisningen budgetåret 1988/89,

Utveckling av skolans dataundervisning

Som jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) förordar jag i samråd med utbildningsministern alt en försöksverksamhet med datorn som pedago­giskt hjälpmedel inleds fr.o.m. nästa läsår i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Jag förordar också att särskilda medel avsätts för utvecklingsinsatser för dataundervisningen i skolan. Del bör ankomma på regeringen att ange de närmare formerna för sådana insatser. Jag beräknar sammanlagt 11 milj. kr. för dessa ändamål budgelårel 1988/89,

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1 - anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2,       godkänna vad jag har förordat om inrättande av självständiga högstadieskolor i vissa fall,

3,       godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till frislående   . skolor,

4,   godkänna vad jag har förordat om resurser för bl.a. planering av skolans dataundervisning,

5,   godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet och ut­vecklingsinsatser för dataundervisningen i skolan,

6- till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 16005400 000 kr.

B 13. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1986/87 Utgift                28 149 171

1987/88 Anslag              31817000

1988/89 Förslag              42249000

Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

Statsbidrag lill ullandsskola utgår i form av bidrag lill kostnader för
lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande
lärartjänst vid svensk grundskola och bidrag fill skolans lokalkostnader
med 50% av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler samt i
form av särskilt driftbidrag med 8% av lönekostnader och vissa pensions­
kostnader. Vidare utgår statsbidrag lill korrespondensundervisning, kom-
                                                114


 


pletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internatio­nell skola-Frän anslaget bestrids vidare utgifter för statsbidrag lill kostnader för dels lilläggspensionsavgift för vissa lärare (SÖ-FS 1982:187), dels resor och flyttning för lärare vid ullandsskolor (SÖ-FS 1978:182, ändrad SÖ-FS 1981:127),

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffals mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område,


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


 


Skolöverstyrelsen

Organisationen vid de svenska ullandsskolorna innevarande läsår framgår av följande sammanställning.

Statsunderstödda svenska ullandsskolor läsåret 1987188

 

 

 

Låg- och

Högstadium

 

 

mellan-

 

 

 

stadium

 

Europa

Belgien (Bryssel)

X

X

 

England (London)

X

X

 

Frankrike (Paris)

X

X

 

Italien (Milano)    ■

X

 

 

Portugal (Lissabon)

X

 

 

Schweiz (Geneve)

X

 

 

Sovjetunionen (Moskva)

X

 

 

Spanien (Fuengirola)

X

 

 

(Madrid)

X

X

 

(Palma de Mallorca)

X

 

 

(Las Palmas)

X

 

 

Förbundsrepubliken

 

 

 

Tyskland (Beriin)

X

 

 

-"-          (Hamburg)

X

 

 

Österrike (Wien)

X

 

Asien

Bangladesh (Dhaka)

X

 

 

Indonesien (Java)

X

 

 

Japan (Kosai)

X

 

 

Saudl-Arablen (Riyadh)

X

 

 

Sultanatet Oman (Muscat)

X

 

 

Thailand (Hua HIn)

X

 

 

Vietnam (Bai Bång)

X

 

 

(Hanoi)

X

 

Afrika

Angola (Luanda)

X

 

 

Botswana (Gaborone)

X

 

 

Burundi (Bujumbura)

X

 

 

Egypten (Alexandrla)

X

 

 

Etiopien (Addis Abeba)

X

 

 

Guinea Bissau (Bissau)

X

 

 

Kenya (Nairobi)

X

X

 

Folkrepubliken

 

 

 

Kongo (Pointe Noire)

X

 

 

Mogamliique (Maputo)

X

 

 

Tanzania (Dar es Salaam)

X

 

 

(Nzega) ■

X

 

 

Republiken Zaire (Semendua)

X

 

 

Zambia (Lusaka)

X

 


115


 


Låg-och                     Högstadium               Prop. 1987/88:100

mellan-                                                           q.,  

stadium                                                       "- 1"

 

Amerika   Argentina (Tucumän)

X

Bolivia (Cochabamba)

X

Brasillen (Sao Paulo)

X

Columbia (Call)

X

Mexico (Mexico City)

X

Peru (Carhuaquero)

X

-"-    (Lima)

X

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 in­nebär i huvudsak följande:

1,  Pris- och löneomräkning m, m. 3 332 000 kr,

2,      För läsåret 1988/89 beräknar SÖ antalet skolor till 50, Antalet elever i de statsunderstödda ullandsskolorna beräknas till 1 200, antalet elever i kortespondensundervisning beräknas lill 485 samt i kompletterande svensk undervisning till 2500,

3,  Ekonomisk avräkning skall enligt samarbelsavtalel mellan Sverige, Norge och Finland ske efter varje läsårs slut. SÖ beräknar atl 965000 kr. kommer att inbetalas lill SÖ under budgetåret 1988/89 efter avräkning för budgetåret 1987/88.

4,  SÖ har på regeringens uppdrag gjort en översyn av bestämmelserna om statsbidrag fill svensk undervisning i utlandet, SÖ har redovisat upp­draget den 24 februari 1987, De framförda förslagen har preciserats och kostnadsberäknats i SÖ:s anslagsframställning för budgelårel 1988/89. SÖ:s förslag medför ökade kostnader om sammanlagt 9842000 kr.

Bidraget lill lärarlöner föreslås utgå med en grundresurs i form av lärartjänster samt kompletterande undervisningstimmar. Lärartjänsterna föreslås beräknas i princip efter nuvarande regler, dock med något ändrade delningslal. Förslaget medför en utökning av antalet lärartjänster med en tjänst som lärare 16 budgetåret 1988/89 (-1-166000 kr.).

Kompletteringsresursen beräknas i veckotimmar per grupp av elever på låg- och mellanstadierna resp. på högstadiet enligt särskilda tabeller. Sam­manlagt beräknar SÖ kompletteringsresursen till 667 veckotimmar för nästa budgetår. SÖ föreslår att komplelteringsresursen beräknas efter 6000 kr, per veckotimme, vilket innebär en kostnad om 4002000 kr.

SÖ föreslår att driftbidraget räknas upp från nuvarande 8% till 16%. I bidragsunderlagel bör även kompletteringsresursen ingå (-t-2018200 kr.).

Vidare föreslår SÖ en höjning av bidraget till lokalkostnader från nuva­rande 50% av årskostnaden för de lokaler som används i undervisningen tiU 65% (-1-1 696000 kr-).

Genom regler i förordningen (SÖ-FS 1978:182) om statsbidrag till kost­nad för resor och flyttning för lärare vid ullandsskolor (ändrad SÖ-FS 1981:127) bestäms storleken av ifrågavarande statsbidrag, SÖ föreslår en höjning av de i punkten 4 i förordningen angivna schablonbeloppen till bl, a, kostnader för transport och försäkring av gods och för vaccinationer (-1-100000 kr,),

SÖ föreslår även en ändring av reglerna för tilldelning av antalet vecko­
limmar för handledd korrespondensundervisning. Förslaget medför en
                                                      116
ökning med totalt 305 veckotimmar (-1-1 110000 kr,).


 


För kompletterande svensk undervisning utgår för närvarande ett drift­bidrag om 200 kr. per elev. SÖ föreslår en höjning av bidraget fill 500 kr. per elev. Även driftbidraget till Lycée International i Paris bör beräknas som ett allmänt driftbidrag med 500 kr. per elev (-1-750000 kr.).

5.      SÖ föreslår en ändring av bestämmelserna för ämnet Swedish Cullure vid internationell skola fr. o. m. budgetåret 1989/90. För budgetåret 1988/89 föreslås försöksverksamheten få bedrivas i nuvarande form.

6.      SO föreslår att bestämmelserna under punkten 3 i 29 § förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet ändras till att fömtom tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige även omfatta tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk person.

7.      SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag tiU svensk undervisning i ufiandet m.m. tiU 44 991000 kr,


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Föredragandens överväganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i skrivelse den 24 febmari 1987 redovisat sina ställningstaganden med anledning av regeringens uppdrag om en översyn av bestämmelserna om statsbidrag fill svensk undervisning i utlandet. Förslagen har preciserats och kostnadsberäknats i SÖ:s anslagsframställ­ning för budgetåret 1988/89. SÖ:s förslag medför en kostnadsökning om sammanlagt ca 9,8 milj. kr.

Jag anser del angelägel att förbättra statsbidraget lill svensk undervis­ning i utlandet- Enligt min uppfattning bör bidragen lill svensk undervis­ning i utlandet för nästa budgetår höjas inom en kostnadsram om 7,5 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår jag således följande förbättringar av statsbi­draget.

Jag tillstyrker SÖ:s förslag att statsbidraget till lärariöner i fortsättningen bör beräknas som grundresurs i form av fasta lärartjänster samt komplette­rande undervisningstimmar (komplelleringsresurs) relaterad fill elevanta­let.

För beräkning av antalet lärartjänster föreslår jag endast smärre juste­ringar av delningstalen i förhållande till nu gällande regler. Förslaget be­räknas medföra en utökning med en lärartjänst för näsla budgetår.

 

 

Antal elever

Antal lärartjänster

Låg- och mellanstadierna

10 15 45 75>

1

2

3

1 tjänst för varje

påbörjat 30-tal elever

över '74

Högstadiet

14-19 20-35 >35

2 3 4


Vidare föreslår jag all kompletteringsresursen beräknas för låg- och mellanstadierna med fem veckofimmar för vaije elev i intervaUet 10-14


117


 


elever- Vid högre elevantal bör beräknas fem veckotimmar för varje femtal Prop. 1987/88:100 elever inom resp. intervall för tilldelning av lärartjänster. För högstadiet Bil. 10 bör beräknas en veckotimme för varje elev i intervallet 14—19 elever, en veckotimme för varannan elev i intervallet 20-30 elever samt en vecko­timme för varje tretal elever som överstiger 36 elever. Vidare bör beräknas en viss komplelleringsresurs i de fall en skola får behålla en lärartjänst på låg- och mellanstadierna trots atl elevantalet understiger tio- Jag beräknar kompletteringsresursen för budgetåret 1988/89 efter 5000 kr. per vecko­timme på låg- och mellanstadierna samt 6000 kr. per veckotimme på högstadiet- I dessa belopp ingår kostnader för vissa sociala avgifter. Totalt beräknar jag att mina förslag innebär ytlerligare 486 veckotimmar på låg-och mellanstadierna och 18 veckotimmar på högstadiet, vUket medför en kostnad av 2 538 000 kr.

Jag beräknar i likhet med SÖ en höjning av procentsatsen för det särskil­da driftbidraget till 16%, vilket medför en ökad kostnad av 1 784000 kr.

Lokalkostnadsbidraget utgår för närvarande med 50% av de verkliga kostnaderna för nödvändiga undervisningslokaler. Jag föreslår en uppräk­ning av procentsatsen för statsbidrag fill 60%, vilket innebär en beräknad, kostnadsökning av 1052000 kr.

Genom regler i förordningen (SÖ-FS 1978:182) om statsbidrag till kost­nad för resor och flyttning för lärare vid ullandsskolor bestäms storleken av de statsbidrag som kan utgå till skolans huvudman för kostnaderna i samband med lärares till- och frånträde av statsbidragsgmndande lärar­tjänst vid svensk utlandsskola. Jag förordar att de under punkten 4 i förordningen angivna schablonbeloppen för statsbidrag fill flyttningskost­nader räknas upp enligt SÖ:s förslag. Jag beräknar kostnaden härför tiU 100000 kr.

Vid korrespondensundervisning på högstadie- och gymnasienivå utgår statsbidrag för handledning med det antal veckotimmar som SÖ bestäm­mer. Jag förordar en ökning av antalet veckotimmar för handledning. Förslaget medför en utökning med 305 veckotimmar lill en kostnad av 1 110 000 kr-

För kompletterande svensk undervisning utgår ett allmänt driftbidrag om 200 kr, per elev och läsår. Bidraget skall täcka alla kostnader utöver lönekostnader. Jag förordar i Hkhet med SÖ att driftbidraget höjs till 500 kr, per elev och år. Till Lycée International i St Germain-en-Laye i Frankrike utgår statsbidrag fill kompletterande svensk undervisning enligt särskilt regeringsbeslut. Bl. a, utgår ett särskUl driftbidrag räknat på medel motsvarande tvä lärartjänster. Fr. o, m. nästa budgetår bör medel i stället få utgå som ett allmänt driftbidrag om 500 kr, per elev och år. Jag beräknar de ökade kostnaderna för en höjning av driftbidraget till lotaU 750000 kr.

SÖ föreslår att bestämmelserna för undervisning i ämnet Swedish Cullu­
re ändras fr.o.m. budgelårel 1989/90: Bl.a. föreslås att verksamheten
enbart skall omfatta gymnasienivå och även kunna förläggas till andra
skolor än internationella skolor. Jag delar SÖ:s uppfattning i dessa frågor.
Det bör ankomma på regeringen all utfärda bestämmelser härom. För
budgetåret 1988/89 tillstyrker jag atl försöksverksamheten får bedrivas
enligt nuvarande bestämmelser.                                                                                  118


 


Vid beräkning av statsbidraget till dels antalet lärartjänster vid ullands- Prop. 1987/88:100 skolorna, dels antalet handledarfimmar vid korrespondensundervisningen Bil. 10 finns bestämmelser i 29 § förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i ullandel om vilka elever som får medräknas i under­laget (s. k, behöriga elever). Jag delar SÖ:s uppfattning att ett tillägg bör göras under punkten 3 i nämnda bestämmelse så atl förutom tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige även tidsbegränsad tjänstgö­ring vid utländsk juridisk person får medräknas som kriterium för att eleven skall få räknas som behörig. Jag vill därvid framhålla att det här är fråga om de fall där en i förväg tidsmässigt begränsad anställning förelig­ger. Jag räknar inte med att mitt förslag skall medföra annat än begränsade kostnadsökningar.

För närvarande bedrivs högstadieundervisningen vid de flesta utlands-skolorna i form av korrespondensundervisning med handledning. Reguljärt högstadium finns endast vid fem ullandsskolor. Jag avser föreslå regering­en att ge SÖ i uppdrag alt närmare utreda i vilken form undervisningen på högsladienivå skall bedrivas samt lämna förslag till ytterligare förbättring­ar av statsbidraget. SÖ bör därvid även beakta konsekvenserna för Liber-Hermods, som nu svarar för korrespondensmalerialel. Förslagen bör redo­visas i anslagsframställningen för budgetåret 1990/91,

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen all

1,  godkänna del system för beräkning av lärarresurser som jag har
förordat,

2.  godkänna vad jag har förordat om höjning av procentsatsen för
särskilt driftbidrag,

3- godkänna vad jag har förordat om höjning av procentsatsen för bidrag till lokalkostnader,

4,      godkänna vad jag har förordat om förlängning av försöksverk-samhelén med Swedish Cullure budgetåret 1988/89,

5,      bemyndiga regeringen att utfärda bestämmelser om undervis­ning i ämnet Swedish Cullure fr, o, m, budgetåret 1989/90,

6,      godkänna de ändringar somjag har förordat beträffande elever som skall ingå i underlaget vid beräkning av antalet lärartjänster vid utlandsskolorna,

7,      till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42249000 kr.

119


 


B 14. Sameskolor                                                                            Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           14639787                                                                ' '

1987/88 Anslag         15 130000

1988/89 Förslag         16871000

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Tär-naby och Ange. Innevarande läsår förekommer undervisning i årskurserna 1-6. Integrerad samisk undervisning bedrivs på låg- och mellanstadierna vid grundskolan i Arjeplog och på högstadiet vid grundskolan i Gällivare, I Kiruna anordnas sameskola på försök. Elevantalet vid sameskolorna upp­går läsåret 1987/88 till 127 och beräknas läsåret 1988/89 till 154, Därutöver deltar innevarande läsår 33 elever och beräknas läsåret 1987/88 delta 31 elever i den integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i sameskolförordningen (1967:216, omtryckt senast 1987:711), i förordning­en (SÖ-FS 1983:125) om integrerad samisk undervisning vid grundskolan i, i förordningen (SÖ-FS 1985:64) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna samt i förordningen (SÖ-FS 1987:92) om integrerad samisk under­visning vid gmndskolan i Arjeplogs och Gällivare kommuner.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lärarresurser vid sameskolan, som gäller under försöksperioden 1984/85-1987/88.

Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt lill Jokkmokk.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inne­bär i huvudsak följande:

1.  Pris- och löneomräkning 1 602000 kr, Engångsanvisning på 100000 kr,
avgår.

2.    SÖ beräknar minskade lönekostnader vid elevhemmet i Ange
(—78600 kr,). Samtidigt föreslår SÖ atl den beslutade verksamheten med
integrerad högstadieundervisning vid grundskolan i Åre, som på grund av
bristande elevunderiag ej kunnat starla, avbryts fr, o, m, läsåret 1988/89.

3.        SÖ föreslår att sameskolkansliet omorganiseras och beräknar medel för ökade lönekostnader (-1-93000 kr.),

4.        SÖ föreslår att försöksverksamhet med integrerad samisk undervis­ning anordnas dels pä högstadiet vid Karesuando skola i Kiruna kommun (-F121 400 kr,), dels på låg- och mellanstadierna vid Porjus skola i Jokk­mokks kommun (H-102 600 kr,),

5.        Vidare räknar SÖ med en successiv utbyggnad av sameskolan i Kimna.

6.        SÖ föreslår atl försöksperioden för tilldelning av lärartcsurser för­längs ett år lill att gälla även läsåret 1988/89,

7.        SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Sameskolor till

16842000 kr,                                                                                                           120


 


Anslag

Utgifier

Lönekostnader för lärarpersonal m, m.

Integrerad sameundervisning

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

Inkomsler Nettoutgift


 

1987/88

Beräknad ändring

Prop, 1987/88:100

 

1988/89

Bil, 10

 

Föredraganden

 

5 19200'

-  477000

 

-1-3 100000

 

6938000

-   752000

 

(4155000)

(-  603000)

 

3092000

-    30000

 

100000

~   100000

 

15322000

-1-1741000

 

192000

of.

 

15130000

-hl 741000

 


Därav 810000 kr, för integrerad sameundervisning


Föredragandens överväganden

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att 1962 års nomadskolreform (prop- 1962:51, SU 141, rskr. 319) alltjämt skaU ligga fill grund för samhäl­lets insatser på skolområdet. Enligt nämnda riksdagsbeslut ankommer det på regeringen att besluta om erforderliga organisatoriska förändringar och eventuell minskning av antalet sameskolor.

Med anledning av propositionen (1976/77:80) om insatser för samerna uttalade riksdagen (KrU 43, rskr, 289), att samerna - så länge de .själva önskar del - skall ha tillgång lill två likvärdiga utbildningsalternativ på del obligatoriska skolstadiet, nämligen sameskola och kommunal grundskola, Härav följer all fråga om nedläggning av en sameskola måste prövas i nära samråd med samernas företrädare- Först när alla parter är överens om atl de samiska intressena bättre kan tillgodoses i kommunens grundskolor bör det komma i fråga att lägga ner en sameskola. I nämnda uttalande förutsat­te riksdagen all samernas företrädare skulle vara öppna för att som allerna­tiv till nedläggning av en sameskola pröva nya organisatoriska lösningar-

Fr, o, m, redovisningsåret 1984/85 pågår försöksverksamhet med ett schabloniserat system för tilldelning av lärarresurser vid sameskolorna-Lärarresurserna beräknas på elevantalet vid varje enskild sameskola. Re­surssystemet ger sameskolstyrelsen (SamS) stor frihet alt fördela erhållna lärarresurser så atl behoven vid varje enskild sameskola tillgodoses på bästa sätt.

Det är dock fortfarande regeringen som - efter beslul av riksdagen i samband med medelstilldelningen lill sameskolorna - har att ta ställning lill vissa detaljfrågor i organisationen. Som exempel kan nämnas atl del är regeringen som beslutar om anordnande av integrerad samisk undervisning vid kommunala grundskolor, om inrättande resp, indragning av tjänsier vid elevhem och om nedläggning av elevhem m, m.

Jag ser det som önskvärt att samerna själva - genom SamS - får ökade möjligheter all disponera den samlade resurs som utgår för samisk under­visning, SamS bör således själv kunna besluta om befintliga resurser skall


121


 


användas för undervisning i traditionella sameskolor med elevhemsboende     Prop, 1987/88:100
eller om de skall användas för sameundervisning i grundskolor.                   Bil, 10

Sameskolan i Ange

Elevantalet vid Ange sameskola har varierat under de senaste åren. Läs­året 1982/83 fanns det 19 elever, läsåret 1987/88 finns det sju elever och enligt prognoserna kommer det läsåret 1988/89 alt endast finnas tre elever vid skolan.

Med anledning av det vikande elevunderlaget har SamS sett över vilka möjligheter det finns att omorganisera sameundervisningen inom det syd­samiska området, SamS har redovisat ell förslag den 28 september 1987, Förslaget har bearbetats i utbildningsdepartementet, SamS har vid kontak­ter under hand inte haft någol att erinra mol det reviderade förslaget.

Med anledning härav vill jag anmäla att regeringen denna dag beslutat lägga ner sameskolan i Ange fr,o,m. läsåret 1988/89, Del ankommer på SamS att genomföra nedläggningen.

Innevarande budgetår beräknar jag kostnaderna för driften av Ange sameskola till ca 2,3 milj, kr. Med hänsyn lill bl.a. den arbelsrällsliga lagstiftningen kommer SamS att även under budgetåret 1988/89 ha vissa kostnader för löner åt lärare och övrig personal,

I enlighet med den principiella uppfattning jag nyss redovisat anser jag att de resurser som successivt frigörs genom atl sameskolan i Ange läggs ner skall få disponeras av SamS för alt anordna samisk undervisning, främst inom del sydsamiska området, men även i andra delar av landet-Delta innebär alt SamS, om den bedömer det angeläget, kan använda de frigjorda resurserna för bl- a. samisk undervisning vid grundskolan i Porjus resp, Karesuando, Jag är således inle beredd all beräkna särskilda medel för denna verksamhet,(4)

Resurserna bör disponeras så alt de blir rörliga och kan flyttas mellan orter där det enligt SamS bedömning finns behov av att anordna same­undervisning. Resursen bör fördelas fill kommuner som slutit avtal med SamS om att anordna samisk undervisning i sin gmndskola. Jag förutsätter atl samisk undervisning i första hand kommer alt anordnas vid de skolen­heter inom grundskolan som redan i dag har ett flertal samiska barn som elever. Om samisk undervisning anordnas i en grundskola, deltar same­eleverna liksom övriga elever i undervisningen i grundskolan på hemorten. Därutöver får sameeleverna under vissa veckotimmar någon form av sa­misk undervisning.

För alt sameeleverna inte skall behöva gå miste om annan undervisning, bör sameundervisningen - i likhet med vad jag har förordat om hem­språksundervisningen under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundsko­lor m.m, - där det är praktiskt genomförbart förläggas utanför tid som schemalagls för den ordinarie undervisningen eller under tid för fria aktivi­teter.

Om en kommun, som enligt avtal med SamS anordnar sameundervisning
i sin grundskola, tar emot sameelever som inte tillhör elevområdet, skall
bestämmelserna om interkommunal ersättning i 4 kap. 18-20 §§ skollagen
(1985:1100) tillämpas. Öm särskilda skäl föreligger får SamS besluta att                                122


 


kostnader för boende, hemresor m,m. skall belasta sameskolanslaget,     Prop. 1987/88:100 Sådana kostnader skall dock rymmas inom ramen för de resurser som     Bil. 10 frigörs genom att Ange sameskola läggs ner.

Övriga frågor

I enlighet med SÖ:s förslag förordar jag atl sameskolan i Kiruna under

läsåret 1988/89 får omfatta årskurserna 1 -6,(5)

Förordningen (SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lärarresurser vid same­skolan (ändrad SÖ-FS 1987:73) gäller t, o, m. budgetåret 1987/88, I enlig­het med SÖ:s förslag förordar jag atl resurslilldelningssyslemet får tilläm­pas även budgetåret 1988/89,(6)

Riksdagen har (prop, 1982/83:100 bil, 10 p, D 14, UbU 20, rskr. 253) godkänt all samisk högsladieundervisning får anordnas vid grundskolan i kommun fr, o, m, läsåret 1983/84, Verksamheten har inte kommit lill stånd, bl, a, beroende på svårigheter att rekrytera såväl elever som lärare. För­ordningen (SÖ-FS 1983:125) om integrerad samisk högstadieundervisning vid grundskolan i Are bör mot denna bakgrund upphävas,(2)

Enligt riksdagens beslul med anledning av proposUionen (1979/80:82, UbU 25, rskr, 285) om ledning och administrafion av sameskolorna m, m, skall i sameskolstyrelsen ingå företrädare för samerna och för de myndig­heter, som inom sitt verksamhetsområde har kontakt med frågor som rör undervisningen av samer. Enligt 23 § sameskolförordningen (1967:216, omtryckt 1987:711) skall fem ledamöter, däribland ordföranden, företräda samerna och fyra de myndigheter som berörs- Enligt min mening bör de icke-samiska ledamöterna utses enbart på grundval av de personliga fömt­sättningarna för uppgiften som ledamot, oavsett om de har anknytning lill en sådan myndighet som avses i 23 § eller inte. Riksdagen bör beredas tillfälle all ta del av vad jag här har anfört.

Några mindre följdändringar behöver göras i 3 kap, 17 § och 8 kap. 1 § skollagen (1985:1100) på grund av atl högstadiet vid sameskolan i Gälliva­re numera är nedlagt (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 109). Förslag fill ändring­ar i lagen har jag behandlat under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor m, m,

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1,  godkänna vad jag har förordat om förlängning av bestämmelser­
na om beräkning av lärarresurser,

2,      godkänna att de frigjorda resurserna från nedläggningen av sameskolan i Ange får disponeras av SamS för sameundervisning,

3,      till Sameskolor för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 16871000 kr,

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att
ta del av vad jag har anförtom sammansättningen av sameskolsly-
relsen-                     '                                                                                     123


 


B 15. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader                              Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift          203036627                                                               ' "

1987/88 Anslag        200709000

1988/89 Förslag        213 212 000

Synskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolen­het i Örebro (Ekeskolan), Vid Ekeskolan mottas som elever även synska­dade barn utan ytterligare handikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels fem regionala skolenheter, belägna i Stockholm (Ma-nillaskolan). Lund (Östervångskolan), Vänersborg (Vänerskölan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda lill grundskolan (s, k, externa klasser). Döva och hörselskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolenhet i Gnesla (Åsbackaskolan), Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava språkstörningar saml hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan finns specialpedagogiska resurscenter.

Verksamheten regleras i specialskolförordningen (1965:478, omtryckt senast 1983:736),

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (1987:721) om lärarresurser i specialskolan m, m,

I förordningen (SÖ-FS 1984:66, ändrad SÖ-FS 1987:91) meddelas be­stämmelser om utveckling av verksamheten vid specialskolan.

Från anslaget bekostas åven resor för elever jämte ledsagare.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inne­bär i huvudsak följande:

1, Pris- och löneomräkning m, m, 17 826000 kr,

2,      SÖ föreslår att specialskolorna övertar kostnadsansvaret från arbets­marknadsstyrelsen för anlagstestning av skolornas elever i årskurs 10 och atl medel anvisas för delta ändamål (-1-225 000 kr,),

3,   Ökade medel begärs fill kostnader för specialskolornas styrelser
(-hl35000 kr,),

4- SÖ föreslår alt en personlig tjänst som assistent inrättas vid Eke­skolan (-1-84000 kr,),

5,       SÖ begär ytlerligare medel för tolkkostnader (4-50000 kr,),

6,       En uppräkning görs även av medlen för resor för elever på grund av ökat antal hemresor vid veckosluten saml försämrade rabattmöjligheter på tåg och flyg (-1-1 300000 kr,),

7,   SÖ beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Specialskolan
m, m,: Utbildningskostnader till 220 329000 kr.

Tomtebodaskolans resurscenter

SÖ har med skrivelse den 11 december 1986 överlämnat ett förslag om
bl, a, mål och verksamhet saml organisation för Tomtebodaskolans resurs-
                          124


 


center, SÖ föreslår att verksamheten organiseras på tre enheter, en för Prop. 1987/88:100 utveckling, en för utbildning och en för administration. Under styrelsen Bil. 10 bör del finnas en chef för den direkta ledningen av verksamheten. Denne bör även ansvara för utvecklingsenheten. Inom denna enhet bör finnas en projektsekreterare med erfarenhet av utvecklingsarbete. För vardera ut­bildningsenheten resp, enheten för administration bör finnas en ansvarig chef. Den förre bör även vara biträdande chef för resurscentret och ha lärarkompetens inom området undervisning av synskadade, SÖ utgår i sina förslag från alt den nya organisationen skall rymmas inom nuvarande ram för Tomtebodaskolans verksamhet samt alt även den pedagogiska perso­nalen skall ha semestertjänster i stället för ferietjänsler. Tomtebodaskolan förfogar läsåret 1986/87 över 61,5 tjänster, SÖ föreslår att 55,5 fasta tjäns­ter inrättas vid resurscentret samt atl centret disponerar en rörlig resurs motsvarande 4,5 tjänster. Vidare föreslår SÖ att medel motsvarande 1,5 tjänster får disponeras av SÖ för samordnande verksamhet avseende spe­cialskolornas resurscenter.

Yttranden i ärendet har avgelts av socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen (lokalfrågor), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), planeringsbered­ningarna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Stockholms, Örebro och Västerbottens län. Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan, Svens­ka kommunförbundet. Handikappförbundens centralkommitté (HCK) och Synskadades riksförbund (SRF),

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget i sin helhet. Statskontoret anser del angeläget med en förutsättningslös analys av den framtida resursverksam­heten för Tomtebodaskolan,

Flera remissinstanser, bl, a, RRV, samtliga planeringsberedningar, Eke­skolan och Åsbackaskolan, tar upp frågan om översyn av verksamheten vid övriga resurscenter och avgränsningen mellan Tomlebodaskolans och Ekeskolans resurscenter.

Tomtebodaskolan fömtsätter atl den nya organisationen kommer att träda i kraft senast den 1 juli 1988. Tomtebodaskolan anser inte att chefen för resurscentret samtidigt kan ha ansvar för utvecklingsenheten. Ansvarig för utvecklingsarbetet bör vara en forskningssekreterare. Liknande syn­punkter framförs av SRF.

Statskontoret, Svenska kommunförbundet och SRF tillstyrker semester-tjänster för den pedagogiska personalen.

Statskontoret, planeringsberedningen i Malmöhus län. Tomteboda­skolan och SRF avstyrker förslaget att vissa resurser skall tillföras SÖ.

Statskontoret och Svenska kommunförbundet förordar en större rörlig resurs än vad SÖ föreslagit medan SRF föreslår att den rörliga resursen skall vara mindre än vad SÖ föreslagit.

125


 


 

.     1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Prop, 1987/88:100 Bil. 10

 

 

Föredraganden

 

Personal

 

 

 

Lärare

347

of.

 

Övrig personal

471

-1-1

 

 

818

+ 1

 

Utgifier

 

 

 

Lönekostnader m, m, för skol­ledare och lärarpersonal

Utveckling av verksamheten vid specialskolan

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Resor för elever jämte ledsagare

Lokalkostnader

66585000    '

2696000

90512000

(77951000)

14524000

27108000

-1- 4 561000

-1-     108000 -H 5937000 (-1-5190000) +  1076000 +    850000    .

 

 

201425000

-H2532000

 

Inkomsler

716000

+      29000

 

Nettoutgift

200709000

+ 12503000

 


Föredragandens överväganden

Tomtebodaskolans resurscenter

Riksdagen beslöt vid 1979/80 års riksmöte atl ett specialpedagogiskt re-surscenler skulle inrättas vid Tomtebodaskolan (prop. 1979/80:100 bil. 12, UbU 26, rskr. 301), Några extra medel tillfördes inte, utan centret skulle utvecklas i takt med atl skoldelen minskade. Elevantalet vid skolan har successivt sjunkit. Med utgången av läsåret 1985/86 upphörde skolverk­samheten vid Tomtebodaskolan, där således numera enbart resurscenlrel återstår.

Resurscenter finns vidare vid F2keskolan, Åsbackaskolan och Hällsbo­skolan, Vid dessa skolor finns dock även en skoldel.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har med skrivelse den 11 december 1986 över­lämnat ett förslag lill dels mål och verksamhet för samtliga resurscenter, dels mål och verksamhet samt organisation för Tomtebodaskolans resurs­center. Förslaget har remissbehandlats enligt vad som tidigare redovisats under detta anslag.

Jag delar SÖ:s uppfattning alt de gemensamma målen för resurscentrens verksamhet bör vara atl främja en allsidig utveckling av barn och ungdo­mar med syn- och/eller hörselhandikapp eller med svåra tal- och språkstör­ningar genom alt erbjuda specialpedagogisk utredning och träning samt information, utbildning och fortbildning till familjen och personalen kring barnet. Vidare bör resurscentren påverka och stimulera utvecklingen inom handikappområdet genom alt samla och sprida informafion samt följa forsknings- och utvecklingsarbete i frågor som rör utbildning av barn och ungdomar med syn- och/eller hörselskada eller med svåra språkstörningar. Del bör ankomma på regeringen atl fastställa målen för verksamheten vid resurscentren.

Flera remissinstanser har tagk upp frågan om översyn även av verksam-


126


 


heten vid övriga resurscenler och avgränsningen mellan Tomlebodasko-     Prop. 1987/88:100

lans och Ekeskolans resurscenler. Enligt min mening är del angelägel atl     Bil. 10

verksamheten vid Tomlebodaskolan regleras så snart som möjligt i och

med att skoldelen upphört. Jag är därför inte beredd alt skjuta på ett

ställningstagande avseende Tomtebodaskolan i avvaktan på ytlerligare

utredningsarbete.

Jag anser - i enlighet med SÖ:s förslag - att verksamheten vid Tomte­bodaskolans resurscenler skall ledas av en styrelse och.organiseras på tre • enheter, en, för utveckling, en för utbildning och en för administration,-Under styrelsen bör det finnas en chef för den direkta ledningen av verk­samheten. Denne bör även ansvara för utvecklingsenheten. För vardera utbildningsenheten och den administrativa enheten bör del finnas en an­svarig chef. Anställnings- och arbetsvillkoren för personalen bör bli före­mål för förhandlingar, varvid utgångspunkten bör vara atl även den peda­gogiska personalen skall ha samma arbetstider som tjänstemän i övrigt. Befintliga lärartjänster vid Tomtebodaskolan bör därför så långt möjligt dras in och nya tjänster inrättas i enlighet med vad jag nyss har anfört. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm­mer att avgöra de särskilda målen och verksamheten vid Tomtebodasko­lans resurscenter samt vilken närmare utformning organisationen skall ha.

Del finns två resurscenler för synskadade, Ekeskolans och Tomteboda­skolans, som båda har hela riket som upptagningsområde, Tomlebodasko­lans resurscenter riktar sig till synskadade barn och ungdomar utan till-läggshandikapp, Ekeskolans lill synskadade med tilläggshandikapp t, ex, i form av hörselskada (dövblinda) och/eller utvecklingsstörning. Denna an­svarsuppdelning bör i stort upprätthållas tills vidare, I vissa fall kan det vara svårt atl avgöra vart en elev bör hänföras. Del är därför nödvändigt alt ett samarbete sker mellan de båda centren,

Enligt vad jag har erfarit har SÖ för avsikt all även se över verksamhe­ten vid de övriga resurscentren. Jag utgår därvidifrån atl SÖ även övervä­ger hur resurserna vid Tomtebodaskolans och Ekeskolans resurscenter bäst skall utnyttjas och i vilken form samverkan skall ske mellan de båda centren. Jag utgår vidare ifrån alt frågan hur den specialpedagogiska kom­petensen skall upprätthållas och utvecklas vid Tomtebodaskolan uppmärk­sammas.

Den nya organisationen för Tomlebodaskolan bör rymmas inom nuva­rande medelsram. Den av SÖ föreslagna resursen om 1,5 tjänster för samordnande verksamhet avseende specialskolornas resurscenter bör en­ligt min mening tillfälligt kunna disponeras av SÖ för översynsarbetet med resurscentren. Det bör därefter ankomma på regeringen att ta ställning lill hur resursen skall disponeras.

Övriga frågor

SÖ har föreslagit att specialskolorna övertar kostnadsansvaret frän arbets­
marknadsstyrelsen (AMS) för anlagsleslning av specialskolornas elever i
årskurs 10 och all medel anvisas för detta ändamål. För egen del ifrågasät­
ter jag behovet av anlagsundersökningar i nuvarande form. för samtliga                             127


 


elever. Personalen vid specialskolan bör kunna göra vissa bedömningar, Prop, 1987/88:100 t, ex. av elevernas språkliga utveckling. Däremot anser jag att det är viktigt Bil, 10 att de elever som är i särskilt behov av vägledning kan få slöd och hjälp, även av AMS personal, inför valet av fortsatt verksamhet efter avslutad skolgång i specialskolan. Metoder bör därför utvecklas inom specialskolan för att ge eleverna en god vägledning. Enligt vad jag har erfarit av chefen för arbetsmarknadsdepartementet har AMS inlett ett utvecklingsprojekt för alt bl.a- lära ut ny vägledningsmetodik fill syofunklionärerna inom specialskolan så alt dessa på sikl kan ta över ansvaret för anlagsundersök­ningarna,(2)

Jag beräknar 70000 kr, i ökade kostnader för specialskolornas styrelser på grund av ökat antal sammanträden m, m,(3)

För inrättande av en personlig tjänst som assistent vid Ekeskolan beräk­nar jag medel i enlighet med SÖ:s förslag.(4)

Vidare beräknar jag 50000 kr, i ökade medel för tolkkoslnader-(5)

Under senare år har de negativa effekter som kan bli följden av en tidig separation barn-föräldrar alltmer uppmärksammats. En faktor som mildrar de negativa effekterna för specialskolans elever är täta hembesök. Numera reser eleverna hem i stort sett varje helg. Detta innebär kostnadsökningar under anslagsposten Resor för elever. Andra faktorer som påverkar kost­naderna är rabaltmöjligheterna på tåg och flyg. Som utbildningsministern kommer alt anmäla i det följande under anslaget E 8, Bidrag lill vissa studiesociala ändamål har centrala sludiestödsnämnden och statens järn­vägar i höst slutit ett preliminärt avtal om förbättrade rabatter på tåg för studerande. Avtalet gäller även specialskolans elever. Detta innebär alt medlen för elevernas resor kan räknas upp med ett lägre belopp än vad SÖ har föreslagit. Jag förordar därför en uppräkning av medlen för detta ändamål med 350000 kr.(6)

1 enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3,2) om dataun­dervisning i skolan m, m- beräknar jag särskilda medel inom specialskolan för planering och drift av datorsystem samt för atl främja metodiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag har beräknat sammanlagt 200000 kr. för delta ändamål.

Reguljär högstadieundervisning bedrivs vid samtliga specialskolor utom vid Hällsboskolan i Sigtuna, Sedan läsåret 1984/85 pågår efter regeringens medgivande försöksverksamhet med högstadieundervisning för gravt språkstörda elever vid Hällsboskolan, SÖ har i skrivelse den 20 oktober 1987 hemställt att högstadieundervisning får finnas även vid Hällsbo­skolan. Enligt SÖ kommer högstadieundervisning vid Hällsboskolan inte att medföra ökade kostnader jämfört med förläggning till annan regional specialskola. Jag tillstyrker att högstadieundervisning för språkstörda ele­ver får bedrivas vid Hällsboskolan för de elever som inte kan placeras på annan regional specialskola eller i hemortens grundskola.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­
ler jag atl regeringen föreslår riksdagen att
                                                                    128


 


1. godkänna vadjag har förordat omorganisation m. m, av Tomte-     Prop. 1987/88:100 bodaskolans resurscenter.        Bil. 10

2.     godkänna vad jag har förordat om högstadieundervisning vid Hällsboskolan,

3.   fill Specialskolan m.m.:Utbildningskostnader för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 213212000 kr.

Jag hemställer vidare atl regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om mål för verksamheten vid resurscent­ren.

B 16. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.

1986/87 Utgift            6829830              Reservafion               1006788

1987/88 Anslag          6616000

1988/89 Förslag          7275000

Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings- och arbets­material, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utmst­ning.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inne­bär i huvudsak följande:

1. Prisomräkning 180000 kr- Engångsanvisningar på 630000 kr, avgår.

2.      SÖ föreslår att 200000 kr. per år beräknas under fyra budgetår för successiv anskaffning av texttelefoner till elevbostäderna.

3.    SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Special­
skolan m, m.: Utrustning m. m. till 6366000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att 200000 kr, per budgetår anvisas under fyra budgetår (1988/89-1991/92) för successiv anskaffning av texttelefoner tiH elevbostä­derna, (2)

I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3,2) om dataun­dervisning i skolan m, m. beräknar jag särskilda medel för investeringar i utrustning och programvara för specialskolans behov. Jag har för näsla budgetår beräknat I milj, kr, i engångsanvisning för detta ändamål,

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 7 275 000 kr,                                                       129

9    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


B 17. Bidrag till driften av särskolor m.m.                                        Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift         582364976                                                               ' '

1987/88 Anslag        582 273 000

1988/89 Förslag        577 335000

Landstingskommunerna och de kommuner som inle ingår i landsfings­kommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som avses i 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för rektorer, studierektorer, tillsynsliirare och lärare vid särskolan. Även till särskoleverksamhet som anordnas av enskilda, föreningar och stiftelser utgår statsbidrag i vissa fall. Bidragsbeslämmelsema finns, i förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. samt i förordningen (1986:574) om statsbidrag till frislående särskolor.

Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidraget tUl särskolan beräk­nas efter en gmndresurs om sju veckofimmar per elev. Vidare beräknas tilläggsresurser för undervisning i hemspråk och för stödundervisning i svenska med fyra veckotimmar per elev samt för särskild undervisning med fem veckotimmar per elev. Härutöver kan länsskolnämnden medge en behovsprövad kompletteringsresurs uttryckt i veckotimmar. För inte­grerade särskoleelever beräknas en resurs om högst sju veckotimmar, TUläggsbidrag till kostnader för vikarier m, m, lämnas med 4,9% av löne­bidraget. Regeringen fastställer åriigen veckolimpris per lärarveckotimme i särskolan. Statsbidraget lill lönekostnader för rektorer och studierektorer lämnas med hänsyn till årslönebeloppet för varje inrättad tjänst. Statsbi­drag utgår även för tilläggspensionsavgifter.

Statsbidraget utbetalas i form iiv förskott och slutreglering- Budgetåret 1988/89 belastas anslaget med förskott för detta år beräknat på statsbidra­get för redovisningsåret 1987/88 saml slutreglering av bidraget för redovis­ningsåret 1987/88,

Från anslaget betalas vidare kostnader för statsbidrag för lokal skolut­veckling enligt bestämmelser i förordningen (SÖ-FS 1986:100) om statsbi­drag fill lokal skolutveckling i särskolan (ändrad SÖ-FS 1987:109). Även för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsförfarande.

Från anslaget betalas även kostnader för vissa trygghetsåtgärder enligt bestämmelser i förordningen (1984:626) om statsbidrag lill kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning.

Ur anslaget utgår bidrag till yrkesundervisning för hörselskadade psy­kiskt utvecklingsstörda enligt ämbetsskrivelse den 21 augusti 1969 om godkännande av avtal avseende yrkesundervisning för hörselskadade psy­kiskt utvecklingsstörda.

Skolöverstyrelsen (SÖ) erhåller dessutom medel fill informations- och konferensverksamhet för skolledare och lärare vid särskolor.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inne­
bär i huvudsak följande:                                                                                            130


 


1, Ungefär 11 200 elever gick i särskolan läsåret 1986/87, vilkel innebär en minskning med 1 300 elever från föregående läsår. Antalet skolledare var 135 och antalet utnyttjade lärarveckotimmar var ca 93 000,

Anvisat belopp under anslagsposten 1 för budgetåret 1987/88 innehåller medel för kostnader för undervisning vid reguljär särskola och enskilda inrättningar,

SÖ:s beräkning av anslagsposten 1 för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställning, belopp i tusental kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

Budgetår

Beräknat statsbidrag till lönekostnader

Förskott 50%

Slut­reglering

Summa

1986/87 1987/88 1988/89

484 228' 450254

242114 225127

208140

433267

' Förskoltsunderlag för budgetåret 1987/88

2,      SÖ beräknar medelsbehovel för bidrag fill lokal skolutveckling tUl 10,18 milj. kr, under budgetåret 1988/89, varay 5,2 milj, kr, i förskott för redovisningsåret 1988/89 och 4,98 milj, kr. i sluireglering för redovisnings­årel 1987/88,

3,      SÖ beräknar bidraget för filläggspensionsavgifler lill 45,9 milj, kr. För reducerat lönekoslnadspålägg beräknar SÖ 48,6 milj, kr,

4,      Inom SÖ pågår ett arbete med revidering av särskolans läroplan, SÖ har därvid utgått från 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80), som kommer atl omfatta även särskolan med vissa nödvändiga kompletterande föreskrifter, SÖ räknar med all den nya läroplanen för särskolan kan träda i kraft den 1 juli 1989, SÖ föreslår alt för införande av läroplan för särskolan får utgå en genomföranderesurs uppgående lill 2,2 milj, kr, för vartdera av budgetåren 1988/89-1990/91,

5,      SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften av särskolor m, m, till 544 169000 kr.

Anslagsberäkning


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1, Bidrag till lönekostnader

469 310000

-10060000

2, Bidrag till lokal skolutveckling

10519000

+    257000

3. Bidrag till kostnader för tilläggs-

 

 

pensionsavgifter

46191000

-1- 2309000

4, Lönekostnadspålägg

52571000

-  1083000

5. Bidrag till kostnader för yrkes-

 

 

undervisning för hörselskadade

 

 

psykiskt utvecklingsstörda

3 640000

-1-    337000

6. Kostnader för informations-

 

 

och konferensverksamhet för skol-

 

 

ledare och lärare vid särskolan

42000

-1-        2000

7, Information om ny läroplan för

 

 

särskolan

-

+  1000000

8, Datautbildning i särskolan

-

4- 2300000

Summa

582273000

- 4938000


131


 


Föredragandens överväganden

Anslagsberäkningar

Totalt beräknar jag statsbidraget under anslagsposten 1 till 466339000 kr, för redovisningsåret 1987/88, Mjna beräkningar grundar sig på antalet inrättade tjänster som skolledare och ett beräknat veckotimlal för under­visning redovisningsårel 1987/88 samt på löneläget den Ijuli 1987 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovis­ningsårel. Vidare har jag beaktat alt ett särskilt veckotimpris skall beräk­nas för hemspråksundervisning, vilket baseras på landstingens lönekost­nad för enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning, Somjag har redovisat i det föregående omfattas denna anslagspost av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1988/89 utbetalas till huvud­männen dels förskott baserat på det fastställda bidraget för redovisnings­årel 1987/88, dels slutreglering för detta redovisningsår.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Beräkning av förskott och slutreglering under anslagsposten I, belopp i tusental kr.

 

Budgetår

Beräknat

Förskott

Slut-

Summa

 

statsbidrag

50%

reglering

 

 

till

 

 

 

 

lönekostnader

 

 

 

1986/87

480517'

 

 

 

1987/88

466339

240259

 

 

1988/89

 

233 170

226080

459250


' Förskottsunderlag för budgetåret 1987/88,

Jag beräknar medelsbehovet för lokal skolutveckling budgetåret 1988/89 till 10,8 milj, kr., varav 5,4 milj, kr, utgör förskott för redovisningsårel 1988/89 och 5,4 milj, kr, utgör slutreglering för redovisningsåret 1987/88, (2)

Bidraget för tUlåggspensionsavgifter beräknar jag till 48,5 milj, kr, och för reducerat lönekostnadspålägg beräknar jag 51,5 milj, kr,(3)

Under senare år har särskolans organisation markant förändrats. Från att särskolan tidigare har anordnats mest i form av skolinternat är dess klasser numera normalt föriagda i grundskolans och gymnasieskolans skol­byggnader. Särskolan regleras sedan den 1 juli 1986 i skollagen (1985:1100), förordningen (1986: 572) med vissa tillämpningsföreskrifter fill skoUagen (1985:1100) samt särskoleförordningen (1986:573). Särsko­lans regelsystem har härvid anpassats lill regelsystemen för det övriga offentliga skolväsendet. Även det nya statsbidragssystemet för särskolan (SFS 1986: 188) har bidragit till denna anpassning.

Utvecklingen inom särskolan har lett fill all bl, a. arbetsformer och innehåll i undervisningen bör ses över och ges en delvis annan inriktning än fidigare. Inom skolöverstyrelsen (SÖ) pågår en översyn av särskolans läroplan. Utgångspunkten är därvid alt 1980 års läroplan för gmndskolan (Lgr 80) skall gälla även i särskolan, men med vissa nödvändiga komplette­rande föreskrifter. Den nya läroplanen beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 1989.


132


 


Jag delar SÖ:s uppfattning att en särskild resurs bör tillföras särskolan     Prop. 1987/88:100 för att underlätta genomförandel av läroplansförändringarna. Jag beräknar     Bil. 10 därför 1 milj. kr. per budgetår under tre budgetår (1988/89-1990/91) för detta ändamål. Medlen bör disponeras av SÖ och länsskolnämnderna enligt beslut som regeringen senare meddelar.(4)

I enlighet med vad jag har anfört i inledningen (avsnitt 3.2) om dalaun- . dervisning i skolan m. m. beräknar jag särskilda medel för investeringar i utmstning och programvara för särskolans behov. Jag har beräknat 2 milj. kr. per budgetår under budgetåren 1988/89 och 1989/90 för detta ändamål. Vidare beräknar jag 300000 kr. för försöksverksamhet med datorer som pedagogiskt hjälpmedel i särskolan. För budgetåret 1988/89 bör dessa medel användas för försöksverksamhet med datorbaserad undervisning i tre geografiska områden inom särskolan.

Fristående särskolor

Förordningen (1986:574) om statsbidrag lill fristående särskolor omfattar endast de särskolor med enskild huvudman som före den 1 juli 1986 fick bidrag för skolan enhgt kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag fill omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. För närvarande utgår stats­bidrag till fem sådana skolor. EnHgt min mening bör det vara möjligt för regeringen att förklara ytterligare fristående särskolor (gmndsärskolor, träningsskolor och yrkessärskolor) berälfigade lill statsbidrag. Som gmnd­läggande förutsättning för bidrag bör gälla alt skolan kompletterar de landstingskommunala särskolorna i något allmännyttigt avseende och all den normalt har bedrivit sin verksamhet i minst tre år. För de frislående särskolor som förklarats berättigade till statsbidrag bör bidrag utgå enligt 6-10 §§ förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m. m. Vissa särskilda statsbidragsvillkor liknande dem som gäl­ler enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag fill fristående skolor för skolplikfiga elever bör gälla för nytillkommande fristående särskolor. An­sökan om statsbidrag bör, i likhet med vad som gäller för statsbidrag fill fristående skolor för skolplikliga elever, inlämnas senast den 1 riiars som infaller sexton månader innan del tilltänkta första bidragsåret börjar löpa. Detta innebär atl det inte kan bli aktuellt med statsbidrag till några nya frislående särskolor förrän budgetåret 1989/90, Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de angivna grunderna och de särskilda villko­ren för statsbidrag lill nyfillkommande fristående särskolor,

Överklagande av vissa beslut

Enligt 3 kap. 19 § första stycket skoUagen (1985:1100) har ungdomar som
inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda
rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom del offenlli- .
ga skolväsendet intiU utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller
21 år. Om de inte bereds utbildning i specialskolan, skall de tas emot i
särskolan.
SÖ har i skrivelse tUl utbildningsdepartementet den 16 november 1987                               133


 


meddelat att SÖ i flera fall måst avvisa överklaganden av beslut om vägrad     Prop. 1987/88:100 intagning i särskolan efter skolpliktens upphörande, eftersom möjlighet     Bil. 10 saknas att överpröva sådana beslut. SÖ har därför föreslagit atl del i skollagen tas in en regel om rätt att överklaga beslut om vägrad intagning i särskolan av ungdomar vars skolplikt upphört.

Psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som fyllt 17 år och som inte kan gå i gymnasieskolan har en ovillkorlig rätt atl få utbildning inom det offenfiiga skolväsendet under fyra år efter skolpliktens upphörande eller i fall som avses i 3 kap, 19 § andra stycket skollagen under sex år. Rätten gäller oberoende av om skolplikten har fullgjorts i särskolan eller på något annat sätt (se prop. 1985/86:10 del A s, 46 och 94). Ungdomar som på grund av sin utvecklingsstörning inte kan gå i gymnasieskolan och som inte heller har sådana ytterligare handikapp att de bör gå i specialskolan skall således tas emot i särskolan.

Enligt I kap, 8 § skollagen gäller det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda även dem som har fåll ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom samt personer med barndomspsykos.

Beslut om intagning i särskolan fattas av den lokala styrelsen för särsko­lan. Det kan givetvis råda olika uppfattningar om huruvida den intellektu­ella funkfionsnedsättningen hos en person är så grav att personen bör anses tillhöra den personkrets för vilken särskolan är avsedd, Mol den bakgrunden finner jag, liksom SÖ', alt del bör vara möjligt alt överklaga ett beslut av den lokala styrelsen för särskolan, varigenom styrelsen vägrat att ta emot en person som elev där på grund av all denne bedömts kunna gå i gymnasieskolan trots utvecklingsstörningen. Jag föreslår därför alt regler om överklagande förs in i 3 kap, 19 § skollagen i ett nytt stycke-Förslag lill ändringar i lagen har jag behandlat under anslaget B 12, Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Övriga frågor

I skrivelse den 29 juli 1987 har SÖ hemställt att regeringen gör ett förtydli­gande av reglerna vad gäller funkfionen som särskolchef Jag vill därför göra följande klarläggande.

Enligt 2 kap, 2 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföre­
skrifter fill skollagen (1985:1100) skall varje landstingskommun och kom­
mun som är huvudman för särskola ha en särskolchef som närmast under
den lokala styrelsen leder särskolan. Avsikten med denna bestämmelse är
att en landstingskommun normalt skall ha en heltidstjänst som särskolchef.
Delta för att garantera en pedagogisk kompetens på central nivå inom
landstingen. Frågorna om slopande av den statliga regleringen av tjänster
som särskolchef och av statsbidragsgivningen fill dessa tjänster behandla­
des i samband med förslaget till ny skollag (prop. 1985/86:10 del A s, 46-
47, UbU 6, rskr, 39), Som bakgrund lill förslaget erinrades i propositionen
om statsmakternas beslul beträffande de kommunala skolcheferna (prop.
1984/85:100 bil, 10, UbU 16, rskr, 234), Vid riksdagsbehandlingen i denna
fråga uttalade utbildningsutskottet att utskotlet utgick ifrån att kommuner-                         134


 


na åven i framfiden kommer atl beakta behovet av lärarutbildning och     Prop. 1987/88:100 undervisningserfarenhet hos skolchef (UbU 16 s. 7). Jag utgår ifrån att     Bil. 10 även huvudmännen för särskolan på samma sätt beaktar behovet av peda­gogisk kompetens hos särskolcheferna.

Fr, o, m. den 1 juli 1986 utgår statsbidrag efter ett förenklat och schablo­niserat system som ger särskolans huvudmän en större organisatorisk frihet att inom givna ramar fördela resurserna och anordna undervisning­en, Resursfilldelningen är elevbaserad och lärarresurserna beräknas ut­ifrån ell schabloniserat antal lärarveckotimmar per elev. Lärarresurserna beräknas enligt ett system med grundresurs, tilläggsresurs för vissa speci­ella verksamheter, en behovsprövad kompletteringsresurs och vissa övriga lärarresurser. Resurserna fastställs av länsskolnämnden uttryckt i ett visst antal veckotimmar. Enligt vad jag har erfarit finns det en tendens lill all landsting inte lägger ut hela det antal lärarveckotimmar som länsskolnämn­den fastställt. Delta finner jag ytterst allvarligt. Del är en skyldighet för landstingen att anordna undervisningen inom särskolan så att det antal veckotimmar som har fastställts av länsskolnämnden verkligen kommer eleverna fill godo. Jag avser atl senare föreslå regeringen atl ett förtydli­gande görs i statsbidragsbestämmelserna. Jag vill i sammanhanget också erinra om tillsynsmyndigheternas skyldigheter och deras möjligheter att innehålla statsbidrag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslär riksdagen atl

1,  godkänna att regeringen under de förutsättningar som jag har
förordat skall kunna förklara fristående särskolor berättigade
till
statsbidrag,

2,      godkänna vad jag har förordat om grunderna och särskilda villkor för statsbidrag till nytillkommande statsunderstödda friståen­de särskolor,

3,      till Bidrag till driften av särskolor m.m.för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 577 335 000 kr,

B 18. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Med utgången av läsåret 1972/73 var samtliga statliga realskolor avveck­
lade. Vissa ordinarie tjänsier fördes då på övergångsstat, I den mån inne­
havarna av tjänsterna inle har kunnal beredas tjänstgöring vid annan
skolform får medel för lönekostnader och sjukvård för dem utgå ur detta
anslag,                                                                                                                  135


 


Skolöverstyrelsen                                                                                 Prop, 1987/88:100

Anslaget bör fills vidare föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,

136


 


Gymnasiala skolor m. m.                                                Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1986/87 Utgift 4974910000 1987/88 Anslag 4989227000 1988/89 Förslag     5 247573000

Från anslaget utgår statsbidrag fill driften av gymnasieskolor bl. a. enligt bestämmelser i gymnasieförordningen (1987:743). Statsbidrag lämnas en­ligt denna i form av

1.      skolledningsbidrag

2.  allmänt undervisningsbidrag

3.  särskilt undervisningsbidrag

4.  särskilda lönekostnadsbidrag

5.  socialavgiftsbidrag

6.  bidrag till särskilda kostnader för kurser för invandrarungdom

7.  bidrag till kostnader för inbyggd utbildning

8.  bidrag tiU kostnader för studie- och yrkesorientering

9.  bidrag till kostnader för gymnasial lärlingsutbildning Ur anslaget ersätts även bl. a. följande kostnader

garantiresurs till den skolhuvudman som, vid tilldelning av resurser enligt det schabloniserade statsbidragssystemet, får en resurstilldelning som är mer än 5 % mindre än den tilldelning som huvudmannen skulle ha fått enligt de regler som gällde för tiden före den 1 juH 1987,

bidrag till särskilda kostnader för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola enligt avtal mellan staten och Örebro kommun,

bidrag till lokal skolutveckling enligt förordningen (1982:608) om statsbi­drag till lokal skolutveckling m. m, (omtryckt 1983:416),

reducerat lönekostnadspålägg enligt kungörelsen (1969:54) om beräk­ning och redovisning av lönekostnadspålägg.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall en del av de nämnda statsbidragen minskas med 2% av det belopp som annars skulle ha ulgålt, I fråga om landstingskom­munal vårdutbildning görs en minskning med 20%,

I gymnasieskolan finns ett stort antal studievägar i form av 27 linjer och ca 550 specialkurser. Härtill kommer gymnasial lärlingsutbildning. Linjerna och de gängse förkortningarna av dem är följande.

Minst treåriga linjer (teoretiska)

Ekonomisk linje                                                     E

Humanistisk linje                                                  H

Naturvetenskaplig linje                                         N

Samhällsvetenskaplig linje                                     S

Teknisk linje (fyraårig)                                          T

137


 


Tvååriga, huvudsakligen teoretiska linjer

Ekonomisk linje                                                       Ek

Estetisk-praktisk linje (försöksverksamhet)          Ep

Musiklinje                                                              Mu

Social linje                                                                So

Teknisk linje                                                            Te


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsteknisk linje                                         Be

Bygg- och anläggningsteknisk linje                        Ba

Distributions- och kontorslinje                             Dk

Drift- och underhållsieknisk linje                          Du

El-teleteknisk linje                                                 Et

Fordonsteknisk linje                                              Fo
Handels- och kontorslinje (försöksverksamhet)     Hk

Jordbrukslinje                                                        Jo

Konsumtionslinje                                                  Ko

Livsmedelsteknisk linje                                         Li

Processteknisk linje                                               Pr

Skogsbrukslinje                                                     Sb

Social servicelinje                                                  Ss

Trädgårdslinje                                                        Td

Träleknisk linje                                                      Tr

Verkstadsteknisk linje                                           Ve

Vårdlinje                                                                Vd

Gymnasieskolans dimensionering beslutas årligen av riksdagen. Syste­met för dimensioneringen - del s, k, planeringssystemet - är reglerat i gymnasieförordningen (1987:743). Del innebär bl.a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för varje budgetår. Riksdagen beslutar om ramar för de två närmaste budgetåren och planeringsramar för ett tredje budget­år.

För hela riket fastställs en totalram. Den är uppdelad på dels en ram för utbildningar, vilka eleverna kan påbörja direkt efter grundskolan (direktra­men), dels en ram för kurser för invandrarungdom och för utbildningar som kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver gmndskolan för tillträde (lilla ramen).

Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram.för ospecifice­rade platser. I sektorsramarna ingår utbildningar enligt följande.


Sektor


Utbildningar (lill linjerna kommer närliggande specialkurser)


 


1,     HS - Humanistisk och samhälls­vetenskaplig sektor

2,     VSK - Vård-, social-och konsum­tionssektor

3,     EM - Ekonomisk och merkantil sektor

4,     TN - Teknisk och naturveten­skaplig sektor

5,     TI - Teknisk och industriell sektor

6, JST - Jordbruks- och skogs­brukssektor


H,S, So, Mu, Ep

Vd, Ss, Ko

E, Ek, Dk, Hk

N, T, Te, Du

Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr, Ve, gymnasial lärlingsutbildning samt specialkurser, ej näraliggande någon linje Jo, Sb, Td


138


 


Lokall arbetsmarknadsanknulna specialkurser, som omfattar mindre än     Prop, 1987/88:100 ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver     Bil. 10 grundskolan för fillträde (korta LA-kurser), ingår i ramen för ospecificera­de platser.

Skolöverstyrelsen

Dimensioneringen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår alt direktramen i gymnasieskolan ökas från 300342 till 302600 årselevplalser för budgetåret 1988/89, dvs. med 2258 årselevplalser. För budgetåret 1989/90 föreslår SÖ att direktramen skall omfatta 300342 årselevplalser, vilkel överensstämmer med den av riksdagen beslutade planeringsramen. För budgetåret 1990/91 föreslår SÖ 300342 årselevplalser.

SÖ föreslår en utökning i förhållande till den av riksdagen beslutade Ulla ramen om 32230 årselevplalser för budgetåret 1988/89 med 500 årselev­plalser för invandrarkurser, dvs. totalt 32730 årselevplalser. Samma antal föreslås för budgetåren 1989/90 och 1990/91.

SÖ begär bemyndigande att även budgetåren 1988/89 och 1989/90 göra omfördelningar av platser dels mellan sektorerna, dels mellan direklramen och lilla ramen. Vidare föreslår SÖ alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, öka dimen­sioneringen utöver förslaget. SÖ föreslår också att regeringen inhämtar bemyndigande att öka liUa ramen, om behovet av kurser för invandrarung­dom visar sig överstiga vad SÖ beräknat.

Yrkesutbildningen

SÖ föreslår bl, a, att

-     försöksverksamheten med treårig studiegång på vissa yrkesinriktade studievägar får utökas med minst 500 intagningsplatser,

-     SärskUda resurser avsätts för att undervisningen i svenska i årskurs 1 av vissa yrkesinriktade linjer skall kunna bedrivas i mindre gmpper samt alt

-     en försöksverksamhet med sammanläggning av Ko- och So-linjerna får påbörjas,

Intressevai

SÖ föreslår på detta område bl, a. att

-     musiklinjen får ytteriigare fem nybörjarklasser, dvs. 150 inlagningsplal­ser, varav tre klasser (90 inlagningsplalser) budgetåret 1988/89 och två klasser (60 intagningsplatser) budgetåret 1989/90,

-     försöksverksamheten med estetisk-praktisk linje förlängs med tre år, att timplanen för linjen revideras och att linjen får ytteriigare fem nybörjar­klasser (150 intagningsplatser) budgetåret 1988/89,

-     försöksverksamheten med individuella timplanejämkningar för estefisk verksamhet får utvidgas med ytteriigare tio kommuner samt att

-     kombinafion med schack i gymnasieskolan får inrättas i Norrköpings

kommun.                                                                                                            139


 


övrigt                                                                                              Prop. 1987/88:100

SÖ föreslår vidare bl. a, att                                                                   '- '

-     en första etapp av en förstärkning av språkprogrammet på tre- och fyraåriga linjer i form av vissa timplanejusleringar genomförs och atl

-     engelskspråkig gymnasial utbildning för International Baccalaureate-examen får starta i Göteborgs kommun läsåret 1988/89,

SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor fill 5514311 000 kr.

Föredragandens överväganden

1 Disposition

Jag kommer att disponera min föredragning av gymnasieskolanslaget på följande sätt.

I avsnitt 2 lämnar jag mina förslag beträffande intagningen i gymnasie­skolan läsåren 1988/89-1990/91.

Jag övergår sedan (avsnitt 3) lill vissa förslag rörande yrkesutbildningen jämte ett resurstillskoll för att ge möjlighet till mindre undervisningsgrup­per i svenska på vissa yrkeslinjer. I avsnitt 4 behandlar jag ett antal förslag fill förmån för elevernas intresseval i gymnasieskolan, i huvudsak på det estetiska området.

I avsnitt 5 diskuterar jag bl. a, språkundervisningen och vissa frågor om undervisning av invandrarelever. Föredragningen avslutas med anslagsbe­räkningar (avi-«/» 6j,

2 Dimensioneringen av gymnasieskolan

2.1  Intagningen tiU läsåret 1987/88

Resultatet av intagningen läsåret 1987/88 visar att ca 110000 ungdomar logs in till årskurs 1 varav ca 105000 tillhörde den prioriterade gruppen 16-17-åringar. Läsåret 1986/87 intogs 104000 ungdomar från prioritets­grupp 1, Antalet ej intagna behöriga förstahandssökande 16-17-åringar i gymnasieskolan vid höstterminens början läsåret 1987/88 var ca 7000 eUer 5,8% av antalet sökande i gruppen. I förhållande till intagningen läsåret 1986/87 innebär delta atl ca 2000 fler 16- 17-åringar inte fått sitt önskemål om plats i gymnasieskolan tillgodosett. Till detta kommer 1000 av de sökande 18-19-åringarna som blev utan gymnasieplals på de studievägar de sökt till. Inom den teknisk-industriella sektorns utbildningar har 19% (ca 7600) av de sökande inte tagits in. Ca 3 700 av dessa var 16- 17-åringar, av vilka ca 1 700 endast hade angett ett val. De studievägar som uppvisar den största andelen ej intagna är beklädnadsteknisk linje, följd av livsme­delsteknisk linje, vårdlinje samt bygg- och anläggningsteknisk linje.

2.2 Slutliga ramar för budgetåren 1988/89 och 1989/90
Direktramen

SÖ föreslår alt direktramen i gymnasieskolan ökas med 2 258 årselevplal­
ser eller ca 800 intagningsplatser till 302600 årselevplalser för budgetåret                            140


 


1988/89 och att direktramen för budgetåret 1989/90, då antalet 16-åringar     Prop. 1987/88:100
minskar, skall omfatta 300342 årselevplalser.
                                                               Bil. 10

För egen del vUl jag anföra följande.

Från den senaste intagningen kan noteras ett fortsatt ökat intresse för de 3- och 4-åriga utbildningarna. Vidare fortsätter de regionala skillnaderna atl vara stora. Om sökandesammansällningen kan sägas att 16- 17-åringar-na utgör huvuddelen (99%) av det totala antalet sökande till dessa utbUd-ningar medan deras andel av del totala sökandeantalel till de tvååriga utbildningarna utgör något över 80%. Det största intresset från sökande över 20 år uppvisar värdlinjen,

SÖ har i sin anslagsframställning föreslagit att prioriteringen av 16-17-åringar avvecklas för vård- och social servicelinjerna. Landstingsför­bundet och Svenska kommunförbundet har i skrivelser framfört synpunk­ter på vårdlinjens dimensionering. Även jag är medveten om att behovet av vårdpersonal kommer att fortsätta atl öka i framtiden.

I fråga om vårdlinjen bör därför gällande rätt lill omfördelning av platser inom en region mellan sektorer begränsas. Jag anser alt vid överskott på platser på vårdlinjen i en region bör dessa i första hand omfördelas till annan region med brist på platser på denna linje. Denna omfördelning bör göras när resultatet från den preliminära intagningen föreligger. Det bör ankomma på SÖ atl besluta om sådan omfördelning.

Min avsikt med denna möjlighet lill omfördelning är denna, I oktober 1987 gjordes en preliminär fördelning av intagningsklasser i alla län inför läsåret 1988/89, Mot bakgrund av det dokumenterat stora behovet av vårdutbildning vill jag se det antal klasser som nu är utlagda som ett minimum. Det bör inte få) underskridas genom att tilldelade klasser på vissa håll inte kan inrättas, om samtidigt ett ökat antal klasser skulle kunna kan åstadkommas på andra håll. Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag avser att snart återkomma till regeringen med ett uppdrag till SÖ om alt pröva t. ex, på vilka andra utbildningar en "minimiram" kan behövas,

Jag anser det däremot inte nödvändigt att prioriteringen slopas på vård-och social servicelinjerna. Vad gäller den senare Hnjen uppvisar denna för övrigt inte sällan stora vakanser, varigenom äldre sökande ändå kan väl fillgodoses.

Antalet 16-åringar minskar till nästa år med 1 200. Jag föreslår dock ingen minskning av direktramens antal inlagningsplalser budgetåret 1988/89 (127000). Jag har vidare vid min beräkning av årselevplalser tagit hänsyn till den ökade andelen sökande fill tre- och fyraåriga linjer. Detta antal bör tills vidare också gälla de kommande två budgetåren.

LiUa ramen

För introduktionskurser och sommarkurser för invandrarungdom beräk­
nas i dag inom lilla ramen I 000 platser. Dessa kurser utgör ett viktigt
instrument för all öka invandrarungdomars intresse för gymnasiestudier
och atl förbereda dem för sädana. En relativt större andel invandrarung­
domar avstår från alt söka till gymnasieskolan direkt efter grundskolan. De
senaste årens ökade invandring är vidare till stor del en följd av ett ökat
                                                  141


 


antal flyktingar. Genom att flyktingmoltagandet numera sprids över prak­tiskt tagel alla kommuner blir fler kommuner tvungna att anordna intro­duktionskurser och sommarkurser för invandrarungdom, även om de inte alllid kan fylla grupperna. Jag kommer senare alt under avsnittet Statsbi­drag för vissa åtgärder för invandrarungdom föreslå vissa förändringar avseende introduktionskurserna. Jag vill därför öka utrymmet för dessa kurser med 500 platser dock utan att i övrigt ändra antalet platser inom lilla ramen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Närmare om ramarna för budgetåret 1988/89

Direktramen

Ramarna för budgetåret 1988/89 bör fördelas enligt följande.

Förslag tiU slutliga ramar för budgetåret 1988/89 på grundskoleanknutna studievägar (direktramen)

 

 

Sektor

RiksdagsbesI

ut

SÖ:s

Föredragandens

 

våren 1987

 

förslag, åe

förslag

 

 

intag-

årselev-

ip

åe

 

nings-

plalser

 

 

 

 

platser

(åe)

 

 

 

 

(ip)

 

 

 

 

HS

 

47000

47800

18 300

47800

VSK

 

35600

36000

19800

36500

EM

 

64000

64800

25800

64800

TN

 

79750

80000

24300

79100

TI

 

65400

65400

34500

67200

JST

 

5 350

5 350

2 675

5 350

Ospec,

 

3242

3250

1625

3 250

Totalt

127000

300342

302600

127000

304000

Antal åe/

 

 

 

 

 

16-åring

 

2,66

2,68

 

2,69

Procent av

112,8

 

 

112,5

 

16-åringar

 

112550

112932

 

 

Mina förslag om försöksverksamhet med en ersättning av det fjärde året av fyraårig teknisk utbildning med 80-poängsutbildning i högskolan (av­snitt 2,5) innebär att resurser motsvarande 880 årselevplalser bör överfö­ras fill högskolan för alt där ge utrymme för ett utökat antal årsstudieplat­ser. Jag har tagit hänsyn härtill vid beräkningen av antalet årselevplalser i gymnasieskolan för budgetåren 1988/89-1990/91,


Lilla ramen

Den av riksdagen beslutade lilla ramen för budgetåret 1988/89 omfattar 32230 årselevplalser, varav 1000 beräknas för kurser för invandrarung­dom. Härutöver beräknas 450 årselevplalser för viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun (f, d, Stockholms Tekniska Institut, STI), Enligt vad jag redovisat föreslår jag en ökning inom den oförändrade


142


 


lilla ramen med 500 platser för kurser för invandrarungdom. För dessa beräknas därmed sammanlagt 1 500 årselevplalser. Totalt föreslås således 32680 årselevplalser för lilla ramen för budgetåret 1988/89,


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Omfördelning m.m.

Den möjlighet till omfördelning mellan såväl sektorsramarna som mellan direktramen och lilla ramen, som finns innevarande budgetår, bör gälla också för budgetåret 1988/89. Somjag tidigare anfört bör dock viss be­gränsning härvid gälla för platser på vårdlinjen.

Chefen för finansdepartementet har under avsnillet Särskilda frågor berört bl.a, frågan om riksdagens bemyndiganden som regeringen kan använda om del behövs av konjunktur- eller sysselsätlningsskäl. För ut­bildningsdepartementets verksamhetsområde har sådant bemyndigande funnits sedan 1970-talet för antalet elevplatser i gymnasieskolan. Del har behövt utnyttjas endast ett fåtal gånger, senast våren 1983. Gymnasiesko­lan har byggts ut under de senaste åren och antalet ungdomar i ungdomslag har minskat kraftigt. Mot bakgrund av delta och det allmänt förbättrade sysselsättningsläget anser jag att sådant bemyndigande inte behövs för budgetåret 1988/89,

Närmare om ramar för budgetåret 1989/90

Direktramen

Förslag till slutUga ramar för budgetåret 1989/90 på grundskoleanknutna studievägar (direktramen)

 

 

Sektor

RiksdagsbesI

ut

SÖ:s

Föredragandens

 

våren 1987

 

förslag, åe

förslag

 

 

ip

åe

ip

åe

HS

 

47 000

47000

18300

47 800

VSK

 

35600

35600

19800

36500

EM

 

64000

64000

25 800

64800

TN

 

79750

79750

24300

79100

TI

 

65 400

65 400

34500

67 200

JST

 

5350

5 350

2675

5350

Ospec.

 

3 242

3 242

1625

3250

Totalt

127000

300342

300342

127000

304000

Antal äe/

 

 

 

 

 

16-åring

 

2,71

2,71

 

2,74

Procent av

114,8

 

 

114,6

 

16-åringar

 

110665

110839

 

 


Lilla ramen

Den av riksdagen såsom planeringsram beslutade lilla ramen för budgel­årel 1989/90 utgör 32 230 årselevplalser, varav 1000 beräknas för kurser för invandrarungdom- Härutöver beräknas 450 årselevplalser för viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun (f, d, STI), Enligt vad


143


 


jag redovisat i det föregående bör lilla ramen för budgetåret 1989/90 fast- Prop. 1987/88:100 ställas till 32680 årselevplalser, varav alltså 1 500 beräknas för kurser för Bil. 10 invandrarungdom. Innevarande läsår påbörjas inom en ram av 500 intag­ningsplatser försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer, dvs. en ersättning av befintlig tvåårig studieväg och ettårig påbyggnadsutbildning. Budgetåret 1989/90 utgör således det tredje året varför 500 av lilla ramens totala platsantal behöver tas i anspråk för försöket.

2.3 Planeringsramar för budgetåret 1990/91 Direktramen

 

 

Sektor

SO:s förslag, äe

Föredragandens

förslag

 

ip

åe

HS

47000

18300

47800

VSK

35600

19800

36500

EM

64000

25800

64800

TN

79750

24300

79100

TI

65400

34500

67200

JST

5 350

2675

5 350

Ospec,

3 242

1625

3 250

Totalt

300342

127000

304000

Antal åe/

 

 

 

16-åring

2,69

 

2,72

Procent av

 

113,8

 

16-åringar

111 597

 

 

Lilla ramen

Lilla ramen bör omfatta 32680 årselevplalser, varav 1500 beräknas för särskilda kurser för invandramngdom. Jag har därvid inkluderat 450 års­elevplalser för viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad jag förordat.

3 'Yrkesutbildningen

3.J Förnyelse av den yrkesinriktade utbildningen

Som jag har framhållit i inledningen brådskar en modernisering av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan. Jag kommer inom kort alt föreslå regeringen att lägga fram en proposition med riktlinjer för en treårig försöksperiod.

Redan läsåret 1988/89 bör en försöksverksamhet inledas med treåriga
yrkesinriktade studievägar inom gymnasieskolan. Försöksverksamheten
bör i huvudsak bygga på de förslag som arbetsgmppen för översyn av de
yrkesinriktade studievägarna (ÖGY) lade fram 1986, Verksamheten bör få
en omfattning motsvarande 5000 intagningsplatser. De tekniska konse-
                                                    144


 


kvensernahärav beträffande gymnasieskolans direklram vill jag återkom-     Prop. 1987/88:100
ma till i den särskilda propositionen.                                                      Bil. 10

Genom denna försöksverksamhet kan del slora intresset från skol­huvudman och oHka branschområden att påbörja en modernisering av olika delar av yrkesutbildningen snabbt fångas upp och tillgodoses. Skol­huvudman som bedöms ha förutsättningar att delta i försöksverksamheten redan från 1988/89 bör alltså kunna göra det.

Försöksverksamheten skaU baseras på del arbete med utveckling av kursplaner riksdagen under innevarande budgetår anvisat medel för och för vilket jag tidigare aviserat ytterligare medel under anslaget B 7, Forsk­ning och centralt utvecklingsarbete. Verksamheterna inom utvecklingsar­betet, inklusive den föreslagna försöksverksamheten, bör följa de riktlinjer som jag inom kort kommer att presentera i den särskilda propositionen. Jag har i inledningen angivit vilken huvudinriktning det fortsatta arbetet bör ha.

En ökad andel arbetsplalsförlagd utbildning stärker sambandet mellan skolan och arbetslivet och bidrar lill att höja kvaliteten på yrkesämnena. Det ökade inslaget av allmänna ämnen kommer bl, a, atl innebära att elever som deltagit i försöksverksamheten uppnår allmän behörighet för högsko­lestudier.

Inom försöksverksamheten skall fömtsättningarna all utnyttja arbetsli­vet som resurs för yrkesutbildningen särskilt uppmärksammas. Ökad ar­betsplatsförläggning och ett större inslag av allmänna ämnen kan dessutom ge underlag till mer ingående överväganden av pedagogisk natur i anslut­ning till försöksverksamheten, liksom, givetvis, de rent yrkespedagogiska frågorna.

Jag har erfarit alt tim- och kursplaner för treåriga studievägar inför läsåret 1988/89 beräknas kunna föreligga inom följande områden: Bygg- och anläggningsteknisk linje El-teleteknisk linje Fordons- och transportleknisk linje Industriell teknisk linje Social service- och omvårdnadslinje Textil- och beklädnadslinje VVS-teknisk linje

Hämtöver pågår kursplaneulveckling inom jord-, skogs- och trädgårds-området. Det vore enligt min mening önskvärt att även det ekonomiskl-merkantila området kunde ingå i försöksverksamheten.

145

Del föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet innebär en bransch- eller sludievägsanpassad modernisering av yrkesulbUdningen och en därtill knuten försöksverksamhet pä lämpliga orter. Som ell komplement lilf en sådan geografiskt utspridd verksamhet bör inom försöksverksamheten också prövas en modell med viss koncentration av försök inom flera utbildningsområden till några mer avgränsade områden. I, ex, ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. En sådan fullskalemodell bör ge bättre underlag för en fortsalt förnyelse och bättre underlag för utvärdering av hur en fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande lill arbetsli­vet.

10   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Beslut om lokalisering av försöksverksamheten bör fattas av regeringen     Prop. 1987/88:100
eller myndighet som regeringen bestämmer.                                             Bil, 10

Den försöksverksamhet som inleddes innevarande budgetår med treåri­ga studievägar inom ramen för 500 inlagningsplalser bör ingå som en del i utvecklingsarbetet och om så är möjligt närmare anpassas till de riktlinjer jag inom kort kommer att föreslå regeringen atl meddela.

Inom ramen för de 500 intagningsplalserna har verksamheten under läsåret 1987/88 haft en tyngdpunkt på industriell teknisk linje med inrikt­ning mot elmekanisk gren. För denna utbildning föreslog jag i förra årets budgetproposition alt särskilda ansträngningar skulle göras för alt rekryte­ra flickor. I detta syfte borde minst 20% av platserna avsättas för kvinnliga elever. Vid läsårsstarten var 66 flickor intagna på utbildningens 352 plat­ser. Utbildningen var lokaliserad till 20 kommuner, av vilka 17 uppnådde den ambition i fråga om rekrytering av flickor jag satt upp för verksamhe­ten. Med beaktande av den i övrigt ringa andelen kvinnliga elever inom denna sektor och den korta tid sorn stått fill skolhuvudmännens förfogande bedömer jag resultatet som mycket lilLfredsstållande, SÖ har fått i uppdrag att följa utvecklingen.

Inom ramen för det föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet avseende gymnasial yrkesutbildning bör den påbörjade satsningen all rekrytera flic­kor till industriell-teknisk utbildning fortsätta. En liknande satsning bör göras inom vård- och omsorgsområdet avseende pojkar. Jag återkommer till dessa frågor i samband med min anmälan av förslag till en yrkesutbild-ningsproposifion,

3.2 Transportteknisk gren på fordonsteknisk linje (Fo-linjen)

Den transporttekniska grenen av Fo-linjen, som har anordnats på försök sedan läsåret 1977/78, ingår sedan läsåret 1984/85 i del reguljära utbudet av studievägar. I samband med regulariseringen var min företrädare av finan­siella skäl inte beredd att föreslå en utökning av antalet utbildningsplatser. Fr.o.m läsåret 1986/87 biträdde riksdagen mitt förslag om en utökning med fyra klasser.

SÖ föreslår i sin anslagsanslållning att den begränsning som finns beträf­fande antalet klasser på transportteknisk gren upphävs och alt SÖ får fastställa dimensioneringen av denna studieväg.

Jag delar SÖ:s uppfattning alt beslut om dimensionering även för denna lågfrekventa studieväg bör åvila SÖ. På grund av de höga utruslningskost-naderna kan antalet klasser även i framliden beräknas bli begränsat, SÖ har beräknat 3-4 nytillkommande klasser. Jag beräknar en tillkommande kostnad på gmnd av ell större behov av lärartimmar med totalt 700000 kr.

3.3 Försöksverksamhet med sammanläggning av So- och Ko-linjerna

SÖ föreslår en försöksverksamhet med en gemensam tim- och kursplan för
den tvååriga sociala linjen och konsumtionslinjen. SÖ menar att de två
studievägarna idag fyller en viktig funktion för elever som har svårt att
välja mellan yrkesinriktade och sludieförberedande linjer. Detta gäller                                 146


 


särskilt flickor. Den föreslagna försöksverksamheten skulle kunna förbind-     Prop. 1987/88:100 ra alt utbildningarna helt försvinner ur kommunernas utbildningsutbud     Bil. 10 som en följd dels av en allt mindre sökandefrekvens tiU dessa linjer, dels av krympande elevkullar totalt.

En proposition om utvecklingsarbete avseende den yrkesinriktade ut­bildningen har inledningsvis aviserats. Även en proposifion om nya lillträ-desregler till högskolan kommer senare att presenteras. Först när dessa båda propositioner föreligger är jag beredd att la ställning till hur utveck­lingsarbetet bör bedrivas avseende den sociala linjen och konsumtions­linjen.

3.4 Åmnet svenska på vissa yrkesUnjer

SÖ har föreslagit atl 15,5 milj. kr. anvisas som särskUda medel för atl möjliggöra undervisning i mindre grupper i svenska i årskurs 1 av vissa yrkeslinjer. Ett motsvarande förslag har redan tidigare framförts av arbets­gruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY),

På de åtta linjerna inom den teknisk-industriella sektorn arbetar eleverna i de stora karaktärsämnena i 16-klass (dvs, med högst 16 elever i gmppen), 1 de allmänna ämnena, t, ex, svenska och engelska, skall eleverna läsa tillsammans i grupper som i enstaka fall kan beslå av upp fill 32 elever. Del anförs ofta, inte minst från lärarhåll, att undervisning i stora grupper ger mindre goda resultat än i mindre. Jag har förståelse för detta i de fall elever från helt olika linjer i ämnet svenska måste föras samman i en grupp (från t, ex, beklädnadsteknisk resp, verkstadsteknisk linje).

Jag ser för min del möjligheten till mindre undervisningsgrupper i svens­ka som en viktig åtgärd för att stärka detta basämne på yrkeslinjerna. Frågan om god kvalitet i undervisningen får dock aldrig bli beroende av enbart resurstillskott. Jag fäster därför stora förhoppningar vid de försök som pågår med en metodutveckling av svenskämnet på yrkeslinjema. Jag har redan tidigare i inledningen markerat sådana försök som särskilt vikti­ga.

Vad jag nu föreslår blir också ett viktigt led i utvecklingsarbetet för de yrkesinriktade linjerna.

I fråga om vilka rena resursfillskott som bör göras är min inställning följande. För filldelning av lärartcsurser i gymnasieskolan finns nu ett nytt, delvis schabloniserat syslem (prop. 1985/86:97, UbU 37, rskr, 357), Inom detta har skolstyrelserna större frihet än tidigare att omfördela vissa för­slårkningsresurser, I en del fall görs detta så all just svenska på yrkeslinjer redan i dag prioriteras t, ex, genom alt undervisningsgrupper minskas.

Undervisningsgrupperna i svenska på vissa yrkeslinjer är alltså redan i dag mindre i icke så få fall, och SÖ:s förslag är alltså i praktiken delvis genomfört- Mot den bakgmnden beräknar jag att ett resurstillskott om 10 milj, kr. bör räcka för att anordna svenska i mindre grupper.

Enligt min mening bör den eftersträvade prioriteringen av svenska på
vissa yrkeslinjer genomföras så, alt resursfillskottet skall tillfalla ämnet
svenska. Friheten att lokalt fördela rörliga resurser bör samfidigt värnas.
Om man på en skola — i undantagsfall — anser att elever i årskurs 1 av de                         147


 


aktuella yrkeslinjerna kan läsa svenska i t.ex, 24- eller 30-grupper, skaH     Prop. 1987/88:100 man där också kunna fortsätta med detta. Därvid bör dock de resurser som     Bil, 10 inle åtgår fill mindre grupper i svenska i årskurs 1 användas för detta ämne i årskurs 2 av de aktuella linjerna.

Tekniskt bör tillskottet av resurser göras genom en ökning av resurs­schablonerna för gemensamma ämnen på de åtta linjer del här gäller, samtidigt med en höjning av skolhuvudmännens grundresurs för gemen­samma ämnen.

4 Intresseval

4.1  Musiklinjen

SÖ har föreslagit alt tre nya klasser får inrättas på musiklinjen och atl resursschablonerna för linjen skall ändras.

Elevernas intresse för musiklinjen är oförändrat stort. Linjen är med sina ofta myckel små undervisningsgrupper kostnadskrävande och finns därför bara på ett mindre antal orter, SÖ har en plan för hur tillgänglighe­ten över landet bör ökas, 1 planen ingår en utbyggnad från i dag 15 intagningsklasser till totalt 20 läsåret 1989/90,

Jag anser alt denna utbyggnad av musiklinjen bör få göras. En utökning med tre intagningsklasser läsåret 1988/89 ger en rnerkostnad om 1,5 milj, kr. Denna täcks, och en besparing erhålls, genom en ändring av resurs­schablonerna, I de allmänna övervägandena om det nya resurssyslemel var en viktig fråga hur långt man borde gå i schablonisering ("förenkling") i förhållande till öronmärkning ("rättvisa"). Den mycket lilla musiklinjen fördes därvid för enkelhetens skull ihop med vissa andra tvååriga linjer (Ek, So och Te), Därigenom vanns all systemet fick ett mindre antal schabloner.

Realiter avviker dock musiklinjen relativt kraftigt från sina "syskon­linjer" i sin åmnesuppsällning genom att den har betydligt fler ämnen med större undervisningsskyldighet. Genom ett "rältställande" av musik­linjens schabloner får systemet nu ett något större antal sådana. Med de förändringar som görs av schablonerna görs en besparing på totalt 5,4 milj, kr. De nya schablonerna bör gälla för både årskurs 1 och 2 fr, o, m, läsåret 1988/89,

4.2  Tvåårig estetisk-praktisk linje

Försöksverksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje (Ep-linje) pågår • sedan läsåret 1984/85. SÖ anför i en utvärdering att Ep-Hnjen blivit ett meningsfullt alternativ för vissa elever. Linjen har ett övertryck av sökan­de och bör enligt SÖ göras mer tillgänglig i olika delar av landet.

Därför föreslår SÖ en utökning med fem intagningsklasser (utöver de 15 som nu finns). Jag tillstyrker detta förslag såsom en åtgärd för att tillgodose intresseval. Vid en utökning kan också utbudet av estetiska ämnen öka. Jag delar SÖ:s åsikt atl en ny gren bör inrättas pä linjen, nämligen för cirkus, teater och varieté. Den sammanlagda merkostnaden för de fem nya klasserna blir 300000 kr.

Beträffande timplanen bör en ändring göras för alt komma ifrån ett                                                       148


 


problem för eleverna med ett ."dubbelt" tillval, som SÖ pekat på i sin     Prop, 1987/88:100
utvärdering.
                                                                                                                     Bil. 10

I sitt första förslag om Ep-linje anförde SÖ 1984 att det fanns ett behov av resurser förvissa specialisters medverkan i undervisningen. Inga medel gavs då till delta. Når nu försöket bedrivits några år, visar det sig enligt SÖ:s utvärdering att behovet var rätt bedömt. Jag har för detta ändamål beräknat medel för 25 lärarveckotimmar.

Dels med tanke på de konsekvenser en reformering av yrkesutbildning-. en kan komma alt få för Ep-linjen, dels för att pröva de timplaneföränd­ringar som SÖ föreslagit vill SÖ ha en förlängning av försöksverksamheten l,o,m, läsåret 1991/92, Mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om en treårig utvecklingsperiod för den gymnasiala yrkesutbildningen anser jag för min del att försöksperioden för Ep-linjen nu inle bör föriängas längre än 1,0. m, läsåret 1990/91.

4.3 Timplanejämkningar för estetisk verksamhet

Vid de s. k, idrotlsgymnasierna har elever sedan 1977 kunnat välja bort upp lill fem veckolimmar för all i stället ha träning i idrott. Detta gäller ungdomar med slor talang för en viss idrottsgren. Efter denna modell godkände riksdagen 1984 att även elever med stora estetiska intressen skulle kunna få én minskning av sitt skolarbete genom individueUa timpla­nejämkningar för estetisk verksamhet (prop, 1983/84:116, UbU 29, rskr, 412), Försöket gäller för närvarande ca 250 elever i knappt 30 kommuner. Enligt en rapport från SÖ har försöket mottagits positivt.

För all sprida möjligheterna för elever alt delta och för att få en bättre grund för sin utvärdering föreslår SÖ all ytterligare tio kommuner får tas in i försöket, som skall avrapporteras hösten 1989,

Jag anser i likhet med SÖ alt ytterligare tio kommuner bör få delta i försöksverksamheten fr, o.m, läsåret 1988/89. I förutsällningarna för för­söket ingår att det inte skall ha några budgetkonsekvenser, dvs, inga särskilda medel anslås till lärare, handledare eller instruktörer. Jag vill erinra om detta med anledning av atl jag erfarit all i vissa fall skolans förslårkningsresurser har använts till lärarinsatser, I och för sig leder inte detta till nägra ökade kostnader, men dessa resurser, som ofta sägs vara för små, är icke tänkta för detta ändamål.

4.4 Estetiska variantämnen

Estetisk variant på H- och S-linjerna innebär att eleverna under tre limmar
i vardera av årskurserna 2 och 3 har ett tillval av ämnet bild, dramatik eller
musik i stället för ett språk. Denna tillvalsmöjlighet är, liksom andra, en
viktig förutsättning för att kunna tillgodose elevers personliga intressen. På
vissa skolor med få klasser på H och/eller S kan del dock vara svårt alt få
underlag för mer än ett av de tre ämnena. SÖ har för sådana fall nu
föreslagit en möjlighet att inrätta ett lokalt vall estetiskt variantämne, som
ett fiertal av de elever som valt estetisk variant kan enas om.
                                                                     149


 


Jag ser SÖ:s förslag som ännu ett sätt alt tillgodose intresseval. Jag vill Prop. 1987/88:100 dock modifiera förslaget så, atl ett alternativt estetiskt varianlämne ut- Bil. 10 vecklas och erbjuds i de fall de reguljära variantämnena inle kan få tillräck­ligt underiag. Jag har erfarit atl ett sådant "biandämne" lätt kan skapas. Därmed blir del möjligt att något bättre fillmötesgå elever som gärna vill ha ett estetiskt tillval. En försöksverksamhet av delta slag kan också ge erfarenheter av hur estetiska val kan tillgodoses i en krympande organisa­fion av det slag vi har all se fram emot på 1990-talet. Försöket bör få bedrivas i upp till tio kommuner, Inga extra resurser anslås för verksamhe­ten.

4.5 Ett "schackgymnasium"

Jag har nyss helt kort erinrat om verksamheten vid de s, k, idrotlsgymna­sierna. Efter modell av dessas s-k, kombination med specialidrott vill Norrköpings kommun få inrätta kombination med schack.

SÖ har funnit det principiellt rimligt att specialidrotlsverksamhelen vid­gas till atl omfatta även sådana idrottsliknande aktiviteter som inte beteck­nas som idrott men där del tex, finns ett engagemang från ett etablerat nationellt förbund, liksom på idrottens område, SÖ har därför tillstyrkt Norrköpings framställning om kombination med schack, Handledarkost-naderna vid fullt utbyggd verksamhet skulle uppgå till 100000 kr.

För min del anser jag att det primära i förslaget är alt ge mycket schackbegåvade gymnasieelever möjlighet att på en gemensam plats träna sig i sitt spel- Detta bör enligt min mening kunna ordnas genom att Norrkö­pings kommun får tillstånd atl ha riksintagning till sin gymnasieskola för ett litet antal ungdomar med stor talang för schack. Jag anser vidare att dessa ungdomar skall ha rätt att byta ut fem veckotimmar I de reguljära ämnena mot schack. Jag förutsätter dock att verksamheten bedrivs ulan extra statliga medel.

5 Övrigt

5.1 Det nya systemet för statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

Våren 1986 beslutade riksdagen om ändrade former för beräkning av undervisningstimmar och statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan fr,o,m. den 1 juli 1987 (prop, 1986/87:97, UbU 37, rskr. 357), ResurstiU-delningen är nu mer än tidigare beroende av antalet elever, samtidigt som kommunerna genom systemet skall få större möjligheter att själva avgöra hur resurserna skall användas. En parlamentariskt sammansatt referens­grupp skall under de närmaste åren följa bl, a, hur kommunerna i praktiken utnyttjar sin ökade frihet.

Referensgruppen började sitt arbete i december 1986 och har därmed
kunnal följa förändringarna redan på förberedelse- och informafionssta-
diet. Jag har vidare med tillfredsställelse erfarit att SÖ startat ett samver­
kansprojekl med sex länsskolnäminder rörande gymnasieskolans resurs­
system, varifrån erfarenheter så småningom också skall kunna hämtas,
                                                     150


 


Slutligen planerar även kommunförbunden en resursmässig uppföljning av     Prop. 1987/88:100
förändringarna.                                                                                  Bil. 10

Det nya systemet har ännu bara gällt ett knappt halvår, och erfarenheter­na är ännu inte särskilt omfattande. Jag har emellertid från referensgrup­pen inhämtat all informationen om det nya systemet allmänt synes ha fungerat väl. Intentionerna att inom den friare resursanvändningen stödja allmänna ämnen på yrkeslinjerna har enligt flera rapporter uppfyllts på ett glädjande sätt.

Administrationen i kommuner med flera skolenheter har, som väntat, särskilt i ett inledande skede, ökat men upplevs också som mer menings- ' full. Med varje schablonisering följer av naturen plus- eller minusutfall. Generellt synes dock svängningarna inte ha varit särskilt stora,

5.2 Det nya systemet för skolledningsresurser

Enligt beslut av statsmakterna gäller fr.o.m. den Ijuli 1987 även ett nytt syslem för statsbidrag till skolledning vilkel innebär tre specialdestinerade bidrag, ett för vardera grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbild­ning för vuxna, I samband med atl förslag om del nya systemet fördes fram till riksdagen (prop, 1984/85:100) talade föredraganden bl, a, om ökade möjligheter atl samordna skolledningen i olika skolformer. En sådan sam­ordning skulle kunna medföra pedagogiska och administrativa fördelar i de fall någon eller några skolformer i en kommun är av ringa omfattning. Bestämmelser om skolledningsresurser finns för gymnasieskolans del i gymnasieförordningen (1987:743), Erfarenheterna från våren 1987 när SÖ första gången skulle besluta om skolenhelsfrågor enligt del nya systemet visade behov av viss justering. Jag vill därför för riksdagens kännedom meddela att möjligheten fill samordning nu vidgats. Det skall sålunda vara möjligt atl samordna en viss del av kommunens gymnasieskola med t, ex, kommunal vuxenutbildning i annan del inom kommunen. Detta fömtsätts dock endast gälla i enstaka fall, nämligen när så redan skett till följd av en kommuns demografiska förhållanden.

Jag föreslår vidare alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl bestämma vilka följdändringar som skall göras i reglerna för korrespon­densundervisning på gymnasial nivå med hänsyn till de ändrade bestäm­melserna för skolledningsresurser i gymnasieskolan.

5.3 Språkundervisningen

5.3.1 Krav på språkundervisningen

Under de senaste åren har det allt oftare sagts att det behövs mer språk, i första hand B- och C-språk, i gymnasieskolan. Bl, a, har detta anförts av företrädare för näringslivet i debattskriften "Har språken en framfid i den svenska skolan?", SÖ har i årets anslagsframställning föreslagit vissa förstärkningar av B- och C-språk på de treåriga teoretiska linjerna.

Jag anser att denna fråga är viktig. Jag har samtidigt i inledningen
föreslagit en allmän strategi för översyn av timplanerna för de teorefiska                            151


 


linjerna. Jag vill därför här göra en rätt ingående analys av språkfrågan i     Prop. 1987/88:100
gymnasieskolan.
                                                                                                              Bil. 10

5.3.2 Kvantitet och kvalitet

Antalet språkläsande är nu totalt lägre, men språkkompetensen är högre än för fem ä tio år sedan, dvs. fler går ut från gymnasieskolan med slutförda treåriga studier i språk än tidigare.

Denna förbättring av språkkunskaperna beror på de förändringar av språkprogrammet som gjordes inför läsåret 1982/83, Då renodlades språkprogrammet i stort sett enligt det förslag som SÖ hade lämnat till regeringen redan 1975, Så avskaffades t, ex, de irrationella och oekonomis­ka ettårskurserna i språk på N- och T-linjerna, Inriktningen var: / några fall färre men under längre tid lästa språk.

Förbättringen av språkkompetensen framstår tydligt i ett längre per­spekfiv:

1979/80              1982/83            1985/86

Elever i årskurs 3                                        39000                34000              38000

Elever med tre års gymnasiestudier
I B-eller C-språk
                                      13000                18000              26000

Läsåret 1985/86 fanns det alltså ungeffir lika många elever i årskurs 3 som läsåret 1979/80, men det var dubbelt så många som hade slutförda, treåriga studier i språk (14500 mot 6500 på B-nivåoch 11 500 mot 6 500 på C-nivå).

Denna ökning har skett trots en samtidig minskning av antalet språklä­sande elever. T, ex. fanns détläsåret 1982/83 i årskurserna 1—3 av de tre-och fyraåriga linjerna 113000 elever. B- och C-språk lästes av 129000 elever. Läsåret 1985/86 fanns det 115000 elever i årskurserna 1-3. B- och C-språk lästes av 124000 elever (dvs, en minskning med 5000 elever trots en total ökning av antalet elever).

5.3.3 SÖ:s förslag tiU en första etapp av förändringar

Kvalitativt avser SÖ bl. a. atl bedriva ett kursplanearbete och atl verka för integration mellan språk och andra ämnen. Jag finner detta vara en mycket lämplig väg alt gä och kommer alt med intresse följa detta arbete.

Kvantitativt ser SÖ:s förslag i sammanfattning ut så här: N-eleverna bör ha två språk i årskurs 3, även om de har ett naturvetenskapligt alterna-' tivämne (som för närvarande ersätter ell språk). Detta bör åstadkommas genom att eleverna i årskurs 3 läser bara ett av ämnena historia, filosofi och psykologi, SÖ vill också minska del naturvetenskapliga alternafiv-ämnet med en timme.

S-eleverna bör på samma sätt också ha två språk obligatoriskt i årskurs
3, De som inte har det så i dag är de (relativt få) som väljer estefisk variant.
De bör nu enligt SÖ ha tre extra timmar B- eller C-språk i årskurs 3. Jag vill
                                             152


 


här som min uppfattning inskjuta atl en del av dem som väljer ett estetiskt     Prop, 1987/88:100 ämne i stället för ett språk faktiskt torde göra detta för alt v«/Jfl tor/språk.     Bil. 10 De ändringar som SÖ föreslår får effekter också för H-eleverna,

E-eleverna, slutligen, har i årskurserna 2 och 3 all välja mellan ett av sina språk och matematik. Delta val upplevs av vissa som olyckligt, SÖ vill nu göra del möjligt alt behålla både språk och matematik alla tre åren. Här behövs ett större antal timplaneändringar mellan ohka årskurser. Bl.a. slopas ett ämne och ett nytt förs in.

5.3.4  Mitt ställningstagande

Jag är för min del inte beredd alt nu förorda några förändringar av timpla­nerna av delta slag. Mina skäl är följande,,

Timplanerna har ändrals ett antal gånger sedan 1982, bl, a, lill förfång för elever som återkommit efter studieuppehåll eller t, ex, studieår utomlands. De förslag som nu finns år för övrigt enligt SÖ bara all se som en första etapp. En mer genomgripande förändring av timplanerna som verkligen skulle öka kvantiteten i språkundervisningen bör enligt rnin uppfattning prövas samlat och i samband med den översyn av de tre- och fyraåriga linjerna somjag redan fidigare talat om. Då skall också fillfälle ges till en bred remiss lill företrädare för olika intressen och värderingar.

Jag vill också erinra om att riksdagen senast vid det förra riksmötet (UbU 1986/87:14, s, 30) avvisade förslag om separata ätgärder på detta område:"! stållel bör man invänta det samlade förslag som SÖ aviserat".

Ett ytterligare skäl all inte nu göra några ändringar är enligt min mening atl, som jag har visat, språkkompetensen faktiskt har ökat på de nivåer som är av störst intresse för näringsliv, ekonomisk och teknisk utveckling osv.

Jag vill även påminna om atl systemet med limreduktioner vid mindre grupper (som oftast rörde språken) nu har avskaffats. Vidare har SÖ nyligen redovisat ett uppdrag om hur undervisningstiden i språk skall kunna värnas (UbU 1986/8'7:14 s, 28 ff). Jag avser att med del snaraste återkomma till regeringen med förslag om hur delta skall kunna genomfö­ras redan läsåret 1988/89. Sammantaget bör vad jag nu har nämnt få en gynnsam effekt på språkundervisningen i gymnasieskolan.

Härtill kommer alt jag redan nu finner det möjligt alt pröva ell annat av SÖ:s förslag om bättre språkundervisning. Jag övergår nu till delta,

5.3.5  DubbeU timtal i vissa språk m.m.

SÖ har föreslagit försöksverksamhet med dubbelt timtal i B- och C- språk. Delta innebär atl elever på E-, H- och S-linjerna erbjuds att koncentrera sig på antingen ett B- eller ett C-språk under hela den tid som finns för El-och C-språk, alltså en fördubbling av studietiden i ell av språken.

Bakgrunden till förslaget är de önskemål från näringslivet om hög kvali­
tet på språkkunskaperna som framförs med stor tyngd. Med ett försök av
detta slag skulle fler elever än nu gå ut i ett arbetsliv med väl fungerande
språkfärdighet inle bara i engelska.                                                                              153


 


Jag finner det lämpligt att detta förslag prövas inom eh försöksverksam-     Prop. 1987/88:100 het i högst tio kommuner. I SÖ:s förslag ligger atl inga förändringar görs av     Bil. 10 resurstilldelningen. Därmed uppstår inte heller några budgetkonsekvenser av försöket.

Innan jag lämnar språkfrågorna vill jag nämna all jag senare i dag kommer atl föreslå att utbildningen i engelska, franska och tyska förlängs från 60 till 80 poäng inom lärarutbildningen för gymnasieskola och vuxen­utbildning (anslaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken). Även detta är ägnat att gagna språkundervisningen.

5.4  Engelskspråkig utbildning (IB) i Göteborg

IB står för International Baccalaureate - den internationella studentexa­men som i dag är möjlig alt avlägga på två ställen i landet, i Sigtuna och i Stockholm.

SÖ har tillstyrkt en framställning från Göteborgs kommun om atl få starta en IB-utbildning med samma inriktning som i Stockholm. Jag har erfarit att intresse och stöd finns också från näringslivet i Göteborg för detta förslag.

Mot denna bakgmnd föreslår jag atl Göteborgs kommun får starta IB-utbildning med början i årskurs I läsåret 1988/89, Jag beräknar 100000 kr. för det första årets utbildning,

5.5  Avveckling av s. k. gemensam start i ekonomisk utbildning

Sedan läsåret 1982/83 har i Mora bedrivits försöksverksamhet med en sammanhållen ekonomisk utbildning (E- och Dk-linjerna), Försöket hade sin upprinnelse i förslag från gymnasieutredningen (U 1976:10) och har redovisats för riksdagen i olika sammanhang. Med åren har förutsättning­arna för försöket ändrals. Bl.a, har en ny utbildning (Hk-linjen) startat, och försöket med den s, k, gemensamma starten för E- och Dk-linjerna har visat sig vara dyrare än reguljärt anordnade utbildningar. Jag viU nu anmä­la alt SÖ efter samråd med Mora kommun föreslagit att verksamheten skall avvecklas successivt fr, o, m, läsåret 1988/89, Jag avser alt återkomma till regeringen med förslag till beslul om avveckling enligt SÖ:s förslag.

5.6 Statsbidrag till vissa åtgärder för invandrarelever i gymnasieskolan

5.6.1 Extra undervisning i svenska

Gymnasieskolans extra undervisning i svenska anordnas antingen som
stödundervisning, varvid eleven deltar i den ordinarie undervisningen i
oförminskad omfattning, eller som undervisning i svenska som andra­
språk, som sker i utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen under
minst två timmar i veckan. Därvid får inget ämne helt falla bort. Av ämnet
svenska får endast en timme i veckan bytas ut. Betyg sätts inte i ämnet
svenska som andraspråk i gymnasieskolan.
SÖ har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av den extra under-                             154


 


visningen i svenska i gymnasieskolan och lagt fram förslag lill vissa föränd-     Prop. 1987/88:100
ringar.                                                                                              Bil. 10

Den extra undervisningen i svenska har ökat i omfattning alltsedan den infördes år 1982. SÖ konstaterar dock all inle alla de elever, som av lärarna bedöms behöva del, kommer i åtnjutande av denna undervisning-SÖ anser att detta beror bl, a, på ämnets oklara status och bristen på utbildade lärare. Som en annan viktig orsak anges de myckel skiftande behov av extra undervisning i svenska som finns bland eleverna samt att den undervisning som erbjuds inle täcker de behov som eleverna själva upplever sig ha av extra undervisning i svenska.

För all höja ämnets status så alt fler elever vill läsa ämnet föreslår SÖ alt gymnasieeleverna i framfiden också skall kunna studera ämnet svenska som andraspråk helt eller delvis i utbyte mot ämnet svenska och/eller något annat ämne eller som utökad studiekurs. Betyg bör ges när eleven får två veckolimmars undervisning eller mer i svenska som andraspråk.

Jag vill för min del anföra följande i denna fråga.

Utgångspunkten vid planeringen av invandrarelevernas gymnasiestudier måste vara att finna lösningar som gör alt dessa elever liksom alla andra elever ges möjligheter atl tillgodogöra sig undervisningen.

Jag är medveten om att den extra undervisningen i svenska i gymnasie­skolan lokalt kan ha betydande brister. Detta beror bl, a, på alt ämnet alltför ofta används till att fylla ut en tjänst för lärare med annan ämnes­kompetens eller för lärare som av olika skål önskar undervisa i mindre grupper. Härtill kommer alt lärare med utbildning i svenska som andra­språk av olika skäl inte undervisar i ämnet.

Jag vill starkt betona att det inle är förenligt med målen för skolan att den extra undervisningen i svenska organiseras på ell sätt som får negativa effekter på invandrarelevernas skolsituation, I detta ämne liksom i andra skolämnen måste principen vid tjänstefördelning vara alt ämnesbehöriga lärare eller lärare som på annat sätt har synnerligen goda fömtsättningar att klara undervisningen skall tilldelas denna tjänstgöring. Tjänsterna mås­te planeras och organiseras så att de blir attraktiva för ämnesutbildade sökanden och så alt elevernas studiesituation främjas. Detta anser jag också vara en utgångspunkt för atl enskilda skall vara villiga att satsa på en grund- och fortbildning i ämnet.

Det torde alltså enligt min uppfattning ofta vara de enskilda skolornas tjänstefördelningsmtiner som kan behöva ses över när det gäller gymnasie­skolans extra undervisning i svenska och inte bestämmelserna i kursplanen för ämnet. Jag är således inte beredd att biträda SÖ:s förslag om att ämnet svenska som andraspråk helt skall kunna ersätta ämnet svenska eller annat ämne.

Enligt min mening riskerar många elever, som på detta sätt skulle få sin
studiegång i gymnasieskolan förändrad atl inle få den allmänna behörighe­
ten för högre studier. De kan också — och detta är min allvarligaste
invändning mot SÖ:s förslag — gå miste om väsentliga delar av den sociala
gemenskapen liksom även den valda studievägens särprägel och yrkesin­
riktning. Jag anser att detta på ett alltför avgörande sätt skulle försämra
invandrarelevernas utgångsläge vid utträdet på arbetsmarknaden och de-                          155

ras möjligheter att söka vidare till högre studier.


 


För de elever som har ett annat hemspråk än svenska och som endast Prop, 1987/88:100 har vissa svårigheter all följa den ordinarie undervisningen i gymnasiesko- Bil, 10 lan är enligt min mening de stöd- och jämkningsmöjligheter som redan nu erbjuds tillräckliga. Jag avser därmed både dem som finns inom ramen för stödundervisning i svenska och inom hemspråksundervisningen men ock­så gymnasieskolans övriga stödmöjligheler som exempelvis mindre studie­kurs och förlängd undervisning.

Stödåtgärderna bör planeras för invandrareleverna på ett målinriktat sätt. Det bör ankomma på den enskilda skolan atl tillsammans med elev, föräldrar och lärare planera ett individuellt studieprogram för eleven under hela studietiden i gymnasieskolan. Delta program bör tillsammans med eleven aktualiseras och justeras under studiernas gång.

Den extra undervisningen i svenska, antingen den ges som stödundervis­ning eller som undervisning i svenska som andraspråk, är avsedd att sältas in vid behov för att elever med ett annat hemspråk än svenska ska kunna följa med den ordinarie undervisningen på studievägen. Det är en resurs som, i likhet med gymnasieskolans andra stödresurser, skall kunna anpas­sas på ell flexibelt sätt under läsåret lill elever med olika hemspråk och med myckel olikartade behov. Därför är denna stödundervisning inte heller betygsatt.

Av dessa skäl och mot bakgrund av vad jag tidigare anfört finner jag del inte motiverat atl regeringen frångår sitt tidigare ställningstagande när del gäller frågan om belygsättning av svenska som andraspråk i gymnasiesko­lan.

För extra undervisning i svenska i gymnasieskolan utgår statsbidrag för 0,85 lärarveckofimmar per dellagande elev och läsår. För budgetåret 1988/89 beräknar jag 29226000 kr,

5.6.2 SärskUt statsbidrag till kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan

Del finns elever med annat hemspråk än svenska som har så stora svårig­
heter att förslå och uttrycka sig på svenska att de skulle behöva så
omfattande och permanenta stödåtgärder atl deras studiegång i gymnasie­
skolan inte skulle bli den avsedda. Enligt statistiken fanns det läsåret
1985/86 nästan 400 elever på gymnasieskolans tvååriga och tre- och fyraåri­
ga teoretiska linjer som inle förstod någon svenska alls eller förstod endast
myckel enkel svenska. När del gäller sådana elever ser jag det inte som
meningsfyllt att de direkt, tas in på någon av gymnasieskolans ordinarie
                                                      ,

studievägar. Dessa elever bör först erbjudas förberedande studier i en introduktionskurs för invandrare i gymnasieskolan.

Jag anser atl det är viktigt för helheten i detta sammanhang att redovisa verksamheten . med introduktionskurserna, I nyssnämnda uppdragsre­dovisning har SÖ också lämnat vissa förslag med avseende på dem.

För närvarande anordnas introduktionskurserna som sexveckors som­
markurser, som entermins- och som helårskurser. Ramtimplanen för dessa
introduktionskurser omfattar bl, a, ämnena svenska som andraspråk, sam­
hällskunskap, valfria ämnen saml studie- och yrkesorientering. Det finns
                                                  156


 


också introdukfionskurser med yrkesinriktning, för närvarande endast     Prop. 1987/88:100
inom vårdområdet.                                                                             Bil. 10

För ungdomar med inga eller svaga kunskaper i svenska eller bristfälliga kunskaper i andra ämnen, t, ex, nyanlända fiyktingungdomar, har erfaren­heterna enligt SÖ visat att ell enda år i introduktionskurs oftast inte är tillräckligt. SÖ föreslår därför en försöksverksamhet med tvåårig ram­timplan för introduktionskurs för invandrarungdom. SÖ avser alt i det fortsatta arbelet också undersöka möjligheterna att utveckla prov i svens­ka som ett hjälpmedel vid intagningen.

Enligt min mening ligger SÖ:s förslag väl i linje med.vad jag nyss har anfört. Jag vill också erinra om att jag i samband med mina överväganden om gymnasieskolans dimensionering föreslagit en utökning av platser för kurser för invandrarungdom inom den oförändrade lilla ramen för att kunna tillgodose ett ökat behov av introduktionskurser för invandrare-Ett särskilt bidrag på högst 25000 kronor per kurs utgår för alt läcka sådana kostnader som eljest inte täcks av några statsbidrag. Kommuner som anordnat dessa kurser under en följd av år bör ha inordnat verksamhe­ten inom ordinarie resursramar. Bidraget är således avsett huvudsakligen för sådana kommuner som startar en kurs för första gången och avser endast verifierade kostnader. Jag har i det föregående berört frågan om del växande antal kommuner som tar emot flyktingar och i anslutning därtill beräknat fler platser för introdukfionskurser för invandrare. Jag förutsätter atl de nytillkommande kommunernas behov beaktas vid utbetalning av bidraget och beräknar för budgetåret 1988/89 oförändrat 250000 kr. i särskilda bidrag till kurser för invandrarungdomar.

5.6.3 Undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk

Statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk och sludiehandled­ning på hemspråket utgår för 0,75 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under läsåret. För helhetens skull vill jag här nämna atl jag senare idag vid min anmälan av anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken kommer att föreslå en ny hemspråkslärarutbildning-För hemspråksundervisning i gymnasieskolan beräknar jag 21084000 kr. för budgetåret 1988/89.

5.7 Teknikservice

Verksamheten med teknikservice har pågått i skolor med de avslutande åren pä teknisk linje under några är. Projektet innebår atl mindre förelag och enskilda idégivare erbjuds atl utnyttja skolans resurser i olika utveck­lingsprojekt. Elever och lärare får därigenom kontakt med näringslivet och de får arbeta med realistiska och stimulerande uppgifter,

SÖ föreslår all projektet teknikservice får fortsätta under budgetåren 1988/89-1990/91,

När teknikserviceprojektet påbörjades 1984/85, planerade SÖ för en
treårig projektperiod. Projektet har varit framgångsrikt, och på många                                157


 


orter har del visat sig atl det stöd och den kunskap som skolan kan ge     Prop. 1987/88:100
mindre företag är betydande.                                                                Bil. 10

I den teknikspridningsrapport som statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet samt SÖ överläm­nade till regeringen i mars 1987 anförs ett behov av fortsatt stöd till detta projekt. Regeringen medgav därför alt projektet fick fortsätta under bud­getåret 1987/88.

Jag biträder SÖ:s förslag att 80 lärarveckotimmar, motsvarande ca 800000 kr,, anslås lill projektet under vart och ett av budgetåren 1988/89-1990/91, Stödet skall utformas så, atl en lärare på en skola som deltar i projektet skall kunna få nedsatt undervisningsskyldighet med högst två veckotimmar för all arbeta med projektet.

5.8 Ingenjörsutbildning på mellannivå

Som jag anfört i inledningen (avsnitt 2,5) bör försöksverksamhet med ingenjörsutbildning pä mellannivå, förlagd till högskolan, påbörjas. För­söksverksamheten skall omfatta både 40-poängskurser som bygger på det fjärde året av fyraårig teknisk linje och 80-poängsutbildning som ersätter del fjärde året av denna linje.

Den nu föreslagna försöksverksamheten har konsekvenser för redan påbörjad försöksverksamhet med en sammanhållen årskurs tre och ett femte år på fyraårig teknisk linje, vilken pågår i Kronobergs och i Blekinge län. Berörda kommuner har ansökt om alt få förändra försöksverksamhe­ten vad gäller det fjärde och femte året så atl dessa i stället förläggs till högskolan. Jag anser det naturiigt iitt så sker och återkommer till denna fråga under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken.

6 Anslagsberäkningar

Ufifrån den dimensionering jag föreslagit beräknar jag antalet undervis­ningstimmar, före mina reformförslag, budgelårel 1988/89 enligt följande.

 

Utbildning

a-tim

b-tim

c-tim

d-tim

Totalt

Direklramen

 

 

 

 

 

3-4är, linj.

176789

1883

1448

26134

206254

2-årig, linj.

71908

13103

29008

126692

240711

Specialkurs,

5 334

1436

2753

7504

17027

Lilla ramen

 

 

 

 

 

Specialkurs,:

 

 

 

 

 

invandr, ungd.

3486

-

-

-

3486

övriga

16002

4311

8261

22511

51085

Summa

273 519

20733

41470

182841

518563

Det totala medelsbehovet för allmänt undervisningsbidrag för dessa limmar beräknar jag till 3046,4 milj, kr.

Under anslagsposten beräknar jag vidare 250000 kr. för bidrag till sär­
skUda kostnader för kurser för invandrarungdom, 1,4 milj, kr, för stalsbi-
                             158


 


drag till engelskspråkig gymnasial utbildning i Stockholm, 2,1 milj, kr, för     Prop. 1987/88:100 statsbidrag till korrespondensundervisning på gymnasial nivå samt 0,2     Bil. 10 milj. kr, för kostnader för Sveriges anslutning lill examensorganisationen International Baccalaureate (IBO) i Geneve, Jag har här också beaktat medelsbehovet med anledning av påbörjad försöksverksamhet med tec­kenspråk som C-språk,

Mina förslag under punkterna 3,2, 3,4, 4,1, 4.2, 5.4 och 5,7 föranleder ett ökat medelsbehov av sammanlagt ca 6,5 milj, kr.

Jag beräknar således del totala medelsbehovet för allmänt undervis­ningsbidrag m. m. till 3052, 4 milj, kr.

Under anslagsposten Särskilt undervisningsbidrag utgår bidrag till kost­nader för lärarlöner för särskild undervisning, hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska. Vidare utgår bidrag fill kostnader för stödun­dervisning och specialundervisning vid utbildningarna i Örebro för döva och hörselskadade samt i vissa fall för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm,

Jag beräknar medelsbehovel för särskild undervisning lill 6 milj, kr. För hemspråksundervisning beräknar jag 21,1 milj. kr, och för extra undervis­ning i svenska 29,2 milj, kr. Jag beräknar kostnaderna för stöd- och specialundervisning för döva och hörselskadade i Örebro saml för gravt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium till 1,2 milj, kr.

En garantiresurs kan utgå fill den skolhuvudman som för allmänna timresurser fått en resurstilldelning som är mer än 5% mindre än den tilldelning som huvudmannen skulle ha fått enligt de regler som gällde för tiden före den 1 juli 1987, Garantiresursen utgår som ett tillskott till del slutligt fastställda fimunderlagel.

En skolhuvudman skall senast den 15 oktober efter redovisningsårets utgång göra framställning lill SÖ om tilldelning av garanliresurs,

Beslul enligt reglerna för garanliresurs fattas således första gången i början av budgelårel 1988/89,1 avvaktan på erfarenheterna av detta beräk­nar jag 5 milj, kr, för detta ändamål.

Statsbidrag lill skolledningsresurser beräknas enligt följande.

För varje gymnasieenhet hos en kommun eller landstingskommun fram­räknas ett poängtal för redovisningsårel. Det samlade poängtalet för kom­munens gymnasieskola multipliceras med en faktor vilken fastställts efter avdrag av den undervisningsskyldighet som ingår i tjänsterna. Den produkt som därigenom erhålls mulfipliceras med det belopp som regeringen fast­ställer för varje redovisningsår för en skolledningsresurs. Utifrån för bud­gelårel 1987/88 kända förhållanden beräknar jag medelsbehovel för skol­ledningsbidrag för budgetåret 1988/89 till 220 milj, kr.

Särskilda lönekostnadsbidrag utgår för lönetillägg m.m, som regleras i statliga kollektivavtal och i vissa fall för kostnader för vikarier. Jag beräk­nar medelsbehovet för särskilda lönekostnadsbidrag lill 406 milj. kr.

Bidragen lill kostnader för tilläggspensionsavgifter, sjukförsäkrings-
och folkpensionsavgifter och lönekostnadspålägg utgör procentuella be­
räkningar av bidragen lill allmänt resp. särskilt undervisningsbidrag, ga­
rantiresurs, skolledningsbidrag och särskilda lönekostnadsbidrag. Jag be­
räknar sammanlagt 1 206 milj. kr. för detta ändamål,
                                                                                  159


 


Jag har tidigare i inledningen (avsnittet 2,3) anfört hur viktigt jag finner     Prop, 1987/88:.100 det vara att gymnasieskolans medel för lokal skolutveckling värnas och     Bil. 10 inriktas på vissa särskilda åtgärder för såväl det pågående som det kom­mande utvecklingsarbetet.

Jag beräknar medelsbehovet för bidrag 2 enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag tUl lokal skolutveckling m.m, (omtryckt 1983:416) för budgetåret 1988/89 till 53976000 kr.

Bidrag tUl studie- och yrkesorientering utgår med belopp enligt beteck­ningen AT 12:10 per elev i gymnasieskolan med undantag av elever i påbyggnadsutbUdningar och gymnasial lärlingsutbildning. Jag beräknar för bidrag till studie- och yrkesorientering ett belopp av 54 556 000 kr.

Vid mina medelsberäkningar har jag beaktat den reducering som skall göras av driflbidrag för gymnasieskolan enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning.

Enligt avtal som träffats den 22 maj 1986 mellan staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade skall statens bidrag till kommunen fastställas vid årliga förhandlingar. Sedan sådana förhandlingar förts, har staten och Örebro kommun träffat ett avtal om statsbidraget för läsåret 1988/89. Enligt detta beräknar jag 15,9 milj. kr. som ett bidrag tiU de särskilda kostnaderna i samband med denna utbildning.

Inbyggd utbildning med statsbidrag förekommer inom utbildning dels för industri och hantverk, dels för handel och kontor. Undervisning i form av inbyggd utbildning får anordnas även om sådan utbildning ej föreskrivs i timplanen. Timmar för undervisning som får anordnas i form av inbyggd utbildning ingår i de allmänna fimresurserna.

SärskUt bidrag utgår om undervisningen i arbetsteknik skäll vara in­byggd enligt timplanen och i vissa fall om denna undervisning anordnas som inbyggd i årskurs två på 2-åriga linjer och specialkurser. Bidraget är avsett för den ersättning som skolhuvudmannen betalar förelagen och insfilutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller. SÖ fast-släUer belopp per elev och timme för varje redovisningsår. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1988/89 fill 93 171000 kr.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen utgör en i princip tvåårig gmndut-bUdning och regleras i gymnasieförordningen (1987:743). Den gymnasiala lärlingsutbUdningen omfattar mer än 150 olika yrken. Lärlingsplatser kan inrättas löpande under året. Jag beräknar medelsbehovet för oförändrade 5915 årselevplalser, för budgetåret 1988/89 fill 73 920 000 kr.

För utbildning som av Stockholms stad anordnas som påbyggnadsulbild-ning i gymnasieskolan som ersättning för utbildning vid det nedlagda Stockholms Tekniska Institut utgår bidrag enligt förordning den 11 juni 1987 (SÖ-FS 1987:148) om viss teknisk utbildning på gymnasial nivå i Stockholms kommun. Jag beräknar medelsbehovet för bidrag tiU viss teknisk utbildning i Stockholm budgetåret 1988/89 till 6 980000 kr.

160


 


För de ändamål som avses med detta anslag behöver enligt mina beräk-     Prop. 1987/88:100
ningar således anvisas medel enligt följande, nämligen bidrag tiU                Bil. 10

 

1,

allmänt undervisningsbidrag, m, m.

3 052370000

2,

särskilt undervisningsbidrag

57500000

3,

garantiresurs

5000000

4,

skolledningsbidrag

220000000

5,

särskilda lönekostnadsbidrag

406000000

6,

kostnader för tilläggspensionsavgifter

358000000

7,

kostnader för sjukförsäkrings- och folk-

 

 

pensionsavgifter

440000000

8,

lönekostnadspålägg

408000000

9.

lokal skolutveckling

53976000

10.

studie- och yrkesorientering

54 556000

11.

särskilda kostnader för gymnasial utbildning

 

 

i Örebro för döva och hörselskadade

18100000

12.

särskilda kostnader för inbyggd utbildning

93171000

13,

gymnasial lärlingsutbildning

73920000

14,

Su!

viss teknisk utbildning i Stockholm tnma kr.

6980000 5247 573000

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag för budgetåret 1988/89 förordat om ramar för elevplatser i gymnasieskolan, (2.2)

2.     godkänna vad jag för budgetåret 1989/90 har förordat om ramar för elevplatser i gymnasieskolan (2.2),

3- godkänna vad jag för budgetåret 1990/91 har förordat om plane­ringsramar för elevplatser i gymnasieskolan (2.3),

4.  godkänna vad jag förordat om fortsatt försöksverksamhet med
tvåårig estefisk-praktisk linje (4,2),

5,  godkänna vad jag förordat om försöksverksamhet med lokalt
valt alternafivt estefiskl variantämne på H- och S-linjerna (4.4),

6.      bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer att få avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för kortespondensgymnasiet i Torsås för att anpassa gäUande bestäm­melser till vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan (5,2),

7.      godkänna vad jag förordat om försöksverksamhet med dubbelt limtal i B- och C-språk på E-, H- och S-linjerna (5,3,5),

 

8,      godkänna vad jag förordat om IB-utbildning i Göteborgs kom­mun (5,4),

9,      till Bidrag tUl driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5247573 000 kr.

161

11    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


244498745 224007000 266012000


Ur anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbi­drag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Enligt förordning­en får kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administration (allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar pä ungdoms­platser lämnas bidrag fill ungdomsplals. Till kommunerna lämnas bidrag fill utbildningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats, I vissa fall får bidrag som annars utgår för ungdomsplalser och utbildningsinslag i stället användas till insatser enligt förordningen (SÖ-FS 1986:120) om försöksverksamhet med gymnasieutbildning inom ramen för individuella planer.

Från anslaget bestrids också kostnader för bidrag till kommuner enligt förordningen (1983:584) om statsbidrag till utbildning av handledare för skolungdomar under praktik på arbetsplats. Medlen får i vissa fall använ­das enligt förordningen (SÖ-FS 1987:125) med föreskrifter om försöks­verksamhet med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.

 

 

Anslag

1987/88

Beräknad änd

ring 1988/89

 

Skolöver­styrelsen

Före­draganden

Uppföljningsprogram m, m,

(allmänt bidrag) Ungdomsplatser Utbildningsinslag Handledarutbildning

51770000

139346000

24791000

8 100000

224007000

-H43 579000 -1- 4081000

-      2364000

-      8100000

- 37196000

-H 43 579 000

-F   1216000

- 2790000

of

-42 005 000


Skolöverstyrelsen

1, För budgetåret 1988/89 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) differentierade beräkningsgrunder för anslagsposterna Uppföljningsprogram m,m, (all­mänt bidrag). Ungdomsplatser och Ulbildningsinslag enligt följande

-     att medel lill uppföljningsprogram beräknas för 31 100 ungdomar

-     att medel till ungdomsplatser beräknas för 21 400 ungdomar

-     atl medel till utbildningsinslag beräknas för 10700 ungdomar,

SÖ föreslår atl kostnadsberäkningarna för resp, anslagspost justeras i enlighet med de förändrade beräkningsgrunderna,

2,   SÖ föreslår alt ungdomar utan uppehållstillstånd medges rätt lill
placering på ungdomsplats i den kommun de anvisats fill och atl för delta
ändamål medel för 150 ungdomar anvisas under anslagsposterna Ung­
domsplalser och Ulbildningsinslag,

3.  SÖ föreslår att medel för 150 ungdomar som fyllt 18 år och som deltar i
DELTA-försöket beräknas inom anslagsposterna Ungdomsplalser och Ut­
bildningsinslag,


162


 


4,  SÖ föreslår att anslagsposten för handledarutbildning förs till anslaget     Prop, 1987/88:100
B 8, Fortbildning, SÖ föreslår att statsbidraget höjs lill 500 kr, per dag för     Bil, 10
utbildning av handledare inom försöket med treårig yrkesinriktad utbild­
ning.

5.  SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag lill åtgär­
der inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.
fill 261 203 000 kr.

Föredragandens överväganden

Antalet ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret fortsätter att minska både anlalsmässigt och sett i relation till totala antalet ungdomar i aktuella åldrar. Skälen härtill är atl ungdomar i allt högre utsträckning valt att gå till gymnasieskolan efter grundskolan och alt gymnasieskolans di­mensionering gjort del möjligt att ta emot en ökande andel av ungdomarna från grundskolan. Prioriteringen av 16- 17-åringarna har också haft avsedd verkan.

Behovet av ungdomsplatser har minskat mer än behovet av uppfölj­ningsprogram. En förklaring härtill torde, enligt SÖ, vara all åtgärderna i högre utsträckning inriktats mot alt ge ungdomarna i uppföljningen olika former av förberedelse för gymnasial utbildning, t. ex. korta kurser.

Olika beräkningsgrunder för vissa anslagsposter

Erfarenheterna från de senaste fyra åren visar på behovet av en mer differentierad resursanvändning för åtgärder inom det kommunala uppfölj­ningsansvaret. Resursberäkningen har hitfills varit knuten lill en gemen­sam beräkningsgmnd - antalet ungdomar som beräknas behöva åtgärder - för alla poster inom anslaget.

Jag vill här erinra om att riksrevisionsverket (RRV) har gjort en egen undersökning av ungdomarna inom uppföljningsansvarel. Kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år (1985:609), RRV krifiserar bl. a. kommunerna för att de i verksamheten inle tillräckligt uppmärksam­mar ungdomarnas skilda förutsättningar och behov i ett medvetet plane­ringstänkande och genom ett mera varierat åtgärdsulbud.

För att åstadkomma en mera realistisk budgetering föreslår jag i det följande alt beräkningsgrunderna för anslagsposterna Uppföljningspro­gram, Ungdomsplalser och Utbildningsinslag beräknas var för sig. Jag vill understryka alt jag fäster stor vikt vid att de centrala och kommunala myndigheternas planering och resursanvändning på detta sätt ges möjlig­het att bli mera strukturerad och differenfierad och därmed mera utgå från ungdomarnas behov,

I sammanhanget vill jag informera riksdagen om att jag inom kort ämnar la initiativ lill en översyn av del kommunala uppföljningsansvaret och stalsbidragskonstmktionen för delta anslag,

16- och 17-åringar utan uppehållstillstånd

SÖ:s förslag atl ungdomar i 16- och 17-årsåldern, som inle har uppehålls­
tillstånd och således inte heller arbetstillstånd, under utredningstiden skul-
                        163


 


le kunna få anställning på ungdomsplats, finner jag inte genomförbart- Att     Prop. 1987/88:100 generellt ge arbetstillstånd för sådana ungdomar skulle inte bara strida mol     Bil. 10 den nu gällande lagstiftningen på området utan göra det på ett sätt som också kommer i konfiikt med de principer som riksdagen har lagt fast för invandringspolitiken.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet G. Andersson, som också påpekar att alla ansträngningar görs för atl förkorta väntetiderna. Man eftersträvar således en ordning som innebär atl väntetiden i framtiden skall vara högst två månader för alt få en ansökan om uppehålls- och arbetstill­stånd prövad av statens invandrarverk.

Jag vill emellertid också erinra om att bestämmelserna medger att ung­domar som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstill­stånd får tas in i kurser för invandrarungdom, s. k. introduktionskurser. Jag har i det föregående, under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymna­sieskolor, redovisat mina överväganden och förslag avseende dessa kur­ser.

3 18-åringar i DELTA-försöket

Jag vill anmäla att regeringen genom beslut den 27 maj 1987 föreskrivit att om en påbörjad utbildning inom försöksverksamheten med gymnasieut­bildning inom ramen för individuella planer inte avslutats när eleven fyller 18 år skall i första hand alla möjligheter prövas för att eleven skall kunna avsluta utbildningen inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet. Undantagsvis får en påbörjad utbildning slutföras inom försöksverksamhe­tens ram efter det atl eleven fyllt 18 år, dock utan att ytteriigare medel beräknats för detta ändamål.

4 Handledarutbildning

SÖ föreslår alt medel för handledarutbildning, som för närvarande anvisas under detta anslag, i fortsättningen skall anvisas under anslaget B 8, Fortbildning- Motivet skulle vara att de handledare som utbildas med dessa medel ofta också är handledare för elever i prao och gymnasieprak-lik.

Jag finner del inte nu motiverat alt ändra på den nuvarande anslagsför­delningen.

Medlen inom anslagsposten får detta budgetår också användas lill ul­bUdning av handledare inom försöksverksamheten med vissa treåriga yr­kesinriktade linjer i gymnasieskolan, SÖ föreslår att ersättning till handle­dare inom nämnda försöksverksamhet höjs till 500 kr, per dag och deltaga­re, SÖ beräknar antalet deltagare lill ca 400,

Jag har i det föregående, under anslaget B 19, Bidrag lill driften av
gymnasieskolor, redovisat mina överväganden och förslag avseende den
fortsatta verksamheten med vissa treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasie­
skolan. Enligt min mening bör kostnaderna för utbildning av handledare
inom försöksverksamheten även fortsättningsvis kunna belasta denna an­
slagspost. Kostnaderna för detta liksom för den föreslagna höjningen av                            164


 


ersättningen till handledare, somjag anser bör.bifallas, bör kunna rymmas inom oförändrad resursram.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


5 Anslagsberäkningar

För de ändamål som avses med detta anslag behöver enligt mina beräk­ningar anvisas medel enligt följande, nämligen bidrag till

 

Anslagspost

Beräknat antal ungdomar

Kostnader

1,   uppföljningsprogram
(alimänt bidrag)

2,   ungdomsplatser

3,   utbildningsinslag

4,   handledarutbildning

Summa kr.

31 100 21400 10700

95349000

140562000

22001000

8 100000

266012000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 266012000 kr.

B 21. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


100095 767 89713000 92835000


 


Riksdagen fastställer den totala ramen för årselevplalser, som får ligga lill grund för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå. Regering­en fastställer för vaije skola hur många årselevplalser som får ligga tUl grund för statsbidrag.

Ur anslaget utgår bidrag till bl.a, riksinternalskolor, skolor som omfat­tas av privatskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259), Bergsskolan i FUipslad, Vackslanåsskolan och Apelrydsskolan.

Från anslaget bekostas också statsbidrag till sådana skolor med enskild huvudman som av regeringen, har förklarats berättigade lill statsbidrag enligt förordningen (1984:573) om statsbidrag lill frislående skolor på gymnasial nivå. Statsbidrag utgår per ianspräktagen årselevplals med be­lopp som regeringen årligen fastställer per högstadieelev enligt förordning­en (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolplikliga elever. Detta belopp mulfipliceras med en faktor, som regeringen fastställer för utbildning vid resp. skola.

Ur anslaget bekostas även vissa statsbidrag enligt särskilda föreskrifter.


165


 


bl, a, fill engelskspråkig internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning-en) vid Siglunaskolan Humanistiska Låroverket (SÖ-FS 1982:202).


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

Anslag

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

1 Riksinternalskolor

22805000

-1-1 703 000

-H2911000

2 Bergsskolan i Filipstad

3 103000

-1-  238000

-1-  215000

3 Vissa privatskolor

2;n60000

-  327000

-   347000

4 Vackstanässkolan, Apelryds-

 

 

 

skolan

2372000

-1-    69000

+  213000

5 Fristående skolor utan statligt

 

 

 

reglerade tjänster

32 273000

-1-4595000

-1-   130000

6 Till regeringens disposition

1000000

of

of

 

89713000

-H 6 278 000

-1-3122000


Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 8490000 kr,

2,      Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att ramen för årselevplalser för fristå­ende skolor på gymnasial nivå hålls oförändrad,

3,      Utbildningsdepartementet har i remiss anmodat SÖ att i samband med anslagsframställningen för budgelårel 1988/89 avge yttrande över ansökan från Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) om ökning av nuva­rande IB-organisation om 90 årselevplalser med ytlerligare en klass i årskurs 2 (IB 2) budgetåret 1988/89 och en klass i årskurs 3 (IB 3) fr, o. m. budgetåret 1989/90, totalt en ökning med 60 årselevplalser.

Även styrelsen för Grännaskolan har kommit in med ansökan om inrät­tande av IB-utbildning, SÖ har yttrat sig i ärendet.

IB-utbildning bedrivs i Sverige dels vid gymnasieskolan i Stockholms stad dels vid SSHL, Utbildningen i Stockholm riktar sig huvudsakligen till elever med utländska föräldrar, som inte har för avsikt alt bosätta sig i Sverige, Utbildningen vid SSHL riktar sig huvudsakligen till svenska elever med föräldrar bosatta i utlandet,

SÖ har under anslaget B 19, Bidrag till driften av gymnasieskolor till­styrkt en framställning från Göteborgs kommun om inrättande av en tre­årig IB-utbildning fr. o, m, läsåret 1988/89, Utbildningen i Göteborg skall vara av samma typ som den i Stockholm. SÖ ser det angeläget alt vidga antalet orter med IB-utbildning för elever med utländska föräldrar. Enligt SÖ:s bedömning finns del för närvarande inle underlag för ytlerligare en IB-klass, och SÖ avstyrker därför ansökningarna från såväl SSHL som Grännaskolan.

4,  SSHL har i skrivelse begärt en uppräkning av statsbidraget lill hemfö­
reståndare m.fl. SÖ finner det inte möjligt atl tillstyrka denna ansökan
utöver vad som följer av löneomräkningen.

5,  Franska skolan i Stockholm begär statsbidrag för 12 extra veckotim­
mar för en förkunskapsanpassad undervisning i franska på tre olika nivåer.
Som främsta skäl anför Franska skolan det helerogena elevunderlaget.


166


 


Kostnaderna beräknas fill 111000 kr., inkl. sociala kostnader. SÖ är inle     Prop. 1987/88:100
beredd att tillstyrka ökade resurser för delta.                                            Bil. 10

6.      SÖ föreslår alt antalet statsbidragsberätfigade årselevplalser vid Ör-janskolan ökas med 15 platser under vart och ett av budgetåren 1988/89-1990/91 dvs, med totalt 45 årselevplalser samt att en ny skola skall få statsbidrag, nämligen Falkenbergs konstskola (-1-16 årselevplalser), sam­manlagt således 61 årselevplalser, vilka ryms inom befintlig årselevplals-ram.

7.      SÖ föreslår att 171000 kr, anvisas engångsvis till Carl Malmstens Verkstadsskola för dels läromedelsframställning, dels utställningsverk­samhet, dels assistentlärare i kursen för instrumentframställning.

8.      SÖ föreslår atl 500000 kr. anvisas engångsvis till Kristofferskolan för investering i utmstning för hantverksundervisning.

9.      SÖ föreslår att 200000 kr. per år under tre budgetår anvisas lUl Cen­trala Hantverksnämnden i Leksand för alt bygga ut ett hantverksinstitut med uppgift att samordna hanlverksutbildningar.

10.  SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Bidrag fill driften
av fristående skolor på gymnasial nivå lill 95 991000 kr.

Föredragandens överväganden

Ramen för årselevplalser föreslås oförändrad, dvs. 4090, Därvid har av-dragits det antal platser, som tidigare tilldelals Stockholms lekniska insfi­tut (STI), vilket fr, o, m, innevarande budgetår övergått till kommunalt huvudmannaskap, (2)

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) anser jag att den nu gällande s.k, IB-organisationen vid de fristående skolorna inle skall utökas (3),

Jag har förståelse för atl det är slor skillnad i förkunskaperna i franska språket bland eleverna i Franska skolans gymnasieklasser, eftersom ele­verna har så skiftande bakgrund. För atl öka elevernas motivation vid undervisningen i franska har skolan funnit det nödvändigt atl göra en gruppindelning, där hänsyn tas till förkunskaperna. Detta leder till ett större antal undervisningstimmar och ökade kostnader, 1 avvaktan på den allmänna översyn av limplaner och språkprogram i gymnasieskolan, som jag tidigare aviserat, är jag dock inte nu beredd att föreslå ökade resurser till Franska skolan för detta ändamål, (5)

Till Örjanskolans begäran om utökning av antalet årselevplalser liksom fill frågan om statsbidrag till Falkenbergs konstskola avser jag all återkom­ma tiU regeringen i annat sammanhang (6),

Jag vill erinra om att medel under delta anslag för bidrag tUl driften av fristående skolor i huvudsak är avsedda för skolomas lönekostnader. Jag kan därför inte biträda SÖ:s förslag om bidrag till läromedelsframställning och tiU utställningsverksamhel vid Carl Malmstens Verkssladsskola. Jag ämnar återkomma tiU regeringen i annat sammanhang om bidrag till kost­nader för assislenfiärare i kursen för instrumentframställning. (7)

Jag finner det inte heller möjligt atl beräkna medel för bidrag till Kristof­ferskolan för kostnader för anskaffning av utmstning (8).

Vidare har jag erfarit att statens industriverk lämnar bidrag till Centrala                            167


 


Hantverksnämnden i Leksand för alt bygga ut ett hantverksinstitut med     Prop. 1987/88:100 uppgift att samordna hanlverksutbildningar. Jag räknar därmed med att     Bil. 10 SÖ:s förslag under p, 9 tillgodoses,

SÖ har på regeringens uppdrag den 28 september 1987 redovisat effek­terna för fristående skolor med statligt reglerade tjänster om de bestäm­melser skulle tillämpas som gäller för kommunala gymnasieskolor, I upp­draget ingick att även överväga behovet av ändringar i gällande bestäm­melser, vilka inte har ett direkt samband med bestämmelser i gymnasieför­ordningen, SÖ har därvid enbart föreslagit att bidrag till kostnader för skolhälsovård schabloniseras.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen beträffande SÖ:s förslag om bidrag lill kostnader för skolhälsovården liksom med förslag om anpassning av gällande bestämmelser om resurstilldelning för undervisning och skolledning fill vad som gäUer för den kommunala gym­nasieskolan.

En riksinternatskolas uppgift är atl anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering,

Utbildningsutskollel har i sill utlåtande (UbU 1985/86:13) ansett det motiverat atl regeringen överväger möjligheterna atl med statliga medel bereda lärare vid riksinlernatskolorna möjlighet lill fortbildning. Jag anser atl bidrag lill lokal skolutveckling bör införas även vid riksinternatskolor.

Bidraget bör få användas enligt samma principer som gäller för bidraget till lokal skolutveckling för gymnasieskolan, dvs, lUl avlöningsförmåner, resekostnadsersätlning, traktamenten, kurskostnader, arbetsavlastande åtgärder, anställning av experter och för andra åtgärder som bedöms lämpliga för att utveckla verksamheten,.

Det bör emellertid ankomma på regeringen atl utforma bestämmelser för bidraget.

Bidraget bör, i likhet med vad som gäller för motsvarande bidrag lill kommunala gymnasieskolor, utgöras av en viss procentandel av bidraget till lärarlöner. Vid min medelsberäkning har jag ulgålt från procentsatsen 1,66, vUket innebär atl det för budgetåret 1988/89 beräknas sammanlagt 257000 kr, till lokal skolutveckling vid de aktuella skoloma.

Med detta förslag har medel fill lokalt utvecklingsarbete för undervis­ningen vid dessa skolor jämställts med vad som gäller härvidlag i det kommunala skolväsendet.

Riksinternatskolorna har emellertid också ansvar förelevers boende och fritid. I likhet med vad som gäller för sameskolor och specialskolor bör bidrag för vissa kostnader i samband med fortbildning för personal för boende- och fritidsverksamhet vid riksinternatskolor kunna utgå ur ansla­get B 8. Fortbildning. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Görans­son.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana som är av automatisk natur.

Enligt beslut av statsmakterna gäller fr.o.m. den 1 juli 1987 ett nytt                                  168


 


system för resurstilldelning och statsbidrag för skolledning i det kommuna- Prop. 1987/88:100 la skolväsendet. Fr, o, m, samma tidpunkt upphörde organisationen med Bil, 10 huvudlärare och institutionsföreståndare. Istället infördes ett systern med lärare med specialfunktioner. Bestämmelserna för riksinternalskolor, sko­lor som omfattas av privatskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Fi­lipslad saml de fristående lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan bör nu ses över. Jag föreslår all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att bestämma vilka följdändringar som skall göras i reglerna för nämnda skolor med hänsyn till de ändrade bestämmel­serna för skolledningsresurser i gymnasieskolan.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemstäl­ler jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1,  godkänna vad jag förordat om medel för lokalt utvecklingsar­bete vid riksinternalskolor,

2,         bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer att avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för riksinternalskolor, skolor som omfattas av privalskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Filipslad saml Apelrydsskolan och Vack­stanässkolan för atl anpassa gällande bestämmelser till vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan,

3,         till Bidrag tUl driften av fristående skolor på gymnasial nivå anvisa ett förslagsanslag av 92 835 000 kr.

169


 


Investeringsbidrag

B 22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


143 345642 108340000 112684000


Reservation


95 358170


Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasie­skolan. Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1987:708) om stats­bidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan.

Kommuner har enligt föreskrifterna rätt att i mån av medel få

-    startbidrag till anskaffning av stadigvarande utrustning för karaktärsäm­nena på studievägen inom de tekniskt-industriella och tekniskl-naturve-tenskapliga områdena då en för kommunens gymnasieskola ny studie­väg införs eller då antalet platser på en redan införd studieväg utökas,

-    kompletteringsbidrag då undervisningen pä en redan införd studieväg övergår i försök med treårig yrkesinriktad utbildning eller i andra fall läggs om till följd av nya föreskrifter som medför behov av ny utrustning för karaktärsämnen på samma studievägar som är berättigade till start­bidrag samt för studievägar inom det ekonomiskt-merkanlila området. Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till kostnader för

datorutrustning och programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av rege­ringen i varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskilt verksamhetsstöd lill vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Ur anslaget utgår efter särskilda beslut av regeringen medel för stöd för verksamheten vid tekniska centra där gymnasieskolan medverkar.

Vidare utgår medel till Stockholms stad för viss teknisk utbildning.

 

Anslag

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

1 Statsbidrag till kostnader för

 

 

 

start- och kompleUeringsbldrag

 

 

 

m, m.

71000000

4-2130000

-1-6644000

2 Datorutrustning och

 

 

 

programvara

16540000

-1-  496000

+  660000

3 Stöd till teknikcentra

10400000

-H   312000

-1-  416000

4 Till regeringens disposition

5600000

-1-   168000

-1-   224000

5 Övrigt

4800000

-3600000

-3 600000

 

108340000

-  494000

-1-4344000


Skolöverstyrelsen

I, Prisomräkning 3 106000 kr,

2,         Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att verket får bemyndigande atl, om synnerliga skäl föreligger, i enskilda fall få besluta att statsbidrag utgår med 100% av bidragsunderlaget,

3,         SÖ beräknar medelsbehovel under reservationsanslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m, rn, lill 107846000 kr,-


170


 


4, I avvaktan på statsmakternas ställningstaganden beträffande refor-     Prop. 1987/88:100
mering av yrkesutbildningen föreslår SÖ oförändrad ram för följande år.
                      Bil. 10

Föredragandens överväganden

Jag beräknar prisomräkningen under anslaget lill totalt 4 344 000 kr.

1.  Start- och kompletteringsbidrag för budgetåret 1988/89

Sökandelrycket på vissa yrkesinriktade studievägar är mycket stort. SÖ begär därför bemyndigande att, om synnerliga skål föreligger, få fastställa att statsbidraget till startbidrag får motsvara upp lill 100% av bidragsun­derlaget. Kommuner som har svårigheteratt klara stora utrustningskostna­der skulle därmed kunna stimuleras till atl starta efterfrågade utbildningar.

Jag framhöll redan föregående år att riktade insatser behöver göras för att bygga ut dessa utbildningar i snabbare takt så att fler ungdomar kan tas in i gymnasieskolan. Jag biträder därför SÖ:s förslag på denna punkt,

Somjag tidigare framhållit (anslaget B 19,) bör SÖ få bemyndigande alt fastställa dimensioneringen av den fordonslekniska linjens Iransporltekni-ska gren. Startbidrag till utrustning skall rymmas inom denna anslagsposts ram.

Jag beräknar start- och kompletleringsbidraget för budgetåret 1988/89 till 77644000 kr,

2.  Bidrag till datorutrustning och programvara

Riksdagen har beslutat att särskilt bidrag skall kunna utgå till datorutrust­ning och programvara (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 19, rskr, 273), Bidraget beräknas till 17200000 kr, för budgetåret 1988/89,

3.  Bidrag till tekniska centra

Riksdagen har beslutat att för vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89 ställa 10 milj, kr, till förfogande för slöd till verksamheten vid sådana lekniska centra som föriäggs till gymnasieskolan eller som får sådan orga­nisation, atl skolan garanteras tillgång till ett sådant centrum (prop, 1985/86:100 bil. 10, UbU 17, rskr, 205), Regeringen fattar beslul om fördelning av medlen.

4.  Verksamhetsstöd

Verksamhetsstöd kan utgå lill vissa lågfrekventa utbildningar efter beslut av regeringen. För budgetåret 1988/89 beräknar jag 5 824000 kr.

5. Övrigt

Från denna anslagspost lämnas medel till viss teknisk utbildning inom

Stockholms kommun som ersättning för den utbildning som tidigare gavs                                                171


 


av Stockholms Tekniska Institut, Jag beräknar 1,2 milj, kr, som extra     Prop, 1987/88:100 bidrag under budgetåret 1988/89 till Stockholms kommun fill utrustning för     Bil. 10 ändamålet.

6. Planeringsramar för start- och kompletteringsbidrag för budgetåren 1989/90 och 1990/91

Start- och kompletteringsbidraget för budgetåret 1988/89 har jag föreslagit till 77 644 000 kr. Jag föreslår att samma belopp också får gälla som plane­ringsramar för budgetåren 1989/90 och 1990/91,,

7. Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna vad jag förordat om statsbidrag till start- och kom-pletleringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,

2,        godkänna vad jag förordat om planeringsramar för anslaget,

3,        till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 112684000 kr.

172


 


c. VUXENUTBILDNING                                                             Prop. 1987/88:100

Bil. 10 c 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

1986/87 Utgift 1030570 714 1987/88 Anslag 1044860 000 1988/89 Förslag      1 101 807 000

Från anslaget betalas kostnader för bidrag till grundutbildning för vuxna (gmndvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux).

Gmndvux syftar till att ge vuxna grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Varje kommun skall i mån av behov anordna grundvux. Komvux erbjuder genom gmndskolekurser och gymnasieskolekurser vux­na möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande den som ungdomar får genom grundskolan och gymnasieskolan. TUl gymnasieskolekurserna hör även särskilda yrkesinriktade kurser. Genom dessa erbjuder komvux yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå utan motsvarighet i gymnasie­skolan. Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för komvux.

Utbildningen i komvux anordnas som fristående ämneskurser. Grund­skolekurser får anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geo­grafi, biologi, kemi, fysik och hemspråk. Gymnasieskolekurser får anord­nas i ämnen ur samtliga reguljära utbildningar i gymnasieskolan med un­dantag av bild, musik, konst- och musikhistoria eller annat estetiskt ämne, vilka för vuxenutbildningens del anses tillhöra folkbildningens ansvarsom­råde. Gymnasieskolekurser får heller inle anordnas i hemspråk och idrott.

De gmndläggande bestämmelserna om gmndvux och komvux finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118), Ytlerligare föreskrifter finns i bl, a, vuxenutbildningsförordningen (1985:288), förordningen (1984:1120) om inbyggd utbildning i kommunal och statlig vuxenutbildning och förordning­en (1986:677) om ökade möjligheter att anlita personal vid företag m, fl, för viss undervisning i kommunal vuxenutbildning och vid statens skolor för vuxna, I dessa förordningar ingår bestämmelser om vissa statsbidrag. Riksdagen har beslutat (prop. 1986/87:100 bil, 10 s, 169 f., UbU 22, rskr, 258) alt statsbidragen till grundvux och komvux skall schabloniseras fr,o,m, den Ijuli 1988.

Statsbidrag till lokal skolutveckling regleras genom förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m, (omtryckt 1983:416). Dessutom finns en förordning om statsbidrag för särskilda behov inom kommunal utbildning för vuxna (1986:349). Vidare finns be­stämmelser om statsbidrag i förordningen (1984:626) om statsbidrag lill kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag lill kommunal utbildning skall flertalet statsbidrag lill komvux minskas med två procent av det belopp som annars skulle ha utgetls, I fråga om lands­tingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20%,

Riksdagen beslutar vilket antal undervisningstimmar som får disponeras
för grundvux och komvux i riket. Timmarna fördelas enligt förordningen                             ''-

(1987:736) om timramar för kommunal utbildning för vuxna.


 


Enligt lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning lill det kom­munala skolväsendet m. m. får en kommun eller landstingskommun som är huvudman för komvux i anslutning fill sådan utbildning bedriva uppdrags­utbildning som i fråga om art och nivå har anknytning till den verksamhet som får förekomma i huvudmannens komvux. Vissa närmare föreskrifter finns i förordningen (1986:65) om uppdragsutbildning i anslutning fill kom­munal vuxenutbildning. Uppdragsutbildningen skaU inle medföra några kostnader för staten. När lärare med statligt reglerad anställning under­visar deltagare i uppdragsutbildning skall huvudmannen lill staten betala bl.a. viss ersättning som tillförs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Skolöverstyrelsen

Kommunal ulbUdning för vuxna har under budgetåret 1986/87 anordnats i 285 kommuner och 23 landstingskommuner. Antalet särskilda skolenheter för vuxenutbildning uppgick den 1 maj 1987 lUl 128.

Antalet deltagare inom grundvux framgår av följande sammanställning.

 

1985/86           1986/87           1987/88 (beräkn,)

1988/89 (beräkn,)

Antal deltagare               20103             21572            22000

23000

Antalet kursdeltagare i komvux framgår av följande sammanställning.

Kursdeltagare

vecka 40

1986                 1987

(beräkn,)

1988 (beräkn,)


Grundskolekurser (etapp 1)                  129 500

Gymnasieskolekurser I allmänna ämnen
(etapperna 2-4)                                       92800

Gymnasieskolekurser I yrkesämnen och
särskilda yrkesinriktade kurser (yrkes­
utbildning)                                               89900

312200

Summa


 

95000'

95000

129000'

129000

91000

88000

315000

312000


 


' Förändring av antalet beror på överflyttning av etapp 2 i svenska, engelska, malemafik och samhällskunskap mellan delramama.


174


 


Antalet undervisningstimmar i grundvux och komvux framgår av följan-     Prop. 1987/88:100
de sammanställning.
                                                                                                        Bil. 10

1986/87            1987/88            1988/89

Utnyttjade      Regi, brev       SÖ:s förslag

1278000

1265 250

-1-50000

1095000

825000'

of.

690000

1053 000'

of

852000

786000

-40000

3915000

3929250

-1-10000

Grundvux

Komvux (delramar): grundskolekurser (etapp 1) gymnasieskolekurser I allmänna ämnen (etapperna 2-4) gymnasieskolekurser i yrkesämnen och sär­skilda yrkesinriktade kurser (yrkesutbild ning)

Summa

' Förändring av antalet beror på överflyttning av etapp 2 i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap mellan delramarna.

Kommunernas och landstingens efterfrågan på undervisningstimmar för grundvux och komvux har under senare år ökat och överstiger väsentligt den tillgängliga resursramen. En rad skäl skulle kunna anges för en utök­ning av del totala antalet undervisningstimmar. Skolöverstyrelsen (SÖ) har inle bedömt all detta är ekonomiskt möjligt,

SÖ redovisar de principer som tillämpades vid fördelningen mellan länen av undervisningstimmar för kommunal utbildning för vuxna inför budget­året 1987/88, Därvid beaktades särskilt antalet korttidsutbildade beträffan­de länsramar för gmndvux och för etapp I saml arbetsmarknadsproblem beträffande länsramar för etapp 2-4 och för yrkesutbildning. SÖ:s fördel-ningsbeslm har inneburit en viss omfördelning av resurser från i första hand storstadslänen lill glesbygder.

SÖ föreslår följande i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89:

1.  Pris- och löneomräkning 98 545 000 kr,

2.  Ökning av riksramen för grundvux med 50000 undervisningstimmar. Ökningen motiveras dels av ökande invandring från länder med låg utbild­ningsnivå, dels av all invandrare som är berättigade till gmndvux fömt­sätts få svenskundervisning motsvarande gmnd-sfi i gmndvux och dels av ökad tillströmning av svenska deltagare. Ett flertal kommuner redovisar svårigheter att erbjuda undervisning i den omfattning som är önskvärd. Den föreslagna ökningen innebär ett ökat medelsbehov av 10,6 milj, kr,

3.  Minskning av riksramen för yrkesutbildning med 40000 undervis­ningstimmar (— 7,7 milj, kr.). Motsvarande undervisningsvolym borde enligt SÖ:s uppfattning kunna finansieras som uppdragsutbildning,

4.  SÖ föreslås vid behov få innehålla 10000 undervisningsfimmar ur riksramen för yrkesutbildning för överföring till statens skolor för vuxna att användas till lågfrekvent yrkesutbildning för framför allt personer som bor i glesbygd,

5.  SÖ förordar efter samråd med centrala studiestödsnämnden all det skall finnas möjlighet atl utöka antalet timmar med fimersättning i grundvux till 2900 i de fall målet för utbildningen inte har nåtts,

175


 


6,      Deltidsstudier i grundvux föreslås kunna omfatta upp till 20 limmar     Prop, 1987/88:100 per vecka, när starka pedagogiska skäl föreligger.                                                                                        Bil. 10

7,      En översyn föreslås av reglerna om vilka deltagare, som får vara resursgrundande i kurser på grundskolenivå (etapp I).

8,      Kostnader för arvodering av annan personal än lärare som skrivnings­vakter vid centrala prov skall kunna bestridas ur schablontUlägget,

9,      Medelsbehovel under förslagsanslaget Bidrag till kommunal utbild­ning för vuxna beräknas till I 146288 000 kr,

I skrivelse den 16 december 1986 har SÖ lagt fram förslag angående vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda — särvux.

Göteborgs skolförvaltning har i en skrivelse bl, a. anhållit all studier i grundvux skall få omfatta mer ån 15 timmar per vecka.

Föredragandens överväganden

Timramar för grundvux och komvux budgetåret 1988/89

Skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit alt riksramen för grundvux skall ökas med 50000 undervisningstimmar, SÖ har inte bedömt del vare sig skäligt eller möjligt att finansiera merkostnaderna, ca 10,6 milj, kr,, genom omprioriteringar inom SÖ:s ansvarsområde. Av statsfinansiella skäl kan jag inte biträda förslaget, (2)

SÖ har under våren 1987 beslutat att upphäva vissa tim- och kursplaner i komvux för utbildningar med karaktär av intern personalutbildning. De aktuella kursplanerna kan dock tillämpas vid uppdragsutbildning. Redan gjorda indragningar av kursplaner och dé smärre ytlerligare justeringar som kommer att göras bör sammanlagt enligt SÖ föranleda atl riksramen för yrkesutbildning minskas, SÖ föreslår därför en minskning med 40000 undervisningstimmar,

I sammanhanget vill jag erinra om att min företrädare, när möjligheten öppnades att anordna uppdragsutbildning i anslutning lill komvux (prop. .1984/85:195, UbU 1985/86:4, rskr, 16), bl.a, framhöll att vad som bör eftersträvas är att genom enskild finansiering möjliggöra en ökning av insatserna inom olika angelägna områden. Genom att t, ex, förnyelsefon­derna utnyttjas för personalutbildningsinsalser kan det offentliga utbild­ningsväsendet inom vissa områden avlastas kostnaderna för utbildning som ligger i gränszonen mol personalutbildning och få ökat utrymme för bl, a. utbildning av bredare och mera grundläggande karaktär.

Som exempel vill jag också nämna att behovet av yrkesulbildad personal
inom områdena vård och social service kommer atl fortsätta öka i framti­
den. Äldreberedningen anger i betänkandet (SOU 1987:21) Äldreomsorg i
utveckling, att rekryteringsbehovet inom den sociala hemtjänsten under
1990-talel kan bli uppemot 10000 personer per år. Även inom vårdområdet
kommer avsevärda nyrekryteringsbehov att finnas. Inom dessa yrkesom­
råden är del slor efterfrågan på personal med livserfarenhet och mognad.
Med hänsyn lill dessa faktorer behövs enligt min mening en satsning på
vuxenutbildning inom områdena vilrd och social service. Även inom den
teknisk-industriella sektorn finns slora behov av förbättrad tillgång
till
vuxenutbildning.                                                                                                     176


 


Mot den bakgrund som jag här har skisserat avser jag inle alt föreslå     Prop, 1987/88:100
regeringen någon minskning av riksramen för yrkesutbildning. (3)               Bil. 10

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil, 10 s, 169 f.) beslutat att stalsbidragsbeloppen fill grundvux och komvux skall schabloniseras tidigast fr, o, m, budgetåret 1988/89 (UbU 22, rskr, 258), För närvarande pågår arbete inom regeringskansliet i syfte alt schablonisera statsbidragen till skolledningsresurser och lill undervis­ningsfimmar för grundvux och komvux fr, o, m. den Ijuli 1988, Schabloni-seringen kommer bl, a, att innebära en viss utökning av del totala antalet undervisningstimmar. Utökningen är av rent formell natur och sker inom en oförändrad kostnadsram. Bakgrunden lill denna formella ökning av timramen är att det i nuvarande statsbidrag lill skolledarlöner, utöver skolledningsuppgifterna, även ingår den undervisningsskyldighet som ålig­ger skolledarna i tjänsten. När del nya schabloniserade systemet införs kommer statsbidrag att utgå dels renodlat för skolledningsuppgifter, dels för undervisningsfimmar oavsett om dessa fullgörs av en skolledare eller en lärare.

Efter förslag i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil, 10 s, 165 ff,, UbU 22, rskr, 258) gäller nu en ny ordning för fördelning av undervis­ningstimmar mellan kommunerna, I denna ordning ingår bl, a. att det är regeringen som fastställer riksramarna och redan i januari beslutar om preliminära riksramar på grundval av sitt förslag i budgetpropositionen. Del totala antalet timmar för grundvux och komvux uppgår nu till 3 929250 undervisningstimmar. Jag räknar med att den formella utökningen av total­ramen med anledning av schabloniseringen av statsbidragen uppgår till 35750 timmar. Jag förordar alltså att den totala omfattningen av grundvux och komvux under budgelårel 1988/89 skall vara 3 965000 limmar. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag till preliminära riksramar för budgelårel 1988/89,

Samverkan mellan komvux och statens skolor för vuxna

SÖ har föreslagit all SÖ vid behov skall få innehålla 10000 undervisnings­timmar ur riksramen för yrkesutbildning för överföring lill statens skolor för vuxna (SSV) att användas fill lågfrekvent utbildning för framför allt personer som bor i glesbygd. I prop, 1983/84:169 (s, 54 f) behandlades frågan om arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och SSV, För­söksverksamhet och utvecklingsarbete som främjar samarbetet borde inle­das. Riksdagen bemyndigade regeringen (UbU 1984/85:1, rskr. II) att inom ramen för de sammanlagda resurserna för komvux och SSV medge avvikelser från gällande regler och omfördelningar mellan anslag, Någol ytteriigare riksdagsbeslut erfordras därför enligt min mening inle för att regeringen vid behov skall kunna genomföra överföringar mellan dessa anslag, (4)

I sammanhanget vill jag betona alt jag lägger slor vikt vid att ett vidgat
samarbete mellan komvux och SSV verkligen prövas i försöksverksamhet
och utvecklingsarbete. Ett sådant samarbete är betydelsefullt bl, a, för att
vidga och bredda möjligheterna fill kompelensinriklad utbildning i mindre                           177

12    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


kommuner och för vuxna som har oregelbundna arbetstider eller udda     Prop. 1987/88:100

utbildningsbehov. Jag har med tillfredsställelse noterat att SÖ överväger     Bil, 10

att ge ut en informationsbroschyr om SSV. För alt stimulera till och

underlätta samverkansprojekt bör SÖ få rätt atl innehålla ett mindre antal

undervisningstimmar för fördelning direkt till kommuner, som skall delta i

sådan samverkan.' Det ankommer på regeringen att utfärda erforderiiga

föreskrifter.

Vissa förändringar vad gäller studietiden i grundvux

Den I juli 1976 infördes ett särskilt studiesocialt slöd, s, k, timersättning, för deltagarna i den alfabeliseringsundervisning för vuxna som då förekom i form av särskild undervisning i grundskolan (prop. 1975/76:100 bil, 10 s, 499 f,, SfU 23, rskr, 202), När grundvux i nuvarande form fillkom den Ijuli 1977 infördes (prop, 1976/77:100 bil, 12 s, 468, SfU 18, rskr, 156) regeln att en deltagare i grundvux kan få timersättning under totalt högst 1 120 fimmar. Om särskilda skäl finns kan fiden förlängas, dock högst fill 2220 limmar.

Rätten atl genomgå grundvux regleras i vuxenulbildningslagen (1984:1118). Regelsystemet i övrigt finns dels i vuxenulbildningsförord-ningen (1985:288), dels i förordningen (1986:395) om fimersättning vid vissa vuxenutbildningar. Där regleras dels både studietidens och timersätt­ningens högsta tillåtna omfattning per vecka och år, dels timersättningens högsta omfattning totalt. Någon bestämd övre lidsgräns för studierna i grundvux finns inle. Tanken med det nuvarande systemet har dock aldrig varit att undervisningstiden skulle kunna vara obegränsat lång. Av vux­enulbildningslagen framgår således att undervisningen skall upphöra dels när målet med undervisningen är uppnått, dels om eleven inte gör tillfreds-Ställande framsteg, I realiteten fungerar de nuvarande reglerna oftast så all studierna avslutas när gränsen för timersättning har nåtts, även om studie-målet inte är uppnått.

Efter samråd med centrala sludiestödsnämnden (CSN) förordar SÖ att det skall finnas möjligheter alt utöka del högsta tillåtna antalet timmar med fimersättning i grundvux tUl 2900 i de fall målet för utbildningen inte har nåtts, CSN framlägger samma förslag. Bakgrunden till förslaget är främst att icke svensktalande personer, som är berättigade till grundvux, numera inte får delta i gmnd-sfi utan förutsätts få motsvarande kunskaper i svens­ka språket inom ramen för grundvux (prop, 1983/84:199 s, 25, UbU 1984/85:6, rskr, 77), Vissa studerande, främst de som har omfattande brister i de grundläggande basfärdigheterna, har svårt alt uppnå målet för utbildningen på alla dessa delområden inom ramen för det nuvarande högsta timantalet med timersätlning, 2220 timmar.

Alt enbart höja den övre gränsen för timersättning till 2900 timmar
skulle leda lill en kostnadsökning för timersättningen och kunna innebära
ett behov av ytterligare grundvuxlimmar som jag av statsfinansiella skäl
inte är beredd att förorda. Den önskade utökningen av studietiden för
sådana grundvuxstuderande som har de största kunskapsbristerna kan
enligt min mening tillgodoses genom atl en differentierad maximering av                             178


 


studietiden införs den 1 juli 1988: Detta förutsätter en ändring i vuxenut-     Prop. 1987/88:100 bildningslagen. Jag kommer dessutom under anslaget E 6 atl föreslå att     Bil. 10 fimersättning skall kunna utgå under hela studietiden i gmndvux. Detta överensstämmer med vad som redan gäller beträffande gmnd-sfi.

Med hänsyn tUl omfattningen av gmnd-sfi bör skillnaden i studietid för svensktalande och icke svensktalande i gmndvux utgöra ca 500 timmar. Av SÖ:s senaste uppföljningsrapport om grundvux framgår bl, a, alt de svenskar som slutfört sin utbildning i genomsnitt har deltagit 306 fimmar i undervisning, medan motsvarande siffra för invandrarna är 1 120 timmar. Mot denna bakgmnd bör det vara möjligt alt göra en mindre sänkning av studietiden för svenskarna jämfört med nuvarande övre gräns för timer­sätlning.

Del bör ankomma på regeringen alt närmare reglera omfattningen av studietiden i grundvux. Som en information vill jag här redogöra för vilka nya gränser beträffande studietid i grundvux jag anser bör gälla, Svenskla-lande bör ha rätt att studera högst 1000 limmar och icke svensktalande högst 1 500 timmar. Därefter bör skolstyrelsen ha rätt alt besluta om en förlängning av studietiden med högst 500 timmar, i de fall sludiemålel inle har nåtts. Sådana beslul skall givetvis inle fattas kollektivt för en hel grupp av studerande eller slentrianmässigt ulan de skall gmndas på en bedöm­ning av varje studerandes individuella siudiemål, behov och fömtsättning­ar, I ell begränsat antal fall bör en förlängning av studietiden med ytterliga­re högst 1000 limmar kunna göras. Detta förslag innebär alltså att möjlig­het öppnas all i speciella fall öka den totala studietiden till högst 2 500 timmar för svensktalande och högst 3000 limmar för icke svensktalande grundvuxstuderande, vilket är en utökning jämfört med nuläget för båda kategorierna. Denna sistnämnda utökning av studietiden bör endast kunna medges för studerande med speciella svårigheter, t.ex. invandrare som hade omfattande brister i både läsning, skrivning och räkning når studierna påbörjades. Ett villkor bör också vara att den studerande bedöms kunna nå sludiemålel genom den ytterligare förlängningen av studietiden. Beslut i detta avseende bör fallas av länsskolnämnden, (5)

Gmndvux skall bedrivas som deltidsstudier (prop, 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr, 11), Därmed avses nu högst 15 limmar per vecka. SÖ redovisar att det för en begränsad grupp studerande finns starka pedago­giska nackdelar med den nu gällande begränsningen. Jag anser all defini­tionen av deltidsstudier bör ändras lill all avse högst 20 limmar per vecka, vilket överensstämmer med vad som redan gäller för gmnd-sfi. Del bör ankomma på regeringen atl fastställa del högsta antalet limmar, (6)

Skrivningsvakter vid centrala prov i komvux

Enligt uppgift från SÖ förekommer det all lärarpersonal anlitas för alt vara
skrivningsvakter vid centrala prov och att resurser för ändamålet las från
timramarna för komvux. Enligt min mening bör lärare i regel fungera som
skrivningsvaklef endast vid sådana skrivningar som genomförs som en del
av en lektion. Vid längre skrivningar bör man i stället kunna anlita t, ex,
kontorspersonal som vakter. Jag förordar alt schablontUlägget får utnyttjas
                       179


 


för att täcka kostnader för särskilda skrivningsvakter vid centrala prov i     Prop. 1987/88:100 komvux. Det bör ankomma på regeringen atl föreskriva vilkel statsbidrag     Bil. 10 som högst får utgå för detta ändamål.

Särvux

Försöksverksamhet med vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (s, k, särvux) bedrivs sedan 1970 av landstingskommuner. Statens bidrag bekostas från femte huvudtiteln. Inom regeringskansUel pågår beredning av en reform inom en total kostnadsram på 15 milj, kr. Jag avser atl inom kort, efter samråd med statsrådet Lindqvist, återkomma till regeringen med förslag om en ny kompelensinriklad utbildning för vuxna utvecklings­störda.

Upprättat lagförslag

Mitt förslag att begränsa studietiden i grundvux i stället för tiden med timersättning kräver, som jag redan nämnt, ändring i 3 kap, 6 § vuxenut­bildningslagen. Vissa formella ändringar bör också göras i 3 kap, 7 §, Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1988,

I enlighet härmed har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i vuxenutbildningslagen.

Lagförslaget bör fogas lill delta protokoll som bilaga 10.7.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

I,anta  förslaget  lill  lag  om  ändring  i   vuxenutbildningslagen (1984:1118),

2,     godkänna vad jag har förordat beträffande den totala omfatt­ningen av grundvux och komvux budgetåret 1988/89,

3,     godkänna vad jag har förordat om användningen av schablon-tillägget för komvux,

4,     till Bidrag HU kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av I 101 807 000 kr.

C 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

1986/87 Utgift           17497735

1987/88 Anslag         17223000

1988/89 Förslag         20351000

Statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping utgör ell komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

De grundläggande bestämmelserna om SSV finns i vuxenulbildnings­
lagen (1984:1118), Ytterligare föreskrifter finns bl, a, i vuxenutbildnings-
                             180


 


förordningen (1985:288), förordningen (1984:1120) om inbyggd utbildning i kommunal och statlig vuxenutbildning, förordningen (1986:348) om ut­veckling av verksamheten vid statens skolor för vuxna och förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna. Ersättning­en för uppdragsutbildning skall motsvara samtliga statliga kostnader med anledning av uppdraget.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

 

 

Lärarpersonal Övrig personal

39,5

23,5

of of.

Undervisningstimmar

28000

of."

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Utveckling av verksamheten vid statens [000c] skolor för vuxna Stödåtgärder för handikappade stude­rande Lokalkostnader

16416000

(14766000)

130000

69000 608000

-H2981000

(-h 2 945 000)

H-l 16000

-1-5000 -1-26000

 

17223000

+3128000

Exkl. den biståndsrelaterade verksamheten vid SSV i Härnösand.


Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen föreslår bl. a. följande:

1,   Pris- och löneomräkning 1 525 000 kr,

2,  Oförändrad personal och ett oförändrat antal undervisningsfimmar,

3.      Under budgelårel 1986/87 har skolöverstyrelsen (SÖ) i samverkan med statens skolor för vuxna (SSV) utrett hur SSV:s roll skall bestämmas och utvecklas. SÖ föreslår att SSV främst utvecklas inom det yrkesinrikta­de området och all rollen skall bestå i atl ulveckla och anordna yrkesut­bildningar för små prioriterade målgrupper, vilka inte kan få sina utbild­ningsbehov tillgodosedda på hemorten eller inom närregionen. SSV:s upp­gifter bör inkludera utveckling av kurs- och limplaner, material m. m. för yrkesutbildningar, vilka sedan anordnas av komvux i vissa bestämda kom­muner men med rekrytering från en region eller hela riket. SÖ hänvisar också lUl vad som anförts under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna om rätt atl få innehålla högst 10000 komvuxtimmar för anordnande av vissa yrkesutbildningar vid SSV med rekrytering från hela riket eller vissa regioner.

4.      Kostnaderna för rättning av svarslösningar i distansundervisning har fidigare beräknats under anslaget C 3. Statens skolor för vuxna: Undervis­ningsmaterial m. m. Under senare år har rättningen successivt övertagits från Liber/Hermods och Brevskolan. Övertagandet beräknas vara helt genomfört under budgelårel 1988/89. SÖ föreslår därför att ytlerligare 400000 kr, överförs från C 3 till C 2.


181


 


5,  SÖ beräknar en ökning av kostnaderna för rättning, specialfunktioner,     Prop. 1987/88:100 särskilda prövningar, skrivningsvakter och bibliotekarier med 517000 kr,,     Bil. 10 exklusive den nyss angivna överföringen om 400000 kr. Ökningen förkla­ras av tidigare underbudgetering som förstärkts bl, a, av att antalet särskil­da prövningar ökat markant under senare år,

6,  Enligt SÖ:s uppfattning bör kursdeltagare som huvudsakligen stude­rar på hemorten — till skillnad mot vad som för närvarande gäller — betala avgift även för den första särskilda prövningen i ämnet. Förslaget innebär alt länsstyrelsernas avgiftsintäkter beräknas öka med 95000 kr.

 

7.  Beslut om ersättning för skrivningsvakter vid statlig vuxenutbildning upphävdes genom regeringsbeslut 1986-08-07. SÖ föreslår att föreskrifter om att skrivningsvakter får anställas med särskilt arvode återinförs.

8.  SÖ föreslår att SSV tilldelas en extra genomföranderesurs om 100000 kr, per år under tre år för att utveckla SSV:s speciella undervisningsmeto­dik. Förslaget skall ses mot bakgrund av atl SSV aldrig fick tillgång till den genomföranderesurs som den kommunala vuxenutbildningen fick vid ge­nomförandet av Lvux 82, Anslaget för lokal skolutveckling är inle tillräck­ligt för utvecklingsinsatser av denna storlek,

9.  En syo-tjänst vid vardera skolan bör inrättas 1988-07-01, Kostnaderna för dessa tjänster ryms inom nuvarande medelsanvisning för syo,

10,  SÖ beräknar medelsbehovet under förslagsanslaget Statens skolor
för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1988/89fin 19733000 kr.

I skrivelse den 23 oktober 1987 har SÖ behandlat deri framlida inrikt­ningen av verksamheten vid SSV,

Länsstyrelsen i Västernorrlands län och statens skola för vuxna i Härnö­sand (SSVH) har i skilda skrivelser hemställt om resurser fill SSVH för att utveckla ett utbildningscentrum för småföretagare i glesbygd.

Föredragandens överväganden

Pris- och löneomräkning

Vid min beräkning av högstlöneposten har jag gjort löneomräkning med något lägre belopp (-1-1147000 kr,) än vad skolöverstyrelsen (SÖ) föresla­git. Jag har prisomräknat medlen för övriga förvaltningskostnader (-1-69 000 kr,) och lokalkostnader (-1-26000 kr,) med något lägre samt stödåtgärder för handikappade studerande (4-5 000 kr.) med något högre belopp än vad SÖ föreslagit. Jag har beräknat ökade medel för utveckling av verksamhe­ten (-1-16000 kr.). (1) Medel för särskilda skrivningsvakter ingår i övriga förvaltningskostnader. (7)

Vidare har jag beräknat 465000 kr. för att täcka en fidigare underbudge­tering beroende bl. a, på ett ökat antal särskilda prövningar, (5)

Personal

Jag delar SÖ:s uppfattning atl del är lämpligt med en fast grundorganisa­
tion för studie- och yrkesorientering (syo) vid statens skolor för vuxna
(SSV) men alt medlen för syo inte i sin helhet bör låsas i tjänster eftersom
                                               182


 


beloppet också kan användas till bl, a, informationsinsatser. Del ankom-     Prop, 1987/88:100 mer på regeringen att besluta om tjänster som syofunktionär och jag avser     Bil. 10 atl återkomma till regeringen med förslag om att inrätta en extra ordinarie tjänst som syofunktionär vid vardera skolan. Kostnaderna för dessa tjäns­ter ryms inom medelsanvisningen för syo, (9)

Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har på senare år spelat en myckel aktiv roll när det gäller att initiera regionalpolitiskt värdefull utbild­ning. Själva utbildningen genomförs ofta av eller i samråd med komvux i glesbygdskommunerna. SSVH har visat på de möjligheter som finns all genom ett samarbete SSVH-komvux och ulvecklingsfonderna/utbildnings-enheterna nå ut i glesbygd med utbildningsinsatser. Mer ån 3 000 småföre­tagare har t. ex, deltagit i utbildning i ekonomi, marknadsföring, ny teknik och utvecklingskunskap, I propositionen (prop, 1987/88:64) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland understryks ytteriigare betydelsen av SSV:s insatser i regionalpolitiskt vikliga utbildningssammanhang. Jag har nu beräknat medel (-1-350000 kr,) för en förstärkning av administrationen vid SSVH,

Huvudförslag

Jag har vid min beräkning av anslaget utgått från ett huvudförslag med en real minskning med två procent av administrativa kostnader, (- 33000 kr,)

Timram

Beträffande SÖ:s förslag om överföring av högst 10000 komvuxtimmar till SSV hänvisar jag lill vad jag anfört under anslaget C 1. Bidrag till kommu­nal utbildning för vuxna. Jag beräknar alltså medel för ett oförändrat antal undervisningstimmar, (3)

Överföring av medel för rättningskostnader

Tidigare har kostnaderna för rättning av svarslösningar i distansundervis­ning i sin helhet beräknats under anslaget C 3, Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. Rättningen har under senare år successivt överlagils från Liber/Hermods och Brevskolan. I stället har lärarna vid SSV i ökande utsträckning tagit hand om rättningen av insändningsuppgif-ter. Kostnaderna för rättning skall numera betalas från förevarande anslag (prop, 1985/86:100, bil. 10 s. 172, UbU 18, rskr. 210), Det har visat sig att ytterligare 400000 kr, behöver föras över från reservationsanslaget C 3, Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m,m, till förevarande anslag föratt täcka rättningskostnaderna, (4)

Avgift vid särskild prövning

Jag är inle beredd att ansluta mig lill SÖ:s uppfattning att kursdeltagare
som huvudsakligen studerar på hemorten bör betala avgift även för den
första prövningen i ämnet, (6)
                                                                                                                     183


 


Inriktning av verksamheten                                                                                             Prop, 1987/88:100

Jag delar de synpunkler och förslag rörande den framtida inriktningen av verksamheten vid SSV som SÖ fört fram i sin skrivelse den 23 oktober 1987, En del av SÖ:s förslag kan komma att medföra vissa smärre ändring­ar i och tillägg till mål och riktlinjer i läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82), Jag avser att senare återkomma till rege­ringen i denna fråga.

Utveckling av undervisningsmetodik

SÖ har anmält att de båda skolorna har intressanta planer på atl ulveckla den speciella metodik som skolorna tillämpar med hänsyn lill att verksam­heten bedrivs som distansundervisning. Medlen för utveckling av verk­samheten vid SSV är inle tillräckliga för en satsning av detta slag. Jag förordar därför en extra resurs om 100000 kr, per år under tre år för detta ändamål, (8)

Medel för språkutbUdning inför U-landsarbete

SSVH anordnar sedan budgelårel 1981/82 språkutbildning inför U-lands­arbete enligt ett avtal med Sandöskolan, Medel härför har hittills anvisats från tredje huvudtitelns anslag C 5, Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum), I samråd med statsrådet Hjelm-Wallén förordar jag att medel för verksamheten fr, o, m, budgelårel 1988/89 anvisas under de båda anslagen till statens skolor för vuxna på åttonde huvudtiteln. Jag beräknar sammanlagt 600000 kr, för ändamålet under budgetåret 1988/89, varav 520000 kr, under förevarande anslag. Beloppet finansieras genom avräk­ning från biståndsramen. För alt möjliggöra framtida ställningstaganden av regeringen bör SSVH:s planer och medelsbehov för den språkutbildning som är relaterad till biståndsverksamheten redovisas i anslagsframställ­ningen inför budgetåret 1989/90.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.  godkänna atl 520000 kr, av de medel som tidigare beräknats
under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) (biståndsramen) används lill atl delvis finansiera ansla­
get Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,

2,  lill Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budget­
året 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 20351 000 kr.

184


 


c 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.      Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift            4468 110               Reservation                 232470        ''

1987/88 Anslag          4812000

1988/89 Förslag          4 855000

Ur anslaget betalas material för självstudier och andra läromedel och hjälpmedel som används i utbildningen saml utrustningskompleliering m. m, vid statens skolor för vuxna.

Anslaget tillförs inkomsler från avgifter för studiematerial och andra hjälpmedel enligt 4 kap, 4 a § vuxenutbildningsförordningen (1985:288), Inkomsterna har beräknats till 1 300000 kr, för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen

1,      Prisomräkning 367000 kr,

2,      Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar inkomsterna från de studerandes avgifter för studiematerial lill 1 300000 kr.

3,      SÖ föreslår atl 400000 kr. överförs lill anslaget C 2,

4,      SÖ beräknar medelsbehovel under reservationsanslaget Statens sko­lor för vuxna: Undervisningsmaterial m,m. för budgetåret 1988/89 till 4770000 kr,

Föredragandens överväganden

Jag har gjort prisomräkning med ett något högre belopp än skolöverstyrel­sen (SÖ) av bruttoutgifterna för undervisningsmaterial m,m, (+372000 kr.). (1)

Jag har vid min beräkning av anslaget utgått från ett huvudförslag med en real minskning med två procent av den del av anslaget som inle avser undervisningsmaterial (- 9000 kr.).

Jag beräknar i likhet med SÖ inkomsterna från de studerandes avgifter för studiematerial till 1 300000 kr. (2)

Enligt vad jag nyss redovisat rörande kostnaderna för rättning av insänd-ningsuppgifter bör 400000 kr, föras över frän förevarande anslag till ansla­get C 2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader. (3)

Som framgått av min föredragning under föregående anslag bör medel för undervisningsmaterial m, m, i anslutning lill den språkutbildning inför U-landsarbete som bedrivs vid skolan i Härnösand anvisas under föreva­rande anslag. För budgetåret 1988/89 bör 80000 kr, anvisas för ändamålet. Beloppet finansieras genom avräkning från biståndsramen.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1, godkänna alt 80000 kr. av de medel som tidigare beräknats under anslaget C 5, Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centmm) används lill alt delvis finansiera anslaget Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m, m,,

2,     till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4855000 kr.                               185


 


c 4. Bidrag till studieförbunden m. m.                                               Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift         990302006                                                               * '

1987/88 Anslag        981852000

1988/89 Förslag      1041366 000

Enligt de gmnder som har godtagits av 1981 års riksdag (prop. 1980/81:127, UbU 36, KrU 6y, rskr. 386) utgår ur detta anslag bidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i studieförbunden, lill studieförbun­dens organisation, pedagogiska verksamhet och verksamhet för handikap­pade, ull Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden samt till upp­sökande verksamhet i bostadsområden. Medlen till kulturverksamhet saml till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden disponeras av sta­tens kulturråd. Övriga medel disponeras av skolöverstyrelsen.

Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m,m, utgår schablonbidrag, tilläggsbidrag och bidrag lill kostnader för resekost­nadsersättningar och traktamenten för vissa studiecirklar. Schablonbidrag utgår med 96 resp, 29 kr, för vaije studietimme. Det högre schablonbidra­get utgår under budgetåret 1987/88 för 6425000 studietimmar. Upp till tio procent av antalet timmar för vilka högre schablonbidrag utgår får använ­das på ett friare sätt enligt 21 a § förordningen främst fill verksamhet för korttidsutbildade och därutöver för andra med motsvarande särskilda be­hov. Tilläggsbidrag utgår fill vissa studiecirklar med 30 kr, för vaije studie­timme. Till studiecirklar inom de kommuner som ingår i stödområdena A, B och C enligt bestämmelserna om regionalpolitiskt stöd utgår tilläggsbi­drag med 15 kr. för varje studietimme.

Enligt förordningen (1986:276) om statsbidrag till studiecirklar i data för kortutbildade utgår schablonbidrag och tilläggsbidrag för sådant ändamål undertiden Ijuli 1986 tUl den 30 juni 1988.

Enligt förordningen (1981:519) om statsbidrag till kulturverksamhet i studieförbunden m. m. utgår bidrag till sådan verksamhet som anordnas av studieförbund, föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar.

Statsbidrag fill studieförbundens centrala organisationskoslnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete, deras uppsökande verk­samhet i bostadsområden samt deras verksamhet för handikappade, utgår enligt bestämmelser i förordningen om statsbidrag till studiecirklar m. m.

Enligt förordningen (1987:535) orn statsbidrag till en särskild studiekam­panj för invandrare utgår statsbidrag till en sådan kampanj i syfte att stimulera invandrare till ett ökat valdeltagande. Förordningen gäller till utgången av år 1988.

89 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbild­ningsavgiflen för innevarande budgetår används till all delvis finansiera anslaget Bidrag lill studieförbunden m. m.

186


 


1,   Bidrag till studiecirklar, förslagsvis

2,        Bidrag till kulturverksamhet

3,        Bidrag till studieförbundens centrala organisationskostnader

4,        Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden

5,        Bidrag till studieförbundens pedago­giska verksamhet och utvecklings­arbete

6,        Bidrag till studieförbundens verk­samhet för handikappade

7,        Bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden

8,        SÖ:s konferenser för studieförbun­den


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Prop. 1987/88:100 Bil  10

 

Föredraganden

 

766483000 103443000

+57162000 +4103000

 

56928000

+ 1708000

 

3 115000

+93000

 

28490000

+855000

 

16350000

+2490000

 

6901000

-6901000

 

142000

+4000

 

981852000

+59514000

 


 


Skolöverstyrelsen

1.      Pris- och löneomräkning 69854000 kr. Eftersom det lägre schablon­bidraget avses täcka en väsentlig del av kostnaderna för sådana studie­cirklar som anordnas ulan att cirkelledararvode utgår, tillämpar skolöver­styrelsen (SÖ) löneomräkning endast för den del av det högre schablonbi-dragel som överstiger nivån för det lägre schablonbidragel (69,8% av 96 kr,). För resterande andel av det högre schablonbidragel och för hela det lägre schablonbidraget tillämpar SÖ prisomräkning. För övriga anslags­poster som innehåller såväl pris- som löneomräkning tillämpar SÖ genom­gående prisomräkning för halva beloppet,

2.  SÖ beräknar atl del totala antalet studielimmar för budgetåret 1988/89 kommer atl uppgå lill 9328000. Med utgångspunkt i principen om högre schablonbidrag för 70% av det totala antalet studietimmar, beräknar SÖ att antalet studietimmar med högre schablonbidrag bör justeras upp med 105 000 studielimmar. Denna uppjustering beräknas medföra en övrig auto­matisk kostnadsökning om 10080000 kr. Antalet studietimmar med högre schablonbidrag blir därmed 6530000, Inflationen i kombination med det ansträngda budgetläget har lett till alt såväl stats- som kommunbidrag förlorat i realvärde. I syfte alt motverka denna utveckling, som ytterligare förvärrats genom cirkelverksamhelens årliga volymökning sedan budget­året 1982/83 föreslår SÖ att det för budgetåret 1988/89 beräknade antalet studietimmar med högre schablonbidrag bör ligga fast även för budgetåret 1989/90, För alt ytlerligare motverka möjligheterna att öka verksam-helsvolymen föreslår SÖ all en eventuell ökning av antalet studietimmar med det lägre schablonbidraget under budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 inte skall få påverka fördelningen mellan studieförbunden av anta­let högschablonfimmar budgetåren 1989/90, 1990/91 och 1991/92,

3.  SÖ anmäler behov av uppräkning av det högre schablonbidraget med fem kronor per sludiefimme, utöver ordinarie prisomräkning, för all i någon mån kompensera tidigare låga prisomräkningar. Kostnaderna för en


187


 


sådan uppräkning uppgår till 32650000 kr, som SÖ inte bedömt vara     Prop. 1987/88:100 möjligt att finansiera genom omprioritering inom sitt ansvarsområde. SÖ     Bil. 10 anser del dock nödvändigt atl anmäla behovet för regeringens kännedom.

4,       SÖ föreslår att ett särskilt tilläggsbidrag om 81 kr, per studietimme införs för högst 80000 studielimmar inom studiecirkelverksamheten med fri resursanvändning. Förslaget syftar till all möjliggöra kostnadsfria stu­dier för del av verksamheten med fri resursanvändning.

5,       SÖ anmäler behov av ytterligare resurser för bidrag till studieförbun­dens verksamhet för handikappade med 2000000 kr. SÖ har inte bedömt det möjligt atl genom omprioritering inom sitt ansvarsområde finansiera denna utökning, SÖ anser del dock vara nödvändigt att anmäla behovet för regeringens kännedom,

6,       SÖ föreslår att medel till tolkar för döva och personlig assistans beräknas särskilt frän medel lill mer utvecklingsinriktade insatser för han­dikappade,

7,       SÖ föreslår alt bidrag lill merkostnader för kontakttolkulbildning, som innevarande budgetår beräknats under anslaget C 8. Bidrag fill kon­takttolkulbildning beräknas under förevarande anslag så vilt gäller verk­samhet inom studieförbunden. Det särskilda bidraget som utgår föreslås höjt från 57 kr. 85 öre lill 69 kr. 60 öre per undervisningstimme.

8,       SÖ föreslår atl bidraget fill studieförbundens uppsökande verksamhet i bostadsområdena skall fördelas med utgångspunkt i resp, studieförbunds andel studiecirkelverksamhet inom ramen för den fria resursanvändning­en.

Statens kulturråd

För anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet begär kulturrådet anslags­ökning med sammanlagt 23 103 000 kr. Av ökningen avser 20 milj. kr. förstärkning av bidraget. 3 103000 kr. utgör kompensafion för kostnadsut­vecklingen.

De 20 milj. kr. i bidragsförstärkning som rådet begär motiveras dels av pedagogiska skäl, fömtsatt all gmndtankarna i den senaste folkbildnings­propositionen fortfarande gäller, dels av all kvalitén på verksamheten måste bibehåUas.

För anslagsposten till Bidrag fill Folkbildningsförbundet och länsbild­ningsförbunden begär kulturtådet kompensation för pris- och löneökningar med 93 000 kr.

Föredragandens överväganden

Studiecirkel verksamheten under budgetåret 1986/87 omfattade ca 9 647 000 studietimmar. Jag bedömer atl verksamheten under budgetåret 1988/89 kommer att vara av ungefär samma omfattning.

Schablonbidrag utgår med 96 kr. för varje studietimme (högre schablon­
bidrag) eller med 29 kr. för varje studietimme (lägre schablonbidrag). Jag
föreslår alt det högre schablonbidragel räknas upp med tre kronor lill 99
kr. fr. o. m. nästkommande budgetår.                                                                            188


 


Jag beräknar antalet studietimmar med del högre schablonbidragel lill Prop. 1987/88:100 6465000 vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med Bil. 10 40000 studietimmar. Genom ökningen möjliggörs bl.a, ett visst expan-sionsulrymme för Svenska idrottsrörelsens studieförbund (SISU), som är under uppbyggnad, ulan att detta behöver få negativa effekter för andra studieförbund. Del angivna antalet högschablonfimmar innebär alt ungefär två tredjedelar av det totala antalet studietimmar utgörs av högschablon-timmar medan ungefär en tredjedel utgörs av lågschablonlimmar. Jag är inte beredd atl på det sätt som skolöverstyrelsen (SÖ) föreslagit låsa fast antalet högschablontimmar vid 1988/89 års nivå för två budgetår. Som en följd härav är jag inte heller beredd atl biträda SÖ:s förslag om alt en eventuell ökning av antalet studietimmar med det lägre schablonbidraget under budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90 inle skall påverka fördel­ningen mellan studieförbunden av antalet högschablontimmar under bud­getåren 1989/90,1990/91 och 1991/1992, Jag föreslår dock atl kvoten för det högre schablonbidraget fr, o. m, budgetåret 1988/89 skall utgöra ungefär två tredjedelar av det beräknade totala antalet studielimmar under resp, budgetår.

Fr. o, m. innevarande budgetår får studieförbunden använda upp lill tio procent av sina högschablontimmar på ett friare sätt. Ifrågavarande tim­mar får användas främst fill verksamhet för kortfidsulbildade och däml­över för andra med motsvarande särskilda behov. Utifrån vad jag fidigare har föreslagit beträffande antalet högschablontimmar innebär det att högst 646000 högschablontimmar får användas fill detta ändamål under budget­året 1988/89. SÖ har föreslagit att för 80000 högschablontimmar inom den friare resursanvändningen skall utgå ett tilläggsbidrag om 81 kr. per studie­timme och att detta lilläggsbidrag bör kunna utgå i kombination med övriga tilläggsbidrag. De 80000 timmarna skulle fördelas i relation till resp. studieförbunds andel av verksamheten inom den fria resursanvändningen. Genom tilläggsbidragel bör enligt SÖ:s bedömning en del av undervisning­en inom den fria resursanvändningen kunna ges kostnadsfritt för deltagar­na.

Jag delar SÖ:s uppfattning atl ett nytt tUläggsbidrag bör utgå för timmar inom den fria resursanvändningen, utöver vad som utgår för sludiecir-kelverksamhet i övrigt. Därigenom bör studieförbunden sfimuleras alt satsa ytterligare krafter pä att nå de korttidsutbildade. Jag är däremot inte beredd atl biträda SÖ:s förslag till konstruktion av bidraget innebärande att endast en del av antalet möjliga timmar skulle ges tilläggsbidrag. Detta skulle i princip innebära alt det införs ytlerligare ett system med hög- och lågschablonlimmar inom en del av studiecirkelverksamheten. Jag föreslår i stället att ett tilläggsbidrag om 40 kr, skall utgå för samtliga utnyttjade timmar inom den fria resursanvändningen. Ifrågavarande bidrag skall kun­na utgå i kombination med andra tilläggsbidrag.

Under innevarande budgetär utgår ett bidrag till uppsökande verksam­
het i bostadsområdena med 6901000 kr. Bidraget fördelas av SÖ till de
studieförbund som kan presentera väl underbyggda projekt. SÖ föreslår atl
bidraget i stället får fördelas på studieförbunden i förhållande lill resp,
studieförbunds andel av den fria resursanvändningen eftersom bidraget är
                         189


 


till för all rekrytera just de grupper som denna riktar sig fill. Jag för min del     Prop, 1987/88:100 föreslår att bidraget för uppsökande verksamhet tas bort och att motsva-     Bil. 10 rande resurs i stället utnyttjas till att delvis finansiera kostnaderna för det nu föreslagna filläggsbidraget lill den fria resursanvändningen. Jag beräk­nar de sammanlagda kostnaderna för del nya tilläggsbidraget till 25 800000 kr.

Den sammanlagda ökningen av anslagsposten till studiecirklar blir 57162000 kr,

För anslagsposten lill kulturverksamhet föreslår jag en prisomräkning om 3 103000 kr. Dämtöver föreslår jag all anslagsposten tillförs ytterligare 1000000 kr. för att möjliggöra ett ökat bidrag lill SISU utan att detta behöver medföra negativa effekter för övriga studieförbund.

För anslagsposten fill studieförbundens centrala organisationskoslnader föreslår jag en prisomräkning med 1 708000 kr.

För anslagsposterna till Folkbildningsförbundet och länsbildningsför­bunden, till studieförbundens centrala pedagogiska verksamhet och ut­vecklingsarbete samt till anslagsposten SÖ:s konferenser för studieförbun­den räknar jag med en bidragsområkning om sammanlagt 952000 kr.

För anslagsposten Bidrag till studieförbundens verksamhet för handi­kappade räknar jag med en prisomräkning om 490 000 kr. Anslagsposten bör därutöver tillföras ytterligare 2,0 milj. kr. för att möjliggöra ökade insatser för handikappade deltagare. Jag är inle beredd biträda SÖ:s för­slag att medel fill tolkar för döva och personlig assistans beräknas särskilt från medel tiH mer utvecklingsinriktade insatser för handikappade deltaga­re.

Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 har studieförbunden haft möjlig­het alt anordna grundläggande bred dalautbildning för kortfidsulbildade med friare regler än vad som gäller för vanliga studiecirklar (jfr- prop, 1985/86:100 bil. 10, UbU 19, rskr, 161), Jag bedömer atl ifrågavarande verksamhet kan inrymmas under de bestämmelser som gäller för den fria resursanvändningen fr, o, m, nästkommande budgetår.

Anslaget bör tiUföras 70 milj, kr, av de medel som tillfaller statsverket genom inkomster från vuxenutbildningsavgiflen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna vad jag har föreslagk beträffande filläggsbidrag för studiefimmar inom den fria resursanvändningen,

2,godkänna atl 70000000 kr, av de medel som tillfaller statsver­ket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1988/89 används fill alt delvis finansiera anslaget Bidrag fill studieförbunden m, m.,

3, till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 041 366 000 kr.

190


 


c 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.                 Prop. 1987/88:100

Bil. 10
1986/87 Utgift              235489005

1987/88 Anslag            244414000

1988/89 Förslag        282094000

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads-sfi). De grundläggande bestämmelserna om grund-sfi finns i lagen (1986:159) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare. För grund-sfi utgår statsbidrag fill kommunerna enligt bestämmelserna i för­ordningen (1986:207) om grundläggande svenskundervisning för invandra­re. För påbyggnads-sfi i studieförbunden utgår statsbidrag enligt bestäm­melserna i förordningen (1986:208) om statsbidrag lill studiecirklar i på­byggnadsundervisning i svenska språket för invandrare. Statsbidrag utgår med 317 kr, per undervisningslimme i grund-sfi och med 268 kr, per studietimme i påbyggnads-sfi inom studieförbunden.

Ur anslaget betalas även kostnader för fortbildning av lärare, pedago­giskt utvecklingsarbete och viss kompetensgivande utbildning för lärare.

Skolöverstyrelsen

1,      Pris- och löneomräkning 14646000 kr,

2,  Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår all statsbidraget lill gmndläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) räknas upp till 336 kr, per undervisningslimme och alt statsbidraget per studietimme i påbyggnadsun­dervisning i studieförbund (påbyggnads-sfi) räknas upp lill 284 kr,

3,      Beräkningen av antalet deltagare i grund-sfi och påbyggnads-sfi får justeras när slulräkning av kyrkobokförd nyinvandring föreligger,

4,  SÖ föreslår ytterligare 6000 undervisningstimmar för undervisnings­grupper med mindre gruppstorlek än 12 i genomsnitt i kommuner med liten invandring och där samverkan med andra kommuner inte är möjlig att genomföra. Kostnaden härför beräknas lill 2000000 kr,, vilket SÖ inte funnit möjligt eller skäligt atl finansiera. Enligt SÖ:s mening bör man även av praktiska skäl acceptera alt grund-sfi samordnas med grundvux i kom­muner med endast enstaka personer som är berättigade fill grund-sfi,

5,  SÖ bedömer att 400000 kr, erfordras för bidrag fill särskilda insatser för handikappade deltagare i grund-sfi enligt samma grunder som i huvud­sak gäller för grundvux, SÖ har dock inte kunnat finansiera en sådan reformkostnad genom omprioritering,

6,  SÖ föreslår att 4346000 kr, avsätts för fortbildning, pedagogiskt
utvecklingsarbete och viss kompetensgivande utbildning för lärare.

7,  För grund-sfi för tidigare invandrare beräknar SÖ ett medelsbehov av
18020000 kr.

8,  SÖ föreslår atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att
under löpande budgetår få besluta om de ändringar i medelstilldelningen
för påbyggnads-sfi inom AMU resp, studieförbund som kan föranledas av

ändrade relationer mellan antalet deltagare i de båda utbildningarna,                                                          191

9, SÖ beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1988/89 till
261460000 kr,


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Nytt statsbidragssystem                                                                     "''• '

Enligt nu gällande regler framräknas för ett budgetår en riksram för antalet timmar i grund-sfi. Riksramen grundar sig på del antal invandrare som har kyrkobokförts under del föregående kalenderåret och som med hänsyn lill ålder och modersmål m.m. beräknas vara berättigade fill grund-sfi. För varje invandrare beräknas en resurs om 36 undervisningslimmar. Riksra­men är en totalresurs uttryckt i undervisningstimmar. Den får inte över­skridas utan riksdagens godkännande.

Enligt nu gällande regler fördelar skolöverstyrelsen (SÖ) antalet under­visningslimmar för grund-sfi på kommunerna. Fördelningen grundas, på samma sätt som nu gäller för riksramen, på antalet nyinvandrade kyrko­bokförda i kommunen kalenderåret före aktuellt budgetår för vilka kom­munen har skyldighet atl anordna grund-sfi. Kommunens timkvot är 90% av det totala antalet undervisningstimmar som detta antal invandrare skul­le berättiga kommunen lill. SÖ fastställer varje kommuns kvot. Kommu­nen har, upp till sin kvot, rätt lill statsbidrag för 36 undervisningstimmar för varje nytillkommande deltagare för vilken kommunen har skyldighet atl anordna undervisning och som har påbörjat undervisning genom kom­munens försorg under ett kvartal. Statsbidraget betalas ut av SÖ i efter­skott för varje kvartal. Återstående 10% av det totala antalet undervis­ningstimmar för budgelårel fördelas av SÖ efter samråd med statens in­vandrarverk till kommuner som kan påvisa särskilda behov av timmar.

Såsom jag konstaterade vid mina överväganden i prop, 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisningen för vuxna invandrare valde jag all mol bakgrund av bl, a, behovet all undvika ökade statsutgifter ett bidragssystem för sfi som både garanterade kostnadskontroll och ett ratio­nellt utnyttjande av tillgängliga resurser. Del nuvarande statsbidragssyste­met för grund-sfi har tillämpats under knappt två budgetår. Jag finner det angelägel att betona att de mål som uppställts för systemet delvis har uppnåtts.

Samtidigt har dock den kraftiga invandringen av flyktingar och asylsö­kande, som skett under de senaste åren, lett till att systemet utsatts för stora påfrestningar, I kommunerna har man upplevt atl systemet i sig lett lill brist på undervisningslimmar och att del även varit administrativt svårhanterligt.

Del främsta skälet lill atl undervisningstimmarna totalt sett har blivit
otillräckliga är att kommunerna är skyldiga alt under vissa givna förutsätt­
ningar ge undervisning även för dem som under längre tid väntat på atl få
uppehållstillstånd i Sverige, Undervisningen för denna grupp, som för
närvarande är mycket stor, har förutsatts ske inom ramen för de resurser,
som har tillförts kommunerna på grundval av antalet kyrkobokförda in­
vandrare under närmaste föregående år. Statsrådet Georg Andersson kom­
mer senare denna dag att föreslå ell antal åtgärder, bl, a, i syfte atl kraftigt
minska handläggningstiderna för asylärenden. Det finns därför anledning
atl räkna med alt en av orsakerna till svårigheterna att ställa tillräckliga
sfi-resurser lill kommunernas förfogande på sikt kommer att minska i                                  192


 


betydelse. Det kommer dock att ta en viss tid innan dessa åtgärder slagit     Prop. 1987/88:100
igenom fullt ut.                                                                                  Bil. 10              .   ,

Jag vill därför mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslå all det nuvarande systemet för grund-sfi förändras i ell par väsentliga hänseen­den. Om i framtiden handläggningstiderna för ansökningar om uppehålls­tillstånd kan förkortas och om invandringen blir mera stabil över en längre tidsperiod bör statsbidragssystemet för grund-sfi på nytt prövas; därvid bör även en återgång till det nuvarande systemet kunna övervägas.

Jag föreslår nu alt det nuvarande systemet med fastställda kvoter för varje enskild kommun, där tilldelningen baseras i huvudsak på föregående kalendei-års nyinvandring, upphör, I stället bör en kommun ha rätt till statsbidrag för 36 undervisningstimmar för varje nytillkommande invand­rare eller asylsökande, för vilken kommunen har skyldighet atl anordna grund-sfi och som deltagit i grund-sfi under minst 100 timmar genom kommunens försorg. Sådant statsbidrag får utgå endast en gång för varje invandrare, I likhet med vad som kan vara möjligt i nuvarande system bör en kommun, om antalet invandrare som ger underlag för statsbidrag är minst sex men mindre än tolv, få statsbidrag för 12 x 36 = avrundat 430 undervisningstimmar under budgetåret, trots alt det totala antalet deltaga­re är mindre än tolv. Antalet deltagare som påbörjar grund-sfi skall dock vara lägst sex från den egna kommunen för atl denna utökning skall ske. Statsbidraget skall betalas ut av SÖ i efterskott för varje kvartal efter rekvisition av kommunen. Kommunens rekvisition skall inges via läns­skolnämnden, som granskar och fastställer antalet bidragsgrundande un­dervisningstimmar.

Genom det nu föreslagna statsbidragssystemet garanteras kommunerna statsbidrag för alla de invandrare och asylsökande för vilka kommunen har skyldighet atl anordna grund-sfi för under det aktuella budgetåret. Genom länsskolnämndernas granskning av slalsbidragsrekvisitionerna och fast­ställande av antalet bidragsgrundande undervisningstimmar bör garantier finnas för att inte statsbidrag utgår för icke statsbidragsberältigad verk­samhet. Den fortsatta begränsningen av statsbidraget till 36 undervisnings-limmar per deltagare möjliggör en fortsalt individualisering av undervis­ningen men gör det samtidigt nödvändigt för kommunerna all utnyttja de samlade resurserna på ett rationellt sätt för att åstadkomma en sådan individualisering.

En kommun med så lågt antal invandrare alt den inte ens kan tilldelas statsbidrag för 430 undervisningstimmar har förutsatts fullgöra sin skyldig­het all svara för grund-sfi genom alt samverka med någon annan kommun. För detta kan utgå statsbidrag för 36 undervisningstimmar för varje delta­gare. Jag föreslår alt det i sådana kommuner även bör prövas om man genom att samutnyltja resurser för grund-sfi och grundvux kan åstadkom­ma en god grundutbildning i svenska. Jag avser att senare återkomma fill regeringen med förslag om att SÖ bör ges i uppdrag all närmare utreda förutsättningarna härför och inkomma lUl regeringen med de förslag fill de bestämmelser som erfordras. Del bör därefter ankomma på regeringen alt utfärda erforderliga bestämmelser.

Mitt förslag innebär att det inte behöver fastställas någon riksram för                             193

13    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


grund-sfi och följaktligen behövs inte heller några fördelningsbeslul från     Prop. 1987/88:100 SÖ:s sida. Det belopp för grund-sfi som tas upp i statsbudgeten får med     Bil, 10 detta syslem baseras på en prognos, medan det verkliga utfallet blir bero­ende i första hand av storleken på invandringen och av antalet personer som under budgelårel påbörjar grund-sfi.

Jag beräknar för nästkommande budgetår ett behov av 673 900 undervis­ningstimmar i grund-sfi vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 61 150 timmar. Beräkningarna baseras på atl ca 18720 in­vandrare skall delta i grund-sfi, medan ca 2800 invandrare beräknas få sin svenskundervisning inom grundvux.

Schablonbidrag lill kommunen utgår för närvarande med 317 kr, per undervisningslimme. Schablonbidraget bör höjas med 19 kr, fill 336 kr. Det sammanlagda statsbidraget lill kommunerna för grund-sfi beräknar jag lill 226430000 kr. Som jag tidigare har anfört är delta en skattning av det totala behovet av resurser för grund-sfi till kommunerna. Den låsning i en totalram som inle får överskridas ulan riksdagens godkännande, som hit­tills gällt, bör således upphöra, vari'ör anslagsposten bör ges en förslagsvis beteckning.

Påbyggnads-sfi

Statsbidraget för påbyggnads-sfi inom studieförbunden baseras bl, a. på antagandel atl 30% av dellagarna i grund-sfi skall få sin påbyggnads-sfi inom studieförbund medan 70% förutsätts få den inom arbetmarknadsul-bildningen. Mycket tyder på all denna fördelning för närvarande inte överensstämmer med faktiska förhållanden. Efterfrågan på påbyggnads-sfi inom studieförbund verkar vara större och efterfrågan inom arbetsmark­nadsutbildningen mindre än vad som tidigare antagits. En sådan förändring påverkar i sin lur behovet dels av undervisningslimmar inom grund-sfi, dels av studielimmar inom påbyggnads-sfi i studieförbund, dels ock beho­vet av resurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Frågan, som för närva­rande bereds inom regeringskansliel, behöver ytlerligare belysas innan definitiv ställning tas. Bl, a, kan en minskad efterfrågan på påbyggnads-sfi inom arbetsmarknadsutbildningen innebära oönskade arbetsmarknadspoli­tiska konsekvenser. Jag är således inte beredd all nu lägga fram förslag om ökade resurser för grund-sfi och påbyggnads-sfi inom studieförbund, som kan baseras på en ändrad fördelning av invandrare mellan påbyggnads-sfi inom studieförbund resp, arbetsmarknadsutbildning. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga. Jag har vid mina överväganden samrått med arbetsmarknadsministern.

Jag har således nu vid min medelsberäkning ulgålt från att 30% av
dellagarna i grund-sfi kommer atl fortsätta i påbyggnads-sfi inom studieför­
bunden, dvs, 5615 personer under budgetåret 1988/89, Delta ger ett behov
av 112 300 studietimmar, en ökningjåmförl med innevarande budgetår med
9500 studietimmar. Statsbidrag bör utgå med 284 kr, per studietimme
jämfört med 268 kr, per studietimme under innevarande budgetår. Jag
beräknar oförändrat I 300000 kr, för uppsökande verksamhet och barntill­
syn. Jag beräknar, likaså oförändrat, 2 kr, per studietimme för studieför-                              194


 


hundens centrala administration. Sammanlagt beräknar jag 33424000 kr,     Prop, 1987/88:100
för påbyggnads-sfi inom studieförbund.
                                                                        Bil. 10

Enligt nu gällande bestämmelser ankommer det på SÖ alt fördela antalet studiefimmar på studieförbunden i förl;iållande fill del genomsnUtliga anta­let statsbidragberättigade stii.dielimmar i sfi under de tre senaste budget­åren. Viss kritik har riktats mot detta sätt att fördela sludiefimmarna. Jag avser alt senare, i samband med frågan om ändrad fördelning av resurserna mellan studieförbund och arbetsmarknadsutbildning beträffande påbygg­nads-sfi, återkomma lill regeringen med förslag till ställningstagande även i detta avseende.

Övrig/

För fortbildning ociv viss kompetensgivande utbildning av lärare samt pedagogiskt utvecklingsarbete beräknar jag för budgetåret 1988/89 4240000 kr,

För grund-sfi för invandrare som kommit till Sverige före den I januari 1985 (s. k. tidigare invandrare) beräknar jag ett oförändrat behov av 53 600 undervisningstimmar. Detta medför en kostnad om 18 milj, kr. Del bör som hittills ankomma på SÖ att fördela timmarna på kommunerna efter behov.

Vad jag nu har anfört beträffande svenskundervisning för invandrare ligger väl i linje med vad utbildningsutskottet anfört i sitt betänkande (UbU 1987/88:8) om svenskundervisning för invandrare (rskr, 77),

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1,     godkänna vad jag har föreslagit beträffande grunderna för ett nytt statsbidragssystem för grundläggande svenskundervisning för invandrare,

2,     godkänna vad jag har förordat om timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

3,     godkänna vad jag har förordat om timram för grundläggande svenskundervisning för tidigare invandrare,

A.tillUndervisning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 282094000 kr.

C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1986/87 Utgift             560153642

1987/88 Anslag            499820000

1988/89 Förslag        542819000

Från anslaget lämnas statsbidrag lill driftkostnader för 127 folkhögskolor
enligt folkhögskoleförordningen (1977:551, omtryckt 1983:510) i form av
ett schablonbidrag per elevvecka beräknat genom atl talet 0,0036 multipli­
ceras med årskostnaden för lärarlön enligt L 13:6 jämte sociala avgifter.
                                                   l95


 


Sedan budgetåret 1983/84 har varje skolas statsbidragsberätfigade volym     Prop. 1987/88:100 begränsats. För budgetåret 1987/88 garanteras varje folkhögskola stalsbi-     Bil. 10 drag för en verksamhetsvolym motsvarande genomsnittet av skolans ge­nomförda verksamhet 1984/85 och 1985/86, För verksamhet därutöver lämnas bidrag i den mån den för hela skolformen begränsade bidragsvoly­men inte överskrids.

För handikappades folkhögskolestudier lämnas bidrag till extrastöd samt bidrag till extra förslärkningsåtgärder. Bidrag till extrastöd utgår dessutom inom en begränsad ram för mer omfattande musikundervisning vid vissa folkhögskolor.

Vidare bekostas vissa speciella statsbidrag med medel ur anslaget.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.

 

Budgetår

Antal deltagare

Antal deltagare

Antal deltagare

 

Kurserom minst

Kurser kortare

sammanlagt

 

15 veckor

än 15 veckor

 

1982/83

17 100

;!30100

247 200

1983/84

16600

232900

249500

1984/85

17100

231700

248800

1985/86

17 500

241200

258700

1986/87

18000

237400

255400

1, Pris- och löneomräkning 36576000 kr,

2,      Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att den form för totalbegränsning av folkhögskolans undervisningsvolym, som gäller fr. o. m. budgetåret 1985/86. skaH gälla också för 1988/89, Det innebär att enskild folkhögskola garanteras statsbidrag för en volym som baseras på genomsnittet av verk­samhetens omfattning budgetåren 1985/86 och 1986/87 - med den in­skränkning som följer av nedanstående förslag om 1 procent - och all ytterligare statsbidrag kan utgå i den mån folkhögskolans samlade verk­samhet inle överskrider nedan föreslagen tolalvolym, SÖ föreslår att de skolor som tillkommit sedan budgetåret 1980/81 och som ännu inle nått en verksamhelsvolym om 4000 elevveckor får tillfälle härtill fr, o, m, budget­året 1988/89. SÖ föreslår vidare atl detta förslag skall finansieras genom atl alla folkhögskolor själva bekostar 1 procent av sin egen verksamhelsvo-

. lym,

SÖ föreslår att totalvolymen minskas med 200 bidragsveckor avseende särskilt statsbidrag lill frilidsledamtbildningen vid Birka och Viskadalens folkhögskolor.

För budgetåret 1988/89 föreslår SÖ således atl den totala volymen för folkhögskolans reguljära verksamhet skall uppgå till högst 703 500 bi­dragsveckor,

3,   Av finansiella skäl kan SÖ inte tillstyrka atl framställningar om

inrättande av självständiga folkhögskolor beviljas inför budgetåret 1988/89.                        196


 


4.  SÖ:s medelsberäkning av anslaget är baserad på den genomsnittliga     Prop, 1987/88:100
lärarlönekostnaden för samtliga folkhögskolor. Enligt folkhögskoleförord-     Bil. 10

ningen (1977:551) utgör fr.o.m, budgetåret 1985/86 den genomsnittliga årslärarlönekoslnaden L 13:6. SÖ föreslår att den genomsnittliga lärarlö- ' nekoslnaden enligt 88 § folkhögskoleförordningen fastställs fill del belopp som motsvarar summan av kostnaderna för årslönen i L 14:8 jämte vissa sociala avgifter.

5.       SÖ föreslår atl bidrag fill kontakttolkulbildning, som nu beräknas under anslaget C 8. Bidrag till kontakttolkulbildning, beräknas under före­varande anslag i vad avser verksamhet som bedrivs vid folkhögskola.

6.       SÖ föreslår atl bidraget till särskilda åtgärder i anslutning lill folkhög­skolans kulturarbete räknas upp med 134000 kr, utöver prisomräkning saml alt begränsningen till tio skolor upphävs,

7.       SÖ fömtsätter slutligen att frågan om behovet av bidrag till datomt­rustning och visst pedagogiskt stöd för folkhögskolans dataundervisning beaktas i samband med all ställning las fill datautbildningsgruppens för­slag.

8.       SÖ beräknar medelsbehovel under förslagsanslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m, m, för budgetåret 1988/89 till 590 157000 kr.

Föredragandens överväganden

Bidragsgrundande undervisningsvolym

Den stalsbidragsberättigade volymen för folkhögskolans reguljära verk­samhet uppgår budgetåret 1987/88 tiU 703 700 bidrags veckor, I föregående års budgetproposifion anförde jag att den dåvarande totalramen för folk­högskolans undervisningsvolym utnyttjades fullt upp och atl de folkhög­skolor som då överskridit sin garanterade statsbidragsberätfigade under­visningvolym erhöll reducerat statsbidrag för den överskjutande delen. Detta förhållande gäller även för budgelårel 1986/87,

I sin anslagsframställning anför skolöverstyrelsen (SÖ) bl, a, alt nuva­rande form av begränsning av statsbidraget alltjämt är nödvändig, men all denna konstmktion samtidigt medför att flera skolor, som inrättats under senare budgetår, inte har haft möjlighet alt utvidga sin verksamhet till en tillfredsställande nivå.

Frågan om all inrätta en katolsk folkhögskola behandlades i föregående års budgetproposition. Jag anförde att det inte fanns anledning att redan då föreslå inrättande av en folkhögskola, vars verksamhet skulle påbörjas först budgetåret 1988/89, SÖ, som i föregående års anslagsframställning förordade inrättandet av en katolsk folkhögskola, anför i årets anslags­framställning att den posifiva bedömningen kvarstår men att SÖ inte kun­nat lösa finansieringsfrågan.

Jag finner alt del är angeläget att den totala ramen för folkhögskolans
reguljära verksamhet utökas. För budgelårel 1988/89 föreslår jäg därför atl
den totala undervisningsvolymen för den reguljära verksamheten utökas
med 4000 bidragsveckor. Tillskottet av bidragsveckor gör del möjhgt för
                    '

riiig att föreslå inråttandet av en ny folkhögskola med katolska kyrkan som                         197


 


huvudman. Därutöver får de folkhögskolor som har inrättats sedan budget-     Prop. 1987/88:100 året 1980/81 störte möjlighet all öka sin verksamhet till en pedagogiskt och     Bil. 10 organisatoriskt tillfredsställande nivå. I likhet med vad som tillämpats för de två nya folkhögskolor som inrättades efter förslag i 1987 års budgetpro­position bör SÖ undersöka i vad mån det är möjligt att - för den katolska folkhögskolans del - överföra sådana elevveckor som för närvarande genomförs i samverkan med den katolska kyrkan vid annan folkhögskola. För budgetåret 1988/89 beräknar jag en total undervisningsvolym för den reguljära folkhögskoleverksamheten om 707500 bidragsveckor. Jag har därvid, i likhet med SÖ, dragit av 200 bidragsveckor av det särskilda statsbidrag som utgår för fritidsledarulbildning vid Birka och Viskadalens folkhögskolor.

AUmänt bidrag m. m.

Det allmänna bidraget baseras bl. a, på den genomsnittliga årslärarlöne­koslnaden, I likhet med tidigare budgetår beräknar jag nämnda lönekost­nad efter lönegrad L 13 åldersfilläggsklass 6. För den reguljära verksamhe­ten beräknar jag 475501000 kr,, (+38520000 kr.) För den kvalificerade musikundervisningen beräknar jag 8754000 kr. (+654000 kr.) och för den särskilda resursen i form av en tilläggsschablon för handikappades studier 13 441000 kr, (+1006000 kr,)

För de korta kurserna för vuxna dövblinda med anhöriga föreslår jag att 624000 kr, (+27000 kr,) skall avsättas och för filläggsbidrag för Ijänstledig-hetslöner870IOOOkr, (+437000kr,),varav421 100 kr, avser fortbildnings-åtgärder för skolledare, Kallorlstilläggen uppgår till 1 063000 kr. (+31 000 kr.) och medlen lill semesterlönelillägg samt lill viss avlöningsförslärkning liH 5752000 kr, (+390000 kr,). Vidare beräknar jag 425000 kr, (+23000 kr,) för undervisning i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhög­skola.

Sammantaget räknar jag med alt anslagsposten allmänt bidrag m. m. skall uppgå fill 514267000 kr, budgetåret 1988/89 (+42999000 kr,)

Studier för vuxna med ohka funktionshinder m.m.

Den anslagspost, som upptar medel för extra förstärkningsåtgärder för handikappades folkhögskolestudier, beräknar jag fill 10199000 kr. (+421000 kr.) och tiU kostnader för korta anpassningskurser av skUda slag samt till heminstruktörsulbildning har jag beräknat 7 895 000 kr. (+326000 kr.). TiU UlbUdning av teckenspråkstolkar, tolkar för vuxendöva och döv­blinda samt för lolkulbildare beräknar jag 5 554000 kr.

Övrigt

Till Finska folkhögskolan och lill Samernas folkhögskola utgår ett särskilt
bidrag per genomförd och stalbidragsberättigad elevvecka som kompensa­
tion för uteblivit landstingsbidrag. För budgetåret 1988/89 beräknar jag
detta bidrag tUl högst 1 810000 kr. (+53000 kr.),
                                                                                      198


 


Medel för SÖ:s konferenser med företrädare för folkhögskolan beräknar Prop. 1987/88:100 jag lUl 109000 kr. (+3000 kr.) och fiH särskilda ålgärder i anslutning tiU Bil. 10 folkhögskolans kulturarbete 193000 kr, (+5000 kr). För de s. k. samråds-kretsarna beräknar jag 276000 kr. (+8000 kr.). Till Folkhögskolornas informationstjänst beräknar jag 528000 kr, (+28000 kr.) och för det sär­skilda bidraget fill Vårdinge folkhögskola avsätts 158000 kr, (+8000 kr,). Bidraget lill Vuxenutbildarcenlrum beräknas till 1030000 kr. (+30000 kr.) för budgetåret 1988/89.

I föregående års budgetproposition (1986/87:100 bU. 10) anniälde jag all frågan om Samernas folkhögskola fortsättningsvis bör verka enligt folk­högskoleförordningen skulle beredas. Frågan avsågs all behandlas i 1988 års budgetproposition. Beredningen av ärendet har visat att del finns skäl att ytterligare avvakta innan beslut fattas om skolans framtid. På grund av att Samernas folkhögskola inte har den verksamhelsvolym, som är önsk­värd av såväl pedagogiska som ekonomiska skäl, har skolan under flera år uppvisat stora driftunderskolt. Regeringen har genom beslul den 22 okto­ber 1987, bidragit med medel för alt täcka sameorganisalionernas andel av uppkommet driftunderskolt. Jag avser alt senare föreslå regeringen att i tilläggsbudget föreslå riksdagen att godkänna den vidtagna åtgärden.

I avvaktan på ett slufiigl ställningstagande om i vilka organisatoriska former verksamheten vid Samernas folkhögskola bör drivas, föreslår jag att särskilda medel anvisas för att bidra till att täcka eventueUt driftunder­skolt som kan uppkomma. För budgetåret 1988/89 föreslår jag att högst 800000 kr. anvisas för nämnda ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna vad jag har förordat om folkhögskolans undervis­
ningsvolym,

2.     godkänna att en ny självständig folkhögskola får inrättas på de villkor jag har förordat,

3.     godkänna vad jag har anfört om bidrag för täckande av driftun­derskott vid Samernas folkhögskola,

4.     fill Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 542819000 kr.

C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet

1986/87 Utgift           36050000

1987/88 Anslag         37132000

1988/89 Förslag         38246000

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till löntagarorganisationer, Lantbmkamas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund saml Småföreta­gens riksorganisation för central kursverksamhet.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1970:272) om statsbidrag tUl viss
central kursverksamhet (omtryckt 1983:269) skall bidragsberättigad kurs                             199


 


omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för     Prop. 1987/88:100
kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på fiera kurstillfäl-     Bil. 10 '
len (delkurser), sammanlagt minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för atl
vara bidragsberättigad till inte obetydlig del avse utbildning i allmänna
ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, mate­
matik eller produkfionsleknik.                                                                             '

Bidragen ges i form av ett åriigl fast bidrag till varje organisation. Beloppens storlek bestäms av regeringen.

Anslaget finansieras i sin helhet av medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning I 114000 kr.

Under budgetåret 1985/86 omfattade den centrala kursverksamheten 969
kurser, 5 734 kursdagar och 23 144 kursdeltagare. Skolöverstyrelsen (SÖ)
utgår från oförändrad volym under budgetåret 1988/89,        -             

Föredragandens överväganden

Det har under senare år framförts önskemål om att central facklig organisa­tion som mottar statsbidrag till slöd för sin centrala fackliga studieverk­samhet skall kunna få utnyttja dessa bidrag även för kurser som är kortare än fem dagar, men dock minst av tre dagars längd. Skälen för detta anges vara svårigheter alt ibland rekrytera till centrala fackliga kurser med en längd av fem dagar eller däröver. Speciellt framhålls att rekryteringen av kvinnor till central facklig utbildning skulle förbättras om möjligheter fanns att med samhällsstöd genomföra kurser ner till tre dagars längd.

Jag anser del betydelsefullt att bl, a. av jämställdhetsskäl underlätta en breddad rekrytering lill facklig utbildning. Jag avser därför alt senare återkomma till regeringen med förslag om atl slalbidragsreglerna utformas så alt bidragslagande central facklig organisation kan tillålas utnyttja stats­bidragen för kurser som omfattar minst tre dagar och som i övrigt uppfyller villkoren för att dessa bidrag skall utgå.

Anslaget bör räknas upp med I 114000 kr, fill totalt 38246000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna alt 38246000 kr, av de medel, som tillfaller statsver­
ket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1988/89, an­
vänds till att finansiera anslaget,

2, till Bidrag tUl viss central kursverksamhet för budgetåret
1988/89 anvisa ett anslag av 38 246 000 kr.

200


 


c 8. Bidrag till kontakttolkutbildning                                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 10

1986/87 Utgift'

2920948

1987/88 Anslag' .

2977000

1988/89 Förslag'

3087000

' Avser merkostnader för kontakttolkutbildningen. Därutöver utgår medel till kost­naderna under anslagen Bidrag till studieförbunden m, m, och Bidrag till driften av folkhögskolor m, m.

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förord­ningen (1977:461) om statsbidrag lill kontakttolkulbildning m, m, saml förordningen (SÖ-FS 1978:165) om ersättning för rese- och inackorde­ringskostnader samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst för deltagare i kontakttolkulbildning m, m.

Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkulbildning, framtagning av studiematerial, pedagogiskt utvecklingsarbete, administrativa och pe­dagogiska merkostnader för anordnarna saml information och studieso­cialt stöd fill kursdeltagare.

Utbildning anordnas inom fem huvudområden, sociallolkning, sjuk­vårdstolkning, arbetsmarknadslolkning, arbetsplalslolkning och rätlstolk-ning. För undervisning i studiecirklar ges ett särskilt statsbidrag med 57 kr, 85 öre per studietimme, Ell särskilt statsbidrag ges också för undervisning i folkhögskolekurs. Bidraget lämnas på motsvarande sätt som förhöjt bi­drag till musikutbildning enligt 86 § folkhögskoleförordningen (1977:551, omtryckt 1983:510), Under innevarande budgetår får kontakttolkutbild­ningen vid folkhögskola omfatta högst 2340 elevveckor med ökad lärartät­het, Kontakttolkutbildningen vid studieförbund får omfatta högst 6800 studietimmar.

Skolöverstyrelsen

1,   Pris- och löneomräkning 53 000 kr,

2.  Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår alt medlen vad avser merkostnader
för utbildning av kontakttolkar, administrativa och pedagogiska merkost­
nader för anordnarna beräknas under anslagen C 4. Bidrag till studieför­
bunden m, m, och C 6, Bidrag lill driften av folkhögskolor m, m. Under
förevarande anslag beräknar SÖ medel för studiesocialt stöd till kursdelta­
garna.

Vidare anför SÖ att de studiesociala stöden lill kursdeltagarna bör räknas upp lill vuxensludieslödsnivå, SÖ kan i nuvarande situation inte finansiera en sådan reform, vilken beräknas medföra en kostnad av 670000 kr. Efter en uppräkning bör ansvaret för de studiesociala förmånerna överföras till centrala sludiestödsnämnden.

Föredragandens överväganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit att det under förevarande anslag
beräknas medel för studiesocialt slöd lill kursdeltagarna och alt medel vad
avser övrig verksamhet beräknas under andra anslag.
                                                    201


 


Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag utan anser att medlen vad     Prop. 1987/88:100 avser merkostnader för utbildning av kontakltolkar, administrativa och     Bil. 10 pedagogiska merkostnader för anordnarna saml de studiesociala stöden lill kursdeltagarna även fortsättningsvis bör anvisas under ett eget anslag.

Jag förordar atl bidraget för merkostnader för folkhögskolekurserna för budgetåret 1988/89 höjs från 740000 kr, till 779000 kr.

Det särskilda bidraget för undervisning i studiecirklar bör höjas från 57 kr, 85 öre till 59 kr, 50 öre per studietimme. För administrativa och pedagogiska merkostnader för utbildningsanordnarna såvitt gäller studie­cirkelverksamhet beräknar jag 82000 kr.

Bidraget lill inackorderingskostnader bör höjas från 176 kr. till 181 kr. per dygn. Resekostnadsersättningen lill folkhögskolekurser bör höjas från 209 kr, 50 öre fill 221 kr, 50 öre per kursfillfälle.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid folkhögskolekurs bör höjas från 196 kr, till 202 kr, per dygn saml vid dellagande i studiecirkel från 34 kr, till 35 kr. per timme.

Totalt beräknar jag under detta anslag ett medelsbehov av 3087000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag tiU kontakttolkutbildning för budgelårel 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 087 000 kr.

202


 


D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING                                Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 Vissa anslagsfrågor

För reservalionsanslagen lill gmndläggande högskoleutbildning samt forskning och forskamtbildning har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) begärt en prisomräkning med 3,075 procent utom för bokinköp, där ämbetet begärt 4,9 procent. Jag har beräknat en generell prisomräkning om 4 procent. För bokinköp har jag beräknat en prisomräkning i enlighet med UHÄ:s förslag. Därutöver har jag beräknat ytterligare 1 147000 kr, för materialkostnader för vissa konstnärliga utbildningar, I löneomräkning för grundläggande högskoleutbildning, lill fakulteterna samt till lemaorien-terad forskning har jag beräknat 512000000 kr, för följande avtal:

Avtal löneplan N fr, o, m, den 1 oktober 1986 (RÄLS 5 §),

Avtal om marknadslönelillägg 1986/87 (RÄLS 8 §),

Förhandlingar enligt 17 § ATF (RÄLS 9 §),

Selektiva ålgärder enligt 5 § 1 mom, L-ATF,

Avtal om vissa selekliva ålgärder RÄLS,

Förstärkning av ledningsfunktionen.

Undervisning utöver fastställt årsmåll,

Timarvodering av s, k, lösa fimmar,

Arvodering av adjungerad professor.

Höjning fr. o. m. den 1 oktober 1986 av lönegrad med två enheter för tjänster vid universitets- och högskolebibliotek.

Ändrade befordringsgångar för instilulionssekrelerare och laboratorie­assistenter.

Höjning av lägsta gränsen för variabel lönegrad från N I lUl N 2.

Höjning av jour- och beredskapsfillägg,

L-ATF (RÄLS 12 §),

Avtal den 19 febmari 1987 om arvode lill konstmodeller.

Avtal 1987-02-23 om överföring av tjänster och tjänstemän på löneplan SK tiH löneplan SB,

Avtal 1987-04-03 om löner m, m, för vissa statliga läkare m, fl,

Beslul 1986-12-11 om höjning av professorslönerna fr, o. m, den 1 juli 1986,

Selektiva ålgärder för professorer per den 1 juli 1986,

Övriga chefslöner.

Avtal 1985-09-24 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m, fl.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin lur bemyndigar, all medge överföringar meUan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har under­ställts riksdagen. Detta har bl, a. varit nödvändigt för att erforderliga resurser för handikappålgärder skall kunna disponeras på det sått riksda­gen beslutade om i enlighet med förslag prop, 1980/81:100 bU, 12 (UbU 20, rskr, 246),

För att samma ordning skall kunna gälla även i fortsättningen behövs ett
bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen atl
lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1988/89.
                                                                 203


 


Stafiiga myndigheter har s.k. tjänstebrevsrätl, vilkel innebär alt myn- Prop. 1987/88:100 digheterna kan skicka poslförsändelser ulan kostnad. Postverket ersätts Bil. 10 genom ett särskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudti­tel. I budgetpropositionen 1986 aviserades en översyn av tjänstebrevsrätls-syslemel. En sådan översyn har bl, a. genomförts för datorcentralerna för högre UlbUdning och forskning i Stockholm, Göteborg och Lund. Jag föreslår mot denna bakgrund att tjänslebrevsrätten för dessa dras in fr. o. m, den 1 juli 1988, Kompensation för vissa kostnader med anledning härav har jag beräknat i samband med pris- och löneomräkning. De förslag som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och som inle behandlas i del följande har jag med hänsyn till det statsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

Sammanfattning av budgetförslag för högskoleutbildning

Medlen för gmndläggande högskoleutbildning kommer vid        bifall till mina
förslag alt fördelas på följande sätt.

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1988/89

Ändamål                                                                                          Milj, kr.

Utbildning för tekniska yrken                                                             927

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken             413

Utbildning för vårdyrken                                                                     660

Utbildning för undervisningsyrken                                                      837

Utbildning för kultur- och Informationsyrken                                    244

Lokala och Individuella linjer samt fristående kurser                          486

Gemensamt                                                                                           14

Summa                                                                                                  3581

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1988/89

Högskoleenhet m, m.                                                                        Milj, kr.

Universitetet i Stockholm                                                                      205,6

Tekniska högskolan I Stockholm                                                            233,1

Karolinska institutet                                                                               188,8

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm                                             130,4

Danshögskolan                                                                                          6,0

Dramatiska Institutet                                                                               21,1

Konstfackskolan                                                                                      38,2

Konsthögskolan                                                                                       13,2

Musikhögskolan i Stockholm                                                                  32,4

Operahögskolan                                                                         . •            4,6

Teaterhögskolan                                                              6,3                         ,

Högskoleutbildning pä Gotland                                                                 1,9

Universitetet i Uppsala                                                                          284,0

Högskolan i Eskilstuna/Västerås                                                              27,1

Högskolan i Falun/Boriänge                                                                     29,5

Högskolan I Gävle/Sandviken                                                                  26,9

Högskolan I Örebro                                                                                 72,5

Universitetet i Linköping                                                                       226,9

Högskolan I Jönköping                                                                            30,2

Universitetet i Lund                                                                               475,5

Högskolan i Halmstad                       14,8                                               204


 


Högskoleenhet m, m.

Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö Högskoleutbildning i Blekinge Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund Kommunal högskoleutbildning Ej fördelat

Summa


Milj.kr,

44,0

26,1

53,7

■  '3,2

407,7

169,7

30,6

60,8

11,9

211,7

150,4

45,8

21,9

200,0

74,9

3581,0


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


Budgetförslaget i del följande innebär all totalt omkring 5,1 miljarder kr, ställs lill förfogande för grundläggande högskoleutbildning m, m, inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Fördelningen av delta be­lopp framgår av följande tabell.

Medel för grundläggande högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Ändamål                                                                                             Milj, kr.


Högskolan

-    grundläggande högskoleutbildning

-    lokalkostnader

-    central myndighet

Summa


3581

1459

102

5142


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslär riksdagen

alt bemyndiga regeringen all besluta om överföringar mellan an­slag för högskolan i enlighet med vad jag har förordat.

Jag presenterar här vissa särskilda frågor inom grundläggande högskole­utbildning. Jag kommer i del följande - omedelbart före min anmälan av anslaget D 15, Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbild­ning saml konstnärligt utvecklingsarbete - att presentera vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning.


Översyn av högskolans anslagssystem

I budgetpropositionen  1987 redovisades några utgångspunkter för den inledda översynen av högskolans anslagssystem (prop, 1986/87:100 bil, 10


205


 


s, 210, UbU 25, rskr. 317), För att uppnå en ökad långsiktighet i planering-     Prop, 1987/88:100 en av högskolans verksamhet aviserades bl.a, alt treåriga budgetramar     Bil, 10 borde införas fr, o, m, budgetåret 1990/91 för grundutbildningen.

Beredningen av frågan om högskolans framtida styr- och anslagssystem har ännu inte slutförts. Så snart detta beredningsarbete är avslutat avser jag att återkomma till regeringen under våren med förslag till proposition.

I propositionen om fortsalt decentralisering inom högskolan (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr, I) föreslogs en förenkling av högsko­lans anslagssyslem som innebär att fortsättningsvis medel för lokala och individuella linjer skall fördelas direkt lill olika universitet och högskolor och inte som tidigare via regionstyrelserna, I konsekvens härmed föreslogs alt regionslyrelserna skulle avskaffas och atl högskolestyrelserna genom att få en majoritet av allmänföreträdare skulle ges bättre förutsättningar alt svara för ledningen av högskolornas verksamhet. Riksdagen har sederme­ra beslutat härom. Jag vill i detta SEimmanhang informera riksdagen om att jag avser all återkomma till regeringen med förslag lill ändring av högsko­leförordningen så att förslag till rektor på högskoleenhet alllid skall inhäm­tas från valförsamling,

I prop, 1986/87:127 (s, 24) aviserade jag all benämningen enstaka kurser bör ersättas med benåmningen fristående kurs. Den ändrade benämningen avses införas först fr, o, m, budgetåret 1988/89, I konsekvens härmed an­vänds den ändrade benämningen i del följande.

Forskning och utveckling för högskolans eget behov

I den forskningspolifiska propositionen (prop. 1986/87:80, bil, 6, s, 7) uppehöll jag mig särskilt vid den roll som högskolans forskning och fors­karutbildning spelar. Jag vill här anlägga ell någol bredare perspektiv. Utan en väl fungerande grundläggande utbildning sker ingen återrekryte-ring och förs inte den internationella forskningens idéer och resultat med tillräcklig snabbhet ut i yrkesliv och samhälle.

Önskan om en fortgående ekonomisk, kulturell och social förnyelse ställer ökande krav på högskoleutbildningens omfattning, kvalitet och tillgänglighet i geografiskt avseende. Jag kommer senare all redovisa för­slag vad gäller omfattning och ökad tillgänglighet.

Vad gäller utbildningens kvalitet är del en fråga som enligt min mening
bara marginellt kan påverkas genom centrala beslut. Det är visserligen sant
alt ekonomiska åtgärder, t. ex, per capita-förstärkningar, kan ha betydelse
och jag kommer senare atl framlägga några sådana förslag om än av
begränsad omfattning. Central reglering av organisation och tillträde har
naturligtvis också betydelse. När allt kommer omkring är det emellertid
inte sådana yttre faktorer som ensamma bestämmer den anda och del
engagemang som utmärker arbelet i föreläsningssalar, i seminariemm, i
bibliotek, i laboratorier och på kliniker. Uppmärksamheten behöver i
växande utsträckning riktas mot hela det komplex av organisatoriska och
ekonomiska förhållanden som bestämmer hur långt de studerande når i
riktning mot goda kunskaper, problemlösningsförmåga och självständigt
omdöme,                                                                                                                206


 


De instrument för uppföljning som sedan några år finns inom högskolan Prop, 1987/88:100 - högskoleenheternas och UHÄ:s årliga verksamhetsberättelser - ger en Bil. 10 god bild av det livliga utvecklingsarbete som pågår lokalt. Utvecklingsar­bete bedrivs såväl när del gäller utbildningens former som när det gäller dess innehåll. Kursplanerna moderniseras för atl vara i takt med den inlernationella forskningens krav. Omfattande fortbildning och vidareut­bildning av personalen pågår och experiment med nya former av decentra­liserad utbildning och distansundervisning är vanligt förekommande.

Det är därför viktigt att centrala insatser på utvecklingsområdet inriktas så all de stöder och stimulerar de inifiativ som tas på lokal nivå. Inom UHÄ finns två program som är av särskilt intresse i detta sammanhang: forskningsprogrammet och personalulbildningsprogrammel. Båda pro­grammen håller hög klass och bör enligt min mening utifrån sina förutsätt­ningar ytterligare kunna bidra till att stimulera utvecklingsarbetet på lokal nivå.

Forskningsprogrammet har trots sin relativt begränsade omfattning verksamt bidragit lill att göra den svenska forskningen om högskolefrågor allmänt erkänd. Särskilt har jag fäst mig vid del oberoende och den interna­fionella kringsyn som utmärker arbetet inom delsamma. Det är min be­stämda övertygelse atl en sådan inriktning är den som i längden bäst gagnar också den mer praktiskt orienterade, svenska högskoledeballen.

Personalutvecklingsprogrammet påverkar också del i betydande omfatt­ning högskolans utvecklingsarbete. Programmet har under de senaste åren i stor utsträckning varit inriktat mot personal i administrativa ledningsbe­fattningar. Detta har enligt min bedömning höjt kvaliteten på ledningsfunk­tionen inom högskolan, I del föregående har jag lagt särskild vikt vid utvecklingen av utbildningen i högskolan. Det leder fill slutsatsen alt programmet nu i högre grad än tidigare bör inriktas på grundläggande, rent pedagogiska frågor i vad avser samspelet mellan lärare och studerande,

UHÄ:s arbetsuppgifter

I prop, 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, den s,k. verksledningsproposilionen, har regeringen lämnat förslag om åtgärder som syftar lill förnyelse av den statliga förvaltningen. Bättre möjligheter skapas för regeringen all styra myndigheternas verksamhet i stort, samti­digt som myndigheterna i ökad utsträckning får ansvaret för utformningen av den löpande verksamheten.

Efter riksdagens beslut i frågan (KU 1986/87:29, rskr, 226), vilket inne­
bar atl regeringens förslag i allt väsentligt bifölls, har regeringen fullföljt
arbelet genom atl besluta om en verksförordning (SFS 1987:1100) som
ersätter den hittills gällande allmänna verksstadgan. Verksförordningen
skall tillämpas i den omfattning som regeringen föreskriver. För vissa
myndigheter kommer alt behövas särskilda bestämmelser, som är specifi­
ka för en sådan myndighet och som ges i myndighetens instruktion. För
mitt vidkommande blir del därmed anledning alt se över instruktionen för
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Jag vill för riksdagens informa­
tion här även la upp vissa frågor som gäller UHÄ som central myndighel                           207


 


för högskolan samt beröra vissa uppgifter som skall ankomma på ämbetet,     Prop, 1987/88:100 Jag kommer också att beröra samspelet mellan UHÄ och de olika högsko-     Bil, 10 leenhelerna,

1 budgetpropositionen 1987 (prop, 1986/87:100, bU, 10, s, 219) förordade jag bl, a, delvis nya uppgifter för UHÄ, varvid uppgiften.atl initiera och administrera olika former av uppföljning av högskolans verksamhet enligt min mening borde bli en huvuduppgift. Riksdagen hade inte någon erinran häremot (UbU:25, rskr, 317),

UHÄ har i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 avgivit förslag om hur ämbetets framtida uppgifter inom utbildning och forskning skall fullgöras, UHÄ diskuterar därvid fyra uppgifter: som genomförare av statliga beslut, som beredningsorgan fill regeringen, som företrädare för landets högskolor gentemot regeringen samt som företräda­re för högskolan gentemot det övriga samhället.

Jag vill i detta sammanhang först erinra om bakgrunden till UHÄ:s nuvarande organisation. Inför högskolereformen är 1977 sammanfördes de centrala myndigheter eller delar av myndigheter, vilka dittills hade svarat för de utbildningar som kom all ingå i den nya högskolan. Del nya äm­betsverket UHÄ hade redan fr, o, m, den I oktober 1976 fått i uppgift alt förbereda högskolereformen i enlighet med 1975 års riksdagsbeslut (prop, 1975:9, UbU 17, rskr, 179) och alt även leda genomförandel i enlighet med prop, 1977:59 (UbU 20, rskr, 246). Organisationen och arbetsuppgifterna för det nya ämbetsverket anpassades i hög grad lill den decentralisering av verksamhetsansvaret fill universitet och högskolor som 1977 års reform innebar.

Som ett led i den fr. o. m. år 1977 genomförda planeringen av högskolans grundläggande utbildningar inom ramen för olika sektorer ingick i UHÄ:s organisation en planeringsberedning för varje yrkesutbildningsseklor. Des­sa skulle även svara för planeringen inom de närmast motsvarande fakul­tetsområdena, I planeringsberedningarna har ingått företrädare för lärare, studerande och yrkesliv. Genom planeringsberedningarna erhöll UHÄ en god kontakt med berörda intressen inom vart och ell av de olika sektors-och fakullelsområdena.

Den decentralisering som 1977 års högskolereform syftade lill är i dag väl etablerad. Sedan några år pågår, somjag tidigare har berört, en fortsatt utveckling av högskolans anslags- och styrsystem. I detta sammanhang är det angelägel, att UHÄ:s roll görs tydligare på ett sätt som svarar mot verksledningspropositionens intentioner. Därvid kan den samlade uppgif­ten för UHÄ inte fullt ut renodlas till endera av de av UHÄ diskuterade uppgifterna. Del måste med nödvändighet bli fråga om atl UHÄ fullgör uppgifter inom var och en av de fyra kategorier som UHÄ har analyserat i sin skrivelse.

Enligt UHÄ:s nuvarande instruktion (SFS 1976:702 jämte ändringar)
skall UHÄ följa utvecklingen på högskolans område såväl inom som utom
landet, svara för översiktlig och samordnad planering, ta initiativ för alt
ulveckla högskolans verksamhet samt därutöver främja, samordna och
stödja verksamheten. Vidare skall UHÄ utarbeta underiag för riksdagens
och regeringens beslut samt varje år avge förslag lill anslagsframställning-                         208


 


ar. Ämbetet är vidare central förvaltningsmyndighet pä högskolans områ-     Prop. 1987/88:100
de med undantag för Sveriges lantbruksuniversitet.                                  Bil. 10

UHÄ:s uppgifter enligt instruktionen överensstämmer i sina huvuddrag med regeringens intentioner i verksledningspropositionen, varför det, en­ligt min mening inte finns anledning lill mera genomgripande förändringar i delta avseende. Del är emellertid inte alltid möjligt att generellt överföra verksledningsproposilionens och verksledningsförordningens regler till högskolans område. Det beror på att UHÄ;s huvuduppgift är atl vara central myndighel för de självständiga högskoleenheterna. Vad som här följer år ell antal kommentarer, som tar sikte på vad som särskilt utmärker UHÄ,

Som central myndighet bör UHÄ genom sin instruktion ges i uppdrag all, utöver uppgiften atl bereda olika frågor, även ansvara för uppföljning och utvärdering saml utöva tillsyn över högskolan. Detta innebär bl, a, all UHÄ måste ikläda sig ell ökat ansvar når det gäller t, ex, ekonomisk förvaltning samt tillse all bestämmelserna i högskoleförordningen och andra författningar tillämpas och efterievs inom högskolan.

De nya regler som i enlighet med verksledningspropositionen skall gälla för myndigheterna innebär alt myndighetens chef ansvarar för verksamhe­ten. Universitetskanslern får därigenom ett ökat ansvar för UHÄ:s verk­samhet. Inom en så vitt förgrenad verksamhet som högskolans bör emel­lertid styrelsen även i fortsättningen spela en viktig roll för ämbetets kontakter såväl med högskolans verksamhet som med del övriga samhäl­let. Del är emellertid viktigt att slyrelsens ledamöter gemensamt medver­kar fill att utforma UHÄ:s verksamhet och inle ser sig som representanter för olika intressegrupper.

Den nuvarande beredningsorganisationen vid UHÄ med planeringsbe­redningar för de olika yrkesutbildningssektorerna har lagt grunden för en stor del av högskolans nuvarande verksamhet. Organisationen har kritise­rats för atl den alltför myckel kommit all inrikta planeringen på verksam­heten som sådan medan enhets- och regionalpolitiska synpunkler har kommit i skymundan. Det har samtidigt legat ett betydande värde i nuva­rande organisation genom att den inneburit garantier för en fortlöpande bevakning av aktuella frågor inom alla sektors- och fakultelsområden. Problemet har enligt min mening varit alt planeringsberedningarna har utsetts av regeringen. Deras ställning i förhållande lill den likaledes av regeringen utsedda styrelsen har varit oklar. Jag anser, i enlighet med den syn som har uttryckts i verksledningspropositionen, att den centrala regle­ringen av vilka beredande organ som skall finnas inom UHÄ bör upphöra. Det bör ankomma på UHÄ:s styrelse atl besluta vilka beredningsorgan som skall finnas för att handlägga de frågor del här gäller. Härvid kan en mera flexibel beredningsorganisation övervägas.

Arbetet inom UHÄ är för närvarande organiserat inom fyra byråer,
nämligen en byrå för utbildning och forskning, en ulredningsbyrå, en
anlagningsbyrä saml en byrå för förvaltnings- och personalärenden. Jag
finner inle anledning alt nu föreslå en annan organisafion, eftersom det
enligt min mening bör ankomma.på UHÄ att komma in med förslag om
ändringar som kan komma alt behövas,                                                                       209

14    Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Utbildningsplanerna har hitintills fastställts av UHÄ, i förekommande Prop, 1987/88:100 fall i samarbete med de myndigheter som utfärdar bestämmelser om legifi- Bil. 10 mation eller behörighet för berörda yrken. Utbildningsplanerna har varit ett viktigt instrument för förnyelse av högskolans utbildningsutbud och för att garantera en enhefiig kvalitet inom högskolan som helhet, I takt med den ökade decentraliseringen har emellertid utbildningsplanerna fått en allt mindre styrande funktion, I stället har varje högskoleenhet själv fått ta ansvaret för att utbildningen håller en hög kvalitet nationellt och interna­lionellt sett och all utbildningen vid olika högskoleenheter kvalilafivl sett är jämbördig, I budgetproposifionen 1987 (prop, 1986/87:100, bil, 13, s, 217) aviserade jag därför ett uppdrag fill UHÄ atl utreda för vilka utbildningslinjer utbildningsplanerna skulle kunna slopas. UHÄ har däref­ter i en särskild skrivelse föreslagit alt samtliga utbildningsplaner i fortsätt­ningen bör fastställas av den enskilda högskoleenheten.

För egen del anser jag det emeUertid motiverat att bibehålla utbildnings­planerna för sådana utbildningar som är direkt inriktade mot yrken där det finns olika former av officiellt fastställd legitimation eller behörighetskrav, dvs, framför allt inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och under­visningsyrken. Härigenom kan för dessa yrkesområden på ett enkelt sätt utbildningen anpassas fill kraven för motsvarande yrken och befattningar. Men huvudskälet är givetvis all detta minskar risken för att de studerande efter genomgången utbildning finner att de ej uppnått avsedd behörighet.

För förskollärare och fritidspedagoger finns för närvarande inga formella behörighetskrav. Frågan om ett eventuellt slopande av utbildningsplaner­na för förskollärarlinjen och frilidspedagoglinjen bör emellertid övervägas ytterligare,

I samband med all riksdagen tar ställning fill en ny allmän utbildnings­linje bör riksdagen utöver uppgifter om linjens benämning och studietidens längd även ta ställning till de övergripande målen för linjen. För de redan inrättade linjerna, vilka enligt föreliggande förslag fr o m budgetåret 1988/89 inte kommer alt ha centralt beslutade utbildningsplaner, bör i stället anges övergripande mål utifrån de tidigare riksdagsbesluten om inrättande av linjen. Jag avser all uppdra till UHÄ att inkomma med förslag lill mål för dessa linjer.

Hemställan

Regeringen hemställer

atl riksdagen får tillfälle all la del av vad jag här har anfört rörande UHÄ:s arbetsuppgifter.

210


 


Centrala och regionala myndigheter för högskolan     Prop. 1987/88: lOO
m.m.                                                                         «'''0

Dl. Universitets-och högskoleämbetet

1986/87 Utgift           86883 000

1987/88 Anslag         89922000

1988/89 Förslag        102488000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndig­het för de statliga högskoleenheterna med undanlag för Sveriges lantbruks­universitet. UHÄ är dessutom central förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen bestämmmer. För UHÄ gäller förordningen (1976:702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet.

Anslagsfördelning

 

Anslag

1987/88   .

Beräknad ändring 1988/89

1, Förvaltningskostnader

52646000

+ 7952000

2, Lokalkostnader, f

6851000

-    274000

3, Drift, underhäll och utveckling av data-

 

 

system för central antagning av

 

 

studerande, f

5925 000

+      62000

4, Utveckling m, m, av lokala system för

 

 

studiedokumentation, statistik och

 

 

antagning

4121000

+ 9042000

5, Högskoleprov

3 770000

+    910000

6, Centrah utvecklingsarbete och perso-

 

 

nalutbildning m, m.

11112000

- 6055000

7, Forskning om högskolan

5497000

+    929000

 

89922000

+ 12566000

Universitets- och högskoleämbetet

Ändringsförslagen innebär i korthet följande,

1,      Anslagsposten 4, Utveckling m, m, av lokala syslem för studiedoku­mentation, statistik och antagning får breddat ändamål och beloppet ökas temporärt. Den del av anslagsposten som avser kostnader för viss personal inom UHÄ (295000 kr,) beräknas under anslagsposten 1, Förvaltnings­kostnader, Ny benämning: Administrativ utveckling (AU) i högskolan (+4629000 kr.),

2,      Den del av anslagsposten 6. Centralt utvecklingsarbete och personal­utbildning m. m. som avser UHÄ:s förvallningsverksamhet beräknas un­der anslagsposten 1. Förvaltningskostnader. Under anslagsposten 6 beräk­nas medel för personalutveckling inom högskolan (5000000 kr.). Ny be­nämning: Personalutveckling inom högskolan,

3,  Besparing enligt huvudförslaget (-2824000 kr,),
UHÄ hemställer att

medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ett förslagsan­
slag för verksamheten under D 1. Universitets- och högskoleämbetet med                          211
92605000 kr.


 


Föredragandens överväganden                                                                  Prop, 1987/88:100

Jag vill först erinra om vad jag har anfört i del föregående vid min redovis­ning av vissa för högskolan gemensamma frågor,

I prop, 1985/86: 100 (bil, 10 s, 205) redogjorde jag för beräkningen av ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna under anslaget om 5% på tre år, Budgelårel 1986/87 uppgick besparingen i enlighet härmed till 1 %, Jag beräknar en besparing om 4% på anslagsposterna 1, 2 och 6 för budgelårel 1988/89, varigenom besparingen slutförs (- 2 824000 kr,).

UHÄ har föreslagit vissa anslagstekniska förändringar som innebär all anslagsposten 1. Förvaltningskostnader tillförs medel motsvarande dem som innevarande år har beräknats under dels anslagsposten 4 och avser vissa lönekostnader (+295000 kr,), dels anslagsposten 6 och avser utveck­lings- och utredningsinsatser (+5688 000 kr,), dels anslaget D 7, Vissa särskilda utgifier inom högskolan m, m, anslagsposten I och avser värde­ring av utländsk högre utbildning (+690000 kr,), dels sistnämnda anslag anslagsposten 2 och avser lokal antagning (+188000 kr,). Jag har beaktat dessa förslag i den redovisade anslagsfördelningen.

UHÄ har föreslagit att anslagsposten 4 temporärt ökas för alt det skall bli möjligt alt vid de skilda högskolorna snabbare få la i bruk de administra­tiva system som nu utvecklas. Det är ur skUda synpunkter viktigt alt så sker. Sett över en någol längre period torde en tillfällig höjning nu innebära en reell besparing. Jag lar därför upp medel för ändamålet som en engångs­anvisning (+4 767 000 kr.). Som en konsekvens av alt anslagspostens ända­mål breddas bör postens benämning ändras. På grund av vissa minskade omkostnader inom anslagsposten beräknar jag också en minskning av denna (-138000 kr,),

I del föregående har jag redovisat min syn på UHÄ:s forskningspro­gram. När professorn Stefan Björklund nu lämnar tjänsten som planerings­chef vid UHÄ efter all tidigare varit rektor vid högskolan i Örebro är del viktigt atl la lill vara hans kompetens och erfarenhet inom programmet. Jag beräknar därför medel (+472 000 kr.) för all han inom ramen för sin tjänst vid universitetet i Uppsala odelat skall kunna bearbeta grundläggan­de frågor inom ämnesområdet statskunskap, särskUl högskolepolilik.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till (89922000+12566000=)102488000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Universitets- och högskoleämbetet för budgelårel 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 102488000 kr.

D 2. Regionstyrelserna för högskolan


1986/87 Utgift

12989000

1987/88 Anslag

13 470000

1988/89 Förslag

1000


212


 


1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns upptaget ett förslagsan-    Prop. 1987/88: 100 slag   om   13470000   kr, till   regionslyrelserna   för   högskolan,   I   prop.    Bil. 10 1986/87: 127 om fortsatt decentralisering inom högskolan har regeringen föreslagit alt regionstyrelserna skall upphöra fr.o, m.den 1 juli  1988, Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (UbU 1987/88: I, rskr, I).

Anslagsframställning jämte komplettering härav har lämnats av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ),

UHÄ hemställer att

ett förslagsanslag D 2, Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1988/89 skall finnas kvar.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till gällande regler om anställningslrygghet m, m, på arbets­marknaden kan vissa kostnader för personal m, m, som bör belasta detta anslag komma alt uppstå under ett övergångsskede. Anslaget bör därför även för näsla budgetår finnas uppfört i statsbudgeten.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Regionstyrelserna för högskolan för budgetå anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Redovisningscentralerna vid universiteten

 

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Genom anslaget regleras inkomster och utgifter för sex redovisnings­centraler, en vid vart och ett av universiteten. Till redovisningscentralerna är knutna samtliga högskoleenheter inom universitets- och högskoleämbe­tets verksamhetsområde samt vissa andra stafiiga myndigheter. Verksam­heten bedrivs under inseende av riksrevisionsverkel, Redovisningscenlra-lerna beslutar i samråd med berörda myndigheter om taxor för sina tjäns­ter. Var och en av redovisningscentralerna är självfinansierad.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår all anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för näsla budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

213


 


D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i                  Prop. 1987/88: 100

Stockholm                                                                                     Bil. 10

 

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000


Under anslaget redovisas inkomsler och utgifier för verksamheten vid datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. Centralen är knuten till regionslyrelsen för Stockholms högskoleregion och gemen­sam för universitetet i Stockholm, lekniska högskolan i Stockholm och karolinska institutet samt försvarets forskningsanstalt.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår atl anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Efter beslut av regeringen den 4 december 1986 har jag tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över huvudmannaskap och yttre orga­nisation vid Stockholms datorcentral, QZ, Utredaren har den 15 oktober 1987 avgivit sina förslag. Efter beslut av regeringen har jag fillkallat en särskild utredare med uppdrag att ytterligare bereda frågan om hur dator­centralen skall ombildas lill ett dotterbolag lill statliga DAFA Dala AB, Jag avser atl senare föreslå regeringen alt avge en proposition i frågan till riksdagen vid 1987/88 års riksmöte, I avvaktan på beslut i dessa frågor bör anslaget finnas uppfört i statsbudgeten även för budgetåret 1988/89,

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stock­holm för budgelårel 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,

D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1986/87 Utgift 1316947 000 1987/88 Anslag 1344723 000 1988/89 Förslag      1459060 000

Från anslaget betalas innevarande budgetår utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt övriga kostnader för fastighetsdriften vid de stafiiga högskoleenheterna inom utbUdningsdeparlemenlets verksamhets­område. Institutet för inlernationell ekonomi, kungl, biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Nordiska institutet för samhällspla­nering.

Från anslaget betalas även hyreskostnader för lokaler som har upplåtits för viss statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.

Vidare betalas från anslaget subventioner till universitetsrestaurang­verksamhet som bedrivs i länefinansierade lokaler.


214


 


 

 

Anslagsfördelning

 

 

 

 

Prop. 1987/88: Bil. 10

100

Myndighet

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Lokalhyror Universitetet i Stockholm

Utgifter, f Inkomster, f

172257000

+

6155 000 1 100000

 

Tekniska högskolan 1 Stockholm

Utgifter, f Inkomster, f

127 723 000

+

30 881000 2000000

 

 

Karolinska institutet

Utgifier, f Inkomster, f

76286000

+

9080000 2700000

 

 

Högskolan för lärar­utbildning i Stockholm

Utgifter, f Inkomster, f

32298000

+

5090000 100000

 

 

Danshögskolan

Utgifter, f

1751000

+

20000

 

 

Dramatiska institutet

Utgifter, f

5 952000

+

489000

 

 

Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikatlons-och reklamutbildning

Utgifter, f

1 117000

+

74000

 

 

Konstfackskolan

Utgifter, f

14448000

+

494000

 

 

Konsthögskolan

Utgifter, f

6149000

+

656000

 

 

Musikhögskolan i Stockholm

Utgifter, f

8607000

+

291000

 

 

Operahögskolan 1 Stockholm

Utgifter, f

998000

+

319000

 

 

Teaterhögskolan i Stockholm

Utgifter, f

2827000

+

329000

 

 

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm

Utgifter, f

4945000

+

77000

 

 

Universitetet 1 Uppsala

Utgifter, f Inkomster, f

164126000

+

13 636000 2600000

 

 

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

Utgifter, f Inkomster, f

9504000

+

167000 300000

 

 

Högskolan i Falun/ Borlänge

Utgifter, f Inkomster, f

4 825 000

+

26000 75 000

 

 

Högskolan 1 Gävle/ Sandviken

Utgifter, f Inkomster, f

3 884000

+

692000 125 000

 

 

Högskolan 1 Örebro

Utgifter, f Inkomster, f

18596000

-

232000 200000

 

 

Universitetet i Linköping

Utgifter, f Inkomster, f

63 507000

+

12664 000 2600000

 

 

Högskolan i Jönköping

Utgifter, f Inkomster, f

4633000

+

845000 75000

 

 

Universitetet i Lund

Utgifter, f Inkomster, f

201562000

+

3926000 3 500000

 

 

Högskolan i Halmstad

Utgifter, f Inkomster, f

1993000

+

3 507000 100000

- ,

 

Högskolan 1 Kalmar

Utgifter, f Inkomster, f

6775 000

+

2114000 300000

 

 

Högskolan i Kristianstad

Utgifter, f Inkomster, f

3 453000

+

348000 50000

 

 

Högskolan 1 Växjö

Utgifter, f Inkomster, f

6528000

+

27 000 300000

 

 

215


 


 

Myndighet

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Universitetet i Göteborg

Utgifter, f Inkomster, f

152 707000

+  13 730000 2700000

Chalmers tekniska högskola

Utgifter, f Inkomster, f

80673000

+    2009000 2 100000

Högskolan i Borås

Utgifter, f Inkomster, f

13314000

+      189000 100000

Högskolan i Karistad

Utgifter, f Inkomster, f

11887000

402000 125 000

Högskolan 1 Skövde

Utgifter, f Inkomster, f

2 234000

+    1323000 100 000

Universitetet i Umeå

Utgifter, f Inkomster, f

82 835000

-    3 065 000 2 600000

Högskolan 1 Luleå

Utgifter, f Inkomster, f

52049000

-    4031000 950000

Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

Utgifter, f Inkomster, f

8 193000

+    4477000 100000

Högskolan i Östersund

Utgifter, f Inkomster, f

3 570000

+    3410000 100000

Nordiska Institutet för samhällsplanering

Utgifter, f

1 120000

+        45000

Institutet för inter­nationell ekonomi

Utgifter, f

488000

+      149000

Kungl. biblioteket

Utgifter, f

11488000

+    1877000

Statens psykologisk­pedagogiska bibliotek

Utgifter, f

826000

21000

Forskningsinstitutet för atomfysik

Utgifter, f

-

+    5254000

Kostnaderför viss med fasUghelsljänSlen sammanhängande service

 

3 595000

-    3 595000

Subventioner till s. k. L-restauranger

Utgifter, f

-

+    1313000

 

 

1369723000

+ 114337000

Summa inkomster av upp­låtelse av lokaler m. m.

 

25000000

of.

 

 

1344 723000

+ 114337000


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


 


Universitets- och högskoleämbetet

Anslagsframställning jämte komplettering härav har lämnats av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ).

De för budgetåret 1988/89 beräknade hyreskostnaderna fördelar sig en­ligt följande sammanställning (tkr).


216


 


Indexuppräknade

 

Marknadsanpass-

Lokal-

Summa

Prop, 1987/88: 100

lokalhyror

 

ning, ommätningar och lokalföränd­ringar

förändringar

 

Bil. 10

Statliga

1249 334

44147

 

1293481

 

Inhyrda

171588

587

6048

178223

 

Inom kommunala

 

 

 

 

 

undervisnings-

 

 

 

 

 

sjukhus

6025

 

 

6025

 

Summa

1426947

44734

6048

1477 729

 

UHÄ hemställer att

under ell förslagsanslag D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenhe­terna för budgetåret 1988/89 anvisas I 469042 000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid mina beräkningar av anslaget har jag beaktat UHÄ:s förslag alt kost­nader för viss med fastighetstjänsten sammanhängande service näsla bud­getår skall belasta de skilda ändamålsanslagen. Jag tar också under en särskild anslagspost upp medel för subventioner som skaH utgå lill univer­sitetsrestaurangverksamhet som bedrivs inom länefinansierade lokaler.

Vid min anmälan i det följande av anslaget till Manne Siegbahn institutet för fysik (fidigare benämnt forskningsinsfilutet för atomfysik), kommer jag att beröra vissa frågor som rör institutets anslag. Jag lar under förevarande anslag upp medel för insfitutets lokalhyror.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget lill (1344723 000 + 114337000=) 1459060 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1459060 000 kr.

D 6. Vissa tandvårdskostnader


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


86902000 88813000 92 353000


Reservation


515630


 


Delta anslag avser den landvård som bedrivs i anslutning lill den odonlo-logiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet (enheten vid Huddinge) saml universitetet i Göteborg, Vidare utgår från anslaget vissa medel till den statliga tandsköterskeskolan vid universitetet i Göteborg samt lill ersättning åt tandsköterskepraklikanter.


217


 


Anslagsfördelning

 

 

Prop. 1987/88: 100

Högskolenhet/Ändamål m, m.

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Bil. 10

Karolinska Institutet Universitetet i Göteborg

47919000 40894000

+2941000 +   599000

 

Utgift

88813000

+3540000

 

Uppbördsmedel Patientavgifter m, m.

23 835000

of.

 

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m, m,'              Kostnad

budgetåret

1988/89
______________________________ tkrO______________________________

3,         Konsekvenser av tidigare beslut

3,1       Minskat antal platser på

tandläkarlinjen, UG                    -    1848

Summa under 3                                      -    1 848

Summa totalt                                           -    1848

' UG = universitetet i Göteborg,

Föredragandens överväganden

Riksdagen har bemyndigat regeringen att ändra ämnesinnehåUet för tjäns­terna som professor i endodonti och pedodonti vid universitetet i Göteborg (prop. 1986/87:80 bil, 6, UbU 26, rskr, 282), För att grundutbildningen skall kunna organiseras på ett tillfredsställande sätt har universitetet före­slagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslaget Vissa tandvårdskostnader och anslagen Utbildning för vårdyrken och Odonlolo-giska fakulteterna. UHÄ har tillstyrkt förslaget. Jag biträder förslaget och förordar en minskning av anslaget (- 472000 kr.) och kommer i det följande att föreslå en motsvarande ökning av anslagen Utbildning för vårdyrken och Odontologiska fakulteterna.

Jag beräknar konsekvenser i enlighet med UHÄ:s förslag. Med hänvis­ning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (88 813000 + 3540000=) 92353000 kr.

Hemställan

Jag hemstäHer atl regeringen förslår riksdagen

att till Vissa tandvårdskostnader för budgelårel 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 92353000 kr.

218


 


D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

11988000 9044000' 13 142000

Reservation               7 952989


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Under anslaget beräknas medel för bl. a, kostnader för internationalisering av högskoleutbildningen.

Anslagsfördelning

 

Anslagspost

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

1, Till universitets-och

 

 

högskoleämbetets dis-

 

 

position

5404000

-  200000

2, Vissa kostnader för

 

 

lokal antagning

651000

-  651000

3, Till regeringens dispo-

 

 

sition

2989000

+4949000

Utgift

9044000

+4098000

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte ställts till förfogande under annat anslag.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.


219


 


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10


Ändamål


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


Ändamål


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


 


2         Förändringar av anslagslek-

nisk natur .

2.1                      Medel för Internationalise­ring (medel för detta ändamål har beräknats under sektors-utbildningsanslagen och D 14, Bidrag till kommunal högskoleutbildning m, m,)          -4 231

2.2                      Medel för värdering av ut­ländsk högre utbildning (me­del för detta ändamål har be­räknats under anslaget D 1, Universitets- och högskole­ämbetet)                                                   -  690

2.3                      Medel för lokal antagning (medel för detta ändamål har för innevarande budgetår an­visats under anslagsposten 2

på detta anslag)                          +   117

2.4      Bidrag avseende
högskoleföreträdare i inter­
nationella organisationer
(medel för detta ändamål har
för innevarande budgetår an­
visats under anslaget H I,
Kulturellt utbyte med utlan­
det)
                                             +  250


2.5       Medel för lokal antagning

(medel för detta ändamål har beräknats under anslagen till yrkesutbildnlngssektorema, anslaget D 1. Universitets-och högskoleämbetet samt under anslagsposten 1 på detta anslag)

Summa under 2

4         Budgetförslag

4,1       Anskaffning av ADB-utrust­ning m, m, (ny anslagspost, som ersätter den tidigare an­slagsposten 2, Vissa kostna­der för lokal antagning vid högskoleenheterna)

Summa under 4

Summa punkterna 2—4


-   651 -5 205

+20000 +20000 + 14 795


UHÄ hemställer att

1,      de redovisade förslagen lill anslagslekniska förändringar genomförs,

2,  20000000 kr, anvisas för anskaffning av ADB-utmstning m, m,,

3,  under ett reservationsanslag D 7, Vissa särskilda utgifter inom hög­skolan m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas 23839000 kr.


Föredragandens överväganden

För innevarande budgetår finns under anslagsposten Till UHÄ:s disposi­tion medel beräknade för internationalisering. Medlen används för högsko­lornas och de studerandes internafionella verksamhet, UHÄ anser att den internalioneUa verksamheten nu utgör en naturlig del av högskolornas verksamhet och föreslår att tfrågavarande medel för internationalisering i fortsättningen anvisas under sektorsanslagen.

Integrationen och samarbetet mellan de europeiska länderna är i dag omfattande inom många verksamhetsområden, 1 framtiden kommer detta samarbete sannolikt att öka i betydande omfattning, Sveriges samarbete med EG-länderna kommer att fördjupas inte minst inom utbildningsområ­det. Mot denna bakgmnd är en fortsatt samordning av internationaHsering-


220


 


en inom högskolans område nödvändig. Jag anser att UHÄ tills vidare    Prop, 1987/88: 100
skall disponera och fördela medlen för internationalisering.                        Bil, 10

UHÄ föreslår all 690000 kr, för värdering av utländsk högre utbildning, vilka innevarande budgetår disponeras av UHÄ för en försöksverksamhet, överförs till anslaget D 1, Universitets- och högskoleämbetet. Jag anser i likhet med vad ulbildningsulskotlet uttalat i belänkande 1986/87: 15 att denna försöksverksamhet med ekvivalering bör övergå lill alt bli perma­nent verksamhet och all medel bör anvisas i enlighet med UHÄ:s förslag.

Medel för lokal antagning vid högskoleenheterna anvisas under detta anslag, anslagsposten 2. Frän anslagsposten bidrar UHÄ med att täcka kostnader i samband med den lokala antagningen som sker vid högskolor­na. Av anslagsposten D 7,2 som innevarande år uppgår till 651000 kr, beräknas 117000 kr, som slöd till den lokala antagningen pä högskolorna. Medlen för detta beräknas under anslagsposten D 7,1 Under sektorsan­slagen beräknas 346000 kr, för blanketter lill den lokala antagningen. Övriga medel på denna anslagspost, 188000 kr,, beräknas för UHÄ:s arbete med den lokala antagningen under anslagsposten D 1,1,

Under reservationsanslaget H 1, Kulturellt utbyte med utlandet dispone­rar UHÄ anslagsposten 8. Bidrag avseende högskoleföreträdare i interna­tionella organisationer, 250000 kr, UHÄ föreslår att motsvarande medel för näsla budgetår ställs till UHÄ:s disposition under detta anslag, anslags- - posten I, De bidrag som lämnas är avsedda atl täcka sådana merkostnader som kan uppkomma när ett förtroendeuppdrag innebär mer omfattande insatser. Jag anser att de av UHÄ föreslagna anslagstekniska förändringar­na innebär en förenkling och biträder därför förslagen.

Tidigare har statsrådet Göransson beräknat medel under anslaget B 10, Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet för kopi­ering i skolorna. Han har vidare anfört att medel för kopieringsavtalet inom högskoleområdet bör beräknas under delta anslag.

Jag vill anmäla alt avtal om viss föriängning av 1985 års avtal om kopiering inom högskoleområdet träffats den 22 september 1987. Förläng-ningsavialel är ettårigt och gäller t, o, m, den 30 juni 1989,

Enligt avtalet skall förskott för avtalsåret 1988/89 betalas med 5 100000 kr. Den slutliga ersättningen för 1985 års resp, för 1987 års avtal skall baseras på en av slalistiska centralbyrån (SCB) gjord undersökning. Un­dersökningen skall göras undertiden den 1 januari-den 31 december 1988,

I avvaktan pä resultatet av nämnda kopieringsundersökning beräknar jag kostnaderna för kopieringen inom högskoleområdet lill 5099000 kr. Medel beräknar jag under anlagsposten Till regeringens disposition.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (9044000-4098000=113 142000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

bemyndiga regeringen att utge den ersättning som följer av för-längningsavlalel om kopiering inom högskoleområdet,

fill Vissa särskUda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret                            221

1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 13 142000 kr.


 


Grundläggande högskoleutbildning

D 8. Utbildning för tekniska yrken

1986/87 Utgift         754042615              Reservation

1987/88 Anslag           815141000

1988/89 Förslag        927503000


37616978


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


 


Detta anslag avser grundläggande utbildning för lekniska yrken vid de stafiiga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhets­område. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå.

Anslagsfördelning

 

Högskoleenhet/ändamål

1987/88

Beräknad ändring

m.m.

 

1988/89

Universitetet i Stockholm

29806000

+

2550000

Tekniska högskolan i Stockholm

203 497000

+

20952000

Universitetet i Uppsala

47643000

+

4874000

Högskolan 1 Eskilstuna/ Västerås

6012000

+

2854000

Högskolan 1 Falun/ Borlänge

3 124000

+

794000

Högskolan i Gävle/ Sandviken

3 047000

+

2964000

Högskolan 1 Örebro

1422000

,   +

102000

Universitetet i Linköping

90633000

+

9061000

Högskolan i Jönköping

- 2 372000

■ +

753000

Universitetet i Lund

134589000

+ .

13 323000

Högskoleutbildning i Blekinge

0

+

3 330000

Högskolan i Halmstad

1 100000

+

929000

Högskolan 1 Kalmar

11 143 000

+

. 4336000

Högskolan i Kristianstad

0

+

540000

Högskolan i Växjö

2 559000

+

4 764000

Universitetet i Göteborg

22019000

+

2031000

Chalmers tekniska högskola

150929000

+

17 025 000

Högskolan 1 Borås

5543OOÖ

+

381000

Högskolan 1 Karistad

5 234000

+

2 101000

Högskolan i Skövde

1 100000

+

943000

Universitetet i Umeå

21952000

+

3 163000

Högskolan i Luleå

57 158000

+

9969000

Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

12261000

+

3 261000

Högskolan 1 Östersund

0

+

540000

Vissa kurser för aktiv sjöpersonal

1998000

+

122000

Tekniskt basår

0

+

700000

Utgift

815141000

+ 112362000

Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ), Sammantaget innebär ändringsförslagen följande.


222


 


Ändamål/högskoleenhet m, m,

1.2,3,4


Kostnad budget­året 1988/89 (tkr,)


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10


 


2 2,1

Förändringar av anslagsteknisk natur Skyddslngenjörslinjen (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer och enstaka kurser) HJ

2,2

Med fastighetstjänsten sammanhängande service (medel har för Innevarande budgetär anvisats under anslaget D 5, Lokal­kostnader m, m, vid högskoleenheterna) US, KTH, UU, ULi, UL, UG,CTH, UUm, HLu

2,3

2,4

Lokal antagning (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifier Inom högskolan m, m,) US, KTH, UU, HE/V, HF/B, HG/S, ULI, HJ, UL, HK, HV, UG, CTH, HB, HKs, UUm, HLu, HS/H Gemensamma ändamål (medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 11, Utbildning för undervisningsyr­ken) HG/S, HK

2,5

2,6

Studerandehälsovård (beräknas under anslaget E 8.1 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande) CTH Medel för internationalisering (har för innevarande budgetår anvisals under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter Inom högskolan m. m:) US, KTH, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL, HH, HK, HV, UG, CTH, HB, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H

Summa under 2

3         Konsekvenser av tidigare beslut

UL,

3.1          Enligt BP 85, åp i högre årskurser, KTH, UU, ULi, CTH, UUm, HLu

3.2          Enligt BP 86, åp i högre årskurser, UL, CTH

3.3          Enligt BP 87, åp i högre årskurser, KTH, UL, HK, HLu, HS/H

3.4          Enligt BP 87, övrigt

 

3.4.1     Teknisk fysiklinjen, UU Teknisk fysiklinjen, UUm Plane­ringsmedel, UUm

3.4.2     Fyslkerilnjen, UUm

3.4.3     Maskintekniklinjen, HLu

3.4.4     Driftingenjörslinjen, HK, UL

3.4.5     Produktlonsteknlkerilnjen, UL (30 npl på regionalpolitiska medel)

Summa under 3


+    500 +  1017

+      93

+  1380 -      68

+    883 + 3 805

+ 6402 +    603

+ 4551

-    300 ±        O

+    285 + 1233

±        O

+ 12774


223


 


Ändamål/högskoleenhet m. m,

1,2,3,4


Kostnad budget­året 1988/89 (tkr.)


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10


 


4 4,0

Budgetförslaget

4,1

4,2

4,2,2

4,2.3

4.3 4.4 4.5 4.6 4.7

4.8 4.9

Minskad administration, US, KTH, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL, HH, HK, HV, UG, CTH, HB, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H

Ny matematisk-naturvetenskaplig linje och biotekniksatsning, US, UU, ULi, UL, UG, UUm

Basresurser 4.2.1 Civilingenjörsutbildning, KTH, UU, ULi, UL, CTH, HLu

Ingenjörs- och teknikerutbildning, HF/B, HG/S, ULi, HH, HV, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H

Yrkesteknisk högskoleutbildning, KTH, HE/V, HF/B, HG/S, ULi, HJ, UL, CTH, HB, HKs, HLu, HS/H Driftteknlkeriinjen, 80p, HE/V, HÖ Produktionsteknikeriinjen, 80p, (Skellefteå) HLu Industritekniklinjen (inr tillverkningsindustri) 60p, HS Byggnadstekniklinjen (inr byggnadsindustri) 60p, CTH Väg- och vattenbyggnadslinjen inordnas bland b-llnjerna (KTH, UL, CTH, HLu) Verkstadsingenjörslinjen, 80p, HS Elektrotekniklinjen, 180p, KTH Skyddslngenjörslinjen, 80p (Se även 2,1) HJ Dalaingenjörslinjen, 80p, HH, HK

Industritekniklinjen (Inr tillverkningsindustri) 60p (Norrkö­ping) ULI

Tekniskt basår och dalaingenjörslinjen, HK Brandingenjörslinjen, omklassificeringfr lOOp till 120p, UL

Summa under 4 Summa punkterna 2-4


1096

+ 2000

2000

+ 2000

 

+

500

+

630

+

840

+

840

+

315

+

0

+

840

+

0

+

340

+

1 155

+

840

+

630

+

0

+11 834

+28413


 


' US = universitetet    i    Stockholm,    KTH = tekniska   högskolan    I    Stockholm, UU = unlversitetet i Uppsala, HE/V=högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B=hög-skolan i Falun/Borlänge,  HG/S=högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ = högskolan i Örebro, ULI = unlversitetet I Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL=universi-tetet i Lund, HH = högskolan i Halmstad, HK = högskolan I Kalmar, HV = högskolan i   Växjö,   UG = unlversltetet   i   Göteborg,   CTH=Chalmers   tekniska   högskola, HB = högskolan I Borås, HKs = högskolan I Karistad, HS = högskolan i Skövde, UUm=universitetet   i   Umeå,   HLu=högskolan   I   Luleå,   HS/H = högskolan   i Sundsvall/Härnösand. - npl = nybörjarplatser, ' åp = årsstudieplatser, '' BP= budgetproposition,

UHÄ hemställer att

1,        en ny allmän utbildningslinje, linjen för byggnadsteknik, 60 poäng, inrättas fr. o, m. 1988-07-01,

2,   en ny allmän utbildningslinje, linjen för industriell teknik, 60 poäng, inrättas fr. o, m, 1988-07-01,

 

3,  samfiiga nuvarande yrkestekniska högskolelinjer inom teknisk sektor läggs ner fr. o, m, 1988-07-01,

4,  en ny allmän utbUdningslinje, skyddslngenjörslinjen, 80 poäng, inrättas fr, o.m. 1988-07-01,

5,     planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat,

6,  en ny allmän utbildningslinje, den malemafisk-naturvetenskapliga linjen 160 poäng, inrättas fr, o, m, 1989-07-01, med avveckling av motsvarande äldre linjer.


224


 


7, under ett reservationsanslag D 8, Utbildning för lekniska yrken för    Prop. 1987/88: 100 budgetåret 1988/89 anvisas 843 554000 kr. med av UHÄ angiven fördelning    Bil. 10 på anslagsposter.

Skrivelse har inkommit från Ingenjörsvetenskapsakademien om resurs­läget för de tekniska högskolorna.

Skrivelser har inkommU från Chalmers tekniska högskola saml från Arkitektförbundet, Sveriges Praktiserande Arkitekter och Svenska Arki­tekters Riksförbund om dimensioneringen av arkitektutbildningen.

Skrivelse har inkommit från Byggnadsindustrins yrkesnämnd om dimen­sioneringen av byggnadsinduslrilinjen.

Föredragandens överväganden

Konsekvenser av tidigare beslut

När jag har beräknat medelsbehovet till följd av förändringar av antalet nybörjarplatser budgetåren 1985/86-1987/88 har jag använt den beräk­ningsmodell avseende kostnaderna per utbUdningsplals som har tillämpats under senare år.

Kvalitets- och dimensioneringsfrågor

Som jag framhöll i förta årets budgetproposition (prop, 1986/87: 100, bil, 10, s. 233) har omfattande åtgärder under de senaste åren vidtagits för all höja kvaliteten i civilingenjörsutbildningen. Resurserna för utbildningen har förstärkts med sammanlagt 41 milj, kr,, utbildningen har omklassifice-rats från 160 tiU 180 poäng, och förstärkningar har skett av anslaget till utrustning,

I årets anslagsframställning föreslår universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fortsatta förstärkningar av basresurserna med sammanlagt 2 milj, kr, för civilingenjörsutbildning, 2 milj. kr. för ingenjörs- och teknikerut­bildning och 0,5 milj, kr. för yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Mol bakgrund av de stora satsningar som redan har genomförts och med hänsyn till det statsfinansiella lägel är jag inle beredd atl biträda UHÄ:s förslag.

En omfattande omstrukturering och förstärkning av den matematisk­naturvetenskapliga utbildningen har föreslagils av UHÄ, som på regering­ens uppdrag genomfört en samlad översyn av hela området. Även beträf­fande den nuvarande YTH-ulbildningen har UHÄ föreslagit en ändrad linjesiruklur. Jag återkommer i det följande lill dessa frågor.

UHÄ framhåller, liksom föregående år, alt slor försiktighet bör iakttas
vad gäller utökning av antalet nybörjarplatser på civilingenjörslinjerna,
framför allt med hänsyn till rekryleringssituationen på några års sikt. Även
budgetåret 1988/89 bör främst ägnas ål konsolidering av utbildningen.
Förutom en utbyggnad av elektroiekniklinjen vid tekniska högskolan i
Stockholm (KTH) med 60 nybörjarplatser - fr.o, m. 1989/90 - föreslär
UHÄ inga dimensioneringsförändringar inom budgetförslaget; utanför ra­
men lar UHÄ dock upp en mindre utökning av arkitektlinjen och väg- och
                                               225

15   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Planeringsramar för sektorn för utbildning för tekniska yrken budgetåret 1988/89

 

Utbildningslinje/poäng

Stock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gävle/

Örebro

Lin-        Jön-

 

holm

 

tuna/ Västerås

Borlänge

Sand­viken

 

köping/   köping Norr­köping

Viss teknisk utbildning (a-linjer)

Miljö- och hälsoskydds­linjen, 120 p

Summa

Viss civilingenjörs­
utbildning (b-linjer)
Arkitektlinjen, 180 p
                 60'

Datatekniklinjen, 180 p            90'                                                                                              120

Elektrotekniklinjen,
180 p
                                      235'

Farkosttekniklinjen,
180p
                                         90'

Geoteknologilinjen, 180 p

Industriell arbetsmiljö­
linjen, 180 p
Industriell ekonomi­
linjen, 180 p
                                                                                                                                188
Kemitekniklinjen, 180 p          120'
Lantmäterilinjen, 180 p             90'
Maskinteknik-
linjen, 180 p                             280'
                                                                                             120
Materialfysiklinjen, 180 p                     45
Maierialtekniklinjen,
180 p                                          90'
Samhällsbyggnads-
teknikllnjen, 180 p
Teknisk fysik-linjen,
180 p                                         120'      120
Teknisk fysik- och

elektroleknik-linjen, 180 p                                                                                                          180

Väg- och vattenbygg­
nadslinjen, 180 p
                      100'

Summa                                 1275       165                                                                                 608

Ingenjörsutbildning (b-linjer)

Brandingenjörslinjen, 100 p

Data- och elektronik­
linjen, 80 p
                                                                              30             30                                 30
Dalaingenjörslinjen, 80 p                                                                          30
Driftingenjörslinjen, 80 p          30'
Sjöingenjörslinjen, 40 p
Textilingenjörslinjen, 80 p
Verkstadsingenjörslinjen,
80 p

Summa                                     30                                          30             60                                 30

226


 


Prop, 1987/88: 100 Bil, 10


Utbildningslinje/poäng         Lund/       Ble-      Halm-   Kal-     Växjö     Göle-      Borås   Karl-       Skövde   Umeå      Luleå      Sunds- Summa

Malmö     kinge       stad      mar                borg                stad                                        vall/

Harno- sand

Viss teknisk utbildning (a-linjer)

62

 

62

62

 

62 150

 

90

510

671

90

 

30

30

 

30

30

 

30

278

345

90

 

140

838 45 90

 

30

30

30

 

437

Miljö- och hälsoskydds­linjen, 120 p

Summa

Viss civilingenjörs­utbildning (b-linjerj

Arkitektlinjen, 180 p           45                                                  45

Datatekniklinjen, 180 p       90                                                120'

Elektrotekniklinjen,

180 p                                 186                                                 250'

Farkosttekniklinjen, 180 p

Geoteknologilinjen, 180 p
Industriell arbetsmiljö-
linjen, 180 p
Industriell ekonomi­
linjen, 180 p
                                                                              60'
Kemitekniklinjen, 180 p     125                                                  100'
Lantmäterilinjen, 180 p
Maskinteknik­
linjen, 180 p                      118                                               180'
Materialfysik-
linjen, 180 p
Materialtekniklinjen,
180 p

Samhällsbyggnads-tekniklinjen, 180 p Teknisk fysik-linjen,

180 p                                  67                                                 100'

Teknisk fysik- och elektroleknik-linjen,

180 p                                                                                                                                                                  180

Väg- och vattenbygg­
nadslinjen, 180 p
                 90                                                 105'                                               30                  325

Summa                              721                                                 960                                   30       380               4139

20

 

30

170

 

30

 

195

 

 

30

210

54

15 30

20

30

60

704

30 30

 

30

60'

24

30'

Ingenjörsutbildning
(b-linjer)
Brandingenjörs­
linjen, 100 p
                        30                                                                                                                              30
Data- och elektronik­
linjen, 80 p                                                                                                              30
Dalaingenjörslinjen, 80 p                        45        30    30                               30
Driftingenjörslinjen, 80 p     60
Sjöingenjörslinjen, 40 p
Textilingenjörslinjen,

80 p                                                                                           15'

Verkstadsingenjörs­
linjen, 80 p
                                                         30

Summa                                90               45      114    30         105               30     30


227


 


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10

 

Utbildningslinje/poäng

Stock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gävle/

Örebro

Lin-         Jön-

 

holm

 

luna/

Västerås

Borlänge

Sand­viken

 

köping/    köping Norr­köping


Teknikerutbildning (b-linjer)

Driftteknikerlinjen, 80 p Maskinteknikerllnjen, 80 p

Produktionstekniker­linjen, 80 p

Textil- ocii konfektions-tekniklinjen, 80 p

Summa

Yrkesleknisk utbildning YTH

(b-linjer)'' Byggnadsteknik­linjen, 60 p Industriell teknik­linjen, 60 p

Summa

Nautisk utbildning (b-linjer)

Radiokommunikations­linjen, 60 p

.Sjökaptenslinjen, 40 p Styrmanslinjen, 80 p

Summa

Matematisk-naturveten­skaplig utbildning (b-linjer)

Biologlinjen, 120 p Biotekniklinjen", 40 p Datavetenskapliga linjen, 160 p Fiskevärdslinjen, 80 p Fysikerlinjen, 120 p Geovetarlinjen, 120 p Kemistlinjen, 120 p Matematikerlinjen, 120 p

Summa

Summa a- och b-linjer


60'

60

30'

30' 60

 

60'

68 12

 

60

30' li­ll' 60

43 40 58

55

249

336

1674

501


60

30

90

60 60

150


30


60


30

30

30


18.

30

12

18 20

98

736


90 90

90


228


 


Prop, 1987/88: 100 Bil, 10

 

Ulbildning.sbnje/poiing

Lund/

Ble-

Halm-   Kal-'

Växjö

Göte-       Borås

Karl-

Skövde

Umeå

Luleå

Sunds-

Summa

 

Malmö

kinge

stad      mar

 

boig

stad

 

 

 

vall/ Härnö­sand

 

Teknikerulbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(b-linjer)

 

,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Driftteknikerlinjen, 80 p

60

 

60

 

90'

 

 

 

 

60

420

Maskinteknikerllnjen,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80 p

 

 

30

 

45'

 

 

 

 

 

75

Produktionslekniker-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 80 p

30

 

30

 

 

30

 

 

 

60

180

Textil- och konfeklions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

teknlklinjen, 80 p

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

60

Summa

90

 

120

 

135   60

30

 

 

 

120

735

Yrkesteknisk utbild-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ning YTH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(b-linjer)"

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Byggnadsteknik-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 60 p

 

 

 

 

30'

 

 

 

0

 

60

Industriell teknik-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 60 p

30

30'

 

 

30'    0

90

30

 

90'

30

510

Summa

30

30

 

 

60     0

90

30

 

90

30

570

Nautisk utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(b-linjer)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Radiokommunikations-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 60 p

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

•30

Sjökaptenslinjen, 40 p

 

 

24

 

48'

 

 

 

 

 

72

Styrmanslinjen, 80 p

 

 

60

 

60'

 

 

 

 

 

120

Summa

 

 

ll4

 

108

 

 

 

 

 

222

Malemalisk-natiirvelen-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skaplig utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(b-linjer)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biologlinjen, 120 p

75

 

 

 

574b

 

 

46

 

 

324

Bioteknlkllnjen", 40 p

10

 

 

 

 

 

 

10

 

 

32

Datavelenskapliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 160 p

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

120

Fiskevärdslinjen, 80 p

 

 

 

 

16""

 

 

 

 

 

16

Fysikerlinjen, 120 p

35

 

 

 

26"''

 

 

 

 

 

146

Geovetarlinjen, 120 p

20

 

 

 

20""

 

 

 

 

 

107

Kemistlinjen, 120 p

45

 

 

 

40""

 

 

24

 

16

273

Matematikeriinjen,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120 p

40

 

 

'30

45"''

 

 

31

 

 

281

Summa

225

 

 

30

204

 

 

141

 

16

1299

Summa a- och b-linjer

1156

30

45      348

60

1572    60

150

60

253

500

226

7 731

Tekniska högskolan i Stockholm.

' Universitetet i Stockholm.

 Chalmers tekniska högskola.

'' Universitelel i Goleborg. Antagning vartannat år.

Universitetet i Göteborg.  Varav 60 avser Skellefteå. ' Antagning till flertalet linjer sker var tredje termin. Här anges antalet

nybörjarplatser budgetåret 1988/89.

Avser Karlskrona.  Påbyggnadslinje.

229


 


vattenbyggnadslinjen samt av maskintekniklinjen. Vidare föreslår UHÄ en    Prop, 1987/88: 100 utökning av ingenjörs- och teknikerutbildningarna med ca 170 nybörjar-    B'!- 10 platser och av YTH med 75 platser,

UHÄ:s förslag beträffande väg- och vatlenbyggnadslinjen bygger på en utredning som ämbetet genomfört med anledning av ett regeringsuppdrag alt se över linjens innehåll och dimensionering, UHÄ framhåller atl det inte längre finns anledning att i formen för dimensioneringsbesluten särbe­handla denna linje i förhållande till övriga civilingenjörslinjer, UHÄ före­slår därför att även väg- och vattenbyggnadslinjen inordnas bland (b)-linjerna, dvs, all planeringstalet anges som en riktpunkt inom total planeringsram för samtliga civilingenjörslinjer vid resp, enhet.

Jag delar UHÄ:s uppfattning. Enligt min mening finns del skäl alt vidta samma åtgärd även för arkitektlinjen och lantmäterilinjen, som båda har ett nära samband med väg- och vatlenbyggnadslinjen. Härmed blir det möjligt för de berörda högskoleenheterna att själva pröva möjligheterna lill mindre förändringar av antagningstalen även till dessa linjer genom egna dispositioner. Om riksdagen följer mitt förslag kommer därefter arkitekt­linjen och samtliga civilingenjörslinjer alt vara (b)-linjer.

För näsla budgetår räknar jag inte med någon ökning av civilingenjörsut­bildningen utöver vad som följer av riksdagens tidigare ställningstaganden beträffande materialteknisk civilingenjörsutbildning i Bergslagen (4-45 ny-böijarplalser) samt teknisk fysik-linjen i Umeå (30 nybörjarplatser, med samtidig avveckling av fysikerlinjen där). Jag kommer i det följande att förorda en ökning av antalet nybörjarplatser inom ingenjörs- och tekniker-utbildningen (4-80) och i YTH (+30) samt på kemistlinjen (4- 20 nybörjar­platser).

Förslag om försöksverksamhet med förstärkt ingenjörsutbildning i sam­verkan mellan högskola och gymnasieskola har, som jag tidigare berört, lagts fram av en särskild arbetsgrupp inom departementet, UHÄ har i anslutning till gruppens arbete fört fram förslag om resurser för försöks­verksamhet inom områdel under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Jag tar i del följande upp denna fråga under förevarande anslag,

Mina förslag lill planeringsramar redovisar jag i det följande. Därvid anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per grupp av linjer och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderiaget i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b).

Jag går nu över till frågor som rör vissa utbildningslinjer och utbildnings­områden.

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning

Regeringen uppdrog i maj 1986 till UHÄ att lägga fram förslag till en
långsiktig samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga utbild­
ningarna, UHÄ har i september 1987 lämnat sina förslag med anledning av
uppdraget. Förslagen, som bygger på en utredning som genomförts av
UHÄ (UHÄ-rapport 1987:6), innebär att de nuvarande fem matematisk-
naturvetenskapliga utbildningslinjerna - matematikerlinjen, biologlinjen,
                                                   230


 


fysikerlinjen, geovetarlinjen och kemistlinjen - vid universiteten ersätts     Prop. 1987/88: 100 av en enda, den matematisknaturvetenskapliga linjen, samtidigt som ut-     Bil. 10 bildningen förlängs från tre till fyra år. Den totala kostnaden för genomfö­randet beräknas av UHÄ till 23 milj. kr,, fördelade över en femårsperiod.

Utbildningen på den nya linjen föreslås bli organiserad med två separata ingångar, den ena matemalisk-fysisk och den andra kemisk-biologisk-geo-vetenskaplig. Utbildningen inom resp, ingång inleds med ell tvåårigt bas­block, varefter den studerande kan välja mellan fyra avslutande huvudin­riktningar. Studierna avslutas med filosofie magister-examen, men det föreslås också bli möjligt all avlägga en fil.kand-examen efter tre års studier. De högskolor som så önskar föreslås även få möjlighet att ordna en etappavgång med högskoleexamen efter tre är. Övergång till forskarutbild­ning skall enligt förslaget normalt ske efter fullgjord fyraårig utbildning,

UHÄ har inle föreslagit någon förändring av övriga allmänna linjer inom det matematisk-naturvetenskapliga området, dvs, biotekniklinjen (påbygg­nadslinje), den datavetenskapliga linjen, fiskevårdslinjen och miljö- och hälsoskyddslinjen, I regeringens uppdrag ingick att UHÄ särskilt skulle pröva det förväntade behovet av matematisk utbildning i förhållande lill behovet av datavetenskaplig utbildning. UHÄ har nu anmält att ämbetet kommer att se över hela det datavelenskapliga området i särskild ordning, med anledning av de synpunkter som kommit fram under det hittills genomförda utredningsarbetet.

Enligt  UHÄ:s förslag skall den nya matematisk-naturvetenskapliga   ■ linjen inrättas fr. o, m, läsåret 1989/90. En övervägande remissopinion har ställt sig positiv lill huvuddragen av de föreslagna förändringarna, där­ibland samtliga universitet.

För egen del anser jag att det nu är motiverat all stärka den matematisk-naturvetenskapliga utbildningen i landet, och UHÄ:s förslag utgör enligt min mening en god grund för detta. Utbildningen ges med den föreslagna uppläggningen en betydligt större bredd än dagens utbildningslinjer. Samti­digt innebär konstruktionen med en enda utbildningslinje, men med skilda ingångar, att det kommer atl bli enklare för högskolorna själva att inom denna ram pröva nya utbildningskombinationer; det fortsatta utvecklings­arbetet kommer att kunna bedrivas lättare och mera flexibelt.

Den fortsatta planeringen bör inriktas på att en ny utbildningslinje, den matematisk-naturvetenskapliga, om 160 poäng, inrättas den 1 juli 1989, med samtidig avveckling av de nuvarande matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjerna i enlighet med UHÄ:s förslag. Den reella kostnaden för denna förlängning av utbildningen får prövas i del årliga budgetarbetet; den bör dock beräknas med hänsyn till att ett inle obetydligt antal stude­rande redan i dagens situation utnyttjar möjligheten atl komplettera sina linjestudier med hjälp av frislående kurser.

Del ankommer på UHÄ att fastställa den examensbenämning som skall knytas lill den nya utbildningslinjen. Då filosofie magister tidigare varit examensbenämning för ämneslärarulbildningarna finner jag dock denna benämning mindre lämplig i förevarande sammanhang.

UHÄ:s förslag innebär alt den nya matematisk-naturvetenskapliga ut­
bildningslinjen förläggs till universiteten, UHÄ föreslår att nu matemati-                            231


 


kerlinjen i Växjö och kemistlinjen i Sundsvall/Härnösand tills vidare bibe-    Prop. 1987/88: 100

hålls. Det är enligt min mening angeläget att den nuvarande kompetensen    Bil. 10

inom dessa områden vid de båda högskolorna bibehålls och ges möjlighet

lill fortsatt utveckling. Jag förutsätter att UHÄ återkommer med förslag

härom.

Jag återkommer senare under avsnittet Teknisk fysik-linjen till frågan om den matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjens anordnande vid universitetet i Umeå,

UHÄ har föreslagit att resurser för utvecklingsarbete och försöksverk­samhet ställs till förfogande under budgetåret 1988/89, Den omläggning av utbildningen som jag föreslagit kommer atl ställa slora krav på sådana insatser, och jag beräknar därför medel för detta (4-1770000 kr,, varav 1000000 kr, som ett engångsbelopp).

Utbildning inom bioteknikområdet

Med anledning av förslag från universitetet i Uppsala om inrättande av en ny bioteknisk civilingenjörsutbildning har UHÄ framhållit, att en förstärk­ning av bioteknikområdet är mycket angelägen men atl den lämpligast och snabbast kan komma till stånd i form av inriktningar på befintliga linjer eller som påbyggnadsutbildningar. För att skapa en rekryteringsbas för sådana föreslår UHÄ att kemisllinjen i Uppsala och i Lund utökas med vardera 10 platser fr.o. m. budgetåret 1988/89. Jag delar UHÄ:s bedöm­ning av vikten av en utbyggnad av bioteknikområdet och beräknar medel i enlighet med förslaget (4-230000 kr,)

UlbUdning inom det materialtekniska området                  '         .

I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 10,' s. 242) redovisade jag den planering som skett för en rriaterialteknisk civilingen­jörsutbildning inom ramen för projektet "Bergslägens tekniska högskola", och föreslog atl sådan utbildning fr, o, m. budgetåret 1988/89 skulle förläg­gas till universitetet i Uppsala för atl genomföras i samverkan mellan universitetet samt högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken, Regeringen uppdrog senare åt UHÄ att lägga fram förslag till hur utbild­ningen skall bedrivas,

UHÄ framhåller i sitt förslag att stor restriktivitet hittills iakttagils när det gäller alt inrätta nya allmänna utbildningslinjer inom olika områden, I stället bör olika specialområden kunna tillgodoses genom studieinriktning­ar inom ramen för breda utbildningslinjer. Den för närvarande svaga rekry­teringen till maierialtekniklinjen vid KTH talar enligt UHÄ:s mening mol atl anordna denna linje även vid universitetet i Uppsala. UHÄ har därför stannat för att föreslå atl den planerade nya maleriallekniska utbildningen anordnas genom atl teknisk fysiklinjen i Uppsala utökas med 45 platser.

För egen del ser jag - somjag framhöll redan i förra årets budgetpropo­
sition - förslaget om en materialleknisk civilingenjörsiitbildning i samver­
kan mellan universitetet i Uppsala och högskolorna i Falun/Borlänge och
Gävle/Sandviken som en modell med utbildningspoliliskt intressanta in-                          ' 232


 


slag. Utbildningen kommer genom denna samverkan all ha en från teknisk Prop. 1987/88: 100 fysik-linjen i övrigt avvikande uppläggning och jag finner del naturligt alt "ll. 10 den ges en egen identitet. I enlighet med förslag från universitetet i Uppsa­la och de båda högskolorna föreslår jag alt en ny allmän linje, malerialfy-siklinjen om 180 poäng, inrättas den I juli 1988 och anordnas med 45 nybörjarplatser vid universitetet i Uppsala med den avslutande delen för­lagd dit samt till högskolorna i Falun/Borlänge öch Gävle/Sandviken,

Utbildningen kommer inledningsvis all finansieras med medel som jag har beräknat i propositionen 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland.

Jag framhöll i förra årets budgetproposition alt möjligheterna också borde övervägas atl, som ett komplement lill en civilingenjörsutbildning i Uppsala, föriägga några av de mera tillämpade delarna av materialteknik-linjen vid KTH till högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken, UHÄ redovisar nu att direkta överläggningar lagils upp mellan företrädare för KTH och universitetet i Uppsala om möjligheterna till en bred samver­kan inom det materialtekniska området. Jag finner det mycket tillfredsstäl­lande att dessa kontakter har tagits, och utgår från att de kommer atl föras vidare av de berörda högskoleenheterna.

Utbildning inom data- och elektronikområdet m.m.

I de båda senaste årens budgetpropositioner har jag framhållit angelägen­heten av att kompetensuppbyggnaden inom data- och elektronikområdet fortsätter och atl jag därför sett mycket positivt på de inifiativ som har tagits från näringsliv och myndigheter för att i samverkan skapa centra för detta ändamål. Därvid har jag särskilt nämnt elektronikcenlrum i Kista resp. Lund,

Uppbyggnaden av elektronikcentrum i Kista fortgår planenligt. Inflytt­ning i de nya lokalerna pågår sedan hösten 1987, och utrustning - gemen­sam datorutrustning och utrustning för processlaboratorium, radiolabora-lorium samt för mätteknik-, elektronik- och datortekniklaboralorium - har ställts fill förfogande av näringslivet.

Vad avser utbildningsinsatserna i anslutning till Kistaprogrammet har riksdagen tidigare beslutat om en utbyggnad av dalatekniklinjen vid KTH med 30 platser fr.o. m. budgetåret 1987/88, I planeringen för Kista har vidare ingått en utökning av elektrotekniklinjen vid KTH med 60 platser. Jag räknar för egen del med att en sådan utökning skall kunna genomföras med 30 platser fr, o, m, budgetåret 1989/90 och med ytteriigare 30 platser fr, o, m, budgetåret 1991/92, Denna förstärkning av utbildningskapaciteten gör det möjligt att förlägga delar av civilingenjörsutbildningen vid KTH till elektronikcentrum, och enligt vad jag inhämtat avser KTH atl redan hös­ten 1988 förlägga utbildning svarande mot 75 årsstudieplatser fill Kista,

Det är enligt min mening angeläget alt den resursuppbyggnad söin nu
sker vid elektronikcenlrum i Kista även utnyttjas för all åstadkomma
fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma samt påbyggnadsut­
bildning inom data- och eleklronikområdet. Jag kommer därför att under
anslaget D 13, Lokala och individuella linjer samt frislående kurser beräk-
                           233


 


na medel svarande mot sammanlagt 40 årsstudieplatser för sådana insatser    Prop, 1987/88: 100 vid KTH, Inför budgetåret 1989/90 bör vidare resurser kunna ställas till    Bil. 10 förfogande för en ulbyggnad av den lokala linjen för elektronik och data­teknik med 30 platser; härvid måste dock hänsyn tas lill de förslag som kan komma att läggas fram som ett resultat av pågående utredningsarbete om samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå.

Jag redovisade i förra årets budgetproposition lägel beträffande den satsning på bl, a, mikroelektronik vid universitetet i Lund som ingår i den förstärkning riksdagen tidigare beslutat om av högre utbildning i Sydsveri­ge med sammanlagt 24 milj, kr, under budgetåren 1986/87 - 1989/90. I denna satsning ingick bl. a. en utökning av platsantalet på elektroteknik­linjen i Lund med 30 platser. Somjag då framhöll hade del inle varit möjligt att få det stöd från del skånska näringslivet till utrustningskostnaderna som påräknats vid riksdagens tidigare beslut. Jag förordade dock att antalet nybörjarplatser på linjen skulle ligga kvar på den högre nivån tills vidare, och riksdagen gjorde ingen erinran häremot.

Universitetet i Lund har under våren 1987 redovisat en verksamhetsplan för de utbildningsinsatser som avsetts ingå i totalramen om 24 milj, kr. Det framgår av detta förslag atl starten för flertalet utbildningar måste senare­läggas ytterligare, bl,a. med hänsyn fill lokal- och utrustningsfrågorna. Utbildningarnas genomförande kommer därför alt sträcka sig över en längre tidsperiod än vad som förutsattes i riksdagsbeslutet.

Regeringen har genom beslut i juni 1987 medgivit att universitetet i Lund får disponera högst 16,7 milj, kr,, civseende kostnader budgetåren 1986/87 t.o. m. 1989/90, av den totala ramen. Dessa medel avsågs för bl.a, 30 nybörjarplatser på elektroiekniklinjen 1986/87 resp. 1987/88, för påbygg­nadsutbildning inom området maskinteknik samt för 30 nybörjarplatser på verkstadsindustrilinjen (fr, o, m, vårterminen 1988) och 30 nybörjarplatser på produktionsteknikerlinjen 1988/89 och ytterligare 30 1989/90.1 regering­ens beslut angavs vidare att den fortsatta planeringen borde utgå från all driftingenjörslinjen får ytterligare 30 nybörjarplatser 1990/91 samt atl anta­let nybörjarplatser i produktionsteknikerlinjen fr. o. m. samma år bör våra 30.

Jag avser atl återkomma lill regeringen med förslag om dispositionen av återstående medel inom den avsatta totalramen sedan universitetet inkom­mit med redogörelse för användningen av de tilldelade medlen. I detta sammanhang kommer jag atl ta ställning lill frågan om ytterligare antag­ning till elektrotekniklinjen, och Ull fortsalt påbyggnadsutbildning inom det maskintekniska området, efter 1987/88. Jag kommer därvid även att ta hänsyn till del intresse det skånska näringslivet har visat för dessa utbild­ningar genom att ge ytterligare bidrag till utrustningskostnaderna.

UHÄ har föreslagit att dalaingenjörslinjen utökas med 15 platser vid högskolan i Halmstad samt att den anordnas med 30 platser vid högskolan i Kalmar. Jag beräknar medel för denna utbyggnad (4- 1 155000 kr.).

234


 


Tekni.sk fysik-linjen                                                                          Prop. 1987/88: 100

Jag tog i förra årets budgetproposition upp ett förslag från universitetet i Umeå om all ersätta den nuvarande fysikerlinjen vid universitetet med teknisk fysik-linjen, med en inriktning mot gränsområdet mellan fysik, kemi och den moderna molekylärbiologin med tillämpningar inom biotek­niken. Jag framhöll därvid all den grundläggande planmässiga arbetsför­delningen mellan högskolan i Luleå och universitelel i Umeå bör bestå även i framliden, men alt det finns starka närings- och sysselsältningspoli-liska skäl som talar för en civilingenjörsutbildning i Umeå med en sådan inriktning som universitetet föreslagit. Den fortsatta planeringen borde därför inriktas på atl teknisk fysik-linjen anordnas med 30 nybörjarplatser vid universitelel i Umeå fr. o. m, budgetåret 1988/89, med samtidig avveck­ling av fysikerlinjen. Riksdagen lämnade delta uttalande ulan erinran, men betonade alt den planerade utbildningen i så stor utsträckning som möjligt borde anpassas till de utbildnings- och forskningsmässiga förutsättningar som redan finns vid universitetet i Umeå (UbU 1986/87: 16, rskr, 216),

Sedan regeringen uppdragit åt UHÄ alt planera anordnandet av teknisk fysik-linjen i Umeå har UHÄ i oktober 1987 inkommit med förslag i anledning av uppdraget, UHÄ anför att förutsätlningarna för teknisk fy­sik-utbildning i Umeå förändrats avsevärt sedan riksdagsbeslutet, dels genom del förslag om ny naturvetarutbildning som utarbetats, dels genom den samverkan som universitetet i Umeå och KTH planerat inom del elektrotekniska området, UHÄ framhåller alt svårigheter kan uppstå alt rekrytera ell tillräckligt antal studerande till de olika utbildningar som planeras inom den lekniska sektorn i Umeå.

UHÄ föreslår mol denna bakgrund dels att den föreslagna nya matema­tisk-naturvetenskapliga utbildningslinjen i dess helhet inrättas vid universi­tetet i Umeå redan fr, o, m, budgelårel 1988/89, dels alt möjligheterna utreds alt i Umeå anordna en gemensam inledande civilingenjörsutbildning i teknisk fysik och elektroteknik med en avslutande inriktning mot teknisk fysik (i samverkan med högskolan i Luleå) eller en avslutande inriktning mol elektroteknik (elkraft) föriagd till KTH,

För egen del vill jag anföra följande.

Jag är, mol bakgrund av de skäl för linjens inrättande som jag tidigare angivit, inle beredd alt föreslå riksdagen att ändra sitt tidigare ställningsta­gande i denna fråga. De samverkansmöjligheter med högskolan i Luleå och med KTH som har redovisats av UHÄ är värdefulla för all åstadkomma den ingenjörsmässiga inriktning av utbildningen i Umeå som jag redan föregående år framhöll som önskvärd, och de bör kunna utvecklas vidare. Frågan om förutsätlningarna för den matematisk-naturvetenskapliga linjens anordnande i dess helhet vid universitetet i Umeå fr. o. m, budget­året 1989/90 får prövas under det fortsatta planeringsarbetet.

Jag föreslår alltså att teknisk fysik-linjen anordnas med 30 nybörjarplat­ser vid universitetet i Umeå fr.o, m.budgetåret 1988/89 samt att fysiker­linjen vid universitetet avvecklas från samma fidpunkt. Jag räknar med alt utbildningen under 1988/89 kan bedrivas inom oförändrad kostnadsram,

235


 


Förstärkt ingenjörsutbildning                                                              Prop. 1987/88:100

Somjag tidigare anfört är en förstärkning av den lekniska utbildningen på mellannivå angelägen. En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har haft fill uppgift atl särskilt studera förutsätlningarna för att på sikl föra all teknisk utbildning på mellannivå till högskolan saml alt föreslå en lämplig utbyggnadstakt. Arbetsgruppen skall redovisa sina slutliga förslag senast den 15 mars 1988, men har också haft lill uppgift alt i en första utrednings­etapp bedöma pågående försöksverksamhet saml föreslå eventuell föränd­ring eller utökning av denna.

Den redan pågående försöksverksamheten inom detta område omfattar dels försöksverksamhet med ett femte år på gymnasieskolans fyraåriga lekniska linje (T-linjen) i Kronobergs och Blekinge län, dels ett av UHÄ och skolöverstyrelsen gemensamt initierat utvecklingsarbete för samver­kan mellan högskola och gymnasieskola på fem orter (Boriänge, Jönkö­ping, Karistad, Skellefteå, Stockholm/kommunerna i södra Stockholms län), dels slutligen den påbyggnadsulbildning ovanpå T- linjen i form av 40-poängskurser inom högskolan som påbörjats under budgetåret 1987/88 efter förslag i prop, 1986/87:100 (s, 293). Sistnämnda slag av kurser har efter beslut av resp, regionstyrelse inrättats i Haninge, Södertälje, Visby, Skellefteå, Trollhättan, Härnösand och Örnsköldsvik.

Arbetsgruppen har i september 1987 redovisat sina förslag med anled­ning av den första utredningsetappen (DsU 1987: 12, "Försök med sam­ordnad ingenjörsutbildning på mellannivå"); Förslagen innebär samman-' fallningsvis:

-    att försöksverksamheten med femårig utbildning på gymnasieskolans T-linje i Kronobergs och Blekinge län förändras så all de två avslutande åren fr, o, m, 1988/89 överförs till högskolan;

-    alt den pågående försöksverksamheten med 40-poängskurser inom högskolan som påbyggnad på T-linjen fortsätter även läsåret 1988/89 på samma orter, i Härnösand och Örnsköldsvik i utökad omfattning;

-   att motsvarande försöksverksamhet inleds på ytlerligare 8 orter;
samt atl ny försöksverksamhet med tvåårig högskoleutbildning som

bygger på tredje årskursen av T-linjen inleds på 19 orter.

Den nya försöksverksamheten med tvåårig högskoleutbildning föreslås på resp, ort ersätta motsvarande antal inlagningsplalser på den fjärde års­kursen av gymnasieskolans T-linje,

Arbetsgruppen har utarbetat sina förslag i nära kontakt med berörda kommuner och högskoleenheter. Härvid har del framgått all förslagen har ett brett slöd, och att kommuner och högskolor genomgående är beredda lill en sådan samverkan somjag bedömer önskvärd och nödvändig,

UHÄ har i sin anslagsframställning förespråkat att den fortsatta för­söksverksamheten enbart skall avse tvåårig högskoleutbildning som byg­ger på tredje årskursen av T-linjen, Jag är inte beredd all nu, innan arbetsgruppen har redovisat sina slutliga ställningstaganden och dessa har remissbehandlats, följa UHÄ:s förslag i detta avseende,

UHÄ och arbetsgruppen har föreslagit alt resurser för försöksverksam­
heten beräknas under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer saml                             236


 


frislående kurser. Jag har dock stannat för att beräkna resurser för milt förslag i det följande under förevarande anslag. Föreskrifterna i högskole­förordningen om fristående kurser resp, lokala linjer bör dock enligt min mening kunna tillämpas i övrigt för 40-poängskurser resp, för de tvååriga utbildningarna under försöksperioden.

Jag har beräknat medel för utökad försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå under budgetåret 1988/89 (4- 22 640000 kr,, varav 14277000 kr, som överföring från anslaget B 19, Bidrag lill driften av gymnasieskolor), I prop, 1987/88:64 om särskilda regionalpoli­tiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag tidigare beräknat medel för 40-poängskurser i Borlänge och Ludvika under budgelårel 1988/89, Sammantaget innebär detta att följande utbildningar kan anordnas (med 30 nybörjarplatser per utbildning när inget annat an­ges):


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10


 


Högskola'

ort

utbildning

tvååriga utbildningar

 

 

KTH

Huddinge

el-teleteknik

KTH

Södertälje

maskinteknik

KTH

Visby

maskinteknik

HE/V

Eskilstuna

maskinteknik

HE/V

Västerås

elteknik

HE/V

Katrineholm

installationsteknik/VVS

HF/B

Boriänge

maskinteknik - CAD/CAM

HG/S

Bollnäs

teleteknik

HG/S

Hudiksvall

maskinteknik

ULi

Linköping

el-teleteknik

ULi

Norrköping

elkraft-reglerteknik

HJ

Jönköping

maskinteknik

HKr

Hässleholm

el-teleteknik

HH

Halmstad

maskinteknik

HKs

Karlstad

produktionsingenjör

UUm

Umeå

kemiteknik/bioteknik

HLu

Skellefteå

elteknik - elektronik/data

HS/H

Sundsvall

maskinteknik/konstruktion

HÖS

Östersund

maskinteknik

40-poängskurser

 

 

HE/V

Nyköping

maskinteknik

HE/V

Ludvika

elkraft

HF/B

Borlänge

CAD/CAM

HG/S

Gävle

VVS-teknik

CTH

Uddevalla

elektroteknik

CTH

Trollhättan

elektroteknik

HKs

Karlstad

datateknik/bygg

HLu

Kiruna

elteknik

HS/H

Härnösand

maskinteknik (15 platser)   "

HS/H

Örnsköldsvik

maskinteknik (15 platser)

' KTH=tekniska högskolan I Stockholm, HE/V = högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B = högskolan I Falun/Borlänge, HG/S=högskolan I Gävle/Sandviken, ULi = universitetet I Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL=unlversitetet i Lund, HKr=högskolan i Kristianstad, HH = högskolan i Halmstad, CTH = Chalmers tek­niska högskola, HKs = högskolan i Karlstad, UUm = unlversitetet i Umeå, HLu = högskolan i Luleå, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand, HÖs = högskolan i Östersund


237


 


Milt förslag innebär vidare alt den pågående försöksverksamheten i Prop. 1987/88: 100 Växjö och Karlskrona med ett femte år på T-linjen, inklusive nuvarande Bil. 10 årskurs 4, ersätts av försöksverksamhet inom högskolans ram. Båda kom­munerna har ansökt om en sådan förändring, och jag finner del motiverat alt den genomförs i enlighet med deras önskemål och arbetsgruppens förslag. Jag utgår därvid från'atl de elever som nu befinner sig i Qärde årskursen kommer alt få hela sin utbildning fillgodoräknad i högskolan.

För antagningen av studerande till den försöksvisa utbildningen bör särskilda bestämmelser gälla. Jag avser alt återkomma lill regeringen i denna fråga. I enlighet med arbetsgruppens förslag bör dessa bestämmel­ser utformas så att förtur till resp. 40-poängskurs ges lill de elever som fullföljt T4 på orten, samt förtur lill resp, tvååriga högskoleutbildning ges till de elever som tillhör upptagningsområdet för motsvarande T4-skola,

Samtliga kommuner som ingår i den föreslagna utvidgningen av för­söksverksamheten har, enligt vad arbetsgruppen redovisat, förklarat sig villiga att under försöksperioden ställa lokaler och utrustning till förfogan­de. Jag har därför inte beräknat några kostnader för dessa ändamål.

Brandingenjörsllnjen

UHÄ har föreslagit alt poängtalet för brandingenjörslinjen vid universite­tet i Lund räknas upp frän 100 fill 120 poäng. Förslaget, som inte förutsätts medföra några kostnadsökningar, motiveras med den motsvarande om-klassificering som genomförts av väg- och vatlenbyggnadslinjen, med vil­ken brandingenjörslinjen har ell kursmässigt samband.

Jag är inte beredd att nu föreslå en sådan uppräkning av poängtalet för linjen som UHÄ fört fram. På grund av arbetsmarknadslägel föreslår jag atl antalet nybörjarplatser på Hnjen ökas från 25 fill 30 (4-125000 kr.),

DriftpersonalutbUdning

Jag angav i 1987 års budgetproposition atl den fortsatta planeringen borde inriktas på all driftingenjörslinjen förläggs även lill högskolan i Kalmar fr.o, m, budgetåret 1988/1989. I enlighet härmed föreslår jag nu alt linjen anordnas med 30 platser vid högskolan (4-1 233000 kr,).

Yrkesteknisk högskoleutbildning

I sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 framförde UHÄ atl verk­samheten med YTH skulle underlättas och förbättras om den inriktades på ett fätal linjer med bred uppläggning, UHÄ pekade därvid på den struktur­omvandling som har skett inom induslrin under senare år. Expertgruppen för kortare teknisk utbildning föreslog hösten 1985 att UHÄ skulle få i uppdrag atl lägga fram förslag bl. a, lill en förändrad studieorganisation för YTH med ett fåtal breda utbildningslinjer inom vilka olika specialiseringar kan rymmas.

Regeringen gav under 1986 UHÄ i uppdrag atl se över studieorganisa­
tionen för YTH i syfte att föra samiman de olika linjerna
till större block, I                          238


 


uppdraget ingick också att pröva behovet av påbyggnadsutbildning efter    Prop. 1987/88: 100 YTH.  Efter förslag av en  expertgrupp  inom ämbetet  (UHÄ-rapport    Bil. 10 1986:36) och remissbehandling redovisar UHÄ i anslagsframställningen sina förslag med anledning av uppdraget.

UHÄ framhåller som sin uppfattning alt verksamheten bör ges en ökad flexibilitet och alt beslutsprocessen bör decentraliseras i möjligaste män. UHÄ föreslår därför en ny linjeorganisation för de nuvarande femlon olika YTH-linjerna inom tekniksektorn och dessas olika grenar och varianter. Enligt förslaget inrättas två linjer för yrkesleknisk högskoleutbildning inom den tekniska sektorn, nämligen

-     en linje för byggnadsteknik, omfattande dén nuvarande byggnadsin­duslrilinjen samt

-     en linje för industriell teknik, omfattande de övriga nuvarande YTH-linjerna inom sektorn.

De nuvarande linjerna inordnas enligt UHÄ:s förslag oförändrade som inriktningar inom de nya utbildningslinjerna. En rullande femårsplanering för YTH-utbildningarna förutsätts komma till stånd, med nära kontakt mellan högskolan och arbetsmarknadens organisationer såväl pä lokal som central nivå.

Remissopinionen är splittrad. De instanser som är negafiva till del remit­terade förslaget från arbetsgruppen anser att den branschspecifika karak­tär som hittills kännetecknat YTH riskerar alt försvinna vid en omorgani­sation.

De instanser som är positiva menar att den nya organisationen skulle innebära atl beslut om inriktning och utformning decentraliseras, att flexi­biliteten ökar och att möjligheterna till YTH-utbildning inom flera områden därmed breddas.

Till de positiva hör av arbetsmarknadens organisafioner Sveriges Ar-betsledarförbund, Fabriksarbetareförbundel, Statsanställdas förbund, Handelsanställdas förbund, Handelstjänstemannaförbundet, Transporlar-betareförbundel. Byggnadsarbetareförbundet, Meiallindustriarbetareför-bundet. Tjänstemännens centralorganisation. Arbetsgivarföreningen SFO, Svenska Arbetsgivareföreningens Allmänna Grupp, Handelns Yrkes­nämnd, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund och Stål- och Metallför­bundet, av högskolans organ högskolorna i Sundsvall/Härnösand, Skövde, Jönköping, Luleå, Borås, Karlstad, Gävle/Sandviken, KTH (linjenämnden för verkstadsindustrilinjen och grafisk industri), universitetet i Lund (linje­nämnden för verkstadsindustrilinjen) saml regionstyrelserna för Stock­holms, Göteborgs, Uppsala och Umeå högskoleregioner.

Till de instanser som är tveksamma eller avstyrker förslaget hör Lands-
organisafionen i Sverige, Träindustriarbetareförbundet, Pappersinduslriar-
betareförbundet. Svenska Arbetsgivareföreningen, Motorbranschens Ar­
betsgivareförbund, Svenska Mejeriernas Riksförening, Livsmedelsbran­
schernas Utbildningsorgan, Sveriges Skogsindustriförbund, Småföreta­
gens Riksorganisation, Tekoförbundet, Industriförbundet, Träindustriför-
bundel. Verkstadsföreningen och Centralorganisationen SACO/SR samt
Chalmers tekniska högskola, universitetet i Lund (linjenämnderna för pap­
pers- och pappersmasseindustrilinjen och livsmedelsindustrilinjen), KTH                          239


 


(linjenämnden för byggnadsinduslrilinjen) och regionslyrelsen för Lund/-     Prop. 1987/88: 100
Malmö högskoleregion.                                                                      Bil. 10

För egen del vill jag anföra följande.

De första yrkestekniska högskollelinjerna (YTH) tillkom 1975 som för­söksverksamhet i samband med förberedelserna för den planerade högsko­lereformen. Tillkomsten av linjerna innebar en väsentlig innovafion inom högskolans verksamhet, genom deras anknytning lill praktisk yrkeserfa­renhet och genom att en återvändsgränd i utbildningssystemet upphävdes.

Planeringen och utvecklingen av de yrkestekniska utbildningslinjerna har sedan 1975 genomförts i mycket nära kontakt mellan högskolan och berärda arbetsmarknadsorganisationer. En successiv utbyggnad av organi­sationen har lett till all för närvarande femton olika YTH-linjer har inrät­tats inom den tekniska utbildnings&ektorn, med sammanlagt ca 800 årsstu­dieplatser.

Tiden är nu enligt min mening mogen atl förenkla studieorganisationen inom YTH-området, Det är inle motiverat att varje ny utbildnignsinrikt-ning inom detta område skall föreläggas riksdagen för beslut genom all den föreslås som en separat utbildningslinje. Utrymmet för decentralisering och lokal förnyelse bör ökas.

För egen del finner jag därför övervägande skäl tala för en sådan föränd­ring av.linjeorganisafionen för de yrkestekniska högskoleutbildningarna som UHÄ har föreslagit. Jag vill stryka under alt den föreslagna åtgärden inte i sig själv innebär någon innehållslig förändring av de nuvarande utbildningarna. Frågan om sådana förändringar måste även fortsättnings­vis prövas i nära samråd mellan högskolans organ och de arbetsmarknads­organisationer som är berörda och med stort hänsynstagande lill arbets­marknadens behov. Den föreslagna ramorganisationen av linjerna innebär därvid, som UHÄ betonat, att beslulsorganisafionen för fortsall utveckling och förnyelse förenklas och decentraliseras.

Den yrkestekniska högskoleutbildningens styrka har legat i den nära samverkan som etablerats med arbetsmarknadens organisationer. Jag de­lar den uppfattning som kommit fill uttryck i remissvaren att denna sam­verkan inte får försvagas. Del är därför bland annat angelägel all de informationsinsatser som blir nödvändiga i samband med omläggningen av linjeorganisafionen utformas med hänsyn till de olika inriktningarnas egen­art.

Jag förordar alltså att två nya linjer inrättas för yrkesteknisk högskoleut­bildning inom teknisk sektor, linjen för byggnadsteknik och linjen för industriell teknik, båda om 60 poäng samt att de nuvarande yrkestekniska utbildningslinjerna inom sektorn samtidigt avvecklas, Inga kostnader är förknippade med förslaget,

UHÄ har föreslagit atl linjen för industriell teknik, med inriktning mot tillverkningsindustri, anordnas vid högskolan i Skövde med 30 nybörjar­platser fr, o, m. budgetåret 1988/89. Jag beräknar medel för detta ändamål (+840000 kr,).

240


 


Tekniskt basår                                                                                 Prop. 1987/88: 100

Jag angav i förra årets budgetproposition atl jag skulle återkomma med förslag om ytterligare anordnande av s, k, tekniskt basår. Detta riktas till studerande frän gymnasieskolans treåriga samhällsvetenskapliga och eko­nomiska linjer och är avsett alt ge behörighet för teknisk och naturveten­skaplig högskoleutbildning. Det tjänar både till all vidga antalet studie-alternativ för studerande från dessa linjer — inle minst med tanke på flickornas yrkesval - och att öka rekryteringsbasen för högre teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Jag beräknar nu medel för ytterligare fyra studerandegrupper budgetåret 1988/89, Medlen bör ställas lill regeringens disposition (+700000 kr,).

Övriga frågor

Jag räknar med atl del skall vara möjligt att bedriva en fortsatt rationalise­ring inom högskolans administrativa verksamhet. Jag har härför beräknat en minskning av detta anslag med 1 056000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5. Lokalkostna­der m. m, vid högskoleenheterna rörande medelsanvisningen lill service som hänger samman med fastighetstjänsten tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+1017 000 kr.),

I enlighet med vad jag anfört under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan, rörande medelsanvisningen till lokal antagning, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+93 000 kr,).

Med anledning av den beslutade avvecklingen av låg- och mellanstadie­lärarlinjerna vid högskolan i Gävle/Sandviken resp. högskolan i Kalmar har UHÄ föreslagit en omfördelning mellan berörda anslag av medlen för gemensamma ändamål vid dessa högskolor. Jag har i enlighet härmed under förevarande anslag tagit upp medel som för innevarande år anvisats under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken (+1 380000 kr.).

Jag beräknar vidare under förevarande anslag en minskning med 68000 kr. Motsvarande belopp förs upp under anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anslagsposten för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Jag för under detta anslag upp en ny anslagspost. Högskoleutbildning i Blekinge, Under denna beräknar jag medel för den hittillsvarande verk­stadsindustrilinjen i Karlskrona, med motsvarande minskning under an­slagsposten Universitetet i Lund,

Jag beräknar slutligen under detta anslag en minskning svarande mot tidigare filldelade planeringsmedel av engångskaraktär för brandingenjörs­linjen vid universitetet i Lund (-182000 kr,).

Med hänvisning lill det nu anförda beräknar jag anslaget till (815 141 000 +112362000=) 927503 000 kr.

241

16    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Rättelse: S. 248 under Eskilstuna/Västerås och Falun/Boriänge Rättat till: (60) 60

90 resp, (60) (60) 120

S, 249 ändrade summor i rad 15, 21 och 23 samt rad 8 nerifrån är ändrad


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen dels föreslär riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen alt inrätta en allmän utbildningslinje, linjen för materialfysik, om 180 poäng den I juli 1988,

2.         bemyndiga regeringen all avveckla byggnadsindustrilinjen, elektronikindustrilinjen, fordonslekniklinjen, grafisk industrilinjen, livsmedelsindustrilinjen, pappers- och pappersmasseindustrilinjen, plast- och gummiindustrilinjen, processindustrilinjen, styr- och reg-lertekniklinjen, stålinduslrilinjen, sågverksinduslrilinjen, textil- och konfeklionsindustrilinjen, träindustrilinjen, underhållsleknikerlinjen samt verkstadsindustrilinjen fr. o. m, budgetåret 1988/89,

 

3,         bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, linjen för byggnadsteknik, om 60 poäng den 1 juli 1988,

4,         bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, linjen för industriell teknik, om 60 poäng den I juli 1988,

5.   fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

6,   till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1988/89 anvisa
ett reservationsanslag av 927503000 kr,

dels bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag anfört om planering för en matematisk-naturvetenskaplig utbildningslinje.

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1986/87 Utgift          339167000              Reservafion               4508429

1987/88 Anslag        347794 000

1988/89 Förslag        377253000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekono­miska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande) inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget be­räknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14, Bidrag till kommunal högskoleutbildning m, m.

242


 


 

 

Anslagsfördelning

 

 

 

Prop. 1987/88: -   Bil. 10

100

Högskoleenhet/Ändamål m, m.

1987/88

Beräknad ändring

 

 

 

1988/89

-

 

Universitetet 1 Stockholm

58043 000

4-

3411000

 

Universitetet 1 Uppsala

43 678000

4-

3 333 000

 

 

Högskolan 1 Eskilstuna/Västerås

1856000

4-

498000

 

 

Högskolan 1 Falun/Borlänge

2 505 000

4-

713000

 

 

Högskolan 1 Gävle/Sandviken

1897 000

4-

508 000

 

 

Högskolan 1 Örebro

23 198000

-1-

1067000

 

 

Universitetet 1 Linköping

17997 000

4-

2029000

 

 

Högskolan 1 Jönköping

1582000

4-

202000

 

 

Universitetet 1 Lund

57599000

4-

5 822000

 

 

Högskolan 1 Kalmar

375000

4-

948000

 

 

Högskolan 1 Kristianstad

1254 000

4-

484000

 

 

Högskolan 1 Växjö

13 896000

4-

1060000

 

 

Universitetet 1 Göteborg

51955000

4-

3 673 000

 

 

Högskolan i Borås

1461000

4-

100000

 

 

Högskolan 1 Karlstad

11247 000

4-

807000

 

 

Högskolan 1 Skövde

2582000

4-

757000

 

 

Universitetet 1 Umeå

29814000

4-

2 207000

 

 

Högskolan 1 Luleå

4929000

4-

663 000

 

 

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

3 792000

4-

283 000

 

 

Högskolan 1 Östersund

14680000

4-

1 174 000

 

 

Vissa kostnaderför ekonomlinjen

1291000

-

280000

 

 

Utgift

347 794000

+29459000

 

 

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

243


 


Ändamål/högskoleenhet m. m.'

2         Förändringar av anslagstck-

nisk natur

1.1       Medel för statistikerlinjen
(har under innevarande bud­
getår anvisats under anslaget
D 13, LIE) ULi

2.2    . Lokal antagning (medel har

under innevarande budgetår anvisats under anslaget D 7,1) US, UU, HE/V, HF/B, HG/S, Hö, ULi, HJ, UL, HKr, HV, UG, HB, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H, Hös

2.3          Med fastighetstjänsten sam­manhängande service (medel har under Innevarande bud­getår anvisats under anslaget D5,2) US, UU, ULi, UL, UG, UUm, HLu

2.4          Gemensamma ändamål (me­del har under Innevarande budgetår anvisats under an­slaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken) HG/S, HK

2.5          Medel för Internationalise­ring (har under innevarande budgetär anvisats under an­slaget D 7,1) US, UU, HE/V, HF/B, HG/S, Hö, ULi, HJ, UL, HK, HKr, HV, UG, HB, HKs, HS, UUm, HLu, HS/H, Hös

Summa under 2


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)

4-    473

103

21f

4-    456

4-  1400 4- 2650


 

 

Prop. 1987/88: 100

 

Bil. 10

 

 

Ändamål/högskoleenhet m.m,'-'

Kostnad

 

 

budgetåret

 

 

1988/89

 

 

(tkr

,)        ■'

3

Konsekvenser av tidigare be­slut

 

 

■3.1

Ökade resurser psykolog­linjen, BP 1984, US, UU,

 

 

 

UL, UG, UUm

4-

335

3.2

Minskat antal åp psykolog­linjen, BP 1984, US, UU,

 

 

 

UL, UG

-

380

3.3

Minskat antal åp sociala linjen, BP 1985, US, HÖ,

 

 

 

UL, HÖS

988

3.4

Minskat antal åp förvalt-

 

 

 

ningslinjen, BP 1985, US

-

209

3.5

Ökat antal åp ekonomlinjen.

 

 

 

BP 1985, ULi

4-

146

3.6

Ökat antal åp hotell- och res-taurangekonomllnjen, BP

 

 

 

1986, UG

4-

809

3.7

Minskat antal åp ekonom-

 

 

 

linjen, BP 1986. UG

-

292

3.8

Minskat antal åp p-linjen, BP

 

 

 

1986, UG

292

3.9

Ökat antal åp ekonomlinjens

 

 

 

basblock. BP 1986, HS

4-

337

3.10

Minskat antal åp ekonom-linjen, BP 1987, US, UU,

 

 

 

ULI, UL, HV, UG, UUm

 

0

3.11

Minskat antal åp juristlinjen.

 

 

 

BP 1987, US, UU, UL

 

0

3.12

Ökat antal åp systemveten-

 

 

 

skapliga linjen, BP 1987, HÖ

4-

284

3.13

Minskat antal åp förvalt-

 

 

 

ningslinjen. BP 1987, HÖ

-

142

3.14

Minskat antal åp p-llnjen, BP

 

 

 

1987, HÖ

142

3.15

Minskat antal åp sociala

 

 

 

linjen, BP 1987, HÖ

-

315

3.16

Minskat antal åp handels-och distributionslinjen, BP

 

 

 

1987, HS

315

3.17

Ökat antal åp handels- och distributionslinjen, BP 1987,

 

 

 

US

4-

315

3.18

Ökat antal åp turismlinjen.

 

 

 

BP 1987, HF/B, HK, HÖs

4-

1313

3.19

Ökat antal åp systemveten-

 

 

 

skapliga linjen, BP 1987, HS

+

473


 


Summa under 3


937


244


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


Ändamål/högskoleenhet m. m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr.)


Ändamål/högskoleenhet m. m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


 


4 4.0

4.1

4.2

4.3


Budgetförslag

Minskad administration, US,
UU, HE/V, HF/B, HG/S,
HÖ, ULi,HJ, UL, HK,
HKr, HV, UG, HB, HKs,
HS, UUm, HLu, HS/H,
HÖS
                                            -    463

Resurser för ekonomlinjens
fördjupningsdel, UHÄ, UU,
UL, HV, UG, UUm, HS/H        + 4022
Riktade resursförstärkningar
systemvetenskapliga linjen,
US,UU,HÖ, ULi, UL, HV,
UG,HKs,HS, UUm, HLu,
HÖS
                                             + 2626

Resursförstärkning för på­
byggnadslinjen i socialt be­
handlingsarbete, US, UL
            +    568


 

4,4

Resursförstärkning för eko-

 

 

 

nomlinjens basblock, HKr

4-

378

4,5

Okad planeringsram turism-

 

 

 

linjen, HF/B, HK, HOs

+

1261

4,6

Nedläggning av PEG, UUm

263

4,7

Resursförstärkning för psy-

 

 

 

kologlinjen, UUm

4-

263

4,8

Nya platser på internationel-

 

 

 

la ekonomlinjen, UG

4-

315

4,9

Minskad planeringsram eko-

 

 

 

nomlinjen, UG

-

315

4,10

Inrättande av statistiker-

 

 

 

linjen (se 2,1), ULi

 

0

Summa under 4

4-

8 392

Summa punkterna 2-4

.   +11979


' US = unlversitetet I Stockholm, UU = universltetet i Uppsala, HE/V=högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B = högskolan i Falun/Boriänge, HG/S = högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ=högskolan i Örebro. ULi = universltetet I Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL=universitetet I Lund, HH = högskolan I Halmstad, HK = högskolan i Kalmar, HKr=högskolan i Kristianstad, HV = högskolan i Växjö, UG = univer-sltetet i Göteborg, HB = högskolan i Borås, HKs=högskolan I Karlstad, HS = högskolan i Skövde, UUm = universitetet i Umeå, HLu = högskolan I Luleå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand,

äp 'BP

årsstudieplatser,

=budgetproposition,    . .


UHÄ hemställer att

1,   en allmän utbildningslinje, statistikerlinjen, omfattande 120 poäng inrät­
tas fr, o, m. budgetåret 1988/89,

2,    psykologutbildning efter grundexamen (PEG) avvecklas vid universite­tet i Umeå fr, o, m, budgetåret 1988/89,

3,    planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat,

4,    benämningen pä kontors- och dislributionslinjen (YTH) ändras lill kon­torslinjen fr. o, m. budgetåret 1988/89,.

5,    benämningen på handels- och distributionslinjen (YTH) ändras till han-del.slinjen fr, o, m, budgetåret 1988/89,

6,    under ett reservationsanslag D 9, Utbildning för administrativa, ekono­miska och sociala yrken för budgetåret 1988/89 anvisas 357610000 kr. med enligt av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter.

Anslagsframställning har avgivits även av styrelsen för Stiftelsen Stora Sköndal.


245


 


Föredragandens överväganden                                                                  Prop. 1987/88:100

För konsekvenser av tidigare fattade beslul beräknar jag i huvudsak medel i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föresla­git. För universitetet i Lund beräknar jag dock ytterligare (+800000 kr.) för storhushålls- och restauranglinjen.

Medel för Stiftelsen Slora Sköndal beräknar jag under anslaget D 14. Vissa bidrag lill kommunal högskoleutbildning (- 2 163 000 kr.)

Med hänvisning lill vad jag har anfört under anslaget D 5. Lokalkostna­der m, m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+218000 kr,),

I enlighet med vad jag under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifter inom högskolan m, m, anfört rörande medelsanvisningen till lokal antagning, lar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+103 000 kr.).

För gemensamma ändamål tar jag under detta anslag upp + 456000 kr., varav 400000 kr, avser högskolan i Gävle/Sandviken och 56000 kr, avser högskolan i Kalmar, vilka tidigare anvisals under anslaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken.

Jag räknar med atl del skall vara möjligt atl bedriva en fortsatt rationali­sering inom högskolans administrativa verksamhet. Jag har därför beräk­nat en minskning av delta anslag med 432000 kr.

Jag kommer i det följande att föreslå vissa resurser för ekonomlinjens fördjupningsdel. Högskolor, som i dag endast har basblock, bör pä sikt även kunna arrangera fördjupningsdelen.

Jag föreslår också alt den syslemvetenskapliga linjen lokaliseras till högskolan i Sundsvall/Härnösand med (30 platser) fr, o, m, budgetåret 1988/89,

Jag föreslår resursförstärkningar på påbyggnadslinjen i socialt behand­lingsarbete vid universiteten i Stockholm och Lund samt för ekonom­linjens basblock vid högskolan i Kristianstad,

Jag kommer vidare alt föreslå en ökning av antalet nybörjarplatser på lurismlinjen (+30). PEG-ulbildningen vid universitetet i Umeå (-10 plat­ser) föresläs bli nedlagd, samtidigt som medel motsvarande dem för PEG-ulbildningen, anvisas som resursförstärkning av psykologlinjen vid univer­sitelel i Umeå.

Jag föreslår också en minskning av antalet platser (-30) pä ekonom­linjen vid universitetet i Göteborg och en ökning av antalet platser (+30) på internationella ekonomlinjen i Göteborg,

Jag är för närvarande inte beredd atl föreslå omvandling av statistiker­linjen i Linköping till allmän linje. Jag avvaktar tills ytlerligare erfarenheter erhållits i samband med att den första studerandegruppen avslutat utbild­ningen.

Jag föreslår vidare alt benämningen av kontors- och distributionslinjen (YTH) ändras till kontorslinjen saml att benämningen av handels- och distributionslinjen (YTH) ändras till handelslinjen.

246


 


Resurssituationen inom sektorn                                                                                     Prop. 1987,/88: 100

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit resursförstärkning av vissa utbildningar inom sektorn. Enligt UHÄ skapar resursbristen avsevärda problem. Den låga resursnivån genomsnittligt sett försvårar i avsevärd utsträckning möjligheterna för högskoleenheterna att genom interna om­fördelningar förstärka de utbildningar som har speciellt behov därav, UHÄ för i anslagsframställningen särskilt fram syslemvetenskapliga linjen. Ock­så för psykologlinjen kvarstår otillfredsställda behov. Vidare föreslås me­delsförstärkningar dels för ekonomlinjens basblock vid högskolan i Kristi­anstad, dels för påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete. För de berörda högskoleenheterna och utbildningarna är delta av utomor­dentligt stor vikt.

För egen del vill jag anföra följande.

Administrativa, ekonomiska och sociala utbildningar har den lägsta re­sursnivån per ärsstudieplats av alla sektorer i högskolan. Den minskning som skedde 1987/88 med 180 nybörjarplatser på juristlinjen i Stockholm, Uppsala och Lund och med 420 nybörjarplatser på ekonomlinjen vid universiteten saml högskolan i Växjö innebär dock en lättnad i den an­strängda situationen eftersom motsvarande medel återförs som resursför­stärkning.

För påbyggnadslinjen i socialt behandlingsarbete är jag beredd att före­slå ökade medel (+564000 kr,) fr. o, m, budgelårel 1988/89. Linjen förläng­des fr. o. m. budgetåret 1987/88 frän 20 lill 30 poäng, för all den skulle kunna ge behörighet till den nya psykoterapiutbildningen. Den måste där­med innehålla moment av egen psykoterapi och handledning, samma mo­ment som tidigare föranlett behov av en resursökning på psykologlinjen.

Jag föreslår också att högskolan i Kristianstad ges en resursförstärkning för ekonomlinjens basblock (+378000 kr,) fr,o,m. budgetåret 1988/89. När högskolan i Kristianstad övertog utbildningen frän högskolan i Växjö överfördes otillräckliga resurser.

Nedläggning av PEG

UHÄ aviserade i anslagsframställningen inför budgetåret 1987/88 atl av­vecklingen av PEG (psykologutbildning efter grundexamen) skulle inledas fr.o. m.budgetåret 1988/89, UHÄ har nu gjort en inventering av antalet studerande till utbildningen. Inventeringen visar att efter den antagning som skett till PEG inför vårterminen 1987, det för närvarande är ca 308 personer till 154 antagningsplatser per år. Vid universitetet i Umeå köar emellertid enbart fem fill tio antagningsplatser. UHÄ finner därför att PEG kan avvecklas i Umeå fr.o. m.budgetåret 1988/89. Jag biträder UHÄ:s förslag.

UHÄ föreslår att de resurser (263 000 kr.) som frigörs när PEG-ulbild­ningen vid universitetet i Umeå läggs ner, skall användas till en resursför­stärkning för psykologlinjen i Umeå. Jag biträder förslaget.

247


 


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10

laneringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1988/89


tbildningslinie/poäng


Stock­holm


Solna      Uppsala


 

Eskilstuna/

Falun/

Gävle/

Örebro

Linkö-

Jön-

Västerås

Borlänge

Sandviken

 

ping/ Norr­köping

köping


 


latlig högskole-

 

 

tbildning

 

 

) Fortbildning i socialt

 

 

behandlingsarbete, 30*

20

 

Handelslinjen, 60

 

 

(YTH)

(30)'

 

Kontorslinjen, 60

 

 

(YTH)

 

 

Kostadministra-

 

 

tion, 20*

 

24

Kostterapi, 20*

 

16

Linjen för kost-

 

 

ekonomi och

 

 

kostterapi, 120

 

54

Psykologlinjen, 200

30

30

Psykologutbildning

 

 

efter grundutbild-

 

 

ningen (PEG), 80*

50

33

Storhushålls- och

 

 

restauranglinjen, 60

 

 

(YTH)

 

 

) Förvaltnings-

 

 

linjen, 140

(150)

(60)

Hotell- och restau-

 

 

rangekonomllnjen.

 

 

140

 

 

Linjen för personal-

 

 

och arbetslivsfrägor.

 

 

140

(150)

(60)

Sociala linjen, 140

(210)

 

Bostads- och fastighets-

 

 

förvaltningslinjen, 60*

 

 

Ekonomlinjen, 140

(405)

(305)

Internationella ekonom-

 

 

linjen, 160

 

(90)

Juristlinjen, 180

(400)

(290)

Samhällsvetar-

 

 

linjen, 120

 

(80)

Systemvetenskapliga

 

 

linjen, 120

(90)

(60)

Turismlinjen, 80

 

 

Planeringsram för

 

 

linjer enligt b)

1405

945

kommunal högskole-

 

 

tbildning

 

 

ADB-linjen, 40

90        150        30


(60)=

60

90


(30)'

(75)

(60)

 

 

 

(45) (150)

(60)

 

(60)=

(30) (30)'

(160) (30)

(90) (90)

(60)

(60)

 

(50)

(60)

 

120 -

60

510

360

60

60

30"

60=


248


 


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10

Ulbildningslinje/poäng         Lund/      Kal-        Kristian- Växjö        .Göle-     Borås      Karl-   Skövde   Umeå      Luleå      Sunds-    Öster- Summa

Malmö    mar-        stad                  '  borg                stad'                                    vall/        sund

Härnö­sand


40 30 30

36                                                                                    60

16                                                                 .32


72                                   38                                       164

30                                   30                                       150


28                                                                                   144

30
(30)        (120)            (30)             (60)                           (60)     765

(60)                                                                                     60


60        275        1 120    60      258   90        505     120       130      360    7783


30            150                                   30               810

9273


Statlig högskole-

 

utbildning

 

a) Fortbildning i socialt

 

behandlingsarbete, 30'

'      20

Handelslinjen, 60

 

(YTH)

 

Kontorslinjen, 60

 

(YTH)

 

Kostadministra-

 

tion, 20*

 

Kostterapi, 20*

 

Linjen för kost-

 

ekonomi och

 

kostterapi, 120

 

Psykologlinjen, 200

30

Psykologutbildning

 

efter grundutbild-

 

ningen (PEG), 80*

33

Storhushålls- och

 

restauranglinjen, 60

 

(YTH)

30

b) Förvaltnings-

 

linjen, 140

(120)

Hoteli- och restau-

 

rangekonomlinjen,

 

140

 

Linjen för personal-

 

och arbetslivs-

 

frågor, 140

(60)

Sociala linjen, 140

(150)

Bostads- och fastighets-

förvaltningslinjen, 60*

 

Ekonomlinjen, 140

(290)

Internationella

 

ekonomlinjen, 160

(90)

Juristlinjen, 180

(315)

Samhällsvetar-

 

llnjen, 120

(110)

Systemvetenskapliga

 

linjen, 120

(90)

Turismlinjen, 80

(60)

Planeringsram för

 

linjer enligt b)

1225     60

Kommunal högskole-

 

utbildning

 

ADB-llnjen, 40

90"

Summa

 


(30)          (60)            (30)

(210)    '

(60)'    (125)=       (280) (60)'   (150) (60)'

(30)         (120)

(120)

(20)          (60)

(40)          (90)             (48) (30)


 

(60) (120)

 

 

(30) (120)

585 960

(120)

(90)

(100)=

■ (30)'

30

2535

(40)'

 

 

 

420 1 165

(45)

 

 

 

345

(60)

(30)

(30)

(60) (60)

738 180


* Päbyggnadslinje,
' Endast basblock,

= Varav 30 basblock i Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Växjö och Sundsvall/Härnösand,

' Avser Västerås,

'' Avser Gävle,

" 30 i vardera kommun,

*■ Avser Malmö.

' Avser grundläggande rättsutbildning, 80 p,

* Avser Sundsvall,                                                                                                                                               249
' Antagning sker var tredje termin, ingen antagning budgetåret 1988/89,


 


Turismlinjen                                                                                                                  Prop, 1987/88: 100

Turismlinjen inrättades som allmän utbildningslinje vid högskolorna i Fa­lun/Borlänge, Kalmar och Östersund budgetåret 1987/88. Antalet nybörjar­platser är 40, 30 och 30. Tillströmningen av sökande lill linjen är myckel stor. Arbetsmarknaden efter avslutade studier är god. Inom turistbran­schen bedömer man att en fortsatt expansion är sannolik, Sveriges Tu­ristråd föreslog i sin utredning atl turismlinjen skulle ha 180 nybörjarplat­ser per år. För utbildningens kvalitet är del också viktigt att dimensione­ringen ytterligare ökas på berörda orter. Genom delta skapas underlag för en större lärarkår med bättre möjligheter lill inbördes specialisering. Möj­ligheterna till forskningsanknytning av utbildningen blir därmed också bättre. Mot denna bakgrund anser jag atl en ökning av antalet platser pä lurismlinjen är angelägen, 1 prop, 1987/88: 64 om särskilda regionalpolitis­ka insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag aviserat förslag om att 20 resp, 30 nybörjarplatser bör tillföras högskolorna i Falun/-Borlänge och Östersund, Medel för dessa platser har för budgetåret 1988/89 beräknats i prop, 1987/88:64. Jag föreslär nu att högskolan i Kalmar fr.o.m, budgetåret 1988/89 tillförs 30 nybörjarplatser pä lurism­linjen i enlighet med vad jag tidigare anfört. Jag beräknar medel för detta fill (+473 000 kr.).

EkonomUnjens fördjupningsdel

UHÄ lar i sin anslagsframställning upp till behandling frågan om hur ekonomlinjens fördjupningsdel i framtiden skall organiseras. När den nya ekonomlinjen inrättades budgetåret 1983/84 organiserades den som ett basblock på 80 poäng följt av fördjupningsstudier på 60 poäng med alterna­tiva inriktningar.

Universiteten och vissa andra högskolor anordnar utbildning på hela linjen, medan ett antal av de mindre högskolorna enbart har basblocket, Alla studerande vid de sistnämnda har dock rätt atl forlsälla studierna vid universitet och vissa högskolor. Genom avtal mellan universiteten och berörda högskolor har motlagaransvarel fått en temporär lösning. Rege­ringen gav den 30 maj 1985 UHÄ i uppdrag att se över frågor som rör ekonomlinjens fördjupningsdel, UHÄ har nu redovisat översynen i rappor­ten Ekonomlinjen, Analys och förslag rörande övergången från basblock till fördjupningsdel, Pä grundval av rapporten föreslår UHÄ atl fördjup­ningsdelen organiseras utifrån följande utgångspunkter.

Planeringen bör enligt UHÄ baseras på alt 75 procent av de studerande på ekonomlinjen vid högskoleenheter med enbart basblock går vidare till fördjupningsdelen. Full kostnadsläckning bör enligt UHÄ, ges de motta­gande högskoleenheterna för dessa studerande. De studerande vid högsko­leenheter med enbart basblock bör garanteras plats pä fördjupningsdelen vid bestämda högskoleenheter och dessa bör tilldelas resurser inom sek­torsanslaget för det antal studerande som de skall kunna ta emot.

Enligt min mening är det angeläget atl dessa frågor får en ändamålsenlig lösning. Frågan om fördjupningsdelens spridning och de reella möjligheter-


 


na att bedriva dessa studier runtom i landet tillhör en av de ännu olösta Prop. 1987/88: 100
frågorna i samband med atl AU-utredningens förslag genomfördes. Som Bil. 10
jag anförde i prop, 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av Bergslagen och norra Sveriges inland är brist på utbildad arbets­
kraft ofta ett hinder för utveckling av näringslivet vid nyetableringar och
expansion. Lokalisering av högskoleutbildning till en ort kan medföra all
ett negativt mönster bryts, I och med all industrin i allt större utsträckning
övergår lill kunskapsintensiv produktion blir närheten till utbildning en allt
                                          

viktigare lokaliseringsfaktor, I propositionen har jag beräknat medel första året för vardera 30 platser för alt fördjupningsdelen skall kunna starta vid högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund.

Jag föreslår nu också all fördjupningsdelen inrättas vid högskolan i Eskilstuna/Västerås (+30 platser). Jag beräknar medel för detta (+360000 kr.).

Enligt min mening är det även ur kvalitetssynpunkt positivt att fördjup­ningsdelen kan arrangeras vid de högskolor som idag endast har basbloc­ket. Det är dock inte antalet inriktningar av fördjupningsdélen på en högskola som bestämmer kvaliteten. Innehållet i utbildningen och dess utformning anser jag vara viktigare faktorer. En specialisering och därmed en profilering av fördjupningsdelens inriktning, utifrån högskolans egna förutsältningar samt av resursskäl är bättre. Detta medför all onödig konkurrens mellan högskolorna i stället ersätts av koncentration på ett fätal inriktningar och därmed ger en god kvalitet på utbildningen.

Närhet till utbildningen är ofta en förutsättning för att den enskilde skall kunna ta del av den. Del är därför viktigt alt utbildningen anordnas så atl den blir lättillgänglig. En fullständig ekonomutbildning pä så många orter som möjligt är enligt min mening och mot bakgrund av vad jag ovan anfört ett viktigt bidrag lill en utjämning av utbildningsklyftorna. Jag är dock medveten om de problem som ett genomförande av detta förslag medför. Såväl lärarsitualionen som vissa lokal- och ulrustningsproblem bör genom en successiv ulbyggnad av ekonomlinjen kunna lösas på ett lillfredsslällan-de sätt. Jag anser således att orter som i dag endast har basblocket skall erhålla även fördjupningsdelen. Jag avser all senare föreslå regeringen atl uppdra åt UHÄ att utarbeta en plan för alt genomföra detta.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1,         avveckla psykologulbildning efter grundexamen (PEG) vid universitetet i Umeå fr, o. m, budgetåret 1988/89,

2,    ändra benämningen av kontors- och dislributionslinjen (YTH) fill kontorslinjen fr. o, m. budgetåret 1988/89,

3,    ändra benämningen av handels- och distributionslinjen (YTH) till handelslinjen fr, o, m, budgetåret 1988/89,

4,    fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

5,    lill Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yr­ken   för   budgetåret   1988/89   anvisa   ett   reservationsanslag   av

377253 000 kr,                                                                                                                                251


 


D 10. Utbildning för vårdyrken

412735000 408050000 430321000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Reservation


7827 021


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statli­ga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhelsområ; de. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högsko­leutbildning m. m.


Anslagsfördelning Högskoleenhet/ändamål m. m.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


Karolinska institutet                                       129538000       -t-    7501000

Universitetet I Uppsala                                 55427000       +    5066000

Universitetet i Linköping                               25412000       -t-    2032000

Universitetet i Lund                                      70097000       -I-    6479000

Enheten för tandläkarutbildning i Malmö       23 853 000    -    8516 000

Universitetet I Göteborg                               64738000       -l-    6030000

Universitetet i Umeå                                     38985000       -1-3 679000

Utgift                                                             408050000       +430321000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ).
                                                                 -

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.


Ändamål/högskoleenhet m, m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


Ändamål/högskoleenhet m, m.


, Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


 


2         Förändringar av anslagstek-

nisk natur

2.1       Påbyggnadslinje för logope-
der (medel har under Inneva­
rande budgetår anvisats un­
der anslaget D 13, Lokala
och individuella linjer och

enstaka kurser) UL                     -l-    278

2.2       Medel för den tandvårdande
verksamheten vid enheten
för tandläkarutbildning i
Malmö

(beräknas under D 21, Odon­
tologiska fakulteterna)
                -  1965

2.3       Lokal antagning (medel har
under innevarande budgetär
anvisats under anslaget D 7,
Vissa särskilda utgifter Inom
högskolan m, m.) Kl, UU,

ULi, UL, UG. UUm                   +      24


2.4       Med fastighetstjänsten sam­
manhängande service (medel
■ har under innevarande bud­
getår anvisats under anslaget
D 5, Lokalkostnader m, m,
vid högskoleenheterna) UU,
ULi,UL, UG, UUm

2.5        Medel för internationalise­
ring (har under innevarande
budgetår anvisats under an­
slaget D 7, Vissa särskilda
utgifter inom högskolan
m.m,)KI, UU,ULI, UL,
UG, UUm

Summa under 2


222

-F    277 -  1 164


252


 


Ändamål/högskoleenhet m, m,'


 

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m, m,'

Kostnad

budgetåret

 

budgetåret

1988/89

 

1988/89

(tkr,)

 

(tkr,)


 


3         Konsekvenser av tidigare be-

slul

3.1      Tandläkarlinjen, nedläggning

av enheten i Malmö                    - 9270

3.2          Tandläkariinjen. minskad planeringsram, UG                -    550

3.3          Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UUm             -    345

3.4          Läkariinjen, minskad plane­ringsram. Kl        - 4 115

3.5          Läkarlinjen, minskad plane­ringsram, ULI     -    302

3.6          Läkarlinjen, minskad plane­ringsram, UG       -  1 223

3.7          Rehabiliteringslinjen, ökad planeringsram. Kl                +      90

3.8          Rehabiliteringslinjen, ökad planeringsram, UL              +90

3.9          Rehabiliteringslinjen, mins­kad planeringsram. Kl          -    225

Summa under3                                        -15850


4         Budgetförslag

4.0          Minskad administration. Kl, UU, ULi, UL, UG, UUm

4.1          Receptarielinjen, 40p, ökad planeringsram, UU

4.2          Receptarielinjen, 80p, ökad planeringsram, UU

4.3          Påbyggnadsutbildning I psy­koterapi, 60p, UL

4.4          Påbyggnadsutbildning i sjuk­gymnastik. Kl

4.5          Påbyggnadsutbildning för lo-gopeder, UL

Summa under 4

Summa punkterna 2—4


-     530

-I-    236

-I-    100

-t    630

-h    262

O + 698 -I63I6


' KI = karolinska Institutet, UU = unlversltetet I Uppsala, .ULi = universltetet i Linköping, UL=unlversitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universlletet i Umeå,

253


 


UHÄ hemställer all                                                                                                    Prop, 1987/88:100

Len påbyggnadsutbildning för logopeder omfattande 20 poäng inrättas    Bil. 10 fr.o, m, budgetåret 1988/89,

2,  planeringsramar för budgetåret 1988/89 fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat,

3,  under ett reservationsanslag D 10. Utbildning för vårdyrken för budget­året 1988/89 anvisas 391 734000 kr. med enligt av UHÄ angiven fördelning pä anslagsposter.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslul beräknar jag medel i enlighet med UHÄ:s förslag.

För sammanhangets skull behandlar jag under anslaget även vissa frågor rörande den kommunala högskoleutbildningen inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Medlen fill denna utbildning anvisas under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning.

Planeringsramar för statlig utbildning inom sektorn för utbildning för vård­yrken budgetåret 1988/89 Statlig högskoleutbildning

Utbildningslinje m, m.          Högskoleort

Stock- Upp-    Lin-      Lund/   Göte-    Umeå   Sum-
holm    sala      kö-       Malmö borg                  ma

ping


80

48

845

Apotekarlinjen, 160 poäng                 80

Logopedllnjen, 120 poäng       24'                              24'         O'                      48

Läkarlinjen, iiu poäng Receptarielinjen, 80/40 poäng

Rehabiliteringslinjen, sjukgymnastik, 100 poäng Tandläkarlinjen, 180 poäng Utbildning i psykoterapi.

Läkariinjen, 220 poäng         280       110  60         190       103       102         845

300=                                                           300

poäng

248
80         60          260

Rehabiliteringslinjen,

sjukgymnastik, 100 poäng     144                              104

Tandläkarlinjen, 180 poäng   120

60 poäng                                 24                                  16                      16           56

Påbyggnadslinje i toxikologi,

20/60 poäng"                              30                                                                         30

Päbyggnadslinje I

sjukgymnastik, 20 poäng        20                                20                                    40

Tandsköterskeutbildning,'

18 månader                                                                 20         80                      100

Summa                                                                                                           2007

' Antagning var tredje termin. Ingen antagning vid universitetet I Göteborg 1988/89, = Varav 80 nyböoarplatser avser receptarielinjen, 80 poäng,

' Avser gymnasial utbildning som bedrivs i anslutning till den odontologiska verk­samheten vid resp, högskoleenhet, ■* Antagning var fjärde termin.


Läkarlinjen

Med anledning av motioner under vårriksdagen om en ökad dimensione­
ring av läkarutbildningen vid universitetet i Umeå uttalade riksdagen (UbU
1986/87:18, rskr. 157) all man förutsätter all riksdagen föreläggs förslag
                                                    254


 


om förändringar i läkarutbildningens dimensionering och lokalisering, om    Prop: 1987/88: 100 konsekvenserna av de aviserade förslagen om läkarfördelning samt den    Bil. 10 vidare beredningen av framtaget material om läkarlillgången ger anledning fill delta.

Socialstyrelsen har redovisat antalet vakanser inom den offentliga sjuk­vården. I rapporten Läkarbemanning 85 visas all andelen vakanta tjänster för vidareutbildade läkare har ökat från 7,9 procent år 1982 till 9,4 procent år 1985. En orsak till detta är atl landslingen de senaste åren inrättat betydligt fler tjänster än tidigare. Före 1983, då den nya hälso- och sjuk­vårdslagen trädde i kraft, fick landslingen inte inrätta nya läkartjänster utan socialstyrelsens medgivande. En annan orsak är all allt fler specialis­ter går till verksamhet utanför den offentliga sjukvården.

På grund av läkarlinjens längd är det enligt UHÄ svårt att förutsäga vilken dimensionering av läkarlinjen som ger balans på arbetsmarknaden. Det beslut om nedskärning av läkariinjens dimensionering som trädde i kraft läsåret 1984/85 kommer inte att ge effekt på arbetsmarknaden förrän tidigast år 1990 då det blir en minskning av antalet underläkare. Först vid slutet av 1990-talet kommer dimensioneringsminskningen att märkas på antalet nya specialister.

UHÄ redovisade i anslagsframställning för budgetåret 1986/87 tillgäng­ligt underlag för bedömning av del framtida behovet av läkare. I det ingick bl, a. en rapport (SOU 1984:50) från HS 90, Personal för framlidens hälso-och sjukvård, UHÄ:s bedömning var alt det underlag som då fanns till­gängligt var osäkert som grund för beslut om ändrad dimensionering. Ett sådant beslut borde enligt UHÄ:s mening föregås av en vägning av olika mål för t, ex. vårdens utveckling, utbildningspolitiska mål och samhälls­ekonomiska mål i övrigt.

Antalet läkare ökar snabbi i Sverige pä grund av den kraftiga ökningen av antalet utbildningsplatser under 1950- och 1960-talen. Under åren 1972-1984 var antalet nybörjarplatser på läkariinjen I 026 per år.

Enligt beräkningar av HS 90 kommer antalet yrkesverksamma läkare att uppgå till ca 28500 år 2000, dvs, nästan tre gånger så många som år 1970, Sveriges Läkarförbund visar i sin rapport Den framlida läkararbetsmark-naden i Norden att antalet läkare kommer atl fortsätta att öka fram fill år 2005, dä ökningstakten minskar som en följd av en ökad pensionering.

En stor osäkerhetsfaktor i beräkningarna av läkarlillgången är enligt UHÄ bortfallet under grundutbildningen. En granskning av examina­tionsstatistiken över avlagda läkarexamina under läsåren 1978/79 — 1985/86 i relation till antalet nybörjarplatser på läkariinjen sju år tidigare visar en genomsnittlig examinafionsfrekvens på 89 procent.

I den senaste långtidsutredningen (LU, SOU 1987:3) redovisas utveck­lingstendenserna inom olika områden av den svenska samhällsekonomin. Här framgår bl.a. att den offentliga konsumtionens tillväxt har dämpats avsevärt under de senaste decennierna.

LU 87:s baskalkyl för åren fram till 1995 utgår från all ett ökat utrymme
för investeringar och privat konsumtion kräver en dämpning av de offentli­
ga utgifterna. För hälso- och sjukvärden anges ett expansionsutrymme om
1,1 procent per år.
                                                                                                                                      255


 


I prop. 1986/87: 150 Reviderad finansplan 1986 redovisar regeringen sin    Prop. 1987/88: 100 syn på hur den ekonomiska politiken bör utformas. Finansplanen följer i    Bil., IO stort sett LU 87:s rekommendation att begränsa den reala volymökningen i den kommunala verksamheten och framhåller att ansträngningar måste vidtas för att hålla nere det totala skattetrycket.

För egen del får jag anföra följande.

Den avgörande faktorn vid bedömningen av del antal läkare som bör utbildas är, enligt min mening, vilkel ekonomiskt utrymme som samhället kan medge för hälso- och sjukvårdens expansion. De beslul som nu har fatlats av regering och riksdag om den ekonomiska politiken innebär all hälso- och sjukvärdens lillyäxt måste hålla sig inom en ram om drygt I procent per är. Om denna begränsning kan hållas kommer tillgången pä läkare att något överstiga efterfrågan under 1990-talet, Om däremot lands­tingskommunernas utgifter för hälso- och sjukvården tilläts öka avsevärt mer än I procent per år de närmaste åren kan en bristsituation bestå ytteriigare en tid.

En dimensioneringsändring av grundutbildningen påverkar inle läkarar-betsmarknaden förrän efter tidigast 6 är vad avser underläkarljänsler och efter 11-12 år vad avser tjänsier för vidareutbildade läkare. Jag bedömer inle atl del underlag som har redovisats ger anledning alt nu ändra dimen­sioneringen av läkarlinjen.

Tandläkarlinjen

Regeringen har den 15 oktober 1987 bemyndigat mig att tillkalla en särskild . utredare (Dir 1987:43).med uppgift atl se över tandvärdsutbildningarna inom högskolan m. m. Kommitténs uppdrag är föranlett av den förbättrade svenska tandhälsan, beslut om ändrad dimensionering av tandläkarutbild­ningen och den nya tandvårdslagen (1985: 125).

Utredaren skall överväga om landvårdsutbildningarna inom högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig för att möta de vårdbe­hov som föreligger och förväntas uppstå inom en överskådlig framlid.

Utredaren bör mot denna bakgrund överväga om innehållet i utbildning­arna, deras längd, dimensionering och förkunskapskrav behöver ändras, samt om tandvårdsutbildningarna i vissa delar kan integreras utan atl avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning.

Uppdraget skall redovisas före utgången ay år 1988,

Socialstyrelsen presenterade den 11 september 1987 en tillgängsprognos på tandläkare fram till år 2025 (PM 175/87).

Styrelsen drar följande slutsatser.

Med nuvarande intag till utbildningen, yrkesverksamhelsgrad och värd­efterfrågan, är oron för en betydande ökning av arbetslösheten bland tandläkarna obefogad.

Enligt min uppfattning bör mot bakgrund av det aktuella utrednings­uppdraget - UHÄ:s anslagsframslällning och socialstyrelsens prognos -inga förändringar göras vad avser tandläkarlinjen,

I prop. 1983/84: 100 (bil. 10) föreslog min företrädare att samtliga kostna­
der som hade ett direkt samband med den kliniska utbildningen och
                                                         256


 


tandvården vid högskoleenheterna, skulle anvisas under anslaget Vissa    Prop. 1987/88: 100 landvårdskostnader.   Sektors-   och   fakultetsanslagen   minskades   med    Bil. 10 33 milj. kr. Samtidigt ökades anslaget Vissa landvårdskostnader med mot­svarande belopp.

Vid beräkningarna av besparingen för Malmö-enheten föreslår UHÄ att en omfördelning görs av resurser frän anslaget Utbildning för vårdyrken anslagsposten Universitetet i Lund, enheten för tandläkarutbildning i Malmö till anslagsposten Universitetet i Lund under anslaget Odontolo­giska fakulteterna. Omfördelningen avser medel för kostnader som har med landvården m,m. inom odontologisk forskning all göra och som vid en tidigare anslagsomläggning förts bort från fakultetsanslaget. På så vis garanteras forskningsresurserna för enheten för tandläkarutbildning i Malmö tills ett slutgiltigt beslut om den framtida odontologiska forsknings-och utbildningsorganisationen i hela landet kan las. Jag biträder förslaget och har vid min anslagsberäkning tagit hänsyn härtill (-2037 000 kr,),

Receptarielinjen

När receptarielinjen reformerades år 1983 startade samtidigt en variant av linjen om 40 poäng för redan yrkesverksamma apotekstekniker. Utbild­ningen fick 200 nybörjarplatser per är och föriades lill universitetet i Uppsala, T,o,m, budgetåret 1986/87 beräknas cirka 900 apotekstekniker ha berelts plats på utbildningen och efterfrågan är alltjämt myckel hög frän såväl studerande som arbetsmarknaden, UHÄ föreslär att utbildningska­paciteten höjs lill 240 nybörjarplatser per år. Jag föreslär en utökning med 20 nybörjarplatser fr, o, m, höstterminen 1988, Jag beräknar medel för budgetåret 1988/89 med 118000 kr.

Påbyggnadslinjen utbildning i psykoterapi

Riksdagen har beslutat att päbyggnadsutbildningen i psykoterapi fr, o, m, innevarande budgetår skall reformeras i enlighet med det förslag som framlades i prop. 1986/87: 100 bil, 10, Den nya utbildningen omfattar 60 poäng och motsvaras huvudsakligen av den tidigare s, k. steg 2-utbildning-en, UHÄ föreslår i årets anslagsframställning atl linjen skall inrättas med 16 nybörjarplatser även vid universitetet i Lund,

För egen del får jag anföra följande. För närvarande finns utbildningen bara vid karolinska institutet och universitetet i Umeå, Det finns ett stort behov av utbildningen i södra Sverige, Jag förordar därför all påbyggnads­linjen i psykoterapi föriäggs även till universitelel i Lund fr, o, m, hösten 1988 med 16 nybörjarplatser till en kostnad av 630000 kr, första året.

257

17    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


E o

00

iS

c

o

00

c c


 

 

=o fe-g-1

sD Tj- o

00 o

\D OO

- oo

O o-l

r

 

 

§?

. o

§

' =   -

 

 

 

 

 

 

3        .b   c/1   <"   00

._

i/i

i?   S|_

3

'5?o

Hälso- och sj

linjen, 80/90

Hörselvärdsli

Laboratoriea

Orlopedtekni

Rehabiliterinj

Q.

2

ca c E

a omso

ygienis gnadsll ning till

SS

(A

00

° ?.

tu

.1

-3 o j; 00

yo   OJ

tä

3

,S o T3   >, =

S'?

■;;?

o c   3 -CJ 1

o o , "iS c

GC 00 H a-   (8

j= :=


'O -O -ti


 

 

 

(

 

-

m

os

 

r--

 

 

 

 

o

(N

00

r

 

OS

 

w-i

"

 

OJ

 

r-

00

t--

 

 

 

00

(N

CO

 

 

 

 

r4

>o

 

 

 

r--

 

00

m

 

 

os

 

r--

(N

'

 

r-

Os

rsi

 

 

«0

sc

00

r

'

 

 

r

m

O

 

a

 

 

""

 

 

 

T3

 

C

 

 

onj  (u

 

*r\   

 

 

 

C rt

 

'-"D.

 

JZ   flj

 

g

 

   3

 

 

 

HJ ui

 

•—1 ifl

 

c u

 

= "«

 

J2 tf

E

  j«

3

9   3

c/5

-1J


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


258


 


ti ,

Z X) -J

s 5

> Sj ~J

 


OOOVfN        r-JONr*        o        "/-lO \OV-ir-r*-)        rOS r--        i/        0(N

, o w rl

00    -

c c

, o

oo o

n2

ort     d    2-

>   O)   c/l  

3 .E   i/i   =«   00

'" 2'=,s

c   rt oM U •-   > ■ ■p 1- .: ■

-i: ■:;;

■;: 00

g  c g u E E

CO

.E   4J   3

y: ._

'= -Ä "S

o sD ■'

£ 3 j o OJ ( .D -pJ

00 c    I

>, 00 o

JZ   oo ''

-lOcii

cd ocTj


 

tn

OO

r~-

r

c

 

m

r«i

 

r*-i

r*

 

 

SD

 

r*-i

SD

 

(N

r

 

 

 

 

ri

\D

r--

r

r-i

 

00

O

m

r*-i

(N

 

Tj-

 

fM

ri

*N

 

vn

m

 

rs)

 

V-)

ri

r-l

m

 

lO

r-

 

rj

 

 

 

r

 

(N

 

r*

 

 

 

ri

 

 

a>

 

"O

 

c

 

ID rr

 

ort 0)

 

■'-'  i/)

 

t/i

 

£

 

 

 

a.

 

J=

 

(j

 

o

 

L.   ,3

 

OJ     UI

 

■3) c«

 

c   u

 

ort

B

i2 rt  i>

E

JS i2

3

9 =

C/3

-J J£


Prop, 1987/88: Bil. 10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

O

 

 

 

 

OJ

 

ti;

 

 

 

 

-O

 

 

 

 

 

d   3

 

o

 

 

 

 

3   3

 

Jai

 

 

 

 

.B-e

 

t/}

 

 

 

 

u

■a

OJ

 

 

 

Z ES

'E*

oca

-O

 

 

 

■T3   o   «

'fT:

> 

C

■C2 t/1

3

o "g

C 3

E E

o

(U

 

omniun, oleförbun Malmö k Vårdskol

j>: _o

ort o.

u

    OJ

J=

p-

Ja;

u

 

- i- h

.   O CCQ

:0

E

c

3 X)

v-

£

C 3

■o t/1 IJ

w   cd

E °

1!

2

E E o

Mall rVå ser a ser a

gä

c,2

c3 "O

.o o t o

OJ a>

u

 

.!£

U      '

t: 2

t/] t/]

OJ

O

Oi  t/1  rt  c

> >

tTi   rt

U     1-

c/1 -

■■o E a

r avs er av diepl diepl

 

So

rt rt

in

>S

D   'yi   3   3 w   rt   wo   «

E

E ~

 

c

 

 

rt  ~~     1/5    t/3

OJD 1-

 

Q, Q.

 

OJ

a>

-2 O. ll: ji;

a   "U

12 !5 \o (1

"o.

t/) >

1/5

a ort ort

C    >

<< 

_c c

 

"i

<< 

(N vO 0\

»O n fi

   n

1*,      ■

u-,

vC

r

00    j-    c   

■SI       f,


100


259


 


övrigt                                                                                              Prop, 1987/88:100

Jag har under detta anslag liksom under andra räknat med en fortsall rationalisering inom högskolans administration. Jag har därför beräknat en minskning av anslaget med 530000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5, Lokalkostna­der m, m, vid högskoleenheterna rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten. lar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+222000 kr,).

Kommunal högskoleutbildning

Resursutnyttjande m. m.

Rekryleringssituationen är fortfarande det dominerande problemet för den kommunala högskolans vårdutbildningar, Rekryleringsåtgärder planeras och genomförs av utbildningshuvudmännen, bl, a, i enlighet med den ut­redning som UHÄ gjorde hösten 1986 på regeringens uppdrag och som redovisades i samband med förra årets anslagsframställning.

Förnyelsearbete avseende utbildningarnas innehåll och studieorganisa­tion tillsammans med frågor om utbildningarnas kvalitet står i centrum för arbetet ute på vårdhögskolorna. UHÄ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 präglas av dessa frågor.

Budgetåret 1986/87 utnyttjades 84 procent av den planeringsram som riksdagen beslutat, vilkel var 4 procent lägre än året dessförinnan,

Ulbildningshuvudmännens och UHÄ:s utgångspunkt har varit alt lämna ett förslag, som på bästa sätt svarar mot sjukvårdens personalbehov,

UHÄ föreslår oförändrad planeringsram för den kommunala högskolans vårdutbildningar. För alt möjliggöra bl, a, den planerade utbyggnaden av påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen har UHÄ gjort förändringar i planeringsramarna för olika päbyggnadslinjer,

I redovisningen av regeringsuppdraget om resursutnyttjandet hösten 1986 föreslog UHÄ ålgärder för alt öka rekryteringen bl, a, lill hälso- och sjukvårdslinjens inriktningar mol onkologi resp, diagnostisk radiologi. En av de föreslagna åtgärderna innebar all de särskilda förkunskapskraven skulle tillgodoses inom ramen för högskoleutbildningen som då skulle förlängas. Dessa två inriktningar på hälso- och sjukvårdslinjen startade hösten 1986 resp, hösten 1987 som försöksulbildningar. Med anledning av de positiva erfarenheterna ur rekryieringssynpunkt anser UHÄ alt för­söksverksamheten bör vidgas till att omfatta antagning lill hälso- och sjukvårdslinjens samtliga sex inriktningar fr, o, m, budgetåret 1988/89,

För egen del får jag anföra följande. Det är angeläget att hälso- och sjukvårdslinjen kan dra till sig tillräckligt antal sökande så all sjuksköler-skebristen i landet kan avhjälpas. Ungdomskullarna blir allt mindre. Vård­linjen i gymnasieskolan får ett mindre rekryteringsunderlag. Del betyder att den naturliga rekryteringsbasen för hälso- och sjukvårdslinjen minskar. Såväl vårdlinjen inom gymnasieskolan som hälso- och sjukvårdslinjen i den kommunala högskolan domineras helt av kvinnliga studerande.

Jag förordar atl den av UHÄ föreslagna försöksverksamheten får starta                          260


 


höstterminen 1988, Del är önskvärt atl utbildningsmyndigheterna i delta Prop, 1987/88: 100 sammanhang riklär särskilda informations- och rekryteringsålgärder mol Bil. 10 manliga studerande t, ex, i gymnasieskolan eller i den kommunala vuxenut­bildningen. Försöksverksamheten bör utvärderas från såväl rekryterings-, jämställdhets- som kvalitetssynpunkt. Jag förutsätter att denna försöks­verksamhet kan planeras och genomföras utan ökning av de ekonomiska ramar som finns på statsbudgeten för hälso- och sjukvårdslinjen,

Mina förslag till förändring av nybörjarplatser inom den kommunala högskolan framgår av följande tabell.

Förändring av nybörjarplatser 1988/89

 

Linje

UHÄ

Föredraganden

Hälso- och sjukvårdslinjen

-  16

-  16

Hörselvårdsllnjen

+  16

-H  16

Påbyggnadslinjer i anslutning till

 

 

hälso- och sjukvårdslinjen

-123

-200

Laboratorieassistenllinjen

-    7

-    7

Rehabiliteringslinjen

-H30

0

Summa

0

-207

Rehabiliteringslinjens påbyggnadslinjer

UHÄ föreslår en fortsatt utbyggnad med 130 nybörjarplatser av påbygg­nadslinjerna till rehabiliteringslinjen. För närvarande finns fyra inriktning­ar fördelade på primärvård, läns- och regionsjukvård saml psykiatrisk vård.

För egen del anser jag att regering och riksdag inle bör delaljreglera påbyggnadslinjernas innehåll, t.ex, i form av att föreskriva inriktningar. Det bör ankomma på UHÄ atl i ulbildningsplanearbetet fastställa vilka inriktningar som får förekomma.

Påbyggnadslinjerna till rehabiliteringslinjerna inrättades höstterminen 1986 med 160 nybörjarplatser varav 120 inom den kommunala högskolan, och de övriga 40 nybörjarplatserna fördelade mellan karolinska institutet och universitelel i Lund, Inrättandet av delta förhållandevis stora antal nybörjarplatser var en kraftig satsning inom rehabiliteringsområdet. Jag anser att en ytteriigare ökning av aiitalet nybörjarplatser på påbyggnads­linjerna lill rehabiliteringslinjen nu kan anslå. Beträffande lokalisering och dimensionering lill nya orter hänvisas till tabell.

Påbyggnadslinjen tiU hälso- och sjukvårdslinjen, m. m.

I fjolårels anslagsframställning aviserade UHÄ förslag om förändringar i
utbildning inom anestesisjukvård och inlensivsjukvård. Nuvarande studie­
organisation har efter drygt tre år visat sig leda till negativa konsekvenser
för hälso- och sjukvården, UHÄ föreslår, med stöd av en bred remissopi­
nion, all linjen delas i två inriktningar, en mot anestesisjukvård och en mot
intensivsjukvård. Uppdelningen innebär inga förändringar i övrigt.
För egen del får jag anföra följande.
                                                                                                             261


 


1 likhet med vad jag har anfört angående rehabiliteringslinjens på-    Prop. 1987/88: 100 byggnadslinjer anser jag att det bör ankomma på UHÄ att, om så är    Bil, 10 önskvärt mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens behov och de studeran­des intresse, själv besluta om inriktningar på påbyggnadslinjer.

Kompletterande utbildning i allmän hälso- och sjukvård ges i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen. UHÄ föreslår en minskning av planeringsra­men nied 123 nybörjarplatser. Mot bakgrund av det stora antalet tomma platser på utbildningen förordar jag en minskning med 200 platser (-792000 kr.),

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill (408 050 000 -F 22 271 000=) 430 321 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.  fastställa planeringsramar för budgetåret 1988/89 i enlighet med
vad jag har förordat,

2,  till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89 anvisa ell
reservationsanslag av 430321 000 kr.

D 11. Utbildning för undervisningsyrken

1986/87 Utgift          799618000              Reservation              31880279

1987/88 Anslag       831523 000

1988/89 Förslag        812865000

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna samt den del av personalutbildningen för skolväsendels behov som hänföres lill universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn samt för vissa kurser m, m. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m.

262


 


 

 

Anslagsfördelning

 

 

 

Prop. 1987 Bil. 10

/88: 100

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring

 

 

 

1988/89

 

 

Grundläggande högskoleutbildning

 

 

 

 

och påbyggnadsutbildning:

 

 

 

 

 

Högskolan för lärarutbildning

 

 

 

 

 

i Stockholm

132782000

5 135000

 

 

Konstfackskolan

5001000

-

392 000

 

 

Musikhögskolan i Stockholm

15056000

-

74000

 

 

Universitetet i Uppsala

42798000

-

2420000

 

 

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

9100000

-1-

483 000

 

 

Högskolan 1 Falun/Boriänge

15 141000

+

938000

 

 

Högskolan 1 Gävle/Sandviken

18 360000

2413000

 

 

Högskolan i Örebro

29312000

+

567000

 

 

Universitetet i Linköping

55062 000

-■

4199000

 

 

Högskolan i Jönköping

18547000

+

1360000

 

 

Universitetet i Lund

88 262000

+

536000

 

 

Högskolan i Halmstad

5722000

+

1299000

 

 

Högskolan 1 Kalmar

15 955 000

-

2139000

 

 

Högskolan i Kristianstad

18758000

+

1 194 000

 

 

Högskolan i Växjö

22953000

+

782000

 

 

Universitetet 1 Göteborg

108684000

1431000

 

 

Högskolan i Karistad

25 581000

+

1848000

 

 

Universitetet i Umeå

63 787000

-

283000

 

 

Högskolan i Luleå

,25980000

+

1557000

 

 

Högskolan 1 Sundsvall/Härnösand

18801000

+

950000

 

 

EJ fördelade medel

 

 

 

 

 

Hemspråkslärarutbildning

355 000

+

523 000

 

 

Utbildning av instruktörer för

 

 

 

 

 

näringsliv och förvaltning

1679000

+

102000

 

 

Utbildningsarvoden

51978000

-t-15 452 000

 

 

Särskilda utbildningsåtgärder för

 

 

 

 

 

vissa lärare m,m.

318000

+

2068000

 

 

Till regeringens disposition

2913000

 

 

 

 

 

792 885000

4-19571000

 

 

Personalutbildning för

 

 

 

 

 

skolväsendets behov:

 

 

 

 

 

Stockholms högskoleregion

6495000

-

6495 000

 

 

Uppsala högskoleregion

8066000

-

8066000

 

 

Linköpings högskoleregion

4 382000

-

4 382 000

 

 

Lund/Malmö högskoleregion

7493000

7493 000

 

 

Göteborgs högskoleregion

7051000

-

7051000

 

 

Umeå högskoleregion

4756000

-

4756000

 

 

Till universitets- och

 

 

 

 

 

högskoleämbetets disposition

395 000

+

14000

 

 

 

38638000

-:

J8 229 000

 

 

Summa

831523000

-1

18658000

 

 

Anslagsframställning jämte komplettering har avgivils av universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), Sammantaget innebär ändringsförslagen i korthet följande.

263


 


Ändamål/högskoleenhet m, m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


Ändamål/högskoleenhet m, m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr.)


 


3.1

3,2

3,3

3,4

3,5

3,6

3,7 3.8

3,9

3.10

4 4,0

4,1

2         Förändringar av anslagslek-

nlsk natur

2.1          Utbildningsarvoden (medel har beräknats under Litt E, Studiestöd)                -51978

2.2          Medel för professur I idrotts­forskning (medel har beräk­nats under anslaget D 19, Samhällsvetenskapliga fakul­teterna) HLS         -      25

2.3          Gemensam administration (medel har beräknats under anslagen D 8, Utbildning för tekniska yrken och D 9, Ut­bildning för AES-yrken)

HG/S                                           -  1000

2.4          Gemensam administration (medel har beräknats under anslagen D 8, Utbildning för tekniska yrken, D 9, Utbild­ning för AES-yrken och D 12, Utbildning för kultur- och In­formationsyrken) HK        -  1070

2.5          Studerandehälsovård (medel har beräknats under anslaget E 8, I Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande)

HF/B, HG/S, HJ, HK, HKr       -    300

2.6      Kostnader för lokal antag­
ning (medel har under inne­
varande budgetår anvisats
under anslaget D 7, Vissa
särskilda utgifter inom hög­
skolan) HLS, SMH, UU,
HE/V, HF/B, HG/S, HÖ,
ULi, HJ, UL, HH,HK,
HKr, HV, UG, HKs, UUm,

HLu, HS/H                                  +     102

2.7      Med fastighetstjänsten sam­
manhängande service (medel
har under Innevarande bud­
getär anvisats under anslaget

1      D 5, Lokalkostnader m, m,
vid högskoleenheterna) UU,
ULI, UL, UG, UUm, HLu
            +    391

2.8      Medel för internationalise­
ring (medel har under Inne­
varande budgetär anvisats
under anslaget D 7, Vissa
särskilda utgifter inom hög­
skolan) HLS, KF, SMH,
UU, HE/V, HF/B, HG/S,
HÖ, ULi,HJ, UL, HH,HK,
HKr, HV, UG, HKs, UUm,

HLu, HS/H                                   +    746


Summa under 2

Konsekvenser av tidigare be­slut

Förskollärarlinjen BP 86, HLS

Hushällslärarilnjen BP 86, UU, UUm

Idrottslärariinjen     BP    86, HLS, HÖ Förlängning

Lågstadielärarlinjen, vidare­utbildning av mellanstadielä­rare till lågstadielärare, UG Mellanstadielärarlinjen, till­val samiska, tornedalsfinska, HLu

Vidareutbildning av lägsta-dielärare till mellanstadielä­rare, UG

Musiklärariinjen,     BP    86, SMH, HLu

Textillärarlinjen, BP 86, UG Värdlärarilnjen, BP 87, HLS,UL

Ämneslärariinjen, BP 85, (inkl, handledarkostnad) HLS, UU, ULI, UL, UG, BP 86, HLS, ULI, UL, UG, Praktikomläggning, HLS, UU, ULi, UL, UG, HKs, UUm

Speciallärarlinjen, utbildning av yrkesvalslärare Inom sär­skolan, HLS

Summa under 3

Budgetförslag Minskad administration, HLS, KF, SMH, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL, HH,HK, HKr, HV, UG,HKs, UUm, HLu, HS/H

Grundskollärariinjen + 1590 npl inriktning åk 1-7, HLS, HF/B, ULi, HJ, UL, HKr, HV, UG,HKs, UUm, HLu, HS/H, + 960 npl inriktning åk 49, HLS, UU, ULi, UL, UG,HKs, UUm


-53 134

-      803

-     1054

-     1 101 -I- 1020

176

524

4-   348

-         247 -f 247

-         521

-    1240

- 9569

+    460 -13 160

993

-1-88954


264


 


Änilamål/högskoleenhet m, m,'-'"

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m, m,'•'■''''

Kostnad

 

 

budgetåret

 

 

budgetåret

 

 

1988/89

 

 

1988/89

 

 

(tkr,)

 

 

(tk

;r,)

4.2

Frigjorda resurser vid redu-

 

4,9

Idrottslärariinjen, ettämnes,

 

 

 

cerad antagning 1987/88,

 

 

HÖ -1- 6 åp

-1-

166

 

HLS, KF, SMH, UU, HF/B,

 

 

tväämnes, HÖ - 15 åp

-

537

 

HÖ, ULI, HJ, UL, HKr,

 

 

HÖ medel för planering och

 

 

 

HV, UG, HKs, UUm, HLu,

 

 

kompletteringsutbildning

-1-

1076

 

HS/H

-44515

4,10

Musiklärariinjen, ettämnes.

 

 

4,3

Avveckling klasslärarutbild-

 

 

SMH -1- 16 äp

-1-

989

 

ning och tekniklärarutbild-

 

 

UG -)- 6 åp

-1-

371

 

ning, lägstadielärariinjen.

 

 

HLu -1- 6 åp

+

371

 

HLS, HF/B, HG/S, ULi, HJ,

 

 

tväämnes, SMH - 16 åp ■

861

 

UL, HK, HKr, HV, UG,

 

 

UL- 16 åp

-

861

 

HKs, UUm, HLu, HS/H,

 

 

UG - 16 äp

-

861

 

mellanstadielärariinjen.

 

 

HLu - 16 äp

-

861

 

HG/S, HK, tekniklärarut-

 

4,11

Slöjdlärariinjen, ettämnes

 

 

 

bildning, HV, HS/H, Tillval

 

 

40p, ULi - I2åp

-

517

 

samiska, tornedalsfinska

 

 

ettämnes 120p ULi - 24 åp

-h

1034

 

vartannat år, HLu

-20685

 

tväämnes ULI - 24 åp

-

1034

4,4

Hemspråkslärarlinjen, HLS,

 

 

utbildning i teknik för slöjd-

 

 

 

UL, UG

- 6308

 

lärare ULI

+

315

4,5

Ämneslärariinjen, 160-180p, HLS, UU, ULi, UL,

 

4,13

Grundskollärariinjen, inrikt­ning åk 1-7, HLS, UU, UL,

 

 

 

UG, HKs, UUm, Ämneslä-

 

 

UG -1- 300 npl

-f 10605

 

rariinjen, 40p, HLS, UU,

 

,     4,14

Förskollärarutb, lOOp, 4- 210

 

 

 

ULi,UL, UG,

- 8816

 

npl, HG/S, HK, HH, UG,

 

 

 

omfördelning frän mat-nat

 

 

HKs, 50p-h 120 npl oförd,.

 

 

 

till

 

 

särsk utbildningsåtgärder

-1-

6436

 

sv, spr, so prel 50% av npl.

 

4,15

Ämneslärariinjen föriängning

 

0

 

HLS, UU, ULi, UL, UG,

 

4,16

Påbyggnadskurser 1 musik.

 

 

 

UUm

- 2091

 

SMH

-1-

586

4,6

Barnavårdslärarilnjen, UG - 12 åp, UUm- 12 åp.

-    970

4,17

Pedagogisk/administrativ på­byggnadslinje för barnom-

 

 

 

UG, UUm, medel för kom-

 

 

sorgspersonal, HE/V, HKr

+

1 140

 

pletteringsutbildning

+    970

4,18

Personalutbildning för

 

 

4,7

Bildlärariinjen, UUm - 24 åp,

-    814

 

skolväsendets behov, vidare­utbildning mellanstadielärare

 

 

4,8

Hushällslärarilnjen, ettäm­nes, UU - 12 åp

-    529

 

- lågstadielärare, vidareut­bildning lågstadielärare -

 

 

 

UG -1- 8 åp

-1-    353

 

mellanstadielärare, UG

+

90

 

tvåämnes, UUm - 12 åp

-    444

Summa under 4

-f 21759

 

 

 

Summa punkterna 2-4

-'

M535

' HLS=högskolan för lärarutbildning i Stockholm, KF=konstfackskolan, SMH = musikhögskolan i Stock­holm, UU = universltetet i Uppsala, HE/V = högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B = högskolan i Falun/Bor­länge,  HG/S=högskolan I Gävle/Sandviken,  HÖ=högskolan I Örebro,  ULI = unlversitetet i Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL=universltetet I Lund, HK=högskolan I Kalmar, HKr=högskolan i Kristian­stad, HH = högskolan i Halmstad, HV = högskolan i Växjö, UG = unlversitetet i Göteborg, HKs=högskolan i Karistad, UUm=universitete( i Umeå, HLu = högskolan i Luleå, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand, ' npl = nyböriarplatser -' BP =budgetproposition * åp =årsstudieplatser

265


 


UHÄ hemställer att                                                                        ■■ Prop. 1987/88: 100

Len pedagogisk/administrativ påbyggnadslinje för barnomsorgspersonal    Bil. 10 omfattande 20 poäng inrättas fr. o. m. budgetåret 1988/89,

2.     planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat,

3.     under ett reservationsanslag D 11. Utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1988/89 anvisas 786988000 kr. med enligt av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvudsak i enlighet med vad UHÄ har föreslagit, Mina förslag lill planeringsramar redovisar jag i del följande. Jag tar först upp dimensioneringen av förskollärarlinjen och frilidspeda­goglinjen. Jag kommer därefter att behandla dimensioneringen av den nya grundskollärarlinjen och kostnaderna för denna, I anslutning härtill tar jag också upp hemspråkslärarutbildningen, 1 ett tredje avsnitt kommer jag atl la upp lärarutbildningen för gymnasieskola och vuxenutbildning.

Förskollärarlinjen

Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är innevarande budgetår 3006, Enligt socialstyrelsen kräver en utbyggnad av förskolan i enhghet med riksdagens intentioner en fortsall kraftig utbyggnad av såväl daghem och familjedaghem som av deltidsförskolan och den öppna förskolan. Detta medför ett ökat behov av utbildad personal under de närmaste åren. Socialstyrelsen bedömer att antalet nybörjarplatser måste vara högre än 3 000 för atl läcka det framtida behovet av förskollärare.

Tidigare har det varit svårt atl rekrytera sökande lill utbildningen. Enligt UHÄ är en omsvängning på väg när del gäller intresset för förskollärarul-bildningen. Vid vissa högskoleenheter fanns således ett stort antal sökande som inle kunde beredas plats på utbildningen höstterminen 1987, Med hänsyn lill behovet av förskollärare har regeringen genom beslul den 23 juli 1987 medgett alt utbildning för ytlerligare 210 nybörjare får anordnas vid universitetet i Göteborg samt vid högskolorna i Eskilstuna/Västerås, Öre­bro, Halmstad och Luleå, Reserverade medel inom anslaget har tagits i anspråk för detta ändamål.

UHÄ föreslår i sin anslagsframställning en utbyggnad av förskollärar­linjen med 210 nybörjarplatser. Härutöver föreslår UHÄ att medel motsva­rande 120 nybörjarplatser anvisas för 50-poängsutbildning, dvs, för sökan­de med barnskötarutbildning och fiera års yrkesverksamhet inom försko­leverksamhet, atl fördelas av UHÄ på olika högskolor beroende på en senare bedömning av utbildningsbehov och sökandeinlresse.

Med hänsyn Ull behovet av förskollärare bör, enligt min mening, dimen­
sionering av förskollärarlinjen öka med 90 nybörjarplatser, fördelade med
vardera 30 på högskolorna i Halmstad och Karlstad samt universitetet i
Göteborg. Med hänsyn lill svårigheten all i dag bedöma sökandeinlresset
till förskollärarlinjen vid övriga högskoleenheter biträder jag UHÄ:s för-                            266


 


slag att ytlerligare 120 platser hålls i reserv. Platserna bör, inom ramen för Prop, 1987/88: 100 anvisade medel, kunna omvandlas till 100-poängsutbildning om delta med Bil. 10 hänsyn till sökandeintresset är mer ändamålsenligt. UHÄ bör bemyndigas dels att göra fördelningen på högskoleenheter dels alt besluta om omvand­lingar lill 100-poängsutbildning, Jag beräknar medel för de sistnämnda platserna under anslagsposten 24, Särskilda utbildningsåtgärder för vissa lärare m. m. (-2049000 kr,),

Fritidspedagogllnjen

Antalet nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen är innevarande budgetår 928, Socialstyrelsen har i sin analys av tillgång och efterfrågan på fritidspe­dagoger bedömt att det inte går atl minska antalet nybörjarplatser om behovet av fritidspedagoger i början av 1990-talet skall kunna läckas, UHÄ föreslår i sin anslagsframställning, med hänvisning till sitt komman­de förslag till ny gemensam utbildning för förskollärare och fritidspedago­ger, alt fritidspedagoglinjen fr, o. m. budgetåret 1989/90 även skall förläg­gas till högskolan i Kalmar och universitetet i Umeå. För att skapa samver­kansmöjligheter mellan förskollärarutbildningen och frilidspedagogutbild-ningen bör, enligt min mening, frilidspedagoglinjen förläggas till högskolan i Kalmar fr, o, m. budgetåret 1988/89. Jag har vid min medelsberäkning beaktat detta (4-731 000 kr,),

UHÄ har den 26 november 1987 kommit in med förslag lill förändrad utbildning av fritidspedagoger och förskollärare. Förslaget bereds för när­varande i regeringskansliet.

Grundskollärarlinjen

Inledningsvis vill jag hänvisa till vad jag har anfört i inledningen om den nya grundskollärarutbildningen.

Riksdagen beslöt vid 1984/85 års riksmöte (prop, 1984/85: 122, UbU 31, rskr, 366) atl grundskollärarlinjen skulle inrättas den 1 juli 1988, Vid 1985/86 års riksmöte beslöt riksdagen (prop, 1985/86: 113, UbU 27, rskr, 356) om lokalisering av grundskollärarlinjen. Detta beslut innebär atl ut­bildningen på grundskollärarlinjens båda grenar anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, universiteten i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt högskolan i Karlstad, Utbildning enbart på den gren som är inriktad mol undervisning i grundskolans tidigare årskurser anordnas vid högskolorna i Falun/Borlänge, Jönköping, Kristianstad, Växjö, Luleå och Sundsvall/Härnösand samt utbildning enbart på den gren som är inriktad mot undervisning i grundskolans senare årskurser vid universite­tet i Uppsala, Regeringen har i skrivelse (Skr. 1986/87: 163) till riksdagen lämnat en av riksdagen begärd redogörelse för vissa frågor rörande inne­hållet i grundskollärarutbildningen. Riksdagen har utan erinran lagt lill handlingarna vad som anförts i skrivelsen (UbU 1987/88: 2, rskr, 44),

I den tidigare nämnda propositionen om lokaliseringen av grundskollä­
rarlinjen redovisades vissa, av UHÄ beräknade, planeringstal för lärarut­
bildningen, UHÄ räknade med ett planeringsinlervall för grundskollärar-
                                                 267


 


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10

Planeringsramar för sektom för utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1988/89


Utbildningslinje/poäng


HLS    Konst-SMH   Upp-Eskils-    Falun/Gävle/ÖrebroLin-    Jön-     Lund/
fack
                sala  tuna/      Bor-    Sand-                köping köping Malmö

Västerås länge   viken


 


Barnavärdslärarlinjen, 120

Bildlärarlinjen, 120                             24

Folkhögskollärarlinjen, 40

Fritidspedagoglinjen, 100      184

Förskollärariinjen, 100          798

Grundskollärar­
linjen, 140-180
grenen för utbildning av
lärare för åk 1-7
                 240

grenen för utbildning av
lärare för åk 4-9
                 222

Handels- och kontors-
lärarlinjen, 40
                      24

Hushållslärarlinjen, 120

Idrottslärariinjen, 120             69'

Industri- och hantverks-
lärariinjen, 40
                     148

Musiklärarlinjen, 160                                   52

Slöjdlärarlinjen, 40

Slöjdlärarlinjen, 120

Studie- och yrkesoriente­
ringslinjen, 120
                    30

Textillärariinjen, 120

yårdlärariinjen, 60                   48

Ämneslärarlinjen

160-200                              50

Ämneslärarlinjen, 40               40

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel*, 20

Speciallärariinjen*, 20-100 286'

Pedagogik/metodiklärar­
linjen*, 20
                           18


136

12

24

42 20

72 48


75
60
         .36        30        72        60        60        96

126         102      144      120      168 ,     120      270

120

120  120  144 120       125

24

30

36

 

 

124

 

32

60

 

24

 

 

60

32

36

20

40

20

30

24

48   24  247'


268


 


Prop. 1987/88: 100 Bil, 10

 

Utbildningslinje/poäng

Halm-

Kal-

Kris-

Växjö

Göte-

Kari-

Umeå

Luleå

Sunds-

Sum-

 

stad

mar

tian­stad

 

borg

stad

 

 

vall/ Härnö­sand

ma

Barnavårdslärarlinjen, 120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bildlärarlinjen, 120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Folkhögskollärariinjen, 40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

,      75

Fritidspedagoglinjen, 100

30

30

30

60

84

60

 

36

30

958'

Förskollärariinjen, 100

90

120

138

120

270

150

120

120

120

3096=

Grundskollärarlinjen, 140-180

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grenen för utbildning av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärare för åk 1-7

 

 

120

120

144

120

120

132

120

1620

grenen för utbildning av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärare för åk 4-9

 

 

 

 

179

60

130

 

 

972

Handels- och konlors-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärariinjen, 40

 

 

 

 

12

 

12

 

 

72

Hushållslärariinjen, 120

 

 

 

 

12

 

 

 

 

12

Idrottslärarlinjen, 120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

105

Industri- och hanlverks-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärariinjen, 40

 

 

 

 

120

 

78

 

36

506

Musiklärariinjen, 160

 

 

 

 

36

 

 

30

 

180"

Slöjdlärarlinjen, 40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

Slöjdlärariinjen, 120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Studie- och yrkesorienle-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ringslinjen. 120

 

 

 

 

 

 

60

 

 

150

Textillärarlinjen, 120

 

 

 

 

24

 

12

 

 

48

yårdlärariinjen, 60

 

 

 

 

48

 

36

 

 

224

Ämneslärarlinjen,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160-200

 

 

 

 

40

 

20

 

 

212

Ämneslärariinjen, 40

 

 

 

 

30

 

10

 

 

150

Lärariinjen för jordbruk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skogsbruk och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

trädgårdsskötsel, *20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

Speciallärarlinjen*, 20-100

 

 

 

 

235'

 

203

 

 

1 115

Pedagoglk/metodiklärar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen*, 20

 

 

 

 

12

 

 

 

 

30

Summa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9705

* Påbyggnadslinje

' Härav avser minst 50 platser 50-poängsutbildning,

' Härav avser minst 550 platser 50-poängsutbildning och minst 167 platser i Stockholm, Eskilstuna/Västerås,

Linköping, Lund, Växjö och Göteborg utbildning för tvåspråkiga studerande, ' Härav avser 45 platser specialidrottslärarutblldning,

" Härtill kommer 30 platser landstingskommunal högskoleutbildning i Arvika, ' Härav avser 50 platser ytteriigare påbyggnad om 20 poäng, gren 1,

* Härav avser 30 platser ytteriigare påbyggnad om 20 poäng, gren 1.

269


 


linjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 med 700-1000 Prop. 1987/88: 100 nybörjarplatser för budgetåren 1988/89 - 1989/90. Motsvarande antal för Bil. 10 grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 beräknades till I 100 -1 600, 1 nämnda proposition belontide jag viklen av atl dimensioneringen och därmed basen för utbildningsorganisationen blev så stabil som möjligt. Dessutom framhölls det angelägna i alt de förändringar av dimensionering­en som från lid till annan måste göras inle fick bli alltför drastiska. Delta är viktigt inle bara av organisatoriska skäl utan också med hänsyn till de enskilda och deras möjligheter atl planera sill ulbildningsval.

Som underiag för UHÄ:s beräkningar år 1985 låg slalistiska centralby­råns (SCB) befolkningsprognos 1983. SCB har år 1986 utarbetat en ny befolkningsprognos. Därmed har del varit möjligt för UHÄ att även la hänsyn till de verkliga födelsetalen för åren 1984 och 1985, Dessa är väsentligt högre än de antagna födelsetalen i den tidigare prognosen. Antalet 7-9-åringar kommer år 1992 - året då de första nya grundskollä­rarna utexamineras — enligt prognoserna alt vara ca 10000 fler än tidigare beräknat. Motsvarande antal för år 1993 beräknas till ca 15000. UHÄ föreslär med hänvisning härtill I 590 alternativt 1 890 nybörjarplatser för grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 och 960 nybörjarplatser för grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9,

Med hänvisning dels lill den förändrade befolkningsprognosen dels lill regeringens tidigare uttalanden om vikten av stabilitet i utbildningsorgani­sationen förordar jag I 620 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7, inkl, platser för hemspråkslärarutbildning, samt 972 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9. Jag återkommer till hemspråkslärarulbildningen senare i mitt anförande.

UHÄ har i sin anslagsframställning redovisat förslag till dimensionering för olika fördjupningar och specialiseringar inom linjen. Enligt min mening bör det åligga UHÄ atl efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) besluta om dimensioneringen för olika fördjupningar, specialiseringar och varian­ter inom resp, gren. Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag lill föreskrifter av denna innebörd. Jag övergår nu till alt behandla kostnader­na för grundskollärariinjen,

UHÄ har i sin anslagsframslällning redovisat ett totalt medelsbehov om ca 89 milj, kr. för budgetåret 1988/89 för en dimensionering om 1590 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 och 960 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9. UHÄ har dessutom lämnat förslag om ytterligare 300 nybörjarplatser på den förstnämnda grenen lill en kostnad av ca 11 milj.kr. budgetåret 1988/89, Som underlag för UHÄ:s kostnadsberäkning ligger schablonbe­räkningar av per-capila-kostnader per inriktning, fördjupning och speciali­sering. Dessa beräkningar tar sin huvudsakliga utgångspunkt i kostnader för nuvarande klasslärarulbildning, ämneslärarulbildning och praktisk-esletiska lärarutbildningar, UHÄ:s beräkningar har stämts av mot lokala beräkningar.

Mitt förslag till medelstilldelning är beräknat utifrån den nya utbildning­
ens organisation, innehåll och uppläggning. Vid beräkningen har jag utgått
från en jämn fördelning av per-capita-kostnaderna över hela utbildningens                         270


 


längd, Mina beräkningar innebär att 69500000 kr, bör anvisas budgetåret    Prop, 1987/88: 100
1988/89.
                                                                                                                         Bil. 10

Vid mina beräkningar har jag räknat med att fördjupningarna i svenska och samhällsorienterande ämnen samt matematik och naturorienlerande ämnen på grenen för utbildning av lärare jör årskurserna 1-7 anordnas vid tidigare angivna högskoleenheter samt all hälften av antalet nybörjarplat­ser inom grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 anordnas med fördjupning i svenska och samhällsorienterande ämnen samt hälften med fördjupning i matematik och naturorienlerande ämnen. Jag har vidare räknat med att varianten i grundvux, om 140 poäng, anordnas vid universi­tetet i Linköping med 24 nybörjarplatser. Vidare har jag räknat med att varianten i hemspråk anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stock­holm med 60 nybörjarplatser, vid universitetet i Lund med 24 nybörjarplat­ser, vid universitetet i Göteborg med 24 nybörjarplatser samt vid högsko­lan i Luleå med 12 nybörjarplatser. Jag har vidare under anslagsposten 21. Hemspråkslärarutbildning räknat med medel för evenluella merkostnader för utbildning i hemspråk för nyetablerade språkgrupper (-1-500000 kr.).

Vad gäller grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 har jag vid min medelsberäkning räknat med alt specialiseringarna i svenska och främmande språk, i samhällsorienterande ämnen, i matematik och natur­orienlerande ämnen anordnas vid samtliga tidigare angivna universitef och högskolor med utbildning på grenen för utbildning av lärare för årskurser­na 4-9. Detta gäller också för hemspråk med undantag för universiteten i Uppsala och Linköping. Jag har vidare räknat med atl specialiseringen i bild och annat ämne anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stock­holm och universitetet i Umeå, i hemkunskap och annat ämne vid universi­teten i Uppsala, Göteborg och Umeå, i idrott och annat ämne vid högsko­lan för lärarutbildning i Stockholm och vid universitetet i Uppsala i sam­verkan med högskolan i Örebro, i musik och annat ämne vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, universiteten i Lund och Göteborg saml vid universitetet i Umeå i samverkan med musikutbildningen i Piteå, i trä- och metallslöjd och annat ämne vid universiteten i Linköping och Göteborg samt slutligen i textilslöjd och annat ämne vid universiteten i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå, Vad gäller utbildningen i musik och annat ämne vid universitetet i Umeå förutsätter jag att utbildningen sker i sam­verkan med musikutbildningen i Piteå även på längre sikl,

UHÄ har inkommit med förslag lill organisation av den skolförlagda delen av grundskollärarutbildningen. Jag avser all återkomma till regering­en i denna fråga. Medel för denna del av lärarutbildningen ingår inte i nu anvisade medel.

Under anslaget 1 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleen­heterna m.m, kommer jag senare idag att föreslå en kostnadsram för utrustning för ämnen som ingår i grundskollärarutbildningen. Ramen får tas i anspråk även för programvara och datautrustning för övrig lärarut­bildning, Mina övriga överväganden beträffande dataundervisning på skol­området har jag redovisat i inledningen.

Under innevarande budgetår genomförs ell omfattande planerings-,
utvecklings- och fortbildningsarbele i anslutning lill genomförandet av
                                                      271


 


grundskollärarreformen. Genorn den begränsning av antagningen som riks- Prop, 1987/88:100 dagen beslöt vid 1985/86 års riksmöte (prop. 1985/86: 113, UbU 27, rskr. Bil. 10 356) har resurser tillfälligt frigjorts för dessa insatser. UHÄ har i sin anslagsframslällning framhållit att motsvarande resurser budgetåret 1988/89 bör användas för samma ändamål. Jag biträder detta förslag och har vid min medelsberäkning beaktat detta, 1 föregående budgetproposi­tion framhöll jag vikten av alt de högskoleenheter som inom lärarutbild­ningen budgetåret 1986/87 hade medel för kurser med såväl linje-som kursstuderande skulle svara för atl berörda ämnen erhöll resurser för upprätthållande av kursutbud och medverkan i fortbildningsinsatser inför reformen. Motsvarande resurser bör ställas till förfogande även för budget­året 1988/89, UHÄ har, i sin anslagsframställning, hemställt att minst 1 milj, kr, av de medel som under budgelårel 1988/89 skall garantera ett visst kursutbud avdelas för projekt som syftar till vitalisering av utbildningen i moderna språk. Jag noterar med tillfredställelse denna satsning på språkut­bildningen och har vid min medelsberäkning av anslagsposten 25. Till regeringens disposition tagit upp vissa medel för detta. Jag utgår vidare från atl berörda högskoleenheter i samarbete med UHÄ deltar i dessa projekt.

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit att utbildningen av mel­lanstadielärare till lågstadielärare och av lågstadielärare till mellanstadielä­rare vid universitetet i Göteborg skall upphöra då den nya grundskollära­rutbildningen införs. Jag biträder delta förslag,

Hemspråkslärarulbildningen

Utbildning av lärare i hemspråk anordnas i dag på lågstadie- och mellansla-dielärarlinjerna för studerande med finska som modersmål s, k, särskild klasslärarutbildning saml på hemspråkslärarlinjen. Hemspråkslärarlinjen omfattar 80 poäng. Den särskilda klasslärarutbildningen ger behörighet till tjänst som lågstadie- resp, mellanstadielärare samt kompetens alt undervi­sa i och på finska på resp, stadium. Hemspråkslärarlinjen ger behörighet lill tjänst som hemspråkslärare i grundskolan med möjligheter till fyllnads­tjänstgöring i förskola och gymnasieskola. Hemspråkslärarens arbetsupp­gifter är alt undervisa i hemspråket, ge studiehandledning på hemspråket samt att i vissa fall meddela särskild undervisning.

UHÄ lade i sin anslagframställning hösten 1984 fram förslag till. en ny hemspråkslärarutbildning. Regeringen log inte ställning till UHÄ:s förslag ulan gav SÖ och UHÄ i uppdrag att göra en analys av lärarbehovet. i hemspråk. 1 avvaktan på analysen borde, enligt uppdraget, UHÄ i sin planering av grundskollärarutbildningen, utgå ifrån att utbildningen med inriktning mot tidigare årskurser skulle ges för tvåspråkiga studerande med finska, samiska eller tornedalsfinska som modersmål,

SÖ:s analys av lärarbehovet har överlämnats till UHÄ våren 1987. Mot
bakgrund av analysen föreslår UHÄ att utbildningen i hemspråk för
språkgrupper som sedan länge är etablerade i Sverige anordnas dels som
en variant inom ramen för grenen för utbildning av lärare för årskurserna
1-7, dels inom ramen för grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9
                                              272


 


och då antingen i specialisering med språk eller i specialisering med prak-    Prop. 1987/88: 100 lisk-estetiskt ämne och annat ämne. För studerande med samiska och    BiL 10 tornedalsfinska som modersmål bör, enligt UHÄ, utbildningen på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 omfatta 160 poäng och inklude­ra 20 poäng i svenska.

UHÄ har vidare mot bakgrund av SÖ:s behovsanalys lämnat ell förslag lill hemspråkslärarutbildning för språkgrupper som är nyetablerade i lan­det och där det, enligt UHÄ, inte går alt rekrytera sökande med sådana kunskaper i svenska atl de kan klara en reguljär utbildning. Enligt UHÄ är det inle möjligt att inom nuvarande ram om 80 poäng ge lärarna den nödvändiga språkliga kompetensen i hemspråket samt de ämnesteoreliska och ämnesmetodiska kunskaper som behövs i olika skolämnen, UHÄ föreslår därför att utbildningen förlängs lill 120 poäng.

Enligt min mening bör hemspråkslärarulbildningen för såväl nyetablera­de som sedan länge etablerade språkgrupper anordnas som en variant av grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7. På så sätt kan all hemspråksundervisning anordnas med lärare med samma kompetens. Vidare underlättas härigenom kompletieringsstudier till behö­righet enligt den reguljära utbildningen på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7, Jag utgår härvid från all UHÄ gör de justeringar som kan behövas i tilllrädesbeslämmelserna, t, ex, när del gäller kunskaper i svenska språket. Jag utgår vidare från all de studerande som eventuellt behöver förbättra sina grundläggande kunskaper i något ämne får sådan undervisning under studietiden. Jag vill erinra om de medel somjag beräk­nat för eventuella särskilda insatser inom hemspråksutbildningen. All ut­bildningen är en variant av linjen kommer i praktiken atl innebära all en del av utbildningen läses tillsammans med övriga studerande på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 medan andra delar kan komma alt läsas i grupper av blivande hemspråkslärare. Avslutningsvis vill jag redovi­sa att den nuvarande hemspråkslärarutbildningen varje år har anordnats för mellan tio och femton språk. Enligt min mening bör naturligtvis även den nya utbildningen anordnas i fiera olika språk. Jag utgår vidare ifrån all de berörda högskoleenheterna under olika är anordnar utbildning för olika språkgrupper.

För helhetens skull skall jag här informera om vilken kompetens som
utbildningen leder fill. Hemspråkslärarutbildningen på grenen för utbild­
ning av lärare för årskurserna 1-7 leder i princip till samma kompelens som
den reguljära utbildningen av lärare med inriktning mot årskurserna 1-7,
Den ger kompetens både för arbete som lärare i hemspråksklasser och som
lärare med undervisning i hemspråk och för studiehandledning på hem­
språk i andra klasstyper. Dessutom ger den kompetens för undervisning i
övriga ämnen utom svenska enligt den fördjupningsinriklning som den
studerande väljer. Studerande med samiska och tornedalsfinska som mo­
dersmål har, enligt UHÄ, ett särskilt behov av all också kunna undervisa i
svenska. Utbildningen omfattar därför 160 poäng och inkluderar 20 poäng i
svenska. Utbildningen på grenen för utbildning av lärare för årskurserna
4-9 ger kompetens för undervisning i hemspråket, undervisning i del andra
ämnet eller de andra ämnen som ingår i utbildningen saml kompelens att                            273

18    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


 


undervisa i det andra ämnet eller de andra ämnena på hemspråket. Vidare    Prop. 1987/88: 100 kan lärare med denna utbildning ha fyllnadstjänstgöring i gymnasieskolan    Bil. 10 och vuxenutbildning i likhet med dagens hemspråkslärare.

Vad gäller dimensioneringen av utbildningen visar SÖ:s analys ett årligt examinationsbehov av ca 150 lärare med annat modersmål än svenska under perioden 1989/90-1997/98. 40-50 procent av utbildningsbehovet bör, enligt SÖ, Ullgodoses inom grundskollärarlinjens inriktning mot tidi­gare årskurser, 15—20 procent inom inriktningen mot senare årskurser. Resterande 30-40 procent bör tillgodoses inom hemspråkslärariinjen. 1 samband med min medelsberäkning för grundskollärarlinjen tidigare i dag har jag beräknat medel för sammanlagt 120 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för årskurserna 1-7, för varianten i hemspråk.

Milt ställningstagande vad gäller hemspråkslärarulbildningen innebär att jag förordar alt hemspråkslärarulbildningen fr. o. m, den 1 juli 1987 anord­nas inom ramen för grundskollärirlinjen samt' alt hemspråkslärariinjen avvecklas fr. o. m. samma datum.

Lärarutbildning för gymnasieskola och vuxenutbUdning

Lärarutbildning för gymnasieskola och vuxenutbildning anordnas i dag inom ämneslärarlinjerna och inom elt-ämnesulbildningarna i praktisk-esleliskt ämne samt inom Ivå-ärnnesutbildningarna i praktisk-esletiskt ämne i kombination med annat ämne. Dessutom anordnas praktisk-peda-gogisk utbildning om 20-40 poäng på ämneslärariinjerna.

Ämneslärarlinjerna beslår av en språkvetenskaplig linje, en samhällsve- ■ tenskaplig linje och en malemarisk- naturvetenskaplig linje, 1 den proposi­tion som låg till grund för riksdagens beslut om grundskollärarlinjen (prop, 1984/85: 122, UbU 31, rskr. 366) uttalades att utbildningen av lärare för gymnasieskolan och vuxenutbildningen som dittills skulle anordnas inom bl.a. ämneslärarlinjernas ram. Det förhållandel atl utbildningen i fortsätt­ningen endast skulle vara avsedd för gymnasieskolans och vuxenutbild­ningens behov medförde all utbildningen kunde utformas från nya utgångs­punkter. Eftersom hänsyn inle längre behövde tas lill atl behörighet för tjänst i grundskolan måste uppnås, borde ämneskombinationerna i utbild­ningen ses över. Riksdagen hade inget all invända emot delta. Riksdagen uttalade i sammanhanget att del var angeläget att utbildningen av lärare för grundskolan och gymnasieskolan planerades så att hinder inte skapades för den som ville ha dubbel behörighet. Regeringen uppdrog åt SÖ och UHÄ att göra denna översyn. Utgångspunkten för uppdraget skulle enligt direktiven vara all lärartjänst i gymnasieskolan normalt skulle omfatta två ämnen,

I skrivelse till regeringen den 15 september 1987 har SÖ och UHÄ
redovisat uppdraget. Vad gäller ämneskombinationerna i utbildningen fö­
reslås alt ämneslärarlinjen normalt skall omfatta två ämnen om vardera 60
poäng, med undanlag för svenska, samhällskunskap och praktisk-esteliska
ämnen, som föreslås vara på 80 poäng. Barnkunskap föreslås vara på 60
poäng. Jag biträder SÖ:s och UHÄ:s förslag med undanlag för samhälls-                            274


 


kunskap, som jagl anser bör omfatta 60 poäng. En eventuell förlängning av    Prop. 1987/88: 100 utbildningen i samhällskunskap får prövas när ämnets roll i gymnasiesko-    Bil. 10 lan har bestämls. Med hänvisning till vad jag tidigare i dag vid min behand­ling av gymnasieskolan anfört om vikten av kvalitet i gymnasieskolans språkundervisning anser jag atl utbildningen i engelska, tyska och franska bör omfatta 80 poäng.

Utbildningen av lärare i praktisk-esletiskt ämne och annat ämne är, med undantag av utbildningen i musik och annat ämne, i dag försöksutbildning­ar. Enligt SÖ och UHÄ bör dessa utbildningar regelmässigt anordnas inom ramen för ämneslärarlinjen. Utbildning i bild och annat ämne har hittills inte anordnats. Enligt SÖ och UHÄ fungerar ämneslärarlinjerna redan i dag som en linje och de bör även formellt utformas som en linje, benämnd ämneslärarlinjen.

Jag biträder SÖ:s och UHÄ:s förslag och förordar alt ämneslärariinjen, omfattande 160-200 poäng, inrättas fr. o, m, den 1 juli 1988 saml att de nuvarande ämneslärarlinjerna avvecklas samtidigt. Vidare förordar jag all försöksverksamheten med två-ämnesutbildning på hushållslärarlinjen, idrottslärariinjen, slöjdlärariinjen och textillärariinjen avvecklas fr, o, m, budgelårel 1988/89 och att dessa utbildningar saml utbildning i bild och annat ämne fr. o, m, den 1 juli 1988 anordnas inom ämneslärariinjen,

UHÄ föreslår atl antalet nybörjarplatser på den del av ämneslärariinjen som omfattar utbildningar om 160-200 poäng skall vara 212, inklusive utbildningen i barnkunskap och annat ämne, samt att antalet nybörjarplat­ser på 40-poängsutbildningen skall vara 150. Jag biträder UHÄ:s förslag,

SÖ och UHÄ har föreslagit alt den praktikorganisalion som föreslagits för den nya grundskollärarlinjen i sina huvuddelar skall tillämpas för äm­neslärarutbildningen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Enligt min mening bör erfarenhet av den skolförlagda delen av grundskollärar­linjen vinnas innan beslul fattas om ny praktikorganisation inom ämneslä­rarlinjen.

SÖ och UHÄ avser att återkomma med förslag beträffande påbyggnads­utbildning för grundskollärare för behörighet Ull tjänst i gymnasieskolan och skolväsendet i kommun samt för gymnasielärare för behörighet till tjänst i grundskolan.

Jag övergår nu lill atl behandla frågan om utbildning och rekrytering av lektorer för gymnasieskolan. Den praklisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinjen anordnas redan i dag för studerande med ämnesteoretisk lektorsbehörighel. Antalet studerande har dock de senaste åren varit litet, Ulbildningsulskotlet behandlade denna fråga i sill betänkande om den forskningspolifiska propositionen (prop, 1986/87:80, UbU 26, s, 31-32, rskr, 282), Enligt utskottet borde man finna former för en fungerande praktisk-pedagogisk utbildning för dem som har avlagt doktorsexamen. Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag till ell uppdrag med anledning härav.

Jag vill i sammanhanget erinra om att själva tillsättningen av ordinarie
lektorstjänster är en udskrävande administrativ procedur. Jag har redan
tidigare pekat på detta som en uppenbar nackdel från såväl utbildnings-                            275


 


som rekryteringssynpunkt (prop. 1985/86:100, bil, 10, s, 68), Jag avser aU    Prop. 1987/88: 100 pröva möjligheten atl förenkla tillsättningsförfarandet. Detta skulle kunna    Bil. 10 göras i samband med en ny personalförordning.

Antalet nybörjarplatser på barnavårdslärarilnjen år innevarande budget­år 36, Mol bakgrund av SÖ:s behovsberäkningar framhöll UHÄ i föregåen­de anslagsframslällning att utbildningen fr, o, m, budgetåret 1988/89 endast borde anordnas vid universitetet i Uppsala och då som Ivå-ämnesulbild-ning. UHÄ framhöll samtidigt att kompetensen vid universiteten i Göte­borg och Umeå under några år borde användas för kompletteringsutbild­ning. För budgetåret föreslår UHÄ 12 nybörjarplatser i fierämnesutbild-ning, anordnad vid universitetet i Uppsala inom ämneslärarlinjens ram, UHÄ anser del emellertid angelägel atl kompetensen inom barnavårdsom­rådet i Göteborg och Umeå bibehålls trots att ingen antagning föreslås. Medel motsvarande kostnaderna för indragna platser föreslås därtor finnas kvar tills vidare. Dessa resurser bör, enligt UHÄ, användas för all planera och anordna kompletteringsutbildning i barnkunskap för andra lärare i grundskolan, främst hemkunskapslärare.

Med hänsyn till del låga behovet av barnavårdslärare biträder jag UHÄ:s förslag till dimensionering. Detta har jag beaktat vid milt förslag lill dimensionering av ämneslärarlinjen. Jag biträder också UHÄ:s förslag att antagning inte skall ske till barnavårdslärarlinjen vid universiteten i Göte­borg och Umeå, Jag har beräknat medel under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer saml fristående kurser för anordnande av kurser inom barnkunskapsområdel vid universiteten i Göteborg, 500000 kr, och Umeå, 500000 kr,

Antalet nybörjarplatser pä bildlärarlinjen är innevarande budgetär 48, Behovet av bildlärare fram till är 2000 är enligt SÖ:s beräkningar ca 60 per år. Enligt UHÄ beräknas behovet av bildlärare i stort sett bli tillgodosett genom utbildningen av grundskollärare pä grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9, UHÄ föreslär därför endast 24 nybörjarplatser i ell-ämnesutbildningen. Antagningen förslås ske med 24 platser budgetåren 1988/89 och 1989/90 vid konstfackskolan och med 24 platser budgetåret 1990/91 vid universitetet i Umeå och sedan under två år åter vid konstfack­skolan. Med denna alternerande antagning bör, enligt UHÄ, kompetensen vid utbildningsinstitutionerna lättare kunna upprätthållas. Med hänsyn till att behovet av bildlärare är litet och till att kompetensen inom bildlärarin-slilutionerna behöver upprätthållas både i Stockholm och Umeå biträder jag UHÄ:s förslag till angivna alternerande antagning och till dimensione­ring av bildlärarlinjen budgetåret 1988/89,

Vad gäller bildlärarulbildningen har jag vid min prisomräkning beaktat alt materialkostnaderna i vissa fall stigit myckel kraftigt.

Antalet nybörjaiplalser på hushållslärarlinjens ett-ämnesulbildning är
innevarande budgetår 24, Enligt SÖ:s bedömning hösten 1985 var det
årliga utbildningsbehovet av hushållslärare lill år 2000/01 endast 16 två-
ämneslärare och 5 ett-ämneslärare. Ändrade befolkningsprognoser inne-                           276


 


bär, enligt UHÄ, eU ökat behovet av hushållslärare, UHÄ föreslår atl ett- Prop. 1987/88: 100 ämnesutbildningen budgetåret 1988/89 anordnas vid universitetet i Göle- Bil. 10 borg med 20 nybörjarplatser. Universitetet i Göteborg har i skrivelse till regeringen i stället föreslagit 12 nybörjarplatser inom etl-ämnesutbildning-en och 12 nybörjarplatser inom grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 4-9, Enligt universitetet är det ur planeringssyn­punkt och ulvecklingssynpunkl värdefullt att samtliga specialiseringar inom grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 planeras tillsam­mans och startar samtidigt. Jag biträder universitetets förslag. Vidare har jag under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för universiteten i Uppsala och Umeå beräknat medel för anordnan­de av kurser inom hemkunskapsområdet med 550000 kr, för universitetet i Uppsala och med 450000 kr. för universitetet i Umeå.

Antalet nybörjarplatser på idrottslårarlinjen år innevarande budgetär 99, varav 45 för utbildning av specialidrottslärare. Enligt SÖ:s beräkningar är behovet av idrottslärare ca 80 per är under tiden fram lill år 2000, UHÄ föreslår 105 utbildningsplatser inom etl-ämnesulbildningen, varav 45 plat­ser för specialidrottslärarutbildningen. För utbildningen i Örebro medför den av UHÄ föreslagna planeringsramen pä 36 etl-ämneslärare och 24 grundskollärare, enligt UHÄ, svårigheter alt upprätthålla den kompetens på områdel som högskolan besitter, Mol bakgrund härav och med tanke på den uppgång i utbildningsbehovet som kan förutses, föreslår UHÄ alt högskolan i Örebro får behålla resurser motsvarande 30 utbildningsplatser i idrott och annat ämne, UHÄ föreslär att dessa resurser utnyttjas för planering och anordnande av kompletteringsutbildning i idrott för lärare i grundskolan.

Jag biträder UHÄ:s förslag till dimensionering av ett-ämneslärarutbild­ningen. Vid min medelsberäkning för högskolan i Örebro under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer samt frislående kurser har jag räknat medel för anordnande av kurser inom ämnesområdet, 1 OOOOOO kr.

Antalet nybörjarplatser på musiklärarlinjens ett-ämnesulbildning är in­nevarande budgetär 152. Enligt SÖ blir i dag en lägre andel examinerade musiklärare lärare i del allmänna skolväsendel. Med anledning härav och de förändrade befolkningsprognoserna har behovet av musiklärare ökat, UHÄ föreslår 180 nybörjarplatser inom etl-ämnesulbildningen, exklusive musiklärarutbildningen i Arvika, varav 52 vid musikhögskolan i Stock­holm, 30 vid högskolan i Örebro, 32 vid universitetet i Lund, 36 vid universitetet i Göteborg och 30 vid högskolan i Luleå, Jag biträder UHÄ:s förslag till dimensionering av etl-ämnesulbildningen.

Jag övergår nu lill all behandla lärarutbildningen i trä- och metallslöjd samt textUslöjd.

UHÄ har haft i uppdrag att utarbeta förslag till en förändrad lärarutbild­
ning i trä- och metallslöjd. Uppdraget skulle utgå ifrån att kunskaperna i
ämnet slöjd i fortsättningen skulle ges inom lärarlinjens ram samt att delar
av undervisningen i teknik skulle kunna ges av slöjdlärare. Förutsättning-
                                                277


 


arna för samverkan med textillärarutbildningen skulle också redovisas. Prop. 1987/88: 100 UHÄ föreslår en ny utbildning om 120 poäng med 80 poängs ämnesulbild- Bil, 10 ning och 40 poängs praktisk-pedagogisk utbildning. Vad gäller utbildning­en i teknik föreslår UHÄ atl en kurs i teknik om 20 poäng skall kunna väljas som fördjupningskurs av lärare med inriktning mot årskurserna 4-9 avseende både textil- saml trä- och metallslöjd. Teknikkursen föreslås också vara tillgänglig för ett-ämneslärare i trä- och metallslöjd. Kursen föreslås dä ligga utanför den reguljära ett-ämnesutbildningen, UHÄ före­slår att medel anvisas för utveckling av sådana kurser.

Jag biträder UHÄ:s förslag lill ny lärarutbildning i trä- och metallslöjd om 120 poäng och förordar att linjen inrättas den 1 juli 1988. Vidare förordar jag att antagning lill den nuvarande slöjdlärarlinjen görs sista .. gängen till utbildningen vårterminen 1990 och atl linjen avvecklas först fr, o, m, den 1 juli 1990, Detta av hänsyn till studerande som planerat söka till linjen och nu skaffar sig behörighet för tillträde till denna, UHÄ föreslår att den nya utbildningen anordnas vid universitelel i Linköping och atl antalet nybörjarplatser skall vara 24, Jag biträder delta förslag. Vad gäller utbildningen i teknik biträder jag också UHÄ:s förslag. Jag förutsätter emellertid alt eventuella kostnader för utveckling av kursen ryms inom ramen för medel anvisade lill universiletet i Linköping under detta anslag. Jag förutsätter därvid atl de erfarenheter som vunnits i tekniklärarutbild­ningen tas tillvara,

UHÄ föreslår ingen förändring av dimensioneringen av etl-ämnesulbild­ningen på textillärariinjen. Någon antagning till ivå-ämnesulbildningen föresläs inte. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Jag övergår nu lill all behandla samverkan mellan slöjdlärarulbildningar-na. Enligt UHÄ är möjligheterna till samverkan mellan de båda utbildning­arna goda. Det finns ett antal moment som kari samordnas i sin helhet eller som kan introduceras gemensamt för atl därefter behandlas inom resp, slöjdarl. Inom den praklisk-pedagogiska delen av utbildningarna finns ett flertal frågor av metodisk, didaktisk eller pedagogisk karaktär som med fördel kan behandlas i samarbete mellan utbildningarna, UHÄ föreslår alt samordning av lärarutbildningarna i trä- och metallslöjd och textilslöjd inom grundskollärarlinjen sker vid universiteten i Linköping och Göteborg fr. o, m, budgelårel 1988/89, Motsvarande samordning för universiteten i Uppsala och Umeå försläs fr, o, m, budgetåret 1989/90. ,

Mot bakgrund av de fördelar som samordningen ger biträder jag UHÄ:s förslag lill lokalisering av utbildningen i trä- och metallslöjd och annat ämne saml utbildningen i textilslöjd och annat.ämne inom grenen för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 lill universiteten i Göteborg och Linköping, Jag har beaktat delta vid min behandling av grundskollärar­linjen, Mina förslag bör bidra till en könsmässigt jämnare rekrytering och en förändring av attityder till kvinnligt och manligt i både utbildningen och i skolan. Vad gäller lokalisering av motsvarande utbildning till universite­ten i Uppsala och Umeå bör, enligt tmin mening, UHÄ återkomma när erfarenhet av den nu föreslagna samordningen har vunnits.

Antalet nybörjarplatser på handels- och kontorslärarUnjen år innevaran-                                            278

de budgetär 108, Enligt UHÄ har rekryteringen till linjen försämrats sedan


 


räuen fill utbildningsarvode avskaffades den I juli 1983, Enligt UHÄ var Prop, 1987/88: 100 andelen obesatta nybörjarplatser vårterminen 1987 ca 60 procent, UHÄ Bil. 10 föreslår atl rätlen lill utbildningsarvode återinförs för studerande på denna linje. Rätten lill utbildningsarvode för studerande på industri- och hant­verkslärarlinjen återinfördes budgetåret 1987/88. Linjen har majoritet av manliga studerande. För handels- och kontorslärarlinjen gäller alt den har majoritet av kvinnliga studerande. Som villkor för tillträde lill bägge utbild­ningarna gäller yrkesverksamhet inriktad mot ämnen i tjänsten. Enligt min mening bör såväl av jämslälldhelsskäl som av rekryteringsskäl rätten till utbildningsarvode återinföras för studerande på handels- och kontorslärar­linjen. Jag har beaktat detta vid min medelsberäkning.

Vad gäller dimensioneringen av linjen föreslår jag med hänvisning till det stora antalet tomma platser en minskning av antalet nybörjarplatser med 36, varav 12 vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm saml 12 vid vardera universiteten i Göteborg och Umeå, Vad gäller utbildningen i Göteborg och Umeå utgår jag ifrån att den samordnas med utbildningen på industri- och hantverkslärarlinjen. Enligt vad jag erfarit samordnas utbild­ningarna lill vissa delar redan i dag,

UHÄ har den 7 december 1987 redovisat en översyn av utbildningen pä industri- och hanlverkslärarlinjen och handels- och konlorslärariinjen. Översynen bereds för närvarande i regeringskansliel.

Planeringsramen för vårdlärarlinjen år innevarande budgetår 392 ny­börjarplatser. Enligt UHÄ är det mycket svårt alt rekrytera studerande lill utbildningen sedan rätten Ull utbildningsarvode logs bort. Den besvärliga arbetsmarknadssituationen påverkar också sökandeintresset i negativ rikt­ning. Många utbildningsplatser går, enligt UHÄ, inte all fylla med behöriga studerande trots att utbildningen numera i ökad ornfattning ges i decentra­liserad form. Enligt UHÄ var andelen obesatta platser vårterminen 1987 ca 32 procent. Återinförande av rätten till utbildningsarvode skulle, enligt UHÄ, troligen avsevärt förbättra situationen, UHÄ föreslår därför atl rätlen lill utbildningsarvode återinförs för studerande på vårdlärarlinjen. , Av samma skäl som gäller för studerande på handels- och konlorslärar­iinjen biträder jag UHÄ:s förslag och har vid min medelsberäkning beaktat detta.

Vad gäller dimensioneringen av linjen föreslär jag med hänvisning till det stora antalet tomma platser en minskning av antalet nybörjarplatser med 48 vid vardera högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Göteborg, med 36 vid universitetet i Lund, med 24 vid universitetet, i Uppsala samt med 12 vid universitetet i Umeå. Jag har vid min medelsbe­räkning tagit delta i beaktande.

Speciallärarlinjen

En översyn av specialundervisningen och speciallärarutbildningen har
giorts under budgetåret 1986/87. Den är redovisad i rapporten (DsU
1986:13) Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. Rapporten är re-
missbehandlad. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet,                                    279


 


Personalutbildning för skolväsendets personal                                                              Prop. 1987/88: 100

Statsrådet Göransson har Udigare i dag vid sin behandling av anslaget B 8, Fortbildning m. m. efter samråd med mig redogiort för den översyn som har giorts av fortbildningsorganisalionen saml redovisat förslag till föränd­ringar inom denna.

Under anslagsposten D 11. Till universitets- och högskoleämbetets dis­position anvisas medel till UHÄ bl, a, för Sveriges dellagande i Europarå­dets forlbildningsprogram saml för deltagande i fortbildningskurser i hem­landet för hemspråkslärare. Enligt min mening bör medel för dessa ända­mål även i fortsättningen anvisas under samma anslagspost som innevaran­de budgetår.

Övriga frågor

Statsbidrag lill Stockholms musikpedagogiska institut har beräknats under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m. För att göra det möjligt att sänka elevavgiften har jag beräknat en höjning av statsbidra­get Ull insfitutet (+1 700000 kr,).

Jag har räknat med atl det skall vara möjligt atl bedriva en fortsatt rationalisering inom högskolans administrativa verksamhet. Jag har därför beräknat en minskning av ifrågavarande anslag med 978000 kr.

Medel för beleendevetenskaplig idrollsforskning har för budgetåret 1987/88 beräknats under anslaget D 19, Samhällsvetenskapliga fakulteter­na, HLS har anhållit att 25000 kr. skall omfördelas för detta ändamål lill anslaget D 19, Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Jag biträder förslaget och beräknar en minskning av förevarande anslag (- 25 000 kr,).

Jag har beaktat omfördelning av medel frän detta anslag till anslaget E 8. Bidrag till sludiesociala ändamål anslagsposten I, Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (- 300000 kr,).

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget D 5, Lokalkostnader m, m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (4-391 000 kr,).

Under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifter inom högskolan har jag berört vissa ändringar i medelsanvisningen bl, a. till vissa kostnader för lokal antagning. Med anledning av detta tar jag här upp vissa medel för nämnda ändamål (4-102 000 kr,).

Under anslaget D 8, Utbildning För lekniska yrken har jag tidigare i dag behandlat frågan om medel för gemensamma ändamål vid högskolorna i Kalmar och Gävle/Sandviken, Jag har beräknat en minskning av ifrågava­rande anslag (-2 070000 kr.).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.         bemyndiga regeringen alt den 1 juli 1988 inrätta en allmän utbildningslinje, ämneslärarlinjen, om 160 - 200 poäng,

2.         bemyndigaregeringenatt avveckla nuvarande ämneslärariinjer                                                280 fr. o. m, budgetåret 1988/89,


 


1.         bemyndiga regeringen att avveckla försöksverksamheten med tvä-ämnesulbildning i praktisk-esletiskt ämne i kombination med vissa teoretiska ämnen fr, o, m, budgetåret 1988/89,

2.         bemyndiga regeringen alt avveckla hemspråkslärarlinjen fr, o. m. budgetåret 1988/89,

3.         bemyndiga regeringen att den I juli 1988 inrätta en allmän utbildningslinje, slöjdlärariinjen, om 120 poäng,

4.         bemyndiga regeringen atl avveckla nuvarande slöjdlärariinjen fr, o. m. budgetåret 1990/91,

5.         fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat,

6.         till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 812865000 kr.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


208936000 222120000 244051000


Reservation


7920975


Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informa­tionsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer m. m. inom sektorn.

Anslagsfördelning


Högskoleenhet/ändamål m, m.

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Universitetet i Stockholm

17642000

4-

1 162000

Gemensamt för de konstnäriiga

 

 

 

högskolorna

527000

4-

19000

Danshögskolan

4783 000

4-

394000

Dramatiska Institutet

18001000

4-

1309000

Grafiska institutet och institutet för

 

 

 

högre kommunikations- och reklam-

 

 

 

utbildning

3 515000

4-

172000

Konstfackskolan

20955000

4-

2 431000

Konsthögskolan

12030000

4-

1 160000

Musikhögskolan i Stockholm

16 204000

4-

1248000

Operahögskolan i Stockholm

3 495000

4-

624 000

Teaterhögskolan 1 Stockholm

'    5 736000

4-

478000

Universitetet 1 Uppsala

17510000

4-

2217000

Högskolan 1 Örebro

1754000

4-

112000

Universitetet i Linköping

3007000

4-

330000

Universitetet 1 Lund

24 506000

4-

2331000

Högskolan i Kalmar

3 351000

4-

441000

Högskolan i Växjö

1858000

4-

123000

Universitetet i Göteborg

43 035000

4-

3 694 000

Högskolan i Borås

15 225 000

4-

1057000

Högskolan i Karlstad

1852000

4-

141000

Universitetet i Umeå

4 599000

4-

1945000

Högskolan i Luleå

801000

4-

440000

Antagningskostnader för vissa

 

 

 

konstnärliga utbildningar

234000

4-

9000

Utbildning i svenska för vissa invandrare

1500000

4-

94000

Utgift

222120000

4-21931000


281


 


Anslagsframställning jämte komplettering har avgivits av universitets-och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


 


Ändamål/högskoleenhet m, m,'


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr.)


Ändamål/högskoleenhet m, m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


 


4 4,1

4,2

4,3

4.4

4,5

4,6

4,7

4.8

4,11

2         Förändringar av anslagstek-

nisk natur

2.1          Informationslinjen (medel har under innevarande bud­getår anvisats under anslaget D 13, Lokala och individuel­la linjer och enstaka kurser) HÖ, HV,HKs, HJ,HS/H

2.2          Lokal antagning (medel har under innevarande budgetär anvisats under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifter inom högskolan m, m,) US, GI/IHR, KF, KH, SMH, UU, ULi, UL, UG, HB, UUm

2.3          Med fastighetstjänsten sam­manhängande service (medel har under innevarande bud­getär anvisats under anslaget D 5, Lokalkostnader m, m, vid högskoleenheterna) US, UU, ULi, UL, UG, UUm, HLu

2.4          Internationalisering (medel har under Innevarande bud­getär anvisats under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifter Inom högskolan m, m,) US, DH, DI, GI/IHR, KF, KH, SMH, OH,TH, UU,HÖ, ULi, HJ,UL, HK, HV,UG, HB, HKs, UUm, HS/H

2.5          Gemensamma ändamål (me­del har under innevarande budgetår anvisats under an­slaget DU, Utbildning för undervisningsyrken) HK

Summa under 2


4-  838

4-    24

4-    71

4-   625

4-   234 4-1792


3          Konsekvenser av tidigare be-

slut

3.1          Konstfackskolans linjer BP 85, KF

3.2          Kyrkomusikeriinjen, BP 85, HLu

3.3          Linjen för fri konst, BP 86 UUm

3.4          Designlinjen BP 86, UUm

3.5          Bebyggelseantikvariska linjen BP 86, UG

3.6          Utländskt lektorat I ungers­ka, UU

Summa under 3

Budgetförslaget Minskad administration, US, DH, Dl, GI/IHR, KF, KH, SMH,OH,TH, UU,HÖ, ULi,UL, HK, HV,UG, HB, HKs, UUm, HLu Kvalitet på kulturvetariinjen, US, UU, HÖ, ULi, UL, HV, UG, HKs, UUm Kvalitet på bibliotekarielin­jen, HB

Kvalitet på linjen för fri konst, UUm Professur i produkt- och miljödesign, UUm Nya platser på påbyggnads-linjen I musik, UL, SMH, UG

Kvalitet på konservators-linjen, UG

Kvalitet på Informations­linjen, HÖ, HV, HKs, HJ, HS/H

Kvalitet på musikdramatiska linjen, OH

Summa under 4 Summa punkterna 2-4


 

4-

212

4-

414

4-

704

4-

899

4-

192

4-

315

-2736

298

4-1314

4-   116

4-   368

441

4-   158

1019

4- 315 4-3433 -h7961


' US=unlversiletet i Stockholm, DH=danshögskolan, DI=dramaliska institutet, GI/IHR=grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning, KF=konstfackskolan, KH=konsthögskolan, OH=operahögskolan i Stockholm, SMH=musikhögskolan i Stockholm, TH=teaterhögskolan i Stockholm, UU = universitelet i Uppsala, HÖ=högskolan i Örebro, ULi=universitetet i Linköping, HJ=högskolan i Jönköping, UL=universitetet i Lund, HK=högskolan I Kalmar, HV = högskolan I Växjö, UG=unlversltetet i Göteborg, HB = högskolan i Borås, HKs=högskolan I Karlstad, UUm=unlversitetet I Umeå, HLu = hög-skolan i Luleå, HS/H=högskolan i Sundsvall/Härnösand,

282


 


Prop, 1987/88: 100 Bil. 10

»o rn 00 11


SS.

0.0

g o


»O O "O

r-- v rj


 

 

 

 

 

 

 

 

 

a> u a> .                j.: D,Q,S5 S

 

 

 

£§:§■!      -

 

 

 

Över eplat: 2 nyb nsihai t.

halvt

 

 

 

 

 

 

iknat studi tas 1 hko arian riant, riant, h ett

 

f

 

 

 

 

 

u

 

i2'cy>nio

 

-C

 

 

 

u

 

 

o

 

 

 

 

 

 

1

.!3

n i Stoc genom!

Vart ti or desii avser 4 vser 80 vser 80

period

 

■a o

K.

 

Q.

2

js - d - M " " 5

u

C

.3

o««Ec:«"i

in

 

 

MtS- !:;; !" " « > ■0 E a ?P M :i ;5 'O

1

 

o, "5

u

■o

3

-a

C

-ä

 

fl

iS

00

00               *■    '     ~    LJ    "    2

 

2

 


OOO \D rn Os -T (1


■G E

£-5


r-    >T   f   M   >*


   \C       '.


■o  c o 5

E o

eS


 


 

 

 

 

o

_.

 

t

,

 

.

C

 

c

OJ

 

u

 

]§■

 

 

 

o

,'

J2

oo o

'■5

OJ

2

¥

B

c5

c

 

•—1

 

w

c

c

 

 

 

u

 

c

?5

 

rt

u

a

c

OJ

4J

■a

00

O

B

>> 

 

XI

 

u

 

O  tt> -a P-

c  Cl


sal

O         o

(N             00

%"£,S,

d 53 ■c',E;

1.2? g-c

c t/) ii rt rt "U o »-


o

r o r-

c: QJ3

■ > c

 

.c o u   -

' SD O

- — O

iS CiO.SP

o   C>(

?■&

  o r (
o  E =

_ c o

§f

' K 'I jO :

ob.S.E

OJ   '

;0  :0 :0  =0 =0 =0

Ll   Ci-   Ci-   L-   C   Cj_

o c

>.,s

c c c' c'

'3 '3 3 3 3 S

c  c  u- •-■••;?'';?'Ö

O  O

i<:i/5


ra o

 

TI-   u.

c   t«

u c

I o   VJ

e-p

'Il:§i

!   C   V)   CÄ t

°J2 o


I

o

CO

,£-o

-a.B   - c S

£T3  c

32i

■= "ä S

u c s;

c bo 3

D Q. D4


o

x>

_  a ij

— a— - a t. c .u -.o

  >   'yi

3,2PS ca = 13 jg E


fl -a .E E

—      c     .t: "fl       O      ~

 

d    £   " |«

[j      fe      B '* E

5    -o-   '§.1,1

.    .-E JS
[-13  =fl -g fl o

3 Cl* a y 1.

i w E w 3

E « 3 Mi5 ■? j

räi

4* 'O   ::

S -5 Ä 5 S SS -S =


283


 


UHÄ hemställer att                                                                         Prop, 1987/88:100

I.beslut fattas om inrättande av en allmän utbildningslinje, informations-    Bil, 10 linjen, om 120 poäng 1988-07-01; linjen bör förläggas till högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad, Jönköping och Sundsvall/ Härnösand,

2,     en tjänst som professor i produkt- och miljödesign inrättas vid universi­tetet i Umeå 1988-07-01,

3,     planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat,

4,     under ett reservationsanslag D 12, Utbildning för kultur- och informa­tionsyrken för budgetåret 1988/89 anvisas 230081000 kr, med enligt av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag kommer i det följande att föreslå förstärkningar på musikdramatiska linjen vid operahögskolan i Stockholm, bibliotikarielinjen vid högskolan i Borås samt linjen för fri konst vid universitetet i Umeå.

Jag kommer också att ta upp särskilda medel för förstärkning av utbild­ningarna inom fri konst och konstverk samt på det sceniska området som bl.a, tillgodser en ogynnsam prisutveckling.

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvud­sak i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

Jag räknar med att det skall vara möjligt att bedriva en fortsatt rationali­sering inom högskolans administrativa verksamhet. Jag har därför beräk­nat en minskning av detta anslag med 250000 kr.

Mina förslag till nybörjarplatser framgår av planeringsramstabellen. Därvid anges planeringsramen per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes.

Resursförstärkningar av vissa utbildningslinjer

UHÄ framhåller att balans måste upprätthållas mellan informationsförsörj­ningens och kulturförmedlingens krav inom bibliotekarieutbildningen. Ämbetet föreslår att särskilda resurser tillförs bibllotekarielinjen vilka skall göra det möjligt att engagera gästföreläsare samt bereda möjlighet för lärare vid linjen att praktisera vid bibliotek. Jag tar upp medel för en sådan förstärkning (+116000 kr.).

Linjen för fri konst vid universitetet i Umeå bör med hänsyn till de särskilda omständigheter som UHÄ har redovisat i anslagsframställningen få en föreslagen förstärkning (-1-368000 kr,).

Med hänsyn till de speciella problem som UHÄ har redovisat i fråga om resursläget vid musikdramatiska linjen vid operahögskolan i Stockholm tar jag upp medel för en förstärkning (-F315000 kr,).

Högskoleutbildningarna inom fri konst och konsthantverk samt på det
sceniska området har fått det allt svårare att utan betungande kostnader för
de studerande kunna ge en kvalitativt högtstående utbildning inom de
ekonomiska ramar som gäller för utbildningslinjerna. Inom konst- och                                284


 


konsthantverksutbildningarna har materialkostnaderna i vissa fall stigit    Prop. 1987/88: 100 mycket starkt. Vad gäller de sceniska utbildningarna har kostnaderna för    Bil. 10 elevproduktioner - vilka får anses vara nödvändiga led i utbildningen — ökat mycket kraftigt under senare år. Jag anser det nödvändigt att ta upp medel för en förstärkning av nu nämnda utbildningar (+ 1 OOOOOO kr,).

Designlinjen

Enligt förslag i prop, 1985/86: 100 bil, 10 (s, 275) beslutade riksdagen vid 1985/86 års riksmöte att designlinjen om 170 poäng och med 12 nyböijar-platser förläggs till universitetet i Umeå budgetåret 1988/89, Universitetet har emellertid i särskild skrivelse föreslagit att starten senareläggs ett läsår. En längre förberedelsetid än den först beräknade krävs bl, a, för att lokaler i tillräcklig omfattning skall vara tillgängliga vid starten.

För egen del anser jag att starten av linjen bör senareläggas till läsåret 1989/90 för att medge en längre förberedelsetid. Vad gäller förslaget om professur avser jag att återkomma till frågan vid min anmälan av anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konst­närligt utvecklingsarbete.

Övriga frågor

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 5, Lokalkostna­der m, m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (4-71 000 kr,).

Under anslaget D 7, Vissa särskilda utgifter inom högskolan har jag berört vissa ändringar i medelsanvisningen bl, a, till vissa kostnader för lokal antagning. Med anledning av detta tar jag här upp medel för nämnda ändamål (-1-24000 kr.).

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken rörande kostnader för vissa gemensamma funktio­ner vid högskolan i Kalmar tar jag här upp medel för ändamålet (-(-234000 kr.).

Konservatorslinjen startade hösten 1985 i Göteborg och är fr.o. m, innevarande budgetär fullt utbyggd. Under ett antal år har platser beretts svenska studerande vid Konsthögskolen i Köpenhamn mot att svenska staten betalat avgifterna. Eftersom grundutbildning nu kan erbjudas i vårt land och denna enligt vad UHÄ framhåller behöver förstärkas kan det enligt min mening finnas skäl att till förmån för en sådan förstärkning avveckla åtagandena vad gäller platser i Köpenhamn när utbildningarna är slutförda för nu antagna studerande. Ett skäl är den mycket kraftiga höjningen på senare tid av kostnaderna för utbildning i Köpenhamn, Jag avser att senare återkomma till regeringen i fråga om uppdrag till UHÄ att närmare belysa denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (222 120000 -I- 21 931 000=) 244051 000 kr,

285


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88: 100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,    godkänna vad jag har föreslagit angående designlinjen vid uni­versitetet i Umeå,

2,    fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat,

3,    till UlbUdning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 244051 000 kr,

D 13. Lokala och individuella linjer samt fristånde kurser

1986/87 Utgift         404514000              Reservation               8195 740

1987/88 Anslag       446110000

1988/89 Förslag        486 320000

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt fristående kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildnings­departementets verksamhetsområde.

Anslagsfördelning


Högskoleenhet (motsv,)

Anslag

 

1988/89

Universitetet i Stockholm

93 146000

Tekniska högskolan i Stockholm

10389000.

Karolinska institutet

1066000

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

2879000

Danshögskolan

143000

Dramatiska Institutet

1808000

Konstfackskolan

335 000

Konsthögskolan

104000

Musikhögskolan 1 Stockholm

146000

Operahögskolan i Stockholm

32000

Teaterhögskolan i Stockholm

142000

Högskoleutbildning på Gotland

1900000

Universitetet i Uppsala

64216000

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

8967000

Högskolan i Falun/Borlänge

7012000

Högskolan i Gävle/Sandvikén

4513000

Högskolan i Örebro

15235851

Universitetet i Linköping

18 403000

Högskolan i Jönköping

6127000

Universitetet 1 Lund

56083 000

Högskolan i Halmstad

6407000

Högskolan i Kalmar

9874000

Högskolan 1 Kristianstad

4 525 000

Högskolan 1 Växjö

10531000

Högskoleutbildning i Blekinge

3 295 000

Universitetet i Göteborg

62213900

Chalmers tekniska högskola

3 317000

Högskolan i Borås

7042000

Högskolan i Karlstad

13 923000

Högskolan i Skövde

6719000

Universitetet i UmeS

42085 000

Högskolan i Luleå

4492 200

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

7975 000

Högskolan i Östersund

6105 000

Längdistans

911000

Till regeringens disposition

4258000

Summa

486320000


286


Medel beräknas under anslaget D 14, Bidrag lill kommunal högskoleutbildning.


 


Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthetföljande.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


 


Ändamål/högskoleenhet m. m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


Ändamål/högskoleenhet m, m.


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr,)


 


4.1

2         Förändringar av anslagstek-

nisk natur

1.1      Skyddslngenjörslinjen, HJ
(medel för detta ändamål har
beräknats under anslaget D
8. Utbildning för tekniska yr­
ken) RLiH

2.2          Statistikerlinjen, ULi (medel för detta ändamål har beräk­nats under anslaget D 9, Ut­bildning för administrativa, ekonomiska och sociala vr-ken) RLiH

2.3          Informationslinjen (medel för detta ändamål har beräk­nats under anslaget D 12, Ut­bildning för kultur- och infor­mationsyrken) HÖ, HJ, HV, HKs, HS/H, RUH, RLiH, RL/MH, RGH, RUmH

2.4          Påbyggnadslinje för logope­der, UL (medel för detta än­damål har beräknats under anslaget D 10, Utbildning för vårdyrken) RL/MH

Summa under 2


-    500

473

838

278 2089


3         Konsekvenser av tidigare be-

slut

3.1          Bebyggelseantikvarlsk linje, BP86, UG, RGH

3.2          Turismlinjen, BP 87, HF/B, HK, Hös, RUH, RL/MH, RUmH

3.3          Nya lokala linjer, BP 87, HF/B, Hös, RUH, RUmH

Summa under 3

Budgetförslaget

Lokala linjer Universitet och

fackhögskolor        Regionala

högskolor

Enstaka kurser  Universitet

och fackhögskolor Regionala

högskolor

Summa under 4 Summa punkterna 2—4


-      192

-    1313

-i-  1800 +    295

-I- 7600

-Hl 1520 -H9120 -H7 326


' HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, HÖ=högskolan i Örebro, ULI=unlversltetet i Linköping, HJ = hög-skolan i Jönköping, UL=universitetet i Lund, HK=högskolan i Kalmar, HV = högskolan I Växjö, UG = universitetet i Göteborg, HKs = högskolan i Karlstad, HS/H = högskolan I Sundsvall/Härnösand, HÖs=hög-skolan i Östersund, RUH = regionstyrelsen för Uppsala högskoleregion, RLiH = regionstyrelsen för Linkö­pings högskoleregion, RL/MH=regionstyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion, RGH = regionstyrelsen för Göteborgs högskoleregion, RUmH = reglonstyrelsen för Umeå högskoleregion, - BP =budgetproposltion.

UHÄ hemställer att

1,         de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställes,

2,         den för budgetåret 1987/88 fastställda förteckningen över ämnesområ­den med s, k, garanterat basutbud avseende grundläggande högskoleut­bildning fastställes att gälla även budgetåret 1988/89,

3,    under ett reservationsanslag D 13, Lokala och individuella linjer samt fristående kurser anvisas 455389851 kr. fördelat på högskoleenheter i en­lighet med UHÄ:s förslag.

287


 


Föredragandens överväganden                                                                  Prop. 1987/88:100

För konsekvenserna av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvud­sak i enlighet med UHÄ:s förslag. Jag beräknar dessutom 800000 kr, för 30 årsstudieplatser till Umeå högskoleregion på nya lokala linjer i enlighet med budgetpropositionen 1987 samt I 145 000 kr, för lokala linjer i Kalmar och Halmstad,

Riksdagens och regeringens tidigare beslut om dimensioneringen av lokala och individuella linjer och enstaka kurser omfattade dels beslut om planeringsramar för lokala resp. individuella linjer, dels beslut om planera­de årsstudieplatser för enstaka kurser. Högskoleenheterna har haft rätt att inom anslaget överföra resurser och årsstudieplatser mellan dessa linjer och enstaka kurser utan hänsyn till de i regleringsbreven angivna dimen­sioneringstalen och utan att någon sammanlagd utbildningsvolym har varit specificerad. Styrningen av utbildningens omfattning har därför varit otill­räcklig,

I enlighet med UHÄ:s förslag bör för varje högskoleenhet anges det sammanlagda antal årsstudieplatser som svarar mot anslagsposten, Vaije högskoleenhet ges således ett dimensioneringstal mätt i s, k, tillhandahåll­na årsstudieplater som högskolestyrelsen därefter kan disponera för olika lokala och individuella linjer samt för fristående kurser. Härutöver bör en riktpunkt anges för antalet nyböijarplatser på lokala och individuella linjer, vilken dock ej är bindande för högskoleenheterna. Omfattning och inrikt­ning av lokala linjer beräknas således av resp. högskoleenhet inom de ramar som anges i bl, a, högskoleförordningen. Riksdagen och regeringen kan ange riktpunkter eller önskvärd förändringsinriktning när det gäller de fristående kursernas fördelning på olika typer av kurser.

Vid fördelningen av det anslag som tidigare har utgått till regionstyrel­serna har jag i huvudsak följt UHÄ:s förslag. Detta innebär att fördelning­en för varje högskoleenhet i princip utgår från oförändrad medelsram, dock med vissa smärre justeringar för konsekvenser av beslut som tidigare har fattats av regionstyrelserna. I likhet med UHÄ anser jag det angeläget att utbildningsresurserna till Malmfälten även fortsättningsvis hålls sam­man. Till skillnad mot vad UHÄ föreslår, anser jag dock att ansvaret för utbildning i Malmfälten bör läggas på universitetet i Umeå,

Såväl anslagsbeloppens storlek som de däremot svarande årsstudieplat-serna har sin grund i de medel och de årsstudieplatser som före högskolere­formen fanns vid resp. högskoleenhet. Härtill kommer anslags- och dimen­sioneringsförändringar som har beslutats av statsmakterna eller av re­gionstyrelserna efter år 1977.

Nuvarande anslagsbelopp och dimensionering speglar således bl, a, att olika högskoleenheter sedan gammalt har haft olika profil för sitt utbild­ningsutbud - t. ex. med en mer eller mindre stor andel av dyrare teknisk­naturvetenskapliga kurser - eller har haft olika strategier när det gällt avvägningen mellan linjer och enstaka kurser. Detta är förklaringen till att olika högskoleenheter nu uppvisar olika profil när det gäller anslag och dimensionering av enstaka kurser.

288

Olika regioner och högskoleenheter har ibland avvikit från de av stats­makterna föreskrivna dimensioneringstalen, oftast genom att dimensione-


 


ringen något underskridits. Vid min beräkning av antalet årsstudieplatser    Prop. 1987/88: 100 har jag tagit hänsyn till den tidigare faktiska dimensioneringen. En sank-    Bil. 10 ning har giorts vid alla universitet utom i Linköping och i Umeå. Universi­teten i Linköping och i Umeå har som en anpassning till verkliga förhållan­den fått en mindre höjning av antalet årsstudieplatser.

Anslaget för lokala och individuella linjer samt fristående kurser har spelat en stor roll vid uppbyggnaden av de mindre och medelstora högsko­lorna. Hösten 1986 fanns det 4500 studerande registrerade på lokala linjer och 58000 studerande på fristående kurser. Endast drygt 100 studerande var registrerade på individuella linjer - i praktiken torde dock väsentligt flera studerande läsa med sikte på examen baserad på fristående kurser utan att formellt vara antagna till en individuell linje.

Riksdagens beslut med anledning av prop, 1986/87: 127 om fortsatt de­centralisering inom högskolan (UbU 1987/88: 1, rskr. I) innebar bl.a, att regionstyrelserna, som tidigare har fördelat anslaget, upphör med utgång­en av budgetåret 1987/88 och att anslaget tills vidare skall fördelas direkt till universitet och högskolor.

Regeringen uppdrog åt UHÄ att - under förbehåll av riksdagens god­kännande av regeringens förslag — lämna förslag om nödvändiga föränd­ringar av berörda anslag fr, o,m, budgetåret 1988/89 i enlighet med vad som sägs i propositionen. UHÄ redovisade sitt uppdrag den 14 oktober 1987, Den föreslagna fördelningen grundar sig på en noggrann genomgång av den grundläggande högskoleutbildningens nuvarande fördelning och hur den framtida utformningen bör se ut för att på bästa sätt motsvara de av riksdag och regering uppställda utbildningsmålen.

Det är enligt min uppfattning angeläget att reformbeslutet från år 1977 om inriktning och utformning av den grundläggande högskoleutbildningen planenligt följs. Den inom UHÄ utarbetade planen (De nya högskolorna -en utbyggnadsplan, UHÄ-rapport 1987: 13) för hur den fortsatta utbyggna­den av de mindre och medelstora högskolorna bör ske är härvid en värde­full utgångspunkt för den fortsatta utbyggnaden.

Varje högskoleenhet skall ha ett kursutbud som svarar mot det regionala behovet av fortbildning och vidareutbildning. Sådana kurser måste även ges för en vidare studeranderekrytering då högskolan i fråga har en kompe­tens som även motiverar kurser för en nationell rekrytering. Inom många områden är det vidare väsentligt med ett utbud av fristående kurser för att bl, a, säkerställa rekryteringen till forskarutbildningen inom motsvarande forskningsområden. Det är nödvändigt att fristående kurser ges inom såda­na områden som inte är företrädda inom linjesystemet. För att möjliggöra för studerande att skaffa sig utbildning vid sidan av den etablerade linjein­delningen bör även kurser på linjer i största möjliga utsträckning erbjudas som fristående kurser.

Det nuvarande utbudet av fristående kurser är i hög grad koncentrerat
till de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena, som för
närvarande svarar för ca 80 procent av alla kursdeltagarna. Områdena
teknik, naturvetenskap, medicin och vård samt det konstnärliga området
är representerade av ett väsentligt mindre kursutbud. Utbudet av friståen-
de kurser varierar mellan olika universitet och högskolor och så bör helt
                                                  289

19   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


naturligt vara fallet även i framtiden beroende bl, a, på att utbudet anpas­sas till den lokala utbildningsefterfrågan och den egna kompetensen. Det är emellertid viktigt att högskolestyrelserna årligen ser över kursutbudet mot bakgrund av vad jag här har anfört.

Antalet årsstudieplatser och nybörjarplatser somjag har beräknat fram­går av följande översikt.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


 

Högskoleenhet (motsv,)

Riktpunkt

Riktpunkt

 

antai npl på

antal åp

 

lokala ocfi in-

1988/89

 

dividuella ut-

 

 

bildningslinjer

 

 

1987/88'

 

Universitetet i Stockholm

408

8750

Tekniska högskolan i Stockholm

60

290

Karolinska institutet

0

■   45

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

0

310

Danshögskolan

0

7

Dramatiska institutet

12

36

Konstfackskolan

8

13

Konsthögskolan

0

8

Musikhögskolan i Stockholm

0

8

Operahögskolan i Stockholm

0

1

Teaterhögskolan i Stockholm

0

4

Högskoleutbildning pä Gotland

0

120

Universitetet i Uppsala

292

4500

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

150

570

Högskolan i Falun/Borlänge

94

400

Högskolan i Gävle/Sandviken

90

550

Högskolan i Örebro

133

1 190

Universitetet i Linköping

70

1 120

Högskolan i Jönköping

114

435

Universitetet i Lund

180

5 690

Högskolan i Halmstad

108

410

Högskolan i Kalmar

119

410

Högskolan i Kristianstad

84

410

Högskolan i Växjö

105

800

Högskoleutbildning i Blekinge

16

162

Universitetet 1 Göteborg

226

5530

Chalmers tekniska högskola

30

146

Högskolan 1 Borås

60

360

Högskolan i Karlstad

92

1200

Högskolan i Skövde

49

320

Universitetet i Umeå

185

2480

Högskolan i Luleå

30

290

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

65

410

Högskolan i Östersund

40

310

Långdistans

 

200

Summa

2820

37285


' npl = nyböijarplatser  åp = årsstudieplatser

Under inledningen har jag anfört att en fortsatt strukturerad utbyggnad av högskolan är av stor betydelse. Jag föreslår mot denna bakgrund en omfattande satsning framför allt på fristående kurser (-1-10352000 kr.). Medlen skall användas för att främja och förstärka utbildningsutbudet på de mindre och medelstora högskolorna. Härvid skall särskilt behovet lokalt av fortbildning och vidareutbildning beaktas. Ett ökat utbud av decentraliserade kurser och ett bredare kursutbud bör samtidigt eftersträ-


290


 


vas. Jag har samtidigt ökat dimensioneringen för fristående kurser vid de    Prop, 1987/88: 100
mindre och medelstora högskolorna med ca 500 årsstudieplatser.                Bil, 10

Vid min fördelning av dessa medel har jag särskilt beaktat behovet av att bygga ut vissa mindre och medelstora högskolor. Jag har därvid utgått från högskolornas storlek, rekryteringsområde och nuvarande volym av fristå­ende kurser. Jag har också beaktat de utbyggnader jag tidigare föreslagit under andra anslag.

Vid min avvägning när det gäller medel till universiteten har jag gjort vissa omprioriteringar till förmån för universiteten i Linköping och Umeå.

Utbudet av fristående kurser spelar en betydande roll för den regionala utvecklingen, men det finns många andra aspekter som måste vägas in vid en fördelning mellan högskoleenheter. Planeringsunderiaget behöver där­för kompletteras och analyseras ytteriigare och jag avser därför att ta initiativ i detta syfte.

För det tekniska utbildningsområdet har jag under anslaget D 8. Utbild­ning för tekniska yrken föreslagit en omfattande försöksverksamhet med samordnad ingenjörsutbildning. Jag utgår från att högskoleenheterna vid sin planering av verksamheten inom ramen för förevarande anslag beaktar möjligheterna till samverkan med denna försöksverksamhet. Vid elektro­nikcentrum i Kista bör en resursuppbyggnad göras, detta för att åstadkom­ma fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma och påbygg­nadsutbildning inom data- och elektronikområdet. Jag beräknar medel för detta ändamål (4-1 507000 kr, för + 40 årsstudieplatser).

Jag föreslår vidare en särskild satsning på kvaliteten inom språkområ­det. Språkutbildningens svåra situation bör avhjälpas genom en förstärk­ning av resurserna på dessa utbildningar. Jag beräknar medel under inne­varande anslag D 13, (-1-1 755 000 kr.).

Jag föreslår att medel för fristående kurser avseende kommunal högsko­leutbildning beräknas under anslaget D 14, Bidrag till kommunal högskole­utbildning. Jag beräknar medel för detta (-4567000 kr,). Jag beräknar också medel för Stockholms musikpedagogiska institut under anslaget D 14, Bidrag till kommunal högskoleutbildning (—2 411 000 kr,).

Jag beräknar även medel för högskoleutbildning på Gotland (-(-I 900000 kr,) samt i Blekinge,

För högskoleutbildning i Fyrstad har jag beräknat medel (-1-2 179000 kr,) under förevarande anslag, anslagsposten Till regeringens disposition.

Medel för viss ingenjörsutbildning på Gotland har även budgetåret 1988/89 beräknats under anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm,

Vid min behandling tidigare idag av anslaget D 11. Utbildning för under­visningsyrken förordade jag att medel anvisas för fristående kurser inom barnkunskap, hemkunskap och idrott. Vid min beräkning av detta anslag har jag räknat med att universitetet i Uppsala skall anvisas 550000 kr,, universitetet i Göteborg 500000 kr,, universitetet i Umeå 950000 kr, samt högskolan i Örebro 1 OOOOOO kr.

Jag har vidare under detla anslag, anslagsposten Högskolan för lärarut­bildning i Stockholm beräknat 400000 kr. för fristående kurser vilka före­slås bli anordnade av centrum för idrottsforskning i Stockholm,

291


 


Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 486320000 kr. Härav bör 4258000 kr, ställas till regeringens disposition. Från denna anslagspost skall, liksom för närvarande, bekostas utbildning för svenska studerande vid Konservatorsskolen i Köpenhamn och för utbildning i det s, k, Fyrstadsomrädet,


Prop. 1987/88: 100 Bil, 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, fastställa fördelning av årsstudieplatser enligt vad jag har föror­
dat,

2. till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 486320000 kr.


D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

193 532000 184313000 200817000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

Reservation                    48607 221

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning på allmänna utbildningslinjer, påbyggnadslinjer och friståen­de kurser m, m. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjukskö­terskeskolor och bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stock­holm, musiklärarutbildning i Arvika och Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal samt Stockholms Musikpedagogiska Institut,

Frågor om dimensionering och lokalisering m,m. av utbildning inom kommunal högskoleutbildning redovisas under resp, sektorsanslag.

Anslagsfördelning


Yrkesutbildningssektorer m, m.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


 


Administrativa, ekonomiska

och sociala yrken Värdyrken'

Bidrag till Ericastiftelsen Bidrag till Handelshögskolan Musiklärarutbildning I Arvika Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut Stiftelsen Stora Sköndal    , Stockholms Musikpedagogiska Institut Till regeringens disposition


 

17993 000

- 850000

135 387000-

-H3 563000

3 265 000

200000

14 863 000

-Hl 622000

14 193000

622 000

2120000

-t- 104000

2 163000

+   180000

2411000

-Hl 870000

1059000

-1- 52 000

193454000

-1-7363000


 


' Inklusive lokala och individuella linjer samt fristående kurser - Beloppet motsvarar 80 procent av bidragsunderlaget.


292


 


Anslagsframställning jämte komplettering har avgivits av universitets-och högskoleämbetet (UHÄ),

UHÄ avger inte anslagsframställning för Handelshögskolan, Stiftelsen Stora Sköndal eller Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut.

Ändringsförslagen fördelade på ändamål innebär följande.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 10


 


Ändamål/högskoleenhet m.m.

2         Förändringar av anslagslek-

nlsk natur

2.1       Medel för internationalise­ring (har under innevarande budgetär anvisats under an­slaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m, m,) Värdyrken

Summa under 2

Konsekvenser av tidigare he­slut

3,1

Försöksverksamhet med ekvivaleringsgrupp för sjuk­gymnasters och arbetstera­peuters päbyggnadsutblld-ning, BP 85 Vårdyrken

3,2

Överföring av 4 npl vardera till Kl och UL på rehabilite­ringslinjen år 2 Vårdyrken

Summa under 3


Kostnad budgetåret 1988/89 (tkr.)

300 300

180

180 360


 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad

 

 

budgetåret

 

 

1988/89

 

 

(tkr,)

4.

Budgetförslag

 

4,1

Hälso- och sjukvårdslinjen samt hörselvårdsllnjen, tek­nisk förändring av plane­ringstalen

 

 

Värdyrken

0

4.2

Päbyggnadsllnjerna 1 anslut­ning till hälso- och sjukvårds­linjen (20 poäng) - 123 npl

 

 

Vårdyrken

-  487

4,3

Påbyggnadslinjerna i anslut­ning till rehabiliteringslinjen (20 poäng) + 130 npl

 

 

Vårdyrken

-f-  998

4,4

Påbyggnadslinjerna 1 anslut­ning till laboratorieassistent­linjen (2 poäng) - 7npl

 

 

Värdyrken

-      6

4,5

Utökade stödundervisnings­medel till laboratorieassi­stentlinjen

 

 

Vårdyrken

-H    85

Summa under 4

+  590

Summa punkterna 2-4

-1-   530

SU/MA

-1-2992


Npl = nyböriarplatser,

UHÄ hemställer att

1,         planeringsramar fastställs i enlighet med vad UHÄ förordat,

2,    UHÄ bemyndigas att besluta om disposition av outnyttjade medel inom anslagsposten 2. Utbildning för vårdyrken,

3,    påbyggnadslinjen Utbildning i anestesisjukvård och intensivvård delas i två inriktningar, en mot anestesisjukvård och en möt intensivvård,

4,    under ett reservationsanslag D 14, Bidrag till kommunal högskoleutbild­ning m.m, för budgetåret 1988/89 anvisas 177226519 kr, med av UHÄ angiven fördelning på anslagsposter.


Föredragandens överväganden

Jag har beräknat konsekvenserna i enlighet med UHÄ:s förslag,        ;.

Jag beräknar under anslaget medel för bidrag till allmänna utbildnings­linjer och päbyggnadslinjer inom kommunal högskoleutbildning, I fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m, m, hänvisar jag till vad


293


 


jag har anfört under respektive sektorsanslag. Min medelsberäkning under    Prop. 1987/88: 100 förevarande anslag utgår i huvudsak frän de planeringsramar som jag där    Bil. 10 har angett för ifrågavarande utbildningar.

Medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser inom kommunal högskoleutbildning anvisas fr.o, m, budgetåret 1988/89 under ■ detta anslag. Antalet årsstudieplatser per landstingskommun (motsvaran­de) anges under anslaget Utbildning för vårdyrken. Jag har utgått frän att varje landstingskommun skall kunna disponera ett statsbidrag som mot­svarar av regionstyrelserna tidigare beslutad dimensionering för lokala linjer och enstaka kurser 1987/88, Statsbidrag till kommuner och landsting skall beräknas med utgångspunkt i grunder som gäller för närmast motsva­rande utbildning på allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje.

Regionstyrelserna kommer enligt riksdagsbeslut (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88: 1, rskr 1) att avskaffas fr.o. m. den I juli 1988, Styrelserna fördelar för närvarande nybörjarplatser mellan landstingskommunerna, UHÄ föreslås få göra omfördelning av platser.

Huvudmännen får själva fördela nybörjarplatser inom den ram som finns i planeringsramstabellen för resp, landstingskommun.

Sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

I enlighet med riksdagsbeslut (prop. 1985/86: 100, bil. 10, rskr 297) avveck­las ADB-linjen i Sundsvall (-1380000 kr.). Istället beräknar jag medel (-1-690000 kr,) för 30 årsstudieplatser under anslaget D 13, Lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Ytteriigare medel för 30 årsstu­dieplatser beräknas under anslaget D 9, Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (-f690000 kr,). Anslagsposten Högskolan i Sundsvall/Härnösand.

På flera orter pågår överläggningar mellan kommunen och den statliga högskoleenheten om inrättande av den nya statliga ADB-linjen m, m. För att genomförandet inte skall onödigtvis fördröjas bör regeringen få bemyn­digande att efter gemensam framställning från kommunen och högskolan besluta om överföring frän anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskole­utbildning m.m, till anslaget D 13, Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken

Jag beräknar medel för inusiklärarutbildning i Arvika med 14815000 kr. Vidare har jag beräknat medel för ökning av statsbidraget till Stockholms musikpedagogiska institut (-1-1 870000 kr.),

EnskUda utbildningar

Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut har begärt 2273 000 kr. för budgetåret 1988/89, varav 200000 kr, för instrumentinköp.

Jag beräknar bidraget till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut till 2 226000
kr, för budgetåret 1988/89,
                                                                                                                       294


 


Ericastiftelsen                                                                                                                Prop. 1987/88: 100

Jag beräknar bidraget för nästa budgetår fill Ericastiftelsen till 3 465 000 kr.

Handelshögskolan

Bidraget till Handelshögskolan i Stockholm beräknar jag för nästa budget­år till sammanlagt 16485000 kr., varav 13 770000 kr. som preliminärbidrag för 1988/89 och I 026000 kr. som siutreglering av statsbidraget för budget­året 1985/86 enligt gällande avtal (jfr prop. 1978/79: 15, UbU 13, UbU 1982/83:25, rskr. 291). I beloppet ingår även medel för utbildningsbidrag för doktorander med 1 689000 kr.

För sammanhangets skull behandlar jag fr. o. m, detta budgetår under anslaget även Stiftelsen Stora Sköndal, Jag beräknar medel för stiftelsen till 2 343 000 kr.

Sektorn för utbildning för vårdyrken

Jag har fidigare under anslaget D 10, Utbildning för vårdyrken behandlat frågor om den kommunala högskolan.

Bidrag (kr.) per är, linje och studerande

Grupp 1

Hälso- och sjukvårdslinjen                                                       8 600

Sociala omsorgslinjen

Påbyggnadslinje för sjuksköterskor

Päbyggnadslinje i blodgruppsserologi

Grupp 2

Hörselvårdsllnjen                                                                     12200

Tandhygienistlinjen

Påbyggnadslinje i klinisk cytologi

Grupp 3

Påbyggnadslinje i ortoptik                                                       16200

Rehabiliteringslinjen

Påbyggnadslinje för rehabiliteringslinjen

Laboratorieassistentlinjen

Ortopedtekniska linjen

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 200817000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,         till Bidrag tUl kommunal högskoleutbildning m. m. för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 200817000 kr,,

2,         bemyndiga regeringen att besluta om överföring mellan ansla­gen Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. och Lokala och ' individuella linjer samt fristående kurser i enlighet med vad jag har förordat,

295


 


Forskning och forskarutbildning                                      Prop. 1987/88: lOO

,  .                                                                                           Bil. 10

Inlednmg

Allmänt

Riksdagen beslutade våren 1987 på grundval av förslag i prop. 1986/87:80 om forskning om resursramar för de kommande tre budgetåren (UbU 26, rskr. 282). För budgetåret 1988/89 innebär detta för forskningen och fors­karutbildningen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde en resursförstärkning om 57,60 milj. kr, som fördelar sig på följande ändamål.

Ändamål                                                                                          (milj, kr,)

Basresurser                                                                                        23,43

Prioriterade områden

-Informationsteknologi                                                                      4,10

-    Toxikologi                                                                                        3,00

-    Kulturvetenskaper                                              2,76 Studiefinansiering              13,51 Forskningsråd 5,45 Professurer    3,70 Övrigt                                                                                        L65

Summa                                                                                             57,60

I beloppet till förstärkta basresurser ingår även medel för forskarassi­stenttjänster och biblioteksändamål.

1987 års forskningsproposition innebär att följande nya tjänster som professor inrättas den 1 juli 1988

Fakultet/Ämne                                                                                 Högskoleenhet'

Det konstnärliga området

Musikpedagogik                                                                             SMH

Regi                                                                                                  DI

Scenisk gestaltning                                                                         TH

Juridisk fakultet

Företagsrätt                                                                                     UU

Samhällsvetenskaplig fakultet

Journalistik                                                                                      US

Nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning UUm
Socialantropologi, särskilt utvecklingsforskning
                              US

Öststatsforskning                                                                            UU

Medicinsk fakultet

Geriatrisk psykiatri                                                                         UL

Maiematisk-naturvetenskaplig fakultet

Fysik, särskilt synkrotronljusforskning                                          UL

Teknisk fakidtet

Bebvggelsekvalitet                                                                           KTH

Bildbehandling                                                                         .      ULi           ,

Styrsystem för industriella utrustningar                                         KTH

Temaorienlerad forskning

Tema Barn - 2 tjänster                                                                     ULi       '

Medicinska forskningsrådet

Epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker

' US = universitetet I Stockholm, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, DI =

dramatiska institutet, SMH = musikhögskolan i Stockholm, TH = teaterhögskolan i                               296

Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universiletet i Linköping, UL =

universitetet i Lund, UUm = universitetet I Umeå,


 


I enlighet med vad som anfördes i forskningspropositionen beräknar jag     Prop. 1987/88:100 för dessa tjänster medel motsvarande lönekostnaderna. Eventuella kostna-     Bil. 10 der i övrigt i samband med de nya tjänsterna bör bestridas inom ramen för basresursförstärkningarna eller genom omprioriteringar inom den befint­liga organisationen.

Mina förslag i det följande innebär bl. a. att inom befintliga ramar vissa ytterligare tjänster som professor inrättas.

Med anledning av den treåriga forskningsramen i forskningsproposi­tionen har myndigheterna i regel inte lämnat förslag till ytterligare föränd­ringar inför budgetåret 1988/89,

Jag har i det föregående under rubriken Vissa anslagsfrågor redogjort för beräkningarna beträffande löne- och prisomräkning för sektors- och fakul­tetsanslagen samt anslaget till temaorienterad forskning.

Jag beräknar en ökning av medlen för utbildningsbidrag för doktorander med 10%. Det innebär att utbildningsbidragen fr.o.m. den 1 juli 1988 kommer att utgå med 8 147 kr. per månad.

Forskningsråden skall enligt 1987 års forskningsproposition fr. o. m. budgetåret 1988/89 få kompensation för löne- och prisökningar enligt sam­ma principer som gäller för anslagen till högskolan. Det innebär att rådsor­ganisationens anslag löne- och prisomräknas i det årliga budgetarbetet. För avtalsenliga löneökningar, som inte var kända i sådan tid att de kunde beaktas i detta sammanhang, utgår kompensation från det s. k. täcknings­anslaget. Den kompensation som nu beräknas för högskoleanslagen avser bl.a, löneökningar som inträffat under åren 1986 och 1987, Omräkningen som görs av forskningsrådens anslag kommer därför inte att helt överens­stämma med omräkningen av högskoleanslagen.

Även vissa sektorsforskningsorgan kommer fortsättningsvis att få kom­pensation för löneökningar på motsvarande sätt. Detta bör underlätta för högskolan att konsekvent tillämpa principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet.

Samordningsorgan inom biblioteksområdet m. m.

Enligt riksdagens beslut i anledning av 1987 års forskningsproposition skall delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) läggas ned vid utgången av budgetåret 1987/88. En organisationskommitté tillsattes för att behandla vissa frågor i samband med nedläggningen av DFI och för att lämna förslag i fråga om den fortsatta samordningen mellan forskningsbiblioteken (Dir 1987:13).

Organisafionskommittén för samordning inom biblioteksområdet m. m. har redovisat sina förslag i rapporten Informationsförsörjning för veten­skap och teknik (SOU 1987:60).

Kommittén föreslår att en ny myndighet med uppgift att svara för samordningen mellan forskningsbiblioteken inrättas. Myndigheten be­nämns statens råd för informationsförsörjning, STRI.

Kommittén indelar den. nya myndighetens verksamhet i fem program-,
områden, nämligen ansvarsbibliotek, teknisk utveckling, FoU/information
och utbildning, LIBRIS förvaltning och drift samt förvaltning/planering,                            297


 


Kommittén bedömer att det under åtminstone en inledande treårsperiod     Prop. 1987/88:100 kommer att erfordras sex handläggartjänster för verksamheten inom STRI.     Bil. 10 Myndighetens kansli skall samordnas med universitets- och högskoleäm­betet (UHÄ), Medel för STRLs verksamhet föresläs anvisas under både utbildnings- och industridepartementens huvudtitlar.

Kommittén förordar att myndighetens organisation och status tas upp till prövning efter sex år.

Kommittén har föreslagit en fördelning av DFLs nuvarande resurser på de olika verksamhetsområdena, Kungl, bibliotekets (KB) resurser för LIBRIS- systemets drift föreslås överförda till samordningsorganet.

Utredningen har samrått med UHÄ, KB, statens kulturråd och riksar­kivet.

UHÄ är starkt kritiskt mot det föreslagna samordningsorganet och på­pekar att ämbetet har möjlighet att ta det övergripande ansvaret på områ­det. UHÄ kan även ansvara för samverkan med enheter utanför högsko­lan.

KB anser att fler centrala nationella uppgifter kan knytas till KB. En beredning eller annan typ av samordningsorgan för högskolans biblioteks­frågor står enligt KB inte i motsats till ett ökat utnyttjande av KB för centrala uppgifter, KB ser gärna att dess uppgift som nationalbibliotek utvidgas genom en nationellt inriktad planerings- och utvecklingsenhet.

Statens kulturråd, som muntligen samrått med kommittén, har i skrivel­se till utbildningsdepartementet utvecklat sina synpunkter. Kulturrådet' finner det således angeläget att ett nytt och fungerande biblioteksorgan inrättas med ett övergripande ansvar för vissa frågor som rör den nationel­la informationsförsöijningen samt med vissa uppgifter att verka för en bättre samordning mellan de olika bibliotekstyperna. Kulturrådet ser en lösning med en fristående myndighet utan samband med UHÄ men med en bred representation och tillräckliga resurser som den mest tilltalande lös­ningen.

Riksarkivet uttalar sig inte om förslagen till organisatorisk lösning för samordningsorganet utan begränsar sig fill att framhålla vikten av att stödet till forskningen inom området får ett tvärsektoriellt perspektiv. En snäv högskole- eller biblioteksintern inriktning på det nya samordningsor­ganets verksamhet bör, enligt riksarkivet, undvikas.

Ett stort antal myndigheter och.organisationer har därutöver framfört synpunkter på kommitténs förslag. Flertalet är negativa till förslagen. Bl.a. DFI och chefen för riksdagsbiblioteket föreslår KB som lämplig myndighet att knyta en samrådsfunktion Ull,

I många yttranden framförs önskemål om att ansvaret för LIBRIS i sin helhet skall läggas på KB,

Bibliotekstjänst AB ser hur det bibliografiska och datatekniska samarbe­tet med KB blir avsevärt försvårat om det skulle bli en ny huvudman för LIBRIS.

Emin Tengström, som utrett frågan om forskningsanknytning av biblio­
tekarielinjen (UHÄ-rapport 1986:1), har i skrivelse anfört att det vore
olyckligt om kommitténs förslag skulle vara det huvudsakliga beslutsun­
derlaget vad gäller biblioteksforskning.                                                                       298


 


Statstjänstemannaförbundet ansluter sig fill Tengströms synpunkter.     Prop. 1987/88:100 Förbundet förordar ett stöd till centrum för biblioteksforskning i Göteborg.     Bil. 10

För egen del vill jag anföra följande.

Riksdagen beslutade våren 1987, på grundval av förslag i prop. 1986/87:80 om forskning, att delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning skulle läggas ned i och med utgången av budget­året 1987/88. I forskningspropositionen framhölls att utvecklingen inom informationsförsörjningsområdet gjort det lämpligt att varje berörd sektor nu tar ett eget ansvar för dessa frågor. Någon särskild organisation för generell samordning inom det vidare området informationsförsörjning skulle därför inte finnas sedan DFI lagts ned. I propositionen angavs också vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta arbetet med uppgifter som hittills åvilat DFI. Dessa riktlinjer innebar att huvuddelen av DFLs uppgifter övertas av befintliga organ och att endast en mer begränsad samordnings­funktion skulle kvarstå. Riksdagen godkände vad som anfördes i proposi­fionen (UbU 26, rskr. 282).

Organisationskommittén har utarbetat ett förslag som innebär att ett antal uppgifter med anknytning till forskningsbiblioteken samlas inom ramen för en ny myndighets ansvarsområde. Organisationskommitténs förslag innebär i praktiken att det skulle inrättas ett nytt organ med uppgif­ter mycket snarlika DFLs. Vid en samlad bedömning av kommitténs förslag och de synpunkter som framförts från främst centrala myndigheter har jag funnit att berörda uppgifter bör fördelas pä befintliga myndigheter.

Forskning och utvecklingsarbete

En stor del av de resurser som DFI disponerat har ägnats forskning och utvecklingsarbete, I forskningspropositionen angavs som en möjlighet, att forskningsbiblioteken själva i viss utsträckning skulle kunna svara för FoU-insatser, Vissa centralt planerade insatser kunde dock erfordras även i fortsättningen. En grundtanke i forskningspiopositionen var att sektoriel-la forskningsbehov i allt större utsträckning borde tillgodoses genom lång­siktiga insatser inom högskolans ram. Denna grundtanke avsåg självfallet också forskningsinsatser inom området informationsförsörjning.

Forskningsrådsnämnden (FRN) har fill uppgift att stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden har också ett särskilt ansvar för tvär- och mångvetenskaplig forskning. Uppgiften att stödja forskning inom biblioteksområdet i vid bemärkelse ansluter enligt min mening väl till forskningsrådsnämndens ansvarsområde. Någon direkt koppling mellan uppgiften att dela ut stöd till forskning och uppgiften att svara för samordning mellan biblioteken är inte nödvändig. FRN bör med fördel kunna ombesörja fördelningen av medel för forskning inom biblio­teksområdet.

Som nämnts var en grundtanke i forskningspropositionen att även sekto-
riellt motiverad forskning inte enbart skulle bedrivas som projektverksam­
het utan i allt större utsträckning skulle ske i form av långsiktiga åtaganden
inom högskolans ram. Även för biblioteksforskning är det angeläget att
finna mer permanenta former, som också ansluter
till annan verksamhet                            299


 


inom högskolan. Organisationskommitténs förslag ger, vilket också fram- Prop. 1987/88:100 hållits i fiera yttranden, inte tillräckligt underiag för att ta ställning till Bil. 10 utformningen av det långsiktiga forskningsstödet. Innan ett samlat ställ­ningstagande kan göras är jag inte heller beredd att, i enlighet med kommit­téns förslag, föra över medel till högskolan för vissa forskningsprojekt, FRN bör få i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ytteriigare utreda dessa frågor.

Chefen för industridepartementet kommer senare att redogöra för stödet till tekniskt utvecklingsarbete inom informationsförsörjningsområdet.

LIBRIS

Ansvaret för biblioteksdatasysteinet LIBRIS har hittills varit delat: KB har svarat för driften av LIBRIS medan DFI har haft ansvar för utveckling­en av systemet,

LIBRIS-verksamheten har analyserats och utretts i olika sammanhang, DFI har på regeringens uppdrag utrett och lagt fram förslag rörande be­sluts- och handläggningsordning m,m. för LIBRIS, DFI föreslår att KB skall få det samlade ansvaret för LIBRIS. Statskontoret har i samrådsskri­velse anfört att verket i princip delar DFLs uppfattning men också att alternativa lösningar bör prövas. KB har i anslagsframställningen för bud­getåret 1988/89 framhållit att biblioteket bör ges ansvaret för LIBRIS. Också i flera av de yttranden som avgivits med anledning av kommitténs förslag framförs denna ståndpunkt.

KB har nu lång erfarenhet av att arbeta med LIBRIS, De krav, som KB:s nationalbibliografiska verksamhet ställer, måste också ges stor vikt vid utformningen av ett nationellt biblioteksdatasystem. KB bör därför fortsättningsvis svara både för driften av LIBRIS och det utvecklingsarbe­te som erfordras i fråga om nationellt biblioteksdatasystem.

Högskolebiblioteken hör till de stora användarna av LIBRIS, Det an­kommer på KB att se till att olika användares behov beaktas vid den närmare utformningen av verksamheten.

Organisationskommittén betonar i sitt betänkande vikten av att den fortsatta utvecklingen av LIBRIS ses i relation fill införande och vidareut­veckling av lokalt datorstöd för biblioteken. Frågor, som måste avgöras i detta sammanhang, gäller exempelvis vilka funktioner som skall finnas i LIBRIS respektive i lokala system samt om LIBRIS eventuellt skall an­passas till andra användarkategorier än de nuvarande.      .

Redan i dag finns ett LIBRIS-råd för diskussion av olika frågor rörande verksamheten. Jag utgår från att KB organiserar arbetet med biblioteksda­tasystemet så att erfarenheter och synpunkter från olika användare kan komma till uttryck och ligga till grund för beslut om utvecklingen och driften av ett nationellt biblioteksdatasystem.

Samordning av verksamheten inom forskningsbiblioteken

I 1987 års forskningsproposition angavs att ett samordningsorgan för
forskningsbiblioteken skulle kunna finnas.efter det att DFI lagts ned,                                300


 


Organisationskommittén föreslår att samordningen skall ske genom en     Prop. 1987/88:100 särskild myndighet. Denna myndighet föreslås få vittgående uppgifter av-     Bil. 10 seende planering, samordning och utveckling inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Detta är den del av kommitténs för­slag som uppmärksammats mest i de yttranden som lämnats. Flertalet yttranden har här varit negativa till kommitténs förslag.

Det ingår självfallet i det ansvar för informationsförsörjningen, som åvilar myndigheter och andra inom deras respekfive verksamhetsområden, att svara för omfattningen och inriktningen av biblioteksverksamheten. Tyngdpunkten i forskningsbiblioteksverksamheten ligger i biblioteken inom högskolan. Det ligger i sakens natur att högskolebibliotekens verk­samhet måste ses i samband med den forskning och utbildning som bedrivs vid de olika högskoleenheterna. Ämnesinriktningen och profileringen inom dessa bibliotek måste ansluta till ämnesinriktningen och profileringen inom högskolan. Dessa frågor kan därför inte överlåtas till något fristående organ, vilket är innebörden i organisationskommitténs förslag, UHÄ, som svarar för övergripande frågor gällande högskolan, måste också ha ansvar för samordning och planering av biblioteksverksamheten inom högskolan i dessa avseenden. Motsvarande gäller givetvis för bibliotek inom andra organisationer, det må vara andra statliga myndigheter, som t, ex, museer, eller sjukhus, företag etc.

I 1987 års forskningsproposition angavs att ett samordningsorgan för vissa biblioteksfrågor på lämpligt sätt borde knytas till UHÄ. Jag har tidigare redovisat mina förslag i fråga om ändrad organisation för UHÄ. Dessa förslag innebär bl. a. att de nuvarande planeringsberedningarna avskaffas. Inga föreskrifter kommer i fortsättningen att ges i fråga om vilka beredningsorgan som skall finnas inom UHÄ med avseende på frågor om utbildningen och forskningen inom högskolan, I konsekvens härmed anser jag att det också bör ankomma på ämbetet att avgöra hur frågor rörande planering och samordning av biblioteksverksamheten inom högskolan bör behandlas. Jag utgår från att UHÄ för beredningen av dessa frågor ut­nyttjar den sakkunskap som finns hos bibliotekarierna inom högskolan och även i erforderlig utsträckning samråder med företrädare för bibliotek utanför högskolan,

I forskningspropositionen föreslog jag att beslut om ansvarsbibliotek
inte längre borde fattas av,regeringen. Biblioteken inom högskolan svarar,
som tidigare nämnts, för den dominerande delen av verksamheten inom
forskningsbiblioteken. Även om givetvis bibliotek utanför högskoleorgani­
sationen också skall kunna fungera som ansvarsbibliotek ligger det i sa­
kens natur att ansvarsbiblioteksuppgifterna i flertalet fall kommer att läg­
gas på högskolebiblioteken. Som framhållits måste profileringen och ar­
betsfördelningen mellan biblioteken inom högskolan vara avhängig av
forskningens och utbildningens inriktning och omfattning vid de olika
högskoleenheterna. Med hänsyn till det samband som måste råda mellan
ett system med ansvarsbibliotek och verksamheten inom olika delar av
högskolan är det rimligt att uppgiften att svara för utveckling av ett system
med ansvarsbibliotek läggs på UHÄ, UHÄ skall härvid givetvis beakta
möjligheterna och behoven av att på olika sätt utnyttja andra bibliotek än                          301


 


högskolebiblioteken i detta sammanhang, UHÄ bör för stöd till ansvars-     Prop. 1987/88:100 bibliotek disponera särskilda medel i enlighet med vad som angavs i     Bil. 10 forskningspropositionen.

I landet finns också ett stort antal forskningsbibliotek utanför högskole­organisationen. Flertalet av dessa finns på museer, vissa större industrifö­retag och sjukhus. Det finns ett dokumenterat behov av samverkan och samplanering i bibliotekstekniska frågor inom den större gruppen av forsk­ningsbibliotek och, i vissa fall, mellan dessa och folkbiblioteken. Det kan gälla frågor'om t, ex, katalogisering och klassificering, Qärrlån, avgifter för olika slag av tjänster. Samordning i sådana bibliotekstekniska frågor är inte någon ren högskoleuppgift och bör således inte ingå i UHÄ:s samordnings­ansvar för verksamheten inom högskolan. Det är heller inte rimligt att inrätta en särskild myndighet enbart för dessa frågor. Samordningsansva­ret bör i stället knytas fill ett organ med stor sakkunskap i biblioteksfrågor. Det är, enligt min mening, lämpligt att kungl. biblioteket får i uppgift att svara för denna samordning. Kungl. biblioteket har redan vissa övergri­pande uppgifter bl.a, genom ansvaret för nationalbibliografin. KB skall också enligt sin instruktion svara för samordning mellan biblioteken i stockholmsregionen, där ett stort antal av forskningsbiblioteken såväl inom som utom högskolan är belägna.

En ny verksförordning träder i kraft år 1988.1 samband härmed kommer också instruktionen för kungl, biblioteket och sammansättningen av biblio­tekets styrelse att ses över. Vad jag nu anfört om ansvar för samordning i vissa frågor mellan forskningsbiblioteken m. m. måste givetvis beaktas i detta sammanhang. Det bör ankomma på KB att besluta om de närmare formerna för arbetet med samordningsfrågorna. KB bör också överta de uppgifter som DFI haft som internationellt kontaktorgan.

Jag kommer i det följande vid min anmälan av anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet att beräkna medel för de verksamheter jag nu behandlat. För forskning bör, enligt min mening, avsättas minst 5 milj. kr. och för stöd till ansvarsbibliotek 1,6 milj, kr. Vidare beräknar jag medel för vissa förstärkningar inom UHÄ och KB för arbetet med de planerings- och samordningsuppgifter som, enligt vad jag anfört, ankom­mer på dem. Chefen för industridepartementet kommer vid sin anmälan av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling att beräkna 2 milj, kr, för forsk­ning inom biblioteksområdet m. m, samt vissa medel för bidrag till samord­ning.

F'orskning och ulbUdning som avser fysisk fostran och idrott

Frågor om utbildning och forskning vad avser fysisk fostran och idrott togs upp i propositionen om forskning våren 1987. Föredraganden anförde i frågan bl. a. följande,

"Behovet är stort av forskning om olika idrottsmedicinska frågor. Re­
surserna för detta slag av forskning består i första hand av vissa tjänster
vid KL En professur i idrottsmedicin, bekostad med donationsmedel, finns
dessutom vid institutet. Jag avser att återkomma till regeringen med för­
slag att ge UH.Ä i uppdrag att utreda bl, a, hur organisationen av verksam-                        302


 


heten bör utformas för att resurserna skall kunna hållas samman och på    Prop. 1987/88:100 bästasätt kunna fillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov".     Bil. 10

Med anledning av proposifionen och mofioner i frågan uttalade utbild­ningsutskottet bl. a. följande,

"HLS har till främsta uppgift att stödja den jDraktisk-pedagogiska utbild­ningen i olika lärarutbildningar. Förutvarande gymnastik- och idrottshög­skolan i Stockholm är sedan tio år tillbaka en institution inom HLS. Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt att inom en insfitution för lärarutbildning bereda erforderligt utrymme åt utveckling och forskning i vad gäller idrottens många olikartade basämnen och den informations- och kunskapsspridning som är av intresse för bl. a. idrottsrörelsen. Frågan om en självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott bör därför skyndsamt prövas av regeringen".

Riksdagen gav som sin mening regeringen detta fill känna (prop. 1986/87:80 bil. 6, UbU 26, rskr, 282),

Regeringen tillkallade en särskild utredare för frågor om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott. Utredarens uppgift har varit att kartlägga vilka resurser inom ämnesområdet som nu finns i landet, analy­sera behovet av utbildning inom området, utöver nuvarande utbildningar och komma med eventuella förslag i anledning härav. Utredaren skulle också pröva olika lösningar för organisationen av utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott. Förslagen skulle kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser.

Utredaren har i november 1987 lämnat betänkandet Idrottens forskning och högre utbildning (SOU 1987:70). Utredaren, som inte varit beredd att föreslå inrättande av en självständig idrottshögskola, har föreslagit att en delegation för idrottens forskning och högre utbildning inrättas inom jord­bruksdepartementet. Delegafionens uppgift skall bl.a. vara att lämna för­slag om en mer permanent organisation för idrottens forskning och högre utbildning. Utredaren föreslår vidare att statens anslag till idrottens forsk­ningsråd (IFR) successivt avskaffas

Enstaka kurser i idrott föreslås liksom en ny utbildningslinje, idrott 120 poäng. En institution för idrott föreslås inrättad vid högskolan för lärarut­bildning i Stockholm (HLS). Styrelsen för HLS, där en företrädare för idrottsrörelsen föreslås ingå, föreslås få ett avgörande inflytande över professurerna vid institufionen för fysiologi III vid karolinska institutet (Kl). Dessa professurer föreslås knutna fill verksamheten vid HLS och institutionen för idrottslärarutbildning.

Utredaren föreslår att en extra tjänst som professor i idrottspedagogik
vid HLS omvandlas fill ordinarie tjänst och att fyra nya professurer inrät­
tas. De.nya professurerna föreslås inom historia, särskilt idrottshistoria,
vid universitetet i Stockholm, pedagogik med särskild inriktning på idrotts­
pedagogik vid universitetet i Umeå, skadeförebyggande idrottsmedicin vid
universitetet i Linköping och idrottsmedicin vid universitetet i Umeå,
Finansieringen föreslås delvis ske med medel som nu disponeras av karo­
linska institutet och det nuvarande bidraget till IFR. Medel för institutio­
nen för fysiologi III föreslås beräknade under en särskild anslagspost.
Vidare föreslås att riksidrottsstyrelsen överväger finansiering av en profes- -                      303

sur med bred idrottsanknytning.


 


För egen del vill jag anföra följande.                                                    Prop. 1987/88:100

Riksdagen beslutade våren 1987 om en skyndsam utredning.av frågan     Bil. 10 om en självständig högskola för fysisk fostran och idrott. Utredarens förslag som överlämnades i november 1987 har mot denna bakgrund inte kunnat remissbehandlas.

Utbildning och forskning inom idrottsområdet bör organiseras enhgt de principer som gäller för övrig högskoleverksamhet. Planering och genom­förande av verksamheten bör ske i anslutning fill anknytande verksamhet inom högskolan. Jag delar därför utredarens uppfattning att en särskild högskoleenhet för fysisk fostran och idrott inte bör inrättas. Som anfördes i 1987 års forskningsproposifion finns dock skäl att organisera den huvud­del av de befintliga forskningsresurserna inom området, som finns vid Kl, på ett sådant sätt att de kan hållas samman och på bästa sätt tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov. Enligt min mening bör ett centrum för idrottsforskning inrättcis i Stockholm den 1 juli 1988. Detta bör organisatoriskt utgöra en särskild arbetsenhet gemensam för karolinska insfitutet, högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Stockholm. Vid detta centrum skall bedrivas forskning och forskarutbild­ning. Utöver de resurser som förs till centret finns ytterligare resurser inom området vid flera högskoleenheter. Centret bör därför också få i uppgift att arbeta för samverkan och samordning inom det aktuella forsk­ningsområdet i landet. Centret bör därutöver svara för viss kursverksam­het med huvudsyfte att föra ut aktuella forskningsresultat.

Centret bör ledas av en styrelse i vilken ingår företrädare för Kl, HLS, universitetet i Stockholm och andra högskoleenheter med verksamhet inom området samt för idrottsrörelsen. Hälften av ledamöterna bör före­träda idrottsrörelsen. Regeringen bör utse ordförande i styrelsen. Under styrelsen bör centret ledas av en föreståndare. Centret anknyts till huma­nistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet. Innehavare av pro­fessurer knutna fill centret ingår i den fakultet som motsvarar den egna ämnesinriktningen. I likhet med vad som gäller för ett antal andra gemen­samma inrättningar inom högskolan bör centret bli underställt styrelserna för de högskoleenheter till vilka det hör, i detta fall styrelserna för Kl, HLS resp. universitetet i Stockholm. Jag återkommer i annat sammanhang till regeringen med förslag till instruktion för centrum för idrottsforskning.

För centrums verksamhet beräknas i utgångsläget medel motsvarande
kostnader för tre befintliga professurer vid Kl och vissa resurser i anslut­
ning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid HLS. Jag
kommer i det följande att föreslå att en tjänst som professor i historia,
särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 januari
1989, Även denna tjänst bör knytas till centret. Jag har vid min beräkning
av anslagsposten till HLS under anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser beaktat behovet av resurser för fristående kurser
inom området. För centret kommer att anvisas specificerade belopp under
berörda fakultetsanslag. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå rege­
ringen att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet alt närmare preci­
sera vilka resurser som bör föras till centret,Jag utgår ifrån att centrets
verksamhet skall kunna bedrivas i befintliga lokaler,                                                       304


 


Idrott och motion engagerar många människor. Även organisationer och     Prop. 1987/88:100 företag har ofta ett direkt eller indirekt intresse för dessa aktiviteter. Det är     Bil. 10 naturligt att också andra medel än stafiiga ställs till förfogande för forsk­ning och utbildning rörande idrott. Ett centrum för idrottsforskning under­lättar för intressenter att se var det finns rhöjlighet till samverkan med högskolan inom detta område.

Forskning inom idrottsområdet både inom och utom centret behöver förstärkas. Nya tjänster som professor bör inrättas enligt följande:

Ämne/högskoleenhet'                                                           Tidpunkt för inrättande

Historia, särskilt idrottshistona, US                                   1989-01-01

Pedagogik, särskilt idrottspedagogik, UUm                        1989-01-01

Idrottsmedicin, ULI                                                            1989-07-01

Idrottsmedicin, UUm                                                          1989-07-01

' US = universitetet i Stockholm, ULI = universitetet i Linköping, UUm = universitetet I Umeå,

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist, Denne kommer i .     . det följande att föreslå att. medel förs över från jordbruksdepartementets till utbildningsdepartementets huvudtitel för finansiering av de fyra nya tjänsterna som professor.

Informationsteknologisk forskning i norra Sverige

1987 års forskningsproposition innebar betydande ökningar av resurserna för informationsteknologisk forskning. Ökningarna omfattade stöd till forskning inom högskolan bl, a, genom förstärkta basresurser och nya professurer, medel för forskningsprojekt, inrättande av ett centrum för forskning om informationsteknologi samt särskilda medel för forskning om informationsteknologins samhällskonsekvenser.

Huvuddelen av resurserna för informationsteknologisk forskning finns i södra och mellersta Sverige, I forskningspropositionen anfördes att med tanke på informationsteknologins strategiska betydelse kompetensen inom området borde utvecklas vid såväl högskolan i Luleå som universitetet i Umeå, Regeringen föreslog därför att resurser för informationsteknologisk forskning skulle anvisas båda högskoleenheterna. Riksdagen godkände regeringens förslag men anförde samtidigt att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag i syfte att minska den regionala obalansen mellan den norra och södra delen av Sverige,

Forskning inom området informationsteknologi bedrivs till övervägande
del inom teknisk fakultet, I norra Sverige finns teknisk fakultet endast vid
högskolan i Luleå, Inför ställningstagande till hur forskningsresurserna,
inom informationsteknologi i denna del av landet mer permanent bör
förstärkas är det angeläget att pröva också hur kompetensen vid universi­
tetet i Umeå kan utnyttjas i detta sammanhang, I detta syfte har universite­
tet fill följd av förslag i proposifionen om särskilda insatser i Bergslagen
och norra Sveriges inland anvisats 2,4 milj, kr. för informafionsteknologisk
forskning. Medlen får disponeras till utgången av budgetåret 1988/89.
                                                   . 305

20   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


Erfarenheterna från den verksamhet som stöds med de tillfälligt anvisade     Prop. 1987/88:100 medlen kan sedan ligga till grund för beslut om mer permanenta resursin-     Bil. 10 satser i samband med 1990 års forskningsproposition.

BehörighetsviUkor för tjänst som forskarassistent

I proposition om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den stafiiga högskolan (1984/85:57, UbU 9, rskr. 115) angavs att tjänst som forskar­assistent borde förbehållas den som nyligen avslutat sin forskarutbildning. För behörighet till sådan tjänst gäller nu att den sökande skall ha avlagt doktorsexamen under de tre åren närmast före ansökningstidens utgång. Dispens kan dock ges om särskilda skäl föreligger.

Universitets- och högskoleämbetet har hemställt att bestämmelserna ändras vad avser denna treårsregel till att avse doktorsexamen avlagd högst fem år före ansökningstidens utgång. Till grund för UHÄ:s framställ­ning ligger bl, a, ett uttalande av Akademiska rektorskonferensen. Nuva­rande tidsgräns har upplevts kunna leda till att fillfälligheter får stor bety­delse för vilka som kan komma i fråga för forskarassistenttjänst. Vidare har den kunnat inbjuda till att tidpunkten för doktorsexamen av taktiska skäl skjuts upp. Enligt min mening bör därför fidsgränsen ändras till fem år i överensstämmelse med UHÄ:s förslag. Jag förordar att riksdagens god­kännande inhämtas för en ändring av högskoleförordningen med denna innebörd.

Ersättning tUlsakkunniga ibefordringsärenden m.m.

I förordning den 16 juni 1983 (UHÄ-FS 1983:52) har regeringen meddelat bestämmelser om ersättning till ledamöter och suppleanter m, m, i tjänste-förslagsnämnder, vissa sakkunniga i befordringsärenden samt vissa oppo­nenter vid disputationer vid högskoleenhet inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde, Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) har anhållit att de arvoden som utgår enligt bestämmelserna höjs. SULF påpekar härvid att arvodena varit oförändrade sedan 1982. UHÄ har ställt sig bakom uppfattningen att arvodena bör höjas samt framhållit att högsko­leenheterna själva bör få avgöra beloppens storiek, varvid nu gällande arvoden bör kunna utgöra minimibelopp.

Arvoden till sakkunniga i befordringsärenden, opponenter vid disputa­
tioner m,fl, bör fastställas med hänsyn till uppdragets omfattning och
svårighetsgrad. Enligt min mening bör därför dessa arvoden bestämmas av
de enskilda högskoleenheterna för varje enskilt fall. I likhet med UHÄ
anser jag att de nuvarande arvodena bör utgöra minimibelopp. Sammanträ­
desarvoden åt de ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som ej har ställning av
s, k, särskilt sakkunniga bör utgå enligt samma grunder som för ledamöter i
andra organ inom högskolan. Dessa arvoden bör bJi förenta] för viss
översyn. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i
sådan tid att nya bestämmelser kan träda i kraft den 1 juli 1988.                                         306


 


Forskningssamarbete med EG                                                                                        Prop. 1987/88:100

Samarbetet inom forskning mellan Sverige och de europeiska gemenska­perna (EG) har redovisats i prop. 1987/88:66 om Sverige och den västeuro­peiska integrationen, I denna redogiordes för hittillsvarande samarbete mellan Sverige och EG, utvecklingen av EG:s forskningsverksamhet samt den svenska inställningen till fortsatt samarbete med EG på forskningsom­rådet. När det gäller finansieringen av det fortsatta samarbetet framhölls att denna fram till nästa forskningsproposition, får ske inom ramen för de resurser som har visats genom beslut med anledning av 1987 års proposi­tion om forskning.

Ett forskningsprogram inom EG, vilket är av särskild relevans för ut­bildningsdepartementets område, är det vetenskapliga programmet, SCIENCE, (tidigare benämnt stimulation action). Detta program syftar till att öka rörligheten för forskarna i EG-länderna inom främst naturveten­skap, medicin och teknik, Sverige har erbjudits fullt medlemskap i SCIENCE-programmet, Den svenska andelen av kostnaderna för program­met skulle uppgå till ca 10 milj, kr, per år,

I syfte att utröna det svenska intresset för och möjligheterna att finansi­era deltagande i SCIENCE-programmet har utbildnings- och industride­partementen skickat ut en förfrågan till berörda svenska organ, I svaren framhålls att det framför allt på sikt är av vikt att svenska forskare kan delta i detta program men att möjligheterna att för närvarande medverka till finansieringen av programmet är mycket små. Frågan om svenskt deltagande i SCIENCE-programmet kommer att bli föremål för ytteriigare beredning inom regeringskansliet.

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbildning m.m.

Medel för forskning och forskarutbildning m, m, kommer vid bifall till mina förslag att fördelas på följande sätt.

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslagen fördelade på orter

Högskoleenhet m, m.                                                                       Milj, kr.

Universitetet i Stockholm                                                                  283

Tekniska högskolan i Stockholm                                                        184

Karolinska institutet                                                                           217

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm                                            4

Universitetet I Uppsala                                                                     429

Universitetet i Linköping                                                                   138

Universitetet i Lund                                                                           466

Universitetet I Göteborg                                                                    296

Chalmers tekniska högskola                                                                164

Universitetet i Umeå                                                                          248

Högskolan i Luleå                                                                                60

Ej fördelat                                                                                            82

Summa                                                                                              2571

307


 


Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter                     Prop, 1987/88:100

(motsvarande)                                                                                                               Bil. 10

Ändamål                                                                                     Milj, kr.

Humanistiska fakulteterna                                                                 255

Teologiska fakulteterna                                                                         21

Juridiska fakulteterna                                                                           25

Samhällsvetenskapliga fakulteterna                                                    307

Medicinska fakulteterna                                                                     609

Odontologiska fakulteterna                                                                  67

Farmaceutiska fakulteten                                                                     23

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna                                     588

Tekniska fakulteterna                                                                         583

Temaorienterad forskning                                                                    25

Övrigt                                                                                                   68

 

Summa

 

 

2571

Medelför

övrig forskning

under utbildningsdepartementets huvudtitel

Ändamål

 

 

Milj, kr.

Forskningsråd m, m,                                                                           758
Övrigt forskningsstöd

-    europeisk forskningssamverkan                                                     248

-    forskningsinstitut m, m,                                                                   37

-    kungl, biblioteket m, m,                                                                    66

-    driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m, m,                           971

Summa                                                                                             2080

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag föreslagit beträffande behörighetsvillkor för tjänst som forskarassistent.

308


 


D 15. Forskningsanknytning av grundläggande                                Prop. 1987/88:100

högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete                     Bil. 10

1986/87 Utgift           16032557               Reservafion               5273 599

1987/88 Anslag         21396000

1988/89 Förslag         23571000

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsan­knytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utveck­Ungsarbete. Medlen för forskningsanknytning disponeras av regionstyrel­serna för högskolan. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet.

Anslagsfördelning

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1, Forskningsanknytning av

 

 

grundläggande högskoleutbildning

14538000

-f-  948000

2, Konstnäriigt utvecklingsarbete

 

 

a) Professur vid universitetet i

 

 

Lund (komposition)

300000

-1-    27000 ,

b) Vissa professurer vid universitetet

 

 

i Göteborg (textilkonst samt skulptur)

800000

-1-    73000

c) Professur vid musikhöghögskolan

 

 

1 Stockholm (musikpedagogisk

 

 

forskning)

 

-h  450000

d) Professur vid teaterhögskolan

 

 

i Stockholm (scenisk gestaltning)

 

-H  300000

e) Konstnärligt utvecklingsarbete

5 758000

-h  377000

Utgift

21396000

-t-2175000


Föredragandens överväganden

Regionstyrelserna för högskolan avskaffas den 1 juli 1988, Medlen för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning, som hittills fördelats av regionstyrelserna, bör budgetåret 1988/89 fördelas av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ), Jag utgår från att UHÄ härvid tar hänsyn till de mer långsiktiga åtaganden som tidigare gjorts vid regionsty­relsernas fördelning. I nästa anslagsframställning bör ämbetet ge förslag till en framtida medelsfördelning direkt till de olika högskoleenheterna.

Nya tjänster som professor.

I enlighet med vad som anfördes i 1987 års proposition om forskning skall. den I juli 1988 inrättas tjänster som professor i musikpedagogik vid musik­högskolan i Stockholm och i scenisk gestaltning vid teaterhögskolan i Stockholm. Vidare skall vid samma tidpunkt inrättas en professur i regi vid dramatiska institutet. För de båda förstnämnda tjänsterna beräknar jag medel under detta anslag. Professuren i regi skall budgetåret 1988/89


309


 


bekostas med medel som dramatiska institutet förfogar över (UbU 1986/87:26, rskr. 282),

UHÄ har i årets anslagsframställning i samband med behandlingen av anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken föreslagit att en professur i produkt- och miljödesign inrättas den 1 juli 1988 vid universite­tet i Umeå. Jag delar UHÄ:s uppfattning att en sådan tjänst bör inrättas den I juli 1988. Tjänsten bör bekostas inom ramen för de medel som beräknas under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (21 396000 4- 2 1750000 =) 23 571 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag förordat,

2.         till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbild­ning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1988/89 an­visa ett reservationsanslag av 23 571000 kr.

D 16. Humanistiska fakulteterna


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


195098834 225555000 254568000


Reservation


3671982


Detta anslag avser humanisfisk Forskning och forskarutbildning vid uni­versiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå Universitets- och högskoleämbetet

Utgift

53311000 55 887000 46774000 45 289000 23 887000 407000

225555000

-1- 6876000 + 7683000 -t 5104000 + 6399000 -1- 2923 000 -1-      28000

-1-29013000


Föredragandens överväganden

Nya tjänster som professor

Under de senaste hundra åren har det aktiva intresset för idrott lett till framväxten av en folkrörelse med stor genomslagskraft i samhället. Detta är en internationell företeelse. Kunskapen om olika aspekter av idrottens


310


 


utveckling är trots detta mycket bristfällig. Jag förordar att en tjänst som Prop. 1987/88:100 professor i historia, särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i Bil. 10 Stockholm den 1 januari 1989, Tjänsten bör knytas till det centrum för idrottsforskning, somjag tidigare behandlat, och vara förenad med under­visningsskyldighet även vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Tjänsten finansieras med medel som förs över från Jordbruksdepartemen­tets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist (-1-250000 kr.).

Jag förordar att en tjänst som professor i historia, personlig för den framstående sovjetiske kännaren av skandinavisk historia, Alexander Kan, inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 och beräknar medel för universitetets kostnader för tjänsten (-1-175000 kr.). Tjänsten finansieras genom omfördelning av medel som står till förfogande genom 1987 års forskningsproposition.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 3 709000 kr. och för förstärkning av studiefinan­sieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 2 030000 kr. För studiefi­nansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell,

Högskoleenhet                                                              Belopp kr.

Universitetet i Stockholm                                                   12 986 000

Universitetet i Uppsala                                                       12761000

Universitetet i Lund                                                           11944000

Universitetet i Göteborg                                                      10312000

Universitetet i Umeå                                                           4 371000

52374000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisning fill service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (4-142000 kr.).

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget till (225 555 000-1-29013 000 =) 254568 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlig­
het med vad jag har förordat,

2.  till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 254568000 kr.

311


 


D 17. Teologiskafakulteter-na                                                         Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift                13 980051                 Reservation                         594625        ''

1987/88 Anslag              18912000            '

1988/89 Förslag             21316000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid univer­siteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet                                            1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Universitetet i Uppsala                                9200000              -I-1436000

Universitetet i Lund                                     9712000                4-968000

Utgift                                                          18912000               -1-2404000


Föredragandens överväganden

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 269000 kr, och för förstärkning av studiefinansie­ringen inom forskarutbildningen sammanlagt 219000 kr. För studiefinansi­eringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                                                                 Belopp kr.

Universitetet i Uppsala                                                                   2034000

U niversitetet i Lund                                                                        I 891 000

3925000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m, m. vid högskoleenheterna, rörande miedelsanvisning till service som hänger samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (-1-12000 kr,).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget fill (18,912000 -h 2404000 =) 21 316000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 21 316000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna

1986/87 Utgift                17581162                 Reservation                       1969976

1987/88 Anslag              21 154000

1988/89 Förslag              25 278000

Detta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universi­teten i Stockholm, Uppsala och Lund,


312


 


 

 

Anslagsfördelning

 

 

Prop, 1987/88:100 Bil. 10

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

 

Universitetet 1 Stockholm Universitetet 1 Uppsala Universitetet 1 Lund

Utgift

8088000 6775000 6 291000

21154000

-h 2 075 000 -I-I 434 000 -1-  615000

-1-4124000

 

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att den professur i finansrätt vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), som in­nehas av Gustaf Lindencrona, den 1 juli 1988 överförs från HSFR till universitetet i Stockholm och att 404000 kr, förs från anslaget Humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet till förevarande anslag, an­slagsposten Universitetet i Stockholm.

Föredragandens överväganden

I enlighet med 1987 års proposition om forskning inrättas den 1 juli 1988 en professur i företagsrätt vid universitetet i Uppsala. Kostnaderna för tjäns­ten bestrids inom ramen för befintliga medel.

Kostnaderna för en tjänst som professor i finansrätt placerad vid univer­sitetet i Stockholm bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Såväl inomvetenskapligt som från samhällets sida föreligger det ett långsiktigt behov av forskning inom ämnet finansrätt. Medel för professuren och vissa ytterligare resurser bör i fortsättningen beräknas under detta anslag. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie tjänst som professor i finansrätt inrättas den 1 juli 1988 vid universitetet i Stockholm med Gustaf Lindencrona som förste innehavare (-f-404000 kr.),

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 514000 kr. och för förstärkning av studiefinansi­eringen inom forskarutbildningen sammanlagt 281000 kr. För studiefinan­sieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.


Högskoleenhet


Belopp kr.


 


Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund


1318000 1840000 1455000

4613000


 


Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m, m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisning till service som hänger


313


 


samman med fastighetstjänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+16000 kr,).

Med hänvisning till sammanställning beräknar jag anslaget till (21 154000 + 4 124000=) 25278000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2.         till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25 278 000 kr.

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.

1986/87 Utgift        223 229429'                Reservation              8295 555'

1987/88 Anslag        264119000' 1988/89 Förslag       307372000

' Anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare medel för jämställdhetsforskning samt medel för verksam­heten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Universitetet i Stockholm

57144000

+ 7879000

Högskolan för lärarutbildning

 

 

i Stockholm

3 946000

-1-    430000

Universitetet i Uppsala

43 629000

-1- 6535000

Universitetet i Linköping

5 326000

-1-    496000

Universitetet i Lund

50370000

-1- 5002000

Universitetet i Göteborg

57752000

-1- 7011000

Universitetet i Umeå

33851000

-H7 198000

Demografiska databasen 1 Haparanda

10229000

-10229000

Jämställdhetsforskning

1872000

-1-     113000

Institutet för Internationell ekonomi

(4156000)'

+ 4500000

Statens psykologisk-pedagogiska

 

 

bibliotek

(3 914000)'

-f 4318000

Utgift

264119000

-1-43253000


' Medel anvisade under särskilt anslag.


314


 


Universitets- och högskoleämbetet.                                                               Prop. 1987/88:100

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit att vissa medel omfördelas vid lärarhögskolan i Stockholm,

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek föreslår att biblioteket utses fill ansvarsbibliotek och med anledning därav ges viss medelsförstärkning

Universitetet i Stockholm har i skrivelse hemställt om medel för de ökade kostnader som uppkommer i och med att professorn Staffan Helm-frid, som beviljats enfiedigande som rektor vid universitetet fr. o, m, den 1 juli 1988, återinträder i tjänst som professor i kulturgeografi med ekono­misk geografi.

Föredragandens överväganden

Ändrat ämne sinnehåll för tjänst som professor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr, prop, 1966:1 bil, 10 s, 361, SU 42, rskr, 125) har regeringen föreskrivit att fiänsten som professor i ar-betspsykologi, särskilt social psykologi, vid universitetet i Stockholm ges det ändrade ämnesinnehållet arbetspsykologi.

Vidare har regeringen föreskrivit att tjänsten som professor i vårdforsk­ning med särskild inriktning på alkoholmissbruk vid universitetet i Stock­holm skall återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll men med benäm­ningen socialt arbete med inriktning på vård och behandling av alkohol­missbrukare.

Nya tjänster som professor

I enlighet med 1987 års proposition om forskning skall den 1 juli 1988 inrättas en professur i journalistik vid universitetet i Stockholm, en profes­sur i socialantropologi, särskilt utvecklingsforskning, vid universitetet i Stockholm och en professur i öststatsforskning vid universitetet i Uppsala. Jag beräknar medel för tjänsterna under förevarande anslag.

För förstärkning av de fasta resurserna för forskning om arbetsmarkna­dens funkfionssätt och arbetsmarknadspolifikens effekter inrättas, i enlig­het med 1987 års proposition om forskning, en professur i nationalekono­mi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning, vid universitetet i Umeå den I juli 1988 (-1-1 milj, kr.)

Ytterligare en fiänst som professor i nationalekonomi, särskilt utvärde­
rande arbetsmarknadsforskning, inrättas den 1 juli 1989. Vid insfitutet för
social forskning inom universitetet i Stockholm, bedrivs en bred arbets­
marknadsekonomisk forskning. Tjänsterna vid insfitutet är till stor del
finansierade med externa medel. Huvuddelen av de forskningsverksamma
är doktorander. Jag finner det angeläget att institutets resurser stärks och
förordar att den föreslagna professuren inrättas vid universitetet i Stock­
holm.                                                                                                                    315


 


Företagsbeskattningen spelar en viktig roll för företagens kapitalkostna- Prop. 1987/88:100 der och lönsamhet och därmed också för deras investeringar. Inte minst Bil. 10 den pågående ekonomiska integrationen i Europa har under de senaste åren aktualiserat behovet av forskning om gällande företagsbeskattning och dess konsekvenser. Jag förordar därför att en professur i nafionaleko-nomi, särskilt företagsbeskattning, inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 (-Hl 100000 kr.). Tjänsten finansieras.genom omfördelning av medel som hittills disponerats av skatteförvaltningen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

Idrottsaktiviteter av skilda slag fyller en viktig funktion inte bara när det gäller barn och ungdom utan också bland vuxna människor. Detta medför bl.a. att det finns ett stort behov både av välutbildade lärare och goda ledare på olika nivåer. Idrotten såväl i Sverige som runt om i världen utgör ett angeläget fält för pedagogisk forskning. Mot denna bakgrund förordar jag att en fiänst som professor i pedagogik, särskilt idrottspedagogik, inrättas vid universitetet i Umeå den I januari 1989 (-H250000 kr,). Tjäns­ten finansieras med medel som förs över från jordbruksdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lönnqvist.

Övriga frågor

1 enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt I 817000 kr och för förstärkning av studiefinan­sieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 2573000 kr. För studie­finansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                                              Belopp kr,

U ni versitetet i Stockholm                                                      12 487 000

Universitetet I Uppsala                                                         11 265 000

Universitetet i Linköping                                                       1057000

Universitetet I Lund                                                           14203000

Universitetet i Göteborg                                                       14403000

Universitetet i Umeå                                                            7026000

60441000

Vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) finns en extra fiänst som professor i idrottspedagogik. Universitets- och högskoleämbe­tet (UHÄ) anser i likhet med HLS att ytterligare medel behöyer tillföras och föreslår en överföring från anslaget Utbildning för undervisningsyr­ken. Jag beräknar i enlighet med förslaget en ökning av förevarande anslagspost med 25000 kr, och har tidigare gjort en motsvarande minsk­ning av anslaget till utbildning för undervisningsyrken.

Jag har i inledningen redovisat att ett centrum för idrottsforskning kom­
mer att inrättas i Stockholm den I juli 1988. Detta centrum bör avdelas
särskilda resurser motsvarande vissa kostnader för forskning inom idrotts­
pedagogik vid HLS, Jag avser att senare återkomma fill regeringen med
förslag i fråga om vilket belopp som bör avsättas för verksamheten,                                  316


 


Demografiska databasen i Haparanda har sedan den 1 juli 1978 varit Prop. 1987/88:100 knuten till universitetet i Umeå, Medel för verksamheten har anvisats Bil. 10 under en särskild anslagspost under förevarande anslag. Verksamheten har nu hunnit få en sådan förankring inom universitetet att särskilda medel inte längre behöver avdelas för ändamålet. Medel bör fortsättningsvis anvisas under anslagsposten Universitetet i Umeå, Jag har vid min medels­beräkning beaktat behovet av särskild kompensation för inträffade kost­nadsökningar inom databasen.

Medel för verksamheten vid Institutet för internationell ekonomi och statens pedagogisk-psykologiska bibliotek (SPPB) har hittills anvisats un­der särskilda anslag. Institutet för internationell ekonomi är en institution vid universitetet i Stockholm, som har till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer, SPPB är enligt sin instruk­tion (1980:393) ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden. Bådas ansvarsområden hänför sig till samhällsveten­skaplig forskning. Då samlad överblick över verksamheten är önskvärd bör medel framdeles redovisas under särskilda anslagsposter inom föreva­rande anslag. Denna anslagstekniska åtgärd innebär ingen förändring i institutionernas ställning och verksamhet.

Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslagen Statens psy­kologisk-pedagogiska bibliotek och Institutet för internationell ekonomi skall tillföras motsvarande anslagsposter under förevarande anslag.

Sedan år 1981 ingår institutet för social forskning i universitetet i Stock­holm. Regeringen utser ordförande och flertalet ledamöter i styrelsen för institutet. Jag finner det lämpligt att universitetet i fortsättningen utser institutets styrelse. Även framdeles bör i styrelsen ingå representanter för olika områden som berörs av institutets verksamhet. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

Med hänsyn fill de anslagstekniska förändringarna bör förevarande an­slag benämnas Samhällsvetenskapliga fakulteterna m, m.

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m. m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (-1-165000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (264 119000-1-43 253000 =) 307 372000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att inrätta en fiänst som professor i
enlighet med vad jag förordat,

2,   till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 307372000 kr.

317


 


D 20. Medicinska fakulteterna

494611877 540534000 609477000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Reservation


12643109


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karo­linska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göte­borg och Umeå.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Karolinska institutet

173 836000

-H 21580000

Universitetet i Uppsala

80416000

-Hll 149000

Universitetet i Linköping

39908000

-H 6759000

Universitetet 1 Lund

89890000

+ 9620000

Universitetet i Göteborg

89424000

-hl 2 343 000

Universitetet 1 Umeå

65 114000

+ 7170000

Universitets- och högskoleämbetet

1946000

-1-    322000

Utgift

540534000

+68943000


Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har avgivit skrivelse den 4 mars 1987 angående sjukvårdsanknytning av en fiänst som professor i geriatrisk psykiatri. Universitetet i Lund har överlämnat yttrande i ärendet från sjukhusdirektören i Lunds sjukvårdsdistrikt. Malmöhus läns landstings­kommun,

UHÄ har i skrivelse den 18 juni 1987 hemställt att en personlig professur i tumörbiologi vid karolinska insfitutet ersätts av en permanent professur,

UHÄ har i skrivelser den 17 augusti 1987 hemställt

dels att en vakant professur i.patologi vid universitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, omvandlas till professur i klinisk immunologi, förenad med överläkartjänst vid lasarettet i Lund,

dels att den ledigblivande professuren i pediatrisk neurologi vid universi­tetet i Uppsala, förenad med överläkartjänst vid Akademiska sjukhuset, omvandlas till professur i medicinsk immunologi med placering vid Akade­miska sjukhuset,

UHÄ har i skrivelse den 2 september 1987 hemstäUt att den ledigblivan­de professuren i medicinska njursjukdomar vid universitetet i Lund, för­enad med överläkarfiänst vid lasarettet i Lund, omvandlas till professur i bioimplantatforskning med placering i Malmö,

UHÄ har i skrivelser den 24 september 1987 hemställt

att en vakant professur i oftalmiatrik vid universitetet i Lund, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus, omvandlas till professur i klinisk immunologi, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus.


318


 


att en vakant professur i patologi, särskilt endokrin patologi, vid univer-     Prop, 1987/88:100 sitetet i Lund, förenad med överiäkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus.     Bil, 10 omvandlas till professur i diabetesforskning med placering vid Malmö allmänna sjukhus och

att en ledigblivande professur i öron-, näs- och halssjukdomar vid uni­versitetet i Lund, förenad med överläkarfiänst vid Malmö allmänna sjuk­hus, omvandlas till professur i koagulationsforskning med placering vid Malmö allmänna sjukhus.

Föredragandens överväganden

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor m. m. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att den för Georg Klein personliga professuren i tumörbiologi vid karolinska institutet (Kl), i sam­band med Kleins pensionsavgång ersätts av en permanent professur i ämnet. Mot bakgrund av den stora betydelse denna fiänst har för cancer­forskningen biträder jag förslaget och förordar att en professur i tumörbio­logi inrättas vid institutet den 1 juli 1990 eller vid den senare tidpunkt då Georg Klein går i pension. Jag utgår från att fiänsten finansieras inom ramen för befintliga resurser,

UHÄ har föreslagit ändrat ämnesinnehåll för fiänster som professor enligt följande:

Universitetet i Uppsala

-    pediatrisk neurologi till medicinsk immunologi Universitetet i Lund

-    medicinska njursjukdomar till bioimplantatforskning

-    oftalmiatrik fill klinisk immunologi

-    patologi till klinisk immunologi

-    patologi, särskilt endokrin patologi till diabetesforskning

-    öron-, näs- och halssjukdomar till koagulationsforskning,

UHÄ har föreslagit att den ledigblivande professuren i pediatrisk neuro­logi vid universitetet i Uppsala, förenad med överläkarfiänst vid Akademi­ska sjukhuset, omvandlas till en professur i medicinsk immunologi med placering vid Akademiska sjukhuset. Jag förordar att en professur i medi­cinsk immunologi inrättas vid universitetet vid den tidpunkt då professu­ren i pediatrisk neurologi blir ledig.

UHÄ har föreslagit att en professur i bioimplantatforskning inrättas den
1 juli 1988 oberoende av när nuvarande innehavare av professuren i medi­
cinska njursjukdomar, förenad med överläkarfiänst, går i pension. Enligt
medicinska fakultetsnämnden kommer ämnet nefrologi/medicinska njur­
sjukdomar även framdeles att vara företrätt vid universitetet då en extra
fiänst som professor kommer att inrättas inom ämnesområdet. Ämnet
bioimplantatforskning är enligt universitetet så viktigt att det är angeläget
att en professur inrättas snarast möjligt. Jag tillstyrker förslaget och föror­
dar att en professur i bioimplantatforskning inrättas den 1 juli 1988 vid
universitetet i Lund, med placering i Malmö. Professuren i medicinska
njursjukdomar dras in i samband med nuvarande innehavares pensionsav­
gång. Jag förutsätter att merkostnaden under övergångsperioden finansi­
eras inom ramen för befintliga resurser,                                                                       319


 


Professuren i patologi, förenad med överläkarfiänst vid Malmö allmänna     Prop. 1987/88:100 sjukhus, är vakant och föreslås omvandlad till en professur i klinisk immu-     Bil. 10 nologi förenad med överläkarfiänst vid lasarettet i Lund, Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie fiänst som professor i klinisk immu­nologi med föreslagen sjukvårdsanknytning inrättas den I juli 1988 vid universitetet i Lund.

Även professuren i patologi, särskilt endokrin patologi, förenad med överläkarfiänst vid Malmö allmänna sjukhus, är vakant. Tjänsten föreslås omvandlad till professur i diabetesforskning, med placering vid Malmö allmänna sjukhus. Jag biträder förslaget och förordar att en ordinarie fiänst som professor i diabetesforskning med placering i enlighet med förslaget inrättas den 1 juli 1988 vid universitetet i Lund,

Vid universitetet i Lund finns två professurer i vardera ämnet oftalmiat­rik och öron-, näs- och halssjukdomar. Den ena av professurerna i vardera ämnet är förenad med överläkarfiänst vid Malmö allmänna sjukhus och har på grund av vakans eller förestående pensionsavgång prövats beträffande ämnesinriktning, UHÄ har föreslagit att professurerna ges ändrat ämnesin­nehåll enligt vad jag redovisat. Skrivelser har inkommit med anledning av förslagen, UHÄ:s förslag och de inkomna skrivelserna har remitterats till medicinska forskningsrådet, som tillstyrkt förslagen.

Beträffande professuren i oftalmiatrik vill jag anföra följande. Resurser­na inom forskningsområdet minskas redan genom att en rådsprofessur i experimentell oftalmologi, placerad vid Malmö allmänna sjukhus, dras in när innehavaren går i pension. Ytterligare minskning är enligt min mening inte önskvärd. Därtill kommer att det för den föreslagna professuren i klinisk immunologi - det ämne professuren i oftalmiatrik föreslås omvand­lad till - enligt vad som upplysts råder oklarhet i fråga om lokalförutsätt­ningarna. Mot denna bakgrund anser jag att professuren i oftalmiatrik bör bibehållas med oförändrad ämnesbenämning och inriktas mot forskning för ■ förebyggande av synhandikapp.

Professuren i öron-, näs- och halssjukdomar föreslås omvandlad till professur i koagulationsforskning. Enligt universitetets bedömning är kvarstående resurser tillräckliga för att'garantera fortsatt utveckling inom ämnet öron-, näs- och halssjukdomar, UHÄ delar denna uppfattning, Malmö sjukvårdsstyrelse har beträffande områdena otologi och oftalmiat­rik beslutat att verka för att högre forskarfiänster, gärna professurer, inrättas inom områdena. En rådsprofessur i klinisk koagulationsforskning dras in när innehavaren går i pension. Denna professur är placerad vid Malmö allmänna sjukhus. Forskning i detta ämne bedöms mycket angelä­gen för verksamheten vid Malmö allmänna sjukhus. Jag förordar mot denna bakgrund att professuren i öron-, näs- och halssjukdomar omvand­las till professur i koagulationsforskning med placering vid Malmö allmän­na sjukhus. Omvandlingen skall ske vid den tidpunkt då professuren i öron-, näs- och halssjukdomar blir ledig.

Jag har i fråga om förslagen beträffande professurer med klinisk anknyt­ning samrått med chefen för socialdepartementet och statsrådet B, Lind­qvist.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr, prop, 1966:1 bil, 10 s, 361,                                             320


 


SU 42, rskr.  125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för     Prop. 1987/88:100

Bil. 10

fiänster som professor enligt följande


Tidigare ämnesinnehåll    Högskoleenhet'


Ändrat ämnesinnehåll


 


Medicin, särskilt             UL

endokrinologi

Medicinsk cellbiologi       ULi med inriktning mot morfologi

Psykiatri                         UU

Urologisk kirurgi            UL


endokrinologi, förenad med överläkartjänst vid Malmö allmänna sjukhus

medicinsk cellbiologi

psykiatri, särskilt neuropsyklatri, förenad med överläkartjänst vid Ulleråkers sjukhus

urologi, förenad med överläkartjänst vid lasarettet i Lund


' UU= universitetet i Uppsala, ULI = universitetet i Linköping, UL= universitetet i Lund


Nya tjänster som professor

Vid karolinska institutet finns en professur i thoraxkirurgi, förenad med överläkarfiänst vid karolinska sjukhuset. Tjänsten innehas av Bjarne Semb, Särskild överenskommelse har träffats med Bjarne Semb om den­nes arbets- och anställningsvillkor. Kl har anhållit att ytterligare en profes­sur med samma sjukvårdsanknytning inrättas vid institutet. På grund av i ärendet föreliggande särskilda omständigheter förordar jag att en fiänst som professor i thoraxkirurgi, förenad med en överläkarfiänst vid karolins­ka sjukhuset, inrättas vid karolinska institutet den I juli 1988, Den av Semb innehavda professuren skall dras in vid den tidpunkt då Semb avgår från fiänsten. Jag förutsätter alt eventuella merkostnader med anledning av förslaget finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Universitetet i Linköping har anhållit att en fiänst som föreståndare vid statens rättsläkarstation i Linköping omvandlas till en professur i rättsme­dicin vid universitetet. Innehavaren av professuren skall tillika vara före­ståndare för rättsläkarstationen. Tjänsten som föreståndare innehas av docenten Lennart Rammer, Förslaget innebär inga merkostnader för stats­verket. På grund av i ärendet föreliggande särskilda omständigheter biträ­der jag förslaget och förordar att en ordinarie fiänst som professor i rättsmedicin, tillika föreståndare för rättsläkarstationen, med Lennart Rammer som förste innehavare inrättas vid universitetet den I juli 1988, Jag har vid min beräkning av förevarande anslag tagit hänsyn härtill. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet som beräk­nat motsvarande minskning av anslaget Statens rättsläkarstationer.

Enligt 1987 års proposition om forskning skall en professur i geriatrisk psykiatri inrättas vid universitetet i Lund den I juli 1988, UHÄ hade meddelat sin avsikt att återkomma med förslag till sjukvårdsorganisalorisk anknytning av fiänsten efter överläggning med sjukvårdshuvudmannen.


321


21    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Hälso- och sjukvårdsdelegationen i Malmöhus läns landstingskommun har     Prop. 1987/88:100 tillstyrkt att professuren förenas med överläkarfiänst inom Lunds sjuk-     Bil. 10 vårdsdistrikt. Sjukhusdirektören i Lunds sjukvårdsdistrikt har senare pre­ciserat placeringen till att avse lasarettets i Lund område. Jag biträder förslaget om sjukvårdsanknytning och har beräknat medel för en fiänst som professor under förevarande anslag,   '

I enlighet med vad jag i inledningen angav i fråga om forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott föreslår jag att två fiänster som professor i idrottsmedicin inrättas den I juli 1989, den ena vid univer­sitetet i Linköping och den andra vid universitetet i Umeå. Professurerna skall vara förenade med fiänster som överläkare. Tjänsterna finansieras med medel som förs över från jordbruksdepartementets huvudtitel. Jag har i frågan samrått med statsrådet Lönnqvist,


Övriga frågor

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag medel för fortsatt uppbyggnad av hälsouniversitetet i Linköping (I 565000 kr,).

Vidare beräknar jag medel för utbildning i försöksdjursfrågor för forska­re och för dem som sköter försöksdjur.

Medicinska forskningsrådet har under lång tid finansierat en fiänst vid insfitutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Göte­borg. Rådet föreslår att medel för fiänsten i fortsättningen anvisas under förevarande anslag. Jag biträder förslaget (-1-188000 kr).

Jag har i inledningen redovisat att ett centrum för idrottsforskning kom­mer att inrättas i Stockholm den 1 juli 1988, Detta centrum bör avdelas särskilda resurser motsvarande kostnaden för tre befintliga professurer vid karolinska institutet samt vissa resurser i anslutning till dessa. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i fråga om vilket belopp som bör avsättas för verksamheten.

I enlighet med 1987 års proposifion om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 4 216000 kr, och för förstärkning av studiefinan­sieringen inom forskarutbildningen sammanlagt I 353000 kr. För studiefi­nansieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                                              Belopp kr.

Karolinska institutet                                                      .   14461000

Universitetet Universitetet Universitetet Universitetet

Uppsala                                                    8215000

Linköping                                                  3 019000

Lund                                                       9239000

Göteborg                                                   8874000

Universitetet i Umeå                                                          5863 000

49671000

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader
m, m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som                          322


 


hänger sammari med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+171 000).

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (540534000 + 68943000 =) 609477000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att inrätta fiänster som professor i enlig­het med vad jag har förordat,

2.  bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehåll för fiänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3.  till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 609477000 kr.

D21. Odontologiska fakulteterna


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


54427981 59671000 67337000


Reservation


1683512


Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning


Högskoleenhet


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


 

 

 

Föredraganden

Karolinska institutet Universitetet 1 Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Utgift

19523 000 13427000 11478000 15 243000

59671000

+1 823 000 + 3 426000 +1 063 000 + 1354000

+ 7666000


Föredragandens överväganden

Regeringen härden 15 oktober 1987 bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare (Dir 1987:43) med uppgift att se över tandvårdsutbildningarna inom högskolan m.m. Utredaren skall bl, a, överväga på vilket sätt den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fiärdedelar av den nuvarande.

Riksdagen har beslutat (prop. 1983/84:40 och 100 bil. 10, UbU 21, rskr. 239) om minskad planeringsram för tandläkariinjen bl, a, vid universiteten i Göteborg och Umeå, Den minskade tandläkarutbildningen medför vissa besparingar under detta anslag budgetåret 1988/89, Jag har, i enlighet med förslag i propositionen om forskning, vid min medelsberäkning tagit hän­syn härtill.


323


 


Riksdagen har vidare beslutat (prop, 1985/86:68, UbU 9, rskr, 111) om     Prop. 1987/88:100 ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå, Jag har     Bil, 10 vid min beräkning av anslaget t.agit hänsyn till ändrade kostnader för fiänster som assistenttandläkare vid universitetet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har tillstyrkt förslag från universitetet i Lund att en omfördelning görs från anslaget Utbildning för vårdyrken, anslagsposten Universitetet i Lund, enheten för tandläkarut­bildning i Malmö, till anslagsposten Universitetet i Lund under förevaran­de anslag Odontologiska fakulteterna. Omfördelningen avser medel för vissa kostnader för tandvården m.m, i anslutning till odontologisk forsk­ning. Jag biträder förslaget och har vid min anslagsberäkning tagit hänsyn härtill (+2037000 kr,).

Riksdagen har bemyndigat regeringen att ändra ämnesinnehållet för fiänsterna som professor i endodonti och pedodonti vid universitetet i Göteborg (prop, 1986/87:80 bil 6, UbU 26, rskr, 282). Universitetet har för att grundutbildningen skall kunna organiseras på ett tillfredsställande sätt föreslagit att en omfördelning görs av resurserna mellan anslaget Vissa tandvårdskostnader och anslagen Utbildning för vårdyrken och Odontolo­giska fakulteterna, UHÄ har tillstyrkt förslaget. Jag biträder förslaget och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (+156000 kr.).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 483 000 kr. och för förstärkning av studiefinansi­eringen inom forskarutbildningen sammanlagt 146000 kr. För studiefinan­sieringen inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                                              Belopp kr.

Karolinska institutet                                                         2811000

Universitetet I Lund                                                        1869000

Universitetet i Göteborg                                                    1828000

Universitetet i Umeå                                                        1433 000

7941000

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m, m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+18000 kr,).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (59671 000 + 7666000 =) 67 337000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 67 337 000 kr.

324


 


D 22. Farmaceutiska fakulteten

18315988 20488000 23 304000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Reservation


737381


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

 

 

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Universitetet i Uppsala

20488000

+ 2816000

Föredragandens överväganden

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 291000 kr, och för förstärkning av studiefinansi­eringen inom forskarutbildningen 93000 kr. För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst 5 157000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m, m. vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+17000 kr,).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (20488000 + 2816000 =) 23 304000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 23 304000 kr.


D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

461775 763 529416000 587762000

Reservation


Detta anslag avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskar­utbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.


325


 


Anslagsfördelning

Högskoleenhet


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Utgift


132458000 155693000 108406000 58841000 74018000

529416000


+ 15420000 + 17877000 + 11 131000 + 6851000 + 7067000

+58346000


Föredragandens överväganden

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr. prop 1966:1, bil 10, s 361, SU 42, rskr, 125) har regeringen föreskrivit ändrat ämnesinnehåll för fiänster som professor enligt följande.

 

Tidigare ämnesinnehåll

Högskoleenhet'

Ändrat ämnesinnehåll

Systematisk zoologi

UL

ekologisk mikrobiologi

Biologisk ultrastruktur-

US

zoologisk utveck-

forskning

 

lingsbiologi

Elektricitetslära med sär-

UU

elektricitetslära, sär-

skild hänsyn till atmos-

 

skilt studiet av tran-

färiska uriaddningar

 

sienter och urladd-. ningar

' US = universitetet I Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund,

I enlighet med 1987 års proposifion om forskning inrättas den 1 juli 1988 en professur i fysik, särskilt synkrotronljusforskning, vid universitetet i Lund. Jag har under förevarande anslag beräknat medel för denna fiänst,

I enlighet med propositionen inrättades den I juli 1987 ett centrum för miljövetenskaplig forskning vid universitetet i Umeå. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i tilläggsbudget 1 fill statsbudgeten 1987/88 beslutat att anvisa medel till naturvårdsverket för köp av miljögiftsanalyser från detta centrum. Mot bakgrund av den utökade verksamheten har universitetet i Umeå föreslagit att en fiänst som professor i miljökemi, personlig för Christoffer Rappe, inrättas den 1 juli 1988, Jag biträder universitetets förslag och förordar att en professur i miljökemi, personlig för Christoffer Rappe, inrättas vid universitetet. Kostnaderna för fiänsten bestrids inom ramen för de rnedel som står till universitetets disposition.


Övriga frågor

Jag vill hänvisa till vad jag i inledningen har anfört angående informations­teknologisk forskning i norra Sverige.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 5 311 000 kr. och för förstärkning av studiefinan-


326


 


sieringen i forskarutbildningen sammanlagt 3439000 kr. För studiefinan­sieringen inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Högskoleenhet


Belopp kr.


 


Stockholm Uppsala Lund Göteborg

Universitetet Universitetet Universitetet Universitetet

Universitetet i Umeå


21736000 29071000 21449000 14244000 10412000

96912000


Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader m, m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen fill service som hänger samman med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarände anslag upp medel för ändamålet (+347000 kr,).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (529 416 000 + 58 346 000 =) 587 762 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att inrätta en fiänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2.      till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av 587762000 kr.

D 24. Tekniska fakulteterna


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


439396811 519509000 582846000


Reservation


25489977


Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå.

 

 

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden


Tekniska högskolan i Stockholm                 167 123 000

Universitetet I Uppsala                                7258000

Universitetet I Linköping                            50545000

Universitetet i Lund                                    95359000

Chalmers tekniska högskola                         145812000

Högskolan i Luleå                                         53 412 000

Utgift                                                            519509000


+ 17763000 + 1097000 + 10159000 + 9889000 + 18331000 + 6098000

+63337000


327


 


Föredragandens överväganden                                                                                   Prop. 1987/88:100

Ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor                                                                '

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr, prop, 1966:1, bil, 10, s, 361. SU 42, rskr. 125) har regeringen föreskrivit att dels den efter Arnold Lunden ledigblivande professuren i fysik vid Chalmers tekniska högskola skall återbesättas som professur i experimentell materialfysik, dels den ledigblivna professuren i byggnadsteknik vid universitetet i Lund skall återbesättas som professur i bärande konstruktioner.

Nya tjänster som professor

Enligt 1987 års forskningsproposition skall den I juli 1988 inrättas en professur i styrsystem för industriella utrustningar vid tekniska högskolan i Stockholm, en fiänst som professor i bildbehandling vid universitetet i Linköping samt en professur i bebyggelsekvalitet, personlig för Lennart Holm, vid tekniska högskolan i Stockholm, Jag har här beräknat medel för de båda förstnämnda fiänsterna. Professuren i bebyggelsekvalitet skall bekostas med medel från bostadsdepartementets huvudtitel.

Övriga frågor

1 enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 5085000 kr, och för förstärkning av studiefinan­sieringen inom forskarutbildningen sammanlagt 3 239000 kr. För studiefi­nansiering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                                                                 Belopp kr.

Tekniska högskolan i Stockholm                                                     22168000

Universitetet i Linköping                                                                   11259000

Universitetet i Lund                                                                        21047000

Chalmers tekniska högskola                                                             28927000

Högskolan i Luleå                                                                              6118000

89519000

Studiefinansiering inom teknisk forskarutbildning vid universitetet i Uppsala bekostas huvudsakligen med medel från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Av den allmänna medelsförstärkningen under förevarande anslag bör dock niinst 48000 kr. användas för detta ändamål.

I enlighet med 1987 års proposition om forskning har jag beräknat medel för uppbyggnaden av ett centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping (+3 500000 kr.).

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Lokalkostnader
m.m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvishingen till service som
hänger samman med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarande anslag
upp medel för ändamålet (+706000 kr,).
                                                                                                    328


 


Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till     Prop. 1987/88:100
(519509000+ 63 337000=) 582846000 kr.
                                                                   Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 582846000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1986/87 Utgift                19817484                  Reservation

1987/88 Anslag              22548.000

1988/89 Förslag             24940000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sek­tion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet                                            1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

Universitetet i Linköping                           22 548 000               +2 392 000

Föredragandens överväganden

Enligt 1987 års proposition om forskning skall den 1 juli 1988 inrättas två­professurer inom tema Barn, Tjänsterna skall finansieras inom ramen för de medel som står till förfogande för temaorienterad forskning.

För budgetåret 1987/88 har från anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål medel ställts till universitetets i Linköping förfogande för biblioteksresurser för den temaorienterade forskningen. Motsvarande belopp bör fortsättningsvis anvisas under förevarande anslag (+10000 kr,),

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag för allmän förstärkning sammanlagt 86000 kr. och för förstärkning av studiefinansie­ringen inom forskarutbildningen sammanlagt 136000 kr. För studiefinan­siering inom forskarutbildningen bör nästa budgetår disponeras minst 3967000 kr.

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lokalkostnader m, m, vid högskoleenheterna, rörande medelsanvisningen till service som hänger samman med fastighetsfiänsten, tar jag under förevarande anslag upp medel för ändamålet (+82000 kr,)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
(22 548 000+ 2 392 000=) 24 940 000 kr,
                                                                                                 329


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                                          n. tu

att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 24 940 000 kr.

D 26. Kungl. biblioteket

1986/87 Utgift           49273246              Reservation                    2081

1987/88 Anslag         51633000

1988/89 Förslag         55917000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nafipnalbibliotek. För KB gäller förordningen (1979:480) med instruktion för kungl. biblioteket.

Kungl. biblioteket

1.         Kungl. biblioteket (KB) föreslår att KB får det samlade ansvaret för driften och utvecklingen av biblioteksdatasystemet LIBRIS. Till följd härav föreslår KB att de medel som delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsöijning (DFI) under innevarande budgetår disponerar för utveckling av LIBRIS fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag (+1 597 000 kr.).

2.         KB föreslår vidare att de medel som DFI för innevarande budgetår bidragit med för ett projekt rörande masskonservering av papper (900000 kr.) beräknas under KB:s anslag för budgetåren 1988/89 och 1989/90.

3.         Driftkostnaderna m. m. för ADB-systemet LIBRIS kräver ytterligare 300 000 kr. till följd av. kostnader för utökad lagringsvolym.

4.         För mervärdeskatt på ADB-fiänster beräknar KB ytterligare medel (1038000 kr.)

5.         KB föreslår i ett tilläggsförslag utökade resurser (sammanlagt +750000 kr.) för biblioteket för utveckling av ett system för resultat­analys, för komplettering av den svenska nationalbibliografin för perioden 1976-1983, för driftutgtfter för en datorbaserad kontroll av löpande tidskrifter m, m, samt för internationellt samarbete.

Föredragandens överväganden

I 1987 års proposition om forskning angavs resursutvecklingen för treårsperioden 1987/88-1989/90,

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 4284000 kr. Jag har därvid beaktat behovet av kompensation för mervärdeskatt på ADB-fiänster,

Jag har i det föregående redovisat mina ställningstaganden till förslagen från organisationskommittén för samordningsorgan inom biblioteksområdet m. m.

Beträffande    biblioteksdatasystemet    LIBRIS    innebär    detta    att                             330


 


kungl. biblioteket (KB) får ansvar för såväl driften av systemet som     Prop. 1987/88:100
det utvecklingsarbete som kan erfordras i anslutning till detta.                .   Bil. 10

Under anslaget till kungl. biblioteket anvisas medel för driften av biblioteksdatasystemet LIBRIS. Dessa medel redovisas för närva­rande tillsammans med medlen för KB:s egna kostnader för utnytt­jande av systemet. Beloppen bör fortsättningsvis hållas åtskilda. För nästa budgetår bör för LIBRIS beräknas 6738000 kr. Genom att vissa medel, som hittills använts för kapitalkostnader för LIBRIS, frigörs blir det möjligt att inom ramen för det angivna beloppet bestrida vissa utvecklingskostnader för systemet.

För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 55 917000 kr.

I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 10 s. 527) lämnades en redogörelse för förutsättningarna för en om- och till­byggnad för kungl. biblioteket. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 24 november 1987 redovisat byggnadsprogram för en om- och till­byggnad av lokalerna. Kostnaden för projektet har beräknats till 230 milj, kr. i prisläget den 1 januari 1987, Jag återkommer under avsnit­tet Lokalförsörjning m. m. till den fortsatta handläggningen av bygg­nadsprojektet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. biblioteket för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 55917000 kr,

D 27. Samordning m. m. inom biblioteksområdet (Nytt anslag)

1988/89 Förslag              9964000   '

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående redovisat mina ställningstaganden till försla­gen från organisationskommittén för samordningsorgan inom biblio­teksområdet m, m. 1 enlighet därmed föreslår jag att på statsbudgeten förs upp ett nytt anslag, benämnt Samordning m.m, inom biblioteks­området. Under detta anslag beräknar jag medel för

forskning inom biblioteksområdet

bidrag till ansvarsbibliotek

samordning av verksamheten inom forskningsbiblioteken m. m.

Av anslaget skall minst 5 milj. kr. avse forskning inom biblioteksområ­
det och 1,6 milj, kr, bidrag till ansvarsbibliotek. Vidare skall från anslaget
bestridas vissa kostnader för arbetet inom universitets- och högskoleämbe­
tet (UHÄ) resp, kungl. biblioteket med de planerings- och samordnings­
uppgifter som, enligt vad jag anfört i det föregående, ankommer på dessa
myndigheter. Jag återkommer till regeringen i fråga om den närmare för-                             331


 


delningen av anslaget.

Medlen för forskning inom biblioteksområdet skall disponeras av forsk­ningsrådsnämnden. Medlen för bidrag till ansvarsbibliotek skall dispone­ras av UHÄ, Chefen för industridepartementet kommer i det följande att under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling beräkna 2 milj, kr, för forskning inom biblioteksområdet m.m. Under nämnda anslag kommer också att beräknas bidrag till samordning.

Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslaget Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsöijning skall tillföras föreva­rande anslag. Jag återkommer till regeringen i fråga om behållningens fördelning mellan de ändamål som bekostas från anslaget.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Samordning m.m. inom biblioteksområdet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 9964000 kr.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


52326602 26927000 28798000


Reservation


6722523


Anslagsfördelning

 

 

Anslagspost

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1,   Vissa biblioteksresurser

2,   Verksamhet med kontaktforskare

3,   Högskolans kontaktorganisation
m, m,

4,   Internationalisering

5,   Till regeringens disposition

Utgift

1095 000 6072000

9768000 5 238000 4754000

26927000

-        95000
+   397000

+ 1634000 +  210000

-      275000

+ 1871000


Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning beräknar jag sammanlagt 1 246000 kr.

Från anslagsposten 1. Vissa biblioteksresurser har innevarande budget­år utbetalats medel till universitetet i Linköping för förstärkning av biblio­teksresurserna. Jag har för nästa budgetår i det föregående beräknat ett motsvarande belopp under anslaget Temaorienterad forskning (- 100000 kr.).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag ytterligare 1 milj. kr. under anslagsposten 3, Högskolans kontaktorganisation m,m. Medlen under denna anslagspost bör bl, a, kunna användas för stöd till


332


 


forskarutbildning av lärare vid de mindre och medelstora högskolorna.         Prop. 1987/88:100

Under anslagsposten 5, Till regeringens disposition härför innevarande Bil. 10 budgetår anvisats medel för att höja bidraget till nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission), Ökningen syftade till att uppnå paritet mellan det svenska och det amerikanska bidraget. Jag beräknar motsvarande medel för budgetåret 1988/89 under anslaget Kultu­rellt utbyte med utlandet, anslagsposten 5, Nämnden för svenskt-ameri-kanskt forskarutbyte (Fulbright Commission) (-500000 kr,).

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (26 927 000 + 1 871 000 =) 28 798 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 28798000 kr.

D 29. Forskningsrådsnämnden

1986/87 Utgift           45 160035               Reservation               3430218

1987/88 Anslag         49199000

1988/89 Förslag         50984000

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977:35) ta inifiativ till och finansiellt stödja forskning, främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. Nämnden har ett speciellt ansvar bl, a, för handikappforskning och longitu­dinella Studier,

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internatio­nella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop, 1976/77:25, UbU 9, rskr. 73).

För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 användas högst 5900000 kr.

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar utrustning för forskningsändamål under anslaget 1.3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.


 

Anslagspost

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1,   Initiering, samordning och stöd av
forskning

2,   Framtidsstudier

3,   Forskningsinformation

4,   Longitudinella studier

33 982000 2091000

11866000 1260000

49199000

+4 331000 -2091000 +  805000 -1260000

+ 1785000


333


 


Forskningsrådsnämnden                                                                          Prop. 1987/88:100

FRN har fr. o. m. budgetåret 1987/88 till uppgift bl, a, att samordna resur­serna för handikappforskningen. Nämnden kommer senare att redovisa erfarenheterna av den anslagskonstruktion som valts för resursökningen till handikappforskningen där finansieringsansvaret delas mellan FRN och berörda sektorsorgan,

FRN begär kompensation for de genom valutakursförändringar stegrade kostnaderna för det svenska medlemsskapet i HASA, Nämnden anser att HASA- bidraget i princip bör behandlas på samma sätt som de bidrag som finansieras över anslaget Europeisk forskningssamverkan.

FRN:s direkta ansvar för framtidsstudier upphör i och med att stiftelsen för framtidsstudier inrättas och särskilda medel för framtidsstudier inte längre utgår till FRN. Uppgiften att avsluta respektive överföra pågående framtidsstudieprojekt till den nya stiftelsen fullgöres under budgetåret 1987/88,

Nämnden föreslår att den särskilda anslagsposten för longitudinella stu­dier utgår. Medel för verksamheten bör anvisas under anslagsposten 1. Initiering, samordning och stöd av forskning. Longitudinell forskning kan garanteras resurser inom anslaget genom särskilda bestämmelser i regle­ringsbrevet.

Den för FRN och de tre forskningsråden under utbildningsdepartemen­tet gemensamma telefonväxeln är föråldrad och behäftad med stora bris­ter, FRN begär därför I 500000 kr, för en ny telefonväxel. Samråd har i detta ärende skett med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

Med stöd av vad som anförs i anslagsframställningen hemställer FRN

att medel anvisas för verksamhetens genomförande budgetåret 1988/89 med sammanlagt 47 528 000 kr, (före pris- och löneomräkning) under reser­vationsanslaget Forskningsrädsnämnden,

att nämnden dessutom erhåller I 500000 kr. i engångsanslag för anskaff­ning av en modern telefonväxel, gemensam för forskningsrådsorganisa­tionen under utbildningsdepartementet,

att nämnden erhåller 400000 kr. som kompensation för de kostnadsök­ningar FRN till följd av kursutvecklingen för den österrikiska schillingen fått vidkännas i sin egenskap av svenskt medlemsorgan i HASA.

Föredragandens överväganden   ,

Genom 1987 års proposition om forskning fick forskningsrådsnämnden
(FRN) ansvar för att stödja och samordna handikappforskning. Resurser
tillfördes FRN för detta ändamål samtidigt som berörda sektorsorgan
ålades att medverka i finansieringen med belopp svarande mot FRN:s
bidrag. Jag räknar med att alla berörda skall medverka till att finansierings­
formen kommer att fungera väl. Som FRN angett bör en redovisning
lämnas av verksamhetens omfattning och inriktning liksom av erfarenhe­
terna av samordningsarbetet. Skulle det av en sådan redovisning framgå
att forskningen inom området inte fått avsedd omfattning får givetvis
finansieringsformen omprövas,                                                                                  334


 


1 likhet med FRN anser jag att medel för longitudinella studier fortsätt­ningsvis bör anvisas under anslagsposten I. Initiering, samordning och stöd av forskning. Jag återkommer till regeringen i fråga om det minsta belopp som bör ställas fill förfogande för verksamheten,

1 och med utgången av budgetåret 1987/88 upphör FRN:s ansvar för framtidsstudier. Särskilda medel kommer därefter inte att utgå till FRN för detta ändamål, FRN:s fortsatta stöd till framtidsstudier får således prövas i relation till andra projekt inom FRN:s verksamhetsområde.

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposi­tion om forskning beräknat en förstärkning om 420000 kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för nämndens kanslilokaler.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om (49 199 OOÖ + I 785000 =) 50984000 kr.


Prop, 1987/88:100 Bil, 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 50984000 kr.


D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

85 855 962 102970000 112618000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

Reservation               5457963

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för HSFR:s anslag bestrids bl, a, kostna­derna för 16 extra ordinarie fiänster som professor, två gästprofessurer och 37 forskartjänster. Från anslaget bestrids även kostnader för 26 doktorand-fiänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 disponeras högst 4600000 kr.


Anslagsposter

1,   Humanlstisk-samhällsvetenskaplig
forskning

2,  Forskning om datateknikens använd­
ning


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

100204000

+9452000

2766000

+   196000

102970000

+ 9648000


 


Humanistlsk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

HSFR föreslår att professuren i finansrätt, personlig för Gustaf Lindencro­na, med placering vid universitetet i Stockholm, den I juli 1988 förs över


335


 


från rådet till universitetet i Stockholm och att 404000 kr. förs över från     Prop. 1987/88:100 anslaget Humanisfisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet till anslaget     Bil. 10 Juridiska fakulteterna, anslagsposten 1. Universitetet i Stockholm. HSFR har i denna fråga samrått med universitets-och högskoleämbetet,   "

Under en lång följd av år har det tidigare statens humanistiska forsk­ningsråd och därefter HSFR stött det svenska arbetet med Afias Lingua-rum Europae, Det är ett internationellt forskningsprojekt med syfte att kartlägga språk och dialekter. För den svenska delen ansvarar Svenska kommittén för europeisk språkatias. Arbetet bedrivs vid dialekt- och folk­minnesarkivet i Uppsala, HSFR föreslår att medel för vissa kostnader för projektet (216000 kr,), vilka nu finansieras av HSFR, i fortsättningen anvisas under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visar­kiv (DOVA), HSFR har i denna fråga samrått med styrelsen för DOVA,

Med stöd av vad som anförs i anslagsframställningen hemställer HSFR att regeringen föreslår riksdagen att anvisa ett reservationsanslag för bud­getåret 1988/89 om 105924000 kr, och att besluta om de överföringar som HSFR föreslagit till ett sammanlagt belopp av 620000 kr. Pris- och löneom­räkning är inte inräknade i det ökade beloppet.

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare framhållit bör medel för den professur i finansrätt, som hittills finansierats från förevarande anslag föras över till den fasta forsk­ningsorganisationen inom högskolan (-404000 kr,).

Atlas Linguarum Europae är ett långsiktigt internationellt forsknings­projekt. Det är motiverat att föra över det ekonomiska ansvaret för vissa åtaganden i samband med projektet till den myndighet som i Sverige närmast svarar för projektarbetet. Jag beräknar därför en minskning av förevarande anslag med 216000 kr. Statsrådet Göransson kommer i det följande att föreslå en ökning av anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv med motsvarande belopp.

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposi­tion om forskning beräknat en förstärkning om 3 565000 kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för rådets kanslilo­kaler.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (102970000 + 9648000 =)112618000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Humanistisk-samliällsvelenskapUga forskningsrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 112 618000 kr,

336


 


D 31. Medicinska forskningsrådet                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 10

1986/87 Utgift          196167145                Reservation                 945429

1987/88 Anslag       219669000

1988/89 Förslag        234861000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR:s förvaltning. Inom ra­men för MFR:s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 8 extra ordinarie fiänster som professor och 35 forskarfiänster. Från anslaget bestrids även kostnader för doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 användas högst 3 805 000 kr.

Medicinska forskningsrådet

MFR föreslår att en professur i infektioner och immunitet, personlig för Ann-Mari Svennerholm, inrättas vid MFR den 1 juli 1988. Enligt.MFR:s uppfattning är det av stor vikt att en sådan fiänst snarast inrättas, inte minst med tanke på betydelsen av denna forskning för ökad kunskap om HlV-infektioner och AIDS. Mot denna bakgrund är MFR berett att bestri­da kostnaderna för tjänsten inom ramen för de medel som står till rådets förfogande.

Sedan senare delen av 1970-talet har MFR finansierat en forskningsas-sistentfiänst knuten till gruppen för strukturkemi vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Göteborg. MFR föreslår att medel för fiänsten överförs till anslaget Medicinska fakulteterna an­slagsposten Universitetet i Göteborg,

Vid avdelningen för baromedicin vid karolinska institutet, finns sedan 1954 en tryckkammaranläggning. Denna är en förutsättning för flyg- och navalmedicinsk verksamhet vid avdelningen, en verksamhet som MFR stött med betydande forskningsbidrag under en lång följd av år. Förestån­dare för avdelningen är innehavaren av en rådsprofessur i baromedicin. Som redovisas i anslagsframställningen krävs en upprustning av kamma­ren. För ändamålet föreslår MFR att anslaget för 1988/89 uppräknas med 1,3 milj, kr,

MFR föreslår för budgetåret 1988/89 ett anslag om 238 344 000 kr. dvs, en ökning med 18675000 kr. Inom denna ram föreslår MFR följande föränd­ringar.

1,  Pris-och löneomräkning (+14 643 000 kr),

2,         Ökat   stöd   till   MFR:s   verksamhet  enligt   riksdagens   beslut   1987 (+2920000 kr, (2737000 kr. + löne- och prisomräkning 183000 kr,)

 

a)      kostnader för professur i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker (+1 067 000 kr,)

b)     allmän förstärkning (+1 853 000 kr,),

 

3,         Inrättande av extra ordinarie professur i infektioner och jmmunitet, personlig för Ann-Mari Svennerholm,

4,         Överföring av medel för forskningsassistenttjänst till medicinska fakul­teten, vid universitetet i Göteborg (-188000 kr,).        337

22    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


5, Upprustning av tryckkammaranläggning, avdelningen för baromedicin,     Prop, 1987/88:100
karolinska institutet (+1 300000 kr,).
                                                                  Bil. 10

Föredragandens överväganden

Infektioner förorsakade av bakterier, virus eller parasiter, är enligt medi­cinska forskningsrådet (MFR), den i särklass viktigaste orsaken till ohälsa. MFR har föreslagit inrättande av en professur i infektioner och immunitet, personlig för Ann-Mari Svennerholm. Jag delar rådets uppfattning att det är viktigt att en fiänst med denna inriktning snarast inrättas, inte minst med tanke på betydelsen av denna forskning för ökad kunskap om HIV- infek­tioner och AIDS. Jag biträder rådets förslag och kommer i annat samman­hang att föreslå regeringen att den I juli 1988 inrätta en fiänst som profes­sor i infektioner och immunitet, personlig för Ann-Mari Svennerholm, med placering vid universitetet i Göteborg. Professuren bör, i enlighet med rådets förslag, finansieras inom ramen för de medel som står till rådets förfogande enligt 1987 års proposition om forskning.

1 enlighet med propositionen om forskning beräknar jag nu medel för en extra ordinarie fiänst som professor i epidemiologi med särskild inriktning på kemiska hälsorisker. Jag kommer i det följande under anslaget Naturve­tenskapliga forskningsrådet att beräkna ytterligare 2 milj, kr, för toxikolo­gisk forskning.

Frågan om rnedel för upprustning av en tryckkammaranläggning vid karolinska institutet bör prövas av de myndigheter som fördelar de under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. uppförda kostnadsramarna för ersättning och komplettering av utrustning samt för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning.

MFR har föreslagit att kostnaderna för en fiänst som forskningsassistent vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid Universitetet i Göteborg i fortsättningen bestrids från anslaget Medicinska fakulteterna. Jag tillstyrker förslaget och har vid min beräkning av förevarande anslag tagit hänsyn härtill.

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposi­tion om forskning beräknat en förstärkning om 1737000 kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för rådets kanslilo­kaler.

För MFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 234861 000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 15192000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 234861 000 kr.

338


 


D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet                                       Prop. 1987/88:100

,     Bil. 10

1986/87 Utgift          270260320'             Reservafion            30052700'

1987/88 Anslag        326308000'

1988/89 Förslag        322 123000

'Anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m, som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning (anslagsposten I). Inom ramen för medlen till NFR bestrids bl.a, kostnaderna för 15 fiänster som professor, en gästprofessur och 60 fiänster som forskare. Från anslaget bestrids även kostnader för dokto-randfiänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1987/88 användas högst 11607000 kr,

Från detta anslag bestrids också kostnaderna för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2; jfr prop. 1972:48 s. 37, NU 37, rskr, 216),


1, Naturvetenskaplig forskning

2,       Rymdforskning


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

302089000 24 219000

326308000

+ 20034000 -24219000

-4185000


Naturvetenskapliga forskningsrådet

Rådet beräknar löne- och prisomräkningen till 23,4 milj, kr.

Rådet anser det angeläget att medel anvisas för svenskt deltagande i det europeiska samarbetet kring ett nytt laboratorium för synkrotronljusforsk­ning, European Synchrotron Radiafion Facility, som avses byggas i Frank­rike.

Rådet föreslår att en extra ordinarie professur inrättas i mikropaleonto-logi, personlig för Gonzalo Vidal.

Statens delegation för rymdverksamhet

Delegationen anser att rymdforskningsprogrammet numera har sådan om­fattning att det vore berättigat att medel för verksamheten anvisas under ett särskilt anslag. Delegafionen hemställer att ett nytt anslag benämnt Rymdforskning uppföres i stället för nuvarande anslagspost under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m, m.

Föredragandens överväganden

Innevarande budgetår finansieras både naturvetenskaplig forskning och
rymdforskning från detta anslag. Jag delar den uppfattning som framförts
av statens delegation för rymdverksamhet (DFR) att medlen för rymd­
forskning fr, o. m. budgetåret 1988/89 bör anvisas under ett särskilt anslag,                        339


 


Jag förordar därför att de medel för rymdforskning som innevarande bud-     Prop, 1987/88:100 getår anvisats under anslagsposten 2 överförs till ett nytt anslag med     Bil. 10 benämningen Rymdforskning (-24219000 kr,). Förevarande anslag bör med anledning härav benämnas Naturvetenskapliga forskningsrådet,

1 enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag som en allmän förstärkning av naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) anslag 2303000 kr samt ytteriigare 2 milj, kr, för toxikologisk grundforskning. Av anslaget utgör 9,2 milj kr, medel som avräknats den av riksdagen fast­ställda medelsramen för energiforskning för de svenska insatserna inom området termonukleär fusion och plasmafysik.

Jag avser att, med utgångspunkt i NFR:s förslag, senare föreslå rege­ringen att inrätta en fiänst som professor i mikropaleontologi, personlig för Gonzalo Vidal, Kostnaderna för fiänsten skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet,

NFR föreslår att medel för en fiänst som forskningsingenjör (H, Schö-berg) överförs till naturhistoriska riksmuseet den 1 juli 1988, Jag biträder förslaget och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (-169000 kr). Statsrådet Göransson kommer i det följande att föreslå en ökning av anslaget Naturhistoriska riksmuseet med motsvarande belopp.

Rådet har föreslagit att antalet forskarfiänster vid rådet ökas från högst 60 till högst 75 fiänster. Jag biträder förslaget. Kostnaderna skall bestridas inom ramen för de medel som disponeras av rådet.

Intemationellt forskningssamarbete

Under året har rådets engagemang inom det internationella forskningssam­arbetet utökats. Sverige har i samarbete med Danmark, Finland och Norge bildat ett konsortium för gemensamt medlemsskap i European Synchrot­ron Radiation Facility (ESRF), som kommer att uppföras i Frankrike. Beslutet innebär att Sverige tillsammans med övriga länder i konsortiet bidrar med 4% av de sammanlagda konstruktions- och driftkostnaderna för ESRF, Kostnaderna bestrids innevarande år inom ramen för de medel som anvisats NFR under förevarande anslag. Rådet har föreslagit att medel för samarbetet istället anvisas under anslaget Europeisk forsknings­samverkan. Mot bakgrund av bl, a, att det slutliga avtalet rörande det internationella samarbetet ännu inte är underskrivet är jag dock för närva­rande inte beredd att föreslå en överföring av kostnaderna till detta anslag.

Regeringen har den 26 november 1987 beslutat att Sverige skall delta i European Southern Observatorys nya storprojekt Very Large Telescope. Deltagandet skall, i enlighet med förslag från NFR och forskningsråds­nämnden, finansieras inom ramen för medel som står till myndigheternas förfogande.

Utöver löne- och prisomräkning har jag i enlighet med 1987 års proposi­tion om forskning beräknat en förstärkning om 2 303000 kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den ökade hyreskostnaden för rådets kanslilo­kaler.

Med hänvisning till, sammanställningen beräknar jag anslaget till
(326308000-4 185000=) 322 123000 kr,
                                                                                     .340


 


Hemställan                                                                                          Prop, 1987/88:100

Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen                                     ""• '

att tillNaturvetenskapUga forskningsrådet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 322 123000 kr,

D 33. Polarforskning

1987/88 Anslag         11077000

1988/89 Förslag         11764000

Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet inrättades den 1 juli 1984 med uppgift att planera svensk polarforskning och genomföra expeditioner i Arktis och Antarktis. Organisationen har fått en mer definitiv form fr, o, m, den I juli 1987. Sekretariatet arbetar nu med planeringen och genomförandet av den verksamhet som redovisades i 1987 års proposition om forskning.

Utifrån en förändrad fidsram beträffande Sveriges ansökan om konsulta­tiv status enligt Antarktisfördraget har de svenska forskningsinsatserna i Antarkfis påskyndats och ambifionsnivån höjts. Merkostnaden för den höjda ambitionsnivån har sekretariatet uppskattat till 600000 kr.

Prisutvecklingen såväl internationellt som inom landet är ay avgörande betydelse för sekretariatets möjligheter att genomföra den planerade verk­samheten.

Föredraganden

Sverige kommer att under februari 1988 inlämna sin notifiering om anslut­ning som konsultativ part i Antarktisfördraget, Chefen för utrikesdeparte­mentet har tidigare i dag närmare redogjort för bakgrund och motiv för denna framställning. En svensk förberedande Antarktisexpedition befin­ner sig för närvarande i Antarktis. En större expedition kommer att ge­nomföras sydsommaren 1988/89.

Jag utgår från att externa finansiärer, t, ex. svensk industri, kommer att ha intresse av att medverka i finansieringen av expeditionerna.

Jag har för pris- och löneomräkning beräknat 687000 kr. Jag har härvid tagit hänsyn till den internationella prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Polarforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 11 764 000 kr.

341


 


D34. Rymdforskning (Nytt anslag)                                                       Prop. 1987/88:100

1988/89 Förslag            25470000                                                               ''

Statens delegation för rymdverksamhet

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger. Statens delegation för rymdforskning (DFR) fördelar anslag till forskargrupper vid institut, universitet och högskolor. Delegationen har beräknat löne- och prisomräkningen till 1 298000 kr. Delegationen anser att rymdforskningsprogrammet nu har sådan omfatt­ning att det vore berättigat att medel för verksamheten anvisas under ett särskilt anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Delegationen hemställer att ett nytt anslag benämnt Rymdforskning uppföres i stället för nuvarande anslagspost under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m, m.

Föredragandens överväganden

Under detta anslag beräknar jag medel motsvarande dem som innevarande år anvisats för rymdforskning under anslaget Naturvetenskapliga forsk­ningsrådet m, m,, anslagsposten Rymdforskning (+24219000 kr.)

I enlighet med 1987 års proposition om forskning har jag beräknat 185 000 kr. som en allmän förstärkning av rymdforskningen.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat I 066000 kr.

Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslagsposten Rymd­forskning under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m, m, skall tillföras förevarande anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rymdforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­fionsanslag av 25470000 kr.

D 35. Europeisk forskningssamverkan

1986/87 Utgift          179944607

1987/88 Anslag       213 234000

1988/89 Förslag        248081000

Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges deltagande i den euro­
peiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop,
1974:1 bil, 10 s. 343, UbU 13, rskr, 121) samt för Sveriges bidrag till
Esrange specialprojekt (prop, 1972:48 bil. I, UbU 27, rskr. 217), Kostna­
derna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpnings­
program bestrids från ett särskilt anslag under industridepartementets                               342


 


huvudfitel (prop, 1972:48 bil, 2, NU 37, rskr, 216), Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskt kontaktorgan bl, a, för samarbetet inom ESA,

Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop, 1953:127, SU 77, rskr, 167 samt prop, 1970:182, SU 224, rskr, 439), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra sfiärnhimlen (ESO) (jfr prop, 1961:138, UU 3, rskr, 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop, 1968:1 bil, 10, SU 41, rskr, 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop, 1973:1 bil, 10, UbU 10, rskr, 108), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kon­taktorgan med dessa organisationer.

Från anslaget bestrids också kostnaderna för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) inom området styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Naturvetenskapliga forskningsrådet är svenskt kontakt­organ med EG i detta sammanhang.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1.  Bidrag till det europeiska rymdorga­
nets (ESA) vetenskapliga program,
förslagsvis

2.     Bidrag till Esrange specialprojekt, förslagsvis

3.     Bidrag till CERN, ESO, CEBM och EMBL, förslagsvis

4.     Bidrag till fusionssambete med EG, förslagsvis

5.     Bidrag till EISCAT Scientific Asso­ciation,/öz-i/ofiv/i

Utgift


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

40511000

+ 9308000

7080000

+  1457000

120643000

+ 15 382000

45000000

+ 8000000

(700000)'

+    700000

213234000

+34847000


'Medel anvisade under särskilt anslag.


Statens delegation för rymdverksamhet

ESA:s vetenskapliga program, som utgör ett obligatoriskt program för samfiiga i ESA deltagande länder, innehåller egna vetenskapliga satellit­projekt samt samarbetsprojekt med andra organisationer t, ex, NASA,

Den planerade verksamheten inom programmet skall, enligt beslut vid ESA:s rådsmöte på ministernivå i januari 1985, fr, o. m, detta år öka med 5% årligen. Delegationen beräknar med utgångspunkt i detta beslut det svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program budgetåret 1988/89 till 49819000 kr. Delegationen föreslår att i samband med beslut om ESA:s långsiktiga verksamhet Sverige accepterar att budgeten för det vetenskap­liga programmet ökar med 5 % per år under perioden 1990-93,

Driften av sondraket- och ballongfältet Esrange garanteras genom avtal mellan Frankrike, Västtyskland, Schweiz och Sverige, 1 enlighet med detta beräknar delegationen det svenska bidraget till verksamheten vid Esrange för budgetåret 1988/89 till 8537000 kr.


343


 


Naturvetenskapliga forskningsrådet                                                               Prop, 1987/88:100

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) beräknar att kostnaderna för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1988/89 kommer att uppgå till 118 350000 kr. Kostnaderna för deltagandet i ESO beräknas till 10685000 kr. Deltagandet i CEBM och EMBL kostnadsberäknar rådet till 1 335000 kr, resp, 5655000 kr. De angivna beloppen innefattar kostnader för svenskt deltagande i sammanträden inom de olika organisationerna. Enligt NFR:s beräkningar blir sålunda kostnaderna för svenskt deltagande i alla de fyra organisationerna 136025000 kr,, eller en ökning med 15 382000 kr. Rådet föreslår vidare att 6400000 kr, beräknas under detta anslag för svenskt deltagande i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF (Europe­an Synchrotron Radiation Facility). Den totala anslagsökningen blir där­med 21 782 000 kr.

NFR beräknar kostnaderna för svensk medverkan i EG:s fusionsforsk­ningsprogram fill 53 milj. kr., vilket innebär en ökning med 8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Från detta anslag bestrids kostnader för medlemsavgifter till vissa interna­tionella forskningsorganisationer där beslut om deltagande har fattats av regering och riksdag.

Jag har i samband med min anmälan av anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet anfört att jag för närvarande inte är beredd att föreslå att medel för svenskt deltagande i European Synchrotron, Radiafion Facility (ESRF) anvisas under förevarande anslag.

Vid ett ministermöte i november 1987 behandlades frågor om det euro­peiska rymdsamarbetet under tiden efter 1990. Ifråga om det vetenskapliga programmet fattades inga beslut vid detta tillfälle.

Regeringen har den 26 november 1987 fattat beslut om de tillkommande kostnaderna för det svenska deltagandet i European Southern Observato-ry's (ESO) nya storprojekt Very Large Telescope (VLT), Från detta anslag utgår i enlighet med beslutet inga medel för VLT utan endast för ESO:s övriga verksamhet.

Innevarande år utgår bidrag till tull och mervärdeskatt på importerad utrustning för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) från ett särskilt anslag. Jag förordar att medel för detta ändamål fr, o. m, budget­året 1988/89 anvisas under en anslagspost under förevarande anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1988/89 an­visa ett förslagsanslag av 248081 000 kr.

344


 


D 36. Manne Siegbahninstitutet för fysik                                         Prop. 1987/88:100

.                     ,                                                     ,     Bil. 10

1986/87 Utgift                17232511'                 Reservation                         26568

1987/88 Anslag              18769000'

1988/89 Förslag              15 356000

' Anslagen Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader och Forsk­ningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m, " Anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik; Materiel m. m.

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forsk­ningsinstitutet för atomfysik. Enligt instruktionen skall institutet på veten­skaplig grund bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid be­märkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpar­tikelfysiken med angränsande områden. Universitets- och högskoleämbe­tet (UHÄ) är central myndighet för institutet,

1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1,       Förvaltningskostnader                            10839000'            +1841000

2,       Materiel                                                   2676000

3,       Lokalkostnader,förslagsvis                      5254000             -5254000

18769000'            -3413000

' Anslagen Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader och Forsk­ningsinstitutet för atomfysik: Materiel m, m.

Forskningsinstitutet för atomfysik föreslår att institutets namn ändras till Manne Siegbahninstitutet för fysik.

Institutet har vidare föreslagit att ett antal fiänster vid institutet som innevarande år finansieras av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) överförs till insfitutets stat. NFR har yttrat sig över framställningen.

Föredragandens överväganden

Jag biträder institutets förslag till nytt namn på institutet och har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga. Jag förordar också att medel för institutets verksamhet, som innevarande år anvisats under två anslag, ett förslagsanslag för förvaltningskostnader och ett reservationsanslag för materiel m. m., fr. o, m. budgetåret 1988/89 anvisas under ett reservations­anslag, Manne Siegbahninstitutet för fysik. Härmed får institutet samma anslagskonstruktion som jämförbara högskolemyndigheter, I samband härmed bör medlen för institutets lokalkostnader överföras till anslaget Lokalkostnader vid högskoleenheterna m, m, (-5254000 kr,).

I enlighet med 1987 års proposition om forskning beräknar jag medel för en förstärkning av förevarande anslag med 400000 kr. För pris- och löneomräkning har jag beräknat I 441 000 kr. Behållning vid utgången av budgetåret 1987/88 på anslaget Forskningsin-sfitutet för atomfysik: Materiel m, m, skall tillföras förevarande anslag.

345


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen                                        rsii.iu

att till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15356000 kr.

D 37. Institutet för rymdfysik

1986/87 Utgift           16892646'             Reservation                  26353'

1987/88 Anslag          19171000

1988/89 Förslag         21673 000

' Anslaget Kiruna geofysiska institut

Institutet för rymdfysik (IRF) har enligt förordningen (1987:500) med instruktion för institutet främst till uppgift att bedriva och främja forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom området rymdfysik. IRF be­driver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärobservatorierna i Lycksele och Uppsala och skall vidare inom sitt verksamhetsområde med­verka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för IRF.

Av anslaget får budgetåret 1987/88 högst 12100000 kr, användas för lönekostnader.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av att benämningen geokosmofysik inte längre används för det forskningsområde som avser den nära rymdens fysik förordar jag, i enlighet med förslag från institutet, att de av regeringen inrättade professu­rerna i geokosmofysik vid institutet ombenämns till professurer i rymdfy­sik. De nya benämningarna innebär ingen ändring av ämnesinnehållet. För pris- och löneomräkning har jag beräknat 2 502000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, bemyndiga regeringen att ändra benämningen av fiänster som professor i enlighet med vad jag förordat,

2,       till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 21 673 000 kr,

D 38. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1986/87 Utgift           14 376509               Reservation                         O

1987/88 Anslag         14913000

1988/89 Förslag         15765 000

Unde-- anslaget beräknas de statliga bidragen till Internationella meteo-                          346


 


rologiska institutet i Stockholm, Vetenskapsakademien samt Riksförening­en mot cancer.

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop, 1955:1 bil, 10 s, 697, SU 8, rskr, 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl, Maj:t den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt veten­skapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till insfitutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verk­samhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop, 1973:59, UbU 20, rskr, 134),


Prop. 1987/88:100 Bil, 10


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


1, Bidrag till Internationella meteorolo­giska institutet i Stockholm

2,       Bidrag till Vetenskapsakademien

3,   Bidrag till Riksföreningen mot
■    cancer


1 138000 10775000

3 000000 14913000


+ 102000 + 750000

of + 852000


Vetenskapsakademien

Utvecklingen av det statliga bidraget har inte motsvarat kostnadsökningar­na för varor och fiänster under en följd av år. För att akademien skall kunna behålla kvaliteten på den verksamhet som statsbidraget närmast är avsett för, dvs. institutionsverksamheten och det internationella samarbe­tet, krävs en uppräkning av detta som kan ersätta den uppkomna eftersläp­ningen. Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1988/89 om ett anslag om 12640000 kr.

Akademiens förslag innebär följande,

1,      Kompensation för pris- och löneutveckling (+820000 kr,),

2,      Ökat anslag för internationellt samarbete samt vissa resursförstärk­ningar till Vetenskapsakademiens vetenskapliga stationer.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mot cancer hemställer om statsbidrag för budgetåret 1988/89 med 3 milj, kr. Bidraget avses användas till fortsatt information om cancerforskningens läge och resultat samt om cancersjukdomarnas upp­komst, förebyggande, symptom och behandling.


Föredragandens överväganden

Sekretariatet för det internationella miljöforskningsprogrammet Global Change är knutet till Vetenskapsakademien, Jag har för förstärkning av


347


 


programmets resurser beräknat 250000 kr, under anslagsposten 2, Bidrag     Prop. 1987/88:100
till Vetenskapsakademien,
                                                                                              Bil. 10

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till (14913000 + 852000=) 15765000kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till   Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15765000 kr,

D 39. Driftersättning enligt liikarutbildningsavtal m. m. (Nytt anslag)

1986/87 Utgift           1 164716 351'

1987/88 Anslag       1090000 000'

1988/89 Förslag        970500000

' Anslaget Bidrag till undervisningssjukhus m, m, omfattar drift- och investeringser­sättning.

Från anslaget utgår driftersättning till huvudmännen för undervisnings­sjukhusen enligt avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Från anslaget utgår också driftersättning till Västerbot­tens läns landstingskommun enligt avtal om samarbete om tandläkarutbild­ning och odontologisk forskning inom de kliniska ämnesområdena vid universitetet i Umeå,

Föredragandens överväganden

Innevarande budgetår anvisas bidrag till undervisningssjukhus m, m, un­der socialdepartementets huvudtitel. Bidragen avser i huvudsak ersättning för de merkostnader som landstingen åsamkas till följd av att utbildning och forskning bedrivs på sjukhusen. Medel för medicinsk forskning och utbildning m, m. anvisas under förevarande huvudtitel. För att få en bättre överblick över de totala kostnaderna för verksamheten föreslår jag efter samråd med chefen för socialdepartementet, att medel för driftersättning till sjukvårdshuvudmännen beräknas under förevarande huvudtitel. Medel för investeringsersättning, som till viss del avser också andra ändamål än högre utbildning och forskning, bör tills vidare utgå på samma sätt söm hittills, dvs, från socialdepartementets huvudtitel.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att betala ut de belopp som följer av överenskommelsen om statlig driftersättning för åren 1987-1989 för läkarutbildning och forskning (prop. 1986/87:144, SoU 33, rskr, 325),

Enligt överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd och företrä­
dare för vissa landstingskommuner/kommuner har avtal träffats om drifter­
sättning för åren 1987-1989 för läkarutbildning och forskning m, m. Drifter­
sättningen har fastställts till 932 milj, kr, för år 1988 och 949 milj, kr. för år
1989. Beloppen kan komma att justeras vid särskilda förhandlingar med
                                                  348


 


hänsyn till eventuella förändringar av forskningsorganisationen.                Prop. 1987/88:100

Utbetalningen för budgetåret 1988/89 beräknar jag till följd härav fill     Bil. 10 940,5 milj. kr. Härutöver kan således tillkomma ytteriigare kostnader efter förhandling.

Riksdagen har beslutat (prop 1985/86:68, UbU 9, rskr, 111) om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå,

Till följd härav skall staten betala driftersättning till Västerbottens läns landstingskommun om 30,5 milj. kr, för år 1988 och 29,5 milj, kr, för år 1989,

Utbetalningen för budgetåret 1988/89 beräknar jag till följd härav till 30 milj, kr.

Ersättningen till landstingskommunerna för den läkarutbildning och me­dicinska forskning som staten bedriver fastställs vid förhandling mellan sjukvårdshuvudmännens.representanter och staten genom statens för­handlingsnämnd. Systemet ger knapphändig information om vilka kostna­der som ersätts. Svagheterna aktualiseras när nya professurer i kliniska ämnen inrättas, läkarutbildningens dimensionering ändras eller när organi­sationen i övrigt ändras. Systemet har gällt oförändrat under en följd av år. Jag avser mot denna bakgrund föreslå regeringen att tillkalla utredare med uppgift att föreslå alternativ till det nuvarande systemet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Driftersättning enligt läkarutbddningsavtal m. m. för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 970500000 kr.

349


 


E. STUDIESTÖD M. M.                                                               Prop. 1987/88:100

Bil. 10 E 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.

1986/87 Utgift          119030942

1987/88 Anslag         83 888000

1988/89 Förslag         91394000

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1978:500) med instruktion för centrala studiestödsnämnden central förvaltningsmyn­dighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhäng­ande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder och 24 vuxen­utbildningsnämnder. Delegationen för utländska studerande handlägger frågor rörande utländska studerandes principiella rätt till svenskt studie­stöd. Fr, o. m,den I januari 1984 handlägger CSN även frågor rörande äldre studielån.

Studiemedelsnämnderna (SMNf) handhar ärenden om studiehjälp och studiemedel. För studiemedelsnämnderna gäller en särskild instruktion (1965:745, omtryckt 1987:305).

Vuxenutbildningsnämnderna (VUN), en i varje län, handhar ärenden om vuxenstudiestöd, timersättning och statsbidrag till uppsökande verksam­het på arbetsplatser. För vuxenutbildningsnämnderna gäller en särskild instruktion (1975:394, omtryckt 1987:306),

Centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenut bildningsnämnderna


1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

108788000 200000

+ 20006000

25 100000

-12500000

83888000

+7506000

Anslag

Förvaltningskostnader Engångsanvisning

Inkomster från återbetalningsverksam­heten

Anslag enligt statsbudgeten

37100000 kr, av utgifterna under anslaget rör administration av och information om vuxenstudiestöden och täcks av medel från vuxenutbild­ningsavgiften.

Centrala studitstödsnämnden

1.   Pris- och löneomräkning m. m. sker i regeringskansliet,

2,  För verksamheten vid CSN, SMN och VUN har CSN filiförts medel
enligt en rambudget för perioden 1987/88 t, o, m, 1989/90, I denna anslags­
framställan preciserar och hemställer CSN  om medel för budgetåret

1988/89,                                                                                                                  350


 


3,      CSN föreslår att myndigheten för forskning och utveckling tillförs     Prop. 1987/88:100 medel med 2 000 000 kr.          Bil. 10

4,      CSN föreslår att myndigheten får återkomma med preciserat medels­behov för administrationen av bidrag till kontakttolkutbildning och de s. k. utbildningsarvodena i fall regering och riksdag beslutar flytta dessa båda områden till CSN,

5,      CSN föreslår att förvaltningskostnaderna räknas upp med 3 184000 kr, med hänsyn till av riksdagen beslutade förändringar i återbetalningsad­ministrationen, CSN hemställer också om att få återkomma till regeringen när den slutliga kostnadsberäkningen föreligger,

6,      CSN föreslår att myndigheten tillförs medel med 272000 kr, avseende ändrade ledamotsarvoden,

7,      CSN föreslår att myndigheten tillförs medel med t 500000 kr, avseen­de prisomräkning av avtal med postgirot för utbetalning av studiemedel m,m,

8,      CSN föreslår att myndighetens förvaltningskostnader räknas upp med 9527000 kr, avseende driftkostnader för förändrad administration för stu­diehjälp, timersättning och månadsvis utbetalning av studiemedel,

9,      CSN föreslår att myndigheten tillförs medel med 60000 kr, för avgifter fill företagshälsovården.

Föredragandens överväganden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) ingår enligt direktiv utfärdade av regeringen den 10 oktober 1985 i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar för vissa myndigheter.

CSN lämnade våren 1986 en särskild rapport med ett preliminärt huvud­förslag för hela myndighetsanslaget för budgetåren 1987/88-1989/90,

1 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 10, p, E L, SfU 11, rskr. 176) godtogs CSN:s huvudförslag för perioden med en total real minskning av utgifterna med 5% under treårsperioden fördelade med ca 1,65% vardera året.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 har CSN reviderat det siffermaterial, som preliminärt presenterades i den särskilda rapporten, bl. a. med hänsyn till träffade löneavtal och vissa förändringar i myndighe­tens utgiftsutveckling,

I tilläggsbudget I (prop, 1987/88:25, SfU 14, rskr. 76) fill statsbudgeten för budgetåret 1987/88 hemställde jag om att regeringen skulle föreslå en ökad medelsanvisning under förevarande anslag om 19833000 kr. med hänsyn till nya uppgifter för CSN och ändrade administrativa rutiner. Av dessa medel beräknar jag att 12 184000 kr, utgör kostnader för den löpande driften och således bör ingå i basen för budgetåret 1988/89, Efter prisom­räkning uppgår beloppet till 12671000 kr.

Jag har beräknat CSN:s besparing enligt huvudalternafiv till 1996000 kr, för budgetåret 1988/89,

Jag övergår nu till att behandla förvaltningskostnaderna vid CSN, stu­diemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Under förvaltningskostnadsanslaget har jag gjort löneomräkningar med                         351


 


hänsyn till träffade avtal samt sedvanliga prisomräkningar med saniman-     Prop. 1987/88:100

lagt 7109000 kr. Jag har vidare minskat anslaget med 350000 kr., som     Bil. 10

utgör återbetalningar av investeringarna i en telefonväxel  budgetåret

1986/87 samt i systemutvecklingen för övertagandet av äldre lån från

Riksbanken budgetåret 1987/88. Slutligen har jag minskat anslaget med de

200000 kr., som utgjorde en engångsanvisning under budgetåret 1987/88,

CSN har hemställt om särskilda medel för forsknings- och utvecklingsar­bete. Bl, a, skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har sådana resurser till sitt förfogande. Jag delar CSN:s uppfattning att det är värdefullt att CSN kan inifiera och med egna medel bidra till utvecklingsprojekt, som har betydelse för det studiesociala området. Jag har under förevarande anslag beräknat 1 OOOOOO kr. för ändamålet.

Vid sammanträde den 25 juni 1987 beslutade regeringen om höjda arvo­den till nämnder och styrelser. Jag beräknar CSN:s ökade kostnader med hänsyn till höjningen till 272 000 kr.

Jag har slutligen beräknat medel för höjda kostnader om 1 500000 kr. för CSN:s avtal med postgirot om utbetalning av de olika studiesociala stöden.

I avvaktan på en beräkning av de administrativa kostnaderna och ett förslag om resursfördelningen mellan de berörda myndigheterna är jag nu inte beredd att förorda att det administrativa ansvaret för de studiesociala ersättningarna i samband med kontakttolkutbildningen och för utbildnings­arvodena vid yissa yrkespedagogiska lärarutbildningar överförs från SÖ och UHÄ till CSN.

De sammanlagda kostnaderna på förvaltnihgskostnadsanslaget beräknar jag till 128994000 kr., en ökning med 20006000 kr. Jag beräknar inkoms­terna fill sammanlagt 37600000 kr,, en ökning med 12500000 kr.

Jag beräknar slutligen kostnaderna för administrationen av vuxenstudie­stöden till 37 100000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna från vuxenutbildningsavgif­ten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 37 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att delvis finansiera anslaget,

2.     fill Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 91 394000 kr.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

1986/87 utgift            15080910

1987/88 Anslag         12885000

1988/89 Förslag         16705000

Eran detta anslag betalas kostnaderna för porloavgifter till postverket                           --

samt avgifter till kronofogdemyndigheter och fingsrätter för viss kravverk­samhet.


Centrala studiestödsnämnden                                                                                         Prop. 1987/88:100

1.       CSN beräknar medel till postverket för portoavgifter med 16055000     ''- ' kr. under 1988/89.

2.   CSN beräknar medel för avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet till 650000 kr, för 1988/89.

Föredragandens överväganden

I tilläggsbudget I (prop. 1987/88:25) till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har regeringen föreslagit riksdagen att under förevarande anslag anvisa ett tilläggsanslag om 3 446000 kr. för ökade kostnader på grund av volymökningar i samband med övertagandet av utbetalningen av studie­hjälp, vuxenstudiestöd och timersättning. Jag räknar med att 1690000 kr, av dessa medel utgör kostnader för löpande verksamhet och således bör ingå i basen för anslagsberäkningarna för budgetåret 1988/89, Prisom­räknat uppgår beloppet till I 775 000 kr.

Jag beräknar därmed kostnaderna för ersättning till postverket för följe-sedelsbunden post fill 16055000 kr. en ökning med 3 820000 kr. Uppräk­ningen innefattar sedvanlig prisomräkning och en viss volymökning.

Avgifterna till kronofogdemyndigheterna och tingsrätterna beräknar jag fill oförändrat 650000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning lill vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16705000 kr,

E 3. Studiehjälp m. m.

1986/87 Utgift 1642757 140 1987/88 Anslag 2108845 000 1988/89 Förslag      2 024 745 000

Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp enligt 3 kap. studiestöds­lagen (1973:349, omtryckt 1987:303) vad avser studiebidrag jämte tillägg, resekostnadsersättning, ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor och återbetalningspliktiga studiemedel samt statsbidrag till länstra­fikföretagen för gymnasieelevernas resor enligt förordning (1983:599) om statsbidrag till vissa elevresor.

Centrala studiestödsnämnden

Med oförändrade regler och belopp beräknar centrala studiestödsnämnden
(CSN) medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 2049,9 milj.kr. Det är
58,9 milj, kr, mindre än vad som anslagits för budgetåret 1987/88, Det
beror huvudsakligen på att CSN räknat med ett lägre genomsnittsbelopp i
studiebicrag än tidigare, samt på att nämnden räknar med att de yngre
eleverna kommer att utnytfia de återbetalningpliktiga studiemedlen i liten
utsträckning,
                                                                                                                                                353

23'  Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


För studiebidrag innevarande budgetår har anvisats  1500,3 milj, kr.      Prop, 1987/88:100 Utgiften beräknas nästa budgetår minska med 70,4 milj, kr,, beroende på     Bil. 10 lägre genomsnittsbelopp.

För inackorderingstillägg 1987/88 har anvisats 218,7 milj. kr. CSN beräk­nar utgiften 1988/89 till 222,7 milj. kr., vilket aren ökning med 4 milj. kr. på grund av den föreslagna uppräkningen av tillägget,

CSN föreslår att inkomstgränsen för det extra tillägget höjs till 75000 kr, samt att månadsbeloppet höjs med ca 25 %, Beloppet skall enligt försla­get trappas av vid högre inkomster. Innevarande budgetår har för extra tillägg anvisats 70,3 milj, kr. För 1988/89 beräknas utgiften fill 159,7 milj, kr,, vilket åren ökning i förhällande till 1987/88 med 89,4 milj, kr,

I samband med att det extra tillägget förstärks föreslår CSN att möjlighe­ten att få återbetalningspliktiga studiemedel (åb-medel) prövade mot för-äldraekonomin slopas. För åb-medel har anvisats 62,8 milj, kr, 1987/88, Eftersom CSN har föreslagit att möjligheten att få åb-medel prövade mot föräldraekonomin skall upphöra, kommer anslagsposten endast att omfatta ett mindre antal studerande som får åb-medel prövade .mot den egna ekonomin. Utgiften 1988/89 beräknas till 18,1 milj, kr,, vilket är en minsk­ning med 44,7 milj, kr.

För 1987/88 har anvisats 2,8 milj, kr. för resekostnadsersättning till studerande vid statens skolor för vuxna. För 1988/89 beräknas utgiften till 2 milj, kr.

För statsbidrag till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor har budgetåret 1987/88 anvisats 253,9 milj, kr. För budgetåret 1988/89 föreslår CSN en uppräkning av anslagsposten med fem procent. Utgiften skulle därmed öka med 12 milj, kr,

CSN föreslår utökade möjligheter att få studiebidrag för gymnasiala studier utomlands. För nästa budgetår beräknas utgiften härför till 15 milj, kr,

CSN beräknar det totala medelsbehovet för anslaget Studiehjälp m, m, till 2 113,4 milj, kr, för 1988/89, en ökning med 4,6 milj, kr, i förhållande fill vad som har anvisats för 1987/88,

Föredragandens överväganden

Studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg

Jag räknar med att utgiften för studiebidrag budgetåret 1988/89 kommer att minska med 70,4 milj. kr. till 1430 milj.kr,, bl,a, på grund av rationali­serad administration.

Extra tillägg utgår efter inkomstprövning med 660, 440 eller 220 kr, i månaden. Prövning sker mot ett ekonomiskt underiag som i huvudsak består av föräldrarnas och den studerandes inkomster, 660 kr, utbetalas om det ekonomiska underlaget understiger 55000 kr,, 440 kr, om underla­get är mindre än 75 000 kr, och 220 kr, om det understiger 95 000 kr.

Av statsfinansiella skäl är jag inte beredd att inför budgetåret 1988/89 ansluta mig till CSN:s förslag om en förstärkning av de extra tilläggen.

Jag räknar med att tilläggen under budgetåret 1988/89 kommer att utbe-                                               354


 


talas till ca 16000 elever. Kostnaderna beräknas till 61,6 milj, kr,, vilket är     Prop, 1987/88:100 en minskning i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår     Bil, 10 med 8,7 milj.kr.

Familjer med barn som går i skola på annan ort har stora utgifter för hyra, hemresor, fördyrade matkostnader och andra ökade levnadsomkost­nader. Inackorderingstilläggen, som täcker en del av dessa merutgifler, har ökats med betydligt mer än prisomräkning de senaste budgetåren.

Jag beräknar medel för en höjning av inackorderingstilläggen budgetåret 1988/89 med ett belopp som kompenserar för en prisökning om 6%, För­slaget kräver en ändring i 3 kap, 7 § studiestödslagen.

Jag beräknar kostnaden för inackorderingstilläggen till 222,7 milj, kr, vilket är en ökning med 4 milj, kr.

Aterbetalningspliktiga studiemedel

Antalet gymnasieelever med återbetalningspliktiga studiemedel har suc­cessivt sjunkit, bl, a, därför att villkoren för att få lån har skärpts, CSN har föreslagit att studielånen för de yngre elever som tillhör föräldrarnas hus­håll skall avvecklas, samtidigt som de extra tilläggen skall höjas och göras tillgängliga för fler elever. Eftersom jag inte är beredd att föreslå en förändring av de extra tilläggen föreslår jag inte någon avveckling av lånen och räknar med ett medelsutflöde om 24,8 milj, kr, till återbetalningsplikfi-ga studiemedel för yngre elever som tillhör föräldrarnas hushåll.

Till studiemedel för 18-19-åringar prövade mot egen ekonomi räknar jag med en utgift om 18,1 milj, kr. Sammanlagt beräknas denna anslagspost minska med 19,9 milj, kr.

Resekostnadsersätlning och ersättning till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor

För resekostnadsersättning till studerande vid statens skolor för vuxna räknar jag liksom CSN med en minskning till 2 milj, kr.

Ersättningen till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor bör räknas upp med fem procent med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Jag beräknar denna ersättning till sammanlagt 265,9 milj, kr,, vilket innebär en ökning med 12 milj. kr.

Nuvarande system för reseersättningar till gymnasieeleverna har varit föremål för kritik på vissa punkter både från länstrafikföretagen och från eleverna alltsedan det kom till budgetåret 1983/84. CSN redovisade under hösten 1986 till regeringen ett uppdrag att pröva om det finns andra sätt än det nuvarande att tillförsäkra gymnasieeleverna ersättning för deras res-kostnader. Jag instämde i förra årets budgetproposition (1986/87:100 s. 311) i CSN:s uppfattnitig att regeringen och riksdagen skulle få ett bättre underiag om man sköt på beslutet om en eventuell förändring till budget­året 1988/89,

Enligt vad jag erfarit pågår det förhandlingar mellan CSN och Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt Svenska Lokaltrafikför-
                                                   355


 


eningen som syftar till en försöksverksamhet under tre år fr, o, m,den 1     Prop, 1987/88:100 januari 1989 när det gäller principerna och villkoren för statsbidraget till     Bil, 10 gymnasieelevernas dagliga resor.

En av de viktigare frågorna i försöksverksamheten skall vara att under­söka möjligheten att inom den föreslagna ekonomiska ramen ta bort den nuvarande sexkilometersgränsen för rätt till dagliga resor.

Jag vill i avvaktan på en sådan försöksverksamhet inte nu ta ställning till CSN :s förslag.

Det ankommer på regeringen att besluta om villkoren för ersättning för gymnasieelevernas dagliga resor. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga. Jäg vill dock framhålla att inom försöksverksamheten bör finnas en skyldighet för länstrafikföretagen att utbetala kontantersättning till de elever som skulle få en orimligt lång daglig restid om de utnytfiade kollektivtrafiken.

Jag är, främst av statsfinansiella skäl, inte beredd att ansluta mig till CSN:s förslag till utökade möjligheter att få studiebidrag för gymnasiala studier utomlands,

Mina förslag till ändringar i studiestödslagen finns samlade under ansla­get E 5, Vuxenstudiestöd m, m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 2024745 000 kr,

E 4, Studiemedel m. m.

Studiemedelskommittén (U 1985:09) har i september 1987 lagt fram förslag om ett reformerat studiemedelssystem (SOU 1987:39), Kommitténs för­slag bereds för närvarande inom regeringskansliet. Arbetet bedrivs med inriktning på att en proposition i frågan skall föreläggas riksdagen under våren 1988, I propositionen kommer även de förslag till förändringar av nu gällande regelsystem som centrala studiestödsnämnden lämnat i sin an­slagsframställning för budgetåret 1988/89 att behandlas.

För innevarande budgetår har under anslaget anvisats ett belopp om 4517900 .000 kr. I avvaktan på att beredningen slutförs föreslår jag att anslaget förs upp med ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiemedel m. in. för budgetåret 1988/89 beräkna ett anslag av 4517900000 kr.

356


 


E 5. Vuxenstudiestöd m. m.                                                             Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift             825527 626                                                                                   ' '

1987/88 Anslag            992100000

1988/89 Förslag      1 109500 000

Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1987:303).

Från anslaget betalas också kostnader för statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1980:483) om statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m, m.

Vidare betalas från anslaget kostnader för bidrag till centrala fackliga organisationer för planering av uppsökande verksamhet och grundläggan­de utbildning av fackliga studieorganisatörer samt för information om vuxenstudiestöd m, m.

Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Bestämmelserna återfinns i lagen (1983:1030) orn särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Utgifterna under anslaget täcks genom medel från vuxenutbildningsav­giften.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar utrymmet från vuxenutbild­ningsavgiften till vuxenstudiestöd m. m, och till administrationen av dessa stöd till I 245 milj, kr, för 1988/89. Av detta belopp föreslår CSN att 37 milj. kr, reserveras för administrationskostnaderna. Resterande belopp, 1208 milj, kr,, föreslår CSN avsätts för vuxenstudiestöd, statsbidrag till uppsö­kande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer m, m. Det är en ökning med 215,9 milj, kr, i förhållande till anvisade medel 1987/88,

1,      CSN föreslår att medlen från vuxenutbildningsavgiften oavkortat skall gå till vuxenstudiestöden och dess administration,

2,  CSN föreslår att 40 milj, kr. anvisas för statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser under 1988/89.

3,  CSN föreslår att 15 milj, kr. anvisas för planering m. m, av uppsökan­de verksamhet och utbildning av studieorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden för 1988/89,

4,  CSN föreslår att nuvarande schabloniserade korttidsstudiestöd er­sätts med en inkomstrelaterad ersättning. Dessutom föreslår nämnden att bestämmelserna för korttidsstudiestöd ändras så att stödet kan utgå för alla timmar som en arbetstagare behöver vara ledig från arbetet med inkomst­bortfall samt att CSN bemyndigas att utfärda föreskrifter för tillämpningen av dessa bestämmelser. Vidare föreslås att avdrag för preliminär A-skatt görs med schablonmässigt 40% vid utbetalning av korttidsstudiestöd om nuvarande utbetalningsrutiner skall gälla även i fortsättningen, CSN före­slår att internatbidraget höjs från 220 till 235 kr. per dag. Slutligen föreslås                                                        357


 


att rätten till beviljade korttidsstudiestöd och internatbidrag upphör om     Prop, 1987/88:100 utbetalning inte har begärts senast under kalenderhalvåret efter det kålen-     Bil, 10 derhalvår då utbildningen avslutades. För korttidsstudiestöd och internat­bidrag  bör enligt  nämndens  mening anvisas  totalt 292,8  milj.   kr. för 1988/89,

5.  CSN föreslår en rad mindre justeringar i regelverket kring det särskil­da vuxenstudiestödet, BI, a, föreslår CSN att bestämmelserna i 7 kap, 18 § studiestödslagen om studerande som är gift upphävs. Bestämmelserna om barntillägg föreslås ändrade så att sådant tillägg kan utgå även till studeran­de förälder som, utan att ha vårdnaden, varaktigt bor tillsammans med barnet, CSN räknar med 18500 helårsstöd, en ökning med I 900 stöd. För särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag bör enligt nämndens mening anvisas 799,2 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

6.  CSN föreslär en översyn av de regler m, m, som rör arbetslösas utbildning och studiefinansiering vid sidan av arbetsmarknadsutbildning­en, CSN lämnar för närvarande inget förslag till medelsanvisning för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Om stödformen finns kvar 1988/89 förutsätter CSN att högst 61 milj, kr, från vuxenutbildningsavgif­ten används för att finansiera utgifterna,

7.  CSN föreslår ändrade regler för fördelningen mellan länen av de särskilda vuxenstudiestöden, korttidsstudiestöden samt medlen för uppsö­kande verksamhet,

CSN har i en skrivelse den 1 juni 1987 föreslagit att vuxenutbildnings­nämnderna skall göra avdrag för kvarstående skatt för studerande som har särskilt vuxenstudiestöd.

Föredragandens överväganden

Vuxenutbildningsavgiflen

Vuxenutbildningsavgiften utgör 0,27% av den totala lönesumman. Jag beräknar inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften till 1218 milj, kr. för budgetåret 1988/89,

Härutöver skall resultatet av slutregleringen av vuxenutbildningsavgif­ten för 1986/87 beaktas vid beräkningen av den tillgängliga summan för budgetåret 1988/89, Slutregleringen beräknas ge ett överskott på 75 milj. kr. Från ökade intäkter från vuxenutbildningsavgiften om 91 milj, kr, har jag då dragit ett överskridande på anslaget E 5, Vuxenstudiestöd m, m, för budgetåret 1986/87 om 16 milj, kr.

Jag förordar att anslaget C 7, Bidrag till viss central kursverksamhet i sin helhet finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaderna härför beräknar jag till 38,3 milj, kr., en ökning med 1,1 milj.kr.

Vidare förordar jag att den högre timersättningen vid grundutbildning för vuxna (grundvux) liksom föregående budgetår finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknar jag under anslaget E6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar till 38,1 milj. kr,, en ökning med 1,4 milj, kr,

I dag överförs 89 milj. kr. av medlen från vuxenutbildningsavgiften till                                                  358


 


anslaget C 4. Bidrag fill studieförbunden m.m. Jag finner det ytterst     Prop. 1987/88:100 angeläget att öka resurserna till framför allt de långa vuxenstudiestöden     Bil, 10 (SVUX), Jag föreslår därför att överföringen minskas till 70 milj. kr., vilket frigör 19 milj. kr. av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften till ytterli­gare SVUX.

Kostnaderna för centrala studiestödsnämndens (CSN) administration av stöden uppgår till 37,1 milj, kr,, en ökning med 2,1 milj, kr.

Utrymmet för vuxenstudiestöd samt uppsökande verksamhet på arbets­platser m. m. blir med hänsyn till nyss nämnda utgifter 1 109,5 milj, kr,

SärskUt vuxenstudiestöd

Jag beräknar att 781,5 milj. kr. av de medel som inflyter från vuxenutbild­ningsavgiften kan avsättas till vuxenstudiebidrag. Det innebär en ökning med 97,4 milj.kr,, varför jag räknar med att ett betydligt större antal studerande skall kunna få tillgång till vuxenstudiestöd under budgetåret 1988/89. Jag räknar således med att ca 26000 studerande skall kunna få vuxenstudiestöd läsåret 1988/89 jämfört med knappt 23 000 innevarande läsår.

Studiemedelskommittén har i höst avlämnat sitt betänkande (SOU 1987:39) Studiemedel. Som framgår av vad jag nyss har anfört under anslaget E 4. Studiemedel m. m., avser jag att föreslå regeringen att i vår lägga fram en proposition om ett förbättrat studiemedelssystem. Förslagen i denna proposition kan direkt eller indirekt komma att påverka vuxenstu­diestöden. Jag kommer därför att senare föreslå regeringen en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem, I avvaktan på denna översyn är jag nu inte beredd att ta ställning till flertalet av de förslag rörande vuxenstudiestöden, som CSN för fram i sin anslagsframställning,

CSN har påtalat att det i 7 kap, 18 § studiestödslagen finns föråldrade bestämmelser om studerande som är gifta eller samboende. Dessa regler bör upphävas,

CSN har också tagit upp en annan fråga, som jag bedömer som angelä­gen. Det kan förekomma att en elev, som har sina huvudsakliga studier förlagda till komvux, behöver komplettera sina studier i grundvux eller genom att läsa några timmar i grundläggande utbildning i svenska (grund-sfi). Om omfattningen av studierna i komvux härigenom minskar med 10 ä 20 procent, blir eleven bara beräuigad till SVUX för halvtidsstudier, eftersom SVUX för heltidsstudier förutsätter ett fullt heltidsstudiepro­gram. Timersättningen räcker normalt inte för att kompensera bortfallet av halva SVUX,

Det vore därför enklare och bättre för en studerande, som bedriver sina huvudsakliga studier i komvux, att fä tillgodoräkna sig vissa studier i grundvux eller i grund-sfi, för att nå en studieomfattning som berättigar till SVUX för heltidsstudier. Jag förordar en ändring av 7 kap, 5 § studiestöds­lagen med denna innebörd.

Självklart skall den studerande då inte kunna uppbära timersättning och
SVUX samtidigt. Jag kommer senare under anslaget E 6, Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar, att föreslå en regeländring som förhindrar att                         359


 


timersättning utgår parallellt med andra studiestöd för heltidsstudier,           Prop. 1987/88:100

Det bör i övrigt ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen     Bil. 10 bestämmer att närmare reglera på vilka villkor studier i grundvux/grund-sfi får kombineras med studier i kotiivux som berättigar till SVUX,

Korttidsstudiestöd och internatbidrag

Jag förordar att 212 milj, kr, av de tillgängliga vuxenutbildningsmedlen avsätts för korttidsstudiestöd och internatbidrag, en uppräkning med 12 milj, kr,

CSN har i år liksom föregående år i sin anslagsframställning föreslagit ett inkomstrelaterat korttidsstudiestöd. Förslaget bygger på en särskild rap­port från CSN, Bibehållen lön under studieledighet (BLUS), Jag anmälde i 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100, bil, 10, sid, 321, SfU 11, rskr, 176) att frågan var under beredning i utbildningsdepartementet och att jag ännu inte var beredd att ta ställning till förslaget.

Efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter och med hänsyn till de begränsade resurser som står till förfogande för reformer på vuxen-studiestödsområdet, är jag inte beredd att nu föreslå att ett inkomstrela­terat korttidsstudiestöd införs. Förslaget, liksom flera remissinstansers tillstyrkanden, bygger på förutsättningen att ett reformutrymme skapas genom att de medel, sammanlagt ca 163 milj, kr,, som används för att finansiera bl, a, anslaget till studieförbunden, i stället överförs till anslaget för vuxenstudiestöd m, m. Av statsfinansiella skäl är jag inte beredd att, för det kommande budgetåret, förorda mer än. ett mindre sådant s.k. avlyft. Därmed anser jag inte heller att det för närvarande finns utrymme för de kostnadsökningar, som ett genomförande av BLUS skulle innebära.

Jag förordar att ersättningen höjs från nuvarande 44 kr. till 46 kr. per timme. Förslaget kräver ändring av 5 kap. 5 § studiestödslagen.

Jag föreslår i övrigt inga regeländringar för korttidsstudiestöden,

1 1986 års budgetproposition (prop, 1985/86:100, bil, 10, sid, 373 ff,, SfU 14, rskr, 198) föreslog jag en tvåårig försöksverksamhet med kollektiv ansökan om interfiatbidrag för pensionärs- och handikapporganisationer. Försöksperioden går ut den 31 december 1988, Jag förordar att försökspe­rioden förlängs till utgången av 1989, Jag räknar med att en första utvärde­ring av verksamheten skall kunna ske under våren 1988 och att jag skall kunna återkomma till riksdagen i frågan i samband med 1989 års budget­proposition.

Slutligen föreslår jag att internatbidraget höjs från 220 till 235 kr, per  . dygn, vilket förutsätter ändring av 6 kap, 5 och 8 §§ studiestödslagen.

Gemensamma frågor

Regeringen gav den 2 maj 1985 CSN i uppdrag att se över den länsvisa
fördelningen av medel för vuxenstudiestöd, I den mån översynen kunde
föranleda förslag till ändrade regler eller i övrigt åtgärder som krävde
beslut av regeringen, skulle sådana förslag redovisas till regeringen,
CSN har nu i sin anslagframställning aktualiserat vissa förslag till ändra- -                           360


 


de riktlinjer för fördelningen av såväl medel för vuxenstudiestöd, som för     Prop. 1987/88:100 uppsökande verksamhet. Förslagen bygger på en rapport från en särskild     Bil, 10 arbetsgrupp inOm CSN, Rapporten har varit föremål för remissbehandling av samtliga vuxenutbildningsnämnder.

Arbetsgruppens förslag går ut på att endast utbildningsstrukturen i länen bör ligga till grund för resursfördelningen mellan dem. Det innebär att varje län skulle tilldelas medel i förhållande till länets andel av det totala antalet korttidsutbildade i landet. Övriga fördelningskriterier; befolkningsunder­lag, antalet förvärvsarbetande och antalet skiftarbetande, skulle därmed kunna slopas. Däremot anser arbetsgruppen att viss hänsyn även fortsätt­ningsvis bör tas till glesbygdslänen.

En majoritet av vuxenutbildningsnämnderna tillstyrker arbetsgruppens förslag när det gäller SVUX-medel, När det gäller fördelningen av medel för korttidsstudiestöd och uppsökande verksamhet förordar flera nämnder att hänsyn bör tas även till förekomsten av skiftarbete.

Jag förordar i enlighet med CSN:s förslag följande rikfiinjer för fördel­ningen av medel för vuxenstudietöd och uppsökande verksamhet mellan länen:

medlen för SVUX fördelas med hänsyn enbart till utbildningsstrukturen,

medlen för korttidsstudiestöd fördelas med hänsyn till såväl utbildnings­strukturen som till förekomsten av skiftarbete,

medlen för uppsökande verksamhet fördelas med hänsyn till utbildnings­strukturen, men viss hänsyn bör också tas till glesbygdslän med stora avstånd.

Jag har underhand erfarit att CSN, bl, a. mot bakgrund av de ändringar beträffande urvalsreglerna som genomförts i samband med förslag i 1987 års budgetproposition (bil, 10, sid, 321 ff,), har vidtagit åtgärder för att de studiesociala myndigheterna på ett effektivare sätt skall kunna styra kort­tidsstudiestöden till de högst prioriterade målgrupperna, CSN:s åtgärder har emellertid väckt kritik bland fackliga organisationer och studieför­bund. Kritiken har också framförts i skrivelser till utbildningsdepartemen­tet. Jag utgår från att en aktiv dialog mellan myndigheterna och intressen­terna i vuxenstudiestöden, samt mer övergripande diskussioner i vuxenut­bildningsnämnderna (VUN), skall kunna överbrygga eventuella motsätt­ningar om de metoder man bör använda för att nå en bättre måluppfyllelse.

På förekommen anledning vill jag emellertid framhålla att målen för korttidsstudiestöden ligger fast. Korttidsstudiestöden skall med prioritet ges till sökande med kort tidigare utbildning och stort behov av utbildning och studiestöd, I nyss nämnda budgetproposition (bil, 10, sid, 321 ffi) redogjorde jag närmare för de kriterier som bör vägleda VUN i deras bedömning av den sökandes behov av studiestöd.

Stöden bör i större utsträckning än vad som sker idag kunna beviljas för grundläggande studier i allmänna ämnen, typ svenska, engelska, matema­tik och samhällskunskap. Jag framhöll sålunda också (sid, 319) att mina förslag till regelförändringar beträffande korttidsstudiestöden borde vara ägnade att underlätta ämnesstudier i studiecirklar eller komvux,

CSN framhöll i föregående års anslagsframställning att man inte ansåg
det vara någon förstahandsangelägenhet att bevilja korttidsstudiestöd till                         361


 


personer som genomgår olika typer av funktionsutbildningar, antingen det Prop, 1987/88:100 gäller fackliga funktionsutbildningar eller utbildningar av personer för för- Bil. 10 troendeuppdrag i handikapp- eller pensionärsorganisationer. Jag delar CSN:s uppfattning i denna fråga. Rena funktionsutbildningar bör i första hand finansieras med andra medel än vuxenstudiestöd, I den mån studie­stöd ändå beviljas för sådana utbildningar, måste deltagarna höra till mål­gruppen och kunna prioriteras i en konkurrenssituation. Enligt vad jag har erfarit är detta också Landsorganisationens och Tjänstemännens central­organisations uppfattning.

Under anslaget bör för budgetåret 1988/89 sammanlagt  I 109,5 milj, kr, tas upp. Dessa medel bör fördelas enligt följande uppställning:

milj.kr.

Uppsökande verksamhet på arbetsplatser                                     40
Planering av uppsökande verksamhet m, m.                                  15

Korttidsstudiestöd och Internatbidrag                                           212

Särskilt vuxenstudiestöd                                                                781,5

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa                                          61

Summa                                                                                          1109,5

Jag förordar att anslaget i sin helhet skall finansieras med medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Upprättade lagförslag

De. förslag jag nu har lagt fram kräver ändring av 3 kap, 7 §, 5 kap, 5 §, 6 kap, 5 och 8 §§ samt 7 kap, 5 och 18 §§ studiestödslagen (1973:349),

1 enlighet med vad jag har anfört under detta anslag samt under anslaget E 3, Studiehjälp m, m, har inom utbildningsdepartementet upprättats för­slag till lag om ändring av studiestödslagen.

Förslaget bör fogas till detta protokoll som bUagu 10.8.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,  anta förslaget till lagom ändring i studiestödslagen (1973:349),

2,  godkänna de riktlinjer till länsfördelning av medel till vuxenstu­diestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som jag har förordat,

3,  godkänna vad jag har förordat om föriängd försöksverksamhet med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensio­närsorganisationer,

4,  godkänna att 1 109500 000 kr, av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 an­vänds för att finansiera anslaget,

5,till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av I 109500 000 kr.
                                                                                            362


 


E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 10

1986/87 Utgift               99430063

1987/88 Anslag             165900000

1988/89 Förslag            138970000

Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid grundvux och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare enligt förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

Centrala studiestödsnämnden

Med oförändrade regler och belopp beräknar centrala studiestödsnämnden (CSN) medelsbehovel under budgetåret 1988/89 till 144,2 milj, kr,, vilket är en minskning i förhållande till anvisade medel för 1987/88 med 21,7 milj, kr,

CSN föreslår att nuvarande schabloniserade timersättning ersätts med en inkomstrelaterad ersättning för studerande med inkomstbortfall. Ett genomförande av förslaget beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 21,8 milj, kr, för 1988/89, Om detta förslag inte genomförs föreslår CSN att bestämmelserna ändras så att timersättning i likhet med korttidsstudiestöd utgår för varje arbetstimme som den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av att han deltar i utbildningen. Ett genomförande av detta alterna­tiva förslag beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 13 milj, kr, för 1988/89,

När det gäller timersättning till studerande i grundvux föreslår CSN dels att bestämmelserna om högsta antal timmar per vecka för vilka timersätt­ning kan utgå upphävs, dels att gränsen för högsta antal timmar som ger rätt till timersättning höjs från 2220 till 2900, Ett genomförande av det senare förslaget beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 5,5 milj, kr, för 1988/89, Vidare föreslås att detaljutformningen av åldersavgränsningen i 2 § förordningen om timersättning ändras och anpassas till motsvarande regler för studiehjälp.

CSN föreslår att bestämmelser införs om att timersättning inte kan utgå till studerande som samtidigt uppbär annat statligt studiestöd för heltids­studier. Vidare föreslås att rätten till timersättning upphör om utbetalning inte har begärts senast under kalenderhalvåret efter det kalenderhalvår som ersättningen avser. En s, k, ångerbestämmelse motsvarande 9 kap, 5 § studiestödslagen föreslås införas också i förordningen om timersättning.

Slutligen föreslår CSN att semesterlagen ändras så att ledighet för ut­bildning i grundvux räknas som semesteriönegrundande frånvaro från ar­betet på samma sätt som redan gäller vid ledighet för utbildning i grund-sfi, CSN föreslår också att bestämmelserna i lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare ändras så att även den som arbetar halvtid får en ovillkorlig rätt till studieledighet vid studier i grund-sfi.

Om CSN:s förslag om en inkomstrelaterad timersättning och om en
höjning av det maximala antalet ersättningstimmar för studier i grundvux
genomförs, beräknar CSN det totala medelsbehovet för 1988/89 till 171,7
                                               363


 


milj, kr,, dvs, en ökning med 5,8 milj, kr. i förhållande till anslaget inneva-     Prop, 1987/88:100 rande år. Av det totala medelsbehovet avser 83,7 milj. kr. timersättning för     Bil. 10 studier i grundvux och 88 milj. kr, studier i grund-sfi,

CSN har i en skrivelse den 27 mars 1987 föreslagit att regeringen vidtar åtgärder i syfte att förändra nuvarande samordning mellan socialbidrag och timersättning.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att det högre beloppet i timersättning för deltagare i grundut­bildning för vuxna (grundvux) och i grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) höjs från nuvarande 44 kr, till 46 kr. Det lägre beloppet, som är att betrakta som ett stimulansbidrag, beräknar jag oförändrat till 13 kr.

Enligt gällande bestämmelser kan en studerande i grundvux få timersätt­ning för högst 15 timmar per vecka under högst 45 veckor per läsår. Sammanlagt kan den studerande i grundvux få timersättning för högst 1 120 timmar. Om det finns särskilda skäl kan timersättning dock lämnas för högst 2220 timmar.

Under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna föreslår jag ändrade bestämmelser när det gäller högsta antalet undervisningstim­mar per vecka och totalt i grundvux. Enligt mitt förslag differentieras timantalet så, att icke svensktalande elever får tillgång till fler undervis­ningstimmar än svensktalande.

Jag anser att alla deltagare i grundvux i princip bör vara berättigade till timersättning enligt de grunder som gäller för sådan ersättning. Rätten till deltagande i grundvux bör således regleras i de bestämmelser som gäller för utbildningen. De begränsningar i rätten att uppbära timersättning, som hänför sig till antalet undervisningstimmar etc, kan enligt min mening därmed tas bort ur förordningen om timersättning vid vissa vuxenutbild­ningar.

Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser i dessa frågor.

I förordningen om timersättning vid vissa vuxenutbildningar finns en regel som säger att en studerande som är berättigad till studiehjälp, dvs. är under 20 år, inte får högre belopp i timersättning per månad, än som skulle ha utgått i studiebidrag för motsvarande tid. Nu föreslår CSN att förord­ningstexten ändras så att åldersgränsen preciseras till första kalenderhalv­året det år under vilket den studerande fyller 20 år, vilket är en anpassning till bestämmelserna i studiestödslagen. Jag tillstyrker CSN:s förslag och avser att senare föreslå regeringen en ändring av gällande bestämmelser i enlighet med förslaget.

Slutligen biträder jag CSN:s förslag att fimersättning inte bör utgå paral­lellt med andra statliga studiestöd för heltidsstudier. Jag avser att senare föreslå regeringen nödvändiga ändringar av gällande bestämmelser.

I övrigt föreslår jag inga regeländringar beträffande timersättningarna.

Jag beräknar kostnaderna för timersättningen vid grundvux till 58600000 kr., en ökning med 1400000 kr.

Kostnaderna för timersättningen vid grund-sfi beräknar jag till 80 370000
kr,, en minskning med 28 330000 kr,
                                                                                                          364


 


Hemställan                                                                                                                      Prop, 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna att 38 100000 kr, av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för
att finansiera anslaget,

2. till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 138970000 kr.

E 7. Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti

 

1986/87 Utgift

140847

1987/88 Anslag

2000000

1988/89 Förslag

30000

Från defta anslag betalas kostnader dels för avskrivning med 25 % av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25% har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala stödet till studerande ungdom.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har från den I juli 1987 övertagit förvaltningen av alla tidigare inlösta garantilån för studerande från Riks­banken i Örebro. I samband med övertagandet har ett engångsbelopp på 1935934 kr,, motsvarande kapitalskulden, betalats till Riksbanken.

CSN beräknar medelsbeloppet för 1988/89 till 30000 kr, vilket är en minskning med I 970000 kr. Behov av medel krävs nu endast för avskriv­ning och övertagande av lån från andra banker.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget minskas med I 970000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån, med statlig kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 30000 kr.

365


 


E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål                                        Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           76422120                                                               ' '

1987/88 Anslag         82730000

1988/89 Förslag         97578000

Från anslaget betalas kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för högskolestuderande, samt stöd till produktion av studielitteratur för syn­skadade och rörelsehindrade högskolestuderande och bidrag för reserabat­ter till studerande.

Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitets- och hög­skoleämbetet (UHÄ), Statsbidrag för verksamheten fördelas på berörda högskoleenheter enligt bestämmelser som regeringen meddelar i regle­ringsbrev.

Statsbidrag för synskadades och rörelsehindrades merkostnader för stu­dielitteratur vid högskolestudier disponeras av talboks- och punktskrifts­biblioteket. Regeringen meddelar i regleringsbrev hur medlen får använ­das.

Enligt riksdagens beslut (prop, 1985/86:100, SfU 14, rskr, 198) dispone­rar centrala studiestödsnämnden (CSN) fr, o, m, budgetåret 1986/87 medel för rabattering av de studerandes resor. Det ankommer på regeringen att meddela närmare bestämmelser för CSN:s disposition av medlen.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) erhöll i april 1986 ett uppdrag av regeringen att redovisa förslag till åtgärder i syfte att avveckla sådan studerandehälsovård som bekostas från berörda statliga sektorsanslag för högskoleutbildning. Avvecklingen skulle ske när studerandesammanslut­ningen vid berörd högskoleenhet kunde erbjuda motsvarande hälsovård. De medel som därvid skulle komma att frigöras från sektorsanslagen skulle då överföras till här ifrågavarande anslagspost.

UHÄ redovisade den 6 april 1987 det nämnda uppdraget. Därvid konsta­terades att medel skulle kunna överföras från sektorsanslagen D 8 och D 11. Regeringen har redan i regleringsbrev för innevarande budgetår dragit konsekvenserna av UHÄ:s förslag vad avser förändringar före den 1 juli 1988. De förändringar av anslagsteknisk natur som UHÄ nu föreslår är betingade dels av de föreskrifter som sålunda ges i nu gällande reglerings­brev, dels av de förändringar som kommer att ske vid högskolan i Gävle/ Sandviken och vid Chalmers tekniska högskola i och med utgången av innevarande budgetår och som UHÄ redovisat i sin skrivelse till regering­en den 6 april 1987.

UHÄ föreslår att från reservationsanslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken överförs 68000 kr, och från reservationsanslaget D 11, Utbildning för undervisningsyrken överförs 300000 kr, till detta anslag.

Utöver den nämnda anslagstekniska förändringen bör ingen förändring
av anslaget ske förutom vad som betingas av löne- och prisomräkning.                              366


 


Ta/boks- och punktskriftsbiblioteket                                                               Prop. 1987/88:100

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) föreslår att anslagsposten Pro- ' ' duktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade eller rörelsehindrade från och med nästa budgetår återgår till att bli en förslags­vis anvisad post och att principen för TPB:s beviljande av medel skall vara att den som är synskadad och blir antagen till högskolestudier också skall få sin studielitteratur producerad som talbok eller punktskriftsbok, I fill-lämpliga delar gäller detta yrkande även rörelsehindrade studerande,

TPB föreslår att högskolestuderande som är dyslektiker och som med läkarintyg eller motsvarande kan styrka sitt handikapp skall få sin studielit­teratur som talbok från och med budgetåret 1988/89, TPB beräknar att ca 20 studerande per är berörs av förslaget och att den aktuella anslagsposten behöver tillföras 1,5 milj, kr. Förslaget medför även vissa ökade kostnader under anslaget G 17, Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltnings­kostnader,

TPB begär att 47000 kr, förs över från förevarande anslagspost till TPB:s anslag för förvaltningskostnader, för att göra det möjligt att katalo­gisera studielitteratur framställd i punktskrift. Dessa medel motsvarar kostnaderna för en kvarts bibliotekariefiänst. Yrkandet medför inga ökade kostnader,

TPB får för budgetåret 1987/88 beställa sådan produktion av studielitte­ratur som förfaller till betalning under budgetåret 1988/89 upp till ett belopp av 2,8 milj, kr. Med hänsyn fil) prishöjningar och det väntade antalet studerande under höstterminen 1989 anser TPB att ramen bör höjas till 3,5 milj, kr., att belasta budgetåret 1989/90.

Centrala studiestödsnämnden

För budgetåret 1987/88 har centrala studiestödsnämnden (CSN) slutit ett avtal med statens järnvägar om en förlängning av de villkor för rabattering av de studerandes resor som gällt för budgetåret 1986/87, Avtalet gäller t,o, m,den 31 december 1987, För tiden fr,o, m.den. I januari 1988 kommer ett nytt avtal med statens järnvägar att tecknas. Rabattförmåner­na för de studerande avses bli förbättrade. Kostnaden för budgetåret 1987/88 uppgår till 68,25 milj. kr. Enligt CSN:s förslag kommer kostnaden för budgetåret 1988/89 att bli 80 milj, kr, CSN har i skrivelse den 15 december 1987 till regeringen anmält det närmare innehållet i det nämnda avtalet.

Föredragandens överväganden

/. Studerandehälsovård

Jag har vid min medelsberäkning beaktat att sammanlagt 368000 kr, över­
förts från reservationsanslagen D 8. Utbildning för tekniska yrken och D
11, Utbildning för undervisningsyrken till anslagsposten Bidrag till hälso-
och sjukvård för studerande under förevarande anslag.
Regeringen har i prop, 1987/88:63 om vissa ersättningar till sjukvårdshu-                           367


 


vudmännen m,m, föreslagit att ersättning till studerandeorganisationerna     Prop. 1987/88:100 för den rådgivning, som ges på hälsovårdsmottagningarna i födelsekontrol-     Bil. 10 lerande syfte m.m,, skall lämnas över förevarande anslag. Medel motsva­rande 0,5 milj, kr. bör därför föras över från femte huvudtitelns förslagsan­slag D I, Bidrag till sjukförsäkringen till den aktuella anslagsposten.

Efter löne- och prisomräkning beräknar jag ett medelsbehov av 8658000 kr, under denna anslagspost för budgetåret 1988/89,

2,  Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Anslagsposten till Produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade eller rörelsehindrade är reservationsvis betecknad. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) föreslår att anslagsposten skall återgå till att bli förslagsvis betecknad, TPB hävdar att det är svårt att beräkna medelsbehovet, på grund av osäkerheten om antalet studerande, om vilka utbildningar som kan bli aktuella och om den litteratur som måste . läsas in eller framställas i punktskrift. Jag anser liksom TPB att anslagspos­ten bör bli förslagsvis betecknad. Därigenom undviks att TPB vissa år måste begära tilläggsanslag för att kunna förse de studerande som antagits till högre studier med erforderlig litteratur, medan stora reservationer uppstår andra år.

Jag föreslår att anslagsposten tillförs medel för talböcker till högskole­studerande som har grava läs- och skrivsvårigheter (s.k, dyslekfiker) och som kan förete läkarintyg i enlighet med TPB:s förslag. Efter samråd med statsrådet Göransson föreslår jag vidare att 47000 kr. förs över till anslaget G 17, Talboks- och punktskriftsbiblioteket:Förvaltningskostnader, för att göra det möjligt att katalogisera studielitteratur framställd i punktskrift.

Med hänsyn till de långa leveranstiderna för den aktuella studielitteratu­ren finner jag det lämpligt att TPB ges bemyndigande aU beställa sådan litteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1989/90, Jag föreslåratt bemyndigandet får avse ett belopp om högst 3,1 milj, kr.

Efter prisomräkning beräknar jag ett medelsbehov av 8920000 kr, för budgetåret 1988/89,

3.  Reserabatlerjör studerande

Centrala studiestödsnämnden (CSN) och statens järnvägar (SJ) har slutit ett avtal om ett nytt system för reserabatter för de studerande. Avtalet, som gäller under förutsättning att CSN beviljas erforderiiga medel, ger de studerande 50 procents rabatt under alla veckans dagar. Hittills har de fått 45 procents rabatt måndag-fredag och 30 procent fredagar och söndagar. För att få rabatt har de studerande varit tvungna att köpa ett särskilt kort för 125 kr. Den kostnaden tas nu bort. En inskränkning i det nya systemet är att bara den som studerar på minst halvtid under minst tre månader är berättigad till rabatt, I det hittills gällande systemet kan även personer som inte studerar vid restillfället utnytfia rabatten,

I ersättning för de nya rabatterna har SJ begärt 80 milj, kr. för år 1988,
Det är 11,75 milj, kr, mer än anslaget för budgetåret 1987/88, Jag anser att
                                               368


 


det är viktigt att stimulera de studerandes resor med kollektiva färdmedel,     Prop. 1987/88:100

Det är vidare angeläget att förbättra de studerandes ekonomi genom att     Bil. 10

erbjuda billigare resor. Jag räknar med att den föreslagna ökningen av

anslaget till reserabatter kommer att medföra såväl ekonomiska fördelar

för de studerande som en ökning av det kollektiva resandet. Jag beräknar

liksom CSN medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till samma belopp som

SJ begärt för år 1988, dvs, 80milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, medge att anslagsposten till produktion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande m, fl, får återgå till att bli förslags­vis betecknad,

2,     medge att högskolestuderande som är s,k, dyslektiker skall kunna få studielitteratur i form av talböcker bekostade ur förevaran­de anslag,

3,     medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbibliote­ket det beställningsbemyndigande om 3 100000 kr, för budgetåret 1989/90 somjag har förordat,

4,     till Bidrag tUl vissa sludiesociala ändamål för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 97 578000 kr.

369

24    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


 


F. KULTURVERKSAMHET M. M.

Allmän kulturverksamhet m. m. F 1. Statens kulturråd


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


16688826 16042000 16838000


Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområ­det.

Enligt förordningen (1987:719) med.instruktion för statens kulturråd handlägger rådet ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet och andra stafiiga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställ­ningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet skall varje år i anslutning till sin anslagsframställning göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till de åtgärder som kan föranledas av bedömningen.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 

Personal

57,5

of.

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

14835000

(10416000)

1207 000

+727000

(+647000)

+ 69000

 

16042000

+ 796000

Statens kulturråd

Kör statens kulturråd tillämpas ett treårigt huvudförslag för budgetåren 1986/87-1988/89, För det återstående året i perioden skall ett uttag göras med 2% (-321000 kr.). Kulturrådet anser att med nuvarande personal­storlek och planerade besparingar för 1988/89 bör det fortfarande vara möjligt att upprätthålla en sakkunnig och rimligt säker ärendehantering.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87,


Hemställan

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regering­en föreslär riksdagen

att till Statens kulturråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 16838000 kr.


370


 


F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

18346462 19215000 14 740000

Reservation                      2 368413


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Ur detta anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning till olika kulturprojekt inom organisationslivet m. m.


1,  Centrala amatörorganisationer

2,       Centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens, filmens, bild­konstens och litteraturens områden

3,       Folkparkernas centralorganisation för central service och andra gemen­samma Insatser

4,       Folkets husföreningarnas riksorgani­sation för anordnande av bl, a, konstutställningar och s, k. kulturhörnor

5,       Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet

6,       Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål

7,       Utveckling av kulturverksamhet pä arbetsplatserna.

8,       Våra gårdar för konst, musik och teaterverksamhet


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

2940000

+  218000

3991000

+   180000

3 590000

+   144000

1277000

+    50000

237000

+      9000

5080000

-5080000

2000000

of.

100000

+      4000

19215000

-4475000


 


Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att varje anslagspost räknas upp med 3% som kom­pensation för pris- och löneökningar, vilket motsvarar 576000 kr. Under resp, anslagspost redogörs för övriga förslag,

1,         Under anslagsposten till Centreda amatörorganisationer föreslår kul­turrådet en ökning med 600000 kr, för bl, a. organisationernas centrala kurs- och utbildningsverksamhet. Vidare föreslås en överföring om 100000 kr, från Svenska riksteatern till denna anslagspost för fördelning till de båda centrala amatörteaterorganisationerna Amatörteaterns riks­förbund och Arbetarteaterförbundet,

2,    Kulturrådet föreslår att anslagsposten till Centrumbildningar ökas med 500000 kr, för förstärkt verksamhet,

3,         Bidraget fill Folkparkernas centralorganisation syftar bl, a, till att göra parkerna mindre kommersiellt beroende. Som ett led i utvecklingsarbe­tet planeras en fortsatt utbyggnad av barn- och ungdomsverksamheten samt ökad metodutveckling och utbildning. Kulturrådet föreslår en ökning med 1 milj, kr.

4,    Bidraget  till Folkets husföreningarnas riksorganisation avser bl, a.


371


 


konstutställningsverksamhet, utbyggnad av s, k, kulturhörnor, viss tea-     Prop, 1987/88:100 terverksamhet samt utveckling av ny kulturverksamhet. Kulturrådet     Bil. 10 tillstyrker en höjning med 1 milj, kr, för förstärkning av verksamheten,

5,    Bidraget till Bygdegårdarnas riksförbund avser bl, a, ökade satsningar på teaterturnéer, utbyggd konstverksamhet samt utbildning av kultur­ansvariga. Kulturrådet tillstyrker en ökning med 400000 kr,

6,    Anslagsposten Till kulturrådets disposition syftar bl, a, till att stimulera och ge stöd till större projekt, festivaler, seminarier och liknande. Kulturrådet begär en ökning med 1,5 milj, kr,

7,    Ur anslagposten Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatser utgår bidrag bl, a, för akfiviteter inom främjandeorganisationerna. Kulturrå­det föreslår en ökning med 2 milj. kr.

8,    Bidraget till Våra gårdar avser kulturverksamhet, främst utställnings­verksamhet. Kulturrådet föreslår endast kompensation för prisökning-

Föredragandens överväganden

Centrala amatörorganisationer

Jag delar kulturrådets och Svenska riksteaterns uppfattning att stödet till de båda centrala amatörteaterorganisationerna Amatörteaterns riksför­bund och Arbetarteaterförbundet bör beräknas under denna anslagspost. Bidraget till Svenska riksteatern bör minskas med motsvarande belopp.

Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål

Jag har i inledningen till föreliggande budgetförslag redovisat behovet av ett betydande resurstillskott för utvecklingsverksamhet inom kulturområ­det m, m. Detta resurstillskott bör kopplas till de medel till kulturrådets disposifion som hittills har beräknats under detta anslag. Jag föreslår att anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål beräknas under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m, m. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag minskas med 5080000 kr,

Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna

Sedan budgetåret 1985/86 finns medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna upptagna dels under anslaget Bidrag till folkbibliotek för arbetsplatsbibliotek, dels under detta anslag för andra satsningar på kultur i arbetslivet, främst i främjandeorganisationernas regi.

Av de medel som fördelas av regeringen har merparten utgått till främ­jandeorganisationerna. En rad projekt har startat pä flera håll i landet, ofta i form av arbetsplatsbibliotek. På många arbetsplatser har kulturombud rekryterats och utbildats.

Det finns nu anledning att ta ställning till hur det fortsatta utvecklingsar­
betet med kulturverksamhet på arbetsplatserna bör bedrivas.
                                                                    372


 


Erfarenheterna av de projekt som har fått medel från detta anslag visar Prop. 1987/88:100 att verksamheten fortfarande befinner sig i ett experimentellt skede. Enligt Bil. 10 min uppfattning behövs nu ett aktivt arbete för att bl.a. sprida erfarenhe­ter, svara för metodutveckling och utvärdering. Det är önskvärt att det fortsatta utvecklingsarbetet bedrivs samlat. En möjlighet därtill öppnar sig genom den samarbetskommitté som bildats gemensamt av LO, TCO, ABF och TBV för kultur i arbetslivet. Kulturrådet bör vara oförhindrat att använda medlen under denna anslagspost för bidrag till samarbetskommit-téns verksamhet. För nästa budgetår bör 2 milj. kr. användas för denna verksamhet.

Jag avser vidare att under anslaget Litteraturstöd föreslå ett särskilt treårigt bidrag till stiftelsen Litteraturfrämjandet för fortsatta arbetsplats­projekt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 14740000 kr.

F 3. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m.

1986/87 Utgift                10419922'                 Reservation                     1447832'

1987/88 Anslag                4485000'-

1988/89 Förslag              18587000

' Anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål, - Tilläggsbudget I 1 OOOOOO kr.

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet.

Fördelning av anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål budgetåret 1987/88    ■

Ändamål                                                                                             Belopp

1,       Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerlesborg            515000

2,       Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verksamheten          247000

3,       Baltiska institutet för verksamheten                                                 519000

4,       Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentationsverksamheten    212000

5,       Svenska Pennklubben för gäststipendium till en flyktingförfattare   75 000

6,       Engångsanvisningar till arkiv och kulturminnesvård                        1337000

7,       Till regeringens disposition                                                              1580000

4485000                                           ,,,,


 


1, Stiftelsen Gerleborgsskolan begär ett statsbidrag av 750000 kr, för     Prop. 1987/88:100 verksamheten (+235000 kr.). Bil. 10

2,       Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum begär ett bidrag av 300000 kr, för att täcka organisationens löpande kostnader (+53000 kr,),

3,       Baltiska institutet anhåller om ett ökat bidrag dels för att hålla verksam­heten på samma nivå som föregående budgetår (+151 000 kr,), dels för att kunna inrätta en kanslistfiänst(+185 000 kr,),

4,       Immigrantinstitutet beräknar sitt minimibehov av medel för budgetåret 1988/89 till 650000 kr. (+438000 kr,),

5,       Svenska Pennklubben begär 80000 kr, för 1988 års Kurt Tucholsky-sti-pendium(+5000kr,).

Nytt ändamål:

Cirkusakademien, som hyr lokaler för sin arkiv- och museiverksamhet i en av staten ägd fastighet, anhåller om bidrag för hyreskostnaderna (+120000 kr.).

Föredragandens överväganden

I min inledande redogörelse för hur insatserna på kulturområdet bör ut­vecklas framhöll jag vikten av en ökad flexibilitet i den statliga bidragsgiv­ningen. Jag fann det angeläget att en större fri resurs tillskapas under perioden bl, a, genom sammanslagning av anslag för att möjliggöra utveck­lingsinsatser på eftersatta områden och åstadkomma kulturell förnyelse. Redan under nästa budgetår bör ett utvecklingsarbete kunna påbörjas genom att väsentligt ökade medel ställs till statens kulturråds fria disposi­tion. Innevarande budgetår disponerar kulturrådet 5 080000 kr, för kultu­rella ändamål under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisa­tioner m.m. Denna dispositionspost bör, jämte den behållning som kan finnas kvar på anslagsposten vid utgången av innevarande budgetår, föras upp under förevarande anslag. Jag förordar samtidigt att anslagsposten ökas till 13,6 milj, kr. Härigenom bör kulturrådet få utrymme för ökade insatser bl, a, för barn- och ungdomsteater. Anslagsposten bör benämnas Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet inom kultur­området. Även anslagsrubriken bör anpassas till den delvis förändrade ändamålsbestämningen. Den eventuella behållningen på anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål, vid utgången av budgetåret 1987/88 bör således föras över till anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m, m,

I anslutning till att kulturrådet ges en ökad fri resurs för utvecklingsarbe­te bör regeringen få ytterligare möjligheter att göra insatser på eget initiativ om särskilda omständigheter kräver det. Jag beräknar med anledning här­av en ökning av medlen till regeringens disposition med I 650000 kr.

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) har i
sin s.k. prioriteringsskrivelse till mig bl.a, yrkat att medel för daglig
träning för dansare skall anvisas under särskild anslagspost. Jag får anled­
ning att återkomma till KLYS skrivelse vid min anmälan av anslaget                                   374


 


Bidrag till konstnärer. Vad gäller den aktualiserade frågan om särskilda     Prop, 1987/88:100 medel för dansarträningen är jag inte beredd att tillstyrka KLYS förslag.     Bil. 10 Som jag har anfört är det snarare aktuellt att ytterligare minska detalje-ringsgraden i kulturbudgeten. Jag utgår vidare ifrån att den föreslagna förstärkningen av kulturrådets utvecklingsresurs kommer att öka kulturrå­dets möjligheter att behandla frågor av den typ som här har tagits upp.

Innevarande budgetår finns under anslaget Bidrag till särskilda kulturel­la ändamål uppfört ett belopp av 1 337000 kr, för engångsanvisningar till arkiv och kulturminnesvård. Jag har för nästa budgetår beräknat dessa medel under anslagen Svensk biografiskt lexikon. Statliga arkiv: Vissa kostnaderför samlingar och materiel m, m, och Kulturminnesvård.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 18587000 kr,.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 18587000 kr.

F 4. Bidrag till samisk kultur

 

986/87 Utgift

1959900

987/88 Anslag

2 193 000

988/89 Förslag

2631000

Ur detta anslag kan bidrag utgå till olika former av samisk kulturverk­samhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i prop. 1976/77:80 (s, 116, 122, 128-132 och 148, KrU 43, rskr, 289) angivna riktlinjerna. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fattas av samefondens kulturdelegation.

Styrelsen för samefonden

Kulturdelegationen föreslår en höjning av anslaget med 524000 kr. för nästa budgetår. Delegationen pekar på behovet av kompensation för kost­nadsökningar (+174000 kr,), ökade insatser på bl.a. litteraturens område (+175000 kr.), ökat stöd fill fidningen Samefolket (+75000 kr.) samt för ökade insatser inom världsorganisationen för urbefolkningar (WCIP) (+100000 kr.).

Föredragandens överväganden

Inom utbildningsdepartementet har en översyn av den samiska kulturens
fortbestånd och utveckling igångsatts. Vid översynen, som utförs av eh
sakkunnig i departementet, kommer bl, a, att analyseras den samiska kul­
turens förutsättningar, förändringsfaktorer och utvecklingsmöjligheter,
                                                    375


 


Särskilt bör effekterna av Tjernobylkatastrofen i dessa hänseenden stude-     Prop. 1987/88:100
ras.                                                                                                 Bil. 10

Regeringen har genom särskilt beslut bidragit med medel för att ge sameorganisationerna ekonomiska förutsättningar att internationellt arbe­ta med frågor som rör urbefolkningarna. För att säkerställa organisationer­nas möjligheter till internationella engagemang har jag för ändamålet be­räknat en ökning av anslaget med 45000 kr. Behovet av ytterligare stöd för denna verksamhet får prövas efter särskilda framställningar från de sami­ska organisationerna. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utrikes­departementet.

I beslut med anledning av förslag i prop. 1986/87:80 om forskning (bil, 6, KrU 16, rskr, 289) har under anslaget ForskningSr och utvecklingsinsatser inom kulturområdet medel anvisats för samisk forskning och studiefinan­siering inom forskarutbildningen. Ifrågavarande medel uppgår innevaran­de budgetår till 150000 kr, och för nästa budgetår fill 300000 kr. Medlen bör fr, o, m, nästa budgetår beräknas under förevarande anslag. Anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet har därför mins­kats med 150000 kr.

Anslaget bör i sin helhet föras upp med 2631 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 2631 000 kr.

376


 


Ersättningar och bidrag till konstnärer                          Prop, 1987/88: loo

Bil. 10 F 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1986/87 Utgift               22 203000

1987/88 Anslag              32 203000

1988/89 Förslag             33 169000

Från anslaget utgår ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Visningsersättningen utgår i form av ett fast årligt belopp som tillförs Sveriges bUdkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982, Fondmedlen får an­vändas dels fill ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels till andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss del av konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av en styrelse inom konstnärsnämnden, kallad styrelsen för Sveriges bildkonst­närsfond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1976:531) med instruktion för konstnärsnämnden (omtryckt 1985:697) och i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.

Konstnärsnämnden

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond begär att anslaget räknas upp med 4,8 milj. kr, som ett första led i en successiv uppräkning till samma nivå som biblioteksersättningen. Fondstyrelsen har våren 1987 fastställt nya riktlinjer för medelsfördelningen. Dessa innebär att den hittillsvarande s, k, grundersättningen efterhand avvecklas, att en väsentlig del av fond­medlen används till större ettåriga arbetsbidrag och att ett system med individuell visningsersättning, grundad på det allmännas konstinnehav, införs fr. o, m, nästa budgetår. Konstnärsnämndens styrelse tillstyrker fondstyrelsens förslag och förutsätter därvid att huvuddelen av anslaget kommer att användas till koncentrerade insatser i form av större arbetsbi­drag.

Konstnärernas riksorganisation (KRO) begär att visningsersättningen kraftigt förstärks och att ett beräkningssystem för det allmänna nytfiandet av bildkonst utformas, KRO föreslår vidare att ett särskilt belopp anvisas för stöd till nyutbildade konstnärer och att frågan om en avgift på vidare­försäljning av konst utreds.

Föredragandens överväganden

Av konstnärsnämndens anslagsframställning framgår att styrelsen för Sve­
riges bildkonstnärsfond har antagit nya riktlinjer för användningen av
fondmedlen. Jag noterar med tillfredsställelse att fondstyrelsen avser att
utnytfia huvuddelen av medlen till arbetsbidrag av inte obetydlig storleks-
                                              377


 


ordning. Jag finner att uttalandena i 1987 års budgetproposition (prop,     Prop. 1987/88:100 1986/87:100 bil. 10 s. 342-343) angående vikten av ökad koncentration i     Bil. 10 insatserna därmed i allt väsentligt har beaktats. I likhet med konstnärs­nämndens styrelse vill jag dock betona vikten av att stöd- och ersättnings­formerna regelbundet omprövas mied utgångspunkt i vad statsmakterna uttalat om koncentration och selektivitet i medelsanvändningen. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 33 169000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budget­
året 1988/89 anvisa ett anslag av 33 169000 kr,              .   .

F 6. Bidrag till konstnärer

1986/87 Utgift            14869058               Reservafion               2269485

1987/88 Anslag         15627000

1988/89 Förslag         17397000

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbi­drag.

Konstnärsbidrag kan utgå för att ge aktiva konstnärer ekonomisk trygg­het. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål, t, ex, för resor. Konstnärsbidrag får för närvarande uppgå till högst 53000 kr, om året för varje mottagare. Det kan utgå till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär och bidrag till efterlevande får utgå tills vidare.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhället.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond till dramatiker, författare, översättare och kulturjournalister och av konstnärsnämnden till övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden skall enligt sin instruktion (1976:531, omtryckt 1985:697), vid sidan av uppgiften att handha ärenden om bidrag och ersättningar till konstnärer, hålla sig underrättad om konstnärernas ekono­miska och sociala förhållanden. Nämnden skall också gemensamt med styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomst­garanti för konstnärer.

Konstnärsnämnden leds av en styrelse. Inom nämnden finns vidare fyra
organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till
konstnärer, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbets-                      '

gruppen för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker
och sångare samt arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer,                                          378


 


Anslagets fördelning budgetåret 1987/88                                                                        Prop, 1987/88:100

1,        Bidrag till författare, översättare och kliltufiournalister    '                  1210000'

2,        Bidrag till dramatiker                                                                            1411000   '

3,        Bidrag till bild-och formkonstnärer                                                      3250000

4,        Bidrag till upphovsmän på musikområdet                                           2147 000

5,        Bidrag till scen-och filmkonstnärer samt musiker och sångare             7609000'

15627000

' Därav högst 10000 kr,för administrativa kostnader,

- Därav högst 130000 kr,för administrativa kostnader,

-' Inkl, förvaltnings- och lokalkostnader vid konstnärsnämnden.

Styrelsen för Sveriges författarfond

Styrelsen begär en höjning av bidragsmedlen till författare, översättare och kulturjournalister för att kunna öka bidragens antal och belopp (+252000 kr,) och för att täcka ökade kostnader för bidragens fördelning (+5000 kr,). Styrelsens dramatikerutskott begär resursförstärkning för att kunna förverkliga de av utskottet uppsatta målen för bidragsgivningen till dramatiker (+230000 kr,) och för att möta ökade utgifter för bidragsfördel­ningen (+20000 kr,).

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämndens styrelse förordar en uppräkning med 15 % av bidrags­medlen till bUd- och formkonstnärer (+490000 kr,), till upphovsmän på musikområdet (+323000 kr.) samt till scen- och filmkonstnärer och musi­ker och sångare (+1 146000 kr,). Härutöver prioriterar styrelsen följande av fördelningsorganen framlagda förslag,

1,   Ersättning bör utgå till upphovsmän och artister på musikområdet för
bibliotekens utlåning av noter och fonogram. Ersättningen bör tillföras
två särskilda fonder, Sveriges komponistfond (+1 824000 kr.) och Sve­
riges musikerfond (+576000 kr,). För närmare redovisning av förslaget
hänvisar styrelsen till konstnärsnämndens år 1985 ingivna promemoria
Ersättning för biblioteksmusik,

2,    Särskilda medel bör anslås för insatser bland danskonstnärerna inom ramen för den medelsökning söm föreslås under anslagsposten Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare,

3,         Konstnärsnämnden bör åter få disponera särskilda medel för insatser på filmområdet. Medlen bör tillföras en fond, benämnd Sveriges scenfond (+1500000 kr,).

Konstnärsnämndens styrelse föreslår vidare att nämndens arbetsgrup­per för upphovsmän på musikområdet, för musiker och sångare och för scen- och filmkonstnärer ombildas till styrelser för de föreslagna tre fon­derna. Fondstyrelserna bör fördela såväl ersättningar som bidrag till upp­hovsmän och utövande konstnärer inom resp. område.

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KL YS) be­
gär i sin s.k. prioriteringsskrivelse bl.a. att frågan om ersättning för
bibliotekens musikalieutlåning får sin lösning genom förslag i 1988 års
budgetproposition,
                                                                                                                                     379


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop, 1987/88:100

Konstnärsnämndens styrelse har åter med högsta prioritet föreslagit att     "''• ' särskild ersättning skall utgå till upphovsmän och fonogramartister för den musikalieutlåning som sker via folkbiblioteken och Musikaliska akademi­ens bibliotek. Konstnärsorganisationernas samarbetsorgan KLYS har fört fram samma yrkande.

Regeringen överlämnade hösten 1985 en av konstnärsnämnden ingiven promemoria, benämnd Ersättning för biblioteksmusik, till upphovsrättsut­redningen (Ju 1976:02). Enligt vad jag har erfarit behandlas promemorian i anslutning till andra aktuella frågor om biblioteksersättning.

Utan att ha för avsikt att föregripa upphovsrättsutredningens ställnings­taganden i näraliggande frågor finner jag det befogat att vid avvägningen mellan olika konstnärsgruppers stödbehov ta särskild hänsyn till att tonsät­tare och fonogramarfister för närvarande inte ersätts för det utnytfiande av deras verk och prestationer som den fria biblioteksutlåningen innebär. Jag förordar mot den bakgrunden att konstnärsnämnden fr, o, m, nästa budget­år får disponera en särskild anslagspost för insatser i friare former till förmån för nämnda konstnärsgrupper. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för verksamheten. På samma sätt som i fråga om visningsersättningen bör regeringen därvid avstå från att detaljreglera medelsanvändningen. Uttalandena i 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 10 s, 342-344) angående vikten av ökad koncentration i stödinsatserna för landets bildkonstnärer bör dock kunna göras gällande även i detta sammanhang.

Vad jag nu har anfört innebär inte att jag är beredd att biträda förslaget om att inrätta särskilda fonder för ifrågavarande ändamål och att ombilda nämndens arbetsgrupper fill fondstyrelser. Konstnärsnämnden omorgani­serades senast sommaren 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 433, KrU 16, rskr, 253), varvid särskilda arbetsgrupper inrättades bl. a, för upphovsmän på musikområdet och för musiker och sångare. Arbetsgrupperna har ett självständigt ansvar för bidragsfördelningen till resp, konstnärskategorier. I arbetsgrupperna torde finnas tillräcklig kompetens för att fullgöra även den här aktuella uppgiften. Jag finner därför ingen anledning att förorda några organisatoriska förändringar inom konstnärsnämnden med anled­ning av att nya medel för ett särskilt ändamål ställs till nämndens förfogan­de.

Konstnärsnämndens styrelse har beräknat anslagsbehovet för det nya ändamålet med utgångspunkt i en av 1980 års folkbiblioteksutredning gjord statistisk undersökning av folkbibliotekens musikaliebestånd. Med den konstruktion som jag har förordat är emellertid de medel som ställs till nämndens förfogande för särskilda insatser för tonsättare och fonogramar­tister inte direkt relaterade till bibliotekens innehav eller utlåning av musi­kalier. Beloppet har jag i stället avpassat efter en allmän rimlighetsbedöm­ning. Jag förordar att anslagsposten förs upp med 1 milj, kr. för budgetåret 1988/89.

Härutöver har jag beräknat en anslagshöjning av 300000 kr. för att ge nämnden möjlighet att i bidragsgivningen särskilt beakta dansarnas utsatta situafion. Jag återkommer under anslaget Bidrag till regionala och lokala

380


 


teater-, dans- och musikinstitutioner med förslag fill ytterligare insatser     Prop. 1987/88:100
med inriktning på dansen.
                                                                                               Bil. 10

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 17 397000 kr. 1 anslagsbe­loppet ingår även viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17 397 000 kr.

F 7. Inkomstgarantier för konstnärer

 

1986/87 Utgift

7322 105

1987/88 Anslag

7606000

1988/89 Förslag

7275000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av konst­närsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120) gällde vid kalenderårets ingång. Det för kalenderåret 1988 fastställda basbeloppet är 25 800 kr. Garantins maximibelopp för år 1988 uppgår således till 129000 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75% av årsinkomsten i övrigt.

Regeringen har för budgetåret 1987/88 fastställt antalet inkomstgarantier till 127, Härav avser sju garantirum personer som innehaft tidsbegränsade lärarfiänster inom högre konstnärlig utbildning.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämndens styrelse föreslår ånyo att 20 av de garantirum som för närvarande inte utnyttjas på grund av att innehavarna har för hög årsin­komst får användas för att utse nya innehavare av inkomstgaranti.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

UHÄ redovisar för budgetåret 1988/89 behov av ytterligare ett garantirum,
avsett för avgående innehavare av tidsbegränsad lärarfiänst inom högre
konstnärlig utbildning, UHÄ har vidare med hänvisning till en särskild
framställning från konstfackskolan framfört förslag att frågan om garanti­
rum prövas för innehavarna av de två sista huvudlärartjänsterna vid konst­
fackskolan, vilkas förordnanden går tit vid utgången av juni 1989,
                                                            381


 


Föredragandens överväganden                                                                                         Prop. 1987/88:100

Ytterligare ett garantirum bör fr. o. m. nästa budgetår inrättas för avgående innehavare av tidsbegränsad lärarfiänst inom högre konstnärlig utbildning. Jag beräknar med hänsyn härtill en höjning av anslaget med 75000 kr. Höjningen möjliggörs genom omfördelning av medel inom utbildningsde­partementets huvudtitel. Jag finner det angeläget att även de två sista innehavarna av huvudlärarfiänst vid konstfackskolan kan återuppta sin konstnärliga verksamhet utan oro för ekonomin sedan deras förordnanden löpt ut. Jag har för avsikt att återkomma med förslag till inkomstgaranti för dem i samband med förslaget till statsbudget för budgetåret 1989/90, I dessa frågor har jag haft samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

Till innehavare av inkomstgaranti utses enligt gällande bestämmelser konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturiiv. Garantin är således primärt avsedd för dem som direkt ägnar sig åt konstnärlig yrkesutövning. Undantagsvis har det dock hänt, att regeringen på grund av särskilda omständigheter beviljat inkomstgaranti även oni personen i fråga inte varit konstnär i vedertagen mening,

F, d, chefen för moderna museei: Pontus Hultén har bl. a, genom skilda uppdrag i utlandet under lång tid varit en ovärderlig förbindelselänk mellan svenskt och internationellt konstliv, Hultén, som fyller 65 år i juni 1989, kommer till följd av sina utlandsuppdrag att få en mycket låg ålderspension från svenska staten. Jag finner det angeläget att Hultén tillförsäkras ekono­misk trygghet genom att tilldelas inkomstgaranti för konstnärer. Ytterliga­re ett garantirum bör således inrättas för detta ändamål.

Sammanlagt beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 7 275 000 kr, för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret  1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 275 000 kr.

F 8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.

1986/87 Utgift                49550000

1987/88 Anslag              51846000

1988/89 Förslag              50677000

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394), Ersättning ut­
går för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i
original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i
svensk översättning. Ersättning utgår även för böcker som ingår i folk- och
skolbibliotekens referenssamlingar,
                                                                                                             382


 


Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel som Prop. 1987/88:100 beräknas på grundval av vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Bil. 10 Innevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 48 öre för hemlån och till 192 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 24 öre för hemlån och till 96 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och översätta­re (författarpenning och översättarpenning), Författarpenningen utgår för närvarande med 29 öre. för hemlån och 116 öre för referensexemplar. Översättarpenningen utgår med 14,5 öre för hemlån och 58 öre för refe­rensexemplar. För upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma att er­sättning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet används för att ge för närvarande ca 200 upphovsmän s, k, garanterad författarpenning, vilken för kalenderåret 1988 av styrelsen har fastställts till 62000 kr, Äterstoden av fondens medel, den s,k, fria delen, används efter styrelsens bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl, gemen­sammaändamål.

Ersättning åt författare och översättare för utnytfiande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer.

Biblioteksersättningen har för innevarande budgetår beräknats till 49936000 kr. För talboks- och taltidningsersättningen har anvisats 1910000 kr,

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse om förhandlingar angående biblioteksersättningens grundbelopp. Enligt överenskommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av grundbeloppet för hemlån av originalverk. När avtal träffats skall regering­en lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.

Regeringen har den 1 oktober 1987 uppdragit åt chefen för statens förhandlingsnämnd att förhandla med organisationerna om bibliotekser­sättningens grundbelopp för budgetåret 1988/89.

Styrelsen för Sveriges författarfond

Fondstyrelsen förutser att den sammanlagda utlåningen vid folk- och skol­biblioteken kommer att uppgå till 104 miljoner lån under år 1988, vilket innebär en minskning med 1 miljon lån jämfört med den i föregående anslagsframställning gjorda prognosen för år 1987, 1 sin beräkning har styrelsen inkluderat lån i folkbibliotekens s, k, uppsökande verksamhet. Lånen i den uppsökande verksamheten har på grundval av föreliggande statistik över volymer som deponerats på arbetsplatser, förskolor etc, schablonmässigt uppskattats till 8 miljoner utöver det antal lån som regi­streras via lånekort.

Beståndet av referensböcker i folk- och skolbiblioteken uppskattar sty­
relsen till oförändrat 8,5 miljoner volymer,
                                                                                                 383


 


Styrelsen   beräknar   medelsbehovet   för   biblioteksersättningen   till     Prop. 1987/88:100
48710000 kr. vid oförändrade grundbelopp (-1226000 kr.).
                                     Bil. 10

Sveriges författarförbund

Författarförbundet begär 6440000 kr, (+4530000 kr,) för talboks- och taltidningsersättning till svenska författare och översättare. Den begärda höjningen motiveras bl, a, av att talboksframställarna räknar med en myc­ket kraftig ökning av talboksframställningen under budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Författarfondens styrelse kommenterar i sin anslagsframställning de se­naste årens nedgång i folkbibliotekens utlåningsstatistik. Fondstyrelsen framhåller därvid att den officiella biblioteksstatistiken inte ger en rättvis bild av låneutvecklingen, eftersom lånen i folkbibliotekens växande s, k, uppsökande verksamhet i de fiesta fall inte registreras. Däremot förs fr.o.m, år 1986 statistik över antalet deponerade volymer i sådan verk­samhet.

I regeringens beslut den 18 juni 1987 om slutlig medelsöverföring till Sveriges författarfond för budgetåret 1986/87 grundades medelsberäkning­en bl. a. på ett schablonmässigt antagande, att varje bok som deponeras för utlåning på en arbetsplats eller vårdinstitution lånas åtminstone tre gånger. Fondstyrelsen har tillämpat samma schablon vid sin uppskattning av folk­bibliotekens utlåning under år 1988, Jag finner detta rimligt och har även i övrigt godtagit fondstyrelsens prognoser rörande utlåning och referens­bokbestånd vid folk- och skolbiblioteken för nämnda år,

I avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar om grundbelopp för nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för biblioteksersättningen med utgångspunkt i gällande grundbelopp. Preliminärt bör 48710000 kr, beräk­nas för ändamålet. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga när överenskommelse om grundbelopp för budgetåret 1988/89 träffats med upphovsmännens organisationer.

Från anslaget Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostna­der utbetalas under fem år fr,o, m, den I juli 1985 ett särskilt bidrag för länsbibliotekens inköp av talböcker. Det är ännu svårt att bedöma vilken inverkan denna bidragsgivning kommer att få på den samlade talboks­framställningen i landet under de närmaste åren. Jag utgår från att en klarare bild av utvecklingen kommer att föreligga om ett år. För talboks-och taltidningsersättning beräknar jag för budgetåret 1988/89 ett bidrag av 1967000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt författare m.fi. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. ni. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­
slag av 50677000 kr,
                                                                                                                        384


 


F 9. Ersättning till rätlighetshavare på musikområdet

 

1986/87 Utgift

3000000

1987/88 Anslag

3000000

1988/89 Förslag

3000000


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Från anslaget utgår ekonomisk kompensation fill rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter överläggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret 1987/88 fördelats pä följande sätt.


Mottagare


Belopp 1987/88


 


Svenska tonsättares Internationella musikbyrå (STIM)

Svenska gruppen av the International Federation of Producérs of Phonograms and Videograms (IFPI)

Nordiska icke-kommersiella foiiogramproducenters förening (NIFF)

Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI)


1200000

845000

55000

900000

3000000


 


Föredragandens överväganden

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetär vara oförändrat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning tiU rättighetshavare på musikområdet för bud­getåret 1988/89 anvisa ett anslag av 3000000 kr.

25   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


385


Teater, dans och musik

F 10. Bidrag till Svenska riksteatern


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift   . 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


123450000 128215000 150961000


Reservation


3 544000


Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även länsteaterföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska riksteaterns verksamhet skall bidraget användas för central och regional produktion och distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet, Riksteatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutio­ner och ensembler samt ge allmän information och rådgivning till yrkes­mässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall samarbeta med bl.a. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndig­heter och folkbildningsorganisationer och med institutioner inom teatern och andra konstområden.

Svenska riksteatern har under spelaret 1986/87 framfört 2018 föreställ­ningar. Antalet besök var ca 430500, Riksteaterns utbud bestod av 78 turnéer varav den egna produktionen omfattade 51 program av de totalt 71 olika program som framfördes under spelåret.

För närvarande pågår en etappvis upprustning av Södra teaterns lokaler enligt regeringens senaste beslut den 10 september 1987,


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


128215000

Statsbidragsberäkning

Statsbidrag

varav

(Bidrag till verksamheten

pä Södra teatern i Stockholm) (Bidrag till

teaterverksamheten för

döva och hörselskadade) (Finsk teaterverksamhet) (Bidrag till

dansverksamheten på

Cirkus i Stockholm)


+ 22 746000

(5 124 000)          (+     175 000)

(3058000)         (+      92000)

(1412000)         (+      42000)

(1025 000)           (+      30000)


 


Riksteatern

1,         För den allmänna kostnadsstegringen beräknas ett behov av 6411000 kr,

2,    Riksteatern begär ytterligare 2,3 milj. kr, för ökad dansverksamhet.

 

3.    För ytterligare tre vuxenproduktioner under budgetåret 1988/89 föreslås 15,7 milj. kr.

4.    För genomförande av ett s, k, rumsteaterprojekt önskar Riksteatern 6 milj, kr.


386


 


5.   I samband med flyttningen till Botkyrka ökar bl.a, hyreskostnaderna,     Prop, 1987/88:100
En ökning av anslaget med 3 milj, kr, begärs därför. För engångsanslag i     Bil, 10
samband med flyttningen beräknas 2 milj, kr. Vidare föreslås ett an­
slagsförskott om 15 milj, kr, för utrustningsanskaffning i samband med

flyttningen.

6,   För Södra teatern föreslås ökat stöd i form av dels ett engångsanslag om
823000 kr,, dels 315000 kr, för ökad gästspelsverksamhet samt medel
för ökade hyreskostnader,

7.   För Finsk teaterverksamhet föreslås en ökning av 2 milj, kr, för en
finskspråkig professionell teaterproduktion producerad av Riksteatern
med inriktning mot Sverige-finska barn och ungdomar. Vidare föreslås
ytterligare 250000 kr, för utökat stöd till den Sverige-finska amatörtea­
terverksamheten,

8,   För dansverksamhet på Cirkus föreslås ytteriigare I 560000 kr, för att
kunna utöka antalet utländska och inhemska gästspel.

Statens kulturråd

Kulturrådet anser det viktigt att Riksteatern ges möjlighet att förstärka produktionen av teater för att kunna förse teaterföreningarna med reperto­ar för barn och vuxna,

Riksteatern främjar amatörteatern bl, a, genom stöd till Amatörteaterns riksförbund. Nu har även Arbetarteaterförbundet ansökt om ekonomiskt stöd från Riksteatern, Kulturrådet föreslår, i samråd med Riksteatern, att 100000 kr, förs över från Riksteatern till anslaget Bidrag till kulturverk­samhet inom organisationer m, m,, anslagsposten Centrala amatörorgani­sationer. Härigenom kan ansvaret för stöd till amatörteaterns organisatio­ner föras över till kulturrådet,.

Kulturrådet föreslår att Riksteatern undantas från besparing enligt huvudförslaget under den kommande treårsperioden. För samma period föreslås att anslaget ökas med 4 milj, kr, samt att ökade kostnader till följd av Riksteaterns flyttning till Botkyrka täcks.

Föredragandens överväganden

I 1986 års budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 400) föreslogs förenklingar av den statliga bidragsgivningen fill Riksteatern, Operan och Dramatiska teatern. Den nya bidragsgivningen innebär att teatrarna får statsbidraget utbetalat i sin helhet den I juli vaije budgetår och att huvud­förslaget inte tillämpas. Vidare gäller att regleringen av inkomster - ut­över statsbidraget — samt regler om utnytfiande av bidraget för löne- och lokalkostnader har upphört. Utgångspunkten är att den nya bidragskon­struktionen skall ge bättre planeringsförutsättningar, men inte innebära väsentligt förändrade förutsättningar för verksamheten.

Riksdagen förutsatte (KrU 1985/86:18 s, 41, rskr, 192) att regeringen
noga skulle följa utvecklingen då det gäller dels teatrarnas prispolitik, dels
de budgetmässiga konsekvenseina av det nya bidragssystemet. Vidare                             387


 


förutsattes riksdagen bli informerad om effekterna av det nya budgetsyste-     Prop. 1987/88:100
met.
                                                                                                                                 Bil. 10

Det nya budgetsystemet trädde i kraft den 1 juli 1986, Riksrevisionsver­ket har under våren 1987 på miti: initiativ under hand studerat det nya bidragssystemet. Enligt riksrevisionsverket är det ännu för tidigt att göra en värdering av det nya bidragssystemets effekter. Det finns därför anled­ning för mig att återkomma i denna fråga.

Statens kulturråd har föreslagit att Riksteatern skall ges möjlighet att förstärka sina insatser för bl.a, barnteater. Jag vill i detta sammanhang erinra om det förslag till förstärkta resurser för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet som jag tidigare har redovisat. Jag utgår ifrån att en viss ökning av teaterverksamheten för barn och ungdom därigenom skall bli möjlig,

Somjag tidigare har anfört bör stödet till de centrala amatörteaterorgani­sationerna Amatörteaterns riksförbund och Arbetarteaterförbundet i fort­sättningen beräknas under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom or­ganisationer m, m. Vid min beräkning av förevarande anslag har jag beak­tat detta,

Riksteatern kommer under hösten 1988 att flytta till Botkyrka, Jag har därför räknat med att anslaget till Riksteatern bör öka med 3 milj, kr, med hänsyn till de ökade hyreskostnader som då uppstår.

För att täcka vissa kostnader i samband med utrustningsanskaffning bör Riksteatern disponera ett engångsbelopp om 15 milj, kr. Beloppet, som bör beräknas under anslaget för nästa budgetår, bör betraktas som ett räntefritt bidrag i förskott och regleras genom årliga avräkningar på anslaget under den följande tioårsperioden med början budgetåret 1989/90,

Verksamheten bör vidare tillföras ett engångsbelopp om 2 milj, kr, för att täcka vissa kostnader i samband med flyttningen. Av detta belopp har jag beräknat 1 milj, kr, under förevarande anslag. Vidare räknar jag med att 1 milj, kr, bör kunna avsättas inom ramen för de särskilda s, k, lotteri­medel som disponeras av regeringen.

Riksteatern medverkar i projektet Kultur i skolan och har sedan några år tillbaka tilldelats särskilda medel för detta ändamål. Jag har tidigare berört detta projekt vid min anmälan av anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Jag beräknar att det totala anslaget till Riksteatern för nästa budgetår uppgår till 150961000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett reservationsanslag av 150961 000 kr.

388


 


Fil. Bidrag till Operan                                                                      Prop, 1987/88:100

1986/87 Utgift              150630000                  Reservation                      1000000        ''

1987/88 Anslag             154007000

1988/89 Förslag            163 511000

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmel­serna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

Under spelåret 1986/87 gav Operan 287 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottningholmsteatern och på andra scener varav 14 före­ställningar under turnéer. Dessutom har ett antal specialevenemang getts. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 8, Genomsnitt­ligt har 86% av platserna varit belagda. Antalet besök vid Operans före­ställningar och turnéer uppgick sammanlagt till ca 237000.

För närvarande pågår en etappvis upprustning av Operans lokaler enligt regeringens senaste beslut den 7 juni 1984,

Operan

Operan begär en ökning av anslaget med totalt 24249000 kr, med hänvis­ning till främst ökade lönekostnader och lokalkostnader.

Statens kulturråd

Kulturrådet anser det angeläget att Operan undantas från ytteriigare be­sparingar.

Föredragandens överväganden

Under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern har jag redovisat förutsätt­ningarna för anslagsberäkningen för Riksteatern för budgetåret 1988/89, Vad jag där har anfört om möjligheterna att bedöma effekterna av den nya statsbidragsberäkningen gäller även för Operan,

Jag har beräknat att anslaget till Operan för nästa budgetår bör uppgå till 163 511000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Operan för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­fionsanslag av 163511000kr.

389


 


F 12. Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska      Prop, 198.7/88:100
rikskonserter
                                                                                   Bil, 10

 

1986/87 Utgift

5657000'

1987/88 Anslag

1000'

1988/89 Förslag

1000

' Tidigare anslagsbeteckning Täckning av vissa kostnader vid Operan - Tidigare anslagsbeteckning Täckning av vissa kostnader vid Operan, Rikskonser­ter och regionmusiken

Ur detta anslag får medel utgå för kompensation för Operans skattskyl­dighet m,m.

Föredragandens överväganden

Statsbidraget till Svenska rikskonserter anvjsas under ett reservationsan­slag som inte kan överskridas. Förslag om ytterligare resurser till följd av statliga löneavtal och förändrade sociala avgifter under löpande budgetår skulle därigenom behöva föreläggas riksdagen. Med hänsyn till frågans rutinmässiga karaktär finner jag det mindre lämpligt. Jag förordar därför att ändamålet med förevarande anslag vidgas så att det kan utnytfias även för här aktualiserade behov. Därigenom kan regeringen också medge Svenska rikskonserter de överskridanden som erfordras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 13. Bidrag till Dramatiska teatern

1986/87 Utgift                92565 000                 Reservation

1987/88 Anslag              86675000

1988/89 Förslag             89605 000

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärda­de bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22),

Dramatiska teatern hade under spelåret 1986/87 20 premiärer och gav sammanlagt I 019 föreställningar, inkl, föreställningar på andra än teaterns egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick till ca 266000. Be­läggningen beräknas till ca 93% vid stora scenen och till i genomsnitt ca 88 % vid teaterns övriga fasta scener.

För närvarande pågår en etappvis upprustning av Dramatiska teaterns
lokaler enligt regeringens beslut,
                                                                                                                 390


 


Dramatiska teatern                                                                                 Prop. 1987/88:100

1.    För att kunna behålla ett oförändrat realt värde behöver Dramaten
yUeriigare 9 126000 kr,

2,   För teknisk upprustning beräknar Dramaten en ökning med 3,5 milj, kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet anser att Dramaten bör undantas frän fortsatta besparingar bl, a, med hänsyn till att teatern till bristningsgränsen utnytfiär alla sina resurser för att genomföra sitt uppdrag. Vidare tillstyrker rådet ett engångsbidrag för teknisk upprustning.

Föredragandens överväganden

Under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern har jag redovisat förutsätt­ningarna för anslagsberäkningen för Riksteatern för budgetåret 1988/89, Vad jag där har anfört om möjligheterna att bedöma effekterna av den nya statsbidragsberäkningen gäller även för Dramatiska teatern:

Jag har beräknat att anslaget till Dramatiska teatern för nästa budgetår bör uppgå fill 89 605 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl Dramatiska teatern för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett reservationsanslag av 89 605 000 kr.

F 14. Bidrag till Svenska rikskonserter

1987/88 Anslag         21748000

1988/89 Förslag        48701000

Riksdagen har med anledning av propositionen 1984/85:1 (KrU 7, rskr. 53) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr.o.m, den 1 januari 1988, Vidare har riksdagen med anledning av prop, 1985/86:114 (KrU 22, rskr, 330) beslutat att en ny institution på central nivå benämnd Svenska rikskonserter skall inrättas fr, o, m, den 1 januari 1988,

Svenska rikskonserter är en statlig stiftelse, vars stadgar fastställts av regeringen den 26 november 1987,

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt, konst­
näriigt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service
till landsting, ,
kommuner, musikinstitutioner, artister m,m,, internationell kontaktverk­
samhet, internationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska
rikskonserter bl, a, genom Stockholms blåsarmusik svara för musikpro-,
duktion i Stockholms län och därvid bl, a, ge musik inom försvarsmakten
och i statsceremoniella sammanhang,
                                                                         391


 


Centrala musikkommittén (Cemus, U 1984:01) har i uppdrag att medver-     Prop, 1987/88:100 ka i genomförandet av omorganisationen och förbereda den nya verksam-     Bil, 10 heten.

Cemus

1,  Enligt Cemus bör inte någon besparing tas ut från Svenska rikskonser­ter främst med hänsyn till att stiftelsen startar sin verksamhet först under år 1988,

2,         En helårskostnad bör beräknas under detta anslag liksom från försva­rets huvudtitel,

3,         Särskilda förvaltningsuppgifter föreslås kunna överlåtas på Svenska rikskonserter,

4,         Cemus föreslår att ytterligare 1 milj, kr, beräknas för ökade produk­tionsmedel,

I en särskild skrivelse föreslår Cemus att statsbidraget till Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) tas upp som en särskild anslags­post under anslaget till Svenska rikskonserter.

Föredragandens överväganden

Riksdagen fattade våren 1987 beslut (prop, 1986/87:100 bil, 10, KrU 14, rskr. 208) om att anslaget till Svenska rikskonserter under utbildningsde­partementets huvudtitel skulle uppgå till 21748000 kr. Dessutom skulle 2244000 kr, tillföras från försvarsdepartementets huvudtitel. Svenska rikskonserter har börjat sin verksamhet den 1 januari 1988, varför de beräknade statsbidragen för innevarande budgetår endast avser ett halvt budgetår.

För budgetåret 1988/89 har jag beräknat att anslaget bör uppgå till 48701 000 kr. Vid min beräkning av anslaget har jag inte kunnat ta hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1988 års statliga löneavtal samt kostna­derna för förändrade sociala avgifter år 1988. Jag räknar med att kompen­sation för detta får ges i form av överskridande i enlighet med de förslag som jag har redovisat under anslaget Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter.

Svenska rikskonserter bör vidare tillföras 4892000 kr, från försvarsde­partementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått méd försvarsminis­tern. Vid mina anslagsberäkningar har jag beaktat helårseffekten av att kostnaderna för centrala notbiblioteket beräknas under anslaget till statens musiksamlingar. Vidare har jag beräknat att 707000 kr. tillförs Svenska rikskonserter från anslaget Stöd till fonogram och musikalier, anslagspos­ten I, för att anslaget skall täcka helårskostnaden för Svenska rikskonser­ters fonogramproduktion. Jag hänvisar i denna fråga även till vad jag senare kommer att anföra under anslaget Stöd till fonogram och musikali­er.

Det statliga bidraget till stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige
(EMS) utgår för närvarande från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans-
och musikverksamhet. Jag finner det angeläget att EMS verksamhet kan                            392


 


vila på en stabilare ekonomisk grund än som är möjlig att åstadkomma Prop. 1987/88:100 inom ramen för nuvarande bidragsform. Stödet till EMS bör därför i Bil. 10 fortsättningen anvisas över förevarande anslag och omräknas enligt sam­ma principer som gäller för medelsanvisningen till Svenska rikskonserter. Jag finner dock ingen anledning att förorda en organisatorisk samman­koppling av de båda stiftelserna. Det kan tvärtom ligga vissa fördelar i att EMS ställning som självständig stiftelse upprätthålls. En ökad samverkan mellan EMS och Svenska rikskonserter bör likväl vara till fördel för bägge parter.

Trots åriiga täckningsbidrag från regeringens dispositionsmedel och en väsentlig uppräkning av verksamhetsbidraget fr, o, m, innevarande budget­år redovisar EMS i särskild skrivelse fill regeringen ett ackumulerat drift­underskott avseende budgetåren 1984/85-1986/87 och ett beräknat under­skott för innevarande budgetår om sammanlagt 500000 kr. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till täckning av en mindre del av detta belopp ur innevarande budgetårs disposifionsmedel. För att få EMS ekonomi i balans inför anslagsomläggningen har jag därutöver beräknat en engångsanvisning av 350000 kr, under detta anslag, I syfte att motverka framtida underskott bör det årliga bidraget till EMS höjas till en nivå som är bättre anpassad till verksamhetens faktiska kostnader. För nästa bud­getår beräknar jag därför, utöver nämnda engångsbelopp, en höjning av bidraget med 409000 kr., varav 209000 kr, utgör kompensation för pris-och löneökningar. Det sammanlagda statsbidraget för nästa budgetår kom­mer därmed att uppgå till 3147 000 kr,, varav 350000 kr. anvisas som engångsbelopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 48 701 000 kr.

F 15. Bidrag till regional musikverksamhet

1987/88 Anslag         61500000

1988/89 Förslag       167250000

Riksdagen har med anledning av prop. 1984/85:1 (KrU 7, rskr. 53) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr, o, m, den I januari 1988, Riksdagen har därefter med anledning av prop. 1985/86:114 (KrU 22, rskr, 330) godkänt statens ekonomiska förpliktelser i överenskommelsen mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsför­bundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

Regeringen har vidare för sin del genom beslut den 23 oktober 1986
godkänt överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet och de
avtal som statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landsfingskom-
                         393


 


muner, utom Stockholms, samt med Gotlands kommun om ändrat huvud-     Prop. 1987/88:100
mannaskap för den regionala musikverksamheten.                                    Bil. 10

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten skall faststäl­las genom årliga förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet.

Det statliga bidraget inkl. ersättning för fiänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten för år 1988 och år 1989 har fastställts den 20 oktober 1987.

Föredragandens överväganden

Statligt bidrag för regional musikverksamhet bör ges i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan företrädare för staten och landsting­en. Bidragsbeloppet för kalenderåren 1988 och 1989 har fastställts den 20 oktober 1987 efter förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet. Regeringen har för sin del genom beslut den 26 november 1987 godkänt förhandlingsresultatet som innebär att det statliga bidraget för år 1988 beräknas fill 164 milj. kr. och för år 1989 fill 170,5 milj. kr. Vidare innebär förhandlingarna att den statliga ersättningen för försvarsmusiken för kalenderåret 1988 skall uppgå till 11 milj, kr, och för kalenderåret 1989 till 11,5 milj, kr. Med hänvisning till resultatet från dessa förhandlingar har jag beräknat det statliga bidraget för budgetåret 1988/89 under förevarande huvudtitel till 167250000 kr. Vidare kommer den regio­nala musikverksamheten att tillföras medel från försvarsdepartementets huvudfitel. De har för budgetåret 1988/89 beräknats till 11 250000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 167250000 kr.

F 16. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-och musikinstitutioner

1986/87 Utgift          241 523 144

1987/88 Anslag        240470000

1988/89 Förslag        262270000

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala skådebanor får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till kostnader för verk­samheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstitutioner även i form av tUläggsbidrag. Underlaget för beräk-                              394


 


ningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år Prop. 1987/88:100 fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av Bil, 10 regeringen är för närvarande 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musikin­stitutioner och 7 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Grundbelop­pet för teater- och dansinstitufioner är innevarande budgetår 167200 kr, och för musikinstitutioner 205 000 kr,, varav 12 305 kr, resp, 15084 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekost­nadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 154900 kr. resp, 189900 kr. För regionala skådebanor är grundbeloppet preliminärt 154900 kr. Rege­ringen har bemyndigat statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöte.

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlaget. Till nyinrättade insti­tutioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60% av bidragsunderlaget under högst tre år.

Teater-, dans- eller musikinstitution med regional verksamhet av väsent­lig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag inom ramen för tillgängliga medel.

För regional teaterverksamhet främst för barn och ungdom utgår under förevarande anslag bidrag till Hallands, Skaraborgs och Jämtlands län.

Under anslaget utgår vidare bidrag till nothyra och bidrag till tonsättare m. m.

Statens kulturråd

Statens kulturråd föreslår följande fördelning av statsbidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till regionala skåde­banor budgetåret 1988/89,

395


 


Institution

Beslutad för-

Föreslagen

 

delning av an-

ökning av an-

 

talet grundbe-

talet grund-

 

lopp 1987/88

belopp 1988/89

Teater- och dansinstitutioner

 

 

Blekingeteatern

30

 

Borås stadsteater

51

 

Folkteatern i Gävle

35

 

Folkteatern i Göteborg

64

 

Göteborgs stadsteater

191

 

Stora teatern, Göteborg

280

 

Helsingborgs stadsteater

68

 

Stiftelsen Kronobergsteatern

34

 

Länsteatern i Dalarna

28

 

Länsteatern i Jönköping

28

 

Malmö stadsteater

352

 

Musikteatern 1 Värmland

27

 

Norrboltensteatern

58

 

Norriandsoperan

36

 

Regionteatern 1 Säffie

20

 

Stockholms stadsteater

280

 

Upsala stadsteater

80'

 

Stiftelsen Västerbottens talteater

35

 

Väslernorriands regionteater

47

 

Västmanlands länsteater

35

 

Älvsborgs läns barn- och ungdomsteater

12

 

Örebro länsteater

38,5

 

Östergötlands länsteater

154

 

Ej fördelade grundbelopp

10

 


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


 


1993,5


+ 64'


 


Musikinstitutioner

Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester Göteborgs teater- och konsert AB Stiftelsen Malmö symfoniorkester Helsingborgs konsertförening Norrköpings orkesterförening Oskarshamnsensemblen Stockholms konserthusstiftelse Upplands musikstiftelse Västerås musiksällskap Örebro orkesterstiftelse Tonsättare


57

105

85

56

75

18

170

13

19

29

2

629


10


 


Regionala sltådebanor

Stiftelsen Skådebanan I Göteborg Skådebanan i Norrbottens län Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län Skådebanan i Södra regionen, Malmö Skådebanan i Uppsala län Skådebanan i Östergötland, Linköping Skådebanan i Östergötland, Norrköping


5 3

37 5 4 4 4

62


+ 3


' Varav tre grundbelopp avser anställning av koreografer och fem avser anställning av dramatiker


1,         För pris-  och  löneomräkning föreslår kulturrådet en  ökning  med 7214000 kr,

2,         För budgetåret 1988/89 föreslås ytterligare 64 grundbelopp för teater-och dansinstitutioner. Av de begärda grundbeloppen föreslås 27 för de


396


 


små institutionerna, 5 till Väslernorriands regionteater för ensemblen i     Prop, 1987/88:100 Sundsvall, 5 för Norriandsoperan, 15 för en ny regionteater i Skara-     Bil. 10 borgs län, 4 för en utbyggnad av Älvsborgs barn- och ungdomsteater, 3 för koreografer och 5 för dramatiker, (+4748000 kr,)

3,         Skaraborgs läns landsting har beslutat inrätta en länsteater den 1 juli 1988, Landstinget anhåller i en särskild skrivelse om att tilldelas 35 grundbelopp varvid 20 grundbelopp bör utgå fr, o. m, 1988/89,

4,         För regionala skådebanor föreslås ytteriigare tre grundbelopp (+234000 kr,),

5,         För musikinstitutioner föreslås ytteriigare 10 grundbelopp samt en för­stärkning av medel för ny svensk musik m, m, vilket benämns reperto­arutveckling. Vidare beräknas en förstärkning av medel för orkestrar­nas turnéverksamhet, (+1 956000 kr,)

6,         Jönköpings kommun har ansökt om 13,5 grundbelopp för Jönköpings orkester- och kammarmusikförening.

Föredragandens överväganden

Riksdagen fattade år 1986 på mitt förslag beslut om en treårig utvecklings­plan fr,o.m, budgetåret 1986/87 som syftar till att bygga ut statsbidraget till de mindre, regionala teatrarna. Denna utvecklingsplan bör nu fullföljas. För att ge kulturrådet möjlighet att öka antalet grundbelopp för vissa små regionala teater- och dansinstitutioner har jag beräknat ytteriigare 25 grundbelopp för sådana institutioner.

Skaraborgs läns landsting har beslutat att inrätta en länsteater i Skara­borgs län fr. o, m, den I juli 1988, Jag anser att staten bör medverka till att en sådan länsteater kommer till stånd. För detta ändamål har jag beräknat 15 nya grundbelopp. Som en följd härav bör de medel, som för närvarande ges i särskild ordning till teaterverksamheten i Skaraborgs län, upphöra.

Dansens ställning i landet behöver förstärkas. Jag erinrar om mitt förslag under anslaget Bidrag till konstnärer. Det är angeläget att också möjlighe­terna till arbetstillfällen utvecklas. Jag förordar därför att två s, k, koreo­grafgrundbelopp beräknas under anslaget. Dessa grundbelopp som bör fördelas av statens kulturråd bör utnytfias för tidsbegränsade engagemang av koreografer.

För regional teaterverksamhet har jag vidare beräknat 244000 kr, för Hallands län och 246000 kr, för Jämtlands län. Dessa län tillhörde län som inte har någon egen länsteater.

Jag är för närvarande inle beredd att föreslå någon förändring av antalet grundbelopp för regionala skådebanor eller musikinstitutioner.

Vid min beräkning av grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner har jag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 167 200 kr, i de fall där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekost­nadspålägg inte skall beräknas och för regionala skådebanor är grundbe­loppet preliminärt beräknat till 154900 kr.

För musikinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas har jag
preliminärt beräknat grundbeloppet till 194.500 kr, och för sådana institu­
tioner där sådant pålägg inte skall beräknas har jag preliminärt beräknat                             397


 


grundbeloppet till 179400 kr. Jag har därvid beaktat vissa minskade kost-     Prop, 1987/88:100
nåder för de regionala och lokala musikinstitutionerna
                                                  Bil, 10

Den regionala teaterverksamheten i vissa län övervägs för närvarande av resp, regional huvudman, Stockholms läns landstings huvudmannaskap för Stockholms läns- och skärgårdsteater har redan upphört. Som én följd härav har regeringen beslutat att denna teater inte är berättigad till bidrag. Detta berör fördelningen av medel redan under innevarande budgetår.

Blekinge läns landsting har enligt vad jag har erfarit fattat beslut om att fr, o, m, nästa budgetår avveckla sin länsteater.

Antalet grundbelopp under anslaget är dimensionerat med beaktande av behovet alt tillgodose en teaterförsörjning i de län som för närvarande har en regional teater. Jag utgår ifrån att den fortsatta beredningen av dessa frågor kommer att klargöra vilka omdispositioner som kan bli aktuella och hur teaterbehovet skall tillgodoses.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikin-stituiioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 262270000 kr,

F 17. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

1986/87 Utgift               33671639                  Reservation                             3360

1987/88 Anslag              35675000

1988/89 Förslag              37675000

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter beslut av statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verk­samhet i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Statens kulturråd

1,   Kompensation för pris- och löneomräkning för fria teater- och dans­
grupper 823000 kr,

2,    För de fria teater- och dansgrupperna föreslås en ökning med 3 177000 kr,

3,    När det gäller de fria musikgrupperna föreslår kulturrådet att 8 240000 kr, förs över till ett nytt anslag benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksamhet. För detta nya anslag, som även föreslås inrymma statsbidraget till arrangerande musikföreningar, be­räknas en kompensation för prisutvecklingen med 363000 kr, samt en realökning med I milj, kr,

4,    Kulturrådet framhåller att det på dansens område råder en betydande undersysselsättning för dansare och koreografer. Rådet fördelar för

närvarande ett särskilt bidrag från rådets dispositionspost under anslå-                                               398


 


get Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m, m, för organisa-     Prop. 1987/88:100 tion av daglig avgiftsfri träning för frilansdansare. Kulturrådet begär att     Bil. 10 bidraget överförs till en särskild anslagspost fr. o. m, budgetåret 1988/89 samt att bidraget ökas till 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

I 1986 års budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 412) uttalade jag att stödet till de fria teater- och dansgrupperna vid treårsperiodens slut skulle ha uppnått en nivå som kan bli bestående en tid framöver. Budget­året 1986/87 uppgick anslagsökningen till 5 milj. kr. Budgetåret 1987/88 tillfördes anslaget ytterligare 2 milj, kr. Den tredje och sista fasen i denna utveckling bör nu genomföras. Anslaget bör för nästa budgetår öka med 2 milj, kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om mina förslag under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m, m. Jag räknar med att den betydande ökning av medlen till kulturrådets disposition som jag där förordar bl, a. skall komma teaterverksamheten till del med särskild inriktning mot barn- och ungdomsteater.

Anslaget bör för nästa budgetår totalt uppgå till 37 675 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiUfria teater-, dans- och musikgrupper för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 37675000 kr.

F 18. Bidrag till Musikaliska akademien

 

1986/87 Utgift

1870000'

1987/88 Anslag

1646000

1988/89 Förslag

2017000

' Inkl,utgift om 275 593 kr,under anslaget Stöd till fonogramverksamhet m,m,, anslagsposten 3,

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 17 juni 1982 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musik­livet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musi­kens områden stödja konstnärligt utvecklingsarbete m, m.

Musikaliska akademien

Akademien begär en uppräkning av anslaget med 514000 kr, för att kunna
upprätthålla sin konferens- och kontaktverksamhet och för ökat internatio­
nellt kulturutbyte m, m.
                                                                                                                             399


 


Föredragandens överväganden

Som kompensation för automatiska kostnadsökningar m, m. bör anslaget räknas upp med 371 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Musikaliska akademien för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 2017000 kr.

F 19. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

 

 

 

 

1986/87 Utgift

11021000

Reservation

-

1987/88 Anslag

11348000

 

 

1988/89 Förslag

9329 000

 

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1, Stiftelsen

 

 

Riksskådebanan för

 

 

 

verksamheten

 

1281000

+    38000

2. Stiftelsen

 

 

 

Drottningholms teatermuseum för

 

 

 

föreställnings-verksamheten

 

3 351000

+   101000

3, Stiftelsen

 

 

 

Elektro-akustisk Musik

 

 

i Sverige (EMS) för verksamheten

 

2 388 000

-2 388000

4, Stiftelsen

 

 

 

Internationella

 

 

 

Vadstena-akademien för

 

 

kurs- och föreställnings-

 

 

verksamheten

 

451000

+   114000

5, Arrangerande musikföreningar

 

3877 000

+   116000

 

 

11348000

-2019000


Statens kulturråd

1 -4, Kompensation för pris- och löneutveckling har beräknats till 3 %,

2,         Stiftelsen Drottningholms teatermuseum. Kulturrådet föreslår en ök­ning av bidraget med 500000 kr, för att bibehålla föreställningsverksam­heten på oförändrad nivå,

3,         Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS). Centrala musikkom­mittén (CEMUS, U 1984:01) har föreslagit former för samverkan mel­lan EMS och stiftelsen Svenska rikskonserter i syfte att bl, a. skapa en stabilare ekonomisk grund för verksamheten inom EMS, Kulturrådet anser det angeläget att EMS får möjlighet att långsiktigt planera för investeringar i utrustning och föreslår för ändamålet en höjning av bidraget med 300000 kr.


400


 


Stiftelsen   Internationella   Vadstena-akademien.   Kulturrådet   pekar     Prop. 1987/88:100 bl.a, på akademiens lokalproblem och föreslår en realökning av bidra-     Bil. 10 get med 100000 kr,

Kulturrådet föreslår att bidraget till arrangerande musikföreningar förs samman med bidraget till fria musikgrupper under ett nytt anslag, benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksam­het. Härigenom möjliggörs en avvägning mellan två näraliggande stöd­former efter aktuella behov.

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående förordat att bidraget till stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) fr, o, m, nästa budgetår anvisas över anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter. Jag beräknar med anledning av detta en minskning av förevarande anslag med 2 388000 kr.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien bedriver ett konstnärligt utvecklingsarbete av stor betydelse för hela landets musikliv. Som kultur­institution på en liten ort bidrar akademien också i hög grad till det lokala och regionala kulturlivets utveckling. Jag finner det angeläget att akademi­en kan fortsätta att driva verksamheten på samma kvalificerade nivå som hittills och har därför beräknat en förstärkning av bidraget till akademien med 100000 kr, utöver prisomräkning.

Jag har i inledningen till kulturavsnittet redovisat behovet av en omlägg­ning av anslagsstrukturen fr, o,m, budgetåret 1989/90, Mot den bakgrun­den är jag inte beredd att nu tillstyrka kulturrådets förslag om en samman­slagning av stöden till arrangerande musikföreningar och fria musikgrup­per,

Mina övriga förslag under anslaget framgår av sammanställningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 9329000 kr.

401

26    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Bibliotek

F 20. Bidrag till folkbibliotek


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


14 767 345 13 584000 14092000


Reservafion


2450085


Från anslaget utgår bidrag till folkbiblioteksverksamhet enligt förord­ningen (1985:528) om statsbidrag fill folkbibliotek. Ändamålen under anslaget framgår av sammanställningen.


1,   Lokal biblioteksverksamhet

2,       Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk

3,       Arbetsplatsbibliotek

4,       Verksamhetsutveckling

5,       Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet

6,       Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verksamhet


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

4 222000

+ 127000

2122000 3 183000 1591000

+ 64000 + 45000 + 48000

1538000

+ 196000

928000'

+ 28000

13584000

+ 508000


' I beloppet har Inräknats medel till Tornedalens bibliotek, Kiruna kommun för bokbuss I norra gränsområdet. Sigtunastiftelsens klipparkiv och för biblioteksverk­samhet bland svenskar I utlandet, ' Kulturrådet får omfördela högst 1 milj, kr, mellan anslagsposterna 1 -4,


Statens kulturråd

1-6, Kompensation för prisökningar har beräknats till 3% (+408000 kr,) I, Anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet bör förstärkas med 2 milj.

kr. för att möjliggöra ett snabbare genomförande av utvecklingsstödet

till kommuner med låg biblioteksstandard.

3,         Bidraget till arbetsplatsbibliotek bör ökas med 2 milj, kr, för att möjlig­göra utvecklings- och förnyelsearbete inom arbetsplatsbiblioteken.

4,    För ökade insatser på det informationsteknologiska området föreslås en förstärkning av bidraget till verksamhetsutveckling med 500 000 kr,

5,    Styrelsen för stiftelsen Svenska barnboksinstitutet begär ett statsbidrag av 1946000 kr. (+408000 kr.) för verksamheten under budgetåret 1988/89, 1 syfte att åstadkomma en stabilare ekonomisk grund för insfi­tutets fortsatta verksamhet begär styrelsen vidare att frågan om ett stafiigt huvudmannaskap för verksamheten blir föremål för utredning. Kulturrådet fillstyrker prisomräkning med 3 %,

Kulturrådet föreslår slutligen att en ny anslagspost för bidrag till notdist­ribution via folkbiblioteken förs upp under anslaget (+800000 kr.).


402


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Mot bakgrund av vad styrelsen för stiftelsen Svenska barnboksinstitutet har anfört om institutets akuta ekonomiska problem har jag beräknat en förstärkning av bidraget till institutet med 150000 kr, utöver kompensation för prisutvecklingen. Jag delar vidare styrelsens uppfattning att man bör söka nya vägar för att säkerställa verksamhetens existens på längre sikt. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om ett utredningsarbe­te i denna fråga,

I det här sammanhanget finner jag det också lämpligt att som informa­tion anmäla den redovisning av utvecklingen inom bokmarknaden och folkbiblioteksverksamheten som statens kulturråd lämnat i rapporten Bo­ken - en översikt (Rapport från statens kulturråd 1987:3), Kulturrådets material visar att folkbibliotekens samlade resurser vad gäller personal och bokbestånd har ökat under perioden 1975-1985, Öppethållande och be­söksfrekvens har likaledes ökat och standardufiämningen mellan kommu­ner har fortsatt under perioden. Utlåningen har totalt sett hållit en jämn nivå. Dock har under åren 1984 och 1985 en minskning om nära fyra miljoner lån skett, främst inom kategorin skönlitteratur för vuxna. Kultur­rådet avser att kontinueriigt bevaka utvecklingen och återkomma med närmare analyser bl, a, av orsakerna till den vikande bokutlåningen. Jag återkommer till kultuiTådets rapport vid min anmälan av anslaget Littera­turstöd,

Mina förslag i övrigt framgår av sammanställningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl folkbibliotek för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 14092000 kr,

F 21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1986/87 Utgift           21007730

1987/88 Anslag         22477 000

1988/89 Förslag        24233 000

Bidrag till regional biblioteksverksamhet utgår enligt förordningen (1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör 252 grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regeringen. In­nevarande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 138 100 kr. För verk­samheten vid varje länsbibliotek beräknas lägst fem grundbelopp. Statsbi­drag utgår med 55% av grundbeloppen.

Statsbidraget till lånecentralerna fördelas av statens kulturråd.

403


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop, 1987/88:100 Bil, 10


 


1,   Länsbibliotek

2.  Lånecentraler med
depåfunktion vid Malmö,
Stockholms och Umeå
stadsbibliotek

Anslag enligt statsbudgeten


19 141000

4944000 24085000 22477000


of,

+ 148000 + 148000 + 1756000


 


Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår enbart kompensation för prisökningar (+674000 kr,).

Föredragandens överväganden

Jag beräknar för nästa budgetår ingen annan förändring under detta anslag än sedvanlig kompensation för löne- och prisutvecklingen.

Jag vill i det här sammanhanget även anmäla att statens kulturråd, som våren 1986 fick regeringens uppdrag att utreda frågan om folkbibliotekens service till släkt- och hembygdsforskare, nu har redovisat uppdraget med rapporten Mikrofilmade arkivalier i folkbiblioteken (Rapport från statens kulturråd 1987:1), I rapporten framhålls, att hanteringen av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar m, m, inom den regionala biblioteksverksam­heten i dag är såväl kostnads- som arbetskrävande. Förslag läggs därtor fram om att svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) blir lånecentral för folkbibliotekens utlåning av arkivalier på mikrokort. Förslaget förutsätter att kommunerna sluter avtal med riksarkivet om köp av fiänster från SVAR och att länsbiblioteken successivt upphör med utlåning till kom­munbiblioteken av sådant material som finns på mikrokort. Utredningen bedömer att lån direkt från SVAFl innebär en mer rationell hantering än nuvarande ordning med länsbiblioteken som långivare. Samtidigt frigörs resurser vid länsbiblioteken för andra uppgifter. En utveckling i den rikt­ning som förordas i kulturrådets utredning är angelägen. Enligt vad jag har erfarit kommer överläggningar inom kort att inledas mellan riksarkivet och Svenska kommunförbundet om ett ökat utnytfiande av SVAR, Jag åter-' kommer under anslaget Riksarkivet och landsarkiven till frågan om inve­steringsbehov m, m, vid SVAR med anledning av kulturrådets rapport.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regional biblioteksverksamhel för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 24 233000 kr.


404


 


 

Bild och form

 

F22.

Statens konstråd

1986/87

Utgift

2548621

1987/88

Anslag

2622000

1988/89 Förslag

3 232 000


Pröp. 1987/88:100 Bil. 10


Enligt sin instruktion (1965:746, omtryckt 1976:502) har statens konstråd till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konst­närliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall lämna statliga, kommunala och landstingskommunala myn­digheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten, som är av betydelse för samhällsmiljön, samt i övrigt om konsten i samhällsmiljön.


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

7,5

of.

2019000

(1609000)

603 000

+272000

( + 284000)

+ 263000

+ 75000

2622000    ■

+610000


Statens konstråd

1,  Ett uttag av besparingen enligt huvudförslaget skulle för rådets del medföra att informationsverksamheten fick vidkännas ytterligare ned­skärningar (- 52000 kr,). Rådet föreslår att besparingskravet efterges. Om inte detta kan bifallas föreslås att besparingskravet kraftigt reduce­ras,

2,         Konstrådet föreslår ökade medel för att kunna utöka en halvtidsfiänst som tekniker till en heltidsfiänst samt att de medel som innevarande budgetår utgår från rådets förvärsanslag för att bekosta en arvodes-fiänst som projektsekreterare i fortsättningen skall anvisas under föie-varande anslag (+219000 kr,). Därutöver föreslås ökade medel för styrelsearvoden med 20000 kr, och för informationsinsatser med 170000 kr., inkl, 75000 kr, för inköp av en dator,

3,         Kostnaderna för befintliga lokaler beräknas öka med 263000 kr.


Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att konstrådet undantas från besparing enligt huvudr förslaget.


405


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87.

Jag föreslår att anslaget höjs med 255000 kr. utöver vad som följer av huvudförslaget, I ökningen ingår ett belopp av 153000 kr, för vissa admini­strativa uppgifter vid konstrådets kansli som innevarande budgetår bekos­tas av medlen under rådets förvärsanslag. Vidare ingår en engångsanvis­ning om 75 000 kr, för inköp av datorutrustning. Jag förutsätter att konstrå­det - mot bakgrund av att statens konstmuseer är tillsynsmyndighet för den genom rådet förvärvade konsten - vid utarbetande av ADB-system för konstregistrering beaktar möjligheterna till samordning med konstmuseerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 3 232000 kr.

F 23. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1986/87 Utgift           27251031               Reservafion                   93479

1987/88 Anslag         26520000

1988/89 Förslag         26520000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m,m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1987/88 anvisats 23 410000 kr. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 6,8 milj, kr, för betalning under följande budgetår. Under budgetåret 1987/88 har av de medel som konstrådet disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 539000 kr, för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 110000 kr, för
konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorgani­
sationernas samlingslokaler. För budgetåret 1987/88 har bidrag utgått med
1096000 kr, till Folkparkernas centralorganisation och med 2014000 kr,
till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mellan
allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorganisation.
Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.                                         406


 


Statens konstråd                                                                                   Prop, 1987/88:100

1,  Konstrådet föreslär att anslagsposten för konstnäriig utsmyckning av statliga byggnader bestäms till minst en procent av redovisade bygg­nadsinvesteringar för budgetåret,

2,         För konstnärlig utsmyckning av befintliga statliga lokaler föreslås en ökning med 4 milj, kr,

3,         Utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör konstrå­det få beställa konst till ett belopp av 8 milj, kr, för betalning under följande budgetår.

Statens kulturråd

Rådet förutsätter att medel avsätts även nästkommande budgetår under konstrådets del av anslaget för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner. Medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör ingå i beloppet.

Rådet föreslår att medlen till folkparker, folkets hus, byggdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler räknas upp med 890000 kr,, varav med 93000 kr, som kompensation för prisutvecklingen.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i sin helhet föras upp med 26520000 kr.

För statens konstråds förvärv har jag beräknat 23410000 kr. Beloppet motsvarar gott och väl en procent av de planerade statliga byggnadsinves­teringarna under nästa budgetår. Min beräkning bygger på att utsmyck­ningen av lokaler för de affärsdrivande verken - liksom hittills - delvis skall bekostas av verken själva.

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras stöd genom att ett visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar avsätts för inköp och beställningar hos Handarbetets vänner.

Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande bud­getär medges att utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram beställa konst till ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Bidraget för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker beräknar jag till 3 110000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,        godkänna vad jag har anfört om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1988/89,

2,        till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 26520000 kr.         407


 


F 24. Bidrag till Akademien för de fria konsterna                             Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift                  1207000                                                                                   i .   O      .

1987/88 Anslag                1243000

1988/89 Förslag        .   1330000

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som hör till akademiens verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

Akademien finansierar sedan år 1977 två konstnärsateljéer vid Cité Inter­nationale des Arts i Paris, Hyrorna höjs vaije år och kan innevarande budgetår endast delvis bekostas av statsbidraget. Av statsbidraget kan vidare endast 52000 kr, avsättas till akademiens bibliotek för bokinköp, tidskriftsprenumerationer och bokbindning. Med oförändrat bidrag kom­mer bibliotekets verksamhet inom en femårsperiod att i stort sett inskrän­kas till öppethållande. För kompensation av pris- och löneökningar före­slås en uppräkning med 47000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 330000 kr. Jag har därvid beräknat ett belopp av 50000 kr, för att förstärka verksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår rikdagen

att till Bidrag tUl Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av I 330000 kr.

F 25. Vissa bidrag till bild och form

Reservation

1986/87 Utgift

8279000

1987/88 Anslag

8527000

1988/89 Förslag

8783 000


Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer m.fl, med uppgifter inom konstbildning och konstförmedling, formgivning m, m.


408


 


 

1987/88

Beräknad ändring

Prop. 1987/88:100

 

 

1988/89

Bil. 10

 

 

Föredraganden

 

I, Konstfrämjandet

5042000

+ 151000

 

2, Sveriges konstföreningars

 

 

 

riksförbund

1391000

+ 42000

 

3, Grafiska sällskapet

253000

+    8000

 

4, Föreningen för nutida

 

 

 

svenskt silver

32000

+    1000

 

5. Föreningen Svensk form

1089000

+ 33000

 

6, Föreningen Handarbetets

 

 

 

vänner

168000

+    5000

 

7, Konsthantverkskooperativ

451000

+  13 000

 

8, Eskilstuna kommun för

 

 

 

Svenskt barnbildarkiv

101000

+    3000

 

 

8527000

+256000

 

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att varje anslagspost räknas upp med 3 % som kom­pensation för automatiska kostnadsökningar, vilket medför en samman­lagd ökning under anslaget med 256000 kr. Rådets förslag i övrigt hänför sig till följande,

1,         Bidraget till Konstfrämjandet föreslås öka med 1 milj, kr, för att stiftel­sen bl, a, skall kunna återuppta verksamheten med reseamanuenser och bredda sitt samarbete med andra intressenter inom bildkonstområdet.

2,    Kulturrådet anför att Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR) bl, a, har anhållit om särskilda medel för att kunna betala utställningser­sättning till konstnärer som ställer ut i konstföreningarnas regi. Rådet förordaren höjning av SKR:s verksamhetsbidrag med 425000 kr. Enligt rådet bör SKR självt avgöra om utställningsersättningen bör prioriteras och hur den i så fall bör utformas,

3,    Bidraget till Grafiska sällskapet bör förstärkas med 75 000 kr. för att möjliggöra en utveckling av verksamheten,

4,    Bidraget till Föreningen för nutida svenskt silver bör räknas upp med 17000 kr,

5,    Bidraget till Föreningen Svensk form bör höjas med sammanlagt 301 000 kr. Ökningen är avsedd dels för lokalföreningarnas behov, främst Form/Design Center i Malmö, dels som en förstärkning av verksamhe­ten i övrigt.

7,  Rådet anser att bidraget till konsthantverkskooperativen bör höjas för
att komma i paritet med vad fria grupper inom andra kultursektorer
erhåller i fråga om kostnadstäckning. För nästa budgetår föresläs en
höjning med 236000 kr.

8.  Bidraget till Svenskt barnbildarkiv föreslås höjt med 396000 kr. för att
etablera verksamheten på en långsiktigt fungerande nivå.

Kulturrådet föreslår att Skulptörförbundet, vars verksamhet rådet anser jämförbar med Grafiska sällskapets, tilldelas ett bidrag om 50000 kr.

409


 


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget förs upp

med 8 783 000 kr. Jag vill erinra om vad jag har anfört om finansieringen av verksamheten vid Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna i samband med rege­ringens förslag i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80 bil, 6 s, 155-157, KrU 16, rskr, 289),

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 8 783 000 kr.

410


 


Arkiv

F 26. Riksarkivet och landsarkiven


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


80989249 79045000 87 335 000


Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefs­myndighet för landsarkiven. De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyn­digheter. I arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer och att understödja forskning.

Inom Stockholm fullgörs landsarkivfunktionen av Stockholms stadsar­kiv och inom Malmö av Malmö stadsarkiv.

För riksarkivet gäller förordningen (1977:553) med instruktion för riks­arkivet och för landsarkiven förordningen (1965:743) med instruktion för landsarkiven.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv Vissa transportkostnader m, m, Stockholms stadsarkiv Svensk arkivinformation I Ramsele Engångsanvisning för projektlnsalser

Inkomster

Publikations-, reproduktions- och

konsultverksamheten m, m. Nettoutgift


of.

224

 

38886000

+3710000

(36029000)

(+3600000)

34436000

+4994000

1337000

+   256000

323 000

+     16000

2846000

+    98000

984000

+    39000

800000

-   800000

79612000

+8313000

567 000

+    23000

79045000

+8290000


 


Riksarkivet

1.         Riksarkivet föreslår att myndigheten med hänvisning till arkivutred­ningens (U 1985:07) pågående arbete undantas från besparingar enligt det modifierade huvudförslag som fillämpas för riksarkivet (+536000 kr.) samt att en engångsanvisning för särskilda projektinsatser förnyas (+800000 kr,).

2.         Riksarkivet hemställer om resurser för personalutbildning inom ADB-området (+400000 kr,),

3.         Riksarkivet begär 180000 kr, för deltagande i en internationell arkiv­kongress i Paris,


411


 


4, Riksarkivet föreslåratt medel anslås till bidrag till ytterligare tvåfolkrö-     Prop. 1987/88:100 relsearkiv samt utökade resurser ges för inventeringar m. m, av folkrö-     Bil, 10 relsearkiven(+188000 kr,).

Föredragandens överväganden

Regeringen tillsatte år 1985 en särskild utredare (U 1985:07) med uppgift att göra en samlad översyn av arkivväsendet, 1 budgetpropositionen 1987 (prop, 1986/87:100 bil, 10 s, 379) anförde jag att riksarkivets myndighets­service borde bedrivas med oförändrade anslag till dess att utredningens samlade bedömning av riksarkivets och landsarkivens resursbehov före­låg. Utredningen beräknas bli färdig under år 1988, Jag har därför inte heller för budgetåret 1988/89 beräknat något uttag av rnedel enligt huvud­förslaget för riksarkivet.

Sedan budgetåret 1972/73 har medel beräknats under detta anslag för bidrag till depåföreståndarlöner vid folkrörelsearkiv. En utökning av anta­let folkrörelsearkiv som erhåller bidrag inleddes budgetåret 1986/87 och bör fortsätta med en tredje etapp budgetåret 1988/89. Jag har därför beräk­nat 188000 kr. till riksarkivets nämnd för enskilda arkiv för bidrag till ytteriigare två länsdepåer. Därmed erhåller totalt 14 länsdepåer ett sådant bidrag.

Jag vill slutligen erinra om regeringens förslag (prop. 1987/88:64 bil, 2, s,
35-36) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland. Enligt förslagen bör I milj, kr, anslås såsom en
engångsanvisning till investeringar vid riksarkivets sektion svensk arkivin­
formation i Ramsele (SVAR), Medlen skall tillgodose delar av de investe­
ringsbehov som riksarkivet pekat på i anslutning till statens kulturråds
utredning om samverkan mellan arkiven och folkbiblioteken i fråga om
service till släkt- och hembygdsforskare (Rapport från statens kulturråd
1987:1),
                                                                                                             '                                        .

Jag återkommer även under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsats­er inom kulturområdet med förslag som bl, a, berör verksamheten vid SVAR,

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 87 335 000 kr,

F 27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1986/87 Utgift                16282624

1987/88 Anslag              15 809000

1988/89 Förslag              17602000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
(DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i
                                             412


 


Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, svenskt visarkiv, arkivet för ordbok över, Sveriges medeltida per­sonnamn samt arkivet för ordbok över Sveriges dialekter. Myndigheten har till uppgift att samla in, bevara och publicera material om svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn och person­namn i riket, avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn m, m, samt samla in och sammanställa material om svensk vis- och folkmusik och den svenska jazzens historia.

För myndigheten gäller förordningen (1986:538) med instruktion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

53

of.

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

11032000

(10532000)

3 902000

875000

+ 1295000

(+1362000)

+  245 000

+  253 000

 

15809000

+ 1793000


Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1,  DOVA föreslår att DOVA-arkiven i egenskap av humanistiska forsk­ningsinstitutioner undantas från nedskärningar enligt huvudförslaget. Besparingen för det kommande och sista budgetåret av det treåriga huvudförslaget uppgår till 181 000 kr. Huvudförslaget innebär att vissa fasta fiänster delvis måste hållas vakanta och att arkivens möjligheter att anställa tillfälliga vetenskapliga medarbetare reduceras. Konsekven­serna blir bl, a, minskad insamlingsverksamhet, lägre publiceringstakt och sämre service åt forskare och allmänhet,

2,         DOVA har föreslagit utökning av två halva kanslifiänster till heltid vid arkiven i Göteborg och Umeå (+157000 kr,), inrättande av en halvtids­fiänst som byråassistent vid arkivet för ordbok över Sveriges Medeltida Personnamn (+79000 kr,), utökning av en halvtidsfiänst som arkivarie till heltid vid arkivet i Göteborg (+85000 kr,), inrättande av en fiänst som arkivarie med inriktning på finska (+169000 kr,) samt utökning av en trefiärdedels fiänst till heltid vid visarkivets jazzavdelning (+43000 kr,), m, m,

3,         Under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har DOVA inne­varande budgetår en engångsanvisning om 177000 kr, för skydds- och säkerhetskopiering samt inredning och utrustning, DOVA föreslår att engångsanvisningen utökas till 200000 kr, för att takten i skyddskopi­eringen skall kunna öka,

4,         Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har under


413


 


en följd av år ekonomiskt stött det svenska arbetet med Atlas Lingu- Prop. 1987/88:100 arum Europae (ALE) som är ett stort internationellt forskningsprojekt. Bil. 10 Arbetet bedrivs vid dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Projektet är långsiktigt och HSFR anser att det bör föras över till annan myndig­het. HSFR har därför samrått med DOVA om ett överförande av projektet. DOVA och HSFR är överens om att projektet bör föras över till DOVA, (+216000 kr,)

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts
enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­
des inför budgetåret 1986/87. Jag har därvid beräknat en medelstilldelning
som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 207000 kr, över­
sfiger vad som följer av huvudförslaget, I enlighet med myndighetens
förslag har uttaget av huvudförslaget fördelats mellan förevarande anslag
och anslaget Statliga arkiv:Vissa kostnader för samlingar och materiel
m, m.            '

Jag har därutöver vid min beräkning av medelsbehovet under förevaran­de anslag beaktat följande.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) disponerar ett belopp om 875000 kr, för namngranskning i samband med fastighetsbe-teckningsreformen. Jag har beräknat en utökning av dessa medel med 253 000 kr,, inkl, prisomräkning.

Det internationella projektet Atlas Linguarum Europae (ALE) stöds för närvarande av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Då projektet är långsiktigt föreslår jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att medel för projektet beräknas under före­varande anslag. Projektet bör inordnas i DOVA:s verksamhet. För ända­målet beräknar jag 239000 kr.

Hemställan

Med hånvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17602000 kr,

F 28. Svenskt biografiskt lexikon

1986/87 Utgift             2168862

1987/88 Anslag           2113000

1988/89 Förslag          2455 000

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndigheten gäller förordningen (1986:537) med instruktion för
svenskt biografiskt lexikon.                                                                                       414


 


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Prop. 1987/88:100 Bil, 10

 

 

Föredraganden

 

Personal

8

of.

 

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 182000

(1810000)

164000

+344000

(+205000)

+    7000

 

 

2346000

+351000

 

Inkomster

 

 

 

Publikationer

233000

+    9000

 

Nettoutgift

2113000

+ 342000

 

Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

1,   Pris- och löneomräkning 284 000 kr,

2,         Sedan budgetåret 1986/87 har ett treårigt huvudförslag beräknats för SBL, Konsekvenserna av ett uttag av huvudförslaget innebär ett fort­satt överförande till redaktionen av vissa utlagda forskningsuppgifter och en minskning av registreringsarbetet, vilket drabbar utgivningstak­ten och på sikt hotar en regelbunden utgivning.

3,         SBL föreslår att tryckningskostnaderna och inkomsterna av försäljning läggs upp som en särskild anslagspost och ges karaktären av reserva­tionsanslag.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fasfia-des inför budgetåret 1986/87, Jag har därvid beräknat en medelstilldelning som med 148000 kr, överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2455 000 kr.

F 29. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.


 

1986/87 Utgift

1520668

1987/88 Anslag

3 181000

1988/89 Förslag

3814000


Reservation


4444713


 


Frän anslaget betalas kostnader för följande arkiv och ändamål. Riksarkivet och landsarkiven i samband med datamediekontroll m. m.


415


 


för undersökning, vård och kontroll av tekniska medier (ADB-band, ljud-     Prop. 1987/88:100
och videoband, mikrofilm m, m.), för anskaffning av teknisk utrustning.
                       Bil, 10

Riksarkivet för inköp av arkivalier och böcker samt publicering av källskrifter. Landsarkiven för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) för arvo­den för tillfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Riksarkivet

Datamediekontroll m, m,

Engångsanvisning Dialekt- och ortnamnsarkiven samt

svenskt visarkiv

1401000

1780000 3181000

+ 76000 +500000

+ 57000 +633000

Riksarkivet

1,        Riksarkviet begär medel för anskaffning av en basdator (+620000 kr.),

2,        Riksarkivet hemställer om en engångsanvisning för anskaffande av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar samt för in­redning och utrustning m. m. (+1 050000 kr.).

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

DOVA föreslär att en del av myndighetens huvudförslag tas ut under detta anslag.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat ett belopp om 500000 kr, såsom en engångsanvisning för riksarkivets behov av anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyr­koskrivningshandlingar m, m. Medel för dessa ändamål har tidigare anvi­sats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Huvudförslaget har inte tillämpats på anslagsposten Riksarkivet: Data­mediekontroll m. m.

Vid beräkningen av anslagsposten Dialekt- och ortnamsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har huvudförslaget tillämpats. Den sammanlag­da besparingen för myndigheten har fördelats mellan förevarande anslag och förvaltningsanslaget.

Innevarande budgetår disponerar DOVA en engångsanvisning under
anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för skydds- och säkerhets­
kopiering samt inredning och utrustning. Jag föreslår nu att medel för
dessa ändamål beräknas under förevarande anslag som en permanent
förstärkning,
                                                                                                                                                416


 


Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga arkiv:Vissa kostnaderför samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 3 814000 kr,


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


F 30. Bidrag till vissa arkiv


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


2634000 2713000 3022000


Ur anslaget utgår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad, Stiftelsen Emigrantinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska för­eningen. Föreningen Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund och Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlands­svenskar i Sverige).


1,  Emigrantregistret I Karlstad

2,       Stiftelsen Emigrantinstitutet

3,       Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

4,       Genealogiska föreningen/ Sveriges släktforskarförbund

5,       Föreningen Värmlandsarkiv

6,       Folkrörelsernas arkivförbund

7,       Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige)

8,       Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

140000

415000

1849000

+    5000 +  17000 + 174000

33000 66000 67000

+    1000 +    3000 +    3 000

143 000

+    6000

-

+ 100000

2713000

+309000


 


1.  Emigrantregistret i Karlstad begär en bidragsökning med 220000 kr, till
360000 kr, för att kunna anställa en föreståndare på heltid,

2.   Stiftelsen Emigrantinstitutet begär en höjning av statsbidraget med 232000 kr, som förstärkning av institutets driftsbudget.

3.   Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv anhåller om utökat statsbidrag med 100000 kr. för bokinköp samt dessutom 100000 kr. till folkrörelseforsk­ning.

4.   Sveriges släktforskarförbund (tidigare Genealogiska föreningen) begär ett utökat statsbidrag med 27000 kr. för hyreskostnader.

5.   Föreningen Värw/a/!rf5a/'/:/v begär oförändrat statsbidrag,

6.   Folkrörelsernas arkivförbund anhåller om en ökning av statsbidraget med 10% till 74000 kr, för sin kursverksamhet.

7.   Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlands-


417


27    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


 


svenskar i Sverige) begär ett ökat statsbidrag med 81 200 kr. för tackan-     Prop. 1987/88:100
de av arkivets baskostnader.
                                                                                      Bil. 10

Riksarkivet har i yttrande över ansökningarna, med hänvisning till anbe­fallda besparingskrav, tillstyrkt oförändrade statsbidrag med hänsyn tagen till väntade prisökningar. Riksarkivet finner det dock skäligt att stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv ges ett utökat statsbidrag för bokinköp samt att Sveriges släktforskarförbund ges viss kompensation för hyreshöjningar. Riksarkivet har också yttrat sig med tillstyrkan över en ansökan om statligt verksamhetsbidrag från Baltiska arkivet.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut om anslag till forskning för budgetåret 1988/89 (prop, 1986/87:80 bil. 6 s, 157, KrU 16, rskr, 289) har jag beräknat en ökning utöver prisomräkning av bidraget till stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv med 100000 kr. för folkrörelseforskning. Tjänstemannarörelsens Ar­kiv och Museum bör föras upp som en ny anslagspost under förevarande anslag, I enlighet med ovan nämnda riksdagsbeslut bör anslagsposten föras upp med 100000 kr,

Frågan om verksamhetsbidrag till enskilda arkiv behandlas av arkivut­redningen (U 1985:07), Jag har därför för budgetåret 1988/89 inte beräknat annan förändring av anslaget än nyssnämnda tillskott med anledning av forskningspropositionen och en viss uppräkning med hänsyn till prisut­vecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU vissa arkiv för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 3022000 kr.

418


 


Kulturminnesvård                                                         Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 F 31. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

F 32. Kulturminnesvård

Föredragandens överväganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppförda anslagen Riksan-tikvarieämbetet:Förvaltningskostnader med 51 120000 kr, och Kulturmin­nesvård med 25 958000 kr. Riksantikvarieämbetet har föreslagit att medel för budgetåret 1988/89 anvisas under dessa anslag,

I budgetpropositionen 1987 (prop, 1986/87:100 bil, 10 s, 386) anmälde jag det översynsarbete om kulturminnesvården som bedrivits inom regerings­kansliet sedan år 1985. Bl.a. har en arbetsgrupp inom utbildningsdeparte­mentet presenterat betänkandet (Ds U 1987:9) Kulturminneslag -sammanförd och bearbetad lagstiftning om kulturminnen. Förslaget har remissbehandlats.

Beredningen av förslagen rörande kulturminnesvården är ännu inte av­slutad. Jag avser att föreslå regeringen att för riksdagen vid 1987/88 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om kulturmiljövård. I avvak­tan på att beredningen slutförs föreslår jag att anslagen förs upp med preliminärt beräknade belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet,

l.till Riksantikvarieämbetet:Förvaltningskostnader för budget­året 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 51 120000 kr,,

2, till Kulturminnesvård för budgetåret 1988/89 beräkna ett reser­vationsanslag av 25958000 kr,

F 33. Riksantikvarieämbetet:Uppdragsverksamhet

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr, för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen (omtryckt 1976:442) och som på uppdrag av statlig eller kom­munal myndighet eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift.

419


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Personal Plan

Kostnader Intäkter


126

15500000 15 500000


of.

of, of.


 


Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ)

Riksanfikvarieämbetet redovisar vissa synpunkter på-taxan för arkeolo­gisk uppdragsverksamhet. Det är enligt myndigheten bl, a, oskäligt att kostnader för RAÄ:s centraladministrafion skall ingå i de ersättningsbe­lopp som uppdragsgivarna får utge.

Föredragandens överväganden

En översyn av uppdragsverksamhetens taxa görs inom riksrevisionsver­ket. För budgetåret 1988/89 räknar jag inte med någon förändring av underlaget för taxan.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksadagen att

till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


420


 


Museer och utställningar F 34. Statens historiska museer


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


39282522 35251000 40401000


Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet och teknis­ka institutionen ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift att bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk fid och medeltid, Kungl. myntkabinettet skall belysa penning­väsendets historia från förhistorisk tid till nutid. Medelhavsmuseet skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten, Tekniska institutionen skall inom myndighetens verksamhetsområde utfö­ra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

Det åligger de tre museerna särskilt att inom sina resp, samlingsområden vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika sam­lingarna. Museerna skall också hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten, driva och stödja utställningar och annan pedagogisk verk­samhet samt lämna råd och information fill regionala och lokala museer.

Historiska museet är ansvarsmuseum för de delar av området kulturhis­toria som inte hör till verksamheten vid etnografiska museet eller stiftelsen Nordiska museet.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 

Personal

94

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

21264000

(19171000)

14430000

+ 2 351000

(+2260000)

+2817000

 

35694000

+5168000

Inkomster

 

 

Uppdragsverksamhet vid tekniska institutionen

443000

+     18000

Nettoutgift

35251000

+5150000


Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Myndigheten har beräknat besparingen enligt huvudförslaget för bud­getåret 1988/89 till 589000 kr. Detta innebär minskade lönemedel samt minskade medel för information och yttre verksamhet. Myndigheten föreslår att anslaget undantas från besparingen.


421


 


2,   Myndigheten föreslår att löne- och verksamhetsmedlen förstärks med     Prop. 1987/88:100
1346000 kr, bl, a, för fullgörande av ansvarsmuseiuppgifterna, för en     Bil. 10

fiänst vid medelhavsmuseet avseende islams konst och kultur samt för den yttre verksamheten vid kungl. myntkabinettet och medelhavsmuse­et.

3.   Myndigheten föreslår att kravet på inkomster av uppdragsverksamhet
vid tekniska institutionen tas bort och frigjorda medel anvisas för
bl. a. en fiänst för stenkonservering.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt huvudförslaget. Vidare förordar kulturrådet medel för en fiänst för isla-misk konst och kultur vid medelhavsmuseet.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fasfia-des inför budgetåret 1987/88, Jag har beräknat en medelstilldelning som -utöver sedvanlig pris- och löneomräkiiing - med 1 360000 kr, överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beräknat en särskild resurs för speciella planerings- och kontaktinsatser inom myndighetens verksamhetsområde samt beaktat behovet av medel för att medelhavsmu­seet skall kunna förstärka sina insatser i fråga om islams konst och kultur.

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposition (prop, 1986/87:97, KrU 21, rskr, 342) om de centrala museer­nas uppgifter och ansvar har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärk­ning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. museums anslag. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medelsfillskottet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 40401000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens historiska museer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40401 000 kr.

F 35. Statens konstmuseer

1986/87 Utgift           50581685

1987/88 Anslag         41 135000

1988/89 Förslag         51242000

För myndigheten gäller förordningen (1976:439) med instruktion för
statens konstmuseer,                                                                                               422


 


Myndigheten statens konstmuseer omfattar nationalmuseet, moderna museet och östasiatiska museet samt en förvaltningsenhet.

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstve­tenskapen. Museerna skall levandegöra äldre och nutida konstformer och deras samband med samhällets utveckling samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse.

Myndigheten har särskilda ansvarsuppgifter inom konstmuseiområdet.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden före år 1900, samt teckning, grafik och konsthantverk från äldre fid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi,

Östasiafiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre tid till nufid.

Förvaltningsenheten skall svara för administrativa ärenden inom myn­digheten samt fullgöra tekniska serviceuppgifter.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 

Personal

148,5

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

24655000

(23 221000)

16523000

+ 3796000

(+ 2486000)

+ 6313000

 

41178000

+ 10109000

Inkomster

 

 

Tavelkonservering

43000

+        2000

Nettoutgift

41135000

+ 10107000


Statens konstmuseer

1.   Den besparing som myndigheten har redovisat enligt huvudförslaget (-
743 000 kr.) inför nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en treårspe­
riod, föreslås fördelas med 552000 kr, på förevarande anslag och
191 000 kr, på myndighetens förvärvsmedel under anslaget Statliga mu­
seer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m, m. Myndighe­
ten föreslår att besparingarna effektueras bl. a. genom vakantsättning
av två teknikertjänster vid förvaltningsenheten och en halv fiänst vid
moderna museet. Vidare föreslår myndigheten vakantsättning av en
assistentfiänst vid fotografiska museet, en halvering av museets verk­
samhetsanslag samt därmed föranledd omplacering av personal från
fotografiska museet.

2.  Myndigheten begär 88000 kr. för en bibliotekariefiänst vid östasiatiska
biblioteket samt 36000 kr. för att täcka myndighetens kostnader för
anslutning till Statshälsan.


423


 


Statens kulturråd                                                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Kulturrådet anser att konstmuseerna bör undantas från besparingar enligt

huvudförslaget samt tillstyrker medel för bibliotekariefiänsten vid östasi­atiska biblioteket.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har giorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87, Jag har beräknat en medelstilldelning som -utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 2456000 kr, överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat behovet av en förstärkning av det östasiatiska biblioteket inom östasiatiska museet. Jag förutsätter att de besparingar som görs inte påverkar verksamheten vid fotografiska museet.

För fullgörande av sådana ansvarsupgifter som angavs i regeringens proposition om de centrala museernas uppgifter och ansvar (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr 342) har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärk­ning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp, museums anslag. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medelstillskottet.

I budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil.8, s, 136-137) avisera­de chefen för kommunikationsdepartementet en översyn av fiänstebrevs-rättssystemet. Som ett led i avvecklingen av fiänstebrevsrätten har postverket tillsammans med berörda myndigheter, bl.a, statens konstmu­seer, på uppdrag av regeringen under budgetåret 1986/87 utfört mätningar av postmängden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad chefen för finansdepartementet har anfört vid sin anmälan av avsnittet Särskilda frågor. Tjänstebrevsrätten kommer därför fr. o. m. den 1 juli 1988 att dras in för statens konstmuseer. Medel för myndighetens posthantering har i stället beräknats under anslaget och ingår i det tidigare redovisade medels­tillskottet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 51242000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstmuseer för budgetåret  1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 51 242000 kr.

424


 


F 36. Utställningar av svensk konst i utlandet                                   Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift                  1035513                  Reservafion 198 363

1987/88 Anslag                I 136000

1988/89 Förslag                1171000

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) har enligt sin instruktion (1986:539) till uppgift att anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst samt att vara det organ som enligt stadgar­na för nordiskt biennalråd har att planlägga och genomföra svenskt delta­gande i biennalutställningarna i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställnings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst I utlandet

Nämnden beräknar besparingen enligt huvudförslaget till 19000 kr. Om besparingen tas ut kommer detta att gå ut över den gemensamma budgeten för Finlands, Norges och Sveriges deltagande i Biennalen i Venedig år 1988. Nämnden anhåller om att bli undantagen från huvudförslaget samt föreslår att anslaget därutöver höjs med sammanlagt 150000 kr. Höjningen hänför sig till behov av ökade medel för bl.a, kommissariearvoden och utställningsersättning.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att nämnden undantas från besparing enligt huvud­förslaget samt tillstyrker att nämnden även nästa budgetår erhåller en förstärkning av anslaget med 50000 kr. för bl, a, utställningsersättning.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslaget och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1987/88, För nästa budgetår har jag beräknat en medelsökning till nämndens verksamhet som med 10000 kr, överstiger vad som följer av huvudförslaget. Anslaget bör föras upp med 1171 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret
1988/89 anvisa eft reservationsanlag av 1 171 000 kr.
                                                                    425


 


F 37. Livruslkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


15 927 578 14546000 15932000


För myndigheten gäller förordningen (1980:394) med instruktion för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet,

Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, skall belysa kulturhis­toria med anknytning till den forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd-och skattkamrarna och hovstallet.

Skoklosters slott skall belysa den kulturhistoria som har samband med slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. Samlingarna omfattar främst konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek,

Hallwylska museet skall belysa den kulturhistoria som har samband med Hallwylska palatset, dess användning och samlingar. Museets samlingar omfattar företrädesvis konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek och arkiv.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

46

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Konserveringsverksamhet

7932000

(7 383000)

6614000

135000

+  591000

(+  690000)

+  795000

+      5 000

 

14681000

+ 1391000

Inkomster

 

 

Konserveringsverksamhet

135 000

+      5000

Nettoutgift

14546000

+ 1386000

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1,  Myndigheten har inför nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en treårsperiod, beräknat sin besparing enligt huvudförslaget fill 218000 kr. Myndigheten begär att bli undantagen från besparingar,

2,         Medel begärs för överföring av det löneadministrativa arbetet inom myndigheten till kammarkollegiets redovlsningscentral alternativt för en halvtidsfiänst för löneadministrafion (+100000 kr.).


Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt huvudförslaget.


426


 


Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastia-. des inför budgetåret 1986/87, Vidare har jag beräknat en medelstilldelning som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 154000 kr, över­stiger vad som följer av huvudförslaget.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 15932000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 15 932000 kr.

F 38. Naturhistoriska riksmuseet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


40426196 38738000 43682000


För myndigheten gäller förordningen (1987:582) med instrukfion för naturhistoriska riksmuseet.

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och djurvärlden, universums och jordens uppbyggnad och utveckling samt människans biologi och naturmiljö. Museet är ansvarsmuseum för det naturhistoriska området. Inom museet finns en avdelning för publik verksamhet och en forskningsavdelning. Inom forskningsavdelningen finns ett laboratorium för isotopgeologi.

Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad för naturhistoriska riksmuseet. Etappen omfattar lokaler för publik verksamhet. Regeringen har i beslut den 15 maj 1986 bestämt att för planering av riksmuseets nya basutställningar skall gälla en planeringsram om totalt 50 milj, kr. i prisläget den 1 januari 1985, Planeringsramen avser en tioårig uppbyggnadsperiod, I beslutet uppdrog regeringen även åt bygg­nadsstyrelsen att projektera och utföra ombyggnad för ett polarmuseum vid riksmuseet som en första etapp av nämnda om- och tillbyggnad.


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

113

of.

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Laboratoriet för isotopgeologi

22820000

(21869000)

14 323000

1595000

+ 3217000

(+3 183000)

+ 1663000

+    64000

 

38738000

+4944000


427


 


Naturhistoriska riksmuseet                                                                         Prop. 1987/88:100

1.   Resurser för forskning har i likhet med vad som är fallet inom högskolan        '•  
undantagits från museets beräkning av besparing enligt huvudförslaget.
Besparingsförslaget som redovisats innebär en minskning med 132000

kr., vilket museet föreslår tas ut genom minskat materielanslag för museiavdelningen. Eftersom museets målsättning är att museet även under den förestående ombyggnadstiden skall kunna bedriva en aktiv utställningsverksamhet för att inte förlora kontakten med publiken före­slår museet att även den publika verksamheten undantas från huvud­förslaget. Konsekvensen av en fullt ut genomförd besparing medför att verksamheten med tillfälliga utställningar och vandringsutställningar måste helt inställas.

2.        Som förstärkning av samlingarnas vård föreslås att medel tillförs för att möjliggöra för museet att återbesätta fiänster som vakantsatts i sam­band med uttag av besparing enhgt huvudförslaget (+180000 kr.). Forskningsavdelningen bör även tillföras ytterligare medel för resor och anlitande av specialister (+150000 kr,),

3.        Museet som erhållit en ny ledningsorganisation begär att medel tillförs museet för arvode åt den numera helfidsfiänstgörande ordföranden samt sekreterarhjälp till denne (+490000 kr,),

4.        För förbättrad bevakning och service föreslår museet att två nya fiäns­ter inrättas samt begär medel för en förbättrad informafionsfunktion (+446000 kr.).

5.        Museet föreslår vissa överföringar av medel. Till detta anslag bör föras över 350000 kr. från anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområ­det och vidare 169000 kr. från anslaget Naturvetenskapliga forsknings­rådet m.m.för en fiänst som forskningsingenjör. Därutöver bör från detta anslag föras över till anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvalt­ningskostnader 135000 kr, för en fiänst som assistent (telefonist).

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att. museet undantas från besparingar enligt huvud­förslaget.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87. Vidare har jag beräknat en medelstilldelning som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 1515000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. I enlighet med myndighetens förslag har huvudförslaget tagits ut på anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m.

Naturhistoriska riksmuseet erhöll fr, o. m. den 1 juli 1987 en ny instruk­
tion. För att förstärka ledningsorganisationen vid myndigheten har styrel­
sens ordförande fr. o. m.den 1 oktober 1987 en fiänstgöring vid museet                              428


 


motsvarande helfid. De ökade administrativa kostnaderna vid myndighe-     Prop. 1987/88:100 ten bör belasta den ram som har avsatts för planeringen av museets nya     Bil. 10 basutställnjngar. Jag har beaktat detta vid min beräkning av förevarande anslag och anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. posten Naturhistoriska riksmuseet. Basutställningar.

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposition om de centrala museernas uppgifter och ansvar (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr. 342) har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförbruk­ning för vissa centrala mijseer. Somjag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. museums anslag. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medelsfillskottet.

Jag biträder museets förslag om vissa överföringar av medel. Sålunda har jag efter samråd med utbildningsministern beräknat att kostnaderna för en fiänst som forskningsingenjör, som för närvarande belastar anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet, i fortsättningen skall belasta föreva­rande anslag. Den telefonistfiänst som nu bekostas med medel över detta anslag bör i fortsättningen beräknas under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Anslaget till riksantikvarieämbetet kommer, som jag tidigare nämnt, dock inte att beräknas slutligt förrän i den särskilda proposition om kulturminnesvärd som beräknas läggas fram under våren 1988,

Beträffande frågan om om- och tillbyggnad av riksmuseet vill jag fram­hålla att det vore önskvärt att projektet kunde komma i gång inom den närmaste treårsperioden. Mot bakgrund av sysselsättningsläget i Stock­holm är det dock inte nu möjligt att ta ställning fill en igångsättning av projektet inom perioden.

Sfiftelsen Svenska omniteatern, som bildades år 1984 med riksmuseet som en av stiftelsebildarna, har redovisat förslag om en s. k. omniteater inkl. planetarieanläggning vid riksmuseet. Jag finner det angeläget att en sådan omniteater kommer till stånd i anslutning till den planerade om- och tillbyggnaden, etapp 2, för riksmuseet. Regeringen har därför genom beslut den 17 december 1987 givit riksmuseet vissa rikfiinjer för den fortsatta planeringen.

Hemställan

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 43 682 000 kr.

429


 


F 39. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

16773 881 16702000 17907000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


För myndigheten gäller förordningen (1965:698) med instruktion för statens sjöhistoriska museum. Enligt denna har museet till uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjö­fartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling ge­nom tiderna. Inom museet finns tre avdelningar, nämligen en dokumenta­tionsavdelning, en utställningsavdelning och en administrativ avdelning.

Regeringen har tillsatt en kommitté (U 1986:04) med uppdrag att pröva i vilken grad Wasavarvet i framtiden kan bli självfinansierat utan bidrag från staten. Utgångspunkten för uppdraget är att Wasavarvet skiljs från statens sjöhistoriska museum och att verksamheten i fortsättningen drivs som en självständig enhet i form av en stiftelse (Wasamuseet), Kommittén har att lägga fram sina förslag för regeringen före den 1 juli 1988. Vidare har regeringen gett byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra nybyggnad för re­galskeppet Wasa.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

60

of.

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

10131000 (9322000) 6571000

+ 1115000

(+  842000)

+    90000

 

16702000

+ 1205000


Statens sjöhistoriska museum

1. Museet framhåller att en besparing enligt huvudförslaget för budgetåret 1988/89 uppgår till 334000 kr. Fortsatta besparingar kan uppnås endast genom minskning av lönekostnaderna. Besparingen medför en fortsatt minskning av museets personal med ytterligare två årsarbetskrafter. Redan tidigare har fem fiänster vakantsatts som resultat av hittills gjorda besparingar. För närvarande pågår arbetet med det nya Wasa­museet och en delning av den nuvarande institutionen kan bli aktuell. Sedan många år finns ett uppdämt behov av att helt och hållet bygga om sjöhistoriska museets 20—40 år gamla basutställningar. Vid en delning av myndigheten måste det finnas tillräckligt med personalresurser kvar inom organisationen för att sjöhistoriska museet skall kunna fungera. De personalnedskärningar som måste bli följden av fortsatta besparing­ar slår undan grunden för sjöhistoriska museet att fungera som en självständig enhet. Myndigheten förutsätter mot bakgrund av de fram­förda skälen att museet inte underkastas några besparingar.


430


 


2.         Museet begär 380000 kr, för att möjliggöra bottenbehandling av musei-     Prop. 1987/88:100 fartygen.       Bil. 10

3.         För täckande av merkostnader till televerket i samband med anslutning till ny telefonväxel begär museet 25 000 kr. och för kostnader för anslut­ning till Statshälsan 17000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att museet undantas från besparingar enligt huvud­förslaget.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87. Vidare har jag beräknat en medelstilldelning som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 530000 kr. över­stiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat följande,

I budgetproposifionen 1986 (prop, 1985/86:100 bil, 8, s, 136-137) avisera­de chefen för kommunikationsdepartementet en översyn av fiänstebrevs-rättssystemet. Som ett led i avvecklingen av fiänstebrevsrätten har postverket tillsammans med berörda myndigheter, bl.a. statens sjöhisto­riska museum, på uppdrag av regeringen under budgetåret 1986/87 utfört mätningar av postmängden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad chefen för finansdepartementet har anfört vid sin anmälan av avsnittet Särskilda frågor. Tjänstebrevsrätten kommer därför fr. o, m. den 1 juli 1988 att dras in för sjöhistoriska museet. Medel för myndighetens posthantering har i stället beräknats under anslaget och ingår i det tidigare redovisade medelstillskottet.

Jag avser att senare föreslå regeringen att museets förslag om medel till bottenbehandling av museifartygen skall överlämnas till statens kulturråd för prövning och avgörande.

Den kommitté (U 1986:04), som tillsatts med uppgift bl, a, att förbereda bildandet av en stiftelse m, m, för ett nytt Wasamuseum och att söka investeringsmedel utanför statsbudgeten för den nya museibyggnaden, kommer att lägga fram sina förslag till regeringen senast den 1 juli 1988, För att byggandet av det nya museet skall kunna fortgå under nästa budgetår har medel beräknats härför under sjunde huvudfiteln, anslaget Investeringar m, m.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17907000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum:Förvaltningskostnader för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17907000 kr.                                  431


 


F 40. Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87'Nettoinkomst 1730217
1987/88 Anslag                1 000

1988/89 Förslag               1 000


Reservation


6267921


Anslaget används enligt en av regeringen fastställd stat. Inkomster av inträdesavgifter, försäljningsmedel, gåvomedel och övriga inkomster vid Wasavarvet tillgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

19

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

1, Dokumentation, föremålsvård, försäljningsverksamhet m, m.

7400000

-3000000

Inkomster

 

 

2, Inkomster vid Wasavarvet

7399000

-3000000

Netioutgift

1000

of.

Statens sjöhistoriska museum

Under budgetåret 1988/89 kommer Wasavarvet att hållas öppet för allmän­heten under några sommarmånader. Genom det begränsade öppethållan­det beräknar museet ett bortfall av intäkter med 3,2 milj, kr. Samtidigt med dessa minskade intäkter kommer arbetet med Wasamuseets basutställ­ningar att medföra väsentligt ökade kostnader. Kostnaderna för dessa nya basutställningar avser museet kunna delfinansiera genom att utnytfia för detta ändamål reserverade medel, Samma förhållande kommer även att gälla för budgetåret 1989/90, Föratt kunna fullfölja de planerade basutställ­ningarna till det nya Wasamuseet begär därför museet kompensation för föriorade inkomster under budgetåret 1988/89 med 3,2 milj, kr.


Föredragandens överväganden

Under de två närmast kommande budgetåren kommer Wasavarvet att ha ett begränsat öppethållande för allmänheten på grund av byggandet av det nya Wasamuseet, Inkomsterna vid Wasavarvet beräknas därigenom kom­ma att starkt begränsas. För att trots detta möjliggöra för sjöhistoriska museet att fullfölja arbetet med de planerade basutställningarna för det nya museet har jag för budgetåret 1988/89 beräknat 3 milj. kr, som kompensa­tion för nämnda inkomstbortfall. Medlen bör av budgettekniska skäl be­räknas under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m,.


432


 


Hemställan

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum:Underhållskostnader m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

F41. Etnografiska museet


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


15 746085 14651000 14825 000


För myndigheten gäller förordningen (1966:265) med instruktion för etnografiska museet. Enligt denna skall museet främja kunskapen om främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska och har inom sitt verk­samhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 

Personal

26

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6230000 (5479000) 8421000

+ 1012000

(+  981000)

-  838000

 

14651000

+   174000

Etnografiska museet

1,        För nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en treårsperiod, beräk­nas besparingen enligt huvudförslaget till 244000 kr. Museet begär att denna återtas.

2,        Museet begär sammanlagt 1 135 000 kr, för bl, a, två assistentfiånster, en museilektorsfiänst, en fiänst inom utställningsavdelningen och en peda­gogisk fiänst inom Tre generationers verkstad,

3,        Medel begärs för datoranskaffning och programutveckling, ADB-utbildning samt konservering (+340000 kr,).

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att museet undantas från besparingar enligt huvud­förslaget.


Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastlades inför budgetåret 1986/87, Jag har beräknat en medelstilldelning


433


28    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 732000 kr,, överstiger vad som följer av huvudförslaget och därvid bl, a. beaktat behovet av medel för ADB-utveckling och utbildning m. m.

Den förslagsvis betecknade anslagsposten för lokalkostnader har jus­terats med hänsyn till att museet fr. o. m. budgetåret 1988/89 inte längre kommer att utnytfia de fillfälliga lokaler på Skeppsholmen som museet hittills disponerat.

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposition (prop. 1986/87:97, KrU 21, rskr. 342) om de centrala muse­ernas uppgifter och ansvar har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsför­stärkning för vissa centralmuseer. Som jag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp. muse­ums anslag. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det totala medels­tillskottet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14825 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 14825000 kr.

F 42. Arkitekturmuseet

 

1986/87 Utgift

2261591

1987/88 Anslag

2 054000

1988/89 Förslag

2 582 000

För myndigheten gäller förordningen (1978:245) med instruktion för arkitekturmuseet. Enligt denna skall museet belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggelseforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhället och samhällsplaneringen.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Personal

5,5

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1514000

(1273000)

540000

+ 348000

(+325 000)

+ 180000

 

2054000

+528000


434


 


Arkitekturmuseet                                                                                   Prop. 1987/88:100

1.      För nästa budgetår, vilket utgör det andra året i en treårsperiod, beräknas besparingen enligt huvudförslaget till 31000 kr. Museet begär att bli undantaget från besparing.

2.      .Museet föreslär i ett utvecklingsalternafiv inrättandet av bl, a. en ny fiänst som intendent samt utökat anslag för förvaltningskostnader (+450000 kr,).

3.      För nytillkommande lokaler begär museet 60 000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker inrättandet av en intendentfiänst samt förordar att museet undantas från besparingar.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1987/88. Jag har beräknat en medelstilldelning som -utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 374 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat behovet av medel för förstärkning av verksamheten samt för ett nytt bergrumsarkiv.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2582000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkitekturmuseet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 2 582 000 kr,

F 43. Statens musiksamlingar

1986/87 Utgift           14487169

1987/88 Anslag         13871000

1988/89 Förslag         14595000

För myndigheten gäller förordningen (1981:504) med instruktion för statens musiksamlingar.

Statens musiksamlingar omfattar institutionerna musikbiblioteket och musikmuseet, en enhet för dokumentafion samt ett gemensamt kansli.

Statens musiksamlingar, som är en central myndighet på musikens om­råde, skall främja musiken, musikintresset och musikvetenskapen.

Musikbiblioteket skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som sär­skilt rör musikalier, musiklitteratur samt annat som hör fill biblioteksverk­samheten.

Musikmuseet skall fullgöra de uppgifter som särskilt rör musikinstru­
ment, musikalisk uppförandepraxis samt folklig musikkultur,                                            435


 


Enheten för dokumentation skall fullgöra de uppgifter som rör dokumen-     Prop. 1987/88:100 tations- och informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskt     Bil. 10 musikliv.


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

34,5

of.

7857000 (7172000) 6014000

+835000

(+804000)

-111 000

13871000

+724000


Statens musiksamlingar

1.        Myndigheten har inför nästa budgetår, vilket utgör det sista året i en treårsperiod, beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 281000 kr., varav 51000 kr.föreslås belasta anslaget Statliga museer:Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. Myndigheten begär att besparingen återtas.

2.   Myndigheten begär 230000 kr. för övertalig personal, 90000 kr. för en halv intendentfiänst samt 60000 kr, för förvaltningskostnader.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att myndigheten undantas från besparingar enligt huvudförslaget samt tillstyrker medel för en halv intendenttjänst.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har giorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87. Jag har beräknat en medelstilldelning som -utöver sedvanlig pris- och löneomräkning — med 642 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget. Jag har därvid beaktat behovet av en för­stärkning av lönemedlen. Jag har vidare beaktat att anslaget bör beräknas med hänsyn fill att det skall täcka helårskostnaden för den biblioteks­verksamhet som musiksamlingarna har övertagit från regionmusiken. Jag hänvisar i detta sammanhang.till vad jag tidigare har anfört vid min anmä­lan av anslaget till Svenska rikskonserter.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14595000 kr,


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens musiksamlingar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14595000 kr.


436


 


F 44. Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


8352979 10506000 13442000


Reservation


721182


Från anslaget betalas kostnader för följande museer och ändamål.

Statens konstmuseer för utställningar och allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av samlingarna samt för inköp av konst av nu levande svenska konstnärer.

Naturhistoriska riksmuseet för materiel m. m. samt för uppbyggnad av nya basutställningar.

Statens musiksamlingar för bokinköp, utställningar, allmänkulturell verksamhet samt underhåll och ökande av samlingarna.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Statens konstmuseer

3460000

+   133000

Naturhistoriska riksmuseet

 

 

Materiel m, m.

1138000

-    59000

Basutställningar

5140000

-   158000

Statens musiksamlingar

768000

+    20000

Statens sjöhistoriska museum

-

+3000000

 

10506000

+2936000

Statens konstmuseer

Myndigheten har under anslaget Statens konstmuseer beräknat en bespa­ring enligt huvudförslaget. Om besparing tas ut bör detta delvis ske under förevarande anslag (- 191 000 kr,).

Naturhistoriska riksmuseet

Museet har under förvaltningsanslaget redovisat sin beräkning av huvud­förslaget. Om besparing tas ut på utställningsverksamheten bör det belasta detta anslag (-132000 kr.).


Statens musiksamlingar

Myndigheten har under förvaltningsanslaget redovisat sin beräkning av huvudförslaget. Om besparing tas ut bör en del av denna belasta förevaran­de anslag (-51000 kr.).


437


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Konsekvenserna av huvudförslaget har i enlighet med myndigheternas förslag för naturhistoriska riksmuseet i sin helhet och för statens konstmu­seer och statens musiksamlingar delvis beräknats under detta anslag,

Somjag tidigare har anfört vid min anmälan av naturhistoriska riksmuse­ets förvaltningsanslag bör vissa ökade administrativa kostnader till följd av förstärkt ledningsorganisation vid museet bekostas inom den ram som avsatts för planeringen av museets nya basutställningar. Medel för att täcka dessa kostnader har därför beräknats under förvaltningsanslaget. Jag har beaktat detta vid min beräkning av förevarande anslag.

Vid min anmälan av anslaget Statens sjöhistoriska museum: Underhålls­kostnader m, m, har jag redovisat behovet av att särskilda medel tillförs verksamheten vid Wasavarvet som kompensation för inkomstbortfall i samband med ombyggnadsarbeten. Ett belopp om 3 milj, kr, bör för detta ändamål föras upp som en särskild anslagspost under förevarande anslag. Beloppet bör ha karaktären av engångsanvisning.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13442000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till StatUga museer: Vissa kostnaderför utställningar och sam­lingar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 13442000 kr.

F 45. Bidrag till Nordiska museet

1986/87 Utgift           43 734738

1987/88 Anslag         37828000

1988/89 Förslag         42714000

För Stiftelsen Nordiska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 14 maj 1981.

Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområ­de som — med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer - omfattar arbete och liv i Sverige frän 1500-talet till nufid, samt jämförande material från andra länder, främst de nordiska.

Museet är en stiftelse fill vilken utgår statligt driftbidräg. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av regeringen.

Nordiska museet har sju avdelningar. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård samt Kulturarvet i Falun,

Nordiska museet är ansvarsmuseum för de delar av området kulturhisto­ria som inte hör till verksamheten vid historiska museet eller etnografiska museet.

438


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


 

Personal

144

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

26 841000

(23415 000)

13 894000

+ 3 204000

(+3 111000)

+ 1727000

 

40735000

+4931000

Inkomster

 

 

Entré- och visningsavgifter, försäljning

m, m. Fondavkastning och hyror Kulturarvet i Falun

1606000

1 128000

173000

of,

+    45000

of.

 

2907000

+    45000

Nettoutgift

37828000

+4886000

Nordiska museet

 

 

1,         Då museet under de två föregående budgetåren uppfyllt besparings­kraven för innevarande treårsperiod, har museet för nästa budgetår, vilket är det sista i perioden, inte beräknat någon besparing,

2,    För utställningsverksamhet, försäkringskostnader, lokalvård samt handläggning av utförselärenden begär museet en anslagshöjning med sammanlagt 2 milj, kr,

3,    På grund av vikande publiktillströmning till museet samt minskade intäkter vid Kulturarvet i Falun begär museet att inkomstkraven i verksamheten minskas med sammanlagt 333000 kr.


Föredragandens överväganden

Någon minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har inte gjorts, dä museet under de två närmast föregående budgetåren redan fullgjort bespa­ringskraven enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87,

För fullgörande av sådana ansvarsuppgifter som angavs i regeringens proposifion (prop, 1986/87:97, KrU 21, rskr, 342) om de centrala museer­nas uppgifter och ansvar har i innevarande års budget under anslaget Utvecklingsverksamhet inom museiområdet beräknats en medelsförstärk­ning för vissa centralmuseer, Somjag angav i propositionen var avsikten att medlen i fortsättningen skulle beräknas under resp, museums anslag. Jag har beaktat detta vid min beräkning av förevarande anslag, I övrigt har jag räknat med en förstärkning av anslaget på 100000 kr, för utställnings­verksamhet m. m.

Riksantikvarieämbetet har i en skrivelse till regeringen anmält behovet av att införa en avgiftsbeläggning av den prövning som vissa s, k, till­ståndsmyndigheter har att utföra till följd av bestämmelserna i lagen


439


 


(1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål.  Av     Prop. 1987/88:100 skrivelsen framgår att de ökade arbetsuppgifterna till följd av den nya     Bil. 10 lagstiftningen i första hand har kommit att åvila Nordiska museet. Jag avser att behandla frågan i anslutning till den särskilda proposition om kulturmiljövården som planeras till våren 1988.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 42714000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl Nordiska museet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 42714000 kr,

F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum

1986/87 Utgift            9328256

1987/88 Anslag           8677000

1988/89 Förslag         10908000

För Stiftelsen Sveriges Tekniska museum gäller stadgar som har fast­ställts av regeringen den 15 november 1984, då museets namn ändrades till det nuvarande.

Enligt stadgarna skall museet belysa utvecklingen inom ingenjörskons­ten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.

Sveriges Tekniska museum är en stiftelse till vilken utgår statligt drift­bidrag. Enligt den stat som fastställts av regeringen för innevarande bud­getår täcker statsbidraget drygt 70% av utgifterna för driften. Inkomsterna i övrigt härrör främst från bidrag från näringslivet och museets vänför­ening. 1 stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av regeringen.

Kostnaderna för skötseln av Telemuseet täcks av ett anslag från Te­leverket,

440


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Personal

Anslag

Utgifter


30


of.


 

Förvahningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Kostnader för Telemuseet Till regeringens disposition

9794000

(6178000)

1954000

290000

+   747000 (+  630000) +  353000 +    76000 + 1400000

 

12038000

+2576000

Inkomster

 

 

Entré- och visningsavgifter samt

försäljning m, m. Bidrag från näringslivet, museets

vänförening m, m. Ersättning från Telemuseet

911000

2160000 290000

+    98000

+   171000 +    76000

 

3361000

+  345000

Nettoutgift

8677000

+ 2231000

Sveriges Tekniska museum

1,   Museet har inför nästa budgetår, vilket är det sista i en treårsperiod,
beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 135000 kr.

2.   För vård och dokumentation av luftfartssamlingarna och visning av
Ösjöfors handpappersbruk begär museet 290000 kr. Museet föreslår
vidare restitution av de medel som hålls inne för att täcka ett tidigare
underskott i verksamheten (+ 165 000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att museet undantas från besparingar enligt huvud­förslaget.


Översyn av verksamheten vid Sveriges Tekniska museum

En särskild utredare (byggnadsrådet Harry Törnqvist) har på uppdrag av styrelsen för Sveriges Tekniska museum sett över vissa frågor rörande museets fortsatta verksamhet. Resultatet redovisas i promemorian (Ut­bildningsdepartementet Rapport Nr 3 1987) Sveriges Tekniska museum -utökade resurser och önskvärd verksamhet, vilken den 21 oktober 1987 överlämnats till utbildningsdepartementet. Rapporten har varit föremål för behandling i museets styrelse, som anslutit sig till redovisade motiv och förslag om den framtida verksamhetsutformningen.

I rapporten konstateras att museets huvudproblem är svagheter i organi­sationen, behov av utökad verksamhet samt bristande ekonomiska resur­ser. Rapportens syfte har varit att föreslå åtgärder för att säkerställa museets framfida drift, precisera ansvarsförhållandet mellan staten och


441


 


näringslivet samt bidra fill att fastlägga museets verksamhetsinriktning,     Prop. 1987/88:100 Sammantaget bör förslagen kunna medverka till en uppgörelse mellan     Bil. 10 staten och näringslivet angående fördelningen av de ekonomiska insatser­na i museet på längre sikt.

Utredaren föreslår att den nuvarande styrelsen ersätts av en huvudman-nainstitutipn om högst fiugo ledamöter samt en styrelse bestående av nio personer. Huvudmännen skall ha överinseende över sfiftelsens verksam­het, ha att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen och museidirektören och utgöra valkorporation, I styrelsen skall regeringen utse fyra ledamöter och huvudmännen fyra, Museidirektören är självskriven ledamot. Ordföran­den i styrelsen bör utses av regeringen efter förslag från styrelsen.

När det gäller verksamhetens innehåll noterar utredaren det inom muse­et pågående arbetet med att definiera och precisera verksamhetsinriktning­en utifrån det målprogram som år 1986 redovisades för regeringen. Beho­vet av att aktualisera befinfiiga basutställningar påpekas, men i rapporten betonas framför allt det angelägna i att museet utvecklar sin science-center verksamhet, vars omfattning hittills varit blygsam. Den dynamik som inryms och utvecklas i sådan verksamhet uppfyller i hög grad ett av den statliga kulturpolitikens delmål, nämligen det om aktivitet och självverk­samhet.

Science-center verksamheten, som i sin nuvarande utformning främst är anpassad för barn och ungdom, utgör en betydelsefull länk i utbildnings­kedjan och kan på sikt bl.a. medverka till återväxten av forskare och tekniker. Den nuvarande verksamheten bör utökas och fördjupas inom särskilda ämnesområden.

Målsättningen är att science-centerverksamheten skall stödja, komplet­tera och berika museets ordinarie verksamhet och utvecklas till en med denna integrerad enhet. Utformningen bör göras sä att större mångfald och variafionsrikedom skapas. Projektet fordrar ökad medelstilldelning och utökade lokaler.

Sedan 1960-talets mitt har vetenskapliga och tekniska centra för allmän­heten vuxit fram över hela världen. Ursprunget finns i USA, men har successivt kommit att uppföras även i Europa, Målsättningen för sådana centra är att på ett populärt och intresseväckande sätt för olika målgrupper presentera teknik, teknisk forskning och utveckling och dess tillämpningar inom industri och näringsliv. Förberedelserna för ett "tekniskt-industriellt centrum" av detta slag är mycket omfattande öch utredaren föreslår att Sveriges Tekniska museum engagerar universitet, forskningsinstitufioner och -nämnder samt näringslivet för att delta i innehållsplanering och utfö­rande av ett centrum vid museet.

I syfte att skapa ekonomiska möjligheter för museet att utveckla sin
verksamhet föreslår utredaren att näringslivets bidrag till museets drift
höjs från nuvarande 2 milj, kr. till 5 milj, kr. Staten föreslås överta museets
huvudbyggnad, vilket innebär en årlig kostnad av 4 milj.kr., svara för
hyreskostnader för utvidgad science-centerverksamhet med 480000
kr. samt höja verkamhetsbidraget rned I milj. kr. Slufiigen föreslår utreda­
ren i rationaliseringssyfte ett utvidgat tekniskt-administrafivt samarbete
mellan statens sjöhistoriska museum, etnografiska museet och Sveriges                             442

Tekniska museum.


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Huvudförslaget m.m.                                                                           "''■ '■

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87. Jag har vidare i enlighet med vad jag angav i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 419) beräknat en minskning av anslaget med 165000 kr. för att täcka fidigare uppkommet underskott i verksamheten.

Framtida verksamhet vid Sveriges Tekniska museum

En särskild utredare har sett över vissa frågor rörande verksamheten vid Sveriges Tekniska museum och lämnat förslag till framtida organisation, inriktning och finansiering. Förslagen syftar till att organisatoriskt och ekonomiskt precisera ansvarsförhållandet mellan staten och näringslivet samt att ge vissa riktlinjer för museiverksamhetens utveckling mot ett starkare inslag av s. k. science-centerverksamhet. Enligt förslaget skall staten och stiftarorganisationerna ha lika många ledamöter i museets sty­relse. Statens ökade åtagande skall bestå i att från museistiftelsen överta museets huvudbyggnad och därmed följande kostnader och lokalkostna­derna för den utökade science-centerverksamheten. Därtill bör staten öka verksamhetsanslaget med 1 milj.kr. Näringslivets motprestation föreslås ligga i en höjning av verksamhetsbidraget med 3 milj. kr.

Ett genomförande av utredarens förslag kräver en förhandlingslösning mellan staten och företrädare för näringslivet. Jag är för egen del beredd att tillstyrka förslaget och har för ändamålet beräknat ett belopp om 1,4 milj. kr., till vilket kommer de kostnader som följer med ett stafiigt överta­gande av museets huvudbyggnad. I avvaktan på en överenskommelse med näringslivet om i förslaget ingående principer och ekonomiska åtaganden bör beloppet stå till regeringens disposition. Skulle det visa sig att intresset från näringslivets sida att medverka i detta utvecklingsarbete är mindre än vad utredaren har utgått ifrån räknar jag med att statens åtaganden får anpassas härtill.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges Tekniska museum för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10908000 kr.

F 47. Bidrag till Skansen

1986/87 Utgift           10898164

1987/88 Anslag         12201000

1988/89 Förslag         12538000

För Stiftelsen Skansen gäller stadgar som fastställts av regeringen den 1
mars 1984. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm till uppgift                          443


 


att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör Biologiska museet. Ordföranden i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Stockholms läns landsfing och två av Nordiska museet,

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 84, rskr. 202) regleras frågor om bidrag fill Skansen, Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966-1970 täcks till 40% av staten och till 60% av kommunen. Avtalet är sedermera förlängt och gäller så länge det inte sagts upp. Förutom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40% av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten-och avloppsledningar, elektriska installationer m.m. Kommunen svarar för resterande 60% av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting har den 5 maj 1982 träffat ett avtal med innebörd att landsfinget fr.o. m.den 1 januari 1983 träder i kommunens ställe i det mellan kommunen och staten år 1968 träffade avtalet. Avtalets innebörd bibehålls i övrigt oförändrad. Efter bemyndigande av riksdagen har regeringen genom beslut den 1 mars 1984 godkänt ändringen.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst- och utgiftsstat för år 1988. Enligt denna erfordras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 10325000 kr., medan tillskottet från Stockholms läns landsting beräknas till 15487000 kr. Av det staUiga bidraget har 4544000 kr. anvisats för första halvåret 1988.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Beräkning av driftunderskott för Skansen

 

 

1987

1988

1989

 

Stat

Stat

Skansen förslag

Egna inkomster

20270000

20270000

19207000

Utgifter

42326000

46082000

47971000

därav löner, pensioner

 

 

 

m.m.

(31593000)

(34920000)

(34948000)

Driftunderskott

22056000

25812000

28764000

därav staten

(8822000)

(10325000)

(11506000)

därav Stockholms läns

 

 

 

landsting

(13234000)

(15487000)

(17258000)


444


 


Staisbidragsberäkning_______________________________________________      Prop. 1987/88:100

Andra halvåret 1988                                   Bil. 10

och första halvåret 1989

 

 

Föredraganden

Driftunderskott

11312000

därav andra halvåret 1988

(5781000)

därav första halvåret 1989

(5 531000)

Investeringsbidrag till

 

kulturhistoriska byggnader

736000

Investeringsbidrag till övriga

 

gemensamma anläggningar

490000

Statsbidrag 1988/89

12538000

Statsbidrag 1987/88

12201000

Förändring 1988/89                                     + 337000

Skansen

1,   Skansen beräknar att antalet besök under år 1987 kommer att uppgå till
ca 1,7 miljoner, vilket innebär en minskning med ca 80000 besök i
förhållande till år 1986.

2,         Utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar begär Skansen bl, a, medel för två fiänster och uppräkning av medlen till anläggningar och fasfigheter (+785000 kr,),

3,    Det är stiftelsens förhoppning att investeringsanslagen räknas upp så att en genomgripande upprustning av friluftsmuseets mångfald av anlägg­ningar och byggnader kan ske samt att nödvändiga nyinvesteringar kan genomföras.

För kulturhistoriska byggnader beräknar stiftelsen ett bidragsbehov om 1350000 kr, och för gemensamma anläggningar ett bidragsbehov frän staten om 920000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid godkännandet av inkomst- och utgiftstat för år 198.8 har på utgiftssidan beräknats kompensation för löne- och kostnadsutvecklingen medan in­komstsidan har förts upp med ett oförändrat belopp om 20270000 kr. Det sistnämnda med hänsyn till att Skansen under de senaste åren har måst kännas vid en minskad piibliktillströmning med ca 500000 färre besök jämfört med år 1983, Statsbidraget för att täcka väntat underskott för år 1988 har beräknats fill 10325000 kr,

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har jag för nästa budgetår beräknat 736000 kr. För investeringsbidrag fi/l gemensam­ma anläggningar har jag för statens del beräknat 490000 kr.

Till sädana investeringar som landsfinget helt bekostar har, enligt vad jag inhämtat, beräknats ett belopp av 736000 kr, för år 1988,

Under anslaget för innevarande budgetår ingår en engångsanvisning för
utbyte av den gamla rulltrappan. Vid min beräkning av medelsbehovet för
nästa budgetår har jag utgått ifrån att anslaget skall minska med ett belopp
motsvarande denna engångsanvisning.
                                                                                                        445


 


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Skansen för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 12538000kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


F 48. Bidrag till vissa museer


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


12818000 12 366000 16371000


Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Arbetets museum. Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Marionetteatern för teaterns museiverksamhet, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet. Strindbergsmuseet och Zornsamlingarna,

 

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Arbetets museum

 

Föredraganden .

1,

5000000

of.

2,

Dansmuseet

2419000.

+   210000

3,

Drottningholms teatermuseum'

3111000

+  299000

4,

Marionetteatern

160000

+      5000

5,

Cari och Olga Milles Lidingöhem

570000

.+  224000

6,

Strindbergsmuseet

262000

+    23000

7,

Thielska galleriet

680000

+    68000

8,

Zornsamlingarna

164000

+      5000

9,

Föremälsvärd 1 Kiruna

-

+ 3 171000

 

 

12366000

+4005000

' För stiftelsens föreställningsverksamhet utgår bidrag från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.


2,  Stiftelsen Dansmuseifonden

Sfiftelsen begär att Dansmuseet utöver uppräkning av bidraget för löne-och prisförändringar erhåller en ökning med 300000 kr, för att möjliggö­ra viss förstärkning av verksamheten,"

3,  Stiftelsen Drottningholms teatermuseum                              ■'

Förutom kompensation för pris- och löneförändringar, begär stiftelsen 170000 kr, för en heltidsfiänst som biblioteksassistent.

5. Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem

Utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar begär stiftel­sen 175000kr, för personalkostnader,

7, Stiftelsen Thielska gaUeriet

Stiftelsen begär förutom kompensation för automatiska kostnadsök­ningar 50000 kr, för tavelrestaurering,

9, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har funnits sedan den 1 juli 1986, För

uppbyggnadsskedet har anslagits totalt 6 milj. kr. från industridepartemen-


446


 


tet och malmfältsdelegafionen. 1 enlighet med vad som uttalades i proposi-     Prop. 1987/88:100 fionen (1984/85:115 s.  123-124) om regional utveckling och utjämning     Bil. 10 skall bidrag till stiftelsens verksamhet fr.o.m, den 1 juli 1988 utgå från anslag inom kultursektorn.

Stiftelsen skall ha hand om vård och konservering av museiföremål, böcker och arkivalier. Stiftelsen kommer att utföra arbeten för statens historiska museer, riksarkivet, kungl. biblioteket och andra statliga och kommunala arkiv och kulturinstitutioner.

Styrelsen för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna anhåller för nästa budget­år om ett bidrag på 3,3 milj, kr, för den fortsatta uppbyggnaden och driften av stiftelsens verksamhet.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslaget beräknat en förstärkning för Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem om 181 000 kr.

Stiftelsen Föremälsvård i Kiruna är under uppbyggnad för att starta sin verksamhet den 1 juli 1988. Härigenom får statens historiska museer, riksarkivet, kungl, biblioteket samt andra statliga och kommunala arkiv och kulturinstitutioner väsentligt förbättrade möjligheter att bevara sina samlingar för framtiden. Uppbyggnaden har bekostats med medel frän industridepartementet och malmfältsdelegationen. Fr, o, m, budgetåret 1988/89 bör bidrag till stiftelsens verksamhet redovisas under utbildnings­departementets huvudtitel. Jag beräknar ett bidrag om 3 171000 kr. för verksamheten vid Stiftelsen Föremåls vård 1 Kiruna för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 16371000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 16371000 kr:

F 49. Bidrag till regionala museer

1986/87 Utgift           38173 905

1987/88 Anslag         36281000

1988/89 Förslag        40832000

Statsbidrag utgår - enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer - till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är                          447


 


det antal grundbelopp som varje är fastställs för museerna. Enligt beslut av     Prop. 1987/88:100 regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp för     Bil. 10 budgetåret 1987/88 har fastställts till 489. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt beräknats till 147 300 kr. Statens kulturråd för­delar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättiga­de till statsbidrag.

Bidragsunderlaget för varje museum motsvaras i första hand av summan av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsun-deriaget.

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1987/88

Museum                                                                       Beslutad

fördelning

Stockholms läns museum                                             12

Upplandsmuseet                                                          15.

Södermanlands museum                                               18

Östergötlands länsmuseum                                           15

Jönköpings läns museum                                              15

Smålands museum                                                        12

Kalmar läns museum                                                    16

Gotlands fomsal                                                           14

Blekinge museum                                                          11.

Kristianstads länsmuseum                                            20

Kulturhistoriska museet i Lund                                   34

Malmö museer                                                              27

Hallands länsmuseer                                                     15

Bohusläns museum                                                       15

Göteborgs museer                                                         82

Älvsborgs länsmuseum                                                 16

Skaraborgs länsmuseum                                               14

Värmlands museum                                                      II

Örebro läns museum                                                     15

Västmanlands läns museum                                          12

Dalamas museum                                                         17

Länsmuseet I Gävleborgs län                                       16

Länsmuseet-Murberget                                                13

Jämtlands läns museum                                                20

Västerbottens museum                                                 19

Norrbottens museum                                                   15

489

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår ett fullföljande av den i 1986 års budgetproposition aviserade utbyggnaden av antalet grundbelopp med resterande 15 grundbe­lopp för budgetåret 1988/89. Kulturrådet begär därutöver fyra nya grund­belopp till Malmö museer och sju nya grundbelopp till Göteborgs museer enligt förslag i kulturrådets utredning om de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende. Totalt begär kulturrådet alltså 26 nya grundbelopp fill de regionala museerna för budgetåret 1988/89.

Anslaget Bidrag till regionala museer föreslås öka med 3017000 kr.,
varav 1 088000 kr. utgör kompensation för kostnadsökningar och 1 929000
kr, avser reforminsatser. Rådets beräkning av reformkostnaden bygger på
en statlig kostnad om 74200 kr, per grundbelopp,
                                                                                     448


 


Helsingborgs kommun har anhållit att Helsingborgs museum skall för-     Prop. 1987/88:100 klaras berättigat till statligt stöd för sin regionala verksamhet och att     Bil. 10 museet tilldelas statsbidrag budgetåret 1988/89, Statens kulturråd har ytt­rat sig över framställningen.

Föredragandens överväganden

Riksdagen fattade år 1986 på mitt förslag beslut om en treårig utbygg­nadsplan fr, o, m. 1986/87 som syftar till att bygga ut statsbidraget till de mindre länsmuseerna (prop, 1985/86:100 bil. 10, KrU 18, rskr 192). Denna utvecklingsplan bör nu fullföljas.

Jag beräknar under detta anslag en ökning med 15 grundbelopp, vilka i första hand bör fördelas mellan de små museerna. Det totala antalet grundbelopp kommer sålunda att för nästa budgetår uppgå till 504. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har jag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 147 300 kr., av vilket statsbidrag utgår med 55%.

Helsingborgs kommun har anhållit att Helsingborgs museum skall för­klaras berättigat till statligt stöd. Statens kulturråd har i sitt yttrande avstyrkt framställningen. Jag delar kulturrådets uppfattning och är därför inte beredd att tillstyrka framställningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40 832 000 kr.

F 50. Riksutställningar

1986/87 Utgift           20878467              Reservation                 318926

1987/88 Anslag         20880000

1988/89 Förslag         22125000

Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar (KRFS 1978:5) till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommu­nala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Riksutställningar

1, Riksutställningar har inför nästa budgetår, vilket utgör det sista i en
treårsperiod, beräknat sin besparing enligt huvudförslaget till 370000
kr. Riksutställningar yrkar att stiftelsen undantas från besparingar,                               449

29    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


2, Förutökadserviceochrådgivningsamtförettinformations-ochdoku-     Prop. 1987/88:100 mentationscentrum för utställningsområdet begär Riksutställningar     Bil. 10 750000 kr,

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att Riksutställningar undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

En planenlig minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 har gjorts enligt det treåriga huvudförslag och de grunder för beräkningen som fastla­des inför budgetåret 1986/87, Vidare har jag beräknat en medelstilldelning som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning - med 210000 kr, över­stiger vad som följer av huvudförskiget.

Riksutställningar medverkar i projektet Kultur i skolan och har sedan några år tillbaka filldelats särskilda medel för detta ändamål. Jag har tidigare berört detta projekt vid min anmälan av anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Anslaget bör föras upp med 22 125 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksutställningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­fionsanslag av 22 125000 kr.

F 51. Inköp av vissa kulturföremål

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

100000

1988/89 Förslag

100 000

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål vilka inte omfat­tas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföre­mål och för vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de behålls inom landet. Anslaget, som disponeras efter beslut av regeringen, kan belastas med högre belopp än det som beräknats i statsbudgeten. Regeringen har att i efterhand för riksdagen anmäla den medelsförbrukning som erfordrats (prop. 1965:58, SU 76, rskr. 204).

Föredragandens överväganden

Ändamålet med förevarande anslag har varit att säkra vissa för kulturarvet
mycket centrala föremål i / offentliga samlingar om risk har förelegat för
utförsel. Genom tillkomsten av den nya lagen (1985:1104) om skydd mot                             450


 


utförsel av vissa äldre kulturföremål har förutsättningarna för bevarandet     Prop. 1987/88:100 av denna föremålskategori ändrats. Ändringen medför visserligen att de     Bil. 10 föremål som faller inom lagens skyddsområde nu blir kvar inom landet men också att de - eftersom en förutsättning för inköp är att föremålen skall vara utförselhotade - inte längre kan förvärvas till offentliga samling­ar via detta anslag.

Jag finner det angeläget att regeringen ges fortsatt möjlighet att pröva behovet av förvärv till offentliga samlingar av sådana för kulturarvet mycket centrala föremål som nu skyddas av den nya lagen. Jag föreslår därför att kravet på att föremålen skall vara utförselhotade tas bort som villkor för att detta anslag skall kunna utnytfias för inköp.

Jag föreslår inga andra ändringar för anslaget.

Anslaget bör liksom hittills disponeras av regeringen och endast komma i fråga då kulturinstitutionernas egna inköpsanslag visar sig otillräckliga.

Jag förordar att anslaget till inköp av vissa kulturföremål förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 100000 kr.

451


 


Forskning

F 52. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


 

1986/87 Utgift

577282

1987/88 Anslag

2884000

1988/89 Förslag

4666000


Reservation


318962


Ur anslaget utgår medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultursektorn, främst avseende verksamhetsinriktad utvecklingsforskning.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Statens kulturråd

Riksantikvarieämbetet

Riksarkivet

Engångsanvisning Samefondens kulturdelegation

407000 1218000 1109000

150000 2884000

+     12000 +    37000 +    33000 + 1850000 -   150000

+ 1782000

Statens kulturråd och riksantikvarieämbetet och statens historiska mu­seer begär oförändrade anslag men med hänsyn tagen till prisomräkning.

Riksarkivet begär att anslaget höjs till 2959000 kr, (+1850000 kr,) i enlighet med riksdagens beslut om anslag till forskning och utvecklingsar­bete inom arkivområdet för perioden 1987/88-1989/90, Riksarkivet bör ges frihet att fördela medlen med hånsyn till de olika behov som finns redovi­sade för arkivsektorn.


Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (prop, 1986/87:80, KrU 16, rskr, 289) om forskning skall för budgetåret 1988/89 anvisas en anslagsökning om 2,2 milj, kr, till forsknings- och utvecklingsin­satser inom kulturområdet. Förstärkningarna avser insatser inom arkivom­rådet, stöd till folkrörelseforskning samt samisk forskning. Jag har tidigare under anslagen Bidrag till samisk kultur och Bidrag till vissa arkiv beräknat anslag till Samefondens kulturdelegation resp. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum i enlighet med be­slutet.

Beträffande de beslutade resursförstärkningarna inom arkivområdet an­förde jag i regeringens proposition om forskning (s. 150) att det slutliga ställningstagandet till medlens användning borde anstå i avvaktan på det underlag som kommer att erhållas genom dels arkivutredningen (U 1985:07), dels utredningen (U 1986:02) om intensivdataområden och in-dividbaserade urvalsserier inom arkivväsendet. Arkivutredningen beräk­nas avsluta sitt arbete under år 1988, Utredningen om intensivdataområ-


452


 


den m, m, har avlämnat betänkandet (SOU 1987:38) Arkiv för individ och     Prop. 1987/88:100 miljö som nu remissbehandlas. Jag räknar med att återkomma till regering-     Bil. 10 en under våren 1988 med de överväganden som förslagen i sistnämnda betänkande kan komma att föranleda,

I avvaktan på ställningstagandena till utredningarna bör resursförstärk­ningen om I 850000 kr, till arkivområdets forsknings- och utvecklingsbe­hov disponeras av riksarkivet såsom en engångsanvisning för budgetåret 1988/89, Inom ramen för denna anvisning bör riksarkivet ha beredskap att svara för insatser under detta budgetår i anslutning fill behandlingen av frågan om intensivdataområden m, m. Riksarkivet ges vidare möjlighet att anskaffa ytterligare brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshand­lingar m,m,, vilket är av betydelse bl, a. för verksamheten vid svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR). Jag räknar därutöver med att anvis­ningen kan täcka kostnader för angelägna forsknings- och utvecklingsarbe­ten inom riksarkivet och landsarkiven i enlighet med riksarkivets anslags­framställning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4666000 kr.

453


 


G. MASSMEDIER M. M.

Film m. m.

G 1. Statens biografbyrå


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 

1986/87 Utgift

4694138

1987/88 Anslag

4275000

1988/89 Förslag

4537000

Statens biografbyrå skall enligt sin instruktion (1965:748, omtryckt 1977:1057) pröva frågor om godkännande av filmer och videogram avsed­da för offentlig förevisning. Byrån handhar också fraktstödet för film enligt bestämmelser i förordningen (1984:465) om fraktstöd för film.

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Anskaffning av utrustning Fraktstöd för film

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1,

2, 3, 4,

2371000

(1945000)

637000

1000

1266000

4275000

+ 358000

(297000)

+    4000

of,

-100000

+ 262000

Inkomster vid statens biografbyrå, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram, beräknas till cirka 2,6 milj. kr. för nästa budgetår. (Budgetåret 1986/87 var inkomsterna 2,541 milj, kr,).


Statens biografbyrå

Statens biografbyrås anslagsframslällning innebär i huvudsak följande.

1.  Byrån begär ökade medel för vikariekostnader och semesterlön till en
tjänsteman som beräknas vara sjukskriven även under nästa budgetår
(+210000 kr,). Byrån begär också ökade medel för lönekostnader, arvo­
den till tillfällig personal samt sammanträdeskostnader för filmgransk-
ningsrädet och barnfilmnämnden,

2.   Under flera år i rad har biografbyrån varit befriad från krav på
besparingar. Byrån är en liten myndighet. Film- och videobranscherna
eriägger avgifter för byråns verksamhet och ställer krav på service utan
dröjsmål. Nägra nämnvärda besparingar kan av dessa skäl inte åstadkom­
mas. Med hänsyn härtill bör några besparingskrav inte heller nu ställas på
byrån.

3.      Byrån begär även ytterligare medel för kostnader för mikrofilmning av byråns kortregister (+30000 kr.) samt för behandling av byråns klipp för att uppnå arkiv beständighet (+20000 kr,).

4.      E.xtra medel begärs av byrån för att täcka kostnader för deltagande i nordiskt censorsmöte på Färöarna eller Island våren 1989.


454


 


5.        Biografbyrån redovisar att de anvisade medlen för fraktstöd under     Prop. 1987/88:100 budgetåret 1986/87 täckt 100% av de stödberättigade kostnaderna. Byrån     Bil. 10 förordar att reglerna för utbetalning av fraktstödet ändras,

6.        Granskningsavgifterna förutsätts vara anpassade till biografbyråns beräknade utgifter för granskningsverksamheten inkl. ränte- och avskriv­ningskostnader för den tekniska utrustningen. Avgifterna, som senast höj­des med 9% fr.o.m. den 1 januari 1986, täcker inte kostnaderna för granskningen. Detta beror bl.a, på att inkomstbortfallet, som en följd av att granskningen av reklamfilm upphört, blivit större än vad som beräknats och att den frivilliga videogranskningen inte nått den omfattning som beräknats. Biografbyrån redovisar för budgetåret 1986/87 ett underskott om 924 102 kr. För att uppnå kostnadstäckning krävs nu en större avgifts­höjning.

Föredragandens överväganden

Vid medelsberäkningen har jag inte tillämpat huvudförslaget.

Biografbyrån bör enligt min beräkning få ökade medel för mikrofilmning av kortregister samt för att bekosta behandling av klipp för arkivering.

Under Gemensamma frågor har chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anfört att fiänstebrevsrätten för statliga myndigheter skall av­vecklas. Fr, o, m, den 1 juli avser denna förändring ett begränsat antal myndigheter, däribland biografbyrån. Jag har därför beräknat ökade medel för att täcka byråns portokostnader.

Sammanlagt bör medlen för biografbyråns förvaltningskostnader ökas med 358000 kr, I beloppet har inberäknats kompensation för pris- och löneökningar.

Fraktstöd för film

Det statliga fraktstödet för film gäller fr,o, m, budgetåret 1984/85 hela landet men enbart de biografer som har högst fem föreställningar i veckan. Med hänsyn till att stödet varit inriktat på biografvisning har fraktstödet tidigare endast avsett kopior i normalbredd, 35 mm eller bredare. Fr. o, m, budgetåret 1986/87 utvidgades stödet till att omfatta även 16 mm film som är avsedd för biografvisning.

Enligt gällande förordning (1984:465) lämnas fraktstöd med ett belopp som motsvarar 70% av de stödberättigade kostnaderna, I mån av tillgång på medel lämnas ett tilläggsbelopp som motsvarar återstoden av kostna­derna. Om tillgängliga medel inte förslår till att ersätta de återstående kostnaderna för samtliga mottagare av fraktstöd, skall medlen fördelas mellan dem proportionellt i förhållande till de återstående kostnaderna för var och en.

Biografbyrån redovisar att medlen för fraktstödet under budgetåret
1986/87 täckt 100% av de stödberätfigade kostnaderna. Mot denna bak­
grund förordar byrån en ändring av reglerna för utbetalning av fraktstödet
så att samtliga stödberättigade kostnader kan täckas och att beloppet i sin
helhet kan utbetalas i anslutning till stödbeslutet,                                                         455


 


Biograftjyråns förslag innebär att de arrangörer som uppbär fraktstöd     Prop, 1987/88:100 alltid skall tillförsäkras full täckning för sina kostnader. Förändringen     Bil. 10 förutsätter en automatiskt verkande stödordning. I annat fall kan vissa arrangörer av biografföreställningar riskera att bli helt utan fraktstöd.

För egen del är jag inte beredd att genomföra den föreslagna förändring­en. Jag finner att de nuvarande reglerna bäst motsvarar avsikten med stödordningen.

Jag kan vidare konstatera att medlen för fraktstöd inte helt förbrukats under föregående budgetår. Jag anser därför att bidraget för budgetåret 1988/89 bör föras upp med 1 166000 kr., vilket innebär en besparing med 100000 kr.

Avgifter för granskning av filmer och videogram

Granskningen av film har varit avgiftspliktig ända sedan år 1911. Verksam­heten var under lång tid självbärande. På grund av kostnadsökningar minskade emellertid kostnadstäckningen så att den under 1970-talet endast utgiorde cirka en tredjedel av utgifterna. Riksdagen beslöt år 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 12, KrU 24, rskr, 234) att kostnaderna för biograftDyråns granskningsverksamhet fr.o. m. budgetåret 1983/84 helt skulle täckas ge­nom avgifter. Som följd härav höjdes avgifterna per den 1 juli under en rad år, nämligen med 50% varje år mellan åren 1979 och 1982 och med 16% år 1983,-Till följd av ytterligare kostnadsökningar höjdes avgifterna också år 1984 och 1985 och då med 4%. Senast (jft, prop, 1985/86:36, KrU 10, rskr, 59) höjdes avgifterna med 9% per den 1 januari 1986, vilket motiverades med de ändringar i verksamheten som riksdagen hade beslutat med anled­ning av prop, 1984/85:116 om åtgärder mot våldsskildringar i videogram m, ni, (KU 1985/86:11 rskr, 40). Ändringen innebar bl.a, att obligatorisk granskning av videogram för offentlig visning infördes och att möjligheter därmed öppnades till att frivilligt låta granska videogram avsedda för uthyrning. Vid samma tillfälle slopades granskningen av reklamfilm,

I prop. 1985/86:36 om avgifter för granskning av filmer och videogram m.m. beräknades intäktsbortfallet från reklamfilmgranskningen till ca 380000 kr. eller ca 14% av avgiftsintäkterna. Omfattningen av video­granskningen angavs vara svårbedömd. Jag uttalade därför att erfarenhe­terna fick visa om nivån för avgifterna var väl avvägd eller om senare justeringar skulle bli nödvändiga.

Biografbyråns inkomster under budgetåret 1986/87 beräknades uppgå till 3,6 milj, kr. Enligt byråns redovisning blev intäkterna betydligt lägre och uppgick till 2,5 milj. kr. Felskattningen kan bl.a. hänföras till att omfatt­ningen av videogranskningen inte blivit den förväntade. Ytterligare en förklaring är att intäktsbortfallet från reklamfilmgranskningen varit något. större än ursprungligen beräknats.

Utvecklingen av videogranskningen är fortfarande svårbedöirid. Mark­
naden för offentlig visning av videogram är liten. Den frivilliga granskning­
en av hyrvideogram har hittills uppenbarligen inte uppfattats som ett
intressant alternativ till risken för straffrättslig prövning. Under hösten
1987 har dock ett ökat antal videogram lämnats in till biografbyrån för
                                                     456


 


frivillig granskning. Det är enligt min mening posifivt om ökningen fortsät-     Prop. 1987/88:100 ter och att branschen i.ökad utsträckning kommer att utnytfia denna     Bil. 10 möjlighet.

Med oförändrade avgifter beräknar biografbyrån att intäkterna under budgetåret 1988/89 kommer att uppgå till 2,6 milj. kr.

Kostnaderna för biografbyråns avgiftsfinansierade verksamhet består av förvaltningskostnader, lokalkostnader samt räntor och avskrivningar för det i teknisk utrustning bundna kapitalet.

Den sammanlagda kostnaden för budgetåret 1988/89 beräknas till 3,7 milj. kr. Underskottet för budgetåret 1988/89 vid oförändrade avgifter kan således uppskattas till drygt 1 milj, kr.

Enligt min mening bör principen om en avgiftsfinansiering av gransk­ningen av filmer och videogram upprätthållas även i fortsättningen. Det är därför nödvändigt att nivån för avgifterna höjs kraftigt. Med nuvarande prognos som utgångspunkt och för att uppnå full kostnadstäckning krävs en höjning om ca 45 %.

De granskningar av videogram som sker på uppdrag av polis- och åkla­garmyndigheter har hittills inte belagts med avgifter. Det innebär att i ett läge då biografbyråns kostnader helt täcks av intäkter från gransknings­verksamheten skulle de avgiftspliktiga filmerna och videogrammen även bära kostnaderna för den granskning som sker på uppdrag av polis- och åklagarmyndigheter. Kostnaderna för denna granskning kan, enligt uppgif­ter inhämtade från biografbyrån, för innevarande budgetår beräknas uppgå till mellan 100000 och 150000 kr. Enligt min mening bör film- och video­distributörer som lämnar in verk till granskning givetvis inte bekosta den granskning som sker på uppdrag av polis och åklagare. En ordning bör därför införas som innebär att polis- och åklagarväsendet betalar för de fiänster biografbyrån utför för dess räkning. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser härför.

Jag föreslår att avgifterna för granskning av filmer och videogram höjs fr. o. m, den 1 juli 1988, Avgiftshöjningen bör enligt min mening läggas ut så att filmer med ett fåtal kopior drabbas lindrigare än publikstarka filmer med ett stort antal visningskopior. Därmed mildras också de negativa effekterna av granskningsavgifterna för kulturpolitiskt angelägna verk­samheter som t. ex. Folkets Bio och andra ideellt arbetande filmdistributö­rer. Jag föreslår därför att avgifterna för granskning av ett första exemplar höjs med ca 35% och för ytterligare kopior med ca 50%. I övrigt bör de hittills tillämpade skillnaderna mellan olika typer av filmer resp. videogram bibehållas. Enligt vad jag tidigare har anfört bör även denna gång erfaren­heterna visa om denna nivå är väl avvägd eller om senare justeringar blir nödvändiga.

För filmer med till väsentlig del undervisande, upplysande eller veten­skapligt innehåll och vars längd inte överstiger 1 600 meter samt för doku­mentärfilmer bör avgiften bestämmas till 15:25 kr. för vaije påbörjat 50-tal meter för provkopian och 3:75 kr, för följande kopior. För övrig film bör avgiften vara 74:25 kr. för vaije påbörjat 50-tal meter för provkopian och 28:50 kr. för övriga kopior.

För videogram som skall följa den lägre taxan föreslår jag en avgift om                            457


 


8:30 kr. per påbörjad spelminut för provkopian och 2:10 kr,för övriga     Prop. 1987/88:100 kopior. För övriga videogram bör avgiften sättas till 40:50 kr, per påbörjad     Bil. 10 spelminut för provkopian och 15:45 kr. för övriga kopior.

Beloppen för granskningsavgifterna anges i lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och videogram. Inom utbildningsdepartementet har upprättats förslag till lag om ändring i den lagen. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.9.

Lagändringen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse, varför en remiss till lagrådet bör kunna underlåtas.

Biografbyrån och det psykologiska försvaret

Regeringen beslöt den 26 januari 1978 att statens biografbyrå vid sin planering enligt förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m. m. skulle utgå från att verksamheten vid byrån skall upprätt­hållas vid krig och krigsfara. Bakgrunden var att biografbyrån då - enligt 3 § förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföre­ställningar m, m, - hade till uppgift att granska om förevisandet av film eller del av film kan anses olämpligt "med hänsyn till rikets förhållande till främmande makt eller kan lända till upplysning om förhållanden, vilkas uppenbarande kan medföra men för försvaret eller eljest för rikets säker­het".

Som en följd av beslut av riksdagen (prop. 1984/85:116, KU 1985/86:11, rskr, 40) är detta stadgande sedan den 1 januari 1986 avfört ur biografför­ordningen. Statens biografbyrå och styrelsen för psykologiskt försvar har därför i en gemensam skrivelse till regeringen den 24 februari 1987 påpekat att det inte längre finns någon grund för att hävda att biografbyrån skulle ha någon speciell uppgift under krig eller vid krigsfara eller för att karaktä­risera biografbyrån som en del av Sveriges psykologiska försvar.

Jag delar denna uppfattning. Enligt min mening bör sålunda biografby­råns verksamhet inte längre ses som en del av det psykologiska försvaret. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om att upphäva det nämnda regeringsbeslutet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

1.  statens biografbyrås roll i det psykologiska försvaret,
dels föreslår riksdageii att

2.      anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag fill lag om ändring i lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och videogram,

3.      godkänna vad jag anfört om finansieringen av den granskning

som utförs för polis- och åklagarmyndigheternas räkning,                                       458


 


4. till Statens biografbyrå för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 4537000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


G 2. Fiimstöd

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


36120000 37 804000 44 870000


Reservation


För stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet gäller 1982 års film-och videoavtal, som godkändes av regeringen den 3 juni 1982, Ändringar infördes i avtalet, för statens del genom beslut den 17 mars 1983, den 29 augusti 1985 och den 2 oktober 1986, Enligt avtalet, som är slutet mellan staten och organisationerna inom film- och videobranscherna, skall avgif­ter till stiftelsen erläggas av biografägare och videogramuthyrare. Avgifter­na tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet använ­das för produktion av svensk film, för att främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga filmkulturel­la ändamål. För budgetåret 1986/87 uppgick biografavgifterna till 50 883 000 kr, och videoavgifterna till 34649000 kr.

Från anslaget utgår bidrag enligt följande sammanställning.


1, Bidrag till filmfonden

2,       Produktionsgarantier till svenska kortfilmer

3,       Främjande av spridning och visning av värdefull film

4,       Bidrag för filmkulturella ändamål

5,       Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

27 500000

+  700000

2775000

+    93 000

5570000' 1959000     -

+   187000 +    86000

-

+6000000

37804000

+ 7066000


Därav högst 2 milj, kr, för försöksverksamhet med lokalt arbete med video.


Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutets anslagsframställning innebär i huvudsak följande,

1,       Filminstitutet har enligt preliminära uppgifter för verksamhetsåret 1986/87 ökat sina intäkter med ca 35% jämfört med året 1982/83 som var det första inom ramen för det nya film- och videoavtalet. Under samma period har konsumentprisindex stigit med 36% medan det statliga anslaget ökat med endast 20 %. För att kompensera urholkningen begär institutet en ökning av anslaget med drygt 7 milj, kr. Särskilt angeläget är att satsa på barn- och ungdomsfilm, distributionsstöd till biograferna på mindre orter samt bidrag till filmpedagogik och filmforskning,

2,   Situationen för biografer på mindre orter är allvarlig. Biografbesöken sjönk under det gångna året med 3,4%. Minskningen under den gångna


459


 


femårsperioden uppgår till ca 10%. Under samma period har det genom-     Prop. 1987/88:100 snittliga biljettpriset ökat från 25:12 kr. till 34:10 kr. Branschen har sökt     Bil. 10 kompensera besöksbortfallet med höjda priser.

3,       Omstruktureringen av biogralbranschen fortsätter. Den 30 juni 1983 fanns det 1 253 biografsalonger, Samma datum 1987 var antalet reducerat till I 114, Minskningen uppgår alltså till 139 biografsalonger. Betydligt fler biografer, särskilt på landsbygden, har lagt ner verksamheten. De nya har utan undantag öppnats i de större tätorterna.

4,   10% av priset per biobiljett går till Filminstitutet, Från videobran­schen kan den andel av intäkterna från uthyrning av videogram som går till Filminstitutet uppskattas till ca 5%,

5,   Sveriges Televisions bidrag till Filminstitutet under budgetåret
1986/87 uppgick till 6,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

1982 års film- och videoavtal kommer den 1 juli 1988 att ha varit i kraft i sex år. I enlighet med avtalets 35 § får då varje part påkalla överläggningar med övriga parter om villkoren i avtalet. Därmed ges parterna tillfälle att ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts under avtalets andra treårsperiod.

Antalet biografer på de mindre orterna fortsätter att minska. Om denna utveckling fortsätter kan många människors möjligheter att se film på bio kraftigt försämras. Enligt min mening inger utvecklingen oro. Jag avser därför att i anslutning till överläggningarna om villkoren i film- och video­avtalet återkomma till denna fråga.

Om överläggningarna om villkoren i filmavtalet och om utvecklingen för biograferna på de mindre orterna föranleder mer omfattande ändringar i film- och videoavtalet avser jag återkomma till regeringen med förslag till förändringar.

Under förra budgetåret fortsatte biografbesöken att minska i antal. Trots detta ökade Filminstitutets intäkter från biografavgifterna. Ökningen upp­gick till 3% i fasta priser och kan förklaras med ökade biljettpriser på biograferna.

Filminstitutets intäkter från videoavgifterna under förra budgetåret öka­de med 17% i fasta priser jämfört med året innan. Enligt uppgifter från videobranschen fortsätter omsättningen inom hyrvideobranschen att öka, dock inte i den mycket snabba takt som gällt under de närmast föregående åren. Några helt tillförlitliga uppgifter om hur hög omsättningen är går inte att få fram men den kan uppskattas till drygt 1 miljard kr, för år 1987, Den snabba omsättningsökningen inom hyrvideobranschen avspeglas emeller­tid inte helt i ökade intäkter till Filminstitutet,

Under budgetåret 1985/86 genomförde Filminstitutet ett skolprojekt i
Vallentuna kommun med undervisning om rörliga bilder. Projektet finan­
sierades med särskilda medel inom ramen för verksamheten Kultur i
skolan. Erfarenheter från projektet har redovisats i rapporten Minst en
timme film i veckan. Av redovisningen framgår bl.a, att intresset hos
grundskolans lärare för att arbeta praktiskt och teoretiskt med film, TV
och video är stort,
                                                                                                                                       460


 


I Stockholm har Filminstitutet sedan drygt ett år erbjudit skolan, försko-     Prop. 1987/88:100 lan och fritidsverksamheten i kommunerna i Stockholmsområdet kvalitets-     Bil. 10 filmvisning på biografen Fågel Blå. Under första verksamhetsåret kom drygt 9000 barn till biografen. Till de flesta av filmprogrammen hade Filminstitutet utarbetat en pedagogisk handledning som lärarna kunde använda i såväl förberedelse- som uppföljningsarbetet.

Även på andra orter i landet genomförs ambitiösa satsningar med vis­ning av kvalitetsfilm för barn och ungdom,

I regeringens proposition (1987/88:64) om regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har jag föreslagit att medel får disponeras bl, a, för insatser med film för barn och ungdom,

I nästan alla kommuner i landet finns det biografer. Därmed är biografen jämte biblioteket den mest spridda kulturinstitutionen. Att se film på bio är dock en kulturupplevelse som många barn går miste om i dag, särskilt barn utanför storstäderna. Utbudet av kvalitetsfilm för barn och ungdom är alltför begränsat. För de små barnen består utbudet till stor del av kom­mersiellt säkra filmer. Utbudet av ungdomsfilmer är ännu sämre. Ungdo­mar hänvisas därmed till filmer som egentligen är avsedda för en vuxen­publik. Ett problem är att många av de filmer som ses av ungdomar innehåller grova våldsinslag.

Enligt min mening är det angeläget att barn och ungdomar får tillfälle att se filmer av god kvalitet på biograf och att deras kunskaper om rörliga bilder fördjupas. Kunskap om hur film och rörliga bilder skapas ökar förmågan att skilja på vad som är fantasi och verklighet och förbättrar förutsättningar att möta ett utbud av t.ex, spekulativt våld, I 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bilaga 10 s. 434) föreslog jag att 300000 kr, skulle avsättas för att utarbeta material för medieundervisning i skolan och för lokal fortbildning för lärare. Även för nästa budgetår bör en motsvarande summa avsättas för detta ändamål. Mot bakgrund av Filmin­stitutets positiva erfarenheter av medieundervisning och kvalitetsfilmvis­ning och det anförda behovet av fördjupade kunskaper om rörliga bilder anser jag att insatserna pä detta område bör samordnas och radikalt för­stärkas för att nå barn och ungdom i hela landet.

De erfarenheter av filmpedagogiskt arbete som finns samlat på Filminsti­tutet bör kunna ligga till grund för en riksomfattande satsning. Det är enligt min mening bättre att ge Filminstitutet ekonomiska möjligheter att göra en insats på detta område än att bygga upp en särskild statlig stödordning. Ett bidrag till institutet bör dock ges med villkor dels att bidraget till fullo kommer till användning för den nya verksamheten, dels att arbetet bedrivs i mycket nära samarbete med berörda intressenter. Jag tänker t, ex, på företrädare för skola, förskola, föreningsliv och filmbranschen. Enligt min mening bör följande uppläggning gälla.

Filminstitutet bör ta ansvaret för urvalet av lämpliga filmer från olika
distributörer och att material utarbetas som kan vara till hjälp i verksamhe­
ten på lokal nivå. Vidare bör institutet kunna subventionera kostnader för
produktion av material, filmhyra och distribution och i ett inledande skede
bidra till lokala kostnader i samband med filmvisning. Det är naturligt att
verksamheten på lokal nivå bygger på ett samarbete mellan kulturförvalt-                          461


 


ning och biograf samt institutioner och föreningar som arbetar med barn     Prop. 1987/88:100
och ungdom, bl, a, skola och förskola.                                                    Bil. 10

Olika modeller för genomförandet av satsningen på lokal nivå bör kunna prövas. Föreningslivets erfarenheter av kvalitetsfilmvisning och medieun­dervisning för barn och ungdom bör tas till vara, bl, a, de erfarenheter som finns inom Bio Kontrast, Folkets Bio och filmstudiorörelsen.

Jag finner det särskilt viktigt att satsningen genomförs på ett sätt som gör det möjligt för många kommuner att delta. För att resurserna inte skall splittras allt för mycket kan det vara lämpligt att verksamheten koncentre­ras fill vissa årskurser eller åldrar. Vid resursfördelningen bör hänsyn också tas till lokala förutsättningar och möjligheterna till stöd på annat saft.

För detta ändamål föreslår jag att ett belopp om 6 milj. kr. förs upp under en ny anslagspost 5. Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ung­dom. Filminstitutet bör löpande till regeringen redovisa sina erfarenheter av arbetet.

Som jag redovisade i föregående års budgetproposition (s. 433) ställde regeringen - i syfte att göra ett aktuellt filmutbud tillgängligt även på mindre orter - hösten 1986 särskilda medel till Svenska Filminstitutets förfogande för anskaffning av 16 mm projektorer. Filminstitutet har avsatt ett lika stort belopp för samma ändamål. Genom dessa åtgärder räknar institutet med att kunna förse 70 - 100 biografer på mindre orter med 16 mm projektorer. Hittills har ett 50-tal biografsalonger utrustats med sådana projektorer.

Regeringen anvisade våren 1987 särskilda medel, 300000 kr,, till Filmin­stitutet för att trygga en verksamhet med spridning av aktuella filmer i kopior av såväl 16 mm som 35 mm bredd till mindre orter, s, k, parallell­distribution. Villkoret för beslutet var att Filminstitutet och filmbranschen vardera avsätter ett lika stort belopp. Genom beslut av riksdagen i maj 1987 (prop, 1986/87:100 bil, 10, KrU 17, rskr, 204) har ett motsvarande belopp under samma villkor anvisats till Filminstitutet för innevarande budgetår. Även för nästa budgetår bör 300000 kr. avsättas för ändamålet. Ett villkor för medelsanvisningar bör även fortsättningsvis vara att Filmin­stitutet och filmbranschen vardera avsätter ett lika stort belopp.

I 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil. 10 s. 434 - 435) berörde jag Filminstitutets verksamhet med spridning och visning av vär­defull film. Jag anförde därvid att det finns anledning att undersöka om formerna för verksamheten var ändamålsenliga. Med stöd av regeringens bemyndigande har jag tillkallat en särskild utredare (dir. 1987:46) med upgift att göra denna översyn av verksamheten. Utredarens förslag skall läggas fram senast den 30 juni 1988. Jag avser därefter återkomma till regeringen med eventuella förslag till förändringar.

L'tredaren har även fått i uppgift att lämna förslag om formerna för och finansieringen av verksamhet med stöd till lokalt arbete med video efter det att den nuvarande försöksverksamheten utvärderats på uppdrag av Filminstitutets visningsnämnd. I avvaktan på utredarens förslag bör högst 2 milj, kr, även för nästa budgetår få användas för lokalt arbete med video,

I likhet med tidigare år bör som villkor för statsbidrag till Filminstitutet                           462


 


för visningsfrämjande åtgärder gälla att bidraget till Folkets Husföre-     Prop. 1987/88:100 ningarnas Riksorganisation för Bio Kontrastverksamheten samt till Sveri-     Bil. 10 ges Förenade Filmstudios inte skall understiga vissa belopp. För budget­året 1988/89 bör bidragen inte understiga 1 300000 kr. resp, 900000 kr.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Filmstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan­slag av 44 870 000 kr.


G 3. Stöd till fonogram och musikalier

Reservation

1986/87 Utgift

6243000

1987/88 Anslag

8471000

1988/89 Förslag

8084000


7618000


' Anslagets rubrik Stöd till fonogramverksamhet m, m.

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Inom ramen för detta stöd utgår bidrag till Svenska Rikskonserters fonogramproduktion. Under an­slaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för utgivning av den musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae och notutgivning av äldre svenska tonsättares verk. Utgivningen av fonogramantologin regle­ras i avtal. Vidare finns under anslaget medel för information och utgivning av noter.


1. Stöd till fonogramproduktion

2.       Stöd till utgivning av en muslkhlsto-risk fonogramantologi

3.       Stöd till utgivning av äldre svenska tonsättares verk

4.       Svenska tonsättares intemationella musikbyrå (STIM) för information och utgivning av noter


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

4692000

-587000

1936000

+ 158000

300000

+    9000

1 543 000

+ 33000

8471000

-387000


 


Statens kulturråd, Musikaliska akademiens styrelse m.fl.

1. Kulturrådet framhåller att den tekniska utvecklingen på fonogramom-rådet med den snabba introduktionen av kompaktskivan medfört ökade kostnader för utgivning av fonogram. Rådet föreslår en ökning av anslags-


463


 


posten 1 med 300000 kr, utöver kompensation för årets prisökningar     Prop. 1987/88:100
(+441000 kr.).                                                                                     Bil. 10

2,      Musikaliska akademiens styrelse har i enlighet med riksdagens beslut (KrU 1986/87 :17, rskr. 209) övertagit utgivningsansvaret för fonograman­tologin Musica Sveciae. Styrelsen anser det vara möjligt att ge ut en för svensk musikhistoria representafiv antologi som omfattar ca 120 utgåvor. Under budgetåret 1988/89 planeras tio nya produktioner varav fyra avses bli utgivna i både LP- och kompaktskiveformat. Styrelsen begär med hänsyn fill utgivningsplanen och de ökade kostnaderna till följd av paral­lellutgivning på kompaktskivor för budgetåret 1988/89 ett belopp av 2350000 kr. (+414000 kr,),

3,      Musikaliska akademiens styrelse beräknar kostnaderna för utgivning av noter till äldre svenska tonsättares verk till totalt 394000 kr. Enligt styrelsen är denna utgivning bl.a. en viktig förutsättning för akademins fonogramantologi (+94000 kr,),

4,      För STIM: s allmänna informationsverksamhet om svensk musik samt medel för notutgivning, utskrifter och tryckning begär kulturrådet 500000 kr. utöver kompensafion för prisökningar (+546000 kr.).

Under anslaget F 22. Bidrag till folkbibliotek har kulturrådet föreslagit ett nytt bidrag till notdistribution via folkbiblioteken (+800000 kr.).

Föredragandens överväganden

I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 435 - 449) redovisades en genomgripande översyn av det statliga stödet till fonogram och musikalier. De förändringar som vidtagits som en följd av riksdagens beslut (KrU 1986/87:17, rskr. 209) med anledning härav syftar bl. a, till en klarare ansvarsfördelning mellan kulturrådet. Musikaliska akademien. Svenska rikskonserter samt STIM - Svensk Musik, Åtgärderna synes vara ändamålsenliga och har i huvudsak fått ett gott mottagande. Som en uppföljning av detta beslut har jag för stödet till fonogramprodukfion beräknat ett belopp av 707000 kr. att överföras till anslaget Svenska rikskonserter för att täcka verksamhetens helårskostnader. Förevarande anslag bör därför minskas med motsvarande belopp. Jag ser för närvaran­de ingen anledning att i övrigt förändra förutsättningarna för de statliga insatserna inom detta område.

De fortlöpande tekniska förändringarna med nya ljudbärare som kom­paktskivan och den kommande DAT-kassetten (avsedd för bandspelare med digital teknik), medger avsevärda kvalitetsförbättringar av musikin­spelningar. Hushållen får möjlighet att oavsett bostadsort ta del av ett brett musikutbud med en kvalitet som tidigare endast förekommit i studiosam­manhang. Persondatorteknik kan numera underlätta exempelvis notfram­ställning och kompositörers arbete. Mot bakgrund av denna snabba ut­veckling är det angeläget att de organ jag nyss nämnde studerar de konse­kvenser och förändringar i arbetssätt som kan bli följden av den nya medieteknikens införande inom fonogram- och musikalieområdet.

För fonogramproducenterna medför t, ex, kraven på utgivning i såväl
LP- som kompaktskiveform övergångsvis ökade kostnader. Jag föreslår                             464


 


därför att stödet till Musikaliska akademien förstärks med 100000 kr. för     Prop. 1987/88:100 att möjliggöra en ökad parallellutgivning på kompakt- och LP- skivor inom     Bil. 10 Musica Sveciae-serien, Den föreslagna medelsökningen har möjliggjorts genom en omprioritering inom medieområdet.

I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 444 -449) anförde jag att stöd av engångskaraktär till distribution av bl, a. Svenska rikskonserters fonogram under vissa villkor skulle kunna ställas till förfogande. Jag angav då att finansieringen av detta stöd skulle kunna ske genom utnytfiande av medel som riksdagen tidigare anvisat under förevarande anslag. Riksdagen (KrU 1986/87: 17, rskr, 209) gav regeringen ett bemyndigande att ikläda staten ekonomiska förpliktelser i vad avser distribution av fonogram. Min avsikt har tidigare varit att nu redovisa vilket belopp som anvisats för ändamålet. Då Svenska rikskonserter star­tat sin verksamhet fr.o.m. den I januari 1988 och förhandlingar om ut­formningen av ett sådant distributionsstöd fortfarande pågår, har något belopp ännu inte kunnat fastställas.

Jag vill i detta sammanhang nämna att jag erfarit att uppgifterna i Grammofonleverantörernas förenings regelbundet utkommande katalog över skivor och kassetter fortsättningsvis kommer att tillhandahållas i en databas inom ett videotexsystem. Ständigt uppdaterade och detaljerade uppgifter om fonogramutbudet i landet finns därmed mer lättillgängliga än vad som hittills har varit möjligt att uppnå.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd tUl fonogram och musikalier anvisa ett reservationsan­slag av 8 084 000 kr.

G 4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

 

1986/87 Utgift

8801909

1987/88 Anslag

9 202000

1988/89 Förslag

9974000

Arkivet för ljud och bild har enligt sin instruktion (1984:580) bl.a. till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bild­upptagningar.

465

30   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


1, Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

2,       Lokalkostnader

3,       Bandkostnader


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

5 771000

(4902000)

1575 000

1856000

9202000

+683000

(+543000)

+ 22000

+ 67000

+ 772000 '


Prop, 1987/88:100 Bil: 10


Arkivet för ljud och bild (ALB)

ALB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande,

1,         ALB framhåller att arkivets resurser var för knappt tilltagna när myndigheten inrättades, Arbetsvolymen har dessiitom efter hand ökat kraftigt, ALB har därför varit tvunget att rationalisera i högre grad än vad det formella rationaliseringskravet motsvarar, ALB anser därför att huvudförslaget inte skall tillämpas. Om en besparing ändå måste vidtas kan enligt ALB:s mening, varken förvaltnings- eller lokalkostnaderna minskas, vårtor endast anslagsposten Bandkostnader återstår, ALB anser dock att en minskning av medlen till anslagsposten bandkostnader kommer att äventyra bevarandet pagod kvalitet av svenska TV-program,

2,    ALB begär medel för en permanent personaiförstärkning om sam manlagt tre heltidsfiänster med uppgifter inom teknik, förvärv och katalo­gisering samt forskarservice. Resursförstärkningen motiveras med att den är nödvändig för att ALB skall kunna leva upp till de åtaganden som ligger i 1978 års beslut om att inrätta ALB (+863 000 kr.).


Föredragandens överväganden

Genom beslut av riksdagen i maj 1987 (KrU 1986/87:16, rskr. 289) godkän­des regeringens förslag i propositionen 1986/87:80 om forskning (bil, 6 s, 161 — 162) att ALB skall få möjlighet att upprätta en av arkivet föreslagen fortlöpande nationaldiskografi, dvs, en fortlöpande registrering och katalo­gisering av samtliga i Sverige producerade och utgivna fonogram, 1 propo­sitionen framhöll jag vidare att det är ändamålsenligt att förteckningen får en sådan utformning att den kan fiäna som en beståndskatalog över.ALB:s samlingar av pliktexemplar av fonogram.

Med hänvisning till att arbetet med att skapa en nationaldiskografi bör vara väl förberett fann jag det moitiverat att verksamheten påbörjas först vid årsskiftet 1988/89, För första halvåret 1989 har jag räknat med en ökning av anslaget till ALB med totalt 300000 kr., varav 200000 kr. som driftsmedel och 100000 kr, för engångsutgifter.

Ljud- och bildbevarandekommittén (U 1986:01) avslutade sitt arbete i oktober 1987 genom att överlämna betänkandet (SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden. Betänkandet har därefter remitterats till berörda organ. Efter remissomgångens slut avser jag att återkomma till regeringen med eventuella förslag till förändringar.

Vid min medelsberäkning har jag tillämpat ett begränsat huvudförslag.


466


 


Hemställan                                  '                                                        Prop. 1987/88:100

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 9974000 kr,

G 5. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

Reservation                 349192

1986/87 Utgift

443 780

1987/88 Anslag

392000

1988/89 Förslag

408000


Från anslaget bekostas dels arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud- och.bildmaterial samt andra ljud- och bildupp­tagningar som ALB införlivar i sina samlingar, dels materielunderhåll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Arkivet för ljud och bild

ALB begär medel för oförändrad verksamhet.

Föredragandens överväganden

Vid min medelsberäkning har jag räknat med viss kompensation för prisut­vecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bUd: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 408000 kr.


467


 


Dagspress och tidskrifter                                               Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 G 6. Presstödsnämnden

 

1986/87 Utgift

1949050

1987/88 Anslag

2439000

1988/89 Förslag

2594 000

Presstödsnämnden har till uppgift att fördela det statliga stödet till dags­pressen i enlighet med förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstid­ningar och förordningen (1976:419) med instruktion för presstödsnämn­den. Därutöver har nämnden enligt sin instruktion till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övri­ga väsentliga förändringar inom pressen samt att rapportera om utfallet av de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom tidningsägandet.


1,   Förvaltningskostnader
(därav lönekostnader)

2.   Lokalkostnader


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

2295000

(1356000)

144000

2439000

+ 166000

(+156000)

-  11000

+155 000


Presstödsnämnden

Nämnden föreslår för budgetåret 1988/89 en uppskrivning med 84000 kr. för förvaltningskostnader. Huvudförslaget beräknas medföra en besparing på 20000 kr, som föreslås tas ut på övriga förvaltningskostnader (+64000 kr,).

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till förhållandet mellan resurser och arbetsuppgifter i press-stödsnämndens verksamhet har ett begränsat ettårigt huvudförslag tilläm­pats vid beräkningen av anslaget.

Hemställan

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regering­en föreslår riksdagen

att till Presstödsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 2 594 000 kr.

G 7. Stöd till dagspressen

1986/87 Utgift         455056503

1987/88 Anslag       455800000

1988/89 Förslag        459950000

Frän anslaget utgår stöd enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd
till dagstidningar,-                                                                                                       468


 


Stöd kan utgå i de former som framgår av sammanställningen. Villkoren för tilldelning av bidrag framgår av stödförordningens 5 - 45 §§, Vidare kan dagsfidningar erhålla lån ur pressens lånefond (se anslaget G 8, Lån till dagspressen).


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1, Produktionsbidrag

2,        Utvecklingsbidrag

3,        Samverkansbidrag

4,        Samdistributionsrabatt


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

387500000

5 800000

5000000

57500000

455800000

+4150000 of, of, of,

+4150000


 


Presstödsnämnden

1,   För år 1987 har t.o, m, augusti månad 76 dagstidningar beviljats
sammanlagt 372496800 kr, i produktionsbidrag. Ytterligare bidrag för år
1987 beräknas uppgå till ca 2500000 kr,, dvs, totalt för året ca 375 milj, kr.

För år 1988 beräknas behovet av produktionsbidrag minska med ca 2 milj, kr.

Nämnden har i sina bedömningar utgått från gällande regler och belopps­nivåer. Nämnden avstår från att göra bedömningar om eventuella nedlägg­ningar eller ändrad periodicitet av stödberättigade dagstidningar.

För budgetåret 1988/89 begär nämnden 373 milj, kr, (- 14,5 milj. kr.).

2,  Under budgetåret 1986/87 har utvecklingsbidrag beviljats och betalats
ut till tretton tidningar med sammanlagt 7,7 milj. kr. Nämnden bedömer att
efterfrågan på utvecklingsbidrag kommer att vara fortsatt hög under bud­
getåret 1988/89, Med hänsyn härtill bör bidraget motsvara lägst den faktis­
ka förbrukningen för budgetåret 1986/87,

Nämnden begär 7,7 milj, kr, för budgetåret 1988/89 (+1,9 milj. kr.),

3,  Under budgetåret 1986/87 beviljades tvä dagstidningar på Gotland
vardera 2 milj, kr, i samverkansbidrag: Hälften av beloppet betalades ut
under budgetåret. Nämnden har tidigare beviljat KB Aftonbladet AB och
HB Svenska Dagbladet AB & Co vardera 2,5 milj, kr, för samverkan i en
gemensam tryckerianläggning. Ingen utbetalning gjordes under budget­
året. Sammanlagt är således 7.milj, kr, under anslagsposten redan inteck­
nade, dvs. mer än den totala anvisningen för innevarande budgetår. Med
hänsyn till dagstidningskommitténs pågående arbete avstår nämnden från
att föreslå några ändringar.

Nämnden begär för budgetåret 1988/89 oförändrat 5 milj, kr. för stöd till samverkan, varav högst 500000 kr.för samverkansutredningar och högst 500000 kr, för större branschprojekt,

4,  Under budgetåret 1986/87 betalade nämnden ut sammanlagt 57571 203
kr, i samdistributionsrabatt för drygt 969 miljoner samdistribuerade tid­
ningsexemplar.

Nämnden begär för budgetåret 1988/89 oförändrat 57,5 milj, kr.


469


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Hösten 1985 tillsattes en pariamenlarisk kommitté - dagstidningskommit- ""■ ' tén - med uppdrag att bl.a. utvärdera erfarenheter och effekter av det nuvarande stödet till dagspressen och föreslå ändringar i reglerna. I direk­tiven (Dir. 1985:52) framhålls särskilt vikten av att undvika konstruktioner med en alltför fast automatik och stödutveckling samt att pröva möjlighe­terna att samordna olika direkta och indirekta stödinsatser, främst då på distributionssidan.

Enligt sina direktiv skulle kommittén ha slutfört sitt arbete vid årsskiftet 1987/88. Av olika skäl har arbetet blivit försenat. Kommittén planerar nu att lägga fram sitt slutbetänkande under första halvåret 1988.

Stödet till dagspressen har i stort sett varit oförändrat sedan 1985. Samtidigt har kostnadsutvecklingen varit fortsatt kännbar för branschen. Effekterna har varit särskilt påtagliga för tidningar med relativt sett lägre annonsintäkter, dvs.de lågläckningstidningar som får statligt presstöd för att upprätthålla konkurrens och mångfald inom dagspressen.

Mot denna bakgrund anser jag det befogat med en mindre höjning av produktionsbidraget inom presstödet i avvaktan på dagstidningskommit­téns överväganden och förslag. Jag föreslår därför att produktionsbidraget höjs med 5% fr. o, m, budgetåret 1988/89 till en beräknad total kostnad av 18,65 milj, kr,

. Presstödsnämnden har.föreslagit att utvecklingsbidraget inom presstö­det höjs med 1,9 milj, kr, för att motsvara den faktiska förbrukningen under anslagsposten för budgetåret 1986/87. I avvaktan på resultatet av dagstidningskommitténs arbete är jag inte för närvarande beredd att biträ­da nämndens förslag i denna del.

Jag vill i sammanhanget även något beröra samdistributionsrabatten. Sedan 1969 får tidningsföretag som deltar i samdistribution till lika pris per utdelat exemplar en statlig rabatt med ett visst belopp för varje utdelat exemplar. Rabatten innebär i realiteten att högtäckningstidningar kompen-' seras av staten för att gå med i samdistribution till lika pris i samverkan med svagare konkurrenter och överspridda tidningar.

Med denna ordning har konkurrenttidningar beretts möjlighet att gå med i distributionssystem som de själva inte haft ekonomiska eller andra förut­sättningar att bygga upp, samtidigt som distributionen genom likaprisprin-cipen avförts som konkurrensmedel mellan tidningar. Systemet har varit framgångsrikt. Sedan ett antal år deltar i stort sett alla abonnerade dagstid­ningar i den statligt rabatterade samdistributionen till lika pris:

Enligt vad jag erfarit har utvecklingen, bl, a, genom att rabatten relativt sett minskat i ekonomisk betydelse, medfört att vissa tidningsföretag kan överväga att avstå från rabatten för att i stället erbjuda konkurrenttidning-, ar samdistribution till marknadspris.

Dagstidningskommittén skall enligt sina direktiv bl, a, pröva stödinsat­
ser på distributionssidan. Somjag nämnt avser kommittén att lämna sitt
betänkande under första halvåret 1988. Samdistributionen
till lika pris är
ett viktigt led i den statliga presspolitiken. Jag förutsätter att inga väsentli­
ga förändringar vidtas inom samdistributionen innan dagstidningskommit­
tén lämnat sina förslag och regeringen beretts tillfälle att behandla samdis-
                         '" ■


 


tributionen inom ramen för den samlade presspolitiken avseende både     Prop. 1987/88:100
direkta och indirekta stödinsatser.                                                         Bil. 10

I övrigt beräknar jag anslaget i överensstämmelse med presstödsnämn­dens förslag. Anslaget bör föras upp med 459950000 kr, för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 459950000 kr.

G 8. Lån till dagspressen

1986/87 Utgift           11550000               Reservation              44446978

1987/88 Anslag         25000000

1988/89 Förslag         87500000

Från anslaget utbetalas lån enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar.

Presstödsnämnden

Under budgetåret 1986/87 har tre tidningar och tidningstryckerier beviljats lån med sammanlagt 9395000 kr,, varav 7900000 kr, har betalats ut. Dessutom har 3 650000 kr, betalats ut för lån som beviljats under tidigare budgetår,

I sin anslagsframställning har nämnden inte tagit hänsyn till en framställ­ning den 16 maj 1986 till regeringen om ett extra medelstillskott på 175 milj. kr. avseende lån till KB Aftonbladet AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co för uppförande av en gemensam tryckerianläggning.

På regeringens förslag i budgetpropositionen 1987 uttalade riksdagen att förevarande anslag borde tillföras särskilda medel i sådan omfattning att presstödsnämnden skulle kunna effektuera det beslut som låg till grund för framställningen'till regeringen. I enlighet med riksdagens beslut skall av behållningen under anslaget för innevarande budgetår 50 milj. kr, reserve­ras för det gemensamma lånet till Aftonbladet och Svenska Dagbladet, Deii resterande delen av det beviljade länebeloppet på totalt 175 milj, kr, beräknas tillföras under de två kommande budgetåren. Nämnden ansåg det inte möjligt att i augusti 1987 avgöra huruvida det skulle bli aktuellt att betala ut den första delen om 50 milj, kr, av det beviljade lånet under innevarande budgetår, men nämnden har för avsikt att inte förbruka mer på andra ansökningar än att 50 milj. kr, finns disponibelt för ändamålet,..

Nämnden bedömer att efterfrågan på lån ur pressens lånefond kommer
att öka under de närmaste åren. Nämnden avstår från att nu föreslå någon
höjning av den årliga medelsanvisningen, men vill understryka att det finns                      471


 


en risk för att tillgängliga medel inte räcker för i och för sig angelägna     Prop. 1987/88:100
låneansökningar.                                                                                Bil. 10

Nämnden begär för budgetåret 1988/89 oförändrat 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I budgetpropositionen 1987 behandlade regeringen presstödsnämndens be­slut om lån ur pressens lånefond till Aftonbladet och Svenska Dagbladet. 1 sammanhanget påpekades att presstödsnämnden beslutat betala ut lånet i takt med de aktuella investeringarnas genomförande. Detta beräknades vid tiden för nämndens beslut i maj 1986 ta tre fill fyra år.

Med utgångspunkt i nämndens överväganden och beslut fann regeringen det rimligt att särskilda medel för ändamålet borde anslås under tre budget­år. För budgetåret 1987/88 borde i ett första steg 50 milj, kr, kunna betalas ut av nämnden inom ramen för normal tilldelning och med ianspråktagande av under anslaget reserverade medel. Det resterande särskilda medelsbe­hovet för lånet till Aftonbladet och Svenska Dagbladet angavs till totalt 125 milj. kr. för de två närmast följande budgetåren (totalt 175 milj. kr.).

Riksdagen har godtagit förslagen. Följaktligen bör förevarande anslag nu tillföras ytterligare särskilda medel i sådan omfattning att presstödsnämn­den utöver den första utbetalningen kan göra en andra utbetalning av lånet under nästa budgetår. Jag förordar att 62,5 milj. kr. anvisas för ändamålet för budgetåret 1988/89.

I övrigt beräknar jag anslaget i enlighet med presstödsnämndens förslag. Anslaget bör således föras upp med 87,5 milj, kr, för budgetåret 1988/89,

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till dagspressen för budgetåret  1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 87500000 kr.

G 9. Stöd till kulturtidskrifter

1986/87 Utgift           16669331               Reservation                 923385

1987/88 Anslag         18000000

1988/89 Förslag         18670000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd' till kulturtidskrifter.

Statens kulturråd

För budgetåret 1986/87 ansökte 475 tidskrifter om stöd. Bidrag beviljades till 215 tidskrifter med belopp mellan 5000 och 250000 kr.

Kulturrådet genomför fr.o.m, budgetåret 1987/88 en treårig försöks­
verksamhet avseende möjligheterna att förbättra kulturtidskrifternas eko­
nomiska situation genom marknadsföringstekniska åtgärder m. m. Under
                            472


 


det första verksamhetsåret disponerar kulturrådet 1 750000 kr. av anslaget Prop. 1987/88:100 för detta ändamål. Inför det andra försöksäret behöver flera nya initiativ Bil. 10 tas. Den snabba utvecklingen inom tekniken kräver t. ex. större insatser såväl i fråga om utbildning som försöksverksamhet än vad kulturrådet tidigare kunnat förutse. Kulturrådet begär därför att denna summa höjs fill 3 milj. kr, för försöksverksamhetens andra år, I övrigt föreslås en priskom­pensation om 3%.

Föredragandens överväganden

Kulturtidskrifterna utgör en viktig del av vårt kulturliv. Det statliga kultur­tidskriftsstödet har bidragit till att mångfalden i tidskriftsfloran kunnat upprätthållas. För att uppnå största möjliga effekter av stödinsatserna har kulturrådet i uppdrag att genomföra en treårig försöksverksamhet med särskilda åtgärder när det gäller marknadsföring och distribution samt utbildning och rådgivning avseende ekonomi, juridik, administration, tek­nik m, m. Syftet med åtgärderna skall främst vara att öka antalet prenume­rationer av tidskrifterna. Jag delar kulturrådets bedömning att det är ange­läget att fler initiativ kan tas under det fortsatta försöket framför allt när det gäller utbildning i användandet av ny teknik. Efter försöksverksamhe­tens andra år, budgetåret 1988/89, skall kulturrådet göra en utvärdering av försöket. Denna bör kunna läggas till grund för ett förslag till utformningen av det framtida stödet till kulturtidskrifterna. Mot denna bakgrund är jag beredd att tillstyrka kulturrådets förslag att högst 3 milj. kr. inom det anvisade anslaget får avsättas för försöksverksamheten under nästa bud­getår.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd tUl kulturtidskrifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 18670000 kr,

G 10.   Stöd till radio- och kassettidningar Föredragandens överväganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett anslag avseende stöd till radio- och kassettidningar. Medelsanvisningen för nämnda ända­mål uppgår till 12903 000 kr.

Taltidningskommittén (U 1982:05) lade i maj 1987 fram sitt slutbetän­
kande (Ds U 1987:6) Radio- och kassettidningar - slutsatser och rekom­
mendationer. I betänkandet har kommittén lämnat förslag avseende bl. a.
den framtida utformningen av den statligt stödda verksamheten med radio-
och kassettidningar. Förslagen har remissbehandlats.
                                                    473


 


Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att föreslå regeringen att för riksdagen vid 1987/88 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om stödet till radio- och kassettidningar. Jag förutsätter att medel för ändamålet kommer att anvisas under samma anslag som inneva­rande budgetår. Det synes lämpligt att för det berörda ändamålet ta upp ett preliminärt belopp av 12903 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd till radio-och kassettidningar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservations­anslag av 12903000kr,

G 11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


1250000 2575000 5 708000


För Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation gäller fr. o. m. den 1 januari 1987 stadgar, som fastställdes av regeringen den 20 november 1986. Enligt dessa har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade. Tidningen bör utformas så att den blir till nytta även för andra grupper med läshandikapp.

Mellan staten och stiftelsen träffades den 24 november 1986 avtal för fiden fr. o. m. den 1 januari 1987 t. o, m, den 30 juni 1990, Avtalet reglerar bl.a. frågor om bidrag till stiftelsens verksamhet och om prenumerations­avgift.


1. Utgivning av Nyhetstidningen 8 SIDOR

2.       Utgivning av lättläst liueratur


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

2575 000 (2538000)'    .

2575000

+    77000 + 3 056000

+3133000


Innevarande budgetår anvisat under anslaget G 12. Litteraturstöd,


Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

Stiftelsen, som hänvisar till kostnadsökningar- inom tidningsbranschen
samt till behovet av resurser till den för målgruppen nödvändiga marknads­
föringen, begär att anslaget skall ökas med 16,5% (+.425000 kr.),   ,
           i


474


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop, 1987/88:100

Nyhetstidningen 8 SIDOR är en lättläst nyhetstidning som ges ut en gång i ""■ ' veckan. Tidningen utkom fr,o.m, hösten 1984 på försök. Den 1 januari 1987 startade Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation sin verksamhet. Stif­telsen äger och ger ut tidningen sedan dess, 8 SIDOR vänder sig i första hand till begåvningshandikappade men kan även användas av andra läs-handikappade. Tidningens upplaga uppgår för närvarande till ca 3 000 ex.

Utgivningen av lättlästa böcker (LL-böcker) påbörjades år 1968. Ansva­ret härför ligger alltsedan starten inom skolöverstyrelsens (SÖ) verksam­hetsområde. Utgivningen sker i samverkan med olika förlag.

Utgivningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR och LL-böckerna är likartade verksamheter med en gemensam målgrupp, dvs. främst vuxna begåvnings­handikappade. Det är angeläget att både tidningen och böckerna läses av så många som möjligt. Därför är marknadsföringen av mycket stor betydel­se. På grund av handikappets art kan man emellertid ibland räkna med stora svårigheter att nå ut till nya läsare. Mot denna bakgrund finner jag det naturiigt att samordna dessa båda verksamheter och att därvid också söka en gemensam organisatorisk lösning. För SÖ är planering av bokpro­duktion en udda företeelse. Det är därför enligt min mening inte rimligt att föra tidningsutgivningsverksamheten till SÖ, Det är mer naturligt att lägga ansvaret för den samordnande verksamheten på Stiftelsen för lättläst ny­hetsinformation. Såväl företrädare för de handikappade som SÖ och Stif­telsen för lättläst nyhetsinformation har vid underhandskontakter redovi­sat en positiv inställning till mitt förslag. Stiftelsen har även, efter samråd med SÖ, uttalat sig om de ekonomiska förutsättningarna för ett övertagan­de av verksamheten, till vilket jag återkommer i det följande. Jag anser att en samordning i enlighet med vad jag har anfört bör genomföras fr, o. m, nästa budgetår. På sikt bör den kunna medföra gynnsamma effekter för verksamheten framför allt när det gäller marknadsföringen. Vid genomfö­randet av mitt förslag bör stiftelsens namn ändras. Vidare bör beaktas att verksamheterna så långt som möjligt bör ha separat ekonomisk redovis­ning. Stiftelsen bör i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 redo­visa en plan för den fortsatta utgivningen och marknadsföringen av LL-böcker.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om vissa organisato­riska förändringar som behövs för att stiftelsen skall kunna överta ansvaret för utgivningen av LL-böckerna. För att överföra verksamheten till stiftel­sen behöver regeringen emellertid också ett bemyndigande att ingå avtal med stiftelsen om ekonomiska åtaganden i sammanhanget.

Jag har beräknat att ett belopp av 2614000 kr, efter prisomräkning behöver föras över från anslaget G 12, Litteraturstöd, anslagsposten 2, Utgivning av lättläst litteratur till förevarande anslag. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1987/88 kan finnas kvar under anslagsposten bör också föras över, Somjag tidigare anfört under anslaget B 1. Skolöver­styrelsen har jag också räknat med att medel motsvarande personalkostna­den för den nuvarande verksamheten inom SÖ samt medel för lokaler m, m, förs över från nyss nämnda anslag till förevarande anslag. Vid min medelsberäkning har jag också tagit hänsyn till kostnader för porto.

475


 


Vid min medelsberäkning i övrigt har jag räknat med en viss kompensa-     Prop, 1987/88:100
tion för prisutvecklingen.
                                                                   Bil. 10

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att genom avtal ikläda staten ekonomis­ka förpliktelser i enlighet med vad jag har förordat,

2.      till Bidrag liU Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5708000 kr.

476


 


Litteratur

G 12. Litteraturstöd


Prop, 1987/88:100 Bil. 10


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


34 878721 36981000 31486000


Reservation


11235873


Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd. De ändamål som får stöd under ansla­get framgår av följande sammanställning.

 

 

 

 

 

Utgivningsstöd Utgivning av lättläst litteratur Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt läs-främjande åtgärder för barn och ung­dom

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

I,

2, 3,

28367000 2538000

6076000 36981000

-3594000 -2538000'

+  637000 -5495000

Medel för ändamålet för budgetåret 1988/89 föreslås anvisas under anslaget Gli,


Statens kulturråd, skolöverstyrelsen m. fl.

1. Statens kulturråd föreslår för utgivningsstödet en prisomräkning med 7% med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom den grafiska industrin. Skolöverstyrelsen förordar en prisomräkning med 3% för utgivningen av lättlästa böcker. För verksamheten med En bok för alla föreslår Stiftelsen Litteraturfrämjandet en prisomräkning med 8,5 %,

2,   Kulturrådet begär för utgivningsstödet, förutom prisomräkning,
150000 kr. till stödordningen för tecknade serier för barn och ungdom,
bl, a, med syfte att kunna stödja ytteriigare fyra seriealbum samt en längre
och fyra till fem kortare svenska originalserier i serietidningar. För stöd­
ordningen för litteratur på invandrar- och minoritetsspråk begärs 150000
kr., vilket skulle möjliggöra dels en höjning av arkersättningen, dels en
ökning av antalet stödda titlar.

3.   Högst 975000 kr.bör avsättas för kostnader för arvoden m.m. i
samband med fördelningen av utgivningsstödet.

"4. Skolöverstyrelsen har i anslutning till sin anslagsframställning redo­gjort för verksamheten med utgivningen av lättlästa böcker (LL-böcker) under budgetåret 1986/87, Under år 1986 utkom 16 titlar i LL-serien. I några fall har böckerna kompletterats med inspelning på ljudband ("bok och band"). Verksamheten med bokombud har fortsatt under året. Det är enligt skolöverstyrelsen allfiämt för tidigt att värdera dess betydelse för läsarnas kontakt med LL-utgivningen. Ett utvecklingsarbete pågår avseen­de LL-böcker särskilt anpassade till läsare med afasi. Genom produkfion av "bok och band" har man nått läsare med mycket stora läs- och förståel-


477


 


sehandikapp. Stöd till sådan utgivning kommer därför att utgå även i     Prop. 1987/88:100
fortsättningen.                                                                                  Bil. 10

5,         Stiftelsen Litteraturfrämjandet begär - förutom prisomräkning för utgivning och marknadsföring av En bok för alla - medel för sitt läs-främjande arbete och för att utveckla arbetet med bokspridning inom folkrörelserna (+800000 kr,), I en särskild skrivelse har Litteraturfrämjan­det anhållit om bidrag till anskaffande av ny datautrustning,

6,         I en skrivelse den 10 november 1987 begär kulturrådet att utgivningen av klassikerserien för skolan, Alla.Tiders Klassiker, skall förlängas med en fyraårsperiod fr, o, m, budgetåret 1989/90 t o, m. budgetåret 1992/93. Upp­komna reservationer från de fyra första utgivningsåren gör att kulturrådet beräknar de tillkommande kostnaderna för utgivningen till 4 milj. kr, sammanlagt under hela perioden.

Föredragandens överväganden

Det statliga stödet till bokbranschen är marginellt i jämförelse med bran­schens totala omsättning. Trots den förhållandevis blygsamma bidrags­summan har staten möjlighet att genom denna påverka utvecklingen inom detta område på ett påtagligt sätt.

Kulturrådet har efter beslut av riksdagen (prop, 1984/85:141, KrU 21, rskr, 392) fått ett större ansvar inom den statliga litteraturpolitiken. Detta innebär bl. a, att rådet självt skall besluta om fördelningen av anslagsmed­len på de olika litteraturkategorierna och övriga ändamål inom utgivnings­stödet. Kulturrådet skall också följa utvecklingen på bokmarknaden i synnerhet vad gäller utgivningen av allmänlitteratur och villkoren för för­lagsverksamhet samt redovisa sina intryck och eventuella förslag till för­ändringar av de statliga insatserna för regeringen. Kulturrådet har lämnat sin första rapport i detta ämne. Boken — en översikt (Rapport från statens kulturråd 1987:3), Sammanfattningsvis konstaterar kulturrådet bl.a. att inga genomgripande förändringar skett på bokområdet sedan ställning senast togs till inriktningen och utformningen av de statliga insatserna på området. Kulturrådets bedömning är att det för närvarande inte finns anledning till några förändringar i det statliga litteraturstödet eller i övriga insatser på litteraturområdet som kräver beslut av regering eller riksdag.

Sveriges författarförbund (SFF) har framfört invändningar mot kulturrå­dets rapport. Denna ger en förenklad bild av bokmarknaden, som enligt SFF blivit alltmer tudelad. SFF framhåller särskilt att svensk skönlittera­tur i original har en svår ställning, som bör närmare analyseras. Svenska Bokförläggareföreningen stöder i en särskild skrivelse SFF:s förslag om en framtida komplettering av materialet i detta avseende. Jag utgår från att rådet i sin kommande analys av bokbranschen tar upp de invändningar som framförts. I avvaktan på denna är jag inte beredd att göra några förändringar i stödet.

Kulturrådet har föreslagit höjningar utöver prisomräkning av enskilda stödkategorier. Sådana förstärkningar bör kunna genomföras genom om­prioriteringar inom den tillgängliga ramen för utgivningsstödet.

Enligt riksdagens beslut (prop, 1984/85:141, KrU 21, rskr, 392) utgår                                478


 


under en treårsperiod t, o, m, budgetåret 1987/88 ett särskilt statligt stöd av Prop, 1987/88:100 en klassikerserie för skolan med eleverna i grundskolans högstadium och Bil. 10 gymnasieskolan som målgrupp. Böckerna ges ut i stora upplagor och till ett lågt pris. Kulturrådet har på uppdrag av regeringen utarbetat en modell för serien som innebär en utgivning av tio titlar per är under fyra år. Regering­en har godkänt kulturrådets förslag. Medel till verksamheten utgår dock endast under tre år. Hittills har de två första årens 20 titlar getts ut och tryckts i 164 000 exemplar. Jag delar kulturrådets bedömning att den hittills uppnådda försäljningen vittnar om ett reellt behov i skolan av god skönlit­teratur i attraktivt och hållbart utförande. Det är glädjande att det låga priset kunnat stimulera till köp och samtidigt medgett inköp av många exemplar.

Efter vad som framgår av kulturrådets skrivelse bör det vara möjligt att med uppkomna reservationer inom givna ramar finansiera en fortsatt ut­givning under ytterligare två år utöver den första fyraårsperioden, dvs, även under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Kulturrådet bör efter samråd med berörda parter i god tid inför budgetåret 1990/91 redovisa erfarenhe­terna av utgivningen.

Kostnader i samband med arvoden m.m. bör liksom tidigare kunna belasta detta anslag, I likhet med tidigare år bör det ankomma på regering­en att efter förslag från kulturrådet ange högsta belopp för dessa ändamål.

Som jag nyss har anfört under anslaget Gli, Bidrag till Stiftelsen för lätfiäst nyhetsinformation, bör utgivningen av lättläst litteratur överföras från skolöverstyrelsen fill nämnda stiftelse. I konsekvens härmed bör anslagsposten 2. Utgivning av lätfiäst litteratur under förevarande anslag upphöra och medlen föras över till anslaget Gli, Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Även den behållning som vid utgången av inne­varande budgetår kan finnas kvar under anslagsposten bör föras över till anslaget till stiftelsen.

Från anslaget F 2. Bidrag fill kulturverksamhet inom organisafioner m, m,, anslagsposten 2, Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatser­na har under de senaste tvä åren - efter särskilda beslut av regeringen -Stiftelsen Litteraturfrämjandet erhållit bidrag för olika läsfrämjande pro­jekt i arbetslivet. De projekt som bedrivits har varit framgångsrika och bör kunna fiäna som modell för det fortsatta arbetet. För att möjliggöra bättre planering av mera långsiktig karaktär föreslår jag att Litteraturfrämjandet under högst tre år filiförs 500 000 kr. per år under förevarande anslag för stöd till läsfrämjande projekt i arbetslivet.

Verksamheten En bok för alla regleras i ett treårigt avtal, som vid utgången av innevarande budgetår gällt i två år. Ett nytt avtal för fiden fr.o.m. den 1 juli 1989 bör träffas i god tid före denna tidpunkt så att Stiftelsen Litteraturfrämjandet kan anpassa sin utgivnings- och personal­planering fill eventuellt ändrade förutsättningar. Jag avser att senare före­slå regeringen att inför en ny avtalsperiod ge kulturrådet i uppdrag att utvärdera verksamheten och redovisa erfarenheterna av gällande avtal.

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för prisutvecklingen.

479


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Litteraturstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­fionsanslag av 31 486000 kr.

G 13. Kreditgarantier till bokförlag

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag                1000

StatUga kreditgarantier för lån i:ill bokförlag utgår enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd. Kreditgarantier får fr.o.m. budget­året 1985/86 beviljas inom en total engagemangsram av 6 milj. kr.

Statens industriverk

Under budgetåret 1986/87 har en garanfi beviljats om 100000 kr. Två ansökningar på totalt 400000 kr. har avslagits. Av engagemangsramen om totalt 6 milj, kr, var ca 2,7 milj, kr, intecknade vid ingången av innevarande budgetår.

För budgetåret 1988/89 föreslår verket inte några förändringar.

Föredragandens överväganden

Jag förordar en oförändrad engagemangsram om totalt 6 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kreditgarantier tUl bokförlag för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G 14. Stöd till bokhandel


 

1986/87 Utgift

2 231782

1987/88 Anslag

2944000

1988/89 Förslag

2705000


Reservation                1 132878


Enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln kan utgå
bl, a, sortimentsstöd till bokhandel som inte är fackbokhandel samt stöd till
utbildning och konsultation till i första hand små och medelstora bokhand-
lar. Dessa stödformer utgår från förevarande anslag. Från anslaget utgår
dessutom stöd till spridning av bokinformation samt bidrag till Bokbran­
schens Finansieringsinstituts AB (BFI) kostnader för administration av
den statliga stödverksamheten,                                                                                  480


 


1987/88                 Beräknad ändring            Prop. 1987/88: 100

Bil. 10

1988/89

Föredraganden


1,       Sortimentsstöd                                          1030000               + 20000

2,       Stöd till spridning av bokinformation        1092000                +44000

3,       Stöd till utbildning och konsuhatlon           318000                -318000

4,   Bokbranschens Finansierings­institut AB                                                   504000            +  15000

2944000'                -239000

' Av beloppet får BFI omfördela högst 200000 kr, mellan anslagsposterna. Till anslagsposten 4 får dock Inga medel omfördelas.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB

BFI har i anslutning till sin anslagsframställning överlämnat rapporten Bokbranschen 1986/87, I rapporten redovisas bl, a. förändringar i bokhan­delsbeståndet mellan åren 1986 och 1987, I mars 1987 fanns totalt 244 bokhandlar anslutna till det s, k, fackbokhandelsavtalet, vilket innebär en minskning med fem bokhandlar jämfört med år 1986, Vid samma tid år 1987 fanns 92 servicebokhandlar, vilket innebär en ökning med 15 bok­handlar jämfört med år 1986.

I rapporten redovisas också en undersökning av bokhandelns lagerhåll­ning och försäljning. BFI har vid tre olika tidpunkter undersökt 14 bok-handlars lager under budgetåret 1986/87, Även antalet sålda titlar och volymer har följts upp hos dessa bokhandlar. Under den undersökta tolv-månadersperioden varierade det antal titlar som bokhandlarna hanterat mellan 7700 och 26000, Flertalet hanterade ca 12 000 titlar. Undersökning­en visar att man i stor utsträckning arbetar med ett brett sortiment. Mer än 80% av antalet sålda titlar, exkl. realisationstitlar och läromedel, säljs i färre än 10 exemplar. Endast några få bokhandlar säljer fler än 100 titlar i mer än 50 exemplar. Breddförsäljningen är således ytterst väsentlig för bokhandeln,

BFLs anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

Ett särskilt stöd till spridning av bokinformation infördes för en treårspe­riod fr, o, m, budgetåret 1985/86, En katalog över den samlade utgivningen av barn- och ungdomsböcker ges ut av Bokbranschens Marknadsinstitut AB och har under de gångna åren tack vare det statliga stödet kunnat distribueras till samtliga hushåll i landet med barn i åldern 3 till 13 år samt till bokhandlar, bibliotek, skolor, barnstugor m, fl. Katalogen har rönt stor uppmärksamhet. BFI framhåller att en årligen återkommande katalog över barn- och ungdomslitteratur får full genomslagskraft först efter det att konsumenterna vant sig vid att katalogen kommer vid en viss tid på året och att den då blir igenkänd. En bred spridning av en sådan katalog kommer inte till stånd utan det statliga distributionsstödet, eftersom det ekonomiska utrymmet för kollektiva branschkampanjer är begränsat, när det gäller barn och ungdomslitteratur. Stödet bör utgå i ytterligare tre år och och bör ökas. med ca 5 %.

Stödet till utbildning och konsultation bör upphöra. Medlen bör överfö-                                             481

31    Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga 10


 


ras till anslaget G 16, Lån för investeringar i bokhandel m.m. En sådan     Prop. 1987/88:100

åtgäi:d medför inte några väsentliga förändringar för branschens utbild-     Bil. 10

ningsverksamhet, eftersom utrymme finns inom branschens egna fonder

till detta ändamål vid nuvarande utbud och efterfrågan på utbildning.

Konsultstödet är enligt BFI ofta knutet till sådana bokhandlar som erhållit

eller kan komma att erhålla kreditstöd. En mindre del, högst 100000 kr,, av

den överförda summan bör dock även i fortsättningen kunna utgå för

rådgivning.

Sortimentsstödet bör ökas med 4,6%, medan stödet för BFLs admini­strativa kostnader (anslagsposten 4) bör ökas med 5 %.

Föredragandens överväganden

Jag delar den bedömning som Bokbranschens Finansieringsinsfitut AB (BFI) gjort när det gäller katalogen över den samlade utgivningen av barn-och ungdomsböcker. Mot denna bakgrund och med tanke på den positiva läsfrämjande effekt som katalogen torde ha är jag beredd att tillstyrka BFLs förslag. Jag föreslår att ett bidrag till spridning av bokinformation bör utgå under ytterligare tre år,

I likhet med BFI anser jag också att en omfördelning bör göras mellan institutets båda anslag. Jag har därför beräknat att 318000 kr. överförs från förevarande anslag till anslaget G 16. Lån för investeringar i bokhandel och att högst 100000 kr. därav bör kunna avsättas för kostnader för rådgivning.

Vid min medelsberäkning i övrigt har jag räknat med en viss kompensa­tion för prisutvecklingen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föresliir riksdagen

att till Stöd till bokhandel för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 2705000 kr,

G 15. Distributionsstöd till fackbokhandel m. m.

 

1986/87 Utgift

2008638

1987/88 Anslag

2609000

1988/89 Förslag

2792000

Från anslaget utgår statligt distributionsstöd till bokhandeln enligt be­stämmelserna i förordningen (1981:445) om statligt stöd till distribution av böcker.

Statens kulturråd

Fr.o.m. budgetåret 1985/86 utgår det statliga stödet till distribution av
böcker med 30 procentenheter av den rabatt om 50% som förlagen lämnar
för litteraturstödda böcker. Det s, k, fackbokhandelsavtalet mellan för-                               482


 


lagen och fackbokhandeln föreskriver numera att alla titlar för vilka förlag,     Prop, 1987/88:100 anslutna till fackbokhandelsavtalet, söker statligt utgivningsstöd skall ingå     Bil. 10 i bokhandelns abonnemang. Antalet titlar som fick distributionsstöd upp­gick under budgetåret 1986/87 till 490. Antalet stödberättigade bokhandlar uppgick till 244. Kulturrådet föreslår en ökning av anslaget med 3 %.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning har jag tagit hänsyn till att belastningen på anslaget bestäms av det totala antalet titlar som är stödberättigade samt av prisut­vecklingen. Jag beräknar det ökade medelsbehovet till 183000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 792000 kr.

G 16. Lånför investeringar i bokhandel m.m.'

1986/87 Utgift             1389000               Reservation               1301200

1987/88 Anslag           1925000

1988/89 Förslag          2250000

' Tidigare Lån för investeringar i bokhandel

Från anslaget utgår kreditstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI framhåller att små bokhandlar ofta har större behov av avskrivnings­
lån än övriga bokhandlar. Grundkostnaderna för en investering är lika
stora oberoende av butikens storlek. En investering för de små bokhand­
larna blir därför dyrare i förhållande till butikens omsättning och yta än vad
den är för bokhandlar med stor omsättning. Detta innebär att investerings­
lånen relativt sett blir dyrare för de små bokhandlarna att bära, BFI
föreslår därför att anslagsposten 3. Stöd till utbildning och konsultation
under anslaget G 14, Stöd till bokhandel upphör och att medlen inkl,
prisomräkning överförs till förevarande anslag (+325000 kr,). Samtidigt
bör stödvillkoren ändras så att utrymmet för avskrivningslån ökas med det
överförda beloppet. Högst 100000 kr, därav bör dock avsättas för konsult­
insatser.
                                                                                                                483


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Stödet under förevarande anslag utgår som investeringslån eller avskriv-ningslån. Enligt gällande regler får högst hälften av medlen avse avskriv­ningslån. Jag delar den bedömning Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) gör när det gäller de små bokhandlarnas lånebehov. Enligt min mening bör den föreslagna omfördelningen och regelförändringen kunna effektivisera stödformen väsentligt. Mot denna bakgrund är jag beredd att fillstyrka BFLs förslag. Jag har därför beräknat att 325000 kr,, inkl, viss kompensation för prisutvecklingen, bör tillföras förevarande anslag. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag från BFI besluta om högsta belopp för rådgivning, BFI bör liksom fidigare ha rätt att, för en del av de medel som anslås för rådgivning, själv direkt arvodera konsulter.

Anslaget bör i fortsättningen benämnas Lån för investeringar i bokhan­del m, m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån för investeringar I bokhandel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 250000 kr,

G 17. Talboks- och punktskriftsbibHoteket: Förvaltningskostnader

1986/87 Utgift           13 194063

1987/88 Anslag         14588000

1988/89 Förslag         16028000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har enligt sin instruktion (1979:1073) till uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket särskilt att framställa och låna ut talböcker och punkt­skriftsböcker samt att inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra, I fråga om ufiåningen av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhet på att fungera som lånecentral. Bibliote­ket svarar också för framställning av studielitteratur för synskadade och rörelsehindrade högskolestuderande och tillhandahåller punktskriftsböc­ker för försäljning. Vidare beslutar TPB om utbetalning enligt förordningen (1982:798) om kompensation i vissa fall för kostnader på grund av kassett­skatt. Utgifter härför bekostas av medel ur anslaget. Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd. Enligt förordningen (1985:391) om talboks-och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd har nämnden till uppgift att främja och utveckla punktskriften för synskadade. Nämnden skall bl, a. utarbeta normer för den svenska punktskriften.

484


 


1987/88                 Beräknad ändring            Prop. 1987/88:100

Bil. 10

1988/89

Föredraganden


Förvaltningskostnader                                10 946 000          +1448 000

(därav lönekostnader)                              (9275000)        (+1295 000)

Lokalkostnader                                            2167000               -      8000
Kompensation för kostnader på grund

av kassettskatt                                                 1475000                      of,

14588000                +1440000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

TPB:s ufiåning av talböcker uppgick under budgetåret 1986/87 till över 175 500 lån, vilket innebär en ökning med 11,5% jämfört med budgetåref 1985/86, Talboksutlåningen från folkbiblioteken uppgick år 1986 enligt uppgift från statistiska centralbyrån till knappt 1,4 miljoner lån, vilket innebär en ökning med 5,6% jämfört med tidigare år, TPB: s anslagsframställning innebär i huvudsak följande,

1.      Huvudförslag 212000 kr.

2.  För att klara den ökade arbetsbelastningen inom produktionsenheten begär biblioteket medel motsvarande kostnaderna för en heltidsfiänst som assistent (+149000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr.).

3.  Antalet talbokstitlar bör öka, Soni en följd därav begär TPB medel motsvarande kostnaderna för ytterligare en och tre kvarts fiänster som handläggare (+324000 kr,) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+60000 kr,),

4.  För att bemästra bandkontrollarbetet i den allfiämt ökande utlånings­verksamheten bör biblioteket tillföras medel mötsvaiande kostnaderna för en heltids assistentfiänst för bandkontrollarbete på talboksutlåningsenhe-ten (+149000 kr,) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr,),

 

5.    TPB bör filiföras konsultmedel motsvarande kostnaderna för en kvarts handläggarfiänst för specialistinsatser i verksamheten med talböc­ker för invandrare (+47000 kr,). För samma ändamål begär biblioteket medel motsvarande kostnaderna för en halvtids assistentfiänst (+74000 kr,) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr,), TPB begär också medel för att inrätta en halvfidsfiänst som redigerare av punkt­skriftsböcker (+93000 kr,) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr.).

6.    Biblioteket bör under anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anslagsposten 2. Produktion av studielitteratur för högskolestu­derande som är synskadade eller rörelsehindrade tillföras medel för att ge möjlighet åt högskolestuderande dyslekfiker att få talböcker som studielit­teratur. I samband därmed begär TPB medel motsvarande kostnaderna för tre kvarts fiänst som handläggare/redigerare (+139000 kr.) samt medel för vissa förvaltningskostnader (+30000 kr.),

7.    För att möjliggöra katalogisering av  studielitteratur framställd i

punktskrift bör medel motsvarande kostnaderna för en kvarts biblioteka-                                               485


 


riefiänst överföras från den nyss nämnda anslagsposten till förevarande     Prop, 1987/88:100
anslag (+47000 kr,).                                                                             Bil, 10

8,       För punktskriftsnämndens expanderande verksamhet begär bibliote­ket medel motsvarande kostnaderna för en kvarts handläggartjänst (+47000 kr.),

9,       TPB begär medel för utökning av bibliotekets lokaler i konsekvens med begäran om ökade personalresurser (+71 000 kr,).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat 866000 kr, i pris- och löneomräkning för talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskostnader.

En minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 bör tas ut enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87, Besparingen för nästa budgetår (240000 kr,) bör liksom tidigare tas ut under bibliotekets produktionskostnadsanslag, (1)

Jag ansluter mig till bibliotekets förslag om personalförstärkning och anser att lönemedel motsvarande två assistentfiånster, 298000 kr,, samt medel för vissa förvaltningskostnader, 60000 kr,, bör föras över från bibliotekets produktionskostnadsanslag till förevarande anslag: (2, 4)

Chefen för utbildningsdepartementet har i det föregående, under ansla­get E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anfört att han är beredd att fillstyrka TPB:s förslag om att ge dyslektiker tillgång till talböcker som studielitteratur. I konsekvens härmed har jag i samråd med honom beräk­nat medel för kostnaderna för den handläggartjänst och för vissa förvalt­ningskostnader som biblioteket begärt. (6)

I överensstämmelse med vad chefen för utbildningsdepartementet vida­re har anfört under det nyss nämnda anslaget har jag beräknat medel för den kvarts fiänst som bibliotekarie som biblioteket begärt för att möjlig­göra katalogisering av studielitteratur framställd i punktskrift. (7)

TPB:s framställning i övrigt föranleder inga förslag från min sida. (3,5, 8,9)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Talboks- och punktskriflsbibUoteket: Förvaltningskostna­der för budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 16028000 kr.

G 18. Talboks- och punktskriftsbibHoteket: Produktionskostnader

1986/87 Utgift           34833029              Reservation               2422258

1987/88 Anslag         33 205 000

1988/89 Förslag         33936000

Från anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) pro­
duktion av talböcker och punktskriftsböcker samt kataloger och annat                               486


 


informationsmaterial. Under en period av fem år fr. o,m, den 1 juli 1985     Prop, 1987/88:100 utbetalas från anslaget statsbidrag för länsbibliotekens inköp av talböcker.     Bil. 10 Från anslaget utgår också bidrag till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.


1,   Produktionskostnader för talböcker,
punktskriftsböcker, informations­
material m. m,

2,       Produktionskostnader för punkt­skriftsböcker för försäljning

3,       Bidrag för inköp av talböcker till länsbibliotek

4,       Bidrag till Sveriges dövas riksför­bund för produktion av videogram för döva


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

22412000

+ 400000

387000

+ 50000

3 090000

+ 62000

7316000

+219000

33205000

+731000


 


Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under budgetåret 1986/87 förvärvade biblioteket totalt 2906 titlar, varav 682 titlar från utomstående talboksproducenter. Produktionen av punkt­skriftsböcker uppgick till 525 titlar, TPB:s anslagsframställning innebär i övrigt i huvudsak följande,

1,      Antalet egenproducerade talbokstitlar bör höjas med 300 (+1 800000 kr,),

2,  I konsekvens med sitt förslag om ökat titelantal begär TPB medel för ökade kostnader för mera omfattande kataloger (+115 000 kr,),

3,  Försäljningen av punktskriftsböcker till svartskriftspris bör utökas (+263000 kr,),

4,  Särskilda medel begärs för att den nya psalmboken skall produceras i punktskrift och säljas till svartskriftspris (+1 165000 kr,),

5,  TPB begär medel för framställning av en reviderad handledning i svensk punktskrift (+315000 kr,),

6,  TPB begär bemyndigande att budgetåret 1988/89 få lägga ut beställ­ningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som be­lastar budgetåret 1989/90 upp till ett belopp av 8 milj, kr,

7,  Vid prisomräkningen av bidraget till SDR bör särskild hänsyn tas till den höjning av löneläget som förbundet beslutat om fr, o. m, budgetåret 1986/87. Vidare begärs särskilda medel för framställning av en grundkata­log över videogram på teckenspråk (+40000 kr.).

8,  TPB bör ersättas för de personalkostnader som följer med administra­tionen av anslagsposten 3, Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för pro­duktion av videogram för döva. Detta innebär för innevarande budgetår 33 000 kr.


487


 


9, I en särskild skrivelse begär SDR medel för en teckenspråkstolk för     Prop, 1987/88:100
nyanställda hörande vid videoavdelningen (+185000 kr,).
                          Bil. 10

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget bör enligt min mening inte tillämpas för förevarande an­slag. Däremot bör den besparing om 240000 kr,, som beräknats under bibliotekets förvaltningskostnadsanslag, tas ut under förevarande anslag,

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil, 10) föreslogs att den försöksverksamhet med försäljning av punktskriftsböcker, som då pågick vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade, skulle per­manentas och överföras till TPB fr, o, m, budgetåret 1984/85. Riksdagen godkände förslaget (KrU 1983/84:21, rskr, 354), Punktskriftsläsarna er­bjuds att köpa ett urval punktskriftstitlar till ett kraftigt subventionerat pris som motsvarar de tryckta böckernas. Den tekniska utvecklingen under de senaste åren har inneburit att betydligt fler titlar kan erbjudas än vad som var möjligt tidigare. Den stora efteriVågan på dessa böcker har inneburit att medlen för verksamheten under de två senaste budgetåren förbrukats långt före budgetårens slut. Mot denna bakgrund och med tanke på den fram­gång som verksamheten uppenbarligen rönt föreslår jag en viss realför-stärkning av verksamheten utöver prisomräkning. Anslagsposten 2, Pro­duktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning bör tillföras sam­manlagt 50000 kr. (3)

TPB har även begärt särskilda medel för att producera den nya psalmbo­ken i punktskrift för försäljning. Därefter har TPB i en skrivelse den 22 oktober 1987 anmält alt biblioteket redan under innevarande budgetår kommer att producera ett hundratal psalmböcker i punktskrift för försälj­ning. Finansieringen härav sker inom ramen för befintliga resurser under förevarande anslag. Med tanke på dels att behovet är svårbedömt, dels att biblioteket inom givna ramar redan nu söker åstadkomma en så stor upplaga är jag inte beredd att föreslå särskilda medel för denna produktion. Om den upplaga som biblioteket nu gör skulle visa sig vara otillräcklig, bör behovet även i fortsättningen kunna tillgodoses inom ramen för anslaget, (4)

TPB bör i likhet med tidigare år ges ett bemyndigande att under budget­året 1988/89 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget budgetåret 1989/90. Jag föreslår att bemyndigandet får avse ett belopp om högst 8 milj. kr, (6)

Som jag nyss berört under föregående anslag anser jag att medel för personalförstärkning samt medel för vissa med fiänsterna sammanhängan­de förvaltningskostnader, sammanlagt 358000 kr,, bör överföras från före­varande anslag till bibliotekets anslag för förvaltningskostnader.

Riksdagen beslöt våren 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 10 s, 518 - 522,
KrU 20, rskr, 329) att staten skulle ta det ekonomiska huvudansvaret för
Sveriges dövas riksförbunds (SDR) framtida videoproduktion för döva.
Regeringen uppdrog den 23 januari 1986 åt TPB att efter samråd med SDR
utarbeta en plan för investeringar i teknisk utrustning för förbundets video-
gramproduktion samt en plan för ökningen av produktionen. Biblioteket                            488


 


skulle även beakta frågan om information om videogram på teckenspråk     Prop. 1987/88:100

och TPB:s behov av resurser för detta samt frågan om statlig insyn i     Bil. 10

verksamheten, I 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 10 s.

482) redovisades TPB:s förslag fill hur stor andel av SDR:s medel som

under en femårsperiod skulle få avse investeringar. Planen borde enligt

min mening vara flexibel och möjlig att justera med tanke på bl, a, de

ständigt pågående förändringarna på teknikens område. Det borde därför

ankomma på regeringen att pröva behovet av förändringar i planen under

förutsättning att investeringsnivån under femårsperioden i sin helhet inte

överstiger  den   som  redovisats.   Riksdagen  godkände  förslaget   (KrU

1986/87:17, rskr, 209), För riksdagens information vill jag nu upplysa om

att SDR i sin anslagsframställning preciserat förbundets investeringsbehov

för budgetåret 1988/89, Investeringarna ryms inom den ram som angavs i

1987 års budgetproposition.

TPB har i anslutning till sin anslagsframställning redovisat uppdraget i övrigt. Detta innebär bl.a. att TPB anser att biblioteket bör ta på sig ett samlat ansvar för katalogisering och information om videogram på tecken­språk till folkbiblioteken. Innevarande budgetår får högst 33 OOÖ kr, av bidraget till SDR:s videoverksamhet användas för TPB:s personalkostna- . der i samband med information om och katalogisering av videogram på teckenspråk samt för det administrativa arbetet. Även för budgetåret 1988/89 bör en del av bidraget till SDR:s videoverksamhet få användas för information och katalogisering av såväl SDR:s söm andra producenters videogram i enlighet med det av TPB redovisade uppdraget samt för det administrativa arbetet. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag från TPB ange högsta belopp för ändamålet. (8)

TPB: s framställning i övrigt föranleder inga åtgärder från min sida. (1,2, 5,7)

SDR har i en särskild skrivelse begärt medel för en teckenspråkstolk vid videoavdelningen för att nyanställda hörande skall kunna kommunicera med döva inom avdelningen. Förbundet konstaterar att de bestämmelser som reglerar handikappades rätt till arbetsbiträde inte är tillämpliga på personer som saknar funktionsnedsättning. Som jag nyss anfört räknades fr.o, m, budgetåret 1986/87 bidraget till SDR upp med 5 milj. kr. utöver prisomräkning. Enligt den nyss nämnda femåriga investerings- och pro­duktionsplanen, som godkänts av riksdagen, sjunker investeringskostna­derna successivt under perioden, medan samtidigt utrymmet för produk­tionen ökar. Enligt min bedömning bör denna plan göra det möjligt för förbundet att inom anvisade ramar tillgodose även andra behov som upp­kommer och som är av betydelse för produktionen utan att denna riskerar att minska. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att föreslå en ökning av bidraget till SDR utöver sedvanlig prisomräkning, (9)

Vid min medelsberäkning i övrigt har jag räknat med en viss kompensa­fion för prisutvecklingen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen

hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att                                                                                     489


 


1.  medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbibliote­
ket det beställningsbemyndigande om 8 milj. kr. för budgetåret
1989/90 somjag har förordat,

2.  till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 33 936000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


G 19, Bidrag till Svenska språknämnden

 

1986/87 Utgift

1460742

1987/88 Anslag

1638000

1988/89 Förslag

1772000

Från anslaget utgår bidrag till löner för föreståndare och fem forsknings­assistenter vid nämndens sekretariat. Vidare utgår bidrag till vissa kostna­der för lokaler och expenser samt projektet Terminologiskt utvecklingsar­bete på invandrarspråk. Övriga kostnader täcks av anslag från olika fon­der, prenumerationsavgifter för fidskriften Språkvård, m. m.


1, Lönekostnader

2, Bidrag till lokal- och kontors­kostnader

3,       Terminologiskt utvecklingsarbete pii invandrarspråk


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1257000

+ 123000

216000

+    6000

165000

+    5000

1638000

+ 134000


 


Svenska språknämnden

1,  Huvudförslag 29000 kr,

2.  Språknämnden anför att en minskning av bidraget med 5% under en
treårsperiod inte kan åstadkommas genom en sänkning av lönekostnader­
na. För budgetåret 1987/88 beräknar nämnden en besparing med
2,1%,
vilken tas ut på anslagsposterna för bidrag till lokal- och kontorskostnader
samt terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk.

3,  Språknämnden föreslår att hela personalen ges statligt reglerade fiäns­
ter.

4.  I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 554) redovi­
sades att Språknämnden hade förklarat sig villig att lämna en redogörelse
om det är möjligt att hålla kostnaderna för projektet Terminologiskt ut­
vecklingsarbete på invandrarspråk nere genom att införa avgifter på ut­
skrifter från systemet. Språknämnden har nu i en särskild skrivelse anfört
att det b\. a. kan ligga en risk i att ta ut avgifter för ordlistor som väsentligt
översfiger de rena tryckerikostnaderna. Nämnden avser emellertid att
återkomma fill regeringen i denna fråga när erfarenheter vunnits om hur de
första ordlistorna som framställts inom ramen för projektet har tagits emot
av avnämarna.


490


 


Föredragandens överväganden                                                                    Prop. 1987/88:100

För nästa budgetår bör 1602 000 kr. anvisas till kostnader för löner, lokaler        ' ' och expenser. Vid beräkningen av detta belopp har ett begränsat ettårigt huvudförslag tillämpats. Anslaget har därutöver tillförts medel genom omprioriteringar inom medieområdet.

För projektet Terminologiskt utvecklingsarbete på invandrarspråk har jag beräknat 170000 kr,

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska Språknämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 772000 kr.

491


 


Ra(Jio och television                                                                       Prop. 1987/88: lOO

Bil. 10 Sveriges Radio m. m.

Allmänna riktlinjer

De nuvarande riktlinjerna för Sveriges Radios verksamhet lades fast av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) samt ändrades och kompletterades genom beslut av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343).

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755, omtryckt 1986:1209) samt radioansvarighetslagen (1966:756), förordningen (1967:226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen och förordningen (1978:482) med instruktion för radionämnden. Av betydelse i samman­hanget är också lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmot­tagare.

Sändningsrätt enligt radiolagen tillkommer för närvarande de fyra pro­gramföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, Närmare bestämmelser om rättigheter och skyldigheter beträffande sändningsrätten och program­verksamheten finns i de avtal som träffades mellan staten och program­företagen i juni 1986, 1 avtal som samtidigt träffades mellan staten och Sveriges Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i en koncern i vilken de nämnda programföretagen ingår, dels koncernens verksamhet under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal omfattar perioden t.o.m. den 30juni 1992.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att programföre­tagen iakttar föreskrifterna i radiolag och avtal.

Finansiering och ansvarsfördelning

Sveriges Radio-koncernens drifts- och investeringskostnader finansieras huvudsakligen med mottagaravgifter. Även de utgifter televerket har för att kunna distribuera Sveriges Radio-koncernens program finansieras på detta sätt. Medel för programverksamheten för utlandet och distributionen av dessa program anvisas dock över statsbudgeten under utrikesdeparte­mentets huvudtitel, anslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet. Också radionämndens verksamhet finansieras med mottagaravgifter. Televerket har hittills haft ansvaret för uppbörden av mottagaravgifter. Avgiftsuppbörden är samordnad med inkasseringen av telefonavgifter. Riksgäldskontoret förvaltar överskjutande avgiftsmedel. Dessa redovisas på ett särskilt räntebärande konto under statsskulden, den s.k, radiofon­den. Televerket disponerar sedan maj 1987 en rörlig kredit för rundra­dioverksamhetens behov hos riksgäldskontoret. Bokslut för rundradiorö­relsen upprättas genom televerkets försorg.

Kostnader för budgetåret 1986/87 för den avgiftsfinansierade verksamheten m.m.

För ljudradio- och televisionsverksamheten logs 2789,6 milj. kr. av av­
giftsmedel i anspråk under budgetåret 1986/87. Sveriges Radio-koncernen
                          492


 


disponerade 2363,1 milj. kr. för programverksamheten i sin helhet med     Prop. 1987/88:100 undantag  av   utlandsprogramverksamheten,   vilken  finansierades  över     Bil. 10 statsbudgeten. Televerket utnytfiade totalt 412,5 milj. kr., varav 307,1 milj, kr, för programdistribution och avgiftsuppbörd samt 105,4 milj, kr. för avskrivning av investeringar..Kostnaderna för radionämndens verksamhet var 2,0 milj. kr. Ränteutgifterna uppgick fill 12,0 milj. kr.

Under budgetåret 1986/87 uppgick de totala intäkterna i form av motta­garavgifter och räntor på dessa samt medel återförda till fonden av bygg­nadsstyrelsen till 2 810,7 milj.kr., vilket i förhållande fill de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär en behållning på 21,1 milj, kr. Underskottet i radiofonden per den 30 juni 1987 var 103,4 milj. kr.

Den allmänna mottagaravgiften är 756 kr. per år sedan den 1 juli 1987 och tilläggsavgiften för färg-TV är 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter uppgick den 1 juli 1987 till nästan 3,3 miljoner och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till nästan 3,1 miljoner.

Den röriiga krediten hos riksgäldskontoret får under budgetåret 1987/88 uppgå till högst 80 milj. kr.

Sveriges Radio

Mediemiljön

Sveriges Radio AB konstaterar i sin anslagsframställning att svensk radio och television har en mycket stark ställning hos den egna publiken. Publi­kens användning av dessa resp. medier har sammantaget varit tämligen konstant under flera år. Tillgången på kabel-TV och närradio har inte påverkat det generella publikmönstret utan är att se som komplement, TV-konsumfionen bland barn och ungdomar har ökat avsevärt i ka-bel-TV-områden som undersökts. Dagspressen uppvisar en tämligen kon­stant relation till publiken.

Kombinationen av satellit- och kabelteknik är mycket effektiv..Hitfills har programutbudet där varit av huvudsakligen engelskspråkigt ursprung. Under merparten av dygnets timmar dominerar de utländska kanalerna eller är ensamma i sändning i kabelnäten. Därtill kommer att den svenska televisionen har betydande inslag av ufiändska program, nära 50%. Sam­verkan med såväl nordiska och andra public serviceorganisationer i Euro­pa är en av förutsättningarna för att bevara och stärka konkurrenskraften på ett medieområde som alltmera påverkas av kommersiella multinationel­la krafter.

Mediemiljön kommer sannolikt att förändras snabbare under 1990- talet än hittills under 1980-talet, Den svenska andelen av det samlade TV-utbu­det kommer att minska. Det är därför motiverat att göra en mera utförlig analys av troliga konsekvenser av sådana förändringar. Därvid bör anges med vilken ambitions- och resursnivå planeringen bör ske för att svensk radio och television skall kunna stärkas. Public service-verksamheten måste kunna bevara en stark och respekterad ställning hos publiken.

Sveriges Radio AB kommer att utforma en sådan studie som utgångs­
punkt för anslagsframställningen för budgetåret 1989/90.                                                493


 


Reformverksamheten                                                                                                      Prop. 1987/88:100

Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslut år     "''• ' 1978 har pågått i tio budgetår. Reformprogrammet skall vara genomfört vid utgången av budgetåret 1988/89, Sveriges Radio AB har i sin anslagsfram­ställning redovisat att programmet hittills i löpande priser krävt 447 milj, kr.

Reformprogrammets regionaliseringsmål\\ar enligt Sveriges Radio AB i praktiken uppnåtts. Hittills har insatserna på detta område under perioden kostat 175 milj, kr., vilket motsvarar 39% av reformmedlen.

Enligt 1978 års riksdagsbeslut skall andelen regionalt producerade riks­program stiga till 40% under reformperioden. Detta mål har nu uppnåtts. Riksradion har ökat distriktens riksprogramproduktion från 62 till 95 tim­mar per vecka, dvs, en ökning med 33 veckotimmar. Televisionens distrikt planeras under innevarande budgetår producera 792 timmar riksprogram, vilket är mer än de 640 timmar som regionaliseringsmålet ursprungligen motsvarade.

Landets fyra sydligaste distrikt har fått egna regional-TV- sändningar (Sydnytt, Västnytt, Smålandsnytt, Östnytt) medan de sex övriga distrikten samarbetar parvis (Tvärsnytt, Mittnytt resp. Nordnytt). Regionala nyhets­sändningar över Uppsala och Stockholms län (ABC-nytt) startar under år 1987,

Lokalradion har gjort väsentliga insatser för att konsolidera verksamhe­ten och genomföra utvecklingsplanerna, vilka även tillgodoser kvalitets­förbättringsmålet. Detta har bl, a. inneburit en väsentlig decentralisering av verksamheten, Samfiiga lokalradiostationer har nu minst en lokalredak­tion utanför huvudredaktionen. Sändningstiden har i genomsnitt ökat från 15 till 32 timmar per vecka under reformperioden, P 3-fönstren motsvarade föregående budgetår ca 60% av lokalradions sändningstid. Resterande ca 40% kunde komma till stånd genom utnytfiande av extrasändare. Under budgetåret 1987/88 böljar FM-4-näi:et tas i anspråk.

Vad som återstår av reformprogrammet är främst fortsatta åtgärder för kvalitetsförbältringar i programverksamheten. Sammanlagt har över åren 191 milj, kr, använts för detta ändamål vilket motsvarar 43% av reform­medlen.

Sedan regionaliseringsåtgärderna i och med utgången av budgetåret 1983/84 i huvudsak avslutades för televisionens och riksradions del har programmedlen och medlen för utomståendes medverkan kunnat öka. Såväl programmedlen som medverkandekostnaderna ligger nu på en nivå som motsvarar den som gällde för budgetåret 1982/83,

Utbudet av s, k, tung produktion i televisionen har ökat från 129 timmar budgetåret 1979/80 fill 192 timmar budgetåret 1981/82 men har därefter minskat till planerade 167 timmar under innevarande budgetår. Ett perma­nent samarbete har etablerats med Operan, Drottningholmsteatern och dansteatrarna.

Riksradion har ökat sändningstiden för levande musik från 33 veckotim­mar år 1979 så att den nu uppgår till 47 veckotimmar. Berwaldhallens fillkomst har därvid varit av väsentlig betydelse.

Inom reformprogrammets ekonomiska ramar är åtgärderna för vissa


 


publikgrupper i praktiken genomförda.                                                   Prop. 1987/88:100

Riksradions sändningstider för minoritetsspråken har mer än fördubb-     Bil. 10 lats under perioden. Riks- och lokalradion har för närvarande sändningar på åtta minoritetsspråk och televisionen på sju. Sändningar på spanska, estniska och polska liksom sändningar för den assyrisk- syrianska befolk­ningsgruppen i Stockholmsområdet har startat under perioden.

TV har ökat de textade programmen för hörselhandikappade. Text-TV-redaktionen har byggts ut. För närvarande sänds 225 informafionssidor, varav hälften förnyas minst en gång per dag.

För att tillgodose bl, a, de skiftarbetandes behov skall TV- reprisernas omfattning öka till 22 veckotimmar under reformperioden. Reprisvolymen uppgick föregående budgetår till 16 timmar per vecka.

Hur resurstillskottet (milj, kr, i löpande priser) under reformperioden har fördelats på de olika ändamålen och på programföretagen framgår av följande sammanställning.

 

 

 

Total an-

därav

 

 

 

vändning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lokal-

riks-

televi-

 

 

radion

radlon

sionen

Vidgad reglonalisering

67,0

_

23,8

43,2

Regional-TV

36,7

-

-

36,7

Lokalradio

71,5

71,5

-

Kvalitetsförbättringar

190,8

-

58,6

132,2

Minoritetsspråk m, m.

19,2

5,3

6,2

7,7

Övrigt

61,8

-

15,8

46,0

 

447,0

76,8

104,4

265,8

Utbildningsradion omfattades inte av 1978 års reformprogram. Utbild­ningsradion tillfördes dock medel för reformåtgärder för budgetåren 1979/80 och 1980/81, Medlen användes för regional utbyggnad och för­stärkta insatser på invandrarområdet. Under senare år har riksutbudet för vuxna fått en tydligare utbildningskaraktär i form av baskurser eller di­stanskurser.

Verksamheten 1987/88 — 1991/92. Förutsättningar och planer

1986 års riksdagsbeslut om Sveriges Radios verksamhet m. m. innebär att 1978 års reformbeslut skall fullföljas i och med utgången av budgetåret 1988/89, Koncernen kan fram till dess räkna med ett årligt medelspåslag på 2,3%,

Riksdagsbeslutet innebär också att koncernen åläggs ett sammanlagt rafionaliseringskrav på 5% för perioden 1986/87 - 1988/89,

För de därpå följande åren av avtalsperioden, 1989/90 - 1991/92, förut­sätts inget reformpåslag. De medel, som frigörs i det fortsatta rationalise­ringsarbetet och genom de strukturella förändringar som koncernen kan initiera, skall dock tillföras koncernen.

Dessa planeringsförutsättningar har gjort det möjligt att förbättra plane­
ringssituationen för programföretagen. En preliminär medelsfördelning                              495


 


görs nu på hösten före det nya verksamhetsåret medan det formella beslu-     Prop. 1987/88:100 tet tas i anslutning till riksdagsbeslutet. Om riksdagens ställningstagande i     Bil. 10 fortsättningen   kan   avse   kalenderår   i   stället   för   budgetår   skulle planeringssituationen förbättras ytterligare.

Moderbolaget kommer även fortsättningsvis att utforma rationalise­ringsmål för olika delar av koncernen, bl.a, i syfte att minska de fasta utgifterna så att programverksamheten kan ges ökade resurser,

I likhet med de två senaste budgetåren anvisas programföretagen medel i form av dels en fast medelsram, dels engångsmedel. De sistnämnda kan inte användas för att skapa nya fasta resurser i form av fiänster eller lokaler. Denna form för medelsfördelning syftar till att höja andelen rörliga programmedel.

Programföretagen har hittills fått särskilda medel för liivesteringar i form av engångsanvisningar. Fr, o, m, innevarande budgetår kommer investe­ringskostnaderna i stället att bestridas inom ramen för driftsmedlen. Samti­digt övergår koncernen till avskrivning enligt plan. Detta innebär att inves­teringskostnaderna inte behöver betalas omedelbart i sin helhet utan i stället uppkommer årliga kostnader för avskrivning och räntor. Systemet medger att investeringsutgifterna på ett annat sätt än tidigare kan vägas mot andra driftsutgifter och att de tekniska skälen för en investering kan stämmas av mot programpolitiska synpunkter, Ateranskaffningsbehoven kan också prövas lika förutsättningslöst som behoven av nyanskaffning.

Det nya systemet får till följd att den övergripande granskningen av de rullande investeringsplanerna fränrist får till syfte att säkerställa att möjlig­heterna till samordning tnellan programföretagen och möjligheterna till gemensamt resursutnytfiande tas till vara. En konsekvens av det ändrade systemet för investeringsfinansiering är vidare att utbildningsradion nu får pröva om den vinst som kan uppstå vid en avveckling av de nuvarande teknikresurserna uppväger eventuella nackdelar.

Moderbolaget och byggnadsstyrelsen har träffat avtal om övertagande av de lokaler utanför Stockholm och Göteborg som byggnadsstyrelsen ägt och upplåtit till koncernen. Avtalet godkändes av regeringen den 18 juni 1987, Förhandlingar pågår vad gäller radio- och TV-byggnaderna i Stock­holm och Göteborg.

Övertagandet av fastigheterna har gjort det möjligt för Sveriges Radio AB att inleda ett utvecklingsarbete vad gäller rundradions fastighetsbe­stånd. Dessa lokaler år med nuvarande ordning fria nytfigheter. Målet är att programföretagen skall betala marknadsmässig hyra även för egna lokaler, vilket skulle främja ett ekonomiskt synsätt på lokalanvändningen. Det skulle också ge mer likartade villkor för de olika programföretagen som nu i olika stor utsträckning är beroende av förhyrningar.

Lokalförsörjningsplanerna bör framgent avse förändringar i det egna fastighetsbeståndet och utgöra underiag för beräkning av erforderliga me­del för täckning av kapitalkostnader. För närvarande förutsätts dock inget nytillskott av lokaler utöver radio- och TV-huset i Göteborg som sedan länge upptagits i planerna.

Planeringen av radioverksamheien de närmaste åren domineras av ut­
byggnaden av FM 4-nätet som i huvudsak syftar till att ge ökad flexibilitet                        496


 


åt lokalradion. Utbyggnaden sker i etapper, den första hösten 1987, den     Prop. 1987/88:100
femte och sista hösten 1989.                                                                 Bil. 10

En utgångspunkt för riksdagens beslut år 1986 om FM 4-utbyggnaden har varit att den nya kanalen skall kunna tas i anspråk inom oförändrade medelsramar. Om ett realt tillskott av resurser bedöms erforderligt skall programsättningen i radio i sin helhet underställas regering och riksdag för prövning.

Enligt Sveriges Radio AB kommer utvecklingen av radiomediet att studeras noggrant. När FM 4-nätet varit i drift något är under uppbygg­nadsperioden kommer slutsatser att dras av de erfarenheter som vunnits. Tills vidare finansieras verksamheten inom den vanliga medelsramen,

I fråga om televisionen innebar 1986 års riksdagsbeslut att en modell med en Stockholmskanal och en rikskanal kan läggas fill grund för fortsatta överväganden om en förändring av programstrukturen. Om påtagliga vins­ter kan erhållas samtidigt som kvalitet och mångfald upprätthålls, bör, enligt beslutet, modellen genomföras.

Moderbolagets styrelse konstaterade vid sin behandling av frågan om den nya organisationen av televisionen att denna innebar en radikal struk­turförändring. Med undantag för nyhetsredaktionerna i Stockholm upphör i allt väsentligt den dubblering som har gällt sedan tvåkanalssystemets införande. Distrikten får sin verksamhet samlad i en kanal. En betydande samordning mellan kanalerna förutsätts äga rum.

De krav på ökad rationalitet som ställts som villkor för en ny kanalstruk­tur har ansetts uppfyllda. En fullt genomförd förändring har uppskattats kunna medföra en årlig kostnadsminskning om 75 - 85 milj, kr, per år,

I samband med 1986 års riksdagsbeslut uttalade riksdagens kulturutskott (KrU 1985/86:21, s, 21 f,) att det fanns skäl att föriägga ledningen för Rikskanalen till en ort utanför Stockholm samt att Sveriges Radio i så fall borde ta hänsyn till såväl ekonomiska som kulturpolitiska faktorer. Även regionalpolitiska skäl borde kunna vägas in i sammanhanget. Enligt de studier som Sveriges Television har genomfört skulle en förläggning av Rikskanalens ledning till en ort utanför Stockholm leda till en merkostnad av 26 - 30 milj, kr.

De nya kanalerna startar sina sändningar i september 1987, Rikskana­lens ledning har förlagts till Stockholm.

Moderbolaget erinrar i sin anslagsframställning om att Sveriges Televi­sion har genomfört betydande rationaliseringar i syfte att frigöra ytterligare medel för programverksamheten.

Televisionen är den del av koncernens verksamhet där konkurrensen från nya programkälloi: är mest påtaglig. Konkurrensen har inte bara ekonomiska konsekvenser för televisionen i form av ökade kostnader för attraktiva program. Den ökade mängden av utländska programkällor ge­nom kabel- och satellit-TV liksom video innebär att det i egentlig mening svenska utbudet blir en allt mindre del av det totala TV- och videoutbudet,

I detta läge är det synneriigen viktigt att det svenska utbudet förstärks såväl kvalitativt som kvantitativt. Den svenska TV- produktionen måste ökas, bl, a, när det gäller gestaltande program,

Sveriges Television har som ett förstahandsmål satt upp att den gestal-                          497

32   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


tände produktionen skall uppgå till 300 timmar per år. Målet att varannan     Prop. 1987/88:100 gestaltande produktion skall vara svensk kostar enligt SVT 200 - 300 milj.     Bil. 10 kr. beroende på val av programmix.

I prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet anfördes att utbild­ningsradions roller som utbildningsanordnare, som producent av utbild­ningsmaterial och som distributör av utbildningsprogram borde bestäm­mas. Vidare borde det övervägas om utbildningsradions verksamhet kan renodlas,

I sin anslagsframställning till moderbolaget framhåller utbildningsradion . att företaget brukar beskriva sina roller som informatör och rekryterare, som producent och som distansundervisare. Utbildningsradion konstate­rar att dess uppgift inte är att spela en självständig roll inom utbildningsom­rådet. Dess roll är att bidra till förverkligandet av samhällets utbildnings­mål genom att i samverkan med utbildningssamhället utnytfia rundradio­medierna för att "förstärka, bredda och komplettera" den utbildnings­verksamhet som bedrivs.

Utbildningsradion konstaterar vidare att 1976 års riksdagsbeslut förut­satte att resurserna skulle fördelas med ca 15% på förskolan, ca 40% vardera på ungdomsskolan och vuxenutbildningen och ca 5 % på högsko­lan. Denna fördelning består i allt väsentligt. Inom den har vissa förskjut­ningar skett under den gångna avtalsperioden. Handikapp- och invandrar-programmen har ökat väsentligt och tar nu vardera ca 10% av utbildnings­radions resurser i anspråk. Den regionala verksamhetens andel av resur­serna har ökat från 7 fill ca 15 %.

Prioriteringsunderlaget för inriktningen av verksamheten under inneva­rande avtalsperiod håller på att tas fram. Formerna för användarnas infly­tande på verksamheten utreds för närvarande. Utbildningsradion avser att redan från hösten 1987 tillämpa det system för användarkontakter som parterna kan enas om.

Moderbolaget ansluter sig till Sveriges Utbildningsradios bedömningar i de nämnda avseendena,

I 1986 års radioproposition anfördes också att moderbolaget fortlöpande skulle pröva möjligheterna att göra utbildningsradions verksamhet självfi­nansierande, genom bl.a. övergång från etersändning till kassettdistribu­tion av program och genom bidrag från avnämarna.

I sin anslagsframställning till moderbolaget redovisar utbildningsradion att de självfinansierande verksamheterna i dag motsvarar 17% av företa­gets budget och framhåller att de är viktiga och nödvändiga delar av . företagets verksamhet. Ett bibehållande av den nuvarande nivån är.en realistisk ambition. Självbärandekravet skall tillämpas fullt ut. Några över­skott till den reguljära programverksamheten kommer dock inte att kunna lämnas.

De målgrupper som skulle kunna bli aktuella för kassettdistribution är
huvudsakligen grundskolans högstadium och gymnasieskolan. De bespa­
ringar som kan göras är emellertid mycket marginella, I gengäld skulle
utbildningsradions uppgift att "bredda" utbildningsinsatserna omöjliggö­
ras genom att andra grupper skulle gå miste om möjligheten att ta del av
programmen,                                                                                                          498


 


Utbildningsradion konstaterar vidare att det inte torde föreligga möjlig- Prop. 1987/88:100 heter att införa något system enligt vilket de egentliga användarna bidrar Bil. 10 till företagets kostnader för utbildningsprogrammen. Däremot finner före­taget att vissa finansieringsstöd av engångskaraktär kan vara möjliga och realistiska. Sådana finansieringsstöd kan ta formen av anslag ur allmänna medel från utbildningsmyndigheter på olika nivåer för särskilda insatser. De kan också gälla samverkan i fråga om finansiering av projekt mellan företaget och olika utbildningsinstanser. Utbildningsradion framhåller emellertid att sådana finansieringsstöd inte får påverka den ordinarie finan­sieringen genom avgiftsmedel,

Sveriges Radio AB ansluter sig fill Sveriges Utbildningsradios bedöm­ningar.

Moderbolagets styrelse har godkänt en plan för koncernens handikapp­programverksamhet.

Sammanfattningsvis innebär planen att programverksamheten i första hand bör innebära åtgärder som underlättar för de handikappade att ta del av de ordinarie programmen. Det finns även motiv för produktion av program med sikte på en speciell målgrupp.

Program om de handikappades situation bör liksom nu förekomma inom ramen för den vanliga programverksamheten men utbildningsradions spe­ciella satsningar på program om handikappade bör fortsätta.

När det gäller pågående verksamheter inom handikappområdet innebär planen att programtextningen av svensktalade program ökar till ca 10 timmar per vecka fram fill avtalsperiodens slut inom den ram av ca 20 timmar per vecka som är tillgänglig i tid för att kunna textas.

Planen innebär vidare att antalet informationssidor i text-TV utökas under innevarande och nästa budgetår genom att olika sidor sänds i de två TV-kanalerna. För att få med lokala nyheter bör text- TV-redaktionen samarbeta med lokalradion.

Sveriges Televisions Faludistrikt kommer att driva en försöksverksam­het med ett särskilt nyhetsprogram på teckenspråk,

Text-TV-redaktionen planerar också textsättning av ett av de halvtim­meslånga nyhetsprogrammen med start senast hösten 1989.

Sveriges Utbildningsradio planerar en programserie med utbildning i ' teckenspråk som kan sändas under budgetåret 1988/89.1 företagets planer ingår också ett utvecklingsprojekt under de närmaste två åren med sam­hällsorienterande program till informationssvaga.

Andra projekt gäller åtgärder för de synskadade. Inom ramen för Sveri­ges Radios forsknings- och utvecklingsverksamhet sker försök med ny teknik för att ge möjlighet för synskadade att ta del av utländska TV-pro--gram. Vidare underlättas utgivningen av radioprogram som talböcker.

För att förbättra programinformationen för synskadade undersöks möj­ligheterna att ge ut Röster i Radio/TV på kassett liksom möjligheterna att ge programinformation via punktskrift och syntetiskt tal,

I 1986 års radioproposition angavs vidare att moderbolaget skulle redo­
visa om forskningsverksamheten inom publik- och programforskningsav-
delningen inom Sveriges Radio-koncernen (PUB) kunde delas upp i forsk­
ning som är avsedd att fiäna som beslutsunderlag för koncernen och mera                         499


 


allmän forskning. En studie av PUB:s verksamhet har nu genomförts,           Prop. 1987/88:100

De mål som satts upp för verksamheten är att öka och sprida kunskapen Bil. 10 om radions och televisionens kända och möjliga verkningssätt med ut­gångspunkt från kunskap om masskommunikationsprocessen, att ge un­derlag för beslut i frågor som rör radio och TV på policy-, planerings- och produktionsnivå samt att ge underlag för diskussioner om radion, televisio­nen och övriga massmedier inom och utanför företaget.

PUB:s verksamhet var fidigare avsevärt mer omfattande än nu. Sedan böljan av 1970-talet har den successivt bantats ner och har nu kvantitativt och kvalitativt anpassats till koncernens behov. Omslutningen uppgår för närvarande till 10,5 milj. kr. Av budgeten täcks 25 % av medel från moder­bolaget medan 65% motsvaras av beställningar från programföretagen, som t. ex. publikmätningar, och 10% av externa intäkter.

Forskningsresultaten har betydelse för såväl kortsiktiga som långsikfiga beslutsprocesser.

PUB har sedan slutet av 1960-talet lagrat uppgifter om radio- och TV-publiken. De utgör underlag för databaser som kontinuerligt uppdate­ras och byggs ut,

PUB:s forskningsresurser i form av databaser, intervjuare och forskare är tätt integrerade med varandra. Att skilja dem åt skulle innebära allvarli­ga olägenheter för verksamheten. Omfattningen av den externa verksam­heten är också alltför obetydlig för att motivera att PUB:s verksamhet delas upp på allmän resp, koncernanknuten forskningsverksamhet.

Moderbolagets styrelse har mot denna bakgrund funnit att koncernens egna behov motiverar en fortsatt sammanhållen forskningsverksamhet inom koncernen.

Enligt Sveriges Radio AB:s uppfattning finns det skäl - bl,a. mot bakgrund av de konsekvenser som medieutvecklingen lett till - att övervä­ga om distributionsnätet i framtiden bör förvaltas i samma former som hittills, dvs, av televerket. Inom moderbolaget pågår olika studier i syfte att ge underlag för en noggrann prövning av denna fråga.

Sveriges Radio-koncernens medelsbehov

Medelsbehovet för budgetåret 1988/89

Sveriges Radio-koncernen har för innevarande budgetår för den avgiftsfi­nansierade verksamheten tilldelats 2221,5 milj, kr, i 1985/86 års prisläge. Detta motsvarar 2 339,9 milj. kr. i 1986/87 års prisläge. Därtill kommer 25,1 milj, kr, som utgör medel för täckning av kapitalkostnader och 1,3 milj, kr, som är en engångsanvisning för investeringar i en TV-redaktion i Eskilstu­na,

I sin planering för verksamheten för budgetåret 1987/88 förutsätter mo­derbolaget ett rationaliseringskrav motsvarande 1 % och ett reformtillskott om 2,3 %. Detta motsvarar för nästa budgetår ett tillskott om 29,9 milj. kr.

För budgetåret 1987/88 har beräknats att 41,3 milj, kr, behövs för bygg­
nadsarbeten. 25,1 milj, kr, har anvisats för kapitalkostnader för byggnads­
investeringar. Sveriges Radio AB har efter samråd med byggnadsstyrelsen                         500


 


nu beräknat att endast 26,6 milj. kr, behövs för innevarande budgetår. För     Prop. 1987/88:100 budgetåret 1988/89 krävs 19,5 milj, kr, för pågående och planerade bygg-     Bil, 10 nadsarbeten för radion och televisionen, vilket motsvarar ett behov av ytteriigare 3,9 milj, kr,, dvs, sammanlagt 29,0 milj, kr,, för kapitalkostna­der. Beloppen avser huvudsakligen en planerad om- och tillbyggnad av radio- och TV-huset i Göteborg.

Medelsbehovet för nästa budgetår blir därmed 2 398,8 milj. kr. i 1986/87 års prisläge.

Omläggning till kalenderårsvisa medelsanvisningar

Räkenskapsåret för Sveriges Radio-koncernens bolag sammanfaller med det statliga budgetåret. Enligt Sveriges Radio AB har denna ordning ogynnsamma konsekvenser för koncernens verksamhet i olika avseenden. Moderbolaget begär därför, såväl i anslagsframställningen som i en sär­skild skrivelse till regeringen, att koncernens medel i fortsättningen skall anvisas per kalenderår och inte per budgetår. Tidpunkten för ingivande av anslagsframställningar skall dock inte ändras utan vara densamma som tidigare. Skälen till den föreslagna ändringen är följande,

-     Den ökade framförhållningen mellan beslut om medelstilldelning och aktuellt räkenskapsår möjliggör för moderbolaget att fatta beslut om den interna medelsfördelningen i god tid, vilket väsentligt underlättar för pro­gramföretagen och medverkar till en rationell planering av programverk­samheten. Planeringen sker nu under osäkerhet och stark fidspress.

-     Koncernbolagens redovisning av uppgifter fill myndigheter och of­fentliga organ sker normalt kalenderårsvis. Många av de avtal som ingås med utomstående knyts till kalenderåret. En övergång till kalenderår som räkenskapsår förenklar administrationen och innebär säkrare prognoser och bokslut,

-     Koncernbolagens bokslutsarbete förkortas tidsmässigt och blir billi­gare och säkrare när det inte behöver utföras på sommaren med hjälp av övertid och sommarvikarier. Informationen om koncernens verksamhet under det gångna året kommer att föreligga väsentligt tidigare efter räken­skapsårets utgång jämfört med nuvarande system.

Vid en omläggning av räkenskapsåret till kalenderår kommer det budget­årsvisa räkenskapsåret dessförinnan att behöva förlängas med ett halvår. Detsamma gäller riksdagens medelsanvisning.

Sveriges Radio AB har därför begärt medel även för andra halvåret 1989, Något särskilt reformtillskott eller ett bestämt rationaliseringskrav är inte aktuellt fr, o,m, denna period, 17,7 milj, kr. behövs för att täcka kapital­kostnader för bygginvesteringar.

Medelsbehovet för andra halvåret 1989 blir därmed 1202,6 milj. kr, i 1986 års prisläge.

Sveriges Radio hemställer att

I.företaget för den avgiftsfinansierade verksamheten i genom­
snittligt prisläge 1986/87 för budgetåret 1988/89 tilldelas 2 398 800 000
kr.,                                                                                                               501


 


2. företaget för den avgiftsfinansierade verksamheten i genom-     Prop. 1987/88:100
sniUligt prisläge 1986/87 för tiden den I juli - den 31 december 1989     Bil. 10

- under förutsättning av räkenskapsårets omläggning till kalenderår ft.o. m. år 1990 - tilldelas 1 202600 000 kr,,

3, företaget får rätt att ur rundradiorörelsens fond rekvirera sam­
manlagt 30 milj. kr. för alt täcka oförutsedda kostnader för den
allmänna programverksamheten budgetåret 1988/89 med skyldighet
för företaget att av de medel som kommer att ställas till förfogande
under följande budgetår återställa utnytfiade belopp.

Radionämnden

Medelsanvisningen för radionåmnden för innevarande budgetår uppgår till 1 867 000 kr,, varav högst 1 492000 kr, avser medel för lönekostnader. För budgetåret 1988/89 har nämnden i likhet med föregående år inte beräknat någon besparing. Nämnden begär dels medel som gör det möjligt att behålla nuvarande personalresurser, dels kompensation för höjda nämnd­arvoden och dels kompensation för prisökningar. Lokalkostnaderna be­räknas öka med 37000 kr.

Radionämnden hemställer

att 1 928000 kr. samt medel för pris- och lönekostnadsökningar anvisas för nämndens verksamhet under budgetåret 1988/89.

Televerket

Teknisk utveckling

Den tekniska utvecklingen inom ljudradio- och TV-området innebär dels att man kan använda ny distributionsteknik som exempelvis kabel och satellit, dels att nya fiänster samt förbättrad teknisk kvalitet och drifts­säkerhet kan införas i befintliga distributionsnät. Speciellt intressant är utvecklingen av digital teknik.

Digital teknik kan i TV-sammanhang i nuläget användas för text-TV-sändningar tillsammans med TV 1- och TV 2-program, för att sända TV-program med stereoljud och för att möjliggöra att flera språkversioner sänds samtidigt. En nordisk digital; systemstandard, vilken också godkänts av Europeiska radiounionen (EBU), för TV- sändningar med digitalt ste-reo/flerljud har antagits.

På ljudradioområdet har utvecklats ett s, k, radiodatasystem, RDS, som bl, a, kan användas för att underlätta inställning av mottagare på önskad programkanal eller för att automatiskt koppla på mottagare vid vissa program, t, ex, trafikinformation. Systemet kan även användas för sänd­ning av text tillsammans med ett vanligt ljudradioprogram.

Vid nya distributionsmetoder, t, ex, direktsändande satelliter, kan man i större utsträckning använda ny teknik eftersom dessa ändå kräver nya mottagningsutrustningar. Flera olika system för satellitdistribution finns.

Ett intensivt utvecklingsarbete pågår med målsättningen att en interna-                                                502


 


tionell standard för s, k,  högupplösnings-TV skall kunna antas under 1980-talet.


Prop. 1987/88:100 Bil, 10


Investeringar

Televerkets investeringar i rundradioanläggningar avskrivs orhedelbart i

sin helhet.

För innevarande budgetår har 128,0 milj, kr, anvisats för sådana investe­ringar. En överförbrukning om 5,0 milj, kr, under budgetåret 1986/87 har balanserats till budgetåret 1987/88 i enlighet med det bemyndigande tele­verket givits att föra högst detta belopp mellan budgetåren som skuld resp. tillgodohavande.

För budgetåret 1988/89 har televerket i likhet med tidigare år erhållit ett beställningsbemyndigande om 30 milj, kr.

Dispositionen av medlen för budgetåret 1987/88 framgår av tabellen i det följande. Tabellen anger också kostnaderna för beräknade investeringar (utbyggnad och reinvesteringar) under femårsperioden 1988/89-1992/93, Denna motsvarar den av riksdagen våren 1987 godkända planen framräk­nad med ett år och uppräknad till aktuell kostnadsnivå.

 

 

Disposition

Beräknat Investerlngsmedelsbehov

 

av erhållna

under femårsperioden 1988/89 -

 

medel för

1992/93 (milj, kr,)

 

 

 

1987/88

 

 

 

 

1 70 11 UO

(milj, kr,.

88/89   89/90   90/91

91/92

92/93

 

1987/88 års

(1988/89 års kostnadsnivå)

 

 

kostnadsnivå)

 

 

 

Ljudradio

46,0

33,2     25,2     21,8

19,8

18,2

Television

37,0

39,5     35,0     32,3

38,9

44,7

Radiolänklinjer och

 

 

 

 

OB-utrustning

30,5

38,5 .  48,9     51,2

50,2

52,7

Radiodrift- och rund-

 

 

 

 

radiocentraler

8,5

15,6     17.7     21,3

17,7

10,9

Regional-TV

6,0

9,9     10,8     10,7

10,7

10,7

Försvarsberedskap

-

4,5       4,5      4,5

4,5

4,5

Summa

128,0'

141,2   142,1    141,8

141,8

141,7

Inkl, 5,0 milj, kr, som förbrukats under budgetåret 1986/87,


Rundradionätet omfattar nu drygt 50 större FM/TV-stationer och ca 500 mindre stationer.

Också efter ett eventuellt införande av reguljära rundradiosändningar över satellit kommer tyngdpunkten i den svenska rundradiodistributionen under lång tid att ligga på de nuvarande markbundna näten på grund av att dessa ger möjligheter till regionala och lokala sändningar samt mobil mot­tagning. Näten är även av betydelse från beredskapssynpunkt. Televerket studerar emellertid även fortsättningsvis förutsättningarna för satellit-TV-distribution som komplement eller alternativ till marksändningar.

Återanskaffningsvärdet för FM-TV-nätens anläggningar beräknas uppgå till ca 3400 milj, kr. Förutom normala underhålls- och kompletteringsåt­gärder avseende tyngre anläggningsdelar behöver vissa kostnadskrävande åtgärder vidtas främst på vissa högmaster. Under den kommande femårs­perioden  behöver reinvesteringarna i TV   I-sändarna slutföras.  Även


503


 


FM-sändarutrustningarna måste bytas. Ett visst reinvesteringsbehov för     Prop. 1987/88:100 TV 2-nätet börjar uppkomma efter år 1990, Radiolänknätets modernisering     Bil, 10 har påbörjats. Härvid sker en övergång till digitala överföringsmetoder för att åstadkomma såväl kvalitets- som kapacitetsökningar för ljud- och bild­överföringar. Enligt såväl Sveriges Radios som televerkets bedömningar bör denna modernisering ske snabbare än vad som hittills planerats.

Televerkets försvarsberedskapsåtgärder avseende rundradionätet måste fr. o. m. nästa budgetår finansieras med medel ur radiofonden.

Ljudradio

Sverige har erhållit frekvenstilldelningar för ett fiärde FM-nät i det nya delbandet 100 - 104 MHz samt för ett femte kommunuppdelat FM-nät i det nya delbandet 104 — 108 MHz. Tilldelningarna för det femte, kommun-uppdelade FM-nätet kan tas i bruk senast år 1996.

De första FM 4-sändarna färdigställs hösten 1987. Utbyggnaden sker i fem etapper fram till slutet av år 1989. Driftskostnaderna ökar successivt under den tid resp. FM-4-sändare tas i bruk. Om sändningar även skall ske nattetid blir driftskostnaderna stöne.

Lokalradion bör enligt Sveriges Radios bedömning i sin helhet ges stereosändningsmöjligheter i permiinent utförande. De områden som i dag har stereosändningar har fått det med hjälp av i många fall provisoriska åtgärder.

Stereomottagningen och bilradiomottagningen behöver förbättras, var­för viss utbyggnad behövs i form av sändareffektökning m, m. Flertalet sandar- och antennutrustningar är 20 - 30 år gamla. Vid planeringen av reinvesteringar prioriteras de stationer där sändareffekten avses öka.

Utbyggnads- och reinvesteringsiitgärderna samordnas i möjligaste mån med FM 4-utbyggnaden vilket medför rationaliseringsvinster. Huvuddelen av reinvesteringarna behöver genomföras under femårsperioden.

RDS-systemet (Radio Data System) har införts i FM 3-nätets sändare under våren 1986, Införande i FM 1-nätet avses ske från år 1988 medan införandet i FM 2-nätet kan ske först år 1992, 1 FM 4-nätet införs RDS-fiänsten i nära anslutning till starten av nätet, Programrelaterad infor­mation kan införas år 1988, Mottagare, till en början främst bilradiomotta­gare, beräknas vara tillgängliga på marknaden under hösten 1987,

Beträffande sändarstationerna för AM är landets lång- och mellanvågs-stationer numera främst inriktade på att ge täckning utanför landet. Den nya stationen Sölvesborg MV täcker en stor del av Europa, särskilt under dygnets mörka del. Av de äldre lång- och mellanvågsstationerna återstår endast Motala LV, som modifierats för att täcka närområdet kring Sverige, För täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstationerna i Hörby och Karlsborg,

För Sveriges del finns ytterligare sex frekvenstilldelningar (en på lång­
våg och fem på mellanvåg). När frekvensplanen upprättades var avsikten
att den skulle möta kraven på frekvenser under elva år, fram till år 1989,
Någon ny planeringskonferens har ännu inte aviserats men starka krav kan
uppkomma från andra länder att ta de nu oanvända tilldelningarna i an-                              504

språk om de inte avses användas.


 


För utbyggnad under budgetåret 1988/89 erfordras 2,8 milj, kr, för för-     Prop. 1987/88:100 bättrad täckning i befintliga FM-nät, Reinvesteringar vad gäller FM-an-     Bil. 10 tenner och FM-master kräver 13,2 milj. kr. För den andra etappen i den treåriga utbyggnaden av det fiärde FM-nätet erfordras 20,2 milj, kr.

Television

En fortsatt utbyggnad av mindre TV-stationer för förbättrad TV-täckning erfordras. Antalet nya stationer per budgetår måste dock begränsas till mellan 10 och 20 under de närmaste åren.

Den enda större station som ännu inte försetts med reservsändare för TV 2 erhåller sådan under nästa budgetår. Dessutom förses i begränsad omfattning vissa mindre stationer med sådana reservsändare.

Ungefär en tredjedel av befintliga TV I-sändare har ännu inte bytts mot moderna sådana. Även antennanläggningar behöver åtgärdas. Under fem­årsperioden böljar ett visst reinvesteringsbehov uppkomma för TV 2-an-läggningarna. Åtgärder för att minska riskerna för masthaverier måste också vidtas vid vissa stationer.

Den av riksdagen vid föregående riksmöte beslutade regional-TV- ut­byggnaden avseende dels Södermanlands län, dels åtgärder under en fem­årsperiod för förbättrad regional-TV-täckning, inleds under innevarande resp, nästa budgetår.

Televerket och Sveriges Radio har tillsammans med bl. a. BBC bedrivit ett utvecklingsarbete med digitala system för stereo- och flerljudssänd-ningar, vilka har avsevärt högre kvalitet än det äldre tyska, analoga syste­met. De nordiska programföretagen och televerken fattade i böljan av år 1987 beslut om systemstandard för nordiska stereo- och flerljudssänd-ningar i televisionen. Standarden har godkänts av EBU. Systemet medger att tre språkversioner sänds samtidigt eller alternativt att ett program sänds samtidigt i stereo och mono,

Sveriges Radio och televerket bedömer det som angeläget att genom provsändningar befästa den nya systemstandarden. Detta kan relativt en­kelt ske som en fortsättning på tidigare genomförda testsändningar över sändarna i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena med böljan tidigt under år 1988,

En fortsatt utbyggnad till övriga delar av landet kräver investeringar till en kostnad av sammanlagt ca 30,0 milj, kr. Utbyggnaden bör i stor ut­sträckning ske i takt med utbyggnaden av ett digitalt förbindelsenåt för rundradion, I avvaktan på erfarenheter av de planerade provsändningarna har den nya fiänsten inte tagits med i den nu föreslagna investeringsplanen.

För budgetåret 1988/89 erfordras 6,3 milj. kr, för anskaffning av några mindre TV 2-reservsändare och anläggning av ett fiugotal nya mindre TV-stationer, För reinvesteringar erfordras 33,2 milj, kr, för åtgärder avseende TV-antenner, TV 1-sändare eller master.

Radiolänklinjer och OB-utrustning

Televisionens nya kanalstruktur som bl.a, medför en ökning av program­
produktionen i de olika TV-distrikten och därmed sammanhängande ök-                            505


 


ning av överföringsbehovet, inrättandet av en fiärde FM-kanal med åt- Prop. 1987/88:100 följande ökade programöverföringsbehov, önskemålet att kunna sända Bil. 10 lokalradio i stereo liksom ett eventuellt införande av stereo- och fierljuds-såndningar i televisionen ställer ökade krav på programöverföringsresur-serna. Vidare måste det nuvarande analoga radiolänknätet, som i huvud­sak etablerades under andra delen av 1960- talet, bli föremål för omfattan­de reinvesteringsåtgärder under den kommande tioårsperioden.

För att tillgodose de ökande programöverföringsbehoven bör enligt så­väl televerkets som Sveriges Radio AB:s uppfattning vissa reinvesterings­åtgärder i radiolänknätet tidigareläggas. Detta kräver att investeringsra­men höjs med 20 milj, kr. för vart och ett av budgetåren 1990/91 - 1992/93.

Vidare har åtgärder planerats inom femårsplanen för att öka flexibilite­ten i programförbindelsenätet.

För OB-verksamheten behöver antalet förberedda inmatningspunkter i radiolänknätet ökas. Även försliten utrustning behöver ersättas. Härvid är även satellitteknik aktuell.

Utbyggnaden av radiolänklinjer och OB-utrustning beräknas kosta 38,5 milj. kr, under budgetåret 1988/89, Härav kräver reinvesteringar 24,1 milj, kr.

Radiodriftcentraler och rundradiocentraler

Under innevarande budgetår påböijas en ombyggnad av Kaknäsanlägg-ningen bl. a, i syfte att anpassa dess kapacitet till dagens behov och teknik samt åstadkomma rationellare arbetsbetingelser. En mindre tillbyggnad är nödvändig för att undvika allvarliga driftsstörningar under ombyggnads­perioden.

En successiv modernisering av radiodrift- och rundradiocentralerna be­hövs och har vad gäller de förstnämnda redan påbörjats.

Under budgetåret 1988/89 krävs 15,6 milj, kr, för modernisering, huvud­sakligen av Kaknäs rundradiocentral och de sex radiodriftcentralerna,

Försvarsberedskapsåtgärder

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte (prop, 1986/87:95 bil, 5, FöU 11, rskr. 310) att televerkets försvarsberedskapsinvesteringar skall finansi­eras med televerkets rörelsemedel fr. o,m, budgetåret 1987/88, Tidigare anvisades särskilda medel för dessa investeringar över statsbudgeten un­der ett särskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Televerket har i sin treårsplan för åren 1989 - 1991 hemställt att de försvarsinvesteringar som krävs för televisions- och ljudradioverksamhet i likhet med televerkets övriga utgifter för denna verksamhet skall finansi­eras med medel ur radiofonden och inte med televerkets rörelsemedel, 1 den anslagsframställning som avser rundradiorörelsen preciserar telever­ket kostnaderna fill 4,5 milj. kr, per år.

De investeringar och reinvesteringar som behöver göras hänför sig till
utbyggnad av förbindelseanläggningar till lokalradions länsredaktioner,
modernisering och komplettering av krigsuppehållsplatserna för rundra-                            506


 


diocentraler och radiodriftcentraler samt anskaffning av transportabla     Prop, 1987/88:100
radiolänkar, FM-sändare, TV-sändare och transportabla master.                  Bil. 10

Driftskostnader

Programdistribution inkl. programinsamling

För budgetåret 1987/88 har 247,7 milj, kr. anvisats av avgiftsmedel för televerkets kostnader för programdistribution inkl. programinsamling.

För nästa budgetår beräknas driftskostnaderna uppgå till sammanlagt 259,5 milj. kr.

Utgångspunkten för beräkningarna har varit dels en prisomräkning mot­svarande 4%, dels att en fem-procentig rationalisering skall tas ut under perioden 1986/87 - 1988/89 varav 1% under nästa budgetår, och dels en mindre volymökning. Vidare har räknats in ett belopp om 1,8 milj, kr. för teknisk och programmässig forskning som skall föras över till Sveriges Radio AB samt 0,1 milj. kr. i ökade kostnader för regional-TV-sändningar och 2,1 milj, kr, för driftskostnader för FM 4, Om FM 4-sändningar även skall ske nattefid ökar driftskostnaderna med 1,0 milj. kr.

Avgiftsinkassering och avgiftskontroll

För innevarande budgetår har 84,1 milj. kr, anvisats för televerkets kostna­der för avgiftsinkassering och avgiftskontroll, Föi" nästa budgetår räknar televerket med att 87,3 milj. kr, behövs, varav 69,5 milj. kr. avser debite­ring och uppbörd och 17,8 milj. kr. kontrollverksamhet. Kostnadsföränd­ringen jämfört med föregående år hänför sig dels till en prisomräkning motsvarande 4%, dels en rationalisering motsvarande 1% och dels bl.a, en mindre volymökning. Kostnaderna för porto (29,7 milj. kr.) har frånräk-nats vid beräkningen av besparingen.

De intensifierade kampanjerna möt avgiftsskolk som har bedrivits sedan år 1980 har varit mycket framgångsrika och kommer att fortsätta. Under innevarande budgetår har 4,0 milj, kr. avsatts härför. Resultatet av dessa insatser samt pejlingsverksamheten har varit mycket gott. Uppdraget att göra kontroll med hjälp av pejling gäller t, o, m. utgången av budgetåret 1988/89.

Antalet allmänna mottagaravgifter ökar fortfarande något. Andelen re­gistrerade färg-TV-innehavare uppgår i dag fill 94 %,

Televerkets medelsbehov Medelsbehovet för budgetåret 1988/89 Televerket hemställer att

1.       till televisions- och ljudradioanläggningar för distribufion av Sveriges Radios program för budgetåret 1988/89 anvisas investe­ringsmedel om 141,2 milj.kr.,

2.       televerket för uppförande av televisions- och Ijudradioanlägg-                         507


 


ningar under budgetåret 1989/90 för distribution av Sveriges Radios     Prop. 1987/88:100
programbeviljasett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr..
             Bil. 10

3.     televerket vid behov får utnytfia upp till 5 milj, kr, av nästkom­mande budgetårs förbrukning av investeringsmedel för att avbalan­sera det löpande årets förbrukning samt rätt att intill 5 milj, kr. få utnytfia under ett budgetår icke ianspråktagna medel det nästkom­mande budgetåret,

4.     för televerkets andel i rundradiorörelsens driftskostnader av rundradions avgiftsmedel under budgetåret 1988/89 få ta i anspråk ett belopp av högst 346,8 milj, kr.

Omläggning till kalenderårsvisa medelsanvisningar m, m.

Televerket anför i sin anslagsframställning att om.en förändring görs så att den tidsmässiga föriäggningen av budgetåret för Sveriges Radios del över­ensstämmer med kalenderår är det önskvärt att motsvarande förändring görs även för televerkets del. En sådan indelning tillämpas redan för televerkets övriga verksamheter.

Televerket har därefter inkommit till utbildningsdepartementet med kompletterande uppgifter som visar hur investeringsutgifterna skulle för­dela sig över tiden om ett kalenderårssystem införs fr.o. m. år 1990. För andra halvåret 1989 behövs 73,2 milj. kr. i investeringsmedel.

Televerket har även räknat fram behovet av medel för programdistribu­tion inkl. programinsamling samt avgiftsinkassering och avgiftskontroll. För verksamheterna med programdistribution behövs 135,1 milj. kr. och för avgiftsuppbörden behövs 38,6 milj. kr. Verket har därvid utgått från att ett rationaliseringskrav motsvarande 1,7 resp, 1% skall tillämpas under andra halvåret 1989. Televerket anför dock i sin anslagsframställning att det är tveksamt om den rationaliseringspotential som finns svarar mot kraven.

Televerket har även korrigerat det i anslagsframställningen angivna medelsbehovet för budgetåret 1988/89, Behovet av medel för programdi­stribution uppgår till 259,8 milj. kr. Vidare behövs 75,0 milj. kr, för avgifts­uppbörden, varav 17,8 milj, kr. avser avgiftskontrollen. Sänkningen av uppbördskostnaderna är en följd av att televerkets portorutiner har änd­rats.

Mottagaravgiften

Enligt riksdagens beslut vid föregående riksmöte (prop, 1986/87:100 bil, 10 KrU 11, rskr. 197) skall Sveriges Radio från televerket överta ansvaret för uppbörden av mottagaravgifter inkl, avgiftskontrollen senast den 1 januari 1990, Verksamheten skall föriäggas till Kiruna,

Sveriges Radio AB har påbörjat förberedelserna för övertagandet. Över­enskommelse har träffats med televerket om samarbetet under förberedel­setiden. Televerket har även i uppdrag att bistå vid driftsstarten,

I sina anslagsframställningar räknar Sveriges Radio AB och televerket
med att radiofonden vid ingången av budgetåret  1987/88 uppvisar ett                               508


 


underskott om ca 100 milj, kr. Under förutsättning att radiofonden inte     Prop. 1987/88:100

belastas av andra kostnadsökningar än de som redovisas i anslagsfram-     Bil. 10

ställningarna och om inflationen, som den kommer till uttryck i Sveriges

Radios kompensationsindex, stannar vid 3,5% under budgetåret 1987/88,

kan underskottet minskas till ca 50 milj, kr. Om inflationen blir den samma

under budgetåret 1988/89 och mottagaravgiften höjs med 48 kr, förbyts

enligt Sveriges Radio AB underskottet till ett överskott motsvarande 20

milj.kr.

Föredragandens överväganden

1986 års riksdagsbeslut om Sveriges Radios verksamhet för tiden fram t,o, m, juni 1992 (prop, 1985/86:99, KrU 21, rskr, 343), vilket sedermera formaliserats i avtal mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-kon­cernen, har som en viktig utgångspunkt att programverksamheten skall stå i allmänhetens fiänst. Somjag har framhållit i inledningen är det angeläget att med kraft försvara denna grundidé i en tid med stora förändringar av mediemiljön. Nu när ett växande - och i inte ringa omfattning kommersia­liserat och utslätat - programutbud når oss via satellit och kabel är det viktigt att programföretagen lever upp till grundtanken om publicistiskt oberoende etermedier vilka har som en huvuduppgift att förmedla och levandegöra svensk kultur.

De förslag som moderbolaget, Sveriges Radio AB, har lagt fram i sin anslagsframställning avser i första hand det tredje året i avtalsperioden, dvs, budgetåret 1988/89, Vidare redovisas åtgärder som vidtagits med anledning av nyssnämnda riksdagsbeslut samt en rad studier som genom­förts inom koncernen, 1 det följande kommer jag översiktligt att beröra vissa av dessa även om det enligt min mening inte är erforderligt att riksdagen bereds tillfälle att yttra sig däröver, I huvudsak kommer jag dock att uppehålla mig vid budgetförslagen för rundradiorörelsen, dvs, Sveriges Radio-koncernens, radionämndens och televerkets verksamhet.

Inledningsvis behandlar jag Sveriges Radio AB:s förslag om kalender­årsvisa medelsanvisningar och dess betydelse för de olika verksamhetsgre­narna,

Sveriges Radio AB har med stöd av televerket föreslagit att medel för rundradioverksamheten inte längre skall anvisas per budgetår utan per kalenderår. De skäl för detta som Sveriges Radio AB redovisat anser jag övertygande. Jag tillstyrker därför den förordade förändringen, som inne­bär kalenderårsvisa medelsanvisningar fr, o, m. år 1990,

Som en följd härav blir mitt nu aktuella förslag till medelsanvisning för Sveriges Radio-koncernens verksamhet en övergångslösning. Den avser sammanlagt ett och ett halvt år, dvs, budgetåret 1988/89 och andra halvåret 1989,

För Sveriges Radio-koncernens verksamhet anvisas medel inte bara ur
radiofonden utan även över statsbudgeten, nämligen under anslaget till
utlandsprogramverksamheten under tredje huvudtiteln. Enligt bokförings­
lagen (1976:125) skall den som är bokföringsskyldig i fråga om fiera rörel­
ser använda samma räkenskapsår för dessa. Chefen för utrikesdeparte-                             '509


 


mentet har därför, efter samråd med mig, tidigare denna dag föreslagit att     Prop. 1987/88:100 även reservationsanslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för ut-     Bil. 10 landet bör föras upp med ett belopp som avser kostnaderna för verksamhe­ten under ett och ett halvt.år.

På därom gjord framställning från Sveriges Radio AB har regeringen på mitt förslag den 19 november 1987 medgett att bolagsordningarna för moderbolaget och programföretagen i koncernen får ändras bl, a, så att kalenderåret skall vara räkenskapsår. En förutsättning för beslutet är att riksdagen på regeringens förslag bifaller den av chefen för utrikesdeparte­mentet och mig förordade övergången till kalenderårsvisa medelsanvis­ningar.

Även televerket bör övergångsvis anvisas medel för ett och ett halvt år.

Televerket upprättar den årliga resultaträkningen för rundradiorörelsen och redovisar därvid även radionämndens intäkter, och utgifter. Radio­nämnden har för sin del förklarat sig villig att övergå till ett kalenderårssys­tem om detta införs för övriga verksamheter men har samtidigt betonat vikten av en enkel ordning i ekonomi-administrativt hänseende.

Kostnaderna för radionämndens verksamhet är mycket små i jämförelse med de belopp som omsätts i rundradiorörelsen i övrigt. Omräkningen av radionämndens årliga medelsanvisningar (löne- och prisomräkning, hyres­kostnadsberäkningar) samt beräkningar av kompensation för kostnadsök­ningar under löpande budgetår till följd av löneavtal eller ändrade lokal­kostnader, sker enligt samma mönster som för anslagsfinansierade myn­digheter, dvs, budgetåret är normalt utgångspunkten. Jag anser därför att den enklaste lösningen är att radionämnden även fortsättningsvis anvisas medel för budgetår. För att kunna tillgodose behovet av avstämning även vid kalenderårsskiftena bör det räcka med att nämnden upprättar halvårs­bokslut. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

Sveriges Radio

Genom 1986 års riksdagsbeslut om Sveriges Radios verksamhet lades vissa riktlinjer fast för planeringen inorn koncernen. Moderbolaget har i sin anslagsframställning redovisat de förändringar som vidtagits vad gäller kanalstrukturen i televisionen och en fiärde radiokanal. Sedan anslags­framställningen lämnades har de regionala TV-sändningarna över Uppsala och Stockholms län, dvs, ABC-nytt, startat och lokalradiostationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Örebro har börjat sända i egen kanal. Vidare har Radio Sjuhärad under hösten 1987 upphört att vara lokalredaktion till Radio Göteborg och börjat sin utbyggnad till den fiugo-femte lokalradiostationen,

I moderbolagets anslagsframställning redovisas också de olika former av
effektivitetsbefrämjande åtgärder som vidtagits eller planeras. Där redovi­
sas även en plan för handikappverksamheten. Sedan planen utformades
har det särskilda nyhetsprogrammet på teckenspråk börjat sändas. Försö­
ket är ett samarbete mellan Sveriges Televisions Faludistrikt och Sveriges
Dövas Riksförbund, Sveriges Television planerar nu också en försöks­
verksamhet i samarbete med handikappinstitutet med direkttextning ay ett
                                              510


 


av de längre ordinarie nyhetsprogrammen. Denna möjliggörs bl, a, genom     Prop. 1987/88:100 att regeringen genom beslut den 1 oktober 1987 ställde 1,9 milj. kr. av     Bil. 10 arvsfondsmedel till insfitutets förfogande.

Moderbolaget fick i och med 1986 års riksdagsbeslut ett samordningsan­svar för invandrar- och minoritetsspråksverksamheten. Företagets styrel­se har fastställt särskilda anvisningar för denna verksamhet.

I Sveriges Radios anslagsframställning redogörs också för den genom­lysning av utbildningsradioverksamhetens uppgift och inriktning som pro­gramföretaget i enlighet med 1986 års riksdagsbeslut har genomfört, I likhet med moderbolaget har jag inget att erinra mot den beskrivning av företagets roller som Sveriges Utbildningsradio har lämnat.

Sveriges Utbildningsradio redovisar också att möjligheterna till självfi­nansiering genom ersättning eller komplettering av etersändning med kas­settdistribution är begränsade. Det torde inte heller, enligt utbildningsra­dion, föreligga möjligheter att införa något system enligt vilket de egentliga användarna bidrar till företagets kostnader för utbildningsprogrammen. Däremot ser utbildningsradion det som både möjligt och realistiskt att utbildningsmyndigheterna bidrar till programverksamheten med allmänna medel när angelägna utbildningspolitiska behov motiverar det, Samfinan-sieringsprojekt kan även tänkas med andra utbildningsinstanser under förutsättning att utbildningsradions styrelse finner dem motiverade och att de inte rubbar företagets integritet eller balansen i utbudet. Jag räknar med att Sveriges Radio. AB kommer att redovisa ytterligare överväganden rörande vilka krav som måste ställas för att utbildningsradion skall få ta emot bidrag från avnämarna.

I 1986 års proposition anförde jag att Sveriges Radio AB skulle redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att fiäna som beslutsunderlag för koncer­nen och mera allmän forskning,

Sveriges Radio AB har efter en analys rörande verksamheten vid företa­gets publik- och programforskningsavdelning (PUB) dragit slutsatsen att de egna behoven motiverar en sammanhållen forskningsverksamhet. Om­fattningen av den forskning som kan kallas mera allmän är dessutom så liten att det inte heller av det skälet finns anledning att omstrukturera verksamheten. De forskningsbehov som Sveriges Radio-företagen för när­varande har motiverar, enligt moderbolaget, en publik- och programforsk­ning av den omfattning och inriktning som PUB har i dag.

Jag avser att inom kort och i enlighet med vad jag anfört i 1987 års forskningspolitiska proposition (prop, 1986/87:80 bil, 6 s, 159) föreslå regeringen direktiv för en utredning med uppdrag att förbereda inrättandet av en forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. Enligt min me­ning är moderbolagets här redovisade ståndpunkt väl grundad och jag avser därför inte att låta uppdraget omfatta även PUB,

Genom 1986 års riksdagsbeslut lades också planeringsförutsättningarna i
resursmässigt avseende fast för en ny sexårig avtalsperiod. Dessa innebär
att koncernen under första hälften av avtalsperioden skall kunna räkna
med ett årligt reformpåslag om 2,3% och ett rationaliseringskrav om
sammanlagt 5%, Under andra hälften av perioden, dvs. fr.o.m, budget-                              511


 


året 1989/90, skall i stället de medel som frigörs genom besparingar i det     Prop. 1987/88:100 fortsatta rafionaliseringsarbetet och genom de strukturella förändringar     Bil. 10 som koncernen kan initiera, tillföras koncernen som reformmedel.

Vid mina beräkningar av medelstilldelningen till Sveriges Radio AB under nästa budgetår har jag utgått från dessa förutsättningar, dvs. jag har räknat med ett reformtillskott och en rationalisering (om 1 %) under nästa budgetår men inte beaktat sådana faktorer vid medelsberäkningen för andra halvåret 1989,

Jag vill i detta sammanhang erinra om att i likhet med vad som fidigare gällt bör kostnader utöver vad som medelsanvisningen till televerket för programdistribufion avser att täcka, bestridas med till Sveriges Radio AB anvisade medel (jfr, prop, 1981/82:100 bil, 12 s. 172), Detsamma gäller kostnader för ytterligare anpassning av sändarnätet på grund av ändringar i den lokala eller regionala indelningen och/eller förändring av sändningsom-räden för regional-TV (jfr KrU 1985/86:21 s, 52 - 53), Särskilda medel kan sålunda inte påräknas för dessa ändamål.

Byggnadsinvesteringarna enligt den investeringsplan som redovisades i 1986 års proposition (s, 91) beräknas för nästa budgetår innebära kostnader om 19,5 milj. kr. För andra halvåret 1989 beräknas investeringarna behöva uppgå till 16,1 milj, kr. Huvuddelen av dessa belopp avser om- och till­byggnad av radio- och TV-huset i Göteborg som beräknas kunna starta först under nästa budgetår. Jag har vid min medelsberäkning också tagit hänsyn till dels de ändrade planerna för innevarande budgetår, dels bygg­kostnadsutfallet under föregående budgetår. Sammanlagt har jag räknat med 21,4 milj. kr. i kapitalkostnader under budgetåret 1988/89 och 16,6 milj, kr. under andra halvåret 1989,

Sveriges Radio AB bör för budgetåret 1988/89 och för andra halvåret 1989 anvisas 2391,2 milj. kr. resp, 1201,5 milj, kr. i 1986/87 års prisläge för koncernens drifts- och investeringskostnader.

Den kompensafion för kostnadsutvecklingen som Sveriges Radio- kon­cernen ges innebär att 60% av kostnaderna (löner) räknas upp med genom-snittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området medan 40% (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex med effekterna av livsme­dels- och boendekostnader frånräknade. Under budgetåret 1986/87 ökade kompensationsindex med 5,33%. Sveriges Radio AB har i anslagsfram­ställningen visat hur denna kompensationsindex slår. Redogörelsen visar att prisförändringarna i koncernens kostnader inte alltid sammanfaller i tiden med genomslaget i den allmänna prisutvecklingen. En jämförelse bör därför avse en längre tidsperiod än ett år. Under budgetåren 1982/83 -1985/86 ökade kompensationsindex sammantaget något mer än koncernens faktiska kostnader. Under det fiärde av dessa år har dock förhållandet varit det omvända.

Mot denna bakgrund anser jag att kompensation för kostnadsutveckling­en även under nästa budgetår bör ges på samma grunder som nu,

Sveriges Radio har sedan budgetåret 1970/71 haft möjlighet att åriigen i
kostnadsutjämnande syfte från radiofonden rekvirera särskilda medel med
skyldighet att under det därpå följande budgetåret återbetala motsvarande
belopp. Denna dragningsrätt, som under de första åren avsåg 15 milj, kr,,
                           512


 


fillkom som en följd av att Sveriges Radio bedömt att möjligheterna att     Prop. 1987/88:100 ufiämna skillnader i medelsförbrukningar blivit sämre än tidigare sedan     Bil. 10 programverksamheten omorganiserats i flera självständiga enheter, I den nuvarande Sveriges Radio-koncernen har moderbolaget dragningsrätten som i dag avser 30 milj, kr.

Genom 1986 års riksdagsbeslut fick moderbolaget möjlighet att finansi­era investeringar eller investeringsliknande anskaffningar genom länefi­nansiering. Även kostnaderna för vissa andra anskaffningar som t, ex, köp av större programpaket skulle, enligt beslutet, kunna länefinansieras. (Jfr prop. 1985/86:99 s. 74-75.)

Den nya möjligheten till lånefinansiering har givit Sveriges Radio AB möjlighet att skaffa sig en slags buffert i utgiftsplaneringen. Jag räknar därför med att moderbolaget inför nästa års anslagsframställning övervä­ger om dragningsrätten kan avskaffas. I avvaktan på en sådan bedömning från moderbolagets sida bör regeringen, eller efter beslut av regeringen moderbolaget, ges ett bemyndigande att i kostnadsufiämnande syfte från radiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. under budgetåret 1988/89 och högst 15 milj. kr, under andra halvåret 1989, Dragningsrätterna skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls får inte behållas som permanenta lån till koncernen.

Moderbolaget har enligt regeringens anvisningar redovisat en verksam­hetsplan för perioden 1987/88 - 1991/92 för Sveriges Radio-koncernens försvarsberedskap. Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr. 374) som, vad beträffar Sveriges Radio-koncernens verksamhet, antogs av riksdagen våren 1982 och som allfiämt gäller (jfr. prop, 1986/87:95 bil. 7, FöU 11, rskr. 310), I medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits fill kostnader för bered­skapsåtgärder.

Radionämnden

Vid min medelsberäkning för radionämndens verksamhet har jag tagit hänsyn till kända löneökningar och till prisutvecklingen. Huvudförslaget har inte tillämpats. Medelsanvisningen för budgetåret 1988/89 bör därmed uppgå till 2 169000 kr. Därav utgör medlen för löne- och arvodeskostnader högst 1 748000 kr, och medlen för lokalkostnader 156000 kr.

Televerket

I 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 2 s. 92) angavs en plan för televerkets investeringar i rundradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86. Denna plan föriängdes genom riksdagens beslut i anslutning till förslag i 1983 års budgetproposifion (prop, 1982/83:100 bil, 10 s. 151 - ■ 152), gjordes rullande och kom att omfatta de fem närmast följande budget­åren.

Mitt förslag i det föregående att televerket framgent skall tilldelas medel
för kalenderår i stället för budgetår har till följd att investeringsplanen
                                                     513

33   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


övergångsvis bör få omfatta fem och ett halvt år i stället för fem år, dvs, Prop. 1987/88:100 den bör nu få omfatta perioden 1988/89 - 1993. Mitt förslag till investe- Bil. 10 ringsplan innebär att kostnaderna för det fiärde FM-nätet enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343) belastar de två första budget­åren och att de kostnader för åtgärder för bättre regional-TV-täckning m.m., som riksdagen beslöt om vid föregående riksmöte (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU II, rskr. 197) belastar hela perioden.

Jag biträder televerkets förslag att kostnaderna för verkets försvarsbe­redskapsåtgärder för rundradions behov fr. o. m. nästa budgetår bör täckas av medel ur radiofonden. Enligt min mening är det en fördel att även försvarsberedskapsutgifterna kan hållas samman med de övriga utgifter och intäkter som kan hänföras till televerkets rundradioverksamhet på samma sätt som gäller för Sveriges Radio- koncernens verksamhet. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för försvars- och kommunikationsde­partementen.

Jag har också i enlighet med televerkets förslag räknat med en höjning av investeringsramen med 20 milj. kr, per år fr. o. m. andra halvåret 1990 för att kunna tidigarelägga vissa reinvesteringar i radiolänknätet. Härigenom kan man åstadkomma den kapacitetsökning som behövs för att tillgodose Sveriges Radio-koncernens nu ökande programöverföringsbehov sarriti-digt som överföringskvaliteten kan upprätthållas och även förbättras. Vi­dare kan frekvensresurser säkras för rundradion, vilket är en vikfig förut­sättning för att programdistributionen även i fortsättningen skall kunna ske i ett för radion och televisionen exklusivt nät. Mitt förslag medför inte att den totala investeringsnivån behöver höjas eftersom kostnaderna tidsmäs­sigt avlöser de tidigare nämnda kostnaderna för utbyggnaden av det fiärde FM-nätet.

Investeringsnivån blir därmed 141,2 milj. kr. för nästa budgetår och 73,2 milj. kr, för andra halvåret 1989 i resp. periods prognostiserade prisläge. Nivån för de fyra sista åren i planen är beräknad i 1989 års prognostiserade prisläge och stannar vid 144 milj. kr. för år 1990, 144,6 milj. kr. för vart och ett av åren 1991 och 1992 saml 139,2 milj. kr, för år 1993.

Jag förordar vidare att regeringen i likhet med tidigare år föreslår riksda­gen att regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, bemyndigas att föra högst 5 milj. kr. av investeringsmedlen mellan perioden den 1 juli 1988 - den 31 december 1989 och år 1990 som skuld resp. tillgodohavande, samt att medge att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndi­gande om 30 milj. kr, avseende investeringsändamål för år 1990,

Vid mina beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets drifts­kostnader har jag när det gäller programdistribution inkl, programinsam­ling utgått från det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87, Jag har således för nästa budgetår räknat med en rationalisering motsvarande 1 %, Jag har vidare räknat med ökade driftskostnader fill följd av riksdagens fidigare nämnda beslut angående utbyggnaden av ett fiärde FM-nät och åtgärder för bättre regional-TV-täckning m. m.

Beträffande medel för avgiftsinkassering och avgiftskontroll har jag,
förutom kompensation för kostnadsökningar, räknat med en en-procentig
rationalisering i enlighet med televerkets förslag. Därigenom kommer även                          514


 


denna verksamhet att, räknat fr. o. m. föregående budgetår, ha varit under­kastad ett rationaliseringskrav motsvarande ett treårigt huvudförslag. To­talt sett kan kostnaderna för avgiftsuppbörden sänkas avsevärt till följd av att televerket inte längre står för allmänhetens portokostnader vid betal­ning av tele- och TV-avgiftsräkningar via posten.

På samma sätt som gäller för Sveriges Radios verksamhet bör telever­kets rundradioverksamhet fr. o. m. budgetåret 1989/90 befrias från formella rationaliseringskrav. Givetvis bör verket även i fortsättningen söka åstad­komma rationaliseringar men ambitionsnivån för dessa bör alltså inte fixeras till en viss procentsats, I anslagsframställningarna bör redovisas i vilken utsträckning verket har genomfört rationaliseringar i vad avser programdistributionen.

Medelsanvisningen för televerkets driftskostnader bör därmed uppgå till (259,8 + 75,0 =) 334,8 milj. kr. för budgetåret 1988/89 och (137,3 + 38,8 =) 176,1 milj, kr, för andra halvåret 1989 i resp. periods prognostiserade prisläge.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Mottagaravgiften

Som redovisas i Sveriges Radio AB:s anslagsframställning pågår nu förbe­redelserna för övertagandet av ansvaret för avgiftsuppbörden från telever­ket. Enligt vad jag har inhämtat har moderbolagets styrelse funnit att den lämpligaste associationsformen för den nya verksamheten är ett av rnoder-bolaget helägt dotterbolag. För egen del anser jag detta vara en lämplig lösning som medger att det i såväl juridiska som i ekonomiska och prak­tiska avseenden går att dra en klar gräns mellan avgiftsuppbörden med dess myndighetsutövande funktioner och programverksamheten. Under år 1988 avser jag att återkomma till regeringen med förslag om att i en särskild proposition föreslå riktlinjer för verksamheten och den lagstiftning som behövs inför bytet av huvudman m. m.

Regeringen bör nu bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om att ansvaret för verksamheten med uppbörd och kontroll av mottagaravgifter anförtros ett särskilt dotterbolag fill Sveriges Radio AB.

Mina förslag till medelstilldelning för den med mottagaravgifter finansi­erade radio- och TV-verksamheten under budgetåret 1988/89 och andra halvåret 1989 (1989:2) framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

 

 

 

Beräknat för 1987/88

Förslag för

 

 

1988/89

1989:2

Sveriges Radio

 

 

-

Investerings- och driftskostnader

2247,9'

2391,2'

1201,5'

Radionämnden

1,867'

2,169'

 

Televerket

 

 

 

Investeringskostnader Driftskostnader

128,0' 331,8'

141,2" 334,8"

73,2' 176,1'


' Prisläge 1985/86 ' Prisläge 1986/87 ' Prisläge 1987/88 " Prisläge 1988/89 ' Prisläge 1989:2


515


 


I prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m. m. redovisade jag     Prop. 1987/88:100 som min uppfattning att en successiv återuppbyggnad av radiofonden vore     Bil. 10 lämplig. Vid ingången av föregående budgetår var underskottet i fonden ca 117 milj, kr. Vid slutet av året hade det minskat med endast ca 14 milj, kr.

Den faktor som är helt avgörande för fondutvecklingen är storleken på Sveriges Radios kompensationsindex. En ökning av kompensafionsindex med I % motsvarar i dag i runda tal 24 milj, kr. ytteriigare i medelsåtgång. Budgetåret 1986/87 uppgick denna index till 5,33 %, vilket är betydligt mer än vad som beräknats inför de två senaste höjningarna av mottagaravgif­ten. Om kostnadsutvecklingen även under innevarande budgetår når sam­ma nivå kommer bidraget till återuppbyggnaden av fonden att också då bli betydligt lägre än väntat.

Vid mina bedömningar av TV-avgiftsutvecklingen under de närmaste åren har jag haft som riktmärke att underskottet i radiofonden skall ha förbytts i. ett överskott senast under år 1990, Jag har också utgått från förutsättningen att Sveriges Radios kompensationsindex under tiden fram tills dess inte överstiger 6%.

För budgetåret 1988/89 bör den allmänna mottagaravgiften höjas med 68 kr. till 824 kr, för att täcka ökade utgifter på grund av kostnadsutveckling­en och för att minska underskottet i radiofonden. Färgtillägget bör vara oförändrat, 160 kr.

Med den föreslagna höjningen av den allmänna mottagaravgiften och under de angivna förutsättningarna beräknas Underskottet i radiofonden under budgetåret 1988/89 minska med ca 44 milj, kr.

Mitt förslag rörande den allmänna mottagaravgiften förutsätter att lageri (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare ändras. Förslag härtill har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.10.

Lagförslaget torde röra sådant ämne som avses i 8 kap, 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är emellertid lagändringen av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hem-ställerjag dels att regeringen föreslår riksdagen att

1,   anta förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare,

2,     godkänna mina förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfi­nansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

3,     bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio AB, att under budgetåret 1988/8 rekvirera högst 30000000 kr, och under andra halvåret 1989 högst 15000000 kr, från radiofon­den i kostnadsufiämnande syfte,

4,     godkänna mitt förslag ti" n-Kjdelsberäkriing för radionämndens verksamhet,

5,     godkänna förlängningenav televerkets investeringsplan med ett

och ett halvt år,                                                                                              516


 


6,  godkänna mina förslag till medelsberäkningar för televerkets     Prop. 1987/88:100
investeringar.                                                                           Bil. 10

7.  bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen telever­
ket, att föra högst 5000000 kr. av investeringsmedlen mellan perio­
den den I juli 1988 - den 31 december 1989 resp. år 1990 som skuld
resp, tillgodohavande,

8,      medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyn­digande om 30000000 kr, avseende investeringsändamål för år 1990 somjag har förordat,

9,      godkänna mina förslag till medelsberäkningar för televerkets driftskostnader,

dels att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

10.      övergång till kalenderårsvisa medelsanvisningar till Sveriges Radio AB och televerket,

11.      ett särskilt dotterbolag till Sveriges Radio AB med ansvar för verksamheten med uppbörd och kontroll av avgifter för innehav av televisionsmottagare.

G 20. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

 

1986/87 Utgift

1 679 144

1987/88 Anslag

2042000

1988/89 Förslag

2491000

Kabelnämnden skall enligt sin och närradionämndens instruktion (1985: i062),pröva frågor om lokala kabelsändningar. Nämnden skall ha tillsyn över verksamheten med sådana sändningar och även i övrigt följa utvecklingen pä området. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabel­sändningar samt pröva frågor om bidrag enligt förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet. Kostnaderna för kabelnämn­dens verksamhet finansieras helt med avgifter.


1, Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

2,       Lokalkostnader

3,       Anskaffning av inredning och utrust­ning m,m.


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1877000

(1438000)

164000

+448000

(+280000)

+    1000

1000

of.

2042000

+449000


 


Inkomsterna vid kabelnämnden, som redovisas under inkomsttiteln 2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar, uppgick till 3754820 kr, under budgetåret 1986/87,


517


 


Kabelnämnden                                                                                                                Prop, 1987/88:100

Bil. 10

1.      Antalet tillstånd för satellitsändningar och upplåtelse av kanalutrym­me för egensändningar uppgick i augusti 1987 till 207, Av tillstånden avsåg 134 televerket, 17 bostadsföretag, 18 privata kabel-TV-bolag och 38 bo­stadsrätts- och samfällighetsföreningar samt enskilda fastighetsägare, 142 kommuner var berörda, 10 tillstånd för egensändningar hade beviljats. Vid utgången av juni 1987 var 3209S>6 bostäder anslutna fill kabelnät som beviljats tillstånd. 276588 av dessa bostäder kunde nås av satellitsändning­ar.

2.  Kabelnämnden föreslår att någon besparing i enlighet med huvudför­slaget inte görs. En besparing skulle framtvinga en minskning av persona­len och skulle leda till att nämnden inte kan fullgöra ålagda arbetsuppgifter,

3.      Under år 1987 har datautrustning anskaffats till kabel- och närradio-nämndernas gemensamma kansli. Datoriseringen kommer på sikt att leda fill att verksamheten kan skötas mer effektivt och att annars nödvändiga ökningar av administrationen kan undvikas. Inledningsvis ökar emellertid driftskostnaderna (+86000 kr,),

4.  I övrigt föreslås för löner och övriga förvaltningskostnader en ökning med 226000 kr. Bl. a. begärs förstärkta resurser för resor och information.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör höjas med 449000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till kostna­der på grund av datorisering, till behovet av en viss allmän förstärkning och till att personalen tillfälligt kan behöva förstärkas på grund av det behov av programgranskning som kan förutses. Vid min medelsberäkning har jag inte tillämpat huvudförslaget. Anslagshöjningen täcks av beräkna­de avgiftsinkomster.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till   Kabelnämnden:  Förvaltningskostnader för  budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2491 000 kr.

G 21.   Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

468000

1986/87 Utgift

1032000

Reservation

1987/88 Anslag

1000000

 

1988/89 Förslag

1000000

 

Från anslaget utgår stöd till lokal programverksamhet i enlighet med
bestämmelser i förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal program­
verksamhet.
                                                                                                                                                 5IJ


 


Kabelnämndcn                                                                                                                Prop. 1987/88:100

Kabelnämnden har under budgetåret 1986/87 beslutat om bidrag till II        ' ' mottagare med sammanlagt 932000 kr. För budgetåret 1988/89 föreslår kabelnämnden att anslaget höjs till 2000000 kr. (+1 OOOOOO kr.)

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kabelnämnden: Stöd tUl lokal programverksamhet för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 OOOOOO kr,

G 22.   Närradionämnden

 

1986/87 Utgift

2177069

1987/88 Anslag

2245000

1988/89 Förslag

2599000

Närradionämnden skall enligt sin och kabelnämndens instruktion (1985:1062) pröva frågor om närradio och ha tillsyn över närradioverksam-heten. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt förord­ningen (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio. Kostnaden för närra­dionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter.

1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Föredraganden

1   Förvaltningskostnader                            2026000             +352000

(därav lönekostnader)                              (1696000)             (+177000)

2,       Lokalkostnader                                            218000             +    2000

3,   Anskaffning av inredning och utrust­ning m,m. '000                          of,

2245000               +354000

Inkomsterna vid närradionämnden, som redovisas under inkomsttiteln 2545 Närradioavgifter, uppgick till 2418589 kr, under budgetåret 1986/87,

Närradionämnden

1.      I augusti 1987 var 105 sändare i drift. Tillstånd fanns för sändare på ytterligare 24 orter. Antalet tillståndshavare var 1963. Sändningstiden uppgick till 149000 timmar år 1986. För budgetåret 1988/89 räknar nämn­den med minst 190000 sändningstimmar.

2.      Mot bakgrund av att verksamheten fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och är under stark expansion föreslår närradionämn­den att någon besparing enligt huvudförslaget inte görs. En sådan bespa-                                                                        519


 


ring skulle framtvinga en minskning av personalen och bl.a, leda till en     Prop. 1987/88:100
oacceptabel förlängning av handläggnings- och beslutstiderna.                  Bil. 10

3.  Under år 1987 har datautrustning anskaffats till kabel- och närradio-
nämndernas gemensamma kansli. Datoriseringen kommer på sikt att leda
fill att verksamheten kan skötas mera effektivt och annars nödvändiga
ökningar av administrationen kan undvikas. Inledningsvis ökar emellertid
driftskostnaderna (+114000 kr,),

4,  I övrigt föreslås för löner och övriga förvaltningskostnader en ökning
med 154000 kr. Bl,a, föreslås förstärkta resurser för resor, information
och personalutbildning.

Föredragandens överväganden

De avgifter som de sändande sammanslutningarna skall erlägga avpassas så att inkomsterna beräknas täcka kostnaderna för närradionämndens verksamhet. Fr, o. m. den I juli 1987 har avgiften sänkts från 17:50 kr. till 15 kr. per sändningstimme. Enligt närradionämnden väntas antalet sänd-ningstimmar öka fill 190000 under budgetåret 1988/89. När en säkrare prognos för antalet sändningstimmar under detta budgetår kan göras avser jag att om så behövs återkomma till regeringen med förslag om ändring av avgiften fr. o. m, den I juli 1988,

Anslaget bör höjas med 354000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till kostnader på grund av datorisering samt behovet av en viss allmän resurs­förstärkning. Vid min medelsberäkning har jag inte tillämpat huvudförsla­get.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Närradionämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 2 599000 kr.

G 23. Sändningar av finländska televisionsprogram

1986/87 Utgift             1300000             Reservation                    3000

1987/88 Anslag           1352000

1988/89 Förslag           1400000

Enligt lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisions­program får regeringen för fiden intill utgången av år 1988 medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av televisionsprogram i.radio- eller trådsändning från Finland.

Regeringen har den 26 november 1987 meddelat Riksförbundet Finska
föreningar i Sverige tillstånd att också under år 1988 bedriva sådana
sändningar. Som villkor för tillståndet gäller bl. a. att en sändare i Nacka
med viss räckvidd skall användas, att sändningarna skall ske i en kanal, att
sändningarna skall bestå av vidaresändning av program som samtidigt                              520


 


sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland av Oy Yleisradio Ab samt     Prop. 1987/88:100
att sändningarna inte får innehålla kommersiell reklam.                               Bil. 10

Från anslaget betalas televerkets tekniska kostnaderför sändningarna.

Televerket

För budgetåret 1988/89 behövs 1,4 milj .kr.

Föredragandens överväganden

Lagen om rundradiosändning av finländska televisionsprogram är tidsbe­gränsad i avvaktan på att rundradiosändningarna över Tele-X-satelliten skall inledas. På grund av att uppsändningen av satelliten har försenats har lagen, som ursprungligen gällde till utgången av år 1987, fått förlängd giltighetstid t. o. m. den 31 december 1988. Enligt vad som nu kan bedömas kommer Tele-X-satelliten inte att sändas upp förrän i början av år 1989. Eftersom sändningarna kan beräknas komma i gång först en viss tid efter det att satelliten placerats i bana bör lagens giltighetstid förlängas med ytterligare ett år. Förslag härom har upprättats inom utbildningsdeparte­mentet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.11.

Lagförslaget rör i och för sig sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är dock frågan av sådan be­skaffenhet att yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.

Jag beräknar anslaget till 1 400000 kr. Beräkningen bygger på förutsätt­ningen att sändningarna fortsätter även under första halvåret 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram,

2.  till Sändningar av finländska televisionsprogram för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservafionsanslag av 1 400000 kr.

521


 


Bil. 10

H. INTERNATIONELLT KULTURELLT                          Prop. 1987/88:100

SAMARBETE

Utbildningsministern anför

Allmänt

Det internationella utbytet och kontaktskapandet är av grundläggande betydelse för förnyelse och utveckling inom kulturliv, utbildning och forskning. Det är därför angeläget att vårt lands internationella kontakter inte endast vidmakthålls utan också stärks och fördjupas. Vikten av detta har belysts i den pågående debatten om konsekvenserna för Sveriges del av den europeiska integrationsprocessen. Arbetet med att stärka de inter­nationella kontakterna måste också inbegripa ländergrupper och kultur­kretsar utanför de europeiska. Mål och prioriteringar behöver därför anges långsiktigt och grundas på en fortlöpande värdering av erfarenheter och behov.

Regeringen uppdrog i december 1986 åt en särskild utredare att göra en översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informa­tionsutbytet med utlandet (UD 1986:02), Utredningen skall bl. a, kartlägga hur de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för det allmänna informafions-och kulturutbytet med utlandet tillämpats i praktiken. Mot bl.a. denna bakgrund skall utredningen belysa kommande behov och föreslå eventuel­la omprioriteringar av resurser.

Regeringen har uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utarbeta förslag fill handlingsprogram för skolans internafionalisering, SÖ skall senast i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 redovisa förslagen.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har på regeringens uppdrag kartlagt och utvärderat högskolans internationaliseringsarbete. UHÄ har i skrivelse den 14 december 1987 redovisat sitt uppdrag och konstaterar bl.a. att statsmakternas beslut för tio år sedan om högskoleutbildningens internationalisering har fått genomslag och vunnit legitimitet i högskolan. De särskilda medlen för ändamålet har fungerat som stöd och stimulans. UHÄ redovisar vidare vissa överväganden inför det fortsatta arbetet.

Det utredningsarbete som pågår eller just avslutats rörande olika delar av kulturlivets, skolans och högskolans internationella kontakter och sam­arbete ger en värdefull möjlighet till en samlad bedömning av de långsikfiga behoven och prioriteringarna. Regeringens bedömningar och övervägan­den kommer att föreläggas nästa riksmöte.

Europeiskt kultur- och utbildningssamarbete

Det västeuropeiska kultursamarbetet har sin traditionella förankring i Eu­
roparådet, även om de europeiska gemenskaperna (EG) under senare år
inom vissa delområden gjort betydande satsningar. För Sverige är av
naturliga skäl Europarådets insatser av stor betydelse. I september 1987
arrangerade Europarådet i Portugal den fiärde europeiska kulturminister­
konferensen. Konferensen underströk behovet av förnyade ansträngningar                       522


 


för att stärka kultursamarbetet och kontakterna inom den vida krets av     Prop. 1987/88:100

länder som Europarådet representerar. Jag finner det tillfredsställande att     Bil. 10

en sådan markering gjorts. Det kan i sammanhanget noteras att under år

1987 Jugoslavien - som första östeuropeiska nation — ratificerat den

europeiska kulturkonventionen och därmed deltar i delar av Europarådets

arbete.

Europarådets på svenskt initiativ påbörjade försök med internationell granskning av vissa medlemsländers kulturpolitik inleds under våren 1988 med en granskning av Frankrikes kulturpolitik. Därefter följer en gransk­ning av Sveriges kulturpolifik. Bland länder som anmält intresse av att senare delta kan nämnas Spanien, Österrike och Turkiet. Jämförande projekt av detta slag torde utgöra en internationell organisations kanske mest angelägna bidrag tillerfarenhetsutbyte och kontaktskapande.

Också inom västeuropeiskt utbildningssamarbete har under år 1987 de långsiktiga prioriteringarna och behoven övervägts. Den av Europarådet i Finland i maj organiserade femtonde europeiska utbildningsministerkonfe­rensen antog en särskild resolution om fortsatt utveckling av utbildnings­samarbete med tyngdpunkten på ätgärder för att stärka röriigheten för studerande och lärare samt på jämförande studier av utbildningspolitik. Aktuella projekt handlar bl, a, om de moderna språkens plats i skolan, lärarutbildningen i framtiden samt den teknisk-naturvetenskapliga utbild­ningens roll i skolan.

Jag vill i detta sammanhang understryka värdet av att erfarenheter och impulser från andra länders utbildningsdebatt tillförs den svenska utbild­ningspolitiska diskussionen. Att stärka bevakningen av utbildningsfrågor i andra länder, främst de stora industriländerna är därför angeläget och väsentligt.

Inom det europeiska utbildningssamarbetet förefaller de inom EG igångsatta eller planerade samarbetsprojekten kunna få särskild betydelse. Vad gäller pågående förhandlingar mellan den europeiska frihandelssam­manslutningen (EFTA) och EG om bl, a, EFTA-ländernas anslutning till EG:s utbildningsprogram hänvisar jag till vad jag anfört i regeringens proposifion till riksdagen om Sverige och den västeuropeiska integrationen (1987/88:66). Vad gäller forskningssamarbete mellan Sverige och EG vill jag hänvisa till vad jag tidigare anfört om forskning och forskarröriighet.

Det i november 1986 i Wien inledda s.k. uppföljningsmötet inom ESK (den europeiska konferensen om säkerhet och samarbete i Europa) pågår allfiämt. Flera förslag om att främja europeiskt kultursamarbete har lagts fram, varav en del bygger på bl.a, svenska initiativ. Hit hör frågor om förbättrade arbetsvillkor för journalister utomlands, vidgade möjligheter till direktkontakter mellan kulturinsfitutioner och kulturarbetare samt ut­byte av erfarenheter om skydd av kulturminnesmärken m. m, mot luftför­oreningar. Enligt vad jag har inhämtat räknar man med att kunna anta ett slutdokument under våren 1988,

De överväganden som under förra året gjorts inom Europarådet, inom
Unesco och i ESK:s uppföljningsarbete markerar samtliga det angelägna i
att stärka det europeiska kultur- och utbildningssamarbetet, såväl inom
den länderkrets som Europarådet representerar, som inom hela Europa,                             523


 


Vikten av stärkta kontakter mellan Öst- och Västeuropa har betonats såväl Prop. 1987/88:100 inom Unesco som inom Europarådet, I det sammanhanget kan Norden Bil. 10 spela rollen som brobyggare. Jag finner det naturligt och angeläget att Sverige tar en mycket aktiv del i pågående strävanden att stärka den europeiska dimensionen i alla former av samarbete på kulturens, utbild­ningens och forskningens område. Jag vill i sammanhanget erinra om att väsentliga delar av det svenska kulturlivets, forskningens öch utbildnings­väsendets kontakter och samarbete med skilda delar av Europa sker ge­nom direkta kontakter och inte genom de multilaterala organisationerna.

Jämförande internationella studier på bl. a. det gymnasiala stadiet och på högskoleområdet genomförs inom ramen för OECD:s arbete. Den belys­ning av utbildningspolitiska frågor ställda i relation fill arbetsmarknad och ekonomi som görs inom organisationen pekar tydligt på att vuxenutbild­ningen kommer att tillmätas en ökande betydelse i framfiden, bl.a, mot bakgrund av de effekter för arbetskraften som den teknologiska utveck­lingen kommer att få.

En internationell konferens om utbildning och ekonomisk tillväxt våren   ' 1988 kommer att ange riktlinjerna för OECD:s fortsatta,verksamhet på utbildningsområdet - ett område som enligt många bedömare kommer att spela en allt större roll inom organisationens övriga verksamhetssektorer.

På senare år har europeiskt samarbete på massmedieområdet kommit att få ökad betydelse. Europarådet anordnade den första fackministerkonfe­rensen på detta område hösten 1986, Sedan dess har ett intensivt arbete inletts på att utforma en konvention rörande gränsöverskridande europeis­ka TV-sändningar, Regeringen har inbjudit Europarådet att hålla den andra fackministerkonferensen i Sverige hösten 1988, Denna konferens bör kun­na lägga grunden till ett förstärkt europeiskt samarbete inom radio och TV-områdena, Jag kommer senare, under anslaget Hl. Kulturellt utbyte med utlandet, att föreslå ett engångsbidrag för anordnandet av konferen­sen.

Norden

Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) arbetar för
närvarande på en handlingsplan för att vitalisera det nordiska samarbetet
på kultur-, utbildnings- och forskningsområdena. Ministerrådet avser att
presentera denna nordiska kulturhandlingsplan i samband med Nordiska
rådets session i Oslo våren 1988.          ,

En rad insatser föreslås för att främja utbytet, öka språkförståelsen och stärka kulturgemenskapen i Norden. Bl.a. föreslås ökade bidrag för att stimulera kulturutbytet, olika insatser för att stimulera elev- och lärarrör-ligheten i Norden och ökad användning av de nordiska språken i skolan. Vidare föreslås strukturförändringar för att effekfivisera det nordiska kul­tursamarbetet.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att också de bilaterala
nordiska kontakterna utvecklas parallellt med de gemensamt nordiska.
Under senare år har särskilt det svensk-finländska kulturutbytet i framti­
den varit föremål för diskussion, senast vid det jubileusseminarium som                             524


 


Hanaholmen kulturcentrum utanför Helsingfors anordnade i december     Prop. 1987/88:100 1987. Att på detta sätt söka precisera prioriteringar och riktlinjer för det     Bil. 10 långsiktiga bilaterala nordiska kulturutbytet är en väsentlig uppgift. 1 vad gäller utbildningssamarbetet mellan Sverige och Finland har det gemen­samma utbildningsrådet nyligen presenterat en långtidsplan.

Medel för det nordiska kultursamarbetet inom ramen för ministerrådets verksamhet ingår sedan budgetåret 1986/87 som en del av anslaget B 2. Nordiska ministerrådet under tredje huvudtiteln.

Bilateralt nordiskt samarbete redovisas under anslaget H 5.

Internationell rörlighet inom utbildningsområdet

Möjligheterna till internationellt utbyte för studerande, lärare och forskare är ett av de viktigaste inslagen i internationaliseringen inom utbildningsom­rådet. Inom högskolan har en rad åtgärder vidtagits under 1970- och 1980-talen för att främja ökad rörlighet mellan Sverige och andra länder. Det är angeläget att internationaliseringsarbetet inom skolan vad gäller utbytesverksamhet också aktiveras. SÖ har som jag tidigare nämnt fått i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att åstadkomma bl. a. detta. I uppdraget ingår att närmare utreda och föreslå åtgärder för utbytes- och kontaktverksamhet med andra länder.

Ökad rörlighet prioriteras också högt inom det nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har, inom ra­men för den nordiska kulturhandlingsplanen, utarbetat ett förslag -NORDPLUS Nordiskt Program for Laerere, Uddannelsess0gende och Studerende - i syfte att främja studerande- och lärarutbytet i Norden.

Ökad rörlighet inom utbildningsområdet har även internationellt fått en allt större betydelse. Det har länge hört till de prioriterade områdena inom Europarådet och bl.a, tagit sig uttryck i rekommendationer till medlems­länderna som syftar till att undanröja hinder för rörligheten, Sverige har deltagit aktivt i detta arbete. Inom EG pågår ett intensivt arbete för att öka samarbetet med och utbytet mellan universiteten i de skilda länderna och mellan enskilda studerande, lärare och forskare inom högre utbildning. Det av EG nyligen antagna s, k. ERASMUS-programmet, "European Action Scheme for the Mobility of University Students", är ett uttryck för dessa strävanden.

En nödvändig förutsättning för ökad rörlighet mellan länderna är ett väl fungerande informafionsnät och en god administrativ service i fråga om villkor för vistelser i andra länder. Både inom Europarådet och EG har. uppbyggnaden av särskilda informationscentra (mobility information cen­ters) prioriterats. I vad gäller åtgärder i Sverige för bättre informations­service m.m, återkommer jag under anslaget H I, Kulturellt utbyte med utlandet.

Nya Sverige-jubileet

Under år 1988 markeras 350-årsjubileet av den första svenska bosättningen

i Nordamerika genom  Nya Sverige-jubileet   -   New  Sweden  '88,   I                                  525


 


jubileumsprogrammet ingår dels kulturella inslag, såsom utställningar och konserter, dels samhällsvetenskapliga seminarier, dels en rad evenemang för att presentera svensk industri av idag.

Vad gäller den särskilda budgeten för det internationella samarbetet föreslår jag endast sådana nya åtaganden som finansieras genom ompriori­teringar mellan befintliga anslag eller anslagsposter.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


H 1. Kulturellt utbyte med utlandet

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

6557432 6885000 8873000

Reservation


476545


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1, Statens kulturråd för internationellt

 

 

kulturutbyte

2498000

+    40000

2, Svenska institutet för

 

 

a) internationellt kulturutbyte

814000

+     15000

b) viss stipendie-

 

 

verksamhet

62000

of.

c) Integrerad utlandsut-

 

 

bildning (lUU)

360000

of.

3, Skolöverstyrelsen för

 

 

intemationellt utbyte på

 

 

skolans område

525000

+     15000

4, Svenska studenthemmet

 

 

i Paris

240000

+      8000

5, Nämnden för svensk-amerikanskt

 

 

forskarutbyte (Fulbright-

 

 

kommissionen)

1044000

+  500000

6, Riksföreningen Sverige-

 

 

kontakt

328000

+     10 000

7, Folkrörelsernas intema-

 

 

tionella kulturkontakter

214000

of.

8, Bidrag avseende högskole-

 

 

företrädare i internationella

 

 

organisationer

250000

-  250000

9, Till regeringens disposition

550000

+ 1650000

Summa

6885000

+ 1988000

Statens kulturråd

Kulturrådet framhåller att internationellt kulturutbyte är viktigt för att ge svenskt kulturliv stimulanser och impulser utifrån. Med hänvisning till att kostnadsökningarna i ufiandsutbytet har varit väsentligt större än i in­hemsk verksamhet och till att intresset för kulturutbyte med utlandet ökar föreslår kulturrådet utöver prisomräkningen en ökning av anslaget (+500000 kr,).


Svenska Institutet

Intresset utomlands för svensk skönlitteratur har ökat under de senaste åren. År 1985 överfördes ett bidrag om 200000 kr. från statens kulturråd


526


 


till institutet för översättning av svensk skönlitteratur till främmande Prop. 1987/88:100 språk. Bidraget som sedan dess varit oförändrat räcker fill 20 titlar årligen. Bil. 10 Institutet anser att stödramen bör ökas med 500000 kr. och att regeringen eller utredningen (UD 1986:02) för översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informafionsutbytet med utlandet (IKU-utredning­en) bör pröva om utrymme kan skapas inom ramen för det totala littera­turstödet.

Intresset utomlands för svensk kultur i övrigt har ökat och därmed efterfrågan på gästspel, utställningar m, m. Med hänvisning till detta och till otillräcklig kompensation för kostnadsutvecklingen föreslår institutet utöver prisomräkningen en ökning av bidraget (+500000 kr,).

Under förutsättning att ett informations- och dokumentationscentrum lokaliseras till institutet begär institutet 700000 kr, för uppbyggnad av denna verksamhet, utöver de för innevarande budgetår reserverade med­len.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Från anslagsposten betalas bl, a, kostnader för bidrag till stipendier åt svenska elever vid United World College of the Atlantic, stipendier till svenska gymnasieskolelever för studier i Frankrike, Svenska förbundet för internationella barnbyar. Svensk musikpedagogisk union samt till svenskt deltagande i de årliga internationella skolungdomstävlingarna, de s, k, olympiaderna, i matematik, fysik och kemi,

SÖ begär ökade resurser för stipendier för studier i Paris samt ytterligare 60000 kr, för att kunna ge ett helt stipendium för studier vid United World Colleges of the Atlantic. SÖ begär vidare en engångsanvisning om 120000 kr. för de merkostnader som uppstår då olympiaden i matematik förläggs till Australien.

Svenska studenthemmel i Paris

Med hänvisning till valutaförändringar, stora underhållskostnader samt lägre hyresintäkter än beräknat begär styrelsen en höjning av statsbidra­get.

Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright-kommlsslonen)

Nämnden begär en ökning av bidraget för att jämn bidragsfördelning mellan Sverige och USA skall uppnås (+87000 kr.).

Riksföreningen Sverigekontakt

För att åstadkomma balans i ekonomin och för att få möjligheter att
utvidga samarbetet med Svenska institutet och SÖ i syfte att utveckla och
stödja svenskundervisningen utomlands begär föreningen en ökning av
bidraget (+472000 kr.).
                                                                                              527


 


En interdepartemental arbetsgrvipp har efter utredning avgett ett förslag    Prop. 1987/88:100 rörande svenskundervisningen utomlands. Förslaget har remitterats och     Bil. 10 därefter överlämnats till IKU-utredningen för att ingå i en samlad bedöm­ning bland annat av Riksföreningen Sverigekontakts roll i sammanhanget.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

UHÄ föreslår att bidraget till högskoleföreträdare i internationella organi­sationer förs över till anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., anslagsposten I. Till universitets- och högskoleämbetets disposi­fion.

Förslag om informations- och dökumentationscentrum

I föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10) anmälde jag att regeringen givit Svenska institutet (SI) i uppdrag att utarbeta förslag till organisation och arbetsformer för ett informations- och dokumentations­centrum för främjande av internafionell rörlighet inom skolans och högsko­lans områden. Verksamheten skulle enligt direktiven förläggas till befintlig myndighet.

Institutet har i augusti 1987 redovisat sitt uppdrag i rapporten "Förslag om ett informations- och dokumentationscentrum". I rapporten lämnas en redogörelse för behovet av förbättrad information om villkor för studier, fiänstgöring m. m. i andra länder hos skilda grupper inom utbildningsvä­sendet.

Enligt institutet bör de brister som i dag finns fill stor del kunna avhjäl­pas genom att en insfitution får det samordnade ansvaret för information, dokurnentation och administrativ service när det gäller internationellt ut­byte inom utbildningsområdet. Institutet föreslår att ett informations- och dokumentationscentrum inrättas med uppgift att förmedla information dels till målgrupper i Sverige om studie-, forsknings- och fiänstgöringsvillkor vid utländska högskolor och skolor- samt utbildningsinstitutioner inom vuxenutbildning, dels till målgrupper utomlands om studie-, forsknings-och fiänstgöringsvillkor inom svenskt utbildningsväsen. Centret skall fun­gera som informationssamordnare i samverkan med berörda myndigheter och organisafioner. Den enskilde förutsätts i första hand vända sig till den lokala instansen.

Informationscentret bör enligt Svenska institutet lokaliseras till institu­tet och utgöra en egen enhet inom avdelningen för studier och forskning. Llppbyggnaden av ett informationscentrum bör ske successivt med start under budgetåret 1987/88.

Styrelsen för Svenska institutet har låfit remissbehandla förslaget. Ytt­
randen har bl.a. kommit in från UHÄ, SÖ, centrala studiestödsnämnden
(CSN). statens invandrarverk (SIV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Industriförbundet, Svens­
ka kommunförbundet,  Kungl.  vetenskapsakademien (KVA) och Ful-                                528


 


bright-kommissionen. Remissinstanserna är övervägande positiva till för-     Prop. 1987/88:100 slaget som helhet och dokumenterar behov av samordnade informationsin-     Bil. 10 satser inom området.

De flesta som har uttalat sig i frågan tillstyrker att verksamheten organi­seras enligt förslaget. Centret bör enligt majoriteten av remissinstanser ha ansvar för frågor inom både skola och högskola. UHÄ och vissa högskole­enheter har en annan uppfattning och anser att endast högskolefrågor skall ingå i uppgifterna för ett centrum.

När det gäller lokaliseringen är remissopinionen splittrad. De flesta, bl.a. SÖ, CSN, SIV, SACO/SR, TCO, KVA, Kommunförbundet, Indu­striförbundet, SAF och Fulbright-kommissionen, Karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Lund samt vissa högskole­enheter tillstyrker placering inom SI. Skälen härför är dels att ett informa-fionscentrum bör omfatta hela utbildningsområdet, dels att de arbetsupp­gifter ett centrum skulle få sammanfaller med de uppgifter som serviceor­gan i internationella frågor som redan i dag åligger SL UHÄ, universiteten i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå samt högskoleenheterna i Örebro, Karlstad, Skövde och Luleå förordar placering inom UHÄ, Som skäl för detta framförs att det skulle innebära samordningsproblem att utanför högskolan bygga upp en ny instans för en verksamhet som berör denna. Ett ytterligare skäl för lokalisering till UHÄ är att man där har en verksamhet för utvärdering av utländska utbildningar.

Föredragandens överväganden

Jag räknar med att utredningen (UD 1986:02) för översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet (IKU-utredningen) behandlar Svenska institutets förslag om ökade bidrag till översättning av svensk litteratur till främmande språk.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag rörande kostnader för Sveriges deltagande i olympiaden i matematik,

I fråga om det svenska bidraget till Fulbright-kommissionen har de medel som riksdagen anvisade med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop, 1986/87:80, UbU 26, rskr, 282) överförts till föreva­rande anslag. Paritet mellan de svenska och amerikanska bidragen förelig­ger numera,

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört har jag beräknat ett engångs­bidrag för genomförande av Europarådets massmedieministerkonferens i Sverige hösten 1988. Bidraget har beräknats under anslagsposten Till regeringens disposition.

Bidrag till högskoleföreträdare i internationella organisationer beräknas fr.o.m, budgetåret 1988/89 under anslaget D7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan.

Jag anser det väsentligt att åtgärder nu vidtas för att avhjälpa bristen på
information och dokumentafion i vad avser det internationella utbytet
inom högskole- och skolområdet. Det förslag som Svenska institutet (SI)
lagt om inrättande av ett informations- och dokumentationscentrum bör
utgöra en grundval för det fortsatta arbetet. Jag förordar att ett,centrum                             529

34   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 10


 


byggs upp i huvudsak i enlighet med SI:s förslag. Med hänsyn fill att Prop. 1987/88:100 centrets avnämare (målgrupper) finns inom hela utbildningsområdet och Bil. 10 att SI redan har omfattande informations- och dokumentationsuppgifter inom utbildningsområdet är en lokalisering till SI mest ändamålsenlig. Därmed underlättas också en samiordning med övrigt internationellt ung­domsutbyte. Jag vill emellertid i detta sammanhang understryka att cent­rets uppgifter bör vara att svara for information och service. I vad gäller frågor som påtagligt hänger samman med utvecklande av högskolans och skolans samlade internationella kontakter måste berörda centrala utbild­ningsmyndigheter ha ett huvudansavar. Jag vill vidare framhålla det ange­lägna i att respektive institutioner samverkar för att undvika dubbelarbete. Jag aviserade redan i förra årets budgetproposition en inledande försöks­verksamhet under budgetåret 1987/88, Jag bedömer det möjligt att starta verksamheten under våren 1988, Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat ytterligare 200000 kr. för den fortsatta verksamheten. Medlen har anvisats under anslagsposten Till regeringens disposition. Jag har i denna fråga samrått med utrikesministern och statsrådet Lönnqvist,

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett reservationsanslag av 8 873 000 kr.

H 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

1986/87 Utgift           15579212

1987/88 Anslag         16525000

1988/89 Förslag         16015000

Är 1950 anslöt sig Sverige till Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelse med främmande makter 1950:114), Svenska unescorådet år ett med stöd av Unescos stadga inrättat nafionellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisa-fionens program. Regeringen har genom beslut den 24 januari 1985 utfärdat förordning med instruktion för Svenska unescorådet.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

530


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1, Årsbidrag till Unesco

15 700000

-500000

2, Svenska unescorådet för

 

 

a) rådets möten

 

 

b) utrednings- och

375000

+ 130000

programverksamhet

 

 

3, Deltagande 1 Unescos

 

 

generalkonferens år 1987

130000

-130000

4, Avgift till konvention om

 

 

väridens kultur- och naturarv

160000

-    5000

5, Medlemsavgift till Interna-

 

 

tional Centre for the Study

 

 

of the Preservatlon and

 

 

the Restoration of Cultural

 

 

Property In Rome (ICCROM)

160000

-    5000

Summa

16525000

-510000


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Svenska unescorådet

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget antas av general­konferensen. Vid Unescos 24:e generalkonferens hösten 1987 fastställdes organisafionens budget för tvåårsperioden 1988-89 till US$ 350 miljoner. Under innevarande budgetår har medel beräknats för den svenska andelen av denna budget såvitt avser kalenderåret 1987. Unescorådet uppskattar preliminärt medelsbehovet för Sveriges bidrag till Unesco år 1988 till ca 15,2 milj. kr.

Unescorådet begär ett garantibelopp om 150000 kr. för utgivningen av Unesco-kuriren på svenska. I övrigt begär rådet oförändrat anslag.

Föredragandens överväganden

Jag har inledningsvis (sid, 43) berört frågor rörande Unesco och de föränd­ringar organisationen står inför efter valet av ny generaldirektör och inför utarbetandet av en ny medelfristig plan, Sverige invaldes i Unescos styrel­se vid 1985 års generalkonferens. Under den fyraåriga mandatperiodens avslutande två år innehar Sverige en av posterna som viceordförande i styrelsen och ingår därmed i styrelsens arbetsutskott, Sveriges plats i styrelsen och i arbetsutskottet innebär för Svenska unescorådet ett särskilt ansvar för att följa och bereda frågor rörande utvecklingen inom Unesco samt för att sprida information i det svenska samhället om Unesco och dess arbete.

Jag har i mina medelsberäkningar genom omprioriteringar särskilt beak­tat behovet av ökade resurser för att möjliggöra för unescorådet att intensi­fiera och bredda informationsverksamheten i samhället om Unescos arbe­te.


Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen


531


 


att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för     Prop. 1987/88:100
budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 16015000 kr.
                            Bil, 10

H 3. Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

1986/87 Utgift                    845000                 Reservation                      -000660

1987/88 Anslag                  648000

1988/89 Förslag                  871000

Från anslaget utgår efter särskild ansökan bidrag till förberedelse- och administrationskostnader för i Sverige anordnade internationella kongres­ser och symposier, företrädesvis på utbildningens och forskningens områ­den.

Föredragandens överväganden

De internationella kongresserna skapar möjligheter till erfarenhetsutbyte och stärker våra internationella kontakter. Detta är värdefullt och jag har därför räknat upp anslaget med 223 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till intemationella kongresser m.m. i Sverige för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 871 000 kr.

H 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

1986/87 Utgift                  3026000

1987/88 Anslag                3 175000

1988/89 Förslag               3 552000

Under detta anslag utgår för närvarande bidrag till tre svenska icke-stat-liga forsknings- och kulturinstitut i utlandet.


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Svenska institutet i Rom Svenska Institutet 1 Athen Svenska forsknings­institutet i Istanbul

Summa

2509000 597000

69000 3 175000

+ 310000 + 30000

+ 37000 + 377000


532


 


Instituten                                                                                         Prop. 1987/88:100

Styrelsen för Svenska institutet i Rom begär en höjning av bidraget med 10% för bl.a. löner, omkostnader och stipendier. Institutet begär också särskilda medel till en forskarassistent.

Ombyggnadsarbeten pågår för närvarande vid institutet. Som en följd härav kommer lokalkostnaderna att öka för vilket kompensation begärs.

Styrelsen för Svenska institutet i Athen framhåller Rom- och Atheninsti-tutens betydelse för Sveriges kulturella profil i Medelhavsländerna, Ett nordiskt samarbete inom Atheninstitutets verksamhetsområde har inletts.

Institutet begär ökat bidrag som kompensation för allmänna kostnadsök­ningar.

Inom styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul pågår en ut­redning om den framtida organisatoriska formen för verksamheten. Insti­tutet har projektanställt en föreståndare och anhåller om ökat bidrag för att kunna utveckla verksamheten, I övrigt begär institutet kompensation för kostnadsökningar.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslaget beräknat medel för Rominstitutets ökade lokalkost­nader.

Inflationstakten i Grekland har urholkat anslaget till Atheninstitutet varför jag fillämpat en högre prisomräkningsprocent för detta anslag.

Jag har beräknat ett ökat verksamhetsbidrag till forskningsinstitutet i Istanbul,

Hemställan

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regering­en föreslår riksdagen

att till Bidrag till svenska Institut i utlandet för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 3 552000 kr.

H. 5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

254860

1986/87 Utgift

6645065

Reservation

1987/88 Anslag

6790000

 

1988/89 Förslag

7272000

 


Från detta anslag anvisas medel för vissa ändamål, bl.a. av bilateral karaktär, som inte ingår i Nordiska ministerrådets budget.


533


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


1620000

600000

359000

10000

110000

50000

90000 150000

Svenska föreningen Norden

1,      Föreningens allmänna verksamhet

2,  Fortbildning av lärare i de nordiska språken

3,  Lärarutbyte mellan de nordiska länderna

4,  Nordiska studieut-bytesresor för skolungdom

5,  Stipendier till svenska gymnasieskol­elever för studieresor I Norden

6,  Stipendier till kulturkritiker och kukur-journaliser

7,  Stipendier till isländska folkhögskoleelever

8,  Kulturellt utbyte med Island

9,  Kulturellt utbyte med Färöama

10, Föreningei\ Nordens
institut Biskops-Arnö

Samarbete med Finland

11,  Kurser I finska och
svenska Inom Norrbottens-
distriktet av föreningen
Norden

12,      Kurser I svenska för finländska lärare

13,      Nordkalottlinjen vid Törnedalens folkhögskola

14,      Kommittén för över­sättning till svenska av finsk facklitteratur

15,      Sverigefinska språk­nämnden

16,      Hanaholmen, kultur­centrum för Sverige och Finland

Samarbete med Island

17,      Bidrag till inköp av svensk litteratur till Is­lands riksbibliotek

18,  Stipendier till isländska forskare och forskarstu­derande

19,      Stipendier till islän­ningar för yrkesutbildning i Sverige

20,  Norrbottenkretsen av Föreningen Norden

 

a) Kurs i svenska för Is­länningar

b) Kurs i isländska för deltagare från nordkalotten

21, Nordisk lektor, Reykjavik


+ 66000

+ 12000

 

40000

+

2000

75000

+

2000

115000

+

10000

35000

+

1000

180000

+

20000

 

255000

+

5000

39000

 

of.

31000

+

2000

70000

+

2000

375000

+

10000

+ 20000

+ 2000 of, of,

+ 3000 of.


534


 


 

1987/88

Beräknad ändring

Prop, 1987/88:100

 

 

1988/89

Bil. 10

 

 

Föredraganden

 

Samarbete med Norge

 

 

 

11. Svenskhemmet Voksenåsen A/S

 

 

 

a) Lokalkostnader

1244000

. + 173000

 

b) Kulturell verksamhet vid

 

 

 

hemmet

180000

+    5000

 

23, Svensk-norska samarbets-

 

 

 

fonden

175000

+    5000

 

Nordiskt samarbete

 

 

 

24, Föreningen Nordisk

 

 

 

folkhögskola i Geneve

175000

+ 20000

 

25, S:te Geneviéve-biblio-

 

 

 

teket i Paris

 

 

 

för inköp av svensk

 

 

 

litteratur till

 

 

 

biblioteket

22000

of.

 

26, Nordiska kurser i språk

 

 

 

och litteratur

205000

+    4000

 

27, Nordiska författar-

 

 

 

stipendier

56000

+    2000

 

28, Nordiskt författar-

 

 

 

samarbete

17000

+    2000

 

29, Nordiskt musiksamarbete

105000

+    3000

 

30, Till regeringens disposi-

 

 

 

tion

402000

+ 111000

"

Summa

6790000

+482 000

 


Ur anslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden begär en höjning av bidraget för föreningens administration och allmänna verksamhet (+180000 kr,). Föreningen fram­håller särskilt behovet av bidrag för att förstärka ungdomsverksamheten samt för det svensk-norska samarbetsprojektet "Ny Giv" år 1988,

Föreningen Nordens .Norrbottendistrikt för kurser i svenska och finska begär ökat bidrag med hänvisning bl. a. till ökat antal sökande från myndig­heter med anledning av ökade krav på kunskaper i finska (+445 000 kr.).

Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska betonar att principen om lika stora bidrag från Finland och Sverige talar för att det svenska bidraget höjs. Kommittén anhåller om att statsbi­draget räknas upp (+50000 kr.)

Sverigefinska språknämnden anhåller om en ökning av anslaget för personalsförstärkning (+229000 kr.).

Styrelsen för kulturcentret Hanaholmen anhåller om en förstärkning av anslaget (+105000 kr.). Höjningen motiveras förutom av den allmänna kostnadsökningen, och utökad verksamhet för resurssvaga målgrupper även av att anslaget från finska staten successivt höjts.

Styrelsen för Svenskhemmet Voksenåsen anhåller om att statsbidraget räknas upp för ökade hyreskostnader och för den kulturella verksamheten vid hemmet. (+90000 kr.).

Svensk-norska samarbetsfonden framhåller behov av ökade stipendie­medel för vistelse på Voksenåsen med anledning av den svensk-norska satsningen "Ny giv" år 1988 (+60000 kr.).


535


 


Föreningen Nordisk folkhögskola T Geneve framhåller att bidraget bör     Prop, 1987/88:100
höjas så att det svenska statsbidraget blir lika stort som det norska.             Bil, 10

Nordiska kurser i språk och litteratur. Universitets- och högskoleämbe­tet (UHÄ) har begärt en ökning av anslaget (+59000 kr.) med hänvisning till att antalet kurser har ökat och att resekostnaderna ökat eftersom kurser numera även hålls på Island, Färöarna och Grönland,

Svensk-finländskt kultur- och utbildningssamarbete i Sverige

Styrelsen för Stiftelsen Finlands Hus har anhållit om åriigt verksamhets­bidrag fr, o, m, budgetåret 1988/89 (+800000 kr.). Styrelsen betonar Fin­landshusets roll som kulturförmedlare mellan Finland och Sverige och arbetar för att utveckla huset fill ett riksomfattande kulturcentrum.

Regeringens samarbetsorgan Samarbetsgruppen för Sverigeftnländska kulturfrågor som tillsattes vid det andra finsk-svenska flerministermötet i Helsingfors år 1984 har redovisat sitt hittillsvarande arbete i delrapporten SVERIGEFINLÄNDARNA: Kulturell egenverksamhet i utveckling. I rapporten behandlas de i Sverige bosatta finländarna och deras kulturverk­samhet.

Gruppen har föreslagit att ett tvåårigt försöksprojekt startas för att underlätta samarbetet mellan organisationer, kulturinstitutioner och myn­digheter i syfte att skapa förutsättningar för att förbättra Sverigefinländar­nas kulturutbud.

Finsk-svenska utbildningsrådet har nyligen överlämnat sitt delbetänkan­de (SOU 1987:67) Riktlinjer och aktuell verksamhet. Rådet, som tillkom år 1967 på initiativ av Nordiska rådet, utgör ett permanent forum för regering­arna i Finland och Sverige för ömsesidig information, samråd och övergri­pande planering i olika utbildningsfrågor.

Föredragandens överväganden

Med anledning av vad stiftelsen Finlands Hus och Samarbetsgruppen för Sverigefinländska kulturfrågor framfört vill jag anföra följande. Det är angeläget att arbetet med att förbättra Sverigefinländarnas kulturutbud kan fortsätta. Jag delar samarbetsgruppens uppfattning om att Sverigefinlän­darnas kulturutbud organisatoriskt bör stödja sig på befintliga institutioner som t.ex. Hanaholmen och stiftelsen Finlands Hus. Jag ser den rapport som samarbetsgruppen utarbetat som ett värdefullt underlag för det fort­satta arbetet. Samarbetsgruppen har föreslagit vissa åtgärder i syfte att stärka Sverigefinländarnas kulturverksamhet. Jag har beräknat 75000 kr. i projektmedel till statens kulturråd för ändamålet under förevarande anslag (anslagsposten 30). Det ankommer på samarbetsgruppen att tillsammans med berörda parter dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet.

Jag har också räknat med fortsatt svenskt bidrag till ett gemensamt sekretariat för de nordiska samiska konstnärsorganisationerna. Beloppet anvisas under förevarande anslag (anslagsposten 30),

Jag har vidare beräknat medel för fortsatt högskolesamarbete över
Kvarken,                                                                                                               536


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88:100

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 7272000 kr.

537


 


I.   LOKALFÖRSÖRJNING M. M.                                             Prop, 1987/88: lOO

Bil. 10 Inledning

Under avsnittet Vissa centrala myndigheter m,m, under sjunde hiivudti-teln föreslår chefen för finansdepartementet vissa förändringar som rör den statliga lokalförsörjningen. Förslagen innebär dels att investeringar m, m..redovisas för riksdagen i form av en treårsplan och att regeringens bemyndigande att själv besluta om utförande av byggnadsprojekt inom denna treårsplan höjs från 4 milj, kr, till 50 milj, kr,, dels att medel för samtliga departements investeringar beräknas under ett gemensamt anslag under sjunde huvudtiteln.

Högskoleenheternas sammanlagda lokalinnehav uppgår till drygt 2,1 milj. m. Av lokalinnehavet är ca 88% statsägda lokaler, medan resten utgörs av förhyrda lokaler. Högskoleenheterna disponerar under inneva­rande budgetår drygt 1,3 miljarder kr, för lokalkostnader, vilket motsvarar ca 15% av den totala omslutningen vid högskoleenheterna.

Under innevarande budgetår har följande byggnadsprojekt färdigställts: nybyggnad för temaforskning i Linköping, om- och tillbyggnad för högsko­leutbildning i Sundsvall samt om- och tillbyggnad för högskolan i Öster­sund, Sammanlagt innebär det en ökad lokalkostnad om ca 15 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen är lokalhällare för statliga institutioner inom kultur­området, såsom arkiv och museer samt för Operan och Dramatiska tea­tern. Nuvarande lokalbestånd omfattar totalt ca 330000 m, varav större delen utgör statsägda lokaler. Ifrågavarande institutioner disponerar under innevarande budgetår ca 187 milj, kr, för lokalkostnader, vilket motsvarar genomsnittligt 27% av de direkta kostnaderna för myndigheterna.

Under 1987 har om- och tillbyggnad för regionmusiken i Sollefteå färdig­ställts. För närvarande pågår en etappvis upprustning av Operan, Drama­tiska teatern och Södra teatern. Vidare pågår nybyggnad för ett nytt Wasamuseum i Stockholm.

Myndigheternas förslag

Byggnadsstyrelsen upprättar varje år i samråd med universitets- och hög­skoleämbetet en prioriteringslista över lokalförsörjningsobjekt vid högsko­leenheterna. Den nu redovisade listan upptar 27 objekt. Summan av de 17 första projekten och ett objekt som enligt avtal måste inlösas under budget­året 1990/91 uppgår till sammanlagt ca 950 milj, kr. Dessa objekt, varav vissa avser förhyrningar, bör enligt byggnadsstyrelsens bedömning klaras av inom den närmaste femårsperioden. Därtill kommer projekt som finan­sieras från kostnadsramen Diverse objekt. Projekten ingår i den lokalför­sörjningsplan, som byggnadsstyrelsen har redovisat i anslutning till sin anslagsframställning.

Byggnadsstyrelsen har i sin projektplan för kultursektorn den närmaste femårsperioden redovisat fortsatt upprustning av teatrarna och museerna.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat prioriterade
byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde till                           538


 


en sammanlagd kostnad om ca 545 milj, kr, och hemställt om ett reserva-     Prop. 1987/88:100 tionsanslag om 331 350000 kr. för budgetåret 1988/89, Byggnadsstyrelsen     Bil. 10 har därutöver redovisat ett antal byggnadsobjekt med möjlig byggstart under budgetåren 1987/88 och 1988/89 till en sammanlagd kostnad om ca 475 milj. kr,

I den följande redogörelsen för byggnadsstyrelsens förslag redovisas endast de byggnadsobjekt som kräver riksdagens godkännande för utfö­rande och för vilka byggstart beräknas kunna ske under de tre närmaste budgetåren; dvs. för perioden 1988/89-1990/91. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 januari 1987 om inte annat anges.

Utbildning och forskning

Stockholm

Om- och tillbyggnad för kungl. biblioteket. I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil, 10 s. 527) lämnades en redogörelse för förutsätt­ningarna för en om- och fillbyggnad för, kungl. biblioteket. Projektet togs upp i investeringsplanen för innevarande budgetår och vissa medel re­serverades bl. a. för projektering. Någon kostnadsram fastställdes inte för projektet i avvaktan på en redovisning av byggnadsprogram. Byggnadssty­relsen har i skrivelse den 24 november 1987 nu redovisat ett byggnadspro­gram för en om- och tillbyggnad av projektet. Kostnaden för projektet har beräknats till 230 milj. kr.

Uppsala

Ombyggnad av lokaler inom f.d. Sl-området, etapp 2. Etapp I, som omfattar lokaler för ADB och avdelningen för datateknik inom institutio­nen för teknologi är färdigställd och lokalerna har tagits i bruk i januari 1987, Regeringen uppdrog den 18 juni 1987 åt byggnadsstyrelsen att pro­jektera etapp 2 t. o, m. bygghandlingar inom en kostnadsram motsvarande 85,2 milj, kr. Etapp 2 innebär fortsatt ombyggnad bl. a. av L d. kasernbygg­nader och kanslibyggnad och avser lokaler för institutionen för teknisk databehandling, matematiska institutionen, del av institutionen för tekno­logi och Uppsala datacentral. Vidare ingår ombyggnad av lokaler för en personalmatsal. Sammanlagt omfattar projektet en personal- och arbets-areaomca I0700m.

Göteborg

Om- och tillbyggnad för teater- och musikutbildningarna: Musikutbild-,
ningen vid universitetet i Göteborg bedrivs i dag på flera ställen i de
centrala delarna i Göteborg. Förutom en splittrad lokalsituation är lokaler­
na dåligt anpassade för verksamheten. Scenskolan i Göteborg har också en
besvärande lokalsituation.
Regeringen angav i beslut den 6 maj 1982 rörande vissa riktlinjer för                                  539


 


fortsatt lokalplanering för universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska     Prop. 1987/88:100
högskola bl. a. en planeringsram för musikutbildningen i Göteborg.              Bil. 10

Byggnadsstyrelsen arbetar för närvarande med att ta fram ett förslag till byggnadsprogram för musikutbildningen och scenskolan. Parallellt har förhandlingar förts med Göteborgs kommun om förvärv av f. d. Kjellberg­ska gymnasiet i Göteborg. Förhandlingarna har resulterat i att staten förvärvar fastigheten till en kostnad om 30 milj. kr. Beslut härom har fattats av regeringen den 26 november 1987,

Avtalet med kommunen förutsätter att om- och tillbyggnaden påbörjas senast under budgetåret 1988/89, Sammanlagt omfattar projektet en total­area om ca 18000 m. Kostnaden för projektet har byggnadsstyrelsen preliminärt beräknat till 135 milj, kr.

Kulturområdet

Om- och tillbyggnadför landsarkivet i Uppsala. Regeringen uppdrog den 7 augusti 1986 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram motsvarande 70 milj. kr. projektera om- och tillbyggnad av arkivcentrum i Uppsala. Av nämnda belopp avser 3,4 milj. kr, åtgärder som skall finansieras via drift­staten.

Projektet omfattar lokaler för landsarkivet, ortnamnsarkivet i Uppsala, arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn och seminariet för nordisk ortnamnsforskning. Lokalprogrammet för institutionerna avses inrymmas dels i den befintliga f. d. farmakologibyggnaden, som byggs om, dels i två nybyggnader i anslutning till den befintliga byggnaden i kv. Blåsenhus. Projektet omfattar en area om 11 500 m för arbets- och perso­nalutrymmen.

Föredragandens överväganden

I gällande investeringsplaner finns uppförda kostnadsramar för pågående och beslutade byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde om sammanlagt drygt 1,7 miljarder kr.

I enlighet med direktiven i proposition 1983/84:100 bil. 9 skall byggnads­styrelsen inrikta planeringen inom det egna lokalhållningsområdet, exkl. utrikes förvaltning och med hänsyn till ändrad finansiering av underhållsåt­gärder i samband med ombyggnader m. m. mot en årlig investeringsvolym motsvarande 585 milj. kr. Medelsförbrukningen för de byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde som i det följande tas upp för budgetåret 1988/89 kan beräknas till ca 290 milj. kr.

Merparten av investeringsutrymmet för de närmaste budgetåren är re­dan intecknat för fullföljande av pågående och beslutade projekt. Detta innebär att investeringsutrymmet för nya projekt är begränsat inom peri­oden.

Hösten 1986 vidtog regeringen vissa åtgärder som rör sysselsättningen
på byggmarknaden i storstadsområdena. Åtgärderna syftade bl. a. fill att
bereda utrymme för ökat bostadsbyggande. Regeringen har under novem­
ber 1987 beslutat att fortsatta begränsningar av byggmarknaden i Stock-                            540


 


holms- och Göteborgsområdena skall gälla även år 1989. Igångsättning av     Prop. 1987/88:100 nya större projekt måste därför prövas mycket restriktivt under de närmas-     Bil. 10 te åren.

För att avtalet med kommunen i Göteborg skall kunna fullföljas föreslår jag att om- och tillbyggnaden av f. d. Kjellbergska gymnasieskolan i Göte­borg för teater- och musikutbildningarna inom universitetet påbörjas under budgetåret 1988/89.

Vidare räknar jag med att medel behöver reserveras för nästa budgetår för några mindre byggnadsprojekt i Stockholm. Det gäller dels uppförande av en laboratorielokal för fusionsforskningen inom tekniska högskolan i Stockholm, dels ombyggnads- och försöijningsåtgärder med anledning av installation av den s. k, Cryringen vid forskningsinstitutet för atomfysik.

För budgetåren 1989/90 och 1990/91 räknar jag med att den ombyggnad av lokaler inom f, d. Sl-området för datautbildningar vid universitetet i Uppsala samt om- och tillbyggnad för landsarkivet i Uppsala skall kunna påbörjas.

Beträffande om- och tillbyggnad för mikrobiologi vid karolinska institu­tet samt om- och tillbyggnad av naturhistoriska riksmuseet, etapp 2, vore det önskvärt med en igångsättning av dessa två projekt inom den närmaste treårsperioden. Men mot bakgrund av sysselsättningsläget i Stockholmsre­gionen är jag inte nu beredd att ta ställning härtill. I detta sammanhang vill jag även nämna att regeringen genom beslut den 17 december 1987 givit sina riktlinjer för en fortsatt planering av en s. k. omniteater i anslutning riksmuseet.

Regeringen uppdrog den 25 juni 1987 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram om 168 milj. kr. utföra nybyggnad för regalskeppet Wasa, I förra årets budgetproposition lämnades en redogörelse för byggnads­projektet. Vidare anmäldes att statsrådet Göransson tillsatt en kommitté med uppgift att förbereda bildandet av en stiftelse för ett nytt Wasamu­seum. I kommitténs arbete ingår också frågor om finansieringen av ny­byggnaden. Kommitténs arbete beräknas bli klart senast den 1 juni 1988. För att byggandet av museet skall kunna pågå har, i avvaktan på kommit­téns arbete med bl. a, finansieringsfrågorna, medel härför reserverats un­der sjunde huvudtiteln inom anslaget Investeringar m, m.

Med hänvisning till byggnadsstyrelsens förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnad för kungl, biblioteket kan jag konstatera att kostnaden för projektet har blivit betydligt högre än vad som tidigare har beräknats. Beredningen av ärendet är ännu inte avslutad varför jag inte nu är beredd att föreslå en kostnadsram för projektet. För projektering och byggande under de tre kommande budgetåren har dock vissa medel reserverats inom anslaget Investeringar m, m, under sjunde huvudtiteln.

I vad jag nu har sagt beträffande investeringar har jag haft samråd med statsråden Göransson och Feldt,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om lokalförsörjningen m, m, för
högskola och forskning samt kulturändamål m, m,                                                 541


 


I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

10346188 10153 000 10436000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (tJUH) är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att planera och upphandla utrustning för de statliga högskoleenheterna, de statliga arkiven, biblioteken och museerna. Operan och Dramatiska teatern samt de övriga inrättningar som regeringen bestämmer särskilt. För UUH gäller förordningen (1978:498, ändrad senast 1986:1001) med instruktion för utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

43

of

Anslag

 

 

1,   Förvaltningskostnader

2,   Lokalkostnader

9020000' 1133 000

+386000 -103000

 

10153000

+283000

' Av beloppet är 400000 kr engångsanvisning.


Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1.       I förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10, UbU 23, rskr 220) redovisades ett s. k. huvudalternativ för beräkning av nämndens förvaltningsanslag t. o. m. budgetåret 1988/89. Besparingen uppgår för näs­ta budgetår till 44000 kr. UUH föreslår inga ändringar i planen.

2.       UUH begär ett engångsbelopp om 300000 kr. för utbyte av tre ordbehandlare.

3.       Regeringen anvisade hösten 1985 ett belopp om 500000 kr från ansla­get Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m., posten Till regeringens disposition, för inköpsutbildning vid högskoleenhe­terna. Hittills har UUH nått närmare 1 000 personer, vilket motsvarar ca 1/3 av berörda fiänstemän, med inköpsutbildning. UUH föreslår att ytterli­gare 500000 kr. anvisas från nämnda anslagspost för fortsatt inköpsutbild­ning av personal vid högskoleenheterna.

4.       UUH har i skrivelse den 29 september 1987 redovisat erfarenheter av decentraliserad upphandling m, m.

Den ändrade ansvarsfördelning för upphandling av utrustning inom hög­skoleområdet som infördes den I juli 1986 innebär att UUH skall ombe­sörja upphandling när beställningssumman överstiger 60000 kr, (inkl. moms), om anskaffningen helt eller delvis finansieras från statliga anslags­medel. Övrig upphandling skall ombesörjas lokalt. Nämnden får decentra­lisera upphandling över beloppsgränsen när särskilda skäl föreligger. Som


542


 


allmän riktlinje för användningen av de totala upphandlingsresurserna     Prop. 1987/88:100
gälleratt största möjliga lönsamhet totalt sett skall uppnås.                         Bil. 10

UUH framhåller bl. a, att nämnden kunnat koncentrera sig kring större och komplicerade upphandlingar. Genomsnittsbeloppet för beställningar till leverantörer har i stort sett fördubblats - från 219000 kr. budgetåret 1985/86 till 434000 kr. budgetåret 1986/87. Samtidigt har antalet beställ­ningar minskat till ungefär hälften vilket har givit UUH möjligheter att ytteriigare förbättra handläggningen i syfte att nå ekonomiska vinster, bl.a. genom samordnad upphandling av utrustning av samma slag samt genom ökad tyngd på förhandlingsarbetet. Nämnden har lagt ned ett bety­dande arbete på att ge stöd åt den lokala upphandlingen, bl.a. genom inköpsutbildning. Ett fiugotal nya centrala avropsavtal och ramavtal för att underlätta de lokala köpen har upprättats. UUH har vidare biträtt med juridisk rådgivning m.m. Enligt UUH leder bl.a. den höga omsättningen av institutionspersonal som handlägger inköpsärenden till stort behov av kontinueriiga resurser för utbildning om regelsystemet och om det kom­mersiella förfarandet. Från högskolehåll har enligt UUH vid upprepade tillfällen framhållits att den generella beloppsgränsen för lokal upphandling bör höjas till 100000 kr. Vid UUH motsvarade beställningarna i intervallet 60000-100000 kr, budgetåret 1986/87 endast 3% av beställningsbeloppet men 17 % av totala antalet beställningar.

Nämnden bedömer det dock som för tidigt att höja gränsen bl, a, efter­som hittills endast ungefär en tredjedel av berörd institutionspersonal deltagit i den lokala inköpsutbildningen. Enligt UUH avser de upphand­lingar som sker med hjälp av andra medel än statliga anslag, bl. a. fondme­del, donationer och medel från externa uppdrag, inte sällan så stora och komplicerade anskaffningar att ett centralt upphandlingsarbete vore mo­tiverat av lönsamhetsskäl. UUH finner det dock inte meningsfullt att formella regler av sådan innebörd utfärdas. UUH avser dock att med projektgrupper och "uppsökande verksamhet" så långt resurserna medger medverka till en effekfiv upphandling även inom det externfinansierade området.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknar jag anslaget enligt tidigare redovisat huvud­förslag samt med justeringar för pris- och löneomräkningar. Även för nästa budgetår räknar jag med att vissa medel under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m, m, bör få användas för förvaltningsändamål. Vad beträffar medel för fortsatt inköpsutbildning återkommer jag till regeringen i annan ordning.

Jag anser att det är mycket angeläget att tillgängliga medel för utrust­
ningsanskaffning utnytfias på ett så effektivt sätt som möjligt. Mot denna
bakgrund vill jag, med anledning av UUH:s redovisning av erfarenheter av
upphandlingsverksamheten efter den I juli 1986, nämna att jag finner det
tillfredsställande att verksamheten redan utvecklats en god bit i den rikt­
ning som angivits i budgetpropositionen 1985 (jfr prop, 1984/85:100 s, 589
ff). Jag anser det särskilt viktigt att ett ökat stöd till den lokala verksamhe-                        543


 


ten kunnat genomföras och att UUH:s medverkan vid upphandlingen av Prop. 1987/88:100 utrustning koncentreras till stora och ekonomiskt viktiga projekt. Dit räk- Bil. 10 nar jag då också arbetet med avropsavtal m, m. En höjning av beloppsgrän­sen för lokal upphandling till 100000 kr, bör enligt min mening kunna genomföras när utbildningprogrammet kommit tillräckligt långt. Jag finner det också vara värdefullt att UUH och högskoleenheterna m,fl, så långt det är möjligt samverkar även vid upphandlingar som formellt inte omfat­tas av nämndens upphandlingsansvar så att resursutnytfiandet blir så ef­fektivt som möjligt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10436000 kr.

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

1986/87 Utgift              341049490                  Reservation                    35029980

1987/88 Anslag            445000000

1988/89 Förslag        385 000000

Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrust­ning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl.a. skol-och kulturområdena.

Av anslaget disponeras innevarande budgetår 64 milj. kr. av byggnads­styrelsen enligt en av regeringen fastställd inredningsplan. Utrustnings­nämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar 378 milj. kr. enligt en av regeringen fastställd utrustningsplan. En anslagspost om 3 milj, kr, står till regeringens disposition.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer att 85 milj, kr, anvisas för verkets inred­ningsverksamhet budgetåret 1988/89. (7(7//föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheter m. fl. att den för UUH:s verksamhetsom­råde avsedda anslagsposten för budgetåret 1988/89 beräknas till 326 milj. kr. För tiden den 1 januari 1986 till den 1 januari 1987 beräknar byggnads­styrelsen prislägesförändringen till genomsnittligt 5% och UUH till 6,5%.

Föredragandens överväganden

Enskilda objekt

För inredning föreslår byggnadsstyrelsen nya eller ändrade kostnadsramar

till ett sammanlagt belopp om ca 49 milj. kr, fördelade på 14 olika inred-                                                 544


 


ningsobjekt. Några av kostnadsramarna är konsekvenser av beslutade Prop. 1987/88:100 eller pågående byggnadsobjekt medan flertalet avser inredning till sådana Bil. 10 föreslagna lokalförsörjningsobjekt som ännu inte har prövats av regering­en. UUH föreslår inom sitt ansvarsområde kostnadsramar för utrustning till särskilt redovisade utrustningsobjekt för sammanlagt ca 134 milj. kr. Av beloppet avser ca 94,7 milj. kr, utrustning till följd av sju planerade eller pågående byggnadsobjekt,

I gällande inredningsplan finns kostnadsramar om ca 450 milj, kr, upp­förda i prisläget den I januari 1986.

Med utgångspunkt i redovisat förslag föreslår jag att i inredningsplanen för nästa budgetår förs upp kostnadsramar om sammanlagt 3,9 milj, kr, för om- och tillbyggnadför sektlon kemi vid tekniska högskolan i Stockholm, etapp V, och för högre konstnärlig utbildning vid universitetet i Umeå.

i gällande utrustningsplan finns kostnadsramar om drygt 1,3 miljarder kr, uppförda i prisläget den I januari 1986,

För utrustningsändamål föreslår jag att följande kostnadsramar om sam­manlagt 39,4 milj, kr, förs upp i utrustningsplanen för nästa budgetår för sektion E vid tekniska högskolan I Stockholm, plasmafysik med fusions­forskning vid tekniska högskolan i Stockholm, om- och tUlbyggnad för konsthögskolan,etapp I, Dramatiska teatern, etapp V, ombyggnad av elektronikhusel vid universitetet i Lund öch högre konstnärlig ulbUdning vid universitetet i Umeå.

Jag föreslår vidare en kostnadsram om 25 milj, kr, för grundskollärarut-bUdning m. m. för utrustning för ämnen som ingår i grundskollärarutbild­ningen. Ramen får tas i anspråk även för datautrustning och programvara för övriga lärarutbildningar. Av kostnadsramen får 9 milj, kr, tas i anspråk budgetåret 1988/89 och ytteriigare 8 milj. kr. budgetåret 1989/90, Resteran­de 8 milj, kr. får tas i anspråk först budgetåret 1990/91,

Kostnadsramen för plasmafysik med fusionsforskning vid KTH. avser ersättning för vissa utvändiga installationer för högspänningslaboratorium.

För nya telefonväxlar beräknar jag en kostnadsram om 38870000 kr.

Fördelningsramarna

I inredningsplanen är kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning för innevarande budgetår uppförd med 36 milj, kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen för nästa budgetår förs upp med ett belopp om 60 milj, kr. För löpande ersättningsanskaffning liksom för inredningsbehov utan byggåtgärder resp, mycket små sådana föreslår byggnadsstyrelsen, att ansvaret överförs till högskolan och att finansieringen sker med anlitan­de av medel som står fill högskolans förfogande.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag kostnadsramen För byggnadsstyrel­
sens fördelning fill 52,5 milj. kr. Med syfte att åstadkomma en bättre
långsiktig planering föreslår jag - i likhet med kostnadsramarna För
universitets- och högskoleämbetets fördelning — att kostnadsramar om
52,5 milj, kr. För byggnadsstyrelsens fördelning förs upp vardera för
budgetåren 1989/90 och 1990/91,Jag har därvid räknat med att löpande
ersättningsanskaffningar och kompletteringar av inredning av mindre om-
                                               545

35   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


 


fattning skall klaras inom högskoleenheternas sektors- och fakultetsanslag, Prop. 1987/88:100 Ersättningsanskaffningar, som hänger samman med byggnadsprojekt eller Bil. 10 är av större omfattning och som är av periodisk karaktär, t, ex, utbyte av inredning i hörsalar, dragskåp i laboratorielokaler, bör även i fortsättning­en belasta kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning. Vidare skall kostnadsramen liksom hittills disponeras för planmässig ersättning av för­sliten inredning inom kultursektorn. Slutligen skall kostnadsramen dispo­neras för inredning av övriga om- och nybyggnader samt av utökade lokaler, under förutsättning att utökningen har godkänts av regeringen, i de fall inredningskostnaden för ifrågavarande objekt ej överstiger 4 milj, kr.

Enligt riksdagens beslut höjdes de i utrustningsplanen uppförda kost­nadsramarna För universitets- och högskoleämbetets fördelning - s, k, UHÄ-ramen — och För forskningsrådsnämndens fördelning — s, k, FRN-ramen - för budgetåret 1987/88 från 154 milj. kr. fill 176 milj. kr. resp, från 86 milj, kr. till 99 milj, kr. Jag beräknar ramen till 157 milj. kr, för budgetåret 1988/89, I likhet med tidigare år föreslår jag att kostnadsramar om 157 milj, kr. vardera för de efterföljande budgetåren 1989/90 och 1990/91 förs upp i utrustningsplanen.

Forskningsrådsnämnden föreslår att en definitiv kostnadsram om 105 milj. kr, förs upp för budgetåret 1988/89 för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning samt att delramar förs upp med 52,5 milj, kr, vardera för budgetåren 1989/90 och 1990/91, Jag beräknar FRN-ramen för budgetåret 1988/89 till 88 milj, kr,. Vidare föreslår jag att kostnadsramar om 44 milj. kr, vardera för budgetåren 1989/90 och 1990/91 förs upp i utrustningspla­nen.

Kostnadsramen För statens kulturråds fördelning år för innevarande budgetår i utrustningsplanen uppförd med 2,4 milj, kr. Statens kulturråd beräknar kostnadsramen för budgetåret 1988/89 till 3 milj. kr. Jag beräknar kostnadsramen för nästa budgetår till 2,5 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår jag att en särskild anslagspost benämnd Till regeringens disposition på nytt förs upp under anslaget.

Vid utgången av budgetåret 1986/87 utgjorde behållningen på ifrågava­rande anslag 35 milj. kr. För innevarande budgetår har 445 milj. kr. förts upp under anslaget. För nästa budgetår räknar jag med att sammanlagt 385 milj. kr. bör anvisas. Av dessa medel behöver 2 milj, kr, tillföras anslags­posten Till regeringens disposition.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,   bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m, m. inom de
kostnadsramar somjag förordat i det föregående,

2.  till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om
385000000 kr,

546


 


Bilaga 10.1    Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

,8 kap. 1 § saml 9 kap. 1,7

Härigenom föreskrivs all 3 kap, 17 och 19! och 11 §§ skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap.

17§


Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör, inle tillfredsställande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga all fullföfia utbild­ningen, skall eleven beredas tillfälle alt göra delta under högst Ivå år efter del atl skol­plikten upphörde. Delsamma gäller elever i nameskolan och sådana elever i specialskolan som inle är psykiskt ul-vecklingsstörda.

Ärenden enligt denna para­graf prövas av den lokala styr­elsen. Dess beslut får överklag­as hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens be­slut får inte överklagas


Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör, inle tillfredsställande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga all fullfölja ut­bildningen, skall eleven bered­as Ullfälle all göra della under högst tvä år efler del all skol­plikten upphörde. Delsamma gäller sådana elever i specialskolan som inle ar psykiskt utvecklingsstörda.

Ärenden enligt denna para­graf prövas av den lokala styr­elsen. Uess beslul får överklag­as hos skolöverstyrelsen. Skol­överstyrelsens beslut får inle överklagas.


191


Ungdomar som inle kan gå i gymnasieskolan därför all de är psykiskt utvecklingsstörda har räll att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom del offenUiga skolväsendet intill utgången av vår­terminen det kalenderår då de fyller 21 år. Om de inle bereds utbildning i specialskolan, skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller mot­svarande före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgång­en av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 23 år, om det behövs för all slutföra utbildningen.

Om den lokala styrelsen för sårskolan vägrat att la emot en person nom elev där på grund av alt denne bedömts kunna gå i gymnasieskolan trots sin ut-


547


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

vecklingsstörning, får beslutet överklagas hos skolöverstyrel­sen. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


8 kap.

1 §


Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som utbildningen i grundskol­an.


Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som utbildningen upp till och med årskurs 6 i grundskolan.


» kap.

Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är god­känd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mol grundskolans allmänna mål.


Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.


Ärenden om godkännande skall prövas av länsskol­nämnden.


7§

Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas.


Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och i fråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännande.


Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och i fråga om andra skolor av den myndighet som beslutar om godkännande.


11§


Beslut av lokala styrelser i ärenden om godkännande


,  Beslut av en  länsskol-nämnd eller en lokal styrelse


548


 


Nuvarande lydelse

eller återkallande av god­kännande för en frislående skola enligt 1, 3 eller 7 § eller i ärenden som avses i 4 § får överklagas hos skol­överstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslul får överklagas hos regering­en genom besvär.


Föreslagen lydelse

i ärenden om godkännande eller återkallande av god­kännande för en fristående skola enligt 1, 3 eller 7 § eller i ärenden som avses i 4§ får överklagas hos skol­överstyrelsen. Skolöversty­relsens beslut får överklagas hos regeringen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


549


 


Bilaga 10.2     Prop. 1987/88:100 Bil. 10

Sammanfattning av Handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning och lärarutbildning (DsU 1986:10)

En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har föreslagit ett femårigt handlingsprogram för datautbildning i grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och lärarutbildningen.

Som utgångspunkt för förslagen har arbetsgruppen tagit fasta på följan­de.

Den uppbyggnad av kunskaper i datalära som påbörjats på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall fullföljas och breddas till att omfat­ta skolformer och utbildningsformer där den ännu ej introducerats. Grup­pen föreslår att alla vuxna skall ha möjlighet att i olika organisatoriska former genomgå en bred grundläggande datautbildning. Kunskaper i data­lära bör i framtiden betraktas som en lika självklar del av allmänbildning som kunskaper i läsning, skrivning, räkning och samhällskunskap.

Den utbildning i olika datatekniker som påbörjats inom de yrkesförbere­dande delarna i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) skall fullföljas och breddas. Med hänsyn till den snabba tekniska utveck­lingen och de därav föranledda stora förändringarna i yrkesverksamheten måste stora nya utrustnings- och utbildningsinsatser komma till stånd i gymnasieskolan och komvux.

Den viktiga men problematiska uppgiften att göra datatekniken fill ett redskap för lärare och handledare i skolväsendet i syfte att effektivisera och samtidigt kvalitativt förbättra undervisningen är fortfarande olöst i svenskt skolväsende. Visserligen pågår forskning kring pedagogiska och metodiska problem inom området och sporadiska försök görs i alla skolfor­mer och på alla nivåer. Men vare sig ansvariga myndigheter eller lärarnas flertal är idag säkra på datorns roll som pedagogiskt hjälpmedel i morgon­dagens skola. Gruppens grundinställning på detta område är att det inte är tillräckligt att för överskådlig framtid nöja sig med att fullfölja hittillsvaran­de handlingslinjer. De potentiella möjligheterna att utnytfia den kraftfulla datatekniken är så stor att gruppen anser att statsmakterna bör bredda det nuvarande forsknings- och utvecklingsarbetet med en begränsad men mer systematiserad försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpme­del i undervisningen inom hela skolväsendet.

Datautbildningens skiftande syfte påverkar val av undervisningsmetod och behov av utrustning i form av datorer och programvara. Därför har datautbildningen indelats i följande områden.

-     En grundläggande datautbildning som riktar sig till alla och som syftar till att ge en allmän kompetens. Denna kallas i skolan för datalära, medan den i andra sammanhang har andra namn, t. ex. bred datautbildning.

-     En yrkesförberedande datautbildning som är en spegling av den an­vändning av datorer som finns i olika yrken i samhället. Denna utbildning syftar till att ge en aktuell yrkeskompetens genom att modern utrustning och programvara används. Kontakter mellan utbildningsanordnare och

yrkeslivets representanter är vikfiga i detta sammanhang.                                                550


 


-   (/röZ/rf/nTjg/ADB-öm/ie/! finns bl, a, i gymnasieskolan, i vissa av gymna-     Prop. 1987/88:100
sieskolans påbyggnadsutbildningar och i särskilda yrkesutbildningar inom     Bil. 10
komvux. I gymnasieskolan har också ämnet "datakunskap" blivit allmänt

bland elever på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje,

-   Datorstöd i undervisningen intar en särställning. Denna datoranvänd­
ning skall vara ett stöd som syftar till att ge undervisningen större möjlig­
heter och/eller öka dess kvalitet. Datorstödet kan utgöras av särskilda
program framställda för en viss undervisningssituation i ett ämne, t.ex,
svenska, matematik, samhällskunskap, språk, fysik och kemi. Datorstödet
kan också utgöras av ett generellt s, k. verktygsprogram som används för
att lösa arbetsuppgifter av olika slag. Som exempel kan nämnas använd­
ning av ord- och textbehandling i svenska och databashantering i samhälls­
kunskap. I framtidens skola är det inte helt osannolikt att datorstöd kan
användas för att öka lärarens möjligheter att förbereda lektioner, att hämta
aktuell information ur databaser eller att utarbeta individuella arbetsupp­
gifter.

Uppdelningen på utbildningsområden är inte helt strikt. Vid karaktärise-ring av utbildningen bör dock syftet med utbildningen vara utgångspunkten och inte den valda utrustningen eller dataprogrammet. Ord- och textbe­handling kan t. ex. användas i den yrkesförberedande utbildningen på den ekonomiska linjen. Samma program kan även utnytfias som datorstöd i t. ex. svenska, i datalära för att visa en datoranvändning i samhället och i ADB-ämnen som ett utvecklingshjälpmedel i programmeringsundervis­ningen.

För de närmaste fem åren föreslås bl. a. följande.

-   Försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel i undervis­
ningen i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Försöksverksamheten
föreslås avgränsad till ett mindre antal skolor. Försöksverksamheten på
låg- och mellanstadiet t, ex, bör i första hand inriktas mot datorn som
pedagogiskt hjälpmedel i ämnena svenska, matematik, engelska, bild, mu­
sik och orienteringsämnen. Försöksverksamheten bör i första hand inrik­
tas på att nå målen med undervisningen i de aktuella ämnena. Det primära
är sålunda inte att lära eleverna hantera datorer eller att undervisa i
datoranvändning. Stor uppmärksamhet bör ägnas åt frågor om datorn som
hjälpmedel för elever med särskilda svårigheter.

Under de närmaste fem åren bör försöksverksamhet bedrivas i samman­lagt 250 klasser på alla stadier i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Detta innebär att drygt 6000 elever och ca 300 lärare berörs av dessa försök.

-   Grundläggande bred datautbildning för vuxna anordnas i studieförbun­
dens regi. Denna breda datautbildning för allmänheten bör omfatta ca 80
timmar, fördelade på en grundnivå om 30-40 timmar och en fortsättnings­
nivå om 40-50 timmar. Den skall behandla informationssamhället och hur
datatekniken används samt möjligheter, begränsningar och risker för indi­
vider, organisationer och samhälle. Deltagarna skall under kursen kunna
arbeta med tillämpningar på datorer som illustrationer till de olika kursmo­
menten. Datasystemets uppbyggnad och programvarans funktion och möj­
ligheter skall behandlas översiktligt,                                                                           551


 


-     Samtliga arbetslösa som deltar i arbetsmarknadsutbildning (AMU) er-     Prop, 1987/88:100 bjuds att genomgå en orienterande datautbildning av en omfattning mot-     Bil. 10 svarande den som föreslås ske inom studieförbunden,

-     Särskilda insatser föreslås för att bereda tillfälle för handikappade att delta i bred datautbildning.

Gruppens förslag vad gäller datautbildning för vuxna,innebär, om de genomförs, att drygt 500000 personer under fem år kan ges en bred datautbildning om 70 - 80 studietimmar inom ramen för komvux och AMU samt studieförbundens och folkhögskolornas studieverksamhet,

-   Alla lärare (ca 130000) i grundskolan, gymnasieskolan och komvux bör
få en grundläggande kurs om ca en vecka om datorer och datoranvändning
i första hand föriagd till studiedagstid.

För samtliga lärarutbildare föreslås att fortbildning anordnas om i ge­nomsnitt tre veckor.

-   För samtliga studerande i grundläggande lärarutbildning bör anordnas
grundläggande datautbildning.

Datautbildningsinslag om minst 10 poäng bör ingå i vissa specialiseringar inom grundskollärarlinjen och i ämneslärarlinjen.

-     Forskningen vad gäller datautbildning på olika nivåer i utbildningssyste­met bör breddas och vidgas. Särskilda resurser föreslås som motiveras av de föreslagna försöken med datorn som pedagogiskt hjälpmedel.

-     På varje skola med datautbildning föreslås att resurser avsätts för att administrera datasystemen, ge förslag till nyinköp, främja .den metodiska och pedagogiska utvecklingen och lärarnas återkommande fortbildning. Den organisatoriska lösningen för att tillgodose dessa funktioner måste variera från kommun till kommun. Uppgifterna kan anförtros en skolledare eller en eller ett par lärare eller andra befattningshavare.

-     För inriktningen på den pedagogiska användningen av datorer och på programvaran är det önskvärt och nödvändigt att skapa funktioner som ' stödjer kommuner, skolor och lärare. Behovet av en sådan funktion stöds av erfarenheter från andra länder. Särskilda resurser föreslås för att stödja utvecklingen av datautbildningen. Det gäller framför allt programutveck­ling, kursplaneutveckling och fortbildning. Resurser för detta bör finnas såväl centralt som regionalt.

Den sammanlagda statliga kostnadsökningen för att genomföra hand­lingsprogrammet tillsammans med kostnader för redan pågående insatser för datautbildning i grundskola och gymnasieskola under en femårsperiod beräknas fill ca 460 milj, kr,, varav ca 60 milj, kr, avser kostnader för redan pågående insatser.

Av kostnadsökningen beräknas för investeringar i datorutrustning och programvara totalt ca 105 milj, kr. För utvecklingsinsatser, inkl, forsk­nings- och utvecklingsarbete inom datautbildningsomrädet såväl centralt och regionalt som lokalt beräknas totalt ca 130 milj. kr.

Den kommunala kostnaden för att genomföra de framlagda förslagen beräknas fill totalt ca 190 milj, kr.

552


 


Bilaga 10.3     Prop. 1987/88:100 Bil. 10

Sammanfattning av rapporten (DsU 1986:16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan

Utredarna med uppdrag att utvärdera systemet för skolväsendets perso­nalutbildning har sammanfattat ovannämnda rapport enligt följande.

Våra bedömningar och förslag bygger i allt väsentligt på de olika utvär­deringar som genomförts av skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och hög­skoleämbetet (UHÄ) m. fl. och på de intryck vi fått vid kommunbesök och hearings. Vår översyn har innehållit flera begränsningar. Principema för lärarnas arbetsfidsreglering - som delvis inkluderar vikariefrågorna -ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolområdet, skolledarut-bildningen och studiedagsresursen är exempel på områden som har legat utanför vårt uppdrag.

Vår allmänna bedömning är att 1981 års reform i flera avseenden varit framgångsrik. Särskilt det lokala utvecklingsarbetet och de särskilda resur­serna för detta har inneburit en stimulans till att inifrån utveckla skolan. Lokal skolutveckling är numera en naturlig del av en kommuns skolverk­samhet, och utvecklingsarbetet har fått en betydligt större förankring hos skolpersonalen än tidigare. Dock betonar vi behoven av bättre samordning mellan de olika utvecklingsresurserna (lokalt utvecklingsarbete - perso­nalfortbildning - studiedagar) och pekar på vikten av att det lokala utveck­lingsarbetet i allt större omfattning grundas på de lokala arbetsplanerna och på en utvecklingsplan för rektorsområdet. Skolutvecklingen bör ges en tydlig ram från den kommunalpolitiska nivån och kommunikationen mel­lan skolstyrelse/central skolledning och enskilda skolor/lärare måste för­bättras. Resurserna för den lokala skolutvecklingen bör fördelas merut-ifrån rektorsområdenas behov och möjligheter än utifrån schabloner.

Vad gäller personalfortbildningen som statligt styrinstrument bör styr­ningen bestå dels av föreskrifter och riktlinjer för användningen av stats­bidragen, dels i att staten tillhandahåller utbildningsmöjligheter. SÖ bör liksom hittills med stöd av statsmakternas ställningstaganden besluta om inriktningen av personalutbildningen men med en mer stringent beskriv­ning av prioriterade områden för fortbildning. Några ytterligare centrala styrmedel erfordras inte. Däremot bör en ökad vikt läggas på skoladmini-strationens (SÖ:s och länsskolnämndernas) uppföljning och resultatkon­troll. En konkret plan på hur aktiv tillsyn kan utföras på central och regional nivå behöver utarbetas. En särskild fråga av stor vikt är vidare att sådana fortbildningsinsatser, som staten påbjuder och som ligger utanför ramen för kommunernas långsiktiga planering, ges tillräckligt lång framför­hållning och således inte verkar alltför störande på det reguljära utveck­lingsarbetet. De nuvarande löneförmånslistorna kan slopas och ersättas av mer generella riktlinjer.

Länsskolnämndernas roll i anslutning till personalfortbildningen måste
tydliggöras. SÖ och nämnderna måste definiera och precisera hur nämn­
dernas arbetsuppgifter på detta område bör kunna genomföras. Vidare bör
nämndernas tillsynsfunktion bli mer framträdande.                                                         553


 


Högskolan filldelades en betydelsefull roll genom reformen och har i Prop. 1987/88:100 stort motsvarat förväntningarna. Kursutbudet följer väl de statliga priorite- Bil. 10 ringarna och kommunernas önskemål, och flertalet högskolekurser knyter tämligen väl an till skolarbetet och kursdeltagarnas förkunskaper och erfarenheter. Högskolan bör därför även i fortsättningen svara för merpar­ten av den lärarfortbildning som staten anordnar, dock bör kursutbudet kunna begränsas något till områden där högskolan besitter sin reella kom­petens. En utveckling av verksamheten bör kunna ske inom nuvarande system bl.a. genom en ökad kontakt mellan skola och högskola, en ökad samverkan mellan högskoleenheterna och ett ökat utnytfiande av kompe­tens utanför högskolan. Vidare bör olika vägar prövas för att förkorta planeringstiderna och förenkla administrationen. Detta kan ske genom ett flexiblare antagningssystem och ett avvecklande av enstaka kursbegreppet och poängsättningen samt genom en ökad andel korta fortbildningsinsatser med kortare planeringstid.

Vad gäller personalfortbildningens organisation står klart att det för en rationell samplanering av verksamheten krävs avsevärt större områden än länen. Således behövs en regional planeringsnivå som i stort svarar mot den nuvarande högskoleregionala indelningen. Då det på denna nivå ej finns några myndigheter med speciell kompetens att handlägga fortbild­ningsfrågorna, bör de nuvarande fortbildningsnämnderna bibehållas. Des­sa och fortbildningsavdelningarna bör enligt vårt huvudförslag - vissa alternativa lösningar skisseras också - administrafivt knytas fill regionsty­relserna men där inta en självständig ställning. Nämndernas beslutskompe­tens bör förstärkas och skolväsendet föreslås få ökad tyngd inom nämnder­na. Genom ett samarbete mellan regionerna och en långsiktig planering av kursutbudet bör de små lärargruppernas behov kunna tillgodoses. Varje högskoleregion föreslås få ett nationellt utvecklings- och bevakningsan­svar för en viss grupp av lärare eller för ett kunskapsområde.

I fråga om resurser och statsbidrag för den lokala skolutvecklingen
pekar vi på den resurssplittring som i dag föreligger mellan SÖ, UHÄ,
länsskolnämnder och högskolan/fortbildningsnämnder, SÖ bör härvidlag
ta initiativet till att utforma bättre samverkansformer och effektivare re­
sursutnytfiande. Den nuvarande ordningen med ett statsbidrag till kommu­
nen och ett särskilt anslag till högskolan bör bibehållas. Vi föreslår således
av flera skäl ingen systemomläggning fill uppdragsutbildning utan menar
att genom flera av våra förändringsförslag kommer skolväsendets inflytan­
de på verksamheten att stärkas. Vidare föreslås förändringar i statsbi­
dragskonstruktionen i syfte att bättre fillgodose behoven hos små kommu­
ner och kommuner långt från högskoleorten. Vi har utifrån direktiven för
vår översyn inga förutsättningar att föreslå resursförstärkningar för verk­
samheten. Då vi under översynsarbetet mött många exempel på och opini­
oner för att en särskild resurs för lokalt utvecklingsarbete och personal­
fortbildning är ett effektivt sätt att initiera och stimulera till utveckling av
skolan, är det med viss oro vi iakttar de resurskrav som kan komma att
resas frän andra nu aktuella utredningar. Vi ser det som beklagligt om den
skolutveckling - grundad på lokala behov och initiativ - som nu sker
tvingas att helt eller delvis avstanna på grund av andra mer centrala                                  554

reformbehov.


 


Bilaga 10.4     Prop. 1987/88:100 Bil. 10

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (DsU 1986:16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan.

Yttranden över rapporten har avgivits av universitets- och högskoleämbe­tet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), länsskolnämnderna i Uppsala, Ös­tergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Väs­ternorrlands och Västerbottens län, Stockholms och Västerbottens läns landstingskommuner, Järfälla, Salems och Solna kommuner, Stockholms stad, Uppsala, Karishamns, Linköpings, Helsingborgs, Malmö, Göte­borgs, Örebro, Västerås, Sundsvalls och Skellefteå kommuner. Landsor­ganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska kommunförbundet. Lands­tingsförbundet, Riksförbundet Hem och Skola, Elevorganisationen i Sveri­ge, Lärarnas riksförbund (LR), Svenska facklärarförbundet (SEL), Sveri­ges lärarförbund (SL),

UHÄ har till sitt yttrande bifogat yttranden från UHÄ:s planeringsbe­redning för sektorn för utbildning för undervisningsyrken, universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, högskolorna i Falun/ Borlänge, Gävle/Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Karlstad, Sundsvall/Härnösand, regionstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Linkö­pings, Lund/Malmö, Göteborgs och Umeå högskoleregioner, fortbild­ningsavdelningarna i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå,

Dessutom har synpunkter lämnats, av kommun, Malmö borgarskola. Spansklärarföreningen i Södra Sverige, Sveriges civilingenjörsförbund och Arbetsmarknadens yrkesråd.

Allmänt

Remissinstanserna år allmänt positiva till rapporten och de förslag fill åtgärder som utredarna lägger. Man delar utredarnas uppfattning att den nuvarande organisationen för personalutbildning och lokalt utvecklingsar­bete i skolan fungerar i stort sett väl. Därför har man över lag inte heller några invändningar mot utredarnas övergripande slutsats att det saknas skäl att nu ändra på personalutbildningssystemets huvuddrag vad gäller organisafion, den statliga styrningens utformning och de former i vilka personalutbildningen bedrivs.

Statskontoret anför att utredarna har dragit alltför långtgående slutsatser i förhållande till det begränsade underlag, som legat till grund för deras bedömningar. Enligt statskontoret utesluter detta dock inte att personalut­bildningsreformen representerar ett framsteg i förhållande till det tidigare systemet.

Många remissinstanser, bl.a. Riksförbundet Hem och Skola, framhåller
att lärarnas fortbildning måste framöver äga rum på annan fid än i dag. Av                         555


 


hänsyn fill elevernas undervisning anser förbundet att all lärarfortbildning     Prop. 1987/88:100
skall äga rum på undervisningsfri tid.                                                     Bil. 10

Civilingenjörsförbundet påpekar att personalutbildningssystemet miss­gynnar lärare i tekniska ämnen. Anledningen till detta är bl. a. att antalet lärare i tekniska ämnen är få och att kommunernas prioriteringssystem missgynnar sådana lärargrupper.

Personalutbildningen som statligt styrinstrument

Vad gäller personalutbildningen som statligt styrinstrument bör enligt utre­darna styrningen, liksom hittills, bestå dels av föreskrifter och riktlinjer för användningen av statsbidragen, dels i att staten tillhandahåller utbildnings­möjligheter. SÖ bör, liksom hittills, med stöd av statsmakternas ställnings­taganden besluta om inriktningen av personalutbildningen men med en mer stringent beskrivning av de prioriterade målen för fortbildning än för närvarande. Några ytterligare centrala styrmedel erfordras enligt utredar­na inte.

Utredarnas slutsats i detta stycke biträds av praktiskt taget samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan.

Ökad vikt bör enligt utredarna läggas vid SÖ:s och länsskolnämndernas uppföljning och resultatkontroll. Tillsynsbegreppet behöver intensifieras. RRV anser att dessa synpunkter har giltighet även utanför personalutbild­ningsområdet och att den statliga skoladministrationen bör lägga större vikt vid hur skolledningarna i kommuner och rektorsområden agerar för att leda och prägla skolverksamheten.

De nuvarande löneförmånslistorna föreslår utredarna slopade och ersat­ta av generella riktlinjer för de ekonomiska villkoren för deltagande i personalutbildning. Kommunerna föreslås få rätt att bevilja förmåner ut­ifrån de generella riktlinjerna. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget tillstyrker det. Hit hör bl. a. länsskolnämnderna i Uppsa­la och Västernorrlands län, flertalet kommuner liksom Svenska kommun­förbundet. SL och SFL anser att all fortbildning skall ske i fiänsten och att löneförmånerna skall regleras i kollektivavtal. Först sedan ett sådant avtal har träffats kan förbunden acceptera att mera generella riktlinjer angående löneförmåner ersätter löneförmånslistorna.

Remissinstanserna är oeniga när det gäller utredarnas förslag att bibehål­la uppdelningen av statsbidragen till lokal skolutveckUng m.m. på två bidragsdelar. Elevorganisationen i Sverige är positivt fill förslaget. Enligt organisationen föreligger risk för att det lokala utvecklingsarbetet i en del kommuner skulle bli lidande om uppdelningen i två bidragsdelar slopades. 5Ö och Svenska kommunförbundet anser dock att fördelningen av stats­bidraget på två bidragsdelar nu kan slopas och att skolstyrelserna bör ges frihet att utnytfia bidraget utifrån sina behov.

Enligt utredarna anordnas den största delen av personalutbildningen i
form av enstaka kurser vid högskolan. Detta har, enligt utredarna, innebu­
rit en krånglig process inom högskolan både vad gäller antagning och
hantering av kursplaner. Utredarna föreslår därför att personalutbildning­
en skall kunna anordnas också som annan utbildning inom högskolan.                              556


 


UHÄ och SÖ biträder förslaget. Detsamma gör merparten av de läns-     Prop. 1987/88:100 skolnämnder och kommuner som yttrat sig i frågan. SFL år tveksam till att     Bil. 10 avveckla det enstaka kursbegreppet och poängsättningen för kurserna. Om det inte går att förenkla rufinerna utan att avveckla kurssystemet förutsät­ter SFL att konsekvenserna för lärarnas meritvärdering utreds i annan ordning.

Personalutbildningens organisation på regional nivå

Utredarna föreslår att de nuvarande fortbildningsnämnderna bibehålls med                              i

ansvarsområden som i stort svarar mot den nuvarande högskoleregionala indelningen. Nämndernas beslutskompetens bör dock enligt utredarna för­stärkas och skolväsendet få ökad tyngd inom nämndema. Remissinstan­serna är till övervägande del positiva till förslagen i detta stycke. Svenska kommunförbundet anser dock för sin del att fortbildningsnämnderna bör kunna avvecklas under förutsättning att de medel som i dag styrs över nämnderna fördelas direkt fill kommunerna. Om nämnderna blir kvar bör, enligt kommunförbundet, deras sammansättning ändras så att majoriteten i nämnderna utgörs av företrädare för kommuner och landsfing.

Resurser och statsbidrag

Remissinstanserna är allmänt positiva fill utredarnas synpunkter och för­slag vad gäller resurser och statsbidrag för lokal skolutveckling m, m. Lärarnas fackliga organisationer. Elevorganisationen i Sverige liksom ett antal kommuner anser dock att de resurser som står till förfogande för detta ändamål är otillräckliga i förhållande till behoven.

557


 


Bilaga 10.5     Prop, 1987/88:100 Bil. 10

Sammanfattning av skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

I samband med att regeringen den 6 oktober 1983 förklarade vissa friståen­de skolor för skolplikliga elever berättigade till statsbidrag fr, o,m, re­dovisningsåret 1983/84 uppdrogs åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utvärdera verksamheten vid dessa skolor, SÖ skulle vidare göra en bedömning av i vilken utsträckning och på vilket sätt erfaienheterna från skolorna kan överföras till det allmänna skolväsendet.

SÖ uppdrog åt professorn Sixten Marklund att leda utvärderingen, Sixten Marklund har utarbetat en rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik, som legat till grund för SÖ:s utvärdering av de statsbidragsberättigade fristående skolorna.

Av rapporten framgår att det inte finns några avgörande skillnader mellan fristående skolor och grundskolor. Det är - enligt rapporten -lättare att skilja på god och dålig pedagogik än att skilja på grundskolepe­dagogik, waldorfpedagogik eller pedagogiken i de kristna skolorna. Hur eleverna lär och lärarna undervisar skiljer i ringa grad grundskolan och alternativa skolor åt, om man som lärare i sin undervisning agerar på ett för barn inlärnings- och utvecklingspsykologiskt adekvat sätt. Olikheterna ligger inte på det didaktiska planet utan på det pedagogiskt organisatoriska planet,

I rapporten konstateras att det alternativa i de fristående skolorna pri­märt ligger i skolornas styrelseform, struktur och organisation. Dessa skillnader är att hänföra till sådana förhållanden som inte är överförbara till det allmänna skolväsendet. Hit hör att de fristående skolorna alla är små och kan göra urval av elever. Vidare påpekas att de fristående skolorna tar betalt för elevernas skolgång, fritt anställer för skolan lämpliga lärare och fungerar oberoende av stat och kommun. Verksamheten kan således bedri­vas efter egna värderingar,

I rapporten konstateras att det är av stor betydelse för en skola om dess lärare utvecklar en samsyn i sitt arbete, 1 en fristående skola med en på förhand given viss inriktning underiättas givetvis en utveckling av en sådan samsyn. För en skola i det allmänna skolväsendet är det av naturliga skäl inte lika lätt, 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) ger dock goda förutsättningar genom att den uttrycker den grundsyn som statsmakterna fastställt för grundskolan. Den av samhället givna inriktningen uppfattas emellertid inte som lika klar och entydig som en fristående skolas. Den allmänna skolan behöver också ett allsidigt utbud, eftersom den skall passa alla elever.

558

Enligt rapporten finns det många likheter mellan de fristående skolorna och den obligatoriska skolan när det gäller undervisningen. Variationen inom resp, system kan bli större än mellan dem. Det hindrar dock inte att den obligatoriska skolan kan hämta värdefulla erfarenheter från de fristå­ende skolorna. Som exempel anges bl, a, de ofta väl fungerande lärarkolle­gierna i de fristående skolorna. Andra värdefulla erfarenheter är samarbe­tet mellan hem och skola samt elevernas medinflytande och medansvar.


 


Enligt rapporten kan erfarenheterna från de fristående skolorna föras     Prop. 1987/88:100 över till det allmänna skolväsendet främst genom lokalt utvecklingsarbete.     Bil. 10 lärarnas grundutbildning samt lärarnas fortbildning,

I lärarutbildningen bör experter på fristående skolor kunna anlitas. Vida­re bör de fristående skolorna kunna användas som praktikskolor. Studie­besök bör kunna göras vid dessa skolor, I fortbildningssammanhang bör de fristående skolorna kunna utnytfias vid kortkurser och studiedagar.

Enligt bestämmelser i skollagen skall skolstyrelsen i den kommun där den fristående skolan avser att bedriva sin verksamhet pröva fråga om godkännande av skolan. Av rapporten framgår att skolstyrelserna vid sitt godkännande av här aktuella fristående skolor endast översiktligt tagit del av verksamheten vid dessa skolor. Frågan hade i stället blivit av politisk art. Elevernas resultat och lärarnas arbetssätt tycks inte ha studerats närmare, I rapporten framhålls vikten av att kommunens godkännande -inför eventuella nya statsbidragsansökningar från fristående skolor - byg­ger på en mera grundlig pedagogisk, ekonomisk och administrativ gransk­ning.

Slutomdömet i rapporten är att fristående skolor visst bör tilldelas rollen och uppgiften av resurs för skolans utveckling, men att statsbidraget inte bör knytas till detta såsom villkor på sätt som skett. Inte minst visar erfarenheterna att god pedagogik ryms inom "grundskolepedogogik" lika väl som i "alternativ pedagogik", Sveriges antaganden av Förenta Natio­nernas och Europarådets konventioner om fri- och rättigheter att utforma undervisningen är skäl nog för stöd, om skolan i övrigt fyller skollagens krav för godkännande samt följande villkor. Skolan skall ha en i görligaste mån allsidig social sammansättning. Skolan får inte påtagligt rubba grund­skoleplaneringen och den får inte leda till att eleverna delas upp efter föräldrarnas skolintresse,

SÖ delar den i rapporten uttryckta uppfattningen om de fristående skolornas roll och ställning och hur dessa skall kunna "vara en tillgång" för det allmänna skolväsendet.

Enligt SÖ bör ett nyttiggörande av de fristående skolornas uppläggning av undervisningen och andra värdefulla erfarenheter av deras verksamhet komma till stånd. Det bör emellertid ses som en komplettering till att man också utnytfiär resultaten från utvecklingsarbete inom grundskolan — även s, k, alternativ pedagogik såsom montessori-klasser,

SÖ anser att de områden som i första hand kan komma ifråga är de som anges i rapporten, nämligen lokalt utvecklingsarbete, lärares grundutbild­ning och lärarfortbildning.

För att erfarenheterna från de fristående skolornas undervisning skall
kunna tillgodogöras i ett lokalt utvecklingsarbete krävs information om
denna undervisning och kontakt mellan fristående skolor och skolenheter
inom grundskolan. Eftersom de aktuella fristående skolorna är få kan de
inte bli ett huvudinslag i utvecklingsarbetet, SÖ anser det rimligt att
kontakter tas direkt mellan intresserade och geografiskt lämpligt belägna
skolor och de fristående skolorna. Ett viktigt utvecklingsområde är här
kontakterna mellan hem och skola. En viss förmedling av kontakter och en
spridning av information om erfarenheter från sådana bör kunna ske ge-                            559

nom länsskolnämndernas försorg.


 


SÖ anser att erfarenheterna från utvecklingsarbetet i både grundskolan     Prop. 1987/88:100 och fristående skolor bör tas tillvara i det nu aktuella arbetet med en ny     Bil. 10 grundutbildning för lärare för grundskolan. Det gäller också den fortbild­ning av lärarutbildare som skall genomföras inför den nya lärarutbildning­en. I övrigt anser SÖ att förslagen om praktikfiänstgöring och studiebesök vid fristående skolor bör genomföras.

SÖ anser det angeläget att regeringen utfärdar generella regler som villkor för statsbidragsgivning till fristående skolor, regler som bör bygga på kriterier, som framgår av följande resonemang.

Ett villkor för att de fristående skolorna skall kunna berika det allmänna skolväsendets utveckling genom sina erfarenheter är att dessa skolors lärare och personal i övrigt accepterar sin roll som inspiratörer och att de får stöd för detta från skolledning och skolmyndigheter allmänt. Det är angeläget att de lokala skolstyrelserna i kommuner med fristående skolor ingående lär känna dessa inte bara som allernafiv i administrativ, organisa­torisk och ekonomisk bemärkelse utan att de även genom en pedagogisk granskning gör sig underrättade om hur de kan verka berikande på under­visningsformer och arbetssätt.

För att de fristående skolornas erfarenhet skall äga relevans för skolan i stort är det - enligt SÖ:s uppfattning - angeläget att dessa skolor i fråga orn elevrekrytering inte påtagligt skiljer sig från skolväsendet i övrigt. Det är också av betydelse att de fristående skolorna inte upprättas på sådant sätt och i sådan omfattning att deras förekomst leder till skolnedläggningar eller motsvarande konsekvenser för det allmänna skolväsendet. SÖ är medveten om att några enkla regler inte kan ges centralt. Enligt SÖ måste varje skola och varje fråga om överförbarhet bedömas för sig. Det bör i första hand ankomma på berörda kommuner att i samband med fråga om godkännande av fristående skola beakta spörsmål av denna art.

Avslutningsvis framhåller SÖ att en viktig erfarenhet från utvärderingen av de fristående skolorna är bekräftelsen av hur betydelsefullt det är för en skolas framgång att lärarnas samlade insats präglas av en samsyn i de grundläggande pedagogiska frågorna. En utveckling i denna riktning för det allmänna skolväsendet förstärks rimligen av dels satsningen på lokal skolutveckling, dels den nya lärarutbildningen för grundskolan och därmed förbundna kompletterande fortbildning.

560


 


Bilaga 10.6     Prop. 1987/88:100 Bil. 10

Sammanställning av remissyttranden över skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

Remissinstanser

Remissyttranden har avgetts av justitiekanslern (JK), statskontoret, riks­revisionsverket (RRV), länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Jönkö­pings, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro samt Gäv­leborgs län, ärkebiskopen. Svenska kommunförbundet. Landsorganisa­tionen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Cen­tralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Danderyds, Malmö och Norrkö­pings kommuner, Stockholms stad, Södertälje och Umeå kommuner. För­bundet för alternativa skolor i Sverige (FASS), Riksföreningen för Wal­dorfpedagogik (RfW), Svenska utlandsskolors förening (SUF), Katolska biskopsämbetet, Marfinskolan i Stockholm, Vasaskolan i Göteborg, Eke-byholmsskolan i Rimbo samt Maria Elementarskolan i Stockholm.

Yttranden har även kommit in från Sveriges Kristna Friskoleråd och. Svenska Ekumeniska nämnden.

Erfarenheter som inte är överförbara till det allmänna skolväsendet

Flera remissinstanser, däribland länsskolnämnderna I Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län samt Svenska kommunförbun­det delar den i rapporten uttalade uppfattningen att vissa förhållanden som generellt gäller för de fristående skolorna inte är överförbara till det all­männa skolväsendet.

Ärkebiskopen anser att det bör vara möjligt att inom grundskolan dels skapa ett enhetligt lärarlag, som arbetar med en gemsam målsättning i den enskilda skolan, dels utveckla former för föräldrars mera aktiva medver­kan,

RHS anser att positiva inslag från de fristående skolornas styrelseform och organisation bör kunna överföras till det allmänna skolväsendet,

Danderyds kommun finner det en smula,generande att de fristående skolorna, trots att de har sämre ekonomiska förutsättningar, ofta sämre lokaler samt osäkra betingelser i övrigt, likväl på väsentliga punkter visar en bättre anda och en större gemenskap än vad svensk grundskola och svenskt gymnasium kan uppvisa.

Erfarenheter som är överförbara till det allmänna skolväsendet

Flera remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Uppsala, Jönkö­
pings, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro samt Gäv­
leborgs län. Svenska kommunförbundet, Malmö, Norrköpings och Umeå
kommuner delar SÖ:s uppfattning att ett nyttiggörande av de fristående
skolornas uppläggning av undervisningen och andra värdefulla erfarenhe-
                                                 561

36    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


ter bör komma till stånd, och att detta i första hand bör avse lokalt     Prop. 1987/88:100
utvecklingsarbete, lärarnas grundutbildning och lärarnas fortbildning.          Bil. 10

Länsskolnämnden I Kristianstads län anser att erfarenheter från samar­betet mellan hem och skola inom de fristående skolorna bör tillvaratas i den obligatoriska skolan samt att den obligatoriska skolan kan lära av såväl fristående skolor som skolor i andra länder när det gäller erfarenheter av att ge ökat medinflytande och medansvar åt eleverna i skolan. Vidare framhåller nämnden att det skulle vara lättare att tillgodogöra sig erfaren­heterna från de fristående skolorna om SÖ utarbetade ett kommentarmate­rial om fristående skolor.

Statskontoret finner det beklagligt att SÖ inte lagt fram några konkreta
förslag
till hur erfarenheterna från skolornas lokala utvecklingsarbete skul­
le kunna gå
till i praktiken. Inte heller berörs huruvida länsskolnämnderna
på regional nivå skulle kunna fylla funktionen som informationsspridare i
detta avseende. Med hänsyn till att de fristående skolorna är alltför få för
att direkt kunna påverka i mer än några få kommuner i landet, anser
statskontoret att SÖ bör utarbeta rekommendationer i detta hänseende.
            ;

TCO anser att utvecklingen av skolan i allt väsentligt skall ske inom det allmänna skolväsendet. Skolans uppgift är att ge alla elever en god hand­lingsberedskap, där goda kunskaper och färdigheter är några av de väsent­ligaste ingredienserna. Skolan är vidare, genom att den är en gemensam skola för alla barn, ett av de viktigaste instrumenten i samhället för att ufiämna sociala, kulturella och ekonomiska skillnader, TCO delar dock den i rapporten uttryckta uppfattningen att vissa erfarenheter från friståen­de skolor är av sådant värde att de kan berika skolväsendet i stort. Därigenom kan de ha ett visst existensberättigande ur pedagogisk synvin­kel. Vissa etniska och religiösa motiv talar ocksåTör ett visst behov av fristående skolor,

SACO/SR anser att de fristående skolornas erfarenheter bör integreras i resultaten från de utvecklingsprojekt som pågår inom grundskolan. Det stafiiga utvecklingsarbetet på skolans område och fortbildningen av perso­nalen skall med andra ord omfatta även fristående skolor, vilket också bör medföra en utökad samverkan mellan det allmänna skolväsendet och fri­stående skolor vad gäller framför allt det lokala utvecklingsarbetet och lärarfortbildningen,

SACO/SR anser vidare ätt samma behörighetsregler som gäller vid det
allmänna skolväsendet skall äga fillämpning på lärare och skolledare vid
statsbidragsberättigade fristående skolor,             ,

Villkor för godkännande resp. för statsbidrag

JK anser att det kan finnas anledning att, från rättslig synpunkt och utifrån
de internationella överenskommelser om rätten till undervisning som Sve-   ,
rige har tillträtt, särskilt beakta de föreslagna villkoren. JK anser att frågan
om villkor för godkännande, bör hållas isär från frågan om villkor för
statsbidrag.                                                     '

Mot bakgrund av såväl internationella överenskommelser som skolla­
gens bestämmelser kan fråga uppkomma om godkännande av fristående                            562


 


skola kan villkoras av viss social sammansättning av elevkåren, skolornas     Prop. 1987/88:100 antal i landet eller deras inverkan pä skolväsendet i övrigt. JK anser att om     Bil. 10 lagstiftning i enlighet med de i rapporten föreslagna villkoren övervägs, måste denna fråga bli föremål för ytterligare överväganden med hänsyn till de internationella överenskommelserna.

Enligt JK torde det däremot finnas större utrymme för att föreskriva villkor för bidrag från det allmänna till de fristående skolorna. De interna­tionella överenskommelserna kan inte sägas leda längre än.att föräldrarna skall ha frihet att välja andra än allmånna skolor för sina barn. Överens­kommelserna ger inte stöd för att staten är skyldig att med bidragsgivning möjliggöra varje krav på undervisning i överensstämmelse med åskådning, övertygelse eller dylikt som föräldrar kan ha. Huruvida ekonomiskt stöd skall ges till fristående skolor och under vilka villkor är en fråga som får avgöras på nationell basis,

Länsskolnämnderna i Stockholms och Gävleborgs län anser att frågan om godkännande skall behandlas fristående från frågan om villkoren för statliga och kommunala bidrag. Som skäl anges bl, a, att Sverige tillträtt vissa internationella konventioner, att frågan om godkännande skall prö­vas mot skollagens bestämmelser och mot att vissa grundläggande kvali­tetskrav är uppfyllda samt att bidragsprövningen skall ske mot förordning­en om statsbidrag och mot kommunalt fattade beslut,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att frågan om rätt till statsbi­drag skall prövas av berörd länsskolnämnd eller SÖ, En förutsättning för statsbidrag skulle vara att skolan i samband med att den blivit godkänd avger en förklaring att den har för avsikt att senare söka statsbidrag. Om så sker kan tillsynsmyndigheten (SÖ eller länsskolnämnden) följa arbetet vid skolan på ett mer målinriktat sätt. Om vissa grundläggande kvalilafiva krav därvid uppfylls och inga missförhållanden m.m, vid skolan kommer till synes under en treårsperiod bör länsskolnämnden eller SÖ kunna besluta om statsbidrag. Med en sådan ordning borde man kunna räkna med en viss automafik i förhållandet mellan godkännande och statsbidrag.

Flera remissinstanser anser liksom utredaren att villkoren för statsbi­drag inte skall vara knutna till om den fristående skolan ger erfarenheter av värde för kommunens grundskolor. Antalet fristående skolor är för litet för att dessa skall kunna bli en verklig utvecklingsresurs. Enligt länsskolnämn­den i Uppsala län är det dock angeläget att "värdkommunen" utnytfiär erfarenheter från de fristående skolorna och att de fristående skolorna ställer sig öppna för ett sådant erfarenhetsutbyte,

Länsskolnämnden i Kristianstads län anser liksom utredaren att de lokala skolstyrelserna, inför eventuella nya statsbidragsansökningar, grundligt bör lära känna de fristående skolorna genom såväl ekonomisk som administrativ och pedagogisk granskning. Nämnden instämmer också i utredarens förslag om att de fristående skolorna i sin elevrekrytering bör sträva efter en allsidig social sammansättning och att eft grundvillkor för godkännande och för bidrag bör vara aU de inte upprättas i så stor omfatt­ning aft det allmänna skolväsendet drabbas av nedläggningar eller kraftiga minskningar,

Länsskolnämnderna i Stockholms och Malmöhus län avstår från att ta                           563


 


ställning i frågan om villkoren för bidrag, eftersom SÖ inte haft i uppdrag     Prop. 1987/88:100
att utvärdera grunderna för statsbidrag.                                                  Bil. 10

Ärkebiskopen anser att Sveriges antagande av vissa angivna konventio­ner är skäl nog för statsbidrag, orn skolan i övrigt fyller skollagens krav. Ärkebiskopen anser att en generös statsbidragspolitik bör tilllämpas gent­emot de enskilda skolorna, att kravet på pedagogisk överförbarhet slopas som kriterium för statsbidrag, att det är viktigt att utveckla metodiska allernafiv inom grundskolans ram samt att formerna för föräldrarnas aktiva medverkan inom grundskolan behöver utvecklas ytterligare.

LO hyser tveksamhet till behovet av att förändra nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor. Utvärderingen ger inte belägg för att de fristående skolorna tillför det allmänna skolväsendet några väsentliga erfa­renheter och utvecklingsimpulser,

LO anser att vi måste slå vakt om grundskolereformen. Dock bör vi kunna tillåta en större grad av variation inom vårt svenska skolsystem. Detta kan emellertid ske i dagens skola. Vid ideologiska skiljaktligheter måste man tillåta fristående skolor. Om dessa skall stödjas med allmänna medel måste skolorna uppfylla samma krav och verka mot samma mål som gäller för den allmänna skolan, LO framhåller att förekomsten av friståen­de skola inte får slå sönder kommunernas planering av den allmänna skolan.

TCO delar utredarens uppfattning att Sveriges antagande av FN:s och Europarådets konventioner om fri- och rättigheter att utforma undervis­ningen är skäl nog för stöd till fristående skolor, om dessa i övrigt fyller skollagens krav och därtill de föreslagna tre grundvillkoren. TCO motsät­ter sig dock bestämt att ekonomiska vinstintressen på något sätt får påver­ka skolväsendets utveckling eller utgöra grund för fristående skolor.

SAF anser att rapporten visar att de hittills gängse argumenten för Statsbidragsgivningen i väsentliga delar har en bräcklig grund,

SAF anser att utgångspunkten för bidrag till fristående skolor bör vara föräldrars behov av och rätt att kunna påverka sina barns skolgång. Många föräldrar känner sig idag rättslösa gentemot utbildningssystemet. Relatio­nerna mellan å ena sidan föräldrar och elever samt å andra sidan skolan eller lärare kan vara dåliga. Föråldrar bör därför ha möjlighet att välja eller byta skola för sina barn, SAF anser att det enda smidiga sättet att åstad­komma detta är att statliga och kommunala bidrag eller anslag följer eleverna till deras skolor vare sig dessa är allmänna eller fristående. Goda skolor kan på det sättet få fier elever och ökad medelstilldelning. Mindre goda skolor mister elever och ekonomiska medel och tvingas på så sätt att åtgärda missförhållanden och att anstränga sig för utveckling,

Malmö kommun anser att den formella grunden för statsbidrag bör vara att skolan uppfyller skollagens krav och att undervisningen bedrivs i enlig­het med läroplanens intentioner. Den lokala skolstyrelsens bedömning bör dessutom tillmätas stor betydelse vid beslut om statsbidrag.

Norrköpings kommun ifrågasätter - mot bakgrund av den ekonomiska
neddragning som gjorts från statsmaktens sida under de senaste budget­
åren — om medel skall destineras till en verksamhet utanför det allmänna
skolväsendet,                                                                                                         564


 


Stockholms stad anser det självklart att föräldra- och elevintresset skall     Prop, 1987/88:100 vara styrande för vilka och hur många fristående skolor som skall finnas     Bil. 10 och inte det allmänna skolväsendets nytta av sådana skolor.

Vidare anser Stockholms stad att bidragen till fristående skolor måste bli mer generösa. Elever som väljer att gå i sådan skola skall komma i åtnjutande av lika stort stöd från stat och kommun som andra barn. De skolor som godkänts för skolpliktens fullgörande, bör tilldelas statsbidrag. Därtill skall skolan eftersträva en allsidig social elevsammansättning. Att välja en fristående skola skall vara möjligt för alla, inte bara för dem som har råd att betala höga terminsavgifter. Det är orimligt att bidrag inte skall ges till fristående skolor om föräldrarna blir alltför engagerade, Föräldra-engagemang skall man ta vara på, varhelst det förekommer,

Södertälje kommun framhåller att det finns två waldorfskolor i kommu­nen med över 350 elever. Detta påverkar självklart planeringen och dimen­sioneringen av den kommunala grundskolan, men någon "menlig påver­kan" har varken skolstyrelsen eller länsskolnämnden kunnat konstatera,

Umeå kommun anser att elevrekryteringen vid fristående skolor inte påtagligt bör skilja sig från skolväsendet i övrigt. Man bör också vara uppmärksam på att fristående skolor inte inrättas så att det leder till att grundskolan går miste om basresurser och därmed på sikt riskerar nedlägg­ning av skolor. Kommunen anser att det i första hand bör ankomma på berörda skolstyrelser att i samband med fråga om godkännande av fristå­ende skola beakta vilka svårigheter som kan uppstå.

FASS anser att en skolas existensberättigande skall vara beroende av resultatet av skolans verksamhet. Om så vore fallet skulle det vara själv­klart att väl fungerande fristående skolor fick möjlighet att existera på ekonomiskt realistiska villkor. Därmed skulle Sverige också uppfylla gjor­da internationella förpliktelser, vilket skulle närma oss till i stället för att fiärma oss från den kulturkrets vi tillhör. Fristående skolors möjlighet att verka är — enligt FASS - en demokratifråga.

Sammanfattningsvis konstaterar FASS alt frågorna om förutsättningar för fristående skolor att existera på realistiska och lika villkor inte förts närmare sin lösning, FASS understryker därför kraftigt vikten av att de bortglömda frågorna analyseras förutsättningslöst och att en bred debatt, som innefattar frågor som berör mänskliga rättigheter, demokrati, minori­teters rätt, undervisningsfrihet osv,, kommer till stånd,

RfW och Ekebyholmsskolan anser att de tre föreslagna grundvillkoren är helt oacceptabla. Om hittillsvarande bidragspolitik gentemot waldorfsko­lorna fortsätter, kan dessa skolor i framtiden komma att i växande ut­sträckning bli frekventerade enbart av barn till målsmän, som antingen är extremt offervilliga eller höginkomsttagare. Om ansvariga myndigheter vill åstadkomma en allsidig social elevsammansättning vore det klokt att sna­rast ombesörja en bidragsnivå som inte påtagligt skiljer sig från skolväsen­del i övrigt,

Sveriges Kristna Friskoleråd föreslår att nuvarande villkor för statsbi­drag ändras, eftersom de är för snäva och inte överensstämmer med Sveriges förpliktelser i internationella konventioner,

Friskolerådet avstyrker de av SÖ föreslagna tre grundvillkoren. Frisko-                          565

37    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


 


lerådet anser att statsbidrag i princip skall utgå för alla elever i friskolor     Prop. 1987/88:100 som uppfyller skollagens kvalitetskrav, samt att bidraget skall utgå redan     Bil. 10 från första verksamhetsåret. Rådet anför att det är ett demokratiskt rättvi­sekrav att statsbidrag utgår för alla skolplikliga elever oberoende av i vilken skola de går. Detta rättvisekrav har också stöd i internationella konventioner,

Friskolerådet anser vidare att statsbidraget per elev bör höjas till i nivå med grundskoleelevens genomsnittliga. Båda fullgör ju sin skolplikt, Bi­dragsgivningen bör medverka till en allsidig social sammansättning i frisko­lorna.

566


 


Bilaga 10.7    Prop. 1987/88:100 Bil. 10 Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 och 7 §§ vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap.

När eleven har sådana färdigheter i läsning, skrivning och räkning som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium, skall undervisningen i grundvux för eleven upphöra. Della gäller oberoende av vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven inte gör tillfredsställande framsteg.


Den för vilken grundvux har avslutats enligt första eller andra stycket får på nytt bered­as sådan utbildning, om sär­skilda skäl talar för detta.


Under'visninger\ skall alltid upphöra senast efier det antal limmar som regeringen före­skriver.


Den för vilken grundvux har avslutats enligt första eller andra stycket får på nytt bere­das sådan utbildning, om sär­skilda skäl talar för delta.

7§


Den lokala styrelsen avgör frågor om antagning till och avslutande av grundvux.


Den lokala styrelsen avgör frågor om antagning till samt avslutande av grundvux enligt 6 S första och andra styckena.


 


Den vars ansökan om antag­ning avslås eller för vilken grundvux förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär tår inle överklagas.


Styrelsens beslut får över­klagas hos skolöverstyrelsen. Överstyrelsens beslul får inle överklagas.


 


Denna lag träder i kraft den Ijuli 1988.


567


 


Bilaga 10.8    Prop. 1987/88:100 Bil. 10

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs all 3 kap. 7 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 5 och 8 §§ saml 7 kap, 5 och 18 §§ studiestödslagen (1973:349)1 skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap.


Inackorderingstillägg utgår med lägst 770 och högst / 550 kronor i månaden till stud­erande som behöver inack­ordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg med­delas av regeringen eller den myndighel som regeringen ut­ser.


Inackorderingstillägg utgår med lägst 810 och högst / 630 kronor i månaden till stud­erande som behöver inack­ordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg med­delas av regeringen eller den myndighet som regeringen ut­ser.


5 kap.

5§


Korllidssludiestöd utgör 44 kronor för varje timme


Korttidsstudiestöd utgör 46 kronor för varje timme.


 


Internatbidrag utgör 220 kronor för varje dygn.


6 kap.

8§


Internatbidrag utgör 235 kronor för varje dygn.


Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1.     Bidraget får ulgå Ull den fackliga organisationen i stället för till den studerande.

2.     Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande.


3, För varje kurs får bi­dragen dock aldrig beräknas till högre belopp  än som mot-

1 Lagen omtryckt 1987:303.


3. För varje kurs får bi­dragen dock aldrig beräknas till högre belopp än som mot-


568


 


Nuvarande lydelse

svarar 220 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidraget.


Föreslagen lydelse

svarar 235 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje stu­derande som har rätt lill bidraget.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


7 kap.

5§


Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid hellids-studier om minst 15 dagar under ell kalenderhalvår som vid deltidsstudier om minst 30 dagar under ett kalender­halvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxenstu­diestöd utgå endast om han be­driver studierna på minst halv-Ud.


Särskilt vuxensludieslöd kan utgå såväl vid heltidsstu­dier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår som vid del­tidsstudier om minst 30 dagar under ett kalenderhalvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxensludieslöd utgå endast om han bedriver studi­erna på minst halvlid.Vic/ be­dömande av om den studerande har rätt till särskilt vuxen­studiestöd för heltidsstudier får, förutom till studier som avses i 1 §, även hänsyn las lill studier i grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grund­läggande svenskundervisning för invandrare.


Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller senast under del år då den studerande fyller 50 år. Särskilt vuxenstudiestöd får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

1 fråga om särskilt vuxenstudiestöd tillämpas 4 kap. 6-8 §§ på motsvarande sätt.

Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt till särskilt vuxenstudiestöd meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

18§


Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 vuxenstudiestöd.


skall tillämpas på särskilt


 


Bestämmelse i detla kapitel om studerande som är gift skall tillämpas endast om äktenska­pet ingåtts senast under kalen­derhalvåret närmast före det för vilket särskilt vuxensludie­slöd skall utgå.


569


 


Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 10

Bestämmelse i detta kapitel som gäller studerande som är gift, tillämpas också på den som ulan att vara gift lever till­sammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han ge­mensamt har eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

570


 


BUaga 10.9

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:993) om avgifter för gransk­ning av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs all 3, 4, 7 och 8 §§ lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och videogram skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3§


För det först granskade exemplaret av en film (provko­pian) betalas för varje påbörjat 50-tal meter

1.77 kronor 30 öre för

a en film som till väsentlig del har undervisande, upp­lysande eller vetenskapligt in­nehåll och vars längd inle överstiger 1 600 meter,

b en film som lill väsentlig del är upptagen efter verklig­heten,

2. 55 kronor för andra filmer än sådana som avses i 1.


För det först granskade exemplaret av en film (provko­pian) betalas för varje påbörjat 50-tal meter

1.  75 feronor 25 öre för

a en film som till väsentlig del har undervisande, upp­lysande eller vetenskapligt in­nehåll och vars längd inle överstiger 1.600 meter,

b en film som till väsentlig del är upptagen efter verklig­heten,

2.  74 kronor och 25 öre för
andra filmer än sådana som
avses i 1.


4§


För de kopior av en film som är lika med provkopian betalas för varje påbörjat 50-tal meter

1.  2 kronor 50 öre, om avgif­
ten för provkopian beräknats
enligt 3 § 1,

2. 79 kronor, om avgiften för
provkopian beräknats enligt
3 §2.


För de kopior av en film som är lika med provkopian betalas för varje påbörjat 50-tal meter

1.  3 kronor 75 öre, om avgif­
ten för provkopian beräknats
enligt 3 § 1,

2. 28 kronor 50 öre, om avgif­
ten för provkopian beräknats
enligt 3 §2.


7§


För del först granskade exemplaret av ett videogram (provkopian) betalas för varje påbörjad spelminut

1. 6 kronor 15 öre för

a ell videogram som till vä­sentlig del har undervisande, upplysande eller vetenskapligt


För det först granskade exemplaret av ett videogram (provkopian) betalas för varje påbörjad spelminul

1. 8 kronor 30 öre för

a ett videogram som till vä­sentlig del har undervisande, upplysande eller vetenskapligt


571


 


Nuvarande lydelse

innehåll och vars speltid inte överstiger 60 minuter,

b ett videogram som till vä­sentlig del är upptaget efter verkligheten,

2. 30 kronor för andra video­gram än sådana som avses i 1.


Föreslagen lydelse

innehåll och vars spellid inle överstiger 60 minuter,

b ell videogram som lill vä­sentlig del är upptaget efter verkligheten,

2. 40 kronor 50 öre för andra videogram än sådana som av­ses i 1.


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


8§


För de kopior av ell video­gram som är lika med provko­pian betalas för varje påbörjad spelminut

1.      7 krona 40 öre, om avgif­ten för provkopian beräknats enligt 7 § 1,

2.      70 kronor 30 öre, om avgif­ten för provkopian beräknats enligt 7 §2.


För de kopior av ett video­gram som är lika med provko­pian betalas för varje påbörjad spelminul

1.2 kronor 10 öre, om avgif­ten för provkopian beräknats enligt? § 1,.

2. 75 kronor45 öre, om avgif­ten för provkopian beräknats enligt 7 §2.


 


Denna lag träder i kraft den Ijuli 1988.


572


 


Förslag till


Bilaga 10.10   Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmoltagare skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


!§•


Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller ulan ljud (televisionsmoltagare) skall erlägga allmän mottagar-avgifl med 189 kronor per ka-lenderkvarlal. Är mottagaren avsedd för färgmollagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessu­tom erlägga tilläggsavgift med 40 kronor per kalenderkvarlal.


Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller utan fiud (televisionsmoltagare) skall erlägga allmän mottagar-avgifl med 206 kronor per ka­lenderkvartal. Är mottagaren avsedd för färgmollagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessu­tom erlägga tilläggsavgift med 40 kronor per kalenderkvarlal.


Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiflsperiod, skall avgiften sällas ned lill det belopp som svarar mol antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift eriäggs till myndighel som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


■Senaste lydelse 1987:233.


573


 


Förslag till


Bilaga 10.11


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradio­sändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

dels att lagen, som gäller till utgången av år 1988, skall fortsätta atl gälla till utgången av år 1989,

dels alt 1 § skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1§1


Regeringen får för tiden in­till utgången av år 7988 medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av televi­sionsprogram i radio- eller trådsändning från Finland,


Regeringen får för tiden in­till utgången av år 7989 medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av televi­sionsprogram i radio- eller trådsändning från Finland,


Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås del­samma som i radiolagen (1966:755),

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988,


»Senaste lydelse 1987:236,


574


 


VIII. Utbildningsdepartementet

1  översikt

5   Anmälan till budgetpropositionen 1988

5   1.       Utgångspunkter

8   2.       Åtgärder

8   2,1     Grundskolan verksamhet

8   2,1,1 Situationen inom grundskolan

14   2,1,2 Åtgärder för att förbättra läromedelssituationen

16          2,1,3 Skolans fysiska miljö

17          2,2     Den nya lärarutbildningen

19   2,3     Gymnasiepolitiken inför 1990-talet

19    2,3,1 Bakgrund

20    2,3,2 Pågående försöksverksamhet och utvecklingsarbete
22
   2,3,3 Yrkesutbildningen

24   2,3,4 Ny läroplan för 1990-talet

26   2,4     Den allmänna vuxenutbildningen

29    2,5     Ingenjörsutbildning på mellannivå

30   2,6     De mindre och medelstora högskolorna
34
   2,7     Kulturverksamhet

39   2,8     Massmedier

43   2,9     Sveriges arbete inom UNESCO


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


45  3.       Vissa särskida frågor

45  3,1     Lärartjänster och fortbildning

56   3,2     Dataundervisningen i skolan

56  3,2,1 Allmänt

58   3.2,2 Nuvarande dataundervisning i skolan

61   3.2.3 Förslag till åtgärder

66     3.3     Jämställdhetsfrågor

67     3.4     Miljöfrågor

 

67     3.4.1 Allmänt

68           3.4.2 Undervisning i miljöfrågor i grundskolan

69     3,4,3 Undervisning i miljöfrågor i gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning

70   3,4,4 Miljöfrågorna i grundläggande högskoleutbildning

71   3,4,5 Miljöinsatser inom forskningsområdet
71
   3,4,6 Miljöinsatser inom kulturområdet


A Utbildningsdepartementet m. m.

73      I Utbildningsdepartementet,/öri/ag,sa/!i/ag 73      2 Utredningar n\.m.. reservationsanslag 13     3 Extra utgifter, reservationsanslag


36995 000

16613000

951000

54559000


 


74

1

76

2

78

3

82

4

84

5

86

89 94 95

98


B Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

Skolöverstyre\ser\, förslagsanslag Länsskolnämnderna, förslagsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag Statens institut för läromedel, förslagsanslag Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m, m,, reservationsanslag 6 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

För skolväsendel gemensamma frågor

1 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag

8  Fortbildning m, m,, reservationsanslag

9   Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag
10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom

skolområdet, förslagsanslag i 1 Särskilda insatser inom skolområdet


133 611000 147 986000 49188000 20225000

10292000 4411000

30755000 66656000 16495 000

26900000 311726000


575


 


Del obligatoriska skolväsendel m.m.

101    12 Bidrag till driften av grundskolor m,m,,.förr/ögiflni/ag 114    13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,

förslagsanslag tio    14 Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m,m,:
124    15     Utbildningskostnader,/örv/ag.sa«.s/ag
         213 212000

129            16      Utrustning m. m,, r<.'serra(ionsa«,?(ag          7275000

130            17 Bidrag till driften av särskolor m, m,,/ö/-i/agia«.9/ag 135    18 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,

förslagsanslag

Gymnasiala skolor m. m. 137    19 Bidrag till driften av gymnasieskolor,/ör5/ag.?ani/ag 162    20 Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings-ansvar för ungdom under 18 år m, m., förslagsanslag 165    21 Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

170   22 Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m,m,, reservationsanslag


Prop, 1987/88:100 16005400000     Bil. 10

42 249000 16871000

220487 000 577 335 000

1000

5 247 573 000

266012000

92835 000

112 684000 23399692000


C Vuxenutbildning

173      1  Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag                                                                             1101 807 000

Statens skolor för vuxna:
180     2     Utbildningskostnader,/öri/ogiflwi/ag
              20351000

185     3     Undervisningsmaterial m. ra.,

reservationsanslag                                           4855 000            25 206000

186     4 Bidrag till studieförbunden m.m.,/ör.?/ag,saA!j/ag                      1041366000
191      5 Undervisning för invandrare i svenska språket m,m,,

förslagsanslag                                                                              282094000
195     6 Bidrag till driften av folkhögskolor m, m,,

förslagsanslag                                                                            542 819 000

199     7 Bidrag till viss central kursverksamhet                                          38246000

201      8 Bidrag till kontakttolkutbildning,/ör5/flg.vi7ni/«g                          3087000

3034625000


D Högskola och forskning

203         Vissa anslagsfrågor

206

207

Forskning och utveckling för högskolans eget behov UHÄ:s arbetsuppgifter

Centrala och regionala myndigheter för högskolan

m. m.

211 212 213

214

215

217 219

Universitets- och högskoleämbetet,/öri/ag5a«5/ag

Regionstyrelserna för högskolan, förslagsanslag

Redovisningscentralerna vid universiteten,

förslagsanslag

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag

Lokalkostnader m. m, vid högskoleenheterna,

förslagsanslag

Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m, m,,

reservationsanslag

Grundläggande högskoleulbiidning

222 242

252

8   Utbildningför tekniska yrken, reservationsanslag

9   Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag


102488000 1000

1000

1000

1459060000 92 353000

13142000

927 503000

377 253 000 430321000


576


 


262    11  Utbildning för undervisningsyrken, reiervaf/o/iifl«j/ag 281    12 Utbildning föi kultur-och informationsyrken,

reservationsanslag 286    13 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag 292    14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m, m,,

reservationsanslag

296

 

309

15

310

16

312

17

312

18

314

19

318

20

323

21

325

22

325

23

327

24

329

25

330

26

331

27

Forskning och forskarutbildning Inledning

Forskningsanknytning av grundläggande högskole­utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag Teologiska fakulteterna, reservationsanslag Juridiska fakulteterna, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna m, m,, reser­vationsanslag

Medicinska fakulteterna, reservationsanslag Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reserva­tionsanslag

Tekniska fakulteterna, reservationsanslag Temaorienterad forskning, reservationsanslag Kungl, biblioteket, reservationsanslag Samordning m, m, inom biblioteksområdet, reserva­tionsanslag 332   28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reserva­tionsanslag

Övriga forskningsfrågor

333

29

335

30

337

31

339

32

341

33

342

34

342

35

345

36

346

37

Forskningsrädsnämnden, reservationsanslag

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag

Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

Naturvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

Polarforskning, reservationsanslag

Rymdforskning, reservationsanslag

Europeisk forskningssamverkan,/öri/ögiani/ag

Manne Siegbahninstitutet för fys\k,reservalionsanslag

Institutet för rymdfysik, reservationsanslag

346   38 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservations­anslag

348    39 Driftersättning enligt läkrautbildningsavtal m, m,, förslagsanslag


812 865000    Prop. 1987/88:100 '244051000     ''-' 486320000 200817000

23 571000

254 568000

21316000

25278000

307372000

609477000

67 337000

23 304000

587 762000

582 846000

24940000

55917000

9964000

28 798000

50984000

112618000

234 861000

322123000

11764000

25470000

248081000

15 356000

21673 000

15765 000

970500000 9797 821000


E Studiestöd m. m.

350     1 Centrala studiestödsnämnden m, m,, ram««5/ag                            91394000

352     2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning

av studiesocialt slöd, förslagsanslag                                               16705000

353      3 Studiehjälp m.m.,förslagsanslag                                                2024 745000

356       4 Studiemedel m.m., förslagsanslag                                             *4517900000

357       5 Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag 1109500000 363     6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,/öri/agi-

anslag                                                                                         138970000

365     7 Kostnaderför avskrivning och inlösen av vissa studielån

med statlig kreditgaranti,/öri/ngia/ii/ng                                                30000

366     8 Bidrag till vissa studiesociala ändamål,/öri/ög.van.v/«g                  97 578000

7 996 822000


Beräknat belopp


577


 


370, 371

373

375

377 378 381 382

385


F Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m. I Statens kulturråd, förslagsanslag 1 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m, m,,

reservationsanslag

3   Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m, m, reservationsanslag

4   Bidrag till samisk kultur

Ersättningar och bidrag till konstnärer

5   Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

6   Bidrag till konstnärer, reservationsanslag

1 Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag

8   Ersättning åt författare m, fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

9   Ersättning till rättighetshavare på musikomrädet


16838000

14740000

18587000 2631000

33 169000

17 397000

7275000

50677000 3000000


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


Teater, dans och musik

386    10 Bidrag till Svenska riksteatern,/■ejen'flaon,ja/»7ag                     150961000

389     II Bidrag till Operan, reicrvaf/onjoni/ag                                           163 511000

390     12 Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska

rikskonserter,/ö/-.9/agifl/!,s/ag                                                               1000

390     13 Bidrag till Dramatiska teatern, reez-ra/w/iioni/ag                           89605000

391             14 Bidrag till Svenska rikskonserter, reiervanofi,safis/ag                    48701000

393    15 Bidrag till regional musikverksamhet,/öri/agia/ii/flg                      167250000

394   16 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-och

musikinstitutioner,/öw/ag,?a;!,r/flg                                              262270000

398   17 Bidrag till fria teater-, dans-och musikgrupper,

reservationsanslag                                                                         37675000

399     18 Bidrag till Musikaliska akademien                                                    2017000

400     19 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet,

reservationsanslag                                                                         9 329 000

Bibliotek

402     20 Bidrag till (olkbihliotek, reservationsanslag                                    14092000

403     21 Bidrag till regional biblioteksverksamhet,/ör,y/ag5-

anslag                                                                                            24 233 000

Bild och form

405     21 Statens konstrkd, förslagsanslag              "                                       3 232000

406     23 Förvärv av konst för statens byggnader m, m,,/-we/--

vationsanslag                                                                                 26520000

408   24 Bidrag till Akademien för de fria konsterna                                      1 330000

408    25 Vissa bidrag till bild och form, re,Sé'rvaf/on,y(7ni/ag                      8783000

Arkiv

411            26 Riksarkivet och landsarkiven,/örj/ag,ra«i/ag                                   87335000

412     27 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag                                                                                 17 602 000

414     28 Svenskt biografiskt lexikon,/öw/agiaA!,s/flg                                    2455 000

415     29 Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m, m,, reservationsanslag                                                  3 814000

417    30 Bidrag till vissa arkiv                                                                      3022000

Kulturminnesvård 419   31 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag                                                                               *51 120000

419   31 Kulturminnesvård, reservationsanslag                                          *25958000

419   33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,/ör/ag-

anslag                                                                                                    1000

Museer och ulsläUningar

421            34 Statens historiska museer,/öAi/agia«i/ag                                         40401000

422     35 Statens konstmuseer,/ö/-,?/agja«5/ag                                              51242000


?■ Beräknat belopp


578


 


425   36 Utställningar av svensk konst i utlandet, rfÉ-ri-fl/io/ji-

anslag

426   37 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet, förslagsanslag 411   38 Naturhistoriska riksmuseet,/öri/agia«j/ag 430   39 Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag

432   40 Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader

m, m,, reservationsanslag

433     41  Etnografiska museet,/ö/i/ögiaAij/f/g

434     42 Arkitekturmuseet,/öri/flgjani/ög

435     43 Statens musiksamlingar,/öri/agionj/ag

437   44 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m, m,, reservationsanslag

438   45 Bidrag till Nordiska museet,/örj/ag5a«i/ag

440   46 Bidrag till Sveriges Tekniska museum,/ö«/ag.?«Hi/ag 443   47 Bidrag till Skansen,/öri/agi«ni/ag

446    48 Bidrag till vissa museer

447    49 Bidrag till regionala museer,/öri/agja«i/flg

 

449     50 Riksutställningar, reservationsanslag

450     51 Inköp av vissa kulturföremål,/ör,r/agifl«i/ag

Forskning 452   52 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur­området, reservationsanslag


1 171000

15 932000 43 682000

17907000

1000

14825 000

2582000

14595000

13442000 42714000 10908000 12538000 16371000 40832000 22125 000 100000

4666000 1731165000


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


G Massmedier m. m.

Film m. m.
454      1 Statens biografbyrå,/ör,r/flg,sani/flg
                                                4537000

459     2 Filmstöd, reservationsanslag                                                          44870000

463     3 Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag                      8084000

Arkivet för ljud och bild:
465     4     Förvaltningskostnader,/öri/flgiani/(7g
              9974000

467     5     Insamlingsverksamhet m, m,,/ejer-

vationsanslag                                                     408000            10382000

Dagspress och tidskrifter

468     6 Presstödsnämnden,/ö«/agiani/flg                                                      2594000
468     7 Stöd till dagspressen,/ör,j/ag.Tn/!,j/ag                                          459950000

471                 8 Låniill dagspressen, reservationsanslag                                           87500000

472       9 Stöd till kulturtidskrifter, reien'ario«iflni/flg                                   18670000

 

473     10 Stöd till radio-och kassettidningar, reservationsanslag                 *12903000

474     11  Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation,

reservationsanslag                                                                           5708000

Litteratur
477    12 IJitteraturstöd, reservationsanslag
                                                31486000

480    13 Kreditgarantier till bokförlag,/öri/agia«i/ag                                           1000

480    14 Stöd till bokhandel, r                                       2705 000

482   15 Distributionsstöd till fackbokhandel m, m.,/ör5/agj-

anslag                                                                                             1792 000

483   16 Lån för investeringar i bokhandel m, m,,/-fierra/ioni-

anslag                                                                                             2250000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

484   17     Förvaltningskostnader,/ö«/ögw(«i/äg             16028000
486    18     Produktionskostnader, reiervaf/oni-

anslag                                                            33 936000           49964000

490    19 Bidrag till Svenska språknämnden,/ör5/agifl«j/ag                            1772000


* Beräknat belopp


579


 


Radio och television Sveriges Radio m, m. Kabelnämnden:

517     20     Förvaltningskostnader,/ör.v/agjani/ag              2491000

518     21      Stöd till lokal programverksamhet,

reservationsanslag                                            1 000 000

519     22 Närradionämnden,/öri/ag,saHi/ag

520     23 Sändningar av finländska televisionsprogram, reserva-

tionsanslag


3 491000 2599000

1 400000 753658000


Prop. 1987/88:100 Bil. 10


 


H Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet 526     I Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 530     2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m, m,,

förslagsanslag 532     3 Bidrag till internationella kongresser m, m, i Sverige,

reservationsanslag

532       4 Bidrag till svenska institut i utlandet

533       5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m, m,,/-eiervar/o/w-

anslag


8 873000

16015000

871000 3 552000

7272000 36583000


 


1 Investeringar m. m.

542      1  Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag

544     2 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole­enheterna m, m,, reservationsanslag

Summa kr.


10436000

385000000

395436000

47 200361000


Bilagor

547    10,1    Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985: 1100)

550    10,2    Sammanfattning av handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxen­utbildning och lärarutbildning (DsU 1986: 10)

553    10,3    Sammanfattning av rapporten (DsU 1986: 16)

555    10.4   Sammanställning av remissyttranden över rapporten (DsU  1986: 16) Personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete i skolan

558    10.5    Sammanfattning av skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

561    10.6   Sammanställning över remissyttranden över skolöverstyrelsens rapport (R 86:23) Fristående skolor och alternativ pedagogik

567   10.7    Förslag till

Lag om ändring i vuxenubildningslagen (1984: 1118)

568   10.8    Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 249) 571    10.9   Förslag till

Lag om ändring i lagen om avgifter för granskning av filmer och video­gram (1985:993)

573    10.10 Förslag till

Lag om ändring i lagen om avgift för innehav av television (1978:478)

574   10.11 Förslag till

Lag om ändring i lagen om rundradiosändning av fiska program (1986: 3)


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988


580


 


Bilaga 11 till budgetpropositionen 1988

m


Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 11


Översikt

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fis­ke, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och försök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso- och sjukvård, livsmedelskontroll och utsädeskontroll.

Till departementet hör vidare frågor rörande idrott, turism och rekrea­tion, ungdomsverksamhet och lotterier samt jakt och viltvård.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsom­råde för budgetåret 1988/89 som läggs fram i budgetpropositionen omfattar 5757milj, kr. Subventioneringen av konsumtionsmjölk är den största ut­giftsposten och uppgår till ca 1,8 miljarder kr.

Jordbruksdepartementets budgetförslag präglas av den stora återhåll­samhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver. Även de mest angelägna behoven har prövats noggrant. Myndighetsan­slagen inom departementets verksamhetsområde har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget.

Genom omprioriteringar i statsbudgetens nuvarande resursfördelning har skapats utrymme för särskilda insatser. Som ett led i en sådan omprio­ritering föreslås att subventioneringen av mjölkpriset skall reduceras fr, o, m, den Ijuli 1988 med 250 milj, kr, per år räknat.

Genom besparingar och omfördelningar inom huvudtiteln kan förslag om ytterligare resurser läggas fram för bl, a, åtgärder på skogsvårdens, forskningens och miljörådgivningens områden. En förstärkning av åtgärds­programmet för jordbruket i norra Sverige föreslås också.

Förstärkta insatser föreslås när det gäller idrott, turism och stödet till ungdomsorganisationerna. En samlad redovisning lämnas av regeringens ungdomspolitik.

I särskilda propositioner kommer förslag att lämnas rörande bl, a. en ny djurskyddslag samt vissa miljövårdsfrågor m, m, inom jordbruket.

Sammanställning m. m.

Anslagsförändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhets­område i förhållande till anvisade belopp för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


 

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

Prop. 1987/88:100

 

 

1987/88

1988/89

ring

Bil. 11

A,

Jordbruksdepartementet m, m.

23,5

27,6

-1-    4,0

 

B,

Jordbrukets rationalisering m, m.

472,4

473,7

+    1,3

 

C,

Jordbruksprisreglering

3621,6

2900,2

-721,3

 

D,

Skogsbruk

593,5

601,5

-1-    8,0

 

E,

Fiske

119,0

122,5

+    3,5

 

F,

Livsmedelskontroll m, m.

144,5

152,4

-1-    8,0

 

G,

Utbildning och forskning

870,9

904,1

-1- 33,2

 

H,

Ungdomsfrågor

155,6

170,5

-1-  15,0

 

1,

Idrott, rekreation och turism

314,2

364,6

-1- 50,3

 

J,

Diverse

39,1

39,8

-1-    0,7

 

 

Totalt för jordbruksdepartementet

6354,3

5757,0

-597,3

 


 


Jordbruksdepartementet                                                 Prop. 1987/88: lOO

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4janiiari 1988

Föredragande: statsrådet Hellström såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1-6 och 10, littera A-G samt punkten J 1;

statsrådet Lönnqvist såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 7-9, littera H och 1 samt punkten J 2

Anmälan till budgetpropositionen 1988 Inledning

Allmänt

Jordbruksdepartementets budget präglas av den stora återhållsamhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver. Flertalet myn­digheter inom departementets verksamhetsområde föreslås få sina anslag beräknade enligt det s. k. huvudförslaget.

Genom omprioriteringar i statsbudgetens nuvarande resursfördelning har skapats utrymme för reformer på särskilt prioriterade områden. Som ett led i en sådan omprioritering föreslår jag i det följande att subventionen av priset på mjölk skall reduceras fr, o, m, den Ijuli 1988 med 19 öre i partiledet.

Inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde har genom omför­delningar av resurser skapats utrymme för bl, a, ytterligare förstärkningar i programmet för en miljöinriktad växtodlingsrådgivning, för resurser till forskning och forskarutbildning samt för ett marknadsföringsprogram av Sverige som turistland. Det särskilda åtgärdsprogrammet till stöd för jord­bruket i norra Sverige tillförs enligt förslaget ytterligare 80milj, kr. utöver de 100 milj, kr, som anvisats för innevarande budgetår.

För att stimulera till ett ökat utbud av virke och en förbättrad skogsvård föreslås att ytterligare medel anvisas på skogsbrukets område,

Jordbruk och livsmedelskontroll m. m.

Inom svenskt jordbruk pågår en svår men nödvändig omställningsprocess. Vissa resultat har uppnåtts, men stora förändringar återstår.

Den nya inriktningen angavs redan i 1985 års livsmedelspolitiska beslut. Målen från tidigare beslut bekräftades men omprioriterades. Huvudmålet för livsmedelspolitiken är nu att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Ett konsumentmål och ett inkomst­mål för jordbrukarna är likställda delmål under huvudmålet. Konsument­målet innebär att konsumenterna skall ha tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Inkomstmålet innebär atl jordbrukarna skall ha en standard likvärdig med jämförbara grupper.


 


Dessutom finns ett miljö- och resursmål i 1985 års beslut. Detta innebär    Prop. 1987/88:100 att i produktionen skall hänsyn tas till kravet på en god miljö och till     Bil. 11 behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Stor enighet råder om dessa mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken. Det råder även enighet om att en omställning av produktionen krävs för att nå dessa mål. Däremot är uppfattningarna delade om i vilken grad målen uppfylls liksom om hur man på ett bättre sätt skall uppnå målen.

Det svenska jordbrukets problem har starkt samband med det internatio­nella läget på jordbruksområdet. Trendmässigt ökande produktivitet och därmed även produktion, långsamt ökande efterfrågan, samt växande stat­liga subventioner har lett till att mycket betydande överskott har skapats. När exporterande länder sedan sökt avsätta dessa på en begränsad interna­tionell marknad har starka handelspolitiska spänningar uppstått. För att söka lösa motsättningarna och överskottsproblemen har jordbruket därför förts upp på dagordningen för de pågående GATT-förhandlingarna. Vidare uttalade sig deltagarna vid OECD:s ministermöte förra våren för en ökad marknadsinriktning och minskad protektionism inom jordbruket. Det är ännu osäkert vad resultatet av dessa strävanden kan bli, men viljeinrikt­ningen är klar. Även internationellt är alltså enigheten stor om behovet av en omställning.

För Sveriges del är det av största vikt att besluten fattas rnultilateralt. Det vore mycket olyckligt om USA och EG tar gemensam ställning utan hänsyn till andra, mindre länder. Det är emellertid också viktigt att vi i vårt eget omställningsarbete tar hänsyn till de internationella förhandlingarna.

Sedan 1985 års livsmedelspoliti&ka beslut antogs har läget i Sverige förändrats. På animaliesidan har de förlustbringande överskotten reduce­rats eller eliminerats, medan läget har försämrats markant för spannmålen. När beslutet togs beräknades att spannmålsöverskottet skulle kosta 400 milj. kr. per år. I dag är kostnaden den fyrdubbla, 1,6 miljarder kr. Detta försämrar lantbrukarnas inkomster och höjer konsumentpriserna. Möjligheterna att nå två av de viktiga delmålen under politikens huvudmål försämras alltså. En del av kostnaderna skall under en övergångsperiod på 5 år betalas över statsbudgeten. När beslutet togs år 1985 beräknades att detta delansvar skulle kosta 600milj. kr. totalt under perioden. De tre första åren har det kostat nästan det dubbla, I, I miljarder kr.

Till stor del beror de ökade kostnaderna på de kraftigt sänkta världs­marknadspriserna. Delvis är orsaken emellertid en ökad överskottspro­duktion. Den bättre balansen på animaliesidan har i gengäld inneburit att överskotten av spannmål har ökat.

Eftersom alla är med och betalar för detta överskott ligger det i allas intresse att det minskar.

Under år 1987 har 127000 ha åker lagts i träda inom programmet Trä­da 87, Under året har beslutats om mer långsiktiga omställningsåtgärder. Detta innebär att bidrag ges för odling av icke prisreglerade grödor.

Det långsiktiga omställningsarbetet sker också i enlighet m,ed miljö- och
resursmålet, I november 1987 lämnades till regeringen en utredning om hur
kväveläckaget från marken kan minska genom sänkt intensitet i jordbruks­
produktionen. Strax därefter inledde regeringen samtal med företrädare                                 4


 


för riksdagspartierna. Lantbrukarnas riksförbund och jordbruksnämndens     Prop. 1987/88:100 konsumentdelegation om jordbrukets överskott och miljöpåverkan samt     Bil. 11 om GATT-förhandlingarna. Jag avser att under våren föreslå regeringen förelägga riksdagen en proposition om vissa jordbrukspolitiska frågor,

1 september 1987 lämnade 1986 års livsmedelsutredning betänkandet (SOU 1987:44) Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. 1 utredningen redovisas slutsatser och förslag som rör hela livsmedelskedjan från jord­bruket till konsumenterna.

Utredningen konstaterar att priserna på livsmedel i Sverige har ökat mer än priserna på andra varor och tjänster under 1980-talet. Relativpriserna på livsmedel har alltså stigit. De har också stigit mer i Sverige än i något annat OECD-land, Parallellt med denna utveckling har kvaliteten på våra livsme­del alltmer ifrågasatts. Större ansträngningar krävs alltså för att livsme­delspolitikens konsumentmål skall kunna uppfyllas, dvs, för att konsumen­terna skall ha tillgång till Hvsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Exempelvis måste såväl leden efter jordbruksprisregleringen som kvalite­ten ägnas större uppmärksamhet.

För att understryka vikten av dessa frågor och för att öka helhetssynen på våra livsmedel har en ny enhet inrättats i jordbruksdepartementet för att bereda livsmedelsfrågor.

Kontrollen av livsmedlens kvalitet måste ytterligare förbättras. Bl, a, måste mätningarna av kemiska substanser i livsmedel göras mer tillförlitli­ga och underlag för nya gränsvärden utarbetas.

För att förbättra kontrollen av vårt viktigaste livsmedel - dricksvatten — och för att öka undersökningarna av miljögifter i livsmedlen föreslås därför utökade resurser till livsmedelsverket nästa budgetår. Jag avser dessutom att senare föreslå regeringen att för en treårsperiod med böljan nästa budgetår avsätta särskilda medel för kostvaneundersökningar.

En särskild kommitté har haft i uppdrag att se över livsmedelskontrol­lens omfattning och inriktning. Kommittén har även övervägt frågan om bestrålning av livsmedel och om en förstärkning av livsmedelskontrollen i syfte att förhindra att främmande ämnen tillförs livsmedel genom förpack­ningar. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet. För den närmare beredningen av fråga,n om importkontroll av bestrålade livsmedel har en särskild utredning påböijats.

Statens jordbruksnämnd har regeringens uppdrag att utreda och lägga förslag till utvidgad kvalitetsbetalning inom jordbruksprisregleringen. Nämnden överlämnade delrapporten Betalning för bra matkvalitet i mars 1987. Rapporten omfattar en kartläggrjing och utvärdering av nuvarande former för kvalitetsbetalning samt förslag i vissa frågor. Förslagen följs nu upp inom jordbruksdepartementet och nämnden. Vidare har livsmedels­verket fått i uppdrag attJtarbeta förslag till märkning av produkter i syfte att underlätta konsumenternas val av livsmedel. Uppdraget beräknas vara slutfört i februari 1988,   .

. Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut skall jordbruksprisregleringen
begränsas, förenklas och marknadsanpassas så långt möjligt. Jordbruks­
nämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheterna till sådana förändring­
ar av äggregleringen. Utredningen beräknas vara klar i januari 1988,                                     5


 


För att komma till rätta med överskotten på mejerisidan infördes den     Prop, 1987/88:100 Ijuli 1985 på försök och inom ramen för Svenska mejeriernas riksförenings     Bil. 11 verksamhet ett tvåprissystem på mjölk. Försöksperioden går ut den 30 juni 1988. Systemet utvärderas för närvarande av jordbruksnämnden.

1 slutet av år 1987 lämnade jordbmksnämnden en utredning av förutsätt­ningarna att använda olika råvaror vid tillverkning av socker, andra söt­ningsmedel, stärkelse och sprit.

Jag kommer inom kort att på basis av den lagrådsremiss med förslag till ny djurskyddslag som regeringen tidigare beslutat om föreslå regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om ny djurskyddslag. 1 det samman­hanget avser jag även att föreslå regeringen att lägga fram förslag rörande den etiska prövningen av djurförsök.

För nästa budgetår förordar jag att lantbruksstyrelsen får disponera en oförändrad engagemangsram för kreditgarantier påjordbrukets, trädgårds­näringens och rennäringens område. Bidraget till jordbrukets rationalise­ring bör bibehållas oförändrat. Jag föreslår vidare att förordningen om statligt stöd till jordbrukets rationalisering utvidgas så att kreditgarantier kan lämnas även till med jord- och skogsbruk kombinerade företag i glesbygder i hela landet.

Lantbruksnämndernas köp och försäljning av jordbruksfastigheter sker med anlitande av jordfonden som bör uppgå till oförändrat 367 milj. kr.

Till det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige bör anvisas ytterligare 80 milj. kr. Stödet utgår i stor utsträckning till med jord-och skogsbruk kombinerade företag. Inom ramen för åtgärdsprogrammet bör uppmärksammas möjligheterna till alternativ odling i norra Sverige. En uppräkning föreslås även av prisstödet till norra Sverige.

De förslag som nu bereds avseende åtgärder mot vattenföroreningar bygger bl.a. på förstärkt insats av tillsynsmyndigheten pä miljöområdet och förstärkt rådgivning och utbildning. För att uppnå miljöförbättringar inom jordbruket kommer den miljöinriktade statliga rådgivningen inom jordbruket att förstärkas ytterligare fr, o, m, nästa budgetår.

För prisreglerande åtgärder påjordbrukets område beräknar jag ca 2,2 miljarder kr, under nästa budgetår. Jag har därvid räknat med en minsk­ning av subventioneringen på konsumtionsmjölk med 19 öre i partiledet fr.o,m, den Ijuli 1988,

Någon ändring av dispositionen av avgifterna på gödselmedel och be­kämpningsmedel föreslås inte för budgetåret 1988/89,

Som framgår är aktiviteten stor inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Större hänsyn tas till djur, miljö, naturresurser, produktionsformemas betydelse och livsmedlens olika kvalitetsaspekter. Det som pågår är en omställningsprocess som kräver aktiv medverkan från samtliga led i livs­medelssektorn. Processen kräver även stor medverkan från statsmakter­na.

3 Rennäringen

Det radioaktiva nedfallet efter Tjernobylolyckan har drabbat rennäringen även under innevarande budgetår. Åtskilliga åtgärder har dock vidtagits


 


för att minska cesiumhalten i renköttet. Staten betalar enligt närmare     Prop, 1987/88:100
bestämmelser hel- och tillskottsutfodring av renar före slakt samt flyttning     Bil. 11
av renar till Dalarna. Regeringen kommer att även nästa budgetår ersätta
renskötselföretagens inkomstbortfall och merkostnader till följd av Tjerno­
bylolyckan,                              \

Under budgetåret 1986/87 slaktades 93 500 renar, 73 300 av dessa eller
78 % kasserades som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt och ersattes
av staten. Genom de vidtagna åtgärderna och det höjda riktvärdet för
cesium i renkött kasserades vid höstens sarvslakt endast 15% av renarna.
För större delen av Norrbottens län gäller att renarna har cesiumhalter
understigande gränsvärdet, varför någon kontroll av cesiumhalten där inte                      '

längre behöver ske. Renskötseln fungerar därmed normalt i det område där ungefär två tredjedelar av landets renar finns.

Tillgången på godkänt renkött är nu god. Regeringen har ställt 4 milj. kr. till förfogande för marknadsinsatser för att öka konsumtionen av renkött.

4 Skogsbruk

Skogsnäringen är en av våra viktigaste exportnäringar. Den har utomor­dentligt goda förutsättningar att medverka till en förbättrad balans i våra utrikesbetalningar. Skogens betydelse för landets ekonomi och välstånd motiverar att skogsmarken som produktionsresurs tas till vara på bästa sätt samtidigt som även andra intressen, som t.ex, naturvård, friluftsliv och rekreation, kan tillgodoses. Målet för skogspolitiken enligt 1979 års skogspolitiska beslut är mot bakgrund härav en varaktig, hög och värdefull virkesavkastning under hänsynstagande till naturvårdens och andra all­männa intressen. Genom riksdagsbeslut år 1983 kompletterades skogs­vårdslagen med uttryckliga krav på aktivt utnyttjande av skogen i syfte att öka produktionen och sysselsättningen i skogsnäringen.

Skogsproduktionens lämpliga omfattning och sammansättning är inte exakt fastslagen i riktlinjerna för skogspolitiken. Strävan skall emellertid vara en ökad produktion både kvantitativt och kvalitativt. En utgångs­punkt är sålunda att åstadkomma en skogsproduktion som möjliggör en långsiktig årlig bruttoavverkning av åtminstone 75 milj, msk. Därutöver skall strävan vara att öka produktionen ytterligare i den mån detta är möjligt och lämpligt med hänsyn till andra viktiga samhällsmål. De senaste beräkningarna av virkesbehovet och den långsiktiga möjliga avverkningen visar att 1979 års beslut om skogsproduktionens omfattning kan ligga fast.

Skogsindustrin har under år 1987 haft en produktion som är rekordartad. Virkesförbrukningen har därmed varit hög. Därtill kommer att industrins lager av virkesråvara har behövt fyllas på. Avverkningarna har trots denna bakgrund inte ökat tillräckligt. Nettoimporten av virkesråvara har aldrig varit så stor som under år 1987.

De av riksdagen år 1986 beslutade åtgärderna för ökad avverkning har
hittills haft en positiv effekt. Nästa budgetår är det sista i det beslutade
treårsprogrammet. För att få till stånd en ökad gallringsavverkning föreslås
nu ett treårsprogram för intensifierad rådgivning riktad direkt till aktuella
skogsägare enligt samma principer som nu tillämpas för slutavverkning,                               7


 


Mot bakgrund av det ökade intresset hos skogsägarna för lövskog skall     Prop. 1987/88:100 ytterligare medel kunna användas för lövskogsplantering på definitivt ned-     Bil. 11 lagdajordbruksmarker. 1 det sammanhanget föreslås även att statligt stöd i form av planering, rådgivning och bidrag skall kunna lämnas till natur- och kulturvård i samband med skogsodling. En uppräkning av stödet till skogsvägar föreslås också.

Insatser föreslås för att bättre kunna föra ut i praktisk användning de nya forskningsresultat som fortlöpande kommer fram i det påbörjade skogs­forskningsprogrammet.

5 Fiske

Fisket är en viktig del i vår livsmedelsförsörjning. En aktiv fiskeripolitik är därför viktig även i fortsättningen. Den svenska fiskeripolitiken fastställ­des genom riksdagens beslut år 1978, Dess mål och medel bekräftades.och preciserades våren 1985, En väl avvägd hushållning med fiskbestånden \ och omsorg om vattnen utgör grunden för att vatten- och fisktillgångarna 'skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Inom de gränser som medges av en Isådan hushållning med fisktillgången skall fisket bedrivas på ett effektivt feätt och fångsterna bestämmas av möjligheterna till en lönsam och stabil avsättning. Hänsyn skall tas till behovet av sysselsättning främst i kust-och skärgårdsområden där fisket har stor regionalpolitisk betydelse. Sam­tidigt skall allmänhetens behov av rekreation och avkoppling i naturen genom möjligheten till fiske tillgodoses,

I Tillförseln av sill har ökat på den europeiska marknaden uiider de senaste åren och bedöms, komma att öka ytterligare under de närmaste åren. Europamarknaden anses kunna ta emot ca 400000 ton sill om året för konsumtionsändamål. Med det ökade utbudet av sill har priserna fallit och de bedöms bli pressade under överskådlig tid.

Saltsjöfiskets sammanlagda fångst år 1986 uppgick till 201000 ton, en minskning med 11% jämfört med år 1985. Fångstvärdet, uppgick till 722 milj, kr,, en ökning med 1,3%jämfört med år 1985, Fångsten av sill för konsumtion uppgick till 88000 ton. Torskfångsten sjönk ytterligare till ca 44000 ton. För innevarande år kan fångsterna av sill och torsk för konsum­tion bedömas bli ca 60000 ton resp. 44000 ton.

Fisket efter lax och torsk i Östersjön har sådan omfattning att bestånds­situationen har försämrats. Detta sammanhänger bl. a. med avsaknaden av överenskommelser om detta fiske inom ramen för fiskerikommissionen för Östersjön. Sverige fortsätter sina ansträngningar att nå överenskommelser i denna fråga.

Prisstöd till fisket lämnas sedan den 1 december 1986 endast till fiskare som levererar sin fisk till förstahandsmottagare som deltar i en sådan organiserad samordning på fiskförsäljningens område som har godkänts av statens jordbruksnämnd. En samordning skulle skapa fömtsättningar för en ökad avsättning till konkurrenskraftiga priser både inom landet och på exportmarknaden. Samordningsarbetet måste bedrivas mer aktivt än vad som nu är fallet. Jordbruksnämnden har ett särskilt ansvar att följa denna fråga.


 


Intresset för konsumtionsodlingen av fisk och skaldjur är fortsatt starkt i Prop. 1987/88:100 vårt land. År 1986 producerades inom svenskt vattenbruk 3 416 ton matfisk Bil. 11 i slaktad vikt. Det motsvarar 4 028 ton i beräknad hel färskvikt. Detta är en ökning med 51 % jämfört med år 1985, Det sammanlagda produktionsvär­det har beräknats till ca 95 milj, kr. Den kraftiga ökningen av matfiskod­lingen kan förklaras av att antalet odlare har ökat och av en samtidigt ökad produktion hos etablerade odlare. Under år 1987 har avsättningsmöjlighe­terna för odlad fisk förbättrats jämfört med året före. För en fortsatt utveckling av näringen kan samordnade insatser av företagarna inom nä­ringen vara av betydelse.

För nästa budgetår föreslås fortsatta insatser för fiskevården och för en rationell utveckling av fiskenäringen.

6 Utbildning och forskning m, m.

Allt större krav ställs på att ett helhetsperspektiv skall anläggas vid forsk­ning för de areella näringarna. Forskningen skall bl.a, ge underlag för en produktionsinriktning som kan förena effektivitet och hänsyn till miljön. Detta gav jag särskilt uttryck för i min anmälan till förra årets forsknings­proposition. Helhetsperspektivet präglar också de omfattande forsknings­program rörande alternativa produktionsformer, livsmedel samt skog och miljö som nu fortsätter.

Forskningen på jordbruks- och livsmedelsområdena har bl.a, som ut­gångspunkt att konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet skall sättas i förgmnden för produktionen i hela livsmedelskedjan. Jordbruksnä­ringarna skall stärkas och ge oss möjligheter att utnyttja våra förnybara tillgångar på ett från ekologiska utgångspunkter bättre sätt än hittills. De samlade forskningsresultaten kommer att ha stor betydelse för inriktning­en av 1990-talets livsmedelsproduktion. För de särskilda forskningspro­grammen som rör nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnä­ringen samt livsmedel föreslås sammanlagt 26 milj. kr. för nästa budgetär.

Det femåriga forskningsprogrammet rörande skog och miljö tar sikte på både de globala problemen, framför allt de pågående avskognings- och ökenutbredningsprocesserna i de fattiga länderna samt på betingelserna för ett produktivt, ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige, För den sist­nämnda delen föreslås sammanlagt 29milj, kr, för nästa budgetär, varav 21 milj, kr, över denna huvudtitel och 8 milj, kr, över åttonde huvudtiteln.

Under senare år har en uppbyggnad skett av forskningen rörande biolo­giska produktionsprocesser och bioteknik. Bl. a, har medel anvisats till ett genetiskt centmm i Ultuna, 1 syfte att än mer stimulera den biotekniska kompetensuppbyggnaden inom de områden som har betydelse för de areel­la näringarna föreslås nu ytterligare 5 milj, kr.

Behov föreligger av en ökad andel forskarutbildad personal inom flera ämnesområden. En väl fungerande och kvalitativt högstående forskarut­bildning är därför viktig. För att förbättra forskarrekryteringen och fors-kamtbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslås en resursför­stärkning med 4milj, kr.


 


Idrott                                                                                             Prop. 1987/88:100

Idrottens betydelse i samhället understryks. En kraftig satsning på idrotts- ' ' forskning föreslås. Ett centrum för idrottsforskning föreslås inrättas den Ijuli 1988 i Stockholm. Centret föreslås få samordningsansvar för idrotts­forskningen i landet. Till centret knyts de befintliga professurerna i fysiolo­gi vid karolinska institutet, en nyinrättad professur i idrottshistoria vid Stockholms universitet och den extra professuren i pedagogik vid lärar­högskolan i Stockholm, Förslag läggs om inrättandet av en ny professur i idrottspedagogik i Umeå fr. o, m, den I januari 1989 samt en professur i idrottsmedicin i Umeå och en i Linköping fr, o, m, den Ijuli 1989. Särskil­da resurser ställs till förfogande för kursverksamhet genom s, k, enstaka kurser.

Anslaget Stöd till idrotten föresläs till drygt 256 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Det är en ökning med ca 22,2 milj. kr. Därmed möjliggörs en fortsatt kraftig ökning av idrottsverksamheten. Inom anslaget har särskilda medel beräknats till fortsatt uppmstning av Vålådalen och Lillsved samt fill mindre föreningsdrivna anläggningar. För svenskt deltagande i de olympiska spelen i Söul liksom för handikapp-OS på samma plats har beräknats medel. Medel har också beräknats för fortsatta insatser mot användningen av dopingpreparat samt för jämställd idrott. Betydelsen av ungdoms- och motionsverksamhet understryks liksom satsningen på ledar­utbildning,

8 Turism

Turismen är en stor näring. Möjligheterna till en positiv utveckling av svensk turism bedöms goda. Betydelsen av att marknadsföra Sverige som turistland understryks. Den särskilda strukturplan som Sveriges turistråd på regeringens uppdrag utarbetat gör det möjligt att bedöma turismens förutsättningar. En kraftig satsning för en förbättrad marknadsföring av turismen föreslås, 25 milj, kr, årligen under en treårsperiod förordas. Sam­tidigt understryks betydelsen av samordnade marknadsföringsinsatser mellan samhälle och näringsliv. Stödet till turism och rekreation föreslås ökamed28,2milj.kr. till 108,5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Ungdomsfrågor

Under år 1987 har ett arbete inletts med att i ökad utsträckning samordna regeringens arbete med olika ungdomsfrågor. En samlad redovisning läm­nas nu av detta arbete.

Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna förstärks. Folkrörelse­utredningen har under år 1987 haft i uppdrag att se över formerna för stödet. Översynen har redovisats i betänkandet (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar. Budgetförslaget för 1988/89 innebär en ök­ning av det sammanlagda stödet till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet med 13,5milj, kr, från 150,3 milj. kr, till 163,8milj, kr. Därvid föreslås bl, a. en ökning av aktivitetsstödet till de lokala för­eningarna frän 11 kr. till 12 kr, per sammankomst. Vidare föresläs ett


 


särskilt stöd för verksamhet som avser ungdomar i de övre tonåren. För     Prop. 1987/88:100 stöd till internationellt ungdomssamarbete föreslås ett nytt anslag av     Bil. 11 1,2 milj. kr.

Lotterier och spel har stor ekonomisk betydelse för de ideella förening­arna. Under senare år har de statliga spelformerna ökat kraftigt medan folkrörelsernas inkomster från lotterier och spel stagnerat. Folkrörelsernas andel av spelmarknaden har under de senaste tio åren sjunkit från drygt en tredjedel till mindre än en femtedel. Mot bakgrund härav tillkallades i februari 1987 en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Utredaren överlämnade i september 1987 betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och spel. Betänkandet har remissbe­handlats. Frågan bereds med sikte på att en proposition skall kunna före­läggas riksdagen i vår.

10 Internationellt samarbete

Världslivsmedelsrådets trettonde möte ägde rum i Beijing i juni 1987. På dagordningen stod frågor bl, a, angående hunger och undernäring, ekono­miska anpassningsprogram och försöijningssituationen, regionalt samar­bete, samt handel. Den svenske jordbruksministern valdes till en av fyra vice-ordförande,

FA0:s tjugoQärde konferens hölls i Rom i november 1987, Konferensen präglades i stor utsträckning av diskussioner om förslag, som gemensamt lagts fram av de nordiska länderna, rörande en översyn av FAO: s framtida funktion och verksamhetsinriktning.

Jordbruk är ett nyckelområde i den stora multilaterala handelsförhand­ling som nu äger rum i GATT, Förhandlingarna omfattar samtliga åtgärder som direkt och indirekt påverkar jordbmkshandeln och syftar bl, a. till att minska överskotten och att reducera osäkerhet, obalans och instabilitet på de internationella jordbmksmarknaderna. Förslag om förhandhngsupp-läggning har under året framförts av bl, a, USA, EG, en grupp jord-bruksexporterande länder — den s, k, Cairns-gruppen — och Norden,

Arbetet under det nya internationella veteavtalet, som trädde i kraft i mitten av år 1986, har inletts under året med fördjupade analyser och diskussioner av den internationella spannmålssituationen. Att upprätta ett avtal med ekonomiska bestämmelser anses för närvarande inte vara möj­ligt, främst beroende på amerikanskt motstånd.

Vid en konferens i september 1987 överenskoms ett nytt internationellt sockeravtal som i likhet med det förra saknar ekonomiska bestämmelser,

1 syfte att förbättra tillämpningen av det s, k. anpassningsavtalet på jordbruks- och fiskeområdet efter EG:s senaste utvidgning har med fram­gång expertöverläggningar förts mellan Sverige och EG, Initiativ har likaså tagits till fördjupat samarbete med EG på bl, a. skogsforskningsområdet.

Nordiska Ministerrådet har inom ramen för det nordiska samarbetet
antagit ett nordiskt handlingsprogram på jordbruks- och skogsbruksområ­
det. Handlingsprogrammet är det första i sitt slag och anger en rad pro-                               11


 


gramområden inom vilka samarbete skall genomföras under tiden fram till     Prop. 1987/88:100
år 1995.                                                                                              Bil..11

Nordiska ämbetsmannakommittén för fiskefrågor har under året särskilt uppmärksammat vattenbruksfrågor.

Inom OECD:s jordbmkskommitté avslutades den jordbmkshandelsstu-die som dominerat kommitténs arbete de senaste fyra åren. Slutrapporten behandlades vid ministerråds mötet i maj 1987 som då antog riktlinjer för reformering av jordbmkspolitiken. Kommittén fick i uppdrag att övervaka reformeringen och fortsätta arbetet med vissa delar av handelsstudien. En studie av subventionerna i det svenska jordbruket — liknande de som tidigare gjorts för flera andra länder - beräknas vara klar mot slutet av år 1987.

Vid sammanträde med fiskerikommissionen för Östersjön har beslut fattats om kvotering av fisket av sill och skarpsill under år 1988. För torsk och lax har enighet om en kvotering inte nåtts. Medlemsländerna skall i stället frivilligt söka minska uttaget av dessa fiskslag nästa år. För att skydda Östersjöns laxbestånd har fiskerikommissionen även för år 1988 beslutat om en föriängd fredningstid,

Bilaterala avtal om fiskeutbytet år 1988 har slutits med Norge, Finland, Polen, Sovjetunionen, Tyska Demokratiska Republiken och EG, Vidare har avtal slutits med EG och Norge om regleringen av fisket i Skagerrak/ Kattegatt under år 1987,

Inom ramen för det år 1970 ingångna avtalet mellan Sverige och Sovjet­unionen om tekniskt-vetenskapligt och ekonomiskt samarbete har ett nytt avtal träffats mellan de båda staterna om samarbete inom jordbmk och agroindustri.

Den nordiska turistkampanjen i Förbundsrepubliken Tyskland, vilken ingår som en del i den nordiska handlingsplanen "Norden i vekst" går in i sitt tredje verksamhetsår. Kampanjen har hittills lett till en omsättningsök­ning i alla de nordiska länderna. Den nordiska samarbetsformen har bidra­git till resultatet, och planer finns nu på en uppföljning i USA.

Sverige har aktivt deltagit i Europarådssamarbetet rörande bl. a. doping, läktarvåld och bekämpandet av rasåtskillnad inom idrotten.

På svenskt initiativ kommer en särskild översyn att äga rum av det nordiska idrottssamarbetet. Som en del av denna översyn kommer de nordiska riksidrottsförbunden att inbjuda till en särskild nordisk konferens under sommaren 1988, Även det nordiska ungdomssamarbetet kommer att ses över.

Förberedelser pågår inför Europarådets andra ungdomsministerkonfe­rens, som äger mm i Oslo i april 1988,

12


 


A. Jordbruksdepartementet m. m.

A 1. Jordbruksdepartementet


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


19657290 15726000 19557000


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

80

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

15726000 (14406000)

4-3 831000 (+3631000)

 

15726000

+3831000

Jag har vid min beräkning av medel för departementet tagit upp resurser för den nya livsmedelsenheten.

Medel för jordbruksdepartementets verksamhet bör i övrigt beräknas med utgångspunkt i ett treårigt huvudförslag med en real minskning av 5 %. Den reala resursminskningen fördelas på budgetåren 1988/89-1990/91 med I %,2% och 2% för resp, budgetår. Jag räknar med att resursminsk­ningen i stort sett kan klaras av genom fortsatt rationaliseringsarbete.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 19557000 kr,

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 19557000kr,

A 2. Lantbruksråd

1986/87 Utgift            4229261

1987/88 Anslag          4 315000

1988/89 Förslag          4512000

Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näring­ar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verk­samhetsområden. För närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn, Bryssel, Moskva, Rom och Washington.


13


 


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Prop. 1987/88:100

 

 

Föredraganden

Bil. 11

Personal

8

-

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

2250000

_

 

Vissa biträdeskostnader

650000

-

 

Sjukvård

20000

-

 

Reseersättningar och expenser

 

 

 

inom verksamhetsområdet

312000

+ 117000

 

Ersättningar för resor till och

 

 

 

från Sverige vid tjänste-

 

 

 

uppdrag och semester

400000

-117000

 

Ersättning för kostnader för

 

 

 

förhyrning av bostäder

683000

+ 197000

 

 

4 315 000

+ 197000

 

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbniksråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 4512000 kr.

A 3. Utredningar m. m.


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


2369514 2800000 2800000


Reservation


2948294


Utöver utgifterna för departementets kommittéer och arbetsgrupper be­strids från anslaget kostnaderna för beredningen för livsmedels- och nä­ringsfrågor.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten bör anslaget föras upp med 2,8 milj, kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 2 800 000 kr.


A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift             455 812

1987/88 Anslag            700000

1988/89 Förslag           700000


Reservation


215114


 


Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 700000 kr.


14


 


B. Jordbrukets rationalisering                                         Prop. 1987/88:lOO

Bil. 11 B 1. Lantbruksstyrelsen

1986/87 Utgift           46028735

1987/88 Anslag         48006000

1988/89 Förslag         62102000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och träd­gårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens rationalise­ring, stöd till företag i glesbygd avseende de areella näringarna, kontroll och inspektion på växtskyddsområdet, den allmänna hälso- och sjukvår­den bland husdjuren, foderkontrollen, djurskyddet samt veterinärväsen­det, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrel­sen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, sta­tens lantbrukskemiska laboratorium samt distriktsveterinärorganisa­tionen.

Lantbruksstyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnder-

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen ingår i försöksverksamheten med treåriga budget­ramar för perioden 1987/88-1989/90, Det förslag till verksamhetsinriktning för de tre budgetåren som lantbruksstyrelsen lämnade till regeringen våren 1986 har i sina huvuddrag antagits av statsmakterna.

Anslaget är enligt regeringens direktiv ett ramanslag som för budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall minska realt med 2% vartdera året. Prisomräk­ning skall dock ske i vanlig ordning.

Lantbruksstyrelsens arbete har i allt större utsträckning inriktats mot frågor med anknytning till yttre miljö och djurhälsa - djurmiljö. En ökad resursinsats genomförs inom ramen för befintliga resurser genom omprio­ritering. Detta är dock enligt styrelsens uppfattning inte tillräckligt. Det behövs också personalförstärkning inom dessa områden. Med hänsyn till att en del arbetsuppgifter under vissa perioder kan komma att kräva specialistkunskaper som normalt inte behöver finnas representerade i lant­bruksverket kan det även bli aktuellt att ta i anspråk resurser för inköp av konsulttjänster. Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår styrelsen att 1,5milj, kr. får överföras från anslaget Lantbruksnämnderna med ett belopp av 750000 kr, budgetåret 1988/89 och 750000 kr, budgetåret 1989/90,

För budgetåret 1987/88 har under detta anslag anvisats 5,4 milj, kr, inom programmet för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen. Beloppet kommer att disponeras på följande sätt.

15


 


Förstärkt prognos och varningstjänst                            I,O milj. kr.

Försöks-och utvecklingsprojekt på ogråsområdet             1,5 milj. kr.
Konditionstest av spridningsutrustning för

bekämpningsmedel                                                     2,9 milj, kr.

Under anslaget Lantbruksnämnderna har anvisats 5,6 milj. kr. för inten­sifierad rådgivning. Beloppet kommer att disponeras på följande sätt.

Miljöinriktad växtnäringsrådgivning                             2 milj, kr.

Prognos- och varningsverksamhet inom växtskyddet       2 milj, kr.

Rådgivning om alternativ odling                                  1,6 milj, kr.

Styrelsen föreslår att dessa medel fr, o, m, budgetåret 1988/89 anvisas under anslaget Lantbruksstyrelsen på en särskild anslagspost benämnd Miljöinriktad växtodlingsrådgivning m, m. Styrelsen föreslår att 16,3 milj, kr, anvisas, varav för minskat växtnäringsläckage 5milj, kr,, halverad bekämpningsmedelsanvändning 9,6milj, kr, och alternativ odling 1,7milj, kr. Styrelsen föreslår att verksamheten som hittills finansieras av miljöav­gifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.


Prop, 1987/88:100 Bil. 11


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

227

-3

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

42574000

+ 3 196000

(därav lönekostnader)

(30326000)

(+ 2611000)

Kostnader för reglering av

 

 

skadestånd

30000

-

Halvering av bekämpnings-

 

 

medelsanvändningen

5400000

- 5400000

Miljöinriktad växtodlings-

 

 

rådgivning m, m.

-

+ 16300000

Växtinspektion

1000

-

Foderkonlroll

1000

-

 

48006000

+ 14096000


Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut (prop, 1986/87:146, JoU 26, rskr, 346) skall lant­bruksstyrelsens och lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas under ramanslag för perioden 1987/88-1989/90,

Jag föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna enligt den plan jag presenterade i tidigare nämnda proposition, dvs, 2% för vardera budget­åren 1988/89-1989/90,

För budgetåret 1988/89 beräknar jag utgifterna till 62 102000 kr. Jag har därvid räknat med att 1,5 milj, kr, bör överföras från anslaget Lantbruks­nämnderna med ett belopp av 750000 kr. budgetåret 1988/89 och 750000 kr, budgetåret 1989/90, för att stärka lantbruksstyrelsens arbete med frågor med anknytning till yttre miljö och djurhälsa - djurmiljö. Jag har vidare


16


 


räknat med 356000 kr, för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedska-     Prop. 1987/88:100
pen inom totalförsvarets civila delar.                                                      Bil. 11

Jag har vidare räknat med att den under anslaget Lantbruksnämnderna anvisade anslagsposten Intensifierad rådgivning förs över till detta anslag och förs samman med anslagsposten Halvering av bekämpningsmedelsan­vändningen till en anslagspost benämnd Miljöinriktad växtodlingsrådgiv­ning m.m. Anslagsposten bör dessutom räknas upp med 5,3milj. kr. till 16,3 milj. kr. i enlighet med styrelsens förslag. Av dessa medel bör5,0milj. kr. användas till åtgärder för minskat växtnäringsläckage. Vidare bör medlen för alternativ odling ökas till 1,7milj. kr. Till programmet för en halverad bekämpningsmedelsanvändning har jag beräknat 9,6 milj. kr. var­av 0,3 milj. kr, avser medel för serieprovning av sprututrustning. Av an­slagsposten finansieras 11 milj, kr, med avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och ställning måste därför tas inför varje budgetår vad gäller de belopp som kan disponeras för dessa ändamål med hänsyn till tillgången på avgiftsmedel.

tiemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram­anslag av 62 102000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

1986/87 Utgift         249607106

1987/88 Anslag       229840000

1988/89 Förslag        236665000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och ut­veckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jord­bruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant­brukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna. Lantbruksnämndernas organisation m, m, framgår av förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnder­na, 1 Norrbottens län är lantbmksnämnden sedan den Ijuli 1986 inordnad i länsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksnämnderna ingår i försöksverksamheten med treåriga budget­
ramar för perioden 1987/88-1989/90, Det förslag till verksamhetsinriktning                            17

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


för de tre budgetåren som lanlbmksstyrelsen lämnade till regeringen våren     -Prop. 1987/88:100

1986  har i sina huvuddrag antagits av statsmakterna.                                Bil. 11
Anslaget är enligt regeringens direkUv ett ramanslag som för budgetåren

1988/89 och 1989/90 skall minskas med 2% vartdera året. Prisomräkning skall dock ske i vanlig ordning.

För budgetåret 1987/88 har under anslaget anvisats 5,6milj, kr, för intensifierad rådgivning. Med hänvisning till vad som anförts under ansla­get Lanlbmksstyrelsen hemställer lantbruksstyrelsen att anslagsmedel för intensifierad rådgivning fr, o, m, budgetåret 1988/89 redovisas under ansla­get Lantbruksstyrelsen anslagsposten Miljöinriktad växtodlingsrådgivning, m, m.

Vidare hemställer styrelsen att för vartdera budgetåret 1988/89 och 1989/90 överförs ett belopp av 750000 kr, till anslaget Lanlbmksstyrelsen.

Från anslaget Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling utgår bidrag till främjande av biskötsel och växtodling.

Anslaget till biskötsel som uppgår till 200000 kr. används i sin helhet för utbildning av bitillsynsmän.

Utbildningen av bitillsynsmän avser dels grundutbildning, dels fortbild­ning. För grundutbildning i samband med rekrytering har utnyttjats unge­fär ca två tredjedelar av anvisade medel. Utbildningen har fr. o. m. budget­året 1986/87 begränsats i fråga om fortbildningsdelen.

Enligt lantbruksstyrelsen är det mycket angeläget att utbildningen av bitillsynsmän kan bedrivas i minst samma omfattning som tidigare.

Som framgår av lantbruksstyrelsens skrivelse till regeringen den 26juni

1987  har nu angrepp av varroasjuka konstaterats i Sverige. De inventering­
ar av sjukdomen som hittills gjorts visar att sjukdomen är etablerad på
Gotland, En betydande risk föreligger att den kan finnas på fastlandet även
om den ännu inte påvisats där. Lantbruksstyrelsen bedömer förekomsten
av varroasjuka inom landet som ett allvarligt hot mot biodlingen.

För gmndutbildning samt fortbildning av en fjärdedel av tillsynsmännen krävs 250000kr, För fortbildning av resterande tre fjärdedelar av tillsyns-, männen erfordras 300000kr, Lantbruksstyrelsen hemställer därför att an­slagsposten tas upp med 550000 kr, för budgetåret 1988/89,

Med en utbildningsinsats motsvarande denna nivå budgetåret 1988/89 kan det bli möjligt att under kommande år bedriva fortbildningen på lägre nivå än den nuvarande. Avgörande blir dock varroasjukans utveckling.

Enligt lantbruksstyrelsens bedömning kan det bli nödvändigt att genom­föra den utvidgade utbildningen redan budgetåret 1987/88, Lantbrukssty­relsen återkommer i sådant fall lill regeringen i frågan.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Norrbottens län har hemställt alt ytterligare besparingar inte läggs ut på lånsstyrelsen och atl intäktskravet inom lantbruksverkets rådgivningsverksamhet sänks till 900000 kr. Dessutom hemställer länssty­relsen om 350000 kr, i extra anslag för extra krav på länsstyrelsen att vara utåtriktad. Som försökslän behövs ökat anslag för förnyelse,

18


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

1198

-25

Anslag

 

 

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Intensifierad rådgivning

256240000

(191074000)

5600000

+ 12425000

(+10136000)

- 5600000

Inkomster

 

 

Avgifter

32000000

-

Netioutgift

229840000

+ 6825000


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare nämnt skall enligt riksdagsbeslut medel för lanlbmks­nämndernas förvaltningskostnader anvisas under ramanslag. Med beak­tande av de överföringar till anslaget Lantbruksstyrelsen somjag tidigare nämnt beräknar jag utgifterna för budgetåret 1988/89 till 268 665 000 kr. Jag har därvid även räknat med att de medel som anvisas under anslaget Särskilt stöd till biskötsel och växtodling skall föras över till förevarande anslag. De åtgärder till stöd för biskötseln som hittills finansierats från nämnda anslag bör fr. o. m. budgetåret 1988/89 vidtas inom ramen för de medel som står till förfogande under anslaget Lantbruksnämnderna.

Jag har vidare beräknat 375 000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörj­ningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Inkomsterna för budgetåret beräknar jag till 32 milj. kr.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag nettoutgifterna till 236665 000 kr.

1 nettomedelsbehovet för budgetåret 1988/89 har jag inräknat 17928000 kr, till lantbruksenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län. Inkomsterna vid lantbruksenheten i Norrbottens län är därvid beräknade till 1,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 236665 000 kr.


19


 


B 3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.                              Prop. 1987/88:100

1986/87 Nettoinkomst   3 909808                                                                                    ''

1987/88 Anslag              40000000

1988/89 Förslag              40000000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbmkets rationalisering.

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Anslaget får disponeras för att utjämna vinster och förluster i jordfondsverksamheten.

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 40 milj. kr. vilket motsvarar de beräknade utgifterna för budgetåret 1988/89.

Bidragsram för yttre och inre rationalisering

Budgetår                       Ram                              Beviljade bidrag

1985/86                         40,0                                40,0

1986/87                         30,0                                30,0

1987/88                         30,0

1988/89                         33,0 (förslag)

Bidragsram för yttre rationalisering

Från den 1 juli 1987 gäller vissa ändringar i jordförvärvslagen. Förvärvs­hinder av rationaliseringsskäl skall såväl i fråga om jordbruksmark som skogsmark ställas upp endast om det är angeläget från allmän synpunkt. 1 beslutet om ändring av lagen framhölls särskilt att arronderingsförbättran-de åtgärder i fråga om starkt ägar- och ägosplittrade skogsmarker regel­mässigt bör anses vara av allmänt intresse. Pågående arbete att genom fastighetsreglering och successiv strukturrationalisering förbättra fastig­hetsindelningen i skogsmarken inom områden med mycket dålig arronde-ring av skogsmarken bör fortsätta.

Lantbruksstyrelsen konstaterar att bidragen medverkar till att de jord­politiska målen uppfylls. Marken utnyttjas effektivare. Andra myndighe­ters arbeten förenklas och effektiviseras, främst inskrivningsmyndigheter­na och skattemyndigheterna. Dessutom minskas samhällets kostnader för register.

Lantbruksstyrelsen finner att om omarronderingsverksamheten skall
kunna fortsätta i minst oförändrad omfattning måste med hänsyn till för­
ändringar i kostnadsläget en viss uppräkning ske av bidragsramen. Önske­
mål om en utökning av omarronderingsverksamheten föreligger dessutom
från berörda myndigheter i flera län. Sådana önskemål har hittills inte
kunnat uppfyllas i brist på ramutrymme. Styrelsen föreslår därför att
ramen för bidrag till yttre rationalisering för budgetåret 1988/89 utökas med
3milj. kr. till 15milj. kr.
                                                                                                                                 20


 


Bidragsram för Inre rationalisering                                                         Prop. 1987/88:100

Bidragsramen för inre rationalisering uppgår under budgetåret 1987/88 till ' " 18milj. kr. Beloppet är oförändrat sedan föregående år. 17milj. kr. har utnyttjats för regionalt ralionaliseringsstöd i de åtta nordligaste länen, medan I milj. kr. använts för införande av ny teknik, effektivitetsfrämjan­de åtgärder och till resultatanalyser. Med hänsyn till den kraftiga nedskär­ning av ramen, från 28 milj. kr. till 18 milj, kr,, som skedde fr. o.m. budget­året 1986/87 har ramen likväl varit otillräcklig för behoven i nämnda län. Under året har inga bidrag beviljats till gemensamma företag för markav-vattning.

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 har för en treårsperiod tillkommit ett anslag för särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige på 100 milj, kr. Av det anslagna beloppet beräknas ungefär 50milj. kr. komma att disponeras för investeringsstöd. Antalet ansökningar om stöd torde emellertid väsentligt öka genom att stödmöjligheter genom den nya förordningen om statligt regionalt stöd till jordbmks- och trädgårdsföretag öppnas även för sådana kombinerade företag inom jordbmks- eller trädgårdsproduktion, där andra verksamheter svarar för huvudparten av inkomsterna.

Det är därför svårt att nu bedöma om de totalt anslagna medlen för investeringsstöd liksom medlen för åtgärdsprogrammet i övrigt är tillräck­liga.

Av de bidrag om högst 1,3 milj. kr. som styrelsen får disponera inom ramen för bidrag till jordbrukets inre rationalisering får högst 0,8 milj, kr, disponeras för särskilda planeringsåtgärder, effektivitetsbefrämjande åt­gärder m, m. och högst 0,5 milj, kr, för resultatanalys.

Styrelsen föreslår att den anslagspost av 15000 kr, till främjande av växtodling som hittills redovisats under anslaget Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling avvecklas och att 100000 kr, för detta ändamål får tas i anspråk inom ramen för bidrag till jordbrukets inre rationalisering.

Anslagsposten till växtodling under anslaget Särskilt stöd till biskötsel och växtodling har utnyttjats för mindre omfattande undersökningar inom växtodlingsområdet, senast för att ta fram bättre underlag för vallskörde-prognoserna och riktlinjer för värdering av kalkningsmedel. En reservation av ca 20000 kr, föreligger.

Behovet av medel för ändamål av detta slag är betydligt större än vad här kan tillgodoses. Ett ändamålsenligt utnyttjande hindras delvis av att anslagsposten är så begränsad. Ytterligare medel bör anvisas för nämnda verksamhet under förevarande anslag.

Styrelsen föreslår att totalramen för särskilda planeringsåtgärder, effek­tivitetsbefrämjande åtgärder m, m, med anledning av detta höjs från 0,8 milj, kr. till 0,9milj, kr, och att bidrag till främjande av växtodling skall kunna utgå även i de delar av landet där regionalt rationaliseringsstöd för närvarande icke utgår.

Föredragandens överväganden

Jag återkommer senare till ett förslag om vissa ytterligare åtgärder till stöd

för jordbruket i norra Sverige.                                                                                      21


 


Under förevarande anslag föreslår jag oförändrade bidragsramar för yttre och inre rationalisering inom jordbruket. Dessa uppgår nu till 12 milj. kr. resp. 18milj. kr. Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag vad gäller bidrag till främjande av växtodling inom ramen för inre rationalisering. Liksom för närvarande bör det ankomma på regeringen att besluta om jämkning mellan bidragsramarna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,    medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30000000 kr,,

2.   till Bidrag tUl jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40000000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


B 4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

Reservation

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000,

1988/89 Förslag

1000

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lant­brukets område.


Lantbruksstyrelsen

Jordfonden är ett viktigt hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstruktu­ren som arronderingsförhållandena i jord- och skogsbruket. Denna verk­samhet leder oftast till mycket goda lösningar på strukturproblemen i ett visst område. Fonden är också smidig att arbeta med då verksamheten bygger på frivilliga överenskommelser.

Mot bakgrund av den rådande överproduktionen inom jordbruket är det angeläget alt jordbrukaren i främst mellanbygden kap utveckla skogsdelen av sitt företag i stället för att investera i jordbruksdelen. I skogsbygden är det från regionalpolitisk utgångspunkt angeläget att stärka mindre jordbruk och kombinationsföretag med skog. i första hand bör mark från utboinne-hav kunna användas för detta, 1 båda fallen är en aktiv jordfondsverksam-het ett gott stöd för sådana strävanden.

Från den Ijuli 1987 gäller vissa ändringar i jordförvärvslagen, Lagens regionalpolitiska betydelse understryks ytterligare, 1 den ändrade 7 § ges nu möjlighet att, om det är av särskild betydelse från regionalpolitisk synpunkt, vägra tillstånd till förvärv om förvärvsegendomen behövs för att främja sysselsättningen på orten. Avsikten är att bestämmelsen skall kun­na tillämpas för att vägra tillstånd till förvärv om egendomen behöver användas i kombination med annan verksamhet. Tillstånd skall också kunna vägras om sysselsättningsunderlaget för redan etablerad jord- och skogsbruksföretagare på orten behöver stärkas. Vidare kan tillstånd väg­ras om förvärvaren själv inte avser att bruka egendomen och denna behövs av sysselsättningsskäl. Vägras tillstånd med stöd av 7 § jordförvärvslagen


22


 


är staten om säljaren begär det skyldig atl lösa förvärvsegendomen. Tidiga-     Prop. 1987/88:100 re gällde inlösenskyldigheten endast dä tillstånd vägrades för att marken     Bil. 11 behövdes för att förstärka ett inte utvecklingsbart företag på orten. Änd­ringen innebär en utökning av inlösenskyldigheten för staten. Mot bak­grund härav anser styrelsen alt det är sannolikt att inlösenskyldigheten kan komma att aktualiseras i ökad utsträckning.

Lantbruksstyrelsen anser det vara viktigt att jordfondsverksamheten kan hållas på hög nivå. Under den senaste tiden har lantbruksnämnderna satsat mer på utförsäljning av mark än på inköp. Likviditeten är därför för tillfället god. Med hänvisning till detta och till det statsfinansiella läget avstår styrelsen nu ifrån atl begära likviditetstillskott till fonden.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i likhet med vad lanlbmksstyrelsen förordat föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

B 5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1986/87 Utgift           58248858

1987/88 Anslag         20000000

1988/89 Förslag         20000000

Från anslaget bestrids iitgifter för atl täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbmk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens ra­tionalisering m. m. och rennäringens rationalisering m. m.

Lantbruksstyrelsen

A.  Anslag m.m.

Av den redovisade förlusten budgetåret 1986/87 hänför sig 46 milj. kr. till

jordbruksföretag och 12 milj. kr. till trädgårdsföretag.

Betydande förluster kan förväntas även de närmaste åren. Anslaget bör uppgå till 40 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

B.  Kreditgarantiramar
Utestående kreditgarantier, milj, kr.


1986/87

 

1987/88

 

1988/89

Ram

Utfall

Ram

Ber, utfall

Ram, förslag

3 960

3610

3 901

3820

4 200


23


 


Under budgetåret 1986/87 har beviljats 119 milj. kr. i lånegarantier, var-     Prop. 1987/88:100 av lOOmilj. kr. till jordbrukets rationalisering, 18milj. kr. till trädgårdsnä-     Bil. 11 ringens rationalisering och 1 milj. kr. lill rennäringens rationalisering.

En väsentlig reducering av beviljat belopp jämfört med föregående bud­getår har skett. Anledningen härtill är främst dålig lönsamhet i företagen. En bidragande orsak är också en från lånesökandens synpunkt lättare kreditmarknad.

Styrelsen bedömer att inom områdel för jordbrukets rationalisering kommer trots en allmänt låg investeringsnivå ändå alt ske investeringar i byggnader och anläggningar vartill kommer kapitalbehov vid nyetablering för förvärv och drift. Lantbruksstyrelsen har utarbetat ett handlingspro­gram för landsbygdsutveckling vilket planeras bli genomfört under den närmaste treårsperioden fram 1. o. m. budgetåret 1989/90,

Lantbruksstyrelsen har i särskild skrivelse rörande nyetablering inom lantbruket föreslagit bl, a, att rationaliseringsförordningen ändras så att det blir möjligt att stödja olika typer av kombinerad verksamhet på landsbyg­den.

Inom trädgårdsnäringen är det nästan uteslutande växthusföretag som söker kreditgarantier. Inom denna sektor finns ett stort behov av att modernisera växlhusbeståndet. Efterfrågan på kreditgarantier bedöms uppgå till 40 milj, kr.

Inom rennäringen bedömer styrelsen behovet av kreditgarantier till oför­ändrat 3 milj, kr.

Vid budgetårsskiftet 1987/88 uppgår garantiengagemanget till 3 628 milj, kr. Engagemangsramen får efter årets förluster totalt omfatta 3 901 milj. kr. För budgetåret 1987/88 återstår därför endast 273 milj, kr, atl utnyttja vartill kommer de ca 150 milj, kr, som under året beräknas inflyta i amorte­ringar till de olika långivarna och därmed minska statens engagemang. Avdrag måste dock ske för årets förluster som kan komma att uppgå till ca 50 milj, kr. Tillgängligt utrymme för nya lånegarantier under budgetåret 1988/89 blir därmed 80 milj. kr., vilkel är otillräckligt. Detta torde ytteriiga­re förstärkas av det behov av lånegarantiram som kan tillkomma genom det nya regionala rationaliseringsstödel. Styrelsen anser därför att engage­mangsramen bör utökas med minst 200milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med riksdagens beslut (prop, 1984/85:100 bil, 11, JoU25, rskr, 186) har för statliga garantier till jordbrukets rationalisering m, m, beviljats en ram av 4000milj, kr. Ramen har t,o.m, budgetåret 1986/87 minskat till 3901 milj. kr. och åtaganden för 3 628 milj. kr. har gjorts.

Enligt min bedömning bör en oförändrad engagemangsram vara tillräck­lig.

Lantbruksstyrelsen har i särskild skrivelse föreslagit viss utvidgning av
möjligheterna att stödja kombinerad verksamhet på landsbygden. Fr. o. m.
budgetåret 1988/89 bör enligt min mening en utvidgning ske av möjligheter­
na att lämna stöd i form av statlig kreditgaranti så atl sådana kan lämnas                              24


 


även till med jord- och skogsbruk kombinerade företag i glesbygder i hela     Prop. 1987/88:100
landet.                                                                                             Bil. 11

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna vad jag har förordat i fråga om utvidgade möjligheter
att lämna statlig kreditgaranti,

2,   till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 20000000 kr,

B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

1987/88 Anslag          '7900000

1988/89 Förslag          7900000

' Anslagen Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m, m, och Främjande av trädgårdsnäringen.

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Dämt­över används anslaget för bidrag Ull Svenska fruktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.

Lantbruksstyrelsen

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Behovet av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen kvarstår oförändrat. Under budgetåret har efterfrågan på bidrag för infö­rande av ny teknik varit stor. Det har gällt ny teknik såväl inom växthus­sektorn som bland frilandsförelag. Efterfrågan på regionala bidrag i norra Sverige har ökat jämfört med tidigare år. Styrelsen beräknar att bidragsbe­hovet för införande av ny teknik samt för regionala bidrag kommer att öka under treårsperioden.

De sänkta oljepriserna har inneburit att företagens intresse för energibe­sparande åtgärder minskat. Även när det gäller övergång till andra bräns­len än olja har efterfrågan på bidrag minskat. Den framtida efterfrågan på bidrag påverkas i hög grad av det framtida oljepriset samt lönsamheten inom näringen. Bidragsmöjligheten har stor betydelse för alt stimulera investeringar. Styrelsen bedömer att efterfrågan på bidrag fortsätter att vara stor de närmaste åren och föreslår att bidragsramen fastställs till oförändrat belopp dvs, 7 milj, kr.

25


 


Främjande av trädgårdsnäringen                                                           Prop. 1987/88:100


Under budgetåret 1986/87 har bidrag beviljats med 900000 kr. Efterfrågan på bidrag under budgetåret uppgick till sammanlagt 2 milj, kr. De senaste åren har visat att det finns många problemområden som inte kunnat bear­betas av den officiella försöksverksamheten. Enklare försök och under­sökningar kan ge resultat som snabbt går att omsätta ute i företagen. Efterfrågan på bidrag till dylika projekt är stor. Styrelsen föreslår oförändrat anslag under budgetperioden.


Bil. 11


 


Föredragandens överväganden

Jag förordar att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. fast­ställs för nästa budgetår för rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Dessutom förordar jag en oförändrad bidragsram av 0,9 milj. kr. för främjande av trädgårdsnäringen. Medlen för detta ända­mål bör fortsättningsvis anvisas under förevarande anslag. En gemensam ram av 7,9 milj, kr, bör beviljas för ändamålen.

Anslaget bör föras upp med 7,9milj, kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,   medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till
trädgårdsnäringens rationalisering, m, m. med sammanlagt högst
7900000 kr.,

2.   till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 900000 kr.

B 7. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1986/87 Utgift             1321365               Reservation                 356019

1987/88 Anslag           1700000

1988/89 Förslag           1700000

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på Qållägenheter, till underhåll och upprust­ning av lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt inneha­vare av fjällägenhet, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m.m. i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen bedömer behovet för budgetåret 1988/89 till oförändrat 1,7 milj. kr.

Vid beräkningen av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till såväl beräkna­de utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca 200000 kr. på arrendeavgifter m. m, som redovisas under anslaget.


26


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop. 1987/88:100

Anslaget bör i likhet med vad lanlbruksstyrelsen förordat föras upp med        ' ' 1,7milj, kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Stöd tiU innehavare av fiällägenheter m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 700000 kr,

B 8. Särskildaåtgärder för jordbruket i norra Sverige

1987/88 Anslag             lOOOOOOOO

1988/89 Förslag              80000000

Under detta anslag anvisas medel för särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige i enlighet med de grunder som anges i prop, 1986/87:146, Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen för att bl, a, stimulera utveckling­en av kombinationsföretag och för forsknings- och försöksverksamhet.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med förslag från regeringen anvisade riksdagen 100 milj, kr. för ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige (prop, 1986/87:146, JoU 26, rskr, 346), Medlen skall i stor utsträckning användas för att stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av kombinationsföretag genom såväl investeringar som särskilda utvecklingsprojekt. Dessa åtgär­der avspeglar en delvis ny syn på hur företagen inom jordbmket skall stödjas inom de mest utsatta regionerna i landet. Utvecklingen av lands­bygden är i stor utsträckning beroende av att lönsam sysselsättning skapas inom nya verksamhetsområden. Dagens jord- och skogsbrukare har enligt min mening en yrkeserfarenhet och utbildning som utgör en god gmnd att stå på vid utvecklingen av nya alternativ till de tradifionella arbetena inom jord- och skogsbruket.

Arbetet med det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbmket i norra Sverige har påbörjats relativt nyligen. Jag anser emellertid att åtgärdspro­grammet är av så stor vikt för landsbygdsutvecklingen i dessa delar av landet att ytterligare 80milj, kr, bör tillföras programmet. Medlen bör användas för investeringar inom jordbruket och till kombinationsföretag samt till stöd för utveckling, utbildning, rådgivning och forskning. Därvid bör beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen bör göra en bedömning av i vilka regioner störst behov föreligger. Den närmare fördelningen av de medel som ställs till resp. läns förfogande bör det liksom hittills ankomma på länsmyndigheterna att till­sammans besluta om.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till SärskUda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för bud­
getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 80000000 kr,
                                                         27


 


B 9. Främjande av rennäringen                                                         Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift            7051805              Reservation              15215553

1987/88 Anslag         24763 000

1988/89 Förslag         25 369000

Anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av lanlbmks­styrelsen efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, kalastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, pristillägg på renkött, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och kartläggning av vinter­betesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för under­håll av riksgränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och markan-vändningsplanering.

Lantbruksstyrelsen

Lanlbmksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 25060000 kr. och anför bl. a. följande.

1,  Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge
om renbetning m. m, anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta
och underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer del på Sverige att under­
hålla riksgränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan
Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sam­
manlagda stängselsträckan som det ankommer på Sverige att underhålla
uppgår nu lill 724 km, varav 309 km avser stängsel mot Finland.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknades år 1985 uppgå till ca 39,5 milj. kr. Underhållskostnaderna är högre än vad som beräknats tidigare. Styrelsen avser att närmare utreda dessa kostnader. 1 avvaktan härpå föreslår styrelsen atl anslagsposten räknas upp med 5 % lill I 585 000 kr, (+75 000 kr,),

2,      Återanskaffningsvärdet för de renskötselanläggningar som staten har att underhålla uppgick år 1985 till ca 4,2 milj, kr, DärUll kommer 180 km vägar, som helt eller delvis skall underhållas av staten. Även dessa under­hållskostnader är högre än vad som har beräknats tidigare och skall utre­das närmare, 1 avvaktan härpå föreslår styrelsen att anslagsposten räknas upp med 5% Ull 304000 kr, (+ 14000 kr,),

3,      Statens medel för samebyarnas utvecklings- och markanvändnings­planering används i huvudsak för att täcka kostnader för tre tjänstemän. Det kunskapsunderlag som tas fram skall användas också i den kommuna­la markanvändningsplaneringen, vid tillämpningen av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m, och vid markanvändningsplaneringen i de fjällnära skogsområdena. Det får viss betydelse för samrådet mellan

rennäringen och skogsbmket inom hela renskötselområdet.                                               28


 


Lantbruksstyrelsen räknar med att kostnaderna för planeringen kommer     Prop. 1987/88:100 att öka successivt. Om det behövs bör enligt styrelsen även andra medel     Bil. 11 under detta anslag tas i anspråk för planeringen, bl. a. för material.

4. På grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och följderna av denna för rennäringen har rådgivningsverksamheten under budgetåret 1986/87 inte kunnat bedrivas i normal omfattning. Även i fortsättningen kommer olyc­kan att påverka förutsättningarna för att bedriva rådgivning. Behovet av rådgivning, särskilt i fråga om renslaktens stmktur och det höga kostnads­läget för slakten, är stort.

Vid de årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennä­ringsutövarna har lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd uttalat att rennäringen i fråga om prisstödet inte har följt den utveckling som gällt för norrlandsstödet till jordbruket. Enligt styrelsens mening är det angelä­get att prisstödet till rennäringen höjs i samma omfattning som norrlands­stödet. 1 övrigt bör anslagsposten räknas upp med 5%.

Föredragandens överväganden

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat problem för renskötselföretagen även innevarande budgetår, Cesiumhalten i renlaven kommer att vara hög i delar av renskötselområdet åtskilliga år framöver. Somjag uttalade i min anmälan Ull förra årets budgetproposition kommer staten emellertid att ersätta renskötselföretagens inkomstbortfall och merkostnader till följd av olyckan. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska cesiumhalten i renköttet. Detta har medfört att tillgången på renkött numera är god. Jag uttalade förra året att staten vid behov kommer att medverka Ull olika marknadsinsatser för att öka konsumtionen av renkött. Regeringen beslu­tade den 23 juli 1987 att ställa 4milj, kr, till förfogande för marknadsinsat­ser i syfte att öka konsumtionen av renkött. Medlen disponeras av lant­bruksstyrelsen i samråd med statens jordbmksnämnd och Svenska samer­nas riksförbund.

För underhåll av riksgrånsstängsel och för underhåll av vissa renskötsel­anläggningar bör anslaget räknas upp med 72000 kr. Därutöver bör ansla­get räknas upp med 534000 kr. Det innebär att prisstödet, om så överens-komms, kan räknas upp med 3 % i likhet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige, Sammanlagt föreslår jag alltså att anslaget räknas upp med 606000 kr, till 25 369 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsanslag av 25 369000 kr.

29


 


BIO. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall                             Prop. 1987/88:100

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag                1000

Från detta anslag bestrids kostnader med anledning av beslut om ersätt­ning enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, träd­gårds- och renskötselföretag samt Ull vissa fiskare med anledning av Tjer­nobylolyckan, förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet samt förordningen (1987: 64) om ersättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svamp­plockning.

Det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat stora problem för bl.a. jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag. Älgjakten har påverkats. Merkostnader och förluster har drabbat dem som försörjer sig helt eller delvis på fiske, bär- eller svampplockning.

Jag har för avsikt atl i annat sammanhang återkomma till regeringen med en redogörelse för de ersättningar som utbetalats och de åtgärder som vidtagits inom jordbmksdepartemenlets verksamhetsområde, I vilken ut­sträckning som ersättningar kan komma att behöva lämnas även budget­året 1988/89 är nu inte känt. Anslaget bör därför föras upp med 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

30


 


c. Jordbruksprisreglering

C 1. Statens jordbruksnämnd

1986/87 Utgift           26891008

1987/88 Anslag         26309000

1988/89 Förslag         28097000

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande pris- och marknadsreglering påjordbrukets och fiskets områden. Nämnden är inom totalförsvarets civila del ansvarig myndighet för funktio­nen Livsmedelsförsörjning m, m.

Jordbruksnämndens organisation m, m. framgår av förordningen (1965:799) med instruktion för statens jordbruksnämnd.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


Statens jordbruksnämnd

Huvudförslaget har beräknats som en minskning med 5 % av utgifterna lika fördelat över de tre budgetåren 1988/89-1990/91.

 

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

116

-2

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppbörd och kontroll

 

24466000

(20808000)

2777000

1000

+ 1744000

(+1341000)

+  299000

 

 

27244000

+2043000

Inkomster

 

 

 

ErsäUning för beredskapslagring

935 000

+   255 000

 

Nettoutgift

26309000

+ 1788000


Föredragandens överväganden

Även för nästa budgetår bör medel för statens jordbruksnämnds verksam­het beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med eri total real minskning av utgifterna med 5 % fördelat lika på de tre budgetåren 1988/89-1990/91, Jag ansluter mig till nämndens uppfattning om hur ge­nomförandet bör ske. Detta innebär såväl rationalisering av verksamheten som personalminskningar. Jag har beräknat 2 951000 kr, för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 28097000 kr.


31


 


c 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

 

1986/87 Utgift

2449797

1987/88 Anslag

2581000

1988/89 Förslag

2681000


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


Lantbmksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kal­kyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbm­ket.

Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1972:14) med instmktion för lantbiuksekonomiska samarbetsnämnden.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

Huvudförslaget har beräknats som en minskning av anslaget med 1 %.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

3

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2491000

(1211000)

90000

+ 100000 (+ 39000)

 

2581000

+ 100000

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för lantbruksekonomiska samarbetsnämn­dens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och 1 % för budgetåren 1986/87, 1987/88 resp. 1988/89. Detta innebär enligt min bedömning att en fortsatt rationalisering av utredningsverksamheten bör genomföras.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 2681 000 kr.

C 3. Prisreglerande åtgärder påjordbrukets område


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


3 742081940 2907670000 2 191 671 000


 


Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare ut­går medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra soci-


32


 


ala satsningar inom jordbruket samt medel för samhällets delansvar för överskottsarealen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsme-delssubvenUoner ett belopp av 2006milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Till Låginkomstsatsning m.m, inom jordbruket för budgetåret 1988/89 föreslår jordbmksnämnden 435 milj, kr.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal ange­lägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budget­året 1988/89 begär nämnden ett belopp av 670000 kr.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Anslag

Ersättning till följd av livsmedelssubventioner

Låginkomstsatsning m, m, inom jordbruket

Samhällets delansvar för överskottsarealen

Särskilda undersökningar

Summa

2122000000

435000000

350000000 670000

2907670000

-366000000

-349999000 -715999000


Föredragandens överväganden

Regeringen har beslutat om vissa prioriteringar i årets budgetproposiUon. Bl.a. skall vård och omsorgsfrågor inom socialdepartementets område prioriteras. Som ett led i en sådan omprioritering föreslår jag att subventio­neringen av mjölkpriset reduceras med 250milj, kr, fr, o, m, den Ijuli 1988, Reduktionen innebär en höjning av partipriset på mjölk med 19öre/liter.

För budgetåret 1988/89 bör således anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner reduceras med 250milj, kr, utöver den av jord­bruksnämnden beräknade minskningen med 116milj, kr.

För låginkomstsatsning m, m. inom jordbruket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Riksdagen har beslutat (prop, 1984/85:166, JoU 33, rskr, 344) att resur­serna i jordbruket i stort sett bör överensstämma med vad som behövs för att trygga vår livsmedelsförsöijning och för de utfästelser Sverige gjort i det internationella samarbetet mot världssvälten. För de kostnader som uppstår till följd av att åkerarealen överstiger detta behov skall samhället under en övergångsperiod ta ett delansvar. Med anledning härav har under förevarande anslag disponerats medel enligt följande, nämligen för 1985 års skörd 338milj, kr., för 1986 års skörd 460milj. kr. samt för 1987 års skörd 350milj, kr. Av sistnämnda belopp har 50milj, kr, avsatts för viss forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som


33


3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underiätla     Prop. 1987/88:100 produktionsanpassningen utnyttjas för att stöjda en inriktning av produk-     Bil. 11 tionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhäl­let och på lantbrukets ekonomi. Det åvilar i första hand jordbruket att aktivt verka för en sådan produkUonsanpassning.

Detta innebär att de medel som utgör statens delansvar kan användas för sådana åtgärder som kan vara av betydelse för möjligheterna att minska spannmålsöverskottet. Det ankommer på regeringen att besluta om sådana åtgärder.

Världsmarknadspriserna på spannmål är fortfarande låga och utsatta för svängningar. Den inhemska produktionens storlek varierar också, varför det är svårt att förutse vilka kostnader överskottsarealen kommer att innebära regleringsåret 1988/89. Samhällets delansvar för överskotlsare-alen skall avtrappas under övergångsperioden. För perioden beräknades år 1985 att kostnaderna för delansvaret skulle uppgå till 600 milj, kr, varav 160 milj, kr, för det första året. Riksdagen har uttalat att överskottet i normalfallet skall beräknas till I 000 milj, kg i detta sammanhang. Till följd av de kraftigt höjda exportkostnadcrna har som jag nämnt kostnaderna blivit betydligt högre än beräknat. Vid en antagen exportkostnad av 1 kr./ kg och den nämnda beräkningsmetodiken blir beloppet för samhällets delansvar för överskottsarealen budgetåret 1988/89 250 milj. kr. Beloppet bör dock fastställas när dessa förutsättningar och omständigheterna i öv­rigt är klarlagda. För budgetåret 1988/89 bör därför anslagsposten Samhäl­lets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1000 kr.

Med hänvisning lill sammanställningen och till vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget Ull 2191671000 kr.

Den rörliga kredit som jordbruksnämnden disponerar för råvarukost­nadsutjämningen bör vara 20milj. kr. budgetåret 1988/89. Den rörliga kredit som disponeras för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter bör vara oförändrad 50milj, kr. och den rörliga kredit som disponeras inom jordbruksprisregleringen 60milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av
jordbruksprodukter under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig
kredit på högst 50000000 kr. i riksgäldskontoret,

2.    medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbmksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1988/89 får dispo­nera en rörlig kredit på högst 60000000 kr. i riksgäldskontoret,

3.    medge att statens jordbmksnämnd för råvarukostnadsutjäm­ning under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr, i riksgäldskontoret,

4.    till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 191 671 000 kr.             34


 


c 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring                        Prop. 1987/88:100

Bil. 11

1986/87 Utgift

195 505

1987/88 Anslag

12700000

1988/89 Förslag

8 300000

Reservation              22457792

Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av insatsvaror i jordbruket och livsmedel. Medel som erhålls vid utförsälj­ning av lager tas däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m, m.

Under anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd samt ransoneringsförberedelser.

Statens jordbruksnämnd

Försvarskommittén förordade våren 1987 vissa förändringar i beredskaps­lagringen på livsmedelsområdet, varför bl, a, planerade investeringar i bekämpningsmedel har skjutits upp.

Enligt försvarsbeslutet bör lagren av livsmedel byggas ut i viss omfatt­ning. Jordbruksnämnden utgår ifrån att nuvarande lagringsmål för livsme­delsråvaror och livsmedel gäller även fortsättningsvis och att pågående omstrukturering frän kött- och fläskkonserver till köttfärsmix m, m, skall fortsätta.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar under detta anslag 8,3 milj, kr, för budgetåret 1988/89, Därav utgör 7,5 milj. kr. inköp av livsmedel och råvaror samt 0,8 milj, kr, produk­tions- och ransoneringsförberedelser m, m. Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 8 300000 kr.

C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

1986/87 Utgift         213598789

1987/88 Anslag        161500000

1988/89 Förslag        143 669000

Från anslaget betalas driftskostnaderna för beredskapslagring av livsme­del m. m, samt kostnaderna för andra beredskapsåtgärder i form av plane­ring m, m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader m. m. för viss personal.

Statens jordbruksnämnd

Den krislängd och den krisimport, som man enligt 1987 års försvarsbeslut

skall räkna med i planeringen, medför atl inget behov av beredskapslagring                          35


 


av gödselmedel föreligger och en total utförsäljning planeras under peri­oden 1988/89-1991/92. Beredskapslagringen av bekämpningsmedel, köksväxtfröer och aminosyror bör förbli oförändrad under perioden. En myckel stor del av driftkostnaderna för lagren av insatsvaror och livsmedel finansieras genom försäljningar av gödselmedel. Jordbmksnämnden har redovisat vissa konsekvenser av aU de ekonomiska ramarna för lagringen gör det nödvändigt att sälja ut insats varor i störrre utsträckning än vad som är motiverat utifrån försvarsbeslutets anlaganden om kriser och krigska­raktär.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Beredskapslagring av livs-

 

 

medel:

 

 

personalkostnader

935000

+    255000

räntor

107200000

-40100000

övriga driftkostnader

95865000

-22665000

Beredskapslagring av in-

 

 

satsmedel:

 

 

räntor

38000000

+ 17500000

övriga driftkostnader

7100000

+ 10400000

Övergripande planering

 

 

m.m.

3 500000

-  1379000

 

252600000

-35989000

Inkomsler

 

 

Utförsäljning av lager

91 100000

-18158000

Nettoutgift

161500000

-17831000

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av de enhetliga planeringsförutsättningar som försvarsbe­slutet förutsätter bör vissa förändringar av beredskapslagringen på livsme­delsområdet genomföras.

Jag beräknar under detta anslag 143669000 kr. Därav utgör 122600000 kr, ersättning för ränta på fondkapital,.18948000 kr. ersättning för bered­skapslagring samt 2 121 000 kr. övergripande planering m, m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 143 669000 kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


524626926 510000 000 525000000


 


Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för främst pristillägg enligt förordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbmk.


36


 


statens jordbruksnämnd                                                                           Prop. 1987/88:100

Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:146, JoU26, rskr, 346)     ''- '' är stödet för budgetåret 1987/88 oförändrat 5IOmilj,kr, Under antagande om oförändrad stödnivå och områdesindelning samt efter gjorda bedöm­ningar av produktionsutvecklingen beräknar nämnden medelsbehovet för , budgetåret 1988/89 Ull 510 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Stödområdesindelningen och prisstödsnivåerna för prisstödet till jordbm­ket i norra Sverige behandlades av riksdagen våren 1986 (prop, 1985/86:166, JoU 24, rskr. 344). Riksdagens beslut innebär att prisstödet räknades upp till 510milj. kr. för budgetåret 1986/87. Stödet är för budget­året 1987/88 oförändrat 510milj, kr. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen i jordbruket bör prisstödet uppräknas med 3 % för 1988/89 vilket motsvarar en höjning av anslaget med 15milj. kr. Jag avser att senare föreslå rege­ringen att ge jordbruksnämnden i uppdrag att lämna förslag till hur en sådan uppräkning bör genomföras. Jag har tidigare redovisat de ytterligare åtgärder som bör vidtas som stöd till jordbruket i norra Sverige. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisstöd tUl jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 525000000kr,

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                I 000

1988/89 Förslag               1000

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens Jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs endast av ränta på innestående medel. Räntan uppgick för år 1986 till ca 40milj. kr. och beräknas för år 1987 uppgå till ca 30 milj, kr. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 452 milj, kr. Under samma tid har ca 709 milj. kr, utbetalats ur fonden. Fondens behållning är för närvarande ca 300milj, kr. För budgetåret 1987/88 betalas ca 17 milj. kr. ur fonden för administrationen.

Enligt riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:146, JoU 26,
rskr, 346) skall behållningen i skördeskadefonden efter utbetalningarna för
1987 års skörd överföras till en av Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
särskilt inrättad stiftelse. Vidare anges i propositionen att om utbetalda
ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987
överstiger 90milj, kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra
skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Jordbruksnämnden                            37


 


föreslår mot bakgmnd av denna utfästelse att anslaget kvarstår även under     Prop. 1987/88:100
budgetåret 1988/89.
                                                                                                      Bil. 11

Föredragandens överväganden

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag om vissa frågor rörande skördeskadesky ddet,

Jag bedömer atl några ytterligare medel utöver räntan inte behöver tillföras fonden för nästa budgetår från detta anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1988/89 anvisa eft anslag av I 000 kr,

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

 

1986/87 Utgift

27 599000

1987/88 Anslag

800000

1988/89 Förslag

800000

Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89redogjortför hur minskningen av SCB:s kostnader för den av LRF planerade ändringen av skyddets omfattning kommer att fördela sig över budgetåren 1988/89 och 1989/90. Full kostnadseffekt nås först 1989/90.

Föredragandens överväganden

Under detta anslag finansieras kostnader för statistik påjordbrukets områ­de. För att täcka kostnader för viss del av lantbmksregistret och därmed samordnad staUstikproduklion,jordbruksekonomiska undersökningen och de objektiva skördeuppskatlningarna bör SCB få disponera 37708000 kr. av införselavgiftsmedel som finns tillgängliga utanför den s. k, fördelnings­planen för införselavgifter, . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.för budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 800000 kr.

38


 


D. Skogsbruk D 1. Skogsstyrelsen


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


31647195 30627000 34 101 000


Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbmket och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen sär­skilt att leda de staUiga åtgärderna för att främja skogsbruket. Styrelsen har tillsyn över virkesmätningen och bedriver den skogliga prognosverk­samhet som behövs som underlag bl, a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för att bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd samt tillgodoser skogsbrukets be­hov av skogsodlingsmaterial i den mån det inte sker på annat sätt.

Skogsstyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1981:531) med instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen

1.   Huvudförslaget (-306000 kr.) kan inte tillämpas på skogsstyrelsen
eftersom det i första hand skulle försvaga lednings- och utvecklingsfunk­
tionerna inom den samlade skogsvårdsorganisaUonen.

2,  För miljö-, avverknings- och ekonomifrågor och för informaUonsverk-
samheten behövs fyra nya handläggartjänster (+1 200000kr,), Vidare be­
hövs 1000000kr, för tillsyn m. m, enligt lagen (1987:588) om träfiberråva­
ra samt ytteriigare 250000 kr, till den skogliga genbanken.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

153

-

Anslag

 

 

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

28994000

(21 139000)

2 363000

+ 3172000

(+1958000)

+ 302000

 

31357000

+3474000

Inkomsler

 

 

Frän anslaget Skogsvårds­styrelserna

730000

Nettoutgift

30627000

+3474000


Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för ett år med en total real minskning av utgifterna om 1 %.


39


 


Den skogliga genbanken har efter några år av förberedelser kommit till     Prop. 1987/88:100
det skede då anläggning av skogsbestånd måste ske för att vissa gener skall     Bil. 11
kunna bevaras. Mot denna bakgmnd bör anslaget räknas upp med
250000kr, För tillsyn m,m, enligt lagen (1987:588) om träfiberråvara har                      '-

jag beräknat ytterligare 1 milj, kr, under detta anslag.

Jag föreslår att anslaget räknas upp med sammanlagt 3474000 kr. för nästa budgetår.

Med hänvisning Ull sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av 34 101 000 kr.

D 2. Skogsvårdsstyrelserna

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag                1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till skogsvårdssty­relsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten. På ansla­get redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna utom frö- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

För budgetåret 1988/89 planeras ökad verksamhet för information, rådgiv­ning och tillsyn enligt skogsvårdslagen främst i syfte att öka gallringarna (+3 milj. kr.). Resurser bör tillföras för uppgifter som följer av den nya marklagstiftningen m. m, (+5,1 milj, kr.). För markanvändningsplanering, bl.a, i fjällnära skogar, behövs ytterligare 1,5milj. kr. och för inventering av älgbetningsskador 1 milj. kr. Vidare behövs nya resurser för forsknings­information (+2 milj. kr.) samt fortsatt anslag om I milj, kr, för att genom­föra det omfattande förändringsarbete som har startat inom organisatio­nen. För tillsyn enligt lagen om träfiberråvara behövs ett tillskott av 0,8 milj. kr.

1 fråga om uppdragsverksamhet riktad till skogsägare planeras ett ut­vecklingsarbete i syfte att kundanpassa utbudet och att sänka kostnadema. För att minska långtidsarbetslösheten inom skogsbmket bör en del från anslaget för beredskapsarbeten överföras till skogsstyrelsen. Verksamhe­ten med uppdrag åt andra myndigheter bedöms kunna utvecklas.

40


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

3018

-

Plan

 

Kostnader

 

 

1,    Myndighetsuppgifter

2,   Uppdragsverksamhet

3,   Bidrag till skogs­
styrelsen

252888000 650000000

730000

+22500000

 

903618000

+22500000

Intäkter

 

 

1,   Driftbidrag

2,   Uppdragsverksamhet

252888000 650730000

+22500000

 

903618000

+22500000


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


Föredragandens överväganden

Skogsstyrelsens förslag till verksamhetens allmänna inriktning under bud­getåret 1988/89 kan jag i huvudsak godta.

Under de senaste tjugo åren har den årliga arealen gallring av skog halverats. Drygt I % av skogsmarksarealen gallras årligen. Behovet är nästan dubbelt så stort. En ökad gallring kan ge ett betydande Ullskott av virke till skogsindustrin. Jag föreslår mot den bakgrunden en intensifierad, målinriktad rådgivning liknande den som för närvarande sker i fråga om slulavverkning och som har visat goda resultat. För ändamålet bör skogsvårdsslyrelserna tillföras sammanlagt 11,6milj, kr, under en treårs­period varav 3,5 milj, kr, under nästa budgetår.

Rent allmänt är det angeläget att skogsbruket på privata fastigheter intensifieras både kvalitaUvt och kvantitaUvt. Som ett led i detta arbete och för att samtidigt få till stånd regionalpoliUska och sysselsättningspoli­tiska effekter har jag i min anmälan till prop. 1987/88:64 bil, 3 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit ett särskilt treårigt program för Västerbottens inland. Jag åter­kommer till denna fråga under punkten D 6,

Under senare år har den skogliga forskningen intensifierats. Forsknings­resultaten kommer nu i allt snabbare takt. Skogsvårdsstyrelserna har ett stort ansvar för att dessa kommer Ull praktisk användning. De bör därför tillföras ytteriigare 1850000 kr.

För tillsyn enligt lagen (1987:588) om träfiberråvara bör skogsvårdssty­relserna tillföras 0,8 milj. kr. Jag har vidare räknat 1 milj. kr, för arbetet med organisaUonsanpassning,

Som chefen för finansdepartementet Udigare denna dag har anmält bör bl, a, skogsvårdsstyrelsernas tjänstebrevsrätt avvecklas fr. o, m, nästa budgetår. Mot den bakgrunden bör skogsvårdsstyrelserna tillföras ytterli­gare 660000 kr.

För att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och i frö- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande budgetår en rörlig kredit intill 65 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jag föreslår att detta bemyndigande förlängs att gälla även under nästa budgetår.


41


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.   medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1988/89 får dispo­
nera en rörlig kredit av 65000000 kr, i riksgäldskontoret,

2,   till Skogsvårdsslyrelserna för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr,

D 3. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

1986/87 Utgift          163 389867

1987/88 Anslag        166338000

1988/89 Förslag        180693000

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsslyrelsernas myndighetsupp­gifter.

Skogsstyrelsen

1. Huvudförslaget innebär sänkta ambitioner vad gäller skogsvårdsarbe­tet överlag (-2 543 000 kr.),

2.      För skogsvårdsstyrelsernas allmänna myndighetsuppgifter bör anvi­sas 152480000 kr. Härutöver bör ca 13,8 milj. kr. anvisas för verksamheter som är gemensamma för skogsvårdsstyrelserna. Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att 166285000 kr. exkl. löne- och prisomräkning anvisas över detta anslag för skogsvårdsslyrelsernas myndighetsuppgifter.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel Ull skogsvårdsstyrelsernas myndighetsupp­gifter beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för ett år med en total real minskning av utgifterna om I %.

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten D 2 föreslår jag att anslaget för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter räknas upp med 14 355000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budget­året 1988/89 anvisa en förslagsanslag av 180693000 kr.

D 4. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr, till skogsvårdssty­
relsernas frö- och plantverksamhet.                                                                              42


 


Skogsstyrelsen                                                                                    Prop. 1987/88:100


För innevarande och nästa budgetår beräknas den årliga försäljningen av plantor uppgå till ca 230 milj, och plantverksamheten ha en omslutning av ca285milj, kr. Verksamheten med skogsfröförsöijning beräknas få en omslutning av ca27 milj, kr, nästa budgetår.


Bil. 11


Föredragandens överväganden

Jag har i huvudsak ingen erinran mot skogsstyrelsens planer för frö- och plantprodukUon under budgetåret 1988/89, Skogsstyrelsen har nyligen be­slutat att internt utreda förutsättningarna för den framlida plantverksamhe­ten och att under våren 1988 presentera en utredning med förslag till åtgärder för att få balans i plantverksamhetens ekonomi. Till frågan om investeringar i verksamheten återkommer jag under punkten D 5, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 5. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

1986/87 Utgift           14721724               Reservation            106436138

1987/88 Anslag         44660000

1988/89 Förslag         33815000

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdssty­relsernas uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Investeringarna i uppdragsverksamheten har under budgetåret 1986/87 uppgått Ull 14,6milj, kr. varav 0,5 milj. kr. täckts av ifrågavarande anslag. För innevarande budgetår planeras investeringarna öka med 4,4milj. kr. och anslagsbehovet med 3,2 milj. kr. För budgetåret 1988/89 planeras investeringar till en kostnad av 20,8milj. kr. varav ca 3,3milj, kr, bör täckas från ifrågavarande anslag.

De investeringar i frö- och plantverksamheten som har finansierats över detta anslag under budgetåret 1986/87 har uppgått till ca 12,9milj, kr. För innevarande budgetår planeras investeringar för sammanlagt 34,4 milj. kr, varav 27,1 milj. kr. från defta anslag. För budgetåret 1988/89 planeras investeringar för 35,3 milj. kr. varav 25 milj, kr. från defta anslag.

För bidrag till skogsfröplantager behövs 5,5 milj, kr, under detta anslag.

Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att anslaget tas upp med 33 815000
kr. för nästa budgetår,
                                                                                               43


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

För investeringar i frö- och plantverksamheten samt den övriga upp­dragsverksamheten föreslår jag i likhet med skogsstyrelsen ett med 5 345 000 kr. minskat anslag.

För att trygga skogsbrukets tillgång till plantor och frön med goda genetiska egenskaper och främja en varaktigt hög virkesproduktion Ullför­des anslaget föregående år ett engångsbelopp av 5,5 milj, kr. För budget­året 1988/89 beräknar jag 5,5 milj. kr. för bidrag Ull anläggning av skogsfrö­plantager.

Sammanlagt bör anslaget minskas med 10 845 000 ki;.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Skogsvårdsstyrelserna:   Investeringar   för   budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 33 815000 kr,

D 6. Bidrag till skogsvård m. m.

1986/87 Utgift          291573 043

1987/88 Anslag        270000000

1988/89 Förslag        270000000

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efler avverkning av lågproducerande bestånd, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från ansla­get. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket och i ädellövskogsförordningen (1984: 120).

Skogsstyrelsen

De för budgetåret 1986/87 tillgängliga rambeloppen för bidrag Ull skogsvård har utnyttjats helt. Uttryckt i areal har bidragen disponerats enligt följande,

Återväxtåtgärder inom stödområdet               26 000 ha

Åtgärder i lågproducerande bestånd              30 000 ha

Skogsdikning                                            15 000 ha

Ädellövskogsbruk                                        700 ha

För nästa budgetår föreslår styrelsen att bidragsramen för åtgärder inom
stödområdet räknas upp med 7 milj. kr. För åtgärder i lågproducerande
bestånd föreslås att ramen räknas upp med 20milj. kr,, varav 7 milj, kr. för
bidrag
till skogsodling med annan lövskog än ädellövskog på definitivt
nedlagd jordbruksmark. Styrelsen föreslår vidare att ramen för diknings-
bidrag räknas upp med 3 milj. kr. För översiktliga skogsinventeringar
föreslås en uppräkning med 9 milj. kr. Sammanlagt bör rambeloppet såle­
des bestämmas till 287 milj. kr. Utbetalningarna under anslaget beräknas
Ull 270milj, kr,                                                                                                           44


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Rambelopp

 

 

1, Särskilda skogsvårds­åtgärder inom det skog­liga stödområdet

58000000

+7200000

2, Skogsodling efter avverkning av låg­producerande bestånd m, m.

111000000

 

3,   Dikning

4,   Ädellövskogsbruk

5,   Översiktliga skogsinven­
teringar

10000000 8000000

61000000

-

 

248000000

+7200000

Anslag

270000000

-


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


Föredragandens överväganden

1 prop. 1987/88:64 bil. 3 har jag anmält mina förslag i fråga om ett treårs­program för en intensifierad skogsvård i Västerbottens inland till en kost­nad av sammanlagt 22 milj. kr. Jag förordar nu all resurserna för det programmet kompletteras med ytterligare 21,6 milj. kr. för bidrag till skogsvård. Dessa medel bör under en treårsperiod tas upp med 7,2 milj, kr. om året under delta anslag. Vidare bör en viss del av de ytterligare medel för bidrag till skogsvägar som jag föreslår, under punkten D 7 kunna Ullföras programmet.

Jag vill i sammanhanget redovisa att skogsstyrelsen nyligen har beslutat om ändringar i föreskrifterna till skogsvårdslagen innebärande en begräns­ning av möjligheterna att använda conlortatall vid föryngring av skog i Norrlands inland. 1 korthet innebär beslutet, som gäller för en tvåårsperi­od, att den årligen totalt tillåtna planteringsarealen i landet begränsas med 25 %. Totalförbud gäller för användning av contortatallen i särskilt avgrän­sade kärva klimatlägen. Vidare föreskrivs bl, a, en skyddszon av minst en kilometers bredd i anslutning till naturreservat och nationalparker samt viss inblandning av inhemska trädslag i contortabestånd.

Samtidigt har skogsstyrelsen beslutat om föreskrifter för byggande av skogsvägar i svårföryngrad skog i norra Sverige. Beslutet följer riksdagens ställningstagande i frågan (JoU 1986/87:16, rskr. 252) och innebär bl. a. att alla skogsvägar i området skall bli föremål för s. k. båtnadskrav oavsett om StaUigt stöd lämnas eller inte. Vidare påtalas behovet av ställningstagande i fråga om framtida avverkningar samtidigt som beslut fattas i fråga om avverkning för skogsväg i området. Sammantagna innebär de nya bestäm­melserna jag här har redovisat en väsentlig förstärkning av hänsynen till naturvårdens Och rennäringens intressen.

Jag förordar sålunda alt bidragsramen för åtgärder inom stödområdet räknas upp med 7,2 milj. kr, för budgetåret 1988/89,

Rambeloppet för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproduce­rande bestånd m, m, bör i större utsträckning än innevarande budgetär


45


 


kunna disponeras för lövskogsplantering på gammal nedlagd jordbruks- Prop. 1987/88:100 mark. Intresset för dessa planteringar är stort bland skogsägarna. Omfatt- Bil. 11 ningen av lövskogsplantering begränsas dock fortfarande av Ullgången på lämpliga plantor. I viss mindre utsträckning bör anslagsramen få användas för bidrag till barrskogsplantering av äldre, nedlagda jordbruksmarker om lövskogsplantering är olämplig från skogsvårdssynpunkt och inte angelä­gen från naturvårdssynpunkt.

Bidragsramen för restaurering av glesa skogar och för lövskogsplante­ring kan sedan flera år utnyttjas för att bekosta s. k, naturvärdesundersök­ningar på de marker som aktualiseras för åtgärder. Syftet härmed är att säkra naturvårdens intressen i de fall en inventering av dessa inte hunnit göras tidigare. Reglerna för bidragsgivning är vidare omgärdade av en mängd bestämmelser som syftar till att skydda de särskilda natur- och kulturvärden som finns. Vidare gäller givetvis skogsvårdslagstiftningens hänsynsregler. Dessa regler har förstärkts efter hand, bl.a. efter uttalan­den av riksdagen.

De regler jag nu har nämnt tar sikte på bevarande och skydd, dvs. en mer passiv natur- och kulturvård. Frågan väcks emellertid också om behovet av mer aktiva natur- och kulturvårdande åtgärder vid skogsodling­en. Över Qortonde huvudtiteln anvisas bidrag till vård av särskilt skyddsvärda hagmarker. Jag anser att det i samband med att skogsplante­ring aktualiseras med stöd av nu ifrågavarande bidrag kan finnas skäl att i vissa fall stödja upprättande av samlade program och åtgärder av det slag jag nu har behandlat, nämligen restaurering av glesa skogar, lövskogsplan­tering och aktiv natur- och kulturvård. Däremot bör varken normala hän­syn till naturvårdens eller kulturvårdens intressen enligt skogsvårdslagen eller sådana åtgärder som utgör grund för ersättning enligt naturvårdslagen komma i fråga för bidrag från detta anslag. Inte heller är avsikten att stödja sådana naturvårdande eller kulturvårdande åtgärder som slöds från andra anslag. Vad som kan bli aktuellt att lämna bidrag till år sålunda upprättan­de av åtgärdsprogram, rådgivning och olika skogs-, natur- och kulturvår­dande åtgärder. Verksamheten bör bedrivas försöksvis och utvärderas på sedvanligt sätt.

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika än­damål föreslår jag att för budgetåret 1988/89 tas upp en sammanlagd ram av 255,2 milj. kr. för bidrag Ull skogsvård m, m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknarjag270milj, kr,

tiemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 255200000kr, till skogsvård m, m,,

2.         till Bidrag tUl skogsvård m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.

46


 


D 7. Stöd till byggande av skogsvägar                                                   Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           61153064                                                               ' '

1987/88 Anslag         50000000

1988/89 Förslag         50000000

Från anslaget bekostas statsbidrag Ull byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979:792) om staUigt stöd till skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1986/87 har statsbidrag beviljats från detta anslag till en summa av 50 milj. kr. Sammanlagt har påbörjats stödberättigade bygg­nadsprojekt som omfattar 1030 km skogsbilvägar.

En önskvärd förstärkning av samhällets insatser för byggande av skogsvägar bör inledas genom att rambeloppet räknas upp med 20 milj. kr. till 70milj. kr. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 70milj. kr.

Föredragandens överväganden

Bidrag lämnas endast till skogsvägar som kan inordnas i skogsvårdsstyrel­sens vägnätsplan. Vidare krävs att väg för att ges bidrag skall byggas till en viss teknisk standard och att den skall vara av väsentlig betydelse för skogsbruket. Stöd får inte beviljas om vägprojektet påtagligt skadar sär­skilda värden för natur- eller kulturminnesvården eller område av särskild betydelse för rennäringen. Under punkten D 6 har jag redovisat skogssty­relsens beslut nyligen om föreskrifter för byggande av skogsvägar i svår­föryngrad skog i norta Sverige,

Skogsvägnätet behöver förtätas i vissa delar av landet för att möjliggöra ett aktivare skogsbmk. 1 landets södra delar kännetecknas investeringsbe­hovet främst av ombyggnader och förbättringar av befintliga vägar så att de kan utnyttjas av moderna virkestransportfordon.

Den sammanlagda bidragsramen bör mot denna bakgrund räknas upp med 10milj, kr, till 60milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till behovet av medel för vägtekniska försök. För utbetalning under anslaget beräknar jag 50milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 60000000 kr, till byggande av skogsvägar,

2,   till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 50000000 kr.

47


 


D 8. Främjande av skogsvård m. m.                                                Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           10982755               Reservation                1415065        '"

1987/88 Anslag         11900000

1988/89 Förslag         12900000

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för sär­skilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 15,9milj. kr. Detta motive­ras av behovet av att ytterligare komplettera den grundläggande skogs­forskningen med tillämpad forskning samt att förstärka angelägen utveck­lings- och försöksverksamhet,.

Föredragandens överväganden

För att skogsforskningsresultaten skall kunna tillämpas i praktiskt skogs­bmk krävs utvecklingsarbete, praktisk försöksverksamhet m, m. Mot bak­grund härav föreslår jag alt anslaget räknas upp med I milj, kr, lill 12,9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av skogsvård m. m: för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 12900000kr.

D 9. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare

1986/87 Utgift           20000000

1987/88 Anslag         20000000

1988/89 Förslag        20000 000

Över anslaget anvisas medel för bidrag till kostnaderna för trygghetsför­säkring för skogsbrukare.

Skogsstyrelsen

Anslaget bortås upp med 20milj, kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

48


 


E. Fiske

E 1. Fiskeristyrelsen


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


36277948 36010000 39147000


Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenä­ringen, fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte an­kommer på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för fiskenämnderna. Det åligger styrelsen särskilt bl.a. att leda de statliga åtgärderna för att främja fiskenäringen, friUdsfisket och fiskevården,

Fiskeristyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1985:437) med instruktion för fiskeristyrelsen och fiskenämnderna.

Fiskeristyrelsen

1.         Huvudförslaget innebär bl. a. att styrelsens undersökningsfartyg inte kan genomföra nödvändiga undersökningar (-720000 kr.).

2.         Anslaget bör räknas upp med 1083000 kr. avseende vissa ADB kostnader och kostnadsökningar i övrigt som styrelsen inte kunnat råda över.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

174

-

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

24579000

+  863000

(därav lönekostnader)

(16127000)

(+  785000)

Lönekostnader för annan

 

 

personal än tjänstemän

4664000

+  214 000

Lokalkostnader

7192000

+2060000

Kostnader för utredningar

 

 

i vattenmäl

4554000

-

 

40989000

+3137000

Inkomsler

 

 

Vissa fiske- och arrende-

 

 

avgiftsmedel

425000

-

Ersättningar för

 

 

undersökningar i

 

 

vattenmål m, m.

4554000

-

Nettoutgift

36010000

+3137000


Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna med 5% med fördelningen 2, 1 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. 1 övrigt föreslår jag inga uppräkningar av anslaget.


49


4    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


I I min anmälan till prop, 1987/88:64 bil. 3 har jag föreslagit att 3 milj. kr.     Prop. 1987/88:100 anvisas för vissa investeringar i fiskeristyrelsens försöksstation i Kälarne.     Bil. 11 Dessa investeringar och den nyligen avslutade ombyggnaden av havsfiske­laboratoriet i Lysekil kommer på sikt att medföra en kostnadsökning av ca 1 milj. kr, utöver generella hyresökningar och marknadsanpassningar.

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen en översyn av fiskprisreg­leringen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 39 147000kr,

E 2. Fiskenämnderna

 

1986/87 Utgift

9233 188

1987/88 Anslag

9011000

1988/89 Förslag

9583000

Varje fiskenämnd skall inom sill verksamhetsområde följa fiskets, fisk­odlingens och fiskevårdens Ullstånd och utveckling och vidta eller hos fiskeristyrelsen föreslå de åtgärder som behövs eller är lämpliga för att åstadkomma en ändamålsenlig utveckling på dessa områden.

Fiskenämndernas organisation m.m, framgår av förordningen (1985:437) med instruktion för fiskeristyrelsen och fiskenämnderna. I Norrbottens län är fiskenämnden sedan den Ijuli 1986 inordnad i länssty­relsen.

Vissa utgifter för fiskenämnderna redovisas under anslaget Lantbruks­nämnderna,

Fiskeristyrelsen

1,    Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 164000 kr,

2,   Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, vilket innebär att
huvudförslaget inte bör tillämpas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 16000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget till fiskenämnderna beräknas med utgångspunkt i
fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av
utgifterna med 5% med fördelningen 2, I och 2% för första, andra resp.
tredje budgetåret. Med hänsyn till fiskenämndernas begränsade organisa­
tion bör emellertid viss kompensation för huvudförslaget ske. För fiske­
nämnden i Norrbotten har jag beräknat 766000 kr. Därvid har jag reduce­
rat länsstyrelsens anslag med 95 000 kr. motsvarande kostnaden för en halv                         50


 


konsulenttjänst som genom beslut den 12 juni 1985 skall överföras till     Prop. 1987/88:100 annat län. Sammanlagt föreslår jag att anslaget Ull fiskenämnderna räknas     Bil. 11 upp med 572000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskenämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 9583 000 kr.

E 3. Främjande av fiskerinäringen

Reservation               I 003 956

1986/87 Utgift

2506028

1987/88 Anslag

2239000

1988/89 Förslag

2263000


Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att bestrida kostnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Bidraget för fiskarorganisationer bör räknas upp med 24000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2263000 kr.

E 4. Bidrag till fiskehamnar m. m.

 

1986/87 Utgift

2563608

1987/88 Anslag

4657000

1988/89 Förslag

4424000

Från anslaget lämnas bidrag till fiskehamnar enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. Från anslaget täcks också underskott vid driften av statliga fiskehamnar samt kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar och för utmärkning av fiskegränser.

Fiskeristyrelsen

Det sammanlagda rambeloppet för bidrag och anslaget bör föras upp med oförändrade belopp. Styrelsen bör fritt kunna fördela medlen mellan de olika ändamålen.


51


 


1987/88             Beräknad ändring 1988/89           Prop. 1987/88:100

Föredraganden

Bidrag till fiskehamnar                                 4157000           -143000

Driften av statliga fiske­
hamnar
                                                   100000           - 90000

Underhåll och drift av

fiskefyrar m.m,                                                               400000

Rambelopp/Anslag                               4657000           -233000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika ända­mål föreslår jag att för budgetåret 1988/89 tas upp en sammanlagd ram av 4424000 kr, för bidrag till fiskehamnar m, m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 4424000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,         medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m, med sammanlagt högst 4424000kr,,

2,         till Bidrag tiU fiskehamnar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4424000 kr,

E 5. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

 

1986/87 Utgift

1 324 167

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Från anslaget lämnas bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 000 kr, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,

E 6. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.


1986/87 Utgift

3908531

1987/88 Anslag

9000000

1988/89 Förslag

9000000


52


 


Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångst- Prop. 1987/88:100 begränsning, vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för äldre Bil. 11 fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Bestämmelserna härom finns i förord­ningen (1985:439) om staUigt stöd Ull yrkesfisket m.m. Vidare lämnas fraktstöd för foderfisk från Östersjön enligt förordningen (1986:428) om prisreglering på fiskets område. Dessutom bestrids från anslaget kostna­derna för ersättning Ull samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

Fiskeristyrelsen

Eftersom fraktstöd numera lämnas inom ramen för prisregleringen bör bidragsformen under detta anslag slopas och medlen användas för i första hand skrotningsbidrag. Bidraget till samerna bör tillföras samefonden di­rekt över statsbudgeten. Rambeloppet för bidrag bör tas upp med 8,5 milj, kr, och anslaget med 8988000 kr.

Föredragandens överväganden

Det sammanlagda rambeloppet för bidrag til fiskets rationalisering bör föras upp med oförändrat 8,5 milj, kr,, varav högst 900 000 kr. som frakt­stöd för foderfisk från Östersjön och högst 1 700000 kr. som premier för skrotning av vissa äldre fiskefartyg. Regeringen bör kunna jämka fördel­ningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräk­nar jag 9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    medge att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till
fiskets rafionalisering med sammanlagt högst 8500000 kr.,

2,   till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 9000000 kr,

E 7. Lån till fiskerinäringen

1986/87 Utgift           20578889              Reservation              48761040

1987/88 Anslag         50000000

1988/89 Förslag         50000000

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordning­en (1985:439) om statligt stöd Ull yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknar jag 40 milj. kr, för fiskerilån och lOmilj, kr,
för fiskberedningslån. Regeringen bör kunna jänika fördelningen mellan de
båda ändamålen. Sammanlagt bör anslaget föras upp med 50 milj. kr.
                                   53


 


Jag hemställer aft regeringen föreslår riksdagen                                     Prop. 1987/88:100

att Ull Lån tiU fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisa ett     Bil. 11
reservationsanslag av 50000000 kr.                            

E 8. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

 

1986/87 Utgift

163941

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag enligt förordning­en (1985:439) om staUigt stöd Ull yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Vidare föreslås oförändrat 75 milj. kr. som engagemangsram för kreditgarantier.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut har för staUiga lånegarantier Ull fisket beviljats en ram av 75 milj. kr. Utrymmet för kreditgarantier uppgår också för närvarande till detta belopp. Anslaget bör föras upp med 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti tiU fiske för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 9. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Jordbmksnämnden har i uppdrag att lämna förslag till reglering av pri­serna på fisk under budgetåret 1988/89. Kostnaderna för regleringen skall täckas inom ramen för regleringsekonomin. Jag har för avsikt att återkom­ma till regeringen i frågan. Anslaget bör föras upp med oförändrat 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande ålgärder på fiskets område för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

54


 


E 10. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.                          Prop. 1987/88:100

Bil. 11

1986/87 Utgift

2568763

1987/88 Anslag

3 000000

1988/89 Förslag

3000000


Från anslaget bestrids kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen (1985:145) öm statsbidrag till friUdsfisket inom vissa områ­den.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör ökas med 5.5 milj, kr, till 8.5 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till belastningen bör anslaget föras upp med oförändrat 3 milj, kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m. för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 OOOOOO kr,

Ell. Bidrag till fiskevård m. m.       .

1986/87 Utgift            5470829              Reservation                 175092

1987/88 Anslag          5119000

1988/89 Förslag          5119000   '

Frän anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbi­drag Ull fritidsfisket.

Fiskeristyrelsen

Styrelsen föreslår ett oförändrat anslag av 5 119000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat 5 119000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU fiskevård m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 119000 kr,


55


 


F. Livsmedelskontroll m. m. Fl. Statens livsmedelsverk


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


66 191 285 63167000 67030000


 


Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedels­frågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorga-nisationen.

Livsmedelsverkets organisation m. m, framgår av förordningen (1971:808) med instruktion för statens livsmedelsverk.

Statens livsmedelsverk

1.       Huvudförslaget innebär bl.a, att personalen skulle behöva minskas med tio tjänster (-2523000 kr.).

2.       För att uppfylla ålagda beredskapsuppgifter och åstadkomma en till­fredsställande handlingsberedskap behövs en handläggartjänst för bered­skapsärenden (+240000 kr.).

3.       För verkets medverkan i en kostvaneundersökning Ullsammans med jordbruksnämnden, socialstyrelsen och konsumentverket behövs 1 250000 kr. under en treårsperiod, varav 560000 kr. budgetåret 1988/89.

4.       För särskilda undersökningar och konsultuppdrag som underlag för tillsyn och rådgivning rörande dricksvatten behövs under en tvåårsperiod 2milj. kr., varav I milj. kr. under budgetåret 1988/89,

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

240

-9

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Kostnader för införselkon­troll av vegetabilier

Kostnader för avgiflsbe­lagda undersökningar

50396000

(35 788000)

13 214000

1000

1000

+4806000

(+1907000)

-  943000

 

63612000

+3863000

Inkomsler

 

 

Ersättning för besikt­ningsorganisationens personaladministration

445000

 

Neltoutgift

63167000

+3863000


56


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Jag godtar livsmedelsverkets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fasUades inför budgetåret 1986/87, Jag ansluter mig Ull verkets uppfattning om hur detta bör genomföras. Därutöver beräknar jag 542000 kr. för att täcka kostnader för brevporto i samband med att tjänstebrevsrätten dras in fr.o.m. den Ijuli 1988. För att förstärka livsmedelsverkets resurser för dricksvattenfrägor bör ytterligare medel anvisas för denna verksamhet. Jag föreslår därför en resursförstärkning på detta område med 800000 kr. för budgetåret 1988/89. Jag har vidare under anslaget beräknat 1 milj. kr. för undersökningar av miljögifter i livsmedel och sammanlagt 305 000 kr. för handläggning av beredskapsärenden. Jag avser dessutom att senare föreslå regeringen att under en treårsperiod med början budgetåret 1988/89 disponera 1250000 kr. av införselavgiftsmedel från 1986/87 för verkets medverkan i en kostvaneundersökning. Jag hemställer att regenngen föreslår riksdagen

att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 67030000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kon­trollslakterierna m. m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000kr. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.

Utöver skyldigheten att övervaka verksamheten vid kontrollslakteri och utföra köttbesiktning åligger det besiktningsveterinär även att vara besikt­ningsman vid utförsel av livsmedel (exportkontroll) och utföra de arbets­uppgifter i övrigt som lämpligen kan förenas med besiktningsverksamheten vid slakteriet och om vilka överenskommelse träffats mellan livsmedels­verket och berörda företag.

Statens livsmedelsverk

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

57


 


F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


1000 1000


Under anslaget las upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk­samhet vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA),

SVA är ett expert- och serviceorgan åt lantbruksstyrelsen och andra myndigheter samt ät enskilda orgafiisationer och allmänheten, med uppgift att bl, a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, spridnings-sätt m. m. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsar­bete.

SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1982:553) med in­struktion för statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

SVA bör för budgetåren 1988/89-1990/91 tilldelas ett anslag som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1987/88. 1 andra hand bör SVA Ulldelas ett anslag som utgör pris- och löneomräknat anslag fpr budgetåret 1987/88 minskat med 5%. För budgetåret 1988/89 bör huvud­förslaget motsvara I %. Driftbidraget bör därvid tas upp med 49300000 kr. exkl. pris- och löneomräkning.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal Plan

265

-3

Kostnader

 

 

1,   Centrallaboratorie-
uppgifter, m,m,

2,   Diagnostiska undersök­
ningar

3,   Service till utom­
stående

53 196000

7008000

22541000

+2950000 +   371000 + 1 195000

 

82745000

+4516000

Inläkler

 

 

1,   Driflbidrag

2,   Uppdragsverksamhet

49798000 32947000

+ 3150000 + 1366000

 

82745000

+4516000


Föredragandens överväganden

Verksamheten vid SVA bör för budgelårel 1988/89 beräknas med utgångs­punkt i ett huvudförslag motsvarande en real minskning med I %, Driftbi-


58


 


draget bör räknas upp med 3 150000 kr. Jag har därvid räknat med medel     Prop. 1987/88:100
som ersättning för att tjänstebrevsrätten dras in fr. o. m. den Ijuli 1988.
     Bil. 11

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1986/87 Utgift           48998000              ReservaUon

1987/88 Anslag         49798000

1988/89 Förslag         52948000

Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m. m. vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Anslaget bör föras upp med belopp motsvarande 49300000 kr. i det pris-och löneläge som låg till grund för anslagsberäkningarna i budgetproposi­tionen för budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 3 bör anslaget föras upp med 52 948 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 52948000 kr.

F 5. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. Ull uppdragsverk­samhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av kon­trollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsavgif­ter.

SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1978:249) med
instrukUon för statens utsädeskontroll.
                                                                         59


 


Statens utsädeskontroll

1,       Ettårigt huvudförslag 2,0milj. kr, exkl. pris- och löneomräkning.

2,   Styrelsen föreslår att 400000 kr, anvisas engångsvis under budgetåret 1988/89 för atl skriva upp befintligt statskapital,

3,       Styrelsen föreslår att gränsen för utnyttjande av rörlig kredit i riks­gäldskontoret fastställs till 2 milj, kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

115

-

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Allmännyttig verksamhet Uppdragsverksamhet

2000000 24270000

+   197000 +2065000

 

26270000

+2262000

Inläkler

 

 

Uppdragsverksamhet Driflbidrag

24270000 2000000

+2065000 +   197000

 

26270000

+2262000

Föredragandens överväganden

SUK:s verksamhet finansieras dels med inkomsler från uppdragsverksam­het, dels med medel över statsbudgeten. För budgetåret 1988/89 beräknar jag att SUK kan klara sin verksamhet med utgångspunkt i ett huvudförslag som motsvarar en real minskning med 2%,

Jag biträder förslaget att gränsen för utnyttjande av rörlig kredit i riks­gåldskontoret fastställs till 2 milj. kr.

Jag är inte nu beredd att biträda förslaget att engångsvis anslå 400000 kr, för att skriva upp statskapitalet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 6. Bidrag till statens utsädeskontroll

Reservation                                   -

1986/87 Utgift

2000000

1987/88 Anslag

2000000

1988/89 Förslag

2 197000

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid statens utsädeskontroll.


Statens utsädeskontroll

Anslaget bör föras upp med 2,0 milj. kr, exkl. pris- och löneomräkning.


60


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop. 1987/88:100

Jag beräknar att en besparing på anslaget kan göras med 2%. Budgetåret        ' " 1988/89 är första året i en treårig budgetplan. Enligt min mening bör den totala reala minskningen fördelas med 2, 2 och 1 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Anslaget bör tillföras 41 000 kr. för brevporto i och med att tjänstebrevs­rätten för SUK upphör fr, o, m, budgetåret 1988/89, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 197000 kr.

F 7. Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar

1986/87 Utgift              '16246663

1987/88 Anslag               '7250000

1988/89 Förslag               7250000

' Anslagen Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m, m, och Bekämpan­de av växtsjukdomar.

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantänsskadegörare bestrids också från detta anslag, liksom kostna­der för undersökningar av växtprover som av växtinspekUonen överläm­nas för laboratoriemässig diagnostisering.

Anslaget är även avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår ett anslag av 10400000 kr, och att styrelsen bemyndigas att använda högst 350000 kr, för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion samt högst 40000 kr, för täckande av kostnader för växtskyddsförsök vid lantbruksnämnderna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län.

Styrelsen bör liksom för innevarande budgetår få använda I 750000 kr, av anslaget för särskilda undersökningar bl, a, avseende salmonella samt som bidrag vid vissa obdukUoner och bakteriologisk undersökning på salmonella i samband med obduktion.

För kostnad eller förlust som har uppkommit genom tillsynsmans eller
annan myndighets beslut om förintande av bisamhälle i bigård får lämnas
ersättning med 100 kr, för varje samhälle. Från ersättningsbeloppet skall
avräknas en självrisk av 300 kr. Vidare får ersättning utgå för kostnad i
samband med förintande av vildbisamhälle.
                                                                                                  61


 


Föredragandens överväganden

Anslagen Bekämpande av växtsjukdomar och Bekämpande av smittsam­ma husdjurssjukdomar bör sammanföras till ett anslag, benämnt Bekäm­pande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar. Jag föreslår att anslaget tas upp med 7 250000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurs­sjukdomar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7250000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


F 8. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

5 599200 5715000 6026 000

Reservation


800


 


Anslaget disponeras av lantbruksstyrelsen för verksamhet vid statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL). SLL skall som centrallaboratorium bedriva lanlbmkskemisk analysverksamhet. Verksamheten omfattar ke­miska, fysikaliska och biologiska undersökningar på jordbrukets, skogs-bmkets och trädgårdsnäringens områden.

SLL:s organisation m.m. framgår av förordningen (1984:471) med in­struktion för statens lantbrukskemiska laboratorium.

Lantbruksstyrelsen

Huvudförslag budgetåret 1988/89 bör vara 5660000 kr. exkl. pris- och löneomräkning. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen O, I och 4% för första, andra resp, tredje budgetåret.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

76

-

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

14748000 2844000

+ 1034000

 

17 592000

+ 1034000

Inkomsler Uppdragsverksamhet

Neltoutgift

11877000 5715000

+  723000 +  311000

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget bör fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2% för första, andra resp, tredje budgetåret.


62


 


Verksamheten bör budgetåret 1988/89 bedrivas med ett driftbidrag av     Prop. 1987/88:100
6026000 kr.                                                                                        Bil. 11

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsanslag av 6026000 kr.

F 9. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


1000 1000


Under anslaget tas upp ett formellt belopp av. 1000 kr. Ull uppdragsverk­samhet vid statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova ma­skiner, fordon och redskap inom jordbmket, skogsbruket, trädgårdsnä­ringen och vården av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprov­ningarna skall vidare enligt särskilda föreskrifter utföra obligatorisk kon­troll som avses i lagen (1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m. m. Maskinprovningarna utför också uppdragsprovning på be­gäran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också att till-handagå allmänheten och berörda myndigheter med råd och upplysningar inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarnas organisaUon m. m, framgår av förordningen (1983:816) med instrukUon för statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar

Huvudförslaget innebär en resursminskning med 107000 kr.


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

Personal

72

-

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Myndighetsuppgifter, prov­ningsverksamhet, m. m, Riksprovplatsverksamhet

8901000 12900000

+  917000 +  500000

 

21801000

+ 1417000

Intäkter

1

 

Uppdragsverksamhet, m, m. Driftbidrag

Intäkter från riksprovplats-verksamheten

3 564000 5 337000

12 900000

+  536000 +   381000

+  500000

 

21801000

+ 1417000


63


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Verksamheten vid statens maskinprovningar bör för budgetåret 1988/89 beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag som motsvarar en real minskning med 2%, Driftbidraget bör räknas upp med 381000 kr.

Fr.o.m. den Ijuli 1988 upphör tjänstebrevsrätten för statens maskin­provningar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000kr,

F 10. Bidrag dll statens maskinprovningar

Reservation

1986/87 Utgift

5 207000

1987/88 Anslag

5 337000

1988/89 Förslag

5718000

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa kostnader för myndig­hetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.

Statens maskinprovningar

Anslaget bör föras upp med 5 230000kr. exkl. pris- och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 9 beräknar jag anslaget till 5 718000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU statens maskinprovningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5718000 kr,

Fil. Statens växtsortnämnd

1986/87 Utgift              207622

1987/88 Anslag            299000

1988/89 Förslag            339000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrällslagen (1971:392) och utsädeslagen (1976:298), Nämnden fullgör de skyldigheter som åligger tillsynsmyndighet enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter,

Växtsortnämndens organisation m, m. framgår av förordningen
(1971:395) med instruktion för statens växtsortnämnd,                                                      64


 


Statens växtsortnämnd

Anslaget bör inte beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag. Anslaget bör för budgetåret 1988/89 föras upp med 312000kr, exkl, pris- och löne­omräkning.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

2

-

Anslag

 

.

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

649000

(432000)

31000

+ 35000

(+23000)

+ 9000

 

680000

+44000

Inkomster

 

 

Avgifter

381000

+ 4000

Nettoutgift

299000

+40000

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat anslaget med utgångspunkt i ett huvudförslag motsvaran­de en real minskning av utgifterna med 2%. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 339 000 kr.

F 12. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso-och sjukvård: Uppdragsverksamhet

1986/87 Nettoinkomst   2578516
1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000


Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr, till uppdragsverk­samhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet.

Det åligger lantbruksnämnd att under lantbruksstyrelsen ansvara för distriklsvelerinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriktsveteri­närernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regio­nala planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdju­ren samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte ankommer på länsstyrelsen. Inom varje nämnd skall finnas en veteri­när enhet. Chef för den veterinära enheten är en länsveterinär, som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna egenskap fullgör uppgifter enligt länsstyrelseinstruktionen (1971:460),


65


5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen får uppgå till högst 390,

Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom animaheprodukUonen och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveteri­när skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveteri­närorganisationen skall i samarbete med främst den organiserade hälso­kontrollverksamheten medverka i förebyggande åtgärder,

1 veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs atl vid varje förrätt­ning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsav­gift, vars storlek bestäms av regeringen.


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


Lantbruksstyrelsen

Verksamheten har under budgetåret 1986/87 givit ett underskott på ca Imilj. kr.

Olika åtgärder har under de senaste åren satts in för att påverka kostna­derna. Bland annat styrs de ordinarie veterinärernas ledigheter hårdare vilket minskar kostnaderna för veterinärvikarier. Löner och ersättningar budgeteras och följs upp länsvis.

Med oförändrade intäkter kommer verksamheten budgetåret 1988/89 ge ett underskott på ca 2milj, kr, före löneomräkning. Lantbruksstyrelsen fömtsätter att finansieringen löses via statsmedel eller på annat sätt.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

390

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Distriktsveterinärorga-

 

 

nisationen m, m.

81623000

+ 5903000

Anskaffning av viss la-

 

 

boratorieulrustning

70000

-    50000

Främjande av före-

 

 

byggande åtgärder

5000000

-

Inrättande av flervete-

 

 

rinärstationer

500000

-

 

87193000

+5853000

Inläkler

 

 

Bidrag till djurens

 

 

hälso- och sjukvård

6193000

_

Djursjukvårdsavgifter

20000000

-1500000

Kollektiva medel från

 

 

jordbruksnäringen

44000000

+ 3 676000

Införselavgifter utanför

 

 

fördelningsplanen

17000000

+ 3 677000

 

87193000

+5853000


Föredragandens överväganden

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret 1988/89 till 93046000 kr. Jag har därvid beräknat 90000 kr, för vissa


66


 


uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila     Prop. 1987/88:100 delar. I enlighet med förslaget i rapporten (Ds Jo 1987:4) Djurens hälso-     Bil. 11 och sjukvård har jag beräknat att av merkostnaden 5 853 000 kr. samt för ersättning för minskade djursjukvårdsavgifter av 1500000 kr, för nästa budgetår svarar jordbruksnäringen för 3676000 kr.  Äterstoden  eller 3677000 kr. faller på staten och bör täckas av införselavgifter utanför fördelningsplanen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Upp­dragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 13. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

Reservation               4810641

1986/87 Utgift

45 293 809

1987/88 Anslag

6193000

1988/89 Förslag

6193000

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisa­tionen, anskaffning av viss laboratorieutrustning, främjande av förebyg­gande åtgärder samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen under punkten F 12 beräknar jag bidraget till 6 193000 kr,

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till  Bidrag  till djurens  hälso-  och  sjukvård för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6 193 000 kr.

F 14. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

 

Utgift

1 905 340

Anslag

1950000

Förslag

2000000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnader för veterinär­vård för avlägset boende djurägare. Lantbmksnämnden disponerar medlen i enlighet med vad som framgår av veterinärtaxeförordningen (1975:539).

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget uppräknas med 50000 kr.                                      67


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Anslaget bör för budgetåret 1988/89 räknas upp med 50000 kr.,      '              Bil. 11

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 2000000 kr.

F 15. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

Utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök här avgett betän­kandet (Ds Jo 1986:3) Etisk prövning av djurförsök. Betänkandet som har remissbehandlats bereds inom jordbruksdepartementet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag tid djur­skyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 beräkna ett reser­vaUonsanslag av 2 736 000 kr.

68


 


G. Utbildning och forskning                                           Prop. 1987/88:100

Bil. 11 G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1986/87 Utgift          408 172171               Reservation               6744478

1987/88 Anslag       437500000

1988/89 Förslag .     482817000

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbmksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 51 instituUoner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett antal jordbmksegendomar och fältstationer.

Sveriges lantbruksuniversitet

1, Huvudförslaget (-8751 000 kr.) medför att satsningar på nya viktiga områden försvåras eller helt omöjliggörs, I huvudsak måste alla besparing­ar göras inom forsknings- och försöksområdet.

2,     1 syfte att bl. a. säkerställa en långsiktig uppbyggnad av forskningen behövs en förstärkning av basresurserna för forskning (+6000000 kr.),

3,     För att säkerställa en god rekrytering till forskamtbildning bör en utbyggnad ske av antalet doktorandtjänster. Även tjänster som forskaras­sistent bör byggas ut kraftigt. (+4000000 kr.)

4,     Den satsning på grundläggande biologisk forskning som skett under de senaste Uo åren måste fortsätta. Det innebär bl.a. en fortsatt bioteknisk kompetensuppbyggnad. (+5 000 000 kr,)

5,    Ökade resurser behövs för forskning inom trädgårdsområdet
(+1000000 kr,), försurningsforskning (+1000000 kr,) samt till vatten­
bruksforskning (+1 OOOOOO kr.). Vidare behövs medel för fördjupade kon­
sekvensbedömningar om ny teknik (+500 000 kr.). Biblioteksresursema
behöver förslärkas i takt med ökade forskningsanslag (+500 000 kr,),

6,        Med tanke på bioenergins långsiktiga betydelse och det behov av uthållig, stabil forskning som kan förutses bör ytterligare medel föras över från statens energiverk till SLU (+4000000 kr,).

7,        Den från Stockholms universitet överförda enheten för radiologisk onkologi har getts permanent status vid SLU. Till följd härav bör de basresurser som hör till verksamheten permanent tillföras SLU (+1500000 kr.).

8,        En personlig professur i husdjurshygien bör få återbesättas som ordinarie professur. En extra professur i skoglig marklära bör omvandlas till en ordinarie professur. Likaså bör en extra professur i systemekologi omvandlas till en ordinarie professur,

9,        Ökade resurser behövs för att bibehålla utbildningens kvalitet. Pro­blemen är särskilt påtagliga inom den veterinärmedicinska fakulteten. Även inom andra områden behövs resursförstärkning, framför allt inom

data- och bioteknik. Inom ramen för ett ökat anslag Ull grundutbildningen                           69


 


bör medel avsättas även för agrarhistoria och pedagogiskt utvecklingsarbe­te (+3000000 kr.).

10. Från SIDA bör 500 000 kr. överföras till SLU för u-landsutbildning.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid Sveriges lantbmksuni­versilet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 1 och 2 % för första, andra resp, tredje budgetåret. Liksom Udigare bör forskning inte omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär.

Riksdagen beslutade år 1987 med anledning av regeringens proposition om forskning att anvisa medel för uppbyggande av ett genetiskt centmm i Ultuna (prop. 1986/87:80 bil, 7, JoU 19, rskr, 291), 1 syfte aU ytterligare förstärka uppbyggnaden av den biotekniska kompetensen vid detta cent­rum föreslår jag att ytterligare 2 milj. kr. anvisas. Medlen bör kunna användas bl. a. till forskning med syfte att ta fram växter som är mindre kemikalieberoende, dvs. växter som är resistenta mot olika sjukdomar och angrepp eller som bättre tillgodogör sig markens näringsförråd.

Vidare har jag beräknat 600 000 kr. för en personlig extra tjänst som professor i etologi för Per Jensen.

För finansiering av den till SLU från Stockholms universitet överförda verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi föreslår jag att anslaget räknas upp med 1,5milj. kr.

Forskarutbildningen vid SLU bör stimuleras. Antalet doktorandtjänster bör relativt sett vara ungefär lika stort som vid andra högskolor. I min beräkning av anslaget har jag räknat ytterligare 4 milj. kr. för detta ända­mål.

Regeringen har med stöd av bemyndigande föreskrivit ändrat ämnesin­nehåll på tjänster som professor enligt följande (jfr prop, 1966:1 bil. 10 s.36I,SU42, rskr. 125).


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


Tidigare ämnesinnehåll


Andråt ämnesinnehåll


 


marklära, särskilt markkemi

jordbearbetning lantbrukels företagsekonomi


marklära, särskilt markkemi och jord­månslära markfysik

lantbrukets   företagsekonomi,   särskilt produktionsekonomi


 


För att ge utrymme åt de forskningsområden som har prioriterats i SLU:s handlingsprogram för budgetåren 1987/88-1991/92 bör SLU fort­sätta med omprövning och omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. En omfördelning inom en ram av ca 2% av de samlade forskningsresurserna bör ske under budgtåret 1988/89, SLU bör i nästa anslagsframställning redovisa effekten m. m, av genomförda omfördelning­ar. Genom omfördelning bör utrymme kunna skapas även för den under­visning i agrarhistoria m, m, som SLU har angett som angelägen.

1 min anmälan till prop. 1987/88:64 bil 3 har jag föreslagit att antalet platser vid skogsteknikerlinjen vid SLU utökas Ull 135. Det av riksdagen tidigare sammanlagt godkända antalet utbildningsplatser bör därför utökas


70


 


med 15. Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning vid jord-     Prop. 1987/88:100
bruks-och skogsbrukssektorn bör gälla för nästa budgetår.
                                            Bil. 11

Utbildningslinje/poäng                                           Antal utbildningsplatser

Lantbruksvelenskapliga fakulteten

Agronomlinjen, 220 poäng                                    130
Hortonomlinjen, 220 poäng                                  25

Landskapsarkitektlinjen, 220 poäng                        30 ,

Lantmästarlinjen, 40 poäng                                   140
Trädgårdsteknikerlinjen, 40 poäng                        44

Skogsvetenskapliga fakulteten

Jägmästarlinjen, 200 poäng                                       60

Skogsmästariinjen, 60 poäng                                    45

Skogsteknikerlinjen, 80 poäng                                135

Veterinärmedicinska fakulteten

Veterinärlinjen, 220 poäng                                       65

Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng                                20

Summa                                                                     694

Sammanlagt bör anslaget till SLU räknas upp med 45 317000 kr, Ull 482817000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,   godkänna vad jag har anfört om det sammanlagda antalet ut­
bildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet,

2.   till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anvisa
ett reservationsanslag av 482817000 kr,

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1986/87 Utgift              197269202

1987/88 Anslag            204784 000

1988/89 Förslag        236967000

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ersättningar Ull domänverkets fond för upplåten mark. Vidare redovisas här de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m, m.

1987/88             Beräknad ändring 1988/89                        i

Föredraganden

Lokalhyror                                         201940000      +32183000

Ersättning till domänverkets fond          2844000                     -

204784000      +32183000

Fr. o. m, nästa budgetår anvisas som chefen för finansdepartementet tidi­
gare denna dag har redovisat medel till statens byggnadsarbeten på ett
samlat anslag under sjunde huvudtiteln,
                                                                                                       71


 


Huvuddelen av SLU:s lokalinnehav förvaltas av byggnadsstyrelsen.     Prop. 1987/88:100 Lokalbeståndet uppgår till ca 367000m, SLU disponerar under budget-     Bil. 11 året 1987/88 drygt 204 milj, kr, för lokalkostnader, vilket motsvarar 31 % av anslagen till förvaltningskostnader och lokaler för SLU,

Under föregående år har om- och tillbyggnad ägt rum för radiologisk onkologi vid SLU till en kostnad av 4,7 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen hemställer om 16,4 milj. kr. för byggnadsarbeten vid SLU m. m. för budgetåret 1988/89. Några nya investeringsprojekt har inte föreslagils.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 32 183 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 236967000 kr,

G 3.   Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1986/87 Utgift           38450673              ReservaUon             10971093

1987/88 Anslag         25 300000

1988/89 Förslag         15400000

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsk­nings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksam­hetsområde.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer alt I milj, kr. anvisas för verkets inrednings­verksamhet budgetåret 1988/89. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) föreslår att den för dess verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1988/89 beräknas till 34 milj. kr. samt föreslår att nya kostnadsramar avseende bl.a. appliceringstekniskt centrum samt telefonväxlar vid SLU förs upp i utruslningsplanen.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att fördelningsramarna för nyinredningsbehov och komplette­ringar samt ersättningsanskaffningar m. m,, som disponeras av byggnads­styrelsen och UUH, förs upp i inrednings- resp. utrustningsplanen med höjningar motsvarande prisomräkning. Detta innebär sammanlagda ramar för inredning av ca 35,2 milj, kr, och för utrustning av ca 100,5 milj, kr.

Jag beräknar anslagsbehovet till 15400000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning                           72


 


och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.     Prop. 1987/88:100
inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående.            Bil. 11

2, Ull Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks­universitet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsan­slag av 15400000kr.

G 4. Skogs-och jordbrukets forskningsråd

1986/87 Utgift           82927334              Reservation              26397236

1987/88 Anslag        112880000

1988/89 Förslag        119727000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forsk­ning som gagnar skogsbmket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1.   SJFR föreslår att rådet tillförs nya årliga resurser för satsningar på
bioteknik. Rådet föreslår att 15 milj. kr, anvisas för detta ändamål nästa
budgetår,

2,  SJFR har i samarbete med fiskeristyrelsen redovisat ett förslag Ull ett
forskningsprogram rörande fiskforskning. Rådet föreslår att 10,2 milj, kr,
anvisas för nästa budgetår för detta ändamål.

Föredragandens överväganden

SJFR skall enligt 1987 års forskningsproposifion kompenseras för löne-och prisökningar fr. o. m. budgetåret 1988/89 enligt samma principer som gäller för anslagen till högskolan. För avtalsenliga löneökningar, som inte är kända i sådan tid att de kan beaktas i detta sammanhang, utgår kompen­sation från det s.k, täckningsanslaget. Den kompensation som nu beräk­nas för högskoleanslagen avser bl. a, löneökningar som har inträffat under åren 1986 och 1987, Omräkningen av SJFR: s anslag kommer därför inte att helt överensstämma med omräkningen av anslaget Ull SLU,

För att stimulera den biotekniska kompetensuppbyggnaden bör SJFR tillföras ytterligare medel. Sådana nationella insatser är också en förutsätt­ning för att det nordiska samarbetet på det biotekniska området skall kunna utvecklas. Jag föreslår därför att anslaget räknas upp med 3 milj. kr. för nästa budgetår. 1 övrigt bör anslaget räknas upp med 3 847000 kr. Sammanlagt föreslår jag således en uppräkning med 6847000 kr.

SJFR och fiskeristyrelsen har i uppdrag att utarbeta ett samlat, övergri­
pande program för forskning och utvecklingsverksamhet på fiskets områ­
de. De av SJFR och fiskerislyrelsen nu redovisade förslagen på fiskeforsk­
ningens område är begränsade i huvudsak Ull det biologiska området.
Ytterligare arbete återstår innan det program som regeringens uppdrag
omfattar är klart. Det gäller bl, a, en kartläggning av de insatser som görs
inom olika universitet och högskolor samt vilka övriga resurser som i dag                            73


 


står till förfogande för FoU inom området. Vidare återstår att behandla     Prop. 1987/88:100 teknisk FoU, FoU på vissa andra områden med anknytning Ull fisket samt     Bil. 11 möjligheterna till s.k, kollektivt finaniserad forskning. SJFR och fiskeri­styrelsen fortsätter programarbetet. Innan detta är avslutat kan ställning inte tas till behovet av eventuellt nya insatser på fiskeforskningens områ­de.

SJFR har i likhet med andra gmndforskningsråd till uppgift att utifrån vetenskapliga kriterier anvisa medel till forskningsprojekt av betydelse för den vetenskapliga utvecklingen. Den forskning rådet finansierar utförs vanligen inom högskolans forskningsorganisation. När ett forskningsområ­de, där SJFR finansierar projekt eller forskartjänster, bedöms ha sådant vetenskapligt värde och sådan varaktighet att det bör ingå i den fasta forskningsorganisationen, förs efter förslag från SJFR och högskolemyn­dighet medel för ändamålet över från rådet Ull berörd högskola. SJFR liksom andra forskningsråd spelar således en viktig roll för den vetenskap­liga utvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Skogs-  och jordbrukets forskningsråd för  budgetåret 1988/89 anvisa eU reservationsanslag av 119727000 kr.

G 5. Stöd till kollektiv forskning

1986/87 Utgift           21000000              Reservation                      ,  -

1987/88 Anslag         24400000

1988/89 Förslag         25500000

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollekliv jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m, m. Vidare anvisas medel till stöd för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruksområdet.

Kollektiva program (1000-tal kr,;

 

 

1987/88

1988/89

Jordbruksteknik

Skogsteknik

Skogsträdsförädling, skogsgödsling, m, rn.

Jordbruksforskning

2900

12700

6800

2000

3 000 13 300 7200 2000

Summa program

24400

25500

Statens stöd till koUektiv jordbruks teknisk forskning regleras i ett mellan
staten och Stiftelsen jordbmksleknisk forskning träffat avtal om gemen­
sam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord-                              74


 


bmkstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1987-den 30 juni Prop. 1987/88:100 1990, Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten Bil. 11 genom att under avtalsperioden bidra med sammanlagt 9milj. kr., varav 3 milj. kr. under budgetåret 1988/89, Stiftelsen åtar sig att under avtalsperi­oden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 6milj, kr. i form av direkt bidrag. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.

Statens stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansi­ering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska om­rådet. Avtalet avser tiden den 1 juli 1987-den 30 juni 1990, Enligt avtalet åtar sig staten att rnedverka i finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 40milj. kr., varav 13,3 milj. kr. under budgetåret 1988/89. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden till­skjuta sammanlagt lägst 40milj. kr., varav minst 38milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

Statens stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsför­bättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utveck­lingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m, m. Av­talet avser tiden den 1 juli 1987-den 30 juni 1990. Enligt avtalet åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom att under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 21,5milj, kr., varav 7,2milj. kr, un­der budgetåret 1988/89. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskju­ta sammanlagt lägst 21,5milj, kr., varav minst 20,5milj. kr, som direkt, kontant bidrag.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 25,5 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd tUl kollektiv forskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25 500 000 kr.

G 6. Bidrag till växtförädling

1986/87 Utgift           23 119637               Reservation                 471313

1987/88 Anslag         23000000

1988/89 Förslag         23000000

Statens stöd till växtförädlingen regleras i ett avtal mellan staten och
jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den 1 januari 1980-den
31 december 1989. Ett delavlal har träffats för tiden den Ijuli 1987-den
31 december 1989. Avtalet innebär att statens bidrag Ull växtförädlingen
under avtalsperioden uppgår till 57,5milj. kr., varav 23milj. kr. under
budgetåret 1988/89, Föreningsrörelsens bidrag under avtalsperioden upp­
går till 27,5 milj, kr,, varav 11 milj. kr. under budgetåret 1988/89,                                           75


 


Före utgången av år 1988 skall förhandlingar tas upp mellan staten och     Prop. 1987/88:100 jordbrukets föreningsrörelse om eventuellt behov av fortsatt särskilt slöd     Bil. 11 till växtförädlingsverksamhet för tiden efter den 31 december 1989. Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 23 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU växtförädling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.

G 7. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

 

1986/87 Utgift

620000

1987/88 Anslag

640000

1988/89 Förslag

659000

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbmk samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget bestrids kostnader för aka­demiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m, m. samt vissa kostnader för uUändskt forskarutbyte och ut­ländska forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

Linder det gångna året har en fortsatt utökning av verksamheten skett genom bl, a, tillsättning av arbetsgrupper, utskott och kommittéer, som har till uppgift att analysera utveckhngen inom olika problemområden och ge förslag på åtgärder till förbättring. För budgetåret 1988/89 hemställs om ett anslag av 680000 kr, avseende bidrag till lönekostnader.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget räknas upp med 19000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 659000kr,

76


 


H. Ungdomsfrågor                                                                             Prop. 1987/88: lOO

Bil. 11

Under detta avsnitt lämnas en samlad redovisning för ungdomsfrågor som

behandlas inom såväl jordbruksdepartementet som övriga departement.

Inledning

Det är dagens unga som skall bygga morgondagens samhälle. Vi har .
gemensamt ett ansvar för att ge alla barn och ungdomar en trygg uppväxt­
miljö där var och en får goda möjligheter att växa och mogna och där                  ■■■    
jämlika villkor råder när det gäller att kunna välja väg i livet.

De möjligheter som står öppna för dagens ungdomar är på många sätt bättre än för någon tidigare generation. Förbättrade materiella villkor, bättre tillgång till kunskap och information samt nya kultur- och levnads­mönster har vidgat friheten och ökat valmöjligheterna, SamUdigt finns mörka drag i samhällsutvecklingen. Det gäller sådant som globala hot mot freden och miljön, den inlernationella fattigdomen, svälten i världen och AlDS-hotet, Frågor som intensivt engagerar många unga. Men det handlar också om de svårigheter som möter många unga på arbets- och bostads­marknaden, inom utbildningen och under fritiden. Svårigheter som kan leda till social ulslagning och skapa klyftor mellan generationerna och konflikter mellan samhällsgrupper. Arbetslöshet och bostadsbrist har drabbat ungdomar hårdare än andra. Många ungdomar har sämre ekono­miska villkor och har svårare än andra att göra sina röster hörda inom samhällets olika områden.

Också inom ungdomsgruppen är fömtsättningarna olika. På vägen mot att bli vuxen hyser varje ung människa en stark längtan efter att själv få frihet att forma och bestämma innehållet i sitt liv. Men möjligheterna är inte lika för alla. Denna ojämlikhet begränsar friheten att kunna välja efter egen önskan både som ung och senare i livet.

De senaste årens ekonomiska politik, kombinerad med insatser inom bl. a. arbetsmarknads- och regionalpolitiken, har gjort att Sverige återhäm­tat sig ur den Udigare krisen. Detta har varit av stor betydelse också för de unga. Många ungdomars situation är dock sådan att särskilda insatser är nödvändiga. Under det senaste året har regeringen därför genomfört eller föreslagit en rad åtgärder särskilt inriktade på att stärka de ungas situation, Ytteriigare insatser är nu aktuella. Jag vill i detla sammanhang särskilt understryka betydelsen av den försöksvisa reformeringen av gymnasiesko­lan, de förbättrade värnpliktsförmånerna, reserabatterna och de kraftiga höjningarna av stödet till ungdoms- och idrottsorganisationerna.

Samhällets insatser bör inriktas på att ge alla unga goda förutsättningar att själva kunna ta ansvar för sina liv och förverkliga sina drömmar. PoliUska åtgärder kan inte ersätta det egna ansvarstagandel men kan bidra Ull att det förverkligas. Målet bör vara att undanröja de hinder som begrän­sar unga människors valmöjligheter. Det är av största vikt att politiken präglas av en helhetssyn på den unga människans situaUon. Endast då kan alla ungdomar få en god start i livet.

I regeringsdeklarationen inför årets riksmöte anmälde statsministern ätt                           77


 


riksdagen under året skulle föreläggas en samlad redovisning av ungdoms-     Prop. 1987/88:100
frågorna.                                                                                          Bil. 11

Jag lämnar i det följande en sådan redovisning. En kort samlad redovis­ning ges av ungdomars situation i dag och av aktuella ålgärder inom olika områden som är sårskilt inriktade på ungdomar. Redovisningen innehåller både åtgärder som vidtagits under det senaste året och förslag Ull åtgärder som läggs fram i budgetpropositionen eller som kommer att föreläggas riksdagen senare under våren.

Som komplement Ull den samlade redovisning jag här lämnar bör för de viktigaste ungdomsfrågorna också lämnas särskilda redogörelser departe-menlsvis. En sammanställning av dessa redogörelser bör fogas till proto­kollet i delta ärende som underbilaga 11.1.

Allmänna utgångspunkter

För de flesta ungdomar är steget in i vuxenvärlden ett avgörande skede i livet. Det är också en tid fylld av stora spänningar. Drömmar och förhopp­ningar blandas med osäkerhet och oro för vad man kommer atl kunna göra av sitt liv.

Varje ung människa behöver förebilder för att finna sin identitet som vuxen. Dessa förebilder fann gårdtigens ungdomar ofta i den vuxenvärld som stod dem nära, föräldrar samt äldre släktingar, grannar och arbets­kamrater. Kontakterna över generaUonsgränserna var omfattande och spelade en viktig roll i de ungas liv,

1 takt med del moderna samhällets utveckling har bl. a. kontakterna över generationsgränserna minskat. Tidigare kände de flesta barn väl till sina föräldrars arbeten och ofta kunde barnen med egna ögon se föräldrarna eller andra vuxna i deras yrkesutövning. I dag är vuxnas arbete relativt avlägset och anonymt för många barn och ungdomar. Till den förändrade bilden har bl.a. bidragit den omfattande inflyttningen från glesbygden till tätorterna och den isolering och anonymitet som i många fall följt därav. Också avståndet mellan bostad och arbete, vilket för många är stort, medverkar till anonymiteten.

Tidigare var unga människors möjligheter att själva välja sin väg i livet begränsade av såväl materiella som sociala och kulturella faktorer. Yr­kesvalet var för många självklart och de unga följde ofta i föräldrarnas fotspår. Den egna vuxenidentiteten formades därmed tidigt. För många gav detta en känsla av säkerhet och trygghet, medan det för andra mera kunde framstå som begränsande för deras möjligheter atl själva forma villkoren för sina liv,

1 dag har den längre ungdomstiden och de utökade valmöjligheterna
medfört att ungdomar fåll både längre tid och större frihet att söka sig
fram. De reella alternativen är fler och det allmänna samhällsklimatet
sådant att friheten vidgats. De unga har därmed på många sätt fått lättare
all frigöra sig från sina föräldrar. Medan föräldrar och familjen tidigare var
normbildande för flertalet unga spelar i dag föreningslivet, kamrater, mu­
sik och påverkan från olika media en allt vikUgare roll för hur ungdomar
ser på olika frågor,                                                                                                    78


 


1 takt med den ökade välfärden och olika förändringar i samhället har Prop. 1987/88:100 också unga människors värderingar förändrats. Ungdomars inställning lill Bil. 11 bl.a, utbildning och arbete är i dag annorlunda än tidigare generationers. Utbildning framstår både som en nödvändighet och en självklarhet för de flesta ungdomar. Även rätten till ett meningsfullt arbete tas av många för given. De unga förväntar sig också ofta mycket av sitt arbete. Vid sidan om en trygg försörjning skall del bidra till personlig utveckling. Dagens unga har på ett helt annat sätt än tidigare generationer fostrats till att kunna vara med och påverka och kritisera, vilkel självfallet bidrar till synen bl.a.arbetslivets villkor.

Varje tid har sin egen debatt om hur ungdomen är, under vilka villkor den lever och vilkel förhållande den har till samhället och till den äldre generationen. En tillbakablick visar att mycket i denna debatt och i den bakomliggande verkligheten är oföränderligt och allmängiltigt. De skillna­der som förekommer sammanhänger i regel med allmänna drag i samhälls­utvecklingen och ofta med internationella skeenden. Ungdomar är ofta snabba att anamma och sprida åsikter och beteenden som vuxit fram i andra länder.

Vad som ibland kallas ungdomskulturer är därför till stor del en parallell utveckling i olika länder. De förändringar som sker synes till stor del innebära att varje generation av ungdomar söker en egen kultur att identifi­era sig med som är annorlunda än närmast föregående generations. Detta märks tydligt bl.a, när det gäller musiken där förändringarna ofta är snabba.

Också debatten om ungdomsproblem och om orsaken till dem bör ses mol den bakgrund jag nu berört. Det är viktigt att "problemen" ges rätta proportioner och att diskussionen om orsaker och motåtgärder inte förenk­las.

Detta hindrar självfallet inte att de problem som ändock finns både måste diskuteras och angripas på olika sätt. Missbruk och våld är nästan alltid symptom pä all del också finns andra problem. Det räcker därför inte all enbart angripa de direkt synliga problemen genom en direkt motreak-Uon, Det är i första hand nödvändigt att söka efter och atl ta itu med de bakomliggande orsakerna. I bilden ingår dä nästan alltid dålig vuxenkon­takt, dålig utbildning, arbetslöshet, brist på bostad, dålig ekonomi. Föräld­rar, andra vuxna och samhället i dess helhet har ett gemensamt ansvar att hjälpa den grupp ungdomar som är hårdast drabbad.

De flesta ungdomar har i dag i större utsträckning än tidigare möjligheten och friheten att utveckla sig själva och forma förutsättningarna för sin framtid. Unga människor har stort behov av alt få ge uttryck för sina åsikter och ägna sig åt egen aktivitet och eget skapande. Men med växande krav på inflytande följer också nödvändigheten av ansvarstagande. Detta i sin lur förutsätter reella möjligheter atl få ta ansvar.

Ungdomar har många uppfattningar och krav inför framtiden. De enga­
gerar sig i de stora framtidsfrågorna. Genom engagemang i exempelvis
fredsrörelsen, miljörörelsen, kampanjen "Rör inte min kompis" eller soli-
daritelsarbetet för tredje världen visar stora grupper av ungdomar att de
gemensamma framlidsfrågorna är särskilt angelägna för dem. Samtidigt är                            79


 


naturiigtvis den egna framtiden det som i första hand engagerar varje ung .  Prop. 1987/88:100 människa. Att kunna skaffa sig utbildning, arbete, bostad och en god     Bil. 11 ekonomi, atl kunna bilda familj, få vänner och utveckla fritidsintressen är av grundläggande betydelse för alla,

Somjag redan framhållit är det egna iniliaUvet, det egna ansvarstagandet grundvalen för varje ung människas utveckling. Politiska åtgärder eller insatser från samhällets sida kan inte ersätta detta egna ansvarstagande men kan bidra till att det förverkligas. Den enskilda individen måste själv genomföra frigörelseprocessen och ta stegel in i vuxenvärlden. Genom samhällsinsatser kan hinder undanröjas och förutsättningar skapas för en god start i livet.

Det är angeläget att samhällets insatser kan ske utifrån en helhetssyn på ungdomars situation. Detta förutsätter kunskaper om ungdomars villkor och om effekterna av olika åtgärder från samhällets sida. Jag redovisar i det följande kortfattat vissa uppgifter om ungdomsgruppens situation i dag i olika avseenden. Jag vill i detta sammanhang framhålla att den bild vi i dag har av ungdomar och ungdomars villkor i många avseenden är ofull­ständig och motsägelsefull. Vi behöver därför öka våra kunskaper när det gäller olika ungdomsfrågor, 1 olika sammanhang har framhållits behovet av ökade insatser för ungdomsforskningen, 1 en på uppdrag av barn- och ungdomsdelegationen under hösten 1987 utarbetad rapport pekas bl. a, på svårigheterna alt få en samlad överblick över aktuell ungdomsforskning i Sverige, Vidare redovisas den osäkerhet som flnns om hur forskningsre­sultaten används och det glapp som anses existera mellan forskning och praktisk verksamhet. Enligt min uppfattning är det angeläget att ungdoms­forskningen nu ägnas en större uppmärksamhet i vårt land. En särskild studie av forskningsfrågorna kommer att genomföras av barn- och ung­domsdelegationen.

Det är vidare av betydelse att frågan om hur forskningsresultaten utnytt­jas tas upp Ull fortsatt diskussion. Jag vill i detta sammanhang också framhålla betydelsen av att frågor orn statistik samt sammanställningar och specialstudier när del gäller olika ungdomsfrågor beaktas. Statens ung­domsråd ger i sin utmärkta skriftserie en årlig redovisning av statistik på ungdomsområdet. Enligt min mening bör det nuvarande arbetet vidgas. Det finns behov av en årlig omfattande rapport om ungdomars situation. Statens ungdomsråd bör ges i uppdrag att framarbeta en sådan rapport.

Jag lämnar i det följande en redovisning för de ålgärder regeringen sätter in för att skapa bättre möjligheter och villkor för ungdomar inom olika områden.

Denna redovisning är ett led i arbetet med den samordning av ungdoms­frågorna, som det ankommer på mig alt svara för.

Olika generella poliUska åtgärder spelar en stor roll också för ungdomar. Åtgärderna kan dock i många fall behöva anpassas, förstärkas och komp­letteras för att tillgodose ungdomens särskilda behov. Ofta krävs också direkt riktade åtgärder för att lösa särskilda problem.

Frågorna handläggs ofta i olika departement. Ibland berör samma fråga
flera ansvarsområden. Åtgärder kan behöva initieras inom flera områden
för att ett problem skall lösas. Om det skall vara möjligt att anlägga en                                 80


 


helhetssyn på ungdomsfrågorna - forma en ungdomspolitik - krävs där-     Prop. 1987/88:100 för en samordning. Inom regeringskansliet har under år 1987 bildats en     Bil. 11 särskild kontaktgrupp med företrädare för de departement där viktiga ungdomsfrågor behandlas. Genom detta samordningsarbete kan ungdoms­aspekter successivt tillföras olika frågor redan på ett tidigt stadium av beredningen.

Den gemensamma utgångspunkten för de olika insatser som redovisas i det följande är att de skall underiätta för alla ungdomar dels att få tillgång Ull samhällsutbudet i form av utbildning, arbete, bostad och fritid, dels att få möjligheter att delta i och påverka utvecklingen inom olika samhällsom­råden. Redovisningen behandlar följande frågor.

-     Ungdomars möjlighet till en god utbildning.

-     Ungdomars möjlighet att få tillgång till ett meningsfullt arbete,

-     Ungdomars möjlighet att få tillgång till en egen bostad,

-     Ungdomars möjlighet till en meningsfull friUd.

-     Ungdomars möjlighet att själva delta i och påverka utvecklingen inom en rad olika samhällsområden,

-     Ungdomars möjlighet till ekonomisk trygghet.

-     Ungdomars möjlighet att få social trygghet och samhällsstöd om de drabbas av svårigheter.

Ungdomars situation i dag

Inledning

Inledningsvis kan konstateras att det i dag saknas en heltäckande kun­skapsbild över ungdomarnas situation. Det finns inget samlat statisUskt underlag utan de uppgifter som redovisas i det följande är hämtade från olika rapporter och undersökningar. Jag kommer att ta initiativ till att det utarbetas en bättre och mera samlad statisUk. Det finns ett stort behov av fortlöpande redovisningar över situationen för ungdomen på olika områ­den.

Av tillgängligt statistiskt underlag framgår att flertalet ungdomar jämfört med tidigare generationer har en god ekonomisk standard och helt andra valmöjligheter. Men det finns också oroande tendenser. En gmpp ungdo­mar riskerar att hamna i en mera permanent utsatt situation vilket bl, a, belysts av aktuella undersökningar av socialbidragsulvecklingen. 1 flera länder i Västeuropa är denna utveckling mycket tydlig med bl.a, höga arbetslöshetstal bland ungdomar,

I det följande lämnas en kortfattad beskrivning av ungdomars situation och villkor inom några centrala områden.

Med ungdomar avses i det följande åldersgruppen 16-24 år. Skälet till detta är bl. a, att det under dessa är inträffar ett antal viktiga saker i en ung människas liv. Under dessa år avslutas grundutbildningen, de första valen om framtida utbildnings- och yrkesbana görs. Det är också under dessa år som de allra flyttar hemifrån.

Totalt sett utgör den aktuella åldersgruppen år 1986 knappt 13% av
befolkningen eller drygt 1 milj. Dessa ungdomar födda från mitten på                                  81

6   Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100. Bilaga II


1960-talet till i början av 1970-talet är i ett historiskt perspektiv en ovanligt     Prop. 1987/88:100 stor åldersgmpp. Prognoser för den framtida befolkningsutvecklingen vi-     Bil. 11 sar att antalet ungdomar nu kommer att minska ända fram till en bit in på   , 2000-talet.

Ungdomsgmppens geografiska fördelning skiljer sig inte nämnvärt från den övriga befolkningens. De allra flesta ungdomar är födda i det län där de nu bor. En viss överrepresentation av ungdomar finns dock i storstads­länen och på universitetsorterna, särskilt vad gäller 20-24-åringar,

Andelen invandrare eller personer med utländsk härkomst utgör en något större andel av ungdomsgruppen än av befolkningen som helhet. År 1986 var 5,4% av 16-24-åringarna mot 4,7% av genomsnittsbefolkningen utländska medborgare. Hälften av dessa bodde i storstadsregionerna och en tredjedel i Stockholm. Uppskattningsvis är 14% av ungdomarna, dvs. ca 150000, av uUändsk härkomst, varmed avses att minst en av föräldrarna är född utomlands.

Utbildning

Dagens unga generation är den mest välutbildade någonsin. För tio år sedan var ca 30% av ungdomarna studerande mot drygt 40% i dag. Antalet ungdomar som studerar uppgår i dag till ca 400000.

Ökningen av antalet studerande gäller i första hand de yngre ungdomar­na och är i hög grad ett resultat av en över hela landet väl utbyggd gymnasieskola. Under den senaste tioårsperioden har antalet gymnasieele­ver Ökat med mer än 50%. Andelen med avgångsbetyg från de tre- och fyraåriga linjerna är i dag ca 30%, att jämföra med de 5% som tog studentexamen år 1950. Den störsla ökningen åren 1975—1985 har dock skett av antalet studerande på de yrkestekniska linjerna.

År 1987 sökte ca 125000 ungdomar till totalt 127000 gymnasieplatser. Av dessa erbjöds 116000 plats, varav ca 105000 accepterade den erbjudna platsen och påbörjade studierna. Av de ungdomar som inte antogs hade ungefär hälften sökt till endast en linje, vanligtvis vårdlinjen.

Under efterkrigstiden har andelen av en årskull som någon gång börjar studera vid universitet och högskolor ökat från 3—4% till över 20%. Trots att hela ungdomsgruppens utbildningsnivå höjls råder fortfarande en betydande social snedrekrytering till högre studier. De val som eleverna gör till högstadiet och gymnasieskolan får stor betydelse för benägenheten alt studera vid högskola. Utbildningsvalen är vidare starkt könsbundna även om en viss utjämning skett under den senaste 15-årsperioden.

Också regionalt råder betydande skillnader även om en utjämning skett. Medelutbildningsliden i regioner med tillgång till högskola är högre än på andra orter i landet.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att utbildningsnivån i ett längre
perspektiv höjts mycket kraftigt, Detla kommer att öka valmöjligheterna
för dagens unga och bidra till frigörelse längre fram i livet. Den bestående
sociala snedrekryteringen framför allt till högre utbildning är dock fortfa­
rande ett problem,                                                                                                     82


 


Arbete                                                                                              Prop. 1987/88:100

Ungdomarnas inträde i arbetslivet har kommit att ske allt senare framför     "''• '' allt som en följd av längre studietid. År 1976 hade över hälften av 18-åring-arna arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. År 1985 var motsvaiande andel ca en Qärdedel,

De yngre ungdomarna finns inte på arbetsmarknaden i samma utsträck­ning som för tio år sedan. Under 1970-talet fanns närmare 60% av de yngre ungdomarna på arbetsmarknaden. Motsvarande siffra är idag nere i nästan 40%, Den allt längre studietiden är en viktig förklaring. Bland de äldre pojkarna är arbetskraftstalen relativt sett oförändrade, sett över de senaste decennierna, och ligger på ca 80%, Flickorna finns däremot på arbets­marknaden i större utsträckning än tidigare och är nu i nivå med pojkarna.

Studerande ungdomar kombinerar ofta sina studier med ai;bete på kvällar, helger och lov och skaffar sig på så sätt både arbetslivserfarenhet och en bättre ekonomi.

Arbetslösheten bland ungdomar liksom bland den övriga befolkningen har minskat kraftigt jämfört med läget i början av 1980-talet, men arbets­lösheten i ungdomsgruppen är fortfarande högre än hos genomsnittsbefolk­ningen. I november 1987 var arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år 3,4% jämfört med 1,7% för befolkningen som helhet.

Sedan år 1983 har del skett en radikal förbättring för ungdomar mellan 16 och 19 år på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i åldersgruppen har under denna period minskat med nära sju procentenheter och är i november år 1987 nere i 2,6%, Ökningen av gymnasieskolans intagningskapacitet och införandet av ungdomslag är viktiga förklaringar lill detta.

Också arbetslösheten bland 20-24-åringarna har minskat sedan år 1983, Arbetslösheten i denna grupp var 3,7% i november 1987 mot 5,9% i november 1983. 1 november månad 1987 genomgick 14500 ungdomar i denna åldersgrupp arbetsmarknadsutbildning.

De arbetslösa ungdomarna har ofta ingen eller mycket kortvarig arbets­livserfarenhet och har genomgående låg utbildningsnivå. Var tredje arbets­lös har bara grundskoleutbildning och ca 70% har i olika perioder varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utbildningens betydelse för möjligheterna att få arbete har ökat kraftigt. Av arbetsmarknadsverkets platsstaUsUk framgår att andelen nyanmälda lediga platser med krav på utbildning och/eller erfarenhet har ökat från 45% till 65% inom industrin under 1980-talet,

Trots att arbetslösheten bland ungdomar är högre än för genomsnittet av befolkningen har ungdomar mellan 20 och 24 år svarat för en stor andel av sysselsättningsökningen. Mellan åren 1983 och 1986 stod denna grupp för ca en tredjedel av denna ökning, och dess andel av arbetskraften ökade från 10,7% till 11,5%,

Arbetslösheten bland ungdomar liksom bland befolkningen som helhet
visar stora regionala variationer. Vissa grupper av ungdomar är också mer
drabbade av arbetslöshet än andra. Så har t. ex. ungdomar med utländskt
medborgarskap en arbetslöshet som ligger nära 5% över genomsnittet.
Flickor är i dag arbetslösa i ungefär samma utsträckning som pojkar.
Däremot har många av de unga flickorna drabbats av deltidsarbetslöshet.
                        °


 


Situationen för unga kvinnor innebär ofta perioder av arbetslöshet som     Prop. 1987/88:100

varvas med tillfälliga anställningar på hel- eller deltid. Detta förekommer     Bil. 11

till stor del inom den offentliga sektorn saml t. ex. inom handeln. Att dessa

förhållanden kan leda till en utsatt situation för flickorna är ganska givet.

Alltför många flickor har också en gymnasieutbildning inom områden där

efterfrågan på arbetskraft är ganska svag.

De unga ställer höga krav pä arbetslivet, arbetet skall ge möjligheter till självförverkligande och utveckling, krav som dagens arbetsliv inte alltid kan leva upp Ull.

Boende

Majoriteten av ungdomarna i åldern 16-24 år bor kvar i föräldrahemmet. Av alla ungdomar är det i dag ca 60% som bor kvar hemma hos föräldrar­na. Sett i ett längre perspektiv flyttar ungdomar hemifrån allt tidigare. Andelen äldre hemmaboende ungdomar minskade mellan åren 1960 och 1980 från 50 % till 33 %. Enligt en undersökning från år 1984 kan man dock konstatera att denna utveckling bmtits, och att många ungdomar under en längre tid bor kvar hos sina föräldreir.

De unga som har eget hushåll bor till största delen i smålägenheter. 50% av de ensamboende bor i ett mm och kök. Av de sammanboende bor över 90% i bostäder med två mm eller mera.

Det mest påtagliga när det gäller hushållsbildandet generellt sett är att antalet små hushåll fortsatt att öka, 1 dag bor ca 67% av befolkningen i mindre hushåll, att jämföras med 55% år 1970, Hushållsstrukturen i landet har förändrats och också förändrade mönster inom ungdomsgruppen bi­drar till detta. Sett över en längre tid har inte några större förändringar i parbildning noterats, snarare har tidpunkten för parbildning förskjutits nedåt i åldrarna men under den senaste tioårsperioden har andelen sammanboende minskat och ensamboendet ökat bland såväl män som kvinnor i den aktuella åldersgruppen.

Flickorna flyttar hemifrån och etablerar sig tidigare än pojkarna. De är också yngre när de blir föräldrar, 21 % av flickorna i åldern 20-24 år men endast 8% av pojkarna är sammanboende med barn, 4% av flickorna i denna åldersgrupp är ensamstående mödrar. Kvinnornas genomsnittsålder vid första barnets födelse har ökat och är i dag 26,2 år mot 24,4 år 1974.

Bostadsbristen är ett problem som särskilt drabbat de unga. De uppgifter bostadsstyrelsen nyligen redovisat visar att bostadsbristen för ungdomar under de senaste åren blivit allt mer påtaglig. Drygt 180 av landels kommu­ner rapporterar bostadsbrist för ungdomar. I hela riket var i april 1987 ca 138000 ungdomar i åldern 18-24 år bostadssökande. Av dessa saknade 92000 egen bostad. Drygt hälften av ungdomarna söker bostad i storstads­områdena. Efterfrågan riktas mot mindre lägenheter. 85 % vill ha två mm och kök eller mindre.

Även om problemen på bostadsmarknaden drabbar alla så har ungdo­
mar, jämfört med andra gmpper, särskilda problem. De efterfrågar små
lägenheter, de har haft kortare tid att samla bankkapital, köa hos bostads-                            84


 


förmedlingen osv. Detta sätter dem i en situation som är sämre än många     Prop. 1987/88:100
andra gruppers.
                                                                                Bil. 11

Ekonomi

De allra flesta ungdomar har en förhållandevis god ekonomi med möjlighe­ter till betydande utgifter för kläder, nöjen och resor. Detta gäller särskilt de ungdomar som bor hemma. Samtidigt tycks en annan grupp, i första hand de ensamslående ungdomarna, ha uppenbara svårigheter med sin försörjning. Denna gmpp tycks ha fått växande svårigheter under de senaste åren,

SCB:s rapport om ojämlikheten i Sverige som publicerades under år 1987 visade bl, a, att en grupp ungdomar fått svårare att klara sin försörj­ning. Detta bekräftas av en rapport (Ds S 1987:2) om socialbidragsutveck­lingen som visar atl unga människor utgör en allt större grupp i socialbi­dragshänseende. Svårigheter på arbetsmarknaden med helUds- eller del­tidsarbetslöshet, var den dominerande orsaken till försöijningsproblemen. Omkring en femtedel av de socialbidragsberoende kunde bedömas ha svårt att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska skäl. AMS räknar med all det finns ca 10000 arbetssökande ungdomar vid arbetsförmedlingarna som har så svåra problem att de trots insatser inte kunnat få eller behålla ett arbete.

Jämställdhet

Ojämlikheten mellan könen är i en rad avseenden mindre jämfört med tidigare generationers. På flera avgörande områden kvarstår dock stora skillnader mellan könen. De unga flickorna har svårare att få arbete. Samtidigt som utvecklingen inneburit att flickorna finns på arbetsmarkna­den i lika hög grad som pojkarna har de drabbats hårdare av arbetslöshet. Framför allt är det, somjag tidigare framhållit, deltidsarbetslösheten som drabbat de unga flickorna.

Valet av utbildning och därmed yrke visar fortfarande slora skillnader. Inom högskolan är kvinnorna i majoritet i alla yrkesutbildningssektorer utom den tekniska, där de är färre än en fjärdedel. Inom vårdsektorn utgör kvinnorna ca 80%. Motsvarande bild finns i gymnasieskolan där pojkarna totalt dominerar de tekniskt inriktade yrkeslinjerna och flickorna de vård-inriktade.

De unga flickorna har lägre inkomsler och sämre ekonomi än pojkarna. De unga flickornas genomsnittliga inkomst låg år 1985 ca 1 000 kr. lägre per månad än pojkarnas. Som frarngår av vad jag Udigare redovisat är flickorna också i majoritet i den grupp ungdomar som fått svårare att klara sin försörjning.

i Fritid och engagemang

Ungdomar är mer aktiva på sin fritid än genomsnittet av befolkningen. De

läser mer, tar större del av kulturutbudet och är mer föreningsaktiva. Sju                              85


 


av tio barn och ungdomar är med i någon förening. Det är framför allt     Prop. 1987/88:100 aktiviteten i idrottsföreningar som dominerar. Föreningsaktiviteten avtar     Bil. 11 dock i de övre tonåren. Föreningsaktiviteten visar på en social snedfördel­ning. Ungdomar från de högre socialgrupperna är de mest aktiva, särskilt högre upp i åldrarna.

Musikintresset - både att lyssna och spela själv - ökar kraftigt bland ungdomar. Omkring hälften av ungdomarna i 15-19-årsåldern hade musi­ken som huvudintresse. Musikintresset tycks, enligt många forskare, vara mindre klassbundet än de flesta andra fritidsaktiviteter.

Det är ell välkänt faktum att barn och ungdom är de stora mediakonsu­menterna och alt medierna för dem spelar en, om inte större, så i varje fall annorlunda roll än för vuxna. Ungdomar ser t.ex, mindre på TV än alla andra åldersgmpper, I stället går de mer på bio och ser mer video. Drygt hälften av ungdomarna ser på video en gång i veckan.

Internationellt sett ligger valdeltagandet bland svenska ungdomar myc­ket högt, men det är lägre än för genomsnittsbefolkningen. Undersökning­ar visar ändå på ett högt politiskt intresse bland ungdomar. Var tionde är medlem i ett politiskt ungdomsförbund.

Flera av de idébärande organisationerna har dock fått en minskad attrak­tionskraft. Många ungdomars engagemang och samhällsintresse har kom­mit att kanaliseras i nya former där musiken spelar en viktig roll som sammanhållande länk, ett sätt att uttrycka sig, proteslera, utvecklas och söka identitet.

Aktuella insatser på ungdomsområdet

Ungdomars möjligheter till en god utbildning

En god utbildning är av grundläggande betydelse för såväl den enskilda unga människan som för samhället i dess helhet.

Välutbildade och kunniga medborgare är en förutsättning för en funge­rande demokrati i ett modernt samhälle. All utbildning måste syfta till att möjliggöra för den enskilde att tillägna sig de kunskaper och färdigheter han eller hon behöver för att själv kunna göra rationella överväganden och bedömningar. Strävan att höja ungdomars utbildningsnivå måste bygga på insikten om alt varje individ har lust och förmåga alt vidga gränserna för sitt kunnande. En god utbildning blir därtill allt viktigare för att ungdomen skall kunna få ett arbete och trygga sin försörjning. Men god utbildning har en vidare betydelse. Kunskap är eU instrument för jämlikhet, delaktighet och individuell frigörelse.

En viktig uppgift för ett utbildningsväsende som vill gynna kunskapssö­kande och kunskapsinhämtande är atl det i görligaste mån tillåter varje ung människa att välja den utbildning han eller hon önskar. En annan uppgift för utbildningsväsendet är enligt min mening att det skall medverka till att minska utbildningsklyftorna i samhället.

Ingen tidigare generation har fått en bättre utbildning än dagens ungdo­
mar. De som av olika skäl väljer atl avslå från gymnasiestudier eller tycker
att de fått en bristfällig utbildning måste ges möjligheter att senare i livet                             86


 


komplettera utbildningen. Sådana möjligheter ges på folkhögskola och i     Prop. 1987/88:100 vuxenutbildning där var och en själv kan bestämma studieinriktning och     Bil. 11 utbildningens omfattning. Dessutom erbjuder staten arbetsmarknadsut­bildning till den som är arbetslös.

Av stor betydelse för hur en elev lyckas i skolan - och därmed också för hur denne kan förverkliga sina önskemål om utbildning - är den sociala bakgrunden. Olika undersökningar har visat att det är svårt för skolan att bryta det sociala arvet. Barn till föräldrar med lång utbildning, god ekono­mi och hög social status är mer framgångsrika än andra.

Den sociala snedrekryteringen har i stor utsträckning sitt ursprung i de studieval som eleverna gör redan i grundskolan och förstärks sedan ytterli­gare vid övergången från gymnasieskola till högskola. Insatserna för att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan.måste därför sättas in redan i grundskola och gymnasieskola. Ett annat led i denna strävan är att göra utbildningen lättillgänglig. Det är viktigt att det i alla delar av landet finns tillgång till goda utbildningsmöjligheter:

De viktigaste resurserna i skolan är eleverna, deras lärare och den personal som i övrigt arbetar där. Engagemang från deras sida är en absolut förutsättning för att skolan skall lyckas. Engagemang grundas på medverkan. Det är viktigt att de som arbetar i skolan ges ökade möjligheter att påverka arbetet. Även de studerande måste ges möjligheter Ull inflytan­de över såväl undervisningen som skolmiljön,

1 skolan har eleverna fått allt fler möjligheter att vara med och påverka. Genom klassråd och en viss form av samrådsrätt, vanligtvis genom den s, k, skolkonferensen, har demokratin i skolan utvecklats. På många orter pågår försöks- och utvecklingsarbete för att ytterligare förstärka demokra­tin, Elevfackligt arbete, olika former av självförvaltning och utveckling av kooperativa verksamheter är väsentliga inslag i en skola där elever ges möjlighet att vara delaktiga. Strävan efler en god arbetsmiljö i skolan anser jag också vara viktig. Ett arbete har inletts inom regeringskansliet med syfte att under året vidta åtgärder för att stärka elevernas medverkan i skolornas arbete enligt arbetsmiljölagen.

Inom gmndskolan fortsätter de särskilda insatserna för att stärka mate­matikundervisningen. Inom utbildningsdepartementet har utarbetats en plan för utvecklingen av dataundervisningen. Förslag framläggs om att 23 milj, kr, anvisas för att förstärka denna undervisning.

För att även barn och ungdomar i glesbygden skall kunna få tillgång till en fullständig grundskoleutbildning på närmare håll än vad som i dag ibland är fallet har statsrådet Göransson tidigare denna dag föreslagit utökade möjligheter att i glesbygd etablera högstadieskolor som har mind­re än tre klasser i varje årskurs. Under våren 1988 kommer statsrådet Göransson vidare att framlägga förslag lill särskilda åtgärder inom utbild­ningsområdet rörande läromedel för att värna om utbildningens kvalitet.

Inom skolväsendet görs en rad insatser för att stödja handikappade elever. Särskilda medel utgår bl, a, till särskolan, specialskolan och till produktionen av läromedel för handikappade elever. Totalt satsas drygt 1,1 miljard kr, på dessa åtgärder.

Särskilda medel satsas också för att stärka kulturens ställning i skolorna                          87


 


och för att stimulera Ull stärkt kulturintresse hos barn och ungdomar.     Prop. 1987/88:100 Satsningarna som pågått under några år har omfattat såväl film och dans     Bil. 11 som musik, teater, litteratur och bild. För det kommande budgetåret föreslås att 16 milj. kr, avsätts för verksamheten.

Gymnasieskolan har byggts ut kraftigt sedan år 1971 då den infördes. Omkring 97% går i dag vidare till den. Målet är att alla ungdomar skall erbjudas en plats i gymnasieskolan och att de så långt möjligt skall få sina förstahandsval tillgodosedda. Samtidigt är det vikUgt att gymnasieskolan inte utbildar till arbetslöshet.

Elevernas möjligheter att ändra inriktningen på sina studier, pröva på nytt eller varva perioder av lärande med perioder av arbete har förbättrats. Vidare har gymnasieskolan successivt byggts ut i hela landet. Mindre kommuner med litet elevunderlag kan med hjälp av alternativa eller sam­ordnade timplaner erbjuda ett större utbud av teoreUska studievägar. Av samma skäl kan yrkesinriktade utbildningsvägar arrangeras i B-form.

Riksdagen fastställde våren 1987 antalet gymnasieplatser Ull 127000. Till dessa platser sökte ca 125000 ungdomar. Av dessa erbjöds 116000 ungdo­mar plats i gymnasieskolan, varav 105000 accepterade erbjuden plats och påbörjade studierna. Av de ungdomar som inte antogs till gymnasieskolan hade ungefär hälften sökt Ull endast en linje, vanligtvis vårdlinjen.

Det är angeläget att fortsätta att förbättra ungdomarnas möjligheter att skaffa sig den gymnasieutbildning de är mest motiverade för. Under peri­oden 1988-1990 minskar antalet l()-åringar med 2000 Ull ca 111000 per årskull. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag före­slagit att antalet inlagningsplalser skall vara oförändrat 127000. Det inne­bär att de sökandes möjligheter att få sina förstahandsval tillgodosedda förbättras ytteriigare.

1 flera regioner uppgår minskningen av antalet ungdomar Ull 20 %. Det är viktigt att de kommuner som i dag har gymnasieskola också i framtiden kan erbjuda sina ungdomar gymnasial utbildning. Under hösten 1987 har förslag lagts fram om särskilda åtgärder för gymnasieskolorna i Bergslagen och Norrlands inland. Under en femårsperiod beräknas 25 milj, kr. härför.

Ytterligare en angelägen fråga är att förstärka invandramngdomarnas möjligheter lill en god utbildning. Ungdomar med utländsk bakgmnd väljer i högre grad än andra de kortare utbildningsvägarna. Invandramngdomars svårigheter att över huvud taget komma i fråga för gymnasieutbildning har kunnat övervinnas genom särskilda introduktionskurser. Detta har varit särskilt angeläget för de ungdomar som Ullbringal så kort Ud i landet att deras bristande svenskkunskaper rest hinder för vidare studier.

Särskilda ålgärder behöver vidtas beträffande vårdlinjen. Behovet av vårdpersonal kommer att öka i takt med att antalet äldre personer ökar. Även om vårdlinjen får behålla sin andel av platserna i gymnasieskolan kommer det på grund av minskade ungdomskullar att finnas färre platser på vårdlinjen med nuvarande regler. Därför föreslås att antalet intagnings­platser som lagts ut för kommande läsår inte får underskridas. Genom förändrade regler för omfördelning av utbildningsplatser mellan olika regi­oner kan det totala utbudet av platser på vårdlinjen öka.

För att bryta den könsmässiga snedrekryteringen kommer den påbörja-                            88


 


de satsningen att rekrytera flickor till elmekanisk utbildning att fortsätta.     Prop. 1987/88:100 En liknande satsning föreslås för pojkar inom vård- och omsorgsområdet.      Bil. 11

Gymnasieskolan skall förbereda alla studerande för såväl arbete som vidare studier. Detta förbättrar starkt ungdomars möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Gymnasieskolan måste klara uppgiften att ge alla elever en kvalitativt god utbildning. Jag anser därför att det är oerhört värdefullt med en utbyggnad av tvååriga yrkesinriktade linjer Ull treåriga. Denna utbyggnad avses påbörjas redan läsåret 1988/89 då ekonomiska medel föreslås avsättas för en försöksverksamhet omfattande 5 000 intag­ningsplatser till moderniserade, treåriga utbildningar. Utbildningen kom­mer att få ett större inslag av allmänna ämnen och en ökad del av utbild­ningen förläggs till arbetsplatser. Vidare kommer medel att anslås för utveckling av nya kursplaner för yrkeslinjerna. I syfte att förstärka svensk­undervisningen vid vissa av gymnasieskolans yrkeslinjer föreslås dessut­om 10 milj. kr. för att möjliggöra en minskning av undervisningsgruppernas storlek.

Alla gymnasielinjer bör på sikt ge allmän behörighet till vidare studier. Goda teoreUska kunskaper till alla elever är en viktig rättvisefråga för framtiden.

Högskolan omfattar i dag totalt ca 140000 platser. Dessa är fördelade på 33 statliga högskoleenheter (dvs. universitet och högskolor).lokaliserade till 25 orter, samt platser på kommunal högskoleutbildning på ytterligare 25 orter. Ett mål för högskolereformen år 1977 var att göra högskoleutbild­ningen mer Ullgänglig över hela landet och att vidga tillträdet Ull högsko­lan. En satsning på de små och medelstora högskolorna är angelägen eftersom de har stor betydelse för såväl social utjämning som regional utveckling. Närheten till högskola ökar rekryteringen framför allt från de grupper som är underrepresenterade i den högre utbildningen. Det finns en tendens att de som har utbildat sig på en högskoleort, söker arbete på denna ort eller i dess närhet. Därför måste högskoleutbildningen i ökad utsträckning ske i decentraliserade former runt om i landet.

För kommande år planeras ca 60000 nybörjarplatser inom stadig och kommunal högskoleutbildning. För att förbättra ungdomars möjligheter att studera på högskolan bör framför allt den planmässiga utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätta. Chefen för utbildningsdeparte­mentet har tidigare denna dag föreslagit att 15 milj. kr. avsätts för nya kurser och linjer på dessa högskolor. Vidare har föreslagits försöksverk­samhet med mellaningenjörsutbildning på sammanlagt 28 orter. Försöken innebär att studerande efter tre eller fyra år vid gymnasieskolans T-linje kan övergå till högskoleutbildning omfattande 80 resp. 40 poäng. För försöksverksamheten anslås 23 milj. kr.

Många ungdomar väljer att utbilda sig till lärare. Den nya grundskollä­
rarutbildningen startar hösten 1988, Antalet nyböijarplatser föreslås öka
med 500 till drygt 2 500, Lärarutbildningen förstärks dels genom att förkun­
skapskraven höjs, dels genom att utbildningstiden förlängs med upp lill ett
år. Vidare reformeras och förlängs naturvetamtbildningen med ett år.
Utbildningsarvode återinförs för studerande på vårdlärar- saml handels-
och kontorslärarlinjen. För detta ändamål föreslås ca 13 milj, kr.                                         89


 


Chefen för utbildningsdepartementet har vidare föreslagit att antalet     Prop. 1987/88:100 elev veckor vid folkhögskolorna ökas. Totalt föreslås statsbidraget till folk-     Bil. 11 högskolorna öka med 44 milj. kr. till 543 milj. kr.

Frågan om de högskolestuderandes ekonomi har nyligen varit föremål för utredning. Jag återkommer i ett senare avsnitt till denna fråga, liksom Ull frågan om de studerandes reserabatter.

Ungdomars möjligheter att få ett arbete

Arbete åt alla är målet för sysselsättningspolitiken. Det målet gäller i allra högsta grad också ungdomar. Det är enligt min uppfattning särskilt viktigt att unga människor får plats på arbetsmarknaden. Det år viktigt att ungdo­mar får känna att de behövs på arbetsmarknaden och får dela den gemen­skap och delaktighet som ett arbete ger.

Dagens ungdomar har förväntningar och krav på arbetslivet. På många arbetsplatser är miljön dålig och arbetsuppgifterna enformiga. Arbetsplat­sen ger inte den möjlighet till påverkan och utveckling man drömmer om. Därför är det viktigt att ungdomarna får möjlighet att variera och utveckla sina arbetsuppgifter. Dessutom måste arbetslivet demokratiseras och ung­domar uppmuntras till fackligt engagemang.

Inträdel i arbetslivet är kanske det viktigaste steget på vägen mot att bli vuxen. Arbete ger försörjning och oberoende men också möjlighet att pröva och utveckla kunskaper och egenskaper.

Arbetslösheten bland ungdomar är hög i flertalet europeiska länder. 1 Frankrike och Storbritannien överstiger ungdomsarbetslösheten 20%, 1 Sverige har den totala ungdomsarbetslösheten fortlöpande minskat. Me­dan den för fyra år sedan var uppe i över 7 % är den i november 1987 nere i 3,4%, vilket innebär 24000 arbetslösa ungdomar. Minskningen av ung­domsarbetslösheten kan hänföras lill samUiga åldrar men är störst i ålders­intervallet 16-20 år. Ungdomsarbetslösheten har starkt regionalt beting­ade orsaker. Den är mer snedfördelad än den totala arbetslösheten.

Ungdomsarbetslösheten är trots de minskningar som skett fortfarande relativt hög i jämförelse med den totala arbetslösheten. I november 1987 var totalt 76000 personer arbetslösa vilkel innebär en arbetslöshet på 1,7%, Samma månad anmäldes 56000 nya jobb till arbetsförmedlingarna.

Arbetslöshetstalen för kvinnor resp, män i ungdomsgmppen uppvisar inga större skillnader. Däremot är flickornas andel i ungdomslag större -omkring 70%, Vidare har flickor betydligt kortare genomsnilUig vecko­arbetstid än pojkar. För åldersgruppen 16-24 år är den skillnaden ca 4 timmar per vecka.

Jag anser att det är nödvändigt med särskilda insatser för att underlätta de ungas inträde på arbetsmarknaden. Sådana insatser är t.ex. särskild platsförmedling, vägledning, utbildning och olika former av sysselsätt­ningsskapande åtgärder. Innevarande budgetår går totalt ca 4500 milj. kr, till arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till ungdomar.

Inriktningen på åtgärderna skall enligt min mening i första hand vara att
hjälpa ungdomarna till en plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Den
som söker arbete skall i första hand erbjudas arbete, utbildning eller annan                          90


 


yrkesförberedande åtgärd. Kontant stöd skall bara ges om alla andra     Prop. 1987/88:100
möjligheter är uttömda.                                                                       Bil. 11

Arbetsförmedlingen är det främsta medlet för att förverkliga målen i arbetsmarknadspolitiken. Jag anser det vara betydelsefullt att förmedling­en avsätter särskilda resurser för ungdomar bl.a. i form av särskilda ungdomsförmedlare.

För att förkorta de länga väntetiderna vid arbetsmarknadsinstituten kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att föreslå regeringen att ytterligare 100 tjänster tillförs den verksamheten. Detta kommer även alt få en positiv effekt för de berörda ungdomarna.

Ungdomar i åldern 16—17 år

Alla ungdomar är genom det kommunala uppföljningsansvaret garanterade någon form av sysselsättning upp till 18 års ålder. Den absoluta majoriteten väljer att söka direkt till gymnasiet och som jag tidigare redogort för kommer de flesta in. De övriga erbjuds vanligtvis en ungdomsplats eller att ingå i ett s, k, uppföljningsprogram, vars inriktning är att åtemppväcka ungdomarnas intresse för studier.

Antalet ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret har de senaste åren minskat både anlalsmässigt och satt i relation till det totala antalet ungdomar i aktuella åldrar. Behovet av ungdomsplatser har minskat mer än behovet av uppföljningsprogram. För att möta de aktuella behoven har chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag föreslagit att drygt 95 milj. kr. avsätts för uppföljningsprogram m. m, beräknade för ca 31000 ungdomar samt att drygt 140 milj, kr. avsätts för ungdomsplatser beräkna­de för något över 21 000 ungdomar. Detta motsvarar en ökning på ca 42 milj. kr. Vidare har i detta sammanhang redovisats insatser för flyk­tingungdomar, samt informerats om en förestående översyn av statsbi­dragskonstruktionen för anslaget Ull det kommunala uppföljningsansvaret.

Ungdomar i åldern 18—19 år

För de 18- 19-åringar som inte får ett arbete på den ordinarie arbetsmark­naden infördes den 1 januari 1984 systemet med arbete i ungdomslag. Arbete i ungdomslag förekommer i huvudsak hos offentliga arbetsgivare. Arbete i ungdomslag är en sistahandsåtgärd som skall användas när inga andra av arbetsförmedlingens insatser gett resultat.

Reglerna för ungdomslag har successivt förändrats för att underlätta
övergången från ungdomslag till den ordinarie arbetsmarknaden. Under
våren 1987 ändrades reglerna så alt ungdomar skall kunna deltaga i jobbsö-
karaktiviteter som anordnas av arbetsförmedlingen under ytteriigare tre
veckor utöver nuvarande anvisningstid. Delta ger enligt min bedömning
arbetsförmedlingen bättre möjligheter att finna ett arbete för ungdomar
utan föregående arbete i ungdomslag. AMS skall noga följa effekterna av
denna förändring. För nästa budgetår kommer chefen för arbetsmarknads­
departementet senare denna dag att föreslå att drygt I miljard kr, anslås Ull                          91


 


ungdomslagsverksamhet. Det motsvarar i genomsnitt ca 15 000 ungdomar i     Prop. 1987/88:100
ungdomslag varje månad.                                                                    Bil. 11

Riksdagen beslutade vid behandlingen av 1986 års kompletteringspropo­sition om inrättande av s. k, inskolningsplatser på den privata arbetsmark­naden. Ett av syftena är att ge ungdomar större möjligheter att få kontakt med arbetsmarknaden. En förutsättning för att inskolningsplatser skall kunna inrättas har varit att parterna på arbetsmarknaden träffat ett särskilt avtal härom. Förbundsavtal finns på flera områden, men saknas på andra, t.ex. inom verkstadsindustrin. Del är enligt min mening både beklagligt och oacceptabelt att avtal inte kunnat träffas mellan parterna på samtliga avtalsområden, 1 all synnerhet som industrin klagar över svårigheter att få tag på arbetskraft. Den möjlighet som nu finns att också teckna lokala avtal om inskolningsplatser inom dessa områden bör kunna leda Ull positiva resultat.

Inskolningsplatserna bör innehålla ett inlroduktionsprogram som bl, a. garanterar handledning, informaUon om arbetsmiljö, arbetsplatsförhållan-den och systematisk prövning på skilda arbetsuppgifter inom företaget. Antalet inskolningsplatser uppgår i dag lill ca 1 300 och antalet väntas öka. För nästa budgetår kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet att föreslå 250 milj. kr. för denna verksamhet. Det motsvarar i genomsnitt 5000 ungdomar på inskolningsplatser vaije månad.

Ungdomar i åldern 20—24 år

1 åldersgruppen 20-24 år är arbetslösheten högre än i andra åldersgrupper. För november månad 1987 var arbetslösheten i denna grupp 3,7% vilket är en minskning från oktober med 0,8 %-enheter eller 3 000 personer. Motsva­rande tid förra året var arbetslösheten i åldersgruppen 5,8 %.

Många av ungdomarna i denna åldersgrupp har aldrig kommit in på den ordinarie arbetsmarknaden, utan ständigt varit föremål för olika former av ålgärder. För de flesta beror detta på brister i deras utbildning. Enligt min mening är det därför nödvändigt att satsa särskilt på arbetsmarknadsutbild­ning för denna grupp. Under våren 1987 antog riksdagen regeringens förslag att anslå 150 milj, kr, för en särskild satsning på arbetsmarknadsut­bildning för ungdomar mellan 20 och 24 år. Det innebar ca 5000 platser, med start hösten 1987. Förutom särskilda utbildningsinsatser skall bered­skapsarbeten kunna användas för att hjälpa dem att komfna in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Del är ännu för tidigt att bedöma arbetsmarknadens utveckling under år 1988. I dagsläget är det viktigaste att hålla en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap för de eventuella försämringar som kan komma. Riksdagen kommer om så erfordras att under våren 1988 föreläggas förslag om ytlerli­gare åtgärder.

Övriga insatser

Många ungdomar söker arbete utanför hemorten, ibland för att arbete

saknas på den egna orten, ibland för att finna utvecklingsmöjligheter.                                 92


 


Bristen på arbete i vissa regioner är ett stort problem för de unga. Det är     Prop. 1987/88:100
också därför angeläget att skapa en regional balans.                                 Bil. II

De nya insatser som görs inom regionalpolitiken är därför av slor vikt. Det traditionella stödet till företag för nyetablering och expansion har kompletterats med insatser som syftar till att långsiktigt öka regionernas konkurrensförmåga och attraklionskraft. Kraftfulla insatser görs för sprid­ning av ny teknik, på förbättrade kommunikationssystem och på tillgång till kunskap och kompetens.

Det privata näringslivet har ett stort ansvar att ta hänsyn till den regiona­la balansen vid expansion eller etablering av ny verksamhet. Näringslivet måste aktivt medverka Ull all förhindra en koncentration av arbetstillfällen till de överhettade storstadsregionerna, samtidigt som andra.delar av lan­det drabbas av arbetslöshet. En sådan utveckling får enligt min mening oacceptabla konsekvenser med brist på arbete i delar av landet och över­hettningsproblem - bostadsbrist, trafikproblem, problem med samhälls­service, osv. - i andra. Ofta drabbas ungdomar hårdast av detta.

Under såväl innevarande budgetår som föregående har regeringen givit de regionala utvecklingsfonderna medel för att bedriva olika verksamheter som skall stödja ungdomar som vill "starta eget" eller "starta varat". På flera håll har särskilda "ungdomens utvecklingsfond" startats. Eftersom utvecklingsfonderna främst stött "starta egel"-verksamheten har regering­en också anslagit särskilda medel till projekt för att utveckla ungdomars företagsamhet i kooperativ form, "starta varat".

Regeringen har vidare prioriterat insatser för att förstärka unga handi­kappades möjligheter att få ett arbete. Ungdomslagen har för handikappa­de ungdomar utvidgats till att omfatta även 20-25-åringar. Dessutom har 10 milj. kr. anvisats för uppsökande verksamhet avseende unga förtidspen­sionärer. Syftet har varit att ersätta förtidspensioneringen med en plats på arbetsmarknaden.

Det första projektåret har ett 1000-tal ungdomar deltagit. Erfarenheter från Udigare liknande verksamhet i fyra län har resulterat i alt mer än hälften av ungdomarna kunnat placeras i arbete, utbildning, praktik eller annan åtgärd som bedömts kunna leda till arbete. Resultatet har då blivit att 21 % fått varaktiga arbeten under försöksperioden. Chefen för arbets­marknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att medel anvisas till projektet "Arbete åt unga handikappade" även för budgetåret 1988/89, Dessutom har 10 milj, kr. ur allmänna arvsfonden anvisats för insatser för ökad sysselsättning bland handikappade.

1 syfte att stimulera unga kvinnor i åldern 17—24 år lill mindre traditio­nella yrkesval samt öka möjligheterna till fasta heltidsarbeten för dem, har projektmedel fördelats under år 1987 efter ansökningar från länsstyrelser­na. Sammanlagt 13 län har på detta sätt intensiflerat sill arbete för denna ungdomsgrupp. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer alt fö­reslå fortsatta insatser i fråga om de unga kvinnornas arbetsmarknadssitua­tion. Detla avser främst ökade möjligheter till fasta jobb saml ålgärder för att minska de ofrivilliga deltiderna.

93


 


Ungdomars möjligheter att få egen bostad                                                        Prop. 1987/88:100

Bil. 11 En egen bostad är ett viktigt steg pa en ung människas väg mot ett

självständigt liv. Bostaden representerar frihet och ansvar och ger trygghet

ochidenUtet.

Lägel på bostadsmarknaden skapar i dag problem för det stora antal ungdomar som står i begrepp alt lämna föräldrahemmet. I början av 1980-talet fanns det gott om bostäder. I dag redovisar 180 kommuner bostadsbrist. 1 april 1987 sökte ca 138000 ungdomar bostad. Av dessa saknade ungefär två tredjedelar en egen bostad.

Unga människor flyttar i stor utsträckning in till högskoleorter och regioner som har gott om arbetstillfällen. Samtidigt finns det inom dessa regioner redan stora ungdomsgrupper som söker sin första bostad och konkurrerar om samma typ av lägenheter.

Kommunerna har ansvaret för bostadsförsörjningen. 1 169 av landets kommuner finns särskilda köer för äldre och handikappade, 1 endast 13 kommuner finns särskilda köer för ungdomar. Det finns enligt min mening starka skäl för särskilda åtgärder för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. De är nya på bostadsmarknaden. En del måste flytta från sina hemorter lill andra kommuner för att få arbete eller för att studera. Därige­nom mister de sina naturiiga kontaktnät och blir hänvisade enbart Ull samhällets stöd. Även genom sin ålder och ställning i samhället är ungdo­marna en utsatt och mer sårbar grupp än vuxna. Fler kommuner borde därför inrätta särskilda ungdomsbosladsförmedlingar.

För ungdomar är det särskilt viktigt all bostadsbyggandet ökas i en takt som gör att det snabbt blir balans mellan efterfrågan och tillgång pä bostäder. Inte minst måste byggandet av små lägenheter öka. Regeringen har beslutat om, eller tagit initiativ till, en rad åtgärder för att skapa fömtsättningar för en nödvändig ökning av bostadsbyggandet. Därigenom har antalet igångsatta byggen av bostäder under de tre första kvartalen år 1987 ökat med 24 % jämfört med motsvarande period året innan.

1 de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen bör särskild hänsyn tas till ungdomskullarnas storlek och ungdomens bostadsbehov, så att de problem som nu har uppstått kan förebyggas.

En ökad flexibilitet bör tillåtas i den kommunala planeringen för att snabbt få fram nya, bra och billiga bostäder för de unga. I samband med renoveringar måste många av smålägenheterna behållas. Det är inte accep­tabelt atl hus står tomma i långa tider i väntan på renovering.

I storstadsregionerna, framför allt i Stockholm, har många lägenheter omvandlats till kontor eller övernattnings- och represenlationslägenheter. Det är angelägel att företag och organisationer 1. ex, genom alt lägenhets­hotell byggs kan erbjudas andra alternativ för övernattning. Då kan bostä­der lämpliga för ungdom frigöras.

Riksdagen har nyligen med anledning av prop, 1987/88:35 om kommunal
bostadsanvisningsrätl m, m, beslutat om en ny lag om anvisningsrätl för
kommuner, Lagen har trätt i kraft den Ijanuari 1988 och kommer att
avsevärt förbättra kommunernas möjligheter att förmedla lediga lägenhe-
ter,                                                                                                                         94


 


Regeringen lade våren 1987 i prop. 1986/87:93 om bostäder åt unga fram Prop. 1987/88:100 förslag som bl.a. syftade Ull att stärka ungdomarnas ställning på en allt Bil. 11 mer hårdnande bostadsmarknad. 1 enlighet nried regeringens förslag har riksdagen bl.a. beslutat att studentbostadsföretag som nyproducerar stu­dentbostäder skall få bostadslån enligt samma villkor som de allmännyttiga bostadsföretagen. Därmed har de fått bättre ekonomiska möjligheter än tidigare att bygga studentbostäder. På högskole- och universitetsorterna är studentbostäderna viktiga för en väl fungerande bostadsmarknad.

Vidare har ett särskilt ungdomsbostadsstöd inrättats. Stödet lämnas till drygt 50 kommuner med stor brist på bostäder för ungdom. Syftet är att främja ett ökat bostadsutbud till ungdomar såväl genom nyproduktion som inom befintligt bostadsbestånd. Stödet utgår med 200 kr. per månad och uthyrd lägenhet.

Inom bostadsdepartementet finns en särskild ungdomsboendedelega-tion. Den har till uppgift bl. a. att sUmulera, följa och informera om pågåen­de försöksverksamhet för att förbättra ungdomarnas ställning på bostads­marknaden. Delegationen skall också ta initiativ till att försöken utvärde­ras och att erfarenheterna sprids i former som gör dem allmänt tillgängliga samt följa utvecklingen av det särskilda ungdomsbostadsstödet.

Enligt min uppfattning bör samhället vara öppet för nya former för ungdomars boende. På förslag av ungdomsboendedelegationen har ekono­miskt stöd lämnats Ull bildandet av en ungdomsbostadssttftelse i Göteborg. Stiftelsen har genom sin verksamhet ökat möjligheterna för ungdomar i Göteborg att få en bostad. Stiftelsen räknar med att kunna förmedla ca 1 000 lägenheter under sitt första verksamhetsår. Resultaten i Göteborg bör enligt min mening leda till att fler kommuner provar denna lösning. För att lösa akuta behov har ungdomsbostadsförmedlingar och särskilda småhus för ungdomar prövats i ett antal kommuner. Permanentat kategoriboende bör dock enligt min mening undvikas.

Riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1986/87:93 om bostäder åt unga innebar också att bostadsbidrag skulle återinföras för ungdomar under 28 år. Detta är ett väsentligt inslag i de satsningar som görs för att underlätta ungdomars bostadsförsörjning. Härigenom får ungdomar som inte ännu hunnit etablera sig i arbetslivet starkt förbättrade möjligheter att klara kostnaderna också för nya bostäder. De nya reglerna trädde i kraft den Ijanuari 1988.

Studiemedelskommilténs förslag (SOU 1987:39) Studiemedel förutsät­ter att studerande som bor i egna bosläder får det bostadsstöd de behöver genom de bostadsbidrag som riksdagen har beslutat. Kommittén föreslår därför att bostadsbidrag lämnas även till studerande över 28 år.

Bostadsbidragen beslutas av kommunerna men staten bidrar till 50% av kostnaderna. Bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas av samtliga kommu­ner i riket.

Jag tvingas tyvärr konstatera att vissa kommuner och kommunalförbund har beslutat alt inte lämna bidrag till ungdomar. Därmed har viktiga delar av reformen inte fått avsedd effekt och ungdomarna inte fått del stöd som regeringen avsett för att klara bostadskostnaderna,

95


 


Beredningen av förslaget om ett nytt studiemedelssystem - där ung-     Prop. 1987/88:100 domsbostadsbidragen spelar en viktig roll - pågår för närvarande, 1 an-     Bil. 11 slutning härtill kommer jag att i samråd med chefen för bostadsdeparte­mentet pröva vilka åtgärder som behöver genomföras för att avsikten bakom riksdagens beslut om bidragen skall förverkligas.

Ungdomars möjligheter till fritid och engagemang

Fritidsfrågor är viktiga för ungdomar. Fritiden är vars och ens egen tid — den Ud som var och en själv skall bestämma och besluta över. Ungdomar vill oftare än andra göra något aktivt av sin fritid, ta till vara dess möjlighe­ter. Det förutsätter att det finns ett stort fritidsutbud att välja mellan, men det förutsätter också att ungdomar ges möjlighet att själva göra något av sin fritid. Själva får chansen att utveckla det de vill. Själva får möjlighet att omsätta sina initiativ i handling.

De kommersiella krafterna är starka på fritidsområdet. Inte minst ung­domar är intressanta som målgrupp. Särskilda trender och livsstilar säljs till ungdomar. Modeskapare, musikproducenter och filmindustrin går hand i hand.

Möjligheterna att göra något på fritiden får inte bli helt beroende av ekonomiska förutsättningar. Det måste finnas en motvikt till det kommer­siella utbudet. Samhälle och folkrörelser har här en viktig uppgift att fylla. Samhället när det gäller att skapa förutsättningar, folkrörelserna när det gäller att forma innehållet. I föreningslivet engageras många ungdomar. Sju av tio är med i någon förening. Många får där möjlighet att utveckla sina intressen och träffa kamrater. För andra är musikgruppen eller kam­ratkretsen utanför föreningen den naturliga träffpunkten. För främst de yngre tonåringarna är fritidsgården ofta samlingspunkten. Men ungdomar går också mycket på bio, teater, bibliotek, konserter och idrottsevene­mang. Film är ett utpräglat ungdomsmedium. Ungdomar tittar på video, lyssnar till musik, spelar själva och idrottar mer än någon annan ålders­grupp.

Det är enligt min mening viktigt alt föreningslivet ges goda möjligheter att utveckla sitt arbete och att nå ännu fler ungdomar. De kraftiga ökningar av anslagen till ungdomsorganisationerna och till idrotten som jag re­dovisar i det följande är därför väsenUiga. Men det är också viktigt att ungdomars egna initiaUv tas till vara. Tyvärr motverkas sådana iniUaUv alltför ofta av byråkratiska hinder och regler. Det krävs en större öppenhet och vilja alt ta till vara ungdomars engagemang än vad som många gånger visas i dag.

Inför innevarande budgetår beslutade riksdagen i enlighet med regering­
ens förslag om en avsevärd ökning av statens anslag till de centrala ung­
domsorganisationerna. Jag kommer senare vid min behandling av anslagen
för bidrag lill ungdomsorganisationerna att föreslå dels en ökning av stödet
till de centrala organisaUonerna, dels ett särskilt bidrag till de politiska
ungdomsförbunden för valinformaUon och dels en uppräkning av stödet till
den lokala verksamheten på ungefär 10%. Detta skall ske dels genom att
statens del i det lokala aktivitetsslödel ökar med I kr. till  12 kr, per                                      96


 


aktivitet, dels genom att medel avsätts för en särskild satsning på tonårs-     Prop. 1987/88:100 gruppen. Med detta har jag velat markera den vikt jag lägger vid det lokala     Bil. 11 föreningsarbetet.

Jag vill också poängtera den betydelse del har att barn och ungdomar redan tidigt kan få kontakt med en förening. Erfarenheten visar att de som inte går med i en förening före tonåren sällan får kontakt med föreningsli­vet senare i livet. Men föreningslivet måste också ägna ökad uppmärksam­het ät tonåringarna. Under de tidiga tonåren hoppar många av från sitt föreningsengagemang. Det är i delta perspektiv förslaget till särskild sats­ning på tonårsgruppen skall ses.

Del är också viktigt att föreningslivet söker nå nya grupper ungdomar, som i dag står utanför deras verksamhet. Jag har innevarande budgetår ur allmänna arvsfonden ställt 8 milj. kr, till ungdomsorganisationernas förfo­gande för projekt på detta område samt för initiativ mot våld.

Utveckling av föreningsverksamhet låg också bakom de tre stora projekt som år 1985 startades med medel ur allmänna arvsfonden.

År 1985 genomfördes världsungdomsåret. Det tema som FN fastställde för ungdomsåret var Delaktighet-Utveckling-Fred, Utifrån detta tema val­de Sverige att satsa på långsiktiga och lokala försöks- och utvecklingspro­jekt i syfte all stärka ungdomars delaktighet och därmed förbättra deras uppväxtvillkor. Från allmänna arvsfonden avsatte regeringen 30 milj. kr. för detta ändamål. Omkring 400 olika projekt kunde därmed starta. Både etablerade och nya ungdomsorganisationer deltog. Vidare utsågs 13 speci­ella försöksprojekt på olika orter i landet. Dessa har följts särskilt under en treårsperiod och kommer att dokumenteras våren 1988, Den slutliga utvär­deringen av världsungdomsåret skall vara klar den Ijuli 1988.

Det andra projektet gällde utveckling av fritidsgårdsverksamhet i kom­munerna. Det finns mer än 1 500 fritidsgårdar i landet. Sammanlagt 30 milj. kr, har sedan år 1984 satsats på olika utvecklingsprojekt vid fritidsgårdar.

På ett liknande sätt har 30milj, kr. ur allmänna arvsfonden använts för utvecklingsprojekt inom idrottsrörelsen. Stora insatser har gjorts bl, a, för alt få fler flickor aktiva.

Också idrottsrörelsen har stor betydelse när det gäller ungdomsverk­samhet. Ingen annan folkrörelse aktiverar så många ungdomar som idrot­ten. Jag kommer senare att föreslå en kraftig ökning av stödet Ull idrotten. Anslaget höjs från ca 233,8 milj. kr, lill drygt 256milj, kr.

Invandrarungdomar har i många fall på ett naturligt och otvunget sätt kommit in i del svenska föreningslivet. Att stödja och underiätla samver­kansarbetet i det lokala föreningslivet är en mycket viktig del av vår invandrarpolitik.

För att förbättra de handikappades möjligheter till fritid och rekreation har under år 1987 ur allmänna arvsfonden anvisats 10 milj. kr. till försöks­verksamhet.

Olika former av kulturverksamhet utgör en viktig del av ungdomars
frilid. Statsrådet Göransson har tidigare denna dag föreslagit åtgärder som
innebär en förstärkning av stödet
till kulturverksamhet. Däri ingår bl. a. en
ökning av anslaget till kulturrådels disposition med 8,5milj, kr. till sam­
manlagt 13,6 milj, kr. Särskilda insatser skall göras för all stödja barn- och                            97
ungdomskulluren.

7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


Ett område som varit föremål för en omfattande debatt under de senaste Prop. 1987/88:100 åren är film- och videoutbudet för ungdomar. Debatten har framför allt Bil. 11 gällt filmer med grova våldsinslag, ofta i kombination med rasism eller kvinnoförakt. Frågan behandlas av våldsskildringsutredningen (U 1985:10) som väntas redovisa sina förstag under år 1988, Det är enligt min mening angeläget att åtgärder snarast vidtas för att motverka skadeverk­ningarna av videovåld. Enligt vad jag erfarit avser statsrådet Göransson att kalla företrädare för videobranschen till en överläggning för att få till stånd ett ökat utnyttjande av den frivilliga förhandsgranskning, som infördes den Ijanuari 1986, I de riktlinjer för polisens arbete som chefen för justitiede­partementet redovisat tidigare denna dag betonas också vikten av att polisen skärper övervakningen av efterlevnaden av videovåldslagstiftning-en,

1 detta sammanhang bör omnämnas den försöksverksamhet som sedan några är pågår för alt utveckla barns och ungdomars kunskaper om film. Det är enligt min mening viktigt att ta fasta på ett positivt filmintresse och utveckla ungdomars kunskaper och kritiska förmåga. En framgångsrik metod har varit en kombination av filmupplevelse, filmanalys och i vissa fall även eget skapande. Under utbildningsdepartementets huvudtitel före­slås ett anslag på 6milj,kr. för att utveckla dessa metoder och ge dem spridning i olika delar av landet.

För alt stödja ungdomars intresse för uppfinningar och teknik har rege­ringen under år 1987 anslagit 1,7 milj, kr, till en uppfinnartävling för ungdo­mar, FINN UPP 88, Bakom uppfinnarprojektet, som riktar sig till alla elever på grundskolans högsladiumi, står Svenska ingenjörssamfundet och Svenska uppfinnarföreningen. Det främsta syftet med tävlingen är att alla elever skall få känna glädjen och nyttan av nyskapande verksamhet, FINN UPP-tävlingen har genomförts flera gånger sedan år 1979, Senaste tävling­en hölls år 1985, Då kom det in ca 4600 tävlingsbidrag. Av dessa kom 371 från grupper av elever. Av de individuella bidragen kom 35% från flickor.

Att ta körkort är i dag en viktig fråga för de flesta ungdomar. Enligt vad jag erfarit kommer chefen för kommunikationsdepartementet att i den trafikpolitiska proposition som avses läggas inom kort beröra ungdomars villkor för att la körkort. Förslagen innebär dels att minimiåldern för övningskörning sänks med tre månader lill 17 år och sex månader, dels att en tvåårig prövotid för körkort införs.

För värnpliktiga under grundutbildning budgeteras medel för fritidsverk­samhet vid varje förband. Förbandsnämnden har ett stort inflytande över hur medlen skall användas. Vid sidan om detta utförs ett mycket fint arbete vid de soldathem som finns förlagda vid olika regementen.

Ungdomars intresse och engagemang i frågor som rör fred, miljö och inlernationell solidaritet är stort. Dessa frågor är avgörande för den framli­da samhällsutvecklingen. Inte minst mol den bakgrunden är ungdomens starka engagemang viktigt.

Trots atl myckel slora insatser gjorts för att bemästra miljöproblemen
återstår mycket atl göra inom en rad områden. Globala miljöproblem
upplevs av många som hot mot mänsklighetens existens och livet på vår
planet. Vi förbrukar naturresurser som vi borde hushålla med för komman-
                           98

de generationers behov. Skogar och hav hotas av miljöförstörande utsläpp.


 


Mot denna utveckling engagerar sig mycket slora grupper av ungdomar Prop. 1987/88:100 bl. a. genom arbete i de olika miljö- och naturvårdsorganisalionerna. Även Bil. 11 inom övriga ungdomsorganisationer, t.ex. de religiösa och de politiska ungdomsförbunden, har miljöfrågorna en mycket stark ställning. Flera miljöprojekt i olika ungdomsorganisationers regi har erhållit bidrag frän regeringen under de senaste åren. Jag menar all ell gott exempel på ungdomsorganisationernas förmåga att arbeta tillsammans över organisa­tionsgränserna år Ungdomsorganisationen För Europas Skogar (UFES), 1 UFES ingick Fältbiologerna, Miljöförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsför­bund. Kommunistisk ungdom. Riksförbundet Kyrkans ungdom, Sveriges missionsförbunds ungdom samt ytterligare ett antal organisationer.

För innevarande budgetår har regeringen avsatt 2milj, kr, för atl ge miljöorganisationerna möjligheter all bedriva en aktiv informations- och utbildningsverksamhet. Tidigare denna dag har statsrådet Göransson lagt fram förslag med syfte att stärka miljöfrågornas ställning i skolan. Bl.a. föreslås förstärkningar av grundskolans miljöundervisning på sammanlagt 3 milj, kr.

Även ungdomars internationella engagemang tar sig flera uttryck. Jag vill särskilt understryka betydelsen av ett omfattande opinionsarbete för fred och nedrustning. För att stimulera lill undervisning i gymnasieskolan om fredsarbete och mänskliga rättigheter föreslås ett belopp av 300000 kr, för nästa budgetår.

Svenska ungdomar och ungdomsorganisationer är pådrivande i många frågor som rör förbindelserna med andra länder. En viktig funktion i detla sammanhang fylls av Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) där i stort sett samtliga barn- och ungdomsorganisationer samver­kar i internationella frågor. Jag kommer senare vid min behandling av anslagen till ungdomsorganisationerna all föreslå ell särskilt anslag till internalionellt ungdomssamarbete. Därigenom vill jag markera den vikt jag fäster vid att ungdomsorganisationerna aktivt kan arbeta med olika inter­nationella ungdomsfrågor. Jag vill i detta sammanhang också nämna atl chefen för utbildningsdepartementet Udigare denna dag föreslagit atl ett centrum för information och dokumentation vad avser internalionellt utby­te när det gäller studerande inrättas vid Svenska institutet. Därmed under­lättas en samordning och utveckling av det internaUonella ungdomsutby­tet.

Inom Europarådet har en omstrukturering av det europeiska ungdoms­
samarbetet påbörjats. Utgångspunkten från svensk sida är att verka för en
stärkt roll i det internationella samarbetet för ungdomarnas egna samar­
betsorganisationer. Europarådets andra ungdomsministerkonferens äger
rum i Oslo i april 1988, Även inom EG görs ansträngningar att stärka
ungdomssamarbetet genom ett särskilt utbytesprogram, "Youth for Euro­
pé", förbehållet ungdomar i EG:s medlemsländer. På svensk sida över­
vägs för närvarande vilka konsekvenser EG:s förslag kan få för det europe­
iska ungdomsutbytet. Inom Nordiska Ministerrådet arbetar en särskild
ungdomskommitté främst med stöd lill nordiskt ungdomsutbyle och nor­
diska samarbetsorganisationer.
                                                                                   99


 


Jag anser det vara angeläget att även främja ungdomskontakterna med     Prop. 1987/88:100 andra delar av världen. Jag tänker bl.a, på ungdomsorganisationernas     Bil. 11 möjligheter till nya kontakter med såväl öst- som västländer och ungdoms­rörelser i tredje världen..Statsrådet Hjelm-Wallén har tidigare denna dag beräknat medel för samarbetet mellan LSU och ungdomsrörelser i södra Afrika.

Folkrörelseutredningen har avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1987:33) Ju mer vi är tillsammans. Belänkandet har remissbehandlats och bereds inom civildepartementet. Utredningen anser att folkrörelserna och föreningslivet bör ges en större roll i förnyelsen av den svenska välfärdspo­litiken, där närheten till människorna och deras engagemang bättre skall kunna utnyttjas. En idéburen verksamhet skall enligt förslagen kunna komplettera eller ersätta vissa delar av den kommunala och landstings-kommunala verksamheten. Verksamheter i nya kooperativa former enga­gerar många ungdomar i dag. Det har visat sig vara en bra arbetsform för att lösa olika arbetsuppgifter inom barnomsorgen, samt kultur- och fritids­sektorn.

Ungdomars ekonomiska och sociala situation

Ungdomar är under vissa perioder mer beroende än andra av olika former av ekonomiskt stöd. Genom den utökade Uden i utbildning dröjer det i dag längre än förr innan ungdomar tar plats på arbetsmarknaden, och därmed får regelbundna inkomster. Detta gör att flertalet studerande blir starkt beroende av stöd från samhället i form av bl, a. bidrag och lån. För pojkarnas del gäller också att de under tiden för värnpliktstjänstgöringen behöver ekonomiskt stöd från samhället.

Det är därför viktigt med ett väl utbyggt samhällsstöd på dessa områden. De förslag som i det följande redovisas om bl. a, förbättrade värnpliktsför­måner och höjd studeranderabatl på låg är av stor betydelse för många ungdomar.

Det har länge varit en viktig princip att ungdomars utbildning skall finansieras av allmänna medel. Det gäller såväl den obligatoriska grund­skolan som den frivilliga gymnasieskolan, högskolan m.fl. utbildningsfor­mer. 1 årets budget uppgår statens anslag för utbildningsväsendet till totalt 32 miljarder kr. Statens och kommunernas driftskostnader var 1984/85 i genomsnitt 26600 kr. för en grundskoleelev, 34800 kr, för en gymnasieelev och 42300 kr. för en högskoleelev. Kostnaderna varierar dock kraftigt mellan olika utbildningsvägar.

Till dessa kostnader skall läggas statens anslag för studiestöd, som utgår
i form av studiehjälp och studiemedel. Elever under 20 år i gymnasieskolan
får studiehjälp i form av studiebidrag med tillägg. Ca 275000 elever är
berättigade
lill detla stöd. En kraftig höjning av studiebidragen för gymna­
sieelever genomfördes fr, o, m, den Ijanuari 1987. Denna innebar att stu­
diebidraget höjdes från 400 kr. per månad till 485 kr. Dessutom innebar
reformen atl studiebidrag utgår under årets samtliga tolv månader i stället
för som tidigare endast under nio månader. Totalt innebar reformen en
förstärkning av stödet till gymnasieeleverna med närmare 400 milj. kr.                                 100


 


Varje studerande fick sitt studiebidrag höjt med drygt 60%. Studiemedel Prop. 1987/88:100 ges till högskolestuderande och äldre elever i gymnasiala skolformer. 1 Bil. 11 studiemedlen ingår en bidragsdel och en ålerbetalningspliktig del. Samhäl­lets totala kostnader för studiestöd uppgår till ungefär 6,5 miljarder kr., varav något mindre än hälften går till de högskolestuderande och återsto­den till bl.a. gymnasieelever samt studerande inom kommunal vuxenut­bildning och vid folkhögskola.

Av stor betydelse för ungdomars ekonomi är också subventioneringen av de studerandes och de värnpliktigas resor,.dels genom studeranderabat-len pä SJ, dels genom de värnpliktigas fria hemresor. Studeranderabatten på SJ har kraftigt förbättrats. Den studeranderabatt på SJ som gällde före år 1982 har nu återinförts. Den innebär att de studerande som åker SJ:s tåg och bussar får 50% rabatt på biljettpriset under veckans samtliga dagar genom ett rabattkort som är gratis. För atl en studerande skall vara berättigad till rabatt krävs att hon eller han studerar på minst halvtid under minst tre månader per termin. Ett syfte med reformen är att öka det kollektiva resandet. Medel för reformen anslås via centrala studiestöds­nämnden (CSN), Den nya rabattformen har trätt i kraft fr.o.m, den 1 januari 1988. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag lagt förslag om medel för en fortsalt subventionering av de studerandes resor under budgetåret 1988/89.

Även i övrigt har ungdomar förmånliga reserabatter. År 1986 utnyttjade över 50000 ungdomar under 26 år möjligheten att tågluffa myckel billigt. Det s, k, interrailkorlel kostar för närvarande 1 380 kr, och gäller under en månad som färdbiljett för obegränsat antal resor i större delen av Europa, De ungdomar mellan 12 och 25 år som föredrar att resa med tåg i de nordiska länderna kan köpa ett nordturistkort för 995 kr., vilket är 385 kr. billigare än för övriga grupper. SAS och Linjeflyg erbjuder resenärer under 26 år att resa obokat i mån av plats för 150 kr. på alla enkelsträckor till eller från Stockholm. Utöver detla finns en mängd rabatter för ungdomar och studerande inom lokal och regional kollektivtrafik samt hos olika kommer­siella researrangörer.

Inom socialförsäkringen har regeringen tagit initiativ till en förändring som särskilt berör ungdomar. 1 proposiUonen om förändringar av social­försäkringen (1987/88:46) föreslås att även den som är under 16 år men i övrigt uppfyller kraven skall ha rätt till.sjukpenning efter anmälan till försäkringskassa. En sådan förändring menar jag är viktig för många ung­domar som lämnar grundskolan före 16 år beroende på att de fyller år under senare halvåret, börjat skolan ett år för tidigt eller avbrutit studier för att gå ut i förvärvsarbete. Förändringen har också betydelse för de ungdomar under 16 år som arbetar under sommaren och andra ferier.

Många ungdomar tvingas av olika skäl förlägga sina gymnasiestudier till annan ort än hemorten. För dessa ungdomar är därför det förslag om en höjning av inackorderingstillägget med 6%, som chefen för utbildningsde­partementet redovisat, av betydelse.

Under våren 1987 fattade riksdagen beslut om införande av bostadsbi­
drag för hushåll under 28 år utan barn, I likhet med övriga bostadsbidrag
under bostadsdepartementets huvudUtel gäller att staten svarar för halva                          101


 


kostnaden och kommunen för den andra halvan. Reformen är av stor     Prop. 1987/88:100 betydelse för många ungdomars möjlighet att skaffa bostad, men också för     Bil. 11 deras ekonomiska situation. Jag har tidigare - under avsnittet om bostäder - redovisat min syn i denna fråga,

1 samband med värnpliktstjänstgöring eller tjänstgöring som vapenfri tjänstepliktig utgår olika former av bidrag. Till värnpliktiga under grundut­bildning utgår generella ersättningar främst i form av dagersättning och utryckningsbidrag. Vidare kan behovsprövade bidrag ulgå främst beståen­de av bostadsbidrag, familjepenning och näringsbidrag. Totalt uppgår sam­hällets kostnader för dessa ersättningar under innevarande budgetår till drygt 900 milj, kr.

Nu föreslås en ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att förmånerna till de värnpliktiga under grundutbildning skall höjas. Förslagen innebär bl.a. au utryckningsbidraget ökar med 20% från 2500 kr. till 3000 kr., samt att dagersättningen ökar med 2 kr. frän 28 kr, till 30 kr. Därutöver finns ett utrymme för att öka bostadsbidraget på grund av hyreshöjningar. Totalt föreslås att drygt 60 milj. kr, avsätts för höjning av förmånerna till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga.

Stödet Ull de högskolestuderande har nyligen varit föremål för utredning av den s, k. studiemedelskommittén vars förslag presenterats i betänkan­det (SOU 1987:39) Studiemedel. Det är angeläget att studiemedelssyste­met reformeras och stödet till de studerande pä högskolan förstärks. Enligt vad jag har erfarit avser chefen för utbildningsdepartementet att under våren 1988 föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag i frågan.

Ungdomars svårigheter all komma in på bostadsmarknaden beror till viss del på deras ekonomiska situation. Det är därför enligt min mening angelägel att främja unga människors sparande, 1 prop, 1987/88:60 (s, 22) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m, m, har chefen för finansdepar­tementet aviserat förslag om ett särskilt ungdomssparande. Arbetet med den närmare utformningen av förslaget pågår för närvarande med inrikt­ning på att förslag skall kunna föreläggas riksdagen under våren 1988 om en sparform som skall kunna attrahera ungdomar och särskilt underlätta för dem som sparar fortlöpande att ekonomiskt lösa sina problem med bostadsanskaffning,

Rehabilileringsberedningen (S 1985:02) utreder för närvarande möjlig­heterna att införa en särskild rehabiliteringsersättning för unga handikap­pade. Avsikten är att ersättningen skall kopplas till olika former av rehabi­literande ålgärder, med sikte på att möjliggöra arbete. Beredningen beräk­nas avlämna sina förslag under år 1988.

Statsrådet Lindqvist har tidigare denna dag anmält att han avser att under våren 1988 föreslå regeringen att närmare låta utreda frågan om de insatser som görs för handikappade dels av kommunerna inom socialtjäns­ten, dels av hälso- och sjukvårdshuvudmännen inom habilitéringen/rehabi-literingen. Utredningen kommer bl, a. all inriktas på sådana insatser inom socialtjänsten och habiliteringen/rehabiliteringen som är av särskild bety­delse för handikappade barn och ungdomar.

Rapporten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag - analys av utvecklingen                                 102


 


under 1980-talet visade bl, a, att unga människor utgör en stor grupp i Prop. 1987/88:100 socialbidragsstatistiken och att ökningen varit kraftig under 1980-talet. Bil. 11 Nästan hälften av socialbidragshushållen utgjordes av personer under 30 år. Den största koncentrationen socialbidragstagare fanns i åldrarna 20—24 år, där drygt 10% behövde socialbidrag någon gång under år 1986. Social­bidragsberoendet var särskilt högt bland ensamstående ungdomar med eller utan barn. Analysgruppens rapport visar att en förhållandevis stor grupp, omkring en femtedel av de socialbidragsberoende, kunde bedömas ha svårt att få arbete av sociala eller socialmedicinska skäl. Analysgrup­pens rapport visar vidare att det blivit allt svårare för ungdomar att ta sig ur ett etablerat socialbidragsberoende. Detta är oacceptabelt. Olika vägar måste prövas för att i första hand skaffa en plats på arbetsmarknaden för de aktuella ungdomarna. Detta kräver ofta ett samarbete över kommunala förvaltningsgränser liksom mellan t. ex, arbetsförmedling och socialtjänst. Regeringen har anslagit medel till en försöksverksamhet för utveckling av ett förbättrat samarbete mellan arbetsförmedling och socialtjänst. Olika projekt pågår i en del kommuner, där även utökat samarbete med försäk­ringskassorna kan ingå. Jag anser del angeläget atl ansträngningarna att förbättra de aktuella ungdomarnas situation kan intensifieras. Jag är därför beredd att anvisa medel ur allmänna arvsfonden för sådana projekt ute i kommunerna där man kan pröva okonventionella lösningar på problemen.

Insatser mot drogmissbruk och våld m. m.

Insatser mot drogmissbruk

De främsta insatserna mot olika former av drogmissbruk sker i det dagliga livet människor emellan, i föreningar och övriga sociala kontakter.

En oroande tendens är en ökad ölkonsumtion bland ungdomarna. Grup­pen ungdomar med narkotikamissbruk bedöms inte öka men det tunga missbruket är oförändrat allvarligt, förstärkt av HlV/AlDS-problemet,

Till de viktigaste förebyggande insatserna hör den verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisaUonerna, Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag föreslagit ett bidrag av drygt 4,7 milj. kr. för nästa budgetår till ungdomsorganisationernas lokala upplysningsverksamhet inom drogområdet. Medlen fördelas av statens ungdomsråd. Enligt min uppfattning är det angeläget atl ungdomsrådet vid fördelningen beaktar behovet av verksamhet som inriktas på droginformation, social kon­taktverksamhet och bättre kamratstödjande verksamhet. Verksamhet som syftar till ökad kontakt och bättre gemenskap i bostadsområden bör lyftas fram.

Även socialstyrelsen bedriver en betydande upplysnings- och informa­tionsverksamhet i syfte att motverka drogmissbruk, I denna finns bl, a, en särskild föräldrasatsning parallellt med ungdomsinriktade informationsak-tivileter. För budgetåret 1988/89 föreslår chefen för socialdepartementet närmare 1,3 milj, kr, till dessa insatser,

Pä initiaUv av rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor har rege­
ringen inrättat en särskild beredningsgrupp för opinion mot alkohol och
                                                  103


 


narkotika, den s.k. Boman-gruppen. Dess uppgift är att utveckla och     Prop. 1987/88:100 intensifiera de opinionsbildande insatserna bland ungdom. Arbetet i grup-     Bil. 11 pen, som bl. a, går ut på att skapa drogfria miljöer fortsätter under år 1988,

Medel för utvecklingsarbete bland barn och ungdomar lämnas också från allmänna arvsfonden. När det gäller antidrogområdet har sammanlagt 12 milj. kr. avsatts för atl utveckla formerna för tidiga insatser mot drog-missbmk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp för tidiga insatser mol missbruk bland ungdom, den s. k: Timu-gruppen, leder arbetet. Gruppen har bl. a. gett ut skriften Röster om arbete bland ungdomar där ungdomsle­dare redovisat sina erfarenheter. Inom gruppen pågår nu en dokumenta­tion av projektverksamheten.

För budgetåret 1988/89 föreslår chefen för socialdepartementet 810 milj. kr. som bidrag till missbrukarvården. Av dessa avser 128 milj. kr. hem för särskild vård och tillsyn, de tidigare ungdomsvårdsskolorna. Vidare före­slås totalt drygt 15 milj, kr, för metodutveckling inom institutionsvården och narkomanvården.

En annan aktuell fråga i detla sammanhang är kriminalisering av kon­sumtion av narkotika, I en proposition som nyligen överlämnats till riksda­gen har föreslagits ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64),

Våld, vandalisering och annat brottsligt beteende

Våld och våldshandlingar är ingenting nytt i vårt samhälle. Även om StaUstiken över våldsutvecklingen innehåller brister vet vi att antalet våldsbrott ökat under efterkrigstiden. Ungdomars andel av misshandel och utomhusrån har ökat mellan 1976-1985, Av dem som utövade grovt våld i Stockholm 1982 hade nästan 70% tidigare varit i kontakt med rättvisan. Det är svårt att dra några exakta slutsatser om våldsutvecklingen av den tillgängliga statistiken. Enligt min mening är det dock väsentligt alt slå fast att våld aldrig kan accepteras. Våld måste var det än förekommer bekäm­pas, motverkas och förebyggas.

För att förebygga våld är del nödvändigt att vi kan bygga ett samhälle där alla har del av grundläggande rättigheter! Rätlen till utbildning, arbete och bostad samt till en meningsfull fritid är viktiga inslag i välfärdspolitiken inte minst för unga människor. Brister i sådana grundläggande rättigheter skapar ofta aggression, hat, hopplöshet och resignation. Sådant som kan övergå i öppen aggression och öppet våld.

Av stor vikt är också vuxnas relationer till ungdomar. På många sätt ger ungdomar uttryck för att vuxna inle ger sig tid eller bryr sig om i tillräcklig utsträckning. Del är viktigt för barn och ungdomar atl ha vuxenkontakt. Att ha någon att prata med. Att ha någon att dela sina bekymmer med. Att ha någon som har tid att lyssna. Föräldrar har naturligtvis det största ansvaret för sina barn och ungdomar, 1 det ansvaret ligger just skyldighe­ten att ge sig tid och bry sig om. Det är ett ansvar som aldrig kan lastas över på någon annan.

Det är också en fråga om att ändra attityder. Här spelar ungdomsorgani­
sationerna och ungdomarna själva en viktig roll. Den av ungdomar startade
organisationen Non FighUng GeneraUon (NFG) gör värdefulla insatser.                             104


 


Jag vill särskilt understryka det stora värde som ligger i atl ungdomar     Prop. 1987/88:100
själva engagerar sig i denna viktiga samhällsfråga.
                                                          Bil, 11

Med anledning av de oroligheter som kom till uttryck midsommarhelgen 1986 lämnade regeringen ett uppdrag till socialstyrelsen angående förebyg­gande insatser inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har i samband med redovisningen av utredningsuppdraget bl, a, framhållit behovet av intensi­fierad upplysning om alkohol samt av förbättrade vård- och behandlings­möjligheter för ungdomar inom den s, k, högriskgruppen, dvs, ungdomar med många samverkande problem.

Parallellt med uppdraget till socialstyrelsen uppdrog regeringen till riks­polisstyrelsen att se över polisens verksamhet vid större helger och all­männa festdagar. I uppdraget angavs bl.a. en rad olika faktorer som rikspolisstyrelsen borde belysa t. ex, brottslighetens omfattning och struk­tur, förändringar av ordningsläget, våldsbrottslighetens karaktär, polis­myndigheternas samverkan, polisens samarbetsmetoder, rättsreglerna för polisens ingripanden samt behovet av utrustning m. m. Rikspolisstyrelsen redovisade ijanuari 1987 en rad olika åtgärder för att förbättra förhållande­na.

1 beslul i april 1987 uttalade regeringen att de berörda myndigheterna fortsättningsvis skulle arbeta efter de förslag de själva redovisat. De skulle vidare se över hur samverkansformerna mellan lokala och regionala myn­digheter kan utvecklas.

Samtidigt uppdrogs åt brottsförebyggande rådet att närmare utreda brottslighetens omfattning och struktur och att följa upp myndigheternas verksamhet för att förebygga och beivra ordningsstörningar och brottslig­het vid de ifrågavarande tillfällena.

Under senare tid har klottret på offentliga platser och allmänna kommu­nikationsmedel ökat. En inom justitiedepartementet upprättad departe­mentspromemoria med förslag till åtgärder är för närvarande på remiss,. Där föreslås utvidgade möjligheter att ta i beslag och förverka t. ex, spray­flaskor och tuschpennor samt en utökad rätt att kroppsvisitera personer. En lagstiftning rörande dessa frågor torde kunna träda i kraft senast den 1 juli 1988.

Knivar och andra farliga lillhyggen förekommer alltför ofta i olika bråk. Genom bestämmelser som infördes år 1983 har polisen i vissa situationer möjlighet att beslagta och förverka sådana föremål. Sedan något år tillbaka kan polisen också genomföra kroppsvisitation i syfte att söka efter föremå­len. Frågan om ett mera generellt knivförbud har behandlats av 1987 års vapenutredning som till regeringen överlämnat betänkandet (SOU 1987:16) Knivförbud, Det innehåller förslag till en ny lag om förbud mot att bära kniv och andra farliga föremål i samband med offentliga tillställ­ningar och allmänna sammankomster.

Samhällets reaktion mot brott

1 samband med brottsligt beteende hos den yngre generationen är det
ytterst väsentligt att samhällets ålgärder mot unga lagöverträdare är kon­
sekventa. Genom den omfattande forskning som ägt mm har man numera
                                                105


 


en god uppfattning om i vilka sammanhang ungdomar begår brott och vilka     Prop. 1987/88:100 ungdomsgrupper som löper en stor risk alt fastna i kriminalitet. Det är på     Bil, 11 dessa grupper som insatserna bör koncentreras,

1 strävan att åstadkomma detla spelar samarbete på lokal nivå mellan framför allt skolan och de sociala myndigheterna en central roll. När det gäller att sälla in tidiga åtgärder är - vid sidan om familjen - skolan och fritidsförvaltningen men också de frivilliga organisationerna våra viktigas­te resurser.

Föräldrarnas roll i detta sammanhang är viktig. Det finns här anledning att salsa på lokala initiativ så att föräldrar på en ort eller inom ett område kan stötta varandra. Vidare bör föräldrarna ges stöd från skolan, från de sociala myndigheterna och från polisen.

När det gäller den straff- och processrättsliga lagstiftningen torde det inle råda några delade meningar om atl den slraffmyndighetsgräns på 15 år som gäller i vårt land är väl avvägd. Efter en lagändring år 1984 får polisen göra brottsutredningar även beträffande unga lagöverträdare som inte är straffmyndiga, t. ex. när utredningen kan ha betydelse för att avgöra beho­vet av socialtjänstens insatser.

1 fråga om ungdomar som har uppnått straffmyndighetsäldern råder det sedan länge en bred enighet om att framför allt unga lagöverträdare mellan 15 och 18 år skall särbehandlas. Bl, a, skall deras brottslighet i betydligt mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för domstolsprövning och åtgärder inom kriminalvårdens ram. Principen är i stället all de unga skall uppmärksammas av de sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge råd och stöd eller ingripa med åtgärder enligt den sociala lagstiftningen.

En central frågeställning är hur samhället på ett bättre sätt skall kunna göra klart för de unga lagöverträdarna att samhället inte tolererar brottsliga beteenden. Det är då fråga inte bara om effektivare möjligheter för myndig­heterna atl ingripa i skilda situationer. Särskilt för en ung, formbar männi­ska är det viktigt att samhällets reaktion också kommer snabbt. Dessa frågor behandlas bl, a, i den inom jusliUedepartemenlet upprättade prome­morian (Ds Ju 1987:11) om ändrade regler om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare m, m. Enligt vad jag har erfarit bereds frågan för närvaran­de inom justitiedepartementet med inriktning på att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 juli 1988.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

106


 


H 1. Statens ungdomsråd

 

1986/87 Utgift

3 965 451

1987/88 Anslag

3912000

1988/89 Förslag

4132000


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets fritids-och kulturpolitik främja verksamhet bland barn och ungdomar. Rådet handlägger frågor om samhällets stöd lill ungdomsorganisaUonerna och skall verka för en samordning av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom.

Ungdomsrådets organisation m.m, framgår av förordningen (1976:527) med instruktion för statens ungdomsråd.

Från anslaget bestrids kostnader även för ungdomsrådets utrednings-och informationsverksamhet.

Statens ungdomsråd

Med utgångspunkt i de förslag som lagts fram av en särskild arbetsgrupp som sett över rådets verksamhet föreslår ungdomsrådet atl medel anvisas för bl, a, sju nya tjänster vid rådet (+ I 875 000 kr,). Därvid kan en intensi­fiering ske främst av utrednings- och informationsverksamheten.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

8

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

3 275000

(1706000)

637 000

+ 183000

(+120000)

+37000

 

3912000

+ 220000


Föredragandens överväganden

Jag lar först upp den översyn av statens ungdomsråds verksamhet som genomförts av en inom utbildningsdepartementet i april 1986 tillsatt arbets­grupp BUS (Barn-Ungdom-Samordning) och som redovisats i promemo­rian Statens ungdomsråd — nuläge samt överväganden och förslag. Prome­morian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av promemorian som underbilaga 11.2 och en samman­ställning av remissyttrandena som underbUaga 11.3.

Enligt arbetsgruppen är det framför allt två väsentliga områden som ungdomsrådet bör koncentrera sina arbetsuppgifter på, nämligen barn- och ungdomsorganisationernas villkor saml kommunernas arbete med ung­domsfrågor. Det är enligt arbetsgruppen viktigt atl entydigt slå fast att statens ungdomsråd är en myndighet. En viktig uppgift är att bevaka föreningslivets villkor från samhälleliga utgångspunkter. Rådet bör där-


107


 


emot i fortsättningen inle ha en så markerad övergripande ungdomspolitisk Prop. 1987/88:100 roll som instruktionen antyder. Däremot bör ungdomsrådet ha som uppgift Bil. 11 att följa, bistå och i viss mån samordna statliga myndigheters insatser riktade till barn och ungdom. Ett ökat inflytande över den statliga bidrags­hanteringen bör ungdomsrådet, enligt promemorian, också få. Ungdoms­rådet bör vidare aktivt stödja och bistå barn- och ungdomsorganisationer­na med råd och erfarenheter i frågor som rör t. ex, verksamhetsutveckling, information m.m,

I promemorian framhålls att arbelet med kommunala ungdomsplaner bör stödjas. Statens ungdomsråd är enligt arbetsgruppen en lämplig myn­dighet för detta. Arbetsgruppen föreslår därvid alt statens ungdomsråd från socialstyrelsen skall överta den samordnande rollen för samverkan mellan skolan, den sociala sektorn och polisen saml fritids- och kultursek­torerna, 1 en tidigare promemoria har arbetsgruppen förordat att även viss verksamhet och vissa resurser från brottsförebyggande rådet som rör barns och ungdomars verksamhet skall överföras till ungdomsrådet. Enligt arbetsgruppen bör ungdomsrådet inte bedriva någon egen forskningsverk­samhet men däremot informera om aktuell forskning liksom om annan verksamhet inom barn- och ungdomsområdet.

Arbetsgruppen föreslår att ungdomsrådet tillförs tre nya tjänster för­utom de resurser som föreslås bli överförda från andra -myndigheter. Vidare föreslås en omorganisation av kansliet samt en utökning av antalet styrelseledamöter med bl. a. representanter från vissa andra myndigheter. Slutligen föreslås att statens ungdomsråd ändrar namn lill statens ung­doms- och frilidsstyrelse.

Remissinstanserna har i betydande utsträckning instämt i arbetsgrup­pens synpunkter när det gäller inriktningen av ungdomsrådets verksamhet. Svenska kommunförbundet har emellertid motsatt sig förslagen i fråga om kommunala ungdomsplaner. Vidare har socialstyrelsen pekat på det an­svar för barn- och ungdomsfrågor som styrelsen har enligt socialtjänst­lagen.

Jag delar arbetsgruppens av remissinstanserna stödda uppfattning atl
ungdomsrådels verksamhet bör koncentreras till sådana uppgifter som är
väsentliga med hänsyn till rådets roll som central myndighel för ungdoms­
frågor. Rådet bör därvid ha ansvaret för fördelningen av det statliga stödet
Ull ungdomsorganisationerna. Jag vill också framhålla vikten av att rådet
kan följa och redovisa utvecklingen när del gäller barns och ungdomars
villkor i samhället liksom i fråga om ungdomsorganisationernas verksam­
het. Rådet bör därför ha resurser för utrednings- och informationsverk­
samhet. Det är vidare av vikt alt rådet har en samordnande roll när det
gäller ungdomsfrågor. Rådet bör självfallet inte ta över arbetsuppgifter
som naturligen hör lill annan myndighets ansvarsområde. Jag vill tvärtom
understryka betydelsen av atl olika berörda myndigheter, var och en inom
sitt verksamhetsområde, akUvl bevakar och arbetar med frågor som rör
ungdomars villkor. På ungdomsrådet bör bl. a. ankomma att genom infor­
mationsinsatser av olika slag, konferensverksamhet m. m. sprida kunska­
per och erfarenheter om för ungdomsgruppen vikliga frågor och om olika
möjligheter till samverkan för att lösa de problem som kan föreligga.                                  108


 


Behovet av en samlad bedömning av ungdomsfrågorna är stort också i Prop. 1987/88:100 kommunerna. Många ungdomsfrågor berör olika nämnders områden och Bil. 11 ibland också statliga myndigheters arbete. Det är då yiktigl med samarbete över nämnd- och myndighetsgränserna. Jag kan instämma i arbelsgmp­pens bedömning att samlade insatser av det slag jag här berört ofta kräver en noga planerad verksamhet. Jag är dock inte beredd atl föreslå att kommunerna obligatoriskt skall lämna in särskilda ungdomsplaner.

Enligt min mening är det nödvändigt att statens ungdomsråds admini­strativa organisation anpassas till de arbetsuppgifter för rådet somjag ovan redovisat.

Jag är inte nu beredd att föreslå personella förstärkningar av ungdomsrå­dets kansli. Liksom hittills bör det ankomma på regeringen att besluta om styrelsens storlek och sammansättning.

Anslaget till statens ungdomsråd bör beräknas utan reduktion enligt huvudförslaget.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag har anfört i övrigt hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens ungdom.sråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 4 132000 kr,

H 2. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

1986/87 Utgift           46277687

1987/88 Anslag         59016000

1988/89 Förslag         62196000

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten inom ung­domsorganisationer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502). Vidare utgår bidrag Ull vissa samarbetsorgan samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten inom vissa ung­domsorganisationer.

Statsbidrag lill central verksamhet utgår enligt nyssnämnda förordning
till organisationer som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och
ungdom och som har minst 3 000 medlemmar i åldern 7-25 år samt lokal­
avdelningar i minst hälften av landels landstingskommuner. Statsbidraget
utgår i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Vid beräkningen av bidraget
till vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och
ungdomar gäller atl bidrag utgår om organisationen har mer än 500 med­
lemmar i åldern 7—25 år. För organisationer som första gången erhåller
bidrag
lill central verksamhet saml för organisationer som inte längre
uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar
gäller särskilda bestämmelser om statsbidragets storlek,                                                  109


 


Statens ungdomsråd                                                                               Prop. 1987/88:100

Ungdomsrådet anser att många av de mål som låg till grund för inrättandet av nuvarande bidragsgivning till ungdomsorganisationerna fortfarande ej är uppfyllda. Idébärande organisationer och organisaUoner med en bred verksamhet har svårt att hävda sig medan organisationer inriktade på en enda aktivitet hävdat sig bra.

Ungdomsrådet har sedan någol år arbetat med en översyn av statsbidra­gen lill ungdomsorganisationerna. Detta arbete har under slutskedet skett parallellt med folkrörelseutredningens bidragsöversyn. Rådets förslag till bidragsregler innebär att ett centralt bidrag i likhet med dagens regler skall utgå till ungdomsorganisaUonernas centrala verksamhet. Bidraget föreslås utgå i form av ett grundbidrag och ell rörligt bidrag baserat på antalet medlemmar och antalet lokalavdelningar i organisationen.

Vidare föreslår ungdomsrådet att utvecklingsbidrag skall kunna utgå till projekt som utvecklar föreningarnas verksamhet. Både de etablerade ung­domsorganisationerna och nya ungdomsrörelser skall kunna söka dessa bidrag. Inga övriga projektbidrag bör utgå, varför det särskilda bidraget Ull ungdomsorganisationernas droginformation föreslås avskaffas.

Ungdomsrådet anser att statsbidragen till ungdomsorganisationerna bör höjas kraftigt. Ambitionen bör vara att inom fem år uppnå den bidragsnivå som statsbidragen till ungdomsorganisationerna hade i slutet av 1970-talet omräknat i 1986 års penningvärde.

Tre organisationer. Ung i kör. Kurdiska riksförbundet och Sveriges ekonomföreningars riksorganisation (SERO) har ansökt om att bli berätti­gade till statsbidrag som ungdomsorganisationer. Ungdomsrådet föreslår alt Kurdiska riksförbundet beviljas statligt stöd som ungdomsorganisation fr. o. m. budgetåret 1988/89. Första året föreslås ett halvt grundbidrag utgå till denna organisation.

Ungdomsrådet föreslår vidare alt ett särskilt bidrag i likhet med tidigare valår skall utgå till de partipolitiska ungdomsförbunden för informations­verksamhet i skolan inför riksdagsvalet.

Ungdomsrådet har i sin anslagsframställning, i avvaktan på förslag från folkrörelseutredningen, avstått från att precisera sitt äskande för de olika bidragsanslagen. För budgelårel 1988/89 föreslår rådet en total ökning med 10% av de anslag som i dag utgår lill dels ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, dels ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och dels ungdomsorganisaUonernas droginformation. Ungdomsrådets för­slag innebär ett sammanlagt belopp av 176 milj. kr, för statsbidrag till ungdomsorganisationerna.

Föredragandens överväganden

Jag tar här först upp folkrörelseutredningens belänkande (SOU 1987:37)
Slödel Ull barn- och ungdomsföreningar. Belänkandet har remissbehand­
lats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av
utredningens förslag som underbUaga 11.4, dels en kort sammanställning
av remissyttrandena som underbUaga 11.5.                                                                   110


 


Enligt utredningen är den kunskap som finns om barn- och ungdoms-     Prop. 1987/88:100 föreningar inte tillräcklig för atl ge en samlad bild av föreningslivets ut-     Bil. 11 veckling. Utredningen föreslår därför ökade forskningsinsatser inom om­rådet fritid och rekreation.

Del lokala stödet är för närvarande det enda generella statliga bidrag som utbetalas direkt till de lokala föreningarnas barn- och ungdomsverk­samhet. Utredningen föreslår alt det lokala stödet i fortsättningen betalas ut till kommunerna på grundval av antalet lokala föreningar som erhåller kommunalt bidrag till barn- och ungdomsverksamhet i resp. kommun. Motivet till förslaget är att kommunerna står för merparten av det samlade stödet till föreningarna och har väl uppbyggda rutiner för fördelning av bidrag på kommunal nivå.

Det centrala slödel till barn- och ungdomsorganisationer utbetalas idag med medlemslalel som grund. Utredningen anser atl grunden för del centrala stödet till barn- och ungdomsorganisationerna bör vara den lokala föreningen. Stödets storlek föreslås därför avgöras efter hur många lokala föreningar, bidragsberättigade inom resp, kommun, det finns inom organi­sationen.

Projektbidrag har enligt utredningen för många organisationer fått prä­geln av regelbundenhet och räknas ofta som en årlig och fast intäkt. Utredningen föreslår därför att bidraget till ungdomsorganisationernas droginformation omvandlas till centralt stöd. Vidare anser utredningen att om projektbidrag skall förekomma i framtiden bör sådana bidrag begränsas till atl omfatta högst två eller tre år.

Remissinstanserna är överlag kritiska till utredningens förslag om att lägga över det lokala stödet till kommunerna. Kommunförbundet och en stor majoritet av organisationerna avstyrker förslaget. Endast några en­skilda kommuner och organisationer med anknytning till den kommunala verksamheten tillstyrker förslaget. Av dem som avstyrker förslaget har ett antal angett alternativa förslag. En grupp anser att stödet skall behållas och administreras enligt nuvarande ordning. En annan grupp anser att slödel bör omvandlas till centralt stöd, innebärande att varje riksorganisation själv förfogar över stödet och själv avgör hur man vill använda sig av detta. En tredje grupp anser att stödet skall utformas enligt det förslag som statens ungdomsråd har lagt fram.

Når det gäller det centrala stödet avvisar remissinstanserna i allmänhet utredningens förslag att stödet skall baseras på antalet lokala föreningar som får kommunalt bidrag. Många remissinstanser är positiva till det förslag som statens ungdomsråd redovisat vilket innebär att det rörliga stödet baseras dels på antalet medlemmar, dels på antalet lokalavdelning­ar. Några remissinstanser har även föreslagit andra kriterier. Flertalet av de remissinstanser som kommenterat utredningens förslag alt medel för ungdomsorganisationernas droginformation förs över lill det centrala stat­liga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna är positiva.

För egen del vill jag understryka viklen av att samhället ger ungdomsor­
ganisationerna möjligheter att utveckla sin verksamhet. Dessa organisatio­
ner har en betydelsefull uppgift i vårt samhälle, 1 föreningarna träffas barn
och ungdomar och kan under demokraUska former utveckla den verksam-
                          111


 


het organisationen bedriver. 1 föreningarna får barn och ungdomar möjlig-     Prop. 1987/88:100 het att lära sig att ta ansvar och att samarbeta samt att förslå värdet av     Bil. 11 solidaritet och hänsynstagande.

År 1954 infördes ett reguljärt statligt slöd till ungdomsorganisationernas verksamhet. Inriktningen av delta stöd har under årens lopp förändrats och det direkta centrala stödet har kompletterats med stöd lill särskild verksamhet, exempelvis det lokala aktivitetsstödet och stöd för alkohol-och narkotikaupplysning.

Erfarenheterna visar att ett bidragssystem fortlöpande behöver ses över och utvecklas. Med utgångspunkt i de övergripande syften som stödet har behövs en granskning av att bidragsgivningen har en sådan utformning att dessa syften tillgodoses. När det gäller det staUiga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna bör enligt min mening viktiga utgångspunkter för bidragsgivningen bl. a. vara att antalet stödformer begränsas, att admi­nistrationen av stödet är så enkel som möjligt och att organisationerna ges största möjliga frihet vid användningen av bidragsmedlen. Det är viktigt att bidragssystemet anpassas till organisationernas verksamhet i stället för tvärtom. Systemet bör vara så flexibelt att nya organisationer eller rörelser inte utestängs från möjligheter till slöd.

Det övergripande syftet med stödet lill ungdomsorganisationerna bör vara att dels främja en demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningar, dels medverka lill en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Stödet bör underlätta för föreningarna att utveckla sin verksamhet och att ta sig an bl. a, frågor som ledarutbildning, information och opinionsbildning saml rekrytering av s, k. föreningslösa ungdomar. Erfarenheten visar atl många ungdomar lämnar föreningslivet när de kom­mer upp i de övre tonåren. Särskilda insatser kan därför behövas för denna åldersgrupp.

Folkrörelseutredningens förslag innebär bl, a. att det statliga lokala ak-tivitelsstödet i fortsättningen skall utbetalas genom kommunerna. Försla­get innebär vidare alt också del centrala stödet skall ulgå från hur många lokala föreningar som erhållit bidrag i resp, kommun. Utredningens förslag har i dessa delar mött stark kritik vid remissbehandlingen. För egen del är jag inte heller beredd att förändra bidragssystemet på det sätt utredningen föreslagit.

När det gäller stödet tiU ungdomsorganisationernas centrala verksam­het innebär det nuvarande bidragssystemet alt riksdagen tar ställning dels till detaljerade förslag som reglerar fördelningen av anslagen, dels till vilka organisationer som skall få bidrag och hur slora bidrag olika organisationer skall få. Statens ungdomsråd administrerar sedan bidragsgivningen och betalar ut bidragen.

Enligt min mening bör ansvaret för fördelningen av bidragen i fortsätt­ningen i högre grad kunna anförtros ål statens ungdomsråd. Det bör därvid ankomma på rådet atl inom ramen för de allmänna riktlinjer som riksdagen och regeringen anger och de medel som anvisas besluta om bidragen till de enskilda organisationerna. Med en sådan utformning bör bidragssystemet kunna bli smidigare och mera flexibelt än för närvarande.

När det gäller utformningen av det centrala stödet anser jag i likhet med                          112


 


statens ungdomsråd alt fördelningen av medlen bör grundas på såväl     Prop. 1987/88:100 antalet föreningar som på antalet medlemmar i åldern 7-25 år. Det bör     Bil. 11 ankomma på statens ungdomsråd att föreslå regeringen de närmare be­stämmelser som bör ligga till grund för stödels fördelning.

Statens ungdomsråd bör vid förslag till disposition av anslaget också beakta behovet av medel för särskilda insatser för vissa organisationer, som är svåra alt anpassa till ett generellt bidragssystem. Detta kan t.ex. gälla vissa handikapp- och invandrarorganisaUoner.

Prövningen av vilka organisationer som skall erhålla bidrag bör i fort­sättningen göras av statens ungdomsråd.

I enlighet med vad jag tidigare angivit anser jag att det är särskilt angeläget atl stödja sådana organisationer och rörelser som strävar efler att utveckla sin verksamhet så atl den kan nå också de ungdomsgrupper som i dag står utanför föreningslivet. Det projektstöd som beviljas med medel från allmänna arvsfonden används bl.a. för detta ändamål. Jag anser emellertid att det är angelägel alt det också inom ramen för bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet finns möjlighet atl stödja sådant utvecklingsarbete som jag nu berört. En mindre del av anslaget bör därför av ungdomsrådet kunna användas för att bl, a, tillgodo­se nu angivna syften. Sådant särskilt stöd bör därvid kunna utgå både till de organisationer som för närvarande får bidrag och Ull nya rörelser som kanske ännu inte uppfyller de formella kraven för vanligt bidrag.

Med den inriktning av bidragsprövningen somjag här har förordat bör stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet fortsättningsvis anvisas över ett reservationsanslag. Det bör ankomma på ungdomsrådet alt med utgångspunkt i de allmänna riktlinjer för stödet som regering och riksdag anger fortlöpande pröva hur bidragsgivningen skall kunna få en för både organisationerna och rådet så smidig utformning som möjligt.

Jag övergår härmed till alt behandla frågan om den framtida utformning­en av stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Som jag tidigare berört har utredningens förslag atl fördela det statliga stödet via kommunerna mött stark kritik från flertalet remissinstanser. Även jag är av uppfattningen all stödet också fortsättningsvis skall gå direkt till de bidragsberättigade föreningarna, Någol förslag lill förändring av de nuva­rande reglerna för stödet presenterades inle av utredningen. Jag anser del dock angeläget atl en sådan översyn nu görs. Jag avser att föreslå regering­en atl ge statens ungdomsråd ett sådant uppdrag. Av särskild vikt är att rådet prövar vilka åtgärder, som kan vidtas för att förenkla administratio­nen av det lokala stödet till ungdomsorganisationerna,

I ett avseende vill jag dock förorda ett tillägg till de nuvarande reglerna.
Somjag tidigare nämnt, ser jag del som angeläget all särskilt stimulera
organisationerna till insatser när det gäller ungdomar i de övre tonåren. Jag
förordar därför att ett särskilt bidrag skall utgå för aktiviteter som berör
denna åldersgrupp. Det bör ankomma på statens ungdomsråd atl Ull rege­
ringen redovisa närmare förslag när det gäller principerna för fördelningen
av detta aktivitetsslöd. Självfallet ser jag det som önskvärt att också
kommunerna vid sina fortsatta överväganden i fråga om utformningen av
kommunall slöd lill ungdomsorganisationerna särskilt beaktar lonårsgmp-
                                                113

pernas situation,

8    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100: Bilaga 11


När del gäller anslagsberäkningen för budgetåret 1988/89 ser jag det som Prop. 1987/88:100 särskilt angeläget att förstärka stödet till den lokala verksamheten. Jag Bil. 11 föreslår därför att bidraget per samimankomst höjs frän 11 kr. till 12 kr. Därutöver beräknar jag ett belopp av 2 milj. kr. för det särskilda tonårsslöd somjag Udigare föreslagit. Med hänsyn till de nu föreslagna höjningarna av bidraget bör anslaget Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet föras upp med ett belopp av 101,6 milj. kr. vilket innebär en ökning med 10,3 milj. kr.

Vad avser anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verk­samhet m. m. föreslår jag en höjning med 3 180000 kr. lill 62 196000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat ett belopp av 820000 kr. för ett särskilt valinfor­mationsbidrag till de politiska ungdomsförbunden på motsvarande sätt som inför de senaste riksdagsvalen. Med hänsyn Ull vad jag tidigare anfört föreslår jag att anslaget fr. o. m. nästa budgetår förs upp som ett reserva­tionsanslag. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens be­myndigande statens ungdomsråd att med utgångspunkt i de riktlinjer jag angivit i det föregående svara för fördelningen av anslaget.

De förslag somjag nu har redovisat innebär sammantaget att stödet till ungdomsorganisationerna för nästa budgetår höjs med 13,5 milj. kr. från 150,3 milj. kr. Ull 163,8milj. kr. Chefen för socialdepartementet har därut­över under anslaget Bidrag till organisationer under femte huvudtiteln föreslagit en höjning av stödet till ungdomsorganisationernas droginforma­tion med 138000 kr. till drygt 4,7 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.   godkänna de riktlinjer som jag har redovisat för det fortsatta
stödet till ungdomsorganisationerna,

2.  till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av
62196000 kr.

H 3. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1986/87 Utgift               90564 254

1987/88 Anslag              91300000

1988/89 Förslag            101 600000

Bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (om­tryckt 1981:502).

Statsbidrag för lokal verksamhet utgår till dels de ungdomsorganisatio­
ner som erhåller bidrag från anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m., dels Sveriges riksidroltsförbund och de övriga
organisationer som erhåller organisalionsstöd från anslaget Stöd lill idrot­
ten,
                                                                                                                                                               114


 


Statsbidrag utgår under budgetåret 1987/88 med 11 kr, för varje bidrags-     Prop. 1987/88:100 berättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förslås en av lokalav-     Bil. 11 delning planerad och anordnad sammankomst som varar minst en timme och haft minst fem deltagare i åldern 7—25 år.

Statens ungdomsråd

Ungdomsrådet föreslår alt ett lokalt bidrag i likhet med dagens regler skall utgå till ungdomsorganisationernas lokala föreningar. Förutom att bidraget utgår med en rörlig del baserad på antalet genomförda aktiviteter föreslås också bidrag utgå med ett grundbidrag per lokalavdelning, Alla lokalavdel- . ningar oavsett medlemsslruktur och omfattning på verksamheten bör kun­na söka rörligt bidrag för den verksamhet som uppfyller villkoren för det statliga lokala aktivitelsstödet. Grundbidrag bör bara utgå till lokalavdel­ningar som genomfört minst Uo sammankomster per år.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under föregående anslagspunkt hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 101 600000 kr,

H 4. Stöd till internationellt ungdomssamarbete

Nyft anslag (förslag)     1200000

Omkring en kvarts miljon svenska ungdomar besöker årligen andra länder, huvudsakligen i Västeuropa, Utöver delta spontana ungdomsre­sande äger ett omfattande organiserat student- och ungdomsutbyte rum genom olika organisationer och myndigheter. Ungdomsutbytet bidrar till ökad förståelse i Sverige för internationella problem och till en ökad kunskap utomlands om Sverige och svenska ungdomars villkor.

I olika internationella sammanhang tas ungdomsfrågor och främjandet av ungdomsutbyle upp i ökad utsträckning. Program för ungdomsutbyle finns såväl i del nordiska och västeuropeiska samarbetet som i kontakterna med Östeuropa och u-länderna.

Det nordiska utskottet för ungdomssamarbete ger stöd för atl öka kun­skaperna om Norden bland ungdomar och ge ungdomsorganisationer stör­re möjlighet alt internationellt understryka den nordiska samhörigheten. Stöd utgår lill nordiska projekt som bedrivs av barn- och ungdomsorgani­sationer i Norden, till organisatoriskt samarbete mellan dessa organisatio­ner samt till lokalt och regionalt samarbete mellan organisaUoner som arbetar med barn och ungdom.

Inom ramen för Europarådssamarbetet har upprättats en särskild ung­
domsfond, European Youth Foundation, och ett särskilt ungdomscenter,
European Youth Center, som har till uppgift att stärka det europeiska
ungdomssamarbetet och ungdomsulbyiet,                                                                   115


 


Som en uppföljning av den Europeiska konferensen om säkerhet och Prop. 1987/88:100 samarbete i Europa, ESK, har ett särskilt samarbetsorgan. All European Bil. 11 Youth and Student Cooperalion, AEYSC, inrättats för ungdomssamarbete mellan för närvarande 28 ungdomsorganisationer i öst och väst. Kontak­terna mellan ungdomsorganisationer har även givits en vikUg roll vid uppföljningen av den deklaraUon som år 1986 undertecknats mellan de nordiska länderna och de s. k. SADCC-staterna i södra Afrika, På ung­domssidan har hittills två konferenser hållits mellan de nordiska landsrå­den och deras motsvarigheter i SADCC-länderna.

Den internationella betydelsen av ungdomsutbytet återspeglas även i ett av EG-kommissionen nyligen framlagt förslag till särskilt ungdomsutby-lesprogram mellan EG:s medlemsländer, Youth for Europé, som syftar till alt ge ungdomar mellan 15 och 25 år möjligheter att erhålla praktik och andra färdigheter i något av de andra medlemsländerna.

När det gäller det organiserade svenska ungdomsulbyiet sker finansi­eringen i dag både med offentliga och privata bidrag. Den största delen av kostnaderna tas av organisationerna själva. Landsrådet för Sveriges ung­domsorganisationer, LSU, är ungdomsorganisationernas samarbetsorgani­sation för internationella frågor. Ett 60-lal organisationer ingår i LSU, bl, a, samtliga partipolitiska ungdomsförbund. LSU företräder de svenska ungdomsorganisationerna i Council of European National Youth Commit-tees, CENYC, där Västeuropas nationella ungdomsorganisationer ingår, LSU ingår även i AEYSC och företräder de svenska organisationerna i samarbetet med SADCC-länderna, LSU erhåller för närvarande statligt stöd över anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksam­het m, m.

Det organiserade ungdomssamarbetet är en viktig del i Sveriges kontak­ter med omvärlden. Genom alt ungdomar kan få erfarenhetsutbyte med andra länder läggs grunden för en ökad förståelse för kultur och levnads­förhållanden i andra länder. Det är därför viktigt att ungdomsulbyiet kan främjas. Liksom hittills bör kostnaderna för svenska ungdomars deltagan­de i della utbyte främst bäras av ungdomsorganisationerna själva. De höga kostnaderna för resor och boende i förening med ungdomarnas ofta svaga ekonomiska situation, motiverar emellertid insatser från samhällets sida för atl underiätta för breda ungdomsgrupper att delta i del organiserade internationella ungdomsutbytet. LSU svarar redan i dag för en viktig del av detta ungdomsutbyte och uppträder även utåt som de svenska ung­domsorganisationernas samarbetsorgan. Det är angeläget att LSU:s arbe­te kan stärkas. För nästa budgetår bör för detla ändamål föras upp ett nytt reservationsanslag av 1,2 milj, kr. Anslaget bör benämnas Slöd till interna­tionellt ungdomssamarbete.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Slöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret
l988/89anvisaelt reservationsanslag av 1200000 kr,
                                                                        116


 


H 5. Lotterinämnden

 

1986/87 Utgift

1439801

1987/88 Anslag

1329000

1988/89 Förslag

1411000


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


 


Lotterinämnden är central förvaltningsmyndighet för frågor om tillämp­ning av lotterilagen (1982:1011) och lotteriförordningen (1982:1012). Nämn­den har bl. a. Ull uppgift att som sista instans pröva överklaganden över länsstyrelsens beslut i lotteriärenden, utfärda allmänna råd för tillämpning­en av lofterilagen och lotteriförordningen, pröva frågor om Ullslånd till s. k, rikslotterier samt utöva central tillsyn över lotterilagens efterlevnad.

Lotterinämndens organisation m, m, framgår av förordningen (1982:1013) med instrukUon för lolterinåmnden.

Lotterinämnden

1.         En nedskärning i enlighet med huvudförslaget innebär att nämnden nu måste minska personalkostnaderna med vakantsättning av tjänster som följd. 1 stället föreslår nämnden att besparingar i myndighetens verksamhet ersätts med ökade inkomster t. ex. genom avgifter.

2.         Ökade medel begärs för kontrolländamål (+250000 kr.).

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

6

-

Anslag       .

 

j

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1243000

(1 135000)

86000

+82000 (+79000)

 

1329000

+82000

Föredragandens överväganden

Det är angeläget att bl.a, den tillsyn över lotterimarknaden som lotteri-nämnden utövar kan upprätthållas. Med hänsyn härtill har jag beräknat anslaget utan reduktion enligt huvudförslaget vilket innebär en ökning med 82000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lotterinämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 1 411 000 kr.


117


 


I. Idrott, rekreation och turism                                        Prop. 1987/88: lOO

Bil. 11 I 1. Stöd till idrotten

1986/87 Utgift          217 500000               ReservaUon                 116944

1987/88 Anslag       233 850000

1988/89 Förslag        256034000

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som' bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisa­tioner. Från anslaget utgår också bidrag till vissa, utanför RF stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid kårorterna. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjer­na för organisationsstöd till idrotten (prop. 1970:79, SU 122, rskr. 291), Från anslaget lämnas vidare bidrag Ull riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag Ull mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Sådana bidrag lämnas enligt de riktlinjer som fast­ställts av riksdagen (prop. 1970:79, JoU 33, rskr. 239 och prop. 1979/80:100 bil. 13, KrU 30, rskr. 377) samt vissa av regeringen angivna normer, vilka grundar sig på nämnda riktlinjer.

Sveriges riksidrottsförbund m. fl.

Riksidrottsförbundet (RF) uppger som grund för sin anslagsframställning att idrotten i dag är Sveriges största folkrörelse. Det finns nu ca 2,5 milj. medlemmar inom ca 40000 lokalorganisationer.

Svensk idrott är till skillnad från många andra länders samlad i en organisation, Sveriges riksidrottsförbund. Över hela landet finns lokala idrottsföreningar. 400000 ideellt arbetande ledare bär upp verksamheten, som omfattar barn- och ungdomsidrotten, motions- och tävlingsidrotten. Det ekonomiska stödet från kommuner, landsting och stat till organisatio­ner, anläggningar och ungdomsverksamhet är omfattande.

Inom idrotten aktiveras fler ungdomar än inom någon annan folkrörelse. Idrottsrörelsen har en omfattande internationell verksamhet.

Detta ger idrottsrörelsen speciella förpliktelser. 1 Tanzania bedriver svensk idrottsrörelse sedan år 1983 ett biståndsprojekt -7 "Idrott åt alla -även i Tanzania". Projektet har rönt stor internationell uppmärksamhet. Arbetet, är helt inriktat på att utveckla breddidrotten. Den svenska idrotts­rörelsen har också genom insamling av idrottsmaterial bistått Tanzanias idrott. Under år 1988 kommer en fabrik för inhemsk bollproduktion att starta i Tanzania. Projektet kommer att avslutas är 1989.

Svensk idrott engagerar sig hårt mot rasförtrycket inom idrotten i södra Afrika. Svensk idrott stöder den sydafrikanska exilorganisationen SAN-ROC (South African Non-Racial Olympic Committee) och avser att ut­veckla biståndet till de s. k. SADCC-länderna (fronfstaterna).

Riksidrottsmötet år 1985 beslöt prioritera fyra huvudområden, nämligen - barn, ungdom, motion och tävling - för perioden t. o. m. år 1989.

118


 


Man arbetar med att anpassa idrotten till barnens behov och förutsätt-     Prop. 1987/88:100
ningar både i fråga om form och innehåll.                                                Bil. 11

För ungdom prioriteras åtgärder för att hålla ungdomarna kvar i för­eningslivet, ge fömtsättningar för aktiv medverkan genom ökat inflytande och ansvar.

För motionsidrotten har betoningen lagts på insatser för motion i när­miljön i syfte att få fler inaktiva att Ullgodogöra sig idrottens utbud av motionsaktiviteter.

För tävlingsidrotten, slutligen, gäller att arbeta vidare mot de mål som redovisas i idéprogrammet "EliUdrott i Sverige", där det sociala ansvars­tagandet för elitidrottarna utgör en av hörnstenarna.

En övergripande uppgift är att aktivera fler kvinnor, både som aktiva och som ledare. Det handlar om att på olika sätt stödja damidrotten att påverka massmedia sä att dessa på ett bättre sätt uppmärksammar dam­idrotten och att anpassa föreningarnas utbud sä att man kan nå fler kvin­nor,

RF framhåller vidare behovet av fortsatta åtgärder mot dopingmissbruk. Också behovet av forskning på olika områden understryks,

RF föreslår i sin anslagsframställning för verksamhetsåret 1988/89 ett sammanlagt anslag av 297,7milj, kr,, varav som stöd till idrottens organi­sationer 266,3milj. kr., slöd till riksanläggningar och föreningsbyggda an­läggningar 22,5 milj. kr. samt stöd till deltagande i olympiska sommarspel och handikapp-OS i SöuJ år 1988 8,9milj. kr.

De tyngsta posterna i denna anslagsframslällning är enligt RF bidrag till idrottens specialförbund, utanför idrotten stående idrottsorganisationer inkluderat kärorterna och RF:s utvecklingsverksamhet i för hela idrotten gemensamma och aktuella frågor.

Under posten riksanläggningar äskar RF medel för restaurering av hu­vudbyggnaden vid folkhögskolan Lillsved samt till Vålådalen, Vidare äskas medel för bidrag lill mindre, föreningsbyggda anläggningar.

Hösten 1988 avhålls både de olympiska sommarspelen och Handi­kapp-OS i Söul. De länga avstånden medför kostsamma flygresor för deltagarna liksom höga kostnaderför transporter av bl, a, tävlingsredskap. Sammanlagt äskas 8,9 milj, kr, för olympiskt deltagande.

Idrottsforskning m. m.

Regeringen tillkallade under år 1987 en särskild utredare för frågor om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott. Utredarens uppgift har varit att kartlägga vilka resurser inom ämnesområdet som nu finns i landet, analysera behovet av utbildning utöver nuvarande utbildningar och komma med eventuella förslag i anledning härav. Utredaren skulle också pröva olika lösningar för organisationen av utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott.

Utredaren har i november 1987 lämnat betänkandet (SOU 1987:70)
Idrottens forskning och högre utbildning. Utredaren, som inte varit beredd
att föreslå inrättande av en självständig idrottshögskola, har föreslagit att
en delegation för idrottens forskning och högre utbildning inrättas inom                            119


 


jordbruksdepartementet. Delegationens uppgift skall bl.a, vara att lämna     Prop. 1987/88:100 förslag om en mer permanent organisation för idrottens forskning och     Bil. 11 högre utbildning.

Utredaren föreslår vidare att stålens anslag till idrottens forskningsråd (IFR) avskaffas.

Enstaka kurser i idrott föreslås starta och en ny högskoleutbildning, idrott 120 poäng, konstrueras och prövas. En institution för idrott föreslås inrättad vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS), Högskolans styrelse, där en företrädare för idrottsrörelsen föreslås ingå, föreslås få ett avgörande inflytande över professurerna vid institutionen för fysiologi III vid karolinska institutet (Kl), Dessa professurer föreslås knutna lill verk­samheten vid HLS och institutionen för idrottslärarutbildning.

Utredaren föreslår att en extra tjänst som professor i idrottspedagogik vid HLS omvandlas till ordinarie tjänst och att fyra nya professurer inrät­tas. De nya professurerna föreslås inom historia, särskilt idrottshistoria vid universiletet i Stockholm, pedagogik, med särskild inriktning på idrottspe­dagogik vid universitetet i Umeå, skadeförebyggande idrottsmedicin vid universitetet i Linköping och idrottsmedicin vid universitetet i Umeå. Vidare föreslås att riksidrottsstyrelsen överväger flnansiering av en profes­sur med bred idrottsanknytning. Förslagen föreslås delvis finansierade med medel som nu disponeras av karolinska institutet och det nuvarande bidraget lill IFR, Medel för institutionen för fysiologi 111 föreslås beräkna­de under en särskild anslagspost.

Vidare har RF yttrat sig till regeringen över olika framställningar om utbildnings- och forskningsinsatser på olika platser i landet, t.ex. Falun/ Borlänge, Sandviken och Linköping, Dessa förslag har övervägts och samordnats även inom ramen för de förslag den särskilde utredaren pre­senterat och som redovisats i del tidigare.

Föredragandens överväganden

Idrottsrörelsen är med sina över 2 milj, medlemmar en av vårt lands störsla folkrörelser. Inom idrottsrörelsen aktiveras fler ungdomar än inom någon annan folkrörelse. För allt fler är idrott i olika former den främsta fritids­sysselsättningen. Genom ett brett utbud av motionsaktiviteter bidrar idrottsrörelsen till friskvårdsarbetet i samhället. Den ger också många delaktighet i en större social gemenskap och spelar därmed en viktig social roll.

Jag anser det av bl.a. dessa skäl angeläget att samhället på olika sätt stödjer idrottsrörelsens strävan att bredda sin verksamhet ytterligare. Jag delar RF: s uppfattning att det är väsentligt att rekrytera flera kvinnor både som aktiva och som ledare. Det finns vidare skäl att göra särskilda insatser för att aktivera flera handikappade och invandrare. Medel har därför beräknats inom anslaget för insatser för dessa grupper.

Jag vill också särskilt understryka motionsidroltens betydelse. Det är
viktigt inte minst ur folkhälsosynpunkl att olika insatser görs för att ge allt
fler möjlighet
till rekreation och motion. RF bör särskilt beakta denna del
av sin verksamhet.
                                                                                                   120


 


Elitidrott tilldrar sig den största massmediala uppmärksamheten. Elit-     Prop. 1987/88:100 idrotten är dock en liten del av det totala idrotlsutbudet. RF har utarbetat     Bil. 11 ett särskilt program med förslag till åtgärder för att förbättra elitidrottens villkor. Jag vill för min del understryka vikten av atl de som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar för detta. Det är en fråga för RF och dess specialförbund att inom ramen för anslagen sörja för att så sker.

Insatser för barn och ungdomar är en annan viktig del av idrottsrörelsens verksamhet. Idrottsrörelsen har ett särskilt ansvar med hänsyn till det stora antal barn och ungdomar som är verksamma inom idrotten, Della kommer till uttryck inle minst genom den mängd aktiviteter som idrottsrö­relsen svarar för inom ramen för det lokala aktivitetsstödet.

Tidigare denna dag har jag vid min anmälan av insatser på ungdomspoli­tikens område föreslagit en uppräkning av den statliga delen av det lokala aktivitelsstödet. Detta stöd föreslås höjt från 11 kr, till 12 kr, per samman­komst. Dessutom föreslås ett särskilt stöd för tonårsgruppen. Anslaget till lokalt aktivitetsstöd höjs därmed med 10,3milj. kr. till sammanlagt I0l,6milj. kr. Tillgängliga beräkningar visar att ca 80% av detla stöd tillfaller idrottsorganisationer.

Behovet är stort av forskning på idrottens område. Resurserna för detta slag av forskning beslår i första hand av vissa tjänster, bl.a, professurer, vid karolinska institutet (Kl), En professur i idrottsmedicin, bekostad med donationsmedel, finns dessutom vid institutet. Vid lärarhögskolan i Stock­holm finns en exlratjänst som professor i idroltspedagogik.

En särskild utredare har under hösten 1987 på regeringens uppdrag utrett idrottens forsknings- och utbildningsfrågor. Utredningen ligger lill grund för de förslag jag nu lägger fram efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

Utbildning och forskning inom idrottsområdet bör organiseras efter sam­ma principer som gäller för övrig högskoleverksamhet och därför ske i anslutning till existerande verksamhet på området inom högskolan. Som utbildningsministern anförde i 1987 års forskningsproposition finns dock skäl att organisera huvuddelen av de befintliga forskningsresurserna inom området på ett sådant sätt att de kan hållas samman och på bästa sätt tillgodose idrottens och idrottslärarulbildningens behov.

Chefen för utbildningsdepartementet har i del föregående förordat att ett centrum för idrottsforskning inrättas i Stockholm den 1 juli 1988. Detta centrum skall vara gemensamt för karolinska institutet, högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitelel i Stockholm, Vid centret skall bedrivas forskning och forskarutbildning. Centret skall också arbeta för samverkan och samordning inom det aktuella forskningsområdet i landet.

Vidare skall centret ges möjligheter att bedriva viss kursverksamhet
genom s, k, fristående kurser. Centret föreslås få särskilda resurser för
detta ändamål. Huvudsyftet med dessa kurser skall vara atl föra ut aktuella
forskningsresultat. Sådana kurser är ett viktigt inslag i den mer avancerade
utbildningen av ledare inom idrotten. Den av idrottsrörelsen aktualiserade
frågan om grundutbildning pä akademisk nivå bör däremot anstå tills dess
det finns ett dokumenterat behov på arbetsmarknaden av sådan utbildning,
                        121


 


För centret kommer vid verksamhelsstarten den I juli 1988 att finnas Prop. 1987/88:100 medel motsvarande tre ordinarie professurer vid Kl och vissa resurser i Bil. 11 anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid HLS, bl. a. en extra professur. Del aktiva intresset för idrott har lett till framväx­ten av en folkrörelse med stor genomslagskraft i samhället. Trots detta är kunskaper om bl, a, idrottens ideologi och folkrörelseroll bristfällig. Cent­ret bör därför kompletteras med ytterligare en professur. Chefen för utbild­ningsdepartementet har i det föregående föreslagit att den I januari 1989 en professur i historia, särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm. Även denna tjänst knyts Ull centret. I likhet med utredaren förutsätter jag att undervisning och forskning på detta område kan komma idrottsinslitutet på Bosön till del.

Det nya centret för idrollsforskning ges en samordnande roll för forsk­ning i landet på idrottens område. Centret beslutar om anordnande av fristående kurser och har för delta särskilda medel. Jag anser alt det är angeläget att idrottsrörelsen kan påverka centrets verksamhet. Detta kan ske genom centrets styrelse, där hälften av ledamöterna skall företräda idrottens intressen. Idrottsforskning bedrivs på olika håll i landet. Genom sin samordningsroll bör centret i kraft av sin placering inom den etablerade högskoleorganisationen väl kunna ta till vara och utveckla idrottsforsk­ningens intresse. Centret bör kunna få en överblick från ett riksperspektiv som främjar en allsidig och behovsrelaterad forskning.

Forskning inom idrottens område bedrivs vid universiteten i Linköping och Umeå med intresse och intensitet. Det bör finnas goda förutsättningar att ytterligare utveckla dessa insatser. Chefen för utbildningsdepartemen­tet har i det föregående föreslagit att verksamheten vid dessa universitet förstärks genom att tre nya professurer inrättas. Vid universitetet i Umeå tillkommer tjänster i dels idrottsmedicin, dels pedagogik, särskilt idrotts-pedagogik. Vid universitetet i Linköping inrättas en professur i idrottsme­dicin.

Tjänsten i pedagogik, särskilt idrottspedagogik vid Umeå universitet inrättas den 1 januari 1989 och tjänsterna i idrottsmedicin i Umeå och Linköping den Ijuli 1989,

Genom centrets inrättande och genom föreslagna förstärkningar i övrigt kommer idrottens forskning att få en hemvist inom högskolan. Utrednings­mannen har föreslagit att det s, k, idrottens forskningsråd skall avvecklas och de medel som idrottsrörelsen.avsätter till idrottsforskning användas i den föreslagna organisationen: Jag vill starkt framhålla atl genom den anknytning idrottsforskningen får till högskolan bör medel för idrottsforsk­ning sökas hos resp. forskningsråd på samma villkor som gäller för övrig forskning. Det bör ankomma på RF att besluta om framtiden för idrottens forskningsråd. Jag föreslår att 0,5milj. kr. motsvarande halvärskostnaden för de professurer som föreslås inrättade den 1 januari 1989 förs över Ull anslag under åttonde huvudtiteln. Medel för den föreslagna utbyggnaden av idrottsforskningen kommer alt beaktas vid den ärliga prövningen av stödet till idrotten.

Med de här redovisade insatserna på idrottens forsknings- och utbild­
ningsområde bedömer jag att en god grund för framtida utveckling skapats,                        122


 


Genom det nya centret med fyra ordinarie och en extra professur samt de     Prop. 1987/88:100 tre nya professurerna i Umeå och Linköping och ett förstärkt kursutbud på     Bil. 11 högskolenivå, allt inom ramen för högskolesystemet har idrottens utbild­ning och forskning fått en kraftig förstärkning. Verksamheten vid Bosön bör kunna bli idrottens direkta samarbetspartner till centret för idrotts­forskning.

Jag vill liksom RF framhålla vikten av fortsatta insatser på ledamtbild-ningens område. Jag utgår från att RF inom anslagets ram fullföljer utbild­ningssatsningen. Jag vill i detta sammanhang vidare nämna att chefen för utbildningsdepartementet föreslagit att idrottens studieförbund SISU till­förs ytterligare resurser för sin verksamhet dels genom ökade statsbidrag till studiecirklar, dels med 1 milj. kr. för kulturprogramverksamhet genom förbundet.

Insatserna mot bruket av dopingpreparat inom idrotten har intensifierats under senare år. Behovet av fortsatta insatser är stort. Jag här därför beräknat medel för fortsatta kraftfulla insatser mot användning av doping­preparat.

Efter samråd med statsrådet Lindqvist förordar jag vidare att 200000 kr.
av de medel som för närvarande anvisas Handikappidrottsförbundet från         ,

detta anslag förs över till femte huvudtiteln för finansiering av Föreningen Rekryteringsgruppens verksamhet. Med denna åtgärd och de medel som föreslås utgå från socialdepartementets anslag kan föreningens fortsatta verksamhet finansiellt tryggas över statsbudgetens femte huvudtitel. Till denna verksamhet har tidigare 500 000 kr, betalats av Handikappidrottsför­bundet, Genom den föreslagna förändringen ökas således förbundets reella resurser eftersom rekryteringsgruppens medelsbehov inte längre kommer att belasta förbundets budget.

För stöd till idrottens anläggningar har jag engångsvis beräknat en upp­räkning med sammanlagt 5 milj. kr. Bidragen till mindre anläggningar som uppförs av föreningar föreslås öka med 500000 kr. till 5,5 milj, kr. För den fortsatta utbyggnaden av Vålådalen beräknar jag 2 milj, kr. Jag har också beräknat medel för fortsatt upprustning av Lillsved,

För att möjliggöra deltagande vid de olympiska spelen och handi­kapp-OS i Söul har engångsvis beräknats ett belopp av 8,8 milj, kr.

Sammantaget innebär mina förslag för budgetåret 1988/89 en ökning av anslaget Stöd till idrotten med ca 22,2 milj. kr. från ca 233,8 milj. kr. till ca 256 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de riktlinjer för idrottsforskningens organisation som
jag har redovisat i det föregående,

2.   till Stöd tUl idrotten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­
tionsanslag av 256034000 kr.

123


 


I 2. Stöd till turism och rekreation                                                     Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           78050000             Reservation                 772000        ' '

1987/88 Anslag         80 392000

1988/89 Förslag        108 542000

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten. Svenska kommunför­bundet och Landstingsförbundet med uppgift alt som centralt organ plane­ra, samordna och genomföra åtgärder för turism i Sverige. Turistrådet skall enligt sina stadgar dels utveckla svensk turism och genom marknads­föringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt stöd­ja regional utveckling, dels medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

Från anslaget utgår medel till marknadsföring saml lämnas bidrag till utvecklings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn efter prövning av en delegation som lyder under turistrådet. Från anslaget lämnas i mån av resurser också bidrag till uppförande av turist- och rekrealionsanläggningar av riksintresse. Vidare lämnas från anslaget bi­drag till vissa ideella organisationer.

Sveriges turistråd har sitt huvudkontor i Stockholm och har dessutom kontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, London, Amsterdam, Hamburg, Paris, Ziirich och New York. Kontoret i Zurich drivs i samverkan med handelssekreteraren på orten, medan kontoren i Amsterdam och New York drivs i viss samverkan med turistrådets motsvarigheter i övriga Norden. Turistrådet är också representerat i Tokyo, Chicago och Los Angeles,

Sveriges turistråd

I internationella prognoser beräknas turismen år 1995 ha vuxit till ca 10% av världshandeln. De internationella luristutgifterna beräknas öka med 7— 8% per år fram till år 1995. Enligt turistrådets bedömning har Sverige goda förutsättningar att kraftigt förbättra sin andel av världsturismen.

Turistnäringen i Sverige omsätter ca 70 miljarder kr. per år. Därav utgör 10 miljarder internationellt resande till Sverige, Svenska turister använder ca 20 miljarder kr. utomlands.

Enligt turistrådet har Sverige goda fömlsättningar som turisUand. Det är främst inom tre områden som Sverige kan nå framgångar, nämligen när det gäller affärsresor, semesterresor samt aktivitets/intresseresor. Geografiskt finns de största marknaderna i Sverige, övriga Norden, Tyskland och USA,

Turistrådet anser att del främst är på dessa områden en satsning bör ske. Rådet har anpassat sin verksamhet och organisation för en sådan satsning. Det är i hög grad frågan om att koncentrera insatserna och erbjuda alterna­tiv som engagerar olika intressenter i svensk turism.

Dagens insatser för att öka konkurrensen om resenären är enligt turistrå­
det för små och för splittrade. Det är bl. a. en följd av en speciell företags­
struktur inom svensk turistnäring med en myckel hög andel småföretag.                             124


 


Dessutom föreligger svårigheter att dels finna roll- och arbetsfördelning     Prop. 1987/88:100 mellan olika intressenter dels bättre samordna en del av de ansträngningar     Bil. 11 som görs.

Turistrådet har under hösten 1987 redovisat den rullande simkturplan som rådet på uppdrag av regeringen har att ta fram. 1 arbetet med slruk-turplanen har turistrådet också beaktat de förslag som statens industriverk (SIND) redovisat på regeringens uppdrag i sin rapport SIND PM 1986:5 Turistnäringen. Problem och möjligheter. En framtidsstudie. Strukturpla­nen redovisar den stora betydelse turismen har och kan få. Vidare innehål­ler den förslag till strategier från ett riksperspektiv för turismens fortsatta utveckling.

Turistrådets aktiviteter föreslås koncentreras lill tre projekt, nämligen Profil Sverige, Status Sverige samt det s, k, MIC-projektet, Projekten är inriktade på den svenska marknaden, det internationella semeslerresandet resp, affärsresemarknaden. De tre projekten är alla långsiktiga. Turistrådet avser att driva dem minst tre år. Om de utvecklas positivt kan de perma­nentas och göras ekonomiskt självbärande.

I samtliga projekt satsas särskilt på att utveckla en tydlig profil när det gäller Sverige som resmål. 1 det första projektet på hemmamarknaden, i det andra på den internationella marknaden och i det tredje i fråga om konferens-, kongress- och belöningsresor. Alla de tre projekten syftar till alt samla olika intressenters finansiella och personella resurser till atl bearbeta marknaden effektivare. För de tre projekten utvecklas nu mark­nadskunskap samtidigt som mätinstrument las fram för resultatuppfölj­ning.

1 samtliga projekt betonas vikten av marknadsföringsåtgärder för all nå ut på de olika marknaderna.

Målet med projektet Status Sverige, som riktar sig mot den svenska marknaden, är att utveckla ett program av aktiviteter och ålgärder som lockar till kraftsamling på hemmamarknaden och som engagerar det stora antal företag och organisationer som har intressen i all svenskarna dispo­nerar ledig tid för resor och rekreation i Sverige. Däri ingår också all få affärsresande inkl, konferenser och kongresser att så långt som möjligt förläggas i Sverige,

Målet med Profil Sverige, som riktar sig mot den internationella markna­den är att lägga fast en tydlig profil för Sverige som resmål. De marknads­föringsinsatser som görs utanför Norden år små jämfört med konkurrenter­nas. Dessutom är de splittrade och bidrar inle lill att skapa en tydlig profil. Potentialen för internationellt resande till Sverige är betydande vilket bl. a. bekräftas i den analys som under 1987 genomförts av turistrådet i fem västeuropeiska länder. Genom kraftigt ökade marknadsföringsinsatser kan vi enligt turistrådet öka resandet till Sverige,

Konferens-, kongress- och belöningsresor, det s, k, MIC-projektet, är ett för turistrådet till stora delar nytt verksamhetsområde. Målet med projektet är att Sverige ska få en större del av det växande affärsresande!. Projektet delas in i fyra delar - kunskapshöjande insatser, produktutveck­ling, säljfrämjande insatser och bearbetning av massmedia.

Turistrådets anslagsframställning omfattar förslag för budgetåret 1988/89                        125


 


om totalt 120milj, kr, eller en ökning med ca 39,7milj, kr. För att turistrå- Prop. 1987/88:100 del ska kunna realisera presenterad strategi och verksamhet åskas Bil. 11 24,7 milj. kr. för i första hand marknadsföringsåtgärder, 1 förslaget ligger även en satsning på nödvändig kunskapsuppbyggnad, där bl, a, investering i data är en viktig del. Datautveckling är dessutom ett viktigt redskap i arbetet med en inre raUonalisering av verksamheten. Forskning och ut­veckling är högt prioriterade insatser. Satsningen på marknadsdialogen är särskilt viktig. Marknadsdialogen mäter huvuddelen av den turistiska kon­sumtionen i Sverige och med detta instmment kan turistrådet aktivt följa konsumenternas preferenser och beslut.

Turistrådet har i några särskilda fall och för speciella uppgifter tagit upp frågan om deltagande i bolagsbildningar eller liknande bl, a. för samarbete med näringslivet, 1 årets anslagsframställning redovisar turistrådet förslag om bildandet av ett särskilt servicebolag för vissa tjänster - bl, a, bro­schyr-, förlags-, planerings-, marknadsförings- och besökstjänsler. Vad gäller riksbokningsverksamhet på turistområdet har frågan om näringslivs­samarbete aktualiserats. På grund av att ett flertal olika faktorer pekar på att det inle finns en rimlig möjlighet atl driva riksbokningen vidare utan avsevärda underskott har Sveriges turistråds styrelse beslutat att inte fortsätta hitUllsvarande verksamhet inom turisträdets organisation längre än till utgången av år 1988, Överenskommelser om fortsatt drift samt kommunikationsmöjligheter i framtiden för dataöverföring har avtalals resp, förväntas bli avtalat. Turistrådet har i en skrivelse till regeringen anhållit om att få teckna aktier för att delta i den fortsatta verksamheten att utveckla riksbokningsverksamhet.

Svenska turistföreningen har i en skrivelse Ull Sveriges turistråd redovi­sat sina anslagsbehov för budgetåret 1988/89 för dels driflskoslnadsbidrag lill föreningens verksamhet med stugor och fjällstationer, dels medel till föreningens rådgivning och kunskapsspridning. Ansökan omfattar totalt 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Turism och rekreation har i takt med ökad fritid fått växande betydelse för såväl människans välbefinnande som för samhällsekonomin. Den svenska turistnäringen beräknas nu omsätta ca 70 miljarder kr. per år avseende såväl rekreations- som affärsresandet. Därav utgör ca 10 miljarder interna­Uonellt resande lill Sverige, ca 40 miljarder interregionalt resande inom Sverige och ca 20 miljarder närturism. Samtidigt beräknas svenska turister spendera ca 20 miljarder kr, utomlands.

Andelen sysselsatta inom turistnäringen beräknas till ca 5 % av samUiga förvärvsarbetande. Turistnäringen är därmed större än flera enskilda in­dustribranscher.

Det s. k, turistnettot i bytesbalansen uppvisade under år 1984 ett under­
skott på mer än 4,8 miljarder kr. Under åren 1985 och 1986 ökade under­
skottet till ca 9 miljarder kr. För år 1987 bedöms underskottet öka ytterliga­
re. Förändringen förklaras till stor del av atl svenskarna ökat sitt utlands­
resande,                                                                                                                126


 


Enligt inkvarteringsstatisUken noterades totalt 33,3 milj. övernattningar     Prop. 1987/88:100 under år 1986 på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser. Detta     Bil. 11 innebären ökning med 3% jämfört med år 1985 och med 40% jämfört med år 1978. Helårsbilden för år 1987 visar så långt det hittills går att beöma ett oförändrat antal gästnätter jämfört med motsvarande period 1986.

Sveriges turistråd har i oktober 1987 överlämnat en första version av den strukturplan för turism och rekreation i Sverige som har utarbetats på regeringens uppdrag. 1 strukturplanen som år avsedd att vara rullande och att fortlöpande hållas aktuell redovisas ett omfattande bakgrundsmaterial om turistnäringen. Vidare redovisas i planen dels samlade åtgärder för att turismen i Sverige skall utvecklas i positiv riktning och Sverige därmed kunna bli ett attraktivt turistmål för både svenska och uUändska turister, dels förslag till marknadsföringsåtgärder både inom landet och internatio­nellt. Ett värdefullt underlag för del fortsatta arbetet med att ulveckla turismen i Sverige utgör också den av statens industriverk framtagna branschstudien om turistnäringen i Sverige.

Turistnäringens utveckling påverkar landets ekonomi, sysselsättning och bytesbalans saml har betydelse för människors välbefinnande. De turist- och rekreationspolitiska mål, som beslutades av riksdag och rege­ring år 1984 innebär alt vi genom marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen dels skall söka få flera utländska turister till Sverige, dels skall göra det möjligt för flera svenskar att turista i sitt eget land, (prop, 1983/84:145, KrU 22, rskr, 353), Det är nu angeläget aU vi ytteriigare stärker våra insatser för att uppnå dessa mål.

Den svenska turistnäringen befinner sig i dag i ett skede med stora möjligheter till en positiv utveckling. Olika slag av åtgärder behövs emel­lertid för atl vi skall lyckas. Genom att utveckla en ännu mera intressant Sverigeturism, genom att öka kunskapen och kompetensen och genom intensifierad marknadsföring både inom landet och internationellt tror jag att Sverige har goda möjligheter att utvecklas till ett aUraktivt mål både för affärs- och semeslerresandet. En bättre samordning av insatserna är nöd­vändig. Samhället och näringslivet har här ett gemensamt ansvar för ut­vecklingen. Ökad kunskap och kompetens är för alla intressenter inom turistnäringen också av stor betydelse.

Turistnäringen har på många håll en överkapacitet när det gäller anlägg­ningssidan. Kapaciteten är emellertid ojämnt spridd både vad gäller geo­grafiska områden och anläggningar för olika slag av turism. Vissa fortsatta insatser för att göra anläggningar och områden attraktiva behövs därför. Med hänsyn härtill har regeringen under hösten 1987 dels beslutat om statligt stöd till Nordic Ski Center i Härjedalen, dels förelagt riksdagen förslag till utveckling av turismen i Tärnaby/Hemavanområdet, En särskild förhandlare har vidare tillkallats för atl för statens räkning överlägga med näringslivet om förutsättningar för statlig medverkan i turistprojekt på Gotland,

En mängd faktorer talar således nu för utökade insatser på marknadsfö­
ringssidan. Internationella bedömningar visar att turistnäringen har och
kommer att få en växande betydelse för ekonomi, sysselsättning och
människors välbefinnande, 1 många länder görs nu ökade satsningar på                            127


 


turislsektorn, Sverige har goda förutsättningar i form av ren miljö, omväx-     Prop, 1987/88:100

lande natur, välutvecklad infrastruktur och stora kulturvärden att tillgodo-     Bil, 11

se olika turist- och rekreationsintressen. Mot bakgrund av de bedömningar

som redovisas i både strukturplanen och branschstudien saml del ökande

intresset från näringslivets sida alt stödja insatser på turistområdet är jag

nu beredd att föreslå en kraftig satsning för att utveckla svensk turism.

Särskilt viktigt är att marknadsföringsinsatserna ökas krafUgt,

Jag förordar därför alt en särskild satsning, omfattande tre år, görs på främst intensifierade marknadsförin,gsinsatser. Staten bör anslå 25 milj, kr, per är under denna period. Satsning bör därvid ske på konkreta och väl förberedda projekt, vilka under och efter genomförandet skall utvärderas. Ökade marknadsföringsinsatser med en inriktning mot främst upplevelse­turism, affärs- och konferensresande men också semesterresande bör kun­na medverka lill atl öka turistnäringens kapacitetsutnyttjande och lönsam­het. Därmed ökar också svenskarnas möjligheter till rekreation.

Ökade statliga insatser på marknadsföringssidan kräver emellertid även medverkan från näringslivets sida för atl önskvärt resultat skall uppnås. Vidare finns del anledning att betona vikten av koncentration och nog­grann prioritering. Det är av synnerlig vikt att de medel som satsas på en ökad marknadsföring kommer till en optimal användning. Jag vill därför understryka att statliga insatser på marknadsföringsområdel i första hand bör utgöra en kompletterande finansiering till näringslivets egna insatser. Det är min uppfattning att gemensamma marknadsföringsanslrängningar bör ge de bästa resultaten. Del bör ankomma på Sveriges turistråd all initiera och utveckla en sådan samordning av marknadsföringen.

Sveriges turistråd har redovisat behov av att i vissa fall t.ex, genom bolagsbildning och i samarbete med näringslivet kunna medverka i olika företagsformer för att utveckla turismen. Det bör ankomma på regeringen att pröva sådana framställningar från turistrådet.

Till skidsäkerhelsrådel utgår för närvarande stöd både från jordbruksde­partementet och miljö- och energidepartementet, Efler samråd med chefen för miljö- och energidepartementet föreslår jag alt de medel för skidsäker-hetsrådets verksamhet om 75 000 kr, som anvisats under fjortonde huvud­titeln överförs till förevarande anslag. Vidare utgår jag från atl Sveriges turisträd prövar de olika anslagsbehov som i skrivelser framställes till rådet.

Sammanfattningsvis föreslår jag att anslaget Slöd till turism och rekrea­tion för näsla budgetår räknas upp med 28 150000 kr, från ca 80,4 milj, kr, lill ca 108,5 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Slöd till turism och rekreation för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 108542000 kr.

128


 


J. Diverse

J 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.


Prop. 1987/88:100 Bil. Il


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


27837704 26765000 27500000


Frän anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio­nella organisationer och för internalionellt samarbete inom jordbruksde­partementets verksamhetsområde.

Under anslaget anvisas medel för likartade ändamål under en och sam­ma anslagspost. Under anslagsposten 2 har jag således beräknat medel för internationella veterådet och inlernationella sockerorganisalionen. Under poslen 4 har jag beräknat medel för Nordoslatlantiska fiskekommissionen. Nordostatlantiska laxkommissionen samt Fiskerikommissionen för Öster­sjön, Under posten 6 har beräknats medel för Nordiskt organ för renforsk­ning samt Nordiska metodikkommittén för livsmedel. Under posten 9 har. jag beräknat medel för visst nordiskt genbankssamarbete. Fr. o, m, budget­året 1988/89 bör även tas upp en post för ett sekretariat för lUFRO (International Union of Forestry Research Organizations), Efter samråd med statsrådet Lönnqvist beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1988/89 enligt följande.

1987/88        Beräknad ändring 1988/89


FAO - Världslivsmedelsrådet Internationella råvaruorganisationer Inlernationella rådet för havsforskning Internationella organisationer och förhandlingar på fiskets område Unionen för skydd av växtförädlings­produkter

Internationella skogsforskningsunionen Nordiskt samarbete Bilateralt samarbete Diverse internationella organisationer och kongresser


 

3000000

-100000

170000

-

800000

+ 150000

450000

-

270000

+ 30000

-

+ 500000

300000

- 50000

275000

+ 125 000

1 500000

+ 80000


 


26765000     +735 000

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 27500000 kr.

9   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


129


J 2. Ersättningar för viltskador m.m.                                                 Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           11161623                                                                 ' "

1987/88 Anslag         12320000

1988/89 Förslag         12320000

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förord­ningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m, m.

Statens naturvårdsverk

1.   Rovdjurspolitiken bedöms i stort bli oförändrad under de närmaste
åren. Några större förändringar av antalet tamdjur fömtses inle. När det
gäller ersättningarna för rovdjursrivna renar förutsätter verket atl de prin­
ciper för ersättningsberäkningen som regeringen godkänt år 1980 skall
fortsätta att tillämpas till dess pågående forskning eventuellt visar att en
omprövning är befogad, I avvaktan på inventering av skogsskador i
kronhjortsreservatet i Skåne kan ersättningsbeloppet för slutreglering av
skadorna inte beräknas. Enligt naturvårdsverket bör för utbetalning av
ersättningar föras upp ett belopp av 14 milj, kr, för budgetåret 1988/89,

2,   För skadeförebyggande åtgärder föreslås ett belopp av 200000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag tar först upp frågan om bidrag till omplantering av skog som skadats av älg. Riksdagen har beslutat att skogsägare skall kunna få bidrag när skogsplanteringar utsatts för så svåra skador av älg atl en omplantering är nödvändig enligt skogsvårdslagsliflningens föreskrifter om skyldighet att anlägga ny skog (prop, 1986/87:58, JoU 15, rskr, 190). Som huvudregel skulle gälla att bidrag kommer i fråga först när skogsägaren skjutit sin tilldelning under den vanliga jakten och dessutom uttömt möjligheterna atl genom särskilda tillstånd till skyddsjakt förhindra att planteringen förstörs. Finansieringen skulle ske med fällavgifter. Varje länsstyrelse skulle enligt propositionen avgöra hur stora avgifter som skall tas ut i länet.

Jag har i samband med utarbetandet av föreskrifter för det nya bidraget
erfarit all stor osäkerhet råder i fråga om de årliga skadorna av älg på skog.
Det råder också stor osäkerhet om vilken effekt den nya produktionsan-
passade älgjakten kan få på skogsskadorna. Länens viltskadefonder tillförs
för närvarande omkring 20milj, kr. årligen genom fällavgifter. För att
fällavgifterna inte skall bli oskäligt betungande för jägarna, anser jag alt en
försöksverksamhet med bidrag till omplantering av skog som skadats av
älg bör genomföras i några län. Det är viktigt att bidragsprövningen därvid
görs mot bakgrund av de nya bestämmelserna om produktionsanpassad
älgjakt. Härigenom vinns nödvändiga kunskaper om hur stor älgslammen                            130


 


bör vara för att skogsskadorna skall hållas på en acceptabel nivå. För att     Prop. 1987/88:100

finansieringen av bidraget för omplantering och administrationen av bi-     Bil. 11

dragsgivningen skall kunna klaras under försöksperioden bör överföring av

medel ske från den gemensamma regleringsfonden till de berörda länens

viltskadefonder. Jag räknar med att en tvåårig försöksperiod kan behövas.

Sedan försöksverksamheten utvärderats bör ställning tas till utformningen

av ett bidragssystem för hela landet.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett oförändrat belopp av 12320000 kr,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 12 320 000 kr. Vidare hemställer jag atl regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört rörande försöksverksamhet med bidrag för omplante­ring av skog som skadats av älg.

131


 


UnderbUaga 11.1     Prop. 1987/88:100 Bil. 11

Redovisning av regeringens arbete med ungdomsfrågor Justitiedepartementet

Justitiedepartementet ansvarar för beredningen av lagstiftningsärenden som berör många områden av samhällslivet och som direkt eller indirekt är av betydelse för ungdomar. Som exempel kan nämnas den nya sambolag­stiftningen, som trätt i kraft vid årsskiftet. Ett annat exempel från civilrät­tens område rör frågan om barns och ungdomars ställning i tvister mellan föräldrarna om vårdnad eller umgänge, ett ämne som nyligen aktualiserats av utredningen om barnens rätt.

Vad som emellertid främst kommer i fokus för justitiedepartementets del är frågan när det gäller ungdomar om samhällets åtgärder mot unga lag­överträdare. Även om den dramatiska ökning av ungdomsbrottsligheten som ägde mm mellan andra världskrigets slut och mitten av 1970-talel planat ut, kan det konstaleras all ungdomar begår brott i en utsträckning som inte är acceptabel och som kräver kraftfulla åtgärder från samhället.

Genom den omfattande forskning som ägt rum har man numera en god uppfattning om i vilka sammanhang ungdomar begår brotl och vilka ung­domsgrupper som löper en stor risk att fastna i kriminalitet. Det är på dessa grupper som insatserna bör koncentreras.

All erfarenhet visar alt det är allt svårare att återföra en ung lagöverträ­dare till ett laglydigt liv ju mer kriminellt belastad han hunnit bli. 1 många fall får myndigheterna kännedom om problemen i ett alltför sent skede. Självfallet är det av största vikt alt göra vad man kan för att bryta det kriminella beteendel, men målsättningen måste vara att förebygga alt ungdomar över huvud taget ger sig in i kriminalitet,

I strävan att åstadkomma detta spelar samarbete på lokal nivå mellan framför allt skolan och de sociala myndigheterna en central roll. När det gäller att sätta in tidiga åtgärder är - vid sidan av familjen - skolan och fritidsförvaltningen men också de frivilliga organisationerna våra viktigas­te resurser.

Föräldrarnas roll i detta sammanhang kan inte överskattas. Det är i första hand föräldrarna som i den dagliga uppfostran kan visa ungdomarna var gränserna för socialt acceptabla beteenden går. Därför bör man pä allt säll stödja och hjälpa dem som känner sig vilsna i sitt föräldraansvar. Det finns här anledning all satsa på lokala initiativ så att föräldrar på en ort eller inom ett område kan stötta varandra. Vidare bör föräldrarna ges stöd från skolan, från de sociala myndigheterna och från polisen.

När del gäller den straff- och processrättsliga lagstiftningen torde del
inle råda några delade meningar om att den straffmyndighetsgräns på 15 år
som gäller i vårt land är väl avvägd. Polisen får emellertid efler en lagänd­
ring år 1984 göra brottsutredningar även beträffande unga lagöverträdare
som inte är straffmyndiga, t.ex, när utredningen kan ha betydelse för att
avgöra behovet av socialtjänstens insatser. Redan ett förhör av polisen kan
ofta ha en god pedagogisk effekt.                                                                               132


 


1 fråga om ungdomar som har uppnått straffmyndighetsåldern råder del Prop. 1987/88:100 sedan länge en bred enighet om att framför allt unga lagöverträdare mellan Bil. 11 15 och 18 år skall särbehandlas, Bl.a, skall deras brottslighet i betydligt mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för domstolsprövning och åtgärder inom kriminalvårdens ram. Principen är i stället att de unga skall uppmärksammas av de sociala myndigheterna och atl dessa på olika sätt skall ge råd och stöd eller ingripa med åtgärder enligt den sociala lagstiftningen. Ett uttryck för tanken på en sådan särbehandling är de regler som finns i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL),

Under det senaste året har ett brett arbete bedrivits för att undersöka om lagstiftningen när det gäller unga lagöverträdare är i alla delar väl avvägd eller om man kan åstadkomma förbåttringar på olika punkter. Därvid har uppmärksamheten riktats främst mot frågan hur man på ett bättre sätt skall kunna göra klart för de unga lagöverträdarna att samhället inte tolererar brottsliga beteenden. Det är då fråga inte bara om effektivare möjligheter för myndigheterna att ingripa i skilda situationer. Särskilt för en ung, formbar människa är det viktigt att samhällets reaktion också kommer snabbt. Vad som gjorts och vad som planeras på de nu angivna områdena redovisas närmare i det följande.

Som framhållits redan i regeringens skrivelse (skr, 1986/87:21) om åtgär­der mot vålds- och egendomsbrott är det ett viktigt principiellt krav att rättssystemet bidrar till att dén som begår brott gör rätt för sig. Efter förslag av regeringen (prop, 1986/87:106) får domstolarna från och med den 1 januari 1988 möjlighet att i samband med att någon döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brott som har vållat skada ålägga den dömde en skyldighet alt biträda med att avhjälpa skadan. Enligt vad som uttalas i propositionen är den typ av brottslighet som kommer i blickpunkten för en sådan ordning i första hand skadegörelse och vandalism av olika slag, men också andra typer av kriminalitet, särskilt näv det är fråga om yngre lagöverträdare. Frågan i vad mån ett liknande åläggande alt avhjälpa skada bör kunna ske även i andra situationer las upp i det följande.

Bland andra frågor som redan har blivit föremål för ålgärder från rege­ringens sida kan nämnas frågan om kriminalisering av konsumtion av narkotika, 1 en proposition som nyligen överlämnats till riksdagen har föreslagits ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64), Dessa innebär att även själva konsumtionen av narkotika nu blir straffbar. Den utvidgade kriminaliseringen kompletteras med en särskild regel om ansvarsfrihet när ett eget bruk av narkotika har uppdagats genom att vederbörande sökt eller underkastat sig vård eller behandling. Som skäl för en kriminalisering av narkotikakonsumtionen anförs i propositionen bl, a, att det kan ha ett psykologiskt värde och en preventiv funktion inte minst bland ungdomar som befinner sig i riskzonen för att bli narkotikamissbmkare eller-som överväger att använda narkotika av okunnighet eller lättsinne. Lagänd­ringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1988,

Ett samhällsproblem som uppmärksammats mycket på senare Ud är
klottret på offentliga platser och allmänna kommunikationsmedel, 1 en
promemoria som nyligen upprättats inom justitiedepartementet (Ds Ju                               133


 


1987:16) har föreslagits åtgärder för alt underiätta ingripanden mot den     Prop. 1987/88:100 som gör sig skyldig lill skadegörelse bl. a, genom klotter. Förverkande av     Bil. 11 t.ex, sprayflaskor och tuschpennor skall enligt promemorian kunna ske redan innan de kommit till användning vid klotter under förutsättning att man av omständigheterna har anledning anta att de kan komma atl använ­das för sådant.

Enligt gällande regler kan den som gör sig skyldig till skadegörelse genom klotter dömas både till strafl' och skadestånd, I departementspro­memorian föreslås inte någon förändring av det straffrättsliga ansvaret, ulan man lar sikte på alt öka möjligheterna atl förebygga klottret. För atl göra reglerna så effektiva som möjligt föreslås att polisen skall kunna kroppsvisitera personer för att söka efter "klotterutrustning".

I detta sammanhang bör understrykas följande. Även om den som klottrat är under 15 år och därför inte kan straffas, kan polisen utreda brottet bl, a. om utredningen kan antas få betydelse för att avgöra behovet av insatser från socialtjänsten. Också den som är under 15 år kan under vissa förhållanden drabbas av skyldighet att betala skadestånd och av att hans utrustning för klottret förverkas.

Departementspromemorian år f, n, på remiss. En lagstiftning rörande dessa frågor torde kunna träda i kraft senast den I juli 1988.

När det gäller åtgärder mot klottret kan också nämnas alt brottsförebyg­gande rådet våren 1987 gick ut med en rekommendaUon till handelns branschorganisationer att produkter som kan användas vid klotter skall säljas endast över disk eller annars på ett sätt som försvårar tillgrepp. Enligt uppgift lär denna rekommendation ha mött ett gott gensvar inom detaljhandeln.

En fråga som har stor betydelse för bekämpandet av våldsbrottsligheten är det s, k, knivförbudet, 1987 års vapenutredning har nyligen lill regering­en överlämnat belänkandet (SOU 1987:16) Knivförbud, Det innehåller förslag till en ny lag om förbud mot alt bära kniv och andra farliga föremål. Förslaget innebär att det blir förbjudet att inneha kniv, annat stick- eller skärvapen samt andra sådana föremål som är ägnade att användas som vapen vid brotl mot liv eller hälsa (t.ex. gatustridsvapen) vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Undantag föreslås för bl.a. sådana knivar som skall användas i samband med arbete på platsen. 1 fråga om gatustridsvapen av typen knogjiirn, spiralbatonger, slangbågar m. m. föreslås ett generellt förbud mot innehav på allmän plats.

Enligt förslaget skall den som överträder ett förbud mol innehav dömas till böter eller fängelse högst sex månader. 1 ringa fall skall dock inte ådömas ansvar.

Förslaget remissbehandlas för närvarande. En lagstiftning på grundval av förslaget bör kunna träda i kraft till sommaren 1988,

Som nämndes nyss är det en sedan länge godtagen princip att unga
lagöverträdare så långt möjligt inle skall ställas inför domstol och bli
föremål för åtgärder inom kriminalvårdens ram. Detta innebär bl.a. att
unga lagöverträdare i stor utsträckning får åtalsunderlåtelse enligt reglerna
i LUL. Även om man också i fortsättningen bör hålla fast vid denna
princip, är del viktigt att reglerna om åtalsunderlåtelse är ändamålsenligt                             134


 


utformade och att man ser till att den unge kommer till insikt om det     Prop. 1987/88:100 förkastliga i det brottsliga beteendet. Dessa frågor har behandlats i depar-     Bil. 11 tementspromemorian (Ds Ju 1987:11) Ändrade regler om åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare, m. m. Förslagen innebär bl. a. följande.

Åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare skall förenas med ett krav att den unge lever skötsamt. Kravet skall gälla under en prövotid om sex månader. Vid återfall i brottslighet skall beslutet om åtalsunderlåtelse kunna återkallas och den unge ställas inför domstol.

Åklagaren får samma möjlighet som domstolarna har i dag att vid brott av ungdomar mellan 15 och 18 år gå under den gällande straffskalan för brottet, vilket innebär atl åklagaren i fler fall än nu kan utfärda bötesstraff genom strafföreläggande. Det skall enligt promemorian också bli möjligt att kombinera åtalsunderlåtelse med ett bötesstraff genom att åklagaren i samband med beslutet om åtalsunderlåtelse utfärdar ett strafföreläggande för samma brott.

Ökade krav ställs på att ungdomar som har vållat skador genom brott gottgör målsäganden genom egna arbetsinsatser eller på annat sätt. En polisman som griper en ung lagöverträdare får räll all anmoda den unge att genom egna insatser avhjälpa eller begränsa skadan. Åklagaren får ut­tryckliga möjligheter atl vid beslut om åtalsunderlåtelse väga in den unges vilja att gottgöra målsäganden för skada. Domstolarna får möjlighet alt i samband med dom som innebär att den unge överlämnas till värd inom socialtjänsten ålägga den unge att utföra ett arbete som är direkt relaterat till brottet och vars syfte är att avhjälpa den skada som har vållats genom brottet. Det sistnämnda förslaget innebär en utvidgning av den tidigare nämnda möjligheten för domstolarna atl fr, o, m, den 1 januari 1988 ålägga den som döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn att avhjälpa skada,

I promemorian undersöks också olika möjligheter alt åstadkomma en snabbare handläggning av mål mot ungdomar. Målsättningen bör vara att polisutredningen och den sociala utredningen rörande unga lagöverträdare kommer i gång utan dröjsmål och kan slutföras så snabbi att åklagarens beslut i åtalsfrågan kan fattas inom en kort tidsrymd. En rad åtgärder föreslås i denna del.

Ökad vikt läggs vid all åklagaren delger beslutet om åtalsunderlåtelse vid ett personligt sammanträffande med den unge. Kravet på att vårdnads­havaren är närvarande vid underrättelsen skärps. Del förutsätts också all som regel en representant för socialnämnden deltar.

Polisen skall i princip alltid underrätta vårdnadshavaren om misstanke om brott mot ungdomar mellan 15 och 18 år.

Promemorian har remissbehandlats. De allra flesta remissinstanser har ställt sig bakom uppfattningen att samhället måste tydligare än nu markera för den unge att brott är något som inle tolereras. Man har emellertid också kritiserat förslagen i olika enskildheter.

Enligt planerna kommer regeringen atl efler årsskiftet kunna ta ställning
till de förslag i promemorian som kräver lagändringar i sådan lid att nya
regler kan träda i kraft den 1 juli 1988, Vidare förbereds en försöksverk­
samhet för snabbare behandling av mål mot unga lagöverträdare. Tanken
är alt man på vissa särskilt utsedda orter skall pröva nya former för                                   135


 


samarbete mellan framför allt polis, åklagare och sociala myndigheter för     Prop. 1987/88:100

att därigenom uppnå ett snabbare och smidigare förfarande. I del samman-     Bil. 11

hanget ser man också över olika förordningsregler som styr verksamheten

i syfte atl undvika onödiga formalia. Avsikten är också att de nya reglerna

och försöksverksamheten omedelbart skall utvärderas, så alt man vid

behov kan gå in med snabba förbättringar.

Vidare bör i detta sammanhang tas upp frågor rörande ungdomars rela­tioner till polisen och polisens arbete med ordningsfrågor avseende ungdo­mar. Till polisens huvuduppgifter hör bl. a. att förebygga brott, att upprätt­hålla allmän ordning och säkerhet samt att utreda brott. Inom dessa verk­samhetsområden har polisen dagligen kontakt med många ungdomar.

Av tradition är ungdomar en av de viktigaste målgrupperna i polisens brottsförebyggande arbete. Sedan många år har polisen medverkat i skol­undervisningen, bl, a, genom lektioner i lag och rätt samt i trafikkunskap. På central nivå och i de flesta kommuner finns väl utvecklade samarbets­former mellan polisen och skolmyndigheterna.

Under senare år har man på flera håll i landet organiserat en medverkan från polisens sida även i förskolan och i den kommunala barnomsorgen. Denna verksamhet syftar till att tidigt påverka barnens normer och lägga grunden för ett rättsmedvetande hos ungdomar.

Det brottsförebyggande arbetet i nu nämnda och andra hänseenden är numera i stor utsträckning samordnat. Delta är ett resultat av det initiativ som regeringen tog hösten 1984 genom all inbjuda företrädare för en rad myndigheter och organisationer till ett seminarium om brottsförebyggande verksamhet (jfr Ds Ju 1985:5), Seminariet ledde till bildandet av en central samordningsgrupp med representation frän ett 40-tal myndigheter och organisaUoner under mottot "Samverkan mot brott". Den centrala sam­ordningsgruppens viktigaste uppgift är att stimulera det brottsförebyggan­de arbetet på lokal nivå. Lokala samarbetsorgan torde nu finnas i landets samtliga polisdistrikt.

Generellt gäller inom polisväsendet, liksom inom många av de andra berörda samhällsområdena, att den brottsförebyggande verksamheten till­mäts en allt större betydelse och att resurserna för den verksamheten ökar. Denna utveckling bedöms fortsätta.

Trots de insatser som görs på olika håll svarar ungdomar för en betydan­de del av brottsligheten i vårt land. Vissa delar av ungdomsbrottsligheten kan emellertid också hänföras lill ordningsstörningar och till brott mot allmän ordning. Under senare år har flera uppmärksammade händelser inträffat, som belyser de svårigheter som följer av en bristande laglydnad och ett bristande samhällsansvar hos vissa ungdomsgrupper. Sålunda in­träffade t. ex, under midsommarhelgen 1986 flera allvarligare händelser av ordningsstörande karaktär samt flera mycket allvarliga våldsbrott. Bl.a, misshandlades en yngling till döds på en campingplats under ett bråk med rasistiska inslag. Händelserna väckte stor uppmärksamhet.

Vid ett regeringssammanträde efter midsommaren 1986 uppdrog rege­
ringen åt rikspolisstyrelsen att se över polisens verksamhet vid större .■
helger och allmänna festdagar. Samtidigt lämnade regeringen ett uppdrag
till socialstyrelsen att utreda vissa frågor inom denna myndighets ansvars-                         136

område.


 


1 uppdraget till rikspolisstyrelsen angavs bl. a. en rad olika faktorer och Prop. 1987/88:100 förhållanden som rikspolisstyrelsen borde belysa inom ramen för uppdra- Bil. 11 get, t.ex. brottslighetens omfattning och stmktur, förändringar av.ord­ningsläget, våldsbrottslighetens karaktär, polismyndigheternas resurspla­nering och tillståndsgivning, myndigheternas samverkan, polisens samar­betsmetoder, rättsreglerna för polisens ingripanden samt behovet av ut­mstning m. m.

Efter samråd med socialstyrelsen redovisade rikspolisstyrelsen sitt upp­drag i januari 1987. Styrelsen föreslog därvid en rad olika åtgärder för att förbättra förhållandena. Bl. a. föreslogs att tillståndspraxis borde skärpas i vissa fall och ordningslagstiftningen ses över med avseende på bl, a. kost­naderna för polisens ordningshållning och möjligheterna att föreskriva om s.k. engångsinsläpp till tillställningar. Vidare föreslogs ökade möjligheter att använda ordningsvakter på campingplatser samt att förhindra otillåten camping. Fömtsättningarna för en förbättrad socialjour borde utredas. Vidare förordades ett bättre samarbete mellan berörda myndigheter och ideella organisationer inom skol- och friUdsseklorn samt utökade befogen­heter för polisen att eftersöka, ta i beslag och förstöra alkoholdrycker hos den som är under 30 år samt slutligen en rad olika åtgärder för att förbättra polisens egen resursanvändning.

Sedan rikspolisstyrelsens rapport övervägts inom regeringskansliet be­slutade regeringen i april 1987 att ge ytterligare uppdrag på det aktuella problemområdet till rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet och till socialstyrelsen.

I det nya uppdraget lill rikspolisstyrelsen uttalades att de överväganden och förslag som styrelsen redovisade ijanuari i flertalet fall synes vara väl ägnade all förbättra ordningsläget och minska brottslighetens omfattning under större helger och andra allmänna festdagar. Vidare sades att försla­gen, i den mån de tar sikte på ändringar i bestämmelserna om offentliga tillställningar och allmänna sammankomster, kommer att prövas av rege­ringen i anslutning till den översyn av lagstiftningen på området som nu pågår inom justitiedepartementet. Även de förslag som rikspolisstyrelsen lämnat angående en utredning om behovet av socialjour och samverkan mellan skolan och andra myndigheter och intresseorganisationer borde övervägas ytterligare inom regeringskansliet innan beslut kunde fattas.

1 uppdraget uttalades vidare att de förslag som styrelsen har lämnat angående polismyndigheternas resursfördelning, tillslåndspraxis, externt samarbete och samordning samt arbetsmetoder i övrigt så snart som det är möjligt borde utvecklas och om så bedömdes lämpligt prövas i det prak­tiska polisarbetet under de kommande helgerna under våren och somma­ren 1987. Det uppdrogs därför åt rikspolisstyrelsen atl, med de befogenhe­ter som gäller för styrelsens verksamhet, verka för att de nu redovisade förslagen tillämpas praktiskt. Erfarenheterna av denna verksamhet skulle redovisas lill regeringen senast den 1 oktober 1987,

Samtidigt uppdrogs åt brottsförebyggande rådet att närmare utreda
brottslighetens omfattning och struktur och att följa upp myndigheternas
verksamhet för att förebygga och beivra ordningsstörningar och brottslig­
het vid de ifrågavarande tillfällena,                                                                              137


 


1 oktober 1987 redovisade rikspolisstyrelsen sitt nya uppdrag efter att ha Prop. 1987/88:100 samrått med socialstyrelsen och brottsförebyggande rådet. Styrelsen kon- Bil. 11 staterade bl. a. att resursanvändningen inom polisen i stort sett varit oför­ändrad under midsommarhelgen, jämifört med föregående år. Polismyndig­heternas praxis vid offenUiga tillställningar hade skärpts på vissa håll. Några s. k, tillfälliga campingplatser hade stängts efter beslut av polismyn­dighet. Samarbetet med socialtjänsten och skolan har förstärkts i många polisdistrikt. Även kontakterna med t.ex. idrottsorganisationer, nykter-hetsorganisaUoner, sjukvårdens organ, kyrkliga samfund och massmedier uppgavs ha förbättrats på många håll. Samma sak gällde i vissa fall också kontakterna med föräldrarna till ungdomar söm av någon anledning blivit föremål för polisens uppmärksamhet. Polisens s. k. taktiska arbetsmetoder var i huvudsak oförändrade. Styrelsen underströk slutligen behovet av att de tidigare föreslagna författningsändringarna kommer lill stånd så snart som möjligt.

Vissa av de förslag Ull författningsändringar som rikspolisstyrelsen aktu­aliserat i samband med redovisningen av sina nu nämnda uppdrag över­vägs inom regeringskansliet i samband med arbetet på en ny ordningslag­stiftning på grundval av betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag. En lagrädsremiss skall enligt planerna läggas fram under år 1988.

Utrikesdepartementet

Ungdomars engagemang för internationell solidaritet

Det finns bland svenska ungdomar ett starkt engagemang för internationel­la frågor såsom fred och solidaritet med tredje världen. Detta kommer bl.a. till uttryck i det värdefulla arbete som läggs ner i vårt lands många ungdomsorganisationer, både genom att sprida information och kunskap och genom konkreta insatser i andra länder. En viktig del av Sveriges totala bistånd går genom de olika organisationerna.

Engagemanget understryks vidare genom det stora antal svenska ungdo­mar som arbetar som biståndsarbetare. Den internationella solidariteten bland ungdomen är en styrka för olika former av utvecklingssamarbete och därmed Sveriges internationella arbete överhuvudtaget,

Fred och nedrustning

Även i arbetet för fred och nedrustning spelar ungdomsorganisationerna en framträdande roll, såväl genom sin egen verksamhet som genom det stora antal ungdomar som är engagerade i fredsrörelsen. Utrikesdepartementet ger bidrag, efler ansökan, till enskilda organisationer som ägnar sig åt opinionsarbete för fred och nedrustning. Utanför budgeten ges projektstöd från det s. k. fredslotteriel.

Ungdomsfrågor i FN

Det multilaterala samarbetet rör på många sätt ungdomar i tredje världen, I
detta sammanhang bör nämnas Sveriges slöd till UNICEF, FN:s barn­
fond,                                                                                                                     138


 


FN:s generalförsamling beslutade år 1978 att proklamera år 1985 som Prop. 1987/88:100 FN:s internationella ungdomsår med temat "Delaktighet-Utveckling- Bil. 11 Fred". Under åren 1984 och 1985 hade Landsrådet för Sveriges ungdoms­organisationer (LSU) en särskild plats i den svenska FN-delegationen. Det svenska arbetet med att genomföra världsungdomsåret leddes av en sär­skild beredningsgrupp. Gruppen disponerade 30 milj, kr, som främst var avsedda för stöd till ungdomsprojekt på lokal och regional nivå.

Det internationella ungdomsåret har sedan följts upp med årliga diskus­sioner och resolutioner i generalförsamlingens tredje utskott. Vid general­församlingens möte år 1987 antogs fyra resolutioner om ungdomsfrågor, politik och program för ungdom, säkerhetsställande av ungdomens åtnju­tande av de mänskliga rättigheterna samt riktlinjer för samarbetet mellan FN och ungdomsorganisationerna, Sverige var medförslagsslällare Ull den sista resolutionen.

Även i fortsättningen kommer ungdomsdeltagande och ungdomsinfly­tande i FN och andra inlernationella organ och möten av betydelse för ungdomen att vara en vikUg svensk fråga.

Biståndet till ungdomsutbildning

En viktig del av det svenska utvecklingssamarbetet med tredje världen är stöd lill utbildning av de unga. Bangladesh, Mogambique och Tanzania får svenskt stöd till bl, a, yrkesutbildning, 1 Etiopien har en slor del av lands­bygdens primärskolor byggts upp med svensk hjälp, I Indien stöder Sveri­ge ett projekt för barn som inte nås av det allmänna skolsystemet.

En stor del av det bistånd som går via enskilda organisationer används också inom undervisningssektorn. Det gäller t, ex, missionens arbete i Kenya och Arbetarrörelsens Internationella Centrums, AICs, insatser i Nicaragua, Biståndet till utbildning av unga människor i u-länderna kom­mer även i fortsättningen att vara viktiga inslag i svenskt utvecklingssam­arbete.

Internationellt ungdomssamarbete

Inom Europarådet finns ett särskilt ungdomscenter, European Youth Cen­ter, — som arrangerar kurser och seminarier för europeiska ungdomsleda­re. Vidare finns en europeisk ungdomsfond, European Youth Foundation, som fördelar medel till olika slag av ungdomsverksamheter, Sverige bidrar för närvarande med ca 400000 kr, till fondens verksamhet.

Nationell ungdomspolitik och internationella ungdomsfrågor kommer att vara huvudämnena vid Europarådets andra ungdomsministerkonferens i april 1988, Från svensk sida undersöks för närvarande bl, a, vilka konse­kvenser EG:s ungdomssamarbete får för det europeiska ungdomsutbytet. Vidare diskuteras möjligheter att underiätta ungdomars rörlighet mellan länderna, genom t, ex, ett särskilt ungdomskort.

Inom nordiska ministerrådet arbetar en särskild ungdomskommitté.
Denna ger ekonomiskt stöd till nordiskt ungdomssamarbete. Innevarande
budgetår fördelas ca 3 milj, dkr,                                                                                  139


 


Inom kulturområdet har ett samarbete inletts mellan ungdomar i Norden     Prop. 1987/88:100 och länderna i SADCC - samarbetsorganisalionen i södra Afrika. För     Bil. 11 Sveriges del kanaliseras detta genom LSU. Under utrikesdepartementets huvudtitel beräknas finansiellt stöd för delta ungdomsutbyte. Ett värde­fullt samarbete mellan idrottsrörelserna i Sverige och SADCC-länderna har också inletts och ges finansiellt stöd inom ramen för biståndsbudgeten.

Sedan många år anordnar LSU i samarbete med SIDA studieresor till olika u-länder där svenska ungdomar får en möjlighet att på plats studera u-landsproblematiken. Efter hemkomsten sprider deltagarna på olika sätt information om de länder de studerat. LSU arrangerar också svarsbesök från dessa länder. Genom Svenska Institutet och Nordiska Afrikainstitutet kan svenska studerande få stipendier för resor och utlandsstudier.

Övrigt

Upplysning och informaUon är en viktig del av det svenska utvecklings­samarbetet med tredje världen. Två tredjedelar av informationsanslaget går till enskilda organisationer, varav många ungdomsorganisationer.

Isolera Sydafrika-Kommittén, ISAK, som till stor del beslår av ung­domsorganisationer, spelar en viktig roll i arbetet mot apartheid. ISAK beräknas även i fortsättningen få finansiellt stöd för sin verksamhet. På Sandö u-centrum utbildas främst unga människor för biståndsarbete i tredje världen. Skolan har nyligen byggts ut och återinvigs under våren 1988,

SIDA rekryterar och finansierar i dag omkring 50 biträdande exper­ter/Junior Professional Officers för tjänstgöring i FN. För nästa budgetår föreslås under utrikesdepartementets huvudtitel en ökning med 20 tjänster. Målsättningen är att utvidga verksamheten till 100 personer. Svensk Vo­lonlärsamverkan (SVS) får statligt slöd för sin verksamhet. Svenska Insti­tutet beräknas få medel för mottagandet i Sverige av FN-stipendiater.

Svenska ungdomar har via kommerskollegium möjlighet att få stipendier för prakliktjänstgöring vid Europaparlamentet, EG-kommissionen och EFTA,

Försvarsdepartementet

Under innevarande budgetår grundutbildas ca 45700 värnpliktiga. Ambi­tionen är att större delen av de värnpliktiga skall kunna fullgöra sin grund­utbildning inom ett år från inskrivningen. På grund av de stora kullarna i aktuell ålder och bristen på befäl i utbildningsorganisationen har inte målsättningen kunnat uppnås.

Värnpliktstjänstgöring och tjänstgöring som vapenfri tjänstepliktig inne­
bär med nödvändighet en uppoffring för den enskilde i olika avseenden.
Målsättningen är all med olika medel minska de olika negaUva konsekven­
serna av denna plikttjänstgöring, exempelvis genom olika kontanta ersätt­
ningar till den tjänslepliktige och hans familj och genom ett väl utbyggt
syslem för hemresor. Kontantförmånerna har under 1980-talet ökat mer än
prisutvecklingen. Dessutom har reseförmånerna förbättrats så att de tjäns-
                         140


 


tepliktiga nu har rätt till en fri hemresa varje helg. Denna utveckling har     Prop. 1987/88:100 med stor sannolikhet bidragit till den positiva inställning som dagens   • Bil. 11 tjänstepliktiga har till sin utbildning. Det är därför viktigt alt de värnplikti­ga och vapenfria tjänstepliktiga får samma standardutveckling som sam­hället i övrigt.

Överbefälhavaren genomför för närvarande en omfattande utredning avseende försvarsmaktens krigsorganisation och fredsorganisation samt ledningen av verksamheten i såväl krig som fred, m, m. Resultatet av utredningen skall presenteras hösten 1988 och kunna föreläggas riksdagen under våren 1989, Utredningen kan medföra genomgripande förändringar av värnpliklsutbildningen och därmed inverka på de värnpliktigas ekono­miska och sociala situation under grundutbildningen.

Förmånssystemet är uppbyggt kring två bidragsformer, nämligen gene­rella kontantersättningar Ull den tjänstepliktige och behovsprövade ersätt­ningar till honom eller hans familj. De generella ersättningarna består exempelvis av dagersättning, utryckningsbidrag och förplägnadsersätl-ning. De behovsprövade ersättningarna består huvudsakligen av familje­penning (till hustru/sambo och barn), bostadsbidrag som kan utgå även till en ensamstående tjänstepliktig eller en tjänstepliktig som bor hemma hos sina föräldrar samt näringsbidrag som kan ulgå lill näringsidkare.

Det finns goda förutsättningar för de värnpliktiga att bedriva meningsful­la aktiviteter på fritiden. På de flesta förband finns olika anläggningar för både utomhus- och inomhusidrott som de värnpliktiga kan disponera. Dessutom finns det ofta tillgång till fotolaboratorium, bilvårdsanläggning samt bibliotek med böcker och skivor m, m. Förbanden arrangerar för det mesta den undervisning på fritiden som de värnpliktiga själva önskar, i regel i studieförbundens regi. Förbanden står för större delen av kostna­derna. För de värnpliktiga som önskar bedriva enskilda studier kan ett bidrag på högst 600 kr. utgå.

Grundutbildningens längd för värnpliktiga varierar mellan ca sju och en halv och femton månader. Frågan om en eventuell förändring av utbild­ningstiden utreds för närvarande av överbefälhavaren.

Antalet vapenfria Ijänstepliktiga under grundutbildning kommer alt
minska från ca 2000 under innevarande budgetår till ca 1 500 under näsla.
Anledningen till denna minskning är atl antalet vapenfriansökningar har
minskat kraftigt. För närvarande övervägs i regeringskansliet vissa kvali­
tetsförbättringar för de vapenfria tjänsleplikligas utbildning. En proposi­
tion i denna fråga planeras till början av år 1988. Grundutbildningens längd
uppgår
till mellan nio och tolv månader för denna kategori.                                              

Under budgetåret 1987/88 har förmånerna för värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga indexuppräknats enligt följande.

-    Dagersättningen har höjts från 26 till 28 kr,

-    Familjepenningen har höjts från 2 150 till 2 350 kr, för hustru och frän 1 250 Ull I 325 kr, för barn.

-    Ca 8 milj. kr. avsattes för en beräknad ökning av kostnaderna för bostadsbidrag på grund av hyreshöjningar och för en höjning av förpläg-nadsersättningen.

Kostnaden för denna indexuppräkning beräknades till 33 milj. kr.                                   141


 


Inför budgetåret 1988/89 disponeras ett utrymme på drygt 60 milj. kr, för     Prop, 1987/88:100 höjning av förmånerna till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga, I     Bil. 11 detta utrymme ingår dels en indexmåssig uppräkning, dels del reformut­rymme på 100 milj. kr, under försvarsbeslutsperioden som avsattes i försvarsöverenskommelsen.

Följande höjningar föreslås,

-     Utryckningsbidraget höjs med 500 kr, till 3 000 kr,

-     Dagersättningen höjs med 2 kr, till 30 kr,

-     Familjepenningen höjs från 2350 kr, till 2 450 kr, för hustru och från 1325 kr, lill 1 375 kr, för barn,

-     Ca 10 milj. kr. avsätts för att finansiera kostnadsökningar på bostadsbi­draget på grund av hyreshöjningar m. m.

Överbefälhavaren gör på uppdrag av regeringen i samarbete med statis­tiska centralbyrån en undersökning av de värnpliktigas ekonomiska förhål­landen under grundutbildningen. Undersökningen beräknas bli klar tidi­gast ijanuari 1988,

Regeringen har under hösten 1987 beslutat om en förordning om medin­flytande för värnpliktiga. Förordningen reglerar de värnpliktigas medinfly­tande på både lokal och central nivå. På lokal nivå innebär förordningen att ett system med plutonens förtroendeman och plutonens timme, kompani-assistent och kompaninämnd samt förbandsnämnd läggs fast. På central nivå kommer de försvarsgrensvisa konferenserna och den årliga värn­pliktskongressen att genomföras i stort sett som tidigare, I dessa avseen­den ansluter förordningen i stort sett till tidigare gällande ordning. På några punkter förstärks dessutom de värnpliktigas medinflytande. Centrala myn­digheter måste nu inhämta synpunkler från Sveriges centrala värnpliktsråd innan de fattar beslut i frågor som är viktiga för de värnpliktiga. Dessutom förstärks kansliresurserna hos Sveriges centrala värnpliklsråd.

Utöver ovan nämnda förordning har regeringen uppdragit ål överbefäl­havaren att genomföra försök med utökade förmöten inför förbands-nämndssammanträdena vid ell antal förband. Detta innebär att värnplikti­ga från samtliga plutoner skall beredas tillfälle att närvara vid dessa förmö­ten. Resultatet av försöksverksamheten skall redovisas senast den 31 december 1990,

En särskild utredningsman har övervägt behovet av en större översyn av de grundutbildningsvärnpliktigas ekonomiska och sociala villkor, I betän­kandet (Ds Fö 1987:3) Grundutbildningsvärnplikligas ekonomiska och so­ciala villkor m. m, drar han slutsatsen att en sådan översyn inte behövs. Frågan kan dock komma alt bli aktuell om överbefälhavarens pågående försvarsmaktsutredning skulle leda lill genomgripande förändringar för de värnpliktiga.

Socialdepartementet

Inom socialdepartementets verksamhetsområde bedrivs ett arbete som
berör ungdomar och som innefattar dels generella, dels individuella insat­
ser, huvudsakligen inom socialtjänstens ram. I det följande redovisas i
sammandrag viktiga inslag i utvecklingen saml överväganden och förslag
                          142


 


på området som redovisas i årets budgetproposition eller som tagits upp i     Prop. 1987/88:100 andra sammanhang och som är av intresse för den samlade bilden av     Bil. 11 aktuella insatser på ungdomsomrädet.

Socialtjänstens insatser bland ungdom m.m.

Samtidigt som levnadsförhållandena för stora grupper av befolkningen förbättras riskerar en mindre grupp att mer permanent få leva i en utsatt situation. Den analys av socialbidragsutvecklingen som slutfördes i mars 1987 av en arbetsgrupp inom socialdepartementet visar atl särskilt bland ungdomar flnns risk för delta, 1 andra länder i Europa är en sådan utveck­ling myckel tydlig, I de fyra största europeiska länderna ligger arbetslöshe­ten bland ungdomar på nivåer över 20%, Sverige och Norge avviker starkt från övriga Europa i detta hänseende.

Rapporten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag - analyser av utvecklingen under 1980-lalet visade bl, a, alt unga människor utgör en alltmer domine­rande gmpp i socialbidragsstatistiken och att ökningen varit kraftig under 1980-lalel. Nästan hälften av socialbidragshushållen utgjordes av personer under 30 år. Den största koncentrationen socialbidragstagare fanns i åld­rarna 20-24 år, där drygt 10% behövde socialbidrag någon gång under år 1986, Socialbidragsberoendet var särskilt högt bland ensamstående ungdo­mar med eller utan barn.

Av rapporten framgår också att det var en kombination av den höga relativa arbetslösheten för ungdomar åren 1980-1983 och den omständig­heten att ungdomsgruppen därefter i sin helhet blivit större som medförde atl antalet 20-24-åringar som behövde socialbidrag dels fördubblades mellan åren 1980 och 1983 och dels inle anlalsmässigt minskade efter år 1983, Del har också blivit svårare för många ungdomar att ta sig ur ett etablerat socialbidragsberoende. Många ungdomar lever på kombinationer av KAS/socialbidrag/utbildningsbidrag samt tillfälliga arbeten på hel- eller deltid. Analysen visar vidare atl en förhållandevis stor grupp, omkring en femtedel av de socialbidragsberoende, kunde bedömas ha svårt att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska skäl.

Som en följd av analysgruppens rapport har vissa medel anslagits från social- och arbetsmarknadsdepartementen för atl förbättra samarbetet mellan arbetsförmedling och socialtjänst i syfte atl stärka ungdomars an­knytning till arbetsmarknaden. Genom att samordna insatserna kan förut­sättningarna öka för att ungdomar med sociala problem skall kunna klara ett arbete. Olika försöksverksamheter pågår i kommunerna, där i vissa fall även samarbete med försäkringskassa ingår. En utvärdering av dessa verksamheter har initierats av social- och arbetsmarknadsdepartementen och kommer att redovisas i början av år 1988, Utvärderingen skall bilda underlag för fortsatta insatser på della område.

För atl komma ål socialbidragsberoendels orsaker krävs insatser även inom olika samhällsområden. Inom t, ex, arbetsmarknadspolitiken har un­der året skett en kraftig satsning på arbetsmarknadsutbildning som skall ge 5000 nya platser för ungdomar i åldern 20-24 år.

På socialpolitikens område är det bl.a. av vikt alt söka förebygga att                                                   143


 


problem uppstår under ungdomsUden. Goda förhållanden under Prop. 1987/88:100 barndomsåren inom familjerna är av central betydelse. Från samhällets Bil. 11 sida är generella socialpolitiska insatser inom barn- och ungdomsområdet, t, ex. förskole- och fritidsverksamhet, betydelsefulla. Inom familjerådgiv­ningen och den psykiska barn- och ungdomsvården görs också insatser som har betydelse för att förebygga senare problem. Socialtjänstens indivi­duella insatser för familjer och ungdomar som råkat i kris måste tillmätas stor vikt. På detta område utgår statliga bidrag till olika försöksverksamhe­ter. Sammanlagt föreslås för budgetåret 1988/89 drygt 29 milj. kr. för ut­vecklings- och försöksverksamhet vari bl.a. ingår socialtjänstens insatser för barn och ungdom.

Regeringen har i november 1987 uppdragit åt socialstyrelsen att utreda flyktingbarnens problem och behov av speciella stödinsatser från social­tjänsten samt hälso- och sjukvården. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 1988,

Inom socialdepartementets verksamhetsområde pågår en omfattande förebyggande verksamhet inom alkohol- och narkotikaområdet med sär­skild inriktning mot ungdomsgmpperna. Tendenser till en ökad ölkonsum­tion bland ungdomar oroar. Gruppen ungdomar med narkotikamissbruk bedöms inle öka men det tunga missbruket är oförändrat allvarligt, för­stärkt av HIV/AIDS-problemet, Av allt atl döma har dock injektionsmiss-bmket bland ungdomar gått ner, Utslagningen av yngre, tunga missbmka-re har blivit hårdare med bl, a, slor överdödlighet som följd.

Till de viktiga förebyggande insatserna hör den verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationerna själva. För nästa budgetår föreslås ca 4,7 milj. kr. i bidrag till ungdomsorganisaUonernas drogförebyggande verk­samhet. Medlen fördelas av statens ungdomsråd. Nykterhelsorganisa-tioner, arbetsmarknadsorganisationer m, fl, erhåller också stöd till drog­förebyggande insatser. Sammanlagt föreslås drygt 47 milj, kr. till organisa­tionslivet för drogförebyggande verksamhet.

Socialstyrelsen bedriver en betydande upplysnings- och informations­verksamhet mol drogmissbruk, I denna ingår bl, a, en särskild föräldrasats­ning parallellt med ungdomsinriktade informalionsaktiviteter. Socialstyrel­sen lägger särskild vikt vid att nå och påverka ungdomsgrupperna vilket också var en av hörnpelarna i 1977 års riksdagsbeslut där grunderna för alkoholpolitiken lades fast. För budgetåret 1988/89 föreslås närmare 1,3 milj, kr, till socialstyrelsens information på drogområdet.

Rådet för alkohol- och narkotikapoliliska frågor (AN-rådel) har upp­
märksammat tendenser till en ökad alkoholkonsumtion bland ungdom och
behovet av åtgärder. Som en följd härav inrättade regeringen en särskild
beredningsgrupp inom rådet, Beredningsgmppen för opinion mot alkohol
och narkotika, den s, k. Bomangmppen, med uppgift att intensifiera och
utveckla de opinionsbildande insatserna bland ungdom. Insatserna skall ha
sin utgångspunkt i ungdomars levnadsvillkor och värderingar och skall
bl, a, syfta till atl utveckla arbetet med atl skapa drogfria miljöer. Arbetet
inriktas främst på gruppen ungdomar i åldern 15—20 år, AkUviteter riktas
också lill dem som har kontakt med ungdomar såsom föräldrar, lärare,
fritidsledare m, fl. HitUlls har anslagits 4 milj, kr, från allmänna arvsfonden                           144

för olika aktiviteter som gruppen initierat.


 


Medel har också avsatts för att utveckla formerna för tidiga insatser Prop. 1987/88:100 mot drogmissbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp, dén s.k. Bil. 11 TIMU-gruppen, leder arbetet. Gruppen har finansierat en rad projekt samt genomfört regionala idémässor och konferenser för att sprida erfarenheter från projektarbeten. Gruppen har vidare gett ut skriften "Rösterom arbete bland ungdomar" där ungdomsledare redovisat sina erfarenheter. Inom TIMU-gruppen pågår nu en dokumentation av projektverksamheten. To­talt har från allmänna arvsfonden avsatts 12 milj, kr, för att utveckla formerna för tidiga insatser mot drogmissbruk bland ungdom.

Medel ur allmänna arvsfonden utgår vidare för utvecklingsarbete vid fritidsgårdarna under ledning av en särskild arbetsgrupp, den s, k. Fritids­gårdsgruppen. Sammanlagt har 30 milj, kr, anslagits. Med en spridning över hela landet bedrivs sedan hösten 1984 en omfattande projektverksam­het som inneburit en aktivering och förnyelse av gårdsverksamheten. Under år 1988 kommer fritidsgårdsgruppen att publicera ett studiematerial som bygger på erfarenheterna från försöksverksamheten.

Genom bidrag från allmänna arvsfonden har också finansierats utveck­lingsarbete inom idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Den s.k., Idrottsgmppen, leder arbelet. Också här har sammanlagt 30 milj. kr. anslagits. Medel har beviljats bl, a, till projekt med övergripande syften som "demokraU, delaktighet, inflytande", "samverkan föreningsHv-so-cialtjänst" samt "ökat socialt ansvar". Vissa projekt har som syfte haft rehabilitering av unga missbrukare. Samtliga projekt skall vara avslutade år 1988 varefter en utvärdering skall redovisas.

Ungdomsfrågorna har under senare tid också aktualiserats genom oro­ligheter och våldstendenser under större helger och allmänna festdagar. En mindre del av de ungdomar som flnns med i dessa sammanhang tillhör en högriskgrupp med många samverkande problem. Med anledning av orolig­heterna gav regeringen i juni 1986 ett uppdrag till socialstyrelsen angående förebyggande insatser inom socialtjänsten. Sedan socialstyrelsen tagit oli­ka initiativ samt redovisat förslag lill insatser, bl, a, utökat samarbete socialtjänsl-skola-polis, spridning av festligheter till fler orter, intensifierad upplysning om alkohol med speciell inriktning mot ungdomars situation samt framtagande av lokala ungdomsplaner, gav regeringen socialstyrelsen eU nytt, mera preciserat uppdrag i april 1987, I della framhölls bl, a. att initiativ från socialstyrelsen Ull förbättrade vård- och behandlingsmöjlighe­ter för de s, k, högriskgrupperna borde ske skyndsamt. Regeringen har också givit rikspolisstyrelsen särskilda uppdrag med anledning av pro­blemen i samband med helger m. m.

För budgetåret 1988/89 föreslår regeringen 810 milj, kr, som bidrag Ull missbrukarvården. Av dessa avser 128 milj, kr, hem för särskild vård och tillsyn, f, d, ungdomsvårdsskolor. Vidare föreslås sammantaget drygt 15 milj, kr, för metodutveckling inom institutionsvården och narkomanvår­den, som bl, a, rör ungdomar. Insatser för bekämpning av AIDS med särskild inriktning mot ungdomsgrupperna redovisas i den särskilda propo­sition om insatser mot AIDS som föreläggs riksdagen i början av detta år.

Vad gäller socialtjänstens insatser beträffande vård och behandling av
ungdomar med problem finns i dag klara brister i olika hänseenden, bl, a.                            145

10    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


beträffande planering och uppföljning av insatser samt vad gäller innehåll Prop. 1987/88:100 och metoder i arbetet. Det saknas kvalificerade resurser inom instilu- Bil. 11 tionsvården vilket särskilt drabbar utsatta grupper. Socialtjänstens insat­ser i praktisk tillämpning måste utformas så att även dessa grupper får sina behov tillgodosedda. Socialstyrelsen kommer att ges i uppdrag att bl. a, överväga vilka förändringar av vårdinsatserna som behövs för att utsatta grupper bättre skall få sina behov tillgodosedda.

Handikappade ungdomar

Regeringen och riksdagen har i olika sammanhang uttalat att den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen skall gälla inom handikappolitiken. Principen är av stor betydelse även när det gäller handikappade ungdomar. Innebörden är att den som bedriver en verksamhet i någon form som riktar sig till ungdomar, måste utforma denna så att även handikappade ungdo­mar kan delta i den.

Genom statliga medel finansieras dock en rad insatser på handikappom­rådet. De flesta av dessa åtgärder vänder sig till människor med handikapp generellt, dvs. till såväl yngre som äldre. I en del fall är dock de statliga insatserna särskilt riktade mot handikappade ungdomar. Detta gäller av naturliga skäl framför allt inom skolans område, där särskilda medel bl. a, utgår lill särskolan, specialskolan och för produktion av läromedel för handikappade elever.

Ett av de viktigaste målen inom handikappolitiken är alt förstärka unga handikappades möjligheter till arbete. Under de allra senaste åren har olika åtgärder vidtagits med denna inriktning. Bl, a, har särskilda medel för uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer ställts Ull arbets­marknadsverkets förfogande. Vidare har åldersgränsen höjts när det gäller, unga handikappades medverkan inom ungdomslagen. I sammanhanget kan nämnas att rehabiliteringsberedningen (S 85:02) för närvarande utreder möjligheterna att införa en särskild rehabiliteringsersättning för unga han­dikappade. Avsikten är att ersättningen skall kopplas till olika former av rehabiliterande åtgärder, med sikte på alt möjliggöra arbete. Beredningen beräknas avlämna sina förslag under år 1988,

Regeringen anmäler i årets budgetproposition avsikten att under våren 1988 närmare låta utreda frågan om de insatser som görs för handikappade dels av kommunerna inom socialtjänsten, dels av hälso- och sjukvårdshu­vudmännen inom habiliteringen/rehabiliteringen. Utredningen kommer bl, a, att inriktas på sådana insatser inom socialtjänsten och habiliteringen/ rehabiliteringen som är av särskild betydelse för handikappade barn och ungdomar.

Varje år kan genom stöd ur allmänna arvsfonden ohka projekt och
utvecklingsarbeten påbörjas, som är väsentliga från handikappolitisk syn­
punkt. Under år 1987 har två större satsningar om sammanlagt 20 milj, kr,
gjorts, som kan bedömas vara av stor betydelse för
bl.a. handikappade
ungdomar. Sålunda har dels 10milj, kr, anvisats Ull försöksverksamhet
med insatser för ökad sysselsättning bland handikappade, dels samma
belopp anvisats för försöksverksamhet med insatser för att förbättra handi-                        146


 


kappades möjligheter till fritid och rekreation. Projektmedlen disponeras     Prop. 1987/88:100
av socialstyrelsen resp. statens handikappråd.
                                        Bil. 11

Socialförsäkringen

Regeringen har förelagt riksdagen förslag öm atl ungdomar som förvärvs­arbetar före 16 års ålder skall få möjligheter att få sjukpenning (pröp. 1987/88:46). En sådan förändring gynnar framför allt de ungdomar som avbryter sin skolgång i förtid för att gå ut i förvärvsarbete. Den ekonomis­ka tryggheten för dessa ungdomar, vars situation kan vara osäker, blir således förstärkt.

Utbildningsdepartementet

Dagens unga får en bättre grundutbildning än någon tidigare generation. De lever å andra sidan i ett samhälle där kravet på kunskaper är större än det någonsin varit. För det moderna arbetslivet behövs såväl bred allmän­kunskap som specialiserad yrkeskunskap. Genomgången gymnasieskola är en nödvändig inträdesbiljett till många yrkesområden. Också deltagande i samhällslivet kräver kunnande. Många av de aktuella samhällsproble­men, t. ex, miljöfrågorna, är komplicerade och mångfacetterade! Kunska­perna, studievanan och lusten att lära har avgörande betydelse i den unga människans strävan att utveckla sina inneboende möjligheter och forma sitt eget liv.

Därför är det ett av de allra viktigaste rättvisekraven att alla ungdomar får en god grundutbildning. Barnen kommer till skolan med skiftande bakgrund och förutsättningar. Skolan måste genom stöd och stimulans kompensera den som har problem och svårigheter. Den måste sörja för att ingen lämnar skolan utan goda baskunskaper. Utslagningen måste bekäm­pas. Det viktigaste utbildningspolitiska målet är alt skapa en skola för alla.

Efterkrigstidens skolpolitiska reformer och måldokument har i allt högre grad betonat vikten av att skolan aktivt påverkar och stimulerar barn och ungdomar att omfatta demokratiska värderingar och förhållningssätt. Sko­lan har också fått ett åläggande att bereda eleverna tillfälle att lära känna och praktiskt öva demokratiska spelregler genom deltagande i föreningsliv och i skolans beslutsprocesser och beslutsorgan.

Skolan har vidare ålagts en skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och ökat medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad. Detta ansvar och medinflytande skall gälla alla delar av skolans verksamhet såväl som skolans arbetsmiljö. Rektor har ålagts en skyldighet att informe­ra och samråda med bl, a, eleverna innan han fattar beslut av avgörande betydelse för eleverna och skolverksamheten i övrigt.

Forskning och dokumenterad erfarenhet visar att elevernas medinflytan­
de ännu inte nått önskvärd omfattning och intensitet, 1 diskussionen om
vad som behöver göras för att intentionerna om elevernas medinflytande
skall få fullt genomslag har bl, a, framförts tanken att elevernas rätt till
information och samråd innan viktigare beslut fattas måste lagfästas och
att eleverna åtminstone i gymnasieskolan bör få rätt att delta i beslut i vissa                        147


 


frågor. Ofta har framhållits atl den viktigaste åtgärden är alt få till stånd en     Prop. 1987/88:100 mer positiv inställning till en förstärkning av elevernas medinflytande och     Bil. 11 medansvar, en attitydförändring som gäller såväl lärare och skolledare som eleverna själva.

Beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet be­handlar denna fråga och kommer atl under våren 1988 avge förslag till åtgärder för att förstärka elevernas möjligheter till medinflytande och medansvar.

Frågan om införande av elevskyddsombud har överlämnats till arbets­marknadsdepartementet för att ingå i en kommande översyn av arbets­miljölagen.

Ungdomarnas intresse av utbildning i gymnasieskolan har ökat kraftigt under de senaste 10-15 åren. Omkring 90% av en årskull går direkt vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Det är en majoritet av ungdomarna som vill ha en yrkesinriktad utbildning som direkt kan leda lill ett arbete. Intresset för de linjer som i första hand förbereder för vidare studier har dock ökat något på den senaste tiden.

Gymnasieskolan har byggts ut kraftigt sedan den infördes år 1971, Det gäller för del första det totala antalet platser som är avpassat med målet att alla ungdomar under 20 år skall kunna erbjudas en plats i gymnasieskolan. För det andra gäller det den geografiska spridningen av utbildningen i landet. Gymnasieskoleutbildning finns på ett par hundra orter, vilket inne­bär alt de flesta ungdomar kan gå i gymnasieskolan utan att de behöver resa långt varje dag eller vara inackorderade,

Alla ungdomar vill inle börja i gymnasieskolan direkt efter årskurs 9, Vad än skälet är Ull att ungdomarna vill göra ett skoluppehåll är det vikUgt att de erbjuds bra alternativ till gymnasieskolan. Det ingår i kommunernas uppföljningsansvar atl se till att alla ungdomar mellan 16 och 18 år om möjligt har arbete om de inte deltar i utbildning.

För invandrarungdomar som inle har varit så länge i Sverige är det många gånger svårt att börja i gymnasieskolan. För dem skall det finnas introduktionskurser, vanligen med en omfattning av två terminer, som ger en god grund för studierna i gymnasieskolan.

För att förbättra tillgängligheten har gymnasieskolan även byggts ut i många mindre kommuner. Kommuner med ett litet elevunderlag kan med hjälp av alternativa eller samordnade limplaner erbjuda samma utbud av teoretiska studievägar som större kommuner. Yrkesinriktade studievägar arrangeras av samma skäl i B-form,

De studievägar som uppvisar det största antalet ej intagna är bekläd­nadsteknisk linje, livsmedelsteknisk linje, vårdlinje saml bygg- och anlägg­ningsteknisk linje. Resultatet av intagningen läsåret 1987/88 visar alt ca 110000 ungdomar togs in till årskurs 1 varav ca 105000 var prioriterade 16-17-åringar, Antalet ej intagna var ca 7 000 eller 5,8% av antalet sökande.

Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-äringar med 2000 till ca
111 000 per årskull. I budgetpropositionen föreslås dock atl antalet intag­
ningsplatser skall vara oförändrat 127000. Det innebär att de sökandes
möjligheter att få sina förstahandsval tillgodosedda förbättras ytterligare. 1
flera regioner uppgår minskningen av antalet ungdomar till 20%. Det är                             148


 


därför utomordentligt viktigt att planera för att de kommuner som nu har     Prop. 1987/88:100 gymnasieskola också i framtiden kan erbjuda sina ungdomar gymnasial     Bil. 11 utbildning, 1 regeringens prop. (1987/88:64) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland redogörs för förslag om särskilda åtgärder för gymnasieskolorna i Bergslagen och Norr­lands inland. 25 milj. kr, anvisas härtill under en femårsperiod.

Det är nödvändigt atl vissa ålgärder vidtas beträffande vårdlinjen. Del antal intagningsplatser som nu utlagts för nästa läsår får inte underskridas men kan ökas för att bättre tillgodose landets behov av vårdpersonal. Behovet av vårdpersonal kommer att fortsåtta att öka eftersom personer i höga åldrar ökar fram lill år 2000. Under samma period minskar ungdoms­kullarna.

Gymnasieskolan måste åven fortsättningsvis klara uppgiften atl erbjuda praktiskt tagel alla 16-åringar en bra utbildning. Denna uppgift för gymna­sieskolan kommer alt underlättas genom de förslag till förändring av gym­nasieskolans yrkesutbildningar som regeringen inom kort avser att föreläg­ga riksdagen, 1 propositionen kommer försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar atl föreslås. De inledande tre åren bör ses som ett utvecklingsskede. Försöksverksamheten bör starta redan läsåret 1988/89 inom ramen för 5000 intagningsplatser.

Inom ramen för det föreslagna utvecklingsarbetet bör också den på­började satsningen att rekrytera flickor till elmekanisk utbildning fortsätta. En liknande satsning föreslås inom vård- och omsorgsområdet för pojkar.

Genom atl den tidigare aviserade utvecklingen av gymnasieskolans yr­kesutbildningar påbörjas redan läsåret 1988/89 kan det stora intresset från skolhuvudman och olika branschområden att påbörja en modernisering av yrkesutbildningen tillgodoses. Genom en klart yrkesinriktad studieslart kommer ungdomarna att uppleva gymnasieskolan som en ny och annorlun­da skolform jämfört med grundskolan. Eleverna kommer atl få ett större inslag av allmänna ämnen och en ökad del av utbildningen förläggs till arbetsplatser. Nya kursplaner för yrkeslinjerna utvecklas stegvis.

Antalet ungdomar i det kommunala uppföljningsansvaret fortsätter att minska både anlalsmässigt och i förhållande till det totala antalet ungdo­mar i de aktuella åldrarna. Detta beror på att ungdomar i ökad utsträckning söker direkt från grundskolan lill gymnasieskolan och alt utbyggnaden av gymnasieskolan har gjort det möjligt för flera att antas lill utbildningen. Prioriteringen av 16—17-åringar har haft avsedd effekt. Till den gynnsam­ma utvecklingen har även bidragit atl möjligheterna för ungdomar att få ett arbete på öppna marknaden har förbättrats något på en del håll i landet.

I samband med reformeringen av gymnasieskolan kommer förslag också alt läggas om nya tillträdesregler för högskolan.

Ett mål för högskolereformen år 1977 var att göra högskoleutbildningen
mer tillgänglig över hela landet och atl vidga tillträdel lill högskolan. En
satsning på de små och medelstora högskolorna är angelägen eftersom de
har stor betydelse för såväl social utjämning som regional utveckling.
Närheten lill högskola ökar rekryteringen framför allt från de grupper som
är underrepresenterade i den högre utbildningen. Det finns en tendens att
de som har utbildat sig på en högskoleort söker arbete på denna ort eller i                          149


 


närheten. Därför måste högskoleutbildningen decentraliseras om kommu-     Prop. 1987/88:100 nerna och näringslivet runt om i landet skall få kvalificerad arbetskraft.     Bil, 11 Den planmässiga utbyggnaden av de nya högskolorna skall därför fortsät­ta.

Del finns sammanlagt 33 slaUiga högskoleenheter i Sverige, lokaliserade till 25 orter. Härutöver finns det kommunal högskoleutbildning på ytterli­gare 15 orter.

Bland regeringens förslag lill grundläggande högskoleutbildning kan föl­jande framhållas.

Försöksverksamhet med mellaningenjörsutbildning på sammanlagt -28 orter. Försöken innebär att studerande efter tre eller fyra år vid gymna­sieskolans T-linje kan övergå till högskoleutbildning omfattande 80 resp, 40 poäng. För försöksverksamheten anslås ca 23 milj, kr,

Den nya grundskollärarutbildningen startar hösten 1988, Antalet ny­börjarplatser ökas med 500 till drygt 2500. Lärarutbildningen förstärks dels genom att förkunskapskraven höjs, dels genom alt utbildningstiden förlängs med upp till ett år,

Naturvetarutbildningen reformeras och förlängs med ett år,

Ulbildningsarvode återinförs för studerande på vårdlärar-, handels- och kontorslärarlinjen för att förbättra rekryteringen av lärare. Reformen beräknas kosta ca 13 milj, kr,

—           Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter genom

att 15 milj. kr, avsätts för nya kurser och linjer.

Studiemedelssystemet behöver reformeras, I vissa fall kan återbetal­ningsskyldigheten vara betungande med hänsyn till den enskildes återbe­talningsförmåga. Inslaget av statlig subvention är betydande i det nuvaran- ' de systemet, I ett reformerat system bör denna subvention framstå klarare. Det bör även vara möjligt att åstadkomma en förenkling av reglerna för tilldelning och återbetalning av studiemedel. Studiemedelskommitténs be­länkande (SOU 1987:39) Studiemedel bereds för närvarande i regerings­kansliet, Arbelet är inriktat på alt en proposition skall kunna lämnas lill riksdagen under våren 1988,

1 budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget till reserabatter, vilket möjliggör ett nytt avtal mellan centrala sludiestödsnämnden (CSN) och statens järnvägar (SJ). Avtalet innebär alt studerande som reser med SJ:s tåg och expressbussar får 50% rabatt under alla veckodagar. För atl en studerande skall vara berättigad till rabatt krävs att hon eller han studerar på minst halvtid under minst tre månader per termin. Ett syfte med förslaget är alt öka det kollekliva resandet.

Ungdomarna hör till de mest aktiva både när det gäller att ta del av kulturutbudet och att själva utöva olika konstarter. De är våra flitigaste bokläsare och biblioteksbesökare. De utgör en stor del av tealerpubliken och de spelar mycket amatörteater. Film är ett utpräglat ungdomsmedium och ungdomar lyssnar till musik och spelar själva mer än någon annan åldersgrupp.

Det är därför en viktig uppgift för samhället alt ta till vara detta kulturin­
tresse och sörja för att det flnns ett bra utbud och goda möjligheter
till eget
kulturutövande för ungdomarna. Det sker i dag genom olika kommunala                             150


 


och StaUiga insatser, som tillsammans bidrar till aft vi i Sverige har en Prop. 1987/88:100 relaUvt bra situation när det gäller ungdomarnas kulturutbud. Den svenska Bil. 11 barn- och ungdomslitteraturen är framstående, med internationella mått mätt. Vi har en filmproduktion som är imponerande i förhållande till landets storiek. Den kommunala musikskolan har betytt mycket för ungdo­mens musikaliska skolning och för uppkomsten av många musikgrupper. Sverige anses vara en ledande naUon när det gäller barn- och ungdomstea­ter. Detta innebär att vårt land har en bra bas och en väl fungerande struktur för insatser på ungdomskulturens område.

Det finns dock en utbredd oro för aft ny teknik skall medföra en risk för att vår kultur internaUonaliseras och framför allt alt ungdomskulturen förvandlas Ull en kommersiell massmediekultur, utslätad och intetsägande; eller i värsta fall med brutalt och människoförnedrande innehåll. Den oron är befogad med hänsyn till de produkter som i dag finns på marknaden. Många av dem spekulerar i ungdomarnas behov av spänning och romantik men erbjuder i stället våld och kvinnoförakt.

De effekUvaste motåtgärderna mot detta har ofta visat sig vara att skapa eu kvalitetsmedvetande hos ungdomarna och en kunnighet om massme­diefrågor som gör att skräpkulturens produkter minskar i attraktionskraft. I årets budgetproposition föreslås åtgärder som innebär bättre villkor för en god ungdomskultur.

Utöver de insatser som handlar om aU stärka ungdomarnas kvalitets­medvetande, bör också de värsta produkterna stoppas. Regeringen har tillsatt en utredning, välcisskildringsutredningen, föratt granska detta pro­blem och lägga fram förslag Ull ålgärder. Utredningens betänkande beräk­nas föreligga i maj 1988 och en proposition kan presenteras under hösten 1988. Redan i budgetpropositionen presenteras dock ett par åtgärder för att motverka skadeverkningarna av videovåld: Sålunda kommer företrädare för videobranschen att kallas till en överiäggning om bl, a. ökat utnyttjande av den frivilliga förhandsgranskning, som infördes den I januari 1986, Vidare skall i de riktlinjer för polisarbetet som anges under justitiedeparte­mentels huvudtitel betonas viklen av atl polisen skärper övervakningen när det gäller efterlevnaden av videovåldslagen.

När det gäller de positiva åtgärder som kan vidtas för att höja ungdomar­nas kvalitetsmedvetande finns goda erfarenheter av den försöksverksam­het som bedrivits under de senaste åren. Utgångspunkten har varit att barn och ungdomar är intresserade av film och att de tycker om kvalitet om' de får en chans att komma i kontakt med bra filmer. Det är viktigt aU ta fasta pä ett positivt filmintresse och att utveckla ungdomarnas kunskaper öch kritiska förmåga. En framgångsrik metod har varit en kombination av filmupplevelse, filmanalys och i vissa fall även eget skapande. 1 den satsning på barn- och ungdomskultur som föreslås i årets budgetproposi­Uon under utbildningsdepartementets huvudtitel beräknas ett anslag av 6milj. kr. för att utveckla dessa metoder och ge dem spridning i olika delar av landet.

Det är också viktigt att den levande kulturens ställning stärks och att
ungdomarna ges möjligheter att uppleva alternaUv lill den inspelade kultu­
ren, I den anslagspost som föreslås ställas till kulturrådels disposition för                         151


 


att stimulera förnyelse inom kulturområdet skall barn- och ungdomskultur     Prop. 1987/88:100 ges hög prioritet. Uppmärksamhet skall bl.a, ägnas barn- och ungdoms-     Bil. 11 teatern. På detta område finns en god tradition att bygga på och utrymme för expansion.

Skolan har en viktig roll som kulturbärare och kulturförmedlare och det är den plats där det går alt nå alla barn och ungdomar. Sedan budgetåret 1985/86 anvisas årligen medel för särskilda projekt, i år 16milj. kr,, som syftar till att skapa ett mer aktivt kulturklimat i skolorna och att stimulera till ett stärkt kulturintresse hos barn och ungdomar. Länsskolnämnderna har förfogat över merparten av medlen och en mindre andel har fördelats direkt av utbildningsdepartementet. Erfarenheterna hittills har varit myc­ket goda. Framför allt har gensvaret varit starkt på skolans låg- och mellanstadium.

En utvärdering av verksamheten pågår, men redan i dag går del att mot bakgrund av de ca 2000 projekt som genomförts dra vissa slutsatser. Satsningarna har i stor utsträckning gällt områden som tidigare inle natur­ligt ingår i skolarbetet, t. ex. film och dans. I övrigt har projekten fördelat sig någorlunda jämnt mellan kulturområdena musik, teater, litteratur och bild. Det senaste året har även särskilda satsningar gjorts där museiverk­samheten uppmärksammals i projekt med anknytning till hembygden.

Med relativt små medel har man lyckats åstadkomma ett mer varierat kulturliv i skolan och ökade möjligheter till meningsfulla friUdsaktiviteter för ungdomarna. I många fall har kulturprojekten givit mycket goda sprid­ningseffekter i form av ett förbättrat arbetsklimat, ökat förtroende mellan lärare och elever och en större initialivrikedom från elevernas sida, 1 de fall där lärare och elever arbetar tillsammans kring störte kulturprojekt, som att sätta upp en teaterföreställning eller att spela in en film, har såväl kamratskapet som den ömsesidiga respekten mellan lärare och elever ökat.

Arbetsmarknadsdepartementet

Ungdomar och arbetsmarknad

Målet för arbetsmarknadspolitiken är arbete åt alla. Det gäller i högsta grad ungdomar. Ingen ung människa skall behöva möta arbetslivet med beske­del att han eller hon inte behövs. Arbetet skapar värden i form av varor och tjänsier som bidrar till människors välfärd. Arbetet är grunden för den materiella välfärden. Arbetet betyder också mycket för solidariteten. Ge­nom arbetet kan klyftorna i samhället minskas. Arbetet skapar samman­hållning och gör människor delaktiga i samhällets utveckling. För den enskilda människan är arbetet en källa till försörjning, som också ger möjlighet till gemenskap, personlig utveckling och ett värdigt liv.

Förutsättningen för att vi skall nå målet arbete åt alla är att den svenska
ekonomin står stark. Erfarenheten visar att en svag ekonomi gör det
omöjligt att nå full sysselsättning. I Sverige har arbetslösheten minskat och
sysselsättningen ökat kraftigt. Det är glädjande. Arbetslösheten är ett stort
samhällsproblem. Den är ett slöseri med samhälleliga resurser. Runt om i
världen ser vi exempel på vad arbetslösheten kan leda till. Många männi-                            152


 


skor, särskilt de unga, tappar tron på framtiden. Hög sysselsättning och låg     Prop. 1987/88:100 arbetslöshet är därför ett centralt inslag i vår strävan efter ett rättvist     Bil. 11 samhälle och ett gott liv.

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande mycket hög i flera europeiska stater medan den i Sverige vid en internationell jämförelse är myckel låg. Arbelskraflsundersökningarna (AKU) visar att såväl den totala arbetslös­heten som ungdomsarbetslösheten minskar. Under andra kvartalet 1987 var antalet arbetslösa 11 000 färre än under andra kvartalet 1986, Motsva­rande minskning vad gäller ungdomsarbetslösheten var 6000 (från 4,4% till 3,8%). En förklaring till den minskade arbetslösheten är det goda konjunkturläget i kombination med de olika insatser som regeringen har vidtagit. Men dessutom har tillströmningen till arbetsmarknaden minskat. Mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 ökade arbetskraften enligt AKU med 25000-30000 medan ökningen mellan de två senaste budgetåren stannar vid 10000-15 000. Arbetskraftsdeltagandet som alltså ökat under de senaste åren har under första hälften av år 1987 blivit oförändrat. För unga kvinnor (16-19 år) fortsätter den minskning av arbetskraftsdeltagan­det som pågått under hela åttiotalet.

Minskningen av ungdomsarbetslösheten kan hänföras till samtliga åld­rar. Ungdomsarbetslösheten har dock regionall betingade orsaker. Den är också något mer snedfördelad än den totala arbetslösheten. Arbetslöshets­talen för kvinnor resp, män i ungdomsgruppen uppvisar inga större skillna­der. Däremot är kvinnornas andel av ungdomar i ungdomslag relativt hög, 70%, Skillnaden hänger bl, a, samman med att männen oftare söker och får arbete inom den privata sektorn. Vidare har de unga kvinnorna betydligt kortare genomsnittlig veckoarbetstid än männen. Skillnaden för 16-24-åringarna är ca fyra timmar i veckan.

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att alla arbetslösa så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen är det främsta medlet för att förverkliga målen i arbetsmarknadspolitiken och det är särskilt betydelsefullt att förmedlingen avsätter särskilda resurser för ungdomar. För att förkorta de långa väntetiderna vid arbetsmarknadsinsti­tuten föreslår regeringen i årets budgetproposition atl ytterligare 100 tjäns­ter tillförs den verksamheten.

En avgörande förklaring till den internationellt sett låga ungdomsarbets­lösheten är de insatser som regeringen vidtagit för alt begränsa den, främst då ungdomslagen som infördes den 1 januari 1984, Genom ungdomslagen garanteras ungdomar fyra Ummars arbete per dag, som ett alternativ till arbetslöshet. Ungdomar med rätt lill ersättning från arbetslöshetskassa får inom ramen för ungdomslagen arbeta åtta limmar per dag. Ungdomslag anordnas i huvudsak hos offentliga arbetsgivare, i första hand kommuner­na. Arbetsgivarna får lönekostnaderna täckta med 100% statsbidrag. Lö­nevillkoren regleras genom kollektivavtal. För ungdomar med försörj­ningsansvar kan kommunerna på egen bekostnad förlänga tiden i ung­domslag utöver de garanterade fyra timmarna.

Under början av 1980-lalet var ungdomsarbetslösheten mycket hög i
Sverige och under tredje kvartalet 1983 var den över 10% för åldersgrup­
pen 16-19 år. Sedan ungdomslagen infördes den I januari 1984 har arbets-
                                               153


 


lösheten i nämnda åldersgrupp kunnal hållas nere betydligt. För november Prop. 1987/88:100 månad 1987 var arbetslösheten 2,6%. Antalet ungdomar i ungdomslag har Bil. 11 minskat markant och uppgår för tredje kvartalet 1987 Ull 13 000 vilket är drygt 5 000 färre ungdomar i ungdomslag än motsvarande period år 1986. Under åren 1984 och 1985 arbetade i genomsnitt drygt 30000 ungdomar i ungdomslag. Sedan år 1984 har vissa förändringar i reglerna för ungdoms­lag gjorts för att framför allt öka rörligheten från ungdomslag. Senast ändrades lagen så atl den unge skall kunna deltaga i av arbetsförmedlingen anordnade jobbsökaraktiviteter under ytterligare tre veckor utöver nuva­rande anvisningstid. Detta ger arbetsförmedlingen bättre möjligheter att finna ett arbete för den unge utan föregående arbete i ungdomslag, AMS skall noga följa effekterna av denna förändring. För nästa budgetår föreslår regeringen drygt I miljard kr, för denna verksamhet. Det motsvarar ca 15 000 ungdomar i genomsnitt varje månad i ungdomslag,

I 1986 års kompletteringsproposition infördes s, k, inskolningsplatser. Denna ungdomsåtgärd har införts för att ge ungdomar en möjlighet att som ett alternativ till arbete i ungdomslag hos en offentlig arbetsgivare kunna få möjlighet att arbeta i det privata näringslivet. Detta har gjorts mot bak­grund av att många ungdomar kommer att arbeta inom den privata sektorn. i framtiden och att erfarenheterna visar att ett sådant arbete på sikt kan medföra en fastare förankring på arbetsmarknaden.

De arbetsgivare som anordnar inskolningsplatser får statsbidrag med 50% av lönekostnaderna under sex månader. Lönevillkoren för den som har inskolningsplats regleras i kollektivavtal mellan parterna.

Förbundsavtal om inskolningsplatser finns nu inom ett flertal områden. Det saknas fortfarande förbundsavlal inom vissa områden, som t, ex, verkstadsindustrin, men det är möjligt att inom dessa områden teckna lokala avtal om inskolningsplatser.

Inskolningsplatserna bör innehålla ett introduktionsprogram som bl.a, garanterar handledning, information om arbetsmiljö, arbetsplatsförhållan­den och systematisk prövning på skilda arbetsuppgifter inom företaget. Antalet inskolningsplatser uppgår i dag till drygt 1 000 och antalet väntas öka. För nästa budgetår föreslår regeringen 250 milj, kr. för denna verk­samhet och det motsvarar i genomsnitt 5 000 ungdomar på inskolningsplat­ser varje månad.

Inskolningsplatserna syftar till att minska trycket på den offentliga sek­torn, samtidigt som de öppnar möjligheter för ungdomar att få fotfäste på den privata arbetsmarknaden, främst i industrin. Arbete i ungdomslag är ett alternativ till arbetslöshet. Ungdomslagen skall finnas kvar som ett ' sista skyddsnät när inga andra åtgärder gett resultat.

Under såväl innevarande budgetiir som föregående har regeringen givit
de regionala utvecklingsfonderna medel för att bedriva olika verksamheter
som skall stödja ungdomar som vill starta eget. Flertalet fonder har visat
stort intresse och bedriver i dag en av ungdomarna efterfrågad och upp­
skattad verksamhet, I syfte att sUmulera unga kvinnor i åldern 17-24 år till
mindre traditionella yrkesval samt öka möjligheterna till fasta helUdsarbe-
ten för dem, har under år 1987 arbetsmarknadsdepartementet fördelat
projektmedel efter ansökan från länsstyrelserna. Sammanlagt tretton län                             154

har på detta sätt intensifierat sitt arbete för denna ungdomsgrupp.


 


När det sedan gäller åldersgruppen 20-24 år är arbetslösheten i denna Prop. 1987/88:100 grupp högre än för andra arbetslösa. Mellan åren 1980 och 1983 steg Bil. 11 arbetslösheten kraftigt för denna grupp. 1 genomsnitt för år 1986 var arbetslösheten 5,7% eller ca 25000 personer. Den totala arbetslösheten var under samma period 2,2 %. För november månad 1987 var arbetslöshe­ten 3,7%, vilket är en minskning med 0,8%-enheter eller 3000 personer. Vid en jämförelse med motsvarande period förra året var arbetslösheten 5,8%,

Hösten 1985 uppdrog regeringen åt AMS att undersöka hur gruppen var sammansatt. Uppdraget redovisades till regeringen under våren 1986. Av undersökningen framgick bl, a, att de hade lägre utbildningsnivå än genom­snittet och att huvuddelen varit arbetssökande vid arbetsförmedlingen redan före 18 års ålder. Dessutom framkom atl många haft tillfälliga an­ställningar och vikariat med däremellan korta arbetslöshetsperioder. Sammanfattningsvis konstaterades att gruppen arbetslösa 20-24-åringar hade en svag förankring på arbetsmarknaden. För att stärka dessa ungdo­mars ställning på arbetsmarknaden och för att öka deras möjligheter att få ett varaktigt arbete har regeringen avsatt särskilda medel för att kunna erbjuda dem en kompletterande utbildning eller en vidareutbildning. Den­na möjlighet gäller fr. o, m, den 1 juli 1987,

Under budgetåret 1983/84 bedrev arbetsmarknadsverket en försöksverk­samhet i fyra län för att ge arbete åt unga handikappade, som var eller riskerade att bli förtidspensionerade. Försöket ledde till att mer än hälften av ungdomarna kunde placeras i arbete, utbildning, praktik eller annan åtgärd, som bedömdes kunna leda lill arbete, 21 % fick varaktiga arbeten under själva försöksperioden. De goda erfarenheterna av detta försök ledde till att regeringen föreslog (prop. 1985/86:1(J0 bil, 12) att försöket skulle utvidgas till att omfatta hela landet, 10milj, kr. föreslogs för verk­samheten. AMS har under hösten 1987 lämnat en första delrapport för verksamheten under budgetåret 1986/87. Projektet inleddes hösten 1986 med att landets försäkringskassor gick igenom och bedömde i princip samtliga drygt 13000 ungdomar med förtidspension eller sjukbidrag.

Inom ramen för projektet har man särskilt salsal på alt utveckla samar­betet mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skolan och olika re­habiliteringsinsatser. Regeringen föreslår i budgetpropositionen atl projek­tet Arbete åt unga handikappade skall få fortsätta också under budgetåret 1988/89, Därefter bör del finnas tillräckligt mycket erfarenheter och under­lag för att bedöma hur dessa insatser bör utformas mer långsiktigt.

Under de närmaste åren kommer befolkningen att förskjutas mot ål­dersgrupper med högt arbetskraftsdeltagande. År 1987, liksom år 1986, blir befolkningsökningen särskilt stor för 20-24-åringarna Ull följd av förskjut­ningen av den s. k. ungdomspuckeln. Däremot minskar åldersgruppen 16-19 år befolkningsmässigt. Sysselsättningen har ökat under år 1987 jämfört med är 1986, Efterfrågan på arbetskraft är stark och tillströmningen av lediga platser har ökat. Ökningen avser såväl industri - framför allt verk­stadsindustri - som byggnadsverksamhet och den privata och offentliga tjänstesektorn.

För ungdomar i åldern 20—24 år har arbetslösheten minskat under de                             155


 


senaste åren men mindre än för andra åldersgrupper. En viktig förklaring Prop, 1987/88:100 är att befolkningen i denna åldersgrupp ökat kraftigt. Arbetsmarknaden Bil, 11 har också absorberat något mera än tillskottet lill arbetskraften, vilket betyder att sysselsättningen ökat kraftigt för ungdomsgruppen. Sysselsätt­ningsökningen uppgår till hela 33 000 personer under åren 1983-1986 och innebär att ungdomarna som utgör en tiondel av arbetskraften svarat för en tredjedel av hela sysselsättningsökningen under den senaste konjunktur­uppgången. Arbelslöshetsutvecklingen kan ge ett intryck av en stagneran­de arbetsmarknad för ungdomar, vilkel dock motsägs av den snabba sys­selsättningsökningen för gruppen. Den demografiska utvecklingen har uppenbarligen varit så stark alt arbetsmarknaden inle lyckats svälja både det stora nytillskottet av ungdomar och den i utgångsläget stora stocken av arbetslösa. Det är tänkbart atl problemen förstärkts av att ungdomarna blivit mera noggranna i sina sökprocesser på arbetsmarknaden och i ökad utsträckning vant sig vid alt låta arbetslöshetsperioderna ingå i dessa processer. Det finns dock inga klara belägg för att inslaget av frivillig arbetslöshet ökat för ungdomarna, men behovet av bättre kunskaper om dessa förhållanden är stort.

Förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, inkl, förslag om det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidraget, planeras att tas upp i en särskild proposiUon som skall behandlas under vårriksdagen.

De insatser som kommer all behövas i framtiden är framför allt ytteriiga­re utbildningsinsatser främst för åldersgruppen 20-24 år. En grupp ungdo­mar som särskilt kommer alt behöva stöd är invandrarungdomar. Fortsatta insatser kommer också atl behövas i fråga om de unga kvinnornas arbets­marknadssituation, såväl när del gäller ökade möjligheter till fasta jobb som i fråga om ansträngningar att minska de ofrivilliga deltiderna.

Invandrarungdomars situation

Begreppet invandrarungdom används ofta i den allmänna debatten. Be­greppet kan dock inte ges någon entydig innebörd. Bland invandrarungdo­marna återfinner vi såväl utländska som svenska medborgare. Vi åter­finner också såväl barn och ungdomar som är födda i Sverige och som gått i skola här som barn och ungdomar som helt nyligen kommit till landet. Dessa olika grupper har helt skilda behov och förutsättningar och del är därför oftast inle lämpligt atl elikettera åtgärderna under ett samlat namn eller hänföra dem till ett specifikt politikområde.

En klok politik i syfte att göra invandrarbarnens och -ungdomarnas möjligheter här i landet mer likvärdiga med de svenska ungdomarnas utgörs av insatser inom en rad helt olika områden nämligen skolan, arbets­livet, bostäderna, fritiden, för alt nämna några av de vikfigasle.

En invandrarpolitik med tonvikt på ungdomarna innebär snarast att alla
de olika aktörerna inom ungdomsområdet skall ges kunskaper och delges
erfarenheter om invandrarungdomarnas speciella behov och förutsättning­
ar så att åtgärderna kan utformas i enlighet med dessa. Här kan erinras om
att behoven i de olika etniska grupperna kan vara kulturellt betingade och
därför sinsemellan mycket olika,
                                                                                  156


 


Till skälen för alt vidta särskilda ålgärder hör också de rent statistiskt/ Prop, 1987/88:100 demografiska. Den invandrade delen av vår befolkning är genomsnittligt Bil. II yngre än totalbefolkningen. Del finns med andra ord en större andel ungdomar bland de utländska grupperna än i befolkningen i dess helhet. Man kan också konstatera att det bland dagens ungdomsgrupper finns ett betydande inslag av ungdomar med utländsk bakgrund. Detta förhållande är inte lika uttalat högre upp i åldrarna. Bland de yngsta årskullarna, som inom en snar framlid växer upp i ungdomsåldrarna, är andelen utländska medborgare och barn med invandrarbakgrund särskilt markant.

Den kanske viktigaste frågan för dagens invandrarungdomar rör deras möjligheter att få' en god utbildning och att på den grunden komma in i arbetslivet. 1 dag är arbetslösheten bland de utländska ungdomarna ge­nomsnittligt mer än dubbelt så hög som för de svenska men varierar från grupp till grupp. Ungdomar med utländsk bakgrund väljer i högre grad än de svenska de kortare, mer yrkesinriktade utbildningslinjerna vid gymna­sieskolan. Svårigheter att överhuvud komma i fråga för gymnasiestudier har för många med framgång kunnat övervinnas genom särskilda introduk­tionskurser. Denna verksamhet berör främst de ungdomsgmpper som tillbringat så kort lid här i landet att deras bristande svenskkunskaper reser hinder för vidare studier.

En särskild fråga rör det kommunala uppföljningsansvarel för de ungdo­mar som lämnar den obligatoriska skolan. Invandrarungdomarna är natur­ligtvis föremål för ålgärder inom ramen för detta ansvar på samma sått som alla andra ungdomar. Det är angeläget att nu närmare studera de erfarenhe­ter som gjorts av dem som arbetar med frågorna. En samlad analys av verksamheten kan bli ett viktigt bidrag för utvecklandet av en invandrarpo­litik för ungdomar.

Det är vidare angeläget att nära följa de någol äldre ungdomarnas entré i arbetslivet. Vi vet redan nu alt några av de arbetsmarknadspoliliska åtgär­derna inte på ett likvärdigt sätt kommer till användning i fråga om invand­rarungdom. Således finner vi t, ex, en lägre andel av dem i beredskapsarbe­ten. De ansvariga arbetsmarknadsmyndigheterna ägnar dessa frågor störs­ta uppmärksamhet.

Invandrarungdomar är i slor utsträckning koncentrerade till vissa bo­stadsområden. Sådana koncentrationer har både för- och nackdelar ur flera synpunkter. Denna fråga har på regeringens uppdrag studerats när­mare av invandrarverket, som i en rapport framlagt en rad förslag till hur man på sikt kan förebygga och motverka den bostadssociala koncentratio­nens nackdelar, men även utveckla dess fördelar. Bedömningen är atl insatserna för atl komma tillrätta med de svårigheter som uppenbarat sig i dessa områden måste sättas in på bred front. Ytterst handlar det om att inom varje område söka undanröja de hinder som finns för likvärdiga framtidsmöjligheter för ungdomarna. Skolan, föreningslivet och bostads-förvaltningen har alla inom sina områden ett stort ansvar för dessa ungdo­mar. Det finns all anledning att stimulera grannskapsarbete och andra aktiviteter som syftar till social samvaro mellan olika boendegmpper.

Invandrarungdomar har i många fall på ett naturligt och otvunget sätt
kommit in i det svenska föreningslivet. Särskilt tydligt är detta i olika                                 157


 


idrottssammanhang. Att stödja och underlätta samverkansarbetet i det     Prop. 1987/88:100
lokala föreningslivet är en myckel viktig del av vår invandrarpolitik.             Bil. 11

Det är angeläget att alla som är verksamma inom området får ökade kunskaper om invandrarungdomarnas speciella förutsättningar och behov. Inom det forsknings- och utvecklingsarbete som fortlöpande ger underlag för utformning av den framUda politiken skall invandrarbarnens och -ung­domarnas situation och framtida möjligheter ägnas särskild uppmärksam­het. Ett betydande sådant bidrag till vår kunskap redovisades våren 1987 genom del forskningsprojekt om andrageneralionens invandrare, det s.k. PIL-projektet, som genomförts på regeringens uppdrag vid centrum för invandringsforskning vid Stockholms universitet.

Bostadsdepartementet

Allmänt

Under 1980-talet har ett läge med överskott på lägenheter snabbt förbytts Ull ett läge med balans eller underskott i de flesta av landets kommuner. En viktig orsak till detta är den samhällsekonomiska utvecklingen. En ökad sysselsättning och höjda reallöner påverkar hushållsbildningen och där­med bostadsefterfrågan. Inom de expansiva regionerna har inflyttning och invandring resulterat i en slor brist på små och medelstora hyres- och bostadsrättslägenheter.

Det är i stor utsträckning unga människor som flyttar in lill högskoleor­ter och regioner som har gott om arbetstillfällen. De har i allmänhet behov av en bostad på 1 —2 rum och kök. Samtidigt finns det inom dessa regioner redan stora ungdomsgrupper som söker sin första bostad och konkurrerar om samma typ av lägenheter.

De grupper av bostadssökande som förutom ungdomarna efterfrågar mindre bostäder har under de senaste åren ökat i antal och omfattning. Detta är en följd av bl, a. ökad hushållssplittring, ökad andel ensamstående invandrare och en ändrad inställning till institutionsboende. Många kom­muner har i dag svårt att tillgodose dessa nytillkommande bostadsbehov,

Bostadsslyrelsen har på regeringens uppdrag redovisat en sammanställ­ning av uppgifter från kommunerna om deras bostadsförmedlingsverksam­het. Av redovisningen, som bygger på uppgifter om situationen den 1 april 1987, framgår att ca 140000 ungdomar var bostadssökande. Av dessa saknade ungefär två tredjedelar en egen bostad. Nästan hälften av ungdo­marna vill ha en lägenhet på två rum och kök. Knappt 40% vill ha en lägenhet som är mindre än två rum och kök. Mer än hälften av ungdomarna söker en bostad i storstadsområdena.

Även om det erfarenhetsmässigt visar sig att kösituationen - särskilt när det gäller unga bostadssökande - inte exakt avspeglar det verkliga beho­vet av bostäder, visar ändå köerna en tydlig tendens. Av bostadsstyrelsens redovisning framgår vidare alt det i 169 kommuner finns särskilda köer för äldre och handikappade, medan det i endast 13 kommuner finns särskilda köer för ungdomar.

Det finns anledning att särskilt beakta ungdomarnas behov av bostäder.                         158


 


Ungdomarna är nya på bostadsmarknaden. De måste ofta flytta från sina Prop. 1987/88:100 hemorter Ull andra kommuner för att få arbete eller för att studera, Därige- Bil. 11 nom mister de sina naturliga kontaktnät. Även i övrigt, bara genom sin ålder och ställning i samhället, är ungdomarna en utsatt och mer sårbar grupp än vuxna. Det läge vi nu har på bostadsmarknaden skapar stora problem för det stora antal ungdomar som står i begrepp att lämna föräld­rahemmet. En egen bostad är ett viktigt steg på vägen för en ung människa mot ett eget självständigt liv. Bostaden representerar frihet och ansvar och ger trygghet och identitet.

Bostadsbrist är både ett ungdomsproblem och ett samhällsproblem. Det är därför nödvändigt att bostadsbyggandet ökar. Under de tre första kvar­talen 1987 ökade också byggandet av nya bostäder med 24% jämfört med ■ motsvarande period föregående år. Det årliga behovet av nyproduktion av bostäder kan enligt en prognos gjord av statens insUtut för byggnadsforsk­ning (SIB) beräknas till mellan 32000 och 40000 lägenheter per år under de närmaste åren. Under år 1987 har sannolikt ca 30000 lägenheter färdig­ställts.

Förskjutningen mot en större andel en- och tvåpersonshushåll bör enligt SIB medföra att nyproduktionen i motsvarande mån inriktas på fler mindre lägenheter. Eftersom mindre lägenheter är vanligare i flerbostadshus än i småhus, bör också småhusandelen i nyprodukUonen minska.

Åtgärder för att öka bostadsbyggandet

Regeringen har beslutat om eller tagit initiativ till en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en nödvändig ökning av bostadsbyggandet. An­nat byggande än bostadsbyggande har begränsats i Stockholms- och Göte­borgsområdena. Vidare begränsas ombyggnader av bostäder i storstads­områdena. Även i andra delar av landet gäller vissa ombyggnadsrestrik­tioner under år 1988. Begränsningarna är nödvändiga inte bara för att skapa utrymme för ett ökat bostadsbyggande på en överhettad byggmark­nad utan också för att begränsa prisstegringarna i bostadsbyggandet. I storstadsområdena lämnas hyresrabatter för hus som påbörjas åren 1987 och 1988. Vidare har räntebidragen höjts generellt för nya bosläder.

Fr, o, m, innevarande budgetår kan studentbostadsföretag som nyprodu­cerar studentbostäder få bostadslån som motsvarar 30% av låneunderla­get. Detta innebär att studentbostadsföretagen jämställs med de allmännyt­tiga bostadsföretagen i lånehänseende och alt de därmed får bättre ekono­miska möjligheter än Udigare att bygga nya studentbostäder. På högskole-och universitetsorterna är studentbostäderna en viktig faktor för en väl fungerande bostadsmarknad. En ökad nyproduktion av studentbostäder ger kommunerna bättre möjligheter att tillgodose behovet av bostäder för de ungdomar som inte studerar.

Ungdomsbostadsstöd och bostadsbidrag

I prop, 1986/87:93 om bosläder åt unga lade regeringen våren 1987 fram
förslag som bl.a, syftade till att stärka ungdomarnas ställning på en allt
mer hårdnande bostadsmarknad,                                                                                159


 


Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat (BoU 16,     Prop. 1987/88:100 rskr. 298) om ell statligt stöd till vissa kommuner med stor brist på boslä-     Bil. 11 der för ungdomar för att främja ett ökat utbud av bostäder.

Bidraget lämnas till kommunen - eller när det avser nyproducerade bostäder till fastighetsägaren - för hyreslägenheter som förmedlas av kommunen och som upplåts till ungdomar under 25 år. Bidraget är på 200 kr. per månad och lägenhet. Det upphör när den som hyr lägenheten fyller 25 år. Det är regeringen som bestämmer vilka kommuner som skall omfat­tas av stödet. För närvarande omfattas kommunerna i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö sarnt kommunerna Kalmar, Linköping, Luleå, Sundsvall, Södertälje, Umeå och Uppsala.

Riksdagens beslut innebar vidare alt bostadsbidrag skulle återinföras för ungdomar mellan 18 och 28 år utan barn fr.o.m, den Ijanuari 1988, Bostadsbidrag kan därvid lämnas med maximalt 880 kr. för ensamstående och I 280 kr, för makar/samboende per månad under år 1988, För år 1989 föreslås att inkomstgränser och bostadskoslnadsgränser höjs så atl bo­stadsbidragen anpassas till inkomst- och bostadskoslnadsutvecklingen. Bostadsbidragen beslutas av kommunerna men staten bidrar med 50% av kostnaderna,

Bostadsanvisningsrätl för kommunerna

Riksdagen har nyligen i enlighet med förslag i prop, 1987/88:35 beslutat (BoU 4, rskr, 93) om en ny lag om kommunal anvisningsrätt. Samtidigt upphävs bosladsanvisningslagen (1980:94), Den nya lagen bygger på att kommunen skall försöka komma överens med fastighetsägarna eller deras organisationer om anvisningsrätt. Om det inle går eller om en fasUghels­ägare inle följer en överenskommelse, ges kommunen möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om ett beslul om anvisningsrätl beträffande lägen­heterna i ett visst hus. Hyresnämnden skall ge kommunen anvisningsrätl om det behövs för bostadsförsörjningen och det inte är oskäligt med hänsyn till det intresse fastighetsägaren kan ha all förfoga över lägenheter­na.

Hyresnämndens beslut får förenas med vite och innebär bl. a. förbud för fastighetsägaren att upplåta lediga bostadslägenheter, som omfattas av beslutet, till någon annan än den bostadssökande som kommunen anvisar, eller till kommunen. Beslutet innebär också atl fastighetsägaren endast under vissa förutsättningar får medverka till byten, andra lägenhetsöverlå­telser eller andrahandsupplålelser.

Den nya lagen skall vara tillämplig på sådana bostadslägenheter i kom­munen som fastighetsägaren upplåter med hyres- eller bostadsrätt. Första-gångsupplålelser av bostadsrätt omfattas av lagstiftningen, däremot inte överiåtelser av bostadsrättslägenheter, Lagen som trädde i kraft den I januari 1988 kommer atl avsevärt förbättra kommunernas möjligheter all förmedla lediga lägenheter.

Nya regler om räntebidrag

Tillgången på hyresbostäder lill sjålvkostnad har grundläggande betydelse

för stora befolkningsgruppers bostadsförsörjning. För ungdomar med ofta                                               160


 


begränsade ekonomiska resurser är det särskilt viktigt att del finns bostä-     Prop. 1987/88:100 der att tillgå som ägs och förvaltas ulan enskilda vinstintressen. Försälj-     Bil. 11 ning av bostäder som tillhör allmännyttiga bostadsföretag motverkas ge­nom nya regler för övertagande av lån med räntebidrag.

Ungdomsboendedelegationens arbete

Inom bostadsdepartementet finns en särskild ungdomsboendedelegation. Den har Ull uppgift bl.a, att stimulera, följa och informera om pågående försöksverksamhet med att förbättra ungdomarnas ställning på bostads­marknaden. Delegationen skall också ta initiativ till att försöken utvärde­ras och atl erfarenheterna sprids i former som gör dem allmänt tillgängliga. Delegationen skall vidare bereda ärenden om bidrag till försöksverksam­het.

Del har visat sig att det i många kommuner finns ett behov av erfarenhe­ter och exempel på olika lösningar på ungdomarnas bostadsproblem. Kom­muner, bostadsföretag och enskilda personer har visat ett stort intresse för delegaUonens verksamhet. Delegationen har medverkat i kurser och kon­ferenser ute i landet och gjort studiebesök i kommuner som har verksam­het i gång. På förslag av ungdomsboendedelegationen har statligt stöd lämnats till bildandet av en ungdomsbostadsstiftelse i Göteborg och via delegationen har regeringen kunnat följa verksamheten under det halvår som den har varit i gång. Stiftelsens arbete har gett konkreta resultat i form av bostäder Ull många av Göteborgs ungdomar. Stiftelsen räknar med alt kunna förmedla ca 1000 lägenheter under sitt första verksamhetsår,

Ungdomsboendedelegationen är ett viktigt redskap i arbetet med att sprida information om ungdomarnas bostadsbehov. Vid bostadsmässan i Umeå, Bo 87, medverkade delegationen med en utställningslågenhet som visade på möjligheterna att åstadkomma välplanerade, ändamålsenliga bostäder för unga människor. Det är viktigt atl initiativ av det här slaget stöds och att erfarenheterna samlas upp för att komma dem till del som ansvarar för bostadsförsörjningsfrågorna. Riksdagen har ställt medel till ungdomsboendedelegationens förfogande som medger en intensifiering av verksamheten under den närmaste liden. Delegationen följer särskilt kom­munernas verksamhet med att la fram bostäder för ungdomar och arbetar aktivt för att det statliga stödet till verksamheten skall ge avsedd effekt. En delrapport kommer all redovisas före den 1 augusti 1988.

161

11    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


Underbilaga 11.2     Prop. 1987/88:100 Bil. 11

Sammanfattning av promemoria från arbetsgruppen BUS (Barn-Ungdom-Samordning) rörande statens ungdomsråd

Arbetsgruppen slår inledningsvis fast att det är viktigt att inte någon oklarhet råder om atl statens ungdomsråd är en myndighet. Enligt arbets­gruppen bör ungdomsrådet koncentrera sina arbetsinsatser på två väsentli­ga områden, nämligen barn- och ungdomsorganisationernas villkor saml kommunernas arbete med ungdomsfrågor. Däremot bör ungdomsrådet inte ha en så markerad ungdomspolitisk roll som den tidigare instruktionen föreskriver.

Ungdomsrådet bör, enligt arbetsgruppen, ha som uppgift alt följa, bistå och samordna statliga myndigheters insatser riktade till barn och ungdom. Det är då angeläget atl statens ungdomsråd har fortlöpande kontakter med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen. SamUiga dessa myndigheter har författningsmässiga tillsynsuppgifter som berör barn och ungdom. Av särskilt intresse är också kontakterna med barnmiljörådet genom atl båda myndigheterna arbetar med unga människor. Arbetsgrup­pen ser ingen anledning atl slå samman de båda myndigheterna eftersom arbetsuppgifterna skiljer sig åt.

Arbetsgruppen föreslår alt statens ungdomsråd får ett ökat inflytande över den statliga bidragshanteringen. Detta har delvis redan skett genom riksdagens beslut med anledning av 1987 års budgetproposition. Till skill­nad från tidigare delaljstyrda bidragssystem har riksdagen nu endast fast­ställt anslagsramen. En annan uppgift för ungdomsrådet bör vara att stimu­lera och stödja utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationer och för­eningar. Särskilt bör ungdomsrådet uppmärksamma föreningslivets och organisationernas möjligheter till och förutsältningar för förnyade roller och uppgifter i framtiden. Arbetsgruppen menar också att det är angeläget att statens ungdomsråd kan redovisa aktuella uppgifter inom områden som berör ungdomsrådets arbetsfält. Dessa kunskaper bör spridas till såväl föreningslivet som andra statliga myndigheter och kommuner.

Arbetsgruppen menar vidare att ungdomsrådets kontakter med kommu­
nerna måste stärkas. Därvid är främst två områden angelägna, nämligen
kommunall arbete med ungdomsplaner saml kommunernas fritidspolitik.
Sedan år 1970 finns en rekommendation att kommunerna skall bilda lokala
samverkansorgan för intensifierat samarbete mellan socialnämnd, skola
och polis samt eventuelll andra myndigheter/organ, I kommunerna har
vanligtvis fritidsnämnderna varit representerade och då ofta fått en på­
drivande roll i arbetet. Arbetsgruppen anser att arbetet i dessa grupper bör
intensifieras
bl.a. genom framtagande av kommunala ungdomsplaner.
Dessa ungdomsplaner bör omfatta tillgång till utbildning, arbete, bostäder
och fritidsaktiviteter. Arbetet med ungdomsplanerna bör vidare enligt
förslaget stödjas särskilt av staten. Statens ungdomsråd anses vara en
lämplig myndighet för att ge ett sådant stöd. Den samordnande rollen för
samverkan mellan skolan, den sociala sektorn, polisen samt fritids- och
kultursektorerna föreslås föras över från socialstyrelsen till ungdomsrådet,                        162


 


liksom personalresurser. 1 tidigare rapport har arbetsgruppen föreslagit att Prop. 1987/88:100 även brottsförebyggande rådets arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor Bil. 11 skall överföras från BRÅ till ungdomsrådet. En kritik från ell antal kom­muner har enligt arbetsgruppen rört den nuvarande dåliga samordningen av statliga myndigheters kontakter med kommunala tjänstemän. Arbets­gruppens förhoppning är all man genom alt samla de nu beskrivna uppgif­terna pä statens ungdomsråd skulle kunna åstadkomma en bättre samord­ning av kontakterna med kommunerna.

Genom en kombination av de föreslagna åtgärderna vad gäller den statliga organisationen och upprättandet av kommunala ungdomsplaner hoppas arbetsgruppen att de bästa förutsättningar skall kunna skapas för att ge frågor som främst rör unga människor större tyngd i den politiska beslutsprocessen. Kommunerna bör då aktivt kunna stimuleras att utarbe­ta samlade ungdomsplaner som sedan bör integreras i kommunens mera långsiktiga planering. Ungdomsrådet skulle initialt ge förslag om hur sam­verkan mellan förvaltningarna skall kunna förstärkas för att vara ett bättre slöd för den kommunala verksamheten. Ungdomsrådet bör vidare kunna ge kommunerna bra planeringsunderlag och hjälpa till atl föra ut statens intentioner inom ungdomsområdet.

Arbetsgruppen anser alt ungdomsrådet även i forlsällningen bör bedriva egen utredningsverksamhet men däremot inte någon egen forskningsverk­samhet. 1 stället bör ungdomsrådets uppgift vad gäller forskning kring barn och ungdom vara att hålla sig informerad om aktuella projekt och genom sin informationsverksamhet sprida kännedom om aktuella forskningsin­satser av intresse för ungdomsrådets målgrupper. Informationsverksamhe­ten är enligt arbetsgruppen mycket angelägen för ungdomsrådet. Utgångs­punkten är här atl en god informationsverksamhet är en förutsättning för alt inriktningen mol såväl organisations- och föreningslivet som den kom­munala fritidsverksamheten skall få ett bra genomslag. Såväl tidningen "Ung" som lidskriften "Uppväxtvillkor" bör finnas kvar och ytteriigare utvecklas. Därutöver föreslås att ungdomsrådet även skall ge ut ett enklare informationsblad med kortfattad information kring beslut och ålgärder inom barn- och ungdomsomrädet. En annan viktig del i informationsverk­samheten bör vara att arrangera och medverka i kurser och konferenser.

Arbetsgruppen föreslår en utökning med tre tjänster vid ungdomsrådet
förutom de resurser som föresläs föras över frän socialstyrelsen och
brottsförebyggande rådet. Informations-, utrednings-, bidrags- saml admi­
nistrativa enheterna bör enligt förslaget förstärkas genom dessa tjänster.
Arbetsgruppen menar beträffande slyrelsens sammansättning att denna nu
inte skall vara ett "representantskap" för barn- och ungdomsorganisatio­
nerna. Däremot anses det angelägel alt en majoritet även i fortsättningen
har sin bakgrund i dessa och därmed väl känner föreningslivets villkor. För
atl ungdomsrådet skall kunna fylla en funktion som samordningsorgan på
central nivå för skolan, den sociala sektorn och polisen är det enligt
arbetsgruppen rimligt att dessa områden särskilt företräds i ungdomsrådets
styrelse. För atl rådet skall kunna bistå kommunerna i arbetet med ung­
domsplaner menar arbetsgruppen att styrelsen också bör ha kompetens
från andra myndigheter med ansvar som bör innefattas i dessa planer,
                                                      163


 


övriga ledamöter bör tillsäftas på personliga mandat, men bör ha erfaren-     Prop. 1987/88:100 het från olika delar av föreningslivet. Av dessa ledamöter bör minst en ha     Bil. 11 sin bakgrund i idrottsrörelsen. Arbetsgruppen föreslår slutligen att rådets namn ändras till statens ungdoms- och fritidsstyrelse.

164


 


Underbilaga 11.3     Prop. 1987/88:100 Bil. 11

Sammanställning av yttranden över promemoria från arbetsgruppen BUS (Barn-Ungdom-Samordning) rörande statens ungdomsråd

Remissinstanserna

Yttranden över promemorian har avgetts av rikspolisstyrelsen, brottsföre­byggande rådet och rådets barn- och ungdomsgmpp, socialstyrelsen, skol­överstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, arbetsmarknadsstyrelsen, statskon­toret, riksrevisionsverket (RRV), statens ungdomsråd. Svenska kommun­förbundet. Föreningen Sveriges fritidschefer. Landsorganisationen i Sveri­ge (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Förbundet Vi unga, KFUK-KFUM:s idrottsförbund. Riksförbundet Sveriges fritids- och hem­gårdar. Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska frisksportförbundet. Svens­ka Ungdomsringen för bygdekultur, Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Unga örnars riksförbund samt Ver­dandi.

I Allmänt                                                                                        .             .

Arbetsgmppen föreslår att statens ungdomsråds roll som myndighet enty­digt skall slås fast och att en viktig uppgift är att bevaka föreningslivets villkor från samhälleliga utgångspunkter, Della omfattas av alla som yttrat sig i frågan och man uttalar att man välkomnar en mer renodlad myndig­hetsroll.

Förslaget att ungdomsrådet bör koncentrera sina arbetsinsatser på barn-och ungdomsorganisaUonernas villkoroch kommunernas arbete med ung­domsfrågorna har mottagits positivt av samtliga. Man delar även uppfatt­ningen att rådet bör få ett ökat inflytande över den statliga bidragshante­ringen, samt att ungdomsrådet bör samla information om t, ex, kommunala bidragsregler för att i större utsträckning kunna fungera som informations­central.

Positivt har också mottagits förslaget att statens ungdomsråd i större utsträckning bör arbeta med särskilda arbetsgrupper/referensgrupper för olika aktuella frågor.

Allmänt Ullstyrks vidare förslagen om att ungdomsrådet inte i fortsätt­ningen bör bedriva egen forskningsverksamhet, men däremot fortsätta all ge ut informalionstidskrifter och enklare informationsblad med informa­tion om aktuell forskning, beslut och åtgärder inom barn- och ungdomsom­rådet. Många remissinstanser tar dessutom upp behovet för ungdomsrådet av en egen kvalificerad utredningsverksamhet.

Behovet av en bättre samordning av statliga myndigheters insatser rikta­de till barn och ungdom vitsordar de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga, liksom de också tillstyrker förslaget att rådet skall följa och bistå myndigheternas insatser riktade till barn och ungdom.

Socialstyrelsen anser liksom arbetsgruppen att frågorna rörande barn och                       165


 


ungdom bör få en mer framskjuten ställning i den samhälleliga verksamhe-     Prop. 1987/88:100 ten. Socialstyrelsen har dock fört fram principiella synpunkter beträffande     Bil. 11 samordning och ett övergripande ansvar för denna. Bl, a. anser socialsty­relsen att arbetsgruppen inte tillräckligt beaktat socialstyrelsens ansvar enligt socialtjänstlagen.

Vidare påpekas att socialstyrelsen enligt socialtjänstlagen har ett cen­tralt tillsynsansvar samt ansvar för övergripande planering, samordning och uppföljning inom socialtjänsten. Med detta följer, enligt styrelsen, bl, a, ansvar för atl följa och klargöra de villkor i barns och ungdomars liv som har betydelse när det gäller socialtjänstens ansvar och arbetsuppgifter och att ta fram och förmedla den kunskap och de erfarenheter som kan användas för alt utveckla verksamheter för barn och ungdom. Arbetsgrup­pen diskuterar i sin PM inte på något säll i vad mån de uppgifter som skulle läggas på statens ungdomsråd kommer att påverka socialstyrelsen.

2 Förhållandet till kommunerna

Beträffande arbetsgruppens förslag i delta avseende är remissbilden splitt­rad. Några remissinstanser avstyrker att kommunerna skall åläggas att ta fram ungdomsplaner. Uppfattningen går också isär när det gäller förslaget att från socialstyrelsen överföra den samordnande rollen mellan skolan, den sociala sektorn, polisen saml fritids- och kultursektorerna lill statens ungdomsråd.

Socialstyrelsen anser att det är mycket viktigt alt ta fram ungdomsplaner som tar fasta på ungdomars levnadsvillkor och som behandlar sysselsätt­nings-, bostads-, utbildnings- och frilidsfrågor utifrån ungdomars behov. Dessa planer bör ses som en integrerad del av samhällsplaneringen utifrån en social grupps särskilda behov. Styrelsen vill betona all arbelet med sådana planer inte begränsas till att bli enbart fritidsplaner för ungdom.

Vidare anförs att det är socialstyrelsen som - i enlighet med social­tjänstlagens intentioner - ger kommunerna hjälp i arbetet med barnom­sorgsplanerna, bl.a. genom allmänna råd. Styrelsen erinrar i sina råd om betydelsen av att barnomsorgsplanen samordnas med planering av kom­munernas övriga verksamhet. En barnplan kan mycket väl täcka allt som har med barn att göra. Arbetet med barnplanen bör samordnas med arbetet med ungdomsplaner och inte splittras upp på olika myndigheter som i stort sett samtidigt har kontakt med kommunerna i snarlika frågor.

Skolöverstyrelsen stödjer utredningens förslag om att kommunerna bör stimuleras att utarbeta övergripande ungdomsplaner men anser det olämp­ligt att på central nivå fastställa åldersgränser för dessa.

Skolöverstyrelsen anför därutöver att en övergripande kommunal plane­
ring med syfte att förbättra livs- och uppväxtvillkoren för barn och ungdom
måste utgå från dessas behov och intressen och överensstämma med de
fritids-, kultur- och skolpolitiska mål som riksdagen beslutat om. De ungas
inflytande, delaktighet och ansvar bör från tidiga barndomsår garanteras.
Detta kräver en kontinuitet och en långsiktighel i planeringen för hela
barn- och ungdomstiden. Utifrån givna argument finner SÖ att man från .
centralt håll bör aktivt främja barn-och ungdomsplaner.                                                   166


 


För att åstadkomma samordning av det staUiga stödet till kommunerna i     Prop. 1987/88:100 enlighet med arbetsgruppens förslag tillstyrker SÖ att den samordnade     Bil. 11 rollen mellan skolan, den sociala sektorn, polisen samt fritids- och kultur­sektorerna överförs från socialstyrelsen till statens ungdomsråd.

Statens kulturråd anför att ungdomsplaner kan vara ett instrument för att förankra och genomföra verksamhet för och med barn och ungdom i kommunerna. Det gäller också kulturfrågorna. Kulturverksamhet ger inne­håll och kvalitet i fritid, i skola, i boendemiljö, i föreningsliv. Kulturrådet ser ett sådant arbete som en möjlig väg att utveckla stödet till barns och ungdomars kultur.

Kulturrådet tar inte ställning till frågan i vilken utsträckning det behövs statliga råd och anvisningar för kommunernas arbete med s. k. ungdoms­planer om sådana kommer till stånd, 1 den utsträckning statens ung­domsråd i framtiden kommer att lämna sådana, bör de dock ha föregåtts av ett bredare samråd där kulturrådet också ingår, så att inte bara skolans, polisens och socialvårdens synpunkter ligger till gmnd för ungdomsrådets agerande, menar kulturrådet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser liksom arbetsgruppen att det är av vikt atl stödja kommunerna i arbetet med atl upprätta särskilda ungdomsplaner som omfattar tillgången till utbildning, arbete, bostäder och fritidsaktivite­ter.

Statskontoret anför att den samordnande rollen för samverkan mellan skolan, den sociala sektorn samt polisen bör ligga pä länsstyrelserna. När det gäller förslaget att ungdomsrådet skall främja kommunernas arbete med ungdomsplaner och att rådet skall fungera som en informationscentral om t, ex, kommunala bidragsregler anser statskontoret alt även denna typ av uppgifter, om de anses angelägna, med fördel kan förläggas Ull länssty­relsenivå.

Riksrevisionsverket deklarerar som sin uppfattning att i arbetsgruppens PM saknas en analys av problemen samt motiveringar till varför uppgifter bör överföras från socialstyrelsen och brottsförebyggande rådet till ung­domsrådet, RRV anser att det först efler en mer ingående analys är möjligt att bedöma behovet av strukturella förändringar.

Statens ungdomsråd instämmer rned arbetsgruppen i att det är viktigt med en samordning av barn- och ungdomspolitiken i kommunerna. Rådet är däremot tveksamt Ull om en tvingande lagstiftning om ungdomsplaner är den bästa metoden, Ell mer posiUvt sätt kan, enligt rådets mening, vara alt ungdomsrådet får resurser att genom ett intensivt utrednings- och informa­tionsarbete kunna påvisa för kommunala politiker och tjänstemän det nödvändiga i en samlad barn- och ungdomspolilik.

Svenska kommunförbundet vill göra arbetsgruppen uppmärksam på att stora förändringar i den kommunala organisationen har skett de senaste åren. Decentralisering i form av lokala organ, resultatenheter etc, har i stor utsträckning medfört bättre förutsättningar för en samlad syn på barn- och ungdomsfrågorna i kommunerna.

Ätt finna och sprida information om intressanta projekt i kommuner som
lyckas bra i ungdomsfrågor kan säkert lösas på apnat sätt, hävdar förbun­
det. Kommunförbundet avstyrker därför förslaget om att rådet skall utar-                            167


 


beta råd och riktlinjer för hur ell sådant kommunall samarbete bör bedri-     Prop. 1987/88:100 vas. Likaså avstyrker förbundet bestämt statliga anvisningar om t.ex.     Bil. 11 införandet av kommunala ungdomsplaner.

Föreningen Sveriges fritidschefer är positiv till förslaget att rådet fortsätt­ningsvis skall samla in uppgifter från kommuner och dess samverkansor­gan för att sedan kunna sprida vidare intressanta projekt. Föreningen betonar dock att delta arbete inte får ta för myckel av kommunernas arbete och resurser. Insamlingen av uppgifter får inle ske för insamlandets egen skull utan här måste en prioritering till i framtiden.

Föreningen tror inte på att rådet skall ge ut statliga anvisningar om införande av kommunala ungdoms planer utan anser att rådet bör följa, bistå och stimulera kommunernas arbete med kommunala ungdomsplaner.

Tjänstemännens centralorganisation menar att det är mycket omfattande arbetsuppgifter som ungdomsrådet enligt arbetsgruppen skall ha. Det är viktigt atl kraven och förväntningarna är rimliga. En mera noggrann priori­tering av arbetsuppgifterna måste göras om ungdomsrådet, med de kansli­resurser som arbetsgruppen föreslår skall stå till dess förfogande, skall kunna leva upp till de utsatta målsättningarna, anser TCO,

Förbundet Vi unga anser alt förslaget att kommunerna skall stimuleras Ull att utarbeta särskilda ungdomsplaner, som sedan skall integreras i den övriga planeringen, framstår som bakvänt. Förbundet befarar alt man med del tillvägagångssättet blir kvar i beteendel att åtgärda symptom i stället för orsakerna. Vi unga menar att man i stället skall stimulera kommuner och andra samhällsplanerare till att i alla sammanhang tänka på att de medborgare man planerar för inte bara utgörs av barnfamiljer, ensamhus­håll, pensionärer eller andra grupper, utan också av barn och ungdomar.

Unga örnars riksförbund delar den grundläggande inställningen att det är mycket angeläget med en samordning inom kommunerna av insatserna på barn- och ungdomsområdet. Huruvida den bästa vägen att nå det målet är barn- och ungdomsplaner är förbundet litet tveksamt lill. Del viktigaste kan knappast vara planerna i sig ulan de faktiska insatserna. Problemområ­det är också mycket större än t, ex, för barnomsorgen. Planer för barnom­sorgen handlar i stor utsträckning om att fylla ett faktiskt (anmält) behov och att bedöma befolkningsutvecklingen. Barns och ungdomars fritid är ett mera komplext område. Risken finns alt för stor möda läggs ner på att arbeta fram planerna och mindre på insatserna, anser Unga örnar,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund poängterar att behovet av en samlad barn- och ungdomspolitik såväl i kommunerna som på regional och riksnivå har förbundet vid flera tidigare tillfållen understrukit men menar däremot att ett varningens tecken bör höjas vad avser statens ungdomsråds roll. Eftersom den övergripande politiken ligger under ung­domsministerns arbetsfält i jordbruksdepartementet skall inte rådets roll gentemot kommunerna överprioriteras. En viss insamling av uppgifter kan vara lämplig men får inte innebära att rådet trots rakt motsatta ambitioner får en ungdomspolitisk samordnande roll i kommunernas ögon,

Verdandi är tveksamt till förslaget att statens ungdomsråd skall överta
uppgiften från socialstyrelsen att vara samordnare av barn- och ungdoms­
frågor i kommunerna. Om arbetsgruppens förslag innebär all socialslyrel-
                           168


 


sens ansvar vad gäller socialtjänsten minskar, förordar Verdandi i stället     Prop. 1987/88:100 att man förstärker socialstyrelsens möjligheter att också arbeta med barn-     Bil. 11 och ungdomsfrågor. Det kan dock vara bra att statens ungdomsråd får i uppdrag att vara pådrivande i dessa frågor, utan att för den skull överta socialstyrelsens roll,

Verdandi säger vidare nej lill speciella ungdomsplaner. 1 stället för ungdomsplaner bör utarbetas planer för att bekämpa sociala orättvisor, arbetslöshet, bostadsbrist, ensamhet, kontaktlöshet osv. för alla, även ungdomarna.

Brottsförebyggande rådets barn- och ungdomsgrupp delar arbetsgrup­pens uppfattning att statens ungdomsråd skall koncentrera sina insatser på barn- och ungdomsorganisationernas villkor och kommunernas arbete med barn- och ungdomsfrågor. Ett av instrumenten för att främja och utveckla det kommunala samarbetet på barn- och ungdomsområdet är kommunala ungdomsplaner. Barn- och ungdomsgruppen framhåller betydelsen av att det lokala samarbetet på barn- och ungdomsområdet lar sin utgångspunkt i de ungas livs- och kullurbehov. En sådan utgångspunkt för de samordnade statliga insatserna på barn- och ungdomsområdet är positiv.

3 Organisatoriska frågor

Arbetsgruppens förslag i fråga om sammansättningen av ungdomsrådets styrelse tas upp av många remissinstanser. Flera anser att en mindre, funktionell styrelse är att föredra och att — bland de föreslagna myndighe­terna och organisationerna — skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet är de som bör vara företrädda i styrelsen, Nägra menar också att företrädare för barn- och ungdomsorganisationerna bör vara i majoritet i styrelsen, medan även den meningen uttrycks från något håll all del slora antalet företrädare för barn- och ungdomsorganisa­tionerna som föreslås bibehåller ett intryck av bindning Ull föreningarna -en bindning som arbetsgruppen sagt sig sträva efler atl komma bort från.

Rikspolisstyrelsen tillstyrker den föreslagna sammansättningen av styrel­sen, men ifrågasätter det förhållandevis stora antalet ledamöter. Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning bör antalet ordinarie ledamöter begränsas för att säkerställa ell praktiskt och rationellt arbete inom styrelsen enligt intentionerna i verksledningspropositionen.

Socialstyrelsen pekar på att förslaget innebär atl en majoritet av ledamö­terna även i fortsättningen har sin bakgrund i barn- och ungdomsorganisa­tionerna. Med den starka ställning organisationerna får i den nya styrelsen befarar socialstyrelsen all del finns risk för att man inte tillräckligt upp­märksammar den föreningslösa ungdomen, ungdomar i riskzonen och den icke föreningsdrivna frilidsgårdsverksamheten.

Skolöverstyrelsen är positiv lill förslaget om en utvidgning av styrelsen men anser att det på myndighetssidan borde räcka med atl ledamöter från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet ingår i styrelsen.

Statens kulturråds uppfattning är att det principiellt inte är tilltalande att
i stor utsträckning bygga upp en statlig myndighels styrelse på represen-                          169


 


tanter för andra myndigheter. Kontakten mellan myndigheterna bör kunna     Prop. 1987/88:100 tryggas pä andra sätt, alltifrån referensgrupper och överläggningar till     Bil. 11 informella kontakter på tjänstemannaplanet.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner arbetsgruppens förslag till sammansätt­ning av styrelse lämpligt då samtliga områden är representerade. Arbets­marknadsstyrelsen anser det vara av stort värde att nå ut och atl samarbeta med personer inom ell brett spektrum. Styrelsen tycker därmed det är av vikt att få en representant i styrelsen för statens ungdomsråd. Styrelsen ser detla som betydelsefullt för att förnya del värdefulla samarbetet som bedrevs mellan AMS och ungdomsrådet i början av 1970-talel,

Statens ungdomsråd instämmer i att det är viktigt all en majoritet av ledamöterna även i fortsättningen har sin förankring och bakgrund i barn-och ungdomsorganisationerna, Alla ledamöter i ungdomsrådets styrelse bör utses på personliga mandat, även de som har sin förankring mer hos myndigheter än ungdomsorganisationer. Rådet är dock avvisande till för­slaget all alla de myndigheter som är föreslagna skall "representeras" i ungdomsrådets styrelse. En tillfredsställande samordning inom ungdoms­sektorn, menar rådet, kan uppnås genom att Kommunförbundet ingår i ungdomsrådets styrelse.

Svenska kommunförbundet kan i fråga om sammansättning av styrelsen inte ansluta sig till förslaget som innebär en alltför stark anknytning lill centrala myndigheter. Företrädare för ungdomssverige måste tillförsäkras ett avgörande inflytande i ett organ med de tänkta uppgifterna.

Landsorganisationen i Sverige ställer sig något tveksam till den föreslag­na sammansättningen av ungdomsrådets styrelse. Erfarenheten visar, häv­dar LO, att en fungerande samordning ofta inte uppnås genom att utöka representationen i de beslutande organen och risken är uppenbar alt styrel­sen får en rapporterande funktion som går ut över del ledningsansvar som är styrelsens egentliga uppgift. Samordningen på barn- och ungdomsomrä­det uppnås troligen bäst genom ett intensifierat kontaklarbete mellan be­rörda myndigheter och handläggare, menar LO,

Tjänstemännens centralorganisation delar arbetsgruppens inställning att en majoritet av ledamöterna bör ha sin bakgrund i barn- och ungdomsorga­nisationerna. Inom dessa organisationer finns ett stort kunnande om barns och ungdomars villkor och möjligheter anför TCO och menar att dessutom bidrar en sådan sammansättning till att stärka rådets ställning som myndig­het. Om styrelsens sammansättning domineras av representanter för övri­ga myndigheter, finns det en risk för att bilden av rådet som ett samver­kansorgan kommer atl dominera framför ungdomsrådets ställning som myndighel befarar TCO och anser därför alt en klar majoritet av styrelsen bör ha sin förankring i barn- och ungdomsorganisationer.

Unga örnars riksförbund anser det angeläget att en majoritet av ledamö­terna har sin förankring och bakgrund i barn- och ungdomsorganisationer­na. Förbundet är helt avvisande till förslaget atl alla de myndigheter som är föreslagna skall representeras i styrelsen och menar atl formerna för sam­ordning mellan olika myndigheter måste kunna lösas på annat sätt,

Sveriges riksidrottsförbund vill starkt betona atl RF i många samman­
hang slagit fast att man inle kan länka sig uppbyggnaden av en statlig                               170


 


myndighet pä idrottens område. Den avgörande kraften för en stark och Prop. 1987/88:100 sund utveckling av idrotten måste komma inifrån idrotten själv menar RF Bil. 11 och vill därför slå vakt om den nuvarande rollfördelningen mellan stal, kommuner och självständig idrottsrörelse. Mot bakgrund härav bör an­svars- och rollfördelning mellan en eventuell ungdoms- och fritidsrörelse å ena sidan och RF å den andra klargöras, understryker RF, Idrottens representation i en sådan styrelse bör ses som en konsekvens av delta klargörande, hävdar förbundet.

Verdandi menar att förslaget till styrelse för statens ungdomsråd verkar ha en dominans av andra statliga verk. Det kan vara en fördel med representation från skolöverstyrelse, socialstyrelse, arbetsmarknadssty­relse och t.o.m. Kommunförbundet, Men i övrigt bör representation tillsättas enligt förslaget av personer med folkrörelsebakgrund, anser Ver­dandi.

4 Namn på myndigheten

Flera av remissinstanserna anser att det nuvarande namnet, statens ung­domsråd, bör behållas. Andra förslag som framkommit är statens barn-och ungdomsstyrelse, statens ungdomsstyrelse samt statens barn- och ungdomsråd.

171


 


Underbilaga 11.4     Prop. 1987/88:100 Bil. 11

Sammanfattning av folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar

Utredningens sammanfattning

Barn- och ungdomspolitikens mål

Utredningen kan med utgångspunkt från de kontakter man haft och med den dokumentation som finns och som utredningen tagit del av, konstatera att landets barn- och ungdomsorganisationer nu som förr bedriver ett omfattande och betydande arbete.

Rent statistiskt genomförs varje dag året runt omkring 30000 aktiviteter för närmare 300000 barn och ungdomar.

Trots i dag förändrade och i många fall svårare villkor söker ungdomsor­ganisationerna utveckla sin verksamhet och strävar hela tiden mot att nå fler barn och ungdomar. De mål för barn- och ungdomspolitiken inom området fritid och rekreation som riksdagen antog år 1974 gäller fortfaran­de, 1 dessa sades att:

"ungdomspolitiken skall medverka till att utveckla demokratin, sti­mulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö och . bidra till jämlikhet mellan individer och mellan grupper i samhället saml skapa samhörighet mellan generationerna."

De barn- och ungdomsorganisationer som i dag erhåller statligt slöd arbetar i linje med de av riksdagen fastställda målen. Så långt utredningen kunnat se tillgodoser även det staUiga stödet de syften statsmakterna avsett att del bör göra.

Med den konstruktion av statligt centralt stöd utredningen föreslår i kap. 6 ges även utrymme att ta med nya ungdomsrörelser och organisationer, vilka inte helt tillämpar den organisationsform som är gängse bland för­eningar och organisationer.

Statligt stöd

Det totala stödet till ungdomsorganisationerna uppgick till ca 350rriilj. kr. under budgetåret 1986/87. I det beloppet är även statens slöd till Riks-idrottsförbundet (RF) på ca 175 milj. kr. medtaget. RF:s bidrag gmndas inte enbart pa verksamhet bland biirn och ungdom utan utgör bidrag för hela den samlade idrottsrörelsen.

Stödet delas upp i tre områden - centralt stöd, lokalt stöd och projekt­stöd.

Utredningens förslag vad gäller såväl centralt som lokalt stöd innebär en
förenkling och en minskad administration, vilket är i linje med vad som
uttrycks i direktiven. Förslagen ger även tillsynsinstansen - Statens ung­
domsråd - ökade befogenheter och en mer markerad roll som myndighet,
                            172


 


I utredningens direkUv har även ingått att kartlägga omfattningen av Prop. 1987/88:100 organisationer som får bidrag från olika håll. På uppdrag av regeringen har Bil. 11 riksrevisionsverket gjort en omfattande kartläggning av det staUiga stödet till folkrörelserna (Dnr 1986:554). Kartläggningen visar att det är många föreningar och organisationer som får bidrag från olika slaUiga instanser. Utredningen kan dock konstatera atl del bland ungdomsorganisationerna år marginellt att man får bidrag från olika håll. Merparten kommer via de reguljära bidragen, som beviljas från en instans och i någon mån genom projektbidrag.

Ökad kunskap — forskning

Den kunskap som finns om barn- och ungdomsföreningarna är enligt utredningens uppfattning inte tillräcklig för att t.ex. få en samlad bild av föreningslivets utveckling. Kunskapen måste därför förbättras på såväl statlig och kommunal nivå som inom de centrala ungdomsorganisationer­na. Utredningen föreslår därför att regeringen utarbetar former för och omfattning av erforderliga forskningsinsatser inom området, fritid och re­kreation.

Lokala stödet

Det lokala stödet är för närvarande det enda generella statliga bidrag som utbetalas direkt till de lokala föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Bidragets konstmktion och tillämpning har ofta varit föremål för diskus­sion. Trots det har några genomgripande förändringar av bidraget inte gjorts. Eftersom kommunerna står för merparten av det samlade stödet lill ungdomsföreningarna finns väl uppbyggda rutiner för fördelning av kon­tanta bidrag på kommunal nivå. Utredningen anser därför att det lokala slödel med fördel kan utbetalas till kommunerna. Statsbidraget föreslås bli utbetalat lill kommunerna baserat på antalet lokala föreningar, som erhål­ler kommunalt bidrag till sin barn- och ungdomsverksamhet i resp, kom­mun.

Centrala stödet

Utredningen har tagit del av undersökningar som visar svenska folkets uppfattning om hur en förening bör arbeta för atl locka medlemmar till aktivt deltagande. Några av egenskaperna är: Medlemmarna ska kunna påverka föreningen och de beslut som fallas. Föreningen ska även vara lokall anknuten.

Stora delar av det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna .
utbetalas i dag med medlemsantalet som grund. Detsamma gäller flera av
de bidragsformer som finns i kommunerna. Bidrag med medlemsantal som
grund uppmuntrar ofta lill atl samla många medlemmar i stora föreningar.
Undersökningar visar även atl andelen passiva medlemmar många gånger :
är stort. Antalet medlemskap har ökat kraftigt under det senaste årtiondet.
Ökningen kan hänföras nästan uteslutande
lill idrottsrörelsen. Bland övri-                         173


 


ga barn- och ungdomsorganisationer har medlemsantalet gått ned de senas-     Prop. 1987/88:100 te åren. Trots förändringar i medlemsantalet har det inte blivit någon     Bil. 11 nämnvärd förändring av antalet lokala föreningar. Idrottsrörelsen och de övriga ungdomsorganisationerna har haft ungefär samma utveckling när det gäller antalet lokala föreningar.

Grunden för det centrala stödet till barn- och ungdomsorganisationerna bör vara den lokala föreningen. Stödets storlek bör därför avgöras efter hur många lokala föreningar det finns inom resp, organisation. Som lokal förening ska den förening räknas, som är bidragsberättigad i primärkom­munen och erhållit kommunalt bidrag för sin ungdomsverksamhet det senaste räkenskapsåret. Bidraget föreslås utgå med ett fast och ell rörligt belopp.

För att skapa trygghet och ge möjlighet till långsiktig planering inom ungdomsorganisationerna föreslår utredningen att det centrala stödet läggs fast i 3-årsperioder samt att eventuella förändringar i bidragsformen skall meddelas organisationerna minst ell år i förväg.

Grundbidragel föreslås bli 450000 kr. för de organisationer som har minst 50 föreningar. Rörligt bidrag föreslås utgå till de organisationer som har minst 100 föreningar men högst 300 med 3000 kr,/förening för dessa. För de som har mellan 301 och 700 föreningar föreslås därutöver utgå 2000 kr,/förening. Organisationer som har mer än 700 föreningar erhåller ytterli­gare 1000 kr./förening för dessa.

Eftersom förändringen föreslås träda i full kraft först efter tre år och atl utredningen samtidigt uttalar en förhoppning att stödet till ungdomsorgani­sationerna höjs väsentligt, skall ovanstående belopp ses som riktvärden.

Projektstöd

Projektbidrag har för många organisationer fått prägeln av regelbundenhet och räknas ofta som en årlig och fast inläkt. Utredningen föreslår därför att bidraget till ungdomsorganisationernas alkohol- och narkotikaupplysning omvandlas lill centralt statligt stöd. Utredningen anser även att i den mån projektbidrag i undanlagsfall skall förekomma i framtiden, bör de begrän­sas till att omfatta högst två till tre år.

Bidragsmyndigheten

Utredningen anser att Statens ungdomsråds myndighetsroll skall förstär­kas. Rådet bör på ett friare sätt än i dag kunna fördela bidrag till ungdoms­organisationerna. Riksdagen anger mål och anvisar anslagsramar för bi­drag varefter regeringen ger SUR i uppdrag att utforma regler och tillämp­ningar.

Rådet bör även tillsammans med andra intressenter samla in, samman­
ställa och föra ut kunskap och erfarenheter om ungdomsföreningarnas
situation och utveckling,                                                                                          174


 


Utredningens förslag (Kap. 6)                                                         Prop. 1987/88:100

BU. 11

b) Det lokala stödet

Det lokala aktivitetsstödet är för närvarande del enda generella statliga bidrag som utbetalas direkt till de lokala föreningarnas verksamhet. Ge­nom detta stöd uppmuntrar staten till ett aktivt lokalt föreningsliv. Bidra­get infördes år 1971 då anslagssumman var 18,5milj, kr. Bidragsreglerna och bidragsbeloppen har under årens lopp endast genomgått smärre för­ändringar. För närvarande är det statliga aktivitelsstödet 11 kr. per sam­mankomst. År 1971 var motsvarande belopp 10 kr. per sammankomst.

Allt sedan bidraget infördes har SUR varit tillsynsmyndighet för ansla­get. Ungdomsorganisationernas centrala instanser har genom rekvisition sökt bidrag hos SUR en gång/år. Ungdomsorganisationerna har därefter genom redovisning betalat ut bidrag Ull sina lokala föreningar.

Inom idrottsrörelsen har Riksidrottsförbundet rekvirerat bidraget och utbetalningarna till idrottsföreningarna skett via RF:s distriktsförbund.

Anslaget har varit föremål för omfattande diskussioner både vad gäller bidragsregler och -belopp. Detta till trots har myckel små förändringar gjorts vad gäller bidragets konstruktion.

Föreningarna upplever ofta en slor skillnad mellan Lex, uttalanden av olika företrädare för statliga instanser och det statliga ekonomiska stödet. Samma förhållande råder på kommunal nivå. Värdet av barn- och ung­domsföreningarnas arbete betonas ofta samtidigt som det ekonomiska stödet till föreningarna ökas marginellt eller t, o, m, försämras.

Enligt Statens ungdomsråds beräkningar har statens stöd till barn- och ungdomsorganisationerna minskal med 27 milj. kr, per år under den senas­te 10-årsperioden beräknat i 1986 års penningvärde. Med tanke pade lokala föreningarnas betydelse anser utredningen att det statliga stödet Ull lokal barn- och ungdomsverksamhet snarast bör förslärkas. Förslagen från Lot­teriutredningen, som läggs hösten 1987, bör kunna ge utrymme för en sådan förstärkning. Frågan om statsbidragens innehåll och storlek kommer dessutom att närmare behandlas i Folkrörelseutredningens nästa betän­kande.

Utbetalning via kommunerna;

Eftersom kommunerna redan står för merparten av stödet Ull föreningsli­vet och har väl uppbyggda rutiner för fördelning av kontanta bidrag anser utredningen att det lokala stödet med fördel kan utbetalas Ull kommuner­na, som därefter ansvarar för atl pengarna kommer den lokala förenings­verksamheten till del.

Regler;

Bidraget föreslås bli öronmärkt som statligt stöd till föreningsverksamhet

bland barn och ungdom. För att särskilja statsbidraget från de kommunala                          175


 


anslagen ska det statliga anslaget kunna utläsas i den kommunala budge-     Prop. 1987/88:100 ten. Kommunerna förutsätts därefter betala ut bidraget lill de lokala för-     Bil. 11 eningarnas ungdomsverksamhet efter de normer och regler som resp. kommun tillämpar.

Stadsbidraget föresläs bli utbetalat till kommunerna baserat på antalet lokala föreningar, som erhåller kommunalt bidrag till sin barn- och ung­domsverksamhet i resp. kommun.

Ingen detaljstyrning;

Det ovannämnda förslaget innebär ingen statlig detaljstyrning av bidraget. Staten gör heller ingen värdering av olika typer av verksamheter eller gruppstorlekar. De besluten överiåtes på kommunerna.

Fördelar;

Fördelarna med den föreslagna konstruktionen av statens stöd till för­eningarnas verksamhet är flera.

•   Bidragshanteringen förenklas pä såväl statlig som kommunal nivå och
innebär inte någon utökad administration. Samtliga kommuner har fun­
gerande rutiner för bidragsgivning till föreningslivet.

•   Ansökningsförfarandet förenklas. Föreningarna söker bidrag hos en in­
stans - kommunen. Inte som nu hos två inslanser - kommunen och den
centrala eller regionala organisationen.

•   De statliga reglerna för det lokala aktivitetsslödel och deras tolkning är
styrande för kommunerna och föreningarna. Eftersom kommunerna står
för merparten av det samlade stödet till barn- och ungdomsföreningarna
bör ansvaret för regler och tillämpningar ligga på lokal nivå.

•   Närmare hälften av de centrala ungdomsorganisationernas lokala avdel­
ningar och föreningar söker inte det statliga lokala aktivitelsstödet. Det
gäller både idrottsorganisationer och övriga barn- och ungdomsorganisa­
tioner. Kommunernas närhet
till det lokala föreningslivet borde under­
lätta möjligheterna att nå ut till fler föreningar,

•   Diskussioner om övre och nedre åldersgränser för bidragsgivningen blir
inte heller så viktiga med detta förslag. Här kan i stället alla åldrar och
verksamheter bedömas utifrån de lokala förutsättningarna.

     Administrationen minskar hos de centrala ungdomsorganisationerna. Detta gäller såväl Riksidrotlsförbundet som övriga ungdomsorganisatio­ner.

     Den minskade administrationen inom RF och övriga barn- och ung­domsorganisationer borde medföra att mer tid kan ägnas ål angelägna arbetsuppgifter, som förhoppningsvis kan skapa ännu bättre verksamhet bland organisationernas lokala avdelningar och föreningar.

176


 


Nackdelar;                                                                                        Prop. 1987/88:100

De nackdelar som kan anföras mot utredningens förslag gäller främst
statsmakternas hantering av statsbidrag
till kommuner. Risk kan finnas
alt del
blir lättare för staten att minska eller helt ta bort statsbidrag som
utbetalas enligt utredningens förslag.

Kommunerna får genom förslaget ett ökat bidragsutrymme. Man kan då
befara att detta kan uppmuntra till besparingar på den kommunala
bidragsdelen,

Ungdomsorganisationernas centrala instanser kan genom nuvarande
konstruktion få uppgifter om verksamhetens omfattning och inriktning
bland sina lokala föreningar. Detta kan försvåras genom utredningens
förslag.

Alternativ;

Utredningen har prövat olika konstruktioner av statligt lokall aktivitets­slöd, men inte funnit någon modell utöver den föreslagna, som på ett bättre sätt än den nuvarande stimulerar lill verksamhet, är lätt atl administrera och hantera samt är rättvis.

Utredningen förordar mot bakgrund härav, atl man bibehåller den nuva­rande konstruktionen om inte en övervägande del av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag.

c) Det centrala stödet

Centralt slöd Ull ungdomsorganisationernas verksamhet har funnits under många år. Många utredningar har genom åren haft synpunkter på statliga stödformer till centrala ungdomsorganisationer.

Utredningen anser atl del är viktigt att ett centralt statligt stöd finns och att stödet ses som ell organisalionsstöd. Det är dock angeläget att del centrala stödet utbetalas lill centrala ungdomsorganisationer, vars arbete skapar verksamhet bland organisationernas lokala föreningar, eftersom dessa engagerar människorna och är grunden för en framgångsrik verk­samhet.

Många av de regler som i dag finns för statens centrala stöd är bra och bör kvarstå. Dit hör bl, a, kravet på spridning av de lokala föreningarna i minst hälften av landets landstingskommuner. Det gäller även regeln all bidrag utgår med maximalt 75% av resp, organisations kostnader. Del centrala stödet bör även fortsättningsvis innehålla ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Systemet med in- och urlrappning bör också finnas kvar.

Utredningen anser att kriterierna för det centrala bidraget bör ändras. 1 dag utbetalas bidragen med organisationernas medlemsantal som grund.

Utredningen anser alt grunden för det centrala bidraget skall vara den lokala föreningen/avdelningen. Bidragels storlek skall alltså avgöras efter hur många lokala föreningar som finns inom resp, organisation.

Som lokal avdelning eller förening räknas den som närmast föregående                           177

12    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11


år var bidragsberättigad, registrerad och erhållit bidrag i primärkommun     Prop. 1987/88:100
och som fanns registrerad hos den centrala ungdomsorganisationen.
                             Bil. 11

Då kommunerna har väl fungerande regler och rutiner saml lång erfaren­het av bidragsgivningen till det lokala föreningslivet behöver de statliga reglerna inte vara mer detaljerade än vad utredningen föreslagit.

Fördelar med lokalavdelning som bidragsgrund;

De fördelar utredningen främst ser med lokalavdelningen som bidrags-grund är följande:

•   Det centrala stödet är ett organisalionsstöd. Det är dock viktigt att den
centrala organisaUonen genererar verksamhet lokalt. De lokalavdel­
ningar/föreningar som bedriver verksamhet i landets kommuner utgör en
garanti för delta.

•   Många barn- och ungdomsorganisationer har lappat medlemmar de se­
naste åren. Därigenom har de centrala bidragen blivit lägre. Intäkter från
annat - t.ex, projektbidrag - har blivit en kompensation. Trots ned­
gång i medlemstalen har antalet lokalavdelningar varit relativt konstant,
Detla betyder att statsbidragens kontinuitet skulle stärkas med lokal­
avdelningen som grund,

•   Tolkningen av medlemsbegreppet för de religiösa ungdomsorganisatio­
nerna har varit en tvistefråga. Genom utredningens förslag löses detta.

Bidraget delas in I ett grundbidrag och ett rörligt bidrag;

Grundbidrag;

Grundbidraget utgörs av ett fast belopp, 450000 kr, för de organisationer som har minst 50 lokala föreningar fördelade i minst hälften av landets landstingskommuner, inkl, Stockholm, Göteborg och Gotland, och är lika för samtliga.

Rörligt bidrag;

De organisationer som har minst 100 men högst 300 föreningar erhåller bidrag med 3000 kr. per förening för dessa. De organisationer som har mellan 301 och 700 föreningar erhåller för dessa därutöver 2000 kr. per förening. Organisationer som har mer än 700 föreningar erhåller ytterligare 1000 kr, per förening för dessa.

Kontroll;

Del föreslagna systemet innebär att ungdomsorganisationerna varje år ansöker om bidrag hos SUR baserat på antalet bidragsmottagande för­eningar inom resp. organisation. Förteckning över dessa föreningar ska varje år bifogas bidragsansökan: Den förteckningen kan sedan ligga till grund för eventuell kontroll.

För kontrollens skull kan rådet, om så önskas, enkelt få uppgifter från                                                 178


 


kommunerna om den förening, som tagits med i någon ungdomsorganisa-     Prop. 1987/88:100
tions ansökan, fått kommunalt bidrag eller ej.
                                        Bil. 11

Mjuk övergång, långsiktighet

För att få en mjuk övergång Ull de nya reglerna föreslår utredningen att förändringarna genomförs successivt och träder i full kraft efter tre år.

Eftersom bidragets storlek är beroende av gällande anslagsram det år bidragsformen införs anser utredningen att de föreslagna beloppen för grundstödet och det rörliga stödet ska ses som riktvärden. Bidragsmyndig­heten bör därför få i uppdrag, att utifrån gällande anslagsram och de i utredningen föreslagna rikUinjerna samt utifrån bidragsmyndighetens egna bedömningar, göra erforderliga förändringar.

För att ge ungdomsorganisationerna trygghet och möjlighet till långsiktig planering föreslår utredningen att anslagsramarna för det centrala stödet läggs fast i 3-års intervaller.

Vidare anser utredningen att ungdomsorganisationerna skall undertättas senast ett år före eventuella förändringar av det centrala stödet.

Utredningens förhoppning är att statsbidragen till barn- och ungdomsor­ganisationerna snarast stärks. Utredningen hoppas att lotteriutredningens förslag, även i detta avseende, skall ge utrymme för ökningar av stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Folkrörelseutredningens nästa betänkande kommer även att behandla frågan om statsbidragens innehåll och storlek.

179


 


Underbilaga 11.5     Prop. 1987/88:100 Bil. 11

Sammanställning av remissyttrandena över folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar

Inledning

Remissinstanserna

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, statens ungdomsråd. Kommunala fri­tidstjänstemännens riksförbund, landstingsförbundet, skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet. Föreningen Sveriges fritidschefer, Ansgars-förbundet inom svenska kyrkan. Evangeliska fosterlands-stiftelsens ung­dom, Frälsningsarméns scoutförbund, Frälsningsarméns ungdom. Helgel­seförbundets ungdom, KFUK-KFUM:s idrottsförbund, kFUK-KFUM:s triangelförbund, KFUK-KFUM:s scoutförbund. Kristna elevrörelsen. Metodistkyrkans ungdomsförbund. Pingstförsamlingarnas ungdomsarbe­te. Riksförbundet kyrkans ungdom. Riksförbundet Sveriges unga katoli­ker. Svenska alliansmissionens ungdomsförbund. Svenska baptisternas ungdomsförbund. Svenska missionsförbundets ungdom. Örebromissio­nens ungdom. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsförbund. Kommunistisk ungdom. Moderata ungdomsförbundet, Sveriges social­demokratiska ungdomsförbund, IOGT-NTO:s juniorförbund. Motorförar­nas helnyklerhetsförbunds ungdomsförbund. Svenska frisksportförbun­det, Sveriges blåbandsungdom. Ungdomens nykterhetsförbund. De handi­kappades riksförbund. Hörselfrämjandets riksförbund, PSO-Ung, Riksför­bundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Riksförbundet mot Astma-Allergi, Sveriges dövas riksförbund/ungdomsråd. Unga synskadade. Jugo­slaviska riksförbundet i Sverige, Riksförbundet finska föreningar i Sverige, Fältbiologerna, Förbundet Aktiv ungdom. Förbundet skog och ungdom. Förbundet unga forskare. Förbundet Vi unga, Kontaktnätet-Riksorganisa-Uon för icke kommersiell kultur. Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund. Svenska scoutförbundet, Sveriges fri-märksungdom, Sveriges modellflygförbund, Sveriges ungdomsbridgeför-bund, Sveriges unglottor. Unga örnars riksförbund. Elevorganisationen i Sverige, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar. Svenska samernas riksungdomsförbund. Svenska ungdomsringen för bygdekultur, Verdandi, Sveriges riksidrotts­förbund. Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Ridfråmjandets ungdoms­nämnd. Svenska pistolskytteförbundel, Sveriges sportfiske- och fiske­vårdsförbund.

Därutöver har yttranden inkommit från ytteriigare ett antal organisatio­ner.

Allmänt

Många av remissinstanserna har mot bakgrund av den korta remisstiden

kombinerat med att detta är ett delbetänkande till folkrörelseulredningen                            180


 


anfört att det varit svårt atl ta ställning till förslaget om ett förändrat     Prop. 1987/88:100 bidragssystem. Genomgående har också framförts, vad gäller det centrala     Bil. 11 stödet till ungdomsorganisationerna, atl reglerna för delta inte får vara styrande på så sätt att organisationerna genom att organisatoriskt anpassa sig till bidragsreglerna därmed kan erhålla ett högre bidrag.

Socialstyrelsen vill som en allmän synpunkt anföra att man vid utformning­en av ett system för bidrag så långt möjligt bör undvika atl systemet redan genom sin konstruktion styr föreningarnas interna uppbyggnad. Det är nämligen viktigt att en förenings organisation utvecklas fritt efter verksam­hetens behov. Därför bör enligt socialstyrelsens mening t, ex. utredningens förslag till ny uppläggning av det centrala stödet övervägas mycket noga.

KFUK-KFUM:s idrottsförbund anser att generella stödformer bör utfor­mas så att de så långt möjligt inte innehåller eller medför styrande effekter som påverkar hur en ideell organisation väljer att arbeta eller att bygga upp sin inre organisation. En ideell organisations livskraft bygger främst på att en grupp ungdomar vill samlas kring gemensamma idéer och tankar. Orga­nisationernas strukturer blir sedan en konsekvens av hur målsättningen på bästa sätt skall förverkligas, Bidragsanpassade organisationsstrukturer ris­kerar att leda till att en organisations utveckling viker av från organisatio­nens egentliga syfte.

Handikapporganisationerna kräver att nya bidragsregler utformas för deras grupper och att samhället tar sitt ansvar för barn och ungdomar med handikapp och medverkar till att de får möjlighet lill en meningsfull friUd och alt de på sina villkor kan della i föreningslivet precis som alla andra.

Förbundet Aktiv ungdom anser att det är ett minimikrav att statens bidrag till föreningslivet och dess riksorganisationer är rättvist och minimerar risken för fiffel och favoriseringar. Organisationer vars idé inte längre bär och där verksamheten minskar i takt med att medlemmarna flyr skall inle räddas genom nya bidrag eller genom omkonstmktion av bidragen. Enda mättet pä hur en organisation når ut år ju om man lyckas samla medlemmar till en vettig verksamhet. Den enskilda medlemmens val av organisation är avgörande för folkrörelsernas framtid.

3 Ökad kunskap — forskning

Utredningens förslag angående ökad forskning har kommenterats i ungefär hälften av de inkomna remissvaren. Endast en av dem som kommenterat frågan ställer sig tveksam till förslaget. Sammanfattningsvis kan man kon­statera att del finns ett stort stöd för utredningens förslag angående ökade kunskaper — forskning, men att resurser för detta ej får tas från det nu befintliga statliga centrala stödet till ungdomsorganisationerna.

Landstingsförbundet vill förorda atl hela föreningslivet omfattas av
forskningsinsatserna, dvs, även idé-och intresseföreningar med andra in­
riktningar än fritid och rekreation,                                                                               181


 


Elevorganisationen i Sverige anser att det är viktigt att man kontinuerligt Prop. 1987/88:100 utvärderar sin organisation och dess verksamhet. Interna utredningar be- Bil. 11 hövs för att ungdomsorganisationerna skall kunna utveckla sin verksamhet och växa sig starka. Organisationen vet av egen erfarenhet atl denna verksamhet, i samma takt som bidragen har urholkats, har prioriterats bort. Elevorganisationen tror att det finns ett klart samband mellan den negativa medlemsutvecklingen hos de idéburna organisationerna och av­saknaden av egna organisationsutredningar. Elevorganisationen vill att möjligheterna att frigöra resurser till de ungdomsorganisationer som vill genomföra egna utredningar ses över.

Sveriges riksidrottsförbund betonar att det är viktigt att göra resultaten av forskningen förståeliga och lättillgängliga för föreningsledare. Delta är en mycket svår uppgift som måste beaktas speciellt,

4 Lokala stödet

I över hälften av de inkomna remissvaren avstyrks utredningens förslag om att lägga över det lokala stödet till kommunerna. Det är framför allt kommunerna och organisationer kopplade till den kommunala verksamhe­ten som tillstyrker utredningens förslag. Ett fåtal av de tillfrågade folkrö­relserna tillstyrker förslaget. Av dem som avstyrker förslaget har ett antal angett alternativa förslag till utredningen. En grupp anser atl stödet skall behållas och administreras enligt nuvarande ordning. En annan grupp anser att stödet bör omvandlas till centralt stöd, innebärande att varje riksorganisation själv förfogar över stödet och själv avgör hur man vill använda sig av detta. En tredje grupp anser att stödet skall utformas enligt det förslag som statens ungdomsråd tidigare har lagt.

Statskontoret Ullstyrker utredningens förslag, men finner det naturligt att man som ett alternativ Ull ungdomsrådet överväger möjligheten att uppdra ål länsstyrelserna att fördela det lokala statliga ungdomsstödet till kommu­nerna. Detta med anledning av de förslag till samordnad länsförvaltning som har utarbetats av bl, a. statskontoret och i vilka har behandlats hur länsförvaltningens ansvar för tillsyn av kommunal verksamhet mer gene­rellt kan komma atl utformas inom ramen för huvuduppgiften att främja länets utveckling och framtid.

Statens ungdomsråd framhåller att rådets syn på nuläget stämmer väl överens med utredarnas. Ungdomsrådet anser dock inte att utredningens förslag om att göra om det lokala bidraget till ett kommunalt bidrag är särskilt välbetänkt. Utredarna har själva pekat på några nackdelar. Rådet anser dessutom att det är onödigt atl byråkratisera bidraget på så sätt att ytterligare en myndighetsnivå (kommunerna) hanterar bidraget. Särskilt med tanke på att staten i och med detta skulle inrätta ett bidrag som man själv inte skulle kunna påverka inriktning och användning av. Samtidigt som utredningen påpekar bristerna med nuvarande bidrag menar man att bidraget skulle bli mer ändamålsenligt om det fördelades av kommunerna. Detta trots att kommunerna mer och mer tenderar att lägga ut sitt stöd på just aktivitetsbidrag.

Den lokala organisationen är enligt ungdomsrådet basen i ungdomsorga-                        182


 


nisationen. Det är i första hand där medlemmar engagerar sig och deltar i     Prop. 1987/88:100 olika verksamheter. Därför skall del statliga lokala bidraget vara lika i hela     Bil,-11 landet så att lokalorganisationerna kan bedriva en verksamhet. Bidraget skall också stimulera till atl utöka och till att i viss mån utveckla verksam­heten, ulan att för den skull styra innehållet.

Statens ungdomsråd har mycket detaljerat angett de krav man bör ställa på ungdomsorganisationer som erhåller det lokala stödet, saml även angett ett antal kriterier som bör gälla för att erhålla detta bidrag. Inom rådet har även prioriteringar mellan olika åldersgrupper diskuterats. Det kan finnas motiv för att ibland stimulera vissa åldersgrupper. Rådet anser det dock viktigare alt stödet utformas sä att inriktningen får en mer långsiktig karaktär. Ett generellt bidrag bör heller inte vara allt för detalj reglerat.

Rådet anser däremot att den nedre åldersgränsen bör sänkas till fem år i likhet med förslaget till åldersintervall för centrala stödet. Prioriteringar av åldersgrupper och kön tror rådet görs bättre av kommunerna som har bättre möjlighet atl ta hänsyn till de lokala förhållandena. Sänkningen av nedre åldersgränsen bedömer rådet kunna inrymmas i nuvarande anslags­ram med tanke på atl antalet aktiviteter varje år har minskat.

Statens ungdomsråd föreslår att lokalt bidrag utgår med dels grund­bidrag — lika för alla lokalavdelningar som genomfört minst tio samman­komster godkända för statligt lokall bidrag - dels rörligt bidrag - baserat pä antalet genomförda sammankomster. Inget minimikrav ställs därvid på antalet sammankomster.

Skolöverstyrelsen anser atl det är viktigt att det centrala stödet kan utgå enligt samma villkor över hela landet. Om man vill låta folkrörelserna ta ett ökat ansvar och vill visa dem förtroende, är det enligt styrelsens uppfatt­ning bättre atl kanalisera den statliga bidragsgivningen via de centrala organisationerna, något som redan i dag sker på idrottens område.

Svenska kommunförbundets bedömning är att i dagslägel bör nuvarande bidragskonstruktion i princip bibehållas. Om ett — i och för sig väl motive­rat — förstärkt statligt slöd aktualiseras kommer samspelet med de lokala politiska prioriteringarna i ett annat läge. Vid en sådan situation är förbun­det berett att diskutera hur ett statligt stöd via kommunerna bör utformas.

Föreningen Sveriges fritidschefer tillstyrker, efter beaktande av redovisa­de för- och nackdelar, utredningens förslag om utbetalning av det lokala stödet via kommunerna. Samtidigt vill föreningen, mot bakgrund av vad som i utredningen redovisas beträffande urholkningen av det statliga stö­det lill barn- och ungdomsorganisaUonerna, betona alt det nu är synnerli­gen angelägel med en reell förstärkning av det statliga stödet till lokal barn-och ungdomsverksamhet.

Svenska missionsförbundets ungdom anser att det lokala stödet också fortsättningsvis bör utbetalas via de centrala organisationerna. Förbundet anser att det i utredningens förslag dessutom inte finns några garantier för att föreningarna totalt sett får del av det lokala stödet. Risken att bidraget till föreningarna minskar, både genom att staten drar ned bidraget till kommunerna och atl kommunerna gör besparingar på den kommunala bidragsdelen, anser man vara uppenbar.

Centerns ungdomsförbund anser all del statliga lokala aktivitelsstödet                            183


 


bör fördelas som centralt statligt stöd. Om detta inte blir aktuellt anser man     Prop. 1987/88:100 att förslaget från statens ungdomsråds bidragsgrupp år att föredra framför     Bil. 11 en utbetalning till kommunerna.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund vänder sig mol utredning­ens förslag om atl bidraget skall transfereras till kommunerna och därmed kunna användas fritt i resp, kommuns bidragssystem. Förslaget innebär att den lokala organisationen kommer all behandlas olika även när det gäller det statliga stödet.

Handikapporganisationerna anser att det lokala aktivitetsstödet bör ut­
betalas via organisationerna och inle via kommunerna på grund av att
handikappungdomsrörelsen sällan har direkt kommunal verksamhet. Han­
dikappungdomsföreningar/sektioner bedriver ofta verksamhet i län/re­
gioner. Ett förhöjt aktivitetsbidrag till handikappföreningar/sektioner be­
hövs på grund av förhöjda kostnader,
                                                        

Jugoslaviska riksförbundet i Sverige föreslår all riksorganisationerna själva skall få välja hur man vill ha stödet organiserat. Tekniskt kan man lösa det genom atl föranmäla önskemål till bidragsgivaren.

Riksförbundet finska föreningar i Sverige avstyrker utredningens förslag. Förbundet föreslår alt det ställiga stödet betalas via ungdomsorganisatio­nernas centrala instanser. Förbundet föreslär i enlighet med statens ung­domsråds bidragsgrupp alt det lokala stödet delas i grundbidrag och rörligt bidrag och atl den nedre åldersgränsen sänks till fem år.

Förbundet Aktiv ungdom delar utredarens åsikt att det lokala stödet bör handläggas på primärkommunal nivå. Därigenom avlastas statens ung­domsråd och riksorganisationerna samtidigt som kontrollfunktionen underlättas. Bidraget bör emellertid betalas ut som tidigare efler antalet aktiviteter i resp, förening och således ej baseras på antalet lokala för­eningar som erhåller kommunalt bidrag.

Elevorganisationen i Sverige tror alt en bidragskonsiruktion med ett grundbidrag lika för alla lokalavdelningar och ett rörligt bidrag baserat på antalet sammankomster skulle leda lill att organisationer, ledda av ungdo­mar, i större utsträckning kommer all söka och kunna tillgodogöra sig bidraget,

Sveriges riksidrottsförbund avstyrker bestämt utredningens förslag i vad avser kommunalisering av bidraget liksom föreningsantalet som grund för fördelning av bidraget. Riksidrottsförbundet förklarar sig sarntidigl berett att medverka i ett fortsatt arbete i avsikt att finna konstruktioner av bidraget, som på ett båttre säll än del nuvarande stimulerar till verksam­het, är lätt atl hantera och samtidigt så rättvist som möjligt.

Friluftsfrämjandet är i princip positivt till tanken atl kommunerna skall
ansvara för att bidraget kommer den lokala verksamheten lill del. Främjan­
det anser vidare i likhet med utredningen att det statliga stödet till barn-
och ungdomsverksamhet bör förstärkas. Vidare bör den undre åldersgrän­
sen för slöd sänkas. Däremot biträder man inte utredningens förslag om atl
bidraget skall ges
till kommunerna på basis av antalet bidragsberättigade
föreningar i kommunen. Enligt främjandet är aktiviteten den enda riktiga
grunden för dimensionering av bidragen. Slutligen vill främjandet starkt
stödja förslaget att det statliga stödet öronmärks och att det skall kunna                            184


 


utläsas i den kommande budgeten. Risk föreligger att bidraget "bakas in" i     Prop. 1987/88:100
annat stöd för att så småningom försvinna.
                                                              Bil, 11

5 Centrala stödet

Merparten av de inkomna remissvaren stöder utredningens förslag om att det centrala stödet skall indelas i ett grundstöd och i ett rörligt stöd. Däremot avvisas utredningens förslag om att del rörliga stödet skall base­ras på antalet föreningar. Många av remissinstanserna har sneglat på del förslag som statens ungdomsråd har avgivit och som innebär att det rörliga stödet baseras dels på antalet medlemmar, dels på antalet föreningar, Nägra remissinstanser har även föreslagit andra kriterier.

Statens ungdomsråd anser att del inte är tillräckligt att fördela det centra­la bidraget enbart utifrån antalet lokalavdelningar. Dels år risken stor att lokalavdelningarna kan komma alt delas utifrån bidragstekniska skäl, dels riskeras att skillnaderna mellan organisationerna kan komma atl bli oac­ceptabelt stora beroende på hur de valt att organisera sig.

Enligt rådet skall bidraget göra det möjligt för organisationen att bedriva en riksomfattande verksamhet. Det skall dels stimulera till atl erbjuda fler barn och ungdomar att vara med i verksamheten, dels till alt utveckla verksamhetens innehåll. Bidraget skall också utan att allt för mycket styra organisationen vara kopplat till organisationens storlek.

Ungdomsrådet har även här detaljerat angett ett antal krav som bör ställas på ungdomsorganisationerna för att de skall få bidraget samt även angett de kriterier som bör gälla för detta bidrag. Ungdomsrådet anser till skillnad från utredningen att bidraget bör fördelas ut pä flera kriterier för att minska organisationernas känslighet vid kraftiga upp- och nedgångar inom ett kriterium.

Rådet föreslår alt centralt bidrag i fortsättningen utgår med dels grund­bidrag - lika belopp för alla organisationer - dels rörligt bidrag — baserat dels på antalet bidragsgrundande medlemmar, dels på antalet bidragsgrun­dande lokalavdelningar.

Landstingsförbundet avstyrker utredningens förslag i denna del. Där­emot är förbundet positivt till förslaget att det centrala stödet läggs fast i treårsperioder och att eventuella förändringar skall meddelas organisatio­nerna minst ell år i förväg.

Svenska kommunförbundet kan inte Ullstyrka att det centrala stödet helt skall baseras på antalet lokala föreningar. Bidragskonstruklionen skapar stor orättvisa mellan ungdomsorganisationerna.

Föreningen Sveriges fritidschefer finner det positivt att målet med det centrala stödet är att stödja organisaUoner med aktiva lokala föreningar. Vissa problem med anknytning till det nuvarande medlemsbegreppet får även härigenom sin lösning. De tveksamheter som kan finnas med denna förändrade bidragsgrund anser föreningen motverkas genom föreslagna övergångsbestämmelser saml systemet med treåriga intervall för anslags­ramarna.

Riksförbundet Kyrkans ungdom anser atl det centrala stödet även fort­
sättningsvis bör innehålla ett grundbidrag och ell rörligt bidrag. Förbundet
                                               185


 


anser dock att det röriiga bidraget skall baseras både pä antalet medlem-     Prop. 1987/88:100
mar och antalet lokalavdelningar.
                                                        Bil. 11

IOGT-NTO:s juniorförbund anser det fel att helt bortse från medlemska­pet som bidragsgrundande faktor. Medlemskapet i en organisation måste anses som något väsentligt, ett ställningstagande för en idé som man tror pä. Initiativet att bli och att förbli medlem måste premieras. Enligt förbun­dets mening borde det centrala stödet utgöras dels av ett fast grundbidrag, dels av ett rörligt bidrag som beriiknas både på medlemstal och antal lokalföreningar. Med tanke på olikheter i kommunernas bidragsregler bör det inte vara kommunalt stödda föreningar som är bidragsgmndande vid fördelning av centralt stöd.

Handikapporganisationerna föreslär atl handikappungdomsrörelsen får ett förhöjt grundbidrag. Vidare föreslär man ett förhöjt rörligt bidrag, baserat pä antalet medlemmar i handikappungdomsorganisationer, vilket kan stimulera till informationsverksamhet och ferieverksamhet.

6 Projektstöd

I hälften av de inkomna remissvaren stöder man utredningens förslag om att de medel som finns anslagna för alkohol- och narkotikaupplysning lill ungdomsorganisationerna förs över till att ingå som en förstärkning av det centrala statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna. Ca en fjärdedel av de inkomna remissvaren anser att projektstöd bör finnas kvar men i begränsad omfattning i linje med utredningens förslag. Några före­slår att ett särskilt utvecklingsbidrag i stället inrättas, medan ett fåtal anser att allt så kallat projektstöd bör föras över till det centrala stödet.

Socialstyrelsen avstyrker förslaget om överföring. Det aktuella beloppet, som endast skulle innebära en ringa förstärkning av det centrala stödet till organisationerna, ingår som ett väsentligt moment i den drogförebyggande verksamheten. Socialstyrelsen har för sin del utgått från att statens ung­domsråd har förvaltat de aktuella medlen på ett rikligt sätt. Skulle det av något skäl anses att medlen inte längre skall stå till ungdomsrådets disposi­tion för hittillsvarande ändamål, bör de i stället överföras lill socialstyrel­sen.

Statens ungdomsråd anser alt det kan finnas anledning att i vissa fall ha specialriktade bidrag. Rådet anser i likhet med utredningen att staten måste vara mycket restriktiv med den typen av stöd. Rådet anser det positivt att det speciella stödet till ferieverksamheten avskaffats för att ge organisationerna större frihet vid användandet av statsbidragen. Även det speciella anslaget för droginformation bör snarast avskaffas. Utifrån detta synsätt bör heller inga nya styrda projektbidrag inrättas ulan mycket starka motiv.

För alt ungdomsorganisationerna skall kunna hävda sig i konkurrensen om ungdomarnas intressen måste de ständigt utveckla och förnya sig. För att ta till vara alla dessa idéer och för att förenkla något för dem som vill söka bidrag föreslår rådet att ett reguljärt utvecklingsbidrag inrättas.

Svenska kommunförbundet instämmer i utredningens syn att projekt­
bidrag skall ha karaktären av tidsbegränsade bidrag avsedda för ett speci-                          186


 


ellt ändamål: Projektbidrag som ej fyller de kriterierna bör föras över och     Prop. 1987/88:100
ingå i ordinarie grundslöd.
                                                                  Bil. 11

Riksförbundet Kyrkans ungdom tycker att det är riktigt att projektstöd utbetalas för projekt som är klart avgränsade i tiden. Av den anledningen kan man acceptera att t. ex. De kristna samfundens nykterhetsrörelse inte skulle kunna få pengar regelbundet från statens ungdomsråd som projekt­bidrag. Men man vill framhålla vikten av att barn- och ungdomsorganisa­tioner arbetar för upplysning om alkohol- och narkotikabrukets negativa sidor. Förbundet utgår från att staten kommer att ställa medel till förfogan­de för ANT-information under andra budgetmbriker i framtiden.

Centerns ungdomsförbund ställer sig bakom förslaget att slopa projekt­stödet för alkohol- och narkotikainformation om pengarna läggs på det centrala stödet. Förbundet anser att ett utvecklingsbidrag, så som statens ungdomsråds bidragsgrupp föreslår, är av stor vikt,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund delar utredningens förslag att även stödet för information om alkohol och narkotika förs över till att ingå som en förstärkning av det centrala stödet.

IOGT-NTO:s juniorförbund stöder utredningens förslag men förutsätter att ungdomsorganisaUonerna efter AN-medlens slopande har möjlighet att söka och erhålla projektstöd från socialstyrelsen för AN-upplysningsverk-samhet. Vidare anser man att införandet och permanentandet av ett ut-' vecklingsbidrag är mycket viktigt för ungdomsorganisationernas framtid i ett föränderiigt samhälle.

Handikapporganisationerna föreslår att ett projektstöd inrättas där varje organisation har möjlighet att profilera sig själv och kan utvecklas efter egna förutsättningar. Projektstödet får inte innebära att staten styr ung­domsorganisationernas verksamhet.

187


 


Register

Sid, 1

13

13 13 14 14

Översikt A. Jordbruksdepartementet m. m.

1       Jordbruksdepartementet, /ow/flgÄän/fl

2       Lanlbruksråd,/öw/agi<://7i7flg

3       Utredningar m, m,, reservationsanslag

4       Extra utgifter, reservationsanslag


19557000

4512000

2 800000

700000

27 569000


Prop. 1987/88:100 Bil. 11


15

15 17 19

22

23

25

26

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

1      Lanlbmksstyrelsen, rawo/),j/ag                                                62 102000

2      Lantbruksnämnderna, ;-fl/;!fl«,5/ng                                       236665 000

3      Bidrag till jordbrukels rationalisering, m, m,, förslagsanslag    40000000

4      Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag      1000

5      Täckande av förluster på grund av statlig kredit­garanti , förslagsanslag 20 000 000

6      Bidrag lill trädgårdsnäringens rationalisering, m, m,, förslagsanslag       1900 000

7      Stöd lill innehavare av fjällägenheter m, m,, reservationsanslag 1 700 000

27      8    Särskildaåtgärder för jordbruket i norra Sverige,

reservationsanslag                                                                   80000000

28 30

9    Främjande av rennäringen, re5ervfl//on5anä/ag                        25 369000

10    Ersättningar pä grund av radioaktivt nedfall,

förslagsanslag                                                                                    1000

473738000


31     C. Jordbruksprisreglering

31                     I     Statens jordbrtiksnåmnd, jörslagsanslag                                  28097000

32                     2    Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,

förslagsanslag                                                                             2 681 000
32      3    Prisreglerande åtgärder påjordbrukets område,

förslagsanslag                                                                      2 191 671 000
35      4    Inköp av livsmedel m, m, för beredskapslagring,

reservationsanslag                                                                     8 300 000

35       5    Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m, m., förslagsanslag                                                              143 669000

36      6    Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,

förslagsanslag                                                                         525 000 000

37                     7    Bidrag till permanent skördeskadeskydd                                          1000

38                     8    Administration av permanent skördeskadeskydd

m.m., förslagsanslag                                                                     800000

2900219000


188


 


44

6

47

7

48

8

48

9

39

39 40

42

42 43


D. Skogsbruk

1      Skogsstyrelsen, förslagsanslag

2      Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag

3      Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

4      Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag

5      Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar, reservationsanslag

Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd till byggande av skogsvågar, förslagsanslag Främjande av skogsvärd m, m,, reservationsanslag Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare, reservationsanslag


34101000 1000

180693 000

1000

33 815000

270000000

50000000

12900000

20000000 601511000


Prop. 1987/88:100 Bil. Il


49    E. Fiske


49 50 51 51

52 52

53 54

54

55    10

55    11


Fiskeristyrelsen, förslagsanslag                                              39 147000

Fiskenämnderna,/ör5/a,ya«i/flg                                                  9583000

Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag                    2 263 000

Bidrag lill fiskehamnar m, m., förslagsanslag                             4424000

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/öri/agioni/ag                            I 000

Bidrag Ull fiskets rationalisering m.m.,

förslagsanslag                                                                              9000000

Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag                              50000000

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

fiske, förslagsanslag                                                                         1000

Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag                                                                                    1000

Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m, m,,

förslagsanslag                                                                              3000000

Bidrag till fiskevård m, m,, reservationsanslag                         5 119000

122539000


 


56    F. Livsmedelskontroll m. m.

56          1    Statens livsmedelsverk,/örj/agifl«i/flg                                      67030000

57                     2    Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning

m.m,, förslagsanslag                                                                         1 000

58       3    Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags-

verksamhet,/ör5/a,yfl/j5-/og                                                             1000

59       4    Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,

reservationsanslag                                                                   52948000

59       5    Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                   1000

60      6    Bidrag till statens utsädeskontroll,

reservationsanslag                                                                     2197000

61       7    Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma

husdjurssjukdomar,/öw/agiflrts/ög                                           7 250000

62      8    Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet,

reservationsanslag                                                                     6026000

63       9    Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                    1000


189


 


64    10    Bidrag lill statens maskinprovningar, reservationsanslag

64        11    Statens växtsortnämnd,/ori/ag5a/ji/ag

65                 12    Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 67    13    Bidrag till djurens hälso-och sjukvård, reservationsanslag

67     14    Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinårvård, förslagsanslag

68     15    Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder,

reservationsanslag

69    G. Utbildning och forskning

69      1    Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

71       2    Lokalkostnader m, m, vid Sveriges lantbruks-

universitet, förslagsanslag

72       3    Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m, m,, reservationsanslag Ti      4    Skogs-och jordbmkets forskningsråd, reserva tionsanslag

74          5    Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag

75                     6    Bidrag Ull växtförädling, reservationsanslag

76          7    Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,

förslagsanslag

77    H. Ungdomsfrågor

107    1    Statens ungdomsråd, förslagsanslag 109    2    Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m, m,, reservationsanslag

114     3    Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala

verksamhet, förslagsanslag

115     4    Stöd till internationellt ungdomssamarbete,

reservationsanslag 111    5    Lotterinåmnden, förslagsanslag


Prop. 1987/88:100 5 718000    Bil. 11 339000

1000

6193 000

2000000

*2 736 000 152442000

482817000

236967000

15400000

119727000 25500000 23 000000

659 000 904070000

4132000

62196000

101600000

1200000 I 411000

170539000


 


118 I. Idrott, rekreaUon och turism

118    I    Stöd till idrotten, reservationsanslag

124    2    Stöd till turism och rekreation, ré',yervaf;o«a/ij-/ag


256034000 108542000

364576000


 


129 J. Diverse

129     I     Bidrag till vissa internationella organisationer

m, m., förslagsanslag

130     2    Ersättningar för viltskador m, m,,/öri/agifl«Ä/fl

Totalt för jordbruksdepartementet


27500000 12 320000

39820000

5757 023000


 


* Beräknat belopp.


190


 


Underbilagor                                                                              Prop. 1987/88: 100

132   11,1 Redovisning av regeringens arbete med ungdomsfrågor               Bil. II

162 11.2 Sammanfattning av promemoria från arbetsgruppen BUS (Barn-Ungdom-Samordning) rörande statens ungdomsråd,

165 11,3 Sammanställning av yttranden över promemoria frän arbetsgrup­pen BUS (Barn-Ungdom-Samordning) rörande statens ung­domsråd

172 11.4 Sammanfattning av folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar

180 11,5 Sammanställning av remissyttrandena över folkrörelseutred­ningens betänkande (SOU 1987: 37) Stödet Ull barn- och ung­domsföreningar

Norstedts Tryckeri, Stocicholm 1987                                                                                                                                                                                          191


 


 


 


Bilaga 12 till budgetpropositionen 1988


Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 12


Översikt

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbets­liv, jämställdhet mellan kvinnor och män samt invandring och svenskt medborgarskap.

Den ekonomiska politiken och sysselsättningen

År 1987 har varit ett bra år för Sveriges ekonomi. Produktionen och investeringarna har vuxit, kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet har höjts, löntagarnas realinkomster har stigit och viktigast av allt; arbetslös­heten har pressals tillbaka till en nivå, som innebär att den bara är en femtedel av vad den är i Europa i övrigt. Samtidigt är sysselsättningen högre än någonsin Udigare. Sverige är i själva verket det land som nått allra längst i att kombinera en låg arbetslöshet med en hög sysselsättning.

Den avgörande skillnaden mellan länderna är kvinnornas sysselsättning. 1 Sverige förvärvsarbetar kvinnorna i nästan samma utsträckning som männen. Denna utjämning är ett avgörande steg mot ell samhälle och ett arbetsliv som är jämställt mellan kvinnor och män.

Sysselsättningen har sUgil under senareår. Från första halvåret 1983, lill första halvåret 1987 har antalet sysselsatta ökatmed 128000 personer.

För fjärde året i rad fortsätter antalet sysselsatta att öka i industrin.

Arbetsmarknad

Arbete åt alla som vill och kan förvärvsarbeta är det övergripande målet för den ekonomiska politiken och särskilt för arbetsmarknadspolitiken. Den främsta uppgiften är att hävda arbetslinjen, som innebär att arbete, utbildning eller andra aktivt arbetsförberedande åtgärder allUd skall gå före passivt kontantstöd.

Antalet sysselsatta har ökat kraftigt under de senaste åren och i de mest förvärvsaktiva åldrarna är sysselsättningsgraden bland kvinnorna närmare 90% och bland männen 95%. Arbetslösheten har samtidigt pressats Ullba­ka frän genomsniUligt 2,3 % under år 1985, 2,2% år 1986 och 1,9% år 1987. ■ Efterfrågan på arbetskraft har ökat under är 1987 jämfört med år 1986, Antalet nyanmälda lediga platser uppgår till ca 60000 per månad. Molsva-

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12


rande siffra för antalet nyanmälda arbetssökande hos arbetsförmedlingen    Prop. 1987/88:100
är 53 000,                                                                                            Bil. 12

Deltidsarbetet minskar, samtidigt som det finns en tendens mot förlängd arbetstid hos dem som deltidsarbetar. Anlalel personer i arbelsmarknads-politiska åtgärder som beredskapsarbete och ungdomslag minskade under år 1987,

Läget på arbetsmarknaden är sammanfattningsvis myckel gott, men del finns ändå problem. Trots atl långtidsarbetslösheten särskilt under slutet. av år 1987 minskat kraftigt är denna fortfarande hög och svårigheterna för de arbetshandikappade stora.

Satsningen på bättre service och ökad effektivitet hos arbetsförmedling­en fortsätter. Den tekniska upprustningen av arbetsförmedlingen fortsätter med bl. a. en snabb utbyggnad av ett nytt datorbaserat platsförmedlings­system.

Utvecklingen pä arbetsmarknaden under 1988 och 1989 är svårbedöm­bar. Behovet av arbetsmarknadspolitiska ålgärder utifrån konjunktur­utvecklingen bör därför anslå till kompletleringspropositionen som rege­ringen avser att lämna i april månad. Tills vidare föreslås följande omfatt­ning gälla.

Arbetsmarknadsutbildningen planeras budgetåret 1988/89 omfatta totalt 123000 deltagare, varav 25000 i utbildning i företag.

Under budgetåret 1988/89 beräknas medlen till beredskapsarbeten till i stort sett oförändrat belopp gentemot innevarande budgetär. Det ger ut­rymme för 3,2 milj, dagsverken. Regeringen förutsätter att dessa arbeten främst skall sättas in för att minska långtidsarbetslösheten. Härutöver satsas 370 milj, kr, på särskilda insatser för långtidsarbetslösa. De för­stärkningar av arbetsmarknadsinstituten som föreslås avser också att för­bättra möjligheterna för långtidsarbetslösa atl fä arbete.

Deltidsarbetslösheten drabbar främst kvinnor. Det är därför en viktig insats i jämställdhetsarbetel att de deltidsarbetslösa får den arbetstid de vill ha. För budgetåret 1988/89 föreslår regeringen alt resursen om 60 milj, kr, till sådana insatser behälls.

Ungdomslagen har fungerat i fyra år. Antalet ungdomar i sysselsätt­ningsformen har minskat kraftigt och uppgick under år 1987 till ca 60% av 1984 och 1985 års nivåer. Ungefär 15000 ungdomar i genomsnitt beräknas få sysselsättning i ungdomslag och 5000 på de inskolningsplatser i närings­livet som infördes hösten 1986,

Regeringen kommer att lämna förslag om förändringar i arbetslöshetser­sättningen i en särskild proposition under våren 1988,

Arbetslivsfrågor

1 det övergripande målet arbete åt alla ingår atl ingen skall behöva riskera sin hälsa i arbetet. Regeringens arbetslivspolitik syftar Ull att skapa goda arbetsförhållanden.

Budgetförslaget för arbetarskyddsstyrelsen ulgäf frän den treårsplan som beslutades år 1986, Med hänsyn Ull den kraftiga ökningen av antalet


 


arbetsskador och arbetssjukdomar får styrelsen medel för en extrainsats    Prop. 1987/88:100
till informationssystemet om arbetsskador.                                              Bil. 12

Den 1 juli 1987 inrättades institutet för arbetsmiljöforskning genom atl forskningsavdelningen skiljdes från arbetarskyddsstyrelsen. Budgetförsla­get för institutet utgår från den gemensamma ram som fastställdes för arbetarskyddsverket är 1986,

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för handikappade beräknas för budgetåret 1988/89 till 7,8 miljarder kr. Åtgärderna beslår av bidrag lill arbetshjälpmedel, näringshjälp, lönebidrag, yrkesinriktad rehabilitering och skyddat arbete med statsbidrag till offentliga arbetsgivare och stiftel­sen Samhall.

Möjligheterna till arbete med hjälp av lönebidrag skall förbättras, främst genom fler platser hos enskilda och kommunala arbetsgivare. Antalet platser hos allmännyttiga organisationer föreslås öka med 300,

De arbetssökande som pä grund av arbelshandikapp har särskilda svå­righeter vid val av arbete eller utbildning kan få hjälp vid arbetsmarknads­institut. Regeringen föreslär i sitt budgetförslag 100 nya tjänster Ull arbets­marknadsinstituten samt en viss uppräkning för investeringar.

Samhallgruppen har drygt 28000 arbetshandikappade anställda vid 330 verkstäder. Regeringens budgetförslag innebär alt ytterligare 350 arbets­tillfällen kommer att kunna anordnas inom företagsgruppen. Statsbidraget till Samhall har beräknats till 3,4 miljarder kr.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Regeringen avser all behandla den fortsatta inriktningen av jämställdhets-arbetet i en särskild proposition under våren 1988, Där redovisas bl, a, remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1987: 19) Varannan damernas från utredningen om kvinnorepresentation och regeringens ställningsta­gande lill ulredningsförslagen.

Invandring m. m.

Den totala invandringen till Sverige har ökat under år 1987 och ligger nu på samma nivå som under 1970-lalet. Ökningen under det senaste året beror helt på invandringen från länder utanför Europa, Det är i första hand flyktingar och nära anhöriga till dem som redan bor här som invandrar,

Sverige tar emot flyktingar som förs över hit inom ramen för samarbetet med FN: s flyktingkommissarie, s, k. kvotflyktingar, och sådana som själva kommer hit och söker asyl. Antalet asylsökande som vill få stanna i Sverige väntas ligga på minst samma höga nivå som i dag. Under år 1987 har inemot 20000 personer fått tillstånd alt stanna i Sverige som flyktingar eller av flyktingliknande skäl. De flyktingar som tas emot inom kvoten förutses ligga på samma nivå som tidigare, dvs, 1 250 personer.

Flyktingsituationen i väriden har inte blivit bättre under det senaste året.
För Sveriges del avspeglar sig detta i alt antalet asylsökande har ökat,
vilket medfört en allt större arbetsbörda hos invandrarverket. Verket har
fåll personalförstärkningar flera gånger under de senaste åren. Regeringen                            3


 


föreslår nu alt verket skall få ett tillskott om ett 40-tal årsarbetskrafter. Dessutom skall en särskild extrastyrka om 35 årsarbetskrafter sättas in för att arbeta av verkets ärendebalanser. Samtidigt förbereds en ny verksorga-nisalion och nya rutiner för asylärenden fr. o, m, den I juli 1989,

Regeringen lägger stor vikt vid arbelet med atl förbättra de etniska relationerna. Särskilda medel för information och opinionsbildande verk­samhet bör därför anslås även för budgetåret 1988/89, Under år 1987 har regeringen tillsatt en kommission mot rasism och främlingsfientlighet.


Prop. 1987/88:100 Bil.12


Sammanställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementels verksamhets­område i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budget­året 1987/88 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

 

 

Statsbudget 1987/88

Förslag 1988/89

Förändring

A.  Arbetsmarknadsdeparte­
mentet m.m.

B.  Arbetsmarknad m.m.

C.  Arbetslivsfrågor

D.  Invandring m.m.

78,6

12 241,6

7 879,3

1 303,2

84,0

12 209,4

8 374,5

3 183,1

+

+ +

1

5,4

32,2

495,2

879,9

Totalt

21 502,7

23 851,0

+

2

348,3


 


Arbetsmarknadsdepartementet                                       p™p- 187/88: lOO

Bil.l2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Thalén såvitt avser frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementet m. m. (littera A); Arbetsmarknad m, m. (littera B) och Arbetslivsfrågor (littera C); statsrådet G. Andersson såvitt avser frågor rörande Invandring m, m, (littera D)

Anmälan till budgetpropositionen 1988 ARBETSMARKNAD

Den aktuella utvecklingen

Internationell bakgrund  .

Utvecklingen i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden har de senaste åren rönt internationell uppmärksamhet. Den tredje vägens politik och den återhämtning den resulterat i har följts med stort intresse av internationella organisationer som OECD och ILO, av välrenommerade forskningsorgan som The Brookings Institution i USA och av massmedia. Sveriges strävan att inte ge avkall på målet om full sysselsättning har noggrant studerats. I vär europeiska omvärld är arbetslösheten i genom­snitt närmare fem gånger så hög som i Sverige. Ändå är kampen mot arbetslösheten ett viktigt diskussionsämne i det svenska samhället och ett av de centrala problemområdena för regeringens politik.

Sysselsättningsgrad   och   arbetslöshet i  vissa   länder

Sysselsättningsgrad °/o 100


80


K Sverige


K Danmark USA K    Storbritannien


60


Västtyskland  k        k

Frankrike


Holland >i


iO


' ■ ■ ■ ■ . ■ I


10    12

Arbetslöshet 7o


 


Utvecklingen under år 1987 tyder på att tillväxten i OECD-områdel i Prop. 1987/88:100 dess helhet blir något högre än tidigare förväntat eller drygt 2,5%. Detta Bil. 12 beror framför allt pä de utomeuropeiska ekonomierna. En viss förbättring har också kunnat skönjas i Italien, Storbritannien och en del mindre OECD-länder, men för Västeuropa som helhet väntas fortfarande en till­växt om endast ca 2% under är 1987, De mycket stora betalningsobalan­serna mellan framför allt USA, Japan och Västtyskland kvarstår som ett grundläggande problem i världsekonomin,

I de sju befolkningsmässigt största OECD-länderna förväntas antalet sysselsatta öka med drygt 1 % under år 1987, vilket motsvarar en något mindre ökning än under år 1986, 1 våra grannländer Danmark och Norge förväntas sysselsättningen öka i betydligt lägre utsträckning än vad som var fallet under år 1986,1 Danmark förväntas rentav sysselsättningsUllväx-ten avstanna helt under år 1987 för atl i stället förbytas i en minskning under år 1988.

Som en följd av den något svagare sysselsättningstillväxten, har arbets­lösheten minskat endast marginellt i de sju större OECD-länderna och förväntas under år 1987 uppgå till drygt 7%. I grannländerna Danmark och Norge väntas arbetslösheten öka något under både är 1987 och innevaran­de år.

Relativ arbetslöshet   (%)   i OECD-länderna

 

 

USA

Europa

OECD

Sverige

1983

9,6

10,2

8,8

2,9

1984

■7,5

10,9

8,5

2,5

1985

7,2

11,1

8,4

2,3

1986

7,0

11,0

8,3

2,2

1987

prognos 6,8

11,0

8,3

1,9

Att arbetslösheten ökat kraftigt under 1980-talet i många OECD-länder beror till stor del på att arbetslöshetstiderna blivit längre. I Belgien hade under år 1986 70% av de arbetslösa varit arbetslösa i minst tolv månader, I Frankrike och England var motsvarande andelar 48 resp, 41 %. 1 USA, Norge och Kanada redovisades under år 1986 relativt låga andelar om 10% eller lägre.

Andel långtidsarbetslösa  (%)   (minst tolv månaders arbetslöshet)  av

samtliga arbetslösa

 

 

 

 

 

Frankrike

England

USA

Kanada

Norge

Sverige

1983     42,2

36,5

13,3

9,8

6,7

10,3

1984     42,3

39,8

12,3

10,1

10,8

12,4

1985     46,8

41,0

9,5

10,3

8,3

11,4

1986     47,8

41,1

8,7

10,9

6,7

8,0

Konjunkturutvecklingen

Den samhällsekonomiska utvecklingen under år 1987 var god. Produk­tionstillväxten var hög, kapacitetsutnyttjandet ökade inom näringslivet och arbetslösheten fortsatte att minska. En snabb inhemsk eflerfrågeök­ning och en ökad export har bidragit till tillväxten. Emellertid har det höga efterfrägeläget samtidigt medfört en kraftig ökning av importen och där­med en försämrad utrikesbalans.


 


Hushållens reala köpkraft ökade kraftigt år 1986 och utvecklades starkt även under år 1987. Den privata konsumtionen steg med 4% år 1986 och bedöms ha ökat i samma omfattning år 1987. Den starka efterfrågeökning­en påverkade emellertid pns- och kostnadsutvecklingen som var något snabbare än förväntat.

Investeringarna, som sjönk under är 1986, vände under är 1987 starkt uppåt. Det var framför allt industri- och bostadsinvesteringar som sköt fart. Bostadsinvesteringarnas fortsatta expansion hämmas nu av det myck­et höga kapaciletsutnytljandet inom byggnadsindustrin och bristen på ar­betskraft framför allt i storstadslänen.

Resurs- och kapacitetsutnyttjandet i industrin som sjönk något under år 1986 ökade kraftigt mellan första och tredje kvartalet 1987, Andelen före­tag som uppgav fullt kapacitetsutnyttjande låg på en nivå över 45% åren 1984-1986. Efter en tillfällig nedgång första kvartalet 1987 ökade andelen som angav fullt kapacitetsutnyttjande till 57% under tredje kvartalet 1987. Kapacitetsutnyttjandet är nu högre än under konjunkturuppgången åren 1979 och 1980, även om det inte når upp till de nivåer på över 70% som uppmättes under högkonjunkturåren på 1970-talet,


Prop. 1987/88:100 Bil.12


Fu111 kapac i tetsunyttJanda inom industrin

Kap. utnyt.


70


72       74       76       78       80       82       84       86


Kalla Kl


 


Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redoort för de ekono- Prop. 1987/88:100 miska utsikterna under åren 1988 och 1989, Finansministern har därvid Bil.12 framhållit att tillväxttakten i OECD-länderna de kommande åren kan för­väntas bli något lägre än de senaste åren, vilket har en dämpande effekt på den svenska exporten. Osäkerheten är dock stor om både den internatio­nella utvecklingen efter börsfallet i oktober 1987 och effekterna på den svenska ekonomin. Tillväxttakten för såväl konsumtion som investeringar bedöms bli något långsammare än under är 1987, Läget på arbetsmarkna­den väntas dock bli fortsatt gott under år 1988, även om arbetskraftsefter­frågan avtar något. Finansministern har emellertid pekat på att utveckling­en under år 1988, och i ännu högre grad under är 1989, är beroende av möjligheterna att få ned löneökningslaklen. En fortsatt hög löneöknings­takt väntas medföra en risk för alt arbetslösheten stiger under år 1989.

I länsarbetsnämndernas prognoser från oktober månad 1987 tecknades en ljus bild för svensk industri under första hälften av år 1988. Kapacitets­utnyttjandet beräknades vara fortsalt högt och sysselsättningen förvänta­des öka. Det uppgavs emellertid att det fanns risk för att utvecklingen under senare delen av år 1988 skulle bli svagare än under den tidigare till följd av pris- och kostnadsutvecklingen. Sysselsättningen bedömdes därför öka i långsammare takt under år 1988 än under år 1987. Arbetslösheten förutsågs fortsätta minska under första hälften av år 1988. Utvecklingen för senare delen av är 1988 angavs vara mer svårbedömd.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Efterfrågan

Efterfrågan på arbetskraft är stark. Tillströmningen av lediga platser, som minskade svagt under är 1986, beräknas ha ökat under år 1987 med nära 10%jämfört med år 1986, Totalt beräknas antalet nyanmälda lediga platser med mer än tio dagars varaktighet ha uppgått till ca 628000 under år 1987. Ökningen avsäg samtliga sektorer, men var särskilt stark inom byggnads­sektorn och den privata tjänstesektorn. Antalet kvarstående lediga platser, som är ett uttryck för den otillfredsställda efterfrågan på arbetskraft, ökade mer än antalet nyanmälda platser, eller med 18%, vilket innebär att va­kanstiderna för lediga platser förlängdes.

Inom yrkesområdet tillverkningsarbete inom industrin anmäldes ca 97900 platser under de elva första månaderna är 1987, vilket var en ökning med 8 800 jämfört med samma period år 1986.


 


NyamnQlda lediga platser med mor Qn 10 dagars varaktighat


Prop. 1987/88:100 Bil.12


 


1 000-tal

SOsongrensat

Den växande efterfrågan på personal till Ullverkningsarbete fick till följd att vakanstiderna för lediga platser ökade under år 1987, från i genomsnitt 3,7 veckor första kvartalet Ull 4,2 veckor tredje kvartalet 1987. Tredje kvartalet år 1986 var nivån 3,6 veckor. Nivån under år 1987 var dock väsenthgt lägre än vad som har varit normalt vid motsvarande konjunktur­lägen under 1970-talet, då vakanstiderna uppgick till 10-12 veckor i ge­nomsnitt.

Den starka efterfrågesiluationen pä arbetsmarknaden avspeglas även i konjunkturinsUtutets mätningar av bristen på arbetskraft. Andelen indu­striföretag som uppger brist på tekniska tjänstemän ökade kraftigt under början på 1980-talet och har de senaste åren pendlat kring ca 40%. Även bristen på yrkesarbetare har legat på en relaUvt hög nivå under flera år. Bristen på yrkesarbetare accentuerades under hösten 1987 då som högst 48% av industriföretagen uppgav brist. Även bristen på andra arbetare ökade krafUgt under år 1987, men på en väsentligt lägre nivå.


Platser


 


Aridal :lndustrifOretag son ropportonr brist pÖ arbotskroft


Prop. 1987/88:100 Bil.12


80

70     -

60     -

50    -

40

30

20     -   ,;

10   -■•■

...... i\'rttiivi-t\'i■ 11■ I■. I takn.tjm

73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87

KOlloi Kl

Bristen på byggnadsarbetare är mycket påtaglig i framför allt storstads­områdena men även i flera län i södra och mellersta Sverige. Även inom omsorgsområdet är bristen på personal besvärande på många håll. Insatser har gjorts i samarbete med parterna inom området för att underlätta rekry­teringen och bättre ta tillvara de personalresurser som finns.

Samtidigt kan man konstatera att högkonjunkturen och den ökade ar­betskraftsefterfrågan bara till en ringa del har kommit de arbetshandikap­pade till godo.


Arbetskraftsutbudet

Arbetskraftsutbudet - dvs, summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa - utvecklades relativt svagt under år 1987 sett i relation Ull det goda efterfrägeläget. Arbetskraftsutbudet bedöms under år 1987 ha ökat med 23000 personer vilket var något mer än under år 1986 men väsentligt svagare än under år 1985 då utbudet steg med 38000 personer. Förklaring­en till den svagare utbudsökningen var att arbetskraftsdeltagandet - dvs. andelen av befolkningen som förvärvsarbetar eller söker förvärvsarbete -nästan har upphört att öka. För männen minskar arbetskraftsdeltagandet långsiktigt. För kvinnorna bromsades ökningstakten upp under år 1987. Samtidigt gick ungdomarnas arbetskraftsdeltagande ner kraftigare under är


10


 


1987 än under motsvarande perioder tidigare under 1980-lalet. Metodom-    Prop. 1987/88:100

läggningen av arbetskraftsundersökningarna (AKU) fr, o,m, år 1987 gör    Bil. 12

dock alt de registrerade förändringarna i arbetskraft och sysselsättning

mellan åren 1986 och 1987 är förenade med stor osäkerhet. Speciellt gäller

detta vid nedbrytning pä olika undergrupper, varför uppgifterna bör tolkas

med viss försiktighet.

Antalet tonåringar i arbetskraften fortsatte alt sjunka under år 1987. Detla hade sin grund dels i en minskning av befolkningen i dessa åldrar, dels i ett minskat arbetskraftsdeltagande. Antalet ungdomar i åldern 20-24 år i arbetskraften fortsatte att öka trots att arbetskraftsdeltagandet - mätt som procentuell andel av åldersgruppen som tillhör arbetskraften - mins­kade.

Under de första åren av 1980-talet stod kvinnorna för hela nettotillström­ningen till arbetskraften. Den goda efterfrågan på arbetskraft år 1985 gjorde att även männens arbetskraftsutbud ökade detta år, varefter deras arbetskraftsdeltagande låg kvar på denna något högre nivå också under år 1986. Männens arbetskraftsdeltagande minskade svagt igen under är 1987,

Sysselsättningen

Antalet sysselsatta har ökat snabbt under senare är. Från första halvåret 1983, dä botten i arbelsmarknadskonjunkturen nåddes, till första halvåret 1987 har sysselsättningen ökat med 128000 personer. SamUdigt har arbets­lösheten minskat med 35 500 personer och de arbetsmarknadpolitiska åt­gärderna, exkl. handikappåtgärder, med 20000 personer eller med 22%.

Viktigt att notera är också att sysselsättningsökningen till stor del fort­sätter att.ha sitt ursprung i ökad helUdssysselsättning. År 1986 ökade antalet sysselsatta med totalt 29000 personer. Detta var resultatet av att heltidssysselsättningen ökade med 45000 personer medan antalet deltids-sysselsatta minskade med 16000 personer. Även under år 1987 var syssel­sättningsökningen för heltidssysselsatta större än den totala ökningen. Samtidigt fortsatte antalet deltidssysselsatta atl minska. Del var framför allt det korta deltidsarbetet under 20 timmar per vecka som minskade.

Sysselsättningen inom industrin fortsatte att öka något under är 1987. Den kraftigaste sysselsättningsökningen relativt sett skedde dock inom byggnadsindustrin. Antalet anställda inom den privata tjänstesektorn öka­de, dock inte lika starkt som år 1986, Inom den statliga sektorn minskade sysselsättningen något medan den ökade inom den kommunala sektorn. Nedgången fortsatte inom jord- och skogsbruket.

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna

Det goda arbetsmarknadslägel har möjliggjort en omprioritering av de
arbetsmarknadspoliliska åtgärderna till förmån för främst de arbetshandi­
kappade. De sysselsättningsskapande åtgärderna skars ner med nästan en
fjärdedel mellan första halvåret 1986 och första halvåret 1987. Antalet
personer i arbetsmarknadsutbildning ökade något. Detta ligger helt i linje
med regeringens inriktning av arbetsmarknadspolitiken,
                                                   11


 


Arbetslösheten fortsatte att minska under år 1987. Den genomsnittliga arbetslösheten uppgick till 1,9% enligt arbetskraftsundersökningarna, vil­ket var en förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med år 1987. Arbets­lösheten minskade i alla åldersgrupper.

Arbetslösheten bland kvinnor ligger nu på samma nivå som bland män. Arbetslösheten för de yngre ungdomarna i åldern 16-19 år har stabiliserats på 1986 års nivå kring 3,5 %, medan .arbetslösheten för de äldre ungdomar­na, 20-24 år, under år 1987 minskade i snabbare takt än under år 1986. Av arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) sökandestatistik framgår att antalet ar­betslösa 20-24-åringar vid arbetsförmedlingen minskat snabbare för varje kvartal under år 1987. Fortfarande är dock de äldre ungdomarnas arbets­löshet mer än dubbelt så hög som för hela arbetskraften.

Arbetslösheten har sjunkit alltsedan år 1983. Detta innebär dock inte att alla problem på arbetsmarknaden är lösta: Kraven på arbetskraften har ökat jämfört med Udigare högkonjunkturer. För personer med bristfällig utbildning, för ungdomar, invandrare och arbetshandikappade kan det fortfarande vara svårt att få arbete. Dessa svårigheter måste nu aktivt angripas. Alla möjligheter skall också tas tillvara för att minska långtidsar­betslösheten. Den positiva utvecklingen under hösten 1987 som har sin grund i att dessa problem starkt prioriterats under senare år måste fortsät­ta. De medel regeringen avsatt för långtidsarbetslösa och ordinarie arbets­marknadspolitiska åtgärder i kombination med det goda efterfrägeläget med brist på arbetskraft öppnar möjligheter att varaktigt sänka antalet och andelen långUdsarbetslösa. Insatser kan dock behöva göras i flera steg, eftersom flertalet av de långtidsarbetslösa inte omedelbart kan fylla de vakanta platserna. Sökande med arbelshandikapp har ofta långa anmäl­ningstider. Det är angeläget att de som behöver utbildning, yrkesinriktad rehabilitering eller andra arbetsförberedande åtgärder kan erhålla sådant stöd så snabbt som möjligt.


Prop. 1987/88:100 Bil.l2


Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, kvartalsvis

I      II       III       IV

Arbetslöshet, %                     1985     2,5     2,1      2,4        2,1

1986.    2,4      2,0-      2,3        2,1 1987     2,2      1,7       2,0


Arbetslöshet, 1 000-tal

Beredskapsarbete, 1 000-tal

Rekryteringsstöd, 1 000-tal

Ungdomslag, 1 000-tal

Arbetsmarknads­utbildning, 1 000-tal


 

1985

114

96

1986

106

■ 88

1987

94

77

1985

31

28

1986

25.

22

1987

21

19

1985

18

14

1986

12

12

1987

6

6

1985

37

29

1986

29

21

1987

24

17

1985

42

32

1986

40

33

1987

42

33


112

104

91

15

12

■ 10

12 9 ,5

25 19 13

24 25 28


96 94

.22 18

13 6

31 26

36 37


12


 


Förändringsarbetet inom arbetsmarknadsverket                       J.?/

Bil.12

Inom den offentliga sektorn pågår sedan flera år tillbaka ett omfattande

förändringsarbete i syfte att dels förbättra servicen till medborgarna och

dels utnyttja resurserna effektivare. Arbetssätt ses över, nya organisa-

Uonsformer prövas som skall ge en mer ändamålsenlig struktur och regler

förenklas. Arbetsmarknadsverket har varit och är alltjämt en föregångare i

detla arbete.

I början av år 1984 antog AMS ett program, det s. k. serviceprogrammet, med åtgärder som siktar till alt förbättra servicen till arbetssökande och arbetsgivare. Målet är att resurserna inom arbetsmarknadsverket så långt det är möjligt skall omfördelas till den lokala organisationens arbete med platsförmedling, vägledning m. m. Hittills har detta resulterat i atl ca 170 tjänsier har kunnat omfördelas från central administration till lokal verk­samhet, vilket jag tycker är ett bra resultat. Andra effekter av programmet är en omfattande decentralisering som bl, a. innebär att beslut nu fallas närmare arbetssökande och arbetsgivare. Härigenom minskar väntetider­na för de arbetslösa och arbetsgivarna kan snabbare rekrytera arbetskraft. Ett viktigt inslag i programmet är utnyttjandet av den moderna teknikens fördelar. En teknisk upprustning av förmedlingsverksamheten liksom av administraUva stödfunktioner pågår. Det är angeläget att detla arbete med att höja service- och kvalitetsnivån fortsätter. Det skapar ett ökat förtroen­de för verksamheten, och öppnar nya vägar till smidiga och snabba lös­ningar av de problem som förmedlingen ställs inför.

Platsförmedlingen är den viktigaste åtgärden för att finna rätt arbete för de sökande och för att finna rätt sökande till de lediga platserna. Inom arbetsmarknadsverket pågår ett omfattande arbete för att göra platsför­medlingen mer effektiv och för att göra kontakten med arbetssökande och arbetsgivare bättre. Sökande har många gånger behov av att möta förmed­lare med djupare kunskaper inom olika yrken och branscher. Det gäller också för arbetsgivare i deras kontakter med arbetsförmedlingen. Inrättan­det av särskilda förmedlingar för kvalificerade tekniker och tjänstemän är exempel på omläggningen till ett mera branschinriktat arbetssätt.

Kontaktmannaskapet med företagen ger ökade möjligheter till fördjupa­de kunskaper om enskilda företags specifika behov av förmedlingsinsatser. Därmed får förmedlingen kunskap också om de arbetsuppgifter som finns vid olika företag, vilket ger underlag för konkreta diskussioner om arbete åt sökande med en svag ställning pä arbetsmarknaden.

Verksamheten med att utveckla servicen vid arbetsförmedlingarnas kundmottagningar fortsätter. Vid kundmottagningen ges allmän informa­tion och administrativ service. Därmed kan platsförmedlare och arbetsväg-ledare frigöras från rutinuppgifter och ägna mer tid åt det direkta förmed­lingsarbetet.

Nya former för platsförmedling i form av platshörnor har börjat införas
för atl göra arbetsförmedlingen mera lättillgänglig och för att sUmulera de
sökande till egna aktiviteter. Syftet är vidare att även ombylessökande,
således sökande som har arbete men som vill byta, skall kunna dra nytta av
denna service.
                                                                                                         13


 


Ytterligare exempel på strävan att förbättra servicen är att som försök    Prop. 1987/88:100 prövas på vissa orter videotex, vilket innebär alt de sökande med hjälp av    Bil. 12 en terminal själva kan inhämta information om de lediga platserna i kund­mottagningen. Om den sökande finner ett intressant arbete tar en skrivare fram nödvändiga uppgifter, varefter kontakt kan las med arbetsgivaren.

Det förnyelsearbete somjag här har pekat på har givit och kommer att ge ytterligare resultat i det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Enligt min mening är förnyelsearbetet inom AMS ett konkret exempel på den förnyelse av den offentliga sektorns tjänsteutbud som regeringen eftersträvar.

Av avgörande betydelse för serviceprogrammet har varit den genomgri­pande omorganisation av verkets alla nivåer som nu har genomförts. Den I juli 1985 omorganiserades centrala AMS i syfte alt skapa en funkUonsinrik-tad organisation som förbättrar möjligheterna Ull planering, uppföljning och samordning av verksamheten. Genom den nya organisationen skall en process mot ökad målstyrning understödjas och samordningen inom AMS och mellan AMS, länsarbetsnämnderna och den lokala organisationen förbättras så att resurserna utnyttjas mer effektivt.

Det andra steget i omorganisationen togs den 1 juli 1986 då länsarbets­nämndernas kanslier fick en ny utformning. Organisationen förändrades så att antalet hierarkiska nivåer begränsades och order- och beslutsvägar förkortades. Den 1 januari 1987 slutligen omorganiserades den lokala ar­betsförmedlingsorganisationen. Distriktsarbetsnämnderna, dislriktskonlo-ren och arbetsförmedlingsdistrikten slopades. 1 stället infördes en organi­sation med i huvudsak kommunanknutna arbetsförmedlingsnämnder för den lokala samverkan i arbetsmarknadsfrågor med företrädare för arbets­marknadens parter och kommunerna. Arbetsförmedlingsnämnderna ingår som delegationer inom länsarbetsnämnderna.

Enligt min mening har vi nu fått en organisation av arbetsmarknadsver­ket som är väl anpassad att möta de krav som från olika håll ställs pä verksamheten. Den nya organisationen har fördelen att den har färre nivåer. Härigenom får förändringar i verksamhetsinriktningen snabbare genomslag, vilket är en förutsättning för den snabba anpassningsförmåga som jag anser skall känneteckna de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. De olika nivåerna och arbetsenheterna har också fåll ett ökat budget­ansvar. Detta ger en större möjlighet och frihet att planera den egna verksamheten och att disponera tillgängliga resurser utifrån de specifika behoven på den lokala arbetsmarknaden. Detla är en utveckling i rätt riktning. Jag vill emellertid betona att den inte får drivas så långt att den centrala ledningen för verket frånhänder sig möjligheterna att göra omdis­poneringar av framför allt medlen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärder­na om ändringar i arbetsmarknadsläget skulle motivera det.

Ett ytterligare inslag i förändringsarbetet inom arbetsmarknadsverket är
den översyn som AMS har gjort av sina egna föreskrifter och regler i
handböcker m.m. Dessa har bantats väsenUigt och förenklats. Onödiga
deltaljregleringar har tagits bort. Detta arbete har följts av en omfattande
omarbetning av de arbetsmarknadspolitiska författningarna inom arbets­
marknadsdepartementet i samråd med AMS. Arbetet har resulterat i att
arbetsmarknadskungörelsen ersattes den 1 juli 1987 av en övergripande                              14


 


författning, förordningen (1987:405 ) om den arbetsmarknadspolitiska Prop. 1987/88:100 verksamheten, och ett antal nya författningar för olika arbetsmarknadspo- Bil. 12 litiska åtgärder. Även i fråga om detla arbete har ambitionen varit att minska detaljregleringen och göra bestämmelserna lättbegripligare. För egen del kan jag inte nog betona vikten av att reglerna för de arbetsmark­nadspolitiska åtgärderna är så utformade att de inte bara är lätta att tillämpa utan att de även lätt kan förstås av dem som kan bli berörda. Resultatet av de båda översynerna fyller väl dessa krav.

Arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning

Arbetsförmedlingen

Ett genomgripande förnyelsearbete har skett inom arbetsmarknadspoliti­ken. Nya ätgärder som ungdomslag, rekryteringsstöd och inskolningsplat­ser har introducerats. Arbetsförmedlingens resurser har byggts ut såväl personellt som tekniskt: Arbetsmarknadsverkets personal och ledning har själva aktivt deltagit i denna process.

Inom arbetsmarknadsverket har förnyelsearbetet främst varit inriktat på att öka målstyrningen och att minska detaljstyrningen. Arbetsförmedling­en har alltmer utökat sina kontakter med företagen och ett s. k. platsinrik-tat arbetssätt häller pä att utvecklas. Det innebär att förmedlingen genom ökade kunskaper om arbetsuppgifternas innehåll arbetar mycket intensivt för att hitta lämpliga sökande till de lediga platserna. Ett viktigt led i förnyelsearbetet är vidare det utvidgade samarbetet med arbetsgivare, fackliga representanter och kommuner pä det lokala planet. Arbetsförmed­lingsnämnderna som tillkom i början av år 1987 är ett forum för detta samarbete. Genom detta samarbete är förmedlingen väl insatt i de specifi­ka behoven som kan finnas inom regionen där man verkar. Arbetsförmed­lingen kan därigenom i god tid möta krav på t.ex. yrkesmässig eller geografisk röriighet eller andra ätgärder för att lösa de lokala arbetsmark­nadsproblemen.

Den lokala organisaUonen - arbetsförmedlingen och arbetsmarknads­instituten — utgör grunden för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. Förmedlingen skall i första hand utnyttja den öppna marknadens möjlighe­ter. Den grundläggande uppgiften är att medverka till att sökande snabbt får ett lämpligt arbete och att lediga platser blir snabbt och väl tillsatta. Den som behöver mer djupgående insatser än vad platsförmedlingen kan ge, ges vägledning, utbildning eller yrkesmässig rehabilitering. Genom diskussioner med arbetsgivarna om den tillgängliga arbetskraftens sam­mansättning, förmedlingens arbete och medel m. m. ökar möjligheterna att påverka arbetsgivarna att ta ansvar för att realistiskt anpassa sina krav och personalbehov. Det är viktigt att förmedlingen i sitt arbete använder alla möjligheter till flexibilitet i utnytijandet av sina resurser för att uppnå bästa möjliga resultat.

Den övergripande uppgiften för arbetsförmedlingen är att hävda arbets­
linjen. Det innebär att vi i första hand alltid skall sträva efter att erbjuda
arbete eller utbildning för att begränsa tiden i arbetslöshet och kostnaderna
för passivt kontantstöd. I detta ingår också insatser för att arbetsmässigt                            15


 


rehabilitera människor, som på grund av. olika funktionsnedsättningar   Prop. 1987/88:100 riskerar att slås ut från arbetsmarknaden Ull långtidssjukskrivning och   Bil. 12 förtidspension.

Arbetslinjen som norm för arbetsmarknadspolitiken innebär en betoning av de fördelningspolitiska målen. Den är ett försvar för jämlikhet och jämställdhet i arbetslivet. Enligt min mening har ansträngningarna från varje enskild förmedlare och övrig personal verksamt bidragit Ull att ar­betssökande har kommit på rätt plats och behoven av arbetskraft till näringsliv och offentlig sektor kunnat fyllas snabbare än under Udigare konjunkturuppgångar. Arbetslösheten har därmed minskats, bristen på arbetskraft har motverkats och utvecklingen i ekonomin stärkts.

Behovet av vägledning och arbetsförberedande åtgärder är stort och växande. Så ökar t. ex. andelen yrkesobestämda bland nyanmälda sökande och uppgår nu till ca 20%. Anspråken på vägledning är särskilt stora för vissa grupper sökande, framför allt för ungdomar med bristfällig utbild­ning, arbetshandikappade och invandrare. Arbetsvägledning är också en viktig del i arbetet för jämställdhet pä arbetsmarknaden.

I sin anslagsframställning och i den särskilda rapporten inför kommande treårsperiod redovisar AMS en analys av problem i samband med över­gång från utbildning till arbete, från ett arbete Ull ett annat, från arbetslös­het Ull arbete etc. Vakanstider och arbetslöshetsperioder ses som uttryck för olika slags hinder vid dessa övergångar. Därför behöver åtgärder fram­för allt vidtas vid övergångarna:

-     från skola Ull arbete

-     från ungdomslag till reguljärt arbete

-     från arbetslöshet Ull utbildning och nytt yrke

-     från arbetslöshet till rehabilitering och arbete

-     från arbetslöshet till arbete på annan ort

-     från deltidsarbete till heltidsarbete

-     från ett arbete till ett annat

-     från arbete till pensionering

Genomgången visar enligt AMS att en stor del av de.arbetslösa kan komma i fråga för de lediga platserna först efter omfattande insatser i form av vägledning, utbildning och rehabilitering. För åtskilliga arbetslösa med handikapp krävs det särskilt anordnade arbeten. Andra är myckel svåra att motivera för de lediga platserna, på grund av geografisk bundenhet, arbets­tidernas förläggning m. m. Man kan enligt AMS räkna med att närmare hälften av de arbetslösa inte omedelbart är tillgängliga för de lediga platser­na.

AMS framhåller att förmedlingens arbete bör inriktas på att förkorta väntetiden vid övergångar till ett nytt arbete och förbättra träffsäkerheten i valet av insats för de sökande. Förutsättningen för en väl fungerande arbetsmarknad är att förmedlingen har tillräckliga personella och tekniska resurser, en väl utvecklad metodik saml väl fungerande instrument/åtgär­der.

Den offentliga arbetsförmedlingen har i många länder ett dåligt rykte hos
både de arbetssökande och arbetsgivarna. Genom det nära partssamarbete
som råder på den svenska arbetsmarknaden och inom arbetsmarknadspoli-                          16


 


tikens verkställande organ,och trots all kraven på den svenska förmedling- Prop. 1987/88:100 en är betydligt högre än utomlands är attityderna i värt land annorlunda Bil. 12 och kriUken är betydligt mer insiktsfull och nyanserad än på många häll utomlands. Jag anser att det är utomordentligt viktigt att såväl arbetssö­kande som arbetsgivare kan betrakta förmedlingen som den naturiiga instans till vilken de i första hand vänder sig för att fä sina varierande önskemål om arbete eller arbetskraft uppfyllda. Den offentliga arbetsför­medlingen och de instrument den har till sitt förfogande skall samUdigt vara det främsta stödet för de svaga på arbetsmarknaden genom sina insatser mot långtidsarbetslöshet och ulslagning.

Det är också självklart att myndigheten skall anpassa servicen till sökan­de och företag efter de förhållanden som råder och de förändringar som inträffar på arbetsmarknaden. Enligt min uppfattning går det inte att sta­tiskt ange vilken servicenivå som är lämpligast för resp. kategori. Jag anser att det styrande för de avvägningar som måste göras mellan olika krav och önskemål när resurserna är begränsade, måste vara atl hävda arbetslinjen. Goda företagskonlakter är därvid ett viktigt medel. Samtidigt får inte arbetsförmedlingens roll innebära att normala personalanställningsuppgif-ter som åligger företagen övertas av förmedlingen.

Det normala förloppet då arbetskraftsefterfrågan stiger är att del gradvis tar längre tid att besätta de lediga platserna vilket innebär att vakanstider­na stiger. Under den innevarande efterfrägeuppgången har mönstret inte varit lika utpräglat som kunnat förväntas. Det är naturligtvis utmärkt och det innebär att många annars inflationshöjande flaskhalsar kunnal undvi­kas. Förmedlingen har således framgångsrikt förmedlat arbetskraft till företagen.

Förmedlingens uppgift är att knyta samman olika intressen och behov. Den är ett instrument för att hålla samman och inte för att dela upp arbetsmarknaden och samhället. För att ge alla möjlighet till delaktighet i arbetslivet och i produktionen, och för att förhindra långUdsarbetslöshet och ulslagning måste emellertid förhållandevis större resurser ges till de svaga på arbetsmarknaden.

Fördelningspolitik inom arbetsmarknadspolitikens ram innebär att dén ges mest som bäst behöver insatserna. Solidariteten med och omsorgen om de svaga i samhället är också grunden för min syn på arbetsmarknadspoliti­ken. Stödet för de svaga skall komma till uttryck i hur AMS använder personalresurserna och de arbetsmarknadpoliliska medlen. Detla ställer krav på flexibilitet i resursanvändningen. Av personalen inom arbetsför­medlingen och arbetsmarknadsinstituten arbetar nu 60% i huvudsak med de 15-20% sökande som är yrkesobestämda eller arbetshandikappade. Det innebär inte att resten av personalen bara arbetar med övriga arbetssö­kande, I stället är det av stor betydelse all alla resurser samverkar för att nå de uppsatta målen. Det är viktigt att förmedlingens perspektiv är fram-ålriktat, alt arbetsformer inle tillåts stelna och att beredskap inför föränd­ringar på arbetsmarknaden vidmakthålls.

Konkreta mål och resultatuppföljning ger underiag för granskning och
förbättringar. Det åvilar arbetsmarknadsverket all inom ramen för stats­
makternas mål och intentioner utveckla och vidareutveckla metoder för                               '

2    Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr. 100. Bilaga 12


utvärdering av sin verksamhet samt att i sin redovisning lämna en uppfölj-    Prop. 1987/88:100 ning av resultaten. En betoning av effektivitet och ökad resultatinriktning    Bil. 12 får inte stå i motsatsställning till omsorg om och service till utsatta grup­per.

Arbetsmarknadsutbildningen

Arbetsmarknadsutbildningen kompletterar brister i kompetens hos den enskilde och underlättar både den yrkesmässiga och den geografiska rör­ligheten. Den medverkar därmed lill att lösa omställnings- och anpass­ningsproblem på arbetsmarknaden. Vidare bidrar den till att begränsa arbetslösheten under en lågkonjunktur och att främja rekryteringen av arbetskraft i en uppåtgående konjunktur. Den har särskilt stor betydelse för att stärka de svaga gruppernas ställning på arbetsmarknaden. Utbild­ningen kan således bidra till att såväl tillväxtpolitiska och stabiliseringspo­litiska som fördelningspolitiska mål uppnås.

Arbetsmarknadsutbildningen spänner över nästan alla yrkesområden och över alla nivåer från förberedande utbildning och kurser till avancera­de päbyggnadskurser på högskolenivå. Arbetsmarknadsutbildning ges i särskilt upphandlade kurser och genom utnyttjande av platser i det reguljä­ra utbildningsväsendet.

Utbildningen har fått en allt starkare yrkesinriktning. Under budgetåret 1986/87 deltog mer än 80% av eleverna i yrkesinriktade kurser. Totalt 69000 personer gick i särskilt upphandlad arbetsmarknadsutbildning under budgetåret. I genomsnitt per månad deltog 34 000 personer och den genom­snittliga utbildningstiden var 4,6 månader.

Andelen arbetshandikappade av dem som erhöll arbetsmarknadsutbild­ning var 18%, och 18% var utländska medborgare. Dessa grupper är därmed representerade i dubbelt så hög grad inom utbildningen som bland de arbetssökande vid förmedlingarna.

Uppföljningarna av elever som genomgått yrkesinriktad arbetsmark­nadsutbildning visar alt av de elever som slutade andra kvartalet 1986 hade 68% arbete på den öppna marknaden efter sex månader. Detta innebär en fortsättning av de höga placeringsresullat som uppmättes i 1984 och 1985 års undersökningar.

Till företag som anordnar utbildning i syfte att förebygga arbetslöshet bland redan anställda och för att tillgodose företagens behov av yrkesulbil­dad arbetskraft och verka för jämställdhet på arbetsplatsen kan arbetsför­medlingen erbjuda ekonomiskt stöd.

Under förra budgetåret deltog totalt 23 000 personer i utbildning i före­tag. För ytterligare 26000 personer utnyttjades platser inom det reguljära utbildningsväsendet. Sammanlagt deltog totalt 118000 personer i någon form av arbetsmarknadsutbildning budgetåret 1986/87.

Kraven på utbildning och/eller erfarenhet har höjts. Budgetåret 1980/81 behövdes det utbildning/erfarenhet för 65% av de lediga platserna. Bud­getåret 1985/86 hade andelen ökat lill 75%. Inom industrin har andelen platser med krav pä utbildning/erfarenhet ökat från 48 till 67%.

Det är i detta perspektiv regeringens prioritering av utbildning skall ses,                           18


 


Av stor betydelse är också enligt min mening möjligheterna att genom Prop, 1987/88:100 utbildning kunna undanröja inflationsdrivande flaskhalsar och att tillgodo- Bil. 12 se behoven av nyckelpersonal. Brist på personal kan omintetgöra en möjlighet till expansion och därmed ökad sysselsättning i ett företag. Brist pä personal kan också bidra Ull konkurrens om arbetskraften vilket driver på inflationen. Detta kan orsaka problem i ekonomin och skapa arbetslös­het.

Utbildning är en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. Jag vill betona hur viktigt det är att prioritera utbildning bland de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna saml att de resurser som avsätts för utbildning utnyttjas i ännu högre utsträckning.

Arbetsmarknadsutbildningen har flera klart uttalade syften. För att må­len skall kunna uppfyllas krävs att utbildningen ständigt utvecklas såväl vad avser inriktning och uppläggning av kurserna. Bristen på arbetskraft med yrkesutbildning och yrkeserfarenhet kan begränsas genom intensiv utbildningsverksamhet. Erfarenheter inom ett yrkesområde är många gånger en närmast nödvändig förutsättning för att utbildningen skall resul­tera i den kompetens som efterfrågas på marknaden. Steget frän arbetslös­het direkt in i en specifik yrkesutbildning är för många alltför långt. Arbetsmarknadsutbildningen måste därför kunna erbjuda kurser i olika steg för att fylla tomrummen i de vakanskedjor som uppstår på arbets­marknaden. En sådan inriktning av verksamheten har pågått och pågår kontinuerligt inom AMU-gruppen.

Atl ett stigande antal personer som redan har ett arbete erbjuds utbild­ning i företag är ett led i strävan att motverka sådan brist på arbetskraft som kan hämma produktionstillväxten. Under utbildningstiden uppstår samtidigt en vakans som kan utnyttjas för placering av arbetssökande från förmedlingen. För att inte utbildningsmöjligheterna för arbetslösa arbets­sökande skall minskas har ramarna för arbetsmarknadsutbildning bibehål­lits på en hög nivå.

Framgångarna inom det arbetsmarknadspolitiska området har varit be­tydande. Den situation med låg arbetslöshet och hög efterfrågan på arbets­kraft som vi har i dag måste utnyttjas för att ytterligare bistå de grupper som har problem. Jag övergår nu till alt behandla de problem som jag bedömer vara de viktigaste.

th-oblemområden

Långtidsarbetslösa

Långtidsarbetslösheten har ökat trendmässigt de senaste tjugo åren, vilket
har inneburit att arbetslösheten fördelat sig allt mer ojämnt bland arbets­
kraften. De äldre kvinnorna är här en särskilt utsatt grupp. Ökad långtids­
arbetslöshet kan leda till längre arbetslöshetstider totalt. De längre arbets-
löshelsliderna har också ett avgörande inflytande på den totala arbetslös-
helens utveckling. Om den genomsnittliga arbelslöshetstiden hade varit
konstant sedan är 1970 skulle arbetslösheten år 1985 ha varit 1,3 %, dvs. ca
hälften av den faktiska nivån på 2,8% och t, o. m. något lägre än nivån år
1970 som var 1,5%.
                                                                                                                                      19


 


Sverige uppvisar internalionellt sett myckel låga andelar långtidsarbets- Prop. 1987/88:100 lösa, detta oavsett om vi använder den internationella definitionen av Bil. 12 långtidsarbetslöshet om tolv månaders sammanhängande arbetslöshet, el­ler den svenska snävare definitionen om sex månaders sammanhängande arbetslöshet. I sex europeiska länder uppgick andelen arbetslösa längre än tolv månader under år 1986 till mellan 40% och 70%, Endast i Sverige och Norge var andelen lägre än 10%, Om man ställer antalet långtidsarbelslösa i relaUon till arbetskraften blir skillnaderna mångdubbelt större.

Det är en angelägen fördelningspolilisk uppgift att aktivt motverka lång­tidsarbetslösheten. En längre tids arbetslöshet tenderar att passivisera den enskilde. Yrkeserfarenhet och utbildning blir snabbt inaktuella om de inte utnyttjas. Möjligheten för den enskilde att erhålla ett arbete minskar allt­eftersom tiden går.

Ijanuari 1984 infördes ett rekryteringsstöd för att i första hand underlät­ta för ungdomar och långtidsarbelslösa att fä arbete inom näringslivet. Tanken var att det förbättrade konjunkturläget skulle utnyttjas för att förmå arbetsgivarna att förändra sitt rekryteringsmönster. Året efter utvid­gades rekryteringsstödet lill att gälla även vid kommunala och landstings­kommunala rekryteringar av långtidsarbetslösa till fasta arbeten. Fr, o. m. budgetåret 1986/87 har rekryteringsstödet delats upp i två former för att ytterligare markera att det i första hand vänder sig till längtidsarbetslösa.

Antalet långtidsarbetslösa enligt arbetsförmedlingsslatistiken har redu­cerats sedan andra kvartalet 1984 då 45000 personer varit arbetslösa i mer än sex månader i följd. Förmedlingsstatistiken visar genomgående på en högre nivå än AKU-mälningen. Tredje kvartalet 1987 var antalet nere i 29000 personer och nedgången forsätter. Minskningen mellan åren 1984 och 1985 fördelade sig jämnt mellan grupperna i åldern 16-54 år och 55 år och äldre. Den fortsatta minskningen av långUdsarbelslösheten mellan åren 1985 och 1986 kunde helt hänföras till gruppen över 54 år. Antalet långtidsarbetslösa mellan 16 och 54 år ökade svagt. Först tredje kvartalet 1987 minskade antalet långtidsarbetslösa under 55 år och då relativt kraf­tigt. Samtidigt fortsatte den snabba minskningen av antalet äldre långtids­arbelslösa. Situationen under senare delen av år 1987 tyder på att den kraftiga prioritering som regeringen gjort av insatser för långtidsarbetslösa nu börjar ge resultat.

Fr.o, m, innevarande budgetår har arbetsförmedlingen tilldelats ytterli­gare 250 förmedlingstjänster för att bl.a. aktivt kunna arbeta med de långtidsarbetslösa och bidra till att sänka den genomsnittliga sökandetiden för arbetssökande vid förmedlingen. I 1987 års budgetproposition betona­des att de ökade personalresurserna, tillsammans med de olika arbets­marknadspolitiska åtgärder som står till arbetsförmedlingens förfogande, skall utnyttjas så effektivt som möjligt för att minska långtidsarbetslöshe­ten. Där föreslogs alt som ett konkret mål borde gälla att antalet långtidsar­betslösa skall reduceras lill en nivå på högst 25 000 personer första halvåret 1988, Med anledning av kompletteringsproposiUonen våren 1987 avsatte riksdagen ytlerligare medel för riktade insatser mot långtidsarbetslöshe­ten,

20


 


Ungdomar

Ungdomsarbetslösheten är mycket hög i Europa. I de fyra största europe­iska länderna ligger nivån på över 20%. Värst drabbat är Italien där arbetslösheten bland ungdomar uppgår lill över 40%, Siffrorna för Sverige och Norge avviker starkt från övriga Europa. Under de senaste åren har arbetslösheten gradvis minskat framför allt bland tonåringarna. En bidra­gande orsak Ull förbättringen är det allmänt sett förbättrade arbetsmark­nadsläget och ökande efterfrågan på arbetskraft.

Antalet ungdomar i ungdomslag har minskat markant och uppgår för tredje kvartalet 1987 till 13000 vilket är drygt 5000 färre än motsvarande period året innan. Av det totala antalet ungdomar i ungdomslag var nästan 70% flickor. Antalet ungdomar som hittills haft en inskolningsplals är drygt 1 000 och antalet platser väntas öka efter hand.

För 20-24-åringar steg arbetslösheten kraftigt mellan åren 1980 och 1983 då den totala arbetslösheten ökade. Därefter har den totala arbetslös­heten minskat. Antalet arbetslösa 20-24-åringar vid arbetsförmedlingen har minskat snabbare för varje kvartal under år 1987 men fortfarande är de äldre ungdomarnas arbetslöshet mer än dubbelt så hög som för hela arbets­kraften.


Prop. 1987/88:100 Bil.12


RELATIV ARBETSLÖSHET FÖR UNGDOMAR OCH TOTALT

PROCENT

10


1979

1987

■ ' ' 1 ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ . . . i . . ..............................................................................................................................................

1981

1985

1983 ÅR


16-64 AR 20-24" AR l"6i9TR


21


 


Antalet 20-24-äringar i befolkningen har ökat kraftigt varje år sedan år 1983, Under år 1988 kommer denna ökning att avstanna. Antalet sysselsat­ta har vuxit i takt med utbudsökningen. Det har inneburit att antalet arbetslösa legat relativt konstant kring 25000 personer under flera år. Under år 1987 har emellertid en minskning av arbetslösheten kommit till stånd jämfört med är 1986, Förbättringen tycks delvis kunna förklaras av ett minskat arbetskraftsdeltagande bland 20-24-åringar. Under de senaste fem åren har arbetskraftsdeltagandet för befolkningen som helhet ökat svagt. Ungdomarnas arbetskraftsdeltagande har varierat starkare men har under åren 1986 och 1987 visat en nedåtgående tendens.


Prop. 1987/88:100 Bil, 12


RELATIVA ARBETSKRAFTSTAL FÖR 20-24-OCH 16-64-ÅRINGAR


90


PROCENT


80   -


70


1982


1984


ÅR


1986      1987


20-24 ÅR

iöIIr


 


Trots den allmänt sett förbättrade situationen för ungdomar är det dock viktigt att uppmärksamma de kvarstående problemen. Arbetslösheten bland 20—24-åringar har flera orsaker. Kraven på de arbetssökande har ökat. En stor andel uppfyller inle de krav på utbildning som arbetsgivarna ställer vilkel har resulterat i längre söktider. Del har blivit vanligare all etableringen på arbetsmarknaden går via tidsbegränsade anställningar. Eftersom många arbetslösa ungdomar är utbildningströlla och osäkra på vad de passar för, fordras stora insatser för att motivera och intressera samt vägleda dem till ett lämpligt arbete eller utbildning. För att förbättra situationen för 20-24-äringarna avsattes därför särskilda medel efter för­slag i 1987 års kompletteringsproposition för en kortare förberedande utbildning. Sådana utbildningar har nu kommit i gång i nästan alla län.


22


 


Utbildning är en av de åtgärder som ungdomarna främst behöver för att få Prop. 1987/88:100 fotfäste pä arbetsmarknaden. En annan lämplig åtgärd för dessa ungdomar Bil. 12 har visat sig vara en värvning av utbildning och arbete, I den arbetsmark­nadsutbildning som bedrivs vid olika AMU-center kombineras utbildning med praktiskt arbete i allt större omfattning. Särskilda insatser har också gjorts för att öka andelen unga kvinnor i fasta anställningar och i otraditio­nella arbeten och utbildningar. De särskilda åtgärderna riktade till unga kvinnor är bl. a. föranledda av deras särskilda svårigheter att få heltidsar­beten och fasta anställningar. Insatserna för att anpassa och kombinera åtgärder som lämpar sig för dessa ungdomar.så att de kan få varaktigt arbete bör därför intensifieras ytterligare.

Handikappade

Omkring 40% av de medel som anvisas till arbetsmarknadspoliliska insat­ser avser åtgärder som är särskilt riktade till arbetshandikappade. Större delen av medlen går till lönebidrag och sysselsättning inom Samhall, Men också de åtgärder som i övrigt finns - exempelvis beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning - används i betydande omfattning för arbets­handikappade sökande. Eftersom arbelshandikapp ofta innebär att man behöver byta till annat och mer lämpligt arbete har arbetsmarknadsutbild­ningen stor betydelse för dessa sökande. Detsamma gäller den vägledning, prövning och träning som arbetsmarknadsinsUtuten (Ami) erbjuder. När­mare 30% av dem som lämnade Ami under år 1986 fick arbete på den öppna arbetsmarknaden i direkt anslutning till att de lämnade insUtuten.

För sökande med arbelshandikapp gäller som regel att de behöver olika arbetsförberedande ätgärder, innan de kan få ett arbete. Som framgår av följande figur var det under budgetåret 1986/87 också genomsnittligt fler som fick del av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder än som fick arbete. Under en månad gick närmare 900 personer till arbetsmarknadsutbildning, närmare 700 till ett arbetsmarknadsinstitut och ca 600 Ull beredskapsarbe­te. Av de i genomsnitt ca 1 350 personer som fick arbete under.månaden fick knappt 800 en anställning ulan särskilda lönesubventioner, medan 400 fick en anställning med lönebidrag. Det kan noteras att en ökande andel av arbetsplaceringarna gäller anställningar utan lönebidrag. Drygt 350 perso­ner fick arbete inom Samhall. Ytterligare knappt 400 kvarstod i en anställ­ning som de redan hade.

Lönebidraget har dock fortfarande mycket stor betydelse vilkel kan belysas av att genomsnittligt 35 % av de arbetshandikappade sökande, som fick arbete på den reguljära arbetsmarknaden budgetåret 1986/87, erhöll en lönebidragsanställning. Inom Samhall anställdes knappt 4200 personer under budgetåret. Avgången under budgetåret uppgick lill 3650 personer.

23


 


ARBETSHANDIKAPPADE

sökande som fatt arbete eller placerats i åtgärd, per månad budgetåret 1986/87


genomsnitt


Prop. 1987/88:100 Bil.12


 


1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100

o


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

(1

 

 

 

 

 

-

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

TI" ■ 1

i

1

rrf~i

 

 

 

 

 

-

 

1 '        I

L

■ 1

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 


Åtgärder

■■i

Arbete


 


A = Erhållit arbete

B = Fortsatt anställning samma arb.giv.

C = Lönebidrag

D = Samhall

E = Arbetsmarknadsinstitut

F = Arbetsmarknadsutbildning

G = Beredskapsarbete H = Ungdomslag

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har en avgörande betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få arbete. Samtidigt är det uppenbart att dessa sökande - trots det goda arbetsmarknadsläge som rätt under de senaste åren - arbetsplaceras i väsenUigt mindre omfattning än hela grup­pen sökande och att de ofta har långa anmälningstider. Under budgetåret 1986/87 arbetsplacerades i genomsnitt per månad 5,2% av de sökande med arbelshandikapp medan motsvarande andel för hela gruppen sökande var 9,2%. Av vid månadens slut kvarstående sökande med arbelshandikapp hade genomsnittligt ca 40% varit anmälda sex månader eller längre.

Insatser för att minska arbetslöshetstiderna är därför i hög grad betydel­sefulla också för de arbetshandikappade. Därvid är det bl. a. viktigt att bedöma den enskildes särskilda behov av arbetsförberedande åtgärder, som kan minska eller eliminera effekterna av ett arbelshandikapp och snabbt söka få till stånd sådana åtgärder. Jag återkommer till frågan om särskilda insatser för sökande med arbelshandikapp i min behandling av arbetslivsfrägor.


24


 


Kvinnor                                                                                          Prop. 1987/88:100

Internationellt sett har Sverige den högsta frekvensen av förvärvsarbetan- ' ' de kvinnor. I genomsnitt arbetar 81% av kvinnorna i åldern 16-64 år. Arbetsmarknaden är emellertid fortfarande starkt könsuppdelad såväl när det gäller fördelningen på olika branscher, yrken och befattningsnivåer som när det gäller arbetstider. Kvinnornas andel av arbetskraften varierar också starkt mellan olika delar av landet sårskilt om hänsyn också tas till arbetstiden.

Den könsuppdelade arbetsmarknaden innebär en accentuering av flera andra obalanser på arbetsmarknaden. Så förstärks t, ex, de regionala ar­betsmarknadsproblemen av att kvinnor med traditionell utbildning och traditionellt yrkesval har svårigheter att fä arbete utanför de större tätor­terna. Detta har lett till att endast 7 % av landets ej sammanboende kvinnor bor i glesbygd jämfört med 9% av männen. I reella tal innebär detta ett underskott i glesbygden om ca 80000 kvinnor.

Kvinnorna väljer traditionellt inom ett mycket begränsat antal yrkesom­råden. I arbetet för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt måste därför åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden inta en framskjuten position. Utbildningens roll kan i detta sammanhang inte nog poängteras. Jag noterar med tillfredsställelse att arbetsmarknadsutbild­ningen numera i de flesta län bedriver någon form av otraditionell utbild­ning enbart för kvinnor. Betydande ansträngningar görs också inom det reguljära utbildningsväsendet för att förmå flickor att göra otraditionella utbildningsval.

Inom ramen för starta-eget verksamheten har många kvinnor beretts möjlighet att själva eller tillsammans med andra starta någon form av företag. Inte minst för kvinnor i glesbygd kan starta-eget bidraget vara en viktig stödform. Det finns därför all anledning att fortsättningsvis stödja denna utveckling som kan vara ett medel alt öka kvinnors sysselsättnings­grad utanför tätorterna.

I 1987 års komplelleringsproposition redovisades en rad åtgärder som syftade till att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. Ett aktivt arbete är nu i gång mellan parterna på arbetsmarknaden och länsarbetsnämnderna för att bl, a. hitta de organisatoriska lösningar som behöver komma till stånd för att i ökad utsträckning bereda kvinnor möjlighet till heltidsarbete. Även under nästa budgetår bör särskilda medel finnas avsatta för att stödja detta arbete.

Invandrare

Invandringen har ändrat karaktär sedan mitten av 1970-talet. Krig och förföljelser i olika delar av världen har lett till en ökad flyktinginvandring. Den utomnordiska arbetskraftsinvandringen som var vanlig pä 1960- och 1970-talet har prakUskt taget upphört. I dag beslår den utomnordiska invandringen nästan enbart av flyktingar eller personer med flyktingliknan­de bakgrund samt nära anhöriga Ull personer som redan bor i Sverige. Antalet utländska medborgare i Sverige uppgick enligt SCB vid årsskiftet


 


1986-87 till 391 000 personer, vilket utgör nästan 5 % av den totala befolk-    Prop. 1987/88:100 ningen. Ca 285000 av de utländska medborgarna tillhörde de arbetsföra   Bil. 12 åldrarna 16-64 år. De utländska medborgarna är i genomsnitt yngre än befolkningen i övrigt.

Under är 1986 fanns det i genomsnitt 215000 uUändska medborgare i arbetskraften, vilket motsvarar 5% av den totala arbetskraften. De ut­ländska medborgarnas arbetskraftsdeltagande har minskat under 1980-ta-let. Det beror till stor del på att antalet nordiska medborgare i arbetsför ålder har minskat. Ytterligare en. bidragande orsak är att de utländska kvinnornas arbetskraftsdeltagande har varit sjunkande.

Arbetslösheten är nästan dubbelt så hög bland utländska medborgare som bland svenska medborgare. Under år 1986 var i genomsnitt 4,8% av de utländska medborgarna i arbetskraften (16-64 år) arbetslösa mot 2,2% av de svenska medborgarna. De utländska medborgarna arbetar i större utsträckning inom konjunkturkänsliiga näringsgrenar såsom industri, han­del, hotell och restaurang. Många är dessutom nytillträdande på den svens­ka arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten (16-24 år) har under 1980-talet ökat bland de utländska medborgarna.

Undergår 1986 berördes i genomsnitt 79000 personer per månad av arbetsmarknadspolitiska insatser i form av arbetsmarknadsutbildning, ar­bete i ungdomslag och beredskapsarbeten. Av dessa utgjorde de utländska medborgama ca 12%, vilket skall ses mot bakgrund av att de endast utgör 5% av arbetskraften. De utländska medborgarna är underrepresenterade bland antalet personer i ungdomslag medan de är något överrepresentera­de bland antalet personer i beredskapsarbeten.

De utländska medborgarnas situation på arbetsmarknaden är således sämre än den övriga befolkningens. Delvis förklaras detta av att mänga är relativt nyanlända i Sverige och saknar tidigare förankring i svenskt arbets­liv. De naturaliserades situaUon redovisas inte särskilt i den löpande staU-sUken, men enligt Ullgängliga undersökningar närmar sig dessas situaUon de svenskföddas.

Arbetsförmedlingarna har i och med den växande flyktingströmmen ställts inför nya och ökade krav. AMS har utarbetat en handlingsplan för invandrare och flyktingar som nu förs ut till fältorganisationen. Dagens invandrare kommer från avlägsna länder och kulturer och visar upp stora skillnader i utbildningsbakgrund. Det är många gånger svårt att bedöma värdet av och nivån på de yrkeskunskaper och utbildningar som invandra­re har med sig från sina hemländer. Jag ser med stor tillfredsställelse på det utvecklingsarbete som för närvarande pågår hos bl. a. AMS när det gäller frågan hur utländska utbildningar och yrkeskunskaper skall värderas. Den kunskapsbank som så småningom kommer att byggas upp.kommer att bli ett värdefullt hjälpmedel åt arbetsförmedlarna.

Regionala obalanser

Efter den betydande flyttningen, från skogslänen Ull storstadslänen under
1950- och 1960-talet bröts mönstret i början av 1970-talet. En utflyttning
började nu ske från storstäderna medan såväl skogslänen som gruppen                              26


 


övriga län uppvisade inflyttningsöverskott. På 1980-talet har det på nytt    Prop. 1987/88:100 skett en svängning som innebär att inflyttningen till storstadslänen samt    Bil. 12 Uppsala och Hallands län ökar medan av de båda övriga länsgrupperna främst skogslänen uppvisar en nettoutflyttning. Uppsala och Hallands läns höga flyttningsöverskott förklaras bl.a. av storstädernas överhettade bo­stadsmarknader och möjligheterna till pendling.

Sysselsättningstillväxten har under det senaste årtiondet varit starkt inriktad mot tjänstesektorn medan sysselsättningsmöjligheterna inom de primära näringarna samt inom industrin successivt har minskat. Följden har blivit en utveckling mot ökade regionala obalanser, eftersom tjänster­na, särskilt inom den privata sektom, i hög grad är koncentrerade till storstadsområdena. Minskningen inom basnäringarna har även lett till att inte endast i de tradionellt hårdast drabbade norrlandslänen har situationen försämrats relativt storstadslänen. Även län med en historiskt sett stark industristruktur har fått en försämrad sysselsättningssituation jämfört med storstadslänen. Som tidigare påpekats innebär det könsbundna utbild­nings- och yrkesvalet ytterligare problem för kvinnorna utanför tätorternas arbetsmarknad.

Vad gäller arbetslöshetens regionala spridning har denna sedan slutet av 1970-talet visat en tendens att minska i lågkonjunkturer och öka under goda tider med hög efterfrågan pä arbetskraft. Det tyder på att vissa län har ■ svårare än andra att dra fördel av konjunkturuppgångar. .

Samtidigt som de regionala obalanserna i hög grad måste angripas ge­nom en aktiv regional- och lokaliseringspolitik, krävs beredskap för insat­ser inom arbetsmarknadspolitikens ram. Det gäller framför allt vid hastigt uppkomna kriser. Genom att resurser för främst arbetsmarknadsutbildning kommer de hårdast drabbade länen till godo i särskilt stor utsträckning underlättas situationen. Arbetsförmedlingen ges därmed ett ökat tidsut­rymme för sitt agerande. Därmed ställs också utbildad arbetskraft till förfogande för nya verksamheter m. m. Samtidigt är det angeläget att även resurser för sysselsättningsskapande åtgärder ges en starkare inriktning mot de hårdast drabbade områdena.

Bristen på arbetskraft

Samtidigt som arbetslösheten sjunker tilltar bristen på arbetskraft. Flerta­let länsarbetsnämnder rapporterar om svårigheter att tillgodose arbets­kraftsbehovet som blivit alltmer inriktat mot yrkesgrupper med kvalifi­cerad utbildning. Den tekniska nivån i arbetslivet höjs undan för undan. Detta leder till ökade krav på utbildning. Under början av 1980-talet blev bristen pä tekniska tjänstemän markant inom industrin. Antalet företag som uppger brist på tekniska tjänstemän har pendlat mnt 40% i flera är nu. Under år 1987 har bristen på yrkesarbetare tilltagit kraftigt. Även bristen på icke yrkesulbildad arbetskraft har ökat, från 5 Ull 20%. Det är särskilt svårt att intressera ungdomar för industriarbete. Många av de ungdomar som börjar inom industrin slutar efter kort Ud, vilket delvis kan förklaras av den goda tillgången på lediga platser inom andra områden. Bristen på

27


 


arbetskraft inom industrin hämmar produktionen och utgör ett hot mol den    Prop. 1987/88:100
framlida tillväxten, och därmed mot stabiliteten i övriga näringsgrenar.
         Bil. 12

Byggarbetsmarknaden närmar sig överhettning i stora delar av landet. Bristen på arbetskraft och åtföljande kraftigt ökade byggkostnader riskerar atl förskjuta det planerade bostadsbyggandet på framtiden.

Brislen på arbetskraft är tiUtagande inom omsorgsområdet hos såväl kommuner som landsting. En fortsalt utbyggnad av barn- och äldreom­sorgen och en hög personalomsättning skapar en ökande efterfrågan på personal. Här finns dock en arbetskraftspotential att ta tillvara genom att i högre utsträckning utnyttja de deltidsarbetandes önskan om utökad arbets­Ud.

Svårigheterna alt matcha de arbetssökande såväl yrkesmässigt som geo­grafiskt med de lediga platserna upplevs i länen som ett stort problem. Hinder för flyttning som betonas är främst medföljande familjemedlem­mars möjligheter till arbete, långa väntetider för barnomsorg och brist på bostäder.

Mål och inriktning

Jag kommer nu att först kort redovisa min principiella syn på arbetsmark­nadspolitikens roll. Jag kommer därefter att redogöra för den inriktning av verksamheten inom arbetsmarknadsverket somjag anser att statsmakterna bör fastställa för det kommande budgetåret och för de överväganden som jag har gjort inför mina förslag till inriktning. Jag vill här erinra om den osäkerhet som alltid råder när det gäller atl bedöma utvecklingen pä arbetsmarknaden även inom ett relalivt kort tidsperspektiv. Särskilt efter vad som hänt på börsmarknaderna och effekterna av detta är det svårt all i nuläget bedöma behovet av de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna. Del kan därför finnas anledning att i samband med vårens kompletteringspro­position ompröva omfattningen av de ålgärder somjag kommer att föreslå i det följande.

Arbetsmarknadspolitikens roll

En politik som syftar till att ge arbete ät alla är en av de mest ambitiösa uppgifter en regering kan ta på sig. Arbetslöshet är ett ekonomiskt slöseri som befäster orättvisor och som skapar ekonomiska, sociala och mänskli­ga problem. Den drabbar dessutom i särskilt hög grad grupper som också i andra avseenden kan ha en svår situation, t. ex. handikappade och invand­rare. Den fulla sysselsättningen är därför ett av de vikUgaste inslagen i regeringens fördelningspolitik.

Samtidigt som de arbetssökandes behov av service skall tillgodoses, de svagas ställning på arbetsmarknaden stärkas, så skall näringslivet och den offentliga sektorns behov av arbetskraft Ullgodoses. Efterfrågan på yrkes-utbildad arbetskraft har accentuerats speciellt under den högkonjunktur som vi är mitt inne i.

Det är angeläget att arbetsmarknadspolitiken genom förmedling och
utbildning medverkar Ull att lösa de arbetskraftsproblem som uppkommer,                           28


 


Behovet av en effektiv arbetsmarknadspolitik framträder än klarare med    Prop. 1987/88:100 tanke pä de minskade födelsetalen och den successivt förändrade ålders-    Bil. 12 strukturen i arbetskraften från nu och in på 2000-talet.

Arbetsmarknadspolitiken skall i lägen med brist pä lämpligt utbildad arbetskraft genom effektiv arbetsförmedling och utbildning medverka lill alt dämpa inflationsrisker och samtidigt underlätta utveckling i näringsli­vet, 1 sin tur innebär detta en medverkan lill yUeriigare ökad sysselsält-ning.

Så kan en väl fungerande arbetsmarknadspolitik spela en växande roll och i sig förena såväl fördelningspolitiska som lillväxlbefrämjande mål.

Arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig roll i den ekonomiska politi­ken. Den är en förutsättning för en sund utveckling i ekonomin och på arbetsmarknaden. Genom alt bidra lill att lediga arbeten snabbt tillsätts och att förhindra att flaskhalsproblem uppstår främjas tillväxten i ekono­min och en sund lönebildning. Den är dessutom ett effektivt slöd för den enskilde i den nödvändiga omstrukturering, som ständigt pågår i den svenska ekonomin. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas inriktning och omfattning måste emellertid varieras med hänsyn lill både det ekonomiska lägel och den ekonomisk-politiska strategin. Arbetsmarknadsutbildningen skall ges fortsatt hög prioritet.

Den arbetsmarknadspolitiska strategin har de senaste åren varit inriktad på atl stödja näringslivels expansion och tillväxten i ekonomin genom att hävda arbetslinjen som innebär alt aktiva åtgärder skall prioriteras framför passiva. Platsförmedling kommer allUd i första hand. Om en åtgärd behö­ver tillgripas prioriteras utbildning framför sysselsättningsskapande insat­ser, Kontantstöd skall alltid komma i sista hand. Betoningen av aktiva åtgärder innebär också att det ställs krav på intresse och egna aktiviteter frän de arbetssökande.

Utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren visar att strategin varit riktig. Sysselsättningen har ökat främst inom industrin och den priva­ta tjänstesektorn. Totalt svarar näringslivet för nästan två tredjedelar av sysselsättningsökningen de senaste fyra åren vid en jämförelse mellan tredje kvartalen 1983 och 1987, Arbetslösheten har kunnal minskas samti­digt som de efterfrågeinriktade åtgärderna skurits ned väsentligt. De som i dagsläget omfattas av sådana ätgärder är huvudsakligen äldre och svårpla-cerade. Till den senare gruppen hör många ungdomar med bristfällig ut­bildning, som nu går i ungdomslag. Antalet latent arbetssökande har min­skat betydligt.

Om arbetsmarknadens funktionssätt förbättras, rörligheten ökar och
flaskhalsproblemen reduceras, underlättas också möjligheterna för svaga
grupper aft få arbete. Men det räcker inte. Utvecklingen på arbetsmarkna­
den under 1980-talet har medfört betydande påfrestningar för dessa grup­
per. Det successivt förbättrade arbetsmarknadsläge som vi upplevt för­
bättrar dock förutsättningarna alt koncentrera insatserna för att stödja
dessa grupper. Efterfrågan på arbetskraft är hög och resurser kan koncen­
treras till arbetssökande med olika slag av hinder. Jag anser därför alt de
fördelningspoliliska målen inom arbetsmarknadspolitiken skall ges ökad
prioritet under nästa budgetår. Utsikterna för svaga grupper kan därmed                            29


 


förbättras och inträdet på arbetsmarknaden för exempelvis ungdomar och    Prop, 1987/88:100
för handikappade, som är den mest utsatta, underlättas.                            Bil.12

Sysselsättningspolitiken innebär en balansgång mellan strävan efter an­ställningstrygghet för alla vid varje tidpunkt, och ambitionen att skapa en sådan flexibilitet på arbetsmarknaden att tillväxtens krav på anpassning och rörlighet tillgodoses. En fortsatt strukturomvandling och en effektiv resursfördelning är en förutsättning för tillväxten och för bevarandet av välfärden. Strukturomvandling leder emellertid till krav på rörlighet av både kapital och arbetskraft. Det är sannolikt så att den viktigaste kompa­rativa fördelen för ett litet industriland är dess förmåga till omställning och anpassning.

En politik för full sysselsättning är inte enbart motiverad av omtanke om det gemensamma materiella välstånd som fullt utnyttjade arbetskraftsre­surser bidrar till. I målet arbete åt alla ligger också ett erkännande av arbetets avgörande betydelse för individens hela sociala situation.

Arbete ger social gemenskap, berikar tillvaron och tillfredsställer grund­läggande mänskliga behov av att lära och utvecklas. Arbete innebär också ett aktivt deltagande i samhällsprocessen. Ett eget arbete ger den enskilde den ekonomiska självständighet som är en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är vidare en förutsättning för jämlikhet mellan invandrare och den övriga befolkningen. Även för samhället som helhet är de icke materiella värdena i den fulla sysselsättningen av avgö­rande betydelse. 1 ett samhälle som accepterar omfattande arbetslöshet uppslår slora sociala klyftor med isolering och främlingsskap mellan män­niskor som följd.

Reformerna inom det. familjepolitiska området har varit avgörande för kvinnors och mäns möjligheter att kombinera förvärvsarbete med ansvar för familj och barn. En annan förutsättning har varit den grundläggande förändringen av synen på könsroller i arbetsliv och i hemarbete, även om del visat sig alt steget frän övertygelse till praktisk handling alltför ofta varit långt. Kraven på ökad jämställdhet mellan könen är enligt min me­ning särskilt angelägna i arbetsliver. Det är därför en viktig uppgift för sysselsättningspolitiken att bryta uppdelningen i en arbetsmarknad för män och en för kvinnor.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekono­miska utsikterna och den ekonomiska politiken under budgetperioden. Som finansministern framhållit är bedömningen av utvecklingen redan under det närmaste året osäker, Della gäller i synnerhet den internationella utvecklingen vilken i hög grad påverkar den svenska arbetsmarknaden. Världsekonomins känslighet och den korta lidrymden mellan uppgång och nedgång illustrerades också tydligt under höstens svängningar på de finan­siella marknaderna. Den fortsatta instabiliteten och risken för negativa reala konsekvenser av detta ger anledning atl hålla en hög beredskap om del allmänna läget skulle försämras. Mot denna bakgrund redovisar jag nu närmare den inriktning av arbetsmarknadspolitiken somjag nyss har före­slagit,

30


 


Inriktningen                                                                                     Prop. 1987/88:100

I korthet innebär mitt förslag till inriktning följande:'

-     arbetslinjen skall hävdas och förstärkas. Därvid skall arbetsförmed­lings- och utbildningsinsatser tillgripas före efterfrågestimulerande åt­gärder, inskolningsplatser skall prioriteras före ungdomslag

-     flexibilitet skall upprätthällas i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

-     yrkesmässig och geografisk rörlighet skall främjas

-     lediga platser skall tillsättas snabbt, vakanstiderna skall hållas oföränd­rade eller minskas, flaskhalsar skall motverkas

-     regionala arbetsmarknadsproblem skall normalt kunna mötas genom flexibilitet inom ramen för tillgängliga resurser

-     antalet långtidsarbetslösa skall minskas

-     kvinnornas andel av arbetslösheten skall återspeglas i placeringarna i ätgärder, otraditionella yrkesval skall stödjas

-     fler arbetshandikappade skall fä arbete eller lämplig åtgärd för att mot­verka att handikappet leder till långUdsarbetslöshet eller ulslagning från arbetsmarknaden

-     arbetslösheten bland 20-24-åringar skall minskas väsentligt genom bl, a. en ökad andel ungdomar inom arbetsmarknadsutbildningen

-     arbetslösheten bland invandrare skall minskas för att på sikt närma sig den för den övriga befolkningen, särskild uppmärksamhet skall ägnas invandrarkvinnor och ungdomar

-     deltidsarbetslöshel skall motverkas genom åtgärder som syftar till att ge önskad arbetstid.

Avsikten har varit att arbetsmarknadsverket fr.o.m. nästa budgetår skall ingå i försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Syftet med denna verksamhet är atl ge myndigheterna planeringsförutsättningar för i första hand förvaltningsresurserna under en längre Udsperiod och därige­nom förbättra förutsättningarna för en effektivisering av myndigheternas verksamhet. Systemet med fleråriga budgetramar ger också utrymme för fördjupade analyser av verksamheterna med några års mellanmm. Dessa anlyser ger statsmakterna bättre möjligheter att i sina prioriteringar styra resurserna till de mest angelägna verksamhetsområdena.

Regeringen gav i beslut den 4 december 1986 AMS i uppdrag att inför perioden 1988/89-1990/91 utarbeta en särskild rapport med utgångspunkt i direktiv som faslställts för arbetsmarknadsverkets deltagande i försöks­verksamheten med treåriga budgetramar, AMS har redovisat uppdraget under våren 1987. Rapporten har beretts inom arbetsmarknadsdeparte­mentet och AMS har kommit in med kompletterande uppgifter i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89.

Arbetsmarknadsverkels verksamhet är omfattande och komplex. Den
spänner över i stort sett alla sektorer av samhället. Verksamheten är också
spridd över hela landet och skall kunna möta både förutsedda och hastigt
uppkomna förändringar på arbetsmarknaden som föranleds av nödvändiga
omstruktureringar inom näringsliv m. m. Det har därför varit svårt atl på
det befintliga underlaget och med den knappa tid som stått till förfogande
göra de analyser som är nödvändiga för att kunna ställa upp adekvata mål                           ,


 


för verksamheten under ett längre tidsperspektiv. Även i fråga om arbetet    Prop. 1987/88:100 att finna tillfredställande utvärderings- och uppföljningsinstrument behö-    Bil. 12 ver vissa ytterligare överväganden göras.

Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att föreslå treåriga budget­ramar för arbetsmarknadsverket. Jag har därför i det följande beräknat medel för endast ett budgetår.

Det inledda arbetet för att finna den rätta formen för arbetsmarknadsver­kets deltagande i verksamheten med treåriga budgetramar bör fortsätta med sikte pä att i höstens budgetarbete ånyo pröva möjligheten atl föreslå treåriga budgetramar för verket.

Arbetslinjen skall utgöra utgångspunkten i allt förmedlingsarbete.

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten skall liksom hittills inta den centrala positionen inom arbetsmarknadspolitiken. Det är genom de tidiga insatserna av platsförmedlare, arbelsvägledare och anställda vid arbetsmarknadsinstituten som långtidsarbetslöshet skall förhindras upp­komma. En erfaren arbetsförmedlare kan bedöma den sökandes möjlighe­ter på arbetsmarknaden och avgöra vilka åtgärder som behövs för att sökanden skall kunna fä arbete, i de fall en direkt placering inte kan ske. Utbildning utgör här ett effektivt och lönsamt medel som skall prioriteras och användas för alt stärka konkuirenskraften hos sökande, som annars inte får arbete.

Genom ett aktivt agerande av arbetsförmedlingen kan effekter uppnås, som i olika påföljande led innebär förbättrade möjligheter för de svaga att komma i åtnjutande av rätten lill arbete. Detta s, k, platsinriktade arbets­sätt är i gmnden ett selektivt arbetssätt. Det ger ökade kunskaper om arbetsuppgifterna och de lediga platserna kan snabbare och mera träffsä­kert tillsättas och det ger även svaga grupper ökade möjligheter lill arbete. Del innebär därigenom en markering av arbetsmarknadspolitikens fördel­ningspolitiska roll.

Den ständigt pågående och nödvändiga omstruktureringen av näringsli­vet kräver en rörlighet på arbetsmarknaden. Denna skall mötas genom främst utbildningsinsatser som ger dem som berörs möjlighet att genom byte av yrkesområde kvarstanna på orten. För den som så önskar skall flyttning till annan ort underlättas genom interlokal förmedling och ekono­miskt stöd till flyttningskostnaderna.

Ca tre fjärdedelar av de lediganmälda platserna kräver utbildning och/el­ler erfarenhet i yrket. Mot denna bakgrund och då bristen på yrkesarbetare kan förväntas bestå in på 1990-talel växer också behovet av utbildning. Utbildningsinstrumentet har under hösten 1987 kunnat utnyttjas i större omfattning än tidigare år. Denna omprioritering som har skett av de arbets­marknadspolitiska åtgärderna bör vidmakthållas. Utbildning skall, somjag tidigare har framhållit, tillgripas före efterfrågestimulerande åtgärder.

Totalt beräknar jag att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna omfatta ca 123 000 personer. För att denna volym skall kunna uppnås måste utbild­ningskostnaderna och deras utveckling hällas under kontroll. Kapacitets-utnyttjandet av upphandlade kurser måste hållas så högt som det är prak­tiskt möjligt. De begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande

32


 


måste till fullo tas i anspråk pä ett effektivt sätt, vilket kan innebära    Prop. 1987/88:100
volymförändringar mellan olika utbildningar.
                                                                 Bil. 12

I likhet med min företrädare anser jag det vara angeläget att ansträng­ningarna att intressera ungdomar i åldern 20-24 år för utbildning intensi­fieras ytterligare. Detta ställer krav på ett varierat kursutbud och långtgå­ende möjligheter till värvning av utbildning och arbete, vilket måste beak­tas av såväl förmedling som utbildningsanordnare. Även i fråga om andra utsatta gmpper på arbetsmarknaden, såsom arbetshandikappade, kvinnor och invandrare, skall utbildning utnyttjas i första hand om plalsförmed-Hngsinsatser inte bedöms Ullfyllest.

Utbildning i företag är en subvention till arbetsgivaren. Kraven pä motprestation skall därför vidmakthållas. Jag vill med skärpa framhålla att någon ändring i dessa avseenden inle är för handen. Företagens eget ansvar för att utbilda sin personal kvarstår. Företagsutbildningen inom ramen för AMS verksamhet skall utnyttjas i situationer där effekterna inte enbart är knutna till det specifika företaget och där reella motprestationer • kan erhållas. Den arbetsmarknadsutbildning som bedrivs inom företagen skall uppfattas som komplement och inte ett alternativ till företagens egna insatser för utbildning.

Prioritet skall ges åt målet att reducera antalet långtidsarbetslösa. Det är mycket tillfredsställande alt de ålgärder som har gjorts hitUlls har gett resultat och alt antalet långtidsarbetslösa har kunnat minskas. Långtidsar­betslöshet är emellertid alltid ett allvarligt problem. Arbetet med att finna nya former, och att bättre utnyttja de resurser som finns skall därför fortgå. Många av de långvarigt arbetslösa har olika slag av arbetshinder.. Därför behövs också vägledningsinsatser och andra åtgärder för att finna arbetsmöjligheter för dem. Jag kommer i det följande att föreslå ytterligare personalförstärkningar till arbetsmarknadsinsUtuten, bl.a. för aU minska väntetiderna för fördjupad vägledning och. yrkesmässig rehabilitering. Vi måste nu bryta trenden och fä en varaktig sänkning av antalet långtidsar­belslösa. Det är en nödvändig åtgärd från mänsklig och social utgångs­punkt men också en mycket lönsam åtgärd ur samhällsekonomisk synvin­kel.

Det är viktigt att de som blivit långUdsarbetslösa fortlöpande prövas, så att de som bedöms kunna få arbete snarast placeras, och de, som behöver utbildning eller annan åtgärd ges sådant stöd. De grupper långtidsarbetslö­sa som behöver mer omfattande rehabliteringsinsalser skall ges delta, Långtidsarbelslösa som trots intensiva förmedlingsinsalser inte fått sin situaUon löst bör erbjudas någon form av sysselsättningsåtgärd för att ånyo få kontakt med arbetslivet. Efter en kortare anställning eller ett bered­skapsarbete ökar möjligheterna för förmedlingen att kunna väcka intresse för vidareutbildning, yrkesbyte eller annat. Den sökandes egen motivation skall därigenom stärkas.

Att minska långtidsarbetslösheten är en lids- och resurskrävande verk­
samhet. Kontakterna med den sökande måste vara mer djupgående än vid
annan förmedling och vägledning, och sökandet efter arbetsuppgifter eller
åtgärdsaltemaUv lämpade för den sökande kan många gånger ta lång lid i
anspråk. Samtidigt gäller det att genom aktiva företagskonlakter få fram' .
                                                  33

3   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12


platser för exempelvis långUdsarbetslösa och arbetshandikappade. För-    Prop. 1987/88:100 medlingens och arbetsmarknadsinstitutens arbete måste således ha en bred    Bil. 12 inriktning.

De särskilda medel för riktade insatser mot långtidsarbetslöshet somjag kommer att föreslå avser att ge ökad frihet för förmedlingen i kampen mol långtidsarbetslösheten. Detta innebär på intet sätt att de medel som avsätts för andra åtgärder som arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten m. m. skall komma de långtidsarbetslösa till del i mindre utsträckning än annars. De särskilda medlen är en markering av vikten att minska antalet långtidsarbetslösa. Jag kommer alt förorda att 370 milj. kr. avsätts för sådana insatser.

När det gäller målen för kampen mot långtidsarbetslösheten vill jag erinra om att min företrädare i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 12 s. 18) gjorde bedömningen att det vore rimligt att antalet långtidsarbetslösa skulle minska från drygt 30 000 personer vintern 1987 Ull under 25 000 första halvåret 1988, en reduktion med drygt 20%. Skillnaderna mellan olika landsändar är stor när det gäller vilka insatser som behövs för att uppnå detta mål. Jag finner för egen del att detta var ett rimligt mål ur ett ettårsperspektiv. Jag ser emellertid nu detta som ett delmål och anser att förmedlingen bor eftersträva att till våren 1989 sänka antalet långtidsarbetslösa till väl under 20000 och att antalet skall minskas ytterligare under de därpå följande budgetåren. Det innebär att starka krav ställs på verkets personal. De starkaste kraven kommer emellerUd från de personer som är långUdsarbetslösa. Det flesta av dessa enskilda individer ser stöd från förmedlingen som den enda möjligheten till återinträde pä arbetsmarknaden.

Den vägledande principen att invandrarnas problem på arbetsmarkna­den i huvudsak skall lösas genom den allmänna arbetsmarknadspolitiken gäller fortfarande. Särskilda insatser kan emellertid behöva göras i vissa fall för all åstadkomma jämlika möjligheter och villkor. Invandrarna är en grupp på arbetsmarknaden som skall prioriteras. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot invandrarkvinnornas situation. Genom den projektverksam­het som bedrivs i syfte att underlätta utslussningen av invandrare på arbetsmarknaden kan de evenluella hinder som finns urskiljas. Vägar förbi hindren kan också utvecklas. Invandrarna är koncentrerade till tillverk­nings- och serviceyrken. De arbetar i större utsträckning än den övriga befolkningen i konjunkturkänsliga branscher och drabbas därmed hårt av stmkturförändringar. Insatserna skall inriktas dels på att bredda deras val och möjligheter att komma in pä flera yrkesområden än i dag, och dels på att genom bl. a. arbetsmarknadsutbildning förhindra ulslagning.

De medel för beredskapsarbeten jag strax kommer att föreslå motsvarar
en dagsverks volym om ca 3,2 miljoner dagar. För att nå en sådan omfatt­
ning krävs att dagsverkskostnaderna hälls nere, vilket innebär att investe­
ringsvolymen inte bör öka jämfört med nuläget. Det är också viktigt, att
AMS vid fördelningen till länsarbetsnämnderna av medlen för sysselsätt­
ningsskapande åtigärder beaktar, alt det kan vara nödvändigt att låta en
förhållandevis större andel av medlen stå kvar för AMS disposition cen­
tralt, och detta under något längre Ud än under senare år. Orsaken till detta                         34


 


är givetvis atl del är nödvändigt atl AMS håller vissa reserver för att kunna    Prop. 1987/88:100 möta hastigt uppkomna problem lokall och regionalt under hela budget-    Bil. 12 året. Sådana problem bör normalt kunna mötas inom ramen för ordinarie medel.

De sysselsättningsskapande åtgärderna för handikappade redovisas i avsnittet för arbetslivsfrägor.

35


 


ARBETSLIVSFRÅGOR                                                 Prop. 1987/88: lOO

Bil.l2 Mål och inriktning

Regeringens arbetslivspolitik syftar till att skapa trygga arbeten, sunda och säkra arbetsplatser samt goda arbetsförhållanden för den enskilde.

Genom 1970-talets arbetsrättsliga lagstiftning har parterna på arbets­marknaden träffat avtal och överenskommelser om medbestämmande och anställningstrygghet, arbetsmiljö, förelagshälsovård och arbetstider m, m. och i samarbete kunnat gripa sig an uppgiften att humanisera och demokra­tisera arbetslivet.

Reformeringen av arbetslivet har efter hand i allt vidare kretsar kommit att uppfattas som en viktig investering för utveckling av det svenska näringslivet. En genomgäng av vad som blivit resultatet av de olika arbets­rättsliga förändringarna sedan l97()-talets reformer görs successivt inom arbetsmarknadsdepartementet för alt bl.a, kunna tjäna som underlag för en fortsatt allmän diskussion om arbelsrättslagstiftningens utformning och arbetslivets demokratisering i framUden.

Även om vi nått långt sä finns fortfarande allvarliga brister i arbetsmil­jön. Ett bevis för detla är att antalet inkomna anmälningar om arbetssjuk­domar har tredubblats mellan åren 1984 och 1987, Denna dramatiska ökning är alarmerande och inom regeringskansliet har ett arbete påbörjats för att granska orsakerna till ökningen. Att bryta den nuvarande negativa trenden för skador och sjukdomar i arbetet och få bort de hälsofarliga arbetena är en förstahandsuppgift för vår arbetslivspolitik.

Hälften av de anmälda arbetssjukdomarna är belastningsskador. Under­sökningar visar att de i hög grad drabbar kvinnor som har monotona och ensidiga arbeten. Kampen mot belastningssjukdomarna är därför också en fråga om jämställdhet. Arbetsplatserna måste utformas så att det passar såväl kvinnor som män.

För atl uppmärksamma dessa problem ordnade arbetsmarknadsdeparte­mentet tillsammans med arbetarskyddsslyrelsen hösten 1987 en konferens på temat Det lönar sig att ändra på jobbet. Denna konferens var upptakten till ett av arbetarskyddsstyrelsen nyligen startat tillsynsprojekt mot belast­ningsskador.

Arbetsgivarna har dock alltid det primära ansvaret för alt åstadkomma en god arbetsmiljö. Tillsynsarbetet måste i högre grad inriktas pä alt kontrollera att arbetsgivarna lever upp till sitt ansvar, t, ex. för atl se till all del finns en fungerande organisation för arbetsmiljöarbelet på arbetsplat­serna. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är atl arbetsmiljöfrä-gorna ingår som en naturlig del i beslutsprocesserna på arbetsplatserna.

Den tillämpade arbetsmiljö- och arbetslivsforskningen är av slor bety­delse för att åstadkomma förbättringar av arbetsmiljö och arbetsorganisa­Uon, Den kunskap som forskningen bidrar med blir ett viktigt redskap inte bara för arbetsmiljömyndigheternas och parternas arbete, ulan också för företag och förvaltningar samt för företagshälsovårdens personal och and­ra som är verksamma inom arbetsmiljöområdel.

Insatser för personer med funktionsnedsättning eller handikapp är en annan betydelsefull uppgift för arbetslivspoliliken, I regeringens skrivelse


 


(1986/87: 161) om uppföljning av handlingsprogram i handikappfrågor, som    Prop. 1987/88:100 nyligen behandlats av riksdagen (SoU 1987/88:3, rskr. 26), understryks    Bil. 12 bl.a. den betydelse som de nya reglerna i arbetsmiljölagen har för atl förhindra ulslagning från arbetslivet. Enligt dessa regler skall skyddskom­mittéerna verka för att arbetsanpassnings- och rehabilileringsverksamhet för de anställda bedrivs på arbetsplatserna.

Inriktningen av de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna för handikappa­de innebär bl, a, en betydande förstärkning av den yrkesinriktade rehabili­teringen och av sysselsättningsåtgärder för handikappade samt en fortsatt satsning på nya datorbaserade arbetshjälpmedel.

Aktuella arbetslivs- och arbetsrättsliga frågor

Regeringen uppdrog i april 1986 ät riksrevisionsverket (RRV) att granska verksamheten vid arbetslivscentmm, RRV har i oktober 1986 i en rapport Arbetslivscenlmm (dnr 1986:393) redovisat uppdraget för regeringen. Rapporten har remissbehandlats.

Arbetslivscentrums verksamhet, inkl. dess vetenskapliga produkUon, har under år 1987 varit föremål för en systematisk utvärdering av en särskilt tillsatt granskningskommilté. Kommittén, som tillsatts av det ve­tenskapliga rådet vid centrum, har bestätt av ordförande samt fyra ledamö­ter med verksamhet utanför arbetslivscentrum. Kommittén har i en nyli­gen framlagd rapport redovisat för regeringen förslag och rekommendatio­ner angående arbetslivscentrums fortsatta inriktning och organisation. Jag har för avsikt att under våren tillsälta en arbetsgrupp för att utvärdera de två rapporterna och ge underlag för bedömning av bl, a, arbetslivscen­trums roll i arbelslivsforskningen.

Arbetsmiljöfonden har avlämnat en verksamhetsberättelse för budget­året 1986/87 samt en verksamhetsplan som omfattar treårsperioden 1987/88 - 1989/90, Av verksamhetsplanen framgår bl, a. att fonden planerar nya programsatsningar på områdena fysisk arbetsbelastning saml sociala och psykiska belastningars betydelse för uppkomsten av ohälsa. Stödet till utvecklingsarbete inom olika områden planeras bli utökat. Det gäller de kemiska och fysikaliska arbetsmiljöområdena liksom frågor om arbetsor­ganisation och deras samspel med införande av ny teknik i arbetslivet. Ell mer långsiktigt stöd till arbetslivsforskningen kommer i ökande utsträck­ning att ges inom ramen för fleråriga ramprogram eller programslöd Ull olika forskningsinstitutioner samt i form av forskartjänster,

Arbetsmiljöfonden har under senare år startat flera program för insatser
inom olika forsknings- och utvecklingsområden. Det första,av dessa, det
s, k. utvecklingsprogrammet för ny teknik, arbetsorganisation och arbets­
miljö, avslutas i januari 1988. Av andra program som fonden stöder kan
nämnas programmet för ledning, organisation och medbestämmande, det
s.k, LOM-programmet, Programmet stöder lokala utvecklingsprojekt i
vilka ledning och anställda samt forskare samarbetar kring gemensamma
utvecklingsuppgifter i företag och på myndigheter, Arbetsmiljöfonden har
vidare under budgetåret 1986/87, gemensamt med styrelsen för teknisk
utveckling (STU), satt igång ett program Människor-Datateknik-Arbetsliv:
                          37


 


Programmet, som skall pågå i sex år, skall stödja samverkan mellan tek-    Prop. 1987/88:100
niskt forsknings- och utvecklingsarbete och arbetsmiljöforskning.              Bil. 12

Regeringen har genom ändring i sekretessförordningen (1980:657) infört sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980: 100) i forsknings- och utvecklingsverksamheten vid fonden. Sekretessen gäller emellertid inte själva bidragsbesluten,

1 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87: 100 bil. 12, sid, 28) redogjor­de min företrädare för den då pågående översynen av styrelserepresenla-lionslagstiftningen och anmälde översiktligt de förslag till förändringar som presenterats i promemorian (Ds A 1986:1) Styrelserepresentation för de anställda. Regeringen har nu i propositionen (1987/88:10) Styrelserepre­sentation för de privatanställda, föreslagit riksdagen att anta ett förslag till ny lagstiftning på området.

Det bör dock nämnas att propositionen till skillnad frän promemorian inle innehåller något förslag om befrielse från personligt betalningsansvar för arbetstagarrepresentanlerna i en likvidationssituation, I likhet med vad som gäller i dag föreslås att samtliga ledamöter, dvs, även de som inte har sitt mandat genom styrelserepresenlationslagsliftningen, skall ha samma ansvar. Enligt förslaget skall dock ansvaret begränsas och i fortsättningen utgöra ett s. k. presumtionsansvar. Detta innebär att styrelseledamoten undgår betalningsansvar, om han lyckas bevisa att han inte har varit försumlig.

Propositionen innehåller även förslag lill förtydligande av jävsreglerna. I anslutning till dessa bestämmelser föreslås att arbetstagarrepresentanlerna i styrelsen för sådana förelag som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbe­stämmande i arbetslivet (MBL), t.ex. massmedia, inte skall få dellaga i styrelsens beslul i en fråga som rör verksamhetens mål och inriktning men väl i dess behandling av frågan. Propositionen har godkänts av riksdagen (AU 10, rskr, 103),

Ett förslag om arbelsrättslig beredskapslag (prop, 1986/87: 165) grundat på beredskapsdelegalionens (A 1983:02) arbete har antagils (AU 1987/88:4, rskr. 1987/88:9) av riksdagen.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har vidare utarbetats ett förslag (Ds A 1987:7) till ändringar i lagen om anställningsskydd. Förslaget inne­bär att lagens huvudregel om anställning tills vidare skall gälla även på byggnadsområdet, där s. k. objektsanställning för närvarande är möjlig med stöd av lagen. Förslaget innehåller också vissa förenklingar av de formella regler som en arbetsgivare skall iaktta då en tidsbegränsad anställ­ning skall avslutas. Remissbehandlingen av förslaget har just avslutats. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Vidare har inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetats ett förslag (Ds A 1987:6) Ull ändringar i föräldraledighetslagen i syfte att stärka arbetstagarnas rätt till ledighet. Efter avslutad remissbehandling bereds för närvarande detta ärende inom regeringskansliel.

Regeringen bemyndigade i september 1987 arbetsmarknadsministern att
tillkalla en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med högst tre
ledamöter för att se över arbetsmiljölagen, bl.a. med utgångspunkt i en
skrivelse från arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsgruppen har tillsalls och på-                           38

börjat sitt arbete. Det avses vara avslutat i augusti 1988.


 


Arbetstider m. m.                                                                           Prop. 1987/88:100

Bil.12 Sverige har i olika sammanhang framställts som ett land med förhållande­vis kort faktisk arbetstid. Detta är fortfarande rikligt, men bilden håller snabbt på alt förändras. Den genomsnittliga faktiska arbetstiden i Sverige påverkas i hög grad av deltidsarbetets omfattning och skilda slag av ledig­heter.

De aktuella förändringarna i omvärlden rör den lagstadgade eller avtala­de veckoarbetstiden. I flera länder har 40-timmarsveckan ersatts av andra arbetstidsmätt, Danmark har fr. o, m, år 1987 en normalarbetsvecka om 39 timmar. I Finland kommer årsarbetstiden att förkortas så att den år 1990 ligger 100 Ummar lägre än år 1985, I Norge har avtal träffats om 37,5 timmars normalarbetsvecka för alla arbetstagare fr. o,m. är 1987. I Bel­gien, Holland, Frankrike och Västtyskland har också stora förändringar skett i riktning mot kortare normalarbetstid.

Under våren 1987 har en arbetslidskommillé (A 1987:04) tillsatts med uppgift att analysera konsekvenserna av olika arbetstidsreformer och för­ändrade arbetstidsmönster. Kommittén skall presentera ett samlat under­lag som belyser effekterna av olika slag av arbetstidsförkortningar för män, kvinnor och familjer. Detta underlag bör enligt kommitténs direktiv (dir. 1987:23) omfatta kortare arbetstid per dag eller vecka, längre semester, utökad föräldraförsäkring, alternativa arbetstidsförkortningar och rörlig pensionsålder. Kommittén skall samråda med 1986 års semesterkommitté (A 1985:04) och pensionsberedningen (S 1984:03) och arbetet skall vara avslutat under år 1989. Samtidigt med att arbetstidskommillén tillsattes beslutade regeringen att verksamheten inom delegaUonen för arbetstids­frågor (DELFA) skulle upphöra.

Den nyssnämnda semesterkommittén utreder för närvarande på vilket sätt en utjämning kan åstadkommas mellan olika arbetstagargruppers se­mestervillkor. Det gäller både semesterns längd och möjligheter till infly­tande på semesterns förläggning. Kommittén har också i uppgift att närma­re kartlägga semesterförhållandena för olika grupper av arbetstagare.

Pensionsberedningen under socialdepartementet har i uppgift att se över vissa frågor inom det allmänna pensionssystemet i Sverige. Beredningen har bl, a, att överväga om de nuvarande reglerna för en rörlig pensionsål­der är tillfredsställande. Beredningen skall också se över problemen i samband med äldreavgångar till följd av driftsinskräkningar vid t, ex struk­turrationaliseringar, s. k. 58,3-års pensioneringar.

Arbetsmiljö

Det tidigare anslaget C 1, Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning bör fr. o, m,
budgetåret 1988/89 delas upp i anslagen C I, Arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen och C 2, Institutet för arbetsmiljöforskning. Skälet till
detta är att ett fristående institut för arbetsmiljöforskning bildades den 1
juli 1987 genom en sammanslagning av forskningsavdelningen, större delen
av utbildningsenheten samt biblioteks- och dokumenlationssektionen vid
arbetarskyddsstyrelsen. Som en följd härav bör reservationsanslaget C 2.                            30


 


Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur ändras till    Prop. 1987/88:100

C 3. Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av vetenskaplig appa-    Bil. 12

ratur.

För såväl anslaget Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen som anslaget Institutet för arbetsmiljöforskning gäller en treårig budgetram som fastställdes av riksdagen i anledning av 1986 års budgetproposition för det tidigare anslaget Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning. Denna ram innebär en real minskning av anslaget med 4% under treårsperioden 1986/87 -1988/89, Budgetåret 1988/89 utgör således det sista året i denna budgetram. Medel under de tvä anslagen har beräknats med utgångspunkt i huvudför­slaget. Jag kommer emellertid att föreslå att anslaget Arbetarskyddsstyrel­sen och yrkesinspektionen tillförs vissa ytterligare medel för dels den regionala tillsynsverksamheten, dels informationssystemet om arbetsska­dor (ISA). Utgifterna för detta föreslås finansieras med medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Våren 1987 uppdrog regeringen åt arbetarskyddsstyrelsen alt se över sin organisation. Styrelsen har under hösten 1987 redovisat uppdraget för regeringen. Styrelsen föreslår bl.a, förändringar i sin instruktion som innebär att en verksledning i direktionsform inrättas, att avdelningarna avskaffas och att arbetarskyddsverket skall omfatta arbetarskyddsslyrel­sen och yrkesinspektionen. Regeringsuppdraget är delvis en följd av bil­dandet av institutet för arbetsmiljöforskning den 1 juli 1987.

Det nya bidragssystemet för företagshälsovården har nu varit i kraft i två år. Systemet regleras i regeringens förordning (1985:326) om bidrag Ull företagshälsovård. Utbyggnaden av föi-etagshälsovården har under de två senaste åren gått mycket snabbt. För närvarande omfattas närmare 70% av de anställda av företagshälsovård. Enligt den målsättning som lades fast i propositionen 1983/84:89 om företagshälsovård och arbetsanpassning som regeringen presenterade för riksdagen hösten 1984 skall 75% av de anställda kunna vara anslutna till bidragsberättigad företagshälsovård vid 1990-talets början. I propositionen fömtskickades atl riksdagen i början av 1990-talet skulle ges tillfälle att utvärdera effekterna av det nya bidragssys­temet. Jag har för avsikt att under våren föreslå regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att genomföra en uppföljning och utvärdering av hela företagshälsovårdsreformen, inkl, bidragssystemets effekter på före­tagshälsovårdens innehåll och utbyggnad.

Arbetsmarknadens parter har under hösten 1987 tillsammans med arbe­tarskyddsstyrelsen öch socialstyrelsen startat en kampanj mot tobaksrök­ning under mottot "rökfritt på jobbet". Avsikten med kampanjen, som skall pågå under tvä år, är bl. a. att få igång diskussioner mellan arbetsgiva­re och det lokala facket om åtgärder för att minska tobaksrökningen på våra arbetsplatser. Till gmnd för diskussionerna skall ligga bl. a. de allmän­na råd om begränsning av tobaksrökning' i lokaler av gemensamhetska-raktär som arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen gemensamt har ut­färdat. Ett väsentligt syfte med kampanjen är att ta reda på om det finns anledning att skärpa de allmänna råden. Regeringen har beviljat särskilda medel för genomförandet av kampanjen.

Antalet anmälda arbetssjukdomar ökar som redan nämnts sedan några                            40


 


år tillbaka i oroväckande snabb takt. Utvecklingen innebär att antalet Prop. 1987/88:100 ökade från ca 20000 Ull närmare 60000 anmälda sjukdomsfall under tidspe- Bil. 12 rioden 1983 - 1987. De belastningsrelaterade sjukdomarna, som för närva­rande utgör drygt hälften av alla arbetssjukdomsfall, ökar i snabbare takt än övriga arbetsrelaterade sjukdomar. De belastningsergonomiska frågor­na måste mot denna bakgrund ges ökad uppmärksamhet och prioritet liksom åtgärder för att minska utslagningen från arbetslivet.

Det ökande antalet anmälda arbetssjukdomar har inneburit en besväran­de eftersläpning av kodning och registrering av arbetssjukdomarna inom ramen för informaUonssystemet om arbetsskador (ISA) vid arbetarskydds­styrelsen. Detta har i sin lur lett till försenad arbetsskadestatistik och sämre tillgång till aktuella uppgifter. Även handläggningstiderna av ären­den om arbetsskada vid försäkringskassor och försäkringsdomstolar är fortfarande oroande långa.

Utredningen om arbelsmiljösekretess (A 1985:02) har avslutat sitt arbe­te med översyn av bestämmelserna om sekretess och lystnadsplikt på arbetsmiljöområdet. Utredningen har överlämnat ett betänkande (SOU 1987:66) med förslag bl.a. lill ändringar i 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen (1977:1160) och 14 kap: 7 § sekretesslagen (1980: 100). Förslaget innebär, bl.a. att möjligheterna för skyddsombud att föra arbetsmiljöinformation vidare till de centrala fackliga organisationerna klarläggs. Betänkandet kommer att remissbehandlas.

Den år 1986 Ullsätta arbelsolycksutredningen (A 1986:01) har till uppgift att se över sanktionssystemet vid arbetsolyckor som inträffar till följd av brister i arbetsmiljön. I utredningens översyn ingår framför allt straffbe­stämmelsernas tillämpning och utformning samt att överväga författnings­ändringar och andra åtgärder för att åstadkomma ett effektivt sanktions­system. Utredningen kommer att inom kort avsluta sitt arbete.

Många människor kommer i sitt arbete i kontakt med lösningsmedel på ett sätt som kan medföra skador. De svenska hygieniska gränsvärdena är, vid en internationell jämförelse, bland de lägsta. Gränsvärdena är dock inte någon garanU för att skador inle kan uppkomma. Regeringen har mot den bakgrunden givit arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att belysa såväl de hälsomässiga som ekonomiska konsekvenserna av en halvering av nu gällande gränsvärden för vissa lösningsmedel. Regeringen har givit arbe­tarskyddsstyrelsen medel för att fullgöra uppdraget. Uppdraget skall redo­visas senast den 1 april 1988.

För att underlätta användningen av målarfärger som inte är lösningsme-                             '

delsbaserade - s.k, vattenbaserade - har regeringen ställt medel.till förfogande för utbildning av målare. Utbildningen genomförs i samverkan mellan arbetsgivare-och arbetstagarorganisationer.

Olika frågeställningar kring HIV/AIDS som berör arbetslivet har aktuali­serats. Det gäller både medmänskliga frågor om kamratstöd och insatser för att förhindra mobbning samt sådana frågor som har juridiska aspekter, exempelvis omplacering, uppsägning, förtidspension, sekretessfrågor. Med hänsyn till AIDS-delegationens stora ansvarsområde har en referens­grupp till delegationen inrättats med uppgift att bereda frågor som har

41


 


direkt beröring med arbetslivet. Arbetsmarknadens parter deltar i refe-    Prop. 1987/88:100
rensgruppen, som leds av arbetsmarknadsministerns statssekreterare.         Bil. 12

En arbetsgrupp med uppgift att se över verksamheten med regionala skyddsombud har under hösten 1987 tillsatts inom arbetsmarknadsdepar­tementet. Arbetsgruppen består av företrädare för arbetsmarknadsdepar­tementet, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmiljöfonden, LO, TCO och SA­CO/SR och har till uppgift atl se över formerna för dels fördelningen av bidragen lill verksamheten med regionala skyddsombud, dels yrkesinspek­tionens medgivande att utse regionalt skyddsombud. Arbetet beräknas vara slutfört före utgången av år 1988.

Insatser för arbetshandikappade

Under senare år har de arbetsmarknadspoliliska insatserna för de arbets­handikappade i hög grad varit inriktade på dem som har svårare funktions­nedsättningar. Reformeringen av lönebidraget den 1 juli 1984 innebar bl. a. att bidrag med en hög subventionsnivå bör förbehållas dessa grupper. Fördubblingen av bidraget till arbetsbiträde syftade, liksom satsningen på ny teknik med datorbaserade arbetshjälpmedel, främst till att ge svårt funktionshindrade de hjälpmedel och det personliga biträde i arbetet som behövs för att i största möjliga utslräckning kompensera handikappet.

Det budgetförslag som nu läggs fram för budgetåret 1988/89 innebär en fortsatt satsning pä de grupper som möter de största svårigheterna på arbetsmarknaden. ArbetsmarknadsinsUtuten föreslås få betydande perso­nalförstärkningar. Antalet personer som får anställning med hjälp av löne­bidrag beräknas fortsätta att öka. De medel som anvisas särskilt till an­skaffning av datorbaserade hjälpmedel föreslås bli fördubblade frän 10 till 20 milj. kr.

AMS har också disponerat särskilda medel för ett teknikupphandlings-projekt med syfte att ta fram datorbaserade hjälpmedel åt svårt funktions­hindrade. Projektet har nu lett till ett teknikavtal med en tillverkare, som skall ta fram standardkomponenter för datorarbetsplatser. Komponenter­na skall kunna sättas samman så att utrustningen passar den enskildes individuella behov och de aktuella arbetsuppgifterna. Dessa nya datorba­serade arbetshjälpmedel kan bl.a. få stor betydelse för unga handikappa­des möjligheter att få och behålla ett arbete. Som riksdagen vid flera tillfallen har framhållit, framstår det som särskilt angeläget att unga handi­kappade genom intensifierade insatser kan ges möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden i stället för att förtidspensioneras.

Det pägår också en försöksverksamhet som har detta syfte. Riksdagen godkände (AU 1985/86: 11, rskr, 153) våren 1986 regeringens förslag (prop. 1985/86:100 bil. 12) om en utvidgning av den uppsökande verksamheten bland unga förtidspensionerade. AMS har under hösten 1987 lämnat en första delrapport om verksamheten. Stommen i projektet Arbete ät unga handikappade utgörs av ett rikstäckande basprojekt med landets samtliga förtidspensionärer och sjukbidragslagare i åldern 16-29 år som målgrupp. Dessutom har inletts ett femtontal lokalt initierade delprojekt.

Under del första försöksåret har ett knappt 1000-tal ungdomar omfal-                               42


 


lats. Planeringen för innevarande budgetår omfattar bl.a, uppföljning av Prop. 1987/88:100 de ungdomar, som tidigare inte kunnat delta, exempelvis på grund av Bil. 12 pågående studier, vård eller rehabilitering. Vidare har samtliga län fått möjlighet alt ha en samordningsansvarig som skall utveckla samverkan med skolan vad gäller handikappade elevers övergång till arbetslivet. Särskild uppmärksamhet ägnas ål alt utveckla former för samverkan mel­lan arbetsförmedling, försäkringskassa, skola och olika rehabiliteringsin-slanser i de sammanhang där gemensamt ansvar är en förutsättning för ett bra resultat. Flera av delprojekten syftar till all utveckla samverkansfor­mer med skola, omsorgsverksamhel m, fl.

Det ligger i sakens natur att ganska läng Ud behövs frän del alt den unge handikappade kontaktas av försäkringskassan med erbjudande om arbets­marknadsåtgärder fram till dess han eller hon faktiskt får ett arbete. Det finns därför skäl att fortsätta verksamheten även under budgetåret 1988/89, för atl få så mycket erfarenheter och underlag som möjligt inför en utvär­dering.

Rehabiliteringsberedningen under socialdepartementet (S 1985:02) vän­tas under år 1988 lägga fram sitt slutbetänkande. I utredningens arbete ingår bl.a. att pröva hur rehabiliteringsåtgärder kan sättas in på ett tidigt stadium, bl.a, genom insatser på arbetsplatsen, under medverkan av skyddsorganisaUonen och förelagshälsovården.

Den minskade institutionsvården, som innebär att allt fler psykiskt sjuka och utvecklingsstörda ges möjlighet till boende utanför vårdinstitutioner, ställer allt större krav på den yrkesinriktade rehabiliteringen och det skyd­dade arbetet för arbetshandikappade.

För budgetåret 1988/89 föresläs Samhallgruppen - tidigare Samhälls-förelagsgruppen - tilldelas driflbidrag motsvarande 111,2% av lönekost­naden för de anvisade anställda eller 3 060 milj, kr. Som bidrag till fastig­hetsfonden föreslås 373 milj. kr. Antalet bidragsberättigade arbetstimmar föreslås öka med 400000 till 31 miljoner under budgetåret 1988/89, vilket beräknas ge utrymme för nära 29 000 arbetshandikappade anställda.

Det skyddade arbelet hos offentliga arbetsgivare föreslås få oförändrad omfattning till en kostnad av 363 milj, kr.

43


 


JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH      Pop. 1987/88: lOO
MÄN
                                                                         ''-'2

I mars 1985 lade regeringen fram en proposition (1984/85: 130) om kvinnor­nas villkor pä arbetsmarknaden. Propositionen innehöll ett ålgärdspro­gram vars konkreta innehåll bl. a. utgjordes av förslag om projektverksam­het frän förskolan till alla delar av yrkeslivet för att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Syftet var i första hand atl uppmuntra flick­or/kvinnor till otraditionella utbildnings- och yrkesval. Projektverksamhet för att stimulera män att mer aktivt delta i jämställdhetssträvandena före­slogs också, I propositionen aviserades även en kartläggning av kvinnorep­resentationen i statliga styrelser och kommittéer.

Propositionens åtgärdsprogram hade - om än inte klart utsagt - en treårig inriktning. Projektverksamheten är nu inne pä sill tredje är. De områden som uppmärksammades i ätgärdsprogrammet har varit föremål för insatser. Det är nu dags atl föra frågorna vidare. Jag avser därför att redovisa den fortsatta inriktningen av regeringens jämställdhetsarbete i en särskild proposition under våren 1988. Min avsikt är även att då redovisa remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1987: 19) Varannan damernas från utredningen (A 1985:03) om kvinnorepresentation och regeringens ställningstaganden till utredningens förslag.

Mot denna bakgrund kommer jag nu inte atl närmare redogöra för jämställdhetspolitikens fortsatta inriktning. Det internationella jämställd­hetsarbetel kommer jag att redovisa under avsnittet Internationella frågor.

44


 


INVANDRING

Utvecklingen av invandringen

Invandringen har ökat under år 1987, Enligt preliminära beräkningar har ca 38000 utländska medborgare invandrat. Invandringen ligger nu åter på samma nivå som under 1970-lalel efter en kraftig nedgång i början av 1980-talet. Ökningen ligger helt och hållet på den utomnordiska invand­ringen. Samtidigt har utvandringen av utomnordiska medborgare minskat och invandringsöverskottet av utländska medborgare under år 1987 har därför blivit stort - preliminärt 26000 personer. Invandringen under den senaste tioårsperioden framgår av följande tabell (siffrorna är avmndade):

invandringen av utländska medborgare åren 1977—1987


Prop. 1987/88:100 Bil. 12


 

Är

Invandr

ing

 

 

 

Utvandr

ing

 

 

 

Invandringsöverskott

 

Totalt

Nordiska Övriga

Totalt

Nordiska

Övriga

Totalt

Nordiska Övriga

 

 

 

med-

med-

 

 

med-

med-

 

 

med-

med-

 

 

 

borgare

borgare

 

 

borgare

borgare

 

 

borgare

borgare

1977

38

700

19

600

19

100

14

900

10

600

4

200

23

900

9 000

14 800

1978

31

700

15

300

16

300

15

600

10

100

5

500

16

000

5 300

10 800

1979

32

400

16

400

16

000

16

300

10

700

5

600

16

100

5 700

10 400

1980

34

400

16

300

18

200

20

800

13

600

7

200

13

700

2 600

11 000,

1981

27

400

10

000

17

400

20

800

15

300

5

500

6

600

-5 300

11 900

1982

25

100

7

300

17

800

19

900

14

500

5

400

5

200

-7 200

12 400

1983

22

300

7

400

14

900

17

400

12

000

5

400

4

900

-4  600

. 9 500

1984

26

000

8

400

17

600

14

600

10

000

4

600

11

400'

-1 600

13 000

1985

27

900

8

400

19

500

14

000

9

200

4

900

13

900

- 800

14 700

1986

34

000

8

900

25

200

15

400

8

700

6

600

18

600

200

18 600

1987(1)

38

000

9

000

29

000

11

600

8

000

3

600

26

400

1 000

25 400


(1)  Preliminär beräkning

Invandringen från Finland har stabiliserats och uppgick år 1987 enligt preliminära uppgifter lill 4800 personer eller lika många som år 1986. Utvandringen till Finland var ca 5000. Den ökade nettoinvandringen frän Norden beror främst på en något större invandring från Norge.

Den ökade invandringen fr, o, m. år 1984 av utomnordiska medborgare sammanhänger med en ökande invandring av flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund från Asien, Den största enskilda invandrargrup­pen under år 1987 var iranierna, ca 7 700 personer.-

Ca 20000 personer, inkl, barn, beräknas under år 1987 ha fått uppehålls­tillstånd som flyktingar, krigsvägrare, av flykUngliknande skäl eller på humanitära grunder. Bland dem som erhållit tillstånd under år 1987, finns såväl sådana personer som kommit till Sverige och sökt asyl under detta år som sådana som anlänt under tidigare år och fått sina ärenden avgjorda först under år 1987. Antalet personer som fåll stanna av dessa skäl har successivt ökat sedan är 1984 då dessa grupper tillsammans omfattade ca 7600 personer. Invandringen av nära anhöriga har under perioden 1984-1986 ökat från ca 7900 Ull ca 8800, Enligt preliminära beräkningar var denna invandring ungefär lika stor under år 1987 som under år 1986,

Antalet utlänningar som kommit till Sverige på egen hand och sökt asyl har sedan år 1985 varit väsentligt större än tidigare under 1980-talet. Detta


45


 


gällde även år 1987. Samma utveckling kan konstateras i stora delar av Prop. 1987/88:100 Västeuropa, Det totala antalet asylsökande under år 1986 var ca 15000 Bil. 12 personer inkl, medföljande barn. Under är 1987 har omkring 18000 utlän­ningar, inkl. barn, sökt asyl. Totalt sett har del största antalet asylsökande under åren 1985-1986 kommit från, i lur och ordning, Iran, Chile, Liba­non, Polen och Irak. Under år 1986 har antalet asylsökande irakiska medborgare minskat medan antalet etiopiska och chilenska medborgare ökat. Samma tendens har fortsatt under första halvåret 1987.

År 1986 fick 18 255 utlänningar svenskt medborgarskap.

I det följande behandlas översiktligt frågor rörande invandring och åtgär­der för invandrare inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga berörda departements ansvarsområden. Internalionellt samarbete i in­vandrar- och flyktingfrågor redovisas i ett följande avsnitt.

Invandrings- och flyktingpolitiken m. m. Mål och inriktning

Svensk invandrings- och flyktingpolitik bygger på tre huvudprinciper, nämligen de nordiska medborgarnas fria rörlighet inom Norden, den regle­rade utomnordiska invandringen saml en ambiUös flyktingpolitik. Under senare år har totalbilden av invandringen till Sverige ändrat karaktär från en situation där den nordiska invandringen dominerade till dagsläget, där invandringen huvudsakligen består av flyktingar eller personer med flyk­tingliknande bakgrund samt nära anhöriga till personer, som bor i Sverige. Den senare kategorin består till större delen av personer som gifter sig med någon i Sverige bosatt person, antingen en tidigare invandrare eller en infödd svensk. Därutöver förekommer även invandring av adoptivbarn. Arbetskraftsinvandring från länder utanför Norden förekommer endast i undantagsfall.

Den svenska flyktingpolitiken karaktäriseras av att den är aktiv, solida­risk och ambitiös, Verksamhetsmässigt består den av följande:

-     ett aktivt agerande inom FN och andra internaUonella organ för att värna om de mänskliga rättigheterna och för att lösa konflikter, som ger upphov till flyktingströmmar.

-     ekonomiskt bistånd Ull förmän för flyktingar i framför allt Afrika, Asien och Latinamerika, Detta bistånd förmedlas i stor utsträckning via FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s hjälporganisation för palesti­naflyktingar (UNRWA), Bistånd förmedlas också via internationella och nationella frivilliga organisationer (t, ex. Röda korset. Rädda bar­nen, kyrkorna m.fl.).

-     internationellt samarbete, framför allt genom UNHCR, för att garantera och befrämja tillämpningen av FN:s flyktingkonvention och för att garantera flyktingarnas rättsliga skydd.

-     arbete för en bättre fördelning av det-reella ansvaret för flykUngar och flyktinghjälp. Detla sker i samarbete med såväl UNHCR som berörda stater.

46


 


- ett mottagande av flykUngar i Sverige med ambitionen att dessa så snart Prop. 1987/88:100 som möjligt skall få möjlighet att uppnå jämlikhet med övriga invånare. Bil. 12 En detaljerad redovisning av den samlade svenska flykUngpolitiken gjordes i sedvanlig ordning i april 1987 i regeringens skrivelse (1986/87:134) om flyktingpolitiken. En motsvarande redogörelse kommer att lämnas till riksdagen under våren 1988 avseende insatserna under år 1987.

Flyktingsituationen i världen

FlykUngsituaUonen i världen har inte förbättrats under det senaste året. Även om flyktingar från vissa länder, t.ex. Uganda, Uruguay m.fl., har kunnat återvända till sina hemländer har nya flyktingsituationer uppstått och andra fortsatt att öka i omfattning.

Antalet flykUngar i världen i dag beräknas uppgå till omkring 15 miljoner (inkl, flyktingar under UNHCR:s mandat såväl som de palestinaflykUngar, vilka är registrerade hos UNRWA). Därtill kommer åtminstone ett par miljoner s. k, internt hemlösa, dvs. människor som till följd av inbördes­krig och andra interna konflikter tvingats på flykt inom sitt eget land.

De största flyktinggmpperna finns i dag i Asien. Bland dessa kan näm­nas tre miljoner afghanska flyktingar i Pakistan, två miljoner afghaner i Iran samt ytterligare flera hundra tusen flykUngar till följd av kriget mellan Iran och Irak och förföljelse av kurder och andra etniska och religiösa minoritetsgrupper i bl.a. dessa länder. Dessutom finns bortemot 200000 flyktingar frän Indokina i läger i Sydostasien och fortfarande ett stort antal tamilska flyktingar i framför allt Indien. Ett särskilt problem utgör den ytterst utsatta gmppen pä ca 250000 kampucheanska flyktingar i gränsom­rådet mellan Thailand och Kampuchea. Till dessa gmpper kommer de redan nämnda 2,2 miljonerna palestinaflyktingar samt andra flyktinggrup­per till följd av konflikterna i bl. a. Libanon.

I Afrika räknar man med mellan fyra och fem miljoner flyktingar, från bl. a, Etiopien i Somalia och Sudan, från Namibia i Angola, från Sydafrika i ett antal länder och från Mogambique i bl. a, Malawi, lill följd av den av Sydafrika understödda tertorverksamheten,

I Latinamerika är förhållandena i Chile fortfarande sådana att många människor lämnar landet. De störsla flyktinggrupperna kommer emellertid från El Salvador och Guatemala till grannländerna i Centralamerika. Totalt räknar man med mer än 320000 flyktingar i Mexico och Centralamerika.

Flyktingarnas säkerhetssituation, bl.a, i Sydostasien, södra Afrika, Centralamerika och Mellersta Östern, har fortsatt alt vara ett stort bekym­mer. I det sammanhanget bör det nämnas atl UNHCR:s styrelse, efter fem års diskussioner, kunnat enas i ett antal frågor avseende fördömande av militära attacker på bl.a. flyktingläger saml vissa förslag lill ålgärder och uppföljningsinsatser, vilket får betraktas som ett väsentligt steg framåt.

47


 


Hjälp till flyktingar utanför Sverige                                                                 Prop. 1987/88:100

Sverige har, liksom tidigare år, fortsatt att prioritera hjälp till flyktingarna i närområdena, dvs. i de s. k. första asylländerna, vilka ofta tillhör de fattigaste länderna i världen. För kalenderåret 1986 uppgick det totala svenska stödet för flykting-, katastrof- och humanitärt bistånd Ull drygt 600 milj. kr. För år 1987 beräknas den totala summan ha uppgått till ungefär samma belopp. FN:s flykUngkommissarie har under år 1987 av Sverige mottagit 127 milj. kr. och UNRWA 87 milj, kr. Som tidigare nämnts förmedlas flyktinghjälp företrädesvis via FN-organ, via internationella och nationella frivilliga organisationer. För övrigt vill jag i dessa delar hänvisa till vad statsrådet Hjelm-Wallén tidigare har anfört.

Den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige

Regeringen fastställde för budgetåret 1986/87 en flyklinjgkvol av samma storlek som under tidigare år, dvs. I 250 personer. Antalet faktiskt mottag­na varierar år från år bl. a. beroende på tidsförskjutningar mellan beslut om mottagande och den faktiska hitresan. För budgetåret 1986/87 har invand­rarverket, som administrerar kvoten, arrangerat inresor för 1 453 personer inom kvoten. Av dessa kom 468 från Latinamerika, 789 från Asien, 35 från Afrika och 161 från Europa.

Flyktingkvoten för budgetåret 1987/88 är fortsaft 1 250 platser. För bud­getåret 1988/89 beräknar jag ett resursbehov av oförändrad omfattning. Inriktningen av innevarande budgetårs kvot har av regeringen angetts så att den i första hand skall användas för flyktingar från sydvästra Asien. Vidare bör uttagning ske av flyktingar från länder i Syd- och Centralameri­ka samt i viss utsträckning även från Sydostasien och (östra) Europa, Därutöver kan i enstaka fall uttagning ske i övriga delar av världen. Vidare beräknas under året, liksom föregående år, mottagande av ett 50-tal handi­kappade flyktingar, för vilka vård kan ordnas i Sverige.

Situationen i Europa

Den tidigare konstaterade ökningen av asylsökande till Europa förväntas förete en viss minskning jämfört med de 185000 asylsökande, som mottogs i olika europeiska länder under år 1986, För Sveriges del har ökningen av antalet asylsökande dock fortsatt, Sverige har fortsatt atl spela en aktiv roll i de ansträngningar som gjorts bl.a. inom UNHCR och Europarådet för att söka konstruktiva lösningar av dessa frågor och för alt finna möjlig­heter till en bättre fördelning av ansvaret mellan olika länder liksom s. k. regionala lösningar. Detta arbete har ägt rum också i form av olika konsul­tationer mellan Uo europeiska stater samt Canada och Australien och beräknas komma att fortsätta under är 1988, Verksamheten inkluderar också den s. k. CAHAR-gruppen inom Europarådet, vilken arbetar med att finna gemensamma tillämpningar av första asyllands-principen.

48


 


Nordiskt samarbete                                                                                Prop. 1987/88:100

Nordiska rådets juridiska utskott anordnade i Saltsjöbaden i maj 1987 den första större nordiska konferensen för parlamentariker, regeringarna, flyk-, tingorganisationer, myndigheter m.fl. om flyktingpolitiska frågor i Nor­den.

Konferensen innebar ett steg framåt för det nordiska samarbetet pä detta område. Flyktingpolitiken är nu fortlöpande föremål för bevakning och diskussion såväl inom Nordiska rådet som mellan regeringarna.

Den nordiska samrådsgrupp i flyktingfrågor på hög nivå, som tillkom pä svenskt initiativ är 1986, har också fortsatt sitt arbete. Detsamma gäller det reguljära migrationspolitiska samarbete som etablerats inom Nordiska mi­nistertådets ram, liksom de nordiska kontakterna på myndighetsnivå. Den prioritering av det internationella och nordiska samarbete som gjorts under de senaste åren ligger fast.

Invandrar- och flyktingpolitiska frågor i ett internationellt perspektiv behandlas också i särskild ordning i det följande.

Mottagning av flyktingar i Sverige

Systemet med kommunal mottagning av flykUngar infördes är 1985. Kom­munerna har mottagit omkring 14000 flyktingar och asylsökande per är sedan reformen genomfördes. Trots kommunernas insatser finns alltjämt ett stort behov av kommunplatser för flyktingmottagningen.

Antalet flyktingar och asylsökande har under budgetåret fortsatt atl öka. Invandrarverket har slutit avtal med 241 kommuner omfattande mottag­ning av sammanlagt 14 307 asylsökande och flyktingar. Invandrarverkels mål är att kunna träffa avtal med ytterligare kommuner.

Det ständigt ökande antalet asylsökande har medfört alt situationen vad beträffar förläggningskapaciteten är mycket ansträngd. Antalet föriägg-ningar av olika slag är nu över 40, Beläggningen på dessa förläggningar och slussar är inemot 8 000. Den genomsnittliga vistelsetiden på en förläggning är ca 8—9 månader. Antalet personer som väntar på en anvisad plats i en kommun ökar med 400 per månad. Invandrarverkets prognos är att beho­vet av förläggningsplatser kommer att vara 10000 vid slutet av budgetåret 1988/89.

En av orsakerna till de långa förläggningstiderna är svårigheterna för kommunerna att ta emot flyktingar på gmnd av bristen på bostäder. För att skynda på placeringen i kommunerna har invandrarverket föreslagit ett system med kommunala mottagningscentra. Förslaget innebär att kommu­nerna inrättar särskilda flyktingbostäder av genomgångskaraktär. Genom­gångsbostäderna skulle kunna sammanföras till enheter, s, k, mottagnings­centra för flykUngar, Ett rimligt mål är enligt invandrarverket att kommu­nerna inrättar sådana mottagningscentra med en kapacitet motsvarande minst 25% av det antal flykUngar kommunen förbundit sig att ta emot årligen. Vid dessa mottagningscentra skulle flyktingarna kunna tas emot direkt från en mottagningssluss eller en förläggning. Invandrarverket har

begärt att få bedriva en försöksverksamhet med kommunala mottagnings-

49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12


centra i 30 kommuner under innevarande budgetår. Jag kommer i del    Prop. 1987/88:100 följande att föreslå att invandrarverket får i uppdrag att bedriva en försöks-    Bil. 12 verksamhet i begränsad omfattning under nästa budgetår,

1 slutet av år 1986 fick invandrarverket och rikspolisstyrelsen i uppdrag att föreslå hur inkvarteringen av asylsökande vid Arlanda flygplats skall organiseras. Förslag lämnades om att inrätta en permanent utredningssluss i Carislund i Upplands Väsby kommun samt ett utredningsannex i anslut­ning till utredningsförläggningen i Flen, Den I juli 1987 öppnade invandrar­verket slussförläggningen i Carlslund samt utvidgade utredningsförlägg­ningen i Flen med en utredningssluss. Carlslund är dimensionerad för 500 asylutredningar per månad och omfattar 300 inkvarteringsplatser, Flens kapacitet är 100 inkvarteringsplatser och 300 asylutredningar per månad. Frågan om en utredningssluss i Alvesta bereds för närvarande i regerings­kansliet.

Under budgetåret har vidare en utredningsföriäggning i Röda korsets regi öppnats i Sandviken. Förhandlingar pågår mellan invandrarverket och Röda korset om att öppna ytterligare förläggningar.

Kostnaderna för förläggningsverksamheten under budgetåret 1988/89 beräknas till 1,2 miljarder kr. Resursbehovet för ersättning till kommuner­na för åtgärder för flyktingar beräknas till drygt 1,8 miljarder kr.

Invandrarverket har inkommit Ull regeringen med en utredning om mot­tagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig. Frågan bereds i regeringskansliet.

Handläggningen av asylärenden m. ni.

Det stora antalet asylsökande har medfört långa handläggningstider i till­ståndsärendena. Inte sällan lar del mer än sex månader från del ansökan görs hos polisen Ull dess invandrarverket fattar beslut. Om beslutet över­klagas blir väntetiden från det ansökan görs hos polisen till dess regeringen meddelar sitt beslut ofta inemot ett år, I alltför många fall får de sökande vänta mer än tvä är pä ett slutligt beslut. I detla sammanhang bör nämnas att regeringen den I juli 1987 inrättade 29 nya polistjänster i Stockholm och Katrineholm, vilka används för alt förstärka utredningskapaciteten vid föriäggningarna i Carislund och Flen. Jag vill samtidigt hänvisa till den förstärkning av den lokala polisorganisationens administrativa system som chefen för justitiedepartementet har föreslagit tidigare i dag.

De långa handläggningstiderna i utlänningsärenden är ett mycket allvar­
ligt problem. Framför allt medför de stora påfrestningar för dem som söker
asyl. Länga handläggningstider medför även betydande kostnader för sam­
hället. Regeringen och riksdagen har mot denna bakgrund vidtagit en rad
åtgärder. Regeringen tillsatte i februari 1987 två utredningar i syfte att
kraftigt förkorta handläggningsUderna för asylärenden. Den ena utredning­
en (A 1987:01) skall enligt direktiven (dir. 1987:03) göra en i första hand
teknisk.översyn av utlänningslagen. Den andra utredningen (A 1987:02),
som antagit namnet Asylärendeutredningen, skall enligt direktiven (dir,
1987:4) se över organisation och rutiner för handläggningen av utlännings­
ärenden,                                                                                                                 50


 


Enligt utredningarnas direktiv bör målet för handläggningsliderna vara    Prop, 1987/88:100 alt invandrarverket skall avgöra ett asylärende inom två månader från    Bil, 12 ansökningsdagen och alt regeringen skall avgöra ett överklagande inom två månader.

Båda utredningarna skall arbeta snabbi och i nära samarbete. Arbetet kommer att vara slutfört omedelbart efter årsskiftet 1987-1988.

Asylärendeutredningen har i juni 1987 överlämnat en delrapport (Ds A 1987:3) Kortare väntelider i asylärenden. I delrapporten redovisas bl.a. principförslag till ny organisation för handläggning av asylärenden och mottagande av asylsökande. Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att utveckla dessa principförslag och avser att i sin slutrapport lämna mer detaljerade förslag till organisatoriska och administrativa förändringar med utgångspunkt i principförslagen.

Invandrarverkets grundbemanning utökades fr.o.m, år 1987 med 44 årsarbetskrafter för atl bl.a, möjliggöra ytteriigare förstärkningar i till­ståndsverksamheten. Regeringen har vidare fått riksdagens bemyndigande alt besluta om nödvändiga åtgärder för att kunna anpassa invandrarverkets organisaUon till antalet asylsökande. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen beslutat all under budgetåret 1987/88 tillföra verket ytterligare ca 70 årsarbetskrafter, varav ca 30 som en tillfällig insatsstyrka för avarbe­tande av icke avgjorda tillständsärenden.

Genom beslul den 22 oktober 1987 har regeringen startat en översyn av invandrarverkets organisaUon (A 1987:07). Ett av syftena med denna översyn är alt inom invandrarverket skapa en lämplig organisation för att åstadkomma kortare handläggningstider i utlänningsärenden. En princip­lösning för organisationen skall redovisas den 1 februari 1988. Organisa­tionsöversynen skall vara slutförd vid utgången av juni månad 1988 med sikle på atl den nya organisationen skall kunna fungera frän den Ijuli 1989, Regeringen kommer alt under våren 1988 för riksdagen presentera förslag om riktlinjer för det fortsalla organisationsarbetet.

Nytt stödsystem för asylsökande m. fl.

Regeringen förbereder ett förslag lill lag om bistånd åt asylsökande m.fl. Lagen skall reglera ett generellt system för dessa utlänningars biståndsbe­hov, varav följer att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (1980: 620) i princip kopplas bort. Vidare skall den nya lagen ersätta bestämmelser i invandrarverkets interna föreskrifter. Syftet med den nya lagen är bl. a, atl skapa en enhetlig nivå pä biståndet, oberoende av om utlänningen vistas på en förläggning eller i en kommun där han eller hon anvisats plats av invandrarverket. Bistånd skall enligt förslaget kunna utgå i form av kost­nadsfri bostad, dagbidrag saml bidrag för särskilda behov.

Avsikten med den nya lagen är också att möjligheterna all planera
mottagandet av asylsökande och flyktingar skall bli bättre. Lagförslaget är
en del av det breda arbete som bedrivs för all anpassa flyktingmollagning-
en till den väsentligt ökade strömmen av asylsökande genom bl, a, kortare
handläggningstider. Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft under
första halvåret 1988.                                                                                                  51


 


Invandrarpolitiken                                                                           Prop. 1987/88:100

Bil.l2 Riktlinjerna för invandrarpolitiken antogs av riksdagen våren 1986, Målen

för politiken ligger fast, jämlikhet, valfrihet och samverkan, 1986 års beslut innebar därutöver att arbetet för att åstadkomma och befästa goda etniska relationer mellan olika befolkningsgrupper skulle intensifieras. Så har ock­så skett.

I början av år 1987 hölls sålunda ett möte med de stora folkrörelserna i Sverige för att diskutera hur det opinionsbildande arbete som inletts under är 1986 skulle fortsätta. På mitt initiativ beslutade mötet alt genomföra en vänskapsvecka i maj 1987, Syftet med veckan var att stimulera till person­liga kontakter mellan olika invandrar- och flyktinggrupper och infödda svenskar. Under vänskapsveckan ägde en rad arrangemang rum för att närma invandrare och svenskar till varandra. Veckans avslutning samman­föll i tid med ett invandrarrådslag som jag höll med invandrarorganisatio-nerna i Lycksele,

Jag kan här anmäla att på ett möte med ett sextiotal representanter för folkrörelserna i september, som ledningsgruppen för vänskapsveckan '87 inbjudit till, beslutades att en vänskapsvecka skall ordnas också år 1988,

För att diskutera åtgärder för att förbättra relationerna mellan invandra­re och svenskar och i syfte atl åstadkomma förbättringar för invandrarna har jag också haft andra överläggningar, med arbetsmarknadens parter, ledningen för SÖ och UHÄ saml med folkrörelserna, bl, a, med organisa­tioner verksamma inom skolans område.

En enkät har genomförts för alt få en bild av folkrörelsernas verksamhet på invandrarområdet. Den visar bl.a, att det finns en potential för ökade insatser om man kan väcka intresset hos medlemmarna och höja invand­rarfrågornas status i organisationen.

Min avsikt är att fortsätta delta viktiga arbetet all förbättra relationerna mellan invandrare och flyktingar som kommit till vårt land och de infödda svenskarna. Särskilda medel föreslås därför även för nästa budgetår för information och opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har nu varit i verksamhet under ett och ett halvt år. Enligt vad som har redovisats för mig har hans arbete mötts med stort intresse och ett stort antal ärenden har inkommit till honom. Verksamheten skall utvärderas under budgetåret 1988/89 och frå­gan om ombudsmannens verksamhet kommer därefter att underställas riksdagen.

Även andra åtgärder har vidtagits för alt förbättra de etniska relationer­
na. 1 september 1987 bemyndigade regeringen mig att tillkalla en kommis­
sion (A 1987:05) mot rasism och främlingsfientlighet (dir, 1987:40), I
kommissionen, som leds av förbundsordförande Leif Blomberg, ingår
representanter för riksdagspartierna. En expertgrupp har knutits
lill dele­
gationen. Den leds av diskrimineringsornbudsmannen och i den ingår re­
presentanter för några centrala myndigheter med särskilt ansvar för in­
vandrarpolitikens genomförande. Genom all riksdagen anvisat särskilda
medel kommer det att finnas goda möjligheter all med ekonomiska bidrag
stödja de olika aktiviteter som kommer att initieras av kommissionen,                                  52


 


Riksdagsbeslutet år 1986 om ett nytt system för statsbidrag till den Prop. 1987/88:100 centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer har nu legat till Bil. 12 grund för beslut avseende två bidragsår. Det är ännu alltför tidigt att göra några mer ingående analyser av hur systemet påverkat organisationernas arbetsmöjligheter. Samtidigt pågår inom Folkrörelsekommittén (C 1986:01) en översyn av riktlinjerna för alla statsbidrag till folkrörelseorga­nisationer. De förändringar som denna översyn kan aktualisera kan kom­ma atl påverka den framtida utformningen åven av stödet till invandraror-ganisationerna.

Riksdagen beslöt under våren 1987 i fråga om inriktningen och om de ekonomiska fömtsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbetet. I regeringens proposition (1986/87:80 bil. 8, s. 18-21) om forskning fram­hålls några områden som särskilt angelägna när det gäller invandrarforsk­ningens framtida inriktning: de etniska relationernas utveckling, arbets­livsfrågorna för invandrare, andragenerationsfrägorna samt flyktingpoliti­ken i hela dess vidd. Regeringen kommer att verka för att dessa priorite­ringar kommer till konkreta uttryck i beslut om forskningsfinansiering. Arbetet i delegationen för invandrarforskning blir därvid av stor vikt. Jag kan vidare nämna den forskning om det svenska flyklingmottagandet som bedrivs i form av ett flerårigt projekt vid Centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm.

En informell arbetsgrupp i arbetsmarknadsdepartementet har under år 1987 gjort en genomgäng av olika återvandrarfrågor i nära samarbete med bl, a, invandrar- och flyktingorganisationer. Gruppens överväganden ligger till gmnd för det beredningsarbete som för närvarande pågår i regerings­kansliet.

En ny lag (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invand­rare trädde i kraft den 1 juli 1986 (prop, 1985/86:67, UbU 10, rskr, 143), I lagen stadgas om kommunernas skyldighet att svara för att gmndläggande undervisning anordnas och att nyinflyttade invandrare erbjuds undervis­ning. Det nya systemet för svenskundervisning för invandrare (sfi) har således tillämpats under relativt kort lid. Mot bakgrund av det första årets erfarenheter har chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag föresla­git förändringar i statsbidragssystemet, så atl det bättre än för närvarande anpassas Ull kommunernas aktuella behov av resurser.

För den som år anställd gäller en ny lag (1986: 163) om ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare. Invandrare som kom­mit till Sverige före den 1 januari 1985 kommer under en övergångslid att erbjudas motsvarande grundläggande svenskundervisning som skall vara genomförd senast under år 1991,

Utbildningsministern har tidigare i dag aviserat en ny utbildning av lärare i hemspråk. Fr, o, m. den 1 juli 1988 skall sådan utbildning ordnas inom ramen för grundskollärarlinjen.

Efter förslag av invandrarpolitiska kommittén uppdrog regeringen i slu­tet av år 1984 åt en särskild utredare atl se över Stiftelsen Invandrartid­ningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare (dir. 1984:45). Utredarens rapport har överiämnats till mig och remissbe-

53


 


handlats. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet. En särproposi-    Prop. 1987/88:100
Uon kommer att föreläggas riksdagen under mars månad 1988.                    Bil. 12

Invandrarnas situaUon på arbetsmarknaden är oroande. Som departe­mentschefen i det föregående har redovisat är arbetslösheten bland ut­ländska medborgare fortfarande ungefär dubbelt så stor som bland svenskar. Under de senaste åren har inom arbetsmarknadspolitikens ram vidtagits åtgärder som är bättre anpassade till invandrares situation än tidigare. Under innevarande budgetår har extra resurser anvisats för ar­betsförmedlingsservice till flyktingar. Chefen för arbetsmarknadsdeparte­mentet föreslår att resursen får disponeras även under nästa budgetår. Regeringen har vidare tagit initiativ Ull försöksverksamhet i fyra kommu­ner med kombinationer av utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitis­ka åtgärder för vuxna invandrare. Försöksverksamheten har nu avslutals och håller på att utvärderas av AMS. Den preliminära analysen visar på behovet av en förbättrad samordning av arbetsmarknads- och utbildnings-politiska insatser.

Regeringen har vidare under hösten 1987 beviljat medel för olika projekt för att stärka invandrarnas ställning pä arbetsmarknaden i Jönköpings, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. I projekt som genomförts i vissa andra län har syftet varit att studera de särskilda svårigheter som invandra­re kan ha att fä ett nytt arbete efter en förelagsnedläggelse eller i samband med personalinskränkningar. Sådana projekt har genomförts i Malmöhus, Hallands och Älvsborgs län. Resultaten har bl, a, visat på behov av bättre språkkunskaper hos en del invandrarkvinnor, vilka trots läng tid i arbetsli­vet fortfarande saknar kunskaper i svenska. Insatserna för invandrare i arbetslivet kommer att fortsätta och fördjupas.

Invandrarkvinnorna möter särskilda svårigheter och kan ha behov av särskilt stöd. Inom ramen för de medel som arbetsmarknadsdepartementet disponerar under budgetåret 1987/88 för projekt som syftar till att förbättra kvinnornas villkor pä arbetsmarknaden har lämnats bidrag till vissa projekt som är sårskilt riktade till invandrarkvinnor.

Regeringen tillsatte i mars 1985 en pariamenlarisk kommitté (A 1985:01) för att utreda frågan om dubbla medborgarskap. Kommittén har i decem­ber 1986 överlämnat betänkandet (Ds A 1986:6) Dubbelt medborgarskap. I detta analyseras följderna i skilda sanamanhang för såväl den enskilde som för staten av dubbla medborgarskap. Olika lösningar för att möjliggöra dubbelt medborgarskap i större utstriickning än i dag redovisas.

Betänkandet har remissbehandlats och remissutfallet är övervägande positivt. Vissa remissinstanser anser dock att säkerhetsaspekterna och frågan om dubbel rösträtt inte analyserats tillräckligt. Frågan om utred­ningens fortsatta arbete övervägs för närvarande.

Sverige kommer inom ramen för Europarådets juridiska styrkommitté att verka för tillsättandet av en expertgrupp med uppgift att undersöka om förändringar bör göras i Europarådets konvention (ETS 43) om begräns­ning av fall av flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap.

En arbetsgrupp lämnade i november 1986 en rapport (Ds C 1986: 12) om
översyn av reglerna om statligt stöd lill invandrarnas trossamfund m. m,                             54


 


Rapporten har remissbehandlats. Vissa förslag i rapporten kan under ka-    Prop. 1987/88:100 lenderäret 1988 komma att behandlas i samband med beredningen av de    Bil. 12 förslag om statsbidrag till folkrörelseorganisationer som lämnats av arbets­gruppen (C 1986:01).

55


 


INTERNATIONELLA FRÅGOR                                                 Prop. 1987/88: lOO

Bil.I2 Inledning

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i det internationella samarbe­tet på arbetsmarknadsområdet.

För att bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartemen­tets verksamhetsområden finns arbetsmarknadsråd vid utlandsmyndighe­terna i Bonn, Bryssel, London och Washington (SFS 1977:575, senast ändrad genom SFS 1984:97).

Försöksverksamheten med särskilda arbetsmiljöattachéer i Bryssel och Washington (SFS 1980:616) har fcriängts t.o.m. den 30 juni 1989, En översyn av arbetsmiljöattachéernas verksamhet pägår för närvarande inom arbetsmarknadsdepartementet och beräknas vara slutförd i början av 1988, Avsikten är att ta fram ett underlag för beslut om verksamheten bör permanentas och om formerna för den i sä fall bör förändras.

Det nära nordiska samarbetet kommer att kräva förstärkta insatser 1988, när Sverige enligt det nordiska rotaUonssystemet övertar ordförandeska­pet i ministerrådet och en rad utskott och arbetsgrupper,

I det internationella samarbetet pågår ell intensivt besöks- och informa­tionsutbyte. Bland de länder med vilka departementet för närvarande har flest kontakter kan nämnas förutom de nordiska länderna, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Nederländerna,

Internationella frågor inom arbetsmarknadspolitiken

Frågor rörande internationella arbetsorganisationen (ILO) behandlas un­der ett särskilt avsnitt, ILO-frågor.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden utgör en viktig del i det samarbete inom arbetsmarknadspolitikens område som pågått under en längre tid i Norden, Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning gör det möjligt att fördjupa och vidareutveckla detta samarbete. De projekt som ingår i handlingsplanen kommer att fortsätta under är 1988 och två av dem är inriktade på långlidsarbetslösas och ungdomars problem. Ett tredje projekt är inriktat på utbildning inom data-och robotteknik och bedrivs vid Nordkalottens AMU-center. För närva­rande pågår ett arbete med att ta fram förslag till åtgärder som skall ingå i en ny ekonomisk handlingsplan för Norden. Denna nya plan beräknas börja vid ingången av år 1989 och fortsätta tre år framåt.

Inom Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) bedrivs ytterligare ett antal projekt utöver de som bedrivs inom ramen för handlingsplanen. Jag tänker särskilt pä den försöksverksamhet som pågår med utbyte av platsin­formation mellan de nordiska länderna baserad på ADB. Försöket håller för närvarande på all utvärderas och under år 1988 kommer ställning att tas till en eventuell utvidgning av verksamheten. Vidare har Nordkalottens AMU-center behandlats i en särskild utredning som efter en nationell remiss kommer att behandlas under våren 1988, I utredningen finns vissa

förslag till ändringar i centrets framtida verksamhet och organisation,

56


 


Fr. o, m. den I december 1987 trädde en ny reviderad överenskommelse i     Prop. 1987/88:100 kraft om förmåner vid arbetslöshet. Erfarenheter av överenskommelsen     Bil. 12 kommer att följas av en nordisk ämbetsmannagrupp.

I alla de nordiska länderna arbetas det med atl utveckla och effektivisera arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna,

OECD fortsätter ett intensivt arbete om olika arbetsmarknadspolitiska frågor och dessas förbindelse med den ekonomiska politiken.

Under flera år har ett arbete pågått om den tekniska utvecklingens betydelse för sysselsättningen. Som ett led i delta har ell arbete igångsatts om yrkesstmkturens förändring i perspektivet av teknologisk förändring och utveckling. En dokumentation håller på att färdigställas för senare publicering.

Ett arbete har också inletts om demografiska förändringar i syfte atl belysa tillskottet i arbetskraften under kommande år i ell längre perspek­Uv.

Inom Europarådet pågår förberedelser för en arbetsministerkonferens 1989 i Köpenhamn.

Bland de pågående projekten inom Europarådets ram kan nämnas ett som startats om sysselsättning för ungdomar med särskilda problem.

Vidare sker förberedelser för ett projekt om arbetsförmedlingsfrågor som bl.a. syftar till atl finna former för att effektivisera den offentliga arbetsförmedlingen.

Internationella arbetslivsfrågor

Sedan år 1984 har Sverige två samarbetsavtal på arbetsmiljöområdet, varav det ena har slutits med EG-kommissionen och det andra med USA. De båda avtalen har slutits i form av skriftväxling.

Del svenska arbetsmiljösamarbetel med EG-kommissionen koncentre­ras kring föreskriftsarbete och tekniska handelshinder, ny teknik och ar­betsorganisation, forskning och utveckling, arbetsskadestatistik samt ut­bildning och information. En stor del av de överläggningar som hölls mellan represententer för EG-kommissionen och den svenska regeringen under våren 1987 i Luxemburg, ägnades åt diskussioner om de handelspo­litiska aspekterna av EG:s harmoniseringsarbete.

Arbelsmiljöavtalet med USA syftar främst till att öka kunskapsutbytet mellan de båda länderna vad avser forskning och utveckling, praktisk tillämpning av arbetsmiljöforskning och arbetsskadestaUstik. . Inom en särskild arbetsgrupp inom OECD bedrivs även samarbete på arbelslivsområdet, främst avseende frågor som rör arbetstid, flexibilitet i arbetslivet samt samhällsekonomiska konsekvenser av kollektivavtalsför­handlingar, strejker etc.

Del nordiska samarbetet pä arbetsmiljöområdel styrs av ett samarbets­program, som fastställdes år 1984 av Nordiska Ministerrådet. Den nya tekniken och dess konsekvenser för arbetsmiljön i vid mening är högt prioriterade frågor i programmet.

Del nordiska samarbetet bedrivs huvudsakligen i projektform. På upp­
maning av Nordiska Rådet inleddes under år 1986 inom ramen för den                                57


 


nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor ett arbete i syfte Prop. 1987/88:100 att utreda förutsättningarna för en nordisk arbetsmiljökonvention. Resulta- Bil. 12 tet har under år 1987 redovisats i en rapport, "Förutsätlningarna för en nordisk arbetsmiljökonvention." Rapporten behandlades vid ett möte i november 1987 med arbetsmiljöministrarna varvid beslöts att rapporten skulle remitteras till berörda nordiska organ. Resultatet av remissomgång­en kommer att föreläggas Nordiska Rådets 30:e session år 1988.

År 1983 tillsatte ämbetsmannakommittén för arbelsmiljöfrågor en ar­betsgrupp för ett nordiskt samarbete pä området arbetsmiljö, hälsa och ekonomi. Gruppen har under år 1987 avslutat ett arbete med att ta fram en nordisk handledning för utredningar av arbetsmiljöreglers ekonomiska konsekvenser. Desutom har arbetsgruppen under år 1987 utarbetat en rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av arbetsolyckor i Norden,

För är 1985 avsatte Ministerrådet medel för ett tvärsektoriellt arbets­tidsprojekt. Projektet har avslutats under år 1987. Resultaten har redovi­sats i rapporten "En nordisk arbetstidspolitik?" (NU 1987:15),

Nordiska rådet avskrev vid sin session år 1987 sin rekommendation nr 6/1977 om en förkortning av arbetsUden, Rådet föreslog istället i en ny rekommendation nr 15/87 att arbetsUdsfrågorna fortsättningsvis skall be­handlas inom ramen för samarbetet på arbetslivs- och arbetsrättsomrädel.

Ministerrådet har även beviljat medel för en komparativ studie av före­tagshälsovården i Norden. Avsikten är att ge en systematisk översikt över företagshälsovårdens innehåll, omfattning och organisation i de nordiska länderna. Resultatet kommer att redovisas i en rapport under år 1988.

En nordisk arbetsgrupp under ämbetsmannakommittén har under år 1987 fått i uppdrag atl utreda förutsättningarna för att skapa underlag för likvärdiga ätgärder i syfte alt förebygga riskerna för HIV-smitta i arbetsli­vet.

Inom ramen för samarbetet på arbetslivs- och arbetsrättsområdet, som har organiserats genom en för ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrå­gor och nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) gemensam styrgrupp, har under år 1986 påbörjats en komparativ studie över arbetsrätten i Norden.

En första jämförande studie över den arbetsrättsliga lagstiftningen i Norden har avslutats under år 1987, Denna studie skall ligga till gmnd för en andra etapp, under vilka fömtsättningarna för en ökad nordisk harmoni­sering på området skall utredas.

En nordisk projektgrupp har Ullsatis med uppgift att undersöka vilka förutsättningar som finns att genom avtal utveckla samarbetet mellan nordiska koncerner och de fackliga organisationerna inom dessa kon­cerner. Projektgruppen har år 1987 lämnat en lägesrapport. En slutrapport beräknas föreligga vid halvårsskiftet 1988,

Inom ramen för den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljö­
frågor och dess tillsynsgmpp bedrivs sedan många år ett samarbete vid
utarbetande av nya föreskrifter eller motsvarande, I samband med den
nordiska utredningen om en eventuell nordisk arbetsmiljökonvention har
frågan om en ytterligare harmonisering av föreskriftsarbetel att ägnas
särskild uppmärksamhet, liksom frågan om olika former för teknisk kon-                               58


 


troll och provning. Bl.a. har frågor som rör ömsesidigt godkännande av     Prop. 1987/88:100
provningsinstituUoner och provningsprocedurer behandlats.                    Bil. 12

År 1987 stod Sverige som värd för den ll:e världskongressen om före­byggande av arbetsolycksfall och yrkessjukdorhar. Kongressen ägde rum den 24-29 maj 1987 i Stockholm och arrangerades i samarbete med ILO och International Social Security Association (ISSA).

ILO-frågor

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet Ull internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa ärenden som rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt   . kommitté, ILO-kommittén (SFS 1977:987; ändrad senast 1987:900).

ILO:s beslutande församling - arbetskonferensen - höll sitt sjuttiotred­je möte under juni månad år 1987. Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt med en trepartsdelegaUon bestående av två regeringsombud, ett arbets-givar- och ett arbetstagarombud samt experter. Arbetskonferensen har bl.a. Ull uppgift att anta ILO:s arbetsprogram och budget samt att anta konventioner och rekommendationer. 1987 års arbetskonferens antog or­ganisationens arbetsprogram och budget för åren 1988-1989, som totalt omspänner nära 325 milj, dollar. För Sverige innebär konferensens beslut i denna del att det årliga bidraget för 1988 utgår med drygt 2,03 milj. dollar, motsvarande ca 12,2 milj. kr.

Vid 1987 års arbetskonferens slutbehandlades och antogs inte några instrument som föranleder ratifikation. Däremot antogs utkast till konven­tions- och rekommendationstexter avseende ämnena sysselsättnings­främjande åtgärder och social trygghet samt säkerhet och hälsa inom byggnadsindustrin. Dessa båda ämnen kommer att vara föremål för fort­satt behandling vid 1988 års arbetskonferens. Dessutom diskuterades ILO:s biståndsverksamhet som en särskild punkt på dagordningen vid 1987 års arbetskonferens,

Sverige har under år 1987 tillträtt en av internationella arbetskonferen­sen antagen akt angående ändringar i lLO:s stadga samt en ILO-konven­tion (nr 162) om säkerhet vid användning av asbest (prop. 1986/87: 125, SoU 39, rskr, 297), Akten och konventionen ratificerades av Sverige den 2 september år 1987, Sverige har därmed ratificerat sammanlagt 78 ILO-konventioner. År 1987 hade Sverige enligt bestämmelserna i ILO:s stadga att rapportera om tillämpningen av 27 av dessa konventioner.

För behandling av sjöfartsfrågor höll internationella arbetskonferensen sitt sjuttiofjärde möte (ILO:s tionde sjöfartskonferens) under september och oktober månad år 1987, Den Uonde sjöfartssessionen hade föregåtts av en förberedande teknisk sjöfartskonferens i maj år 1986.

Vid den tionde sjöfartskonferensen antogs tre nya konventioner med
åtföljande rekommendationer, nämligen en konvention och en rekommen­
dation om sjömäns välfärd' till sjöss och i hamn, en konvention och en
rekommendation om socialförsäkringsskydd för sjömän saml en konven­
tion och en rekommendation om hälso- och sjukvård för sjömän. Dessut­
om antogs en reviderad konvention samt rekommendation om sjömäns                              59


 


hemresa. Dessa instrument koinmer alt föreläggas riksdagen under hösten   Prop. 1987/88:100
år 1988.                                                                                             Bil. 12

ILO:s Qärde europeiska regionalkonferens ägde rum i september 1987. Huvudtema på konferensen var demografisk utveckling och social trygg­het samt utbildning och återkommande utbildning - konsekvenser av teknologiska förändringar.

Nya ämnen på 1988 års ordinarie arbetskonferens är revidering av ILO:s konvention (nr 107) om skydd för urbefolkningar samt sysselsättnings­främjande ätgärder på landsbygden.

Fr, o, m, år 1984 har ILO sammanlagt 13 industrikommittéer, Sverige är medlem i sju av dem, nämligen i kommittéerna för inlandssamfärdsel, järn-och stålindustri, byggnads-, anläggnings- och offenUiga arbeten, kemisk industri, tjänstemän och utövare av fria yrken, livsmedelsindustri saml skogs- och träindustri. I november år 1988 kommer den sjunde allmänna översynen av medlemskapet i ILO:s industrikommitléer att företas.

Vid arbetskonferensens möte i juni år 1987 förrättades val till ILO:s styrelse för perioden 1987-1990. Sverige invaldes därvid på den nordiska platsen på regeringssidan. Sverige är därtill medlem i fem och suppleant i tre av styrelsens tio utskott.

1 propositionen 1986/87: 125 med anledning av vissa beslut fattade av internationella arbetskonferensen vid dess sjultioandra möte anmälde då­varande arbetsmarknadsministern att regermgen uppdragit åt ILO-kom­mittén alt på nytt pröva förutsättningarna för en svensk ratifikation av ILO:s konvenUon (nr 138) om minimiålder.

Kommittén har avslutat uppdraget och konstaterar i ett yttrande till arbetsmarknadsdepartementet att en ratifikation av konventionen nr 138 kräver ändringar dels i arbetsmiljölagen, dels i sjömanslagen. Kommitténs yttrande har överlämnats för fortsatta överväganden lill den tidigare nämn­da arbetsgruppen med uppgift att se över arbetsmiljölagen.

Internationella jämställdhetsfrågor

Arbetet med att följa upp slutdokumentet, de framåtblickande strategier­na, från FN:s kvinnokonferens i Nairobi år 1985 fortsätter. Sverige har med början den 1 januari 1988 invalts som ordinarie medlem i FN:s kvinnokommission för en period av fyra är. Vid sitt extramöte i januari 1987 diskuterade kvinnokommissionen bl.a. en plan för hur det fortsatta arbetet med att följa upp Nairobi-dokumentet skall läggas upp. Nästa möte med kommissionen äger rum i mars 1988, Inför det och följande möten kommer jag att ge jämställdhetsrådet - som även biträdde regeringen i förberedelsearbetet inför Nairobi-konferensen - i uppgift att noga följa de frågor som las upp i kommissionen.

Inom ramen för det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet pågår
för närvarande ell intensivt förberedelsearbete för den nordiska kvinno­
konferensen/nordiskt Fomm som skall äga rum i Oslo den 30 juli-7 augus-
U 1988, Konferensen kan ses som en regional uppföljning av FN:s kvinno­
konferens i Nairobi och kommer att läggas upp efler samma mönster som
denna. Vid den officiella konferensen kommer ett förslag till handlingsplan                          60


 


för det nordiska jämställdhetssamarbetet fram till år 1993 att diskuteras.    Prop. 1987/88:100 Handlingsplanen kommer att koncentreras till två huvudområden: kvin-    Bil. 12 nors roll i den ekonomiska utvecklingen och sammanhang mellan familjeliv och arbetsliv.

I Europarådet tar Sverige aktiv del i jämställdhelssamarbetet genom medlemskap i Europarådets jämställdhetskommitté (CEEG).

Frågor om kvinnors representation i styrande organ intar en framträdan­de plats i kommitténs arbete. Under år 1989 kommer en europeisk jäm­ställdhetsministerkonferens — den andra i ordningen - att äga rum i Wien.

Sverige deltar även i OECD:s arbetsgrupp för kvinnors roll i ekonomin (WP6) och dess arbetsutskott. Arbetsgruppen har under år 1987 ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor som gäller ensamföräldrars situation samt kvinnor och migration. Sverige är huvudansvarigt för arbetet kring kvinnor och migration. Detta arbete kommer att avslutas under våren 1988,

Internationellt samarbete i invandrar- och flyktingfrågor

Vissa internationella frågor på det invandrarpolitiska området återfinns under mbriken Invandring.

Det internationella samarbetet om invandrarfrågor sker dels inom ramen för det nordiska samarbetet, dels i internaUonella organisationer som Eu­roparådet och OECD,

1 december 1985 utgavs rapporten (NU 1985: 6) Nordbors rättigheter i Norden, som på ett tiotal rättsområden redovisar bestämmelser enligt vilka en medborgare i ett annat nordiskt land inte har samma rättigheter som landets egna medborgare. Arbetet med att följa upp utredningen pågår dels genom att de nordiska länderna gemensamt prioriterar områden där lagändring är särskilt angelägen, dels genom att del inom Nordiska minis­terrådet utarbetas en "populärutgåva" av rapporten Nordbors rättigheter,

Sverige deltar i nordiskt samarbete även beträffande nordisk migra-tionsstatistik, jämställdhet för invandrarkvinnor, utbyte av erfarenheter av integrering av invandrare med utomeuropeisk bakgrund samt information om flyktingars villkor i de nordiska länderna.

Det nordiska samarbetet kring migrationsfrågor fördjupas fortlöpande och har en fast organisatorisk förankring. Ett allt viktigare område i samar­betet gäller flyktingfrågorna.

Den under är 1986 bildade samrädsgruppen i flyktingfrågor har under det gångna året haft fyra möten. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att se över effekterna för de nordiska länderna av EG-kommissionens förslag till bl.a, förenklad gränskontroll mellan EG-staterna,

Det är viktigt alt slå fast alt flyktingfrågorna inte kan lösas genom ensidiga åtgärder från de mottagande länderna. Regeringen kommer därför att fortsätta sina ansträngningar för att stärka det internationella samarbe­tet inom det flyktingpoliliska området.

De långsiktiga demografiska effekterna av rörelser mellan länderna är av
stort intresse även för ett land som Sverige, Vi deltar här aktivt i ett
samarbete inom OECD:s ram, där dessa frågor studeras.                                                   61


 


De år 1986 fastställda riktlinjerna för migrationssamarbetet mellan Fin-    Prop. 1987/88:100 land och Sverige följs upp inom olika sektorer. Ett gemensamt forskarse-    Bil. 12 minarium genomfördes i november 1987 i Finland.

Sverige deltar vidare i Europarådets ämbetsmannakommilté för migra­tionsfrågor (CDMG). Den tredje europeiska migrationsministerkonferen-sen genomfördes i maj 1987 i Portugal. Sverige tog särskilt upp frågan om de västliga industriländernas gemensamma ansvar för flyktingsituationen i världen och behovet av europeiskt samarbete vad gäller integraUonsfrägor för flyktingar. Sverige leder fortfarande arbelet i den expertkommitté inom Europarådet som svarar för det omfattande projekt som syftar till att åstadkomma goda relaUoner mellan invandrare och den infödda befolk­ningen. Denna fråga behandlas av Eiuropårådets huvudkommitté för kom­munala och regionala frågor (CDRM).

Sverige verkar även aktivt för att det skall kunna träffas en europeisk överenskommelse om rösträtt i kommunala val för utländska medborgare.

Under de senaste åren har antalet asylsökande till de västeuropeiska länderna ökat krafUgt. Flyktingfrågorna har därför rönt en allt större uppmärksamhet pä del europeiska planet. Sverige deltar aktivt i delta samarbete främst genom FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och Euro­parådet men även genom direkta kontakter med andra flyktingmottagande länder. Efter sonderingar med bl.a. UNHCR inbjöd Sverige i november 1985 vissa mottagarländer i Europa för att diskutera hur man i ordnade former skall söka lösa de problem som uppkommer i samband med de ökande flyktingrörelserna. Mötet, söm hölls i Stockholm, har sedermera följts upp av nya konsultaUoner,

Europarådet har även Ullsatt en arbetsgmpp av ministerrådgivare för tertoristbekämpning. Denna grupp rapporterar till Europarådets minister­kommitté.

Arbetsmarknadsdepartementet deltar med en representant i en arbets­grupp inom FN, som arbetar med all utforma en internationell konvention om rättigheter för migrerande arbetstagare och deras familjer. Gruppen arbetar för närvarande med andra läsningen av ett utkast till konven­tionstext. I anslutning till detta konventionsarbete deltar departementet också i en särskilt bildad informell undergmpp, MESCA, med represen­tanter för särskilt intresserade länder, som försöker inta en gemensam hållning vid konventionsarbetet i FN.

62


 


A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet


Prop. 1987/88:100 Bil.12


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89  Förslag


37 393 269 29 811- 000 31 650 000


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


 


Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)


152(1)

29 811 000 (25 967 000) 29  811 000


+ 1 839 000 (+ 1 910 000) +  1  839 000


(1)  Härutöver finns biträden anställda i departementet,  vilka tjänstgör i kommittéväsendet.  Kostnader för denna personal redovisas under anslaget A 2.  Utredningar m,  m.

Departementet har under budgetåret 1987/88 tillförts en tjänst för hand­läggning av utlänningsärenden. Genom resursomfördelning i regerings­kansliet disponerar departementet vidare en tjänst för löneadministraUon. Med utgångspunkt i övrigt i huvudförslaget beräknar jag anslaget till 31650000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 31650000 kr.

A 2. Utredningar m. m.


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89  Förslag


20 698 954

18        833 000

19        558 000


Reservation


5 673 277


 


Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör ansla­get uppgå till 19558000 kr. under nästa budgetär. Jag räknar med 8658000 kr. till forskning, utredning och utveckling vad avser arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor samt invandrar- och jämställdhetsfrågor m. m. 1 detta be­lopp har jag räknat in 2000000 kr. till regionalt forskningssamarbete mel­lan löntagarorganisationerna och högskolorna vad gäller arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. För övrig utredningsverksamhet i kommittéer och ar-betsgmpper räknar jag med ett medelsbehov av 9900000 kr, och för opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor m. m. 1 OOOOOO kr. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet G. Andersson.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 19558000 kr.


63


 


A 3. Extra utgifter

 

1986/87

Utgift

345

199

1987/88

Anslag

400

000

1988/89

Förslag

400

000


Reservation


695


Prop. 1987/88:100 Bil.12


För budgetåret 1988/89 förordar jag att anslaget förs upp med 400000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 400000 kr.

A 4. Internationellt samarbete


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89  Förslag


13 321 323 13 775 000 15 522 000


Frän anslaget betalas kostnaderna för Sveriges deltagande i internatio­nella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och för ILO- kommittén (SFS 1977:987), Kostnader för annat internationellt samarbete inom de­partementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader för internationella kongresser i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdska-pet, bl. a. inom FN-arbetet och det nordiska samarbetet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 15 522000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89  Förslag


3   829 680

4   360 000 4 801 000


För närvarande finns fyra arbetsmarknadsråd stationerade i Bonn, Brys­sel, London och Washington, Deras arbetsuppgifter anges i förordningen (1977:575) med instruktion för arbetsmarknadsråd.

För budgetåret 1988/89 förordar jag att anslaget förs upp med 4801 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 4 801 000 kr.

A 6. Särskilda jämställdheisåtgärder


1986/87 Utgift 1987/88 Anvisat 1988/89 Förslag


6 164 566 9 000 000 9 000 000


Reservation


2 835 433


 


Från anslaget betalas kostnader för ätgärder som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden m. m.

Jag räknar med att under våren 1988 föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition om den fortsatta inriktningen av jämställdhetsarbetet.


64


 


Förslag kommer då också att läggas med anledning av slutbetänkandet    Prop. 1987/88:100 (SOU  1987:19) Varannan damernas från utredningen (A 1985:03) om     Bil. 12 kvinnorepresentation. Jag hemställer aft regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till SärskUda jämställdhetsåtgärder för budgetåret 1988/89 beräkna ett reserva­tionsanslag av 9000000 kr,

A 7. Jämställdhetsombudsmannen m. m.

1986/87 Utgift 2 577 223 1987/88 Anslag 2 450 000 1988/89 Förslag 3 020 000

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhetsombudsmannen med kansli och jämställdhetsnämnden.

Jämställdhetsombudsinannen

Antalet diskrimineringsanmälningar har under budgetåret 1986/87 varit ungefär delsamma som under tidigare år. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har väckt talan i arbetsdomstolen (AD) i tre fall. Förlikning har träffats i flera ärenden.

Antalet anmälningar om brist i arbetsgivares aktiva jämställdhetsarbete har ökat något. JämO har utrett alla anmälningar om brist på aktiva åtgärder som rört arbetsplatser där del jnle finns kollektivavtal om jäm­ställdhetsarbetet och där antalet anställda överstiger tio, JämO har också tagit egna initiativ lill undersökning i flera fall. Under budgetåret 1986/87 har ombudsmannen fört ett ärende till jämställdhelsnämnden. Ärendet är ännu ej slutbehandlat av nämnden.

JämO förutsätter atl antalet anmälningar kommer alt ligga på ungefär samma nivå som tidigare år. Rapporten från ombudsmannens undersök­ning av förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatserna kan emel­lertid föranleda all antalet anmälningar om könsdiskriminering med sådana inslag kommer atl öka. Liksom under de senaste budgetåren kommer ombudsmannen att utreda anmälningar om könsdiskriminering endast då ärendet är av principiellt intresse eller dä en domstolsprövning av annan anledning är av särskilt intresse, JämO kommer i mån av resurser atl fortsätta att ta egna initiativ i syfte att stimulera del aktiva jämställdhetsar­betel på arbetsplatserna.

JämO framhåller att verksamheten under budgetåret präglats av en hög arbetsbelastning och brist på medel.

För att kunna vidareutveckla del aktiva jämslälldhetsarbelet anser om­budsmannen att myndigheten behöver ytterligare en handläggare. JämO yrkar vidare medel för merkostnader för lokalhyra och för tryckning av informationsbladet Jämsides samt att de faktiska löneförhållandena per den I juli 1987 beaktas vid beräkningar av lönemedel för budgetåret 1988/89.

JämO anser vidare att huvudalternativet inte bör tillämpas. En besparing                         

■ 5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12


 


på löneutgifterna är inte möjlig utan alt den assistenttjänst som JämO    Prop. 1987/88:100 Ullförts fr.o.m, budgetåret 1987/88 omvandlas till en deltidstjänst. JämO    Bil. 12 ser som enda möjlighet att under kommande tre budgetår minska sina kostnader motsvarande 5 % att minska antalet nummer av informationsbla­det Jämsides till tre per år, vilket innebär en besparing med 1,7% under vart och ett av åren.

Föredragandens överväganden

Det sammanlagda medelsbehovet för JämO och jämställdhetsnämnden för budgetåret 1988/89 beräknar jag till 3020000 kr. Av detta belopp utgör 2960000 kr. kostnader för JämO, varav 1896000 avser löner. Jag har därvid beaktat de faktiska lönekostnaderna för myndigheten per den 1 juli 1987. Jag har, med hänsyn till de speciella omständigheterna vid myndig­heten under innevarande år, genom omprioriteringar inom huvudtiteln beräknat medel för förvaltningskostnader utan tillämpning av huvudförsla­get. Jag har i min beräkning i övrigt tagit hänsyn Ull merkostnader för lokalhyra samt för tryckning av informationsbladet Jämsides. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Jämställdhetsombudsmannen m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 020 000 kr.

66


 


B. ARBETSMARKNAD M. M.                                                   Prop. 1987/88:100

Bil.12 I sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslog AMS en ny

anslagsstruktur för arbetsmarknadsverket som enligt AMS ger så rationel­la arbetsförutsättningar som möjligt och medger stor flexibilitet i använd­ningen av anvisade medel. Den dåvarande chefen för arbetsmarknadsde­partementet redovisade förslaget i 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87: 100 bil. 12, s. 55) och anförde att hon inte dä var beredd alt tillstyrka det. I sin rapport inför perioden 1988/89-1990/91 vidhåller AMS delta förslag till ny anslagsslruktur. I sin anslagsframställning för budget­året 1988/89 föreslår AMS dessutom att anslaget för arbetsmarknadsver­kets förvaltningskostnader och anslaget för den yrkesinriktade rehabilite­ringen skall föras ihop. Jag är inle beredd att tillstyrka dessa förslag även om jag i likhet med min företrädare kan se flera fördelar i atl ha en flexibilitet i användningen av medel för olika åtgärder. Jag vill erinra om det arbete som har genomförts för att öka handlingsfriheten för AMS, Exempel härpå är den genomgripande omarbetning i bl. a. förenklingssyfte som gjorts av de arbetsmarknadspolitiska författningarna och av regle­ringsbrev.

B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1986/87 Utgift  1 718 999 000 1987/88 Anslag  1 817 388 000(1) 1988/89 Förslag 1 900 614 000

(1) Varav 340 000 kr. enligt prop. 1986/87:95 bil.9, FöU 11, rskr. 310.

Från anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets förvaltnings­kostnader, exkl. kostnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknadsinsUtuten, Kostnaderna avser löner m, m, för verksamhe­ten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgifterna ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrå­gor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna med arbets­förmedlingen. Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare.

Under AMS svarar länsarbetsnämnderna för allmänna arbetsmarknads­frågor och för arbetsförmedlingen i resp. län. Arbetet hos en nämnd leds av en länsarbetsdirektör.

Arbetsförmedlingen ingår organisatoriskt i länsarbetsnämnderna. Inom länsarbetsnämnderna finns som delegationer i huvudsak kommunanknulna arbetsförmedlingsnämnder.

67


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


Prop, 1987/88:100 Bil. 12


 

Personal

 

 

7

36f)

 

-

Budget

 

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnader

1

614

360

000 (1)

+

110 359 000

(därav lönekostnader)(1

246

761

000)

1+

77 808 000)

Kapitalkostnader

 

23

500

000

-

13 500 000

Af/ADB, m.m.

 

160

350

000

4-

6 245 000

Handledarinsatser

 

 

 

 

 

 

för ungdomslag

 

19

878

000

-

19 878 000

Kulturarbetsförmed-

 

 

 

 

 

 

ling

 

 

 

0

 

-

Aske kursgård

 

 

 

0

 

-

Summa utgifter

1

818

088

000

+

83 226 000

Avgår inkomster

 

 

700

000

 

-

Nettoutgift (=anslag)

1

817

388

000

+

83 226 000

(1)  Regeringen har medgivit att budgetposten får överskridas med 8 000 000 kr.   för vissa kostnader för uppvärmning av lokaler.  Lokalkostnaderna beräknas fr.o.m,   budgetåret 1987/88 under denna budgetpost.

Sammanställning över totala antalet tjänster,   tjänstgörande, årsarbetare och lönekostnad den 1 juli 1987 finansierade dels över anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,   dels över andra anslag

 

Placering

Antal

Antal

Antal

Löne-

 

tj änster

tj

änstgörande

årsar­betare

kostnad (1 000-tal kr.)

AMS

6;i3

 

596

560

105 295

Länsarbets-

 

 

 

 

 

nämnder

2 142

 

2 132

1 923

328 165

Arbetsförmedling

6 028

 

6 224

5 415

929 973

AMU-f öl-läggningar

c) 6

 

114

91

13 704

Arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

institut

2 380

 

2 405

2 063

368 447

Regionkontor

277

 

189

173

59 882


SUMMA


11  5.6


11   660


10 225


1   805 466


Fördelning av lönekostnader biJdget;k-et 1986/87           (1 000-tal kr.)

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader                       1 318 200

Arbetsmarknadsutbildning                                                             1 200

Ami-organisationen                                                                  369 800

Arbetsniarknadsinformationm.fi.                                                  8 000

Anställda med lönebidrag                                                         121  600


SUMMA


1  818 800


 


AMS

1 enlighet med regeringens anvisningar har AMS inte räknat in kompensa­tion för pris- och löneökningar i sina medelsäskanden under detla anslag, 1, Förvaltningskostnader. AMS begär 24 milj, kr. för 150 nya tjänster till arbetsförmedlingen under budgetåret 1988/89. För perioden 1988/89-1990/91 begär AMS totalt 750 nya tjänster till arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Eftersom del egentliga förmedlingsarbelet är en


68


 


personalintensiv verksamhet förutsätter enligt AMS såväl kvantitativa Prop, 1987/88:100 som kvalitativa utökningar av servicen i regel personalförstärkningar. Bil. 12 Konkreta erfarenheter frän särskilt personalintensiva insatser visar att sådana insatser får påtagliga effekter när det gäller att förkorta arbetslös­hetstiderna. Varje dags förkortning av arbetslöshetstiderna innebär stora samhällsekonomiska vinster, AMS räknar vidare med atl de extra resur­ser, 14,5 milj. kr., som arbetsmarknadsverket disponerar under budgetåret 1987/88 för förmedlingsservice åt flyktingar kommer att behövas även under budgetåret 1988/89.

AMS föreslår att de 1,25 milj. kr. som har anvisats för budgetåret 1987/88 under detta anslag för alt täcka vissa personalkostnader vid Nord­kalottens AMU-center förs över till anslaget B3, Arbetsmarknadsutbild­ning fr, o. m. budgetåret 1988/89,

Förstärkningen av arbetsförmedlingspersonalen medför behov av ytter­ligare medel till personalutbildning, reseersättningar, lokaler m. m. AMS beräknar kostnaden härför till ca 6,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

AMS vill vidare att styrelsen skall få full beslutanderätt och fullt eget ansvar för arbetsmarknadsverkets lokaler.

Sammanlagt beräknar AMS medelsbehovet under budgetposten Förvaltningskostnader under budgetåret 1988/89 Ull 1796,2 milj, kr, (-F 181,8 milj. kr.). I denna medelsberäkning ingår kostnaderna för Af/ADB som nu anvisas under en egen budgetpost. AMS föreslår att dessa medel (180,4 milj. kr.) skall läggas in under budgetposten Förvaltningskostnader, AMS har vidare räknat av 27,9 milj, kr, som utgör besparingsmålet för budgetåret 1988/89,

2,        Kapitalkostnader. AMS beräknar medelsbehovet, som avser direkt­avskrivningar för anskaffning av teleulruslning, till 13,5 milj. kr. under budgetåret 1988/89 (-10 milj, kr.).

3,        AflADB, m.m. AMS redovisar i treärsrapporten för budgetåren 1988/89 - 1990/91 den ADB-strategi som verket har fastställt. I strategin anges fyra huvudområden för verkets ADB-stöd: Kundstöd, administrativt slöd, ledning och planering samt stöd för personlig effektivitet.

Når det gäller den direkt operativa verksamheten - kundstöd - sker nu en snabb utbyggnad av plalsförmedlingssystemet. Behovet för plalsför-medlingsverksamheten kan nu beräknas Ull ca 2800 terminaler. Denna utbyggnad beräknas kunna ske under den kommande treårsperioden. Ök­ningen mot tidigare beräkning, som stannade på 2 300 terminaler, beror bl. a, på att personal omfördelats från administration till operativ verksam­het.

Även på vägledningssidan behövs en förstärkning med tekniskt stöd så att arbetsvägledarna och arbetslagen vid arbetsmarknadsinstituten får till­gång till ADB-baserade system för kvalificerad vägledning och för infor­mation om yrken och utbildningsvägar, AMS förslag för perioden 1988/89 - 1990/91 är att verket får resurser att förse vägledningen med sammanlagt 1500 "allterminaler". 1 begreppet allterminal ligger att utrustningen skall kunna användas även för flera andra syften än vägledning m. m., främst då för ledningsinformation.

Försök vid arbetsförmedlingar visar att sökandeservicen på ett bra sätt                           69


 


kan utökas genom införande av kundterminaler som de sökande själva kan    Prop. 1987/88:100 använda för att ta fram information om lediga platser, AMS föreslår atl    Bil, 12 verket Ullförs resurser så att en ulbyggnad kan ske med sammanlagt 700 kundterminaler under treårsperioden t. o. m, budgetåret 1990/91,

Det samlade behovet av medelstillskott för utbyggnaden av ADB-stöd uppgår enligt AMS lill 60 milj. kr, inkl, medel för personalutbildning, AMS föreslär därför att verket för budgetåret 1988/89 tillförs 20 milj, kr. för ändamålet.

Med förvaltningsanslagels nuvarande uppläggning skulle delta tillskott behöva delas upp på tvä budgetposter. Administrativ ADB finansieras för närvarande från budgetposten 1, Förvaltningskostnader och operativ ADB från budgetposten 3, Af/ADB, m. m. Det är emellertid ur effektivitetssyn­punkt en fördel om ADB-stöd generellt kan betraktas som en av flera möjliga resurser för att nå målen för verksamheten. Eftersom alltermina­lerna kommer att kunna användas inom såväl operativa som administrativa Ullämpningsområden är det inte heller meningsfullt att upprätthålla en strikt anslagsmässig uppdelning mellan olika typer av teknisk utrustning, AMS föreslår därför att medlen under nuvarande budgetposten 3. Af/ADB, m.m. förs över till budgetposten 1. Förvaltningskostnader,

4.      Handledarinsatser för ungdomslag. AMS beräknar ett oförändrat medelsbehov för della ändamål,

5.      Kulturarbetsförmedling och Aske kursgård. AMS begär inga'medel för den del av dessa verksamheter som skall finansieras genom avgifter och intäkter,

6.      Avskrivningar av fordringar. För budgetåret 1986/87 har AMS bemyn­digats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkomna fordringar som inte överstiger 50000 kr.

Under budgetåret 1986/87 har fordringar till ett sammanlagt belopp av
5412827 kr, avskrivits. Avskrivningarna avser till största delen lån till
egen rörelse och till flyktingar. AMS har fått motsvarande bemyndigande
för innevarande budgetär,                  .

7.  Sammanfattning. Medelsbehovet under anslaget uppgår under bud­
getåret 1988/89 till totalt 1 829,6 milj. kr, (-h 12,2 milj: kr,) exkl, pris- och
löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på min medelsberäkning vill jag erinra om vad jag tidigare i dag har förordat om arbetsmarknadsverkels deltagande i försöksverksam­heten med treåriga budgetramar. Jag kommer således bara att beräkna medel för ett budgetår, dvs, för budgetåret 1988/89,

Personal

AMS har föreslagit att arbetsförmedlingen skall tillföras 150 nya tjänster
under budgetåret 1988/89. Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget. Jag vill
erinra om att förmedlingen innevarande budgetår har fått en förstärkning
med 250 tjänster. Denna förstärkning följs nu upp genom en utvärdering                             70


 


vars första etapp beräknas bli klar under hösten 1988. Först då finns det    Prop. 1987/88:100 enligt min mening anledning att överväga om ytlerligare personalförstärk-    Bil. 12 ningar skall tillföras arbetsförmedlingen. Till frågan om tjänster till arbets­marknadsinstituten återkommer jag under anslaget C 4. Yrkesinriktad re­habilitering.

Jag tillstyrker AMS förslag om att verket även under budgetåret 1988/89 som tillfällig förstärkning skall få disponera resurser för förmedlingsservi­ce åt flyktingar i samma omfattning som gäller för innevarande budgetår. Tillströmningen av flyktingar har inte minskat och behovet av en förstärkt arbelsförmedlingsservice för flyktingar finns därför kvar. Jag har i denna fråga samrätt med statsrådet G. Andersson,

Medel för handledarinsatser för ungdomslag tas upp under en egen budgetpost under detta anslag. Medlen, som avser löner för handledare och som uppgår till 21,3 milj, kr. inkl. löneomräkning, bör enligt min mening anvisas tillsammans med övriga lönemedel för att markera att handledarinsatserna skall utgöra en integrerad del i arbetsförmedlingsverk­samheten. AMS har föreslagit att vissa medel, 1,3 milj, kr, inkl, löneom­räkning, som nu anvisas under denna budgetpost för förläggningspersonal m, m. vid Nordkalottens:AMU-center skall föras över lill anslaget B 3, Arbetsmarknadsutbildning i samband med omorganisationen av den elev­sociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen som jag strax återkommer till. Jag har tagit hänsyn till dessa två förslag vid min medels­beräkning. Vidare har jag tagit hänsyn lill alt ansvaret för det arbetsmark­nadspolitiskt motiverade bilstödet bör flyttas över från AMS till en annan huvudman. Jag har därför räknat av 2,2 milj. kr. vilkel motsvarar tolv tjänster. Jag återkommer till denna fråga vid min behandling av arbetslivs­frågor.

De sammanlagda lönekostnaderna under budgetåret 1988/89 har jag be­räknat Ull 1 324,6 milj, kr.

Vid min beräkning av lönekostnader har jag också tagit hänsyn till det långsiktiga besparingsmål som gäller för arbetsmarknadsverket och som för budgetåret 1988/89 innebär en minskning av kostnaderna med 25 milj. kr. i 1985 års prisläge. Jag har beräknat att detta motsvarar 29,9 milj. kr, i dagens prisläge. Av lönemedlen bör 5 milj, kr, avsättas för tillfälliga förstärkningar av arbetsförmedlingen. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Förvaltningskostnader i övrigt

I försöksverksamheten med ramanslag ingår att lokalkostnaderna skall
föras upp under budgetposten Förvaltningskostnader för att skapa en ökad
möjlighet till omprioriteringar inom ramen för dessa kostnader. För att •
ytterligare betona denna möjlighet bör AMS få ett större ansvar och
beslutanderätt för sina lokaler. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp
med 10 milj. kr, för ombyggnadskostnader av lokaler som AMS skall stå
för själv och för korttidsförhyrningar av lokaler för arbetsförmedlingen. De
totala lokalkostnaderna för budgetåret 1988/89 beräknar jag till 233 milj, kr,
1 övrigt vill jag inte föreslå några förstärkningar av förvaltningskostna-                              71


 


derna utan dessa bör endast räknas upp med under året inträffade pris- och    Prop. 1987/88:100
löneökningar.
                                                                                                                 Bil. 12

För planläggnings- och övningsverksamhet för verkets del i totalförsva­ret har jag beräknat 1040000 kr, inom den ekonomiska ramen för total­försvarets civiladel.

Jag tillstyrker inte AMS förslag atl kostnaderna för det datoriserade platsförmedlingssystemet (Af/ADB) m, m, skall bekostas från budgetpos­ten Förvaltningskostnader, Jag återkommer strax till denna fråga.

Kapilatkostnader

Under denna budgetpost beräknas miedel för arbetsmarknadsverkets kapi­talkostnader till följd av investeringar i huvudsakligen teleutrustning. Ka­pitalkostnaderna för budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 10 milj. kr,

AfiADB, m.m.

Jag har nyss avstyrkt AMS förslag om att kostnaderna för det datoriserade platsförmedlingssystemet (Af/ADB) m, m. skall bekostas över budgetpos­ten Förvaltningskostnader, Kostnaderna för delta system m, m, bör även i fortsättningen föras upp under egen budgetpost. Jag kan inte heller tillstyr­ka att ytteriigare medel för ADB-satsningar inom arbetsförmedlingen skall tillföras AMS. Däremot anser jag att AMS, om det kan ske inom ramen för befintliga medel, skall ha rätt all göra de yUeriigare utbyggnader av ADB-stöd inom arbetsförmedlingen som bedöms angelägna. Sådana nya satsningar får naturiigtvis inte försena införandel och utbyggnadstakten av det redan beslutade plalsförmedlingssystemet. Det är enligt min mening av utomordentlig betydelse för möjligheten atl förverkliga de mål som bör ställas upp för verksamheten inom arbetsförmedlingen att det datoriserade platsförmedlingssystemet snabbt kommer i gång i sin helhet. Kostnaderna för Af/ADB m.m, har jag för.budgetåret 1988/89 beräknat till totalt 166,6 milj, kr.

Handledarinsatser för ungdomslag   .

Kostnaderna för handledarinsatser för ungdomslag har jag nyss beräknat under personalkostnaderna.

Övrigt

För innevarande budgetär har AMS bemyndigats att på vissa villkor av­skriva lånefordringar uppkomna inom arbetsmarknadsverket. Jag föreslår all AMS får motsvarande bemyndigande även för nästa budgetår.

Verksamheten vid Aske kursgård skall bekostas genom intäkter vid upplåtelse av kurslokaler m, m. Viss del av verksamheten vid kulturarbets­förmedlingen skall likaledes bekostas genom avgifter för s. k, överservice, Nägra medel behöver därför ej anvisas för dessa båda verksamheter,

72


 


De förvaltningskostnader som jag inte närmare har berört här har jag räknat upp med under året inträffade pris- och löneökningar.

Det sammanlagda medelsbehovel för budgetåret 1988/89 under anslaget har jag beräknat till I 900,6 milj, kr, (-1- 83,2 milj. kr.). Härav avser 1 324,6 milj, kr. löner.


Prop. 1987/88:100 Bil.12


Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

1,   medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret
1988/89 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom
arbetsmarknadsverket under de fömtsättningar som gäller för bud­
getåret 1987/88,

2.  Ull Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budget­
året 1988/89 anvisa ett ramanslag av 1 900614000 kr.

B 2.. Arbetsmarknadsservice

1986/87 Utgift 565 723 000 1987/88 Anslag 123 920 000 1988/89 Förslag 130 066 000

Från anslaget betalas service ål arbetssökande i form av reseersättningar och traktamenten i samband med inställelse till arbetsförmedlingen, läkar­undersökningar samt tolkhjälp (utredningskoslnader). Vidare betalas kost­nader för flyttningsbidrag och inlösen av egna hem m, m. Flyttningsbidrag omfattar bidrag för att underlätta för arbetssökande att söka och anta arbeten utanför hemorten. Från anslagsposten Inlösen av egna hem m. m. betalas utgifterna för att lösa in fastigheter och bostadsrätter från arbetslö­sa som flyttar av arbetsmarknadsskäl.


1987/88


Beräknad ändring 1988/8 Föredraganden


 


Utredningskostnader Flyttningsbidrag Inlösen av egna hem m.m.


7 920 000 115 000 000

1 000 000 123 920 000


+         396 000

+  5 750 000

+  6 146 000


 


AMS

Utredningskostnader

AMS begär kompensation för pris- och löneökningar med 530000 kr.


73


 


Fiyttningsbidrag                                                                               Prop. 1987/88:100

AMS föreslår att flyttningsbidrag i form av slarthjälp, som slopades den 1 juli 1987, återinförs. Kostnaden härför beräknas till 250 milj. kr. Om särskilda medel inte kan avdelas för detta hemställer AMS om att få använda medel för beredskapsarbete till slarthjälp. Enligt AMS ligger en sådan allernativ användning av medel för beredskapsarbete i linje med den övergripande strategin att utbudsstimulerande åtgärder skall tillgripas före efterfrågestimulerande åtgärder.

AMS anför att redan en begränsad förändring av flyttningsbenägenheten innebär att de initiala besparingselTekterna av den slopade starthjälpen snabbt elimineras. För en ensamstående som uppbär genomsnittlig kassa­ersättning har den ökade kostnaden för kontantstöd redan efter nio dagar tagit i anspråk hela besparingen av starthjälpen på 4000 kr. För en ensam­stående som påbörjar ett beredskapsarbete i stället för att flytta förbrukas ett belopp motsvarande den inbesparade starthjälpen på sju dagar.

Med detta förslag beräknar AMS medelsbehovet för flyttningsbidrag till 375 milj, kr. (-(- 260 milj. kr.) varav 10 milj. kr. avser kompensation för prisökningar.

Inlösen av egna hem m.m.

AMS beräknar medelsbehovet för inlösen av egna hem m. m. till oföränd­rat 1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Utredningskostnader

Kostnaderna under denna anslagspost har jag endast räknat upp med under året inträffade prisökningar. Det sammanlagda medelsbehovet för utredningskostnader beräknar jag därför till 8,3 milj, kr. (-1- 0,4 milj. kr.).

Fiyttningsbidrag

Jag är inte beredd att tillstyrka AMS förslag atl flyttningsbidrag i form av slarthjälp, som slopades så sent som den I juli 1987 utom för nyckelper­soner, skall återinföras. Jag är ej heller beredd alt tillstyrka förslaget att medel för beredskapsarbete skall få användas för slarthjälp. Försöksverk­samheten med det s, k, medflyttandebidraget, dvs. bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande, bör få bedrivas även budgetåret 1988/89 inom en oförändrad kostnadsram av 10 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt AMS att utvärdera medflyttandebidraget.

Inlösen av egna hem m. m.

Medelsbehovet för inlösen av egna hem m. m. för budgetåret 1988/89 beräknar jag till oförändrat 1 milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 130,1 milj. kr, (+ 6,1 milj. kr.).


 


HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 130066000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 12    .


B 3. Arbetsmarknadsutbildning

1986/87 Utgift  2 866 609 000        Reservation       167 156 000 1987/88 Anslag  2 500 000 000(1) 1988/89 Förslag 2 644 398 000

(1) Härtill kommer 40 milj. kr. enligt tilläggsbudget I (AU 1987/88.12).

Från anslaget betalas utgifterna för upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, bidrag för utbildning i företag, yrkesförbere­dande praktik inom försvaret, elevsocial verksamhet inom AMU-gmppen samt för AMS boendeservice till deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning finansieras dels genom arbetsgivaravgifter, dels över anslaget B 4. Bidrag Ull arbets-löshetsersättning och utbildningsbidrag.

Arbetsmarknadsutbildning är sådan utbildning som en person genomgår av arbetsmarknadsskäl och till vilken bidrag beviljas av arbetsförmedling­en. Det kan vara utbildning för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa och som uppbär utbildningsbidrag under utbildning vid särskilt anordnade kurser eller i del reguljära utbildningsväsendet, eller utbildning av anställda för vilka bidrag från arbetsmarknadsverket utgår till arbetsgi-


1987/88


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


 


Särskilt anordnad arbetsmarknadsut­bildning

Bidrag för utbildning i företag m.m.

Yrkesförberedande praktik inom försvaret

Elevsocial verksamhet


2 284 800 000

132 000 000(1)

30 000 000

53 200 000

2 500 000 000(1)


+ 68 830 000 +  71 000 000

-I-  4 568 000 + 144 398 000


(1) Härtill kommer 40 milj. kr. enligt tilläggsbudget I (AU 1987/88:12).


Anslagsposten Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning avser kost­nader för sådan utbildning som länsarbetsnämnderna upphandlar frän så­väl AMU-gruppen som från bl. a. komvux, högskola, folkhögskola, studie­förbund eller företag. Bestämmelser om särskild anordnad arbetsmark­nadsutbildning inkl. elevsocial verksamhet och boendeservice finns i för­ordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning.

Anslagsposten Bidrag för utbildning i företag m. m, avser kostnader för bidrag enligt förordningen (1984:518, omtryckt 1987:514) om bidrag till sådan utbildning.


75


 


Försöksverksamhet med yrkesförberedande praktik inom det militära    Prop, 1987/88:100 försvaret för arbetslösa ungdomar bedrivs som arbetsmarknadsutbildning    Bil. 12 efter särskilda föreskrifter från regeringen,

Elevsocial verksamhet avser hälsovård och kurativt stöd som AMU-or-ganisalionen tillhandahåller deltagare i AMU-kurser. Vidare avser den arbetsmarknadsmyndigheternas ansvar att ordna förläggning för dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten. Det senare omfattar deltagare i såväl särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning som dem som uppbär utbildningsbidrag för studier inom det reguljära utbildningsvä­sendet,

AMS

AMS framhåller de yrkesmässiga obalanserna som en av de främsta orsa­kerna till arbetslöshet. De beror på att kraven på de sökande har ökat från företagens sida, samtidigt som många sökande saknar en efterfrågad ut­bildning eller är yrkesobestämda. Den snabba tekniska utvecklingen med­för också ständiga förändringar i yrkesstrukturer och arbetsuppgifter. Ef­terfrågan på kvalificerade yrkesarbetare och tekniker förväntas beslå, liksom bristen på vissa yrkesgrupper inom vårdområdet.

Behovet av såväl grundläggande som kompletterande yrkesutbildning för vuxna är därför mycket stort, både bland dem som är arbetslösa och bland dem som har arbete. Styrelsen betonar att arbetsmarknadsutbild­ningen ständigt måste anpassas till den aktuella efterfrågan på kompetens och till behoven av yrkesutbildning hos olika grupper av arbetssökande. Inslaget av avancerade kurser kommer att behöva ökas samtidigt som det behövs en fortsatt utveckling av orienterande, vägledande och motiva­tionshöjande insatser inför och parallellt med yrkesutbildningen. Vidare framhålls vikten av atl de arbetssökande, vars möjligheter att få ett lämp­ligt arbete kan öka genom längre eller kortare grundläggande eller komplet­terande utbildning, snabbare än i dag kommer in i utbildning. Ett erbjudan­de om utbildningsplats bör kunna ske Inom två månader. För att ett sådant erbjudande skall kunna lämnas är del nödvändigt att utbildningsvolymen vid behov snabbt kan utökas. Särskilda insatser behövs dämtöver både för att lösa flaskhalsproblem inom främst industrin och för att ge individer en fastare förankring på arbetsmarknaden.

Utifrån dessa utgångspunkter bedömer AMS att arbetsmarknadsutbild­ningen under budgetåret 1988/89 behöver omfatta 165000 personer. AMS beräknar härvid att 100000 personer måste beredas plats i särskilt anord­nad arbetsmarknadsutbildning.

En stor del av de särskilt anordnade kurserna upphandlas från AMU-gruppen, Genom att öka både upphandlingen av påbyggnadskurser och användningen av modulindelade kursplaner räknar AMS med att under budgetåret 1988/89 kunna ytterligare förbättra anpassningen av utbildning­en till de sökandes förutsättningar öch Ull arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens.

För att vidga utbudet av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

kommer utbildning också att upphandlas frän andra utbildningsanordnare.

76


 


Såväl komvux, högskola, gymnasieskola och studieförbund som utbild-    Prop. 1987/88:100
ningsförelag och andra företag kan komma i fråga.                                   Bil. 12

AMS bedömer det även som angeläget att deltagare i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning i ökande utsträckning kan erbjudas orienteran­de datautbildning anpassad till resp. yrkesområde i anslutning lill de yrkes-inriklade kurserna.

Koslnaden för den utbildning som länsarbetsnämnderna bedöms behöva upphandla beräknar AMS till 3 180 milj. kr.

Vad gäller den elevsociala verksamheten är AMS uppfattning att den bör ses som en tilläggstjänst som länsarbetsnämnderna upphandlar av AMU-organisationen på samma sätt som sker med kurserna.

Utöver den omfattning av särskilt anordnad utbildning som AMS före­slär, bedöms även det reguljära skolväsendel behöva utnyttjas för 25000 personer.

Verksamheten med yrkespraktik inom försvarel bör enligl AMS få forl­sälla i samma omfattning, 2 000 ungdomar, som tidigare. Kostnaden beräk­nas till 30 milj, kr,

AMS bedömer att bidrag för utbildning i företag bör beräknas för 40000 personer med en genomsnittlig utbildningstid av 400 limmar. Volymen innefattar ett uppskattat behov av stöd till utbildning i stat och kommun av ca 10000 deltagare, I beräkningen ingår rekryteringsutbildning inom teko­industrin för 10 milj, kr. Kostnaden för utbildning i företag beräknar AMS till totalt 480 milj, kr.

Den sammanlagda kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen blir där­med enligt AMS beräkningar 3 746 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Arbetsmarknadsutbildningen är ett aktivt instrument som förbättrar de arbetssökandes möjligheter att erhålla arbete, underlättar strukturföränd­ringar och förbättrar produktionsförutsättningarna. Teknikutvecklingen och därmed förändrade kompetenskrav i arbetslivet tillsammans med för­ändringar i arbetskraftens åldersstruktur ställer höga krav på utbildningsin­satser både för de redan anställda i företagen och för de arbetssökande.

Under budgetåret 1986/87 deltog 118000 personer i arbetsmarknadsut­bildning varav drygt 69000 i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbild­ningen. Kvinnorna utgjorde 45 % av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning exkl, företagsutbildning vilket är en lägre nivå än deras andel av arbetslös­heten. Det är angeläget att kvinnornas andel i arbetsmarknadsutbildning anpassas till en nivå som bättre svarar mot deras andel av arbetslösheten. Utbildningen måste också användas som ett aktivt instrument för att bredda kvinnornas utbildnings- och yrkesval. Arbetsmarknadsutbildning­en bör dessutom utnyttjas för atl stödja ungdomar i åldern 20-24 år med bristfällig eller mindre efterfrågad yrkesutbildning.

Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående om arbetsmark­
nadspolitikens inriktning bör arbetsmarknadsutbildningen bibehållas på en
hög nivå. Jag räknar med att 123 000 personer kommer att behöva erbjudas
arbetsmarknadsutbildning i olika former under budgetåret 1988/89, Mer-                             77


 


parten av resurserna för arbetsmarknadsutbildning bör beräknas för sär-     Prop. 1987/88:100
skilt anordnad utbildning.                                                                   Bil.12

Jag övergår nu Ull min medelsberäkning för de olika posterna inom anslaget.

Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

AMS har bedömt ett behov av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1988/89 som svarar mot 100000 deltagare. Mot bakgrund av vad jag tidigare har sagt om osäkerheten beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden förordar jag att den särskilt anordnade arbetsmarknads­utbildningen bör planeras utifrån en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad omfattning, dvs. 78 000 deltagare. Inom denna volym bör beho­vet av yrkesinriktade såväl som behovet av orienterande och vägledande insatser inför yrkesutbildningen som det ökade inslaget av mera avancera­de kurser kunna Ullgodoses,

Som AMS framhåller är det väsentligt alt arbetsmarknadsutbildningen är anpassad både till den aktuella efterfrågan på kompetens och till de arbetssökandes behov av yrkesutbildning. Orienterande datautbildning för deltagare i de yrkesinriktade kurserna bör ses som en naturlig del i denna anpassning.

Vidare framhåller AMS vikten av att de arbetssökande snabbare än i dag kommer in i utbildning. Jag delar denna uppfattning. Ambitionen måste här vara att ytterligare förbättra ett redan högt utnyttjande av upphandlad kapacitet för alt därigenom bl, a. minska kötiderna. Jag vet också att AMS bedriver ett intensivt arbete för att stödja och utveckla upphandlarkompe-tensen hos länsarbetsnämnderna.

Den nya organisationsformen för den särskilt anordnade arbetsmark­nadsutbildningen har också medfört alt det i dag är enklare atl uppnå den anpassning av utbildningen som eftersträvas. Jag tänker då inte enbart på kursernas innehåll utan i lika hög grad på en anpassning Ull förändringar i efterfrågan på arbetskraftens kompelens. Länsarbetsnämnderna upp­handlar i stor utsträckning sin utbildning av AMU-gruppen vilken genom sina modulindelade kursplaner på ett bra sätt kan anpassa utbildningen efter länsarbetsnämndernas krav och deltagarnas behov.

Enligt riksdagsbeslutet om omorganisationen av den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen (prop, 1984/85: 59, AU 9, rskr. 101) skall den­na genomföras så att kostnaderna minskar med 15 % inom en period på fem år. Inom AMU-gruppen pågår konUnueriigt en rad åtgärder för att minska kostnaderna för den verksamhet som anordnas för länsarbetsnämndernas räkning.

Jag har vid min beräkning av medlen för upphandlad utbildning räknat av 54 milj. kr. vilket motsvarar en kostnadsminskning med 3%. Jag förut­sätter atl den besparing, som ålagts AMU-gruppen, skall återspeglas i prissättningen.

Medelsbehovet för 78000 deltagare i särskild anordnad arbetsmarknads­utbildning under budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 2353,6 milj. kr,

78


 


Elevsocial verksamhet                                                                        Prop. 1987/88:100

AMS har det ekonomiska ansvaret för den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen medan själva verksamheten är uppdelad så att AMU-gruppen svarar för hälsovård och kurativt slöd och AMS svarar för den boendeservice som bedrivs i samband med arbetsmarknadsutbild­ningen. Enligt nuvarande bestämmelser överförs medel för hälsovård och kurativt stöd från detta anslag till AMU-styrelsen efter rekvisition.

Den elevsociala verksamheten har setts över av en särskild arbetsgrupp som i september 1987 har överiämnal sina förslag i rapporten (Ds A 1987: 5) Kursdeltagarslöd inom arbetsmarknadsutbildningen.

När det gäller den hälsovårdande och kurativa verksamheten föreslår arbetsgruppen att den skall ulföras och finansieras som uppdragsverksam­het. Motivet för denna förändring är i första hand ett flexiblare resursut­nyttjande med hänsyn lill förändringar i utbildningens omfattning och dellagargmppens behov.

Beträffande boendeservicen anser gruppen att kursdeltagarna själva skall ordna sitt boende och att särskilt reserverade bostäder endast skall finnas i den utsträckning som är nödvändigt med hänsyn lill bostadsUll-gängen på utbildningsorten. Kursdeltagarna skall liksom övriga hyresgäs­ter pä bostadsmarknaden betala faktisk hyreskostnad direkt till bostads-hållaren. Den fördyring som förslaget innebär för kursdeltagarna skall kompenseras genom en höjning av nuvarande traktamentsersättning.

Arbelsgmppens förslag stämmer väl överens med min uppfattning be­träffande utförande och finansiering av den hälsovårdande och kurativa verksamheten inom AMU-gruppen, Det är enligt min mening viktigt att få till stånd en ökad flexibilitet och en bättre resurshushållning för dessa insatser. Organisatoriska former som främjar dessa syften måste väljas. Det behövs former som underlättar förändringar av verksamheten såväl i förhållande till utbildningens omfattning som när det gäller att ändra inne­hållet i verksamheten.

Jag föreslår därför att den hälsovardande och kurativa verksamheten skall bedrivas som uppdragsverksamhet. Jag vill erinra om alt regeringen under hösten 1987 gett AMU-gruppen i uppdrag att i samråd med AMS upprätta ett program för verksamheten.

Däremot är jag inte beredd att nu föreslå några förändringar beträffande boendeservicen i samband med arbetsmarknadsutbildningen. För riksda­gens kännedom vill jag informera om all regeringen för ytlerligare klargö­randen har uppdragit åt AMS att mot bakgrund av arbetsgruppens förslag föreslå och redovisa konsekvenserna av sådana förändringar. Jag avser att senare återkomma till regeringen med en ny bedömning i denna fråga.

För den elevsociala verksamheten beräknar jag totalt 57,7 milj, kr,, varav 28,5 milj, kr, för upphandling av den elevsociala verksamheten inom AMU-gruppen och 27,9 milj. kr. för AMS boendeansvar, samt 1,3 milj, kr, för den elevsociala verksamheten vid Nordkalottens AMU-center. Dessa senare medel har jag tidigare föreslagit skall föras över från anslaget Bl. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

79


 


Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet m. m.      Prop. 1987/88:100

Antalet personer som kan behöva beviljas utbildningsbidrag för utbildning inom del reguljära skolväsendel eller hos vissa andra utbildningsanordnare under nästa budgetår beräknar jag till ca 20000. Denna möjlighet ökar förutsättningarna atl tillgodose inte minst kvinnornas behov av yrkesut­bildning nära hemorten och i yrken som inte finns representerade i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Likaså bör sökande med särskilda utbildningsproblem, t.ex. invandrare och vissa handikappade kunna erbjudas lämpliga förberedande utbildningar.

För sådan yrkesförberedande praktik inom försvaret som anordnas för ungdomar föreslår jag en oförändrad omfattning, dvs. 2000 ungdomar, till en kostnad av 30 milj. kr.

Bidrag till ulbUdning iföretag m. m.

AMS har föreslagit att medel för bidrag lill utbildning i förelag skall beräknas för 40000 deltagare varav 10000 i stal och kommun. Jämfört med vad som förordades i 1987 års budgetproposition innebär det en utökning med 25000 deltagare.

Bidrag till utbildning i företag är en betydelsefull form av arbetsmark­nadsutbildning inte minst för de små och medelstora industriföretagen som härigenom kan avhjälpa störningar i produktionen till följd av bristande yrkeskunskaper. Den företagsinterna rörlighet som därigenom uppstår leder också till gynnsamma effekter för de arbetslösa genom de motpresta­tioner som företagen åtar sig.

Den försöksverksamhet som genomfördes med vidgade kriterier för företagsutbildning i Malmö kommun, Värmlands och Jämtlands län och som genom riksdagens godkännande av kompletleringspropositionen för budgetåret 1987/88 (prop, 1986/87: 150 bil, 6, AU 19, rskr, 354) utsträcktes till att gälla hela landet visar både på ell stort behov även för den offentliga sektorn och på goda motprestationer i form av anställningar av arbetslösa.

Med hänsyn tagen till företagens eget ansvar för att utbilda sin personal förordar jag att medel beräknas för 25 000. Kostnaden härför uppgår till 203 milj. kr. Vid denna bedömning har jag utgått frän att kostnaden för bidrag vid utbildning i stället för permitlering eller uppsägning inte kommer att överstiga 10 milj, kr, samt alt 10 milj, kr. avsätts för utbildning inom tekoindustrin. I fråga om resterande 183 milj. kr. föreslår jag att högst 20% får utnyttjas för bidrag till offentliga arbetsgivare. Liksom tidigare bör de korttidsutbildade kvinnorna ägnas särskild uppmärksamhet vid denna ut­bildning.

Sammanfattning av medelsberäkningen

För budgetåret 1988/89 räknar jag med att de totala utgifterna under ansla­
get kommer att uppgå till 2644,4 milj, kr., varav 2353,6 milj. kr. för
upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, 57,7 milj, kr,
för den elevsociala verksamheten, 203 milj, kr, för bidrag till utbildning i
förelag m,m. och 30 milj. kr. för yikesförberedande praktik inom försvå-                                80

ret.


 


Hemställan                                                                                       Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.  godkänna förslaget att den hälsovardande och kurativa verk­
samheten inom arbetsmarknadsutbildningen får bedrivas som upp­
dragsverksamhet,

2,  till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 2 644 398 000 kr,

B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

I statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 632 824 000 kr.

I november 1985 tillkallade dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepar­tementet, efter regeringens bemyndigande, en särskild utredare (A 1985:05) med uppdrag att se över vissa frågor rörande arbetslöshetsersätt­ningen. Utredaren har nu slutfört sitt arbete och avgivit betänkandena (Ds A 1987:4) Arbetslöshetsförsäkringen - högsta dagpenning och finansi­ering och (SOU 1987:56) Ekonomiskt stöd till arbetslösa - översyn av vissa villkor. Det förstnämnda betänkandet har remissbehandlats och det sistnämnda remissbehandlas för närvarande. ,!ag avser att pä grundval av betänkandena och remissutfallet senare föreslå regeringen att under våren 1988 i särskild proposition förelägga riksdagen förslag om arbetslöshetsför­säkringens framtida utformning m. m.

I avvaktan härpå föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1988/ 89 beräkna eU förslagsanslag av 3 632 824 000 kr.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

1986/87 Utgift  2 958 776 000        Reservation   1 558 533 000 1987/88 Anslag  2 504 500 000 1988/89 Förslag 2 410 500 000

Från anslaget betalas utgifter för de sysselsättningsskapande åtgärderna Beredskapsarbeten, Åtgärder för långtidsarbetslösa. Rekryteringsstöd för svårplacerade. Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. Indu­stribeställningar, Slruklurstöd för byggarbetsmarknaden. Försöksverk­samhet med sysselsättningsskapande ålgärder och Nordiska handlingspla­nen. Av medel beräknade för beredskapsarbeten disponerar regeringen viss del under anslagsposten Särskilda medel.

6   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12


-I-

Beredskapsarbeten(1)

Ätgärder för lång­tidsarbetslösa

Rekryteringsstöd för svårplacerade

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Industribeställ­ningar

Strukturstöd för bygg­arbetsmarknaden

Försöksverksamhet med sysselsättnings­skapande åtgärder

Nordiska handlings­planen

Särskilda medel(1)


1987/88

1 724 000 000
350 000 000
160 000 000

90 000 000 15 000 000 50 000 000

15 000 000

500 000 100 000 000

2 504 500 000


Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden

- 114 000 ()00 + 20 000 000 -I-       6 000  000

4  000  000

10  000 000

94 000 000


Prop. 1987/88:100 Bil. 12


 


(1)  Anslagsposterna Beredskapsarbeten och Särskilda medel måste räknas ihop för att få fram medelsbehovet för beredskapsarbeten.

Beredskapsarbeten omfattar staUiga beredskapsarbeten samt statsbi­drag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten. Beredskapsarbeten syftar till att motverka arbetslöshet lill följd av säsong- och konjunkturned­gång eller när arbetstillgången av andra skäl är otillräcklig. Vidare ges genom beredskapsarbeten sysselsättning åt äldre, lokalt bunden eller han­dikappad arbetskraft, som har svårigheter att få arbete på öppna markna­den även i goda konjunkturer.

Åtgärder för långtidsarbetslösa omfattar vissa sysselsättningsskapande åtgärder (beredskapsarbete, rekryteringsstöd och starta-eget-bidrag) samt arbetsmarknadsutbildning riktade särskilt till långtidsarbetslösa.

Rekryteringsstödet syftar till att underlätta arbetsplacering av svårplace­rade arbetssökande.

Bidrag lill arbetslösa för alt starta egen verksamhet avser bidrag till personer som är 20 år eller äldre för att dessa vid start av eget förelag skall klara sin försörjning under ett initialskede.

Industribeställningar avser kostnader för statliga industribeställningar som läggs ut av sysselsättningsskäl.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden omfattar stöd för anställning av byggnadsarbetare som är arbetshandikappade eller äldre och svårplacera­de.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande ätgärder omfattar statsbidrag för att bl. a. stödja utvecklingsbara projekt och sysselsättnings­skapande affärsidéer.


82


 


AMS

Beredskapsarbeten

Under budgetåret 1986/87 har utbetalningarna för beredskapsarbeten upp-gåUtill 2 354,5 milj. kr,

Slalsbidragskostnaden per sysselsättningsdag för anvisade arbetslösa i olika slag av beredskapsarbeten har under senare år utvecklats på sätt som framgår av följande tabell,

Totalt Därav

-  statliga

-  kommunala

-  enskilda

statsbidragskostnad per sysselsättningsdag för anvisade arbetslösa i beredskapsarbeten

 

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

statsb.

statsb.

statsb.

statsb.

kr.

kr.

kr.

kr.

521

615

600

624

846

1 042

976

1 014

406

462

447

456

628

1 056

1 675

1 527


Prop. 1987/88:100 Bil.12


 


För budgetåren 1983/84 och 1984/85 har statsbidragskostnaden omräk­nats. För dessa år baserades kostnaden per sysselsätlningsdag pä det totala antalet utförda sysselsättningsdagar.

Fördelning av kostnader och sysselsättningsdagar under budgetåret 1987/88

Koetnodar

Investeringsarbeten (30 %) "

Andra arbeten (70 %)


83


 


SysaalsOttnlngsdogir


Prop. 1987/88:100 Bil.12


Investeringsarbeten (8 %)

Andra arbeten (92 %9

Investeringsarbeten räknat i sysselsättningsdagar uppgick under budget­året 1986/87 till 254000 st. (8%) lill en kostnad av 623 milj. kr, och en genomsnittlig dagsverkskostnad av 2453 kr. Övriga beredskapsarbeten räknat i sysselsättningsdagar uppgick samma budgetår lill 3024000 st, (92%) till en kostnad av I 427 milj. kr, och en genomsnittlig dagsverkskost­nad av 472 kr.

Enligt AMS beräkningar motsvarar anvisade medel för budgetåret 1987/88 2,8 miljoner dagsverken. Detta är, enligt AMS, en nivå som ligger under nivån för ett s. k. normalår. I såväl sin anslagsframslällning som sin rapport inför försöksverksamheten med treåriga budgetramar framhåller AMS ett behov av ca 4 miljoner dagsverken under ett s. k, normalär till en kostnad av 2 500 milj. kr. Beloppet är beräknat på en genomsnittlig dagsverkskostnad av 625 kr. Enligt AMS kommer budgetåret 1988/89 att motsvara ett s. k. normalår.

AMS föreslår att vissa regeländringar görs. Bl. a, bör statliga huvudmän få resurser över ordinarie anslag, för att vid behov kunna anordna bered­skapsarbeten med bidrag på samma villkor som kommunerna.

Vidare föreslår AMS, efter samråd med skogsstyrelsen, att medel förs frän anslaget för beredskapsarbeten till anslaget C 6. Statsbidrag till skyd­dat arbete hos offentliga arbetsgivare för ca 1000 personer, vilka i dag i stor utsträckning är permanent sysselsatta i beredskapsarbete, då inget annat arbete står att finna för dessa skogsarbetare.


Åtgärder för långtidsarbetslösa

För budgetåret 1987/88 disponerar AMS 350 milj. kr. till åtgärder för långtidsarbetslösa. De åtgärder som omfattas är beredskapsarbete, rekry­teringsstöd, starta-eget-bidrag och arbetsmarknadsutbildning. Eftersom verksamheten är ny lill sin utformning och svår att bedöma, räknar AMS med oförändrad omfattning för budgetåret 1988/89 och beräknar medelsbe­hovet till 370 milj. kr. inkl. pris- och löneomräkning.


84


 


Rekryteringsstöd för svårplacerade rn. m.                                                                ■   Prop. 1987/88:100

För budgetåret 1988/89 räknar AMS med oförändrad omfattning och ett medelsbehov av 170 milj, kr. inkl. pris- och löneomräkning.

Bidrag tUl arbetslösa för att starta egen verksamhet

För budgetåret 1987/88 har 90 milj, kr, anvisats lill s, k. starta-eget-bidrag. Medlen beräknas räcka till I 700-2000 bidrag. AMS räknar med samma medelsbehov för nästa budgetär, dvs. 90 milj. kr.

IndustribestäUningar

AMS räknar med oförändrad omfattning. Medelsbehovet beräknas till 15 milj. kr.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden

För budgetåret 1987/88 disponerar AMS 50 milj, kr., vilkel beräknas ge sysselsättning för 500 personer. För budgetåret 1988/89 bedömer AMS att verksamheten kan komma att omfatta ca 700 personer. Kostnaden uppgår Ull 70 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Beredskapsarbeten

Genomsnittligt sysselsattes 17500 personer i beredskapsarbete varje må­nad under budgetåret 1986/87, Av dessa var nästan var tredje person under 25 år. Medan kvinnorna totalt sett var underrepresenterade (46%) var de i stället överrepresenterade i åldersgruppen under 25 år (56%),

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat totalt 1 824 milj, kr, till beredskapsarbeten. Av dessa medel fördelas 100 milj, kr. direkt av rege­ringen. Jag vill här ge riksdagen till känna att av dessa 100 milj. kr, har totalt 28,5 milj, kr. anslagits för dels särskilda arbetsmarknadspolitiska ätgärder i samband nedläggningen av gruvdriften i Stekenjokk, dels säker­ställa fortsatt drift av gm van under ett års tid saml dels 6 milj, kr, till projektet Nordic Ski Centre i Härjedalen.

Innan jag redovisar min bedömning av behovet av beredskapsarbeten under budgetåret 1988/89, vill jag först ta upp frågan om beredskapsarbe­ten i skogen. För närvarande sysselsätts ett stort antal skogsarbetare mer eller mindre året runt i beredskapsarbeten hos skogsvärdsstyrelserna. Möjligheterna atl finna andra arbeten pä den öppna arbetsmarknaden är mycket små för stora delar av denna arbetskraft, som ofta är äldre och lokalt bunden.

AMS har efter samråd med skogsstyrelsen föreslagit att ett antal av

dessa skogsarbetare skall anställas direkt hos skogsvårdsstyrelserna och

att medel härför anvisas över anslaget C 6, Statsbidrag till skyddat arbete

hos offentliga arbetsgivare. För egen del är jag inle beredd att nu föreslå en

85


 


sådan förändring. Ytterligare utredningar och överväganden måste göras i     Prop. 1987/88:100 denna fråga. Jag avser att eventuellt senare återkomma till regeringen med     Bil. 12 förslag i frågan.

Vidare vill jag föreslå en regelförändring som innebär att bidrag till beredskapsarbete alltid skall utgå enligt reglerna för beredskapsarbete och inte, vilket nu är möjligt, i enlighet med andra författningars bidragsnivå, som i vissa fall är högre. Jag uppsk.attar att detta kommer att medföra en minskning av kostnaderna för beredskapsarbeten med 50 milj, kr,

I skrivelse den 28 oktober 1987 har AMS föreslagit att en särskild insats görs i syfte alt ta fram ett förbättrat underlag för planeringen av en jämn sysselsättning inom byggbranschen. Avsikten är framför allt att ta fram s, k, nyckeltal över samband mellan kostnader och sysselsättning. AMS har hemställt om 300000 kr. för projektet. En bättre kännedom om dessa sysselsättningseffekter vore enligt min mening både värdefull och angelä­gen och till nytta för AMS och dess länsorganisationer i planeringen även vad gäller beredskapsarbeten för byggarbelare. Jag är dock inte beredd atl tillstyrka att AMS tilldelas särskilda medel för detta ändamål ulan det bör finansieras över AMS ordinarie förvaltningsanslag,

AMS har i samma skrivelse hemställt om medel för ökade personalbe­hov med anledning av den nyligen förlängda byggnadstillståndsgivningen i Stockholms och Göteborgs och Bohus län och de behov av uppföljning som därigenom ytterligare förstärkts. Jag är ej heller beredd alt tillstyrka denna framställning. De ökade kostnaderna bör, enligt min mening, klaras inom ramen för AMS förvaltningsresurser.

Vad gäller behovet av beredskapsarbete, bedömer jag detta lill totalt 3,2 miljoner dagsverken under kommande budgetår. Jag delar inte AMS upp­fattning att det går att fastställa en s. k. normalnivå för omfattningen av beredskapsarbeten. Behovet måste i stället varje år fastställas utifrån de specifika omständigheter som just dä bedöms komma att föreligga och utifrån de övriga satsningar som görs inom arbetsmarknadspolitikens ram.

Kostnaden för 3,2 miljoner dagsverken beräknar jag till 1710 milj. kr. Av detla belopp bör 100 milj. kr. stå till regeringens disposition för särskilda insatser av sysselsättningsskapande åtgärder.

Under budgetåret 1986/87 uppgick andelen investeringsinriktade bered­skapsarbeten till ca 8%, Ambitionen bör vara atl bibehålla denna andel i stort sett oförändrad även under budgetåret 1988/89,

Åtgärder för långtidsarbetslösa

Under föregående budgetår delades i-ekryteringsstödet upp i två delar med
sikte pä de två målgrupperna längtidsarbetslösa och övriga svårplacerade.
Trots att detta stöd representerar en mycket generös bidragsform genom
att arbetsgivarna under sex månader erhåller halva lönekostnaden i sub­
vention, har det visat sig svårt att utnyttja stödet för de långtidsarbetslösa.
För att ytterligare öka insatserna för de långtidsarbetslösa gavs AMS efter
förslag i 1987 års komplelleringsproposition möjlighet att använda bevilja­
de medel även till bl, a, beredskapsarbeten och utbildning för de längtidsar­
betslösa. Denna möjlighet skall utnyttjas i de fall arbetsförmedlingen ej                              86


 


bedömer att en arbetsplacering är möjlig med eller utan hjälp av rekryte-    Prop. 1987/88:100 ringsstödet. Jag anser det vara ytterst angelägel atl förmedlingen fullt ut    Bil. 12 utnyttjar det goda arbetsmarknadsläge vi förväntar oss under år 1988 för att reducera antalet och andelen långtidsarbetslösa.

För nästa budgetår beräknar jag tills vidare ett oförändrat medelsbehov eller 370 milj. kr. efter pris- och löneomräkning.

Rekryteringsstöd för svårplacerade

Rekryteringsstödet för svårplacerade är avsett för arbetssökande som av arbetsförmedlingen bedöms som svårplacerade även om de har varit ar­betslösa i en följd under kortare tid än sex månader eller om det rör sig om ungdomar, i kortare tid än fyra månader. Det skall dessutom utnyttjas för arbetssökande, för vilka andra insatser ej bedöms som tillräckliga för en varaktig arbetsplacering.

Under innevarande budgetär disponerar AMS 160 milj, kr, för detta stöd, vilket beräknas räcka till ca 600000 sysselsättningsdagar. Jag bedö­mer att medelsbehovet för budgetåret 1988/89 kommer att vara av samma storleksordning eller 166 milj. kr, efter pris- och löneomräkning.

Bidrag tiH arbetslösa för att starta egen verksamhet

Den 1 juli 1987 permanentades verksamheten med bidrag till arbetslösa som startar eget, det s, k, starta-eget-bidraget. Bidraget blev också pen-sionsgmndande.

Bidraget har kommit att få störst betydelse i glesbygds- och skogslänen. Drygt en tredjedel av bidragen har utbetalats i dessa län. Totalt sedan bidragets tillkomst har ca 7 300 bidrag utbetalats. En försiktig uppskattning visar att ytterligare ca 2500 personer fått sysselsättning genom denna verksamhet,

AMS har på ett Udigt stadium pekat på betydelsen av utbildning och rådgivning för de personer som får starta-eget-bidrag. AMS och länsar­betsnämnderna arbetar därför aktivt med att tillgodose de behov som de sökande har. En försöksverksamhet har bedrivits i Kalmar, Malmöhus, Kopparbergs och Norrbottens län. Verksamheten har utvärderats. Utvär­deringen ligger till grund för den fortsatta verksamheten, vilken kommer att bedrivas i samtliga län.

AMS har på försök byggt upp ett dalabaseral system i vissa län. Syste­met ger värdefull information i form av uppgifter om t.ex, medelsåtgång, branschfördelning, andelen kvinnor som får bidraget m. m. Informationen kan erhållas fördelad såväl på län som på arbetsförmedlingskontor. Allt fler länsarbetsnämnder har anslutit sig till systemet. En total täckning av alla län innebär att handläggningsliderna förkortas avsevärt bl. a, på grund av enklare administrativt förfarande.

Jag har kunnat notera att andelen bidragslagare som tillhör erkänd
arbetslöshetskassa, har ökat i jämförelse med dem, som får kontant arbets­
marknadsstöd (KAS). Samtidigt har en uppjustering skett av ersättnings­
nivån för såväl KAS som kassaersättningen.
                                                                 87


 


Med hänsyn till detta föreslår jag aft 94 milj. kr. anslås till bidrag Ull    Prop. 1987/88:100 arbetslösa för att starta egen verksamhet, Detla är en ökning med 4 milj.    Bil. 12 kr, i förhållande till innevarande budgetär och bör kunna räcka till ca 1 700 bidrag.

Industribeställningar

För industribeställningar under budgetåret 1988/89 beräknar jag oförändrat 15 milj. kr. Om behovet visar sig större, bör ytteriigare högst 15 milj, kr. få föras över från anslagsposten Beredskapsarbeten till denna anslagspost.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden

Strukturstödet för byggarbetsmarknaden utgår som ett bidrag till lönekost­naderna Ull de regionala bolag som anställer arbetslösa arbetshandikappa­de resp, svårplacerade byggnadsarbetare äldre än 54 är. För innevarande budgetår har riksdagen beviljat 50 milj. kr., vilket beräknas räcka Ull bidrag för ca 500 byggnadsarbetare. AMS har för nästkommande budgetår förvarnat att behovet kan växa något och i sin anslagsframställning begärt 70 milj. kr. Enligt min mening finns det dock i dag ingenting som pekar på att vi kan förvänta oss en så kraftig ökning av antalet byggnadsarbetare anställda med detta stöd. Jag förordar därför att 40 milj. kr. beviljas för budgetåret 1988/89. Om det visar sig erforderiigt bör ytteriigare högst 10 milj. kr. få föras över från anslagsposten Beredskapsarbeten till denna anslagspost.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

Under budgetåret 1986/87 har medlen under denna anslagspost använts framför allt för försöksverksamheter för kvinnor - särskilt kvinnor i glesbygd - och ungdomar. Jag vill särskilt peka på den försöksverksamhet som pågår över hela landet med insatser för atl stödja ungdomar, som vill starta kooperativ, det s.k. KARM-projektet. Inom landsbygd 90-kam-panjens ram - Hela Sverige skall leva - har medel anvisats för verksam­heter såsom t.ex. uppbyggnad av s, k..Telestugor i glesbygden. I ett lån görs försök med kombinationssysselsätlning för jordbrukare. Folkhögsko­lornas betydelse för utvecklingen av landsbygden och kooperationen stärks genom en försöksverksamhet med kooperativa glesbygdsrädgivare. För budgetåret 1988/89 beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 15 milj. kr.

Nordiska handlingsplanen

För budgetåret 1988/89 beräknar jag oförändrat 0,5 milj, kr. för att möjlig­göra arbetsmarknadspolitiska insatser inom ramen för den nordiska hand­lingsplanen.


 


Hemställan                                                                                       Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.      godkänna att statsbidrag till beredskapsarbeten alltid skall utgå enligt bidragsreglerna för beredskapsarbeten,

2.      lill Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2410500000 kr.

B 6. Statsbidrag för ungdomslag

1986/87 Utgift 1 469 656 000 1987/88 Anslag 1 140 000 000 1988/89 Förslag 1 004 000 000

Frän   anslaget   betalas   utgifterna   för   verksamheten   enligt   lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

AMS

Under förutsättning av att antalet inskolningsplatser kan ökas till 10000 årsplatser bedömer AMS att under nästa budgetår kommer i genomsnitt ca 10000 ungdomar per månad att sysselsättas i ungdomslag. Mot bakgmnd härav beräknar AMS anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 800 milj. ■ kr. AMS föreslår vidare en samlad finansiering av ungdomslag och inskol­ningsplatser.

Föredragandens överväganden

Antalet ungdomar i ungdomslag var drygt 5 000 personer färre varje månad under de tre första kvartalen 1987 jämfört med motsvarande period året innan. Vid en jämförelse mellan tredje kvartalet 1984 och motsvarande period 1987 har antalet ungdomar i ungdomslag minskat från 31500 till 13000,

AMS har på regeringens uppdrag genomfört en uppföljning av arbets­handikappade ungdomar som var placerade i ungdomslag under perioden oktober 1986 - mars 1987. Av AMS rapport framgår att under perioden var ca 29 100 ungdomar i ungdomslag per månad, varav drygt 1 200 handi­kappade ungdomar. Av de sistnämnda slutade 441 under perioden. Många av ungdomarna eller ca 36% hade före arbete i ungdomslag haft ung­domsplats inom ramen för kommunens uppföljningsansvar. Ungdomarnas arbetsuppgifter har spänt över mänga olika yrkesområden och enligt ar­betsförmedlingen har det varit lätt eller ganska lätt att hitta lämplig plats i ungdomslag åt majoriteten av ungdomarna; Av dem som slutade under perioden skulle 36% uppnå övre åldersgränsen för arbete i ungdomslag: Vidare fick 29% arbete av dem som slutade, 24% gick till annan arbets­marknadspolitisk åtgärd, 27% blev arbetslösa och 20% avaklualiserades av annan orsak. Av utvärderingen framgår också att många handikappade ungdomar genom ungdomslagen har visat att de klarar ett arbete. Närmare

hälften av dem som fick arbete när de slutade ungdomslag fick det hos                               „„

8"


 


samma arbetsgivare som de haft i ungdomslag. Detta visar vilken posiUv     Prop. 1987/88:100
inverkan ett arbete i ungdomslag haft för just dessa ungdomar.                   Bil. 12

Jag räknar med att under nästa budgetår kommer ca 15000 ungdomar i genomsnitt varje månad vara placerade i ungdomslag. Detta är ett något högre antal än vad AMS har föreslagit men det hänger samman med att jag i det följande, till skillnad från AMS, kommer att föreslå oförändrad omfattning på inskolningsplatser under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1004000000 kr,

B 7. Statsbidrag till inskolningsplatser

1987/88 Anslag    250 000 000 1988/89 Förslag   250 000 000

Från anslaget betalas utgifterna för verksamheten enligt förordningen (1987:8) om bidrag för inskolningsplatser.

AMS

AMS föreslår att detta anslag förs samman med anslaget för statsbidrag för ungdomslag, eftersom dessa båda anslag riktar sig till samma målgrupp och är alternaUva ätgärder. Omfattningen av åtgärderna beräknar AMS Ull 20000 årsplatser varav 10000 inskolningsplatser. Kostnaden för bidrag till inskolningsplatser beräknas till 530 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Vi har i dag ca 1 300 ungdomar placerade på inskolningsplatser. Antalet väntas öka allteftersom platser kan i;as fram.

Genom beslut den 11 juni 1987 medgav regeringen att bidrag även får betalas ut till sådana inskolningsplatser som regleras i lokala kollektivavtal mellan partema pä arbetsmarknaden under förutsättning att de i övrigt är bundna av kollektivavtal. Detta innebär att inskolningsplatser nu kan finnas inom verkstadsindustrin även om inte något avtal på förbundsnivå mellan Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Sveriges verkstads­förening har kunnat träffas. Det är min förhoppning alt antalet inskolnings­platser under innevarande budgetår nu kan öka väsentligt och uppnå den nivå som riksdagen avsatt medel för. Jag kan inte biträda AMS förslag att slå ihop anslagen för ungdomslag och inskolningsplatser. För näsla budget­år beräknar jag antalet inskolningsplatser till samma antal som för inneva­rande budgetär vilket innebär 5000 iirsplatser. Kostnaden härför beräknar jag till 250 milj. kr,

90


 


Hemställan                                                                                       Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                                         ' '

att till Statsbidrag tiU inskolningsplatser för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 250000000 kr,

B 8. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer

1986/87 Utgift 8 323 000 1987/88 Anslag 9 000 000 1988/89 Förslag    13 760 000

Från anslaget betalas utgifter för statsbidrag till frivilliga försvarsorgani­sationer som är engagerade i utbildning av personal för arbete i krigstid inom totalförsvarets civila del.

AMS

Anslagsbehovet uppgår till 12,7 milj. kr. Förstärkningen på 3,7 milj. kr. utgör den merkostnad som de förbättringar av frivilligförmånerna, som gäller sedan den 1 januari 1987, för med sig.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 har AMS begärt 12,7 milj. kr. För egen del beräk­nar jag medelsbehovet för statsbidrag lill frivilliga försvarsorganisationer till 13 760000 kr. (-1- 4760000 kr.) i genomförandeprisläge. Den kraftiga uppräkningen i förhållande till 1987 års tolalförsvarsproposition beror främst pä att kostnaderna för de förbättrade frivilligförmånerna, som gäller fr, o, m, den 1 januari 1987, vid tidigare beräkningar i hög grad underskat­tats särskilt vad gäller den kvinnliga personalen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag tiH frivilliga försvarsorganisationer för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 13 760000 kr,

B 9. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1986/87 Utgift    25 569 000        Reservation        8 127 000 1987/88 Anslag     23 500 000 1988/89 Förslag    10 000 000

Frän anslaget betalas arbetsmarknadsverkels utgifter för investeringar i telefonutmstning vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen. Andra investeringar betalas frän anslaget Bl. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

91


 


AMS                                                                                               Prop. 1987/88:100

Under budgetåret 1988/89 beräknas 13,5 milj. kr. behöva investeras i telefonväxlar.

Föredragandens överväganden

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 12, s. 104) redovisades en plan för i vilken takt ersättningsanskaffning av teleutrustning behöver ske. För budgetåret 1988/89 innebär denna plan en kostnad av 10 milj. kr. Jag beräknar därför medelsbehovet Ull detta belopp.

Jag vill betona att arbetsmarknadsverket vid investeringar i teleutrust­ning bör ta tillvara alla de möjligheter som ges att samordna investeringar­na med andra myndigheter för att begränsa kostnaderna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

B 10. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna

1986/87 Utgift 141 557 000 1987/88 Anslag 95 000 000 1988/89 Förslag    71 000 000

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin ■ har för budgetåret 1986/87 beviljats 641 företag med tillsammans 31 531 anställda, varav 7683 var fyllda 50 men inte 65 år. Det beräknade bidrags­beloppet för perioden uppgår till ca 149 milj. kr., varav 39% faller pä företag i Älvsborgs län.

För innevarande budgetår har 95 milj. kr. beräknats för tillfälligt syssel­sättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin. Enligt riksdagens beslut våren 1983 (AU 1982/83:29, rskr, 322) har bidraget successivt trap­pats ned. Enligt riksdagens beslut med anledning av 1986 års budgetpropo­sition (prop. 1985/86:100 bil, 12, AU II, rskr. 153) skall för budgetåret 1987/88 bidraget beräknas på ett bidragsunderlag motsvarande högst 4% av lönekostnaderna för personal i tillverkning.

Frågan om en omvandling av äldrestödet till annan stödform har varit föremål för utredning, I avvaktan på statsmakternas ställningstagande redovisar AMS inget medelsäskande för budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Frågan om omvandlingen av tekostödet har utretts av statens pris- och
kartellnämnd våren 1987. Nämndens rapport - Ändrad stödform för teko­
industrin - har remissbehandlats under sommaren 1987. Den av bran-                                   .


 


schen föreslagna omvandlingen av det Ullfälliga sysselsättningsbidraget för     Prop. 1987/88:100 textil- och konfektionsindustrierna och tekobranschstödet till ett slags     Bil. 12 avskrivningslån har av regeringen behandlats i tilläggsbudget I till stats­budgeten för budgetåret 1987/88 (prop. 1987/88: 125 bil, 14),

Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget har jag utgått frän att en nedtrappning skall ske enligt vad som anfördes i 1986 års budgetpro­position. För budgetåret 1988/89 har jag därför beräknat medelsbehovet till 71 milj. kr. grundat pä ett bidragsunderlag motsvarande högst 3% av lönekostnaderna för personal i tillverkning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till TUlfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektions­industrierna för budgetåret 1988/89 anvisa, ett förslagsanslag av 71000000 kr,

Bil. Utvecklingsinsatser i Östra Norrbotten

1986/87 Utgift     6 477 000                             Reservation  16 023 000

1987/88 Anslag     37 500 000 1988/89 Förslag    37 500 000

Frän anslaget betalas en försöksverksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska insatser i östra Norrbotten, För innevarande bud­getår har 37,5 milj. kr. anvisats. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län har genom ändringar i regelsystemen bl.a. getts möjlighet att förlänga tiden i beredskapsarbete. Medlen får också användas för utbildningsinsatser och till en utvidgning av den dagliga arbetstiden i ungdomslag. Vidare får anvisade medel användas för olika former av utvecklingsprojekt. Syftet med försöksverksamheten är att med en flexiblare användning av de ar­betsmarknadspoliliska medlen söka skapa permanent sysselsättning i ett område präglat av ett mycket besvärligt sysselsättningsläge, där ett stort antal personer under lång tid varit beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sin försörjning.

Föredragandens överväganden

Anslaget har i första hand använts för utvecklingsprojekt för att stärka de befintliga företagen och för att stödja nyföretagande i regionen. Slöd har givits i form av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning, marknadsfö­ringsinsatser och förstärkning av ledningsfunktioner samt för investeringar i maskiner och byggnader. Företagen har representerat ett stort antal branscher, bl.a. verkstadsindustri, träindustri, livsmedel, turism,jordbruk och trädgårdsnäring samt data och elektronik.

I oktober 1987 hade beslut om stöd tagits som berörde drygt 500 arbets­
tillfällen. Av dessa var enligt länsarbetsnämnden i Norrbottens län drygt
hälften nya anställningar som kommit till stånd med hjälp av stödet.
Utöver direkt stöd har även insatser gjorts för atl sUmulera företagandet i                           93


 


regionen i form av branschdagar, ulbildningsseminarier m, m. För närva-    Prop. 1987/88:100 rande utreds formerna för ett resurscentmm. Detta bör kunna erbjuda    Bil. 12 företagen hjälp i exempelvis frågor rörande produktutveckling, produk­tionsteknik och marknadsföring samt viss administrativ service,

AMS redovisning i februari 1987 visade att målet för budgetåret 1986/87 i stort uppnåddes redan under hösten 1986, Resultaten tredje kvartalet 1987 visade att läget stadigt förbättrats om än inle lika snabbt som föregående höst. Tredje kvartalet 1987 var antalet arbetslösa 381 färre än genomsnittet för tredje kvartalet åren 1983 till 1985, Antalet personer i arbetsmarknads­politiska åtgärder minskade svagt och en förskjutning skedde från bered­skapsarbete till arbetsmarknadsutbildning. Från länsarbetsnämndens sida gör man nu bedömningen att minskningen av arbetslösheten under inneva­rande budgetår i högre grad än tidigare kan hänföras till insatser som gjorts inom östra Norrbotten projektet.

Mot bakgrund av de hittillsvarande positiva erfarenheterna finner jag det naturligt att försöket fortgår även under budgetåret 1988/89. För detla ändamål bör oförändrat 37,5 milj. kr. anvisas. Målet bör vara att åstad­komma en ytterligare minskning av arbetslösheten med inemot 500 perso­ner. Det är angelägel atl åtgärderna ges en sådan inriktning att arbetslöshe­ten reduceras bland såväl kvinnor som män, AMS bör även under det tredje försöksåret redovisa resultaten efter sex månader. Redovisningen skall lämnas Ull regeringen senast vid utgången av februari 1989. En slutredovisning av försöksverksamheten bör lämnas senast vid utgången av september 1989. Det bör då vara möjligt för AMS att göra en mer ingående analys av de sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekterna av projektet.

HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 37500000 kr.

B 12. Åtgärder för deltidsarbetslösa

1987/88 Anslag    60 000 000 1988/89 Förslag    60 000 000

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med arbetsmarknadspoliti­ska ätgärder riktade till deltidsarbetslösa. För innevarande budgetår har 60 milj, kr. anvisats. Syftet med åtgärderna som kan omfatta arbetsmarknads­utbildning, beredskapsarbete m.m., är att den deltidsarbetslöse på sikt skall få en fastare förankring på arbetsmarknaden och önskad omfattning av arbetstid. Arbetsförmedlingen skall vid utnyttjandet av åtgärderna, genom förhandlingar med arbetsgivarna, eftersträva att finna lösningar som omfattar fler deltidsarbetande än som direkt berörs av åtgärderna. Arbetsgivarna skall således ställa upp med motprestationer för atl en åtgärd skall beviljas.


 


Föredragandens överväganden                                                                  Prop. 1987/88:100

Ett omfattande arbete pågår inom arbetsmarknadsverket med att upprät­ta lokala handlingsplaner för arbetet inom den kommunala sektorn. Hand­lingsplanerna som tas fram i samverkan med parterna omfattar bl. a. perso­nalrekrytering och personalplanering. En viktig punkt i arbetet är att se till att personalen får den arbetstid de efterfrågar och att undvika kortare arbetslöshetstider mellan olika vikariat. Vid de förmedlingar där man vant tidigt ute i detta arbete kan redan skönjas en minskning av deltidsarbetslös­heten.

Inom arbetsmarknadsverket pägår också ett arbete med alt få Ull stånd handlingsplaner inom andra branscher. Ett viktigt pohcyarbete utförs ge­nom att representanter från verket deltar i branschkonferenser och infor­merar om erfarenheterna av de kommunala handlingsplanerna.

De insatser som nu görs för att hjälpa deltidsarbetslösa att få den arbetstid de önskar kommer att ge effekt under innevarande budgetär. Regeringen har av AMS begärt en redovisning av erfarenheterna under de första sex månaderna. Redovisningen skall lämnas till regeringen senast vid utgången av februari 1988, För nästa budgetår beräknar jag medelsbe­hovet tills vidare till oförändrat 60 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för deltidsarbetslösa för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett reservationsanslag av 60000000 kr,

B 13. AMU-gruppen: Uppdragsverksarnhet

 

1986/87

Utgift

0

1987/88 ,

Anslag

1 000

1988/89

Förslag

1 000


Uppdragsorganisationen för arbetsmarknadsutbildningen, AMU-gmp­pen, består av en AMU-myndighet i varje län, Nordkalottens AMU-center samt en central myndighet, AMU-styrelsen. Utbildningen genomförs i huvudsak vid olika AMU-center.

AMU-styrelsen leds av en styrelse med 15 ledamöter vilka företräder arbetsmarknadens parter. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbun­det, SÖ och AMS, samt två experter pä företagsledning. Chef för myndig­heten är en generaldirektör. AMU-styrelsen är förlagd Ull Stockholm,

AMU-myndigheterna i länen leds också av styrelser med bl. a. represen­tanter för arbetsmarknadens parter, AMU-myndigheternas främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsmarknads­verket. Därutöver får myndigheterna även anordna utbildning för andra uppdragsgivare, t.ex, kommuner och företag. Myndigheterna får också sälja andra tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten,

AMU-gmppens verksamhet skall finansieras genom intäkter och varje AMU-myndighet har ansvar för del ekonomiska resultatet av sin verksam­het.


95


 


AMU-styrelsen                                                                                    Prop. 1987/88:100

I anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 räknade AMU-styrelsen med en total försäljning för budgetåret 1986/87 om 1077000 yrkeskurs-veckor varav 56000 till andra kunder än länsarbetsnämnderna. Totalutfal­let blev i stort sett som väntat medan däremot försäljningen till övriga kunder blev ca 25% lägre än beräknat. Inför budgetåret 1987/88 har AMU-styrelsen satt som mål för myndigheterna i gmppen att försäljningen till övriga kunder skall ökas till 10% av den totala omsättningen.

Jämfört med budgetåret 1986/87 kommer försäljningarna Ull länsarbets­nämnderna under budgetåret 1987/88 att minska något. Minskningen be­räknas främst avse gmndutbildningar inom kontorsomrädet. Ökningar be­räknas för relativt sett mer kostnadskrävande utbildningar såsom inom transportområdet samt av påbyggnadsutbUdningar inom de större industri­yrkena.

AMU-styrelsen räknar inte med någon ökning av de fasta resurserna. Andelen fasta kostnader är dock hög - för gruppen som helhet ca 75 % -oftast med fleråriga avvecklingstider vilket medför hög känslighet för volymminskning. Minskningar i beställningarna från länsarbetsnämnderna kan därför inte genast medföra lägre självkostnad, särskilt i fall där efter­frågan från övriga kunder är låg. Med en mer långsiktig planering i samråd med länsarbetsnämnderna som stöirsta kund kan resursavvecklingen på­börjas tidigare och kostnaderna minskas. Erfarenheter frän prisförhand­lingarna med länsarbetsnämnderna under budgetåret 1986/87 visar att självkostnadsbegreppet inte uppfattas tydligt. Särskilt kostnaderna för av­veckling av fasta resurser har vållat problem. Ett utredningsarbete plane­ras därför under budgetåret 1987/88 mellan AMS och AMU-styrelsen med vissa insatser från Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds universi­tet. Avsikten med arbetet är bl. a. alt försöka finna en gemensam syn och teknik för att kunna periodisera avvecklingskostnader under mer än ett år inom de fleråriga ekonomiska uppgörelserna med länsarbetsnämnderna.

Pedagogiskt utvecklingsarbete bedrivs kontinueriigt inom AMU-grup­pen, För att förändringar i teknologi och arbetsfördelning skall kunna ske smidigt krävs att utbildningen anpassas och att en framförhällning finns i samhällets och företagens utbildningsplanering. Bl. a. krävs mer av kombi­nationsutbildning vilket innebär att en traditionell yrkesutbildning komp­letteras med utbildning i relevanta delar från andra motsvarande utbild­ningar. Den ökande användningen av datorer i samhället gör att datautbild­ning kommer att finnas i stort sett i alla utbildningar.

AMU-styrelsen föreslår att nuvarande regler som innebär att regeringen skall pröva förhyrningsärenden för arbetsmarknadsutbildningen som krä­ver en ombyggnadskostnad överstigande 2 milj. kr. skall ändras och be­loppsgränsen höjas till 5 milj, kr.

96


 


AMU-styrelsens preliminära resultaträkning för budgetåret 1986/87        Prop. 1987/88: 100

INTÄKTER                                                                     Bil. 12
Uppdrag

-   utbildning LAN                                                        1 911 206 774

-   utbildning övriga                                                     72 415 910

-   övriga uppdrag                                                      45 080 612 Anslag

-   elevsocial                                                                 27 585 128

-   driftbidrag                                                               28 780 000

-   övertalig pers. enl,           regi. brev             12 927 442 SUMMA RÖRELSEINTÄKTER   2 097 995 867

KOSTNADER Uppdrag

-   utbildning LAN                                                         1 961 362 528

-   utbildning övriga                                                          72 258 821

-   övriga uppdrag                                                              42 886 750 Anslag

-   elevsocial                                                                        30 157 710 SUMMA RÖRELSEKOSTNADER                     2 106 665 811

Summa finansiella och extra

ordinära kostnader och intäkter                                      12 949 552

ÅRETS RESULTAT                                                                   4 279 608

Föredragandens överväganden

Den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning, AMU-gruppen, har nyligen presenterat sin första årsredovisning som avser budgetåret 1986/87, Resultaträkningen finns presenterad i det föregående, AMU-grup­pen redovisar en vinst pä ca 4 milj. kr. Regeringen kommer senare att ta ställning till hur AMU-gruppens resultat skall disponeras. I den resultat­budget som presenterats för innevarande budgetår räknar AMU-gruppen med ett visst underskott. Försäljningen av utbildning till andra än AMS beräknas öka till 10% av den totala omsättningen. För budgetåret 1986/87 var motsvarande siffra ca 5 %,

Av årsredovisningen framgår också atl kapacitetsutnylljandet har ökat under förra budgetåret. Länsarbetsnämnderna har kunnat utnyttja ca 85 % av den upphandlade kapaciteten. Ambitionen måste emellertid i fortsätt­ningen vara att ytterligare förbättra utnyttjandet av den upphandlade kapa­citeten. Jag vet att AMU-myndigheterna i samråd med länsarbetsnämnder­na arbetar mycket intensivt för att förbättra detta förhållande. När det sedan gäller det totala kapacitetsutnytljandet inom AMU-gruppen hade AMU-styrelsen i uppdrag att till den 1 januari 1988 till regeringen redovisa alternativa metoder för att kunna mäta sådan kapacitet.

Regeringen har under hösten 1987 beviljat medel lill Forskningsadmi­nistrativa rådet (FA-rådet) för en utvärdering av den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning. I utvärderingen ingår bl. a. att studera led­nings- och slyrningsprinciper, marknadsinriktning, flexibilitet och prissått-ningsprinciper. Projektet bedöms pågå under ca ell och ell halvt år.

För nästa budgetår bedömer jag att AMU-gruppen genom fortsatta ef­
fektiviseringar kan uppnå besparingar som motsvarar 3% av de fasta
kostnaderna för den utbildningsverksamhet som säljs till arbetsmarknads-
                          97

7    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr. 100. Bilaga 12


verket. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning under    Prop. 1987/88:100
anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning.                                                Bil. 12

För närvarande gäller att regeringen skall pröva investeringar m.m, i byggnadsärenden till en kostnad överstigande 2 milj, kr. AMU-styrelsen har hemställt att ifrågavarande beloppsgräns höjs till 5 milj. kr. Chefen för finansdepartementet har under sjunde huvudtiteln behandlat frågor om handläggningen av den statliga lokalförsörjningen och därvid förordat att regeringen föreslår riksdagen ett väsentligt utökat bemyndigande för rege­ringen att handlägga sådana frågor. Mot bakgrund härav avser jag att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Hemställan

lag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 14. AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter

1986/87 Utgift    29 500 000        Reservation                                            O

1987/88 Anslag    25 300 000 1988/89 Förslag    21 300 000

Enligt riksdagens beslut om den nya AMU-organisationen (prop. 1984/85: 59, AU 9, rskr, 101) skall det övergångsvis utgå ett särskilt drift­bidrag för att finansiera vissa angivna kostnader för arbetsmarknadsutbild­ningen. Driftbidraget fömtsätts trappas av under en period om fem år.

I driftbidraget ingår även de medel som skall täcka det underskott som väntas uppstå vid Nordkalottens AMU-center till följd av gällande prissätt­ningsprincip för Finland och Norge.

AMU-styrelsen

AMU-styrelsen begär för budgetåret 1988/89 ett driftbidrag på 20,3 milj. kr., varav 14,3 milj. kr. för utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring och 6 milj. kr. för underskott vid Nordkalottens AMU-center,

Föredragandens överväganden

Driftbidraget skall täcka dels kostnader för sådant utvecklingsarbete, per­
sonalutbildning och marknadsföring som föranleds av omorganisationen
av arbetsmarknadsutbildningen, dels eventuellt underskott vid Nordkalot­
tens AMU-center, När det gäller utvecklingsarbete, personalutbildning
och marknadsföring skall bidraget, enligt tidigare beslut av riksdagen
(prop, 1985/86:100 bil. 12, AU 11, rskr. 153), minskas med 5 milj. kr. per
budgetår. Mot bakgmnd härav bedömer jag kostnaden för nästa budgetår
för dessa ändamål till 15,3 milj. kr. inkl. prisomräkning. För Nordkalottens
AMU-center beräknar jag tinderskottsbidraget till samma belopp som för                           '98

innevarande budgetår eller 6 milj. kr.


 


Hemställan                                                                                      Prop, 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till AMU-gruppen: Bidrag tiU vissa driftutgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 21 300000 kr,

B 15. AMU-gruppen: Investeringar

 

1986/87

Utgift

0

Reservation

15 000 000

1987/88

Anslag

15 000 000

 

 

1988/89

Förslag

15 000 000

 

 

Anslaget avser lån till investeringar och disponeras av AMU-styrelsen efter särskilt beslut av regeringen.

AMU-styrelsen

AMU-styrelsen begär för budgetåret 1988/89 ett anslag om 15 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Detta anslag avser lån till AMU-gruppen för finansiering av sådan utmst­ning som skrivs av enligt särskild plan som fastställts av AMU-styrelsen, Huvuddelen av den utmstning som AMU-gruppen anskaffar finansieras emellertid genom avskrivningsmedel och ifrågavarande anslag har inte utnyttjats under budgetåret 1986/87, För budgetåret 1988/89 bedömer AMU-styrelsen behovet av investeringslån vara begränsat och jag beräk­nar oförändrat 15 milj, kr. under anslaget för nästa budgetår. AMU-styrel­sen har tidigare fått regeringens uppdrag att utvärdera formerna för inve­steringsfinansiering och senast den 1 september 1988 redovisa sina förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1988/89 anvisa ell reservationsanslag av 15 OOOOOO kr,

B 16. Arbetsdomstolen

 

1986/87

Utgift

6 348

000

1987/88

Anslag

6 213

000

1988/89

Förslag

6 939

000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal saml andra arbetstvister enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av tre ordförande, tre vice ordförande samt 16 andra ledamöter. Härtill kommer ett antal ersättare i domstolen.

99


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89        Op.  1987/88:100

----------------------------------     Bil.12

Föredraganden


 


Personal

Anslag

FörvaItningskostnader

(därav lönekostnader)

Lokalkostnader


22

429 000
(4 275 000)

784 000

6 213 000


+ 519 000

(+ 503 000)

+ 207 000

+ 726 000


Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen räknade med atl antalet inkomna mål under år 1986 skulle överstiga 400, Slutsiffran blev 397 vilket är det största antalet något år i arbetsdomstolens historia. Av denna anledning begärde domstolen och fick medel för att utöka kanslipersonalen med en heltidstjänst och besätta en vakant åttonde sekreterartjänst. Förstärkningen kom till stånd i början av är 1987, Mälbalansen sjönk från 234 till 179 vid 1986 års utgång och sjönk sedan ytteriigare med ett par tiotal våren 1987, Balanssiffran vid halvårsskiftet 1987 var dock 184 mål beroende på alt antalet inkomna mål låg klart över siffrorna för åren före år 1986,

Domstolen framhåller att arbetsläget är bättre men inte tillfredsställande då målbalansen är för stor och handläggningstiden är längre än vad som varit det normala.

För närvarande pågår en översyn av domstolens verksamhet och som ett led däri en utredning bl, a, av allernativ till gällande regler om vilka mål som skall prövas av arbetsdomstolen och i vilken ordning detta skall ske. Utredningen beräknas bli klar våren 1988,

Domstolen begär atl anslaget för budgelårel 1988/89 inle faslstålls enligl huvudförslagel då en tillämpning av della skulle innebära att medel skulle saknas för bibehållande av personalförstärkningen.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär beräknar jag medelsbehovel för arbetsdomstolen lill 6939000 kr. Med hänsyn till den pågående översynen och utredningen av domstolens verksamhet har jag kompenserat huvudförslaget genom ned­dragning av andra anslag. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Arbetsdomstolen föi' budgetåret 1988/89 anvisa ett förslags­anslag av 6939000 kr.

B 17. Statens förlikningsmannaexpedition


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


1 747 000 1 402 000 1 493 000


 


Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för del statliga föriikningsväsendet och leds av en styrelse. Expeditionen ansvarar vidare


100


 


för statistiken över arbetsinställelser i riket. Chef för expeditionen är en kanslichef.


Prop. 1987/88:100 Bil. 12


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

3

_

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

789 000

+ 91 000

(därav lönekostnader)

(722 000)

(+ 89 000)

Ersättning till

 

 

förlikningsmän

564 000

-

Lokalkostnader

49 000

-

 

1 402 000

+ 91 000

Förlikningsmånnaexpeditionen

För egen och för förlikningsmannaorganisationens del förutser förliknings-mannaexpeditionen inga större förändringar ur anslagssynpunkt under budgetåret 1988/89. Anslagsposten Förvaltningskostnader har under sena­re år reducerats betydligt genom minskning av antalet tjänster vid expedi-Uonen från fem till tre.

Förlikningsmånnaexpeditionen föreslår att anslagsposten Förvaltnings­kostnader minskas med 29000 kr, vilket utgör 2% av anslaget för budget­året 1987/88,

Föredragandens överväganden

Förlikningsmånnaexpeditionen har fr. o.m, den I oktober 1987 samlokali­serats med länsstyrelsen i Stockholms län. Detta innebär bl.a, att visst lokalbehov t.ex. sammanträdesrum kan utnyttjas tillsammans med läns­styrelsen. Samlokaliseringen har också inneburit atl lokalkostnaderna har kunnat minskas. Enligt regeringens beslut den 8 oktober 1987 skall förlik­ningsväsendets verksamhet och organisation övervägas av den särskilde utredare (dir, 1987: 42) som skall se över spelreglerna på den offentliga arbetsmarknaden. Utredaren skall redovisa sina förslag före utgången av januari månad 1988. Jag avser därefter återkomma till regeringen.

En tillämpning av huvudförslaget på förlikningsmannaexpediUonen un­der nästa budgetår skulle innebära en minskning av förvaltningskostnader­na med 22 000 kr. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i samband med omlokaliseringen har jag kompenserat effekterna av huvudförslaget genom neddragning av andra anslag. För nästa budgetär beräknar jag medelsbehovet för förlikningsmånnaexpeditionen till 1 493000 kr.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 493 000 kr.


101


 


B 18. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar                         Prop. 1987/88:100

Bil.12

1986/87

Utgift

55

000

1987/88

Anslag

40

000

1988/89

Förslag

48

000


Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämn­den har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. 1 övrigt har nämnden inte någon personal.

Anslaget, som höjdes senast budgetåret 1983/84, bör för budgetåret 1988/89 föras upp med 48000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 48000 kr,

B 19. Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

1986/87 Utgift                       1 000     .

1987/88 Anslag                       1 000

1988/89 Förslag        1 000

Anslaget har inrättats fr. o. m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr. 385). Frän anslaget skall betalas tidigareläggningsbidrag till affärsverksinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget disponeras av regeringen.

Anslaget har hittills under innevarande budgetär inte utnyttjats. Ansla­get bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.


102


 


c. ARBETSLIVSFRÄGOR

Cl. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

1986/87 Utgift 318 942 917(1) 1987/88 Anslag 255 114 000(2) 1988/89 Förslag   277 120 000

(1)  Avser hela arbetarskyddsverket.

(2)  Under anslaget C 1 för budgetåret 1987/88 beräknades även medel för forskning och utbildning, som nuföreslås under anslaget C 2.

Från anslaget betalas arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetsmiljö-och arbetsUdsfrågor samt chefsmyndighet för yrkesinspektionen.

Yrkesinspektionen utövar Ullsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen och inom arbetsmiljöområdet, lagstiftningen om kemikaliekontroll.

YrkesinspekUonen är indelad i 19 distrikt. Se vidare förordningen med instruktion för arbetarskyddsverket (1987: 393),


Prop. 1987/88:100 Bil.12


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


Föredraganden


Summa kostnader Avgår:

Inkomster av avgifts­belagd verksamhet Nettoutgift = anslag


271 461 000

■16 347 000 255 114 000


4- -26 194 000

+  4 188 000 + 22 006 000


 


Arbetarskyddsstyrelsen

Tillsynsarbetet fullföljer i stort tidigare redovisade planer både.centralt och regionalt. Det olycksfallsförebyggande arbetet tar en stor del av resurserna i anspråk. Allvarliga och mera omfattande olycksfall, s. k. storolycksfall, blir allt viktigare i detta arbete. De psykiska, sociala och organisatoriska problem som följer av bl.a. datorisering och automalisering kräver speci­ella ålgärder. Aktuella fysikaliska risker sammanhänger med bl.a, vibra-Uoner, buller, klimatfaktorer och hantering av kemiska ämnen och smitt­ämnen. Risken med elektromagnetiska fäll följs med särskild uppmärk­samhet.

De medel som står till förfogande är främst regler som ges ut av arbetar­skyddsstyrelsen samt yrkesinspektionens inspektionsverksamhet. Till det­ta kommer bl. a, insatser för information och rådgivning.

Det pägår ett omfattande utvecklingsarbete rörande metoderna för tillsy­nen både centralt och vid yrkesinspektionen. Föreskriftsarbetet måste avvägas med hänsyn till en rad olika intressen, som ställer allt större krav på regelsystemets utformning. Samspelet mellan styrelsens och yrkesin­spektionens insatser och möjligheterna att följa upp verksamheten beak­tas. På fältet har metodfrägorna bl, a, aktualiserats av den nya situation som övertagandet av den kommunala tillsynen innebär. En viktig aspekt är


103


 


atl ta till vara och främja företagens interna arbetsmiljöarbete, företagshäl-    Prop. 1987/88:100
sovärd och insatser från de regionala skyddsombuden.                            Bil. 12

Styrelsen fömtser ett ökat resursbehov för tillsynsprogrammet i ett längre perspektiv.

I 1986 års budgetproposiUon fastställdes en treårig budgetram för arbe­tarskyddsverket. Arbetarskyddsstyrelsen har beräknat huvudförslaget för budgetåret 1988/89 i enlighet med denna ram, men redovisar därutöver ett förändringsalternativ som omfattar ökade medel för yrkesinspektionen, förstärkning Ull informationssystemet om arbetsskador samt kompensa­tion för lokalbesparingar.

Fastställd ram för budgetåret:                    248 885 000,

Förändrlngsallernaliv för budgetåret:            260 049 000,

1.   Styrelsen begär att yrkesinspektionen kompenseras för besparingarna
som följer av treårsbudgeten även för del sista året under treårsperioden
och att anslaget tillförs 4 066000 kr. för budgetåret 1988/89.

2.      Styrelsen begär aft anslaget Ullförs 1 998000 kr, för budgetåret 1988/89 som kompensation för lokalbesparing under budgetåret 1986/87,

3.      Antalet anmälda arbetssjukdomar ökar för närvarande mycket kraf­tigt. En besvärande eftersläpning av kodning och registrering har därför uppstått inom informaUonssystemet om arbetsskador (ISA), Styrelsen be­gär dels en långsiktig förstärkning av ISA, dels medel för en inarbetning under två år samt medel för en engångsinsats under budgetåret 1988/89, Anslaget för budgetåret 1988/89 bör därför tillföras 5 100000 kr, (I 915000 kr, för löpande kostnader, 950000 kr, för inarbetning under en tvåårsperi­od och 2 235 000 kr. för engångsutgifter).

Föredragandens överväganden

Arbetet med att förbättra miljön i arbetslivet är centralt för regeringen. En väl fungerande tillsynsverksamhet är därvid av utomordentligt stor bety­delse.

Det utvecklingsarbete som pågår inom arbetarskyddsstyrelsen och yr­kesinspektionen kan förväntas resultera i delvis ändrade arbetsformer och därigenom ett effektivare utnyttjande av de samlade resurserna för arbets­miljöarbelet ute på arbetsplatserna. Tillsynen måste i högre grad än hittills ta sikte på arbetsgivarnas ansvar för att upprätthälla en god arbetsmiljö för de anställda.

Arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag

Arbetarskyddsstyrelsens   anslag   minskas   realt   under   treårsperioden

1986/87 - 1988/89, enligt fastställd ram.

Styrelsen har - i likhet med föregående års anslagsframställning -

hemställt att yrkesinspektionen tillförs medel utöver fastställd ram även

för budgetåret 1988/89 för att ambitionen i tillsynsarbetet skall kunna

vidmakthållas. Socialutskottet framhöll redan vid behandlingen av 1986

104


 


års budgetproposition att yrkesinspektionen borde tillföras ytterligare me-    Prop. 1987/88:100
del för de två sista budgetåren under treårsbudgeten.
                              Bil. 12

Jag föreslår därför att yrkesinspektionen för budgetåret 1988/89 tillförs 4066000 kr, utöver tidigare beräknad ram. Den ökade medelstilldelningen bör finansieras från fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Styrelsen har vidare begärt att anslaget tillförs 1 998000 kr, för budget­året 1988/89. Beloppet motsvarar den lokalbesparing som styrelsen genom­förde under budgetåret 1986/87, Jag har delvis tagit hänsyn till detta vid pris- och löneomräkningen.

Det ökande antalet anmälda arbetssjukdomar har inneburit att resurser­na för hanteringen av arbetsskadestatistiken ISA visat sig vara otillräckli­ga. Styrelsen har hemställt att ISA-systemet får en förstärkning, i form av både tillfälliga och långsiktiga insatser.

Enligt min bedömning är utvecklingen av antalet anmälda arbetssjuk­domar mycket oroande. De bakomliggande orsakerna är otillräckligt kän­da.

Ett arbete har påbörjats inom regeringskansliel vars syfte är dels att öka kunskapen om och förståelsen för de arbetsrelaterade skadornas orsaker, dels att närmare utreda vilka förklaringar som finns bakom den kraftiga ökningen av antalet ärenden inom arbetsskadeförsäkringen. Den framtida statistiken kan komma att beröras i detta arbete. Jag har därför inte tagit ställning till ISA-systemets resursbehov på sikt.

Jag föreslår att arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1988/89 tillförs 4 milj. kr. för bearbetningar inom ISA-systemet. Även dessa ökade kostna­der bör finansieras via fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Det torde enligt min mening vara mest ändamålsenligt att medlen från fonden för arbetsmiljöförbättringar förs till statsbudgetens inkomsttitel Lagstadgade socialavgifter: Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar­skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att föranstalta om denna överföring. Genom detta förfarings­sätt skapas ett motsvarande utrymme på anslaget.

Det sammanlagda resursbehovet för arbetarskyddsstyrelsen och yrkes­inspektionen har jag beräknat lill 277 120000 kr., varav 19585000 kr, utgör pris- och löneomräkning.

Hemställan

Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna den av'mig föreslagna överföringen frän fonden för arbetsmiljöförbättrihgar till statsbudgetens inkomsttitel,

2.       till Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 277 120000 kr.

105


 


c 2. Institutet för arbetsmiljöforskning                                             Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift(1)                                                                                                              ' ■

1987/88 Anslag     63 735 000(2) 1988/89 Förslag    67 143 000

(1)          Se anslaget C 1.

(2)          Under anslaget C 1  för budgetåret 1987/88 beräknades även medel för tillsyn som nu föreslås under anslaget C 1,   Arbetarskyddsstyrelsen

och yrkesinspektionen.

Frän anslaget betalas verksamheten vid institutet för arbetsmiljöforsk­ning. Institutet bildades den 1 juli 1987 genom en sammanslagning av forskningsavdelningen, större delen av utbildningsenheten samt biblio­teks- och dokumentationssektionen vid arbetarskyddsslyrelsen.

InsUtutel har till uppgift att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet. Verksamheten leds av en styrel­se i vilken ingår företrädare för arbetsmarknadens parter, arbetarskydds­styrelsen, statens miljömedicinska laboratorium saml den medicinska, hu-manistiskt-samhällsvetenskapliga, tekniska och naturvetenskapliga forsk­ningen. Se vidare förordningen med instruktion för arbelarskyddsverket (1987:393),.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Summa kostnader

112 983 000

-t- 3 475 000

Avgår:

 

 

Inkomster av avgifts-

 

 

belagd verksamhet

3 448 000

+         67 000

Inkomster från arbets-

 

 

mil j öfonden

45 800 000

U)

Nettoutgift = anslag

63 735 000

-F 3 408 000

(1)  Beloppet kommer att justeras med hänsyn till utfallet av arbetarskyddsavgiften.

Institutet för arbetsmiljöforskning

Det fleråriga forskningsprogram som lades fast år 1984 för dåvarande forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen gäller i sina huvuddrag för institutet under budgetåret 1988/89. Del allmänna målet är att förse landet med kunskap kring olika risker i arbetsmiljön. Följande områden är prioriterade: belastningssjukdomar, effekter på människan som samman­hänger med införande av ny teknik och ny organisation av arbelet, lung-skador på grund av luftföroreningar, genetiska sjukdomar samt fosterska­dor och cancer, eliminationsteknik samt hudsjukdomar. Till följd av att riksdagen i samband med behandlingen av 1987 års budgetproposition ställt ytterligare medel till institutets förfogande har det vidare blivit möj­ligt att göra ökade satsningar pä forskning kring risker för olycksfall i arbetet och elektromagnetiska fält.

Utbildning av personal för företagshälsovården planeras fortsätta i oför­
ändrad omfattning vid institutet. Härtill kommer viss utbildning vid Lunds                          [q


 


universitet som sker på uppdrag av institutet. Vidare svarar institutet för    Prop. 1987/88:100
fortsatt uppbyggnad av ett ansvarsbibliotek pä arbetsmiljöområdet,            BiL 12

I 1986 års budgetproposition fastställdes en treårig budgetram för arbe­tarskyddsverket under anslaget C 1. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning. Institutet har utgått från sin del av denna ram vid beräkning av huvudför­slaget för budgetåret 1988/89. Till denna har i vad avser forskning och utbildning lagts medel för dels viss uppdragsutbildning vid universitetet i Lund, dels ökade forskningsinsatser enligt de förslag i 1987 års budgetpro­position som riksdagen har godkänt.

Fastställd treårsbudget för budgetåret 1988/89                             58 704 000

Ökade medel för utbildning av personal  inom                                           ;

företagshälsovården                                                                       1 000 000

Medel för forskningsinsatser                                                         3 500 000

Summa kr.                                                                     -            63 204 000

Institutet har som sitt huvudförslag för budgetåret 1988/89 redovisat 63 204 000 kr. under della anslag.

Föredragandens överväganden

Det sammanlagda anslagsbehovet för institutet för arbetsmiljöforskning för budgetåret 1988/89 har jag beräknat till 67 143000 kr. Av detla belopp utgör 3 372000 kr, pris- och löneomräkning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för arbetsmiljöforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 67 143 000 kr.

C 3. Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av vetenskaplig apparatur'

' Redovisades I, o, m. budgelårel 1987/88 under anslaget C 2, Arbetarskyddsslyrel­sen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur.

 

1986/87

Utgift

3 184 111

Reservation

1 379 000

1987/88

Anslag

3 305 000

 

 

1988/89

Förslag

3 455 000

 

 

Frän anslaget betalas institutets för arbetsmiljöforskning utgifter för' anskaffning av vetenskaplig apparatur, vilkas anskaffningsvärde överstiger 80000 kr. Annan utrustning anskaffas med anlitande av institutets myndig­hetsanslag.

Institutet för arbetsmiljöforskning

Institutet beräknar ett oförändrat medelsbehov för anskaffning av veten­skaplig apparatur under budgetåret 1988/89.

107


 


Föredragandens överväganden                                                           Prop. 1987/88:100


I enlighet med regeringens förslag i 1985 års budgetproposition godkände riksdagen alt 3 milj. kr, åriigen under fem är skall föras över från fonden för arbelsmiljöförbättringar till statens inkomstbudgel och därefter anvisas institutet under detta anslag. Det ankommer på regeringen att föranstalta om dessa årliga överföringar.

Vid beräkning av dessa medel togs emellertid ingen hänsyn till behovet av prisomräkning av anslaget under perioden. Riksdagen godkände i enlig­het med regeringens förslag i 1986 års budgetproposition därför atl ytterli­gare 1 milj, kr. under en fyraärsperiod skall föras över från fonden för arbetsmiljöförbättringar lill statens inkomstbudget för att anslagets reala värde inte skall urholkas. Medlen är avsedda att täcka prisomräkningar av anslaget under fyraårsperioden. För budgetåret 1988/89 har jag bedömt att anslaget bör räknas upp med 150000 kr.


Bil.12


Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för arbetsmiljöforskning: Anskaffning av veten­skaplig apparatur för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan­slag av 3455000 kr.

C 4. Yrkesinriktad rehabilitering

1986/87 Utgift    513 710 000        Reservation        43 625 000 1987/88 Anslag    554 464 000 1988/89 Förslag   607 083 000

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut (Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.


AMS

Bland de arbetslösa som aktivt söker arbete har 10-15% sådana problem att de behöver insatser från flera olika häll, t.ex. sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa eller arbetsförmedling, I många fall behövs en fördjupad vägledning eller en yrkesmässig rehabilitering, dvs. insatser som främst sker vid arbetsmarknadsinstituten (Ami),

Under budgetåret 1986/87 skrevs 22 OOO personer, varav 60% arbetshan­dikappade, in vid Ami. Tiden mellan inskrivning vid förmedlingen till inskrivningen vid Ami uppgick i genomsnitt till 150 dagar. Av dem som skrevs ut från Ami under år 1986 gick 36% Ull arbete, varav ungefär hälften var utan statlig lönesubvention. Ytteriigare ca 16% gick vidare till en utbildning.

För budgetåret 1988/89 räknar AMS, med atl ytteriigare 2000 personer skall kunna skrivas in vid Ami, En sådan kapacitetsökning skulle, enligt AMS, innebära en förkortning av väntetiden med tio dagar och en statsfi­nansiell besparing om ca 60 milj, kr. under ett år.


108


 


Under budgetåret 1988/89 bör 100 nya tjänster tillföras Ami, Kostnader-     Prop, 1987/88:100 na för tjänsterna, inkl. följdkostnader, beräknas Ull 20,4 milj. kr. per år.     Bil. 12 AMS avser att fördela tillskottet dels till län med underskott på Ami-resur-ser, dels till Ami-S för atl minska bristerna inom eftersatta områden.

För investeringar i utrustning och inredning av lokaler behövs 20 milj, kr, under en treårsperiod. För budgetåret 1988/89 bör verket tillföras 6 milj. kr.

Det samlade anslagsbehovet är 577,8 milj. kr. Medlen bör anvisas över ett ramanslag.

Föredragandens överväganden

Enligt AMS är väntetiden för en sökande som behöver vägledning och yrkesinriktad rehabilitering vid ett arbetsmarknadsinstitut i genomsnitt ca 150 dagar, räknat frän den tidpunkt då den sökande anmälde sig hos arbetsförmedlingen. En resursförstärkning, som ger möjlighet atl förkorta väntetiden, skulle innebära en betydande statsfinansiell besparing enligt AMS. Jag har samma uppfattning. Än mer betydelsefullt är att de sökande slipper lång och passiv väntan, som ofta medför atl deras möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden minskar ytlerligare. Arbetslinjen i arbets­marknadspolitiken innebär också att sökande som behöver särskilda åtgär­der skall få sådant stöd så snabbt som möjligt, så att tiden med olika passiva ersättningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring minimeras,

I första hand för alt förkorta de nuvarande långa väntetiderna för en plats vid Ami förordar jag därför att verksamheten tillförs ytterligare 100 tjänsier. Därigenom bör även en viss förstärkning kunna ske på områden som i dag är sämre tillgodosedda än andra.

När anslaget till Ami-organisationen inrättades beräknades inle medel särskilt för ersättningsanskaffningar och liknande investeringar. För inne­varande budgetär disponerar AMS en engångsanvisning om 3,1 milj, kr, till investeringar i samband med lokalförändringar. Jag förordar all anslaget i stället räknas upp med 5 milj, kr. som investeringsmedel främst för ersätt­ningsanskaffningar.

Till lönekostnader beräknar jag 423445 000 kr, (-1- 48170000 kr,) inkl. L-ATF-kostnader. För lokalkostnader föreslås 110322000 kr, (4- 463000 kr,). Administrations- och driftkostnader beräknas till 53 057000 kr. (-1- 6719000 kr.), inberäknal de nämnda investeringsmedlen. För metod­utveckling beräknas 3 284000 kr. (-1- 118000 kr.) samt för personalutbild­ning 6975000 kr, (+ 249000 kr,). I min medelsberäkning har jag vidare tagit hänsyn till att 3,1 milj. kr, av anslagsmedlen för innevarande budgetår är en engångsanvisning, Somjag inledningsvis nämnt anser jag atl projek­tet Arbete åt unga handikappade bör fortsätta även budgetåret 1988/89, Jag har beräknat oförändrat 10 milj. kr. för ändamålet.

Sammantaget beräknar jag för budgetåret 1988/89 till anslaget Yrkesin­riktad rehabilitering 607083 000 kr. (-(- 52619000 kr,),

AMS har liksom tidigare år föreslagit alt medel till Ami-verksamheten
skall anvisas gemensamt med verkets förvaltningskostnader. För egen del
vill jag understryka all denna verksamhet utgör en del av de insatser som
                          109


 


särskilt riktar sig till handikappade och andra grupper med svårigheter på arbetsmarknaden. Den skiljer sig därför frän verkets övriga service, som riktar sig både Ull sökande och till arbetsgivare. Enligl min mening är det angeläget att Ami också fortsättningsvis ses som en del av de handikapp-politiskt motiverade åtgärderna för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Jag kan därför inte tillstyrka att AMS förslag genomförs.

AMS har också föreslagit att medlen skall anvisas över ett ramanslag med möjlighet att omfördela medel mellan olika budgetår. Jag är inte heller beredd att biträda detta förslag.

I 1987 års budgetproposiUon (prop. 1986/87: 100 bil. 12, sid. 123) anmäl­des att AMS pä försök bedriver viss konsultverksamhet riktad till företag och förvaltningar, som efterfrågar bl. a. tjänster från arbetsmarknadsinsti­tuten. Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen har uppdra­git ät AMS att närmare redovisa denna verksamhet, bl, a. dess intäkter och kostnader, effekter på den reguljära verksamheten för arbetslösa sökanden m, m.


Prop. 1987/88:100 Bil.12


HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 607 083 000 kr.

C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1986/87 Utgift 3 286 113 000 1987/88 Anslag 3 423 694 000 1988/89 Förslag 3 623 748 000

Anslaget omfattar Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp och Anställning med lönebidrag.

1987/88    Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


Arbetshjälpmedel åt handikappade(1)

Näringshjälp(1)

Anställning med

lönebidrag


164 840 000 25 600 000

3 233 254 000 3 423 694 000


32  946 000(1)

+  233  000 000 +  200 054 000


(1)  Anslagsposterna Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp föreslås bli sammanslagna till en anslagspost fr.o.m.  budgetåret 1988/89.


Arbetshjälpmedel ät handikappade omfattar bidrag till arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den handikappade skall kunna utföra sitt arbete, bidrag till arbetsbiträde samt bidrag till motorfordon. Bidrag till hjälpmedel och anordningar lämnas såväl till


110


 


arbetsgivare som anställer handikappade, som till de handikappade perso-    Prop. 1987/88:100

nerna. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer    Bil. 12

som har blivit handikappade sedan de anställts och till handikappade

företagare eller fria yrkesutövare. Vidare kan bidrag lämnas i samband

med praktisk arbetslivsorientering för handikappade ungdomar. Bidrag till

arbetsbiträde skall göra det möjligt för handikappade att med hjälp av

biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser,

Näringshjälp i form av bidrag skall ge handikappad arbetssökande, för vilken det inte finns någon annan lämpligare åtgärd som arbetsförmedling­en kan vidta, möjlighet att starta ett företag. Som förutsättning gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära arbets­marknaden men kan driva egen verksamhet och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

Anställning med lönebidrag är en stödform, som syftar till att stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappade för vilken andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering.

AMS

Arbetshjälpmedel åt handikappade. Datortekniken på hjälpmedelsområ­det utvecklas snabbt, bl. a. som ett resultat av arbetet inom projektet Teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet - det s, k. TUF-FA-projektet — med att ta fram datorbaserade hjälpmedel till handikappa­de. För att la vara på denna utveckling och fä till stånd arbetsplaceringar av handikappade behövs ett resurstillskott om 15 milj, kr.

Verksamheten med bilstöd ät handikappade bör föras till annan huvud­man. Om bilstödet ges annat huvudmannaskap uppgår medelsbehovet för arbetshjälpmedel till 141 milj. kr,

Näringshjälp. AMS räknar med oförändrat medelsbehov för budgetåret 1988/89,

Anställning med lönebidrag. Antalet anställda med lönebidrag uppgår Ull ca 41 000 vilket innebär en ökning med 1 000 personer, jämfört med ett är tidigare. Bruttoökningen är dock betydligt större, eftersom 10-15% årligen lämnar en anställning med lönebidrag. För budgetåret 1988/89 väntas en fortsatt ökning med ca 1 000 lonebidragsanställningar, varav hälften inom områden med antalsmässig begränsning.

Lönebidraget bör, enligt AMS, ges en mer flexibel utformning och utgå från en bedömd rehabiliteringsutveckling. Bidragsnivån bör inte i första hand bestämmas av en arbetsgivarkategori.

Det är viktigt att lönebidragsanställningarna sker inom områden där det finns fömtsättningar att de anställda på sikt kan övergå till anställning utan bidrag. Vidare bör bidragen stimulera arbetsgivare att anställa även perso­ner med svåra handikapp. Den uppsökande verksamheten som AMS be­driver för unga förtidspensionerade pekar på behovet av betydande ekono­miska stöd för att kompensera handikappet, AMS kommer att i ett projekt särskilt studera övergångarna frän anställning med lönebidrag till anställ­ning utan bidrag.

Medelsbehovet för lönebidrag beräknar AMS till 3 484 milj. kr.                                      111

Totalt begär AMS 3 651,7 milj. kr. under anslaget.


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp                               tsil. IZ

1 likhet med AMS finner jag det angeläget att satsningen på datorbaserade arbetshjälpmedel kan fortsätta. Budgetåret 1988/89 bör AMS därför kunna disponera ytterligare 10 milj. kr, särskilt för delta ändamål, I min medels­beräkning har jag tillfört anslagsposten 5 milj. kr., men beräknat att utgifts­ökningen i övrigt bör kunna betalas genom omprioriteringar inom anslags­posten. För att underlätta sådana omprioriteringar har jag beräknat medel lill Arbetshjälpmedel och Näringshjälp under en gemensam anslagspost.

Inom kort läggs fram förslag om ett nytt och väsentligt förbättrat bilstöd åt handikappade. Förslaget väntas innebära att stödformen förs till en annan huvudman än arbetsmarknadsverket, vars befattning med bilstöd således bör upphöra budgetåret 1988/89.

I min medelsberäkning har jag utgått från att ett skifte av huvudmanna­skap skall kunna genomföras under är 1988, Utbetalningar av bilstöd enligt nuvarande regler, som sker efter den 1 juli 1988, bör kunna göras av arbetsmarknadsverket, som bör få motsvarande ersättning av den nye huvudmannen.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag till Arbetshjälpmedel åt handikap­pade och Näringshjälp 157494000 kr, (-32946000 kr,).

Anställning med lönebidrag

Vid utgången av budgetåret 1986/87 uppgick antalet anställda med intro­duktions- eller lönebidrag hos statliga myndigheter och motsvarande till 6728. Hos allmännyttiga organisaUoner sysselsattes 15499 personer. Kommuner, landsting och affärsdrivande verk hade 8041 anställda med lönebidrag och enskilda företag 12 024, Uppgifterna gäller såväl allmänt och sårskilt lönebidrag som introduktionsbidrag. Jämfört med ett år tidiga­re hade antalet anställda med lönebidrag ökat med drygt I 100 personer.

Lönebidragen har nu en volym som innebär att omkring en procent av arbetskraften har lönesubvenUonerade anställningar pä den reguljära ar­betsmarknaden. Till detta kommer de ca 33000 personer som finns i olika former av skyddat arbete. Detta innebär en hög ambitionsnivå vad gäller insatser för att bereda sysselsättning åt arbetshandikappade. Kostnaderna för dessa sysselsättningsskapande iitgärder tar också i anspråk en mycket stor del av de medel som anslås på del arbetsmarknadspolitiska området. Ett skäl till atl antalet lönebidragsplatser - och därmed för ändamålet anvisade medel — fortlöpande behöver ökas, är att en så stor del av lönebidragsanställningarna aldrig övergår i reguljära anställningar utan bidrag. Mot den bakgrunden ser jag med tillfredsställelse att AMS avser att närmare studera övergångarna till anställning utan lönebidrag.

Av utgifterna för lönebidrag budgetåret 1986/87 gick närmare hälften eller I 543 milj. kr, lill allmännyttiga organisationer. Kostnaderna för bi­drag till kommunala och enskilda arbetsgivare samt affärsverk uppgick till knappt 830 milj, kr.

För budgetåret 1988/89 räknar jag med en fortsatt ökning av antalet                               jj2


 


lönebidragsplatser. Ytterligare 300 platser bör kunna tillkomma hos de    Prop. 1987/88:100

allmännyttiga organisationerna. Vid min medelsberäkning har jag vidare     Bil. 12

utgått från att de icke antalsbegränsade platserna inom näringslivet och

hos kommunala arbetsgivare kommer att öka i ungefår samma takt som för

närvarande.

AMS har föreslagit att lönebidraget skall ges en mer flexibel konstruk­tion, så att bidragsnivån skall kunna bedömas utifrån en bedömd rehabili- . teringsulveckling och inle i första hand utifrån vilken kategori arbetsgivare det gäller, Samma synpunkter har tidigare förts fram i motioner i riksdagen och där behandlats utförligt. För egen del anser jag att de skäl riksdagen har fört fram mot en ökad differentiering av lönebidraget är tungt vägande. Det innebär en ökad risk för en typ av meritvärdering av den handikappa­de. En olycklig förhandlingssituation riskerar uppslå mellan arbetsgivaren och arbetsförmedlingen. En situation där arbetsförmedlingen i varje en­skilt ärende måste förhandla om bidragsnivån kan innebära en ökning av handläggningstiden av varje ärende, som i sin tur kan få negativa verkning­ar för den övriga förmedlingsverksamheten.

Utöver dessa synpunkter, som förts fram av riksdagens arbetsmark-nadsutskolt (AU 1986/87: 11) vill jag tillägga att en risk också finns att ett mer flexibelt lönebidrag kan innebära ökade kostnader. Det är sannolikt att bidragen ofta kommer att ligga på en högre nivå än de nuvarande bidrags­nivåerna. Som riksdagen vid flera tillfällen har framhållit är det angeläget atl lönebidraget utformas sä alt antalet placeringar i näringslivet, kommu­nerna och landstingen ökar. Den hittillsvarande utvecklingen, som har inneburit att ökningen varit störst hos de allmännyttiga organisationerna, men betydligt blygsammare inom näringslivet och hos kommunala arbets­givare, är inte tillfredsställande från handikappolitisk synpunkt. De som anställs med lönebidrag hos de sistnämnda kategorierna av arbetsgivare har erfarenhetsmässigt de bästa möjligheterna all pä sikl få en reguljär anställning utan särskilt stöd. En placering hos en allmännyttig organisa­tion innebär som regel att bidraget kvarstår under hela anställningstiden.

Trots denna bakgrund är jag ändå beredd atl föreslå att AMS får bedriva försöksverksamhet i två län för att studera effekterna av ett mer flexibelt bidragssystem. För att inte försöket skall medföra ökade kostnader bör det genomföras på sådant sätt att arbetsförmedlingen ges möjlighet atl använ­da utrymmet för bidrag med 100 och 90% till placeringar inom andra sektorer på arbetsmarknaden än den statliga och de allmännyttiga organi­sationerna. Vid dessa placeringar bör bidraget kunna uppgå till högst 90% av lönekostnaden. Det bör också vara möjligt, inom ramen för försöket, atl lämna bidrag på lägre nivåer än 100 resp. 90% till statliga myndigheter och motsvarande samt till allmännyttiga organisationer. Försöksverksamheten bör utvärderas, bl. a. vad gäller placeringsresultat och kostnader, men också utifrån de synpunkler som riksdagen har fört fram om differentiera­de lönebidrag.

Som min företrädare tidigare har anmält för riksdagen utvärderas löne­
bidragen inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Re­
sultatet av utvärderingen väntas föreligga under är 1988. Denna utvärde­
ring bör tillsammans med de erfarenheter som den nyss förordade för-                               113

8   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12


söksverksamheten ger, kunna bidra med underlag för bedömningar av    Prop, 1987/88:100
lönebidragets inriktning och utformning i framtiden.                                 Bil. 12

Somjag redan har anfört anser jag det angeläget att anställningar hos enskilda och kommunala arbetsgivare kan sUmuleras och antalet över­gångar till reguljära anställningar ökas. Jag avser därför att i fortsättningen verka för att den nuvarande inriktningen av lönebidragen ändras. Ökning­en av de högst subventionerade och i praktiken permanenta bidragen bör i framtiden upphöra och högre prioritet ges åt placeringar inom sektorer som kan erbjuda reguljär anställning, när den anställdes arbetsförmåga motiverar detta och där kostnaderna per plats också är lägre.

Till Anställning med lönebidrag beräknar jag för budgetåret 1988/89 3466254000 kr. {-¥ 233000000 kr.).

Sammantaget beräknar jag till Siirskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 3 623 748000 kr. (-1-200 054 000 kr.).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,   godkänna vad jag har förordat angående försöksverksamhet
med ändrade regler för anställning med lönebidrag,

2.  till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 623 748000 kr,

C 6. Statsbidrag till skyddat ;arbete hos offentliga arbetsgivare

1986/87 Utgift    295 .336 000        Reservation       265 135 000

1987/88  Anslag     363 000 000

1988/89 Förslag   363 000 000                                                 '

Frän anslaget utgår statsbidrag till offentliga arbetsgivare som anordnar skyddat arbete för i första hand personer som tidigare under lång lid och i flera omgångar har varit sysselsatta med beredskapsarbete i kommunal regi. Statsbidrag utgår med högst 75% av lönekostnaderna - inkl. lönebi-kostnader - för arbetstagare som har anvisals tillden skyddade sysselsätt­ningen.

AMS

Under budgetåret 1987/88 har anvisats 363 milj, kr. Medlen har beräknats för ca 4000 platser eller ca 5000 sysselsatta personer. Styrelsen'anser att det finns ett kvarvarande behov av platser som inte kan tillgodoses inom nuvarande ram. Verksamhetsvolymen bör därför utökas så att den kan omfatta 5 000 platser till en ytteriigare kostnad av 175 milj. kr. De tillkom­mande platserna avser främst beröra skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

114


 


Föredragandens överväganden

Jag kan inte biträda AMS förslag om utbyggnad av del skyddade arbetet hos offentliga arbetsgivare, vilket jag tidigare har berört under littera B. anslaget B5. Sysselsättningsskapande ätgärder. Jag beräknar således be­hovet av medel till oförändrat 363 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 363 000000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil.12


C 7. Bidrag till Stiftelsen Samhall

1986/87 Utgift 3 104 000 000 1987/88 Anslag 3 216 000 000 1988/89 Förslag 3 433 000 000 '"

Frän anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhall - tidigare Stiftelsen Sarnhällsföretag - dels för täckande av merkostnaderna i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete, dels till företagsgruppens fastighets­förvaltning.


1987/88


. Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


 


2.850 000 000

Driftbidrag Bidrag till fastig­hetsfonden


+ 210 000 000

366 000 000.    +  7- 000 000 3 216 000 000     + 217 000 000


 


Stiftelsen Samhall

Företagsgruppen omfattar den centrala stiftelsen Samhall, 24 regionala — länsvisa - företag, samt ett antal säljbolag. Samhall svarar för moderföre­tagsfunktionerna i gruppen, samt äger och förvallar hela företagsgruppens fasUghetsbestånd, Såväl Samhall som de regionala företagen drivs i stiftel­seform.

Företagsgmppen har 332 egna verkstäder. Därutöver finns tre enskilda verkstäder och 18 s.k, inbyggda verksläder. Verksamhet bedrivs således vid 353 produktionsenheter i 220 kommuner.

Under budgetåren 1984/85 - 1986/87 låg den fastställda timramen för företagsgruppen oförändrat på 30 miljoner arbetstimmar. För gruppens verksamhet budgelårel 1987/88 har ramen fastställts lill 30,6 miljoner tim­mar. HärUll kommer 360000 arbetstimmar avseende särskilda sysselsätt­ningsskapande insatser i Malmfälten, Uddevalla, Bergslagen och Malmö­regionen.

Samhall framhåller att man har kajjacitel och kommersiella förutsätt­ningar att ge fler arbetshandikappade arbete. En sådan utökning kan ske samtidigt som företagsgruppens behov av statligt stöd per arbetstillfälle


115


 


successivt minskar. Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräk-    Prop. 1987/88:100 ningar visar enligt stiftelsen att ytterligare tillvaratagande av gruppens     Bil. 12 kapacitet genom nyanställningar kan ske till förhållandevis låga kostnader för Samhall och staten. Det skulle dessutom enligt stiftelsen vara samhälls­ekonomiskt lönsamt.

Samhall föreslår i samråd med AMS med hänvisning till detta, en syssel­sättningsökning med 1,3 miljoner arbetstimmar till totalt 32,2 miljoner timmar. Ökningen motsvarar 4 % eller ca I 200 anställda jämfört med fastställd timram för budgetåret 1987/88, till totalt ca 29400 arbetshandi­kappade anställda. Därefter föreslås en utökning till 33,5 miljoner timmar budgetåret 1989/90 och 34,8 miljoner Ummar budgetåret 1990/91,

Nuvarande regler för timtak innebär enligt stiftelsen vissa svårigheter för förelagsgruppen, särskilt vad avser möjligheterna att parera effekter av varierande antal arbetsdagar olika budgetår, och kan i vissa fall också motverka insatser för att minska påverkbar frånvaro. Från Samhalls sida föreslås därför en möjlighet till överskridande av för budgetåret fastställt timtak med maximalt 1,5%. Sådana överskridanden skall kompenseras med underskridanden andra är under en femårsperiod.

Samhalls ambitioner för budgetåret 1988/89 är att öka antalet övergångar lill den reguljära arbetsmarknaden från drygt 870 till ca 1 000 personer motsvarande ca 3,5 % av antalet anställda. Detta skall ske med hjälp av de personalulvecklingsinsatser som fortlöpande görs inom företagsgruppen och de metoder för planering och genomförande av övergängar till annan anställning som utvecklas i nära samverkan med arbetsmarknadsverket.

Budgetåren 1989/90 och 1990/91 förutses ett ytteriigare något högre antal övergångar. Under gynnsamma arbetsmarknadsförhållanden kan de kom­ma att motsvara 4% av antalet anställa, dvs, ca 1 200 personer varje år.

Samhall har i en långtidsstudie - Samhall inför år 1995 — bedömt utvecklingstendensen i omvärlden med särskild betydelse för förelags­gruppens uppgift och verksamhet. I studien bedöms bl, a. behoven av arbetstillfällen inom Samhallgruppen ytterligare öka. Nyanställningar skul­le därför behöva, och kunna, genomföras med 1 000/är (netto) till totalt 36000 budgetåret 1995/96, En förändring bedöms samtidigt ske i samman­sättningen av arbetskraften inom Samhallgruppen, Relativt sett förutses en förskjutning mot fler anställda med psykiska handikapp, förståndshandi­kapp och sociala handikapp.

Hälften av de årligen tillkommande arbetstillfällena beräknas ske inom service/tjänstesektorerna och/eller inbyggda verkstäder. Behoven av stat­lig ersättning (driftbidrag) bedöms samtidigt kunna fortsätta att reduceras.

Framtida resultatförbättringar måste härvid enligt Samhall i betydande utsträckning åstadkommas genom åtgärder som förbättrar intäkterna. Så­dana förbättringar bedöms också möjliga, utan alt den sociala och arbets­marknadspoliliska måluppfyllelsen påverkas negalivl. Del pågående struk-tureringsarbetel syftar till att reducera antalet produktions- och marknads­inriktningar i varje företag, och lill att utveckla samverkan och samarbete mellan företagen. Utöver detta är nägra av de grundläggande strategierna för effektiviseringen av företagsgruppens affärsutveckling följande:

116


 


-     förbättring och utveckling av samarbetet med övrigt näringsliv, bl.a. i    Prop. 1987/88:100 långsiktiga, stabila och integrerade former   Bil. 12

-     byte av produkter eller produktionsinriktning mot bättre i den takt ersättningsproduktion kan tillförsäkras t, ex, genom licens- eller lego­tillverkning ål utomeuropeiska förelag

-     ökning av en samordnad export inom sådana delar av verksamheten, där förutsättningarna bedöms som gynnsammast samt utveckling av nya områden där företagsgruppen traditionellt sett inte varit verksam, främst utanför tillverkningsindustrin.

Medelsbehov

Samhall har som tidigare betonat vikten av att företagsgruppen ges långsik­tiga - treåriga — mål och ramar för verksamheten. Till grund för ett sådant beslut har stiftelsen gjort en bedömning av behovet av driflbidrag, fastig­hetsmedel och bidragsberättigade arbetstimmar enligt följande:

Budgetår

1988/89   1989/90   1990/91

Driftbidrag i % av lönekostnaden

för arbetshandikappade anställda      109,9    106,3 .   102,9 Bidrag till fastighetsfonden

(milj. kr.)                                                          446      456      468

Antal arbetstimmar
(milj. timmar)
                                                           32,2     33,5     34,8

Driftbidrag. Behovet av driflbidrag för budgetåret 1988/89 beräknas således lill 109,9% av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställ­da vid 32,2 miljoner arbetstimmar. Om nuvarande volym om 30,9 miljoner timmar behålls oförändrad beräknas procentsatsen till 111,2, bl.a.grund av sämre utnyttjande av anläggningstillgångarna. Bidragsbehovel vid ett utökat antal limmar utgår från ell rörelseunderskolt om 3 115 milj. kr, enligl följande specifikation. Jämförelse görs med preliminärt utfall för budgetåret 1986/87 och prognosen för budgetåret 1987/88,

117

9   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 12.


 


Budgetår (milj. kr. )

1986/87   1987/88   1988/89 (prel. utfall) (prognos)


1989/90


1990/91


Prop, 1987/88:100 Bil.12


 


2 365 -1 120

-2 785

Fakturering Materialkostnader

1 245

Förädlingsvärde

Lönekostnader för

arbetshandikappade -2 365

Övriga drift­kostnader       -1 665

Driftunderskott


2 590 -1 170

1 420

-2 540

-1 770

-2 890


2 880 -1 265

1 615

-2 835

-1 895

-3 115


3 175 -1 345

1 830

-3 155

-2 030

-3 355


3 525 -1 455

2 070

-3 505

-2 170

-3 605


 


Driftunderskott i procent av löne­kostnaderna för arbetshandikappade   117,8

Miljoner arbetstimmar   30,4


113,8 30,9


109,9 32,2


106,3 33,5


102,9 34,8


 


De senaste årens snabba resultatförbättringar har i hög grad underiättats av gynnsamma konjunkturförutsättningar. Beräknad fakturering om 2880 milj. kr. budgetåret 1988/89 innebär en ökning med 515 milj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1986/87 och 290 milj, kr. eller 11% jämfört med budgeten för 1987/88, Detta är en relativt högt ställd målsätt­ning, som kräver stora försäljningsframgångar och en fungerande produk­tion. Budgetåren 1989/90 och 1990/91 har fakiureringsökningarna beräk­nats kunna bibehållas på nivån 10 till 11 % per år.

Materialkostnaderna steg under företagsgruppens första år i snabbare takt än faktureringen. Detta var delvis en följd av de omstruktureringar som under dessa år gjordes i många verkstäder från myckel enkel produk­tion till arbeten med industriell karaktär. Materialförbmkningen ökade som en följd härav, men den nya produktionen gav bättre förädlingsvärden och bättre totalresultat. Efter hand som rationaliseringsinsatser satts in har malerialkostnadsandelen kunnat sänkas. Nya verksamheter och nya samverkansformer har också medfört att materialkostnadernas andel av faktureringsvärdet ytlerligare reducerats.

Förädlingsvärdet - dvs. skillnaden mellan fakturering och materialkost­nader - beräknas budgetåret 1988/89 uppgå till 1 615 milj. kr., vilket är 370 milj. kr. mer än preliminärt utfall för budgetåret 1986/87 och 195 milj. kr, mer än budgeten för budgetåret 1987/88, Delta motsvarar en ökning med 13-14% per är, en ökningstakt som i stort bedöms möjlig att bibehålla också budgetåren 1989/90 och 1990/91.

De ärliga ökningarna av lönekostnaderna för de arbetshandikappade har beräknats uppgå till ca 11%. Härav svarar ökad sysselsättning för ca 4% per år.

Även under budgetåren 1988/89-1990/91 beräknas driftkostnaderna öka i betydligt långsammare takt än verksamhetsvolymen. Genomsnittligt för­utses för treårsperioden ökningar med ca 7 % per är. Detta innebär också atl driftkostnaderna uttryckt i procent av lönekostnaderna för de arbets­handikappade ytterligare kommer att förbättras.


118


 


Bidrag tiU fastighetsfonden. Samhalls lokaltillgångar i egna fasligheter    Prop. 1987/88:100
uppgår lill ca 835 000 m lokalyla, Dämlöver förhyrs ca 290 000 m                  Bil. 12

Samhall har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 och i tidiga­re anslagsframställningar beräknat avskrivningarna på fastighetsbestån­dets återanskaffningsvärde i enlighet med de principer riksdagen antagit inför företagsgruppens bildande,

Företagsgmppen har emellertid hittills tilldelats avsevärt lägre belopp än vad som motsvarar avskrivningar beräknade på fastighetsbeståndets åter­anskaffningsvärde. Detta innebär enligt stiftelsen att företagsgruppen på sikt ej kan bibehålla fastighetsbeståndet vid nuvarande volym och stan­dard. Om avskrivningarna också fortsättningsvis reduceras på likartal sätt blir följden att andelen egna fastigheter på sikt måste minska till förmån för förhyrda lokaler, vilket enligt stiftelsen kommer att innebära högre kostna­der för företagsgmppen.

När en föråldrad byggnad ersätts blir den nya byggnaden erfarenhets­mässigt något störte främst beroende på de krav som numera finns fast­ställda i lagar och förordningar. Vid en beräkning av återanskaffningsvär­det av det egna fastighetsbeståndet har hänsyn också tagits lill detta störte ytbehov, som lågt räknat uppgår till 10%. Återanskaffningsvärdet, beräk­nat till 4 800 kr per m för verkstad/kontorsytor och till 2 300 kr per m" för lager/förrådsytor, blir då genomsnittligt 3 955 milj. kr.

Kostnader och intäkter för fastighetsförvaltningen beräknas budgetåren 1988/89-1990/91 enligt följande:

Budgetår  (milj.  kr.)

1988/89   1989/90   1990/91

Avskrivningar                                                         218,5    226,0    234,0

Övriga kostnader

(externa hyror, räntor,

skatter m. m.)                                                            232,7     235,7     239,9

Intäkter                                                                 - 5,7    - 6,0   - 6,3


Nettokostnader                                                       445,5     455,7     467,6

Investeringarna avses länefinansieras med belopp motsvarande amorte­ringarna på tidigare upptagna fastighetslån. Amorteringarna har beräknats Ull 80 milj. kr. Låneutrymme som eventuellt inte tas i anspråk under budgetåret balanseras till efterföljande år för att klara variaUoner i de åriiga investeringarna.

Föredragandens överväganden

Stiftelsen Samhall har ånyo hemställt om aft ett långsiktigt mål fastställs för sysselsättningsnivå och ekonomi fram t. o. m. budgetåret 1990/91. Stif­telsen bedömer att man vid ett oförändrat antal arbetstimmar kommer ned till 105,8% i driftbidragsprocent budgetåret 1990/91. Jag är inte beredd att föreslå en utfästelse om de ekonomiska förutsätt-


119


 


ningarna för en längre period än ell budgetår. Stiftelsens anslagsframställ-    Prop. 1987/88:100
ning för budgetåret 1988/89 behandlas därför på sedvanligt sätti                Bil. 12

Stiftelsen har hemställt om att antalet bidragsberättigade arbetstimmar skall höjas från 30,9 miljoner innevarande budgetär till 32,2 miljoner bud­getåret 1988/89 (inkl, de särskilda uppdragen i Malmfälten etc).

Genom omprioriteringar ges möjlighet till en ökning med ca 350 anvisade arbetstagare hos Samhallgruppen. J;äg föreslår därför att företagsgruppen tilldelas ytlerligare 400000 bidragsberättigade arbetstimmar eller samman­lagt 31 360000 budgetåret 1988/89,

Stiftelsen Samhall har pekat på att den låsta timramen är svår att hantera på grund av varierande närvaro och olika antal arbetsdagar under åren. Stiftelsen har därför hemställt om att vid behov få överskrida antalet bidragsberättigade timmar för ett budgetår med högst 1,5 %. Sådana över­skridanden skall kompenseras med underskridande andra år under en femårsperiod.

Jag har förståelse för Samhalls problem att rätt balansera timutnyttjan-det och avser att föreslå regeringen att stiftelsen ges möjlighet atl få överskrida resp. underskrida timantalet med högst 1,5 % under ett budget­är, men att balans skall erhållas under en treårsperiod. Det bör med hänsyn till detta ankomma på regeringen att vid behov öka antalet arbetstimmar under budgetåret. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande här­till.

Driftbidrag. Vid en utökning av antalet bidragsberättigade arbetstimmar med ca 1200000 har stiftelsen begärt ett driftbidrag om 109,9% av den beräknade lönesumman (inkl. lönebikostnader) för de arbetshandikappade anställda. Med hänsyn till mitt förslag om en mer begränsad utökning av antalet arbetstimmar bör bidragsprocenten höjas till 111,2 och 3 060 milj. kr, utgå för detta ändamål under budgetåret 1988/89,

Bidrag tiU fastighetsfonden. Samhallgmppens fastighetsbestånd förval­tas av en central fond. Kostnaderna för fonden budgetåret 1988/89 beräk­nas av stiftelsen till 445,5 milj. kr. efter avräkning av inläkler, varav för hyra 118 milj. kr,, kalkylmässiga avskrivningar på egna fastigheter 218,5 milj. kr. samt för räntor 105 milj. kr. Stiftelsen har som tidigare är vid denna kalkyl använt det beräknade återanskaffningsvärdet av fastighets­beståndet.

För egen del anser jag i likhet med min företrädare att de kalkylmässiga avskrivningarna bör baseras på ett uppskattat anskaffningsvärde för fastig­heterna, vilket medför atl avskrivningsmedlen reduceras till 144 milj. kr.

Med hänsyn härtill föreslår jag att 373 milj. kr, tas upp som bidrag till fastighetsfonden under anslagsposten för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, till driften av Samhallgruppens verksamhet under budgetåret
1988/89 anslå medel motsvarande 111,2% av lönesumman för ar­
betstagarna i skyddat arbete (inkl, lönebikostnader) upp till högst 31
miljoner arbetstimmar - exkl, de särskilda uppdragen i Malmfälten                             120

m, m.


 


2. medge atl regeringen får besluta om ökat antal bidragsberätUga-      Prop. 1987/88:100
de arbetstimmar under budgetåret 1988/89, för alt möjliggöra överfö-      Bil. 12

ring av timmar mellan budgetåren,

3.  till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1988/89 anvisa
ett förslagsanslag av 3 433 000 000 kr.

121


 


D.   INVANDRING M.M,                                              Prop.987,88:,00

D 1. Statens invandrarverk

1986/87 Utgift 100 893 152 1987/88 Anslag 82 558 000 1988/89 Förslag   109 913 000

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för in­vandrar- och medborgarskapsfrågor i den män de inte ankommer på annan myndighet. Verket utövar bl.a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 § utlänningslagen (1980: 376) samt som central utlänningsmyndighel den kontroll som regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författ­ning. Verket har också huvudansvaret för överföring och mottagning av flyktingar och för mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlö­pande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirek­tör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är tillståndsbyrän, medborgarskapsbyrän, samordningsbyrån, infor­mationsbyrån och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.

1987/88                          Beräknad ändring 1988/89

 

 

 

Föredraganden

Personal

339

+        39(1)

Förvaltningskostnader

75 376 000

-1- 25 743 000

(därav lönekostnader)

(57 029 000)

1+     17 638 000)

Lokalkostnader

6 582 000

+  2 212 000

Engångsanvisning

600 000

600 000

 

82 558 000

4- 27 355 000

(1)   Exkl.   särskild insatsstyrka under budgetåret 1988/89.

Invandrarverket

Enligt verkets bedömning är det troligt att 16500 personer per år kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. I det läge som nu råder, med betydande balanser inom tillståndsverksamheten, en stor förläggningsvo­lym och stora svårigheter atl få tillräckligt med kommunplatser är det ulomordenlligt angelägel att verket får de resurser som krävs för att klara arbetsuppgifterna.

För att kunna förverkliga regeringens mål beträlTande handläggningsU­derna i asylärenden krävs en snabb avarbetning av de nuvarande balanser­na. Det kan inte ske utan förstärkning av verkets grundbemanning. SamU­digt behövs sådana tillfälliga resurser som bereder vägen för ny ordning avseende handläggningen av asylärenden.

Verket yrkar också undantag från tillämpningen av huvudförslaget.

Personal. Verket har i skrivelse till regeringen den 8 maj 1987 redovisat
de ytterligare behov av medel inom förvaltningsanslaget, som krävs för att
klara verksamheten under budgetåret 1987/88. Här yrkas permanenta för-                           122


 


stärkningar med 23 tjänster, varav 13 för tillståndsprövningen, två för    Prop. 1987/88:100 samordningsuppgifter och resterande för skilda administrativa stödfunk-    BiM2 tioner. Denna beräkning, som i allt väsenUigt har sin utgångspunkt i den förväntade invandringen av asylsökande, har lagts till grund för verkets huvudförslag och förutsätts alltså finnas kvar även under budgetåret 1988/89.  För petitabudgetåret tillkommer dessutom önskemål om två tjänster för informationsuppgifter, ' Utöver. gmndbemanningen har verket i skilda framställningar begärt tillfälliga förstärkningar, i syfte att undanröja de nuvarande balanserna av tillståndsärenden. Verket bedömer att en sådan extra insatsstyrka behöver uppgå till 47 personer, och begär tillfälliga medel i motsvarande omfattning avseende såväl budgetåret 1987/88 som 1988/89.

Det totala behovet av medelstillskott för budgetåret 1988/89 kan summe­ras till i runda tal drygt 20 milj. kr.

Övriga förvaltningskostnader. Förstärkningen av personalresurserna medför behov av ökade medel för bl.a. resor och personalutbildning. Kostnaderna för drift av ADB-system, för telefon och telefax kommer att stiga till följd av den kraftiga ökningen av antalet asylsökande. Samman­lagt beräknar verket ett ytterligare medelsbehov under budgetåret 1988/89 för övriga förvaltningskostnader av ca 26 milj. kr.

Lokaler. Verket beräknar merkostnaden för lokalförsörjning till drygt 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har tidigare i skilda sammanhang för riksdagen redovisat ut­vecklingen när det gäller antalet asylsökande och de konsekvenser som denna har fått. Invandrarverket har från 1984-1985 och framåt mött en ökande arbetsbörda, som i första hand har berört tillståndsprövningen, mottagningen av flyktingar och asylsökande, informationsverksamheten och verkets administrativa stödfunktioner.

Verket har successivt fått personalförstärkningar för att möta denna ökande efterfrågan på dess tjänster. För budgetåret 1987/88 beslöt riksda­gen att permanent tillföra verket medel motsvarande 44 årsarbetskrafter. Medelsberäkningen baserades på ett anlagande om att antalet asylsökande skulle vara i genomsnitt ca 1 000 per månad. Samtidigt fick regeringen riksdagens bemyndigande att besluta om nödvändiga resursförstärkningar, i syfte att klara handläggningen av asylärenden och mottagningen av flyk­tingar och asylsökande.

Jag kunde redan i förra årets budgetproposition avisera ett behov av sådan ytterligare resursförstärkning. Antalet asylsökande tenderade redan då atl öka utöver de 1 000 per månad, som lades Ull grund för förslagen avseende budgetåret 1987/88. Inströmningen har under hösten 1987 varit omkring 1600 per månad.

Under våren 1987 beslöt regeringen tillföra invandrarverket ytterligare
ca 3,5 milj. kr., bl.a. för att täcka kostnaderna för ett oväntat stort
övertidsuttag. I december 1987 har regeringen beslutat om ytterligare
betydande förstärkningar. Bemanningen för tillståndsprövningen har med                         123


 


stöd av riksdagens bemyndigande utökats med 13 personer. På motsvaran-    Prop. 1987/88:100 de sätt har verkets resurser för mottagning av flykUngar och asylsökande    Bil. 12 utökats med fem tjänster. Jag föreslår att dessa förstärkningar bibehålls även under budgetåret 1988/89,

Den nu nämnda förstärkningen mied 18 tjänster är tillfällig i avvaktan på resultatet av den översyn av invandrarverkets organisation, som regering­en beslutat om (dir. 1987:44), En särskild utredare skall bl, a. beakta:

-     möjligheterna till en effektiv och flexibel ärendehantering;

-     arbetsfördelningen mellan invandrarverket centralt och verkets förlägg­ningar;

-     invandrarverkets samarbete med polisen, utlandsmyndigheterna och kommunerna;

-     organisation och dimensionering av invandrarverkets resurser för be­vakning och samordning av andra myndigheters åtgärder för invandra­re.

Utredaren skall beakta de slutrapporter som kommer att lämnas vid årsskiftet 1987/1988 om dels en teknisk översyn av utlänningslagstiftning­en, dels organisation och: rutiner för handläggning av utlänningsärenden. Dessa tre översynsprojekt skall bl.a: lägga grunden för en bättre ordning för hanteringen av asylärenden. YUeriigare en komponent i detta arbete är ett nytt system för ekonomiskt stöd till asylsökande under väntetiden. Efler behandling i lagrådet, avser jag att återkomma till regeringen i denna fråga.

Verkets nya organisation och nya rutiner för handläggningen av till­ståndsärenden avses träda i funktion fr, o. m. den 1 juli 1989, Jag ämnar återkomma till regeringen under våren 1988 med principförslag i denna del. Fram till dess måste det till extraordinära insatser, i syfte att bereda vägen för reformen. De ärendebalanser som finns måste i möjligaste mån arbetas av, sä att en ny organisation ges goda förutsättningar att fungera från början.

Detta gäller alla led i handläggningen: polisen, invandrarverket och regeringskansliet. Såvitt gäller polisväsendet vill jag hänvisa till vad chefen för justitiedepartementet tidigare i dag har framhållit om vikten av atl även polisen prioriterar tillståndsärendena och till de resursförstärkningar som hon föreslagit för polisväsendets del, I regeringskansliet är balanssituatio­nen för dagen i huvudsak tillfredsställande, bl. a. tack vare de extraordinä­ra åtgärder som vidtagits tidigare (jfr, prop, 1986/87: 100 bil, 12, sid, 51).

Invandrarverket dras, för sin del, med ärendebalanser som är oroväck­ande slora. Det har därför visat sig nödvändigt alt förse verket med resurser för en extrastyrka, vars uppgift det blir att arbeta undan de icke avgjorda ärenden som annars skulle försvära ett framgångsrikt genomfö­rande av planerade organisations- och rutinförändringar. Regeringen har i sitt beslut i december 1987 i detta syfte beviljat invandrarverket ell medels­tillskott för innevarande budgetår motsvarande ca 30 årsarbetskrafter, . Under budgetåret 1988/89 bör denna extrastyrka, enligt min bedömning, utökas. Jag beräknar här tillfälliga medel motsvarande 35 årsarbetskrafter.

Jag vill här starkt betona vikten av att extrastyrkan verkligen kan nå
uppställda mål. Avsikten med extrastyrkan är att ge utrymme för en                                   124


 


kraftsamling under begränsad tid. Jag kommer att följa utvecklingen må-    Prop. 1987/88:100 nad för månad, för att regeringen snabbt skall kunna reagera och vidta    Bil. 12 åtgärder, om och när balanssituaUonen så kräver.

När det så gäller övriga delar av invandrarverkets verksamhet vill jag anföra följande. Verket har vuxit kraftigt under förhållandevis kort tid. Det har inneburit stora påfrestningar på verkets administrativa stödfunktioner. Regeringen har i sitt beslut i december 1987 beviljat verket en förstärkning med fyra tjänster för administraUv utveckling och ADB-frågor under inne­varande budgetår. Jag föreslår att motsvarande resurser beräknas även för budgetåret 1988/89.

Invandrarverket har tidigare fått i uppdrag att vara ansvarig myndighet för mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig. Det har framgått av vad chefen för försvarsdepartementet anfört Udigare i dag. För att planlägga Sveriges beredskap i dessa avseenden krävs särskil­da resurser. Genom det tidigare nämnda beslutet i december 1987 har regeringen förstärkt verket med en tjänst för ändamålet, samt medgett att ytterligare en person knyts till verket på projektbasis under tre budgetår. Dessa resurser bör följaktligen tillföras verket även under budgetåret 1988/89.

Jag föreslår sluUigen att vissa lönemedel (3 milj. kr.), som sedan budget­året 1986/87 beräknats som tillfälliga, nu permanentas.

Föreslagna förstärkningar av invandrarverkets personal medför att det behövs ökade medel för förvaltningskostnader. Jag har beräknat ett ytterii­gare medelsbehov för detta ändamål av sammanlagt 7,5 milj. kr. Av detta belopp utgör ungefär 3,5 milj. kr. en uppräkning av medlen för drift av verkets ADB-system.

Jag godtar verkets förslag om undantag från tillämpningen av huvudför­slaget vid beräkningen av medelsbehovet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens invandrarverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 109913000 kr,

D 2. Informationsverksamhet

1986/87 Utgift     11 261 728        Reservation        - 365 137 1987/88 Anslag     10 250 000 1988/89 Förslag    11 115 000

Från anslaget utgår bidrag till den sUftelse som ger ut Invandrartidning­en. Vidare bekostas från anslaget invandrarverkets informationsverksam­het beträffande samhällsinformation till invandrare och påverkans- och samordningsarbete för att öka allmänhetens kunskaper om invandring och invandrare. Stiftelsen Invandrartidningen och invandrarverket har kommit in med framställningar om anslag för dessa ändamål avseende budgetåret 1988/89,

125

10   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr. 100. Bilaea 12.


1987/88


----------------------------------     Prop. 1987/88:100

Beräknad ändring 1988/89   pji i


Föredraganden


2.


Bidrag till stiftelsen In­vandrartidningen Invandrarverkets informations­verksamhet


5 000 000

5 250 000 10 250 000


+          865 000

+          865 000


(1)  Behandlas i särskild proposition till riksdagen

Stiftelsen Invandrartidningen

Invandrartidningen ges normalt ut veckovis pä sex språk, nämligen finska, serbokroatiska, grekiska, polska, spanska och lätt svenska. Under budget­året 1986/87 har tidningen getts ut försöksvis också pä engelska. Veckoedi­tionerna kommer ut med drygt 40 nummer per år. Prenumerationsavgiften är för närvarande 60—65 kr. per helår beroende pä språk.

Invandrartidningen ges också ut i månadseditioner på fem språk, nämli­gen arabiska, turkiska, italienska, franska och tyska. Månadseditionerna utkom med tio nummer under budgetåret 1985/86.

Tidningens medelupplaga är ca 49000 exemplar. Utöver den mera ren­odlade tidningsverksamheten förekommer visst arbete i projektform, t. ex. samhällsinformation till nyanlända flyktingar samt projektverksamhet i samverkan med utbildningsradion.

Stiftelsen har, mot bakgmnd av att frågan om dess framUda verksamhet för närvarande bereds inom regeringskansliet, inte lämnat något fullstän­digt budgetförslag för budgetåret 1988/89,


Invandrarverket

Invandrarverket redovisar ett ökat intresse i samhållet för invandrar- och flyktingfrågor. Detta förhållande avspeglas klart i verkets informations­verksamhet, och har blivit märkbart i takt med en ökande mängd asylären­den och att ett växande antal flyktingar bosätter sig i nästan hela Sverige,

Efterfrågan på verkets informaUonsmaterial har kraftigt ökat under se­nare tid. Enligt verkets bedömning kommer denna efterfrågan att ligga kvar på en hög nivå i varje fall under den närmaste treårsperioden.

Under budgetåren 1985/86-1987/88 har verket fått särskilda resurser -1 milj. kr, per år — för opinionsbildande verksamhet. Med hänsyn till arbetets långsiktiga karaktär föreslår verket att den nuvarande ambitions­nivån läggs fast som en miniminivå för verkets opinionsbildande arbete.

Stommen i den gmndläggande samhällsinformationen till invandrare utgörs sedan 1983 av den s. k. Sverigeboken. När den producerades i början på 1980-talet skedde det inom ramen för särskilda resurser till verket. För att ytterligare utveckla den gmndläggande samhällsinforma­tionen påbörjades under budgetåret 1986/87 ett arbete med en ny form för denna. Arbetet övergår under budgetåret 1987/88 i ett planerings- och


126


 


utvecklingsskede inom ramen för informationsanslaget. För budgetåret    Prop. 1987/88:100 1988/89 önskar verket särskilda resurser för utvecklings- och produktions-    Bil. 12 kostnader.

Mot denna bakgrund yrkar verket nytillskott till informationsanslagel med sammanlagt 1,8 milj, kr., varav 1,2 milj, kr, för utveckling av Sverige­boken. Vidare yrkas en permanentning av nuvarande anvisning till opi­nionsbildande verksamhet, varav 400000 kr. avser personalkostnader (jfr. yrkande för informationsåtgärder under anslaget D I. Statens invandrar­verk).

Föredragandens överväganden

Stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinforma­tionen till invandrare har utretts av en särskild utredare. Hans förslag bereds för närvarande inom regeringskansliel. Jag avser all under våren 1988 återkomma till regeringen i denna fråga, I avvaktan därpå beräknar jag nu anslagsposten med oförändrat belopp.

Invandrarverkets informationsverksamhet

Den oväntat stora invandringen av asylsökande leder ofrånkomligen till att invandrarverket måste öka sina informationsinsatser - såväl till de sökan­de under väntetiden som Ull dem som får stanna och till de kommuner där de bosätter sig. Jag bedömer att verket behöver en förstärkning för ända­målet med 600000 kr. Samtidigt bör verkets ansträngningar för att motver­ka främlingsfientlighet fortsätta. Behovet av opinionsbildande insatser är fortfarande stort. Jag har däremot inte kunnal beräkna särskilda medel för utveckling av den s. k. Sverigeboken,

Jag anser, mot den bakgrunden, all anslagsposten bör höjas med sam­manlagt 865 000 kr. Jag har därmed också räknat in en kompensation för prishöjningar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition om stiftelsen Invandrartid­ningen, till Informationsverksamhet för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 11 115000 kr,

D 3. Åtgärder för invandrare

1986/87    Utgift     11 556 400        Reservation      1 598 999 1987/88    Anslag     12 189 000 1988/89    Förslag    13 073 000

Frän anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten vid de riksor­
ganisationer för invandrare som regeringen förklarat berättigade lill stats­
bidrag enligt förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riks-
                                            127


 


organisationer. Vidare utgår från anslaget bidrag till avgränsade projekt samt till viss publikalionsverksamhet som sker inom sammanslutningar bland invandrare.


Prop. 1987/88:100 Bil.12


1987/88    Beräknad ändring 1988/89 Föredraganden


Bidrag till den centrala

verksamheten vid invandrarnas

riksorganisationer

Bidrag till vissa avgränsade

projekt m.m.

Viss publikationsverksamhet


 

10 190 000

-t-

1 136 000

1 854 000

257 000

145 000

+

5 000

12 189 000

+

884 000


Statens invandrarverk

För de skilda anslagsposterna föreslår verket följande förändringar.

Bidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisatio­ner. Invandrarverket yrkar alt anslagsposten skall höjas samt att dessa medel skall anvisas som ett särskilt förslagsanslag. Verket konstaterar att det nya systemet ännu fungerat alltför kort lid för att ett slutgiltigt omdöme skall kunna avges. Verket framhåller vidare att systemet är utformat så att organisationer som uppfyller kraven ändå kan få avslag på sina ansökning­ar pä grund av medelsbrist. De två organisationer som verket föreslog bli bidragsberättigade för bidragsåret 1987/88 föreslås nu bli berättigade lill bidrag under bidragsårel 1988/89. Verket yrkar vidare att möjligheter ska­pas att från anslagsposten ge stöd Ull samverkansorgan mellan riksorgani­sationerna. Sammantaget yrkar verket all anslagsposten för budgetåret 1988/89 skall föras upp med 11 500000 kr.

Bidrag till avgränsade projekt. Verket konstaterar att möjligheterna att ge bidrag till angelägna projekt inte står i proportion Ull de många angeläg­na behov som finns. Verket pekar särskilt på de behov som finns atl stödja folkrörelsernas arbete med invandrar- och flyktingfrågor samt de organisa­Uoner som arbetar med frågor som rör invandrares och flyktingars eventu­ella återvändande. Verket yrkar att anslagsposten för budgetåret 1988/89 förs upp med 4 000 000 kr.

Viss publikalionsverksamhet. Verket framhåller att det är angeläget att kunna stödja informationsverksamheten bland små invandrargrupper samt de nya flyktinggrupper som nästan helt saknar egenspråkig information. Mot denna bakgrund yrkar verket att anslagsposten för budgetåret 1988/89 förs upp med 300000 kr.


Föredragandens överväganden

Stödet till riksorganisationer för invandrare har haft sin nuvarande utform­ning under två bidragsår. Del är mot denna bakgrund för tidigt atl nu föreslå någon ändring i anslagskonstruktionen i enlighet med vad invand­rarverket har föreslagit. Jag har beräknat anslagsbehovet så att det, utöver


128


 


viss bidragsområkning för att möta allmänna kostnadsökningar för organi-    Prop. 1987/88:100 sationernas del, skall kunna bli möjligt att bidragsberätUga två nya organi-    Bil, 12 sationer. Jag har vidare, genom en överföring från anslagsposten för bidrag till avgränsade projekt m.m., gjort det möjligt alt lämna stöd till vissa samverkansorgan mellan invandrarorganisationer på riksplanet.

Medlen för bidragen till avgränsade projekt m. m. har räknats upp med ett belopp som skall möta kostnadsökningar. Jag har samtidigt minskat anslagsposten med 300000 kr., för att möjliggöra det stöd till samverkans­organ mellan riksorganisationer somjag nyss nämnt. Anslagsposten V75J-pubUkatlonsverksamhet, har bidragsomräknats för alt svara mot vissa kostnadshöjningar.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 13 073 000 kr.

D4. Översättningsservice

 

1986/87

Utgift

316'

808

1987/88

Anslag

.200

000

1988/89

Förslag

200

000

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språk­sektions verksamhet som inte täcks av intäkter.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

utgifter Intäkter

5 050 000

4 850 000

200 000

:

Invandrarverket

 

 

Språksektionen har till uppgift att ulföra översättnings- och gransknings­uppdrag för i första hand den offentliga sektorn och olika organisationer. De externa uppdragen utgör ca 70% av verksamheten. Översättning av ; handlingar i tillståndsärenden svarar för mer än hälften av uppdragen inom verket. Utöver översättnings- och granskningsuppdragen utför sektionen också visst terminologiskt utvecklingsarbete.

Översättningsverksamheten finansieras med avgifter enligt fastställd taxa medan den del av verksamheten som inte kan avgiftsbeläggas, finansi­eras via anslaget för översätlningsservice.

Föredragandens överväganden

Jag anser att anslaget skall föras upp med oförändrat belopp,                                           129


 


Hemställan                                                                                       Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Översättningsservice för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 200000 kr.

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

1986/87 Utgift 547 728 576 1987/88 Anslag 411 000 000 1988/89 Förslag   1 211 200 000

Från anslaget finansieras organiserad överföring Ull Sverige av flykUng­ar, mottagnings- och utredningsförläggningar för flyktingar och asylsökan­de, bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag Ull flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor Ull Sverige.

Invandrarverket skall driva permanenta förläggningar i Alvesta, Mohe-da, Hallstahammar, Flen och Landskrona med totalt 900 platser. Härut­över skall invandrarverket driva u1 redningsslussar för asylsökande i Carls­lund, Upplands Väsby kommun, och i Flen med möjlighet att tillsammans inkvartera 400 asylsökande under den tid polisens asylutredning genom­förs. Vid behov får verket också anordna och driva tillfälliga förläggningar för flyktingar och asylsökande samt svara för annan temporär inkvartering av asylsökande i anslutning Ull inreseorterna. Invandrarverket får också träffa avtal med kommun eller annan om anordnande och drift av tillfälliga förläggningar samt om tillfällig inkvartering i andra former. För mottag­ningen av sjuka och handikappade flyktingar förfogar invandrarverket över en mottagningsenhet inom regionsjukhuset i Linköping.

Invandrarverket

För budgetåret 1988/89 beräknar verket atl organiserad överföring av flyktingar skall ske i samma utsträckning som under senare år, dvs. med ca 1 250 personer per år. Kostnaderna för detta beräknas till 6,5 milj. kr.

Verket bedömer kostnaderna för förläggningsverksamheten mot bak­grund av följande antaganden. Flyktinginvandringen ökar inte utöver 1987 års prognosUcerade nivå, dvs. 18:500. Asylärendeutredningens förslag om förkortade handläggningstider resulterar i att behovet av förläggningsplat­ser minskar rned 400 per år.

Verket har vidare presenterat ett förslag om s. k, kommunala moltag-
ningscentra, som innebär att kommunerna inrättar genomgångsbostäder
för flyktingar. Dessa bostäder skulle kunna förläggas till nedlagda ålder­
domshem, sjukhem, ombyggda skollokaler osv. En nödlösning kan vara
att bygga Ullfälliga bostäder av paviljongtyp. Genomgångsbostäderna skul­
le kunna sammanföras
till enheter, s, k, mottagningscentra för flykUngar,
Vid dessa mottagningscentra skulle flyktingarna kunna tas emot terminsvis
direkt från mottagningssluss eller en förläggning. Verket bedömer att det
                        ,-,n.


 


på så vis går att tidigarelägga det kommunala mottagandet. Verket bedö- Prop. 1987/88:100 mer att ett införande av sådana kommunala mottagningscentra skulle min- Bil. 12 ska behovet av förläggningsplatser från 10000 till 7750 under budgetåret 1988/89. Verket beräknar vidare att detta system skulle innebära en bespa­ring av 250 milj. kr. på förläggningsverksamheten. Under förutsättning att systemet med kommunala mottagningscentra införs beräknar verket kost­naderna för förläggningsverksamheten till 850 milj. kr.

Kostnaderna för bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flykUngars resor frän Sverige för bosättning i annat land beräknas av invandrarverket till 2,5 milj. kr. Verket föreslår att bidragen Ull flyktingar, som önskar återvända höjs till 1 500 kr, per person och maximeras till 7500 kr. per familj. Verket föreslår vidare att bidrag i vissa fall skall kunna lämnas för transport av bagage.

Beträffande anhörigas resor till Sverige föreslår verket att den nu obe­tecknade anslagsposten för bidrag till flyktingar för kostnader för anhöri­gas resor Ull Sverige skall bli förslagsvis betecknad. Kostnaderna beräknas till 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser alt insatserna för organiserad överföring av flyktingar till Sverige bör vara av ungefär samma omfattning som under senare år. Det innebär att beräkningsgrunden för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige under nästa budgetår bör vara ca 1 250 personer. Jag fömtsätter att regeringen, liksom tidigare, därutöver kan besluta om överföring och övri­ga åtgärder som bedöms nödvändiga under budgetåret. Jag beräknar kost­naderna för överföringen av flyktingar lill 6,5 milj, kr, under budgetåret 1988/89.

Antalet asylsökande har fortsatt att öka. Under 1987 beräknas det totala antalet asylsökande komma upp till omkring 18000. Invandrarverket mås­te kontinuerligt öka sin förläggningskapacilet. Det finns i dag över 40 -föriäggningar av olika slag, varav sju permanenta. Frågan om ytterligare en permanent utredningssluss i Alvesta, med möjlighet att inkvartera 300 asylsökande, bereds för närvarande i regeringskansliet.

Det stora antalet asylsökande, den utökade förläggningsverksamheten samt svårigheterna att finna platser i kommunerna för flyktingar och asyl­sökande som vistas på förläggningar innebär att kostnaderna under inneva­rande budgetår för förläggningsverksamheten kraftigt kommer att översU­ga vad som beräknats för innevarande budgetår. Dessa kostnader kan för närvarande beräknas till I miljard kr. För budgetåret 1988/89 beräknar jag att medelsbehovet kommer att uppgå till 1,2 miljarder kr.

Invandrarverket har begärt att få bedriva en försöksverksamhet med
kommunala mottagningscentra i högst 30 kommuner. Försöket skulle inne­
bära att kommunerna inrättar särskilda genomgängsbostäder för flykting­
ar. Genomgångsbostäderna föreslås bli sammanförda till motlagningscenl-
ra. Vid dessa skulle flyktingarna kunna tas emot direkt från en mottag­
ningssluss eller en förläggning. Försöket syftar lill att förkorta vänteUder-
na pä förläggningarna genom att tidigarelägga det kommunala mottagan-                           131


 


det. Jag avser föreslå regeringen att uppdra ät invandrarverket att bedriva    Prop. 1987/88:100
försöksverksamhet i begränsad omfattning under nästa budgetår.               Bil. 12

För bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknar jag 2,5 milj. kr. Jag är emellertid inte beredd att Ullstyrka invand­rarverkets förslag om vissa ändringar i bidragssystemet.

För bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige bör invandrarverket få disponera högst 2,2 milj. kr. Invandrarverket har begärt att den nu obetecknade anslagsposten blir förslagsvis betecknad. Jag kan emellertid inte tillstyrka detta önskemål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 211 200000 kr,

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

1986/87 Utgift 1 240 050 750 1987/88 Anslag 785 100 000 1988/89 Förslag   1 835 500 000

Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984:683) om StaUig ersättning för mottagande av flykUngar och vissa andra utlänningar (ändrad senast 1986: 1021).

Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m, enligt 5-9 §§ betalas ut av länsstyrelserna kalenderårsvis i efterskott. Ersättning lämnas för ekono­miskt bistånd till den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd och för ekonomiskt bistånd till flyktingar under det år de beviljas uppehållstill­stånd samt ytterligare tre år. För ekonomiskt bistånd till sjuka och handi­kappade flyktingar och flyktingar som är över 60 år då de kommer till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre är.

Till kommuner som har träffat överenskommelse med invandrarverket
om mottagande av flykUngar och vissa andra utlänningar lämnar invand­
rarverket schablonersättningar enligt bestämmelserna i 10—12 §§ i närhnda
förordning. För flyktingar som har uppehållstillstånd när de tas emot i en
kommun är schablonersättningen fr. o. m. den I januari 1987 fastställd Ull
13400 kr. för dem som har fyllt 16 år och 28000 kr. för dem som är under                               

16 år. För asylsökande är ersättningen 6700 kr. respektive II 200 kr. Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd får den mottagande kommunen ytterligare 11 200 kr. för personer som har fyllt 16 år och 21 300 kr, för dem som är under 16 år. Utöver schablonersättningen får invandrarverket enligt 13 § lämna särskilda bidrag Ull kommuner för speciella insatser eller för att täcka vissa speciella kostnader.

Ersättning lämnas vidare till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskost­
nader och kostnader för hälsoundersökningar enligt bestämmelser i nämn­
da förordning. Vad gäller uUänningar som har sökt uppehållstillstånd för
bosättning och som inte är kyrkobokförda i riket lämnas ersäUning för                               132


 


akut- och förlossningsvärd samt för vård vid abort. Ersättningen bestäms Prop. 1987/88:100 enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. Ersättning enligt riksavtalet Bil. 12 lämnas också för vård av flyktingar som på gmnd av sjukdom eller handi­kapp måste beredas varaktig vård på sjukhus eller annan vårdinstituUon. Särskilda bidrag kan också lämnas till landstingskommuner för extraordi­nära vårdinsatser för handikappade flykUngar och andra flykUngar med särskilda behov.

Enligt samma förordning får invandrarverket i särskild ordning utge ersättning till kommuner för värd av barn utan egen vårdnadshavare samt för kostnader för kollektiva genomgängsbostäder för asylsökande.

Invandrarverket

Ersättning för ekonomiskt.bistånd enligt nuvarande regler beräknas av verket Ull 1300 milj, kr. för budgetåret 1988/89, Verket föreslår atl kretsen för vilka staUig ersättning lämnas utvidgas Ull att omfatta även föräldrar till här bosatta flyktingar och andra släktingar som ges rätt Ull bosättning på grund av en kombination av anknytning och humanitära skäl: Verket föreslår vidare att kommunerna skall få kostnadstäckning även; för hem­tjänst och färdtjänst för varaktigt sjuka och handikappade flyktingar.

För schablonersättningar till kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket om att ta emot flyktingar och asylsökande beräknar verket den totala kostnaden till 335 milj, kr. för budgetåret 1988/89. Ut­gångspunkten för beräkningen är att 17000 asylsökande och flyktingar placeras i kommunerna under år 1987. Verket föreslår att kommunerna skall få såväl schablonbidrag som ersättning för ekonomisk hjälp för samt­liga som placeras i kommun efter förläggningsvistelse.

För särskilda bidrag till kommuner yrkar verket 15 milj. kr.

Kostnaderna för hälsoundersökningar och akut sjukvård för asylsökan­de som inte är inkvarterade på förläggning och för värd av vissa flyktingar med varaktigt vårdbehov beräknas till 70 milj. kr.

För särskilda bidrag till landstingskommuner yrkar verket 3 milj. kr.

För kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande och för vård av barn utan egen vårdnadshavare beräknar verket kostnaderna till 200 milj. kr. budgetåret 1988/89, Den ökade kostnaden hänför sig till verkets förslag om kommunala mottagningscentra (jfr. avsnittet om förläggningsverksam­heten under anslaget D5.). För att göra förslaget om kommunala mottag­ningscentra möjligt föreslår verket vidare att förordningen om statlig er­sättning för mottagande av flyktingar och vissa andra uUänningar ändras. Kommunerna bör kunna få ersättning även för bostäder för personer med uppehållstillstånd liksom för kostnader för tillsyn och viss friUdsverksam-het vid kollektivt boende.

Föredragandens överväganden

Som jag redovisat flera gånger i det föregående har antalet asylsökande
och flyktingar varit betydligt störte än man förutsåg för ett år sedan. Under
anslaget D5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m. har jag redo-
                           133


 


gjort för effekterna härav pä behovet av resurser för bl.a, invandrarver-    Prop. 1987/88:100 kets förläggningsverksamhet. Den ökade invandringen får betydande kon-    Bil. 12 sekvenser också för det nu aktuella anslaget.

För ersättning till kommunerna för ekonomiskt bistånd under budgetåret 1988/89 beräknar jag drygt 1,2 miljarder kr. Detta innebär en betydande höjning jämfört med innevarande budgetår. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka invandrarverkets förslag till förändringar i förordningen om stat­lig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar.

Invandrarverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd har för rege­ringen redovisat i vilken mån överföring av utbetalningar av statliga ersätt­ningar till flyktingar m.fl. frän länsstyrelserna till invandrarverket skulle kunna innebära förenklingar i administrationen för stat och kommun. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag kostnaderna för schablonersättning­ar till kommuner, som har träffat överenskommelse med invandrarverket om mottagande av flykUngar, till 335 milj. kr., vilket innebär en ökning från innevarande budgetår med 95 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka invandrarverkets förslag om ändring i den gällande förordningen. För särskilda bidrag till kommuner beräknar jag oförändrat 13 milj. kr.

Medelsbehovet för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för vissa häl­soundersökningar, för akut sjukvård Ull asylsökande som inte är inskrivna på föriäggning och för vård av vissa flyktingar med varaktigt vårdbehov beräknar jag till 70 milj. kr., motsvarande en fördubbling jämfört med budgetåret 1987/88.

För särskilda bidrag till landstingskommuner för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov bör invandrarverket under budgetåret 1988/89 få disponera 2,5 milj. kr.

Under närmast föregående anslag har jag redovisat planerna på en försöksverksamhet med kommunala mottagningscentra. En sådan ordning bör medföra minskade förläggningskostnader. Anslagsposten under det nu aktuella anslaget för ersättning av kostnader för vissa genomgångsbostäder m. m. påverkas emellertid i motsatt riktning. De ökade kostnaderna bör dock mer än väl uppvägas av kostnadsminskningar i invandrarverkets förläggningsverksamhet. Det faktiska behovet av medel på anslagsposten har visat sig kraftigt översUga det belopp som riksdagen anvisat för inneva­rande budgetår. Vidare förutser jag ökade kostnader för vård av barn utan medföljande vårdnadshavare. Mot den bakgrunden föreslår jag att anslags­posten räknas upp med 100 milj, kr. till 135 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1835 500000 kr.

134


 


D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m.

 

1986/87

Utgift

1 742

053

1987/88

Anslag

1 911

000

1988/89

Förslag

2 081

000


Prop. 1987/88:100 Bil.12


 


Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskrimi­neringjämte kansli och för nämnden mol etnisk diskriminering.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

3

+     0,5

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

1 873 000

 

(därav lönekostnader)

883 000

 

Nämnden mot etnisk

 

 

diskriminering

38 000

 

 

1 911 000

+  170 000

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Ombudsmannen redovisar att arbetsbelastningen varit hög och att förvänt­ningarna på hans tjänster är stora och kommer frän de mest skilda håll. Belastningen på myndigheten föranleder ett yrkande om en personalför­stärkning motsvarande en halv tjänst samt om ökning av operativa medel; dels medel som är en direkt följd av efterfrågan frän allmänheten om slöd eller annan kontakt, dels anförs ett behov av att något höja ambitionsnivån i fråga om det externa informationsarbetet. Ombudsmannen har också yrkat medel för att kunna genomföra vissa kartläggningar avseende före­komsten av etnisk diskriminering samt medel som skall kunna användas för vissa projektbidrag. Sammantaget yrkar ombudsmannen att anslaget för budgetåret 1988/89 skall föras upp med 2498000 kr.

Föredragandens överväganden

Del har visat sig att anspråken och förväntningarna pä ombudsmannens tjänster blivit betydande. Jag föreslår därför att medel för ytterligare assi-stenthjälp i kansliet förs upp jämte en viss uppräkning av förvaltningskost­naderna i övrigt. Jag vill i sammanhanget erinra om att ombudsmannen inrättades för en försöksperiod av tre år fr. o, m budgetåret 1986/87, En utvärdering av verksamheten kommer mot denna bakgrund att genomföras under budgetåret 1988/89,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2081000 kr.


135


 


Register

Sid.

1   Översikt 5 Arbetsmarknad 36 Arbetslivsfrägor

44    Jämställdhet mellan kvinnor och män

45         Invandring m. m.

56 InternaUonella frågor


Anslag kr.


Prop, 1987/88:100 Bil.12


 


63

1.

63

2.

64

3.

64

4.

64

5.

64

6.

65    7.

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet,/ö/-,s/ög,sfln5/a,g Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Internationellt samarbete, förslagsanslag Arhetsmarknadsråd, förslagsanslag Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag

Jämställdhetsombudsmannen m.m,, förslagsan­slag


 

31650000

19558000

400000

15 522000

4801000

*9 000 000

3 020000

83951000


B. Arbetsmarknad m. m.

67    I.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag                                                                             1900614000

73

2.

75

3.

81

4.

Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag                                     130066000

Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag        2644398000

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

utbildningsbidrag, förslagsanslag                                         *3 632 824 000

81    5.   Sysselsättningsskapande åtgärder,

reservationsanslag                                                                2410 500000

89       6,   Statsbidrag för ungdomslag,/öw/ag«;/i,y/flg                            1004 000000

90       7,   Statsbidrag till inskolningsplatser,

reservationsanslag                                                                   250000000

91     8.   Statsbidrag till frivilliga försvars-

organisationer, förslagsanslag                                                    13 760 000

91     9.   Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av

utmstning, reservationsanslag                                                   10000000

92   10,   Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil-

och konfektionsindustrierna,/ör5/ag«/«,?/og                             71 OOOOOO

93   II,   Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten,

reservationsanslag                                                                     37 500 000

94   12.   Åtgärder för deltidsarbetslösa, reifrvar/ow,?-

anslag                                                                                       60000000


136


 


 

95

13.

98

14.

99

15.

99

16.

100

17.

102   18.

102   19.


AMU-gruppen:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag lill vissa driftutgifter, reservationsanslag Investeringar, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag

Statens nämnd för arbetstagares upp­finningar, förslagsanslag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag


 

 

Prop. 1987/88:100

1000

Bil. 12

21 300000

 

15 000000

 

6939000

 

1493000

 

48000

1000 12209444000


C. Arbetslivsfrågor

103    I.   Arbetarskyddsstyrelsen och yrkes­
inspekUonen,/ör5/a,g5flns/flg
                                               277 120000

106     2,   Institutet för arbetsmiljöforskning,

förslagsanslag                                                                           67143000

107     3.   Institutet för arbetsmiljöforskning: An-

skaffning av vetenskaplig apparatur,

reservationsanslag                                                                     3 455 000

108     4.   Yrkesinriktad rehabilitering,

reservationsanslag                                                                 607 083 000

110    5.   Särskilda ålgärder för arbetsanpassning

och sysselsåttning, förslagsanslag                                      3 623 748000

114     6.   Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare, reservationsanslag                                            363 000000

115     7.   Bidrag Ull Stiftelsen Samhall,

förslagsanslag                                                                      3 433000000

8374549000


D. Invandring m. m.

122

1,

125

2,

127

3,

129

4,

130

5,

135    7,

Statens invandrarverk, förslagsanslag Informationsverksamhet, reservationsanslag Ätgärder för invandrare, reservationsanslag Översåttningsservice, förslagsanslag Överföring och mottagning av flyktingar m.m., förslagsanslag 132    6,   Ersättning till kommunerna för ålgärder för flyktingar m. m., förslagsanslag Ombudsmannen mol etnisk diskriminering m, m. förslagsanslag

Totalt för arbetsmarknadsdepartementet

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


109913 000

*1I 115000

13073 000

200000

1211200000

1835500000

2081000

3183082000

23851026000


137


 


 


 


Bilaga 13 till budgetpropositionen 1988


Bostadsdepartementet

(elfte huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil.13


Översikt

Inom bostadsdepartementet behandlas frågor om bostadsförsörjning, markanvändning och bebyggelse, hushållning med naturresurser samt byggnads-, fastighetsdata-, lantmäteri- och karlärenden. Departementet är organiserat på tre sakenheter, en för bostadsförsörjningen m,m., en för plan- och byggnadsväsendet m, m, och en för fysisk riksplanering m, m.

Inom bostadsenheten bereds, förutom ärenden om bostadsbyggandet och dess finansiering, räntebidrag och bostadsbidrag, också ärenden om allmänna samlingslokaler och energihushållning i befintlig bebyggelse m, m.

Inom plan- och byggenhelen bereds, förutom ärenden om bebyggelse­planering saml om byggande och byggnadsforskning, ärenden om förköp och tillstånd till expropriation m, m,, hyra, förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m. m, samt bostadsrätt och tomträtt.

Inom enheten för fysisk riksplanering bereds, förutom ärenden om fysisk riksplanering och hushållning med naturresurser, också ärenden om indusiriutbyggnader m.m, enligt 4 kap, lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m, m,, ärenden om utländska förvärv av fast egendom samt fastighetsdata-, lantmäteri- och kartärenden.

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsbyggandet ökar nu starkt. Igångsättningen av nya bostäder är 1987 ökade under de tre första kvartalen med 24 % jämfört med motsvarande period föregående år.

Praktiskt taget alla större kommuner har för närvarande brist på bostä­der. Nyproduktionen av bostäder behöver därför öka ytteriigare. För att skapa bättre förutsättningar för en sådan ökning och för att dämpa steg­ringen av produktionspriserna har regeringen beslutat om begränsningar av annat byggande än bostäder i Stockholms- och Göteborgsområdena även under åren 1988 och 1989, Vidare begränsas ombyggnader av boslä­der i storstadsområdena. Även i andra delar av landet gäller vissa ombygg-nadsrestriklioner under är 1988,

Bestämmelserna om beräkning av låneunderlag för bostäder m, m. har nyligen ändrats (prop. 1987/88:48, BoU 6, rskr 95). Räntebidragen för nya bostäder har därigenom höjts generellt. En ny metod har införts för atl

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


beakta regionala kostnadsskillnader,. Räntebidragen begränsas för höga     Prop. 1987/88:100 markpriser och för del s.k, ingångsvärdet vid ombyggnad. Sammantaget     Bil. 13 innebär förändringarna all kostnaderna för räntebidrag vid ny- och om­byggnad ökar med 75 milj. kr, det första året.

Kostnaderna för räntebidrag beräknas öka frän 13 300 milj, kr, budget­året 1987/88 till 15 800 milj, kr, budgetåret 1988/89 med oförändrat syslem. Den större delen av ökningen förklaras av höjda räntor på bostadslån som har utbetalats från statsbudgeten.

Vissa ändringar i villkoren för räntebidrag föresläs i syfte alt främja byggandet av mindre egnahem,

I fråga om bostadslän behandlas förslag om vissa ändringar som i huvud­sak syftar lill att anpassa villkoren för lån som finansieras av Statens Bo­stadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, Ull vad som gäller på kredilmarkna­den i övrigt.

Riksdagen har under är 1987 beslutat (prop. 1986/87:48, prop,
1986/87:93, prop, 1986/87:100 bil, 13, BoU 20, rskr 248) om ändringar
inom bostadsbidragssystemel som fr, o, m. år 1988 bl. a. förstärker skyddet
mot höga bostadskostnader, minskar marginaleffekterna och öppnar möj­
ligheter att öka utrymmesstandarden för hushåll med flera barn, I budget­
propositionen föreslås vissa ändringar med samma inriktning för är 1989.
Både övre och nedre bostadskostnadsgränser höjs,   '      '

Regeringen har efter beredning av boendeservicedelegationen hittills beviljat ca 40 milj. kr, till 35 projekt som syftar lill utveckling av samord­nad boendeservice för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. Samman­lagt får ca 100 milj, kr, användas under en femårig försöksperiod som upphör vid utgången av budgelårel 1989/90.

Bostadsanpassningsbidrag för slandardhöjande ätgärder föreslås kunna lämnas med mer än 30000 kr, om det finns särskilda skäl.

För ätgärder mot radon i egnahem föresläs ett bidrag med 50% av kostnaden, dock högsl 15000 kr, per hus, fr, o. m, den 1 juli 1988,

Lokalhyreskommiitén (Bo 1984:02) har i september 1987 lämnat sitt betänkande (SOU 1987:47) Skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Remisstiden går ut den 15 januari 1988.

Bosladsrättsutredningen (Bo 1986:01), som har lill uppgift att göra en allmän översyn av bostadsrätlslagen m, m., beräknas lämna sina förslag vid halvårsskiftet 1988,

Den lagstiftning som syftar till alt motverka bristfällig fastighetsförvalt­ning samt bosladssaneringslagens (1973:531) regler om hyresgästinflylan-de vid uppmstning av hyresfastigheter ses för närvarande över inom bo­stadsdepartementet.

Plan- och byggfrågor m.m.

Den nya plan- och bygglagen (1987:10) och plan- och byggförordningen
(1987:383) trädde i kraft den
Ijuli 1987. Statens planverk har bemyndigan­
de alt meddela verkställighets- och andra föreskrifter till vissa av bestäm­
melserna i lagen. Verket har utarbetat ett förslag till nybyggnadsföreskrif-                            2


 


ter. Förslaget har underställts regeringen och bereds för närvarande inom     Prop. 1987/88:100 bostadsdepartementet. Inom planverket pågår arbete med ell förslag till     Bil. 13 ombyggnadsföreskrifter.

En särskild arbetsgrupp under bostadsdepartementets ledning och med representanter för planverket, lantmäteriverket och Svenska kommunför­bundet har under år 1987 genomfört informations- och utbildningsinsatser med anledning av plan- och bygglagen, lagen (1987:11) om exploaterings­samverkan, lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m, och följdlagstiftningen till dessa lagar. Gruppen kommer alt fortsätta med en fördjupad utbildning kring de tre lagarna saml utarbeta ett system för återföring av erfarenheter från tillämpningen av dem.

En särskild utredare har fäll i uppdrag att överväga hur ell system med s.k. parkeringsköp lämpligen bör utformas (dir. 1987:49). Utredarens förslag till den lagstiftning som behövs på områdel bör enligt direktiven läggas fram före utgången av är 1988.

Under våren 1988 påbörjas en översyn av reglerna om tomtråttsavgäld.

Ett förslag om att inarbeta bestämmelserna i lagen (1939:608) om enskil­da vägar i anläggningslagen (1973:1179) har remitterats tillsammans med

1986  års väghållningsutrednings betänkande (SOU 1987:25 och 26) Ökat
kommunalt väghållningsansvar.

Lantmäteriverksamheten

Lantmäteriverket föreslås få medel för att bygga upp en enhet för kartpro­duktion i Karlskrona. Antalet sysselsatta beräknas bli ca 20 personer.

Myndighetsfrågor

Bostadsstyrelsen och statens planverk läggs den 1 juli 1988 samman till en myndighet, plan- och bostadsverket. En särskild utredare har fått i upp­drag att utforma detaljorganisationen, tillsätta tjänster m. m. Frågan om anslag till verket avses tas upp inom kort i en särskild proposition, I avvaktan härpå föreslås att anslagen lill bostadsstyrelsen och planverket skall föras upp med oförändrade belopp.

Internationellt samarbete

Inom ramen för samarbetet inom FN:s Ekonomiska kommission för Euro­pa (ECE) har Sverige stått som värd för ett seminarium om ny teknik för att hantera och använda markdata. Seminariet ägde rum i Gävle i januari 1987. På svenskt initiativ pågår nu inom ECE ett projekt som syftar till främjande av handel med byggprodukter inom ECE-regionen, Ett särskilt möte om detta projekt planeras äga rum i Sverige under hösten.

Samarbetet inom OECD rörande tätortsfrägor fortsätter under svenskt ordförandeskap. Ell möte med arbetsgruppen för lälorlsfrågor planeras äga rum i Sverige ijuli.

Arbetet med FN:s internationella år för bostäder åt de hemlösa (lYSH)

1987  avslutas under 1988. Departementet har tillsammans med utrikesde-                              3


 


partementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete, SIDA     Prop. 1987/88:100 och BITS bl.a. stött olika projekt i Costa Rica, Kap Verde, Mogambique,     Bil. 13 Zambia och Zimbabwe.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetår framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

Anvisat 1987/88

Förslag 1988/89

Förändring

A,   Bostadsdepartementet m. m.

B,   Bostadsförsörjning m. m.

C,   Planväsendet

D,   Lantmäteriet

E,   Fastighetsdalaverksamheten

Totiilt för bostadsdepartementet

32,0

l.';418,l

38,5

212,7

52,7

15:754,0

33,4

18310,6

38,5

248,3

66,3 .

18697,1

+      1,4 4-2892,5

0 -    35,6 +     13,6

-1-2943,1


 


Bostadsdepartementet                                                   Prop-1987/88: lOO

Bil. 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till budgetpropositionen 1988 A. BOSTADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Bostadsdepartementet

 

1986/87 Utgift

22646022

 

 

1987/88 Anslag

22844000

 

 

1988/89 Förslag

24197000

 

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

 

94

-

Anslag

 

 

 

Förvallningskoslnader (därav lönekostnader)

 

22844000 (20789000)

-Hl 353000 (4-1342000)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 24197000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångs­punkt i det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1987/88 och som för budgetåret 1988/89 innebär en real minskning av utgifterna med 2%. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 24 197 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.


 

1986/87 Utgift

4 537463

1987/88 Anslag

7500000

1988/89 Förslag

7500000


Reservation               2 491 751


Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten bör anslaget uppgå till 7500000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgelårel 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag om 7500000 kr.


 


A 3. Extra utgifter                                                                           Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift              636405 ,            Reservation                    4406        ' '

1987/88 Anslag            300000

1988/89 Förslag            500000

Jag beräknar anslagsbehovet under nästa budgetår Ull 500000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­Uonsanslag om 500000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

1986/87 Utgift             1531955               Reservation                 464132

1987/88 Anslag           1351000

1988/89 Förslag           1227000

Från anslaget betalas kostnader bl, a. för Sveriges bidrag till vissa inter­nationella organisationer och svenskt deltagande i det internationella sam­arbetet inom departementets verksamhetsoniråde. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till I 227 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl vissa internationella organisationer m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ell reservationsanslag om I 227000 kr.


 


B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M.                               Prop. 1987/88:100

Bil. 13 Bostadsbyggande och bostadspolitik

Enligt SCB påbörjades 25 100 nya bostäder under de tre första kvartalen 1987, en ökning med 24 % jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen av byggandet koncentrerar sig just nu i huvudsak till storstads­områdena. Byggandet av både flerbostadshus och småhus ökar, men ök­ningen är störte för flerbosladshusen än för småhusen. Andelen flerbo­stadshus i byggandet var 54 %.

En grundläggande orsak till att det nu äter är en brist på bostäder i många kommuner är den samhällsekonomiska utvecklingen. Sysselsätt­ning och reallöner ökar, vilkel påverkar både hushållsbildning och stan­dardkrav. Under början av 1980-talet minskade t.ex. hushållsbildningen i åldrarna 18-24 år, vilket medverkar till atl ungdomarnas bostadsefterfrå­gan nu är så stark. Samtidigt innebär strävandena att minska institutions­boendet för äldre och handikappade att färre lägenheter blir lediga än vad som annars hade varit fallet. Vidare ökar antalet flyktingar. Också dessa måste tillförsäkras en god bostad.

Regeringen har beslutat om eller tagit initiativ till en rad ätgärder för att skapa förutsättningar för att öka bostadsbyggandet.

Annat byggande än bostadsbyggande har begränsats i Stockholms- och Göteborgsområdena. Vidare begränsas ombyggnader av bostäder i stor­stadsområdena. Även i ändra delar av landet gäller vissa ombyggnadsre­striktioner under år 1988, Begränsningarna är nödvändiga inle bara för att skapa utrymme för ett ökat bostadsbyggande på en överhettad byggmark­nad utan också för att begränsa prisstegringarna i bostadsbyggandet, I storstadsområdena, där priserna ändå är höga, lämnas hyresrabatter för hus som påbörjas åren 1987 och 1988. Vidare har räntebidragen höjts generellt för nya bostäder.

Fr, o,m. år 1988 förstärks skyddet mot höga bostadskostnader för de barnfamiljer som har bostadsbidrag. Vidare lämnas bostadsbidrag till unga med låga inkomster.

Tillgången på hyresbostäder till självkostnad har grundläggande betydel­se för stora befolkningsgruppers bostadsförsörjning. Försäljningar av bo­städer som tillhör allmännyttiga bostadsföretag motverkas genom nya regler för övertagande av lån med räntebidrag (prop. 1986/87:168, BoU 1987/88:3, rskr 94).

En ny lag om kommunal bostadsanvisningsrätl träder i kraft den 1 januari 1988 (prop, 1987/88:35, BoU 4, rskr 93), Kommunerna kommer därigenom att kunna öka sin förmedling av lediga lägenheter.

Samhällets ansvar för bostadspolitiken är sedan länge delat mellan stat .
och kommun. Statens ansvar är i huvudsak alt ge kommunerna ekonomis­
ka och legala fömtsättningar att genomföra nödvändiga ätgärder för bo­
stadsförsörjningen. Denna ansvarsfördelning är ändamålsenlig och bör
bestå. Det är alltså kommunernas ansvar att utnyttja de bostadspolitiska
medel staten tillhandahåller pä det sätt som är lämpligt med hänsyn till
fömtsättningarna i varje enskild kommun. Utvecklingen av bostadsbyg-                               7


 


gandet och avvägningen mellan olika bostadsförsörjningsåtgärder kommer ytterst att bero på hur kommunerna tar della ansvar,

Samhällssubventionerna till bostadssektorn ökade kraftigt i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Ökningstakten minskade därefter, både på grund av begränsningsåtgärder och ränteutvecklingen. År 1988 beräk­nas subventionerna öka igen, i första hand som en följd av att ränteläget har stigit.


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


Bostadssubventioner och intäkter av fastighetsskatt och hyreshusavgift åren 1980 - 1988. Miljarder kr., löpande priser

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988


Subventioner

Bostadsbidrag' Räntebidrag Skattesubvenlion lill egnahems­ägare'

Summa

Intäkter

Faslighelsskatt'' Hyreshusavgift

Netto


6,0  6,0  6,3  6,8  6,9  7,1  7,2  7,5  7,0 5,0  7,2  8,9  9,9 10,5 12,3 14,5 13,3 15,8

7,9  9,9 10,3 10,9 10,7 13,0 13,2 13,8  15,9

18,9 23,1 2:5,5 27,6 28,1 32,4  34,9 34,6      38,7

-----                                     3,5    4,6     5,6    5,7

-  0,7  1,0   0,1

18,9 23,1 25,5 26,9 27,1 28,8 30,3 29,0 33,0


' Avser både bostadsbidragen till barnfamiljer m,fl, och de kommunala bosladslill-läggen till folkpension,

-  Uppgiften avser det budgetår som börjar den 1 juli under kalenderåret. Det särskilda räntebidrag som betalades ut år 1985 vid fastighelsskaltens införande bokfördes budgetåret 1984/85 men har har förts lill år 1985,

-  Uppgifterna avser inkomstår och är faktiska för åren 1980-1986, Beloppen för åren 1987-1988 är beräknade för fastigheter med underskott, varvid hänsyn lagils till schablonintäkt och extra avdrag samt antagen marginalskatt om 50 %, Källa: RRV,

■* Här redovisas intäkter under del kalenderår som skatten i huvudsak betalas in till statsverket, 1 statsbudgetens inkomstberäkning redovisas skallen under det år den bokförs på sin inkomstpost, dvs, ell år senare. Källa: RRV,

Jag kommer senare att närmare redovisa utvecklingen i fråga om ränte­bidrag (anslaget B 4.).

Bostadsförhållanden Befolkning och hushåll

Resultaten frän 1985 års folk- och bostadsräkning (FOB 1985) börjar nu redovisas.

Folkmängden i riket var är 1985 8360000 personer, en ökning med 151 000 på tio år.

År 1985 fanns det 3 670000 hushåll i riket, en ökning med 345000 på tio är. Antalet hushåll med en och tvä boende har ökat starkt medan antalet störte hushåll har minskat.


 


Hushåll med----------------- lii                                   g                                                 Prop. 1987/88:100

följande antal                        är 1985,                             åren 1975-1985,                         Bil. 13

boende                                  1000-lal                             1000-lal

1                                                                  1325                                 4-328

2                                                                  1151                                 4-126

 

3                                                                     498                                - 64

4                                                                     493                                -  11 5ellernera                                203                                   - 34

Äv hushällen med en eller två boende bestod ca en tredjedel eller 831 000 hushåll av enbart personer som var 65 år eller äldre. Av alla hushåll hade ca 25 % barn under 16 år.

Hushåll med                         Antal                               Förändring

följande antal                        år 1985,                             åren 1975-1985,

barn                                       1000-tal                             1000-tal

0                                           2724                                 4-438

1                                                                     446                                - 37

2                                                                     378                                - 34

3                                                                     102                                -  16

4 eller flera                                20                                -    6

Andelen hushåll i olika åldrar som har egen bostad (de s. k, hushållskvo­terna) har ökat mellan åren 1975 och 1985.

 

Åldersgrupp,

Andel (%) med

egen

eller med sammanboende

år

delad bostad år

 

 

1985

1975

 

 

18-19

13

 

15

20-24

44

 

56

25-29

76

 

85

30-64

92

 

95

65-

87

 

92


Lägenheter

År 1985 fanns del 3 863000 lägenheter i riket, en ökning med 333000 på tio år. Eftersom 490000 nya lägenheter färdigställdes under perioden kan alltså 157000 lägenheter samtidigt beräknas ha försvunnit genom samman­slagning, rivning eller annan avgång.

Antalet stora lägenheter har ökat under perioden, medan anlalel små har minskat.

Lägenheter med                    Antal                              Förändring

följande antal                        år 1985,                             åren 1975-1985.

rum och kök                          1 000-tal                            1 000-tal

1 eller mindre

515

2

869

3

940

4

725

5 eller större

814

-   80

-     9

4- 25 -H03 -294


 


Anlalel lägenheler enligl FOB 1985 var 193 000 större än antalet hushåll,     Prop. 1987/88:100 Huvuddelen av del överskjutande antalet lägenheter är inte lediga utan     Bil. 13 utnyttjas för andra ändamål än permanent boende.

Under perioden har antalet bebodda lägenheter upplåtna med äganderätt (vanligen egnahem) och bostadsrätt ökat mest.

Upplåtelseform                    Antal                              Förändring

år 1985,                             åren 1975-1985,

1 000-lal                            1 000-lal

Äganderätt

1530

Hyresrätt

1458

Bostadsrätt

534

Övriga

148

4-237 4- 23 -H06 - 21

Skillnaderna i lägenhelsstorlek mellan upplåtelseformerna är stora. Än­delen stora lägenheter är hög i äganderätt, medan andelen små lägenheler är hög i hyres- och bostadsrätt. Skillnaderna mellan upplåtelseformerna speglar i stort sett skillnaderna i lägenhelsstorlek mellan småhus och flerbostadshus.

Upplåtelseform                                     Andel (%) lägenheter med

följande antal rum och kök


Äganderätt

Hyresrätt

Bostadsräll


 

2 eller

3

4 eller

mindre

 

större

6

16

78

55

31

14

48

35

17


 


Hushållens bostadsförhållanden

År 1985 disponerade statistiskt sett varje boende 1,93 rum eller kök, en ökning med 0,27 på tio år. Förändringen beror både på att den genomsnitt­liga hushållsstorleken har minskat och pä att den genomsnittliga lägen­hetsstorleken har ökat. Antalet boende per hushåll har minskal med åtta procent, samtidigt som antalet rum eller kök per lägenhet har ökat med sju procent.

Hushåll med flera än två boende jjcr rum, kök och ett rum Oräknade, brukar i boendesiatistik betecknas som trångbodda. Antalet trångbodda hushåll i denna mening var år 1985 2,5 % av det totala antalet hushåll eller 91 000 hushåll, en minskning med 146000 på tio år.


10


 


Trångbodda hus­håll med följande antal barn


Antal år 1985, 1000-lal


Förändring åren 1975-1985, 1 000-tal


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


o 1

2 3 4 eller flera


 

47

-53

21

-50

10

-23

10

-15

3

- 5


Andelen Irångbodda inom resp. grupp är mycket liten utom för hushåll med tre eller flera barn.


Hushåll med följande antal barn


Andel trångbodda år 1985

(%)


Förändring åren 1975-1985, procentenheter


 


O

1

2 "

3

4 eller flera


 

2

- 2

5

-10

3

- 5

10

-11

16

-13


Den höga utrymmesstandarden framgår också av sambandet mellan hushållsstorlek och lägenhetsstorlek år 1985.

 

Hushåll med

Andel (%) hushåll

 

 

Antal

följande antal

med följande

 

 

 

hushåll

boende

antal rum

och kök

 

 

1 000-lal

 

1 eller

2

3

4

5 eller

 

 

mindre

 

 

 

större

 

1

28

41

20

7

4

1325

2

4

21

36

22

17

1 151

3

2

5

29

31

33

498

4

1

1

15

32

51

493

5 eller flera

1

0

8

26

65

203


Bostadsbeståndets förbättring Ombyggnad

FOB 1985 visar på en fortsatt förbättring av bostädernas utrustningsstan­dard. Är 1985 bodde endast 4,3 % av det totala antalet hushåll, dvs. 157000 hushåll, i halvmoderna eller omoderna lägenheter, en minskning med 257 000 pä tio är.

Sedan början av 1980-talel har ombyggnadsverksamhelen ökat starkt, från i genomsnitt ca 11 000 påböijade lägenheler i flerbostadshus per år under åren 1975 - 1981 till ca 28000 lägenheter år 1986 enligt SCB:s moderniseringsstalistik. Påbörjandet de tre första kvartalen år 1987 låg pä ungefär samma nivå som under motsvarande period föregående år.

Ombyggnadsverksamheten har förskjutits mot lägenheter som redan före ombyggnaden var moderna. Samtidigt har andelen lägenhetssam­manslagningar i samband med ombyggnad minskat.


11


 


Period,

Antal lägen-

 

Nettoavgång

 

Prop. 1987/88:100

år

 

 

 

 

Bil  13

 

ombyggnad

(%)

antal

%

 

1975-1981

11300

23

3000

26

 

1982-1983

20100

46

4100

20

 

1984

19700

52

2400

12

 

1985

26200

67

3000

12

 

1986

28600

73

2 300

8

 

Omfattningen av långivningen vid ombyggnad redovisas i avsnittet Län finansierade av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

Bostadsförbättring i övrigt

Fr.o.m. år 1984 lämnas räntestöd för annat underhåll än lägenhetsunder­håll samt för energisparåtgärder och reparationer i hyres- och bostadsrätts-hus. Räntestödet skall i princip motsvara skattereduktionen för en egna­hemsägare som tar upp lån för att genomföra motsvarande åtgärder.

De godkända kostnaderna för olika bidragsändamål m.m. under de tre senaste budgetåren uppgår Ull följande belopp.

 

 

 

Bidragstid, år

Räntebidragsunderiag, milj.

kr.

 

Budgetår

Underhåll

Energispar-ålgärder

Reparationer

Summa

1984/85

10 20

662

482

900 691

9

517

1571 1690

 

Summa

1144

1:591

526

3261

1985/86

10 20

694 604

781 939

13

577

1488 2 100

 

Summa

1298

1720

590

3588

1986/87

10 20

704 835

463 1013

30 585

1 197

2433

 

Summa

1539

1476

615

3630

Inom ramen för en relalivt oförändrad total kostnad för åtgärderna har andelen långfristiga åtgärder ökat markant. Andelen underhållsåtgärder har ökat något medan andelen energisparätgärder har minskat i motsvaran­de mån. Mer än hälften av energisparätgärderna avser byggnadstekniska åtgärder som isolering av väggar, bjälklag och fönster.

Bostadskostnaderna

SCB redovisar årligen utvecklingen av genomsnittshyrorna inkl. bränsle. Hyresutvecklingen, uttryckt som den procentuella förändringen av den genomsnittliga månadshyran från januari angivet år till januari efterföljan­de år, i relation till prisutvecklingen (konsumentprisindex) motsvarande period har hitUlls under 1980-talet varit följande.

12


 


Ar

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986


Förändring (%)

Skillnad procentenheter

Hyror

Priser

 

11.4

12,5

-1,1

15,3

9,5

5,8

11,6

10,0

1,6

5,2

8,0

-2,8

6,4

7,3

-0,9

5,9

6,2

-0,3

5,6

3,5

2,1


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


Genomsnittlig årshyra i kr,/m vid ingången av år 1987 och förändringen i hyra per lägenhet under år 1986 för hus av olika ålder enligt SCB:s bostads-och hyresundersökning 1986 var följande.


Byggnadsperiod


Årshyra januari 1987, kr,/m'


Förändring av hyran per lägenhet januari 1986-januari 1987,%


 


311

-1940

297

1941-1950

298

1951-1960

301

1961-1965

309

1966-1970

313

1971-1975

322

1976-1980

344

1981-1985

382

Samtliga


4,6 5,1 5,7 6,2 6,0 6,3 5,2 4,7

5,6


Inflytlningshyror (avgifter) inkl. bränsle i nybyggda lägenheter på två resp. tre rum och kök de tre senaste åren har enligt SCB varit följande.

 

 

År för

Allmännyttig

Kooperativ

 

Privat

 

färdig-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ställande

Årshyra

Yla/

Årsav-

Yta/

Grund-

Årshyra

Yta/

 

kr./m-

Igh. m-

gift kr./m-

Igh, m-

avgift kr./lgh

kr./m-

Igh, m-

2RK

 

 

 

 

 

 

 

1984

354

61

331

63

24 800

362

63

1985

387

61

363

64

29400

393

63

1986

399

62

391

63

39300

402

63

3RK

 

 

 

 

 

 

 

1984

345

76

310

79

29800

360

79

1985

375

76

346

79

38 700

400

80

1986

388

78

386

77

28200

396

80


Bostadsefterfrågan de närmaste åren

Sä länge det finns lediga lägenheter beror förändringar av den totala bostadsefterfrågan, beräknad i antal lägenheter oavsett storlek, i huvudsak på förändringar av antalet hushåll. Dessa förändringar beror i sin tur på förändringar av folkmängden, inom riket och genom flyllningar över grän­serna, befolkningens åldersfördelning samt på hushållskvoterna i olika


13


 


åldersgrupper. Om bostadsbeståndet är fullt utnyttjat måste nya bostäder     Prop. 1987/88:100

byggas för att antalet hushåll skall kunna öka. Även utan en ökning av     Bil. 13

antalet hushåll måste nya bostäder byggas för att ersätta avgången ur

bostadsbeståndet genom sammanslagning, rivning, etc. Vidare förutsätter

omflyttningar mellan olika regioner också att nya bostäder byggs, även om

resultatet blir att andra överges.

Statens institut för byggnadsforskning (SIB) har på uppdrag av finansde­partementet gjort en prognos för utvecklingen inom bygg- och anläggnings­sektorn. Prognosen, med Uteln Bostäder och byggande, har redovisats som bilaga 8 till 1987 års långtidsutredning (LU 87).

I fråga om nybyggnad av bostäder baseras SIB:s prognos på en prognos frän SCB för befolkningsutvecklingen. Enligt denna ökar folkmängden med 4800 personer per år till år 1995, förutsatt en nettoinvandring på 7500 personer per år. Tillväxten i de åldersgmpper som främst står för hushålls­bildningen beräknas Ull i genomsnitt drygt 20000 personer per år. Nämnda tal kan jämföras med situationen på 1960-talet då den årliga folkökningen var nära 60000 personer.

På grundval av dessa förutsättningar beräknas antalet hushåll öka med 10000-14000 per år till år 1995. Detta skulle innebära mer än en halvering av ökningen av antalet hushåll i förhållande till perioden 1975-1985.

År 1987 kan folkmängden beräknas ha ökat med 32000 personer, den största ökningen sedan 1970-talet, Nettoinvandringen kan, i första hand på grund av det stora antalet flyktingar, beräknas till 22000 personer, jämfört med 7500 enligt prognosförutsättningarna. Antalet flyktingar år 1987 kan beräknas till ca 19000. Förändringar av nettoinvandringen är svåra att förutse även pä kort sikt. De närmaste åren torde dock nettoinvandringen bli betydligt störte än vad som antas i SIB:s prognos,

Enligl SlB:s prognos beräknas avgången ur bostadsbeståndet lill 22000-26000 lägenheter per år under slutet av 1980-talel, alltså avsevärt större än den avgång som kan beräknas för föregående tioårsperiod,

SIB:s totalprognos kan trots vad som har redovisats om den faktiska ökningen av antalet hushåll och avgången ur bostadsbeståndet vara rimlig. Enligt denna blir behovet av nyproduktion 32000-40000 lägenheter per år de närmaste åren. Utfallet inom intervallet beror pä utvecklingen av sam­hällsekonomin.

Förskjutningen mot en större andel en- och tvåpersonshushåll bör enligt SIB medföra att nyproduktionen i motsvarande mån inriktas på fler små lägenheter. Eftersom mindre lägenheter är vanligare i flerbostadshus än småhus, leder detta till att småhusandelen i nyproduktionen minskar.

Kreditsituationen

Bl.a. avregleringen av kapital- och kreditmarknaden under åren 1985 och
1986 har gjort det möjligt för de kreditakliebolag som är verksamma inom
bostadssektorn, de s, k, bostadsinstiluten, att delta i finansieringen av
bostadsbyggandet redan under byggtiden i en helt annan omfattning än
tidigare.
Denna möjlighet har instituten också utnyttjat och den nya situationen
                                                      14


 


kan för bostadsbyggandets del sägas innebära attbyggnadskreditgivningen     Prop. 1987/88:100 i dag fungerar kanske bättre än någonsin förr. Atl bostadsinstituten i allt     Bil. 13 högre grad svarar för finansieringen under byggtiden innebär också att avlyften till långfristiga fastighelslån kan ske betydligt snabbare än tidiga­re.

Delegationen för bostadsfinansiering, inom vars kompetensområde lig­ger all träffa överenskommelser med bankerna om deras medverkan i kreditgivningen till bostadsbyggandet, har mot denna bakgrund inte funnit anledning att överiägga med bankerna om byggnadskredilgivningen under år 1987, Några sådana överläggningar planeras inte heller under år 1988, Enligt vad jag har erfarit följer delegaUonen dock utvecklingen fortlöpande och är beredd att vid behov ta nya initiativ.

Lån flnansierade av Statens Bostadsflnansieringsaktiebolag, SBAB

Fr.o.m. den 1 juli 1985 finansieras bostadslån på marknadsmässiga lä­nevillkor genom upplåning på kreditmarknaden av Statens Bostadsfinan-sieringsakUebolag, SBAB (prop, 1983/84:90, BoU 28, rskr 303), Utlåning­en sker därmed inte längre över statsbudgeten. Riksdagen har medgivit att en statlig garanti på en miljard kr. ställs för SBÄB:s förpliktelser,

SBAB tillhandahåller medel för bostadslån enligt nybyggnadslåneför-ordningen för bostäder (1986:692, ändrad senast 1987:1263) och ombygg-nadslåneförordningen för bostäder (1986:693, ändrad senast 1987:1264) eller motsvarande äldre bestämmelser. Bostadslån lämnas i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Lånets storlek är 22-30 % av ett låneunderlag. Läneandelen beror pä vem som är låntagare. Bostadslånet år normalt kombinerat med en s.k, underliggande kredit. Den är i princip 70 % av läneunderlaget och tas upp av låntagaren på den allmänna kredit­marknaden. Bestämmelser om låneunderlaget finns i förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (omtryckt 1980:778, ändrad senast 1987:1270).

Bostadslån finansierade av SBAB löper med bunden ränta som fastställs med ledning av räntevillkoren för de obligationer som bolaget ger ut. För bostadslån och underliggande krediter inom låneunderlagel lämnas ränte­bidrag enligt bestämmelser som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Amorteringstiderna för bostadslån är olika långa. För nybyggnad av egnahem gäller 30 år. För nybyggda hyres- och bostadsrättshus börjar amorteringen efter fem år och amorteringstiden är därefter 35 år. För ombyggnadslån är amorteringstiden högsl 30 år eller, om huset saknar hiss efter ombyggnaden, högst 20 år.

Även vissa andra lån finansieras genom SBÄB:s försorg. Det gäller vissa förvärvslän, län för gatukostnadsersåtlning i vissa fall, s, k, särskilda lo­kallån och, övergångsvis, s, k, miljöbidragslån.

Förvärvslån kan lämnas för förvärv av

1, egnahemsfastigheler som har inlösts enligt 56 a § arbetsmarknads­
kungörelsen (1966:368) eller som har avstyckats i samband med rationali­
sering av jordbruk,
                                                                                                                                         15


 


2,  sädana bostadsfastigheter för permanent bruk som säljs av en statlig     Prop. 1987/88:100
myndighet enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig     Bil. 13

fast egendom m.m,,

3,      vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868) och

4,      egnahem som köps av vissa flerbarnsfamiljer.

Bestämmelser om förvärvslån i de två första fallen finns i förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastighet i vissa fall (ändrad senast 1986:713) resp, förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheter för permanent bruk (ändrad 1985:459), Lånen lämnas i dessa fall till viss andel av köpeskillingen och är inle förenade med räntebidrag.

Bestämmelser om förvärvslän i det tredje fallet finns i förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (ändrad senast 1987:1271). Lånen lämnas för förvärv av en-eller ivåbostadshus för permanent bruk i områden där efterfrågan på fritidshus är betydande. Lån kan bara lämnas till kommunen eller den som stadigvarande skall bebo fastigheten. Lånet får motsvara högst 25 % av för området gällande tomt- och grundberedningsbelopp samt lägestillägg. Des­sa lån är förenade med räntebidrag i samma omfattning som bostadslån.

Bestämmelser om förvärvslån i det fjärde fallet finns i förordningen (1987:258) om slöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (ändrad 1987:1272). Lånen lämnas med 25 % av godkänd köpeskilling lill sådana familjer med minst två barn som kan få bostadsbidrag när de bosatt sig i det köpta huset. Som ytlerligare villkor gäller att huset inte är nybyggt och att kommunen har godtagit priset samt åtagit sig visst föriustansvar. Lånen har något lägre räntebidrag än bostadslån.

Lån för gatukostnadsersättning enligl förordningen (1985:352) om lån m, m, för gatukostnadsersättning i vissa fall (ändrad senast 1987:313) lämnas lill ägare av småhusfastighet för de kostnader avseende gator och andra allmänna platser som ägaren är skyldig alt ersätta kommunen för enligt 6 kap. plan- och bygglagen (1987:10) eller motsvarande äldre lag, , Lån lämnas med 95 % av ersättningen till kommunen och lånet är förenat med räntebidrag.

Särskilda lokallån enligt förordningen (1985:463) om lån m. m, till sär­skilda ålgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter (ändrad senast 1986:724) lämnas för sådan ombyggnad av vissa hyres- och bostadsrätts­hus som innebär atl utrymmen i huset byggs om till vissa typer av lokaler (särskilda lokallån).

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 redo­visat följande uppgifter om långivningens omfattning.

För bostadslån meddelades under budgetåret 1986/87 nya lånebeslut lill
ett sammanlagt belopp av 10730 milj, kr., varav 6957 milj. kr. avsäg
nybyggnad och 3 773 milj. kr, ombyggnad. Jämfört med budgetåret 1985/86
ökade det totala beloppet med nära 3 miljarder kr. Ungefär hälften av
ökningen avsåg preliminära beslul om lån för nybyggnad av flerbostads­
hus,                                                                                                                       16


 


 

 

Beslul om bostadslån Milj. kr.

Kr,/lägenhet

 

 

Budgetåret

 

Budgetåret

 

 

1985/86

1986/87

1985/86

1986/87

Preliminära beslut Nybyggnad

Flerbostadshus Grupphus

2539 906

4079 1557

174800 166500

185 600 185 800

Ombyggnad Flerbostadshus

2805

3463

82 000

85 900

Småhus med en beslut

Nybyggnad

Ombyggnad

1 186 305

1321 310

160300 57200

167100 63400

Slutliga beslut Nybyggnad

Flerbostadshus

Grupphus

2929 975

3 164 1066

167 100 163 100

170500 170800

Ombyggnad Flerbostadshus

2 339

2733

78100

81700


Prop, 1987/88:100 Bil. 13


Skillnaden i genomsnittsbelopp mellan olika hustyper beror bl.a, på olikheter i lånevillkor, lägenhetsstorlekar och - beträffande ombyggnad -åtgärdernas omfattning. För flerbosladshusen gäller dessutom att den del av länen som avser lokaler har fördelats på bostäderna.

Fördjupning av bostadslån, dvs. bostadslån som ersätter underliggande kredit, förekommer huvudsakligen i låneärenden som avser egnahem. Under budgetåret 1986/87 var fördjupningen vid nybyggnad 3 % öch vid ombyggnad 7 % av de totala lånebeloppen i sådana läneärenden. Del är en i stort sett oförändrad fördjupningsandel jämfört med budgetåret 1985/86.

Besluten om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheter omfattade 14,4 milj. kr. under budgetåret 1986/87 jämfört med 27,6 milj, kr, föregå­ende budgetår. Bostadsstyrelsen har inte redovisat beslulsvolymerna för övriga förvärvslån.

Gatukostnadslån, som infördes den I juli 1985, beviljades med 2 milj, kr, för 54 småhus under budgetåret 1986/87. Under budgetåret 1985/86 beviljades 2,4 milj, kr, för 70 småhus.

Bostadslån för handikappanpassning av bostäder enligt ombyggnadslå-neförordningen (bosladsanpassningslån) beviljades med 10,3 milj, kr, un­der budgetåret 1986/87 jämfört med 8,1 milj. kr, föregående budgetår.

Bostadsstyrelsen har inte redovisat nägra uppgifter om beslutsvolymen för s, k, särskilda lokallån för åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter, men efterfrågan bedöms ha minskat starkt.


Behov av medel från SBAB

Bostadsslyrelsen redovisar i sin anslagsframställning följande beräkningar av utbetalningar av lån som skall finansieras av SBAB under budgetåren 1987/88 och 1988/89,


17


2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


Milj, kr, budgetåret
1987/88            1988/89


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


Nybyggnadslån Ombyggnadslån

delsumma Förvärvslän Gatukoslnadslån Särskilda lokallån Bosladsanpassningslån Miljöbidragslån

Totalt


 

5 800

6350

4090

4180

(9890)

(10530)

100

200

2

2

15

15

10

10

200

0

10300

10800


Ändrade låneregler

Bostadsstyrelsen

Bostadslän för hyres- och bostadsrättshus ägda av enskilt företag, enskild person, kyrklig kommun eller bostadsrättsförening utan kommunalt infly­tande lämnas med 22 % av låneunderiaget. Räntebidrag beräknas emeller­tid som om bostadslån lämnats med 25%,

Bostadsstyrelsen föreslår av administrativa skäl att lånereglerna förenk­las genom att läneandelen för dessa låntagarkategorier höjs till 25 % av låneunderiaget. Ändringen medför inga kostnadsökningar för staten, efter­som bostadslånen inte längre finansieras över statsbudgeten.

Statens Bostadsflnansieringsaktiebolag, SBAB

SBAB har i en framställning till regeringen den 28 augusti 1987 tagit upp frågor som hänger samman med avregleringen av kreditmarknaden. Ytt­rande över framställningen har inhämtats från fullmäktige i riksbanken.

Som bakgmnd till framställningen framhåller SBAB att bolaget har att finansiera sin upplåning på den avreglerade marknaden, samtidigt som utlåningsvillkoren i en del fall utformats med utgångspunkt i vad som gällde när bostadslånen belastade statsbudgeten och det s, k, prioriterings-systemet tillämpades. För statsmakterna gällde del då alt dels i möjlig mån begränsa bostadslånegivningen för alt hålla budgetunderskottet nere, dels åstadkomma snabb återbetalning av bostadslån och dels förhindra att prioriterade bottenlån lämnades för icke prioriterade ändamål,

SBAB föreslår atl villkoren för lån finansierade av bolaget ändras i följande avseenden.

Enligt SBAB bör amorteringsreglerna för bostadslån för lokaler anpas­sas till dem som gäller för lån till bosläder. Bostadslån för nybyggnad av lokaler amorteras för närvarande på 30 år med rak amortering. Räntebi­drag lämnas inte för län för lokaler. På den allmänna kreditmarknaden lämnas län med betydligt lägre amortering i början än vad som följer av rak amortering. Det är därför naturligt att mänga låntagare redan från början väljer andra lån än bostadslån för atl finansiera lokalerna, eller senare löser in ett redan utbetalat bostadslän med annat lån, SBAB föreslär atl bostads­lån för lokaler i nybyggda flerbostadshus ges på samma villkor som för bostäder, dvs med amorteringsfrihet i fem år och därefter med äterbetal-


 


ning under 35 år enligt annuitetsprincipen. Även lokalbelåning vid nybygg-     Prop. 1987/88:100 nad av egnahem - liksom vid all ombyggnad - borde ske efter samma     Bil. 13 principer och amorteringstider som gäller för bostadslånets normala del. Förslaget torde innebära en förenkling för lånemyndigheterna.

Äv liknande skäl bör enligt SBAB skyldigheten att göra en extra amorte­ring vid överlåtelser av egnahem slopas. Enligt gällande bestämmelser får i normalfallet endast den del av ett bostadslån för egnahem som översUger 15000 kr. övertas i samband med att huset byter ägare. Det innebär i praktiken en extra amortering på lånet varje gång huset säljs. SBAB föreslår att regeln slopas för lån som har finansierats med medel frän bolaget. SBAB framhåller att den nuvarande återbetalningsskyldigheten medför sänkta räntebidrag men att motsvarande minskning av statens utgifter för räntebidrag kan nås på annat sätt. Även detta torde medföra en enklare hantering för länemyndigheterna.

SBAB föreslår vidare att lånemyndigheterna skall få ta ut en avgift vid förtida Inlösen av lån. En låntagare kan idag lösa in ett bostadslån helt utan avgift. För SBAB medför detta problem, eftersom låntagarna löser in lån framför allt när marknadsräntan har sjunkit under den räntenivå som gällde när lånet beviljades. Det blir då inte möjligt för SBAB att placera de inlösta medlen till en ränta som täcker kostnaderna för upplåningen. Andra bo­stadsinstitut tar i motsvarande situation ut en ränteskillnadsersättning. Avgiften beräknas på olika sätt men motsvarar i princip skillnaden mellan räntan pä det uppsagda länet och den aktuella räntan. Lånemyndigheterna bör få Ullämpa likartade regler som andra bostadsinstitut vid förtida inlö­sen av lån,

SBAB föreslår också atl bostadslån för ingångsvärdet skall lämnas vid aUa ombyggnader. Bostadslån för det s, k, ingångsvärdet lämnas för när­varande bara vid ombyggnad av flerbostadshus som förvärvats inom fem år före ansökan om bostadslän. Enligt SBAB bör ingångsvärdet alltid räknas in i låneunderlaget vid ombyggnad av flerbostadshus. Förslaget innebär ingen ändring av räntebidraget vid ombyggnad, eftersom del redan nu lämnas räntebidrag även om ingångsvärdet inte ingår i låneunderlaget. Även vid ombyggnad av egnahem bör ingångsvärdet få ingå i låneunderla­get. Däremot bör ingångsvärdet inte få räknas in i underlaget för räntebi­drag i dessa fall.

SBAB föreslår dessutom vissa förändringar i fråga om avisering av bostadslån med syfte att bostadslånen, i likhet med underliggande kredit, skall kunna aviseras fyra gånger per år och med löpande förfallodagar. Bostadslån aviseras för närvarande halvårsvis. Vid nu gällande ränteni­våer skulle en övergång Ull aviseringar var tredje månad öka den effektiva årsräntan med ca 0,2 %. Enligt SBAB bör vidare läneaviseringarna få ske löpande under året och inte som nu pä bestämda dagar gemensamma för alla låntagare. Det skulle göra det lättare all balansera ränteinbetalningar och ränteutbetalningar.

Fullmäktige i riksbanken konstaterar i sitt yttrande över SBÄB:s fram­
ställning all SBäB:s villkor för sådan kredilgivning som sker i full konkur­
rens med andra kreditinstitut, på nägra punkter avviker från de villkor som
tillämpas av konkurrerande bostadsinstitut. Det är både konkurrenshäm-
                                                  19


 


mande och fördyrande för SBAB, Fullmäktige anser att det är naturligt att     Prop. 1987/88:100 spelreglerna är desamma för alla berörda institut, och finner att de före-     Bil. 13 slagna ändringarna endast synes vara en anpassning till de villkor som redan tillämpas av övriga bosladsinstitut.

Föredragandens överväganden

Höjd låneandel för vissa hyres- och bostadsrättshus

Det förhållandet alt bostadslån för vissa hyres- och bostadsrättshus lämnas med 22 % av låneunderlaget, samtidigt som räntebidraget beräknas som om länet lämnats med 25 %, är en följd av.att staten strävat efter att hälla nere utlåningen från statsbudgeten. Eftersom bostadslån numera finansi­eras utanför statsbudgeten, bortfaller det statsfinansiella skälet till denna skillnad mellan bostadslånets storlek och basen för räntebidrag, Bostads­slyrelsen framhåller att det skulle vara administrativt enklare att lämna bostadslån med 25 % av låneunderlaget.

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning och förordar således att bostads­
län för de hyres- och bostadsrättshus för vilka lån för närvarande lämnas
med 22 % av låneunderlaget framdeles lämnas med 25 % av låneunderla­
get. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1988. Den bör tillämpas även i
ärenden i vilka preliminärt men inte slutligt länebeslut har meddelats före
denna Udpunkt.
                                                                                                                                ,             ,

Ändrade villkor m. m.för lån finansierade av SBAB

Nya bostadslån finansieras numera, som har framgått, med medel som SBAB lånar upp på den avreglerade kredilmarknaden i konkurrens med bl.a, andra bostadsinstitut. SBAB har bl.a. föreslagit att amorteringsvill­koren i fråga om bostadslån för nybyggnad av lokaler anpassas till dem som gäller för bostadslån för nybyggnad av bosläder. Vidare har bolaget föreslagit att man slopar de nuvarande begränsningarna i fråga om möjlig­heterna för ny ägare att överta bostadslån som beviljats för egnahem såvitt gäller lån som finansieras genom bolaget. Bolaget har också föreslagit att det öppnas en möjlighet att ta ut en avgift vid förtida inlösen av län för alt kompensera bolaget för eventuella ränteförluster samt att bostadslånen skall få aviseras oftare än för närvarande och med löpande förfallodagar.

De av SBAB föreslagna ändringarna av reglerna för bostadslän syftar till att minska skillnaderna i villkor mellan SBAB och övriga bostadsinsUtut. Riksbanksfullmäktige har inte haft något att erinra mot en anpassning i dessa avseenden.

Även jag anser att villkoren för lån finansierade av SBAB nu bör kunna anpassas till de villkor som allmänt Ullämpas av bostadsinstituten.

Det torde få ankomma pä regeringen atl vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma en sådan anpassning. För sammanhangels skull vill jag dock anmäla att jag avser all senare föreslå regeringen att

1. ändra reglerna för amortering av bostadslån för lokaler så atl sådana
lån amorteras efter samma villkor som bostadslån för bostäder,
                                                                  20


 


2, ändra reglerna för övertagande av bostadslån för egnahem så att lån     Prop. 1987/88:100
som finansierats genom SBAB kan övertas i sin helhet av ny ägare till     Bil. 13

huset,

3, införa en möjlighet att ta ut avgift vid förtida inlösen av bostadslån
som har finansierats av SBAB enligt samma principer som gäller på den
allmånna kreditmarknaden,

4, göra det möjligt att avisera bostadslån med löpande förfallodagar.
Jag avser också att föreslå att dessa ändringar genomförs den I juli 1988,

Till frågan om räntebidrag till den som övertar ett bostadslån för egnahem som finansierats av SBAB återkommer jag i det följande under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

I fråga om bostadslån för ingångsvärdet vid ombyggnad gäller för närva­rande att det får ingå i låneunderiaget bara om huset har förvärvats under de senaste fem åren före ansökan om ombyggnadslån. SBAB har föreslagit att denna begränsning slopas såvitt gäller län som finansieras genorn bola­get. Jag ser inget skäl till att numera behålla denna begränsning. Som har framgått av min tidigare redogörelse påverkar inte en sådan ändring kost­naderna för räntebidrag. Jag förordar sålunda atl kravet på att huset skall ha förvärvats inom viss tid före ansökan om lån slopas. Ändringen bör genomföras den 1 juli 1988. Den bör tillämpas även i ärenden i vilka preliminärt men inte sluUigt lånebeslut har meddelats före denna tidpunkt.

Övrigt

Under anslaget B 7, Bostadsbidrag m. m, återkommer jag i det följande till frågan om tillämpningsområdet för stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om

1.  låneandel för vissa hyres- och bostadsrältshus,

2. bostadslån för ingångsvärdet vid ombyggnad,

B 1. Bostadsstyrelsen

1986/87 Utgift               68617985

1987/88 Anslag              64102000

1988/89 Förslag             64102000

Riksdagen har godkänt regeringens förslag att lägga samman bostadssty­relsen och statens planverk till en myndighet (prop, 1986/87:48, BoU 7, rskr. 93). Vidare har riksdagen godkänt regeringens förslag till det nya verkets huvudsakliga inriktning och organisation (prop. 1987/88:37, BoU 7, rskr 106), Sammanläggningen skall ske den 1 juli 1988, Det nya verket skall heta plan-och bostadsverket.

Regeringen avser att under våren 1988 återkomma till riksdagen i frågan                                                21


 


om det nya verkets samlade medelsbehov för budgetåret 1988/89. Jag     Prop. 1987/88:100
föreslår därför att anslaget nu förs upp med oförändrat belopp.
                                    Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär­skild proposition i ämnet,

till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslags­anslag om 64 102000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1986/87 Utgift               71511627

1987/88 Anslag              57674000

1987/88 Förslag             61834000

Länsbostadsnämnder finns i alla län utom i Gotlands län. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för atl främja bostadsförsörj­ningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifter av länsstyrelsen, I Norrbottens län är länsbostadsnämnden sedan den I juli 1986 inordnad i länsstyrelsen som ett led i en treårig försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning.

Bostadsstyrelsen

Arbetsvolymen

Antalet nya lån- och bidragsärenden har minskat under de två senaste budgetåren, främst som en följd av begränsningarna i energisparstödet. Detta har medfört en viss lättnad i arbetet på nämnderna. Samtidigt har emellertid ärendenas komplexitet ökat på grund av att ny- och ombyggan­det av flerbostadshus ökat. Ytterligare läne- och bidragsformer har också tillkommit. Ramarna för ombyggnadslån i de tre storstadsområdena har ökat den administrativa belastningen på berörda nämnder.

Enligt nämndernas bedömning förväntas antalet tekniska ärenden vara ungefär oförändrat under kommande år. Förskjutningen mot nybyggnad av flerbostadshus beräknas dock fortsätta.

Antalet administrativa ärenden ökade kraftigt under är 1986 på grund av förtida inlösen av lån. På grund av den låga räntan pä bostadslån under är 1987 har dock inlösenverksamheten minskat. Antalet lagsökningar har ökat något, medan antalet exekutiva auktioner minskat.

Resursbehovet

Antalet årsanställda uppgick under budgetåret 1986/87 till 451 inom det
ordinarie anslagets ram. För den ökande inlösenverksamheten har rege­
ringen medgett betydande överskridanden av anslaget som gav utrymme
för ytterligare 8 årsanställda under budgetåret 1986/87, Under budgetåret
1987/88 beräknas anslaget ge utrymme för 437,5 årsanställda. Antalet,
årsanställda måste därför minska med 21 tjänster vilket inte kan ske utan
uppsägningar.
                                                                                                                                                22


 


De krympande resurser som ställts till nämndernas förfogande kan enligt bostadsslyrelsen leda till förlängda handläggningstider, minskade telefon-och öppethållandetider, en mer summarisk granskning och handläggning av ärenden samt ökade risker för fel i lånehanteringen.

När det gäller resurser till länsbostadsnämndernas verksamhet föreslår bostadsstyrelsen bl.a. följande (verksamheten vid bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län omfattas inle av bosladsslyrelsens förslag).

1. Lönekostnadsposlen för länsbostadsnämnderna tas för budgetåret 1988/89 upp med ell belopp som är oförändrat i förhållande till vad som beräknades i 1987 års budgetproposition. Kostnadsposten bör därefter reduceras med 2,5 % under vart och ett av budgetåren 1989/90 och 1990/91, under den bestämda förutsättningen atl regionalt datorstöd införs,

2.       Länsbostadsnämnderna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmö­hus, Uppsala och Östergötlands län ges en tillfällig förstärkning under budgetåret 1988/89 genom en engångsanvisning på 950000 kr,

3.       Anslagsposten för övriga förvaltningskostnader tas för budgetåret 1988/89 upp med ett belopp som är oförändrat i förhållande till vad som beräknades i 1987 års budgetproposiUon, Kostnadsposten bör därefter reduceras med 2,5 % under vart och ett av budgetåren 1989/90 och 1990/91, dock att fr, o. m. budgetåret 1988/89 ytterligare I 520000 kr. bör anvisas för avgifter och drift av den regionala dataverksamheten, 300000 kr. för ökade fasta avgifter för telefon m. m. och 250000 kr. för resor.

4.       Lokalkostnaderna minskas med 109000 kr. i förhållande lill vad som beräknades i 1987 års budgetproposition,

5.       Regeringens beslut om alt nu endast medge införandet av regionalt ADB-system på tre länsbostadsnämnder omprövas omgående.

Styrelsen tar vidare upp frågan om finansieringen av låneverksamheten. Enligt styrelsen bör det övervägas om bosladslåneverksamheten - såväl länebesluten som förvaltningen - skall övergå till resultatredovisning och redovisas fristående från myndighetens förvaltningsanslag.


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

461

0

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

82485000'

76221000'

13614000'

4 200000

4-6 339000 -5 159000 -   104000 -3700000

Summa utgifter

100299000

- 2 535 000

Inkomster

 

 

Administrationsavgifter

Aviseringsavgifter

Krav- och påminnelseavgifter

13000000

28000000

1625000

-1000000

0

-  625000

Summa inkomster Nettoutgift

42625000 57674000

-1625 000      -+4160000


' Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 3 839000 kr. ' Därav länsstyrelsen i Norbottens län 3 571 000 kr, ' Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 700000 kr.


23


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

I regleringsbrevet för innevarande budgetår har till länsbostadsnämnderna anvisals medel lill ett belopp som med I milj. kr. understiger det av riksdagen beviljade anslaget. Jag förordar atl medel för länsbostadsnämn­dernas verksamhet för nästa budgetår beräknas sä, alt nämnderna realt får samma resurser som disponeras under innevarande budgetår. Delta inne­bär en real minskning med ca I % i förhållande till vad som beräknades i 1987 års budgetproposition. Jag har i mina beräkningar beaktat även me­delsbehovet för länsstyrelsen i Norrbottens län.

Anslaget till länsbostadsnämnderna har hittills även inrymt medel till kostnader för vissa centrala myndighetsuppgifter, t.ex. viss konferens-och utbildningsverksamhet. Medel för sådana ändamål bör i fortsättningen anvisas den centrala förvaltningsmyndigheten. Vid beräkningen av ansla­get för förvaltningskostnader har jag därför gjort en reduktion med 402000 kr.

Jag har vidare under anslagsposten till förvaltningskostnader beräknat medel för drift av den regionala data verksamheten med 1 830000 kr. Dessa medel bör få tas i anspråk först efler särskilt beslut av regeringen.

Jag förordar att liksom för innevarande budgetår 500000 kr, anvisas för en tillfällig resursförstärkning vid länsbostadsnämnderna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Jag vill i detla sammanhang erinra om riksdagens beslut (prop, 1986/87:48, BoU 7, rskr, 93) om åtgärder för att främja produktionen av nya bostäder pä vissa orter.

Inkomsterna av administraUonsavgifler har under budgetåret 1986/87 uppgått till ca 8,4 milj. kr., vilket är 10 milj. kr, lägre än som beräknats i budgeten. I likhet med bostadsslyrelsen beräknar jag inkomsterna av ad­ministrationsavgifter till 12 milj. kr, för budgetåret 1988/89,

Under budgetåret 1986/87 uppgick inkomsterna av aviseringsavgifter till ca 27,7 milj, kr. Jag beräknar inkomsterna för budgetåret 1988/89 till 28 milj, kr.

Inkomsterna av krav- och päminnelseavgifter uppgick under budgetåret 1986/87 lill endast 217000 kr, vilket är ca 1,4 milj, kr, mindre än som beräknades i budgeten. Jag beräknar i likhet med bostadsslyrelsen alt inkomsterna av krav- och påminnelseavgifter för budgetåret 1988/89 kom­mer atl uppgå till I milj. kr.

Mot denna bakgmnd beräknar jag medelsbehovet till sammanlagt 61 834000 kr. Av detta belopp avser 4822000 kr, länsstyrelsen i Norrbot­tens län.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 61 834000 kr.

24


 


B 3. Vissa lån till bostadsbyggande                                                 Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift               83632447                                                                                   ' '

1987/88 Anslag             110000000

1988/89 Förslag             90000000

Frän anslaget utbetalas ränlelån, hyresförlustgarantilån och återstående räntebärande förbättringslån samt vissa förvärvstillägg till bostadslån som har betalats ut före den 1 juli 1985.

Bestämmelser om räntelån finns i räntelänekungörelsen (1967:553, om­tryckt 1976:790, ändrad senast 1987:1268). Räntelån lämnas för bostads­hus som har uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock inte för hus som färdigställdes före år 1958. Räntelån lämnas dessutom för bostadshus som har uppförts utan statligt lån men för vilka räntebidrag förut har beviljats enligt räntebidragskungörelsen (1962:541), Räntelånen, som lämnas årli­gen om låntagarens räntekostnader överstiger ett på visst sätt beräknat basräntebelopp, skrivs av omedelbart. Denna avskrivning belastar ansla­get B 4. Räntebidrag m. m.

Bestämmelser om hyresförlustgarantilån finns i förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti. Lån lämnas till ägare av hyres-eller bostadsrättshus för vilka statsbidrag kan lämnas enligt förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (ändrad senast 1983:1023). Lån lämnas med ett belopp som motsvarar högsl 90% av hyresförlusterna under en tid av högst tre år efter husets färdigställande. Länen är ränte- och amorteringsfria i tre år. Amorteringstiden är i normal­fallet tio år.

Långivningen för förbättringslån enligt förbättringslåneförordningen (1980:261, upphävd 1986:281) upphörde den 30 juni 1987.

Bestämmelserna om förvärvstillägg finns i förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning m, m. ay bostadslän och räntebidrag (ändrad senast 1987:1265). Förvärvstillägget lämnas i samband med överlåtelser, om den nye husägaren är berättigad till ett större bostadslån än överlåta­ren.

Från anslaget utbetalades t,o,m, den 30 juni 1985 sådana lån som numera finansieras av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, Lå­neskulden för lån som har betalats ut från anslaget var 65 800 milj, kr, den 30juni 1987.

Bostadsstyrelsen

Kortare tid för ansökan om övertagande av bostadslån

Ansökan om att fä överta bostadslän skall göras inom sex månader frän
den dag då huset övergått till ny ägare. Denna Udsfrist medför bl. a. alt ett
stort antal läneavier kommer i retur på grund av att tidigare ägare flyttat
och den nye ägaren inte har ansökt om övertagande av bostadslånet.
Vidare kan den långa ansökningstiden medföra att räntebidrag felaktigt
                                                       25


 


betalas ut Ull den tidigare husägaren, liksom att kontrolluppgifter som     Prop. 1987/88:100
bostadsverket skall lämna om räntebidrag kan bli fel.                                 Bil. 13

Styrelsen föreslår att reglerna om att fä överta bostadslån ändras så, att ansökan måste göras inom tre månader efter det att huset övergått till ny ägare.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen har beräknat behovet av medel under budgetåret 1988/89 för sådana utbetalningar som skall belasta anslaget till ca 90 milj, kr. netto.

Beräknade utbetalningar, milj, kr.

 

 

1987/88

1988/89

Räntebärande förbältringslån

Hyresföriuslgarantilån

Förvärvslån kopplade

lill äldre bostadslån

Ränlelån

Återbetalning låneförskott

Totalt

15 0

10

80

-15

90

0 0

10

80

0

90

Återbetalningar av statUga lån

Amorteringar och inlösen av lån till bostadsbyggande uppgick under bud­getåret 1986/87 till ett belopp av 4070 milj.kr. Ätt det inbetalda beloppet blivit så stort i förhållande Ull det beräknade (2050 milj, kr.) sammanhäng­er med att en del av de omfattande frivilliga återbetalningar som gjordes under våren 1986 bokfördes först budgetåret 1986/87.

Amorteringar av bostadslån som tidigare finansierats över statsbudgeten bedöms uppgå till ca 2 000 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89. Därtill kommer förtida inlösen av sådana bostadslån, vilken bedöms uppgå till ca 1000 milj. kr. under vart och ett av budget­åren.

Hyresförlustlån beräknas inlösas med 30 milj, kr, under budgetåret 1987/88 och med 20 milj, kr. under budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Enligt bostadsstyrelsen medför den länga tidsfristen för ansökan om
övertagande av lån problem vid låneaviseringar. Jag ansluter mig till
styrelsens förslag att tiden för ansökan om att få överta bostadslän ändras
från sex till tre månader från det att fastigheten eller tomträtten övergått till
ny innehavare. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.För
sammanhangets skull vill jag dock anmäla att jag avser att i annat samman­
hang föreslå regeringen att den 1 juli 1988 ändra reglerna för ansökan om
övertagande av lån i enlighet med bostadsstyrelsens förslag. Jag avser
också att föreslå att ändringen görs beträffande även andra lån än enbart
bostadslån.                                                                                                             26


 


Jag beräknar i likhet med bostadsslyrelsen anslagsbehovet för nästa     Prop. 1987/88:100
budgetår till 90 milj.kr.
                                                                                                   Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag om 90000000 kr.

B 4. Räntebidrag m. m.

1986/87 Utgift 14464399661 1987/88 Anslag 12400000000 1988/89 Förslag    15 800000000

Från anslaget betalas räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus, för underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i bostadshus, för för­värv i vissa fall av bostadshus samt för gatukostnadsersättning i vissa fall. Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd, nybyggnadsbidrag, bi­drag lill bostadskostnader efter ombyggnad, bidrag till hyresrabatter samt s. k. 33 §-ersättning till kommuner. Anslaget belastas också med eftergifter av räntelån.

Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus lämnas numera enligl nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:697, ändrad senast 1987:1263) resp. ombyggnadsläneförordningen för bostäder (1986:693, ändrad senast 1987:1264). Bidrag lämnas med belopp som motsvarar skill­naden mellan verklig räntekostnad för bostadslån och underiiggande kredit inom läneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta för dessa län. För vissa låntagarkategorier beräknas räntebidraget som om bostadslånet var 3 procentenheter högre än vad det faktiskt är. Vid ombyggnad av hyres- och bostadsrältshus kan räntebidrag lämnas för markkostnader även om de inte ingår i läneunderlaget. Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden varierar mellan 2,35 och 4,9 % beroende på lånta-garkategori. Den garanterade räntan höjs årligen på visst sätt.

Räntebidrag lämnas också för bostadshus som under åren 1975-1986 har uppförts eller byggts om med stöd av län enligl bostadsfinansierings-förordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1987:1267) samt för flerbostadshus som under åren 1958-1974 uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadslänekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:524, ändrad senast 1987:1266) eller motsvarande äldre bestämmel­ser. Är huset färdigställt före år 1967 lämnas vanligen räntelån i stället för räntebidrag, varvid den del av räntelånet som avser ränta på bostadslån och underliggande kredit omedelbart efterges. Bestämmelser om räntelån finns i räntelänekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1987:1268). Räntebidrag och eftergift av räntelån är i princip likvärdiga från subvenlionssynpunkt.

Räntebidrag för vissa underhåUs-, reparations- och energisparåtgärder
lämnas enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring
                                               27


 


av bostadshus (ändrad senast 1986:1404), Bidraget lämnas för hus med Prop. 1987/88:100 hyres- eller bostadsrätlslägenheter. Bidraget beräknas med utgångspunkt i Bil. 13 en schablonmässigt bestämd kostnad för utförda åtgärder. För schablonbe-skatlade fastighetsägare grundas bidraget pä hälften av en räntesats som är 0,4 procentenheter högre än statsläneräntan. Övriga fastighetsägare får något lägre räntebidrag. Bidragstidens längd beror på åtgärdernas beräkna­de varakUghet.

Enligt förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhällslån i vissa fall lämnas ett särskilt räntebidrag för underhäll till allmännylliga bostads­företag och studentbostadsföretag, som för år 1983 beviljades lån pä den allmänna länemarknaden till underhåll av bostadshus.

Räntebidrag lämnas också för vissa äldre statliga reparations- och ener­gisparlån. Räntebidragen för dessa län minskas successivt. Bestämmelser­na finns i förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska ålgärder i bostadshus (ändrad senast 1985:461) resp. förordningen (1977:332) om StaUigt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m, (upphävd 1980:334),

Räntebidrag för lån för vissa förvärv lämnas i samband med dels för­värvsstöd vid kommunalt förköp av bostadshus i vissa kustkommuner, dels förvärvsstöd till vissa flerbarnsfamiljer förköp av egnahem. Räntebi­draget beräknas på likartat sätt som för ny- eller ombyggnadslån, dock med den skillnaden att den garanterade räntesatsen för det första året är 5,5 resp. 5,9 %. I fråga om förköpsstödet är räntebidragsunderlaget dessut­om begränsat till 25 % av gällande schablonbelopp för tomt- och gmndbe-redning samt lägestillägg. Bestämmelserna finns i förordningen (1984: 614) om lån för förvärv av vissa bostadshus som har förköpts enligt förköps­lagen (1967:868) (ändrad senast 1987: 1271) och förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (ändrad 1987: 1272),

Räntebidrag för gatukostnadsersättning lämnas enligt förordningen (1985:352) om län m, m. för gatukostnadsersättning i vissa fall (ändrad 1987:313). Bidrag lämnas till egnahemsägare och beräknas på samma sätt som räntebidrag för ny- eller ombyggnad.

Ungdomsbostadsstöd år eU statligt bidrag som lämnas enligt förordning­en (1987:530) om ungdomsbostadsstöd (ändrad senast 1987:889). Bidrag lämnas till vissa kommuner för att öka utbudet av bostäder för ungdomar. Bidraget lämnas med 200 kr, per månad för varje lägenhet, som efter en viss tidpunkt förmedlats till ungdom av kommunen eller ett av kommunen utsett organ. Bidrag lämnas för den tid som lägenheten hyrs ut Ull personer som är yngre än 25 är. För studentbostäder gäller särskilda regler.

Nybyggnadsbidrag lämnas på vissa orter enligt förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av bostäder (ändrad 1987:948). Bidrag lämnas till ägare av nybyggda hyres- och bostadsrättshus som påbörjats under slutet av år 1986 eller under åren 1987 och' 1988. Bidraget är 60 kr./m- för det första bidragsåret och 30 kr,/m för det andra bidrags­året, upp till ett visst högsta belopp per lägenhet.

För de hyresgäster och bostadsrättshavare som bor kvar efter en om­
byggnad som skett med stöd av ombyggnadslån lämnar staten under tre är
bidrag tUl bostadskostnader efter ombyggnad. Bidraget för det första året
                                                 28


 


är 60% av den höjda bostadskostnaden till den del höjningen överstiger 25     Prop. 1987/88:100
kr./m. Därefter sjunker bidraget med en tredjedel varje år. Ett villkor för     Bil. 13
bidraget är atl bostadskostnaden för dem som bor kvar minskas med ett
motsvarande belopp. Bestämmelserna finns i förordningen (1986:1398) om
bidrag lill bostadskostnader efter ombyggnad,
                     ' -

Statsbidrag tUl hyresrabatter lämnas enligt förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (ändrad senast 1983:1023). Bi­drag lämnas till ägare av hyres- eller bostadsrättshus. Som villkor för bidrag gäller att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligl bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats under slutet av år 1982 eller under åren 1983 eller 1984, För ombyggnad av hus i Norrbottens län gäller särskilda regler. Bidrag lämnas för en lid av fem är.

Enligt 33 § i 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537, upphävd 1967:552) och motsvarande äldre kungörelser skall staten under vissa förutsättningar täcka 80 % av kommuners bidrag för förvaltningsförluster i hus som har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt dessa kungö­relser. Utöver ersättningar för sådana förluster betalas frän anslaget vissa engångsbidrag som regeringen har beviljat kommuner under fömlsäftning atl de avslår från sin rätt till nyssnämnd ersättning. Regler för engängsbi-dragel finns i förordningen (1984:337) om ändrade bestämmelser om sta­tens skyldighet att betala ersättning till kommuner enligt 33 § bo­stadslånekungörelsen (1962:537) m. m.

Bostadsstyrelsen

Räntebidrag vid tillbyggnad eller vindsinredning av vissa egnahem

I samarbete med ett byggnadsförelag och en kommun har bostadsslyrelsen tagit fram en småhustyp för nyetablerade hushåll. Avsikten är att huset vid uppförandet skall ha 2-3 rum och kök för att senare kunna utvidgas lill 4-5 rum och kök genom alt vinden inreds eller huset byggs till.

Vid ombyggnad av egnahem skall räntebidrag enligt gällande bestäm­melser lämnas endast till den del av låneunderlaget som överstiger 25 000 kr. För att öka intresset för alt bygga små egnahem föreslår bostadsslyrel­sen all räntebidrag för ombyggnad av små egnahem, som vid uppförandet planerats för en framtida vindsinredning eller tillbyggnad, lämnas till hela den godkända koslnaden.

Bostadslån för energisparåtgärder

Bostadslån till energibesparande åtgärder lämnas endast om åtgärderna skäligen bör samordnas med vissa andra åtgärder som berättigar lill län.

Kravet att energisparåtgärder skäligen bör samordnas med andra åtgär­
der har uppfattals som otydligt. Enligl bostadsstyrelsen leder del lill olik­
heter i handläggningen på olika länsbostadsnämnder. Kravet kan också
medföra att angelägna energibesparande åtgärder inle kommer lill stånd
därför all huset har få brister i övrigt.
                                                                                                           29


 


Bostadsslyrelsen föreslår alt tilläggsisolering av ytterväggar och bjälklag     Prop, 1987/88:100 samt komplettering eller byte av Fönster skall betraktas som tekniskt     Bil, 13 väsentliga förbättringar och därmed självständigt uppfylla fömtsättningar­na för ombyggnadslån.

Bidragsgivningens omfattning

Utgifterna för räntebidrag m.m, under anslaget för budgetåret 1986/87 uppgick till 14423 milj. kr. Det är ca 3 500 milj. kr. mer än under budget­året 1985/86.

 

 

Utgifter i

milj, kr, under

budgetåret

 

1984/85

1985/86

1986/87

Räntebidrag

11414

10270

13 653

Eftergift av räntelån

224

130

200

Räntebidrag för underhällslän

26

33

22

Ränteslöd för förbättring

 

 

 

av bostadshus

7

79

217

Statsbidrag till hyresrabatter

38

185

254

Ersättning enligt 33 §

 

 

 

för förvaltningsföriuster

159

225

77

Totalt

11868

10922

14423

Antalet lägenheter med räntesubventioner uppgick Ull ca 1 610000 under det andra halvåret 1986, exkl, lägenheter med enbart energisparlån. Av det totala antalet lägenheter med räntesubventioner var andelen hyres- och bostadsrätlslägenheter 83 %,

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen beräknar utgifterna under anslaget till sammanlagt 13400 milj, kr. för budgetåret 1987/88.

För budgetåret 1988/89 beräknar bostadsstyrelsen utgifterna lill 14900 milj, kr.

Bosladsslyrelsens beräkningar för budgetåret 1988/89 utgår från en bun­den ränta på 9,7 %, en obunden ränta på 11 % och en ränta på 9,7 % för bostadslän utbetalade före den I juli 1985,

Föredragandens överväganden

Räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem

Vid ombyggnad av egnahem lämnas räntebidrag endast till den del av den godkända koslnaden som överstiger 25000 kr. Tillbyggnad av egnahem åknas som ombyggnad.

Enligt min mening kan del vara rationellt för både den enskilde och
lamhället om egnahem byggs lill niir behoven förändras i stället för atl
lusen från början görs onödigt slora. En sådan utveckling kan främjas om
eglerna för räntebidrag vid tillbyggnad av egnahem förändras i den rikt-
                                                     30


 


ning bostadsslyrelsen har föreslagit. Jag förordar därför att-räntebidrag     Prop. 1987/88:100 lämnas till hela den godkända koslnaden för sådana tillbyggnader av egna-     Bil. 13 hem som tillför huset ytterligare minst ett sovrum och som utförs av den ursprunglige låntagaren. Den ändrade bestämmelsen bör gälla hus vilka uppförs med stöd av bostadslån som beviljas efter den I juli 1988,

Förändringen kan totalt sett medföra vissa minskningar av utgifterna för räntebidrag i den mån ytorna begränsas i nya egnahem i förhållande till vad som annars hade varit fallet.

Ändrade villkor för räntebidrag vid överlåtelser av vissa egnahem

Under avsnittet Bostadsförsörjning m, m, har jag i fråga om överlagande av sådana bostadslän till egnahem som har finansierats av SBAB förordat den ändringen att hela lånet skall få övertas av en ny ägare och inte som för närvarande endast den del som överstiger 15000 kr. Även framdeles bör dock räntebidragen minskas i samma omfattning som hittills efter en över­låtelse. I fråga om sådana bostadslån för egnahem som har finansierats av SBAB och som har övertagils av ny ägare bör alltså räntebidrag lill kostnaden för ränta på bostadslånet lämnas till den nye ägaren endast för den del av lånet som överstiger 15 000 kr. Vid varje nytt ägarbyte bör den icke räntebidragsberättigande delen av lånet höjas med 15 000 kr. Om det också finns äldre statslån beviljade i fastigheten eller lomlrälten bör den icke ränlebidragsberättigande delen enligl vad jag nu har föreslagit mins­kas i motsvarande mån. De föreslagna ändringarna bör genomföras den 1 juli 1988, Med hänsyn till vad jag har anfört om övertagande av lån bör de nya räntebidragsbestämmelserna tillämpas i alla ärenden i vilka medgivan­de till överlagande lämnas fr. o. m. denna tidpunkt.

Lånebestämmelser för ombyggnad av ålderdomshem

Riksdagen har begärt (BoU 1986/87:15, rskr 251) alt regeringen i årets budgetproposition lämnar en redogörelse för den närmare utformningen av regler och tillämpningsföreskrifter för bostadslån lill ombyggnad av ålder­domshem. Jag vill i fråga om denna redogörelse hänvisa till den redovis­ning somjag lämnade i riksdagen den 7 december 1987,

Grunderna för att bestämma räntan på vissa bostadslån

Jag vill även ta upp frågan om grunderna för att bestämma den statliga bostadsläneräntan. Jag åsyftar därvid den räntesats som gäller för ett anlal äldre län inom bostadsdepartementets ansvarsområde vilka har finansi­erats över statsbudgeten, främst bostadslän enligl bosladsfinansieringsför-ordningen och motsvarande äldre bestämmelser. Räntesatsen gäller också för räntelån, förbätlringslån, tomlrälts- och markförvärvslån, äldre ener­gisparlån, underhällslån och vissa län för förvärv av bostadsfasUgheter,

Bostadslåneräntan fastställs av regeringen för ell kalenderår i sänder enligl grunder som riksdagen har beslutat. Nu gällande grunder lades fast år 1985 (prop, 1985/86:63, BoU 10, rskr 80), Enligt dessa skall bostadslåne-


 


räntan bestämmas utifrån marknadsräntan på statsobligationer emitterade     Prop. 1987/88:100 av riksgäldskontoret med en återstående löpUd om fem år. Bostadsutskot-     Bil. 13 tet har tolkat detta som atl räntesättningen bör ske med beaktande av den marknadsmässiga räntan på räntebärande obligationer och riksobligationer i november månad närmast före det är bostadsläneräntan skall avse.

De ändringar som den svenska handeln med räntebärande obligationer genomgått under de senaste åren har bl.a. inneburit en kraftigt ökad ränterörlighet även i fråga om långfristiga obligationer. Den marknadsmäs­siga räntesällningen kännetecknas av dagliga ändringar i räntesättningen på sådana obligationer. Att bostadslåneräntan bestäms av räntesällningen på statsobligationer under en så kort period som en månad är enligt min mening mindre lämpligt, Bostadsläneräntan blir då i alltför hög grad bero­ende av kortsiktiga räntefluktuationér på marknaden. Erfarenheterna från de senaste åren talar för att man bör utgå från räntesättningen under en betydligt längre tidsperiod. Jag förordar därför att bostadslåneräntan be­stäms med beaktande av den marknadsmässiga räntesättningen på statliga räntebärande obligationer och riksobligationer med en återstående löptid om fem år under de tolv månader som närmast föregår regeringens beslut.

Bostadslån för energisparåtgärder

Som jag återkommer till i det följande under anslaget B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m, kommer vissa frågor om elanvändning m, m. efter remissbehandling att beredas inom regeringskansliet. Jag avser att återkomma till bostadsstyrelsens förslag efter denna beredning.

Anslagsberäkning

Statens utgifter för räntebidrag under budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknar jag till de belopp som framgår av följande tabell. Beräkningarna för budgetåret 1988/89 bygger på antagandet atl räntenivån år 1988 blir ca två procentenheter högre än vad bostadsstyrelsen har utgått från i sin anslagsberäkning.

32


 


 

 

 

 

 

 

Prop. 1987/88:100 Bil. 13

Läneform

Milj, kr.

1987/88

 

Milj, kr.

1988/89

 

Anslagspåverkande faktorer

.  Hyres- och  Egna-bost,rätt       hem

Totalt

Hyres- och bost. rätt

Egna­hem

Totalt

Räntebidrag till hus med bostadslån.finansierade av

-    utgift föregående budgetår        1740              420
-nyårgång                               4-1960            4-385

-    normal upptrappning             -    50            - 40

-    extra upplrappningar m,m,'  -      5            - 50

-    ränteändring bottenlån           4-    55            -  15

SBAB

2 160

4-2345

-             90

-             55
4-    40

3700 4-2215

-       110

-          5

-       100

 

700 4-460

-      65

-      50

-      45

4400

4-2675

-        175

-      55
...-   145


delsumma


3700


700


4400


5 700


1000


6 700


Räntebidrag' till hus med bostadslån utbetalda över statsbudgeten

utgift föregående budgetär

7860

3 570

11 430

6200

2100

8 300

normal upptrappning

-   290

-395

-   685

-   265

-320

-  585

extra upplrappningar m.m,'

-   265

-170.

-  435

-     15

-110

-   125

ränteändring bostadslån

-1200

-900

.-2 100

4-   600

4-250

+  850

ränteändring botlenlån

+    95

-    5

+    90

-     70

- 70

-   140


6200

delsumma

Ränteslöd för förbcdiring av bostadshus

-    utgift föregående budgetär           215

-    ny årgång                               4-   180

-    nedräkning och ränte-   .

ändring                                   -    25

 

delsumma

370

Övrigt

 

- vissa underhällslän

27

- ungdomsbostadsslöd

2

- nybyggnadsbidrag

10

- återflyttningsbidrag

10

- bidrag t hyresrabatter

120

- 33 §-ersällning

60

Total anslagsbelastning

10500


2100

2800


8300

6450

 

215

370

4-   180

+   210

-     25

-    30

370

550

27

24

2

10

10

30

10

60

120

90

60

30

13300

12950


1850

2 850


8300

370 I-   210

-    30 550

24 10 30 60 90 30

15800


' Extra upplrappningar den 1 juli 1986 resp, 1987, sänkt garantiränta för konventionellt beskattade hyreshus och höjd garantiränta pä grund av slopad garantiskatt för egnahem och hyreshus ägda av fysiska personer, - Inkl, eftergifter av räntelän.

Jag beräknar således utgifterna på anslaget B 4, för budgetåret 1987/88 till 13 300 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett anslag om 12400 milj. kr. Anslagsberäkningen i föregående budgetproposition byggde bl, a. på anta­gandet att räntorna skulle bli lägre än de faktiskt har varit.

Anslagsbehovet för budgelårel 1988/89 beräknar jag till 15 800 milj, kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om

1,      räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem,

2,      räntebidrag vid övertagande av vissa bostadslån till egnahem,

3,      grunderna för att bestämma räntan på vissa bostadslån, dels att

4,  till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett för-                                                     33
slagsanslag om 15 800000000 kr,

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Rättelse: S. 43 lab.huvuden Står: män, resp. 2000 och 3 000. Rättat till: är resp.

2 200 och 3 200.


B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda               Prop. 1987/88:100

lägenheter m. m.                                                                             Bil. 13

1986/87 Utgift               59166041

1987/88 Anslag     ■■    198000000
1988/89 Förslag             80000000

Från anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1986:286) om statsbi­drag till förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden (förnyelsebidrag). För­nyelsebidrag lämnas av bostadsslyrelsen lill kostnader för sädana åtgärder i områden med flerbostadshus som syftar lill att minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden med stora uthyr­ningssvårigheter eller stora sociala problem. Bidrag lämnas endast till allmännyttiga bostadsföretag. Som fömtsättning för bidrag gäller att bo­stadsföretaget och kommunen tillsammans har utarbetat ett åtgärdspro­gram för området, att kommunen lämnar ett bidrag som minst motsvarar hälften av statens bidrag saml att avtal har träffats om boinflytande och decentraliserad förvaltning. Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut om förnyelsebidrag.

Anslaget belastas också med eftergifter av hyresförlustlån enligt förord­ningen (1976:260) om hyresföriustlån (ändrad senast 1982:540). Möjlighe­ten att bevilja nya lån togs bort vid utgången av år 1980 (prop. 1979/80:100 bil, 16, CU 22, rskr 240), Lämnade hyresförlustlån kan dock efterges. Eftergift kan lämnas med ca 50% eller, i vissa fall när kommunen har låg skattekraft, med 60% av den del av lånet som överstiger 0,5%. Om det finns synneriiga skäl kan regeringen medge eftergift av hela lånet eller större del av länet än vad som följer av normalreglerna. En förutsättning för eftergift är att återstoden av lånet löses in på en gäng. En kommun som gentemot ett allmännyttigt bostadsföretag har åtagit sig att svara för det kapitaltillskott som företaget därvid behöver kan få ett särskilt hyresför­lustlån, om kommunen bedöms ha låg skattekraft.

Bostadsstyrelsen

Omfattningen av bidragsgivningen m. m.

Till den I augusti 1987 hade förnyelsebidrag beviljats med sammanlagt 7,2 milj, kr. Vid samma tid fanns yti:eriigare 19 ansökningar om bidrag på sammanlagt 80 milj. kr. avseende ca 20000 lägenheter.

Under budgetåren 1985/86 och 1986/87 beviljades eftergift av hyresför­lustlån till ett belopp av 34 resp. 32 milj, kr. Totalt har intill utgången av budgetåret 1986/87 eftergifter beviljats med 758 milj, kr.

Vid utgången av budgetåret 1986/87 utestod hyresföriustlån lill ett be­lopp av 174 milj. kr.

34


 


Ramar och anslagsberäkning                                                                                           Prop. 1987/88:100

Bostadsstyrelsen avser att utvärdera det samlade statliga stödet till åtgår-        • • 'j der i nyare områden med flerbostadshus, I avvaktan på resultatet av denna utvärdering bör förnyelsebidragel enligl styrelsen behällas i sin nuvarande form.

Förnyelsebidrag får under budgetåret 1987/88 lämnas inom en ram av 60 milj.kr. Styrelsen räknar med att ramen för budgetåret 1987/88 kommer att utnyttjas helt och föreslär att beslutsramen fastställs till 60 milj. kr. även för budgetåret 1988/89.

Eftergifter av hyresförlustlån beräknar styrelsen till 30 milj. kr. för budgetåret 1987/88 och till 20 milj, kr, för budgetåret 1988/89,

Bostadsstyrelsen beräknar anslagsbelastningen till sammanlagt 40 milj, kr. för budgetåret 1987/88 och till 80 milj, kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

I enlighet med bostadsstyrelsens förslag förordar jag att ramen för beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1988/89 fastställs till 60 milj. kr. Jag beräknar vidare ett medelsbehov om 60 milj, kr. för förnyelsebidrag under budgetåret 1988/89.

Som har framgått av det föregående kommer anslaget att behöva belas­tas med eftergifter av hyresförlustlån ytterligare nägra år. Jag beräknar anslagsbelastningen för eftergifter till 20 milj, kr. under budgetåret 1988/89. Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1988/89 beräknar jag således till 80 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att

1.      medge att beslut om förnyelsebidrag under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om 60000000 kr.,

2.  till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägen­heter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 80000000 kr,

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

1986/87 Utgift               94285793

1987/88 Anslag            lOOOOOOOO

1988/89 Förslag        190000000

Från anslaget betalas lån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974: 255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (omtryckt 1982:428, ändrad 1986:82) samt i förordningen (1983:1021) om Ulläggslån för ombyggnad av.bostadshus m, m, (ändrad senast 1987:257).

Tilläggslån lämnas för ombyggnad av hus som har förklarats eller kan förklaras som byggnadsminne, för grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus samt till arkeologiska undersökningskostnader.

Vid sådan ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som sker                                               35


 


med stöd av bostadslån enligl ombyggnadsläneförordningen för bosläder     Prop. 1987/88:100
(1986:693) kan låneunderlaget också förhöjas.
                                                               Bil. 13

I fråga om hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år lämnas tilläggslån vidare till åtgärder som avser all avhjälpa byggskador och byggfel samt - under vissa förutsättningar — också till ändrad lägenhets­sammansättning eller mer genomgripande ombyggnadsåtgärder av annat slag. Tilläggslän kan slutligen lämnas även till ålgärder mot radon.

Tilläggslånet är ett staUigt ränte- och amorteringsfritt lån som, med vissa begränsningar, lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan godkänd ombyggnadskostnad och den kostnad som kan förräntas av fastig­heten på normala villkor, Ränte- och amorteringsfrihelen för ett tilläggslän omprövas efter fem eller tio är. Vid omprövningen avskrivs upplupen amortering.

Riksdagen har fastställt en gemensam ram för riksantikvarieämbetets Ullstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt läneunderlag och/eller tilläggslån på 90 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Av denna ram får högst 2,5 milj. kr. disponeras för tilläggslån för arkeologiska undersökningskostnader i sam­band med bostadsbyggande.

Riksdagen har även fastställt en ram för lilläggslån som avser byggska­dor och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning, grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus m, m, på 40 milj, kr, för budgetåret 1987/88,

För tilläggslån för åtgärdermot radon gäller ingen rambegränsning.

För ombyggnadsätgårder i hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år har riksdagen vidare fastställt en ram om 100 milj. kr, för budgetåret 1987/88 (prop, 1986/87:48. BoU 7, rskr 93).

Bostadsstyrelsen

Långivningens oinfatlning

Hela ramen för lilläggslån och förhöjt låneunderlag för ombyggnad av kullurhistoriski värdefull bebyggelse för budgetåret 1986/87 - 80 milj, kr. - logs i anspråk. Ca 27 milj. kr. avsåg förhöjt låneunderlag och ca 53 milj. kr. tilläggslån.

Av ramen för lilläggslån för byggskador m. m. för budgetåret 1986/87 -40 milj, kr, - togs ca 38 milj, kr. i anspråk. 55 % användes för grundför­stärkning, 28 % för ändrad lägenhetssammansättning och 17 % för repara­tionsåtgärder. Förhållandet att inle hela ramen utnyttjades beror på ramav-räkningsförfarandel.

Frän och med den 1 januari 1987 lämnas tilläggslån även för ombygg­nadsätgårder i hyres- och bostadsrältshus som är yngre än 30 år. Av den beslutsram som fastställdes för det första halvåret 1987 - 50 milj. kr. -förbrukades ca 12,8 milj. kr.

36


 


Rambehov                                                                                                                       Prop. 1987/88:100

Enligl bostadsslyrelsen bedömer riksantikvarieåmbelet att behovet av me- rJi . i:) del för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart överstiger fastställd ram och att den därför bör höjas lill 190 milj. kr. Bostadsslyrelsen framhåller att hälften av detta medelsbehov avser byggande i storstadsområden och atl del är rimligt att även ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyg­gelse i dessa områden temporärt begränsas. Styrelsen föreslär därför en lillslyrkanderam för budgetåret 1988/89 om 110 milj, kr.

Bostadsstyrelsen anför vidare all behovet av medel för tilläggslån för byggskador m, m. hitUlls någoriunda rymts inom gällande ramar. Enligt länsbostadsnämndernas bedömning ligger emellertid behovet av medel framdeles på en klart högre nivå. Bostadsstyrelsen föreslår därför en ram om 60 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Beträffande ombyggnadsätgårder i hyres- och bostadsrältshus som är yngre än 30 år har nämnderna bedömt behovet av tilläggslån lill 75-100 milj, kr, för vartdera av budgetåren 1987/88 och 1988/89, Bostadsslyrelsen föreslär att ramen för budgetåret 1988/89 fastställs till oförändrat 100 milj, kr.

Bostadsstyrelsen föreslår slutligen att sädana delar av ramarna som inle har utnyttjats under det budgetår ramarna avser, skall få användas för långivning under följande budgetår.

Anslagsberäkning                                   

Bostadsslyrelsen bedömer all utbetalningarna totalt kommer att bli närma­re 190 milj, kr, under budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Ramar

Ändamålen för de tre ramar som nu finns under anslaget sammanfaller delvis. Jag förordar att ändamålen inom ramen för byggskador m. m. fördelas på övriga två ramar. Antalet ramar begränsas därmed till två. Till den ena ramen bör hänföras alla ändamål som avser ålgärder i bostadshus som är kullurhisloriskl värdefulla eller ingår i en från kulliirhislorisk syn­punkt värdefull bebyggelsemiljö. Till den andra ramen bör hänföras åtgär­der som avser reparationer eller ombyggnader av hyres- och bosladsrätts-hus som är yngre än 30 år.

Milt förslag innebär inte några förändringar i fråga om de ändamål för vilka tilläggslån skall kunna lämnas. En konsekvens av att lån för grund­förstärkningar lämnas inom samma ram som andra åtgärder som rör kul­turhistoriskt värdefull bebyggelse, är dock all även lån för grundförstärk­ningar i fortsättningen bör förutsätta tillstyrkan av de antikvariska myndig­heterna på samma sätt som redan gäller i fråga om andra ätgärder inom denna ram.

Liksom hittills bör lån för åtgärder mot radon lämnas utan rambegräns­
ningar. Som jag återkommer lill vid min anmälan av anslaget B 8, i det
                                                       37


 


följande, bör dock stöd för sådana åtgärder i egnahem i fortsättningen     Prop. 1987/88:100
lämnas i annan form än tilläggslän.
                                                                                 Bil. 13

Jag övergår nu till frågan om ramarnas storlek.

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning att ombyggnader i kulturhisto­riskt värdefull bostadsbebyggelse - som till stor del sker i regioner med överhettad byggarbetsmarknad - måste begränsas i förhållande till det angivna behovet. Enligt min mening är det nödvändigt att även fortsätt­ningsvis prioritera bland de projekt som får denna typ av stöd. Jag kan inte biträda bostadsstyrelsen förslag Ull ökning av tillstyrkanderamen. Stödet för dessa åtgärder och för grundförstärkningar av bostadshus som är kulturhistoriskt värdefulla eller ingår i en frän kulturhistorisk synpunkt värdefull bebyggelsemiljö bör hållas på samma nivå som under innevaran­de budgetår. Jag beräknar därvid att tilläggslån för grundförstärkningar lämnas med ca 25 milj, kr. Jag förordar således att tillstyrkanderamen för tilläggslån och förhöjt låneunderlag - inkl. tilläggslån för gmndförstärk-ning - för kulturhistoriskt värdefuU bostadsbebyggelse m. m. fastställs till 115 milj, kr. för budgetåret 1988/89, Liksom för närvarande bör av denna ram maximalt 2,5 milj. kr. fä disponeras för tilläggslän för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande.

Vad gäller tilläggslån för ombyggnad av hyres- och bostadsrältshus som är yngre än 30 år delar jag bostadsstyrelsens uppfattning att ramutrymmet bör beräknas Ull samma belopp som gäller för innevarande budgetår. Till detta belopp bör, enligt vad jag har förordat i det föregående, inom en gemensam ram också läggas vad som används för tilläggslån för reparatio­ner av byggskador m.m. exkl. grundförstärkning — eller ca 15 milj. kr. Med hänsyn härtill förordar jag att ramen för tilläggslån för åtgärder i hus som är yngre än 30 år - inkl. tilläggslån för reparationsåtgärder m, m. -fastställs till 115 milj, kr. för budgetåret 1988/89.

Regeringen har under läng tid årligen fått riksdagens bemyndigande att överskrida ramarna för lilläggslån, om det behövs av sysselsättningsskäl. Senast lämnades ett sådant bemyndigande vid behandlingen av 1987 års budgetproposition i denna del (prop, 1986/87:100 bil, 13 s, 44, BoU 20, rskr 248). Riksdagen har emellertid uttalat (FiU 1985/86:30, rskr 358) att rege­ringen bör se över systemet med bemyndiganden av detta slag. Syftet bör vara att dels begränsa antalet bemyndiganden, dels fastställa en för finans­fullmakten och övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motivera­de bemyndiganden gemensam beloppsmässig ram.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag vid sin anmälan av 1988 års finansplan föreslagit atl finansfullmakten fortsättningsvis skall kunna användas också för att inom bostadssektorn vidga vissa tidigare beslutade låneramar, t.ex. ramar för tilläggslån. Om riksdagen bifaller detta förslag bör således något särskilt bemyndigande att överskrida ra­marna inte längre lämnas under detta anslag.

Anslagsberäkning

Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen behovet av medel för utbetal­
ningar under budgetåret 1988/89 till 190 milj. kr,
                                                                                         38


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyr­kanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderiag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. fastställs till 115000000 kr. för budgetåret 1988/89,

2.      medge att av denna ram högst 2500000 kr. får disponeras för tilläggslån Ull arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande,

3.      medge att beslut om tilläggslån lill ätgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram om 115000000 kr. för budgetåret 1988/89,

4.      till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 190000000 kr.

B 7. Bostadsbidrag m. m.

1986/87 Utgift        1371498527

1987/88 Anslag       1573 000000 1988/89 Förslag      1450000000

Från anslaget betalas statsbidrag till bostadsbidrag som lämnas till barn­familjer och vissa hushåll utan barn.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1987:818) om bostadsbi­drag till barnfamiljer (ändrad senast 1987:869) och förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn.

Bostadsbidrag till barnfamiljer består under bidragsåret 1988 dels av ett belopp som beror av antalet barn i hushållet, dels av ett belopp som beror av bostadskostnadens storiek. Bidragsbeloppet för barn är 3 180 kr. per barn och år, dock högsl 9540 kr, per hushåll och år. Det bostadskostnads­beroende bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden, inom detta intervall lämnas bidrag med 80 eller 60 % av bostadskostnaden. Den nedre gränsen är för alla hushåll 900 kr,/mån. Bidrag lämnas därefter med 80 % av bostadskost­naden över denna gräns upp till för ett- och två-barnsfamiljer 2075 kr./mån,, för tre- och fyra-barnsfamiljer 2 600 kr./mån, och för familjer med fem eller flera barn 3 125 kr,/mån. Överstiger bostadskostnaden dessa belopp, lämnas bostadsbidrag med 60 % av den överskjutande bostads­kostnaden per månad upp till 2400 kr, för ett-barnsfamiljer, 2600 kr, för två-barnsfamiljer, 2800 kr. för tre-barnsfamiljer, 3000 kr, för fyra-barnsfa­miljer och 3 300 kr, för familjer med fem eller flera barn.

Bostadsbidraget till barnfamiljer år inkomstprövat och reduceras med 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 59000 kr./år.

Bostadsbidrag till ensamboende och makar med s. k. umgängesrätts-
harn lämnas enligt reglerna för bostadsbidrag Ull barnfamiljer med undan­
tag för det belopp som är beroende av antalet barn.                                                         39


 


Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn lämnas under bidragsårel 1988     Prop. 1987/88:100 lill den som har fyllt 18 är men inte är äldre än 28 är. Bidrag lämnas med     Bil. 13 . 80 % av bostadskostnaden mellan 600 kr./mån, och för ensamboende I 700 kr./mån, och för makar eller samboende 2 200 kr,/mån.

Även delta bidrag är inkomstpriwat. Det reduceras med en tredjedel av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 26000 kr,/är för ensamboende och 36000 kr./år för makar eller samboende.

Varje kommun avgör om bostadsbidrag skall lämnas i kommunen, Slals-bidrag lämnas med 50 % av kostnaden för bostadsbidrag inom nyss angiv­na gränser. Statsbidraget utbetalas kalenderårsvis i eflerskotl. Ulgifterna under budgetåret 1988/89 avser därför kostnader för de bostadsbidrag som lämnas under år 1988,

Bostadsstyrelsen

Bidragsgivningens omfattning

Del totala antalet hushåll med bostadsbidrag uppgick i maj 1987 till 250000. Som framgår av följande tablå var anlalel ensamboende föräldrar med barn i bidragssyslemel i slort sett oförändrat sedan maj 1986, medan gruppen makar med barn hade minskat.

Hushåll med bostadsbidrag för maj månad

 

 

1985

1986

1987

Makar med barn

161000

125000

114000

Ensamboende med barn

135000

132000

130000

Hushåll utan barn (för aren 1986

 

 

 

och 1987 endast hushåll med

 

 

 

umgängesrättsbarn)

26000

6000

6000

Samtliga

322000

263000

250000

Förslag till ändringar

Bostadsslyrelsen föreslår att bostadsbidragssystemet för hushåll med barn fr.o.m. den 1 januari 1989 ändras så, atl inkomslgränsen för oreduceral bostadsbidrag höjs i förhållande till vad som gäller under år 1988. Styrelsen föreslår vidare att bostadskostnadsgränserna höjs. Dessutom föreslår sty­relsen alt differenlieringen av bidragsandelen med hänsyn lill bosladskosl-naden (80 resp,60 %) slopas och atl bostadsbidrag alllid lämnas med 80 % av den del av bostadskostnaden som faller inom bpstadskostnadsgränser-na.

Bostadsslyrelsen beräknar utgijterna för budgetåret 1988/89 lill 1630 milj, kr.

40


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop. 1987/88:100

Riksdagen beslutade under 1986/87 års riksmöte alt från den I januari 1988     ""■ '3 dels ändra reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer, dels införa bostads­bidrag till vissa hushåll utan barn (prop. 1986/87:48, prop. 1986/87:93 och prop. 1986/87:100 bil. 13, BoU 20, rskr 248).

Kostnaderna för bostadsbidrag påverkas starkt av inkomst- och bostads­kostnadsutvecklingen. Om 1988 års regler skulle gälla oförändrade även under år 1989, skulle bidragen för barnfamiljer minska med ca 300 milj. kr. som följd av hushällens nominellt ökade inkomster. Endast ca 85 milj. kr, av denna minskning hänför sig lill ökade realinkomster. Omvänt skulle bidragen som en följd av sUgande bosladskoslnaderöka med ca 85 milj. kr. för de hushåll med barn som har bostadskostnader inom 1988 års bostads­kostnadsgränser. Sammantaget skulle alltså bidragen lill hushåll med barn vid oförändrade regler minska med ca 215 milj. kr, mellan åren 1988 och 1989.

Bostadsutgifterna är en tung post i barnfamiljernas ekonomi. Della motiverar enligt min mening ett starkt, riklat bostadsstöd till dessa hushåll även i fortsättningen.

Målet för den omläggning av bostadsbidragssystemel som inleddes ge­nom statsmakternas beslut år 1987 (prop, 1986/87:48, BoU 20, rskr 248) är att bidrag skall kunna lämnas upp till koslnaden för en nybyggd bostad där vatje barn har ett eget rum. Om detla mål skall kunna nås är del enligl min mening nödvändigt att gränsen för den högsta bidragsgrundande bostads­kostnaden höjs för alla hushåll. För atl en sådan förstärkning av stödet till hushåll med höga bosladsutgifter skall kunna genomföras, bör emellertid även gränsen för den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden höjas. Jag förordar att den nedre bostadskostnadsgränsen höjs med 100 kr. till I 000 kr,/mån, och att den övre bostadskoslnadsgränsen höjs, för ett-barnsfa­miljer med 200 kr, till 2600 kr./mån,, för tvä-barnsfamiljer med 300 kr, till 2900 kr,/män., för tre-barnsfamiljer med 400 kr, till 3 200 kr,/män., för fyra-barnsfamiljer med 500 kr. till 3 500 kr,/mån och för familjer med fem eller flera barn med 500 kr. till 3 800 kr./mån.

I systemet ingår, som jag tidigare nämnde, en beloppsgräns upp till vilken bidrag lämnas med 80 % av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger den nedre bostadskoslnadsgränsen. Ovanför denna be­loppsgräns lämnas bidrag med 60 % av bosladskoslnaden upp lill den övre bostadskostnadsgränsen. För alt öka stödet till ell- och två-barnsfamiljer i vanliga bostadskoslnadslägen bör också den nyssnämnda beloppsgränsen höjas för dessa hushållstyper. Jag förordar alt den gräns upp till vilken bostadsbidrag lämnas med 80 % höjs för familjer med ell och två barn med 325 kr, Ull 2400 kr,/män.

41


 


Mina förslag i denna del kan samm:anfaltas i följande tablå.

Förslag fr. o, m, den I januari 1989


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


Nedre boslads-koslnadsgräns (kr,/män,)


80-60 %gräns (kr,/mån.)


Övre boslads-kostnadsgräns (kr./mån.)


 


Hushåll med 1 barn Hushåll med 2 barn Hushåll med 3 barn Hushall med 4 barn Hushall med 5 eller flera barn


1000(4-100) 1000(4-100) 1000(4-100) 1000 (-i-100) 1000(4-100)


2400(4-325) 2400(4-325) 2600(   0) 2 600(   0) 3125(   0)


2600(4-200) 2900(4-300) 3 200(4-400) 3 500(4-500) 3 800(4-500)


 


Föratt bostadsbidragen skall anpassas till inkomslulvecklingen bör ock­så inkomstgränsen höjas. Jag förordar alt inkomstgränsen för hushåll med barn höjs med 4000 kr, lill 63000 kr. Till den bidragsgrundande inkomsten läggs vad som uppbärs i bidragsförskott/underhållsbidrag och barnpension för de hushåll där sådana tillskoll förekommer. Under bidragsåret 1988 maximeras dessa tillägg till värdet av ett bidragsförskott resp. 26 % av basbeloppet. Jag förordar att samma begränsningar tillämpas även under bidragsåret 1989.

Inkomstrelaterade bidrag medför ofrånkomligen marginaleffekter som minskar hushållens utbyte av inkomstökningar. För att marginaleffekterna så långt möjligt skall kunna begränsas, bör en viss del av bostadsbidraget för hushåll med fyra eller flera barn omvandlas lill icke inkomstprövat familjestöd inom flerbarnstilläggens ram. Efter samråd med statsrådet Lindqvist, som Udigare denna dag har redovisat ett förslag om ökade flerbarnstillägg till dessa hushåll (bil. 7 avsnitt C 1.), förordar jag därför att det särskilda belopp som lämnas oberoende av bostadskostnaden minskas, för fyrabarnsfamiljer med 135 kr./mån, lill 7920 kr./år och för familjer med fem eller flera barn med 530 kr./miin. till 3 180 kr./år. En motsvarande omläggning från bostadsbidrag lill flerbarnstillägg genomfördes redan den I januari 1988, Genom denna ökas flerbarnstilläggen med 3 492 kr. per barn och år fr. o, m. det fjärde barnet. Denna omläggning låg till grund för beslutet om bostadsbidrag för är 1988.

De sammanlagda effekterna av mina förslag för hushåll med olika in­komster och bostadskostnader belyses genom följande exempel, som av­ser ensamboende med ett barn och makar/samboende med två barn. De visar hur bidragen förändras mellan åren 1988 och l989 vid normala ök­ningar av löner och bostadskostnader. Samtidigt redovisas hur dagens bidragshushåll kan bedömas fördela sig på de intervall som ligger mellan de angivna värdena.


42


 


Bostadsbidrag år 1989 och ändring från år 1988, (kr./mån.) Ensamboende med ett barn


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 

Förvärvsinkomst

Bostadsbidrag vid en bostadskostnad

Andel av bi-

är 1987 (kr./år)

år 1989 av

(kr.)

 

 

dragshushållen

 

2 200

2700

3 200

3700

efter inkomst

 

 

 

 

 

9%

35000

1225

1505

1505

1505

 

 

4-26

4-105

-H05

4-105

26%

70000

941

1221

1221

1221

 

 

4-22

4-100

4-100

4-100

58%

105000

358

638

638

638

 

 

-13

+ 65

4- 65

-h 65

7%

Andel av bidrags-

 

 

 

 

 

hushållen efler

 

 

 

 

 

bostadskostnad

43%

39%

13%

4%          1

1%

Makar med två barn

 

Förvärvsinkomst

Bostadsbidrag vid en bostadskostnad

Andel av bi-

år 1987 (k

r./är)

är 1989 av (kr.)

 

 

dragshushällen

 

 

2200

2700

3 200

3 700

efler inkomst

 

 

 

 

 

 

13%

70000

 

1373

1713

1833

1833

 

 

 

-h22

+19

4-199

4-199

37%

105000

 

790

1130

1250

1250

 

 

 

-13

4-44

-H64

4-164

42%

140000

 

207

547

667

667

 

 

 

-48

+ 9

4-129

4-129

8%

Andel av

bidrags-

 

 

 

 

 

hushållen efler

 

 

 

 

 

bostadskostnad

27%

30%

22%

13%

8%


Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som rör reglerna om stöd tUlfierbarnsfamiljerför köp av egnahem. Enligt dessa regler krävs för stöd bl.a. att inkomst- och förmögenhetsförhållandena är sådana att fa­miljen kan beräknas fä bostadsbidrag till kostnaderna för att bo i huset. Mitt förslag att bostadsbidrag delvis ersätts av flerbarnstillägg skulle vid oförändrade förvårvslåneregler medföra sämre möjligheter för familjer med fem eller flera barn att få sådant stöd. En sådan effekt bör givetvis undvikas. Jag förordar därför aU möjligheten Ull förvärvslån under år 1989 under i övrigt oförändrade förutsättningar får stå öppen även för vissa familjer med fem eller fler barn som inle får bostadsbidrag. Det bör gälla i fråga om sädana hushåll vilkas inkomst- och förmögenhetsförhållanden är sådana att bostadsbidrag hade kunnat lämnas om deras bidragsgrundande inkomst varit 15000 kr lägre än vad den faktiskt är.

Även de särskilda bostadsbidrag som fr. o. m. den 1 januari 1988 lämnas till vissa hushåll utan barn bör anpassas till inkomst- och bosladskostnads-


43


 


utvecklingen. Jag förordar att inkomstgränsen för dessa hushåll höjs, för     Prop. 1987/88:100

ensamboende med 1 000 kr. lill 27000 kr. och för makar/samboende med     Bil. 13

2000 kr. Ull 38000 kr., atl den nedre bostadskoslnadsgränsen höjs med 100

kr. lill 700 kr./mån. samt atl den övre bostadskoslnadsgränsen höjs, för

ensamboende med 200 kr, till 1 900 kr,/mån, och för makar/samboende

med 200 kr. Ull 2 400 kr,/mån.

De ändringar som jag nu har förordat bör tillämpas för bidrag som lämnas fr, o. m, den 1 januari 1989, Förslagen får inga budgeteffekter under detta anslag under budgetåret 1988/89, Den förutsatta samtidiga ändringen i flerbarnstilläggen till hushåll med fyra eller flera barn kommer dock, som statsrådet Lindqvist redovisat tidigare denna dag (bil. 7 avsnitt C 1), att påverka utgifterna för flerbarnstilläggen redan från den 1 januari 1989,

Om ändringarna genomförs, kommer de maximala bostadsbidragen för hushåll med barn att uppgå till följande belopp.

 

 

Maximalt bostadsbidrag, (kr,/är)

 

enligt de regler                enligt förslaget

 

som gäller fr, 0, m,           fr. o, m, den

 

den 1 januari 1988            1 januari 1989

Hushåll med 1 barn

16800                               18060

Hushåll med 2 barn

21420                                23 400

Hushåll med 3 barn

27 300                              30220

Hushåll med 4 barn

28900                               29760'

Hushåll med 5 eller

32 160                               28440

flera barn

 

' Tillkommer ökat flerbarnstillägg med 1 746 kr, per är, - Tillkommer ökat flerbarnstillägg med 6402 kr, per är.

Om ändringarna för vissa hushåll utan barn genomförs, kommer de maximala bostadsbidragen för dessa hushåll att uppgå till följande belopp.

Maximalt bostadsbidrag, (kr./år)

enligt de regler                 enligt förslaget

som gäller fr.o. m.           fr. o. m.den

den 1 Januari 1988                1 januari 1989

Ensamboende                                   10.560                              11520

Makar/samboende                            15 360                              16320

Med hänsyn lill mina förslag om höjningar av bostadsbidragen för hus­håll med barn och för vissa hushåll utan barn beräknar jag atl kostnaderna för bidragsåret 1989 ökar med ca 55 milj. kr. jämfört med om inga ändring­ar görs. Hälften av detta belopp beKiper pä staten. Härtill kommer kostna­derna för atl inom ramen för flerbarnstilläggen öka stödet för familjer med fyra eller flera barn. Denna kostnad, som inle belastar förevarande anslag, kan beräknas till ca 70 milj. kr.

44


 


Anslagsberäkning                '.           -                                                Prop. 1987/88:100

Utgifterna under budgetåret 1988/89 kommer, somjag tidigare nämnt, atl avse kostnaderna för bostadsbidrag som betalas ut under kalenderåret 1988, Jag beräknar medelsbehovet under budgetåret '1988/89 till 1 450 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om

1,  bostadsbidrag till hushåll med barn och till vissa hushåll utan
barn fr, o, m. den 1 januari 1989,

2,  stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,
dels att

3,  till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­
slagsanslag om 1 450000000 kr.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1986/87 Utgift         459655 568

1987/88 Anslag       345000000

1988/89 Förslag        253000000

Från anslaget betalas förbätlringslån i den mån de är ränte- och amorte­ringsfria, bostadsanpassninigsbidrag, statsbidrag för att återställa handi­kappanpassade bostäder, vissa tidigare beslutade bidrag för ombyggnad av flerbostadshus. Vidare betalas från anslaget bidrag för installaUon av his­sar m. m., bidrag för samupphandling och teknikutveckling avseende hissinstallationer, bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvarters­mark. Slutligen betalas från anslaget bidrag för försöksverksamhet med uppbyggnad av integrerad boendeservice och bidrag för konstnärlig ut­smyckning.

Förbättringslångivningen upphörde vid utgången av budgetåret 1986/87.

Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt förordningen (1987:1050) om stalskommunalt bostadsanpassningsbidrag, som har ersatt den tidigare gällande förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana anpassningsätgärder inom och i anslutning till en bo­stadslägenhet som behövs för atl den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handikappade. För slandardhöjande anpassningsåtgärder lämnas bidrag upp Ull 30000 kr. och, för kostnader därutöver, bostadslån med räntebidrag, s. k, bosladsanpassningslån.

Statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder i flerbo­
stadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt lämnas enligt förordning­
en (1985:489) ohri statsbidrag för att älerslålla handikappanpassade bostä­
der m, m,                                                                                                                45


 


Bidrag för installation av hiss m. m. enligt förordningen (1983:1025) om Prop. 1987/88:100 statsbidrag för hissinstallalioner i bostadshus m.m. (ändrad senast Bil. 13 1986:1403) lämnas i första hand för installation av hissar och andra lyftan­ordningar och i andra hand för andra tillgänglighetsskapande åtgärder. Bidrag lämnas med högst 30 % av den av kommunen godkända kostnaden, under förutsättning att kommunen bidrar med minst 20 %. Bidrag lämnas efter gemensam ansökan av kommunen och husägaren. En total ram om 294 milj. kr. har fastställts för bidragsgivningen. Frågor om bidrag prövas av bostadsstyrelsen.

Bidrag för samupphandUng och teknikutveckling avseende hissinstalla­tioner fick under åren 1985 och 1986 lämnas efter beslut av statens råd för byggnadsforskning intill ett sammanlagt belopp om 6 milj, kr.

Bidrag för att förbättra tiUgängligheten i den yttre miljön för personer vilkas rörelse- eller orienteringsförmåga är nedsatt som en följd av ålder, sjukdom eller handikapp lämnas enligt förordningen (1985:780) om statsbi­drag för vissa tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark (ändrad senast 1987:947).

Bidrag för att stimulera utveckhngen av nya former för boendeservice, som förbättrar möjligheterna för äldre, handikappade och långvarigt sjuka att bo i vanliga bostäder, lämnas enligt förordningen (1985:779) om statsbi­drag Ull visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice. Bidragsformen kommer att finnas under fem år, fr, o. m. budgetåret 1985/86 t. o. m. bud­getåret 1989/90. En ram om 10 milj. kr. årligen har fastställts för ändamå­let. Beslut om bidrag meddelas av regeringen. Outnyttjade delar av ramen vid ett budgetårs utgång får disponeras påföljande budgetår, dock längst t.o.m, budgetåret 1989/90, Bidrag för ändamålet betalas även från de särskilda projektmedel som har anvisats under socialdepartementets an­slag G 1. Bidrag till social hemhjälp. 1 vissa fall kan regeringen även bevilja medel ur allmänna arvsfonden.

Sedan den I juli 1987 lämnas bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Bidrag lämnas med 40% av skälig kostnad dock högst med 16 kr, och 70 öre per m primär bruksarea. För återstoden av kostnaden lämnas bostadslån.

Bostadsstyrelsen

Bostadsanpassningsbidrag m.m.

Under budgetåret 1986/87 ökade antalet beslutade bostadsanpassningsbi­drag jämfört med närmast föregående budgetär, medan det beviljade be­loppet per lägenhet var i stort sett oförändrat.

46


 


 

Beslut om

bostadsanpassningsbidrag

under budgetåren

1984/85-1986/87

Budgelär

Antal lägenheter

Beviljat belopp, milj. l

Genomsnittligl bidragsbelopp per lägenhet, kr.

1984/85 1985/86 1986/87

18297 21049

23 422

219,9 308,5 351,7

12019 14658 15016


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


Sedan den I januari 1983 kan som komplement till bosladsanpassnings-bidragen i vissa fall lämnas ombyggnadslån för bostadsanpassning (bo­sladsanpassningslån). Denna långivning har haft begränsad omfattning. Lån lämnades under föregående budgetår med sammanlagt ca 10 milj. kr. till 126 lägenheter.

Utbetalningar av bostadsanpassningsbidrag kommer enligt länsbostads­nämndernas beräkningar att under budgetåret 1987/88 uppgå till ca 250 milj. kr. och under budgetåret 1988/89 lill ca 265 milj. kr.

Bidrag för förbättrad tUlgängUghet

Statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus m. m. infördes den I januari 1984. Bidrag fick lämnas med sammantaget 294 milj. kr. under åren 1984-1986, Riksdagen beslutade hösten 1986 att bidrag får lämnas även efler utgången av år 1986, så länge del finns outnyttjade bidragsmedel (prop. 1986/87:48, BoU 7, rskr 93),

Antalet ansökningar ökade mycket starkt mot slutet av år 1986, Under det fjärde kvartalet 1986 inkom 176 ansökningar om bidrag med samman­lagt 67,5 milj. kr., vilket kan jämföras med 29 ansökningar och 9,8 milj. kr, under motsvarande period år 1985. Efter en kraftig nedgång under första kvartalet 1987 har ärendetillströmningen under andra kvartalet ålergätt till samma omfång som under motsvarande period år 1986.

Fram Ull utgången av första halvåret 1987 har bidrag lämnats med sammanlagt ca 145 milj, kr. till 991 hissar som betjänar totalt nära 10000 lägenheler. Del sökta bidragsbeloppet i inneliggande ansökningar uppgick då till 38,6 milj, kr.

Statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark infördes i november 1985. För verksamheten har hittills avsatts en ram på 10 milj. kr. per budgetår. Ramen har ännu inte utnyttjats. Beslut om bidrag meddelas sedan den 1 december 1987 av bostadsstyrelsen. Styrelsen före­slår att bidragsramen bestäms till oförändrat 10 milj, kr, för budgetåret 1988/89.

Under budgetåret 1988/89 väntas efterfrågan på statsbidrag för hissin­stallationer m.m. öka något, och medelsbehovet bedöms lill 80 milj. kr. Beloppet inkluderar även utbetalning av bidrag för åtgärder på kvarters-mark.

Bidrag för konstnärlig utsmyckning

Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden kan lämnas sedan

den 1 juli 1987. Bostadsstyrelsens föreslär att ramen för beslut om bidrag

blir oförändrat 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89.                                                                                      47


 


Behovet av medel för utbetalning av bidrag för konstnärlig utsmyckning     Prop. 1987/88:100 under budgetåret 1988/89 antas motsvara beslutsramen för innevarande     Bil. 13 budgetår, dvs. 15 milj. kr.

Ätgärder mot radon

Som en följd av radonutredningens (SOU 1983:6) arbete uppdrog regering­en den 19 december 1985 åt statens strålskyddsinslitut (SSI) alt i samråd med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd utarbe­ta en lägesrapport om arbetet med atl minska riskerna med radon i bostä­der. Lägesrapporten (SSI-rapporl 87-17) lämnades lill regeringen den I juni 1987,

Mot bakgrund av bosladsslyrelsens tidigare erfarenheler och nämnda SSI-rapporl anser styrelsen det mycket angelägel atl finansieringen av och det ekonomiska stödet till åtgärder mot radon i bostäder förbättras. Bo­stadsstyrelsen föreslår atl bostadslån skall få beviljas för ätgärder i syfte alt minska radondotterhalten i egnahem med nivåer över 400 Bq/m', obe­roende av om åtgärderna medför en väsentlig förbättring av husets teknis­ka eller funktionella kvalitet och oavsett om lägsta godtagbara standard uppnås eller ej. Lån bör medges om den godkända kostnaden uppgår till minst 40000 kr. Vidare bör ett bidrag lämnas med 35 % av den godkända kostnaden, dock högsl 10000 kr. Lägsta bidrag som betalas ut bör vara I 000 kr.

Sveriges Villaägareförbund har i en skrivelse till regeringen föreslagit bl.a, all, om radondolterhalten sjunker under ett visst värde efter ålgärd som koslar minst 20000 kr,, bidrag lämnas till en viss del av kostnaden.

Föredragandens överväganden

Bostadsanpassningsbidrag

Verksamheten med atl anpassa bosliider för boende med funklionsnedsält-ningar av skilda slag fortsätter att öka. Det innebär atl allt flera äldre, handikappade och långvarigt sjuka kan stanna kvar i sin invanda miljö. Enligt gällande regler för bostadsanpassningsbidrag lämnas bidrag för hela den godkända kostnaden för ätgärder som inte är slandardhöjande. För slandardhöjande ålgärder lämnas bidrag med högst 30000 kr. För kostna­der utöver detla belopp lämnas bostadslån med räntebidrag, s, k, boslads­anpassningslån. Som framgått tidigare har långivningen liten omfattning. I vissa fall kan dock kapilalkosln;iderna för lånen bli alltför betungande och den handikappade kan därför tvingas all avslå från angelägna anpass­ningsätgärder. Jag förordar att högre bidrag än 30000 kr. efter särskild prövning får lämnas också för slandardhöjande ålgärder.

Radon i bostäder

Radon i bostäder orsakat av vissa byggmaterial uppmärksammades i bör­
jan av 1960-talet. De högsta radondotterhalterna inomhus orsakas emeller-
                                                48


 


tid av markradon. Mark med en hög halt av radioakUva ämnen kan ge en     Prop. 1987/88:100

hög gammastrålningsnivå som kan medföra att stora mängder markradon     Bil. 13

tränger in i husen. Det har också visat sig att porös mark med relativt låg

gammastrålning, t.ex. grusåsar, kan medföra höga radondotterhalter i

bostäder. Detta har föranlett att marköversikter utarbetas av kommunerna

som anger radonrisk baserad pä såväl gammastrålning från marken som

förekomst av porös mark. Enligl Ullgängliga uppgifter har nästan hälften av

landels kommuner gjort översikter om markradonförhållandena.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall mark, för att få användas för bebyggelse, vara lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen görs av kommunerna vid planläggningen och vid bygglovsprövningen. .

Statens planverk har i en rapport utgiven är 1982 lämnat allmänna råd till vägledning för kommunernas arbete med att beakta radonriskerna vid. planläggning och bygglovsprövning. Planverket genomför för närvarande särskilda informationsinsatser på delta område.

Socialstyrelsen har som provisoriskt gränsvärde för vad som skall anses som sanitär olägenhet inom den befintliga bebyggelsen angett en radondot­terhalt om 400 Bq/m, Enligt den tidigare nämnda lägesrapporten finns det för närvarande inte anledning att lägga fast en annan sådan gräns. Det viktigaste anses vara bättre information och stödåtgärder. Socialstyrelsen och planverket avser att lämna sådan information samt om enkla åtgärder som kan genomföras i byggnader med lägre halter.

I lägesrapporten återges resultatet av en landsomfattande urvalsundersök­ning utförd åren 1980-1982 om radondotterhalter i 1975 års bostadsbe­stånd. Genomsnittet ligger på 50 Bq/m'. 10 % av bostäderna beräknas ha mer än 100 Bq/m. 1 % av bostäderna beräknas ha högre halter än 400 Bq/m\ Det innebär att det kan finnas ca 40000 bostäder med radondotter­halter över 400 Bq/m. Mätningar har utförts i 5 350 av dessa bostäder och man bedömer att åtgärder för att minska radonriskerna har vidtagits i ca 1 900.

Som jag har redovisat för riksdagen tidigare under detta riksmöte, har det ekonomiska stödet till-åtgärder mot radon till sitt sakliga innehåll varit i huvudsak oförändrat sedan år 1980, då stöd först infördes. För närvarande lämnas, vid sidan av lån från den allmänna kreditmarknaden, ett ränte- och amorteringsfritt tilläggslån för åtgärder mot radon, om kostnaden annars skulle översliga vad huset kan bära. Tilläggslånet omprövas eller skrivs av efter fem år.

Hittills har fasUghetsägarna gjort litet för att minska radonproblemen i sina bostäder. Även det statliga stödet har tagits i anspråk i liten omfatt­ning.

Dessa förhållanden är enligt min mening inte tillfredsställande. Männi­
skor utsätts i onödan för radondotterhaller som innebär risker för hälsan.
Statens ekonomiska stöd till åtgärder för att avhjälpa problemen med höga
radondotterhalter i egnahem bör förbättras och samtidigt förenklas. Jag
föreslår därför att de nuvarande ränte- och amorteringsfria tilläggslånen,
såvitt gäller egnahemmen, ersätts av ett bidrag. Bidrag bör lämnas med ett
belopp som motsvarar 50 % ay kostnaden för de åtgärder som kommunen
har funnit nödvändiga för alt inte gällande gränsvärden skall överskridas.                           49

4    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


Bidrag bör kunna lämnas med lägst I 000 kr. och högsl 15000 kr, per hus,     Prop. 1987/88:100 Det bör ankomma på regeringen all utforma de närmare bestämmelserna     Bil. 13 för bidragsgivningen.

De av mig föreslagna ändringarna i fråga om finansieringen av radonåt-gärder i egnahem bör genomföras den I juli 1988, Äldre bestämmelser om tilläggslän för ålgärder mot radon bör dock fortfarande tillämpas i ärenden i vilka ansökan om lån har kommit in till kommunen före denna tidpunkt, om sökanden begär det.

Jag uppskattar kostnaderna för del förordade bidraget till ca 15-20 milj.kr, per år under en tioårsperiod, eller totalt ca 175 milj, kr.

Jag vill samtidigt framhålla atl den viktigaste uppgiften nu är alt finna de hus där åtgärder bör sättas in. Det är en uppgift som knappast kan klaras av dem som bor i husen. Enligt min mening måste kommunerna intensifi­era sitt arbete på detla område, ett arbete som nu på många häll inte ges tillräckliga resurser. Enbart förbättringar av del statliga stödet kommer inte atl kunna lösa radonproblemet.

Ramar och anslag

I likhet med bostadsstyrelsen förordar jag att ramarna för beslut om statsbidrag för vissa tillgänglighelsskapande åtgärder på kvartersmark och beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för bud­getåret 1988/89 bestäms till oförändrat 10 milj, kr, resp. 15 milj, kr.

Enligt riksdagens beslut med anledning av 1987 års budgelproposilion fördelas koslnaderna för bostadsanpassningsbidrag fr, o, m, år 1988 med 60 % på staten och 40 % på kommunerna. Enligt förordningen (1987:1050) om stalskommunalt bostadsanpassningsbidrag kommer kommunerna atl överta utbetalningarna av bidragen fr.o. m, den 1 juli 1988, Statens bidrag till kommunerna för deras kostnader för bostadsanpassningsbidragen kom­mer därefter att utbetalas i efterskott för kalenderår.

Med hänsyn till den hittillsvarande utvecklingen bedömer jag alt bo­stadsanpassningsbidrag under vart och ell av budgetåren 1987/88 och 1988/89 kommer alt lämnas lill ca 22000 lägenheter med ett genomsnittligt belopp om 16000 kr,/lågenhet. De totala kostnaderna för bostadsanpass­ningsbidrag kan därför beräknas till 350 milj, kr, för vart och ett av budget­åren. Statens del av totalbeloppet blir ca 210 milj, kr. per år. Eftersom utbetalningsordningen läggs om först från den I juli, kommer staten att genom utbetalningarna under det första halvåret 1988 förskottera en bety­dande del av bidraget för år 1988. Jag beräknar därför att för budgetåret 1988/89 endast 126 milj, kr, behöver anvisas för utbetalning, I beloppet har jag räknat in behovet av medel för alt återställa handikappanpassade bostäder.

Av den ursprungliga beslutsramen om 294 milj,kr. för statsbidrag för
hissinstallalioner har t.o.m, budgetåret 1986/87 ca 145 milj, kr. tagits i
anspråk. Jag beräknar liksom bostadsslyrelsen anslagsbehovet till
sammanlaget 80 milj. kr. under nästa budgetär för detta bidrag och för
bidraget för tillgänglighelsskapande ålgärder på kvarlersmark. Jag beräk-
                                                     50


 


narvidarealt 2 milj. kr, behöver anvisas för utbetalningar under samma lid     Prop. 1987/88:100
av medel för projekt avseende samupphandling av hissar.
                                             Bil. 13

Behovel av medel för utbetalning av bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden under budgelårel 1988/89 bedöms av bostadsstyrelsen till 15 milj. kr. Jag delar denna bedömning.

Under anslaget behöver slutligen 15 milj. kr. anvisas för bidrag lill visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice under budgetåret 1988/89,

Behovet av medel för utbetalning av statsbidrag för åtgärder mot radon i bostäder bedömer jag lill 15 milj. kr.

Sammantaget bedömer jag således medelsbehovel lill 253 milj. kr. för budgelårel 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen dels alt godkänna vad jag har förordat i fråga om

1,  bostadsanpassningsbidrag för slandardhöjande åtgärder,

2, bidrag för ålgärder mot radon i bostäder,
dels att medge att

3,      beslut om statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande ätgär­der på kvartersmark får lämnas inom en ram om 10000000 kr, under budgetåret 1988/89,

4,  beslul om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får lämnas inom en ram om 15000000 kr. under budgelårel 1988/89,

och dels att

5,  lill Viss hostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 253 OOOOOO kr.

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1986/87 Utgift               52 089 262

1987/88 Anslag              70000000

1988/89 Förslag               3 500000

Från anslaget betalas bidrag till förbättring av boendemiljön enligt för­ordningen (1975:129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boende­miljöer (upphävd 1986:291), Bidragsformen upphördeden Ijuli 1986, Vida­re betalas från anslaget bidrag för tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvalileter efler beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1987/88 beräknas utbetalningar komma atl göras för
återstående bidrag frän budgelårel 1984/85 pä omkring 3,5 milj, kr, och för
i stort sell samUiga bidrag som beslulades under budgelårel 1985/86, dvs,
70 milj, kr. Erfarenhetsmässigt blir del en viss eftersläpning i utbetalning­
arna. Det motiverar ett anslag på 5 milj, kr, för budgelårel 1988/89 för
                                                       51


 


återstående utbetalningar av beviljade "bidrag samt för fortsall lävlings-     Prop, 1987/88:100
verksamhet.
                                                                                                                  Bil. 13

Fördragandens överväganden

Bidragsgivningen lill förbältring av boendemiljön upphörde den 1 juli 1986 och ersalles av s, k, förnyelsebidrag för vilka jag har redogjort i del föregående under anslaget B 5, Anslagsbehovet för utbetalningar av bidrag beviljade under tidigare budgetår beräknar jag i likhet med bostadsslyrel­sen till 3,5 milj,kr, för budgetåret 1988/89,

Bostadsslyrelsen räknar med alt utbetalningarna av bidrag till förbätt­ring av boendemiljön kommer att avslulas under budgetåret 1988/89. An­slaget skulle därefter omfatta endast utgifter för bidrag till tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvalileter. Med hänsyn till det anser jag all utgifter för detta ändamål fr,o,m, budgetåret 1988/89 bör belasta anslaget B 18, Information och utbildning m, m.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag om 3 500000 kr.

BIO. Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m.

1986/87 Utgift              184443000

1987/88 Anslag             140000000

1988/89 Förslag             70000000

Från anslaget betalas dels anordnings- och inventariebidrag, upprusl-ningsbidrag och energisparbidrag saml eftergifter av äldre statslån till allmänna samlingslokaler enligl bestämmelserna i förordningen (1987:315) om stöd lill allmänna samlingslokaler, dels bidrag lill riksorganisationerna för samlingslokaler. Från anslaget betalas även bidrag enligl förordningen (1984:703) om statsbidrag lill vissa lealerlokaler m.m. (ändrad senast 1987:319) och förordningen (1987:317) om bidrag till handikappanpassning av folkparkstealrar. Övergångsvis betalas vidare frän anslagel tidigare beslutade bidrag enligt förordningen (1982:264) om statsbidrag till energi­besparande ätgärder i byggnader mm. som tillhör vissa organisationer och stiftelser (upphävd 1987:314).

Anordningsbidrag kan lämnas till aktiebolag, föreningar eller stiftelser som är frislående i förhållande lill kommunen och kommunala företag. Bidrag lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler. Anordningsbidrag lämnas med högst 30 % eller, när det finns särskilda skäl, med 35 % av bidragsunderiagel.

Inventariebidrag kan lämnas för köp av inventarier i samband med anordnande av samlingslokaler, Invenlariebidrag lämnas med högsl 10 % av bidragsunderlaget Ull den del detta inte överstiger 500000 kr, och med 5 % av den återstående delen. Bidraget får dock inle överstiga 400000 kr.

Upprustningsbidrag kan lämnas med i regel högst 50 % av kostnaderna                                                 52


 


för upprustning av samlingslokaler, inkl. utbyten eller kompletteringar av Prop. 1987/88:100 inventarier i lokalerna, samt för betalning av skulder. Bidraget lämnas Bil. 13 normalt under villkor att också kommunen bidrar till kostnaderna för upprustningen. I fråga om samlingslokaler som har färdigställts efter den 30 juni 1973 lämnas bidrag endast för handikappanpassning och därmed sammanhängande anskaffning av inventarier. För detta ändamål lämnas upprustningsbidrag till hela kostnaden intill i regel 100000 kr. För över­skjutande kostnader lämnas bidrag med högst 50 %. Enligt förordningen kan vidare statligt lån enligt äldre bestämmelser efterges under vissa förut­sättningar.

Energisparbidrag lämnas i första hand för åtgärder som avser att förbätt­ra värmeisoleringen i samlingslokaler. Bidrag lämnas med högst 50% av den godkända kostnaden, dock högsl med 300000 kr.

Bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar lämnas för teatrar som har uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den Ijuli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, normalt dock högsl med 100000 kr,

För varje budgetår fastställer riksdagen ramar för beslut om stöd. Upp­rustningsbidrag för handikappanpassning lämnas dock utan rambegräns­ning.

Statsbidrag för vissa teaterlokcder m. m. kan under vissa förutsättningar lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller upprustning av teater-, konsert-och museilokaler som tillhör någon annan än staten. En fömtsättning är att projektet är angeläget från sysselsättningssynpunkt. Anordningsbidrag för tealeriokaler m. m. kan lämnas med högst 30 % eller, när det finns särskil­da skäl, med 35 % av kostnaden för anordnande av sådana lokaler. Bidrag för upprustning lämnas på samma villkor som gäller för upprustningsbidrag för allmänna samlingslokaler.

Stödet till allmänna samlingslokaler m.m. handläggs inom bostadssty­relsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

Anordningsbidrag m.m.

Ramen för beslul om anordningsbidrag under budgetåret 1987/88. fastställ­des av riksdagen lill 28 milj, kr.

Samlingslokaldelegationen hade den 1 juli 1987 ansökningar om anord­ningsbidrag och inventariebidrag på sammanlagt 88,8 milj, kr. Dessutom hade delegationen förhandsgranskat och vid denna granskning godtagit projekt för vilka bidrag har sökts med ca 24,8 milj, kr.

Bostadsstyrelsen föreslår i anslutning Ull yttrande från samlingslokalde­legationen alt ramen för budgetåret 1988/89 utökas till 50 milj. kr,

I fråga om bidraget lill riksorganisationerna föreslär styrelsen i enlighet
med förslag från samlingslokaldelegationen all del räknas upp med 280000
kr. till 3,2 milj, kr. Äv detta belopp bör 300000 kr. avse sådant utrednings-
och projekteringsarbete som bedrivs gemensamt av riksorganisationerna.        -                    53


 


Upprustningsbidrag m.m.                                                                    Prop. 1987/88:100

Ramen för beslut om upprustningsbidrag m.m. under budgetåret 1987/88 fastställdes av riksdagen till 24 milj. kr.

Samlingslokaldelegationen hade den I juli 1987 ansökningar om upprust­ningsbidrag på 110,5 milj, kr. Bostadsstyrelsen föreslår i anslutning till yttrande från delegationen atl ramen för upprustningsbidrag ökas till 30 milj. kr, för budgetåret 1988/89,

För bidrag för handikappanpassning av folkparkstealrar föreslås för budgetåret 1988/89 en ram om 1,2 milj, kr.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalningar av bidrag under innevarande budgetär till ca 100 milj. kr. Styrelsen beräknar utbetal­ningarna under budgetåret 1987/88 i:ill ca 70 milj. kr.

Övriga framställningar

Bostadsstyrelsen har genom samlingslokaldelegationen överiämnal en skrivelse frän Östra Folketshusdistriktet, i vilken uttalas bl, a, att sam­lingslokalstödet bör avse också föreningsägda biografer utanför samlings­lokalanläggningar. I sitt yttrande över skrivelsen avstyrker delegationen en sådan utvidgning av stödet inom de nuvarande ekonomiska ramarna för detla.

Vidare har Skånes distrikt av Våra Gärdar överlämnat ett uttalande om bl. a. den långa väntetiden för statligt slöd till allmänna samlingslokaler.

Föredragandens överväganden

Föreningslivet i Sverige har en enastående bredd och engagerar i slort sett alla. Det finns i dag ungefår 200000 föreningar och varje svensk är i medeltal med i fyra av dem. Varje kväll under säsongen hålls minst 8000 möten. Det redovisar folkrörelseulredningen i ett nyligen överlämnat be­tänkande (SOU 1987:33),

Bland de många frågor som utredningen tar upp är hur samlingslokalerna skall kunna användas bättre i mindre samhällen, hur man skall få fram fler små samlingslokaler också i storstadsområdenas och de större tätorternas bostadsområden och hur det statliga samlingslokalstödel bör omformas för att främja ett rikt föreningsliv.

Förslagen remissbehandlas nu. Jag avser alt därefter pröva de förslag
som förts fram och alt återkomma till regeringen i frågan. I avvaktan på det
vill jag här endast kort ta upp de frågor som rör ramar och anslag för
samlingslokaler under det närmaste budgetåret.
                                                              54


 


Ramar                                                                                              Prop. 1987/88:100

Samlingslokalstödel har använts som ett myckel aktivt inslag i sysselsätt­ningspolitiken. Härigenom har under 1980-lalet omfattande investeringar kunnal genomföras för all bygga och rusta upp samlingslokaler av skilda typer i större delen av landet. Under denna lid har totalt omkring 800 milj. kr, lämnats i statligt stöd, varav ca 330 milj. kr. i form av upprust­ningsbidrag.

Det är mot den bakgrunden naturligt atl de reguljära anslagen till byg­gandet av samlingslokaler hålls på en förhållandevis låg nivå under tider då anspråken på byggmarknadens resurser överstiger vad byggsektorn kan tillhandahålla. Jag kan därför inte biträda bosladsslyrelsens förslag om ökningar av ramarna för anordningsbidrag och uppruslningsbidrag för nästa budgetär.

Jag förordar således att ramen för beslul om anordningsbidrag m, m, för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1988/89 fastställs till oförändrat 28 milj, kr. och att ramen för beslut om upprustningsbidrag m, m, för samma budgetår fastställs till oförändrat 24 milj, kr. Jag förordar vidare att ramen för beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar för nästa budgetår fastställs till likaledes oförändrat 1,2 milj, kr.

Bidrag för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler bör liksom tidigare få lämnas utan rambegränsning.

Riksdagen har tidigare år, i direkt anslutning lill besluten om ramar för anordningsbidrag och uppruslningsbidrag, bemyndigat regeringen att över­skrida dessa ramar om del behövs av sysselsättningskäl. Som jag har nämnt i det föregående vid min anmälan av anslaget B 6, Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. har riksdagen i annat sammanhang begärt alt systemet med bemyndiganden av della slag ses över.

Vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har förordat i fråga om finansfullmaktens utformning, innebär all denna skall få använ­das också för att vidga de nu aktuella ramarna. Avsikten är således alt samlingslokalstödel på samma aktiva säll som hittills skall kunna användas i sysselsättnings- och konjunklurpolitiskt beUngade syften. Om riksdagen beslutar i enlighet med förslaget, behöver sådana bemyndiganden inte föras in under delta anslag.

Anslagsberäkning

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag i likhet med bostadsstyrel­sen till 70 milj, kr. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 3040000 kr. Av beloppet bör 200000 kr. få användas för sådant tekniskt/ekonomiskt utred­nings- och projekteringsarbete som utförs gemensamt av riksorganisatio-

55


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. medge atl beslut om anordningsbidrag m, m, för allmänna sam­lingslokaler under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om 28000000 kr.,

2.       medge att beslut om upprustningsbidrag m. m, för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om 24000000 kr.,

3.       medge att beslul om bidrag för handikappanpassning av folk­parksteatrar under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om 1200000 kr,,

4.       till Bidrag tUl allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslaganslag om 70000000 kr.

Bil. Lån till allmänna samlingslokaler

 

1986/87 Utgift

37899000

1987/88 Anslag

15000000

1988/89 Förslag

10000000

Från anslaget betalas tidigare beslutade lån för nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (upphävd 1987:315), Långivningen upphörde vid utgången av juni månad 1987.

Bostadsstyrelsen

Under vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87 beviljades lån med 10 milj. kr. Utbetalningarna för budgetåren 1987/88 och 1988/89 kan beräk­nas till ca 10 milj. kr. under vart och ett av budgetåren.

Föredragandens överväganden

I likhet med bostadsslyrelsen beräknar jag anslagsbehovet för nästa bud­getår till 10 milj.kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Lån tUl allmänna samlingslokaler för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 10000000 kr.

B 12. Byggnadsforskning

1986/87 Utgift          161869886                Reservation              24876083

1987/88 Anslag        151000000

1988/89 Förslag        170000000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU)
inom samhällsplanerings- samt byggnadsoch anläggningsområdena. Med­
len fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR),
                                                 56


 


Enligt det forskningspoliliska beslutet våren 1982 (prop, 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) skall FoU-verksamhelen inom byggsektorn inordnas i den samlade forskningsplaneringen saml ingå i det forskningsprogram som riksdagen vart tredje är skall besluta om.

Riksdagen beslutade våren 1983 om vissa riktlinjer för byggnadsforsk­ningens organisation och arbetsformer (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351). Beslutet innebär atl BFR skall ha ansvaret för den långsikliga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom området den byggda miljön. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet förskjuts suc­cessivt mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Branschens m.fl, intressenters insatser för FoU inom byggsektorn har bedömts vara för små. Riksdagsbeslutet innebär därför att BFR åläggs att bl.a. genom samverkan med byggsektorns intressenter öka deras engage­mang i FoU-verksamheten.

1987 års forskningspolitiska beslut omfattade åven den treåriga verk­samhetsplanen för BFR (prop. 1986/87:80 bil. 9, BoU 19, rskr 294).

Rådets verksamhet finansieras under innevarande budgetår över följan­de anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel: B 12. Byggnadsforskning B 13. Lån till experimentbyggande.

Under miljö- och energidepartementets huvudtitel: C 6, Energiforskning,

I följande sammanställning redovisas med fördelning på program och anslag det totala beslutsutrymmet under budgetåret 1987/88 (milj, kr,).


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


 

 

Program

Beslutsramar anslagsvis i milj, kr.

1987/88

 

B 12,

B 13, elfte huvud­titeln

Totalt fjortonde huvud­titeln

C6,

1.   Kommunal och statlig resurs-

 

 

 

 

hushållning

22,5.

 

\

 

2.   Bebyggelsens utformning

22,4 1

11,0

[ 145.3 )

 

3,   Byggnads-och anläggnings-

 

 

teknik m, m.

89,4 J

 

 

 

4,   Energianvändning för bebyg-

 

 

 

 

gelse-Nya energisystem

 

22,0   ■

22,0

17,6

5,    Information

6,    Dokumentation

}l2,1

 

}12,1

5,4

7,   Kansli

17,6

 

17,6

 

Summa

164,0

33,0

197,0

23,0

Varav till HSFR

4.0

1,0

5,0

 


57


 


Statens råd för byggnadsforskning                                                                                  Prop, 1987/88:100

BFR utgår i sin anslagsframställning från atl riktlinjer och ramar för den     '"- '■' allmänna byggnadsforskningen i stort är fastlagda för budgetåret 1988/89, som utgör det andra året av treårsperioden. Statsmakterna har redan tagit ställning till erforderlig begränsning av statsanslagen,

BFR konstaterar atl dessa ställningstaganden inte medför förändringar i den av BFR föreslagna programstrukturen eller i programmens inriktning.

Rådet anger att det finns ett starkt behov alt kunna öka FoU-insatserna kring sociala förhållanden i kommunernas bostadsförsörjnings- och områ­desplanering. Den socialt inriktade planeringsforskningen har varil efler-satt de senaste åren till förmän för en mera tekniskt-ekonomiskt inriktad FoU,

När del gäller den statliga delen av planeringsforskningen har den ökade efterfrågan på FoU om bostadsmarknad och bostadspolitik inte gjorl del möjligt att minska budgeten såsom föreslagits i BFR:s treärsplan.

BFR:s samhällsplaneringsforskning behöver också medverka i FoU-verksamheten om de regionala utvecklingsproblem som rör kommunernas växande roll i den statliga industri- och regionalpolitiken när det gäller bebyggelse, infrastruktur, service och naturresurser.

Inom det prioriterade området klimat och miljö i bebyggelsen kommer rådet bl.a, atl öka insatserna kring de allmänna brukarkraven, särskilt vad avser klimatfrågorna i vid mening.

Insatserna när det gäller FoU om byggnaders beständighet och om trä som byggnadsmaterial kommer alt öka. Detsamma gäller i fråga om infra­struktur, energihushållning och el-effekliva byggnader. På installationsom-rådet ökas insatserna på FoU om hälsosäkra byggnader och bättre inom-husklimat. Ökade satsningar planeras även på FoU om teknisk förvaltning av byggnader och anläggningar (drifltagning, fortsatt drift och underhåll), Kvalilelsfrägorna kommer även forlsällningsvis att prioriteras. Vidare kommer FoU-satsningarna om jordskred och om slabilitel hos dammbygg­nader all ägnas ökad uppmärksamhel.

Tyngdpunklen i den svenska byggnadsforskningens mera formaliserade konlakler och ulbyte med omväriden ligger på internationella organisatio­ner som International Council for Building Research (CIB) och Internatio­nal Energy Agency (lEA), BFR tillmäter det nordiska samarbetet inom de nordiska byggforskningsorganens samarbetsgrupp (NBS) allt större vikt. När det gäller samarbetet om forskning om bl, a, samhällsplanering är ECE (Economic Commission of Europé, FN:s Europaorgan) en viktig kontakt­punkt. Efter hand som begränsningen av BFRs bidragsmedel och kanslire­surser tvingar fram nedskärningar i bilateralt samarbete, blir enligt rådet de internationella organisationernas roll allt viktigare.

Rådet har även ell relalivt omfattande bilateralt samarbete, vilkel endast lill viss del är forskningspoliliskt motiverat, I nuvarande anslagssiluation förutsätter BFR att SWEBEX (Svensk Bygg- och Energiexport) i större utslräckning stödjer de mer exporlinriklade insalserna,

Ulbyle och samarbete i forskningsfrågor används även som inledande
momenl i nya bilalerala samarbelskonlakter. Del är därför naturligt att
BFR när del gäller samhällsplanering och byggande medverkar i denna
                                                        °


 


form av inlernationell samverkan. Dessa insatser har emellertid inte alltid     Prop. 1987/88:100

sådan inriktning all de är förenliga med de prioriteringar som BFR måste     Bil. 13

göra från forskningssynpunkt, BFR anser all regeringen, i den mån insal-

ser av angivel slag önskas av BFR, bör ställa särskilda medel till rådels

förfogande.

I fråga om konsekvenserna av de i det forskningspolitiska beslutet givna förutsätlningarna för BFRs anslag och program anför rådet följande.

Vad gäller fördelningen av den årliga neddragningen med 5 milj. kr. under vari och ett av de två närmaste budgelåren på de två anslagen B12, (bidrag) och B13. (experimenlbyggnadslån) har BFR stannat föratt I resp. 4 milj, kr. vardera året bör dras av experimentbyggnads- resp. bidrags­medlen, 1 och för sig skulle en reduktion av experimenlbyggnadsmedlen med 2 milj, kr, per år kunna övervägas med hänsyn till balansen mellan anslagen. En förhållandevis något kraftigare reduktion på bidragsanslaget synes emellertid motiverad av möjligheterna atl kompensera denna genom samfinansiering. Omfattningen av samfinansieringen under innevarande budgetär bör fä påverka den slutliga bedömningen av fördelningen mellan anslagen i varje fall för budgelårel 1989/90,

BFR har kommit till slutsatsen atl - i avvaktan på erfarenheterna från samfinansieringen - den relativa fördelningen mellan programmen I, 2 och 3 i varje fall inte bör förändras för budgetåret 1988/89,

Rådet föreslår en beslulsram om 160 milj, kr, för budgetåret 1988/89 avseende anslaget B12. Byggnadsforskning samt alt ett reservationsanslag på 150 milj, kr, anvisas.

Därutöver begär rådet bemyndigande atl falla beslul som innebär ekono­miska åtaganden för fem år efter budgetåret 1988/89. Besluten bör enligt rådet få fattas inom ärsvisa ramar av 100, 52, 25, 25 resp, 25 milj, kr,

BFR har den 8 december 1987 till regeringen överlämnat två kunskaps­översikter om energihushållning och ny energiteknik i den byggda miljön. Skrifterna heter "Energi i byggd miljö - 90-talets möjligheter" resp "Energisvar 87 — Frågor och svar om energihushållning i byggnader". Översikterna ger en samlad bild av kunskaperna om energihushållning och ny energiteknik i bebyggelsen men också av kunskapsluckor och behov av fortsatta FoU-insatser. Vidare behandlas resultaten hittills av hushåll­ningsåtgärder, möjligheterna atl ytterligare begränsa energibehoven lik­som vissa krav och förutsältningar för fortsatta effektiva insatser för energihushållning i bebyggelsen.

Föredragandens överväganden

I mitt anförande till 1987 års forskningspolitiska proposition (1986/87:80,
bil 9.) angav jag de tendenser i samhällsutvecklingen som enligt min upp­
fattning borde påverka inriktningen av byggforskningsverksamheten. Mot
bakgrund av atl såväl samhällsförändringar som kunskapsutveckling är
relativt långsamma processer betonade jag även att de förändringsfaktorer
som lyftes fram i 1984 års forskningspolitiska proposition (1983/84:107,
bil 9.) fortfarande skall vara vägledande för byggnadsforskningen.
Mina resonemang resulterade i att vissa prioriterade områden lyftes                                   59


 


fram för treårsperioden 1987/88-89/90, nämligen stads- och bostadsför-     Prop. 1987/88:100 nyelse, kommunal och regional infrastruktur, kvalitet i planerings- och     Bil. 13 byggprocessen, byggnadsdelars beständighet och livslängd, klimat och miljö i bebyggelsen saml s. k. el-effekUva byggnader.

Dessa områden hade även prioriterats i den verksamhetsplan för treårs­perioden som BFR redovisade i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1987/88.

Inledningsvis kan jag konstatera att BFR:s anslagsframställning för bud­getåret 1988/89 ligger helt i linje med intentionerna i de forskningspolitiska besluten.

Rådet anger att en viss förskjutning av verksamheten har skett i förhål­lande Ull verksamhetsplanen. De förändringar som rådet anger inom de olika programmen ligger emellertid enligt min mening helt inom ramen för de intentioner som angivits i de forskningspoliliska dokumenten. Jag väljer här alt lyfta fram två områden där jag finner att förändringarna är av principiellt intresse, eftersom de belyser hur förändrade bostadspolitiska intenUoner avspeglar sig i FoU-verksamhetens inriktning.

Rådet anger att den socialt inriktade planeringsforskningen under flera                     

år fått stå tillbaka för en mer teknisk- ekonomisk FoU inom detta område. Rådet vill därför öka FoU- insatserna kring sociala förhållanden i kommu­nernas bostadsförsörjnings- och omirådesplanering. Samarbetet mellan BFR och Svenska Kommunförbundet skall bl, a, riktas in pä dessa frågor,

BFR hade i sin verksamhetsplan för perioden 1987/88-1989/90 angivit en neddragning av forskningsvolymen inom områdena bostadsmarknad och bostadspolitik. Den ökade aktualiteten av dessa frågor innebär emel­lertid all FoU-volymen kommer att hiillas på oförändrad nivå.

BFR har den 8 december 1987 till regeringen överiämnal kunskapsöver­sikterna Energi i byggd miljö - 90-talets möjligheter samt Energisvar 87 -Frågor och svar om energihushållning i byggnader. Rapporterna utgör en uppföljning av den utvärdering av resultaten av FoU-verksamheten angå­ende energihushållning i byggnader under perioden 1974—83 vilka publice­rades är 1985, Jag ser det som ett mycket värdefullt initiativ att rådet på detla sätt följt upp de stora FoU-salsningarna på energihushållningsområ­del sedan 1984,

Redan i 1987 års forskningspolitiska proposition refererade jag vissa slutsatser och förslag som framförts i ett betänkande frän statens industri­verk (SIND 1986:3).

Betänkandet som har remissbehandlats innehåller bl.a. uppgifter om FoU- volymen inom byggmaterial- och byggnadsindustrin och förslag om en kraftig ökning av denna. Enligt förslaget bör staten under en treårsperi­od öka sina FoU-insatser med 45 milj, kr, per år, förutsatt atl branschen ökar sina insatser i motsvarande grad. I dagens statsfinansiella situation finns inte förutsättningar för en ökning av insatserna i den utsträckning som föreslås. Som jag nämnde i den forskningspolitiska propositionen förutsätter jag dock att BFR genom samfinansiering med branschen skall kunna bidra till att öka den samlade FoU-volymen inom området.

Regeringen gav år 1985 ett uppdrag till statens strålskyddsinstitut att i
samråd med  socialstyrelsen,  statens planverk  samt  statens mät- och                                60


 


provråd utarbeta en lägesrapport om arbetet med att minska riskerna med     Prop. 1987/88:100 radon i bostäder. En sådan rapport (SSI-rapport 87-17) har utarbetats. Jag     Bil. 13 har tidigare i milt anförande under anslaget B8. Viss bostadsförbättrings­verksamhet m, m, redovisat mitt förslag beträffande finansiering av ätgär­der för att komma till rätta med radonproblemet. 1 det följande berör jag därför rapporten endast i den del den avser forskningsverksamheten.

I rapporten konstateras att - trots att stora insatser gjorts på FoU-områ-del — fortsatt utvecklingsarbete behövs, främst avseende beständighet och underhåll för de åtgärder som vidtas i byggnaderna för att minska radon­halten, BFR har tidigare angivit att den massiva satsningen på FoU om radon lett till resultat som innebär att BFR:s engagemang på radonområdet kan tonas ner. Jag delar rådets uppfattning alt den kraftfulla statliga sats­ningen givit goda resultat. Givetvis innebär inte detta att rådet skall känna sig förhindrat att, om t ex nya problem uppstår, återigen göra mera punktvisa insatser på radonområdet. Jag vill framhålla vikten av att ra­donfrågorna fortlöpande bevakas av rådet inom det prioriterade området klimat och miljö i bebyggelsen. Även frågan om beständigheten för de åtgärder som vidtas för att minska radonhalten faller inom ett prioriterat område avseende byggnadsdelars beständighet och livslängd.

1987 års forskningspolitiska beslut innebär att den reala nivån för de statliga medel som BFR disponerar under budgetåret 1988/89 skall minskas med 5 milj. kr. i förhållande till nivån för innevarande budgetår. Rådet förutsattes i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslå hur denna neddragning bör fördelas på de olika anslagen samt konsekvenserna för inriktningen av verksamheten.

Rådet anger att dess ambitioner - trots neddragningen - är atl både öka stödet till högskolorna och vidmakthålla den tillämpade forskningen och utvecklingsverksamheten på nuvarande nivå.

Avgörande för om dessa båda ambitioner skall kunna förenas blir enligt rådet i vilken utsträckning samfinansiering med andra intressenter kan åstadkommas och i vilken grad denna kan styras till eller ge fömtsättningar för en ökning av medlen till högskoleforskningen.

BFR anför i anslutning till vissa uttalanden i de forskningspolitiska dokumenten att det inle är självklarl att en ökad satsning på grundforsk­ning och långsiktig kunskapsuppbyggnad alltid är mest angelägen. I vissa fall kan det vara viktigare att utnyttja en sedan länge uppbyggd kunskaps­bas genom riktade insatser i form av tillämpad forskning och utvecklings­verksamhet. Detta gäller t.ex. inom en stor del av energiforskningen, handikappforskningen och FoU rörande teknisk infrastruktur.

Jag ser inte någon direkt motsättning mellan de forskningspolitiska utta­landena och BFR:s ståndpunkt. Jag delar rådets uppfattning att man för varje forskningsområde måste bedöma vilken typ av FoU-insatser som är viktigast. Sektorsforskningsorganens planeringsansvar måste givetvis in­nefatta en sådan nyanserad bedömning av vilka FoU-insatser som är mest angelägna för all såväl kortsiktigt som i ett längre tidsperspektiv utnyttja forskningsmedlen på bästa säll,

BFR framhåller också att ett problem i anslutning Ull satsningarna pä
den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och på ramprogram med högsko-                          61


 


lorna är att rådet enbart har bemyndigande atl göra ekonomiska åtaganden Prop. 1987/88:100 för en treårsperiod. Jag delar rådels uppfattning. Om statsmakternas inten- Bil. 13 tioner i det avseendet skall kunna fullföljas, måste BFR få bemyndigande att fatta ekonomiska beslut för en längre tid än i dag. Detta gäller särskilt finansieringen av tjänsier som BFR i ökad utsträckning avser att medverka till. Jag förordar därför att BFR ges möjlighet att fatta ekonomiskt bindan­de beslul för en period av fem är.

Den internationella verksamheten skall enligt intenUonerna i rådels tre­årsplan vara en integrerad del av FoU-verksamheten. Rådet framhåller emellertid att en del av den inlernationella verksamhet som BFR deltar i inte främst är forskningspoliliskt motiverad. Med krympande ekonomiska resurser kan rådet inte stödja sådan samverkan med olika länder som har en mer exportfrämjande inriktning eller där samarbetet utgör inledande moment i nya bilalerala samarbelskonlakter. Rådet hemställer därför om 1,5 milj. kr. för att även fortsättningsvis kunna della i sådan verksamhet.

Jag delar rådets uppfattning även i denna fråga. Jag vill samtidigt fram­hålla alt det tveklöst är så, att forskningssamarbetet kan fungera som en plattform för vidgade bilaterala kontakter med olika länder. Jag har beräk­nat medel för denna verksamhet under anslagel B18, Information och utbildning. För den mer direkt exporlinriklade verksamheten torde ett ökat engagemang från SWEBEX kunna leda till en avlastning av BFR:s insatser.

För det aktuella budgetåret föreslår rådet alt bidragsanslaget minskar med 4 milj, kr, och experimentbyggnadsanslaget med 1 milj, kr. Som mo­tiv för denna fördelning anger rådet :itt förutsättningarna för samfinansie­ring av bidragsmedlen är gynnsammare än för lånemedlen. Därför kan dén samlade bidragsvolymen trots neddragningen förväntas förbli oförändrad.

Jag har samma bedömning som rådet i denna fråga och förordar således en ram om 166,4 milj, kr, för beslut om stöd till den allmänna byggforsk­ningen, exklusive experimenlbyggnadsverksamheten, under budgetåret 1988/89,

Av ramen disponeras 4 milj. kr. enligt beslul av humanistisk-sam-hällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR). HSFR skall vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR.

För åtaganden som avser de fyra budgetåren efter budgetåret 1988/89 förordar jag ramar om 90, 50, 20 samt 20 milj, kr. I dessa belopp inkluderas inte kanslikostnaderna hos BFR.

Anslagsbehovet för budgelårel 1988/89 beräknar jag till 170 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.         medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimenlbyggande, får meddelas inom en ram om 166400000 kr. under budgelårel 1988/89,

2.         medge atl beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl, stöd experimentbyggande, under budgetåren 1989/90, 1990/91, 1991/92

62


 


samt    1992/93   preliminärt   får   meddelas   inom   en   ram   om     Prop. 1987/88:100
90000000 kr,, 50000000,, 20000000 resp, 20000000 kr,.
                                  Bil. 13

3. till Byggnadsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vaUonsanslag oml70000000 kr.

B 13. Lån till experimentbyggande

1986/87 Utgift               20341500                  Reservation                    52744599

1987/88 Anslag              33000000

1988/89 Förslag                1000000

Från anslaget betalas utgifter för lån Ull fördyrade byggnadskostnader i samband med forskningsinriktat experimentbyggande inom bostadsför­sörjningen och inom energiområdet.

Lån Ull experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av hus och anläggningar. Lånen är avsedda att göra det möjligt att genomföra byggnadstekniska experiment- och utvecklingsprojekt som syftar lill lösningar som har god möjlighet att få en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.

Lån till experimentbyggande inom energiområdet används för närvaran­de för att systematiskt pröva ny byggnads- och installationsteknik, ny energihushållningsteknik samt nya energisystem i full skala. Experiment­byggande kommer således att användas till att utveckla och demonstrera metoder för genomförande av energi- och bostadsförbättringsprojekt med såväl ny som känd och beprövad teknik. Experimentbyggnadsprojekten avses dessutom kunna utnyttjas som demonstraUonsanläggningar då ny teknik skall introduceras för mer allmän tillämpning.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m, m. i samband med experi­mentbyggandet betalas från bidragsanslaget.

Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en ulvärderingslid upp till tio år. Lånen skall omprövas individuellt efler genomförd utvärdering. Därvid skall också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) beslutar om lånen, Humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet disponerar anslagel för sådant experimentbyggande som ingår som ett led i det humanistiskt och sam­hällsvetenskapligt inriktade FoU-arbelel på byggforskningens område.

Statens råd för byggnadsforskning

Rådet hemställer att under budgetåret 1988/89 få bemyndigande att fatta beslut om lån lill experimentbyggande inom en ram av 32 milj. kr. samt att ett reservaUonsanslag av 32 milj. kr. anvisas. Därutöver vill rådet ha be­myndigande att för budgetåren 1989/90 saml 1990/91 fatta beslut inom en ram av 20 resp. 10 milj. kr.

63


 


Föredragandens överväganden:                                                                   Prop.: 1987/88:100

De utgångspunkter för och den inriktning av byggforskningsverksamheten som jag har angivit i det föregående gäller även för experimentbygg­nadsverksamheten.

För beslut om lån lill experimentbyggande under budgetåret 1988/89 förordar jag en ram om sammanlagt 33,3 milj, kr. Jag har därvid beräknat atl ca 22 milj. kr, skall avse experiment inom rådets program 4. Energi­användning för bebyggelse - Nya energikällor. Av ramen bör 1 milj. kr, disponeras efter beslul av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings­rådet.

Vad gäller åtaganden för budgetåret 1989/90 och 1990/91 förordar jag en ram om 20 milj, kr. resp. 10 milj, kr.

Med hänsyn till den stora reservationen beräknar jag att anslaget behö­ver föras upp med ett belopp om I milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.  medge atl beslul om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp om 33 300000 kr. under budgetåret 1988/89 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1989/90,

2.         medge att beslut om lån till experimentbyggande under budget­åren 1989/90 och 1990/91 preliminärt får meddelas intill ett belopp om 20000000 kr. resp, 10000000 kr,,

3.         lill Lån till experimentbyggande för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om I OOOOOO kr.

B 14. Statens institut för byggnadsforskning

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               I 000

Under förevarande anslag skall redovisas samtliga in- och utbetalningar för verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB), Ansla­get tas upp med ett formellt belopp och skall normalt inte få belastas. För atl täcka svängningar i likvidilelen under verksamhetsåret disponerar insti­tutet en rörlig kredit,

SIB är ett sektorsforskningsinstilut inom samhällsbyggnadsomrädet. In­stitutet svarar för långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom ell anlal olika områden,

Inslilutels nuvarande forskningsorganisation infördes den Ijuli 1982. Forskningsenheten ornfaltar åtta forskningsavdelningar och en avdelning för mät- och datateknisk service. Institutet har också ett kansli och en informationsavdelning.

Till varje avdelning är knuten en rådgivande sakkunniggrupp, vars leda­
möter antingen är praktiskt verksamma inom sektorn eller forskare från                                64


 


universitet och högskolor, I sakkunniggrupperna prövas löpande avdel­ningarnas verksamhet och planer, framför allt med avseende på relevansen för olika intressenter.

Verksamheten vid SIB finansieras fr.o.m, budgetåret 1984/85 med bas­anslag under bostadsdepartementets huvudtitel saml med projektanslag och uppdragsmedel. Basanslaget skall användas för slöd lill sådan forsk­ning som bidrar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov samt för forskning inom områden som statsmakterna har angett som vikti­ga, men där särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhet inom institutet finansieras via uppdragsmedel eller projektanslag.

I enlighel med det forskningspolitiska beslutet våren 1987 (prop. 1984/87:80 bil 9, BoU 19, rskr 294) skäll SIB budgetmässigt be­handlas på likartat sätt som forskningsinstitutionerna vid högskolorna. SIB:s basanslag, utom den del som avser kostnader för institutets admini­stration, skall således undantas från huvudalternativets 2 %-iga nedskär­ning.

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande samman­ställning.


Prop, 1987/88:100 Bil. 13


 

 

Ekonomisk plan (1 000-tal kr,)

1987/88

Beräknad ändring 1988/89 (1 000-tal kr.)

 

SIB

Föredragan­de

Kostnader

 

 

 

1.   Förvaltning

2.   Information

3.   Forskning

8753 2982-32 215

4-   356 +  367 4-1968

+  553 +  590

-4 227

Summa

43950

+ 2691

4-5370

Intäkter

 

 

 

1.   Bidrag över statsbudgeten

2.   Forskning och utveckling på uppdrag

36 850 7100

4-   741 -Hl 950

4-2840 4-2530

Summa

43950

-H2691

4-5370


Statens institut för byggnadsforskning

Forskningsverksamheten vid institutet inriktas mol områdena

-    boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik

-    planering och styrning av markanvändning, byggande och förvaltning

-    byggnaders och byggnadsmaterials tekniska egenskaper

-    klimat- och installalionsfrågor saml energihushållning Forskningsområdena har valls pä ett sådant sätt alt de ligger centralt

inom bostads- och byggnadssektorn, all de förväntas ha en över liden bestående aktualitet och angelägenhel och all de kan bli föremål för en sammanhållen bearbetning inom inslitulet,

I 1987 års forskningspoliliska beslul uppmanades SIB atl verka för att skapa finansiellt utrymme sä atl professurer kan inrättas vid inslitulet, I den verksamhetsplan som låg lill grund för beslutet angav SIB att åtta professurer borde inrättas.


65


5    Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


Institutet bedömer det möjligt all under budgetåret 1988/89 skapa löneut- Prop. 1987/88:100 ryrrime för tvä professurer. För de därpå följande åren bedöms det möjligt Bil, 13 att finansiera ytlerligare tre. Medel för yllerligera tre professurer erfordras därför. Inslitulet hemsläller all särskilda medel under senare delen av planeringsperioden avsätts för inrättande av dessa tre professurer samt all ytterligare medel reserveras för atl på sikl säkerställa att inrättade profes­surer kan bibehållas.

Vad beträffar planeringen för inrättande av professurerna informerar institutet om atl två interna utredningar tillsalls, I den ena ulredningen skall professurernas åmnesinriklningar och ämnesavgränsningar ytterliga­re preciseras och prövas. I den andra ulredningen skall den organisatoriska inplaceringen vid institutet klarläggas. Erfarenheter frän andra liknande organisationer med professurer skall inhämtas.

Institutet redovisar i sin anslagsframställning att samråd i frågan om professurerna inletts med den samhällsvetenskapliga fakultelelen vid uni­versitetet i Uppsala. Institulel och fakullelen arbelar därvid gemensamt på att fastställa de principer som bör vara vägledande för professurernas ställning och uppgifter.

Institutet och fakulteten är ense otn atl högskoleförordningens anda och innehåll bör i tillämpliga delar gälla i frågor om inrättande och omprövning av tjänsterna, tillsättningsförfarande, meritvärdering m, m.

Samrådet som skall resultera i ell avlal mellan inslilutel och fakulteten avser professurer med samhällsvetenskaplig inriktning. Ell sådant avtal bör kunna föreligga mot slutet av 1987. Institulel avser alt med teknisk fakultet diskutera ett motsvarande avlal för professurer med lekniskl-na-turvelenskaplig inriktning.

Sammanfattningsvis utgår institutet i planeringen från att åtta professu­rer inrättas, fyra fr. o. m. budgelårel 1988/89 och fyra fr, o. m. budgetåret 1989/90, Professurerna kan sedan utlysas och tillsättas i den takt och den turordning som följer av tillgången på medel och andra förutsättningar. Planeringen utgår dock från att tvä Ull tre professurer per år skall kunna tillsättas med början budgetåret 1988/89,

De åtta profesorerna avser ämnena nationalekonomi med särskild inrikt­ning på bygg- och bostadsmarknadsfrågor, sociologi med särskilt inrikt­ning pä stads- och bostadssociologi, strömningsmekanik med särskild in­riktning på installationsteknik, statistik, statsvetenskap med särskild in­riktning på bostadspolitik, företagsekonomi med särskild inriktning på fastighetsförvaltningens ekonomi och organisation, samhällsplanering med särskild inriktning på kommunala planeringsfrågor saml materialtek­nik med särskild inriktning på byggnadsmaterials långtidsegenskaper.

Institutet föreslår vidare att ett antal doklorandtjänsler inrättas vid insti­tutet fiån och med budgetåret 1988/89, Möjligheten atl inrätta sådana tjänster, som kan tas i anspråk för aktuella forskningsuppgifter inom ramen för verksamhetsplanen, skulle utgöra ett värdefullt komplement lill inrät­tandet av-professurerna och förstärka institutets roll i utbildningen inom sektorn.

Institutet hemsläller däiför om atl särskilda medel anvisas med
340000 kr, för inrättande av två doklorandtjänsler vid inslitulet från och
                                                    66


 


med budgetåret 1988/89 samt med ytteriigare 340000 kr. för inrättande av.    Prop. 1987/88:100
två doktorandtjänster från och med budgetåret 1989/90.                             Bil. 13

På uppdrag av finansdepartementet har institutet svarat för sektorstu­dien "Bosläder och byggande" för 1987 års långtidsutredning (Bilaga 8 till LU 87). InsUtutel ser prognosverksamheten som en mycket värdefull tillämpning av sina forskningsresultat och arbetet som ett utmärkt exempel på det värdefulla i insUtutets tvärvetenskapliga organisation och arbets­sätt. Arbetet har också enligt SIB väckt stort intresse inom sektorn.

Institutet föreslår därför att arbetet med motsvarande sektorstudie i framtida långtidsutredningar också förläggs till institutet, I avvaktan därpå föreslår institutet att 194000 kr. motsvarande en forskartjänst anvisas för ett projekt avseende bl. a. vidareutveckling och åjourhållning av metoder och modeller för prognosticering.

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1988/89 utgör andra året i SIB:s treåriga verksamhetsplan, vilken anmäldes för riksdagen i samband med 1987 års forskningspolitiska proposition (prop. 1987/88:80, bil 9, BoU 19, rskr 294). Av myndighetens anslagsframställning kan jag konstatera atl planerna för verksamheten vid de olika avdelningarna överensstämmer med den inriktning jag därvid angav för verksamheten vid SIB, Även BFR anser att SIB:s verksam­hetsplan ligger i linje med rådets planering,

1987 års forskningspolitiska proposition innebär ett stöd för SIB:s för­slag atl inrätta professurer vid institutet för att därmed underlätta rekryte­ringen av kvalificerade forskare och bidra till alt säkerställa den veten­skapliga kvaliteten i institutets forskning. Jag framhöll emellertid att pro­fessurerna i dagens statsfinansiella situation inte kan finansieras över statsbudgeten. Institulel uppmanades alt noga överväga om professurerna genom omprioriteringar kunde finansieras inom den befintliga budgeten samt atl pröva möjligheten all helt eller delvis finansiera professurerna med externa medel.

Institutet bedömer alt löneutrymme kan skapas för ivå professurer un­der 1988/89 samt för ytterligare tre under de närmaste åren därefter. Institutet föreslår alt fyra professurer inrättas från och med budgetåret 1988/89 och fyra från och med budgetåret 1989/90, Professurerna kan sedan Ullsållas i en takt och i en lurordning som anpassas efter tillgången pä medel och andra förutsättningar.

Jag ser mycket positivt pä SIB:s insatser när del gäller all skapa förul-sättningar för att inrätta professurer vid institutet samt pä del samarbete angående professurer som institutet inlett med samhällsvetenskapliga fa­kulteten vid universitetet i Uppsala, De principer för professurernas fakul-tetsanknylning och det föreslagna lillsällningsförfarandel, som bl, a. inne­bär att högskoleförordningens anda och innehåll bör gälla, finner jag också vara i linje med intentionerna i 1987 års forskningspoliliska proposition.

Jag avser all i annat sammanhang återkomma lill regeringen i frågan om inrättande och tillsättning av dessa professurer.

Institutet har även föreslagit atl ett antal doktorandtjänster skall inrättas                          67


 


vid institutet frän och med budgelårel 1988/89, Dessa skulle enligt SIB     Prop. 1987/88:100 utgöra ett värdefullt komplement till de planerade professurerna och för-     Bil. 13 stärka institutets roll i utbildningen inom sektorn. Jag delar SIB:s uppfatt­ning och föreslår därför att medel för tvä doktorandtjänster anvisas över statsbudgeten.

InsUtutel har för närvarande en röriig kredit på 1 milj, kr. Med hänsyn till den ökande andelen uppdragsintäkter har institutet hemställt att få fördubbla denna rörliga kredit. Jag har förståelse för institutets behov av ökad flexibilitet i det avseendet och förordar således en ökning av den rörliga krediten till 2 milj. kr.

Mot denna bakgrund beräknar jag statens bidrag för budgetåret 1988/89 till institutet till 39690000 kr, I detta belopp ingår medel för tvä doktorand­tjänster samt medel för alt läcka den hyreshöjning som föranleds av en ny förrådsbyggnad.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Statens  institut för byggnadsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om I 000 kr.

B 15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1987/88 Anslag         36850000

1988/89 Förslag         39690000

Med hänvisning lill vad jag har anfört under anslagel B 14. Slaténs institul för byggnadsforskning hemställer jag att regeringen föreslår riksda­gen

atl till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 39690000 kr.

B 16. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

1987/88 Förslag           1000000

1988/89 Förslag           1000000

Under delta anslag redovisas medel för utrustning till statens institut för byggnadsforskning.

Detla anslag avser särskilda lånemedel som ställs lill institutets förfogan­de för anskaffning av utrustning. De medel som tas i anspråk skall vara ränte- och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall lånet amorteras och förräntas.

68


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Inslitulet har hemställt alt I milj, kr, anvisas under delta anslag. Jag ansluter mig till institutets bedömning och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om I OOOOOO kr.

B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

 

1986/87 Utgift

187814562

Reservation

235400826

1987/88 Anslag

1000

 

 

1988/89 Förslag

1000

 

 

Från anslaget betalas bidrag för energibesparande ålgärder i bostadshus.

Bestämmelserna om bidrag, s. k. energisparbidrag, finns i förordningen
(1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa åtgärder i bostadshus
(ändrad senast 1987:115), Bidrag lämnas inte under budgelåren 1987/88
och 1988/89,                .    _

Lån för energisparätgärder lämnas på den allmänna kreditmarknaden. Kommunen förutsätts lämna s. k. fyllnadsborgen i de fall då säkerheten i övrigt för lånet är pantbrev mellan 85 och 100% av panlvärdet.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus (ändrad senast 1986:718) lämnas ränteslöd för vissa energisparåtgärder i bostadshus som upplåts med hyres- och bostadsrätt. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats i det föregående under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Föredragandens överväganden

Förslag om alt effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra energiformer har nyligen redovisats av en särskild delegation. Förslaget remissbehandlas för närvarande och kommer därefter alt beredas inom regeringskansliet.

Enligt förordningen (1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa åtgärder i bostadshus (ändrad senast 1987:115) lämnas inte energisparbi­drag under budgetåren 1987/88 och 1988/89. Behovet av medel för utbetal­ning av bidrag som beslutats före den 1 juli 1987 uppskattas av bostadssty­relsen till ca 120 milj.kr. Det läcks av reservationen på anslagel. Anslagel för budgetåret 1988/89 bör därför föras upp med endast ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att Ull Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbestån­
det m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsanslag om
1000 kr.                                                                                                          69


 


B 18. Information och utbildning m. m.                                             Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift                19375959                  Reservation                     64123 192

1987/88 Anslag              20500000

1988/89 Förslag              20500000

Från detta anslag betalas utgifter för information och utbildning m. m, inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Informations- och utbild­ningsverksamhet bedrivs bl.a. av bostadsstyrelsen och statens planverk. Vidare betalas utgifter för sådant utredningsarbete avseende bebyggelse­frågor som inte är inordnat i verksamhet för vilken medel anvisas i annan ordning, exempelvis för informationsförsörjningen för den fysiska plane­ringen m, m. samt för att utveckla tjänsteexporten inom bostadsdeparte­mentets ansvarsområde. Slutligen betalas också utgifter för vissa speciella utbildningsinsatser, bl, a, i samband med introduktionen av den nya plan-och bygglagen m, fl, lagar.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar att under budgetåret 1988/89 sammanlagt 20,5 milj, kr. behö­ver disponeras för sådana särskilda informations- och utbildningsinsatser m. m. inom bostadsdepartementets verksamhetsområde för vilka anslaget hittills har använts. Frän dessa medel bör också betalas kostnader för sådant stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete inom boendet som hittills har betalats från anslaget B. 9. Bidrag till förbättring av boende­miljön.

Den sociala bostadspolitiken har sedan slutet av 1930-talet utvecklats i
nära samverkan med bostadsforskningen. En rad bosiadsvaneundersök-
ningar har genomförts, vilka påverkat bostadsbyggandet. Jag anser att
tiden nu är mogen för att återigen pä ett mer samlat sätt försöka få kunskap
om vilka funktioner bostaden skall fylla saml hur människor använder och
värderar sina bosläder. Del finns flera skäl för detta. Hushållssammansätt­
ningen skiljer sig i dag markant från den som låg till grund för gällande
bosladsbestämmelser. Den kraftigt ökade förvärvsfrekvensen hos kvinnor
är ytterligare en faktor som kan antas påverka användningen av bostaden.
Den ökade levnadsstandarden och ny teknisk utrustning i hemmen ställer
nya krav pä bostaden. Vi kan samtidigt konstatera att vi i dag inte har en
samlad bild av hur olika lägenheter används och värderas av olika hushåll.
Jag är medveten om den kritik som kan riktas mot tidigare bostadsvaneun-
dersökningar. Det har bl. a. gjorts gällande atl undersökningarna i sig varit
konserverande, att de inte tagit hänsyn till alla väsentliga aspekter och alt
de bortsett från skillnader i vanor och önskemål mellan olika hushåll.
Undersökningar av detla slag har dessutom varil relalivt kostsamma. Det
är därför angeläget att inför en ny större undersökning få en allsidig
belysning av olika angreppssätt på frågan om bosläders utformning och
olika metoder att analysera de boendes användning av och anspråk på sin
bostad. Jag vill framhålla att jag ser behovet av sådan kunskap som
fristående frän diskussionen om i vilken utsträckning och på vilken detalje-
                                                70


 


ringsnivå den statliga styrningen av bostadsulformningen skall ske. Denna     Prop. 1987/88:100 kunskap skall kunna användas av alla parter i byggprocessen. Vid min     Bil, 13 beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag tagit hänsyn till koslnaderna för en ny bostadsvaneundersökning.

Den närmare fördelningen av medlen bör göras först sedan de aktiviteter som planeras på olika håll har samordnats och avvägts mot varandra. Jag avser därför att i annat sammanhang återkomma lill regeringen med förslag om den närmare fördelningen av dessa medel.

Av de medel som tidigare har anvisals för stöd till kommunerna m.fl, för besiktning och rådgivning m,m, som avser energibesparande åtgärder och annan bostadsförbältringsverksamhel beräknar jag alt cirka 23 milj, kr. . kommer alt ålerslå vid ulgängen av innevarande budgetär. Av denna reservation bedömer jag att 22,9 milj, kr, nu kan dras in som en besparing.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information och utbildning m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag om 20500000 kr.

B 19. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador

1986/87 Utgift               50000000

1987/88 Anslag             lOOOOOOOO

1988/89 Förslag               6000000

Från anslaget betalas ut bidrag till fonden för fukt- och mögelskador. Fonden inrättades den 4 februari 1986. De medel som budgetåret 1985/86 och 1986/87 har anvisats för avhjälpande av fukt- och mögelskador har förts över till fonden. Fonden förvallas av kammarkollegiet som, efler beslul av fondens styrelse, ombesörjer utbetalning av medel från fonden.

Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd alt besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen överlämnat till en särskild nämnd - småhusskadenämnden - att i vissa fall besluta om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus och därmed sammanhängande frågor. Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlighet med avlal som staten har ingått med Svenska kommunförbundet och med Byggentreprenörerna,

Avtalet med Byggentreprenörerna gäller i huvudsak skador i hus som under tiden den 1 september 1975 — 31 augusti 1985 uppförts på total- eller generalentreprenad enligl avtal mellan en enskild konsument och ett före­tag, anslutet till Byggentreprenörerna, Avtalet innebär att det företag som har uppfört ett hus som blivit fukt- och mögelskadat skall avhjälpa skadan pä egen bekostnad, om skadan är en följd av fel eller brist i konstruktion, material eller utförande som beror på vårdslöshet av företaget. I andra än de nu avsedda fallen åligger det slalen alt se till att skadan avhjälps. Husägaren skall själv svara för reparationskostnaderna upp till ett belopp som motsvarar ett basbelopp.


 


Avtalet med Svenska kommunförbundet har i princip samma uppbygg-     Prop. 1987/88:100 nad som nu har beskrivits. Del omfattar hus som har uppförts av en     Bil. 13 kommun eller vissa kommunala företag.

Del ankommer på småhusskadenämnden all avgöra om en viss skada skall avhjälpas av det berörda företaget eller om slalen skall ansvara för avhjälpandet.

Enligt förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande . av fukt- och mögelskador i småhus, m.m, skall fondstyrelsen fullgöra de förpliktelser som åläggs fonden genom beslul i småhusskadenämnden. Enligl förordningen kan fondstyrelsen också efler egen prövning lämna ekonomiskl slöd for atl avhjälpa fukl- och mögelskador i småhus som har uppförts på total- eller generalenlreprenad, om småhusskadenämnden är förhindrad atl pröva skadan däiför all huset har uppförts av ell företag som inte är bundet ay de nyss nämnda avtalen eller därför alt huset av annan anledning inte omfattas av avtalen.

Fondstyrelsen kan lämna stöd även i vissa andra fall än de nu nämnda. Enligt 12 § förordningen kan bidrag lämnas i syfte all avhjälpa mer omfat­tande fukl- och mögelskador i småhus. Sådant bidrag får dock lämnas endast till den del kostnaden för åtgärderna inte kan bäras av huset i ombyggt skick och under förutsättning bl, a. all huset är yngre än 30 är, alt husel inle är upplåtet med hyres- eller bostadsrätt och all koslnaden för åtgärderna är skälig med hänsyn lill arbelenas arl och omfattning.

Slutligen kan fondstyrelsen i särskilda fall och i skälig utsträckning lämna slöd lill enskilda för andra ändamål som ansluter till fondens syfte. Sådant stöd kan koinma i fråga bl.a, om en fastighetsägare av allmän domstol har tillerkänts ersättning för skador på sitt hus men svaranden inte kan fullgöra sina skyldigheter, l.ex, därför alt han har blivit försalt i konkurs.

Fonden för fukt- och mögelskador

Ansökningar om slöd som skall prövas av fondslyrelsen, lämnas in till småhusskadenämnden. Ärendena bereds och föredras av personal vid nämndens kansli. Den 30 oktober 1987 hade sammanlagt 841 ansökningar kommit in lill nämnden, varav 227 under är 1987, Äv dessa har nämnden överlämnat 420 till den statliga fonden för prövning, varav 174 under år 1987. Hos fonden hade vid nyssnämnda tidpunkt 123 ärenden slutligt avgjorts och 69 ärenden delvis avgjorts.

Av de 123 ärenden som slutligt avjyorts hos fonden har 62 ansökningar bifallits. Besluten om bifall innebär att 6645 000.kr. ställts direkt till sökan­denas förfogande. Beslul om åtgärder som skall ulföras på löpande räkning kan därutöver beräknas medföra en kostnad för fonden om cirka 300000 kr. Beslut om rätt till slöd - dvs, delvis avgjorda ärenden - beräknas-medföra ytterligare kostnader för fonden om cirka 7000000 kr. Fram lill den 30 oktober 1987 hade fondslyrelsen således beslutat om stöd intill ett belopp om sammanlagt cirka 14000000 kr.

Hos småhusskadenämnden hade vid samma lidpunkt 78 ärenden om
stöd avgjorts. Av dessa har 6 ansökningar bifallits.
                                                                                      72


 


Allt eftersom ökad erfarenhet vunnits av olika slag av skador, lämpliga Prop. 1987/88:100 hanteringsrutiner m. m. har verksamheten kunnal rationaliseras. Hur lång Bil. 13 lid del dröjer innan en ansökan blir avgjord, beror helt och hållet på vilken typ av skada det är fråga om och i vad mån skadeorsak m, m, behöver utredas ytterligare, I ett mycket litet antal fall har sökanden själv låtit utföra nödvändiga lekniska utredningar. I del övervägande antalet fall behövs alltså mer eller mindre omfattande kompletteringar innan fonden kan avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att huset skall fungera som bostad. I de fall en fullständig byggnadsteknisk utredning behöver göras, blir den ofta både omfattande och tidskrävande. Kompletterande utredningar av detla slag ombesörjs och bekostas av fondslyrelsen.

För närvarande finns inle någon egentlig balans hos fonden i form av färdiga, icke avgjorda ärenden.

Under del första verksamhetsåret - 1986 - ökade lillslrömningen av ärenden successivl och nådde en. kulmen under december månad 1986. Därefter har lillslrömningen minskal. Antalet inkomna ärenden under är

1987  har hitUlls varit något lägre än under motsvarande tid år 1986. Antalet
ligger för närvarande pä ett 20-lal per månad. Den minskade ärendelill-
slrömningen kan enligt styrelsen bero på all skadorna i flertalet skadefall
sannolikt inle är av den omfattning som tidigare antagits. Ett annat bidra­
gande skäl kan vara att många husägare gör den bedömningen atl en
civilrätlslig process mot en byggproducent eller tidigare ägare kan drivas
med framgång.

Mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheler gör fondslyrelsen den be­dömningen att anlalel inkommande ärenden framöver inle torde komma att översliga 20-25 ärenden per månad. •

Enligt regeringens beslut disponerar fondslyrelsen över de medel som riksdagen har ställl lill förfogande för forsknings- och utvecklingsinsat­ser avseende fukt- och mögelproblem (prop. 1985/86:125 bil, 9, BoU 21, rskr 244). Fondstyrelsen har i samverkan med statens råd för byggnads­forskning och Sveriges allmännylliga bostadsförelag (SABO) initierat ett forsknings- och utvecklingsprojekt som avser bl, a. att kartlägga frekven­sen av och orsakerna till fukt- och mögelskador i flerbostadshus samt alt utprova och verifiera olika metoder att avhjälpa sådana skador. Till kost­naderna för den första etappen — som förväntas vara slutförd under år

1988  - har fondslyrelsen beslutat atl bidra med sammanlagt 6 milj. kr.
Den 30 oklober 1987 fanns i fonden 62.9 milj. kr. Fondslyrelsen räknar

med alt utbetalningarna under innevarande och näsla budgetår inte kom­mer att översliga vad som nu finns i fonden.

Föredragandens överväganden

Ett avgörande skäl för slalsmaklernas beslul atl inrätta den statliga fonden
var att ell stort antal hus i landet antogs ha fukt- och mögelskador i en
sådan omfattning att de enskilda husägarna inle rimligen kunde bära repa­
rationskostnaderna. Fonden har nu funnits i två år. Fondslyrelsen re­
dovisar under år 1987 en minskande ärendetillslrömning. Del är givelvis
ännu för Udigt att dra några säkra slutsatser av den minskande ärendetill-                           73


 


strömningen. Mycket tyder dock på atl antalet ansökningar om stöd även     Prop. 1987/88:100
fortsättningsvis kommer att ligga på en betydligt lägre nivå än vänlat.          Bil. 13

1 sitt beslut om anslag till fonden för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:100 bil. 13, BoU 13, rskr 171) bemyndigade riksdagen regeringen att under fyraårsperioden 1986-89 ta i anspråk sammanlagt 250 milj, kr. för bidrag till fonden. Hittills har sammanlagt 176 milj. kr. anvisats för ändamålet. Äv de anvisade medlen har 76 milj. kr, förts över till fonden, 1 likhet med fondstyrelsen räknar jag med att utbetalningarna under inneva­rande och nästa budgetår kommer alt rymmas inom de medel som nu finns i fonden. Jag bedömer således att fonden för närvarande inte behöver tillföras ytterligare medel för stöd Ull avhjälpande av fukt- och mögelska­dor i småhus.

Fondslyrelsen har tillsammans med statens råd för byggnadsforskning (BFR) och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) initierat ett forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning på problemen i flerbo-stadshusbebyggelsen. Den första etappen av projektet pågår för närvaran­de och beräknas vara slutförd under våren 1988.

I skrivelse den 28 oktober 1987 redovisar SABO behovet av fortsatta utvecklings- och informationsinsatser på området. Enligt skrivelsen syftar arbetet till att, med utgångspunkt från de resultat som vunnits i den första etappen, utveckla och föra ut kunskaper och metoder för att förebygga, upptäcka och eliminera orsakerna till fukt- och mögelskador. Som jag framhöll i mitt anförande till proposition 1985/86:125 (bil. 9) är det lika angeläget att avhjälpa fukt- och mögelskador i flerbostadshus som i små­hus. Insatserna avseende flerbosladshusen bör dock främst riktas in på att utvärdera och komplettera besiktnings- och mätmetoder för att möjliggöra säkrare diagnoser i fråga om problem och åtgärdsbehov, atl verifiera olika lekniska lösningar och förebyggande insatser på fukt- och mögelområdet och att föra ut kunskapen i förvali:arledet. Jag delar uppfattningen att en andra etapp bör genomföras med den inriktning som SABO har redovisat. På samma sätt som tidigare bör arbetet bedrivas i samverkan mellan fonden, BFR och SABO. Jag beräknar att fonden behöver tillföras 6 milj. kr, för ändamålet. Anslagel för budgetåret 1988/89 bör därför föras upp med ett belopp om 6 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 6000000 kr.

74


 


c. PLAN VÄSENDET                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 13 Allmänt

Den nya plan- och bygglagen (1987:10), lagen (1987:11) om exploaterings­samverkan och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m, trädde i kraft den 1 juli 1987,

En omfattande satsning på utbildning och information med anledning av de nya lagarna har genomförts under är 1987, Ledningen av denna verk­samhet har skötts av en särskild arbetsgrupp under bostadsdepartementets ledning och med representanter för planverket, lantmäteriverket och Svenska kommunförbundet. Insatserna kommer att fortsätta med en för­djupad utbildning kring de nya lagarna. Ett system för återföring av erfa­renheter frän tillämpningen av dem kommer att utarbetas.

Fysisk planering och hushållning med naturresurser m. m.

För att t;eglerna i naturresurslagen skall fä avsedd verkan krävs ett system för redovisning av kunskaper om mark- och vattenresurserna och deras användning. Statens planverk har haft i uppdrag att lämna förslag till hur denna kunskapsförsörjning bör organiseras centralt och regionalt. Verket har redovisat resultatet av utredningsarbetet,

I 1987 års budgetproposition anmäldes att, som ett led i arbetet med att bygga upp databaser med lägesbestämd information, uppdrag lämnats till statskontoret att lämna förslag till samordningsåtgärder m. m. och till planverket att utreda förutsättningarna för användning av ADB i länssty­relsernas arbete med fysisk planering och naturresurshushållning. Uppdra­gen har redovisats under år 1987 och lämnade förslag bereds för närvaran­de inom regeringskansliet.

I de fjällnära skogsområdena pågår markanvändningsplanering med syf­te alt förebygga konflikter mellan rennäring, naturvård, turism och skogs­bruk. Planeringen beräknas vara genomförd i det fjällnära skogsområdet i Kopparbergs och Jämtlands län under år 1989 och i Västerbottens och Norrbottens län under år 1991. Arbetet leds som regel av länsstyrelserna i samarbete med främst skogsvårdsslyrelserna, lantbruksnämnderna och kommunerna.

Vindkraftsutredningen (dir. 1985:42) beräknas under våren 1988 avläm­na sitt slutbetänkande. Utredningens uppgift är alt föreslå lämpliga lägen för stora vindkraftsanläggningar.

En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga hur ett system med s. k. parkeringsköp lämpligen bör utformas (dir, 1987:49). Förslag lill den lagstiftning som behövs på området avses läggas fram under år 1988. Avsikten är vidare att se över reglerna om tomtråttsavgäld.

Ett förslag om alt inarbeta bestämmelserna i lagen om enskilda vägar
(1939:608) i anläggningslagen (1973:1179) har remitterats tillsammans med
1986 års väghällningsutrednings betänkande (SOU 1987:25 och-26) Ökat
kommunalt väghållningsansvar.
                                                                                  75


 


B yggfrågor                                                                                    Prop. 1987/88:100

De krav i plan- och bygglagen (PBL) som ställs på byggnader och tomter m, m. är av naturliga skäl allmänt hällna. Regeringen har i plan- och byggförordningen (1987:383) - med slöd av bemyndigande i 16 kap. 1 § PBL - uppdragit åt statens planverk att meddela verkslällighelsföreskrif­ter och de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av de nu , avsedda kraven.

Med anledning av bemyndigandet i plan- och byggförordningen har planverket enligl den s, k, begränsningskungörelsen (1970:641) underställt regeringen ett förslag Ull nybyggnadsföreskrifter (NYB), avsedda att ersät­ta Svensk byggnorm (SBN), Ärendet bereds.för närvarande inom bostads­departementet.

Inom planverket pågår för närvarande arbete med förslag till ombygg­nadsföreskrifter (0MB).

Svenska Kommunförbundet har utarbetat en handbok för byggnads­nämnderna med regier av administrativ natur rörande bygglov m, m.

Cl. Statens planverk

1986/87 Utgift                39103 509

1987/88 Anslag              38460000

1988/89 Förslag              38460000

Riksdagen har godkänt regeringens förslag alt lägga samman bostadssly­relsen och statens planverk till en myndighet (prop. 1986/87: 48. BoU 7, rskr 93), Vidare har riksdagen godkänt regeringens förslag till del nya verkets huvudsakliga inriktning och organisation (prop. 1987/88:37, BoU 5, rskr 106). Sammanläggningen av bostadsslyrelsen och planverket skall ske den 1 juli 1988. Del nya verket skall heta plan- och bostadsverkel.

Regeringen avser att under våren 1988 återkomma lill riksdagen i frågan om del nya verkels samlade medelsbehov för budgetåret 1988/89. Jag föreslår därför att anslagel förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ärnnet, till Statens plan­verk för budgetåret 1988/89 beräkna ell förslagsanslag om 38460000 kr.

76


 


D. LANTMÄTERIET                                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 13 Allmänt

Det StaUiga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att svara för fastighetsbildning och all producera allmänna kartor, Lantmäteriet bedriver också uppdragsverksamhet i form av kartproduktion, mätningar, fastighetsvärdering m, m.

Verksamheten omsatte'budgetåret 1986/87 totalt ca 660 milj. kr. Härav svarade den avgiftsfinansierade verksamheten, främst uppdrag och fastig-hetsbildningsålgärder, förta 450 milj, kr,, vilket motsvarar knappt 70 %av den totala omsättningen, Äterstoden finansieras genom anslag som huvud­sakligen används för produktion av de allmänna kartorna och för stöd ät fastighetsbildnings verksamheten,

Lantmäteriets uppdragsverksamhet har utvecklats positivt under de'se­naste åren. Det gäller både den inrikes och den utrikes verksamheten.

Beträffande fastighetsbildningsverksamheten har det under en följd av år varil svårt att nå kostnadstäckning på grund av minskad efterfrågan på tjänster, främst till följd av nedgången i bostadsbyggandet. Regeringen har ställt särskilda medel till lantmäteriverkets förfogande för att verket skall kunna anpassa sin organisation till de ändrade förutsättningarna. Vidtagna åtgärder tillsammans med en något ökad efterfrågan har lett till att verk­samheten nu beräknas täcka sina kostnader.

Produktionen av allmänna kartor m. m, bedrivs enligt den 10-åriga plan som riksdagen beslutade om våren 1984,

Verksamheten inom lantmäteriet berörs i hög grad av den snabba ut­vecklingen av ADB-lekniken, För datoriserad kartframställning har lant­mäteriverket utvecklat ett eget system, AuloKa, Verket utvecklar för närvarande ell ADB-syslem för främst ekonomiadministration och stöd vid ärendehantering, HELAS. Tillsammans med nägra länsstyrelser och i samverkan med andra regionala myndigheter samt med kommuner bedri­ver lantmäteriverket försök med regionala s. k. landskapsinformationscen-iraler med syfte att utveckla ADB-hjälpmedel för fysisk planering m, m. Vid lantmäteriverkets utvecklingsenhet i Kiruna utvecklas metoder för datorstödd s, k, tematisk kartläggning, bl, a, för framställning av den nya nationalatlasen. Verket har vidare utarbetat ett förslag till uppbyggnad av särskilda databaser med grundläggande geografiska data, s. k. Geografiska Sverigedata (GSD),

Organisation m.m..

Det statliga lantmäteriet omfattar statens lantmäteriverk, en överlantmä-larmyndighel i varje län och lokala fasUghetsbildningsmyndigheter.

Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastig­
hetsbildning, fastighelsbestämning, fastighetsvärdering, fastighelssamver-
kan och fastighetsregistrering samt för frågor om mätningsverksamhet och
allmän kartläggning. Lantmäteriverket har också samordnande uppgifter
beträffande orlnamnsfrågor.
                                                                                       77


 


Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom     Prop. 1987/88:100 verket finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, faslig-     Bil. 13 hetsavdelningen, karlavdelningen och produktionsavdelningen, saml ell planeringssekretariat,

För samråd i ftågor om riktlinjer för arbetet med de allmänna kartorna finns ett kartråd. Vidare finns ell ortnamnsråd som har lill uppgift att främja ett ändamålsenligt och vårdal orlnamnsskick,

Överlantmätarmyndigheten skall inom länet leda och ha tillsyn över verksamheten vid de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, ha tillsyn över mäiningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för faslighetsbildningsverksam-helen, Lantmäleridistriklet är fastighetsbildningsmyndighetens verksam­hetsområde. Landet är indelat i 80 lantmäteridislrikl. För särskilda faslig-helsbildningsuppgifter finns ytlerligare 18 slaUiga fastighetsbildningsmyn­digheter, s, k, specialenheter, vilka arbelar med frågor med anknytning till jord- och skogsbruk.

Del statliga lantmäteriet sysselsatte den I juli 1987 drygt 2 800 personer varav ca 950 vid lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men under­ordnad denna i tillsynshänseende, finns 42 kommunala fastighetsliild-ningsmyndigheter saml 24 statliga och 32 kommunala fastighetsregister­myndigheter. Länsstyrelserna är statliga fastighelsregistermyndigheter. Fastighetsregistermyndighelernas uppgift är all registrera de förändringar i faslighelsförhållandena som främst faslighelsbildningsmyndigheterna har beslutat om,

Lantmäleriets verksamhet är indelad i fyra program, nämligen (1) Upp­dragsverksamhet, (2) Plangenomförande, (3) Landskapsinformation och (4) Försvarsberedskap, Medel las upp under anslagen D I, Lanlmäteriel, D 2, Plangenomförande, D 3, Landskapsinformation, D 4. Försvarsbered­skap och D 5. Utrustning m, m.

Försök med treåriga budgetramar

Bakgrund

En försöksverksamhet med treåriga budgetramar inom statsförvaltningen påbörjades budgetåret 1985/86, En utvidgad försöksverksamhet inleddes under hösten 1986 och omfattar bl, a. lantmäteriverket. Verket fick därför inför perioden 1988/89-1990/91 särskilda direktiv för anslagsframställning­en för budgetåret 1988/89,

Enligt direkUven skulle lanlmäteriverket i en rapport bl.a, analysera
verksamhelen och bedöma utvecklingen inom verkets olika verksamhets­
områden, Mol denna bakgrund skulle verket lämna förslag till rikUinjer för
verksamheten. Verket skulle vidare behandla ett antal särskilda frågor,
bl.a. den regionala och lokala organisationen samt lantmäteritaxans ut­
formning. Verket skulle även lägga fram förslag lill produktivitets- och
servicehöjande åtgärder,
                                                                                                                                78


 


Lantmäteriverket lämnade sin rapport till regeringen i mars 1987, I Prop. 1987/88:100 rapporten har verket program för program redovisat sin verksamhet, ana- Bil. 13 lyserat resultatutvecklingen, gjorl framlidsbedömningar och föreslagit åt­gärder i syfte att bättre anpassa sin verksamhet lill de krav som ställs på verket. Verket har också behandlat de särskilda frågor som ingick i direkti­ven. Statskontoret, riksrevisionsverkel, länsstyrelsernas organisations­nämnd och Svenska kommunförbundet har yttrat sig över rapporten.

Föredraganden

Jag kommer i del följande all framför allt uppehålla mig vid lantmäteriver­kets förslag till inriktning av olika verksamheter och vid de förslag till åtgärder som verket har lämnat i sin rapport. Många av förslagen är sädana att de inle kräver ställningstaganden från riksdagen, men jag tar upp även dessa för att ge en heltäckande bild av verkets förslag. Jag finner däremot inte anledning att i det här sammanhanget närmare kommentera del bak­omliggande arbelet med analyser m, m. Jag vill dock, liksom statskontoret och riksrevisionsverkel, peka pä atl resullatanalysen behöver ulvecklas ytterligare.

Enligt min mening bör den av lantmäteriverket föreslagna inriktningen av verksamheten — med de kompletteringar somjag lämnar i det följande - läggas till grund för en treårig budgetram för lantmäteriet under perioden 1988/89-1990/91, Genom att en treårig budgetram beräknas för verksam­heten bör verkets möjligheter att långsikUgl planera ralionaliseringar och omprioriteringar underiättas. Lantmäteriverket ingår dessutom fr, o, m, budgelårel 1987/88 i en försöksverksamhet med överföring av anslagsme­del mellan budgetår. Tillsammans med de förslag som jag i det följande redovisar om förändringar i handläggnings- och beslutsordningen för ADB-investeringar bör det därmed enligl min mening föreligga goda förut­sättningar för atl ytteriigare öka effektiviteten inom lantmäteriet.

Mitt förslag till budget för resp. anslag och budgetår framgår av följande tablå. Vid beräkningen har jag antagit att koslnaderna för landskapsinfor-malionsverksamhelen under perioden 1989/90-1993/94 fördelas lika över åren. Där huvudförslagel Ullämpas har en minskning skett av utgifterna med 1,6% per år utom beträffande anslagel D 4. Försvarsberedskap, där en minskning sker med 5 % budgetåret 1989/90, Beloppen för 1989/90 och 1990/91 förulsälls komma all pris- och löneomräknas i vanlig ordning. Jag har också efter samråd med chefen för civildepartementet tagit upp ramar för ADB-invesleringar.

79


 


Budgetramar för treårsperioden 1988/89-1990/91 (1000-tal kr.)

Anslag

1989/90

1988/89


1990/91


Prop, 1987/88:100 Bil. 13


 


D 1. Lantmäteriet                                                1

D2. Plangenomförande                                  60139

D3. Landskapsinformation                          176554

D4, Försvarsberedskap                                  3 586

D5, Utrustning m,m,                                       8075

Xlll:e huvudtiteln

B 2. Anskaffning av ADB-utrustning          17 120


1

59263

.167922

3 228

8075"

21200


1

58838

167922

3 176

8075

19000


Uppdragsverksamheten

Uppdragsverksamheten, som svarar för omkring en tredjedel av lanlmäte-riels omsättning, bedrivs på marknadsmässiga villkor. Lantmäteriverket bedömer all verksamhetens innehåll, inriktning och volym de kommande åren i huvudsak kommer atl vara oförändrad. Verksamheten budgetåret 1986/87 omsatte ca 220 milj, kr, och lämnade ett överskott på ca 3 milj, kr. Verket avser atl forlsälla sin satsning på marknadsföring och på all öka produktiviteten.

Jag noterar med tillfredsställelse att lantmäteriets tjänster är efterfrågade och alt verksamheten täcker sina kostnader. Jag återkommer senare lill den ekonomiska styrningen av verksamhelen.


Fast ighetsbUdning.sverksainhe ten

Fastighetsbildningsverksamheten skall finansieras av avgifter enligl den lanlmälerilaxa som regeringen fasiisläller, Verksamhelen svarar för om­kring en tredjedel av lanlmäteriets omsättning. Som jag nämnde inled­ningsvis har efterfrågan på fastighetsbildningstjänsler under en följd av år minskat, främsl lill följd av nedgången i byggandel. Verksamhelen har därför inle täckt sina kostnader och förluster har uppstått. Till följd av de åtgärder som lantmäteriverket har vidtagit och en stigande efterfrågan på fastighetsbildningstjänsler räknar verket nu med alt verksamheten skall läcka sina kostnader.

Regeringen har ställt särskilda medel till verkets förfogande för ålgärder i syfte att bättre anpassa resurserna lill efterfrågan på faslighelsbildnings-tjänsler och för utvecklingsinsatser inom fastighetsbildningsområdel. Ver­ket avser att använda medlen för utvecklingsinsatser under perioden fram t,o,m. budgetåret 1990/91, Verket föreslår atl ytterligare 1,9 milj, kr. ställs till förfogande under budgelårel 1990/91,

Jag konstaterar med tillfredsställelse atl kostnader och intäkter inom fastighetsbildningsverksamheten har kommit i bättre balans. Med hänsyn lill detla och alt lantmäteriverket förfogar över särskilda medel för atl utveckla verksamhelen, utgår jag från all fastighetsbildningsverksamheten forlsällningsvis skall kunna drivas med full kostnadstäckning.

Lantmäteriverket föreslår alt frågan om vilken effekt fastighetsägarnas kostnader för fastighetsbildningstjänsler har på fastighetsägarnas intresse för faslighelsbildningsåtgärder utreds. Enligt verket finns det risk för alt


80


 


den nuvarande avgiftsnivån avhåller fastighetsägare från att ta initiativ till Prop. 1987/88:100 sådana fastighetsbildningsåtgärder som från allmänna utgångspunkter är Bil. 13 angelägna att få genomförda. Även Sveriges lantmätareförening och Svenska kommunförbundet har framfört synpunkter på finansieringen av fastighetsbildningen. Kommunförbundet har även tagit upp finansieringen av fastighetsregistreringen. Mot den nu angivna bakgrunden anser jag att det finns skäl alt i särskild ordning utreda effekterna av finansieringsprinci­perna för fastighetsbildning och faslighetsregistrering. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag kommer senare att ta upp den ekonomiska styrningen av fastighels-bildningsverksamheten.

Landskapsinjormalion

Programmet Landskapsinformation omfattar produktion av kartor, fiygbil­der och annan landskapsinformation. Lantmäteriverkets förslag till inrikt­ning av verksamheten gmndas på den av riksdagen beslutade tioåriga kartplanen, vilken omfattar perioden 1984/85-1993/94, och pä riksdagens beslul förta året om produktion av en ny svensk nationalatlas. Verket pekar dock på angelägna insatser inom landskapsinformationsområdet som kräver ökade resurser eller betydande omprioriteringar. Del gäller t, ex. utveckling av ny geodetisk teknik, snabbare utgivning av den ekono­miska kartan, ökad flygfotografering och uppbyggnad av databanker med grundläggande geografiska data om landet.

Jag vill inledningsvis framhålla atl den gällande kartplanen, som besluta­des år 1984, innebar väsentligt ökade resurser inom området landskapsin­formation vid lantmäteriverket och en betydande volym- och standardhöj­ning i fråga om produktion av kartor och annan landskapsinformation jämfört med situationen tidigare. De av lanlmäteriverket nu anmälda beho­ven av ytlerligare satsningar skulle kräva en betydande ytteriigare resurs­ökning för vilken del för närvarande inte finns ekonomiskl utrymme . Jag är därför inte beredd att tillmötesgå verket och all föreslå några sådana ändringar i verksamhetens omfattning som förutsätter tillskott av anslags­medel.

Den digitala tekniken har fält ell snabbt genomslag inom kartläggnings­
området. Detla förutsägs inte till fullo när kartplanen utarbetades. En
betydande efterfrågan finns t, ex, pä grundläggande uppgifter om landska­
pet lagrade i databaser. Till stor del är det frågan om uppgifter som finns på
de allmänna kartorna. Det är därför naturligt och mest rationellt all sådana
data tillhandahälls av lantmäteriet. Lantmäteriverkets kostnader för atl
snabbi bygga upp sådana digitala databaser med grundläggande geografisk
information har av verket beräknats till 90 milj, kr. för .treårsperioden.
Hälften beräknar lantmäteriverket kunna finansiera genom omprioritering­
ar och försäljningsintäkter. Återstoden föreslås bli läckt genom anslagstill­
skott. Som framgår av vad jag tidigare har sagt, kan inte lantmäteriverket
påräkna något sådant resurstillskott. Verket bör sträva efter att skapa
utrymme för verksamheten på andra sätt, t. ex, genom att sluta avtal med
berörda intressenter om samfinansiering av olika databaser.
                                              81

6    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


Försvarsberedskap                                                                                                          Prop. 1987/88:100

Lantmäteriverket har i totalförsvaret funktionsansvar för frågor om land­skapsinformation. I detta ligger alt tillgodose totalförsvarets behov av kartor, flygbilder samt geodetiska och fologrammetriska data. Verket sva­rar också för sekretessgranskning av kartor och flygbilder. I krig upprätt­håller verket viss lantmäteriverksamhet och svarar för information om fastighetsförhållandena.

Sekretessgranskningen av kartor och flygbilder utreds av utredningen (Fö 1982:03) om Ulltrådesskydd, som enligt direkUven (dir. 1987:26) skall lämna sina förslag under år 1988, E.n förändrad lagstiftning om kart- och flygbildssekretess kan eventuellt komma att minska resursbehovet för verksamheten.

Den beredskapsplanering som lantmäteriverket har ansvar för omfattar övningar, utbildning och andra åtgärder för att hålla en hög beredskap. Verket pekar i sin rapport på bl.a, behov av ökade resurser för bered­skapsverksamheten. För egen del vill jag erinra om att organisationen av den regionala staliga förvaUningen övervägs i regeringskansliet. Övervä­gandena kan komma alt påverka totalförsvarets regionala verksamhet, vilket i sin tur kan fä effekt för lantmäteriets beredskapsverksamhet. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till behovet av ökade resurser för beredskapsverksamhet. Jag kommer dock att under anslaget D4. Försvars­beredskap föreslå att lantmäteriverket får medel för en funklionsövning under budgetåret 1988/89,

Ekonomisk styrning av lantmäteriet

I fråga om de verksamheter inom lantmäteriet som finansieras av avgifter, främst uppdrags- och förrättningsverksamheterna, skall lantmäteriverket söija för atl staten får avkastning på det statskapital som verket disponerar i form av omsättningstillgångar. Avkastningen skall i första hand användas för alt skydda realvärdet hos dessa tillgångar. Överskjutande avkastning skall levereras in lill statskassan. Vidare gäller att verket skall föreslå regeringen hur eventuella överskott från verksamheterna skall disponeras eller hur evenluella underskott skall åtgärdas.

Lantmäteriverket föreslår atl avkastningskravet skall läggas fast för hela
treårsperioden med en fast procentsats. Vidare föreslår verket att verket
självt, inom vissa gränser, skall få besluta om hur uppkomna överskott
skall få användas. I fråga om avkastningskravet pä det kapital som an­
vänds i kartframställningen föreslår lantmäteriverket att det nuvarande
systemet med inleverans till staten av kartavgifler och nyttjanderättsavgif­
ter slopas och atl avkastningskravet sätts till 4 milj, kr. per år i tre år.
Förslaget innebär även att lantmäleriverkel skall få större frihet alt be­
stämma priset på de allmänna kartorna. För närvarande gäller atl priset
skall sättas sä att intäkterna täcker kartavgiften samt kostnader för tryck­
ning, försäljning, distribution och realvärdeskydd av statskapitalet. Slutli­
gen föreslår verket att den rörliga kredit som disponeras hos riksgäldskon­
toret skall få användas som lån till utveckling inom uppdragsverksamhe­
ten.
                                                                                                                                                                82


 


Jag räknar med att under våren 1988 la ställning till verkets förslag om Prop, 1987/88:100 ändrade former för den ekonomiska styrningen av de avgiftsfinansierade Bil. 13 verksamheterna, och all della kan komma lill uttryck i regleringsbrevet. Jag vill dock redan nu anmäla att enligt min mening är statens ekonomiska styrning av lantmäteriet i slora drag ändamålsenlig, vilket även statskonto­ret och riksrevisionsverkel framhåller i sina yttranden över lantmäteriver­kets rapport.

Lantmäterilaxan

Lantmäteritaxan (1971:1101), som beslutas av regeringen, reglerar vilken avgift som skall betalas för tjänster som fastighelsbildningsmyndigheterna utför med slöd av främst fastighetsbildningslagen, Lantmäleriverkel har haft i uppdrag att utreda vilka förändringar av taxan som bör genomföras för att bl, a, möjliggöra en förbättrad intäktsbedömning. Verket skulle också överväga formerna för någon typ av ramstyrning av taxan och behovet av atl även i fortsättningen kunna sätta ned avgifterna när fastig­heter m, m, av mindre betydelse kan avföras ur fastighetsregistret.

Lantmäteriverket föreslär att taxesättningen delegeras till verket. Rege­ringens inflytande bör enligt verket begränsas till ett avkastningskrav pä statskapitalet för omsättningstillgångar i enlighet med vad jag nyss har redogjort för och till den grundläggande konstruktionen av taxan. Verket föreslär även att en möjlighet införs att i förväg komma överens pm priset med den som önskar få en fastighelsbildningåtgärd ulförd i de fall lidlaxa Ullämpas, För alt möjliggöra bättre bedömning av inläkterna föreslär ver­ket bl.a. en successiv övergång lill tiddebilering i stället för s.k, saktaxa med fasta avgifter för vissa slag av tjänster. Verket föreslår vidare att debitering i större utslräckning skall ske efler den taxa som gäller när faslighelsbildningsåtgärden avslutas. Så sker inte för närvarande i fråga om förrättningar påbörjade före år 1986.1 fråga om nedsättning av avgifter­na i vissa fall anser verket att den möjligheten har slor betydelse för atl Stimulera till åtgärder som innebär sanering av fastighetsindelningen. I synnerhet gäller della vid omarronderingar där nedsättningen också har stor betydelse för atl reducera koslnaderna för sakägarna. Möjligheten atl sätta ned avgifterna bör därför enligt verket finnas kvar,

Slalskonlorel har i sitt yttrande över lantmäteriverkets rapport avstyrkt alt taxesättningen delegeras lill verket. Jag delar statskontorets uppfatt­ning. Främst med hänsyn till att verksamheten bedrivs med monopol bör regeringen även i fortsättningen besluta om taxan för den statliga fastig-helsbildningsverksamheten. Den ordningen bör gälla även för den till vissa kommuner delegerade fasUghetsbildningsverksamheten,

Vad gäller frågan om lantmäteritaxans utformning avser jag att återkom­ma till regeringen.

Utveckling av ADB-system för ekonomiadministration m. m.

Som jag nämnde inledningsvis pågår inom lantmäteriet arbete méd att

införa ett datorstött system för ekonomiadministration, ärendehandlågg-                                                  83


 


ning och produktionsadministration. Systemet avses vara infört i hela     Prop, 1987/88:100 lantmäteriet senast vid utgången av budgetåret 1989/90, Fullt uibyggl be-     Bil. 13 räknas systemet innebära en besparing på ca 110 årsarbetskrafter.

Uppbyggnaden av det nya ekonomiadministraliva systemet sker i sam­råd med statskontoret och riksrevisionsverket. Statskontoret ställer sig positivt lill systemet. Riksrevisionsverket anser det dock osäkert om sy­stemet uppfyller verkels krav på information till den s. k. riksredovisning­en tillgodoses. För egen del finner jag det angeläget att systemet nu införs sä snabbi som möjligt. Det bör bl.a. möjliggöra en rationalisering av fastighetsbildningsverksamheten. J,ag utgår från att systemet får sådan utformning alt riksrevisionsverkets krav tillgodoses.

Lantmäteriverkets lokala och regionala organisation

I direktiven Ull lanlmäteriverket ingick atl överväga den lokala och regio­nala organisationen. Verket skulle dessutom beräkna vilka besparingar som skulle kunna uppnås om den statliga fastighetsregistreringen fördes över från länsstyrelserna till lantmäteriet.

En utredning inom lantmäteriet har föreslagit riktlinjer för en ändrad regional organisaUon med regioner som var och en omfattar fiera län. Lantmäteriverket avser atl mol bakgrund härav utarbeta ett organisations-förslag och föreslår alt verket självt skall få besluta om erforderliga änd­ringar i den regionala och lokala organisationen.

Lantmäteriverket föreslår vidare att den statliga faslighelsregistreringen förs över till lantmäteriet. Effekterna härav bedöms som övervägande positiva. Någon kalkyl över de ekonomiska effekterna har verket dock inte ansett möjlig all genomföra med rimlig arbetsinsats.

Enligl min mening hör lantmäteriets regionala organisation nära samman med den regionala organisationen av annan statlig förvaltning. Frågan om den statliga länsförvaltningens framtida organisation bereds för närvaran­de i regeringskansliet. Det förslag Ull framtida organisation på regional nivå som lanlmäteriverket kan komma att lämna bör prövas i det samman­hanget.

Av vad jag nu har sagt framgår alt jag anser atl det skall ankomma på regeringen alt besluta om eventulla förändringar i den regionala organisa­tionen för lantmäteriet. Delsamma gäller i fråga om ändringar i den lokala organisationen med hänsyn till den stora betydelse den har för kommuner­na.

Regional produktlon av kartor m.m.

Lantmäteriverket har i sin rapport redovisat den etablering av lantmäte­
riets produktion av kartor m, m. som hittills har skett utanför Gävle, Det
gäller främst lokaliseringen av kartproduktion lill Kiruna och Luleå, Ver­
ket har positiva erfarenheter av den hittills prövade regionala produktio­
nen, men pekar på atl resurserna inte får splittras för mycket, bl, a. med
hänsyn lill kraven pä stora investeringar och hög kompetens, Ä andra
sidan kan regional produktion enligt verket åsladkoinma teknikspridning
och kompetenshöjning i olika delar av landet. Verket redovisar i rapporten
förslag lill framtida satsningar på regional produktion av kartor m, m,
                                                         84


 


Jag framhöll i samband med alt förslaget till den 10-åriga kartplanen Prop. 1987/88:100 förelades riksdagen (prop. 1983/84:100 bil. 13) alt en regional kartproduk- Bil. 13 tion var angelägen. Erfarenheterna frän t, ex. enheten i Norrbottens län för produktion av den ekonomiska kartan är goda. Enheten kommer att ansva­ra även för produktionen av ekonomiska kartan för Västerbottens län genom en filial i Lycksele. Utifrån de hittillsvarande erfarenheterna och de regionalpolitiska effekterna anser jag det motiverat med en fortsatt sats­ning pä regional kartproduktion. En enhet för kartproduktion bör därför inrättas i Karlskrona med uppgift främsl att svara för produktionen av ekonomiska kartan över södra Sverige, Enligt min mening ger en sådan enhet goda möjligheter att bygga upp en hög kompetens inom kartproduk­tionsområdet i Kariskrona. Samtidigt bör enheten innebära ett välbehöv­ligt sysselsältningstillskott lill Karlskrona,

En förutsättning för att enheten skall komma lill stånd är alt uppbygg­nadskostnaderna finansieras med tillskoll av särskilda medel. Jag beräknar kostnaderna för att bygga upp en kartproduktionsenhet i Karlskrona till 20 milj, kr, för treårsperioden 1988/89-1989/91, varav 7,5 milj, kr, budget­året 1988/89, 7,7 milj, kr, budgetåret 1989/90 och 4,8 milj. kr, budgetåret 1990/91, Antalet anställda beräknar jag till ca 20 i ett inledningsskede. Jag kommer senare i min föredragning att föreslå att lantmäteriverket för budgetåret 1988/89 får medel för alt påbörja uppbyggnaden från anslaget D 3. Landskapsinformation. Efter uppbyggnadsskedet skall verksamheten helt finansieras av ordinarie medel för kartproduktionen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för induslrideparlemenlet.

ADB-investeringar

Lantmäteriet redovisar en treårig plan för ADB-investeringar och föreslår en ny ordning för anskaffning av ADB-ulruslning, För närvarande gäller att ADB-investeringar finansieras över trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-utrustning, Detta innebär alt lantmäleriverkel måste redovisa sina behov av ADB-investeringar till statskontoret som i sin tur begär medel i sin anslagsframställning. Verket betalar årliga avgifter till statskontoret för sin ADB-utrustning, Lantmäteriverket anser atl ADB-investeringar bör behandlas som övriga investeringar inom lantmäte­riet och föreslår alt beslut om investering och upphandling får fattas av lantmäleriverkel och att investeringsmedel för ADB-utrustning anvisas direkt lill verket.

Jag bedömer atl lanlmäteriverket har en bra grund atl stå på för sin ADB-verksamhel i form av en s, k. ADB-strategi och en treårig utveck­lingsplan. Jag har inte något all erinra mol verkets beräkning av behovet av medel för ADB-investeringar, Inom ramen för försöksverksamheten med treåriga budgetramar bör därför verket nu ges ett större ansvar för sina ADB-investeringar, En ram för anskaffning av ADB-utrustning bör ställas lill verkets förfogande under trettonde huvudUtelns anslag B 2, Anskaff­ning av ADB-ulruslning, Chefen för civildepartementet kommer senare i en särskild proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen att mera utförligt behandla hur ADB-investeringarna skall hanteras.

Jag går nu över till all behandla anslagsfrågorna för budgetåret 1988/89,                                       '        85

7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


D 1. Lantmäteriet                                                                            Prop. 1987/88:100

Bil. 13

986/87 Utgift

0

987/88 Anvisat

1000

988/89 Förslag

1000

Under anslaget redovisas samUiga in- och utbetalningar för lantmäteriets olika verksamheter. Anslaget las upp med ell formellt belopp och får normalt inte belastas.

Verksamheterna inom olika program beskrivs i det följande under de anslag varifrån medel beräknas på statsbudgeten. Lantmäteriets upp­dragsverksamhet (program I), som finansieras helt genom avgifter, be­handlas emellertid under detta anslag.


Program 1. Uppdragsverksamhet

Programmet består av tre delprogram: I a. Inrikes uppdrag 1 b. Utlandsuppdrag 1 c. Fastighetstaxering

Delprogrammet Inrikes uppdrag omfattar uppdrag inom landet beträf­fande bl.a. framställning av kartor och annan landskapsinformation, mät­ningstekniska och fastighetsrättsliga frågor samt fastighetsekonomi och faslighelsinformation. Verkets rnedverkan i den allmänna fastighetstaxe­ringen har fr.o.m. budgetåret 1987/88 förts Ull ett särskilt delprogram. Fastighetstaxering,

Delprogrammet Utlandsuppdrag omfattar export av lantmäteriets tjäns­ter och marknadsförs under namnet Swedsurvey, Lantmäleriverkel mark­nadsför även produkter och tjänster från andra myndigheter och från privata företag när det främjar lantmäteriets utlandsverksamhet.

Uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder,.Verksamhe­ten under budgetåren 1986/87-1988/89 framgår av följande tabell.

Resultat av uppdragsverksamheten (1 000-tal kr.)

1986/87            1987/88   .        1988/89

Utfall               Beräknat        Beräknat

220666

233489

267 220

217722

233489

267 220

2944

0

0

2 174

0

0

468

0

0

'    302

0

0

9410'

9410

9410

Intäkter'

Kostnader'

Resultat

varav inrikes uppdrag

ullandsuppdrag

fastighetstaxering Balanserat resultat

' Som inläkler redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inle
fakturerade uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra
fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att värde-
säkra statskapitalet. 1 intäkter och kostnader ingår inte transaktioner som görs vid
köp och försäljning av tjänster m. m. internt inom det statliga lantmäteriet.
 Av det balanserade resultatet från budgetåret 1985/86 har 3 125000 kr. använts
under budgetåret 1986/87 för särskilda investeringar i uppdragsverksamheten.
                                           86


 


Lantmäteriverket                                                                                   Prop. 1987/88:100

En viss ökning av efterfrågan på tjänster förväntas under del kommande budgetåret inom den del av uppdragsverksamheten som betingas av ny­byggnadsverksamhet. Efterfrågan på tjänster inom de fastighelsrållsliga och fastighelsekonomiska områdena förväntas också öka. Intresset för digitalt producerade kartor har stigit markant.

Föredragandens överväganden

Uppdragsverksamhetens framtida inriktning och den ekonomiska styr­ningen av verksamheten har jag behandlat i samband med frågan om treårsbudget för lantmäteriet.

Lantmäteriverket har innevarande och närmast föregående budgetår fått särskilda medel för att utveckla en samordnad tjänsteexport tillsammans med statens planverk och centralnämnden för fastighetsdata. Som framgår av vad jag har anfört under anslagel B 18. Information och utbildning bör sådant slöd kunna utgå även budgetåret 1988/89.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att lill Lantmäteriet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag om I 000 kr.

D 2. Plangenomförande

1986/87 Utgift           54838046

1987/88 Anslag         54202000

1988/89 Förslag        60139000

Under anslagel redovisas kostnader för program 2 Plangenomförande till de delar verksamhelen finansieras över statsbudgeten.

Program 2. Plangenomförande

Programmet består av fyra delprogram:

2 a. Fastighetsbildning m, m.                       .

2 b, Fastighetsregislerreformen

2 c. Utveckling

2d, Rådgivning

Delprogram 2 a finansieras sä gott som helt genom avgifter som tas ut
enligl lantmäteritaxan (1971:1101, ändrad senast 1987:1273), Avgifterna
skall täcka lantmäteriets kostnader för verksamheten. Avgiften för en
förrättning kan dock sättas ned i sådana fall då beslul i ell fastighelsbild-
ningsärende medför att fasUgheter m,m, av mindre betydelse inte längre
behöver redovisas i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också sättas
ned för sådana äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om.
Kostnaden för nedsättningarna, som finansieras av anslagsmedel, var för
budgetåret 1986/87 11 767 026 kr.                                                                                         87


 


Verksamhelen under budgetåren 1986/87-1988/89 framgår av följande     Prop. 1987/88:100
tabell.
                                                                                                                              Bil. 13


Resultat av fastighetsbildningsverksamheten (1000-tal kr.)

1986/87            1987/88            1988/89

Utfall               Beräknat        Beräknat

221 346

238788

248200

11767

10000

12600

224980

238788

248200

- 3 634

0

0

-16293

-16293

-16293

Intäkter'

varav anslag Kostnader Resultat Balanserat resultat

' Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade ärenden. I koslnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra ford­ringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att värdesäkra statskapitalet.

Övriga delprogram (2b-2d) finansieras helt med anslagsmedel. Utveck­ling och rådgivning kan till en del finansieras genom avgifter, men verk­samheten redovisas dä under program 1 eller delprogram 2 a.

Lantmäteriverket

Fastighetsbildning m.m.

För innevarande och kommande budgetår planerar lantmäleriverkel för full kostnadstäckning inom faslighetsbildningsverksamheten.

Verket framhåller att reglerna för nedsättning av avgifter enligl lantmä­teritaxan är utformade så att de i huvudsak verkar automatiskt. För bud­getåret 1988/89 bedömer verket att behovet av nedsättningsmedel kommer alt uppgå lill 12 600000 kr,

För forskningsinsatser beträffande fasUghelsindelningens betydelse fö­reslår verket 1 500 000 kr för en ivåårsperiod, varav 750000 kr. för budget­året 1988/89,

Övriga delprogram

Arbetet med faslighelsdatareformen kommer atl fortsätta enligt riksdagens beslut våren 1985 om en ökning av takten för reformen (prop, 1984/85:100 bil, 13, BoU 10, rskr 177),

För ökad rådgivningsverksamhet begär lantmäleriverkel 700000 kr per är under budgetåren 1988/89 och 1989/90,

Föredragandens överväganden

Fastighetsbildningsverksamhetens inriktning m.m. har jag behandlat tidi­gare i samband med frågan om treårsbudget för lantmäteriet. Därav fram­går all jag ämnar föreslå att effekterna av finansieringsprinciperna för fastighetsbildningen och fastighelsregislreringen skall utredas.

Jag har beräknat behovel av nedsättningsmedel enligl lantmäteritaxan Ull 12600000 kr,


 


För lantmäteriverkets medverkan i fastighetsdatareformen har jag be-     Prop. 1987/88:100
räknat en ökning av medelstilldelningen med 115000 kr.                             Bil. 13

Jag är inte beredd att föreslå några ytterligare medel för rådgivnings­verksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Plangenomförande för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram­anslag om 60 139000 kr.

D 3. Landskapsinformation

1986/87 Utgift          147275 821               Reservation                         O

1987/88 Anslag        147 617000

1988/89 Förslag        176554000

Under anslaget redovisas kostnader för program 3 Landskapsinforma­tion. För verksamheten inom programmet tillförs verket under budgetåret 1987/88 dessutom medel frän nionde huvudtitelns anslag D 6. Bidrag lill skogsvärd m, m.

Program 3. Landskapsinformation

Programmet består av nio delprogram:

3 a. Geodetisk verksamhet

3 b. Ekonomiska kartor

3 c. Topografiska m, fl. kartor

3 d. Flygfoto och ortofolokartor

3 e. Försäljning av allmänna kartor

3 f.   Medgivanden till följdproduktion

3 g.  Utveckling

3 h. Rådgivning

3 i.   Nationalatlas

Programmet omfattar framställning av grundläggande landskapsinforma­tion som skall läcka behov inom olika samhällssektorer. Huvudprodukter­na utgörs av de allmänna kartorna och grundmaterial till dessa. Verksam­heten inom programmet omspänner hela kartläggningsprocessen, dvs, geo­detiska, fologrammetriska och kartografiska arbeten samt utvecklings- och rådgivningsverksamhet. I verksamheten ingår flygfotografering och bild­framställning såväl för den allmänna kartläggningens behov som för att tillgodose efterfrågan på flygbilder inom olika samhällssektorer. Vidare ingår s, k, geodeliska riksnätsarbeten och särskilda geodetiska projekt, bl. a. i form av internationellt forskningssamarbete.

I programmet ingår vidare försäljning av de allmänna kartorna och den verksamhet som hänger samman med att lantmäteriverket skall lämna medgivanden till följdproduktion frän det allmänna karlmaterialet.

Under anslaget reserveras också medel för en pågående översyn av Sveriges riksgräns mot Norge.

Slutligen ingår som ett särskilt, nytt delprogram arbetet med en ny
svensk nationalatlas.                                                                                                89


 


Lantmäteriverket                                                                                    Prop. 1987/88:100

Lantmäteriverket hemställer att medel för landskapsinformation tilldelas i enlighel med riksdagens beslut om den 10-åriga planen för försörjning med kartor och annan landskapsinformation. Därutöver föreslär verket all 7500000 kr, tillförs anslaget för all öka takten i den ekonomiska kartlägg­ningen. Därigenom skulle de områden i landet där det är mest angeläget alt byta ut äldre och ofullständiga kartblad fä en ny ekonomisk karta under den period som karlplanen omfattar.

För del fortsatta arbetet med översyn av riksgränsen mot Norge begär verket 650000 kr. Verket anmäler också behov av medel för underhåll av riksgränsen mot Finland och för administration av riksgränsfrågorna. Nå­gon organisation för underhåll av markeringar m. m. utefter riksgränsen under perioderna mellan de mera omfattande översynsarbetena finns för närvarande inte.

Vidare begär lantmäteriverket ett ökat bidrag med 250000 kr, lill kansli­et för det nyligen av olika intressenter bildade utvecklingsrådet för land­skapsinformation,

Lanlmäteriverket begär också en ökning av forskningsmedel med 2000000 kr, för utveckling av nya metoder för positionsbestämning med hjälp av satelliter eller Iröghetsnavigering samt för standardisering av datorlagrad landskapsinformation.

Slutligen hemställer lantmäteriverket om 45000000 kr, under en treårs­period för att bygga upp och samordna dalabaser med grundläggande geografiska data (Geografiska Sverigedata).

Föredragandens överväganden

Min utgångspunkt vid anslagsberäkningen är att anslaget skall tillföras medel sä att den av riksdagen beslutade 10-äriga kartplanen kan fullföljas. Som framgår av vad jag tidigare har anfört är jag är inte beredd alt förorda några utökade medel för att möjliggöra snabbare utgivning av nya ekono­miska karlblad.

Vid sidan av medel från förevarande anslag bör lanlmäteriverket under budgetåret 1988/89 tillföras 3 000000 kr, för programmet Landskapsinfor­mation från nionde huvudtitelns anslag D 6. Bidrag till skogsvård m. m.

Jag har beräknat 7500000 kr. för att påbörja arbetet med att bygga upp den enhet för kartproduktion i Karlskrona somjag redogjorde för när jag behandlade frågor om treårsbudget.

Jag har vidare beräknat 760 000 kr, för avslutning av arbetet rned översy­nen av riksgränsen mot Norge. När det gäller riksgränsen mot Finland har texten till en överenskommelse om uriderhåll av gränsen förhandlats fram med Finland, Det förutsätts i denna att lantmäteriverket för Sveriges vidkommande får ansvaret för underhållet av gränsen. Behovet av medel för detta bereds i regeringskansliet.

Som framgår av vad jag anförde om landskapsinformation i det inledan­
de avsnittet om treåriga budgetramar, ställer den digitala teknikens genom­
brott nya krav på lantmäteriet. Jag redovisade där att jag är positiv lill att                             90


 


lantmäteriet aktivt medverkar i uppbyggnaden av databanker med grund-     Prop. 1987/88:100 läggande geografiska data, men att jag inte är beredd att förslå några     Bil. 13 särskilda anslagsmedel till detta. Verksamheten bör finansieras genom t. ex. avtal med olika intressenterom samfinansiering.

Jag anser det dock motiverat att med anslagsmedel stödja visst forsk­nings- och utvecklingsarbete av betydelse för bl, a. uppbyggnad av geogra­fiska databaser. För arbete med standardisering av datorlagrad landskaps­information har jag därför beräknat 400000 kr. Vidare har jag för utveck­lingsarbete inom positionsbestämningsområdet beräknat 1 250000 kr, var­av 650000 kr, engångsvis.

Behovet av ytlerligare medel till kansliet för utvecklingsrådet för land­skapsinformation bör täckas med inlressentavgifler. Jag har därför inte beräknat nägra ytterligare medel för detta ändamål.

Slutligen har jag beräknat ytterligare 50000 kr. för arbetet med den nya nationalatlasen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Landskapsinformation för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag om 176554000 kr.

D 4. Försvarsberedskap


 

1986/87 Utgift

3172447

1987/88 Anslag

3160000

1988/89 Förslag

3 586000


Reservation                      305


Program 4. Försvarsberedskap

Programmet består av två delprogram:

4 a. Säkerhetsskydd

4 b. Beredskapsplanläggning

Programmet omfattar främsl sekretessåigårder i form av granskning av kartor och flygbilder. Programmet omfattar dessutom sådana uppgifter som åligger lantmäteriet för att trygga totalförsvarets behov av landskaps­information. Uppgifterna gäller främst beredskapsplanläggning och förbe­redelser för tryckning av kartor för totalförsvaret under beredskap och krig.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket begär ökade medel för regional beredskapsplanläggning och för övningsverksamhet.

Föredragandens överväganden

Verkets förslag om ytterligare medel för beredskapsplanläggning har sam­
band med hur den regionala ledningen av totalförsvaret löses. Denna fråga
är inte färdigberedd. Jag är därför inte beredd att nu föreslå några ytterliga-
                         91


 


re medel lill beredskapsplanläggning. För en funklionsövning under bud-     Prop. 1987/88:100
getåret 1988/89 har jag dock beräknat 200000 kr.
                                                          Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsberedskap för budgetåret 1988/89 beräkna ett ram­anslag om 3 586000 kr,

D 5. Utrustning m. m.

1986/87 Utgift                                17992591            Reservation        4818621

1987/88 Anslag                               77(55000

Beräknad utgift                10584000

1988/89 Förslag                              8075000

Från anslagel finansieras anskaffning av koslnadskråvande utrustning för lantmäteriet, s.k, strategisk utrustning. Anskaffning av annan utrust­ning finansieras med avskrivningsmedel och driftmedel. Från anslagel finansieras vid behov också tillskott av statskapital för lanlmäteriel.

Lantmäteriverket

I sitt förslag begär verket medel för strategisk utrustning i enlighel med den 10-åriga kartplanen. Dessutom föreslår lantmäteriverket att även medel för ADB-utrustning beräknas under förevarande anslag.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel för den utrustning som krävs för att genomföra den tioåriga planen för framställning av kartor och annan land­skapsinformation till 8 075 000 kr. Som framgår av vad jag anförde i anslut­ning till frågan om treårsbudget bör ianlmäleriverkel få förfoga över medel för ADB-utrustning under trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-ulruslning. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Utrustning m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag om 8075 000 kr.

92


 


E. FASTIGHETSDATAVERKSAMHETEN                        Prop. 1987/88: lOO

Bil. 13 Allmänt

Genom den pågående faslighelsdatareformen byggs ett nytt, för land och stad enhetligt, ADB-baserat fastighelsdalasystem upp. Systemet ersätter de manuella fastighets- och inskrivningsregistren. Reformen påbörjades år 1971 genom en försöksverksamhet i Uppsala län, där man kunde la i drift ett ADB-baserat fastighelsdalasystem med rättsverkan från och med den I januari 1976, Reformarbetet har sedan genomförts i'två femåriga etapper. Den andra etappen avslutades vid utgången av budgetåret 1986/87, Våren 1985 beslöt riksdagen om en tredje femårsetapp för budgetåren 1987/88-1991/92, Beslutet innebar atl den takt med vilken fastigheter förs över från de manuella registren till fastighetsdatasysleniel ökades från ca 230000 till ca 330000 fastigheter per år. Med denna takt beräknas faslighetsdalasyste-met vara infört i hela landet vid mitten av 1990-talel,

Hiuills har 2 miljoner fasligheter anslutits lill faslighelsdalasystemet, vilkel molsvarar 50 % av landels fastighetsbestånd. Systemet är infört i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Gävleborgs län saml i delar av i Kalmar, Älvsborgs och Örebro län.

Organisation m. m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomförandet av fastighetsdatareformen i samverkan med främst domstolsverket och statens lantmäteriverk. CFD leds av en styrelse. Chef för CFD är en generaldirektör. Inom CFD finns sju enheter, tekniska enheten, driftsen­heten, fastighetsregisterenhelen, inskrivningsregisterenheten, utvecklings­enheten, administrativa enheten och stabsenheten,

CFD skall, förutom alt genomföra reformen, också svara för driften av fastighelsdatasystemet. Vidare har CFD till uppgift all ulveckla system och metoder som gör del möjligt atl utnyttja fastighetsdalasyslemel inom olika verksamhetsområden,

CFD bedriver också uppdragsverksamhet, såväl inom som utom landet. Verksamhelen har expanderat kraftigt under de senaste åren och beräknas innevarande budgetår omsätta 9 milj. kr.

E 1. Centralnämnden för fastighetsdata

1986/87 Utgift           47 300080

1987/88 Anslag         51388000

1988/89 Förslag         64993 000

Anslaget E 1, skall främsl finansiera genomförandet av faslighelsdatare­
formen och driften av fastighelsdatasystemet.
                                                                93


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop, 1987/88:100 Bil. 13


 


Anslag

1,       Systemutveckling

2,       Reformgenomförande

3,       Produktion

Summa


7600000 16 500000 27288000

51388000


4- 800000 4- 700000 4-12105000

4-13605000


 


CFD

CFD föreslår att fastighetsdalaverksamheten under budgetåret 1988/89 bedrivs enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt för perioden 1987/88-1991/92. Detta innebär att verksamheten koncentreras pä att sä­kerställa en stabil och säker drift av faslighelsdalasystemet och pä reform­genomförande. Reformarbetet kommer under budgetåret 1988/89 atl pågå i Värmlands, Örebro, Västmanlands, Väslernorriands och Norrbottens län. Förberedelsearbete kommer alt inledas i Östergötlands och Kopparbergs län. Antalet fastigheter anslutna till systemet beräknas efter budgetårets slut vara 2,5 miljoner, vilkel molsvarar drygt 60 % av fastighetsbeståndet, CFD beräknar ett ökat medelsbehov om 4712000 kr, i oförändrat pris-och löneläge. Ökningsbehovet är föranlett dels av ökade driftskostnader till följd av del stigande antalet fastigheter som ingår i fastighetsdalasysle­mel, dels av behovet av ny utrustning för utskrift m, m, av dokument från fastighetsdalasyslemel.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar, efler en planenlig real minskning av administrationskost­naderna med I %, medelsbehovet för CFD för näsla budgetär lill 64 993000 kr. Jag har därvid beräknat 6568000 kr. som kompensation för att Ijänstebrevsrätien för CFD slopas fr.o.m, den I juli 1988. Vidare har jag beräknat 2000000 kr. för ny utrustning för utskrift m. m. av dokument från fastighetsdatasystemet. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 64993 000 kr.


94


 


E 2. Utrustning m. m.                                                                      Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift

196660

Reservation

1987/88 Anslag

1 300000

 

1988/89 Förslag

1300000

 

1103 340     '■''


Anslaget är avsett för investeringar i CFD:s uppdragsverksamhet. För budgetåret 1988/89 har jag, i enlighet med CFD:s förslag, beräknat ett oförändrat medelsbehov. Kostnader för räntor och avskrivningar för inve­steringarna skall i sin helhet belasta uppdragsverksamheten och återföras till statsbudgetens inkomstsida. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag om 1 300000 kr.


95


 


Register

A     Bostadsdepartementet m.m.

1          Bostadsdepartementet, förslagsanslag

2          Utredningar m. m., reservationsanslag

3          Extra utgifter, reservationsanslag

4          Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. reservationsanslag


Anslag kr,

24197000

7500000

500000

1227000 33424000


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


B     Bostadsförsörjning m. m.

1      Bostadsstyrelsen, förslagsanslag

2      Länsbostadsnämnderna,/öw/or5ani/ag

3      Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag

4      Räntebidrag m. m., förslagsanslag

5      Ätgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6      Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m, m., förslagsanslag

7      Bostadsbidrag m, m., förslagsanslag

8      Viss bostadsförbättringsverksamhel m. m,, förslagsanslag

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön, förslagsanslag

 

10            Bidrag till allmänna samlingslokaler m, m., förslagsanslag

11  Lån till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

12            Byggnadsforskning, reservationsanslag

13            Lån till experimenlbyggande, reservationsanslag

14            Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag

15            Bidrag lill statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16            Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag

 

17            Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m,, reservationsanslag

18            Information och utbildning m. m. reservationsanslag

19            Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag


64102000*

61834000

90000000

15 800000000

80000000

190000000 1450000000

253000000

3 500000

70000000

10000000

170000000

1000000

1000

39690000

1000000

1000 20500000

6000000 18310628000


 


C     Planväsendet

1      Statens planverk, förslagsanslag

* Beräknat belopp


38460000* 38460000


96


 


D     Lantmäteriet

1          Lantmåteriet, förslagsanslag

2          Plangenomförande, ramanslag

3          Landskapsinformation, ramanslag

4          Försvarsberedskap, ramanslag

5          Utrustning m, m., reservationsanslag


1000

60139000

176554000

3 586000

8075000

248355000


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


E     Fastighetsdataverksamheten

1          Centralnämnden för fastighetsdala,/ö/-5/ög5a«j/fl                         64993000

2          Utrustning m.m., reservationsanslag                                                1300000

66293000 Totalt för bostadsdepartementet    18 697 160 000


97


 


Innehållsförteckning

Sid,

Översikt........................................................................................................       1

A.     Bostadsdepartementet m. m.......................................................................       5

1,       Bostadsdepartementet   .....................................................................       5

2,                   Utredningar m, m.................................................................................       5

3,                   Extra utgifter  .......................................................................................       6

4,                   Bidrag till vissa internationella organisationer m. m......................       6

B.      Bostadsförsörjning m. m............................................................................ ..... 7

1,  Bostadsstyrelsen ................................................................................ ..... 21

2,             Länsbosladsnämnderria ,,.................................................................. .... 22

3,             Vissa län till bostadsbyggande   ...................................................... .... 25

4,             Räntebidrag m, m................................................................................. .... 27

5,             Åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheler

m, m.............................................................................................................. 34

6,             Tilläggslän lill ombyggnad av vissa bostadshus m, m.................. ..... 35

7,             Bostadsbidrag m, m............................................................................. .... 39

8,             Viss bostadsförbältringsverksamhel m.m........................................ .... 45

9,             Bidrag till förbättring av boendemiljön  .......................................... ..... 51

10.    Bidrag till allmänna samlingslokaler m, m........................................ .... 52

11.    Lån lill allmänna samlingslokaler....................................................... .... 56

12.             Byggnadsforskning  .......................................................................... .... 56

13.             Lån Ull experimentbyggande   .......................................................... .... 63

14.             Statens institul för byggnadsforskning   ........................................ .... 64

15.             Bidrag till statens institut för byggnadsforskning   ...................... .... 68

16.             Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning   .................. .... 68

17.             Bidrag till energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m.m                69

18.             Information och utbildning m. rn......................................................      70

19.             Bidrag till fonden för fukl- och mögelskador  .................................       71

C.      Planväsendet............................................................................................      75

1.     Statens planverk   ............................................................................... .... 76

D.     Lantmäteriet.............................................................................................. .... 77

1.       Lantmäteriet.......................................................................................... .... 86

2.                   Plangenomförande   ........................................................................... .... 87

3.                   Landskapsinformation  ...................................................................... .... 89

4.                   Försvarsberedskap  ........................................................................... ..... 91

5.                   Utrustning m. m................................................................................... .... 92

E.     Fastighetsdataverksamheten............................................................. .... 93

1.       Centralnämnden för fastighetsdata   ............................................... .... 93

2.      Utrustning m.m....................................................................................      95


Prop. 1987/88:100 Bil. 13


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


98


 


Bilaga 14 till budgetpropositionen 1988


Industridepartementet

(tolfte huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 14


Översikt

Industridepartementel svarar bl. a. för:

-   de allmänna rikUinjerna för näringspolitiken,

-    industrins struktur och branschfrågor,

-    frågor om små och medelstora företag såsom allmänna ulvecklingsbe-tingelser, service och utbildning,

-    frågor om industrins finansiering, bl, a, vissa exportkreditfrågor,

-    vissa frågor om multinationella företag och internaUonella investering­ar,

-    teknisk forskning och industriell utveckling,

-    patent- och regislreringsverksamhet,

-    mineralförsörjning,

-    hantverk och hemslöjd,

-    regional utveckling och regionalpolitiskt stöd,

-    regionalpolitisk samordning av sektorspolitik saml

-    flertalel statliga företag.

Inriktning av årets budgetförslag

Under är 1987 har riksdagen lagt fast treårsramar för delar av verksamhe­ten vid statens industriverk och för ell informationsteknologiprogram (prop, 1986/87:74, NU 30, rskr, 271) samt för verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling (prop. 1986/87:80 bil. 10, NU 33, rskr, 292), Tidigare har riksdagen tagit ställning lill riktlinjerna för industripolitiken på rymd­området under en flerårsperiod (prop, 198.5/86:127, NU 21, rskr, 305) saml till åtgärder för tekoindustrin under en treårsperiod (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 32, rskr. 306). Årets budgetförslag innebär därför en fortsättning av tidigare beslutad verksamhet inom en stor del av industridepartementets område. När del gäller koslnaderna för industristödet förutses en fortsatt minskning, främst i fråga om de statsstödda exportkrediterna. För dessa föreslås en anslagsminskning med 440 milj, kr. från 760 milj. kr, för innevarande budgetår till 320 milj, kr, för budgetåret 1988/89,

Industri m. m.

Till småföretagsutveckling föreslås atl 169 milj, kr, anvisas. Huvuddelen av beloppet används för bidrag till de regionala utvecklingsfondernas före­tagsservice och administration.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. n:i


I enlighet med den ireårsram som lades fast är 1986 föresläs att 70 milj.     Prop. 1987/88:100
kr. anvisas till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin.                          Bil. 14

En kraftig ökning föreslås för stödet till hemslöjden. Länsstyrelserna avses svara för statsbidragen lill länshemslöjdskonsulenterna. Bidragen föresläs ökas så atl de räcker till två konsulenter i varje län i stället för en. Samtidigt ges hemslöjdsnämnden ökade resurser sä att nämnden bl. a, kan bidra till att finansiera ett projekt rned syfte att effektivisera hemslöjdens försäljningsverksamhet.

Regional utveckling

Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat propositionen (prop. 1987/88:64) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Insatser föreslås inom flera politikomräden för att bl. a. genom infrastrukturförbåttringar och andra åtgärder skapa bättre förutsättningar för ett på lång sikt bärkraftigt och differentierat näringsliv i dessa regioner.

Beträffande situationen i Norrbottens län avser regeringen att under våren 1988 återkomma med förslag till ålgärder. Inom industridepartemen­tet bedrivs också ett utredningsarbete för att få fram förslag till åtgärder som kan förstärka utvecklingsmiljön i Östersund, De förslag som detta arbete kan leda fram till kommer senare att få prövas av regeringen.

Möjligheter har införts att lämna regionalpolitiskt stöd till den privata tjänste- och servicesektorn samt i vissa fall även till affärsverk och upp­dragsmyndigheter. Det är viktigt all länka av tillväxlen inom dessa verk­samhetsområden frän Stockholmsregionen till stödområdena. Inom indu­stridepartementet har därför en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att påver­ka tjänsteföretag all lägga ut verksamheter utanför slorsladsregionerna.

Vissa förändringar föreslås vad gäller lokaliserings- och glesbygdsstö­den.

I budgetpropositionen (bil, 9) redovisas förslag till vissa förändringar av skatteuljämningssyslemet som syftar lill att ge en fördelning som får en kraftig regionalpolitisk effekt.

Regeringen kommer senare att förelägga riksdagen en trafikpolitisk pro­position. En viktig utgångspunkt i denna är atl trafikpolitiken på ett kraft­fullt sätt skall medverka till regional balans.

I budgetpropositionen (bil, 11) föresläs en viss uppräkning av prisstödet till jordbruket i norra Sverige samt all lill det treåriga åtgärdsprogrammet för jordbruket i områdel skall anvisas ytterligare 80 milj, kr. Ökade resur­ser för statsbidrag till skogsvård i Västerbottens inland föreslås.

Inom utbildningsdepartementels område föreslås i budgetpropositionen (bil. 10) utbyggnad av flera mindre och medelstora högskolor.

Regeringen tillsatte i november 1987 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift alt analysera den regionala utvecklingen samt regio­nalpolitikens mål och medel. Kommittén skall redovisa resultatet av sin utredning senast den 15 maj 1989,

Nu föresläs att sammanlagt I 766,3 milj. kr. anvisas för regional utveck­
ling inom induslrideparlemenlets verksamhetsområde.                                                        2


 


Teknisk utveckling m. m.                                                                Prop. 1987/88:100

I enlighet med den ireårsram som lades fast år 1987 föresläs atl 30 milj, kr. anvisas för industriell utveckling inom informationsteknologlområdet. För verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling föreslås all sammanlagt 858,7 milj, kr, anvisas.

Sammanfattning

Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med.

 

Tolfte huvudtiteln

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

(milj. kr.)

 

1987/88

1988/89

ring

Industridepartementet m.

m.

50,1

56,5

+    6,4

Industri m.m.

 

1 152,6

683,1

-469,5

Regional utveckling

 

1925,2

1 766,3

-158,9

Mineralförsörjning m. m.

 

223,4

135,9

- 87,5

Statsägda förelag m, m.

 

592,9

286,0

-306,9

Teknisk utveckling m. m.

 

1 259,3

1 279,2

4-  19,9

Totalt för industridepartementet

5203,5

4207,0

-996,5

Ökningen under Industridepartementet m.m. beror främst på ökade utredningskoslnader samt ökat bidrag till FN:s organ för industriell ut­veckling (UNIDO). Minskningen under Industri m.m. beror främst på kraftigt minskade kostnader för exportkreditfinansiering. Minskningen un­der Regional utveckling beror främst på atl anslagel för lokaliseringslån räknats ned mot bakgrund av den ingående beslutsreservationen på ansla­get. Verksamhelen avses bedrivas på oförändrad nivå. Minskningen under Mineralförsörjning m. m. beror på att ett engångsanslag för utökad pro­spektering under en treårsperiod anvisades budgetåret 1987/88, Minsk­ningen under Statsägdaföretag m.m. beror främst på ändrade anslagskon-slruktioner, bl. a. för affärsverket FFV,


 


Industridepartementet                                                 Prop. 1987/88:100

Bil. 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Peterson

Anmälan till budgetpropositionen 1988 Inledning

Industridepartementel svarar bl, a, för:

-    de allmänna riktlinjerna för näringspoliliken,

-    industrins struktur och branschfrågor,

-    frågor om små och medelstora företag såsom allmänna utvecklingsbe-Ungelser, service och utbildning,

-    frågor om induslrins finansiering, bl, a, vissa exportkreditfrågor,

-    vissa frågor om multinationella förelag och inlernationella investering­ar,

-    leknisk forskning och industriell utveckling,

-    patent- och regislreringsverksamhet,

-    mineralförsörjning,

-    hantverk och hemslöjd,

-    regional utveckling och regionalpolitiskt stöd,

-    regionalpolitisk samordning av sektorspolilik samt

-    flertalet statsägda förelag.

Industridepartementet bereder således ärenden som givils hög prioritet i regeringens strävan atl genom en ökad tillväxt och förnyelse inom indu­slrin och den privata tjänstesektorn skapa utrymme för ett fortsatt ökat välstånd, en förbättrad bytesbalans och en ökad sysselsättning i olika delar av landet.

1.    Industriutvecklingen

I propositionen om näringspolitik inför 1990-talet (prop, 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) redogjorde jag för läget och utvecklingen i det svenska näringslivet och för de näringspolitiska riktlinjerna avseende budgetåren 1987/88-1989/90. Några väsentliga förändringar av induslrins och Ijänste-sektorns långsiktiga förutsättningar har inte inträffat och kan inte heller förutses. Riktlinjerna för näringspoliliken bör därför ligga fast.

Den följande redovisningen kommer att koncentreras till den senaste lidens utveckling och hur denna påverkar den förda politiken. En mer detaljerad beskrivning av industrins utveckling kommer att presenteras i industridepartementets årliga rapport "Industri och industripolitik" som ges ut i mars 1988.


 


Aktiemarknadens utveckling

Den 19 oklober 1987 sjönk värdet på aktierna på New York börsen med . 23 %. Den kraftiga nedgången i New York följdes av börsras i bl, a. Tokyo, London, Hong Kong och Stockholm, Nedgången fortsatte under hela oktober. Börsraset tvingade USA att påskynda arbetet med att bringa ned de stora handels- och budgetunderskotten. Det är en allmän bedömning atl händelserna under de senaste månaderna kommer atl få en dämpande effekt pä tillväxten i USA vilket i sin tur påverkar världsekonomin, I den följande redovisningen har väntade effekter av den ekonomiska avmatt-ningen beaktats.


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


Lönsamhet, produktion och investeringar

Den svenska industriproduktionen ökade i genomsnitt med 3,5% per år under åren 1982 Ull 1986, Sverige har sedan 1982 haft en snabbare Ullväxl än Västeuropa (se figur 1). Industriproduktionens Ullväxl dämpades under 1987 till ca 3% och beräknas minska lill ca 2,5% under år 1988,

Figur 1. Industrins produktionsvolym i Sverige, USA, Japan och OECD-Europa 1970-1987 (index 1974=100)

IndBX

ISO

125

y\

 


100


-Sverige


Källa: rEJi, Hain Econaraic Indicators

Lönsamheten i industrin är idag på ungefär samma nivå som vid millen av 1970-talet (se figur 2). Flera års god lönsamhet har lett till en tydlig förbältring av soliditeten. Även småföretagens lönsamhet har förbättrats kraftigt under 1980-talet, Utvecklingen under 1987 har, enligl de preliminä­ra beräkningar som gjorts, inte inneburit några avsevärda förändringar jämfört med 1986, Dock har den fallande dollarkursen inneburit vinstned­gångar i vissa basindustrier, vilket Ull fullo får genomslag under 1988,


 


Figur 2. Industrins räntabilitet m. m. 1970-1986

401------


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


30

20

10

Soliditet

-Läneränta

Rvlostning

Räntabili­tet

-10

I      I      I      I      I      I      I---------- 1      I      I      I      I      I      I      I      I      I

70   7t7273   74   757G7778:'9  80  818Z83B48586

KÖLLA:    SCB,   F[NAflSSTATlST[KEN   FOR   FORETAG

Industrins materiella investeringar fortsätter all öka (se figur 3), Investe­ringarna för 1987 visar en volymökning med ca 13% jämfört med 1986. Enligt uppgifter från företagen i samband med Statistiska centralbyråns (SCB) majenkät kommer investeringarna under 1988 att ligga kvar på 1987 års höga nivå. De små och medelstora industriföretagen har ökat sina investeringar väsentligt under senare är. Dessa bedöms ligga kvar pä en hög nivå, SCB har även kartlagt investeringar i forskning och utveckling (FoU) samt marknadsföring, SCB konstaterar bl, a, att verkstadsindustrin redovisar en väsentligt större andel investeringar i FoU och marknadsfö­ring än i materiella investeringar. Andelen FoU och marknadsföringsinves­teringar har också trendmässigt ökat.

Figur 3. Industrins investeringar 1976-1988. Preliminärt utfall 1986. Prognos 1987-1988, 1980 års priser, miljoner kronor.

25000 -,

20000

15000-


10000-

5000-


MASKINER BYGGNADER


 


1976


1978


1980


19B2


1984


1986


1988


 


Prisutvecklingen

Devalveringarna 1981 och 1982 lade grunden till en gynnsam produktions-och lönsamhetsutveckling. Devalveringseffekten har nu i stort sett av­klingat samtidigt som den inhemska prisstegringen är snabbare än omvärl­dens. Produktivitetstillväxten och förmågan att uppgradera produktionen sätter gränserna för den reala tillväxten. En prisstegringstakt som även i fortsättningen ligger över detta reala utrymme leder till att svensk industri ytterligare försämrar sina relativpriser och förlorar andelar hemma och på världsmarknaden.


Prop, 1987/88:100 Bil. 14


Strukturomvandlingen

En av förklaringarna till det goda ekonomiska läget är den snabba struktur­omvandlingen under 1970 och 1980-talen som inneburit en effekUvisering av näringslivet. Få industriländer har lyckats ställa om sitt näringsliv så snabbt som Sverige. Bil-, telekommunikations- och läkemedelsindustrier­na har ökat sina andelar av det samlade förädlingsvärdet under den senaste tioårsperioden medan andra industrier kraftigt minskat sina, (Se figur 4)

Figur 4. De tio största branscherna 1970 och 1985 (andel av tillverkningsindustrins samlade förädlingsvärde)

KÄLLA;    INDUSTRISTATISTIK

Varvsindustrin som vid mitten av 1970-talet sysselsatte ca 30000 perso­ner i nyproduktion av fartyg, har i det närmaste avvecklats. Även stålin­dustrin och gruvindustrin har kraftigt reducerat antalet arbetstillfällen un­der samma period liksom tekoindustrin. Genom ett utvecklat och kon­struktivt samarbete mellan regeringen och olika myndigheter samt parter­na på arbetsmarknaden har en snabb omställning kunnat ske under socialt acceptabla former. Denna omställning har dock ställt stora krav pä arbets­marknads-, närings- och regionalpolitiska insatser.


 


Internationaliseringen av det svenska näringslivet är betydande. De Prop, 1987/88:100 sjutton största svenska koncernerna sysselsatte är 1985 ca 260000 perso- Bil. 14 ner i Sverige (ca en tredjedel av alla industrianställda) och 280000 utom­lands. Även utländska företags intressen i Sverige har ökat markant under senare år. Den ullandsägda andelen av svensk industri kan efter Asea-Brown Boveriaffärens genomförande beräknas uppgå till omkring 15% av den totala industrisysselsättningen.

Ett starkt utlandsberoende och en expansion av företagens verksam­hetsgrenar utanför Sverige bör balanseras av en god tillväxt i befinUiga inhemska företag och ett högt svenskt nyföretagande. Detta är en nödvän­dig förulsällning för alt den industriella basen i Sverige skall kunna bibe­hållas. Under de senasle åren har antalet nyetablerade företag uppgått till mellan 16000 och 19000 om året. Ungefär hälften är verksamma inom industrin och tjänstesektorn, och en tredjedel inom handel. Sammanlagt har ca 70000 nya företag tillkommit under de senaste fyra åren, I de nya företag som etablerades under 1986 sysselsätts idag ca 31000 personer varav ca 19000 på heltid.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan jag konstalera atl lönsamheten, investeringarna och relativpriserna de senaste åren legat på en gynnsam nivå, atl struktur-omvandlingstaklen varit hög utan atl den för den skull upplevts som socialt oacceptabel och atl ett stort antal nya företag etablerats varje år. Denna positiva utveckling kommer inte heller i framtiden att forlsälla spontant. Den inhemska prisutvecklingen och den hårdnande internationella konkur­rensen kommer att ställa fortsatt höga krav på en akUv näringspolitik som främjar lönsamhet, investeringar och underlättar omställningsprocesser samt gynnar nyföretagande och nyskapande i alla former. I del följande sammanfattar jag de näringspolitiska riktlinjer som riksdagen antog 1987 (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 217) och somjag föreslår skall ligga fast även i fortsättningen. Jag redovisar också i korthet de erfarenheter som redan finns av de aktuella programmen samt de prioriteringar som görs inom programmen under budgetåret 1988/89,

2.    Näringspolitiken Mål för näringspolitiken

Målet för näringspolitiken är alt åstadkomma en god långsiktig tillväxt inom näringslivet genom att främja förnyelse och omvandling inom indu­stri- och tjänstesektorn och härigenom upprätthälla en god inlernationell konkurrenskraft.

Allmanna utgångspunkter

Näringspolitiken har sedan 1982 givits en mer offensiv inriktning (se figur 5). I propositionen om näringspolitiken inför 1990-talet betraktas villkoren


 


i ell brett perspekUv, Det har därför varil naturiigt atl ta upp skatter,     Prop. 1987/88:100 finansiering, utbildning, energi, transporter m. m, även om detla i huvud-     Bil, 14 sak ligger utanför induslrideparlemenlets ansvarsområde. De näringspoli­tiska ambitionerna inom dessa områden har utförligt behandlats i den näringspolitiska propositionen.

Figur 5. Industristödet 1975/76-1986/87 fördelat på defensivt och offensivt stöd (1980 års priser)

Omställning/Neddragning      TlllväxVFömyelse

86/87


11    10     9 Miljarder kr

6

1

8

1

3     4

MOjardarkr

Anm.: Omställning/neddragning = icife-perrminenistöd + branschstöd. Titlvåxtlfömyelsr = FoU-stöd + regionalpolitiskt stöd + exportstöd + småföretagsstöd.

Ökningen av del defensiva stödet budgetåret 1985186 faller helt på extra-ordinira tillskott på 2 miljarder kronor till Svenska Varv för mdlåggningskostnader och inlösen av skuldebrev från 1983.

Inom näringspoliliken är valet mellan planering och marknadsstyrning en genomgående fråga. En utgångspunkt är atl besluten skall fattas ute i företagen, nära kunder och producenter. Ett decentraliserat marknadsstyrt beslutsfattande har i de allra flesta fall avgörande fördelar framför en central planering. Men när marknaden inte fungerar ur effektivitels- eller fördelningssynpunkl måste näringspolitiska eller andra ålgärder sällas in.

Delmål

Mol bakgrund av den ekonomiska analysen, del övergripande målet och de allmänna utgångspunkterna preciseras i prop. 1986/87:74 tre delmål för


 


näringspolitiken. Dessa är effektivisering, differentiering och uppgrade-     Prop. 1987/88:100
ring.                                                                                                Bil. 14

Den internationella konkurrensen ställer de svenska företagen inför ständigt nya krav på effektivisering .Detta innebär bl, a. atl ny produkUons-teknik tidigt måste införas för att konkurrenskraften skall kunna upprätt­hällas.

Sverige är i hög grad beroende av ett mindre antal stora multinationella företag. För att kunna bibehålla ell differentierat näringsliv ställs stora krav på en positiv utveckling av de multinationella företagens svenska delar, på befintliga inhemska förelags expansionsförmåga, på ett högt nyföretagande och en gynnsam utveckling av småförelagen.

En strävan efter en god tillväxt och en ökad välfärd ställer också krav på näringslivels förmåga att uppgradera produktionen så att varor och tjäns­ter kan säljas till priser som kan bära en reallönetillväxl och en välfärdsök­ning.

Till dessa mål bör den övergripande frågan om den regionala fördelning­en fogas. Sedan år 1982 har väsentliga insatser gjorts för att skapa regional balans och effektivisera, differentiera och uppgradera produktionen i regi­oner och på orter med särskilda problem. Ytlerligare förslag har tagits upp i prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergs­lagen och norra Sveriges inland. Regionalpolitiken spelar idag och i framti­den enligt min mening en viktig roll för utvecklingen av det svenska näringslivet. Jag avser därför att senare mer utförligt behandla regionalpo­litiken efter det att jag närmare redogjort för det näringspolitiska program­met.

Även miljöfrågorna har en slor industriell betydelse. Erfarenheten visar att stränga miljökrav och en offensiv teknikupphandling kan driva på den tekniska utvecklingen. Atl värna om miljön innebär därmed att man ger impulser till industriell tillväxt och förnyelse.

Det näringspolitiska tiopunktsprogrammet -utgångspunkter, erfarenheter och fortsatta insatser

1. Ekonomisk-politiska ramförutsättningar för tillväxt och förnyelse

De ekonomisk-politiska rambetingelserna bör vara utformade så att kapi­tal- och kreditmarknaderna tillgodoser näringslivets behov av löpande krediter och långsiktigt riskkapital.

Goda finansieringsmöjligheter för nyetablering, expansion och förnyelse
är en nödvändig förutsättning för en positiv utveckling av näringslivet.
Lönsamheten bör ligga på en sådan nivå att företagen, över en längre
tidsperiod, kan bibehålla en acceptabel soliditet dvs. inte behöver öka
upplåningen vid investeringar. Företagsskattesystemet har en direkt bety­
delse för företagens möjligheter att egenfinansiera investeringar. Bl.a.
leder de generösa reserveringsmöjligheterna till att investeringar i befint­
liga förelag gynnas. Utredningen om reformerad förelagsbeskattning (dir.
1985:30) skall bl, a. ta ställning till vilka ändringar i skattereglerna som kan                            10


 


göras för att stimulera kapitalel till en ökad rörlighet mellan olika företag     Prop. 1987/88:100
och branscher.                                                                                  Bil. 14

Vid större investeringar i nya produkter och/eller på nya marknader är tillgången- Ull extemt riskkapital av avgörande betydelse. Under hela 1980-talet har aktiemarknadens betydelse ökat och tillgången till externt riskkapital har varit god. OTC-marknaden har haft stor betydelse för de medelstora företagens finansiering. Den senaste tidens utveckling pä aktie­marknaden har sannolikt dämpat utbudet av riskkapital. Det är dock ännu för tidigt att avgöra om denna nedgång blir bestående och pä längre sikt kommer att begränsa tillgängen till riskkapital. Somjag aviserade i den näringspolitiska propositionen kommer förändringar pä kredit- resp. risk­kapitalmarknaderna och effekter för olika näringspolitiska finansierings­instrument att bli föremål för en särskild utredning.

Om tillgängen till riskkapital minskar ställer detta ökade krav pä det näringspolitiska finansieringssystemet,

AB Svensk Exportkredit (SEK) har ca 35 miljarder kronor i utestående krediter. Krediterna har lämnats för att finansiera svensk export, i första hand genom långfristig finansiering av stora projekt, byggen och omfattan­de leveranser av kapitalvaror. Även fartygsfinansiering har varit en omfat­tande verksamhet som nu minskat kraftigt. De stora exportprojekten har också kommit att innehålla komponenter m.m, från flera andra länder. Detta ställer nya krav på finansieringsinsatserna,

2. Infrastruktur

Effektiviseringen, den snabba strukturomvandlingen och strävan att upp- . gradera produktionen ställer mycket slora krav på infrastrukturen. Utbild­ning på alla nivåer blir en alltmer avgörande konkurtensfaktor. Jag har i den näringspolitiska propositionen särskilt betonat den utbildning som syftar till att främja omställningen till nya behov i näringslivet. Jag kommer i avsnittet om regionalpolitik alt redovisa de konkreta insatser som gjorts för all förstärka utbildnings- och kompelensspridningen i de regionalpoli­tiskt prioriterade regionerna.

I den näringspolitiska propositionen framhålls betydelsen av goda per­son- och godstransporter. På telekommunikationsområdet fortsätter arbe­tet med atl stärka infrastrukturen och underlätta inhemska och internatio­nella telekommunikationer.

3. Avreglering och regelförenkling

Avreglerings- och förenklingsfrågorna kvarstår som en permanent uppgift
för näringspoliliken. I samband med den näringspolitiska propositionen
redovisades de avregleringar och förenklingar som påverkat kreditmark­
nads- och valularegleringarna, uppbörd och taxering av juridiska personer,
lagen om utländska företagsförvärv, regler omfattande godslinjetrafik och
                            

laxiverksamhet etc.

Inom det näringspolitiska området drivs nu förenklingsfrågorna vidare
med hög ambitionsnivå. De regionala utvecklingsfondernas kreditförord-                            11


 


ning har förenklats och fonderna har fått ett ökat regionalt ansvar, I min     Prop. 1987/88:100 redovisning om regionalpolitiken föreslär jag vissa förändringar av stödet     Bil. 14 som också innebär förenklingar och en ökad decentralisering. Den under hösten 1987 tillsatta regionalpolitiska utredningen har också till uppgift att lämna förslag till förenklingar av det regionalpoliUska stödsystemet.

Avreglerings- och förenklingsfrågorna är av utomordentligt stor betydel­se för att främja förnyelsen av näringslivet. Ett samordnande ansvar på detta område har de senasle åren vilat på normgruppen (I 1983:H). Som anmäldes i den näringspolitiska propositionen bör normgruppen på sikt kunna avvecklas men dess funkUon behällas inom industridepartementets organisation. Avreglering och förenkling i ett vidare perspektiv behandlas under "gemensamma frågor" (bilaga 2 Ull denna proposition), I vilka former dessa frågor skall behandlas inom regeringskansliet i framtiden övervägs för närvarande.

4.  Näringspolitikens roll vid större industrikriser

Under 1970-talet och början av 1980-talet var kostnaderna för stöd till krisdrabbade företag höga. Efter regeringsskiftet hösten 1982 inleddes avvecklingen av krisstödel (se figur 5),

Den snabba strukturomvandlingen ställer fortsatta krav på de närings-och regionalpolitiska insatserna, 1 propositionen om särskilda regionalpoli­tiska insatser i vissa delar av Berslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) presenteras en samlad insats för alt ytterligare underlätta omställningen och stärka näringslivet i regionerna. Nu liksom tidigare är strävan alt med närings- och regionalpolitiska åtgärder i kombination med ålgärder inom andra områden, finna långsiktiga och permanenta lösningar på sysselsättningsproblemen. De kortsiktiga problemen angrips med ar­betsmarknadspoliliska insatser inriktade på atl skapa trygghet för enskilda individer,

5.  Internationella investeringar

Ell av de framträdande dragen i den svenska strukturomvandlingen är den ökande internationaliseringen. Nära hälften av industriproduktionen ex­porteras och en betydande del av de svenska företagens produktion är förlagd lill utlandet. Omkring 15 % av den svenska tillverkningsindustrin (inkl. ASEA-Brown Boveri) kontrolleras av utländska intressen. I sam­band med den näringspolitiska propositionen gjordes en utförlig genom­gång av de problem som internationaliseringen kan medföra.

När det gäller svenska företags investeringar i utlandet har industride­partementel påbörjat ett arbete med att förbättra statistiken om utlands­investeringarna. I mars 1988 i industridepartementets ärliga rapport. Indu­stri och industripolitik 1988, kommer uppdaterad information om svenska direktinvesteringar i andra länder att presenteras. Inom departementet övervägs hur kontakterna med de större svenska multinaUonella koncer­nerna skall utformas när det gäller strategier och utveckling i Sverige och utomlands. Delta skall ses som ett komplement lill de regelbundna kontak-


 


ler jag har i särskilda frågor, inom ramen för lokaliseringssamrådet och i     Prop, 1987/88:100
samband med det näringspoliUska rådets sammanträden.                          Bil. 14  ,

När det gäller utländska förvärv av svenska företag har den aviserade förenklingen av regelsystemet genomförts vilket innebär all antalet ären­den som las upp till prövning enligt företagsförvärvslagen minskar.

En särskild utredare behandlar frågor om utvecklingen i de företag i Sverige vilka förvärvats av utländska intressen. Utredaren har bl.a. till uppgift att bedöma om utvecklingen i de förvärvade företagen varit i överensstämmelse med de åtaganden som de utländska företagen gjort vid förvärven. Vidare bedrivs inom induslrideparlemenlet ett utredningsarbe­te för att skapa bättre täckande regler gällande utländskt inflytande i de börsbolag som saknar utlänningsförbehåll i bolagsordningen,

I den näringspoliUska propositionen ges uttryck för en positiv grundin­ställning gentemot den internationalisering som är nödvändig för att få ökad konkurrenskraft och tillväxt. Men en internationalisering kan, sär­skilt för ett litet land, också innebära risker för ökad sårbarhet och ett ökat beroende. Denna problematik beaktades då Ullstånd gavs, efter prövning enligt företagsförvärvslagen (1982:617), till samgåendet mellan ASEA och det schweiziska företaget Brown-Boveri. I samband med prövningen gjor­des också vissa åtaganden om bl.a. att ASEA skall förbli ett lill hälften svenskägt företag,

6. Teknisk forskning och utveckling

En framstående och omfattande teknisk forskning och utveckling lägger grunden till effektivisering, differentiering och uppgradering av näringsli­vet. Jag redogjorde för riktlinjerna för teknikpolitiken under tiden fram till och med budgetåret 1989/90 i den näringspolitiska proposiUonen, som i denna del bör ses i ett sammanhang med den forskningspolitiska proposi­tionen, prop. 1986/87:80, Dessa riktlinjer bör enligt min mening ligga fast.

Satsningen på ett samordnat nationellt program för alt främja utveck­lingen inom informationsteknologiområdet har rönt slort intresse. Staten och näringslivet har förbundit sig att tillsammans satsa mer än en miljard kronor under tre är. En delegation har tillsalts för att styra resurserna så alt de får största möjliga långsikliga effekt, I delegationen är fem statliga instanser och fyra stora svenska företag representerade. Till delegationen har också knutits tvä referensgrupper. Den ena gruppen består av företrä­dare för lokala, regionala och branschvisa intressen och för forskarkollek-tiv och enskilda förelag, medan den andra gruppen samlar företrädare för användare och intresseorganisationer. Med detta har det blivit väl sörjt för en bred förankring av det nationella programmet. Detta är vikUgt inte minst i det nu pågående utarbetandet av en strategi för programmets genomförande.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har för innevarande treårsperiod
fått förstärkta resurser för en bred satsning på ny kunskap, ny teknik och
nya produkter, STU har under hösten bl.a, påbörjat arbetet inom insats­
områdena Driflulvecklingssystem för processindustrin, Gruvteknik 2000
och Kommunikationssystem för handikappade. Vidare har STU påbörjat                              13


 


arbetet inom ett antal ramprogram för forskning vid högskolorna inom Prop. 1987/88:100 bl.a. områdena nya material, bioteknik, biomedicin och verkstadsteknik. Bil. 14 För alt stärka den målinriktade delen av informationsteknologiprogrammel har STU inrättat ramprogram för några särskilt betydelsefulla delområden, såsom datavetenskap, digital kommunikation och datoriserad bildbehand­ling. Budgetåret 1988/89 är det andra i STU:s treårsprogram och verksam­heten fortsätter med ökad ambitionsnivå i enlighet med av riksdagen fastlagda riktlinjer.

STU har också intensifierat sin medverkan i projekt som ger Sverige starkt förbättrade möjligheter att delta i forsknings- och utvecklingssats­ningar inom den gemensamma marknaden - EG. I samband med detta vill jag nämna att Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) nyligen placerat en attaché i Bryssel som bl. a. har till uppgift att följa utvecklingen inom EG.

Inom STU har också utrymme skapats för stöd till förstudier och förpro­jekt inom Eureka-samarbetet. Stöd Ull genomförande av Eureka-projekt kan utgå från STU:s normala stödprogram. Dä Eureka-projekten dock vanligen är mera marknadsinriktade, har fonden för industriellt utveck­lingsarbete (Industrifonden) i uppgift atl aktivt arbeta med Eureka-projekt.

Insatserna på uppfinnaromrädet är fortsatt aktuella och nya har tillkom­mit. Förutom tidigare beslutade sådana, har STU på regeringens uppdrag Ullsatt en särskild projektgrupp som har till uppgift att underlätta uppfin­nande och marknadsföring av resultaten.

7. Småföretagspolitik

Småföretagspolitiken är en central del av näringspolitiken. Småföretagen är av avgörande betydelse för näringslivets utveckling. Strukturomvand­lingen medför att förelag och verksamheter faller bort. Nya verksamheter måste därför utvecklas och det sker i väsenUig utsträckning genom expan­sion av små företag och genom nyetablering. Ett högt nyföretagande är en förutsättning för att dynamiken i ekonomin skall kunna upprätthällas, nya idéer prövas på marknaden och sysselsättningstillfällen skapas. Detta stäl­ler krav pä en aktiv småföretagspolitik,

Småföretagspolitiken griper in i en rad olika politikområden. Av särskild betydelse utöver näringspolitiken är den allmänna ekonomiska poliUken, regionalpolitiken samt skatte-, arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. En samlad strategi för en förbättrad infrastruktur med bl.a. organ för tek­nikspridning, goda transporter och en effektiv utbildning bidrar till ett rikt småföretagande. Äv särskild betydelse är vidare frågor om avreglering och regelförenkling.

Utöver insatser för att stärka de allmänna förutsättningarna för en gynn­
sam utveckling av nyföretagandet och de små och medelstora företagen
krävs riktade rådgivnings-, utbildnings- och finansieringsinsatser. Sädana
insatser görs av de regionala utvecklingsfonderna. Sedan regeringsskiftet
är 1982 har statens satsning på utvecklingsfonderna och till dem anknuten
verksamhet höjts frän ca 100 milj kr per år till ca 160 milj kr per är. Vidare                               14


 


arbetar Småföretagsfonden, Norriandsfonden och Industrifonden med fi-     Prop. 1987/88:100
nansiering i olika former riktad till små och medelstora företag.                    Bil. 14

Till de riktade insatserna för små och medelstora företag kan också räknas de rådgivnings-, utbildnings- och i viss mån finansieringsinsatser som statens industriverk gör inom ramen för branschprogramrnen för den träbearbetande industrin och tekoindustrin. Särskilda insatser görs också i fråga om design genom stöd till Design Center och till enskilda småförelag.

En gynnsam utveckling av småföretagen är också av stor betydelse för den regionala balansen. Regioner med stort inslag av småföretag klarar sig ofta bättre i perioder av lägre tillväxt och kan därvid hälla uppe sysselsätt­ning. En viktig del i strävandena att skapa likvärdiga sysselsättningsmöjlig­heter i olika delar av landet är därför att stimulera nyföretagande och stödja utvecklingen av små och medelstora företag.

Hemslöjden har stor betydelse som kompletterande sysselsättning för många personer bosatta i landets glesbygdsområden. Därför förordar jag en mycket väsentlig utbyggnad av statens insatser inom detta område. De förslag jag senare avser att framlägga omfattar dels en fördubbling av den nuvarande konsulentorganisationen, dels särskilda utvecklingsprojekt m.m.

Mänga av småföretagen är verksamma inom tjänstesektorn. Integra­tionen mellan tillverknings- och tjänstesektorn ökar alltmer och det var ett huvudmotiv till att jag vid min anmälan Ull regeringen av förslag till proposiUon om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74) anförde att det är mer relevant i en principiell diskussion att använda begreppet "näringspolitik" i stället för "industripolitik". Detta är också ett uttryck för uppfattningen att verksamheter som t ex konsult-, transport- och för­medlingstjänster är av lika stor betydelse för näringslivets utveckling som renodlad industriell produktion.

För att pä ett bättre sätt kunna beakta synpunkter om tjänstesektorns utveckling i utformningen av näringspolitiken har jag beslutat att utvidga den näringspolitiska samrådsorganisationen på så sätt att ett gemensamt råd för frågor inom handels- och tjänstesektorn har bildats.

En samlad bedömning ger vid handen att regeringens smäföretagspolitik har givit goda resultat. Som jag tidigare nämnt är lönsamheten god och investeringarna och nyföretagandet ligger pä en hög nivå. De av riksdagen våren 1987 beslutade åtgärderna avseende småföretagen fullföljs nu. En kontinuerlig uppföljning med beaktande av ytterligare anpassningar i för­hällande till utvecklingen är dock nödvändig.

8. Statsägda företag

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det statliga ägandet bör
staten i sin ägarroll verka för att den långsiktiga konkurrenskraften inom
den StaUiga företagssektorn stärks. Ett konkurtenskraftigt statligt företa­
gande bidrar till att en differentierad ägarstruktur i svenskt näringsliv
upprätthålls. De statliga företagen har överlag utvecklats positivt under
1987. Jag ger senare en mer detaljerad redovisning av utvecklingen. Under
året har Procordia emitterat akUer varvid staten avstått frän sin företrädes-
                          15


 


rätt till teckning. Detta har medfört en ägarspridning även om staten     Prop, 1987/88:100
behåller eU helt dominerande majoritetsinfiytande i företaget.
                  Bil. 14

9.  Utvecklingsinsatser i vissa branscher

För att skapa förutsättningar för utveckling och förnyelse inom gruv- och mineralindustrin fortsätter satsningarna på nyckelområdena prospekte­ring, geologisk kartering samt forskning och utveckling.

Programmet för utökad prospektering har genom riksdagens beslut om näringspolitiken våren 1987 (prop, 1986/87:74, NU 32, rskr. 307) föriängts med tre år och tillförts ytteriigare medel. Programmet syftar till att upprätt­hålla och utveckla den inhemska produkUonen av mineralråvaror. Den övervägande delen av programmets insatser kommer att gä ut i form av prospekteringsstöd. Vissa medel avsätts för särskilda FoU-projekt. Ett betydelsefullt sådant projekt som nu startals är Gruvteknik 2000.

Jag har med stöd av regeringens bemyndigande Ullkallat en kommitté (I 1987:01) med uppgift alt utreda marknadsförutsäftningar för olika mineral-råvaror. Utredningsarbetet beräknas vara slutfört vid utgången av år 1988,

Det nu pågående branschprogrammel med induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin fortsätter under budgetåret 1988/89. Åtgärderna syftar Ull att utveckla konkurrenskraftiga förelag för att därigenom uppnå en hög in­hemsk produktionsnivå och en hög andel inhemska varor på marknaden. Insatser görs för atl bi, a, främja tekoföretagens satsningar inom områdena teknik, design och export.

Branschprogrammet för den träbearbetande industrin fullföljs liksom insatserna inom det allmänna strukturutyecklingsprogrammet (ASP). Sär­skild uppmärksamhet ägnas härvid sågverksindustrin, bl.a, görs insatser för all stimulera lill en ökad förädling som på ett bättre säll lar lill vara den svenska skogsråvarans höga kvalitet. Sågverksindustrin är av stor regio­nalpolitisk betydelse och spelar stor roll för sysselsättningen i landets glesbygdsområden. Därför har jag vid min anmälan till regeringen av förslag till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) anfört alt en del av insatserna i inlandet bör inriktas på skogsbruket och den förädlingsin­dustri som baseras på skogsråvaror,

I samband med upphandlingen av fiygplan JAS 39 Gripen år 1982 lämna­de Industrigruppen JAS (IG JAS) vissa utfästelser beträffande sysselsätt­ningsskapande åtgärder, teknologiöverföring och industriellt samarbete. Jag har den 24 september 1987 från IG JAS erhållil en rapport om hittills uppnådda resultat. För att ge en totalbild över läget kring JAS-projektet har jag överenskommit med chefen för försvarsdepartementet att han i samband med övrig JAS-informalion även redovisar de industripolitiska konsekvenserna av JAS-projeklet (bil, 6 s, 38).

10.  Utredning och samrådsverksamltiet

Utredningsverksamheten bör även i fortsättningen bedrivas så atl riksdag­
ens, regeringens och allmänhetens behov av information om väsenUiga                              16


 


näringslivsfrägor tillgodoses. Statens industriverk har i treårsprogrammel     Prop. 1987/88:100
fått utökade resurser för att tillgodose detta behov.                                  Bil. 14

Näringspolitiska rådet. Industriella tekniska rådet, Småföretagsdelega-lionen m. fl. råd och delegationer har under 1987 bedrivit verksamheten pä en fortsatt hög ambitionsnivå för att främja samverkan i olika frågor som rör näringslivets tillväxt och förnyelse.

3.    Regionalpolitik

3.1 Den regionala utvecklingen

Trots en allmänt positiv utveckling pä arbetsmarknaden i hela landet har befolkningstillväxten under de senaste åren främst ägt rum i storstadslä­nen, samtidigt som folkmängden minskat i flertalel skogslän och i vissa län i södra och mellersta Sverige, Under de tre första kvartalen 1987 dämpades dock dessa tendenser och den inrikes flyttningsvinsten för storstadslänen mer än halverades jämfört med samma period året innan. En ökad netto­invandring och höga födelsetal har dock samtidigt bidragit till att storstads­länens, särskilt Stockholms läns, befolkningsökning fortfarande ligger pä en förhållandevis hög nivå.

Sedan länge har födelseunderskotten i mänga delar av landet bidragit till en negaliv befolkningsutveckling. Efter är 1983 har en allmän uppgång av födelsetalen stadigt minskat dessa underskott och gett allt fler regioner födelseöverskott. Detta har t.ex, skett för de s.k. skogslänen som de tre första kvartalen 1987 hade ett sammanlagt födelseöverskott på ca 200 personer. Ökningen av födelsetalen har dock samtidigt även inneburit en förhållandevis kraftig ökning av födelseöverskotten i det fätal regioner som redan Udigare haft sädana överskott. Detta gäller främst storstadslänen där födelseöverskotten de tre första kvartalen 1987 på ca 7000 personer låg 65% högre än samma period året innan.

För industrin visar industristatistiken från statistiska centralbyrån (SCB) att industrisysselsättningen efter år 1983 ökat i flertalel län, Tillväxlen av sysselsättningen inom privata tjänsier har enligt SCB:s arbetskraftsunder­sökningar ökat med dubbelt så hög takt efter 1982 som under perioden 1976-1982, Inom den offentliga sektorn har antalet sysselsatta, enligt sam­ma källa, ökat väsentligt långsammare än under slutet av 1970-talet. Även om den offentliga sektorns betydelse därmed har avtagit innebär sektorns storlek och förhållandevis jämna geografiska fördelning att dess roll för den regionala balansen alltjämt är mycket stor.

Regeringen tillsatte i november 1987 en kommitté för alt göra en allmän översyn av regionalpolitiken. I detla sammanhang kommer den regionala problembilden och utvecklingen all noga belysas och analyseras. Mot denna bakgrund görs här ingen djupare analys av de regionala problemen.

3.2 Regionalpolitikens allmänna inriktning

För att motverka de tendenser till ökade regionala obalanser som uppträtt

under de senaste åren och för att långsiktigt klara de fastlagda målen för                             17

2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14


regionalpolitiken - en balanserad befolkningsutveckling i landets olika     Prop, 1987/88:100 delar och tillgång till arbete, service och god miljö i alla delar av landet -     Bil. 14 krävs fortsatt satsning på regionalpoliUken,

Den nyligen tillsatta regionalpolitiska kommittén skall bl.a. mot bak­grund av förväntade regionala obalansproblem precisera målen för regio­nalpolitiken. Förslag skall också lämnas om på vilka grunder och till vilka regioner de regionalpolitiska insatserna bör riktas för att uppnå långsiktigt positiva effekter.

Erfarenheterna frän senare är visar bl.a. pä nödvändigheten av att i ökad grad väga in regionalpoliUska hänsyn i sektorspolitiken på olika områden. Ökad vikt läggs också på åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna vad gäller utbildning, kommunikationer,' teknisk kompetens m. m. Sådana insatser har givits stort utrymme i den proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) som regeringen nyligen överiämnal lill riksdagen. Där föreslås att drygt 160 milj, kr, anvisas för olika kompetenshöjande åtgärder i berörda regio­ner.

Arbetet med teknik- och kunskapsspridning är brett upplagt med många aktörer på olika nivåer, Detla är nödvändigt eftersom insatser är angelägna inom flera politikomräden, det gäller t.ex. utbildning, teknikutveckling och företagsutveckling. En slor de! av utvecklingsarbetet kan och bör bedrivas på lokal och regional nivå. De regionala teknikspridningsprogram som länsstyrelserna, pä regeringens uppdrag, redovisade hösten 1986 ger därvid en god grund. Länsstyrelserna har också möjligheter alt stödja verksamheter med medel frän anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Budgetåret 1986/87 anslog länsstyrelserna sammanlagt 25 milj. kr. till teknik- och kunskapsspridningsprojekt.

Pä central nivå har ell omfattande utrednings- och utvecklingsarbete genomförts av statens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveck­ling (STU), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) samt skolöverstyrel­sen (SÖ), De fyra verken redovisade under våren 1987 resultaten av regeringens uppdrag atl medverka i teknikspridningsarbetel. Verkens be­dömningar och förslag berör ett brett fält från reguljära utbildningar till olika former av företagsutveckling.

Vissa förslag bör kunna prövas i samband med de insatser som föreslås i den proposition (1987/88:64) jag nyss nämnt. Övriga förslag behandlas i samband med ställningstaganden till verkens anslagsframställningar eller i särskild ordning.

Regeringen har vissa medel till sitt förfogande för att stödja tekniksprid­ningsprojekt i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna. Därutöver kan regeringen lämna regionalpolitiskt slöd i form av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslän Ull teknikcentra i dessa regioner. Regeringen har under budgetåret 1986/87 bl. a, beslutat att lämna regionalpolitiskt stöd till elva projekt.

För övrigt bör som hittills de regionalpolitiska insatserna fördelas geo­
grafiskt med hänsyn Ull problemens omfattning och karaktär i skilda delar
av landet, och alla län bör därvid tilldelas vissa resurser för allmänt                                     18


 


utvecklingsfrämjande insatser; I avvaktan på resultat från den regionalpo­litiska utredningen bör den gällande permanenta stödområdesindelningen för det regionalpolitiska stödet ligga fast.

Beträffande Nortbottens län avser jag att under våren 1988, efter samråd med berörda statsråd, återkomma med förslag till åtgärder. Vidare bedrivs inom industridepartementet ett utredningsarbete för att fä fram förslag till åtgärder för att förslärka utvecklingsmiljön i Östersund.

Den regionalpolitiska ulredningen har i uppdrag alt studera det regional­politiska stödels utformning och ändamålsenhghet, 1 avvaktan härpå före­slär jag enbart vissa förenklingar och förbättringar vad gäller lokaliserings-och glesbygdsstöden.

För regionalpolitiska insatser inom industridepartementets område före­slås följande anslag (milj, kr,). Minskningen av anslagel för lokaliserings­lån motiveras av alt del finns en stor reservation av lånemedel sedan tidigare.


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 


Budgetåret 1987/88


Budgetåret

1988/89

(förslag)


 


1925,2

Visst regionalpolitiskt stöd

Lokaliseringsbidrag m, m.

Lokaliseringslån

Regionala utvecklingsinsatser m. m.

Täckande av förluster p, g, a, kreditgarantier till

förelag i glesbygder m, m.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

Sysselsättningsslöd

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

Kapitaltillskott till en ijtvecklingsfond för Västnorden

Summa


 

5,0

1,0

362,0

362,0

300,0

200,0

688,0

688,0

0,001

0,001

395,0

350,0

169,0

159,0

4,3

4,3

1,904

2,0

1766,3


 


Frisläppsbestämmelserna för de allmänna investeringsfonderna har un­der senare år getts en starkare regionalpoliUsk profil. Således har fonderna varit frisläppta i stödområdena för investeringar i byggnader och inventa­rier. I övriga landet har fonderna behandlats mer restriktivt och inle fått användas för inventarieanskaffningar. Genom ell regeringsbeslut hösten 1986 upphörde frisläppel för byggnadsinvesteringar i storstadsområdena. Fr, o, m, april 1988 gäller att fonderna, utanför stödområdena, endast får användas för miljöförbättrande investeringar.

Det kommunala skalteutjämningssystemet, vars primära syfte är atl skapa förutsällningar för en jämbördig slandard för den kommunala ser­vicen i alla delar av landet, är av särskilt slor betydelse för de regionalpoli­tiskt prioriterade områdena. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag (bil. 9) redovisat förslag till vissa förändringar av skatteutjäm­ningssystemel som syftar till alt ge en fördelning som får en kraftig regio­nalpolitisk effekt. Under finansdepartementets huvudtitel lämnas också förslag om att den centrala ADB-enhet som föreslås inrättad inom tullver­ket bör lokaliseras till Luleå,

Regeringen kommer senare att förelägga riksdagen en trafikpolitisk pro­position. En viktig utgångspunkt i denna är att trafikpolitiken på ett kraft­fullt sätt skall medverka till regional balans.


19


 


Under jordbruksdepartementets huvudtitel föreslås en uppräkning med     Prop, 1987/88:100 15 milj. kr, vad gäller prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Till det     Bil. 14 treåriga ätgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige som beslutades våren 1987 anvisades 100 milj. kr. Nu föreslås att ytteriigare 80 milj. kr, anvisas till delta program.

1 prop, 1987/88:64 bil. 3 anmäldes bl.a, förslag Ull eft program för särskilda skogsvårdsinsalser i Västerbottens läns inland. Nu föreslås un­derjordbruksdepartementets huvudUtel dessutom att resurserna för stats­bidrag till skogsvård i området ökas ytterligare.

Inom utbildningsdepartementets område föresläs i budgetpropositionen utbyggnad av flera mindre och tnedelstora högskolor, 1 proposiUon 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland aviserades en utbyggnad av högskolorna i Falun/ Boriänge och Östersund, För dessa båda högskolor presenteras nu förslag. Också för högskolorna i Eskilstuna/Västerås och Sundsvall/Härnösand föreslås förstärkningar. Flera högskolor berörs av förslag om försöksverk­samhet med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå.

3.3 Särskilda insatser i vissa regioner

I en nyligen avlämnad proposition har regeringen lämnat förslag till särskil­da regionalpolitiska insatser i deliir av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64). Jag skall kort sammanfatta förslagen.

Vad gäller Bergslagen lämnar jag först en redogörelse för pågående treårsprogram, vilkel nu är inne på sitt andra år. Programmet innehåller främst långsiktiga åtgärder som syftar till att på olika sätt stärka regionens attraktionskraft och att därigenom bl, a, ge förutsättningar för utveckling av befintliga företag och för nyetableringar. Flertalet av åtgärderna är således inte främst avsedda att omedelbart skapa nya arbelsUllfällen, Detta sker däremot i det löpande regionala utvecklingsarbetet där insatserna koncentreras på att initiera, bereda och ta ställning lill olika företag­sutvecklingsprojekt, t, ex. inom ramen för det regionalpolitiska stödet och utvecklingsfondernas finansierings- och rådgivningsverksamhet.

Den positiva utveckling som nu kan noteras på flera håll i Bergslagen måste dock ses mol bakgrund av de myckel kraftiga strukturförändringar­na under de senasle tio åren. Regionen är mycket sårbar och därför har regeringen lagt fram förslag för att motverka de negativa effekterna av del minskade personalbehovet vid Domnarvets järnverk i Borlänge och ned­läggningen av gruvbrytningen i Grängesberg i Ludvika kommun, Mol bakgrund av att avvecklingen av gruvan påverkar sysselsättningsläget för befolkningen också i Smedjebacken och Ljusnarsberg samt atl sysselsätt­ningsminskningar också ägt rum vid andra företag i regionen, berör försla­gen i propositionen följande kommuner: Ludvika, Smedjebacken och Bor­länge i Kopparbergs län samt Ljusnarsberg och Hällefors i Örebro län.

Åtgärderna är i huvudsak av två slag. Dels redovisas ett antal projekt
som ger direkta sysselsättningseffekter i Ludvika och Borlänge, dels före­
slås ett utvecklingsprogram inom en ram av 300 milj, kr,, vilket främst                                  20


 


syftar till att förstärka verksamheter som är vikliga förutsällningar för en     Prop. 1987/88:100
utveckling av näringslivet.                                                                   Bil. 14

De konkreta projekten består sammanfattningsvis av, för Ludvikas del:

-     en kraftig expansion av ASEAs verksamheter på orten

-     ett för ASEA och Vattenfall gemensamt bolag för högspänningsforsk-ning

-     utlokalisering av verksamheter inom Vattenfall

-     utlokalisering av riksskatteverkets punktskatlesektion m. m.

och för Borlänges del:

-     förläggning av huvudkontoret för en ny myndighel - statens banverk

-     ett antal industriella utvecklingsprojekt som SSAB kommer atl intensifi­era arbetet med.

Utvecklingsprogrammet som föresläs ser i korthet ut pä följande sätt:

milj. kr.

-   arbetsmarknadsåtgärder riktade lill enskilda människor

som berörs av sysselsättningsminskningar                         65

-     företagsutveckling                                                         80

-     kompetensutveckling                                                      82

-     förbättrade kommunikaUoner                                            53

-     lokal och regional kulturutveckling                                     3

-     regionalt utvecklingsarbete m. m.             .                             17

Vad gäller norra Sveriges inland lämnas i propositionen en samlad redovisning av ett antal ålgärder som regeringen tidigare i år presenterade och som syftar lill alt möta de negativa konsekvenserna av Boliden AB:s beslut om nedläggning av gruvbrytningen i Stekenjokk. Åtgärderna omfat­tar sammanlagt 100 milj. kr. och avser bl. a, medel för arbetsmarknadsut­bildning, stöd till upprustning av flygfält och bidrag till drift av reguljär flygtrafik i 'Vilhelmina och Lycksele, kapitaltillskott resp. län till invest­mentbolagen Sorbinvest AB och Sekanten AB saml utbyggnad av Stiftel­sen Industricentras anläggning i Vilhelmina.

Vidare lämnas förslag till vissa åtgärder för att förbättra infrastrukturen och främja näringslivsutvecklingen i norra Sveriges inland. Åtgärderna avser dels medel för utbildningsinsatser på olika nivåer och för teknik- och kompetensspridning, dels insatser för att underlätta utvecklingen av nä­ringar som har stor betydelse i regionen. Det gäller främst skogsbruket och den förädlingsindustri som är kopplad till delta. Härutöver föreslås medel för investeringar i flygplatser som är av stor regionalpolitisk betydelse samt insatser inom bl. a. vattenbruk, turism och kultursektorn.

Gruv- och mineralindustrin har stor ekonomisk och regionalpolitisk betydelse. Betydande statliga resurser satsas därför på nyckelområdet prospektering efter metaller och mineral. Sammanlagt ca 169 milj, kr. har under åren 1983-1987 satsals på prospekteringsprojekt i norra Sveriges inland (exklusive Norrbottens lån).

Utöver insatser i de båda nämnda regionerna har regeringen gjort sär­
skilda insatser för att åstadkomma förnyelse av näringslivet och skapa ny
sysselsättning även i andra regioner. Insatserna i Blekinge och på Gotland                          2]


 


har således fortsalt. Vidare har generösa regionalpolitiska stödinsatser     Prop. 1987/88:100
gjorts bl, a, i Bräcke, Sollefteå och i ytteriigare några orter och regioner.
                       Bil. 14

I böljan av 1985 presenterade regeringen ell åtgärdsprogram för Udde-vallaregionen. Bakgrunden till insatserna var beslutet i slutet av år 1984 om nedläggning av Uddevallavarvet, Resurser ställdes till förfogande för regional-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser samt för inve­steringar i kommunikationsnätet.

Som mål för Uddevallaarbelet har gällt aU omställningen i regionen skulle ske med de enskilda anställdas bästa för ögonen och så att regionens näringsstruktur allmänt stärktes,

Ätgärdsprogrammet i Uddevallaregionen (Uddevalla, Lysekils och Munkedals kommuner) löpte ut den 31 december 1986. Arbelet med att genomföra programmet har i huvudsak bedrivits av regionala och lokala organ. En utvärdering av Uddevallainsalserna har pä regeringens uppdrag genomförts vid Göleborgs universitet. Det kan nu konstateras all omställ­ningen lyckats. De förutvarande varvsanslällda har till största delen fått nya anställningar eller är i utbildning, Nägra är förtids- eller sjukpensione-rade. Närmare tusentalet nya arbetstillfällen har skapats i regionen. Det teknologiska innehållet i de nya arbetstillfällena är avsevärt högre än i de som rationaliserats bort. Därutöver pågår byggandet av Volvo AB:s nya bilfabrik, som beräknas komma alt sysselsätta ca 1 200 personer. Regio­nens utveckling har med de åtgärder som genomförts varil mycket positiv och förefaller nu stabil.

Kraftftilla insatser för atl bredda och förnya näringslivet i Norrbottens län har gjorts sedan 1982, Regeringens proposition om utveckling i Norr­botten (prop, 1982/83:120) omfattade ålgärder kostnadsberäknade lill ca 4 miljarder kr, under en treårsperiod. Genom bl. a, de sänkla socialavgifter­na, fördubblat länsanslag, omfattande regionalpolitiskt stöd lill förelag i länet, försöksverksamhet med särskilda insatser i östra Norrbotten m. m. har regeringen fortsatt sina insatser för regional utveckling i NorrboUens län. Vidare har, som jag redan nämnl, chefen för finansdepartementet tidigare denna dag lämnat förslag om alt den centrala ADB-enhet som föresläs inrättas inom tullverket bör lokaliseras till Luleå, Som jag också tidigare nämnt kommer regeringen under våren 1988 att återkomma med förslag till ytteriigare åtgärder för Norrbottens län.

Inom industridepartementet bedrivs också ett utredningsarbete för att få fram förslag till ätgärder som kan förstärka utvecklingsmiljön i Östersund. De förslag som detla arbete kan leda fram till får senare prövas av regering­en.

3.4 Regionalpolitiskt stöd till företagsutveckling

Vid min anmälan till regeringen av förslag Ull proposition om regional utveckling och utjämning (prop, 1984/85:115) våren 1985 anförde jag atl det regionalpolitiska stödet till företagen borde ulvecklas sä all del inrikta­des pä atl:

-     yUeriigare ta till vara olika regioners egna resurser,

-     ge ökade möjligheter alt stödja företagsutveckling, produktutveckling,                                                   22


 


marknadsföring m, m.                                                                                                Prop. 1987/88:100

-    ge utrymme för ökade insatser inom utbildningsområdet.                                     Bil. 14

-    genomföras i en mer decentraliserad form och förenklas.

Mol den bakgrunden beslöt riksdagen (AU 13, rskr. 354) om ett flertal

förändringar av stödet.

För atl ta till vara olika regioners egna resurser har stödet sålunda i stor. utsträckning kommit till användning för alt exempelvis nyelablera företag. Av de företag som erhållit lokaliseringsstöd, investeringsbidrag eller of­fertstöd under de senaste åren har drygt en femtedel varit nyetablerade,

Regionalpolitiskt utvecklingskapilal infördes som en ny stödform för att ge ökade möjligheter att finansiera produktutveckling, marknadsföring och andra s, k. mjuka investeringar. T.o.m. den 30 juni 1987 har 56 företag beviljats denna form av stöd med sammanlagt 28 milj, kr.

Exempel på regionalpolitiska insatser för alt förslärka utvecklingsmiljön i svaga regioner är möjligheterna att lämna stöd till uppbyggnad av teknik­centra. T. o, m, november 1987 har regeringen lämnat lokaliseringsstöd till ett tjugotal projekt med sammanlagt ca 90 milj, kr. Därtill kommer medel för utvecklingskostnader i verksamheten med ca 30 milj. kr.

En ökad decentralisering och därmed förenkling av beslutsfattandet har skett, dels genom att regionalpolitiskt utvecklingskapital, som lämnas av de regionala utvecklingsfonderna, har införts, dels genom att beloppsgrän­sen för de investeringar till vilka länsstyrelsen kan lämna lokaliseringsstöd och investeringsbidrag har höjts.

Fr. o. m. den 1 juli 1987 har också införts vidgade möjligheter att lämna stöd dels till företag inom den privata tjänste- och servicesektorn, dels till affärsverk och uppdragsmyndigheler som bedriver konkurrensutsalt verk­samhet på marknadsmässiga villkor.

Följande tabell visar beviljat lokaliseringsstöd, investeringsbidrag, re­gionalpolitiskt utvecklingskapital och offertstöd, beräknad sysselsätt­ningsökning saml subvention per nytt arbetstillfälle under senare år.

 

Budgetår

1982/83

1983/84

1984/85

198.5/86

1986/87

Antal arbetsställen

266

360

497

543

586

Beviljat slöd (milj, kr,)

 

 

 

 

 

lokaliseringsbidrag, m. m.'

410,2

365,8

467,3

550.8

640,6

lokaliseringslän

176,9

300,7

195,2

183,0

■   264,2

Summa

587,1

666,5

662,5

733,9

904,7

Beräknad sysselsättnings-

 

 

 

 

 

ökning

2000

2136

3210

3 533

3 287

(varav kvinnor)

(672)

(809)

(1204)

(1263)

(1231)

Subvention per nytt

 

 

 

 

 

arbetstillfälle (Ikr)-

169

151

135

137

165


' Inkl. investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.  I beloppet ingår inte stöd till industrilokaler för uthyrning.

Av sammanställningen framgår bl, a, att antalet förelag som fått stöd har fortsatt att öka, atl det totalt beviljade stödet under budgetåret 1986/87 var .högre än under de närmast föregående åren och atl andelen lokaliserings­lån har ökat. Den beräknade sysselsättningsökningen uppgår till knappt


23


 


3 300 personer, vilket är nästan lika många som under budgetåret 1985/86,     Prop. 1987/88:100
vilket uppvisade det högsta anlalel sedan mitten på 1970-talel.                    Bil. 14

I likhet med under tidigare budgetär har det mesta stödet lämnats till företag i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Jämfört med föregående budgetår har stödområde A, dvs, främst norra Sveriges inland fått en ökad andel av stödet och av den beräknade sysselsättningsökning­en.

De branscher som erhållil det mesta slödel är melall- och verksladsindu-strin, trävaruindustrin och turistnäringen. Härutöver har en stor del av stödet lämnats till industrilokaler för uthyrning och till teknikcentra.

Närmare 80% av antalet stödbeslut fattades av länsstyrelserna och de regionala utvecklingsfonderna. Övriga beslut fattades av statens industri­verk och regeringen. Länsstyrelserna beviljade stöd med totalt 357 milj. kr., vilket motsvarar närmare 40 % av det totalt beviljade stödet.

Utöver här redovisat regionalpolitiskt företagsstöd har under två år lämnats lokaliseringsstöd i Uddevallaregionen till ca 100 företag med 352 milj, kr. Antalet nytillkommande arbetstillfällen beräknas till ca 2300 och den genomsnittliga subventionen per nytt sådant till 145 tkr.

Sysselsättningsstöd lämnas per kalenderår för ett år i taget under högst sju år. För att få fullt stöd måste företagen öka sysselsättningen och bibehålla den nya sysselsättningsnivån under hela perioden.

Fr.o.m, den 1 juli 1987 har sysselsättningsstödet slopats i stödområde C.

Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsstöd för åren 1982—1986 fördelat på anlal arbetsställen, årsarbetskrafter samt be­viljat belopp.

 

År

1982

1983

1984

1985

1986'

Antal arbetsställen Antal årsarbetskrafter Beviljat belopp (milj, kr,)

532 4 355 73,3

634 5 150

84,7

857 6934 116,3

1043 7769 169,8

753 5 698 122,8


' Ytterligare beslul kommer alt fallas för är 1986,

Ett företag kan erhålla både sysselsättningsstöd och annat regionalpoli-Uskt stöd i samband med sysselsättningsökning. Nettoeffekten av syssel­sättningsstödet har för budgetåret 1986/87 beräknats lill ca 1200 nya ar­betstillfällen,

Regionalpolitiskt stöd till turistverksamhet kan enligt riksdagens beslut lämnas endast i stödområde A och B samt, om det finns särskilda skäl, i primära rekreationsområden inom stödområde C. Motivet härtill är, efter­som marknaden är begränsad, främst att stödet bör ges till projekt i de områden, t. ex. fjällområdena, där möjligheterna till alternativ verksamhet är små.

För riksdagens kännedom vill jag meddela att regeringen under 1987 lämnat stöd till en turistanläggning i Smedjebackens kommun som ligger i stödområde C, men inte i primärt rekreationsområde. Beslutet moUveras av svårigheterna att där skapa alternativa arbetstillfällen.


24


 


Jag bedömer att den delvis förändrade inriktningen av del regionalpoli-     Prop. 1987/88:100 tiska stödet, tillsammans med den under senare år goda industrikonjunktu-     Bil. 14 ren, bidragit till att efterfrågan på stöd har ökat och att en större sysselsätt­ningsökning uppnåtts under senare år.

Regeringen har, somjag tidigare nämnt, nyligen tillsatt en kommitté med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m. m. Den kommer bl, a, att behandla det framtida regionalpolitiska stödet till företagsutveckling och nyföretagande, I avvaktan pä resultatet av utredningen vill jag nu inte föreslå några mer genomgripande förändringar av det regionalpolitiska stödet till företag. Följande smärre förändringar bör dock enligl min me­ning genomföras redan nu.

Regionalpolitiskt stöd i samband med investeringar i lokaler förutsätter normalt att det företag som driver den stödberättigade verksamheten självt uppför lokalerna eller att äganderätten till lokalerna ligger hos samma intressenter som dominerar det rörelsedrivande företaget. Anledningen härtill är främst att det inom de regionalpolitiskt prioriterade områdena nästan enbart är en kommun, eller kommunägda bolag och stiftelser, som uppför industrilokaler för uthyrning och att del av flera orsaker är önskvärt att näringslivet självt i första hand svarar för sin lokalförsörjning.

Sedan ett antal år är del dock möjligt att på mindre orter erhålla lokali­seringsstöd för uppförande av industrilokaler för uthyrning. Riksdagen har uttalat att med mindre orter bör avses sådana med högst 10000 invånare (ÄU 1980/81:23 s. 85) och endast företag med industriell, industriliknande eller industriserviceverksamhel får hyra dessa lokaler,

I normalfallet bör lokalytan inte heller översliga 2000 m, lokalerna inte vara avsedda bara för ett företag eller, utanför stödområdena A och B, inte byggas utan att preliminärt hyreskontrakt är tecknat för åtminstone en del av lokalerna. Vidare bör uthyrning endast ske till företag som uppfyller de allmänna villkoren för regionalpolitiskt slöd gällande tillfredsställande lön­samhet m. m,, och som bedöms inte själva ha möjlighet att uppföra indust­rilokal.

Lokaliseringsbidrag till industrilokaler för uthyrning får normalt lämnas högst med belopp som är tio procentenheter lägre ån vad ett rörelsedrivan­de förelag kan erhålla i respekUve stödområde bl.a. för atl göra del mer attraktivt för företagen att bygga egna lokaler. Hyran för lokalerna skall vidare bestämmas lägst till en sådan nivå att den inte innebär subventioner utöver vad som följer av lokaliseringsstödet.

Lokaler för uthyrning har enligt min uppfattning visat sig vara ett verk­
samt medel för att underlätta nyföretagande och utveckling av industri på
mindre orter. I vissa fall, exempelvis i Bergslagen, har, efter riksdagens
godkännande, stöd lämnats till att bygga om äldre lokaler som disponerats
av nedlagda industrier även pä något störte orter (prop, 1985/86:125 bil,
10, ÄU 13, rskr, 290). Stöd lill lokaler för uthyrning bör enligt min mening
även fortsättningsvis lämnas endast på mindre orter där det alternativa
värdet av lokalerna kan vara litet och byggande av egna lokaler därför kan
vara svårt att finansiera och innebära ett stort risktagande för företaget. 1
ett par avseenden anser jag dock att det är motiverat all göra det möjligt att
utöka användningen av lokaler för uthyrning som regionalpolitiskt medel.                           25


 


De regionalpolitiska insalserna har successivl kommit att omfatta allt Prop. 1987/88:100 större delar av näringshvel. Regionalpolitiskt företagsstöd kan exempelvis Bil. 14 lämnas till alla verksamheter som bedöms få väsentlig betydelse för nä­ringslivet i en region om de uppfyller övriga villkor för stöd. Jag föreslår därför att fortsättningsvis alla former av stödberättigad verksamhet skall kunna bedrivas i lokaler som uppförs för uthyrning med hjälp av lokali­seringsstöd. Detta bör få betydelse bl.a. för att underlätta den privata tjänste- och servicesektorns expansion på regionalpolitiskt prioriterade orter.

Vid sitt beslut om regionalpolitiken våren 1982 tog riksdagen initiativ till att regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler för uthyrning, när det finns särskilda skäl, skall kunna lämnas även utanför stödområdena A-C genom beslul av regeringen (AU 1981/82:23 s. 99, rskr. 290). Även om merparten av lokaler för uthyrning uppförs av kommuner eller kommunala bolag och stiftelser, anser jag alt det, i likhet med vad som gäller inom stödområdena, bör vara möjligt att utanför stödområdena lämna stöd till lokaler för uthyrning även lill privata intressenter enligt samma regler som för kommuner.

Det ankommer på regeringen atl besluta om handläggningsordningen för lokaliseringsstödet. En regel har dock sådan betydelse för anslagsfördel­ning m. m, att riksdagen har tagit ställning härtill. Det gäller storieken av en investering i samband med vilka beslut om stöd skall fattas på regional nivå. För närvarande gäller att länsstyrelsen, med vissa undantag, skall avgöra ett ärende om det godkända totala kapitalbehovet i samband med dén investering som ligger till grund för ansökningen uppgår till högst 9 milj, kr. Denna beloppsgräns hargällt sedan den 1 juli 1985.

Genomförandet av regionalpolitiken är vid en internationell jämförelse mycket decentraliserad i Sverige, Sålunda har under de senaste åren exempelvis ca 80% av besluten om regionalpoliUskt företagsstöd fattats av länsstyrelser och regionala utvecklingsfonder. Medel för länsstyrelsernas beslut om bl. a. lokaliserings- och investeringsbidrag samt beslul om regio­nalpolitiskt utvecklingskapilal som fattas av de regionala utvecklingsfon­derna anslås över C 4, Regionala utvecklingsinsatser m. m. Riksdagens beslut våren 1986 att kraftigt öka detta anslag samt kostnadsutvecklingen sedan 1985 moUverar enligt min mening en höjning av beloppsgränsen för beslut som fattas pä regional nivå. Jag föreslår att den höjs till 12 milj, kr.

Den föreslagna förändringen medför viss ökad arbetsbelastning på de
regionalekonomiska enheterna vid ett antal länsstyrelser. Jag vill i detta
sammanhang nämna att chefen för civildepartementet senare denna dag
(bil, 15) kommer att redovisa förslag att omfördela medel frän länsstyrel­
sen i Stockholms län
till länsstyrelserna i Väslernorriands, Jämtlands och
Västerbottens län motsvarande en tjänst vardera för att förbättra arbetssi­
tuationen vid de regionalekonomiska enheterna i dessa län. I övrigt bör
noteras att länsstyrelserna disponerar särskilda projektmedel inom ramen
för anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m,, vilka kan användas
för projektanställningar, som kan avlasta den anställda personalen vid de
regionalekonomiska enheterna vissa arbetsuppgifter så att tillräckliga per­
sonalresurser finns för ordinarie löpande uppgifter såsom t.ex. handlägg-                           26
ning av ansökningar om regionalpolitiskt slöd och glesbygdsstöd.


 


Investeringsbidrag får lämnas av länsstyrelserna utanför stödområdena i     Prop. 1987/88:100 samband med investeringar som medverkar till att lösa inomregionala     Bil. 14 obalansproblem eller strukturproblem inom näringslivet och leder till ökad sysselsäftning.

Investeringsbidrag får beviljas i samband med investeringar med ett högsta totalt kapitalbehov av 9 milj, kr, och det får uppgå till högst 15 % av den del av utgifterna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier. I övrigt gäller för investeringsbidrag i stort sett samma regler som för lokaliseringsbidrag.

Regeringen har i direktiven till den parlamentariskt sammansatta kom­mitté som nyligen tillkallats med uppgift atl utreda regionalpolitikens in­riktning m, m, bl. a, föreskrivit att kommittén bör bedöma om investerings­bidraget kan slopas. Detta skall ses mot bakgrund av bl.a. de möjligheter de regionala utvecklingsfonderna har alt finansiera företagsutveckling och behovet av alt ytterligare koncentrera insatserna till de regionalpolitiskt högst prioriterade regionerna. Jag föreslår därför att beloppsgränsen för del kapitalbehov i samband med vilket investeringsbidrag kan lämnas inte ändras för närvarande.

Regionalpolitiskt stöd till framställning av fasta bränslen har sedan 1982 under vissa förutsättningar kunnat lämnas i landets från sysselsättnings­synpunkt mest utsatta områden, dvs. stödområdena A och B, som ett komplement till stöd från oljeersättningsfonden (prop. 1981/82:113 s, 123-124, ÄU 23, rskr. 388). Oljeersättningsprogrammet är numera ersatt av ett program för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m, m. (prop, 1985/86:102, NU 17, rskr. 172), Jag föreslår därför att regionalpoli­tiskt stöd till fasta bränslen fortsättningsvis skall kunna lämnas som kom­plement till stöd enligt förordningen (1986:171) om statligt stöd för utveck­ling och introduktion av ny energiteknik, m, m. Övriga bestämmelser för stöd till detla ändamål bör vara oförändrade.

3.5 Insatser i glesbygd

Glesbygdsinsalserna utgör en betydelsefull del i den samlade regionalpoli­tiken och bör inriktas på att ta till vara glesbygdens resurser och utveck­lingsmöjligheter. Glesbygdsstöd lämnades under budgetåret 1986/87 med 157 milj. kr,, vilket var 10 milj. kr. högre än föregående budgetår.

Drygt 100 milj. kr. av glesbygdsstödet användes för alt delfinansiera företagsinvesteringar i glesbygd. Det var drygt I 200 småföretag som fick denna form av stöd. Sysselsättningseffekten härav har beräknats till drygt 1000 personer. Till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) lämnades bidrag med ca 28 milj. kr. Stödet till kommersiell service uppgick till ca 22 milj. kr. Av dessa medel utgjordes merparten av investe­ringsstöd till ca 160 glesbygdsbutiker. Stöd till samhällelig service lämna­des med 6 milj, kr. Jämfört med budgetåret 1985/86 har stödet Ull syssel­sättningsfrämjande företagsinvesteringar ökat. För övriga stödformer var förändringarna små.

Glesbygdsstödet har visat sig vara ett effektivt och flexibelt system för
att stärka sysselsättning och service i glesbygd. Något behov av stora                               27


 


förändringar av stödets utformning föreligger därför enligt min mening inte     Prop. 1987/88:100 för närvarande. Vidare bör noteras att den regionalpolitiska utredningen     Bil. 14 har i uppdrag att överväga behovet av förändringar även inom glesbygds-politiken, I det följande föreslår jag därför endast några mindre ändringar vad gäller stödet till förelag och stödet till kommersiell service.

Vid stöd till företag föreslär jag art högsta beloppet för avskrivningslån för investeringar höjs frän 260000 kr, till 300000 kr. Högsta beloppet för avskrivningslån till uthyrningssiugor föreslås höjt frän 39000 kr. till 45000 kr.

Konsumentverket (KOV) har i skrivelse den 25 september 1987 föresla­git vissa förändringar av stödet till kommersiell service i glesbygder. Det gäller bl.a. ett förslag som syftar lill att rädda butiker med ett för Htet kundunderiag i de mest utpräglade glesbygderna. Förslaget innebär att butiker som erhållit driftstöd i tre år,, efter noggrann prövning skulle kunna beviljas ett s, k. servicebidrag, där stal och kommun skulle dela på under­skottet, KOV föreslår alt det statliga bidraget skulle maximeras till 70000 kr, per är för såväl det inledande driftstödet som det fortsatta servicebidra­get. Motivet för bidraget skulle vara den samhällsekonomiska nyttan av att en butik inte läggs ned, och atl andra åtgärder inte visat sig tillräckliga för att förhindra en nedläggning. Studier har, enligt KOV, visat att ett hushåll skulle förlora 9000 kr, per år i tids- och resekostnader vid en butiksned­läggning i glesbygd. Därtill kommer alla övriga olägenheter av att sakna en butik, inte minst för de äldre. Vid en nedläggning får kommunen ökade kostnader för färdtjänst, varuhemsändning, social hemhjälp etc.

För närvarande får driftstöd lämnas för ett är i sänder och med högst 50000 kr, per gång. Enligt prop. 1981/82:113 bör driftstödet betraktas som ett stöd under en övergångstid, I allmänhet har detta inneburit att stöd lämnats i högst tre år, I de mest utpräglade glesbygdsområdena i skogslä­nen har emellertid avsteg skett från denna praxis och stöd lämnats för längre tid.

Jag är väl medveten om de svårigheter som föreligger att upprätthålla lönsamhet i butiker i landets mest glesbefolkade områden med vikande kundunderlag. Det av konsumentverket föreslagna servicebidraget skulle vid ett genomförande, om än inte förhindra nedläggningar sä ändå i vissa fall kunna fördröja en nedläggning. Jag anser emellertid att det skulle vara principiellt felaktigt att som villkor för statligt glesbygdsstöd kräva att kommunerna skall lämna bidrag Ull enskilda näringsidkare. Kommunerna kan medverka på annat sätt för att bibehålla butiker i glesbygd. Det kan t.ex. gälla den kommunala planeringen på olika områden, upphandling m.m.

Jag föreslår därför i stället följande förändringar av stödet till kommersi­ell service.

Länsstyrelserna skall liksom hitUlls kunna bevilja driftstöd enligt samma
bestämmelser som tidigare men med en fastlagd Udsperiod om högst tre år.
Högsta belopp föreslär jag höjt till 60000 kr. per år. Stödet bör i fortsätt­
ningen benämnas servicebidrag för alt markera atl syftet primärt är att
trygga glesbygdsbefolkningens serviceförsörjning och inte den enskilde
handlarens verksamhet och utkomst.
                                                                            28


 


För de flesta butiker med ett tillfredsställande kundunderiag kan åtgår- Prop. 1987/88:100 der liksom hittills vidtagas som leder till fortsatt drift efler nämnda treårs- Bil. 14 period ulan ytterligare statligt stöd. För vissa butiker med ett alltför litet kundunderlag kan emellertid, trots genomförandet av alla tänkbara åtgär­der, en nedläggning vara enda alternativet utan fortsatt stöd. För en del av dessa butiker bör, efler särskild prövning, forlsalt servicebidrag kunna komma i fråga. Stöd för ett Qärde år eller längre bör dock endast beviljas i undanlagsfall.Del bör ankomma på konsumentverket att utforma de när­mare bestämmelserna för att fortsatt stöd skall kunna lämnas. Eftersom en likformighet i tillämpningen är särskilt önskvärd när det gäller denna speciella stödform, anser jag atl KOV också bör få det slutliga ansvaret vid bedömningen av om fortsatt servicebidrag är rimligt eller inte. Jag anser, att det från såväl samhällets som handelns synpunkt är väsentligt att denna nya stödmöjlighet ges en rättvis tillämpning. Jag föreslår därför att länssty-relsebeslul som avser servicebidrag för ett Qärde år eller längre bör under­ställas konsumentverket för godkännande, åtminstone under en över­gångsperiod.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har haft regeringens uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla småskalig teknik för livsmedelsindustrin. Syftet med uppdraget var alt undersöka möjligheterna att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen och att höja förädlingsgraden för lokalt produ­cerad råvara. Uppdraget har nyligen avrapporlerats till industrideparte­mentet. STU kommer atl få i uppdrag av regeringen all även kartlägga inom vilka ytlerligare sektorer det är möjligt att utveckla en småskalig teknik i syfte atl bibehålla och ulveckla produktion på små orter och på landsbygden.

Europarådet har tagit initiativ lill en europeisk landsbygdskampanj i vilken Sverige deltar. Kampanjens syfte är all utveckla och skydda lands­bygden och dess kvaliteter. Hoten mot landsbygden i Europa är dels brist på utveckling med arbetslöshet och utflyttning som följd, dels ogenom­tänkt exploatering som förstör landsbygdens kulturhistoriska och miljö­mässiga värden. Huvudansvaret för kampanjen i Sverige har lagts pä induslrideparlemenlet, vilket innebäratt utvecklingsfrågorna särskilt beto­nas.

Kampanjen inleddes officiellt i juni 1987 och pågår till utgången av år 1988. Den till industridepartementet knutna glesbygdsdelegationen har regeringens uppdrag alt genomföra kampanjarbetet i Sverige och har tillde­lats särskilda resurser härför. Delegationen har ett nära samarbete med den nybildade Nationella Folkrörelsekommiltén i kampanjarbetel under mottot "Hela Sverige skall leva!" Även kommittén har fått ekonomiskt stöd av industridepartementel för sin medverkan i kampanjen.

En viktig förutsättning för en framgångsrik kampanj år atl en lokal mobilisering kan åstadkommas. Viktiga medverkande är därmed förening­ar och folkrörelser samt lokala och regionala organ. I regleringsbrev för budgetåret 1987/88 avseende anslagel C 4, Regionala utvecklingsinsatser m, m. har angetts aft länsstyrelserna bör uppmärksamma landsbygdskam­panjen vid sin medelsfördelning,

Kampanjarbetel för att främja ett bätlre tillvaratagande och utvecklande                           29


 


av landsbygdens produktiva resurser är nu i full gång. Över hela landet     Prop. 1987/88:100 pågår studiecirkelverksamhet med målet atl ta fram lokala handlingsplaner     Bil. 14 för bygdens utveckling. En omfattande projektverksamhet pågår också i syfte atl fånga upp och genomföra idéer för bygdens utveckling. Del kan gälla sysselsättning, service, kultur, miljö, utbildning, infrastruktur etc,

Glesbygdsdelegalionen har bl. a. till uppgift att behandla för glesbygden specifika sysselsättnings- och serviceproblem, med tyngdpunkten i skogs­länens inre delar och i skärgårdsområdena. Delegationen, som bl.a. initi­erar och stödjer konkreta utvecklingsprojekt i glesbygd, har för budgetåret 1987/88 fält ytterligare förstärkta resurser för sin verksamhet.

3.6 Åtgärder med syfte att åstadkomma etableringar inom tjänstesektorn i regionalpolitiskt prioriterade områden

Sysselsättnings- och befolkningstillväxten i storstadsregionerna, och sär­skilt i Stockholmsregionen, innebär svårigheter att tillgodose arbetskrafts­behov, leder till bostadsbrist m.m., som motiverar anslrängningar all begränsa tillväxten. Samtidigt finns behov av att skapa nya arbetstillfällen bl, a, i stödområdena, Industridepartementel och statens industriverk har mol denna bakgrund intensifierat sitt arbete för att söka fä till stånd en avlänkning av tillväxten inom de privata ijänstenåringarna från Stock­holmsregionen till bl, a, norra Sverige och Bergslagen.

Inom industridepartementet har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att särskilt arbeta med dessa frågor. Gruppen har inledningsvis tagit ett flertal samrädskontakter, företrädesvis med de större bank-, finans- och försäk­ringsföretagen. Förelag inom konsultverksamheter m.fl. tjänsteföretag kommer också att kontaktas. Jag har anledning anta att kontakterna kan leda till åtgärder från företagens sida som medverkar till en förbättrad regional balans.

Enligt vad jag erfarit har även statens industriverk förstärkt sina resurser för lokaliseringspåverkan på tjänsteföretagen.

Även lokalisering av statlig verksamhet har i viss utsträckning utnyttjats för atl motverka regionala obalanser. 1 samband med beslul om ny organi­sation för riksskatteverket har regeringen beslutat alt verkels punktskatle-enhet med ca 100 tjänster skall lokaliseras lill Ludvika fr. o. m. den I juli 1988.

I juni 1987 uppdrog regeringen åt statens vatlenfallsverk att redovisa möjligheter till utlokalisering av verksamhet frän huvudkontoret i Stock­holm, Vattenfall har med anledning härav beslutat all lokalisera viss verk-samhet inom främst vattenbyggnadsområdet till Ludvika, Det kommer att ske inom ett nybildat bolag som beräknas få ca 100 anställda. Bolaget skall också bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vattenfall kommer också atl lokalisera ca 70 tjänster inom byggentreprenadverksamheten till Luleå. Samtidigt kommer Vattenfalls regioner i Norrbollen och mellersta Norrland att omfördela verksamhet till inlandet.

Regeringen har vidare i direktiv lill en organisationskommitté för inrät­
tande av en ny statlig myndighet, sialens banverk, angivit atl kommittén                              30


 


skall förbereda en lokalisering av banverkets huvudkontor till Borlänge     Prop. 1987/88:100
senast vid utgången av år 1990,
                                                           Bil. 14

3.7 Internationellt regionalpolitiskt samarbete

De senaste årens regionala utveckling i de nordiska länderna karaktärise­ras — med undantag för Danmark — av en betydande befolknings- och sysselsättningstillväxt i framförallt huvudstadsområdena. Samtidigt har en utflyttning skett främsl från de nordliga delarna av länderna.

Det nordiska samarbetet baseras på ett handlingsprogram som fastställ­des av ministerrådet år 1986. Huvudmålet är atl bedriva ett regionalt utvecklingsarbete för atl bidra till såväl en nordisk som en nationell regio­nal utveckling.

Verksamheten omfattar följande verksamheter:

-    gränsregionalt samarbete,

-    gemensamma stödordningar,

-    utrednings- och utvecklingsarbete,

-    regionalpolitisk forskning, samt

-    informations- och erfarenhetsutbyte.

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet har sin tyngdpunkt i ett aktivt och väl fungerande gränssamarbete inom nio samarbetsområden. Samar­betet är huvudsakligen inriktat på industri- och näringslivsutveckling, tu­rism, areella näringar och fiske, kommunikationer och teknikspridning.

De samarbetsområden som erhåller nordisk finansiering är Nordkalot­ten, Västnorden, Kvarken, Mittnorden, Skärgårdsområdet, Bornholm/syd­östra Skåne, 0stfold/norra Bohuslän, Arvika-Kongsvinger-regionen och Öresundsregionen. Av dessa samarbetsområden prioriteras Nordkalotten och Västnorden högst.

Genom delegering av resurser och genomförandet av konkreta åtgärder lill de gränsregionala organen har en bättre lokal förankring och ett ökat engagemang i arbetet åstadkommits.

Västnordenfonden, som inrättals för atl främja den ekonomiska utveck­lingen i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) har inlett sin verk­samhet under 1987. Fonden, som har sitt huvudsäte i Reykjavik, skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. Jag återkommer i anslagsavsnittet lill frågan om medel lill fon­den.

Nordiska investeringsbankens regionallån syftar lill att finansiera inves­teringar i näringslivet och infraslrukturinvesteringar, I Sverige är del Norr­landsfonden och de regionala utvecklingsfonderna i de nordligaste länen som kan förmedla regionallän. Låneordningen har hitUlls bedrivits som en försöksverksamhet. Ministerrådet har nyligen beslutat att lägga fram för­slag till Nordiska rådets session 1988 om en permanentning av regionallå-neordningen.

Det s, k, basprojektet har lill uppgift alt beskriva den regionala utveck­
lingen och de existerande stödsystemen. Därutöver bedrivs ett utrednings­
arbete där teknikspridning för närvarande prioriteras.                                                       31


 


Inom storstadsprojektet har näringslivsfrågor, levnadsvillkor, bostads-     Prop. 1987/88:100 produktion, segregation, kommunal ekonomi saml planerings- och styr-     Bil. 14 ningsfrågor i ell anlal storstadsområden i Norden behandlats. Ansvaret för atl beskriva och analysera drivkrafterna bakom och konsekvenserna av storsladstillväxten kommer i det framtida arbetet att föras över till det nordiska institutet för regionalpolitisk forskning (NordREFO).

Glesbygdsfrågor behandlas av glesbygdsprojektet som arbetar med erfa­renhetsutbyte kring olika teman som år aktuella för glesbygdsulveckling-en. Framför allt koncentreras gruppens arbete kring lokal utveckling där informationsteknologi och småskalig teknik är viktiga inslag. Kommuner­nas roll i det glesbygdspolitiska arbetet är en annan del av arbetet med lokal utveckling.

NordREFO initierar och samordnar forskning av regionalpolitiskt intres­se. Forskning bedrivs för närvarande inom två större projekt där dels decentraliseringens effekter på regional utveckling och politik behandlas, dels studeras hur regionalpoliUken påverkas av ekonomins allt starkare nälverkskaraktär. Därutöver undersöks förutsättningarna m. m. för att påbörja andra forskningsprojekt t.ex, studier som rör miljö- och naturre­sursproblematiken. De statliga transfereringarnas betydelse för den regio­nala utvecklingen, regionala framtidsstudier samt en övergripande analys av regionalpolitiken som politikområde står också på NordREFO:s pro­gram.

Inom OECD bedrivs ett samarbete och erfarenhetsutbyte kring regional utvecklingspolitik. Det gällande arbetsprogrammet är inom ett av program­områdena inriktat på all beskriva och analysera regionalpolitiken i en situation där näringsliv, handel m.m. blir allt mer inlernalionaliserad. I sammanhanget kommer den betydelse teknikspridning, infrastruktur m. m, har för den regionala utvecklingen atl behandlas.

Inom det andra huvudområdet av arbetsprogrammet kommer samarbe­tet mellan samhällsorgan och näringslivet för atl genom samordnade insat­ser åstadkomma regional utveckling att behandlas. En viktig aspekt i sammanhanget är i vilken utsträckning det är lämpligt och möjligt att genomföra en regional utvecklingspolitik i decentraliserade former.

I september år 1987 hölls ett ministermöte. Vid mötet diskuterades som första tema samarbetet mellan myndigheter m, m. och den privata sektorn. De frågor som bl, a, behandlades var arbetskraftsutbildning, tekniksprid­ning, kapilalmarknadsfrågor och infrastruktur.

Ministermötets andra tema behandlade former för och innehållet i arbe­tet med regional utveckling på olika myndighetsnivåer. Frågor som bl.a, togs upp var för- och nackdelar med decentralisering, avvägningen mellan centralt, regionalt och lokalt beslutsfattande samt olika möjligheter atl genom anslagsbeviljning, riktlinjer, samråd etc. få en harmonisering av samarbetet mellan myndigheter på olika nivåer för atl åstadkomma gynn­samma resultat beträffande regional utveckling.

Ministermötets franske ordförande gjorde bl, a, följande sammanfatt­ning.

Ministern konstaterade all den låga ekonomiska tillväxten i flertalel
länder försvårat regionalpolitiska satsningar men att tre länder - Japan,                                32


 


Sverige och Canada - hade ökat de regionalpolitiska anslagen. Han beto-     Prop. 1987/88:100 nade vikten av att stimulera lokala initiativ samtidigt som han ansåg att     Bil. 14 regeringarna har ansvar för att underlätta teknikspridning och utbildning, vilka frågor har stor betydelse för att få till stånd regional utveckling. Nya telekommunikationssystem ansåg den franske ministern kan komma att   . betyda mycket för den regionala utvecklingen.

Den franske ministern tyckte sig vidare kunna notera en tendens till decentralisering av ansvaret för olika regionalpolitiskt vikUga frågor i de flesta länderna utom vad gäller infrastruktur och utbildning. Ministern konstaterade vidare att internationella investeringar är rörliga och att de pä så sätt kan försvåra en nationell regionalpolitik. Som exempel nämnde han kanaltunneln, snabbtågen och vägnäten.

3.8 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat om

1. lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (avsnitt 3.4)

2.      beloppsgränser för beslut om lokaliseringsstöd och investe­ringsbidrag som fattas av länsstyrelse (avsnitt 3.4)

3.      regionalpolitiskt stöd till framställning av fasta bränslen (avsnitt 3.4)

4.      höjda beloppsgränser för stöd till förelag i glesbygd (avsnitt 3.5)

5.      möjlighet atl lämna servicebidrag och högsta belopp för detta (avsnitt 3.5),

33

3   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 14


A.Industridepartementet m. m.                                         Prop. 1987/88: lOO

Bil. 14 A 1. Industridepartementet

1986/87 Utgift               37291106'

1987/88 Anslag              29871000

1988/89 Förslag             31485000

' Inkl, utgifter under perioden 1 juli-31 december 1986 för den del som sedan överfördes lill miljö- och energidepartemientel,

1987/88             Beräknad ändring 1988/89

Personal                                                     130                         -
Anslag

Förvallningskoslnader                           29 871                -1-1614

(därav lönekostnader)                      (25 757)            (-Hl 545)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 31 485000 kr. Anslaget har beräknats enligt huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Industridepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31 485 000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché

 

1986/87 Utgift

750086

1987/88 Anslag

782000

1988/89 Förslag

840000

Från anslaget bekostas en tjänst som industriråd/industriatlaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris,

Industrirädet/industriattachén har till huvudsaklig uppgift att följa arbe­tet inom OECD i industri- och energipoliliska frågor saml att vara industri­departementets resp, miljö- och energidepartementets kontaktman gent­emot OECD:s och det internationella energiorganets (lEA) sekretariat.

Anslaget bör uppgå lill 840000 kr, för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 840 000 kr.

34


 


A 3. Utredningar m. m.                                                                   Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           17329858               Reservation               5 389742        ''

1987/88 Anslag         14100000

1988/89 Förslag         17900000

Anslaget används till att bekosta följande verksamheter:

vissa råd och delegationer m. m.,

den egentliga kommitléverksamheten,

särskilda utredningar, dvs. sådana utredningar i departementets verk­samhet som medför behov att anlita konsulter, revisionsbyråer eller annan expertis.

I statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har ett särskilt förslagsanslag av 54000 kr. tagits upp för att täcka koslnaderna för Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Jag finner det lämpligt att i fortsättningen beräkna medel för granskningsnämndens kostnader under anslaget Utredningar m, m. Det särskilda förslagsanslaget för detta ändamål behöver därför inte längre föras upp på statsbudgeten.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten m.m. beräknar jag anslagsbehovet till 17,9 milj. kr. under nästa bud­getår.

Av beloppet har jag beräknat oförändrat ca 4 milj. kr. för Glesbygdsdele­gationens verksamhet.

Ökningen av anslagsbeloppet beror främsl pä följande,

Mot bakgrund av bl.a, riksdagsuttalanden har regeringen beslutat till­kalla två nya kommittéer för att utreda marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror respektive regionalpolitikens inriktning m, m,

Industridepartementets ökade arbete med syfte att åstadkomma etable­ringar inom tjänstesektorn i regionalpolitiskt prioriterade områden samt med att utarbeta underlag för särskilda insatser i vissa regioner innebär ökade kostnader av det slag som täcks av detta anslag,

Ökade kostnader för statistik, bl, a, om utlandsinvesteringar (prop, 1986/87:74 s, 92).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 17900000 kr.

A 4. Extra utgifter

1986/87 Utgift              653 569              Reservation                    8338

1987/88 Anslag            400000

1988/89 Förslag            500000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­
tionsanslag av 500000 kr.                                                                                   35


 


A 5. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling                           Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift            4802282                                                               ' '

1987/88 Anslag          4 900000

1988/89 Förslag          5750000

Medlemsländernas bidrag till FN:s organ för industriell utveckling (UNIDO) fastställs till största delen i österrikiska schilling och till en mindre del i US dollar. För budgetåret 1988/89 beräknas Sveriges bidrag uppgå till sammanlagt motsvarande 5 750000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 750000 kr.

36


 


B. Industri m. m.                                                                            Prop-1987/88: lOO

Bil, 14 Verksamheten vid statens industriverk

Statens industriverk är sedan den 1 juli 1983 central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri och hantverk samt för det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Industriverket kan även la upp frågor som inle direkt hänför sig till nämnda näringar, men ändå är av betydelse för dessa från industri- och regionalpolitisk synpunkt.

Industriverket utövar statens huvudmannaansvar för den regionala ut­vecklingsfonden i varje län och svarar för service till fonderna i frågor med anknytning till statens näringspolitik.

Huvuduppgifterna för industriverket är dels alt främja industrins om­vandling och tillväxt genom utredningsverksamhet, induslripoliUskl slöd och företagsutvecklande insatser, dels atl bidra lill en balanserad regional utveckling genom regionalpolitiskt finansiellt företagsstöd och särskilda insatser i anslutning härtill.

Industriverket handlägger dessutom ärenden om utnyttjande av investe­ringsfonder och förnyelsefonder.

Vidare skall verket svara för medelsförvaltning och personaladministra­tion saml lämna det biträde i övrigt som behövs för verksamhelen vid nämnden för hemslöjdsfrågor och sprängämnesinspektionen.

Verket får utföra uppdrag för annan. För uppdrag åt annan än regeringen skall ersättning tas ut,

Verksamhelen vid industriverket är indelad i huvudprogrammen Utred­ningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional utveckling och Småföretagsutveckling. Antalet anställda uppgår för närvarande lill 187 personer.

För budgelårel 1988/89 behandlar jag i delta sammanhang följande an­slag för verksamheten vid industriverket: -B   I. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

-     B   2, Statens industriverk: Utredningsverksamhet

-     B   4. Ålgärder för alt främja industridesign -B 10. Induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin -Bil. Branschfrämjande åtgärder

-     B 12. Småföretagsutveckling

-     B 13. Täckande av förluster vid viss garanligivning, m, m,

-     B 14. Åtgärder för havsinduslriell kompetensutveckling -C   1. Visst regionalpolitiskt stöd

-     C   2. Lokaliseringsbidrag m, m,

-     C   3, Lokaliseringslån

-     C   4. Regionala utvecklingsinsatser m, m. (delvis)

-     C   7. Sysselsättningsstöd (delvis)

-     E   3. Räntestöd m, m. till varvsindustrin

37


 


B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

59031645 52 998000 57410000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


Anslaget fördelas fr, o, m. budgetiiret 1984/85 pä fyra program, nämligen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional ut­veckling saml Småföretagsutveckling. I följande tabell anges för riksda­gens information en uppskattning av hur förvaltningskostnaderna kan komma att fördelas mellan de olika programmen för budgetåret 1988/89.


Huvudprogram


Förslag 1988/89 (1000-tal kr,)


 


1,     Utredningsverksamhet

2,     Industriell omvandling och tillväxt

3,     Regional utveckling

4,     Småföretagsutveckling

Summa


13 779

18945

17223

7463

57410


Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

44939000

(36754000)

8059000

-1-2313000

(-H2222000)

-1-2099000

 

52998000

-1-4412000


Statens industriverk

Statens industriverk föreslår i sin anslagsframställning bl, a, följande:

1, Huvudförslag budgetåret 1988/89 52071 000 kr.
Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför

budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1988/89 Ull 1,75%,

Industriverket framhåller att ytlerligare besparingskrav får till konse­kvens att de mål som har fastställts för treårsperioden 1987/88-1989/90 blir svära alt uppfylla.

2,   Industriverket fick hösten 1983 ansvaret för driften och utvecklingen av länsplaneringens prognos- och informationssystem (UMDAC-syste-met). Verket beräknar en ökning av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 med 500000 kr. Ökningen hänförs till höjd ambitionsnivå i länens prognos­arbete samt utveckling av systemet.

3,   Utveckling av ett datorbaserat diarieföringssystem till en kostnad av


38


 


900000 kr. samt utveckling av ett ADB-system för fartygskreditgarantier     Prop. 1987/88:100
till en kostnad av 800000 kr.
                                                               BU. 14

Föredragandens överväganden

För statens industriverk bör medel beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5% på tre är. För budgetåret 1988/89 föreslår jag att utgifterna minskas med 1,75 %.

Beträffande medelsbehovet till länsplaneringens prognos- och informa­tionssystem samt till utveckling av ett datorbaserat diarieföringssystem och ett ADB-system för fartygskreditgarantier har jag inte beräknat några särskilda medel. Jag anser att åtgärderna, i den mån de genomförs, får bekostas av de medel jag nu har beräknat för industriverkets förvaltnings­kostnader.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 57410000 kr.

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet

Reservation                 991902

1986/87 Utgift

4104039

1987/88 Anslag

4500000

1988/89 Förslag

5000000

Från anslagel betalas kostnader för experter och tillfällig personal, resor samt övriga kostnader som hänger samman med utredningsverksamheten inom statens industriverks arbetsområde.

Utredningsverksamheten bedrivs bl. a, enligt de riktlinjer som regering­en fastställer i en årlig utredningsplan. Utredningsplanen, som utformas efter förslag från industriverket, bör inle binda samtliga utredningsresurser inom verket, utan göra det möjligt att vissa utredningsbehov som uppkom­mer under året kan tillgodoses.

Utredningsplanen för innevarande budgetär är indelad i ulredningsområ-dena internationell konkurrenskraft, strukturfrågor, branschfrägor, före-tagsfrågor och regionala frågor.

Industriverket skall till regeringen lämna underlag till en utredningsplan för budgetåret 1988/89 senast den 16 maj 1988.

Statens industriverk

Industriverket föreslår en ökning av anslagel med 500000 kr, lill 5 milj, kr.
för budgetåret 1988/89 i enlighet med den Ireårsram, som har angivits för
verksamheten.
                                                                                                         39


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Enligl riksdagens beslut (prop.  1986/87:74, NU 30, rskr. 271) får för     ''- ' budgetåren 1988/89 och 1989/90, utöver under budgetåret 1987/88 ej dispo­nerade medel, sammanlagt 10 milj. kr. användas för utredningsverksam­het. Anslaget bör föras upp med 5 milj, kr. för budgetåret 1988/89,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa eft reservationsanslag av 5000000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen

1986/87 Utgift                  1000

1987/88 Anslag                I 000

1988/89 Förslag               I 000

Sprängämnesinspektionen är sedan den I juli 1981 central förvaltnings­myndighet för ärenden som rör explosiva och brandfarliga varor. Inspek­tionen skall såväl meddela föreskrifter och anvisningar beträffande sådana varor samt utöva tillsyn och handlägga därmed sammanhängande ärenden.

Det övergripande syftet med inspektionens verksamhet är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid tillverkning, förvaring och annan hantering av explosiva och brandfarliga varor.

SprängämnesinspekUonen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är sprängämnesinspektören. Antalet anställda uppgår för närvarande till 23 personer.

Statens industriverk skall svara för sprängämnesinspektionens medels­förvaltning och personaladministration samt lämna inspektionen det biträ­de i övrigt som behövs för dess verksamhet.

Inspektionens verksamhet är avgiflsfinansierad. Avgift las ut av den som tillverkar eller importerar explosiv eller brandfarlig vara eller i vissa fall av den som projekterar eller uppför anläggning för explosiv eller brandfarlig vara (projektavgift).

Sprängämnesinspektionen ingår bland de myndigheter som har fått sär­skilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 avseende treårig budgetram.

40


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


stat

 

Utgifter

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

6290000 566000

-1-1367000 +    27000

Summa

6856000

+ 1394000

Inkomster Tillsynsverksamhet m. m.

6855 000

H-l 394000

Nettoutgift

1000

-


Sprängämnesinspektionen

SprängämnesinspekUonen har anförtrotts viktiga uppgifter. Omfattningen av hanteringen av explosiva och brandfarliga varor är stor. Det är enligt inspekUonen tillräckligt att erinra om marknaden för bensin och eldnings­oljor och av försvarets hantering av sprängämnen, drivmedel m, m.

Det är därför ett angeläget samhällsintresse att inspektionen ges sådana resurser för fortsatta insatser, atl riskerna för olyckor med person- och sakskador som följd kan minska vid hanteringen av sädana varor som det här gäller.

Sprängämnesinspektionen anser inte att kostnadsramen bör beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om vare sig 5 % eller 3 % för treårsperioden 1988/89-1990/91. En neddrag­ning leder till minskad verksamhet, sämre tillgänglighet och service samt ökad sårbarhet. Någon ytteriigare tjänst kan inte dras in. Inspektionens särprägel är en specialiserad och hög kompetens inom olika delområden. Vid ytterligare neddragning riskerar verksamheten att hamna under en kritisk nivå. Som en konsekvens härav måste delar av inspektionens verksamhet läggas ned eller i vart fall omprövas. Sprängämnesinspektio­nen bör i stället ges ökade resurser och inspektionen hemställer att medel för perioden 1988/89-1990/91 anvisas enligt följande.

1,   Sprängämnesinspektionen erhåller resurser för återbesältning av de
tjänster (en och en halv handläggartjänst och en kanslitjänst) som för
närvarande är vakantsatta på grund av medelsbrist (-1-515000 kr.).

Ett återbesättande av handläggartjänsterna ökar möjligheten att arbeta om och förenkla inspektionens egna föreskrifter. Detta är en angelägen uppgift, inte minst med hänsyn lill att den tillämpade lagstiftningen är under översyn.

Servicen mot näringslivet kan förbättras om den vakanta kanslitjänsten återbesätts.

2.   Sprängsämnesinspektionen får försöksvis möjlighet att utvidga sin
verksamhet inom områdena fälttillsyn, service, utbildning och rådgivning
för att kunna tillgodose efterfrågan från industri och/eller branschörganisa-
Uon. Omfattningen begränsas till högst tre manår per är under treårsperio­
den (högst -(-800000 kr. per år). Förstärkningen finansieras genom mängd-
eller projektavgift.


41


 


3,  Sprängämnesinspektionen får försöksvis möjlighet att åta sig upp-     Prop. 1987/88:100
dragsverksamhet, främst tjänsteexport. Omfattningen begränsas till högst     Bil. 14

ett manår per är under treårsperioden (högst -1-260000 kr, per år).

4,  Sprängämnesinspektionen övertar ytterligare redovisningstekniska
uppgifter från statens industriverk (-1-85000 kr,),

5,    Särskilda medel för personalutbildning och personalutveckling
(-1-65000 kr.).

Föredragandens överväganden

Sprängämnesinspektionens allmänna inriktning och organisation, som godkändes av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 14, NU 52, rskr. 391), bör ligga fast.

Jag föreslär att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av ulgifterna om 5 % för treårsperio­den 1988/89-1990/91.

Jag avser att under våren 1988 förelägga regeringen förslag till en ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor, I det sammanhanget avser jag även att behandla förslag om utökade arbetsuppgifter för spräng­ämnesinspektionen. Jag är därför inte nu beredd atl lägga fram förslag om kostnadsram för treårsperioden utan jag avser att återkomma med förslag om kostnadsram för treårsperioden i anslutning lill mina förslag om ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor.

För budgetåret 1988/89 har jag beräknat 504000 kr. för aU täcka kostna­der för återbesältning av vakanser, ytterligare redovisningstekniska upp­gifter och personalutbildning. Därutöver har jag beräknat 300000 kr. för förstärkning av resurserna på gasolområdet.

Del är regeringens avsikt att vissa myndigheter fr. o. m. den 1 juli 1988 inte längre skall få ha s. k. tjänstebrevsrätl. Jag förordar efter samråd med chefen för kommunikalionsdepartementet att detta skall gälla bl. a. Spräng­ämnesinspekUonen. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat portokostna­derna till 40000 kr, och tagit hänsyn till dessa vid min medelsberäkning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag kostnaderna för sprängämnesinspektionens verksamhet till 8250000 kr. för budgetåret 1988/89. Jag har vidare beräknat anslaget i enlighet med huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr,

B 4. Åtgärder för att främja industridesign

1987/88 Anslag                5000000

1988/89 Förslag               5000000

Jag har i annat sammanhang (prop. 1986/87:74 s. 162-163) redogjort
mer ingående för hur anslaget bör användas. För innevarande budgetår har
                                                 42


 


anvisats medel för dels Design Center i Stockholm, dels bidrag till design­främjande ätgärder i enskilda företag.

Riksdagen har fastställt en ram för anslaget under budgetåren 1988/89 och 1989/90 pä sammanlagt 10 milj. kr, I likhet med statens industriverk beräknar jag anslaget lill 5 milj, kr, för budgetåret 1988/89.


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för att främja  industridesign för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 OOOOOO kr.

B 5. Främjande av hemslöjden


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


6441786 6443000 7000000


Nämnden för hemslöjdsfrågor, som inrätlades den I juli 1981, skall ta initiativ lill, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den män sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hem­slöjdsfrämjande verksamhet.

Föredragande i nämnden är förste hemslöjdskonsulenten. Statens in­dustriverk skall svara för nämndens medelsförvaltning och personaladmi­nistration samt lämna nämnden det biträde i övrigt som behövs för dess verksamhet.

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Anslag

 

 

Konsulentverksamhet

4050000

-2825 000

Svenska Hemslöjdsföreningarnas

 

 

Riksförbund

573000

-1-     23000

Övrig verksamhet

1324000

H-3 104000

Nämnden för hemslöjdsfrågor

486000

+  265 000

 

6433000

-1-  567000


Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor föreslår i sin anslagsframställning bl, a, följande.

I enlighel med regeringens besparingsdirektiv redovisar nämnden en minskning av utgifterna med 107000 kr. under budgetåret 1988/89.

För att göra del möjligt atl bygga ut konsulentverksamheten föreslår nämnden att medel ställs lill nämndens förfogande (-1- 3 434000 kr.).

Nämnden föreslår vidare att finansieringen av en tjänst som spetskonsu-


43


 


lent blir helt statlig (-f- 143000 kr,), att medel anvisas till en åriig informa-     Prop, 1987/88:100 tionskonferens för samtliga konsulenter (-1- 80000 kr,), att bidraget till     Bil, 14 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund räknas upp (-f 782000 kr.) för att riksförbundet skall kunna stärka sin verksamhet med bl. a. produkt­utveckling, formgivning samt utbildning för slöjdare och hemslöjdsperso­nal.

Nämnden föreslär vidare att ytterligare medel (-1- 176000 kr.) lillskjuts för att på olika säll utveckla slöjden saml att 3 milj. kr, per år under en treårsperiod {+ 3 milj, kr,) tillskjuls för att avvärja den kris många hem­slöjdsföreningar befinner sig i och skapa sådana förutsättningar alt de blir ekonomiskt bärkraftiga.

Slutligen bedömer nämnden att en uppräkning av nämndens resurser är nödvändig samt att en tjänst som biträdande handläggare inrättas (4-170000 kr.).

Nämnden har vidare inkommit med en skrivelse till regeringen med hemställan om medel till genomförande av projektet Hemslöjd i samverkan — för gemensam framtid. Nämnden har låtit utreda hur hemslöjdens bu­tiksverksamhet skall kunna effektiviseras. Det förslag som tagits fram innebär att en s. k, fackhandelskedja med en central grossist- och mark-nadsföringsfunklion skapas för att stödja butikerna. Nämnden beräknar att 9 milj, kr, i bidrag är nödvändigt för en treårig uppbyggnad av en sådan fackhandelskedja för hemslöjd.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för främjande av hemslöjden beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget med en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,66% vartdera året i enlighel med de generella principerna för budgetering av myndighetsanslag som tillämpas i årets budgetförslag.

Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år 1981 (prop, 1980/81:87, NU 42, rskr. 276). Enligt dessa skulle organisatio­nen på regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster i varje län, tre tjänsier som sameslöjdskonsulenl och en tjänst som spets­konsulent.

Finansieringsansvaret för all verksamhet utom sameslöjdskonsulenter­nas delas mellan staten och landstingskommunerna. Från anslagel har hittills betalats lönekostnaden för en tjänst som konsulent i varje län och en tjänst som spetskonsulenl. Övriga koslnader för nämnda verksamhet har berörda landsting svarat för. Det innebär att staten och landstingen varde­ra svarat för ca hälften av kostnaderna för denna konsulentverksamhet.

Koslnaderna för sameslöjdskonsulenternas verksamhet betalas helt av staten. Medel till den tredje tjänsten som sameslöjdskonsulent anvisas fr. o. m. innevarande budgetår (NU 1986/87:21, rskr. 158).

En utbyggnad av konsulentverksamhelen enligt tidigare fastställda rikt­
linjer bör nu genomföras, eftersom efterfrågan på konsulenternas service
har ökat under senare år. Hemslöjden har stor betydelse som komplette­
rande sysselsättning för många personer bosatta i landets glesbygdsområ-
                         44


 


den. Insatserna på hemslöjdsområdet är därför av slor betydelse för att     Prop. 1987/88:100 utveckla en levande landsbygd och för alt nå de regionalpolitiska målen.     Bil. 14 De är också ett led i småföretagspolitiken.

Fr, o, m, nästa budgetår bör statsbidrag lämnas så atl det i varje län kan finnas två länshemslöjdskonsulenter, en med inriktning på hård slöjd och en med inriktning pä mjuk slöjd.

Statsbidraget till länshemslöjdskonsulentverksamheten är utformat som ett schablonbidrag beräknat i förhällande lill den genomsnilUiga årslönen för konsulenterna. Statsbidraget beräknas lill 110% av den genomsnittliga årslönen exkl, statligt lönekostnadspålägg. Statsbidraget lämnas till berörd huvudman under förutsättning alt vederbörande landstingskommun svarar för samtliga återstående kostnader för verksamheten och atl konsulent­verksamheten bedrivs enligt angivna riktlinjer.

Statsbidraget Ull de befintliga 24 länshemslöjdskonsulenterna anvisas för närvarande under detta anslag. Kostnaderna för statsbidrag för tvä läns­hemslöjdskonsulenter i varje län beräknas till 6864000 kr. I fortsättningen bör resp. länsstyrelse svara för statsbidraget och kostnaderna bör belasta anslaget C 4, Regionala utvecklingsinsatser m.m. För varje länsstyrelse beräknar jag medelsbehovet för statsbidrag för två länshemslöjdskonsulen­ter i nuvarande lönenivå till 286000 kr. Statsbidraget lämnas Ull huvud­mannen under samma förutsättningar som hittills, dvs. att landstingskom­munernas bidrag är minst lika stora som statens.

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall även fortsättningsvis ha den samord­nande funktionen över konsulentverksamheten och bemyndigandet att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.

Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknar jag 858000 kr. för tre helt statligt finansierade sameslöjdskonsulenter och 286000 kr. för en helt statsfinansierad spetskonsulenl.

Vidare beräknar jag kostnaderna för en ärlig informaUonskonferens för samtliga hemslöjdskonsulenter till 80000 kr.

För bidrag lill att bygga upp en effektivare försäljningsverksamhet för hemslöjden beräknar jag 3 milj. kr för nästa budgetår.

Slutligen beräknar jag 170000 kr, till en tjänst som handläggare på nämndens för hemslöjdsfrågor kansli.

Sammantaget innebär de förslag jag nu lagt fram en fördubbling av insatserna på hemslöjdsområdel. Medlen fördelas dock i fortsättningen på anslagen B 5 och C 4. Främjande av hemslöjden. Regionala utvecklingsin­satser m, m.

I februari 1987 redovisade linutredningen sitt betänkande Inhemsk od­ling och beredning av lin (Dsl 1987:1), Utredaren har lagt fram förslag om ett femårsprogram med olika sUmulans- och stödåtgärder för att öka od­lingen och den industriella användningen. En ökad användning av lin förutsätter bl, a, satsningar pä forskning och tekniskt utvecklingsarbete avseende produktions- och förädlingsleden.

Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds f, n, i regeringskansliet.

45


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att Ull Främjande av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7000000 kr.

B 6. Kostnader för statsstödd exportkredilgivning genom AB Svensk Exportkredit

1986/87 Utgift          284968450

1987/88 Anslag        420000000

1988/89 Förslag        140000000

Medel för att täcka statens kostnader för de statsstödda exportkrediter­na anvisas över tre anslag, nämligen B 6. Kostnader för statsstödda ex­portkrediter genom AB Svensk Exportkredit, B 7. Kostnader för slals­stödd exportkredilgivning avseende export av fartyg m. m, samt B 8. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

Från anslaget B 6 betalas ersättning till AB Svensk Exportkredit (SEK) för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt för kursförlust inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediler som SEK lämnar enligt riksdagens beslut år 1978 (1977/78:155 bil. 3, NU 73, rskr. 379 och prop. 1978/79:49, NU 17, rskr. 115) samt år 1981 (prop, 1980/81:130, NU 58, rskr. 246). Systemet innebär att SEK har givits möjlighet att finansiera exportkrediter till villkor som överensstämmer med internaUonellt över­enskomna regler. Detta kan leda till att utläningsräntorna ligger under upplåningskostnaderna. SEK kan redan på offertstadiet lämna en utfästel­se om statsstödd kredit. Ett företag kan därigenom redan i samband med offertgivningen erbjuda fast ränta för finansieringen av en exportaffär. Staten täcker eventuell skillnad mellan utlåningsränla och upplåningskost­nad samt den kursförlust som kan uppkomma vid ut- och upplåningen.

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd (ändrad senast 1987:974), Enligt förordningen skall villkoren för krediterna stå i överensstämmelse med de överenskommelser om riktlinjer för begränsning av statligt stöd vid ex­portkredilgivning som Sverige har bilrätt, främst den s. k, consensusöver-enskommelsen, samt med tillämpningen av överenskommelserna. För fi­nansiering av fartygsexport gäller en särskild OECD-överenskommelse. Bl. a, för att motverka en fortsatt expansion av subventionerna ligger sedan några år de svenska räntorna för statsstödda krediter över de över­enskomna minimiräntorna. Till minimiräntorna läggs ett päslag pä 0,5 % i samtliga fall saml ett extra päslag på 1,5 % på krediter i svenska kronor. Det ankommer på regeringen att besluta om dessa päslag. Härutöver tillkommer SEK:s s, k. kostnadsmarginal på för närvarande lägst 0,25%, Resultatet blir räntor som ligger 0,75—2,25 procentenheter över de minimi-räntor som tillämpas av flertalet andra länder,

Minimiräntorna i den nämnda consensusöverenskommelsen relateras
sedan oktober 1983 till ett vägt genomsnitt av räntorna för statsobligationer                         46


 


i de valutor som ingår i Internationella valutafondens Special Drawing Prop. 1987/88:100 Rights (SDR), Förändringar sker automatiskt om detta genomsnitt ändrats Bil. 14 med mer än 0,5 procentenheter i jämförelse med del värde som gällde vid det senaste ändringstillfället. Justeringar görs halvårsvis. Överenskommel­sen innebär att risken för ökningar i kostnaderna för framtida exportkre­ditstöd har undanröjts, I normalfallet blir för närvarande det statliga stödet i krediter till rikare u-länder litet. För krediter Ull i-länder kommer från den 15 juli 1988 räntesubventionen att upphöra. Vid samma tidpunkt höjs minimiräntorna för övriga länder med 0,3 %. För samUiga av de i överens­kommelsen deltagande ländernas valutor har etablerats en särskild ränte­nivå (kommersiell referensränta) till vilken statsstödda krediter får lämnas utan att det anses medföra subventioner. Dessa kommersiella referensrän­tor används nu i de fall då marknadsräntorna ligger vid eller under de överenskomna minimiräntorna och blir från den 15 juli 1988 generellt tillämpbara i krediter till i-länder.

På grund av anpassningen till marknadsmässiga räntor för de statsstödda krediterna har statens kostnader för nya krediter i stort sett upphört. Tillsammans med en ökad effektivitet i upplåningen och minskade kursför­luster innebär det att belastningen på anslaget, som endast avser äldre åtaganden, enligt SEK:s beräkningar, nu minskar kraftigt. Svängningar kan dock förekomma på grund av de snabba förändringarna i valutakurser och räntor.

Föredragandens överväganden

SEK-systemet för statsstöd lill finansiering av kapitalvaruexporten inför­des för att möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapitalvaru­export genom exportkrediter. Anpassningen av minimiräntesatserna i den internationella överenskommelsen för vanliga exportkrediter till mark­nadsräntorna innebär att subventionsinslaget har minskat. Subventione­ringen av nya krediter har i slort sett upphört. Den internaUonella konkur­rensen med förmånligare krediter, i första hand s, k. u-krediter via u-lands-bisländet till u-länder har emellertid tenderat att öka under senare är. De internationella förhandlingarna har lett till en skärpt disciplin på detta område.

Efterfrågan på projekt och kapitalvaror har minskat i de tradiUonella köparländerna, u-länderna och statshandelsländerna, SEK har i allt högre grad inriktat sig på att erbjuda krediter utan statsstöd genom att äter expandera den ursprungliga marknadsmässiga verksamheten. Jäg ser posi­Uvt pä den återgång till marknadsmässiga exportkrediter som nu sker.

Möjligheterna att lämna statsstödda krediter för export till kapitalimpor-
terande länder är fortfarande i mänga fall utslagsgivande för de svenska                       "

företagens möjligheter alt erhålla order på vissa slag av projekt och pä
kapitalvaror i en allt hårdare marknad. Del är främst större projekt i
u-länder som kräver finansieringsinsats för atl kunna genomföras. Det
minskande antalet kreditvärdiga marknader har inneburit en hårdnande
konkurrens. För den långsiktiga utvecklingen av den svenska kvalificerade
verkstadsindustrin och inom inlernationellt byggande är exportfinansie-                             47


 


ringsmöjligheterna av betydelse. Mot denna bakgrund förordar jag att     Prop. 1987/88:100
SEK-systemet bibehålls under budgetåret 1988/89,                                   Bil. 14

SEK har redovisat bedömningar av de framtida kostnaderna för den statsstödda kreditgivningen. Kostnaderna sjunker nu snabbt vilket är till-fredsslällande. Beräkningen av kostnaderna är dock osäker. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 Ull 140 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föresliir riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkredilgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 140000000 kr.

B 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.

1986/87 Utgift          209263 791

1987/88 Anslag        200000000

1988/89 Förslag         70000000

Under detta anslag redovisas kostnader för räntestöd Ull finansiering av export av fartyg. På grund av alt upplåningskostnaderna är låga samtidigt som den föreskrivna minimiräntan legat fast är stödet i nya fartygskrediter för närvarande litet. Vidare är antalet fartyg som produceras i Sverige numera obetydligt. Vid utförsäljningarna av fartyg från svenska rederier och från staten har en del krediter lösts in. Eventuellt statsstöd i den inlösta krediten har belastat anslaget direkt och inle periodiserats över kreditens återstående löptid. AB Svensk Exportkredit har redovisat be­dömningar av de framtida kostnaderna. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 70 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnaderför statsstödd exportkreditgivning avseende ex­port av fartyg m. m. anvisa ett förslagsanslag av 70000000 kr.

B 8. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

1986/87 Utgift          104250261

1987/88 Anslag        140000000

1988/89 Förslag        110000000

Under detta anslag redovisas extra kostnader som har uppkommit för
vissa äldre förmånliga krediter Ull u-ländema. Ett nytt system för s. k.
u-krediter infördes fr. o, m, den 1 januari 1985 (prop. 1983/84:100 bil. 5 p.                              48


 


c 8, UU 15, rskr, 334), Detla anslag kommer därför endast atl belastas av     Prop. 1987/88:100 kostnader för åtaganden som har gjorts intill utgången av är 1984, Kost-     Bil. 14 nadsberäkningen bygger pä den bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Jag beräknar kostnaderna för budgetåret 1988/89 till 110 milj, kr.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110000000 kr.

B 9. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

 

1986/87 Utgift

11460075

1987/88 Anslag

10000000

1988/89 Förslag

1000000

Från anslaget betalas ersättning till Sveriges Invesleringsbank AB för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt i särskilt fall för kursförlust när det gäller vissa krediter till svenskt företags försäljning inom landet som Investeringsbanken lämnat. Regler om detta finns i förordningen (1981:666) om statligt slöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall. Det stöd som hittills har lämnats (s, k. matchning) har ofta varit föranlett av kreditkonkurrens från företag i nordiska länder.

Under innevarande är kan en större kredit komma att bli förtidsinlöst. Detta leder i sä fall till en engångskostnad som belastar innevarande år. För nästa budgetär kan det bli kraftigt minskade kostnader pä grund av den nämnda förtidsinlösningen och eftersom ett stort antal krediter dä slut-amorterats. Nägra nya beslut har inle tagits på senare år. Kostnaderna för budgetåret 1988/89 beräknas till I milj, kr, och avser tidigare gjorda åtagan­den.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnaderför viss kreditgivning hos Sveriges Investerings­bank AB för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 OOOOOO kr.

B 10. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

1986/87 Utgift               91055 342                 ReservaUon                  102160445

1987/88 Anslag              80000000

1988/89 Förslag             70000000                                                                                                              49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14


Från anslaget som disponeras av statens industriverk (SIND), bestrids Prop. 1987/88:100 kostnaderna för industripolitiska ätgärder för textil- och konfekUonsin- Bil. 14 dustrin. Våren 1986 förelades riksdagen (prop, 1985/86:100 bil, 6, 10, 12 och 14) förslag om ålgärder för lekoindustrin under en treårsperiod räknat fr, o.m. budgetåret 1986/87. Förslagen innebar bl.a. (bil. 14) fortsatta industripolitiska ätgärder för branschen samt inrättande av ett produk­tionstekniskt utvecklingscentrum i Borås för tekoindustrin. För dessa än­damål angavs att 92, 80 resp. 70 milj, kr, per budgetår borde avsättas fr, o. m, budgetåret 1986/87,

Riksdagen beslutade i enlighel med förslaget och anvisade'för budget­året 1986/87 ett reservationsanslag av 92 milj. kr. till Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (prop, 1985/86:100 bil, 14, NU 32, rskr. 306), Våren 1987 anvisades ett reservationsanslag av 80 milj. kr. för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:100 bil, 14, NU 25, rskr. 203).

Statens industriverk

Statens industriverk har i rapporten Teko 87 (SIND PM 1987:5), som överlämnades lill regeringen i september 1987, redovisat en bedömning av tekoindustrins utveckling under åren 1987-1988, Industriverket bedömer att textilindustrins produktionsvolym kommer att öka under år 1987 jäm­fört med är 1986 och alt den kommer att vara oförändrad under år 1988 jämfört med året innan. Inom trikåinduslrin emotses en produkUonsminsk-ning under år 1987 jämfört med året innan medan nivån bedöms bli ungefär oförändrad under år 1988 jämfört med år 1987, Konfektionsindustrins produktion väntas öka under år 1987 jämfört med året innan men bedöms sjunka något under år 1988, Exportvärdet har för teko inkl. reexport ökat från 5,8 miljarder kr. år 1985 till 6,2 miljarder kr. år 1986.

Exporten av svensktillverkade textilvaror ökade från 3,25 miljarder kr. år 1985 till 3,50 miljarder kr. år 1986. Andelen export av i Sverige tillverka­de textilvaror var oförändrad är 1986 jämfört med året innan och uppgick till 55%, Exporten av beklädnadsvaror ökade frän 1,05 miljarder kr, år 1985 till 1,10 miljarder kr, år 1986, Andelen export av i Sverige tillverkade beklädnadsvaror steg från 30% år 1985 Ull 32% år 1986,

Vad gäller lönsamheten förväntar sig ca 89% av tekoföretagen en för­bättrad eller oförändrad lönsamhet under är 1987 jämfört med är 1986, För är 1988 bedömer 95% av företagen atl lönsamheten blir högre eller oför­ändradjämfört med år 1987. Avkastningen på totalt kapital har under åren 1983 — 1985 legat pä en konstant nivå inom textilindustrin och samtidigt förbättrats inom konfektionsindustrin. Den genomsnittliga lönsamheten inom tekoindustrin har dock legat pä en lägre nivå än i flertalet andra branscher inom svensk industri.

Antalet anställda inom textil- och konfektionsinduslrin, som år 1985 uppgick till 27 200, har under år 1986 minskat Ull 26000, Under åren 1987 och 1988 beräknas sysselsättningen minska med ca 500 anställda per år ned till 25000, Samtidigt påpekar industriverket att lekoindustrin har ett bety­dande rekryteringsbehov.

Industriverket hänvisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89                          50


 


till regeringens redovisning i budgetpropositionen är 1986 avseende indu-     Prop. 1987/88:100 stripolitiska åtgärder för tekoindustrin under budgetåren 1986/87 t.o.m.     Bil. 14 1988/89. Verket beräknar således medelsbehovet för industripolitiska åt­gärder för budgetåret 1988/89 till 70 milj, kr. Av dessa medel bör enligl industriverket 55 milj, kr. anvisas för branschfrämjande ålgärder och 15 milj. kr. för rationaliseringslån till konfektionsindustrin.

Föreningen textitlmportörerna saml Textilrådet/Konfektionsindustriför-eningen har inkommit lill regeringen med skrivelserom tekopolitiken.

Inriktningen av det statliga stödet till tekoindustrin

Frågan om inriktningen av det statliga stödet till tekoindustrin har behand­lats i proposition (1987/88:25 bil. 8) med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88. Riksdagen har inte haft någon erin­ran mot vad som härvid anförts (NU 1987/88: 12, rskr. 112).

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslutade våren 1986 om omfattningen och den fortsatta inrikt­ningen av de statliga åtgärderna för tekoindustrin under en treårsperiod. Beslutet innebar att omläggningen av åtgärdernas profil i riktning mot ökade effektivitets- och marknadsstödjande åtgärder och en neddragning av del s, k, äldrestödet som riksdagen beslutade om våren 1983 (NU 1982/83:42, rskr, 321) fullföljdes.

Beslutet berör industri-, arbetsmarknads- samt utbildningspoliliska åt­gärder. På det försörjningsberedskapspolitiska området fattade riksdagen beslut våren 1987 om den fortsatta inriktningen av beredskapsplaneringen på tekoområdet (1986/87:95 bil. 1, FöU 11, rskr. 310).

Jag har tidigare redovisat min avsikt atl återkomma till frågan om de övergripande målen för den statliga tekopolitiken (prop, 1985/86:100 bil. 14 och prop. 1986/87:100 bil. 14), Efter samråd med övriga av lekofrågor berörda statsråd förordar jag atl denna fråga tas upp i 1989 års budgetpro­position i samband med alt lekopolilikens omfattning och inriktning be­handlas.

Vad gäller de industripoliUska ätgärder som är riktade lill tekoindustrin förordar jag, i enlighet med vad som anförts i 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil, 14, NU 32, rskr. 306), all 70 milj. kr. anvisas för budgetåret 1988/89 för utvecklingsinsatser för tekoindustrin vid statens industriverk. Av dessa medel beräknar jag 55 milj, kr. för branschfrämjan­de åtgärder och 15 milj. kr. för fortsatt verksamhet med län till rationalise-ringsinvesleringar inom konfektionsindustrin.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin för budgetåret
1988/89 anvisa ell reservaUonsanslag av 70000000 kr,
                                                                   51


 


Bil. Branschfrämjande åtgärder                                                        Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift           23 574 175               Reservation              21576175        ''

1987/88 Anslag         17000000

1988/89 Förslag         17000000

Frän anslaget bekostas verksamheten med branschfrämjande ätgärder vid statens industriverk. Åtgärderna omfattar utbildningsinsatser samt om­ställningsfrämjande och exportfrämjande verksamhet enligt av statsmak­terna fastställda tidsbegränsade program. Inom ramen för anslaget bedrivs dels ell program för den träbearbetande industrin, dels ell allmänt struk­turutvecklingsprogram (ASP) som omfattar övriga industisektorer. Pro­grammet för den träbearbetande industrin omfattar möbel-, snickeri-, trä­hus- och sågverksindustrierna. Insatserna inom sågverksindustrin är inrik­tade på att främja en ökad vidareförädling. Verksamheten inom ramen för ASP är begränsad till omvärldsanalyser och andra utredningsinsatser samt informationsspridning och förhandlingsinsatser.

Enligt riksdagens beslut våren 1987 skall verksamheten i enlighet med regeringens förslag (prop, 1986/87:74, NU 30, rskr, 271) fortsätta under treårsperioden 1987/88-1989/90,

Statens industriverk

Programmet för möbeUndustrin föresläs avslutas under budgetåret 1988/89. Industriverket avseratt vidta förberedelser för att fortsättningsvis driva vissa programavsnitt tillsammans med utvecklingsfonderna och Sve­riges exportråd. Under året planerar industriverket att genomföra en kraft­full och koncentrerad avslutning av de aktiviteter som påbörjats till följd av verkels möbelutredning (Möbelindustrin. Nuläge och framtidsmöjligheter, SIND PM 1986:10). Resursbehovet för dessa insatser beräknar industri­verket till 2,5 milj, kr.

Snickeriindustrin har bortsett ett fåtal stora företag en bristande export-mognad och bristfällig ekonomi. Marknadsstudier visar dock alt det finns många nischer på västeuropeiska marknader där svenska snickeriproduk-ler kan konkurrera. Industriverket avser därför alt inrikta sig på export­främjande insatser delvis i samverkan med SWEBEX, Vidare avser verket att främja en höjd kompetens hos företagen för värdering och anpassning av ny teknik. För dessa insatser har industriverket beräknat resursbehovet Ull 3,5 milj, kr.

Industriverket föreslår atl programmet för trähusindustrin skall avveck­las under budgelårel 1988/89, Hillillsvarande exportprojekt inom ramen för programmet har visat atl svårigheterna att åstadkomma en ökad ex­portandel är större än väntat. Programmets tyngdpunkt under det sista verksamhetsåret kommer därför alt ligga på att höja företagens export-kompelens. Direkta exportprojekt planeras ske i samverkan med SWEBEX. För genomförandet av dessa åtgärder krävs enligt verkels anslagsframslällning 1 milj, kr.

Strukturomvandlingen inom sågverksindustrin har tagit fart under år                               52


 


1986 och 1987. Den har dock i mindre grad berört de små och medelstora Prop. 1987/88:100 sågverken eftersom dessa i regel har en större flexibilitet och en relativt Bil. 14 högre förädlingsgrad. Industriverkets omväridsanalyser har visat atl man kan förvänta sig en ökad konkurrens på den svenska sågverksindustrins traditionella exportmarknader. Konkurrenshoten kommer från de västeu­ropeiska och kanadensiska sågverksindustrierna och substituerande mate­rial. Den svenska sågverksindustrins framtida konkurrenskraft är enligt verket starkt beroende av hur väl den lyckas utnyttja den svenska rävarans relativt sett höga kvalité samt den geografiska närheten till stora förbrukar-marknader.

Som en följd av den dåliga lönsamheten och de marknadsmässiga hoten har enligl industriverket öppenheten till förändringar hos sågverken blivit större. För alt tillvarata företagens ökade medvetenhet om behovet av en ökad vidareförädling framhåller industriverket att det krävs större pro­gramresurser för åren 1988/89 och 1989/90 än vad som föreslagits i den näringspolitiska propositionen (prop, 1986/87:74). Verket beräknar att 4 milj, kr, per budgetår åtgår för atl medverka vid tillkomsten av ett par projekt inom projektområdena sågsyslem med integration skog-såg-mark-nad, integrerad ämnes- och komponentframslällning samt uppbyggnad av lämpliga marknadskanaler för dessa produkter. Totalt beräknas resursbe­hovet för sågverksprogrammel lill 9 milj. kr.

Sammanlagt beräknar industriverket medelsbehovel för verksamheten med branschfrämjande ålgärder inom den träbearbetande industrin till 16 milj. kr.

Del allmänna strukturutveckllngsprogrammet (ASP) syftar lill alt stimu­lera förelagen inom de utvalda branscherna och sektorerna till att vidta ålgärder som främjar deras konkurrenskraft internationellt och pä hemma­marknaden. Åtgärderna kan vara inriktade på att hjälpa företagen att gä in pä nya marknads-, produkt- eller teknikområden, att samarbeta, att ge­nomföra fusioner eller andra väsentliga förändringar. Val av sektorer och insatser sker i samråd med bransch- och fackliga organisationer. För närvarande ingår ca 20 sektorer i del allmänna struklurulvecklingspro-grammet. Verksamhelen sker i ökande utsträckning i samarbete med ut­vecklingsfonderna. För budgetåret 1988/89 beräknar industriverket me­delsbehovet till 5 milj. kr.

Totalt beräknar industriverket medelsbehovet för programmet för den träbearbeande induslrin och ASP — dvs. den nuvarande verksamhelen med branschfrämjande åtgärder - till 21 milj. kr.

Industriverket har föreslagit att tre nya branschprogram inrättas. Vart och ett skall enligt industriverkets förslag utgöra ett separat anslag.

Utvecklingen inom biotekniken år för närvarande mycket snabb och
lempol ökar hela tiden. Steget frän forskningsresultat till kommersiell
produkt har dock visat sig ofta vara svårare än vad som förväntats. Det är
enligt verket av vitalt intresse för svensk industri att denna utveckling
redan nu i ett tidigt skede av bioteknikens kommersialisering främjas
genom vissa stimulansåtgärder inom ramen för ett särskilt program. Kost­
naden för budgetåret 1988/89 beräknar industriverket till 2 milj. kr. För
budgetåren  1989/90 och 1990/91  beräknar industriverket kostnaden till
                                                   53

totalt 5 milj. kr.


 


Sektorn handikapp-, hemvårds- och rehabUiteringshjälpmedel domine- Prop. 1987/88:100 ras av många småföretag, ofta med ett välutvecklat teknologiskt kunnande Bil. 14 och intressanta produkter och produktidéer. De senaste årens lägre expan-sionstakt inom kommunerna har lett till en viss stagnation inom sektorn. Mot denna bakgrund anser industriverket alt ett särskilt tidsbegränsat program bör inrättas. Behovet av medel beräknar verket till totalt 2 milj. kr, under tre budgelär. För programmets första budgetår, 1988/89, beräk­nas medelsbehovet till 0,8 milj. kr.

En broschyr för alt informera uUändska företag om förutsättningarna för etableringar av företag i Sverige har utarbetats inom industrideparte­mentet. Industriverket föreslår atl dessa insatser följs upp genom inrättan­det av ett program för främjande av utländska etableringar av företag i Sverige, Programmet bör inriktas framförallt mot Japan och USA, Indu­striverket beräknar medelsbehovet för det första budgetåret 1988/89 till 3 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Jag delar industriverkets bedömning vad avser inriktningen av insatserna inom de olika branscherna som omfattas av programmet för den träbearbe­tande industrin. Insatserna inom möbel-, snickeri- och trähusindustrierna bör därtor fullföljas.

Ytterligare ätgärder för att stärka sågverksindustrin är angelägna och sågverksprogrammet bör därför fortsätta. I sammanhanget vill jag erinra om de förslag till utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufaklurin-dustrin i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län som regeringen i december 1987 redovisat i propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop, 1987/88:64). 1 denna föreslår regeringen atl 19 milj, kr. avsätts för insatser inom nämnda delar av den träbearbetande induslrin. Dessa insatser skall genomföras av industriverket i samverkan med berörda regionala utvecklingsfonder och berörda länsstyrelser. Med hänsyn härtill anser jag alt det inle är motiverat med någon ytterligare resursförstärkning för verksamheten med bransch­främjande ålgärder inom den träbearbetande industrin.

Verksamheten inom ramen för allmänna strukturutvecklingsprogram­met bör fortsätta pä ungefär samma nivå som tidigare.

Industriverket har härutöver redovisat förslag om tre nya branschpro­
gram. Vad avser förslaget om vissa insatser för industriell tillämpning av
biotekniken anser jag atl huvuddelen av de föreslagna insatserna kan
genomföras av industriverket inom ramen för det allmänna struklurulveck-
lingsprogrammet, 1 vissa fall kan samverkan med exempelvis styrelsen för
teknisk utveckling och utvecklingsfonderna visa sig vara lämplig. Insatser
får härvid göras med utgångspunkt i berörda myndigheters prioriteringar.
Även i fråga om industriverkets förslag om ett särskilt branschprogram för
handikapphjälpmedel m. m, anser jag att eventuella insatser bör ske inom
ramen för de befintliga resurserna hos bl, a, industriverket och utveck­
lingsfonderna.
                                                                                                          54


 


Jag har inte beräknat särskilda medel för ett program omfattande insal-     Prop, 1987/88:100
ser för att främja utländska etableringar av företag i Sverige,
                                         Bil. 14

Mot bakgrund av vad jag har anfört beräknar jag sammanlagt 17 milj. kr. för branschfrämjande åtgärder under budgetåret 1988/89. Detta belopp utgör hälften av den ram som riksdagen fastställt för budgetåren 1988/89 och 1989/90,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17000000 kr,

B 12. Småföretagsutveckling

1986/87 Utgift              173 260568                 ReservaUon                    92568 385

1987/88 Anslag            159930000

1988/89 Förslag            169000000

Från anslaget betalas kostnader för

1.  de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration
m.m,,

2,  strategisk företagsutveckling,

3,  övergripande insatser inom småföretagsomrädet,

4,  nyetableringsinsatser,

 

5.  utbildningsinsatser inom småföretagsomrädet,

6.  stöd till arbetskooperation m, m.

Jag har i annat sammanhang (prop. 1986/87:74 s. 145-164) redogjort mer ingående för hur anslaget bör användas.

Riksdagen har för budgetåren 1988/89 och 1989/90 fastställt en ram för delta anslag på 335 milj, kr. (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271).

Statens industriverk

Statens industriverk (SIND) föreslår att anslaget beräknas till 167,5 milj. kr. för budgetåret 1988/89, utöver medel för stöd till arbetskooperation m. m. Det innebär en ökning med ca 6% jämfört med innevarande budget­är. Industriverket har i skrivelse den 9 november 1987 föreslagit att avtalen om utvecklingsfonderna sägs upp för att skapa handlingsfrihet för eventu­ell förhandling om förändringar av avtalen inför den nya avtalsperioden 1989-1991.

Föredragandens överväganden

Den ram för anslaget på 335 milj. kr. som riksdagen har fastställt för
budgetåren 1988/89 och 1989/90 medger en uppräkning med ca 3% per
budgetär. Det skulle för budgetåret 1988/89 innebära ett anslag på i stor­
leksordningen 165 milj. kr.
                                                                                                                            55


 


Det är regeringens avsikt atl vissa myndigheter m. fl. organ fr. o. m. den Prop. 1987/88:100 1 juli 1988 inte längre skall få ha s. k. Ijänstebrevsrätt. Jag förordar att detta Bil. 14 skall gälla bl.a. Stiftelsen Institutet för Förelagsutveckling, SIFU, Bidra­gen lill SIFU betalas fr, o, m. innevarande budgetär från anslaget Småföre­tagsutveckling, anslagsposten 5. Utbildningsinsatser inom småföretagsom­rädet. .lag har därför vid min beräkning av anslagets storlek tagit hänsyn lill SIFU:s ökade portokoslnader till den del de hänger samman med stiftel­sens uppgifter på det näringspolitiska området. Jag har samrått med chefen för kommunikationsdepartementet i denna fråga. Det ankommer på indu­striverket alt fastställa bidraget till SIFU och därvid beakta bl.a. nyss­nämnda förhällande.

Sammantaget beräknar jag anslaget för budgetåret 1988/89 Ull 169 milj, kr.

Jag vill i delta sammanhang beröra frågan om utveckUngsfondernas styrelser och de avlal om fondernas verksamhet som regeringen har träffat med landstingen och vissa kommuner. Dessa avtal reglerar fondernas organisation och huvudsakliga verksamhet. Nuvarande avtal gäller t. o. m. den 31 december 1988 med tre års förlängning om inte uppsägning sker ett år dessförinnan. Enligt gällande ordning utses fondernas styrelser av resp. landsting och i förekommande fall kommun utanför landsting.

Frågan om styrelserna har under senare år vid skilda tillfällen behandlats av regeringen och riksdagen, Näringsulskottet förutsatte våren 1987 att regeringen i god tid före utgången av innevarande avtalsperiod skulle redovisa ett underlag för bedömning av i vad män hänsyn har tagits till utskottets tidigare uttalanden, vid de styrelseval som skedde hösten 1985, Utskottets uttalanden gällde dels att synpunkler från näringslivsorganisa­tionerna och de fackliga organisaUonerna skulle beaktas inför styrelseva­len (NU 1984/85:22, rskr, 241), dels att intresset av en rimligare fördelning mellan kvinnor och män i styrelserna skulle beaktas (NU 1984/85:23, rskr. 242).

Nuvarande styrelser i utvecklingsfonderna har verkat i ca två är. Indu­striverket har nyligen pä uppdrag av regeringen kartlagt styrelsernas sam­mansättning med avseende på bl.a. ledamöternas näringslivsanknytning. En liknande kartläggning gjordes hösten 1984 (jfr. prop. 1984/85:100 bil. 14 s. 56). Industriverket har nu liksom år 1984 undersökt bl.a. i vilken utsträckning vissa fackliga organisationer och näringslivsorganisationer har ansett sig kunna påverka valet av styrelse för innevarande mandatpe­riod.

Resultatet av kartläggningen visar att drygt hälften av de nuvarande
styrelseledamöterna är eller har varit huvudsakligen verksamma i närings­
livet eller inom näringslivsorganistioner. Mänga har också andra förtroen­
deuppdrag som är berikande för ledamotskapet i en utvecklingsfonds sty­
relse. Vad sedan gäller de tillfrågade fackliga organisationerna och närings­
livsorganisationerna kan nu liksom för tre år sedan konstateras att de, med
undanlag av LO, endast i mycket begränsad utsträckning anser sig ha
kunnat påverka valet av någon ledamot till en utvecklingsfonds styrelse.
Vad beträffar fördelningen mellan kvinnor och män i styrelserna kan
konstateras att andelen kvinnor har fördubblats från 4 % till 8 %.                                        56


 


Jag räknar med att landstingen och de berörda kommunerna inför kom-     Prop. 1987/88:100 mande val av styrelser i ökad utsträckning beaktar synpunkter från nä-     Bil. 14 ringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna samt målsätt­ningen om att öka andelen kvinnor i styrelserna.

Med hänsyn till den tidigare riksdagsbehandlingen av denna fråga anser jag att riksdagen bör ha handlingsfrihet vad avser eventuella förändringar av avtalen om utvecklingsfonderna inför den nya avtalsperioden. Efter beslut av regeringen har därför samtliga avtal sagts upp. Frågan om förny­else av avtalen bör anstå till efter riksdagens behandling.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

1.   föreslår riksdagen att till Småföretagsutveckling för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 169000000 kr.

2,   bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om de
regionala utvecklingsfondernas styrelser m, m.

B 13. Täckande av förluster vid viss garanligivning, m. m.

1986/87 Utgift           29922 149

1987/88 Anslag         50000000

1988/89 Förslag        25000000

Medel frän anslaget används för att:

1. infria statliga garantier enligl förordningen (1978:507) om industriga-rantilän m. m, (upphävd 1987:424),

2.      infria statlig garanti som har beviljats enligt brev (handelsdepartemen­tet) den 30 juni 1965 till kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken angående föreskrifter i fråga om slaUig garlanti för lån till turisthotell,

3.      infria statlig garanti som har lämnats enligl förordningen (1977:387) om investeringsgaranti (upphävd 1980:442),

4.      infria statlig garanti som har lämnats enligl förordningen (1977:1123) om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålindustrin m. m. (upp­hävd 1979:1180),

5.      efter prövning av regeringen i varje särskilt fall infria garanti som har lämnats för lån till skogsindustrin enligl föreskrifter senast i regleringsbrev den I4juni 1979 (1979/80 XIV B 18.),

6.      infria statliga strukturgarantier, särskilda strukturgarantier för textil-och konfektionsinduslrierna samt särskilda strukturgaranlier för manuell glasinduslri som har lämnats enligl förordningen (1981:661) om strukturga-ranUer m, m. (upphävd 1985:434),

7.      infria garantier som har lämnats lill Tillväxtinvestbolag m. m. enligt föreskrifter som regeringen meddelar,

8.      bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täcka förluster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen (1982:682)

om   statlig   finansiering   genom   regional   utvecklingsfond   (omtryckt                             57


 


1984:556) — som fonderna har beslutat om t.o.m. år 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr. 94),

9. bekosta bidrag för räntebefrielse i samband med län med strukturga-ranli lill företag inom gjuteriinduslrin och delar av den träbearbetande industrin saml lån med särskild strukturgaranti till företag inom tekoindusti och manuell glasindustri, varom beslut har fattats före den I juli 1985.

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar pä detta anslag görs inte längre sedan riksdagen beslutat att garantier enligt punkt 1 inte längre skall lämnas (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271), Infriandet av utestående sådana garantier kommer dock troligen att under de närmaste budgetåren svara för huvuddelen av utgifterna på anslaget. Jag beräknar anslaget för budgetåret 1988/89 till 25 milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 


Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid viss garanligivning, rn. m. budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 25000000 kr,

B 14. Åtgärder för havsinduslriell kompetensutveckhng


för


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


6697000 6700000 6700000


Reservation


8546


 


Från anslaget betalas kostnaderna för programmet för havsinduslriell kompetensutveckling vid statens industriverk.

År 1984 inrättades ell särskilt industripolitiskt inriktat program för havs-industriell kompetensutveckling (prop, 1983/84:10, NU 26, rskr. 275), Programmet syftar till att fylla industrins och samhällets långsiktiga behov av havsteknisk kompetens och skall därvid ge en grund dels för nya produkter, dels nya tillämpningar inom svensk, såväl civil som militär myndighetsverksamhet med havsindustriella beröringspunkter. En del av programmet för havsinduslriell kompetensutveckling har utgjorts av ett treårigt program med särskilt anvisade medel som genomförts av statens industriverk.

För programmet anvisades totalt 20 milj, kr, för budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Programbudgeten för industriverket uppgick till totalt 17 milj, kr. Resterande medel från anslaget avsattes för övrig havsre­sursverksamhet, främst utredningsverksamhet inom delegationen för sam­ordning av havsresursverksamheten saml för kunskapsbevakning inom polarforskningsområdet.

Det treåriga programmet för havsinduslriell kompetensutveckling vid statens industriverk löpte ut den 30 juni 1987. Riksdagen har, i avvaktan på en utvärdering, beslutat om en föriängning av programmet vid industriver­ket med ett är (prop, 1986/87:74, NU 30, rskr. 171). För innevarande budgetär har 6,7 milj. kr. anvisats för ändamålet.

Regeringen har genom beslut den 5 november 1987 uppdragit åt riksrevi-


58


 


sionsverket atl utvärdera programmet för havsinduslriell kompetens-     Prop. 1987/88:100 utveckling vid statens industriverk, m.m. Resultatet av utvärderingen     Bil. 14 skall redovisas senast den 30 april 1988.

Statens industriverk

Mot bakgrund av att styrelsen för leknisk utveckling har prioriterat ner sitt havsteknikprogram anser industriverket att anslaget bör höjas till 15 milj. kr. Beloppet skulle dä motsvara de resurser som statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling Udigare tillsammans förfogade över.

Föredragandens överväganden

Regeringens uppdrag att utvärdera industriverkets program omfattar bl, a. en prövning av de allmänna förutsällningarna för utvecklingsarbete inom havsteknikområdet. Uppdraget inbegriper även en bedömning huruvida en fortsatt statlig satsning inom området är motiverad.

I avvaktan på resultatet av utvärderingen anser jag att programmet bör fortsätta i sin nuvarande form även under budgetåret 1988/89.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslagel Ull 6,7 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för havsinduslriell kompetensutveckling för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6700000 kr.

Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher

År 1978 inrättades delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher (strukturdelegalionen). Delegationen har haft som uppgift att pröva frågor om lån eller lånegarantier till specialstålindustrin och stälgjuteriindustrin (prop. 1977/78:47, NU 30, rskr. 84), Under åren 1978 och 1979 beslutade delegationen om län och lånegaranUer på sammanlagt 930 milj. kr.

Efter 1979 har delegationens verksamhet varit inriktad på förvaltning av utestående låne- och lånegarantistock och andra frågor som har samband med redan gjorda åtaganden. Delegationen har inte haft anställd personal utan verksamheten har administrerats av Sveriges Investeringsbank AB.

Huvuddelen av de lämnade lånen och lånegarantierna har nu avvecklats.
Endast två lån och tre garantier pä sammanlagt ca 37 milj. kr. är oreglera­
de. Regeringen har därför beslutat alt strukturdelegationens verksamhet
skall upphöra vid utgången av år 1987 och att statens industriverk i fort­
sättningen skall handlägga frågor om de kvarstående lånen och lånegaranU-
erna. Jag anser det lämpligt att riksdagen underrättas om beslutet att
avveckla strukturdelegalionen.                                                                                    59


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört om delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher.

Lag

om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv

av svenska företag m. m.

Överväganden och förslag

Den 1 januari 1983 trädde lagen (1982:617) om utländska förvärv av svens­ka företag m, m, (företagsförvärvslagen) i kraft. Enligt företagsförvärvs­lagen får utländska medborgare, utländska juridiska personer samt vissa svenska rättssubjekt (s, k. kontrollsubjekt) inle ulan tillstånd förvärva aktier i svenska aktiebolag om förvärvet innebär atl konlrollsubjektets innehav i det förvärvade bolagels akliekapital/röstelal kommer att översU­ga vissa gränser (10, 20, 40 eller 50%). Kravet på tillstånd gäller också vid förvärv av rörelse, delar av rörelser och andelar i handelsbolag,

I regeringens proposition Näringspolitik inför 90-lalet föreslogs vissa förändringar i företagsförvärvslagen i syfte atl åstadkomma förenklade handläggningsrutiner, färre ärenden och därigenom förkortade handlägg­ningstider. Bl. a, skulle vissa utländska förvärv av mindre svenska företag undantas helt från den tidigare gällande lillståndsplikten för all begränsa prövningen lill de väsentliga fallen av överlåtelser, Efler riksdagens beslut (prop, 1986/87:74, NU 30, rskr 271) trädde den föreslagna lagändringen i kraft den Ijuli 1987 (SFS 1987:420),

Enligt 2 § 3 föreligger inte längre lillståndsplikt om tillgångarna i det för­värvade förelaget uppgår till högst 100 gånger basbeloppet (för närvarande ca 2,4 milj. kr.) eller antalet anställda är högsl tio. Viss tveksamhet har rått om tillämpningen av bestämmelsen med hänsyn till alt i ett uttalande i den allmänna motiveringen (prop. 1986/87:74 s, 234) anges att båda dessa förutsättningar skall vara uppfyllda för att förvärvet skall vara tillständs-fritt. Innebörden framgår dock av lagtexten (jfr, även NU 1986/87:30 s, 35).

Enligt min mening kan bestämmelsen i sin nuvarande lydelse i undan­tagsfall leda till att ett förvärv av sådan betydelse att det med hänsyn till lagens syfte bör prövas, ändå blir undantaget frän prövning. Jag förordar därför att 2 § 3 ändras så att båda de angivna förulsåtlningarna skall vara uppfyllda för att förvärvet skall vara undanlaget från prövning. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1988.

Med anledning av vad jag har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska förelag m, m.

Med hänsyn lill lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet är det enligl                              60


 


min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över förslaget.     Prop. 1987/88:10
Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 14:1.
             Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländs­ka förvärv av svenska förelag m. m.

61


 


c. Regional utveckling

Jag föreslär att medel för regional utveckling för budgetåret 1988/89 ställs till regeringens förfogande över följande anslag och till nämnda huvud­ändamål.


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 


Anslag


Huvudändamål


 


Cl.   Visst regionalpolitiskt stöd

C 2.  Lokaliseringsbidrag m. m.

C 3.  Lokaliseringslån

C 4.  Regionala utvecklingsinsatser

C 5. Täckande av föriuster p.g.a. kreditgarantier lill förelag i gles­bygder m. m.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

C 7. Sysselsättningsstöd

C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling

C 9. Kapitaltillskolt till en utveck­lingsfond för Västnorden


Äldre lokaliseringsbidrag/avskrivningslän Äldre offertstöd

Lokaliseringsbidrag (centrala beslul)

Offertstöd

Lån till regionala investmentbolag

Lokaliseringslän

Lokaliseringsbidrag (länsstyrelsebeslut) Investeringsbidrag Förelagsutveckling Glesbygdsstöd Regional projektverksamhet Teknikspridning m. m. Centrala konsult- och utredningsinsatser Särskilda bidrag lill de regionala utveck­lingsfonderna i stödområdeslänen

Infriande av garantier

Täckande av bortfall av socialavgifter i Norrbottens län

Sysselsättningsstöd

Initiering och genomförande av regional­politisk forskning m, m.

Främjande av näringslivet i Västnorden


I prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning anmälde jag att stödverksamheten, för att kunna planeras långsiktigt, bör bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86— 1988/89. Eftersom förslag med anledning av den nyligen tillsatta regional­politiska kommitténs kommande betänkande inte beräknas kunna föreläg­gas riksdagen förtån tidigast våren 1990 vill jag redan nu anmäla att jag senare avser föreslå regeringen att förlänga denna period.

Cl. Visst regionalpolitiskt stöd

 

1986/87 Utgift

8316471

1987/88 Anslag

5000000

1988/89 Förslag

1000000


Över anslaget anvisas fr. o. m. budgetåret 1985/86 medel endast för vissa former av regionalpolitiskt stöd som beslutats före detta budgetär. De ändamål som medlen fortfarande används till är:


62


 


-   lokaliseringsbidrag och avskrivningslän som beviljats av länsstyrelse     Prop. 1987/88:100
före den 1 juli 1982 samt av regeringen eller central myndighet före den 1     Bil. 14

juli 1984,

—            offertstöd som beviljats före den 1 juli 1985.

Utbetalningarna under budgetåret 1986/87 avsåg huvudsakligen lokalise­ringsbidrag.

Statens industriverk

För att täcka resterande utbetalningar till de ändamål varUll medel fortfa­rande anvisas över anslaget beräknar statens industriverk ett medelsbehov av 1 milj, kr.

Föredragandens överväganden

I likhet med statens industriverk beräknar jag medelsbehovet under detta anslag till 1 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visst regionalpolitiskt stöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

1986/87 Utgift             207770326                  Reservation                 579404755'

1987/88 Anslag            362000000

1988/89 Förslag        362000000

' De medel som vid budgelårsskiflet inle var ianspråktagna genom beslul uppgick Ull 69,7 milj. kr., inräknat de 100 milj. kr. som anvisals på tilläggsbudget II lill statsbud­geten för budgelårel 1985/86.

För närvarande anvisas medel över detta anslag till följande ändamål:

-     lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller regeringen efter den Ijuli 1984,

-     offertstöd beviljade efter den 1 juli 1985,

-     lån till privata regionala investmentbolag,

-     kapitaltillskott m. m, till Stiftelsen Industricentra,

-     viss administration av regionalpolitiskt stöd,

-     eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna,

Beslut om lokaliseringsbidrag har av statens industriverk och regeringen
under budgetåret 1986/87 fattats för 340,1 milj, kr, Offertstöd har beviljats
med 62,1 milj. kr. Stiftelsen Industricentra har erhållil 22,3 milj. kr. i
kapitaltillskott m. m. För administration av det regionalpolitiska stödet har
5,9 milj. kr. utbetalats till banker och för införande av ett ADB-system för
stödformer inom industriverkets ansvarsområde har använts 1,4 milj. kr.
                                                   63


 


Lån till ell privat regionalt investmentbolag har beviljats med 4,0 milj.     Prop. 1987/88:100
kr. Utestående lån till detta ändamål uppgår till 53,0 milj. kr.
                   Bil. 14

Statens industriverk

Statens industriverk uppskattar att behovet av bidragsmedel för beslut av regeringen och verket under budgetåret 1988/89 kommer att uppgå till ca 455 milj. kr. Verket föreslår att den nuvarande begränsningen av offertstö-det till högst 60 milj. kr. slopas och beräknar ett behov av medel för beslut om offertstöd av 70 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Utbetalningen av medel under anslaget beräknas till 415 milj. kr. under budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Den största andelen regionalpolitiskt stöd till företag lämnas i form av lokaliseringsstöd. Lokaliseringsstöd beslår av lokaliseringsbidrag och lo­kaliseringslän. Medel för lokaliseringsbidrag, som beviljas av statens in­dustriverk eller regeringen, anvisas över detta anslag tillsammans med bl. a. medel för offertstöd.

I prop. 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning anmälde jag beträffande den regionalpolitiska stödverksamheten att jag räknade med att den skulle bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86-1988/89, För de ändamål varUll medel anvisas över detta anslag beräknade jag ett ärligt behov av 362 milj, kr. Riksdagen har sedermera beslutat att anslå detta belopp för vart och ett av de tre budgetåren 1985/86 t, o, m. 1987/88.

För atl utnyttja del goda konjunkturläget, som skapat en ökad efterfrå­gan på bl.a, lokaliseringsbidrag, beslöt riksdagen våren 1986 att tillföra anslaget ytlerligare 100 milj, kr, pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/86:101 bil, 7, AU 9, rskr. 140).

Genomförandet av ett antal av de stödprojekt lill vilka detla särskilda tillskott förväntades utnyttjas kom dock all förskjutas framåt i tiden. Riksdagen beslöt därför vid sin behandling av regeringens förslag om Ulläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87, att godkänna alt en del av dessa medel fick användas för vissa åtgärder som normalt inle kan stödjas med medel frän detta anslag. Åtgärderna avsåg att förbättra tillgängen pä riskvilligt kapital och undanröja vissa brister i för näringslivet viktig infrastruktur i Blekinge län. Medelsbehovet för dessa uppgick Ull 54 milj. kr. (prop. 1986/87:25 bil. 9, AU 9, rskr. 80).

Riksdagen har med anledning av regeringens förslag om tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 nyligen beslutat godkänna att 25
milj, kr. av det särskilda tillskottet får användas som kapitaltillskott till det
regionala investmentbolaget Sorbinvest AB, under förutsättning att bola­
get inriktar sin verksamhet pä bl.a. Västerbottens läns inland (prop.
1987/88:25 bil. 8). Återstående belopp av Ullskotlet, 21 milj, kr., har
regeringen nyligen i proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, föreslagit att riksdagen                                64


 


skall godkänna att det används till vissa andra näringslivsfrämjande åtgär-     Prop. 1987/88:100
der i samma region (prop. 1987/88:64 bil: 5).
                                                                Bil. 14

Med hänvisning till vad jag anfört beräknar jag ett sammanlagt medels­behov för de ändamål vartill medel anvisas över detta anslag av 362 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Härav beräknar jag högst 70 milj. kr. Ull offertstöd.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringsbidrag m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 362000000 kr.

C 3. Lokaliseringslån

1986/87 Utgift              107248540                 Reservation                 490512910'

1987/88 Anslag            300000000

1988/89 Förslag        200000000

' De medel som vid budgetårsskiftet inle var ianspråktagna genom beslul uppgick till

167,0 milj, kr.

Över anslagel anvisas medel för lokaliseringslån. Till skillnad mot lokali­seringsstöd i form av lokaliseringsbidrag belastas detta anslag även med utgifter för lokaliseringslån som beviljas av länsstyrelse.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av stödverksamheten under de senasle budgetåren.

Under budgelårel 1986/87 har beslut om lokaliseringslän fattats för 264,2 milj, kr. Någon subvention i samband med långivningen förekommer inte längre.

Under budgetåret 1986/87 har 107,2 milj. kr. utbetalats i lokaliseringslån, I räntor och avbetalningar har under budgetåret 253,6 resp, 693,7 milj, kr. inbetalats. Uteslående belopp vid låntagares konkurs var 42,5 milj, kr. och eftergivet belopp i samband med förelagsrekonstruktioner uppgick till 22,8 milj. kr. Utestående fordringar pä lokaliseringslån uppgick den 30juni 1987 Ull 2232,0 milj. kr.

Statens industriverk

Statens industriverk räknar med att beslul om lokaliseringslån under bud­getåret 1988/89 kommer att fattas för 360 milj. kr. Verket räknar med att utbetalningarna kommer att uppgå till 305 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För lokaliseringslån under budgetåret 1988/89 beräknar jag - med hänsyn
bl.a. lill att stödverksamheten bör kunna planeras långsiktigt under fyra­
årsperioden 1985/86-1988/89 och till beslutsreservationens storiek - me-
                                                 65

5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14


delsbehovet till 200 milj. kr. Delta innebär att lokaliseringslån kommer att     Prop. 1987/88:100 kunna lämnas i minst samma omfattning under 1988/89 som under de     Bil. 14 senasle budgetåren.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringslån för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 200000000 kr.

C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.

1986/87 Utgift          312399000             Reservation           653096000'

1987/88 Anslag        688000000

1988/89 Förslag        688000000

' De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslul uppgick lill ca 45 milj, kr, att jämföras med ca 50 milj, kr, året innan.

Frän anslaget betalas utgifterna för av länsstyrelserna beslutade lokali­serings- och investeringsbidrag, för företagsutveckling, för glesbygdsstöd i form av stöd till företag, kommersiell service, intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) och samhällelig service samt för regional projektverksamhet.

För innevarande budgetår disponerar länsstyrelserna 648 milj, kr, för nämnda ändamål, varav högsl 131 milj, kr, får användas till regional projektverksamhet. Vid fördelning av medlen inom länen och mellan olika ändamål skall länsstyrelserna särskilt beakta behovet av ökade insatser i stödområdena A och B, i glesbygder och skärgårdar.

Från anslagel betalas vidare utgifterna för teknik- och kunskapssprid­ning i regionalpolitiskt prioriterade regioner samt för centrala konsult- och utredningsinsatser. För dessa ändarnål har 30 milj, kr. avsatts. Från ansla­get lämnas också 10 milj. kr. i särskilda bidrag till utvecklingsfonderna i stödområdeslänen.

Under budgetåret 1986/87 fattade länsstyrelserna beslul om sammanlagt 471 milj. kr. med följande fördelning mellan ändamålen:

-    lokaliseringsbidrag och investeringsbidrag                                  197

-    förelagsutveckling                                                                   34

-    glesbygdsstöd                                                                       157

-    regional projektverksamhet                                                        83

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar medelsbehovet för
regionala utvecklingsinsatser Ull sammanlagt 739,95 milj. kr. för budget­
året 1988/89.                                                                                                            66


 


statens industriverk                                                                                 Prop. 1987/88:100

Verket begär en ökning av medel för centrala konsult- och utredningsin-satser från 10 till 15 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354) har länsstyrelserna möjlighet att inom en given medelsram använda medlen till tidigare nämnda ändamål.

Länsstyrelsernas rätt atl besluta i lokaliseringsstödsärenden gäller för närvarande investeringar med ett beräknat totalt kapitalbehov på högst 9 milj, kr. Jag har tidigare (avsnitt 3,4) föreslagit att denna gräns höjs till 12 milj. kr.

Hemslöjden har slor betydelse som kompletterande sysselsättning för mänga personer som bor i glesbygdsområden. Jag har tidigare under ansla­gel B 5. Främjande av hemslöjden anfört att det fr. o. m. nästa budgetår i varje län bör finnas två länshemslöjdskonsulenter, en med inriktning på hård slöjd och en med inriktning på mjuk slöjd. Kostnaderna härför beräk­nas till 6868000 kr, och bör i fortsättningen belalas över anslagel regionala utvecklingsinsatser m. m. För vaije länsstyrelse beräknar jag statsbidraget för två hemslöjdskonsulenter lill 286000 kr. i nuvarande löneläge. Stats­bidraget lämnas till huvudmannen under samma förutsättningar som hit­tills, dvs, atl landstingskommunernas bidrag skall vara minst lika stora som statens.

I samband med riksdagsbehandlingen av detta anslag i föregående års budgetproposition (AU 1986/87:13, rskr, 268) ansåg utskottet att anslaget till regionala utvecklingsinsatser m. m, på sikt i sin helhet borde fördelas till länen. För budgetåret 1987/88 ansåg utskottet alt högst 40 milj. kr, av anslagel borde användas för centrala insatser i pågående eller planerade projekt och aktiviteter. I enlighel med riksdagens uttalande bör för nästa budgetår del högsta beloppet som får användas för centrala insatser sänkas från 40 till 35 milj. kr. Återstoden dvs, 653 milj, kr,, bör fördelas på länen.

De stödinsatser som sker med medel från anslaget bör i övrigt ha samma inriktning som under innevarande budgetår. Jag beräknar det sammanlag­da medelsbehovet till 688 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Regionala utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 688000000 kr.


C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier företag i glesbygder m. m.


till


 


1986/87 Utgift

12785812

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000


67


 


Frän anslaget betalas ulgifterna för att infria statliga garantier för lån till Prop. 1987/88:100 företag i glesbygder och för lån Ull kommersiell service enligt förordningen Bil. 14 (1985:619) om glesbygdsstöd. Vidare betalas utgifterna för att infria garan­tier för lån som har lämnats enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd Ull glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om stat­ligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt förordningen (1976:208) om statligt slöd till skärgärdsföretag och förord­ningen (1978:465) om särskilt stöd Ull lantbruksföretag i vissa glesbygder (upphävda 1979:638).

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser utom de i Kristianstads och Malmöhus län har lämnat anslagsframställningar. Sammanlagt föreslär länsstyrelserna en engagemangsram t. o. m. budgetåret 1988/89 på 180,4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram i stället för årliga beslutsramar för kreditgarantier lill företag i glesbygder m. m. (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354), Engagemangsramen skall successivl byg­gas upp Ulls den uppgår lill 290 milj, kr. Länsstyrelsernas utrymme för ny kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga kreditga­rantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels genom den successiva uppbyggnaden. Förluster Ull följd ;iv infriade garanUer ger inte utrymme för ny garanligivning.

För tiden fram t.o.m. budgetåret 1987/88 är engagemangsramen fast­ställd till 135 milj, kr. Ramen bör för tiden fram t, o, m, budgelårel 1988/89 uiökas lill 155 milj. kr.

Anslaget bör för nästa budgetår las upp med oförändrat belopp, 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån Ull kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning alt del sammanlagda beloppet för utestående garanUer som beslutats efter den Ijuli 1985 uppgår till högsl 155 000000 kr,,

2.       till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tiU före­tag i glesbygder m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsan­slag av I 000 kr.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1986/87 Utgift          355220227

1987/88 Anslag        395000000

1988/89 Förslag        350000000                                                                                    68


 


Från anslaget, som disponeras av riksförsäkringsverket, läcks bortfall     Prop. 1987/88:100 av avgiftsinkomster lill följd av tillämpningen av lagen (1983:1055) om     Bil. 14 nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län,

Enligl denna lag skall den procentsals efter vilken arbetsgivar- resp.
egenavgifter sammanlagt utgår, enligl lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter frän arbetsgivare, sättas ned med 10 procentenheter för
verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i Norrbottens län. För
nedsättning   av   egenavgifter  gäller   bestämmelserna   i   uppbördslagen
                         ''

(1953:272). Berörda näringsgrenar är gruvverksamhet, tillverkning, pro-duktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhet samt hotell-, pen­sionats- och campingverksamhet. Ett särskilt bidrag lill kostnaden för arbetsgivaravgifterna lämnas när sysselsättningen ökar. Utgifter för detta bidrag belastar anslaget C 7, Sysselsättningsstöd.

De verksamheter inom nämnda näringsgrenar som bedrivs i Svappa­vaara samhälle är befriade från socialavgifter och allmän löneavgift under tiden den I januari 1984-den 31 december 1993.

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar, med utgångspunkt från utfallet under första halvåret 1987, utgifterna för ersättning för nedsättning av socialavgifter för inneva­rande budgetår till 341 milj. kr. Verket räknar med i slort samma volym för nästa budgetär. Med en löneuppräkning på 5 % fram lill nästa budgetår blir medelsbehovet enligt verket 358 milj, kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar bortfallet av avgiftsinkomster genom nedsättning av socialav­gifter och allmän löneavgift i Norrbottens län lill 350 milj. kr. under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 350000000 kr.

C 7. Sysselsättningsstöd

1986/87 Utgift              208183999

1987/88 Anslag             169000000

1988/89 Förslag            159000000

Över anslaget anvisas medel för sysselsättningsstöd samt för de bidrag till kostnader för arbetsgivaravgifterna, som under vissa förutsättningar lämnas till verksamheter i Norrbottens län.

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken våren 1985 (prop,
1984/85:115, AU  13, rskr. 354) höjdes sysselsättningsstödet i samtliga
                                                   69


 


stödområden fr.o.m, år 1985. Våren 1987 beslöt riksdagen alt avskaffa     Prop. 1987/88:100 sysselsättningsstödet   i   stödområde   C   från   den   I   juli   1987   (prop.      Bil. 14 1986/87:100 bil 14, AU 13, rskr. 268), Jag har tidigare (avsnitt 3,4) redo­gjort för utfallet av verksamheten rned sysselsättningsstöd under de senas­le åren.

Statens industriverk

Statens industriverk beräknar medelsbehovel för de ändamål vartill medel beviljas över anslaget till 159 milj, kr. under budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i likhet med statens industriverk det totala medelsbehovet

under budgetåret 1988/89 lill 159 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sysselsättningsstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 159000000 kr.

C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling

1986/87 Utgift             4288000              ReservaUon                 573 000

1987/88 Anslag           4 300000

1988/89 Förslag          4 300000

Från anslagel betalas utgifterna för expertgruppens för forskning om regional utveckling verksamhet.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

Expertgruppen beräknar medelsbehovet till 4300000 kr.

Föredragandens överväganden

1 proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning redovisa­
des behov av forskning som kan bidra till atl förbättra kunskapsunderlaget
för regionalpolitiken och det angelägna i atl synsätt och resultat från
forskningen fär en bred spridning till olika användargrupper. Den roll som
expertgruppen bör ha i dessa avseenden som länk mellan forskningen och
användare av forskningens resultat redovisades också. För budgetåret
1988/89 bör anslaget las upp Ull 4,3 milj. kr,                                                                    70


 


Hemställan                                                                                         Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen                                          ' '

att till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4300000 kr,

C 9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

Reservation               6928000

1986/87 Utgift

0

1987/88 Anslag

1904000

1988/89 Förslag

2000000


Från anslaget betalas Sveriges kapitaltillskott till en nordisk utvecklings­fond för Västnorden,

Vid nordiska ministerrådets (samarbetsministrarna) möte den 19 augusti 1986 undertecknades ett avtal och stadgar för en nordisk utvecklingsfond för Västnorden. Avtalet och fondens stadgar trädde i kraft den 17 septem­ber 1987. Utvecklingsfonden skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Is­land). Fondens grundkapital skall uppgå till ett belopp som motsvarar 14,1 miljoner US dollar varav Sverige skall svara för 5,4 miljoner US dollar. Utbetalning Ull fonden skall ske under perioden 1987-1995.

För den första inbetalningen till fonden, avseende perioden den 1 mars 1987-den 29 februari 1988, har riksdagen anvisat medel pä Ulläggsbudget I till slalsbudgelen för budgetåret 1986/87 (prop. 1986/87:25 bil. 9, AU 9, rskr, 80), På grund av en utdragen konsUtueringsprocess kom denna inbe­talning att ske först i oktober 1987.

Det belopp som enligt avtalet skall inbetalas per den 1 mars 1989 är 328000 US dollar, vilket motsvarar ca 2 milj, kr. Anslaget har hittills varit ett reservaUonsanslag på grund av osäkerhet om tidpunkt för de första inbetalningarna till fonden. Någon sådan osäkerhet finns inte längre. Där­emot kvarstår osäkerhet om dollarkursens utveckling. Jag anser del därför motiverat atl omvandla reservationsanslaget till ett förslagsanslag, som för budgetåret 1988/89 bör föras upp med 2 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill KapitaltUlskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 2000000 kr.


71


 


D. Mineralförsörjning m. m.                                           Prop. 1987/88: lOO

Bil. 14 Verksamheten vid Sveriges geologiska lindersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyn­digheten för frågor om landels geologiska beskaffenhet och mineralhante­ring.

SGU skall:

-     utföra allmän geologisk karlering,

-    bedriva prognos-, informations- och dokumentationsverksamhet på mi-neralomrädet,

-    följa den svenska och internationella utvecklingen inom mineralområ­det,

-    tillhandahålla underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen och lagen om hushållning med naturresurser m. m.,

-    handlägga ärenden enligt minerallagstiftningen, lagstiftningen om konti­nentalsockeln saml lagstiftningen om utländska förvärv av fast egendom ' m, m. vad avser gruvrättigheter.

Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt att insamlat material snabbt publiceras och i praktiska former görs lätUllgängligt, SGU skall i övrigt på bästa sätt söka främja Ullgodogörandet av landets mineralresur­ser, SGU ålar sig utrednings- och undersökningsuppdrag. Uppdragsverk­samheten skall ge full kostnadstäckning,

SGU är chefsmyndighet för bergsstalen.

Antalet anställda vid SGU uppgår för närvarande till 245 personer,

SGU är lokaliserat till Uppsala med filialkontor i Lund och Göteborg. Vid SGU tillämpas programbudgetering med följande programindelning:

1. Geologisk kartering och dokumentation,

2.      Myndighetsuppgifter och information,

3.      Uppdragsverksamhet,

Verksamheten under programmen 1 och 2 finansieras från reservations­anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m, m. Verksamheten under programmet 3 finansieras genom intäkter.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Utrustning,

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.

1986/87 Utgift           68408979              Reservation               3003 352

1987/88 Anslag         71074000

1988/89 Förslag         75200000

Anslaget är uppdelat på tre program, nämligen:

1.      Geologisk kartering och dokumentation.

2.      Myndighetsuppgifter och information.

3.      Uppdragsverksamhet,

Utgifter och inkomster för dessa program redovisas under anslagel.                                 72


 


Program 1. Geologisk kartering och dokumentation omfattar den verk­samhet som syftar Ull att ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahälla beslutsunderlag för den samhällsplanering som rör utnyttjan­de av landskapet, berggrund, jordlager och grundvatten. Vidare omfattar programmet den verksamhet som syftar till att genom insamling, bearbet­ning och bevarande av uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära karteringen tillgodose allmänna och enskilda be­hov av geologisk information.

Program 2. Myndighetsuppgifter och information omfattar vissa myn­dighets- och utredningsuppgifter på mineralområdet samt den verksamhet som syftar Ull att informera såväl internt som externt i frågor inom det geovelenskapliga området.

Program 3. Uppdragsverksamhet omfattar den verksamhet som finansi­eras genom direkt ersättning från konsumenterna. Uppdragen skall ha nära samband med karterings- och dokumentationsverksamheten eller utred­nings- och informationsverksamheten.

Av följande sammanställning framgår hur kostnader och intäkter för verksamheten fördelar sig pä olika program:


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 

 

 

Program (lOOO-lalkr,)

1987/88 Budget

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Program 1. Geologisk karlering och dokumentation

60995

-1-2035

Avgår i inkomster

-95

-

 

60900

-1-2 035

Program 2. Myndighetsuppgifter och information

10574

+ 1891

Avgår i inkomster

-400

-1-200

 

10174

-F2091

Program 3. Uppdragsverksamhet Avgår i inkomster

7 308 7 308

0

71074

-3168 -3 168

Medelsbehov

-1-4126


Sveriges geologiska undersökning

Utöver medel i enlighet med huvudförslaget för pågående verksamhet redovisar SGU medel för förändring av verksamheten enligt följande.

För att kunna ta fram radiomelriska kartor över befolkningstäta områ­den hemställer SGU om 4 milj. kr. per år under en treårsperiod. Kartorna skall baseras på flygmätningar och utgör ett viktigt basmaterial för kommu­nernas bedömning av risk för markradon i bostäder.

Den maringeologiska kartan är ell av de viktigaste underlagen för plane­ringen av våra havsområdens utnyttjande och skydd. SGU hemställer om extra medel för att kunna fördubbla produktionen av maringeologiska kartor. Denna produktionsökning förutsätter att SGU får anskaffa ett nytt fartyg lill en kostnad av 10 milj. kr. Den årliga kostnaden för maringeolo-gisk verksamhet beräknas öka méd ca 2,7 milj. kr. per år.


73


 


SGU framhåller att de besparingtir som verket ålagts har fält till följd att Prop. 1987/88:100 SGU inte kan upprätthälla en bred geologisk kompetens. Detta innebär Bil, 14 enligt SGU att man inte längre kan klara alla de uppgifter som vid omorga­nisationen år 1982 ansågs som angelägna. SGU avser att under budgetåret 1987/88 ta fram underlag för beslut om en utveckling av verksamheten. Syftet är att skapa utrymme för en kontinuerlig förnyelse av kunskap, teknik och arbetsformer varigenom produktiviteten kan höjas och verk­samheten utvecklas. Förslag eller åtgärder avser SGU redovisa i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1989/90.

SGU förutskickar att verket kommer att hemställa om att få tillämpa treårsbudgetering fr, o, m, budgetåret 1989/90,

Fiskeristyrelsen har inkommit med skrivelse angående kartläggning av svenskt kontinentalsockelomräde.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 bör medel för SGU:s verksamhet beräknas i enlig­het med den planenliga utgiftsminskningen med 2% i överenslämmelse med det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87,

Jag vill framhålla att jag ser det initiativ som SGU nu tagit för alt skapa utrymme för en förnyelse av verkets verksamhet och kompetens som en betydelsefull investering för framtiden. Jag utgår från att det arbetet kom­mer att skapa ett viktigt underlag även för regeringens prövning av SGU:s fortsatta verksamhet.

Regeringen har i propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop, 1987/88:64) föreslagit att SGU får i uppdrag att svara för uppbyggnad och drift av ett centralt nationellt borrkärnearkiv lokaliserat till Mala i Västerbottens län, I nämn­da proposition beräknas medelsbehovet för ätt täcka engångskostnader lill 3500000 kr, för innevarande budgetår. För budgetåret 1988/89 beräknar jag under detla anslag 1 750000 kr. för driften av borrkärnearkivet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. för budgelårel 1988,'89 anvisa ett reservationsanslag av 75200000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

Reservation                 330760

1986/87 Utgift

861 225

1987/88 Anslag

1 300000

1988/89 Förslag

2500000

Anslaget är avsett att finansiera SGU:s investeringar i mer kostnadskrä­
vande utrustning. Ränta och avskrivning på utrustningskapitalet belastar
de program inom vilka utrustningen används. Utrustning som anskaffas                              74


 


med anlitande av anslaget tillförs SGU:s utrustningskapital. Medel mot-     Prop. 1987/88:100 svarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet omförs till     Bil. 14 särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Sveriges geologiska undersökning

Anslaget bör för budgetåret 1987/88 uppgå till 13 043000 kr. Av beloppet avser 10 milj, kr, anskaffning av ett nytt specialfartyg för kontinental-sockelundersökningar, som skall möjliggöra en fördubbling av den marin­geologiska kartproduktionen. Investeringsbehovet omfattar i övrigt ersätt­ning av avskriven och utrangerad utrustning samt nyanskaffningar för rationaliseringar och kvalitetshöjning av pågående verksamhet.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslagel till 2,5 milj, kr. Av beloppet avser 627000 kr. ersättning av äldre försliten utrustning. För nyanskaff­ning för rationalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet har jag beräknat 1 873000 kr. Jag har sålunda inte beräknat medel för anskaff­ning av ett nytt fartyg.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budget­året 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2500000 kr,

D3. Bergsstaten

 

1986/87 Utgift

2919383

1987/88 Anslag

3 216000

1988/89 Förslag

3 710000

Bergsstalens verksamhet styrs i huvudsak av den gruvrättsliga lagstift­ningen, framför allt gruvlagen (1974:342) och gruvförordningen (1974:344), Bergsstalens myndighels- och kansliuppgifler omfattar främst ärenden om förvärv och försvar av gruvrätUgheler, Vidare skall bergssta­ten anvisa områden för gruvdrift och undersökningsverksamhet,

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är chefsmyndighet för bergs­staten. Bergsstaten är organiserad pä ett nordligt och ett sydligt distrikt med expedition i resp, Luleå och Falun, Chef för varje distrikt är en bergmästare. Antalet anställda vid bergsstalen uppgår för närvarande till 12 personer.

75


 


(lOOO-lälkr.)                                              1987/88                 Beräknad ändring            Prop   1987/88-100

Bil. 14

1988/89

Föredraganden

Anslag

Förvaltningskostnader                                      2 519                    -1-354

Lokalkostnader                                                    457                    -1-106

Kungörelsekoslnader                                           190                           -

Engångsanvisning                                                  50                      -t-34

3216                    -1-494

Med slöd av minerallagstiftningen och motsvarande äldre lagstiftning tas genom bergsstatens försorg ut vissa avgifter på det gruvrättsliga området. Vidare skall enligt förordningen (1966:315) angående tillämpningen av lagen (1966:314) om kontinenlalsockeln avgift eriåggas till SGU för till­stånd till sand-, grus- eller stentäkt på kontinentalsockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas på statsbudgetens inkomstsida under titeln 2528 Avgif­ter vid bergsstaten. Avgifterna uppgick budgetåret 1986/87 Ull 3,1 milj, kr.

Sveriges geologiska undersökning

1,  SGU anser att bergsstaten bör undantas frän en tillämpning av huvud­
förslaget.

2,      För att möjliggöra en rekrytering till en befintlig tjänst som gruvingen­jör i norra distriktet samt för att möjliggöra utlandsresor, bl.a, till andra nordiska länder, begär SGU 184000 kr,

3,  En engångsanvisning om 84000 kr, bör beräknas för övriga expenser.

Föredragandens överväganden

Minerallagskommitlén har i början av år 1987 överlämnat sitt betänkande (SOU 1986:53 och 54) Ny minerallagsUftning, Del innehåller bl, a. förslag lill utökade arbetsuppgifter för bergsstaten. Jag avser atl under våren 1988 ta upp frågan om en ny minerallagstiftning. Mot denna bakgrund föreslår jag att medel för bergsstatens verksamhet nu beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en utgiftsminskning om ca 1 %.

Därutöver finner jag, i likhet med SGU, det nödvändigt att justera bergsstatens lönemedel genom att tillföra 164000 kr. Jag har även beräknat 20000 kr. för expenser och 84000 kr, som en engångsanvisning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bergsstaten för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 710000 kr.

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom

Statens gruvegendom förvaltas sedan den I juli 1973 av nämnden för

statens gruvegendom (NSG), Från att tidigare ha avsett i huvudsak endast                                                 76


 


gruvrättigheter enligt gruvlagen (1974:342) och dess föregångare omfattar Prop. 1987/88:100 nu nämndens förvaltning även andra typer av mineralfyndigheter, bl.a. Bil. 14 industrimineral. Nämnden, som beslutar i frågor om upplåtelse av gruv­egendomen, svarar för att egendomen tas till vara på bästa sätt och - där så är lämpligt - uiökas. Utökningen sker huvudsakligen genom prospekte­ring. Nämnden skall särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsom­råde och ta initiativ lill åtgärder att förbättra det ekonomiska utbytet av gruvegendomen.

Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr. 111) att anvisa 300 milj. kr, för ett femårigt program för utökad prospektering. Programmet har förlängts med tre år och ytterligare 96 milj, kr. har anvi­sats för ändamålet (prop, 1986/87:74, NU 32, rskr. 370). Nämnden har regeringens uppdrag att svara för administrationen av programmet och följa upp de projekt som beviljas medel. Nämnden skall också lämna förslag på hur programmet skall fortsätta.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

1986/87 Utgift           52122000              Reservation               7243000

1987/88 Anslag         43414000

1988/89 Förslag         45580000

Kostnaderna för prospekteringsverksamhet och brytvärdhetsundersök-ningar betalas frän anslaget.

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden föreslår i sin anslagsframställning bl, a. följande.

Enligt nämnden synes de större gruvföretagens prospekteringsinsatser inom de närmaste åren komma att koncentreras till områden i omedelbar närhet Ull befintliga gruvor och anrikningsverk, s, k, närprospektering. Detta kommer att ske på bekostnad av den s.k. fältprospekteringen. Nämnden anser att det är angeläget att fältprospekteringen upprätthålles i landet och menar att myndighetens roll därvidlag kan förväntas öka. För­hällandet motiverar enligt myndigheten en anslagshöjning.

Flera av nämndens prospekteringsprojekt har, enligt myndigheten, ut­vecklats så positivt att betydande insatser bör göras bl, a. avseende kost­samma borrarbeten, för att snabbt nå önskade resultat. Åtgärderna är dock endast möjliga om medelsUlldelningen för anslaget når en nivå om 51000000 kr.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1988/89 bör nämndens prospekteringsverksamhet bedri­vas i samma omfattning som under innevarande budgetår. Jag beräknar anslaget till 45 580 000 kr.

Med hänsyn Ull behovet av en långsiktig planering av nämndens verk­
samhet bör, liksom vad gäller innevarande budgetår, ett bemyndigande att                          77


 


göra fleråriga åtaganden ges. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl under budgetåret 1988/89 fatta beslul om prospektering som innebär åtaganden om högsl 33 150000 kr, för budget­året 1989/90, 21550000 kr, för budgelårel 1990/91 och 14000000 kr, för budgetåret 1991/92,


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen att

1, bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1988/89 ikläda sta­ten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst 33 150000 kr. för budgetåret 1989/90, 21 550000 kr. för budgetåret 1990/91 och 14000000 kr. för budgetåret 1991/92,

2,       till Statens gruvegendom: Prospektering m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 45 580000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m.


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


5195000 5 839000 6278000


Kostnaderna för nämndens för statens gruvegendom kansli samt för förvaltning av statens gruvegendom betalas frän anslaget. Nämnden har för närvarande 14 anställda.


Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Inmutningskostnader Utmålsläggningar


 

987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

4306000 333 000 650000 550000

5839000

+423000

+ 216000

-250000

+ 50000

+439000


 


Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden anför i sin anslagsframställning bl. a. följande,

1. Nämnden föreslår en minskning av anslaget med 1% för budgetåret 1988/89, För budgetåret 1988/89 motsvarar detta en besparing om 49000 kr.

2.      För att täcka lönekostnaden för den bemanning som nämndens befint­liga tjänstestruktur skall kunna medge fordras, enligt nämnden, ett medels­tillskott om 300000 kr. fr. o. m. budgetåret 1988/89.

3.      Arbetsrutinerna och därmed även lokalbehovet har förändrats sedan nämnden påböijade en rationalisering under budgetåret 1986/87. Myndig-


78


 


betens pågående installation av persondatorer ställer nya krav på lokalut-     Prop. 1987/88:100 formning och utrustning. Byggnadsstyrelsen och Statshälsan har utarbetat     Bil. 14 förslag till lösning, som innebär att befintliga lokaler behöver omdispone­ras och utökas. Lokaltillskoltet planeras till 125 kvm. Engångskostnaderna i samband med lokalförändringen beräknas till 100000 kr. Till beloppet kommer en kostnad om 88000 kr. för ökad lokalhyra.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar nämndens medel enligl det fastställda huvudförslaget, dvs. en real minskning av utgifterna med 1 % för näsla budgetär. Därutöver finner jag, i likhet med nämnden, det motiverat alt justera myndighetens löneme­del. Jag beräknar tillskottet till 190000 kr. Jag har även beräknat ett tillskott om 100000 kr, som en engångsanvisning för lokalförändringar. För den höjda lokalhyran har jag beräknat 88000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m. för bud­getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 6278000 kr.

D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Reservation                        906000

1986/87 Utgift

2084000

1987/88 Anslag

2 552000

1988/89 Förslag

2660000


Delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall verka för samordning av svensk verksamhet som innefattar nyttjande, skydd eller utforskande av havet eller som annars har anknytning till havet. Delegatio­nen skall också verka för alt havsresursverksamhelen såväl vid myndighe­ter som organisationer främjas och stöds. Det åligger delegationen särskilt att utarbeta ett förslag till program för svensk havsresursverksamhet samt lämna underlag för regeringens och myndigheternas ställningstaganden i frågor som rör utnyttjande och skydd av havet. I delegaUonen ingår repre­sentanter för samhällsintressena och olika fackområden. Delegationens kansli har för närvarande fem anställda.

Regeringen uppdrog den 28 augusti 1986 åt statskontoret att utreda samordningen av havsresursverksamheten. Statskontoret har redovisat utredningsarbetet i rapporten Samordning av havsresursverksamheten som överlämnades-till regeringen den 26 mars 1987. Rapporten har remiss­behandlats.


79


 


1987/88                 Beräknad ändring            Prop, 1987/88:100

Bil. 14

1988/89

Föredraganden


Anslag:

Förvaltningskostnader                                  1768000                 +101000

Lokalkostnader                                               170000                -  10000

Utredningskoslnader                                       614000                 +  17000

2552000               +108000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Delegationen föreslår i sin anslagsframställning bl, a. följande:

Huvudförslag 2501000 kr. Delegationen är en liten myndighet med fåtalig personal jämte begränsade kontorsutrymmen och övriga faciliteter. Det har dä inte varit möjligt för delegationen att genom ralionaliseringsåt­gärder genomföra någon väsentlig, åriig minskning av förvaltnings- och lokalkostnaderna. Den årliga reduktionen sedan budgetåret 1980/81 har därför huvudsakligen fallit på utredningskostnader, som sålunda undergått en successiv och avsevärd minskning under denna period.

Nämnda omständighet innebär att delegationen, med utgångspunkt i huvudförslaget, frän och med budgetåret 1988/89 får små möjligheter atl fylla sin uppgift genom en program- och utredningsverksamhet. Delegatio­nen lägger därför också fram ett eget förslag.

Föredragandens överväganden

Medel för delegationens verksamhet bör beräknas i enlighet med det fastställda treåriga huvudförslaget. Jag avser all i annat sammanhang åter­komma till frågan om formerna för samordning och utveckling inom havs­resursområdet. Härvid bör bl. a, den av regeringen beslutade utvärdering­en av programmet för havsinduslriell kompetensutveckling vid statens industriverk, m, m, avvaktas.

Enligl vad jag har erfarit genomför delegationen för närvarande en översyn av det program för havsresursverksamheten som lades fram år 1982. Jag finner det angeläget alt detta arbete slutförs och redovisas under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föresliir riksdagen

att till Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2660000 kr.


80


 


E. Statsägda förtag m. m.                                                           ■   Prop. 1987/88: lOO

Bil. 14 Under denna rubrik redovisas anslag för vissa delar av den statliga före­tagssektorn. De flesta statsägda förelagen är aktiebolag och finansieras inte över statsbudgeten. FFVs investeringar kommer fr.o, m. budgetåret 1988/89 inte att finansieras genom anslag över statsbudgeten utan med rörelsemedel, avskrivniiigsmedel och/eller lånade medel. Upplåningen av medel för investeringar skall ske hos riksgäldskontoret inom en av riksda­gen fastställd ram.

Flertalel av de statsägda företag som hör till industridepartementets verksamhetsområde är dotterbolag till Procordia AB eller Celsius Industri­er AB, Utanför båda koncernerna återfinns bl. a, Luossavaara-Kiirunavaa­ra AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Norriands Skogsäga­res Cellulosa AB (Ncb), SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB (SGAB), Luxor AB samt Zenil Shipping AB,

Årligen överlämnas en redogörelse för de statliga företagen till riksda­gen. 1987 års redogörelse (Skr. 1987/88:20) innehåller bl.a, beskrivningar av affärsverken och de nyss nämnda företagens verksamhet under år 1986 eller motsvarande verksamhetsår. Min redovisning i det följande är därför inriktad på utvecklingen under år 1987,

Affärsverket FFV

Med en ny marknadsorienterad organisation fr, o, m. år 1986 har FFV-kon-cernen under år 1987 fortsalt arbetet med atl skapa en bredare och tryggare bas inför framtiden. För hela år 1987 förväntas för FFV en ökad fakture­ring och bättre årsresultat jämförel med år 1986 (4265 milj.kr, resp, 101 milj. kr,). Under är 1987 har FFV-koncernen i syfte att öka konkurrensför­mågan förvärvat ell flertal företag inom koncernens verksamhetsområden. År 1986 levererade FFV 72,5 milj. kr. in till staten.

Domänverket

Domänverkets resultat beräknas för år 1987 bli något bättre än år 1986, År

1986  levererades 172,1 milj, kr. in till staten, Domänförelagen AB och AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) har träffat en överenskommelse som inne­
bär atl Domänförelagen AB vid årsskiftet 1987/88 övertar ASSIs sågverks­
rörelse i Haparande, Kalix och Piteå, I samband härmed har domänverkets
inleveranskrav minskals med 135 milj, kr, för åren 1988-1989,

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

LKäBs rörelse väntas visa ett nollresultat under år 1987, Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader beräknas bli ca 300 milj, kr, (578 milj. kr.). En ytterligare resultatförsämring förutses för år 1988. Försäljningsvo­lymen av järnmalm och pellets beräknas uppgå lill 18 miljoner ton för är

1987  (18,8 miljoner ton).

Rörelseresultatet i LKAB har pä grund av sjunkande dollarkurser och

6    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14


malmpriser sjunkit under åren 1986 och 1987 och beräknas för är 1987 bli     Prop. 1987/88:100 noll. Finansiella poster gör att resultatet efter dessa poster för är 1987     Bil. 14 beräknas bli 300 milj. kr.

LKAB har beslutat genomföra en omfattande investerings- och rationa­liseringsplan för att säkra sin långsiktiga överlevnad på en starkt försämrad järnmalmsmarknad. LKAB lämnade år 1986 35 milj. kr. i utdelning till staten.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) bedömer att 1987 års resultat blir bättre än resultatet för år 1986.

Ijanuari är 1987 förvärvade Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) bolaget Medway Packaging Lid, England.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har under året även deltagit i en nyemission i Hannover Papier, Västtyskland, där Ncb äger knappt 70%. procent.

Ncb har år 1986 lämnat 20 milj. kr. i utdelning till staten.

Företaget har under året startat en förprojeklering för en kapacitets-höjande investering i Vallvik. Beslut om projektets genomförande tas under år 1988.

Procordia AB

Resultatet före finansiella poster bedöms år 1987 väsentligt överstiga 1986 års resultat (901 milj. kr,).

Konsumentsektorn, som omfattar drycker, livsmedel och tobak, har fortsatt god lönsamhet. Dryckesföretagen Pripps och Falken ökar sina marknadsandelar. Servicesektorn har förbättrat sitt resultat. Den kraftiga­ste resultatförbättringen visar Liber AB, Bolaget har koncentrerat sin verksamhet lill färre områden och därmed sänkt sina kostnader.

Läkemedels-   och   hälsovårdssektorn   redovisar  försäljningsökningar inom samtliga affärsområden. Rörelseresultatet under de tvä första tertia- • len år 1987 förbättrades med ca 200 milj, kr.

Verkstadssektorns resultatutveckling är otillfredsställande. Hälften av aktierna i Waco Jonsered, Söderhamns Verkstäder och Kalmar Nohab har avyttrats Ull Mercurius Industri AB, Avlal om att avyttra aktierna i Udd-comb har träffats med Blekinge Finans,

Under året genomfördes en nyemission söm tillförde bolaget 1050 milj, kr. Staten avstod, efter beslul av riksdagen, atl teckna nya aktier. Aktierna har spritts till ca 24000 aktieägare. I samband härmed har bolaget inregi­strerats vid Stockholms Fondbörs,

Procordia AB har under år 1986 lämnat utdelning till staten med 110 milj,
kr.                                                                                                                         82


 


SSAB Svenskt Stål AB                                                                       Prop. 1987/88:100

Beslut om en genomgripande omstrukturering av SSABs slålrörelse har skett under våren 1987, Verksamheten kommer att koncentreras till tunn­plåt med därUll knuten metallurgi och vidareförädling i olika former. Ca 1000 milj. kr. kommer att investeras i denna verksamhet under de närmas­te tre åren. Planen innebär även en kraftig rationalisering av stålrörelsen samt nedläggning av elektrostälverket i Borlänge, Grängesbergsgruvan saml av det klena länga produklprogrammel.

Riksdagen har nyligen beslutat att staten skall förvärva gruvverksamhe­ten i Grängesberg för att förlänga nedläggningsperioden till fem är (prop, 1987/88:25 bil. 8, NU 12, rskr. 112).

Stålmarknaden bedöms, efter en kraftig nedgång under senare delen av år 1986 ha varil stabil under är 1987. Resultatet efler finansiella intäkter och kostnader, exkl. gruvverksamheten i Grängesberg, har varit oföränd­radjämfört med år 1986.

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

AB Statens Skogsindustriers resultat för år 1987 förväntas bli avsevärt bättre jämfört med år 1986,

Marknaden för kraftliner och wellpapp har under år 1987 varit fortsatt god medan resultaten i Karlsborg och ASSI Timber varit fortsatt negativa.

Som redan nämnts har AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och Domän­förelagen AB träffat en överenskommelse om ASSIs sågverksrörelser i Haparanda, Kalix och Piteå. Vidare har ASSI beslutat att uppta förhand­lingar om att sälja även sågverken i Skinnskalleberg och Valåsen.

Celsius Industrier AB (f. d. Svenska Varv AB)

Koncernens moderbolag har under året bytt namn till Celsius Industrier AB,

Celsius-koncernen redovisar för perioden januari-augusti 1987 ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 38 milj. kr. Rörelseresultatet före finansiella poster har förbättrats med 52 milj, kr,, medan finansnettot kraftigt försämrats i jämförelse med motsvarande period år 1986, Koncer­nen gjorde år 1986 betydande valutavinster och dessutom har finansnettot under år 1987 påverkats av högre räntekostnader för koncernens riggenga­gemang i anslutning till Consafe-konkursen.

Orderingången har under är 1987 varit mycket god. Det totala värdet av orderstocken uppgår lill omkring 9 100 milj. kr.

Framgångarna för Götaverken Energy AB på den nordamerikanska marknaden har fortsalt och företaget har bl. a. erhållit stora order pä turnkey-leveranser till den amerikanska cellulosaindustrin.

Av stor betydelse för koncernens fortsatta utveckling är självfallet det
uppdrag på konstruktion och tillverkning av ubåtar som erhållits frän
Royal Äustralian Navy, Ubåtarna kommer att byggas i Australien av ett                              83


 


konsortium i vilkel Kockums Marine AB är största delägare. Design och     Prop. 1987/88:100
konstruktionsarbete sker vid Kockums Marine AB i Malmö.                       Bil. 14

Avvecklingen av produktionen av handelsfartyg vid Kockums AB föriö-per planenligl. I början av år 1987 levererades del andra kryssningsfartyget till Carnival Cruise Lines och leverans av det sista handelsfartyget från Kockums AB skedde i november 1987.

Sveriges Geologiska AB

Sveriges Geologiska AB (SGAB) möter en stagnerande marknad inom prospektering och ingenjörsgeologi. Detta kan endast delvis kompenseras genom en förbättrad utveckling inom utlandsverksamheten. Sedan är 1985 har SGAB anpassat resurserna till denna lägre efterfrågenivå. Resultatet efler finansnetto förväntas bli bätlre än för år 1986 (-5,1 milj. kr,).

Affärsverket FFV

Riksdagen har nyligen beslutat om nya ekonomiska befogenheter för af­färsverket FFV (prop. 1987/88:25 bil. 8, NU 12, rskr, 112), Syftet med de ekonomiska förändringarna är att FFV skall få en mera självständig ekono­misk och finansiell ställning än tidigare. Del bör förbättra FFVs konkur­renskraft att arbeta under likartade villkor som gäller för bolag och medfö­ra att en effektivare affärsverksamhet uppnås. I fortsättningen skall rege­ringen fastställa rullande treårsplaner för affärsverket FFV och verket skall finansiera investeringar med rörelsemedel, avskrivningsmedel och/ eller lånade medel. Upplåningen av medel för investeringar skall ske hos riksgäldskontorel inom en av riksdagen fastställd ram. I propositionen lämnades redogörelser över FFV-koncernen saml nuvarande finansiella och ekonomiska regler. Jag begränsar mig därför nu till frågan om ram för affärsverket FFVs upplåning i riksgäldskontorel.

Denna ram bör riksdagen varje år faslställa efter förslag av regeringen i budgetpropositionen. För att övergången till del nya systemet med länefi­nansierade investeringar skall fungera bör riksdagen nu besluta om låne­ram för budgetåret 1988/89.

Affärsverket FFV har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 beräknat investeringsbehovet till 215,4 milj. kr. Jag anser att detta kan vara en rimlig nivå för affärsverket FFVs låneram i riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89, FFVs beräknade investeringsbehov bör avrundas till närmaste tiotal miljoner kronor. Jag vill därför förorda att riksdagen fast­ställer en ram om 220 milj. kr, för affärsverket FFVs upplåning i riksgälds­kontorel för verkets investeringar budgetåret 1988/89,

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att godkänna en ram om 220000000 kr. för affärsverket FFVs
upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar budgetåret
1988/89.                                                                                                            84


 


Domänverket                                                                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 14 De grundläggande riktlinjerna för domänverkets verksamhet fastställdes

genom beslut av 1968 års riksdag (prop, 1968:103, JoU 32, rskr. 269),

Verket skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sam­manhängande verksamhet, förvalta den fasta egendomen och andra till-gängar som hör till domänverkets fond samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar saml de i havet och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland belägna holmar och skär som ägs av staten och inte förvaltas av någon annan statlig myndighet.

Eftersom domänverket självt finansierar sin verksamhet redovisas en­
dast anslag till verket av speciell natur på statsbudgeten.                          '

E 1. Kostnader för kronotorp

 

1986/87 Utgift

1900000

1987/88 Anslag

1800000

1988/89 Förslag

14100000

Anslagel avser koslnader för investeringar i byggnader m. m, på bestå­ende kronotorp, till flyttningsbidrag och avträdesersättning ål innehavare av kronolorp samt till att betala vissa andra utgifter för torpen.

Genom riksdagens beslut år 1980 (prop. 1979/80:74, NU 64, rskr. 414) om upplåtelsevillkor m, m. för kronotorp infördes ökade möjligheter för arrendalorer av kronotorp atl förvärva torpen. Beslulel innebar även gene­rösare beräkning av avlrädesersällningarnas storlek.

Domänverket har i sin anslagsframställan hemställt om medel för för­slagsanslaget Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 om I 700000 kr.

Med hänsyn till del årliga anslagsbeloppels ringa storlek föreslår verket som ett allernativ till ett årligt anslag att ett engångsanslag uppförs för samtliga framtida kostnader för kronotorp om 14 500000 kr, för budgetåret 1988/89,

Kronotorpen är en avvecklingsverksamhel och domänverket säljer och avyttrar torpen med restriktivitet vad gäller underhåll och investeringar. Vissa åtgärder för att upprätthålla normal boendeslandard är dock nödvän­diga. Under är 1986 avyttrades nio kronotorp och vid 1987 års ingång fanns totalt 175 kronotorp. Under är 1988 löper 37 arrendekontrakt ut som lill stor del kommer att belasta budgetåret 1988/89,

Endast sittande artendalorer (inkl. dödsbo) kan förvärva kronolorps-upplätelse i sin helhet eller del därav. Om kronotorparen avträder torpet läggs delta ner och övergår lill annan disposilionsform.

Domänverket har därför efter beaktande av antal torp, fördelning på upplåtelsetyper, avvecklingstakten, inlösningsläget samt bedömt under­hållsbehov på byggnadsbeståndet beräknat kostnaden för kronolorpen t. o, m, budgetåret 2009/10 Ull ell nuvärde av 14 500000 kr.

85


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop, 1987/88:100

I enlighet med domänverkets förslag förordar jag att ett engångsanslag uppförs för budgetåret 1988/89. Jag beräknar anslagsbehovet till 14 100000 kr. för kostnader för kronotorp. Eie regler som fastställts efter beslut av riksdagen är 1980 kommer alt gälla även i fortsättningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnader för kronolorp för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 100000 kr.

E 2. Ränta på statens skuld lill Norrbottens Järnverk AB

 

1986/87 Utgift

44812500

1987/88 Anslag

46575000

1988/89 Förslag

1000

I enlighet med riksdagens beslul med anledning av rekonstruktion av Statsföretagsgruppen (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr. 181) övertog staten per den 31 december 1982 aktierna i Norrbottens Järnverk AB (NJA) från Statsföretag AB. Köpeskilling skulle eriäggas genom att staten från Stats­företag AB övertog betalningsansvaret för ett skuldbelopp till NJA på 450 milj, kr. På regeringens uppdrag utfärdade kammarkollegiet en skuldför­bindelse pä 450 milj, kr. Ull NJA den 24 mars 1983.

Enligt skuldförbindelsen utgår ränta på skulden med en räntesats som med 2,35 procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda och vid varje tidpunkt gällande diskontot. Ränta skall enligl skuldförbindelsen erläggas varje den 30 juni och den 30 december. Det är inle aktuellt att göra någon amortering av skuldbeloppet.

Räntekostnaderna uppgick unde;r budgetåret 1986/87 till 44,8 milj. kr. Under innevarande budgelär beräknas koslnaderna bli-46,6 milj. kr,

NJA lämnar regelbundet utdelning lill staten. För verksamhetsåret 1986 gav NJA 50 milj. kr, i utdelning.

Räntekostnaderna beräknas för budgelårel 1988/89 bli 44 325000 kr. Beräkningen bygger pä ett diskonto pä 7,5 % plus 2,35 procentenheter.

Utdelning har tidigare redovisats under inkomsttitel 2411.Inkomster av
statens aktier.
                                                                            '■         

Med hänsyn till kopplingen mellan anslagel och utdelningen förordar jag att utdelningen frän Norrbottens Järnverk AB (NJA) i fortsättningen till­förs detta anslag. Utdelningen kan förutses uppgå lill minst del belopp som motsvarar räntekostnaderna. Som en följd av detta föreslär jag all anslaget förs upp som ett förslagsanslag pä 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
                                                                 86


 


E 3. Räntestöd m. m. till varvsindustrin                                            Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift          232442787                                                           '    ' "

1987/88 Anslag       250000000

1988/89 Förslag        210000000

Riksdagen beslutade våren 1980 (prop, 1979/80:165, NU 64, rskr, 405) om att införa räntestöd till varvsindustrin. Syftet med räntestödet för svensk beställare av nybyggnad och ombyggnad av fartyg vid svenskt varv är att utjämna skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsföretag — de utländska får exportkreditfinansiering.

Våren 1986 beslutade riksdagen (prop, 1985/86:120, NU 34, rskr. 314) bl. a. om att med vissa förändringar förlänga stödet att gälla för order som tecknas före utgången av år 1989,

Räntestödet till svensk beställare vid svenskt varv lämnas i form av finansiering till fast räntesats för viss kredit. Statens kostnad för räntestö­det är skillnaden mellan refinansieringsräntor som låneinsUtuten betalar för sin upplåning och den subventionerade utläningsräntan. Enligl statens industriverks beräkningar bör 235 milj. kr. anslås under nästa budgetår.

Den framtida kreditvolymen påverkas bl.a. av varvens rådande låga orderingång och strukturåtgärderna inom såväl inhemsk som utländsk varvsindustri. Koslnader för räntestöd lill svenska beställare utgörs till största delen av redan gjorda åtaganden. I beräknade kostnader för ränte­stöd ingår också kostnader för det s. k, kontantstödet. Mot bakgrund av bl.a. dollarutvecklingen under hösten 1987 anser jag att statens industriverks beräkningar är för höga och bedömer därför anslags­behovet till 210 milj, kr, för nästa budgetår. Jag förordar därför ett förslags­anslag om 210 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 210000000 kr.

E 4. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg

1986/87 Utgift          113 584787

1987/88 Anslag         30000.000

1988/89 Förslag         30000000

Riksdagen beslutade våren 1986 (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314)
bl. a. om att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av
är 1989 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av
fartyg hos svenska varv intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av
högst 25 miljarder kronor inkl. tidigare lämnade garantier. Beslutet innebar
                           87


 


en sänkning av den Udigare ramen om högst 30 miljarder kronor.                 Prop. 1987/88:100

I de fall staten genom riksgäldskontorel får infria utfärdade kreditgaran-     Bil. 14 tier uppstår förluster inom farlygskreditgarantisystemet. Medelsbehovet för att täcka föriuster inom fartygskreditgarantisystemet sker genom rubri­cerade anslag.

Dä jag räknar med ett oförändrat medelsbehov av förlusttäckning under näsla budgetår förordar jag ell oförändrat förslagsanslag om 30 milj, kr.

I nämnda proposition anmälde jag att jag avsäg återkomma varje är i min anmälan till budgetpropositionen med dels en redovisning av utvecklingen inom statens garanligivning för fartygskrediter, dels en beräkning av fram­tida garantiram. Jag vill därför under detta anslag lämna följande redovis­ning.

Våren 1986 bemyndigade riksdagen fullmäktige i riksgäldskontorel att till utgången av år 1989 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri -inkl, tidigare lämnade garanUer - intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 25 miljarder kronor för finansiering i anslutning till pro­duktion vid varven (prop, 1985/86:120, NU 34, rskr, 314), Villkoren för garantierna finns angivna i förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering. Mot bakgrund av minskningen av statens grantiåtagan-den inom fartygskreditgarantisystemet beslöt regeringen i november 1987 att sänka den s, k. garantiramen från 25 miljarder kronor till 18 miljarder kronor.

Av kreditgaranliramen om 25 miljarder kronor hade den 30 juni 1987 ianspräktagits 11 995 milj. kr. i form av uteslående garantier, varav 503 milj. kr. avser Celsius Industrier AB, 2563 milj. kr. Zenit Shipping AB och Uddevalla Shipping AB samt 8929 milj, kr, övriga företag. Utöver detta tillkommer utfästelser om garantier pä ca 290 milj. kr. Ca 86% av uteståen­de garantier avsåg finansiering i dollar.

Den totala garaniivolymen har minskal från 19,4 miljarder kronor den 31 december 1985 till 12 miljarder kronor den 30 juni 1987. De huvudsakliga orsakerna till denna minskning är amorteringar slörre än nya garantier, försäljningar och dollarkursens utveckling.

Beträffande statens kostnad för fartygskreditgarantisystemet får jag meddela följande. Garantiavgifter började las ut inom systemet fr.o.m. budgetåret 1976/77, Syftet med dessa avgifter var att de skulle täcka dåvarande nämndens för fartygskreditgarantier (FKN) och riksgäldskonlo­rels koslnader för administration av kreditgarantierna samt evenluella förluster inom garantisystemet. Erhållna garantiavgifter under perioden 1976/77-1986/87 uppgick Ull 762 milj. kr. och förlusterna m.m, inom fartygskreditgarantisystemet uppgick till 4 130 milj, kr. under samma peri­od. Förluster inom garantisyslemet överstiger sålunda kraftigt erhållna garantiavgifter under perioden 1976/77-1986/87. Förlusterna inom far­tygskreditgarantisystemet avser bl. a, följande:

* Konkursen i Kalmar Varv AB (ca 85 milj, kr,)

* Konkurserna i Johansson-gruppen (ca 450 milj, kr.)

* Konkurserna inom Salén-koncernen (ca 900 milj, kr, varav 750 milj. kr. avser varvsstöd och 150 milj, kr. avser rederistöd).

Härutöver har konkurser skelt i Consafe-koncernen i september 1985,                               88


 


Förlusterna i dessa konkurser kan för närvarande inte slutgiltigt beräknas. Prop. 1987/88:100 Jag vill vidare erinra om alt fullmäktige i riksgäldskontoret i april 1985 Bil. 14 medgav en nedskrivning med ca 1,1 miljarder kronor av ulelöpande far-tygskreditgaranlier för vilka Zenit Shipping AB svarade. Vidare har full­mäktige i riksgäldskontoret i november 1985 beviljat Zenit Shipping AB och Uddevalla Shipping AB låneeftergifter upp till 1,7 miljarder kronor för vardera bolaget. Av dessa ramar har hittills ianspräktagits 972 milj. kr. för Zenit Shipping AB resp. 162 milj. kr, för Uddevalla Shipping AB,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förlusttäckning tiH följd av statliga garantier tiH svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30000000 kr,

E 5. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

1986/87 Utgift           58188750

1987/88 Anslag         44243000

1988/89 Förslag         31926000

Riksdagens beslut innebar bl.a. att fullmäktige i riksgåldskontoret be­myndigades atl utfärda skuldebrev till del nya handelsstälbolagel på högst 350 milj, kr.

Med stöd av bemyndigandet har fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdat ett skuldebrev till SSAB Svenskt Stål AB pä 343,3 milj, kr. Staten skall betala skulden genom ärliga amorteringar under tolv år enligt en upprättad betalningsplan. På den vid varje tidpunkt utestående kapitalskulden utgår en fast årlig ränta av 8,25 %.

Kostnaden för amortering och ränta för skuldebrevet har under budget­året 1986/87 uppgått till 58,2 milj, kr, och beräknas under budgetåret 1987/88 bli 44,2 milj, kr.

Under budgetåret 1988/89 beräknas koslnaderna för amortering och ränta bli 31926000 milj. kr. Anslaget bör därför föras upp med detta belopp.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Ränta och amortering på statens skuld tiH SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31926000 kr,

89


 


F. Teknisk utveckling m. m.                                            Prop, 1987/88: lOO

Bil. 14 Verksamheten vid styrelsen lör teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens initiativ och stöd till samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, om sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.

STU:s finansiella stöd kan lärhnas i form av bidrag, lån eller utfästelse om stöd, s. k. projektförsäkring. Stöd kan också ges i form av stipendier eller pris till uppfinnare.

Utöver finansiellt stöd kan STU bistå med rådgivning och service.

Den I juli 1987 var 268 personer anställda vid STU, Äv dessa var 181 handläggare.

Vid STU Ullämpas programbudgetering med följande programindelning fr. o. m. budgetåret 1987/88:

1.         Ny kunskap

2.         Ny teknik

3.         Nya produkter

STU:s programverksamhet finansieras under innevarande budgetär frän reservationsanslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forsk­ning och utveckling.

Från anslaget F I, finansieras under innevarande år dessutom teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation.

Kostnader för STU:s förvaltnings- och medelsfördelande verksamhet finansieras från förslagsanslaget F2, Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader.

STU:s stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas inom ramen för energiforskningsprogiammet under innevarande budgetär frän reservationsanslaget C 6, Energiforskning under miljö- och energidepartmentetes huvudtitel. För att långsiktigt trygga kunskapsupp­byggnaden pä energiforskningsområdet har vissa delar av programmet överförts till berörda myndigheters basanslag. För STU har 80 milj, kr, tillförts för energiforskningsinsatser under treårsperioden 1987/88 - 1989/ 90 för delprogrammet Energiteknik för transporter. Jag har vid min me­delsberäkning för budgetåret 1988/89 beräknat 27 milj. kr för delprogram­met. Härav tillförs anslaget Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling 25 milj. kr. och anslaget F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader 2 milj, kr. Chefen för miljö- och energi-departmenentet kommer senare (bil. 16) att ge en översiktlig presentation av programmet, inkl. de i STU:s verksamhet integrerade delarna.

90


 


F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 


1986/87 Utgift            651875114'

1987/88 Anslag        726800000 1988/89 Förslag       778700000

' Disponerat 666625 000 kr, - Odisponeral 65 800000 kr.


Reservation


287437762


Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och utveckling.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detta anslag (milj. kr,).

 

 

 

 

1986/87

1987/88

1988/89

 

 

Utfall'

Budget-

Beräknar

 

 

STU

Före-

 

 

 

m.fl.

dragande

Kostnader

 

 

 

 

Program 1, Ny kunskap

 

313,0

337,5

337,5

Program 2, Ny teknik

 

303,2

328,0

327,0

Program 3, Nya produkter

 

140,0

143,6

143,6

(Totalt STU)

(646,1)

(756,2)

(809,1)

(808,1)

informationsförsörinings-

 

 

 

 

verksamhel

9,2

9,6

9,6

5,05

Mikroeleklronikverksamhel

•   -

-

-

4,95

Attachéverksamhet-'

24,7

-

-

-

Ofördelade medel

■    3,0

5,0

6,6

6,6

Verksamhetsvolym/

 

 

 

 

Summa kostnader

683,0

770,8

825,3

824,7

Avgår finansiering

 

 

 

 

utöver anslag

 

 

 

 

Återbetalade

 

 

 

 

projektmedel

28,6

27,0

28,0

29,0

Ej utnyttjade

 

 

 

 

projektmedel

39,5

17,0

17,0

17,0

Summa F1

614,9

726,8

780,3

778,7

' Ny programstruktur för STU fr. o. m. budgetåret 1987/88

' Inkl. integrerade energiforskningsinsatser

' Fr.o.m. budgetåret 1987/88 finansieras attachéverksamhelen över anslaget F3.

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverksamhet.


Styrelsen för teknisk utveckling m. fl.

Riksdagen beslutade våren 1987 om ett treårigt program för STU:s stöd Ull teknisk forskning och utveckling under budgetåret 1987/88 - 1989/90.

STU:s förslag för budgetåret 1988/89 innebär att detta treårsprogram fullföljs. Det innebär förstärkta insatser på områdena informaUonsteknolo-gi, verkstadsteknik, bioteknik, biomedicinsk teknik, materialteknik, miljö-värdsteknik och mikronik. Fortsatta stora insatser görs inom bl, a, områ­dena massa- och pappersteknik, träteknik, transportteknik och inom STU:s del av det statliga energiforskningsprogrammet.


91


 


Insatsområdet '"Gruvteknik 2000" har påbörjats enligt plan. Övriga fyra     Prop. 1987/88:100 nya insatsområden har påbörjats i en någol långsammare takt än vad som     Bil. 14 ursprungligen var planerat.

STU avser att intensifiera arbetet med all stimulera uppbyggnaden av internationella FoU-kontakter med ökad tonvikt på europeiskt forsknings­samarbete.

STU:s stöd till produktutveckling hålls även under innevarande treårs­period på en hög nivå. I det programmet ingår ett ökat stöd till Svenska Uppfinnareföreningen.

STU:s stöd till forskningsprojekt med hög inomvetenskaplig kvalitet inom ramen för STU:s tekniska forskningsråd förstärks, jämfört med bud­getåret 1986/87.

Inom STU:s program för energiforskning kommer satsningarna på skogsindustrins energiprodukter och effektivare elanvändning alt ökas. Kopplingen mellan energi- och miljöteknisk FoU kommer alt särskilt beak­tas i STU:s programarbete.

Under anslagsposten Informationsförsörjningsverksamhet disponerar delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) 9,6 milj, kr. för teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverk-samhel inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumen-lalion under innevarande budgetär.

Verksamheten vid DFI avvecklas under budgetåret och upphör per den 30 juni 1988, Organisationskommittén för informationsförsörjning har i sin rapport (SOU 1987:60) Informationsförsörjning för vetenskap och teknik lämnat förslag till hur verksamhelen inom områdel fortsättningsvis bör organiseras. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag (bil, 10) redogjort för förslaget.

Föredragandens överväganden

Teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för indu­striell utveckling och förnyelse. Huvuddelen av statens slöd lill sådan verksamhet kanaliseras genom STU, som härigenom utgör ett viktigt indu­stripolitiskt instrument i det medellånga och längre tidsperspekUvet,

Genom riksdagens beslul våren 1987 (prop, 1986/87:80 bil, 10, NU33, rskr, 292) har ett treårsprogram och en treårig medelsram för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling lagts fast för budgetåren 1987/88 -1989/90. För den verksamhet som finansieras över anslaget Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling har medelsbe­hovet beräknats till 2325,8 milj.kr, för treårsperioden 1987/88 - 1989/90. Äv beloppet avser 726,8 milj.kr, innevarande budgetår. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat medelsbehovet till 778,7 milj, kr.

Eftersom riktlinjerna för treårsprogrammel redovisades i propositionen
om forskning (prop. 1986/87:80) avser jag att nu endast kortfattat beröra
vissa delar av programmet. I treårsprogrammel prioriterades särskilt infor­
mationsteknologi, materialteknik, bioteknik, biomedicinsk teknik,
miljövårdsteknik, verkstadsteknik och mikronik. Denna prioritering ligger
fast,                                                                                                                       92


 


Jag vill här särskilt kommentera informationsteknologiområdel. Ett na- Prop. 1987/88:100 tionellt informationsteknologiskt program, IT-programmet, har i enlighet Bil. 14 med riksdagens beslut (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) startals den 1 juli 1987. Det beslår av insatser för grundläggande och målinriktad forsk­ning och av ett delprogram (IT 4) för induslriell uiveckling i samverkan mellan staten och industriföretag. Jag återkommer beträffande den indu­striella utvecklingsverksamheten under anslagel F 18. Industriell utveck­ling m.m, inom informationsteknologiområdel. Åtgärderna för alt stärka den målinriktade forskningen inom informationsteknologiområdet (IT 3) består i en vidgad ram för STU:s stöd lill forskningsprojekt. Riksdagen har för innevarande år beviljat 11,5 milj. kr. för forskningsprojekt utöver vad STU hade budgeterat i sitt basförslag. I enlighet med riksdagens beslut beträffande IT-programmel föreslår jag all STU:s basförslag utökas med 30 milj.kr. budgetåret 1988/89, STU har påbörjat ramprogram för nägra särskilt betydelsefulla delområden, nämligen datavetenskap, digital kom­munikation och datoriserad bildbehandling. Den närmare inriktningen och genomförandet av IT 3 skall ske med hänsyn lill behoven inom den tek­nisk-industriella utvecklingsverksamheten pä området,

I treårsprogrammel som riksdagen lade fast våren 1987 har beräknats en kraftfull ökning av STU:s resurser för projekt som utförs i europeiskt samarbete, exempelvis inom ramen för EG:s FoU-program, EUREKA etc, STU bör därför särskilt beakta de möjligheter som nu öppnats för svensk medverkan i EG:s ramprogram för forskning och utveckling. Detta innebär atl STU kraftigt bör öka sina insatser för att främja planering och genomförande av FoU-verksamhet vid svenska institutioner och förelag i projekt som genomförs i del europeiska samarbetet. Insatserna bör kunna omfatta stöd till skilda FoU-främjande aktiviteter inom STU:s ansvarsom­råde, i första hand stöd till FoU-projekt men åven slöd till program som på annat sätt befrämjar svensk teknisk FoU.

Chefen för bostadsdepartementet har tidigare i dag behandlat betänkan­det "Byggnadsmaterialindustrin och byggandet" från statens industriverk (SIND 1986:3),

Rapporten, som har remitterats, innehåller bl, a, förslag om en kraftig ökning av FoU-volymen inom byggmalerial- och byggnadsindustrin. Bl. a. föreslär utredningen en ökad FoU-insats inom området materialteknisk utveckling om 6 milj. kr, per år under 3 år, STU:s maleriallekniska insatser spänner över flera teknikområden med huvudinriktning pä konstruktions­material för främst verkstads- och byggnadsindustrin. Satsningarna ge­nomförs till stor del i form av program i samverkan mellan företag, högsko­lor och forskningsinstitut. Riksdagens beslul om ireårsprogram för STU innebär, somjag tidigare har nämnt, en förstärkning av bl.a. resurserna inom materialteknikområdet.

STU:s kompetens har under senare är i ökande omfattning utnyttjats för genomförande av olika regionala program och verksamheter. STU spelar således en viktig roll vid genomförandet av t.ex. maierialteknikprogram-mel i Bergslagen, insatser i Uddevallaregionen och övriga insatser av regional teknikspridningskaraklär.

Från anslaget skall också ulgå medel lill långsiktig kunskapsuppbyggnad                                              93


 


inom handikappområdet. Fördelningen av medel för delta ändamål skall     Prop, 1987/88:100 enligt 1987 års proposition om forskning samordnas av forskningsråds-     Bil. 14 nämnden,

STU:s insatser inom programmet Ny kunskap görs dels i form av ram­program för kunskapsutveckling, dels i form av enskilt projektstöd, dels via STU:s tekniska forskningsrådsfunktion.

För närvarande genomförs 27 ramprogram vid STU för en sammanlagd årsbudget av 147,1 milj, kr. STU bör även i fortsättningen sträva efter att hålla hälften av resurserna under detta program fria utanför ramprogram­men för kunskapsutveckling för att kunna upprätthälla en tillräcklig grad av flexibilitet.

Inom programmet Ny kunskap har jag även för budgetåret 1988/89 beräknat en ram om minst 25 milj. kr. för STU:s tekniska forskningsråd (STUF). STUF är en viktig del av 5;TU:s verksaniihel och satsningar för förnyelse. STUF:s funktion inom STU är betydelsefull för att med enskilt projektstöd vidareutveckla unik svensk kompetens, vars kvalitet kan ska­pa intressanta industriella förutsättningar pä läng sikt.

Under programmet Ny kunskap planeras och stöds även STU:s interna­tionella kontaktverksamhet samt viss projektsamverkan. Vidare inryms medel för STU:s biträde till departementet och myndigheter vid förhand­lingar med främmande länder och internationella organisationer.

För sistnämnda verksamhet har jag beräknat medel för budgetåret 1988/ 89 på en oförändrad nivå.

De mer samlade större insatserna inom programmet Ny teknik sker i form av kollekliv forskning och insatsområden. Dessa programformer kännetecknas av en mycket bred samverkan med industrin som olika FoU-genomförande organ.

Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat medel för en fortsättning av redan påböijade insatsområden. Jag har inle beräknat medel för atl påbörja något nytt insatsområde nästa är. Insatsområdena Polymera konstruk­tionsmaterial. Oljebekämpning och Djupprospektering avslutas under in­nevarande budgetår. Under budgetåret 1988/89 beräknas således verksam­het pågå inom sammanlagt elva insatsområden.

Programmet Nya produkter omfattar produktutveckling, teknikupp­handling (TU), arbetstagarinitierade projekt (ATIP), småföretagsservice och innovationsbefrämjande ätgärder.

Jag har för budetåret 1988/89 beräknat medel för STU:s stöd till produkt­utveckling på en fortsatt hög nivå,

STU har under ett antal år bedrivit verksamhet för att stimulera använd­ningen av teknikupphandling. STU:s insatser har främst tagit sikte pä att göra möjligt för svensk industri alt utveckla nya produkter och system. Detta sker genom att underlätta för offentliga användare att samordna anskaffning av produkter eller system som bättre svarar mot användarens behov och krav. Genom denna samordning uppnås erforderligt underlag för industriell tillämpning, STU har även ett ansvar för att allmänt främja teknikupphandling genom utbildning och information.

Inom landstingssektorn stöds leknikupphandlingsprojekten av den av
STU och Landstingsförbundet bildade Landstingens Fond för Teknikupp-                          94


 


handling och Produktutveckling (LFTP). För närvarande pågår ca 30 pro-     Prop. 1987/88:100 jekt där LFTP har engagerat sig. Dessutom pågår inom STU:s samverkan     Bil. 14 med den kommunala sektorn ett 20-tal projekt med primärkommuner som avnämare. Erfarenheterna av verksamheten är god och det finns behov av fortsatta teknikupphandlingsinsalser från STU för att få fram nya produk­ter eller system som bättre svarar mot användarnas behov och krav. STU ' medverkar också vid teknikupphandling för alt lösa problem för t, ex, en viss yrkesgrupp, äldre eller rörelsehandikappade.

En arbetsgrupp inom industridepårlmenlentet har disponerat medel för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling. Åtgärderna har tagit sikte pä förstudier som i en fortsättning kan leda till leknikupp-handlingsprojekt inom följande områden:

-     teknikupphandlingsprojekt mellan industriföretag,

-     leknikupphandlingsprojekt mellan offentliga sektorn och industriföre­tag,

-     teknikupphandlingsprojekt mellan industriföretag och dess underleve­rantörer.

Erfarenheterna från verksamheten med att stimulera teknikupphandlings­projekt genom bidrag till förstudier motiverar en fortsatt användning av denna metod. Den verksamhet som har bedrivits av arbetsgruppen bör fortsättas av STU, som genom bidrag lill förstudier bör stimulera en ökad användning av teknikupphandlingsmetoden.

STU har nyligen lill industridepartmentet redovisat en utvärdering av stödformen arbetstagareinitierade projekt (ATIP). Stödformen har nu Ull-lämpats i ca 7 år och tillkom efter ett initiativ från riksdagen. I utvärdering­en konstateras att i förhållande till intentionerna i det riksdagsbeslut som ligger Ull grund för ATIP har verksamheten i huvudsak varit bra.

Jämfört med STUs övriga stöd med det enda syftet att få fram nya produkter eller ny teknik synes ATIP sannolikt komma att ge ett svagare resultat från rent teknisk och ekonomisk synpunkt. Det finns dock exem­pel på projekt med mycket lyckade resultat, men också sädana som miss­lyckats.

I utvärderingen konstateras att om ATIP ses som ett medel för alt dels la fram nya produkter/ny teknik, dels utveckla problemlösning och produkt­utveckling i näringslivet i en organisationsdemokratiserande riktning är nuvarande verksamhet och medelstilldelning i huvudsak lämplig.

Mot bakgrund av denna utvärdering avser STU att fortsätta analysen av ATIPs verksamhet i syfte att ta fram konkreta förslag till utveckling av verksamheten. STU utgår härvid från att målsättningen för ATIP även framdeles kommer att ligga inom ramen för intenUonerna i den motion och det riksdagsbeslut som hitUlls legat till grund för ATIP,

Mot bakgrund av den genomförda utvärderingen har jag beräknat medel för denna verksamhet på en oförändrad ambitionsnivå under budgetåret 1988/89. Vidare förutsätter jag att STU under våren 1988 ser över informa-Uonsstrategin för programmet och, om så erfordras, lägger fram konkreta förslag till förbättringar av stödformen.

95


 


Vad avser stödet till enskilda uppfinnare beslutade riksdagen våren 1987     Prop. 1987/88:100 om en treårig försöksverksamhet vid Svenska Uppfinnareföreningen. Den-     Bil. 14 na omfattar

uppbyggnad och vidmakthållande av ett nät av lokala och regionala rådgivare,

informationservice för lokala idé- och uppfinnareföreningar,

projekt som främjar samarbetet mellan uppfinnare/innovatörer och and­ra som arbetar för atl uppfinningar skall kunna tillgodogöras i samhället. Regeringen beslutade den II juni 1987 om den närmare omfattningen

och inriktningen av försöksverksamheten.

För denna försöksverksamhet beräknar jag 3 milj, kr. under programmet Nya produkter för budgetåret 1988/89.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag lämnat förslag till åtgärder inom området informationsförsörjning (bil. 10). Jag har under anslagsposten Informationsförsörjning beräknat 5050000 kr. för de insat­ser som faller inom induslrideparlemenlets ansvarsområde. Dessa medel avser bl.a, slöd till forskning (2 milj, kr,) atl fördelas av forskningsräds­nämnden. Vidare beräknas medel för bidrag till Tekniska litteratursällska­pet. Tekniska nomenklaturcenlralen (TNC) och till samordning inom bib­lioteksområdet. De delar av TNC:s basverksamhet som tidigare finansi­erats av STU och byggforskningsrädet kommer således att finansieras under denna anslagspost. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av medlen,

STU ansvarar vidare för stöd till tekniskt utvecklingsarbete saml övriga frågor rörande informationsförsörjning som faller inom STU:s verksam­hetsområde.

Under anslagsposten Mikroeleklronikverksamhel har medel beräknats för atl fullfölja vissa tidigare beslutade projekt, huvudsakligen tillämp­ningsprojekt, inom delprogram 4. Industriell utveckling inom mikroelek­tronikprogrammel (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr. 130 och prop. 1983/ 84:135, NU 42, rskr. 379). Pä grund av programmets försenade start kommer det atl behöva föriängas tidsmässigt med upp till två år. För budgetåret 1988/89 har jag beräknat medelsbehovet till 4,95 milj, kr.

Jag har i denna fråga samrätt med cheferna för försvars- och kommuni­kationsdepartementen.

För budgetåret 1987/88 har regeringen i likhet med tidigare budgetår av
riksdagen bemyndigats atl godkänna avlal och beslul som rör stöd lill
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m, m. vilka innebär
åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1988/89 bör STU ha
möjlighet att för delar av sin verksamhet göra ekonomiska åtaganden
under en femårig planeringsperiod. Med hänsyn till att riksdagen har
anvisat en treårig ram för verksamheten som sträcker sig fram t, o. m,
budgetåret 1989/90 erfordras endast riksdagens bemyndigande för budget­
åren 1990/91-1992/93. Jag förordar därför all regeringen inhämtar riksda­
gens bemyndigande atl under budgetåret 1988/89 få fatta beslut om stöd till
nämnda ändamål som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åta­
ganden om högst 330 milj. kr, under budgetåret 1990/91, högst 275 milj, kr,
under budgetåret 1991/92 och högst 235 milj, kr. under budgetåret 1992/93.
                          96


 


Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att meddela de när­mare föreskriftei som behövs.


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89, i enlighet med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m, m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åta­ganden om högst 330000000 kr, under budgetåret 1990/91, högst 275000000 kr, under budgetåret 1991/92 och högst 235000000 kr. under budgetåret 1992/93, .2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ut­veckHng för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 778700000 kr.

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


76412295 75971000 80000000


Frän anslaget bekostas styrelsens för teknisk utveckling (STU) förvalt­ning och medelsförvahande verksamhet. Anslagsberäkningen framgår av sammanställningen.


1987/88


Beräknad ändring 1988/89     .    .


 


Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader


75467000      -1-4444000

(48024000)     (-F 5 153000)

8197000       -I-   112000

83664000      +4556000


 


Inkomster Medel som tillförs anslaget från anslagel XIV C 6, Energiforskning

Nettoutgift kr.


7693000     -I- 527000 75971000    -14029000


 


Styrelsen för teknisk utveckling

STU föreslår att anslaget skall uppgå lill 92 000 000 kr. för budgetåret 1988/89. STU har i sin anslagsframställning, i likhet med föregående år, föreslagit en förändring av detta anslags konstruktion för att bl, a. möjliggöra en mer långsiktig planering.


97


7   Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14


Föredragandens överväganden                                                                 - Prop. 1987/88:100

I likhet med vad jag anförde vid min anmälan till prop. 1986/87:80 är jag inte beredd att nu föreslå någon ändring av detta anslags konstruktion innan försöksverksamheten med ny anslagsform för förvaltningsanslag vid statliga myndigheter genomförts.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för STU:s förvaltningskostna­der beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2%. Med tanke på den utökning av verksamheten som treårsprogrammel innebär bör utgiftsminskningen inte belasta lönedelen av anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 80000000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

1987/88 Anslag         26400000

1988/89 Förslag         26400000

Under detta anslag anvisas sedan budgetåret 1987/88 medel för statsbi­drag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT. Attachéverksamhelen är sedan 1981 en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Stif­telsens verksamhet finansieras tilt ca 75 % av detta statsbidrag och till resterande del av egna intäkter av uppdrag, publikationer och konferenser.

Attachéverksamheten administreras från ett hemmakontor i Stockholm. Utlandskontor, oftast samlokaliserade med de svenska ambassaderna, finns för närvarande i Washington, Los Angeles, San Francisco, Tokyo, Peking, Moskva, Bonn, Paris och London. Under innevarande budgetår påbörjas en försöksverksamhet med en attaché i Indien och en i Italien. På begränsad tid och med början under första halvåret 1988 kommer en teknisk attaché att placeras även i Bryssel för i första hand bevakning av frågor rörande de Europeiska Gemenskaperna, EG.

Till grund för försöksverksamheterna ligger av STATT utförda analyser av länder med för svenskt näringsliv intressant forsknings- och utveck­lingsverksamhet. Dessa landanalyser kommer att fortsätta under 1988/89 med bl.a. studier av mindre industriländer. Vid sidan av de ordinarie kontorens verksamhet kan även specifika teknikområden bevakas av en tillfälligt utsänd specialist.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening utgör STATT ett värdefullt instrument för industrins

och myndigheternas utlandsbevakning av tekniska nyheter och utveck-                              98


 


lingstendenser. Den nuvarande omfattningen av kontor och personal före-     Prop. 1987/88:100 faller fungera väl och bör bibehållas. Den under senare år påbörjade     Bil. 14 verksamheten med landanalyser och specialistbevakning anser jag bör fortsätta.

Mot bakgrund av stiftelsens goda ekonomiska ställning beräknar jag för nästa budgetår ett oförändrat bidrag om 26400000 kr. Ull sUftelsens verk­samhet. Erforderliga ytterligare resurser (utöver egna intäkter och statsbi­drag) får sUflelsen tillskjuta av egna, fonderade medel.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksam-Jiet anvisa ett reservationsanslag av 26400000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

1986/87 Utfall          195 590993

1987/88 Anslag       211100000

1988/89 Förslag        246900000 >

De nu gällande riktlinjerna för industripolitiken pä rymdområdet lades fast är 1986 (prop, 1985/86:127, NU 21, rskr. 305).

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har i sin anslagsframställ­ning utgått från nämnda riktlinjer vad avser det europeiska rymdsamarbe­tet.

Under november 1987 höll det europeiska rymdorganet (ESA) ett råds­möte på ministernivå. Vid detta rådsmöte fattades principbeslut om inrikt­ningen pä lång sikt av ESÄ:s verksamhet. Beslutet innebär bl.a. att ut­vecklingen av tre stora projekt inleds, Ariane 5, Columbus och Hermes. Ariane 5 är en ny generation av den europeiska bärraketen Ariane, Hermes är en rymdfarkost och Columbus är ett system av bemannade och obeman­nade rymdplattformar. Columbus- och Hermesprojekten kommer att inle­das med en treårig fas varefter de deltagande länderna kommer att ta ställning Ull projektens fortsättning. Beslut härom fattas enligl ESA:s regler med dubbel 2/3-dels majoritet och besluten blir bindande för alla deltagande stater. Projektkostnaderna fastställdes till belopp som till mer än 60% överskred de uppskattningar som gjorts inför ett rädsmöte på ministernivå år 1985.

Vidare beslöts vid rådsmötet att förhandlingarna med Amerikas förenta stater (USA) om samarbete i den internationella rymdstationen slutförs under villkor bl. a. att stationen skall utnyttjas för fredliga ändamål, samt att frågor om ledningsfunktioner, legala rättigheter och skiljedomsförfaran­de ges godtagbara lösningar. Om så inte blir fallet kommer projektet att omdefinieras till ett oberorende europeiskt alternativ.

Regeringen beslutade den 17 december 1987 att lämna ett bemyndigande
Ull DFR att deltaga i Ariane 5- och Hermesprojekten med svenska bidrags-                          99


 


andelar om 2% resp. 1,3%, DeUa har skett inom ramen för det bemyndi-     Prop. 1987/88:100 gande regeringen har fått av riksdagen atl under budgetåret 1987/88 ikläda     Bil. 14 staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst I 242 milj, kr.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 har jag räknat med att verksanhhéten skall bedrivas inom den ram som beskrevs i prop, 1985/86:127. Jag beräknar medelsbe­hovet för anslaget till 246,9 milj. kr i 1987 års prisnivå. Av detta belopp anser jag att 4,2 milj. kr. bör disponeras för myndighetsuppgifter.

Regeringens beslut den 17 december 1987 om deltagande i Ariane 5- och Hermesprojekten innebär enligt min bedömning ett fullföljande av de av statsmakterna fastslagna riktlinjerna för industripolitiken pä rymdområdet. Jag konstaterar att avsevärda kostnadshöjningar har inträffat inom flera av ESA:s planerade projekt. Vidare noterar jag de svårigheter som föreligger att uppnå ett tillfredsställande avtal om utnyttjandet av den inlernationella rymdstationen. Av dessa anledningar omfattade regeringens beslut inte Columbus, Jag bedömer atl deltagandet i de nyss redovisade projekten tillsammans med övrig pågående rymdverksamhet som finansieras över detta anslag kommer att medföra att anslaget behöver ökas med ca 50 milj. kr. per är under budgetåren 1990/91 t, o. m. 1992/93 i jämförelse med den i prop, 1985/86:127 fastlagda nivån för budgetåret 1989/90,

Denna av mig förordade höjningen av anslaget innebär enligt min be­dömning att svensk industri under de kommande åren kommer att få ta del av den europeiska rymdindustrins kompetensuppbyggnad samt att de rymdtekniska anläggningarna i Kirunaregionen ges möjlighet till fortsatt expansion.

Enligt riksdagens beslul har regeringen bemyndigats att ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och Qärranalysområdet med betal­ningar under kommande budgetär. Jag beräknar att regeringen vid utgång­en av budgetåret 1987/88 inom ramen för tidigare bemyndiganden, kommer att ha fattat beslul om projekt i en sådan omfattning att bemyndigandeskul­den vid budgetårels utgång uppgår lill 1 110 milj, kr. Vid utgången av budgetåret 1988/89 beräknar jag att den utgående bemyndigandeskulden kommer att uppgå till I 225. mjlj, kr. Under budgetåret 1988/89 kan nya projekt komma att aktualiseras med betalningar under kommande budget­år inom en ram av 290 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.  bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta­ten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 290000000 kr,,

2.         till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1988/89

anvisa ett förslagsanslag av 246900000 kr.                                                    100


 


3. godkänna de riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamar-     Prop. 1987/88:100
betet som jag förordat.                                                        Bil. 14

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

 

1986/87 Utfall

44383000

1987/88 Anslag

II 500 000

1988/89 Förslag

1000

De nu gällande riktlinjerna för Tele-X-projektet lades fast genom beslut av statsmakterna år 1983 (prop, 1982/83:168, NU 53, rskr, 390).

Genom avtal med Norge (benämnt överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbete på telesatellilomrädet) och Finland (benämnt överenskommelse mellan republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering vid genomförande av Telesatellitprojektet Tele-X) här Sverige gjort vissa betalningsåtaganden.

Genom de missöden som inträffat i samband med uppsändning med Arianeraketer har uppsändningen av Tele-X försenats. Enligt nuvarande planer bedöms Tele-X kunna skjutas upp under våren 1989, Utvecklings­kostnaden för systemet ligger inom den planerade ekonomiska ramen och om inte något oförutsett inträffar kommer projektet att kunna genomföras till den planerade kostnaden. På grund av förseningen av uppsändningen kommer vissa extra koslnader att uppstå men dessa ryms ännu väl inom de ekonomiska reserver som finns inom projektet.

Statens delegation för rymdverksamhet har i sin anslagsfrarriställning föreslagit att 100000 kr. anslås för alt täcka revisionskostnader för Tele-X-projektet,

Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat 1 000 kr. för eventuella insatser beträffande Tele-X-projektet,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tiU Tele-X-projektet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,

F 6. Nationell rymdverksamhet

1986/87 Utfall               ,30236446                Reservation              4878764

1987/88 Anslag             35020000                       „,

1988/89 Förslag             36500000

Jag har under anslaget F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m. m. redogjort för de av statsmakterna fastlagda ramarna som gäller för de industripolitis­ka insatserna på rymdområdel.

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har i sin anslagsframställ­
ning följt dessa rikUinjer för den nationella rymdverksamheten. Utöver
den ekonomiska ram som avsatts för nationell rymdverksamhet har dock                            101

8   Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 14


statens delegaUon för rymdverksamhet föreslagit att 3 milj, kr. anslås till     Prop. 1987/88:100 samarbete med Folkrepubliken Kina. DFR har vidare hemställt att delega-     Bil. 14 tionens benämning ändras till svenska rymdstyrelsen.

Föredragandens överväganden

Jag har för budgetåret 1988/89 beräknat medel för den nationella rymd­verksamheten i enlighet med de riktlinjer som lades fast i propositionen om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdel (prop, 1985/86:127, NU 21, rskr. 305) och har således inte avsatt några medel för rymdsamarbete med andra länder. Jag förordar därför att anslaget förs upp med 36500000 kr. Jag har därvid gjort en speciell uppräkning av det samfinansierade rymd­programmet med 300000 kr.

Jag beräknar att vid utgången av budgetåret 1987/88 kommer den utgåen­de bemyndigandeskulden atl uppgå till 22350000 kr. Vid utgången av budgetåret 1988/89 beräknar jag atl bemyndigandeskulden uppgår till 1117000 kr.

Under budgetåret 1988/89 kan nya nationella rymdprojekt komma att aktualiseras med betalningar under kommande budgetår inom en ram av 10 milj. kr.

För närvarande anser jag det inte motiverat att DFR:s benämning ändras på det sätt DFR föreslagit.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1,         bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta­ten nya förpliktelser pä del nationella rymdområdet om högst 10000000 kr,,

2,         lill Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 36500000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

 

1986/87 Utgift

517000

1987/88 Anslag

1000000

1988/89 Förslag

1000000

Under detta anslag anvisas medel för att främja forsknings- och utveck­lingssamarbete inom ramen för det särskilda avlal som Sverige slutit med de Europeiska Gemenskaperna (EG) samt EUREKA-samarbetet.

Bakgrund

Ijanuari 1986 undertecknades ett ramavtal mellan Sverige och EG om ett
fördjupat forsknings- och utvecklingssamarbete. Vid en ministerkonferens
ijuli 1985 antogs en deklaration om atl skapa EUREKA som en ram för
forsknings- och utvecklingssamarbete i Västeuropa. Sverige anslöt sig till
deklarationen.
                                                                                                                                               102


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

EG ökar krafUgt sina insatser pä forsknings- och utvecklingsområdet. I ' " september 1987 godkände EG:s råd ett ramprogram för forskning och utveckling för åren 1987-1991 med en budget på ca 50 miljarder kronor. EG ger samUdigt de icke-EG-länder, däribland Sverige, med vilka EG slutit ramavtal om forskningssamarbete, betydligt ökade möjligheter att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram.

EUREKA har fått en betydande projektvolym. I september 1987 hade 165 samarbetsprojekt startats varav svenska företag deltar i 32.

Kostnaden i samband med projektsamarbetet inom EUREKA och med EG förutses bäras i hög grad av företagen själva. När det gäller statligt stöd för att genomföra projekt hänvisas till de existerande kanalerna för FoU-stöd, t, ex. Industrifonden och styrelsen för teknisk utveckling.

Möjligheterna till ett europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete som erbjuds genom EG och EUREKA bör utnyttjas. För att uppnå detta krävs ett avsevärt sonderings- och förberedelsearbete samt kontaktska­pande aktiviteter och resor. Jag beräknar medelsbehovet för denna verk­samhet till 1 milj. kr, under budgetåret 1988/89,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av I OOOOOO kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt (SP) är landets centrala myndighet för teknisk utvärdering, mätteknik och provning.

På uppdrag av myndigheter och enskilda utför provningsanstalten un­dersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av material, produk­ter och system, och därmed förenad verksamhet.

Provningsanstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde, medverkar som teknisk rådgivare åt sådana myndig­heter som utfärdar tekniska föreskrifter och biträder med expertis i natio­nellt och internalionellt standardiseringsarbete m. m.

Provningsanstalten meddelar föreskrifter i anslutning till och övervakar efterlevnaden av lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina. Dessa lagstiftningsområden har under år 1986 behandlats av riksdagen (prop, 1986/87:8, NU 8, rskr. 36), vilket medfört ändring av lagen.

Den nya lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten träder i kraft den Ijuli 1988.

Omräknat till helårstjänster var personalstyrkan vid provningsanstalten 437 den 30 juni 1987.

Vid provningsanstalten tillämpas programbudgetering med verksamhe­
ten uppdelad i tre produktionsområden.                                                                       103


 


Produktionsområde I, Externa uppdrag, omfattar uppdrag från närings-     Prop. 1987/88:100 liv, förvaltning och enskilda avseende teknisk utvärdering. I produktions-     Bil. 14 området ingår även riksprovplalsuppgifler samt riksmälplatsuppdrag frän statens mät- och provråd.

Produktionsområde 2, Forskning och utveckling, omfattar den verksam­het som syftar till att utveckla sådana nya och förbättrade provningsmeto­der som bedöms angelägna efter samråd med föreskrivande myndigheter och med olika standardiserings- och branschorgan. Vidare omfattas den verksamhet som syftar till att fortlöpande upprätthålla provningsanstaltens kompetens som provande organ och som rådgivare till de föreskrivande myndigheterna i deras arbete,

ProdukUonsområde 3, Rådgivning tUl myndigheter m. m., omfattar det
arbete som hänför sig till provningsanstaltens ställning som expertorgan
inom materialprovningens och mätteknikens område, dvs. kotisultinsatser ,
och utredningar av teknisk natur åt regeringen eller föreskrivande myndig­
heter, utarbetande av remisser, delt;igande i nationellt eller internationellt
standardiserings-och kommittéarbete m. m.   .
                                                       ;,        ,

Provningsanstaltens verksamhet finansieras genom intäkter av upp­dragsverksamhet, genom utvecklingsprojekt åt forskningsråd m.fl. och genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde 1 skall i princip finansieras med uppdragsintäkter.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag:

1.         Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet.

2.         Bidrag till statens provningsanslalt,

3.         Statens provningsanstalt: Utrustning,

Anslag I är ett förslagsanslag, som las upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamhe­ten. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ian­språktagna medel från anslag 2. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av delar av utrustningskapitalet omförs till särskild inkomslU­lel på statsbudgeten.

Anslag 2 är ett reservaUonsanslag över vilket statens bidrag utgår i första   ■ hand till produktionsområdena 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är ett reservaUonsanslag, som skall finansiera investeringar i dyrbarare utrustning.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsong­mässiga hkviditetsproblem för uppdragsverksamheten och föratt tillgodo- -se behovet av rörelsekapital disponerar provningsanstalten en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 10 milj. kr,

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

 

1986/87 Utgift

1000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

104


 


Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av prov­ningsverksamheten m. m. vid statens provningsanstalt.

År 1982 anslog riksdagen 21,2 milj. kr. för alt täcka kostnaderna i samband med avvecklingen ay provningsanstaltens regionala och lokala organisation (prop. 1981/82:121, NU 44, rskr. 408), Denna verksamhet särredovisas inom provningsanstalten. Avvecklingen kommer att slutföras under budgetåret 1987/88,


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 


Statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt har' i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 soin huvudalternativ hemställt om ett bidragsanslag av 33438000 kr.

Provningsanstalten har dessutom hemställt om följande medel:        .   .

1,0 milj, kr, för att stärka den internationella acceptansen,

0,5 milj. kr. för realvärdesskydd av bidragsanslaget.

Därutöver har provningsanstalten hemställt om att investeringar i utrust­ning avsedd att användas för FoU-ändamäl skall fä direktavskrivas.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgeteringen (1000-tal kr,).

 

 

 

1986/87 Ulfall

1987/88  . Beräknar

1988/89   ,

 

Provningsansialten        Föredraganden

Produktionsområde 1

 

.'       ■   ";

-

Externa uppdrag Intäkter Kostnader Resultat

105 573 72180 33 393

110931

78470 32461

116567 80494 36073

Produktionsområde 2

 

 

 

Forskning och utveckling

Intäkter

Koslnader

Resultat

i 1 403 18467   . - 7064

16381

22318

- 5937

18792 24338    . - 5546

Produktionsområde 3

'   ..

 

 

Rådgivning lill myndigheter

m.m.

Intäkter

Kostnader

Resultat

997

9201

- 8204

1 199

9513

- 8314

1274

9990

- 8716

Indirekta koslnader och intäk ler

 

 

 

Inläkler

Koslnader

Resultat

17332

66770

-49438

8613 63 370

54 757   ■

7990

64898

-56908

Total nettokostnad Bidragsanslag Resultat före av­sättningar

-31313 33410

2097

-36547 35747 .

-    800

-35097 34947       35605

-    ISO


105


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Bil. 14

Sedan 1982/83 har den externfinansierade verksamheten expanderat. Dessutom har betydande ralionaliseringsåtgärder genomförts i framför allt den regionala organisationen. Under 1986/87 har antalet helårstjänster minskat med 31.

För budgetåret 1988/89 har jag med utgångspunkt i provningsanstaltens huvudförslag beräknat ett förslagsanslag av 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanslalt: Uppdragsverksamhet för budget­året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

1986/87 Utgift           34266000              ReservaUon               5014000

1987/88 Anslag         35747000

1988/89 Förslag         35605000

Som har framgått av min redogörelse under anslaget till uppdragsverk­samhet föreslår statens provningsanstalt att bidragsanslaget skall uppgå till 34947000 kr. före pris- och löneomräkning. Jag beräknar bidragsanslaget för budgetåret 1988/89 till 35605000 kr, Detla är beräknat med utgångs­punkt i en real minskning med 1,5 %.

Fr. o. m. budgetåret 1988/89 upphör tjänstebrevsrätten för statens prov­ningsanstalt. Jag har vid beräkning av bidragsanslaget tagit hänsyn till detta och beräknat en kompensaUon för den del av bortfallet av tjänste­brevsrätten som hänför sig till provningsanstaltens myndighetsuppgifter med 249000 kr.

Reservationen 5014000 kr. består till största delen av medel som anvi­sats för rekonstruktions- och omställningsändamål. I samband härmed har uppstått ett ökat behov av utrustningsinvesteringar vilka inte ryms inom det ordinarie anslaget. Jag föreslår att 5000000 kr. av reservaUonen får användas till investeringar i utrustning för forsknings- och utveckhngsän-damäl.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna vad jag förordat om användningen av reservaUonen på anslaget,

2.        till Bidrag tiH statens provningsanstalt för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 35 605 000 kr.


106


 


FIO. Statens provningsanstalt: Utrustning                                        Prop. 1987/88:100

Bil, 14

1986/87 Utgift

3 732000

1987/88 Anslag

9000000

1988/89 Förslag

9500000

Reservation               8555223

Under detta anslag anvisas medel för utrustning till statens provnings­anstalt.

Statens provningsanstalt

Investeringarna för budgetåret 1986/87 har legat på nivån 8,7 milj. kr., dä ,5 milj. kr. av ett tidigare anvisat rörelsekapital fält utnyttjas. För budget­året 1988/89 beräknas ett investeringsbehov i storleksordningen 15 milj. kr. Provningsanstalten bedömer det vara av största vikt att finansieringsfor­merna för investeringarna behandlas snarast i syfte att fastställa en långsik­tig utformning. Ett antal olika tänkbara lösningar har granskats.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1988/89 beräknar jag anslaget till 9,5 milj. kr. Anslagsmed­len skall förräntas och amorteras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl   till   Statens  provningsanslalt:   Utrustning  för   budgetåret 1988/89 anvisa eft reservationsanslag av 9500000 kr.

Fil. Statens mät- och provråd

 

1986/87 Utgift

3 485277

Reservation

5 063674'

1987/88 Anslag

3 502000

 

 

1988/89 Förslag

3 700000

 

 

' 4 169515 kr, avser rådets egen verksamhet. 894 159 kr. avser anslag för riksmät-platserna varav 400000 kr. enligt rådet är disponibla.

Under detta anslag redovisas samtliga inkomster och utgifter vid statens mät- och provråd. Anslaget är uppbyggt av två poster varav den första är en tusenkronorspost för rådets egen verksamhet och den andra posten ett bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna (jfr prop. 1979/80:100 bil. 17 s, 282).

Statens mät- och provråd är sedan den 1 juli 1983 central förvaltnings­
myndighet för teknisk kontroll och mätteknik. Rådet leds av en styrelse.
Styrelsens ordförande är chef för myndigheten. Verksamheten är organi­
serad i tvä enheter, mätcentrum och provcentrum, samt ett kansli. Vid
myndigheten finns tvä nämnder, mätnämnden och provnämnden. Dessa
får inom sina fackområden fatta beslut i styrelsens ställe,                                                107


 


Verksamheten finansieras dels med en avgift, för närvarande motsva-     Prop. 1987/88:100
rande 0,8% av riksprovplatsernas omsättning från obligatorisk kontroll.     Bil. 14
dels med avgifter från auktoriserade mät- och provplatser, dels med övriga
uppdragsintäkler.
                                                                         ,

Utgifter och inkomster i rådets egen verksamhet framgår av följande sammanställning.

1987/88

 

Utgifter

 

Myndighetsverksamhet (därav lönekostnader) Uppdragsverksamhet Resultat

6743000 (3452000)'

3112000 -796000

Summa

10651000

Inkomsler

Avgifter från riksprov-

plalserna Uppdragsintäkler Övriga intäkter Anslag

7240000

2910000

500000

1000

Summa

10651000

' Enligl regleringsbrev.

Statens mät- och provråd

Statens mät- och provråd beräknar behovet av medel till myndighetsupp­gifter för budgetåret 1988/89 till 7 2.54 000 kr.

Medel för verksamhelen vid riksmätplatserna anvisas över en särskild anslagspost under detla anslag. För innevarande budgetår uppgår anslags­posten till 3 501 000 kr.

Rådet har i anslagsframställningen anmält behov av ökade årliga medel för riksmätplatsverksamheten. Rådet beräknar det totala behovet till 7,4 milj. kr, varav ca 4,8 milj, kr, avser driftskostnader och ca 2,6 milj. kr. avser finansiering av anskaffning av utrustning till riksmätplatserna.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för mät- och proyrådets myndighetsverk­
samhet beräknas med utgångspunkt i rådets förslag: Jag beräknar kostna­
derna för denna verksamhet till 7009000kr,
                                                          -

Verksamheten finansieras med en omsättningsavgifl från riksprovplat-serna. Storleken på denna avgift, för innevarande budgetår 0,8% av riks­provplatsernas omsättning från obligatorisk kontroll, fastställs av regering­en. Under detta anslag bör medel för myndighetsverksamheten vid rådet således endast anvisas som en formell anslagspost av 1 000 kr.

Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, ka-
libreringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas
egna bidrag. Storleken av riksmätplatsernas egna bidrag utgör skillnaden                           108


 


mellan å ena sidan kostnaderna för verksamheten och å andra sidan bi-     Prop. 1987/88:100 dragsanslaget samt kalibreringsintäkterna. För närvarande svarar resp.     Bil. 14 finansieringskälla för ca 1/3 av de totala kostnaderna vid riksmätplatserna.

Jag har tidigare konstaterat att det finns anledning att närmare klarlägga den tillämpade finansieringsmodellens bärkraft. Regeringen har därför i enlighet med vad jag förutskickade i föregående års budgetproposition uppdragit åt riksrevisionsverket att göra en översyn av taxor och avgifter i- • . svensk mätplatsorganisation: Enligl rådet föreligger akut behov av medel för anskaffning av utrustning för riksmätplatserna och dessa har svårighet att finansiera anskaffningen med väsentligt ökade egna bidrag. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta rådet av sin reservation utnyttja 2 milj, kr. för anskaffning av utrustning.

Medelsbehovet för bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna beräk­nar jag Ull 3699000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens mät- och provråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett. reservaUonsanslag av 3 700000 kr,

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

1986/87. Utgift                 528000

1987/88 Anslag          2940000      ■    '                                     "

1988/89 Förslag          2350000                            '

Frän detta anslag betalas kostnaderna för Sveriges bidrag till Internatio­nella byrån för mått och vikt (BIPM), Internationella organisationen för legal metrologi (OIML) samt sedan budgetåret 1987/88 Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI).

Statens mät- och provråd beräknar medelsbehovet lill BIPM och OIML för nästa budgetår till 654000 kr.

Jag ansluter mig till rådets beräkning.

Jag beräknar medelsbehovet för bidrag till WIPO/BIRPI under nästa budgetår till 1696000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiH vissa internalioneUa organisationer för budget­året 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 2 350000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1986/87 Utgift            4668000

1987/88 Anslag          4808000

1988/89 Förslag          5950000

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamö­
ter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och                           109

9    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14


ekonomi, IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i dess stadgar, att Ull Prop. 1987/88:100 samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten BU. 14 inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska utvecklingen samt att skapa kontakter och initiera samverkan inom och mellan olika teknikområden. Bidraget, som i sin nuvarande form utgått sedan budget­året 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 131, rskr, 304), utgör statens stöd till IVA:s grundläggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s ledningsfunk­tion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVÄ:s utrednings- och framUdsstudieverksamhet, IVA:s uUaiidssekretariat samt den utlandsorienterade kontakt- och informationsverksamheten.

Ingenjörsvetenskapsakademien

För budgetåret 1988/89 har IVA begärt en uppräkning av bidraget med 1730000 kr. för att möjliggöra en utvidgning av akUviteten i ekonomi, företagandets och näringslivets vetenskaper samt i informationsteknologi. Man vill vidare sträva efter en jämnare fördelning mellan statlig resp. privat finansiering (40:60).

Föredragandens överväganden

Med hänsyn Ull den utvidgning av verksamheten som IVA har för avsikt att genomföra, har jag för kommande budgetår beräknat en höjning av statsbidraget med 1 142000 kr., dvs. med 1000000 kr. utöver prisomräk­ningen. Det innebär att anslaget räknas upp till 5950000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 5 950 000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1986/87 Utgift            13 393000

1987/88 Anslag         15253000

1988/89 Förslag         15 800000

SlS-Standardiseringskommissionen i Sverige är centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard samt verkar för alt denna används inom såväl offentlig verksamhet som i näringslivet.

Verksamheten finansieras genom statsbidrag, kontantbidrag frän nä­
ringslivet, ersättning från statliga verk m.fl. samt genom försäljning av
standardpublikationer. Sedan budgetåret 1982/83 motsvarar statsbidraget
för nästa budgetår 60% av näringslivets kontantbidrag under innevarande
budgetår (jfr prop, 1982/83:100 bil. 1.4 s. 244, NU 39, rskr. 373).                                          110


 


Näringslivets kontanUnsatser till SIS och dess fackorgan under budget-     Prop. 1987/88:100 året 1987/88 har budgeterats till 26574000 kr., vilket motsvarar ett stalsbi-     Bil. 14 drag till verksamheten budgetåret 1988/89 med 60% av detta belopp avrun­dat till 15 944000 kr.

Vid beräkningarna av statsbidraget för budgetåret 1988/89 skall hänsyn också tas till det verkliga utfallet av näringslivsbidragen under budgetåret 1986/87 jämfört med de preliminärt beräknade bidragen från näringslivet. Dessa låg till grund för beräkningen av statsbidraget för budgetåret 1987/88.

Näringslivets bidrag Ull standardiseringsverksamheten uppgick budget­året 1986/87 till 25 536000 kr., vilket belopp understiger det budgeterade beloppet 25785000 kr. med 249000 kr. Det i prop. 186/87:100 bil, 14 preliminärt beräknade statsbidraget översUger således med 60% av 249000 kr., dvs 149000 kr., det belopp som näringslivets bidrag ger underlag för.

SIS föreslär mot denna bakgrund alt bidraget för budgetåret 1988/89 skall uppgå Ull (15944000-149000=) 15795000 kr.

Vidare föreslår SIS att ytterligare 800000 kr, anvisas för budgetåret 1988/89 varav 500000 kr. för insatser inom västeuropeiskt harmoniserings­arbete och 300000 kr. för bilateralt exportfrämjande standardiseringssam­arbete med de sovjetiska och kinesiska standardiseringsorganisationerna.

Totalt yrkar således SIS ett anslag för budgetåret 1988/89 av 16595000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår har jag beräknat bidragsanslaget avrundat till 15 800000 kr. i enlighet med de tillämpade principerna för beräkning av bidraget till SIS. Därvid har frånräknats 149000 kr., en reglering i efter­hand av bidraget för budgetåret 1987/88. En motsvarande efterhandsjuste­ring kan bli aktuell även för det nu föreslagna bidraget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Standardiseringskommissionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 15 800000 kr.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (patentverket) handlägger ärenden angå­ende patent, varumärken, mönster, utgivningsbevis för periodisk skrift, namn och kommunala vapen samt ärenden angående aktiebolag.

Patentbesvärsrätten avskiljdes den 1 juli 1987 från patentverket och blev en egen myndighet. Mot kostnadsersättning ger patenlverkel patent­besvärsrätten service vad gäller bl.a. budgetering, löneutbetalningar, an­ställningsfrågor samt anvisningar i fråga om administrativa ärenden.

Den I juli 1987 uppgick personalstyrkan vid patentverket till 576 årsar­
betskrafter.                                                                                                            111


 


Vid patentverket tillämpas programbudgetering. Verksamheten delas     Prop. 1987/88:100
upp i följande huvudprogram:                                                              Bil. 14

1.    Palentärenden

2,   Varumärkes- och mönsterärenden

3.         Namnärenden

4.         Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönsteromrä-dena

 

5,         Bolagsärenden

6,         Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet

Kostnaderna för patenlverkets verksamhet läcks av de avgifter som dess kunder eriägger. Ersättning för utförda uppdrag under programmen för uppdragsverksamhet utgår enligl de priser som verket fastställer, me­dan avgifter för myndighetsuppgifter under övriga program i huvudsak fastställs av regeringen.

Medel för programmen 1, 2, 3 och 4 anvisas över förslagsanslaget Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m. m. Programmen 1, 2 och .4 redovisas fr.o. m. den 1 januari 1987 förslagsvis över tre anslagsposter med vardera ett formellt belopp på 1000 kr. Jag kommer atl föreslå att även programmet 3 redovisas på samma sätt fr, o, m. budgetåret 1988/89, Under posterna redovisas kostnader och intäkter för resp, program. An­slagsposterna får inte belastas.

Medel för programmen 5 och 6 anvisas över förslagsanslaget Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden, Programmet 6 redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp pä 1 000 kr. Jag kommer att föreslå atl programmet 5 redovisas på samma sätt fr, o, m, budgetåret 1988/ 89, Anslagsposterna får inte belastas.

För atl lösa tillfälliga likviditetsproblem samt för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerarpalenlverket en rörlig kredit i riksgäldskonto­ret pä 1 milj. kr. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att höja patentverkets kredit till 3 milj. kr. fr, o ,m. näsla budgetår.

Inkomster från verksamhelen under programmen Namnärenden och Bolagsärenden redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomstti­teln 2529. Avgifter vid patent- och registreringsverket.

Regeringen har i bilaga 8 till budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 föreslagit att vissa myndigheters tjänstebrevsrätt skall avskaffas fr. o. m, den I juli 1988, Detta gäller bl, a, för patent- och registreringsverket.

F 15. Patent-och registreringsverket: Immaterialrätt m. m.

 

1986/87 Utgift

2574000

1987/88 Anslag

2449000

1988/89 Förslag

4000

Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för verksamheten
under patentverkets program Patentärenden, Varumärkes- och mönster­
ärenden. Namnärenden samt Uppdragsverksamhet inom patent-, varu­
märkes- och mönsteromrädena. Följande sammanställning ger en ekono­
misk översikt av verksamheten,
                                                                                  112


 


1988/89

(milj, kr,)

1986/87 Utfall

1987/88 Beräknar

 

 

 

Patenlvi

jrket

Program 1'

 

 

 

Patentärenden

 

 

 

Intäkter

82,0

103,4

107.6

Kostnader

79,3

97,9

101,2

Resultat

+ 2,7

+ 5,5

+6,4

Program 2

 

 

 

Varumärkes- och

 

 

 

mönsterärenden

 

 

 

Inläkler

15,9

18,2

19,3

Koslnader

15,3

17,9

18,4

Resultat

+0,6

+0,3

+0,9

Program 3

 

 

 

Namnärenden

 

 

 

Intäkter

1,7

2,4

2.2

Kostnader

2,6

2,7

2,8

Resultat

-0,9

-0,3

-0,6

Program 4'

 

 

 

Uppdragsverksamhet

 

 

 

Intäkter

27,6

15,2

16.3

Koslnader

27,1

14,7

16,2

Resultat

+0,5

+0,5

+0,1

Program 1 -4

 

 

 

Summa intäkter

127.2

139,2

145,4

Summa kostnader

124,3

133,2

138,6

Resultat

+2,9

+6,0

+ 6,8


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


' Vissa verksamheter överfördes från programmet Uppdragsverksamhet till pro­grammet Patentärenden fr, o, m. 1987/88, Intäktsomslutningen för överförda verk­samheter uppgår till 17,3 milj, kr.


Patent- och registreringsverket

Patenlverkel framför i sin anslagsframställning att verket är helt avgiftsfi-nansierat och följaktligen inte nettobelastar statsbudgeten.

De avgifter som las ut inom programmet Namnärenden höjdes fr, o, m, den 1 april 1987, vilket ledde till en minskning ay antalet ansökningar. Avgifterna är därför inle tillräckliga för alt uppnå full kostnadsläckning, Hiuills uppkomna underskott har täckts genom atl medel förts över från andra verksamhetsgrenar, Patenlverkel hävdar att en subventionering av namnverksamhelen på delta sätt är olämplig med hänsyn till verkets nya organisation med separata resultatansvariga enheter. Medel för program­met Namnärenden bör, enligl verket, anvisas över ett förslagsanslag som uppgår till programmets totala kostnadsomslutning.

De olika verksamhetsprogrammen är lill alla delar eftetfrägestyrda. I väsentlig mån måste därför kundkraven ligga till grund för målsättningarna i fråga om kvalitet och kvantitet i verkets produktion.

Verkets hemställan omfattar medelsyrkande endast för ett budgetär (1988/89). Med hänsyn till alt anslagsframställningen utarbetats innan rege­ringen tagit ställning till verkets framställning angående övergång till 1 000-


113


 


kronorsanslag för programmet Bolagsärenden finner verket all särskilda     Prop. 1987/88:100
skäl föreligger att inte fastställa resursramar för mer än ett budgetår.             Bil. 14

Patentverket hemställer i sin anslagsframställning om bl. a. följande:

1.   Regeringen godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten.

2.  Medel anvisas om 2771000 kr. under förslagsanslaget F15, Palenl-
och registreringsverket: Immaterialrätt m, m. med följande anslagsposter.

Anslagspost 1         Palentärenden                                           1000 kr.

Anslagspost 2         Varumärkes- och mönsterärenden                 1000 kr.

Anslagspost 3         Namnärenden                                       2768000 kr,
Anslagspost 4         Uppdragsverksamhet inom patent-,

varumärkes- och mönsteromrädena                  I 000 kr.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid patent- och registreringsverket är helt avgiflsfinansie­rad och avgifterna täcker kostnaderna. Alla verksamhetsgrenar ger över­skott utom programmet Namnärenden,

I syfte atl få en enhetlig anslagsform för patenlverkel, förordar jag att programmet Namnärenden fr.o.m. nästa budgetår redovisas under en anslagspost på 1 000 kr. Jag kommer strax alt föreslå att också programmet Bolagsärenden fr, o, m. budgetåret 1988/89 redovisas under en anslagspost på 1 000 kr.

Patentverkets program Patentärenden, Varumärkes- och mönsterären­den samt Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönster­områdena redovisas sedan den 1 januari 1987 under anslaget med vardera en anslagspost på 1 000 kr.

Jag förordar alltså att anslaget för näsla budgetär bör föras upp med ett formellt belopp av 4 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4000 kr,

F 16. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

 

1986/87 Utgift

41835000

1987/88 Anslag

42468000

1988/89 Förslag

2000

Under detta anslag anvisas medel för verksamheten under patentverkets program Bolagsärenden samt Uppdragsverksamhet inom bolagsomrädet. Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten.

114


 


 

(milj, kr,)

1986/87

1987/88

1988/89

 

-    Prop. 1987/88:100

 

Utfall

Beräknar

 

Föredra-

Bil. 14

 

 

Patent-

 

 

 

 

verket

 

ganden

 

Program 5

 

 

 

 

 

Bolagsärenden

 

 

 

 

 

Intäkter

76,4

79,0

81,0

 

 

Kostnader

41,8

45,9

50,4

49,0

 

Resultat

+ 34,6

+ 33,1

+ 30,6

 

 

Program 6

 

 

 

 

 

Uppdragsverksamhet

 

 

 

 

 

Inläkler

14,9

15,9

16,7

 

 

Koslnader

14,3

15,2

16,2

 

 

Resultat

+ 0,6

+ 0,7

+ 0,5

 

 

Program 5—6

 

 

 

 

 

Summa inläkler

91,3

94,9

97,7

 

 

Summa koslnader

56,1

61,1

66,6

65,2

 

Resultat

+35,2

+ 33,8

+ 31,1

 

 

Patent- och registreringsverket

Patentverket hemställer i sin anslagsframställning om bl. a. följande.

1.  Regeringen godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten.

2.         Medel anvisas i första hand om 2000 kr, under förslagsanslaget F 16, Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden under följande anslagsposter.

Anslagspost 1        Bolagsärenden                               1000 kr.

Anslagspost 2      Uppdragsverksamhet inom bolags-

omrädet                                         1000 kr.

3.   En rörlig kredit hos riksgäldskontoret disponeras med 5000000 kr.


Föredragandens överväganden

Verksamheten vid patent- och registreringsverket är helt avgiflsfinansie­rad. Avgifterna som verket tar ut vid bolagsavdelningen täcker kostnader­na väl.

Mot bakgrund av detta förordar jag att programmet Bolagsärenden fr. o. m. nästa budgetår redovisas under en anslagspost pä 1 000 kr.

Ärendemängden vid bolagsavdelningen har ökat från 99 000 ärenden för budgetåret 1986/87 till beräknade 140000 ärenden för budgetåret 1988/89. Enligt min mening bör en stat på 49000000 kr. upprättas för programmet Bolagsärenden för budgetåret 1988/89, Mot bakgrund av hur snabbt ären­demängden vid bolagsbyrån hittills ökat bör dock regeringen kunna ändra staten om det under budgetåret visar sig aft resursbehovet ökar påtagligt.

Jag förordar att programmet Bolagsärenden fr.o, m. nästa budgetår re­dovisas under en anslagspost på 1000 kr.

Jag förordar vidare att programmet Uppdragsverksamhet inom bolags­området redovisas under en anslagspost på 1000 kr.


115


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen .                  _                "''•

att till Patent- och registeringsverket: Bolagsärenden för budget­året 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 2 000 kr.,.

F 17. Patentbesvärsrätten

1987/88 Anslag          6805000

1988/89 Förslag          6760000

Patentbesvärsrätten är en självständig förvaltningsdomstol och utgör sedan den 1 juli 1987 en egen myndighet. Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten.

Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklaganden av beslut av patent- och registreringsverket enligl vad som föreskrivs i patent­lagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen, varumärkeslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område.

Den I juli 1987 uppgick personalstyrkan vid patentbesvärsrätten till 19 årsarbetskrafter.

Patent- och registreringsverket skall mot kostnadsersättning ge patent­besvärsrätten erforderiig administrativ service vad gäller bl. a. löne-, per­sonal- och ekonomiadministrativa frågor.

Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsräuen föreslår att resursramarna faslläggs för hela budgetpe­rioden 1988/89-1990/91 och all resurserna därvid minskas med 340000 kr. i förhållande till anslaget för budgetåret 1987/88, Detta medför en neddrag­ning enligt huvudförslaget med 5 % under en treårsperiod.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att för nästa budgetår rnedel för pafentbesvärsräUens förvalt­ningskostnader beräknas enligt elt ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2% till 6760000 kr.

Hemställan                                                                

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Patentbesvärsrätten för budgetäre:t 1988/89 anyisa ett för-' slagsanslag av 6760000 kr.

116


 


F 18. Industriell utveckling m.m. inom                                             Prop. 1987/88:100

informationsteknologiområdet                                                         Bil. 14

1987/88 Anslag         30000000

1988/89 Förslag         30000000

Under anslagel anvisas en del av den statliga finansieringen av industri­ell utveckling (IT 4) inom det nationella informationsleknologiprogram-met. Övrig statlig finansiering sker över försvarshuvudtileln och frän te­leverket. Den sammanlagda ramen för de statliga bidragen till programmet under budgetåret 1987/88-1989/90 angavs i prop. 1986/87:74 om närings­politik inför 1990-talet till495 milj. kr.

Riksdagen medgav genom beslut är 1987 beträffande anslaget Industriell utveckling m, m, inom informationsteknologiområdel för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) att 60000000 kr,, utöver under budgetåret 1987/88 från anslaget ej disponerade medel, får användas under budgetåren 1988/89 och 1989/90 till industriell utveckling m, m. inom informationsteknologiområdet.

Regeringen har ingått ett ramavtal med fem industriförelag om formerna för att genomföra utvecklingsprogrammet. För atl planera, leda, låta ge­nomföra och följa upp verksamheten har en delegation för industriell utveckling inom informationsteknologiområdel inrättats med representan­ter för myndigheter och industri. DelegaUonens verksamhet har inletts under hösten 1987, Två referensgrupper lill delegationen skall ha till upp­gift att vidga kontakterna mellan utvecklingsprogrammet och bransch-eller intresseorganisationer m. m. samt användarintressen på informations­teknologiområdet.

Delegationen skall i mars månad varje år under programmet offentliggö­ra en redovisning av verksamheten inom programmet omfattande bl, a, den strategiska plan för programmet, vilken delegationen skall .grunda sin verksamhet på.

Enligt vad jag har inhämtat har för ell antal tyngre industriella utveck­lingsprojekt medel beräknats i avvaktan på utarbetande av ulvecklingsav-tal mellan staten och enskilda företag.

Anslaget bör mot bakgrund av vad jag har anfört uppgå till 30 milj. kr, för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till IndustrieH utveckling m.m. inom informationsteknologi­området för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 30000000 kr.

Ändring av avtal mellan staten och Saab-Scania AB

Mellan staten och Saab-Scania AB träffades den 26 februari 1980 ett avtal

om lån till bolaget för att i samarbete med det amerikanska förelaget                                  117


 


Fairchild Industries Inc. (Fairchild) utveckla och tillverka ett civilt flyg-     Prop. 1987/88:100 plan (SF 340). Avtalet godkändes av riksdagen (prop, 1979/80:115, NU 63,     Bil. 14 rskr, 396).

Med anledning av riksdagens beslut år 1980 om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) av avtal om stöd Ull den svenska flygindustrin (prop. 1980/81:151, NU 55, rskr. 303) har Industri­fonden, efter beslut av regeringen år 1985, inträtt i statens ställe i avtalet med Saab-Scania AB. Överiåtelsen innebar ingen rätt för Industrifonden att omförhandla avtalet.

Grunden för nämnda avtal förändrades år 1985 genom att samarbetet mellan Saab och Fairchild upphörde och Saab fick ta över produktion och utveckling även av de delar som Fairchild tidigare haft ansvar för. Detta har inneburit att projektets ekonomi ändrats på ett väsentligt sätt för Saab. Med anledning härav påkallade Saab förhandlingar med staten om föränd­ring av avtalet. Ett avtal om ändring av det ursprungliga avtalet träffades den 11 december 1987. Avtalet träffades med förbehåll för riksdagens godkännande. Ändringen av avtalet innebär att den skyldighet att göra royaltyåterbetalningar som inträder vid leverans av flygplan nr 101 ändras så atl återbetalningsskyldigheten inträder först vid flygplan nr 301, Avtalet förutsätter att riksdagen godkänner den redovisade ändringen.

Industrifonden har erbjudit sig att även fortsättningsvis vara part i sta­tens ställe enligt avtalet.

Jag förordar att riksdagen godkänner den av mig redovisade avtalsänd­ringen.

Hemställan

Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag anfört om ändring av avtalet mellan staten och Saab-Scania AB om lån för utveckling och tillverkning av ett civilt flygplan.

118


 


Bilaga     Prop. 1987/88:100 14.1     Bil. 14

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m, m. skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse

2 § Denna lag tillämpas inte på svenska bank- eller försäkringsak­tiebolag eller på aktierna i sådana bolag. Bestämmelserna om för-värvstillständ i 7-11 §§ tillämpas inte i fråga om

1.         teckning av aktier i samband med stiftandet av ett aktiebolag,

2.         förvärv av aktier i bolag som aldrig har bedrivit verksamhet och som saknar anställda,

3.         förvärv av aktier i aktiebolag, andelar i handelsbolag eller ägande­rätt eller nyttjanderätt till rörelse el­ler del av rörelse, om tillgångarnas nettovärde i bolaget eller rörelsen enligt den fastställda balansräk­ningen för det senasle räkenskaps­året inte överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 100 gånger det bas­belopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskaps­året eller om antalet anställda i bo­laget eller rörelsen under det senas­te räkenskapsåret inte vid något till­fälle har överstigit 10.

Om det bolag i vilket aktie eller andel förvärvats är ett moderföre­lag inom en koncern, skall vid be­räkning enligt andra stycket 3 också inräknas tillgångarnas nettovärde eller antalet anställda i dotterföreta­gen inom koncernen.


Föreslagen lydelse

2 § Denna lag tillämpas inte på svenska bank- eller försäkringsak­tiebolag eller på aktierna i sådana bolag. Bestämmelserna om för­värvstillstånd i 7— 11 §§ tillämpas inte i fråga om

1,  teckning av akUer i samband med stiftandet av ett aktiebolag,

2,         förvärv av aktier i bolag som aldrig har bedrivit verksamhet och som saknar anställda,

3,         förvärv av aktier i aktiebolag, andelar i handelsbolag eller ägande­rätt eller nyttjanderätt till rörelse el­ler del av rörelse, om tillgångarnas nettovärde i bolaget eller rörelsen enligt den fastställda balansräk­ningen för det senaste räkenskaps­året inte överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 100 gånger det bas­belopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskaps­året och om antalet anställda i bola­get eller rörelsen under det senaste räkenskapsåret inte vid något till­fälle har överstigit 10,

Om det bolag i vilket aktie eller andel förvärvats är ett moderföre­tag inom en koncern, skall vid be­räkning enligt andra stycket 3 också inräknas Ullgångamas nettovärde eller antalet anställda i dotterföreta­gen inom koncernen.


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


119


 


 

Sid.

1

Register Översikt

 

4

Inledning

 

34

A

Industridepartementet m.m.

 

34

1

Industridepartementet

31485 000

34

2

Industriråd/industriatlaché

840000

35

3

tliredningar m. m.

17900000

35

4

Extra utgifter

500000

36

5

Bidrag lill FN:s organ för induslriell utveckling

5750000 56475000

37

B

Industri m. m.

 

37

 

Statens industriverk:

 

38

1

Förvaltningskostnader

57410000

39

2

Utredningsverksamhet

5000000

40

3

Sprängämnesinspektionen

1000

42

4

Åtgärder för att främja industridesign

.  5000000

43

5

Främjande av hemslöjden

7000000

46

6

Koslnader för slalsstödd exportkredilgivning genom AB

 

 

 

Svensk Exportkredit'

140000000

48

7

Kostnader för slalsstödd exportkredilgivning avseende

 

 

 

export av fartyg m, m.

70000000

48

8

Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredilgivning

 

 

 

lill u-länder

110000000

49

9

Kostnader för viss kredilgivning hos Sveriges Invesle-

 

 

 

ringsbank AB

1000000

49

10

Induslripolitiska åtgärder för lekoindustrin

70000000

52

11

Branschfrämjande åtgärder

17000000

55

12

Småföretagsutveckling

169000000

57

13

Täckande av förluster vid viss garanligivning, m, m.

25000000

58

14

Åtgärder för havsinduslriell kompetensutveckling

6700000 683111000

62

C

Regional utveckling

 

62

1

Visst regionalpolitiskt stöd

1 OOOOOO

63

2

Lokaliseringsbidrag m, m.

362000000

65

3

Lokaliseringslån

200000000

66

4

Regionala utvecklingsinsatser m, m.

688000000

67

5

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till före-

 

 

 

lag i glesbygder m, m.

'    1000

68

6

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

350000000

69

7

Sysselsättningsslöd

,    159000000

70

8

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

4 300000

71

9

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

2000000 1766301000

72

D

Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

 

72

1

Geologisk kartering m, m.

75 200000

74

2

Utrustning

.    2 500000

75

3

Bergsstaten

Statens gruvegendom:

3710000

77

4

Prospektering m, m.

45580000

78

5

Egendomsförvallning m. m.

6278000

79

6

Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen

2660000 135928000

81

E

Statsägda företag m. m.

 

85

1

Koslnader för kronolorp

14 100000

86

2

Ränta pä statens skuld lill Norrbottens Järnverk AB

1000

87

3

Ränteslöd m. m. lill varvsindustrin

210000000


Prop. 1987/88: Bil. 14


100

120


 


87     4 Förlusltäckning lill följd av statliga garantier lill svensk

varvsindustri och beställare av fartyg 89     5 Ränta och amortering pä statens skuld till SSAB Svenskt

Stål AB


30000000

31926000 286027000


Prop. 1987/88:100 Bil. 14


 


90   F

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

91

1

97

2

98

3

99

4

101

5

101

6

102

7

104

8

106

9

107

10

107

11

109

12

109

13

110

14

112

15

114

16

116

17

117

18

Teknisk forskning och utveckling

Förvaltningskostnader Bidrag lill Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atla­chéverksamhet

Europeiskt rymdsamarbete, m. m. Bidrag lill Tele-X-projektet Nationell rymdverksamhet Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet Bidrag till statens provningsanslalt Statens provningsanslalt: Utrustning Statens mät- och provråd Bidrag lill vissa inlernationella organisationer Bidrag till Ingenjörsvelenskapsakademien Bidrag till Slandardiseringskommissionen Patent- och registreringsverket:

Immaterialrätt m. m.

Bolagsärenden Patentbesvärsrätten

Induslriell utveckling m. m. inom informationsteknologi­områdel

Totalt för industridepartementet


778700000 80000000

26400000

246900000

1000

36500000

1000000

1000

35 605000

9500000

3 700000

2 350000

5950000

15 800000

4 000

2000

6760000

30000000 1279173 000 4207015000


59    Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher

60    Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

117   Ändring av avlal mellan slalen och Saab-Scania AB 119   Bilaga 14.1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska förelag m. m.


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


121


 


 


 


Bilaga 15 till budgetpropositionen 1988


Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 15


Översikt

Civildepartementet är den offentliga sektorns departement.

Civildepartementets verksamhet omfattar statlig rationalisering och re­vision, statistik, datafrågor och statlig personalpolitik. På det regionala och lokala området avser verksamheten länsstyrelserna samt frågor som rör kommunerna, landstingen och kommunalförbunden. Vidare handläggs inom departementet frågor rörande svenska kyrkan och andra trossam­fund, folkrörelserna samt samhällsinformation. Verksamheten omfattar även de kungliga hov- och slottsstaterna (se bil. 3 lill budgetproposi­tionen). Till departementet hör också regeringskansliels förvaltningskon­tor och revisionskontoret vid regeringskansliet.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Utgifterna under civildepartementets huvudtitel under budgetåret 1988/89 har beräknats till 2914,3 milj. kr. Det innebär en minskning med 248,4 milj. kr. jämfört med 1987/88.

De förslag till anslag inom civildepartementets område som läggs fram för budgetåret 1988/89 följer de budgetpolitiska riktlinjerna om en stram utgiftspolitik.

Statlig rationalisering, ADB, statistik m. m.

Anslagen till statskontoret och till anskaffning av ADB-utrustning förs upp med samma belopp som för innevarande budgetår med anledning av en kommande proposition om den framtida datapolitiken för statsförvaltning-

Statlig personalpolitik

Under anslaget till statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) aviseras en översyn av en del frågor inom den statliga arbetsgivarfunktionen.

Utgifterna för administrationen av statens personskadeförsäkring som tidigare betalats av SAMN föreslås betalas med 6 milj. kr. frän ett nytt anslag Administration av statens personskadeförsäkring m. m.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


Satsningen på personalutbildning och andra utvecklingsinsatser förtsät-     Prop. 1987/88:100
ter.
                                                                                                                                  Bil. 15

Länsstyrelserna

Förberedelser för en reformering av den statliga länsförvaltningen pågår. För budgetåret 1988/89 föresläs ett begränsat huvudförslag för länsstyrel­serna. För att förstärka tillsynen enligt miljöskyddslagen tillförs länsstyrel­serna 10 milj. kr.

Kyrkliga ändamål

Regeringen har nyligen lagt fram förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan (prop, 1987/88:31), Med anledning av att uppgifter från stiftskanslierna enligt förslaget skall överföras till de nya stiftsstyrelserna fr, o, m. den I jiili 1989 kommer anslagel till domkapitlen och stiftsnämnderna att upphöra fr.o. m. budgetåret 1989/90. För budget­året 1988/89 föreslås att anslaget till domkapitlen och sliftsnämndernä undantas från huvudförslaget.

Inriktningen av den framtida verksamheten

Civildepartementet avser att forlsälla sina satsningar på att effektivisera och även demokratisera och modernisera den offentliga sektorn. Ökad uppmärksamhet kommer alt ägnas styrning och uppföljning av den statliga verksamheten samt regelförenkling.

Sammanfattning

Förändringarna inom civildepartementets område i förhällande till budget­året 1987/88 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj. kr,).

 

 

 

Anvisat'

Förslag

Föränd-

 

 

1987/88

1988/89

ring

A,

Civildepartementet m, m.

239,5

260,2

-h 20,7

B.

Statlig rationalisering och revision.

 

 

 

 

statistik m, m.

882,9

905,8

4- 22,9.

C,

Statlig personalpolitik m, m.

528,9

471,4

- 57,5

D,

Länsstyrelserna m, m.

1 223,4

1 175,0

- 48,4

E,

Kyrkliga ändamål

96,5

99,0

+    2,5

F,

Övriga ändamål

2,8

2,9

+    0,1

 

Statlig lokalförsöijning-

188,7

-

-188,7

 

Totalt för civildepartementet

3162,7

2914,3

-248,4

Härtill kommer 3 milj, kr, vilka anvisats pä tilläggsbudget.

Della anslag förs fr, o, m, budgetåret 1988/89 över till sjunde huvudtiteln.


 


Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Holmberg


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


Anmälan till budgetpropositionen 1988 Inledning

Civildepartementet svarar inom regeringskansliet för gemensamma frågor som rör den offentliga sektorn. Olika mätt på den offentliga sektorns storiek år 1986 redovisas i Preliminär nationalbudget för år 1988 (bil, l.l). Av nationalräkenskaperna framgår även antalet sysselsatta.


Den offentliga sektorns storlek uttryckt i % av BNP ån986


Antalet sysselsatta inom den offenUiga sektorn i % av anta­let sysselsatta i Sverige år 1986


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

63

64

31

32

1

28

21


Produk­tion


Konsum­tion


Konsum­tion och investe­ringar


Inkomster   Utgifter


Syssel­sättning


Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion, investeringar, räntor och transfereringar uppgick till 600 miljarder kr. Inkomsterna av skatter, socialförsäkringsavgifter, ränteinkomster m. m, var totalt 593 miljarder kr. Den offentliga sektorns andel av de varor och tjänster som framställdes var

21%.


 


Sysselsättningen i den offentliga sektorn motsvarar drygt en tredjedel av den totala sysselsättningen i landet. Det bör anmärkas att en omläggning av sysselsättningsstatistiken har gjorts åren 1985-1986, Den omfattar nu åldrarna 16-64 år mot tidigare 16—74 år. Det gör jämförelser med tidigare års uppgifter om den offentliga sektorns andel av den totala sysselsättning­en osäkra.

Det kan dock konstateras att kommuner och landsting svarar för en ökning. Statsförvaltningen redovisar knappast någon förändring åren 1985-1986. Med hjälp av uppgifter från statistiska centralbyrån om antalet statsanställda 1987 (StatisUska meddelanden Am 50 SM 8701) har man beräknat att sysselsättningen hos staten har minskat med drygt 5000 personer åren 1986—1987, Därvid har hänsyn tagits Ull överföringar av personal till och från staten. Inom den offentliga sektorn sammantaget fortsätter ökningstakten att avta. Ökningen uppgick åren 1985-1986 till knappt 15000 personer.

Antalet anställda hos primärkommunerna, staten och landstingskommunerna åren 1976-1986

Antal < 1 OOO-tal

Pnmarkommunerna

Landstingskommunerna

oi_

1976    77    78      79     BO


Totala antalet anställda i den offentliga seWorn åren 1976-1986

Antal I 1000-tal

 

2200

 

2100

 

2000

 

1900

 

1800

 

1700

 

1600

 

1500

_----------------- "

1400

 

1300

..

1200

 

1 100 '

 

1000 ■ 0

H------- ,----- ,-,------- ,----- ,------ ,----- ,_  , ,      r

1976   77   78     79    80    81    82    83     84    85    86


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


Källa: SCB:s löne-och sysselsättningsstatistik                               ,...    ..   ...

Kalla-. SCB-.s lone- och sysselsältningsstatistik

Regeringens arbete med atl förnya den offentliga sektorn utgår från de riktlinjer som regeringen redovisade för riksdagen i en skrivelse i april 1985 (skr. 1984/85:202, FiU 35, rskr. 407).

Mot bakgrund av dessa riktlinjer har regeringen under år 1987 lagt fram en proposition om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr, 226). I propositionen behandlas frågor som gäller riksdagens och regeringens insyn i och styrning av de statliga myndigheternas verk­samhet.

Regeringen har också lagt fram en proposition om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop. 1986/87:91). Propositionen är ännu inte behandlad. Förslagen i denna proposiUon syftar till att fördjupa demokra-Un i kommunerna och landstingen.

Båda dessa propositioner syftar till att göra den demokratiska styrningen av den offentliga sektorn mer effekUv,

Ett viktigt inslag i regeringens förnyelsepolitik för den offentliga sektorn är att göra denna mer tillgänglig och mer serviceinriklad. Under hösten


 


1986 och våren 1987 har regeringen genomfört en bred serviceutbildning     Prop. 1987/88:100 bland de statligt anställda i samband med introduktionen av den nya     Bil. 15 förvaltningslagen. Regeringen följde senare upp denna utbildning genom att uppdra åt de statliga myndigheterna att redovisa ätgärder för att förbätt­ra tillgängligheten. Jag menar att de statliga myndigheternas service till allmänheten kraftigt har förbättrats genom dessa åtgärder.

Regeringen arbetar med en bred uppsättning av medel för att öka effekti­viteten i den offentliga sektorn. Ett viktigt inslag i detta arbete är kontinu­erliga mätningar av hur kvaliteten utvecklas. På detta område behövs en fortsatt metodutveckling.

Hittills gjorda mätningar visar att produktiviteten inom vissa områden av den staUiga sektorn har ökat under 1980-talet.

Användningen av datorteknik är ett viktigt inslag i effektiviseringen av den statliga förvaltningen. Jag kommer i början av är 1988 att i regeringen ta upp frågan om att förelägga riksdagen förslag om den framtida datapoli­tiken för statsförvaltningen.

Förnyelsearbetet sker i slor utsträckning inom ramen för den löpande verksamheten i statliga myndigheter, kommuner och landsting. Detta arbe­te har nu en imponerande bredd. Det är särskilt glädjande att de anställda och deras organisationer engagerar sig så kraftigt i arbetet med att göra den offentliga sektorn effekUvare och mer serviceinriklad.

De anställdas och de föitroendevaldas insatser är en avgörande förut­sättning för att förnyelsen av den offentliga sektorn skall präglas av fortsat­ta framsteg.

Regeringen vill öka valfriheten för alla medborgare. Det förutsätter att fler valmöjligheter kan skapas, dels inom den offentliga sektorn, dels genom att alternativ verksamhet utvecklas genom föreningar och koopera-Uv,

Folkrörelseutredningen har lämnat sitt huvudbetänkande. Ju mer vi är tillsammans (SOU 1987:33), som också har remissbehandlats.

En slor utmaning inför 90-talet är att visa hur den generella välfärdspoli­tikens krav pä trygghet för alla skall kunna förenas med de växande kraven på personligt självbestämmande.

De hittillsvarande erfarenheterna från förnyelsen av den offenUiga sek­torn visar att den generella välfärdspoliUken kan förnyas och utvecklas för att möta de nya krav som medborgarna ställer pä samhället.

1 Kommunal självstyrelse och demokrati

1.1 Kommunal demokrati

Stora förändringar sker för närvarande av den kommunala verksamheten både i fråga om organisaUonen och innehållet.

Ett viktigt inslag i förändringsarbetet är att många kommuner decentrali­serar sin politiska organisation. Ett 25-tal kommuner har inrättat kommun­delsnämnder. Ytterligare kommuner planerar att inom de närmaste åren


 


decentralisera hela sin organisation. Delta gäller t, ex, Göleborgs, Söder-     Prop. 1987/88:100 tälje, Linköpings, Norrköpings, Värmdö, Huddinge och Järfälla m.fl.     Bil. 15 kommuner.

Nya experiment med olika former av s, k, brukarinflytande har vuxit fram. Avsikten med dessa försök är alt:

-    få fram ett slörre engagemang för verksamhelen från brukarna,

-    få en service som är "brukaranpassad",

-    få fram en bättre kvalitet på verksamhelen till en lägre kostnad.

-    väcka intresset för samhällsfrågor.

En satsning på delegering till personalen är en annan myckel framträ­dande tendens under senare år.

Många kommuner och landsting har olika försök igång med "självständi­ga resultatenheter", "fristugor" eller "friskolor". Man delegerar alltmer uppgifter direkt till "frontpersonalen". Allt i avsikt att förbättra verksam­heten, minska byråkratin och förbättra bemötandet och servicen.

Utvecklingen mot decentralisering, brukarinflytande, ökad delegering m. m. har skapat behov av en organisation som är mer inriktad pä målstyr­ningsuppgifter. Politikerrollen är också satt under diskussion. Hur skall den politiska ledningen styra en organisation i kraftig förändring? Med denna utveckling följer också en diskussion om hur cheferna och övriga anställda inom förvaltningen skall fungera i en förändrad organisation.

Medborgarna kräver i allt större utslräckning att de skall fä ut mer för sina skattepengar. Detta har drivit fram en diskussion om effektiviteten i verksamheten och hur denna skall kunna mätas och förbättras.

Den redan nämnda propositionen om akUvt folkstyre (prop. 1986/87:91) lämnades till riksdagen i juni 1987. SamUiga förslag i propositionen syftar Ull att stimulera och förstärka den ovan skisserade utvecklingen. 1 proposi­tionen lämnas förslag som skall underlätta en fortsatt decentralisering av verksamheten i kommunerna till lokala nämnder och förvaltningar. Bru­karnas rätt till inflytande över den kommunala servicen kommer att ges en tydlig, laglig reglering. Förslag lämnas också för att underlätta utveckling­en mot en ökad målstyrning av den kommunala verksamheten, I det sammanhanget avses politikerrollen alt uppmärksammas särskilt.

Jag kommer också att föreslå regeringen att ett särskilt utredningsupp­drag lämnas för att belysa olika problemställningar kring det kommunala partistödet,

1.2 Forskningsdelegationen

Forskningen kan lämna viktiga bidrag till förnyelsen av den offenUiga verksamheten. Det är därför betydelsefullt att aktuell samhällsforskning dokumenteras och sprids till förtroendevalda och anställda liksom att kontakter skapas mellan forskare och avnämare. Detta år bakgrunden till att delegationen (C 1984: A) för forskning om den offentliga sektorn inrätta­des.

Genom riksdagens beslut med anledning av 1987 års forskningsproposi­
tion (prop. 1986/87:80 bil, 11, FiU 26, rskr, 283) breddades delegationens
verksamhet. Den gavs ökade möjligheter till direkt forskningsstöd. Staten                             6


 


och de två kommunförbunden har tillsammans anslagit 10 milj, kr. för     Prop, 1987/88:100 delegationens arbete under de tre budgetåren 1987/88-1989/90, Statens     Bil. 15 andel av beloppet för budgetåret 1988/89 ingår i civildepartementets anslag A 2. Utredningar m.m.

Delegationens verksamhet skall främst inriktas på övergripande frågor
om den offentliga sektorns roll i, samhällsutvecklingen. Bland angelägna
forskningsområden nämns effektivitet och produktivitet, lednings- och
styrningsmetoder, decentralisering och regelförenkling, kommunal själv­
styrelse och ekonomi saml förhållandet mellan olika delar av den offentliga
förvaltningen.
                                                                 ...

Forskningsdelegationens verksamhet har mötts av ett starkt gensvar från forskare inom det samhällsvetenskapliga området. Delegationen kom­mer att kunna ge slöd ät en rad angelägna forskningsprojekt. Vägledande är därvid riksdagens uttalanden om Inriktningen på delegationens forsk­ningsstödjande verksamhet och kraven på vetenskaplig kvalitet.

För att skapa kontakter mellan forskare och avnämare kommer delega­tionen liksom tidigare att anordna och medverka i konferenser och semina­rier, InformaUon om aktuell forskning sker bl. a, genom tidskriften I Blick­punkten. Under hösten 1987 har i ett särskilt häfte tagits upp frågor om effektivitet och produktivitet. Forskare och praktiker behandlar där olika problem med att mäta resultat av offentlig verksamhet,

1.3 Frikommunförsöket

Frikommunförsöket är nu inne pä sitt Qärde verksamhetsår. Det var i juni 1984 som riksdagen beslutade att en försöksverksamhet med ökad kommu­nal självstyrelse skulle sättas igång i enlighet med förslaget i regeringens proposition om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop, 1983/84:152, KU 32, rskr, 368). Nio kommuner och tre landsting deltar i försöket. De tolv frikommunerna är Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landsUng. Avsik­ten med försöket är att frikommunerna skall kunna fä dispens från statliga . regler som kan tänkas verka hindrande för en effektiv kommunal verksam­het. Ett annat viktigt syfte med försöket är att utveckla bättre samverkans­former mellan kommunala och statliga organ liksom mellan kommun och landsting.

Regeringen har fattat en rad beslut om avsteg frän gällande författningar.
I några fall har förslag om lagändringar förelagts riksdagen. Redovisning
för de ålgärder som har genomförts har lämnats Ull riksdagen dels i en
särskild skrivelse våren 1986 (skr. 1985/86:165, KU 28, rskr, 319), dels i
förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 7). Därefter har
regeringen förelagt riksdagen vissa nya förslag om försöksverksamheter i
prop. 1986/87:118 (KU 30, rskr. 323) om ytteriigare försöksverksamhet i
frikommunerna, m, m. Detta har lett till att frikommunerna har fält rätt att
pröva frågor om tillstånd för vissa hem för värd och boende, meddela
tillstånd för bingospel och en del andra lotterier samt fatta beslut i fråga om
tillstånd att anlägga motorsportbanor och skjutbanor.                                                       7


 


Vidare har försöksverksamheten inom skolområdet utvidgats genom att Prop. 1987/88:100 möjligheter öppnats för frikommunerna dels att friare disponera resurserna Bil. 15 för undervisning i B-språk i grundskolan, dels att låta lärare med kommu­nalt reglerad anställning vid kommunal musikskola undervisa i musik i grundskolan (SFS 1987:714). I Jämtlands läns landsting har försök inletts med föriängd egen sjukskrivning. Avsikten är också atl en försöksverk­samhet skall påbörjas med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor (jfr prop. 1987/88:43). Genom lagen (1985:1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område har frikommunerna fått möjlighet att genom avtal med landstingskommunen på försök överta driftansvaret för primärvården. Regeringen har tidigare godkänt avtal mellan Örebro kom­mun och Örebro läns landsting om kommunal primärvård i kommundelen Vivalla/Lundby, Ett liknande avtal mellan Gnosjö kommun och Jönkö­pings läns landsting godkändes av regeringen den 26 november 1987.

Frikommunförsökel skall pågå t.o.m. år 1988, i något fall t.o.m, är 1991. Regeringen och riksdagen bör således före årsskiftet 1988-89 ges tillfälle att la ställning till den fortsatta verksamheten. Avsikten är atl den pågående utvärderingen skall ge underiag för sådana bedömningar. För­söksverksamheten följs kontinuerligt av stat-kommunberedningen (C 1983:02) som har till uppgift att svara för frikommunförsökets genomfö­rande.

1.4 Översyn av kommunallagen

En arbetsgrupp (C 1986:A) har inom civildepartementet tillkallats för att utarbeta ett förslag till en helt ny kommunallag. Till grund för arbetet ligger den principskiss till en ny lag som 1983 års demokraliberedning har presen­terat i belänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Betän­kandet har remissbehandlats.

Kommunallagsgruppen skall också beakta förslagen i betänkandena (SOU 1981:53) Stockholms kommunala styrelse, (SOU 1982:20) Kommu­nerna och näringslivet, (SOU 1982:41) Överklagande av kommunala be­slut samt (Ds C 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet. Även dessa betänkanden har remissbehandlats.

Arbetet med en ny kommunallag är inriktat pä att kommunerna och landstingen skall få en större frihet att utifrån egna förutsättningar forma sin egen organisation och verksamhet. En viktig utgångspunkt är att lag­texten skall vara lätt att förstå och överblicka. Detta ställer särskilda krav på klarhet och ett enkelt språk.

Kommunallagsgruppen har med förtur behandlat frågorna om kommu­nernas och landstingens ekonomiska förvaltning. Gruppen har presenterat sina förslag i delbetänkandet (Ds C 1987:5) Den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting. Betänkandet, som har remissbehandlats, be­reds för närvarande i civildepartementet.

Gruppen skall redovisa slutresultatet av sitt arbete under första halvåret 1988.


 


1.5 Samverkan mellan stat och kommun                                         Prop. 1987/88:100

Den förut nämnda stal-kommunberedningen har regeringens uppdrag att utreda frågan om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenk­ling av statliga regler m, m. Till beredningen är en särskild pariamentari-kergrupp knuten med representanter för riksdagspartierna,

I en rad rapporter och betänkanden har beredningen fortlöpande redovi­sat sitt arbete och föreslagit ålgärder, I det senast framlagda betänkandet (Ds C 1986:16) Kommunal näringslivspoliUk, Samverkan med staten och näringslivet behandlar beredningen kommunernas kompetens dådet gäller deras möjligheter att göra olika insatser för att främja del lokala näringsli­vet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i civil­departementet.

Under våren 1987 har inom regeringskansliet ett utredningsarbete om olika slatsbidragsfrågor bedrivits i samarbete med stal-kommunberedning­en, I rapporten (Ds Fi 1987:7) Statsbidrag till kommuner och landsUng analyseras bidragen till kommunsektorn. Rapporten har för synpunkter översänts lill kommuner, landsting och statliga myndigheter samt organi­sationer,

I det fortsatta utvecklingsarbetet för den offentliga sektorn är samverkan mellan stat och kommun av stor betydelse. Del ömsesidiga beroende som finns mellan staUiga och kommunala verksamheter talar för att slat-kom-munberedningen även framgent kan spela en viktig roll,

I beredningens hittillsvarande verksamhet har arbetet med att vidga kommunernas och landstingens handlingsfrihet haft en framskjuten plats. Detta arbete bör drivas vidare i nära kontakt med kommuner och lands­ting. En omfattande utredningsverksamhet har också bedrivits om den kommunala demokratin. I en del fall utgör statliga regler hinder för utveck­lingen. Sådana frågor bör las upp och övervägas i stat-kommunberedning­en. En annan uppgift i del fortsatta arbetet bör vara att överväga hur kommunallagen och speciallagstiftningen skall kunna samordnas. Bered­ningen bör också medverka i arbetet med att utveckla systematiserad uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten. När det gäller samverkan mellan landsting och kommuner bör beredningen initiera förändringar i lagstiftning som utgör hinder för samarbete.

Jag vill i dessa delar också hänvisa till vad jag i denna budgetproposition har anfört under Gemensamma frågor (bil. 2 p. 13),

2 Folkrörelser

Civildepartementet ansvarar inom regeringskansliet för samordningen av folkrörelsefrägorna. Till detta arbete är knuten en referensgrupp för folkrö­relsefrågor. Referensgruppen har ombildats under år 1986, Den består av företrädare för 45 stora organisationer. Gruppen är regeringens kontaktor­gan i folkrörelsefrågor. Folkrörelseutredningen (C 1986:01) har avlämnat sitt huvudbetänkande


 


(SOU 1987:33) "Ju mer vi är Ullsammans" saml bilagor till detta betan-     Prop. 1987/88:100
kände (SOU 1987:34, 35). Betänkandena har remissbehandlats.                   Bil. 15

I betänkandena redovisas en stor mängd fakta och basmaterial om "Folkrörelsesverige".

Utredningen anser att folkrörelserna och föreningslivet bör ges en större roll i förnyelsen av den svenska välfärdspolitiken, där närheten till männi­skorna och deras engagemang bättre skall kunna utnyttjas. En idéburen verksamhet skall enligt förslagen kunna komplettera eller ersätta vissa delar av den kommunala eller landslingskommunala verksamheten. Detta skulle kunna öka mångfalden och valfriheten när det gäller de tjänster som kommunerna nu har ansvaret för. Utredningen lägger därför en rad förslag för att undanröja formella hinder för ökat föreningsansvar.

Bland annat föreslås förändringar i kommunallagen (1977:179) och soci­altjänstlagen (1980:620). En särskild vidgad rätt till ledighet föreslås också för dem som utför arbete i föreningsregi. Dessutom föreslås ändringar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, skattelagstiftningen m, m.

Folkrörelseutredningen ser också över statsbidragen till folkrörelserna i syftet att minska antalet bidragsformer och föreslår förenklingar och åtgär­der för bättre samordning av bidragsgivningen. Syftet är att skapa förut­sättningar för en obyråkralisk och mer flexibel användning av de medel folkrörelserna tillförs genom statsbidrag. Det gäller också att förenkla bidragssystemet så att folkrörelserna får större frihet atl bygga upp sin verksamhet i ett längre perspektiv,

Elt betänkande om statsbidragssystemet planeras alt lämnas av utred­ningen i början av år 1988.

Folkrörelseulredningens förslag är för närvarande föremål för bered­ning.

3 Den statliga förvaltningens effektivitet 3.1 Ledningen av den statliga förvaltningen

I verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) har i många avseenden riktlinjerna för den statliga förvaltningen klarlagts,

Elt omfattande arbete med att genomföra verksledningsbeslutet pågår i regeringskansliet. Här lämnas en redovisning av en del av detta arbete.

Styrsystem för ökad målstyrning

För att uppnå en högre effektivitet och produktivitet i den statliga förvalt­
ningen krävs, enligt verksledningsbeslulet, förändringar i riksdagens och
regeringens styrning av de statliga myndigheterna. Styrningen skall såle­
des vara mer mål- och resultatorienterad och mindre delaljreglerad. Det är
också väsentligt att öka långsiktighelen i planering och resurstilldelning
samt att öka handlingsfriheten för myndigheterna vad gäller medelsan­
vändning, beslut i organisations-och personalfrågor, m. m.
                                               10


 


Ell sådant styrsystem för ökad målstyrning bör ulvecklas och införas i     Prop. 1987/88:100 den statliga förvaltningen. En avgörande förutsättning för en sådan utveck-     Bil. 15 ling är att resultatuppföljningen av de staUiga myndigheternas verksamhet effektiviseras.

Jag redovisar här min syn pä vilka insatser som krävs för att ett sådant styrsystem skall kunna realiseras.

Tydligare mål för verksamheten

Det är väsenUigt att rollfördelningen mellan riksdagen och regeringen samt myndigheterna klargörs och renodlas.

Det är riksdagen och regeringen som har ansvaret för innehållet i och inriktningen av myndigheternas verksamhet. Myndigheterna har att verk­ställa de uppdrag och uppgifter som åläggs dem.

Målen för myndigheternas verksamhet måste vara klara och tydliga samt om möjligt anges pä ett sådant sätt att resultaten av verksamhelen kan avläsas och mätas.

De övergripande mål som läggs fast i budgetpropostionen bör således brytas ned och preciseras i olika regeringsbeslut. Kvalitetskrav, ambi­tionsnivåer, prioriteringar och tidsgränser bör redovisas sä tydligt som möjligt.

En översyn av budgetpropositionen, m, m, kommer inom kört att på­börjas för att anpassa denna, vad gäller bl.a. innehåll och layout, till de krav pä en hög informationskvalitet som ett system med målstyrning medför. Jag avser all återkomma till regeringen i denna fråga.

Ökad långsiktighel

Planeringen, m.m. av myndigheternas verksamhet bör, enligt verksled­ningsbeslutet, bli mer långsiktig och de verksamhetsmässiga förutsättning­arna, sä långt som möjligt, läggas fast för längre tidsperioder än ett är i sänder. Möjligheterna ökar dä för myndigheterna att bedriva verksamhe­ten effektivare samt alt planera rationaliseringar, omprioriteringar, m. m.

En ökad längsikUghet skapar också bättre förutsättningar för en nog­grann översyn av myndigheternas hela verksamhet med vissa års mellan­rum.

För att riksdagen och regeringen skall kunna ta ställning till verksamhe­tens inriktning och innehåll för en sådan längre tidsperiod förutsätts atl myndigheterna presenterar ett underlag av hög materiell och informaliv kvalitet.

Således är det väsentligt att planeringsdirektiven till myndigheterna, liksom myndigheternas anslagsframställningar, utvecklas och utformas, sä att ett sådant underlag kan redovisas.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för
försöksverksamheten med treåriga budgetramar,
                                                             11


 


ökad handlingsfrihet för myndigheterna                                                                         Prop. 1987/88:100

Till systemet med målstyrning är bl, a, kopplat åtgärder för en ökad hand­lingsfrihet för myndigheterna. Rätt iitt föra över medel mellan budgetåren, ökat ansvar i personal- och organisationsfrågor, större befogenheter vad gäller ADB-investeringar, m, m, är exempel på sädana åtgärder.

Möjligheterna ökar härigenom för myndigheterna att effektivare verk­ställa de uppdrag och uppgifter som riksdagen och regeringen ålägger dem.

Effektivare resultatuppföljning

En ökad målstyrning och en minskad detaljreglering av myndigheternas verksamhet ställer särskilda krav pä en effektiv resultatuppföljning,

I det underlag, som myndigheterna tar fram, skall därför finnas en utförlig resultatredovisning. Ett sådant beslutsunderlag är en förutsättning för att uppföljningen av myndigheternas verksamhet i regeringskansliet skall kunna bli effekUv.

Som ett led i detta arbete har statskontoret och riksrevisionsverket (RRV) fått i uppdrag att i samarbete med vissa andra myndigheter utveckla en raUonell resultatredovisning.

Statskontoret har utarbetat och prövat metoder för produkUvitetsmät-ningar. Statskontoret har också utvecklat, och genomfört en försöksverk­samhet med, en metod för jämförelser mellan myndigheternas kostnader för den interna administrationen.

Arbetet med att vidareutveckla sådana mått och utforma nya produktivi-tetsmått, m. m, kommer att intensifieras. Ett syfte bör vara att sådana mått skall kunna användas som en reguljär del i resultatuppföljningen.

RRV:s revisionsrapporter och revisionsberättelser är vikUga instrument i såväl regeringskansliels som myndigheternas uppföljningsarbete.

Enligt verksförordningen (1987:1100) skall sädana rapporter prövas i myndigheternas styrelser. I den planerade utbildningen för styrelseleda­möter kommer bl.a. revisionens roll i uppföljningen av verksamheten att behandlas. Det gäller bl. a. kontakter m. m. mellan RRV och myndigheter­nas ledningar.

Ansvarsfrågor

Genom riksdagens beslut med anledning av verksledningsproposiUonen har ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan regeringen och dess myndigheter blivit tydligare.

Inom civildepartementet har den 14 december 1987 upprättats en prome­moria om styrning och ansvar i statsförvaltningen. Där belyses bakgrun­den till och innebörden av riksdagens beslut.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att föra ut
regeringens och riksdagens beslut i praktisk tillämpning.
                                                                             12


 


Myndigheternas ledning                                                                                                 Prop. 1987/88:100

Ett syfte med verksledningsbeslulet är atl skingra den oklarhet som hittills rått i fråga om rollfördelningen mellan myndighetschefer och lekmannasty-relser.

Enligt beslutet skall styrelserna enbart fatta beslut i tre fall, nämligen i fråga om anslagsframställningar, årsbokslut och sådana föreskrifter som myndigheterna har fåll bemyndigande all besluta om och som riktar sig Ull enskilda, kommuner och landstingskommuner. Övriga myndighetsbeslut meddelas av verkschefen, som också ansvarar för ledningen av myndighe­tens verksamhet,

I beslutet anges alt det är angeläget atl ge utbildning till ledamöterna och personalföreträdarna i lekmannaslyrelserna. Vid utbildningen skall särskilt uppmärksammas sädana frågor där styrelsen har beslutsfunktioner. Vidare skall genom utbildningen klargöras slyrelsens uppgifter, befogenheter, ansvar, arbetsformer samt dess roll och funktion i förhållande lill regering­en respekUve verksledningen.

Statens institut för personalutveckling (SIPU) har nyligen fått i uppdrag att med utgångspunkt i beslulel utforma elt utbildningsprogram för styrel­seledamöter. Avsikten är att en sådan utbildning skall kunna genomföras med början våren 1988.

När det gäller verkscheferna går verksledningsbeslutet bl.a, ut pä atl göra det möjligt för regeringen att mera aktivt utnyttja sin utnämningsmakl för att underlätta styrningen av statsförvaltningen.

Större flexibilitet och kortare perioder skall i fortsättningen tillämpas vid bestämmandet av förordnandetider för verkscheferna.

Planeringen och beslutsunderlaget inför utnämningar till verkschefer och sådana chefer som efter anmälan tillsätts av regeringen skall förbättras och rollfördelningen i beredningen preciseras. Mot denna bakgrund har en särskild funktion vid civildepartementet inrättats för att bl, a. ge rådgivning och hjälp till departement och myndigheter i fråga om högre chefers rekrytering och rörlighet,

I den nya verksförordningen regleras bl, a. generella frågor om myndig­hetsledningens ansvar och uppgifter samt myndighetens arbetsformer.

Samtliga myndighelsinstruktioner avses med anledning härav alt arbetas om under är 1988,

En ny personalföreträdarförordning (1987:1101) har också utfärdats.

Föreskrifter

Enligt verksledningsbeslutet behövs särskilda insatser för att fä en bättre kontroll över föreskrifters kostnadsmässiga konsekvenser. Enligt beslutet bör metoder utvecklas för kostnadsberäkningar, m. m, samt utbildning genomföras för kommittépersonal och tjänstemän i regeringskansliet.

Vidare har regeringen beslutat om en ny begränsningsförordning som
ålägger myndigheterna under regeringen bl, a, att utreda kostnadsmässiga
och andra effekter, innan de utfärdar föreskrifter. RRV skall följa myndig-
                                                 13


 


heternas tillämpning av förordningen och har också fält ett bemyndigande     Prop. 1987/88:100
att utfärda verkställighetsföreskrifter Ull den.                                          Bil. 15

Jag avser senare att föreslå regeringen alt ge RRV i uppdrag atl bl. a. ulveckla metoder för sådana beräkningar.

Stabsmyndigheterna

Enligt verksledningsbeslutet bör bl,a. statskontoret och RRV i ökad ut­sträckning genomföra sin verksamhetsplanering i nära kontakt med rege­ringskansliet.

Det är väsentligt att regeringen och dess kansli tar lill vara statskonto­rets och RRV:s kunnande och produkter. Myndigheterna kompletterar regeringskansliet och är vikliga som kunskapsförstärkning i regeringens arbete.

Mot denna bakgrund har ett arbete påbörjats för att förbättra kontakter­na och dialogen mellan regeringskansliet och statskontoret/RRV.

Återkommande kontakter sker inom ramen för dels den förändrade verksamhetsplanering som startals i regeringskansliet, dels myndigheter­nas egen verksamhetsplanering.

3.2   ADB-användningen i statsförvaltningen

. De sammanlagda kostnaderna för användningen av ADB i statsförvaltning­en uppgick budgetåret 1986/87 lill cirka 3,5 miljarder kr. Detta innebär en ökning med 500 milj. kr. jämfört med budgetåret 1985/86.

Jag har tidigare denna.dag i Gemensamma frågor (bil, 2 p. 12 jämte underbilaga 2,2) lämnat en sammanfattning av statskontorets årliga rapport om användningsområden, koslnader och utrustning samt av pågående och avslutat utredningsarbete.

En fortsatt decentralisering .av system- och dalorkraftutvecklingen präglar inriktningen av ADB-användningen liksom en ökad delegering av ansvar och beslul.

Jag avser atl återkomma till regeringen i dessa frågor under våren 1988 med förslag om en proposition om den framlida dalapolitiken för statsför­valtningen.

3.3   Ny organisation för den regionala statsförvaltningen

Arbetet med att öka effektiviteten i den statliga förvaltningen påverkar även den regionala förvaltningen. Kraven på atl den regionala statliga organisationen fungerar effektivt kombineras med krav på atl förvaltning­ens struktur successivt anpassas Ull förändrade förutsättningar och behov.

I syfte att åstadkomma en regional statsförvaltning som bättre än den nuvarande svarar mol förändrade krav pågår sedan den I juli 1986 i Norrbottens län ett försök med en samordnad länsförvaltning (prop. 1985/86:5, BoU 3, rskr, 64). Denna försöksverksamhet utvärderas fortlö­pande.

Försöksverksamheten i Norrbottens län åskådliggör vissa frågor som                              14


 


behöver belysas närmare vid en nationell reform. Det gäller t, ex. relaUo- Prop. 1987/88:100 nen mellan centrala verk och en samordnad länsförvaltning. Andra centra- Bil. 15 la frågeställningar gäller förtroendemannainflytandet saml ledningen och samordningen inom en förändrad länsstyrelse. Skillnader i regionala förut­sättningar och behov liksom länens storlek bör t. ex. fä påverka organisa­Uonen i de olika länen. En utgångspunkt är också att betydande besparing­ar kan genomföras, framför allt vad gäller koslnader för administrationen. Dessa och andra frågor har studerats av en arbetsgrupp (C 1986:C) inom civildepartementet med biträde av bl, a, statskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), Olika uppdrag har även lämnats åt bl, a. bygg­nadsstyrelsen och RRV. Arbetsgruppens förslag, som bygger på erfaren­heler frän försökslänet, har redovisats i rapporten (Ds C 1987:10) Samord­nad länsförvaltning — förslag.

3.4 Den statliga personalpolitiken m. m.

De övergripande målen för den statliga personalpoliUken är att bidra till en effektiv statsförvaltning, medverka till samhällsekonomisk balans och främja ett demokratiskt arbetsliv (jfr prop. 1986/87:100 bil, 15, AU 12, rskr. 236; prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr, 48; UbU 1985/86:5, rskr. 50), Liksom Udigare ägnas frågorna om personalförsörjning och personal­utveckling stor uppmärksamhel inom civildepartementet.

Jag anmälde i förra årets budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil. 15 s. 14) att regeringen uppdragit åt statens arbetsgivarverk (SAV) att se över de bestämmelser som påverkar personalens rörlighet inom och mellan statliga myndigheter och andra arbetsmarknadssektorer. SAV har med anledning av uppdraget lämnat lägesrapporter till regeringen i juni och oktober 1987.

Av rapporterna framgår att SAV i sitt fortsatta arbete med personalrör­lighetsfrågorna bl. a. avser att initiera en uppbyggnad av system för perso­nalresursanalyser, anpassa lönesystem och regelsystem till behoven av personalutveckling, studera hur personalrörligheten inom vissa verksam­hetsområden påverkas av myndighetsstrukturen samt åstadkomma sek­torsvisa eller myndighelsvisa lösningar i frågor som gäller byte av tjänstgö­ringsort. Utgångspunkten för arbetet är att lokala arbetsgivare skall få större möjligheter att stödja önskvärd och nödvändig geografisk rörlighet.

Nämnas bör också alt de medel om sammanlagt 18 milj. kr. som av kollektivavtalsparterna avsattes för rörlighetsslimulerande ålgärder i ram­avtal om löner 1986-87 för statstjänstemän m.fl. (RÄLS 1986-87) nu har fördelals med 10 milj, kr. till försvarssektorn, 5 milj, kr, till affärsverkssek-torn och 3 milj. kr, lill den civila statsförvaltningen.

Under vintern 1987 har SAV och de statsanställdas huvudorganisationer Ullsammans inlett en översyn och utvärdering av trygghetsavtalet för det statliga områdel (TrA-S) med anslulande avlal och förfallningar (jfr prop. 1982/83:42, AU 10, rskr, 103). Utgångspunkten är de hittillsvarande erfa­renheterna av tillämpningen av trygghetsbeslämmelserna. I utvärderingen tas även till vara de erfarenheter som finns hos SAMN och trygghetsnämn­den (TrN).

En decentralisering av omplaceringsfrågorna planeras genom att myn-                             15


 


digheterna ges ett mer entydigt ansvar för atl lösa dessa frågor i samver-     Prop. 1987/88:100 kan. Det påverkar också SAMN:s framtida roll på så sätt att dess befall-     Bil, 15 ning med enskilda ärenden rörande individer överförs till myndigheterna. Samtidigt upphör det syslem med rekryleringsbegrånsningar som nu til­lämpas. Jag återkommer närmare till dessa frågor vid min föredragning av anslaget C 3. Statens arbetsmarknadsnämnd.

Jag avser vidare att ta initiativ lill en översyn av den nuvarande tjäns­testrukturen inom statsförvaltningen, Bl.a. bör de föreskrifter som regle­rar den statliga tjänsteorganisationen ses över i syfte att effektivisera personalpolitiken och underlätta angelägna organisatoriska omställningar inom förvaltningen.

Den utbildning för högre chefer i statsförvaltningen som har genomförts med anledning av chefsulbildningskommilténs förslag (Ds B 1981:14) är nu avslutad (jfr prop, 1981/82:100 bil. 3 p. 6, AU 19, rskr, 262), Totalt har ca 2700 personer deltagit i utbildningen, som genomförts i tre steg. De första tvä har omfattat centralt arrangerade kurser om 10 dagar fördelade på två etapper för verkschefer och landshövdingar och en därtill kopplad lika lång utbildning för deras ställföreträdare, I det tredje steget har myndigheternas ledning med stöd från civildepartementet svarat för motsvarande utbild­ning internt för gruppen byråchefer och motsvarande.

Som ett stöd för myndigheternas fortsatta arbete med chefsförsörjning har en särskild enhet - statens institut för ledarskap (Stil) - organiserats inom SIPU: Stils uppgift är att bedriva chefsutbildning och att erbjuda myndigheterna konsulthjälp i olika frågor.

Försök med samordnad personalutbildning har genomförts för myndig­heter inom Kronobergs, Västerbottens och Södermanlands län. Försöken har lett till atl samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län sedan år 1986 har regeringens uppdrag all planera och samordna den statliga personalutbildningen inom respektive län. Uppdraget är ett led i regeringens strävan atl decentralisera statlig verksamhet lill olika regioner i landet.

En sammanställning över länsstyrelsernas redovisningar av den samord­nade personalutbildningen har gjorts av lånsstyrelsernas organisations­nämnd (LON). Den visar bl, a. atl ca 12 000 utbildningsdagar har genom­förts under budgetåret 1986/87, Enligt min mening visar sammanställning­en att den regionalt samordnade utbildningen med länsstyrelserna som samordnande organ är ändamålsenlig och bör vidareutvecklas. Bl, a. bör samarbetet över länsgränserna utvecklas och informationen om länsstyrel­sernas samordnande roll intensifieras,

Arbetsmiljöfrägorna är också ett prioriterat område. I syfte atl effektivi­sera arbelsmiljöulbildningen utvecklar statens arbetsmiljönämnd (SAN) i samverkan med SIPU, LON, Statshälsan och olika studieförbund en mo­dell för samordnad arbelsmiljöutbildning pä länsnivå, SamUdigt genomförs en omfattande revidering av det grundläggande studiematerialet, det s, k. Bättre arbetsmiljö - staten (BAM-S).

För att snabbt möta behovel av stöd och riktlinjer i frågor om HIV i
arbetslivet har SAN och Statshälsan i samverkan med bl, a. de statsanställ­
das huvudorganisationer under hösten 1987 fastställt allmänna råd. Dessa
                                                 16


 


har utformats på grundval av det samlade expertkunnande pä området som     Prop. 1987/88:100 finns hos bl.a, AIDS-delegationen och Väridshälsoorganisalionen (WHO).     Bil. 15

I föregående års budgetproposition, avsnittet Gemensamma frågor (prop, 1986/87:100 bil. 2 s, 12), lämnade jag en utförlig redogörelse för de statliga förnyelsefonderna, deras syfte och användningsområde samt för den partssammansatta nämnd som har inrättats med uppgift att besluta om fördelningen av fondmedlen. Jag har vidare vid min föredragning av Ge­mensamma frågor (bil. 2 p, 10) i årets budgetproposition redovisat nämn­dens verksamhet. Som jag då framhöll, anser jag att fonderna ger ett värdefullt incitament till förnyelse på myndigheterna, inte minst genom att stödja utvecklingsinsatser av föregängskaraklär.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att jag nyss i Gemensamma frågor (bil, 2 p. 8) i likhe;t med föregående är har redovisat utvecklingsarbe­tet inom jämställdhetsomrädel.

4 Service och kvalitet

4.1 Åtgärder för bättre tillgänglighet

Regeringen har genom beslut den 7 maj 1987 gett de statliga myndigheterna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de avser alt vidta under budgetåren 1987/88 och 1988/89 för all förbättra tillgängligheten.

Begreppet tillgänglighet, metoder för utveckling av tillgängligheten m, m; behandlas i en till beslutet fogad promemoria. Av promemorian framgår att god tillgänglighet t, ex, innebär följande. Myndigheten skall ha mottagningslider som passar medborgarna och en väl fungerande telefon­service. Del skall vara lätt för alla, även för handikappade, att besöka myndigheten. Den skall bekräfta när ärenden har kommit in och handlägga dem inom rimlig lid. Vidare skall myndigheten använda ett enkelt språk och ha ändamålsenlig information. För alt kunna förbättra tillgängligheten måste myndigheten känna till sina målgruppers behov. Varje myndighet bör därför undersöka dessa.

Samtidigt har regeringen uppdragit ål statistiska centralbyrån (SCB) att lill stöd för myndigheternas undersökningar av sin Ullgänglighet dels utar­beta en skrift, dels utveckla en kurs jämte studiematerial.

Redovisningar med anledning av regeringens beslul den 7 maj 1987 har lämnats från drygt 200 myndigheter. Det framgår av dem att det pägår ett omfattande arbete med förbättringar av tillgängligheten som t, ex. anpassa­de mottagningstider, ändamålsenlig vägvisning, utökad telefonservice och effektivare handläggningsrutiner.

De myndigheter som har omfattande kontakter med medborgarna har också hög ambitionsnivå i sina redovisningar. Här kan särskilt nämnas domstolsverket och domstolarna, riksförsäkringsverket med försäkrings­kassorna, riksskatieverkel, centrala studiestödsnämnden, arbetsmark­nadsstyrelsen med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna, sta­tens lantmäteriverk saml flera länsstyrelser,

2    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 15


Jag har tidigare i Gemensamma frågor (bil. 2 p. 3) lämnat en utförligare     Prop. 1987/88:100
redovisning av tillgängligheten i statsförvaltningen.                                 Bil. 15

4.2   Introduktion av den nya förvaltningslagen

Under förra budgetåret har SIPU och länsstyrelserna pä regeringens upp­drag genomfört omfattande informations- och utbildningsinsatser om för­valtningslagen (1986:223, ändrad senast 1986:1196). Totalt räknar jag med atl ca 50000 statstjänstemän har nätts av information och utbildning. Insatserna inleddes med en verksledningskonferens som följdes av konfe­renser på fem platser för regionala och lokala chefer samt avdelningsche­fer. Vidare har ca 150 halvdagskonferenser för myndighetsrepresentanter genomförts över hela landet.

För att stödja myndigheternas interna utbildning och förnyelsearbete har SIPU och länsstyrelserna genomfört instruktörsutbildningar och handle­darutbildningar. SIPU har tryckt och distribuerat kursboken "Ny förvalt­ning" som har använts i utbildningen, SIPU har regeringens uppdrag att göra en utvärdering av informationen och utbildningen om förvaltningsla­gen.

När det gäller informationen till all mänheten vill jag nämna att jusUtiede­partementel har gett ut en informationsfolder. Vidare har ett inslag om förvaltningslagen sänts i televisionens inslag "Anslagstavlan",

4.3   Kvalitetsoffensiv

En svensk kvalitetsoffensiv har inletts på temat Svensk Kvalitet — Rätt Sätt. Offensiven drivs av Nationalkommittén för Svensk Kvalitet med företrädare för regeringen, arbetsm;irknadens parter och flera intresseor­ganisationer.

Inom ramen för den nationella kvalitelsoffensiven har en arbetsgrupp för den offentliga sektorn bildals. Gruppen har Ull uppgift att ge ökad upp­märksamhet ät kvalitetsarbetet i den offentliga sektorn. Gruppen utvecklar det kvalitetsarbete som redan pågår inom sektorn och arbetar kontinuerligt med dess innehåll, t. ex, kvaliteten i tjänsterna och faktorer som tillgänglig­het osv. På gruppens initiativ har regeringen uppdragit ät SIPU att stödja förberedelser och genomförande av regionala konferenser om kvalitet och förnyelse inom den offentliga sektorn under år 1988,

4.4  Den offentliga sektorns informationsverksamhet

Samhällsinformationen har stor betydelse för medborgarnas möjligheter lill inflytande, delaktighet och valmöjligheter, för dén offentliga sektorns inre effektivitet samt för kvaliteten på de offentliga tjänsterna.

Utvecklingen mot ökat regionalt och lokalt självstyre ställer nya krav på kommunikation, där information och kunskap blir allt viktigare,

I propositionen 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och lands­
ting och i propositionen 1986/87:99 (KU 29, rskr, 226) om ledningen av den
statliga förvaltningen redovisade jag olika samhällsinformaUonsfrågor,                               18


 


Inom civildepartementet pågår ett fortsatt beredningsarbete på området.     Prop, 1987/88:100 Det syftar till att kartlägga frågeställningar och problem och föreslå åtgär-     Bil. 15 der för alt främja utvecklingen av samhällsinformationen.

En grundtanke i det utvecklingsarbete som bedrivs inom den offentliga sektorn är, all medborgarna måste ges möjlighet att mer aktivt än tidigare påverka inriktningen och arbetssättet inom all offentlig verksamhet. För detla behöver medborgarna kunskap om såväl sina rättigheter och skyldig­heter som om sina möjligheter. Atl förmedla denna kunskap som bas för delaktighet och inflytande är en av samhällsinformationens viktigaste upp­gifter.

De statliga myndigheternas ansvar för den externa och interna kommu­nikationen har skrivits in i den nya verksförordningen. Behovet av utbild­ningsinsatser och utvecklingsarbete för verksamhetsansvariga inom den offenUiga sektorn bör tillgodoses bl. a, genom att SIPU vidareutvecklar sin verksamhet inom programområdet Samhällsinformation, Frågor kring forskning, grundutbildning och metodutveckling är också angelägna.

Samhällsinformationsfrägorna har anknytning Ull grundläggande demo­kratiska och medborgerliga intressen. Vi är inne i ett skede där utveckling­en går snabbi. Bland de områden som är betydelsefulla för den offentliga sektorns informaUonsverksamhet vill jag nämna datatekniken och media­frågorna.

Jag vill också hänvisa till vad jag Udigare anfört i Gemensamma frågor (bil. 2, p, 14).

5 Regelförenkling

Arbetet med alt ompröva och förenkla reglerna i civildepartementets för­fattningar fortsåtter. Departementet svarade den 1 december 1987 för 225 lagar och förordningar i SFS. Det är samma antal som redovisades för riksdagen i 1987 års budgetproposition.

Sedan del förra redovisningstillfället har 15 nya författningar kommit till utan att det har lett till en utökad författningsvolym. Under år 1987 har nämligen bl.a, ett antal äldre författningar upphävts. Dessutom har i enlighet med regeringens beslut bl.a. 17 administrativa regeringsförfalt-ningar upphört att gälla vid utgången av år 1987.

Direktiv (1987:53) för en slatistikulredning har nyligen beslutals. Ulred­ningen skall bl. a. se över behovet av ell trettiolal författningar på statistik-omrädet varav civildepartementet ansvarar för ett tiotal.

De förteckningar över gällande myndighetsregler som departementets
myndigheter i enlighel med 18 c § författningssamlingsförordningen
(1976:725, omtryckt 1984:212, ändrad senast 1987:62) har lämnat till rege­
ringen tillsammans med sina anslagsframställningar hösten 1987 innehåller
ungefär samma antal regelrubriker (titlar) som förra året, nämligen drygt
7000. Av dessa svarar länsstyrelserna liksom tidigare för nära 5000. Jag
vill därvid peka på den översyn av länsstyrelsernas regelbeständ som nu
sker och som jag tidigare denna dag har redovisat mera utförligt i Gemen­
samma frågor (bil, 2,1). Förslag till förenklingar har lämnats av den gemen-                           19


 


samma arbetsgrupp för departementet och länsstyrelserna som har haft     Prop. 1987/88:100
hand om översynen. Förslagen bereds nu i regeringskansliet.                     Bil. 15

I Gemensamma frågor (bil, 2 p, I jämte bil, 2,1) behandlar jag liksom förra året också det allmänna förenklingsarbetet i regeringskansliet, inräk­nat mitt eget departement.

6 Det kyrkliga området

Även på det kyrkliga området fullföljs arbetet med decentralisering och regelförenkling. Del förslag till ny organisation pä lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m, m, som regeringen nyligen har lagt fram i prop, 1987/88:31 innebär betydande reformer i detta hänseende. Regeringens befattning med förvaltningsärenden på det kyrkliga områdel begränsas radikalt. Nya kyrkokommunala organ i stiften får besluta om organisation och resursanvändning. De statliga stifts- och boställsnämnderna avskaffas och ersätts av en kyrkokommunal egendomsnämnd i varje stift. Domkapit­len består som statliga myndigheter med avsevärt begränsade uppgifter. Det gemensamma stiftskansliet skall tillhandahålla även domkapitlet de kansliresurser som del behöver. De nämnda reformerna avses träda i kraft under år 1989,

Förslag om en förenklad kyrkomusikerorganisation kommer senare atl lämnas till riksdagen.

Vidare förbereds förslag lill riksdagen om all begränsa den statliga uppsikten över kyrkobyggnader och begravningsplatser till all avse endast kulturminnesvårdens intressen.

Kyrkoförfattningsutredningens (Kn 1982:06) förslag lill en ny samlad kyrkolagsUflning i betänkandena (SOU 1987:4 och 5) har remissbehand­lats och övervägs nu i civildepartementet. Förslag avses läggas fram för 1988 års kyrkomöte, varefter en proposition kan väntas lill riksdagen hösten 1988.

Detsamma gäller beträffande del nu remissbehandlade förslag (SOU 1987:16) till en ny begravningslag scm avlämnats av en arbetsgrupp inom civildepartementet.

20


 


A. Civildepartementet m. m. A 1. Civildepartementet

1986/87 Utgift               27959092

1987/88 Anslag              28625 000

1988/89 Förslag             30881000


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


 


Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Koslnader för siatsrådsbilar Revisionskonloret - särkostnader


123,5

24274000

(21 644000)

2713000

1638000

28625000


-1-1773000

(-1-1710000)

+  379000

-I-   104000

-1-2256000


Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 30881 000 kr.

Medelsbehovet har beräknats i en real minskning av utgifterna med I % budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1986/87, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civildepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 30881000 kr.

A 2. Utredningar m. m.


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


8782541 10600000 10600000


Reservation


1957340


 


Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör an­slagsbeloppet under nästa budgetär vara oförändrat. Jag har därvid beräk­nat medel för forskning om den offentliga sektorn med 1 700000 kr. För övrig utredningsverksamhet räknar jag med ett medelsbehov av 8900000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­vationsanslag av 10600000 kr.


21


 


A 3. Extrautgifter

1986/87 Utgift              403708

1987/88 Anslag            478000

1988/89 Förslag            511000


Reservation


64214


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


Anslagsbeloppet bör under nästa budgetär uppgå lill 511 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till E.xtra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 511 000 kr.

A 4. Regeringskansliets förvaltningskontor


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


192789 358 199825 000 218235000


Regeringskansliets förvaltningskontor (FK) är ett gemensamt förvalt­nings- och arbetsgivarorgan för frågor som enbart rör statsrådsberedning­en, departementen, utrikesrepresentationen eller kommittéerna.

Förvaltningskontoret leds av en styrelse. Chef för förvaltningskontoret är en förvaltningsdirektör.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Gemensamt utvecklingsarbete Gemensamma Investeringar Gemensamma förvaltningskostnader

243

38122 000

(34 556000)

128635 000

668000

600000

31800000

199825000

-1- 5409000 {+ 5 323000) -1- 6491000 +      16000 -1-       15000 4- 6479000

-1-18410000

Förvaltningskontoret

Förvaltningskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1,    Huvudförslag budgetåret 1988/89 med undantag för anslagsposten
Lokalkostnader 208274000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga
huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för bud­
getåret 1988/89 Ull 1%,

2.   För vissa bevakningsändamål samt en modernisering av regerings­
kansliets telefonväxel m, m, behövs en förstärkning av anslagsposten Ge­
mensamma förvaltningskostnader (-1- 8242000 kr.).


Föredragandens överväganden

Jag godtar förvaltningskontorets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89, med undantag för posten Lokalkostna-


22


 


der,  enligt  det  treåriga  huvudförslag  som fastlades  inför budgetåret     Prop. 1987/88:100 1986/87. Därutöver beräknar jag medel för vissa bevakningändamäl och en     Bil. 15 modernisering av regeringskansliets telefonväxel m.m. med sammanlagt 5808000 kr.

ADB-utvecklingen i regeringskansliet kräver särskilda insatser. En för regeringskansliet gemensam ADB-upphandling har nyligen resulterat i ett avlal som ger departementen möjlighet atl anskaffa utrustning enligt de villkor som fastställs i avtalet. Behov finns att styra den fortsatta datorise­ringen i regeringskansliet så att investeringarna ger största möjliga nytta för verksamheten samtidigt som möjligheterna till rationalisering tillvara­tas. De system och rutiner som är gemensamma i regeringskansliel bör utvecklas i samordnad form. För alt samordna och rationalisera den fort­satta datoriseringen inom regeringskansliet beträffande teknikutveckling och drift, stöd för lokala departemenlsprojekt saml säkerhels- och behörig­hetsfrågor måste kvalificerade utredare med systemutvecklingserfarenhet anlitas. Det är angeläget att ett utvecklingsarbete påböijas snarast möjligt. Arbetet bör organiseras som ett centralt projekt under ledning av rege­ringskansliets förvaltningskontor. De områden som närmast bör behandlas är textprodukUon, kommunikaUon och informationsbehandling. Den tota­la medelsanvisningen för detta beräknar jag till 3 200000 kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att   till   Regeringskansliets  förvaltningskontor   för   budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanslag av 218235000 kr.

23


 


B. Statlig rationalisering och revision, statistik                  Prop. 1987/88: lOO

m.m.                                                                          B''-'5

B I. Statskontoret

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationalisering, admi­nistrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen samt ansvarig för anskaffning av ADB-ulruslning.

För innevarande budgetår har ett ramanslag av 70282000 kr. anvisats för statskontoret.

Statskontoret har i anslagsframställningen för 1988/89 föreslagit föränd­ringar både i den beslutsordning som gäller ADB-investeringar och i ver­kets roll som upphandlare av ADB-utrustning.

I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med dessa förslag slutförs föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan pä behandlingen av en särskild proposition i ämnet, till Statskontoret för budgetåret 1988/89 beräkna ett ramanslag av 70282000 kr.

B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

Över detta reservationsanslag finansieras och redovisas dels generellt an­vändbar ADB-utrustning som anskaffas inom den civila statsförvaltningen exkl. de affärsdrivande verken, dels teknikupphandling av programvara för småskalig ADB-användning,

För innevarande budgetår har ett reservaUonsanslag av 372500000 kr. anvisats för anskaffning av ADB-utrustning,

Statskontoret har i sin anslagsframställning för 1988/89 föreslagit föränd­ringar när det gäller anskaffningen av ADB-utrustning i statsförvaltningen,

I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med dessa förslag slutförs föreslär jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på behandlingen av en särskild proposition i ämnet.
Ull Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1988/89 beräkna
ett reservationsanslag av 372500000 kr,
                                                                24


 


Revision

I detta avsnitt behandlas frågor om dels anmärkningsprocessen, dels RRV:s anslag för 1988/89.


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


Anmärkningsprocessen avskaffas

Inledning

Utredningen om den statliga redovisningsrevisionen (C 1985:04), RK-ul-redningen (särskild utredare: överdirektören och chefen för statens för­handlingsnämnd Svante Englund), föreslär i betänkandet (Ds C 1987:2) Revisionen av försäkringskassorna, m. m. bl. a, att den s. k. anmärknings­processen avskaffas. Ett utdrag ur betänkandet bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 15.1.

Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena, bUaga 15.2.

Jag tar nu upp denna fråga.

Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Anmärkningsprocessen bör avskaffas och förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål följakUigen upphävas.


RK-utredningens förslag: överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Anmärkningsprocessen regleras främst genom bestämmelser i förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål (ändrad senast 1971:650) och därutöver i instruktioner och arbetsordning­ar för vissa myndigheter som handhar revisionsuppgifter. En redogörelse för själva förfarandet finns i bilaga 15,1,

Förhållandena i statsförvaltningen är numera väsentligt annorlunda än när det särskilda förfarandet med anmärkningsprocessen infördes och senast ändrades (prop. 1961:119, LU 41, rskr. 335). Del s.k, redogörar-ansvaret har avskaffats, lönevillkoren m. m. för statsanställda regleras i kollektivavtal, tvister prövas i den ordning som gäller för sädana avtal, revisionsorganisationen i staten har ändrats och nya former för avrappor­tering av iakttagelser har tillkommit. Vidare ligger revisionen av de statliga myndigheterna nästan helt på RRV, som bland annat har att pröva framför­da anmärkningar.

Enligt min mening är anmärkningsprocessen inte längre en effektiv form för revision, när del gäller att uppnå rättelser av felaktiga utbetalningar och att få till stånd bätlre rutiner och bättre intern kontroll hos de utbetalande myndigheterna.

Anmärkningsförfarandet har för övrigt prakUskt taget upphört att Ulläm-


25


 


pas. Under 1970- respektive 1980-talet har sex respektive tvä mål förekom-     Prop. 1987/88:100 mit vid RRV. Under 1970-talet prövade dessutom försvarets civilförvalt-     Bil. 15 ning några enstaka mål. Hos affärsverken har anmärkningsförfarandet inte alls tillämpats under de senaste tio åren.

Mot denna bakgrund anser jag att det faller sig naturligt att anmärknings­processen slopas.

Förordningen om förfarandet i anmärkningsmäl har tillkommit genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdiigen gemensamt. Enligt punkt 6 andra stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen kan en sådan för­ordning upphävas bara genom lag.

Inom civildepartementet har därför upprättats förslag till lag om upphä­vande av förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmäl.

Lagförslaget bör fogas Ull protokollet i detta ärende som bilaga 15.3.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att  anta  förslaget   till   lag  om   upphävande   av   förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmäl.

Riksrevisionsverkets anslag

B 3. Riksrevisionsverket

1986/87 Utgift          112200000

1987/88 Anslag        115963 000

1988/89 Förslag        122386000

RRV är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning inom statsverksamheten. RRV tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer. Följande programindelning gäller för verket,

1.      Förvaltningsrevision

2.      Redovisningsrevision

3.      Prognoser och redovisning

26


 


1 OOO-tal kronor

 

 

 

Prop. 1987/88:100

 

1986/87

1987/88

1988/89

Bil. 15

 

utgift

anslag

före­draganden

 

1, Förvaltningsrevision

33041

36531

36875'

 

2, Redovisningsrevision

52364

56946

64347

 

3, Prognoser och redovisning

33512

30345

34 360'

 

Telefonväxel

4000

-

-

 

Utveckling och underhäll av

 

 

 

 

system S, engångsanvisning

 

1500

-

 

Summa kostnader

122917

125322

135 582

 

Avgår:

 

 

 

 

Inkomster under program 1

237

770

741

 

Inkomsler under program 2

10480

8013

11592

 

Inkomsler under program 3

-

575

862

 

Inkomster från regeringsuppdrag

-

1

1

 

Nettoutgift

112200

115963

122386

 

Kostnaderna för verkels arbete med taxor och avgifter har överföns lill program 3,

Riksrevisionsverket


RRV anför i sin anslagsframställning bl, a. följande,

1. Huvudförslag för budgetåret 1988/89 113 319000 kr. Huvudförslagel fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1,2 och 2% för budgelåren 1988/89, 1989/90 respektive 1990/91,

2.      Huvudinriktningen för RRV:s verksamhet är att förse statsmakterna med underlag för omprövning och omprioritering av den statliga och stat­ligt finansierade verksamheten.

3.      Målet för förvaltningsrevisionen är att genom granskning av statlig och statligt finansierad verksamhet bidra till att denna verksamhet blir effektivare. Revisionsinsatserna kommer främst att inriktas mot följande områden — statsbidrag och andra transfereringar, - statlig reglering och tillsyn, — myndigheternas förmåga lill förändring och förnyelse, — nya verksamhets- och finansieringsformer i staten, - ADB-användningen inom statsförvaltningen,

RRV:s uppgifter inom förvaltningsrevisionen har vidgats till atl också gälla vissa staUiga bolag och stiftelser.

4.  Målet för redovisningsrevisionen är att årligen bedöma om myndighe­
ternas redovisning är rättvisande och om den utgör ett tillförlitligt underlag
föratt styra verksamheten. Redovisningsrevisionens grundläggande inrikt­
ning för att nä detta mål är oförändrad.

Fr, o,m. den 1 juli 1987 har ansvaret för redovisningsrevisionen av försvaret förts över till RRV.

RRV:s ansvar för redovisningsrevisionen av affärsverken har enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr, 226) utökats Ull aft omfatta även koncernrevisionen. Enligt riksdagsbeslutet kommer RRV också att få ansvaret för redovisningsrevisionen av vissa sUflelser.

5.  Målet för RRV:s arbete inom programmet Prognoser och redovisning
är att skapa bättre förutsättningar för att fatta beslut inom det ekonomi­
administrativa området pä alla nivåer i den staUiga verksamheten.


27


 


I finansplanen för är 1987 lades fast ett program för utveckling av     Prop. 1987/88:100 budgetprocessen och den statliga ekonomiadministrationen. Större delen     Bil. 15 av det analys- och utvecklingsarbete som krävs faller på RRV,

6.      RRV föreslår att den avgiftsfinansierade verksamheten undantas från nedskärning och alt kostnaderna för taxor och avgifter som Udigare redovi­sats under program 1 Förvaltningsrevision redovisas under program 3 Prognoser och redovisning,

7.      Utöver huvudförslaget redovisas ett kompletterande budgetförslag som i korthet innebär att

 

-     program 1 Förvaltningsrevision förstärks med 1,5 milj. kr. föratt än mer kunna bidra till omprioritering och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhet,

-     program 2 Redovisningsrevision ökas med 1 milj. kr. för konsohdering av revisionen och för rådgivningsinsatser Ull myndigheterna,

-     program 3 Prognoser och redovisning i likhet med föregående år erhåller en engångsanvisning pä 1,5 milj. kr. för förvaltning och utveckling av System S,

-     redovisningsrevisionen av försäkringskassorna och vissa uppdragsmyn­digheter avgiftsfinansieras i likhet med vad som gäller för affärsverken,

-     verket Ulldelas en engångsanvisning på 0,7 milj. kr. för analys av slora medelsflöden,

8.  En volymökning av den avgiftsfinansierade verksamheten på knappt 3
milj. kr. bör ske under program 2.

Föredragandens överväganden

Beträffande målen för och inriktningen av RRV:s verksamhet för budget­året 1988/89 kan jag efter samråd med övriga berörda statsråd i stort dela RRV:s förslag Ull målsättning för och inriktning av verksamheten.

Förvaltningsrevisionen är enligt min mening ett av de viktigaste instru­menten för att få underlag för omprioritering och omprövning av statlig och statligt finansierad verksamhet. Som jag anmälde i propositionen om led­ning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) finns det behov av att bättre ta tillvara resultaten och erfarenheterna av revisionen samt att utnyttja RRV:s kompetens inom området. I enlighet med vad jag anförde i propositionen anser jag att i den mån ytterligare insatser från RRV:s sida behövs så bör detta ske genom särskilda uppdrag. Jag är därför inte beredd att föreslå ytteriigare medel till detta program.

Även redovisningsrevisionen är en mycket betydelsefull verksamhet. Det är väsenUigt att denna kan uppfylla kraven pä god revisionssed. Möjligheten att ge redovisningsrevisionen särskilda uppdrag är mer be­gränsade. För att ytterligare förbättra RRV:s möjligheter att uppfylla detta krav föreslår jag att programmet tillförs ytterligare medel.

Jag föreslår att redovisningsrevisionen förstärks med 500000 kr. för främst rådgivningsinsatser och konsolidering inom verksamhetsområdet.

Inom programmet Prognoser och redovisning bedriver RRV ett omfat-

28


 


tände och intensivt utvecklingsarbete bl.a, för utveckling av budgetpro-    Prop. 1987/88:100 cessen och den statliga ekonomiadministrationen. RRV anmäler i anslags-    Bil. 15 framställningen atl verket avser att återkomma till regeringen med elt underiag för bl. a, beslut om framtida finansiering av system S,

RRV har fält i uppdrag alt fr.o.m. budgetåret 1987/88 införa ell ADB-baserat redovisningssystem för verksamhelen med statliga kreditgarantier. Förvaltnings- och driftskostnaderna för systemet har beräknats till 300000 kr. per år. Dessa kostnader skall täckas genom avgifter från de garanti-redovisande myndigheterna. Jag har därför räknat upp inkomsterna under program 3 med 300000 kr.

Frågan om ytterligare medel för förvaltning och underhåll av System S saml för analys av stora medelsflöden avser jag att återkomma lill regering­en med.

Jag godtar vidare den volymökning av den avgiflsfinansierade verksam­heten under program 2 samt den överföring av verkets kostnader för arbetet med taxor och avgifter från program 1 lill program 3 som RRV föreslagit.

I övrigt är jag inte beredd atl föreslå några ytterligare medel för RRV:s verksamhet, Somjag tidigare refererat vill jag dock peka på den möjlighet regeringen har att ge RRV särskilda uppdrag.

Jag avser vidare att återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt riksrevisionsverket atl närmare utreda förutsättningarna för och konse­kvenserna av en avgiftsfinansiering av redovisningsrevisionen av upp­dragsmyndigheterna. Frågan om redovisningsrevisionen av försäkrings­kassorna bereds för närvarande.

Jag godtar RRV:s huvudförslag i övrigt med en real minskning av ulgif­terna om 5 % på tre år.

Enligt min mening bör dock den totala reala minskningen fördelas med 2, 1, 2 % för första, andra respektive tredje budgetåret,

Mina beräkningar av medelsbehovet framgår av programsammanställ­ningen.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Riksrevisionsverkel för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram­anslag av 122 386000 kr.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en av de myndigheter som ingår i försöksverksamhe­ten med treåriga budgetramar. I enlighet med de särskilda direktiv, som meddelades kollegiet hösten 1986, har kollegiet redovisat ett brett underlag med förslag till verksamhetsinriktning och resurser för perioden 1988/89-1990/91,

Underlaget omfattar en särskild rapport, som avlämnades i april 1987,
och den sedvanliga anslagsframställningen,                                                            .       29


 


Kollegiet har i enlighet med direktiven redovisat en verksamhetsanalys     Prop, 1987/88:100
och förslag till förändringar samt framtida inriktning av verksamhelen.          Bil. 15

Parallellt med detla arbete har en särskild utredningsman (revisionsdi­rektören Karl-Erik Duke) närmare utrett den ändrade finansieringen av kollegiets fondbyrä. Utredningsmannens förslag(Ds C 1987:3), Förnyelse av fondförvaltningen i staten, överlämnades till mig i april 1987. Betänkan­det remissbehandlades under sommaren. En sammanställning över remiss­instanserna och en remissammanställning bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 15.4.

Inom kollegiets verksamhetsområde pågår för närvarande ett omfattan­de utredningsarbete.

Flertalet av dessa utredningar förväntas avslutas under år 1988 och ställningstaganden bör kunna ske under samma är.

De förslag till omprioriteringar inom ramen för huvudförslaget, som kollegiet lämnat i sin rapport, ligger, tillsammans med de nu kända ulred­ningsförslagen, i sina huvuddrag till grund för anslagsberäkningen.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet föreslär i den särskilda rapporten bl, a. följande,

1. Den av kollegiet föreslagna allmänna inriktningen av verksamhelen för perioden 1988/89-1990/91 godkänns av regeringen.

2.       Kollegiet redovisar i rapporten ett antal förslag lill förändringar av verksamheten. I följande fall avser kollegiet all själva ta initiaUv i ären­dena:

 

-     en översyn av jordabalkens ersättningsbestämmelser,

-     en prövning om avvitlringsundanlagen kan överföras till förvaltning av domänverket,

-     en översyn av äldre rättsinsUtul (avseende statens fasta egendom) i syfte alt klargöra om en avveckling eller en överföring av handläggning­en lill annan myndighel är möjlig,

-     förslag alt länsstyrelsen träder I kollegiets ställe i frågor om allmänt vattenområde.

3.  Vidare innebär kollegiets förslag

-     alt ansvaret för förteckningen över staten tillhörig lös egendom vid de kungliga slotten och hovslallet överförs till byggnadsstyrelsen,

-     atl allmänna arvsfondens verksamhetsområde ändras.

Föredragandens överväganden

AUmänna utgångspunkter

Av skäl som jag redovisar i det följande bör någon treårig budgetram för kollegiet inte läggas fast i årets budgetproposition.

Inom kollegiets verksamhetsområde pågår eller avslutas ett flertal utred­
ningsinsatser. Ställningstaganden till resultaten av dessa utredningar bör i
allt väsentligt kunna ske under år 1988, Mot bakgrund av de osäkra                                    30


 


faktorer som finns rörande kollegiets framtida verksamhet ser jag för     Prop. 1987/88:100
närvarande svårigheter alt lägga fast en budgetram för tre år.                     Bil. 15

Jag avser dock all behandla de förslag som lämnats i kollegiets rapport och av den särskilda utredningsmannen.

Jag förutsätter atl i de fall, somjag redovisat ovan, där kollegiet anmält alt det kommer alt ta initiativ i ärendet, atl sä sker. Jag kommer därför nedan att främst behandla övriga förslag,Jag har haft samråd med övriga berörda statsråd.

Verksamhetens inriktning

Jag ansluter mig i slort till kollegiets förslag i anslagsframställningen vad gäller inriktningen av verksamheten budgelårel 1988/89 i avvaktan på resultaten av pågående utredningsarbete, I det följande redovisas huvudin­riktningen för varje enhet inom kollegiet tillsammans med en nulägesbe­skrivning av det pågående förändringsarbetet.

Rättsavdelningen, advokalfiskalskontoret

Jag delar kollegiets uppfattning alt den framtida utvecklingen är svårbe­dömd, eftersom den i stor utslräckning påverkas av omständigheter som inte är förutsägbara.

För närvarande pågår i regeringskansliet ett arbete rörande avskriv­ningskungörelsen, bevakning av statens rätt och kreditgarantibevakning som kommer att påverka verksamhetsinriktningen. Förslag inom dessa områden beräknas komma under år 1988,

Beträffande kammararkivet avser jag att återkomma till regeringen med förslag om alt uppdra ål kammarkollegiet och riksarkivet all utreda förut­sättningarna för och konsekvenserna av att överflytta arkivet till riksar­kivet. Jag avser vidare att återkomma till regeringen vad avser frågan om ansvaret för förteckning av slalen tillhörig lös egendom vid de kungliga slotten och hovslallet, efter samråd med berörda parter,

Rätlsavdelningen, arvsfondssektionen

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om atl se över finansi­eringen av verksamheten vid arvsfondssektionen, samtidigt somjag förut­sätter atl kollegiet självt initierar de övriga föreslagna förändringarna. Innan detta arbete har slutförts är den framtida verksamhetsinriktningen svår att precisera.

Rättsavdelningen, kyrko- och indelningsseklionen

Sakområdet kommer atl i samband med omorganisationen av svenska
kyrkan få förändrade arbetsuppgifter. Frågan behandlas i proposition
1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan,
m.m. Förslagen innebär bl.a. att beslut i indelningsärenden delegeras till
kammarkollegiet och att kollegiet får meddela föreskrifter härför. Vidare                               31


 


föreslås att kyrkofondens fastigheter skall förvaltas av kammarkollegiet     Prop. 1987/88:100
och att beslut i egendomsärenden får överklagas till kollegiet.                     Bil. 15

Rättsavdelningen, permutationssektionen

För närvarande pågår beredning i regeringskansliet av stämpelskatteutred­ningens betänkande (Ds Fi 1986:10) om avgifter för prövning av vissa ärenden hos statliga myndigheter och förslag Ull ny stiftelselag med där­med sammanhängande frågor. Ställningstagandena till förslagen beräknas vara klara under 1988, Permutationssektionen kommer att beröras av dessa förslag i sådan utsträckning att det inte år möjligt nu att uttala sig om den framlida verksamhetsinriktningen.

Rättsavdelningen, arvs- och gåvoskattesektionen

Arvs- och gåvoskattekommitlén överlämnade sill betänkande (SOU 1987:62), Ny arvs- och gåvoskaltelag, i november 1987, Ställningslagande härtill kan väntas under år 1988, varvid sakområdets framtida inriktning och verksamhet avses att behandlas.

Fondbyrån

Fondöversynsutredningens slutbetänkande (SOU 1985:60), Statens förvaltningsfond, bereds för närvarande, I samband med det avses även delar av belänkandet Förnyelse av fondförvaltningen i staten (Ds C 1987:3) att behandlas. Fondbyrån torde i hög grad beröras av dessa för­slag. Innan någol ställningstagande lill dessa betänkanden är klart, finner jag del inte möjligt eller lämpligt att uttala mig om den framtida inriktning­en av fondbyråns verksamhet. Fondbyråns kanslifunktion ät kyrkofondens styrelse behandlas i prop. 1987/88:31 om ny organisation pä lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m, m. Det föreslås bl.a, att denna uppgift regleras i avtal mellan kyrkofondens styrelse och kammarkollegiet.

Administrativa byrån

Jag delar kollegiets förslag till målsättning för administrativa byrån.

Redovisningscentralen

Redovisningscentralen ingår i den statliga redovisningsorganisalionen.
Riksrevisionsverket utarbetar för närvarande förslag
till framUda utform­
ning och finansiering av den statliga redovisningsorganisationen. Förslaget
beräknas överlämnas
till regeringen under våren 1988 och ett ställningsta­
gande kan redovisas tidigast i 1989 års budgetproposition, I del samman­
hanget kommer redovisningscenlralens vid kammarkollegiet ställning och
framlida uppgifter att behandlas,                                                                                  32


 


Sammanfattning                                                                                Prop. 1987/88:100

Kollegiet påtalar på flera ställen i den särskilda rapporten att kollegiets planerings- och styrsystem behöver utvecklas. Med anledning härav har jag för avsikt att när ställningstaganden Ull utredningsförslagen och övriga förändringsinsatser är klara återkomma till regeringen i denna fråga.

Som jag tidigare har anfört bör, i avvaktan på atl nu pågående föränd­ringsarbete avslutas, en treårig budgetram för kollegiet inte läggas fast. Flertalet av de pågående förändringsinsatserna kommer att vara avslutade under år 1988. Jag avser därför att återkomma Ull regeringen med anled­ning av de kommande förändringsförslagen.

Jag förutsätter att i de fall kollegiet anmält att det kommer att ta initiativ till förändringar att det sker.

Kammarkollegiets anslag

B 4. Kammarkollegiet
1986/87 Utgift           16978000

1987/88 Anslag         11779000

1988/89 Förslag         14 568000

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift atl hand­lägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikels indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. Vidare har kollegiet till uppgift att för ett stort antal myndigheter svara för kassagöro-mål, bokföring och redovisning samt rådgivning inom främst det ekonomi­administrativa området. Kollegiet fullgör kansligöromälen för kyrkofon­dens styrelse, fideikomissnämnden, stiflsnämndérnas samarbetsorgan och statens fond för fukt- och mögelskador.

Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på fyra enheter nämligen en råttsavdelning, en fondbyrå, en administraUv byrå och en redovlsningscentral. Vid kollegiet finns som rådgivande organ ett expertråd för medelsplaceringsfrågor.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet föreslår i sin anslagsframställning bl, a. följande.

1. Huvudförslag budgelårel 1988/89 är 11 547000 kr. med tillägg för pris-och löneomräkning. Minskningen av utgifterna utgör 2 % för budgetåret 1988/89 och uppgår till 296000 kr.

2.      Kollegiet yrkar på att 275000 kr. ställs till myndighetens förfogande under budgetåret 1988/89 lill följd av merkostnader i samband med omor­ganisationen av svenska kyrkan.

3.      Vidare hemställer kollegiet om att få bemyndigande att belasta kyrko­fonden för kostnader för utredningar i ärenden om försäljning och köp av

kyrklig jord m, m. eller att anslag beviljas med 200000 kr,                                                   33

3   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


4,      För arvs- och gåvoskattefrågor yrkas medel motsvarande en tjänst (275000 kr,).

5,      Fondbyråns verksamhet bör fortsättningsvis redovisas över 1 000-kro­norsanslag och en plan för verksamhelen fastställas.

6,      Medel bör anvisas för att anskaffa ny telefonväxel för 1,5 milj, kr. Detla finansieras genom en neddragning av anslaget med 150000 kr. under 10 är.


Prop, 1987/88:100 Bil. 15


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal

158

 

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

22425000

-1-2100000

(därav lönekostnader)

19616000

(-1-1555000)

Lokalkostnader

3 398000

-1-  286000

Kostnader för data-maskinlid

1373000

-1-     12000

Koslnader för slansulrustning

209000

+      2000

Ny telefonväxel, engångsanvisning

-

+ 1500000

Summa utgifter

27407000

+3900000

Avgår:

 

 

Ersättning för redovisningscentralens

 

 

tjänster

6737000

+  426000

Ersättning för bevakning av all-

 

 

männa arvsfondens rätt m, m.

2410000

+  261000

Ersättning från kyrkofonden

213000

+    22000

Ersättning för fondbyråns tjänster

5 845000

+   825000

Summa anslag

12 202000

+2366000


Föredragandens överväganden

Jag godtar kammarkollegiets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1987/88,

Kollegiets ändrade uppgifter i samband med ny organisation av svenska kyrkan har behandlats i proposition 1987/88:31 om ny organisaUon på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. De eventuella merutgifler kollegiet får i samband med omorganisationen kommer att betalas av kyrkofonden, sä även koslnader för utredningar i samband med köp eller försäljning av kyrklig jord m. m.

Inom arvs- och gåvoskatleområdet pågår för närvarande förändringsar­bete som beräknas vara avslutat under år 1988 med anledning av arvs- och gåvoskattekommitténs betänkande(SOU 1987:62), Efter samråd med che­fen för finansdepartemenlet är jag inte beredd alt föreslå någon resursför­stärkning inom området,

Fondbyräns verksamhet avgiflsfinansierades innevarande budgetär. Både kollegiet och den särskilde utredningsmannen har föreslagit en över­gång till ekonomisk plan och atl verksamheten skall redovisas över ett formellt 1 000-kronorsanslag. Jag är för min del inte beredd att föreslå en förändring före det atl fondöversynsutredningens betänkande slutbehand­lats.


34


 


Jag föreslår att kollegiet anvisas medel engångsvis för anskaffning av ny     Prop. 1987/88:100
telefonväxel.                                                                                     Bil. 15

På grund av alt tjänslebrevsrätten dras in för kollegiet fr. o, m, den I juli 1988 har jag räknat upp anslaget med totalt 327 400 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen alt till Kammarkollegiet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14568000 kr.

dels bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag i övrigt anfört angående kollegiets verksamhet,

B 5.Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

 

1986/87 Utgift

190000

1987/88 Anslag

1000000

1988/89 Förslag

1000000

Från anslaget betalas utgifier för utvecklingsinsatser och rationalise­ringsprojekt eller försöksverksamhet, som bedrivs i ralionaliseringssyfte och som är av generell karaktär. Anslaget tas i anspråk efler beslut av regeringen i varje särskilt fall. Som elt led i den offentliga sektorns förnyel­se och utveckling kan ytterligare medel utöver de budgeterade behöva tas i anspråk. Jag bedömer det bl, a, som nödvändigt alt särskilda konsultinsats­er m. m. i vissa fall kommer att behövas för denna typ av insatser.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för bud­getåret 1988/89 anvisa elt förslagsanslag av 1 OOOOOO kr.

Statistik

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statislikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna.

Medel till SCB:s verksamhet anvisas under anslaget B6, Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser, B7, Statistiska centralby­rån: Uppdragsverksamhet saml under IX huvudtiteln C8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

SCB ingår i försöken med treåriga budgetramar och har fr, o. m. inneva­rande budgetär en treårig ram.

SCB tillämpar dessutom programbudgetering och tilldelas anslag i pro­gramtermer. Följande huvudprogramindelning gäller för SCB,

I StatisUk, register och prognoser

II  Uppdragsverksamhet                                                                                          35


 


Program I är indelat i 14 delprogram, elt för varje departement och ett     Prop. 1987/88:100 för gemensamma frågor. Avvikelser mot den fasUagda treårsramen redovi-     Bil. 15 sas för programmet Statistik, register och prognoser under anslaget B6, Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

B 6. Statistiska centralbyrån; Statistik, register och prognoser


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


321582000 310122000 323 773 000


Frän anslaget betalas utgifier för huvudprogrammet Statistik, register och prognoser, som avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område m, m. Utvecklingen av detta huvudprogram och tillhö­rande delprogram framgår av följande sammanställning,

1 OOO-tal kronor

 

Delprogram

1986/87

1987/88

1988/89

 

Utgift

Budget

Föredraganden

Justitiedepartementet

4600

4352

4635

Utrikesdepartementet

 

-

-

Försvarsdepartementet

-

-

-

Socialdepartemenlel

21800

22465

23089

Kommunikationsdepartementet

7400

6101

5987

Finansdepartementet

82000

79186

87327

Utbildningsdepartementet

24300

22583

24035

Jordbruksdepartementet

55 900

55 304

51775

Arbetsmarknadsdepartementet

39500

40 520

43 246

Bostadsdepartementet

16 100

17 156

18460

Industridepartementet

18400

18997

19740

Civildepartementet

27 882

24027

18107

Miljö- och energidepartementet

12 200

12 274

12 999

Gemensamma

59300

501.57

52881

Ej fördelat

-3 800

 

 

Summa

365582

353 122

362281

varav  XIII ht

321582

310122

323 773-

"      IX ht

44000

43000

38508


Statistiska centralbyrån

SCB föreslår i sin anslagsframslällning bl, a, följande.  ■■

-     att under program 1 Statistik, register och prognoser anvisas ett för­slagsanslag under XIII huvudtiteln B6, Statistiska centralbyrån: Stati­stik, register och prognoser på 303 122000 kr. och ett förslagsanslag under IX huvudtiteln pä 36 375 000 kr,

-     att pris- och löneomräkning sker av medlen under dessa anslag,

-     att en organisatorisk förändring av verksamheten vid avdelningen för central administration genomförs sä alt juridiska kansliet, ekonomien-


36


 


heten och personalenheten bildar funktionella enheter direkt underställ-     Prop. 1987/88:100 da verksledningen samt att intendenturenheten delas i verksamhet i     Bil. 15 Stockholm och i Örebro,

- alt 17 200000 kr, beräknas under anslagel B2,, XIII huvudtiteln för
. anskaffning av ADB utrustning,

-   att regeringen prövar de förslag till utökningar utanför anslagsramen
som SCB anmäler.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att SCB för nästa budgetår anvisas ett ramanslag under ansla­get B6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser av 323 773 000 kr. Delta molsvarar den i föregående års budgelproposilion lagda planen för andra året i den treåriga budgetramen efter pris- och löne­omräkning och med de tillägg som redovisas nedan. För budgetåret 1989/90 blir den omräknade budgeten 303 371 000 kr.

Under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning har jag föreslagit att en ram av högst 15,0 milj, kr. för budgelårel 1988/89 ställs Ull SCB:s förfogande under trettonde huvudtitelns anslag B2, Anskaffning, av ADB-utrustning och att SCB ges rätt atl besluta om sådana investeringar efter samråd med statskontoret.

I enlighet med beslutet med anledning av föregående års budgetproposi­tion om att SCB skall överföra tjänster från Stockholm lill Örebro pågår arbetet med att finna en samlad lokallösning i Örebro. Byggnadsstyrelsen planerar att projektering kommer att ske under år 1988 med byggstart år 1989 och inflyttning år 1990,

Jag delar SCB:s uppfattning alt organisationen av verksamheten vid avdelningen för central administration bör ändras och att förändringen genomförs enligl SCB:s förslag. Del ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga.

Jag har för avsikt att föreslå regeringen all ge statskontoret i uppdrag alt göra en översyn av äklenskapsregistrel och pröva frågan om vilken myn­dighel som bör föra registret (jfr prop, 1982/83:189),

Jag redovisar nedan de förändringar i förhållande lill den budgetram som presenterades föregående år.

Delprogram 1 Justitiedepartementet

För uppbyggnaden av en brottsdatabas begär SCB 200000 kr, för budget­året 1988/89 och därefter 50000 kr. om året.

Jag föreslär efter samråd med chefen föi" justitiedepartementet all brotts-databasen finansieras genom motsvarande neddragning under andra huvudtiteln.

Delprogram 6 Finansdepartementet

Inom fördelningsmodellprojektet föreslår jag en förstärkning för bl, a, vis­
sa riktade utvecklingsinsatser. Medlen, 1 150000 kr, budgetåret 1988/89
                                                  37


 


och 425 000 kr. budgetåret 1989/90, tillförs centralbyrån genom bl.a. över-     Prop. 1987/88:100 föring frän främst anslaget Finansdepartementet men även frän anslagen     Bil. 15 Social-, Arbetsmarknads- och Bostadsdepartementen.

Regeringen har den 27 maj 1987 tillkallat en utredare om offentlig löne­statistik. 1 uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning SCB:s löne­statistik kan behöva förändras och kompletteras. Del bör ankomma på regeringen att för budgetåret 1988/89 inom ramen för delprogrammet vidta ätgärder som utredningen kan föranleda.

Den ekonomiska statistiken är i många avseenden väl utbyggd. Efter samråd med chefen för finansdepartementet kan jag emellertid konstalera alt del också finns betydande luckor och brister i denna statistik, vilket är besvärande vid utformningen av den ekonomiska politiken. Jag avser att återkomma till regeringen med frågan om eventuella extra medel lill den ekonomiska statistiken.

Delprogram 8 Jordbruksdepartementet

Som följd av principöverenskommelse om omläggning av skördeskade-skyddet och överföring av skördeskadeskyddels tekniska administration lill en stiftelse inom Lantbrukarnas Riksförbund minskar anslaget i förhäl­lande lill treårsramen under nionde huvudtiteln med 6,6 milj. kr, till bud­getåret 1988/89 och med ytterligare 5,7 milj, till budgetåret 1989/90,

Delprogram 9 Arbetsmarknadsdeparlemenlel

AKU-urvalet ökades permanent till 18000 personer fr, o, m. den Ijanuari 1988. Den nya uppläggningen av AKU m.m. har medfört atl oplanerade koslnader har uppkommit. Jag föreslår efter samråd med chefen för arbets­marknadsdepartementet att ytterligare 500000 kr, tillförs AKU. Medlen finansieras genom neddragning av anslag inom arbetsmarknadsdeparte­mentets område.

Delprogram 11 Industridepartementet

Några särskilda medel för produktionen av varustatistiken har inte beräk­nats för budgetåret 1988/89,

Delprogram 12 Civildepartementet

Fr, o.m. innevarande budgetår ingår folk- och bostadsräkningen under
detta delprogram. FoB-kommissionen (C 1985:01 ) fick i våras tilläggsdi­
rektiv att utreda behovel och utformningen av en ny folk- och bostadsräk­
ning. Rapport skall lämnas i september 1988. Jag avser att återkomma i
denna fråga när kommissionen lämnat sin rapport, I det sammanhanget
kommer jag även att behandla eventuella extra medel till det centrala
företagsregistret, vilket innehåller uppgifter med direkt betydelse för en
eventuell folk- och bostadsräkning,
                                                                                                              38


 


övrigt                                                                                              Prop. 1987/88:100

En omfördelning av koslnaderna inom kvarteret Garnisonen har ägt rum. Delta medför att en omfördelning av medel från socialstyrelsens anslag till SCB:s anslag kommer att ske fr.o.m. budgetåret 1988/89. Medelöverfö­ringen uppgår till 461 000 kr.

En överflyttning av statistiska centralbyråns s.k. längtidsarkiv till riks­arkivet kommer att ske under budgetåret 1988/89,

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag

att regeringen förslår riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 323 773 000 kr.

B 7. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för huvudprogrammet uppdragsverksamhet.

Statistiska centralbyrån

1.   SCB föreslår att anslaget förs upp i statsbudgeten med ett oförändrat
belopp om 1 000 kr,

2,  SCB föreslår att den rörliga krediten tas upp Ull oförändrat belopp om
15000000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslär att anslaget för uppdragsverksamheten förs upp i statsbudge­ten för nästa budgetår med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag godtar SCB:s förslag vad gäller nivån pä den rörliga krediten. Jag avser att återkomma till regeringen med ett sådant förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budget­
året 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,                                                   39


 


B 8. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering        Prop. 1987/88:100

Bil. 15

1986/87 Utgift

679000

1987/88 Anslag

699000

1988/89 Förslag

720000


InsUtutel för storhushållens rationalisering har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksam­het som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten inom storhushål­len. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverk­samhet inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristående organ, som bedrivs gemen­samt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och restaurangnäring­en. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal, som har slutits med stiftelsen. Avtalet gäller t.o.m. budgetåret 1990/91 efter en föriängning fr. o, m, den 1 juli 1986. Institutet för storhushållens rationalisering föreslår för budgetåret 1988/89 ett statsbidrag av 734000 kr.

Jag föreslår ett bidrag på 720000 kr. till institutet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 720000 kr.

B 9. Statens person- och adressregistemämnd

 

1986/87 Utgift

464000

1987/88 Anslag

580 000

1988/89 Förslag

580000

Statens person- och adressregisternämnd skall vara huvudman för sta­tens person- och adressregister, SPAR.

SPAR-nämnden består av en ordförande och sex ledamöter. De förord­nas av regeringen.

Nämndens kansliresurser Ullhandahälles av statskontoret.

Nämnden beräknar sitt anslagsbehov för 1988/89 till 580000 kr.

Jag delar nämndens bedömning av anslagsbehovet för 1988/89.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret 1988/89 anvisa eft förslagsanskig av 580000 kr.


40


 


c. Statlig personalpolitik m. m. C 1. Statens löne- och pensionsverk


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


48 352659 46508000 42535000


Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed sam­manhängande frågor och för ärenden som rör de centrala personaladminis­trativa ADB-systemen hos staten, i den män sådana ärenden inte ankom­mer pä någon annan myndighet. Vidare handlägger SPV ärenden om sådan grupplivförsäkring som meddelas av staten, i den mån det inte ankommer pä statens grupplivnämnd.

Chef för SPV är en generaldirektör. Vid SPV finns en styrelse. Inom SPV finns en pensionsavdelning, en ADB-enhet och en administrativ byrå. Huvuddelen av ADB-enhetens verksamhet finansieras genom avgifter och redovisas under ett särskilt anslag (C 2, Statlig personaladministraliv infor­mationsbehandling).

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden

Personal

276

-

Anslag

 

 

Ulgi.fter

 

 

Förvallningskoslnader

64508000

+4 860

(därav lönekostnader)

(39434000)

( + 2544)   ■■

Lokalkostnader

7812000

-  214

Vissa MAREG-koslnader m, m.

4721000

-2499

Vissa PUTS-koslnader

2000000

-

Avlöningar lill personal på

 

 

indragningsstat

80000

-

A vgår

 

 

Inkomsler

18000000

+ 6120

 

46508000

-3973


Statens löne- och pensionsverk

Statens löne- och pensionsverk (SPV) anför i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1,  Huvudförslag för budgetåret 1988/89 1 478000 kr. Utgiftsminskningen
följer det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1987/88
och uppgår för budgetåret 1988/89 till 2%. SPV presenterar därutöver elt
antal tilläggsförslag,

2.  Medel bör anvisas för informations- och utbildningsmaterial beträf­
fande olika förmåner som beräknas och utbetalas av verket.


41


 


3,  Medel bör också anvisas för att täcka ökade momskostnader till följd     Prop. 1987/88:100
av att driften förläggs Ull DAFA.                                                          Bil. 15

4.  Därutöver behövs ytterligare medel för omläggning av MAREG Ull
gemensam basteknik.

Föredragandens överväganden

Statens löne- och pensionsverk (SPV) medverkar i de pågående försöken med fleråriga budgetramar. Medel för SPV:s förvaltningsutgifter anvisas således under ramanslag,

I förra årets budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 15) redovisade jag SPV:s verksamhet för de kommande tre åren och kostnadsramarna härför. Jag godtar SPV:s förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligl det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgetåret 1987/88.

Därutöver har jag tagit hänsyn till ökade kostnader för SPV till följd av dels avveckling av tjänstebrevsrälten fr.o.m, den I juli 1988, dels ökad mervärdeskatt till följd av överföring lill servicebyrå av driften av ADB-systemen inom pensionsområdel (jfr prop. 1986/87:100 bil, 15 s. 64 f,). Kostnaderna för mervärdeskatten bör finansieras genom en höjning av avgiften och således fördelas på de myndigheter som år anslutna till pen­sionssystemen.

Jag har även konstaterat att SPV:s beräkningar i verkets anslagsfram­ställning för budgetåren 1987/88-1989/90 var felaktig vad gäller kostnader­na för övergång lill en gemensam basteknik. SPV har således nu i anslags­framställningen för budgetåret 1988/89 hemställt om ytteriigare 2985000 kr. för budgetåret 1988/89 och 868 000 kr. för budgetåret 1989/90 för om­läggning av matrikelregistret (MAREG). Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att dessa kostnader får täckas genom alt tidigare överskott av SPV:s verksamhet tas i anspråk.

Jag har slutligen också beaktat att SPV behöver ta 900000 kr. i anspråk av intäkterna för budgetåret 1988/39 för ökade driftkostnader till följd av volymökning för MAREG,

Jag beräknar SPV:s medelsbehov för budgetåret 1988/89 till 42535000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens löne- ock pensionsverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag om 42535000 kr.

C 2. Statlig personaladministraliv informationsbehandling

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Från anslaget betalas utgifter för drift, underhåll och central adrninistra-
tion av de personaladministraliva informationssystemen SLÖR (inkl. ett                              42


 


för- och eflersystem benämnt PIR) och PI. De myndigheter som är anslut-     Prop. 1987/88:100 na till systemen eriägger avgift härför enligt principen om.full kostnads-     Bil. 15 täckning. Under anslaget redovisas även inkomsterna frän uppdragsverk­samheten samt inkomster och utgifter för affärsverkens andel av aktualise-ringsverksamheten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statlig personaladministraliv informationsbehandling för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

C 3. Statens arbetsmarknadsnämnd

1986/87 Utgift           23 250987

1987/88 Anslag         23074000

1988/89 Förslag         21 167000

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) är central förvaltningsmyndig­het för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och efter särskilt beslut av regeringen för frågor som rör statligt reglerade anställningar i övrigt, allt i den mån detta inte ankommer på annan myndighet. SAMN får inom sitt verksamhetsområde även bistå riksdagen och dess myndigheter.

SAMN har vidare till uppgift att verka för att arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt, SAMN skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarknaden.

Chef för SAMN är en generaldirektör. Inom SAMN finns en arbels-marknadsenhet, en utredningsenhet och en administrativ enhet.


Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

85

-Il

19993000

(16187000)

3 081000

-1699000

(-1324000)

-  208000

23074000

-1907000


Statens arbetsmarknadsnämnd

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1.  Huvudförslag för budgelåren 1988/89-1990/91 I 150000 kr. med en
real minskning med 5% med fördelning 1, 1 och 3% för första, andra
respektive tredje budgetåret,

2,  AdministraUonen av trygghetsnämndens personskadeärenden bör fi­
nansieras i särskild ordning.

Föredragandens överväganden

SAMN:s arbetsuppgifter har i huvudsak varit oförändrade sedan den inrät­
tades år 1979 (prop.  1977/78:157, AU 39, rskr. 358), Sedan dess har                                    43


 


väsenthga förändringar skett som moUverar en mer samlad bedömning av     Prop. 1987/88:100
verksamhetens fortsatta inriktning och organisation.                                Bil. 15

SAMN:s omplaceringsverksamhet utformades i sina huvuddrag under intryck av de behov av centrala omplaceringsåtgärder som följde av 1971 och 1973 års riksdagsbeslut om omlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm. Totalt berördes ca 11 000 tjänster. Efter det att omlokalise­ringarna genomförts har anspråken på centrala omplaceringsinsatser änd­rat karaktär. Dels har inga fler omlokaliseringar av samma omfattning ägt rum, dels har ett trygghetsavtal träffats för arbetstagare hos staten (prop. 1983/84:42, AU 10, rskr. 103) som starkare betonar myndigheternas skyl­dighet atl själva i samverkan åstadkomma lokala lösningar pä övertalig-hetssituationer som kan uppstå till följd av bl, a, strukturförändringar eller rationaliseringar.

Samtidigt har behovet av stöd i form av utbildning och rådgivning till myndigheterna ökat till följd av regeringens förnyelseprogram för den statliga sektorn och de reformer på olika områden som detta omfattar. Inte minst är personaladministrativa stödinsatser nödvändiga i arbetet att lö­pande effektivisera förvaltningens struktur och organisation.

Vidare har Statshälsan successivl byggts ut sedan är 1979, I dag är utbyggnaden i stort sett slutförd vilkel bl.a. innebär atl alla myndigheter numera har tillgång till god kompetens i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrå­gor i direkt anslutning till arbetsplatserna. Självfallet återverkar detla på behovet av insatser frän SAMN i myndigheternas arbete med olika rehabi­literingsfrågor.

Mot bl.a. denna bakgrund fick SAMN den 2 oktober 1986 särskilda direktiv av regeringen för nämndens anslagsframställning för budgetåren 1988/89-1990/91. SAMN har i en rapport till regeringen den 31 mars 1987 lill regeringen redovisat sin syn på strategiska områden för nämnden, SAMN har dessutom lämnat sedvanlig anslagsframslällning.

. Enligt rapporten kommer personalresursanalyser att vara en av grund­stenarna i SAMN:s framlida verksamhet, SAMN avser också att vara mer aktiv gentemot myndigheterna i sin rådgivningsverksamhet vid föränd­rings- och åtgärdsplanering samt i större utsträckning verka för metod­utveckling och föratt vunna erfarenheler av strukturförändringar kommer myndigheterna till godo. Vidare kommer SAMN att verka för en decentra­lisering av omplaceringsverksamheten. I fråga om rehabilitering av arbets­handikappade förutser SAMN att handläggningen av individärenden kom­mer att minska medan rådgivningen till myndigheterna i dessa frågor bör bedrivas på ett mer aktivt sätt än tidigare,

Somjag anmälde i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil,
15 s. 68) har riksrevisionsverket (FLRV) granskat SAMN:s verksarnhet
inom ramen för sin förvaltningsrevision av den statliga arbetsgivarfunk­
tionen. Resultatet har redovisats i en revisionsrapport den 8 december
1986. Den har således funnits tillgänglig för SAMN i nämndens planerings­
arbete. Rapporten har även remitterats till statens arbetsmarknadsverk,
statens arbetsgivarverk, statskontoret, statens löne- och pensionsverk,
statens institut för personalutveckling, Stalshälsan och de statsanställdas
huvudorganisationer,                                                                                                44


 


RRV förordar i sin rapport dels en översyn som tar sikte på att precisera     Prop. 1987/88:100 SAMN:s roll, dels en undersökning av behovel av anslaget Lönekostnader     Bil. 15 vid viss omskolning och omplacering (SLA).

Enligt RRV bör SAMN i.större utsträckning arbeta med övergripande frågor, som att ta fram metoder, utveckla system och tekniker, svara för erfarenhetsförmedling, starta försök inom olika områden m. m. Det bör gälla främst för syslem och tekniker för beskrivning och identifiering av problem inom den statliga arbetsmarknaden lokalt och regionalt och för landet som helhet. Enligt RRV:s uppfattning bör SAMN också sträva efter att fä en mer kontinuerlig samverkan med övriga myndigheter inom områ­det.

Med detta samlade underiag som grund har jag övervägt den fortsatta inriktningen av verksamheten. En viktig utgångspunkt har därvid varit att söka anpassa de centrala stödinsatserna pä det personalpolitiska området till de förutsättningar som nu råder och att härigenom effektivisera hante­ringen av t. ex. trygghetsfrågorna inom statsförvaltningen. En annan viktig utgångspunkt har varit alt underlätta utvecklingen mot en mer samordnad arbetsgivarpolitik. Jag kan för egen del se tre viktiga utvecklingsområden, nämligen analyser av den statliga arbetsmarknaden, stöd till myndigheter­na i samband med strukturförändringar m, m. och frågor om arbetshandi­kappade:

1.  Analyser av den statliga arbetsmarknaden. Detta är för närvarande
ett eftersatt område. Det saknas bl.a. underlag - både pä statsmaktsnivå
och myndighetsnivå - för utvärdering av personalpolitiska ätgärder eller
åtgärder med sådana konsekvenser inom statsförvaltningen. Systematiska
personalresursanalyser bör utvecklas i fråga om

dels nulägesbeskrivningar, bl, a, underlag för bedömningar av de faktis­ka personalresurserna. T, ex, bör utvecklingen av olika typer av tjänstle­dighet, sjukfrånvaro m, m, kunna följas och kostnadsberäknas bättre än för närvarande,

dels konsekvensanalyser, dvs. effekter för sysselsättning och arbets­kraftsbehov - också regionalt och lokall - av förändringsarbetet inom den statliga sektorn,

dels långsiklsbedömning av framlida personalförsörjningsbehov - bl. a. som underlag för statsförvaltningens anspråk på utbildningsväsendet — för att undvika resursbrist och överelablering.

Dessa frågor är av central betydelse för staten som arbetsgivare.

2.  Stöd till myndigheterna i samband med strukturförändringar m. m.
En effektiv omplaceringsverksamhet är en förutsättning för att med fram­
gång kunna bedriva strukturförändringar och rationaliseringar. Hithörande
frågor regleras nu i omplaceringsförordningen (1984:110, ändrad senast
1985:956). SAMN:s nuvarande arbete med enskilda omplaceringar bör pä
sikt upphöra och ansvaret härför mer entydigt decentraliseras lill myndig­
heterna. Därvid bör möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadsverkets re­
surser tas bättre till vara än för närvarande. Nuvarande regler för rekryte­
ringsbegränsningar bör också omprövas. De närmare formerna för ett
sådant decentraliserat förfarande fär utredas vidare.

De centrala resurserna bör framgent koncentreras på erfarenhelsför-                                                      45


 


medling och aktivt stöd under olika förändringsprocesser sä att förändring- Prop. 1987/88:100 arna kan genomföras så smidigt och effektivt som möjligt och utan onödiga Bil. 15 dröjsmål och kostnader och sä atl övertalighet och arbetslöshet sä långt möjligt undviks. Det bör vidare också fortsättningsvis vara ett centralt ansvar atl den lokala/regionala samverkan som förutsätts enligt trygghets­reglerna fungerar på det sätt som är avsett. Om myndigheter inte har kunnat enas i ett omplaceringsärende, bör de kunna begära central med­verkan i den fortsatta handläggningen.

3. Frågor om arbetshandikappade. SAMN:s insatser för stöd i myndig­heternas arbete med rehabilitering omfattar för närvarande dels rådgivning och bedömning av om avsedda rehabiliteringsåtgärder, t, ex. en omplace­ring, kan antas leda till en varaktig förbättring av den arbetshandikappades arbetssituation, dels ekonomiskt stöd genom att SAMN i vissa fall kan bekosta omplaceringen med medel från SLA. Dessutom skall SAMN främja nyanställning av arbetshandikappade. Dessa frågor regleras numera i rehabiliteringsförordningen (1987:221),

Enligt det statliga avtalet om företagshälsovård ingår rehabilitering i Statshälsans uppgifter, I varje hälsocentral finns expertis inom såväl det medicinska, som det tekniska och psykosociala området, Somjag anmärk­te redan inledningsvis har myndigheterna genom Statshälsans utbyggnad numera Ullgång till god kompetens i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor i direkt anslutning till arbetsplatserna. Enligt min mening är det därför naturligt alt uppgiften att ge myndigheterna - och enskilda anställda — råd i olika rehabiliteringsfrågor fortsättningsvis åvilar Statshälsan om den inte är av sådan karaktär att den bör åvila SAV.

När det gäller den framlida utvecklingen och hanteringen av SLA år det emellertid enligt min mening för tidigt att nu lämna några förslag. Först bör resultaten avvaktas av utredningen (S 1985:02) om sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering. Enligt sina direktiv (dir. 1985:13) skall ulredningen bl. a. undersöka förut­sättningarna att samordna rehabiliteringsinsatserna på ett bättre sätt än för närvarande och att införa enhetligare ersättningsformer under rehabilite­ring. Först därefter räknar jag med att kunna återkomma med förslag i denna fråga.

När det slutligen gäller uppgiften att främja nyanställning av arbetshan­dikappade måste det konstateras att det främst är arbetsmarknadsverket -inte SAMN - som har de bästa praktiska förutsättningarna och förfogar över instrumenten. Det är emellertid viktigt att de statliga myndigheterna i sä stor utsträckning som möjligt bereder arbetshandikappade anställning. Staten bör därför som arbetsgivare i nära samarbete med bl.a. AMS utarbeta förslag till gemensamma riktlinjer för statsförvaltningen i dessa frågor.

Den verksamhetsinriktning somjag nu har beskrivit innebär stora änd­ringar i förhållande till SAMN:s nuvarande. Bl.a. bör på sikl handlägg­ningen av enskilda individärenden upphöra. Förändringarna förutsätter anpassningar i olika regelsystem, fortsatt utredningsarbete och överlägg­ningar med de statsanställdas huvudorganisationer.

Vidare behövs parallellt härmed en fortsalt beredning inom regerings-                              46


 


kansliet med sikte på att finna nya ändamålsenliga organisaUonsformer     Prop. 1987/88:100 inom den statliga arbetsgivarfunktionen för de utvecklingsområden som     Bil. 15 jag har redovisat. I detta arbete bör åven bl. a. statens arbetsgivarverk och övriga stabsmyndigheter engageras. Jag räknar också med att det skall ske i kontakt med de statsanställdas huvudorganisaUoner. Detta beredningsar­bete bör vara avslutat till hösten 1988.

Jag har vid min beräkning av anslaget för budgetåret 1988/89 beaktat att personskadefrågorna redan under innevarande budgetår har överförts till AMF-trygghetsförsäkring. Jag har vidare liksom för innevarande budgetär beräknat 1 milj. kr. för åtgärder inom jämställdhetsomrädet. Jag har härut­över efter sedvanlig pris- och löneomräkning beaktat huvudförslagets krav på en Ivåprocentig effektivisering.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu har framfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna de nya riktlinjer för verksamheten som jag har förordat

att till Statens arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 21 167000 kr.

C 4. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1986/87 Utgift           56244348

1987/88 Anslag         28000000

1988/89 Förslag         28000000

Anslaget får användas till koslnader för avlöningsförmåner, utbildning m. m. när det gäller åtgärder för att bereda arbetshandikappade hos staten anställning och undvika sjukpensionering,

Anslagel får användas endast övergångsvis till dess alt frågan om an­ställning har lösts på ett mer slutgiltigt sätt. Därefter skall egna medel utnyttjas.

Bestämmelser i ämnet återfinns i omplaceringsförordningen (1984:110, ändrad senast 1985:956) och i rehabiliteringsförordningen (1987:221). Här­utöver får anslagel i vissa fall användas Ull kostnader i samband med omställningsutbildning enligt trygghetsavtalet (TrA-S) (jfr prop. 1983/84:42, AU 10, rskr, 103),

Statens arbetsmarknadsnämnd

Enligt SAMN:s mening bör anslaget höjas med 12 milj, kr. SAMN har
därvid utgått från belastningen 1986/87 och alt lönekostnadsandelen (97%)
uppräknats med 6,1 %, varefter en tredjedel räknats av och avrundats till
40 milj. kr.                                                                                                               47


 


Föredragandens överväganden                                                                                        Prop. 1987/88:100

1 avvaktan pä resultatet av ulredningen (S 1985:02) om sjukförsäkringens        ' ' roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering är jag nu inte beredd att föreslå någon höjning av anslaget. Anslaget bör således beräknas med oförändrat belopp för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 28000000 kr.

C 5. Vissa trygghetsåtgärder för lärare

Reservation                     16259746

1986/87 Utgift

1290628

1987/88 Anslag

4000000

1988/89 Förslag

4000000

I 1983 års avlal om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983) har parterna avräknat 4 milj. kr. ärligen med början år 1983 för särskilda trygghetsåtgärder - utöver de ålgärder som följer av trygghetsavtalet (TrA-L) - för lärare som inte har kunnal omplaceras till annan lärartjänst.

Medlen får användas till kostnader för ätgärder som underlättar för uppsagda lärare att fä ny sysselsättning. Medlen skall i första hand använ­das för åtgärder som sätts in efter reservlärartidens utgång, men de kan också användas under pågående anställning.

Anslaget disponeras av trygghetsnämnden. Den reservation som redovi­sas på anslaget skall stå till parternas förfogande (jfr prop. 1982/83:42, AU 10, rskr. 103).

Enligt vad jag har inhämtat från statens arbetsgivarverk har parterna nyligen inlett diskussionerom användningen av anslagsmedlen. Diskussio­nerna förs mot bakgrund av att reservationen vid utgången av budgetåret 1986/87 var ca 16,3 milj. kr., att anslaget tillförs ytterligare 4 milj. kr, årligen genom avtalet och att den största belastningen på anslagel hittills inte uppgår till mer än ca 1,3 milj, kr, (budgetåret 1986/87).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa trygghetsåtgärder för lärare för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 4000000 kr.

C 6. Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter

 

1986/87 Utgift

9547 520

1987/88 Anslag

7240000

1988/89 Förslag

7312000

Statens institut för personalutveckling (SIPU) är central servicemyndig­
het för personalutveckling inom statsverksamheten, SIPU får inom sitt
                                                     48


 


verksamhetsområde biträda andra offenUiga eller privata organ.                  Prop. 1987/88:100

Chef för SIPU är en generaldirektör. Vid SIPU finns ett råd.                 Bil. 15

Statens institut för personalutveckling

Minskning av bidraget med 2%. Huvuddelen av minskningen avser löne-

kostnader Ull följd av rationaliseringar.

Föredragandens överväganden

Efter en beräkning av anslaget enligt sedvanliga grunder för bidragsanslag har jag beaktat huvudförslagets krav pä en Ivåprocentig effektivisering av verksamheten.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndig­hetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 7312000 kr.

C 7. Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för produktion och distribution m. m. av generell statlig konsultation och personalutbildning, utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av annan myndighet, boknings-service och bistånd till myndigheterna vid planering och utformning av deras personalutbildning samt driften av statens kursgård Sjudarhöjden. I uppdragsverksamheten ingår även internaUonell konsult- och utbildnings­verksamhet. Uppdragsverksamheten har under budgetåret 1986/87 utgjort 86% av SIPU:s totala verksamhet. Omslutningen beräknas komma att uppgå till 71 600000 kr. under budgetåret 1987/88 och 76500000 kr. under budgetåret 1988/89.

I bokslutet för budgetåret 1986/87 redovisar SIPU elt överskott med
260 596 kr. Personalutbildning genom kurser och seminarier utgör en viktig
del av verksamheten. Kursverksamheten ökar. Det sker en breddning av
utbudet men också en specialisering för att närmare svara mot speciella
kundgruppers önskemål och behov. SIPU:s konsultationsverksamhel rik­
tar sig dels till den inhemska marknaden, dels till uUandet, Under budget­
året 1986/87 omfattade den inhemska marknaden omkring 290 uppdrag och
omsatte 9 milj, kr. Del innebär en ökning i förhållande till föregående
budgetår med resp, 25 uppdrag och 2,3 milj, kr. Huvuddelen av konsulta­
tionsverksamheten i utlandet bedrivs inom ramen för SIDA:s biständs-
verksamhet för utvecklingsländer i Afrika. Konsultationsverksamheten i                             49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


utlandet omsatte under budgetåret 1986/87 12,4 milj, kr. Jämfört med före-     Prop. 1987/88:100
gående budgetär innebär det en ökning med 2,2 milj. kr.
                                                 Bil. 15

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksam­het för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

C 8, Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder

1986/87 Utgift                10073109

1987/88 Anslag              15000000

1988/89 Förslag              15000000

Frän anslaget betalas utgifter för särskilda personalutbildningsålgärder som genomförs av bl.a. statens institut för personalutveckling (SIPU). Åtgärderna omfattar bl.a. uppdrag från regeringen inom personalutbild-ningsomrädet och utvecklingsarbete i form av t. ex. förstudier som inte är ett led i SIPU:s avgiftsfinansierade verksamhet. Anslaget avses också bekosta genomförande av central utbildnings- och konferensverksamhet för högre chefer i myndigheter och departement.

Jag har vidare räknat medel för vissa utvecklingsåtgärder till följd av propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr, 226). Åtgärderna innefattar bl. a, introduktion av ledamöter i lekmannastyrelser, åtgärder för att förbättra myndigheternas chefsförsörj­ning och åtgärder för att öka andelen kvinnor i chefsbefattningar. Jag har också beaktat att medel bör avsäti;as för insatser inom jämställdhetsområ­det liksom för insatser för kompetensutnyttjande och rörlighet inom stats­förvaltningen. Vidare har jag räknat medel för fortsatt utveckling av stats­förvaltningens service t.ex. i fråga om myndigheternas tillgänglighet i externa kontakter samt för stimulansåtgärder för regional samverkan mel­lan statliga, kommunala och landstingskommunala organ.

Jag har beräknat medelsbehovet pä anslaget Ull 15 milj, kr, för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiH vissa utvecklingsåtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 15000000 kr.

C 9. Statens arbetsmiljönämnd

1986/87 Utgift                  I 187593

1987/88 Anslag                 I 163000

1988/89 Förslag                1254 000

Statens arbetsmiljönämnd (SAN) skall, i den mån det inte ankommer pä
någon annan myndighet inom statsförvaltningen, bl. a, främja utvecklingen
av arbetsmiljöverksamhet, ge ut information samt meddela föreskrifter och
råd som rör arbetsmiljöverksamheten. Nämnden skall vidare vara fack-
ansvarigt organ för innehållet i den partsgemensamma utbildningen inom
arbetsmiljöområdel och pä begäran av,arbetsmiljöfonden yttra sig över
                                                       50


 


myndigheternas och. arbetstagarorganisationernas ansökningar till fonden om medel för arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöforskning.

Nämnden består av sex ledamöter. De förordnas av regeringen, tre av dem efter förslag av de statsanställdas huvudorganisationer. För beslut hos nämnden krävs att samtliga ledamöter är ense. Hos nämnden finns ett kansli.


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

3

1087000

(602000)

76000

1163000

+ 73

(+59)

+ 18

+91

Statens arbetsmiljönämnd

Nämnden beräknar sitt anslagsbehov för 1988/89 till I 230000 kr. Dessut­om anser nämnden atl dess kansli behöver utökas med en handläggar­tjänst.

Föredragandens överväganden

Jag har liksom för innevarande budgetår beräknat medel med utgångs­punkt i ett reducerat huvudförslag. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens arbetsmiljönåmnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I 254000 kr,

C 10. Kostnader för vissa nämnder m. m.

 

1986/87 Utgift

207 244

1987/88 Anslag

215000

1988/89 Förslag

210000

Från anslaget betalas kostnader - i regel arvoden till ledamöter och ersättare m, m, - för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets an­del), statens tjänstebostadsnämnd, trygghetsnämnden. Skiljenämnden i vissa trygghetsfrägor. Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, statens an­svarsnämnd. Offentliga sektorns särskilda nämnd, statsförvaltningens cen­trala förslagsnämnd samt ansvarsnämnden för biskopar.

Jag har beräknat medelsbehovel med ledning av anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87,

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnaderför vissa nämnder m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 210000 kr.


 


c 11. Bidrag till stiftelsen Statshälsan                                               Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift         251 160000                                                                ' '

1987/88 Anslag       296800000

1988/89 Förslag        289000000

Från anslaget betalas bidrag till stiftelsen Statshålsan i enlighet med kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas hu­vudorganisationer om statlig företagshälsovård m. m. För budgetåret 1988/89 skall enligt avtalet betalas 273000000 kr. Medlen utbetalas kvar­talsvis i förskott. Med utgångspunkt i prisförhållandena under juni 1986 omräknas detta belopp på grundval av de förändringar som har skett i konsumentprisindex vid utbetalningstillfället. Jag har med hänsyn härtill för innevarande budgetår schablonmässigt beräknat en uppräkning med 3%,

De myndigheter som är anslutna till Statshälsan bidrar i viss män lill finansieringen av företagshälsovårdens förebyggande insatser inom arbets­miljöområdel. Det sker genom atl ett belopp per anställd betalas till en inkomsttitel på statsbudgeten. För innevarande budgetår bidrar de anslut­na myndigheterna med 145 kr, per anställd.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag HU stiftelsen Statshälsan för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 289000000 kr.

C 12. Viss förslagsverksamhet m. m.

1986/87 Utgift             1252208

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag               1000

Från anslaget belalas ersättningar i förslagsverksamheten i den utsträck­ning som beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslags­nämnd. Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisatio­ner har den 29 april 1981 slutit elt avlal om förslagsverksamhet hos statliga myndigheter. Hithörande frågor regleras i förordningen (1981:606) om förslags- och trivselverksamheten vid statliga myndigheter.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd

Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1988/89 till 570000 kr.

Föredragandens överväganden

Som jag redovisade i förra årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil.
15) gav regeringen den 18 juni 1986 statens arbetsgivarverk (SAV) i upp­
drag att föra de förhandlingar som behövs med de statsanställdas huvudor­
ganisationer för att ändra nuvarande regler för förslagsverksamheten bl. a.
                           52


 


sä att besluten och därmed utbetalningen av ersättningarna normalt ligger     Prop. 1987/88:100 på myndighetsnivå och att den centrala förslagsnämnden ges en mer enty-     Bil. 15 digt rådgivande och övervakande roll, särskilt i fall där högre ersättnings­belopp kan bli aktuella.

Enligt vad jag inhämtat från SAV pågår för närvarande ett arbete med produktivitetsseminarier för myndigheterna. Avsikten är atl få myndighe­ter och deras lokala fackliga organisationer all ta fram förslag till och genomföra produklivitetshöjande åtgärder. Den vinst utöver det s. k. huvudförslaget som produktivitetshöjningen leder till förutsätts myndighe­terna kunna disponera på sätt som man lokall kommer överens om. Enligt detla synsätt bör också förslagsverksamheten ingå som ett naturligt led i myndigheternas produktivitetsarbete,

I avvaktan på att parterna enas om nya regler för förslagsverksamheten bör enligt min mening anslaget alltjämt föras upp med endast ett formellt belopp om 1000 kronor.

Jag hemställer med hänvisning till vad jag nu har anfört att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

C 13. Vissa skadeersättningar m. m.

1986/87 Utgift

1987/88 Anslag             100000

1988/89 Förslag            100000

Från anslaget betalas bl. a, ersättningar som staten skall betala på grund av skadeståndsskyldighet och som avser fall där förmånstagaren inle har eller har haft statligt reglerad anställning. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skadeersättningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvi­sa ett förslagsanslag av 100000 kr.

C 14. Statlig kreditgaranti för bosladsanskaffningslån

1986/87 Utgift                31 145

1987/88 Anslag                1000

1988/89 Förslag              30000

Enligt förordningen (1973:499) om bosladsanskaffningslån med statlig
garanti Ull statstjänstemän m.fl, (ändrad senast 1984:784) kan under vissa
förutsättningar län med statlig garanti medges för förvärv av bostadsrätt
eller för kontantinsats vid villaköp. Lån fär beviljas med högst det belopp
som svarar mot den kontantinsats som behövs för förvärv av bostaden.
Högsta lånebelopp är 30000 kr. och längsta amorteringstid 10 år. Lån
beviljas av PK-banken efter tillstyrkan från anställningsmyndigheten. Lån
kan medges den som i samband med ändring av tjänstgöringsort har fält
eller kunnat få anstånd med omslalionering.                                                                   53


 


Syftet med kreditgarantin är tväfaldigt. En anställd som omplaceras kan     Prop. 1987/88:100 med hjälp av lånet lättare lösa bostadsfrågan pä den nya orten. Härigenom     BU. 15 minskar kostnaderna för traktamenten i samband med omplaceringen.

Frän anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma Ull följd av att den statliga garantin behöver- tas i anspråk. Anslaget disponeras av kam­markollegiet.

Enligt vad jag har inhämtat från PK-banken och kammarkollegiet fanns 2315 lån med statlig kreditgaranti i mitten av september 1987. Den sam­manlagda lånesumman var ca 29 milj. kr. I september 1986 var antalet lån 2946 och länesumman ca 38,2 milj. kr.

Under budgetåret 1986/87 behövde den statliga kreditgarantin tas i an­språk i ett fall till en kostnad av 31 145 kr. Budgetåren 1984/85 och 1985/86 uppgick motsvarande kostnad till respektive 315 453 kr. och 94507 kr.

Jag har med ledning av anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87 be­räknat medelsbehovet för budgetåret 1988/89 till 30000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Statlig kreditgaranti för bosladsanskaffningslån för bud­getåret 1988/89 anvisa elt förslagsanslag av 30000 kr.

C 15. Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området

1986/87 Utgift                    483 151                   Reservation                   149516849

1987/88 Anslag            lOOOOOOOO

1988/89 Förslag ,        50000000

Genom avlal den 5 juni 1985 har statens arbetsgivarverk och de statsan­ställdas huvudorganisationer enats om förnyelsefonder på det statligt reg­lerade området. I enlighet med avtalet har parterna hemställt hos regering­en om avsättning på statsbudgeten för budgetåren 1985/86-1988/89 med respekUve 50, 100, 100 och 50 milj. kr. (prop. 1985/86: 100 bil. 15 s. 51, AU 12, rskr. 232). Avtalet har godkänts av riksdagen och regeringen.

I elt nytt avtal den 18 september 1986 har parterna närmare preciserat fondernas användning. För beslut om fördelning av fondmedlen, m. m. har regeringen inrättat en särskild partssammansatt nämnd, nämnden för stat­liga förnyelsefonder (SFS 1986:729). Jag har tidigare under Gemensamma frågor (bil. 2 p. 10) lämnat en redovisning av nämndens verksamhet. Nämnden skall finnas inrättad så länge fondmedel finns att fördela.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl förnyelsefonder på det statligt reglerade områ­det för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsanslag av 50000000 kr.

54


 


c 16. Externa arbetstagarkonsulter                                                  Prop. 1987/88:100

Bil. 15

1986/87 Utgift

7266535

1987/88 Anslag

6791000

1988/89 Förslag

6791000


Från anslaget betalas utgifter för konsulter som personalorganisationer­na anlitar i raUonaliseringsfrågor med stöd av medbestämmandeavtal som har godkänts av regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivar­verk.

I 1986 års avtalsrörelse (RÄLS 1986-87) har parterna enats om att medlen för anlitande av extern arbetstagarkonsult enligt träffade medbe­stämmandeavtal skall räknas upp med 5% för vartdera budgetåret 1986/87 och 1987/88. Jag beräknade med ledning härav medelsbehovet för budget­året 1987/88 till 6 791 400 kr. Anslaget bör föras upp med samma belopp för budgetåret 1988/89.

Parterna har nu inlett fördjupade studier av erfarenheterna av externa arbetstagarkonsulter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 6791000 kr,

C 17. Administration av statens personskadeförsäkring, m.m.

1987/88'

1988/89                      6000000

' För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ell förslagsanslag av 3 milj, kr, lill förevarande anslag pä tilläggsbudget I till stadsbudgeten.

Administrationen av statens personskadeförsäkring (PSA) har fr.o.m. den 1 januari 1988 överförts från statens arbetsmarknadsnämnd till AMF-trygghetsförsäkring (prop. 1987/88: 25, AU 12, rskr. 92). Motivet för över­föringen var främst att - mot bakgrund av en kraftigt ökad ärendeUll-strömning och stigande ärendebalanser - effektivisera trygghetsnämndens kanslifunkUon i personskadeärenden.

Från anslaget betalas bidrag till AMF-trygghetsförsäkring för admini­strationen av PSA, m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Administration av statens personskadeförsäkring, m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 6000000 kr.


55


 


D. Länsstyrelserna m. m.                                                Prop. 1987/88: lOO

Bil. 15 D 1. Länsstyrelserna

1986/87 Utgift 2 323 046 595 1987/88 Anslag 1 223 433 000 1988/89 Förslag    1 175 021 000

Allmän översikt Länsstyrelserna

Länsstyrelserna svarar för den staUiga förvaltningen i länen i den mån detta inte ankommer på andra myndigheter. Länsstyrelserna skall främja länens utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kom­munal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regionalpolitiska målen och till riktlinjerna för hushållning med naturre­surser och skydd av miljön. Länsstyrelsernas verksamhet är mångskiftan­de. Arbetsuppgifterna berör samhällsutbyggnaden i vid mening, miljövår­den, totalförsvaret, social omvårdnad och räddningstjänst. Länsstyrelser­na är också högsta polisorgan i länen samt huvudmän för priskontorsverk-samheten.

Länsstyrelserna är i sitt arbete direkt underställda regeringen. Samtidigt fungerar de i en del frågor som regionala organ åt vissa centrala äm­betsverk.

Vaije länsstyrelse leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande. Styrelsen beslår därutöver av 14 ledamöter, som utses av landstinget.

Länsstyrelserna är - med undantag för länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län - organiserade i en planeringsavdelning samt en allmän och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i tre avdelningar; planeringsavdelningen, förvallningsavdelningen och administrativa avdelningen, I Norrbottens län pågår en försöksverk­samhet med samordnad länsförvaltning. Länsstyrelsen är där indelad i enheter som är direkt underställda landshövdingen.

I de tre storstadslänen samt i Uppsala, Blekinge, Värmlands och Jämt­lands län finns en länspolismästare som är ansvarig för polisfrågor inom länsstyrelsen och samtidigt polischef vid en polismyndighet. Denna ord­ning införs i Kronobergs län fr.o.m. den 1 juli 1988. I övriga län utom i Gotlands län finns en länspolischefsexpedition.

I Gotlands län fullgör länsstyrelsen de uppgifter som i andra län ankom­mer på länsbostadsnämnderna.

Antalet anställda vid länsstyrelserna uppgår nu till drygt 5000.1 länssty­relsernas lokalvårdsorganisalion finns därutöver närmare 2000 anställda.

Den I juli 1987 fanns vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar sam­
manlagt omkring 2800 anställda. Naturvårdsenheterna hade totalt drygt
600 anställda, försvar3enheterna omkring 550 och de regionalekonomiska
enheterna knappt 300. Vid de allmänna enheterna arbetade omkring I 350
                             56


 


personer och vid länsstyrelsernas administrativa enheter fanns omkring     Prop. 1987/88:100
850 anställda.                                                                                    Bil. 15

Verksamheten regleras i länsstyrelseinstruktionen (1986:1122, ändrad senast 1987:986).

Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) är ett rationaliserings-, sam­ordnings- och utbildningsorgan för länsstyrelserna gemensamt. Nämnden bistår länsstyrelserna i frågor som rör personal- och ekonomiadministra­tion, rationalisering och administraUv utveckling. LON fastställer också formulär till vissa blanketter för länsstyrelserna.

I samråd med länsstyrelserna planlägger och anordnar LON utbildning och konferenser för länsstyrelsepersonal, LON genomför pä regeringens uppdrag utredningar som rör länsstyrelseorganisalionen.

En redovisningscentralför länsstyrelserna är knuten till LON, Antalet anställda vid LON uppgår till ca 25,

Anslagsframställningarna Länsstyrelsernas anslagsframställningar

I enlighet med regeringens särskilda direktiv har länsstyrelserna i sina anslagsframställningar redovisat behov och önskemål för budgetåret 1988/89,

Det helt övervägande antalet länsstyrelser anhåller om att befrias från huvudförslaget. Man anser allmänt att länsstyrelsernas ekonomiska situa­tion nu är sådan att verksamheten allvarligt försvåras, om resurserna minskas ytterligare.

Länsstyrelsernas sammanlagda yrkanden innebär utöver pris- och löne­omräkning en bestående uppräkning av anslagel för förvaltningskostnader med totalt 35 milj, kr,, varav knappt 20 milj. kr. avser lönekostnader. Medel yrkas för personal till särskilt naturvårdsenheterna, försvarsenhe­terna, de regionalekonomiska enheterna samt Ull länsstyrelsernas sociala funktioner. Länsstyrelserna yrkar också medel för kultur- och fornmin-nesvärd.

Länsstyrelserna begär vidare medel för resor, utbildning, utrednings-och tillsynsverksamhet. Många önskar få kompensation för merkostnader till följd av avgifter från andra statliga myndigheter. Som exempel kan nämnas avgifter till lantmäteriverket för planeringsunderiag Ull kommuner­na, avgifter till invandrarverket för översättning av utländska körkort, avgifter till statens löne- och pensionsverk för malrikelregister och avgifter till Statshälsan.

Yrkade medel för engångsanvisningar uppgår till mer än 50 milj. kr., varav för nya telefonväxlar närmare 45 milj, kr. Därutöver anhåller läns­styrelserna om ytterligare 2,5 milj. kr. för extern information.

Under anslagsposten Lantmäterienheten yrkar länsstyrelserna ytterliga­
re sammanlagt 8,5 milj, kr,, varav drygt 6 milj. kr. avser engångsutgifter.                               57


 


Anslagsframställning från länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) anhåller om att anslaget ut­över pris- och löneomräkning räknas upp med 300000 kr. Behovet av ytterligare medel hänför sig till ökade kostnader för LöN:s redovisnings-central.


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Remissyttranden

Följande myndigheter har beretts tillfälle aft yttra sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar:

beträffande den polisiära verksamheten

beträffande den civila försvarsberedskapen

beträffande  den  civila försvarsberedskapen  och räddningstjänsten

beträffande  handeln   med  alkoholdrycker  m.m., socialtjänsten samt hälsoskyddet beträffande bil- och körkortsregislren samt trafiksä­kerhetsarbetet beträffande pris- och konkurrensövervakningen

beträffande kulturminnesvärden

beträffande djurskyddet och epizootibekämpningen beträffande livsmedelskontrollen beträffande lantmäteriverksamheten beträffande plan- och byggnadsverksamheten beträffande den regionalekonomiska verksamheten beträffande miljövärden

-    rikspolis­styrelsen

-    överstyrelsen för civil beredskap

-    statens räddningsverk

-    social­styrelsen

-    trafiksäker­hetsverket

-    statens pris-och kartellnämnd

-    riksantikvarie­ämbetet och statens historiska museer

-    lantbruks­styrelsen

-    statens livs­medelsverk

-    statens lant­mäteriverk

-    statens planverk

-    statens industriverk

-    statens natur­vårdsverk

Rikspolisstyrelsen har angivit att länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 inte föranleder något särskilt yttrande från styrel­sens sida.

Överstyrelsen för ciyU beredskap (ÖCB) konstaterar att endast de högst prioriterade arbetsuppgifterna vid länsstyrelsernas försvarsenheter kan utföras. Särskilt allvarligt är att utbildning och övning av de olika kris- och krigsorganisationerna av resursskäl måste eftersättas vid vissa länsstyrel­ser. Obalans mellan länen påverkar vidare beredskapen i hela landet på ett negaUvt sätt.


58


 


Statens räddningsverk anser att ytlerligare besparingar inom försvarsen-     Prop. 1987/88:100 heternas verksamhetsområde inle kan komma i fråga. I stället bör riktade     Bil. 15 resursinsatser för att förstärka försvarsenheterna övervägas, detla med tanke pä dels försvarskommitténs uttalanden, dels de nya krav som ställs pä försvarsenheterna när det gäller ledning och samordning av räddnings­tjänsten i länen.

Socialstyrelsen anser att länsstyrelsernas uppgifter inom socialtjänst-och hälsoskyddsområdena har stor betydelse för människors välbefinnan­de. Länsstyrelsernas sociala funktioner måste få möjlighet att göra insatser av övergripande slag. Styrelsen har redan tidigare understrukit behovet av resursförstärkning till de sociala funktionerna.

Trafiksäkerhelsverket uppmärksammar den ökade arbetsbelastningen vid länsstyrelsernas bil- och körkorlsregister. Arbetssituationen har blivit pressad och icke önskvärda prioriteringar i verksamheten nödvändiga. Verket tillstyrker resursförstärkningar till vissa länsstyrelser:

Statens pris- och kartellnåmnd (SPK) hävdar att besparingar som drab­bar priskontoren bör genomföras först efter samråd med SPK, Beslut av enskilda länsstyrelser får inte äventyra den riksomfattande pris- och kon­kurrensövervakningen. Nämnden understryker vidare alt priskontorens reseverksamhet inte fär begränsas av brist pä medel för resor och expenser vid länsstyrelserna.

Riksantikvarieämbetet understryker att länsanUkvariernas arbetssitua­tion är ansträngd. Resursförstärkningar behövs i tio län. Vidare fordras medel för arbetet med regionala kulturminnesvårdsprogram.

Ämbetet förutsätter att länsstyrelsernas bedömningar och yrkanden vad gäller medel för vård av fornlämningar beaktas. Även möjligheterna till omprioriteringar inom länsstyrelsernas planeringsavdelningar bör prövas. SamUiga länsantikvarier bör enligt ämbetets mening ha åtminstone en heltidsanställd assistent till sin disposiUon,

Lantbruksstyrelsen tillstyrker att en tjänst som biträdande länsveterinär inrättas i Jönköpings län frän och med budgetåret 1988/89, Även i övrigt Ställer sig lanlbruksstyrelsen bakom de yrkanden i länsstyrelsernas an­slagsframställningar som rör styrelsens verksamhetsområde.

Statens livsmedelsverk menar att en förstärkning av länsveterinärfunk­tionen i Jönköpings län bör övervägas, bl. a. med hänsyn till den omfattan­de livsmedelsproduktionen i länet.

Statens lantmäteriverk framhåller att lantmälerienheternas arbetsupp­gifter till största delen är författningsreglerade åligganden av serviceka­raktär. En allmän nedskärning av anslagen medför att länsstyrelserna inte längre kan fullgöra sina uppgifter gentemot kommuner, andra myndigheter och allmänheten. Medel för strukturrationalisering, uppdatering av den ekonomiska kartan, kartlagning och arkivvård samt för införande av digital teknik och ADB-stöd behövs i vissa län.

Statens planverk framhåller att länsstyrelserna har huvudansvaret för
råd, information och synpunkter till kommunerna i planfrågor, liksom för
den statliga kontrollen vad gäller områden av riksintresse. Det ställs ökade
anspråk på att länsstyrelserna deltar i konferenser, arbetsgrupper m. m.
Planverket understryker vikten av att länsstyrelserna får tillräckligt stora                             59

anslås för resor.


 


Statens Industriverk tillstyrker länsstyrelsernas yrkanden om personal-     Prop. 1987/88:100 förstärkningar pä de regionalekonomiska enheterna och om utökade rese-     Bil. 15 anslag. Antalet regionalpolitiska stödärenden har ökat, liksom behovet av besök ute i lånen.

Statens naturvårdsverk understryker att det finns ett omedelbart behov av personalförstärkningar vid länsstyrelsernas naturvärdsenheter, både för allmän naturvård och för miljöskydd. För allmän naturvärd erfordras enligt verkets bedömning två tjänster per län. Resurserna för miljöskydd behöver fördubblas. Dessutom behövs ökade medel för länsstyrelsernas omkostna­der för resor, utbildning och extern expertis. Naturvårdsverket anser vidare att naturvårdsenheterna bör få en mera framskjuten plats i länssty­relseorganisationen .

Föredragandens överväganden

Förändringar i länsstyrelsernas arbete och organisation

Många utredningsförslag, som redovisats under den senaste tiden, fär betydelse för länsstyrelsernas arbete och organisation.

I syfte att åstadkomma en effektivare regional statsförvaltning pågår sedan den 1 juli 1986 försök med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län. Försöksverksamheten utvärderas fortlöpande.

Försöksverksamheten i Norrbottens län har hittills visat att vissa frågor behöver belysas närmare inför en reform i hela landet. Det gäller t.ex. relationen mellan centrala verk och den nya länsförvaltningen. Andra centrala frågeställningar gäller förtroendemannainflytandet saml ledning och intern samordning i en ny länsstyrelse! Skillnader i regionala förutsätt­ningar och behov, liksom länens varierande storlek, bör t.ex. fä påverka organisationen i länen. En utgångspunkt är också atl betydande besparing­ar kan genomföras, framför allt vad gäller kostnader för administration pä både regional och central nivå.

Dessa och andra frågor har studerats av en arbetsgrupp i civildeparte­mentet (C 1986:C) som biträtts av bl, a. statskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), Uppdrag har även lämnats åt bl.a. riksrevi­sionsverket och byggnadsstyrelsen. Arbetsgruppens förslag, som bl.a. bygger pä erfarenheter från Norrbottens län och kompletterande studier har redovisats i rapporten (Ds C 1987:10) Samordnad länsförvaltning -förslag. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.

Utredningen om miljövärdens organisation avlämnade sitt betänkande För en bättre miljö (SOU 1987:32) i september 1987. I den miljöpolitiska proposition, som planeras till våren 1988, kommer även förslag rörande länsstyrelsernas arbete på miljövårdsområdet att behandlas.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har under hösten 1987 i två etap­
per redovisat resultatet av genomförd organisationsöversyn. För länssty­
relsernas priskontor föreslås bl.a. att kontorens verksamhet inordnas i
någon större arbetsenhet vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar. En­
ligt vad jag erfarit avser statsrådet Johansson att senare återkomma till
regeringen beträffande förslagen till ändrad organisation för SPK. I det                               60

sammanhanget kan också förslagen beträffande priskontoren behandlas.


 


Lokalförsörjning                                                                                    Prop. 1987/88:100

Frågan om uppförande av nya förvaltningsbyggnader har aktualiserats av nägra länsstyrelser. Byggnadsstyrelsen har redovisat förstudier till lokal­försörjningsplaner för länsstyrelserna. Det är inte möjligt för mig att nu ge en samlad bild av länsstyrelsemas behov av lokaler under de närmaste åren, eftersom planeringen måste samordnas med bl.a. skatteförvaltning­ens lokalbehov, UUfrån det material som hitUlls redovisats bedömer jag att det är mest angeläget att förbättra lokalförsörjningen i Örebro. Ytterligare studier av lokalsituationen i länen kommer att genomföras, varför jag i nästa års budgetproposition räknar med att kunna redovisa en mer genom­arbetad plan för länsstyrelsernas lokalförsörjning.

Anslagsfrågor

Under budgetåret 1986/87 överskred många länsstyrelser sina anslag för förvaltningskostnader med betydande belopp. Jag ser mycket allvarligt pä dessa överskridanden. De förslag jag i det följande redovisar innebär att länsstyrelserna får utökade resurser samt större utrymme för att själva avgöra hur anvisade medel skall fördelas mellan olika verksamheter. Jag förutsätter därför att nägra anslagsöverskridanden i fortsättningen inte blir aktuella.

Kraven pä återhållsamhet med nya utgifter över statsbudgeten har lik­som tidigare är varit stränga. Särskilda insatser vad gäller länsstyrelsernas tillsyn och prövning av miljöstörande verksamhet är dock enligt min me­ning nödvändiga. Efter samråd med chefen för miljö- och energideparte­mentet föreslår jag därför att ytterligare 10 milj. kr. redan budgetåret 1988/ 89 - engångsvis i avvaktan pä beslut om ny miljövårdsorganisation -tillförs länsstyrelserna för deras arbete enligt miljöskyddslagsUftningen, Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till hur medlen skall fördelas mellan länsstyrelserna.

För särskilda insatser för kontroll av vägtrafikskatt har jag beräknat 500000 kr. Medlen kommer atl tilldelas vissa länsstyrelser i reglerings­brev.

Jag föreslår att den särskilda anslagsposten för samhällsinformation slopas, och att medlen från och med nästa budgetår räknas in i medlen för övriga förvaltningskostnader. I mitt förslag till anslagsberäkning har sam­manlagt 3,2 milj. kr. förts till övriga förvaltningskostnader — med samma fördelning på län som under innevarande budgetär.

Vidare föreslår jag atl de medel för engångsanskaffningar, som tidigare i varierande omfattning tilldelats länsstyrelserna från anslagsposten Till re­geringens disposition efter prövning i varje enskilt fall, förs till länsstyrel­sernas anslag för övriga förvaltningskostnader. Jag har med anledning härav räknat upp anslaget med totalt 2,7 milj. kr.

Även de medel som under ett par års tid ställts till LON:s förfogande för
inköp av ADB-utrustning och liknande till länsstyrelserna har för nästa
budgetår räknats in i anslaget för förvaltningskostnader. Sammanlagt har
anslaget med anledning härav räknats upp med 5,4 milj, kr. Mitt förslag                               61


 


medför att länsstyrelserna liksom andra statliga myndigheter kan finansi- Prop. 1987/88:100 era ADB-utrustning på två sätt; antingen med förvaltningsmedel eller via Bil. 15 statskontorets ADB-anslag. Under det senare anslaget har preliminärt 9 milj. kr. avsatts för länsstyrelsernas räkning. De länsstyrelser som ut­nyttjar anslaget förutsätts kunna betala avgifter till statskontoret samt drift- och underhållskostnader från sina förvaltningsanslag. Medel för da­torutrustning till det s.k. KRUT-projeklet (KRUT: kalknings,- recipient-och utsläppskontroll) fär disponeras först efter särskild prövning av rege­ringen.

För att ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att planera sin verksamhet har de medel som tidigare i sårskild ordning tilldelats några länsstyrelser för vissa personalkostnader nu räknats in i berörda länssty­relsers löneanslag.

Under anslagsposten Till regeringens disposition finns för nästa budget­år medel för planerade ledningsövningar, medel för anskaffning av tele­fonväxlar samt vissa medel för utgifter som inte har kunnat förutses i budgetarbetet.

För nästa budgetär föreslår jag .att ett begränsat ettårigt huvudförslag tillämpas för länsstyrelserna. Vidare föreslår jag att anslagsposten Bidrag lill kostnader för fasUghetsbildningsförrättningar m, m. slopas. Jag förut­sätter att länsstyrelserna fortsättningsvis betalar sådana eventuella utgifter över sina förvaltningsanslag,

Mina förslag innebär sammanlaget utgiftsminskningar på omkring 5,8 milj, kr.

Även för lantmäterienheterna har medel för engångsanvisningar och för inköp av ADB-utrustning räknats in i anslagsposten. Sammanlagt har anslaget ökats med närmare 2,5 milj. kr. Jag räknar med att fördelningen mellan länsstyrelserna skall omprövas årligen med utgångspunkt från be­hoven i olika län.

För lantmäterienheterna, liksom för LON, har jag räknat med ett ettårigt fullständigt huvudförslag.

Medel för länsskattemyndigheternas lokaler och lokalvård har t.o.m. innevarande budgetår inräknats i länsstyrelseanslaget. Från nästa budgetår redovisas dessa medel under sjunde huvudtitelns anslag för regional och lokal skatteförvaltning.

Länsstyrelsernas arbete med båtregistret finanseras under innevarande år från länsstyrelseanslaget. Efter samråd med chefen för kommunika­tionsdepartementet och statsrådet Lönnqvist föreslär jag att länsstyrelser­na frän och med nästa budgetär fiir medel från en särskild anslagspost under sjätte huvudtiteln. Det blir dä en uppgift för sjöfartsverket att fördela medlen till berörda länsstyrelser.

Länsantikvariernas arbetssituation har länge varit ansträngd. Efter sarh-räd med statsrådet Göransson föreslär jag att medel beräknas för ytterliga­re två biträdande länsantikvarier. De två nya tjänsterna bör tillföras läns­styrelserna i Östergötlands och Örebro län.

För att förbättra arbetssituationen vid de regiönalekonomiska enheterna
i vissa särskilt arbetstyngda län föreslår jag en omfördelning inom länssty­
relseanslaget frän länsstyrelsen i Stockholms län Ull länsstyrelserna i Väs-                          62


 


ternorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Härigenom tillförs dessa    Prop. 1987/88:100 länsstyrelser medel motsvarande en tjänst vardera. Jag vill också erinra     Bil. 15 om att länsstyrelserna disponerar särskilda projektmedel under tolfte huvudtitelns anslag Regionala utvecklingsinsatser m.m. Medlen kan an­vändas för projektanställningar varigenom personalen vid de regionaleko­nomiska enheterna kan avlastas vissa arbetsuppgifter.

63


 


Sammanställning

(1000 kr.)


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 

D 1. Länsstyrelserna m. m.

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Samhällsinformation Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation Diverse ändamål

Summa kostnader


 

809677

+ 48807

(671 299)

(+ 52263)

285 839

-133242'

3000

-    3 000

82355

+    6996

24

-

42538

+ 32027

1223 433

- 48412


 


Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna


64


 


 

 

Stockholms län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


97524

+ 3 652

(79550)

(+ 5 245)

54589

-31 100

350

-    350'

(>111

+    250

1

-

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Samhällsinformation Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation

1S9236                   -27548

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande,

1.  Inom områdena miljöskydd, natur- och kulturminnesvård samt civil
beredskap kan en rimlig ambitionsnivå f, n. inte upprätthällas. Länsstyrel­
sen anhåller om att avgiftssystemet för tillstånd och tillsyn enligt miljö­
skyddslagen förenklas. Kemikalielagen bör ändras, sä att tillstånd slopas i
vissa fall. Ett ordinarie sakanslag behövs för fornvårds- och naturvårdsar­
beten. Ytterligare resurser yrkas för förvaltningsavdelningens verksamhet,
främst för länsstyrelsens åligganden vad gäller lagen om vård av missbru­
kare och beträffande körkortsärenden.

Länsstyrelsen föreslår vidare ändringar i lagen om olovligt byggande och i lagen om ersättning Ull smittbärare.

2.  Länsstyrelsen motsätter sig ytterligare besparingar, eftersom det skul­le innebära att särskilt planeringsavdelningen skulle få svårt att klara sina uppgifter,

3.  Länsstyrelsen anhåller om ett särskilt anslag på 6 milj. kr, för forn­vårds- och naturvårdsarbeten,

4.  Sammanlagt 1,9 milj.kr. yrkas för personal till länsstyrelsens olika enheter.

5.  För tillkommande kostnader för bl. a. blanketter, avgifter till DAFA och Statshälsan och för länsläkarorganisationen yrkas sammanlagt 650000 kr.

6.  För ny telefonväxel yrkas 8,6 milj.kr. Därtill kommer kostnader för ombyggnad av lokaler.

7.  För lantmäterienheten yrkas oförändrat anslag.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Som tidigare framgått har jag räknat med alt lönemedel kan omfördelas
från länsstyrelsen i Stockholms län till vissa Norriandslän för att där
förstärka de regionalekonomiska enheterna. Som följd härav har länssty­
relsens löneanslag minskats med drygt 500000 kr. Anslaget har även
                                                         65

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


reducerats med 200000 kr, som följd av alt innehavare av personliga     Prop. 1987/88:100
tjänster slutat sin anställning vid länsstyrelsen.                                       Bil. 15

Under anslagsposten Till regeringens disposition har ytterligare medel preliminärt beräknats för ny telefonväxel till länsstyrelsen.

66


 


 

Uppsala län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                        26083                +1752

(därav lönekostnader)                                    (21976)                (+1628)

Lokalkostnader                                                   10058                -  673

Samhällsinformation                                                93                -    93'

Lantmäterienheten                                                1896                +    88

Lokalvårdsorganisalion                1                            -

____________________________________ 38131__________ +1074_________

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande,

1.       Länsstyrelsen har under vären 1987 ändrat sin organisation och ar­betsordning för att fä större effektivitet och bättre möjligheter att arbeta med utvecklingsfrågor. Verksamhetsplaneringen har fördjupats och inten­sifierats.

2.       Minskade resurser drabbar framför allt socialtjänsten - dess tillsyn, informations- och utvecklingsverksamhet.

3.       Länsstyrelsen yrkar medel för budgetåret 1988/89 enligt ett ettårigt huvudalternativ.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.


67


 


 

Södermanlands län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                     29263                             +1741

(därav lönekostnader)                                  (24 329)                         (+1829)

Lokalkostnader                                                  4786                               -2122

Samhällsinformation                                             107                               -   107

Lantmäterienheten                                           1885'               +1076

Lokalvårdsorganisalion                                         1                     -

___________________________          36042'                +  588

' Varav 65000 kr, innehållna i regleringsbrev  Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.  Länsstyrelsen strävar målmedvetet efter att effektivisera sin verksam­
het. Emellertid är det inte längre möjligt att genom omfördelning av resur­
ser klara arbetsuppgifterna inom kulturminnesvården,

2.     Länsstyrelsen anhåller om att medel anvisas för ett budgetär och utan besparing.

3.     Medel yrkas för en handläggare.inom kulturminnesvårdens område samt för resor, inredning av tjänsterum m. m. för denne, sammanlagt 215 000 kr.

 

4.       För ombyggnad och ersättning av bildskärmar med strålningsrisk yrkas 75 000 kr.

5.       För tryckning av natur- och kuHurminnesvårdsprogram och för annan information om länet anhåller länsstyrelsen om att medlen för samhällsin­formation räknas upp med 150 000 kr.

6.       Den omfördelning av medel mellan lantmäterienheterna som redovi­sades i lantmäteriverkets och LON:s översyn 1984/85 bör enligt länsstyrel­sens mening genomföras fullt ut för Södermanlands län.

För lantmäterienheten yrkas vidare medel motsvarande tre årsarbets­krafter för registrering, kartritning och arkiv, medel för uppdatering av den ekonomiska kartan och för inköp av mikrografi- och ADB-utrustning samt för tillkommande lokalkostnader. Sammanlagt yrkar länsstyrelsen ytterli­gare 1,4 milj. kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetär framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finhs inte längre inräknade i anslaget.


68


 


 

 

Östergötlands län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       33 227                   +2316

(därav lönekostnader)                                    (28232)                 (+2420)

Lokalkostnader                                                     9176                   -3 673

Samhällsinformation                                              117                   -   117'

Lantmäterienheten                                                2167                   +  261

Lokalvårdsorganisation                                             1                            -

44688                     -1213

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a, följande.

1.      Länsstyrelsen anser att det inte är möjligt att driva en effektiv och ändamålsenlig verksamhet, som står i samklang med riksdagens och rege­ringens rikUinjer, om medelstilldelningen reduceras. Länsstyrelsen yrkar i stället att ytterligare medel tillförs myndigheten.

2.  För tjänster hos länsantikvarien och på naturvårdsenheten yrkar länsstyrelsen sammanlagt 320000 kr.

3.  För avskrivningskostnader för dels ADB-stöd, dels telefonväxel yrkas sammanlagt 792000 kr. För resor och utbildning av funktionärer inom krigslänsstyrelsen anhåller länsstyrelsen om 100000 kr, och för avgifter till Statshälsan om 40000 kr,

4.  För arbetsmiljöätgärder i samband med installation av basdator yrkar länsstyrelsen ett engångsbelopp på 160000 kr,

5.  För deltagande i kommunala ledningsövningar och beredskapsdagar yrkar länsstyrelsen 20000 kr.

6.  Länsstyrelsen anhåller om att anslagsposten Samhällsinformation
räknas upp till 1986/87 års nivå, vilket utöver prisomräkning innebär en
ökning med 33 000 kr. jämfört medianslaget innevarande år.

7.  Till lantmäterienheten yrkas 160000 kr. motsvarande kostnaderna för
en tjänst.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräkiiade i anslaget. Medel har beräknats för en biträdande länsantikvarie vid länsstyrelsen.


69


 


 

 

Jönköpings län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 BU. 15


Förvaltningskostnader                                     28460                     +1707

(därav lönekostnader)                                  (23 860)               (+1917)

Lokalkostnader                                                  7713                      -3710

Samhällsinformation                                             115                   -   115'

Lantmäterienheten                                             2544                     +  300

Lokalvårdsorganisalion                                            1                              -

38833                      -1818

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

1 sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.  En fortsatt anslagsminskning skulle försämra länsstyrelsens förutsätt­
ningar att bedriva ett akUvt samhällsarbete samt lämna en godtagbar
service till medborgarna. Länsstyrelsen anhåller därför om att inga gene­
rella besparingar åläggs länsstyrelsen. Länsstyrelsen önskar också få full
kompensation för prishöjningar på varor och tjänster och för nya kostna­
der.

Befolkningsmässigt är Jönköpings län Sveriges sjätte län. Länsstyrel­sens lönemedel står enligt länsstyrelsens uppfattning inte i proportion härtill. Tidigare framförda krav på omprövning av resurstilldelningen kvarstår.

Länsstyrelsen anhåller också om att kostnaderna för länsskattemyndig­hetens lokaler och lokalvård särskiljs från anslagel,

2.  Länsstyrelsen begär sammanlagt 1 575 000 kr, för tillkommande per­
sonalkostnader, bl. a. för tjänster till länsveterinären, försvarsenheten,
naturvårdsenheten, den sociala funktionen, bilregistret och administrativa
enheten.

3.  För avgifter till Statshälsan, kostnader för blanketter m. m, yrkar
länsstyrelsen 105000 kr,

4. För inventarier, ADB-utrustning samt byte av telefonväxel yrkas som
engångsbelopp 1670000 kr.

5.  Länsstyrelsen avser att i särskild ordning begära medel för dels
ADB-utrustning som upphandlas genom statskontorets försorg, dels till­
kommande kostnader med anledning av lantmäterienhetens flyttning,

6.  För samhällsinformation yrkas ytteriigare 35 000 kr.

7.      För nyframställning av den ekonomiska kartan samt för kartlagnings-arbeten på lantmäterienheten yrkar länsstyrelsen sammanlagt 205000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av
sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte
längre inräknade i anslaget.
                                                                                                                            70


 


Under anslagsposten Till regeringens disposition har vissa medel preli-     Prop. 1987/88:100
minärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel.                           Bil. 15

71


 


 

 

Kronobergs län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       23635                    +1552

(därav lönekostnader)                                  (19 882)                 (+1502)

Lokalkostnader                                                    7265                     -2108

Samhällsinformation                                               90                    -    90'

Lantmäterienheten                                               2782                    +    86

Lokalvårdsorganisation                                            1                             -

33773                     -  560

' Medlen är inräknade i förvallningskostiiaderna

Länsstyrelsen

1 sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.  Länsstyrelsen har nu svårt att fullgöra sina uppgifter enligt länsstyrel­
seinstruktionen.

2.    För en tjänst som informationssekreterare yrkar länsstyrelsen
166000 kr.

3.   För inköp av datorutrustning yrkas en uppräkning av förvaltnings­anslaget med 100000 kr. För kungörelseannonsering yrkas ytterligare 45000 kr.

4.   För inköp av ny kunddisk Ull bilregistret yrkas ett engångsbelopp på 40000 kr,

5.   Länsstyrelsen önskar få tillgodoräkna sig den lokalbesparing på
178000 kr,, som blir en följd av länspolismästarmodellens införande.

6.  För samhällsinformation yrkas 100000 kr. utöver innevarande budget­års prisomräknade anslag.

7.  För inköp av grafisk skärm till lantmäterienheten yrkar länsstyrelsen 50000 kr,

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Nägra medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preUminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel.


72


 


 

 

Kalmar iän

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                        28788                   +1633

(därav lönekostnader)                                   (24037)                 (+1758)

Lokalkostnader                                                   9976                    -3763

Samhällsinformation                                               111                   -   111'

Lantmäterienheten                                               3 353                   +    69

Lokalvårdsorganisation                                             I                            -

42229                     -2172

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a, följande.

1.      Länsstyrelsen konstaterar att de resurser som ställts till länsstyrelsens förfogande inte motsvarar de insatser statsmakterna kräver. Redan genom­förda besparingar har tvingat fram långtgående personalminskning med allmänt sänkt ambitionsnivå som följd. Länsstyrelsen anhåller om att inga ytterligare besparingar görs på anslaget för löner.

2.      Anslaget för förvaltningskostnader reducerades kraftigt i och med skatteförvaltningens utbrytning. Länsstyrelsen anhåller om en allmän upp­räkning av anslaget på 250000 kr. För resor yrkas ytterligare 100000 kr. och för utredningar, analyser samt utbildning och övning av länsstyrelsens krigsorganisation sammanlagt 287000 kr.

3.      För inköp av infraröda bilder, aktualisering av länsstyrelsens miljö­handbok samt inköp av inventarier till personalrestaurangen yrkas sam­manlagt 175000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetär framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.


73


 


 

 

Gotlands län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


+ 1 174

(+1092)

-  584

-    46

+    91

Förvaltningskostnader                               14368

(därav lönekostnader)                           (12 291)

Lokalkostnader                                        3051

Samhällsinformation                                      46

Lantmäterienheten                                    I 184'

Lokalvårdsorganisation                                   1

18650'                +  635


' Varav 15000 kr. innehållna i regleringsbrev  Medlen är inräknade i förvaltningkostnadema

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.      Länsstyrelsen har nått sin nedre bemanningsgräns. De som pensione­ras under kommande femårsperiod måste ersättas, om länsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Behovet av ytterligare resurser är störst vad gäller kulturminnesvården och försvarsenhetens verksamhet. Länsstyrel­sen yrkar undantag från huvudförslaget,

2.      För nytt larmsystem till försvarsenheten samt ny flextidsutrustning yrkar länsstyrelsen sammanlagt 150000 kr.

3.      För ombindning av äldre akter samt för inköp av kart- och aktskäp yrkas Ull lantmäterienheten totalt 90000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Löneanslaget har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har Udigare stått till regeringens disposiUon och tilldelats länssty­relsen i regleringsbrev.


74


 


 

Blekinge län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                21591                +2270

(därav lönekostnader)                             (18521)              (+2072)

Lokalkostnader                                          5 844               -  667

Samhällsinformation                                       99               -    99'

Lantmäterienheten                                     2104                +  519

Lokalvårdsorganisalion                                    1                     -

29639                +2023

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.   Besparingar bör enligt länsstyrelsens mening anstå, bl. a. med hänsyn
Ull förestående organisationsförändring.

Länsstyrelsen förutsätter att regeringen anslår särskilda medel för regio­nal beredskap mot radioakt/vt nedfall. Beredskapsmede] bör även i fort­sättningen ställas till förfogande för skötsel av naturreservat och för kultur­minnes- och fornvård. Dessutom utgår länsstyrelsen från att medel tillförs länsstyrelsen för de nya arbetsuppgifter som bätregistreringen innebär.

2.  Sammanlagt 1549 000 kr. yrkas för nya tjänster; för samordning av
högre utbildning, allmän naturvård, miljö- och hälsoskydd samt till allmän­
na enheten. Delvis föreslås tjänsterna bli finansierade med täktavgifter.

Kostnaderna för personal för båtregistrering har länsstyrelsen beräknat till 250000 kr,

3.     För utredningsverksamhet, utbildning av funktionärer i krigslänssty­relsen, ökade telefon-, rese- och kungörelsekostnader, avgifter till Stats­hälsan m. m. yrkar länsstyrelsen sammanlagt 539000 kr.

4.     Länsstyrelsen yrkar också som engångsbelopp medel för tjänstebil, utrustning för ord- och textbehandling samt medel för installaUon av dator­nätverk och basdator; sammanlagt 1 180 000 kr,

5.     För nya foldrar om Blekinges naturreservat yrkar länsstyrelsen ytler­hgare 100000 kr. under anslagsposten Samhällsinformation.

6.     Till lantmäterienheten yrkas medel för biträdande överlantmätare och karttekniker, för inköp av mikrofilm samt för köp av tjänster från överlant­mätarmyndigheten; totalt 607000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Nägra medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Länsstyrelsens anslag för löner har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har Udigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.


75


 


 

 

Kristianstads län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       19121                +1741

(därav lönekostnader)                                   (24506)                (+1773)

Lokalkostnader                                                  12790                -4457

Samhällsinformation                                               111                -   111'

Lantmäterienheten                                              3 277                +  230

Lokalvårdsorganisation                1                           -

45406                   -2597

' Medlen är inräknade i förvaltningskoslnaderaa

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a. följande,

1.  Redan genomförda besparingar har tvingat fram långtgående raUonali-
seringsätgärder. Länsstyrelsen har tidigare fört fram förslag till besparing­
ar för vilka krävs beslut av regering och riksdag. Även utökat ADB-stöd
ger besparingsmöjligheter på sikt.

2.  För ärenden rörande jordbrukets miljöfrågor yrkar länsstyrelsen me­del motsvarande kostnaderna för en handläggare.

3.  För kungörelseannonsering och ökade telefonkostnader yrkas sam­manlagt 155000 kr. Länsstyrelsen hänvisar Ull tidigare framlagt förslag om ändring i lagen om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

4.  För inköp av basdator och utrustning till den yrkas som engångsanvis­ning 1 132 000 kr. Länsstyrelsen anhåller om att beloppet inte framdeles belastar länsstyrelsen.

5.  För ledningsövning yrkas 80000 kr.

6.  Till lantmäterienheten yrkas 120000 kr. för mikrofilmsläsare och för terminalanslutning till taxeringsregistret samt 49000 kr, för ökade lokal­kostnader.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.


76


 


 

Malmöhus län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader SamhällsinformaUon Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation


 

54717

+ 2467

(43 484)

(+ 3 216)

25 508

-15089

187

-     187'

3 795

+     193

1

-


 


84208                   -12616

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.  Fortsatta besparingar förutsätter betydligt fler förenklingar av admini­
strativa och andra regler samt författningsändringar som kan underlätta en
snabbare ärendehandläggning. Länsstyrelsen anser att besparingsåtgärder­
na bör vara selektiva. Varje läns speciella problem måste beaktas.

2.      Medel yrkas för en tjänst Ull naturvårdsenheten.

3.      För anskaffning av basdator yrkar länsstyrelsen en uppräkning av anslaget för övriga förvaltningskostnader med 300000 kr.

4.   För arbetet med att framställa en ny ekonomisk karta yrkas till
lantmäterienheten 125000 kr. motsvarande en halv årsarbetskraft.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.


77


 


 

 

Hallands län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                        26215                   +1429

(därav lönekostnader)                                   (21707)                 (+1616)

Lokalkostnader                                                    8065                   -3 690

Samhällsinformation                                                91                    -    91'

Lantmäterienheten                                               2970                     +   114

Lokalvårdsorganisalion                                             1                            -

37342                     -2238

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a. följande.

1.      Besparingar genom vakanthällning av lediga tjänster, minskad re-severksamhel och reducering av e:(penserna leder till sämre service och längre handläggningstider. Enligt länsstyrelsens mening kan besparingar i stället åstadkommas genom att någon eller några av länsstyrelsens verk­samheter, exempelvis verksamheten vid priskontoret, flyttas över till and­ra myndigheter.

2.  För Ullsynsarbete på naturvårdsenheten yrkar länsstyrelsen medel för en handläggare,

3.  För avgifter till Statshälsan, externa laboratorieanalyser, ökade tele­fonkostnader samt drift av datorer yrkas sammanlagt 231 000 kr.

4.  Länsstyrelsen framför en rad önskemål om engångsanvisningar; för konsulter, utbildning av funktionärer i krigslänsstyrelsen, inköp av kartor och utrustning, inköp av inventarier och kontorsmaskiner. Sammanlagt yrkas 1937 000 kr.

5.  För kartkonservering, möbelinköp och ADB-kostnader yrkas till lant­mäterienheten totalt 76000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.


78


 


 

 

Göteborgs och Bohus län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Samhällsinformation Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation


54459

(44128)

18053

185

5 268

1

77966


+ 2490 (+3159) -8161

-    185'

-     20

-5876


 


' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a, följande.

1.       Länsstyrelsen är sedan några år tillbaka i en situation där nedskär­ningar får konsekvenser för fullgörandet även av författningsreglerade åligganden. För aft inte situationen skall förvärras ytteriigare måste för-enklingsarbetel pä central nivå intensifieras. Länsstyrelsen anhåller om att arbetet med att utmönstra och förenkla författningar som reglerar länssty­relsens arbete sker i snabbare takt än tidigare. Vidare begär länsstyrelsen en översyn av resursbehovet för sociala funktionen.

2.   Länsstyrelsen anhåller om att genomförd lokalbesparing får tillgodo­räknas anslaget för övriga förvaltningskostnader. Därutöver krävs som följd av skatteförvaltningens utbrytning en uppräkning av anslaget på ytteriigare 500000 kr,

 

3,   För inköp av offset- och fotokopieringsutrustning yrkar länsstyrelsen sammanlagt 600000 kr.

4,   För tre mindre ledningsövningar yrkas totalt 120000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Anslaget har reducerats med 100000 kr. som följd av att en innehavare av personlig tjänst slutat sin anställning vid länsstyrelsen.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.


79


 


 

 

Alvsborgs län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       38996                +1925

(därav lönekostnader)                                 (31555)                (+2 339)

Lokalkostnader                                                 12480                -7133

Samhällsinformation                                              173                -   173'

Lantmäterienheten                                             3476                +   113

Lokalvårdsorganisation               1                             -

55126                   -5268

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.      Länsstyrelsen anhåller om att fä undantas från allmän besparing.

2.  För anskaffning av ny växelutrustning för flera myndigheter i Väners­borg anhåller länsstyrelsen om att - sedan skatte- och kronofogdemyndig­heterna beslutat skaffa särskild telefonväxel - 8 milj. kr. ställs till länssty­relsens förfogande.

3.      För ledningsövning yrkar länsstyrelsen 1 106 000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel. Medel har även beräk­nats för länsstyrelsens ledningsövning.


80


 


 

Skaraborgs län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       27914                   +2247

(därav lönekostnader)                                   (23 831)                 (+2247)

Lokalkostnader                                                   14 787                    -9593

Samhällsinformation                                               106                   -   106'

Lantmäterienheten                                               3 871                   +  537

Lokalvårdsorganisation                                             ' 1                            -

46679                   -6915

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a, följande.

1,  Genomförda besparingar har lett till att länsstyrelsen - särskilt vad
gäller miljöfrågor och utvecklings- och planeringsfrågor — inte förmår leva
upp till de förväntningar som från skilda häll ställs pä länsstyrelsen.

Länsstyrelsen vill - bl.a, med anledning av aviserade besparingar i anslutning till den samordnade länsförvaltningen - aktualisera frågan om riskförklaring av samtliga länsstyrelser.

2.  Länsstyrelsen yrkar medel för sammanlagt tre nya tjänster på regio­nalekonomiska enheten, naturvårdsenheten och hos länsantikvarien.

3.  För underlagsmaterial som länsstyrelsen skall tillhandahålla kommu­nerna enligt naturresurslagen yrkas 20000 kr.

 

4,  Som engångsanvisning yrkas sammanlagt 1050 000 kr.; för invente­ringar inom miljövårdsområdet, inköp av ny flextidsutrustning och kartor samt ersättning för biträde vid röstsammanräkning.

5,  För informationsverksamhet yrkas ytterligare 94000 kr,

6. Till lantmäterienheten yrkas medel för personal - 160000 kr. - och
för engångsutgifter — 470000 kr. Medel yrkas för projekt rörande skoglig
strukturförbättring och storpolygontåg samt för anlitande av dataexpertis.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Nägra medel för länsskaltemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Länsstyrelsens anslag för löner har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

6    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


81


 

 

Värmlands län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                   29192              +1606

(därav lönekostnader)                                  (24440)                         (+1791)

Lokalkostnader                                                  9062                               -3411

Samhällsinformation                                          119              -   119'

Lantmäterienheten                                             4343                               +  291

Lokalvårdsorganisalion                                         1                    -

42717                 -1633
' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1. De senaste årens anslagsminskningar har lett till att länsstyrelsen nu befinner sig i en kärv ekonomisk situation. I samband med utbrytningen av skatteavdelningen överfördes enligt länsstyrelsens uppfattning en allför stor del av anslaget till den nya länsskattemyndigheten. Detta har fått till följd att länsstyrelsens anslag för löner inte har räckt Ull.

2.      Länsstyrelsen yrkar medel för tvä handläggare Ull naturvårdsenheten, en till regionalekonomiska enheten och en till administrativa enheten. Dessutom yrkas 1 100000 kr, som eti: allmänt tillskott till löneanslaget,

3.      För förvaltningskostnader utom löner yrkas ytterligare sammanlagt 323 000 kr. bl. a. för resor, ökade kostnader för körkortsärenden och avgif­ter Ull Statshälsan m. fl. myndigheter.

4.   För engångsutgifter yrkas sammanlagt 1694000 kr. Därav avser
I milj. kr, ADB-utrustning, Medel yrkas vidare för inventeringar, framta­
gande av kartmaterial,inköp av IR-bilder, förbättring av bilregistrets tele­
fonförhållanden m, m.

För ny telefonväxel yrkar länsstyrelsen 6,4 milj, kr.

5.        10000 kr. yrkas för mobförberedelseövning.

6.        Till lantmäterienheten yrkas 200000 kr. för ett specialprojekt med syfte att förbättra fastighetsstrukturen inom länets skogsbruk.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetär framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposiUon har medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel.


82


 


 

 

Örebro län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                  .   30895'                   +2033

(därav lönekostnader)                                   (25 757)                  ( + 2131)

Lokalkostnader                                                    9038                   -5 309

Samhällsinformation                                              110                  -   110''

Lantmäterienheten                                                2289                     +   186

Lokalvårdsorganisation                                             1                            -

42333                     -3200

' Varav 125000 kr, innehållna i regleringsbrev " Varav 15000 kr, innehållna i regleringsbrev ' Varav 140000 kr, innehållna i regleringsbrev " Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframslällning redovisar länsstyrelsen bl. a, följande,

1,       Fortsatta besparingar bör göras främst genom att statsmakterna för­enklar regelsystemet och därigenom förbilligar administrationen. Även centrala ämbetsverk bör medverka genom prioriteringar inom sina områ­den.

2,       Länsstyrelsen anhåller om atl regeringen ger byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera ny förvaltningsbyggnad för den samordnade läns­förvaltningen i Örebro län.

3,   Länsstyrelsen yrkar medel för en biträdande länsanUkvarie samt en vaktmästare,

4,   För ökade telefonkostnader till följd av länsstyrelsens spridda lokali­sering yrkas 226000 kr,

5,   För utbildningsverksamhet, samhällsinformation,, speciella projekt samt övning av krigslänsstyrelsen yrkas som engångsanvisning totalt 800000 kr!

6,   Till lantmäterienheten yrkas 25 000 kr. för två terminalarbelsplatser och för drift av länsstyrelsens telefonväxel. 110000 kr. yrkas för hyra av paviljong.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Nägra medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget. Medel har beräknats för en biträdande länsantikvarie vid länsstyrelsen.


83


 


 

 

Västmanlands län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvallningskoslnader                                     28067                    +1670

(därav lönekostnader)                                  (24016)               (+1783)

Lokalkostnader                                                  8569                     -4129

Samhällsinformation                                             110                  -   110'

Lantmäterienheten                                             2004                     +   123

Lokalvårdsorganisalion                                            1                             -

38751                       -2446
' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a, följande,

1.  Länsstyrelsen anhåller om atl budgetåret 1988/89 undantas från all­
männa eller riktade besparingar,

2,  Som engångsanvisning yrkar länsstyrelsen medel för inköp av ny tjänstebil.

3,  För samhällsinformation yrkas medel motsvarande 1986/87 års nivå, vilket innebär en uppräkning av anslaget jämfört med innevarande budget­år med 25000 kr,

4. Till lantmäterienheten yrkas medel för möbler, mikrofilmskopior samt
läs- och kopieringsutrustning; totalt 290000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslagel för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskaltemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.


84


 


 

 

Kopparbergs län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       31314                    +2046

(därav lönekostnader)                                  (25 711)                   ( + 1848)

Lokalkostnader                                                  11283                     -5405

Samhällsinformation                                             137                    -   137'

Lantmäterienheten                                               6179                    +  672

Lokalvårdsorganisation                                             I                             -

48914                   -2824

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande

1.      Med hänvisning till länsstyrelsens mycket ansträngda ekonomiska situation anhåller länsstyrelsen om atl undantas från besparingar. Vid tilldelningen av resurser bör de insatser som fordras för att länsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter inom miljövårdsområdet särskilt upp­märksammas.

2.  Som kompensation för de medel länsstyrelsen fått avstå vid skatteför­valtningens utbrytning yrkas 400000 kr. för förvaltningskostnader utom löner. Därutöver yrkar länsstyrelsen medel för avgifter, drift och underhåll av ADB-utrustning, resor och traktamenten, utbildning samt kostnader för reglerad älgjakt; sammanlagt 455 000 kr,

3.  För engångsutgifter yrkas 1 602 000 kr. 500000 kr, yrkas för utredning­ar och informationsinsatser för förbättrad fastighetsstruktur. För ADB-ut­rustning och hänvisningsdator till telefonväxeln yrkas 520000 kr. Medel yrkas även för inköp av kringutrustning till terminaler, flygbilder och ny tjänstebil,

4.  För ledningsövning yrkas 601 000 kr,

5.  För information om länets naturreservat, byggnadsminnen, fornläm­ningar m. m. anhåller länsstyrelsen om att anslagsposten Samhällsinforma­tion räknas upp med totalt 768000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposiUon har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.


85


 


 

 

Gävleborgs län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop, 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                     30105                    +1767

(därav lönekostnader)                                  (25442)               (+1818)

Lokalkostnader                                                12417                     -7769

Samhällsinformation                                             109                   -   109

Lantmäterienheten                                             3 570'                    +152

Lokalvårdsorganisation                                            1                             -

46202'                     -5959

' Varav 40000 kr. innehållna i regleringsbrev  Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.  Länsstyrelsen har färre anställda än andra län av motsvarande storlek
och struktur. Länsstyrelsen anhåller därför om aft budgetåret 1988/89
undantas från besparingskrav,

2.  Medel yrkas för två nya tjänster vid regionalekonomiska enheten och en tjänst vid naturvärdsenheten,

3.  För resor och inventarier för dessa tjänster yrkas 40000 kr.

4.  För engångsutgifter - flextidsutrustning, bullermätare, utrustning till fisketillsynsmän och möbler samt utbildning - yrkas sammanlagt 482000 kr.

5.  För ledningsövning yrkar länsstyrelsen 170000 kr,

6.  För samhällsinformation yrkas en uppräkning av nuvarande anslag med 216000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.


86


 


 

Västernorrlands län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                        33947                    +2644

(därav lönekostnader)                                   (28063)                 (+2466)

Lokalkostnader                                                   9046                     -2650

Samhällsinformation                                               121                   -   121'

Lantmäterienheten                                               4148                    +  460

Lokalvårdsorganisation                                             1

____________________________________ 47263_________ +  333_________

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande,

1.  För att ytteriigare besparingar skall kunna genomföras är det nödvän­
digt att regering och länsstyrelse gemensamt kan finna arbetsområden där
uppgifter kan slopas eller förenklas.

Länsstyrelsen anhåller om att fä särbehandlas i budgetarbetet för bud­getåret 1988/89.

2.   För löpande ersättningsinvesteringar samt uppräkning av resebudge­ten yrkar länsstyrelsen 1,3 milj. kr.

3.   För engångsutgifter yrkas 3 958 000 kr. I beloppet ingår medel för anskaffning av ny telefonväxel med 2,7 milj. kr. För tillfällig anställning av personal har 500000 kr. beräknats. I övrigt yrkas medel för inventarier, kontorsmaskiner och konsulter.

4.   Länsstyrelsen anser att det finns ett uppdämt behov av informations­insatser och yrkar för anslagsposten Samhällsinformation ytteriigare 337000 kr.

5.   Till lantmäterienheten yrkas 550000 kr. för inköp av rullfilm m.m., framtagande av underlag för planregistret samt för enhetens andel av länsstyrelsens telefonväxel.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för ytteriigare en tjänst vid länsstyrelsens regional­ekonomiska enhet.

Medel har även beräknats för vissa personalkostnader vilka tidigare stått till regeringens disposiUon och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel preliminärt beräknats för byte av länsstyrelsens telefonväxel.


87


 


Jämtlands län____________________________________________________ Prop. 1987/88:100

1987/88                  Beräknad ändring            Bil. 15
1988/89

Anslagsposter                        •                                                Föredraganden

Förvaltningskostnader                                     22467                    +1558

(däråv lönekostnader)                                (18 492)                 (+1511)

Lokalkostnader                                                  5809                    -1 193

Samhällsinformation                                              80                    -    80

Lantmäterienheten                                          3157'                      +    70

Lokalvårdsorganisalion                                         1                           -

31514'                    +  355

' Varav 40000 kr, innehållna i regleringsbrev  Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl, a. följande.

1.  Länsstyrelsen konstaterar att ytterligare generella nedskärningar inte
längre kan accepteras. Nedskärningar måste fortsättningsvis med nödvän­
dighet vara direkt kopplade Ull motsvarande minskning av arbetsuppgifter
och genomföras först när det finns faktiska möjligheter att avveckla perso­
nal.

Länsstyrelsen föreslår att anslagskonstruktion och finansiering av na­turvårds- och kulturminnesvårdsarbetet ses över.

Om beslut fattas om att föriägga de Olympiska spelen Ull Östersund/Åre, kommer planeringsarbetet att intensifieras. Länsstyrelsen behöver då en avsevärd resursförstärkning,

2.  Medel yrkas för en handläggare för näringslivsfrågor samt för för­stärkning av länsstyrelsens sociala funklion.

3.  För förstärkning av reseanslaget yrkas 250000 kr.

4.  Som engångsanvisningar yrkar länsstyrelsen medel för utveckling och utbyggnad av ADB-systemet - 1,3 milj. kr. - för fortsatt planering av fjällnära skogar - 300000 kr. och för kontorsutrustning - 150000 kr.

5.  Ytterligare 100000 kr. yrkas för länsstyrelsens externa informations­verksamhet.

6.  Till lantmäterienheten yrkas 2,2 milj. kr. för mikrofilmning. Därutöver önskar länsstyrelsen köpa säkerhetsutrustning, ADB-utrustning, läs­utrustning m, m. för sammanlagt 500000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för ytterligare en tjänst vid länsstyrelsens regional­ekonomiska enhet.


 


 

 

Västerbottens län

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Anslagsposter

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Förvaltningskostnader                                       30429                +2267

(därav lönekostnader)                                  (25 085)                (+2152)

Lokalkostnader                                                    8337                -4167

Samhällsinformation                                              112                -   112'

Lantmäterienheten                                              4156                +  876

Lokalvårdsorganisation               1                            -

43035                     -1136

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a. följande.

1.  Inkomster frän avgiftsbelagd verksamhet bör enligt länsstyrelsens
uppfattning Ullfalla länsstyrelsen.

Länsstyrelsen avser att återkomma med en samlad bild av myndighetens bemanning och dess möjligheter att lösa sina olika uppgifter.

2.   Länsstyrelsen yrkar 6828 000 kr. för utökade personalkostnader. 6 milj. kr. avser medel för natur- och fornminnesvård som tidigare finansi­erats med beredskapsmedel. Vidare yrkas medel för en handläggare till naturvårdsenheten, tre till försvarsenheten och en till administrativa enhe­ten.

3.   Sammanlagt 1,1 milj, kr. yrkas för förvaltningskostnader utom löner. För resor yrkas 750000 kr,, för service och utveckling av ADB-hjälpmedel 135000 kr,, för kartor och kartkopiering 190000 kr. och för drift av labora­toriet ytteriigare 25 000 kr.

4.   Som engångsanvisning yrkas för naturinventering 100000 kr, för inventarier och kontorsutrustning 257000 kr, och för utrustning för fiske­tillsynsmän 45000 kr.

5.   För information om Västerbottens län - bl.a, med anledning av länets 350-års jubileum - anhåller länsstyrelsen om att medlen för sam-hällsinformaUon räknas upp med 440000 kr,

6.   För det s. k. mikrofilmsprojektet yrkar länsstyrelsen som engångsan­visning till lantmäterienheten 400000 kr.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Medel har beräknats för ytterligare en tjänst vid länsstyrelsens regional­ekonomiska enhet. Medel har även beräknats för vissa personalkostnader vilka tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.


89


 


 

Norrbottens län

 

 

Anslagsposter

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


Förvaltningskostnader                                38794            +3 120

(därav lönekostnader)                             (32404)            (+2950)

Lokalkostnader                                         8137            -2686

Samhällsinformation                                      121            -   121'

Lantmäterienheten                                     5165            +  259

Lokalvårdsorganisation              1                           -

52218                +  572

' Medlen är inräknade i förvaltningskostnaderna

Länsstyrelsen

I sin anslagsframställning redovisar länsstyrelsen bl. a, följande,

1.  Länsstyrelsen anser att någon ytterligare besparing inte bör läggas ut
på länsstyrelsen budgetåret 1988/89. Enligt länsstyrelsens mening behövs
en översyn av hur skattekontrollen inom vägtrafikskatteområdet kan ef­
fektiviseras och förbilligas.

Länsstyrelsen har anhållit om 3,1 milj. kr, från förnyelsefonderna för att fullfölja arbetet med att förnya länsförvaltningen. Om medlen inte beviljas, önskar länsstyrelsen fä motsvarande belopp på annat sätt.

Länsstyrelsen är angelägen om att planerad utbyggnad av tjänstelokaler­na fullföljs.

Länsstyrelsen anhåller även om att intäktskravet för lantbruksenhetens rådgivningsverksamhet sänks till 900000 kr.

2.     För löner för ett länsräd samt personal på kommunikationsenheten yrkas 527000 kr.

3.     För förvaltningskostnader utom löner yrkar länsstyrelsen ytterligare 1 495000 kr. Därav avser 907000 kr. förvaltningskostnader under trettonde huvudtiteln. Därutöver yrkas för utbildning av krigsorganisafionen 130000 kr.

 

4.       För engångsutgifter yrkas 50000 kr. Länsstyrelsen avser att återkom-   . ma med särskild framställning om rnedel för telefonväxel.

5.       För ledningsövning yrkas 300000 kr.

6.  För lantmäterienheten yrkas 80000 kr. motsvarande kostnaderna för
en halv kartteknikertjänst.

Föredraganden

Det beräknade anslaget för länsstyrelsen under nästa budgetår framgår av sammanställningen. Några medel för länsskattemyndigheten finns inte längre inräknade i anslaget.

Länsstyrelsens anslag för löner har räknats upp med medel för vissa personalkostnader. Medlen har tidigare stått till regeringens disposition och tilldelats länsstyrelsen i regleringsbrev.

Under anslagsposten Till regeringens disposiUon har medel beräknats för länsstyrelsens ledningsövning.

Vidare har ytteriigare medel för ny telefonväxel till länsstyrelsen preli­
minärt beräknats under denna anslagspost.                                                                   90


 


 

Diverse ändamål, 1 000 kr

 

 

Prop. 1987/88:100

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Bil. 15

Anslagsposter

Föredraganden

 

Länsstyrelsemas organisationsnämnd Landshövdingarnas Ijänstebostäder Kostnader vid anstånd med

omslalionering m; m, Bidrag till kostnader för faslighetsbild-

ningsförrältningar m, m. Till regeringens disposition

10963 300

1 175

300 29800

42538

+    402 +      60

-    300 + 31865

+32027

 

Myndigheterna

Budgetförslaget från länsstyrelsernas organisationsnämnd (LÖN) innebär att huvudförslaget inte tillämpas utan att nuvarande resurser behälls och utökas med 150000 kr. för LON:s redovisningscentral och 150000 kr. för stigande datorkostnader. LONs budgetförslag överstiger därmed huvud­förslaget med 410000 kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar ett medelsbehov för möbler och annan utrustning till representationsdelen av landshövdingarnas tjänstebostäder pä totalt 360000 kr., en uppräkning med 60000 kr. jämfört med innevaran­de budgetår. Därutöver anhåller byggnadsstyrelsen om en engångsanvis­ning på 150000 kr. avsedd för avgifter för deponerade konstverk.


Föredraganden

För länsstyrelsernas organisalionsnämnd har jag räknat med ett ettårigt huvudförslag, som innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning har minskats med två procent. För ökade datorkostnader har anslaget ökats med 150000 kr.

Jag räknar med redovisningscentralens arbete för länsskattemyndighe­terna inkl. kronofogdarna senast den 1 juli 1988 har överförts till riksskat­teverket. LONs anslag har med anledning härav minskats med 200000 kr.

Anslagsposten Landshövdingarnas tjänstebostäder har räknats upp med 60000 kr., vilket överensstämmer med byggnadsstyrelsens förslag.

Somjag Udigare nämnt föreslår jag alt anslagsposten Bidrag Ull kostna­der för fastighetsbildningsförrättningar m. m. slopas, och att länsstyrelser­na från och med nästa budgetår fär betala utgifter som Udigare belastat denna anslagspost från sina förvaltningsanslag.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag avsatt medel för anskaffning av nya telefonväxlar Ull vissa länsstyrelser. I beloppet ingår vidare bl. a. medel för vissa kostnader för länsstyrelsernas ledningsövning­ar samt medel för konsultinsatser på ADB-området. 150000 kr. har beräk­nats för byggnadsstyrelsens avgifter för deponerade konstverk.


91


 


Hemställan                                                                                     Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag pä I 175 021 000 kr.

92


 


E. Kyrkliga ändamål                                                                       Prop. 1987/88: lOO

BU. 15 Allmän översikt

I detta avsnitt behandlas anslag till svenska kyrkan och andra trossam­fund. Medel för dessa ändamål anvisas under fem olika anslag.

Det första anslaget avser förvaltningskostnader för domkapitlen och sUftsnämnderna m.m. Ersättningar till kyrkofonden redovisas under ett anslag och bidrag till ekumenisk verksamhet under ett annat. Verksam­hetsbidrag Ull de fria svenska trossamfunden och till andra trossamfund, vilka till stor del betjänar invandrare, utgår ur anslaget Bidrag till trossam­fund. Medel för restaurering av äldre domkyrkor och till anskaffande av lokaler för fria trossamfund anvisas för närvarande under anslaget Bygg­nadsbidrag på det kyrkliga området.

Fr. o. m, budgetåret 1988/89 föreslås en ändring av anslagsindelningen så att även medel till anskaffande av lokaler till de fria trossamfunden anvisas under anslaget Bidrag Ull trossamfund. Benämningen på det nuvarande byggnadsanslaget ändras med anledning härav till Bidrag lill restaurering av äldre domkyrkor.

E 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m,

1986/87 Utgift           16945943

1987/88 Anslag         14 335000

1988/89 Förslag         15456000

Från detta anslag betalas de kostnader för domkapitlen, sliftsnämnder­nä, ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva som framgår av sammanställningen i det följande,

I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senast 1987:997). I varje stift utom i Stockholms stift finns också en stiftsnämnd. Stiftsnämnderna handlägger ärenden som främsl rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord (omtryckt 1987:77). Enligt denna lag ankommer pä stiftsnämnderna dels vissa myndighetsfunk­tioner, dels förvaltningen av pråstlönefondsfastigheterna och skogen på löneboställena i stiften. I Stockholms stift fördelas dessa uppgifter mellan stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs,

1 andra stift än Stockholms fördelas kostnaderna för domkapitlen och
stiftsnämnderna mellan staten, kyrkofonden och de olika stiftens förvalt­
ning av prästlönefondsfastigheter och boställsskog. På kyrkofonden och
nämnda förvaltning faller enligt nuvarande fördelningsprinciper hälften av
de under II. Övriga domkapitel beräknade kostnaderna. Dessutom faller
på kyrkofonden och förvaltningen de beräknade koslnaderna under IV.
Stiftsnämnderna. Den andra hälften av de kostnader som har beräknats
under II. Övriga domkapitel samt de beräknade kostnaderna för Ullfållig
personal betalas av staten. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen                         93


 


att kostnaderna för stiftsnämnderna helt skall betalas av kyrkofonden     Prop. 1987/88:100 eller, om kostnaderna avser förvaltningen av prästlönefondsfasUgheter     Bil. 15 och boställsskog, av inkomsterna från denna förvaltning.

Förvaltningen av den kyrkliga jorden kan uppdras åt dels för domkapit­let och stiftsnämnden gemensam kanslipersonal, dels stiftsjägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt anställd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kansliperso­nal.

De anslag till förvaltningskostnader som beräknas i det följande avser samtliga kostnader för den gemensamma kanslipersonalen samt för stifts­jägmästarna och den förut nämnda skogliga personalen hos sUftsnämnder­na. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefondsfastigheter eller boställsskog skall däremot svarande löne­kostnader las upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräk­nas av stiftsnämnderna. Detta kan ske först i slutet av budgetåret 1988/89. Med hänsyn härUll kan i detta sammanhang uppbördsmedlen endast beräk­nas preliminärt. Det belopp som kan antas bli aktuellt uppskattar jag Ull minst 1,4 milj. kr. för budgetåret 1988/89. I detta sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m.m. till stiflsnämndsle-damöter. Tilläggas bör att jag inte tar upp något anslag till lön ät den personal för vilken lönen helt skall bestridas ur inkomsterna från förvalt­ningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog.

Vad jag i det föregående har sagt om lönekostnader gäller också för stiftsnämndernas övriga kostnader. Det belopp som pä denna punkt bör tas upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog beräknar jag preliminärt till 250000 kr, för budgetåret 1988/89.

I fråga om domkapitlet i Stockholm faller kostnaderna helt på staten. Kostnaderna för ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva faller helt på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel.

Utöver de belopp som redovisas i följande sammanställning betalas ur kyrkofonden kostnaderna för handläggare av personaladministrativa ären­den. Sådana särskilda tjänster finns inrättade vid samtliga domkapitel.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1987/88:31 har lagt fram förslag Ull ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m., som om de godtas av riksdagen innebär att domkapitlens uppgifter begränsas och att en kyrkokommunal stiftssamfällighet bildas i varje stift. Denna skall utse en stiftsstyrelse och en egendomsnämnd, vilka fr,o.m. den 1 juli 1989 bl.a. tar över delar av domkapitlens samt alla de nuvarande stiftsnämndernas och boställsnämndernas förvaltningsuppgif­ter. Stiftssamfälligheten skall också svara för ett gemensamt kansli för stiftsmyndigheterna. De återstående kostnaderna för domkapitlen liksom för ärkebiskopsämbetet och kyrkoherdarna för döva föreslås betalas ur kyrkofonden. Förslagen innebär således att nu förevarande anslag upphör fr. o. m. budgetåret 1989/90.

94


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


 


Personal

Anslag

Utgifter


172


 

I, Domkapitlet i Stockholm

 

 

Förvaltningskostnader

1063000

+88000

Lokalkostnader

349000

II, Övriga domkapitel

 

 

Förvaltningskostnader

21966000

+ 1808000

Lokalkostnader

3 379000

+214000

III, Tillfällig personal hos domkapitlen

 

 

m. m. enligl regeringens bestämman-

 

 

de

251000

+ 22000

IV, Sliftsnämndernä

 

 

Förvaltningskostnader

11454000

+796000

Lokalkostnader

318000

+ 13000

v. Ärkebiskopsämbetet

 

 

Förvaltningskostnader

818000

+60000

Lokalkostnader

45000

+5000

VI, Kyrkoherdar för döva

 

 

Förvallningskoslnader

1927000

+ 147000

Uppbördsmedel

 

 

Bidrag från kyrkofonden

25585000

+2032000

Från förvaltningen av prästlönefonds-

 

 

fastigheter och boställsskog

■   1650000

. -

Neltoutgift kr.

14335000

+ 1121000

Domkapitlen

1.  För stiftskanslierna skall enligt förslag i 1986 års budgetproposition
för budgetåren 1986/87 - 1988/89 tillämpas ett treårigt huvudalternativ där
hela besparingen läggs pä är 3, dvs, år 1988/89 (prop. 1985/86:100 bil. 15 s.
99).

Domkapitlen anhåller att stiftskanslierna undantas från besparingsalter­nativet.

2.  Domkapitlet i Skara anhåller att fä en ekonom- eller juristtjänst och en
halvtidstjänst som kontorist. Domkapitlet i Uppsala föreslär att en halv-
Udstjänst som stiftsnotarie inrättas vid stiftsnämnden i Uppsala och dom­
kapitlet I Växjö att en halvtidstjänst som assistent vid stiftsnämnden i
Växjö ändras till heltidstjänst. Vidare anhåller domkapitlet i Uppsala om
medel för sekreterarhjälp åt domprosten i Uppsala. Domkapitlet i Härnö­
sand anhåller att få en assistenttjänst för en telefonist som nu är anställd
med lönebidrag från arbetsmarknadsstyrelsen.

Flera domkapitel anhåller om anslag till fortbildning m. m. i samband med den planerade övergången till en ny stiftsorganisation för svenska kyrkan. Domkapitlen begär vidare ökade anslag till vikarier, expenser, resor m.m.


Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15456000 kr.


95


 


Genomförandet av förslagen från 1982 års kyrkokommitté har Udigare     Prop. 1987/88:100 beräknats leda till att stiftskanslierna avlastas arbetsuppgifter fr. o. m. den     Bil. 15 1 januari 1989 (prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 135). En besparing om minst 5 % ansågs därför möjlig fr. o. m. år 1988/89.

Av den förutnämnda prop, 1987,'88:31 framgår emellertid att överföran­det av uppgifter från stiftskanslierna Ull de nya stiftsstyrelserna kan ge­nomföras först fr. o. m, den 1 juli 1989, Någon minskning av stiftskanslier­nas arbetsuppgifter är inte att vänta under budgetåret 1988/89. I stället kommer förberedelserna för övergången till en ny stiftsorganisaUon i enlig­het med regeringens förslag att medföra ytterligare arbetsuppgifter för stiftskanslierna. Jag anser det därför inte möjligt att göra någon besparing enligt huvudalternativet för nästa budgetår. Ett bifall till regeringens för­slag i prop. 1987/88:31 innebär emellertid som jag tidigare nämnt att förevarande anslag helt försvinner fr. o. m. budgetåret 1989/90.

Undantaget från huvudalternativet bör finansieras genom en minskning av det under anslaget E 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden utgående statsbidraget till kyrkofonden med 800000 kr.

Kostnaderna för fortbildning m. m, på grund av den planerade övergäng­en till en ny stiftsorganisation bör, i den mån de inte ryms inom det ordinarie anslaget till förvaltningskostnader, få betalas inom ramen för de medel som beräknats för genomförandet av reformen.

Uppbördsmedlen från förvaltningen av prästlönefondsfasUgheter och boställsskog har som jag redan anfört tagits upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slutliga beräkningen av bidrag från denna förvaltning - vilken beräkning kan ske först i slutet av budgetåret 1988/89 - visa sig att förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag har antagit, bör regeringen äga rätt att besluta om den ändring av kyrkofon­dens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    till Domkapitlen  och stiftsnämnderna  m.m.för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 15 456000 kr,,

2,  bemyndiga regeringen att besluta om ändring av kyrkofondens
bidrag enligt vad jag nyss har anfört.

E 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden

1986/87 Utgift           38350000

1987/88 Anslag         28500000

1988/89 Förslag         27700000

Ur anslaget utgår ersättning till kyrkofonden med 5050737 kr, för präs­terskapets till statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen utgår enligt föreskrift i 5 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (omtryckt 1982:379, ändrad senast 1987:76) och beräknas för kalenderår.

Vidare utgår ersättning till kyrkofonden för inkomstbortfall till följd av                             96


 


avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. För år 1987 utgår kompensation för detta inkomstbortfall med 23449263,kr. (prop, 1986/87:100 bil. 15, KrU 9, rskr. 196).


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om finansiering av undantag från huvudalternativet för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m, föreslår jag att kompensationen till kyrkofonden för slopandet av den kommunala företagsbeskattningen kommande budgetår minskas med 800000 kr. Sam­manlagt bör för år 1988 ersättning utgå med 27700000 kr, för prästerska­pets till statsverket indragna Uonde m. m. och för inkomstbortfallet till följd av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa ersättningar tUl kyrkofonden för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 27 700 000 kr.

E 3. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1986/87 Utgift                 2087419'

1987/88 Anslag                  756000

1988/89 Förslag                  779000

' Anslagel Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål

Sammanställning


1987/88


Beräknad ändring 1988/89

Föredraganden


 


Svenska ekumeniska nämnden Nordiska ekumeniska institutet Sveriges kristna ungdomsråd

Summa


390000

44000

322000

756000


+20000 +3000

+23000


Föredragandens överväganden

Med hänvisning Ull sammanställningen föreslår jag att bidraget till ekume­nisk verksamhet räknas upp med 23 000 kr.


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag tUl ekumenisk verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa elt anslag av 779000 kr.


97


7   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


E 4. Bidrag till trossamfund                                                             Prop. 1987/88:100

(Motsvarar det tidigare anslaget Bidrag till trossamfund och del av anslaget Byggnadsbidrag på det kyrkliga området)

1986/87 Utgift               50097000'                 Reservation                         703792

1987/88 Anslag              51327000'

1988/89 Förslag             53 380000

' Anslaget Bidrag till trossamfund och den under anslagel Byggnadsbidrag på del kyrkliga området uppförda anslagsposten Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund.

 

 

Sammanställning

 

 

(1000-tal kronor)

 

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

1, Bidrag till trossamfund

40527

+ 1621

2. Bidrag lill anskaffande av lokaler för trossamfund

10800

+432

Summa

51327

+2053

1. Bidrag till trossamfund

Från detta reservationsanslag utgår bidrag till religiös verksamhet (verk­samhetsbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad senast 1986:688 och 1003 saml 1987:554), Verksam­hetsbidrag utgår Ull församling som 1. tillhör annat kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan, 2, är ansliitet till Sveriges frikyrkoråd eller pä annat sätt samverkar med rådet och 3. tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som betjänar minst 3000 personer i Sverige. Till församling som inte uppfyller villkoren under 1 och 2 utgår bidrag om regeringen har förklarat att det trossamfund församlingen tillhör kan kom­ma i fråga för statsbidrag enligt nämnda förordning. Sådana beslut förelig­ger beträffande anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de islamiska församlingarna, de judiska församlingarna, katolska kyrkan, de ortodoxa och österländska kyrkorna, svenska ortodoxa kyrkan och ungerska protestantiska församlingen.

Frågan om bidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingår företrädare
för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till eller
samverkar med Sveriges frikyrkoråd. I ärende om statsbidrag till försam­
ling inom samfund, som inte är anslutet till frikyrkorådet, skall samarbets­
nämnden inhämta yttrande från en till nämnden knuten delegation. I denna
delegation ingår bl, a, företrädare för de trossamfund som inte är represen­
terade i samarbetsnämnden men.som enligt regeringens beslut kan komma
i fråga Ull statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegationen utses av
                                                 98


 


regeringen.                                                                                       Prop. 1987/88:100

Ur anslaget utgår vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar åt     Bil. 15 ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegationen samt ersättning till frikyrkorädet för information och administraUvt arbete.

Ur anslaget utgår även bidrag till de fria samfundens teologiska semina­rier enligt förordningen 1978-06-15 om statsbidrag lill pastors- och missio­närsutbildning.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgår 34827000 kr. som allmänt verksamhetsbidrag, 3,2 milj. kr. som bidrag till andlig vård vid sjukhus m. m., 600000 kr. till centrala stödinsatser för invandrarnas tros­samfund och 1250000 kr, som bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier. Vidare står 650000 kr. Ull regeringens disposition,

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Verksamhetsbidrag                                                              + 5 441 000 kr.

Bidrag lill andlig vård vid sjukhus                                                  +800000 kr.

Centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund                              +200000 kr.

Bidrag lill de fria samfundens leologiska seminarier                               + 250 000 kr.

Av den begärda uppräkningen av verksamhetsbidraget moUveras 2,1 milj, kr. med behovet av ytterligare insatser för invandrarnas trossamfund och 1,6 milj, kr, med förslag om höjning av grundbidragel. Resterande 1741000 kr. avser kompensation för kostnadsökningar, främst på perso­nalsidan,

Samarbetsnämnden föreslår att anslaget till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund skall få användas friare än nu och att samarbets­nämnden skall kunna besluta om bidrag även Ull trossamfund som inte godkänts av regeringen,

Samarbetsnämnden föreslår också alt bestämmelserna om statsbidrag till de fria samfundens teologiska seminarier ändras så att samarbetsnämn­den i stället för som nu universitetskanslersämbetet får fördela dessa medel.

Föredragandens överväganden

En arbetsgrupp inom civildepartementet har nyligen lagt fram ett betän­kande med förslag om förbättrat stöd Ull invandrarnas trossamfund. Frå­gan om ekonomiskt stöd till folkrörelserna behandlas i ett betänkande som folkrörelseutredningen väntas komma att avlämna inom kort. Jag finner det naturligt att ställning Ull förslagen om stöd Ull invandrarsamfunden tas samtidigt som frågan om stöd Ull övriga folkrörelser prövas. Jag är därför inte beredd att nu tillstyrka samarbetsnämndens förslag om friare använd­ning av anslaget till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund.

Jag har däremot inte något att erinra mot att samarbetsnämnden får
besluta om fördelningen av statsbidragen till de fria samfundens teologiska
seminarier. Det bör i fortsättningen få ankomma pä regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att besluta om vilka samfund som
skall komma ifråga för bidrag av detta slag liksom de närmare riktlinjerna
                             99


 


för bidragsgivningen som hittills beslutals av universitetskanslersämbetet.     Prop. 1987/88:100 Därvid bör enligt min mening även i fortsättningen beaktas den i prop.     Bil. 15 1977/78:82 uttalade avsikten att särskilda medel skall anvisas för högskole-anknuten utbildning vid seminarierna. Med hånsyn till att riksdagen god­känt nuvarande riktlinjer för statsbidrag till dessa seminarier bör frågan anmälas för riksdagen.

Införandet av anslagen Ull de fria trossamfunden och utvecklingen av statens stöd till dessa trossamfund har bl.a, motiverats med jämförelser som gjordes med statens stöd till svenska kyrkan. Vid beräkningen av de senaste årens bidrag har jämförelser i stället gjorts med de bidrag som utgår till folkrörelserna. Även vid beräkningen av nästa års anslag har jag gjort en jämförelse med utvecklingen av övriga folkrörelseanslag.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att 42148000 kr. anvisas under anslagsposten Bidrag till trossamfund.

2.  Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

Enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund utgår även statsbidrag till lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag). Lokal­bidragen betalas innevarande budgetår ur anslaget F 5. Byggnadsbidrag på det kyrkliga området. Lokalbidrag får utgå till församling som enligt be­stämmelserna i förordningen kan fä verksamhetsbidrag.

Lokalbidrag fär utgå för 1, anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, 2, genomgripande upprustning av befintlig lokal och

3.  anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokal­
bidrag utgår dock inte för lokaler eller inventarier för vilka statligt stöd
utgår enligt förordningen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlings­
lokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1986:290).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma sätt och i samma ordning som verksamhetsbidragen.

Av anslaget för innevarande budgetår utgår högst 9,3 milj. kr. som lokalbidrag och minst 1 milj, kr, som bidrag till handikappanpassning av lokaler för trossamfund.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

För budgetåret 1987/88 har samarbetsnämnden att behandla 65 ansökning-                           , .

ar om statsbidrag till lokaler med en sammanlagd byggnadskostnad om 163 milj. kr. Statsbidragsbehovet för dessa lokaler beräknas till drygt 30 milj. kr.

Beträffande bidraget till handikappanpassning av lokaler för trossam­
fund redovisar samarbetsnämnden alt den under budgetåret 1986/87 be­
handlat 95 nya ansökningar, varav 92 i princip godkänts för bidrag och
placerats i kö för utbetalning. Vid utgången av budgetåret återstod i kön 98
projekt som är berättigade Ull stöd. med sammanlagt 4350960 kr. För
budgetåret 1987/88 har 77 nya ansökningar kommit in, Samarbetsnämnden,
har beslutat att på grund av brist på medel tills vidare inte. ta emot några
nya ansökningar om bidrag till handikappanpassning,                                                    100


 


Samarbetsnämnden anhåller för budgetåret 1988/89 attanslagel till loka-     Prop. 1987/88:100 ler för trossamfund räknas upp till 28 milj, kr., varav 4 milj. kr. för bidrag     Bil. 15 Ull handikappanpassning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning Ull sammanställningen föreslår jag att statsbidrag till an­skaffande av lokaler för trossamfund för nästa budgetär får utgå med 11 232 000 kr. och att som för närvarande någol tak inte läggs fast för hur stor del av anslaget som får användas för bidrag till handikappanpassning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.  godkänna vad jag anfört om statsbidrag till de fria samfundens
teologiska seminarier,

2.  till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 53 380 000 kr.

E 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

1986/87 Utgift                  1629099'                 Reservation                     1258645'

1987/88 Anslag                1615000'

1988/89 Förslag                1695000

' Den under anslaget Byggnadsbidrag på del kyrkliga områdel uppförda anslagspos­ten Bidrag lill restaurering av äldre domkyrkor.


Sammanställning

(1000-tal kronor)

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

 

Föredraganden

265 1350

+ 10

+ 70

Anslagsposter

Uppsala domkyrka Strängnäs domkyrka

Summa                                                                  1615                        +80

Enligt beslut av riksdagen (prop, 1985/86:100 bil, 15, KrU 17, rskr, 235) skall statsbidrag utgå med belopp motsvarande 20 % av kostnaderna för reparation av taket på Uppsala domkyrka. Kostnaderna för reparaUonen har beräknats Ull ca 5,3 milj, kr, och statsbidraget blir därför ca 1 060000 kr, i 1985 års prisnivå. Statsbidraget kan fördelas på fyra år. För budget­åren 1986/88 har anvisats sammanlagt 530000 kr.

Domkapitlet i Uppsala anhåller om fortsatt statsbidrag för omläggning av taket på Uppsala domkyrka.

Vidare skall enligt beslut av riksdagen (prop, 1986/87:100 bil. 15, KrU
Q   rskr. 196) statsbidrag utgå till inre restaureringsarbeten i Strängnäs
                                                     101


 


domkyrka. Kostnaderna för dessa arbeten har beräknats Ull ca 6,1 milj. kr.     Prop. 1987/88:100 i 1986 års prisnivå. Restaureringsarbetet sker i etapper och kostnaderna     Bil. 15 kan därför fördelas på tre är. Det för innevarande budgetår anvisade statsbidraget beräknas täcka två tredjedelar av kostnaderna för restaure­ringsarbetena under året.

Domkapitlet i Strängnäs anhåller för budgetåret 1988/89 om statsbidrag till fortsatta inre restaureringsarbeten på domkyrkan. Kostnaderna för restaureringsarbetena beräknas sedan föregående år ha stigit med ca 5 procent.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att 1695000 kr. anvisas för bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 695000 kr.

102


 


F. Övriga ändamål                                                         Prop. 1987/88: lOO

F 1. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

 

1986/87 Utgift

2597000

1987/88 Anslag

2800000

1988/89 Förslag

2912000

Frän anslaget utgår bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verk­samhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter särskilda beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i prop. 1981/82:155 och AU 1981/82:24.

Förordningen (1986:552) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (omtryckt 1987:1053) reglerar bidraget.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för organisationer med fler än 3 000 medlemmar i form av rörligt bidrag.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1986/87:100 bil. 15, AU 14, rskr. 237) har bidraget fr.o.m. budgetåret 1987/88 höjts och betalats enligt följande.

För kvinnoorganisation med fler än 1 500 men högst 3 000 medlemmar utgör grundbidraget 65000 kr. För organisaUoner med fler än 3000 med­lemmar utgör grundbidraget 130000 kr. Det röriiga bidraget är 5:80 kr. per medlem när antalet medlemmar är över 3 000. För antalet medlemmar över 60000 betalas inte något rörligt bidrag.

Föredragandens överväganden

Grundbidraget har höjts i begränsad omfattning i förhållande till den all­männa prisutvecklingen sedan bidraget inräftades 1982. Med hänsyn Ull detta förordar jag därför aft grundbidraget höjs med 5 000 kr, till 135 000 kr. Detta innebär att grundbidraget för kvinnoorganisation med fler än 1500 men högst 3 000 medlemmar blir 67 500 kr, dvs, halva beloppet.

Med hänsyn Ull höjningen av grundbidraget samt att någon ny organisa­Uon kan komma att uppfylla bidragsvillkoren förordar jag att anslagsbelop­pet räknas upp med 112000 kr. under nästa budgetår. Utbetalningen av bidragen skall ske fyra gånger per år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2912000 kr.

103


 


Bilaga 15.1     Prop. 1987/88:100 Bil. 15

Utdrag ur betänkandet (Ds C 1987:2) Revisionen av försäkringskassorna, m. m.

4 Anmärkningsprocessen

4.1 Bakgrund

Anmärkningsprocessen är ett rättsinsUtul med mycket lång tradition. I sin nuvarande utformning regleras processen i den av Kungl. Maj:t med riks­dagen meddelade förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärknings­mål. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1962. Den innebar att ett sedan länge tillämpat förfarande fick väsentligt förändrade syften och effekter. Tidigare avsåg förfarandet huvudsakligen att i anslutning till ay statliga revisionsorgan företagen räkenskapsgranskning fastslå det s, k, redogöraransvaret och därmed skyldigheten för viss tjänsteman - redogö­rare - att ersätta det allmänna för faktiska ekonomiska förluster, som uppkommit genom felaktigheter i samband med utbetalningar och upp­börd,

1 samband med att den nu gällande förordningen infördes asvkaffades det särskilda redogöraransvaret. Väsentliga skäl för då genomförda för­ändringar i anmärkningsförfarandet var att anpassa detta till förändringar i den statliga förvaltningen och revisionsverksamheten och till en moderna­re rättsuppfattning. Härvid tillmötesgicks en kriUk av förfarandet som sedan länge hade framförts i olika sammanhang.

Statsmakterna behandlade frågan om anmärkningsprocessen och det
därtill knutna redogöraransvaret år 1961 (prop. 1961:119, L'U 41, rskr.
335) pä grundval av betänkandet (SOU 1960:7) Redogöraransvaret och
anmärkningsprocessen från utredningen angående redogöraransvaret
m.m. och däröver avgivna remissyttranden. Härvid konstaterades alt
även om anmärkningsprocessen närmast Ullkommil med tanke på redo­
göraransvaret torde dess viktigaste funktion ha blivit att snabbt och utan
slörre kostnad avgöra om en vid revision framställd anmärkning var rikUg
eller inte. Även efter redogöraransvarets avskaffande fanns behov av att
inom statsapparaten ha tillgång till ett särskilt förfarande, varigenom revi-
sionsanmärkningar kunde prövas och besked kunde erhållas om författ­
ningars innebörd i frågor som berördes av revisionsverksamheten. En
anmärkningsprocess i någon form borde alltså bibehållas. Det syntes där­
för naturiigt aft anknyta till den Udigare processordningen, men med de
modifikaUoner som betingades av att ansvarsfrågan inte längre skulle
prövas i processen. Den författning som skulle reglera förfarandet borde
utformas så, att förfarandet tydligt framstod som en för den statliga förvalt­
ningsapparaten intern angelägenhet, I enlighet härmed borde författningen
inte uppta bestämmelser om hur kronans anspråk på anmärkta belopp
skulle realiseras. Denna fråga borde handläggas av vederbörande myndig­
het enhgt eljest gällande regler,                                                                                  jq4

Anmärkningsförfarandet skulle således, när det gäller ansvarsfrågan.


 


klargöra huruvida det finns grund för staten antingen att i eljest gällande Prop. 1987/88:100 ordning hävda ett ersättningsanspråk, eller att bära ett skadeståndsansvar. Bil. 15 Ersättningsanspråk skulle dä under olika förutsättningar kunna riktas an­tingen mot felande redogörare eller mot sakägare som åtnjutit obehörig ekonomisk förmån genom den anmärkta åtgärden. Skadeståndsansvar skulle avse goltgörelse ål sakägare som åsamkats förlust. För redogörare skulle hävid gälla samma straffrättsliga och ekonomiska ansvar som enligt allmänna regler följde med statlig tjänst och för sakägare samma skyldighe­ter och rättigheter som följde av allmän författning.

Mot bakgrund av den sålunda avsedda utformningen och innebörden av anmärkningsprocessen ansågs det inte finnas anledning att ta särskild hänsyn till förutsedda förändringar i fråga om det allmännas skadestånds­ansvar och de offentliga tjänstemännens ställning i avseende på förhand­lingsrätt.

4.2 Gällande bestämmelser m. m.

Anmärkningsprocessen regleras främst genom bestämmelser i förordning­en (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål och därutöver i instruk­tioner och arbetsordningar för vissa myndigheter som handhar revisions­uppgifter samt i viss mån genom den praxis som har utbildats inom dessa myndigheter. Medverkande i processen är eller kan vara

-     revisor

-     revisionsmyndighet

-     myndighet eller annan mot vars räkenskap anmärkning har riktats

-     tjänsteman inom myndighet som har beslutat den åtgärd anmärkningen avser

-     sakägare.

Med revisionsmyndighet avses sådan statlig myndighet som enligt vad därom är särskilt stadgat har att pröva anmärkning som framställs vid räkenskapsgranskning. Med revisor avses den som å tjänstens vägnar äger framställa sådan anmärkning. Revisionsmyndigheter är, enligt föreskrifter i deras instruktioner, riksrevisionsverket och försvarets civilförvaltning samt de statliga affärsverken. Revisionsmyndigheterna bemyndigar var och en inom sitt område tjänstemän att som revisorer på tjänstens vägnar framställa anmärkningar. För riksrevisionsverket gäller sålunda enligt ar­betsordningen för verket, att anmärkning framställs av enhetschefen vid den arbetsenhet inom vilken fråga om anmärkning har uppkommit.

Revisor skall med vissa undantag framställa anmärkning rörande felak-Ughet som uppmärksammas vid räkenskapsgranskning och som inte rättas. Anmärkning skall vara skriftlig och ange den räkenskap som den riktas mot, grunden för anmärkningen, det anmärkta beloppet och namnet på sakägaren. Sakägarens namn behöver dock inte anges om det kan antagas att krav avseende obehörig ekonomisk förmån inte kommer att riktas mot denne.

En anmärkning får avvisas av, revisionsmyndighet om del anmärkta
beloppet är litet eller fortsatt handläggning av ärendet eljest kan antagas                           105

8   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


vålla mer arbete och kostnad än som är skäligt. Härvid skall dock tas Prop. 1987/88:100 hänsyn till om det på grund av andra omständigheter kan finnäs skäl för att Bil. 15 anmärkningen prövas. Sådana omständigheter kan vara att det anmärkta beloppet avser en ofta återkommande utgift eller intäkt eller att den myn­dighet vars räkenskap anmärkningen avser påfordrar att den prövas. Revi­sor som har att ta ställning Ull om en anmärkning skall framställas bör beakta möjligheten av att den kan avvisas och kan hörigenom underlåta att ta upp bagalellartade saker.

För affärsverkens prövning av anmärkningar finns däiutöver enligt ver­kens instruktioner möjlighet att av andra skäl lämna en annars författnings­enligt grundad anmärkning utan vid;ire åtgärd. Det gäller om det anmärkta förfarandet varit till fördel för verket eller rimligt frän dess synpunkt eller om andra särskilda skäl föreligger.

Revisionsmyndighet får inte gilla en anmärkning om inte den niyndighet eller annan, mot vars räkenskap anmärkningen riktats, har lämnats tillfälle att inkomma med skriftlig förklaring. Om så anses böra ske skall således vederbörande genom delgivning av anmärkningen anmodas inkomma med skriftlig förklaring. Den tjänsteman som har beslutat den anmärkta åtgär­den samt namngiven sakägare skall också genom delgivning beredas Ullfäl­le att yttra sig, om det inte finns särskilda hinder härför.

Revisionsmyndighets slutliga beslut i anmärkningsmäl skall meddelas skriftligt och ange de skäl som det g,rundas på. Det skall delgivas revisorn samt de övriga berörda som har delgivits anmärkningen. Anmärkning som prövats av revisionsmyndighet får inte återkallas.

Mot revisionsmyndighets slutliga beslut kan talan föras genom besvär hos kammarrätt av revisorn, den myndighet eller annan som anmärkningen avsett, den tjänsteman som beslutat den anmärkta åtgärden samt sakägare. Det gäller dock inte i de fall där anmärkning avvisats på ovan angivna skäl, eller där kammarrätt som revisionsmyndighet har meddelat slutligt beslut. Över annat av revisionsmyndighet meddelat beslut fär talan inte föras.

Kammarrätts beslut kan enligt förvallningsprocesslagen (1971:291) ge­nom besvär prövas av regeringsrätten om denna har meddelat prövnings­tillstånd.

Om en anmärkning har gillats genom laga kraftvunnet beslut skall myn­dighet eller annan, som anmärkningen avser, lämna revisionsmyndigheten redogörelse för de åtgärder som vidtagits på grund av beslutet.

Handläggningen av anmärkningsmål i riksrevisionsverket regleras ge­nom föreskrifter i forordningen (1986:449) med instrukUon för riksrevi­sionsverkel och i den av verkets styrelse den 5 juni 1986 antagna arbets­ordningen, I övriga revisionsmyndigheter regleras handläggningen huvud­sakligen i arbetsordningar och andra av myndigheterna antagna föreskrif­ter.

Förfarandet i anmärkningsmål i riksrevisionsverkel är följande. An­
märkning framställs, som ovan nämnts, enligt arbetsordningen av enhets­
chefen vid den arbetsenhet (revisionsenhet) inom vilken fråga om anmärk­
ning uppkommit. Denne beslutar också om delgivning av sådan anmärk­
ning, Hangläggningen i fråga om beredning och föredragning för,,avgörande
sker därefter, också enligt arbetsordningen, inom verkets ekonomiadmi-                             106


 


nistrativa enhet. Anmärkningsmål avgörs enligt instruktionen av generaldi-     Prop. 1987/88:100

rektören och minst två avdelningschefer samt föredraganden. Som verkets     Bil. 15

beslut gäller den mening som de flesta enar sig orn. Vid lika röstetal har

generaldirektören utslagsröst. Efter generaldirektörens bestämmande fär

mål även avgöras av två avdelnignschefer och föredraganden, om samtliga

är överens om beslutet,

I försvarets civilförvaltning tillämpas en handläggningsordning som i huvudsak innebär att varje handläggande tjänsteman med revisionsuppgif­ter, revisor, inom verkets revisionsbyrå får framställa anmärkning. Denna prövas av chefen för revisionsbyrån och fastställs av generaldirektören, I affärsverken handläggs anmärkningsmål pä likartade sätt,

4.3 Ändrade förutsättningar

Efter att förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål trädde i kraft den 1 januari 1962 har de förutsedda förändringarna i fråga om det allmännas skadeståndsansvar och de offentliga tjänstemännens ställning genomförts främst genom tillkomsten av skadeståndslagen (1972:207), statstjänstemannalagen (1965:274) och sedermera lagen (1976:600) om offentlig anställning samt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli­vet. Därutöver har förutsättningarna för tillämpningen av anmärkningspro­cessen påverkats av en inskränkning av del särskilda ämbetsmannaansva-ret genom bl.a, lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken samt i någon män även av en reglering av möjligheterna till kvittning av fordringar mellan det allmänna och-enskilda genom lagen (1970:215) om arbetsgiva­res kvittningsrätt. Slutligen har revisionens inriktning och utformning för­ändrats genom olika föreskrifter och i det prakUska utförandet.

Det särskilda ämbetsmannaansvarel som gällde fram till och med år 1975 innebar, att i princip sä gott som varje förseelse i tjänsten för vissa tjänstemän var straffbelagd och kunde föranleda straff och/eller disciplin­påföljd. Därtill kunde uppsägning ofta tillämpas alternativt. Till straffan­svaret var även knutet ersättnings- och skadeståndsansvar. Revisionsmyn­dighets ställningstagande i anmärkningsmål kunde ha viss betydelse för frågan om det allmänna skulle utkräva ansvar av tjänstemän för ifrågasatt tjänstefel.

Genom ändringarna i brottsbalken år 1975 inskränktes det särskilda straffansvaret för offentliga tjänstemän till att endast avse oriklig myndig­hetsutövning, mutbrott och brotl mol tystnadsplikt. Dessa slag av tjänste­fel berörs i regel inte i anmärkningsprocessen.

Ändringarna innebar bl. a. ett närmande mellan den offentliga och priva­ta arbetsmarknadens sanktionssystem. Även med avkriminaliseringen av tjänstefel kan allvariigare tjänstefel givetvis beivras enligt andra bestäm- ■ melser i brottsbalken, exempelvis 8 kap, I § (stöld) eller 10 kap, 5 § (trolöshet mot huvudman) genom talan inför allmän domstol. Det är osan­nolikt att utslag i del administrativa förfarande som anmärkningsmälen innebär kan ha någon vare sig principiell eller praktisk betydelse i det judiciella förfarande som Ullämpas i sädana sammanhang.

Som ersättning för det upphävda straffansvaret för ett mycket stort antal                        107


 


gärningar som tidigare kunde hänföras lill tjänstefel utformades ett utom- Prop. 1987/88:100 straffrätlsligt sanktionssystem, som i vissa hänseenden överensstämmer Bil. 15 med det Udigare disciplinansvaret. Enligt föreskrifter i statstjänstemanna­lagen (1965:274) och numera lagen (1976:600) om offentlig anställning får disciplinpåföljd för tjänsteförseelse åläggas arbetstagare, om denne upp­såtligen eller av oaktsamhet sätter åsido vad som åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa. Disciplinpåföljder är varning och löne­avdrag. Bestämmelser om andra påföljder kan emellertid tas in i kollektiv­avtal och gäller då i stället för vad som anges i lagen. För arbetstagare som genom brott, grov tjänsteförseelse eller upprepad disciplinpåföljd visat sig uppenbarligen olämplig att inneha sin anställning kan vidare avskedande komma i fråga. Handläggningen av mål angående tillämpningen av bl.a, bestämmelserna om disciplinpåföljd och avsked ankommer enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister pä arbetsdomstolen och i vissa fall pä de allmänna domstolarna. Det är pä samma sätt som ovan anförts mycket tveksamt om avgörande i anmärkningsmål kan ha någon nämnvärd betydelse i den judiciella bedömningen av sådana frågor som uppsåt, oaktsamhet, åsidosättande av åligganden och olämplighet i anställning.

Skadeståndslagen (1972:207) som trädde i kraft den 1 januari 1975 regle­rade de tidigare delvis oklara förhållandena i fråga om skadeståndsansvar bl, a. för staten och dess arbetstagare. Genom lagen åstadkoms större överensstämmelse mellan de skadeståndsrältsliga reglerna för de offentliga och enskilda arbetsgivarna och deras arbetstagare.

I skadeståndslagen fastslås bl.a. ett vidgat ansvar för staten att ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Samtidigt begränsas arbetsta­gares ansvar för skada, som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Ansvaret gäller endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadeli­dandes intresse och övriga omständigheter.

I vilken mån utslag i anmärkningsmål kunde tänkas ha haft betydelse i bedömningen av skadestånds- och ersättningsskyldighet enligt tidigare regler och praxis i kombination med de särskilda reglerna om ämbetsan-svar är i och för sig oklart. Genom tillkomsten av skadeståndslagen i kombination med begränsningen av ämbetsansvaret bör förekommande utslag helt ha förlorat betydelse i dessa sammanhang, där skadeståndsfrå­gor normalt skall prövas och avgöras av allmän domstol,

Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, som trädde i kraft den 1 juli 1970, reglerar de tidigare delvis oklara rättsliga möjligheterna för bl, a. staten att kvitta en fordran hos en arbetstagare mot dennes löneford-ningar. Bland förekommande anmärkningsmål har sådana som gällt för mycket utbetald lön o.d. till anställda varit vanliga. Utslag i dessa mål synes då i många fall ha använts som stöd för att återta det anmärkta beloppet genom avdrag på den anställdes lön. Den rättsliga grunden härför har emellertid varit tveksam.

Enligt lagen om arbetsgivares kvittningsrätt får kvittning mot löneford­
ran i första hand ske med arbetslagarens medgivande, öm detta inte är
möjligt får arbetsgivaren endast kvitta med klar och förfallen fordran, som                         . 108


 


uppkommit i samband med anställningen och anUngen grundas på avtal, Prop. 1987/88:100 enligt vilken fordringen får kvittas mot lönefordran, eller avser ersättning Bil. 15 för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten. Mål om arbetsgi­vares rätt till kvittning mot arbetstagares lönefordran handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegängen i arbetstvister, dvs. vanligen i arbets­domstolen, men i vissa fall i allmän domstol. Som ovan framhållits i liknande sammanhang är det inte sannolikt att utslag i anmärkningsmäl skulle ha någon nämnvärd betydelse härvid. Däremot är det givetvis tänk­bart att sädana utslag skulle kunna utnyttjas i skrämselsyfte för att få till stånd en arbetstagares medgivande till kvittning.

Utvecklingen av den statliga redovisningsrevisionen, där avsedda an­märkningar huvudsakligen är aktuella, har vidare inneburit atl del har tillkommit andra former för att uppmärksamma och bedöma sådana ätgär­der som anmärkningsförfarandet avser,

I Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1970, sedermera i förordningen (1980:718) om revisionskontor och numera från den I juli 1986 i förord­ningen (1986:449) med instruktion för riksrevisionsverket samt i allmänna verksstadgan (1965:600) har föreskrivits hur utfallet av granskningen av de statliga myndigheternas redovisning skall redovisas och behandlas.

Enligt instruktionen för riksrevisionsverket skall detta granska myndig­heternas redovisning i syfte att bedöma om den är rättvisande och varje år avge revisionsberättelser över denna granskning, om inte regeringen före­skriver annat. Revisionsberättelse skall lämnas Ull den granskade myndig­heten. Om verket vid sin granskning finner att visst förhållande bör påta­las, skall verket i första hand vända sig Ull den myndighet som berörs eller till någon annan myndighet, som har ansvar för den granskade verksamhe­ten. Om verket bedömer att en sådan ålgärd inte är tillräcklig, skall verket anmäla frågan till regeringen.

I anslutning till bestämmelsen om att riksrevisionsverket prövar an­märkningar enligt förordningen härom anges även, att verket får meddela föreskrifter om rättelse av sådana felaktigheter som inte föranlett någon särskild anmärkning. Sådana ärenden skall också enligt instruktionen handläggas i samma ordning som anmärkningsmål. De skall således avgö­ras av generaldirektören och minst två avdelningschefer samt föredragan­den, eller efler generaldirektörens bestämmande av två avdelningschefer och föredraganden, om samtliga är överens om beslutet.

Enligt allmänna verksstadgan skall myndighet snarast ta upp frän riks­revisionsverket inkomna revisionsberättelser till prövning. Berättelserna skall prövas i samma ordning som frågor av större ekonomisk betydelse. Det innebär t.ex. att de i förekommande fall skall behandlas av myndig­hets styrelse. Riksrevisionsverket skall omedelbart underrättas om myn­dighetens beslut med anledning av revisionsberättelsen.

109


 


4.4 Faktiska förhållanden                                                                Prop. 1987/88:100

Inhämtade uppgifter från revisionsmyndigheterna riksrevisionsverket, för­svarets civilförvaltning och affärsverken visar att anmärkningsförfarandet praktiskt taget har upphört att tillämpas. Under senare år har anmärk­ningsmäl huvudsakligen förekommit vid riksrevisionverkel. Under 1970-talet har verket avgjort sex mål och hittills under 1980-talet två mål. Vid försvarets civilförvaltning förekom Ull framemot slutet av 1970-talet något enstaka anmärkningsmål vart eller vart annat år. Hos affärsverken synes anmärkningsförfarandet inte alls ha Ullämpats under i varje fall de senaste Uo åren.

4.5 Överväganden och förslag

Statsmakterna behandlade år 1961 (prop. 1961:119, L'U 41, rskr. 335) frågan om att efter avskaffandet av redogöraransvaret behålla en modifie­rad anmärkningsprocess. Härvid ansågs det klart att det fanns ett behov att inom statsapparaten ha tillgång till ett särskilt förfarande varigenom revi­sionsanmärkningar kan prövas och besked om författningarnas innebörd i frågor som berörs av revisionsverksamheten kan erhållas. Till grund för detta ställningstagande hänvisades till de överväganden, förslag och syn­punkter som hade anförts av utredningen angående redogöraransvaret m.m. i betänkandet (SOU 1960:7) Redogöraransvaret och anmärknings­processen och i däröver avgivna yttranden frän remissinstanserna, av vilka flertalet helt eller till väsentliga delar hade tillstyrkt utredningens förslag. Utredningen angående redogöraransvaret m, m, anförde i huvudsak följan­de skäl för att bibehålla en anmärkningsprocess. Processen har ett värde från prejudikatsynpunkt och som medel att erhålla auktoritativa uttalanden ■ om revisionsanmärkningars berättigande. Enbart behovet av.en enhetlig praxis torde motivera fullföljdsrätt mot revisionsmyndighets beslut. Vida­re måste det vara värdefullt inte endast för sakägaren utan även för det allmänna att kunna få ett uttalande av högre instans innan sluUig ställning läges till frågan om goltgörelse i anledning av det påstådda felet. Ett ytterligare skäl för bibehållande var att redogöraren kan ha intresse av att . revisionsmyndighets beslut över anmärkningen omprövas, I de fall då skadeståndskrav inte riktas mot redogöraren, vilka är de flesta, fär redogö­raren inte annars möjlighet att få till stånd omprövning av ett anmärknings­ärende avseende en åtgärd som redogöraren anser vara riktig.

De anförda skälen för bibehållande av en anmärkningsprocess har förlo­rat avsevärt i styrka genom senare förändringar i de staUiga tjänstemän­nens ställning i anställningshänseende sarnt straff- och skadeståndsansvar och i tillkomsten av nya former för revisionens bedrivande liksom för redovisning och behandling av vad som har uppmärksammats i revisions­arbetet.

Behovet för staten av att kunna lägga avgöranden i anmärkningsmål Ull
grund för att i eljest gällande ordning hävda ersättningsanspråk mot en
ansvarig tjänsteman har väsentligen bortfallit. Det är en följd dels av att det
särskilda ämbetsmannaansvarel har begränsats till att endast avse sådana                          110


 


tjänstefel som oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tyst-     Prop. 1987/88:100 nadsplikt, vilka i regel inte berörs i anmärkningsprocessen, dels av att     Bil. 15 arbetstagares skadeståndsskyldighet har inskränkts i väsentliga avseen­den, liksom av att arbetsgivares kvittningsrätt har reglerats i begränsande riktning.

När det gäller sakägares motsvarande behov av avgöranden i anmärk­ningsmål torde det även fä anses ha väsentligen bortfallit genom att ett vidgat skadeståndsansvar för staten har fastslagits i lag.

Den redovisningsrevision, eller räkenskapsgranskning, som bedrevs ännu när den nu gällande anmärkningsförordningen trädde i kraft är 1962, var väsentligen inriktad pä en efterhandsgranskning av till beloppen be­stämda enskilda transaktioner i myndigheternas utbetalningar och uppbörd i syfte att fastställa förekommande felaktigheter och fä till stånd rättelser härvidlag. Revisionens tyngdpunkt har därefter försjuUts mot att främst i förebyggande syfte granska och främja tillförlitligheten och ändamålsenlig­heten i myndigheternas interna kontroll och redovisning. Området för Ullämpning av anmärkningsförfarandet har hörigenom minskat avsevärt.

Vid tillkomsten av den nuvarande anmärkningsförordningen utgjorde det däri föreskrivna förfarandet den enda formen för att formellt behandla och fastställa vad som hade uppmärksammats i det redovisningsrevisionel-la arbetet. Därefter har tillkommit andra former för redovisning av revi­sionen i revisionsberättelser och deras behandling hos berörda granskade myndigheter och riksrevisionsverket.

När det sluUigen gäller den faktiska användningen av anmärkningsförfa-raiidet kan konstateras att det praktiskt taget har upphört att tillämpas.

Vi finner mot bakgrund av angivna förhållanden, att något behov av den särskilda anmärkningsprocessen inte föreligger numera. Vi föreslår därför att den avskaffas genom att förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål upphävs och att föreskrifterna om handläggningen av anmärkningsmål utgår ur förordningarna med instruktioner för riksrevi­sionsverket, försvarets civilförvaltning och affärsverken.

111


 


Bilaga 15.2     Prop. 1987/88:100 Bil. 15 Remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena

1 Remissinstanserna

Kammarrätten i Stockholm

Kommerskollegium

Försvarets civilförvaltning

Överstyrelsen för civil beredskap

Riksförsäkringsverket

Statens järnvägar

Statens vattenfallsverk

Domänverket

Universitetet i Lund

Riksrevisionsverket

Stockholms läns landsUng

Malmöhus läns landsting

Göteborgs och Bohus läns landsting

Norrbottens läns landsting

Göteborgs kommun

Centralorganisationen SACO/SR

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

Försäkringskasseförbundet

Landsorganisationen i Sverige

Landstingsförbundet

Tjänstemännens centralorganisation

Institutet för intern revision

2 Remissyttrandena

Kammarrätten

När det gäller anmärkningsprocessen bekräftar domstolen att mål av den­na art inte längre förekommer här. Detta tyder på alt institutet kan avva­ras. Det är i och för sig tänkbart att hotet om en process kan tjäna som påtryckningsmedel mot försumliga (betänkandet s 40 ö). Det förhållandet kan i sä fall knappast vara motiv nog för att belasta vårt invecklade rättegängssystem med en processform, som inte kommer till praktisk användning. Kammarrätten tillstyrker att anmärkningsprocessen avskaf­fas.

Riksförsäkringsverket

Anmärkningsförfarandet, enligt förordningen 1961:313, har praktiskt taget
upphört att tillämpas. Under de gångna årUondena har inriktningen på
revisionsverksamheten förskjuUts från att ha varit väsentligen inriktad på
efterhandsgranskning mot att främst i förebyggande syfte granska och                              112


 


främja tillförlitligheten och ändamålsenligheten i myndigheternas interna     Prop. 1987/88:100
kontroll och redovisning.                                                                    Bil. 15

Det viktiga ur rättssäkerhetssynpunkt är att sakägaren blir tillgodosedd. Med hänsyn till att del verkar oklart i vilken utslräckning utslag i anmärk­ningsmål haft betydelse vid bedömning av skadestånds- och ersättnings­skyldighet och det faktum att skadeståndslagen reglerar skadeståndsskyl­dighet vid myndighetsutövning för verksamhet som stat och kommun svarar för har riksförsäkringsverket inget att erinra mot utredningens för­slag.

Möjligheten atl tillgodose samhällsmedlemmarnas intresse av att offent­liga funktioner fullgörs på ett riktigt sätt utan ovidkommande hänsyn liksom att skydda enskilda personers intressen mot övergrepp från myn-dighelsutövarna finns ju i brottsbalken.

RRV

Som utredningen påpekar är förhållandena i statsförvaltningen numera väsentligt annorlunda än när det särskilda förfarandet med anmärknings­processen infördes och senast ändrades. Redogöraransvaret har avskaf­fats, lönevillkor m. m. för statsanställda regleras i kollektivavtal och tvister prövas i den ordning som gäller för sädana avtal, revisionsorganisationen i staten har ändrats och nya former för avrapportering av revisionens iaktta­gelser har tillkommit. Revisionen av de statliga myndigheterna ligger prak­tiskt taget helt på RRV, som samUdigt är den myndighet som enligt anmärkningsförordningen skall pröva framförda anmärkningar. Systemet med anmärkningsprocessen har också använts endast i ett fåtal fall under senare är,

RRV anser att systemet med anmärkningsprocessen inte är en effektiv form för revisionen alt uppnå rättelser av felaktiga utbetalningar och -vilket inte är minst viktigt - all få till stånd bättre rutiner och bätlre intern kontroll hos de utbetalande myndigheterna.

Mot bakgrund av vad nu sagts tillstyrker RRV förslaget om att anmärk­ningsprocessen avskaffas.

Stockholms läns landsting

Utredningen anför att den redovisningsrevision som bedrevs dä nu gällan­de anmärkningsförordning trädde i kraft är 1962 var väsentligen inriktad på en efterhandsgranskning av riktigheten i räkenskaperna. Revisionens tyngdpunkt har därefter förskjutits mot att främst i förebyggande syfte granska och främja tillförlitligheten och ändamålsenligheten i myndigheter­nas interna kontroll och redovisning. Området för tillämpning av anmärk­ningsförfarandet har således minskat avsevärt, varför utredningen föreslår att förfarandet skall avskaffas.

Förvaltningsutskottet har inte någon erinran gentemot utredningens för­
slag att avskaffa anmärkningsprocessen.                                                                     113


 


SACO/SR (JUSEK)                                                                        Prop. 1987/88:100

När det gäller förslaget om anmärknirigsprocessens avskaffande ställer sig JUSEK bakom detta, eftersom föifarandet i praktiken redan upphört att tillämpas.

LO

Anmärkningsprocessen har förlorat i styrka och används inte i praktiken. Det beror pä att statsanställdas ställning i anställningshänseende ändrats och också straff- och skadeståndsansvaret. Utredningen anser därför att anmärkningsprocessen kan avskaffas, LO instämmer och tillstyrker utred­ningens förslag.

TCO

Utredningen föreslår att anmärkningsprocessen avskaffas eftersom den föriorat i styrka och i praktiken inte används pga att statsanställdas ställ­ning i anställningshänseende samt straff- och skadeståndsansvar föränd­rats. TCO instämmer och tillstyrker utredningens förslag.

Försvarets civilförvaltning (FCF), statens järnvägar (SJ), statens vatlen­fallsverk (Vattenfall), domänverket. Lunds universitet och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran, utan särskilda komentarer.

114


 


Förslag till


Bilaga 15.3    Prop, 1987/88:100 Bil. 15


 


Lag om upphävande av förordningen (1961: 313) om förfarandet i anmärkningsmål

Härigenom föreskrivs att förordningen (1961:313) om förfarandet märkningsmäl skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988.


i an-


115


 


Bilaga 15.4     Prop. 1987/88:100 Bil. 15

CIVILDEPARTEMENTET 1987-09-15

REMISSYTTRANDEN ÖVER "FÖRNYELSE AV FONDFÖRVALTNINGEN I STATEN" (DsC 1987:3)

En sammanställning från civildepartementet

Efter remiss har yttranden avgivits av: riksbanken, riksgäldskontoret, riksförsäkringsverket. Allmänna pensionsfonderna, bankinspektionen, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, statskontoret, universitetet i Upp­sala, universitetet i Lund, universitetet i Göteborg, Sveriges lantbruksuni­versitet, statens konstmuseer, länsstyrelsen i Västerbottens län, aktie­främjandet, Djurgärdsfonden, Handelsflottans pensionsanstalt, kyrkofon­den, PK-banken, stiftelsen Sveriges sjömanshus, styrelsen för Stockholms fondbörs, svenska bankföreningen, svenska fondhandlarföreningen och svenska sparbanksföreningen.

Antal remissinstanser 36. Antal inkomna svar 25, varav 4 avstår.

1. Inledning

Samtliga remissinstanser, utom en, har tillstyrkt utredarens förslag i stort. Nedan redovisas de synpunkter i övrigt som remissinstanserna lämnat pä utredarens förslag.

Riksförsäkringsverket anför att verket för sin del önskar att motsvaran­de regler införs för RFV:s fondförvaltning, vilket skulle ge en besparing pä 400000 kronor.

2. Fondförvaltningens taxor

Kammarkollegiet anför bl. a. vikten av att taxesättningen är jämförbar med marknaden i övrigt och att resultatet av verksamheten är möjlig att jämfö­ra.

Riksrevisionsverket föreslår att taxan sätts utifrån kostnadstäcknings­principen.

Statskontoret avstyrker förslaget och anser att självkostnadsprincipen bör gälla och att systemet snarast utvärderas.

3. Placeringsregler

Sveriges riksbank ifrågasätter den föreslagna höjningen av gränsen för akUeplacering till 70 alt, 60% och anför att i samband med att fondöver­synsutredningens belänkande slutbehandlas bör denna gräns justeras.

Kammarkollegiet framställer att om samtliga rationaliseringsvinster
skall kunna göras bör reglerna omfatta samtliga fonder som fondbyrän
förvaltar. Kollegiet anser vidare att begränsningen till högst 60% vad                                116


 


gäller placering i aktier inte är motiverad och jämför med reglerna för     Prop. 1987/88:100
Nobelstiftelsen.                                                                                 Bil. 15

Juridiska fakulteten i Lund ifrågasätter varför placeringar i utländska objekt inte tillåts.

Sveriges lantbruksuniversitet ifrågasätter behovet av en övre gräns för placering i aktier.

Stiftelsen Sveriges sjömanshus vill att ansvarsfrågan om placeringar klarläggs och att uUändska placeringar möjliggörs.

Statskontoret ifrågasätter den ökade gränsen för aktieplacering, sä även de ökade befogenheterna för fondbyrån.

4.  Budgetteknik

Riksgäldskontoret har inget att erinra om att en rörlig kredit införs.

Kammarkollegiet föreslår att fondbyrån redovisas över 1000-kronors­anslag och att en rörlig kredit ges. Någon reservfond erfordras ej.

Statskontoret avstyrker förslagen om rörlig kredit och reservfond.

5.  Genomförande

Statskontoret avstyrker nyrekrytering och nyinvesteringar.

117


 


Register

I  översikt

3  Inledning

21  A. Civildepartementet m. m.

21   Civildepartementet

21          Utredningar m. m.

22          Extra utgifter

22  Regeringskansliets förvaltningskontor


30881000

10600000

511000

218235000

260227000


Prop. 1987/88:100 Bil. 15


24 B.Statlig rationalisering och revision, statistik m.m.

24 Statskontoret                                                                                    *70282000

24 Anskaffning av ADB-utrustning                                                    *372500000

26 Riksrevisionsverket                                                                         122 386000

29 Kammarkollegiet                                                                                 14568000

35   Viss rationaliserings-och utvecklingsverksamhet                                1000000
Statistiska centralbyrån:

36       StaUsUk, register och prognoser                                               323 773000

39       Uppdragsverksamhet                                                                            1000

40   Bidrag till Institutet för storhushållens rationalise­
ring
                                                                                                        720000

40 Statens person-och adressregistemämnd                                                580000

905810 000


41   C. Statlig personalpolitik m. m.

41          Statens löne-och pensionsverk                                                          42535000

42    Statlig personaladministraliv informationsbehand­ling                               1 000

43          Statens arbetsmarknadsnämnd                                                          21167000

 

47          Lönekostnader vid viss omskolning och omplace­ring                       28000000

48          Vissa trygghetsåtgärder för lärare 4 000 000 Statens institut för personalutveckling:

 

48          Bidrag Ull myndighetsuppgifter                                                     7312000

49          Uppdragsverksamhet                                                                            1000

50   Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder                                                  15000000

50    Statens arbetsmiljönämnd                                                                   1254000

51          Kostnaderför vissa nämnder m.m.                                                        210000

52          Bidrag Ull stiftelsen Statshälsan                                                     289000000

 

52          Viss förslagsverksamhet m. m,                                                                  1 000

53          Vissa skadeersättningar m. m. 100000 53 Statlig kreditgaranti för bosladsanskaffningslån              30 000


118


* Beräknat belopp


54          Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området

55          Externa arbetstagarkonsulter

55 AdministraUon av statens personskadeförsäkring, m.m.


Prop. 1987/88:100 50000000    Bil. 15 6791000

6000000 471402000


 


56 D. Länsstyrelserna m. m.

56 Länsstyrelserna m. m.


1175021000 1175021000


 


93 E. Kyrkliga ändamål

93  Domkapitlen och stiftsnämnderna m, m,

96          Vissa ersättningar till kyrkofonden

97          Bidrag till ekumenisk verksamhet

98          Bidrag Ull trossamfund

101  Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor


15456000

27700000

779000

53 380000

1695000

99010000


 


103 F. Övriga ändamål

103 Bidrag Ull kvinnoorganisationernas centrala verk­samhet


2912000


2912000


116  Underbilaga 15.4


Totalt för civildepartementet

104   Underbilaga 15.1

112  Underbilaga 15.2 115   Underbilaga 15.3

2914382000

Utdrag ur betänkandet (Ds C 1987:2) Revi­sionen av försäkringskassorna, m, m.

Remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena

Förslag till Lag om upphävande av förord­ningen (1961:313) om förfarandet i anmärk­ningsmål

Remissyttranden över "Förnyelse av fond­förvaltningen i staten" (Ds C 1987: 3)


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


119


 


 


 


Bilaga 16 till budgetpropositionen 1988


Miljö- och energidepartementet

(Qortonde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 16


Översikt

Till miljö- och energidepartementet hör frågor om:

-    miljövård, innefattande miljöskydd, naturvärd, kemikaliekontroll, miljövärdsforskning,

-    vattenlagen och lagen om vatlenförbund,

-   strålskydd,

-    energiförsörjning,

-    energianvändning,

-    energiforskning,

-    kommunal energiplanering,

-    säkerhet inom kärnenergi- och elenergiområdena samt

-    beredskap inom energiområdet.

Till departementets ansvarsområde hör också samordning av sådana miljöfrågor som andra departement har huvudansvaret för.

Miljöpolitiken

Miljöpolitiken syftar till att förebygga miljöstörningar och där sådana upp­kommer begränsa dem saml atl återställa skadad miljö. Varje samhällssek­tor har ansvaret för alt förhindra all nya miljöproblem uppstår och för att lösa de problem som redan föreligger.

En aktiv miljövård har en avgörande betydelse för vär välfärd, ekonomi och sysselsättning. Miljöfrågorna har därför en självklar ställning inom välfärdspolitiken. Rätten till en god miljö som förutsättning för en god hälsa måste kunna garanteras även kommande generationer.

Miljöproblemen kan inte bemästras enbart med nationella ålgärder. Många miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete. Del gäller bl. a, försurningens effekter, nedsmutsningen av haven, nedbryt­ningen av det skyddande ozonskiktet, risken för klimatförändringar och radioaktivt nedfall.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvarliga skador. Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen för ofta med sig atl eventuella negativa miljöeffekter upptäcks i efterhand. Omfattande resurser har av­satts för ett förbättrat miljöskydd samt för att vårda och förvalta värdefull natur. Många av de insatser som har gjorts har varil framgångsrika. Miljö­politiken måste emellertid vidareutvecklas. Åtgärder i efterhand blir i regel svårare och dyrare.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


Mot denna bakgrund planeras en miljöpolitisk proposition våren 1988     Prop. 1987/88:100 med en sarnlad redovisning av pågiiende och planerade angelägna miljöpo-     Bil. 16 litiska ätgärder.

Med hänsyn till behovet av insatser inom miljöområdet har det, trots kraven på återhållsamhet på statsbudgeten, varit möjligt att skapa utrym­me för ytterligare resurser.

Frågan om förändringar i miljöviirdsorganisationen bereds för närvaran­de inom regeringskansliet, I syfte att effektivisera miljöskyddet i avvaktan pä en förändrad miljövårdsorganisation föreslås att naturvärdsverket till­förs 5 milj. kr. Vidare föresläs atl länsstyrelserna tillförs 10 milj. kr. för bl, a. en förstärkt Ullsyn enligt miljöskyddslagen.

För det pågående arbetet med att minska användningen av bekämp­ningsmedel föresläs ytteriigare 3 milj, kr.

På miljöforskningens område föresläs all ca 13 milj, kr, anslås inom ramen för ett treårigt forskningsprogram som samfinansieras av staten och Föreningen för Industriell Miljövärdsforskning. För hela perioden avses den statliga satsningen inom programmet uppgå till drygt 40 milj. kr.

Miljö- och energidepartementet föreslås få en viss personalförstärkning. Statens naturvårdsverk har undantagits från huvudförslaget i avvaktan på förslag om förändrad miljövårdsorganisation. Likaså föreslås för kemika­lieinspektionen undantag från huvudförslaget och en viss förstärkning. Även koncessionsnämnden för miljöskydd undantas från huvudförslaget.

För Sveriges deltagande i internationellt miljösamarbete föreslås också en förstärkning av resurserna.

Frågor om åtgärder mot försurning m. m. och om vissa resurser för naturvård avses komma att behandlas i den miljöpolitiska proposiUonen.

Energipolitiken

Riktlinjerna för energipolitiken har lagts fast genom riksdagens beslul vären 1985. De innebäratt samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och inhems­ka, energikällor. En effektiv energianvändning och en intensifierad energi­hushållning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och om­sorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärn­kraften skall användas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.

Genom riksdagens beslut i december 1987 (prop, 1986/87:159, NU 7, rskr, 56) har riktlinjer i fråga om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning lagts fast. Enligt riktlinjerna skall ett utvecklingsprogram ge­nomföras. Målet för detla program skall vara att en första reaktor skall kunna tas ur drift någon gång under åren 1993-1995 och en andra reaktor någon gång under åren 1994-1996. Tillförseln av ny energi och resultaten av hushållningen med energi skall dock vara avgörande för tidpunkterna för reaktorernas urdrifttagning.

För att klargöra vilka åtgärder som behövs för alt åstadkomma den


 


nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen tillkallades i maj 1987 en     Prop. 1987/88:100 särskild delegation för elanvändningsfrägor (elanvändningsdelegationen), I     Bil. 16 november 1987 överlämnade delegationen sill betänkande (SOU 1987:68) Elhushållning på 1990-talet till regeringen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Regeringen avser atl under vären 1988 återkomma till riksdagen med förslag inom det energipolitiska området.

Budgetförslaget avseende energiområdet präglas av återhållsamhet. För statens energiverk och statens elektriska inspektion, vilka ingår i en för­söksverksamhet med treåriga budgetramar, tillämpas huvudförslaget som innebär en real anslagsminskning under treårsperioden. För statens kärn­kraftinspektion och statens kärnbränslenämnd har gjorts undantag från regeln om huvudförslag. För kärnkraftinspektionen föresläs särskilda in­satser för kompetensbevarande ätgärder.

Frågor om verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB och om statens vallenfallsverks investeringar avses behandlas i den energipoliliska propo­sitionen våren 1988,

Sammanfattning

Anslagsförändringarna totalt inom miljö- och energidepartementets verk­samhetsområde i förhällande till budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med. Beloppen anges i milj, kr.

Anvisat          Förslag           Förändring

1987/88            1988/89

25,5

29,7

+    4,2

562,6

603,2*

-F 40,6*

4956,5

4515,8*

-440,7*

A, Miljö-och energi­
departementet m, m,

B,  Miljö

C,  Energi

Totalt för miljö- och

energidepartementet                              5544,6           5148,7            -395,9

* I sammanställningen ingår vissa anslag där oförändrat belopp beräknas i avvaktan på särskilda propositioner våren 1988,


 


Miljö- och energidepartementet                                      Prop. 1987/88: lOO

Bil. 16 Utdrag ur protokoll vid regeringssainmanträde den 4 januari 1988

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till budgetpropositionen 1988 INLEDNING

1 Miljöpolitiken

Nya hot mot vår miljö gör sig ständigt påminda. Exempel på problem som har accentuerats under det år som har gått sedan miljö- och energideparte­mentet påböijade sin verksamhet är utsläppen av s. k. freoner (klorfluor-karboner, CFC), hoten mot havens ekosystem och förekomsten av giflav-fall i mark och vatten. Samtidigt förs del långsiktiga arbetet mot försur­ningen av mark och vatten målmedvetet vidare. Regeringen har vidare inlett ett omställningsarbete på för miljön strategiskt viktiga områden, bl.a. trafik-, jordbruks- och energiområdena.

Jag vill redan nu förutskicka att jag har för avsikt att föreslå regeringen att under våren 1988 lämna en samlad redovisning av miljöpolitiken till riksdagen i en miljöpolitisk proposition. Det innebär all flera anslag som normalt tas upp i budgetpropositionen i stället kommer atl las upp i miljöpropositionen.

Mål och inriktning

Miljöpolitiken syftar till all förebygga miljöstörningar och där sådana upp­kommer begränsa dem samt atl återställa skadad miljö. Varje samhällssek­tor har ett ansvar för atl förhindra all nya miljöproblem uppstår och att lösa de problem som redan föreligger. Kostnaderna för atl minska miljö­problemen och alt åtgärda redan uppkomna skador bör bäras av den som orsakar eller orsakat skadorna.

En aktiv miljövård har en avgörande betydelse för vår välfärd, ekonomi och sysselsättning. Miljöfrågorna har därför en självklar ställning inom välfärdspolitiken. Rätten till en god miljö som förutsättning för en god hälsa måste kunna garanteras även kommande generationer.

Miljövården började byggas upp under 1960-lalet genom bl, a. lagstift­ning, myndighelsorganisalion och investeringar i anläggningar för miljövård. Omfattande resurser har avsatls för ell förbättrat miljöskydd saml för att vårda och förvalla värdefull natur. Mänga av de insatser som gjorts har varit framgångsrika. Ell ökande miljömedvetande och insatser frän folkrörelser och ideella organisationer har också bidragit till att miljövårdens positioner har kunnal flyttas fram.

Inget enskilt land kan med enbart nationella ätgärder skydda sin miljö.


 


Många miljöproblem måste lösas genom internaUonellt samarbete. Del    Prop. 1987/88:100 gäller bl.a, försurningens effekter, nedbrytningen av det skyddande ozon-     Bil. 16 skiktet, nedsmutsningen av haven, risken för klimatförändringar och ra­dioaktivt nedfall. Även u-ländernas miljöproblem, bl. a. avseende ökenut­bredningen och jorderosion, kräver internationell samverkan.

Miljöpolitiken måste drivas målmedvetet i de olika internaUonella organ som Sverige medverkar i och gä hand i hand med det nationella arbetet, Sverige måste se som sin uppgift att pä de områden där vi har särskild kompetens vara pådrivande i det internationella miljöarbetet. Regeringen arbetar efter dessa riktlinjer, Vär ambition är att genom en stärkt samord­ning av Sveriges agerande i FN och dess fackorgan saml i andra internatio­nella organisaUoner, bl,a. OECD, aktivt arbeta för att få lill stånd instru­ment för att bemästra globala och regionala miljöproblem, även sädana som för närvarande inte bedöms påverka miljötillståndet i vårt land, Sveri­ge har också föreslagit en andra FN-konferens om miljö år 1992 och förklarat sig berett att slå som värd för en sådan konferens,

Sverige och andra i-länder måste vara beredda att avsätta resurser för all långsiktigt bidra till att skapa förutsättningar för att åtgärda miljöproble­men i världen. Det är mot denna bakgrund som regeringen har aviserat ett förslag om atl ett internationellt miljöteknikinstitul skall inrättas i Stock­holm. Till denna fråga återkommer jag i den miljöpolitiska propositionen.

Världskommissionen för miljö och utveckling, den s. k. Brundtlandkom-missionen, har lagt fram förslag om hur en hållbar och bärkraftig utveck­ling skall kunna åstadkommas genom hushållning med naturresurser och förebyggande av miljöproblem. Sverige stöder i allt väsentligt dessa för­slag. FN:s generalförsamling har i en resolution godtagit Brundtland-rap­portens huvudbudskap och anvisat en process för rapportens uppföljning, nationellt och internationellt. Sverige och de andra nordiska länderna kommer på grundval av rapporten alt aktivt verka för alt miljöhänsynen genomsyrar alla delar av FN-systemet, I syfte att bl, a. följa upp kommis­sionens rapport har inom nordiska ministerrådets ämbetsmannakommilté för energipolitik bildats en arbetsgrupp benämnd Energi och miljö.

Miljöproblemen måste angripas frän grunden och praktiska lösningar måste anvisas oavsett rådande seklorsgränser och organisationsstrukrur. En fortsatt positiv utveckling av välfärden förutsätter i ell långsiktigt perspektiv bl, a, god miljö. Skärpta miljökrav kan således i detla perspek­tiv väl förenas med krav på arbete och social välfärd.

Tekniken skall utvecklas för att tillgodose kraven på god miljö öch . hushållning med naturresurserna. Jag vill i detta sammanhang erinra om all regeringen i oktober 1987 beslutat att de allmänna investeringsfonderna i fortsättningen kan användas för insatser för att förbättra miljön. Utanför de särskilda stödområdena skall investeringsfonderna bara få användas lill miljöförbättrande investeringar och insatser.

Miljö- och energidepartementet har en pådrivande och samordnande roll
i regeringens miljöpolitik. I dettaarbele deltar miljövårdsberedningen, som
är regeringens samråds-och kontaktorgan i miljöfrågor. Beredningen inrik-            ■       .

tar sitt arbete på obearbetade och  seklorövergripande miljöfrågor,   I
miljövårdsberedningen ingår.bl, a, miljö-och energiministern samt kom-                                 5


 


munikaUons-, jordbruks,- arbetsmarknads-, bostads- och industriminist-     Prop. 1987/88:100
rårna.                                                                                              Bil. 16

I 1987 års budgetproposition framhöll jag att det för samhällssektorer med stor miljöpåverkan kan behöva övervägas system med fortlöpande redogörelser för sektoms resursanvändning och inverkan pä miljön. En sådan ansats är ett sätt att mer konkret finna former för att väga in ekologiska hänsyn i beslutsprocessen. Enligt väglagen är vägverket nume­ra skyldigt att göra en miljökonsekvensbeskrivning i samband med upprät­tande av arbetsplan. Jag har erfarit att det i övriga trafikverk förestår ett utvecklingsarbete i samma syfte. Detta kan ge praktiska erfarenheter för motsvarande utveckling inom andra sektorer.

Pågående verksamhet, m. m.

Jag övergår nu till att redovisa vissa aktuella arbetsuppgifter och den verksamhet som har bedrivits under det gångna verksamhetsåret.

I april 1987 redovisade statens naturvårdsverk förslag till åtgärder för att skydda ozonskiktet (SNV rapport 3353).. Enligt verket är det möjligt att minska användningen och utsläppen av CFC betydligt redan med dagens teknik. I ett första steg bör utsläppen kunna minskas med minst 25 % Ull är ■ 1991 jämfört med 1984 års nivå. På längre sikt bör mer långtgående minsk­ningar av utsläppen vara möjliga.

Jag har haft överläggningar med företag, branschorganisaUoner, myn­digheter och fackliga organisationer om möjligheten att minska använd­ningen och utsläppen av CFC. Överläggningarna har bl.a. resulterat i att vägverket har beslutat att upphöra med användningen av allt material i vägkonstrukUoner som innehåller eller tillverkas med hjälp av CFC senast till årsskiftet 1991-1992. Även statens järnvägar har fattat ett liknande beslut. Jag avser att återkomma till frågan om minskad användning av CFC i den miljöpolitiska propositionen.

I september 1987 undertecknade ett 40-tal länder ett internationellt pro­tokoll om begränsning av produktion och användning av CFC och haloner. Protokollet, som bygger pä Wienkonventionen som Sverige underteckna­de är 1985, förutsätts kunna träda i kraft den I.januari 1989 och därefter genomföras etappvis. ProdukUon och användning av CFC skall i ett första steg frysas på 1986 års nivå senast efter ett är. I ett andra steg skall en-minskning med 20 % genomföras senast år 1994. Efter ytterligare fem år skall minskningen uppgå till minst 50 %. För halonerna innebär beslutet en frysning på 1986 års nivå tre år efter avtalets ikraftträdande.

De nordiska miljöministrarna kom i oktober 1987 överens om en gemen­sam nordisk plan för att minska användningen av CFC och andra ämnen som bryter ner ozonskiktet. Fram till år 1991 skall användningen av dessa ämnen minska med 25 %,

Jag vill i detta sammanhang betona att det övergripande målet vad gäller CFC och haloner såväl nationellt som internationellt är att användningen av dessa ämnen skall upphöra så snart som möjligt.

Naturvårdsverket överlämnade hösten 1987 till regeringen ett förslag till aktionsplan mot luftföroreningar och försurning (SNV rapport 3379). Ak-


 


tionsplanen avses komplettera det år 1985 beslutade handlingsprogrammet     Prop. 1987/88:100

mot luftföroreningar och försurning enligt vilket svaveldioxidutsläppen     Bil. 16

skall minska med 65 % och kväveoxidutsläppen med 30% fram till år 1995

jämfört med 1980 års nivå. Jag återkommer till aktionsplanen i vårens

miljöproposition,

I detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen efter internationella överläggningar år 1985 föreslog (prop. 1985/86:61, JoU 11, rskr. 101) att skärpta avgaskrav för personbilar skall införas i två steg; frivilligt och kombinerat med en reducerad försäljningsskatt för 1987 och 1988 års personbilsmodeller, och obligatoriskt från öch med 1989 års personbilsmo­deller. Introduktionen av katalytiskt avgasrenade bilar och blyfri bensin har varit framgångsrik.

Vidare har naturvårdsverket på regeringens uppdrag utrett vilka avgas­krav som bör gälla för lastbilar och bussar (SNV rapport 3283). Natur­vårdsverket och statens energiverk har redovisat förslag om att minska kväveoxidutsläppen från förbränningsanläggningar (Statens energiverk 1983:3 och SNV rapport 3312). Båda förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.

För att ytterligare minska svaveldioxidutsläppen har regeringen beslutat att den genomsnittliga svavelhalten i lätt eldningsolja får vara högst 0,2 viktprocent.

Regeringen tillsatte i augusti 1986 en särskild akUonsgrupp mot havs­föroreningar. Naturvårdsverket har på uppdrag av gruppen utarbetat ett förslag till en aktionsplan mot havsföroreningar. Förslaget överiämnades till regeringen våren 1987.

I aktionsplanen utpekas de viktigaste områdena där insatser krävs. Långtgående åtgärder måste enligt verket vidtas mot föroreningarna.Det gäller både nationellt och internationellt. Arbetet med att begränsa tillför­seln av stabila organiska ämnen och växtnäringsämnen bör ges hög priori­tet. Åtgärder för att begränsa utsläppen av metaller och olja är också mycket vikUga. I planen presenteras förslag till åtgärder avseende såväl industrier som jordbruk och kommunala reningsverk.

Hösten 1986 inledde regeringen överläggningar med pappers- och mas­saindustrin för att minska användningen av klor och klorföreningar vid produktion av blekt pappersmassa och för att påskynda att nya reningsåt­gärder i industriella processer vidtas. Naturvårdsverket redovisade första delen av sitt s.k. miljö/cellulosa-projekt ijuli 1987. Förslag till handlings­linje i denna fråga finns i aktionsplanen mot havsföroreningar.

Regeringen har i olika beslut i enskilda ärenden under hösten 1987 slagit fast principen att utsläppen av klorerad organisk substans måste minskas kraftigt. De högsta Ullåtna utsläppsniväerna enligt dessa beslut är i princip desamma som naturvårdsverket i sitt förslag till aktionsplan mot havsföro­reningar anger att den svenska skogsindustrin bör ha nätt år 1992.

Jag vill här fästa uppmärksamheten vid regeringens beslut i maj 1986 varigenom området kring Laholmsbukten förklarats som särskilt förore-ningskänsligt. Hösten 1986 redovisade länsstyrelserna i KrisUanstads och

Hallands län förslag Ull ätgärder för att minska kväve- och fosforutsläppen

't.

\y                                                            7


 


till Laholmsbukten, Regeringen bemyndigade i april-1987 berörda länssty-    Prop, 1987/88:100 relser att meddela föreskrifter om sädana åtgärder. Beslutet berör främsl     Bil. 16 jordbruket saml kommunala avloppsreningsverk,  Enligl beslulel skall länsstyrelserna vidare senast i slutet av år 1988 lämna en första rapport till regeringen om resultatet av vidtagna åtgärder.

Också i andra sammanhang har ålgärder vidtagits för atl minska havs­föroreningarna. Inom ramen för del svensk-norska samarbetet har frågan om begränsningar av utsläppen av vattenföroreningar från industrier, tät­orter och jordbruk i Östfoldomrädet behandlats. Frän norsk sida har nu lagts fram ett program för sådana ulsläppsbegränsningar, I november 1986 tog den svenska regeringen initiativ till elt gemensamt svensk-danskt arbe­te för att kartlägga miljösituationen och de viktigaste utsläppskällorna till Kattegatt och för att föreslå åtgärder för att minska utsläppen till och föroreningen av området. Utredningen redovisades ijuli 1987 (SNV rap­port 3371).

De nordiska miljöministrarna behandlade havsföroreningsfrågorna på sitt möte hösten 1987. Arbelet pii att nä gemensamma lösningar skall fortsätta.

1988 års möte med Helsingforskommissionen om Östersjöns miljö kom­mer på svenskt initiativ alt hållas på ministernivå.

En ministerkonferens om Nordsjön ägde rum i London hösten 1987, Konferensen enades om ökade insiitser för all skydda Nordsjöns marina miljö genom att starkt begränsa utsläpp från land samt förbjuda dumpning av industriavfall och förbränning av avfall lill havs.

Regeringen har våren 1987 i en skrivelse till riksdagen (skr, 1986/87:157) redovisat riktlinjer för skärpta miljökrav vid anläggningar för avfallsför­bränning. Kraven innebär att reningsutrustning för bl.a. dioxiner måste installeras, Dioxinulsläppen skall minskas med mer än 90 %, Dessa krav skall vara uppfyllda i alla befintliga anläggningar före 1991 års utgång. Tillstånd för nya anläggningar förutsätter att de skärpta kraven uppfylls.

Regeringen gav i juni 1987 statens naturvårdsverk i uppdrag att utvärde­ra erfarenheterna inom avfalls- och återvinningsområdet. Utgångspunkten för uppdraget är att mängden avfall skall minska så långt möjligt, I uppdra­get, som skall redovisas senast den 1 juni 1988, ingår bl.a. att studera de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ökad återvinning. Ny miljö­skyddsteknik kan numera stimuleras genom medel ur bränslemiljöfonden.

I december 1986 antog riksdagen (prop. 1986/87:55, JoU8, rskr. 70) ell
åtgärdsprogram mot miljöfariiga batterier. Riksdagsbeslutet och den med
anledning därav utfärdade förordningen.(1986:1236) om miljöfarliga batte­
rier innebär bl. a. att samtliga kommuner är skyldiga att samla in miljöfarii-
ga batterier. En landsomfattande informationskampanj har genomförts
under år 1987, Regeringen har vid.are i november 1987 beslutat om en
särskild symbolmärkning av miljöfarliga batterier.
                                             ,    .

Regeringen gav sommaren 1987 naturvårdsverket i.uppdrag att inventera förekomsten av giftavfall m. m. Uppdraget avrapporterades hösten 1987,

Vid bl, a. kemikalieinspektionen pågår arbetet med alt minska riskerna                                     ,

med   och   användningen   av   kemiska   bekämpningsmedel.   Målet   är


 


alt fram till år 1990 jämfört med år 1985 ha halverat användningen av     Prop. 1987/88:100 bekämpningsmedel i jordbruket. Naturvårdsverket, lanlbruksstyrelsen.     Bil. 16 livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet har viktiga arbetsupp­gifter i detta s.k,, halveringsprogram.

Riksdagen har hösten 1987 på regeringens förslag beslutat att tillföra naturvärdsverket ca 4 milj, kr. under budgetåret 1987/88 för analys av dioxiner och andra miljögifter. Räknat för helt budgetår innebär detla närmare 8 milj, kr.

Frågan om finansieringen av ersättning Ull skadelidande saml av åtgär­der för återställning och sanering vid miljöskador har utretts av miljöska-defondsutredningen, som redovisade sina förslag i betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond, Förslaget bereds för närvarande inom regerings­kansliel.

Miljöskyddslagen ändrades år 1984 så att det blev möjligt atl peka ut särskilt föroreningskänsliga områden, för vilka myndigheterna kan vidta speciella åtgärder, Ringsjön i Skåne och området kring Laholmsbukten har pekats ut som sådana områden. Jag kommer inom kort atl föreslå en utvidgning av miljöskyddslagen även såvitt avser bl, a, områden med sär­skilt svåra luftföroreningar.

Genom den nya plan- och bygglagen (1987:10) som trädde i kraft den Ijuli 1987 blir kommunala översiktsplaner över mark- och vattenanvänd­ningen obligatoriska. Översiktsplanerna ger bl. a. bättre förutsättningar för en förebyggande miljövård och för en belysning av konflikter mellan ex-ploateringsinlressen och miljövärden,

1 naturresurslagen (1987:12), som trädde i kraft samtidigt med den nya plan- och bygglagen, understryks att mark- och vattenområden skall an­vändas till det de är mest lämpade för, Lagen ger riktlinjer för att balansera exploaleringsintressen mol bevarandevärden och miljöhänsyn, I lagens inledande bestämmelser anges alt marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en frän ekologisk, social och samhällsekono­misk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas,

I samband med tillkomsten av den nya planlagstiftningen har också naturvårdslagen ändrats så all kommunerna fär räll att själva besluta om bildande av naturreservat och nalurvårdsområden.

Statens naturvårdsverk har med skrivelse den 26 november 1987 föresla­git en översyn av naturvårdslagen. Frågan bereds för närvarande inorri regeringskansliet,

Elt förslag till ny strälskyddslag har nyligen behandlats av lagrådet,
Lagens syfte är all stärka skyddet för människor, djur och miljö mot
skadlig verkan av strålning, I förhällande till gällande strälskyddslag från
år 1958 innebär förslaget bl, a. ett utvidgat ansvar för den som är verksam
med strålning. Förslaget, innehåller också nya bestämmelser för att göra
tillsynen mer effektiv. Jag avser att under våren föreslå regeringen att
lägga fram förslag för riksdagen om en ny strålskyddslag all gälla från den 1
juli 1988,                       ,.,.                                                                

Statens strålskyddsinslitut har i samråd med socialstyrelsen, statens
planverk och statens mät- och provråd utarbetat en lägesrapport om arbe­
tet med att minska riskerna med radon i bostäder. Rapporten överlämna-                       '        9


 


des till regeringen den 1 juni 1987, Myndigheterna har bedömt läget som    Prop. 1987/88:100 allvarligt. Ett antal åtgärder har vidtagits och föreslagits för att komma till     Bil. 16 rätta med radonproblemen. Tidigare denna dag har chefen för bostadsde­partementet föreslagit förenkhngar och förbättringar av nu gällande regler för ekonomiskt stöd till småhusägare. Åtgärderna bör bidra till att allvarli­ga hälsorisker till följd av radon i bostäder skall kunna undanröjas.

Vissa förslag i årets budgetproposition

För att effektivisera miljöskyddet och förbereda förändringar i miljövårds­organisationen föreslår jag i det följande särskilda insatser om 5 milj. kr. I avvaktan på beslut om sädana förändringar har chefen för civildeparte­mentet tidigare denna dag föreslagit att länsstyrelserna för budgetåret 1988/89 tillförs 10 milj, kr. för bl.a. en förstärkt tillsyn enligt miljöskydds­lagen.

Utöver den satsning på miljövårdsforskningen som gjordes i forsknings­propositionen våren 1987 föreslår jag i det följande en ytteriigare resurs­förstärkning. Den s, k. kollekUva forskningen föreslås få ett ökat stöd genom det treåriga ramprogram som, under förbehåll av regeringens god­kännande, överenskommits mellan företrädare för staten och Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning. För budgetåret 1988/89 innebär detta att staten ökar sitt stöd med ca 3 milj: kr. Därigenom möjliggörs bl.a. en angelägen förstärkning av det internationella miljösamarbetet pä forsk­ningsområdet.

Naturvårdsverket har träffat avtal med jordbrukare för att bevara ett urval av värdefulla ängs- och hagmarker. Jag kommer i det följande att föreslå att 10 milj. kr. anvisas för naturvärdsinsatser i odlingslandskapet. Åtgärder som också berör kulturminnesvärden genomförs i samarbete med riksantikvarieämbetet.

Medvetenheten om miljöns betydelse bör grundläggas tidigt i livet, In-formaUons- och utbildningsinsatser på miljöområdet riktade Ull barn och ungdomar är därför angelägna. Jag vill på detta område hänvisa till den redovisning som statsrådet Lindqvist nyss har lämnat. Av denna framgår att medel för utvecklings- och förnyelsearbetet bl. a, kommer att avsättas för miljöfostran i barnomsorgen.

Med anledning av förslag från en arbetsgrupp inom regeringskansliet har utbildningsministern och statsrådet Göransson tidigare i dag lagt fram förslag med syfte att stärka miljöfrågornas ställning i undervisningen. Statsrådet Göransson har också föreslagit att särskilda medel skall avsät­tas för de s. k. miljöresurspersoner, som i dag finns knutna lill länsskol­nämnderna.

Jag kommer i det följande att under naturvårdsverkets informationsan­
slag beräkna ökade medel för informationsverksamhet för att möjliggöra
en ökad satsning på materialprodukUon för bl.a. skolans behov. Det är
vidare nödvändigt att miljöfrågorna ges en stor roll i t. ex. civilingenjörs-
och lärarutbildningarna. Här bör bl, a, naturvårdsverket och universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) kunna ge vägledning och stöd ät de lokala
utbildningarna,                                                                                                        10


 


För att det uppsatta målet med en halvering av bekämpningsmedelsan-     Prop. 1987/88:100 vändningen i jordbruket skall kunna uppnäs föreslås att ytterligare resurser     Bil. 16 tillförs kemikalieinspektionen.

Den planerade mitjöpropositionen

Jag övergår nu till att närmare beröra den planerade miljöpolitiska proposi- ; Uonen.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvarliga skador. Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen för ofta med sig att eventuella negativa miljöeffekter upptäcks i efterhand. MiljöpoliUken måste nu vida­reutvecklas. En framgångsrik miljöpolitik kräver att miljöhänsynen ingår som en viktig del i samhällsplaneringen och den tekniska utvecklingen. Åtgärder i efterhand blir i regel svårare och dyrare. Det är mot denna bakgrund somjag avser föreslå regeringen aft våren 1988 i en miljöpolitisk proposition ge riksdagen en samlad redovisning av de åtgärder som bör vidtas.

I betänkandet (SOU 1987:32) För en bättre miljö har förslag lämnats till ätgärder rörande miljövårdens organisation m.m. Förslaget berör bl, a. naturvårdsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, länsstyrelserna och kommunerna. En väl fungerande ;niljövårdsorganisation är enligt min mening av central betydelse för att de åtgärder som föreslås på miljöområ­det skall fä den effekt som åsyftas.

Luftföroreningar och försurningar medför somjag nyss har redogjort för omfattande och allvarliga skador på skog, grödor, mark och vatten. Situa­tionen har i vissa hänseenden förvärrats även om genomförda åtgärder har gett goda resultat. Arbetet med att lösa problemen måste därför gä vidare,

Sverige skall fortsätta ansträngningarna att få till stånd en europeisk aktionsplan mot försurning. Den bör slå fast hur mycket utsläppen av svavel och kvävedioxider måste minska för att skadad miljö skall kunna återställas och nya miljöskador förhindras. Planen bör också visa hur detta skall genomföras. De förslag som i detta syfte lagts fram från svensk sida inom ramen för FN:s konvention om långväga, gränsöverskridande luftför­oreningar har hittills mottagits positivt.

Flera ämnen bidrar till att bryta ned det skyddande ozonskiktet. An­vändningen av CFC och haloner måste som jag tidigare nämnt minskas kraftigt. Målet är att användningen av de miljöfarliga ämnena skall upphö­ra.

Internationellt krävs som ett första steg ett förbud mot CFC som drivgas i sprayflaskor liknande det förbud som råder i Sverige. Vi måste också verka för att användningen av CFC upphör på områden där det finns goda alternativ, t.ex. beträffande förpackningar och material. Arbetet med att byta CFC mot andra ämnen har inletts. Det internationella avtalet om minskning av produktion och användning av CFC och haloner som jag tidigare har redovisat behöver följas upp, bl, a. vad gäller avvecklingstak­ten. Avvecklingen i Sverige bör ske så snabbt som möjligt.

Naturvårdsverkets aktionsplan mot havsföroreningar kommer att ligga
till grund för mina fortsatta överväganden om åtgärder för att rena haven,
                            11


 


Detta arbete kommer också att innefatta fortsatta ansträngningar för alt    Prop. 1987/88:100

övriga länder genomför åtgärder till skydd för havsmiljön. De åtaganden     Bil. 16

som diskuteras i olika internationella organ avser både utsläpp både från

land och frän fartyg liksom förbud mot dumpning och förbränning av

miljögifter till havs. De föroreningar som i första hand bör bekämpas är

utsläpp av stabila organiska ämnen och närsalter. Utsläppen av metaller

och olja bör också begränsas.

För jordbruket finns i gällande jordbrukspoliliska riktlinjer angivet ett s.k. miljö- och resursmål. Enligt detta mål skall i jordbruket och livsme­delsproduktionen hänsyn tas till kravet på en god miljö och Ull behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser. Det lång­siktiga omställningsarbetet sker i enlighet med bl: a. miljö- och resursmå­let.

I naturvärdsverkets förslag till aktionsplan mot havsföroreningar be­handlas de kemikalieintensiva produktionsmetoderna och gödselhante­ringen vilka bl. a. orsakar kväveläckage och övergödning av hav och sjöar. I november 1987 överlämnades till regeringen en utredning om hur kväve­läckage från mark kan minskas genom sänkt intensitet i jordbruket. Frå­gorna bereds f. n. i regeringskansliet.

Vad gäller energiområdet har utvecklingen de senaste åren inneburit gynnsamma effekter för miljön genom ökad energihushållning, minskade utsläpp frän oljeeldning samt särskilda satsningar pä miljövänlig teknik. Jag kommer i det följande att närmare redogöra för de energipolitiska frågorna och därmed sammanhängande särskilda miljöfrågor,

I vissa regioner krävs särskilda insatser för att komma lill rätta med miljöproblemen. Dalälven och Göteborgsregionen, främst Hisingen, är exempel på sådana regioner. Laholmsbukten och Ringsjön är andra exem­pel på områden för vilka särskilda ålgärder har beslutats. Också miljöpro­blemen i de större städerna kräver ökad uppmärksamhet.

Frågor som har utretts av miljöskadefondsutredningen kommer att be­handlas i den miljöpolitiska proposiUonen,

De samhällsekonomiska konsekvenserna av den pågående miljöförstö­ringen är omfattande. Kostnaderna för att åtgärda miljöskadorna bör i princip bäras av den som förorsakar dem. Med hänsyn lill miljöproblemens art och till att de ofta är gränsöverskridande måste staten svara för vissa slag av ätgärder. Huvuddelen av kostnaderna skall dock bäras av andra än staten. Ekonomiska styrmedel blir i detla sammanhang ett viktigt komplet­terande inslag i miljöskyddsarbetet.

Ett ökat miljömedvetande förutsätter bl.a. vidgade informations- och utbildningsinsatser. Här kan folkrörelserna spela en viktig roll. Inom civil­departementet görs nu en översyn av hela bidragssystemet till folkrörelser­na. Som en del i översynen ingår frågan omstödet till miljöorganisationer­na,

I den miljöpolitiska propositionen avser jag också behandla vissa frågor
om naturvård,
bl.a. förslag om justering av områdesgränserna i. national-,
parkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön. Förslag till utvidgning
                  .     .

av SänQällets nationalpark kommer också att behandlas.                      

.■■..•                                          .12


 


2 Energipolitiken                                                                             Prop. 1987/88:100

Bil. 16 Allmänt

Genom riksdagens beslut våren 1985 (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362) lades riktlinjerna för energipolitiken fast. De innebär alt samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat pä varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effekUv energi­användning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall utnyttjas under en över­gångsperiod. Senast är 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.

Omedelbart efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen vären 1986 uppdrog regeringen åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och elpro­duktionsfrågor, energirådet, att på nytt pröva de grundläggande frågorna om kärnkraftens säkerhet m, m. Energirådets verksamhet resulterade i ett omfattande underlagsmaterial. Materialet överlämnades till regeringen un­der hösten 1986 och remissbehandlades därefter,

I den proposition om vissa utgångspunkter för energisystemets omställ­ning (prop, 1986/87:159) som regeringen lade fram våren 1987 konstatera­de jag atl inget avgörande kommit fram som ger anledning alt tidigarelägga den tidpunkt, är 2010, när kärnkraftsavvecklingen skall vara helt genom­förd. Däremot drog jag slutsatsen att gjorda undersökningar visar atl en avveckling pä tio år eller kortare tid skulle kräva stora uppoffringar, både ekonomiskt och miljömässigt. Detta gäller oavsett om avvecklingen läggs tidigt eller sent under tiden fram till är 2010, En lång omställningsperiod, däremot, ökar möjligheterna lill successiv anpassning och teknikutveck­ling. Därigenom skapas goda förutsättningar för den nya kraftproduk­tionen att klara stränga miljökrav. Omställningen måste också ske på elt ■ sådant sätt att inte uppställda välfärdsmål äventyras. Vidare kommer upphandlingen av nya elproduklionsanläggningar och genomförandel av eleffekliviserings- och elersätlningsålgärder m. m. atl spridas ut över ti­den, Pä detta sätt ges svensk industri bättre möjligheter att svara för en stor del av leveranserna vid de betydande investeringar som blir följden av kärnkraflsavvecklingen. Samtidigt minskar de risker för överhettning på investeringssidan som skulle uppstå vid en omfattande, snabb omställning.

Därför anförde jag att omställningsperioden bör utsträckas med bibehål­let slutmål alt avvecklingen av kärnkraften skall vara helt genomförd senast år 2010. Samtidigt måste kärnkraftsavvecklingen genomföras så att en säker elförsörjning kan upprätthällas.

Regeringen föreslog att ett utvecklingsprogram skall genomföras och att
målet för detta utvecklingsprogram skall vara att en första reaktor skall
kunna tas ur drift någon gång under åren 1993-1995 och en andra reaktor
någon gäng under åren 1994-1996, Tillförseln av ny energi och resultaten
av hushållningen med energi skall dock vara avgörande för tidpunkterna
för reaktorernas urdrifttagning. Vid valet av de reaklorer som först skall
tas ur drift bör - vid sidan av säkerhetsaspekterna - beaktas bl. a. reakto­
rernas regionala betydelse för kraftproduktionen, möjligheterna att överfö-                          13


 


ra kraft mellan regioner och de regionala förutsätlningarna för att minska     Prop. 1987/88:100
elanvändningen.                                                                                Bil. 16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag (NU 1987/88: 7, rskr. 56).

Jag avser atl under våren 1988 återkomma till regeringen med precisera­de förslag lill riksdagen beträffande kärnkraftsavvecklingens inledning.

I propositionen (1986/87:159) omi vissa utgångspunkter för energisyste­mets omställning underströk jag att det är mycket angeläget att den kom­mande kärnkraftsavvecklingen inte får ske på bekostnad av miljön. Ny energitillförsel måste uppfylla mycket högt ställda miljö- och säkerhets­krav.

Stora ansträngningar görs för att minska energisystemets negativa inver­kan på miljön. Bl, a. har riksdagen beslutat (prop, 1984/85:127, JoU 28, rskr, 275) att utsläppen av svavel- och kväveoxider skall minskas med 65 resp, 30 % lill år 1995, räknat från 1980 års nivå.

Som jag tidigare har berört har statens naturvårdsverk under hösten 1987 i samarbete med en rad andra myndigheter redovisat en akUonsplan mot luftföroreningar och försurning. Naturvärdsverket konstaterade där­vid att svaveldioxidutsläppen ökade starkt i Sverige under 1950- och 1960-talen. Från 1970-talets böljan har de sedan minskat, så att de nu är avsevärt lägre än pä 1950-talet,

Minskningen av svaveldioxidutsläppen är i stor utsträckning ett resultat av omläggning av energiförsörjningen, minskad energiförbrukning och skärpta miljökrav. Den I juli 1987 skärptes miljökraven vid oljeanvändning ytterligare genom att en bestämmelse i förordningen (1976:1055) om svavelhalligt bränsle infördes om att den genomsnittliga svavelhalten i lätt eldningsolja får vara högst 0,2 viktprocent.

Energisektorn svarar för omkring 25 % av kväveoxidutsläppen i Sverige. Statens energiverk och naturvårdsverket har under år 1986 på regeringens uppdrag utrett möjligheterna att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsanläggningar. Jag avser att återkomma med ett ställningsta­gande Ull de föreslagna åtgärderna i den miljöpolitiska propositionen våren 1988.

Statens energiverk år sedan den I juli 1983 den centrala förvaltnings­myndigheten för frågor om energiförsörjning. Verkels uppgifter har sedan det inrättades förändrats bl. a. vad gäller den stödverksamhet som verket administrerar. Verket har under budgetåret 1986/87 omorganiserats.

Riksdagen beslutade under våren 1987 om ett nytt energiforskningspro­gram för treårsperioden 1987/88-1989/90. Beslutet, som byggde på energi­forskningsutredningens belänkande (EFU 87, SOU 1986:31), innebär en mer markerad inriktning på grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning samt på forskning och utveckling av betydelse för omställningen av energisystemet. Sammanlagt beräknades 1 050 milj. kr. till energiforsk­ning under treårsperioden.

Regeringen har i juni 1987 givit statens energiverk i uppdrag att utreda
vissa för energiforskningsprogrammet gemensamma frågor i samverkan
med berörda myndigheter, organisationer m, m. Det gäller bl, a. frågan om
Ullsättande av tidsbegränsade forskartjänster s. k. mellantjänster inom uni­
versitet och högskolor. Verket har den 20 november 1987 redovisat resul-
                            14


 


talet av ulredningen om mellantjänster till regeringen. Av redovisningen     Prop. 1987/88:100 framgår bl.a, att flertalet av de tidsbegränsade forskartjänsterna föreslås     Bii. 16 bli förlängda frän tidigare programperiod samt atl ytterligare tjänster kom­mer att inrättas. Jag har inget atl erinra mot detta förslag.

Motoralkoholkommitténs slutbetänkande (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle har remissbehandlats. Riksdagen har i beslutet om nytt tre­årigt program för energiforskning anslagit medel för energirelaterad forsk­ning och utveckling inom transportsektorn. För detta ändamål har totalt ca 140 milj, kr. beräknats för budgetåren 1987/88-1989/90. Mot denna bak­grund har transportforskningsberedningen, styrelsen för teknisk utveck­ling och statens energiverk i juni 1987 givits i uppdrag av regeringen att inom ramen för de av riksdagen avsatta resurserna utarbeta ett program för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan mellan myndigheterna och en etappredo­visning skall ske under våren 1988. Stiftelsen Svensk Etanolutveckling har efter slöd frän regeringen utrett förutsättningarna för uppförande av en fullskaleanläggning för produktion av etanol ur spannmål. Rapporten Full-skalig etanolproduktion överlämnades till regeringen i juli 1987 och har remissbehandlats.

Energisituationen

Den totala energianvändningen väntas ligga på en någol högre nivå åren 1987-1988 jämfört med år 1986, eller kring 460 TWh, År 1986 uppgick den totala energianvändningen lill 449 TWh, Korrigeras statistiken för åren 1986 och 1987 till normala år i lemperaturhänseende, blir den åriiga ökning­en av den totala energianvändningen drygt I % under perioden 1986-1988. Statens energiverks bedömning av energianvändningens utveckling un­der år 1987 samt en prognos för år 1988 framgår av tabell 1,

Tabell 1 Energianvändningen, TWh

 

Användarkategori

1986

1986

1987

1988

 

 

temp.

prel.

prognos

 

 

korr.

 

 

Industri

137

137

139

140

Transporter

79

79

81

83

Bostäder, service m, m.

162

160

169

163

Total slutlig inhemsk

 

 

 

 

energianvändning

378

376

389

386

Utrikes sjöfart, föriuster och

 

 

 

 

energi för icke energiändamål

71

71

73

73

Källa; statens energiverk

Under år 1986 sjönk energianvändningen i industrin lill 137 TWh från ca
140 TWh år 1985. Del var framför
allt användningen av oljeprodukter som
fortsatte atl sjunka. Den minskade således med drygt 3 TWh jämfört med
år 1985, trots att oljepriserna sjönk kraftigt under året. Till en del beror
denna nedgång på ökad användning av naturgas i södra Sverige, Samtidigt
var är 1985 myckel kallare än ell normalår vilkel ledde till all såväl energi-
som oljeanvändningen höll sig på en högre nivå del året.                                                 15


 


Från år 1986 till år 1988 beräknas industrins åriiga energianvändning öka Prop. 1987/88:100 med ca 3 TWh, till drygt 140 TWh, Av de enskilda energislagen väntas kol- Bil, 16 användningen öka något medan koksanvändningen minskar till följd av produklionsnedgängen inom järn- och stålindustrin. Användningen av in­hemska bränslen stiger eftersom massaproduktionen väntas öka. Natur-gasinlroduklionen i södra Sverige medför atl oljeanvändningen inom indu­strin beräknas fortsätta att minska under år 1987 och år 1988. Industrins elanvändning (exkl. avkopplingsbara pannor) förväntas öka från 46,7 TWh år 1986 till ca 48 TWh resp. 48,6 TV/h för åren 1987 och 1988.

Energianvändningen inom transportsektorn utgörs nästan uteslutande av oljeprodukter (ca 97%), Den sammanlagda användningen av oljepro­dukter i transportsektorn (exkl, utrikes sjöfart) bedöms öka till 79 TWh år 1987 eller med 2,8% jämfört med år 1986. Under år 1988 förväntas ök­ningstakten dämpas, lill 2,2%.

Energianvändningen i sektorn bostäder, service m.m. beslår främst av energi för uppvärmning av bebyggelsen. Under senare år har energiför­brukningen för uppvärmningsändamål minskal kraftigt dels pä grund av konvertering till el och fjärrvärme, dels på grund av energihushållning. Av den totala energianvändningen inom sektorn utnyttjades år 1987 70% för uppvärmningsändamäl och ca 20% lill hushållsel och driftel i lokaler. Övrig service, dvs. gatubelysning, el- och vattenverk m, m, samt de areella näringarna, svarade tillsammans för återstoden av sektorns energianvänd­ning.

Preliminär elstaUstik för år 1987 tyder på en måttlig ökning av den temperalurkorrigerade elanvändningen inom sektorn bostäder och service. Elvärmen förväntas svara för ca 0,3 TWh av denna ökning som totalt beräknas uppgå till drygt I TWh inom sektorn. Under är 1988 förväntas ökningen av elanvändningen mattas av ytterligare inom sektorn. Förbruk­ningen av lätt eldningsolja liksom förbrukningen av fjärrvärme stiger någol under år 1988. Användningen av tjocka oljor fortsätter dock att minska. Totalt under prognosperioden förväntas nettoenergibehovet per ytenhet vara ungefär konstant.

Den totala elenergianvändningen, inkl. överförings- och dislributions-föriuster men exkl, kraftverkens egen förbrukning, blev under år 1986 129 TWh,

Den totala oljeanvändningen (oljeprodukter exkl, naturgas) väntas öka från 218 TWh är 1986 till 219 TWh under år 1987, för all sedan minska till 215 TWh under år 1988.

Användningen av inhemska bränslen bedöms öka endast obetydligt under åren 1987 och 1988,

Hur den totala energitillförseln fördelar sig och väntas fördela sig på primära energislag åskådliggörs i tabell 2,


 


Tabell 2 Energitillförsel, TWh

 

 

1986

1987

1988

 

 

prel.

prognos

Olja

218

219

215

Naturgas

2

3

4

Kol, koks

34

34

34

Inhemska bränslen'

62

64

63

Vattenkraft (brutto)

 

 

 

Kärnkraft (brutto)

 

 

 

Nettoimport av el

 

 

 

Spillvärme och värme-

133

142

143

pumpsvärme i ijärr-

 

 

 

värmeanläggningar

 

 

 

Totalt

449

462

459


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


Källa: statens energiverk ' Inkl, privat vedanvändning

Nettoproduktionen av el uppgick år 1986 till drygt 133 TWh, Elproduk­tionen bedöms öka med omkring 10 TWh år 1987 jämfört med år 1986 beroende på den extremt goda vattentillrinningen under sommaren och hösten. För närvarande ligger vattenmagasininnehållet ca 5 TWh högre än ■ normalvärdet. Detla kan komma att ge en vattenkraflproduktion som ligger ca 7,5 TWh och 2,5 TWh högre för åren 1987 resp, 1988 än för ett normalär.


Energihushållning

I regeringens proposition (1986/87:159, NU 7, rskr. 56) Om vissa utgångs­punkter för energisystemets omställning betonas att ökade krav på effekti­vare utnyttjande av energiresurserna måste ställas inför kärnkraftsavveck­lingen. Defta gäller särskilt möjligheterna att effektivisera elanvändningen och utveckla ny miljövänlig uppvärmningsteknik som på sikt kan ersätta den befintliga elvärmen. En rationell elförsörjning förutsätter all del görs en riktig avvägning mellan energihushållningsåtgärder och ätgärder för energitillförsel. Hushållningsåtgärder bör vidtas så länge kostnaden för att spara en kilowattimme är lägre än kostnaden för att tillföra en kilowattim­me. För att klargöra vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma den nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen tillkallades i maj 1987 en särskild delegation för elanvändningsfrågor (elanvändningsdelegaUonen), I november 1987 överlämnade delegationen sitt betänkande (SOU 1987:68) Elhushållning pä 1990-talet till regeringen. Betänkandet är för närvarande företnål för remissbehandling.

För atl den elanvändningspolitik som riksdagen har beslutat om skall kunna fullföljas krävs en löpande och ingående uppföljning av framför allt elanvändningens utveckling. Utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN) fick därför genom tilläggsdirektiv (dir. 1986:9) i uppdrag att bl.a. klarlägga och analysera den senaste lidens utveckling inom elanvändnings­området. Med hänvisning till händelserna i Tjernobyl och den omfattande utredningsverksamhet som följde har utredaren i en särskild skrivelse angivit alt utredningsarbetet begränsats lill att gå igenom och analysera


17


2    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


behovet av statistik och prognoser på elanvändningsområdet. I november     Prop. 1987/88:100 1987 överlämnade ELIN sitt slutbetänkande (SOU 1987:65) StaUstik och     Bil. 16 prognoser på energiområdet. Betänkandet remissbehandlas för närvaran­de.

Omställningen av energisystemet kommer att ställa ökade krav på kom­munernas engagemang vad gäller såväl elhushållning som Ullkomsten av ny elproduktion. Den kommunala energiplaneringen kan komma att få ökad betydelse. Regeringen har i juni 1987 uppdragit åt statens energiverk att redovisa sin syn på hur den kommunala energiplaneringen och dess resultat skall kunna utnyttjas i den omställning av energisystemet som inletts,

Åven om elanvändningsfrågorna i framtiden kommer att spela en allt större roll inom energihushållningsområdet så bör givetvis en effektiv energianvändning alltid eftersträvas oavsett energislag. Genom målinrikta­de informationsinsatser kan möjligheter lill lönsamma sparåtgärder påvisas för t, ex, olika kategorier av fastighetsägare. Ett led i arbelet med att utforma lämpliga hjälpmedel i delta avseende är den försöksverksamhet med s, k. nyckeltal som genomförts av statens energiverk. Resultaten av försöksverksamheten har redovisats lill regeringen i rapporten Fältprov med nyckeltal för energihushållning.

Bränsleförsörjning

Olja

Under år 1986 steg den totala konsumtionen av oljeprodukter i världen med 2,5%. Motsvarande ökningstai var för OECD-länderna 2,7% och för Västeuropa 3,6%. Det helt övervägande antalet länder i Västeuropa ökade sin förbrukning. Undanlag utgjorde dock Danmark, Storbritannien och Sverige,

Väridsproduktionen av olja ökade med 4,5 % mellan åren 1985 och 1986, Inom OPEC steg produktionen med 13,1%, Oljeproduktionen inom OECD-områdel minskade däremot med 1,5 %, Det är första gängen på nio år som OECD på årsbasis redovisar en produktionsnedgång.

Priset på olja har under vären 1987 pendlat mellan 17:50 och 19 dollar per fat (1 fat=159 1), Oljeproduktionen inom OPEC har länga perioder legat över den överenskomna nivån 16,6 milj. fal per dag. Tillgången på råolja i Europa har som konsekvens av detta varit mycket god.

Importen av råolja till Sverige minskade under januari-augusti 1987 volymmässigt med 11% och värdemässigt med 6% jämfört med motsva­rande period i fjol. Importen av raffinerade oljeprodukter minskade såväl volymmässigt som värdemässigt med ca 30%, Den volymmässiga minsk­ningen av importen av oljeprodukter mellan dessa perioder får ses främsl mot bakgrund av atl oljeförelagen började sälja ul sina beredskapslager av oljeprodukter i enlighel med riksdagens beslut i samband med 1987 års försvarsuppgörelse (prop, 1986/87:95, FöU 11, rskr, 310), Under perioden januari-augusti 1987 var exporten av oljeprodukter ungefär lika slor som under motsvarande period året innan, 4,7 miljarder kr. Detta medförde att


 


nettoimporten av oljeprodukter sjönk från 11,2 Ull 8,4 miljarder kr. eller     Prop. 1987/88:100 med 25%. Handelsbalansen förbättrades med 2,8 miljarder kr, för enbart     Bil. 16 oljeprodukter.

Import av råolja och raffinerade oljeprodukter samt den värdemässiga exporten av dessa produkter, under januari-augusti 1986 och januari-augusti 1987 framgår av tabell 3,

Tabell 3 Import av olja

jan-aug           jan-aug            procentuell

1986                1987               förändring    .

10,7

9,5

-11

8,6

8.1

- 6

6,7

4,6

-31

7,2

5,0

-30

17,4

14,1

-19

15,8

13,1

-17

4,6

4,7

4- 2

11,2

8,4

-25

Råolja, milj, ton

Råolja, miljarder kr.

Raffinerade oljeprodukter, milj, ton

Raffinerade oljeprodukter, miljarder kr.

Totalt råolja och raffinerade

oljeprodukter, milj, lon Totalt råolja och raffinerade

oljeprodukter, miljarder kr. ./. Export, miljarder kr. Summa nettoimport, miljarder kr.

Handelsbalans miljarder kr.                   4-23,0              -H7,0

Källa: statens pris- och kartellnämnd

Naturgas

Leveranserna av naturgas frän danska Nordsjön till Sydgasområdel i Skå­ne inleddes i juni 1985, Försäljningen under år 1986 uppgick till ca 215 milj, m'. Den kontraklerade ärsvolymen lill slullig kund var i november 1987 ca 285 milj. m

Den andra elappen. Sydgas 2, avser en förlängning lill södra Halland, Leveranser av naturgas i Halland upp till Halmstad inleddes sommaren 1987. Hittills har naturgas motsvarande 50 milj, m' per år i plalåstadiel kontrakterats från Swedegas AB, I fullt utbyggt skede kan leveranser motsvarande ca 100 milj, m' per år bli aktuella,

I december 1986 slöts elt avlal mellan Swedegas och Dangas avseende leverans av 200 milj. m' naturgas lill Göteborg och Västsverige,

Av den kontraklerade volymen på 200 milj, m avser 50.milj. m'Sydgas 2-projektel. Resterande volymer säljs lill Energiverken i Göteborg (85 milj, m') saml för försäljning i västra Sverige utanför Göteborg,

Rörläggningen har i november hunnit till Göteborgsområdet, Den regni­ga sommaren är 1987 medförde vissa problem men föranledde endast smärre förseningar, Enligl planerna börjar naturgas levereras lill Göteborg under år 1988.

Regeringen har i december 1987 föreslagit riksdagen en proposition om avyttring av statens aktier i Sydgas AB,

Energikol

År 1986 uppgick den totala förbrukningen av energikol till ca 2,7 milj. ton,
vilket är i nivå med år 1985.
                                                                                                ■  .

Huvuddelen av energikolet (ca 75%) förbrukas i värme-,och kraftvär-                                                     19


 


meverk. För närvarande används kol regelbundet för värmeproduktion i 23     Prop. 1987/88:100
anläggningar.                                                                                    Bil. 16

Resterande mängd energikol används inom industrin och, i mindre ut­sträckning, i handelsträdgårdar.

Statens energiverk konstaterar i rapporten Kol-87 atl användningen av kol, efler att ha ökat kraftigt under några år, nu har stagnerat. Energiverket konstaterar vidare att de senaste årens bedömning kvarstår, nämligen att användningen av energikol år 1990 kommer att uppgå Ull ca 3 milj, ton. Verket påpekar dock att den åriiga användningen av kol kan komma att öka med ca 0,4 milj, ton i böljan av 1990-talet om hittills beslutade anlägg­ningar byggs.

Uran

Tillgången på uran pä världsmarknaden är god och priserna är låga. I synnerhet gäller detta priserna på den s.k. spotmarknaden för uran. Det svenska uranet köps normalt till största delen enligt fasta kontrakt från Kanada, Australien, Frankrike (ursprungsländerna Niger och Gabon) och Förenta staterna.

Import av uran eller kol med ursprung från Sydafrika eller Namibia förekommer inte.

Inhemska bränslen

År 1986 användes inhemska bränslen med ett energiinnehåll av 62 TWh. Detta motsvarar omkring 15 % av den totala energitillförseln. Användning­en av inhemska bränslen har ökat kraftigt sedan början av 1980-talet. Denna ökning är speciellt tydlig inom fjärrvärmesektorn, där användning­en av inhemska bränslen år 1986 uppgick till drygt 8 TWh. Nyinveste­ringarna inom sektorn inhemska bränslen ligger för närvarande på en låg nivå, bl. a, till följd av förhållandevis låga olje- och kolpriser.

Statens energiverk konstaterar i rapporten Torv-87 att energitorvpro-duktionen år 1986 för första gången på över 25 år var större än produktio­nen av odlingstorv. År 1986 producerades ca 1,9 TWh energilorv, medan produkUonen år 1985 endast uppgick till omkring 0,7 TWh,

Elförsörjning

Elproduktionen inom landet uppgick under år 1986 enligt preliminära upp­gifter till drygt 134 TWh (netto). Av dessa utgjorde 60 TWh vattenkraft (en minskning med ca 10 TWh jämfört med år 1985), 6 TWh mottryckskraft och 67 TWh kärnkraft. Detta innebär ett mycket gott produkUonsresultal för kärnkraften. Enligt planeringsfömtsättningarna hade man räknat med en maximalt möjlig produktion i kärnkraftanläggningarna om ca 63 TWh. Denna överskreds således med mer än 4 TWh.

Elutbytei med grannländerna år 1986 innebar import av ca 2 TWh och export av 6,5 TWh, dvs. en nettoexport av ca 4,5 TWh,

1986 års elförbrukning inkl, öveiföringsförluster och användning av                                20


 


avkopplingsbara elpannor uppgick till ca 129 TWh. Därav utgjorde överfö-     Prop. 1987/88:100 ringsförluster ca 10,5 TWh. Förbrukningen i avkopplingsbara elpannor     Bil. 16 uppgick lill närmare 2,5 TWh.

År 1987 inleddes dramatiskt med stark kyla som ledde till mycket höga elbelastningstoppar. Mellan klockan 8 och 9 måndagen den 12 januari uppnåddes ett timmedelvärde på elbelastningen om drygt 26000 MW. Marginalen till maximall tillåten belastning var mycket liten. Den 12 janua­ri var landets alla kärnkraftblock i drift. Om något av de större blocken hade varit ur drift skulle det sannolikt blivit nödvändigt atl under begränsa­de perioder koppla bort vissa elabonnenter (s. k. lastbortkoppling).

De förhållanden som rådde den 12 januari uppträder statistiskt sett mycket sällan. Temperaturnivån var för hela landet denna dag ca 20°C lägre än normalt. Dessutom föregicks den 12 januari av en sammanhängan­de lång period av mycket kallt väder. Detta ledde till en exceptionellt hög elbelastningslopp.

Under är 1987 har elanvändningen fortsatt att öka i en takt motsvarande 2 å 3 % per är räknat i löpande tolvmånaders värden. För lolvmånaderspe-rioden oktober 1986-september 1987 uppgick elproduktionen till drygt 139 TWh, fördelad på 67 TWh vattenkraft, 65 TWh kärnkraft och 7 TWh konventionell värmekraft.

Inför den kommande kärnkraftsavvecklingen äi det av största vikt atl regeringen fortlöpande kan följa utvecklingen av situationen i elsystemet. Regeringen har därför givit statens energiverk i uppdrag alt följa elbelast­ningens utveckling och tillkomsten av ny elproduktion. Verket skall därvid särskilt bedöma risken för att det ånyo uppstår en ansträngd effektsituaUon liknande den som rådde den 12 januari 1987, Åven risken för energibrist skall särskilt bedömas. Redovisning skall ske årlijgen den I oktober.

Statens energiverk har på regeringens uppdrag utrett frågan om fortsatt användning av avkoppllngsbara elpannor efter är 1987. Regeringen kom­mer att behandla frågan i en särskild proposition senare i vår.

Vad gäller eldistribution görs fortsatta omfattande investeringar i förny­else och ombyggnader av stamnätets äldre delar. Regeringen har under år 1987 lämnat Vattenfall tillstånd att bygga 400 kV-ledningar i sträckningen Ljusdal — Gustafs — Morgärdshammar - Lindbacka, Vidare har Vatten­fall fått tillstånd att bygga de svenska delarna av nya likströmsförbindelser för 300 kV mellan Sverige och Danmark samt för 400 kV mellan Sverige och Finland,

När det gäller frågan om eventuella hälsorisker i samband med elektris­
ka och magnetiska fält vid kraftledningar skall statens energiverk fortlö­
pande följa utvecklingen och föreslå lämplig inriktning av svenska forsk­
ningsinsatser. Verket skall ärligen redovisa vad som kommit fram inom
forskningen. 1 redovisningen våren 1987 konstaterar energiverket att det
mot bakgrund av dagens kunskap inte är motiverat att skärpa de bestäm­
melser som påverkar det elektriska fältet. När det gäller det magnetiska
fältet har dock vissa forskningsresultat kommit fram som gör att ett möjligt
samband mellan exponering för kraftfrekventa magnetiska fält och cancer
inte helt kan avvisas. Energiverket påpekar att ett sådant samband inte pä
något sätt kan anses vara vetenskapligt accepterat men finner det angelä-                           21


 


get alt forskningen på delta område fortsätter. Fem svenska forskningspro-     Prop. 1987/88:100 jekt framhölls särskilt i energiverkets redovisning. Flera av forskningspro-     Bil. 16 jeklen har nu påbörjats och finansieras delvis med statliga medel.

Värmeförsörjning

Möjligheterna alt uppnå de långsiktiga målen för landets energiförsörjning är starkt beroende av utvecklingen på värmeförsörjningsomrädel. Sålunda påverkas tex, oljeersältningen, elulnyttjandel och kraflvärmeulbyggna-den av hur värmeförsörjningen ordnas.

Utbyggnaden av fjärrvärme har skett i snabb takt under de senaste decennierna. I dag finns drygt 140 fjärrvärmeverk i Sverige, Under hela 1980-talet har oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmenäten sjunkit. En allt större andel av energiinsalsen består av fasta bränslen, värmepumpar och spillvärme.

I propositionen 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken anmälde jag min avsikt alt älerkomma lill regeringen med förslag till en redovisning för riksdagen av fördelningen av de särskilda bidrag som anvisals för s. k, strategiska ledningar. Bidragen motiveras av att ledningen som sådan eller dess dimension inte helt kan motiveras av kortsiktiga ekonomiska förhål­landen. På längre sikt kan de värmenät som hopkopplas med strategiska ledningar utgöra underlag för kraflvärmeproduklion.

Statens energiverk utredde år 1985 i vilka fall en förtida investering är av betydelse för det framlida kraflvärmeunderlagel. Energiverket drog därvid slutsatsen att behovel av sådana förtida investeringar var myckel begränsat. Vid utgången av år 1986 hade två ansökningar om bidrag till strategiska hopkopplingar kommit in till energiverket. En av dessa har återtagits. Även den andra kommer enligl energiverket troligen att återtagas. Jag delar därför energiverkets bedömning alt del nu inte finns behov av statligt slöd till investeringar i s. k. strategiska ledningar.

Försörjningsberedskapen

Nu gällande mål och inriktning av försörjningsberedskapen inom bl. a. energiområdet inför kriser och krig lades fast av statsmakterna i 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr, 310), Försörjningsbered­skapen inom energiområdet skall inriktas på alt med tillräckligt hög säker­het trygga de oundgängliga behoven för individens överlevnad och samhäl­lets funktion om vi i händelse av en kris eller elt krig helt eller delvis blir hänvisade till de försörjningsresurser som då finns tillgängliga inom landel,

Åven om de importerade bränslenas andel i energiförsörjningen minskar kommer de forlfarande inom en överskådlig framtid all svara för en vä­sentlig del av vår energiförsörjning. En beredskap måste därför finnas inför avbrott och störningar.

Liksom hittills skall en försörjningsberedskapsreserv av importbränslen
finnas för förkrigsskede och neutralitet/krig. För olja och oljeprodukter
skall beredskapslager också finnas för fredskris,
                                                                                          22


 


Staten skall ha del samlade ansvaret för de delar av oljelagren som är     Prop. 1987/88:100 avsedda för neutralitet/krig. De ivängslagringsskyldiga skall svara för öv-     Bil. 16 rig beredskapslagring.

Riksdagens beslut innebär all de totala beredskapslagren av olja skall minskas med 5 milj, m' till 8,5 milj. m'.

Kärnsäkerhet

Statens karnkraftinspektion har under år 1987 liksom tidigare år givit ut kvartalsrapporter över driften vid de svenska kärntekniska anläggningar­na. I rapporterna redovisas driflförhållanden, tillgänglighet och sådana driftstörningar som inspektionen har bedömt som väsentliga frän främst säkerhetssynpunkt.

Fredagen den 24 juli 1987 inträffade, inför återstart av reaktorn Oskars­hamn 3, en händelse i samband med s. k, lägeffekiprov som av kärnkrafl-inspekUonen bedömts vara av allvariig säkerhetsmässig karaktär.

Tidigt på morgonen genomfördes s, k. lokala kritiska prov. Det hydrau­liska snabbstoppssyslemet var i delta läge varken inkopplat eller avprovat. Vid skifllagsbyte pä fredagsmorgonen avbröts provserien tillfälligt sedan det noterats att det hydrauliska snabbstoppssyslemet inte var driftklart. Efter förtydligande av driftordern återupptogs proven med snabbstopps-system och övriga reaklorskyddssystem inkopplade. Den föreskrivna av-provningen av systemet hade dock inle genomförts. Först vid middagstid avbröts proven helt på grund av att arbeten i reakloromslulningen skulle återupptas.

På förmiddagen tillsatte driftledningen vid verket en arbetsgrupp för atl utreda vad som hänt och rapportera detla till OKG AB:s centrala säker-helskommillé.

Med anledning av vad som inträffat inkallades den centrala säkerhets-kommitténs presidium till ett extra möte pä eftermiddagen, Säkerhetskom-millén konstaterade atl "ett flagrant brott" mol de säkerhetstekniska föreskrifterna förelåg och angav brister i organisation och administrativ styrning som orsaker. Delta redovisades av kommitténs ordförande lill kärnkraftinspeklionen påförmiddagen den 25 juli.

Kärnkraftinspektionen tillsatte efter några dagar en egen utredning med uppgift att ingående granska händelsen i Oskarshamn 3 och dess bakomlig­gande orsaker. Samtidigt ålades samtliga kärnkraftförelag all se över sina rutiner för administrativ styrning av säkerheten.

Inspektionens utredning har bl, a, påvisat allvarliga brister i kontroll och styrning vid upprättande och genomförande av arbetsplanen inför åter­start.

Del faktiska händelseförloppet innebar ingen risk för bränsleskador och
därmed ingen risk för frigörelse av radioakliva ämnen. Kärnkraftinspek­
tionen har bedömt all en mycket osannolik kombination av ytlerligare
mänskligt felhandlande och tekniska fel hade kunnal leda lill begränsade
bränsleskador men atl dessa inle hade medfört någon ökning av hälsoris­
ker för anställda och kringboende av betydelse jämfört med normaldriflen
av reaktorn.
                                                                                                             23


 


Kärnkraftinspektionen har inlett en detaljerad granskning av de åtgärder     Prop. 1987/88:100 som vidtagits vid Oskarshamnsverket till följd av det inträffade, men har     Bil. 16 beslutat att inte överlämna frågan till åtal. Inspektionen har även inlett granskning av de övriga kärnkraftverken med avseende pä de förhållanden som händelsen i Oskarshamn 3 givit anledning att uppmärksamma.

Regeringen lämnade den 15 januari 1987 Studsvik Energiteknik AB tillstånd till fortsatt innehav och drift av forskningsreaktorn R2-0 intill utgången av är 1995, Reaktorn fär drivas med en högsta termisk effekt av en megawatt,

Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärnlekniklagen) lägger det primära ansvaret för hanteringen av använt kärnbränsle och kärnavfaU på ägaren av en kärnteknisk anläggning. Kärntekniklagen ålägger också ägar­na till de svenska kärnkraftverken att gemensamt upprätta eller låta upp­rätta ett allsidigt program för den forsknings- och utvecklingsverksamhet och de övriga åtgärder som behövs för att ta hand om använt kärnbränsle och kärnavfall på ett säkert sätt.

Kärnkraftföretagen har uppdragit ät Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) att utveckla, planera, bygga och driva anläggningar och system för . hantering och deponering av använt kärnbränsle och kärnavfall från de svenska kärnkraftstationerna. Företagen har också uppdragit ät SKB atl utarbeta det program för forskning och utveckling som kärntekniklagen föreskriver. Elt sådant program benämnt FoU-program 86 överlämnades av SKB hösten 1986 till statens kärnbränslenämnd.

Kärnbränslenämnden överlämnade en rapport med yttrande över FoU-program 86 till regeringen den I juni 1987.

Regeringen konstaterade i beslul den 26 november 1987 att programmet fyller de anspråk som ställs enligt 12 § kärntekniklagen. Vidare angavs att forsknings- och utvecklingsarbetet i huvudsak bör bedrivas i enlighet med den inriktning och tidplan som anges i programmet; De synpunkter som kärnbränslenämnden framfört i sitt yttrande över programmet bör så långt som möjligt beaktas.

Lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärn­bränsle m. m. (finansieringslagen) föreskriver, att innehavaren av en kärn­kraftstation skall inbetala en avgift till staten så länge anläggningen är i drift; detta för att säkerställa atl miedel för de framlida kostnaderna för hanteringen av det använda kärnbränslet och rivningen av stationen skall finnas Ullgängliga. Avgiften utgår i relation till den levererade elenergi­mängden från de olika kärnkraftverken. Följande avgifter kommer att utgå förär 1988:

Forsmarks Kraftgrupp AB                 1,9 öre/kWh

Oskarshamns Kraftgrupp AB             1,7 öre/kWh

Statens vattenfallsverk                     1,9 öre/kWh

Sydsvenska Värmekrafl AB               2,2 öre/kWh

Varje år skall en beräkning av de framtida kostnaderna inges till statens kärnbränslenämnd, som i sin tur föreslår nästa års avgift till regeringen,

24


 


Internationellt energisamarbete                                                                  Prop. 1987/88:100

Handlingsplanen fördel «o/-Ma,yfl/?3fi(ri7frÉ'/inom energiområdet föraren ' " 1986-1988 har medfört att en rad nya aktiviteter har kommit i gång. För att bl.a. följa upp FN:s rapport Vår gemensamma framUd har en ny arbets­grupp bildats inom området energi och miljö. En grupp har även tillsatts för att utarbeta förslag Ull en ny samarbetsplan inom energiområdet för åren 1989-1991. Förslaget avses föreläggas Nordiska rådet vid dess ses­sion i Stockholm våren 1989.

Inom det internationeUa energiorganet lEA hölls ett ministermöte i maj 1987, dä planerna för organisationens arbete under de närmaste åren lades fast. Sedan föregående ministermöte i juli 1985 har energisituaUonen för­ändrats bl.a. till följd av kärnkraflsolyckan i Tjernobyl och sjunkande oljepriser på världsmarknaden. Ministrarna betonade atl de riktlinjer som antogs vid ministermötena är 1983 och år 1985 ligger fast. Nödvändigheten av miljöhänsyn i energipolitiken underströks av många ministrar. För alt minska riskerna med låga oljepriser beslöts vidare att energipolitiken skall stärkas i ett antal punkter, bl.a, avseende inhemska energikällor, effekti­vare energianvändning, diversifiering av energikällor för elproduktion samt åtgärder för att motverka effekterna av avbrott i oljeleveranserna.

För att öka utbytet av information kring kärnsäkerhetsfrågor och strål­skydd har regeringen träffat avtal med Danmark, Finland och Norge om informaUonsutbyte och varsel rörande kärntekniska anläggningar m, m. Förhandlingar om liknande avtal har inletts med bl.a. Sovjetunionen, Avtalen skall ses som en fortsättning och förstärkning av det internationel­la samarbetet på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet efter kärnkrafts­olyckan i Tjernobyl,

Den internationella konventionen om fysiskt skydd av nukleärt material, som utarbetats inom ramen för verksamheten inom FN:s Internationella atomenergiorgan lAEA , trädde ikraft i februari 1987 sedan erforderliga 21 stater ratificerat överenskommelsen. Sverige ratificerade konventionen i augusti 1980.

Sverige deltar också i arbetet inom OECD:s kärnenergiorgan NEA som är elt forum för expertsamarbete i fråga om kärnsäkerhet, strålskydd, avfallshantering och studier av kärnbränslecykeln m, m. Åven inom NEA har arbetet avseende kärnsäkerhet och strålskydd intensifierats efter olyc­kan i Tjernobyl.

Export

För att främja export inom energi- och byggsektorn inrättades år 1984 Svensk bygg- och energiexport (Swebex) inom Sveriges exportråd. Verk­samheten inom Swebex skall enligt riksdagens beslut utvärderas efter de fem första verksamhetsåren.

25


 


A. Miljö- och energidepartementet m. m.                          Prop. 1987/88: lOO

BU. 16 A 1. Miljö- och energidepartementet

1986/87 Utgift                10037875

1987/88 Anslag               17463000'

1988/89 Förslag             21443 000

' Härtill kommer 500000 kr, på tilläggsbudget 1.

1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Personal                                             81                            -1-4
Anslag

Förvaltningskostnader                                     17463000          -(-3980000

(därav lönekostnader)                                (15525000)          (-1-3338000)

Miljö- och energidepartementet påböijade sin verksamhet den I januari 1987 och befinner sig fortfarande i elt uppbyggnadsskede. Mot bakgrund härav har jag vid min medelsberäkning inte utgått från huvudförslaget, som normalt innebär en rationalisering och besparing.

För nästa budgetår beräknar jag anslagel till 21 443 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare personalresurser bl, a, för de allt mer ökan­de behoven av miljöskyddsåtgärder pä det internationella planet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljö- och energidepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 21 443 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

1986/87 Utgift                 5 739861'                Reservation                     7060138'

1987/88 Anslag                7 800000

1988/89 Förslag               7 800000

' Miljö- och energidepartementet: Utredningar m. m. under andra huvudtiteln.

Anslagel är avsett för kostnader för vissa råd och delegationer, offentlig utredningsverksamhet inom miljö- och energiområdet samt sådana utred­ningar i departementets verksamhet som medför behov av att anlita kon­sulter eller annan experUs,

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten m, m, beräknar jag anslaget Ull 7,8 milj. kr. för näsla budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Utredningar m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­
vationsanslag av 7 800000 kr.
                                                                                                           26


 


A 3. Extra utgifter                                                                          Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift                    254045'                 ReservaUon                        -4045'     ''- '

1987/88 Anslag                   250000"

1988/89 Förslag                  500000

' Miljö- och energidepartementet: Extra utgifier under andra huvudtiteln. - Härtill kommer 250000 kr. på tilläggsbudget 1.

För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 500000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

.   att lill Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 500000 kr.

27


 


B. Miljö

B 1. Statens naturvårdsverk

1986/87 Utgift          111 160000

1987/88 Anslag        103 313 000'

1988/89 Förslag        111686000 ' Härtill kommer 375000 kr. på tilläggsbudget I

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård inkluderande bl.a, skydd av miljön från föroreningar lill mark, luft och vatten, värd av skyddade områden samt av flora och fauna. Verket ansvarar även för ärenden om det rörliga friluftslivet, jakt- och viltvården, om sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Till verkels förvaltningsområde hör även ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:387) i den män dessa inte ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller någon annan myndighet. Verket har vidare till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning och undersöknings­verksamhet inom naturvårdsområdet. Naturvårdsverkets organisation framgår av förordningen (1967:444) med instrukUon för statens natur­vårdsverk.


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


 


 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

551

-

Anslag

 

 

Utgifier

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Särskilda undersökningar

88497000

(69766000)

14816000

10000

-(-7322000

(-h 6 648 000)

-Hl 051 000

 

103323000

-1-8373000

Inkomster

 

 

Ersättning för särskilda undersökningar

10000

-

Neltoutgift

103313000

-1-8373000

Statens naturvårdsverk

För det samlade miljövårdsarbetet är resursbristen i förhållande till de miljöpolitiska ambiUonerna ett av de stora strategiska problemen även sedan hänsyn tagits Ull effektiviseringar och omprioriteringar.

För budgetåret 1988/89 begär verket en ökning av anslaget med 2 % för att klara aktuella miljövårdsfrågor. Verket har kunnat bibehålla ambitions­nivån genom att finansiera de personella resurserna och den kompetens som krävts med sakanslag. Verket begär också en engångsanvisning pä 1,6 milj. kr. för att slutligt betala sin nya telefonväxel.


28


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Utredningen om miljövärdens organisation föreslår i sitt betänkande (SOU 1987:32) För en bättre miljö en rad förändringar i miljövårdens organisa­tion och i miljöskyddsslagssystemet. Jag avser att behandla dessa förslag i den särskilda proposition om miljöpolitiken somjag avser föreslå regering­en att lägga fram för riksdagen under vären 1988,

Med hänsyn lill den vikt som bör tillmätas miljöarbetet beräknar jag anslaget för budgetåret 1988/89 utan minskning enligt huvudförslaget. Jag har inte beräknat några särskilda medel för telefonväxeln.

Riksdagen har pä tilläggsbudget I för budgetåret 1987/88 beslutat tillföra naturvärdsverket medel för analys av miljögifter (prop. 1987/88:25 bil, 10, JoU 14, rskr. 91). På årsbasis föreslår jag en ökning av resurserna med 7,8 milj, kr. För detta anslag innebär det en ökning med 750000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen före­slär riksdagen

atl till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 111 686000 kr.

B 2. Miljövårdsinformation

1986/87 Utgift            4405000              Reservation                  65 530

1987/88 Anslag              6500000

1988/89 Förslag          6605000

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Frän ansla­gel utgår också av regeringen bestämda bidrag till vissa organisationer.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverkets funktioner som central miljövårdsmyndighet har sedan verkets tillkomst haft tyngdpunklen på kunskapsförmedling och rådgiv­ning. Denna inriktning på verksamhelen kommer att betonas allt starkare med en ökad decentralisering av beslutsfunktionerna i samhället. Rådgiv­ning, utbildning/fortbildning och information blir allt viktigare redskap i miljövårdsarbetet. Om målet skall nås alt hänsyn till naturresurserna och miljön skall genomsyra all annan verksamhet krävs att informationen anpassas efter flera olika målgrupper, där beslutsfattare på miljövårdsom­rådet, beslutsfattare inom andra samhällssektorer och allmänheten kan ses som en första, mycket grov indelningsgrund.

Såväl kunskaper som samlas in och bearbetas i forsknings- och under­
sökningsverksamhet och i utredningar som information om olika åtgärder i
den löpande myndighetsverksamheten måste spridas för all medvetande-
göra skilda grupper om miljöproblem och för atl resurserna samtidigt skall
bli utnyttjade på effektivast möjliga sätt. Naturvärdsverket ger hög priori-                           29


 


tet dels ät arbetet med allmänna råd på såväl naturvårds- som miljöskydds-     Prop. 1987/88:100 områdel, dels ål de utbildningsinsatser som behövs i samband med atl     Bil. 16 allmänna råd ges ul.

Informationens inriktning mol samhällelS; beslutsfattare måste förslär­kas. De som skall genomföra besluten måste ha tillgång till relevant kun­skap, och med detta följer att kunskapsmalerialel måste bearbetas betyd­ligt mer än vad som tidigare varil vanligt.

För att bättre kunna fylla den rådgivande och utbildande funktion som vilar på naturvårdsverket begär verket 10 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

En viktig del i miljövårdsarbetet är att öka kunskaperna och miljömedve­tandet hos en bred allmänhet. Inte minst är det angeläget all stärka infor­mationen i skolorna. En arbetsgrupp med representanter för miljö- och energidepartementet och utbildningsdepartementet arbetar för närvarande med atl stärka miljöfrågornas ställning i utbildningsväsendet. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att medel tillde­las länsskolnämnderna för atl förslärka skolornas arbete med miljöfrågor. Jag föreslår att naturvårdsverket tilldelas ytlerligare resurser för all bl.a. ta fram material för miljöinformation i skolan. Resurser bör också avsättas för riktad information om miljöeffekterna av kemikalier och trafik samt om återvinning av t, ex, miljöfarligt avfall. Information till allmänhe­ten om bl.a, allemansrätten, lerrångkörningslagen och miljöskyddsålgär-der bör presenleras som komplement till lagar och förordningar. För budgelårel 1988/89 beräknar jag anslagel lill 6605000 kr. Jag har då tagit hänsyn lill all bidrag lill Skidsäkerhelsrådel har beräk­nats under jordbruksdepartementets huvudtitel.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att lill Miljövårdsinformalion för budgetåret 1988/89 anvisa ell reservationsanslag av 6605000 kr.

B 3. Övervakning av miljöförändringar m. m.

1986/87 Utgift               29695000                  Reservation                      7619000

1987/88 Anslag              31200000'

1988/89 Förslag             43 200000

' Härtill kommer 3,5 milj. kr. på tilläggsbudget I

Anslagel används för alt bekosta utredningar och undersökningar inom
miljövårdsområdet, i första hand tliredningar rörande miljöskydd inom
industrin och kommunerna men även nalurvårdsulredningar och nalurin-
venteringar. Från anslagel betalas också kostnader för programmet för
övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet görs
                                                      30


 


regelbundna provlagningar och undersökningar över hela landel. Program-     Prop. 1987/88:100 mets syfte är att övervaka långsiktiga och storskaliga förändringar i miljön.     Bil. 16 atl utgöra en referens för den lokala recipienlkontrollen samt att belysa föroreningstransport i luft, mark och vallen.

Statens naturvårdsverk

Statens naturvärdsverk anser att elt särskilt anslag för utredningar bör föras upp. Utredningsverksamheten bör ses som ett led mellan forskning och genomförande.

Naturvårdsverksamheten innefattar bl.a, grus- och våtmarksinvente­ringar, projekt rörande fauna- och floravård samt planering av områden för rekreation och friluftsliv. Utarmningen av landskapsbioloper, fauna och flora är ett av de viktigaste miljöproblemen. På grund av slrukturralionali-seringen inom jordbruket är ängs- och hagmarker särskill ulsatla. Andra exempel på angelägna projekt är inventering av strandängar, jämförelse av naturvärden i de slora norriandsälvarna, urvalskriterier för naturskogar och inventering av utbredningen av hotade arter, mark för närrekreation, skogsbrukels påverkan pä hälhäckande fåglar och skador vid barmarks-körning i fjällen.

För all förbättra tillsynen inom miljöskyddssystemel föreslås all medel anslås för att förbättra de allmänna råd som skall vara ett slöd vid till­ståndsbeslut och upprättande av kontrollprogram. Verket betonar vikten av utbildning av tjänstemän och folkvalda på lokal nivå inför omläggningen av miljöskyddsarbetet.

Det är viktigt att den övervakning som drivs inom programmet för övervakning av miljökvalitet är ordentligt utprovad och har funnit sin form. Värdet med programmet är alt mätningar kan bedrivas kontinuerligt och med samma metodik under en lång följd av år. Inom många områden krävs länga mätserier för att det skall vara möjligt atl dra säkra slutsatser om miljöförändringar eftersom de naturliga variationerna ofta är betydan­de.

Den avslutande uppbyggnaden av programmet för övervakning av miljö­förändringar medför enligt nalurvårdsverkel behov av elt årligt resurstill-skoU av 2 milj. kr. för budgetåren 1989/90-1994/95.

Naturvårdsverket begär 18,4 milj. kr. för PMK samt 48,3 milj. kr. för utredningar inom naturvärden och miljöskyddet, dvs, totalt 66,7 milj, kr, för budgetåret 1988/89,

Föredragandens överväganden

Det är nödvändigt att tillsynen och prövningen av miljöslörande verksam­
het enligt miljöskyddslagen förbättras. Förslag lill förändringar av
miljövårdsorganisationen och miljöskyddslagssyslemel i detta syfte bereds
för närvarande i regeringskansliel. Jag avser återkomma i denna fråga i
annat sammanhang. Chefen för civildepartementet har tidigare denna dag
föreslagit atl länsstyrelserna för budgetåret 1988/89 skall tilldelas
10 milj. kr, för alt förslärka prövning och tillsyn enligl bl, a, miljöskydds-
                                              31


 


lagen på länsstyrelserna. Visst utredningsarbete för att effektivisera miljö-     Prop. 1987/88:100 skyddet och därmed förbereda kommande förändringar av miljövårdsorga-     Bil. 16 nisationen behöver göras. För detta ändamål bör 5 milj. kr. tillföras ansla­get.

Naturvärdsverket genomför i enlighet med riksdagens beslut (prop.1981/82:220, JoU 1982/83:4, rskr, 38) sedan budgetåret 1983/84 ett regionalt femårigt inventeringsprogram avseende förekomsterna av bl, a, naturgrus. För Uden efter denna period skall ställning tas till omfattningen av inventeringsverksamheten med ledning av de erfarenheter som fram­kommit. Jag har erfarit att naturvärdsverket senast den 1 september 1988 avser inkomma till regeringen med en utvärdering och slutredovisning av inventeringsprogrammel.

Riksdagen har nyligen beslutat om en förstärkning av resurserna för miljögiftsanalyser (prop, 1987/88:25 bil. 10, JoU 14, rskr. 91). För köp av dioxinanalyser beräknar jag 7 milj. kr, under detta anslag.

Anslaget bör inte delas upp i två anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakning av miljöförändringar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 43 200 000 kr.

B 4. Miljövårdsforskning

1986/87 Utgift           68150000             ReservaUon               3 840000

1987/88 Anslag         84500000

1988/89 Förslag         90447000

Från anslaget betalas kostnader för tillämpad forskning inom miljövårds­området. En särskild forskningsnämnd vid statens naturvårdsverk med företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närma­re användning.

Frän anslaget betalas vidare kostnaderna för det statliga stödet till kol­lektiv forskning inom miljövårdsområdet.

Statens naturvårdsverk

Forskningsverksamheten pä naturvårdsverket bedrivs inom miljövårds-forskningsanslagets ram dels i form av enskilda projekt, dels i form av s. k. projektområden där samlade satsningar görs efter särskilda program under ledning av projektgrupper. Budgetåret 1987/88 drivs 11 projektområden, vilka har mandatperioder på 4-6 år. Vidare finansieras via anslaget extra tjänster vid högskolan. Tjänsterna är i första hand avsedda för långsiktig kompetensuppbyggnad,

32


 


Utfornfiningen av den framUda naturresurs- och miljöpolitiken måste i     Prop. 1987/88:100 ännu högre grad än hittills förlita sig på att forskningen kan medverka när     Bil. 16 det gäller att identifiera, analysera och lösa olika miljöproblem.

Miljövård utgör inte någon egen avgränsad samhällssektor. Hänsynsta­gande till miljön måste ske inom många samhällssektorer. Det betyder att miljöforskning är och bör vara en del av forskningen inom olika sektorer som energi, transport, industri, jord-och skogsbruk etc.

Naturvårdsverket tog därför initiativ till att tillsammans med skogs- och jordbrukets forskningsråd, byggforskningsrådet, styrelsen för teknisk ut­veckling, transportforskningsberedningen och statens energiverk utai-beta ett samlat forskningsprograni för miljövårdsområdet, som har redovisats i rapporten Forska för bättre miljö (SNV Rapport 3244), Rapporten be­handlar forskningsbehovet i ett tioårsperspektiv och avspeglas i anslags­framställningen.

Inför budgetåret 1988/89 kommer flera projektområden att avslutas. Det utrymme som skapas härigenom kan användas till förstärkning av de nystartade projektområdena Karakterisering av utsläpp till luft. Utveck­ling och utvärdering av testmetoder för markmiljö och Miljömedicinskt varningssystem baserat på biologiska indikatorer. Med miljömedicinskt varningssystem menas ett system som är avsett att ge tidiga signaler om hälsorisker för människan,orsakade av miljöfaktorer.

Naturvårdsverket föreslär en real höjning av anslaget med 13 %, vilket innebär att ytlerligare angelägna satsningar kan realiseras. Beredskap finns för bl, a. följande områden:

1,  Nyttiggörande av resultat från miljövärdsforskningen

2,         Internationellt samarbete

3.   Utveckling av metodik för och analys av material från den långsiktiga
miljökvalitetsövervakningen

4,   Miljöeffekter vid omdaning av åkermark

5.         Klimatförändringar och deras effekter

6.         Inrättande av extra forskartjänster.

Vidare kan förstärkning ske av projektområdena Effekter av luftförore­ningar och försurning och Persistenta högtoxiska substanser i marin miljö (dioxin, säl m, m.).

Föredragandens överväganden

Fortsatta forskningsinsatser krävs inom bl, a, sådana angelägna områden som havsföroreningar, luftföroreningar och försurning, miljömedicin samt faunans och florans beroende av vissa biotoper. Likaså behövs ökad kunskap om klimatförändringar och deras effekter samt om miljöeffekter vid omdaning av åkermark. Beträffande forskning inom det senare områ­det vill jag erinra om den forskning som bedrivs med stöd av skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Medel för stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet bör även
fortsättningsvis ställas till förfogande frän delta anslag. Företrädare för
staten har den 16 december 1987 under förbehåll för regeringens godkän­
nande träffat avlal med Föreningen för Industriell Miljövärdsforskning                               33

3    Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


(FIM) om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksam- Prop. 1987/88:100 het inom miljövårdsområdet för tiden den 1 juli 1988—den 30 juni 1991 med Bil. 16 elt sammanlagt belopp om ca 88,5 milj. kr. varav staten svarar för ca 40,8 milj, kr. och FIM ca 47,7 milj. kr. För budgetåret 1988/89 skall staten lillskjula ca 13 milj. kr, och FIM ca 15,3 milj. kr. Detta innebär för statens del en ökning av stödet till kollektiv forskning med nära 3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårds­forskning. Ökningen av stödet till kollektiv forskning innebär bl, a. alt en angelägen förstärkning av det intemationella miljösamarbetet kan göras.

Anslaget till miljövärdsforskning bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 90447000 kr., vilket innebär en ökning med nära 6 milj. kr.

Förslag om miljövårdsforskning har också förts fram i aktionsplanerna mot havsföroreningar och försurning. Dessa planer behandlas i den miljö­politiska proposition som jag avser att föreslå regeringen att förelägga riksdagen våren 1988,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,   bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förplik­
telser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning
inom miljövårdsområdet som jag har redovisat i det föregående,

2.  till Miljövårdsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reser­
vationsanslag av 90447000 kr.

B 5. Åtgärder mot försurningen

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 163 milj. kr. Naturvårdsverket har redovisat det pågående arbetet mol försurningen och lämnat förslag till fortsatta insatser i rappoilen Aktionsplan 87,

Jag avser att föreslå regeringen att förelägga riksdagen en miljöpoliUsk proposition under våren 1988. I detta sammanhang avser jag att ta upp frågan om ätgärder mot försurning m. m. Jag föreslär därför att detta anslag förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 163000000 kr:

34


 


B 6. Särskilda projekt på miljövårdens område                               Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift            9234926              Reservation               4765073

1987/88 Anslag         17500000

1988/89 Förslag         20500000

Från anslaget belalas under budgetåret 1987/88 bl.a, bidrag till vård av det äldre odlingslandskapet saml vissa kostnader för recipientkontroll i jordbruket och för handlingsprogrammet för att halvera kemikalieanvänd­ningen i jordbruket. Anslaget avräknas mot tillgängliga medel som influUt genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Statens naturvårdsverk

Den pågående rationaliseringen av jordbruket medför en utarmning avdet tidigare mer varierade odlingslandskapet med åker, ängs- och hagmark. Detta landskap innehåller de mest art- och individrika växt- och djursam­hällena i svensk natur. Det är en mycket angelägen naturvårdsåtgärd att bevara ett urval av dessa marker för framtiden. Det sker bäst och mest ekonomiskt genom ett riktat stöd till enskilda jordbruksföretag i berörda områden. För ett fortsatt stöd till nalurvårdsätgärder i odlingslandskapet beräknar naturvårdsverket ett medelsbehov av 15 milj, kr, för budgetåret 1988/89, För innevarande budgetär utgår 10 milj, kr. för ifrågavarande åtgärder.

För atl övervaka olika utsläpp till vatten och de effekter som utsläppen fär pä sjöar, vattendrag och kuster bedrivs inom många områden s. k. recipientkontroll. I åtskilliga fall bedrivs en samordnad recipientkontroll. Detta innebär att i princip samtliga företag som påverkar ett visst vatten­område finansierar ett gemensamt kontrollprogram. På så sätt uppnås effektivitet såväl i fråga om provtagning och analys som rapportering och därmed också ekonomiska fördelar för de inblandade parterna.

Det är angeläget att jordbruket som jämställd part med kommuner och industrier delar ansvar och kostnader för vattenrecipienlkonlrollen. Med utgångspunkt bl. a. i elt urval av åsträckor och sjöar inom jordbruksslätter­na som anses vara i mera betydande grad påverkade av jordbruket har inom naturvårdsverket en total kostnad för jordbrukets medverkan i reci-pientkontrollen beräknats till 7 milj. kr. för budgetåret 1988/89. För inne­varande budgetår utgår 5,5 milj. kr. för ifrågavarande ändamål.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen har i sin anslagsframställning hemställt om en till­
fällig förstärkning med 5 milj. kr. för insatser rörande bekämpningsmedel.
Kemikalieinspektionen har därefter inkommit med en särskild skrivelse
och hemställt om 12 milj. kr. per är under de närmaste åren för tidsbegrän­
sade insatser för genomförande av handlingsprogrammet rörande minskad
användning av bekämpningsmedel i jordbruket. För innevarande budgetär
utgår 2 milj. kr. för åtgärder enligt programmet. Särskilda insatser föresläs
                            35


 


för förbättrad statistik, utvärdering och omprövning av,gamla bekämp-     Prop. 1987/88:100 ningsmedel samt påskyndad provning av nya medel, utveckling av risk-     Bil. 16 miljövärdering, datorstöd m. m, samt utrednings- och utvecklingsarbete bl, a, rörande sänkt dosering och miljöstudier.

Föredragandens överväganden

Naturvårdsverkets verksamhet avseende naturvärdsåtgärder i odlings­landskapet har under åren 1986 och 1987 inletts med att verket träffat avtal med brukare av kända naturvärdsobjekt. Det är angeläget att verksamhe­ten fortsätter. Medel från anslagel bör användas för bl: a, riktat stöd till jordbruksföretag för att bevara ett urval av värdefulla ängs- och hagmar­ker. Sädana marker representerar ofta både naturvärden och kulturhistori­ska värden, vilket bör vägas in vid urvalet av områden för bevarande ålgärder och när värdinsatser planeras. Samråd bör i dessa frågor ske med riksantikvarieämbetet.

Jag delar naturvårdsverkets uppfattning att det är angelägel att särskilda medel under detta anslag kan avsättas till recipientkontroll i jordbruket. Sådan kontrollverksamhet bör ske främsl i de södra delarna av landet, bl, a, i Skåne och Halland, saml i Östergötland men bör även utökas till andra delar. Det bör ankomma på naturvärdsverket att närmare prioritera de områden till vilka medel från anslaget skall anvisas. Länsstyrelserna och vattenvårdsförbund m, fl. bör svara för atl kontrollen genomförs.

Fortsatta ansträngningar att minska riskerna med bekämpningsmedels­användningen i jordbruket är angelägna. Arbete pågår för atl uppnå den av regeringen angivna målsättningen att användningen av bekämpningsmedel i jordbruket skall halveras pä fem är. En rad åtgärder har redan beslutats med anledning av detta program. Det gäller bl.a. utbildning och tillstånd att sprida sådana bekämpningsmedel som endast får användas för yrkes­mässigt bruk, stöd till frivilliga konditionstester av befintliga lantbruks­sprutor saml spridningsföreskrifter och allmänna råd för användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgärd. Vidare bereds inom regeringskansliet förslag från naturvårdsverket och lantbruksstyrelsen an­gående system för typprovning och typgodkännande av ny utrustning för spridning av bekämpningsmedel.

Det arbete som har påbörjats inom kemikalieinspektionens område bör forlsälla. Delta gäller t.ex. förbättrad statistik, utveckling av risk-nyt-to-värdering saml visst utredningsarbete. För all det uppsatta målet med en halvering av bekämpningsmedelsanvåndningen skall kunna uppnäs pä avsedd tid behöver ytlerligare resurser tillföras kemikalieinspektionen från detta anslag.

Den expertgrupp som under år 1987 haft till uppgift, atl utreda vissa frågor rörande en lägre intensitet i jordbruksproduktionen har till chefen för jordbruksdepartementet avlämnat betänkandet (Ds Jo 1987: 3) Intensi­teten i jordbruksproduktionen - Miljöpåverkan och spannmålsöverskott. Expertgruppen föreslår bl, a, olika miljövärdande ätgärder inom jordbru­ket, vilka berör de åtgärder som finansieras under förevarande anslag.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag ett oförändrat belopp för. natur-                               36


 


vårdsåtgärder i odlingslandskapet och recipientkontroll i jordbruket samt     Prop. 1987/88:100 ytterligare 3 milj, kr. dvs. sammanlagt 5 milj. kr. för kemikalieinspektio-     Bil. 16 nens arbete med halveringsprogrammet avseende bekämpningsmedel.

Sammanlagt    beräknar   jag    medelsbehovet    under    anslaget    lill 20,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen

atl till Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 20500000 kr.

B 7. Mark för naturvård

B 8. Vård av naturreservat m. m.

B 9. Vård av hotade arter m. m.

I statsbudgeten för innevarande budgetär har anvisats under anslagsrubri­kerna:

B 7. Mark för naturvärd ett reservationsanslag av 40 milj. kr,, B 8, Värd av naturreservat m, m. elt reservationsanslag av 47,3 milj.kr.

och B 9. Vård av hotade arter m, m, ett rerservationsanslag av 2 milj. kr.

Som jag tidigare har redogjort för avser jag föreslå regeringen att en miljöpolitisk proposition skall föreläggas riksdagen under våren 1988. Jag föreslår därför att ifrågavarande anslag tills vidare förs upp med oförändra­de belopp.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan pä särskild proposiUon i ämnet, för budgelårel 1988/89 beräkna

1,   till Mark för naturvård ett reservationsanslag av 40000000 kr,,

2,         lill   Vård av naturreservat m.m.  ett  reservationsanslag av 47300000 kr,,       '     '

3,         till   Vård av hotade, arter m. m.  ett, reservationsanslag av 2000000 kr.          .' "            "''    ]   \'   ' '"'   ['" '   . ,' '

B 10. Restaurering av Hornborgäsjön.                        .■,-.:,-

Reservation   .    .             3 4,72965

1986/87 Utgift

6702647

1987/88 Anslag

6100000

1988/89 Förslag

3 800000

Frän anslaget betalas kostnaderna för restaurering av Hornborgasjön,                                                     37


 


Statens naturvårdsverk                                                                            Prop. 1987/88:100

Under budgetåret 1988/89 väntas dén vattenrättsliga prövningen i vatten-domstol och regering äga rum liksom vissa förberedande röjningsarbeten i sjön.

Utgifterna beräknas för budgetåret 1988/89 till 5 milj, kr. Med hänsyn till ingående reservation föreslår verket ett anslag av 3,8 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till naturvärdsverkets beräkningar av medelsbehov och beräknad reservation bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 3,8 milj, kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 3 800000 kr.

Bil. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

 

1986/87 Utgift

-

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk­samheten vid statens strålskyddsinstilul, som är strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (1958:110) och därjämle har lill uppgift att bl.a. vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landel. Strål­skyddsinstilutel har vidare ett centralt samordnande ansvar för den målin­riktade strälskyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdet.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en generaldirektör. Vid institutet finns fyra huvudenheter, nämligen administrativa enheten, enheten för tillsyn på kärnenergiområdet, enheten för allmän tillsyn samt forsknings- och utvecklingsenheten. Inom institutet finns en rådgivande forskningsnämnd.

Kostnaderna för tillsynsverksamheten på kärnenergiområdet, beredska­pen mot kärnkraftsolyckor samt för den strålskyddsforskning som har anknytning till kärnkraftsproduklionen finansieras genom avgifter som inbetalas av kärnkraftsföretagen enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens strälskyddsinstitut. Även viss övrig lillsyns- och upp­dragsverksamhet på slrålskyddsområdet finansieras med avgifter.

38


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Myndighetsuppgifter m, m.

19555000

-1-1945000

Sirålskyddstillsyn på

 

 

kärnenergiområdel

14509000

-1053 000

Beredskap mot kärnkraftsolyckor

9738000

-4317000'

Slrålskyddsforskning

10400000

+  416000

 

54202000

-3009000

Intäkter

 

 

Bidrag till myndighetsuppgifter

17455000      ■

•fl 735 000

Inkomst av slrålskyddsverksamhel

2100000

+  210000

Avgift för koncession för uppförande

 

 

eller innehav av energiproducerande

 

 

reaktor

14509000

-1053000

Avgift för beredskap mot

 

 

kärnkrafisolyckor

9738000

-431700Ö

Bidrag till strålskyddsforskning

3800000

+   150000

Avgift för slrålskyddsforskning

6600000

+  266000

 

54202000

-3009000


Prop. 1987/88:100 BU. 16


Statens strålskyddsinstitut

Verkningarna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och den snabba tekniska utvecklingen har medfört aft kraven på institutet ökat såväl kvalitativt som kvantitaUvt.

Under de närmaste åren kommer forskningen särskilt att inriktas pä mätteknik och riskbedömning. Prioriterade forskningsområden är radon-epidemiologisk forskning, röntgendiagnostik och radiofrekvent strålning (bildskärmar). Solstrålningen ägnas ökande uppmärksamhet. Sjukvården kräver insatser dä det gäller mammografi och uppföljning av nya undersök­ningstekniker.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har medfört verksamhet som bl.a. krävt en kraftig ökning av de internaUonella kontakterna. Institutet är dessutom hårt engagerat i arbetet inom det internationella atomenergiorganet lAEA och OECD:s kärnenergiorgan NEA, särskilt i frågor beträffande omgiv­ningspåverkan, avfallshantering och nedläggning av kärnkraftverk men också då det gäller frågor om radioakUvitet i den marina miljön. Samarbe­tet mellan de nordiska strålskyddsmyndigheterna har medfört betydande arbetsbelastning.

Föredragandens överväganden

Jag  delar  institutets  uppfattning  beträffande  forskningens   inriktning. Forskningsarbetet på strålskyddsområdet är angeläget och bör drivas vida-


Statens strålskyddsinstitut erhöll den 19 december 1985 regeringens uppdrag att i samråd med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd utarbeta en lägesrapport om arbetet med att minska


39


 


riskerna med radon i bostäder. Myndigheterna, som den I juni 1987 redo-     Prop. 1987/88:100 visat sitt uppdrag till regeringen, har bedömt läget som allvarligt och     Bil. 16 beslutat att vidta åtgärder för att minska kvarstående hälsorisker. Läges­rapporten har remissbehandlats.

Redan innan myndigheterna lämnade sin rapport har åtgärder inletts för att minska radonriskerna. Planverket utarbetar kompletterande informa­tion om planläggning av mark för bebyggelse och bygglovsprövning. Sam­tidigt planerar socialstyrelsen att ge ut råd och anvisningar om spärning av radondotterhalter i befintlig bebyggelse. Efter överläggningar med Svens­ka kommunförbundet har utbildning i radonskyddsfrågor kunnat erbjudas kommunalt anställda.

För att närmare klariägga cancerriskerna med hänsyn till radonföre­komst i bostäder har en radonepidemiologisk studie inletts sommaren 1987, En projektgrupp inom statens miljömedicinska laboratorium leder arbetet som beräknas pågå omkring fem år,

Vären 1988 kommer strålskyddsinstitutet enligt vad jag erfarit att ge ut nya metodbeskrivningar för kommunernas spårningsarbete i syfte att detta arbete skall kunna bedrivas med allt slörre säkerhet. Det är angeläget att kommunerna intensifierar sitt arbete med att spåra byggnader med höga radonhalter.

Frågor om ekonomiskt stöd för radonåtgärder i småhus har tidigare denna dag anmälts av chefen för bostadsdepartementet. Förenklingar och förbättringar av nu gällande regler för småhusägare föreslås. Jag vill för egen del understryka vikten av all resurser ställs till förfogande för att minska radonriskerna i våra bostäder.

Min helhetsbedömning är att vidtagna och föreslagna åtgärder bör bidra till att allvariiga hälsorisker till följd av radon i bostäder skall kunna elimineras,

I mina beräkningar har jag utgått från ett huvudförslag med en real minskning av ulgifterna med 1 % i enlighet med den treårsplan som beslu­tades inför budgetåret 1986/87, Jag vill erinra om alt särskilda medel i form av engångsanvisningar ställts till institutets förfogande innevarande bud­getär för beredskapshöjande ätgärder med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

Den s. k. tjänslebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter, bl. a. sta­tens strålskyddsinstilul, fr. o. m. den 1 juli 1988, Kompensation för där­med uppkommande merkostnader har erhållits i mina beräkningar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet för bud­
getåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.               'i

40


 


B 12. Bidrag till statens strålskyddsinstitut

Reservation

60030000 21255000 23140000

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


Under anslaget anvisas medel för institutets myndighetsuppgifter och för viss forskningsverksamhet. Med hänvisning Ull vad jag har anfört under punkten B 11 beräknar jag anslaget till 23 140000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tUl statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsanslag av 23 140000 kr.

B 13. Kemikalieinspektionen


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


1000 1000 1000


Kemikalieinspektionen, som inrättades den 1 januari 1986, är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån handläggningen inte ankommer pä annan myndighet.

Kemikalieinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom kemikalieinspektionen finns en tillsynsavdelning, en utredningsavdelning, ett informationssekretariat, ett internationellt sekre­tariat och en administrativ enhet.

Kostnaderna för kemikalieinspekUonen finansieras genom de avgifter som inbetalas enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel (be­kämpningsmedelsavgifter) och enligt förordningen (1986:199) om avgifter för finansiering av kemikalieinspekUonens verksamhet (kemikalieavgif­ter).


 

■1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Plan

 

 

Kostnader                             r     •   -

''■'■■■

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Undersökningar på kemikalieområdet

17074000' ''■ (13016000) ■ 1556000   . 4400000

' -p2'246000           ■ ■ " ., 1 ;(2080000) -   214000 '" ' -t-   176000

 

' 23Ö30000

-(-2208000

Intäkter

 

 

Bekämpningsmedelsavgiftér och kemikalieavgifter                          -■

'23029000'

•■   '-f2 208 000     ■        '

Neltoutgift

1000     '

.,     ,..              ,,     ■;,.._                  ..             ...


41


 


Kemikalieinspektionen                                                                           Prop. 1987/88:100

Kemikalieinspektionen befinner sig i slutet av ett uppbyggnadsskede. För­utom upparbetande av nya verksamhetsområden har stora insatser gjorts för att rationalisera och effektivisera verksamheten. De nya arbetsformer­na inom kemikaliekontrollen skall utvärderas efter en tvåårsperiod - allt­så under våren 1988,

Med hänsyn till alt inspektionen och dess verksamhet är under uppbygg-,          .   .

nad och utveckling anser inspektionen att den i avvaktan på resultatet av planerad utvärdering bör undantas från huvudförslaget.

Under de närmaste åren kommer brister på kunskap om de stora antalet kemikalier i samhället att angripas genom ett internationellt samarbete där Sverige har en mycket akUv roll. Detta kräver ett systematiskt priorite­ringsarbete där underlag från produktregistref kommer atl vara av stor betydelse. En ökad användning av ADB som ett hjälpmedel i detta arbete är av strategisk betydelse för inspekUonens möjligheter att på sikt hinna i fatt och kunna påverka utvecklingen inom kemikalieområdet. Takten i detta arbete är helt beroende av de resurser som finns tillgängliga. För att möjliggöra dessa insatser erfordras en utökning av medlen för undersök­ningar inom kemikalieområdet med I milj. kr. Genom en systematisk roll­fördelning mellan deltagande länder kan utbytet förväntas bli stort i förhål­lande Ull den relativt blygsamma extra satsning som inspektionen föreslår.

Vid kemikalieinspektionen finns 69 tjänster inrättade. För att etablera ny verksamhet och för att utveckla verksamheten överhuvud taget har det varit nödvändigt att satsa på kvalitet före kvantitet i rekryteringsarbetet. Tilldelade medel räcker därför för närvarande endast till ca 65 årsarbets­krafter. Kemikalieinspektionen hemställer om medel för ytterligare fyra tjänster.

Föredragandens överväganden .

I enlighet med riksdagens beslut i samband med att kemikalieinspektionen inrättades skall en utvärdering av arbetsformer m. m. inom kemikaliekon­trollen göras under våren 1988. Med hänsyn härtill har jag beräknat kostna­derna för kemikalieinspektionen utan minskning enligt huvudförslaget.

Genom tillkomsten av kemikalieinspektionen har arbetet med kemikalie­kontrollen förstärkts. En rad ätgärder har redan vidtagits för att förbättra överblicken över kemikalieanvändningen och dess påverkan på människor och miljö. Uppmärksamheten på allvarliga effekter av nuvarande använd­ning av kemiska produkter har ökat. Jag har därför beräknat ökade resur­ser för kemikalieinspektionens verksamhet. Först efter det att utvärdering­en av kemikalieinspektionen gjorts bör dock ställning tas till den framtida dimensioneringen av organisationen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag kostnaderna för
kemikalieinspektionen till 25238000 kr, Verksamheten finansieras med
bekämpningsmedelsavgifter och kemikalieavgifter. Anslaget bör därför
föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.                                                                  42


 


Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till KemikaUeinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


B 14. Koncessionsnämnden för miljöskydd

 

1986/87 Utgift

9793000

1987/88 Anslag

9420000

1988/89 Förslag

10707 000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande till­stånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består vid sådan handläggning av ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden har fyra avdelningar.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

29

-

Anslag

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader

7689000

(6587000)

765000

966000

-1-1 110000

(-  944000)

+    38000

-1-   139000

 

9420000

-1-1287000

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 måste bedömas mot bak­grund av nödvändigheten att hålla nere handläggningstiderna. I tidigare anslagsframställningar har koncessionsnämnden framhållit att nämndens arbetsvolym inte bestäms av koncessionsnämnden själv utan av tillström­ningen av tillståndsärenden m.m. samt alt antalet Ullståndsärenden i viss män är konjunkturberoende. Dessa berörda omständigheter försvårar be-dömingen av verksamheten på något längre sikt och därmed också bedöm­ningen av de anslag som erfordras för en sådan framtida verksamhet. En tillämpning av huvudförslaget skulle i huvudsak gä ul över lönemedlen, vilket skulle innebära indragning av en till en och en halv tjänst. En sådan minskning kommer att påverka arbetsresultatet i negativ riktning.


Föredragandens överväganden

En betydelsefull del av miljöskyddsarbetet är den prövning enligt miljö­skyddslagen som sker bl. a. i koncessionsnämnden. Denna prövning måste göras ingående. Det är emellertid också angeläget att handläggningstiden för enskilda ärenden kan hållas nere. Med hänsyn härtill har jag beräknat anslaget utan reduktion enligt huvudförslagel. Den s, k, tjänslebrevsrätten avvecklas för vissa myndigheter, bl, a, kon-


43


 


cessionsnämnden, fr. o, m, den 1 juli 1988, Nämnden har erhållil kompen-     Prop. 1987/88:100
sation härför vid min beräkning av förvaltningskostnader.                         Bil. 16

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före­slår riksdagen

att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 19SS/89 anvisa ett förslagsanslag av 10707000 kr.

B 15. Bidrag till Förenia Nationernas miljöfond

1986/87 Utgift            16660000

1987/88 Anslag         17000000

1988/89 Förslag         17000000

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för alt inom ramen för FN:s miljöprogram helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitialiv inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrel­se, Elt fortsatt starkt engagemang från svensk sida är nödvändigt när det gäller de globala miljöfrågor som behandlas av miljöstyrelsen och som under de närmaste åren kommer atl vara särskilt akluella genom olika uppföljningsaktiviteter efter den s, k. Brundtlandkommissionens rapport.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Bidrag tUl Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 17000000 kr.

B 16. Visst internationellt miljösairiarbete

1987/88 Anslag           3 850000'

1988/89 Förslag          5350000                                                  

' Anslaget Bidrag till vissa internationella miljöorganisationer.

Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa interna­tionella organisationer och för internationellt samarbete inom miljövårds-., området.

44


 


1987/88

Beräknad ändring

Prop. 1987/88:100

 

1988/89

BU. 16

FN:s miljöstyrelse                                          350000

-■    50000

 

Marina miljökonventioner                              950000

-1-   150000

 

Internationella naturvårdsunionen                 450000

-(-  200000

 

ECE-konventionen   om   långväga   gräns-

 

 

överskridande luftföroreningar                     400000

-■  400000

 

Finsk-svenska gränsälvskommissionen         300000

 

Nordiskt samarbete                                        100 000

+    50000

 

Bilateralt samarbete                                       550000

-

 

Diverse inlernationella organisationer och

 

 

kongresser                                                      750000

-1-  650000

 

3850000

-1-1500 000

 

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag

att till Visst inlernationellt miljösamarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 5 350 000 kr.

B 17. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter


1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


9700000 18500000


Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter inom miljö- och energidepartementets verksamhets­område. Byggnadsstyrelsen har inredningsansvar för myndigheterna och utruslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har utrustnings­ansvar.

Statens naturvårdsverk

Inredning

Byggnadsstyrelsen

För inredning m, m. föreslås alt en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m. m. för budgetåret 1988/89 förs upp med 1,4 milj, kr.


Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)

För utrustning föreslås att en kostnadsram Ersättningsanskaffningar m. m. för budgetåret 1988/89 förs upp med 11 milj, kr.


45


 


Föredragandens överväganden                                                                   Prop. 1987/88:100

Jag vill inledningsvis erinra om att vissa kostnadsramar såvitt avser statens naturvårdsverk fördes över från inrednings- respektive utrustningsplanen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks­universitet m. m. under jordbruksdepartementets huvudtitel, till miljö- och energidepartementets huvudtitel budgetåret 1987/88.

Jag förordar att under rubriken Statens naturvårdsverk Ersättningsan­skaffningar m, m, budgetåret 1988/89 förs upp en kostnadsram av 632000 kr. Inom ramen har medel beräknats för komplettering och ersätt­ningsanskaffning av inredning av lokaler med anknytning till forsknings-och försöksverksamhet vid naturvårdsverket. För budgetåret 1988/89 för­ordar jag vidare att en kostnadsram på 8 320000 kr. förs upp för utrustning av nämnda lokaler.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag för inredning avrundat till 3,9 milj, kr. och för utrustning till 14,6 milj. kr., sammanlagt 18,5 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning av lokaler vid statens naturvärdsverk inom de kost­
nadsramar somjag har förordat i det föregående,

2,  till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter
för budgetåret 1988/89 anvisa elt reservationsanslag av
18500000 kr.

46


 


c.   Energi                                                                                      Prop. 1987/88:100

C 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

1986/87 Nettoutgift    34726666
1987/88 Anslag         33070000

1988/89 Förslag         35 350000

Statens energiverk är enligt sin instruktion (1983:646) central förvalt­ningsmyndighet för frågor om energiförsöijning. Det åligger verket - i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet - att verka för en raUonell tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi, att bevaka säkerhetsfrågorna på energiområdet samt att följa den internaUo­nella utvecklingen i fråga om energiförhållanden. Verket ansvarar också för funktionen energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret. Verket är chefsmyndighet för statens elektriska inspektion.

Energiverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är fr, ö. m. den 1 januari 1987 organiserat på tre avdelningar - en för utredningar, en för forsknings- och utvecklingsverksamhet och en för elsäkerhet, ledningskoncessiotier och energiberedskap - och har dessut­om en byrå för administration och en informationsbyrå samt ett planerings­kansli.

Inom verket finns fyra nämnder. De är utvecklingsnämnden - som har i uppgift alt besluta om stöd till forskning, utveckling och investeringar inom energitillförselområdel inklusive lill niiljöskyddande ålgärder - samt prisregleringsnämnden för elektrisk ström, nämnden för värdering av el­distributionsanläggningar m. m. och krigsskyddsnämnden för kraftanlägg­ningar.

Till verket har administrativt knutils även oljekrisnämnden. Bestämmel­ser om oljekrisnämndens uppgifter finns i oljekrislagen (1975:197) och ransoneringslagen (1978:268).

Som rådgivande organ till verket finns ett eldistributionsråd, ett energi-hushållningsräd och ett energiberedskapsräd.

Statens energiverk ingår bland de myndigheter som på försök tillämpar
treårsbudget.                     ...

47


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


Prop. 1987/88:100 BU. 16


 


Personal


177


-3


 

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Förvallningskoslnader

44004000

-f 2 380 000

Inkomsler

Medel som tillförs anslagel frän anslaget C6, Energiforskning

Avgifter för koncessions- och behörig­hetsärenden

6734000 4200000

+   100000

 

10934000

+   100000

Nettoutgift

33070000

-(-2280000

Statens energiverk

Statens energiverk utgår i sin medelsberäkning från huvudförslaget för treårsperioden 1987/88-1989/90 innebärande en real minskning av utgifter­na om 5% för perioden. Verket föreslår att besparingen fördelas jämnt över tiden. Den beräknade besparingen enligt huvudförslaget motsvarar ca 2 milj, kr. för treårsperioden. För budgetåret 1988/89 innebär detta en besparing på ca 700000 kr. på anslagsposten Förvaltningskostnader.

De inkomster som verket räknar med under perioden härrör frän kraft­ledningskoncessioner och behörighetsärenden. Inkomsterna från dessa täcker i princip kostnaderna för handläggningen. Vidare förutsätts finansi­ering av vissa utgifter ske via anslaget till eiiergiforskning.


Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens energiverks förvaltningskostna­der beräknas med utgångspunkt i gällande treärsplan. Det innebär att en rationalisering och effekUvisering av verksamhelen motsvarande en minskning av verkets reala resurser med 744000 kr, bör ske. Detta ligger helt i linje med vad jag förordade i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16 s. 66-69) i fråga om den fortsatta rationaliseringen av energiverket.

Jag beräknar utgifterna för statens energiverks förvaltningskostnader till sammanlagt 46384000 kr. för nästa budgetår. Vid min beräkning av medel har jag tagit hänsyn till kostnaderna för den verksamhet som bedrivs inom oljekrisnämnden. Denna verksamhet finansieras f.n. från elt särskilt an­slag, C 20. Oljekrisnämnden.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad föredragande statsråd anfört i totalförsvarspropositionen våren 1987 (prop. 1986/87:95 bil. 12 s. 106-107, 109) om ökade insatser för att stärka vår handlingsberedskap inför olika slag av försöijningskriser. Regeringen har uppdragit ät energiverket att utarbeta förslag Ull ett handlingsprogram för hur framtida energikriser skall bemötas. Jag räknar med att nödvändiga åtgärder för att stärka


48


 


handlingsberedskapen kan genomföras inom ramen för här föreslagna re­surser.

Medel bör tillföras anslaget på i princip samma sätt som under inneva­rande budgetår. De sammanlagda inkomsterna beräknar jag till 11 034000 kr. För budgetåret 1988/89 har jag således beräknat medelsbehovet till 35350000 kr,

För budgetåret 1989/90 räknar jag med fortsalt rationalisering och effek­tivisering samt med oförändrade inkomster. Jag har beräknat medelsbe­hovel lill 34606000 kr. Anslaget för 1989/90 skall prisomräknas i vanlig ordning.

Statens energiverk ingår fr, o, m, budgetåret 1987/88 i försöksverksam­heten med överföring av anslagsmedel mellan budgetår.


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens energiverk: Förvahningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa eft ramanslag av 35 350000 kr.


C 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

1986/87 Nettoutgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag

17946049 13 161000 13639,000

Reservation              10129283

Frän detta anslag bekostas utredningsverksamhet m. rn. inom energiom­rådet och energiinriktad information inom statens, energi verks verksam­hetsområde.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Utgifter

 

 

1.   Utredningar m. m,

2,   Energiinriktad information m, m.

7184000 •      10099000

-H 40000 -1-338000

 

17283000

-1478000

Inkomster

 

 

3, Medel som tillförs anslagel frän anslagel C 6. Energiforskning

4 122000

-

Nettoutgift

13161000

-h 478 000


Statens energiverk

Statens energiverks utredningsverksamhet styrs i hög grad av uppdrag från regeringen. Verket planerar därutöver att fortsätta och fördjupa analysen av de internationella energimarknaderna och energiutvecklingen i andra länder. På liknande sätt måste enligt verket en kontinuerlig bevakning och analys av utvecklingen i Sverige bedrivas. Under budgetåret 1987/88 gör verket bl.a. utredningar rörande utveck-


49


4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


lingen pä elvärmeområdet, vissa frågor sammanhängande med kärnkraft-     Prop. 1987/88:100 avvecklingens inledning, utvecklingen av kraflvärme och industriellt mol-     Bil. 16 tryck samt kostnader för alt begränsa utsläppen av olika typer av luftför­oreningar vid förbränning.

Staten satsar betydande resurser pä olika utvecklingsinsatser i syfte.atl stimulera bl, a, den tekniska utvecklingen inom energiområdet. Informa­tion om pågående verksamhet och om resultaten från forsknings- och demonstrationsprojekt är enligt energiverket ell viktigt inslag i utveck­lingsverksamheten för atl göra ny teknik känd på marknaden.

Statens energiverk föreslår för budgetåret 1988/89 elt prisomräknat an­slag innebärande en realt oförändrad nivå.

Föredragandens överväganden

Energiverkets uppgifter vad gäller utredningsverksamheten är väsentliga, bl, a, för alt få fram underlag för enegipoliliska beslut på kort och läng sikt.

Som jag anfört under anslagel C 1, Statens energiverk: Förvaltnings­kostnader ingår statens energiverk bland de myndigheter som arbetar utifrån en treårig budgetram. Delta gäller även detta anslag.

För nästa budgetår bör medel för statens energiverks utrednings- och informationsverksamhet beräknas, med utgångspunkt i huvudförslaget, Detla ligger helt i linje med vad jag förordade i 1987 års budgetproposition (prop, 1986/87:100 bil, 16 s, 70) om en real minskning av utgifterna om 5% för treårsperioden 1987/88-1989/90,

För budgetåret 1988/89 har jag beräknat utgifterna till 17761000 kr. Inkomsterna för samma budgetår beräknar jag till 4 122000 kr. För budget­året 1988/89 har jag således beräknat medelsbehovet Ull 13 639000 kr. Vid min beräkning av medel för utredningsverksamheten har jag lågilhänsyn lill den verksamhet som bedrivs inom eldistribulionsrådet.

För budgetåret 1989/90 räknar jag med fortsatt raUonalisering och effek­tivisering av verksamhelen saml oförändrade inkomsler. Jag har beräknat medelsbehovel Ull 13 295 000 kr. Anslagel för 1989/90 skall prisomräknas i vanlig ordning.

Jag räknar med alt under våren 1988 i den energipoliliska propositionen komma med förslag till insatser rörande rationell elanvändning som kan komma atl påverka anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all till Statens energiverk: Utredningar m. m. och information för budgetåret 1988/89 anvisa elt reservationsanslag av 13 639000,

50


 


c 3. Statens elektriska inspektion                                                    Prop. 1987/88:100

Bil. 16

1986/87 Utgift

10167034

1987/88 Anslag

9874000

1988/89 Förslag

10522000

Statens elektriska inspektions verksamhet avser att främja säkerheten i samband med framställning, överföring och användning av elektrisk ström. Enligt sin instruktion (1983:592) är inspektionen den lokala statliga organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanlägg­ningar och därmed sammanhängande frågor. Inspektionen ansvarar här­igenom för den statliga tillsynen över efterlevnaden av den elektriska speciallagstiftningen.

Inspektionen är organiserad pä fem distrikt med kontor i Hässleholm,
Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Chef för varje.di­
strikt är en överinspektör. Statens energiverk är chefsmyndighet för in­
spektionen.
                                                                                                 '

1987/88                 Beräknad ändring'

1988/89

Förvaltningskostnader                                9874000               -(-648000

Statens energiverk

Energiverket har tidigare sett över inspektionens tillsynsverksamhet för all finna möjligheter till kostnadsminskningar och föreslagit besparingai; under treårsperioden 1987/88-1989/90. Planerade besparingar under bud­getåret 1987/88 beräknas kunna genomföras. Resterande del av avsedd besparing för treårsperioden kommer atl ske genom ytterligare neddrag­ning av lönekostnaderna under budgetåret 1989/90.

Föredragandens överväganden

Statens elektriska inspektion genomför nu de besparingar som planerats t.o.m. budgetåret 1989/90 och somjag tidigare har godtagit som bespa­ringsmål för myndigheten. För nästa budgetår bör medel för inspektionen beräknas med utgångspunkt i energiverkels förslag. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel till 10522000 kr. Inspektionen, ingår i den sedan budgetåret 1987/88 pågående försöksverksamheten med överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Medel för statens elektriska inspektion bör därför anvisas under ramanslag...

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens elektriska inspektion för budgelårel 1988/89 anvisa
ett ramanslag av 10522000 kr.
                                                                                                          51


 


c 4.Täckande av förluster i anledning av statliga garantier        Prop. 1987/88:100
inom energiområdet
                                                                        Bil. 16

 

1986/87 Utgift

246000'

1987/88 Anslag

1000'

1988/89 Förslag

1000

' Anslaget Täckande av föriuster i anledning av statliga garantier för oljeersätlande
ätgärder samt för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m.m,
               ,

Frän detta anslag betalas för närvarande utgifter för förluster i samband med länegarantier som har lämnats enligl förordningen (1983:1107) om statligt stöd för åtgärder för att ersätta olja,, m. m, och förordningen (1986:191) om statligt stöd för utveckling och introduktion av ny energitek­nik, m.m.

Föredragandens överväganden

Som ett medel för att främja den långsikUga försörjningen med bränsle infördes är 1975 en statlig garanti för oljeutvinning m.m. Garantiramen fastställdes ursprungligen till 2000 milj, kr. Riksdagen har sedermera efter förslag frän regeringen höjt garantiramen till 8000 milj, kr, (prop, 1983/84:110, NU 43, rskr. 391 och 392).

Vid halvårsskiftet år 1987 var 1 893,2 milj, kr. utnyttjat, fördelat med 92,2 milj, kr, pä Swedegas AB, 202,3 milj. kr. på Sydgas AB och 1598,7 milj. kr. på Svenska Petroleum AB/OK Petroleum AB.

Förluster som kan uppkomma som följd av infriade garantier inom ramen för utvinning m, m, av olja, naturgas eller kol bör belasta detta anslag. Mot bakgrund härav bör anslaget i fortsättningen benämnas Täc­kande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet.

Vidare fär statliga lånegarantier lämnas inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik (prop, 1985/86:102, NU 17, rskr, 172) intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300 milj, kr.

Oljeersättningsprogrammet (prop, 1983/84:62, NU 9, rskr. 124) avsluta­des i samband med alt stödet för utveckling och introduktion av ny energi­teknik infördes den 1 maj 1986. Förluster till följd av tidigare lämnade garantier inom oljeersättningsprogrammet kan dock komma att uppstå under de närmaste åren.

Under budgetåret 1986/87 uppstod en föriust på 246000 kr. till följd av infriade garantier inom oljeersättningsprogrammet, I övrigt har hittills inga förluster till följd av lämnade garantier inom något av de tre programmen uppkommit.

Jag bedömer att förluster till följd av att tidigare lämnade garantier inom de tre programmen infrias kommer att bli små under budgetåret 1988/89. Medelsbehovet beräknar jag till I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av I 000 kr,
                                                                                                                                        52


 


c 5. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer        Prop. 1987/88:100

Bil. 16

1986/87 Utgift

96819971

1987/88 Anslag

110000000

1988/89 Förslag

looo

Från detta anslag betalar statens energiverk, enligl regler som godkänts av riksdagen, ersättning till Forsmarks Kraftgrupp AB och statens vatten­fallsverk för försenad idrifttagning av kärnreaktorerna Forsmark 1 och Forsmark 2 resp. Ringhals 3 och Ringhals 4 (prop, 1980/81:25 bil. 9, NU 23, rskr. 112) samt Forsmark 3 (prop, 1982/83:100 bil, 14, NU 33, rskr, 280),

Ersättningen - som avser ersättning för förluster genom minskad elpro­duktion som följd av atl idrifllagningen av kärnreaktorerna försenats - har utbetalats sedan budgetåret 1979/80, Den minskade elproduktionen beräk­nas i efterhand som skillnaden mellan den energi som har varit möjligt att producera utan försening och den energi som har producerats med förse­ning. För reaktorerna Forsmark 1, Forsmark 2, Ringhals 3 och Ringhals 4 har denna skillnad upphört under budgetåret 1984/85, För reaktorn Fors­mark 3 kommer skillnaden att bestå t, o, m, budgetåret 1987/88, Ersättning­en för budgetåret 1987/88, som således är det sista för vilket ersättning under detta anslag belalas, beräknas av statens energiverk till.l 10 milj. kr. Det verkliga utfallet beror bl.a. av utvecklingen av priserna för olja och kol, vattenmagasinens fyllnadsgrad och elbehovet. Det senare påverkas bl, a. av hur sträng vintern blir. På grund av vissa fördröjningar av beräk­ningstekniska skäl kan en del av ersättningen som belöper på budgetåret 1987/88 komma att belalas ut först i början av budgetåret 1988/89,

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnkraftreaktorer för budgelårel 1988/89 anvisa elt förslagsanslag om 1 000 kr.

C 6. Energiforskning

1986/87 Utgift         228500000              Reservation            328000000

1987/88 Anslag       293 588000

1988/89 Förslag        293 588000                                        '   '    [     '           '       '

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till forskning och
utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet.
Ett femte Ireårsprogram för forskning och utveckling pä energiområdet
beslutades av riksdagen våren 1987 (prop, 1986/87:80 bil, 12, NU 33,,,
rskr, 292). Beslutet innebär atl riktlinjer för omfattning, inriktning och
genomförande av verksamheten inom energiforskningsprogrammet under
budgetåren 1987/88-1989/90 lades fast. Totalt beräknades I 050 milj. kr.
för energiforskning.                                                                                                  53

5   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


Energiforskningsprogrammet är indelat i fem program som i vissa fall är uppdelade pä delprogram. En utförlig redovisning av mål, medelsramar m. m, återfinns i prop. 1986/87:80 bil. 12 (s. 12 f.).

Styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens råd för byggnadsforsk­ning (BFR), statens energiverk, naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och energiforskningsnämnden (Efn) har kommit in med anslagsframställ­ningar för budgetåret 1988/89. Föreslagna belopp framgår av följande sam­manställning. (1 OOO-tal kf.).


Prop. 1987/88:100 BU. 16


 

 

 

 

 

Förslag 1988/89

 

 

 

Anslag

Program-

Före-

 

ergiforskningsprogram

1987/88

organen

draganden

Em

 

 

 

1.

Industrins energianvändning

77000

77000

76000

2.

Energianvändning för bebyg-

 

 

 

 

gelse

23000

30000

23000

3.

Energitillförsel

130000

130000

130000

4,

Energirelaterad grund­forskning, varav

 

 

 

4a,

NFR

23 588

24 588

24588

4b,

STU

9000

9000

9000

5,

Allmänna energisyslemstudier

7 000

7 000

7000

6,

Förvaltningskostnader Efn

7938

7887

8404

7,

Till regeringens förfogande

16062

-

15596

Summa huvudprogrammet                 293588              285475                   293588

Integrerade insatser

A,   Energiteknik för transporter         26000                27000                     27000'

B,    Energirelaterad transport-

sysiemforskning

4000

4000

4000-

C,   Studsvik Energiteknik AB

11000

12000

11000'

D,   Bioenergi

4000

4000

4000"

E,   Solmätningar

1000

1000

1000'

Summa Integrerade insatser

4(i000

48000

47000

Summa totalt

339588

333475

340588

' Tas upp under tolfte huvudtitelns anslag Fl, Styrelsen för leknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt under F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

- Tas upp under sjätte huvudtitelns anslag I 4, Transporlforskningsberedningen -' Tas upp under Qortonde huvudtitelns anslag C 12, Bidrag till Studsvik Energitek­nik AB

'' Tas upp under nionde huvudtitelns anslag G 1, Sveriges lantbruksuniversitet ' Tas upp under sjätte huvudtitelns anslag J 2, Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

På grundval av erfarenheter från tidigare treårsprogram har programor­ganen föreslagit att de får göra fleråriga åtaganden och att sådana bemyndi­ganden under budgetåret 1988/89 beräknas till 171 milj, kr. för budgetåret 1989/90, 93 milj. kr. för budgetaret 1990/91, 42,5 milj. kr. för budgetåret 1991/92 och 19,5 milj, kr. för budgetåret 1992/93.


Föredragandens överväganden

Nuvarande energiforskningsprogram bör under nästa budgetär fortsätta i huvudsak enligt de Udigare fastlagda riktlinjerna. Behovet av medel under anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 293 588000 kr. Den närmare


54


 


fördelningen av medel mellan olika program och delar därav, liksom den     Prop, 1987/88:100
närmare programindelningen, bör fastställas av regeringen.                        Bil. 16

I likhet med innevarande budgetär fördelas de medel som föreslås för integrerade insatser under resp. departements huvudtitel.

De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna inom huvudprogrammet behov av alt kunna göra fleråriga åta­ganden. Alltsedan energiforskningsprogrammet startades har regeringen haft bemyndigande att i samband med stöd till energiforskning göra åtagan­den även för flera år efter det aktuella budgetåret och efler det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även under bud­getåret 1988/89 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden givits en mer lång­siktig inriktning, bl. a. genom ett utökat stöd till grundforskning och mer långsikUgt tillämpad forskning.

Jag beräknar behovet för sädana bemyndiganden lill 171 milj, kr. avse­ende budgetåret 1989/90, 93 milj. kr. avseende budgetåret 1990/91, 42,5 milj. kr, avseende budgetåret 1991/92 och 19,5 milj. kr. avseende budget­året 1992/93, Jag förordar att regeringen inhämtar dessa bemyndiganden av riksdagen. Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att medde­la de närmare föreskrifter som erfordras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,  bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda sta­
ten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade be­
slut, innebär åtaganden om högst 171000000 kr. för budgetåret
1989/90, högst 93 OOOOOO kr. för budgetåret 1990/91, högst 42 500000
kr, för budgetåret 1991/92 och högst 19500000 kr. för budgetåret
1992/93,

2.  till Energiforskning för biidgetäret 1988/89 anvisa ett reserva­
tionsanslag av 293 588 000 kr.

C 7. Visst internationellt energisamarbéte

1986/87 Utgift           14002463

1987/88 Anslag         15983000

1988/89 Förslag         16669000

Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internalionellt samarbe­
te pä kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Inter­
naUonella Atomenergiorganet (lAEA) samt bidraget till IAEA:s Technical
Assislance and CooperaUon Fund, kostnader för deltagande i IAEA:s
dokumentationssystem INIS, kostnader i samband med deltagande i det
nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA), dock inte projekt-                              55


 


kostnader, kostnader i samband med internationellt kärnenergisamarbete     Prop. 1987/88:100
samt kostnader för delegationen (I 1982:08) för lAEA-frägor,                      Bil. 16

Jag beräknar medelsbehovet för näsla budgetår under detta anslag till 16669000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   lill   Visst  internationellt   energisamarbete   för  budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16669000 kr.

C 8. Statens karnkraftinspektion: För,valtningskostnader

 

1986/87 Utgift

31646000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Statens kärnkraftinspektion skall enligl sin instruktion (1974:427) som central förvaltningsmyndighet bl, a, följa utvecklingen på kärnenergiområ­det särskilt beträffande säkerhetsfrågor, utreda frågor om och ta initiativ till ätgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska anläggningar, pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt handha sådana uppgifter med avseende på kontroll av kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av bl. a. Sveriges interna­Uonella åtaganden. Inspektionen skall vidare ta initiativ till sådan forsk­ning och utveckling som rör säkerheten hos kärnkraftverk eller andra kärntekniska anläggningar, säkerheten vid transporter och säkerheten hos metoder för hantering och förvaring av kärnavfall samt bidra till atl ge allmänheten insyn i och information om kärnsäkerhetsarbetet i landet.

Inspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldi­rektör. Till inspektionen är för närvarande tre rådgivande nämnder knutna: reaktorsäkerhetsnämnden, safeguardnämnden och forskningsnämnden.

Inspektionen är organiserad på tvä tekniska huvudenheter - för tillsyn resp. för utredning — samt en administrativ enhet och ett informationssek­retariat.

Inspektionens verksamhet finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter Ull statens kärnkraftinspektion. Avgifterna beräknas täcka kostnaderna för såväl förvaltningen som kärnsäkerhets­forskningen. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

56


 


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

88

-

Stat

 

 

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader lAEA

29930000

(19012000)

2155000

1000000

-1-4 367000

(-(-3006000)

+  298000

+  400000

 

33085000

4-5065000

Inkomsler

 

 

Tillsyn av kärnenergianläggningar m. m. Nettoutgift

33084000 1000

-H5065000


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


 


Statens kärnkraftinspektion

I kärnkraftinspektionens gransknings- och tillsynsverksamhet ingår bl. a. att granska säkerheten vid nya anläggningar, löpande granska och utöva tillsyn av anläggningar i drift, följa upp och analysera drifterfarenheter och tillbud samt genomföra återkorhmande säkerhelsgranskningar av anlägg­ningar. Härtill kommer atl följa utvecklingen inom olika säkerhetstekniska områden, såväl för kärnkraftsanläggningar som för anläggningar och meto­der för förvaring av kärnavfall.

Den kärntekniska verksamheten i landet förutses under de närmaste åren ha i stort sett oförändrad omfattning. Kärnkraftverken beräknas under perioden svara för omkring hälften av Sveriges elenergiförsörjning.

Drift- och underhållsrelaterade frågor förväntas spela en alltmer domine­rande roll i reaktorsäkerhetsarbetet på grundval av vunna praktiska erfa­renheler inom och utom landet. Utredningar och planering inför avveck­ling av det svenska kärnkraflprogrammel pågår under perioden och för­väntas beröra bl, a. säkerhetsfrågor. Bevarande av svensk kärnteknisk kompetens under en kommande avvecklingsperiod framstår därvid som utomordentligt betydelsefull ur säkerhetssynpunkt. Efterfrågan pä ett ak­tivt svenskt engagemang i internationellt reaktofsäkerhetsarbete förväntas öka i kölvattnet efler Tjernobylolyckan,

Mellanförvaret av använt kärnbränsle, CLAB, är i rutinmässig drift och slutförvaret för reaktoravfall, SFR, förutses tas i drift under året.

Kärnkraftsindustrins forsknings-, utvecklings- och undersökningspro­gram förväntas fortlöpa planenligt under perioden med inriktning på kom­mande platsval för slutförvar av använt kärnbränsle och högaktivt avfall.

Den rutinmässiga kontrollen av kärnämne m, m, i icke-spridningssyfte (safeguard) förväntas under de närmaste åren bedrivas som tidigare. Mängden kärnämne under tillsyn växer med antalet reaktorår, Sverige förväntas fortsätta atl spela en aktiv roll vad gäller utvecklingen av safe-guardsystemet inom det InternaUonella atomenergiorganet (lAEA).

Kärnkraftfrägorna förväntas fortsätta att tilldra sig stort intresse i den allmänna debatten med åtföljande krav på aktiv informationsverksamhet.


57


 


KärnkrafUnspektionens förslag till förvaltningskostnader för budgetåret     Prop. 1987/88:100
1988/89 innebär i korthet följande:                                                         Bil. 16

1.  En ny tjänst                                                               +  300000

2.         Kompetensbevarande ålgärder                                      4-1425000

3.         Säkerhetstekniskt stödprogram till lAEA                        4-1000000

4.         Ökade resurser för inlernationellt informationsutbyte         4-   300000

5.         Ökade lokalkostnader                                                  4-  553 000

Föredragandens överväganden

Tillsynen av den kärntekniska verksamheten i landet, det långsiktiga arbe­tet med att höja säkerheten samt arbetet med kriterier och metoder för hantering och förvaring av kärnavfall ställer krav pä en hög teknisk kompe­tens hos kärnkraftinspektionen.

För att vidmakthålla och stärka kompetensen inom den egna organisa: tionen har inspektionen i sin anslagsframställning redovisat ett förslag till personalpolitiskt program. Programmet innebär bl.a, att en högt kvalifi­cerad personalchef rekryteras inom ramen för tillgängliga tjänster inom den administrativa enheten.. Inspektionen pekar vidare på behovet av ökade satsningar på vidareutbildning samt möjligheter till utlandsstatione-ring av tjänstemän under viss tid för att aktivt kunna medverka i internatio­nellt säkerhetsarbete och därigenom skapa en ökad erfarenhetsbas för den egna verksamheten. Man understryker slutligen behovet av att genomföra en egen studie kring kompetensfrågor i anslutning till planen för kärnkraf­tens avveckling.

Jag anser det vara av avgörande betydelse att säkerhetsmyndigheternas kompetens och oberoende vidmakthålls och förordar därför att kärnkraft­inspektionen tillförs 1 milj, kr. för genomförandet av ett personalpolitiskt program.

I avvaktan pä att programmet genomförs lar jag inte ställning lilf frågan om resurser för ytlerligare en tjänst inom tillsynsenhelen.

Efter olyckan i Tjernobyl har behovet av internationellt samarbete kring
kärnsäkerhetsfrågorna kraftfullt betonats. Jag har vid flera tillfällen under­
strukit den roll lAEA har att spela i detta sammanhang. Vid IAEA:s
generalkonferens i september 1986 antogs ett särskilt internationellt kärn­
säkerhetsprogram att drivas i organisationens regi. Jag anser det vara av ,
väsentlig betydelse att detta program kan drivas med största möjliga fram-
gäng och att Sverige aktivt bidrar lill detta.                                             ,,

Kärnkraftinspeklionen har i sin anslagsframställning, efter en begäran frän lAEA, föreslagit att en expert från inspektionen kostnadsfritt ställs till IAEA:s förfogande för att under en begränsad lid bistå inom området tillföriitlighetsanalys.

Medverkan i internationellt säkerhetsarbete inom såväl lAEA som
OECD:s kärnenergiorgan NEA förutsätter att kompetens och arbetsinsat­
ser kan las i anspråk från de svenska säkerhelsmyndighelerna. Detta gäller
även beträffande de överenskommelser om information och om varsel vid                            58


 


en kärnenergiolycka som Sverige träffat och som bl, a. förutsätter direkt     Prop  1987/88:100
samarbete mellan berörda länders fackmyndigheter.                                  Bil. 16

Jag förordar därför att kärnkraftinspektionen tillförs 400000 kr. för att bistå lAEA med en expert inom området tillförlitlighetsanalys under en tid av hög.st tvä är. Vidare förordar jag att inspektionen tillförs 100000 kr. för att täcka de ökade kostnader som följer av träffade bilaterala avtal om information och varsel vid en kärnenergiolycka och som faller inom kärn­kraftinspektionens område.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag utgifterna för in­spektionen under detta anslag till 38 150000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten upphör att gälla för myndigheten från den 1 juli 1988. Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Statens karnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag.av 1 000 kr.

C 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

 

1986/87 Utgift

44673 000

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Statens kärnkraftinspektion skall enligt sin instruktion (1974:427) ta initiaUv till sådan forskning och utveckling som rör säkerheten hos kärn­kraftverk och andra kärntekniska anläggningar för vilka Ullstånd beviljats eller ansökan om tillstånd ingivits, säkerheten vid transporter av kärnämne och kärnavfall samt säkerheten hos sådana metoder för hantering och förvaring av kärnavfall som används eller kan komma att användas, i den mån sådana uppgifter inte ankommer pä någon annan myndighet.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens karnkraftinspektion. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Utgifier

 

 

Kärnsäkerhelsforskning m, m. Lokala säkerhelsnämnder

47089000 840000

4-417000

 

47929000

4-417000

Inkomster

 

 

Avgifter för käi:nsäkerhetsforskning

47928000

4-417000

Nettoutgift

1000

-

59


 


Statens kärnkraftinspektion                                                                        Prop. 1987/88:100

Den av kärnkraftinspektionen initierade kärnsäkerhetsforskningen är av­sedd att i första hand ge underlag för den egna tillsyns- och gransknings­verksamheten. Forskningsprogrammet spelar dessutom en viktig roll ge­nom att det medverkar till att vidmakthålla kompetens och forskarkapaci-tet inom områden av betydelse för kärnsäkerhetsarbelet samt atl det direkt bidrar till säkerhetsarbetet inom hela det svenska kärntekniska verksam­hetsområdet.

Forskningsprogrammet är indelar, i områdena människa-maskin, mate­rial, termohydraulik, kärnbränsle, kärnämneshantering, systemanalys, övervakningssystem och kärnavfall.

Inom programmet planeras ökade insatser beträffande områdena männi­ska-maskin, material, systemanalys/säkerhetsanalys och kärnavfall me­dan områdena termohydraulik samt systemanalys/svåra olyckor förutses minska i omfattning.

Inom anslaget kärnsäkerhetsforskning finansieras det svenska deltagan­det i OECD:s s. k. Haldenprojekl och forskning inom ramen för det nordis­ka kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA). Vidare finansieras från detta anslag dels en professur i reaktorsäkerhet vid lekniska högskolan i Stockholm, dels verksamhelen vid de lokala säkerhetsnämndérna vid de fyra kärnkraftverken.

Kärnkraftinspektionen föreslår att anslaget räknas upp med 5 %.

Föredragandens överväganden

Kärnkraflinspektionens lillsyns- och granskningsverksamhet ger myndig­
heten goda möjligheter atl överblicka behovet av forskning inom kärnsä-
                    .    ,,
kerhelsområdet samt ett bra underlag för en riktig prioritering av forsk­
ningsinsatserna.

Betydelsen av människans roll i tekniskt avancerade system gör sig
ständigt påmind. Ökad kunskap om faktorer och förhållanden som påver­
kar den mänskliga tillförlitligheten och därmed säkerheten vid driften av
våra kärnkraftverk är därför av myckel stor betydelse för det fortsatta
kärnsäkerhetsarbelet.                                                                                     ...

Ökad drifterfarenhet vid kärnkraftverken ger nytt kunskapsunderlag bl, a, beträffande konstruktionsmaterialens åldrande och säkerhetssyste­mens funktion. Det är viktigt att dessa kunskaper las till vara i en fortsatt analysprocess och att de slutsatser som dras kan återföras i form av säkerhetshöjande ätgärder inom såväl del svenska kärnenergiprogrammet som i internationella sammanhang.

Kärnavfallsfrågornas specifika och för närvarande till stor del forsk-ningsinriktade karaktär gör det nödvändigt alt ta till vara den tillgängliga och mycket speciella expertis som utvecklingen av metoder och kriterier för säkerhetsanalys av slutförvar kräver för att skapa förutsättningar för en oberoende säkerhetsgranskning inför framtida beslut om ptatsval och me­toder för slutförvaring.

Jag delar därför inspektionens bedömning av hur resurserna inom kärn-                           60


 


säkerhetsforskningen bör disponeras. Med hänsyn till de omprioriteringar     Prop. 1987/88:100 som är möjliga att genomföra inom forskningsprogrammet beräknar jag     Bil. 16 medelsbehovet för kärnsäkerhetsforskningen till 47506000 kr. för nästa budgetår.

För de lokala säkerhetsnämnderna beräknar jag ett medelsbehov av sammanlagt 840000 kr. för nästa budgetår.

De ställiiingstaganden somjag har redovisat innebär sammanfattningsvis att jag för den verksamhet som finansieras över anslaget under budgetåret 1988/89 beräknar 48 346000 kr. Anslaget tillförs medel genom avgifter från dem som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor. Anslaget bör därför, liksom för innevarande budgetär, föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

C 10. Statens kärnbränslenämnd

Reservation               2940246

1986/87 Utgift

7035 754

1986/87 Anslag

1000

1987/88 Förslag

1000


Statens kärnbränslenämnd är enligt sin instruktion (1981:672) en central förvaltningsmyndighet med uppgift atl dels övervaka genomförandet av det program för hantering av använt kärnbränsle och avveckling av kärn­tekniska anläggningar, varom stadgas i 12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, kärnlekniklagen, dels handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdel. Deluppgifter för nämnden är atl svara för avgiftsuttag, medelsredovisning och utbetalning av ersättningar, att granska kostnads­uppskattningar för sluthanteringen, all bedöma olika hanteringsmeloder för atl utröna i vad mån de bör ingå i kraftreaktorinnehavarnas forsknings-och utvecklingsprogram för sluthanteringen samt alt följa upp kraftreak­torinnehavarnas åtgärder för slulhanlering av använt kärnbränsle och av­veckling av anläggningar (prop, 1984/85: 120, NU 30, rskr. 362), Vidare har nämnden Ull uppgift att verka för information till allmänheten om arbetet vad gäller använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detla samt radio­aktivt avfall som uppkommer vid avveckling och rivning av reaktoranlägg­ningar.

Kärnbränslenämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en över­direktör.

6    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


61


 

 

1987/88

Beräknad ändring 1988/89

Personal

9

Stat

 

 

Utgifter

 

 

Förvaltningskostnader

(varav lönekostnader) Lokalkostnader

3679000

(2582000)

300000

4-458000

(4-267000)

4-200000

Projektmedel

5200000

-200000

 

9179000

4-458000

Inkomsler

 

 

Avgifter från elproduktion i kämkraftverk

9178000

4-458000

Nettoutgift

1000

-


Prop. 1987/88:100 BU. 16


Statens kärnbränslenämnd

Egen verksamhet

För budgetåret 1988/89 har nämnden föreslagit en ökning av förvaltnings­kostnaderna med 150000 kr., förutom pris- och löneomräkning. Nämnden anför att denna ökning beräknas motsvara de ökade kostnaderna för att anlita externa konsulter för ekonomiska utredningar, kostnader för extra skrivhjälp och vissa administrativa uppgifter samt kostnader för fortsatt datautbildning.

Vad beträffar lönekostnaderna finner nämnden att någon minskning inte går att genomföra. I en så liten och nybildad organisation som statens kärnbränslenämnd finns enligt nämnden inga möjligheter att minska kost­naderna om inte arbetsuppgifter tas bort. Nämnden hävdar att en neddrag­ning enligt huvudförslaget endast kan genomföras om en särskild utpekad arbetsuppgift tas bort, vilket i sin lur skulle medföra uppsägning av perso­nal.

Sin beräkning av projektmedel grundar nämnden på bedömningar av behovet av forskningsinsatser under den närmaste treårsperioden. För budgetåret 1988/89 har nämnden beräknat summa projektmedel till 6,2 milj, kr.

Finansieringsfrågor

Nämndens verksamhet avseende finansiering omfattar att svara för bl.a.
förvaltning av inbetalade avgifter enligt lagen (1981:669) om finansiering
av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m., finansieringslagen, och
utbetalning av ersättningar till reaktorägarna. Av redovisningen för år 1986
framgår att avgifterna uppgick till 1271 milj. kr. (1061 milj. kr. år 1985).
Utbetalade ersättningar uppgick till 781 milj. kr. (777 milj. kr.). Ränteintäk­
terna uppgick till 262 milj, kr. (212 milj. kr.) och överskottet av förvaltning­
en till 744 milj. kr, (490 milj. kr,). Behållningen den 31 december 1986 var
3070milj,kr, (2 325 milj. kr.).
För första halvåret 1987 redovisas ett resultat av fondförvaltningen på                                62


 


300 milj. kr. Under samma lid uppgick avgifterna Ull 644 milj. kr., och 460     Prop. 1987/88:100
milj, kr, har utbetalats i ersättningar.                                                       Bil. 16

Den 30 juni 1987 uppgick nämndens fordran på riksbanken lill 1 646 milj. kr. och totalt avsatta medel till ca 3 370 milj, kr. Sedan finansieringssyste­met trädde i kraft har ca 5 100 milj, kr, utbetalats till reaklorägarna i ersättning för kostnader för hantering av använt kärnbränsle.

De under budgetåret 1986/87 utbetalda ersättningarna har bl, a. dispone­rats för forsknings- och utvecklingsarbeten avseende metoder för slut­förvar, förskottsbetalningar avseende kontraklerade upparbetningstjänster till Cogéma, transportutrustning för använt kärnbränsle, färdigställande av centrallager för använt kärnbränsle (CLAB) i Simpevarp samt utbyggnad av slutförvar för reaktoravfall (SFR) i Forsmark,

Före den 1 juli 1986 hade reaktorägarna möjligheter att få lån beviljade ur inbetalade avgiftsmedel. Lån har beviljats Ull OKG AB med totalt 520 milj, kr., statens vattenfallsverk med totalt 505 milj. kr, och Sydsvenska Värmekraft AB med totalt 370 milj, kr. Sydsvenska Värmekraft AB åter­betalade sina lån i november 1987. Den sammanlagda utestående lånesum­man uppgår därefter Ull 1 025 milj. kr.

SKN Plan 87 och förslag tUlavgifi för år 1988

Nämnden har i oktober 1987 överlämnat SKN Plan 87 och förslag Ull avgift för år 1988, Regeringen har i november 1987 beslutat, i enlighet med nämndens förslag, att avgiften per kilowattimme elektrisk energi som levereras frän kärnkraftverk skall för år 1988 utgå enligt följande:

Forsmarks Kraftgrupp AB                                              1,9 öre/kWh

OKG AB                                                                      1,7 öre/kWh

Statens vattenfallsverk                                                  1,9 öre/kWh

Sydsvenska Värmekrafl AB                                            2,2 öre/kWh

Föredragandens överväganden

För kärnbränslenämndens verksamhet under budgetåret 1988/89 beräknar jag utgifterna under detla anslag till 9 637 000 kr.

Nämndens verksamhet finansieras i enlighel med finansieringslagen med avgifter från elproduktionen i kärnkraftverk, Anslagel bör därför liksom för innevarande år föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

63


 


c 11. Statens vattenfalls verk: Kraftstationer m. m.                          Prop. 1987/88:100

I statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik        ' ' anvisats ell reservationsanslag av 3574600000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1988 redovisa förslag bl, a, angående statens vattenfallsverks investeringar. An­slaget bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Statens vatten­fallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetåret 19W?,9 beräkna ett reservationsanslag av 3 574600000 kr,

C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

C 13. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.

C 14. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.

C 15. Verksamheten i Ranstad                                                                       .  .

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats under anslagsrubri­kerna:

C 12, Bidrag Ull verksamheten vid Studsvik Energilkenik AB ett reserva­tionsanslag av 52600000 kr,

C 13, Avveckling av forskningsreaklorer, m, m, ett reservationsanslag av 26100000 kr,

C 14, Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m. ett reservations­anslag av 15000000kr, C 15, Verksamhelen i Ranstad ell reservationsanslag av 5 875000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1988 bl. a. redovisa förslag om riktlinjer för verksamhelen vid Studsvik AB, som tidigare hette Studsvik Energiteknik AB, Anslagen bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för näsla budgetår.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1988/89 beräkna

1,      till Bidrag tUl verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB ett reservationsanslag av 52600000 kr,,

2,  till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m., elt reservations­anslag av 26 100000 kr.,

3,  till Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.m. ett reservationsanslag av 15 000 000 kr,

4,  till Verksamheten i Ranstad ett reservationsanslag av 575000

kr,                                                                                                                                                      64


 


c 16. Drift av beredskapslager                                                         Prop. 1987/88:100

1986/87 Utgift             624077 803                                                                                  ' ■

1987/88 Anslag            683 730000

1938/89 Förslag        443 508000

Frän anslagel betalas driftkostnader för beredskapslagring av bränslen och drivmedel, exkl, inlagringskostnader. Anslaget omfattar också perso­nal- och kapitalkostnader för beredskapslagringen samt hyreskostnader för lagringsanläggningar.

Genomförandeuppgiflerna beträffande anskaffning, lagerhållning och omsättning av bränslen och drivmedel samt drift och förvaltning av statens lagringsanläggningar och fällledningsförråd ombesörjs f. n, av överstyrel­sen för civil beredskap (ÖCB) på uppdrag av statens energiverk.

1987/88                 Beräknad ändring

1988/89

Personalkostnader                                        8741000        4-      416000

Övriga driftkostnader                                 75 729000          -    6378000

Kapitalkostnader                                      599260000           -234260000

683730000        -240222000

Statens energiverk

Statens energiverk har i sin anslagsframställning i augusti 1987 beräknat anslaget med utgångspunkt i det oljelagringsprograrn som blev följden av riksdagens beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95 bil. 12s. 95-97, FöU 1986/87:11, rskr, 310),

Koslnaderna för personal vid ÖCB inom ramen för uppdragsverksamhe­ten beräknas av energiverket till 8500000 kr, exklusive löneomräkning för budgetåret 1988/89.

Energiverket har i sin anslagsframställning beräknat driftkostnaderna utifrån förutsättningen alt ett bolag för den statliga oljelagringen bildas den 1 januari 1989 och att drift och förvaltning av statens lager då överförs frän ÖCB till detta bolag. Del innebår att koslnaderna i anslagsframställningen har beräknats för drift i ett bolag halva budgetåret och för en situation motsvarande den nuvarande halva året.

I sin anslagsframställning har energiverket också beräknat 85 milj. kr. som köpeskilling för avtalat köp av oljebranschens lagringsbolag AB Svensk Pelroleumadministration (SPA) och Svensk Petroleumlagring Tre AB (SPL III).

Energiverket har därefter under hand även lämnat uppgifter om drift­kostnader under förutsättning alt drift och förvaltning sker hos ÖCB under hela budgetåret 1988/89.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för nästa budgetär till 443508000 kr., inklusive pris-
och löneomräkning. Jag har vid beräkningen av anslaget beräknat särskild
                                                  65


 


kompensation för lagringsförlusler som uppkommit under budgetåret     Prop. 1987/88:100 1985/86. Kostnaderna har beräknats utifrån nuvarande lagringsorganisa-     Bil. 16 tion för hela budgetåret 1988/89,

Frågan om framlida organisation för den statliga beredskapslagringen av olja m,m. bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag har därför inte nu beräknat några medel för köpet av oljebranschens lagringsbolag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 443 508000 kr.

C 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1986/87 Utgift              118690792                 Reservation 1083680180

1987/88 Anslag             109100000

1988/89 Förslag                6200000

Från anslaget betalas kostnader för investeringar i produkter och anlägg­ningar samt för industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för handlingsberedskap. Sistnämnda post innefattar kostnader för bl.a, utbildning och övning av personal i krisorganisalionen saml för utveckling av ransoneringssyslem och andra krishanteringssystem.

Statens energiverks kostnader för att administrera den egna verksamhe­len betalas från anslaget C I, Statens energiverk: Förvaltningskostnader.

1987/88                  Beräknad ändring

1988/89

Lagri ng                                                         100 900 000        -100 900 000

Industriella åtgärder                                       4 000000        _    ,p,r,f,nf,n

Handlingsberedskap                                       4 200000                /uuuuuu

Summa kr.                                                   109100000          -102900000

Statens energiverk

Lagring

Som en följd av riksdagens beslul om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1986/87:95 bil. 12 s, 95-97, FöU 1986/87:11, rskr, 310) kommer
inga nyinvesteringar i produkter eller anläggningar atl ske. De köp av
produkter, som kommer att genomföras under perioden, är ett led i den
omfattande omstrukturering av beredskapslagren som riksdagen beslutat
och motsvaras i princip av försäljning av motsvarande mängd råolja. Dessa
inköp föresläs därför - i likhet med vad som gäller för budgetåret 1987/88
- fä belasta anslagel C 18. Särskilda koslnader för lagring av olja, motor-
                                                     66


 


bensin m.m. Några'kostnader för investeringar i produkter eller anlägg-     Prop. 1987/88:100
ningar har därför inte beräknats under anslaget.                                       Bil. 16

Handlingsberedskap och industriella åtgärder

De kraftigt minskade beredskapslagren skall delvis kompenseras genom en ökad handlingsberedskap.

En god handlingsberedskap skapas framför allt av i förväg förberedda system för att minska förbrukningen av energi - t, ex. genom ransonering - och för att styra över användningen av alternativa bränslen i en kris samt genom en väl förberedd krisorganisation.

För att stärka handlingsberedskapen och förmågan att hantera kriser inom energiområdet kommer ett i huvudsak ADB-baserat informations-och styrsystem att utvecklas.

Ransoneringssystemen skall ses över och vidareutvecklas för att bl.a, tillgodose kraven på större flexibilitet när del gäller övergång till alterna­tiva bränslen.

Krisorganisationen skall vidareutvecklas, bl.a. genom utbildning, öv­ningar och spel.

Energiverket beräknar kostnaderna för repetitionsutbildning av vapen­fria tjänstepliktiga till 125000 kr, för budgetåret 1988/89.

För att kunna garantera att näringslivets tvångslager ständigt är kuranta och i sin helhet tillgängliga skall kontrollen av tvångslagren intensifieras och effektiviseras. För denna kontroll erfordras enligt energiverket preli­minärt 125000 kr. för nästa budgetår.

För Drivmedelscentralen AB:s verksamhet beräknar energiverket en kostnad på 280000 kr. för budgetåret 1988/89.

Industriella åtgärder skall vidtas för alt säkerställa flexibiliteten i energi­systemen, bl. a. ätgärder beträffande block- och gruppcentraler, studier av alternaUva drivmedel och naturgaslagring.

Föredragandens överväganden

För nyinvesteringar i produkter och anläggningar beräknar jag inga kostna­der under detta anslag.

Den nya inriktningen av energiberedskapen ställer krav på förbättringar i krishanteringssystemen och på en ökad handlingsberedskap. Jag har tidigare vid min behandling av anslag till statens energiverk erinrat om det arbete som pågår för att ta fram ytterligare underlag härför. Redan nu står det dock klart att bl.a. industriella åtgärder behöver vidtas för att öka flexibiliteten i energisystemen liksom för att hitta nya tekniska lösningar, t. ex. vad avser lagring av naturgas.

För budgetåret 1988/89 beräknar jag efter samråd med chefen för för­svarsdepartementet kostnaderna härför till sammanlagt 6 200 000 kr.   ,

Anslaget bör för budgetåret 1988/89 i sin helhet ingå i den ekonomiska
ramen för den civila delen av totalförsvaret.
                                                                   67


 


Hemställan                                                                                          Prop. 1987/88:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 6200000 kr.

C 18. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m.

 

1986/87 Utgift

0

1987/88 Anslag

1000

1988/89 Förslag

1000

Anslaget står till regeringens disposition för att täcka oförutsedda kost­nader under anslaget C 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder i samband med lagring av olja, motorbensin m. m.

Anslaget har under budgetåret 1987/88 också fått användas Ull kostnader för köp av oljeprodukter m. m. i anslutning till omstruktureringen av olje­lagren.

Statens energiverk

Statens energiverk föreslår att anslaget står kvar oförändrat.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget nästa budgetär förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnader för lagring av olja, molorbensin, m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

C 19. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

1987/88 Anslag         11300000

1988/89 Förslag         19600000  .

Från anslagel belalas kostnader fiir att stimulera andra kraftföretag än statens vattenfallsverk att vidta beredskapshöjande åtgärder i sin fredstida verksamhet. Via anslaget betalas således bidrag till vissa tilläggsinveste­ringar som kraftföretagen gör för att öka säkerheten i elöverföringen ge­nom bl.a. installaUon av reservanordningar och åtgärder som möjliggör start och drift i separata system.

Anslaget ingår i den ekonomiska ramen för den civila delen av total­
försvaret.                                                                                                                68


 


Medlen disponeras av statens energiverk, som har ett samordnande     Prop. 1987/88:100 ansvar för hela funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av     Bil. 16 totalförsvaret. Medlen ställs av energiverket Ull statens vattenfallsverks förfogande.

Statens energiverk

Statens energiverk föreslår i enlighet med Programplan för det civila för­svaret 1988-1993 att 19,1 milj. kr. anvisas under anslaget.

Planeringen av anslagets utnyttjande måste ske i samband med de en­skilda kraftföretagens ordinarie investeringsplanering. Denna planering är flerårig. För att anslaget skall kunna utnyttjas rationellt anser energiverket och statens vattenfallsverk att det är nödvändigt att bemyndigande ges Ull energiverket att nu få disponera planerade anslagsbelopp för hela program­planeperioden.

Föredragandens överväganden

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag behovet av medel för åtgärder inom delfunktionen Elkraft till 19,6 milj. kr. inklusi­ve prisomräkning för budgetåret 1988/89.

Jag ser det som angeläget att man får en långsiktig stabilitet när del gäller sUmulansåtgärderna för beredskapsåtgärder inom kraftindustrin.

För att medlen skall kunna utnyttjas rationellt bör energiverket få be­myndigande att besluta om sUmulansåtgärder, som innebär åtaganden för budgetåren 1989/90 - 1992/93 inom de ramar som anges för detta ändamål i programplanen för det civila försvaret.

Energiverket bör därför för detta ändamål få ikläda staten förpliktelser enligt följande:

Åtagandet avser budgetår  inom en ram av högst

1989/90                             19100000

1990/91                               18600000

1991/92                             17000000

1992/93                             18300000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1988/89 ikläda sta­ten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåt­gärder för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 19100000 kr. för budgetåret 1989/90, högst 18600000 kr. för budget­året 1990/91, högst 17000000 kr. för budgetåret 1991/92 och högst 18300000 kr. för budgetåret 1992/93,

2.      till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1988/89

anvisaett reservationsanslag av 19600000 kr.                                                         69


 


c 20. Främjande av landsbygdens elektrifiering                                Prop, 1987/88:100

1986/87 Utgift            2129757              Reservation               4498918        ''

1987/88 Anslag          2500000

1988/89 Förslag          2500000

Från anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1959:369) om statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning. Stöd kan beviljas till nyanlägg­ning, bl. a. för elektrifiering av äldre helårsbebodda fastigheter i glesbygd, och till upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden, inbegri­pet anläggningar för lokala elverk såsom vattenkraftverk och dieselaggre-gat på avsides belägna fasUgheter, Stöd kan bestå av bidrag och lånegaran­tier. Beslut om stöd fattas av statens energiverk.

Riksdagen godtog vären 1979 riktlinjer för den fortsatta stödverksamhe­ten (prop. 1978/79:115 bil, 1 s, 245-250, NU 60 s. 53-60, rskr. 429). Dessa riktlinjer innebär bl, a. att även nyetableringar på äldre fastigheter undan­tagsvis kan omfattas av bidragssystemet och atl statliga bidrag till upprust­ning av nedslitna oräntabla elnät i vissa speciella fall skall kunna lämnas även i fortsättningen. Sä skall kunna ske i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och där huvudsakligen mindre, ekonomiskt svaga distributionsförelag är verksamma. Bidrag avses kunna lämnas till svaga lokala och kommunala företag som tagit över eller står i begrepp att ta över andra svaga företag.

Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil, 17 s. 223-224, NU 36 s. 7—9, rskr. 248) om stödverksamhetens omfattning för en tioårs­period. Stöd skulle lämnas för uppnistning med 2 milj, kr, per år under fem år (t, o, m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar med 2,5 milj, kr, per år under tio år (t, o, m. budgetåret 1989/90).

Sedan energiverket anmält ett fortsatt behov av medel för att kunna fullfölja redan påbörjade upprustningar beslöt riksdagen våren 1985 på regeringens förslag (prop. 1984/85:120 s, 262-264, NU 30 s. 86-88, rskr. 362) att medelsramen 2,5 milj. kr. per är för nyanläggningar skulle få användas även för upprustningsändamål.

I förra årets budgetproposition föreslog regeringen att anslaget fr. o. m. budgetåret 1987/88 av besparingsskäl inte skulle tillföras nya medel, och att kostnaderna för eldistributionsrädets verksamhet m. m. som tidigare belastade anslaget i stället skulle betalas över anslaget E2. (numera C 2.) Statens energiverk: Utredningar m, m, och informaUon. Riksdagen anslog emellertid 2,5 milj. kr. lill främjande av landsbygdens elektrifiering men ändrade inte regeringens förslag beträffande kostnaderna för eldistribu­tionsrådets verksamhet m, m, (NU 1986/87:24, rskr. 199).

Statens energiverk

Statens energiverk föreslår atl, i enlighet med gällande tioårsplan, 2,5
milj.kr. anvisas för budgetåret 1988/89 för nyanläggningar och återstående
upprustningsändamäl. Statens energiverk föreslår vidare att kostnaderna
för eldistributionsrådets verksamhet m. m. skall betalas över detta anslag.                            70


 


Föredragandens överväganden                                                            Prop. 1987/88:100

I enlighet med riksdagens tidigare nämnda beslut vären 1980 att stöd för • • o nyanläggningar bör lämnas med 2,5 milj. kr. per är under perioden 1985/86-1989/90 och riksdagens beslut vären 1985 att denna medelsram fortsättningsvis får användas även för atl fullfölja redan påbörjade upprust­ningar av distributionsnät m. m. samt riksdagens beslut våren 1987 att anslå medel för detta ändamål, beräknar jag anslaget för nästa budgetär lill. 2,5 milj. kr. Kostnader för eldistributionsrädets verksamhet beräknar jag, liksom för innevarande budgetår, under anslaget C 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1988/89 anvisa eU reservationsanslag av 2500000 kr,

71


 


Register

Sid.

1    Översikt

4    Inledning

4    I. Miljöpolitiken 13    2. Energipolitiken

A. Miljö- och energidepartementet m. m.

26      1. Miljö- och energidepartementet, förslagsanslag

26                   2, Utredningar m. m., reservationsanslag

27                   3. Extra utgifter, reservationsanslag


21443 000

7800000

500000

29743000


Prop. 1987/88:100 BU. 16


 


 

 

B.

28

1.

29

2,

30

3.

32

4,

34

5.

35

6.

37

7.

37

8.

37

9.

37

10.

38

II.

41

12.

41

13.

43

14.

44

15.

44

16,

45

17,


Miljö

Statens naturvårdsverk, förslagsanslag                     111 686000

Miljövärdsinformation, reservationsanslag                   6605000

Övervakning av miljöförändringär, m,m,, reser­
vationsanslag                                                        43 200000
Miljövärdsforskning, reservationsanslag                     90447000
Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag           * 163 000 000
Särskilda projekt på miljövärdens område, reser­
vationsanslag                                                        20500000
Mark för naturvärd, reservaUonsanslag                        *40000000
Värd av naturreservat m, m., reservationsanslag          *47300000
Vård av hotade arter m, m., reservationsanslag
             *2000000
Restaurering av Hornborgasjön, reservationsan­
slag                                                                     3 800000
Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                           1000

Bidrag  Ull   statens  strålskyddsinstitut,  reserva­
tionsanslag                                                           23 140000
Kemikalieinspektionen, förslagsanslag                       1 000
Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsan­
slag                                                                               10707000
Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, för­
slagsanslag                                                                  17000000
Visst internationellt miljösamarbete, förslagsan­
slag                                                                                5 350000
Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myn­
digheter, reservationsanslag                                        18 500000

603237000


 


C. Energi

47 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader, ram­anslag

49 2.Statens energiverk: Utredningar m.m. och infor­mation, reservationsanslag

51   3.Statens elektriska inspektion, ramanslag

52                     4.Täckande av förluster i anledning av statliga ga-

rantier inom energiområdet, förslagsanslag

53       5. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreak-

torer, förslagsanslag


35 350000

13 639000 10522000

1000

1000


 


Beräknat belopp.


72


 


53      6. Energiforskning, reservationsanslag

55      7. Visst internationellt energisamarbete, förslagsan-

slag

56       8. Statens karnkraftinspektion: Förvaltningskostna-

der, reservationsanslag

59 9. Statens karnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforsk­ning, reservationsanslag

61     10. Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag

64 11,Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., re­servationsanslag

64 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energitek­nik AB, reservationsanslag

64 13.Avveckling av forskningsreaktorer, m.m. reser­vationsanslag

64 14.Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m, m. reservationsanslag

64               15. Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag

65                 16. Drift av beredskapslager,/öri/agM/ti/ag

66               17, Beredskapslagring och industriella åtgärder, re-

servationsanslag

68 18, Särskilda kostnader för lagring av olja, motorben­sin, m. m., förslagsanslag

68 19. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, reserva­tionsanslag

70 20. Främjande av landsbygdens elektrifiering, reser­vationsanslag

Totalt för miljö- och energidepartementet


293 588000

16669000

1000

1000 1000

*3 574 600 000

*52600000

*26 100000

* 15 000 000

*5 875 000

443 508000

.    6200000

1000

19600000

2500000 4515757000 5148737000


Prop. 1987/88:100 Bil. 16


* Beräknat belopp.


Norstedts Tryctteri, Stockholm 1987


73


 


 


 


Bilaga 17 till budgetpropositionen 1988

Riksdagen och dess myndigheter m.m.  Prop.

1987/88:100
(femtonde huvudtiteln)                                                                     Bilaga 17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988, Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 såvitt avser riksdagen och dess myndigheter m.m.

Riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskontoret har den 9 december resp, den 26 november 1987 överlämnat förslag Ull de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter m, m, för budgetåret 1988/89. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sam­manställning av förslagen, vilken bör fogas Ull protokollet i detta ärende som bilaga 17.1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag som har avgetts av riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskontoret.

1 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 100 Bd. 17


Riksdagen och dess myndigheter m. m.                            Prop. 1987/88:100

Bilaga 17,1 Sammanställning

av

Förslag till medelsanvisning m.m.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagen och dess myndigheters område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 framgår av följande sammanställ­ning:

Anvisat                  Förslag                   Förändring

1987/88                  1988/89

A.  Riksdagen                              336 465 000            385 619 000            -I- 49 154 000

B.  Riksdagens myndigheter        143 745 000        155 297 000            -1-11 552 000

480 210 000            540 916 000            + 60 706 000


 


Anslagen                                                                                         Prop. 1987/88:100

Bilaga 17

A. Riksdagen

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.

1986/87 Utgift                          151 127 466                                                          .      ,

1987/88 Anslag                        160 010 000

1988/89 Förslag                        184 714 000

Från anslaget finansieras arvode och kostnadsersättning till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner åt f, d, riksdagsledamöter m,fl., reseersättningar vid resor inom Sverige, representation samt kostnader för riksdagsledamöternas deltagande i Europarådets verksamhet och för parla­mentariska delegaUoner,

Arvodena till riksdagens ledamöter skall enligt riksdagens beslul motsvara lönen för byråchefer m, fl. i statlig tjänst (förs. 1983/84:9, KU 15, rskr. 109). Riksdagens förvältningsslyrelse har beslutat att arvodel från den 1 oktober 1987 skall motsvara lönen enligl lönegrad N 29:8 i del statliga löneavtalet.

Under anslaget har reserverats ett belopp på 300 000 kr. för bidrag till ledamöter som på partiernas uppdrag deltar i internationella konferenser och i andra internationella sammanhang.

Konstitutionsutskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor överväger efter vilka grunder medel av denna karaktär skall disponeras. 1 avvaktan pä resultatet av dessa överväganden bör medlen få disponeras av talmannen i samråd med de valda representanterna i talmanskonferensen.

Med hänsyn till vad ovan sagts och beräknade prisökningar bör anslaget . föras upp med 184 714 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

atl till Ersättningar tiH riksdagens ledamöter m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 184 714 000 kr.

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

 

1986/87 Utgift

4 272 234

1987/88 Anslag

2 131 000

1988/89 Förslag

1 200 000

Från anslaget finansieras utskottens resor utom Sverige,

Förutom nordiska resor beräknas varje utskott företa en utland,sresa under valperioden 1988/89-1990/91! Liksom tidigare bör en ram för valperioden bestämmas av talmanskonferensen, I avvaktan på ett sådant beslut har ramen preliminärt beräknats lill 8,4 milj, kr,, en ökning med 20 % i förhållande till den tidigare valperioden. Av beloppet beräknas 1,2 milj. kr. förbrukas under 1988/89. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.


 


A 3. Bidrag till studieresor                                                              Prop. 1987/88:100

Bilaga 17
1986/87 Utgift                      394 292       Reservation 5 400

1987/88 Anslag                       42.'! 000

1988/89 Förslag                       500 000

Från delta anslag ges bidrag i form av stipendier till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. Stipendier beviljas med högst två tredjedelar av resekostnaden. Stipendium beviljas av talmanskonferensen som den 20 november 1985 har fastställt maximibeloppet för en resa inom Europa till 7 000 kr, och för resor utom Europa till 10 500 kr.

Talmanskonferensen har beräknat medelsbehovet till 500 000 kr. och föreslagit att anslaget i fortsättningen skall vara förslagsanslag.

Förvaltningsstyrelsen delar den redovisade bedömningen. Den ingående reservationen skall beräknas som en del av förslagsanslaget.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till studieresor för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 500 000 kr,

A 4. Bidrag till IPU, RIFO m. m.

 

1986/87 Utgift

1 032 559

1987/88 Anslag

1 048 000

1988/89 Förslag

1 060 000

Från anslaget finansieras bidrag till nedanstående verksamheter.

Riksdagens interparlamentariska grupp (IPU)

Medelsbehovet för den interparlamentariska gruppen beräknas för budget­året 1988/89 till 792 000 kr.

Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1988/89 till 253 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidraget är avsett för kostnader avseende informations- och studieverksam­het inom riksdagen i utrikespolitiska frågor. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1988/89 till 15i 000 kr. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

ätt till Bidrag tiH IPU, RIFO m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.


 


12 359 182 12 811 000 14 745 000

A 5. Bidrag till partigrupper

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


Prop. 1987/88:100 Bilaga 17


Från anslaget finansieras kontorshjälp till riksdagens ledamöter och stöd i övrigt lill riksdagspartiernas kanslier. Grunderna för beräkning av stödet till kontorshjälpen och parUgrupperna framgår av betänkandet KU 1983/84:27. Vid beräkning av bidraget Ull kontorshjälp har normen höjts från lönegrad N 7:0 Ull N 10:5.

För budgetåret 1988/89 beräknas stödet för kontorshjälp till 9 870 000 kr. och till partigrupperna till 4 875 000 kr,, totalt 14 745 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag tiH partigrupper för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 14 745 ÖGO kr.

A 6. Förvaltningskostnader


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


154 789 804 159 590 000 183 150 000


 

 

1987/88

Ändring 1988/89

Personal

384

-1- 3

Anslag

1987/88

Förslag 1988/89


Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Avgår intäkter under anslaget

Summa


169 912 000        194 659 000

(80 560 000)       (88 456 000)

10 322 000        11509 000

159 590 000         183 150 000


Från anslaget betalas kostnaderna för riksdagsförvaltningen. Kostnaderna avser bl, a, löner, lokaler, riksdagstryck, informationsverksamhet samt Udningen Från Riksdag & Departement.

Riksdagen har under senare år byggt upp ett omfattande ADB-systém, En fortsatt utbyggnad av detta planeras och bl, a. skall alla ledamöter som så önskar få egna terminaler under nästa valperiod. Detla medför bl, a, behov av ökade insatser i form av utbildning. En tjänst med inriktning på utbildning och stöd till användarna av ADB-systemet bör därför inrättas. Dessutom bör tidigare inrättad arvodestjänst som systemtekniker nu inrättas som en fast tjänst.

För att tillgodose den ökade servicen Ull ledamöterna när det gäller distribuUon av post och riksdagstryck bör en Udigare arvodestjänst inrättas som en fast tjänst.

Den tidigare planerade ombyggnaden av riksdagens hus omfattande bl. a, vissa restauranglokaler, ledamotsrum på plan 9 och ett klubbrum kommer att genomföras under budgetåret. Medel härför har beräknats. Dessutom har


 


beräknats medel for vissa kompletteringar av lokalerna med anledning av den planerade reformen med öppna utskottsförhör. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisas elt förslagsanslag av 183 150 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bilaga 17


A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


497 771 450 000 250 000


Reservation 829 602


Frän anslaget bekostas utgivningen av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget bör föras upp med 250 000 kr. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Utgivande av otryckta siåndsprotokoH för budgetåret 1988/89 anvisas ett reservationsanslag av 250 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter

B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader


1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag


48    979 614 45 019 000

49    786 000


 


1987/88


Beräknad ändring 1988/89


 


Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

Uppdragsverksamhet

Summa

Inkomster

Tillgängliga reservationsmedel'

Summa


38 965 000     -I- 3 079 000

7 856 000     -I-    304 000

1 000                      O

 

46 822 000

403 000

- 1 400 000

3 383 000

16 000 1 400 000

45 019 000

+ 4 767 000


Riksgäldskontorets huvuduppgift är att till staten ta upp lån inom och utom . landet samt att förvalta statens skuld. Vidare har kontoret bl, a, till uppgift att utfärda statliga kreditgarantier.

Det senaste budgetåret har inneburit en snabb förbättring av statens finanser. Budgetunderskottet 198(5/87 sjönk från prognosticerade ca 44 miljarder kronor till knappt 15 miljarder kronor.

Kalkylerna pekar på atl statsskulden under budgetåret 1987/88 kommer att vara oförändrad eller t, o, m. sjunka några miljarder kronor. För budgetåret 1988/89 beräknas statens nettoupplåningsbehov uppgå lill 7-17 miljarder kronor.

De lån som förfaller till betalning under budgetåret 1988/89 ökar med närmare 30 miljarder kronor jämfört med budgetåret 1987/88, Totalt kommer bruttoupplåningen inom landet att uppgå lill omkring 180 miljarder kronor.


 


Upplåningsplaneringen för budgetåret 1988/89 utgår från normen att     Prop. 1987/88:100
staten inte skall netiolåna utomlands. En betydande upplåning utomlands      Bilaga 17
kommer dock att genomföras dels för att omsätta lån som förfaller, dels för
att sänka kostnaderna eller reducera risktagandet,
                                                                            ■'■-■'

Den inhemska upplåningen under budgetåret 1988/89 kommer att ha sin tyngdpunkt på penning- och kapitalmarknaderna. Upplåningen på dessa marknader beräknas till drygt 150 miljarder kronor. Vad gäller fördelningen mellan olika instrument sker en viss tyngdpiinktsförskjutning mot statsskuld­växlar.

Hushållens finansiella sparande beräknas bli negativt under 1988.. Det pekar på behovet av fortsatta sparsUmulanser riktade mot hushållssektorn. EmellerUd begränsas riksgäldskontorets möjligheter att vidta sparstimulan-ser av det minskade lånebehovet. Upplåningen genom sparobligationer och Allemansspar ses för närvarande över.

Genom riksgäldskontoret utfärdar staten garantier för lån som tagits upp av såväl privata som helt eller delvis statsägda företag, föreningar och sUftelser. Kontoret hade per den 30 juni 1987 ett utestående garanUåtagande på 45,9 miljarder kronor, varav ca 12 miljarder kronor avser varvsstöd och 6,5 miljarder kronor enefgiinvesteringar.

Anslagsberäkning

Regeringen har i proposiUon 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret bl. a. föreslagit att huvudmannaska­pet för riksgäldskontoret den 1 juli 1989 förs över från riksdagen till regeringen. Med hänsyn till tidpunkten för huvudmannaskapsförändringen begränsar sig fullmäkUge till att här lägga fram ett ettårigt budgetförslag avseende budgetåret 1988/89.

Som anges i proposiUonen aktuahserar huvudmannaskapsförändrihgen flera frågor om ledning, personal m, m, inom riksgäldskontoret. Enligt vad fullmäktige inhämtat kommer regeringen inom kort att tillkalla en utred­ningsman med uppgift att se över riksgäldskontorets organisation och att klarlägga de övriga frågor som aktuahseras av huvudmannaskapsföränd-■■ ringen.

Med hänsyn till denna kommande.översyn anserfullmäktige att verksam­heten under budgetåret 1988/89 bör ges en i huvudsak oförändrad inriktning och omfattning. I konsekvens med detta föreslår fullmäktige alt förvaltnings­kostnadsanslaget beräknas med beäktande av inträffade pris- och löneför­ändringar men utan någon Ivåprocentig nedskärning av utgifterna.

Uppdragsverksamhet

Riksgäldskonlorels uppdragsverksamhet omfattar för närvarande kreditgiv­
ning till vissa affärsverk. 1 samband med tillkomsten av verksamheten,
förutsatte riksdagen att riksgäldskontoret senare skulle redovisa en utvärde­
ring av verksamheten. Det sker i riksgäldsfullmäktiges anslagsframställning
för budgetåret 1988/89,
Utvärderingen visar att kreditgivningen fungerat bra och gett lägre
                                                                 7


 


kostnader för affärsverken än andra former för kapitalanskaffning, Fullmäk-      Prop. 1987/88:100 tige anser därför att verksamheten bör fortsätta i huvudsak efter samma      Bilaga 17 linjer som  hittills.   Även andra låntagare, t, ex,  televerket, bör enligt fullmäktige i fortsättningen erbjudas lånerätt i riksgäldskontoret.

Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1986/87 har redovisats i skrivelse till riksdagen den 22 oktober 1987 (förs, 1987/88:8),

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

1,       att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 49 786 000 kr,,

2,   att vad fullmäktige anfört om fortsatt kreditgivning till affärsverk godkänns,

B 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

1986/87 Utgift                              25 675 637

1987/88 Anslag                             59 900 000

1988/89 Förslag                            61 600 000

Anslaget avser vissa rörliga externa kostnader för kontorets upplåningsverk­samhet, nämligen obligationspapper och värdepapperstryck både inom och utom landet, reklam och annonseringskostnader inom landet, vissa admini­strationskostnader för premieobligationslån samt prospekt, annonser, advo­katbyråer och konsulter för utlandsupplåningen. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

alt till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 61 600 000 kr,

B 3. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1986/87 Utgift                              17 983 000

1987/88 Anslag                             17 111 000

1988/89 Förslag                            19 333 000

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagsUftningen avhjälps.

 

 

1987/88

Ändring 1988/89

Justitieombudsmännen Personal

4 56 60

-

Anslag

1987/88

Förslag 1988/89

Förvaltningskostnader                                                      15 519 000       16 815 000

(därav lönekostnader)                                                     (13 696 000)     (14 723 000)

Lokalkostnader                                                                 1592 000         2 518 000

Summa                                                                                17 111 000       19 333 000


 


Inom ämbetet pågår överväganden om den framtida organisationen av     Prop, 1987/88:100 verksamheten, Elt förslag lill ny instruktion beräknas föreligga i börjanavår     Bilaga 17 1988, Med hänsyn härUll har ämbetet inle gjort någon beräkning för treårsbudgeten utan endast beräknat medel för budgetåret 1988/89,

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har inle något att erinra mot riksdagens ombudsmäns medelsberäkning. Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att lill Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budget­året 1988/89 anvisas ell förslagsanslag av 19 333 000 kr.

B 4. Riksdagens revisorer och deras kansli

 

1986/87 Utgift

7 250 000

1987/88 Anslag

7 473 000

1988/89 Förslag

8 737 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer riksbanken, riksgåldskontoret, den inre riksdagsförvallningen, riksdagens ombudsmän. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och Nordiska rådels svenska delegation.

Enligt beslul av riksdagen (prop, 1986/87:99, KU 29, rskr, 226) skall revisorernas granskning fr, o, m. den 1 juli 1987 också omfatta verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag eller stiftelser. Delta gäller om verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på någol annat säll har ell bestämmande inflytande över verksamhelen. Revisorerna får även under vissa förutsättningar granska hur statsmedel används, som tagits emot som bistånd till en viss verksamhet av andra än statliga myndigheter, bolag och stiftelser.

 

 

1987/88

Ändring 1988/89

Personal

22

■fl

Anslag

■     1987/88

Förslag 1988/89

Förvaltningskostnader                                      6 646 000           7 895 000

(därav lönekostnader)                                       (5 053 000)        (6 145 000)

Lokalkostnader                                                                  827 000                           842 000

Summa                                                        7 473 000           8 737 000

Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer redovisar i sin anslagsframslällning ell huvudförslag som innebär alt resurserna minskas med 5 % under perioden 1988/89-1990/ 91, Från en sålunda realt sell lägre anslagsnivå begär revisorerna förstärk-


 


ningar enligt en utbyggnadsplan som avser samma treårsperiod. Revisorerna Prop. 1987/88:100 utgår från att den tjänst som handläggare - numera revisionsdirektör - som Bilaga 17 ' inrättades vid deras kansli år 1980 i syfte att genom utlåning möjliggöra förstärkning inom utskottsorganisaUonen skall få bibehållas trots att kan­sliets skyldighet att assistera utskotten upphört med utgången av budgetåret 1986/87, Med bibehållande av denna tjänst skulle riksdagens revisorers personalstat uppgå till 22 tjänsier. Revisorerna föreslår dessutom en utbyggnad av kontoret under en treårsperiod med sammanlagt sex tjänster.

Som motiv för förstärkningen anför revisorerna bl, a. att resursbehovet ' måste bedömas mot bakgrund av riksdagens beslut och uttalanden under senare år om revisorernas verksamhet, vilka de tolkar som ett iiistämmande i sin uppfattning att riksdagen bör ha elt slagkraftigt revisionsorgan. Vidare har revisorernas ansvarsområde utvidgats att också gälla statlig verksamhet som drivs i bolags-eller stiftelseform.

Utbyggnadsplanen innefattar tvä nya tjänsier som revisionsdirektör fr. o, m, den 1 juli 1988, två fr, o, m, den 1 juli 1989 och slutligen en fr. o.m. den 1 juli 1990. Medel beräknas också för ytterligare en tjänst som kontorsassistent (1990/91), Vad beträffar övriga kostnader ligger tonvikten på ADB-utrustning, Utbyggnaden medför inte något behov av ytterligare lokaler,

I anslagsframställningen erinrar revisorerna om att riksdagen har godkänt införande av ramanslag som en ny anslagstyp enligt de riktlinjer som regeringen förordat (prop, 1986/87:100, bil, 1, FiU 10, rskr, 122). Den nya anslagsformen provas på försök vid ett tiotal myndigheter med början budgetåret 1987/88,1 försöksverksamheten ingår ett par myndigheter med en stor andel projektinriktad verksamhet, nämligen statskontoret och riksrevi­sionsverket.

Riksdagens revisorer framhåller att deras verksamhet är projektinriktad och att arbetets natur gör det svårt att mera exakt beräkna kostnaderna budgetårsvis, vilket gör det angeläget med vidgade möjligheter att disponera Ulldelade resurser på ett flexibelt sätt. De anser också att det skulle vara till nytta för granskningsverksamheten med direkt erfarenhet av en anslagsform som sannolikt kommer alt få en allt vidare spridning. Revisorerna föreslår att riksdagens revisorer på försök tilldelas förvaltningsanslag i form av raman­slag under treårsperioden 1988/89-1990/91,

De riktlinjer som, vid bifall till detla förslag, förordas gälla för ramanslaget motsvarar dem som tillämpas avseende försöksmyhdigheter på regeringssi­dan. Riktlinjerna förutsätts bli angivna i de anslagsdirektiv som utformas av riksdagens förvaltningskontor.

Riksdagens förvaltningskontor

10

Riksdagens revisorer har föreslagit en förhållandevis stor utbyggnad av verksamheten under en treårsperiod med totalt sju tjänster varav sex handläggare. Förslaget skall ses mot bakgrund av en ökad ambitionsnivå och alt granskningsverksamhéten utökats till att gälla statliga bolag och sUftelser, Förvaltningsstyrelsen gör för sin del inte någon bedömning av det föreslagna resurstillskottets storlek utan förutsätter alt den frågan prövas av vederbörande utskott.


Vid beräkningen av anslaget för nästa budgetår har utöver medel för den tjänst, som Udigare i huvudsak var inriktad på utskottsorganisaUonen, medel beräknats för två tjänster som revisionsdirektörer.

Med erinran om vad tidigare sagts om bedömningen av utbyggnaden av kanshet och då styrelsen inte har någon invändning mot medelsberäkningen som sådan godtar styrelsen för sin del den föreslagna medelsberåkningen. Anslaget bör alltså föras upp med 8 737 000 kr. Däremot bör med hänsyn till del sagda inte nu fattas något beslut om ramanslag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

atl till Riksdagens revisorer och deras kansH för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 8 737 000 kr.


Prop. 1987/88:100 Bilaga 17 -■


B 5. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

 

1986/87 Utgift

5 525 000

1987/88 Anslag

5 442 000

1988/89 Förslag

6 412 000

Nordiska rådets verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalét) 1962 med ändringar 1971, 1974, 1983 och 1985. Rådet är ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet tar initiaUv i nordiska samarbetsfrågor och är ett rådgivande och kontrollerande organ i frågor som rör samverkan mellan några eller alla de fem nordiska länderna inkl, de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland, Rådet avger rekommendaUoner och yttranden Ull Nordiska ministerrådet och lill de nordiska ländernas regeringar.

 

 

1987/88

Ändring 1988/89

Personal

"17

-

Anslag

1987/88

Förslag 1988/89


Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader Summa


817 000            5 770 000
(2 763 000)
         (2 914 000)

625 000              642 000

442 000            6 412 000


Nordiska rådets svenska delegaUon begärde redan i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 resurser enligt ett treårigt huvudförslag. Besparingen enligt huvudförslaget skall ske 1986/87-1988/89 med ca 1,7 % för resp. budgetår. Det nu redovisade medelsbehovet har framräknats med utgångs­punkt i detta. Utöver huvudförslaget har medel begärts för inköp av ADB-utrustning med 175 000 kr.


Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har inte något alt erinra mol delegationens medelsberäkning.


11


 


I anslagsframställningen aviserar delegationen ökade kostnader för Nor-      Prop, 1987/88:100
diska rådets 37:e session i mars 1989 då Sverige är värdland.
                                         Bilaga 17

I förhållande till delegationens förslag bör sålunda anslagel räknas upp med 500 000 kr, avsedda att täcka kostnader för rådets session 1989, Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 6 412 000 kr.

B 6. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

 

1986/87 Utgift

8 106 000

1987/88 Anslag

8 800 000

1988/89 Förslag

9 429 000

Rådets presidium har för 1988 antagit en preliminär budget om 25 280 000 kr, Sveriges andel av rådets budget är 37,3 % frän den 1 januari 1988,

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 9 429 000 kr.

12


 


Register

Sid.    Femtonde huvudtiteln INLEDNING

A         Riksdagen                                                                                                     Anslag

3        Al      Ersättningar till riksdagens ledamöter m, m,                                       184 714 000

3            A 2     Riksdagsutskottens resor utom Sverige                                               1200 000

4            A 3     Bidrag till studieresor                                                                               500 000

 

4            A 4     Bidrag till IPU, RIFO m, m,                                                                  1 060 000

5            A 5     Bidrag till partigrupper                                                                        14 745 000

 

5            A 6     Förvaltningskostnader                                                                        183 150 000

6            A 7     Utgivande av otryckta ståndsprotokoll                                                   250 000


 

385 619 000

49 786 000

 

61 600 000

111386 000

 

19 333 000

 

8 737 000

 

6 412 000

 

9 429 000

B         Riksdagens myndigheter

B 1-2 Riksgäldskontoret
6
           1      Förvaltningskostnader

8           2      Vissakostnadervidemissionavstatslånm,m,

8            B 3      Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

9            B 4      Riksdagens revisorer och deras kansli

 

11   B 5      Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

12   B 6      Nordiska rådels svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma koslnader för Nordiska rådet

155 297 000 Total summa kronor       540 916 000


13


 


 


 


Bilaga 18 till budgetpropositionen 1988


Räntor på statsskulden, m. m.

(sextonde huvudtiteln)


Prop.

1987/88:100 Bil. 18


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 såvitt avser Räntor på statsskulden, m. m.

Beräkningen av räntorna på statsskulden m. m. under det kommande bud­getåret och därmed av det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka underskottet i den inkomst- och utgiftsstat rörande statsskuldräntorna som riksdagen godkänner, är av naturliga skäl svår att avgöra. Under hösten 1987 har del skett förändringar i bl. a. ränteläge, valutakurser och budget­saido och det återstår mer än sex månader innan utbetalningen börjar. Jag förordar därför - efter samråd med riksgäldskontorel - att ell preliminärt belopp nu förs upp i förslaget till statsbudget för nästa budgetår, Detla preliminära belopp är beräknat med utgångspunkt i de förändrade bokfö­ringsprinciper för statsskuldväxlar somjag tidigare denna dag (bil 1 sid 47) föreslagit skall gälla fr. o. m, budgetåret 1988/89, Denna förändring medför en beräknad engångseffekt pä ca 8 miljarder kr.

Jag vill erinra om att under senare år har förslagen i budgetpropositio­nerna reviderats i komplelteringspropositionerna. Det är därför lämpligt att på grundval av förnyade beräkningar frän riksgäldskontoret senare i vär återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för räntor pä statsskulden. 1 avvaktan härpå föreslår jag, mot bakgrund av staisbudgetförslaget i övrigt, att anslaget Räntor på statsskulden, m. m. preliminärt förs upp med 54 miljarder kr. i det nu aktuella staisbudgetförslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på sluUigt förslag i ämnet, till Räntor på statsskul­den, m. m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 54000000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 18


 


 


Bilaga 19 till budgetpropositionen 1988

Oförutsedda Utgifter                                                        [987/88:100

(sjuttonde huvudtiteln)                                                Bil. 19

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4januari 1988. Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 Oförutsedda utgifter

För utbetalning av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeteii vid sidan av de anslag som finns uppförda under resp. departement ett särskilt förslags­anslag. Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört med I milj. kr. Det tas i anspråk efter beslut av regeringen för varje särskilt fall. Jag fär först ge en redovisning för de utgifter som under är 1987 har anvisats från detta anslag

Utrikesdepartementet

Utbetalning efter förlikning enligl den europeiska konventio­nen angående mänskliga rättigheter m,m., regeringsbeslut

1987-10-22 och 1987-11-12   ,...................................    ............                  220000

Skadegörelse   på   utländska   ambassader,   regeringsbeslut

1987-06-25....................................................................................... ............ 58971,

Utbildningsdepartementet

Återköp   av   vissa   stulna   museiföremål,   regeringsbeslut

1987-06-25 ........................    ..........................    ........    ................        1266000

Industridepartementet

Ersättning för utgivet skadestånd, regeringsbeslut 1987-12-03                     44967

Jordbruksdepartementet

Skadestånd på grund av fel eller försummelse vid förrättning

för bildande av invallningsföretag, regeringsbeslut 1987-05-14                    152000

Summa kr.       1741938

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga 19


 


Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för läckan- Prop, 1987/88: 100 de av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställan- Bil. 19 de. Jag förordar sålunda att för näsla budgetär ett anslag förs upp för ändamålet. Anslagel bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att resp, ärende inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står lill regeringens förfogande: Härmed avses även att anslaget inte fär tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordenUiga förhållanden.

Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjande av detla anslag och de under de olika departementshuvudtitlarna uppförda reservationsanslagen till extra utgifter bör gälla att anslaget till oförutsedda utgifier huvudsakli­gen skall användas för större utgifter. Denna gränsdragning bör emellertid . inte tolkas alltför snävt, utan regeringen bör ges den handlingsfrihet som omständigheterna kräver.

Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslagel till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under
förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från
detta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakråftvunnen dom har
ålagts att betala. Detla bemyndigande har med verkan fr. o, m. budgetåret              ,

1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersät­ta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl. a. ersättningar efler förlikning enligt den europeiska konventionen angående mänskliga rätUg-heter m. m. bör inhämtas för hästii budgetär.

Med anledning av prop, 1948:282 medgav riksdagen (SU 1948:207, rskr 406) att frän anslaget till oförutsedda utgifter skulle t, v. under budgelårel 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på egendom utom riket Ull personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikels tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit pä grund av krigsförhållandena (prop, 1944: 183, SU 147, rski" 329). För budgetåren 1949/50-1987/88 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop, 1951: 38 medgav riksdagen (SU I95l:42,rskr
63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåren
1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador pä egendom inom landet,
vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhällandena. För budget­
åren 1952/53-1987/88 har riksdagen lämnat mötsvarande bemyndiganden.
Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfa­
rande kan tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till
att även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ut krigsskade­
ersättningar.                                                                                              ..

Det bör slutligen ankomma på regeringen att anmäla Ull riksdagen de                                 2


 


utgifter som under det;senaste året anvisats från anslaget till oförutsedda    Prop. 1987/88:100 utgifter. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag atl anslaget lill    Bil. 19 oförutsedda utgifter, i likhet med innevarande budgetår, bör tas upp med 1 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett för­slagsanslag av 10OOOOO kr. alt stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

Norstedts Tryckeri, Stockhoim 1987


 


 


 


Bilaga 20 till budgetpropositionen 1988

 


Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del


Prop.

1987/88:100 Bil. 20


Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari Föredragande: statsrådet R. Carlsson.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvarets civila del

Enligt 9 kap, 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan läckas på princi­piellt fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom alt förslagsanslag på statsbudgeten över­skrids, Detla gäller dock inte utgifier för åtgärder som skall belasta såda­na anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller totalförsva­rels civila resp. mililära del fordras vidare atl regeringen fär riksdagens bemyndigande att av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndi-ganderamar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i propositionen hemställa alt riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Detla förutsätter all riksmöte pågår och att regeringen bedömer att det finns lid för en normal budgetbehand­ling.

Regeringen kan också la i anspråk medel som har anvisals på bered­skapsbudgeten, om förutsättningarna härför — krig, krigsfara eller and­ra utomordentliga förhållanden — föreligger. Regeringen beslutar om detta.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar läckas på annat sätt än från anslag på beredskapsbudgelen eller förslagsanslag på stats­budgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontorel om högst 50 milj, kr, för

Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 20


jordbruksdepartementets och högsl 1 000 milj. kr. för dåvarande han-    Prop. 1987/88:100 delsdeparlemenlels verksamhetsområde (prop. 1970: 1, bil. 11, JoU 3,     Bil. 20 rskr. 125, prop. 1970:1 bil. 12, SU 10, rskr. 10, prop. 1973: 1 bil, 12, FöU 9, rskr. 63 och prop. 1974:8, FöU 8, rskr. 34).

Del åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av försvars­beredskapen skall läckas. Avgörande för vilka medel som skall las i an­språk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser alt vidta och hur snabbt åtgärderna måste genomföras.

Beredskapsbudgeten skall säkerställa all nödvändiga beredskapshöj­ningar inle förhindras eller fördröjs därför all regeringen inle disponerar erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för lolalförsvarets civila del som gäller för in­nevarande budgetår (prop, 1986/87:100 delvis, FöU 6, rskr. 344) tar upp anslag om sammanlagt 11 164 milj, kr.

Anslagen pä beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civi­la ändamål som omedelbart föranleds av beslul om förstärkningar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inle skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap. Under år 1984 har de ändamål för vilka medel bör las upp på beredskapsbudgeten setts över.

Överstyrelsen för civil beredskap har i skrivelse den 7 september 1987 i enlighet med regeringens anvisningar för programplaner m, m, den 5 mars 1987 lämnat förslag till beredskapsbudget för det civila försvaret avseende budgetåret 1988/89.

Överstyrelsen har vidare föreslagit all den rörliga krediten som kan hänföras till myndighetens nuvarande verksamhet utökas med 100 milj, kr, för att vid behov kunna genomföra forcerade inköp av elek­tronikprodukter. Den rörliga krediten för dåvarande handelsdeparte­mentets verksamhetsområde kommer därmed att uppgå till I 100 milj, kr.

För budgetåret 1988/89 bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag om sammanlagt 12 116 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudtitlar en­ligl bUaga 20.1.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

dels  godkänna   en   ökning   av   den   rörliga   krediten   med 100 000 000 kr till 1 100 000 000 kr.,

dels godkänna förslaget till beredskapsbudget för totalförsva­rets civila del för budgelårel 1988/89 (bilaga 20.1).


 


Bilaga 20.1    Prop. 1987/88:100 BU. 20

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret 1988/89

IV. Försvarsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila de\, förslagsvis                431 500 000

V. Socialdepartementet

a)   Krigshjälp, förslagsvis                                              1 500 000 000

b)  Den civila hälso- och sjukvårdens utrustning

och verksamhet,/t)«/agsv(S                                           6 145 000 000

7 64S 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifier för totalförsvarets civila del, förslagsvis              2 038 500 000

VII.Finansdepartementet

Utgifter för totalförsvarels civila del,.förslagsvis                900 000 000

VIII.Utbildningsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis                  60 300 000

IX.  Jordbruksdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila de\,.förslagsvis                 122 100 000

X.  Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila åe\, förslagsvis                331 000 000

XIII.Miljö- och energidepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis                587 600 000

Summa                                                                     12 116 000 000


 


Svenskt Tryck Stockholm 1987