Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88: 100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89


Prop, 1987/88: 100


Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoliet den-4 januari 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1988 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 visar en omslutning av 353 308 milj, kr. Detta innebär en ökning i förhällande Ull vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 5 222 milj, kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 11 865 milj, kr. Delta innebären minskning av underskottet med 2 794 milj, kr, i förhållan­de Ull vad som numera beräknas för innevarande budgetår,

I bilagorna I -20 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare, I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhälls­ekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgelförslagen.

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100


Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1988/89

Inkomster

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster


Prop. 1987/88: 100

301430217000

30866178000

63 150 000

5 208962000

3 874080000

Summa kr,  341442587 000


 


Underskott


11865262000

Summa kr,  353 307 849000


 


Prop. 1987/88: 100


Uigijtsinisltig:

Kung. hov- och sloltsstaterna

Ju.sliliedeparlemenlel

Ulrikesdeparlemenlel

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikalionsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbelsmarknadsdeparlemenlcl

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Miljö- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m. m.

Räntor på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter


.39 557 000

11 158298 000

12 148074 000 29 763 600000 95 421000000 11567072000 23 892628000 47200361000

5 757 023 000 23 851026000 18697 160000

4 207 015000
2 914 382 000

5 148737000
.S40916000

54 000000000 I 000000


346 307 849000


 


Beräknad ö \ riga medclsjörhnikning:

Minskning av anslagsbehållningar ökad disposition av rörliga krediter


1500000 000 500000000


2 000000000


 


Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


5 000000000 Summa kr.


5 000000000 3.S3 307849 000


 


Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret                '"OP- '987/88:100

1988/89

1988/89                                                                              Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skutt på inkomst,
reidisationsvinst och rörelse:
1111 Fysiska personers skall på in­
komst, realisationsvinst och rö­
relse
                                                                               60056000            60 056 000
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på in­
komst, realisationsvinst och rö­
relse                                                      25 958000
        25 958000
1130 Ofördelbura skatter på inkomst, rea­
lisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,

realisationsvinst och rörelse                         I 100000              /100000

1140 Övriga inkomstskatter:

1141        Kupongskall                                                    260 000

1142  Utskiftningsskalt och ersätt­ningsskatt                5 000

1143        Bevillningsskatt                                                   3000

1144        Lotterivinslskall                                         1 731 700               / 999700            89113700

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift                                     44 736000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto                         -891000

1231 Barnomsorgsavgift                                      10414 000

1241 Vuxenutbildningsavgift                                  1228000

1251 Övriga socialavgifter, netto                        -2000000

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verk-

 

samhet

 

144016

 

 

1281 Allmän löneavgift

 

1986000

55617016

55617016

1300 Skatt på egendom:

 

 

 

 

1310 Skatt på fast egendom:

 

 

 

 

1311 Skogsvårdsavgifier

 

460000

 

 

1312 Fastighetsskatt

 

5600000

6060000

 

1320 Förmögenhetsskatt:

 

 

 

 

1321 Fysiska   personers

förmögen-

 

 

 

hetsskatt

 

2403000

 

 

1322 Juridiska  personers

förmögen-

 

 

 

hetsskatt

 

55 000

2458000

 


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331       Arvsskatt

1332       Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341       Stämpelskatt

1342       Skatt på värdepapper

1343       Tillfällig förmögenhetsskall för Uvförsäkringsbolag, understöds­föreningar och pensionsstiftel­ser


1 100000 250000

3095000 3 175000


1350000

6270000             16138000


 


1400 Skatt på varor och tjänster:

Ml O Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421       Bensinskatt

1422       Särskilda varuskatter

1423       Försäljningsskatt  på motorfor­don

1424       Tobaksskatt

1425       Skatt på spritdrycker

1426       Skatt pä vin

1427       Skatt på mall- och läskedrycker

1428       Energiskatt

1429       Särskild avgift på svavelhalligt bränsle

 

1431       Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

1432       Kassettskatt

1433       Skatt på videobandspelare

1434       Skatt på viss elektrisk kraft

1435   Särskild avgift mol försurning
1440 Överskott  vid försäljning  av  varor

med statsmonopol:

\44l AB Vin- & Spritcentralens in­levererade överskott

1442 Systembolaget   ABs   inlevere­rade överskott 1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skall på annonser och reklam

1453       Totalisalorskall

1454       Skatt pä spel 1460 Skatt på vägtrafik:

 

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskalt 1470 Skatt på import:

1471 Tullmedel


80800000

80800000

14000000 lOlOOOO

2 351000 4400000 5 950000 2 260000 1931000 14150000

500

 

1549000

 

136000

 

222000

 

950000

 

95 000

49004500

200000

 

140000

340000

381000 ■

 

809000

 

535 000

 

120000.

1845.000

3 822000 ■

 

2250000

.6072000

2500000

2500.000


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster


/

140561501

Summaskatter   301430217


 


287000

 

85400

 

2426000

 

162 200

3268215

68805

 

44 540

 

77000

, 121540

5500000

5500000

1467700

 

1018744

2486444

735500


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade över­skott                   45 210

2112  Televerkels inlevererade över­skott                   193 600

2113  Statens järnvägars inlevererade

överskott                                                                   -

2114  Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115  Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116  Statens vallenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets        inlevererade överskott

2118  Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2120 Övriga   myndigheters   inlevererade överskott:

2121 Vägverkels  inlevererade  över­skott 2123 Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott 2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvalt­ning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:
2211 Överskott av kriminalvårdssty­
relsens fastighetsförvaltning
                                            500

2214  Överskott   av   byggnadsstyrel­sens verksamhet       735000

2215  Överskoll av generaltullslyrel-

sens fastighetsförvaltning                                         -


735500


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


598331


6000

800000


2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaHseringslån                               140000

2313  Ränteinkomster på statens av-dikningslån             120

2314  Ränteinkomster på lån till fiske­rinäringen           6110

 

2316  Ränteinkomster på vattenkrafts-lån                       168

2317  Ränteinkomster på luftfartslån                                28

2318  Ränteinkomster på statens lån

Ull den mindre skeppsfarten                               8 764

2319 Ränteinkomster på kraftled­
ningslån

2321        Ränteinkomster på skogsväglån                                  41

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet 150 000'

2323  Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen   3 030

2324  Räntor på televerkels statslån                            244860

2325 Räntor på postverkets statslån       _________ 45 210

2330 Räntor på bostadslån:

7110000

 

190

 

300

711Ö490

4

 

7000

7004

380000

380000

2331        Ränteinkomster på egna­hemslån

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333  Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341        Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och ga­rantilån för studerande

2342  Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån 2360 Räntor på  medel  avsatta  till pen­sioner:

6000

2361 Ränteinkomster på medel avsal­ta till folkpensionering 2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor   på   beredskapslagring

och förrådsanläggningar                                   800000


 


Prop. 1987/88: 100

1988/89                                                                              Tusental kr.

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån Ull per­
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m.
                                                                        136

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslån          1 000

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv   150

2385  Ränteinkomster på lån för stu-dentkåriokaler        130

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler   10500

2389 Ränteinkomster på lån för in­
ventarier i vissa specialbostäder
                            280

2391   Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering                                                      2000

2392  Räntor på intressemedel                                                             25 000

2394 Övriga ränteinkomster                                                                100000

2396 Ränteinkomster på det av bygg­
nadsstyrelsen förvaltade kapita­
let
                                                                    1450000            1589196          10491021

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier                              534425________ 534425                534425

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter                                          575000

2517 Trafiksäkerhelsavgift                                          52940

2522  Avgifter för granskning av fil­mer och videogram 3 700

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet    1470

 

2527   Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 1

2528   Avgifter vid bergsstalen                                       3 020

2529   Avgifter vid patent- och registreringsväsendel  83150

 

2531  Avgifter för registrering i för­enings-m.fl. register         27300

2532  Utsökningsavgifter                                             93 800

2533  Avgifter vid statens planverk                                 580

2534  Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon                                 140000

2535  Avgifter för statliga garantier                           133 395

2536  Lotteriavgifter                                                      3 200


 


Prop. 1987/88: 100

 

1988/89

Tusental kr.

 

 

2537 Miljöskyddsavgifl

25 000

 

 

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

 

 

 

del och handelsgödsel

101 500

 

 

2539 Täktavgift

10500

 

 

2541 Avgifter vid tullverket

96000

 

 

2542 Patientavgifter vid landläkarut-

 

 

 

bildningen

11600

 

 

2543 Skatteutjämningsavgifl

4224000

 

 

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

 

 

 

belsändningar

8 597

 

 

2545 Närradioavgifter

2700

 

 

2546 Avgifter vid registrering av fri-

 

 

 

tidsbåtar

24 000

5621453

5621453

2600 Försäljningsinkomster:

 

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

159200

 

 

2612 Inkomster vid  statens rättske-

 

 

 

miska laboratorium

9 380

 

 

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

 

 

 

betet

300

 

 

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

 

 

 

keringsavgifter

51000

 

 

2625 Utförsäljning av  beredskapsla-

 

 

 

ger

1034000

1253880

1253880

2700 Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifler

270300

 

 

2712 Bölesmedel

183 300

 

 

2713 Vatlenföroreningsavgift

100

453 700

453700

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens

verksamhet                                                    400000________ 400000________ 400000

Summa inkomster av statens verksamhet   30866178

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maski­ner


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


3116 Statens     vattenfallsverks     in­komster av försålda fastigheter och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121        Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122  Vägverkels inkomster av försål­da byggnader och maskiner

 

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m.m.

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311        Inkomster av statens gruvegen­dom

3312  Övriga inkomster av försåld egendom


30000

400 3500

100 5000

2150

22000


30000

9000

2150

22000


39000

2150

22000


Summa inkomster av försåld egendom   63150


4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliserings­
lån
                                                                                      210000
4120 Återbetalning av jordbrukslån:

'[ll Återbetalning.av statens avdik-

200

13 737

ningslån
4123 Återbetalning av lån till fiskeri­
näringen
                                                         ___

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vallenkraftslån                            254

4132   Återbetalning av luftfartslån                                  188

4133   Återbetalning av statens lån till

den mindre skeppsfarten                                     15 301

4135   Återbetalning av skogsväglån                                    82

4136   Återbetalning av övriga närings­lån. Kammarkollegiet 120000


210000

13 937


10


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


411662


1900 50000

187725

4137         Återbetalning av övriga närings­lån, Lanlbruksstyrelsen

4138         Återbetalning av tidigare infri­ade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

3000000

600

3000600         3000600

4211        Återbetalning av lån till egna­hem

4212        Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213        Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214        Återbetalning av övriga bo­stadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

30

4311        Återbetalning av statens lån för universitetsstudier och garan­tilån för studerande

4312        Återbetalning av allmänna stu-

 

dielån

7000

 

4313 Återbetalning av studiemedel

1377000   .

1384030

4400 Återbetalning av energisparlån:

 

 

4411 Återbetalning av energispariån

300000

300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

 

 

4511 Återbetalning av lån Ull perso-

 

 

nal   inom   utrikesförvaltningen

 

 

m. m.

1250

 

4513 Återbetalning av lån för kom-

 

 

munala markförvärv

 

4514 Återbetalning av lån för student-

 

 

kårlokaler

170

 

4515 Återbetalning av lån för allmän-

 

 

na samlingslokaler

6000

 

4516 Återbetalning av utgivna start-

 

 

lån och bidrag

15000

 

4517 Återbetalning från Porlugalfon-

 

 

den

-

 

4518 Återbetalning av  krediter från

 

 

utlandet

-

 

4519 Återbetalning av statens bosätt-

 

 

ningslån

5000

 


11


 


Prop. 1987/88: 100


1988/89


Tusental kr.


 


4521 Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4525   Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526   Återbetalning av övriga lån


2000

35 250 48000

112670

112670

Summa återbetalning av lån   5 208 962


 


Summa kalkylmässiga inkomster   3874 080 STATSBUDGETENS TQTALAINKOMSTER   341 442587

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5115  Affärsverket FFVs avskrivning­ar

5116  Statens     vF.tlenfallsverks    av­skrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasUgheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndighelers      m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

5143  Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144  Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter:

5311     Avgifter för företagshälsovård


127800 2450000

215 300

2577800 215300

123500

123 500

196300

271750 55 030

523080

3 439680

381000

381000

381000

53 400 '

53400

53400


12


 


Specifikation av utgiftsanslagen                                  Prop. 1987/88: loo

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A    ,Kungl. hovstaten

1    Hans Maj:l Konungens och det Kungl. Husels hov­
hållning
                                                                                                                                     15 150000

B     Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader,/ö/-.j/«5fl/75/«,

2      Kungl. husgerådskammaren, förslagsanslag


 

 

15150000

 

18800000

 

5 607000

 

24407000

Summa kr.

39 557000


13


 


Il


Justitiedepartementet Justitiedepartementet m. m.

Statsrådsberedningen,/örs/agso«5/og Justitiedepartementet,/öw/flgifl/Ji/ö Utredningar m.m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag Framtidsstudier, långsiktig analys m. m., reservationsan­slag


Prop. 1987/88: 100

19994000

37916000

26130000

1600000

810000

10 300000

96 750000


 


B     Polisväsendet

1     Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag

2     Polisverksamheten rörande broll mot rikets säkerhet m. m. förslagsanslag

3     Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag

4     Lokala polisorganisationen,/ö«/flgMn,r/«g

5     Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

6    Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag
1   Gemensam konlorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag 8    T>i\erse utgifter, förslagsanslag


546749000

211469000

24 544000

5 358416000

160858000

116486000

1000

____ 6000000

6424523000


C    Åklagarväsendet


1      Riksåklagaren, ramanslag

2      Åklagarmyndigheterna, ramanslag


14303 000 324985000 339288000


 


D    Domstolsväsendet m. m.

1      Domstolsverket, förslagsanslag

2      Allmånna domstolarna, förslagsanslag

3      Allmänna förvaltningsdomstolarna,/örj'/ag5a/7,?/flg

4      Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslags­anslag

5      Försåkringsdomstolarna, förslagsanslag

6      Utrustning till domstolar m, m,, reservationsanslag


49024 000

1 140 324 000

370686000

43 528000 54 874000

___ 14910000

1673346000


14


 


Prop. 1987/88: 100


E     Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag

2      Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag

3      Frivården,förslagsanslag

4      Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag.

5 '  Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations-

anslag

6    Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag


.    84 256000

1660718000

243 748000

11300000

3 350000

16085000

2019457000


 


F    Rättshjälp m.m.

1      Rältshjälpskoslnader,/öri/ag5a«5/flg

2      Råttshjålpsnåmnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet,/örä/ögan/flg

4            Driflbidrag, förslagsanslag

 

5      Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6      Diverse kostnader för råttsvåsendet, förslagsanslag


1000 2405000


265 600000 9766000

2406000

58500000

11000000

347272 000


 


G    Övriga myndigheter

1      Justitiekanslern, förslagsanslag

2      Dalainspektionen,/ör/agäflnÄ/og Brottsförebyggande rådet:

 

3            Förvaltningskostnader,/ö/-j/flgsani/ag

4            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5    Bokföringsnämnden,/o/-5/ag5a«5/ag
Brottsskadenämnden:

6        Förvaltningskostnader, förslagsanslag

1       Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag

H     Diverse

1     Svensk författningssamling,/('>r,Wag,ya/ii/ag

2     Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag

3     Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m,, förslagsanslag

4     Stöd till politiska partier, förslagsanslag

5     Allmånna val, förslagsanslag


 

 

3 675000

 

1000

7528000

 

3980000

11508000

 

2857000

3107000

 

7400000

10507000

 

28548000

 

7 260000

 

50000

 

2400000

 

110500000

 

108904000

 

229114000

Summa kr.

11158298000


15


 


111. Utrikesdepartementet                                                              P™P- '987/88: 100

A     Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen,/ör.v/«g,vc(/7A7«g                                                                              1053 983000

2      Utlandsljänstemännens representation,

reservationsanslag                                                                                                                       16 400 000

3    Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag                                                                                                     12 868000

4      Kursdifferenser, förslagsanslag                                                                                                          1000

5      Olönade konsuler, förslagsanslag                                                                                               10759000

6      Särskilda förhandlingar med annan stal eller inom

internationell organisation,/örv/c;i'iY//;.s7«g                                                                              36684000

7      Nordiskt samarbete,/ori7(:;g.?rt/(.v/rtg                                                                                        1498000

8      Wissa nämnder m.m., förslagsanslag                                                                                              600000

9      Utredningar m.m., reservationsanslag                                                                                          4560000

 

10            Extra utgifter,/■<:'.vcnY(//«/7.vrtH,s/flg                                                                                       728000

11  Officiella besök m.m.,förslagsanslag                                                                                           8 171000

12            Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare

i utlandet m.m., jörslagsanslag                                                                                                     3740000

1149992000

B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1      Förenta Nationerna, förslagsanslag                                                                                            73841000

2      'Nordiska ministerrådet, förslagsanslag                                                                                    200000000

3      Europarådet, förslagsanslag                                                                                                       17 600000

4      Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD), förslag.uinslag                                                               .                            16000000

5    Europeiska frihandelssammanslulningen (EFTA),

jörslagsanslag                                                                                                                              16000000

6    Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbele m.m.,förslagsanslag                                                                                            7062000

7      Internationell råvarulagring,/«yi7«g.vc;/7i7«g                                                                              3000000

8      Övriga internationella organisationer m. m.,

,     jörslagsanslag                                                                                                                               1 335 000

334 838 000

C     Internationellt utvecklingssamarbete

1    Bidrag till internationella biståndsprogram,

reservationsanslag                                                                                                                 2 960000000

2      Utvecklingssamarbete genom SIDA,/•e'5É'n'«//««iY;77J-/«g                                                 5413787000

3      Andra biståndsprogram, reservationsanslag                                                                           1524199000

4      Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),

förslagsanslag                                                                                                                            211868000

5    Styrelsen för u-landsulbildning i Sandö (Sandö U-cenlrum),

förslagsanslag                                                                                                                              21214 000

6    Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),

förslagsanslag                                                                                                                              10334000

7      Nordiska afrikainstitutet, jörslagsanslag                                                                                      3 818000

8      Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt sam­arbete (BITS), jörslagsanslag             5 607000

9      Information, reservationsanslag                                                                                                  28606000

10179433000

16


 


Information om Sverige i uUandet, m. m.

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag

Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag

Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag


Prop, 1987/88: 100

47 540000

59966000

15 432000 4664000

127 602000


 


E    Utrikeshandel och exportfrämjande

1      Kommerskollegium, ramanslag

2      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

3      Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar, förslagsanslag

4      Krigsmalerielinspeklionen,/ör,s-/flg5a/7,?/flg

5      Inleramerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag

6      Imporlkontoret för u-landsprodukler, ramanslag


39313000 226834000

1000

1000

25 000000

1000

291150000


 


Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

Utredningar inom del nedrustnings- och säkerhetspolitiska området, reservationsanslag

Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK), förslagsanslag

Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m, m,, reservationsanslag Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-institut (SIPRI), reservationsanslag Forskningsverksamhet för mslningsbegränsning och nedrustning, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag


4 264000

1440000

20000000

16045000

21219000

2 091000 65059000

Summa kr,     12148 074 000


 


Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100


17


IV. Försvarsdepartementet                                                             'P- 187/88:100

A     Försvarsdepartementet m. m.

1      Försvarsdepartementet,/öri/flgi077j/ag                                                                                    37490000

2      Utredningar m. m.,/c.?eri'ano77ifl775/flg                                                                                   3000000

3      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                 770 000

41260000

B     Arméförband

Arméförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/ör.f/flg.vwA/i/g                                                                7055000000

2      Anskaffning av materiel,/öri/ag.?07;,y/ö'                                                                              2 145 000000

3      Anskaffning av anläggningar,/ö;s/flgia/7.y/flg                                                                          135 000000

9335 000000

C     Marinförband

Marinförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/ö;-.s/c7gjfl«i/rtg                                                              2 200000000

2      Anskaffning av materiel,/(';r.?/rtg,5(77ii/flg                                                                          1743 000000

3      Anskaffning av anläggningar,/ö/i/flg5«77.?/ög                                                                         110000000

4053000000

D     Flygvapenförband

Flygvapenförband;

1      Ledning och förbands verksamhet,/<->r.v/((girt/7i/flg                                                          3407000000

2      Anskaffning av materiel,/ö/-.s/fl,(,'.vfl77,?/flg                                                                      5 241000000

3      Anskaffning av anläggningar, yo7-.s7f7g.?rt/i.v/c(g                                                               377 000000

9025 000000

E     Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/w-.?/«g5(r7/7i7r(g                                                             799000000

2      Anskaffning av materiel,yÖ7-i/«g5C)/7.?/ai'                                                                         207 500 000

3      Anskaffning av anläggningar,Ö7i7f(g.?o/7,s/flg                                                                       122000000

4      Forskning och utveckling.yo;-.v/c(i'iY77i5/rtg                                                                         87 000000

1215500000


 


Prop. 1987/88: 100

F     Gemensamma myndigheter m. m.

1      Försvarets civilförvaltning,/ör.j/rtgAY7«.s/flg                                                                        109480000

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ö;-.s/(7g5fl;7.v/<7g                                                                    32450000

3      Forlifikationsförvallningen,yÖ/'.s/flg5(777J/«g                                                                      184200000

4      Försvarets materielverk,/öri/flg.?fl«,?/(7g                                                                               761700000

5      Gemensam försvarsforskning./ö/i/agiY(;75/rtg                                                                        366580000

6      Anskaffning av anläggningar för försvarels

forskningsanstalt,/Öw/r7g5««5/c7g                                                                                         42 850000

7      Försvarets radioanstalt,/ö7-,?/«g.?«/7.s7flg                                                                           263 300000

8      Värnpliktsverket,/örj/rtg.vfl/7.Wflg                                                                                        119000000

9      Försvarets rationaliseringsinstitut,/öri/flg.jfl/7.?/rtg                                                                  22555000

 

10             Försvarshögskolan,/ör5/flgirt/7i/rtg                                                                                            5 220000

11  Militärhögskolan,/ö7-.?/rtg5('7;7.v/«g                                                                                       51150000

12  Försvarets förvallningsskola,_/Ö;-.s/flgi(7«5/rtg                                                                     13 120000

13  Försvarets läromedelscenlral,/ö/-i/f;gic;;75/ir7g                                                                                 1000

14             Krigsarkivet,/öM/flg.sY//7.j/flg                                                                                                   8940000

15  Statens försvarshistoriska museer,/öri/ng.?fl/;.s/«g                                                                   14870000

16             Frivilliga försvarsorganisationer m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                           103600000

17             Försvarels datacentral,/ori/flgifl/7J-/flg                                                                                             1000

18  Kustbevakningen,förslagsanslag                                                                                             197700000

19  Anskaffning av materiel till kustbevakningen,/ö;-.?/(7gj-fl77-

slag                                                                                                                                            40000000

20    Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret,/ö/-5/rtgi-

anslag                                                                                                                                        16270000

21  Reserv för det militära försvaret                                                                                           165 513 000

22             Reglering av prisstegringar för del militära

försvaret, förslagsanslag                                                                                                        1600000000

4118500000

G    Civil ledning och samordning

1    Överstyrelsen för civil beredskap:

Förvaltningskostnader,/();\?/rtg.vrt;(.s7flg                                                                               44 900000

2      Civil ledning och samordning, reservationsanslag                                                                     60000000

3      Civilbefälhavarna,yö7-j-/rtg.vfl;i5/flg                                                                                       24000000

4      Signalskydd, 7-É'.?é'/iY7//o/7.vfl/75/«g                                                                                                    4180000

5      Vissa leleanordningar. reservationsanslag                                                                                  12 110000

145 190 000

H    Befolkningsskydd och fredsräddningstjänst

1    Befolkningsskydd och räddningstjänst.

förslagsanslag                                                                                                                           588500000

2    Anläggningar för fredsorganisationen,

förslagsanslag                                                                                                                             21200000

3      Skyddsrum,.förslagsanslag                                                                                                      489300000

4      Identitetsbrickor, förslagsanslag                                                                                                   935000

5      Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m., förslagsanslag                                                                                                        ________ 4000

1099 939000

19


 


Prop. 1987/88: 100

I      Psykologiskt försvar

I    Styrelsen för psykologiskt försvar,/öf,s/«gs«7iitag                                                                   8000000

8000000

.1     Övrig varuförsörjning

1      Drift av beredskapslager,/ör5/rtg,srt/7i/«g                                                                             241454000

2      Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag                                                                                                                    83 508000

3    Täckande av förluster till följd av statliga

beredskapsgarantier m. m., jörslagsanslag                                                                                         1 000

324 963000

K    Övriga ändamål

1    Försvarets forskningsanstalt: Intäklsfinansierad

uppdragsverksamhet,/ö7-i7flgii:7/7.?/flg                                                                                            1000

2      Flygtekniska försöksanstalten,/ö;-i/flgifl/7.?/f/g                                                                           8837000

3      Beredskapsslyrka för FN-ljänsl,/ö7-.s/flgifl/7i/ng                                                                      34200000

4      FN-styrkors verksamhet utomlands,/öcf/flgjfloi/wg                 •                  '                          205 120000

5      Övervakningskonlingenlen i Korea,yö/-.s7c7,£,'5rt/7i/(7g                                                          3 500000

6      Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål,

reservationsanslag                                                                                                                        9400000

7      Nämnden för vapenfriutbildning,/ö/-.s/flgi«/ii/flg                                                                        5830000

8      Vapenfria ljänslepliktiga,/ö«/«gM/75/c(g                                                                                122 320000

9      Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/Ö7-.v/flg.sfl/7i/flg                                                    ' 8040000

397 248000

Summa kr.    29763600 000

20


 


v. Socialdepartementet

A    Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m.m., reservationsanslag

3      Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet, reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5 ' Särskilda medel för bekämpningen av

AIDS, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

29089000 27720000

38 385000 I 880000

80000000

177 074000


 


B     Administration av socialförsäkring m. m.

1      Riksförsäkringsverket,/dri/agi-fl77,s/flg

2      Allmänna försäkringskassor,/dr5/ag5fl/7.?/ag


355 756000 461641000 817397 000


 


D

I

2 3


Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

Bidrag till föräldraförsäkringen,/öri-/agia«5/ag

Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

Bidragsförskott, förslagsanslag

Barnpensioner, förslagsanslag

Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukförsåkringen, förslagsanslag

Folkpensioner, förslagsanslag

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,/ör-

slagsanslag

Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag


10140000000

1286000000

603000000

1900000000

216000000

5 700000

14150700000

6767000000

52810000000

1230000000

2 500000

60809500000


 


E     Hälso- och sjukvård m. m.

1     Socialstyrelsen,/öw/flgians/ag

2     Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3     Statens rältskemiska laboratorium, förslagsanslag

4     Statens rättsläkarstaUoner,/c>r.v/ag.?a/7i7og

5     Rättspsykialriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6    Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag
1   Statens giflinformationscentral,/ö/-5/agia/75/ag

8     Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/örj-/flgjo/7,y/ag

9     WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag


170613 000

1000

24 590000

26933 000

90439000

* 20506000

1000

5 990000

1863000


 


Beräknat belopp


21


 


Prop, 1987/88: 100


10    Statens institut för psykosocial miljömedicin,
förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11   Uppdragsverksamhet,/dw/ögirtrti/ag

12                         Centrallaboratorieuppgifter,/ör.j/flgia/75/ag

13                         Försvarsmedicinsk verksamhet,/öri'/ag5ö«5/flg

14                         Utrustning, reservationsanslag

 

15           Bidrag till hälsoupplysning, reservationsanslag

16           Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

17           Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

18           Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

19           Specialistutbildning av läkare m. m., reservationsanslag

20     Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

21           Driftkostnader för beredskapslagring m.m., förslagsanslag

22           Invesleringsersättningar enligt läkarutbildningsavtal m. m. förslagsanslag

F     Omsorg om barn och ungdom

1     Bidrag till kommunal barnomsorg,/örs/agiö/z/og

2     Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag

3     Barnmiljörådet, förslagsanslag

4     Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

G    Omsorg om äldre och handikappade

1     Bidrag till social hemhjålp, förslagsanslag

2     Bidrag till färdtjänst,/öw/flgj-a«i/ag

3     Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., förslagsanslag

4     Styrelsen för vårdartjänst,/ö«/ag,ja/z5/ag

5     Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6     Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför-sandelser, förslagsanslag

1   Kostnader för viss verksamhet för handikappade förslagsanslag

8      Statens hundskola, förslagsanslag

9      Statens handikappråd, förslagsanslag

10    Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag


3 380000

 

1000

 

22 306000

 

4186000

 

2 190000

28683000

 

3000000

 

26980000

 

16575000

 

4552182000

 

34547000

 

52965000

 

55035000

 

134500000

 

5248783000

 

9795000000

 

30300000

 

3 754000

 

3 961000

 

9833015 000

 

2723 540000

 

497000000

 

35 576000

 

30707 000

 

27269000

 

42644000

 

34169000

 

* 2600000

 

3 968000

 

62134000

 

3459607000


 


* Beräknat belopp


22


 


Prop. 1987/88: 100

H    Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1    Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                       7513 000

2      Bidrag Ull missbmkarvård m. m.,/öri/ag5an.s/ag                                                                     810000000

3      Bidrag till organisationer, re.?erva?/on,ja«s/ag                                                                           49534000

4      Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag                                                                                                                    29 369 000

896416000

I      Internationell samverkan

1    Bidrag till väridshälsoorganisalionen saml internationellt

socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag                                                                          27498000

2    Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                                                                                                      1010000

__________________ 28508000

Summa kr.       95421000000

Beräknat belopp

23


 


VI. Kommunikationsdepartementet A     Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet,/ö/-5/agja/7i/flg

2      Utredningar m.m., reservationsanslag

3      Extrautgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

20400000

4 800000

600000

25800000


 


B     Vägväsende

1      Vägverket: Ämbelsverksuppgifter m. m., förslagsanslag

2      Drift av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och galor, reservationsanslag

5      Bidrag Ull byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag Ull drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

1   Tjänster Ull utomstående,/öri/agi-a«j-/flg

8      Vägverket: Försvarsuppgifler, reservationsanslag

9      Vägverket: Särskilda bärighelshöjande åtgärder, reservationsanslag


10700000

*  4 543760000

*  1020000000

 

*  663718000

*  370000000

*  407 800000

35400000 38 325 000

* 575000000
7664703000


 


D


Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration, förslagsanslag Fordon och körkort, förslagsanslag Bil- och körkorlsregister m, m., förslagsanslag

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande

SJ-koncernen

Investeringar i järnvägens infrastruktur,

reservationsanslag

Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster, reservationsanslag

Försvarsinvesteringar i järnvägar,

reservationsanslag

Särskilda investeringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag


* 26 151 000 1000 1000


26153000

* 29100000 55253000

* 760000000
* 1364000000

20800000

*  100000000
2244800000


 


Beräknat belopp


24


 


E    Sjöfart

Sjöfartsverket 1    Ersättning tUl sjöfartsverket för vissa tjänster, förslagsanslag

Fritidsbåtsregister, förslagsanslag Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

Övriga sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstall

Handelsflottans kultur- och frAidsrkd, förslagsanslag

Ersättning UU viss kanallrafik m, m., förslagsanslag

Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

F     Luftfart

Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland, förslagsanslag

Bidrag till kommunala flygplatser m, m,,

reservationsanslag

Civil Irafikflygamlbildning, reservationsanslag

Statens haverikommission


Prop. 1987/88: 100

101471000 13000000 37000000

1000

1000

51500000

25000000

227 973000

25 100000

14500000

* 15 000000

43600000

1000

98201000


 


G    Postväsende

1      Ersättning Ull postverket för befordran av ijänste-försändelser, förslagsanslag

2      Ersättning Ull postverket för lidningsdistribution


595 830000

24000000

619830000


 


H    Kollektivtrafik m. m.

1      Transportrådet,/örÄ/ag5a«j/ag

2      Transportstöd för Nortland m. m., förslagsanslag

3      Riksfärdtjänsl,/örs/ögxon/ag

4      Ersättning till lokal och regional kollekliv person­trafik, förslagsanslag

5      Kostnader för visst värderingsförfarande,/öri/agion/ag


19225 000

257300000

62 400 000

49000000

1000

387926000


 


Transportforskning

Statens väg- och trafikinstitui,/örs/flg5ani/ag

Bidrag Ull statens väg- och trafikinstitut,

reservationsanslag

Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning,

reservationsanslag

Transportforskningsberedningen, reservationsanslag


1000

40700000

500000 35830000 77031000


 


* Beräknat belopp


25


 


Prop.    1987/88: 100

J      Övriga ändamål

1    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

förslagsanslag                                                                                                  1000

2    Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska       -

institut, reservationsanslag                                                                          117686000

3    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning, reservationsanslag                                                                      33 900000

4      Statens geotekniska institut,/ör,j/flg5ani/flg                                                            1000

5      Bidrag UU statens geolekniska insUtul, re.ye/vflfio/75ani/ag .                             11152000

6      Viss internalioneU verksamhet,/ör5/og5fl«i/ag                                                   2815000

_____________ 165555000

Summa kr,    11567 072000

26


 


VII. Finansdepartementet A    Finansdepartementet m. m.

1      Finansdepartementet, förslagsanslag

2      Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

61788000 3030000

29000000 1200000

95018000


 


B     Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

1     Riksskatteverket,/ör5/flgiö«Ä/flg

2     Regional och lokal skalleförvaltning, förslagsanslag

3     Kronofogdemyndigheterna,/ör5/ag5anÄ/ag

4     Stämpelomkoslnader, förslagsanslag

5     Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

6     Ersättning Ull postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag


608200000

2139829000

610412000

2 556000

110900000

49345000 3521242000


 


C    Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen,/dri/agioni/ag

2      Näringsfrihelsombudsmannen,/dr5/agiani/flg

3      Statens pris- och kartellnåmnd, förslagsanslag

4      Konsumentverket, förslagsanslag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/dri/ogiflni/ag


2818000

7 672000

40764000

55 654000

9477000

116385000


 


D    Vissa centrala myndigheter m. m.

1      Byggnadsstyrelsen,/öri/ag.?an,y/ag

2      Investeringar m. m., reservationsanslag

3      Inredning och utrustning, reservationsanslag Tullverket:

 

4           Förvaltningskostnader,/drs/ag.sQAZi/flg

5           Drift och underhåll av teknisk materiel m, m., förslagsanslag

6           Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

 

7      Konjunkturinstitutet,/dw/ag5a/!.s/flg

8      Statens förhandlingsnämnd,/dw/ogiawi/ag

9      Bankinspektionen, reservationsanslag

 

10             Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

11  Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag


793 483 000

17757000 4800000


1000

800000000

25 000000

816040000

16987000

4480000

1000

1000

32545 000

1695055000


27


 


Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag Ull kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag lUl kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen,/dr/agäani/ag

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av

kommunala gmndbeskatlningen, /d«/ag,ya/7,y/ag

F     Övriga ändamål

1

Bidrag till vissa internationella byråer och orga­nisaUoner m. m.,/dr,j/flg5ani/ag Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

Bidrag till vissa investeringar,/dri/agian/ag Exportkreditbidrag,/dw/agia«,y/flg Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m., förslagsanslag


Prop. 1987/88: 100

14511000000

879172000

450000000 15840172000

250000

16700000 1000 1000

1000

2 163000

16640000

2 589000000

___________ 2624756000

Summa kr.    23892628000


28


 


VIII. Utbildningsdepartementet A    Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet,/d/j/ag.vawi/flg

2      Utredningar m. m,, reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

36995000

16613000

951000

54559000


 


B     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1     Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2     Länsskolnämnderna,/dri/og5ö775/ag

3     Stöd för utveckling av skolväsendel, reservationsanslag

4     Statens institut för läromedel, förslagsanslag

5     Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m, m., reservationsanslag

6     Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor

7      Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol­väsendet, reservationsanslag

8      Fortbildning m.m., reservationsanslag

9      Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag

10

Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom skolområdet, förslagsanslag Särskilda insatser inom skolområdet

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

12 13

14

15 16

17

Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanstag

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag

Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m. m.:

Utbildningskostnader,/d/-ä/agiYi7Z5/flg

Utrustning m. m., reservationsanslag Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag

18     Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,
jörslagsanslag

Gymnasiala skolor m.m.

19            Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag

20            Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings­ansvar för ungdom under 18 år m, m., förslagsanslag

21            Bidrag Ull driften av fristående skolor på gymnasial nivå, förslagsanslag


213 212000 7 275000


133 611000

147986000

49188000

20225000

10292000 4411000

30755 000 66656000

16495000

26900000 311726000

16005400000

42249000 16871000

220487000

577 335000

1000

5247573 000

266012000

92 835 000


29


 


Prop. 1987/88: 100

Investeringsbidrag                                                                                                            .,

22    Bidrag Ull utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  112 684 000

23399692 000

C     Vuxenutbildning

1    Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag                                                                                                                        1 101 807 000

Statens skolor för vuxna:

2             Utbildningskostnader,/d7-.v/(7g,?fl/7i7rtg                                              20351000

3             Xirtrvisningsmaterial m.m., reservationsanslag                             _____ 4855 000           25 206000

4- Bidrag Ull studieförbunden m. m., jörslagsanslag                                                                  1 041 366000

5    Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.,

-       förslagsanslag                                                                                                                           282094 000

6    Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                          542 819 000

7      Bidrag till viss central kursverksamhet                                                                                    38 246000

8      Bidrag till konlaktlolkulbildning,/d/-5/«gifl«i/ag                                                                         3 087 000

3034625000

D    Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1      Universitets-och högskoleämbetet,/dr.?/ag,?7/75/flg                                                              102488000

2      Regionstyrelserna för högskolan,/d/ä/«g,y(7n,?/og                                                                            1000

3      Redovisningscentralerna vid universiteten, förslagsanslag                                                                1000

4      Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag                                                                                                                 1 000

5    Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag                                                                                                                        1459060000

6      Vissa tandvårdskostnader, ;Y'ie7-vY7//o/7iYj/75/ag                                                                92 353000

7      Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                     13 142 000

Grundläggande högskoleutbildning

8      Utbildning för lekniska yrken, reservationsanslag                                                                 927 503000

9      Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken, reservationsanslag                                                                                          ?ill 253 000

10             Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag                                                                       430321000

11  Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag                                                        812 865 000

12             Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag                                                                                                                  244 051 000

13     Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,

reservationsanslag                                                                                                                  486320000

14    Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  200 817 000

30


 


Prop. 1987/88: 100

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m.

15    Forskningsanknytning av gmndläggande högskole­
utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete,

reservationsanslag                                                                                                                    23 571 000

16             Humanistiska fakulteterna, re,je/-va/7'o/7ia77i/flg                                                                   254568000

17             Teologiska fakulteterna, reservatiotisanslag                                                                              21316000

18             Juridiska fakulteterna, reie/-va//o/7ifl«5/ag                                                                               25 278000

19             Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  307 372 000

20      Medicinska fakulteterna, reservationsanslag                                                                           609477000

21             Odonlologiska fakulteterna,/■e,?e/va//o/75fl/7i/ag                                                                     67337000

22             Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag                                                                           23 304000

23             Matematisk-naiurvetenskapliga fakulteterna,

reservationsanslag                                                                                                                  587 762 000

24      Tekniska fakulteterna, reäervfl//o/7ia«5/ag                                                                             582 846000

25             Temaorienterad forskning, reiervar/onifln/ag                                                                             24940000

26             Kungl.biblioteket, reiervar/on.san.y/og                                                                                      55917000

27             Samordning m. m. inom biblioteksområdet,

reservationsanslag                                                                                                                      9 964 000

28    Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,

reservationsanslag                                                                                                                    28 798 000

Övriga forskningsfrågor

29             Forskningsrädsnämnden, reservationsanslag                                                                            50984 000

30             HumanisUsk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag                                                                                                                    112 618000

31             Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag                                                                     234861 000

32             Naturvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag                                                                                                                 322 123 000

33             Polarforskning, ;Y'i(?nY7?/(;/;.so/7.s7ag                                                                                    11764 000

34             Rymdforskning, reservationsanslag                                                                                          25 470000

35             Europeisk forskningssamverkan,/d/-.v/«gi«77i7«g                                                                 248081 000

36             Manne Siegbahn institutet för fysik, reservationsanslag                                                          15 356000

37             Institutet för rymdfysik, reservationsanslag                                                                            21673 000

38             Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag                                                       15765000

39             Driftersätlning enligt läkamlbildningsavtal m. m.,förslags-

anslag                                                                                                                                       970500000

9797 821000

31


 


E     Studiestöd m. m.

1     Centrala sludiestödsnämnden m. m., ramanslag

2     Ersättning tUl vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocial! stöd, förslagsanslag

3     Studiehjälp m.m.,/dri/ag5a«j-/ag

4     Studiemedel m. m.,/dr5/ag5ani/ag

5     Wuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag

6     Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

7     Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti,/dr/agiöni/ag

8     Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag


Prop. 1987/88:100

91394000

16705000

.   2024745 000

* 4517900000

1 109500000

138970000

30000

97578000

7996822000


 


10 11

12

13 14 15 16

17

18 19


Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m.m.

Stålens kulturråd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

m.m., reservationsanslag

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m.

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.. förslagsanslag Ersättning till rätlighetshavare på musikområdet

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

Bidrag till Operan, reservationsanslag

Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska

rikskonserler, förslagsanslag

Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

Bidrag till regional musikverksamhel,/dr,y/flgifl/7.s7flg

Bidrag Ull regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstilutioner,/d/-.?/og5o«i/flg

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper,

reservationsanslag

Bidrag till Musikaliska akademien

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet,

reservationsanslag


16838000

14740000

18587000 2631000

33 169000

17397000

7 275 000

50677 000 3 000000

150961000 163 511000

1000

89605 000

48701000

167250000

262270000

37675000 2 017000

9329000


 


Beräknat belopp


32


 


Prop. 1987/88: 100

Bibliotek

20              Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag                                                                             14092000

21              Bidrag till regional biblioteksverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                           24 233 000

Bild och form

22              Statens konstråd,/d/-5/agifl/7,y/ag                                                                                             3232000

23              Förvärv av konst för statens byggnader m.m.,

reservationsanslag                                                                                                                   26520000

24              Bidrag UU Akademien för de fria konsterna                                                                             1330000

25              Vissa bidrag Ull bild och form,

reservationsanslag                                                                                                                     8 783 000

Arkiv

26              Riksarkivet och landsarkiven,/dri/agirt«i/og                                                                            87335000

27              Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag                                                                                                                            17602000

28              Svenskt biografiskt lexikon,/d«/rtg5M775/ög                                                                           2455000

29      Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m.m., reservationsanslag                                                                                              3814 000

30     Bidrag till vissa arkiv                                                                                                                 3 022 000

Kulturminnesvård

31     Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag                                                                                                                        * 51 120000

32              Kulturminnesvård, reservationsanslag                                                                                 * 25 958000

33              Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                                    1000

Museer och utställningar

34              Statens historiska museer,/dri/flg50/7.T/ag                                                                             40401000

35              Statens konstmuseer,/öri/agiö/(5/ag                                                                                         51242000

36              Utställningar av svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                          -           1171000

37     Livruslkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet, förslagsanslag                                                                                                             15932000

38              Naturhistoriska riksmuseet,/drj-/flg5a/7,j/ag                                                                           43 682000

39      Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag                                                                                                                            17907000

40    Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader

m.m., reservationsanslag                                                                                                                   1000

41              Etnografiska museet,/d«/flgia«5/ng                                                                                           14 825000

42      Arkitekturmuseet,/dr.?/agifl/75/ag                                                                                              2 582000

43              Statens musiksamlingar,/d/-5/agsa/75/ag                                                                                   14595 000

44      Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar

och samlingar m. m., reservationsanslag                                                                                  13 442000

45              Bidrag till Nordiska museet,/öri/agMAii/ag                                                                              42714000

46      Bidrag till Sveriges Tekniska museum,/d7-5/agia«,?/ag                                                             10908000

47              Bidrag till Skansen,/dr.?/flgM77.v/og                                                                                       12538000

* Beräknat belopp                                                                                                                                         33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100


Prop. 1987/88: 100


48      Bidrag Ull vissa museer

49      Bidrag till regionala museer,/dr5/ag5a«5/ag

50      Riksutställningar, reservationsanslag

51              Inköp av vissa kuUurföremål,/dw/ag5a«5/ag

Forskning

52     Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur­
området, reservationsanslag


16371000

40832000

22125 000

100000

4666000 1731165000


 


4537000

44870000

8084000


G    Massmedier m. m.

Film m.m.

1      Statens biografbyrå, förslagsanslag

2      Filmslöd, reservationsanslag

3      Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

 

4            Förvaltningskostnader,/d«/ag5öni/ag

5            Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag .

Dagspress och tidskrifter

6      Presstödsnämnden,/drÄ/ag5an,y/ag

7      Stöd till dagspressen,/dr5/agia/75/ag

8      Lån till dagspressen, reservationsanslag

9      Stöd Ull kulturtidskrifter, reservationsanslag

 

10          Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

11  Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation, reservationsanslag

Litteratur

12          Litteraturstöd, reservationsanslag

13  Kreditgarantier tUl bokförlag,/d/-5/(2gia775/ag

14          Slöd till bokhandel, reservationsanslag

15          Dislributionsstöd Ull fackbokhandel m. m., förslagsanslag

16          Lån för investeringar i bokhandel m. m., reservationsanslag Talboks-och punktskriflsbibliotekel:

 

17                         Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18                         ProdukUonskostnader, reservationsanslag

19    Bidrag UU Svenska språknämnden,/dr5/flg.?fl«5/ag


10382000

9974000 408000

 

2594000

 

459950000

 

87500000

 

18670000

 

* 12903 000

 

5 708000

 

31486000

 

1000

 

2705000

 

2 792000

 

2250000

16028000

 

33936000

49964000

1772000


 


* Beräknat belopp


34


 


Prop. 1987/88: 100


Radio och television Sveriges Radio m. m.

Kabelnämnden:

20            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

21                          Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

 

22              Närradionämnden,/dri/ag5an5/flg

23              Sändningar av finländska televisionsprogram, reservationsanslag

H    Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

förslagsanslag

Bidrag till internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag

Bidrag till svenska institut i uUandet

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag

I      Lokalförsörjning m. m.

1   Ulmslningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag

2  Inredning och utmstning av lokaler vid högskole-
'■   enheterna m. m., reservationsanslag


2491000 1000000

3491000 2 599000

1400000

753658000

8873 000

16015000

871000 3 552000

7272000 36583000

10436000

385000000 395436000

Summa kr.    47 200 361000


35


 


IX


Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet ni. m.

Jordbruksdepartementet,/drä/agia/7i/flg Lantbruksråd,/dri7ag«;/(5/flg Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

19557000

4512000

2800000

700000

27569000


 


B     Jordbrukets rationalisering m. m.

1     Lanlbmksstyrelsen, ramanslag

2     Lantbruksnämnderna, ramanslag

3     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4     Markförvärv för jordbmkets rationalisering, reservationsanslag

5     Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

6     Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

7     Stöd Ull innehavare av gällägenheter m. m., reservationsanslag

 

8      Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, reserva­tionsanslag

9      Främjande av rennäringen, reservationsanslag

10   Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag


62102000 236665000

40000000 1000

20000000

7900000

1700000

80000000

25 369000

1000

473738000


 


C    Jordbruksprisreglering

: 1    Statens jordbruksnämnd,/dr,s/«g5a/7i/ag

2     Lantbruksekonomiska samarbetsnåmnden, förslagsanslag

3     Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område, förslagsanslag

4     Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5     Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag

6     Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7     Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8     Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag


28097000 2681000

2191671000

8 300000

143669000

525 000000

1000

800000 2900219000


36


 


Prop. 1987/88: 100


D Skogsbruk

1      Skogsstyrelsen,/dri/ag5a«s/flg

2      Skogsvårdsslyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsstyrelserna:

 

3            Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

4            Frö- och plant verksamhet,/dri/agiani/ag

5            Investeringar, reservationsanslag

6    Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag

1   Slöd till byggande av skogsvägar,/dri/agsa/7ä/flg

8      Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag

9      Bidrag till Irygghetsförsäkring för skogsbrukare, reservationsanslag

E     Fiske

1     Fiskerislyrelsen,/dri7ag,yo/7.s/ag

2     Fiskenämnderna, förslagsanslag

3     Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

4     Bidrag till fiskehamnar m, m., förslagsanslag

5     Isbrytarhjälp ål fiskarbefolkningen,/d;i/c;giC7/7s/ag

6     Bidrag till fiskels rationalisering m. m., förslagsanslag

7     Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag

8     Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske,/d7',s/ag,srt/7,y/flg

9 Prisreglerande åtgärder på fiskets område,
. förslagsanslag

10          Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag

11  Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

F     Livsmedelskontroll m. m.

1     Statens livsmedelsverk, förslagsanslag

2     Täckande av vissa kostnader för kötlbesiklning m. m., förslagsanslag

3     Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags­verksamhet, förslagsanslag

4     Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6     Bidrag till stålens ulsädeskonlroll, reservationsanslag


 

 

34 101 000

 

1000

180693000

 

1000

 

33 815000

214 509000

 

270000000

 

50000000

 

12900000

 

20000000

 

601511000

 

39147000

 

9583000

 

2263 000

 

4424 000

 

1000

 

9000000

 

50000000

 

1000

 

1000

 

3 000000

 

5 119000

 

122539000

 

67030000

 

1000

 

1000

 

52948000

 

1000

 

2 197000


37


 


Prop. 1987/88: 100


7     Bekämpande av växlsjukdomar och smittsamma husdjurs­sjukdomar,/dw/ag5on5/flg

8     Lanlbmkskemisk laboralorieverksamhet, reservationsanslag

9     Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

10          Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

11  Statens växlsorlnämnd,/dM/flgia/7,y/flg

12          Lanlbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet,/dr5/flg5a«i/ag

13  Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

14          Bidrag till avlägset boende djurägare för velerinärvård, förslagsanslag

15          Bidrag Ull djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag


 

7 250000

6026000

1000

5 718000

339000

1000

6193 000

2000000

* 2736000

152442000


G    Utbildning och forskning

1      Sveriges lantbruksuniversitet, ;-e5e/-vaf/o/7i-rt/7,y/flg                                                           482817000

2      Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks­universitet,/drx/flg5a/7i/ag                                 236967000

3      Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag                                                                         15400000

4'  Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag                                                        119727000

5      Slöd Ull kollekUv forskning, reie/-va//onj-on.?/ag                                                                    25 500000

6      Bidrag Ull växtförädling, reierva/ZofliflWi/ag                                                                            23000000

7      Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,

förslagsanslag                                                                                                                   ______ 659 000

904070000

H    Ungdomsfrågor m. m.

1      Statens ungdomsråd,/dr5/agso«j/ag                                                                                             4132000

2      Bidrag Ull ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet m. m., reservationsanslag                                                                                     62 196000

3      Bidrag UU ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet,/dr/flg5an5/ag                                101600000

4      Stöd till internationellt ungdomsarbete, reservationsanslag                                                       1 200000

5      Lolterinämnden,/dM/ag,$an5/ag                                                                                                  1411000

170539000

I      Idrott, rekreation och turism

1      Stöd till idrotten, reservationsanslag                                                                                       256034000

2      Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag                                                                 108542000

364576000

* Beräknat belopp                                                                                                                                         38


 


Prop. 1987/88: 100

J     Diverse

1    Bidrag till vissa internaUonella organisationer

m.m., förslagsanslag                                                                                 27 500 000

2    Ersättningar för viltskador m. m.,

förslagsanslag                                                                                          12320000

_________ 39820000

Summa kr.   ■  5757023000

39


 


X.  Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Internationellt samarbete, förslagsanslag

5      Arbetsmarknadsråd,/dr5/ag,yö/i5/flg

6      Särskilda jämställdheisåtgärder, reservationsanslag

7      Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanslag


Prop. 1987/88: 100

31650000

19558000

400000

15 522000

4801000

* 9000000

3020000

83951000


 


B     Arbetsmarknad m. m.

1     Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

2     Arbetsmarknadsservice,/d/-Ä/agj-a/75/ag

3     Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

4     Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings­bidrag, förslagsanslag

5     Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

6     Statsbidrag för ungdomslag, förslagsanslag

7     Statsbidrag till inskolningsplatser, reservationsanslag

8     Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

9     Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

 

10            Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsinduslrierna,/öri/ag.sa«.?/ag

11  Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

12  Åtgärder för dellidsarbetslösa, reservationsanslag AMU-gruppen:

 

13                         Uppdragsverksamhet,/dr,?/ag.?fl/7.?/flg

14                         Bidrag Ull vissa driftutgifler, reservationsanslag

15                         Investeringar, reservationsanslag

 

16          Arbetsdomstolen, förslagsanslag

17          Statens förlikningsmannaexpedilion,/dr5/agia/7i/ag

18          Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag

19          Bidrag Ull vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag


1000 21300000 15000000


1900614000

130066000

2644398000

3 632 824000 2410500000 1004000000

250000000

13 760000

10000000

71000000 37 500000 60000000

36 301000 6939000 1493000

48000

________ 1000

12209444000


 


Beräknat belopp


40


 


Prop. 1987/88: 100

C     Arbetslivsfrågor

1    Arbetarskyddsslyrelsen och yrkesinspekUonen,

förslagsanslag                                                                                                                          277 120000

2      Institutet för arbetsmiljöforskning, förslagsanslag                                                                  67 143 000

3      InsUtutel för arbelsmiljöforskning: Anskaffning av

vetenskaplig apparatur, reservationsanslag                                                                               3 455000

4      Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag                                                                    607083000

5      Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel­sättning,/dr/ögian/ag                             3623 748000

6      Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare, reservationsanslag                                                                                             363000000

7    Bidrag Ull stiftelsen Samhall,/dw/ögifl77j/<:7g                                                                   3 433 000000

8374549000

D    Invandring m. m.

1      Statens invandrarverk,/drä/ag.?a/7.?/flg                                                                                   109913000

2      Informationsverksamhet, reservationsanslag                                                                       * 11 115 000

3      Atgårder för invandrare, reservationsanslag                                                                             13073 000

4      Översältningsservice,/dr5/agia/7.?/ag                                                                                             200000

5      Överföring och mottagning av flykUngar m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                       1211200000

6    Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m., förslng.sänslag                                                                                                           1 835 500 000

7    Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

m.m., förslagsanslag                                                                                                                   2081000

3183082000

Summa kr.    23851026000

' Beräknat belopp                                                                                                                                          41

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100


XI. Bostadsdepartementet                                                             P''°P- '987/88:100

A    Bostadsdepartementet m.m.

1       Bostadsdepartementet,/dri/ag5a/7i/ag                                                                                        24197000

2       Utredningar m.m., reservationsanslag                                                                                          7500000

3       Extra utgifter, re,jen'a/(o/j,yfl/7j/flg                                                                                                500000

4       Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., reservationsanslag                                                                                                 _____ 1 227000

33424000

B     Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1      Bostadsstyrelsen,/dr.?/ag5fl7ij-/ag                                                                                         * 64 102000

2      Länsbostadsnämnderna,/dri/flgj-fltti/ag                                                                                     61834000

3      Vissa lån till bostadsbyggande,/ör5/ag,jarti-/flg                                                                         90000000

4      Räntebidrag m.m.,/d/s/ag5ani/ag                                                                                           15800000000

5      Åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda

lägenheter m. m.,/d7-,s/flgj'rt775/flg                                                                                          80000000

6    Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus

m.m.,förslagsanslag                                                                                                                  190000000

7      Bostadsbidrag m.m.,förslagsanslag                                                                                       1 450000000

8      Viss bosladsförbätlringsverksamhet m. m.,/d/-i/agia/25/ag                                                      253000000

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön,/dr5/agj(2/7i/ag                                                               3 500000

 

10             Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.,/drj-/ags«7ii7flg                                                        70000000

11  Lån Ull allmänna samlingslokaler,/drs/ag.rrtn5/ag                                                                      10000000

12             Byggnadsforskning, reservationsanslag                                                                                   170000000

13             Lån till experimentbyggande, re,?ervflr(o/25fl«,j/flg                                                                    1000000

14             Statens institut för byggnadsforskning,/drj/ag,ji7/7j-/og                                                                    1000

15             Bidrag till statens institut för byggnadsforskning,

reservationsanslag                                                                                                                      39690000

16    Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag                                                                                                                         1 000 000

17      Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads­beståndet m. m.,/•e5É'rvar7o«5fl/7J-/ag            1000

18             Information och utbildning m. m., reierva//o«ifln.s/ag                                                               20500000

19             Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,

förslagsanslag                                                                                                                               6000000

18310628000

C    Planväsendet

1    Statens planverk,/örs/agäoni/ag                                                                                              * 38460000

38460000

* Beräknat belopp                                                                                                                                         42


 


Prop. 1987/88: 100

D    Lantmäteriet

1      Lantmäteriet, förslagsanslag                                                                                                               1000

2      Plangenomförande, raw««i/ag                                                                                                    60139000

3      Landskapsinformation, rt7Wön.f/ög                                                                                        176554000

4      Försvarsberedskap, 7Y77?2(7/7.s-/flg                                                                                                    3 586000

5      Utrustning m. m.,/■cje/-iY///ö«.vrt/7j/c/g                                                                        _____ 8075 000

248355000

E     Fastighetsdataverksamheten

1      Centralnämnden för fastighetsdata,/dri/agia/75/ag                                                                   64993 000

2      Utrustning m.m., reservationsanslag                                                                                          1 300000

66293000 Summa kr,    18697160000

43


 


XII. Industridepartementet A    Industridepartementet m. m.

1      Industridepartementet,/dri/agjoni/ag

2      Induslriråd/induslrialtaché,/dM/flg5a«i/rtg

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag


Prop, 1987/88: 100

31485000 840000

17900000 500000

5 750000 56475000


B     Industri m. m.


13


Statens industriverk: Förvaltningskostnader,/dri/flg5C7/7i/i:7g Utredningsverksamhet, reservationsanslag

Sprängämnesinspektionen, ydri/rtgi«/7j-/flg

Åtgärder för alt främja industridesign,

reservationsanslag

Främjande av hemslöjden,/d/-.s/(';g.?rt/7.s-/flg

Kostnader för slalsstödd exportkredilgivning genom

AB Svensk Exportkredit,yd;-5/«g.?fl/7,s/c7g

Kostnader för statsstödd exportkredilgivning avseende

export av fartyg m, m.,.förslagsanslag

Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredit-

givning till u-\ånder, förslagsanslag

Kostnader för viss kredilgivning hos Sveriges

Invesleringsbank AB, förslagsanslag

Induslripolitiska åtgärder för lekoindustrin,

reservationsanslag

Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Småföretagsutveckling, reservationsanslag

Täckande av förluster vid viss garanligivning,

m.m., förslagsanslag

Åtgärder för havsinduslriell kompetensutveckling,

reservationsanslag


57410000 5000000


62410000 1000

5000000 7000000

140000000

70000000

110000000

1000000

70000000

17 000000

169000000

25000000

6 700000 683111000


 


Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt stöd, förslagsanslag

Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

Ull företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, /d/i7rtgiY7/i.?/flg

Sysselsältningsstöd,yd;-.s-/«g.?fl/7.s'/flg

Expertgruppen för forskning om regional utveckling,

reservationsanslag

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Wåstnorden,.förslagsanslag


1000000 362000000 200000000 688000000

1000 350000000 159000000

4 300000

2000000 1766301000

44


 


Prop. 1987/88; 100


D     Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1            Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2            Utrustning, reservationsanslag

3    Bergsstaten,/Öri7flgifl77i7flg
Statens gruvegendom:

4            Prospektering m. m., reservationsanslag

5            Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6    Delegationen för samordning av havsresurs­
verksamheten, reservationsanslag


75 200000
2500000
            77 700000

3710000

45 580000 6 278000

51858000

2660000 135928000


 


E     Statsägda företag m. m.

1     Kostnader för kronotorp,/di/ag.?fl/75/flg

2     Ränta på statens skuld Ull Norrbottens Järnverk AB, förslagsanslag

3     Räntestöd m, m, till varvsindustrin, förslagsanslag

4     Förlusttäckning till följd av statliga garantier Ull svensk varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag

5     Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag


14100000

1000 210000000

30000000

31926000 286027 000


F     Teknisk utveckling m. m.


9 10 II


Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverksamhet, reservationsanslag Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag Bidrag till Tele-X-projektet,/dri/flgia«,j/ag Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag Ull statens provningsanslalt, reservationsanslag Statens provningsanslalt: Utrustning, reservationsanslag Statens mät- och provråd, reservationsanslag


778700000 80000000


858 700000

26400000

246900000

1000

36500000

1000000

1000

35 605000

9500000

3 700000


45


 


Prop. 1987/88: 100


12  Bidrag Ull vissa internationella organisationer, förslagsanslag

13  Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

14  Bidrag till Standardiseringskommissionen Patent- och registreringsverket:

 

15   Immaterialräll m. m., förslagsanslag

16   Bolagsårenden, förslagsanslag

 

17  Patentbesvärsrällen,/dr.?/ag.?fl«5/ag

18  Industriell utveckling m. m. inom informations­teknologiområdet, reservationsanslag


 

 

2 350000

 

5 950000

 

15 800000

4000

 

2000

6000

 

6760000

 

30000000

 

1279173000

Summa kr.

4207015000


46


 


XIII. Civildepartementet A    Civildepartementet m. m.

Civildepartementet,/dr5/ag5a«5/rtg

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag


Prop. 1987/88: 100

30881000

10600000

511000

218235 000

260227000


B     Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.


Statskontoret, ramanslag

Anskaffning av ADB-utmslning, reservationsanslag

Riksrevisionsverkel, ramanslag

Kammarkollegiet, förslagsanslag

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,

förslagsanslag

Slalistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Statens person- och adressregisternämnd,/drj-/ög5a/7.s-/flg


323 773 000 1000


* 70282000

* 372500000

122 386000

14568000

1000000

323 774000

720000

-     580000

905810000


C    Statlig personalpolitik m. m.


10 11 12 13 14

15

16

17


Statens löne- och pensionsverk, ramanslag

Statlig personaladministraliv informationsbehandling,

förslagsanslag

Statens arbetsmarknadsnämnd,/drjr/agiaw/ag

Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,

förslagsanslag

Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag

Statens institut för personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter

Uppdragsverksamhet,/dw/flgiflrti/ag Bidrag Ull vissa utvecklingsåtgärder, förslagsanslag

Statens arbetsmiljönämnd,/d«/flg5a«i/ög Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Bidrag till stiftelsen Statshålsan, förslagsanslag Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bosladsanskaffningslån, förslagsanslag

Bidrag Ull förnyelsefonder på det statligt reglerade området, reservationsanslag Externa arbetstagarkonsuller, förslagsanslag Administration av statens personskadeförsäkring, m. n- förslagsanslag


7312000 1000


42535 000

1000 21167000

28000000 4000000

7 313000

15000000

1254000

210000

289000000

1000

.   100000

30000

50000000 6791000

6000000 471402000


 


* Beräknat belopp


47


 


Prop. 1987/88: 100

D     Länsstyrelserna m. m.

1    Länsstyrelserna m.m.,/dr5/ag5a/7i/ag                                                         1 175021000

1175021000

E     Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.,/dr5/ögia/7i/ag                                      15456000

2      Vissa ersättningar till kyrkofonden                                                                  27 700 000

3      Bidrag Ull ekumenisk verksamhet                                                                     779000

4      Bidrag till trossamfund, reiervflf(o«.?a«.?/ag                                                     53 380000

5      Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,

reservationsanslag                                                                                     I 695 000

99010000

F     Övriga ändamål

1    Bidrag tUl kvinnoorganisaUonernas centrala

verksamhet, förslagsanslag                                                                          2912000

2912000

Summa kr.      2914382000

48


 


XIV. Miljö- och energidepartementet

A     Miljö- och energidepartementet m. m.

1     Miljö- och energidepartementet, förslagsanslag

2     Utredningar m. m., reservationsanslag

3     Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

21443 000

7800000

500000

29743000


 


B    Miljö

1      Statens naturvårdsverk,/d/-s/ag5a«i/flg

2      Miljövårdsinformalion, reservationsanslag

3      Övervakning av miljöförändringär, m. m., reservationsanslag

4      Miljövårdsforskning, reservationsanslag

5      Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

6      Särskilda projekt på miljövårdens område, reservationsanslag

7      Mark för naturvård, reservationsanslag

8      Vård av naturteserval m. m., reservationsanslag

9  . Vård av hotade arter m.m., reservationsanslag

10            Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

11  Statens strålskyddsinslitut:Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

12            Bidrag Ull statens strålskyddsinslitut, reservationsanslag

13            Kemikalieinspektionen,/drs/agia«i/<2g

14            Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag

15            Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,/dri/agia«,j/ag

16            Visst internaUonellt miljösamarbete,/dr/agia/is/ag

17            Inredning och utmstning av lokaler vid vissa myndigheter, reservationsanslag


111686000 6605000

43 200000

90447000

* 163 000000

20500000

*  40000000

*  47300000 * 2000000

3 800000

1000 23 140000

1000 10707000 17000000 5350000

18500000 603237000


 


Beräknat belopp


49


 


Prop. 1987/88: 100

C     Energi


6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 16

17

18 19 20


Statens energiverk: Förvaltningskostnader, ramanslag

■   Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Statens elektriska inspektion, ramanslag

Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet,/dr5/flg5ani/rtg

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer,

förslagsanslag

Energiforskning, reservationsanslag

Visst internationellt energisamarbele,/dri/«g.sa>2j/og

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag

Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

reservationsanslag

Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB,

reservationsanslag

Avveckling av forskningsreaktorer, m, m,,

reservationsanslag

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik,

m, m,, reservationsanslag

Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag

Drift av beredskapslager,/dr5/agiö/7i/ag

Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag

Särskilda kostnader för lagring av olja, motor-bensin, m, m., förslagsanslag

Åtgärder inom delfunktionen Elkraft,

reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering,

reservationsanslag


35 350000 13 639000

48989000 10522000

1000

1000

293 588000

16669000

1000 1000

2000 1000

* 3 574600000

*  52600000

*  26 100000

. * 15000000 * 5875000 443 508000

6200000

1000

19600000

2 500000 4515 757000

Summa kr,      5148737000


 


Beräknat belopp


50


 


XV. Riksdagen och dess myndigheter A    Riksdagen

1     Ersättningar till riksdagens ledamöter m, m,, förslagsanslag

2     Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3     Bidrag till studieresor, reservationsanslag

4     Bidrag till IPU, RIFO m, m., förslagsanslag

5     Bidrag till partigrupper,/dw/agifl/7,y/flg

6     Förvaltningskostnader,/d/Ä/ag.ran5/ög

7     Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag


Prop. 1987/88: 100

184714000

1200000

500000

1060000

14745000

183 150000

250000

385619000


B     Riksdagens myndigheter


Riksgäldskontorel: Förvaltningskostnader,/dr5/ag5a«i/ag Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader,/dM/agifl«i/flg Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag


49786000 61 600000

6412000 9429000

Summa kr.


111386000

19333 000 8737000

15841000 155297000

540916000


51


 


XVI. Räntor på statsskulden, m. m.                                                Prop, 1987/88: 100

1    Räntor på statsskulden, m.m.,/d/-i/agM/7i/ag                                                                 *54000000000

Beräknat belopp                                                                                                                                         52


 


XVII. Oförutsedda utgifter                                                              Prop. 1987/88: 100

1    Oförutsedda utgifter, förslagsanslag                                                              1 000 000

53


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988                Prop. 1987/88:100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lind­qvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår saml de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89. Anföran­dena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i under-protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag Ull statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare alt de anföranden som redovisas i underpro-lokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas proposiUonen enligt följande:

Finansplanen                                                                     Bilaga 1

Gemensamma frågor                                                             Bilaga 2

Kungl. hov- och sloltsstaterna

(första huvudUteln)                                                             Bilaga 3

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)                                                              Bilaga 4

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)                                                              Bilaga 5

Försvarsdepartementet

(fjärde huvudtiteln)                                                              Bilaga 6                             54


 


Socialdepartementet (femte huvudtititeln) Kommunikalionsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Jordbruksdepartementet (nionde huvudUteln) Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudUteln) Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln) Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) Miljö- och energidepartementet (Ijortonde huvudUteln) Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) Räntor på statsskulden (sextonde huvudtiteln) Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Beredskapsbudget för totalförsvaret


Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 . Bilaga l3 BUaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20


Prop. 1987/88:100


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988


55


 


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1988


Finansplanen


Prop.

1987/88: 100 Bil. 1


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 januari 1988 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1988 såvitt avser finansplanen

Finansplan

1 Inledning

Sveriges ekonomi slår i väsentliga avseenden stark och väl rustad inför framtiden. Genom ett hårt och målmedvetet arbete har de stora obalanser­na minskats. Budgetunderskottet har pressats ned till drygt 1 procent av BNP. Den yttre balansen har också förbättrats. Arbetslösheten är låg och inflationen har halverats. Vi har haft en period med stark förnyelse och utbyggnad av vår industri, som i dag på nytt har stor internationell slag­kraft.

Men vårt lands ekonomi, sysselsättning och välfärd slår nu inför nya hot.

Ett är del försämrade internationella ekonomiska klimatet. Redan i år väntas en viss uppbromsning av Ullväxl och handel. Risken är stor för alt denna utveckling blir mer accentuerad under näsla och kommande år. 1 sämsta fall kan den slå över i en ny kris för världsekonomin. För Sveriges del innebar det under alla förhållanden skärpt konkurrens och kärvare marknadsutsikter.

Det enda effektiva sättet att möta delta hot är att alla aktörer i ekonomin vinnlägger sig om att bevara och helst förstärka näringslivets konkurtens­kraft och all än mer salsa på förnyelse och utveckling av vårt lands ekonomiska resurser. Vi måste således öka produktiviteten, spara och investera mer och dämpa kostnadsstegringen.

Del andra hotet är delvis en följd av den ekonomiska politikens fram-

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1


gångar. Sverige närmar sig nu full sysselsättning i åtskilliga näringsgrenar    Prop. 1987/88: 100 och regioner. På vissa håll är de ekonomiska resurserna redan hårt an-    B''- ' strängda av en snabb eflerfrågeökning. Ett resultat av denna utveckling är ett hårdare tryck uppåt på kostnader och priser.

En avgörande roll för inflationen spelas av lönekostnadernas utveckling. Det faktum att Sverige de senaste åren haft en påtagligt snabbare inflation än övriga industriländer i genomsnitt beror till största delen på alt våra lönekostnader ökat 50 procent mer än omvärldens.

Att i en värld med avtagande tillväxt och ökande arbetslöshet upprätt­
hålla full sysselsättning och samtidigt tillåta en betydligt högre inflation än
omvärlden låter sig inle göras. I regeringens ekonomiska politik är full
sysselsättning det övergripande målet. Därför måste kostnads- och prisut­
vecklingen anpassas till delta mål. Det betyder att inflationen måste pres-
                                         v
sas tillbaka.

De bedömningar jag gör i denna finansplan av den ekonomiska utveck­lingen i Sverige under 1988 och 1989 innebär alt svensk ekonomi kommer alt kunna fortsätta all växa i förhållandevis god takt, med förbättrad sysselsättning och stigande realinkomster, under förutsättning all löne­kostnadernas stegring påtagligt kan minskas jämfört med tidigare år. Men om lönekostnaderna skalle fortsätta all växa lika snabbt som tidigare, kommer både tillväxt och sysselsättning successivt atl försämras, samti­digt som Sverige på nytt får oroande stora underskott gentemot utlandet.

Den nyss inledda avtalsrörelsen avgör vilket av alternativen som kom­mer att inträffa. All tänkbar ansträngning borde därför göras av arbets­marknadens parter för atl åter uppnå del som faktiskt var möjligt under en lång period fram till mitten av 1970-talet, nämligen all förena full syssel­sättning och låg inflation. Sveriges löntagare har som kollektiv intet atl vinna men mycket att förlora på stora nominella lönestegringar. Regering­en har för sin del sökt. skapa de bästa möjliga fömtsättningarna för en nedväxling av lönestegringslakten, bl.a. genom sin skattepolitik och ge­nom att entydigt ange den ekonomiska ramen för ökade löneutgifter i den statliga sektorn.

Del tredje hotet mot Sveriges ekonomiska styrka uppslår om vi tar de uppnådda framgångarna i stabiliseringspolitiken — framför allt det numera tämligen ringa budgetunderskottet - till intäkt för atl levnadsstandarden för det svenska folkel skulle kunna höjas utan motsvarande prestationer i form av ökad produktion eller atl staten skulle kunna sänka skaller och öka utgifter ulan atl ha skapat ekonomiskt utrymme för sådana åtgärder. I själva verket är det en källa till oro att konsumtionen både 1986 och 1987 ökat avsevärt mer än produktionen, liksom att vår utrikes balans på nytt visar ett växande underskott.   ■

Till särskilt stor skada för landet, både från ekonomisk och politisk
synpunkt, vore om regering och riksdag skulle falla för frestelsen att fatta
reformbeslut utan ekonomisk täckning. Del skulle hos många, både inom
och utom landet, väcka farhågor för atl svensk ekonomi på nytt skulle dras
in i den onda cirkel av växande underskott, ökad inflation och försvagad
yttre balans som kännetecknade åren 1976-1982. En kortsynt och an­
svarslös löftespolitik torde vara en effektiv metod alt rubba tilltron till
                                                        2


 


Sveriges förmåga att fullfölja sin internationellt sett nästan unika utveck-    Prop. 1987/88: 100 ling med god tillväxt, hög sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Den     Bil. 1 stramhet och den beslutsamhet att skaffa fram resurserna innan de an­vänds som kännetecknat finanspolitiken sedan 1982 måste därför fortsätta, även i ett förbättrat budgetläge.

2 Den ekonomisk-politiska strategin

2.1 Den tredje vägens politik

De viktigaste målen för den ekonomiska politiken är arbete åt alla, en rättvis fördelning och en god ekonomisk tillväxt.

För att göra detta möjligt är en låg inflation nödvändig, dels för att värna konkurtenskraften, dels för all få Ull stånd en rättvis fördelning. En stark konkurrenskraft förutsätter en hög investeringsnivå, som förnyar närings­livet. För delta krävs all lönsamheten på investeringar i produktivt kapital är högre än lönsamheten i finansiella placeringar. För all åstadkomma del sparande som investeringarna kräver, samt för atl göra de önskvärda avkaslningsrelalionerna möjliga, krävs starka statsfinanser och ett positivt offentligt sparande. Samtidigt krävs en förstärkning av hushållens sparan­de.

För en långsiktigt god ekonomisk utveckling, med tillväxt och full sys­selsättning, måste dessa uppgifter lösas parallellt. Detta har också varit syftet med den tredje vägens politik. Den har inneburit en medveten satsning på att Sverige skall arbeta och spara sig ur krisen. Devalveringen 1982 förbättrade konkurrenskraften och höjde lönsamheten i näringslivet. En stramare budgetpolitik, som inneburit en betydande återhållsamhet med utgifter på viktiga områden, har tillsammans med en omläggning av penningpolitiken minskat del inflationstryck som kom från budgetunder­skottet och dess finansiering. Näringspolitiken har sedan 1982 varit inrik­tad på att stimulera förnyelse och utveckling i industrin. De tidigare omfat­tande stöden till krisdrabbade branscher och företag har ersatts av insatser för alt stödja teknisk utveckling och nyföretagande samt underlätta om­ställning till nya verksamheter.

Resultaten har, dels på grund av omläggningen av den ekonomiska poliUken och dels på grund av förbättrade intemationella förutsättningar, varit goda. Mellan 1982 och 1987 har

-    bruttonaUonalproduklen ökat med 13%,

-    industriproduktionen vuxit med nästan 20%,

-    industriinvesteringarna ökat med nästan 60%,

-    arbetslösheten minskat med 30000 personer till under 2%,

-    sysselsättningen ökat med 160000 personer,

-    budgetunderskottet minskat från drygt 13 % till ca 1 % av BNP, och

-    inflationstakten nästan halverats.

Genom en förstärkning av konkurrenskraften har del således varit möj­
ligt att på en och samma gång minska budget- och bylesbalansunderskot-
ten och kraftigt reducera arbetslösheten. Lönsamheten och soliditeten har
förbättrats, vilket gjort näringslivet mer motståndskraftigt mol störningar.
                             3


 


Omvandlingen av industrin har fortskridit i snabb takt. Produktiviteten har    Prop. 1987/88: 100 stigit. Sparandet i ekonomin har förstärkts, samtidigt som sysselsättningen     Bil. 1 har ökat. Sverige har således, i dessa avseenden, lyckats i sin föresats att både arbeta och spara sig ur den ekonomiska krisen.

Nu står vi emellertid inför en ny utmaning.

Under de senaste åren har pris- och lönestegringslakten i Sverige varit snabbare än i konkurtcntländerna. Samtidigt har under 1986 och 1987 det svenska folkets konsumtion ökat ungefär dubbelt så snabbt som produktio­nen. Delta är på längre sikt oförenligt med en god ekonomisk utveckling. Skulle denna utveckling fortsätta, kommer den alt medföra en försämring av konkurrenskraften, växande underskoll i bytesbalansen och så små­ningom en ökad arbetslöshet.

I den socialdemokratiska regeringens ekonomisk-politiska strategi ligger alt icke lösa inflations- och konsumtionsproblemen med en politik, som driver upp arbetslösheten. Erfarenheterna från de länder i Europa som bedrivit en sådan politik tyder på all resultatet kan bli en stor och perma­nent ulslagning från arbetsmarknaden, såväl av ungdomar som av äldre, med starka och oacceptabla sociala spänningar och klyftor som följd. Den svåra uppgiften är således att förena full sysselsättning med låg inflation.

För att åstadkomma en sådan utveckling krävs alt inflalionsförvänl-ningarna dämpas och att lönerörelsen resulterar i måttfulla nominella på-slag. Detta förutsätter en fortsatt stram finanspolitik och all de nominella lönekostnadsslegringarna hålls Ullbaka. För atl värna sysselsättningen bör åtgärder vidtas för en mer effektivt fungerande ekonomi och för att stimu­lera ekonomins utbudssida. Detta innebär bl. a. insatser för att inrikta arbetsmarknadspolitiken på ökade inslag av utbildning; åtgärder för all modernisera och förbättra infrastrukturen; förnyelse av den offentliga sektorn för att öka dess effektivitet; och en regionalpolitik för att sprida tillväxten jämnare i hela riket.

Dessa överväganden har legat bakom utformningen av årets budgetför­slag.

2.2 En fast politik i en orolig värld

Den internationella ekonomin kännetecknas av stora obalanser, i synner­het mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Dessa obalanser, som bl. a. är resultatet av en alltför expansiv amerikansk budgetpolitik, torde tillsammans med spekula­tion på de finansiella marknaderna ha varit väsentliga faktorer bakom de stora börsfallen under hösten 1987.

Börsnedgången torde komma att minska hushållens benägenhet att låna till konsumtion, såväl i Förenta staterna som i andra länder, däribland Sverige. Detta kan dämpa tendenser till överhettning, vilket i sig är posi­tivt. Men oron på de finansiella marknaderna kan också innebära större osäkerhet och kortare planeringsperspektiv, vilket håller tillbaka investe­ringarna. Det finns också en uppenbar risk för fortsatt oro på valutamark­naderna.


 


För alt én sådan negaliv utveckling skall kunna undvikas, krävs beslut­samma åtgärder på det internationella planet. Förenta staterna måste mins­ka sina underskott i budget och bytesbalans, samtidigt som en mer expan­siv ekonomisk politik krävs i framför allt Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Ulan en sådan omläggning är risken påtaglig för fortsatt oro på de finansiella marknaderna.

Sannolikheten är nu stor att världsekonomins tillväxt försvagasunder 1988. Det gör atl de svenska exportmarknaderna växer långsamt. Inflatio­nen i omvärlden kommer sannolikt att bli låg - 3-4% - och löneökning­arna att stanna vid ca 4%. Arbetslösheten kommer att bli fortsatt hög.

Delta gör det utomordentligt svårt för Sverige att bevara bytesbalansen och samtidigt värna den fulla sysselsättningen. Mellan 1986 och 1987 försvagades bytesbalansen påtagligt och underskott uppstod pä nytt. Un­der 1988 kommer en ytterligare försämring att ske, se diagram 1. Denna utveckling måste vändas. Detta är endast möjligt genom att bekämpa inflationen och förbättra konkurtenskraften.

Det är också detta som vägleder den ekonomiska politiken. Under hösten 1987 har åtgärder vidtagits för all motverka en fortsalt snabb nominell lönekostnadsslegring och en rad insatser har gjorts för att under­stödja den ekonomiska tillväxten och sprida den jämnare över landet. I 1988 års budgetförslag drivs denna politik vidare, tillsammans med en fortsalt stram finanspolitik.

Att minska budgetunderskottet har varit ett centralt mål för den ekono­miska politiken. Underskottels snabba nedgång har också inneburit atl vi nu står bättre rustade inför de påfrestningar och utmaningar som kan komma. Till icke oväsentlig del beror emellertid del senaste årets nedgång av budgetunderskottet på den alltför snabba nominella inkomststegringen, som lett till en snabb och oplanerad stegring av skattekvoten. Vid en


Prop, Bil. 1


1987/88: 100


Diagram 1 Bytesbalans

Procent av BNP


1970                   1975                    1980

Källor: Riksbanken och finansdepartementet.


1985


 


nedgång av inflations- och löneökningslaklen får vi därmed inle en fortsalt    Prop. 1987/88: 100 sådan automatisk förstärkning av statsinkomsterna. För atl även fortsätt-     Bil. 1 ningsvis hålla budgetunderskottet nere vid en lägre pris- och lönestegrings­lakt, krävs därför en stram budgetpolitik med låga utgiftsökningar.

Budgetförslaget redovisar ett budgetunderskott för budgetåret 1988/89 på 11,9 miljarder kr., vilket motsvarar 1,1% av BNP. Det beräknade underskottet för innevarande budgetår uppgår till 14,7 miljarder kr. eller 1,4% av BNP.

Saldol är beräknat uUfrån en timlöneökning såväl 1988 som 1989 på 4%. För att skapa förutsättningar för avtal på denna nivå, har tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna neutraliserats, inkomstskatterna sänkts och en utgiftsram för lönekostnadsökningar etablerats på del statliga områ­det.

Med dessa förutsättningar kommer den svenska bruttonationalproduk­ten att kunna öka med 1,9% 1988. Den privata konsumtionen beräknas öka med 2% och den offentliga konsumUonen med 1,5%. Bruttoinvesteringar­na väntas öka med 2,5%. Arbetsmarknaden väntas vara fortsatt stark.

Däremot beräknas bytesbalansen försämras med ca 7 miljarder kr. mel­lan 1987 och 1988. Samtidigt minskar den konsoliderade offentliga sek­torns sparande, vilket främst hänger samman med all intäkterna från engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter faller bort. By­tesbalansens försämring beror delvis på den hittills höga pris- och lönesteg­ringstakten, delvis på det starka inhemska efterfrågelryckel.

I den preliminära nationalbudgeten görs kalkyler för såväl 1988 som 1989 med två olika löneökningstakter. De visar alt även vid en nominell lim­löneökning på 4% de båda åren - d. v. s. samma nivå som förutsätts i de ■ viktigaste konkurtentländerna - kommer bylesbalansunderskottel år 1989 fortfarande att vara stort. Skall det bli möjligt att gradvis vrida resursut­nyttjandet tillbaka till den långsiktigt önskvärda bana som kännetecknas av att en störte andel av tillväxten används till investeringar och till förstärk­ning av den externa balans är del således, även vid en påtaglig dämpning av lönestegringslakten, nödvändigt atl bedriva en stram finanspolitik och avvisa de krav som reses på en ytterligare stimulans av den inhemska efterfrågan.

Den uppgiften framträder med än större skärpa om lönestegringstakten skulle ligga kvar på samma nivå som under 1987. Resultatet av nominella löneökningar på 7% 1988 och 1989 blir en fortsatt snabb försämring av bytesbalansen även år 1989 och därefter. En sådan försvagning av konkur­renskraften skulle, förutom ökad skuldsättning till utlandet, också innebä­ra atl sysselsättningen börjar försvagas igen. Realinkomsterna skulle efter hand falla och tillväxten försämras påtagligt. Det skulle också medföra ökade svårigheter att värna den sociala tryggheten i vårt land.

För att vi inte skall hamna i denna situation krävs alt parterna på
arbetsmarknaden träffar löneavtal på låg nominell nivå. Delta ansvar gäller
i lika hög grad för arbetsgivarna som för löntagarna. Samma återhållsam­
het måste även prägla alla andra aktörer som påverkar pris- och kostnads­
utvecklingen. Det gäller inte minst företagen och deras prissättning, jord­
brukarna och livsmedelspriserna saml kommunerna och deras ansvar för                               6
taxor och avgifter.


 


2.3 Rättvisa och välfärd                                                                  Prop. 1987/88: 100

Bil. 1 Genom besparingar och omprioriteringar har det varit möjligt att inom

ramen för en stram budget föreslå vikliga reformer på centrala områden. De prioriterade områdena i årets budgetförslag är utbildning, vård och miljö.

•  En hög standard inom alla delar av utbildningssystemet är av avgörande
betydelse både för samhällets kulturella utveckling och för den ekono­
miska tillväxten. I budgetförslaget föreslås satsningar på alla nivåer i
utbildningsväsendet.

Läramtbildningen inom grundskolan förstärks och ett tioårigt fortbild­ningsprogram för lärarna startas. Förslag kommer atl läggas fram som innebär alt eleverna skall få bättre tillgång till läroböcker av god kvalitet. Antalet intagningsplatser till gymnasieskolan behålls oförändrat, trots atl elevunderlaget minskar. En treårig försöksverksamhet påbörjas för all ge erfarenheter för en reformering av gymnasiets yrkesutbildning. Ut­byggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. Såväl forskning som vuxenutbildning får ökat slöd. Arbetsmarknadsutbild­ningen prioriteras starkt inom arbetsmarknadspolitiken.

•  En stark och stabil social välfärd är en omistlig tillgång. Avtal har träffats
med landstingen om de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste
åren för en ulbyggnad av vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvården
inriktas arbetet mot alt bättre tillgodose patienternas önskemål om ser­
vice, valfrihet och tillgänglighet i vården över hela landet.

Äldreomsorgen ges hög prioritet; de äldre måste i högre grad få möjlig­het att välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets hjälp. Ökade insatser för rättvisa, arbete och delaktighet för handikappa­de och deras familjer är ett annat prioriterat område i budgetförslaget, liksom bekämpningen av AIDS.

•  Miljöpolitiken utvecklas vidare. Sveriges insatser i det internationella
samarbetet mot miljöproblemen kommer alt förstärkas genom att ett
internalionellt miljötekniskl institut inrättas i Stockholm. En särskild
miljöpolitisk proposition kommer att presenteras under våren. Redan i
budgetpropositionen föreslås emellertid vissa resursförstärkningar för
miljöpolitiken, bl. a för atl motarbeta användningen av bekämpningsme­
del.

Utöver insatser på dessa tre områden,innehåller budgetförslaget också förslag om särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare regional fördelning av den ekonomiska tillväxten. Budgetförslaget innebär alt re­surserna till regionala utvecklingsinsatser i länen bibehålls på en hög nivå. Särskilda åtgärder för Bergslagen och Norriands inland har föreslagils under hösten 1987; under våren 1988 kommer förslag till insatser i Norr­bottens län atl redovisas för riksdagen.

I en särskild trafikpolitisk proposition redovisas förslag om en utbyggd infraslmktur och ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten. Härmed förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt utanför storstadsregi­onerna.

Senare i år kommer också förslag atl presenteras om en omfattande                                n


 


reform av arbetslöshetsförsäkringen. Därmed förstärks tryggheten för dem    Prop. 1987/88: 100
som, trots allt, drabbas av arbetslöshet.                                                 Bil. 1

3 Den internationella utvecklingen

3.1 Börsnedgången och dess effekter

Under senare år har världsekonomin präglats av stora obalanser. I Förenta staterna har en utpräglat expansiv finanspolitik bedrivits. Detta har bidra­git Ull en relalivt god ekonomisk tillväxt i industriländerna. Denna politik har emellertid också lett till stora budget- och bytesbalansunderskott i Förenta staterna.

I flera av de västeuropeiska länderna och Japan har däremot en restrik­tiv ekonomisk politik förts i syfte atl nedbringa underskotten i statsfinan­serna. Stora överskott i den yttre balansen har därvid byggts upp i främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Den bristande samordningen mellan de stora ländernas ekonomiska politik och dess konsekvenser vad gäller utvecklingen av exlernbalanserna, har lett till betydande oro på valutaområdet.

Dollarkursen steg under första hälften av 1980-talet till en nivå som inle återspeglade styrkan i den amerikanska ekonomin. Sedan 1985 har dock den amerikanska valutan fallit kraftigt i värde gentemot framförallt yen och D-mark. Dollarkursfallel har visserligen förbättrat den amerikanska utri­keshandeln, mätt i volymtermer, men på grund av ett försämrat bytesför­hållande (terms ofirade) har kursförändringen ännu inte nämnvärt kunnal påverka de stora externa obalanserna mellan Förenta staterna å ena sidan och Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å den andra. Delta var en bidragande faktor till de ränlestegringar som inträffade under sommaren och början av hösten 1987 i de stora industriländerna.

Det är mot denna bakgrund man bör betrakta oron på aktie- och valuta­marknaderna sedan oktober 1987. Under ett par veckor föll börsvärdet i New York med en tredjedel. Kursfall av liknande storleksordning registre­rades på flertalel andra aktiemarknader. Inom en vecka efter börsfallels inledning spred sig oron till valutamarknaderna och dollarn utsattes för ett kraftigt tryck nedåt.

En ytteriigare förklaring till börsfallel är de mycket kraftiga kurssteg­ringar på aktier som ägt rum under senare år och som ej motsvarats av realistiska förutsättningar rörande framtida vinstnivåer och utdelning. Till en del kan börsfallel alltså ses som en anpassning till en rimligare värdering av börsföretagen.

En omedelbar konsekvens av det kraftiga kursfallet för aktier i Förenta staterna var att kapital i betydande omfattning flyttades över till obliga­tionsmarknaderna och atl räntenivån därmed sjönk. Denna ränlenedgång förstärktes av de åtgärder centralbanken vidtog för alt säkerställa en tillfredställande likviditet på de finansiella marknaderna.

Börsfallel har vidare inneburit en minskning av förmögenhetsvärdena, vilket torde komma alt dämpa hushållens konsumUon. Denna effekt är dock sannolikt svag utom i Förenta staterna, där hushållen svarar för en


 


större andel av det samlade aktieinnehavet än vad som är fallet i Västeuro-    Prop. 1987/88: 100
pa och Japan.                                                                                   Bil. 1

Kursfallel innebär sannolikt atl del i många fall blir billigare all köpa existerande företag än alt investera i nya anläggningar. Därutöver talar mycket för alt riskbenägenheten kan ha minskat hos de kredilgivande institutionerna. Dessutom kan en ökad osäkerhet om eflerfrågeutveckling, räntor och valutakurser förkorta planeringsperspektiven och verka åter­hållande på företagens investeringar. Denna effekt motverkas dock av det räntefall som inträffat.

Även oron på valulakursområdet och de förskjutningar i växelkurserna som följt i börskrisens spår kan förväntas få vissa negativa effekter. Dollar­fallet under de senaste månaderna har sålunda inneburit att konkurrens­kraften i framför allt Japan och Förbundsrepubliken Tyskland försämrats på ett sätt som framöver kan påverka investeringarna negativt. Om inte de höjda realinkomsterna i dessa länder medför en motverkande ökning av den inhemska efterfrågen, blir följden alt efterfrågan i världsekonomin, totalt sett, sjunker.

Börsnedgången hösten 1987 skulle - som en isolerad företeelse - inte nödvändigtvis behöva få påtagligt negativa följder för utvecklingen fram­över. Emellertid bör den främst ses i samband med ett allvarligare pro­blem, nämligen de obalanser som kännetecknar världsekonomin. De fort­satt stora obalanserna nödvändiggör en samordnad omläggning av den ekonomiska politiken i de stora industriländerna. Del förhållandet att en sådan omläggning inte pä allvar inletts och ej heller förefaller sannolik under den närmaste framliden, utgör det största orosmomentet för den internationella utvecklingen. De negativa effekterna kan bli högst märkba­ra, om inte den ekonomiska politiken i de stora industriländerna läggs om.

3.2 Tillväxten i OECD-länderna

En nedrevidering har gjorts av tidigare prognoser för 1988 och 1989, vilka så sent som i oktober 1987 pekade på en fortsatt relativt god tillväxt. För Västeuropa förutser jag nu en tillväxt om endast ca 1 3/4% under de båda åren. Till delta bidrar i hög grad den dämpade aktiviteten i den västtyska ekonomin med en Ullväxl 1988 och 1989 på ca 1 1/2%.

1 Japan har ekonomin anpassat sig förhållandevis snabbt till den kraftigt höjda yen-kursen. Den inhemska eflerfrågelillväxten har varit hög med bl. a. starkt expanderande privat konsumtion. En fortsatt relativt god produktionstillväxt, i storleksordningen 3%, väntas under 1988.

I Förenta staterna beräknas en dämpning av den privata konsumtions-tillväxten ske under 1988. Den förbättring av utrikeshandeln i volymtermer som har inletts väntas förstärkas under 1988. Exporten förutses verksamt bidra till produktionstillväxten. BNP bedöms såväl i år som 1989 växa i storleksordningen 2%. Det måste dock understrykas alt denna bedömning är osäker. Man kan inle utesluta vare sig ett ytterligare fall för dollarn eller en uppgång av räntenivån.

En fortsatt dämpad tillväxt väntas i våra nordiska grannländer. 1 Dan­
mark och Norge nödvändiggör de stora bytesbalansunderskotten en stram
                           9


 


inriktning av den ekonomiska politiken. Även i Finland ges den ekonomis- " Prop. 1987/88: 100 ka politiken en mér restriktiv inriktning med hänsyn till den yttre balansen.    Bil. 1 I Danmark väntas produktionen sjunka. I Norge förväntas tillväxten bli svag under såväl 1988 som 1989. Sammantaget för våra nordiska grannlän­der förutses en BNP-lillväxl på endast en halv till en procent båda åren.

Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i OECD-områdel uppgå till 2 1/4% 1988 och 2% 1989 och ökningen av världshandeln väntas stanna vid 3 ä 3 1/2% båda åren. Inflalionsulsiklerna å andra sidan har förbättrats. 1 genomsnitt för OECD-länderna väntas konsumentpriserna stiga med unge­fär 3,5 % per år de närmaste åren.

I dag är närmare 30 miljoner människor ulan arbete i OECD-länderna. En stor andel är långtidsarbelslösa, varav många ungdomar. Efter en viss förbättring del senaste året väntas nu arbetslösheten till följd av de svagare lillväxtutsiklerna åter öka i flertalet länder. Därmed riskerar de sociala klyftorna att växa ytterligare.

De dämpade tillväxtutsikterna och den höga arbetslösheten i kombina­tion med de kvarvarande stora finansiella obalanserna och osäkerheten på valulakursområdet utsätter det internationella handelssystemet för stora påfrestningar. Därmed finns en risk för ett ökat protektionistiskt tryck. En utveckling i protektionistisk riktning skulle hota de redan svaga lillväxtut-sikterna och öka riskerna för att världsekonomin dras in i en recession.

3.3 Den ekonomiska politiken

Det är nu av stor vikt atl det internationella ekonomiska samarbetet stärks och att samordnade åtgärder vidtas för atl säkerställa stabilitet på finans-och valutamarknaderna och för att åstadkomma en starkare tillväxt i världsekonomin. Åtgärder för att reducera de externa obalanserna mellan de stora länderna är därvid av avgörande betydelse. Tyngdpunkten i den fortsatta anpassningen bör ligga på justeringar av den inhemska ekonomis­ka politiken i stället för på ytterligare valulakursjusteringar. Den svenska regeringen kommer atl aktivt verka för detta i olika internationella fora.

För Förenta staternas del fokuseras intresset på budgetunderskottet. Administrationen och kongressen har nått en överenskommelse om att minska det beräknade underskottet med ca 30 miljarder dollar för inneva­rande budgetår och med ca 46 miljarder för nästa. Även efter dessa åtgärder väntas emellertid budgetunderskotten 1988 och 1989 bli av unge­fär samma omfattning som 1987. En stramare budgetpolitik och ett minskal bylesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin kommer dock alt fä en dämpande effekt på tillväxten, såväl i Förenta staterna som i flera andra länder. Del är därför av stor vikt alt den ekonomiska politiken framför allt i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland får en mer expansiv inriktning.

I Japan har under 1987 omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder
beslutats och delvis salts i verket. Delta är en välkommen ändring i den
tidigare restriktiva synen på finanspolitiska åtgärder för att stimulera den
inhemska ekonomin. Det är ännu svårt atl bedöma effekten av dessa
åtgärder och del är möjligt att ytterligare stimulans av den japanska ekono­
min kan visa sig påkallad. Det är angeläget alt ytteriigare åtgärder vidtas                              10


 


för att fortsätta alt öppna den japanska marknaden och atl den senaste    Prop. 1987/88: 100 lidens utveckling med ökad import kan fortsätta och ytterligare förslärkas.    Bil. 1 Även de nyligen industrialiserade länderna i Asien måste i störte utsträck­ning bidra till den internationella anpassningsprocessen, t.ex. genom alt underlätta ökad import.

I syfte atl bl. a. motverka en förnyad press nedåt på dollarn genomfördes i början av december 1987 nära samordnade räntesänkningar i ett flertal västeuropeiska länder. I samband härmed aviserades från västtysk sida vissa räntesubventioner för atl stimulera Ull bl. a. ökade investeringar på miljövårdsområdet. Dessa åtgärder torde emellertid få endast obetydlig effekt på den svaga inhemska tillväxten. En starkare utveckling i den västtyska ekonomin skulle öka utrymmet för en mer aktiv ekonomisk politik och därmed ge bättre förutsättningar för tillväxt i en rad andra europeiska länder.

3.4 Utvecklingsländerna

För utvecklingsländerna kan den dämpade aktiviteten i industriländerna innebära en skärpning av problemen. Förutom försämrad avsättning för exporten leder den lägre tillväxten i världsekonomin sannolikt till atl priserna på råvaror förblir låga. De negativa effekterna kan å andra sidan begränsas om de lägre räntor som börsfallet framkallat blir beslående. Kursnedgången för dollarn innebär dessutom att ett antal länders utlands­skuld minskat i värde. Den tyngande skuldljänstbördan fortsätter dock alt försvåra u-ländernas möjligheter atl åstadkomma en varaktig tillväxt, sam­tidigt som den utgör en påfrestning på det internationella finansiella sysle- , mel.

Utsikterna för utvecklingsländerna är kopplade till såväl tillväxten och öppenheten på industriländernas marknader som till deras egna anpass-ningsålgärder. Ofta är ett betydande neltoUllskotl av externa resurser en förutsättning för den interna anpassningen. Delta gäller i synnerhet för de allra fattigaste utvecklingsländerna, vilkas framtida utvecklingsmöjligheter i stort sett är helt beroende av gåvobistånd och starkt subventionerade krediter.

Särskilda åtgärder för att tillgodose detta behov diskuteras sedan en tid i olika fora. Hit hör en ökning med upp Ull 6 miljarder SDR av den särskilda fond för strukturanpassningsåtgärder (strukluranpassningsfaciliteten) inom internationella valutafonden, liksom en uppmjukning av villkoren för redan utestående offentliga krediter. Vidare kommer en kraftig höjning av världsbankens kapital, med trolig början år 1988, alt möjliggöra ökade utvecklingsresurser för de mest skuldtyngda länderna.

Sverige stöder en sådan kapitalökning i världsbanken. Vi driver också aktivt i olika internationella fora frågan om särskilda skuldlättnader för de fattigaste och mest skuldtyngda utvecklingsländerna. För utvidgningen av valutafondens strukturanpassningsfacilitet har Sverige gjort en utfästelse om ett bidrag under fyra år på sammanlagt 600 milj. kr. till ränlesubventio-nering.

11


 


4 Den svenska ekonomin                                               Prop. 1987/88: loo

Bil. 1 4.1 Utvecklingen åren 1986 och 1987

Utvecklingen av den inhemska efterfrågan har varit stark de senaste två åren. Den privata konsumtionen har ökat med ca 4% per år både 1986 och 1987, se tabell 1, Hushållens reala disponibla inkomster ökade under sam­ma period med drygt 2% per år, främst till följd av ökade reallöner. Reallönerna har under 1986 och 1987 sammantaget ökat med i genomsnitt 6-7%, Del är de största reallöneökningarna på över ett decennium, Re­alinkomsterna har också påverkats av höjda pensioner och barnbidrag.

Även andra faktorer än inkomstökningen har bidragit till den snabba ökningen av den privata konsumtionen. Hushållssektorns samlade förmö­genhet har ökat starkt under 1980-talel, främst som en följd av värdesteg­ring på aktier och fastigheter. Hushållen har haft mycket optimistiska förväntningar om den egna ekonomins framlida utveckling, vilket sanno­likt har gjort många benägna att öka sin skuldsättning och alt köpa kapi­talvaror. Sedan utlåningstaken för banker, bosladsinstitut och finansbolag avskaffades i slutet av 1985 har det blivit lättare för hushållen att låna pengar och därigenom höja sin konsumtionsnivå, även om höga realräntor och sänkta marginalskatter i kombination med en viss avdragsbegränsnmg har gjort del mindre förmånligt än tidigare att lånefinansiera konsumtion.

Tabell 1 Försörjningsbalans

 

 

Miljarder

Procent

jell volymförändring

 

kr. löpande   -----------------

 

.

priser

 

 

 

1986

1986

1987          1988

BNP

933,7

1,2

2,5              1,9

Import

277,4

5,6

4,9             4,4

Tillgång

1211,1

2,2

3,1             2,5

Privat konsumtion

480.3

4,3

4,0             2,0

Offentlig konsumtion

258.1

1.3

0,9              1.5

Bruttoinvesteringar

170,0

-1,0

5,8            2,5

Lagerinvesteringar'

-6.1

-0.5

-0,3            0,6

Export

308,8

3,2

2.9            2,5

Användning

1211,1

2,2

3,1             2,5

Inhemsk efterfrågan

902,3

1,9

3,2            2.6

Neltoexport'

31,4

-0,7

-0,6          -0,6

' Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den offentliga konsumtionen har utvecklats i betydligt långsammare takt de senaste två åren än tidigare. Ökningstakten har begränsats till ca 1 % per år.

Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med närmare 6% 1987 efter en
viss minskning 1986. Investeringarna inom industrin beräknas ha ökat mer
än dubbelt så snabbt, eller med 15%. Även investeringarna inom de
statliga affärsverken har ökat snabbi. Den höjning av investeringsnivån
som ägt rum sedan 1982 är mycket väsentlig för den svenska ekonomins
utveckling på längre sikt. Den innebären utvidgad kapacitet i den exporle-                            12


 


rande och importkonkurrerande delen av näringslivet och förbättrar möj-    Prop. 1987/88: 100
ligheterna att uppnå en långsiktigt god tillväxt i den svenska ekonomin.
                      Bil. 1

Den stigande investeringsnivån har även medfört att kapacitetsutnytt­jandet är mycket högt i byggsektorn. De åtgärder som vidtogs i slutet av 1986 för atl dämpa överhettningen i storstadsområdena och bereda utrym­me för ökat bostadsbyggande har dock resulterat i att betydande investe­ringar i Stockholms- och Göteborgsområdena har skjutits på framliden och atl ombyggnadsverksamhelen minskat. Bostadsbyggandet har ökat. Åtgär­derna har följts upp under hösten 1987 i syfte att ytterligare reducera efterfrågelryckel på byggnadsverksamheten.

Utrikesbalansen beräknas ha bidragit negativt till BNP-tillväxten 1986 och 1987 i och med alt importen har ökat betydligt snabbare än exporten. Varuimporten beräknas ha ökat med ca 4% 1986 och 5% 1987, medan varuexporten ökade med ca 3 % båda åren.

Detta innebär alt BNP-tillväxten på 1,2% år 1986 helt hölls uppe av konsumtionen, medan kapitalbildningen (investeringar och neltoexport) drog ned tillväxten. År 1987 bidrog både ökande konsumtion och investe­ringar till en BNP-lillväxl på 2,5%. Tillväxten dämpades emellertid även delta år genom en negativ utveckling av neltoexporten.

Bytesbalansen beräknas uppvisa ett underskott på ca 5 miljarder kr. 1987, vUkel innebär en försvagning med ca 12 miljarder kr. jämfört med 1986. Denna försvagning härtör huvudsakligen från en försämring av han­delsbalansen, se tabell 2.

Handelsbalansen utvecklades sämre under höstmånaderna 1987 än vad som förväntades i regeringens oktoberbedömning. Mellan 1986 och 1987 beräknas den försämras med ca 9 miljarder kr., trots en betydande ned­dragning av oljelagren. Bakom försvagningen ligger främst den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, vilken har medfört en kraftig ökning av importen av bearbetade varor.

Tabell 2 Bytesbalans

Miljarder kr., löpande priser

1986                1987                1988

265,1

278,9

293,1

232,5

255.4

271,3

-17

-17

-1,7

30,9

21,8

20,1

3,3

-1,7

-3,0

-27,4

-24,9

-29,3

6,9

-4,8

-12,2

Export av varor Import av varor Korrigeringspost Handelsbalans

Tjänstebalans

Transfereringsnetto

Bytesbalans

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepar­tementet

Även tjänste- och Iransfereringsbalansen bidrar Ull försämringen i bytes­balansen mellan 1986 och 1987. En omläggning av statistiken över tjäns­teexporten har emellertid medfört en viss osäkerhet om storleken av   , ijänstebalansens försämring mellan 1986 och 1987.

Konsumentpriserna beräknas ha ökat med drygt 4% per år både 1986
och 1987. Under loppet av 1987 har emellertid inflationstakten stigit igen,
                                                13


 


se diagram 2. Mellan december 1986 och december 1987 beräknas konsu­mentprisindex ha ökat med drygt 5%. Detta innebär visserligen att inflatio­nen dämpats påtagligt jämfört med tidigare år. Jämfört med omvärlden är emellertid utvecklingen inle lika förmånlig. Inflationen i Sverige har det senaste året varit 1-2 procentenhetei" högre än i OECD-områdel. För OECD-områdel var inflationstakten under hösten 1987 knappt 4%.

Timlönerna beräknas ha ökat med ca 8 1/2% 1986 och 6 1/2-7% 1987 som genomsnitt för samtliga löntagare. Inom induslrin har limlönerna Ökat med cirka 7 1/2% 1986 och 6-7% 1987. Det är betydligt mer än i omväri-den, där timlönerna för industriarbetare ökade med ca 4 % båda åren.

Eftersom produktivitetsökningen i Sverige inte väsentligt har avvikit från den i omväriden, har denna utveckling medfört att de relativa arbets­kraftskostnaderna per producerad enhet, mätt i nationell valuta, stigit i Sverige de senaste åren. De stora förändringarna på valutamarknaderna under 1986 och 1987 med bl. a en nedvärdering av den amerikanska dollarn och uppvärderingar av den västtyska marken och den japanska yenen har emellertid för en del av den svenska induslrin motverkat den högre svens­ka löneökningstaktens effekter på konkurtenskraften.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god de senaste två åren, såtillvida att antalet sysselsatta beräknas ha ökat med närmare 30000 personer 1986 och 35-40000 1987 och att arbetslösheten har reducerats till 1,9% som genomsnitt för 1987. Det innebär att den successiva minskning av arbetslösheten som skett efter 1983 fortsatte även under 1987. I jäm­förelse med omvärlden är den svenska arbetslösheten myckel låg. För

Diagram 2 Konsumentprisindex

12-månaders förändringstal. Utfall t. o. m. november 1987 för Sverige, t. o. m. okto­ber 1987 för OECD.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


iTiinMii|iiniinrii)nniTinniinMTiiiM)ini iMiii i| II III III iM[iMiMi ini|ii[inMi I


1980      1981    • 1982      1983      1984      1985      1986     1987

Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdeparte­mentet.


14


 


OECD-områdel som helhet beräknas den öppna arbetslösheten ha iJppgått    Prop. 1987/88: 100
till 8% 1987: I Västeuropa beräknas den ha varit hela 11 %.                         Bil. 1

Del senaste året har arbetslösheten minskat i hela landet. Det är nu inte bara Stockholmsområdet som uppvisar myckel låga arbetslöshetstal ulan även stora delar av södra och mellersta Sverige. Allt färre delar av landet uppvisar nu höga arbetslöshetstal. Efterfrågan på arbetskraft har stigit såväl i induslrin och byggnadsverksamheten som i de privata och offentliga tjänstesektorerna.

Denna utveckling för emellertid även med sig avsevärda problem i form av tendenser till överhettning med åtföljande stark löneglidning och svårig­heter för många företag atl rekrytera arbetskraft. Brist på arbetskraft kan komma all bli den viktigaste begränsningen för fortsall produktionsökning,

4.2 Effekterna av börsfallet

Under de senaste månaderna har de internationella förutsättningarna för den svenska ekonomin förändrats väsentligt. Det är sannolikt alt börsfallet och den därmed sammanhängande utvecklingen medför alt Ullväxten i väridsekonomin dämpas. På kort sikt behöver inte de direkta effekterna bli särskilt stora, men under den anpassningsperiod då obalanserna mellan de stora länderna skall minskas är sannolikheten betydande för en lägre tillväxt. Därmed är också risken stor för all de svenska exportföretagen kommer att få sämre förutsättningar än vad som tidigare förutsetts.

Förutsättningarna har ändrats även i det avseendet att osäkerheten om framtiden har ökat påtagligt. Osäkerheten gäller såväl den fortsatta utveck­lingen på aktie-, valuta- och penningmarknaderna som den ekonomiska politikens inriktning i de stora industriländerna.

Även om nettoeffekten äv de ändrade internationella framtidsutsikterna torde vara negativ för den svenska ekonomin, bl, a, genom sämre tillväxt och försvagad bytesbalans, så finns det vissa för den svenska ekonomin positiva inslag i utvecklingen. En lägre dollarkurs minskar räntebetal­ningarna till ullandel och kostnaderna för oljeimporten. Räntenivån har sjunkit, vilket också minskar räntebetalningarna. Oljepriset har snarast haft en tendens alt sjunka sedan oktober, vilket stärker den svenska handelsbalansen. Vidare torde den privata konsumtionens ökningstakt dämpas något av atl hushållens framlidsförväntningar blivit mindre opti­mistiska och av alt aklieförmögenheten minskat.

Den SlalisUk som för närvarande föreligger rörande utvecklingen i Sveri­ge efter börsfallel visar inte på några omedelbara effekter på detaljhan­delns omsättning, bilinköp, handelsbalans, konsumentpriser, sysselsätt­ning eller arbetslöshet. I praktiken torde det ta ett halvår Ull ett år innan man kan utläsa vilka konsekvenserna faktiskt har blivit.

Med dessa reservationer redovisas i det följande en bedömning av den
svenska ekonomins utveckling det kommande året. Vissa bedömningar
redovisas även för år 1989. Avsikten är att därigenom läcka in hela den
period, som förslaget Ull statsbudget avser och samtidigt spegla den
osedvanligt stora osäkerhet som omger den ekonomiska utvecklingen.
Osäkerheten är naturligtvis särskilt stor om vad som kan tänkas ske under
                           15

prognosperiodens senare del.


 


4.3 Utvecklingen år 1988                                                                 Prop. 1987/88:100

Bil. I I de beräkningar som ligger till grund för förslaget till statsbudget för

budgetåret 1988/89 antas timlönerna stiga med 4% per år både 1988 och 1989, vilket är ungefär samma ökningslakt som i omvärlden. Denna ökning är regeringens bedömning av vad som är samhällsekonomiskt acceptabelt, eftersom den är vad som krävs för alt inle konkurrenskraften skall försva­gas.

En kostnadsökning på den antagna nivån beräknas leda till en uppgång av konsumentpriserna med drygt 3 % under loppet av 1988. Årsgenomsnit­tet för konsumentprisindex 1988 beräknas dock ligga drygt 4% över ge­nomsnittet 1987.

I den bedömning regeringen överlämnade till riksdagen i oktober 1987 förutsågs en relativt god BNP-tillväxt 1988 på 2% eller något däröver. Till följd av de ändrade förutsättningarna får den bedömningen i någon mån revideras ned. Nu förutses en BNP-lillväxl på 1,9% 1988. Den största förändringen är emellertid atl bytesbalansen beräknas ge ett underskoll på 12 miljarder kr. i stället för tidigare beräknade 4 miljarder kr.

Den privata konsumtionen förutses nu öka med 2% år 1988. Nedrevide-ringen av prognosen från tidigare förväntade 2,5% är främst en konse­kvens dels av alt hushållens samlade aktieförmögenhet minskat, dels av alt hushållens optimism om framtiden har dämpats. Det finns därför skäl att anta att sparkvoten inte minskar lika mycket som tidigare bedömts sanno-Hkt.

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1,5% 1988. För statens del väntas en fortsatt minskning av antalet sysselsatta. Till följd av ökade malerielinköp beräknas dock den statliga konsumtionen totalt sett öka något 1988. Kommunernas ulbyggnadsplaner har reviderats upp någol under den gångna hösten och en ökning av den kommunala konsumtionen förutsesmed 1,7% 1988. Expansionstaklen kan dock komma att begränsas av brist på arbetskraft.

Bruttoinvesteringarna förutses öka med 2,5 % 1988. Det är en nedrevide­ring av prognosen jämfört med oktoberbedömningen. Tillgängliga enkäter lyder på att företagens framlidsförväntningar har blivit mindre positiva. Det gäller dock i högre grad förväntningarna om den allmänna konjunktur­utvecklingen än om företagens egen order- och produktionsutveckling. Även om det tar lid innan ändrade framtidsutsikter inverkar väsentligt på investeringsnivån, är det troligt alt de ändrade fömtsättningarna dämpar investeringsökningen något är 1988.

De ändrade förutsättningarna för den svenska ekonomins tillväxt medför
dock
inle att arbetsmarknaden försvagas 1988. Eftersom efterfrågelryckel
på arbetsmarknaden för närvarande är mycket starkt, blir effekterna av de
försämrade tillväxtutsiklerna små på kort sikl. Efterfrågan på arbetskraft
torde vara fortsatt hög under hela året. Brist på arbetskraft kan komma all
utgöra en restriktion för fortsatta produktionsökningar. Tidigare har ar­
betslösheten förväntats kunna fortsätta att minska vid låga pris- och löne­
ökningstal; delta ler sig emellertid nu mindre sannolikt. En i stort sett
oförändrad nivå på arbetslösheten 1988 jämfört med läget under senare                               .


 


delen av 1987 förefaller f. n. mest sannolik, om kostnadsstegringen stannar    Prop. 1987/88: 100
vid 4%.                                                                                           Bil. 1

En fortsatt försvagning av handelsbalansen förutses under 1988. Expor­ten av varor beräknas öka med 2,5%. Ökningstakten dämpas av dels väridshandelns långsammare tillväxt, dels en förutsedd minskning av ex­porten av petroleumprodukter och fartyg. Importen av varor beräknas öka med 4,5%. Den långsammare ökningen av inhemsk efterfrågan drar ned importens ökningslakt 1988.

Såväl handelsbalansen som tjänste- och transfereringsnettot väntas för­svagas ytterligare 1988. Bytesbalansens underskoll skulle därmed stiga från ca 5 miljarder kr. 1987 till ca 12 miljarder kr.

Jag vill understryka, atl dessa prognoser bygger på förutsättningen all timlöneökningen begränsas till 4% 1988 och atl tillväxten i väridsekono­min inle kraftigt försämras. Skulle dessa förutsättningar ändras, kommer också den ekonomiska utvecklingen att bli annorlunda. Om timlöneök­ningen överskrider de förutsatta 4 procenten kommer sålunda bytesbalan­sen att försämras ytteriigare och tillväxten atl dämpas.

4.4 Utblick mot 1989

Vad som sker under 1989 är i avgörande grad beroende av kostnadsutveck­lingen. Grundkalkylen om 4% timlöneökning har jämförts med en kalkyl, där timlönerna i stället antas stiga med 7% både 1988 och 1989, dvs i ungefär samma takt som under 1987.

Vid 4% timlöneökning både 1988 och 1989 beräknas inflationen begrän­sas till drygt 3% per år under loppet av dessa båda år. Den måttliga pris-och löneökningstakten beräknas leda till en BNP-tillväxt 1989 av ungefär samma storlek som 1988. Sysselsättningen skulle kunna öka i relativt god takt och arbetslösheten hållas nere på en låg nivå.

Trots all konkurrenskraften i detta alternativ bevaras, väntas bytesba­lansen ge ett betydande underskott även år 1989. Försvagningen av bytes­balansen bromsas dock upp 1989 i alternativet med låga löneökningar.

Vid den högre löneökningslakten beräknas prisökningarna bli 5-6% per år både 1988 och 1989. Detta medför en betydligt sämre ekonomisk utveck­ling 1989. Exportens och investeringarnas ökningstakt dämpas. Till följd av den högre inflationen i delta alternativ dämpas även den privata kon­sumtionen och sannolikt även den offentliga verksamhetens expansions-takt. BNP-tillväxten kommer därmed all praktiskt taget avstanna.

Den lägre tillväxten gör att lägel på arbetsmarknaden försämras. En fortsatt snabb koslnadsstegring skulle också medföra all bytesbalansen försämras ytterligare. Vid fortsatta koslnadsstegringar om 7% stiger un­derskottet i bytesbalansen, allt annat lika, till över 20 miljarder kr 1989. Därmed börjar den svenska utlandsskulden att växa snabbt igen.

Detta innebär all vi nu har kommit till en kritisk punkt på den tredje
vägens ekonomiska politik. Endast en dämpad kostnadsutveckling kan
bygga under den hittills framgångsrika politiken med hög sysselsättning
och förbättrad exlernbalans och förhindra att vi tvingas in i en inflationis-
tisk utveckling, med försämrad sysselsättning och sjunkande levnadsslan-
                          17

dard som oundviklig konsekvens. 2   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 100. Bilaga 1


5 Den ekonomiska politikens inriktning                           Jp- '- '

5.1 Finanspolitiken

Den tredje vägens politik innebär atl Sveriges internaUonella konkurtens­kraft ställs i centrum för atl uppnå sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Ett viktigt inslag i denna ekonomisk-politiska strategi har varit en stram finanspolitik. En sådan är nödvändig för att åstadkomma låga prisstegring­ar och en låg räntenivå. Den syftar också till all föra över resurser från privat och offentlig konsumtion till förmån för export och investeringar. För alt nå en stabil balans i de utrikes betalningarna krävs också ett ökat inhemskt sparande. En återställd budgetbalans har alltsedan 1982 varit ett viktigt inslag i en sådan strategi.

Den ekonomiska politiken har i detta avseende hittills varit myckel framgångsrik. Budgetåret 1982/83 motsvarade det statliga budgetunder­skottet 13% av BNP, Budgetåret 1987/88 beräknas underskottet motsvara endast 1,4% av BNP, För hela den offentliga sektorn har det finansiella sparandet förbättrats från ett underskott motsvarande ca 6% av BNP budgetåret 1982/83 till ett överskott motsvarande ca 2% av BNP budget­året 1987/88, Denna snabba förstärkning av den offentliga sektorns ekono­mi är i ett internationellt perspektiv unik och medför alt Sverige nu slår bättre rustat än tidigare all möta de prövningar som kan tänkas komma,.

Förbättringen av de offentliga finanserna har till ungefär lika delar upp­nåtts genom en minskning av de offentliga utgifterna som andel av BNP och en ökning av den s. k. skattekvoten, dvs. skaller och avgifter som andel av BNP. En närmare analys av skallekvotens ökning med samman­lagt 4 procentenheter mellan 1985 och 1987 visar atl ungefär 1/2 procenten­het av ökningen har berott på statsmakternas beslut om höjda skatte- och avgiftssatser. Det är vissa indirekta skatter och uttaget av arbetsgivaravgif­ter som har höjts. I övrigt har skattekvotens ökning berott på att lönerna stigit mer än vad som anlagils vid omläggningar av inkomstskatten, all lönesumman stigit som andel av BNP, att den privata konsumtionen och därmed inkomsterna av mervärdeskatt ökat mer än BNP (mervärdeskatte­satsen har däremot inte höjts) och all företagens skatteinbetalningar ökat utan att några omfattande förändringar av företagsbeskattningen har ge­nomförts.

Innebörden av detta är alt de båda senaste årens nedgång av budgetun­derskottet inte enbart är en följd av en stram budgetpolitik. Delvis avspeg­lar del förbättrade budgetläget en snabb inkomststegring och en snabb , privat konsumtionsökning samt det faktum att skattesystemet fungerar som en s. k. automatisk stabilisator, som drar in köpkraft i lider med snabbi sUgande inkomsler för hushåll och företag.

På kort sikt leder en sådan utveckling till en snabb reducering av budget­
underskottet och därmed av den offentliga sektorns sparandeunderskott.
På längre sikt kan den snabba nominella inkomstökningen emellertid - via
försämrad konkurrenskraft och långsammare tillväxt - återigen leda
till
växande underskott. Om den dämpas kommer å andra sidan den offentliga
sektorns skatteintäkter atl växa väsentligt långsammare.                                                    ,o


 


Delta understryker behovet av bibehållen finanspolitisk stramhet. Den Prop. 1987/88: 100 snabba nedgången av budgetunderskottet under 1987 kan således inle las Bil. 1 Ull intäkt för alt det nu skulle vara möjligt atl bedriva en mindre stram finanspolitik. Inte heller kan den höjda skattekvoten i sig las till intäkt för atl det på kort sikt skulle vara möjligt att kraftigt sänka skatterna; en sådan politik skulle ytterligare förslärka konsumtionsutvecklingen och höja efter­frågelryckel i ekonomin. Det är en dyrköpt erfarenhet av 1970-talets kriser att del inle finns något utrymme för finanspolitiska äventyrligheter i ett efterfrågeläge som det vi har i dag.

Den mörkare internationella ekonomiska bilden ställer också krav på ökad beredskap i den ekonomiska politiken i Sverige. Effekten av den sämre tillväxten internationellt torde bli en dämpad tillväxt också i Sveri­ge. Bytesbalansen försämras. Svårigheterna all upprätta intern och extern balans kan bli störte, i synnerhet om arbetslösheten stiger i omvärlden och detta ytteriigare pressar tillbaka inflationen i de viktigaste konkurtentlän­derna. Också av delta skäl måste finanspolitiken utformas med stramhet.

Samtidigt bör inte politiken medföra så kraftiga begränsningar av efter­frågan alt den hotar möjligheterna att upprätthålla full sysselsättning. Sammantaget innebär delta att finanspolitiken under del kommande bud­getåret bör utformas så att underskottet i statsbudgeten fortsätter alt minskas, trots att statsinkomsternas tillväxt dämpas kraftigt.

För att åstadkomma detta har del varit nödvändigt att bedriva ett stramt budgetarbete. Inom ramen för delta har det ändå varit möjligt all genom omprioriteringar inom totalbudgeten lyfta fram vissa särskilt angelägna områden, nämligen den sociala välfärden, utbildningen saml miljöpoliti­ken. Dessutom har särskilda satsningar gjorts inom regional- och trafikpo­litiken. Senare i år kommer också ett förslag alt läggas fram om en omfat­tande reform av arbetslöshetsförsäkringen.

5,2 Lönebildningen

I ett internaUonellt perspektiv framstod den svenska arbetsmarknaden
under lång tid som stabil, med en god förmåga atl lösa problem kring
lönebildning och sysselsättning. Sedan mitten av 1970-talet har dock löne­
utvecklingen lett
till kostnadsökningar som inle varit förenliga med beva­
rad internationell konkurrenskraft. De nominella löneökningarna har varit
högre än vad utvecklingen i våra konkurrentländer och den egna produk-                             '

livilelsökningen har medgivit. Utvecklingen i Sverige har följt en pris- och lönespiral, där priser och löner jagat varandra med en rad ekonomiska svårigheter som följd.

Under de senaste åren har detta delvis berott på det höga kapacilelsut-
nyttjandet i ekonomin. Problemen med lönebildningen sammanhänger
emellertid också med den institutionella ram inom vilken förhandlingarna
bedrivs. Genom den löneglidning som skett utöver de centrala avtalen
saml genom kompensation till de grupper som ej har egen löneglidning har
de totala lönehöjningarna kommit att klart överstiga produktivitetstillväx­
ten i ekonomin.                                                                                                        19


 


Till delta bidrar oenighet mellan parterna om hur lönerelationerna mel- Prop. 1987/88: 100 lan olika löntagargrupper skall utvecklas. Kraven på löneökningar har Bil. 1 under senare tid inte formulerats utifrån vad samhällsekonomin och syssel­sättningen totalt sett tål eller utifrån vad som krävs för atl nå en långsiktigt hållbar reallöneökning för alla löntagare. I stället har den relativa nomi­nella löneutvecklingen ansetts vara viktigare. Denna utgångspunkt har lett till alt pris- och lönespiralen späds på av en "löne-lönespiral" genom alt olika grupper kräver kompensation för den löneutveckling andra grupper anses ha haft.

Detta är en utveckling som måste brytas. I den allmänna debatten råder stor enighet om de förutsättningar som gäller för lönebildningen. Löne­kostnadsökningarna måste bringas ned i nivå med vad som gäller i vår omvärld. Denna uppfattning kommer till uttryck även i uttalanden av arbetsmarknadens parter. Parterna måste nu också i handling ta ansvar för atl löneökningstakten bringas ned till en nivå som är förenlig med ekono­misk balans och full sysselsättning även på längre sikt.

Statsmakterna har vidtagit åtgärder för alt underlätta en sådan avtalsrö­relse. För att förhindra att det begränsade nominella utrymmet för löne­kostnadsökningar krymper ytterligare har statsmakterna beslutat alt neu­tralisera tidigare beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna. Detta har skett genom alt den allmänna löneavgiften sänkts med 1,66 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1988. Tidigare har beslul fattats om en sänkning av den statliga inkomstskatten med ca 4 miljarder kr. för år 1988. Skatte­skalan har utformats så alt låga nominella löneökningar också möjliggör ökade reallöner efter skatt. Vid högre timlöneökningar blir emellertid följden stagnerande eller renlav sjunkande reallöner efter skatt. Därige­nom understöder skattepolitiken en antiinflalorisk lönerörelse.

För att söka åstadkomma en större enighet om bl. a. teknik och former för jämförelser av lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper på arbetsmarknaden har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att publicera en allsidig redovisning av hur löner, lönekostna­der och anställningsvillkor utvecklats på olika delar av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter medverkar i utredarens arbete.

Spänningarna på arbetsmarknaden har bl. a. tagit sig uttryck i ett ökat antal konflikter. Särskilt inom den offentliga sektorn har utvecklingen visat på svagheter i förhandlingsmodellen. Varje avtalsrörelse under 1980-talet har medfört öppna konflikter. Regeringen har mot denna bakgrund tillkal­lat en särskild utredare som skall utröna huruvida svårigheterna att nå avtal på den offentliga arbetsmarknaden beror på brister i själva förhand­lingssystemet. Denna analys skall syfta Ull att ge parterna uppslag till förändringar och alt ge regeringen ett underlag att bedöma om statsmakter­na bör vidta några särskilda åtgärder. Utgångspunkten är att parternas rätt att träffa avtal skall bevaras.

Inom del statliga området har statsmakterna ett särskilt ansvar för lönekoslnadsutvecklingen. Statsmakterna har därför inför 1988 års avtals­rörelse beslutat ange en utgiftsram för lönekoslnadsökningarna. Regering­en har fastställt denna ram till 4 %,

Syftet med utgiftsramen är all skapa mer likartade förutsättningar för                                20


 


lönebildningen mellan anställda inom olika sektorer på arbetsmarknaden, Prop. 1987/88: 100 Inom den konkurrensutsalta sektorn finns oftast ett tydligt samband mel-. Bil. 1 lan lönekostnadsutveckling och sysselsättning. De avtalsslutande parterna kan där se alt alltför höga löneökningar kan leda till inskränkningar av verksamheten. Genom utgiftsramen blir detta samband tydligt även inom den statliga sektorn. Parterna kan bättre överblicka konsekvenserna av de avtal som träffats när det gäller kraven på effektivitet och verksamhetens inriktning. Utgiftsramen innebär därför att statsmakterna tillgodosett kraven på klarare spelregler för förhandlingarna inom den offentliga sek­torn. De ekonomiska förutsätlningarna inför förhandlingarna har härige­nom klargjorts för parterna.

5.3 Penningpolitiken

Penningpolitiken har under 1987 huvudsakligen utformats med hänsyn till den inhemska ekonomiska utvecklingen. Målet har varit att motverka en alltför snabb ökning av den privata konsumtionen och all dämpa de ten­denser till överhettning som tidvis gjort sig märkbara. Det främsta medlet för detta har varit räntepolitiken.

Denna politik innebar all differensen mellan de svenska och internatio­nella penningmarknadsräntorna under början av året kom att bli stora. 1 februari var räntemarginalen mellan Iremånaders slatsskuldväxlar och motsvarande eurodollartänta drygt fyra procentenheter. Därefter sjönk räntemarginalen successivt. Från maj månad var den i huvudsak mellan 1 1/2 och 2 procentenheter.

Ränledifferensen gav upphov till betydande valutainflöden under vin­tern och början av våren, medan utvecklingen under återstoden av året var mer balanserad. Sammantaget registrerades under 1987 ett valutainflöde på ca 10 miljarder kr.

Avregleringen av kredilmarknaden har i huvudsak varit positiv för den svenska ekonomin, eftersom den möjliggjort att kreditmarknaden blivit mer effekUv. Den ökade tillgången på krediter har dock inneburit en kraftig skulduppbyggnad i hushållssektorn. Under 1986 lånade hushållen i stor utsträckning till finansiella placeringar. Minskningen av hushållens finan­siella sparande begränsades därmed till ca 5 miljarder kr. Under 1987 fortsatte låneexpansionen i ungefär oförändrad takt, men bedöms i större grad ha använts till att finansiera en ökad konsumtion. Resultatet blev att hushållens finansiella sparande försämrades med ca 10 miljarder kr.

Den privata konsumtionen har betydande återverkningar på importen och bytesbalansen. I nuvarande läge är del viktigt att hushållens sparande ökar för all förbättra nationens totala sparande. Regering och riksdag har därför vidtagit en rad åtgärder för att sUmulera hushållsparandel. Under första kvartalet 1988 tillåts en extra insättning på 5000 kr. i allemansspa-randel, samUdigt som det högsta tillåtna totala sparbeloppet höjs från 50000 kr. Ull 60000 kr. De som börjar spara i allemanssparandel under liden 1 april-30 december 1988 erhåller en extra bonus.

Möjligheter har vidare skapats att bedriva ett s. k. ideellt sparande i
allemansfond. Dämtöver håller ett förslag om ungdomssparande.på att                                21


 


utarbetas i regeringskansliel. SluUigen har spardelegalionen anvisals me-    Prop. 1987/88: 100 del för all i samverkan med konsumenlverkel öka hushållens kunskaper    Bil. I om kostnaderna för och riskerna med lågt sparande och stora lån.

Ett av syftena med avregleringen på kredilmarknaden har varit att öka konkurrensen och därmed effektiviteten i den finansiella sektorn till gagn för hela samhällsekonomin. Generellt kan sägas atl konkurrensen ökat under senare år, men i olika grad på olika delmarknader. På ullåningssidan är sålunda konkurrensen stark, medan den är betydligt svagare i fråga om hushållens sparmedel. Kostnaderna inom banksystemet har stigit snabbt.

Del är angeläget alt kostnadsutvecklingen dämpas och alt konkurrensen inom banksektorn stimuleras. Vissa av de frågor som rör banksektorns struktur- och konkurrensförhållanden behandlas i kreditmarknadskommil-lén. Regeringen kommer i särskild ordning atl utreda kostnadsutveckling­en i banksystemet och hushållens ställning på kredilmarknaden efter av­regleringen.

Under det gångna året har del bl. a. i samband med börskrisen visat sig att handeln med optioner och terminskontrakt inle alltid skett med den försiktighet som krävs. Delta har medfört stora förluster för vissa banker, försäkringsbolag och frislående fondkommissionärer. Totalt uppgick de redovisade förlusterna på options- och aktieterminshandeln i samband med börsfallel till ca I miljard kr. Till delta skall läggas andra föriuster på mycket stora belopp.

Jag ser allvarligt på dessa händelser. Bristande kontroll och i vissa fall dålig affärsmoral har blottlagts i samband med de stora förlusterna. Jag vill också framhålla alt förtroendet för del finansiella systemets stabilitet och funktionssätt är viktigt för hela samhällsekonomin och inte bara en fråga för aktörerna på de finansiella marknaderna.

Regeringen kommer därför senare i dag alt föreslå att bank- och försäk-ringsinspeklionerna anvisas medel för en utökad bevakning av banker, försäkringsbolag och fondkommissionärer. Syftet är alt säkerställa att gällande lagar och regler följs. Även lagändringar kommer att aktualiseras. Försäkringsverksamhetskommittén har nyligen lagt fram sitt slutbetänkan­de. För närvarande arbetar ytterligare tre utredningar med dessa frågor: kredilmarknadskommillén, oplionsulredningen och värdepappersmark-nadskommittén. Samtliga skall redovisa förslag före halvårsskiftet 1988.

5.4 Fördelningspolitiken

Strävan efter en rättvis fördelning, såväl av tillväxten som av krisbekämp­ningens bördor, har sedan 1982 varit ett centralt inslag i den tredje vägens politik.

Den väsentligaste insatsen för ökad rättvisa är all hävda den fulla syssel­sättningen. Arbete åt alla ger en jämnare inkomstfördelning och förbättrar jämställdheten mellan kvinnor och män. Men även kampen mot inflationen är viktig för all åstadkomma en rättvis fördelning. Inflationen omfördelar välståndet i stor skala och på ett godtyckligt och svårgenomskådligt sätt.

Kampen för full sysselsättning och låg inflation har därför varit den
viktigaste uppgiften i fördelningspolitiken, liksom i den ekonomiska politi-                           22


 


ken i stort. Den lägre arbetslöshet och den lägre inflation som uppnåtts de    Prop. 1987/88: 100 senaste åren har också verksamt bidragit till en mer rättvis fördelning i    Bil. I samhället. Därutöver har del också, trots det kärva budgetläget, varit möjligt atl vidta en rad andra åtgärder i direkt fördelningspoliliskt syfte.

De fyra vallöftena från 1982 om alt trygga centrala inslag i det sociala välfärdssystemet har infriats. Karensdagarna har försvunnit ur sjukförsäk­ringen. Ersättningen till de arbetslösa har höjts. Värdesäkringen av pensio­nerna har återinförts. Stödet till barnomsorgen har förbättrats.

Avdragsrätlför fackföreningsavgifter har införts. Barnbidragen har höjts myckel kraftigt; mellan 1982 och 1987 fördubblades de nästan. Statsbidra­gen till de kommunala bostadstilläggen har höjts, vilket framför allt gynnar de sämre slällda pensionärerna. Delpensionen har höjls. Sjukförsäkringen har reformerals. I och med all karensdagen slopades och den s. k. timsjuk-penningen genomfördes 1987 höjdes ersättningsnivån för privalanslällda arbetare och klasskillnader i sjukförsäkringen kunde elimineras.

Den sociala välfärden har således värnats. Men samtidigt har den ekono­miska politiken skapat andra fördelningspoliliska spänningar. Del var nöd­vändigt atl låta företagens vinster stiga kraftigt för alt skapa incilament för nya investeringar och nya arbetstillfällen i induslrin. 1970-talels extremt låga vinstnivå medförde atl investeringarna stagnerade, samtidigt som försämrad konkurrenskraft och hög inflation medförde att reallönerna föll kraftigt. Resultatet av den förbättrade konkurrenskraften och den förbätt­rade lönsamhet den fört med sig har också blivit en industriell expansion, som medfört såväl ökad sysselsättning som utbyggd kapacitet.

Likväl har vinstuppgången i det kortare perspektivet skapat fördelnings­problem, bl. a. eftersom politiken först med viss fördröjning kunnal resul­tera i höjda reallöner. Fördelningspoliliska spänningar har i sin tur bidragit Ull den snabba nominella lönestegringen de senaste åren. För att motverka dessa inflationsdrivande effekter av vinstuppgången, och för alt se till att vinsterna används på ett sätt som gagnar folkflertalet, har en rad åtgärder satts in.

Löntagarfonder och förnyelsefonderna ger de anställda del i kapital­tillväxten. En särskild omsättningsskatt har införts på akliehandeln. Reali­sationsvinstbeskattningen för aktier och bostadsrätter har skärpts. En engångsskatt på livförsäkringsbolagens förmögenheter har lagils ut. In­komstskatterna har sänkts, samtidigt som underskottsavdragens värde begränsats för höginkomsttagarna. Del har försvårat nolllaxering och skal­leplanering.

Sammantaget bidrar dessa åtgärder till att tillväxten fördelas jämnare och alt krispolitikens bördor burils mer efter bärkraft än vad som annars skulle ha skett. Därigenom bidrar fördelningspolitiken till att hålla samman nationen. Under den period som förestår, med de hot mol den svenska ekonomins styrka som nu kan urskiljas, och med fortsatta krav på god konkurrenskraft och en stark invesleringsulveckling, blir därmed en kraft­full fördelningspolitik av fortsalt central betydelse för den ekonomiska politikens möjligheter.

23


 


5.5 Sysselsättningspolitiken

Full sysselsättning är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Inriktningen av den ekonomiskpolitiska strategin på att stärka de svenska förelagens konkurrenskraft, återställa den finansiella balansen i den svens­ka ekonomin och öka tillväxten syftar just till atl ge arbete åt alla.

Arbetsmarknaden förstärktes under 1987. Mellan 1982 och 1987 ökade sysselsättningen med 160 000 personer. Arbetslösheten beräknas ha redu­cerats med 0,3 procentenheter till 1,9% under 1987. Delta har skett samti­digt som antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska åtgärder minskal, se diagram 3. Arbetslösheten för ungdomar i åldern 16-19 år har stabiliserats på en nivå kring 3,5%, medan arbetslösheten för de äldre ungdomarna, 20-24 år, sjunkit under 1987. Även långtidsarbetslösheten minskar i om­fattning. Vid en internationell jämförelse framstår den svenska utveckling­en i dessa avseenden som myckel gynnsam.

Efterfrågan på arbetskraft blev under 1987 något starkare än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten våren 1987. Antalet lediga platser låg klart över 1986 års nivå. I flertalel län har del funnits vissa svårigheter alt tillgodose arbetskraftsbehovet. Andelen industriföretag som har rapporterat brist på yrkesulbildad arbetskraft har stigit. Byggar­betsmarknaden framstår i stora delar av landet som klart överhettad, vilket bl. a. bidragit till en betydande löneglidning inom byggsektorn.

Regeringen prioriterar i detta läge en inriktning på utbudsstimulerande åtgärder. Detta innebär en fortsatt förskjutning i arbetsmarknadspolitiken mot insatser för atl förbättra arbetsmarknadens funktionssätt saml all höja


Prop. 1987/88: 100 Bil. I


Diagram 3 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Tusental personer, 3-månaders glidande medelvärde på säsongrensade värden

140 -1----------------------------------------------------------------------------------- r 140

-120


20-


Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder


-20


 


O ~ I in iiiiiipMMttiiii|Miiiiiiirr)M ri I iiiiii|MiiiiTMn[iii[[iiiiii|iiiiiiiiin|iiiiiiiiiii|iniiiiii ~ O

1979    1980     1981     1982    1983    1984    1985    1986   1987

Anm.: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag

och rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.


24


 


kunskapsnivån hos individerna i arbetslivet. En av politikens främsta    Prop. 1987/88: 100

uppgifter under det kommande året är att dämpa, överhettningen och    Bil. 1

avhjälpa brist på arbetskraft i olika sektorer och regioner. Genom alt vidga

flaskhalsar i ekonomin förbättras möjligheterna att nå en god ekonomisk

tillväxt.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå åtgärder som befäster en sådan inriktning. Bl. a. föreslås resurser för upphandling av arbetsmarknadsutbildning med 78000 platser, vilket innebär en fortsatt hög nivå. Antalet platser för utbildning direkt i förela­gen föreslås utökas till 25000. Mot bakgmnd av utvecklingen på arbets­marknaden föreslås nu någol färte beredskapsarbeten. Regeringen är dock beredd att omgående vidta åtgärder om lägel skulle försämras.

Trots den goda sysselsättningsutvecklingen finns det grupper som har särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Det gäller främst långtidsar­betslösa, arbetshandikappade, invandrare och ungdomar med utbildning som inte är gångbar på marknaden. Regeringen vUl ge arbetsmarknadspoli­tikens fördelningsmål ökad prioritet. Långtidsarbetslösheten har minskat märkbart under andra halvåret 1987. Ytterligare ansträngningar bör nu göras i form av såväl förebyggande åtgärder som direkta insatser för dem som blivit långtidsarbelslösa. Vidare är del viktigt att öka arbetsmöjlighe­terna för den stora gmppen deltidsarbetslösa.

De insatser för dellidarbelslösa som föreslogs i kompletteringsproposi-lionen 1987 skall fortsätta. Kraftiga insatser görs för atl ytterligare förbätt­ra de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden genom utökade re­surser för arbetsmarknadsinstituten och Samhall. Under våren kommer också ett förslag till en reformering av arbetslöshetsförsäkringen att pre­senteras.

Ett av regeringens mål är alt kvinnor och män skall delta i arbetslivet på lika villkor. Kvinnornas dellagande i förvärvslivet har ökat oavbrutet. Fortfarande arbetar dock kvinnor och män i hög grad i olika branscher och med olika lön. Åtgärder för alt bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden måste utgöra ett framträdande inslag i arbetsmarknadspolitiken.

Sammanlaget väntas arbetsmarknadsläget 1988 kännetecknas av fortsatt stark efterfrågen på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka i nästan samma takt som 1987. En viss fortsatt neddragning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas ske. Det finns dock betydande osäkerheter om den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Regering­en följer därför noggrant utvecklingen och har en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden och vidta de arbetsmarknadspoliliska insatser som kan behövas.

5.6 Regionalpolitiken

Förbättringen i den svenska ekonomin har kommit hela landet till del.
Arbetslösheten har minskat, sysselsättningen har förbättrats och företa­
gens lönsamhet och investeringar har ökat såväl i skogslänen som i övriga
landet. Befolkningsutvecklingen var under 1987 mera balanserad än de
närmast föregående åren. Storstadslänen har haft en fortsatt befolknings-                           25

tillväxt, men inflyttningen från övriga landet har minskat.


 


Den regionala utvecklingen i landet påverkas av många olika faktorer. Prop. 1987/88: 100 En politik för en jämnare regional fördelning av välståndet måste därför Bil. 1 innefatta åtgärder på flera områden, t.ex. inom utbildnings-, vård- och kommunikationssektorerna. Det kommunala skalteutjämningssystemet har en särskilt stor betydelse för möjligheterna att erbjuda god kommunal service även i delar av landet med låg skattekraft. Regeringen kommer senare denna dag att lämna förslag om förändringar i skatteutjämningen som ytterligare förstärker dessa möjligheter. Vidare innefattar del nya s. k. Dagmaravlalel en regional utjämning av sjukvårdens ekonomiska resurser.

Under hösten 1987 har regeringen förlängt byggbegränsningarna i Stock­holms- och Göteborgsområdena samt fatlal beslut om skärpta ombygg-nadsbeslämmelser. Vidare har regeringen fatlal beslut om nytt frisläpp av de allmänna investeringsfonderna. Frisläppel gäller miljöförbättrande in­vesteringar i hela landet men i övrigt bara investeringar i stödområdena. Därmed förstärks det regionalpolitiska inslaget i investeringsfondsysle-met.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och nortd Sveriges inland. Åtgärderna för Bergslagen kan i huvudsak sägas beslå av två delar. Dels ett antal projekt som ger direkta sysselsättningseffekter i framför allt Ludvika- och Bor­längeregionerna, dels ett utvecklingsprogram, vilket främst syftar till att förstärka verksamheter som ger viktiga förutsättningar för en utveckling av näringslivet.

Vad gäller norra Sveriges inland har lämnats förslag Ull åtgärder för att förbättra infrastrukturen och främja näringslivsutvecklingen. Åtgärderna avser dels särskilda insatser inom utbildningsområdet, dels insatser för att på annat sätt underiätta utvecklingen av de näringar som har stor betydelse i regionen. Sammantaget beräknas åtgärderna för Bergslagen och norra Sveriges inland kosta ca 675 milj. kr. och ge över 2000 nya jobb.

Regeringen tillsatte i november 1987 en regionalpolitisk utredning. Kom­mittén skall bl. a lämna förslag om på vilka grunder och till vilka regioner de regionalpolitiska insatserna bör riktas för alt uppnå långsiktigt positiva effekter. Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 15 maj 1989.

Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag atl föreslå atl anslagen för regionalpolitiska bidrag skall ligga kvar på den höga nivå som uppnåtts under innevarande budgetår. Regeringen kommer vidare under våren atl lägga fram förslag till särskilda insatser för Norrbottens län. Vidare pågår ett utredningsarbete, som syftar till atl främja utveckling­en i Östersund.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag all före­slå att den särskilda satsningen på jordbruket i Norrland som beslutades i fjol nu utökas med 80 milj. kr.

Transport- och kommunikationssystemet är av stor betydelse för en rättvis regional fördelning.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är atl erbjuda medborgarna
och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kost-                              26

nad. Förslag till åtgärder för att nå dessa mål redovisas i en särskild


 


trafikpolitisk proposition. Sammantaget kommer den trafikpolitik som nu    Prop. 1987/88: 100 föreslås all innebära alt infrastrukturen byggs ut för 1990-talels behov,    Bil. 1 samtidigt som ett effektivare utnyttjande av trafikapparaten möjliggörs. Åtgärderna bidrar därmed till den ekonomiska tillväxten.

6 Budgetpolitiken

6.1 Budgetpolitikens inriktning

Vägledande för utformningen av budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har varit atl statsfinanserna inte får försämras i nominella termer och alt en viss real förstärkning skall uppnås. Syftet har varit att åstadkomma ett budgetförslag som uppfyller de krav del ekonomiska läget ställer på stram­het och samtidigt skapar utrymme för en förbättrad välfärd.

För att finansiera vissa angelägna reformer har olika besparingar och en rad omprioriteringar genomförts. Bland besparingarna märks bl. a. avskaf­fandet av regionslyrelserna i högskolan saml sänkta livsmedelssubven-lioner. De prioriterade reformerna i budgetförslaget är inriktade på tre huvudområden.

Insatser för en bättre utbildning

En hög kunskaps- och kompetensnivå i alla delar av samhället är av avgörande betydelse såväl för den sociala och kulturella utvecklingen i vårt land som för den långsiktiga tillväxten i svensk ekonomi. För delta spelar ett väl fungerande utbildningsväsende en strategisk roll. Vid en internationell jämförelse är den andel av resurserna vi använder för utbild­ning hög i Sverige. Det är angeläget atl vidmakthålla denna höga nivå, I årets budgetförslag tillhör därför utbildningen de prioriterade områdena. Syftet är atl möjliggöra en hög standard inom alla delar av utbildningssys­temet.

Utbildningen av lärare för grundskolan förstärks genom att förkun­skapskraven för tillträde höjs samtidigt som utbildningen föriängs. Ett tioårigt forlbildningsprogram för i grundskolan verksamma lärare föreslås. Ca 50 milj. kr. per år avsätts för programmets genomförande. I budgetpro­positionen redovisas också en plan för utvecklingen av dataundervisningen i skolan. Särskilda medel anslås för att förstärka undervisningen på mellan­stadiet. I en skolpolitisk proposition till vårtiksdagen kommer förslag att läggas fram om hur eleverna skall kunna få bättre tillgång till läroböcker av god kvalitet. Den skolpolitiska propositionen kommer också alt behandla styrnings- och inflylandefrågor saml frågor om grundskolans pedagogiska utveckling. Syftet är atl se till alt resurserna i skolan mobiliseras på ett sätt som gynnar de för undervisningen och utbildningen mest centrala verk­samheterna.

Under perioden 1988-1990 minskar antalet 16-åringar med 2000 personer
till ca 111 000 per årskull. Regeringen föreslår dock att antalet intagnings-
platser skall vara oförändrat 127000 för de elever som söker direkt från
grundskolan
till gymnasieskolan. Ett utvecklingsarbete och en treårig för-                           27


 


söksperiod rörande gymnasieskolans yrkeslinjer påbörjas fr. o.m. läsåret    Prop. 1987/88: 100 1988/89. Syftet är bl. a. atl undersöka fömtsättningarna för en arbetsplats-    Bil. 1 förlagd utbildning som en del i en reformerad och förlängd yrkesutbildning på gymnasial nivå. För atl förbättra Ullgången på yrkeslärare kommer utbildningsbidrag all utgå till samtliga som genomgår utbildning Ull yrkes­lärare.

Utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna fortsätter. En försöksverksamhet med ingenjörsutbildning på mellannivå inleds på sam­manlagt 28 orter i landet. För utvecklandet av nya linjer och kurser vid de små och medelstora högskolorna avsätts yltterligare 15 milj. kr. I regering­ens proposition om regionalpolitiska insatser för Bergslagen och inre Norr­land föreslås insatser inom gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning för sammanlagt 123 milj. kr. I det forskningspolitiska beslul som riksdagen fattade 1987 fastställdes ett treårsprogram för forskning och forskarutbild­ning. Inom ramen för detta program föreslås under budgetåret 1988/89 ett resurstillskott till forskningen på 60 milj. kr. För atl underiätla de korlulbil-dades möjligheter till studier föreslås antalet särskilda vuxensludieslöd öka med 3 000 till ca 26000.

En bättre miljövård

En aktiv miljövård har stor betydelse för välfärden, ekonomin och syssel­sättningen. Många miljöproblem måste lösas genom intemationellt samar­bete. Detta gäller bl. a. föroreningar av luft och hav, nedbrytningen av det ozonskikt som skyddar jorden samt risken för klimatförändringar och radioakUv nedsmutsning.

Miljön har under årens lopp utsatts för allvariiga skador. Produktionen för ibland med sig negativa miljöeffekter som upptäcks först i efterhand. Ofta uppdagas miljöproblem genom forsknings- och undersökningsverk­samhet. Detta gäller t.ex. sambandet mellan freoner och uttunningen av ozonskiktet samt hur olika ämnen påverkar tillståndet i hav och andra vallen.

Våra kunskaper om miljöns samband med produktionsprocesser och människors hälsa är otillräckliga. Det är viktigt alt förbättra kunskaperna för att bättre kunna bekämpa den miljöförstöring som redan finns, men också för all förebygga att nya skador uppstår på miljö och människors hälsa. Miljöarbetet måste bedrivas systematiskt och långsiktigt. Beslut­samma insatser nu kan leda till alt vi kan undvika stora framtida ekonomis­ka uppoffringar.

Miljöpolitiken måste därför utvecklas och förstärkas. Miljöhänsyn mås­te i ökad utsträckning tas inom olika samhällssektorer och i den tekniska utvecklingen. Som exempel på detta kan nämnas atl en stor del av trafi­kens miljöproblem behandlas i den trafikpolitiska propositionen. Miljöfrå­gor kommer också atl behandlas i en jordbmkspolilisk proposition under våren. Regeringen avser att till våren i en samlad miljöpolitisk proposition redovisa pågående och planerade åtgärder.

Redan i budgetpropositionen föreslås vissa resursökningar, bl. a. för
tillsynen enligt miljöskyddslagen, för arbetet med alt halvera användning-                           28


 


en av bekämpningsmedel, för internationellt samarbete samt forell gemen-    Prop. 1987/88: 100 saml forskningsprogram mellan industrin och staten. Vidare föreslås åtgår-     Bil. 1 der mot radon i bostäder och ökade insatser inom barnomsorg, skola och annan utbildning för att öka kunskaperna om miljöfrågorna.

I detta sammanhang bör också nämnas all investeringsfonderna utanför stödområdena fr. o. m. den 1 april 1988 slår öppna endast för investeringar i bättre miljö: Detta ger en kraftfull stimulans för näringslivet all nu salsa på investeringar som resulterar i minskade föroreningar av luft och vatten. I miljöpropositionen kommer regeringen bl. a. all föreslå en förnyelse av miljöskyddslagen och en förstärkning av miljövårdens organisation. Den löpande aktionsplanen mot luftföroreningar och försurning omsätts i en ny plan fr. o. m. budgetåret 1988/89. Vidare redovisas bl. a. hur använd­ningen och utsläppen, av freoner skall kunna minskas kraftigt. Ökade resurser ges för atl öka kunskaperna om föroreningarna i haven och om hur dessa bör bekämpas. Betydande belopp avdelas för att återställa och sanera miljöskador. En särskild satsning skall göras för att rena Dalälven, En annan utsatt region som föreslås bli föremål för särskilda åtgärder är Göteborg med Hisingen, Del internationella samarbetet förstärks genom att ett internationellt miljötekniskl institut inrättas i Stockholm.

Den sociala välfärden

Den generella välfärdspolitiken har byggts upp under årUonden av re formverksamhet. Den ekonomiska krisen i slutet av 1970-talel och början av 1980-lalel hotade emellertid välfärden. Socialpolitiken ifrågasattes. För­slag som skulle ha urholkat den generella välfärdspolitiken lades fram.

En stark och stabil social välfärd har under krisåren återigen visat sig vara en omistlig tillgång och har inneburit ett gott skydd för människors levnadsförhållanden. Den svenska välfärdspolitiken utgår från att social trygghet och jämlikhet, utöver all ge de enskilda individerna ett bättre liv, också har en positiv effekt på samhällets ekonomiska utveckling. Åtgärder för att strukturera om och anpassa offentlig sektor och näringsliv Ull nya ekonomiska förutsättningar underlättas genom att människor känner en social trygghet.

Den tredje vägens ekonomiska politik har inneburit att samhällsekono­min förstärkts. Ökat ekonomiskt utrymme för välfärdspolitiken skapas av bättre resursutnyttjande och ökad tillväxt. Angelägna behov inom den sociala sektorn kan åter tillfredsställas. Inom socialpolitiken prioriteras nu insatser för atl utveckla och förbättra vården och omsorgen.

Barnomsorgen byggs ut. Inom hälso- och sjukvården inriktas arbetet
mot alt bättre tillgodose patienternas önskemål om service, valfrihet och
tillgänglighet i vården. Den förändring av ersättningarna från den allmänna
sjukförsäkringen som genomfördes 1985 innebar en övergång från presta-
lionsbundna ersättningar
till en samlad ersättning per invånare. Reformen
innebar en bättre kontroll av kostnadsutvecklingen och ger samtidigt bätt­
re förutsättningar för en vård på lika villkor för hela befolkningen. Dessa
förutsättningar ökar ytterligare fr. o. m. 1988, då en behovsbaserad fördel­
ning av den allmänna sjukvårdsersättningen införs.
                                                        29


 


Hälso- och sjukvårdspolitikens utgångspunkter för de närmaste åren är    Pröp. 1987/88: 100 atl vårdorganisationen måste anpassas till patienternas krav på trygghet    Bil. I och service. Insatserna måste öka för alt sätta patienten i centrum när det gäller information, telefon- och öppettider, kortare väntetider etc.

Till kraven på god service hör att köerna för vissa operationer måste minska ytterligare. En särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen om 70 milj. kr. har avsatts under andra halvåret 1987 för atl minska väntetider­na. Fr. o. m. 1988 ingår delta bidrag i den s. k. Dagmaruppgörelsen.

Den angelägna utbyggnaden av primärvården fortsätter. Därmed för­bättras medborgarnas möjlighet all snabbt få tillgång till vård av hög kvalitet nära hemmet. Samverkan mellan primärvården och den sociala hemtjänsten skall förbättras. Patienterna bör ges ökade möjligheter atl välja läkare, vårdcentral och sjukhus. De äldre patienterna bör också ges större möjligheter all välja sjuk- eller ålderdomshem eller vård i hemmel. Valfrihelen blir ett viktigt inslag i den framlida politiken på detta område.

De äldre skall garanteras en trygg och värdig ålderdom. En proposition om riktlinjer för den framlida äldreomsorgen kommer att presenteras un­der våren 1988. Äldre människor måste få ökade möjligheter all välja var och hur de vill bo och vårdas när de behöver samhällets hjälp. De äldre som så önskar skall i högre utsträckning kunna få den vård och den hjälp de behöver för atl kunna bo kvar hemma. Ett varierat utbud av servicebo­städer skall finnas för dem som behöver och vill ha hjälp och tillsyn. Samtidigt skall standarden på institutionerna förbättras.

Primärkommunernas åtaganden inom äldreomsorgen vidgas efter hand. Statens bidrag till den sociala hemtjänsten ökar med 490 milj. kr. till 2,7 miljarder kr.

Rättvisa och delaktighet för handikappade och deras familjer är ett vikigt område. Ett nytt och kraftigt förbättrat bilstöd kommer att föreslås under våren 1988. Förslag kommer också all presenteras om att verksamheten med tidningsutgivning för synskadade permanentas och utvecklas. Ändra reformer gäller förbättrat stöd till familjer med handikappade barn och ökat stöd till handikapporganisationer och rikstolkljänsl.

Slutligen måste bekämpningen av AIDS intensifieras. I en särskild pro­position kommer ett samlat åtgärdsprogram mol AIDS att presenteras. Det omfattar information och stöd till berörda riskgiupper, insatser för atl begränsa smittspridningen saml insatser för vård och behandling av narko­tikamissbrukare.

6.2 Statsbudgeten

I budgetpropositionen i januari 1987 beräknade regeringen budgetunder­
skottet för budgetåret 1986/87 till 40,5 miljarder kr och för innevarande
budgetår Ull 36,9 miljarder kr. Utfallet för förra budgetåret blev 15,2
miljarder kr. I den av riksdagen fastställda statsbudgeten för budgetåret
1987/88 bedömdes budgetunderskottet uppgå till 29,1 miljarder kr. Jag
beräknar nu budgetunderskottet för innevarande budgetår till 14,7 miljar­
der kr.
                                                                                                                    30


 


Tabell 3 Budgelsaldot 1987/88 Miljarder kr.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


 


BP 87


Statsbudget


Nuvarande beräkning


 

Inkomster

308,9

318,0

333,4

Utgifter exkl, statsskuldränlor

282,8

287,1

289,0

Statsskuldräntor

63,0

60,0

59,1

Redovisat budgetsaido

-36,9

-29,1

-14,7

Som framgår av tabell 3 är det främst statsbudgetens inkomsler som kraftigt reviderats i förhållande till tidigare beräkningar. Orsaken är snab­bare ökningar än beräknat av intäkterna från såväl inkomstskatt och mer­värdeskatt som bolagsskatt.

Tabell 4 Budgetsaido för budgetåren 1982/83, 1986/87-1988/89 Miljarder kr., löpande priser

 

 

1982/83

1986/87

1987/88

1988/89

Inkomster

191,2

320,1

333,4

341,4

Andelav BNP(%)

28,6

33,4

32,2

31,3

Utgifter exkl. statsskuldräntor

229,6

271,5

289,0

299,3

Andelav BNP(%)

34,4

28,3

28,0

27,4

Statsskuldräntor

48,2

63,8

59,1

54,0

Redovisat budgetsaido

-86,6

-15,2

-14,7

-11,9

Andelav BNP(%)

13,0

1,6

1,4

I.I

Underiiggande budgetsaido

 

-13,4

-13,8

-20,1

Andelav BNP(%)

 

1,4

1,3

1.8

Arbetet med budgetförslaget för budgetåret 1988/89 har bedrivits med stramhet. Alla utgifter har prövals noga, vilkel innebär att endast de mest angelägna reformerna har kunnat las med. Utgiftsökningen exklusive statsskuldränlor i förhållande Ull innevarande budgetår stannar vid 3,5%. Ränteutgifterna för statsskulden minskar mellan budgetåren med 5,1 mil­jarder kr. Nedgången hänför sig framför allt till att bokföringsprinciperna för slatsskuldväxlar förändras. Detta gör redovisningen av riksgäldskonto­rets upplåningsportfölj mer korrekt. Denna minskning av räntekostnader­na är emellertid enbart en engångseffekt och kommer inte att kvarstå under de därpå följande budgetår. Förändringen påverkar således inle del under­liggande budgelsaldot.

De totala statsutgifterna beräknas därmed öka med 1,4%. Inkomsterna beräknas, vid den antagna löneökningen, öka med 2,3% mellan budget­åren. Sammanlaget innebär detta att budgetunderskottet 1988/89 beräknas till 11,9 miljarder kr.


6.3 Den konsoliderade offentliga sektorn

Den konsoliderande offentliga sektorn inkluderar förutom staten även socialförsäkringssektorn och kommunerna. Summan av det finansiella sparandel i den konsoliderade offentliga sektorn och del finansiella sparan­del i den privata sektorn är identiskt lika med landets bylesbalanssaldo. För alt nå ett stabilt överskott i bytesbalansen och samtidigt åstadkomma


31


 


det sparande som erfordras för att nå en tillfredsställande investerings-    Prop. 1987/88: 100 utveckling i den privata sektorn krävs ett positivt finansiellt sparande i den    Bil. 1 offentliga sektorn. Det har därför varit ett väsentligt mål för den tredje vägens ekonomiska politik atl återupprätta del kollekliva sparandet.

För budgetåret 1986/87 uppgick det finansiella sparandet i staten Ull drygt 1 miljard kr. Innevarande budgetår beräknas statens finansiella spa­rande ligga i stort sett oförändrat i förhållande till föregående budgetår. En beräkning av det finansiella sparandet i staten för budgetåret 1988/89 ger vid handen alt del finansiella sparandel försämras Ull -3,3 miljarder kr. Försämringen förklaras främst av att inkomsterna från den tillfälliga för­mögenhetsskatten på livförsäkringsbolagen m.fl. försvinner budgetåret 1988/89.

Del finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn representeras nästan helt av sparandet i AP-fonden, eftersom sparandel i övriga delar inom sektorn i stort sett ligger nära noll. Del finansiella sparandel inom sektorn bedöms förbli i stort sett oförändrat omkring 25 miljarder kr. budgetåren 1986/87-1988/89.

Det finansiella sparandel inom den kommunala sektorn beräknas nästa budgetår förbättras med närmare en miljard kr. och därmed uppgå Ull -5,7 miljarder kr.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande erhålls om man summerar de olika delsektorernas sparande. I tabell 5 presenteras en samlad beräkning av del finansiella sparandet i den konsoliderade offentli­ga sektorn.

 

Tabell 5 Den konsoliderade ofTentliga sektorns flnansiella sparande

 

1986/87                 1987/88

1988/89

Miljarder kr.                                      20,2                      21,6 Andel av BNP                                2,1%                   2.1%

16,5 1,5%

Under 1987 förbättrades det offentliga sparandet kraftigt. Samtidigt för­svagades emellertid det privata sparandet ännu mer, vilket avspeglas i den försämring av bytesbalansen som ägde rum. Under nästa budgetår väntas det offentliga sparandel sammantaget falla tillbaka något, med 5,1 miljar­der kr, vilket bl. a hänger samman med bortfallet av engångsskatten. Nedgången av del offentliga sparandet äger rum samtidigt som nationens samlade finansiella sparande försämras; delta avspeglas i att underskottet i bytesbalansen för år 1988 stiger. Detta, tillsammans med det faktum att del underiiggande budgetunderskottet visar en smärre ökning under nästa budgetår, innebär atl en stram finanspolitik måste föras även framgent. Det faktum att statsfinanserna och de offentliga finanserna förstärkts kraf­tigt sedan början av 1980-talet kan således ej motivera en mer expansiv finanspolitik under de närmaste åren.

32


 


6.4 Statens lånebehov                                                                     Prop. 1987/88:100

Bil. 1 Finansieringen av statens lånebehov har förändrats på ett genomgripande

sätt under de senaste åren. Sedan placeringspliklen för försäkringsbolagen och AP-fonden avskaffades i november 1986 sker inle längre någon stats­upplåning med stöd av regleringar.

Under 1987 minskade statens budgetunderskott kraftigt, samtidigt som den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolag m. fl. inbringade 16 miljarder kr. Sammanlaget innebar detta all staten under 1987 kunde minska sin skuldsättning med 11 miljarder kr. Det var första gången sedan 1965 som statsskulden minskade.

För 1988 förutses statens netlolånebehov uppgå till 4 miljarder kr., vilket skulle innebära en ökning av den inhemska upplåningen med 21 miljarder kr.

Normen att staten inle skall låna i utlandet ligger fast.

Tabell 6 Finansiering av statens lånebehov 1986—1988 fördelat på sektorer

Miljarder kr

 

 

1986

1987

1988

Statens kassamässiga saldo' ./. valutaföriuster på statens utlandslån ./. engångsskatt + riksgäldskontorets kredilgivning

35 3

4

0 16

2

4

0 0

2

Statens lånebehev

32

-11

6

Finansiering: 1. Riksbanken

28

-8

-12

därav: nettoinsättningar

på olika investeringskonton kassakravsmedel

8 8

-8

-1

-12

1

övrigt

2.  Inhemsk marknad
därav: allemanssparande

premie- och sparobligationer övrigt

3.  Utlandet

12 10 15 12 -17 -6

1

-3

10

4

-17

0

-1

18 9 0 9 0

Summa finansiering

32

-11

6

' Saldot anges här enligt kassamässiga principer, vilket innebär att det för 1988 är något lägre än det budgetunderskott som riksrevisionsverkel redovisar och som redovisas pä annat håll i budgetförslaget. Skillnaden beror bl. a. pä ändrade regler för statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg.

Den ökade upplåningen på den inhemska marknaden förväntas till störte delen ske i form av riksobligationer och slatsskuldväxlar. Upplåningen från hushållssektorn blir någol lägre för 1988 än för 1987. Även om den statliga nettoupplåningen blir begränsad kommer statens stora bruttolåne­behov att kvarstå, genom alt en betydande del av statsskulden förfaller till betalning under 1988. Brutlolånebehovet beräknas komma atl uppgå till ca 170 miljarder kr. Detta innebär atl slatsupplåningen även 1988 kommer att ha ett avgörande inflytande på kreditmarknadens utveckling.

33

3    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


 


6.5 Kommunernas ekonomi                                                             Prop. 1987/88:100

Bil. 1 Den kommunala verksamheten är av central betydelse för välfärden. En

viktig utgångspunkt för regeringens ekonomiska politik är att skapa de förutsättningar som krävs för atl kommunerna skall kunna fullgöra sina uppgifter ulan skaltehöjningar. Inom de samhällsekonomiska ramar som står till buds - vilka bl. a. innebär att de statliga transfereringarna till kommunsektorn inte kan ökas - krävs ett medvetet omprövnings- och effekliviseringsarbele i kommunerna.

Under senare år har kommunalskatterna kunnat hållas på en i stort oförändrad nivå. När det gäller den reala utvecklingen däremot, har den kommunala konsumtionens tillväxt varit betydligt högre än den årliga ökning på högst I % som riksdagen har uttalat sig för. Tyngdpunkten i utbyggnaden har legal på områden som statsmakterna har prioriterat, nämligen barnomsorg, vård och omsorg av de äldre samt primärvård. På områden där en neddragning av resurser är möjlig, bl. a. med hänsyn till befolkningsutveckling och omstrukturering, har detta inte åstadkommits i någon nämnvärd utsträckning. Samtidigt finns indikationer på all under­håll av fastigheter m. m. sätts efter.

Om pris- och löneökningarna stannar vid en samhällsekonomiskt accep­
tabel nivå och konsumtionstillväxten blir 1 % bör det ekonomiska lägel i
kommunsektorn inför 1989 sammantaget bli balanserat. En för hög pris-                              . '

och lönekostnadsökning skulle däremot leda till snabbi stigande under­skott i de kommunala finanserna med ökande risker för höjning av den kommunala utdebiteringen. Det understryker viklen av att få en lugn utveckling av priser och löner.

Däremot har skälen för alt nu kraftigt utjämna skillnaderna i utdebitering förstärkts. Klyftan mellan högsta och lägsta utdebitering ökar från 6,85 kr. 1987 tiU över 7 kr. 1988.

Delta är en oacceptabel utveckling. Jag kommer därför atl föreslå en skärpning av den s.k. progressiva avgiften fr. o.m. 1989 både vad avser effekten för de allra rikaste kommunerna och genom all låta avgiften komma att omfatta ytterligare kommuner.

Denna åtgärd är dock inte tillräcklig för atl åstadkomma ett mer rättvist skatteutjämningssystem med mindre utdebiteringsskillnader. Medelutde-bileringen var 1987 i skogslänen 32 kr., i storstadslänen 30:18 kr. och i övriga län 30:60 kr. MeUan skogslänen och övriga län uppgick skillnaden således till 1:40. Den regionala obalans som delta är uttryck för visar att skatieuljämningssyslemel inte är tillräckligt effektivt.

Jag kommer därför all föreslå en omfördelning av bidragsmedlen, så atl
skiUnaden mellan norr och söder kan krympas. I princip sänks garantinivå­
erna i söder med 2 procentenheter utom för ca 35 kommuner och fyra
landsting. I norr sker en motsvarande höjning av garantinivån med 2
procentenheter. Detta sker framför allt i Norrlands inland. SamUdigt införs
ett tak för den skattesals på vilken beräkning av skatteutjämningsbidrag får
grundas. Det bör ytterligare minska uldebiteringsskillnaden. Förutom all
utjämningseffekten väsentligt förstärks innebär förslaget att skalteutjäm-
ningsavgiflen inte behöver höjas för 1989 för all finansiera den automatiska
                     a

ökningen av bidragen i systemet.


 


Jag kommer senare denna dag att mer i detalj redovisa mina förslag till    Prop. 1987/88: 100
ändrat skalteutjämningssystem.                                                            Bil. 1

I 1986 års kompletteringsproposition utlovades kompensation för bortta­gandet av garanUbeskattningen m. m., som nu kan beräknas till sammanta­get omkring 900 milj. kr. fr. o.m. 1989. Jag kommer atl föreslå alt regering­en bemyndigas alt dels utge en generell kompensation, dels övergångsvis stödja särskilt utsatta kommuner med extra skatteutjämningsbidrag.

I avvaktan på en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, landsUng och kommuner bör statsbidraget UU hemhjälp ökas, med totalt ca 275 milj. kr. 1989, genom en ökning av per capita-bidraget till totalt 400 kr. Statsrådet Lindqvist kommer senare alt återkomma till denna fråga.

6.6 Budgetarbete för ökad effektivitet

Det är väsentligt att arbeta för en mer effektiv resurshushåUning inom den offentliga sektorn. Om resurserna kan utnyttjas mer effektivt blir del lättare atl nå centrala välfärdsmål; på sikt ökar också möjligheterna atl successivt sänka skattetrycket utan atl försämra den offentliga verksamhe­tens kvalitet eller minska dess volym.

En hög effekUvitet i meningen en hög grad av måluppfyllelse förutsätter en god produktivitet. För all förbättra produktiviteten i den offentliga sektorn krävs åtgärder inom ett brett fält.

Sålunda har åtgärder vidtagits för all sUmulera de statliga myndigheter­na all höja effektiviteten i den egna verksamheten. Genom det s. k. huvud­förslaget har myndigheterna ålagts alt redovisa konsekvenserna av en realt lägre medelsförbmkning för sina förvaltningsresurser. Huvudförslaget är ett verksamt medel för alt stimulera till förbättrad produktivitet. Det har drivit på myndigheternas rationaliserings- och översynsarbete. Myndighe­terna bör därför även i fortsättningen ställas inför motsvarande krav.

Inriktningen när det gäller utvecklingen av budgetarbetet är numera genomgående atl öka den politiska målstyrningen och samtidigt stärka myndigheternas självständighet när det gäller all välja medel för sin verk­samhet. Ett vikUgt led i delta arbete är försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Ett annat uttryck för detta är strävan mot ekonomisk ram­styrning i budgeten och alt avskaffa onödig detaljreglering.

Till följd av den utgiftsram för löneökningar som riksdagen ställt sig bakom förstärks denna ramstyrning ytterligare. Eftersom de ekonomiska utgångspunkterna för ökade löneutgifter klargörs, bör myndigheterna till­sammans med statens arbetsgivarverk kunna ta ett mer självständigt an­svar för lönebildningen och den staUiga arbetsgivarfunktionen. Utgiftsra­men bör också kunna stimulera produktivitetsutvecklingen inom den statli­ga sektorn.

I kommunerna har under senare år prövats en rad nya organisationsfor­mer. Del är viktigt att detta arbete drivs vidare och att olika styr- och beslutsformers effekt på produktiviteten utvärderas.

Det är angeläget atl generellt och fortlöpande granska resursutnyttjandet
i den offenUiga verksamheten, i transfereringssystemen samt i den häriör                            35


 


uppbyggda administraUonen. Regeringens budgetförslag innehåller förslag    Prop. 1987/88: 100 i dessa hänseenden. Syftet är atl möjliggöra en omprövning och ompriori-    Bil. 1 tering av existerande verksamheter, så att de bättre svarar mot medborgar­nas behov och önskemål.

36


 


Statsbudgeten och särskilda                  l'Z''''"''-"'

frågor

1 Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89

1.1 Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de anlaganden som görs om inkomslulvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevi­sionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomsler. En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i delta ärende som bilaga 1.2. RRV: s beräkningar grundas på antagandet atl lönesumman mellan åren 1986 och 1987 har ökat med 8,5% saml alt den mellan åren 1987 och 1988 ökar med 5,0%. För år 1989 har RRV schablonmässigt räknat med en ökning ay lönesumman på 5,0%. RRV räknar med all det genomsnittliga konsumentpriset har ökat med 4,2% mellan åren 1986 och

1987  samt att det ökar med 4,4% mellan åren 1987 och 1988 och med 3,6 %,
mellan 1988 och 1989. Vidare räknar RRV med en ökning av privat kon­
sumtion i löpande priser med 8,7% mellan 1986 och 1987, med 6,5%
mellan 1987 och 1988 samt med 5,3% mellan åren 1988 och 1989.

Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeten har bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning härav räknas den utbetalda lönesumman upp med 8,9% för 1987, 5,2% för

1988  och med 5,1 % för 1989. Jag räknar vidare med atl det genomsnittliga
konsumentpriset kommer atl öka med 3,2% under 1989. Den privata
konsumtionen i löpande priser beräknas öka 9,1 % under 1987, 6,5% under
1988 och
5,2% under 1989. I övrigt finns ingen anledning att avvika från
RRV: s beräkningsförutsättningar.

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1987/88

RRV:s senaste beräkning av budgelulfallet för budgetåret 1987/88 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 15 december 1987. Beräkningar­na av inkomsterna för budgetåret 1987/88 redovisas också i verkets in­komstberäkning.

Inkomster

I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1987/88 beräknat inkoms­terna Ull 331 840 milj. kr.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling så räknar
jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse med 749 milj. kr. Av samma skäl räknar jag vidare upp
inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 177 milj. kr., inkomsttiteln Sjuk­
försäkringsavgift, netto med 210 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgs-                                  37


 


avgift med 41 milj. kr., inkomsttiteln Vuxehutbildningsavgift med 6 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 21 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser tar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Mervärdeskatt med 200 milj. kr. mer än vad RRV gjort.

Inkomsterna från Skatteutjämningsavgiften beräknar jag till 3466 milj. kr. istället för de 3 283 milj. kr. RRV räknar med.


Prop. 1987/88: 100 Bil. I


 


Tabell 7. Ändringar 1987/88 Tusental kr.


RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret


 

 

 

RRV:s be-

Förändring

 

 

räkning

enligt före­draganden

Inkomsttitel

 

 

 

1111

Fysiska personers skatt på inkomst.

 

 

 

 

realisationsvinst och rörelse

57723 000

+

749000

1211

Folkpensionsavgift

42222000

-1-

177000

1221

Sjukförsäkringsavgift, netto

-957000

+

210000

1231

Barnomsorgsavgift

9831000    ■

-1-

41000

124)

Vuxenutbildningsavgift

1 160000

+

6000

1281

Allmän löneavgift

5914000     .

+

21000

1411

Mervärdesskatt

75 500000

+

200000

2543

Skatteutjämningsavgift

Summa inkomster '

Summa förändringar enligt föredraganden

3 282692 331839842

+

1

183000 1587 000

RRV: s beräkningar föranleder i övrigt inle någon erinran från min sida. Sammantaget medför justeringarna av RRV: s beräkningar för budgetåret 1987/88 en beräknad ökning av inkomsterna med I 587 milj. kr. till 333 427 milj. kr.

Utgifter

I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 347150 milj. kr. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 348204 milj. kr. Verket har beaktat tilläggsbudget I, där utgifterna uppgick till 474 milj. kr. RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 58,2 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Häri ligger vissa ännu ej realiserade valutavins­ter, som jag i min beräkning inte tagit med. I denna uppgår därför utgifter­na för slalsskuldränlorna till 59,1 miljarder kr.

Tabell 8. Räntor på statsskulden budgetåret 1987/88 Miljarder kr.


Budgetår


Statsbudget


Nuvarande beräkning


Förändring


 


Räntor på inhemska lån m. m.

Räntor på utländska lån Valutaförluster, netto

Summa


 

50,5

49,1

-1,4

97

9,8 ,

-HO.l

-0,2

0,2

-1-0,4

60,0

59,1

-0,9


38


 


När det gäller övriga anslag räknar jag ner Räntebidrag m. m. med 100    Prop. 1987/88: 100 milj. kr. och upp Reglering av prisstegringar för det militära försvaret med    Bil- 1 82 milj. kr. jämfört med RRV: s beräkning.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsan­slag under innevarande budgetår att öka med 243 milj. kr. för all uppgå till 24235 milj. kr. Några utgifter för reservaUonsmedelsförbrukning beräknas således inte alt belasta 1987/88. Bedömningen är självfallet osäker, men jag accepterar Ulls vidare RRV: s beräkning som bl. a baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. I tabell 9 redovisas utvecklingen av anslags­behållningarna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 9. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1986/87 och 1987/88

Miljarder kr.

Huvudtitel                                                                .              1986/87            1987/88

7,1

7,8

4,6

4,9

2,2

2,0

37

3,8

4,0

3,6

2,4

2,1

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

industridepartementet

Miljö- och energidepartementet

Övriga huvudtitlar

Summa                                                                                     24,0                    24,2

Enligt RRV och min bedömning kommer utnyttjandet av rörliga krediter all öka med 75 milj. kr. under budgetåret 1987/88.

Jag vill också nämna ätt RRV för Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto lar upp 6 miljarder kr. Jag beräknar behovet till 5 miljarder kr. I övrigt har jag inga invändingar mot RRV: s beräkning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1987/88 UU 348086 milj. kr.

Tabell 10. Statsutgifterna budgetåret 1987/88

Milj, kr.________________________________________

Före-
Statsbudget
         RRV               draganden


Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring i anslagsbehållningar

Ändrad dispostion av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov,

netto

Summa statsutgifter

Finansfullmaktsutnyttjande

278 150

60000

1500

500

7000 347150

283 929 58 200

-243* 75

6000 348204

283 911 59100

-243* 75

5 000 348086

* ökningen av anslagsbehållningarna påverkar inte utgifterna


39


 


1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret     Prop. 1987/88:100
1988/89                                                                                          Bil. 1

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomsler till 340636 milj. kr. för budgetåret 1988/89. I förslaget lUl statsbudget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. I det följande redovi­sas de förändringar av RRV: s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet med vad jag har anfört om lönesummans utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 735 milj. kr. Mol samma bakgrund räknar jag vidare upp inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 243 milj. kr., inkomstUteln Sjuk­försäkringsavgift, netto med 304 milj. kr. inkomsttiteln Barnomsorgsavgift med 55 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 8 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 10 milj. kr.

Med anledning av vad jag anfört om den privata konsumtionen i löpande priser räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdeskatt med 100 milj. kr. i förhållande till RRV: s beräkning.

Utöver vad som sagts ovan justerar jag. i enlighet med de förslag chefen för socialdepartementet senare idag kommer att presentera. Sjukförsäk­ringsavgift, netto med atl lägga Ull 55 milj. kr. beträffande läkemedel och 54 milj. kr. när del gäller dentalguld (se vidare bilaga 7).

Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet har räknats ned med 1 100 milj. kr. Skälet är all dispositionen av överskottet från försäljningen av tomt m. m. i Tokyo beslutas av regeringen först när nybyggnaden av ambassad m. m. har slutförts. Det beräknas ske under budgetåret 1989/90.

Vidare sjunker statsinkomsterna av Räntor på bostadslån med 90 milj. kr, eftersom bostadslåneräntan nu fastställts till 11,6% för år 1988 och RRV i sin prognos räknade med en någol högre ränta . Likaså blir inkoms­terna från Räntor på energisparlån 10 milj. kr. lägre.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer atl föreslå föränd­ringar som medför ökade Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar­skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet med 9,3 milj. kr. Li­kaså kommer inkomsterna från Uppdragmyndigheters m fl komplement­kostnader atl öka med 3,5 milj. kr.

Senare idag kommer chefen för utbildningsdepartementet atl föreslå en höjning av Avgifter för granskning av filmer och videogram. Inkomsterna beräknas därmed öka med 1,2 milj. kr.

RRV har räknat med all Skatteutjämningsavgiften ger 3 785 milj. kr. Jag kommer senare i dag att föreslå en förändring av den särskilda skatteuljäm-ningsavgiften, som medför all inkomsterna ökar med 80 milj. kr. En beräk­ning som bygger på senare information medför ytterligare viss justering, vilket gör atl inkomsterna på denna titel totalt uppgår till 4 224 milj. kr.

Sammanlagt innebär avvikelserna från verkets beräkningar en uppräk­
ning av inkomsterna för budgetåret 1988/89 med 807 milj. kr. Jag beräknar
således statsbudgetens inkomsler för budgetåret 1988/89 Ull 341443
milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRV: s beräkningar framgår av
tabell 11.                                                                                                                40


 


Tabell 11. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret     Prop. 1987/88: 100
1988/89                                                                                                                            gjl   ]

Tusental kr.

RRV:s be-           Förändringar

räkningar             enligt föredra-

gande

Inkomsttitel

59321000

44493000

-1294000

10359000

1220000

-t-+ -1--1--1-

735 000

243000

403 000

55000

8000

134700

1976000

80700000

-1--1--1-

9316

10000

100000

1835 000

7 200490

390000

-1

100000 90000 10000

2500 3 785 000

+ +

1200 439000

120000

+

3 500

340635571

 

 

 

-H

807 016

1111     Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1211     Folkpensionsavgift

1221    Sjukförsäkringsavgift, netto

1231     Barnomsorgsavgift

1241    Vuxenutbildningsavgift

1271     Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281    Allmän löneavgift

1411     Mervärdesskatt

2214    Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2330    Räntor på bostadslån

2350    Räntor på energispariån

2522    Avgifter för granskning av filmer och videogram

2543    Skatteutjämningsavgift

5131     Uppdragsmyndigheters m. fl. komp­lementkostnader

Summa inkomster

Summa förändringar enligt föredraganden


41


 


Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av stats­budgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 (labeU 12).


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


Tabell 12. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1988/89


Inkomsttitel


Förslag


1143    BeviUningsavgift                                                         Namnändring

1431    Särskild skatt för oljeprodukter m. m.                        Namnändring

1435    Särskild skatt mot försurning                                      Namnändring

2118    Sjöfartsverkets inlevererade överskott                        Ny inkomsttitel

2122    Sjöfartsverkets inlevererade överskott                        Upphör

2326    Räntor på affärsverket FFV: s statslän                       Ny inkomsttitel

2341    Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstu­
dier och garantilån för studerande
                                            Namnändring
2382    Ränteinkomster på lån till personal inom bistånds­
förvaltningen m. m.
                                                                  Upphör
2514    Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst                    Upphör
2546    Avgifter vid registrering av fritidsbåtar                         Ny inkomsttitel

3114     Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter

och maskiner                                                                Upphör

3115     Affärsverket FFV: s inkomster av försålda fastig­
heter och maskiner
                                                       Upphör

3117    Domänverkets inkomster av försålda fastigheter

och maskiner                                                                Upphör

3123    Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader

och maskiner                                                                Upphör

3125              Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggna­der Namnändring

3126              Generaltullstyrelsens'inkomster av försålda bygg­nader och maskiner        Upphör

4311    Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studerande                                       Namnändring

4512 Återbetalning av lån till personal inom bistånds­
förvaltningen m. m.                                                       Upphör

5113    Statens järnvägars avskrivningar                                 Upphör

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt to­
talförsvar                                                                      Namnändring


Utgifter

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 uppgår utgifterna sam­manlagt Ull 353 308 milj. kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor svarar då för 292308 milj. kr.

Räntor på statsskulden har preliminärt beräknats till 54 miljarder kr. Förändrade principer för bokföringen av slatsskuldväxlar (se avsnitt 5) gör alt räntorna på statsskulden blir 8 miljarder kr. lägre 1988/89 än vad som annars skulle vara fallet. Ett slutligt förslag till beräkning av räntorna på statsskulden bör anstå lUl kompletleringspropositionen senare i år.

Schablonmässigt beräknas anslagsbehållningarna minska med 1500 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Såda­na krediter har enligt riksdagens beslut ställts Ull förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknar jag schablonmäs­sigt med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr.


42


 


I syfte all förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en realistisk budgetbelastning förs på budgetens utgiftssida 5 miljarder kr. upp på poslen Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och inkomstför­ändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten.

Tabell 13. Statsutgifterna för budgetåret 1988/89

Milj. kr.


Prop. 1987/88:100 Bil. 1


 


Förslag till statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor

292308 54000

Minskning av anslagsbehållningar Ändrad disposition av röHiga krediter Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

1500

500 . 5000

Summa statsutgifter

353308

1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och 1988/89

Med hänvisning till redovisningen i del föregående beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och försla­get till statsbudget för budgetåret 1988/89 såsom framgår av tabell 14 och tabell 15.

Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 14,7 miljarder kr. för 1987/88 och till 11,9 miljarder kr. för 1988/89.

Tabell 14. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1986/87-1988/89 Miljarder kr.

 

 

 

 

 

1986/87

1987/88

 

 

1988/89

 

Ufall

Stats­budget

Beräknat

utfall

Förslag till statsbudget

 

enligt RRV

enligt föredra­gande

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor

Saldo

320,1

271,5 63,8

-15,2

318,0

287,2 60,0

-29,1

331,8

290,0

58,2

-16,4

333,4

289,0 59,1

-14,7

341,4

299,3 54,0

-11,9


43


 


Prop. 1987/88: Bil. 1


100


 


o


o


 


 

ooooooooooooooooo ooooooooooooooooo ooooooooooooooooo

r--ooTj-ooroon-)\DO'>nr-Jr--ooo

«oaNr-oor--(N\D(Nr-)D oor* oo

vifNOOOfOO OrtCJvOO

On oo 00

m w

r

t

r~~ csi o t~

rl \D 0\ <:0 * *

■ w oo r-j r~- 00

o o

Tt oo

52

o o '- un o

(N

os U r<-i r-i ON

t--

 

oo

-

rsi u~j

un


 

o o

1

o o

i

o

o o

1

~

lo


u


C (L)

E

c

a

C £? a> OJ E =

E     "

:r     C

c _ ■"

c S

O)   u

E g. t:-o

a 011 v .c ■a E

S2

o

c  i

5 u <

111

t: B (

:s :

a S - •g S «

11

3


Is

./>2 fe

I "O   c/3   00

S- s

 c -

(L)     OJ

E «i

11

ii

C     C

CJ    O)

E E

o  cd

t: t:

CS t/1 73 =c« T3

t/1

CL Cl Ö

0)  O)   •-

-q   T3

r S-o äii

t   cd   t/lT.Q-Ö   Cl   3

r :cd ti: OJQSO

:cq£uS


5    ci

-C)             —j   03

      t/1    U

60     ca .0

cd  '£'

c    c/3

c

~ -o CO So


■a c


 

00000

S

0

r- 00 0

r- i/-) y:? 00 fN a\ 0

 

0  m 00 T}-n-i D \Ci 0 r- Tj- 00        fN 00

5

0       un m 0 (

S


 

 

 

 

 

Sb

 

 

 

 

■a

 

 

 

 

9

 

 

 

 

.c

 

 

 

 

L.

 

 

 

 

:0

 

 

 

 

tM

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V

 

 

 

oc

 

 

j

 

■B 9

■g

 

 

B

Cd

tfl

E

0 a

.w

 

 

J£

a  S

2

 

 

5

 

 

 

> 

1)              Ul

s

 

 

t«

försåld av lån a inkom

DI

 

 

c

S (/i

;©

 

 

> 

>   01) M

fa

 

 

cd

cd .£ '

 

k!

 

L>

mster betaln ylmäs

vi

h

 

u

D

c/1

E

0

-it:

ri 173

° ° lr> iS . . a 13

H :

 

c

i-


■o c 3


44


 


2 Extraordinära budgeteffekter                                       Prop. 1987/88: lOO

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Det bör betonas atl del ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär effekt. Trots att avgräns-ningarna i de enskilda fallen inle är helt självklara anser jag del ändå angelägel att redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exklu-derats så statsbudgetens underliggande utveckling klargörs.

På inkomstsidan har följande effekter betraktats som extraordinära vid framräkning av det underliggande budgelsaldot:

-    vissa engångsvisa skaltehöjningar/sänkningar på t.ex. vinster, förmö­genhet och löner

-     tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten

-     fondupplösningar som tillfälligt ökar statsbudgetens inkomsler

-     utförsäljning av beredskapslager av olja.

På utgiftssidan har följande effekter beaktats vid framräkning av det underliggande budgelsaldot:

-     valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån

-    rena budgelavlastningar, som t.ex. när kostnaderna för ett lån inte längre belastar statsbudgeten

-    vidare atl vissa affärsverk finansierar sina investeringar genom lån på kreditmarknaden eller direkt i riksgäldskontorel i stället för som Udigare över anslag på statsbudgeten.

Som exempel på effekter som inle beaktas vid framräkning av den under­liggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för stats­skulden periodiseras på olika sätt för olika låneinstrument, dels de särskil­da insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorts med hän­syn till sysselsättningslägel.

Tabell 16 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1986/87-1988/89.

 

Tabell 16. Underliggande budgetsaido för budgetåren 1986/87-1988/89

Miljarder kr.

 

1986/87           1987/88

1988/89

Underliggande budgetsaido                                 -13,4             -13,8 Andel av BNP (%)                                                    1,4%               1,3%

-20,1 1,8%

3 Statens lånebehov och statsskuldens förändring

Statens lånebehov bestäms dels av budgelulfallet och vissa kassamässiga
korrigeringar av detta, dels av vissa inkomster och utgifter utanför budge­
ten på statsverkels och riksgäldskonlorels checkräkningar i riksbanken.
När det gäller statsskuldens förändring påverkas denna utöver dessa fakto­
rer som nu nämnts även av skulddispositioner från riksgäldskontorets sida.                        45


 


Med del av RRV redovisade budgetunderskottet som utgångspunkt krävs en del justeringar för atl erhålla statens lånebehov. I det följande redovisas kortfattat hur de två begreppen är relaterade till varandra.

1.  Del av RRV redovisade budgetunderskottet utgör utgångspunkt för
kalkylen.

2.       Korrigeringar görs då det förekommer skiUnader mellan när transak­tioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras på statsverkets checkräkning. Sådana skUlnader uppstår dels genom all in­komsler och utgifter bokförs vid annan tidpunkt än motsvarande betalning­ar, dels genom att vissa transaktioner inte bokförs mot slalsbugelen. Ett exempel på de sistnämnda är regeländringen den 1 juli 1987 beträffande statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunall bostads-liUägg (KBT). Ändringen innebär bl. a: en engångseffekt i form av ett minskat lånebehov för slalen i storleksordningen 3,6 miljarder kr. budget­året 1987/88. Denna engångseffekt kommer dock inte Ull uttryck i ett minskal redovisat budgetunderskott.

3.   Den tillfälliga engångsskatten på försäkringsbolag överförs via en inkomslUlel på statsbudgeten omedelbart till riksgäldskontorel för avskriv­ning mot statsskulden. Detta innebär all skallen inte påverkar budgelulfal­let men däremot minskar lånebehovet.

4.   En del av statens kredilgivning går via riksgäldskontorel och redovi­sas inte inom statens budget. Sådana krediter måste finansieras via statlig upplåning.

5.   Genom en saldering av posterna 1-4 erhålls statens lånebehov. Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av disposi­tiv karaktär från riksgäldskonlorels sida.

6.   Skulddispositioner utgörs t. ex. av uppköp av statsobligationer, utbe­talningar av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvins­ter samt Ullfälliga bokföringstransaktioner som påverkar statsskuldens storlek.

7.   Genom atl skulddispositionerna läggs till statens lånebehov erhålls statsskuldens förändring.


Prop. 1987/88: 100 Bil. 1


Tabell 17. Statens lånebehov och statsskuldens förändring 1986/87-1988/89

Miljarder kr.


1986/87


1987/88


1988/89


 


1.       Budgetunderskott

2.       Kassamässiga korrigeringar