Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:10

med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m.


 

Prop. 1987/88:10


Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1987.

Pä regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Anna-Greta Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs all bestämmelserna i lagen (1976:351) om slyrdse-represenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar (LSA) och lagen (1976:355) om styrdserepresenlalion för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag (LSABF) förs samman i en ny lag.

Enligl förslaget slopas regeln om atl en facklig organisation skall företrä­da mer än hälften av de anställda pä arbetsplatsen för att ha räll fill styrelserepresentafion. Vidare föresläs all represenlafionsrätlen utvidgas atl gälla även i förelag, exempelvis kommissionärsförelag, som inle har egna anställda men som stadigvarande sysselsätter minsl 25 arbetstagare.

Den nuvarande rätlen alt utse tvä styrelseledamöter och tvä suppleanter blir huvudregel. I företag som har minst 1 000 anställda här i landet och bedriver verksamhel inom skilda branscher föreslås dock räll lill tre leda­möter och tre suppleanter.

Frän LSABF överförs bestämmelsen all en arbelslagarrepresenlant har rätt atl närvara och della i etl beredningsorgan bestående av styrelseleda­möter eller befattningshavare i företagel, om del gäller elt ärende som senare skall avgöras av styrelsen.

Jävsreglerna i lagstiftningen förtydligas och föreslås i princip bli tillämp­liga enbart där elt mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan arbetsgi­varen och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inle anses föreligga när sädana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för samverkansförhandlingar. 1 anslutning till dessa bestämmelser föreslås att arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana förelag som avses i 2§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), t.ex. massmedia, inle skall fä della i styrelsens beslul i en fråga som rör verksamhetens mäl och inriktning men väl i dess behandling av frägan.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10


Slyrelserepresenlalionslagsliftningen tillförs bestämmelser om skade-     Prop. 1987/88:10 stånd. Enligl dessa kan en arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot den nya lagen åläggas att betala ekonomiskt och allmänl skadestånd.

Vidare föreslås med anledning av den nya slyrdserepresenlalionslagen vissa följdändringar i den associalionsrättsliga lagstiftningen.

I propositionen föreslås slutligen all del personliga betalningsansvar i en likvidalionssilualion som åligger styrelseledamöter i t. ex. aktiebolag skall ulgöra elt s.k. presumlionsansvar. Della ansvar skall gälla oavsett om ledamoten är vald av bolagsstämman eller har sill mandat från arbetstagar­na eller andra.

Lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1988.


 


Propositionens lagförslag                        Prop. 1987/88: lo

1 Förslag till

Lag om styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1   § Denna lag syftar lill all genom styrelserepresentafion ge de anställda insyn i och inflytande på förelagels verksamhel.

2   § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinslilut, försäkringsbolag och ekonomisk förening.

Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligl bestämmelserna i 1 kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 3§ bank­aktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2§ sparbankslagen (1987:619), Ikap. 8§ föreningsbankslagen (1987:620), I kap. 9§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är moderförelag och dotterföretag i förhållande lill varandra.

3 § En arbetstagare hos etl kommittent- eller moderförelag, som stadig­
varande är verksam i elt kommissionärs- eller dotterföretag ulan all vara
anställd där, skall vid fillämpningen av denna lag betraktas som anställd
även i kommissionärs- eller dotterföretaget.

Vid tillämpningen av denna lag skall ell kollektivavtal som gäller mellan en lokal arbetstagarorganisation och kommittent- eller moderföretaget be­traktas som ett kollektivavtal även i förhållande lill kommissionärs- eller dotterföretaget.

Rätten till styrelserepresentation

4 § I etl företag som under del senast förflutna räkenskapsåret här i
landet har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare har de anställda
räll till två ledamöter i styrelsen (arbetslagarledamöler) och en suppleant
för varje sädan ledamot. Bedriver förelaget verksamhet inom skilda bran­
scher och har del under del senast förflutna räkenskapsåret här i landet
sysselsatt i genomsnill minsl 1 000 arbetstagare, har de anställda rätl lill tre
ledamöter i styrelsen och en suppleant för varje sädan ledamot.

De anställdas rätl lill styrelserepresentafion enligl första slyckel får dock inte leda lill all antalet arbetslagarledamöler överstiger antalet övriga styrelseledamöter.

Om företagel är ell moderförelag, skall vad som sägs i första och andra styckena om förelag avse koncernen i dess helhet och rätlen till styrdsere­presenlalion tillkomma samtliga anställda inom koncernen.

5 § När arbelslagarledamöterna har utsetts förändras inle de anställdas
räll fill styrelserepresentafion under mandatperioden, om antalet anställda
eller anlalet övriga styrelseledamöter minskar.


 


Inrättande av styrelserepresentation                                 Prop. 1987/88:10

6 § Beslut att inrätta styrdserepresenlalion för de anställda fattas av en
lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhällande
till företagel.

Om beslutet rör moderföretag, fattas del av en lokal arbetstagarorgani­sation som är bunden av kollekfivavlal i förhållande lill ell förelag inom koncernen.

Förelagels styrelse skall skriftligen underrättas om beslut atl inrätta styrdserepresenlalion för de anställda. I 10 § andra stycket finns bestäm­melser om när arbetslagarledamöler eller suppleanter (arbelstagarrepre­sentanter) fär tillträda sina uppdrag.

7   § Arbetstagarrepresentanterna utses av de lokala arbelstagarorganisa-fioner som är bundna av kollektivavtal i förhällande till förelaget eller, i moderförelag, av de lokala arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektivavtal i förhällande till etl förelag inom koncernen.

8   § Om organisationerna inle enas om annal, gäller följande ordning för all utse arbetstagarrepresentanterna.

Om mer än fyra femtedelar av de kollekfivavlalsbundna arbetslagarna vid företaget eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse samtliga arbetslagartepresenlanter. Om en annan sådan organisation företräder minsl en tjugondel av de kolleklivavlalsbundna arbetstagarna, får dock denna organisation utse en av suppleanterna.

Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollek­tivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget eller koncernen, får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sådana arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. Om de anställda har rätl till tre ledamöter och tre suppleanter, får den större av organisatio­nerna utse tvä ledamöter och två suppleanter.

Om man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra stycket, skall utse endast en arbelslagarrepresenlant och en suppleant, görs del av den lokala arbets­tagarorganisation som företräder del slörsla antalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid företaget eller koncernen.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall lokala ar­betstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation anses som en organisation.

9 § Arbelstagarrepresenlanlerna bör utses bland de anställda vid företa­
get eller, i fråga om moderförelag, inom koncernen.

Till arbelslagarrepresenlant fär inle utan särskilt tillstånd av nämnden för slyrdserepresentalionsfrägor utses den som är arbelstagarrepresentanl i elt annat företags styrelse. Detta gäller inte, om företagen går med på någol annal eller om de ingär i samma koncern.

10 § Tiden för en arbetstagarrepresentants uppdrag bestäms av den som
utser honom. Mandatperioden får dock inte vara längre än fyra räken­
skapsår. Den skall bestämmas sä all uppdraget upphör vid slutet av en
ordinarie stämma pä vilken styrelseval förrättas.

Den som utser arbelslagartepresenlanlerna bestämmer när de skall fill­träda uppdraget. Om inte företagets styrelse medger annat, får de dock inle tillträda förtän tre månader efter del all styrelsen har fäll underrättelse enligl 6 § tredje stycket.

Av 18 § andra slyckel framgår all en annan fidpunkt för tillträdet kan
gälla.
                                                                                              '■


 


Arbetstagarrepresentanternas arbete m. m.                        Prop. 1987/88:10

11   § Om inte annat följer av denna lag, skall vad som är föreskrivet i annan lag eller författning om styrelseledamot och slyrdsesuppleant i ell förelags styrelse tillämpas på arbetslagarledamöler och suppleanter för sädana ledamöter.

12   § Den som är suppleant för en arbelslagarledamot har räll all närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden och vid förelagets stämma, även om ledamoten är närvarande.

13   § En av arbelstagarrepresenlanlerna fär närvara och della i överlägg­ningarna när etl ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskill utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i före­tagel.

Om ett beslul enligl 7 kap 6§ andra stycket bankaktiebolagslagen (1987:618), 3 kap 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap 6§ andra stycket föreningsbankslagen (1987:620) innebär atl ell uppdrag ges ät en regionslyrdse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen räll atl bestämma atl en representant för dem och en suppleant skall omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande räll som avses i första stycket.

Om arbelslagarorganisationerna inle enas om annal, utses den represen­tant som avses i första och andra styckena av den organisation som företräder del största antalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid före­taget eller, i fråga om moderförelag, inom koncernen.

14 § Arbelstagarrepresenlanlerna får inle della i behandlingen av frägor
som rör kollektivavtal eller slridsålgärder eller av andra frågor där en
facklig organisafion på arbetsplatsen har ell väsenlligl intresse som kan
strida mol förelagels.

Om ell förelags verksamhel är av sädan nalur eller har ell sådant ändamäl som avses i 2§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli­vet, har arbelstagarrepresenlanlerna inle heller räll atl della i ell beslul som gäller verksamhetens mäl eller inriktning.

Skadestånd m. m.

15 § En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mol
denna lag skall betala ersättning för den skada som uppkommer. Skade­
ståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och
ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Om del är skäligt, kan
skadeståndet sällas ned eller helt falla bort.

En arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.

16 § Den som vill kräva skadestånd enligt denna lag skall underrätta
motparten om sitt anspråk inom fyra mänader från det skadan inträffade.
Om det inom den liden har begärts förhandling om anspråket enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med slöd av kollekfiv­
avlal, skall talan väckas inom fyra månader efter del all förhandlingen
avslutades. I annal fall skall talan väckas inom åtta månader från det
skadan inträffade.

Om underrättelse inle lämnas eller talan inte väcks inom den tid som anges i första stycket, har parten förlorat sin räll fill talan.


 


övriga bestämmelser                                                       Prop. 1987/88:10

17 § Undantag kan medges från denna lag, om styrelserepresenlalion för
de anställda skulle medföra väsentlig olägenhet för ell förelag på gmnd av
atl

1.   styrelsens sammansättning beror på politiska styrkeförhållanden eller
på förhällande mellan olika intressenter eller intressentgmpper, som fram­
gär av bolagsordningen, stadgarna, avlal eller annan omständighet, eller

2.   bolagsordningen eller motsvarande föreskriver särskild röstmajorilel
för styrelsens beslut.

Ell undanlag enligl första slyckel fär endasl medges, om olägenheten inte kan undanröjas pä annal säll. Undanlag skall förenas med villkor om åtgärder som pä annal sätt tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn i och inflytande på förelagels verksamhel.

18 § I frågor om tillstånd enligl 9§ andra stycket eller undantag enligt
17 § beslutar nämnden för slyrelserepresenlalionsfrägor.

Nämnden kan för liden fram lill del slufiiga avgörandet besluta alt en arbelslagartepresenlant inle får fillträda ell uppdrag som styrelseledamot eller suppleant.

Nämndens beslut får inle överklagas.

19 § I övrigt gäller i mäl om tillämpning av denna lag, i den mån tvisten
avser förhällandet mellan företaget och de anställda, lagen (1974:371) om
räliegången i arbetstvister.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, dä lagen (1976:351) om styrdserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för­eningar och lagen (1976:355) om styrelserepresenlalion för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag skall upphöra all gälla.

2.  Beslul som med slöd av äldre lag har fattats om att inrätta styrelsere­presentation för de anställda samt om att utse arbelstagarrepresentanter i styrelsen gäller fortfarande. Motsvarande gäller beslut om undantag som avses i 17 §.


 


2 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 4§, 8 kap. 1, 2, 9 och 15§§, 12 kap. 7§ samt 13 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

2 kap. 4§ Bolagsordningen skall ange

1. bolagets firma,

2.  den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sill säte,

3.  föremålet för bolagets verksamhel, angivet lill sin art,

4.  aktiekapitalet eller, om della skall kunna ulan ändring av bolagsord­ningen bestämmas lill lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi-mikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en flärdedd av maximikapilalel,

5.  aktiernas nominella belopp,

6.  antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer saml slyrdsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt liden för styrelsele­damots och revisors uppdrag,

7.  sättet för sammankallande av bolagsstämma,

8.  vilka ärenden som skall förekomma pä ordinarie stämma,

9.  vilken lid bolagets räkenskapsår skall omfalla.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbelstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

8 kap. 1§

Aktiebolag skall ha en styrelse med minsl tre ledamöter. Uppgår aktie­kapitalet eller maximikapilalel ej lill en miljon kronor, kan dock styrelsen bestå av en eller två ledamöter, om minsl en suppleant finnes.

Styrelsen väljes av bolagsstämman, om ej i bolagsordningen föreskrives att en eller flera styrelseledamöter skall utses pä annal sätt.

Styrelseledamots uppdrag gäller för lid som anges i bolagsordningen. Uppdragstiden får icke omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall be­stämmas så all uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad i denna lag sägs om styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla om suppleant.

Bestämmelser om arbelstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

' Lagen omtryckt 1982:739.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:10


2§

Uppdrag som styrelseledamot upphör i förlid, om ledamoten eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om ledamot som ej är vald pä bolagsstämma vill avgå, hos den som fillsall honom.


Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 4 § uppkommer för honom all vara sty­relseledamot och det inte finns nå­gon suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelsele­damöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var en arbelslagarrepresenlant som avses i lagen (1987:000) om slyrel-serepresentation för de privatan­ställda. Skall ledamoten väljas pä bolagsstämma, kan ulan hinder av 1 § första slyckel valet anstå lill näsla ordinarie stämma pä vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående leda­möter och suppleanter.

Upphör styrelseledamots upp­drag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligl 4 § alt vara sty­relseledamot och finnes ej supple­ant, skall övriga styrelseledamöter vidtaga åtgärd för att ny ledamot för den återstående mandattiden tillsättes, såvida ej den förutvaran­de ledamoten var offentlig styrelse­ledamot som avses i lagen (1976:350) om styrelserepresenta­tion för samhället i aktiebolag, eko­nomiska föreningar och stiftelser eller arbelslagarledamot som avses i lagen (1976:351) om styrelserepre­sentafion för de anställda i aktiebo­lag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas pä bolags­stämma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma pä vilken styrel­seval förrättas, om styrelsen är be­slutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om styrelseledamot, som enligl bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämma, ej utsetts, skall rätlen förordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av alt del finns någon som kan företräda bolaget.


Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseleda­möter eller det högre antal som fö­reskrives i bolagsordningen är när­varande. Beslut i ärende får dock icke fallas, om ej såvitt möjligl samfiiga styrelseledamöter dels fått tillfälle all deltaga i ärendets be­handling, dels erhållit fillfredsstäl­lande underlag för alt avgöra ären­det. Har styrelseledamot förfall och finnes suppleant, som skall in­träda i hans ställe, skall denne be­redas tillfälle därtill.


Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda­möter eller det högre anlal som fö­reskrivs i bolagsordningen är närva­rande. Beslul i ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtli­ga styrelseledamöter dels fäll tillfäl­le atl delta i ärendets behandling, dels fått tillfredsställande underlag för all avgöra ärendet. Om en sty­relseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall denne ges tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarledamot, som har ut­setts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de pri-


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88:10

vatanställda, skall dock alllid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Som styrelsens beslul gäller, om bolagsordningen ej föreskriver särskild röstmajorilel, den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordfö­randen. Är styrelsen icke fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om ej annat föreskrives i bolagsordningen.

Handling som enligl denna lag skall undertecknas av styrelsen skall underskrivas av minsl hälflen av hela antalet styrelseledamöter.

15§
För registrering skall bolaget an-
     För registrering skall bolaget an-

mäla vem som utsetts till slyrdsde- måla vem som har utsetts lill slyrel-
damol, verkställande direktör och sdedamot, verkställande direktör,
suppleant samt till firmalecknare suppleant och firmalecknare saml
ävensom deras postadress och per- deras postadress och personnum-
sonnummer. För registrering skall mer. Om en ledamot eller supple-
även anmälas av vilka och hur bo- ant har utsetts enligt lagen
lagets firma tecknas.
                    (1987:000) om slyrelserepresenta-

tlon för de privatanställda, skall delta anges. För registrering skall bolaget även anmäla av vilka och hur bolagels firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för registrering och därefter genast efter del alt ändring inträffat i förhållande som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första slyckel. Räll alt göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla del för registre­ring.

Varje år efter den ordinarie bolagslämman skall bolaget lill registrerings-myndigheten sända in en aktuell förteckning över bolagels styrelseledamö­ter, verkställande direktör, suppleanter och firmatecknare med uppgift om deras postadress och personnummer. Förteckningen skall sändas in samti­digt med atl en avskrift av årsredovisningen och revisionsberättelsen sänds in enligt 11 kap. 3 § andra slyckel.

12 kap.

Aktiebolag fär ej lämna penninglån lill den som äger aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglän lill

1.  den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätl upp- eller nedstigande led lill aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direk­tör,

2.  den som är besvågrad med sädan person i rätt upp- eller nedstigande led eller sä all den ene är gift med den andres syskon, eller

 Senaste lydelse 1984:194.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88:10

3. juridisk person över vars verksamhel person som nämnts ovan har etl bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första slyckel gäller ej om

1.  gäldenären är kommun eller landstingskommun,

2.  gäldenären är företag i koncern i vilken del långivande bolaget ingär,

3.  gäldenären driver rörelse och länet betingas av affärsmässiga skäl saml är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

4.  gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1—3 är aktieägare saml det sammanlagda aktieinne­havet ej uppgår lill en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget ingär i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncernbolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juri­disk person över vars verksamhel han har ell bestämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i koncernbolagen.

Aktiebolag får icke lämna penninglän i syfte att gäldenären eller honom närslående fysisk eller juridisk person som avses i första slyckel 1 -3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ell annal bolag i samma koncern gäller inle förbudet mol penninglån i tredje slyckel, om

1.    lånebeloppet jämte tidigare län enligl detta stycke frän bolaget eller
annat bolag i samma koncern inle överstiger ell belopp som motsvarar tvä
gånger gällande basbelopp enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.   låneerbjudandet riktar sig till minsl hälften av de anställda i bolaget och lånet skall återbetalas inom fem är genom regelbundna amorteringar samt

3.   hinder mot län inle föreligger 3. hinder mot län inte föreligger vid en tillämpning av första och  vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock del i första styc-  Därvid skall dock det i första slyc­kel angivna förbudet mol atl lämna kel angivna förbudet mot att lämna län lill styrelseledamot inte gälla i län lill styrelseledamot inle gälla i fråga om den som är slyrdsdeda-    fräga om den som är styrelseleda­mot enligl bestämmelserna i lagen mot enligt bestämmelserna i lagen (1976:351) om styrdserepresenla- (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de anställda i aktiebolag       tion för de privatanställda.

och ekonomiska föreningar.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mol penninglån äger mot­svarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande sam­levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligl bestämmelserna i denna para­graf räknas inle innehav eller förvärv av andelar i en akfiefond eller i en akfiesparfond eller kapilalsparfond som inle är företagsanknuten.

13 kap. 2§ Del åligger styrelsen all ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapilal understiger hälften

'Senaste lydelse 1983:453.                                                                                   10


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen atl så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt fill bolagsstämma hänskjuta fråga om bola­get skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom åtta månader efter hänskjulandel balansräkning avseende ställningen vid liden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till del registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar all bolaget skall träda i likvidation, hos rätlen ansöka atl bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.

Görs ansökan enligl första slyckel, förordnar rätten alt bolaget skall träda i likvidation, om det ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrks atl balansräkning ulvisande atl bolagets eget kapilal uppgär lill del registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Vid beräkningen av del egna kapitalels slorlek skall inom linjen tilläggas en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller dock alt de tas upp lill an: skaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskriv­ningar, om därigenom erhålls ett högre värde. Vidare skall vid beräkningen hänsyn inle las lill skuld på gmnd av statligt stöd för vilkel återbetalnings-skyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning, om stödet — för det fall att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation - skall återbetalas först sedan övriga skulder lill fullo betalats.


Prop. 1987/88:10


 


Underlåter styrelseledamöterna alt fullgöra vad som åligger dem en­ligl första slyckel, svarar de och andra som med vetskap härom handlar pä bolagets vägnar solida­riskt för bolagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträ­der även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första slyckel tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslut all forlsälla bolagets verksamhet. Den ansvarighet som det nu är frå­ga om gäller dock ej för förbindel­ser som uppkommer sedan likvida-fionsfrågan hänskjutils lill rättens prövning eller sedan en balansräk­ning, som utvisar all bolagels egel kapital uppgår lill del registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolags­stämma.


Om styrelseledamöterna underlå­ter alt fullgöra vad som åligger dem enligl första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de förpliktel­ser som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlå­tenheten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget inträder även för aktieägare som, när likvidationsplikl föreligger enligl första stycket tredje mening­en, med vetskap om likvidations-plikten deltar i beslul att fortsätta bolagels verksamhel. Ansvarighet enligt detta stycke gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hän­skjutils lill rättens prövning eller sedan en balansräkning, som ut­visar atl bolagets eget kapital upp­går till det registrerade aktiekapita­let, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.


11


 


3 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 6 kap. 1, 2, 4, 9 och 15 §§ samt 11 kap. 3§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 kap. 2§ Föreningens stadgar skall ange

1.  föreningens firma,

2.  den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

3.  ändamålet med föreningens verksamhel och verksamhetens art,

4.  den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får della i föreningen med insats ulöver vad han är skyldig all della med,

 

5.  för del fall all regelbundna eller pä särskill beslut om uttaxering beroende avgifter lill föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6.  antalet eller lägsta och högsta anlalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, liden för deras uppdrag saml, om någon av dem skall utses pä annal sätl än som anges i denna lag, hur del i sä fall skall ske,

7.  för det fall all fullmäktige enligl 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogen-hel, hur de skall utses och fiden för deras uppdrag,

8.  inom vilken lid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas lill medlemmarnas eller fullmäktiges kän­nedom,

9.  vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

10.   vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfalla,

11.   grunderna för fördelning av föreningens vinst saml hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, saml

12.   för det fall all förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,
vad som skall gälla därom.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbelstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

6 kap. 1§ En ekonomisk förening skall ha en styrelse med minsl tre ledamöter. Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna alt en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i stadgarna. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestäm­mas sä alt uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förtätlas.

12


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88:10

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetslagar-representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som inle är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligl 4 §
    upphör i förtid eller hinder enligl 4 §
uppkommer för honom atl vara sly-
     uppkommer för honom atl vara sty­
relseledamot och det inte finns nå-
     relsdedamol och det inte finns nå­
gon suppleant som kan inträda i
         gon suppleant som kan inträda i
hans ställe, skall övriga slyrdsde-
        hans ställe, skall övriga styrelsele­
damöter vidta ätgärder för atl en ny
   damöter vidta ätgärder för all en ny
styrelseledamot tillsätts för den
          styrelseledamot tillsätts för den
återstående mandattiden. Sådana
      återstående mandalfiden. Sädana
åtgärder behöver dock inle vidlas,
       åtgärder behöver dock inte vidlas,
om den förutvarande ledamoten var
   om den förutvarande ledamoten var
arbelstagarrepresentanl som avses
    arbelslagarrepresenlant som avses
i lagen (1976:351) om slyrdserepre-
   i lagen (1987:000) om styrelserepre­
senlalion för de a/iitå/Zt/a / atoe/jo-
   senlalion för de privatanställda.
lag och ekonomiska föreningar.
Skall ledamoten väljas pä för-
Skall ledamoten väljas på för-
   eningsstämma, kan ulan hinder av
eningsstämma, kan ulan hinder av
      I § första stycket valet anstå lill
1 § första slyckel valet anstå till
          nästa ordinarie stämma på vilken
näsla ordinarie stämma på vilken
        styrelseval förrättas, om styrelsen
styrelseval förrättas, om styrelsen
      är beslutför med kvarstående leda-
är beslutför med kvarstående leda-
    möter och suppleanter,
möter och suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsältas i annan ordning än genom val av föreningsstämman inle har utsetts, skall rätlen förordna en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller nägon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns nägon som kan företräda föreningen.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annal. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i nägot av dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosat­ta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inle vara styrelseleda­mot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stad­garna i särskilt angivna fall tillåter annal. Den som enligl lag är ställföreträ­dare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna fär


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

dock vara styrelseledamot utan all vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om del.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbelstagarrepresentan­ter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om slyrdserepre senla­lion för de privatanställda.


Prop. 1987/88:10



Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseleda­möter eller del högre anlal som fö­reskrivs i stadgarna är närvarande. Beslul i ett ärende fär dock inte fal­las, om inle såvitt möjligl samtliga styrelseledamöter har fåll fillfälle alt della i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underiag för atl avgöra ärendet. Om en sty­relseledamot inle kan komma och del finns en suppleant som skall trä­da in i hans ställe, skall suppleanten beredas tillfälle till del.

. Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseleda­möter eller del högre anlal som fö­reskrivs i stadgarna är närvarande. Beslul i ell ärende får dock inte fal­las, om inle såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fåll tillfälle all delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsslällande underlag för all avgöra ärendet. Om en sty­relseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall trä­da in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle lill det. Suppleant för arbelslagarledamot, som har ut­setts enhgt lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de pri­vatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tUlfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajorilel, gäller som sty­relsens beslut den mening för vilken mer än hälflen av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock ulgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annal föreskrivs i stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minsl hälften av hela antalet styrelseledamöter.

15§


För registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts fill sty­relseledamot, verkställande direk­tör, suppleant eller firmalecknare samt deras postadress och person­nummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur för­eningens firma tecknas.


För registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts fill sty­relseledamot, verkställande direk­tör, suppleant och firmalecknare saml deras postadress och person­nummer. Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda, skall detta anges. För registrering skall föreningen även anmäla av vilka och hur föreningens firma tecknas.


14


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Anmälan görs första gången när föreningen enligl 2 kap. 3 § anmäls för registrering och därefter genast efter det atl ändring har inträffat i etl förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätl all göra anmälan tillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla del för registrering.

11 kap. 3§

Om antalet föreningsmedlemmar går ned under del lägsta antal som föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Inträder inle ell fillräckligt anlal medlemmar i föreningen inom tre månader efter del all anlalet har gått ned under del föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar all föreningen skall träda i likvidafion, hos rätlen ansöka all föreningen försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor, en före­ningsmedlem eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt första slyckel, förordnar rätten all föreningen skall träda i likvidation, om det inle under ärendets handläggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.


Prop. 1987/88:10


 


Om styrelseledamöterna underlå­ter all fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på förening­ens vägnar solidariskt för de för­pliktelser som uppkommer för för­eningen. Ett sådant ansvar inträder även för sådana medlemmar som, när likvidationsplikl föreligger en­ligl första stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslul att fortsätta föreningens verksam­het. Ansvarighet enligt denna para­graf gäller dock inle för förpliktel­ser som uppkommer sedan likvida-lionsfrågan har hänskjutils till rät­lens prövning eller sedan elt till­räckligt anlal medlemmar har in­trätt efter den fid som anges i första stycket.


Om styrelseledamöterna underlå­ter atl fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underiåtenhet handlar pä förening­ens vägnar solidariskt för de för­pliktelser som uppkommer för för­eningen. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar alt underlåtenheten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som upp­kommer för föreningen inträder även för sådana medlemmar som, när likvidationsplikl föreligger en­ligl första stycket, med vetskap om likvidationspliklen deltar i beslul alt fortsätta föreningens verksam­hel. Ansvarighet enligl denna para­graf gäller dock inte för förpliktel­ser som uppkommer sedan likvida-tionsfrägan har hänskjutils lill rät­lens prövning eller sedan elt till­räckligt anlal medlemmar har in­trätt efter den fid som anges i första stycket.


15


 


4 Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härigenom föreskrivs all 7 kap. 1-3, 13 och 18 §§ saml 10 kap. 3§ bankakliebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 kap. 1§ Elt bankaktiebolag skall ha en styrelse med minsl fem ledamöter. Styrel­sen skall förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med vad som före­skrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av bolagsstäm­man. Regeringen fär dock utse högst fem ledamöter i styrelsen (of­fentliga styrelseledamöter) med uppgift all särskilt verka för alt samhällets intressen beaktas i bola­gets verksamhet. Även annan sty­relseledamot fär, om sä föreskrivs i bolagsordningen, tillsältas i annan ordning än genom val av bolags­stämman.

Styrelsen väljs av bolagsstäm­man. Regeringen fär dock utse högst fem ledamöter i styrelsen (of­fentliga styrelseledamöter) med uppgift alt särskill verka för att samhällets intressen beaktas i bola­gets verksamhet. Även annan sty­relseledamot fär, om sä föreskrivs i bolagsordningen, tillsättas i annan ordning än genom val av bolags­stämman. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i lagen (1976:355) om styrelserepresenta­tion för de anställda i bankinstitut ochförsäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsord­ningen. Uppdragsliden får inle omfalla mer än fyra räkenskapsår och skäll bestämmas så alt uppdraget upphör vid slulel av den ordinarie bolagsstäm­ma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetslagar-representanter finns (■ lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som har tillsatt honom.


Prop. 1987/88:10


 


Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förlid eller hinder enligl 3 § uppkommer för honom alt vara sty­relseledamot och del inle finns nå­gon suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelsele­damöter vidta åtgärder för atl en ny styrelseledamot   lillsätts   för   den


Om en slyrdsdedamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 3 § uppkommer för honom all vara sty­relseledamot och det inte finns nä­gon suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelsele­damöter vidta ätgärder för atl en ny styrelseledamot   tillsätts   för   den


16


 


Föreslagen lydelse

ätersiående mandalfiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidlas, om den fömtvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot eller ar­belslagartepresenlant som avses i lagen (1987:000) om styrdserepre-senlation för de privatanställda. Skall ledamoten väljas pä bolags­stämma, kan valet anstå lill den näsla ordinarie stämma på vilken styrelseval förtätlas, om styrelsen är beslutför med kvarstående leda­möter och suppleanter och deras antal inle understiger fem.

Nuvarande lydelse

återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidlas, om den förutvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot eller ar­belslagartepresenlant som avses i lagen (1976:355) om styrelserepre­senlalion för de anställda i bankin­slilul och försäkringsbolag. Skall ledamoten väljas pä bolagsstämma, kan valet anslå till den näsla ordi­narie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inle understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligl bolagsordningen skall fillsätlas i an­nan ordning än genom val av bolagsstämma inte har utsetts, skall bankin­spektionen förordna en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, aktie­ägare, borgenär eller någon annan vars räll kan.vara beroende av all del finns någon som kan företräda bolaget.

Styrdsdedamölerna skall vara svenska medborgare och, om inle rege­ringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter någol annal, bosalla i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inle vara styrelseledamot. Att delsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6§ lagen (1986:436) om näringsför­bud.

Ulan hinder av första slyckel fär i ell bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankförelag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter vara svenska medborgare bosatta utomlands eller ulländska medborgare. Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektio­nen fär medge undantag frän vad som föreskrivs i delta stycke.


Prop. 1987/88:10


 


Av styrelseledamöterna fär högst en för varje påbörjat femlal vara anställd i banken. Vid denna beräk­ning skall hänsyn inle tas till de of­fentliga styrelseledamöterna. Atl delsamma gäller arbetstagarrepre­sentanterna enligl lagen (1976:355) om styrelserepresentafion för de anställda i bankinstitut och försäk­ringsbolag framgår av 8§ nämnda lag.


Av styrelseledamöterna fär högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i banken. Vid denna beräk­ning skall hänsyn inte las till de of­fentliga styrelseledamöterna eller arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de pri­vatanställda.


13!


Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela anlalet styrelseleda­möter eller del högre anlal som fö­reskrivs i bolagsordningen är när­varande. Beslul i ell ärende får dock inte fattas, om inle såvitt möj-


Slyrdsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda­möter eller del högre antal som fö­reskrivs i bolagsordningen är när­varande. Beslut i elt ärende fär dock inle fattas, om inle såvitt möj-


17


2   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10


Nuvarande lydelse

ligt samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att della i ärendets behand­ling och erhållit tillfredsställande underlag för all avgöra ärendet. Om­en styrelseledamot inte kan komma och del finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten beredas tillfälle lill det.

Föreslagen lydelse

ligt samtliga styrelseledamöter fått fillfälle att della i ärendets behand­ling och erhållit tillfredsställande underlag för atl avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inle kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges fillfälle lill del. Suppleant för arbelslagarledamot, som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges till­fälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseleda­mot.

Om inte bolagsordningen föreskriver särskild röstmajorilel, gäller som styrelsens beslul den mening för vilken mer än hälflen av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inle fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock ulgöra mer än en tredjedel av hela anlalet styrelseledamöter, om inte annal föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligl denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minsl hälften av hela antalet styrelseledamöter.


Prop. 1987/88:10


18 §


För registrering skall bankaktie­bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, suppleant eller firmalecknare samt deras post­adress, personnummer och med­borgarskap. För registrering skall även anmälas av vilka och hur bo­lagels firma tecknas.

För registrering skall bankaktie­bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare samt deras post­adress, personnummer och med­borgarskap. Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:000) om slyrelserepresenta-tion för de privatanställda, skall detta anges. För registrering skall bolaget även anmäla av vilka och hur bolagels firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bankaktiebolaget enligl 2 kap. 12 § anmäls för registrering och därefter genast efter det atl ändring har inträffat i elt förhällande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första slyckel. Rätt all göra anmälan tillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om bolagels postadress ändras, skall bolaget genast anmäla del för registrering.

10 kap. 3§ Om styrelseledamöterna underlå-        Om styrelseledamöterna underlå­ter all fullgöra vad som åligger dem     ler all fullgöra vad som åligger dem enligl 2§ första stycket, svarar de     enligl 2§ första slyckel, svarar de och andra som med vetskap om     och andra som med vetskap om


18


 


Nuvarande lydelse

denna underlåtenhet handlar pä bankaktiebolagels vägnar solida­riskt för de förpliktelser som upp­kommer för bolaget. Ett sådant an­svar inträder även för de aktieägare som, när likvidationsplikl föreligger enligt 2§ första stycket, med vet­skap om likvidationspliklen deltar i beslul alt fortsätta bolagels verk­samhet. Ansvarighet enligl denna paragraf gäller dock inte för förplik­telser som uppkommer sedan likvi­dationsfrågan har hänskjutils lill rättens prövning eller sedan en ba­lansräkning, som utvisar alt bola­gels egel kapilal uppgår till det re­gistrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och god­känd av bolagsstämman.


Föreslagen lydelse

denna underlåtenhet handlar på bankaktiebolagets vägnar solida­riskt för de förpliktelser som upp­kommer för bolaget. En styrelsele­damot undgår dock ansvar, om han visar alt underlåtenheten inte beror på försummelse av honom. Solida­riskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget inträder även för de aktieägare som, när likvidationsplikl föreligger enligt 2 § första stycket, med vetskap om likvidationspliklen deltar i beslut atl forlsälla bolagels verksamhel. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvida-lionsfrägan har hänskjutils till rät­lens prövning eller sedan en balans­räkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgär fill del registre­rade aktiekapitalet, har blivit grans­kad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.


Prop. 1987/88:10


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.


19


 


5 Förslag till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)


Prop. 1987/88:10


 


Härigenom föreskrivs aU 3 kap. (1987:619) skall ha följande lydelse.


1-3,  12 och  17§§ sparbankslagen


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3 kap. 1§

En sparbank skall ha en styrelse med minsl fem ledamöter. Styrelsen skall förvalta sparbankens angelägenheter i enlighet med vad som före­skrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).


Styrelsen väljs av sparbanks­stämman. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i 4 §.

Styrelsen väljs av sparbanks-stämman. Särskilda bestämmelser om alt styrelseledamot utses av an­nan än sparbanksstämman finns dock i 4 § oc/t / lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de an­ställda I bankinslilul och försäk­ringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i reglementet. Uppdragstiden får inle omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestäm­mas sä all uppdraget upphör vid slulet av den ordinarie sparbanksslämma pä vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om slyrdsdedamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som inle är vald på sparbanksstämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.


Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 3 § uppkommer för honom aft vara sty­relseledamot och det inle finns nå­gon suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelsele­damöter vidta åtgärder för aft en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidlas, om den fömtvarande ledamoten var arbelstagarrepresentanl som avses i lagen (1"76:355) om styrelserepre­senlalion för de anställda i bankin­stitut och försäkringsbolag. Skall ledamoten   väljas   pä   sparbanks-


Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 3 § uppkommer för honom all vara sty­relseledamot och det inte finns nå­gon suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelsele­damöter vidta ätgärder för aft en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sädana åtgärder behöver dock inle vidlas, om den fömtvarande ledamoten var arbelstagarrepresentanl som avses i lagen (1987:000) om slyrdserepre-senlalion för de privatanställda. Skall ledamoten väljas pä spar­banksstämma, kan valet anslå fill


20


 


Föreslagen lydelse

den nästa ordinarie stämma pä vil­ken styrelseval förrättas, om styrel­sen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och de­ras anlal inte understiger fem.

Nuvarande lydelse

stämma, kan valet anstå lill den nästa ordinarie stämma pä vilken styrelseval förtätlas, om styrelsen är beslutför med kvarstående leda­möter och suppleanter och deras antal inle understiger fem.

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inle rege­ringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspekfionen i särskilda fall filialer någol annal, bosatta inom sparbankens verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. All detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.


Prop. 1987/88:10


 


Av styrelseledamöterna fär högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i sparbanken. Att arbetsta­garrepresentanterna enligl lagen (1976:355) om styrelserepresenla­lion för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag inte skall medräknas, framgår av8§ nämnda lag.


Av slyrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femlal vara anställd i sparbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligl lagen (1987:000) om styrelserepresentafion för de pri­vatanställda.


12§


Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda­möter eller det högre anlal som fö­reskrivs i reglementet är närvaran­de. Beslul i ell ärende fär dock inle fattas, om inte såvitt möjligl samtli­ga styrelseledamöter fäll tillfälle atl della i ärendets behandling och er­hållit tillfredsställande underlag för all avgöra ärendet. Om en styrelse­ledamot inle kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten beredas tillfälle lill del.

Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseleda­möter eller del högre anlal som fö­reskrivs i reglementet är närvaran­de. Beslul i elt ärende fär dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samfii­ga styrelseledamöter fåll fillfälle all della i ärendets behandling och er­hållit fillfredsställande underlag för all avgöra ärendet. Om en styrelse­ledamot inte kan komma och del finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle fill del. Suppleant för arbelslagarledamot, som har ut­setts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de pri­vatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Om inle reglementet föreskriver särskild röstmajorilel, gäller som styrd­sens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock ulgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inle annal föreskrivs i reglementet.


21


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88:10

Handlingar som enligl denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minsl hälflen av hela antalet styrelseledamöter.

17 §
För registrering skall sparbanken
   För registrering skall sparbanken

anmäla vem som har utsetts fill sly- anmäla vem som har utsetts till sty­
relseledamot, suppleant e//er firma- relsdedamol, suppleant och firma­
lecknare samt deras postadress och tecknare samt deras postadress och
personnummer. För registrering personnummer. Om en ledamot el­
skall även anmälas av vilka och hur ler suppleant har utsetts enligl
sparbankens T\rmatecV.nas.
  lagen (1987:000) om styrelserepre-

sentatlon för de privatanställda, skall detta anges. För registrering skall sparbanken även anmäla av vilka och hur bankens firma teck­nas.

Anmälan görs första gången när sparbanken enligl 2 kap. 11 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ell förhällande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första slyckel. Rätt alt göra anmälan fillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om sparbankens postadress ändras, skall sparbanken genast anmäla del för registrering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

22


 


6 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

Härigenom föreskrivs alt 6 kap. 1-3, 12 och 17§§ saml 9 kap. 3§ föreningsbankslagen (1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6 kap. 1§ En föreningsbank skall ha en styrelse med minsl fem ledamöter. Styrel­sen skall förvalta föreningsbankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen   väljs   av   förenings- Styrelsen   väljs   av   förenings-
banksslämman, om del inle före-
banksslämman, om del inte före­
skrivs i stadgarna atl en eller flera
skrivs i stadgarna all en eller flera
styrelseledamöter skall utses på an-
styrelseledamöter skall utses på an­
nal sätl.   Särskilda bestämmelser
nal säll.  Särskilda bestämmelser
om all styrelseledamot kan utses av
om all styrelseledamot kan utses av
annan än stämman finns i 4 § och i
annan än stämman finns i 4 §.
lagen (1976:355) om styrelserepre­
senlalion för de anställda i bank­
institut ochförsäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i stadgarna. Uppdragsliden får inle omfalla mer än fyra räkenskapsår och skall bestäm­mas sä att uppdraget upphör vid slulet av den ordinarie föreningsbanks-stämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbelstagar­representanter fmns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsbanksstämma vill avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
uppkommer för honom alt vara sty-
uppkommer för honom att vara sty­
relseledamot och det inle finns nå-
relsdedamol och del inle finns nå­
gon suppleant som kan inträda i
gon suppleant som kan inträda i
hans ställe, skall övriga slyrdsde-
hans ställe, skall övriga styrelsele­
damöter vidta ätgärder för aft en ny
damöter vidta åtgärder för att en ny
styrelseledamot tillsätts för den
styrelseledamot lillsätts för den
återstående mandattiden. Sädana
återstående mandattiden. Sådana
åtgärder behöver dock inte vidtas,
åtgärder behöver dock inle vidtas,
om den fömtvarande ledamoten var
om den fömtvarande ledamoten var
arbelstagarrepresentanl som avses
arbelstagarrepresentanl som avses
i lagen (1976:355) om slyrdserepre-
i lagen (1987:000) om styrelserepre-                                23


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88:10

senlalion för de anställda i bankin-   senlalion för de privatanställda.
stitul och försäkringsbolag. Skall
     Skall ledamoten väljas på för­
ledamoten väljas på förenings-
       eningsbanksslämma, kan valet an-
banksslämma, kan valet anstå till
    slå lill näsla or dinarie stämma på
näsla ordinarie stämma på vilken
     vilken sty relseval förrättas, om sly-
slyrelseval förtältas, om styrelsen
   relsen är beslutför med kvarstående
är beslutför med kvarstående leda-
leda möter och suppleanter och de-
möler och suppleanter och deras
     ras an tal inle understiger fem.
anlal inle understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligl stadgarna skall filisättas i annan ordning än genom val av föreningsbanksslämman inte har utsetts, skall bankinspektionen förordna en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda banken.

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och bosalla i Sveri­ge, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspek­tionen i särskilda fall filialer annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall filialer annal. Den som enligt lag är ställfö­reträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan alt vara medlem i föreningsbanken, även om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det fill en central förenings­bank finns anslutna lokala föreningsbanker, fär den som är medlem i en av dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentan­ter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst Av slyrelseledamöterna får högst

en för varje påbörjat femlal vara en för varje påbörjat femlal vara

anställd i en föreningsbank. Atl ar- anställd  i  en  föreningsbank.   Vid

betstagarrepresentanterna     enligl denna beräkning skall hänsyn inte

lagen (1976:355) om slyrdserepre- tas  till arbetstagarrepresentanter

sentation för de anställda i bankin- som    har    utsetts    enligt    lagen

stitul   och  försäkringsbolag   inte (1987:000) om  styrdserepresenla-

skall medräknas vid tillämpningen tion för de privatanställda.
av  detta  stycke framgår av 8§
nämnda lag.

12§

Styrelsen är beslutför, oin mer än Styrelsen är beslutför, om mer än
hälflen av hela antalet styrelseleda-
hälflen av hela antalet styrelseleda­
möter eller del högre anlal som fö-
möter eller del högre antal som fö­
reskrivs i stadgarna är närvarande,
reskrivs i stadgama är närvarande.
Beslul i elt ärende får dock inte fal-
Beslut i ell ärende får dock inle fat­
tas, om inle såvitt möjligt samtliga
tas, om inle såvitt möjligl samfiiga
styrelseledamöter fått tillfälle att
styrelseledamöter fått tillfälle att

24


 


Nuvarande lydelse

della i ärendets behandling och er­hållit tillfredsslällande underiag för all avgöra ärendet. Om en styrelse­ledamot inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten beredas tillfälle till del.

Föreslagen lydelse

delta i ärendets behandling och er­hållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelse­ledamot inle kan komma och del finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle till del. Suppleant för arbelslagarledamot, som har ut­setts enligl lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de pri­vatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle atl delta i ärendets behandling på samma sätt-som en styrelseledamot.

Om inle stadgarna föreskriver särskild röstmajorilel, gäller som styrel­sens beslul den mening för vilken mer än hälflen av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock ulgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inle annal föreskrivs i stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.


Prop. 1987/88:10


17 §


För registrering skall förenings­banken anmäla vem som har utsetts lill styrelseledamot, suppleant eller firmalecknare saml deras post­adress och personnummer. För re­gistrering skall även anmälas av vilka och hur föreningsbankens fir­ma tecknas.

För registrering skall förenings­banken anmäla vem som har utsetts fill styrelseledamot, suppleant och firmalecknare saml deras post­adress och personnummer. Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelse­represenlalion för de privatanställ­da, skall detta anges. För registre­ring skall föreningsbanken även an­mäla av vilka och hur bankens fir­ma tecknas.

Anmälan görs första gången när föreningsbanken enligl 2 kap. 5 § anmäls för registrering och därefter genast efter del all en ändring har inträffat i etl förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första slyckel. Rätt alt göra anmälan tillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om föreningsbankens postadress ändras, skall föreningsbanken genast anmäla del för registrering.

9 kap.


Om styrdsddamölerna underlå­ter all fullgöra vad som åligger dem enligt 2§ första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar pä för­eningsbankens   vägnar   solidariskt


Om slyrdsdedamölema underlå­ter atl fullgöra vad som åligger dem enligl 2§ första slyckel, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på för­eningsbankens   vägnar   solidariskt


25


 


Nuvarande lydelse

för de förpliktelser som uppkom­mer för föreningsbanken. Ett så­dant ansvar inträder även för säda­na medlemmar som, när likvida­tionsplikl föreligger enligt 2 § första stycket, med vetskap om likvida­tionspliklen deltar i beslul all fort­sälla föreningsbankens verksam­hel. Ansvarighet enligl denna para­graf gäller dock inle för förpliktel­ser som uppkommer sedan likvida­tionsfrågan har hänskjutils lill rät-' lens prövning eller sedan ett till­räckligt antal medlemmar har in­trätt efter den i 2§ första slyckel angivna tiden.


Föreslagen lydelse

för de förpliktelser som uppkom­mer för föreningsbanken. En styrel­seledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktel­ser som uppkommer för förenings­banken inträder även för sådana medlemmar som, när likvidations­plikl föreligger enligt 2 § första slyc­kel, med vetskap om likvidations­pliklen deltar i beslut all fortsälla föreningensbankens verksamhel. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inle för förpliktelser som uppkommer sedan likvida­tionsfrågan har hänskjutils lill rät­tens prövning eller sedan etl till­räckligt anlal medlemmar har in­trätt efter den i 2§ första stycket angivna liden.


Prop. 1987/88:10


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.


26


 


7 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs aft 8 kap. 1, 2, 11 och 17§§ samt 14 kap 2§ försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

8 kap. 1§

Ell försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver ålerförsäkring, skall minsl en av styrelseledamöterna utses med uppgift all särskilt vaka över atl försäkringslagarnas intresse beaktas. Sådan styrelseledamot fär inle vara aktieägare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Styrelseledamot som avses i andra stycket skall dock enligl bestämmelse, som skall vara inlagen i bolagsord­ningen, utses av försäkringslagarna eller av någon intressegrupp som har anknytning lill dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Även annan styrelseledamot får enligt bestämmel­se i bolagsordningen tillsältas i annan ordning än genom val av bolagsstäm­man.

Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot skall utses av an­nan än bolagsstämman finns i lagen (1976:355) om styrelserepre­sentation för de anställda i bank­institut och försäkringsbolag.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den lid som anges i bolagsord­ningen. Uppdragsliden får inle omfalla mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så alt uppdraget upphör vid slulel av den ordinarie bolagsläm-ma pä vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

2§ Elt uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som utsett honom begär del. En anmälan om della skall göras hos styrelsen och, i de fall dä en ledamot som inte är vald pä bolagsstämman vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller del uppkommer
upphör i förtid eller del uppkommer
hinder för denne enligl 4 § all vara
hinder för denne enligl 4 § alt vara
styrelseledamot och om det inte
styrdsdedamol och om del inle
finns någon suppleant, skall övriga
finns någon suppleant, skall övriga
styrelseledamöter vidta åtgärder
styrelseledamöter vidta åtgärder
för atl en ny ledamot för den åler-
för all en ny ledamot för den åter­
stående mandattiden tillsätts om
slående mandattiden fillsätls, om
inle  den  förutvarande  ledamoten
inle  den  förutvarande  ledamoten                                27


 


Föreslagen lydelse

har varil en sädan ledamot som av­ses i 1 § andra stycket eller en sådan arbelslagarledamot som avses i lagen (1987:000) om styrelserepre­senlalion för de privatanställda. Skall ledamoten väljas på bolags­stämman, kan ulan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket valet anstå lill den näsla ordinarie stämma pä vilken styrelseval för­rättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Nuvarande lydelse

har varit en sådan ledamot som av­ses i 1 § andra slyckel eller en sådan arbetstagariedamol som avses i lagen (1976:355) om styrelserepre­senlalion för de anställda i bankin­slilul och försäkringsbolag. Skall ledamoten väljas på bolagsstäm­man, kan ulan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket valet anstå till den näsla ordinarie stäm­ma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och sup­pleanter.

Om en styrelseledamot, som enligl bolagsordningen skall fillsätlas på någol annat säll än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts, skall rätten förordna ersättare pä ansökan av styrelseledamot, akfieägare, del­ägare, delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätl kan vara beroende av att det finns nägon som kan företräda bolaget.


Prop. 1987/88:10


11§


Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseleda­möter eller det högre antal som fö­reskrivs i bolagsordningen är när­varande. Beslut i ell ärende får dock inle fallas, om inle såvitt möj­ligt samUiga styrelseledamöter dels fåll tillfälle all delta i ärendets be­handling, dels fåll tillfredsslällande underlag för all avgöra ärendet. Om en styrelseledamot har förfall och om det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall denne beredas tillfälle till detta.

Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda­möter eller del högre antal som fö­reskrivs i bolagsordningen är när­varande. Beslut i elt ärende får dock inle fattas, om inte såvitt möj­ligt samtliga styrelseledamöter dels fåll fillfälle all della i ärendets be­handling, dels fåll tillfredsställande underlag för atl avgöra ärendet. Om en styrelseledamot har förfall och om del finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall denne ges fillfälle lill della. Supple­ant för arbelslagarledamot, som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Som styrelsens beslul gäller, om bolagsordningen inle föreskriver sär­skild röstmajorilel, den mening för vilken vid sammanträdet mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig lill. Är styrelsen inle fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inle nägot annal föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligl denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.


28


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse'                     Prop. 1987/88:10

17§
För registrering skall bolaget an-
      För registrering skall bolaget an-

mäla vem som har utsetts fill styrel- måla vem som har utsetts lill styrel­
seledamot, verkställande direktör sdedamot, verkställande direktör,
och suppleant samt till firmaleck- suppleant och firmatecknare saml
nare. Samtidigt skall dessa perso- deras postadress och personnum-
«e/-5 postadress och personnummer mer. Om en ledamot eller supple-
anmälas. För registrering skall ant har utsetts enligt lagen
även anmälas vilka som tecknar (1987:000) om styrelserepresenta-
bolagets firma och hur denna leck- tion för de privatanställda, skall
nas.
                                             detta anges. För registrering skall

bolaget även anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gängen när bolaget enligl 2 kap. 13 § anmäls för registrering och därefter genast efter del alt en ändring inträffat i de förhållanden som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätl atl göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre­ring.

14 kap. 2§

Del åligger styrelsen i ell försäkringsaktiebolag all ofördröjligen upprät­ta en särskild balansräkning så snart del finns skäl all anla alt bolagels egel kapilal understiger en tredjedel av del registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen atl sä är fallet, skall styrelsen snarast möjligt lill bolags­stämman hänskjuta frägan om bolaget skall träda i likvidafion. Godkänns inle pä den ordinarie bolagsstämman under det nästföljande räkenskaps­året en balansräkning avseende ställningen vid liden för stämman som ulvisar all del egna kapitalel uppgär lill hälflen av det registrerade akfieka­pitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar atl bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka alt bolaget försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direk­tören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan fill rätlen om samma förhällanden kan göras av försäkringsinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första slyckel görs, förordnar rätten all bolaget skall träda i likvidation, om del inle under ärendets handläggning i tingsrätten styrks alt en balansräkning, som utvisar alt bolagets egel kapilal uppgår fill hälflen av det registrerade aktiekapitalet, har bHvil granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets slorlek skall inom linjen en post tilläggas som utvisar den ökning av lillgängarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades lill försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. Sädana värdehandlingar som avses i 11 kap. 7 § andra stycket skall dock värderas enligl de särskilda bestäm­melserna i nämnda paragraf Belräffande sädana anläggningstillgångar, som undergår en fortlöpande värdeminskning, gäller atl de tas upp till anskaffningsvärdet minskal med erforderliga avskrivningar och nedskriv­ningar, om etl högre värde erhålls genom delta.

Om inte styrdsddamölerna/«//-                               Om styrdsdedamölerna under-
gör vad som åligger dem enligl förs-
                    låter atl fullgöra vad som åligger
ta stycket, svarar de och andra som
               dem enligt första stycket, svarar de
med vetskap om detta handlar pä
och andra som med vetskap om                                29


 


Nuvarande lydelse

bolagets vägnar solidariskt för bo­lagets uppkommande förpliktelser. Elt sådant ansvar inträder även för de aktieägare som, när likvida­tionsplikl föreligger enligl första stycket tredje meningen, med vet­skap om detta deltar i beslul all fortsätta bolagets verksamhet. Denna ansvarighet gäller dock inle för förpliktelser som uppkommer sedan likvidalionsfrågan hänskju­tils till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagels egel kapilal uppgär lill hälften av det registrerade aktieka­pitalet, har blivit granskad av revi­sorerna och godkänd av bolags­stämman.


Föreslagen lydelse

denna underlåtenhet handlar på bo­lagels vägnar solidariskt för de för­pliktelser som uppkommer för bola­get. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på för­summelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som upp­kommer för bolaget inträder även för de aktieägare som, när likvida­tionsplikl föreligger enligl första stycket tredje meningen, med vet­skap om likvidationsplikten deltar i beslul atl fortsätta bolagets verk­samhel. Ansvarighet enligl detta stycke gäller dock inte för förplik­telser som uppkommer sedan likvi-dafionsfrågan hänskjutils till rät­tens prövning eller sedan en balans­räkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgär fill hälflen av del registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.


Prop. 1987/88:10


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.


30


 


8 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs alt 44.§ bostadsräitslagen (1971:479)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

44 §

Bostadsrättsförenings stadgar skall ange

1.  föreningens firma,

2.  ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3.  den ort inom rikel där föreningens styrelse skall ha sill säte,

4.  om avgifl för inträde i föreningen skall förekomma, del belopp, högst 100 kronor, vartill inträdesavgiften för varje medlem skall bestämmas,

5.  huruvida upplåldseavgifl kan ullagas,

6.  de gmnder enligt vilka årsavgift skall beräknas,

7.  om andra regelbundna eller på särskill beslul om uttaxering beroende avgifter fill föreningen än grundavgift, upplålelseavgift och årsavgift skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp, sammanlagt dock ej mer än 100 kronor för är och medlem, vartill de fär bestämmas,

8.  om rätlen all bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall vara inskränkt, de gmnder enligl vilka ersättningen skall beräknas,

9.  antalet styrelseledamöter och revisorer eller del högsta och lägsta antal lill vilkel de skall uppgä och, om för styrelseledamöter eller revisorer skall finnas suppleanter, samma uppgifter beträffande dem, liden för sty­relseledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses pä annat än i denna lag angivet säll, hur lillsältning skall ske,

 

10.  föreningens räkenskapsår,

11.  de grunder enligt vilka medel skall avsällas för säkerställande av underhållet av föreningens hus,

12.  del säll på vilket kallelse lill föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den lid före stäm­ma när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,

13.  de gmnder enligl vilka föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgängar vid dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket 9 gäller inte arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Lagen omtryckt 1982:353.                                                                                 31


 


9 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs all 4 och 12 §§ lagen (1975:417) om sambmksföre-
ningar' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
                        Föreslagen lydelse

4§ Sambmksförenings stadgar skall ange

1.  föreningens firma,

2.  ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3.  den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säle,

4.  den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen och hur insatserna skall göras,

5.  om regelbundna eller pä särskill beslul om uttaxering beroende avgif­ter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller del högsta belopp vartill de får bestämmas,

6.  antalet styrelseledamöter och revisorer, liden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter belräffande dem,

7.  föreningens räkenskapsår,

8.  hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hällas och liden för sädan stämma,

9.  del säll på vilkel kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden lill medlemmarna skall tillställas dem saml den lid före stämma då föreskrivna kallelseålgärder senast skall vara vidtagna,

 

10.  de värderingsgrunder som skall tillämpas när förening skall inlösa medlems andel,

11.  de gmnder enligl vilka föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inle arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

12 P Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fräga om sambmksföreningar med följande undanlag.

1. Styrelsen består av en eller flera ledamöter.

2.  Styrelsen fär ej tillsättas i annan ordning än genom val pä förenings­stämma.

3.  Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inle.

Bestämmelserna i första stycket 2 gäller inte arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1987:671.

 Senaste lydelse 1987:671.                                                                                  32


 


10 Förslag till                                                 Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 11, 14 och 27 §§ lagen (1972:262) om under­stödsföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

11§

Understödsförenings stadgar skall vara ägnade alt trygga alt föreningen kan fullgöra sina försäkringsulfäsldser och skall samtidigt tillgodose med­lemmarnas intresse av aft kostnader och villkor för försäkringarna är skäliga med hänsyn fill förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden. Även i övrigt skall stadgarna ha etl för verksamheten lämp­ligt innehåll.

Stadgarna skall ange

1.      föreningens firma,

2.  ändamålet med föreningens verksamhel och verksamhetens art,

3.  den ort inom riket, där föreningens styrelse skall ha sill säle,

4.  de villkor som skall gälla för inträde i föreningen,

5.  försäkringsförmånernas beskaffenhei och storiek eller grunderna för beräknande av förmånerna, lid och villkor för utbetalning av försäkrings­belopp samt i fråga om kapitalförsäkring högsta tillåtna försäkringsbelopp för en medlem,

6.  de fasla avgifter, som skall erläggas lill föreningen, eller gmnderna för deras beräknande,

7.  ordningen för beslut om särskild uttaxering och gmndema för dess verkställande, om sädan uttaxering skall få förekomma,

8.  påföljden för försummelse atl lill föreningen erlägga fast avgifl eller uttaxerat belopp,

9.  om rätt till fribrev eller återköp skall föreligga samt, för sådant fall, villkoren för rätlen och reglerna för beräkning av fribrevs- eller åler-köpsvärdena,

10.   villkoren för beläning av försäkringsbrev hos föreningen, om sädan
belåning skall fä förekomma,

11.   fider för verkställande av försäkringsleknisk utredning, om skyldig­
het föreligger atl verkställa sådan utredning,

12.  grunderna för fondbildning,

13.  hur medel som ej behövs för löpande utgifter skall placeras och värdehandlingar skall förvaras,

14.  hur medel som ej ingår i försäkringsfond skall användas samt, om återbäring skall förekomma, bestämmelser därom,

15.  antalet styrelseledamöter och revisorer eller del högsta och lägsta antal lill vilket de skall uppgå och, om för styrelseledamöter och revisorer skall finnas suppleanter, motsvarande uppgifter om dem, tiden för styrel­seledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses pä annal än i denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske,

16.  i fall där fullmäktige skall finnas, hur de skall utses saml deras befogenhet och mandattid,

17.  lid för ordinarie föreningsstämma,

18.  del sätl på vilkel kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den lid före stäm­man då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,   33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 10


Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88:10

19. hur vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens behåll­na tillgångar.

Bestämmelserna i andra stycket 15 gäller inte arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt tagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda.

14§ Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om

1.   anlalet medlemmar,

2.   understödsföreningens postadress,

3.   styrelseledamöters, revisorers och suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och hemvist jämte förklaring alt dessa personer ej är omyndiga,

4.   den eller dem som får teckna föreningens firma och hur firman skall tecknas, om denna ej skall tecknas endasl av styrelsen,

5.   belräffande firmalecknare som ej är styrelseledamot eller styrelse-suppleant, motsvarande förhällanden som anges under 3.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda, skall detta anges i ansökningshandling­en.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna förening­ens firma egenhändigt skrivit sin namnteckning pä ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

27§ Bestämmelsema i 21 -23 §§, 25-30 §§ och 32-37 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsföre­ning med följande avvikelser, nämligen

1.  all minsl hälflen av styrelsens ledamöter skall väljas på förenings­stämma eller av organisation som kan anses företräda medlemmarna,

2.  all styrelseledamot fär utses för fid lill och med den ordinarie för­eningsstämma som skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter del han utsetts, om försäkringsinspeklionen medgett det,

3.  att anställd hos föreningen ej får vara styrelseordförande.

Vid lillämpingen av 37 § skall iakttagas all hänvisningen fill 9 § skall avse 14 § denna lag.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenla­lion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 janauri 1988.

34


 


11 Förslag till                                                 Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs alt 45, 48 och 58 §§ lagen (1973:370) om arbetslös­hetsförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

45 §

Erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall i tillämpliga delar och i enlighet med denna lag avfallas enligl normalsladgar som fastställs av arbetsmark­nadsstyrelsen.

Stadgarna skall ange

1.  kassans firma,

2.  kassans verksamhetsområde med uppgift humvida kassan är avsedd för anställda eller företagare eller för bådadera kategorierna,

3.  den ort inom rikel där kassans styrelse skall ha sill säte.

4.  de villkor som skall gälla för inträde i kassan och för uteslutning av medlem,

5.  vad som skall gälla beträffande medlemmarnas förmåner och skyldig­heter i arbetslöshetsförsäkringen saml ordningen för utbetalning av ersätt­ning,

6.  storleken av de fasta avgifter, som skall erläggas till kassan, och ordningen för avgifternas erläggande,

7.  påföljden av försummelse all lill kassan erlägga fast avgifl eller uttax­erat belopp,

8.  grunderna för fondbildning,

9.  bestämmelser angäende fondmedels placeringoch värdehandlingars förvarande,

 

10.  antalet styrelseledamöter, revisorer och suppleanter för dem, sättet för deras tillsättande och tiden för deras uppdrag,

11.  bestämmelser om föreningsstämma och hur dess befogenhet skall utövas,

12.  om föreningsstämmans befogenhet skall utövas av därtill utsedda ombud, antalet ombud, hur de skall utses saml liden för deras uppdrag,

13.  tid för ordinarie föreningsstämma,

 

14.   del sätt varpå kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas eller ombudens kännedom saml den lid före stämman då förslag, som enskild medlem önskar fä behandlat, skall vara styrelsen tillhanda och den tid dä föreskrivna kallelseålgärder senast skall vara vidtagna,

15.   hur vid kassans upplösning skall förfaras med kassans behållna tillgångar.

Stadgarna fär ej ulan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen innehålla annat än som angivits i andra stycket.

Bestämmelserna i andra stycket 10 gäller inte arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

Lagen omtryckt 1982:432                                                                                  35


 


Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88:10

48 § Ansökan om registrering skall ocksä innehålla uppgifter om kassans postadress, om styrelseledamöters, revisorers och eventuella suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och postadress saml förklaring atl des­sa personer ej är omyndiga.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda, skall detta anges i ansökningshandling­en.

I ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endasl av styrelsen. Skall firman tecknas av annan än styrelseledamot eller slyrdsesuppleant, gäller första slyckel även i fräga om sädan firmalecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans firma egenhändigt skrivit sin namnteckning pä ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, pä vilken namnteckningen finns. Namn­teckning skall vara styrkt av vittnen.

58 § Bestämmelserna i 21-23 §§, 25-30 §§ och 32-37 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbets­löshetskassa med följande avvikelser, nämligen

1.  alt styrelseledamot ej får utses för längre tid än fyra är, dock atl arbetsmarknadsstyrelsen fär medge all mandattiden omfattar längre lid,

2.  alt anställd hos kassan ej får vara styrelseordförande,

3.    atl arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av kassan skall utse en
styrelseledamot jämte suppleant för honom,

4.   att sådan ledamot och suppleant har rätt atl för uppdragels fullgörande
uppbära ersättning med belopp som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer.

Vid tillämpningen av 37 § nämnda lag skall iakttagas all hänvisningen till 9 § skall avse 48 § i denna lag.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

36


 


12 Förslag till                                                 Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs aft 2 och 22 §§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Kassan förvaltas av en styrelse med säle i Stockholm. Styrelsen beslår av fio ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och tvä suppleanter för dem för tre år. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre år.

Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordina­rie ombudsslämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en lid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för liden lill och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året efter det . är då valet förtätlades.

Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans ställföreträdare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den lid för vilken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsslämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna atl vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamo­ten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden fill de av regeringen och av riksgälds­fullmäklige utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

22 §

Förening förvallas av en styrelse med säte i den ort regeringen bestäm­mer. Styrelsen består av minsl fem och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbdä-ning. Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma anlal väljes på ordinarie föreningsstämma.

Val av ledamot eller suppleant sker för liden fill och med den ordinarie föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den lid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på näsla ordinarie föreningsstämma.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.

Lagen omtryckt 1983:578                                                                                  37


 


Nuvararide lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88:10

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenla-tion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

38


 


13 Förslag till                                                 Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs alt 3 och 37§§ lagen (1970:65) om Sveriges all­männa hypoteksbank och om landshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Banken förvaltas av en styrelse med säle i Stockholm. Styrelsen beslår av sex ledamöter.

Regeringen utser en ledamot och en suppleant för honom för tre år. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre år.

Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljes pä ordinarie delägar-sammankomst. Av dessa väljes en ledamot och suppleant för honom varje år för en lid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för liden till och med den ordinarie ddägarsammankomsl som hålles under tredje årel efter det är dä valet förtältades.

De fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje styckena utser verkställande direktör. Denne ingär som ledamot i styrelsen.

Den av regeringen utsedde ledamoten är styrelsens ordförande och den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Avgår ledamot eller suppleant, som valls på ddägarsammankomsl, före utgången av den lid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller supple­ant för återstående lid vid näsla ordinarie ddägarsammankomsl.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och riksgäldsfull­mäklige utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

37§ Förenings angelägenheter förvaltas av en styrelse som utses enligt före­skrifter i reglementet.

Bestämmelser om arbelstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1983:588                                                                                  39


 


14 Förslag till                                                 Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska

skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs all 9 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypo­tekskassan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Kassan förvallas av en styrelse med säle i Göteborg. Styrelsen består av sju ledamöter av vilka en skall vara ordförande och en vice ordförande. För styrelsens ledamöter finns högst sju suppleanter.

Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt sup­pleanter utses av regeringen för en tid av högst tre är.

Regeringen bestämmer arvoden lill ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

40


 


15 Förslag till                                                 Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän

flottled

Härigenom föreskrivs all 40 a § lagen (1919:426) om flottning i allmän flolfied skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

40a§'
I   fråga   om   floltningsförening        I   fråga   om   floltningsförening
skall lagen (1976:351) om styrelse-
    skall lagen (1987:000) om slyrdse-
represenlalion för de anställda i ak-
    representation för de privalanställ-
tiebolag och ekonomiska förening-
      da gälla i tillämpliga delar. Bestäm-
ar gälla i tillämpliga delar. I stället
       melserna i 17 § samma lag skall
för vad som föreskrives i 19 § nämn-
   även tillämpas, om olägenhet som
da lag gäller att bestämmelserna i
      där sägs skulle uppkomma genom
18 § samma lag äga motsvarande
      atl styrelserepresenlalion för de an-
tillämpning, om olägenhet som där
      ställda införs  i floltningsförening
sägs skulle uppkomma genom all
        där länsstyrelsen har utsett slyrel-
slyrelserepresenlalion  för  de  an-
      sdedamot enligt 40 §.
ställda införes i floltningsförening
där länsstyrelsen har utsett styrel­
seledamot enligl 40 §.

I anmälan om styrelsens sammansättning enligt'41 § skall anges om arbelslagarrepresenlant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och adress skall införas i förteckning som anges i 76 a§.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988.

Senaste lydelse 1977:1093.                                                                               41


 


Arbetsmarknadsdepartementet                 Prop. 1987/88: lo

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande: slalsrådel Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Lei­jon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodslröm, Göransson, Gra­din, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m.

1 Inledning

I en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria (DsA 1986:1) Styrelserepresenlalion för de anställda redovisas en översyn av lagen (1976:351) om styrelserepresentafion för de anställda i akfiebolag och ekonomiska föreningar (LSA) och lagen (1976:355) om styrelserepre­senlalion för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag (LSABF). I promemorian föreslås atl bestämmelserna i LSA och LSABF förs samman i en ny lag. Vidare föreslås vissa förändringar i den nu gällande ordningen för styrelserepresenlationen. Promemorian bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga I.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinslan­serna och en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad sammansläll­ning över remissyttrandena bör fogas fill protokollet som bilaga 2.

Enligl I3kap2§ aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) svarar styrelseleda­
möterna i ett aktiebolag personligen för förbindelser som uppkommer för
bolaget, om de underlåter atl vidta vissa i lagrummet föreskrivna åtgärder
då likvidation av bolaget har aktualiserats på grund av kapitalförlust. I en
inom justitiedepartementet upprättad promemoria den 28 april 1987 be­
handlas vilka krav som bör ställas för att betalningsansvar skall inträda.
Förslag läggs fram om etl s. k. presumlionsansvar, dvs. en styrelseledamot
bör gå fri frän betalningsansvar endasl om han eller hon kan visa atl
underlåtenheten inle har berott på försummelse på hans eller hennes sida.
Förslaget, som närmare kommenteras i avsnitt 2.6, omfattar även andra
associationsformer än aktiebolag. Promemorian bör fogas fill protokollet i
detta ärende som bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En för­
teckning över remissinslanserna och en sammanslällning över remissytt­
randena har upprättats inom juslitiedepartementel. Förteckningen bör fo­
gas till protokollet som bilaga 4. Sammanställningen fmns tillgänglig i
jusfitiedeparlemenlets ärende 87-1339.
                                                 42


 


I ärendet har förekommit vissa skrivelser lill regeringen.      Prop. 1987/88:10

Regeringen beslutade den 10 september 1987 alt inhämla lagrådets ylt­rande över ell inom arbetsmarknadsdeparlemenlel upprättat förslag lill lag om styrelserepresentation för de privatanställda jämte förslag lill ändringar i vissa lagar pä del associationsrättsliga området. Lagrådet har i elt yttran­de den 22 september 1987 lämnat förslagen ulan erinran. Vissa redaktionel­la jämkningar bör dock företas. Lagförslagen och lagrådels yttrande bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 5 och 6.

Jag redovisar i det följande mina överväganden och förslag med anled­ning av de tvä promemoriorna och skrivelserna. Jag har i ärendet samrått med andra statsråd inom vars ansvarsområde olika frågor med anknytning till den föreslagna lagstiftningen faller.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Bakgrund

Frågan om representation för de anställda i förelagens styrelser började all diskuteras på allvar inom de fackliga organisationerna under senare hälflen av 1960-lalel. Så småningom tillsattes en särskild arbetsgrupp inom rege­ringskansliet för alt utreda frågan om styrelserepresenlalion i aktiebo­lagen. Arbetet ledde med tiden fram ull elt lagsliflningsförslag i ämnet (prop. 1972:116). Det innebar all de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skulle få räll atl utse två ledamöter och tvä suppleanter i styrelsen för sädana bolag och föreningar som sysselsatte minsl 100 arbets­tagare, under förutsällning all styrelsen bestod av minsl tre ledamöter. Sedan särskilda sakkunniga hade utrett de speciella problem som förelåg pä bankområdei (SOU 1973:18) lade regeringen fram förslag fill lag om styrelserepresenlalion även för de anställda i bankinslilul och försäkrings­bolag (prop. 1973:186). Lagförslagen, som föreslogs få försökskaraklär under en treårsperiod, antogs av riksdagen (NU 1972:62, rskr. 340 resp. InU 1973:38, rskr. 373) och trädde i kraft den 1 april 1973 resp. den 1 januari t974.

Den nu gällande lagstiftningen på omrädet, LSA och LSABF, trädde i kraft den 1 juli 1976. Lagstiftningsarbetet (prop. 1975/76:166, NU 68, rskr. 402 resp. prop. 1975/76:169, NU 69, rskr. 403) föregicks av en utvärdering av den fidigare försöksverksamheten. En betydelsefull förändring som genomfördes när lagarna permanentades var all gränsen för antalet anställ­da som erfordras för all arbetslagarna skall fä rätt fill representation sänktes, i LSA från 100 till 25 och i LSABF frän 50 till 25. En närmare redogörelse för bakgmnden lill lagstiftningen saml innehållet i LSA och LSABF lämnas i den inledningsvis nämnda promemorian från arbetsmark­nadsdepartementet (avsnitten 3.1 och 4.1).

De fackliga organisationernas strävan att förbättra villkoren i arbetslivet för de anställda kan sägas gå fram längs i huvudsak två vägar.

Den tradifionella vägen är atl de fackliga organisafionerna genom för­
handlingar med arbetsgivarna söker förbättra de anställdas arbets- och
     43


 


anställningsvillkor eller på annal sätl ta till vara löntagarinlressel. Det sker Prop. 1987/88:10 exempelvis när parterna träffar kollektivavtal om löner och allmänna an­ställningsvillkor eller när förhandlingar förs om alt lägga ned viss verksam­het eller atl bygga ul förelaget. Den rättsliga reglering som omger denna förhandlingsverksamhet finns framför allt i lagen (1976:580) om medbe­stämmande i arbetslivet (MBL). Men även annan arbetsrättslig lagstiftning finns med i bilden säsom lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning pä arbetsplatsen (förtroendemannalagen), lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och arbelsmiljölagen (1977:1160).

Den andra vägen är alt de fackliga organisationerna söker påverka och fä inflytande genom direkl delaktighet i företagets beslutsprocesser. Det kan ske genom all företrädare för de anställda deltar i olika beslutsorgan inom företaget, såsom företagels styrelse eller skyddskommitté. Styrdserepre-sentalionslagarna är, sell i etl sådant perspekfiv, en lagstiftning som griper in i förelagens organisatoriska förhållanden. De ansluter därmed och är etl komplement lill den associalionsrättsliga lagstiftning som sedan gammalt reglerar associationernas uppbyggnad och verksamhet, t. ex. ABL. En närmare redogörelse för slyrdserepresenlalionslagarnas anknytning lill den associalionsrättsliga lagstiftningen lämnas i promemorian (avsnitt 3.2).

Reglerna i LSA och LSABF om de anställdas representation i styrelsen bygger på tanken atl de anställda i kraft av sill arbete bör ha räll fill insyn i och inflytande på bolagels verksamhet. Även andra former för arbetslagar-inflytande pä ledningsnivå förekommer dock (se närmare promemorian avsnitt 3.2).

Lagstiftningen om styrelserepresenlalion för de anställda är en viktig del av de regler som skall garantera de anställdas inflytande i arbetslivet. Reglerna har i allt väsentligt fungerat fillfredsställande. Seft frän synpunk­ten alt styrelserepresentationslagarna utgör en del i elt större arbetsrälls-ligt regelsystem bör utvecklingen i slort på medbeslämmandeområdet ock­så ha bidragit lill atl förbättra fömtsättningarna för de anställdas styrelse­arbete.

Enligl min mening visar erfarenheterna all arbetstagarrepresentanterna allmänl sett har lämnat myckel värdefulla bidrag till förelagens skötsel och utveckling. De har tillfört företagsledningarna kunskaper av slor betydelse för verksamheten. De har också kunnal medverka lill atl förändringar av verksamhelen har kunnal göras på ell sådant säll alt de anställdas intres­sen beaktats. Lagstiftningen om styrelserepresenlalion har därigenom, tillsammans med bl. a. MBL, medverkat fill all vikliga beslul kunnal fallas i enighet mellan företagsledningen och de anställda.

Även om möjligheterna fill elt effektivt styrelsearbete givetvis varierar mellan enskilda förelag och olika förelagslyper, tvekar jag inle all påslå all de anställdas rätl till styrelserepresenlalion har blivit en betydelsefull konkurtensfördd för svenska företag, nägot som för övrigt ofta vitsordas från arbetsgivarhåll.

Från fackligt häll har emellertid framhållits atl del likväl finns vissa
brister i lagstiftningen. Den fackliga kritiken har gällt bl. a. frågor som rör
arbetslagartepresentanlernas ställning i styrelsen och formema för styrel­
searbetet. Även lagstiftningens, som det har ansetts, alllför begränsade
    44


 


tillämpningsområde har satts i fräga, liksom alt det saknas sanklionsregler i lagarna.

Pä arbetsgivarsidan har man förklarat sig i huvudsak vara nöjd med lagstiftningens nuvarande utformning. I vissa avseenden, framför allt vad gäller bestämmelser som reglerar själva arbetet i styrelsen, anser man emellertid atl lagen skulle behöva kompletteras eller preciseras ytteriigare. Särskilt har man frän arbetsgivarhåll framhållit alt uttryckliga regler om sekretess bör föras in i lagstiftningen och att jävsreglerna bör arbetas över och preciseras.

De nu angivna frågorna har behandlats i arbetsmarknadsdepartementets promemoria. I promemorian redovisas emellertid också en allmän översyn av LSA och LSABF som i vissa avseenden lett fram lill förslag om förändringar i den nu gällande ordningen.

Jag kommer i det följande all behandla

-     samordning av reglerna i LSA och LSABF (avsnitt 2.2)

-     lagstiftningens tillämpningsområde (avsnill 2.3)

-     de anställdas representation i styrelsen (avsnitt 2.4)

-     arbetet i styrelsen (avsnitt 2.5)

-     personligt betalningsansvar enligl 13 kap 2 § ABL m.m (avsnitt 2.6)

-     sanklionsregler (avsnitt 2.7)

-     den associalionsrättsliga lagsfiftningen (avsnill 2.8)

-     ikrafllrädande- och övergångsbestämmelser (avsnill 2.9)

Mina närmare kommentarer fill de enskilda lagbestämmelserna återfinns i specialmötiveringen (avsnitt 4).

2.2 Samordning av reglerna i LSA och LSABF


Prop. 1987/88:10


Mitt förslag: Reglerna om styrelserepresenlalion i aktiebolag, eko­nomiska föreningar, banker och försäkringsbolag bör sammanföras i en lag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har lämnats ulan erinran. Från en del häll har dock förordats all reglerna på sikl förs över fill den associalionsrättsli­ga lagstiftningen.

Skälen för mitt förslag: Jag hänvisar lill promemorian (avsnitt 4.2).

2.3 Lagstiftningens tillämpningsområde 2.3.1 Associationsformer


Mitt förslag: Vissa associationsformer som i dag är undantagna från lagstiftningens tillämpningsområde skall omfattas av den nya lagen. Den kommer därigenom all gälla alla aktiebolag, banker, hypoleks­institul, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar som uppfyller de andra krav som ställs på bl.a. antalet anställda och kollektivav-lalsförhållanden.


45


 


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran. Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation (BAO) motsätter sig att lokala föreningsbanker (tidigare jordbrukskassor), som i delta sammanhang be­traktas som avdelningskontor, skall omfattas av lagen. Landsorganisa­tionen i Sverige (LO) anser atl lagens fillämpningsområde bör utsträckas även lill häradsallmänningar och allmänningsskogarna i Norrland och Da­larna.

Försäkringsinspektionen förordar en mera detaljerad uppräkning i lagen av de associationsformer som omfattas av lagen.

Skälen för mitt förslag: Promemorieförslaget innebär alt slyrdserepre-sentalionslagstiftningen, vad gäller förelagsformer, utvidgas alt omfatta samtliga aktiebolag, banker, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar. Utvidgningen berör de lokala föreningsbankerna saml vissa ekonomiska föreningar och hypoteksinslilut. Jag har i princip inget alt invända mot förslaget. Beträffande omfattningen av den nya lagens tillämpningsområde får jag hänvisa lill specialmofiveringen (2 § lagförslaget).

Jag delar den i promemorian framförda uppfattningen att del nu inte är lämpligt alt föreslå nägra mera långtgående utvidgningar av tillämpnings­området. Jag hänvisar i den delen till vad som anförs i promemorian (avsnitt 5.2) och återkomtner i specialmofiveringen (2§ lagförslaget) till de synpunkter som framförts av BAO, LO och försäkringsinspeklionen.


Prop. 1987/88:10


2.3.2 Representativitetsregeln

Mitt förslag: Regeln slopas alt en facklig organisation skall företräda mer än hälflen av de anställda på arbetsplatsen för all styrelserepre­sentafion skall fä inrättas.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget ulan erinran. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), juridiska fakulteten vid Lunds universitet och BAO anser emellertid atl förslaget är inkonsekvent, om man samtidigt behäller ordningen all en facklig organisation skall fatta beslul om alt inrätta styrelserepresenlationen.

Skälen för mitt förslag: Rätten till styrelserepresenlalion för de anställda är enligl gällande lagar knuten till den fackliga organisationens representa-fivitel på arbetsplatsen. Beslul om atl inrätta styrelserepresentafion för de anställda fattas således av en lokal facklig organisation som är bunden av kollektivavtal i förhällande lill företagel och som företräder mer än hälflen av de anställda vid företaget. Finns det flera kolleklivavlalsbundna arbets­tagarorganisationer vid företagel, skall de tillsammans ha denna represen­tativitet.

I promemorian föresläs atl denna regel om facklig representativitet som fömtsättning för rätt lill styrelserepresenlalion för de anställda slopas. Däremot behälls ordningen alt en facklig organisation, som är bunden av kollektivavtal i förhällande till företagel, skall fatta beslutet om att inrätta


46


 


styrelserepresenlalion. Belräffande motiven lill förslaget hänvisar jag till avsnitt 5.2 i promemorian.

De flesta remissinslanserna har inte haft nägra invändningar mol försla­get. SAF betonar dock atl förslaget innebär atl styrelserepresentafion för de anställda kan inrättas även i förelag där endasl fä eller ingen av de anställda är organiserade. SAF anser atl della slår i bjärt kontrast till lagstiftningens syfte, som bäst tillgodoses om arbetslagarrepresenlalion inrättas efter beslul över vilkel samtliga anställda haft inflytande.

Enligt min mening har del i promemorian lagts fram övertygande skäl för all slopa den s. k. represeniaiiviletsregdn. Genom förslaget åstadkoms en bättre anpassning fill del allmänna synsätt som ligger lill grund för slyrdse-represenlalionslagstiflningen, nämligen alt arbetslagarrepresenlalionen i styrelsen är till gagn för alla anställda i företagel hksom för arbetsgivaren och verksamhelen som sådan. Lagstiftningen kommer härigenom ocksä all harmoniera bättre med annan arbetsrättslig lagstiftning där något motsva­rande krav på representativitet inle finns. ■

Jag vill även peka pä alt det är elt grundläggande krav för rätlen lill styrelserepresentafion atl förelaget har minsl 25 anställda och atl del finns kollektivavtal mellan de lokala parterna. Della innebär — i ljuset av den höga grad av facklig organisering vi har i vårt land - all den nuvarande regeln om representativitet i praktiken torde utesluta myckel få förelag från lagens tillämpningsområde.

Jag kan inte dela den uppfattning som bl. a. SAF antytt atl konsekvensen skulle kräva atl de lokala fackliga organisationerna berövas rätten atl besluta om styrelserepresenlationen. De skäl som talar för alt representa­tivitetsregeln las bort kan knappast åberopas lill stöd för all begränsa de fackliga organisationernas inflytande. Som jag ser det är del i stället närmast självklart all del är dessa som skall fatta besluten. Della ligger även väl i linje med traditionerna pä den svenska arbetsmarknaden. Ocksä av rent praktiska skäl bör de fackliga organisationernas rätt alt besluta om styrelserepresenlationen och att utse ledamöterna inle ersättas med en annan ordning.

Jag ansluter mig alltså till promemorians förslag.


Prop. 1987/88:10


2.3.3 Undantagsregler

Mitt förslag: De nuvarande reglerna om möjlighet atl medge undan­lag från styrelserepresenlalion för de anställda förs, i princip oför­ändrade, över till den nya lagen. Beslutanderätten vad gäller försäk­ringsbolagen förs dock över från regeringen lill nämnden för styrel-serepresentationsfrägor som i dag avgör sådana frågor för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Undanlagsreglerna görs tillämpliga också på banker.


Promemorians förslag: Överensstämmer med milt förslag. Remissinstanserna: Förslaget har lämnats ulan erinran. Svenska Kom-


47


 


munförbundet och Landstingsförbundet har i sammanhanget framhållit att del tydligt måsle anges i molivuttalanden all nägon ändring av praxis för atl medge undantag inle är avsedd vad gäller kommunala eller landslings­kommunala förelag, särskill traditionell kommunal verksamhet och sädan verksamhet, exempelvis kollektivtrafik, som åligger kommun eller lands­ting enligt lag.

Skälen för mitt förslag: Som anförs i promemorian bör de regler i LSA och LSABF som innebär att etl förelag kan medges undanlag från lagens tillämpning föras över till den nya lagen ulan några sakliga ändringar (se närmare promemorian avsnitt 5.3). I överensstämmelse med promemorie­förslaget föreslår jag också atl möjligheten lill dispens skall finnas för samtliga de förelagslyper som omfattas av den nya lagen. Jag ansluter mig vidare lill förslaget all nämnden för slyrelserepresenlalionsfrägor som enda instans skall pröva alla dispensärenden.

Med anledning av vad Kommunförbundet och Landstingsförbundet har anfört under remissbehandlingen kan jag bekräfta atl förslaget inte är avsett alt förändra den praxis som för närvarande gäller i fråga om tillämp­ningen av undanlagsreglerna.


Prop. 1987/88:10


2.3.4 Koncernregler i lagen

Mitt ställningstagande: Jag föreslär inga ändringar i gällande rätt avseende koncernbegreppet.


Promemorians ställningstagande: Överensstämmer med milt.

Remissinstanserna: Förslaget har lämnats ulan erinran. LO anser dock att de arbetsrätlsliga ölägenheterna av alt de s.k. 50/50-bolagen inle anses som dotterbolag i koncerner och därför inle omfattas av slyrdserepresen-lalionslagstiflningens koncernregler bör undanröjas. Vidare anser LO att länstrafikanslällda, som i dag inle har rätl till styrelserepresenlalion i länstrafikbolaget ulan endasl i de lokala Irafikbolag där de har sin anställ­ning, skall likställas med anställda inom koncerner. Tjänstemännens cen­tralorganisation (TCO) föreslår en regel om styrelserepresenlalion i vissa regionala och centrala organ inom bl.a. föreningsbanksrördsen och spar­banksrörelsen där inte heller elt normall koncernförhållande finns.

Skälen för mitt förslag: När kravet på facklig representativitet på arbets­platsen för räit lill styrelserepresenlalion las bort mäste vissa smärre följdändringar göras i fräga om de regler som gäller för koncerner. Jag kan i allt väsenlligl ansluta mig lill de förslag till lagtékniska lösningar som lagts fram i promemorian.

Koncernbegreppet i slyrelserepresenlalionslagsliflningen överensstäm­mer med vad som gäller enligt den associalionsrättsliga lagsfiftningen. Della innebär atl vissa bolagskonslmkfioner, exempelvis de som påtalats av LO och TCO, faller utanför tillämpningen av koncernreglerna i LSA och LSABF. Sålunda är det inle möjligl för de anställda i 1. ex. 50/50-bola­gen, d. v. s. sådana förelag som ägs lill hälflen vardera av två andra bolag.


48


 


all fä slyrdserepresentation i ägarföretagen. Däremot kan de självfallet ha     Prop. 1987/88:10 rätl lill styrelserepresentafion i del egna förelaget.

Jag är medveten om all del i en del av dessa fall frän vissa utgångspunk­ter skulle kunna vara motiverat med en ökad möjlighet till styrelserepre­sentation. Sädana fall låter sig emellertid svårligen fångas i generella regler av det slag som lagsfiftningen måste bygga pä. Jag är bl.a. därför inle beredd atl pä gmndval av del underlag som nu finns generellt föreskriva om avsteg frän koncernbegreppet belräffande vissa förelagslyper. För övrigt är risken slor för att en sådan åtgärd kan leda lill onödiga tolknings­problem. Starka skäl talar för atl sä vill möjligl inle laborera med mer än ell koncernbegrepp. Jag ansluter mig alltså lill förslaget i promemorian om all lill den nya lagen föra över i huvudsak oförändrat de bestämmelser i LSA och LSABF som reglerar koncernbegreppet. Jag vill dock understry­ka all inget hindrar alt man avlalsvägen åstadkommer styrelserepresenta­fion för anställda i sådana situationer som LO och TCO har beskrivit.

I sammanhanget vill jag tå upp en annan fråga som ocksä väckts av LO och TCO vid remissbehandlingen av promemorian.

Fram lill april 1986 har riksbanken vid tillståndsgivning lill direkta inves­leringar i ufiandet haft som huvudregel atl utländska dotterbolag till svens­ka förelag skall vara direktägda från Sverige. Numera ges emellertid i princip tillstånd även i den situationen all ulländska dotterbolag har sam­lats under etl svenskägl holdingbolag i utlandet eller ägs av elt annal svenskägl dotterbolag i utlandet. En förutsällning sägs dock vara all den svenska ägaren är beredd atl se till all riksbanken kan få informafion om ulvecklingen även i bolag som är indirekt ägda.

LO och TCO framhåller i sina remissyttranden all den ifrågavarande ulvecklingen leder till alt den svenska koncernsstyrelsens roll urholkas och därmed ocksä de fackliga företrädarnas möjlighet lill insyn i den utländska verksamheten. LO och TCO föreslår därför alt den nya styrelse-representationslagen kompletteras på så sätl atl represenlafion för de anställda blir möjlig även i de nu nämnda holdingbolagen.

Styrelserepresentalionslagsliflningen utgär från atl arbetslagarrepresen-talion i ell förelag skall kunna inrättas för de anställda som har sin syssel­sättning här i landet. Detta innebär emellertid inle att arbetstagarrepresen­tanternas insyn och inflytande är begränsat lill förelagets verksamhel här i landet. Däremot kan det inle i en svensk lag om styrelserepresenlalion meddelas föreskrifter om representation i svenskägda förelag utomlands, vare sig det är fråga om direkt ägande eller om indirekt ägande via holding­bolag i utlandet.

Jag delar uppfattningen atl den av LO och TCO beskrivna ulvecklingen inte är tillfredsställande. Problemet kan emellertid, som jag nyss sade, inle lösas på det sätl som LO och TCO har föreslagit inom ramen för den nu aktuella lagstiftningen. Jag avser dock alt följa utvecklingen på della område och, om det visar sig nödvändigt, undersöka om man pä nägol annat sätt kan komma till rätta med förhållandena.

49

4   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10


2.3.5 Kommissionärs- och dotterföretag


Prop. 1987/88:10


Mitt förslag: Arbetstagare som stadigvarande är verksamma i etl kommissionärs- eller dotterföretag men som har sina anställningsav­tal träffade med kommittent- respektive moderföretaget skall vid tillämpningen av den nya lagen betraktas som anställda även i kom­missionärs- eller dotterföretaget. Arbetstagarna ges därmed räll lill styrelserepresenlalion i del företag i vilket de arbetar. En förutsätt­ning för räll till styrelserepresenlalion är alt kollektivavtal föreligger antingen hos det företag som är arbetsgivare eller hos del där de anställda arbetar.


Promemorians förslag. Överensstämmer i princip med mitt förslag. Pro­memorieförslaget gäller dock inle uttryckligen dotterföretag och innehåller inte heller uttalanden belräffande kravet på kollektivavtal för rätl lill styrelserepresenlalion i de nu berörda förelagen.

Remissinstanserna: Promemorieförslaget har i allt väsentligt lämnats ulan erinran.

TCO finner det logiskt alt arbetslagarna har inflytande via styrelserepre­senlalion i det förelag där verksamhelen bedrivs men pekar pä alt det även i koncernförelag, som inte driver kommissionärsverksamhet, förekommer att arbetstagare är anställda i moderföretaget men stadigvarande arbetar i dotterbolagen. För all den bakom ändringsförslaget liggande tanken fullt ul skall kunna förverkligas fordras därför enligt TCO atl lagförslaget utvidgas all omfatta även bolag i koncerner, där anställningsförhållandena är de ovan relaterade, ulan alt det rör sig om etl rent kommissionärsförhållande.

Arbetsdomstolen (AD) anser att det i tillämpningen möjligtvis kan upp­komma problem i fråga om innebörden av uttrycket "stadigvarande verk­sam" och föreslår därför all lagtexten förtydligas. AD har vidare ifrågasatt om inle lagen bör innehålla etl krav pä all kommissionärsförelaget skall vara bundet av kollekfivavlal i förhällande till vederbörande lokala arbets­tagarorganisation.

Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO) anser all problemen med arbetstagarnas inflytande och insyn i kommissionärsförelagen i första hand bör lösas avtalsvägen saml all den föreslagna regeln i vart fall bör ge ullryck för större flexibilitet. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) framför liknande synpunkter.

Skälen för mitt förslag: Ett speciellt problem, ofta inom ramen för koncernförhållanden, utgör de s.k. kommissionärsförelagen. I ett typiskt kommissionärsföretagsförhållande driver etl aktiebolag, kommissionärs-bolaget, verksamhet för elt annat företags; kommillenlföretagels, räkning. Verksamhelen bedrivs visserligen under kommissionärsbolagets egen fir­ma, men den är som regel av osjälvständig karaklär och behärskas i realiteten av kommitlenlföreiagel. Det är vanligt alt kommissionärsbolagel är etl helägt dotterbolag fill kommitlenlföreiagel eller ell "syslerförelag" i en koncern. Kommissionärsbolagsförhällanden förekommer i inle ovä­sentlig omfattning inom storindustrin, bl. a. av skattetekniska orsaker. Inte


50


 


sällan är förhållandena i dessa företag anordnade så atl arbetstagarna är Prop. 1987/88:10 anställda i kommittentföretaget men har sitt arbete förlagt till kommissio­närsförelaget. Förelagen har härigenom velat uppnå vissa personaladmi­nistrativa fördelar, såsom en förenklad och mer ändamålsenlig handlägg­ning av personalärenden. Nägra från arbetsrättslig utgångspunkt otillbörli­ga avsikter är det i allmänhet inte fräga om. Det är emellertid principiellt sett inle tillfredsslällande atl sädana arrangemang leder till alt arbetstagar­na inle har rätt lill styrdserepresenlalion i det företag där de i prakfiken arbetar.

För all komma lill rätta med de nu angivna förhållandena föreslås i promemorian att arbetstagare som stadigvarande är verksamma i elt kom­missionärsförelag men formellt är anställda i etl annat företag vid tillämp­ningen av den nya lagen skall betraktas som anställda ocksä i kommissio­närsförelaget. Dessa arbetstagare fär därmed räll all genom sina fackliga organisationer utse arbetstagarrepresentanter i styrelsen för kommissio­närsförelaget.

Enligt min mening ligger förslaget väl i linje med lagstiftningens syfte att ge de anställda insyn och inflytande i det företag där de arbetar. Under remissbehandlingen har KFO och LRF föreslagit atl man skall avslå frän lagreglering och i slället lila lill all problemet skall lösas avtalsvägen. Jag vill med anledning av det erinra om atl defta var den hållning som intogs år 1976 (se prop. 1975/76:166 sid. 147). De förhoppningar man dä hyste har inte infriats. Jag anser därför att en konstruktion av den i promemorian föreslagna modellen bör införas i den nya lagen.

Under remissbehandlingen har TCO påpekat att det även vid sidan av rena kommissionärsförhållanden förekommer atl arbetstagare är stadigva­rande verksamma i elt förelag trots all anställningsförhållandet formellt råder med ett annal företag. Vad som främsl åsyftas är verksamhel inom vissa koncerner där arbetstagaren är anställd i moderbolaget men stadigva­rande arbetar i elt dotterbolag.

De skäl som anförts för en särreglering av kommissionärsförelag har enligt min mening samma bärighet i fråga om koncernföretag där anställ­ningsförhållandena är reglerade på angivet sätt. Jag anser därför atl den konstruktion av rätten till styrelserepresenlalion som föreslagits i prome­morian bör gälla även under de av TCO relaterade förhållandena. Detta innebär atl vissa justeringar får göras i promemorians lagförslag (3 §).

Principiellt sett skulle en liknande lagreglering kunna komma i fråga även för andra förelagskombinationer, t. ex. mellan flera dotterbolag inom en koncern. Underiag för en sådan bedömning saknas emellertid och jag är därför inte beredd atl nu föreslå bestämmelser med della innehåll.

Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa smärre frågor i samband med den nya regleringen, bl.a. den av AD uppmärksammade frägan om innebörden av begreppet stadigvarande verksam. En fräga av mera princi­piell natur vill jag dock beröra redan nu.

En grundläggande förutsättning för alt de anställda vid etl förelag skall
ha räll till styrelserepresentation är att en lokal arbetstagarorganisation är
bunden av kollektivavtal i förhållande lill företaget. När arbelslagarrepre-
sentation skall inrättas i ett moderföretag skall det finnas kollektivavtal
     51

mellan en lokal arbetstagarorganisation och ett företag inom koncernen.


 


I promemorian har inte närmare diskuterats hur kravet på kollektivavtal skall behandlas när det blir fräga om att inrätta styrelserepresenlalion i ell kommissionärsförelag när arbetstagaren är anställd i kommittentföretaget. Enligl min mening ligger det emellertid mest i linje med skälen bakom förslaget alt kollektivavtal med endera av företagen skall konstituera en rätl lill styrelserepresentafion. Kollektivavtal skall alltså finnas hos anting­en del förelag som är arbetsgivare eller del där de anställda stadigvarande arbetar. Regeln skulle annars alltför lätt kunna kringgås. Även vid tillämp­ningen av lagen i övrigt, exempelvis när en arbelslagarledamot skall utses, bör kollektivavtal med kommitlenlförelagel betraktas som elt i förhållande till kommissionärsförelaget ingånget avlal. Vad nu anförts bör gälla även sådana dotterföretag som, enligt vad som fidigare sagts, skall jämställas med kommissionärsförelag.

En bestämmelse av nu angiven innebörd bör tas in i den nya lagen. Jag återkommer till denna fråga i specialmötiveringen lill 3 § lagförslaget.


Prop. 1987/88:10


2.3.6 Övrigt

Mitt förslag: Kravel bibehålls all etl företag skall ha minsl 25 anställ­da för all rätt till styrelserepresenlalion skall kunna hävdas av de anställda. — Den nuvarande legaldefinitionen om vem som enligl lagen skall anses vara anställd i elt företag slopas. Vanliga civilrälts­liga regler skall avgöra den frägan.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Kravet på antalet anställda har inte kommenterats av remissinslanserna. Endasl BAO har tagit upp frågan om vilka anställda som skall beaktas, dä antalet anställda skall fastställas, och föreslär atl bara tillsvidareanställda skall räknas in. BAO föreslår också all förhållan­dena vid en viss tidpunkt, l.ex. den 31 december, skall vara avgörande i slället för, som nu, del genomsnittliga antalet anställda under del senast förflutna räkenskapsåret.

Skälen för mitt förslag: Enligt såväl LSA som LSABF gäller som huvud-förutsättning för räll lill styrelserepresentation atl företagel har minst 25 arbetstagare. Beräkningen grundas pä en genomsnitfiig sysselsättning un­der del senast förflutna räkenskapsåret. Denna ordning har hillills fungerat bra. Jag anser därför atl det saknas anledning alt, såsom föreslås av BAO, införa några andra regler i detta avseende.

Med anställd avses, enligl uttryckliga bestämmelser i LSA och LSABF, den som är tillsvidareanställd och den som är anställd för viss tid, viss säsong eller visst arbete och arbetar i genomsnitt minst 16 limmar per vecka. I promemorieförslaget har inte denna legaldefmilion av begreppet anställd lagils med. Jag delar uppfattningen all en sädan lagreglering inle är nödvändig. Med anställd skall alltså vid fillämpningen av lagen i fortsätt­ningen förslås den som enligt gängse civilrättsligt belraklelsesält är arbets­tagare i företaget. Della innebär alt alla arbetstagare i företaget, oavsett


52


 


anställningsform och arbetstid, är atl betrakta som anställda. Att som BAO     Prop. 1987/88:10 föreslår endasl räkna de tillsvidareanställda bör inle komma i fräga.

2.4 De anställdas representation i styrelsen 2.4.1 Antalet arbetstagarrepresentanter i styrelsen

Mitt förslag: Den nuvarande rätten atl utse två styrelseledamöter och två suppleanter blir huvudregel. I förelag som har minst 1000 anställda här i landet och bedriver verksamhel inom skilda bran­scher skall dock tre ledamöter och tre suppleanter kunna utses.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. SAF, LRF och juridiska fakulteten vid Lunds universitet avstyr­ker dock. KFO anser alt det för en utökad representation skall krävas alt verksamheten i annan bransch skall vara en betydande del av den totala verksamheten. LRF har framfört liknande synpunkter. Med hänvisning lill aft Svenska Bankmannaförbundel organiserar ca 90 procent av de bänkan-ställda och således är den helt dominerande fackliga organisationen anser BAO all den nya regeln inle bör införas på bankområdei.

LO anser atl den utökade rätten lill styrelserepresenlalion bör gälla även i storföretag som bedriver verksamhet i en bransch men på skilda arbets­ställen. SACO/SR anser atl gränsen bör dras vid 500 anställda och, i likhet med TCO, all platserna bör fördelas mellan maximalt anlal organisationer.

Skälen för mitt förslag: Frågan om hur många arbetstagarrepresentanter de fackliga organisafionerna skall ha rätt all utse i ell förelags styrelse har under årens lopp diskuterats ingående. Det har allmänl ansetts att möjlig­heten atl tillvarata de anställdas intressen i styrelsen endasl i ringa ut­sträckning hänger samman med anlalet arbetslagarledamöler. Slyrdserep-resentationen för de anställda har i stället sin främsta betydelse genom all vara en kanal för insyn och ömsesidig information mellan förelagels led­ning och de anställda.

Mot denna bakgrund föreslås i promemorian ingen ändring i lagstift­ningens huvudregel att de anställda skall ha rätt alt della i styrelsen med två ledamöter och två suppleanter. Nägon ändring är inte heller åsyftad vad gäller principen att de anställda inte får vara i majoritet i styrelsen.

I promemorian betonas emellertid all det i vissa störte förelag, ofta koncerner, inte sällan uppkommer informationsproblem lill följd av atl företaget eller koncernen har många anställda och alt verksamheten be­drivs inom skilda branscher. Del förekommer t. ex. all elt störte förelag bedriver näring inom skogsbruket, pappersindustrin och trävaruindustrin. För de olika verksamhetsområdena är företaget bundet av kollekfivavlal i förhällande lill åtminstone tre olika LO-förbund och dämlöver lill ett par förbund pä tjänstemannasidan. Resultatet kan bli all l.ex. elt av LO-för-bunden blir ulan representation trots alt en betydande del av bolagets verksamhet hänför sig filljust det avtalsområdet.


53


 


i promemorian föreslås därför all de anställda i företag, som bedriver Prop. 1987/88:10 verksamhel inom skilda branscher och som under det senaste räkenskaps­året här i landet har sysselsatt i genomsnill minst 1 000 anställda, skall ha rätt atl delta med tre arbetslagarledamöler och tre suppleanter för dessa i styrelsen. Delsamma föresläs gälla för etl moderföretag inom en koncern, om motsvarande förhällanden råder inom koncernen i dess helhet.

Förslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av en slor majoritet av remissinstanserna. SAF, LRF och juridiska fakulteten vid Lunds universi­tet har dock avstyrkt förslaget och framhällit bl. a. att en utökad arbetsla­garrepresenlalion i styrelsen kommer atl medföra all styrelsearbetet blir onödigt omständligt och tungrott.

Jag kan inle dela denna uppfattning. I vart fall kan risken för all styrelse­arbetet kompliceras genom en något utökad styrelserepresenlalion för de anställda bedömas som myckel liten, särskill som del i regel torde röra sig om förelag vars styrelser redan är jämförelsevis slora.

Förslaget innebär ett försök all bredda de anställdas styrelserepresenla­lion i förelag som genom verksamhel inom skilda branscher har arbetsta­gare som är anslutna lill en rad olika fackliga organisationer. Detta ligger helt i linje med lagstiftningens syfte. Det bör dock framhållas all den utökade representationen inle fär utnyttjas i förelag där de anställda i och för sig kan ha rätl till tre styrelseposter men antalet slämmovalda styrelse­ledamöter understiger tre. Således frångås inte principen all de anställda inte skall vara i majoritet.

Under remissbehandlingen har frän LO och TCO föreslagils att den nya regeln skall gälla även för storförelag som bedriver verksamhel inom endasl en bransch men pä skilda arbetsställen. Del har bl. a. framhållits alt varje driftsställe sett frän regionala utgångspunkter kan ha självständiga behov av direkl insyn och information.

Som tidigare framhållits är styrelserepresenlationen för de anställda i första hand all betrakta som en kanal för insyn och ömsesidig information mellan företagels ledning och de anställda. Informationen förs normall vidare genom arbetstagarrepresentanterna till de anställda och den egna fackliga organisationen. Antalet slyrdserepresenlanter är därför av under­ordnad belydelse i företag som bedriver verksamhet inom endast en bransch. I dessa förelag bör del i stället ankomma på respektive fackför­bund all samordna och sprida den information som kommer fram genom arbetet i förelagets styrelse. Jag anser av bl. a. det skälet all promemorians förslag i den delen bör vidhållas.

Som tidigare nämnts medför förslaget i denna dd en ökad möjlighet för
tidigare inle representerade arbetstagarorganisationer all bli representera­
de i företagels styrelse. Del är en önskvärd ulveckling. Jag är emellertid
inte beredd all särskill i lagen införa en bestämmelse om all såväl ordinarie
platser som suppleanlplalser skall fördelas pä sädant sätl all maximall
anlal fackliga organisationer blir representerade. Denna fräga bör i slället
lösas genom diskussioner mellan de fackliga organisationerna. I viss ut­
sträckning regleras för övrigt frågan i bestämmelserna om hur arbetstagar­
representanterna skall utses. Till frågor som rör själva fördelningen av
ledamolsplalserna mellan de arbetstagarorganisationer som finns på en
       54

arbetsplats återkommer jag i avsnitt 2.4.4.


 


Med anledning av SACO/SR: s förslag atl sälta gränsen vid 500 i stället för 1 000 anställda vill jag framhälla atl undanlagsregeln är avsedd för de slora förelagen. Jag anser atl promemorians förslag, som vunnit bred anslutning, är väl avvägt.

En annan fråga som berörts under remissbehandlingen är i vad mån man i förelag med över 1000 anställda skall medge den utökade styrelserepre­senlationen även om företaget, vid sidan av sin huvudverksamhet, endasl i mycket ringa omfattning bedriver verksamhet inom en annan bransch. Enligl KFO bör den utökade representationsrätten enbart gälla om förela­gets verksamhet i andra branscher än "huvudbranschen" utgör en bety­dande del av företagels totala verksamhel. LRF har anfört liknande syn­punkter.

Jag är medveten om all den föreslagna regeln kan få lill effekt atl del exempelvis i vissa konsumentföreningars styrelser blir en utökad styrelse-representation för de anställda, trots att de anställda till övervägande del är sysselsatta inom detaljhandeln och endast i ringa omfattning omfattas av annal kollektivavtal än det som gäller för huvudverksamheten. Jag vill emellertid betona atl detta förhållande inte är särskill vanligt inom andra branscher. Jag har dessutom betänkligheter mol alt i lagstiftningen införa etl begrepp som i sig måste uppfattas som mycket diffust. Lagstiftningen skulle också bli onödigt komplicerad, om man på annat säll än jag nu föreslår måste kvalificera de förelag som skulle omfattas av den utökade arbetslagarrepresenlalionen. Det kan för övrigt inle heller anses vara en nackdel alt kunna erbjuda plats även ät organisationer som är relalivi små inom företagel. Inte heller anscrjag alt de av BAO påtalade förhållandena motiverar några undanlagsregler.

Med de nu gjorda uttalandena vill jag således ansluta mig lill promemo­rieförslaget i denna del. I specialmötiveringen (4§ i lagförslaget) kommer jag alt något kommentera begreppet "skilda branscher".


Prop. 1987/88:10


2.4.2 Krav på medborgarskap

Mitt ställningstagande: De regler som nu gäller om styrelseledamö­ternas nationalitet bör inle ändras.


Promemorians förslag: I promemorian föreslås atl medborgarskaps-kravet inle skall gälla arbetstagarrepresentanterna i styrelsen.

Remissinstanserna: Förslaget har mött en del principiella invändningar men har dock lämnats ulan erinran av en majoritet av remissinslanserna. Säväl kommerskollegium som SHIO-Familjeföretagen (numera Småföre­lagens riksorganisation) och juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser atl förslaget innebär ell onödigt avsteg från likställighelsprincipen. ÖB och Försvarsindustriföreningen avstyrker förslaget och framhåller all del utifrån säkerhetsmässiga aspekter är viktigt alt nuvarande ordning bibehålls i förelag som tillverkar eller i övrigt har befattning med försvars­materiel. Försvarsindustriföreningen betonar särskill all de s. k. säkerhels-


55


 


skyddsavtalen torde lägga hinder i vägen för atl genomföra förslaget, i vart     Prop. 1987/88:10 fall beträffande de företag som slutit avlalen.

Skälen för mitt förslag: Som villkor för valbarhet lill styrelseuppdrag gäller all styrelseledamoten i princip skall vara nordisk medborgare och bosall i Sverige eller, om särskild förutsättning föreligger, i annal nordiskt land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, vilket normalt är kommerskollegium, kan för särskilt fall meddela dispens belräf­fande nationalitets- och bosättningskraven. Syftet med dessa regler är att garantera all ledningen av förelagen skall ligga i svenska händer. Bestäm­melser med della innehåll finns i den associalionsrättsliga lagstiftningen och omfattar alla styrelseledamöter, d. v. s. även arbelslagartepresenlan­lerna. Särskilda regler gäller för förelag inom krigsmaterielindustrin. Här kan regeringen enligl 4 § lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m., förena ell tillverkningsfillstånd med villkor om atl bl.a. styrdsdedamol i elt aktiebolag skall vara svensk medborgare och bosalt i Sverige.

I promemorian föreslås att kravet på nationalitet i 8 kap. 4§ ABL eller motsvarande bestämmelse i annan lag inte skall gälla arbetstagarrepresen­tanterna. I promemorian framhålls framför allt att bestämmelserna i prakfi­ken verkat diskriminerande mol ufiändska medborgare genom den osäker­het de skapat vid val lill styrelseuppdrag. Väntetiden på all en dispensan­sökan skall behandlas och den osäkerhet som råder om dispens skall medges har många gånger lett lill all ufiändska arbetstagare har fått slå tillbaka och all fill arbetstagarrepresentanter i stället har valts arbetstagare med svenskt medborgarskap. Jag hänvisar vidare till promemorian (avsnitt 6.3).

Jag hyser slor sympati för promemorians förslag. Det skulle, om det genomfördes, innebära ett visserligen litet men dock tydligt steg på vägen mol atl jämställa invandrare med svenska medborgare.

Del finns emellertid också skäl som starkt talar mot förslaget. Vad jag främst tänker på är förhållandena inom försvarsindustrin - bäde den som tillverkar krigsmateriel och den som stär för andra leveranser lill försvaret. Nationalilelskravel är etl betydelsefullt moment i den säkerhetskontroll som ibland måste företas av vissa befattningshavare i sådana förelag. Del innebär också bl. a. alt elt upphävande av nationalitetskravet skulle kunna få negativa konsekvenser för svensk industri — alldeles oavsett vad man må lycka om orsakerna lill sådana konsekvenser. Etl stort antal förelag, inte bara renodlade krigsmaterielförelag, är beroende av all kunna leverera sina produkter till det svenska försvaret eller utomlands. F. n. finns ca 2500 sådana företag. Det är min bedömning atl dessa företags möjligheter att i framtiden kunna godtas som handelspartners skulle minska, om den nuvarande ordningen inte bibehålls.

Jag har övervägt möjligheten alt genomföra promemorieförslaget men
atl samtidigt införa en regel av innebörd atl ett företag, efter myndighets
tillstånd, skulle kunna upprätthålla del medborgarskapskrav som nu gäller.
Jag har emellertid bedömt atl elt sådant förfarande knappast skulle lösa
problemet, bl. a. på gmnd av svårigheten atl förutse när etl sådant fillstånd
skulle behövas. Vilka förelag som kan bli aktuella för leveranser lill försvå-
   56


 


rel varierar ocksä från fid fill annan. Jag kan heller inle bortse från atl etl sådant dispensförfarande, som också skulle kunna medföra all en redan utsedd styrelseledamot skulle tvingas avträda, skulle kunna betraktas som minsl lika diskriminerande som den nuvarande ordningen.

Jag är mot denna bakgmnd, och eftersom frågan trots allt måsle anses vara av begränsad belydelse för invandrarna, inle beredd all föreslå all promemorians förslag skall genomföras. Jag vill ocksä tillägga följande.

Med anledning av vad som i promemorian anförts rörande handläggning­en av dispensärendena hos kommerskollegium harjag undersökt hur den­na verksamhet bedrivs. Enligl uppgift är den normala handlåggningstiden för ell dispensärende upp till ca tvä mänader. I denna lid ingär regelmässigt elt remissförfarande med vederbörande länsstyrelse som i sin tur inhämtar yltrande frän polis- och kronofogdemyndighet. Antalet ärenden per är är mycket litet (ca 4-5 stycken). Med hänsyn till della bedömer jag all del inte krävs några ändringar i förfarandet. Jag har i denna fråga samrått med ulrikeshandelsminislern.


Prop. 1987/88:10


2.4.3 Anställd i företaget

Mitt förslag: Arbetstagarrepresentanterna skall inle ovillkorligen men bör - i likhet med vad som nu gäller enligl slyrdserepresenla-lionslagen för aktiebolag och ekonomiska föreningar - utses bland de anställda vid företaget eller inom koncernen.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: SACO/SR, BAO och Industriförbundet har avstyrkt förslaget och anser alt den regel som nu finns i LSABF bör gälla över hela området. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: I promemorian (avsnitt 4.1) har närmare redo­gjorts för den skillnad som föreligger mellan LSA och LSABF i frågan vem som är valbar fill uppdrag som arbelstagarrepresentanl. Enligt LSA gäller som huvudregel all en arbelstagarrepresentanl bör utses bland de anställda vid företagel eller, i fråga om moderföretag, bland de anställda inom koncernen. Regeln öppnar möjlighet för de fackliga organisationerna all när det är befogal utse någon annan än en anställd i företagel, l.ex. en ombudsman i en lokal facklig organisation. I LSABF görs en snävare avgränsning av personkretsen. Där föreskrivs atl en arbelstagarrepresen­tanl skall utses bland de anställda vid företaget eller, i fråga om moderföre­lag eller försäkringsbolag som är dotterföretag, bland de anställda inom koncernen.

I promemorian har valls den lösning som gäller enligl LSA.

Del framhålls i promemorian (avsnitt 6.4) atl denna ordning har visat sig fungera väl under åren och att den är mest ändamålsenlig. Liksom vad som nu föreskrivs i LSA föreslås dock den begränsningen all fill arbelstagar­representanl inle utan särskilt tillstånd av nämnden för styrdserepresenla-


57


 


fionsfrågor får utses den som i sådan egenskap tillhör ett annat företags     Prop. 1987/88:10 styrelse. Sistnämnda begränsning gäller inle, om företagen medger något annal eller ingår i samma koncern.

Jag anser — i likhet med majoriteten av remissinstansema - atl prome­morians förslag bör genomföras. Med anledning av de invändningar som SACO/SR, BAO och Industriförbundet har framfört vill jag emellertid anföra följande.

Det är givelvis av slort värde, både för arbetsgivaren och för de anställ­da, om arbetstagarrepresentanterna i styrelsen har sina anställningar hos företaget. De har därmed som regel en nära personlig kännedom om förhållandena i företaget. Det är en tillgäng i styrelsearbetet och i kontak­terna med de anställda som de representerar. Inom de fackliga organisatio­nerna råder också uppfattningen alt man inle annat än i undantagsfall bör utse någon som inle är anställd i företaget lill arbelstagarrepresentanl. Det kan dock förekomma all man l.ex. under en övergångsperiod i ett förelag - på grund av brisl på lämpliga kandidater eller därför all sädana inle fåll erforderlig utbildning för uppdraget - blir nödsakad atl lillfälligl anlita en annan person, t.ex. en lokal ombudsman, för uppgiften. Regeln ger de fackliga organisationerna möjlighet alt i sädana fall gä utanför personkret­sen i företaget, samtidigt som den ger ullryck ät alt de i första hand bör anlita de anställda i företaget för uppdrag som arbelstagarrepresentanl.

För min del anser jag atl man inte behöver befara all utomstående "konsulter" eller andra personer ulan anknytning lill företaget regelmäs­sigt anlitas som arbetstagarrepresentanter. Den tidigare nämnda regeln att till arbelstagarrepresentanl inle utan särskill tillstånd får utses den som i sådan egenskap tillhör ell annat företags styrelse torde också fungera som en effekfiv spärt mol sådana förfaranden. Jag föreställer mig för övrigt all de lokala arbetstagarorganisationerna vid förelaget har elt starkt intresse av atl utnyttja slyrelseplatserna för sina egna medlemmar.

Med anledning av ett påpekande från AD under remissbehandlingen vill jag bekräfta att del ankommer pä de fackliga organisationerna och ingen annan atl, inom ramen för de regler som gäller, avgöra om del är motiverat atl till arbelslagartepresenlant utse nägon som inle är anställd i företaget.

I sammanhanget vill jag ta upp en annan fräga som visserligen inle har
behandlats i promemorian men som ändå är av slor belydelse. Den rör
strävandena all främja jämställdhet. Del råder t. ex. en kraftig obalans
mellan kvinnor och män i beslutande organ, säväl på den offentliga sektorn
som inom näringslivet. Del är därför väsentligt alt kraftfulla åtgärder
vidlas för all öka kvinnorepresentationen i bl. a. förelagens styrelser. När
del gäller styrelser i statliga organ har frågan utförligt belysts i betänkandet
(SOU 1987:19) Varannan damernas, som nyligen överlämnades av utred­
ningen om kvinnorepresentation (A 1985:03). Även om utredningens arbe­
te endast berört den offentliga sektorn, äger de synpunkter som läggs fram
i betänkandet full giltighet även pä den privala sidan. Belänkandet är nu
föremål för remissbehandling. Låt mig emellerfid redan i del här samman­
hanget säga att jag utgår från atl de fackliga organisationer som skall utse
arbetstagarrepresentanter i företagens styrelser särskilt beaktar kraven pä
jämställdhet.
                                                                                   58


 


2.4.4 Utseende av arbetstagarrepresentanter


Prop. 1987/88:10


Mitt förslag: Den omständigheten att arbetslagarna i vissa större företag skall fä utse tre styrelseledamöter i stället för två föranleder vissa justeringar av bestämmelserna om hur arbetstagarrepresentan­terna skall utses, om organisafionerna inle enas om annal. Liksom hittills reglerar bestämmelserna hur arbelstagarplalserna skall förde­las mellan förbund som tillhör skilda huvudorganisationer. Vilken fördelning som skall göras mellan förbund inom en och samma huvudorganisation förblir däremot oregleral även i den nya lagen.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstan­serna. TCO anser dock all bestämmelserna skall kunna fillämpas på mot­svarande säll även inom en huvudorganisation, om förbunden inom hu­vudorganisationen är oense om fördelningen av slyrelseplatserna. SACO/SR vill all organisationer som företräder minsl en tjugondel av de kolleklivavlalsbundna arbetstagarna skall få utse en suppleant i flera fall än enligt promemorians förslag.

Skälen för mitt förslag: I LSA och LSABF fmns vissa bestämmelser om hur arbetstagarrepresentanterna skall utses, om arbetstagarorganisationer­na inle enas om annat. Med vissa justeringar, bl. a. fill fcljd av förslaget om utökad representationsrätt i vissa störte förelag som bedriver verksamhel inom skilda branscher, föreslås i promemorian att bestämmelserna förs över till den nya lagen. Enligt min mening har den nya bestämmelsen, som i huvudsak godtagits av remissinstanserna, fått en ändamålsenlig och enty­dig utformning. Jag har dock funnit skäl all vidta vissa redaktionella ändringar (se närmare specialmofiveringen till 8 §).

AD framhåller atl lagförslaget innebär atl begreppet huvudorganisafion äterinförs i arbetsrältslig lagtext, dock i annan betydelse än i arbetsfreds-lagstiftningen före MBL. Jag vill med anledning härav understryka att begreppet huvudorganisation inte skall likställas med begreppet central organisation i exempelvis MBL. Med huvudorganisafion avses i den nya lagen, liksom numera även i andra sammanhang, de organisationer på den svenska arbetsmarknaden, exempelvis LO och SAF, som företräder de centrala organisationerna (jfr bl.a. 19 § kommunalskaltelagen, 1928:370).

Vid tillämpningen av de nu föreslagna bestämmelserna anses lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation som en organisation. Detta innebär, liksom hittills, all bestämmelserna i första hand kan sägas reglera hur arbelstagarplalserna i styrelsen skall fördelas mellan förbund som tillhör skilda huvudorganisationer. Vilken fördelning som skall göras mellan förbund inom en och samma huvudorganialion förblir däremot oregleral även i den nya lagen. I praktiken kan dock bestämmelserna komma all fä betydelse även vid den fördelningen.

TCO anser emellertid atl del av lag och molivuttalanden klart bör framgå att de nu aktuella bestämmelserna skall tillämpas på motsvarande sätt inom en huvudorganisation, om det på en arbetsplats endast finns fackför-


59


 


bund som tillhör en och samma huvudorganisation och dessa är oense om fördelningen av slyrelseplatserna. Enligl min mening är delta en fråga som fär lösas inom respektive huvudorganisation. En alltför detaljerad lagregle­ring medför dessutom risk för onödiga tillämpnings- och lolkningssvärighe-ler. Detsamma kan sägas om SACO/SR: s förslag alt i lagen föreskriva atl mer än en organisation som företräder minst en tjugondel av de kollek­tivavtalsbundna arbetstagarna skall få utse slyrdsesuppleanter. Om mer än en organisation har en sådan slorlek är del alltså bara den slörsla av dessa som får en sådan räll. Jag vill ocksä erinra om all denna rätt lill minorilelsrepresenlation bara gäller i de fall dä annars endasl en huvudor­ganisafion skulle bli företrädd.

Jag vill alltså inle göra någon ändring i promemorieförslaget. Jag förut­sätter emellertid atl organisationerna, i linje med förslaget alt utöka repre­senlafionsrätlen, vid fördelningen av platserna i styrelsen strävar efter all åstadkomma en bred representation. Som jag ser del bör detta på sikl berika styrelsearbetet.


Prop. 1987/88:10


2.5 Arbetet i styrelsen m. m.

2.5.1 Representation i beredningsorgan

Mitt förslag: Från styrdserepresenlalionslagen för banker och för­säkringsbolag överförs bestämmelsen att en av arbetstagarrepresen­tanterna har räll all närvara och della i elt beredningsorgan beståen­de av styrelseledamöter eller befattningshavare i förelaget, om det gäller ell ärende som senare skall avgöras av styrelsen.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av merparten av remissinstanserna. Endasl SAF, Arbetsgivareföreningen SFO och LRF avvisar förslaget. Del framhålls alt en räll för arbetslagarle­damöler att närvara och delta även i förberedelsearbete utanför styrelsen innebär en betydande belastning ur effekfivitetssynpunkl.

Skälen för mitt förslag: Enligl 16 § LSA har en arbelslagarrepresenlant rätt alt närvara och delta i överläggningarna när elt ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelsele­damöter. Som framgår av bestämmelsens ordalydelse är denna rätt att medverka i etl arbetsutskott eller motsvarande begränsad lill sådana bere­dande organ som arbetar under styrelsen och som består av styrelseleda­möter. Andra typer av beredningsorgan, l.ex. sådana som kan finnas på direktionsnivä, faller utanför bestämmelsen. Motsvarande bestämmelse i 17 § LSABF är någol mera vidsträckt. De anställda i banker och försäk­ringsbolag har enligl den bestämmelsen rätt atl della i överläggningarna även när direktionen eller annat liknande organ, som beslår av befattnings­havare i företaget, förbereder ell ärende som senare skall avgöras av styrelsen.

I promemorian föreslås alt den nya lagens bestämmelser i delta hänseen-


60


 


de skall överensstämma med vad som nu gäller enligl LSABF. Förslaget     Prop. 1987/88:10 har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av merparten av remissinslanser­na. Endasl SAF, SFO och LRF avvisar förslaget.

SAF anser all en rätl för arbetslagarledamöler alt närvara och della även i förberedelsearbete utanför styrelsen innebär en betydande belastning ur effektivitetssynpunkt. Risk anses föreligga atl beredningsorganet kommer all utnyttjas av arbetstagarsidan som ell förhandlingsforum. SAF framhål­ler vidare atl den föreslagna ändringen ger arbelslagarledamöterna en möjlighet till insyn och inflytande på styrelsearbetet som övriga styrelse­medlemmar saknar. SFO och LRF anför liknande synpunkter.

Enligl min mening bör förslaget genomföras.

Som framhålls i promemorian (avsnitt 7.2) innebår förslaget all del blir möjligt för den fackliga organisafionen att lill alla beredningsorgan inom företaget, som särskilt utsetts att förbereda ärenden som senare skall beslutas av styrelsen, utse en av arbetstagarrepresentanterna atl della i överläggningarna. Förslaget får ses mol bakgmnd av all arbetstagarrepre­sentanterna bör ha möjlighet atl på ell tillfredsställande säll förbereda och påverka utformningen av de beslul som senare skall fattas i styrelsen. Ålminslone i störte förelag är del nämligen vanligt all vikliga frågor hänskjuts fill beredningsorgan. Om de anställda inte medverkar i del be­redningsarbetet, blir följden atl frågorna i praktiken avgörs utan reell möjlighet för de fackliga representanterna atl påverka. Genom den före­slagna ordningen ökas i stället förutsällningarna för alt ärendena redan från början blir allsidigt belysta. Enligl min mening saknas därför anled­ning atl befara atl arbelslagarledamölernas närvaro kommer atl innebära en belastning frän effektivitetssynpunkt. Tvärtom bör genom della förfa­rande bättre effektivitet uppnäs i del egenfiiga styrelsearbetet. I själva verkel torde också den av mig föreslagna ordningen ofta redan tillämpas. Enligl vad jag inhämtat har man goda erfarenheter av sådana arrangemang.

Jag kan inle heller se någon risk för alt elt beredningsorgan, lika lite som en styrelse, skall kunna utnyttjas som ett förhandlingsforum. Här utgör för övrigt de föreslagna jävsreglerna (se avsnill 2.5.2) en spärr.

Rätten lill arbetslagarrepresenlalion kräver normalt alt styrelsen särskill har utsett beredningsorganet all förbereda ett visst ärende. Det är visserli­gen inte nödvändigt all etl beredningsorgan konstitueras just vid del tillfäl­le styrelsen beslutar att ärendet skall förberedas utanför styrelsen. Ären­den kan också hänskjulas lill redan befintliga arbetsgrupper i företagel. Rätten atl della i beredningsorgan omfattar emellertid inle fortlöpande uppdrag enligl en stående arbetsordning, ell reglemente eller liknande. Inle heller kan representationsrätt för arbetstagariedamol göras gällande när exempelvis den verkställande direktören förbereder ärenden för elt styrelsemöte som ett led i sill normala ansvar inför styrelsen, vare sig han gör det ensam eller i en av honom sammankallad arbetsgrupp.

Jag ansluter mig således till förslaget i promemorian all en av arbelsla-
garrepresenlanlerna i styrelsen ocksä skall ha rätt alt della i vissa bered­
ningsorgan. Enligl min mening bör en företrädare för arbetstagarrepresen­
tanterna vara tillräckligt, även om flera huvudorganisationer finns före­
trädda i förelaget.
                                                                            61


 


2.5.2 Jävsregler


Prop. 1987/88:10


Mitt förslag: Genom den nya lagen förtydligas jävsreglerna. De skall i princip gälla enbart ärenden där etl mer utpräglat motsatsförhållan­de råder mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inle anses föreligga när sädana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för s. k. samverkansför­handlingar.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har i huvudsak godtagits. BAO föreslår dock all nuvarande jävsregler bibehålls, eftersom de tillämpats inom bank-området utan tolkningsproblem. AD anser all specialmofiveringen fill lag­förslaget kan göras klarare och att rekvisitet "väsenlligl intresse som kan strida mot förelagels" är obestämt. AD anser del också önskvärt med en klarare gränsdragning i fråga om sädana förelagsledningsfrågor som hör in under MBL:s regler om samverkansförhandlingar. SFO vänder sig mol den i promemorian framförda uppfattningen atl samverkansförhandlingar inle ger samma motsatsförhållande mellan parterna som rältslvisler.

Skälen för mitt förslag: Enligt ABL: s jävsregler får en styrelseledamot inle handlägga en fråga om avlal mellan honom och bolaget. Inle heller får han handlägga fräga om avlal mellan bolaget och tredje man, om han i frägan har ell väsentligt intresse som kan vara stridande mol bolagels. Förbudet alt handlägga fråga om avtal anses också träffa sådana ensidiga rättshandlingar som har betydelse för avtals uppkomst, förändring eller upphörande, l.ex. uppsägning av ett kontrakt. Jävsregeln anses äga mot­svarande tillämpning beträffande gåva frän bolaget. Tanken bakom dessa jävsregler i ABL är alt en styrelseledamot inte skall della i styrelsearbetet när han har ell väsenfiigt individuellt intresse som kan strida mot förela­gels intressen. Likartade jävsregler förekommer också i annan associa-lionsrällslig lagstiftning.

När det gäller frågor om förhandlingar med en arbetstagarorganisation, kolleklivavtalsfrågor eller stridsåtgärder är den fackliga organisationen motpart lill företagel. Vid slyrelserepresentationslagsliflningens fillkomst gjorde lagstiftaren den bedömningen atl frågor av della slag i och för sig borde vara jävsgrundande för arbelslagarledamöterna i styrelsen men all ledamöterna inte kunde anses ha ett sådant individuellt intresse i frågorna atl de på grund av associalionsrättsliga jävsregler skulle vara förhindrade atl della i styrelsens handläggning. Del krävdes därför en särreglering i slyrdserepresenlalionslagsliftningen.

Enligl de nuvarande reglerna i LSA och LSABF fär en arbetstagartepre-sentant inte della i behandlingen av en fråga som rör förhandling med en arbetstagarorganisafion, uppsägning av kollektivavtal eller slridsälgärd. I promemorian (avsnitt 7.3) redogörs närmare för de tolkningsproblem som förekommit, främsl vad avser den första jävsgrunden. Jag vill här bara nämna all del har satts i fräga om regleringen inte innebär atl arbetstagarle-damöterna är jäviga i praktiskt taget alla vikliga styrelseärenden eller i vart


62


 


fall i sädana frågor som förbereds inför en förhandling eller som det pågår förhandling om.

Jag delar den i promemorian framförda uppfattningen atl del för framli­den är väsenlligl alt finna en lösning av jävsfrågan som står i samklang med de syften som bär upp lagstiftningen och som är praktiskt hanlerbar i förelagen. Jag finner det också rimligt all, som föreslås i promemorian, låta jävsreglerna bli tillämpliga enbart där etl mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inte anses föreligga när sådana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för samverkansförhandlingar. I princip bör alltsä alla frägor inom arbetslednings- och förelagsledningsomrädel, i den män de inle särskilt regleras i medbestämmandeavtal mellan parterna, undantas från jävsbestämmelsens tillämpningsområde.

Enligl min mening bör promemorieförslaget skapa förutsättningar för alt begränsa tolkningsproblemen. Det går självfallet inte alt helt undvika frågeställningar av den art som tagits upp av AD och SFO. De uttalanden som gjorts i promemorian torde dock för de allra flesta situationer kunna ge en tillfredsslällande vägledning för bedömningen. Förslaget har ocksä i huvudsak godtagits av remissinstanserna.


Prop. 1987/88:10


2.5.3 Förhållandet till 2§ medbestämmandelagen

Mitt förslag: Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sädana fö­retag som avses i 2§ MBL (förelag inom exempelvis press, radio och TV) får inte delta i styrelsens beslul i en fräga som rör verksam­hetens mäl och inriktning men väl i dess behandling av frägan.


Promemorians förslag: Arbetstagarrepresentanterna i nu angivna styrel­ser får inte delta i vare sig behandling eller beslut i fråga som rör verksam­hetens mål och inriktning.

Remissinstanserna: Promemorieförslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissinslanserna. Del har dock avstyrkts av LO, TCO, Arbelslivscentmm (ALC) och SIF-klubben vid Sveriges Radio-kon­cernen. TCO anser all en inskränkning under alla omständigheter inle bör omfatta arbetstagarrepresentanternas möjlighet atl lill beslutsunderiagel tillföra sina synpunkter och argument utan endast rätlen att delta i besluts-fatlandet.

Skälen för mitt förslag: I promemorian har behandlats en fräga som är närbesläktad med jävsreglerna i LSA och LSABF. Enligt 2 § MBL har från den lagens tillämpningsområde undantagits vissa verksamheler som fär sin inriktning och sina mäl bestämda i vissa särskilda demokratiska former eller är av opinionsbildande eller ideell natur. Exempel pä sådana verk­samheler är fackliga, politiska och religiösa organisationer liksom företag inom press, radio och TV. I företag och sammanslutningar av dessa slag har arbetstagarinflylandet inte ansetts böra fä sträcka sig lill verksamhe­tens mäl och inriktning. Lagstiftaren har menat att arbetslagarnas intresse


63


 


av inflytande bör slå tillbaka för de andra intressen som gör sig gällande i     Prop. 1987/88:10 dessa fall.

Nägon motsvarande reglering i slyrelserepresentalionslagstiflningen finns inle. I promemorians lagförslag har emellertid tagils in en bestämmel­se om all arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana förelag som avses i 2 § MBL inte fär delta i behandlingen av fråga som rör verksamhe­tens mål och inriktning. Som skäl lill förslaget anförs atl de ändamälssyn-punkler som ligger bakom bestämmelsen i 2 § MBL gör sig gällande med samma tyngd belräffande arbetslagariedamölerna i en förelagsslyrdse.

LO befarar atl ell genomförande av förslaget kommer alt medföra lill-lämpningssvårigheler säväl inom del producenlkooperativa som del kon-sumenlkooperativa området. LO anser all del är mycket svårt all dra en klar gräns mellan frågor av den typ som avses i 2 § MBL och övergripande företagsledningsbeslul som betingas av tekniska, produktionsmässiga och ekonomiska skäl. LO betonar ocksä atl del finns en risk för alt arbetstagar­representanterna betraktas som "jäviga" så snart frågor av principiell innebörd eller övergripande karaktär aktualiseras.

TCO anser, liksom ALC och SIF-klubben vid Sveriges Radio-kon­cernen, atl man — i stället för atl inskränka de anställdas inflytande enligt LSA och LSABF — borde ta bort den begränsning som finns i 2 § MBL. Vidare framhålls alt några ölägenheter inte kommit fram vad beträffar arbetslagarrepresenlalion i styrelsen för företag inom exempelvis massme­dia vid behandling av frägor som avses i 2 § MBL. En avgränsning av delta slag anses i stället kunna skapa prakfiska problem.

TCO understryker atl nägra sakligt grundade skäl lill varför de anställda inom exempelvis kooperation, radio och TV skulle vara undantagna från frågor som rör verksamhetens mål och inriktning inte framförts vare sig när MBL tillkom eller i den nu aktuella promemorian. TCO anser atl den föreslagna regeln står i direkt motsättning lill vad som uttalats i den s. k. kulturproposilionen (prop. 1974:28) om nödvändigheten av de anställdas inflytande på bl.a. innehållet i de kulturella institutionernas verksamhet. TCO anser vidare all en inskränkning i vart fall inte bör omfatta arbetsta­garrepresentanternas möjlighet att lill beslutsunderlaget tillföra sina syn­punkter och argument utan endast avse rätlen atl della i själva beslutet.

ALC anser all någon begränsning av represenlafionsrätlen i vart fall inle bör komma i fråga ulan all det först företas en analys av erfarenheterna av 2§MBL.

AD anser all den principiellt stränga avgränsningen i 2 § MBL snarast är ell skäl mol en motsvarighet i styrdserepresenlalionslagen, åtminstone om lösningen där görs "lika onyanserad". AD föreslår en kompromiss efter mönster av den statliga arbelsmarknadsseklorn och betonar atl del vid frågans praktiska bedömande bör beaktas all inle alla arbetsgivare ulan enbart vissa i lagen angivna företagsformer omfattas av slyrdserepresenta-lionen.

Enligt min mening kan de ändamålssynpunkter som ligger bakom be­
stämmelsen i 2§ MBL myckel väl, om inle i ännu högre grad, göras
gällande belräffande arbetslagarledamöler i en förelagsslyrdse. Arbetsla­
gariedamölerna, som också företräder sina fackliga organisationer, har ell
   64


 


- lill skillnad från övriga anställda - direkl inflytande på samtliga frågor som rör såväl förelagels verksamhel som dess mål och inriktning. Jag ser därför klara principiella fördelar med atl genomföra promemorieförslaget. Givelvis kan, liksom vid en direkt tillämpning av 2§ MBL, i del enskilda fallet uppkomma situationer där del inle är hell lätt atl avgöra om en inskränkning i en arbelslagarledamols rätl alt della i styrelsearbetet före­ligger eller ej. I praktiken torde emellertid de nu aktuella frågorna succes­sivt kunna avgränsas frän övriga slyrdsefrägor lill ledning för det fortsatta styrelsearbetet.

Jag vill alliså förorda atl en särreglering vad gäller frågor som avses i 2 § MBL förs in i den nya lagen om styrelserepresenlalion. Del kan emellertid diskuteras om det är nödvändigt atl gå sä långt som promemorieförslaget innebär. TCO har, som nämnts, föreslagit en alternativ modell som innebär att man inskränker arbetstagarrepresentantens rätt atl delta i behandlingen av de nu aktuella frågorna enbart vad gäller själva beslutet. Möjligheten all della i styrelsens diskussion och atl ge förslag skulle med en sädan lösning kvarstå.

Den nu skisserade modellen är tilltalande från den synpunkten atl den i enlighet med intentionerna bakom 2§ MBL inle begränsar de berörda förelagens möjligheter alt fritt besluta i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning. Men alternalivel är också positivt från den synpunkten atl del bibehåller de anställdas möjlighet alt direkl genom sin styrdserepre-sentanl framföra åsikter och lägga fram förslag i dessa frågor. Enligl min mening kan det nämligen enbart vara lill gagn för företaget, om man på ell tidigt stadium får del även av arbetslagarnas synpunkter.

I förhällande till promemorieförslaget har TCO:s alternativ ocksä den fördelen all arbetstagarrepresentanterna fär bättre förutsättningar att själva bedöma huruvida elt kommande beslul avser en fråga som rör verksamhetens mäl och inriktning. Den av LO påtalade risken för ogmnda-de invändningar bör därför bli avsevärt mindre med della altemafiv. De skadesländsbestämmdser som föreslås i del följande (avsnill 2.7.2) medför, ocksä aft de arbetsgivare, som felaktigt åberopar den nu aktuella bestäm­melsen, kan drabbas av skadeslåndsskyldighet.

Principiellt ser jag inle nägon större skillnad mellan promemorieförslaget och det som jag nu har skisserat. Med hänsyn till de klara fördelar som del sislnämnda alternativet har vill jag därför förorda atl arbetstagarrepresen­tanternas rätt att della i behandling av de nu aktuella frågorna begränsas endasl när det gäller rätten att delta i beslutet. Jag återkommer i specialmö­tiveringen (14 § andra slyckel) lill några frågor som rör tillämpningen av bestämmelsen.


Prop. 1987/88:10


 


2.5,4 Sekretess

Mitt ställningstagande: Någon uttrycklig regel om tystnadsplikt för styrelseledamöter bör inle införas i den nya lagen.

5   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 10


65


Promemorians ställningstagande: Överensstämmer med mitt.    Prop. 1987/88:10

Remissinstanserna: Ställningstagandet i promemorian har i huvudsak lämnats ulan erinran. Enligl juridiska fakulteten vid Lunds universitet borde dock övervägas all införa en sekretessregel i ABL som dä skulle gälla samtliga styrelseledamöter i aktiebolag. ALC och TCO efterlyser ytteriigare molivuttalanden i frägan. SACO/SR anser atl varje styrelse, då en ny facklig representant invalts, ingående bör diskutera och dra upp riktlinjer för hur informationen skall spridas till den fackliga organisatio­nen.

Skälen för mitt förslag: Några uttryckliga regler om tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanterna finns inle i slyrelserepresenlationslagstifl-ningen. Inle heller finns några sådana regler i annan associafionsrällslig lagstiftning, t.ex. ABL. Av allmänna regler om en styrelseledamots ställ­ning som syssloman i förelaget har emellertid ansetts följa en skyldighet atl iaktta tysllätenhet belräffande företagets angelägenheter. Detta gäller sär­skilt beträffande sådana uppgifter vars utlämnande kan skada företaget. I banklagstiftningen fmns ocksä allmänna bestämmelser om sekretess (1 kap. 6 § bankrördsdagen, 1987:617).

Styrelserepresentalionslagsliflningen, som bygger pä all de anställda och deras fackliga organisationer skall ges insyn i verksamhelen, ställer samlidigl krav pä ett lämligen öppet informationsflöde. Delta hänger sam­man med bl.a. de fackliga organisafionernas beslutsstruktur och del sätt på vilkel dessa arbetar. En arbetstagariedamol har visserligen ställning som syssloman i företaget och skall som sådan, enligl ell gängse synsätt, iaktta självständighet när han fullgör sitt uppdrag. Men han är också facklig förtroendeman, utsedd av den fackliga organisationen och med ansvar yllersl gentemot de anställda i företaget. Dessa förhållanden ger otvivelaktigt arbeislagarledamolens styrelseuppdrag ell särdrag. För ar-belslagartepresenianterna i styrelsen är det betydelsefullt l.ex. atl med andra fackliga förtroendemän, framför allt inom den egna klubbstyrelsen eller motsvarande, kunna diskutera frågor som behandlas i styrelsen. -Härigenom kan en viss spänning sägas ha uppstått i frägor rörande sekre­tess i förelagen. De delvis motstridiga intressena har lett lill en viss osäkerhet om rättsläget.

I promemorian (avsnitt 7.4) diskuteras närmare de för- och nackdelar som en lagregel om tystnadsplikt kan medföra. Jag delar i allt väsenlligl den uppfattning som därvid framförts och ansluter mig också fill slutsatsen atl någon uttrycklig regel inte bör införas, vare sig i den nya styrdserepre­senlalionslagen eller i den associalionsrättsliga lagstiftningen.

Frågorna får, som SACO/SR är inne pä, liksom hillills lösas i de enskilda
förelagsstyrelserna med beaktande av såväl förelagels behov av sekretess
som de anställdas särskilda intresse av atl fortlöpande hållas underrättade
om verksamheten. Den risk som ligger i all enskilda förelagsstyrelser
närmast slentrianmässigt beslutar om sekretess i frågor som behandlas på
styrelsemötena bör kunna motverkas, bl. a. genom information och utbild­
ning av arbelstagarrepresenlanlerna frän de fackliga organisationernas
sida. Riktlinjen bör vara all arbetstagarrepresentanterna självständigt skall
kunna ta ställning till behovet av sekretess i enskilda frågor och i styrelsen
66


 


också framföra sina uppfattningar i saken. Beslutar majoriteten av styrel­semedlemmarna ändå om sekretess, finns möjligheten alt reservera sig mot beslutet med den opinionsbildande effekl delta kan ha.

Som framhållits i promemorian skulle ä andra sidan en uttrycklig regel om rätt för arbelstagarrepresentanl atl föra vidare del som behandlats i styrelsen lill fackföreningen kunna ställa arbetstagarrepresentanten inför svåra lojalitetskonflikter, både i förhållande lill förelagsslyrdsen och genl­emot den egna fackliga organisafionen. Härtill kommer den risk som ligger i all frågor av denna art över huvud tagel inte längre skulle komma atl behandlas vid styrelsesammanträden, ulan i stället tas upp i sammanhang där arbetstagarrepresentanterna inle är närvarande. En sädan ulveckling skulle leda fill ell minskal inflytande för de anställda och i själva verkel vara etl grundskoll mol hela samverkanstanken i slyrdserepresentalions-lagsliflningen. Jag delar denna uppfattning. Enligl min mening föreligger inte heller skäl alt, som föreslås av TCO och ALC, i förarbetena fill lagen särskill ange atl arbetslagarledamöler har en rätl all fill den fackliga organisationen föra vidare vad som behandlats i förelagsslyrdsen. Jag instämmer även i övrigt i de överväganden som i denna del har gjorts i promemorian.


Prop. 1987/88:10


2.5.5 Närvarorätt vid stämma

Mitt förslag: I den nya lagen anges uttryckligen atl suppleant för arbelslagarledamot har rätl alt närvara och yttra sig vid företagels stämma, även om ledamoten är närvarande.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Arbelslagarledamöterna har liksom övriga styrel­seledamöter rätl och i vissa fall också skyldighet atl närvara på företagets stämma. Styrelsen och verkställande direktören i l.ex. elt aktiebolag är enligl 9 kap. 12 § ABL skyldiga atl vid bolagsstämman meddela upplys­ningar om förhällanden som kan inverka på bedömandet av bolagels årsre­dovisning och dess ekonomiska ställning eller av annat vid stämman före­kommande ärende. Styrelsens medlemmar har däremot inte rösträtt och de har inte heller räll alt vid bolagsstämma framställa förslag, om de inle samtidigt är aktieägare. Arbelstagarrepresenlanlerna kan också ha sådana rättigheter genom atl en lokal facklig organisation utövar rösträtt för aktier som tillhör en löntagarfondslyrdse eller Qärde fondstyrelsen i allmänna pensionsfonden.

I fråga om rätten att närvara och yttra sig vid etl förelags stämma är utgångspunkten den motsatta när del gäller suppleant för slyrdsdedamal; denne har i princip inle rätt alt delta. Har suppleanten inträtt i styrelsen, har han emellertid samma ställning vid stämman som den ordinarie med­lemmen. Med hänsyn lill den särskilda ställning som arbetslagarsupplean-lerna är tillförsäkrade, bl. a. genom närvarorätt vid styrelsens sammanträ­den, torde gällande rätl belräffande dessa vara atl de pä motsvarande säll som arbelslagarledamöterna har rätt att närvara och yttra sig vid stämman.


67


 


På arbelslagarhåll ute i företagen har dock en viss osäkerhet rått om arbetstagarsuppleanternas rätl och möjligheter all delta på stämman. För atl någon tvekan inle skall behöva råda i detta avseende har i promemorian uttryckligen angetts all suppleant för arbelslagarledamot har räll alt närva­ra och yttra sig vid företagels stämma, även om ledamoten är närvarande.

Jag ansluter mig lill promemorieförslaget.


Prop. 1987/88:10


2.6 Personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL m.m 2.6.1 Styrelseledamots betalningsansvar enligt 13 kap. 2§ ABL

Mitt förslag: Dä likvidation av elt aktiebolag har aktualiserats på grund av kapitalförlust skall personligt betalningsansvar för en sty­relseledamot i princip inträda om han av försummelse har underlåtit att vidta de åtgärder som åligger honom enligt 13 kap. 2§ ABL. Bevisbördan ligger på styrelseledamoten. Han undgår alltsä betal­ningsansvaret endast om han kan visa all han inte har varil försum-lig.


Förslaget i arbetsmarknadsdepartementets promemoria: Styrelseledamö­ternas personliga betalningsansvar i samband med alt ell företag som är likvidationsskyldigl driver verksamhelen vidare skall inle gälla arbelsta­garrepresenlanlerna i styrelsen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget i ar­betsmarknadsdepartementets promemoria. Allmänl anses alt tillräckligt starka skäl ej föreligger all göra avsteg från principen all alla styrelseleda­möter skall ha samma ansvar. Förslaget tillstyrks endast av LO och TCO. LO framhåller alt del är nödvändigt med en förändring av den nuvarande ordningen, eftersom den leder till all arbetstagarrepresentanterna, i ett läge där företaget börjar gå dåligt och där likvidationsbalansräkning inle upprättas, ställs inför valet all anfingen avgå för all skydda sin personliga ekonomi eller kvarstå för att behovet av facklig insyn och inflytande i delta läge är som störst. Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Pappersindustriarbelarförbundel inom LO anser dock all förslaget inle bör genomföras. Metall betonar dock all en arbelstagarrepresentanl inle bör åläggas ansvar enligl 13 kap. 2 § ABL, om han inle erhållit sådan informa­tion atl han pä ell rikfigt säll kunnal bedöma bolagels ekonomiska ställ­ning.

Förslaget i justitiedepartementets promemoria: Överensstämmer med mift.

Remissinstanserna: Del stora flertalet remissinstanser tillstyrker försla­get i justitiedepartementets promemoria. Betalningsansvarskommillén av­styrker emellerfid och föreslår i slället all kommillén ges i uppdrag all närmare överväga de frågor som behandlas i promemorian. Även flera remissinstanser inom bankväsendet avstyrker förslaget med motiveringen atl frägan bör utredas yllerligare. Ell par remissinstanser föreslär alt betalningsansvaret skall kunna jämkas i vissa fall.


68


 


Skälen för mitt förslag: Styrelseledamöter kan enligl associationsrällsli-     Prop. 1987/88:10 ga skadeståndsregler bli ersätlningsskyldiga dels för skada som de tillfogar företaget, dels för skada som de tillfogar tredje man, t. ex. fordringsägare. Regler om utkrävande av detta skadeståndsansvar finns såvitt gäller aktie­bolag i 15 kap. I § och 4-6 §§ ABL.

Vid sidan av de associalionsrättsliga skadeståndsreglerna finns bestäm­melser som ålägger styrelseledamöter etl personligt ansvar för förbindelser (se t.ex. 2 kap. 13§, 13 kap. 2§ och 16 kap. 1§ ABL). Del kan gälla förpliktelser som uppkommit t. ex. genom åtgärder frän styrelseledamöters sida och som skett på bolagels vägnar men innan bolaget registrerats. Ell sädant ansvar för förbindelser skiljer sig frän skadeståndsskyldighel där­igenom all någon skada, eller ens fara för skada, inte är en förutsällning för ansvaret. Någon möjlighet atl jämka betalningsansvaret finns inle heller.

Enligl 13 kap. 2§ ABL svarar styrelseledamöterna solidariskt för bola­gels uppkommande förbindelser, om de försummar atl vidta vissa i lagen föreskrivna åtgärder för atl sälla bolaget i likvidation. Till skillnad frän skadeständsskyldigheten enligl ABL uppkommer ansvaret oavsett om bor­genärer lider skada som står i orsaksammanhang med underlåtenheten eller ej. I arbetsmarknadsdepartementets promemoria (avsnill 8.2) har närmare redogjorts för bakgrunden till bestämmelserna och för de särskil­da problem som de har skapat för arbelstagarrepresenlanlerna i styrelsen. Del har förekommit t.ex. atl arbelslagarledamöterna inte har fåll del av väsentlig information om förelagels ställning. När företaget sedan gäll i konkurs har de fillsammans med övriga styrelseledamöter blivit krävda på betydande belopp avseende skulder som de själva inte känt lill existerade. Såvitt är känt har emellertid ingen arbetstagariedamol slutligt blivit ålagd betalningsskyldighet.

Mol bakgmnd av en diskussion i frågan dras i arbetsmarknadsdeparte­mentets promemoria den slutsatsen atl de skäl som man frän arbetstagarsi­dan har anfört för atl begränsa det personliga betalningsansvaret för ar-betslagartepresenlanlerna i styrelsen väger över och motiverar ell avsteg frän huvudregeln om likställdhet mellan styrelseledamöterna. I promemo­rian föresläs därför all ansvar enligl 13 kap. 2§ fjärde slyckel ABL eller motsvarande bestämmelse i annan lag inle skall gälla en arbelslagarleda­mot. Förslaget innebär inle någon fullständig ansvarsbefrielse när fråga om likvidation uppkommer i företaget. Skadeståndsansvar enligt t. ex. 15 kap. 1 § ABL skall alltjämt kunna göras gällande även mol en arbelslagarleda­mot i förelagels styrelse.

Som även framhålls i arbetsmarknadsdepartementets promemoria kan flera principiella invändningar riktas mol förslaget. En sådan gäller de effekter en begränsning av ansvaret skulle kunna tänkas få på arbetet i styrelsen. Del är nämligen allmänt sell viktigt att arbelslagarledamölernas arbete i styrelsen inte uppfattas som mindre betydelsefullt än övriga leda­möters. Etl avsteg från likslälldhetsprincipen skulle kunna få till följd all arbelslagarledamölernas arbete betraktades som mindre seriöst - med de negativa följder della skulle få för samarbetet och insynsmöjligheterna i företaget.

Dessa synpunkter har framförts också av remissinstanserna. Mot denna  69


 


bakgrund och dä jag ser det som väsenlligl atl arbelslagarledamöterna har     Prop. 1987/88:10 ett med övriga ledamöter likvärdigt inflytande i styrelsen ärjag inle beredd all godta förslaget atl hell undanta arbelslagarledamöterna från betalnings­ansvaret enligl 13 kap. 2§ ABL eller motsvarande bestämmelse i annan lag.

Som tidigare framgått har del emellertid under beredningen av detta lagstiftningsärende förelagils en fördjupad analys av hithörande frågor. I justiliedeparlementets promemoria föreslås alt del skall införas ett sk presumlionsansvar för samtliga styrelseledamöter, dvs. även för arbelsla­garledamöterna. Förslaget utgår från alt rättsläget är oklart när del gäller frägan om del krävs alt en styrelseledamot varil försumlig för alt han skall bli belalningsskyldig enligl 13 kap. 2 § ABL.

Inte minst med tanke på arbetslagarledamöternas intressen är det enligl min mening angeläget all rättsläget nu klarläggs. Liksom del slora flertalet remissinstanser anser jag justiliedepartemenlets promemoria vara väl äg­nad alt läggas lill grund för vad detta klarläggande bör innebära. Enligl min uppfattning behövs alltså inle någon ytterligare utredning av frågan.

En ulgångspunkl för ställningstagandet bör enligl min mening vara all regeln om betalningsansvar i 13 kap. 2§ ABL skall innebära en lämplig avvägning mellan bolagsborgenärernas och styrelseledamöternas intres­sen. Skyddet för borgenärerna ligger normall i del aktiekapital som är insatt i bolaget. Det är därför uppenbart all borgenärerna kan ha elt befogat intresse av ell betalningsansvar för styrelseledamöterna personli­gen, om dessa underlåter att vidta likvidalionsålgärder efter en kapitalför­lust. Som har framhållits i förarbetena lill ABL (prop. 1975:103 s. 502) torde nämligen borgenärernas intresse inle alltid bli tillgodosett genom reglerna om skadestånd i 15 kap. Styrelseledamöterna har samtidigt etl befogal intresse av alt inle åläggas elt personligt betalningsansvar, om de har iakttagit den omsorg som rimligen kan begäras av dem med hänsyn fill vad som åligger styrelsen enligl 13 kap. 2 § första stycket.

Jag delar vidare, som förut har nämnts, uppfattningen all samtliga styrel­seledamöter bör falla under samma ansvarsregel. Man bör alltså undvika all lägga ell lindrigare ansvar exempelvis på arbelslagartepresenlanlerna än på andra styrelseledamöter. Med en särreglering av det slaget finns del en viss risk för all arbelstagarrepresenlanlerna inle kommer all uppfattas som fullvärdiga ledamöter av styrelsen.

Vid en samlad bedömning innebär del enligl min mening en skälig avvägning mellan bolagsborgenärernas och slyrelseledamöternas intres­sen, om betalningsansvar för en styrelseledamot enligl 13 kap. 2§ ABL inträder i princip endasl dä styrelseledamoten kan anses ha gjort sig skyldig lill försummelse. Med försummelse avser jag atl styrelseledamoten uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit alt fullgöra vad som åligger honom eller henne enligl paragrafens första stycke.

Typiskt sell kan del emellertid vara förenat med betydande svårigheter
för en bolagsborgenär atl bevisa all underlåtenheten beror på försummel­
se. Däremot torde den styrelseledamot som inle varit försumlig i regel inle
ha några större svårigheter alt visa på de omständigheter som talar för att
någon försummelse inte har förelegal.
                                                  70


 


övervägande skäl talar därför enligl min mening för all slyrdsdedamö- Prop. 1987/88:10 temas betalningsansvar utformas som ett s.k. presumlionsansvar. Del innebär all en styrelseledamot bör gå fri från betalningsansvar enligl para­grafens fjärde stycke endast om han eller hon kan visa atl underlåtenheten atl fullgöra vad som åligger ledamoten enligl första stycket inle har berott på egen försumlighet. Bevissvärigheter i frägan om styrelseledamoten har iakttagit den grad av omsorg som rimligen kan begäras bör alltså gå ut över denne. För en styrelsesuppleant som inträder i styrelsen bör gälla samma grundsatser i fråga om betalningsansvaret som för en ordinarie ledamot (jfr 8 kap. I § ABL).

Som AD har varil inne på i sitt remissvar bör betalningsansvar för en styrelseledamot enligt den nu föreslagna regeln inträda endasl om försum­melsen beror pä denne själv.

Med en ansvarsregel som den nu föreslagna öppnas möjligheter all befria den styrelseledamot som inle varit försumlig från betalningsansva­ret. En styrelseledamot som inle har kunnal visa atl han eller hon inte varil försumlig bör däremot bära del fulla ansvaret gentemot bolagels borgenä­rer. Det saknas enligl min mening skäl all, som ell par remissinstanser har föreslagit, öppna möjligheter lill jämkning av betalningsansvaret i vissa fall. Jag vill också påpeka all - liksom hittills - kausalitet mellan försum­melsen och skadan inle skall krävas för ansvar.

Jag gär därefter över lill frägan om vad som närmare bör krävas för atl ansvarsbefrielse för en styrelseledamot skall kunna komma i fräga enligt den nu föreslagna regeln. En utgångspunkt bör vara all okunnighet som bottnar i självvald passivitet inte skall föranleda all en styrelseledamot befrias frän ansvar. Den som åtar sig ell styrelseuppdrag måste se till att inhämta den informafion som är nödvändig för att bedöma förelagets ställning. Fall kan dock tänkas då en styrelseledamot inle kan klandras för sin okunnighet om bolagels dåliga ekonomiska ställning. Material som har förelagts en styrelseledamot kan exempelvis ha varil felaktigt eller missvi­sande på etl sådant sätt att denne inle har insett eller bort inse att det har funnits anledning all vidta sådana åtgärder som anges i paragrafens första stycke. Delsamma gäller i fall dä en styrelseledamot har undanhålhls väsentlig informafion om företagets ekonomiska ställning som övriga sty­relseledamöter har fått del av. Hänsynen lill bolagets borgenärer kan inle kräva all en styrelseledamot åläggs betalningsansvar i fall som dessa. Della gäller oavsett om ledamoten är vald av bolagsstämman eller har sitt mandat från arbetstagarna.

Som framhålls i promemorian utses lill styrelseledamöter i aktiebolag
inle sällan personer med sinsemellan helt olika slags kompetens och intres­
seinriktning. Det kan vara en fördel all styrelsen ges en allsidig samman­
sättning, så all den har ell inslag av personer som inte främsl har erfaren­
het av förelagsledning ulan exempelvis har anknytning lill myndigheter
eller vetenskaplig forskning. Inom en och samma styrelse kan ledamöterna
också ha uppgifter av i viss mån olika slag och omfattning (jfr förhandling­
arna vid Del ljugonionde nordiska juristmötet i Stockholm 10-21 augusfi
1981, Dd I s. 363-388 och Dd
II s. 221-244, särskill s. 228 f). Med den av
mig föreslagna ansvarsregeln finns det i och för sig utrymme atl beakta
      71


 


individuella faktorer av del slag som nu har nämnts. Enligl min mening kan del emellertid endast i undantagsfall vara skäl atl beakta sådana individuel­la faktorer. Del får nämligen i princip fömtsättas all varje styrelseledamot - vare sig ledamoten är vald av bolagsstämman eller är en arbelstagarrep­resentanl - har sådan kompetens och intresseriktning atl han eller hon kan bedöma om bolagets ekonomiska ställning har försämrals så myckel som anges i 13 kap. 2§. Varje styrelseledamot får vidare, oavsett arbetsfördel­ningen inom styrelsen, anses ansvarig för alt styrelseuppdragets elementä­ra uppgifter fullgörs.


Prop. 1987/88:10


2.6.2 Betalningsansvar i likvidationssituationer enligt annan associationsrättslig lagstiftning än ABL

Mitt förslag: Elt betalningsansvar av del slag som har förordals när det gäller ABL skall gälla också enligt annan associationsrältslig lagstiftning.


Förslaget i justitiedepartementets promemoria: Ell betalningsansvar av det slag som har förordals när del gäller ABL skall gälla också försäkrings-rörelselagen (1982:713) och bankakliebolagslagen (1987:618).

Remissinstanserna: Promemorieförslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran. LRF har dock framhållit atl frägan om elt motsvarande betalningsansvar för styrelseledamöter enligt föreningslagssliflningen inle har behandlats i promemorian. Liknande synpunkter har framförts av Sveriges Föreningsbankers Förbund.

Skälen för mitt förslag: I 14 kap. 2 § försäkringsrörelselagen och 10 kap. 3 § bankakliebolagslagen finns bestämmelser med, såvitt nu är av intresse, samma innehåll som 13 kap. 2§ ABL. Det är därför enligt min mening naturligt och lämpligt all de angivna lagrummen i försäkringsrörelselagen och bankaktiebolagslagen ändras på samma säll som jag nyss föreslagit i fråga om 13 kap. 2 § ABL.

Inom föreningslagsliflningen saknas bestämmelser om skyldighet för ekonomiska förening atl träda i likvidilion när viss del av föreningens insatskapital har gäll föriorat. Inte heller finns föreskrifter om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter eller andra vid sådan kapitalförlust. Däremot finns i 11 kap. 3 § NFL bestämmelser om Ivångslikvidalion när medlemsantalet har gått ned under det föreskrivna. Om antalet medlem­mar går ned under fem eller - om medlemmarna är andra föreningar - tre, skall styrelsen enligt paragrafens första stycke snarast möjligl fill för­eningsstämma hänskjuta frågan humvida föreningen skall träda i likvida­fion. Om stämman inle beslutar atl föreningen med anledning av nedgång­en i medlemsantalet skall träda i likvidation, får föreningen anstånd lill dess alt tre månader har förflutit från del att minimiantalet underskreds. Inträder inte fillräckligt antal medlemmar inom denna lid, skall styrelsen,


72


 


om stämman inle fattar likvidalionsbeslul, ansöka hos rätten om tvångs- Prop. 1987/88:10 likvidafion. Styrelseledamöter som underlåter atl fullgöra vad som åligger dem enligl paragrafens första stycke samt andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på föreningens vägnar svarar enligl fjärde stycket sohdariskt för föreningens uppkommande förpliktelser. Även en föreningsmedlem som, när likvidafionsplikt föreligger enligl första stycket, med vetskap om della förhållande deltar i beslut all fortsätta föreningens verksamhet kan drabbas av sådant ansvar.

Liknande bestämmelser finns i 9 kap. 2 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

De nu redovisade föreningsrätlsliga bestämmelserna har i viss mån byggts upp med 13 kap. 2§ ABL som förebild. Den oklarhet om rättsläget som råder belräffande 13 kap. 2§ ABL (se avsnitt 2.6.1) gäller även de föreningsrätlsliga bestämmelserna. Det finns således här elt behov av atl klarlägga rättslägel. Enligl min mening är vidare de överväganden angå­ende betalningsansvaret som har gjorts i avsnitt 2.6.1 i huvudsak giltiga även när det gäller de i förevarande avsnill behandlade reglerna i NFL och föreningsbankslagen. Dessa regler bör därför enligl min uppfattning ändras på motsvarande säll som föreslagils i fråga om 13 kap. 2 § ABL.

2.7 Sanktionsregler

2.7.1 Bakgrund

Den associalionsrättsliga lagstiftningen innehåller sanklionsregler av olika slag. I ABL exempelvis finns, som berörts fidigare, skadeståndsregler. Vidare finns straffbestämmelser (se 19 kap. 1 § punkten 2 ABL med hän­visningar till 8 kap. 8§ andra stycket och 8 kap. 9§ första stycket samma lag) som avser atl säkra alt arbelslagarledamöterna får tillfälle all effektivt delta i styrelsearbetet. LSA och LSABF däremot saknar helt sanktions-bestämmelser. En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisafion som bryter mot slyrdserepresenlationslagens bestämmelser kan således inle drabbas av nägon påföljd. Däremot kan parterna vända sig fill AD och genom fastställelse- eller fullgördsetalanfå avgjort det som är tvistigl. Ell avgö­rande i domstolen med anledning av en fullgördsetalan kan ocksä förenas med ett vitesföreläggande.

En förutsällning för all en tvist om tillämpningen av LSA eller LSABF skall kunna prövas av AD är all tvisten avser förhållandet mellan företagel och de anställda (21 § LSA, 20 § LSABF). Tvisten är i sä fall en arbetstvisl. Den kan l.ex. gälla frågan om en arbetstagarrepresentants rätt atl della i arbetet inom etl arbetsutskott eller en fråga om jäv för arbelstagarrepre­sentanl. Tvister som uteslutande rör arbetstagarorganisationernas interna förhällanden, såsom t. ex. ordningen för atl utse arbetstagarrepresentanter enligl 12 § LSA, är undantagna från AD:s prövning.

73


 


2.7.2 Skadestånd


Prop. 1987/88:10


Mitt förslag: Den nya lagen tillförs bestämmelser om skadestånd. Enligl dessa kan en arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mol lagen åläggas all betala ekonomiskt och allmänl skadestånd.


Promemorians förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har godtagits av de flesta remissinstanser­na. Endasl SAF, BAO och SHIO-Familjeföretagen har avstyrkt förslaget.

AD efterlyser en fördjupad analys och för rättstillämpningen vägledande kommentarer om l.ex. vari en skadebringande handling eller underlåten­het skall bestå. LO anser atl arbetstagarorganisationernas skadeståndsan­svar skall begränsas lill enbart allmänl skadestånd och förespråkar, liksom TCO och ALC, all skadeståndsansvaret inte bara skall omfalla handling som innebär att man bryter mot den nya lagen ulan ocksä förfarande i strid mot förhållningsreglerna i 8 kap. 8 och 9 §§ ABL. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet förordar atl en eventuell skadeståndsregel skall omfatta endast fall då en arbetsgivare motsätter sig all inrätta styrelserepresenta­fion för de anställda.

Skälen för mitt förslag: Arbetstagarorganisationerna har framfört kritik mot atl del saknas skadeståndsbestämmelser i LSA och LSABF. Del har framhållits bl.a. att övrig lagstiftning på området innehåller regler om skadestånd, och all det inle finns anledning tro all de skäl som bär upp dessa regler skulle ha mindre giltighet i fråga om arbetstagarnas rättigheter enligl slyrelserepresentalionslagsliflningen. Skadeståndsregler skulle vi­dare, menar kritikerna, bidra lill alt flera tvister på området blev föremål för avgörande i AD. I delta har det sagts ligga ett särskilt värde eftersom domstolens domar fär slor genomslagskrafl bland parterna på arbetsmark­naden och att det därmed skapas en större enhetlighet vid tillämpningen av lagstiftningen.

Med hänsyn lill del anförda har i promemorians lagförslag tagits in särskilda bestämmelser om skadestånd. Bestämmelserna har utformats efter mönster av skadesländsbestämmdser i annan arbetsrättslagsliflning och innebär all en arbetsgivare eller arbetstagarorganisation som bryter mol lagen kan åläggas all betala skadestånd. Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer (ekonomiskt skadestånd) och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär (allmänl skadestånd). Om del är skäligt, kan skadeståndet sällas ned eller helt falla bort.

Jag anser — i likhet med en majoritet av remissinstanserna - atl prome­morians förslag skall genomföras. Enligt min mening är del närmast själv­klart alt styrelserepresenlalionslagstiftningen på samma säll som annan kollekliv arbelsrällslagstiftning skall vara skadeslåndsanklionerad. Såda­na regler bör inle, som juridiska fakulteten vid Lunds universitet föreslår, begränsas till en eller annan särskill angiven situation ulan måsle kunna tillämpas i samtliga de fall då föreskrifterna i lagen inle efterlevs. Del bör dock betonas atl skadeståndsansvar enligl förslaget endast skall kunna


74


 


göras gällande arbetsgivare och arbetstagarorganisationer emellan. Jag återkommer lill denna fråga i specialmotiveringen (15 §).

Det bör vidare med anledning av vad AD uttalat i sill remissvar särskill framhållas att skadeståndsbeslämmdserna i den nya lagen givetvis avser endasl åsidosättande av bestämmelser i den lagen. Några gränsdragnings­problem i förhällande till den associalionsrättsliga lagstiftningen torde inle behöva uppkomma. Sådana skulle emellertid kunna uppkomma om man, såsom LO, TCO och ALC förespråkar, kopplar skadeståndsansvaret i den nya lagen lill ABL. Det är givelvis möjligl att i den associalionsrättsliga lagstiftningen bredda skadeståndsreglerna, men detta bör inle ske inom ramen för denna begränsade översyn.

Jag vill alltså förorda den lösning som föreslagits i promemorian. Del innebär även atl jag anser alt skadeslåndsbestämmelserna inle skall ha olika innehåll beroende pä om del är en arbetsgivare eller en arbetstagaror­ganisation som bryter mot lagen. Jag vill här också särskill betona all skadeståndsansvaret enligl den nya lagen åvilar endasl arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Under de särskilda fömtsättningar som angetts kommer även etl kommissionärsförelag eller ell dotterföretag utan egna anställda att ha ett skadeståndsansvar enligt lagen. Något skadeståndsan­svar för den enskilde arbetstagarrepresentanten föreligger däremot inle.


Prop. 1987/88:10


2.7.3 Tidsfrister för att väcka talan

Mitt förslag: Den som vill kräva skadestånd enligt den nya lagen skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den liden påkallats förhandling rörande anspråket enligt MBL eller med stöd av kollekfivavlal, skall talan väckas inom fyra månader efter del all förhandlingen avsluta­des. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från det skadan inträffade.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: AD anser atl den valda modellen inle är den bästa ulan atl man i stället bör anknyta till motsvarande regler i MBL. Förslaget har i övrigt lämnats ulan erinran av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: Till skadeståndsreglerna har i förslaget knutits bestämmelser om lidsfrister som skall gälla för talan om skadestånd. Dessa innebär i korthet alt den som vill kräva skadestånd på grund av lagbrott skall underrätta motparten om sill anspråk inom fyra mänader från det skadan inträffade. Har inom den liden påkallats förhandling rörande an­språket enligt MBL eller med slöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter del atl förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från del skadan inträffade. Följs inle dessa tidsfrister, har rätten lill talan gäll förlorad.

Förslaget lill dessa regler i promemorian har utformats efter mönster av


75


 


annan arbetsrättslig lagstiftning, närmast förtroendemannalagen. Likarta­de bestämmelser finns även i senare lagstiftning, exempelvis LAS.

De föreslagna reglerna har enligl min mening fäll en ändamålsenlig och rimlig utformning. De är ocksä enkla och entydiga. Del saknas därför anledning alt överväga en annorlunda modell för dessa regler. Jag ansluter mig således till förslaget i promemorian.


Prop. 1987/88:10


2.8 Den associationsrättsliga lagstiftningen

Mitt förslag: Med anledning av den nya styrdserepresenlationslagen måsle vissa följdändringar företas i lagar pä det associalionsrättsliga omrädet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsenlligl med mitt för­slag.

Remissinstanserna: Förslaget har lämnats ulan erinran av remissinslan­serna.

Skälen för mitt förslag: Jag hänvisar till promemorian (avsnitt 10.2) och lill vad jag anför i specialmotiveringen (avsnitt 4.2). Här bör dock redan nu nämnas alt de av mig upprättade lagförslagen delvis avviker från prome­morians förslag till följd av all riksdagen infört en ny banklagstiftning och beslutat om en ny lag om ekonomiska föreningar.

Den nya banklagstiftningen (prop. 1986/87:12, NU 36, rskr. 356), som trädde i kraft den 1 juli 1987, omfattar fyra lagar - bankrörelselagen (1987:617), bankakliebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och föreningsbankslagen (1987:620) — och ersätter lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (FL) ersätts den 1 januari 1988 med lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (prop. 1986/87:7, LU 20, rskr. 172, NFL).

2.9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2.9.1. Ikraftträdande

Jag förordar all den nya lagstiftningen fär träda i kraft den 1 januari 1988. LSA och LSABF skall då upphöra att gälla.


2.9.2. Övergångsbestämmelser

Ell beslut som har fattals före ikraftträdandet om atl inrätta styrelserepre­sentafion för de anställda och atl utse arbetslagartepresenlanter skall gälla även efter det atl den nya lagen trätt i kraft. Motsvarande bör gälla beslul om undantag som meddelats enligl 17 § LSA och 19 § LSABF.

Som framhålls i promemorian blir den nya lagens bestämmelser om skadestånd tillämpliga bara på rättshandlingar som företas efter ikraftträ-


76


 


dandel. Någon särskild övergångsbestämmelse härom torde inle vara nöd-     Prop. 1987/88:10 vändig.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om styrelserepresenlalion för de privatanställda.

2.    lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

3.    lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

4.    lag om ändring i bankakliebolagslagen (1987:618),

5.    lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

6.    lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

7.    lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

8.    lag om ändring i bostadsräitslagen (1971:479),

9.    lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

 

10.   lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

11.   lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

12.   lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stads­hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

13.   lag om ändring i lagen (1978:65) om Sveriges allmänna hypoteks­bank och om landshypoteksföreningar,

14.   lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypoteks­kassan,

15.  lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled.
Förslagen under 2, 3 och 15 har upprättats i samräd med chefen för

justitiedepartementet, förslagen under 4-7, 10 och 12—14 i samråd med slalsrådel Johansson, förslaget under 8 i samråd med chefen för bostadsde­partementet samt förslaget under 9 i samråd med chefen för jordbruksde­partementet. Förslagen har granskals av lagrådet.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om styrelserepresentation för de privatanställda

4.1.1 Allmänt

Såväl LSA som LSABF reglerar de privatanställda arbetslagarnas räll lill representation i företagens styrelser. I della avseende innebär den nya lagen ingen förändring. Del bör emellertid för tydlighetens skull framgå även av lagens rubrik vilken omfattning bestämmelserna skall ha. Jag föreslår därför atl lagstiftningen rubriceras lag om styrelserepresenlalion för de privatanställda.

Förslaget till ny lag överensstämmer i huvudsak med lagförslaget i          77


 


promemorian. Som framgär av den allmänna motiveringen harjag emeller-     Prop. 1987/88:10 tid funnit anledning att i vissa avseenden föreslå andra lösningar än dem som valls i promemorian. Jag har också föreslagit en del redaktionella justeringar. Jag kommer i del följande all närmare redogöra för de ändring­ar i lagtexten som jag vidtagit.

I den män inle annat sägs i det följande ansluter jag mig emellertid lill den specialmolivering som finns i promemorian (avsnitt 10.1).

4.1.2 Inledande bestämmelser

Denna lag syftar lill alt genom styrelserepresenlalion ge de anställda insyn

i och inflytande på företagels verksamhet.

Jag hänvisar lill promemorian (1 §).

Med förelag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoleksinstitul, försäk­ringsbolag och ekonomisk förening.

Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligl bestämmelserna i 1 kap. 2§ akfiebolagslagen (1975:1385), 1 kap 3 § bank-akfiebolagslagen (1987:618), I kap. 2§ sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8§ föreningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är moderförelag och dotterföretag i förhållande lill varandra.

Förutom redakfionella ändringar och kompletteringar lill följd av den nya banklagstiftningen och den nya lagen om ekonomiska föreningar överens­stämmer lagförslaget i huvudsak med promemorian (2 §).

I paragrafens första stycke anges vilka förelag som omfattas av den nya lagen. Lagens tillämpningsområde överensstämmer i huvudsak med fill-lämpningsområdena för LSA och LSABF. En mindre utvidgning blir dock följden av alt undanlagsbestämmelserna i 2 § LSA inle las med i den nya lagen.

Undantagen i 2 § I LSA avser bank- och försäkringsaktiebolag. Dessa associationer, liksom ömsesidiga försäkringsbolag (jfr 2 § 2 LSA och 118 § första stycket 1 FL), omfattas av den nya lagen redan till följd av samman­slagningen av LSA och LSABF.

Undantagen i 2 § 2-3 LSA avser vissa associafioner som närmast är atl
betrakta som ekonomiska föreningar. Således omfallar den nya lagen nu
också understödsföreningar (sjukkassor och andra försäkringsföreningar)
och hypoleksföreningar. Hypoleksföreningarnas huvudorganisationer.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypo­
teksbank, samt Svenska skeppshypotekskassan bör emellertid också om-
fallas av den nya lagen. I likhet med hypoleksföreningarna är dessa asso­
ciationer av särpräglad kooperativ nalur. Del råder viss osäkerhet om
hypoteksinstitutionerna är alt hänföra lill ekonomiska föreningar. Till und­
vikande av denna osäkerhet har därför i lagrummet särskill angetts all
lagen även gäller hypoteksinslilut. Däremot faller Trafikförsäkringsför-
        78


 


eningen (jfr 118 § första stycket 3 FL) alltjämt utanför lagens tillämpnings-     Prop. 1987/88:10 område. Denna association kan inte hänföras lill någon av de förelagsfor­mer som anges i den nya lagen.

Lagen blir vidare tillämplig inle bara på centrala föreningsbanker (fidiga­re centralkassor för jordbmkskredit, jfr 4 § LSABF), ulan ocksä pä lokala föreningsbanker (tidigare jordbrukskassor, jfr 2§ 3 LSA).

Med bank avses i den nya lagen bankaktiebolag, sparbank och för­eningsbank (jfr 1 kap. 1 § andra stycket bankrörelselagen, 1987:617). Med försäkringsbolag avses liksom hitfills försäkringsaktiebolag och ömsesidi­ga försäkringsbolag (jfr 4 § LSABF och 1 kap. 1 § försäkringsrörelselagen, 1982:713).

Genom den föreslagna bestämmelsen torde nägon tvekan inle behöva råda om vilka associafioner som omfattas av lagen. Del finns därför ingen anledning all, som föreslagils under remissbehandlingen av promemorian, i lagen mera detaljerat än sä här ange vilka associationsformer som träffas av lagens bestämmelser.

Enligt min mening bör man inle ulan starka skäl undanta vissa förelag som drivs i de former som anges i bestämmelsen från lagstiftningens fillämpningsområde. Jag anser alt de av BAO påtalade förhållandena be­träffande de lokala föreningsbankerna (se avsnitt 2.3.1) inte motiverar någon fortsalt undanlagsregel. De mindre bankerna torde för övrigt redan på grund av regeln i 4 § inte komma alt beröras av lagen.

Å andra sidan bör det inle i della mera begränsade översynsarbeie komma i fråga atl lill lagstiftningen anknyta andra associationsformer än dem som avses i första slyckel. Såväl häradsallmänningar som allmän­ningsskogarna i Norrland och Dalarna faller därför, om de inte drivs i sädan form som anges i första slyckel, alltjämt utanför lagens fillämpnings­område. Pä läng sikt är emellertid en sådan lösning inte fillfredställande. I princip skall inle valet av associationsform vara styrande när del gäller rätten till styrelserepresenlalion för de anställda. Det är därför min avsikt atl senare företa en inventering och analys av de företag som alltjämt faller utanför tillämpningen. Innan en sådan undersökning är verkställd vill jag dock inle gä in på nägon yllerligare utvidgning av lagens tillämpningsområ­de.

I andra stycket regleras koncernbegreppet. Någon ändring i förhällande till tidigare bestämmelser är inte avsedd. Bestämmelsen har dock komplet­terats med yllerligare hänvisningar lill motsvarande regler i den associa­lionsrättsliga lagstiftningen. I övrigt får jag hänvisa lill vad jag anfört i avsnill 2.3.4.

En arbetstagare hos ell kommittent- eller moderförelag, som stadigvaran­de är verksam i ell kommissionärs- eller dotterföretag ulan atl vara an­ställd där, skall vid tillämpningen av denna lag betraktas som anställd även i kommissionärs- eller dotlerförelagel.

Vid tillämpningen av denna lag skall ell kollektivavtal som gäller mellan
en lokal arbetstagarorganisation och kommittent- eller moderförelaget be­
traktas som etl kollektivavtal även i förhållande fill kommissionärs- eller
dotterföretaget.
                                                                                                   79


 


Denna paragraf, som saknar motsvarighet i gällande slyrelserepresenta- Prop. 1987/88:10 tionslagar, syftar lill all eliminera vissa otillfredsställande förhållanden som kan uppslå i en del kommissionärs- och dotterföretag. Som närmare har beskrivits i avsnill 2.3.5 är situafionen inte sällan den atl arbetstagare verksamma i ell sådant har sina anställningsförhållanden reglerade med ell annal förelag. Effekten av en sådan konstruktion, som oftast har sin gmnd i persoi\aladministTativa överväganden, är att arbetstagarna i kommissio­närs- eller dotlerförelagel inte får rätl till styrelserepresenlalion i del förelag där de arbetar.

Genom bestämmelsen i första slyckel skall arbetstagare som på det angivna sättet stadigvarande är verksamma i etl företag, utan aft ell an­ställningsförhållande föreligger, vid tillämpningen av den nya lagen under vissa förhällanden betraktas som anställda även i det företaget. Arbetsla­garna ges därmed rätt all genom den fackliga organisationen utse represen­tanter i styrelsen för kommissionärs- eller dotterföretaget, även om de har träffat sina anställningsavtal med kommittent- eller moderföretaget.

Några problem rörande vilka förelag som är alt anse som kommissio­närsförelag skall inle behöva uppslå. Begreppet anknyter fill den definition av kommissionärsförelag som ges i 2§ 2 mom. andra slyckel lagen (1947:576) om slallig inkomstskall. I etl typiskt kommissionärsförelagsför-hållande driver elt aktiebolag, kommissionärsbolagel, verksamhet för ell annat förelags, kommillenlföretagels, räkning. Verksamheten bedrivs vis­seriigen under kommissionärsbolagets egen firma, men den är av osjälv­ständig karaklär och behärskas i realiteten av kommittentföretaget. En utföriig redogörelse för kommissionärsbolagsförhållanden återfinns i räfts-falld NJA 1975 s. 45. Jfr också AD 1979 nr 129.

Vad gäller begreppet dotterförelag fär jag hänvisa lill stadgandet i 2 § andra stycket lagförslaget.

En fömtsättning för atl bestämmelsen skall bli tillämplig är att arbetsta­
garna stadigvarande är verksamma i kommissionärs- eller dotterföretaget.
Härigenom undantas frän bestämmelsens tillämpningsområde fall då ar­
betstagare lånas in tillfälligt. Av betydelse för all avgöra när en arbetstaga­
re skall anses vara stadigvarande verksam i elt förelag blir i första hand
vad som har avtalats mellan parterna eller vad som i övrigt kommer fram
om avsiklen med arbetet. Har avsiklen redan frän början varit aft en
arbetstagare skall ulföra sift arbete i kommissionärs- eller dotterföretaget,
får denne anses vara stadigvarande verksam i företaget så snart arbetet
påbörjats. Men även i de fall där avsikten från böijan varil att arbetet skall
vara begränsat i tiden men där ulvecklingen rent faktiskt har lett lill atl
arbetstagaren har arbetat kvar i företagel under avsevärd lid kan situatio­
nen vara alt bedöma så atl arbetstagaren skall anses vara stadigvarande
verksam inom förelaget. Vad som skall försläs med begreppet stadigvaran­
de verksam får alltså bedömas från fall lill fall med ulgångspunkl från hur
arbetsförhållandena är beskaffade eller är avsedda alt gestalta sig för den
enskilde arbetstagaren. Den tid under vilken nägon har varil verksam i ell
visst företag kan givelvis ocksä få betydelsen för bedömningen. Jag är
emellertid inle beredd all, som AD lycks vara inne på, närmare kvantifiera
eller på annat sätt precisera begreppet. Vad som nu anförts bedömer jag
   80


 


vara tillräckligt för att frågan skall kunna få en tillfredsslällande lösning i     Prop. 1987/88:10 det enskilda fallet.

Den omständigheten all en arbetstagare, som stadigvarande är verksam i elt kommissionärs- eller dotterföretag, skall betraktas som anställd i del förelaget utesluter inle alt han eller hon vid tillämpningen av lagen även skall betraktas som anställd i det förelag där del egentliga anställningsför­hållandet föreligger. Detta framgår av atl lagtexten anger att arbetslagaren vid tillämpningen av lagen skall betraktas som anställd "även" i kommis­sionärs- eller dotlerförelagel. Situationen kan jämföras med den som gäller styrelserepresentation i moderföretag. De anställda i l.ex. etl dotterbolag inom en koncern betraktas som anställda säväl i dotlerförelagel som i moderförelaget när del gäller styrelserepresenlalion.

I avsnitt 2.3.5 har jag närmare redovisat hur kravet på kollekfivavlal skall behandlas när del blir fråga om all inrätta styrelserepresentafion i kommissionärs- eller dotterföretag utan egna anställda. I paragrafens and­ra stycke regleras situationen då etl sådant avlal inle föreligger i kommis­sionärs- eller dollerförelagel. Om i stället kollektivavtal finns mellan en lokal arbetstagarorganisafion och huvudförelaget (kommittent- eller mo­derföretaget) skall delta vara tillräckligt för räll fill styrelserepresentafion i kommissionärs- eller dotterföretaget. Föreligger över huvud laget inga kollektivavtal i de berörda företagen, är också rätten till arbetslagarrepre­senlalion i styrelsen utesluten.

Kravel pä alt de lokala parterna skall vara kolleklivavlalsbundna gäller inle bara i fräga om rätlen att besluta alt slyrdserepresentation skall inrättas ulan också i fråga om vem som har rätt atl utse arbetslagarledamö­ler. Dessa bestämmelser finns i 6 och 7 §§ lagförslaget. Vid tillämpning av dessa bestämmelser i fråga om styrelserepresenlalion i kommissionärs-och dotterföretag ulan egna anställda är, som en följd av stadgandet i 3 § andra slyckel, de lokala arbetstagarorganisationerna vid dessa förelag ensamma berättigade all besluta om inrättande av styrelserepresenlalion respektive utse arbetstagarrepresentanter.

4.1.3 Rätten till styrelserepresentation

I etl förelag som under del senast förflutna räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnill minst 25 arbetstagare har de anställda räll lill två ledamöter i styrelsen (arbetslagarledamöler) och en suppleant för varje sådan ledamot. Bedriver förelaget verksamhel inom skilda branscher och har del under del senast förflutna räkenskapsåret här i landet sysselsatt i genomsnill minsl 1 000 arbetstagare, har de anställda rätl lill tre ledamöter i styrelsen och en suppleant för varje sådan ledamot.

De anställdas rätt lill styrelserepresenlalion enligl första stycket fär dock inle leda fill alt antalet arbetslagarledamöler överstiger anlalet övriga styrelseledamöter.

Om företaget är etl moderföretag, skall vad som sägs i första och andra
styckena om förelag avse koncernen i dess helhet och rätten lill slyrdsere­
presentation tillkomma samtliga anställda inom koncernen.
                       81

6    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10


Förutom vissa redaktionella ändringar överensstämmer mitt förslag med     Prop. 1987/88:10 promemorians (4 §).

Jag ansluter mig till promemorians motivering. Jag hänvisar också till vad jag anfört i avsnitt 2.3.6 och 2.4.1. Jag vill dock tillägga följande.

I promemorian betonas atl det i normalfallet inle torde uppstå några svårigheter all fastställa om etl förelag bedriver verksamhet inom skilda branscher. Jag delar denna uppfattning. I tveksamma fall kan man, såsom föreslås i promemorian, hämta viss ledning i den SNI-kod (svensk stan­dard för näringsindelning) som finns för vatje arbetsställe i slalisliska centralbyråns företagsregister. Vägledande för frågans bedömning kan också i vissa fall vara - vilkel hänger samman med del syfte som ligger bakom lagförslaget — om arbetstagarna är anslutna lill olika fackliga orga­nisationer.

När arbelslagarledamöterna har utsetts förändras inte de anställdas räll till styrelserepresenlalion under mandatperioden, om antalet anställda eller antalet övriga styrelseledamöter minskar.

Jag hänvisar lill promemorian (5 §).

4.1.4    Inrättande av styrelserepresentation

Beslut att inrätta styrelserepresenlalion för de anställda fallas av en lokal

arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande lill

förelaget.

Om beslutet rör moderförelag, fattas del av en lokal arbetstagarorgani­sation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till ell förelag inom koncernen.

Förelagets styrelse skall skriftligen underrättas om beslut all inrätta styrelserepresenlalion för de anställda. I 10 § andra slyckel finns bestäm­melser om när arbetslagarledamöler eller suppleanter (arbetstagarrepre­sentanter) får tillträda sina uppdrag.

Förslaget överensstämmer, bortsett från redaktionella justeringar, med promemorians (6 §). Jag ansluter mig till promemorians motivering. Jag vill emellerfid lägga lill alt, om enighet råder mellan förelaget och den fackliga organisationen, ingenfing hindrar all arbetstagarrepresentanterna tillträder sina uppdrag innan de tre månaderna har gäll till ända (jfr 10 § andra stycket).

Vad gäller kravet på kollektivavtal för styrelserepresenlalion i kommis­sionärs- och dolterföielag utan egna anställda men med i företaget stadig­varande verksamma arbetstagare hänvisar jag lill vad jag anfört i avsnill

2.3.5    och i specialmotiveringen tiU 3 §.

Arbetstagarrepresenianlerna utses av de lokala arbetstagarorganisationer

som är bundna av kollektivavtal i förhållande till företaget eller, i moderfö-         82


 


retag, av de lokala arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektiv-     Prop. 1987/88:10 avtal i förhällande till ell företag inom koncernen.

Bortsett från vissa redaktionella ändringar överensstämmer förslaget med promemorian (7 §). Jag ansluter mig till promemorians motivering.

Beträffande tillämpningen av lagmmmet när arbelslagariedamöter skall utses i kommissionärs- eller dotterföretag ulan egna anställda men med i företagen stadigvarande verksamma arbetstagare hänvisar jag lill vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.5) och i specialmötivering­en lill 3 §.

Om organisationerna inle enas om annal, gäller följande ordning för alt

utse arbelstagarrepresenlanlerna.

Om mer än fyra femtedelar av de kollekfivavlalsbundna arbetstagarna vid förelaget eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse samtliga arbetstagarrepresentanter. Om en annan sådan organisafion företräder minst en tjugondel av de kolleklivavlalsbundna arbetslagarna, fär dock denna organisation utse en av suppleanterna.

Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollek­livavlalsbundna arbetslagarna vid förelaget eller koncernen, får de tvä lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sädana arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. Om de anställda har räll till tre ledamöter och tre suppleanter, får den större av organisatio­nerna utse två ledamöter och två suppleanter.

Om man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra slyckel, skall utse endasl en arbelstagarrepresentanl och en suppleant, görs del av den lokala arbets­tagarorganisation som företräder det största anlalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid företaget eller koncernen.

Vid fillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall lokala ar­betstagarorganisationer som fillhör samma huvudorganisation anses som en organisation.

I paragrafen anges den ordning som gäller för att utse arbetstagarrepresen­tanter, om arbelslagarorganisationerna inle enas om annal. Motsvarande bestämmelser enligt gällande räll finns i 12 § LSA och 13 § LSABF. För­utom en saklig ändring av bestämmelserna, som närmare kommer all behandlas i del följande, har paragrafen redigerats om något i syfte all öka överskädligheten.

Också i förhällande lill förslaget i promemorian (8 §) har vissa redaktio­nella ändringar förelagils. Ändringarna innebär bl.a. all tredje stycket i promemorieförslaget arbetats in i den övriga textmassan.

Som framgär av 4 § föresläs en utökad representationsrätt för de anställ­
da i vissa störte företag som bedriver verksamhel inom skilda branscher.
De anställda i sådana förelag har rätl atl utse tre ledamöter och tre
suppleanter för dessa i styrelsen. Till följd av den utökade representations­
rätten har del i den nu aktuella paragrafen gjorts etl tillägg som reglerar
vilken facklig organisation som skall utse de två arbetstagarrepresentanter,
d. v. s. en ledamot och en suppleant, som således fillkommer. Innebörden
är att en organisation som representerar mer än fyra femtedelar av de
kolleklivavlalsbundna arbetstagarna vid förelaget får utse samfiiga arbets-
  83


 


tagarrepresenlanter, d. v. s. tre ledamöter och tre suppleanter, såvida inle     Prop. 1987/88:10 en annan kollektivavlalsbunden organisation företräder minsl en tjugondel av dessa arbetstagare. Denna organisation fär i sådant fall utse en supple­ant. Om mer än en organisation har en sådan slorlek, är det bara den slörsla av dessa som får en sådan räll.

Företräder inte någon organisation mer än fyra femtedelar av de kollek­livavlalsbundna arbetstagarna vid företaget, får den störte av organisatio­nerna utse två ledamöter och tvä suppleanter. Den näst slörsla organisatio­nen får då utse en ledamot och en suppleant. Någon särskild rätl fill ytterligare minoritetsrepresenlafion fmns inte i den situationen.

I övrigt får jag hänvisa lill vad jag anfört i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.4.4).

Arbelslagarrepresentanlerna bör utses bland de anställda vid företaget

eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.

Till arbelslagartepresenlant får inle ulan särskilt tillständ av nämnden för slyrdserepresenlationsfrågor utses den som är arbelstagarrepresentanl i ell annat förelags styrelse. Delta gäller inte, om förelagen går med på någol annal eller om de ingär i samma koncern.

I promemorieförslaget hade i det tredje stycket till denna paragraf arbelsta­garrepresenlanlerna undantagits från del krav på nationalitet som nu gäller för alla styrelseledamöter. Av skäl som jag har redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnill 2.4.2) lägger jag inle fram något sådant förslag.

Förutom redaktionella ändringar överensstämmer paragrafen i övrigt med promemorians lagförslag (9 §).

Vad gäller paragrafens nu föreslagna lydelse hänvisar jag fill specialmo­fiveringen i promemorian och lill vad jag anfört i avsnitt 2.4.3.

10§

Tiden för en arbelstagartepresentanls uppdrag bestäms av den som utser honom. Mandatperioden får dock inle vara längre än fyra räkenskapsår. Den skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av en ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas.

Den som utser arbetstagarrepresentanterna bestämmer när de skall till­träda uppdraget. Om inte förelagels styrelse medger annal, får de dock inle tillträda förtän tre mänader efter del att styrelsen har fåll underrättelse enligt 6 § tredje slyckel.

Av 18 § andra stycket framgår all en annan tidpunkt för tillträdet kan gälla.

Paragrafen överensstämmer i sak med promemorians lagförslag (10§). Jag ansluter mig till promemorians motivering.

Genom redakfionella jämkningar har jag gjort del klart all företagets styrelse kan avstå från fristen på tre mänader och medge alt arbetstagar­representanterna fillträder sina uppdrag tidigare.

Mandattiden för en arbelslagarledamot skall, liksom hiftills, bestämmas
till högst fyra år. Della överensstämmer med vad som gäller för släm­
movalda slyrdsdedamöter enligl bl. a. ABL. Jag anser därför alt kortare
       g
mandatperioder för arbetslagarledamöler inte bör övervägas.


 


4.1.5 Arbetstagarrepresentanternas arbete m. m.                Prop. 1987/88:10

11§

Om inte annal följer av denna lag, skall vad som är föreskrivet i annan lag

eller författning om styrelseledamot och slyrdsesuppleant i etl förelags

styrelse tillämpas på arbetslagarledamöler och suppleanter för sådana

ledamöter.

Jag hänvisar lill promemorian (11 §).

I2§

Den som är suppleant för en arbelslagarledamot har rätt all närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden och vid förelagets stämma, även om ledamoten är närvarande.

Jag hänvisar till promemorian (12 §) och fill vad jag anfört i avsnill 2.5.5.

I3§

En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningar­na när ell ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskill utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i förela­get.

Om ell beslul enligl 7 kap. 6§ andra slyckel bankakliebolagslagen (1987:618), 3 kap. 6 § andra slyckel sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap. 6§ andra slyckel föreningsbankslagen (1987:620) innebär alt elt uppdrag ges ät en regionstyrelse eller etl motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätl alt bestämma atl en representant för dem och en suppleant skall omfattas av uppdraget. En sädan representant har motsvarande räll som avses i första stycket.

Om arbetstagarorganisationerna inle enas om annat, utses den represen­tant som avses i första och andra styckena av den organisafion som företräder det största antalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid före­laget eller, i fråga om moderförelag, inom koncernen.

Fömtom redakfionella ändringar och kompletteringar till följd av den nya banklagstiftningen (jfr SFS 1987:641) överensstämmer lagförslaget med promemorian (13§).

I sak får jag hänvisa lill promemorian och lill vad jag anfört i avsnill 2.5.1. Jag vill särskill framhålla atl rätlen till represenlafion i beredningsor­gan som verkar fortlöpande endast får avse frågor som hänskjutils dit av styrelsen för senare behandling i styrelsen. Däremot är det inte nödvändigt all styrelsen konstituerat beredningsorganet.

14 §

Arbelslagarrepresentanlerna fär inle della i behandlingen av frågor som

rör kollektivavtal eller slridsålgärder eller av andra frågor där en facklig

organisafion på arbetsplatsen har etl väsenfiigt intresse som kan strida mot

företagets.

Om etl företags verksamhet är av sådan nalur eller har elt sådant ändamål som avses i 2§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli­vet, har arbetstagarrepresentanterna inte heller räll all della i etl beslul som gäller verksamhetens mål eller inriktning.

85


 


Belräffande första stycket hänvisar jag lill promemorian (14 §) och lill vad     Prop. 1987/88:10 jag anfört i avsnill 2.5.2. Vissa redaktionella justeringar har vidtagits.

Bestämmelsen i paragrafens andra stycke saknar motsvarighet i gällande styrelserepresentationslagar. Regeln knyter an lill 2 § MBL där del före­skrivs alt en arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas frän lagens til­lämpningsområde, såvitt avser verksamhetens mål och inriktning. Den bärande tanken har varil aft del fackliga inflytandet genom medbestäm­mande inle skall tillåtas konkurrera med annal demokratiskt beslutsfallan­de eller träda de grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfri­het för när. Även i fråga om arbetstagarinflytande genom styrelserepresen­tation gör sig dessa ändamålssynpunkler gällande, och den ifrågavarande bestämmelsens fillämpningsområde överensstämmer, såvitt gäller de före­tag och de frågor som omfattas, med tillämpningsomrädel för 2 § MBL.

Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnift 2.5.3) harjag funnit skäl all nägot begränsa arbetslagarrepresenlanlernas räll all delta i styrel­sens beslut i sådana förelag. Om beslutet rör ell sådant företags mål och inriktning, har arbetslagarna inte räll alt delta i själva beslutet. Enligt mitt förslag, och i motsats fill promemorians, gäller begränsningen enbart själva beslutsfattandet. Möjligheten för arbetstagarrepresentanten all, som hit­tills, delta i styrelsens diskussion och atl lägga egna förslag kvarstår alltså. Det bör ocksä påpekas all den av mig föreslagna rätten för en arbelstagar­representanl atl della i beredningsorgan eller liknande (13 § första slyckel) omfallar även nu berörda frågor.

Del bör särskilt framhållas atl bestämmelsen i andra slyckel inte hindrar alt en förelagsstyrelse av del berörda slaget låter arbelstagarrepresenlan­lerna della i beslul i frågor som avses i 2 § MBL.

4.1.6 Skadestånd m. m.

15§

En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot denna lag skall betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Om del är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller hell falla bort.

En arbetstagarorganisation kan dock inle med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med promemorians lagförslag (16§). I mift förslag har första och andra styckena förts samman lill eft stycke och eft nytt andra stycke tillagts.

Jag ansluter mig till de mofivullalanden som gjorts i promemorian. Jag hänvisar också lill vad jag anfört i avsnitt 2.7.2. Därutöver vill jag anföra följande.

Som framgår av promemorian och av vad jag anfört i den allmänna
mofiveringen kan skadeståndsansvar endasl göras gällande mellan en ar­
betsgivare och en arbetstagarorganisation. Därmed överensstämmer de
     86


 


nya skadesländsbestämmdserna tillämpningsområde med vad som gäller Prop. 1987/88:10 för talan i arbetsdomstolen om överträdelse av lagens bestämmelser i övrigt (19 §). Med anledning av elt påpekande av AD harjag ansett lämpligt atl i 15 § införa ett andra stycke med innebörd all en arbetstagarorganisa­tion inle kan med slöd av den nya lagen kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.

Som framhållits i promemorian uppkommer skadeslåndsskyldighet när någon bestämmelse i lagen åsidosätts. Del torde därvid inte föreligga några svårigheter all konstatera huruvida elt handlande eller en underlåtenhet hänför sig till bestämmelserna i styrdserepresentationslagstiftningen eller till bestämmelserna i den associalionsrättsliga lagstiftningen. Någol sär­skilt behov finns därför inte enligt min mening all genom särskilda uttalan­den närmare ange vari en skadebringande handling eller underlåtenhet enligt lagen beslår.

Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som kan uppkom­ma, dvs. ekonomiskt skadestånd, och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär, i arbetsrätlsliga sammanhang kallat allmänl skade­stånd. Redan det faktum alt lagens bestämmelser åsidosatts leder således till all allmänl skadestånd kan göras gällande. Däremot fordras för ekono­miskt skadestånd all del verkligen uppkommit en skada. I praktiken är del givelvis främst det allmänna skadeståndet som kommer i fräga.

Som framgår av lagtexten kan skadeståndet sällas ned eller hell falla bort, om del anses skäligt. Denna jämkningsmöjlighel överensstämmer med vad som normalt gäller i andra skadeståndsrältsliga sammanhang.

16§

Den som vill kräva skadestånd enligl denna lag skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från del skadan inträffade. Om del inom den fiden har begärts förhandling om anspråket enligl lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med slöd av kollektiv­avtal, skall talan väckas inom fyra mänader efter det all förhandlingen avslutades. I annal fall skall talan väckas inom älta månader från det skadan inträffade.

Om underrättelse inte lämnas eller talan inle väcks inom den lid som anges i första slyckel, har parten förlorat sin räll till talan.

Jag hänvisar lill vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7.3) och lill promemorian (I7§). Vissa redaktionella ändringar har vidtagits.

4.1.7 Övriga bestämmelser

17§

Undanlag kan medges från denna lag , om slyrdserepresentation för de

anställda skulle medföra väsentlig olägenhet för elt företag på grund av atl

1.  styrelsens sammansättning beror på politiska styrkeförhållanden eller pä förhållande mellan olika intressenter eller intressentgmpper, som fram­går av bolagsordningen, stadgarna, avlal eller annan omständighet, eller

2.  bolagsordningen eller motsvarande föreskriver särskild röstmajorilel för styrelsens beslut.

Elt undantag enligl första stycket får endast medges, om olägenheten    87


 


inte kan undanröjas på annat sätt. Undanlag skall förenas med villkor om     Prop. 1987/88:10 åtgärder som på annat sätt tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn i och inflytande på företagets verksamhel.

Jag hänvisar lill promemorian (18 §) och till vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3). Vissa redaktionella justeringar har vidtagits.

18§

I frågor om tillstånd enligl 9§ andra slyckel eller undantag enligt 17 §

beslutar nämnden för styrelserepresenlationsfrågor.

Nämnden kan för liden fram lill del slutliga avgörandet besluta att en arbelslagartepresenlant inle får tillträda elt uppdrag som styrelseledamot eller suppleant.

Nämndens beslul fär inte överklagas.

Jag hänvisar lill promemorian (19 §) och lill vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnill 2.3.3). Vissa redakfionella justeringar har vidtagits.

19 §

I övrigt gäller i mål om tillämpning av denna lag, i den mån tvisten avser förhållandel mellan företagel och de anställda, lagen (1974:371) om rätte­gången i arbetstvister.

Jag hänvisar lill promemorian (20 §).

4.1.8 Övergångsbestämmelser

1,   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lagen (1976:351) om
styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för­
eningar och lagen (1976:355) om slyrdserepresentation för de anställda i
bankinslilul och försäkringsbolag skall upphöra alt gälla.

2.   Beslut som med stöd av äldre lag har fallals om all inrätta styrelsere­
presenlalion för de anställda saml om alt utse arbetstagarrepresentanter i
styrelsen gäller fortfarande. Motsvarande gäller beslul om undanlag som
avses i 17 §.

Jag hänvisar till vad jag anfört i avsnitt 2.9.

4.2 Övriga författningar

4.2.1 Aktiebolagslagen (ABL)

Jag ansluter mig lill vad som anförts i arbetsmarknadsdepartementets
promemoria (avsnill 10.2) belräffande ändringarna i ABL, utom såvitt
avser den i promemorian föreslagna ändringen av 8 kap. 4 § (jfr avsnill
2.4.2). Bortsett frän vissa redakfionella justeringar - bl.a. har i 8 kap. 2§
andra stycket ABL strukits en hänvisning till den numera upphörda lagen
(1976:350) om styrelserepresenlalion för samhället i aktiebolag, ekonomis­
ka föreningar och stiftelser - överensstämmer i övrigt mina lagförslag med
promemorians.
Vidare har i detta lagstiftningsärende ändringar föreslagils beträffande
       88


 


13 kap. 2 § ABL. Rörande tillämpningen av ifrågavarande lagrum hänvisas     Prop. 1987/88:10 lill vad som anförts under avsnitt 2.6.1.

4.2.2   Lagen om ekonomiska föreningar (NFL)

Som tidigare nämnts träder den nya lagen om ekonomiska föreningar (1987:667, NFL) i kraft den 1 januari 1988, dvs. samfidigt med den nya slyrdserepresenlalionslagen. Av denna anledning måsle nu föreslås änd­ringar i NFL som föranleds av den nya lagen. Ändringarna berör sex paragrafer, 2 kap. 2 § samt 6 kap. 1,2,4,9 och 15 §§.

Hänvisningar lill 6 och 22 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (FL) finns för närvarande i 9§ LSA. Den ändring som föreslås beslår i att bestämmelserna i 9 § LSA har förts över lill respekfive paragraf i NFL, 2 kap. 2 § och 6 kap. 4 §. Motsvarande gäller ändringen i 6 kap. 9 § NFL (jfr 26 § FL och 15 § andra stycket LSA).

I 23§ LSA finns en hänvisning till 37 § FL som gäller anmälan om ändring i uppgifter rörande styrelseledamöter m. m. för registrering. Enligl 23 § LSA skall i en sädan anmälan anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligl LSA. I 9§ FL, som inte gjorts tillämplig på LSA, finns bestämmelser av motsvarande innebörd vad gäller anmälan i samband med registrering av ekonomisk förening. Bestäijimdsema i 9 och 37 §§ FL har nu förts samman fill elt lagrum, 6 kap. 15 § NFL, efter modell av ABL. Hänvisningen i della lagmm lill den nya slyrdserepresenlalionslagen inne­bär således en viss utvidgning av anmälningsskyldigheten.

I 6 kap. 1 § NFL görs ell tillägg som svarar mot det i 8 kap. 1 § ABL. Härigenom klargörs redan i den inledande paragrafen under detta avsnitt i lagen att NFL;s bestämmelser om styrelsen inte är heltäckande utan att bestämmelser härom också finns i slyrdserepresenlalionslagen.

I 6 kap. 2§ slutligen har hänvisningen i andra slyckel lill LSA i stället gjorts lill den nya lagen.

Som framgår av avsnitt 2.6.2 föreslås även eri ändring beträffande styrel­seledamots betalningsansvar enligl II kap. 3§. Jag hänvisar lill vad som där anförts.

4.2.3   Bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbankslagen

Som tidigare nämnts (avsnill 2.8) har lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbmkskasse-rörelsen ersatts med fyra nya lagar - bankrörelselagen (1987:617), bank­akliebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings­bankslagen (1987:620). De följdändringar som föranleds av den nya styrd­serepresenlalionslagen berör de tre sislnämnda banklagama.

De föreslagna ändringar i bankaktiebolagslagen gäller 7 kap. 1-3, 13 och
18 §§. Ändringarna i 7 kap. 1 och 3 §§ innebär endasl all reglerna i nuvaran­
de 7 och 8§§ LSABF (jfr SFS 1987:641) har förts över till respektive
lagrum i bankakliebolagslagen. Ändringen i 7 kap 1 § görs emellertid -
liksom ändringen i 8 kap. 1 § ABL - även i syfte alt i kapifiels första
paragraf klargöra atl styrelsens sammansättning, hur den väljs, mandatli-
   89


 


den för ledamöterna etc. inte enbart regleras genom bankakfiebolagens     Prop. 1987/88:10 regler utan atl regler om delta också finns i styrdserepresenlalionslagen.

Ändringsförslaget i bankaktiebolagslagens 7 kap. 2 § motsvaras inte av någon tidigare bestämmelse i 1955 års bankrörelselag. Ändringsförslaget i denna paragrafs andra stycke föranleds emellertid av all man här gjort en hänvisning lill LSABF med innebörd atl vad som sägs i detta lagrum inle gäller arbelslagartepresenlant. I milt förslag har en hänvisning i slället gjorts lill den nya lagen om styrelserepresenlalion.

Även ändringsförslaget i bankaktiebolagslagens 7 kap. 13 § saknar mot­svarighet i 1955 ärs bankrörelselag. 7 kap. 13 § bankaktiebolagslagen mot­svarar emellertid i sak 8 kap. 9§ ABL, som i della lagsfiftningsärende kompletterats med stadgandet i 15§ andra stycket LSA om rätl för en suppleant till en arbelslagarledamot all dels få underlag, dels beredas tillfälle atl delta i ell ärendes handläggning i styrelsen. 7 kap. 13 § andra slyckel bankakfiebolagslagen har kompletterats pä motsvarande sätt.

Ändringsförslaget i 7 kap. 18 § föranleds av hänvisningen i 22 § LSABF fill della lagrum (jfr SFS 1987:641).

Ulöver ändringsförslagen till följd av den nya lagen om styrelserepresen­tafion har en ändring i bankaktiebolagslagen föreslagils beträffande styrel­seledamots betalningsansvar enligt 10 kap. 3 §. Angående fillämpningen av ifrågavarande lagrum hänvisas till vad som anförts i avsnitt 2.6. 1-2.

De föreslagna ändringarna i sparbankslagen gäller 3 kap. 1-3, 12 och 17 §§. Ändringarna i 3 kap. 1 och 3 §§ innebär endasl alt reglerna i nuvaran­de 7 och 8 §§ LSABF (jfr SFS 1987:641) har förts över Ull sparbankslagen. Övriga ändringar saknar motsvarighet i gällande lag. De överensstämmer dock i sak med motsvarande ändringar i ABL och bankaktiebolagslagen.

Ändringsförslagen i föreningsbankslagen fill följd av den nya lagen om slyrdserepresentation gäller 6 kap. 1-3, 12 och 17 §§. Ändringarna i 6 kap. 1 och 3 §§ består i alt reglerna i nuvarande 7, 8 och 10 §§ LSABF (jfr SFS 1987:641) har förts över till respektive lagrum i föreningsbankslagen. Änd­ringen i 6 kap. 1 § görs emellertid även av skäl som tidigare anförts beträffande motsvarande bestämmelse i bankaktiebolagslagen (7 kap. 1 §). Övriga ändringar i föreningsbankslagen saknar motsvarighet i gällande lag. De överensstämmer dock i sak med motsvarande ändringar i ABL och bankaktiebolagslagen.

Som framgår av avsnill 2.6.2 föreslås även en ändring belräffande styrel­seledamots betalningsansvar enligt 9 kap. 3 §. Jag hänvisar lill vad som där framförts.

4.2.4 Försäkringsrörelselagen

De föreslagna ändringarna i denna lag lill följd av den nya lagen om
styrelserepresenlalion rör fyra paragrafer, 8 kap. 1,2, 11 och 17§§. Änd­
ringarna i 8 kap. 1 och 17 §§ innebär endast all reglerna i 7 och 22 §§
LSABF (jfr SFS 1987:641) förts över till försäkringsrörelselagen. I 8 kap.
2 § görs redaktionella ändringar med anledning av den nya lagen om styrd­
serepresenlalion. I 8 kap. 11 § försäkringsrörelselagen görs elt tillägg,
motsvarande det i 8 kap. 9 § ABL, av innebörd atl suppleant för arbelsla-
   90


 


gariedamol pä samma sätt som styrelseledamot skall fä underiag och     Prop. 1987/88:10 beredas tillfälle all della i ärendenas handläggning innan beslul fallas på styrelsesammanträde.

Till skillnad från promemorian föreslår jag inga ändringar i 2 kap. 5 § och 8 kap. 4§ försäkringsrörelselagen. Belräffande sislnämnda lagrum får jag hänvisa lill vad jag anfört under avsnill 2.4.2. Vad gäller 2 kap. 5 § 6 försäkringsrörelselagen är delta lagrum utformat pä samma sätt som mot­svarande lagmm i de nya banklagarna. Anledning saknas därför atl i lagtexten särskilt hänvisa lill bestämmelser i styrdserepresenlationslagen (jfr prop. 1986/87:12, band 2, sid. 11).

Ulöver ändringsförslagen till följd av den nya lagen om styrelserepresen­lalion har föreslagils en ändring i försäkringsrörelselagen vad gäller styrel­seledamots betalningsansvar enligt 14 kap. 2§ försäkringsrörelselagen. Angående tillämpningen av nämnda lagrum hänvisas lill vad som anförts i avsnill 2. 6.1-2.

4.2.5 Bostadsrättslagen, lagen om sambruksföreningar och lagen om flottning i allmän flottled

Jag hänvisar lill promemorian. Vissa justeringar av promemorieförslaget rörande lagen om sambmksföreningar har vidtagits med anledning av införandel av NFL.

4.2.6 Lagen om understödsföreningar

Som en följd av all den nya lagen fått elt vidgat tillämpningsområde vad gäller förelagsformer måsle vissa ändringar göras i lagen (1972:262) om understödsföreningar. Ändringarna gäller 11, 14och27§§.

Ändringen i 11 § motsvaras av undantagsbestämmelsen i 10 § LSABF
som i promemorieförslaget förts över lill respektive huvudförfallning. I
14 §, som gäller ansökan om registrering av understödsförening, görs ell
tillägg av innebörd att föreningen redan vid ansökningstillfället särskill
skall ange om ledamot eller suppleant utsetts enligt styrdserepresenla-
fionslagen. Situationen är här densamma som i promemorian angivits
belräffande 9 och 37 §§ FL. I sammanhanget bör nämnas all enligt 3 §
andra stycket lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om eko­
nomiska föreningar de hänvisningar till FL som finns i lagemom under­
stödsföreningar skall gälla även i fortsättningen. Med hänsyn lill all prome­
morians ändringsförslag rörande FL inle las med i della lagsfiftningsären­
de måsle 14 § lagen om understödsföreningar ändras pä motsvarande sätl.
Bestämmelsen blir även tillämplig på ändringsanmälan (jfr 27 § andra styc­
ket sistnämnda lag). I 27§, som bl.a. gäller styrelsens sammansättning,
mandattid etc, görs ett fillägg som svarar mol ändringen i 6 kap. 1 § NFL
(jfr. promemorieförslaget 21 § FL). Härigenom klargörs atl lagen om
understödsföreningar inle är heltäckande ulan att bestämmelser i del an­
givna hänseendet också finns i styrdserepresenlalionslagen.
                    91


 


4.2.7                                                                                             Lagen om arbetslöshetsförsäkring    Prop. 1987/88:10

Utvidgningen av slyrdserepresenlationslagens tillämpningsområde omfal­lar även de erkända arbetslöshetskassorna vars verksamhel regleras enligl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Ändringar föreslås i 45, 48 och58§§.

Ändringsförslagen i lagen om arbetslöshetsförsäkring överensstämmer med de ändringar som föreslås belräffande lagen om understödsföreningar (se föregående avsnitt). Någon särskild kommentar torde därför inte vara nödvändig. Det bör dock för tydlighetens skull nämnas atl hänvisningarna till FL i lagen om arbetslöshetsförsäkring skall gälla även i forlsällningen; jfr - liksom beträffande lagen orn understödsföreningar - 3 § andra styc­ket lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

4.2.8   Lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar, lagen om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar samt lagen om Svenska skeppshypotekskassan

Som tidigare nämnts (avsnill 4.1) kommer i fortsättningen även hypoteks-insfitut all omfattas av lagen. Dessa regleras särskilt i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföre­ningar, i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar saml i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshy­potekskassan. Ändringar föreslås i dessa lagar som svarar mot ändringen i 6 kap. 1 § NFL.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anta de av lagrådet granskade lagförslagen (se avsnitt 3).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagl fram.

92


 


Bilagal     Prop. 1987/88: 10


 


ARBETSMARKNADS DEPARTEMENTET


 


STYRELSEREPRESENTATION FÖR DE ANSTÄLLDA

Promemoria utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementets rättssekretariat

DsA 1986:1


93


 


1   SAMMANFATTNING                                                                 Prop. 1987/88: 10

Bestämmelser om de privatanställda arbetstagarnas rätt till representa­tion i företagens styrelser finns för närvarande i två skilda lagar. Dessa är dels lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de an­ställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar (LSA), dels lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag (LSABF). Lagarna, som raed undantag för att de gäller i skilda företagstyper väsentligen är likalydande, har i sak gällt oförändrade sedan de trädde i kraft år 1976.

Huvudregeln i styrelserepresentationslagstiftningen är att de anställda i ett företag har rätt att utse två ledamöter och två suppleanter för dessa i företagets styrelse. Som en allmän förutsättning för rätt till representation gäller dock att företaget har i genomsnitt minst 25 anställda. Undantag från lagens tillämpning kan medges om arbetstagar-representationen skulle medföra väsentliga olägenheter för företaget. Fråga om undantag prövas av nämnden för styrelserepresentationsfrågor (LSA) eller av regeringen (LSABF).

De fackliga organisationerna har getts en framträdande roll vid tillämpningen av lagstiftningen. Beslut om att inrätta styrelserepre­sentation fattas av lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget och som företräder mer än hälften av arbetstagarna vid företaget. Tillhör de anställda olika arbetstagarorganisationer, kan organisationer som tillsaimians företrä­der en majoritet av arbetstagarna gemensamt besluta om att inrätta arbetstagarrepresentation.

Det är de lokala fackliga organisationerna som utser arbetstagarrepre­sentanterna. Om organisationerna inte kan enas, gäller enligt lagstift­ningen en särskild hjälpregel som anger principerna för vem eller vilka

94


 


av organisationerna som har rätt att utse ledamöter och suppleanter. Prop. 1987/88: 10 Avgörande för fördelningen mellan organisationerna är därvid deras representativitet på arbetsplatsen. En arbetstagarrepresentant skall som regel utses bland de anställda vid företaget. Mandattiden bestäms av den organisation som utser honom eller henne. Tiden får dock inte vara längre än fyra räkenskapsår.

En grundläggande tanke i lagstiftningen är att arbetstagarrepresentan­terna skall arbeta under samma villkor som andra ledamöter av styrel­sen. Det materiella innehållet i arbetstagarrepresentanternas styrelse­uppdrag överensstämmer därför i allt väsentligt med vad som gäller för övriga styrelseledamöter. Styrelserepresentationslagarna hänvisar i detta avseende-till bestämmelser i den associationsrättsliga lagstift­ningen, såsom aktiebolagslagen (1975:1385, ABL), lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (FL) eller försäkringsrörelselagen (1982:713). I vissa hänseenden gäller dock särskilda regler för arbetstagarrepresen­tanterna, t.ex. i fråga om jäv. Sådana avvikelser från eller komplette­ringar av de allmänna associationsrättsliga reglerna framgår av be-stämnelser i styrelserepresentationslagarnav

Styrelserepresentationslagstiftningen är en del av det reformarbete på arbetsrättens område som påbörjades och genomfördes i huvudsak under 1970-talet. Genom detta reformarbete, bl.a. tillkomsten av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som trädde i kraft 1977, lades grunden för ett ökat arbetstagarinflytande i företagen. Arbetsmarknadens parter har därefter träffat medbestämmandeavtal för olika sektorer av arbetsmarknaden som ytterligare avses befästa och vidareutveckla medbestämmandet i företagen. Sett i ett sådant perspek­tiv utgör rätten för de anställda att med stöd av styrelserepresenta-tionslagstiftningen delta i företagens ledande organ en betydelsefull komponent i det regelsystem som finns för att ge arbetstagarna medin­flytande. Flera av de frågor som regleras i styrelserepresentations­lagarna har också ett nära samband med frågor som regleras i annan inflytandelagstiftning på arbetsrättens område, t.ex. MBL eller arbets­miljölagen (1977:1160).

Även om styrelserepresentationslagarna således kan sägas utgöra en arbetsrättslig lagstiftning i den meningen att de rör förhållandet mellan arbetsgivaren och de anställda, står det samtidigt klart att de också har associationsrättsliga inslag. I den senare betydelsen bildar

95


 


de tillsammans med annan associationsrättslig lagstiftning det regel- Prop. 1987/88: 10 verk som lägger en rättslig grund för hur t.ex. företagens styrelser skall vara beskaffade, hur de skall fungera samt vilka förpliktelser och vilket ansvar de enskilda styrelseledamöterna har. Särskilt tydliga blir de associationsrättsliga inslagen just när det gäller det materi­ella innehållet i arbetstagarledamöternas styrelseuppdrag. Som tidigare nämnts hänvisar såväl LSA som LSABF i dessa delar till den associa­tionsrättsliga lagstiftningen, såsom ABL och FL.

I det översynsarbete sora har bedrivits inom arbetsmarknadsdepartementet och som har mynnat ut i denna promemoria har den spänning som kan sägas råda mellan styrelserepresentationslagarnas arbetsrättsliga resp. associationsrättsliga sidor diskuterats bl.a. i samband med utform­ningen av ett sanktionssystem. En för arbetstagarsidan angelägen fråga . har gällt att föra in skadeståndsregler i lagstiftningen. Sådana regler finns i annan arbetsrättslig lagstiftning och från arbetsrättslig ut­gångspunkt ter det sig naturligt att styrelserepresentationslagstift-ningen tillförs bestämmelser om skadestånd. I promemorian föreslås också att den som bryter mot lagen skall kunna åläggas att betala ska­destånd för den förlust eller kränkning som lagbrottet innebär.

Diskussionen om sanktionssystemets utformning har eraellertid fört längre än så och gällt även frågan vilken räckvidd skadeståndsbestäm-raelserna bör ges. Skall de orafatta inte bara brott mot bestämmelser i styrelserepresentationslagen utan även brott mot de bestämmelser i t.ex. ABL till vilka lagen hänvisar? Detta kan belysas med ett exempel. Anta att en styrelseordförande i ett företag, i strid med ABL:s bestäm­melser, försummar att i god tid före ett styrelsesammanträde skicka ut underlagsmaterial till arbetstagarrepresentanterna. Bör då, till skill­nad från vad sora för närvarande gäller, denna försumlighet berättiga arbetstagarrepresentanterna eller den fackliga organisationen till skadestånd? Den lösning som förordas i promemorian innebär att så inte bör vara fallet. Redan nu finns i den associationsrättsliga lagstift­ningen sanktionsregler i form av böter för denna typ av försumlighet och tillräckliga skäl för att knyta förpliktelser av nu nämnt slag till det arbetsrättsligt färgade sanktionssystemet i styrelserepresenta-tionslagstiftningen har inte ansetts föreligga.

96


 


översynsarbetet i stort har främst kommit att inriktas mot vissa områ- Prop. 1987/88: 10 den där problemen vid tillämpningen av lagstiftningen varit särskilt påtagliga. Det har gällt bl.a. frågor rörande arbetstagarrepresentan­ternas ansvar, sekretessregler och de nyss berörda skadeståndsfrågorna. De aktualiserade problemen har haft den omfattningen att det har an­setts motiverat att även i övrigt göra en översyn av bestämmelserna i syfte bl.a. att anpassa regelsystemet till den utveckling som ägt rum på medbestäimandeområdet under senare år.

I det följande (punkterna 1-9 nedan) lämnas en kortfattad redogörelse för de mera betydelsefulla ändringar som föreslås i promemorian. Här bortses då från förslag av övervägande teknisk natur, liksom från om­redigeringar av lagtext, språkliga överarbetningar etc. I promemorian behandlas dessutom problemområden där några förändringar över huvud taget inte föreslås. Dessa nämns inte heller i den följande genom­gången.

Promemorians ändringsförslag kan sanmanfattas på följande sätt.

1.  Bestämmelserna i LSA och LSABF förs saimian i en ny lag om styrelse­representation för de anställda. Den nya lagen ersätter de nu gällande styrelserepresentationslagarna (avsnitt 4.2).

2.  Regeln ora att en facklig organisation skall företräda mer än hälften av de anställda på arbetsplatsen för att styrelserepresentation skall få inrättas slopas (avsnitt 5.2).

3.  Arbetstagare som stadigvarande är verksamma i ett s.k. koinnissio-närsföretag men sora har sina anställningsavtal träffade med ett annat företag (kommittentföretaget) skall vid tillämpningen av den nya lagen betraktas som anställda även i kommissionärsföretaget. Arbetstagarna ges därmed rätt till styrelserepresentation i det företag i vilket de arbetar (avsnitt 5.4).

4.  I större företag sora bedriver verksamhet inom skilda branscher och som sysselsätter i genomsnitt minst 1 000 anställda ges de anställda rätt att utse tre arbetstagarledamöter och tre suppleanter för dessa i styrelsen (avsnitt 6.2).

97

7   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10


5.     Arbetstagare med utländskt medborgarskap skall kunna väljas till  Prop. 1987/88: 10
arbetstagarrepresentant i ett f
öretags styrelse på samma villkor som

arbetstagare med svenskt medborgarskap. Den nuvarande ordningen med dispensförfarande för utomnordiska medborgare slopas därför (avsnitt 6.3).

6.  Lagens jävsregler förtydligas och föreslås i princip bli tillämpliga enbart där ett mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan arbets­givaren och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inte anses föreligga när sådana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för samverkansförhandlingår (avsnitt 7.3).

7.  En ny bestämmelse föresläs införd i lagen om att arbetstagarrepre­sentant i styrelsen för sådana företag som avses i 2 § MBL (t.ex. företag inom press, radio, TV) inte får delta i behandling av fråga som rör verksamhetens mål och inriktning (avsnitt 7.3). Bestämmelsen har sin motsvarighet i MBL.

8.  Styrelseledamöternas personliga betalningsansvar i samband med att ett företag som är likvidationsskyldigt driver verksamheten vidare (13 kap. 2 § ABL eller motsvarande bestämmelse i annan lag) föreslås inte gälla arbetstagarrepresentant. Arbetstagarrepresentanternas skadeståndsansvar kvarstår dock oförändrat (avsnitt 8.2).

9.  Lagen tillförs bestämmelser om skadestånd. Enligt dessa kan en ar­betsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot lagen åläggas betala ekonomiskt och allmänt skadestånd (avsnitt 9.2).

98


 


2      lagf(3rslag                                                                         Prop. 1987/88: 10

2.1    Förslag till

Lag (1987:000) om styrelserepresentation för de anställda

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestäimielser

1   § Denna lag syftar till att genom styrelserepresentation ge de an­ställda insyn i och inflytande på företagets verksamhet.

2   § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bankinstitut, försäk­ringsbolag och ekonomisk förening.

Med koncern förstås svenska juridiska personer som enligt bestämmelser­na i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 a § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713) är moderföretag och dotterföretag i förhållande till va­randra,

3 § En arbetstagare som stadigvarande är verksam i ett kommissionärs-
f
öretag utan att ett anställningsförhållande föreligger med det före­
taget skall vid till
ämpning av denna lag betraktas sora anställd även i
kommission
ärsföretaget.

Rätten till  styrelserepresentation

4 § I ett företag som inte är moderföretag och som under det senast
f
örflutna räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnitt minst
25 arbetstagare har de anst
ällda rätt till två ledamöter i styrelsen
(arbetstagarledam
öter)   och   en   suppleant   för   varje   sådan   ledamot.   Be-

99


 


driver företaget verksamhet inom skilda branscher och har det under det  Prop. 1987/88: 10 senast  förflutna   räkenskapsåret  här   i   landet  sysselsatt  i   genomsnitt minst  1  000  arbetstagare,   har de anställda   rätt  till   tre ledamöter  i styrelsen och en suppleant för varje sådan ledamot.

De anställdas rätt till- styrelserepresentation enligt första stycket får dock inte leda till att antalet arbetstagarledamöter överstiger antalet övriga styrelseledamöter.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på moderföretag. Då skall vad som där sägs om företag avse koncernen i dess helhet, och rätten till styrelserepresentation tillkomma samtliga anställda inom koncernen. .

5 § När arbetstagarledamöter har utsetts, förändras inte de anställdas
r
ätt till styrelserepresentation under mandatperioden, om antalet an­
st
ällda eller antalet övriga styrelseledamöter minskar.

Inrättandet av styrelserepresentation

6 § Beslut att inrätta styrelserepresentation för de anställda fattas
av en lokal arbetstagarorganisation som
är bunden av kollektivavtal i
f
örhållande till  företaget.

Rör beslutet moderföretag, fattas det av en lokal arbetstagarorganisa­tion sora är bunden av kollektivavtal i förhållande till ett företag inom koncernen.

Företagets styrelse skall  skriftligen underrättas om beslut att inrätta styrelserepresentation   för   de   anställda.   I   10   §  andra   stycket   finns bestäramelser om att en arbetstagarledamot eller en suppleant kan till­träda   sitt  uppdrag  tidigast  tre  månader efter  det att  underrättelsen kom företagets styrelse till  hända.

§ I ett företag som inte är moderföretag utses arbetstagarledamot
och suppleant f
ör sådan (arbetstagarrepresentanter) av de lokala ar­
betstagarorganisationer som
är bundna av kollektivavtal i förhållande
till f
öretaget. I moderföretag utses arbetstagarrepresentant av de
lokala arbetstagarorganisationer som
är bundna av kollektivavtal i
f
örhållande till  företag inora koncernen.

100


 


8 § Enas inte organisationerna om annat, gäller följande ordning för Prop. 1987/88: 10
att utse arbetstagarrepresentanter.

1.   Tillhör i fall som avses i 4 § första stycket mer än fyra femte­delar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget saima lokala arbetstagarorganisation, får denna utse samtliga arbetstagarrep­resentanter. Om en annan sådan organisation företräder minst en tjugon­del av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna, får dock denna organisa­tion utse en av suppleanterna.

2.   Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget, får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sådana arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. I företag som avses i 4 § första stycket andra meningen får den större av organisa­tionerna utse två ledamöter och två suppleanter.

3.   Skall på grund av bestäimelsen i 4 § andra stycket endast en ar­betstagarrepresentant och en suppleant utses, görs det av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det största antalet kollektivav­tal sbundna arbetstagare vid företaget.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket anses lokala ar­betstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation som en organisation.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning i fall som avses i 4 § tredje stycket. Därvid skall vad som sägs i första stycket om antal arbetstagare avse koncernen i dess helhet.

9 § En arbetstagarrepresentant bör utses bland de anställda vid före­
taget eller, i fr
åga om moderföretag, bland de anställda inom koncer­
nen.

Till arbetstagarrepresentant får inte utan särskilt tillstånd av nämn­den för styrelserepresentationsfrågor utses den som i sådan egenskap tillhör ett annat företags styrelse. Vad som nu har sagts gäller inte, om företagen medger annat eller om de ingår i samma koncern.

101


 


Kravet på nationalitet i 8 kap. 4 S aktiebolagslagen (1975:1385) eller Prop. 1987/88: 10 motsvarande bestäimiel se i annan lag gäller inte arbetstagarrepresen­tanter.

10        § Tiden för en arbetstagarrepresentants uppdrag bestäms av den som
utser honom. Uppdragstiden f
år dock inte vara längre än fyra räken­
skaps
år. Den skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av
ordinarie st
äimia på vilken styrelseval förrättas.

En arbetstagarrepresentant tillträder sitt uppdrag vid den tidpunkt sora den som har utsett honom bestämner, dock tidigast tre månader efter det att underrättelse enligt 6 § tredje stycket har kommit företagets sty­relse till hända. Av 19 § andra stycket framgår att nämnden för styrel­serepresentationsfrågor kan bestämna en annan tidpunkt för tillträdet.

Arbetstagarrepresentanternas arbete

11  § Om inte annat följer av denna lag, skall vad som är föreskrivet i lag eller annan författning om styrelseledamot och styrelsesuppleant i ett företags styrelse tillämpas på arbetstagarledamot och suppleant för sådan ledamot.

12  §  En suppleant för arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens saimianträden samt vid företagets stämma, även om ledamoten är närvarande.

13  § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i över­läggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befatt­ningshavare i företaget.

Innebär ett beslut enligt 74 § andra stycket lagen (1955:183) om bank­rörelse eller 39 § första stycket lagen (1955:416) om sparbanker att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller motsvarande organ, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem jämte en suppleant skall omfattas av uppdraget. Sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket.

102


 


Enas inte arbetstagarorganisationerna ora annat, utses representant som Prop. 1987/88: 10 avses i första och andra styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.

14        § En arbetstagarrepresentant får inte delta i behandlingen av fråga
som
rör kollektivavtal, stridsåtgärd eller annan fräga där en facklig
organisation p
å arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan stri­
da mot f
öretagets.

Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har sädant ändamål som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, får en arbetstagarrepresentant inte heller delta i behandling av fråga som rör verksamhetens mål och inriktning.

15        § Ansvar enligt bestämmelsen i 13 kap. 2 § fjärde stycket aktie­
bolagslagen (1975:1385) eller motsvarande best
ämmelse i annan lag
g
äller inte arbetstagarrepresentant.

Skadestånd m.m.

16        § En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot
denna lag skall betala ers
ättning för den skada som uppkommer. Skade­
st
åndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och
ers
ättning för den kränkning som lagbrottet innebär.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

17        § Den som vill kräva skadestånd enligt denna lag skall underrätta
motparten om sitt anspr
åk inom fyra månader från det skadan inträffade.
Har inom den tiden p
åkallats förhandling rörande anspråket enligt lagen
(1976:580) om medbest
änmande i arbetslivet eller med stöd av kollektiv­
avtal, skall talan v
äckas inom fyra månader efter det att förhandlingen
avslutades. I annat fall skall talan v
äckas inom åtta mänader från
skadans uppkomst.

Lämnas inte underrättelse eller väcks inte talan inom den tid som anges i första stycket, har parten förlorat sin rätt till talan.

103


 


(ivriga bestän..elser                                                                    ProP- 1987/88: 10

18        § Skulle styrelserepresentation för de anställda medföra väsentlig
ol
ägenhet för ett företag på grund av att

1.   styrelsens sammansättning beror på politiska styrkeförhållanden
eller p
ä förhällande mellan olika intressenter eller intressentgrupper,
som framg
år av bolagsordningen, stadgarna, avtal eller annan omständig­
het, eller

2. bolagsordningen eller motsvarande föreskriver särskild röstmajoritet
f
ör styrelsens beslut,

kan undantag medges frän denna lag, om olägenheten inte kan undanröjas pä annat sätt.

Undantag skall förenas med villkor om åtgärder sora på annat sätt till­godoser arbetstagarnas intresse av insyn i och inflytande på företagets verksamhet.

19        § Fråga om tillständ enligt 9 § andra stycket eller undantag enligt
18
§ avgörs av nämnden för styrelserepresentationsfrågor.

Nämnden kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att en arbetstagarrepresentant inte får tillträda ett uppdrag som styrelse­ledamot eller suppleant.

Mot nämndens beslut får talan inte föras.

20        § I mål om tillämpning av denna lag i övrigt, i den mån tvisten
avser f
örhållandet mellan företaget och de anställda, gäller lagen
(1974:371) om r
ättegången i arbetstvister.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987, då lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de an­ställda i bankinstitut och försäkringsbolag skall upphöra att gälla.

104


 


2.  Beslut som med stöd av äldre lag har fattats om att inrätta styrel- Prop. 1987/88: 10 serepresentation för de anställda samt om att utse arbetstagarrepresen­tanter i styrelsen gäller alltjämt. Motsvarande gäller beslut om undan­tag som avses i 18 §.

3.  Den nya lagens bestämmelser om skadestånd och preskription tillämpas endast om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig, har inträffat efter ikraftträdandet.

105


 


2.2   Förslag till                                                                                Prop. 1987/88: 10

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 8 kap. 1-2, 4, 9 och 15 §§ samt 12 kap.  7 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall  ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

2 kap.

4 § Bolagsordningen skall ange

1.  bolagets firma,

2.  den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3.  föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4.  aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolags­ordningen bestäimas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjär­dedel av maximikapitalet,

5.    aktiernas nominella belopp,

6.    antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och re­visorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

7.    sättet för sanmankallande av bolagsstämma,

8.    vilka ärenden som skall  förekomna på ordinarie stäiima,  Lagen omtryckt 1982:739.

106


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88: 10

9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller ej arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelse­representation för de anställda.

8 kap.

1 §

Aktiebolag skall          ha en styrelse med minst tre ledamöter. Uppgår aktie­
kapitalet eller
maximikapitalet ej till en miljon kronor, kan dock
styrelsen best
å           av en eller två ledamöter, om minst en suppleant
finnes.

Styrelsen väljes av bolagsstämman, om ej i bolagsordningen föreskrives att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

Styrelseledamots uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen. Uppdragstiden fär icke omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall be­stämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad i denna lag sägs om styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla om suppleant.

Bestämmelser om arbetstagar­representanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tion för de anställda.

107


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


2 §

Uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om ledamot som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den sora tillsatt honom.


Upphör styrelseledamots uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 4 § att vara sty­relseledamot och finnes ej suppleant,  skall  övriga styrelse­ledamöter vidtaga åtgärd för att ny ledamot för den återstående mandattiden tillsättes, såvida ej den förutvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot som avses i lagen (1976:350) om sty­relserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska före­ningar och stiftelser eller ar­betstagarledamot som avses i lagen (1976:351) om styrelserep­resentation för de anställda t_ aktiebolag och ekonomiska före­ningar. Skall  ledamoten väljas på bolagsstänma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval  förrättas, om styrelsen är beslutför med kvar­stående ledamöter och supplean­ter.


Upphör styrelseledamots uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 4 § att vara sty­relseledamot och finnes ej suppleant, skall  övriga styrelse­ledamöter vidtaga åtgärd för att ny ledamot för den återstående mandattiden ti 11 sättes, sävida ej den förutvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot som avses i  lagen (1976:350) om sty­relserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska före­ningar och stiftelser eller ar­betstagarledamot som avses i lagen (1987:000) om styrelserep­resentation för de anställda. Skall  ledamoten väljas på bolags­stänma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stärnna på vilken styrelseval  förrättas, om styrel­sen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.


108


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


Om styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämma, ej utsetts, skall rätten förordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns nägon som kan före­träda bolaget.

4 S''

Styrelseledamot och verkställande direktör skall vara svenska medbor­gare och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämner för särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medbor­garskap jämställs medborgarskap 1 Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta 1 något, av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är oniyndig eller 1 konkurs kan ej vara sty­relseledamot eller verkställande direktör.

Enligt 9 § tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de anställda gäller kravet på nationalitet enligt första stycket inte arbetstagar­representant.

9 §


Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelse­ledamöter eller det högre antal som föreskrives i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ärende fär dock Icke fattas, om ej sä­vitt möjligt samtliga styrelse-


Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelse­ledamöter eller det högre antal som föreskrives i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ärende får dock icke fattas, om ej så­vitt möjligt samtliga styrelse-


 


Senaste lydelse 1984:943.


109


 


Nuvarande lydelse

ledamöter dels fått tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall och finnes suppleant, som skall in­träda 1 hans ställe, skall denne beredas tillfälle därtill.


Föreslagen lydelse

ledamöter dels fått tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall och finnes suppleant, som skall in­träda i hans ställe, skall denne beredas tillfälle därtill. Suppleant för arbetstagarledamot, som utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de anställda, skall dock på motsvarande sätt som styrelse­ledamot beredas tillfälle att delta i ärendets behandling.


Prop. 1987/88: 10


Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen ej föreskriver sär­skild röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträde mer än hälf­ten av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden. Är styrelsen icke fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om ej annat föreskrives i bolagsordningen.

Handling som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall underskrivas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

15 §


För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till sty­relseledamot, verkställande di­rektör och suppleant samt till firmatecknare ävensom deras


För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till sty­relseledamot, verkställande di­rektör och suppleant samt till firmatecknare ävensom deras


110


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88: 10

postadress och personnunrier. För     postadress och personnunmer. Har

registrering skall  även anmälas       ledamot eller suppleant utsetts

av vilka och hur bolagets firma         enligt lagen (1987:000) om sty-

tecknas.                                         relserepresentation för de an-

ställda, skall detta anges. För registrering skall även anmälas av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhällande som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkomner även den som anmäl­ningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för re­gistrering.

Varje år efter den ordinarie bolagstämman skall bolaget till registre-ringsrayndlgheten sända in en aktuell förteckning över bolagets styrel­seledamöter, verkställande direktör, suppleanter och firmatecknare med uppgift ora deras postadress och personnummer. Förteckningen skall sän­das in samtidigt med att en avskrift av årsredovisningen och revisions­berättelsen sänds in enligt 11 kap. 3 § andra stycket.

12 kap.

7 §3

Aktiebolag fär ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamna gäller 1  fråga om penninglån till

Senaste lydelse 1984:194.

111


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                       Prop. 1987/88: 10

1.    den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2.    den som är besvågrad raed sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3.    juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande Inflytande.

Bestämmelserna i  första stycket gäller ej om

1.    gäldenären är koramun eller landstingskommun,

2.    gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

3.    gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

4.    gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 är aktieägare samt det samanlagda aktie­innehavet ej uppgär till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget ingår i koncern, till en procent av de sanmanlagda aktiekapitalen i koncernbolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person över vars verksamhet han har ett be­stämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern,  i koncernbolagen.

Aktiebolag fär icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall  förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i  samna koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i sarrnia kon­cern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om

112


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


1.   lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke frän bolaget eller annat bolag 1 samna koncern Inte överstiger ett belopp som mot­svarar tvä gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.   läneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda 1 bolaget och länet skall återbetalas Inom fem är genom regelbundna amor­teringar samt


3. hinder mot län inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det 1 första stycket angivna förbudet mot att lämna län till styrelseledamot inte gälla 1 fråga om den som är» styrelseledamot enligt bestännel-serna 1 lagen (1976:351) om sty­relserepresentation för de an­ställda 1 aktiebolag och.ekono­miska föreningar.


3. hinder mot län Inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det 1 första stycket angivna förbudet mot att lämna län till styrelseledamot inte gälla 1 fråga om den som är styrelseledamot enligt bestäinnel-serna i lagen (1987:000) om sty­relserepresentation för de an­ställda.


 


Bestämnelserna 1 denna paragraf om förbud mot penninglän äger mot­svarande tillämpning 1 fräga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande sam­levnad med äktenskap, om de samnanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämnelserna 1 denna para­graf räknas inte innehav eller förvärv av andelar 1 en aktiefond eller 1 en aktlesparfond eller kapi talsparfond som inte är företagsanknuten.

8   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10


113


2,3   Förslag till                                                                              Prop. 1987/88: 10

Lag om ändring i  lagen (1951:308) ora ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 6, 9, 21, 22 och 26 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

6§1

Föreningens stadgar skola angiva

1.    föreningens firma;

2.    ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art;

3.    den ort inom riket, där föreningens styrelse skall  hava sitt säte;

4.    den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen, huru insatserna skola göras samt huruvida medlem mS deltaga i föreningen raed högre belopp än enkel  insats;

 

5.     där regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skola förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp vartill de må bestänmas;

6.     antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta antal vartill de skola uppgä samt, om för styrelseledamöter eller revi­sorer skola finnas suppleanter, enahanda uppgift beträffande dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag, så ock, där styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat sätt än 1 denna lag angivet sätt, huru tillsättning skall  ske;

7.     där fullmäktige skola finnas på sätt i 62 § sägs, deras befogenhet, huru de skola utses och tiden för deras uppdrag;

 Senaste lydelse 1984:189.

114


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


8.  föreningens räkenskapsår;

9.  det sätt, varpå kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlenmarnas eller fullmäktiges kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

 

10.  de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst, så ock huru vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens behållna tillgångar; samt

11.  där förlagsinsatser som avses 1 16 b § skall förekomma, vad som skall gälla därom.


Skall föreningens firma registeras varje lydelse angivas i stadgarna.


två eller flera språk, skall


Bestämmelserna 1 första stycket 6 gäller ej arbetstagarrepresentan­ter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tion för de anställda.

9 §


Ansökningen om föreningens re­gistrering skall vidare innehålla uppgift om föreningens postadress samt styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn, medborgarskap och hemvist, så ock förklaring att dessa personer ej äro


Ansökningen om föreningens re­gistrering skall vidare innehålla uppgift om föreningens postadress samt styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn, medborgarskap och hemvist, sä ock förklaring att dessa personer ej äro


115


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                  Prop. 1987/88: 10

oniyndiga.                                    onyndiga. Har ledamot eller

suppleant utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de anställda, skall detta anges.

I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru föreningens firma skall tecknas, där ej denna befogenhet skall utövas allenast av styrelsen. Skall firman tecknas- av annan person än som avses i första stycket, gälle vad där är stadgat även i frågan om sådan firmatecknare.

Har ej envar, som ensam eller gemensamt med annan är ben\ynd1gad att teckna föreningens firma, ä ansökningen egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen.

21 §

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse bestående av minst tre ledamöter. Styrelsen skall förvalta föreningens angelägenheter i enlig­het med vad 1 denna lag är stadgat.

Styrelsen väljes å föreningsstämma; dock må 1 stadgarna kunna bestäm­mas, att styrelsen eller ledamot av densamna skall tillsättas 1 annan ordning.

Styrelseledamot skall utses för tid Intill dess stämna sora 1 57 S 1 mom. sägs hållits och må icke utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rura under tredje räkenskapsåret efter valet. Ändå att den tid för vilken styrelseledamot blivit utsedd ej gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Styrelseledamot äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda tid. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen samt, där styrelseledamot ej är vald å föreningsstämma, hos den som tillsatt honom.

116


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


Om styrelseledamot, som är vald ä föreningsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara styrelse­ledamot uppkommer enligt 22 § och suppleant ej finnes, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående mandattid. Meddelas icke annan föreskrift 1 stadgarna, mä dock med valet anstå till nästa stämna där styrelseval skall äga rum, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter samt antalet ej understiger tre.

Bestämmelser om arbetstagarrepre­sentanter finns 1 lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tlon för de anställda.


22 S*

Styrelseledamot skall vara niyndlg och, där ej för särskilt fall regeringen eller niyndlghet rege­ringen förordnar annat tillåter, här i riket bosatt svensk medbor­gare.


Styrelseledamot skall vara ntyndig och, där ej för särskilt fall regeringen eller niyndlghet rege­ringen förordnar annat tillåter, här 1 riket bosatt svensk medbor­gare. Enligt 9 § tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserep­resentation för de anställda gäller kravet på nationalitet dock Inte arbetstagarrepresen-tant.


 


Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen. Dock må även den vara styrelseledamot som enligt lag är ställföreträdare för medlem samt, där Juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den Juridiska personen eller delägare 1 densamna. Jämväl eljest må, där det för visst eller vissa särskilt angivna fall 1 stadgarna medgives, annan än medlem vara styrelseledamot.

 Senaste lydelse 1975:420.


117


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


Bestämmelserna 1 andra stycket gäller ej arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation för de anställda.


26 S'

Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträde tillstädesvaran­des antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslutförhet högre antal föreskrivits i stadgarna. Ärende må dock icke företagas, raed mindre såvitt möjligt samt­liga styrelseledamöter eller, vid förfall för någon av dera, suppleant för honom dels fått tillfälle att deltaga 1 ärendets behandling, dels erhållit till­fredsställande underlag för att avgöra ärendet.


Styrelsen är beslutför, där de vid samnanträde tillstädesvaran­des antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslutförhet högre antal föreskrivits i stadgarna. Ärende må dock icke företagas, med mindre såvitt möjligt samt­liga styrelseledamöter eller, vid-förfall för någon av dem, suppleant för honom dels fått tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit till­fredsställande underlag för att avgöra ärendet. Suppleant för arbetstagarledamot, som utsetts enligt lagen (1987:000) om sty­relserepresentation för de an­ställda, skall dock pä motsvaran-de sätt som styrelseledamot bere­das tillfälle att delta i ären­dets behandling.


 


Senaste lydelse 1976:353.


118


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                  Prop. 1987/88: 10

såsom styrelsens beslut gälle, där föreskrift om särskild röstplurall-tet ej givits 1 stadgarna, den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, och vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföran­den.

119


 


2.4   Förslag till                                                                                Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 5, 22, 71 och 72 §§ lagen (1955:183) om bank­rörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

5§1

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angiva:

1.  bolagets firma;

2.  de rörelsegrenar bolaget mä utöva;

3.  aktiekapitalet eller, där detta skall kunna utan ändring av bolags­ordningen bestänmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;

4.  det belopp vara aktie skall lyda (nominella beloppet);

5.  den ort Inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

6.  antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseleda­mots uppdrag, sä ock, där styrelseledamot och styrelsesuppleant ej skola väljas ä bolagsstänma, huru de skola tillsättas;

7.  tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande och vilka ärenden som
skola f
örekomma å ordinarie stänma. utöver dem som omförmälas i 106 §;
samt

 Senaste lydelse 1975:227.

120


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


8. det sätt, varpå kallelse till bolagsstänma skall ske och andra med­delanden bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stämna, då föreskrivna kallelseätgärder senast skola vara vidtagna.

Skall bolagets firma registreras pä två eller flera språk, skall varje lydelse angivas 1 bolagsordningen.

Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan sä bestämmas, att lägsta och högsta antalet angives.


Bestämnelserna 1 denna paragraf om styrelseledamot gälla ej leda­mot som enligt 71 § utses av regeringen.


Bestänmelserna 1 denna paragraf om styrelseledamot gäller Inte ledamot som enligt 71 § utses av regeringen och inte heller ar­betstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de anställda.


22 §

Ansökan om bankaktiebolagets registrering skall göras av styrelsen senast ett år från det oktroj beviljats.


Ansökningen skall beträffande styrelseledamot och styrelse­suppleant innehålla uppgift om fullständiga namnet ävensom hem­vist, så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro oniyndiga.


Ansökningen skall beträffande styrelseledamot och styrelse­suppleant innehålla uppgift om fullständiga namnet ävensom hem­vist, sä ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro oniyndiga. Har ledamot eller suppleant utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep­resentation för de anställda, skall detta anges.


121


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88: 10

I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses 1 andra stycket, gäller vad där är stadgat även 1 fråga om sädan firmatecknare.

Bolagets postadress skall  angivas.

Vid ansökningen skola fogas:

1.    de listor, å vilka aktieteckningen ägt rum, jämte avskrift av de-sanma;

2.    avskrift av protokollet vid konstituerande stänman;

3.    två avskrifter av oktrojbeslutet och bolagsordningen;

4.    avskrift av den i 15 § 1 mom. omförmälda handlingen rörande tilldel­ningen av aktier;

5.    en av samtliga styrelseledamöter undertecknad handling, innehållande uppgift dels om det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rura, samt ora det belopp, för vilket aktier må hava förklarats för­verkade enligt 28 §, dels angående det belopp, som inbetalts å aktie­kapitalet, och, där aktiekapitalet icke blivit till fullo Inbetalt, sanmanlagda nominella beloppet av de aktier, som till fullo betalts, dels ock om det sätt varpå inbetalningen skett.

Har ej å ansökningen varje styrelseledamot och styrelsesuppleant eller annan, som är beniyndigad att teckna bolagets firma, egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall v.1d ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit styrkt av vitt­nen.

122


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


71 S-


För bankaktiebolag skall finnas en styrelse bestående av minst fem och högst tjugotre ledamöter. Regeringen äger utse högst fem ledamöter 1 styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med uppgift att särskilt verka för att sam­hällets intressen beaktas i ban­kens verksmhet. Övriga styrelse­ledamöter till ett antal av högst aderton väljas ä bolagsstämma; dock må enligt bestämmelser, som Intagits i bolagsordningen, en eller flera av dessa ledamöter kunna tillsättas i annan ord­ning.


För bankaktiebolag skall finnas en styrelse bestående av minst fem och högst tjugotre ledamöter. Regeringen äger utse högst fem ledamöter i styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med uppgift att särskilt verka för att sam­hällets intressen beaktas i bankens verksmhet. Övriga styrel­seledamöter till ett antal av högst aderton väljs av bolags­stämman; dock fär enligt bestära­melser. som intagits i bolagsord­ningen, en eller flera av dessa ledamöter tillsättas 1 annan ordning. Vid tillämpning av vad som nu har sagts skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepre­sentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation för de anställda.


Styrelsen skall förvalta bankbolagets angelägenheter i enlighet med vad i denna lag är stadgat.

72 %


Styrelseledamöterna skola vara myndiga, här i riket bosatta svenska medborgare.


Styrelseledamöterna skall vara myndiga, här 1 riket bosatta svenska medborgare. Enligt 9 §


 


Senaste lydelse 1975:227. Senaste lydelse 1970:666.


123


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                   Prop. 1987/88: 10

tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de anställda gäller kravet på natio­nalitet dock inte arbetstagarrep­resentant.

Av styrelseledamöterna må icke flera än en för varje påbörjat femtal vara befattningshavare i banken.

Vid beräkningen av det högsta  Vid beräkningen av det högsta
antal styrelseledam
öter som en-      antal styrelseledamöter som en­
ligt andra stycket  vara be-
        Hgt andra stycket får vara be­
fattningshavare 1 banken skall
fattningshavare 1 banken skall
h
änsyn ej tagas till offentlig      hänsyn inte tas till offentlig
styrelseledamot.
                         styrelseledamot eller arbets­
tagarledamot.

124


 


2.5   Förslag till                                                                            Prop. 1987/88: 10

Lag om ändring 1 försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § samt 8 kap. 1-2, 4, 11 och 17 §S försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

2 kap.

5 § Bolagsordningen skall ange för samtliga försäkringsbolag

1.    bolagets firma,

2.  den ort i Sverige där bolage];s styrelse skall ha sitt säte,

3.  föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om verksamheten skall avse säväl direkt försäkring som mottagen åter­försäkring,

 

4.  området för verksamheten, om det gäller direkt försäkring i Sverige,

5.  1 förekommande fall, att bolaget skall driva försäkringsrörelse 1 utlandet,

6.  antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som fär utses av bolags-stänman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

7.  sättet att sanmankalla bolagsstänman,

8.  vilka ärenden som skall förekonna på den ordinarie stänman.

125


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                       Prop. 1987/88: 10

9.   de regler enligt vilka bolagsstänman fär förfoga över bolagets
vinst,

10. 1 vilken utsträckning bolaget är skyldigt att teckna äterförsäk-
ring, ora det g
äller annan försäkring än livförsäkring,

för försäkringsaktiebolag

11.    aktiekapitalet   eller,   ora  detta   utan   ändring   av   bolagsordningen skall   kunna  bestänmas   till   lägre  eller  högre  belopp,  minimikapitalet och maximikapitalet,  varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en, fjärdedel av maximikapitalet,

12. aktiernas nominella belopp, för ömsesidiga försäkringsbolag

13. garantikapitalet,

14. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på bolagsstänman, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträck­ning delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,

15. intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna är personligen ansvariga för bolagets förpliktelser, om inte uteslutande bolagets tillgångar svarar för bolagets förpliktelser,

16. antalet och sanmanlagt belopp av de försäkringar som skall vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,

17. vilken begränsning som skall gälla för mottagen återförsäkring i förhållande till den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring.

126


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88: 10

18. 1 vilken ordning garanterna skall betala In de tecknade garanti-beloppen samt

19. om och 1 vilken ordning ränta skall betalas på garantikapitalet och vinst delas ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas.

Bestämmelserna 1 första stycket 6 gäller ej arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) ora styrelserep-resentation för de anställda.

8 kap.

Ett försäkringsbolag skall  ha en styrelse med minst tre ledamöter.

I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring, skall minst en av styrelseledamöterna utses raed uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas intresse beaktas. Sådan styrelseleda­mot får inte vara aktieägare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolagsstänman. Styrelseledamot sora avses i andra stycket skall dock enligt bestämnelse, sora skall vara intagen i bolags­ordningen, utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem eller förordnas av regeringen eller av niyndlg­het som regeringen bestämmer. Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse 1 bolagsordningen tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstänman.

127


 


Särskilda bestänmel ser om att styrelseledamot skall utses av Nuvarande lydelse


Särskilda bestänmelser om att styrelseledamot skall utses av Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


 


annan än bolagsstämman finns i lagen (1976:355) om styrelserep­resentation för de anställda i_ bank Institut och försäkringsbo-2.


annan än bolagsstämman och om sådan ledamot finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de anställda.


Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges 1 bolagsord­ningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestänmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagstämma pä vilken styrelseval förrättas.

'Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 §

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som utsett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos styrel­sen och, i de fall då en ledamot som inte är vald pä bolagsstämman vill avgå, hos den som tillsatt honom.


Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det upp­kommer hinder för denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om det inte finns någon supple­ant, skall övriga styrelseleda­möter vidta åtgärder för att en ny ledamot för den återstående mandattiden tillsätts om inte den förutvarande ledamoten har varit en sådan ledamot som avses i 1 § andra stycket eller en sädan arbetstagarledamot som avses i lagen (1976:355) om styrelserep-


Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det upp­kommer hinder för denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om det inte finns någon supple­ant, skall övriga styrelseleda­möter vidta ätgärder för att en ny ledamot för den återstående mandattiden tillsätts om inte den förutvarande ledamoten har varit en sådan ledamot som avses 1 1 § andra stycket eller en sådan arbetstagarledamot som avses 1 lagen (1987:000) om styrelserep-


128


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. .1987/88: 10


 


representation för de anställda j_ bankinstitut och försäkrings­bolag. Skall ledamoten väljas på bolagsstänman, kan utan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket valet anstå till den nästa ordinarie stänma pä vilken styrelseval förrättas, om styrel­sen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.


representation för de anställda. Skall ledamoten väljas på bolags­stänman, kan utan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket valet anstå till den nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrel­sen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.


 


Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas på något annat sätt än genom val av bolagsstämman. Inte har utsetts, skall rätten förordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, delägare, delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

4 §

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen, eller den niyndlg­het sora regeringen bestämmer, i särskilda fall tillåter något annat. Den sora är omyndig eller i konkurs får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Enligt 9 § tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserepresenta­tion för de anställda gäller kravet på nationalitet enligt första stycket inte arbetstagar­representanter.

9   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 10


129


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


 


11 §

Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelse­ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ett ären­de får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelse­ledamöter dels fått tillfälle att delta i ärendets behandling, dels fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Ora en styrelseledamot har förfall  och ora det finns en suppleant, som skall  träda in i hans ställe, skall denne beredas tillfälle till  detta.


Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelse­ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ett ären­de fär dock inte fattas, ora inte såvitt möjligt samtliga styrelse­ledamöter dels fått tillfälle att delta 1 ärendets behandling, dels fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot har förfall och om det finns en suppleant,  som skall  träda in i hans ställe, skall denne beredas tillfälle till detta. Suppleant för arbets­tagarledamot, sora utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep­resentation för de anställda, skall dock på motsvarande sätt som styrelseledamot få underlag och beredas tillfälle att delta i ärendets behandling.


 


Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver sär­skild röstmajoritet, den mening för vilken vid sanmanträdet mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika. röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte nägot annat föreskrivs i bolagsordningen.


130


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 10


Handlingar  som enligt denna lag skall   undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

17


För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare. Samtidigt skall dessa personers postadress och personnummer anmälas. För re­gistrering skall även anmälas vilka som tecknar bolagets firma och hur denna tecknas.


För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare. Samtidigt skall dessa personers postadress och personnunmer anmälas. Har ledamot eller suppleant utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelse­representation för de anställda, skall detta anges. För registre­ring skall även anmälas vilka som tecknar bolagets firma och hur denna tecknas.


 


Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att en ändring inträffat i de förhållanden som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för re­gistrering.


131


 


2.6 Förslag till                                                                              Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 44 § bostadsrättslagen (1971:479) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

44 S

Bostadsrättsförenings stadgar skall, ange

1.  föreningens firma,

2.  ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3.  den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4.  om avgift för inträde i föreningen skall förekomma, det belopp, högst 100 kronor, vartill Inträdesavgiften för varje medlem skall be­stämmas,

5.  huruvida upplåtelseavgift kan uttagas,

6.  de grunder enligt vilka årsavgift skall beräknas,

7.  om andra regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen än grundavgift, upplåtelseavgift och årsavgift skall förekonma, avgifternas belopp eller de högsta belopp, sanmanlagt dock ej mer än 100 kronor för år och medlem, vartill de får bestämmas,

 

8.   om rätten att bestänma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättningen skall beräk­nas,

9.   antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta antal till vilket de skall uppgå och, ora för styrelseledamöter eller

 Lagen oratryckt 1982:353.

132


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88: 10

revisorer skall finnas suppleanter, sanma uppgifter beträffande dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses pä annat än i denna lag angivet sätt. hur tillsättning skall  ske.

10. föreningens räkenskapsår,

11. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för säkerställande av underhållet av föreningens hus,

12. det sätt på vilket kallelse till föreningsstänma skall ske och andra meddelanden bringas till medlenmarnas kännedom samt den tid före stänma när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,

13. de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkommen
vinst och hur det skall f
örfaras med föreningens behållna tillgångar
vid dess uppl
ösning.

Bestämmelserna i första stycket 9 gäller ej arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation för de anställda.

133


 


2.7 Förslag till                                                                              Prop. 1987/88: 10

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 4 och 14 §§ lagen (1975:417) om sambruksföre­ningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

4 §

Sambruksförenings stadgar skall ange

1.  föreningens firma,

2.  ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3.  den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4.  den insats med vilken varje medlem skall deltaga 1 föreningen och hur insatserna skall göras,

5.  om regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende av­gifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller det högsta belopp vartill de får bestänmas.

 

6.  antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem,

7.  föreningens räkenskapsår,

8.  hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas och tiden för sädan stämna,

9.  det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden till medlenmarna skall tillställas dem samt den tid före stänma då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna.

134


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88: 10

10.  de värderingsgrunder som skall tillämpas när förening skall inlösa medlems andel,

11.  de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller ej arbetstagarrepresentan­ter sora har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tion för de anställda.

14 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ lagen (1951:308) ora ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning 1 fråga ora sambruksförening raed följande avvikelser.

1.    Styrelsen består av en eller flera ledamöter.

2.    Styrelsen fär ej tillsättas i annan ordning än genom val på före­ningsstämma.

Bestäramelserna i  första stycket 2 gäller ej arbetstagarrepresen­tanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation för de anställda.

135


 


2.8    Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom  föreskrivs  att  36  och  37  §§  lagen   (1955:416)  om  sparbanker skall  ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


36 §

För sparbank skall finnas en av huvudmännen utsedd styrelse bestående av minst fem ledamöter.

Styrelsen skall handhava den omedelbara ledningen av sparbankens verk­samhet.

Vad i denna lag finnes stadgat ora styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla beträffande styrelsesuppleant.

Bestämmelser om arbetstagarrepre­sentanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tion för de anställda.

37 §


Styrelseledamot skall  vara myndig svensk raedborgare samt, såvida ej tillsynsmyndigheten på grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat, vara bosatt inora sparbankens verksamhetsområ­de.


Styrelseledamot skall vara myndig svensk medborgare samt, såvida ej tillsynsmyndigheten på grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat, vara bosatt inom sparbankens verksamhetsområ­de. Enligt 9 § tredje stycket lagen  (1987:000) om styrelserep-resentation för de anställda


 


Senaste lydelse 1962:234.


136


 


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88: 10

gäller kravet på nationalitet dock Inte arbetstagarrepresen-tant.

Styrelseledamot må ej den vara, som är

1.  tjänsteman 1 sparbanken, där ej reglementet innehåller uttryckligt medgivande härtill, vilket medgivande dock Icke mä gälla styrelsens ordförande,

2.  styrelseledamot eller tjänsteman 1 annan sparbank, eller

3.  tjänsteman 1 annat bankaktiebolag än Sparbankernas bankaktiebolag eller 1 hypoteksförening eller kassa för Jordbrukskredit.

Av styrelseledamöterna mä sanmanlagt högst en tredjedel tillika vara styrelseledamöter 1 annat bankaktiebolag än Sparbankernas bankaktiebo­lag eller 1 hypoteksförening eller "kassa för jordbrukskredit.

Bestämmelserna 1 andra och tredje styckena gäller ej arbetstagar­representanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de anställda.

137


 


2.9    Förslag till

Lag ora ändring i  lagen (1956:216) ora jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs  att  16 och  26  §§  lagen   (1956:216)  om jordbruks­kasserörelsen skall  ha följande lydelse.


Prop. 1987/88: 10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


16 §


Jordbrukskassas styrelse skall bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Riksorganisationen äger dock efter hörande av cen­tralkassan, ora särskilda skäl därtill äro, medgiva jordbruks­kassa att för viss tid, ej över fem år, utse högst nio styrelse­ledamöter.


Jordbrukskassas styrelse skall bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Riksorganisationen äger dock efter hörande av cen­tralkassan, om särskilda skäl därtill äro, medgiva jordbruks­kassa att för viss tid, ej över fem är, utse högst nio styrelse­ledamöter. Vid tillämpning av vad som nu har sagts skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepre­sentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation för de anställda.


 


Kassans firma skall tecknas av minst två personer 1 förening.

26 §

Centralkassas styrelse skall bestå av minst fem och högst nio pä kassans stämma valda ledamöter. Dessa styrelseledamöter skola utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksamheten. Utses annan än styrelseledamot till verkställande direktör, skall denne ingå som ledamot 1 styrelsen. Styrelsen äger därjämte förordna ställ­företrädare för verkställande direkt