Motion till riksdagen
1987/88: T68

av Karl-Erik Persson m. fl. (vpk)
om trafikpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:50)

Utbyggnad av Mälarbanan

Kommunikationstekniken utvecklas ständigt. Långa avstånd får minskad betydelse
för produktion och distribution. Produktion och arbetsplatser kan
med fördel för samhället och människorna utan olägenheter ligga ute i landet.
Det betyder att kommunikationssektorn har något av en nyckelroll för att
motverka extrem koncentration och i stället möjliggöra en balanserad näringslivsutveckling
i hela landet.

Bilindustrin, vägbyggnads- och oljeindustrin har sedan lång tid fått spela en
i grunden avgörande roll i hela samhällsutvecklingen. Inom industrin blir landet
allt mer beroende av de två stora bilföretagen som dessutom med regeringens
stöd får ytterligare två bilfabriker. Sverige blir sårbart för förändring
inom den mycket känsliga bilindustrin.

Medan regeringen och kapitalägarna fortfarande gynnar tung landsvägstrafik
och privatbilism med negativa effekter för miljön och energihushållning,
missgynnas kollektivtrafiken, järnvägstrafik, kust- och insjöfart som innebär
god energihushållning, bättre miljö och högre trafiksäkerhet. Kommunikationerna
måste i stället planeras och organiseras på det ur samhällsekonomisk
synpunkt minst resurskrävande sättet.

Järnvägarna skall utgöra en stomme i landtrafiken med tyngdpunkten på
medellånga och långa avstånd. Även i lokaltrafik, såväl i stora som mindre
tätområden, kan järnvägen fylla ett viktigt behov. Forskning och utveckling
på järnvägsområdet har medvetet hållits tillbaka medan bilismen gynnats.
Här måste en vändning ske. De så kallade snabbtågen mellan de största städerna
måste kompletteras med tekniskt utvecklade och moderna tåglösningar
även för regionaltrafik.

Det behövs kraftfulla insatser för att Bergslagen åter skall blomstra. En
radikal utbyggnad och förbättring av järnvägsnätet hör hit. Det är också i
högsta grad motiverat av ekologiska och ekonomiska skäl.

I ett första led handlar det om Mälarbanan, det vill säga ombyggnadsarbeten
för snabbtåg och dubbelspår på sträckan Stockholm—Västerås—örebro.

Vpk vill också att Mälarbanan byggs ut till Hallsberg, dels längs E18 till
Karlskoga och vidare till Kristinehamn. Det skulle vara en viktig injektion för
hela Bergslagen. Res- och frakttider förkortas. Transportkostnaderna minskas.
En ökad pendeltrafik till Mälarbanan från Bergslagen på befintliga ban

delar och att åter öppna sträckan Ställdalen—Kil för persontrafik skulle få en Mot. 1987/88

avgörande betydelse för kommunikationerna i Bergslagen. T68

En utökning av trafiken på Mälarbanan och matartrafiken till Mälarbanan,
kan få en avgörande regionalpolitisk betydelse för Bergslagen.

I dag passerar ungefär 50 godståg Hallsberg varje dygn. Dessutom passerar
ca 100 persontåg den stora järnvägsknuten varje dygn. Med en utökning av
trafik på Mälarbanan och ökad pendeltrafik till Mälarbanan kommer belastningen
på verkstäderna att öka.

Mot denna bakgrund bör man kräva att SJ:s centrala verkstäder i örebro
skall byggas ut. I en första omgång bör den tidigare stängda vagnverkstaden
åter öppnas.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om upprustning och utbyggnad av Mälarbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna att SJ:s vagnverkstad
i örebro åter bör öppnas samt att SJ:s centrala verkstäder i örebro bör
byggas ut.

Stockholm i januari 1988
Karl-Erik Persson (vpk)

Hans Petersson (vpk) Björn Samuelson (vpk)

i Hallstahammar

6