Motion till riksdagen
1987/88: So22
av Inga Lantz m. fl. (vpk)
med anledning av prop. 1987/88:160 om befruktning
utanför kroppen
Regeringen föreslår i proposition 1987/88:160 om befruktning utanför
kroppen att sådan befruktning skall vara tillåten för gifta eller sambor om
parets egna ägg och sädesceller används.
I propositionen sägs även att metodforskning på befruktade ägg får
förekomma och att bevarande av frysta befruktade ägg tillåts under ett år.
Däremot säger man nej till donation av ägg, surrogatmoderskap och
spermadonation för befruktning utanför kroppen.
Enligt vpk:s uppfattning är ofrivillig barnlöshet inte främst ett medicinskttekniskt
problem. Det handlar i själva verket om grundläggande existensiella
frågor. Infertilitet blir en sjukdom och barnet blir ett botemedel mot denna
sjukdom.
Barnlöshet kan dock vara ett stort psykiskt och socialt problem för många
par, men detta kan lösas på andra sätt än genom in-vitro-fertilisering eller
insemination. Att adoptera barn är ett sätt. Det borde vara mer etiskt
tilltalande att ta hand om barn som redan finns och som behöver föräldrar, än
att på konstlad väg få egna biologiska barn. Det sociala förldraskapet måste
uppvärderas och jämställas med det biologiska.
Ökningen av antalet ofrivilligt barnlösa är emellertid ett stort problem som
det är viktigt att komma till rätta med. Orsakerna till att barnlösheten ökar
vet forskarna mycket litet om, men det antas att den fysiska och psykiska
miljöpåverkan som människor dagligen utsätts för har en inverkan på
fruktsamheten. Det ligger nära till hands att jämföra med rapporterna om
ökande missfallsfrekvens och ett ökat antal missbildade barn till följd av den
yttre miljön och arbetsmiljön.
Ett skäl till att kunskapen om orsakerna till barnlöshet är så ringa är att
forskning på detta område förekommit i mycket liten omfattning. Forskningsinsatserna
har inriktats på befruktning utanför kvinnans kropp. Forskning
och lagstiftning tycks än en gång medverka till att dölja ett strukturellt
problem - miljöförstöringen som hot också mot vår fortplantningsförmåga genom
att anvisa individuella lösningar, här i form av konstgjorda befruktningsalternativ.
Forskning om orsakerna till barnlöshet är synnerligen angelägna och måste
få rejält med resurser.
Alla konstalde befruktningsmetoder innebär en manipulation med de
mänskliga livsprocesserna. Frågan måste slutligen resas om vad som kan
anses vara etiskt acceptabelt när det gäller att påverka dessa livsprocesser. Mot. 1987/88
Redan när riksdagen i slutet av 1984 juridiskt reglerade och behandlade So22
frågan om inseminationer skedde ett gränsöverskridande. Beslutet att tillåta
s. k. givarinseminationer borde aldrig ha fattats. Nu kommer den ena mer
avelsliknande befruktningsmetoden att avlösa den andra.
Befruktning utanför kroppen förutsätter ett konstlat förfarande med
kvinnans könsceller. Med hjälp av avancerad medicinsk teknik tar man ut
ägg från kvinnans kropp och befruktar dem i laboratoriemiljö i ett provrör
(därav namnet provrörsbefruktning) och för därefter åter in dem i hennes
kropp.
Metoden är tekniskt avancerad men det är svårt att nå lyckade resultat.
Varje kvinna måste genomgå flera behandlingar och även få hormonbehandling
innan äggen tas ut. Per par kostar en ”lyckad” provrörsbefruktning
270 000 kronor. Metoden är således både dyrbar och föga framgångsrik.
In-vitro-fertiliseringen (IVF), som metoden också kallas, har pågått sedan
1970-talet. Mest utbredd är metoden i USA och i Australien. Fram till 1984
hade 1 000 barn fötts i världen genom denna metod. Nu föds varje dag ett
barn genom IVF.
I Sverige beräknas 10—15 % av alla gifta och sammanboende par vara
ofrivilligt barnlösa. 4 000-5 000 par beräknas vara intresserade av att få barn
genom befruktning utanför kroppen. Om alla dessa par skulle genomgå
in-vitro-fertiliseringsbehandling skulle kostnaden för samhället bli 1,35
miljarder kronor.
När frågan om inseminationer behandlades intog vpk en mycket restriktiv
hållning till denna form av befruktning. Vpk anser fortfarande att man måste
ha en återhållsam inställning till en utbyggd biomedicinsk teknologi,
eftersom den i mycket bygger på manipulation med mänskliga embryon. Det
är också i många fall tveksamt vilken nytta den länder till. Provrörsbefruktning
i sig kan även, i likhet med fosterdiagnostiken, leda till urvalsmöjligheter.
Man kan nämligen, om man utvidgar metoden om vem som skall få
donera ägg och spermie, få en selektion av vissa egenskaper och utveckla en
elitmänniskofilosofi.
Även om detta inte föreslås i propositionen, vill vi varna för att om man
öppnar dörren för denna form av provrörsbefruktning, är det lätt att också
öppna nästa dörr. Inom hela den bioteknologiska forskningen sker gränsöverskridanden.
Politikerna försöker i efterhand juridiskt reglera den
verksamhet som läkare och forskare sysslat med i många år. Det bör även
påpekas att redan nu menar vissa remissinstanser till utredningen Befruktning
utanför kroppen (SoU 1985:5) att t. ex. surrogatmoderskap bör tillåtas.
På samma sätt som när det gällde inseminationerna vill vi framhålla att den
etiska analysen av frågan om provrörsbefruktning bör leda till ett avståndstagande
i frågan. Provrörsbefruktning handlar ytterst om människosyn och om
etik.
Vi yrkar således avslag på regeringens förslag att tillåta provrörsbefruktning.
Vi yrkar också avslag på möjligheterna att frysa befruktade ägg. Vi
säger bestämt nej till transplantation av äggstockar, surrogatmoderskap,
forskning på befruktade eller obefruktade ägg samt ägg- och spermadonation.
3
Hemställan Mot. 1987/88
So22
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1987/88:160,
2. att riksdagen beslutar om förbud mot provrörsbefruktning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vare sig
surrogatmoderskap, transplantation av äggstockar, ägg- och spermadonation
eller forskning på befruktade eller obefruktade ägg får
förekomma,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anvisande av
medel för att främja forskning om barnlöshetens orsaker.
Stockholm den 14 april 1988
Inga Lantz (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk) Jörn Svensson (vpk)
Oswald Söderqvist (vpk) Viola Claesson (vpk)
4