Motion till riksdagen
1987/88:Sk9

av Stig Josefson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:52 om
beskattning av naturaförmåner, m. m.

Tillsammans innebär inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna en hård beskattning
av arbetsinsatser. Det lockar till att ta ut ersättningar för arbete
som skattefria förmåner (s. k. fringe benefits). Arbetstagare och arbetsgivare
har ett gemensamt intresse av att låta arbetsersättningen utgå i form av
naturaförmåner av olika slag. Detta faktum innebär en rad olägenheter. För
det första styrs den anställdes konsumtion mot de områden där skattefria
förmåner kan delas ut. För det andra blir dessa inkomster inte ATP-grundande,
vilket medför lägre ATP-poäng och därmed lägre pension. För det
tredje går stat och kommun miste om skattepengar. Givet ett visst skatteuttag
måste högre skattesatser hållas, vilket hämmar arbetsutbudet. Centern
anser att detta är en olycklig situation.

Sänk marginalskatterna

Problemet måste först och främst lösas genom sänkta marginalskatter och
sänkta arbetsgivaravgifter. En skattereform måste syfta till att minska beskattningen
av arbete och lägga om den mot andra produktionsfaktorer
såsom energi, kapital och råvaror. Dessutom kan marginalskatterna sänkas
genom en breddning av skattebaserna. Detta skulle minska intresset för
naturaförmåner högst betydligt. Denna fråga behandlas också av inkomstskatteutredningen.

Centerpartiet instämmer i behovet av att täppa till de hål i skattelagstiftningen
som utnyttjas i enda syfte att dra sig undan skatt och arbetsgivaravgift.
Dessa regler bör dock utformas så att de upplevs som rättvisa, dels
mellan anställda men också mellan arbetsgivare med olika många anställda.

Subventionerad motion även för anställda i småföretag

Regeringen föreslår i proposition 1987/88:52 att friskvård av enklare slag
skall vara en skattefri personalvårdsform om det sker i en av arbetsgivaren
ägd lokal. Skattefritt skall det också vara i det fall arbetsgivaren hyr hela
eller del av motionslokal under hela året. Däremot skall motionskuponger
som kan utnyttjas i samma motionshall vara skattebelagda om arbetsgivaren
hyr motionshallen del av året. För skattefrihet erfordras alltså ett stående
abonnemang samt att arbetsgivaren också har ansvaret för hyresförhållandet.
De anställda kan därför inte själva hyra t. ex. några tennistimmar

eller delta i gymping och i efterhand kompenseras. Detta missgynnar dem Mot. 1987/88

som har ojämn arbetsbelastning och slår mot företag som inte har så många Sk9

anställda att en hyra av motionshall under hela året är ett ekonomiskt rimligt
alternativ. I propositionen sägs att det ligger i arbetsgivarens intresse att
personalen är i fysisk och psykisk balans. Detta bör enligt centerns uppfattning
gälla oavsett företagets storlek.

Vi föreslår i stället att all subventionering av motion av ”enklare slag”
skall vara skattefri för arbetstagaren oavsett om arbetsgivaren hyr lokalen
under hela året. Motionskuponger som endast kan användas till motion av
enklare slag i anslutning till arbetstiden bör således vara skattefria. Centern
förespråkar samma avgränsning av vad som är ”enklare motion” som i
propositionen. Subvention av exklusiva sporter eller sporter som inte innebär
motion i betydelsen fysisk träning bör således vara skattepliktigt för
förmånstagaren.

Rätt till avdrag även för privata sjukvårdsalternativ

Regeringen föreslår även att förmån av fri hälso- och sjukvård skall vara
skattefri. Centern delar denna uppfattning. Detta bör dock gälla oavsett om
vården ges i privat eller offentlig regi. Regeringen föreslår att kostnader för
privat sjukvård som inte omfattas av den allmänna försäkringen inte skall
vara avdragsgilla för företaget! Det existerar sedan en tid sjukvårdsförsäkringar
knutna till privata sjukhem för nyckelpersoner i företagen. Det är
dessa försäkringar man nu från regeringen vill stoppa. Det finns dock andra
fall som stoppas genom förslaget, bl. a företagshälsovårdens anlitande av
privata alternativ för sin rehabilitering som exempelvis de som drivs av
Föreningen Svenska Re. Även privata behandlingshem för alkoholmissbrukare
som anlitas frekvent av olika företag stoppas. Detta är olyckligt.

Vid remissbehandlingen avvisades förslaget av flertalet, bl. a. av riksskatteverket,
kammarrätten i Stockholm och hela näringslivet. De ansåg att
förslaget strider mot vedertagna principer. Enligt allmänna beskattningsprinciper
utgör personalkostnader avdragsgilla driftskostnader i företagens
verksamhet. Regeringen hävdar att den offentliga vården skulle urholkas
om detta tilläts och även bidra till ojämlikheter i det totala utbudet av
sjukvård. Dessa argument anser vi vara fullständigt ogrundade.

Visserligen undandras en viss skatt genom en fortsatt avdragsrätt för
företagen. Dock sparar också den offentliga sjukvården pengar och får
mindre problem med vårdköer. Inga ytterligare offentliga vårdresurser tas
alltså i anspråk. Snarare tvärtom. Samhället sparar ju dessutom pengar på
minskade sjukförsäkringsutbetalningar då vårdköerna kan kortas. Det saknas
också i underlaget till propositionen varje form av beräkning vad avdragsrätten
för privat sjukvård kostar (eller ger) det offentliga. Detta anser
vi är anmärkningsvärt. Centern yrkar därför på en fortsatt avdragsrätt för
sjukvård oavsett vem som producerar tjänsten. Avdragsrätt bör dock endast
tillåtas då alla anställda erbjuds samma förmån.

9

Schabloniserade semesterstugekostnader även för anställda Mot. 1987/88
i småföretag Sk9

Regeringen föreslår vidare att semesterstuga som är betald av arbetsgivaren
skall beskattas enligt en schablonregel. En förmån av en stuga, inom landet,
med normal standard och under kortare tid än en vecka skall schablonmässigt
tas upp med 1 000 kr. till beskattning. Detta förutsätter att arbetsgivaren
äger stugan eller hyr den under hela året. Den förmånliga schablonen gäller
med andra ord endast för anställda i företag som har en sådan ekonomisk
situation att de direkt eller indirekt via personalstifelse kan förvärva semesterbostad.
1 praktiken innebär detta en orättvisa för anställda inom småföretag
som på grund av sin storlek inte har ekonomiska förutsättningar att
äga eller hyra en semesterbostad under ett helt år. Dessa anställda får i
stället ta upp marknadspriset av stugan till beskattning vilket i flertalet fall
torde utgöra en betydligt större summa än schablonen. För denna kategori
företag gäller också speciella skatteregler. Fåmansföretag med mindre än
30 anställda har inte avdragsrätt för medel som avsätts till personalstiftelse.
Därför anser vi att förmån av stuga som upplåts gratis av arbetsgivaren även
under del av året också skall schablonbeskattas hos arbetstagaren med I 000 kr.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att de nya reglerna skall tillämpas från årsskiftet. Med
tanke på att riksdagsbeslutet med all sannolikhet kommer att fattas så sent
som i december och reglerna om preliminärskatt skall gälla, under straffansvar,
redan i januari anser vi att ikraftträdandet i stället skall ske den
första januari 1989, inte minst med tanke på det mindre kaos som uppstod
vid beslut om schabloniserad beskattning av bilförmåner vid motsvarande
tidpunkt förra året.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att all subventionerad friskvård av enklare
slag skall vara skattefri hos förmånstagaren,

2. att riksdagen beslutar att kostnader för all sjukvård skall vara
avdragsgill hos arbetsgivaren förutsatt att förmånen erbjuds all personal,

3. att riksdagen beslutar att förmån av semesterstuga skall schablonbeskattas
även då arbetsgivaren hyr stugan under del av året,

4. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för beskattning av
naturaförmåner träder i kraft 1 januari 1989.

Stockholm den 17 november 1987
Stig Josefson (c)

Karl-Anders Petersson (c) Rolf Kenneryd (c)

Marianne Andersson (c)

10