Motion till riksdagen
1987/88:Sk38

av Lennart Brunander (c)

med anledning av prop. 1987/88:91 om skatten på
alkoholdrycker

I en motion under allmänna motionstiden föreslog undertecknad att skatten
på alkoholhaltiga drycker skulle beräknas utifrån alkoholhalten i drycken.
Jag nödgas konstatera att regeringen valt en annan linje, vilket är beklagligt.

I propositionen föreslår regeringen bl. a. inrättandet av en ny skatteklass
för ett svagare lättvin med högst 7 volymprocent alkohol. Skattesatsen
föreslås bli samma som gäller för starköl, vars övre alkoholgräns dock ligger
vid 5,6 volymprocent.

Förutom att det svagare lättvinet tillåts ha högre alkoholhalt än starkölet,
trots att båda har en till alkoholhalten relaterad skatt som är lika stor, är det
förmodligen också mindre välbetänkt att föreslå det nya vinet ur alkoholpolitisk
synpunkt. Ett absolut krav måste vara att skatten och därmed priset sätts
i förhållande till alkoholstyrkan.

Den svenska alkoholpolitiken syftar bl. a. till att minska den totala
alkoholkonsumtionen och skydda ungdomen från skadlig alkoholkonsumtion.
Införandet av en ny alkoholprodukt har erfarenhetsmässigt den
effekten att den totala konsumtionen av alkohol ökar.

I propositionen avstår däremot regeringen från att föreslå inrättandet av
en skatteklass för ett svagare starköl, ett s. k. mellanöl, och åberopar såväl
risken för ökad totalkonsumtion som ungdomsprofil och svårigheter för
Systembolaget att hantera ett nytt öl som skäl för att inte föreslå mellanöl.

Huruvida totalkonsumtionen ökar eller inte kan inte bedömas med särskilt
stor sannolikhet. Enkäter pekar t. ex. på att om mellanöl funnes till
försäljning i egen skatteklass, skulle en mycket stor andel starkölskonsumenter
välja mellanölet och därmed bidra till att minska den totala alkoholkonsumtionen
genom sitt val av ett svagare alternativ. Det förefaller mot denna
bakgrund inte särskilt lämpligt att ha samma skatt på de båda ölsorterna. En
skatt relaterad till alkoholstyrkan borde vara lämpligare.

Systembolaget har länge begärt att de svenska bryggerierna skall erbjuda
ett mellanöl, vilket skett från den 1 februari. Bryggerierna har dock krävt att
det ölet skulle få en lägre skatt för att ta andelar från starkölet. Resultaten av
den hittillsvarande försäljningen av mellanöl visar klart att ölet inte kan
konkurrera med starköl om det inte får ett lägre pris i förhållande till starköl.
När nu starkölet föreslås få en så stor prisökning bör det därför finnas
utrymme för att prissätta mellanöl med utgångspunkt från den hittillsvarande
skatten för starköl, vilket innebär dagens pris.

Hemställan Mot. 1987/88

Sk38

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag om skatt på öl
beslutar att denna skatt skall relateras till dryckens alkoholstyrka så
som redovisas i motionen,

2. att skatten på de nya lättvinerna sätts i relation till alkoholstyrkan
i vinet.

Stockholm den 1 mars 1988

Lennart Brunander (c)

15