Motion till riksdagen
1987/88:Sk21

av Martin Olsson och Stig Josefson (c)

med anledning av prop. 1987/88:61 om ändringar i
arvs- och gåvoskattelagstiftningen med anledning av
äktenskapsbalken, m. m.

Information till allmänheten om den nya familjerättsliga
regleringen

De i propositionen föreslagna förändringarna i arvs- och gåvoskattelagen
föreslås träda i kraft samtidigt som den nya äktenskapsbalken, dvs. den 1
januari 1988.

I anledning av proposition 1987/88:1 Äktenskapsbalk m.m. påtalade
Martin Olsson (c) m. fl. i motion 1986/87:L101 vikten av en allsidig och bred
information till allmänheten om regleringen i den nya äktenskapsbalken,
eftersom informationsfrågorna praktiskt taget ej behandlades i propositionen.
Den nya äktenskapsbalken, ändringarna i ärvdabalken liksom de i
propositionen föreslagna förändringarna i arvs- och gåvoskattelagen berör
nästan alla människor. De ändrade reglerna förändrar situationen för makars
och sambors ekonomiska förhållanden särskilt när äktenskapet/samboförhållandet
upplöses på grund av dödsfall eller av andra orsaker.

Vid behandlingen i lagutskottet av proposition 1986/87:1 med förslag till
äktenskapsbalk m. m. begärde centerns - liksom moderaternas och folkpartiets
- representanter att den nya lagstiftningen skulle behandlas av riksdagen
först när beslut även kunde tas om ikraftträdande - och övergångsbestämmelser
samt ändringar i arvsskattelagstiftningen. Detta yrkande avvisades av
majoriteten, och riksdagen fattade i början av april i år beslut om
äktenskapsbalk, sambolag och ändringar i arvslagstiftningen.

Först senare under våren behandlades propositionen med förslag till
ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Centern, moderaterna och
folkpartiet yrkade då i en gemensam reservation att de nya lagarna skulle
träda i kraft den 1 januari 1989 för att alla skulle få tillräcklig tid för att sätta
sig in i de nya reglerna och hur dessa påverkar just deras och deras anhörigas
situation och därefter eventuellt ändra eller upprätta testamenten. Även
detta yrkande avvisades av majoriteten.

I början av november framlade regeringen äntligen propositionen med
förslag till ändringar i arvs- och gåvobeskattelagstiftningen med anledning av
den nya äktenskapsbalken m. m. Det är synnerligen anmärkningsvärt att
förslaget framlagts så sent att riksdagsbeslutet kommer att kunna fattas först
några veckor före ikraftträdandet. Det blir härigenom en orimligt kort tid för
människor att sätta sig in i de nya reglerna.

Det borde nu stå klart för alla att det hade varit lämpligast att låta de nya
familjerättsliga lagarna träda i kraft den 1 januari 1989. Eftersom dock
många människor under hösten försökt hinna få rådgivning och ändrat

testamenten m.m. med hänsyn till den nya lagstiftningen är det dock inte Mot. 1987/88

lämpligt att nu ändra riksdagsmajoritetens fattade beslut om ikraftträdande Sk21

den 1 januari 1988.

Vikten av att allmänheten får tillgång till massiva informationsinsatser i
anledning av den nya lagstiftningen verifieras också från olika håll. Advokater
och bankjurister har uppmärksammat att nu upprättade äktenskapsförord
och inbördes testamenten i vissa fall kan vara utformade så att verkan av
dokumenten ändras genom den nya lagstiftningen på ett sätt som inte varit
förutsebart när handlingen upprättades. Det torde exempelvis inte vara
ovanligt att inbördes testamenten har formulerats med hänsyn tagen till nu
gällande lagstiftningsstadganden om bröstarvingars laglott. Om testamentet
inte ändras eller återkallas kommer i dessa fall efterlevande make/makas
arvsrätt att försvagas i förhållande till vad den nya regleringen anger. Syftet
med merparten av nu upprättade inbördes testamenten torde vara att stärka
arvsrätten för make/maka på bekostnad av bröstarvingarnas rätt.

Även av dessa skäl är det därför angeläget att regeringen skyndsamt vidtar
de insatser som erfordras så att allmänheten får vetskap om den nya
äktenskapslagstiftningens och arvs- och gåvoskattelagstiftningens innebörd i
så god tid att envar har möjlighet vidta de åtgärder som erfordras. Detta bör
ges regeringen till känna.

Grundavdragen i arvs- och gåvobeskattningen

Det skattefria grundavdraget vid gåvobeskattning har varit oförändrat 2 000
kr. sedan 1958. Hade grundavdraget uppräknats med inflationen hade det i
dag varit närmare 13 000 kr. Det är inte troligt att det ger en positiv
nettoeffekt för staten - efter administrativa kostnader - att ta in skatt på
beloppen närmast 2 000 kr. Med hänsyn härtill finns det anledning att nu
räkna upp det skattefria beloppet. Vi förordar att gränsen höjs till 5 000 kr.

Den nyligen utkomna arvs- och gåvoskattekommittén har kommit till samma
slutsats. Enligt vår uppfattning finns det skäl att redan nu höja detta
grundavdrag.

Ändringarna i arvsreglerna innebär en stärkt ställning för den efterlevande
maken. Denne får arvsrätt även om gemensamma barn finns. För att denna
nya arvsrätt skall få den eftersträvade effekten har de familjelagsakkunniga
föreslagit att skattereglerna bör ändras så att det höjs till sådan nivå att det
normalt inte utgår någon arvskatt. Med beaktande av resultaten av en
bouppteckningsundersökning som de sakkunniga hade företagit stannade för
att grundavdraget borde höjas till 200 000 kr. Med tanke på att denna
utredning gjordes 1981 måste en motsvarande uppräkning göras med hänsyn
till penningvärdeförsämringen. Om hänsyn till denna tas skulle grundavdraget
höjas till 300 000 kr. Vi förordar denna höjning.

8

Hemställan Mot. 1987/88

Sk21

Med stöd av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om särskilda informationsinsatser med anledning
av den nya regleringen inom det familjerättsliga området,

2. att riksdagen beslutar fastställa grundavdraget i gåvoskatteskalan
till 5 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att grundavdraget för efterlevande make
eller sambo vid arvsbeskattning skall fastställas till 300 000 kr.

Stockholm den 24 november 1987

Martin Olsson (c) Stig Josefson (c)

9