Motion till riksdagen
1987/88: Sf24
av Alf Svensson (c)
med anledning av prop. 1987/88:116 om studiemedel
Det är ett grundläggande samhällsintresse att villkoren för högskolestudier
förbättras. Målet bör vara att studiestödet utformas så att alla oavsett
familjesituation, bostadsort, ålder och social bakgrund ges möjlighet till
högskolestudier.
Rädslan för studieskulder kan medföra att mångå, framför allt från
familjer som saknar studietradition, avstår från att påbörja högre studier.
Samma rädsla kan vara utslagsgivande när det gäller valet mellan en kortare
och en längre utbildningslinje. Studiestödets utformning när det gäller
storleken på lånedel resp. bidragsdel måste utformas med hänsyn till denna
grupp. Regeringens förslag om ett högre bidrag är därför positivt, men enligt
kds syn otillräckligt för att motivera även ungdomar från mindre studiemotiverade
miljöer till fortsatta studier.
Undersökningar visar att många studerande i dag förvärvsarbetar vid sidan
av studierna. Det leder till förlängda studietider och därmed högre skuldsättning
för den enskilde. Antalet studiemedelstagare som har skulder över
100 000 kr. har ökat från 0 till 9 % mellan 1981 och 1986 (källa CSN). Kds
anser att studiestödet måste vara så väl tilltaget att det går att ägna sig åt
studierna på heltid.
Ålderssammansättningen bland de studerande har förändrats under de
senaste decennierna så att mer än hälften nu är över 25 år. Det innebär i sin
tur att många är gifta eller sammanboende, bor i egen lägenhet och har barn.
Denna grupp måste få ett speciellt stöd om inte familjesituationen skall vara
avgörande för möjligheterna till högskolestudier. I propositionen föreslås att
det barntillägg som hittills utgått med 6 120 kr. per barn och läsår bör
avskaffas. Barnfamiljernas ekonomiska problem skall i stället lösas inom
ramen för samhällets allmänna stöd till barnfamiljer.
Detta låter sig sägas, men för de familjer som förlorar det extra tillägg de
haft, som för flerbarnsfamiljer varit av betydande omfattning, kan det leda
till att studierna måste avbrytas. Vilka förslag till förbättringar inom
familjepolitiken som skulle leda till reellt förbättrade villkor för barnfamiljerna
som kompensation för det avskaffade barntillägget framgår inte. De
förbättrade villkoren när det gäller bostadsbidrag som infördes den 1 januari
1988 täcker inte den förlust som framför allt familjer med flera barn gör på
grund av att barntillägget tas bort.
Socialstyrelsen påpekade i sitt remissvar till studiemedelskommitténs
betänkande Studiemedel (SOU 1987:39) att skillnaden mellan sammanle- Mot. 1987/88
vande och inte sammanlevande föräldrar där någon av föräldrarna studerar Sf24
kommer att bli stor. I det fall föräldrarna inte sammanlever erhåller den
förälder som barnet bor hos 860 kr./mån. om den andre föräldern studerar.
Sammanlevande föräldrar där någon studerar har inte möjlighet att få något
tillskott för försörjning av barn motsvarande bidragsförskottet. För gifta
makar med barn där någon av föräldrarna studerar skulle det alltså löna sig
ekonomiskt med en skilsmässa. Detta förhållande är inte acceptabelt.
Kristdemokraterna anser att införande av en studielön är det bästa sättet
att tillförsäkra alla studerande en likvärdig och rimlig ekonomisk standard
under studietiden. Det är också enligt vår mening det bästa sättet att minska
betydelsen av bakgrundsfaktorer när det gäller den enskildes beslut om att
bedriva studier.
Studielönen bör utgå med ett basbelopp (för närvarande 25 800 kr./år) vid
heltidsstudier och vara beskattad. Detta belopp ger en studerande utan andra
inkomstkällor en disponibel nettoinkomst på 2 160 kr. per månad under nio
månader. Hela denna summa utgör alltså bidragsdel.
Studielönen skall kunna kompletteras med statsgaranterade lån, med låg
ränta, upp till ett basbelopp. Om hela detta belopp utnyttjas skulle den
disponibla inkomsten bli 5 025 kr. under nio månader per år.
Detta kan jämföras med propositionens förslag som innebär en disponibel
inkomst på 4 870 kr. under nio månader. Av denna summa utgör endast
1 430 kr. bidragsdel och resten, dvs. 3 440 kr., utgör lånedel.
För familjer med förskolebarn vill kds införa en vårdlön som skall utgå
med ett basbelopp för det första barnet och 50 % av basbeloppet för följande
barn. Kombinationen studielön—vårdlön skulle innebära att det blir möjligt
att leva under drägliga ekonomiska förhållanden även för barnfamiljer där
den ena eller båda föräldrarna studerar.
Hemställan
Mot bakgrund av ovanstående hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:116,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av
studielön fr. o. m. den 1 januari 1989 i enlighet med motionen.
Stockholm den 5 april 1988
Alf Svensson (c)
17
’