Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Sfl7

av Karin Israelsson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:99 om förbättrat
bilstöd till handikappade

Den mest centrala utgångspunkten för handikappolitiken måste vara att
bereda handikappade möjlighet att på lika villkor som andra delta i yrkesoch
samhällsliv, att delta i utåtriktade aktiviteter och ha möjlighet till ett rikt
socialt liv. Mot den bakgrunden har insatser på kommunikationsområdet
varit centrala.

Möjligheterna att utnyttja egen bil innebär för många handikappade och
deras familjer avgörande vinster vad gäller livskvalitet. Mot denna bakgrund
har det funnits skäl vara kritisk över att proposition i anledning av
bilstödsutredningen dröjt så länge. Det är ändå värdefullt att när förslag nu
kommer dessa innebär väsentliga förbättringar för de handikappade.

Genom att allt fler nu får möjlighet till bilstöd kommer många handikappade
att kunna klara av sina transporter på ett mera oberoende sätt än vad som
är fallet när de är hänvisade till enbart färdtjänst. Bl. a. detta innebär så stora
besparingar för samhället att, som propositionen framhåller, bilstödsreformen
är självfinansierad inom fyra år. För vår del vill vi i sammanhanget
understryka att rätten till bilstöd inte får tas till intäkt för minskad rätt till
färdtjänst sett utifrån den enskildes perspektiv.

Det faktum att ett utvecklat bilstöd inte bara är en fördel för de
handikappade utan också på sikt leder till samhällsekonomiska vinster
understryker att den föreslagna reformen enbart måste ses som ett första
steg.

Särskilt den grupp handikappade som inte haft arbete och är i åldern
49—65 år kan orimligt drabbas av de föreslagna begränsningarna. Den som
får ett bilstöd vid t. ex. 43 års ålder kommer med de föreslagna reglerna att gå
miste om stöd när nästa stöd kan bli aktuellt efter 7 år. Denna regel leder
antingen till ett onödigt fifflande för att få bilstöd enligt undantagsreglerna
eller till orättvisa mellan individer vars ålder kan skilja några månader. Enligt
vår mening bör riksdagen redan nu klara ut att tillämpningen av reglerna
skall ske på sådant sätt att den som har bilstöd inte omedelbart går miste om
detta vid 49 års ålder.

Eftersom de långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna uppkommer i lika
hög grad för människor i åldern 49-65 år som för alla andra handikappade är
det rimligt att riksdagen redan nu uttalar sin avsikt att dessa skall få stöd när
det nya bilstödet efter några år har kunnat utvärderas.

Enligt vår mening är det angeläget att visa stor generositet i lägen där

kostnaderna för bil, på grund av handikappet, blir väsentligt större än för
andra individer. Detta kan gälla också föräldrar till handikappade barn. Vi
vill understryka vad statsrådet i detta sammanhang anför om behovet av
noggrann prövning. Men i och med en sådan prövning finner vi det vara
möjligt och riktigt att i vissa fall också kunna utge bilstöd till föräldrar med
handikappade barn över 18 år.

Som framhålls i propositionen är det få handikappade föräldrar med barn
under 18 år som inte kan få bilstöd. Enligt vår mening är det därför onödigt
att införa en särskild kategori för denna grupp. Vi anser det rimligt att till
bestämmelserna för den andra gruppen (dvs. alla upp till 65 år som har
bilstöd) med en uttrycklig tilläggsbestämmelse också räkna handikappade
föräldrar med barn under 18 år. Härigenom skulle dessutom stödmöjligheterna
för denna lilla grupp bli bättre. Genom den nya grupptillhörigheten får
de helt bilstöd.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts beträffande den fortsatta utbyggnaden av bilstödet för
handikappade,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om möjligheter till bilstöd också efter 49 års ålder,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts beträffande bilstöd till föräldrar med handikappade
barn,

4. att riksdagen beslutar att handikappade föräldrar med barn skall
kunna få bilstöd enligt de grunder som angivits i motionen.

Stockholm den 3 mars 1988
Karin Israelsson (c)

Mot. 1987/88
Sfl7

Ulla Tillander (c)
Rune Backlund (c)
Kersti Johansson (c)
Ingbritt Irhammar (c)

Rosa Östh (c)

Stina Gustavsson (c)
Gunhild Bolander (c)

1* Riksdagen 1987/88.3 sami. NrSfl6-2l

3