Motion till riksdagen
1987/88:N31
av Erik Hovhammar m. fl. (m)
med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik
inför 1990-talet
1 Inledning
Moderata samlingspartiet anser att de nuvarande reaktorerna bör användas
så länge de uppfyller uppställda säkerhetskrav. Det finns ingen anledning
att nu inleda en förtida avveckling av kärnkraften. I en partimotion med
anledning av denna proposition yrkar vi därför avslag på regeringens förslag
till riktlinjer för energipolitiken.
I denna motion behandlas övriga delar av regeringens proposition.
2 Regeringens förslag om teknikupphandlingsstöd och
energiteknikfond
Regeringens förslag innebär att ett särskilt teknikupphandlingsstöd inrättas.
Detta stöd skall lämnas till beställare av ny elsnål teknik eller teknik som
ersätter el. 150 milj. kr. skall enligt regeringens förslag anvisas till detta
ändamål under kommande budgetår.
Teknikupphandlingsstödet anges vara första steget i ett program som
under de närmaste fem åren skall kosta 400 milj. kr.
Vidare föreslår regeringen att den nuvarande bränslemiljöfonden skall
ombildas till en ny energiteknikfond. Det nuvarande stödet till utveckling
och introduktion av ny teknik skall ingå i den nya energiteknikfonden.
Denna skall tillföras 10 kr. per nr’ olja som säljs. Det beräknas ge ca 100
milj. kr. per år.
Det är svårt att utröna skillnaderna mellan de två stödformerna. I bägge
fallen rör det sig om stöd till beställare av ny teknik. Teknikupphandlingsstödet
skall utgå i form av bidrag och villkorslån. Energiteknikfonden skall
kunna lämna bidrag, villkorliga bidrag samt lånegarantier. Normalt skall
stödet inte kunna uppgå till mera än 50 % av investeringskostnaden, men
beträffande teknikstödet skriver regeringen: "Bidrag till kompetensstöd till
vissa kategorier av upphandlare samt till kostnader för utvärdering bör dock
i vissa fall kunna täcka den totala kostnaden.” Det finns ingen närmare
beskrivning av vilka kategorier som regeringen har i åtanke.
Båda stöden skall handläggas av statens energiverk. Det är därför svårt
att förstå bevekelsegrunderna för regeringens förslag att inrätta två nya
stödformer.
Förslaget till nya stödformer är en direkt följd av regeringens förslag om
att inleda en förtida avveckling av kärnkraften under 1990-talet. Regeringen
vill genom dessa stödåtgärder ge intryck av handlingskraft.
Erfarenheterna från det mycket omfattande stödet till ny energisnål tek- Mot. 1987/88
nik under de senaste tio åren har visat att det varit svårt att forcera N31
utvecklingen. De negativa effekterna av en del av de tekniska lösningar som
valts för att minska energiåtgången visar sig nu, bl. a. i de ökade mögelskadorna.
Vidare har en avsevärd del av de nuvarande anslagen till energiforskning
ännu inte utnyttjats. Vi föreslog i motion 1987/88:N437 minskade anslag till
energiforskning i avvaktan på att det finns bättre förutsättningar att utnyttja
anslagen.
Ytterligare statliga resurser bör för närvarande inte tillföras denna forsknings-
och teknikutveckling inom energiområdet. Några nya stödformer bör
inte heller inrättas.
En allvarlig aspekt av regeringens förslag att omvandla bränslemiljöfonden
till en energiteknikfond är att möjligheterna att nyttja dessa medel för
stöd till miljöskyddsteknik, exempelvis för att motverka försurningsskador,
kan komma att minska. Regeringen prioriterar nu energiteknik framför
miljöskyddsteknik.
3 Verksamheten vid Studsvik AB
Studsviksanläggningen byggdes av staten under 1950- och 1960-talen för att
utveckla svenskt kunnande inom kärnenergiområdet. Därefter har Studsvik
ombildats till aktiebolag, vars huvudsakliga intäkter kommer från kommersiella
uppdrag inom energiområdet.
Inom detta marknadssegment konkurrerar Studsvik med andra bolag
med delvis samma kompetens och affärsinriktning. I tilläggsbudget I (proposition
1987/88:25) begärde regeringen att riksdagen skulle anslå 50 milj.
kr. som kapitaltillskott till Studsvik AB.
Studsvik AB stod då inför hotet om en finansiell kris som kunde hota hela
verksamheten. Med tanke på den besvärliga omvandlingen från ett till stor
del anslagsfinansierat statligt forskningslaboratorium till ett konkurrensutsatt
energikonsult- och teknikutvecklingsbolag biträdde vi i höstas regeringens
förslag om medelstillskott. Detta bör ha givit Studsvik AB förutsättningar
att förändra verksamheten så att bolaget kan fungera på normala
kommersiella villkor.
Det nu föreslagna medelstillskottet är otillräckligt motiverat. Studsvik
AB måste uppträda efter samma regler som andra företag inom branschen.
Om företaget kan förväntas bli lönsamt bör eventuella behov av kapitaltillskott
kunna ske på marknadsmässiga villkor genom en nyemission. Staten
bör icke delta i en sådan nyemission.
Regeringens förslag om 40 milj. kr. i ägartillskott till Studsvik AB bör
således avvisas.
4 Verksamheten vid statens vattenfallsverk
I motion 1987/88:N23 med anledning av proposition 1987/88:87 om ny
ekonomisk styrning av Vattenfall föreslår vi att regeringen skall utreda en
omfattande förändring av Vattenfall, som innebär att affärsverket delas upp
i flera fristående bolag jämte ett statsägt stamlinjenät.
I propositionens förslag till investeringsplan för nästa budgetår finns 50 Mot. 1987/88
milj. kr. upptagna för projektering av ett kolkondenskraftverk i Oxelösund. N31
I propositionen hävdas att det rör sig om en demonstrationsanläggning för
miljövänlig teknik. Ännu finns emellertid inget beslut om val av teknik.
Anslaget till projektering innebär i realiteten att regeringen nu avser att låta
uppföra ett kolkondenskraftverk i Oxelösund. Denna anläggning är avsedd
att täcka en del av det elenergibortfall som blir följden av förslaget om en
förtida avveckling av två reaktorer. Moderata samlingspartiet vill inte inleda
avvecklingen av kärnkraften under 1990-talet. Därför finns ingen anledning
att bygga ett kolkondenskraftverk i Oxelösund. Vattenfall bör således inte
heller inleda någon projektering.
5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i fråga om
stöd för ett program för effektivare användning och ersättning av el,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för stöd för
teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer
och system,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för stöd ur
energiteknikfonden,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att programmet för
utveckling och introduktion av ny energiteknik upphör den 30 juni
1988,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att bränslemiljöfonden
upphör den 30 juni 1988,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Vissa åtgärder för
effektivare användning och ersättning av el för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 150 000 000 kr.,
7. att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 54 000 000 kr.,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående ägartillskott till Studsvik AB,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till investerings- och
finansieringsplan för statens vattenfallsverk vad avser projektering av
kraftverk i Oxelösund.
Stockholm den 22 mars 1988
Erik Hovhammar (m)
Sten Svensson (m) Per Westerberg (m)
Per-Richard Molén (m) Lars Ahlström (m)
Nic Grönvall (m) Erik Holmkvist (m)
Anders G Högmark (m) Sonja Rembo (m)
9