Motion till riksdagen
1987/88:K3

av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)
med anledning av proposition 1986/87:91 om
aktivt folkstyre i kommuner och landsting

Den kommunala sektorn svarar för huvuddelen av de offentliga verksamheter
som ligger nära människorna. En väl fungerande kommunal demokrati
är därför en mycket viktig angelägenhet. Centerpartiet har konsekvent
arbetat för att stärka kommunernas ställning och för att fördjupa den kommunala
demokratin.

Några av de krav som centerpartiet framfört framgår av följande:

- Stora kommuner bör delas i det fall det finns lokala opinioner för detta.

- De kommunala valen bör hållas fristående från riksdagsvalen.

- Kommundelsnämnder och lokala organ bör inrättas.

- Kommundelsnämnder och lokala organ skall väljas direkt för att återspegla
opinionen i de områden de omfattar.

- Den statliga detaljstyrningen av den kommunala verksamheten bör radikalt
minskas.

- Enskilda initiativ som alternativ till det kommunala serviceutbudet bör
möjliggöras och uppmuntras.

- Den kommunala organisationen måste vara sådan att ett decentraliserat
inflytande kan hävdas även i planeringsfrågor av övergripande karaktär.

- Skatteutjämningen mellan kommunerna måste vara sådan att det möjliggör
ett likvärdigt serviceutbud till medborgarna oavsett var de bor.

Ett viktigt syfte med bl. a. de krav som här angetts är att stärka medborgarinflytandet
vilket också innebär ett ökat inflytande för de kommunmedlemmar
som direkt tar kommunens tjänster i anspråk.

Centerpartiet anser att de förändringar av den kommunala organisationen
som presenteras i proposition 1986/87:91 Aktivt folkstyre i kommuner
och landsting inte tillgodoser de krav som centerpartiet ställer för en vidgad
demokrati och en ökad decentralisering. Vissa av förslagen kan i stället på
goda grunder förmodas motverka de decentraliseringssträvanden som centerpartiet
arbetar för.

Till detta kommer att propositionen inte beretts på det sätt som riksdagen
har anledning att erfordra. Förslagen har inte granskats av lagrådet vilket
borde ha skett.

Lagtexterna, liksom de motiveringar som anförs i propositionen, ger därtill
utrymme för skilda tolkningar och saknar i vissa fall rättsverkan. Riksdagen
bör mot denna bakgrund avvisa propositionen och av regeringen begära
ett nytt förslag till proposition i syfte att stärka den kommunala demokratin
och därmed medborgarinflytandet.

Kommundelning

Mot. 1987/88

K3

Kommunindelningen medförde att antalet förtroendevalda i kommunerna
minskade från över 70000 till i dag drygt 45000. Under samma period har
kommunernas verksamhetsområde i viktiga avseenden utökats. Sammantaget
medför det att medborgarinflytandet via förtroendemannaorganisationen
försämrats.

Kommunreformen genomfördes också utan hänsyn till de naturliga befolkningsmässiga
och geografiska områden som fanns och alltjämt föreligger
i landet. Många kommuner upplevs inte som naturliga enheter. Detta är en
orsak till att avståndet mellan den kommunala organisationen/de förtroendevalda
och medborgarna ökat.

Ett ökat medborgarengagemang, där alla grupper i befolkningen har ett
inflytande, förutsätter en anpassning av verksamheterna till de naturligt avgränsade
områden som finns. I många fall kommer en kommundelning att
vara den naturliga lösningen.

Lokala opinioner som önskar ändringar av kommunindelningen skall
uppmuntras. Krav från en kommundel om kommundelning skall prövas i
positiv anda.

I de största städerna måste den kommunala demokratin bli föremål för
särskild prövning. I det sammanhanget bör såväl möjligheterna till kommundelning
som en struktur med olika former av kommundelsnämnder
och/eller lokala organ belysas.

Kommunal valdag

Den gemensamma valdagen för val till kommuner, landsting och riksdag har
medfört att de kommunala frågorna kommit i skymundan. I valdebatten fokuseras
ofta intresset kring de rikspolitiska frågorna medan däremot de frågor
som rör kommuner och landsting inte får samma uppmärksamhet.

Samtidigt vet vi att de kommunala frågorna ofta är de som engagerar
människor. Dit hör förutom omsorgsområdet i vid mening också skolfrågor
och de frågor som rör kommunal planering och miljö.

Riksdagen bör aktivt bidra till att skapa ett utrymme för detta folkliga engagemang
bl. a. genom att införa skilda valdagar.

Kommundelsnämnder/lokala organ - närhet till människorna

Alla beslut måste fattas så nära de berörda människorna som möjligt. En
väg att minska avståndet till dem som fattar beslut är att inrätta lokala organ/kommundelsnämnder.

Den s. k. lokalorganslagen, som infördes 1979, har medfört att ett antal
kommuner inrättat lokala organ/kommundelsnämnder. Erfarenheterna av
denna verksamhet är goda och lokala organ/kommundelsnämnder får numer
anses som en naturlig del i den kommunala nämndorganisationen.

Stadganden om lokala organ/kommundelsnämnder bör därför införas i
kommunallagen. 13

Direktval till lokala organ/kommundelsnämnder

För att vidare utveckla det lokala politiska arbetet i kommunerna är det viktigt
att fördjupa möjligheterna till lokal demokrati.

De lokala beslutande organen måste få avspegla den politiska uppfattning
som människorna i kommundelen givit uttryck för i allmänna val.

Respekten för människors politiska uppfattning kräver att de lokala organen
väljs i direkta val och får en sammansättning som överensstämmer med
befolkningens.

Ökad mångfald i det kommunala arbetet

Centerpartiet anser att kommunerna/landstingen skall ha ett övergripande
ansvar för bl. a. social omsorg, skola och hälso- och sjukvård.

För att motsvara människornas behov måste verksamheterna och dessas
innehåll förändras med tiden. Inom ramen för de resurser som står till buds
bör kommunerna/landstingen ha möjligheter att organisera verksamheten
på skilda sätt för att tillgodose de lokala behov som kan föreligga.

Ett större inslag av valfrihet är härvid såväl önskvärt som möjligt. Kommunerna/landstingen
bör därför stödja de livskraftiga initiativ som människor
själva vill ta. Centerpartiet anser att den som kan visa ett eget initiativ
för t. ex. äldreomsorg eller barntillsyn i kooperativa former eller på annat
sätt bör få kommunens stöd.

Kommunerna skall också ta till vara de möjligheter som föreningslivet har
att svara för kommunala verksamheter. Över huvud taget skall kommunerna
inte starta verksamhet som kan bedrivas i föreningsregi.

Kommunallagen bör därför utformas så att kommunernas möjligheter att
ta till vara enskilda initiativ underlättas.

Decentralisering av den övergripande kommunala
planeringen

De specialreglerade nämnderna är, enligt särskild lagstiftning, ålagda viss
myndighetsutövning. Så har t. ex. miljö- och hälsoskyddsnämnden ett direkt
ansvar för kontroll av livsmedel. Byggnadsnämnden är skyldig att utöva
kontroll enligt plan- och bygglagen m. fl. lagar. Det åligger socialnämnden
att ingripa och i vissa fall tvångsomhänderta människor med särskilda behov
av vård och omsorg. Skolstyrelsen har ett övergripande planeringsansvar för
ungdomsskolan i enlighet med särskild lagstiftning.

I det pågående decentraliseringsarbetet är det viktigt att pröva i vilken
omfattning sådan myndighetsutövning kan föras ut till lokala nämnder och
organ. Detta bör dock ske i sådana former att verksamhetens kvalité kan
upprätthållas.

I proposition 1986/87:91, Aktivt folkstyre i kommuner och landsting, föreslås
att de nuvarande specialreglerade nämnderna skall få status som fakultativa
specialreglerade nämnder. Den konkreta innebörden av förslaget
är att regeringen möjliggör en centralisering av de specialreglerade nämn- 14

Mot. 1987/88

K3

demas övergripande och planerande funktioner antingen till en lokal Mot. 1987/88
nämnd eller till inom kommunen central nämnd/styrelse. K3

Förslaget motverkar i denna del de decentraliseringssträvanden som centerpartiet
förordar.

De kommunala nämndernas sammansättning

De kommunala nämnderna skall avspegla den viljeyttring som väljarna ger i
allmänna val och därför vara sammansatta enligt den demokratiska representationsprincipen.

Riksdagen bör besluta att intresserepresentation i kommunala nämnder/
styrelser icke skall förekomma. En sådan representation medför nämligen
att vissa gruppintressen, som inte är uttryck för folkviljan, får företräde och
är ett uttryck för korporativistiskt synsätt.

Lagen om facklig representation i kommunala nämnder och styrelser bör
därför avskaffas.

Pågående utredningsarbete inom det kommunala området

Ytterligare ett skäl att avslå propositionen är det utredningsarbete som pågår.

Det s. k. frikommunförsöket, som regleras av särskild tidsbestämd lagstiftning,
pågår f. n. och avses avslutas och utvärderas 1988. De förslag som
presenteras i proposition 1986/87:91 har sådan karaktär att de omintetgör
en förutsättningslös utvärdering av frikommunförsöket. Detta är synnerligen
anmärkningsvärt.

Propositionen utgår från det arbete som 1983 års demokratiberedning
presenterat i betänkandet (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och
landsting. Beredningen har därefter, i enlighet med av regeringen utfärdade
tilläggsdirektiv, avlämnat betänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag.

Sistnämnda betänkande bereds f. n. av den s. k. kommunallagsgruppen
(C 1986:A) som avses redovisa förslag under första halvåret 1988.

Den kommunala verksamheten och dess omfattning och organisation har
också varit föremål för en kritisk granskning i massmedia och hos allmänheten.
Engagemanget från medborgarna i kommunala frågor är förvisso
omfattande. - För att pröva möjligheterna att engagera breda grupper i
samhället, som folkrörelser och ideella organisationer, i bl. a. den kommunala
verksamheten tillsattes 1986 en särskild utredare. Utredaren har i september
1987 presenterat betänkandet (SOU 1987:33) Ju mer vi är tillsammans.
Av betänkandet framgår att utredaren föreslår principiellt viktiga
förändringar i såväl kommunallagen som annan näraliggande lagstiftning.

Av proposition 1986/87:91 framgår att förslagen i betänkandet kommer att
övervägas i nära anslutning till kommunallaggruppens arbete.

Även inom skolans område pågår ett arbete med syfte att presentera förslag
till en förändrad styrning av skolan. Den s. k. styrningsberedningen har
av regeringen erhållit uppdrag att, mot bakgrund av tidigare utrednings

verksamhet, lägga fram ett sådant förslag samt att också pröva ansvarsför- Mot. 1987/88

delningen mellan stat och kommun inom området. Också detta arbete före- K3

grips i propositionen.

Av propositionen framgår att nu presenterade förslag kan komma att påverkas
av bl. a. de arbeten som nämnts ovan. Förslagen kan därmed närmast
betraktas som provisorier.

Enligt centerpartiets mening är de kommunala frågorna av sådan vikt att
regleringen av desamma bör ske i ett sammanhang. Som framgår av vad
som sagts ovan är, enligt centerpartiets uppfattning, frågor som rör den
kommunala organisationen av sådan vikt att de bör övervägas och beredas
med stor omsorg. Detta gäller inte minst lagstiftning som berör medborgarnas
politiska inflytande och ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda
och tjänstemän.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:91 Aktivt folkstyre
i kommuner och landsting,

2. att riksdagen av regeringen begär förslag till en samlad översyn
av den kommunalrättsliga regleringen i enlighet med vad i motionen
anförs.

Stockholm den 7 oktober 1987

Bertil Fiskesjö (c)

Martin Olsson (c)

Ingbritt Irhammar (c)
Britta Hammarbacken (c)
Gunilla André (c)

Kersti Johansson (c)
Elving Andersson (c)
Larz Johansson (c)

16