Motion till riksdagen
1987/88 :K25

av Anders Björck m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:31 om ny
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska
kyrkan, m. m.

I propositionen föreslås ett antal reformer av svenska kyrkans organisation.
Vi biträder det stora flertalet förslag från regeringen. I vissa frågor bör dock
regeringens proposition inte godtas av riksdagen.

Domkapitlens uppgifter

Enligt propositionen skall det tillskapas stiftsstyrelser som skall svara för
förvaltning och verkställighet i stiftssamfälligheterna. Domkapitlen skall
bestå som statliga myndigheter och svara för frågor som har anknytning till
svenska kyrkans lära och gudstjänst och det kyrkliga ämbetet. Vissa
arbetsgivarfunktioner som i dag handhas av domkapitlen skall emellertid
föras över till stiftsstyrelsen. Vi menar att det finns starka skäl för att vissa av
dessa uppgifter även i framtiden bör åvila domkapitlen och således inte
överflyttas till stiftsstyrelserna. Vi ställer oss därmed bakom de krav som
kyrkomötet framförde i detta sammanhang. Anledningen till att domkapitlen
bör behålla beslutanderätten i de aktuella frågorna är att annars den
sedan gammalt tillämpade dubbla ansvarslinjen i svenska kyrkan inte
upprätthålls. Den dubbla ansvarslinjen innebär att en demokratiskt uppbyggd
församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt ämbetsansvar
som inte är underställt de demokratiskt valda organen. Motiveringen är att
evangeliet och kyrkans lära inte är framsprungna ur en demokratisk process
eller kan ändras enligt vanliga demokratiska spelregler.

Enligt propositionen skall det i framtiden ankomma på en stiftsstyrelse att
meddela tjänstgöringsföreskrifter för präster. Såsom kyrkomötet framhöll
har dessa föreskrifter samband med domkapitlets uppgifter gällande tillsyn
över prästerna och gudstjänstlivet. På domkapitlet ankommer även att
meddela föreskrifter om gudstjänsthållningen i församlingarna. När tjänstgöringsföreskrifter
meddelas måste hänsyn tas till föreskrifterna om gudstjänsthållningen.
Det är därför både från praktiska och principiella utgångspunkter
lämpligast att domkapitlet även handhar frågor gällande tjänstgöringsföreskrifter.

Även utfärdande av tjänstgöringsbetyg bör ligga kvar hos domkapitlen och
inte föras över till stiftsstyrelserna. Dessa betyg innehåller bl. a. en bedömning
av prästernas ämbetsförvaltning och leverne. Därför bör denna uppgift
åvila domkapitlen.

Regeringen föreslår vidare att frågor om disciplinansvar skall handläggas Mot. 1987/88

av stiftsstyrelser. Vi menar att domkapitlen genom sitt fortlöpande tillsyns- K25

ansvar och sin medverkan vid varje prästtillsättning genom behörighetsprövning
bör anses ha de största möjligheterna att bedöma frågor om disciplinansvar.
Domkapitlen bör bl. a. av detta skäl behålla beslutanderätten i nämnda
hänseende.

Slutligen föreslås i propositionen att förordnande av pastorsadjunkter i
framtiden skall ombesörjas av stiftsstyrelsen. Denna uppfattning kan vi inte
dela.

Pastorsadjunkterna biträder pastor i församlingen och arbetar ännu inte
självständigt. Domkapitlet har att besluta i ärenden om prästexamen och
antagning för präster i stiftet. Genom prövningen av prästkandidaten har
domkapitlet god kännedom om kandidaten och kan bättre än stiftsstyrelsen
bedöma den nyprästvigdes behov av vidare utbildning som pastorsadjunkt. I
likhet med kyrkomötet menar vi därför att domkapitlen bör behålla
beslutanderätten i denna fråga.

Domkapitlens kansliresurser

Enligt propositionen skall stiftssamfälligheten tillhandahålla de kansliresurser
som behövs för stiftsstyrelsen och bl. a. domkapitlet. Domkapitlet skall
således inte ha någon egen personal anställd.

Ett flertal remissinstanser har reagerat mot förslaget. De har framhållit att
det finns en risk för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att
bli ekonomiskt beroende av den kommunala stiftssamfälligheten. En konsekvens
kan bli att besparingar i första hand går ut över den del av kansliet som
betjänar domkapitlet. För att motverka en sådan utveckling borde särskilda
statsanslag anvisas såväl till sekreteraruppgifterna som till domkapitlets del
av kostnaderna för lokaler, expenser och annat.

Vi menar att det finns fog för remissinstansernas oro. Av såväl principiella
som praktiska skäl bör en statlig myndighet, i detta fall domkapitlet, inte vara
beroende av ett kommunalt organ för att kunna utföra ålagda arbetsuppgifter.
Även mot bakgrund av vad vi ovan anfört angående omfattningen av de
uppgifter domkapitlet bör tilldelas, talar starka skäl för att ett domkapitel
skall ha egna kansliresurser.

Kyrkofondens styrelse

För närvarande gäller att staten utser flertalet ledamöter i kyrkofondens
styrelse, däribland ordföranden. Även vice ordförande väljs bland de
ledamöter som regeringen har utsett. Enligt propositionen saknas det skäl för
att ändra på bestämmelserna om styrelsens sammansättning.

Redan 1983 års kyrkomöte anhöll hos regeringen om att kyrkomötet skulle
få utse en majoritet av ledamöterna i kyrkofondens styrelse inbegripet dess
ordförande. Denna inställning har kyrkomötet vidhållit. Mot bakgrund av
den stora betydelse kyrkofonden har för kyrkans verksamhet menar vi att det
är rimligt att kyrkan själv ges ökat inflytande i styrelsen.

3

Den särskilda kyrkoavgiften Mot. 1987/88

K25

I propositionen föreslås att den särskilda kyrkoavgiften, som pastoraten
betalar i relation till sitt innehav av boställsegendom, skall behållas och att de
olika procentsatserna skall fastställas i lag. Departementschefen föreslår att
kyrkoavgiften skall beräknas på marknadsvärdet av aktier och andelar i
aktiefonder, obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev.

Frågan behandlades av kyrkokommittén. Den föreslog att kyrkoavgiften
skulle beräknas på anskaffningsvärdet av de ovan nämnda tillgångarna. Vi
menar att det är olyckligt att de förslag som nu återfinns i propositionen inte
har blivit föremål för remissbehandling. Enligt förslaget till kyrkofondslag
skall särskild kyrkoavgift beräknas

1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen till 2 % av
taxeringsvärdet,

2. för aktier och andélar i aktiefonder till 2 % av marknadsvärdet,

3. för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till 8 % av
marknadsvärdet,

4. för bankmedel och andra fordringar till 8 % av det nominella värdet.

Procentsatserna har enligt vår mening satts så högt att den särskilda
kyrkoavgiften kan överstiga den reala avkastningen på aktuell kyrklig
egendom. Redan osäkerheten i denna fråga motiverar att förslaget inte
genomförs nu. Till detta kommer att regeringen år 1986 uppdrog åt
kyrkofondens styrelse att närmare utreda vilket förmögenhetsvärde boställsegendomen
representerar, vilken avkastning den lämnar i dag och om
åtgärder bör vidtas i syfte att erhålla en bättre avkastning. Utredningen
väntas inte vara slutförd förrän under slutet av år 1988. Departementschefen
anger att frågan om hur den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas bör
prövas på nytt när utredningen är klar. För vår del finner vi att detta starkt
talar för att förslaget till särskild kyrkoavgift inte bör genomföras nu. Om
behov finns att öka kyrkofondens inkomster bör det i stället ske genom en
anpassning av allmänna kyrkoavgiften.

I motionen har lagts förslag som medför lagändringar. Det bör ankomma
på vederbörande utskott att utforma erforderliga sådana ändringar.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att det skall ankomma på domkapitlet att
meddela tjänstgöringsföreskrifter för prästerna, utfärda tjänstgöringsbetyg,
besluta i frågor om disciplinansvar m. m. för präster samt
förordna pastorsadjunkter i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att särskilda statsanslag anvisas domkapitlet
för dess kostnader för personal och lokaler m. m. i enlighet med vad
som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att kyrkofondslagen skall ändras så att
kyrkomötet får utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens
styrelse,

4. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser den särskilda Mot. 1987/88
kyrkoavgiften. K25

Stockholm den 1 december 1987

Anders Björck (m)

Hans Nyhage (m)

Gunnar Hökmark (m)

Hans Dau (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Elisabeth Fleetwood (m)
Birger Hagård (m)

Stig Bertilsson (m)

5