Motion till riksdagen
1987/88:Ju23

av Karin Ahrland m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:130 om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt

I propositionen föreslås bl. a. att den som ”undergår fängelse i lägst fyra år
och den som i annat fall har dömts till fängelse i lägst två år för grovt narkotikabrott
eller grov varusmuggling som avser narkotika ... skall placeras i
sluten anstalt, om det med hänsyn till arten av hans brottslighet eller annars
kan befaras att han är särskilt benägen att avvika eller fortsätta en brottslig
verksamhet av allvarlig karaktär innan verkställigheten i anstalt har avslutats”.

Vi delar regeringens uppfattning att det är angeläget att man ökar möjligheterna
till särbehandling av den hårdast belastade gruppen intagna i anstalt.
Före 1979 fanns sådana möjligheter beträffande samtliga som var
dömda till lägst två års fängelse. Därefter gjordes en inskränkning, vilken
folkpartiet motsatte sig, till att endast avse personer dömda för narkotikabrott.

Till skillnad från regeringen anser vi emellertid att man bör återgå till de
regler som tidigare gällde och låta möjligheten att i vissa fall kunna särbehandla
långtidsdömda gälla samtliga som är dömda till lägst två års fängelse.

Vi anser därför att 7 § 3 st skall ha följande lydelse: ”Den som undergår
fängelse i lägst två år skall placeras i anstalt om det med hänsyn...”

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 7 § 3 st skall ha följande lydelse: ”Den
som undergår fängelse i lägst två år skall placeras i sluten anstalt, om
det med hänsyn...”

Stockholm den 31 mars 1988

Karin Ahrland (fp)

Lars Sundin (fp) Bengt Rosén (fp)

Hans Petersson (fp)
i Röstånga

13