Motion till riksdagen

av Birgitta Hambraeus (c)
med anledning av prop. 1987/88:85
om miljöpolitiken inför 1990-talet

Mot.
1987/88
Jo38-42

Det är bra att regeringen vill verka för att den s. k. Brundtlandrapporten till
FN skall genomsyra arbetet i olika internationella organ.

Men regeringen verkar inte riktigt ha förstått det nya synsätt som Brundtlandrapporten
ger uttryck åt.

En uppbyggnad och förnyelse av världens näringsliv, så att det blir hållbart
och bärkraftigt (sustainable), är ingen uppoffring ens av kortsiktiga välståndsönskningar.

Denna omställning kommer att avläsas i de ekonomiska modellerna som
ekonomisk tillväxt. Och då blir det en tillväxt som verkligen skapar resurser
och inte som nu ofta förstör resurser.

Regeringen tar inte konsekvenserna av detta synsätt i propositionen. I så
fall skulle man betydligt kraftfullare ha föreslagit lagar och avgifter som
hindrat fortsatt miljöförstörande verksamhet samtidigt som man visade på
en väg ut för var och en, bl. a. genom övergångstider och enkelt tillgängligt
investeringskapital för företag som ville starta eller gå över till en miljövänlig
produktionsmetod.

Och man kunde göra detta i den trygga förvissningen att hårda miljökrav
skulle skapa en förnyelse av näringslivet som skulle ge oss en fortsatt välfärd
utan att det skedde på någons bekostnad eller till priset av förstörd framtid.

Vårt näringslivs framtida exportchanser ligger i att sälja giftfria produkter
av hög kvalitet och produktionsanläggningar som producerar varor på ett
miljövänligt sätt, inte huvudsakligen ”varor och tjänster på miljöområdet”,
som regeringen tycks tro.

Centern har i sin partimotion flera konkreta förslag i denna riktning.

Härutöver vill jag ta upp några frågor.

Bestrålning av livsmedel

Sverige verkar internationellt för att bestrålning av livsmedel skall bli en allmänt
utbredd metod, särskilt i u-länderna. Vi bör upphöra med detta.

Metoden är kapitalkrävande och storskalig. Det finns risk att u-länderna
blir bundna vid stora företag och att deras bestrålade produkter kommer att
möta köpmotstånd, eftersom inställningen till metoden är negativ i större
delen av världen. Varorna kan snabbt bli dåliga i fuktigt och varmt klimat,
även om bakterier dödats. Det finns risk för att skämd mat kan passera kontroll,
därför att bakterier dödats utan att de gifter de producerat förstörts. 1

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo38-42

Mot. 1987/88

Jo38

Miljömärkning

Regeringen nöjer sig med att kortfattat meddela att ett system med s. k. positiv
miljömärkning kommer att utredas. Frågan har diskuterats i årtionden.
Jag har bl. a. motionerat i samband med konsumentlagstiftningen på 1970talet
om en frivillig miljömärkning.

I Tyskland finns redan ett sådant system, den Blå Ängeln. Konsumentverket
bör omedelbart få i uppdrag att utarbeta ett system med frivillig miljömärkning.
Det finns ingen anledning att förelägga riksdagen något förslag,
när systemet blir frivilligt.

Varje företag med självbevarelsedrift kommer att vilja ha det ”Gröna
märket”, varför ett obligatorium inte är nödvändigt. Företag skall ha rätt att
märka sina varor med märket när de uppfyller vissa klart redovisade miljökriterier
i sin framställning och när varorna är lätta att återvinna eller lätt
bryts ned i naturen.

Bestrålning är ett sätt att lura konsumenten. Varan ser färsk ut, men den
är konserverad.

Vi har ingen lag i Sverige som förbjuder bestrålning av livsmedel. Vi har
lämnat över ansvaret till livsmedelsverket som kan ge tillstånd. Något sådant
har ännu inte lämnats. Men det verkar som om intressenterna ligger
på, försiktigt så att man inte skall ”oroa opinionen”.

Jordbruksdepartementet har sänt ut en enkät om bestrålning och bl. a.
frågat KF om deras inställning i ett antal frågor. KF anser inte att det finns
något reellt och sakligt behov av att bestråla svenska livsmedel och att myndigheterna
inte har någon anledning att ge tillstånd. De betonar att om import
tillåts av bestrålade livsmedel, så är det ett oeftergivligt krav att dessa
varor tydligt märks och att ansvaret för informationen om att varan är bestrålad
åvilar importören.

Följande livsmedel har tillstånd i åtminstone ett land att bestrålas:
avocado, bönor, dadlar, djupfryst frukt, djupfryst kyckling, djupfrysta måltider,
endiver, fisk, fjäderfäkött, fläsk, färsk frukt, färska grönsaker, grodlår,
jordgubbar, jordnötter, korv, kryddor, kyckling, körsbär, lök, majs,
mango, miisli, paprika, potatis, päron, ris, riven ost, rågbröd, räkor, röda
vinbär, snacks, sparris, svamp, torkad frukt, torkade grönsaker, tomater,
vindruvor, vitlök, äggpulver, örtté.

Regeringen bör omedelbart undersöka om importerade livsmedel har bestrålats.
Detta kan bl. a. göras genom enkäter till importörer som bör åläggas
kännedom om ursprunget av sina varor.

Sverige bör upphöra med att i WFIO, IAEA och andra internationella organ
arbeta för bestrålning.

En lag bör stiftas som förbjuder bestrålning av svenska livsmedel och import
av bestrålade livsmedel. Utskottet ombeds utarbeta erforderlig lagtext.

2

Avgasrening för gamla bilar

Katalysatorrening av avgaserna är bara ett sätt att minska utsläppen från bilarna.
Det finns andra metoder, där en tillsats som får rum under bilens motorhuv
åstadkommer en bättre förbränning i motorn, så att avgaserna reduceras
betydligt. En uppfinnare i Rättvik har byggt några prototyper av en
sådan apparat och prövar dem i praktiken bl. a. i en lastbil med enligt uppgift
goda resultat.

Det är viktigt att stimulera och bana vägen för sådana uppfinningar. I
stället tycks de motarbetas. De stora bilföretagen har ett så tungt inflytande
på forskning och utveckling att andras lösningar kan komma i skymundan.
Transportforskningsdelegationen bör utarbeta ett program för olika lösningar
på avgasproblemet och inte lämna någon möjlig idé utan en ingående
prövning.

Vätgas

Det lär produceras tillräckligt med vätgas som spillprodukt i svensk industri
för att köra samtliga bussar i landet. Vätgasen kan framställas genom elektrolys,
t. ex. med el genererad i vindkraftverk. Det finns nu metoder att binda
vätgasen, så att explosionsrisken elimineras.

Till vätgasens fördelar hör dess stora miljövänlighet. När energin utvinns
blir restprodukten rent vatten. Det finns nu experimentbilar som kör omkring
med vätgas i många länder.

Welgasprojektet i Härnösand visade att det är fullt möjligt att köra en
Saab och att laga mat på vätgas.

I Karlstad utreder kommunens trafikföretag ekonomin i att köra sina bussar
med vätgas. Självfallet kommer det att bli dyrt att ställa om fordon till
detta system. Lönsamheten i samhällets perspektiv bör utredas med tanke
på miljöfördelar och långsiktig lönsamhet.

Ett försöksprojekt bör förläggas till högskolan Falun/Borlänge.

Miljövänliga hushållskemikalier

Hushållen använder ofta giftiga kemikalier som försvårar avloppsreningen.
Ett forskningsprogram bör startas för att stödja idéer och projekt för att ta
fram miljövänliga hjälpmedel i hushållet, t. ex. för disk, silverputs, golvbehandling,
kemtvätt etc.

Kriteriet bör vara att ämnena lätt skall brytas ned i och ingå i naturens
kretslopp. Effektivitet och pris får inte längre vara det enda konkurrensmedlet.

I Orsa tillverkas allputsmedlet Bioclean, med kalkbas, som är garanterat
giftfritt och därtill motverkar försurningen när det kommer ut i avloppsvattnet.

Avlopp

Mot. 1987/88

Jo38

Avloppet förorenas både av kemikalier som används i hushållen och industrin
och av spillvatten från gatorna bemängt med oljeprodukter, salter, metaller
etc. Slammet blir oanvändbart efter reningen i reningsverket.

Reningsverken söker främst hindra närsalter från att nå recipienten, men
släpper i stället ut gifterna.

Ledningsnätet är nu gammalt, och vi står inför stora investeringar i avloppssystemet.
Dagens lösning är inte någon evig sanning. Ett nytt system
måste utarbetas för avloppsrening, så att värdefulla ämnen tas till vara.

Det är antagligen klokare att rena avloppet i mindre enheter, där man har
kontroll över vad det innehåller.

Naturvårdsverket bör starta ett utvecklingsprogram för framtidens avloppsrening.
Därvid bör även industrins exportintressen beaktas. Hållbara
lösningar bör utarbetas för en värld där brist på sötvatten blir ett allt allvarligare
problem i både u- och i-länder.

Genetisk mångfald

Utarmningen av arter på jorden är ett enormt problem. Vetenskapen förändrar
arvsmassan för att få fram vissa egenskaper. Efter ett tag går en sådan
sort ut och måste förnyas. Växtförädlingsnämnden beslutar om vilka
sorter som skall få odlas. Kvantitet är sedan länge det viktigaste kriteriet.
Samhället driver alltså fram den genetiska utarmningen. U-länderna som inte
kommit så långt i ”den rationella utvecklingen” ännu har fortfarande en
genetisk bredd i sin natur. Men skogsskövling och de kortsiktiga utvecklingssträvandena
minskar snabbt mångfalden.

Regeringen bör stödja jordbrukare som önskar odla ursprungliga sorter
och sorter som sållats fram genom urval av de bästa exemplaren utan genetisk
manipulation.

Växtförädlingsnämnden bör få instruktioner som breddar kriterierna för
förädling och säkerställer genetisk variation. Det är cyniskt att som regeringen
gör på s. 54 i propositionen uppmana jordbrukarna att bedriva jordbruket
i rimlig utsträckning så att det bidrar till att bevara genetisk variation
och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandsskapet, samtidigt som
man gör allt för att hindra dem från detta genom växtförädlingsnämndens
krav på utsäde och genom en stenhård press på produktivitetshöjning.

Det ekonomiska stödet till enskilda jordbruksföretag som vårdar miljöer
i odlingslandskapet med stora natur- och kulturvärden bör även kunna ges
till odling för genetisk variation.

Regeringen bör i internationella organ arbeta för att stödja alla jordbrukare
som upprätthåller en genbank genom att odla ursprungliga sorter.

Hemställan
Härmed yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Brundtlandrapportens epokgörande nya inriktning
av miljötänkandet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88
motionen anförts om kartläggning av import av bestrålade livsmedel Jo38

samt ändrad inriktning i det internationella arbetet,

3. att riksdagen beslutar om en lag mot bestrålning av livsmedel i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om miljömärkning av varor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett brett forskningsprogram för olika lösningar
på avgasproblemet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett försöksprojekt med vätgas vid högskolan i
Falun/Borlänge,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett program för miljövänliga hushållskemikali

er,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett nytt system för avloppsrening,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd till jordbrukare för upprätthållande av den
genetiska mångfalden i naturen.

Stockholm den 5 april 1988

Birgitta Hambraeus (c)

5