Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo33

av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s)
med anledning av prop. 1987/88:85 om
miljöpolitiken inför 1990-talet

Havsmiljön är hotad. Föroreningssituationen i Östersjön, Kattegatt och
Skagerack är så allvarlig att utsläppen snarast måste åtgärdas.

För Östersjön gäller att den är Sveriges avgjort viktigaste resurs och
fångstområde för torsk, sill och lax samtidigt som den är den mest hotade
havsmiljön genom sitt utsatta läge som ungt bräckvattensinnanhav. Östersjön
är helt beroende av saltvatteninbrott och syretillförsel från Nordsjön
via Bälten och Öresund.

Föroreningssituationen har förändrats snabbt i negativ riktning i Östersjön.
Inte bara de kustnära områdena utan även uthavet har påverkats med
minskat siktdjup och döda bottnar som följd. Föroreningarna minskar tillgången
på fisk. Reproduktionen av framför allt torsk, som är en djupvattenfisk,
störs av föroreningar och döda bottnar. Ett visst överfiske hotar även
såväl den vita zonen öster om Gotland som områdena kring Bornholm.

Efter uppgörelsen om den vita zonen har vikten av att hela den svenska
delen av Östersjön (ca 40%) blir föremål för undersökning och tillämpad
forskning accentuerats, således inte bara de kustnära områdena. Internationellt
samarbete med övriga Östersjöstater är i detta sammanhang ett
måste.

I proposition 1987/88:85 s. 169 f behandlas frågan om inrättandet av ett
Östersjölaboratorium med inriktning i första hand på forskning och undersökning
av kustvattenmiljön och det kustnära fisket. Stycket avslutas med
konstaterandet ”Eventuellt ytterligare ekonomiska resurser bör utnyttjas
för verksamheten vid redan befintliga anläggningar. Mot bakgrund härav
finns det för närvarande inte något behov av ytterligare laboratorier på området.”

Frågan om baslaboratorierna har utretts, och beslut har fattats om att
dessa skall förläggas till universiteten i Göteborg, Stockholm och Umeå.
För södra Östersjöns del betyder detta att våra forsknings- och utredningsresurser
finns vid Askölaboratoriet. Laboratoriet skall verka inom egentliga
Östersjön, medan Öresund och västkusten hör till Göteborg och Bottenhavet
till Umeå. Askölaboratoriet får således en orimlig arbetsbelastning,
inte bara med tanke på alla resor till södra Östersjön, där det största fisket
nu sker och där de största insatserna måste göras för att förbättra kunskapen
om denna del av de svenska havsområdena.

Hanöbukten är utpekad i regeringens miljöproposition som ett havsområde,
vars situation är likartad med den som råder i Laholmsbukten. Det är
således mycket angeläget att miljöskyddsåtgärder kan sättas in i Hanöbuk

ten med samma tyngd som nu har skett i Laholmsbukten. Hanöbukten med Mot. 1987/88
dessa båda stora cellulosafabriker är ett havsområde som ofta blir ihåg- Jo33
kommet då problemen skall belysas, men bortglömt då åtgärder skall sättas
in. Avståndet till Askö är alltför stort för att ändra den negativa synen hos
fiskare och andra på statsmakternas vilja att skapa bättre förutsättningar för
Östersjöfisket.

En meningsfull övervakning kräver täta undersökningar. Detta gäller
framför allt kontroll av syre, närsalter och primärproduktion, där tvåveckorsintervaller
behövs under sommaren. Dessa parametrar måste undersökas,
bl. a. för att beräkna fiskproduktionen och för att därigenom få fram
ett statistiskt underlag för de internationella fiskeriförhandlingarna.

Vad beträffar undersökningarna av föroreningar i Östersjön är det främst
i Stockholmsområdet som sådana har företagits. En framgångsrik internationell
miljöpolitik måste grundas på en bred kunskap, främst baserad på
egna data om pågående förändringar i Östersjön. Denna kunskap är i dag
mycket bristfällig.

Blekinge har livliga kontakter med miljövårdsforskare vid olika institutioner
vid Lunds universitet. Bl. a. drivs sedan ett par år ett projekt kallat ”Hanöbukten
som naturresurs” inom området tillämpad ekologi för att analysera
hoten mot den marina miljön och ange förutsättningarna för den framtida
utvecklingen av marin produktion och fiske.

Karlskrona har ett centralt läge i den mest produktiva delen av Östersjön.

Sedan länge har Karlskrona satsat på Östersjöcentrum med forskningsstation,
utbildning, utveckling, Östersjökonferenser och internationellt
samarbete. Ett Östersjöinstitut med ett integrerat laboratorium bör inrättas
i Karlskrona. Intressenterna bör vara fiskeristyrelsen, naturvårdsverket och
SMHI.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ett Östersjöinstitut med ett integrerat
laboratorium för forskning och undersökning av miljön och fisket
förläggs till Karlskrona.

Stockholm den 5 april 1988

Yvonne Sandberg-Fries (s)

Ralf Lindström (s) Christer Skoog (s)

6