Motion till riksdagen
1987/88:Jo30 [*fif
av Olof Johansson m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88
om miljöpolitiken inför 1990-talet jO30
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Centerns miljöpolitiska utgångspunkter 2
Några omdömen om miljöpropositionen 4
Naturskydd 5
Naturvårdslagstiftning 5
Skötsel av naturvårdsobjekt 6
Skydd av älvarna 7
Naturvård i skogsbruket 7
Internationell naturvård 8
Koldioxidproblemet 8
Luftföroreningarna och försurningen 9
Internationella åtgärder 10
Åtgärder inom industri- och energianläggningar 11
Åtgärder inom trafiken 11
Kalkning 13
Åtgärder inom kulturminnesvården 13
Ozonskiktet 13
Havsmiljön 14
Miljögifter 14
Metallutsläpp 16
Jordbruk och miljö 16
Avfall eller resurs 17
Ny avfallspolitik 18
Förbränning 19
Förgasning 19
Avlopp 19
Obligatorisk ansvarsförsäkring 20
Ekonomiska styrmedel 21
Miljöavgifter 21
Miljöutbildning 22
Miljöskyddslagen 22
Hemställan 24
1
1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo30
Sammanfattning
I motionen beskrivs centerns miljöpolitiska utgångspunkter, kritiken mot
regeringens miljöproposition och centerns miljöpolitiska förslag. Förslagen
är markerade med strecksatser.
Centerns miljöpolitiska utgångspunkter
Hushållning med naturresurser och en god miljö skapar framtidsmöjligheter,
medan en miljöskadlig utveckling undergräver framtiden. Miljöpolitiken
måste ges stimulans, styrmedel och tydliga signaler för en utveckling
som skapar en uthållig produktionsförmåga. Eftersom miljön är helheten
måste den också ha sin givna plats i hela samhället.
Centern arbetar för att skapa ett decentraliserat samhälle, som ger överblick,
som hushållar med resurserna och därför använder förnybara resurser
i största möjliga utsträckning. Hur bostäder, arbete och service byggs upp
har stor betydelse för energi- och trafikstrukturen och därmed också för miljön,
hur och vad vi producerar, hur vi tar till vara, återanvänder, återvinner
likaså.
Centerns politik är en naturresurspolitik. Energipolitiken bygger på förnybara
energikällor som kraftigt minskar utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.
I ett decentraliserat samhälle är kollektivtrafiken utbyggd, långväga
godstransporter går på järnväg, och bilarnas motorer och drivmedel
har förändrats eller ersatts så att de drivs med miljövänligt drivmedel, t. ex.
etanol, metanol eller vegetabilisk olja. Industrin arbetar med slutna system,
där avfallet blir mindre, men det som kvarstår kan återanvändas. I bistånds-,
utrikes- och handelspolitiken är det centralt att främja samverkan
över gränserna för att förbättra vår gemensamma miljö. Vi har i riksdagsmotioner
lagt fram förslag om hur vi vill genomföra detta.
Centern anser att god miljö är ett centralt ekonomiskt mål. Inget annat
parti har ännu accepterat detta synsätt. De direkta skadorna på miljön i
Sverige har uppskattats till ca 60 miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär
exportintäkterna från en av våra basnäringar, skogsindustrin. För att
ge en varaktig tillväxt i samhället behövs både ekonomisk och ekologisk balans.
Lagar och andra begränsningar är nödvändiga men måste kompletteras
med ekonomiska styrmedel. Vi vill bygga in miljöhänsyn i marknadsekonomin
genom råvaruskatter och miljöavgifter. Centern tillsatte under sin tid i
regeringen Naturresurs- och miljökommittén. Dess uppgift var att utarbeta
en samlad svensk naturresurs- och miljöpolitik. Den presenterade 1983 ett
värdefullt underlag till åtgärder med bl. a. förslag till ekonomiska styrmedel.
De socialdemokratiska ledamöterna motsatte sig råvaruskatter och miljöavgifter.
Den socialdemokratiska regeringen har ännu efter fem år inte
lagt fram något förslag med en samlad naturresurs- och miljöpolitik. De
ekonomiska styrmedlen skall nu utredas. Ekonomiska styrmedel, avgifter
och skatter, är viktiga för att i snabbare takt nå resultat på miljöområdet. 2
Mot. 1987/88
Jo30
Det blir alltmer uppenbart att internationell ekonomisk utveckling och Mot. 1987/88
välfärd förutsätter en framsynt resurspolitik. Förslagen från Världskommis- Jo30
sionen för Miljö och Utveckling ger en grund för att skapa en uthållig utveckling.
Miljöarbetet förutsätter ett gränslöst agerande. Vi anser att en
strategi för Sveriges internationella agerande måste utarbetas. Vi anser också
att Sverige bör analysera hur svensk miljöpolitik står i samklang med
Världskommissionens rekommendationer. Vi har i annat sammanhang lagt
fram förslag om detta.
Den tekniska utvecklingen skall användas för att stärka miljöarbetet.
Storskalig teknik, som vid felhanteringar eller felfunktioner leder till skador
som inte kan repareras, måste motarbetas. Miljöpolitiken måste söka hantera
de miljöskador som har uppstått. Många av dem är i sig så allvarliga att
även om vi vidtar åtgärder i dag kommer situationen att ytterligare förvärras
innan en förbättring kan ske. Det tar tid innan vidtagna åtgärder får effekt.
Vi står inför flera ekologiska kriser, som en följd av ökenutbredning, avskogning,
försurning och förgiftning av vatten, mark och luft, koldioxidutsläppen
och andra hot mot ozonskiktet, etc. De flesta i dagens generationer
kommer att vara döda innan vår planet drabbas av de yttersta konsekvenserna
av dessa omfattande miljöskador. De flesta av dagens unga kommer
däremot att vara i livet.
De allvarligaste miljöskadorna är de som ger långvariga ekologiska störningar
eller ärftliga skador på djur och människor. All mänsklig verksamhet
påverkar naturen. Men den påverkan får aldrig bli större än vad naturen tål.
Hänsyn måste också tas till särskilt känsliga områden. För att ge verkligt innehåll
åt denna utgångspunkt bör miljökvalitetsnormer utarbetas som
gränsvärden för acceptabel påverkan av ekosystemen. Gränsvärdena kan
grundas på följande synsätt:
1. Naturfrämmande ämnen som är eller kan befaras vara långlivade, som
t. ex. organiska klorföreningar, bör över huvud taget inte spridas i miljön.
Det enda acceptabla gränsvärdet är alltså 0.
2. Tungmetaller och andra sällsynta grundämnen är inte naturfrämmande
men kan i onaturliga koncentrationer orsaka bestående eller långvariga
skador i miljön, koldioxid och naturliga gaser med växthuseffekt likaså.
Halterna i miljön bör hållas inom de naturliga variationerna.
3. Alla övriga ämnen. Dessa får inte öka mer än vad naturen förmår bryta
ned eller kan tolerera.
Vi anser att miljöarbetet måste prioriteras utifrån detta synsätt.
För att så skall kunna ske måste kunskaperna om miljön förbättras. Det
är en förutsättning för att miljöarbetet skall få en inriktning på förebyggande
verksamhet och inte enbart bli ett städarbete i efterhand. Det kräver att
vi alla tar ett personligt ansvar. Vi vill förbättra den politiska beslutsprocessen
och beslutens kvalitet genom att förkorta avståndet mellan forskning
och beslut, genom miljökonsekvensanalyser och naturresursräkenskaper,
framtidsstudier och ökad tyngd för miljökunnande och miljöengagemang.
Vi vet i dag mer än någonsin om sambanden i naturen. Vi har större kunskap
än tidigare om hur olika gifter påverkar ekosystem och människa. Vi 3
1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo30
har också större ekonomiska resurser än någonsin tidigare. Vi måste ta vara Mot. 1987/88
på dessa möjligheter för att bruka bättre och förbruka mindre. Jo30
Omdömen om miljöpropositionen
Miljöpropositionen kunde ha inneburit ett systemskifte för miljöarbetet
- om regeringen presenterat ett system för ekonomiska styrmedel, med
miljöavgifter och råvaruskatter,
- om regeringen presenterat en resurspolitik, där naturresurserna utnyttjas
effektivt men varsamt så att deras produktionsförmåga bevaras,
- om regeringen presenterat en miljöpolitik och en miljölagstiftning med
målsättningen att politiken inom alla områden utformas utifrån vad naturen
tål,
- om regeringen presenterat åtgärder för att förutse, förebygga och förhindra
nya miljöproblem.
Men miljöpropositionen innebär inget systemskifte i miljöpolitiken. Den
socialdemokratiska tyngdpunkten i miljöpolitiken är i stället att jaga miljöskador
i det samhälle man själv har dominerat uppbyggnaden av.
Materiellt välstånd har skapats till priset av miljöförstöring och en överexploatering
av naturresurser. Framtiden måste i stället ta vara på produktionens
möjligheter att vara resurseffektiv och utnyttja en miljövänlig
teknik. I ett sådant samhälle skapas förutsättningar för en hållbar utveckling
utifrån naturens förutsättningar och inom de gränser naturen ställer upp.
Miljöpropositionen är inte heltäckande trots att den läggs vid senast möjliga
tidpunkt under valperioden. Riksdagen har tidigare kritiserat regeringen
för att den försenat nödvändiga miljöåtgärder. Trots att tid har funnits
för en mer heltäckande proposition finns stora luckor:
- Koldioxidproblemet, som är ett av de mest omvälvande miljöproblemen,
berörs knappast i propositionen.
- Avfallet utgör ett verkligt hot mot samhället, samtidigt som en resursbevarande
politik skulle öppna nya möjligheter, där avfallet blir en resurs. Avfallet
förbigås på två sidor, utan förslag.
- Kväveoxiderna från trafiken ökar. Inga omedelbara åtgärder vidtas mot
kväveoxidutsläppen.
- Internationella miljöarbetet - inga nya initiativ föreslås, utöver ett miljöteknikinstitut.
- Naturvården får inga nya resurser, trots att behovet är akut.
Propositionen utmynnar i många nya utredningar eller uppdrag, bl. a. på
följande områden:
a. Ekonomiska styrmedel
b. Avfallshantering
c. Stadstrafik
d. Naturvårdslag
e. Resurser till naturvård
f. Miljö i utbildningen
g. Bullerriktlinjer
h. Oljeskador vid transporter till sjöss
i. Riktlinjer för slamhantering
j. Kostnaderna för begränsningar av utsläpp av svavel och kväve
k. Skydd av fjällskogarna
Propositionen ger inte de signaler som behövs för att förändra samhället i
miljövänlig riktning. Propositionen innehåller många bör, ibland finns där
kraftord, men knappast de krafttag som skulle behövas. Regeringens förslag
är en miniminivå i miljöpolitiken. Centerpartiet föreslår därutöver en rad
åtgärder och ambitionshöjningar.
Naturskydd
En ekologisk grundsyn innebär att ta stor hänsyn till sambandet mellan natur,
människa och samhälle. Naturen är en för människan gemensam resurs
som skall skyddas och vårdas för nuvarande och kommande generationers
välfärd. Var och en skall bidra till skyddet och vården av naturen genom att
visa hänsyn och varsamhet samt genom att undvika åtgärder som kan vara
skadliga för naturen.
Naturen skall utnyttjas med försiktighet och så att ekosystemets produktionsförmåga
bibehålls, oumbärliga ekologiska processer vidmakthålls, genetisk
variation bevaras och människor skyddas mot skadliga miljöbetingelser.
Användningen av naturresurser skall vara inriktad på uthållighet.
De största hoten mot naturen är miljöförstöringen av mark, vatten och
luft och hoten mot den genetiska mångfalden. Luftföroreningarna och försurningen
leder till en utarmning av flora och fauna. Ett annat akut hot utgör
nedläggningen av åkermark och skogsplantering. Naturskyddet kan aldrig
kompensera effekterna av miljöskador eller den förändring av landskapet
som igenplantering av åkermark och igenväxning av ängs- och
hagmark innebär. Ett uthålligt samhälle kan inte skapas utan en stark känsla
för naturvärden. Vi måste hushålla med naturresurser, även om det inte
finns ett omedelbart ekonomiskt utbyte. Vi måste ha råd att skydda naturen
också för dess eget värde.
Naturvårdslagstiftning
I dag saknas en övergripande natur- och miljöskyddslagstiftning. Naturvårdslagen
är splittrad och saknar ett långsiktigt perspektiv på naturvårdsfrågorna
och naturvårdens mål. Det är därför bra att regeringen i propositionen
har accepterat kravet på en översyn av naturvårdslagen.
Centerpartiet anser att relationerna till annan lagstiftning, som miljöskyddslagen,
naturresurslagen och plan- och bygglagen, särskilt måste studeras
vid en översyn av naturvårdslagen. En naturvårdslag, som skall hävda
naturmiljön, måste ha större tyngd i förhållande till annan lagstiftning än
vad som för närvarande är fallet. Den nyligen antagna naturresurslagen har
flera förtjänster, men också brister. I naturresurslagen delas naturen in i en 5
Mot. 1987/88
Jo30
del vi kan förstöra och en del vi skall skydda. Centerpartiet anser att en Mot. 1987/88
övergripande naturresurslagstiftning skall ange hur man skall förvalta resur- Jo30
serna, inte hur man skall exploatera dem - med vissa områden undantagna.
Ett sådant synsätt finns redan i skogsvårdslagen och i skötsellagen för jordbruket.
Naturresurslagens hushållningsbestämmelser bör därför också ses
över, så att det finns ett samband mellan naturresurslagen och naturvårdslagen
vad gäller värnet av naturmiljön. Centerpartiet anser att översynen av
naturvårdslagen skall ges denna innebörd.
Skötsel av naturvårdsobjekt
I Sverige finns i dag 20 nationalparker, drygt 1200 naturreservat, ett femtiotal
naturvårdsområden, drygt 600 djurskyddsområden och 1300 naturminnen.
Arealen och antalet naturvårdsobjekt har utökats successivt, men ligger
ändå långt under de planer som finns för naturskyddet. Hittills har endast
20 % av landets riksobjekt för vetenskaplig naturvård och friluftsliv
blivit säkerställda. Den största bristen är dock att vårdanslaget inte har ökat
i den takt som behövs. Klyftan mellan vårdbehov och vårdanslag har blivit
allt större. Hittills har klyftan till en del kunnat fyllas av beredskapsarbeten
för naturvård, men nu har anslagen dragits ned även på detta område. Centerpartiet
har under flera år föreslagit åtgärder för att förstärka skyddet av
naturvården.
Regeringen redovisar i propositionen på flera punkter en likartad inställning
som det utredningsförslag som presenterades 1986. Även vi anser
att förslagen kommer att innebära vissa förbättringar för naturvården:
Ideella organisationer och markägare bör anlitas i vården av naturvårdsobjekten.
Kommuner och landsting bör få ett ökat ansvar för friluftsreservat.
De statliga insatserna bör koncentreras till insatser för att bevara
omistliga naturvärden. Skötselplaner skall upprättas vid bildande av naturreservat.
Nya finansieringskällor skall prövas. En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt.
Centerpartiet föreslår:
- Länsstyrelsernas naturvårdsenheter förstärks i ett första steg med en
tjänst per län för handläggning av naturvårdsfrågor. Vi föreslår att 10 milj.
kr. anvisas för detta på anslaget Dl. Länsstyrelserna m. m.
- Särskilt skyddsvärd mark som ägs av domänverket bör överföras till
Naturvårdsfonden.
- För vård av naturreservat m. m. föreslår centerpartiet att 60 milj. kr.
anvisas, en ökning med ca 10 milj. kr.
- En ny fond bör tillskapas för vård och inköp av naturvårdsobjekt. Fonden
skall byggas upp av statliga medel, men det skall också finnas möjlighet
för allmänhet och företag att lämna bidrag till fonden. Det bör också vara
möjligt att testamentera pengar för vård och inköp av naturvårdsobjekt.
- För att bevara det öppna landskapet och artrikedomen i flora och fauna
bör en särskild hagmarksersättning införas. Vi har i annat sammanhang fö- 6
reslagit att 25 milj. kr. av omställningsstödet för jordbruket överförs till anslaget
B6. Särskilda projekt på miljövårdens område.
- För vård av hotade arter har naturvårdsverket begärt 3 milj. kr. Vi anser
det angeläget att ökade resurser tillförs och föreslår en ökning med
1 milj. kr. i förhållande till regeringens anslag, dvs. 3 milj. kr.
- En strategi bör utformas för bevarande och hantering av genetiska resurser.
Den bör beskriva dels allmänna övergripande mål, dels mål som rör
utsatta arter och mål för vissa områden som jordbruk och fiske. Åtföljande
program bör vara inriktat på att klarlägga och bevara den existerande genetiska
variationen, inkl. mikroorganismer, inte endast hotade arter, raser och
sorter. Det bör omfatta genbanksverksamhet och forskningsbehov. Vi föreslår
ett särskilt anslag på 5 milj. kr. för bevarande av genetiska resurser.
Regeringen berör inte i propositionen bioteknikens effekter på miljön.
Det finns risker med att genetiskt manipulerat material sprids på ett okontrollerbart
sätt. Flera länder har infört förbud mot detta.
- Vi har i annat sammanhang föreslagit en lag för bioteknikens utnyttjande.
Användandet av biotekniken måste prövas utifrån etiska, sociala
och ekologiska krav. Ansvarsfrågorna måste klarläggas. Produkter inom
bioteknikområdet måste omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring.
Skydd av älvarna
De fyra outbyggda Norrlandsälvarnas framtid är osäker trots riksdagsuttalanden
om att skydda dem. Regeringen lägger inte fram något förslag om
förstärkt skydd.
- Vi har redan tidigare föreslagit att de fyra outbyggda Norrlandsälvarna
skall förklaras som nationalälvar och ges ett skydd som motsvarar nationalparkernas.
Dessutom föreslår vi att följande älvar och älvsträckor anges
som undantagna från vattenkraftsutbyggnad i förteckningen i naturresurslagen:
- Ammerån
- Edänge
- Emån
- Hårkan
- Voxnan uppströms Edsbyn
Naturvård i skogsbruket
- Den fjällnära skogen är unik eftersom den rymmer stora urskogsområden.
För skogsbruket i de fjällnära skogarna måste lokalt anpassade skogsbruksmetoder
tillämpas. Det småskaliga bondeskogsbruket har traditionellt
kunnat bedrivas utan konflikt med naturvårdsintressena. En naturvårdsgräns
på biologiska grunder bör upprättas. Ovanför denna får inget storskaligt
skogsbruk bedrivas. Särskilt skyddsvärda områden bör avsättas som naturreservat.
- Miljökonsekvensbeskrivningar skall göras för olika skogsbruksmetoder
som hyggesplöjning, stubbrytning, inplantering av främmande trädslag samt 7
Mot. 1987/88
Jo30
1** Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo30
skogsplantering på jordbruksmark. Stödet till igenplantering av lågpro- Mot. 1987/88
ducerande mark, som hagmarker, smärre lövskogar och glest bevuxna Jo30
barrskogar, det s. k. 5:3 bidraget, skall upphöra. Centern har i annan motion
föreslagit stöd till lövskogsplantering samt särskilt regionalpolitisk! stöd
till Norrland.
Internationell naturvård
- Sverige måste aktivt delta i den internationella naturvården genom bl. a.
Världsnaturunionen. Centern har i annat sammanhang understrukit betydelsen
av samarbete med Världsnaturunionen i biståndsprojekt.
Antarktis är det enda större område som ännu inte utsatts för mänskliga
ingrepp i någon större omfattning. I Brundtlandkommissionens rapport
uppmanas länderna till internationellt samarbete för att skydda Antarktis.
- Vi anser att Sverige bör ta initiativ, genom FN:s miljöorgan UNEP, för
att få Antarktis förklarat som internationell naturpark. Vi föreslår att riksdagen
uttalar som sin mening att Antarktis bör skyddas som internationell
naturpark.
Koldioxidproblemet
Konsekvenserna av en koldioxidhöjning kan bli omfattande. Forskare har
länge klassat koldioxidökningen som den största miljöförändringen, förutom
effekterna av krig och kärnvapensprängningar. Hotet om stora klimatförändringar,
genom en förhöjd koldioxidhalt, har emellertid inte lett till
någon omprövning av energipolitiken. Jordens klimat påverkas av förbränningen
av fossila bränslen, liksom av den omfattande skogsskövlingen i
tropikerna. De fossila bränslen som bildats under hundratals miljoner år
förbränns nu i snabb takt. Kolet i de fossila bränslena bildar koldioxid, som
släpper igenom solljuset, men hindrar värmestrålningen från att stråla tillbaka
mot rymden. Det kallas även drivhuseffekten.
Om de befarade temperaturhöjningarna, till följd av ökad koldioxidhalt i
luften skulle inträffa, kan effekten bli att havsnivån stiger när isarna vid polerna
smälter och att havet därigenom utvidgas. Det är svårt att exakt förutse
vilka områden på jorden som kommer att drabbas. Förändringarna kommer
att påverka flora och fauna. Jordbruket kommer i vissa områden att
försvåras, vilket får allvarliga försörjningsmässiga och politiska konsekvenser.
För Norden tros en ökad koldioxidhalt få mer drastiska konsekvenser än
för jorden som helhet. Värmehöjningen är för närvarande beräknad till 0,3
grader per tioårsperiod. En fördubblad koldioxidhalt kan höja temperaturen
på våra breddgrader med 4-5°. Vintertemperaturen väntas öka mer än
sommartemperaturen. Nederbörden väntas öka med 15^10 %. Växtbetingelserna
kommer att dramatiskt förändras.
Centerpartiet föreslår: Mot. 1987/88
Jo30
- Det är hög tid att energipolitiken förändras. Användningen av fossila
bränslen måste minskas. Vi anser att regeringen bör klarlägga energianvändningens
effekter på koldioxidhalten och utarbeta ett program för att
minska utsläppen till vad naturen tål.
- Vi anser att ekonomiska styrmedel bör användas även för att åstadkomma
en minskning av koldioxidutsläppen. Vi föreslår att en miljöavgift
tas ut på koldioxidutsläpp från industri- och energianläggningar. Tillsammans
med en omfördelning av energibeskattningen skulle den verksamt
kunna bidra till att driva på utvecklingen av ny teknik. Centern har i riksdagen
lagt fram en förnyelseplan för energianvändningen som innebär minskade
utsläpp av koldioxid.
- Nyligen presenterades en internationell studie utförd av fyra forskare
från fyra olika världsdelar. Forskarna föreslår en långsiktig global energistrategi
som är förenlig med fortsatt ekonomisk utveckling, utan att öka
världens totala energiförbrukning och därmed sammanhängande problem.
Centern har i annat sammanhang föreslagit att regeringen verkar för att en
global energistrategi utarbetas inom FN och att resurser omfördelas till förmån
för förnybara energikällor, effektivisering och hushållning.
Luftföroreningarna och försurningen
De försurande luftföroreningarna drabbar vatten, mark, skog, växter och
djur samt människors hälsa och vårt kulturarv. Luftföroreningarna är ett
akut och omfattande miljöproblem. Åtgärderna mot försurningen kan därför
inte avstanna förrän luftföroreningarna har begränsats till vad naturen
tål.
Dagens internationella målsättningar för att begränsa utsläppen av svaveldioxider
och kväveoxider är helt otillräckliga. De senaste vetenskapliga
rönen visar att naturens toleransgränser innebär att Europas utsläpp av svaveldioxider
måste minska med 90 % och för kväveoxidutsläppen med 75 %
om skador på de mest känsliga ekosystemen skall kunna undvikas. Även
med en 80-procentig reduktion bedöms ca 3 000 sjöar i Sverige förbli försurade.
För att uppnå de nödvändiga utsläppsminskningarna måste hårda utsläppsnormer
införas för både industrier och fordon, energiförbrukningen
måste minskas genom effektivisering och sparande, användningen av alternativa
energikällor ökas och transportsystemen förändras.
Under förutsättning att industrins processutsläpp halveras skulle exempelvis
följande krav, om de införs i Europa, kunna åstadkomma en 80procentig
minskning av utsläppen:
- 0,15 % högsta tillåtna svavelhalt i lätt eldningsolja; i Sverige gäller 0,2 %
- 0,2 % högsta tillåtna svavelhalt i tung eldningsolja; regeringen föreslår en
sänkning till 0,8 %
- 0,03 g svavel per megajoule bränsle vid koleldning; i Sverige gäller
0,05-0,17g svavel per megajoule.
Regeringens ambitionsnivå sträcker sig enbart till 65 % reduktion av svavel- Mot. 1987/88
utsläppen till 1995 jämfört med 1980 års nivå och för kväveoxidutsläppen till Jo30
30 % under samma tidsperiod. Det långsiktiga målet anges till 70-75 %
minskning av svaveldioxidutsläppen och en halvering av kväveoxiderna. Regeringen
anför vidare: ”Innan ställning tas till ytterligare skärpta nationella
målsättningar bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder studeras.”
Samma inställning har regeringen vad gäller åtgärdsstrategin mot kolväten.
Målet är för lågt satt, och dessutom anser regeringen uppenbarligen att
kostnadseffekterna är viktigare i bedömningen än de miljömässiga kraven.
- Centern anser att målet för det svenska arbetet måste vara att begränsa
svaveldioxidutsläppen med 90 % och med 75 % för kväveoxidutsläpp och
kolväten.
Internationella åtgärder
Från svensk horisont kan man säga att vi får svavlet från öst och kvävet från
väst. Luftföroreningsproblemen kan bara lösas genom internationella överenskommelser.
Hittills har bara 21 av Europas stater lyckats enas om att begränsa
svavelutsläppen med 30 %. Någon liknande överenskommelse finns
ännu inte för kväve, eftersom överläggningarna havererade hösten 1987. De
nordiska miljöministrarna har inte heller lyckats ta fram ett nytt handlingsprogram
för miljöfrågorna i Norden. Bakslagen i det internationella arbetet
anser vi borde ha utmanat regeringen att ta nya initiativ i det internationella
miljöarbetet - utöver ett internationellt miljöforskningsinstitut - men icke.
Centerpartiet föreslår:
- En internationell luftvårdsfond måste tillskapas. De östeuropeiska svavelutsläppen
drabbar bl. a. Sverige hårt. Ökningar snarare än minskningar av
dessa utsläpp är troliga i framtiden, och flera av dessa länder bedömer sig
inte ha råd att investera i reningsanläggningar. Det räcker inte att sprida
kunskap om ny teknik. Sverige måste därför aktivt medverka till att andra
stater investerar i reningsteknik, övergår till miljövänligare energislag och
gör energieffektiviseringar.
Riksdagens majoritet har, efter centerinitiativ, föreslagit att den svenska
regeringen skall verka för att en internationell luftvårdsfond inrättas. Regeringen
har uppenbarligen inte gjort tillräckligt för detta och ställer det nu
mot förslaget om miljötekniskt institut.
- Vi anser att riksdagen skall slå fast att Sverige måste ta initiativ till
överläggningar med länderna inom ECE eller med en grupp av dem för att
få till stånd en fond, varifrån bidrag eller lån kan lämnas till miljöförbättrande
luftvårdsinvesteringar.
- Internationella miljöteknikmässor måste anordnas för att sprida kunskap
om effektivaste miljöteknik. Svensk industri har här en stor kapacitet
och en viktig potentiell marknad. 10
- Exportkreditgarantier skall kunna ges även till miljöteknikexport. De Mot. 1987/88
svenska exportkreditreglerna bör förändras så att de bidrar till att sprida Jo30
miljöteknik till länder som inte annars skulle satsa på det.
- Miljöattachéer skall utses vid strategiskt viktiga ambassader. Ambassaderna
måste avdela särskild personal med miljökompetens för miljöbevakning.
- Internationella försurningssekretariatet, som är miljöorganisationernas
organ, måste ges ökade resurser inom anslaget för information om försurning.
- Nya överläggningar om internationella överenskommelser om svaveloch
kväveoxidbegränsningar. Sverige måste, utifrån den vetenskapliga kunskap
som finns om naturens kritiska gränser, söka få till stånd en ökad ambitionsnivå
bland Europas länder.
- Överläggningar med den danska regeringen om begränsningar av luftföroreningarna
från Danmark och särskilt Köpenhamnsområdet, som har
stor påverkan på det hårt försurningsdrabbade sydvästra Skåne.
Åtgärder i industri- och energianläggningar
- Avsvavlingskapaciteten måste byggas ut. På så sätt skulle 30000 ton svavel
kunna tas bort vid effektivare avsvavling av tjocka och tunna eldningsoljor
och dieselbrännoljor. Målet bör vara att skapa kapacitet för att sänka
svavelhalten i tunga eldningsoljor till 0,2 % och tunna eldningsoljor till 0,15
%.
-Inför en miljöavgift med 3 000 kr. per ton svaveldioxid för kommande
budgetår och därefter successivt till en nivå motsvarande 13 000 kr. per ton
svaveldioxid. Centern har tidigare lagt fram förslag om detta. En del av dessa
medel anser vi bör användas till miljöteknisk utveckling.
- Stimulera utnyttjande av effektiv reningsteknik som låg NOx-brännare
(minskar kväveoxidutsläppen med ca 50 %), absorbenter vid förbränning av
sten- och brunkol (minskar svavelutsläppen med 40-60 %), fluidiserad bädd
(minskar svavelutsläppen med 90 % och rökgasnitrifikation (minskar kväveoxidutsläppen
med 80%).
- Förbättra tillsynen av anläggningarna, genom bl. a. utbildning av tillsynspersonal.
- Utarbeta ett förslag till miljöavgifter på kväveoxider.
Åtgärder inom trafiken
Bilavgaserna står för ca 70% av kväveoxidutsläppen. Utsläppen av kväveoxider
i Sverige har nästan tredubblats sedan mitten av 1950-talet. Det beror
framför allt på att bilarna ökat i antal. Bilavgaserna bidrar dessutom till
bildandet av det marknära ozonet, utsläpp av kolväten, bly, koloxid och sotpartiklar.
Bilavgaserna ger både skador på miljö och hälsa. De är en viktig
orsak till städernas miljöproblem. Enligt OECD är Stockholm en av de städer
som genomgår den snabbaste miljöförsämringen i Europa. Storstäder
som Stockholm kan inte bygga upp sin trafikstruktur på bilismen utan att
allvarliga miljö- och hälsoproblem uppstår.
- Trafikpolitiken måste främja miljövänliga transportsystem. Centern Mot. 1987/88
har i en trafikpolitisk motion lagt fram förslag till en sådan politik. Jo30
Centerpartiet föreslår:
- Före utbyggnad av olika transportalternativ skall miljökonsekvensbeskrivningar
göras. Sådana aktuella objekt är motorvägsprojekt och eventuell
broförbindelse över Öresund.
- Miljöavgift för flyget för att begränsa utsläppen av kväveoxider och
kolväten. Centern har i annat sammanhang lagt fram förslag om det.
- Stimulera utvecklande av miljövänliga motorer och miljövänliga drivmedel,
som etanol och rapsolja. Inför skattebefrielse för dessa drivmedel.
Centern har i den trafikpolitiska motionen föreslagit att alla bilar som uppfyller
bestämda krav på bränsleförbrukning, miljövänlighet och anpassning
till förnybara bränslen skall få nybilsrabatt på t. ex. 10 % genom reducering
av accis och/eller moms. Regeringens proposition saknar helt ambitioner för
detta.
- Trafikproblemen i de större tätorterna måste begränsas genom insatser
för att minska trafikintensite.ten, genom satsningar på kollektivtrafik och
trafikreglering. Möjligheter bör skapas för kommunerna att införa bilfria citykärnor,
miljöavgifter på privatbilism eller infartsavgifter i särskilt belastade
tätorter.
- Inför skärpta avgasreningskrav för lätta lastbilar och bussar fr. o.m.
1990 års modeller och för tunga fordon fr. o. m. 1992 års modeller. Avgasrening
för dessa fordon finns redan såväl i USA som Canada. Det finns ej
anledning att avvakta längre. Om problem med leveranser skulle uppstå kan
temporära dispenser medges i kombination med en miljöavgift för förorenade
fordon. Stimulanser bör utgå till kompletterande reningsutrustning
eller byte av motorer i lastbilar och bussar. De medel som regeringen anvisat
för stimulanser för inköp av lastfordon med katalytisk rening bör bl. a.
användas till detta.
- Inför stimulanser för komplettering av reningsteknik för personbilar såsom
riksdagen efter centerinitiativ har beslutat. Trots de positiva miljöeffekterna
av en sådan åtgärd har regeringen fortfarande inte efterlevt detta beslut.
Vi anser att regeringen snarast måste förelägga riksdagen förslag om
stimulanser. De 700000 bilar som körs på blyfri bensin kan på detta sätt
minska sina kväveutsläpp med 70%.
- Eftersom regeringen dröjt så länge med åtgärder kommer huvuddelen
av bilparken att sakna katalytisk rening ännu en lång tid. Vi anser att åtgärder
måste vidtas för att åstadkomma en omedelbar minskning av utsläppen.
De förorenande utsläppen från biltrafiken har ett tydligt samband
med hastigheten. Naturvårdsverket har beräknat att en sänkning av hastigheten
från 110-100 km/tim resp. från 90-80 km/tim skulle innebära att kväveoxidutsläppen
minskade med ca 20 % från trafiken på den aktuella vägsträckan.
Vi föreslår att riksdagen beslutar om en temporär sänkning av
hastighetsgränserna till 100 resp. 80 km/tim. Undantag bör göras för de 12
minst försurningsdrabbade Norrlandslänen. Övervakningen av hur hastig- Mot. 1987/88
hetsgränserna hålls måste skärpas. Jo30
Kalkning
Skogsskadorna som en följd av luftföroreningarna ökar. Allvarligast är situationen
i södra och västra Sverige. Det sura nedfallet har lett till att många
växtnäringsämnen har lakats ut ur marken. Därmed hotas markens långsiktiga
produktionsförmåga. Naturvårdsverket har föreslagit att en försöksverksamhet
genomförs med en kombination av kalknings- och vitaliseringsinsatser
och skogsbruksåtgärder. Regeringen har avfört förslaget i propositionen.
- Vi anser att det är angeläget att dessa åtgärder kommer till stånd och
föreslår att 10 milj. kr. anslås för detta ändamål i ett första steg.
Åtgärder i kulturminnesvården
Luftföroreningarna har förödande effekter på byggnader, monument och
kulturföremål, såväl i stad som på landsbygden. I dag står europeiska kulturminnesmärken
inför ett hot som anses större än t. o. m. de krig som förött
delar av Europa. Det finns ett stort behov av att försöka begränsa försurningens
effekter på vårt kulturarv.
- Vårt förslag om miljöfond kommer att kunna ge ytterligare resurser till
miljöåtgärder i kulturminnesvården.
- Vi föreslår att 205,5 milj. kr. skall anvisas för åtgärder mot luftföroreningar
och försurning i enlighet med naturvårdsverkets framställan, en
ökning med 42 milj. kr. jämfört med propositionen.
Ozonskiktet
Uttunningen av ozonskiktet över Antarktis var under 1987 den största som
uppmätts. Under oktober månad hade 50 % av den normala ozonmängden
försvunnit. Sedan 60-talets slut har en generell minskning skett över hela
norra halvklotet. Under vintermånaderna har minskningen varit upp till
9 %. Det är nu helt klart att ozonproblemet har övergått från att vara en
teoretisk framtida risk till att bli ett aktuellt och i högsta grad påtagligt miljöproblem
med globala dimensioner. Det är därför självklart att utsläppen
av freoner och liknande ämnen måste minskas drastiskt. Vi använder här
freoner som ett samlingsnamn för dessa ämnen. Även med mycket långtgående
restriktioner kommer ozonuttunningen att fortsätta att förvärras under
flera årtionden framöver.
Den centerledda regeringen förbjöd år 1979 freon som drivmedel i sprejförpackningar.
Initiativ togs år 1981 till en internationell konvention om
ozonskiktet. Sedan 1983 har centern i riksdagen krävt ett särskilt åtgärdsprogram
för att minska freonanvändningen. Riksdagen biföll förslaget.
Socialdemokraterna röstade emot. 13
Det är bra att regeringen har övergivit den låga ambitionsnivå som fanns i Mot. 1987/88
naturvårdsverkets åtgärdsprogram och som finns i den internationella Jo30
Montreal-överenskommelsen och i den nordiska planen.
- Centern anser i likhet med tidigare att freonanvändningen kan upphöra
inom en fem-årsperiod. Den största tillverkaren av freoner, Du Pont, har
klargjort att de avser att upphöra med tillverkningen inom fem år. I Västtyskland
har en frivillig överenskommelse gjorts med tillverkare att minska
användningen med 90 % inom ett par år.
- En miljöavgift bör införas på CFC-föreningar och andra halogenerande
ämnen med 50 kr/kg CFC. En sådan avgift kan leda till att avvecklingen av
freoner sker snabbare.
- Resurserna bör användas för att utveckla system för uppsamling av freon
som används i dag. Ett pantsystem bör övervägas.
- Regeringen vidtar inga åtgärder mot import av produkter som innehåller
freon. Förbud mot sådan import måste införas samtidigt som tidsgränserna
för freonanvändningen löper ut.
- Ett svenskt förbud måste omfatta alla ämnen och föreningar som är aggressiva
mot ozonskiktet, som meteorologiska institutionen vid Stockholms
universitet har påpekat i sitt remissvar.
- Sveriges beslut att förbjuda freon kommer att stimulera fram en teknisk
utveckling som också kommer andra länder till godo. Det är viktigt att regeringen
utnyttjar dessa möjligheter till skärpningar av såväl den internationella
som den nordiska handlingsplanen så att freonanvändningen får en
global avveckling.
Havsmiljön
Föroreningssituationen i haven är allvarlig. Utsläppen av klorföreningar och
tungmetaller måste upphöra och kväveutsläppen kraftigt begränsas. Havet
är en resurs och dess många möjligheter skall tas till vara - inte förödas, som
i dag sker.
Miljögifter
Så länge stabila organiska miljögifter släpps ut direkt eller indirekt kommer
ett långsiktigt miljöhot att kvarstå för våra hav. En åtgärdsstrategi måste
därför utgå från att eliminera tillförseln av sådana naturfrämmande ämnen.
Det är angeläget att dessa miljögifter prioriteras i såväl det nationella som
det internationella arbetet.
Varje år släpper den svenska skogsindustrin ut närmare 200000 ton klorerade
föreningar, i vattendrag och utmed kusten. Utsläppen av klorföreningar
ger skador på sjöarnas och havens ekosystem. Kloret används i
blekningsprocessen för pappersmassan. Ett särskilt problem utgör de kvicksilverhaltiga
fiberbankar som fortfarande finns i vattnen utanför massafabriker.
Dioxiner bildas i och med blekningsprocessen. Spridningen sker i samband
med utsläpp till luft och vatten, men också via den färdiga produkten 14
vid användning och förbränning. T. o. m. kaffefilter av blekt papper har vi- Mot. 1987/88
sat sig innehålla dioxiner. Jo30
Regeringen föreslår att utsläppen av organiskt bundet klor bör minskas
till 1,5 per ton klorblekt massa. Åtgärden bör ha påbörjats före utgången av
år 1992, anser regeringen. Den nivå som anges är densamma som Mönsterås
bruk fick i tillståndsbeslutet från koncessionsnämnden våren 1986. Sedan
dess har tekniken utvecklats. För övrigt använder regeringen en osäker mätmetod
som numera har övergetts. Den nya AOX-metoden ger 10 gånger
högre känslighet än STFI-metoden.
- Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste upphöra. Det är
inte bara angeläget. Det är också möjligt. Vi anser att utsläppen av klorerade
föreningar bör i stort sett kunna vara avvecklade inom sju år. Gällande
tillstånd för massaindustrin måste omprövas och starkare krav ställas så att
en övergång till miljövänligare teknik forceras.
Vi anser att en miljöavgift på organiska klorföreningar bör tas ut med
20 kr. per kg organiskt bundet klor för att stimulera en miljövänlig utveckling.
Det finns en blekningsmetod för pappersmassa som kan ersätta
den miljöfarliga klorén och dessutom spara energi. Den kallas Prenoxmetoden
och utnyttjar kvävedioxid i kombination med en alkalisk behandling
och en syrgasbehandling.
Det finns också andra tekniker att får fram papper som tillgodoser rimliga
vithetskrav. Blekning med väteperoxid åstadkommer mindre föroreningar
än klorblekning. Papperet kan också bestrykas med ett tunt skikt av vit lera
eller krita.
- I många fall är blekningen onödig. Hushållspapper fungerar lika väl
vare sig de är blekta eller ej. Konsumenterna har genom sina val möjlighet
att påverka så att efterfrågan på blekt papper blir begränsad.
- Vi anser att kommuner och myndigheter bör övergå till att använda
miljövänligt papper. Centern har för övrigt i en skrivelse till riksdagen påpekat
att riksdagen bör övergå till miljövänligt papper.
Centerpartiet föreslår
att regeringen får i uppdrag att verka för
- en förstärkning av det internationella samarbetet så att Helsingforskonventionen
för Östersjön följs,
- en Nordsjökommission för att utarbeta regler och avtal för Nordsjön,
- komplettering av Olsokonventionen, så att all miljöfarlig dumpning förbjuds
liksom förbränning av avfall till havs,
- att upparbetningsanläggningen för radioaktivt avfall i Sellafield, Storbritannien,
stängs.
15
Metallutsläpp
De metaller som tillförs haven samlas till slut i sedimenten, med undantag
av arsenik. Den totala tillförseln av vissa metaller till Östersjön framgår av
tabellen nedan.
Tabell 1. Metalltillförseln till havsområdena runt Sverige (ton/år)
Område |
Cu |
Pb |
Zn |
Cd |
As |
Hg |
Cr |
Ni |
Östersjön inkl. |
2 000 |
300 |
6 500 |
60 |
180 |
5 |
||
- luftnedfall |
380 |
2 900 |
3 200 |
80 |
40 |
10 |
_ |
|
Totalt |
2 400 |
3 200 |
9 700 |
140 |
220 |
15 |
||
Kattegatt och |
59 |
38 |
590 |
7,4 |
0,30 |
29 |
88 |
|
kommunala |
33 |
33 |
100 |
1,6 |
_ |
0,90 |
13 |
13 |
fartygstrafik |
23 |
6 |
4 |
0,5 |
0,30 |
0 |
3 |
|
luftnedfall |
55 |
260 |
400 |
3,7 |
2,4 |
7 |
18 |
|
Totalt |
170 |
340 |
1 100 |
13 |
3,9 |
49 |
120 |
|
Skagerrak |
3,0 |
1,3 |
9 |
0,1 |
0,02 |
1,0 |
||
vattendrag |
25 |
_ |
130 |
0,24 |
_ |
_ |
_ |
|
- luftnedfall |
28 |
220 |
340 |
2,8 |
0,4-0,5 |
|||
Totalt |
56 |
220 |
480 |
3,1 |
0,5 |
Tillförseln av kadmium är t. ex. 140 ton/år. De svenska utsläppen är 7,5 ton/
år. Endast en del av dem hamnar i Östersjön.
Regeringen föreslår att de svenska punktutsläppen av metaller halveras.
Detta kommer enbart att påverka miljön lokalt. Men det kommer knappast
alls att minska metalltillförseln till Östersjön i stort.
Metallbelastningen måste reduceras till samma storleksordning som den
naturliga påverkan. Kadmiumhalterna i sedimenten är förhöjda med mer än
10 gånger. Om man skall reducera kadmiumhalten till naturlig nivå skall
den totala tillförseln minskas från 140 ton/år till 14 ton/år. Att halvera de
svenska utsläppen från 7,5 till 3,5 ton/år hjälper då inte mycket.
- Detta är ett mycket allvarligt miljöproblem som kräver omfattande insatser.
Vi föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram
för att begränsa metallhalterna till en nivå som motsvarar de
naturliga variationerna.
Jordbruk och miljö
Jordbruket kan hjälpa till att lösa miljöproblem i andra delar av samhället.
En ökad användning av alternativa grödor skulle kunna ge råvaror som kan
ersätta fossila drivmedel som bensin och diesel. En produktion av energigrödor
och råvaror till massaindustrin och den kemiska industrin skulle få
många positiva effekter på miljön. 16
Mot. 1987/88
Jo30
- Vi anser att all brukningsvärd åkermark skall brukas och användas för Mot. 1987/88
livsmedelsproduktion, till att producera drivmedel och råvaror till industrin. Jo30
- Jordbruket måste också ta sitt ansvar för de miljöproblem som näringen
bidrar till. Minskad användning av miljöskadliga kemikalier i jordbruket
är ett mål i sig. Den statliga jordbrukspolitiken måste främja denna utveckling.
- Jordbruket är ett av de få områden där det i dag används miljöavgifter.
Användningen av kemikalier och handelsgödsel inom jordbruket är avgiftsbelagd.
Vi anser att dessa avgifter skall användas till miljöförbättrande åtgärder,
ny teknik, omställningsstöd för nya grödor och stöd för avsättning
av nya produkter.
- Växtföljder på åkermarken och spridning av stallgödsel har med ökande
produktionskrav fått en allt större betydelse för växtnäringsläckage från
jordbruket. Sambandet mellan växtodling och djurhållning måste bibehållas.
Stallgödseln skall utnyttjas som den resurs den är och inte vara ett
kvittblivningsproblem. En effektivare stallgödselanvändning ger också ett
minskat behov av handelsgödsel. Därigenom minskar den totala användningen
av kväve och därmed också risken för växtnäringsläckage. Åkermarken
måste hållas bevuxen under en större del av året för att motverka läckage
- Igenplantering av åkermark och igenväxning av hagar och ängar utgör
ett hot mot kulturlandskapet. Landskapet måste hållas öppet. De naturliga
variationerna måste bibehållas och utvecklas för att värna mångfalden i
växt- och djurlivet. Dagens jordbrukspolitik måste kompletteras med en
miljömålsättning.
Centern har i en annan motion lagt fram förslag om detta.
Avfall eller resurs
Med industrisamhällets utveckling minskas det återbruk och den återvinning
som i århundraden varit en naturlig del av vardagen för de flesta hushåll.
Stora system minskar möjligheterna för hushåll att hantera vissa avfallstyper.
Ett exempel är det organiska avfallet i hushållsavloppen, som efter
förorening med kadmium eller andra tungmetaller, bl. a. från industrin,
blir olämpligt att återföra till åkrarna som rötslam.
Långt fram på 1990-talet domineras avfallet av organiskt material, men i
ökande takt har det kommit att omfatta produkter som blivit alltmer sammansatta
av många ämnen och därför svåra att föra tillbaka i naturens kretslopp.
Läkemedel, tungmetallhaltiga batterier, plaster och bekämpningsmedel
blandas t. ex. med det organiska avfallet.
Avfallsfrågan håller på att växa det moderna samhället över huvudet.
Den samlade mängden industriavfall har beräknats till 4,5 miljoner ton. I
det ingår då inte restprodukter från gruvor, mineralberedning och jordbruk.
Byggnads- och rivningsverksamhet liksom reningsverk ger också upphov till
stora volymer avfall. Det miljöfarliga avfallet uppgår till 0,5 miljoner ton.
Varje år lämnar varje svensk ca 300 kg hushållsavfall. Den totala mängden 17
Mot. 1987/88
Jo30
Ny avfallspolitik
Avfall kan undvikas genom en ökad styrning av de produktionsprocesser
och de konsumtionsmönster som utgör själva källan till problemen. Samhället
måste i högre grad än hittills hävda producentens ansvar för det avfall
som är ett resultat av själva produktionsprocessen, liksom för de produkter
som släpps ut på marknaden.
Tyngdpunkten för fortsatt forskning och utveckling inom avfallsområdet
bör därför förskjutas från traditionell filter- och återvinningsteknik mot förebyggande
lösningar i produktionsledet.
Det innebär en inriktning mot teknik som i produktionsledet använder
färre resurser samt frambringar avfall och föroreningar i mindre omfattning
eller av mindre miljöfarlig karaktär än hittills.
Detta skulle spara råvaror eller göra det möjligt att använda mindre förorenade
råvaror, minska mängden restprodukter eller göra dessa mindre
förorenande samt möjliggöra återvinning genom t. ex. ändrad produktutformning.
Vi anser att regeringen bör få riksdagens uppdrag att
- ta fram ett samlat forskningsprogram för resurseffektivisering och avfallshantering
- studera möjligheter och hinder i olika branscher
- föreslå ekonomiskt stöd till forskning - teknikutveckling
- främja utvecklingen genom byggande av försöksanläggningar och genom
kunskapsförmedling
- undersöka vilka ekonomiska incitament som behövs för omställning till
ovan skisserade inriktning på minimering och återvinning av avfallet
- undersöka hur användning av emballage kan minskas och/eller ersättas av
andra som är skonsamma mot vår miljö och hälsa och som hushållar med
våra resurser
- utvärdera erfarenheterna av källsortering av olika typer av avfall. Regeringen
bör ta fasta på det intresse som finns bland allmänheten att insamla
hushållsavfall som papper och glas och se över olika möjligheter att utveckla
detta
- utarbeta pantsystem för samtliga dryckesförpackningar. Målsättningarna
för pantsystemen skall sättas högt. Vi anser att återvinningskravet för aluminiumburkarna
skall vara minst 90%. Enligt vår uppfattning borde aluminiumburken
förbjudas fr. o. m. januari 1990 om kraven inte dessförinnan
uppnåtts på årsbasis.
- utarbeta ett pantsystem för batterier, inkl. bilbatterier. Naturvårdsverket
har nyligen föreslagit att bilbatterier skall beläggas med pant om 20-25
uppgår till ca 2,5 miljoner ton. I t. ex. Stockholm behövs en ny medelstor
soptipp vartannat år.
Det finns anledning vara starkt kritisk mot att regeringen ännu inte har
lagt fram något förslag till en ny avfallspolitik, trots att den har en väsentlig
betydelse för miljöpolitiken.
18
kr. Målet måste vara att avskaffa miljöfarliga batterier. För att påskynda Mot. 1987/88
den tekniska utvecklingen bör en miljöavgift införas på dessa. Jo30
Förbränning
En förutsättning för avfallsförbränning är att hälso- och miljökraven kan
tillgodoses. Förbränningen ger i första hand utsläpp till luften, dels av vissa
tungmetaller som kvicksilver och kadmium, dels av dioxiner och andra organiska
föreningar.
Sopförbränning är ett medel att minska mängden deponerade sopor, utvinna
en del energi och att inte lasta över avfallet på kommande generationer.
Det är möjligt att väsentligt reducera utsläppen av föroreningar från avfallsförbränning.
Det kan ske genom en kombination av åtgärder t. ex. bättre
produktkontroll och källsortering för att få renare avfall, genom
förbättrad och effektivare förbränning i anläggningarna samt genom införande
av avancerad rökgasrening.
- I dag är mycket avfall blandat med miljöfarliga ämnen som kommer ut i
miljön vid förbränning. Vi anser att en förutsättning för att förbränning
skall få ske är att källsortering har genomförts på ett sådant sätt att innehållet
av oacceptabla ämnen minimerats eller helt eliminerats.
- Kommuner som vill elda sopor skall åläggas att före tillstånd visa på ett
fungerande system för källsortering. Kommuner som redan har tillstånd för
sopeldning skall åläggas att introducera motsvarande system.
Förgasning
Det behövs forsknings- och utvecklingsarbete för att studera alternativ till
deponering och förbränning. Den metod som för närvarande är mest intressant
är, förutom källsorteringen, bioförgasning. Fördelarna med att röta
hushållsavfall jämfört med i första hand deponering är volymreduktion och
energiproduktion i form av deponigas. Man kan troligen åstadkomma ett
väl fungerande energisnålt avfallsbehandlingssystem genom kombination av
bioförgasning och källsortering. Dessutom erhålls värdefull energi.
- Vi anser att resurser för forskning och utveckling måste anslås för att
stimulera utveckling av förgasningstekniken.
Avlopp
Från miljösynpunkt har stora förbättringar skett vid utbyggnaden av reningsverken.
Men ungefär en tredjedel av verken uppfyller inte utsläppsvillkoren.
- Behovet av kväverening i reningsverken har hittills förbisetts. I stort
sett har hela kväveinnehållet i avloppet passerat reningsverken utan rening.
Aven vid en 50-procentig reduktion kommer kvävet via reningsverken att
utgöra en betydande del av övergödningsproblemen i haven. Ambitionen
måste vara att restprodukterna skall återföras till naturens kretslopp.
19
- Ett särskilt allvarligt problem utgör avlopp som innehåller miljöfarliga Mot. 1987/88
ämnen. Vi anser att tillsynsmyndigheterna måste göra en genomgång av de Jo30
företag som är anslutna till de kommunala avloppsreningsverken. Om avloppet
är miljöfarligt och reningsverket inte förmår rena det, skall företaget
åläggas att själv eller tillsammans med annan miljöfarlig verksamhet rena
sitt avlopp.
- För att förbättra kontrollen skall varje företag som hanterar miljöfarliga
ämnen upprätta en miljöbudget över hur ämnena hanteras i den egna
verksamheten och var de slutligen hamnar. Budgeten skall vara till hjälp för
såväl det egna företaget som berörd tillsynsmyndighet.
- I reningsverkens kemiska rening används en kemikalie, oftast aluminiumsulfat,
för att dra till sig olika föroreningar i vattnet. Aluminium utfälls i
samband med försurning och är direkt giftigt för naturen. Dessutom har sulfaten
en försurande effekt. Vi anser att reningsprocessen inte skall få medverka
till ytterligare miljöförstöring. Kalk fyller motsvarande funktion i den
kemiska reningen. Kalk har emellertid ingen giftverkan och motverkar
dessutom försurningen. Alla reningsverk bör därför övergå till kalk som
fällningskemikalie.
- Det produceras mellan 150000 och 200000 ton avloppsslam per år i
landets reningsverk. Drygt hälften sprids på jordbruksmark, en tredjedel
deponeras på tipp och resten används för utfyllnadsändamål. Vi anser att
rötslammet inte längre skall användas på jordbruksmark.
Obligatorisk ansvarsförsäkring
Inom det svenska näringslivet används och saluförs ca 70 000 olika kemiska
ämnen. Bara för en begränsad del av dem finns en ordentlig dokumentation
av miljö- och hälsorisker. 10 000-tals kemiska ämnen uppfyller inte vad lagen
om kemiska produkter stadgar om ”tillfredsställande utredning av vilka
hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka” (§ 6).
- Vi har i annat sammanhang föreslagit en förstärkning av resurserna till
kemikalieinspektionen och en decentralisering av organisationen för kemikaliekontroll.
- Vi anser att tillverkare och importörer av kemikalier skall åläggas att ta
en ansvarsförsäkring för sina produkter för att förstärka kontrollen av kemikalier.
Försäkringsbolagen sätter då premien efter hur man bedömer riskerna.
Man gör det bl. a. utifrån de vetenskapliga undersökningar som företaget
har redovisat. En ytterligare bedömningsgrund är om företaget hittills
visat sig komma med såväl säkra produkter som korrekta redovisningar av
gjorda undersökningar.
En obligatorisk kemikalieförsäkring kommer att leda till minskad användning
av farliga kemikalier, en mer ansvarsfull hantering och tillföra
ekonomiska resurser till olycksförebyggande åtgärder och inte minst ge ersättning
för skadelidande. Vi anser att ett förslag till kemikalieförsäkring
bör utarbetas.
Regeringen föreslår i propositionen att en kollektiv miljöskadeförsäkring
införs för att åtgärda gamla skador. Den centerledda regeringen inledde i
början av 1980-talet utarbetande av en plan för hur gamla och omfattande Mot. 1987/88
miljöskador skulle åtgärdas. Det är bra att regeringen nu kommer med ett Jo30
förslag, även om vi anser att det kunde ha getts en annan utformning.
Ekonomiska styrmedel
Ibland hävdas att föroreningarna är det pris vi får betala för vårt nuvarande
välstånd. Detta pris är inte känt, eftersom det är framtida generationer som
får större delen av räkningen.
- Att anpassa ekonomin till ekologins förutsättningar är långsiktigt bra
ekonomi. Centern har därför föreslagit att ekonomiska styrmedel skall användas
i miljöpolitiken. Skattesystemet måste genomgå en förändring med
mindre skatt på arbete och mer skatt på råvaror. Vi vill med detta minska
efterfrågan på råvaror, vars exploatering och användning medför miljöproblem.
Ett annat motiv är att för framtiden spara knappa resurser och
främja en effektiv naturresurshantering. Vi anser att råvarubeskattningen
först bör införas på energi. Vi har därför i annat sammanhang lagt fram förslag
om skatt på uran för elproduktion och på miljöskadliga fossilbränslen.
Miljöavgifter
I miljöpolitiken måste användas både regleringar och ekonomiska styrmedel.
Miljöavgifter skall stimulera företag att vidta åtgärder för att minska
föroreningarna under den tillåtna nivån. Miljöavgifter skall också markera
att samhället inte accepterar miljöstörningar. Dessutom skall aldrig utsläpp
uppfattas som gratis vare sig för samhället eller för företaget i fråga.
Priset på en produkt mäter bara de privata och företagsekonomiska kostnaderna,
utan att ta hänsyn till de totala samhällsekonomiska kostnaderna,
inkl. miljöskadorna. Det gör att produktionen kan ske med metoder som
skadar miljön, utan att det drabbar förorenaren. Om avgiften sätts så att
den avspeglar kostnaden för miljöförstöringen, kommer den företagsekonomiska
kalkylen att överensstämma med den samhällsekonomiska. Men
det är näst intill omöjligt att exakt fastställa kostnaderna. En miljöavgift
måste därför inte avspegla den exakta samhällsekonomiska kostnaden enligt
Polluter Pays Principle (förorenaren skall betala de kostnader den åsamkar
samhället).
- Vi anser det viktigt att miljöavgiften sätts så högt att den ger tydliga signaler
till företaget att nedbringa utsläppen till vad naturen tål. Vi anser att
bl. a. följande skäl talar för att miljöavgifter skall införas:
1. Regleringar räcker inte.
2. Miljöförstöring är inte gratis.
3. Miljöavgifter påverkar såväl producenters som konsumenters beteende.
4. De ger tydliga signaler till teknisk utveckling.
5. De skapar resurser som kan bekosta en del av de investeringar i ny teknik
och nya produktionsmetoder som är nödvändiga för en bättre miljö.
6. De skapar resurser för en effektiv tillsynsverksamhet.
21
- Det är önskvärt att miljöavgifterna avskaffar sig själva genom att före- Mot. 1987/88
tagen minskar de avgiftsbelagda utsläppen. En del av de influtna medlen Jo30
bör fonderas till utvecklande av ny teknik och stimulanser till utnyttjande av
miljöåtgärder. I den mån de influtna medlen återförs, skall de enligt vår mening
inte räknas in i skattekvoten.
- Vi anser att regeringen borde ha tagit fram ett underlag för införande
av ett system med miljöavgifter. Nu väljer man i stället uppskovslinjen genom
att tillsätta en parlamentarisk utredning.
- Vi föreslår här i motionen att miljöavgifter införs omedelbart på svaveldioxid,
organiska klorföreningar och freoner, liksom på miljöfarliga tungmetallhaltiga
batterier. Dessutom begär vi förslag om miljöavgifter på kväveoxid
och koldioxid.
Miljöutbildning
En av de första åtgärder som den socialdemokratiska regeringen vidtog vid
regeringsskiftet 1982 var att lägga ned beredningsgruppen för miljöutbildning.
Dess arbete syftade till att ekologisk kunskap skulle ges på alla nivåer
från förskola t. o. m. högskoleutbildning. Regeringen föreslår nu att en sådan
arbetsgrupp tillsätts.
En nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna utvecklas på en
hållbar ekologisk grund, för att människor också på lång sikt skall kunna garanteras
en rimlig livskvalitet, är att alla har goda insikter om miljön och
dess krav. Utbildningen i miljövård måste avsevärt förbättras. Det är viktigt
att miljöfrågorna blir en integrerad del av såväl tekniska, naturvetenskapliga
som administrativa utbildningslinjer. Lärarutbildningen måste förstärkas
med grundkurser i ekologi.
I propositionen anförs att UHÄ har i uppdrag att integrera miljöfrågorna
i utbildningsplanerna för civilingenjörer och naturvetenskapare. UHÄ anser
att t. ex. civilingenjörsutbildningen bör innehålla 3-5 poäng obligatorisk
miljövårdsundervisning. Trots detta är det obligatoriska inslaget för närvarande
bara 1,5 poäng. UHÄ säger sig hittills ha sökt undvika att detaljstyra
innehållet i utbildningen.
- Vi anser att regeringen bör tillse att såväl tekniska, naturvetenskapliga
som administrativa utbildningslinjer kommer att innehålla minst 3-5 poäng
obligatorisk miljöundervisning och att denna undervisning blir en integrerad
del av utbildningen.
Miljöskyddslagen
Sedan miljöskyddslagens tillkomst för nära 20 år sedan har 90 fällande domar
avkunnats. Den genomsnittliga påföljden har varit 35 dagsböter. Dagsböter
är en vanlig påföljd för lindrigare brott som t. ex. snatteri. Av den tillgängliga
statistiken skulle man kunna tro att överträdelser mot miljöskyddslagen
är ovanliga och regelmässigt av lindrig art. Men av de avkunnade
fällande domarna framgår att företagen ofta under lång tid och upprepade 22
gånger orsakat skadliga utsläpp till mark, vatten och luft. Riksdagen har vid Mot. 1987/88
upprepade tillfällen uttalat att brott mot miljöskyddslagen är allvarliga. Jo30
- Allvarliga och långvariga skador måste prioriteras i miljöskyddsarbetet,
och detta bör klart framgå av miljöskyddslagen. Vi föreslår därför att
miljöskyddslagens 5 § får ett tillägg med innebörden att särskild hänsyn tas
till varaktigheten av de skadeverkningar som miljöfarlig verksamhet kan orsaka.
- I dag anges de mängder som ett företag har rätt att släppa ut vanligtvis i
riktvärden i utsläpp per månad. I exempelvis Västtyskland anges utsläppen
per halvtimme. Det svenska systemet kräver att åklagaren kan leda i bevis
att enstaka utsläpp inte endast varit av tillfällig karaktär utan också varit bestående
under en längre tid. Vi anser att utsläppsnormerna skall anges i
gränsvärden för en begränsad tidsperiod. Därmed uppnås en högre grad av
säkerhet som leder till en ökad rättssäkerhet också för den som ansvarar för
berörd verksamhet. Gränsvärdena skall anges som miljökvalitetsnormer utifrån
vad naturen tål.
- Vi har under flera år krävt att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras
obligatoriska i alla ärenden av någon betydelse. Omfattningen av beskrivningarna
skall stå i rimlig relation till beslutets omfattning och eventuella
verkningar. Det är viktigt att arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar
bedrivs med stor öppenhet. En miljökonsekvensbeskrivning bör i
skälig omfattning redovisa de direkta och indirekta miljöeffekter som projektet
kan medföra, redovisa alternativa handlingssätt och miljöeffekter av
sådana samt alternativet om åtgärden inte vidtas (nollalternativ). För att
förbättra möjligheterna att bedöma en planerad miljöfarlig verksamhet infördes
1981 i miljöskyddslagen skyldighet för sökande i ett tillståndsärende
att lämna en beskrivning av miljöeffekterna av verksamheten. Detta krav
har sedan inte utnyttjats av myndigheterna annat än i undantagsfall. Vi vill
nu vidga kravet till att den sökande skall redovisa alternativa lösningar i miljökonsekvensbeskrivningarna
enligt lagens 13 §.
- Det är angeläget att miljökunnandet och engagemanget i miljöorganisationerna
tas till vara. Vi anser därför att miljöorganisationer som uppfyller
vissa kriterier skall ha rätt att överklaga beslut om tillstånd och sådana
frågor som avses i 8a § andra och tredje stycket. För att ge erforderlig stadga
åt systemet bör regeringen fastställa vilka organisationer som skall få talerätt.
I dag finns redan rätt till överklagande för kommuner och lokala arbetstagarorganisationer.
Propositionen innehåller värdefull förstärkning av organisationen för tillsyn
enligt miljöskyddslagen. Där utlovas ca 100 nya tjänster i den statliga
organisationen, även om det för kommande budgetår enbart har anslagits
medel motsvarande 25 tjänster.
- Vi föreslår att 20 milj. kr. anslås för kommande budgetår till förstärkning
av den statliga tillsynen och ytterligare 20 milj. kr. året därefter.
Decentraliseringen till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har
inneburit och kommer att innebära avsevärda förstärkningar därutöver.
- Tillsynsmyndigheterna har redan i dag möjlighet att ompröva givna tillstånd,
även om det inte har utnyttjats i någon större omfattning. Om- 23
prövningsgrunderna utökas nu, men det avgörande för effekten kommer att Mot. 1987/88
vara om tillsynsmyndigheterna bevakar förändringar så att bästa möjliga Jo30
teknik utnyttjas. Vi anser att kontrollprogrammen bör ses över. Även om
företagens egenkontroll utgör grunden i kontrollverksamheten måste myndigheten
fortlöpande följa efterlevnaden av tillstånden. Särskilda resurser
måste tillföras för att utnyttja bästa möjliga kontrollteknik, som t. ex. Opsis
för luftföroreningar. Vi anser att i kontrollprogrammen måste prioriteras
mätningar och analyser av ämnen och föreningar som ger de allvarligaste effekterna
på miljön. Miljöskyddsförordningens 7§ måste ändras så att möjlighet
ges för myndigheterna att prioritera ärendena utifrån miljöeffekt.
Hemställan
Med hänvisning till vad som i motionen anförts med anledning av regeringens
proposition om miljöpolitik inför 1990-talet hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
god miljö skall vara ett centralt ekonomiskt mål,
2. att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta en strategi för
internationellt miljöarbete i enlighet med motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av översynen av naturvårdslagen,
4. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 10 milj. kr. till förstärkning
av länsstyrelsernas naturvårdsenheter, anslaget Dl. Länsstyrelser
m. m., civildepartementet,
5. att riksdagen beslutar anslå 60 milj. kr. till vård av naturreservat
m. m., anslaget B8. Miljö- och energidepartementet, dvs. en ökning
med 10,8 milj. kr.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fond för inköp och vård av naturreservat,
7. att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. till anslaget B6. Vård av
hotade arter m. m.,
8. att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. till anslaget B6. Vård av
hotade arter, dvs. en ökning med 1 milj. kr.,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om överföring av särskilt skyddsvärd mark från domänverket
till Naturvårdsfonden,
10. att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. till ett nytt anslag, Bevarande
av genetiska resurser, i enlighet med motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruksmetoder,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om internationell naturvård,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Antarktis bör skyddas som internationell naturpark, 24
14. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett ak- Mot. 1987/88
tionsprogram för att begränsa koldioxidutsläppen, Jo30
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om införande av miljöavgift på koldioxid,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
skall vara att svaveldioxidutsläppen begränsas med 90 %
och att utsläppen av kväveoxider och kolväten begränsas med 75 %,
17. att riksdagen begär att regeringen skall verka för en internationell
luftvårdsfond inom ECE i enlighet med motionen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om internationella miljöteknikmässor,
19. att riksdagen beslutar att exportkreditgarantier skall kunna ges
vid export av miljöteknik,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om miljöattachéer,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om resurser till internationella försurningssekretariatet,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om det internationella konventionsarbetet med
luftföroreningar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om överläggningar med den danska regeringen i
syfte att begränsa luftföroreningarna,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om utbyggnad av avsvavlingskapaciteten enligt
målsättningar som anges i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om åtgärder för att begränsa luftföroreningarna
från industri- och energianläggningar,
26. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag
till miljöavgift på kväveoxider,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om stimulanser till utvecklande av miljövänliga
motorer och drivmedel,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om miljöåtgärder i stadstrafiken,
29. att riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för lätta
lastbilar och bussar fr. o. m. 1990 års modeller enligt vad som anförts i
motionen,
30. att riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för
tunga fordon fr. o. m. 1992 års modeller enligt vad som anförts i motionen,
31. att riksdagen beslutar att stimulanser skall utgå till byte av motorer
och till kompletterande reningsteknik för bussar och lastfordon i
enlighet med motionen.
25
32. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sti- Mot. 1987/88
mulanser till köp av kompletterande reningsteknik för personbilar, Jo30
33. att riksdagen beslutar att temporärt sänka hastighetsgränserna
i enlighet med motionen,
34. att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. från försurningsanslaget
till försöksverksamhet med vitaliseringskalkning,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om miljöåtgärder i kulturminnesvården,
36. att riksdagen beslutar anslå totalt 202 milj. kr. till åtgärder mot
försurning och luftföroreningar, dvs. en ökning med 39 milj. kr.,
37. att riksdagen beslutar att införa en miljöavgift på freon med
50 kr./kg CFC,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om återinsamling av freon och införande av pantsystem,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om internationella åtgärder för att avveckla freonanvändning,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om miljöavgift på klorutsläpp med 20 kr./kg organiskt
bundet klor,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om avveckling av klor i pappersmassaindustrin,
42. att riksdagen begär att regeringen skall verka för en Nordsjökommission,
43. att riksdagen begär att regeringen skall verka för förbud av miljöfarlig
dumpning och förbränning till havs,
44. att riksdagen begär att regeringen skall verka för att upparbetningen
av radioaktivt avfall i Sellafield, Storbritannien, stängs,
45. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för att
begränsa utsläppen av metaller i havet i enlighet med motionen,
46. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag
till riksdagen om en ny avfallspolitik, i enlighet med motionen,
47. att riksdagen beslutar förbjuda aluminiumburken som dryckesförpackning
i enlighet med motionen,
48. att riksdagen beslutar att källsortering och effektiv reningsteknik
skall krävas för tillstånd till sopförbränning,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om avloppsrening,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om övergång till kalk som fällningskemikalie,
51. att riksdagen beslutar förbjuda användning av rötslam på jordbruksmark,
52. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om en
obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om system med ekonomiska styrmedel i miljöpoli- 26
tiken.
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1987/88
i motionen anförts om miljöutbildning, Jo30
55. att riksdagen beslutar förändra miljöskyddslagen i enlighet
med motionen,
56. att riksdagen beslutar ge miljöorganisationer rätt att överklaga
enligt 8a § miljöskyddslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om koncessionsnämndens sammansättning,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om statsåklagare för miljöbrott,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om miljöansvarig vid företag som bedriver miljöfarlig
verksamhet,
60. att riksdagen beslutar förändra rättshjälpslagen i enlighet med
motionen,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om inriktningen av tillsynsverksamheten,
62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om förändring av miljöskyddsförordningen.
Stockholm den 28 mars 1988
Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c) Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c) Gunnel Jonäng (c)
Nils G Åsling (c) Bertil Fiskesjö (c)
Gunnar Björk (c) Gunilla André (c)
Britta Hammarbacken (c) Per-Qla Eriksson (c)
Pär Granstedt (c) Börje Hörnlund (c)
Karin Israelsson (c) Agne Hansson (c)
27