Motion till riksdagen
1987/88:Jo21

av Stina Gustavsson (c)

med anledning av prop. 1987/88:85

om miljöpolitiken inför 1990-talet

Miljöföroreningarna orsakar i dag stora ekonomiska skador. Enbart i Sverige
uppskattas de årliga miljökostnaderna till minst 60 miljarder kronor per
år. I denna motion tar jag upp några angelägna frågor för Kronobergs län.

Det finns i dag dokumenterade resultat som visar att Sveriges sjöar och
vattendrag kraftigt har påverkats av försurningen. Skogsmarken har påverkats
påtagligt, och det är därför ett samhällsintresse att förhindra att de
hotbilder som målas upp blir verklighet. Alla krafter måste sättas in på att
minska utsläppen av försurade ämnen såväl inom landet som utomlands.

För Sveriges ekonomi som helhet svarar skogsbruket och skogsindustrin
för den övervägande största andelen av landets exportinkomster.

Skogen har därför stor regional betydelse för stora delar av Sverige bl. a.
för Kronobergs län. Västra delarna av Kronobergs län är ett av de mest utsatta
försurningsområdena i landet. Stat och kommuner satsar årligen tillsammans
miljontals kronor för att försöka rädda de värst utsatta områdena.
Detta är dock bara ett uppehållande försvar - försurningskällorna måste
minskas. En av de största punktutsläppskällorna som berör miljön i Kronobergs
län utgör Pilkington Floatglas AB i FJalmstad. När nu företaget ansökt
om en övergång till annat bränsle är det angeläget att kraven på rening
och val av bränsle görs på ett sådant sätt att de försurade utsläppen minskar.

För att motverka skador av den pågående försurningen görs stora kalkningsinsatser.
I dag utgår statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag
samt brunnar. Det rör sig dock om två olika statsbidrag som fördelas och redovisas
separat.

Det innebär att om länsstyrelsen har sjökalkningspengar över, vilket har
hänt, kan de pengarna inte användas till brunnskalkning där behov finns.
Jag tycker detta är ett onödigt byråkratiskt system som motverkar sitt syfte,
nämligen en effektiv samlad kalkningsinsats för att motverka försurningen.

Under innevarande budgetår fick Kronobergs län 1 milj. kr. i statsbidrag
till brunnskalkning. Länsstyrelsens ansökan var 5,68 milj. kr., baserad på
det behov som länets kommuner redovisat. Samma länsstyrelse disponerar
10,4 milj. kr. under budgetåret för sjökalkning. Årsanslaget är 3,4 milj. kr.
och 7 milj. kr. är reserverade pengar från tidigare år.

Länets miljö- och hälsoskyddsnämnder har gjort omfattande inventeringar
för att på ett bra sätt hantera brunnskalkningspengarna och ett stort behov
har dokumenterats. Nämnderna har också byggt upp en organisation
för att på bästa sätt utnyttja medlen. I propositionen finns inget nämnt om
brunnskalkning. Jag anser detta vara en stor brist och vill föreslå följande:

Tilldela länen en ”kalkningspott” för angelägna projekt. Länsstyrelserna Mot. 1987/88

och länens kommuner vet bäst var behoven finns. Då kan behoven styras till Jo21

sjöar, vattendrag och/eller brunnar. Därtill kan det för vissa län som är
starkt försurade, som t. ex. Kronobergs län, finnas skäl att pröva såväl
mark- som skogskalkning.

Vid flera tillfällen har riksdagen uttalat att när nya myndigheter och verk
beslutas skall en regionalpolitisk bedömning göras om deras placering. Det
är då förvånande att det internationella miljöteknikinstitutet som föreslås
inrättas skall ha sin lokalisering till Stockholm.

Institutet, som skall främja forskning och utveckling av teknik för en miljöanpassad
och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling, skall även vara ett
centrum för kunskap om miljövänlig och resurssnål teknik. Den utredning
som nu arbetar med förslag på inriktning och utformning av institutets verksamhet
borde enligt min mening få i uppdrag att föreslå annan lokalisering
än till Stockholm.

Jag föreslår att man i det sammanhanget ser vad ett län som Kronoberg
kan erbjuda. Här finns bl. a. Fläkt AB som är bra på luftreningsteknik, en
försökspark finns för skogsforskning, därtill solvärmeverk och institut för
vatten- och luftvårdsforskning. Högskolan i Växjö kan som kunskapsförmedlare
komplettera bilden, och flyget med Köpenhamnsförbindelse kan
utgöra ett annat komplement.

Kronobergs län borde väl kunna hävda sig i fråga om lokaliseringen av institutet.
En lokalisering till länet skulle verksamt bidra till en positiv utveckling
i regionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot försurningen i västra delarna av
Kronobergs län,

2. att riksdagen beslutar att anslaget B5. jämväl skall inrymma bidrag
till kalkning av brunnar,

3. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna i samråd med kommunerna
får avgöra hur kalkningsanslaget skall användas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokaliseringen av det planerade internationella
miljöteknikinstitutet.

Stockholm den 27 mars 1988

Stina Gustavsson (c)

10