Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jol7

E3

av Lars Ahlmark (m) ^ J

med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88

om miljöpolitiken inför 1990-talet Jol7-22

I proposition 1987/88:85 behandlas bl. a. frågan om säkerställande av naturvårdsobjekt.
Den upptogs till behandling i en fyrpartimotion, 1980/81:1358,
där inledningsvis anfördes följande:

Vårt land utsätts för en alltmer genomgripande och oåterkallelig naturexploatering.
Säkerställandet av natur- och landskapsvärden - kulturella,
vetenskapliga och friluftsbetonade - är därför av central betydelse. Hastigheten
i den omvandling som sker ger problemet en alldeles speciell karaktär:
behövliga skyddsåtgärder kan ej uppskjutas utan att definitiva förluster
riskeras; dagens ställningstaganden får mycket långsiktiga effekter, ibland
för all överskådlig framtid. Detta komprimerar i tiden behovet av såväl arbetskraft
för uppgifterna som en lösning av frågan om markägarersättningar.

Denna beskrivning är lika relevant i dag som för sju år sedan. I motionen
understryks särskilt problemet med markägarersättningar. De skall enligt
gällande lag vid bildning av bl. a. naturreservat normalt utbetalas som engångsbelopp.
Finansiellt är svårigheten således att avgörandet i bevarandefrågor
måste koncentreras till de närmaste åren. Om markägarersättningar
helt skall betalas ut under samma korta tid är risken stor att bevarandemålet
sätts lägre än eljest skulle bli fallet.

En omedelbar kostnadstäckning är också ur saklig synvinkel i många fall
obefogad. Markägarersättningar har ofta karaktären av investeringskostnader
för objekt med i princip obegränsad livslängd, t. ex. ett urskogsartat
område. Det vore därför befogat om objekten ”amorterades” under relativt
lång tid.

I fråga om intrångsersättning borde lösningen vara relativt enkel. Det
borde bli möjligt att i normala reservatsärenden ersätta markägaren med ett
årligt belopp, vilket binds till fastigheten och utgår under mycket lång tid.
Därigenom periodiseras samhällets kostnader på ett korrekt sätt, samtidigt
som ersättningen får samma karaktär som intrånget. Även i fråga om inlösen
borde ersättningen kunna periodiseras, vilket kan vara till fördel även
för markägaren. Dock måste denne vid inlösen ha kvar rätten att alternativt
begära engångsersättning.

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jol 7-22

Hemställan Mot. 1987/88

Jol7

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av formerna för säkerställande
av naturvårdsobjekt i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Stockholm den 29 mars 1988

Lars Ahlmark (m)

2