Motion till riksdagen
1987/88:Fö608

av Göthe Knutson och Karl-Gösta Svenson (m)

om Karlskronavarvet och behovet av ubåtsjaktfartyg,
m. m.

Situationen för Karlskronavarvet, Sveriges främsta örlogsvarv, är problemfylld
och allvarlig. Varvet saknar nybeställningar i tillräcklig omfattning för
de närmaste åren. Ordersvackan är djup.

Samtidigt behöver vårt svenska försvar betydligt fler moderna fartyg till
ubåtsjakten. Men regeringen säger nej till nya fartygsbeställningar.

Vi motionärer finner situationen paradoxal, allvarlig och djupt oroväckande
redan i ett kort framtidsperspektiv. Vi föreslår att pengar anslås och
nybeställningar av lämpliga ubåtsjaktfartyg görs vid Karlskronavarvet.

Fler uppsägningar hotar

Varvsledningen har tidigt slagit larm om den hotfulla situationen för de
närmaste åren. Stora ansträngningar har samtidigt gjorts för att få nya order
även på den civila marknaden inom och utom landet.

Konkurrensen inom varvsnäringen är emellertid utomordentligt hård och
turbulensen kring svensk vapenexport har knappast underlättat varvets
ansträngningar på utlandsmarknaden.

Den djupa ordersvacka som föreligger vid varvet har gjort att 250 av de
1 100 anställda har meddelats uppsägning. Blir det inga nybeställningar av
fartyg inom de närmaste månaderna, kan varvet redan i år tvingas planera
för en väsentlig kapacitetsminskning.

Unik kompetens i fara

Därmed skulle snart följa varsel om ytterligare uppsägningar av betydande
omfattning.

Redan i nuläget har uppsägningarna lett till annalkande konsekvenser för
varvets kompetens vad gäller utvecklingsarbete och byggande av örlogsfartyg
av olika slag i såväl plast som stål.

Karlskronavarvet har en väl dokumenterad och även av regeringen omvittnad
stor betydelse som försvarsindustri. Varvets kompetens är hög, och
på plastteknikens område har detta svenska örlogsvarv vunnit internationell
ryktbarhet.

Nybyggnadshall står tom

I och med att skrovet till den senaste beställningen av minröjningsfartyg i
Landsortsserien är färdigbyggt står den stora moderna s. k. plastbyggnadshallen
tom. Några nybeställningar finns inte. Regeringen vill inte göra
sådana förstärkningar av ubåtsjakten, och en riksdagsmajoritet bestående
av (s) och (fp) sade nej den 1 juni 1987 till moderata förslag om nya fartyg.

I detta läge frågar man sig: Hur länge får och kan Karlskronavarvet
behålla sina skickliga yrkesarbetare och tekniker som bär upp varvets unika
kompetens på plastteknikens område?

Även ubåtsbyggnadshallen på varvet står snart tom. Om ingen tidigareläggning
görs i beställningen av den planerade Ubåt 90 äventyras kompetensen
även på detta viktiga produktionsområde.

I dag finns yrkesskickliga ubåtsbyggare vid Karlskronavarvet. Försvinner
dessa till andra arbeten och orter tar det åratal att återupprätta en likvärdig
personalkompetens.

Likartade problem hotar att uppstå även vad gäller utvecklingsarbetet
inom fartygsteknologin vid varvet.

Ubåtsjakten kräver resurser

Samtidigt som Karlskronavarvet ropar efter fartygsbeställningar från marinen
har det blivit alltmer uppenbart att Sverige behöver betydligt fler
örlogsfartyg för att få bukt med de ständiga ubåtskränkningarna inne vid
våra kuster. Endast med våra egna insatser kan vi räkna med att nå framgång
i jakten på de främmande ubåtarna.

Nära sju år efter den sovjetiska ubåtens grundstötning i Karlskrona
skärgård och fem år efter sovjetiska ubåtars operationer i Hårsfjärden har
vårt land ännu inte en komplett ubåtsjaktstyrka av den omfattning som
krävs för en komplicerad ubåtsjakt. Men vi bör ha resurser att bekämpa
främmande ubåtsoperationer på mer än ett ställe samtidigt.

Anskaffning av fartyg till en andra ubåtsjaktstyrka måste följaktligen
omgående påbörjas. I enlighet med det moderata förslaget i 1983 års försvarskommitté
föreslår vi att beställning görs av ytterligare två kustkorvetter
av Göteborgsklass samt att en tidigareläggning sker av den planerade
beställningen av den nya ubåtstypen Ubåt 90.

Ordern till Karlskrona

Byggandet av kustkorvetter sker vid Karlskronavarvet. Ett bemyndigande
till regeringen enligt vårt förslag skulle omedelbart förbättra varvets situation
avsevärt. Vi utgår då ifrån att Ubåt 90 i enlighet med de senaste årens
ubåtsbygge åtminstone till hälften byggs vid Karlskronavarvet.

Om riksdagen avslår vårt och moderata samlingspartiets förslag om beställningsbemyndigande
beträffande två kustkorvetter och en Ubåt 90 vill vi
som ett andrahandsyrkande föreslå beställning av två minröjningsfartyg av
Landsortsklass. Också dessa moderna fartyg, bl. a. utrustade för ubåtsjakt,
seriebyggs vid Karlskronavarvet.

Mot. 1987/88
F5608

11

Många nya fartyg krävs

Byggandet av två kustkorvetter och en Ubåt 90 är dock endast början på
uppbyggandet av en andra ubåtsjaktstyrka. Fler fartyg, helikoptrar och
utbåtsjaktflygplan måste anskaffas i enlighet med de behov som chefen för
marinen redovisat till ÖB.

Samtidigt kan det konstateras, att en stor del av den svenska örlogsflottan
måste förnyas under den närmaste tioårsperioden. Redan nu har marinen
tvingats lägga upp betydelsefulla fartyg, som enligt planerna skulle finnas
med i organisationen ännu i flera år.

Hur skall dessa ersättas i bl. a. viktiga bevakningsuppgifter som åvilar
marinen och som hittills kunnat fullgöras endast med stora svårigheter i
brist på fartyg?

Bevakning utanför Gotland

I och med gränsdragningen för ekonomiska zoner i Östersjön har Sverige
tillförts 13 500 kvadratkilometer havsyta. Rätten till bl. a. fiske tillkommer
nu Sverige i detta område. Här uppstår nu behovet av svensk övervakning.
De båda tullkryssare som betjänar farvattnen runt Gotland kan inte ensamma
räcka till för de nya övervakningsuppgifterna. Antingen behövs fler
fartyg inom marinen för detta ändamål eller skall kustbevakningen tillföras
fler fartyg.

Minröjning ställer krav

Den svenska marinens fartyg måste ha en flexibel anpassningsförmåga. Det
är angeläget att så många fartyg som möjligt är anpassade till minröjning,
även om huvudfunktionen är en annan. Detta kräver fartygsskrov av ickemagnetiskt
slag, dvs. trä eller plast. Slutsatsen ligger nära till hands att
behovet av nybyggen i plast är ungefär lika stort som de närmaste årens
beställningsbehov hos Karlskronavarvet.

Under alla omständigheter måste den svenska marinen senast in på
1990-talet ersätta den del av flottan som redan nu är i behov av nyförvärv.
Flertalet av skroven måste vara av plast. Vad händer om Karlskronavarvets
kompetens och kapacitet då gått förlorad?

Statens ansvar

Den oroväckande situationen för Karlskronavarvet och bristerna inom
ubåtsjakten skulle inte ha förelegat om moderata samlingspartiets förslag i
riksdagen under senare år blivit bifallna.

Från moderat håll har vi också framhållit statens ansvar i egenskap av
ägare till Karlskronavarvet. Ett sådant ansvar har också fastslagits av riksdagen
år 1980, eftersom varvet med sin marina inriktning har begränsade
möjligheter att påverka sin försäljningsvolym genom egna insatser (prop.
1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr. 1979/80:405).

Mot. 1987/88
FÖ608

12

Näringsutskottet anförde år 1983 (NU 1982/83:55) att riksdagens uttalande
år 1980 borde stå fast. Dock framhöll utskottet att det i första hand
borde vara de militära myndigheternas sak att på grundval av en övergripande
planering sörja för ett såvitt möjligt jämnt och effektivt utnyttjande
av de varvsresurser som står till marinens förfogande.

Till detta skall sägas att de militära myndigheterna inte har några andra
resurser och bemyndiganden än dem som riksdag och regering anvisar. Inte
heller tycks det finnas intresse i försvars- och industridepartementen för att
bibehålla Karlskronavarvets kapacitet och kompetens som fartygsbyggare i
framtiden.

Detta är naturligtvis paradoxalt mot bakgrund av det stora behov av
fartyg från Karlskronavarvet som föreligger. Äventyras nu framtiden för
denna försvarsindustri, innebär det ett ökat säkerhetspolitiskt risktagande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att planeringsramen för det militära försvaret
för perioden 1987/88-1991/92 ges en sådan inriktning att två
kustkorvetter av s. k. Göteborgsklass och en modern ubåt av typ
Ubåt 90 inrymmes,

2. att riksdagen, därest yrkandet under 1. icke skulle bifallas,
bemyndigar regeringen att medge beställningar av två minröjningsfartyg
av Landsortsklass,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det framtida sysselsättningsläget vid Karlskronavarvet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att överbefälhavaren och
chefen för marinen får i uppdrag att redovisa marinens behov av nya
fartyg för tiden fram till år 2000 samt därmed sammanhängande
behov av Karlskronavarvet med angivande av kapacitet och kompetens.

Stockholm den 26 januari 1988

Göthe Knutson (m) Karl-Gösta Svenson (m)

Mot. 1987/88
FÖ608

13

Graphic Systems Stockholm 1988