Motion till riksdagen
1987/88:A485

av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp)

om regionalpolitiska åtgärder i Halland Mot.

1987/88
A485-487

Halland - ett bra län även i framtiden

Någon har kallat Halland en lycklig provins. Det är tvivelsutan så att
hallänningarna i många avseenden är lyckligt lottade. Andelen förvärvsarbetande
är bland de högsta i landet. Företagen är många, av varierande storlek,
ganska jämnt fördelade över länet och representerar många olika branscher.

För att de flitiga och företagsamma hallänningarnas verk skall föras vidare,
krävs dock vaksamhet inför de hot som kan tänkas störa den idylliska bilden i
framtiden och en god beredskap i en snabbt föränderlig omvärld.

Näringslivet

Som vi tidigare påpekat är förutsättningarna för halländskt näringsliv mycket
goda. De mindre och medelstora företagen dominerar, vilket innebär
mångfald i service och arbetstillfällen. Företagen är väl spridda över olika
branscher och, möjligen med undantag av Hylte kommun, ingen ort är
beroende av ett enda företag.

Det ligger nära till hands att Hallands positiva utgångsläge gör att såväl
statliga som regionala myndigheter lägger mindre vikt vid åtgärder som skall
underlätta fortsatt hög sysselsättning.

Det finns också en risk att de problem som trots allt finns inte uppmärksammas
tillräckligt:

• Strukturförändringarna inom jordbruket är särskilt kännbara för Halland
där näringen sysselsätter betydligt fler än för genomsnittet i riket. Detta
måste beaktas i olika planeringssammanhang, bl. a. i den nu pågående
regionalpolitiska utredningen.

• Fisket har också stor betydelse för Halland. Ambitionsnivån när det gäller
att minska föroreningsbelastningen i Öresund, Kattegatt och Skagerrak
måste enligt vår uppfattning öka betydligt. Det är en förutsättning för
näringens framtid.

En annan viktig åtgärd för länets yrkesfiskare är den marinbiologiska
karteringen. Kunskapen om t. ex. viktiga lek- och uppväxtområden för fisk
ökas.

• Beslutet om avveckling av kärnkraften gör att arbetsmarknadssituationen
på Väröhalvön kan bli mycket besvärlig. Detta kan undvikas i första hand
genom att den kvalificerade personal som i dag finns vid Ringhalsverket

1 Riksdagen 1987188. 3sami. Nr A485-487

ges tillfälle att stanna kvar. Enligt vår uppfattning är det ett av flera skäl till Mot. 1987/88

varför en alternativ energiproduktion måste komma till stånd vid Ring- A485
hals.

Men också i övrigt krävs att berörda instanser, såväl på central som
regional nivå, uppmärksammar de problem och möjligheter som en
avveckling av kärnkraften innebär för Väröhalvön.

• Halland har ett förhållandevis stort antal småföretag. Länet är därför
beroende av en industripoltik som inte ensidigt gynnar stora enheter,
vilket vi menar att den socialdemokratiska politiken gör.

I en särskild motion redovisar folkpartiet åtgärder som skulle skapa
bättre villkor för våra mindre företag. Det handlar bl. a. om att förändra
skattesystemet så att det lönar sig att starta och utvidga en verksamhet, om
att minska byråkrati och krångel och om att anpassa den arbetsrättsliga
lagstiftningen till småföretagen.

Hantverk

Äldre tiders ansedda yrken har i dag krympt till att nästan uteslutande
omfatta konstnärlig verksamhet eiler vara enbart fritidssyssla. Industrialismen
som bl. a. innebar allas tillgänglighet till en mängd varor till överkomligt
pris bidrog väsentiigt till höjningen av levnadsstandarden. Många produkter
har, med undantag för modeväxlingar, sett precis likadana ut genom åren,
bara med den skillnaden att handens och ögats arbete bytts mot maskinens.

Därför har de många människornas kunskap om olika råvarors egenskaper
och användbarhet, liksom själva handlaget försvunnit. Lärdomar gick i arv
från föräldrar till barn eller genom skickliga mästare som undervisade sina
lärlingar. Bristen visar sig i dag så snart det blir fråga om att restaurera eller
återskapa äldre tiders miljöer och bruksföremål.

I Halland bedrevs bl. a. fåravel, med spinnerier och färgerier för ullhanteringen.
Den speciella form av handstickning som kallas Hallandsbinge har en
rik variation av mönster och klädesplagg. Vid sidan av snickartraditionen
utövades konsten att täcka tak med halm.

Förr liksom nu hade Halland utmärkta betingelser för linodling och man
kanske vågar dra slutsatsen att hanteringen av spånadslin har gamla anor
eftersom en av hallandsdialekterna har ett speciellt ord för linåker, nämligen
”hörager”.

För att inte kunskaper och handaskicklighet för alltid skall gå förlorade är
det angeläget att uppmuntra de ansträngningar som görs för att ge gamla
yrken en renässans. Även om det just nu finns ett ökande intresse hos många
människor att lära mer om sitt ursprung, historia och traditioner, är det inte
enbart de kulturella skälen som motiverar detta. Sysselsättning och beredskapsskäl
gör det i minst lika hög grad.

En minskning av arbetstillfällena inom jordbruket synes ofrånkomlig och
det är oftast på landsbygden de människor återfinns som är mest motiverade
och har de största förutsättningarna att väcka liv i gamla hantverk. Här finns
alltså ett stort obrutet fält för utvecklingsfonden att ta sig an liksom för
arbetsförmedlingen genom rådgivning och utbildningsstöd.

2

Den ytterligare tjänst för hemslöjdskonsulenter sorn i årets budgetproposi- Mot. 1987/88

tion föreslås inrättas i varje län skulle, med en något bredare inriktning men A485

samma finansiering, kunna fungera som hantverkskonsulent.

Kommunikationer

Halland tillhör inte bara hallänningarna. En ökande ström av människor och
gods kräver tillgänglighet till en snabb och säker passage på sin väg till och
från kontinenten. Men också för vår egen skull behöver framkomligheten
förbättras. Det gäller såväl västkustbanan som E 6. Länge nog har de som
bor utmed dessa leder fått stå ut med buller och avgaser från ringlande
bilköer. Trafikolyckor hör också till bilden. Det är nödvändigt att västkustbanan
får dubbelspår i hela sin längd om det skall bli möjligt att föra över
tungt långväga gods, som i dag har Europavägen som enda alternativ.

Både E 6 och västkustbanan behöver en väl fungerande fortsättning i form
av en fast förbindelse över till Danmark.

Dubbelspår för pendeltåg

För närvarande pågår en etappvis utbyggnad av dubbelspåret från Göteborg
och söderut, men det långsamma tempot är mycket otillfredsställande.

Genom kapacitetsökningen ger ett dubbelspår också möjlighet till pendeltågstrafik,
speciellt i den tätbefolkade norra länsdelen. En betydande del av
befolkningen är pendlare med Göteborg som arbetsplats. Kollektivtrafiken,
där bussarna dominerar, har för länge sedan nått den gräns där ingen ökning
längre är möjlig. Buss- och personbilstrafiken utgör också ett miljöproblem,
särskilt inne i Göteborg. Om ingen lättnad sker i en snar framtid, kommer
trafiksituationen att tvinga fram nya och kostsamma investeringar i vägnätet.

Göteborgsregionens Lokaltrafik AB har efter ingående studier funnit, att
pendeltågstrafik mellan Göteborg och Kungsbacka skulle innebära omkring
9 000 tågresor per dag. Dvs. ungefär 40 % fler än som i dag utnyttjar pendeln
Göteborg—Alingsås. Vi anser det därför högst motiverat att fördelningen av
anslagna medel anpassas så att dubbelspåret Göteborg-Frillesås färdigställs
först.

T rafikinforma tion

Ett värdefullt inslag i arbetet för att höja trafiksäkerheten på våra vägar
utgörs av trafikinformation via radio. Utmed exempelvis E 6 finns skyltar
som upplyser om över vilken frekvens resp. lokalradiostation sänder.

Kommunerna har möjlighet att via närradiosändarna ge information till
turister och övriga trafikanter, vilket i vissa distrikt är oerhört värdefullt
eftersom relativt närbelägna områden kan uppvisa stora skillnader i temperatur
och väglag. Värdet av att snabbt kunna lämna information om uppkomna
trafikhinder kan inte överskattas. Av föregivna trafiksäkerhetsskäl, en
svårbegriplig motivering, tillåts inte närradions informationstavlor placeras

3

närmare vägområdet än på ett avstånd av femtio meter. Alltså tillsammans Mot. 1987/88

med kommersiell reklam. Under de tider då turisttrafiken är som mest A485

intensiv är det angeläget att kunna ge alla trafikanter detaljerad information.

Det borde vara trafiksäkerhetsverkets uppgift att göra detta möjligt genom
att ändra sina rigorösa bestämmelser och arbeta fram en ”trafiksäker” skylt.

Hallands natur

Det mesta av hallandskusten som inte upptas av hamnar är tillgängligt som
strövområde, badplatser och skyddade lokaler för ett rikt fågelliv. Svårigheten
att kunna hålla stränderna i gott skick bekymrar de ansvariga. De unika
områdena med sanddyner, såväl som resten av kusten, får ta emot allsköns
bråte som förs med vind och vågor västerifrån. Hallands- och bohuskusten är
den i särklass mest nedskräpade i vårt land. Det mesta härrör från
yrkessjöfarten och oljeutvinning i Nordsjön. Det som kommunernas egna
invånare eller fritidsfolket lämnar efter sig är försumbart i sammanhanget.

Förra året lade 10 000 människor ned 55 000 arbetstimmar på att fylla 25 000
sopsäckar. Trots det fick mer än tre femtedelar av vår västra kust lämnas
ostädad.

Den pågående miljöförstöringen av Kattegatt tar bl. a. död på tången, som
blir liggande i kilometerlånga strängar vid stränderna. Under allmänna
motionstiden 1987 begärde vi att länsstyrelsen i Halland skulle få disponera
medel ur det särskilda anslaget för naturvård, för att kunna hålla åtminstone
dynområdena rena. De är ju till glädje inte bara för hallänningar utan
attraherar människor långväga ifrån. Jordbruksutskottet hänvisade då till
den aktionsplan mot havsföroreningar som skulle komma under den följande
våren och till att arbete pågick inom vår länsstyrelse med förslag om att göra
sandkusten till naturvårdsområde.

Något sådant förslag har, när detta skrivs, ännu inte sett dagens ljus lika
litet som aktionsplanen, när den senare förelåg, berörde detta specifika
problem. Vi återkommer därför med vår framställan.

Med det utsatta läget mot västerhavet och utan barriär mot de förhärskande
vindarna, får Hallands skogar ta emot luftföroreningar och surt regn i en
omfattning som börjar lämna allt tydligare spår. I folkpartiets motion om
miljöpolitiken har föreslagits en rad åtgärder. Bl. a. införandet av miljöavgifter
på utsläpp av svavel- och kväveoxider. Samtidigt betonas vikten av att
Sverige spelar en mera offensiv roll på den internationella arenan. Det är
nödvändigt att sluta internationella överenskommelser, som avgränsar
utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och kemikalier till vad naturen
rimligen tål.

Skogen som råvarukälla utgör en betydande resurs för de halländska
näringarna. Men det är ingen enkel uppgift att klara skogshantering med alla
de föreskrifter som skogsvårdslagen utgör och de detaljerade och svåröverskådliga
regelverk som starkt beskär den enskilde skogsägarens handlingsfrihet.
Folkpartiet anser att detaljregleringen måste försvinna samtidigt som
större hänsyn måste tas till naturvårdens intressen. Detta har folkpartiet
utvecklat i en särskild motion om skogspolitiken.

4

Det är allmänt känt att det biologiska livet i Kattegatt utsätts för Mot. 1987/88

upprepade och allvarliga störningar, vars främsta orsak är belastning av A485

växtnäringsämnen. Laholmsbukten och delar av dess tillrinningsområde har
förklarats för särskilt föroreningskänsligt område. Vår länsstyrelse arbetar
nu tillsammans med Kristianstads län med att ta fram särskilda föreskrifter
för markanvändningen.

Länsstyrelsernas naturvårdsenheter har en nyckelroll i miljövårdsarbetet.

Under en följd av år har folkpartiet därför föreslagit förstärkningar i
budgeten. Det är glädjande att regeringen nu föreslår en höjning av anslaget
med 10 milj. kr. Vid den kommande miljöpropositionen kommer folkpartiet
att ta ställning till om detta är tillräckligt med hänsyn till den aviserade
omorganisationen.

Turism

Halland har en relativt hög andel sysselsatta inom företag som servar
turismen. Den är alltså en icke oväsentlig del av Hallands näringar. Länet har
också ett rikt utbud av såväl kultur som natur. Det skiftande landskapet från
skogsbygder i öster till havet i väster gör det lätt att tillfredsställa många olika
önskemål. Men om resurserna inte räcker till för att tala om vad som finns
och hur man når det, är risken stor att många far värdshus förbi. De ökade
anslagen till turism i årets budgetproposition är därför välkomna. Samordning
av marknadsföring, särskilt utomlands, har många fördelar, men man
kan för den skull inte bortse ifrån betydelsen av de satsningar som kräver god
lokalkännedom. Därför anser vi att en del av de pengar som ställs till
förfogande för Sveriges turistråd bör fördelas bland de regionala turistorganisationerna.
Detta är särskilt angeläget i de län som likt Halland har direkta
inkörsportar från utlandet eftersom det första intrycket av ett främmande
land betyder mycket för fortsättningen.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställes

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den minskande sysselsättningen inom det
halländska jordbruket,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskerinäringen i Halland,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på
Väröhalvön med anledning av kärnkraftsawecklingen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sysselsättning och beredskap som motiv för
inhemsk produktion och bearbetning av ull och lin,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingsfondens och arbetsförmedlingens roll
för stöd och utbildning vid återupptagande av äldre yrkestraditioner,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88

motionen anförts om att den för varje län föreslagna nya tjänsten som A485

hemslöjdskonsulent skall kunna omvandlas till hantverkskonsulent,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fördelningen av anslagna medel till västkustbanans
dubbelspår anpassas så att utbyggnaden på sträckan
Göteborg-Kungsbacka—Frillesås kan färdigställas så snart det är
tekniskt möjligt,3]

[att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelsen i Halland ur
anslaget B 8, ”Vård av naturreservat m. m.”, miljö- och energidepartementet
bil. 16, tilldelas medel för underhåll av den halländska
sandkusten,1]

[att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket anmodas
utarbeta vägskyltar som kan godkännas för information om såväl
närradions som lokalradions sändningsfrekvens.3]

Stockholm den 26 januari 1988

Margareta Fogelberg (fp) Christer Eirefelt (fp)

1 1987/88:Jo286

2 1987/88:N328

3 1987/88:T222

6