Motion till riksdagen
1987/88:A43

av Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)

med anledning av prop. 1987/88:114 med
förslag till ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring, m. m.

I propositionen anges att ett av arbetsmarknadspolitikens främsta mål är att
hävda den s. k. arbetslinjen. Denna innebär att arbete eller utbildning skall
prioriteras framför passiva åtgärder.

I valet av olika åtgärder, då arbete inte är aktuellt för den enskilde individen,
skall utbildning prioriteras framför sysselsättningsskapande åtgärder.

De senaste årens brist på arbetstillfällen har inneburit svårigheter för
många att etablera sig på arbetsmarknaden. De har varit hänvisade till vikariat,
korttidsarbete och arbetslöshetsperioder av olika längd. En stor del av
de arbetslösa har aldrig haft arbete i en sådan omfattning att de blir berättigade
till någon form av arbetslöshetsförsäkring utan varit hänvisade till
socialbidrag för sin försörjning. Risken för utslagning har varit påtaglig.

För många är enda möjligheten att erhålla ett stadigvarande arbete att genomföra
en utbildning eftersom de flesta lediga platser kräver utbildning
och/eller erfarenhet i yrket.

Det är inte ovanligt att stora insatser och ett aktivt motivationsarbete
krävs för att förmå människor att påbörja något nytt.

Arbetsmarknadsutbildningen och rehabiliteringsarbetet får inte störas av
de negativa effekter som konstruktionen av utbildningsbidragen kan åsamka
den enskilde genom att även fortsättningsvis bli socialbidragsberoende.

Genom att utbildningsbidragen har tre olika nivåer knutna till sig - om
man är berättigad till arbetslöshetskassa och ålder - blir även de som varit
beroende av socialbidrag för sin försörjning även så framgent, trots att de
genomgår en heltidsutbildning och fullgör en arbetsdag.

I utredningen Ds S 1987:2- Om socialbidrag - anges att i mars 1986 uppbar
39 400 personer utbildningsbidrag, och cirka 6 800 personer i storleksordningen
20 % behövde samtidigt socialbidrag av dessa.

De som arbetar har fått en förbättring av sin inkomst genom löneutvecklingen,
och nu föreslås en höjning av de olika nivåerna i utbildningsbidragen
samt fr. o. m. 1990 en anpassning årligen till löneutvecklingen. Trots detta
kan genom utbildningsbidragens konstruktion fortfarande de negativa konsekvenserna
att det krävs kompletterande socialbidrag för försörjningen
kvarstå.

Hemställan Mot- 1987/88

A43

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en översyn av utbildningsbidragens
struktur.

Stockholm den 8 april 1988

Birthe Sörestedt (s) Bengt Silfverstrand (s)

4