Motion till riksdagen

1987/88:A36

av Kersti Johansson

med anledning av prop. 1987/88:105 om
jämställdhetspolitiken inför 90-talet

Mot.

1987/88

A36-37

I. Inledning

Grundläggande för centerpartiets politik är alla människors lika värde och
rättigheter. De mål som centerpartiet vill förverkliga utgår från de enskilda
människornas behov och det nödvändiga samspelet mellan människa och
miljö. Kraven på trygghet i en god livsmiljö för alla och ansvaret för kommande
generationer måste enligt vår mening bestämma inriktningen av det
politiska handlandet.

Målsättningen måste därför vara att skapa ett samhälle där relationer
människor emellan präglas av respekt för varje människas värdighet, integritet
och egenart. Det politiska arbetet måste inrikts mot att ge varje människa
likvärdiga förutsättningar och möjligheter att ta till vara sina personliga
resurser. Detta innebär att samhället måste utformas så att varje individ har
reella möjligheter att efter intresse, läggning och förmåga fritt välja sitt
levnadsmönster i solidaritet och samverkan med andra människor.

Enligt centerpartiets mening kan dessa strävanden bäst tillgodoses inom
ramen för ett decentraliserat samhälle och en marknadsekonomi byggd på
socialt och miljömässigt ansvarstagande hos individer, grupper och samhälle.

Ett bra och fungerande samhälle förutsätter vidare att skilda individers
erfarenheter och värderingar kan komma till uttryck i samhällsarbetet. Det
är väsentligt att det politiska arbetet och den offentliga verksamheten inte
bedrivs på ett sådant sätt att endast ett fåtal har möjligheter att delta i denna.

En oundgänglig del i en positiv samhällsutveckling är att både kvinnors
och mäns värderingar och erfarenheter måste få komma till uttryck i arbetet
på skilda samhällsområden. Det ger ett breddat och bättre underlag för
ställningstaganden och beslutfattande. Det kan ge det politiska och fackliga
arbetet nya infallsvinklar och dimensioner. Det kan ge en mänskligare arbetsmarknad
och en större social och miljömässig medvetenhet hos näringslivet.
Det kan förnya och utveckla arbetet inom organisations- och
samhällsliv, där kvinnor och män gemensamt och i solidaritet med varandra
kan forma ett mänskligare samhälle.

Strävandena att skapa likvärdiga ekonomiska och sociala villkor för alla
ställer samtidigt krav på att var och en är beredd och ser som sin skyldighet

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr A36—37

att ta sin del av föräldraansvar, för personlig service och ett fungerande Mot. 1987/88
familjeliv. A36

Parallellt med politiska, ekonomiska och sociala reformer måste ett långsiktigt
arbete bedrivas genom opinionsbildning, information och ökad kunskapsspridning
i syfte att öka insikten och skapa en positiv attityd till att
alla, kvinnor som män, måste respekteras som individer, ha likvärdiga förutsättningar
och villkor och skyldighet att ta ansvar för sig själva och sina
efterkommande.

Sammanfattningsvis innebär den ovan redovisade synen en viktig del i
det politiska arbetet att öka människors möjligheter att fritt kunna bestämma
över sin tillvaro och skapa jämlikhet mellan individer och grupper.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av detta arbete.

Centerpartiet arbetar utifrån denna syn på att trygga kvinnors och mäns
lika rätt och möjligheter till:

— arbete, utbildning och social trygghet

— ansvar och omsorg för barnen

— ansvar för samhällets utveckling och inflytande i de samhälleliga beslutsprocesserna.

Samhällsstruktur och samhällsutveckling

Den hittillsvarande utvecklingen i samhället har emellertid inneburit en
starkare koncentration, med centralisering av befolkning, bebyggelse och
näringsstruktur. Den förda ekonomiska politiken under senare år har kraftigt
förstärkt dessa tendenser och ökat klyftorna såväl mellan individer och
grupper som mellan olika delar av landet.

Koncentrationsutvecklingen har medfört att främst storstadsregionerna
vuxit på övriga landsdelars bekostnad. Det är främst unga människor som
flyttat till storstäderna, där möjligheter till arbete och utbildning erbjuds.

Befolkningskoncentrationen har också lett till en alltmer ensidig könsfördelning
i glesbygdskommunerna. Ensidig näringsstruktur och svårigheter
för kvinnorna att få arbete har inneburit att allt fler kvinnor tvingats
söka sig till mer expansiva regioner både för att få utbildning och för att få
arbete. Detta leder till en alltmer bristfällig social miljö i många utflyttningskommuner.
Dynamiken i dessa områden minskar, de sociala problemen
ökar och bygden utarmas.

Samtidigt har inte den politik som förts av den socialdemokratiska regeringen
på några avgörande punkter förmått att förändra den traditionella
sociala strukturen, där män och kvinnor i huvudsak har en skild arbetsmarknad,
olika utbildningsval och betydande olikheter i det sociala förhållande
vad avser ansvar för familj och barn respektive trygghetssystemens
utformning.

Propositionen

Det är mot denna bakgrund regeringens proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken
inför 1990-talet skall ses. 1 propositionen redovisas en

femårig handlingsplan för regeringens fortsatta jämställdhetsarbete, där Mot. 1987/88

tonvikten skall ligga på kvinnornas roll i ekonomin, jämställdheten mellan A36

kvinnor och män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen samt
kvinnors inflytande i samhället.

Många av de allmänna deklarationer och uttalanden som föredraganden
gör i propositionen är i linje med vad från centerpartiet framförts vid upprepade
tillfällen. Enligt vår mening saknas dock de konkreta insatser som
krävs för att skapa rättvisare förhållanden mellan kvinnor och män på
arbetsmarknaden, likvärdig social grundtrygghet för alla, mindre könsbundna
utbildnings- och yrkesval och ett ökat engagemang från kvinnor i
den politiska beslutsprocessen.

Problemen inom vårdsektorn med dess ensidiga könsfördelning och låga
löneläge kvarstår, och någon antydan om lösningar finns knappast.

Enligt vår mening kan inte den koncentrationsinriktade filosofi som socialdemokraterna
företräder skapa förutsättningar för en ökad jämställdhet,
eftersom grundläggande sociala och ekonomiska föreställningar då inte
kan uppfyllas. Det är bara med en politik för ett decentraliserat samhälle
som jämställdhetsmålen kan nås — dvs. med föredragandens definition att
”kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
inom alla väsentliga områden i livet”.

Tidigare centermotioner

Centerpartiet har utvecklat sin syn på jämställdhetsfrågorna i flera motioner
under de senaste riksmötena. Vi har därvid bl. a. pekat på nödvändigheten
av en mer rättvis arbetsmarknad, en fungerande barnomsorg utformad
så att valfrihet finns mellan olika omsorgsformer, förändrad inriktning av
utbildningsutbudet, skärpning av jämställdhetslagen, mer resurser till
JämO m. m.

Tidigare till innevarande riksmöte har centern i en särskild motion tagit
upp jämställdhetsfrågorna. I denna motion, vilken ännu inte har behandlats
av riksdagen, har vi bl. a. tagit upp vikten av regional balans och samhällsplaneringens
betydelse för jämställdheten och krävt att den regionalpolitiska
utredningen skall få i uppdrag att särskilt belysa möjligheterna att
öka kvinnosysselsättningen i utsatta regioner. Vi har i denna motion också
tagit upp sådana frågor som en förändrad inriktning av utbildningen för
ökad jämställdhet och behovet av stöd för att stimulera kvinnligt nyföretagande.

Vi påpekade behovet av kortare arbetstid för personal inom vårdsektorn
och den diskriminering av arbetstagare som uttag av föräldraledighet leder
till.

Vi krävde vidare kompletteringar i jämställdhetslagen i syfte att stärka
skyddet mot trakasserier i arbetslivet och ett återinförande av jämställdhetskommittén
m. m.

Vi kommer nu i anledning av propositionen att delvis på nytt ta upp dessa
frågor i syfte att redovisa konkreta förslag för att förbättra jämställdheten
mellan kvinnor och män i enlighet med den grundsyn centerpartiet har. Vi
har inget att erinra mot att en handlingsplan för jämställdheten läggs fast

för de kommande fem åren under förutsättning att den bygger på ovan Mot. 1987/88

redovisade principiella syn och riktlinjer för jämställdhetsarbetet. Detta A36

bör ges regeringen till känna.

II. Kvinnornas roll i ekonomin

Den ekonomiska standarden, såväl kvinnors som mäns, är beroende av
möjligheterna att få förvärvsarbete och en egen inkomst. Utvecklingen har
också inneburit att förvärvsfrekvensen alltmer utjämnats mellan kvinnor
och män. Det kvarstår dock fortfarande betydande skillnader mellan kvinnors
och mäns yrkesval. Arbetsmarknaden är i betydande utsträckning
könsuppdelad och löneskillnaderna mellan kvinnor och män stora. Yrkesområden
där kvinnor utgör huvuddelen av de anställda, har haft en mycket
svagare löneutveckling än områden där män utgör det dominerande antalet
anställda.

Av tradition värderas arbeten inom vård- och servicesektor lägre än arbeten
t. ex. inom yrken med teknisk inriktning. Samtidigt har omsorg, vård,
service etc. en central betydelse för möjligheterna att främja en positiv samhällsekonomisk
utveckling. Brister i t. ex. vård och omsorg leder till stora
samhällsekonomiska förluster genom att många, främst kvinnor, antingen
inte förvärvsarbetar i den utsträckning man önskar eller helt tvingas avstå
från förvärvsarbete. Utvecklingen under den senaste tiden har också visat
att förhållandena inom kvinnodominerade yrkesområden på arbetsmarknaden
blir alltmer ohållbara. Kraven på en bättre löneutveckling framförs
allt starkare, och många väljer i desperation över sin arbetssituation att
lämna sitt arbete.

Vi anser därför att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas, med direktiv
att genomföra en arbetsvärdering av olika yrkessektorer för att kartlägga
skillnader och analysera bakgrunden till att kvinnodominerande yrken oftast
värderas lägre än yrken där män dominerar. Utredningen bör även
lägga förslag om hur rådande missförhållanden skall åtgärdas utan att man
från samhällets sida inkräktar på det ansvar parterna på arbetsmarknaden
har.

III. Jämställdhet på arbetsmarknaden

Rätten till arbete är grundläggande för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor
och män. Förvärvsarbetet är inte bara en förutsättning för egen försörjning.
Det har också ett egenvärde genom att det är en väg till sociala kontakter,
gemenskap och personlig utveckling.

De praktiska förvärvshinder som idag Finns måste undanröjas. Attityder
och värderingar är också av stor betydelse när det gäller kvinnors och mäns
lika möjligheter till arbete och utbildning. Ansvaret för att förändra attityder
på arbetsplatsen och arbeta bort fördomar ligger såväl hos den enskilde
som hos arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.

Jämställdhet innebär bl. a. att kvinnor och män skall kunna förvärvsarbeta
på lika villkor. De skall ha samma lönevillkor och möjligheter till
utveckling och befordran i arbetet. Grundläggande för jämställdhet på arbetsmarknaden
är också att både kvinnor och män kan kombinera förvärvsarbete
med det praktiska arbetet i hemmet och föräldraansvar.

Under de senaste decennierna har kvinnornas andel på arbetsmarknaden Mot. 1987/88

kraftigt ökat. I början på 1970-talet relaterades ökningen av antalet kvinnor A36

i arbetskraften till högkonjunkturen och efterfrågan på arbetskraft. Kvinnornas
inmarsch på arbetsmarknaden har emellertid fortsatt, och numera
finns i det närmaste lika många kvinnor som män på arbetsmarknaden.

Det finns dock betydande skillnader mellan kvinnors och mäns förvärvsarbete.
Nära hälften av alla förvärvsarbetande kvinnor arbetar deltid. Det
kan delvis vara ett frivilligt val, men är sannolikt i lika stor utsträckning
beroende på att familjeförhållanden, begränsningar i utbildning, begränsad
arbetsmarknad m. m. förhindrar möjligheterna att öka den betalda arbetstiden.
Arbetsmiljön kan också vara ett hinder för kvinnor att arbeta
heltid. Såsom påpekas i propositionen har bl. a. den tekniska utvecklingen
inneburit att arbetsmiljön i t. ex. industrin kraftigt förbättrats. Motsvarande
förbättringar har inte skett inom kvinnodominerande yrkesområden. Detta
leder till att vissa arbetsmiljöer är både fysiskt och psykiskt påfrestande och
att många därför inte klarar av att arbeta heltid.

Arbetsmarknaden är könsuppdelad och kvinnorna har ett betydligt smalare
verksamhetsområde än männen. Kvinnor arbetar främst inom vård,
service och kontorsyrken och har oftast lägre löner än män. Detta leder
också till ytterligare orättvisor genom att vårt sociala trygghetssystem är
kopplat till lönearbetet på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar oftare kortare
tid och har dessutom ofta lägre lön för likvärdigt arbete. Detta medför
lägre arbetslöshetsersättning, lägre sjukpenning och lägre pension. Det är
enligt vår mening inte acceptabelt att i det sociala trygghetssystemet bygga
in orättvisor som beror på arbetsmarknadens utseende och sociala förhållanden,
vilket i mångt och mycket är ett arv från ett samhälle med andra
attityder och värderingar till kvinnors arbete.

Möjligheterna att uppnå mer likvärdiga sociala trygghetsvillkor mellan
kvinnor och män förutsätter att de sociala trygghetssystemen i större utsträckning
utgår från grundtrygghetsprincipen med möjligheter till individuell
påbyggnad i det sociala skyddet.

Målsättningen för det politiska arbetet måste vara att utveckla de nuvarande
trygghetssystemen i denna riktning — ett arbete som samtidigt är en
central del i ett handlingsprogram för jämställdhet. Detta bör ges regeringen
till känna.

— arbetslöshetsförsäkring för alla

Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang motionerat om införande
av en allmän arbetslöshetsförsäkring/trygghetsförsäkring för alla. En
sådan försäkring skulle ge möjligheter att ge såväl kvinnor som män en
grundtrygghet lika för alla. Systemet skulle innebära att de högst avlönade
som nu gynnas, i de flesta fall män, får avstå till de som missgynnas mest, i
de flesta fall kvinnor. Vårt förslag innebär även att de som med nuvarande
regler står helt utanför möjligheter till arbetslöshetsersättning skulle få en
rimlig grundtrygghet.

— arbetsmiljö

En viktig del i det jämställdhetsarbetet är arbetsmiljöfrågorna. Ovan har 5

framhållits betydelsen av att arbetsmiljön inom många kvinnodomineran

de områden förbättras. Inom vissa yrkesområden är arbetsmiljön särskilt Mot. 1987/88

tung, både fysiskt och psykiskt. Det gäller t. ex. för vårdbiträden — en A36

personalgrupp där arbetsskadorna är många och personalomsättningen
stor. Det är bl. a. nödvändigt att tekniska hjälpmedel tas fram som minskar
de rent fysiskt tunga momenten inom vård och omsorg.

Den tekniska utvecklingen skapar emellertid nya arbetsmiljöproblem. Få
arbetsmiljöfrågor har blivit så uppmärksammade som bildskärmsarbete.

Det är klart belagt genom både vetenskapliga undersökningar och praktisk
erfarenhet att skilda typer av besvär kan uppstå vid bildskärmsarbete. För
kvinnor som arbetar vid terminaler har pekats på risken för graviditetsstörningar
genom strålningen från bildskärmen. Den framtida utvecklingen
innebär också att fler, kvinnor som män, kommer att arbeta vid bildskärmar.
Det är således angeläget, som vi vid upprepade tillfällen framhållit, att
riskerna med bildskärmen kartläggs och analyseras så att påvisade arbetsmiljöproblem
kan åtgärdas.

— arbetstider

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen understrukit att såväl en flexibel
som en förkortad arbetstid är angelägen för många människor. Senast har
vi behandlat dessa frågor i en motion till innevarande riksmöte.

I motionen konstaterade vi bl. a. att en reformering av arbetstidslagstiftningen
måste genomföras på ett sådant sätt att de faktiska skillnaderna
mellan kvinnors och mäns arbetstid utjämnas.

Stor vikt måste enligt vår mening läggas vid personliga valmöjligheter, så
att arbetstiderna kan anpassas till olika familjers och individers behov och
önskemål. Frågan om arbetstidens längd måste enligt vår mening främst
diskuteras som en livskvalitetsfråga och inte enbart som en arbetsmarknadsfråga.
Detta är nödvändigt om olika individers, kvinnors och mäns,
rätt till en meningsfull tillvaro anpassad efter vars och ens intresse, läggning
och inriktning, skall kunna tillgodoses.

Regional- och näringspolitik

Från centerpartiets sida har vi i partimotioner om närings- och regionalpolitiken
lagt förslag med syfte att stärka näringslivet i landets alla delar.

Vi konstaterade därvid att en viktig resurs för att utveckla utsatta områden
är såväl satsningar på kvinnligt nyföretagande som en bättre arbetsmarknad
för kvinnor. En breddning av kvinnors arbetsmarknad genom ett
ökat nyföretagande skulle säkerligen få stor betydelse för möjligheterna att
skapa sysselsättning i utsatta regioner.

Erfarenheter visar att det kvinnliga företagandet ofta fyller igen ”luckor”
som männen lämnat. Det kan gälla val av brancher. Kvinnliga företagare är
ofta inriktade mot serviceområdet. Det är av särskilt intresse med tanke på
att många bedömare anser att den privata tjänstesektorn kan förväntas bli
det mest expansiva under de närmaste decennierna.

Vi har vidare betonat vikten av att avancerad teknik kommer hela landet
till del. Ett område som kommer att få allt större betydelse är data- och
kommunikationstekniken.

Det är enligt vår mening väsentligt att kvinnliga företagare,.inte minst i Mot. 1987/88

avfoikningsbygder, tar till vara och utnyttjar de möjligheter den nya tekni- A36

ken ger och inte låter den bli en konkurrensnackdel.

Vi har tidigare föreslagit att 100 milj. kr. bör anvisas till särskilda projekt
för utveckling av landsbygden. Dessa medel skall användas för stöd till
sådana insatser som inte får stöd via de ordinarie regionalpolitiska stöden
m. m. Projekt som syftar till att öka det kvinnliga företagandet på landsbygden
skulle genom vårt förslag kunna få ett bättre stöd. Vi vill även erinra om
att vi föreslagit en uppräkning av länsanslagen till 800 milj. i syfte att stärka
insatserna för småföretagande.

Även om en viss uppmjukning skett är de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet huvudsakligen inriktad på tillverkningsindustri och turism. Det
är enligt vår mening viktigt, inte minst med tanke på kvinnors engagemang
som företagare, att ytterligare bredda fondernas verksamhet och ge stöd
även åt serviceföretag. Bl. a. med tanke på utvecklingen inom dataområdet
finns inom serviceområdet stora möjligheter för ett ökat kvinnligt företagande.
Detta bör ges regeringen till känna.

Centerns förslag i annat sammanhang om att socialförsäkringsavgifter
inte skall tas ut för första basbeloppet (25 800 kr.) innebär en minskad
avgiftsbörda på 10 000 kr. En minskad avgiftsbörda på 10 000 kr. skulle
avsevärt underlätta nyföretagandet samt innebära en väsentlig ekonomisk
lättnad för många kvinnliga företagare med låga inkomster.

— handelshus för kvinnor

En viktig del i nyföretagande och småföretagande är möjligheterna till försäljning
av produkter. En väg att förbättra småföretagarnas och nya företagares
möjligheter till handel skulle inrättande av handelshus vara. Handelshusen
skulle kunna hjälpa kvinnor som startar företag, med marknadsföring
och försäljning av produkter och tjänster. Detta bör ges regeringen till
känna.

IV. Jämställdhet i utbildningen

Vi har i tidigare motioner och bl. a. i vår motion om utbildningen i grundskolan,
tagit upp arbetet för jämställdhet på utbildningsområdet.

De traditionella könsrollsmönstren grundläggs tidigt. Värderingarna om
vad som är manligt och kvinnligt formas tidigt. Det är viktigt att genom hela
utbildningen, från förskolan till universitets- och vuxenutbildningen, beakta
jämställdhetsaspekterna.

— skolmiljön

En viktig del att förändra invanda könsrollsmönster och attityder är att
skolpersonalens sammansättning avspeglas i den syn man försöker bibringa
eleverna. Barn lär sig idag genom skolans egna förebilder vad som är
att betrakta som manligt respektive kvinnligt.

Under förskole-, lågstadie- och mellanstadietiden möter eleverna nästan
bara kvinnliga lärare. Rektorn är oftast man, liksom vaktmästaren. Bespisningspersonalen
är nästan alltid kvinnlig osv. Det är därför kanske mer

väsentligt än på andra områden att strävandena att få en jämnare könsför- Mot. 1987/88

delning inom olika yrkesområden snabbt leder till resultat inom skolans A36

område. Det är sannolikt ett av de viktigaste instrumenten för att långsiktigt
förändra attityderna i samhället om vad som är mäns och kvinnors uppgifter.

Den nyligen beslutade grundskollärarutbildningen är ett steg i rätt riktning
för att bryta det nuvarande mönstret. Det är därför viktigt att en fortbildning
av tidigare utexaminerade lärare sker. 1 annat fall riskeras att intentionerna
inte leder till några praktiska resultat.

Det är enligt vår mening betydelsefullt att man noggrant följer dessa
frågor och att en mer samlad syn får prägla jämstäildhetsarbetet på skolområdet.
Det måste vara skolöverstyrelsens uppgift att verka för att flickor
resp. pojkar väljer för sitt kön otraditionella utbildningar m. m. SÖ bör få i
uppgift att leda jämstäildhetsarbetet på skolområdet. Det torde vara mer
ändamålsenligt än att såsom propositionen aviserar tillsätta en "ledningsgrupp
för jämställdhetsfrågor inom utbildningsområdet”. Skolöverstyrelsens
arbete bör på det regionala och lokala planet kompletteras med att en
jämställdhetsansvarig inrättas vid varje länsskolnämnd med uppgift att
kunna ge de lokala skolmyndigheterna råd och stöd i jämställdhetsfrågor.

— jämställdhetsforskning

En viktig del i arbetet för ökad jämställdhet är att kvinnliga forskare får
bättre villkor och större möjligheter att bedriva forskning. Möjligheterna att
bedriva forskning på ett framgångsrikt sätt bestäms ofta av faktorer vid
sidan av ”forskarsamhället”, såsom t. ex. den sociala situationen, ekonomin,
bostadsförhållanden etc. Detta innebär i dagsläget ofta att kvinnor har
betydligt svårare att sammanhängande kunna ägna sig åt forskning, vilket
är nödvändigt om man skall kunna nå ett resultat och därmed skapa sig
förutsättningar för en forskarkarriär. Enligt vår mening torde således ett
förbättrat stöd till forskarstuderande vara av avgörande betydelse för att
fler kvinnor skall ägna sig åt forskning.

En ökad andel kvinnliga forskare torde också leda till att inriktningen på
forskningen breddas och därmed ger en större belysning av problem som
upplevs som väsentliga för kvinnor. Dessa områden har varit eftersatta, och
ett ökat stöd till jämställdhetsforskning kan motiveras utifrån behovet att
mer explicit belysa kvinnors problem och sociala villkor såväl i historisk tid
som i nutid. Vi föreslår att särskilda medel anvisas för stöd till jämställdhetsforskning
med ovan redovisade inriktning.

V. Jämställdhet i familjen

Vi har ovan redovisat vår principiella syn på jämstäildhetsarbetet och därvid
understrukit att centerpartiets politiska arbete grundar sig på att alla
människor visar en ömsesidig respekt för varandras integritet och egenart.

Vi har också understrukit att en central del i arbetet för ökad jämställdhet är
en fungerande barnomsorg.

Mot. 1987/88
A36

— våld mot kvinnor

Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att kvinnor som på olika
sätt misshandlas, trakasseras, förföljs av män måste få stöd och hjälp. En
viktig del i detta är det personliga skyddet och möjligheterna att få byta
identitet utan alltför stort byråkratiskt krångel. Erfarenhetsmässigt har det
visat sig att den enda möjligheten att slippa förföljelse i vissa utsatta fall är
att byta identitet och ”försvinna”. Det torde inte heller räcka med besöksförbud
i sådana fall utan istället krävs andra insatser. Detta bör ges regeringen
till känna.

VI. Kvinnors inflytande

Vi har ovan konstaterat att en oundgänglig del av en fungerande demokrati
är att kvinnors och mäns värderingar och erfarenheter får komma till uttryck
i det politiska arbetet. Det är mot denna bakgrund viktigt att kvinnorepresentationen
i beslutande organ inom näringsliv, fackliga organisationer,
politiskt liv m. m. ökar. Vi vill dock betona att denna utveckling så
långt möjligt bör ske på frivillig väg och tvingande regler undvikas.

Vi vill i detta sammanhang ta upp två av de frågor som behandlas i
propositionen.

— projektverksamheten

I propositionen föreslås en projektverksamhet för att öka kvinnorepresentationen
i de statliga organen och att 3 milj. kr. anvisas för detta ändamål.

Från centerrörelsens sida har vi tidigare anfört att de politiska partierna
har nått längre vad det gäller kvinnorepresentation än andra grupper som
är företrädda i de statliga organen, t. ex. de fackliga organisationerna. Vi
kvarstår vid vår uppfattning att dessa organisationer utan särskilda projektmedel
kan förstärka sin kvinnorepresentation i de statliga organen, och de

Vårdnadsbidrag ger jämställdhet

Den ensidiga inriktningen av familjepolitiken strider mot många familjers
val och prioriteringar och innebär att många gör sina dispositioner utan
hänsyn till de allmänna villkor som följer därav. Förekomsten av en ”svart”
barnomsorgsmarknad är ett uttryck för detta. Omfattande deltidsarbete
bland främst kvinnor är ett annat exempel.

Båda dessa exempel leder till att kvinnor får sämre sociala villkor och
sämre utvecklingsmöjligheter i sina arbeten. Därför har det en avgörande
betydelse från jämställdhetssynpunkt att man formar samhällets regler så
att det är möjligt för den enskilde att med full valfrihet i barnomsorgen
bibehålla sina möjligheter i arbetslivet och inte förlora social trygghet.

Förslaget om en beskattad vårdnadsersättning kombinerad med förbättrade
pensionsvillkor i samband med hemarbete med egna barn har just
denna innebörd. Mindre valfrihet i barnomsorgen innebär sämre trygghet
för föräldrarna. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

9

medel som föreslås anvisade för detta ändamål bör i stället utnyttjas för att Mot. 1987/88
förstärka stödet till kvinnoorganisationerna. A36

— utnämningar

I propositionen föreslås att vid nomineringar till en plats i en statlig styrelse
denna i första hand skall erbjudas det underrepresenterade könet. Centerrörelsen
har i sitt remissvar på utredningen konstaterat att dubbla nomineringar
inte är någon framkomlig väg. Vi föreslog därför att nominerande
parter under ett år skall nominera så att inget kön blir underrepresenterat.
Detta är enligt vår mening en bättre metod jämfört med propositionens
förslag samtidigt som inblandning undviks i nominerande organisationers
interna demokrati. Vi kvarstår vid denna uppfattning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ideologiska utgångspunkter och vikten
av att bryta koncentrationspolitiken för möjligheterna att uppnå
jämställdhet mellan kvinnor och män,

2. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i
motsvarande delar — som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om jämställdhetspolitikens fortsatta inriktning
avseende kvinnornas roll i ekonomin, jämställdhet mellan kvinnor
och män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen samt
kvinnors inflytande i samhället,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om satsningar på ökat företagande
och regional balans för att främja kvinnligt företagande och ökade
möjligheter till sysselsättning för kvinnor i landets alla delar,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att en
parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med direktiv att genomföra
en arbetsvärdering av olika yrkessektorer i enlighet med
vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om utformningen av de sociala trygghetssystemen,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om arbetsmiljön inom kvinnodominerande
yrkesområden,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om stöd till kvinnoprojekt i syfte att
främja landsbygdens utveckling,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om inrättande av handelshus för kvinnor,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till kän

10

na vad som i motionen anförs om skolmiljöns betydelse för järn- Mot. 1987/88
ställdhetsarbetet, A36

10. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i
motsvarande del — som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om inrättande av jämställdhetsansvariga
vid varje länsskolnämnd,

12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
särskilda medel till jämställdhetsforskning att utnyttjas i enlighet
med de riktlinjer som redovisas i motionen samt i övrigt ge regeringen
till känna vad som anförs om vikten av att underlätta för kvinnliga
forskare att bedriva forskning,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om familjepolitikens inriktning,
förbättrade pensionsvillkor för vård av egna barn och vikten av införande
av vårdnadsbidrag för arbetet med ökad jämställdhet,

14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om insatser för att skydda kvinnor
som utsätts för misshandel, trakasserier och förföljelse,

15. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i
denna del — uttala att berörda organisationer själva skall ansvara för
att kvinnorepresentationen i de statliga organen ökar samt beslutar
att 3 milj. kr. anvisas som stöd till kvinnoorganisationerna,

16. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i
denna del — ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
formerna för nomineringar till statliga styrelser m. m.

Stockholm den 5 april 1988
Kersti Johansson (c)

Börje Hörnlund (c). Ivar Franzén (c)

Görel Thurdin (c) Per-Ola Eriksson (c)

Rosa Östh (c) Elving Andersson (c)

Ingvar Karlsson (c) Gunilla André (c)

i Bengtsfors

11