Motion till riksdagen
1987/88:A28

avAlfWennerforsm.fi.

med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland

Inledning

Sett i ett historiskt perspektiv finns det få regioner som spelat en så
betydelsefull roll i Sveriges industrihistoria som Bergslagen.

Genom århundraden har svensk bergshantering, stålframställning och
manufakturförädling varit intimt förknippade med ett antal orter i Bergslagen.

Denna region har gång efter annan under tidernas lopp genomgått flera
omfattande omstruktureringar. Nya tekniska landvinningar har inneburit att
gruvbrytnings-, smältnings- och bearbetningsverksamheten anpassats till nya
villkor och krav. Det är därför ingen ny företeelse när Bergslagen under
1970- och 1980-talen drabbas av industrinedläggningar och omstruktureringar.

I den omställning som nu pågår finns det emellertid inslag som tidigare
varit okända i Bergslagen. I dag innebär omställningen att gamla invanda
levnadsmönster, byggda på brukssamhällets inre sociala liv med ”bruket” det
enda stora företaget på orten - som given motor och medelpunkt,
försvinner.

Individernas, hushållens och de många små orternas välfärd kan inte i
framtiden på samma sätt vara beroende av ett företag. Framtida utveckling
måste byggas på en ny näringslivsstruktur med många småföretag som
viktigaste kännetecken. I denna omvandlingsprocess måste enskilda människors
skaparlust och initiativförmåga spela en viktig roll. Staten varken kan
eller bör ta över de gamla brukens dominerande sysselsättningsansvar. Dess
uppgift är i stället att bidra till att förbättra förutsättningarna för framväxten
av ett nytt näringsliv.

Bergslagen i riksdagen

Vid flera tillfällen under de senaste riksmötena har riksdagen fattat beslut om
insatser för Bergslagen. Moderata samlingspartiet har i dessa sammanhang
varnat för en utveckling som medför att äldre tiders beroende av bruken
ersätts med ett långsiktigt beroende av statliga insatser. Bergslagen får inte
passiviseras på samma sätt som tidigare skett med Norrbotten genom fonder,

Mot.

1987/88

A28-29

1 Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr A 28-29

statliga investmentbolag och en växande offentlig sektor. Då läggs bara Mot. 1987/88
grunden till nya problem. A28

Då riksdagen våren 1987 behandlade industridepartementets bilaga i
budgetpropositionen om den regionala utvecklingen avslogs en begäran från
regeringen att inom en ram på 300 milj. kr. under tre år få fullmakt att utan
riksdagens hörande utdela stöd förvissa ospecificerade infrastrukturstärkande
investeringar i vissa regioner, däribland Bergslagen och norra Sveriges
inland.

Riksdagen begärde i stället att regeringen skulle återkomma med ett mera
genomarbetat och på olika departementsområden mer specificerat förslag.

Riksdagen förutsatte att regeringen med skyndsamhet skulle återkomma i
ärendet. Regeringen har inte levt upp till någotdera kravet.

Förutsättningar för regional utveckling

Ett program för utveckling av Bergslagens näringsliv måste präglas av
långsiktighet och konsekvens.

a. Närheten och tillgängligheten till ekonomiska, tekniska och kunskapsintensiva
centra är en viktig faktor.

Hög prioritet bör därför ges investeringar i infrastruktur för person- och
godstransporter samt informationsöverföring som knyter Bergslagen närmare
den expansiva Mälardalsregionen. En utbyggnad av Mälarbanan och ett
förverkligande av den s. k. Bergslagspendeln kan medverka till detta. Det är
också väsentligt att förverkliga en god vägförbindelse Gävle-Örebro, den
s. k. Bergslagsdiagonalen. En sådan förbindelse skulle dels ge centrala
Bergslagen en viktig tillväxtfaktor som i dag saknas, dels avlasta Storstockholmsregionen
tung genomfartstrafik.

b. Kunskaps- och kompetensnivån måste förstärkas inom såväl det reguljära
utbildningssystemets ram som inom regionens näringsliv. Det är viktigt att
skapa förutsättningar för samarbete meilan regionens näringsliv och näraliggande
universitet och högskolor för att ej behöva göra avkall på kvalitetskraven.

Förslag om åtgärder på utbildningsområdet redovisade moderata samlingspartiet
i kommittémotion om regionalpolitiken vid förra riksmötet,

1986/87 :A448.

c. Kreativitet, entreprenöranda och ett positivt kulturklimat är andra
faktorer som har växande betydelse för en regions attraktionskraft och
utvecklingsförmåga.

En framgångsrik politik för utveckling av Bergslagens möjligheter måste
styras av dessa faktorers strategiska roll. Detta bör ges regeringen till känna.

Arbetsmarknadsdepartementet
B 20. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen

Avvecklingen av gruvdriften i Grängesberg samt planerade personalneddragningar
i Borlänge berör över 2 000 personer. Detta kommer att ställa
utomordenligt stora krav på olika former av arbetsmarknadspolitiska

insatser. Erfarenheterna av tidigare nedläggningar visar att genomförda Mot. 1987/88

fördröjande åtgärder åstadkommit större skada än nytta. Vi har därför i A28

annat sammanhang förordat en snabbare avveckling av gruvdriften. Detta
innebär att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna flyttas närmare i tiden.

Det är dock inte nu möjligt att i detalj avgöra behovet av olika insatsers
omfattning och inriktning, varför regeringens förslag bör godkännas av
riksdagen. Regeringen har senare möjlighet att nyttja finansfullmakten om
det föreligger ytterligare behov.

B 21. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för Ludvika kommun
m. m.

Under denna nya budgettitel föreslås

dels 50 milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning vid ASEA i Ludvika avseende
såväl redan anställda som personer som blir arbetslösa på grund av
förändringar vid SS AB,

dels 50 milj. kr. för att stödja olika utvecklingsprojekt som läggs upp så att
ASEA:s verksamhet i Ludvika stärks.

Moderata samlingspartiet har under lång tid förespråkat att utbildningsinsatser
i olika former skall prioriteras före andra kortvariga arbetsmarknadspolitiska
insatser. Särskilt under de omständigheter som kommer att vara
rådande i Bergslagen torde denna uppfattning äga giltighet. Det finns därför
skäl att godta regeringens förslag till medel för bl. a. flaskhalsutbildning. Vi
avvisar däremot förslaget om att ställa 50 milj. kr. till förfogande för
ospecificerade utvecklingsprojekt. Dessa bör kunna förverkligas inom
ramen för företagets normala verksamhet i samband med den planerade
expansionen.

Industridepartementet

C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

I likhet med tidigare tillfällen motsätter vi oss att stora lönsamma företag
tillåts ta i anspråk lokaliseringsmedel som ursprungligen varit avsedda för
företag som ligger i eller avser lokalisera sig till stödområdet. Vi avvisar
därför regeringens begäran om lokaliseringsbidrag till ASEA Brown Boveri
AB. Däremot finns ett stort behov av stimulanser för nyetablering och
expansion inom den mindre företagsamheten i området. Ludvika ligger
redan i stödområdet. Borlänge bör under tiden fram till den 30 juni 1990
inplaceras i stödområde C. För det ökade behovet av lokaliseringsstöd i
Bergslagen bör riksdagen anvisa 40 milj. kr.

C 11. Lokaliseringsbidrag m. m. till ASEA Brown Boveri AB

Vi förelsår att ASEA Brown Boveri AB ej omfattas av möjligheten att
finansiera sin utbyggnad med hjälp av lokaliseringsbidrag. Koncernen torde
själv ha alla finansiella förutsättningar för att klara detta utan att ta statliga

budgetmedel i anspråk. De statliga resurserna kan då koncentreras till de Mot. 1987/88

mindre och medelstora företagen, vilket bör kunna bidraga till att utveckla A28

en mer mångfasetterad företagsstruktur i området.

C 12. Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland

1 propositionen föreslås 50 milj. kr. för riskkaptial i ett nytt investmentbolag.

I likhet med vad vi anfört i fråga om motsvarande investmentbolag i Blekinge
och Västerbotten menar vi att riskkapitalförsörjningen kan ske genom att
begärt belopp ställs till förfogande i form av ett lån på fördelaktiga villkor
under fem år. Lånet löper under denna tid utan ränta och amortering.

Vidare föreslår regeringen under denna titel medel för ett antal åtgärder i
syfte att bygga upp och utveckla den tekniska, ekonomiska och marknadsmässiga
kompetensen i företag i Bergslagen, liksom i norra Sveriges inland.

Av propositionstexten är det inte möjligt att bilda sig någon ordentlig
uppfattning om de olika projekten. I likhet med vad som gällde i budgetpropositionen
finns anmärkningsvärda brister i redovisningen av dessa - i den
mån färdiga projekt föreligger. Mot bakgrund av vad vi i våras anförde vid
behandlingen av budgetpropositionen finner vi detta anmärkningsvärt.

Vi utgår från att i de olika kompetensutvecklingsprojekt som redovisas
maximal samverkan sker mellan berörda offentliga organ och den ofta
högklassiga kompetens som den öppna marknaden har att erbjuda, såväl
inom som utom regionen. En sådan samverkan kan också ligga till grund för
en expanderande tjänstesektor inom dessa regioner, vilket är utomordentligt
angeläget.

Teknisk utveckling
Temu Interactor AB

Temu Interactor AB inriktar sin verksamhet på teknikupphandling med
bivillkoret att upphandlingen skall leda till produkter med en klar internationell
marknadspotential. Bolaget som är helägt av staten har sitt säte i
Östersund.

Regeringen föreslår i propositionen att bolaget - som hittills av staten
erhållit ett kapital på 17 milj. kr. - nu skall få använda en del av sitt kapital för
att finansiera minoritetsandelar i projekt där en mindre kapitalinsats från
Temu Interactors sida krävs för att ett företag skall engagera sig i
utvecklingen och marknadsföringen av en produkt.

Bolaget, som är en följd av tidigare försök att med statliga insatser främja
teknikupphandling, har inte visat sig framgångsrikt.

Vi föreslår därför att Temu Interactor AB:s verksamhet avvecklas. I den
mån det finns tekniskt och kommersiellt intressanta och utvecklingsbara
projekt inom dessa områden bör de regionala investmentbolag som finns i de
fyra nordligaste länen lämpligen kunna engagera sig i dessa.

4

Hemställan Mot. 1987/88

A28

Med stöd av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen till Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
Ludvika på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kronor, att utnyttjas i
enlighet med vad som i motionen anförs,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Lokaliseringsbidrag
till ASEA Brown Boveri AB på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000
kronor,

3. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag, m. m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
40 000 000 kronor, att nyttjas i enlighet med vad som i motionen
anförs,

4. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 90 500 000
kronor, att användas i enlighet med vad som i motionen anförs,

5. att riksdagen till Lån till regionala investmentbolag på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kronor samt bemyndigar regeringen att utge lån i
enlighet med vad som i motionen anförs,

6. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande Temu
Interactor AB som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bolagets verksamhet.

Stockholm den 17 december 1987
Alf Wennerfors (m)

Bengt Wittbom (m) Anders G Högmark (m)

Sonja Rembo (m) Ingrid Hemmingsson (m)

Erik Holmkvist (m) Hans Dau (m)

Sten Svensson (m) Gullan Lindblad (m)

5