Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1986/87: 70

med redogörelse för svenska företags j.

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1986/87:70

Regeringen bereder riksdagen fillfälle alt la del av vad som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 11 december 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1985.

Vidare redovisas sådana uppgifter som svenska juridiska personer skall lämna om dels överiålelser och upplåtelser av pateni och lillverkningsräl-ter fill sydafrikanska eller namibiska företag, dels förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska förelag (indirekta företagsförvärv). Redovisningen avser perioden den 1 juli 1985-den 30 juni 1986.

Slutligen lämnas för första gången uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för anslällda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

I Rik.sdagen 1986187. I suml. Nr 70

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Gradin

Skr. 1986/87:70

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

1 Inledning

Den 1 april 1985 trädde den nya lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (Sydafrikalagen) i kraft (SFS 1985: 98, prop. 1984/ 85: 56, UU 6, rskr. 127). Lagen ersatte 1979 års lag i samma ämne. I 1985 års Sydafrikalag har den uppgifisskyldighet som redan tidigare fanns för svenska moderföretag med dotterförelag i Sydafrika utvidgals fill att omfatta även uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Härutöver infördes i 1985 års Sydafrikalag en skyldighet för svenska juridiska personer all lämna uppgifter om dels överiålelser och upplåtelser av patent och tillverkningsrätter lill sydafrikanska och namibiska förelag, dels förvärv av ufiändska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Sedan den 1 juli 1986 gäller förbud för svenska juridiska personer att överlåta eller upplåla pateni eller lillverkningsrälter lill sydafrikanska eUer namibiska företag utan tillstånd av regeringen (SFS 1986: 257).

Kommerskollegium skall, enligl 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oklober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgelts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret 1985 eller motsvarande verksamhetsår har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse ligger förulom de svenska moderföretagens redovisningar även årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Min redogörelse i föreliggande skrivelse bygger i alll väsentligl på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

Jag kommer atl i avsnill 2 redogöra för de svenska företagens verksamhel i Sydafrika och Namibia.

Vidare kommerjag att i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter som svenska juridiska personer, i enlighet med vad jag nyss har sagt, skall lämna om viss tekniköverföring och indirekta företagsförvärv.

2 Redogörelse för företagens verksamhet 2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt 5 § Sydafrikalagen är svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig atl årligen lill regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har belydelse för kontroll av lagens efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia. Redovisningen skall avse det räkenskapsår som lillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall ges in fill kommerskollegium senasl sex månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnls skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgifl om hur gjorda invesleringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom utländskt dotterföretag, skall uppgifl lämnas om storleken av del egna kapitalet hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt förelag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag, dels ock fordringar på grund av penninglån eller annan kredii eller stäUda säkerheter för sydafrikanskt företags skulder.

Skyldighet att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Skr. 1986/87:70

Företag	Verksam-	Antal rörelsedri-
	hetsår	vande dotterbolag i Sydafrika och Namibia
1. Alfa Laval AB	1985	2
2. Atlas Copco AB	1985	2
3. Esselte AB	1985	2
4. A. Johnson & Co HAB	1985	1
5. Sandvik AB	1985	2
6. SAS	1984-10-01-1985-09-30	1
7. Secoroc AB
(tidigare Fagersta AB)	1985	1
8. AB SKF	1985	2
9. SkegaAB	1985	2
10. Rederi AB Transatlantic	1985	1

Av kollegiels redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod sketl vad gäller omfattningen och ulvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Antalel svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia uppgick under år 1985 lill lio. Anlalel har således minskal jämfört med år 1984 genom atl AB Bahco under verksamhetsåret avyttrat sina två sydafrikanska dotterföretag.

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 70

De lio svenska moderförelag som omfattas av redovisningsskyldigheten Skr. 1986/87: 70 ägde vid ulgången av år 1985 tillsammans 31 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 16 kan betecknas som rörelsedrivande.

För de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia lämnas följande uppgifter.

De svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, etl aktiekapital som sammanlagt uppgår fill ca 9,5 milj. rand (ca 27 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapUal ökade någol under år 1985 och uppgår till ca 84 milj. rand (ca 246 milj. kr.). Ökningen förklaras av atl vinstmedel balanserats.

Omsättningen hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1985 lill omkring 355 milj. rand (ca 1040 milj. kr.) vilkel innebär en ökning i löpande penningvärde med ca 14% jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika, som under år 1985 låg på 18,5%, har omsättningen i realiteten minskat med 4%.

Det lolala värdet av bolagens tiUgångar ökade under perioden från ca 195 milj. rand till ca 197 milj. rand (ca 577 milj. kr.). Anläggningstillgångarnas värde uppgick liU ca 23 milj. rand (ca 67 milj. kr.) jämförl med ca 25 milj. rand (ca 73 milj. kr.) året innan.

Det sammanlagda resulialel före skall uppgick lill drygt 13,5 milj. rand (ca 39 milj. kr.) vilket innebär en viss minskning jämfört med föregående år. Ett par av företagen redovisade förlust.

Anlalel anslällda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden från 2 705 till 2 374 personer.

Ulvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda omsättning, resullal före skalt m.m. under de år redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagstiflningen förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980—1985. Värden i milj. rand*

	1980	1981	1982	1983	1984	1985
Aktiekapital	8,7	8,8	9,1	9,5	9,5	9,5
Sammanlagda egna
kapital	53	55	65	65	81	84
Värdet av totala
tillgängar	158	188	184	164	198	197
Värdet av anlägg-
ningstillgångar	25	25	29	25	25	23
Omsättning	238	275	287	268	315	355
Sammanlagt resul-
tat före skatt	23	13	9	11	14	13.5
Investeringar	0,8	2.0	1,5	1.5	0,8	1,5
Antalet anställda	3 3.55	3 369	3 143	2 880	2 705	2 374

• I rand =5.86 kr. år 1980 = 5,82 kr. är 1981 = 6,82 kr. år 1982 = 6,60 kr. år 1983 = 4,56kr. år 1984 = 2,93 kr. år 1985

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1984 och 1985 Skr. 1986/87: 70 bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Sydafrikalagen föreskriver förbud för svensk juridisk person atl företa eller bidra till atl invesleringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen innehåller dock beslämmelser enligt vilka regeringen kan medge undanlag från förbudei. Undantag får endast medges sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undanlag från invesieringsförbudel får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhel. Exempel på investeringar för vilka undantag i princip medgivits är sådana som är nödvändiga för alt ersätta försliten ulrusining saml sådana som direkt syflar lill en förbättring av de sociala villkoren för de anslällda, t. ex. invesleringar i en hälsocentral.

Undanlagsmöjligheien innebär emellertid inte någon garanterad rätl för förelagen atl få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har självfallet alltid möjlighet alt avslå en invesleringsansökan efler prövning av alla omständigheter i ärendet.

1 mars 1985 avgjorde regeringen tre ansökningar om undantag från investeringsförbudet. Närmare uppgifler härom framgår av en särskild redogörelse som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1 1985 års Sydafrikalag infördes en bestämmelse (8 §) enligl vilken regeringen kan medge rätl för elt förelag som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom dotterförelag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia alt tills vidare ersälta anläggningslillgångar och hyrd egendom saml göra sådana invesleringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ell villkor för etl sådanl beslul är dock atl förelagel ålar sig att se lill att detta inle leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia. Medgivandet kan återkallas om verksamheten i Sydafrika eller Namibia ulvidgas eller om del i övrigl föreligger särskilda skäl. Regeringen har hittills inte lämnal något företag medgivande enligt 8 § Sydafrikalagen.

Av de lio förelag som lämnal redovisning har fem angell atl anskaffning
av anläggningstillgångar förekommU under verksamhelsårel. Dessa fem är
Esselte AB, Sandvik AB, Secoroc AB, AB SKF och Skega AB. För de
investeringar som gjorts i Sandvik, Secoroc och SKF har regeringen under
åren 1982-1985 medgelt undantag från invesieringsförbudel. Samtliga in
vesteringar har avseit ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och
fordon samt nyinvesteringar i byggnader och utrustning för atl förbättra
arbetsmiljön för de anställda. Sandvik har till viss del utnyttjat beviljat
investeringstillstånd för leasing av ulrusining. De båda andra förelagen,
Esselte och Skega, har utnyttjat den rättighet som anges i 2 § Sydafrikala
gen atl anskaffa tillgångar till etl värde av högsl 100000 kr. Anskaffningar
na har avsett kontorsutrustning samt i etl fall fordon. Investeringarna har
inle möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksamhel. '

Av tidigare redogörelser som lämnals till riksdagen har framgått att i
vissa fall de slutliga kosinaderna för genomförda investeringar blivit större
än vad som förutsatts i förelagens ansökningar. Samlidigt har konstaterats
atl koslnadsöverskridandena i huvudsak orsakats av omständigheter som '.

berörda förelag inte kunnal råda över och att det med hänsyn därtiU Skr. 1986/87:70 saknats grund för vidare åtgärder. Ocksä av den nu akluella redovisningen framgår alt i något faU koslnadsöverskridanden ägl rum. Kostnadsökningarna förklaras med valutakursförändringar och den långa tid som förflutit från liden för ansökan fram till investeringens fakiiska genomförande. Jag finner med hänsyn härtiU inle skäl för några vidare ålgärder.

2.2 Social redovisning

Enligt 5 § Sydafrikalagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anslällda vid dotterföretagen i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidlagna förändringar för de anslällda i nu angivna avseenden. Sådan redovisning har lämnals av samtliga företag ulom tre - Esselte AB, A. Johnson & Co HAB och SAS. Esselte AB, som avvecklat sin verksamhet i Sydafrika, har som skäl uppgivit svårigheter atl från dotterföretagens nya ägare erhålla begärd information. Jag har full förslåelse för all förelagel av detta skäl inle kunnal fullgöra sin redovisningsskyldighet i denna del. A. Johnson & Co HAB och SAS, med totall lolv resp. fyra anslällda, har, med hänvisning fill all man endasl har vita anslällda, inle heller lämnal någon redovisning. Jag godtar de skäl som anförts från berörda förelag atl inte ge in redovisning.

De av övriga förelag lämnade uppgiflerna är inle till alla delar enhefliga och därför inte till fullo jämförbara. Delta kan bero på att regeringen har valt all inte ge detaljerade föreskrifter ulan velat avvakla försia årets redovisningar. På basis av dessa och efter samråd med berörda fackföreningar i Sverige kan närmare föreskrifter senare komma atl utarbetas.

Med utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets handelsavdelning upprättat frågeformulär har företagen lämnal följande informalion.

Tillsammans har företagen 2 191 anställda, varav ca hälften (1 127) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade Tot. anställda

m.fl.

61	37	14	112
319	184	20	523
251	322	16	589
156	247	36	439
218	131	82	431
30	19	8	57
29	2	9	40
064	942	185	2191

Alfa Lava!

Atlas Copco

Sandvik

Secoroc

SKF

Skega

Transatlantic

Totalt

Vid två av företagen förekommer fortfarande viss segregering av matsalar, toaletter och omklädningsrum, vilket i del ena fallet avses ålgärdas under verksamhetsåret 1986. Från det andra företagel har anförts att förelaget erbjudit iordningställande av gemensamma utrymmen men alt delta tills vidare ännu inte accepterats av förelrädare för de svarta anställda.

Vid samtliga förelag, med undanlag för Skega AB och Rederiaktiebola- Skr. 1986/87: 70 gel Transatlantic, är de anslällda organiserade i olika fackföreningar, och fackligt arbele tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetsfid. Villkoren regleras vanligtvis i överenskommelser mellan förelagel och berörda fackföreningar. Transatlantic, med 40 anställda, har uppgivit att fackföreningar för handelsföretag saknas. Skega, med totall 57 anslällda, har anfört bristande inlresse från de anslälldas sida som skäl för atl fackföreningar och fackligl arbele inte finns vid dotterföretaget.

Vad avser löner har samfiiga förelag uppgivit sig lillämpa principen om lika lön för lika arbete. De slora skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika anställda medför dock atl de vila anställda i genomsnitt uppbär högre lön än andra, ibland upp lill tre gånger högre än vad färgade anställda uppbär. Flertalel företag tillämpar en minimilön om 3,50 rand i timmen, vilket i jämförelse med löneläget i slort i Sydafrika ligger över del normala. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1985 uppgick för de svarta anslällda till mellan 11 och 15%.

Utöver löner utbetalas av förelagen olika sociala förmåner såsom pensioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, semesler och sjukvård, i vissa fall också för de anslälldas familjer. Däruiöver bidrar flertalel företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipendier m. m. Även lån för anskaffning eller reparationer till bosläder tillhandahålls. I vissa fall ges också subventionerade eller fria måltider liksom transporter eller kontanlbidrag därtill för resor liU och från arbetsplatsen.

Flertalet företag satsar på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslås och all yrkesutbildning sker på betald arbetsiid.

3 Redovisning av uppgifter om tekniköverföring och indirekta företagsförvärv

Fram lill utgången avjuni 1986 var svenska juridiska personer enligl 9 § Sydafrikalagen skyldiga att lämna uppgifler om överiålelser eller upplåtelser av patent eller fillverkningsrätter fill sydafrikanska eller namibiska företag. Den 1 juli infördes förbud mot sådana överlåtelser eller upplåtelser utan regeringens tillstånd.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår atl uppgifl om tekniköverföring lämnats av ett företag, Sundins Fabriker AB. Uppgifterna avser etl i juni 1986 ingånget avtal om upplålelse av tillverkningsrätt till elt sydafrikanskt företag, Six Hundred Manufacluring (Ply) Ltd. Upplåtelsen ger del sydafrikanska förelagel rält atl utnyttja en metod att tillverka hydraulpum-par saml ensamförsäljningsräll i Sydafrika och flera andra afrikanska länder.

Svenska juridiska personer är enligl 9 § Sydafrikalagen också skyldiga alt lämna uppgtfler om förvärv av utländska företag som äger akiier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Enligt kollegiets redogörelse har ingen sådan uppgift lämnals.

4 Sammanfattning Skr. 1986/87:70

Kommerskollegium har i sin redogörelse avslulningsvis konstaterat att efterlevnaden av Sydafrikalagen varil god under den aktueUa perioden. Jag delar denna uppfattning.

I seplember 1985 uttalade regeringen sin avsikt atl under årels återstående månader inle bevilja några undantag från invesieringsförbudel. Orsaken härtiU var i första hand den aUlmer förvärrade siluationen i Sydafrika med bl. a. införande av undantagstillstånd i vissa delar av landel. Vid behandlingen i december 1985 av regeringens proposiiion (1985/86:52) om förbud mot införsel av jordbmksvaror från Sydafrika m.m. förutsatte riksdagen all regeringen, i varje fall under den tid undantagstillstånd råder i någon del av Sydafrika, inte skulle komma atl medge dispenser från det gällande invesieringsförbudel eller sådan rält till särskilda åtaganden som stadgas i 8§ Sydafrikalagen ulom i undantagsfaU då l.ex. uppenbara sociala eller humanilära moliv förelåg (UU 1985/86: 12, rskr. 87).

Riksdagen gjorde ett Uknande uttalande i april 1986 (UU 1985/86:18, rskr. 242) i samband med behandlingen av regeringens föregående skrivelse om svenska företags verksamhel i Sydafrika.

Regeringen har inle medgivii några undanlag sedan mars 1985.

Avslulningsvis kan anföras alt Esselte AB numera avvecklat sin verksamhet i Sydafrika. SAS, som bibehålUt sitl försäljningskontor i Sydafrika trots nedläggningen av flygförbindelserna under hösten 1985, har förklarat sin avsikt atl lägga ned verksamheten där.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular i enlighel med hennes hemställan.

Bilagal Skr. 1986/87:70

o Ov ■* o u->

00 —

o o r- Tt-f*-) .— — c

.— »/-) —

Ov o Ov 00 (»1

00 m OO -

V-i Tt — fN

2 =

o t-- vo 1/-, CO o r.1

- 1/-1

V", o lo rJ rs O U-) o oc r- Tt (N rsl

§32'

o (-4 o Ov O

U-I O rN

o----------- ■

2 o

o r < t-~

g vo —. r ■* Tt vO

o r-J o ov o

v-, o fS

O — —

c U (U

C/2 ffl a ._

o vo QO —

rvi Tt r-. 00

ov ov Ov Ov

	00 Tt vO 5 OV S
T3

O T3

>v .—

•O Cd -O

>v<

2 o

tL.L CQ

c/3 < »ri vO

•- ov -

X) W

60=

■=. o

y:e 's:

s II

.>-a = c

V) .. rs

i! = $> <

fflb £

u Z Q-

<& <

■£ U T3 "

-J2

3 i/) Jj '.C O ffl C

t...	ro
s.	O
•-
u
	Cd
u	Lm
V3	-. -o
VJ	U w
W_l-J

15-.

<Q W_J-Jc/3H

oa <

oa Ba< < o

>2J2 S

<< W

Skr. 1986/87:70

r-j v-,

vo—

Tt'o"

ri Tt'

1/1 ir-, lO —'

— o

— Tt

— r-l

c -.a <

r- vo

— vo

Tt Tt

o o o o

o o o »o r-J f*"i

■» Tt

o o o o

2 ® o >ri

fN f

c: <u u

IA O O < O O O O c/1

UJ-

[;; fN fN r

r in P fN

' OV Ov 0

	O
	O
	r*l
c/3
<	s
C/3	1

;0 Ov

O .c

O 1/]

c: .£: O

■—1

c/S

ffl c

c a

< c/3 5jc/3 h c/> j

CQ ■ - I

< ffl 00 —

p. - ffl

.5 t/3 <C/3

oo u o c U T3 .o ffl

c/3 BS-.= [-

CL) U CO

fflSS-E ra "> — Si

,<-

.2 o .o

I/: 00

c !É,CQ

i: o ■■o <J c: a

ffl o

ca <

ffl

C/3 <

•u
c	>
w	Cd
Cd C/3	00
Cd C/3	c"
>	c :0
Cd	(/3 **-

!= > =

-	O u o 13 5 "O
ffl	(U o 0)
o	o«:q;
f-	- fN r-,

U - D.T3

c := o «

5iSE

c o ffl

ffl X) >- !- 00 u •ra C c


	ob

	'C
	>
	O
	l/l
	c
	<u
	öO
	c


	(U =
	00-
	U o
2	QCjd

'B

'b
a
Z

o
o	(U
rt	•o
	c Cd
'u	b.
(4-1
Cd
•T3	>-»
>.	un
C/3	ii
1-	i
CJ
OÖ
c


u

trt
IU
>	<u
c	•o

	:cd
o	>
B	m
•o X)	Cd
ä	C
B	<
o

r-
00
'
å<
r--
On


C
u	(/i
DO	C
Cd	cd —
—"	K> oCC
«>»	o J=
Tt	s
_Wj	<.=

"c
•u
c
v
•o
c:
i>

■■CO	trt
Cd	3 E
•o	~ =
O ■53	oa T3
>
cd
v-,
00
ON

k.
ocd	00
u.	ffl
(U
-o	o
l:	:0
:d	U.

K, OOTt

•c a—

I leg

> w o.

i:as§

SI a;;

= ° s

, •= « E

OQ > a> o

- (rt		- 0
Ci K		U <rt
00 1 -r-		OQ (rt
ffl irt_ > L,		Cd 4J
ifall undant etikettering laskin samt truslning föi renl rum"		SfeL
		Cd c _II
	—	— 3
		!§i
CO - E 3:	CQ	CQ v

.5 S t ■ ™ b E c

_Ml

trt trt E .s

ö ffl-

ffl E

	oa	m
	<	<
Lu	2	.:
c/n	i:	"> 13
m	00 ffl	s
<	u.	c/3

B;7aga2 Skr. 1986/87:70

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19