Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 9 oklober 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan riksdagens revisorer företagit en granskning av bidragsförskotlssysle-mel och lämnat riksdagen förslag i ämnel, behandlade riksdagen under våren 1986 frågor om bidragsförskott och underhållsbidrag lill barn (förslag lill riksdagen 1985/86:17, SoU 29, rskr. 354).

Riksdagen förordade en utredning av bidragsförskottssyslemel. Del överlämnades lill regeringen att överväga om det finns skäl för all genomföra de olika åtgärder på korlare sikt som föreslagils av revisorerna. I proposilionen görs mol den bakgrunden en genomgång av de åtgärder som enligl revisorerna bör övervägas utan atl utredningsresultatet avvaktas.

I propositionen behandlas också indexregleringen av underhållsbidrag.

Följande lagändringar föreslås.

- Indexregleringen av underhållsbidragen ändras så atl bidragen närmare följer basbeloppsulvecklingen. Dels slopas den nuvarande regeln alt bidragen jusleras endasl när basbeloppet har ökal eller minskal med minsl fem procenl sedan den senasle jusieringen. Dels skall underhållsbidragen fill barn följa basbeloppsändringarna ulan den nuvarande begränsningen lill 7/10 av basbeloppsändringen. Della innebär all man uppnår en större likhet med de basbeloppsanknutna bidragsförskotten.

- Nivån för bidragsförskott sänks från 41 fill 40 % av basbeloppet.

- Skyldighet all beiala förfallna underhållsbidrag lill försäkringskassan skall gälla även om bidragsförskollsbeslutel inle delgetts den underhållsskyldige. Betalningar som skelt fill barnets ställföreträdare före delgivning får dock åberopas mot kassan. Förslagel innebär att införsel kan äga rum även om den underhållsskyldige inte delgetts kassans beslut all betala ul bidrags-

lOisKOtt.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 35

1 Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs all 3 och 4 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§' Bidragsbelopp som höjls enligl 2 § samt bidragsbelopp som senasl beslämts eller bestämmes efler utgången av år 1965 ändras i anslulning lill basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april del år basbeloppet för april månad med minsl fem procenl över- eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker ändring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procenl över- eller underskrider del basbelopp som låg till grund för senasle ändring, om inte annal följer av tredje eller fjärde slycket. Bidragsbelopp som år 1979 eller 1980 har bestämls under fiden januari-mars ändras dock lidigasl den 1 april årel därpå.

År 1982 sker ändring den 1 mars. År 1982 sker ändring den 1 mars,

om basbeloppet för det året med om basbeloppet för det året med
minst fem procent över- eller un- minst fem procenl över- eller un
derskrider basbeloppet för mars derskrider basbeloppet för mars
1981 och annal inte följer av fjärde 1981 och annal inle följer av fjärde
stycket. Fr.o.m. år 1983 sker änd- slyckel. Under åren 1983-1986 sker
ring den 1 februari varje år basbe- ändring den 1 februari varje år bas-
loppet med minsl fem procenl över- beloppet med minst fem procent
eller underskrider det basbelopp över- eller underskrider del basbe-
som låg fill grund för senasle änd- lopp som låg till grund för senasle
ring, om inle annal följer av fjärde ändring, om inte annal följer av fjär-
slycket. de slycket. Fr.o.m. år 1987sker änd-

ring den 1 februari varje år basbeloppet är ändrat jämförl medföregående år, om inle annat följer av fjärde srycket.

Bidragsbelopp som har bestämls under liden januari-mars 1981 ändras tidigast den 1 mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämls under december 1981 eller januari eller februari 1982 ändras fidigasl den 1 februari 1983. Bidragsbelopp, som fr.o.m. november 1982 har beslämts under november, december eller januari, ändras tidigast den 1 februari sedan elt år har förflutil efter det alt beloppel bestämdes.

4 §2 Bidragsbelopp enligl 3 § ändras Bidragsbelopp enligl 3 § ändras med det procenttal med vilket bas- med det procenttal med vilkel basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till beloppet ändrals. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock egel eller annans barn ändras dock fr.o.m. den 1 april 1979 endast med under åren 1979-1986 endasl med

' Senaste lydelse 1981:1192. 2 Senaste lydelse 1981:1192.

Nuvarande lydelse

etl procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Ar procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmasl lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fastslälles av myndighel som regeringen bestämmer.

Föreslagen lydelse

etl procenllal som utgör sju tiondelar av del nämnda procenttalet. Är procenllal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det fill närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Prop. 1986/87:35

2 Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4, 5, 7, 8, 11 och 16 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4V-

Bidragsförskott utgör för år räk- Bidragsförskott utgör för år räk
nat fyrtioen procent av det basbe- nat fyrtio procent av det basbelopp
lopp som enligl 1 kap. 6 § lagen som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för årel. För del bidrags- fastställts för årel. För det bidrags
förskott som avser januari månad förskott som avser januari månad
fillämpas dock det basbelopp som tillämpas dock del basbelopp som
gällde för det föregående årel. gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i för- Skall bidragsförskott utgå i för
hållande fill såväl fader som moder hållande till såväl fader som moder
eller är barnel berättigat fill barn- eller är barnel berättigat till barn
pension enligl 8 kap. 5 § lagen om pension enligt 8 kap. 5 § lagen om
allmän försäkring eller till bidrag en- allmän försäkring eller fill bidrag en
ligl lagen (1984:1096) om särskilt bi- ligt lagen (1984:1096) om särskilt bi
drag lill vissa adoptivbarn, utgör drag fill vissa adopfivbarn, utgör
dock bidragsförskottet trettioen pro- dock bidragsförskottet trettio pro
cenl av det basbelopp som anges i cenl av del basbelopp som anges i
försia stycket, i det förstnämnda fal- första stycket, i det förstnämnda fal
lel i förhållande fill varje under- let i förhållande lill varje under
hållsskyldig, hållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, ulgör bidragsförskottet skillnaden mellan för-skoltsbelopp enligl första eller andra stycket saml underhållsbidragels belopp.

Om del underhållsbidrag som har blivil faslslälll uppenbarligen undersflger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskoll enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I fall som avses i Iredje stycket lämnas ingel bidragsförskott.

5 §3

Frågor om bidragsförskott handhavas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslul om bidragsförskoll fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken barnels vårdnadshavare är inskriven eller skulle ha varil inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Finnes ej försäkringskassa enligt vad i andra stycket sägs fattas beslut om bidragsförskoll av den kassa hos vilken barnel är inskrivet eller skulle ha varil inskrivet om del uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.

' Lagen omtryckt 1976:277. Senaste lydelse 1984:1098, 3 Senaste lydelse 1983:194.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:35

Beslut om att minska bidragsförskoll enligt 4 a § andra stycket fattas dock av den försäkringskassa som avses i 15 §.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om förordnande fill dess slutligt beslul kan fattas gäller även i ärenden enligt denna lag.

7§

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbarl lill honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande alt, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss korl fid munlligen eller skriffligen yllra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 1 § försia och andra slyckena, 2 § b) och c) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat När försäkringskassan meddelat

beslut i ärendet, skall sökande och beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen under- vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skaU rättas om beslulel. Har förskott be-skrifiligen delgivas den underhålls- viljats, skall därvid lämnas underråt-skyldige. Har ansökan om bidrags- telseomföreskriftemaiI2 och 13 §§. förskott ej bifallils eller bifallits en- Beslut om bidragsförskott i annal faU dast lill viss del, skall beslulel delgi- än som avses i 4 § tredje stycket skaU vas även sökanden och vårdnadsha- skriftligen delges den underhållsskyl-varen. Har förskott beviljats, skaU dige. Har förskott bevUjats, skaU därvid underrättelse lämnas sökan- därvid lämnas underrättelse om föreden och vårdnadshavaren om stad- skrifterna i 2 § b) och c) samt 16 §. gandena i 12 och 13 §§ samt, i annat fall än som avses i 4 § tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrifterna i 2 § b) och c) samt 16 §.

8 §5

Bidragsförskoll utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsför- Vid beräkningen av bidragsför
skott för månad skall del årliga be- skott för månad skall del århga be
lopp, från vilkel beräkningen ulgår, lopp, från vilkel beräkningen ulgår,
avrundas till närmaste hela krontal, avrundas till närmasle hela krontal,
som är jämnt delbart med lolv. Är som är jämnt delbart med tolv. Är
årsbeloppet lägre än sextio kronor, årsbeloppet lägre än sexhundra kro-
borlfaller bidragsförskottet för den nor, bortfaller bidragsförskottet för
månad beräkningen avser. den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall från förskott för viss månad avdragas på samma fid belöpande bidragsbelopp, som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållil underrättelse enligt 7 § andra slycket.

Älnjuter barn under hel månad på slalens bekosinad vård på anstalt eller eljesi kost och bostad, må bidragsförskott ej ulgå för den månaden; dock må förskotl utgå för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Bor barnet

" Senaste lydelse 1978:858. 5 Senaste lydelse 1986:241.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:35

under hel månad i elevhem eller gruppbostad, som avses i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. eller på huvudmannens bekostnad i familjehem enligl nämnda lag, utgår ej heller bidragsförskott för den månaden.

Har bidragsförskottet ej lyfts före ulgången av årel näst efler det, under vilket förskottet förfallit lill belalning, skall förskottet vara förverkat.

11 §

Det åligger försäkringskassan att besluta om indragning av förskottet, därest fömtsällningarna för utgivande av förskoll icke längre föreligga; dock erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskoll skall upphöra alt ulgå på den grund att barnet fyllt aderton år eller avhdit. Försäkringskassan skall jämväl besluta om nedsällning av bidragsförskoll, när bestämmelserna i denna lag föranleda därfill.

Om barnel upphört atl vara svensk medborgare eller bosalt i riket, må försäkringskassan ulan hinder därav besluta, alt barnet i fortsättningen skall åtnjuta bidragsförskott, därest del med hänsyn fill omständigheterna skulle framslå såsom oskäligt att indraga förskottet.

Beslut om indragning eller ned- Beslul om indragning eller nedsällning av bidragsförskott skall sättning av bidragsförskott skall skriftligen delgivas vårdnadshava- skriftligen delges den underhållsskyl-ren, särskilt förordnad förmyndare dige, om det inte avser bidragsförför bamet och den som eljest uppbär skott enligt 4 § tredje stycket, bidragsförskottet samt den underhållsskyldige.

16 §
Sedan den underhållsskyldige er- Den underhållsskyldige skall, så
hållit underrättelse enligt 7 § andra länge bidragsförskott utgår, till den
stycket, skaU han, så länge bidrags- försäkringskassa som avses i 15 § er-
förskott utgår, lill försäkringskassa lägga fastställt underhållsbidrag som
som avses i 15 § erlägga fastställt un- svarar mot förskottet, allteflersom
derhållsbidrag, som belöper å för- underhållsbidraget förfaller lill be-
skottet, allteftersom underhållsbi- lalning. Betalning av underhållsbi
draget förfaller till betalning. Geni- draget som sker tiU barnet innan den
emot kassan må icke åberopas betal- underhållsskyldige enligt 7 § andra
ning av underhållsbidrag, som er- stycket har delgetts beslutet om bi-
lagts annorledes än nu sagts. dragsförskott får dock åberopas moi

kassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna i 4 och 8 §§ i sin nya lydelse tillämpas försia gången för bidragsförskott som avser februari 1987.

3 Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande

Härigenom föreskrivs all 7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Sedan förlängt bidragsförskoll sökls skall försäkringskassan omedelbarl sända meddelande om ansökningen lill den underhållsskyldige, under förutsättning all hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet skall innehålla en uppmaning fill den underhållsskyldige att han skall yttra sig munlligen eller skriftligen inom en viss tid, om han har något alt invända mot ansökningen. I meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt bidragsförskott dels enligt 1-3 §§ och 4 § c) och d) denna lag, dels enligt 4 § Iredje slycket lagen (1964:143) om bidragsförskott.

När försäkringskassan har med- När försäkringskassan har med
delat beslul i ärendel, skall barnel delat beslut i ärendet, skall barnet
och den förälder som barnet bor lill- och den förälder som barnel bor lill
sammans med skriftligen underrät- sammans med skriftligen underrät
tas om beslutet. Den underhållsskyl- las om beslutet. Den underhållsskyl
dige skall skriftligen delges beslulel. dige skall skriffligen delges beslulel /
Har ansökningen inte bifallils eller annat fall än det som avses i 4 § tredje
bifallits endasi till viss del, skaU be- stycket lagen (1964:143) om bidrags
slutet delges även sökandena. förskott.

Har förskotl beviljats, skall underrättelse lämnas fill barnet och den förälder som barnet bor fillsammans med om vad som gäller i enlighet med 10 § denna lag och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än del som avses i 4 § Iredje stycket samma lag skall dessulom den underhållsskyldige underrättas om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag och 16 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.

9§

Försäkringskassan skall dra in förskottet om förulsältningarna för del inle längre föreligger. Särskilt beslul behövs dock inle när förskottet skall upphöra vid juni månads uigång del år barnel fyller 20 år eller på grund av atl barnel har avlidit. Försäkringskassan skall även sälta ned förskottet när bestämmelserna i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller ned- Beslul om indragning eller ned
sättning av förskottet skall skriflli- sättning av förskottet skall skriftli
gen delges den som uppburit för- gen delges den underhållsskyldige,
skottet, barnet och den underhålls- om det inte gäller förskott som avses
skyldige. i 4 § iredje stycket lagen (1964:143)

om bidragsförskott.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1987.

4 Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs alt 5 och 6 §§ lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §
Det särskilda bidragel utgör för år Del särskilda bidraget ulgör för år
räknat fyrtioen procenl av del basbe- räknal fyrtio procent av del basbe
lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen lopp som enligl 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidrag fastställts för årel. För det bidrag
som avser januari månad tillämpas som avser januari månad tillämpas
dock det basbelopp som gällde för dock det basbelopp som gällde för
det föregående året. det föregående årel.

Skall även ulgå bidragsförskott Skall även ulgå bidragsförskott
enligl lagen (1964:143) om bidrags- enligt lagen (1964:143) om bidrags
förskott eller är barnel berättigat lill förskott eller förlängt bidragsför-
barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen skott enligi lagen (1984:1095) om
om allmän försäkring, utgör dock förlängt bidragsförskott för siude-
det särskilda bidragel trettioen pro- rande eller är barnel berättigat till
cenl av del basbelopp som anges i barnpension enligl 8 kap. 5 § lagen
första stycket. om allmän försäkring, ulgör dock

det särskilda bidraget trettio procenl av det basbelopp som anges i försia slycket.

6§

Försäkringskassan skall dra in bidraget om förutsättningarna för del inle längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när bidraget skall upphöra på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned bidragel när bestämmelserna i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller nedsättning av bidraget skall skriftligen delges vårdnadshavaren, särskili förordnad förmyndare för barnet och den som annars uppbär bidraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna 15 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för bidrag som avser februari 1987.

r Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 35

Socialdepartementet Prop. 1986/87:35

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oklober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om ändring i reglerna för bidragsförskott och underhållsbidrag

1 Inledning

Riksdagen behandlade under våren 1986 riksdagens revisorers förslag (1985/86:17) angående statens utgifler för bidragsförskott, m.m. (SoU 1985/86:29, rskr. 354). Revisorerna hade företagit en granskning av bidragsförskottssyslemel och därvid iakttagit olika brister i systemet, främst i frågor som gäller sambandet mellan bidragsförskottslagen och föräldrabalkens regler om underhållsbidrag. Revisorerna föreslog en ulredning om ett nylt system samt i avvakian därpå olika kortsiktiga åtgärder, som borde övervägas. Socialutskottet delade bedömningen atl bidragsförskottssyslemel fungerar otillfredsställande i flera vikliga avseenden och flllstyrkte en utredning av systemet. Det borde enligt utskottet ankomma på regeringen att avgöra om del finns skäl att i avvaktan på utredningsresultatet initiera kortsiktiga åtgärder. Riksdagen beslöt att ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört med anledning av revisorernas förslag och ett antal motioner i ämnet.

Jag kommer senare atl begära regeringens bemyndigande atl tillsätta en kommitté för all få till stånd en utredning av bidragsförskottssyslemel och olika frågor om underhållsbidrag. Jag kommer nu alt ta upp fill behandling frågor om ändringar i systemet på kortare sikt.

Riksdagens revisorer lämnade i sin skrivelse lill riksdagen en lisla på förslag till ålgärder som borde övervägas. Förslagen enligt listan är

alt socialslyrelsens rekommendalioner om beräkning av underhållsbidrag ses över i syfle att utforma den s.k. reduceringsregeln i enlighet med grunderna för lagstiftningen,

att en sänkning av bidragsförskottsnivån från 41 % till 40 % av basbeloppet övervägs,

all behovsprövning mot barnets inkomster övervägs inom bidragsförskottssyslemel,

atl den underhållsskyldiges skyldighet alt beiala underhållsbidrag till försäkringskassan räknas fr.o.m. tidpunkten för bidragsförskollsbeslutel,

att det bör åvila de underhållsskyldiga alt i tillämpliga fall styrka sin bristande förmåga att betala underhållsbidrag,

att utbetalning av bidragsförskott skall göras den månad förskottet avser, 10

atl kravrutinerna ändras så alt betalningspåminnelse och belalningsanma- Prop. 1986/87:35 ning sker samtidigt,

all päminnelseavgift införs,

att preskripfionstiden förlängs fill fem år,

att införselfiden förlängs fill fem år,

att införsel tillåls i arbetslöshetsersättning och vissa andra löneliknande ersättningar,

all rätlen fill umgängesavdrag enligl föräldrabalken samordnas med rätten lill umgängesavdrag enligt bidragsförskottslagen,

alt den underhållsskyldiges centralkontor blir behörigt all falla beslut såväl om umgängesavdrag på underhållsbidraget som på bidragsförskottet och

alt de administrativa rulinerna ses över i samband med all regeländringar övervägs.

Beiräffande regeringens prövning av olika kortsiktiga ålgärder för atl snabbi komma fill rätla med vissa olägenheter i sysiemel underströk socialutskottet alt kortsikfiga åtgärder inle får vidlas så atl de kan försvåra en förulsätlningslös prövning av utredningens principförslag.

Vissa av de frågor som riksdagens revisorer lar upp har fidigare behandlals av ensamförälderkommilién i dess belänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyllrandena har gjorts inom socialdepartementet och finns fillgänglig i della lagstiftningsärende (dnr B 2144/83).

Riksförsäkringsverket har i en framställan av den 19 december 1985 lämnal regeringen vissa förslag fill regeländringar beiräffande bidragsförskoll.

Jag kommer i det följande all punkl för punkl behandla den lista riksdagens revisorer presenterat och därvid lämna de förslag till åtgärder jag finner moliverade. Jag kommer däruiöver atl lämna ytterligare några förslag fill förändringar av reglerna för underhållsbidrag och bidragsförskott. Jag vill först helt korl ange några av mina ulgångspunkler för ulformningen av förslagen.

Jag delar riksdagens syn att en utredning bör tillsättas för att förutsättningslöst se över hela sysiemel med bidragsförskott och olika frågor om underhållsbidrag. Givetvis bör inte nu företas kortsiktiga förändringar som kan försvåra en förutsättningslös prövning av utredningens kommande principförslag. Mol bakgrund av den kraffiga ökningen av kosinaderna för bidragsförskott anser jag det dock nödvändigt alt nu vidta vissa ålgärder för atl begränsa kostnadsökningarna. Del finns också vissa möjligheter till förenklingar som inte påverkar den principiella uppbyggnaden av sysiemel och som riksdagens revisorer och riksförsäkringsverkel pekal på. Vissa av de förslagen tar jag fasla på.

Först tar jag upp lill behandling reglerna om indexregleringen av underhållsbidrag.

I fråga om nuvarande regler för underhållsbidrag fill barn och bidragsförskott hänvisas lill en sammanfattning i bilaga 1 lill revisorernas nyssnämnda förslag 1985/86:17. Därutöver kommer jag all kortfallal påminna om lilllämpliga delar av reglerna i samband med varje åtgärd som jag föreslår.

2 Indexregleringen av underhållsbidrag Prop. 1986/87:35

2.1 Inledning

Flertalet underhållsbidrag ändras i anslutning fill förändringarna i penningvärdet. Bestämmelser om detla finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (indexlagen). Ändringarna av underhållsbidragen är knutna till ändringarna av del basbelopp som gäller enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring. Enligt huvudregeln i indexlagen (3 §) ändras underhållsbidragen den 1 februari varje år då basbeloppet med minsl 5 % över- eller underskrider det basbelopp som låg lill grund för den senasle ändringen. Den senaste uppräkningen ägde rum den 1 februari i år.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilkel basbeloppet har ändrats. Bidrag till barn ändras dock endast med sju tiondelar av procenttalet (4 §).

För etl slort anlal barn som har rält till underhållsbidrag lämnas bidragsförskott. Bestämmelser om delta finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för sluderande. Bidragsförskottet belalas ut av allmänna medel. Det är per år i allmänhel 41 % av basbeloppet. Del innebär att bidragsförskottet fr.o.m. februari 1986 är 796 kr. i månaden. Bidragsförskottet kan sägas bestå av två delar, dels ett förskott på fastställt underhållsbidrag och dels ett ulfyllnadsbidrag motsvarande mellanskillnaden mellan del fastställda underhållsbidraget och bidragsförskottet. Hela bidragsförskottet kan bestå av ulfyllnadsbidrag. Delta blir fallet om det inte skall belalas någol underhållsbidrag.

Koslnaden för ulfyllnadsdelen svarar staten för. Denna del av förskottet kan ses som ett statligt stöd lill bidragsberältigade barn, medan det egenlliga förskottet skall återbetalas fill staten av den bidragsskyldige. Underhållsbidragels slorlek påverkar utfyllnadsbidragel. Delta medför alt slalens lolala utgifter för bidragsförskotten är beroende av nivån för underhållsbidragen.

En allt slörre andel av underhållsbidragen besläms till belopp under bi-dragsförskoltsnivån. Antalel fall där underhållsskyldigheten bestäms flll O kr. ökar också. Det sammanhänger bl.a. med de förbehållsbelopp som den bidragsskyldige får tillgodoräkna sig när underhållsbidraget besläms. Effeklen av detla har blivil alt samhällel i ökad utsträckning får överta den bidragsskyldiges kostnadsansvar för dessa barn. Statens utgifter för bidragsförskott har således ökat från 475 milj.kr. budgeiårei 1978/79 fill en beräknad utgift på 1720 milj.kr. budgelåret 1986/87.

Regeln om en begränsning lill sju tiondelar av basbeloppshöjningen vid uppräkningen av underhållsbidrag flll barn kom flll år 1978 (prop. 1978/79:12, LU 9, rskr. 99; SFS 1978:859). Någon molsvarande begränsning av bidragsförskottet gjordes dock inle.

Regeln att underhållsbidragen skall ändras endasl om basbeloppet har ändrats med minst fem procent fanns med i indexlagen i dess ursprungliga lydelse. All kravet på en viss minsta ändring ställdes upp berodde på all man ville undvika omräkningar utan nämnvärd praklisk belydelse (prop. 1966:155 s. 20).

Skälen för mitt förslag: Bakgrunden flll att uppräkningen av underhållsbidragen lill barn fr.o.m. år 1979 begränsades till sju tiondelar av basbeloppshöjningarna var atl de föregående årens indexuppräkningar hade medfört kännbara påfrestningar för många underhållsskyldiga vilkas inkomster inte hade ökal i samma lakl. Höjningarna åren 1975-78 hade uppgått till resp. 11, 11, 7 och 14 %. I lagstiftningsärendet diskuterades olika metoder att komma till rätta med problemet. Den lösning som valdes fick - uttalades i proposifionen - anses i viss mån ha provisorisk karaklär. Ensamförälder-kommittén skulle nämligen överväga frågor som gällde anpassning fill prisoch kostnadsutvecklingen (prop. 1978/79:12 s. 123 f).

Ensamförälderkommittén föreslog i sitl belänkande Ensamföräldrarna och deras barn (SOU 1983:51) alt begränsningen skulle slopas så alt även underhållsbidrag fill barn skulle ändras med del procenllal med vilkel basbeloppet ändrats.

Vid remissbehandlingen av belänkandet berörde etl mindre antal av remissinstanserna förslaget att slopa begränsningen i indexuppräkningen av underhållsbidragen fill barn. Åsikterna om förslaget gick isär. Riksförsäkringsverket ansåg att det fanns starka skäl för alt underhållsbidragen utan begränsning skall följa basbeloppet på samma sätt som bidragsförskotten. Även Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer stödde förslagel. Socialstyrelsen och Föreningen Familj och rätt avstyrkte. Försäkringsanställdas förbund var tveksamt fill förslaget och ansåg del innebära risk för atl en redan ekonomiskt utsatt gmpp skulle få del svårare.

Också riksdagens revisorer behandlade metoderna för indexuppräkningen i sitt förslag lill riksdagen (förs. 1985/86:17 s. 16, 48-49 och 91-92). Revisorerna förordade att metoderna ses över av den föreslagna ulredningen.

I ensamförälderkommilléns belänkande presenteras visst maierial som lyder på all löneutvecklingen har varil sådan alt det inle längre är befogat all begränsa uppräkningen av underhållsbidragen flll barn (se betänkandet s. 118 f, 154 f). Denna slutsats bestyrks av vad som hänt efler det att kommillén avlämnade silt belänkande. Mellan åren 1983 och 1985 har nämligen den reala limlönen i stort setl varit oförändrad eller förbättrats. Inflationstakten fortsätter även härefter att sjunka. De problem som man försökte komma till rätta med genom 1978 års reform föreligger alltså inle längre. Att under dessa förhållanden ha kvar en regel om begränsad uppräkning av underhållsbidragen fill barn skulle gynna den bidragsskyldige på bekosinad av det allmänna eller vårdnadshavaren. I de fall underhållsbidraget undersfiger bidragsförskottels belopp övervältras nämligen kostnaderna för barnet på

samhället. I de fall underhållsbidraget översfiger bidragsförskotlsbeloppel Prop. 1986/87:35 drabbas i stället vårdnadshavaren som får la över en alll slörre del av kostnaderna för barnet.

Det nuvarande systemel innebär också alt den bidragsskyldiges betalningsbörda är störst i liden närmasl efter en dom eller ell avtal om underhållsbidrag för att sedan sjunka successivt.

Del är uppenbarligen inle rimligl atl ha kvar en regel som kan få sådana effekler. Med hänsyn flll reallöneulvecklingen och nuvarande nedåtgående inflationslakt kan visserligen sägas all skillnaden mellan en begränsad uppräkning och en lotal uppräkning inle är särskilt slor. Del är dock snarasl ytterligare ett skäl atl överge systemet med en begränsad uppräkning, eflersom förändringen då inle kommer all upplevas som särskilt belungande för de underhållsskyldiga. Det är enligt min mening inte heller rimligl atl vårdnadshavaren i vissa situationer får bära en proportionellt större del av kostnadsökningen än den underhållsskyldige.

I sammanhanget bör också påpekas atl uppräkningen av underhållsbidragen innebär alt man på etl schablonmässigt säll beaktar allmänna förändringar i prislägel. Den ersätter således en administrativt oöverkomlig omprövning av samtliga underhållsbidrag. Oavsett hur uppräkningen besläms finns del givetvis alltid fall där en individuell omprövning blir nödvändig på grund av l.ex. att den bidragsskyldiges inkomstulveckling mer påtagligt avviker från genomsnittet. Della gäller oavsett om ökningen varil slörre eller mindre än normall. En schablonmässig uppräkning som ligger för lågl är därvid ägnad alt i slörre omfattning leda lill felaktiga underhållsbidrag eflersom svårigheler kan föreligga för vårdnadshavaren och försäkringskassan all följa den bidragsskyldiges inkomslsiluation. Den föreslagna höjningen innebär alltså inte all en bidragsskyldig vars ekonomiska situation reellt försämrats alltid kommer all få betala ell högre underhållsbidrag än enligl nuvarande regler. Oavsell vilken schablonmässig uppräkningstakl man väljer blir i sådana fall en individuell omprövning oftast nödvändig.

Del allmännas kosinader för bidragsförskotten har ökal kraftigt under senare år. En bidragande orsak till della är den - relativt sell - sjunkande nivån på del genomsnittliga underhållsbidraget till barn inom bidragsförskottssyslemel. Sedan år 1981 har del genomsnittliga underhållsbidraget legat på en i stort sett oförändrad nivå samtidigt som bidragsförskottet sfigit i takt med basbeloppsförändringarna. Denna utveckling har delvis sin grund i all uppräkningen av underhållsbidragen begränsas lill 7/10 av basbeloppsförändringen, vilket får lill följd alt staten får la på sig en allt större del av kostnaderna.

Effekterna på statsutgifterna är fill mycket stor del beroende på storieken av basbeloppets förändring. Generellt kan man dock säga all siaten svarar för en betydligt större andel av de ökade utbetalningarna lill följd av basbeloppsförändringar vid nuvarande regelsystem än vid en följsamhet av underhållsbidragen till basbeloppsförändringarna.

En låg inflation innebär atl effekterna för den enskilde av den nu förordade regeländringen blir begränsad eller marginell.

Vid exempelvis elt underhållsbidrag på 500 kr. per månad ger nuvarande

2.3 Indexjustering av underhållsbidragen vid basbelopps-ändringar som understiger fem procent

Mitt förslag: Underhållsbidrag skall i fortsättningen räknas om efter basbeloppsändringen även när basbeloppet inte har ändrats med minst fem procent sedan föregående omräkning.

Skälen för mitt förslag: Enligt 3 § indexlagen ändras underhållsbidragen bara om basbeloppet sedan föregående omräkningsfillfälle har ändrats med minst fem procenl. Bidragen ändrades senasl den 1 februari i år. Den förda ekonomiska polifiken har nu lett flll alt inflationen har begränsals. I år kan man räkna med alt den väsentligt kommer att understiga fem procenl. Det innebär atl underhållsbidragen inte kommer atl räknas upp nästa år, om man inte tar bort kravel på en femprocentig ändring av basbeloppet.

Indexlagens syfte är att anpassa underhållsbidragen lill ändringar i penningvärdet. I princip bör alltså underhållsbidragen helt följa basbeloppsförändringarna. Regeln om atl någon ändring av underhållsbidragen inte skulle ske om basbeloppsförändringen understeg fem procent flllkom för näslan tjugo år sedan. Anledningen lill regeln var atl man ville undvika omräkningar utan nämnvärd praklisk betydelse. Basbeloppet ändrades då under löpande kalenderår om prisförändringen uppgick lill lägst tre procent. Numera fastställs emellerlid basbeloppet att gälla för ett helt år.

Enligl min mening är det bl.a. därför inte längre motiverat alt ha kvar etl sådant avsteg från principen om att underhållsbidragen skall följa ändringarna i penningvärdet. All ha spärregeln kvar skulle innebära alt såväl makar och förutvarande makar som barn vilka får underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottsnivån skulle gå miste om en, lål vara mindre, höjning av underhållsbidraget.

Det är också angelägel att reglerna för underhållsbidrag och bidragsförskott samordnas i så slor utsträckning som möjligt. Bidragsförskotten räknas upp med hela basbeloppsändringen och i bestämmelserna om basbeloppet finns ingen motsvarande femprocenlsbegränsning. Det innebär alt bidragsförskottet höjs även vid mindre ökningar av basbeloppet än fem procenl. Om nuvarande begränsning fick kvarstå skulle belastningen på bidragsförskottsanslaget komma att öka vilket jag finner önskvärt atl motverka.

3 Den s.k. reduceringsregeln Prop. 1986/87:35

Min bedömning: Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket avser alt med verkan från den 1 januari 1987 rekommendera atl en större del än hillills av den underhållsskyldiges överskott skall kunna tas i anspråk för underhållsbidrag, när underhållsskyldighet föreligger mot färre än tre barn. Jag bedömer att några ytterligare åtgärder inte nu bör vidlas på denna punkl.

Revisorernas förslag: Socialslyrelsens och riksförsäkringsverkets allmänna råd ses över i syfle alt utforma reduceringsregeln i enlighel med grunderna för lagsiiftningen.

Skälen för min bedömning: I anslulning lill den nya lagsliftning om underhållsbidrag och bidragsförskoll som Irädde i krafl den 1 januari 1979 utarbetade socialstyrelsen i samråd med riksförsäkringsverket allmänna råd för fastställande av underhållsbidrag. Rekommendationerna har i förevarande del inneburit alt den sammanlagda underhållsbördan för en underhållsskyldig i regel begränsas till 60 % av den underhållsskyldiges överskott när det gäller ett barn, 70 % när det gäller två barn och 80 % när del gäller tre eller flera barn, varvid såväl hemmavarande som bidragsberättigade barn räknas. Om den underhållsskyldiges överskoll är lägre än bidragsförskottet begränsas underhållsbidraget flll högsl hälflen av överskottet. Med överskott avses del som blir kvar av den underhållsskyldiges inkomster sedan förbehåll gjorls på visst sätl för egel, makes eller sambos och hemmavarande barns behov.

Riksdagens revisorer anser all denna reduceringsregel saknar direkl slöd i lag och delvis även i grunderna för lagstiftningen. Enligt revisorerna är det angeläget med en översyn av de allmänna råden i fråga om reduceringsregeln i syfte all få denna uiformad i enlighet med grunderna för lagstiftningen.

Under riksdagsbehandlingen av revisorernas förslag yttrade sig lagutskottet i ärendet (LU 1985/86:2 y). Lagutskottet uttalade därvid i fråga om reduceringsregeln all rekommendationen i de allmänna råden inle saknar stöd i lagstiftningen ulan får i huvudsak anses vara uiformad i enlighel med riksdagens intentioner. Utskottet framhöll emellerlid alt riksdagen i lagstiftningsärendet inle hade gjort några uttalanden om vilka procentsatser som i praktiken borde tillämpas. I enlighel med vad lagutskottet vidare uttalade, och som också socialutskottet föreslog i fråga om de kortsiktiga ålgärderna, överiämnades det åt regeringen att överväga om reduceringsregeln bör ses över.

I sin skrivelse konstaierar revisorerna att flera försäkringskassor och för
säkringskasseförbundet under remissbehandlingen av revisorernas rappor
ter har ansett atl ell större ianspråklagande av överskottet bör kunna göras.
Även jag har den uppfattningen att ett större ianspråklagande av över
skottet bör kunna göras. Ulformningen av de allmänna råden för fastställan
de av underhållsbidrag ankommer på socialslyrelsen och riksförsäkringsver
kel. Enligl vad jag erfarit avser myndigheterna atl inom korl utfärda ändra
de råd beträffande den s.k. reduceringsregeln. De nya råden innebär alt den 1°
sammanlagda underhållsbördan begränsas lill 80 % av överskottet oavsell

antalel barn. Om den bidragsskyldiges överskoll inte överstiger bidragsförskottets nivå (40 % av basbeloppet) begränsas ullaget till högst hälften av överskottet. De nya råden föreslås bli flllämpade från den 1 januari 1987.

Enligl myndigheternas bedömning kommer förändringen alt ge staten successivt minskade utgifter för bidragsförskoll. Den lotala besparingen när förändringen har slagit igenom helt beräknar myndigheterna till ca 50 milj.kr. per år.

Jag har inget att erinra mol de angivna ändringarna i rekommendationerna. Det ankommer på socialstyrelsen och riksförsäkringsverket att fortlöpande följa utvecklingen i domstolarnas rättstillämpning och erfarenheterna av de nya råden (jfr prop. 1978/79:12 s. 96).

Prop. 1986/87:35

Revisorernas förslag: Nivån för bidragsförskottet, 41 % av basbeloppet, sänks lill 40 %.

Skälen för mitt förslag: I samband med all beräkningsgrunderna för basbeloppet ändrades fr.o.m. år 1981 höjdes fr.o.m. den 1 juli 1981 nivåerna för bidragsförskott, barnpension och barntillägg från folkpensioneringen saml handikappersättning med en procentenhet av basbeloppet. Bidragsförskoll i förhållande till en förälder höjdes från 40 fill 41 % av basbeloppet och bidragsförskott som ulgår i förhållande flll båda föräldrarna eller om barnel är berättigat till barnpension från 30 till 31 % av basbeloppet. Efter denna höjning har införts de nya förmånerna förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag lill vissa adoptivbarn. Förmånsnivåerna är i princip desamma som för bidragsförskott.

Riksdagens revisorer anför på denna punkt bl.a. följande:

Den för år 1986 gällande bidragsförskottsnivån om 41 % av basbeloppet motsvarar 796 kr./mån. och skall i princip motsvara den underhållsskyldiges andel av barnets försörjning. Om vi gör ett antagande om all vårdnadshavaren kan bidra med lika myckel blir del sammanlagda beloppet flll barnels försörjning ca 1600 kr./mån., lillsammans med del allmänna barnbidraget nära 2000 kr./mån. Det måste antas alt få sammanlevande föräldrar har möjlighel alt avsälla ett så storl belopp lill försörjningen av varje barn. Revisorerna ifrågasätter därför bidragsförskottets storlek. - Vidare finns del anledning ifrågasätta varför bidragsförskottet skall uigöra 41 % av basbeloppet när förbehållsbeloppet för hemmavarande barn är 40 % av basbeloppet.

Som revisorerna också påpekat har beräkningsgrunderna för basbeloppet ändrats ytterligare en gång sedan år 1981. Grunderna är nu desamma som gällde före år 1981. De högre bidragsnivåer som blev följden av de basbeloppsregler som gällde åren 1981-82 har dock bibehållits. Höjningen av bi-

dragsförskollsnivån översiiger väsentligl vad som motsvarar den skillnad i bidragsnivå som uppstod på grund av de särskilda beräkningsregler som gällde 1981-82. Slulsalsen av delta är atl moflven för den höjning fill 41 resp. 31 % av basbeloppet som skedde den 1 januari 1981 inle längre är gilfiga.

Ytterligare en omsländighet som möjliggör en sänkning av bidragsnivåerna är den mycket kraftiga höjningen av det allmänna barnbidraget med 1020 kr. per barn och år den 1 januari 1987. Höjningen kan jämföras med effeklerna av en sänkning av bidragsnivån som moisvarar f.n. 233 kr. per år. Mol bakgrund av detla och den låga inflationsnivån ger barnbidragshöjningen elt rejält flllskott till familjernas ekonomi. Även med en sänkning av bidragsnivån får de berörda familjerna en reell förbättring. Jag anser alt båda nivåerna för bidragsförskott, 41 resp. 31 %, bör sänkas med en procentenhet. Även det särskilda bidraget till vissa adopflvbarn bör sänkas i motsvarande grad.

Sänkningen av bidragsförskotlsnivån innebär alt den exakta överensstämmelsen mellan bidragsförskotlsbeloppel och barnpensionens nivå försvinner. Frågor om eflerlevandepensioneringens framtida ulformning vari barnpensionen ingår övervägs f.n. av pensionsberedningen (S 1984:03). Dessa frågor avses behandlas med förtur av beredningen. Jag är därför inle beredd alt i detla sammanhang föreslå någon förändring angående ersättningsnivåerna för barnpensionen. Jag har i denna del samråll med chefen för socialdepartementet.

På helt år innebär sänkningen av bidragsförskoltsnivåerna minskade utgifter för siaten med ca 60 milj.kr.

Prop. 1986/87:35

Skälen för min bedömning: Riksdagens revisorer anser alt en av de grundläggande brislerna i bidragsförskottssyslemel är alt bidragsförskott kan utbetalas trots all barnet saknar behov av underhållsbidrag. Revisorerna anför i denna del bl.a.:

Riksförsäkringsverket föreslår (framställan 1985-12-19 lill regeringen ang. vissa ändringar i lagen om allmän försäkring och till denna angränsande områden) att en behovsprövning av rälien lill bidragsförskott mot barnets inkomsler införs. Riksförsäkringsverkel räknar med alt 8000 barn skall beröras av den föreslagna regeländringen. Besparingen uppskallas av verkel bli 35 milj.kr. åriigen. 18 nya tjänsler kommer enligl riksförsäkringsverkel att behövas för all klara av det administrativa merarbelet. Verket anser atl förändringarna kan införas i januari 1987.

Revisorernas grundinställning lill behovsprövningen inom bidragsför-skoltssyslemet är som lidigare framgått positiv. Revisorerna känner dock en viss tveksamhet flll att på detla sätl ytterUgare komplicera regelsystemet i avvaktan på resultatet av den utredning som föreslås. Eftersom riksförsäkringsverket förklarat atl den av verket förordade behovsprövningen kan införas redan i januari 1987 och då den härav föranledda besparingen är ansenlig är revisorerna dock beredda atl i princip ställa sig bakom förslaget.

Den av riksförsäkringsverket uppskallade besparingen byggde på material från år 1980. Efler del att revisorernas förslag lämnals har riksförsäkringsverkel gjort om de dalakörningar som ligger till grund för beräkningen. Del visar sig då att antalel berörda barn sjunkil myckel kraffigt och nu utgör ca 2500. Den möjliga besparingen sjunker då till ca 17 milj.kr.

Revisorernas arbete har på etl förtjänstfullt sätt varit inriktat på alt söka förenklingar i reglerna och administrationen. Undanlaget har varil jusl förslagel om behovsprövning mot barns inkomsler, som ger upphov fill en omfattande administration. Revisorerna har lämnat sitl förslag mol bakgrund av den belydande besparing som det lidigare beräknades ge. De har inle hafl fillfälle alt närmare överväga vilka regler och vilka kontrollsystem som behövs för atl införa prövning omfallande barns inkomster av olika slag.

En åtgärd som leder till ökade kontroller och ulbyggd administration kan godtas endasl om motiven för åtgärden är slarka. Enligl min mening bör inte resultatet av den föreslagna ulredningen föregripas med nya och förhållandevis komplexa regler om behovsprövning i del hittills generella systemel.

I de förslag lill direkliv för en ulredning av underhållsbidrag och bidragsförskott som jag avser atl senare förelägga regeringen kommer att behandlas frågan om inkomst- eller behovsprövning i förhållande flll vårdnadshavarens situation. Jag förulsäller atl utredningen i etl samlat sammanhang behandlar inkomsi- eller behovsprövning mol både barnels och vårdnadshavarens ekonomiska situation.

Prop. 1986/87:35

6 Tidpunkten då skyldighet uppkommer att betala underhållsbidrag till försäkringskassan. Delgivningsfrågor

Mitt förslag: Den underhållsskyldige blir skyldig all beiala underhållsbidrag till försäkringskassan redan när underhållsbidrag som svarar mot utgivet bidragsförskoll förfaller till belalning. Del nuvarande kravel enligl 16 § bidragsförskoltslagen alt beslutet om bidragsförskott skall vara delgivet den underhållsskyldige för att betalningsskyldighet skall inträda slopas därmed. Della vidgar i molsvarande mån försäkringskassornas möjligheter atl driva in underhållsfordringar.

Bidragsförskoltsbeslut skall i fortsättningen inle delges den underhållsskyldige när beslulel avser endasl ulfyllnadsbidrag. I övriga fall behålls ordningen att beslul om bidragsförskott skall delges den underhållsskyldige. Delgivningen får i fortsättningen betydelse för besvärstiden och frågan om den underhållsskyldige kan åberopa belalning lill annan än kassan. Del som nu sagls skall gälla även förlängt bidragsförskoll för studerande.

Vidare slopas inom bidragsförskoltslagsliflningen skyldigheten för försäkringskassan all delge sökanden/vårdnadshavaren beslul som går denne emot.

Skälen för mitt förslag: När bidragsförskoll söks skall försäkringskassan Prop. 1986/87:35 enligl 7 § bidragsförskoltslagen skicka meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige. Härigenom bereds han eller hon tillfälle att yttra sig. När kassan beslulat i ärendet skall vårdnadshavaren underrättas och den underhållsskyldige skriftligen delges beslulel. Om beslutet innebär atl ansökan inte bifallils eller bifallils endasl delvis, skall också vårdnadshavaren delges beslutet. Delgivning av beslutet medför dels att besvärstiden börjar löpa för den delgivne, dels all den delgivne underhållsskyldige inte längre genlemol kassan får åberopa belalning av underhållsbidrag som sker direkt lill barnel. Försäkringskassan inlräder enligl 15 § bidragsförskoltslagen i barnels räll till underhållsbidraget så snart ell mol underhållsbidraget svarande bidragsförskoll utbetalas. Den underhållsskyldiges skyldighel atl beiala direkt flll kassan inträder däremoi enligt 16 § bidragsförskoltslagen först när han eller hon delgetts bidragsförskollsbeslutel. Först då anses kassan ha räll alt driva in underhållsfordran (jfr 17 §).

När delgivning av beslul om bidragsförskott skell med den underhållsskyldige har emellerlid kassan räll att indriva också uteslående underhållsbidrag som belöper på bidragsförskott som utgetts för liden före delgivningen. Konsekvensen av en utebliven delgivning blir som regel alt den underhållsskyldige samlar på sig en skuld till kassan, som blir föremål för krav och införsel först efter delgivning. I fall när den underhållsskyldige medvetet undviker delgivning kan skulden bli betydande och därmed svår för kassan atl driva in. Detla problem har uppmärksammats av revisorerna som förordar atl ändringar övervägs, så att den underhållsskyldige blir belalningsskyldig mol kassan redan när underhållsbidrag som svarar mot utgivet bidragsförskott förfaller lill belalning.

Jag ansluter mig i princip lill revisorernas bedömning. All en underhållsskyldig i början av betalningsperioden drar på sig en stor skuld innebär alt samhället riskerar atl gå miste om pengar som rälleligen borde betalats, men också atl den underhållsskyldige kan hamna i en skuldsiluafion som förefaller hopplös och i sig kan bidra fill utslagning.

Jag vill erinra om att när det blir fråga om bidragsförskott har frågan om underhållsbidrag i allmänhet redan behandlals. Om elt underhållsbidrag har bestämls är den underhållsskyldige normall medvelen om sin skyldighet alt också betala bidraget och alt utebliven belalning för underhållsbidrag kan utlösa en ansökan om bidragsförskoll.

Enligt min mening bör av 7 § bidragsförskoltslagen allljäml följa krav på alt beslut om bidragsförskott skall delges den underhållsskyldige. Undanlag bör dock, såsom riksförsäkringsverkel föreslagil i sin framställan fill regeringen, göras för fall där beslutet avser endast utfyllnadsbidrag. Delgivningen bildar även i fortsättningen utgångspunki för besvärstiden. Däremoi bör den inle vara en förutsättning för den underhållsskyldiges skyldighet att betala underhållsbidraget flll kassan i stället för flll barnet. Della bör framgå genom all 16 § ändras.

De nya reglerna innebär att en belalning av förfallet underhållsbidrag som
skelt till barnel före delgivningen får åberopas mol kassan lill skillnad från
betalning flll annan än kassan som sker efter delgivningen. Delgivningen en
ligl 7 § med den underhållsskyldige får alltså fortsatt betydelse i delta avseen- 20

de. Däremot skall delgivningen inte ha någon belydelse i frågan om indriv- Prop. 1986/87:35 ning över huvud taget får ske av kassans fordran på underhållsbidragsbelopp. Så skall l.ex. införsel få ske ulan hinder av utebliven delgivning.

Några avgörande hinder från rättssäkerhetssynpunkt mol en sådan ordning kan inte anses föreligga. Grunden för bidragsförskott fill den del det svarar mot underhållsbidrag är atl underhållsbidraget inte betalas i vederbörlig ordning och genom bidragsförskollsbeslutel uppstår ingen ny skuld för den underhållsskyldige, som för övrigt flllställs underrättelse om ansökningarna såväl i bidragsförskottsärendet som i införselärendet. Bidragsför-skoltsbeslutet innebär för den underhållsskyldige endasl elt borgenärsbyle.

Riksförsäkringsverket har i sin framställan ytterligare föreslagit alt kravel på delgivning med vårdnadshavaren av beslul som går denne emot skall slopas genom ändringar i 7 och 11 §§ bidragsförskoltslagen, 7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för sluderande saml 6 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag flll vissa adopfivbarn. Kraven på delgivning med sökanden/vårdnadshavaren enligt dessa lagrum inom bidragsförskotlslagsfiftningen saknar motsvarigheter inom socialförsäkringsområdet i övrigl och lorde uteslutande syfla lill att besvärstiden skall börja löpa. De kan enligl min mening undvaras. Nalurliglvis skall dock kassan ha skyldighel att underrätta om beslulel.

7 Prövningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga

Riksdagens revisorer anser alt det i försäkringskassornas kravverksamhet i princip bör ankomma på den underhållsskyldige atl påvisa bristande förmåga att beiala skulden. Enligt vad jag inhämtat avser riksförsäkringsverket alt ändra sina rekommendationer om ulredningen av betalningsförmågan så att större krav slälls på den underhållsskyldige att bidra till utredningen. Därmed tillgodoses del behov av åtgärder som revisorerna angivii i denna del.

8 Utbetalningsdagen

Bidragsförskott utbetalas den 20:e i månaden före den månad förskottet avser. Utbetalningen är samordnad med utbetalning av barnbidrag. Riksdagens revisorer och riksförsäkringsverket har pekat på vissa nackdelar med den nuvarande utbetalningslidpunkten. Den förskottsvisa utbetalningen gör att bidrag i vissa fall betalas även när det senare under månaden visar sig alt rälien lill bidrag ändrals.

En övergång lill betalning i efterskott skulle medföra vissa engångsbespar-ingar och vissa beslående räntevinsler.

Del finns således skäl för en övergång till efterskoltsbelalning som riksda
gens revisorer synes förespråka. Efterskoltsbelalning innebär emellerlid för
ändringar som inle är hell kartlagda. Denna fråga kräver enligt min mening
ytterligare överväganden och bör därför las upp av den nya utredningen. 21

9 Kravrutiner Prop. 1986/87:35

Riksdagens revisorer har i silt förslag konstaterat atl underhållsskyldig som inle betalar i lid först får en påminnelse och först därefler en betalningsanmaning. Revisorerna framhåller att med de nuvarande handläggningsrutinerna lar del minsl 2,5 månader från det atl den underhållsskyldige försitter förfallodagen för elt visst underhållsbidrag flll dess alt ärendel överlämnas lill kronofogdemyndighelen för indrivning.

Jag delar revisorernas mening alt kravverksamheten bör bedrivas så effektivt som möjligt, med hänsyn lagen lill de resurser som finns och lill de krav på den enskildes inlegrilel som måste slällas. De regler som gäller för god inkassosed i övrigt i samhällel måsle givelvis iakltas också på delta område.

Jag har erfarit atl riksförsäkringsverkel planerar en översyn av kravverksamheten i dess helhet. Jag finner en sådan översyn angelägen. Däri bör också ingå den fråga som riksdagens revisorer tagit upp.

10 Påminnelseavgift

Skulder för bidragsförskott medför i nulägel inga extra kostnader för den underhållsskyldige vare sig i form av ränta eller avgifter.

Ensamförälderkommilién har i silt betänkande (SOU 1983:51 s. 277- 281) lagit upp frågan om avgifier för skulder för bidragsförskott. Kommiitén konstaterar atl samhällel ger de underhållsskyldiga en omfattande kostnadsfri service genom administrationen av bidragsförskotten och molsvarande underhållsbidrag. Molsvarande skulder i bank skulle innebära att de underhållsskyldiga fick betala avgifter av olika slag. Detla är enligl kommittén skäl för atl införa avgifter, Kommillén finner emellertid all de olika kostnader som finns för bidragsförskoltsskulder bör föranleda olika avgifter i skilda silualioner. Kommittén lämnar inte något genomarbetat förslag utan anser atl frågan bör utredas ytterligare.

Flera remissinstanser som berörde frågan var posifiva till någon form av kostnad för de underhållsskyldiga. Några remissinslanser ansåg dock alt samhällsservice av della slag bör vara kostnadsfri.

Bland de remissinstanser som var positiva förespråkade några avgifier medan andra ansåg en ränlebeläggning av skulderna som mera logisk. Riksdagens revisorer föreslår också alt päminnelseavgift införs. De lämnar dock inte något förslag hur en sådan skulle utformas.

Riksförsäkringsverket är positivt till någon form av avgiftsbeläggning på betalningar av bidragsförskoltsskulder. Verket pekar dock på den mängd av frågor som måsle klaras ut innan ell sådanl system kan införas. Det gäller såväl lagtekniska som administrativa frågor.

Det administrativa arbetet med skulder för bidragsförskott är som riksdagens revisorer funnil mycket dyrbart för samhället. Det är angelägel all så många som möjligl sköter sina underhållsbidragsbetalningar direkl utan all gå vägen över försäkringskassan.

Enligl min mening är del vidare rimligl att administrationskostnaderna
inte bara drabbar samhället ulan att de underhållsskyldiga åtminstone i nå
gon mån bidrar. Om skulderna för bidragsförskott beiraktas från kredilkost- 22
nadssynpunkt kan man konstatera att del är en utomordentligt billig kredii.

Självfallet bör dock inte de underhållsskyldiga läggas på några orimliga kostnader. Bland dem finns grupper som har en svag ekonomisk situafion.

Som framgår av den inledning jag har gjort rymmer ell avgifts- eller ränle-system ett antal problem som måste lösas innan systemet kan införas. Det kräver också ett betydande administrafivt förarbete exempelvis på datasidan.

Mot denna bakgrund anser jag mig nu inle ha underlag för alt lämna någol konkret förslag i frågan. Jag avser i stället att uppdra åt riksförsäkringsverket atl utreda frågan ur olika aspekter och all lämna förslag som gör det möjligl alt införa någon form av ränta eller avgift på skulder för bidragsförskoll.

Prop. 1986/87:35

11 Tiden för preskription och införsel

Rätten atl kräva ul fastställt underhållsbidrag lill barn går enligt 7 kap. 9 § föräldrabalken förlorad tre år efter förfallodagen. Tiden för införsel enligl utsökningsbalken är också tre år (15 kap. 5 §). Preskripfionsfiden förkortades från lio till tre år vid den stora genomgången av reglerna för underhållsbidrag år 1979. Samtidigt bestämdes tiden för införsel till två år. Tiden för införsel föriängdes fr.o.m. den 1 juli 1984 till tre år (prop. 1983/84:149, LU 33, rskr. 326).

När del gäller all avväga liden för hur länge införsel kan pågå och efter vilken tid fordran för underhållsbidrag skall preskriberas, slår mot varandra behovel av att inle pressa den underhållsskyldige med för slor underhållsbörda och behovet av all göra indrivning så effekliv som möjligl.

Riksdagens revisorer föreslår nu för alt effeklivisera indrivningen, att tiderna för införsel och preskription förlängs från tre lill fem år. Skälen för den förkortning av preskriptionstiden som gjordes år 1979 var i försia hand sociala. En för slor skuldbörda kan medverka fill en social utslagning. Det faklum att en människa inle fungerar socialt i arbetslivet och i förhållande fill sin familj blir ofta dyrbart för samhället. I sammanhangei kan konstateras att en social utslagning ofta innebär atl betalningen av underhållsbidrag upphör.

Jag förutsätter att den kommande ulredningen analyserar indrivnings- och skuldproblematiken.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för jusfifiedepartementel.

12 Införsel och utmätning i arbetslöshetsersättning och vissa andra lönehknande ersättningar

Skälen för min bedömning: Enligt 15 kap. 1 § utsökningsbalken får införsel Prop. 1986/87:35 äga rum för underhållsbidrag enligl giftermålsbalken och föräldrabalken, för skatter och allmänna avgifter i fall som särskilt föreskrivs saml för böter och viten. För införsel får enligl 15 kap. 2 § utsökningsbalken las i anspråk bl.a. lön och vissa löneliknande inkomster såsom pension och livränta samt sjukpenning och föräldrapenning. Däremoi kan inle införsel - och inle heller utmätning av lön enligl 7 kap. utsökningsbalken - ske i arbelslöshelsersält-ning, ulbildningsbidrag och en del andra förmåner som ersätter inkomstbortfall.

Riksdagen har vid flera tillfällen på förslag av lagutskottet avslagit motioner om vidgade möjligheter fill införsel i nämnda lyper av ersällningar. Lagutskottet hänvisade härvid lill ensamförälderkommilléns förslag av molsvarande innebörd och att regeringens ställningstaganden i frågan inte borde föregripas.

Ensamförälderkommilién behandlade frågan i sill betänkande Ensamföräldrarna och deras barn (SOU 1983:51). Kommittén föreslår där all utrymmet för införsel ulvidgas till atl gälla också arbetslöshetsersättning och de andra löneliknande förmåner som räknas upp i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring med undantag av vårdbidrag för handikappade barn och visst timstudiestöd enligt studieslödslagen.

Ensamförälderkommitténs förslag har inte mött några invändningar vid remissbehandlingen.

I princip samma förslag lämnas också av riksdagens revisorer och av riksförsäkringsverkel i verkels framställan av den 19 december 1985 till regeringen.

Endast omkring hälften av de underhållsbidrag som försäkringskassorna debilerar flyter in genom frivilliga belalningar, ofta först efter förfallodagen och någon kravåtgärd. Bland de betalningar som flyter in genom exekutiva ålgärder är införselbetalningarna de hell dominerande (jfr labell över kravverksamhetens ekonomiska omfattning år 1985, intagen i SoU 1985/86:29 s. 20). Införseln ulgör alltså en förhållandevis effektiv melod all driva in fordringar. Det gäller såväl försäkringskassans och underhållsberätfigades fordringar som det allmännas fordringar på skatter och böter m.m.

Den nuvarande avgränsningen i utsökningsbalken av förmåner som får tas i anspråk för införsel är enligl min mening inle väl avvägd. Den innebär, som ensamförälderkommilién pekal på, atl perioder av sjukledighet, arbetslöshet, föräldraledighet och repelionsövning i del mililära släller sig olika ur ekonomisk synpunki för gäldenärer, när samiidigi förmågan alt beiala av på skulden kan finnas kvar lill följd av den kompensationsnivå som de olika förmånerna för inkomstbortfall numera ofta har. Ulgångspunklen för en ändrad avgränsning bör enligl min mening vara alt människor med likarlad ekonomisk situafion vid utmätning i lön och införsel skall behandlas lika. Underhållsbidragels storiek och exekutionens omfattning bör i princip bero på inkomstens storlek och inte på slaget av inkomsler.

Mycket talar för att i stort setl alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring beaklas vid beräkning av pensionsgrundande in
komst bör kunna las i anspråk för såväl löneulmätning som införsel. Vissa
av förmånerna är emellertid av sådan karaklär atl del kan vara olämpligt alt 24

Skälen för mitt förslag: Riksdagens revisorer har vid sin granskning ifrågasatt om umgängesavdrag på underhållsbidrag bör finnas kvar och vilken form avdragel i sådant fall bör ha. Enligt revisorerna bör della bli en fråga för den föreslagna utredningen men bör vissa åtgärder övervägas utan all ulredningsresullalet avvakias.

Umgängesavdrag enligl föräldrabalken är ell avdrag som i vissa fall får göras på underhållsbidrag lill barn när den underhållsskyldige har hafl barnet hos sig (se 7 kap. 4 §). Vårdnadshavaren drabbas av motsvarande avdrag på bidragsförskott (se 4 a § andra stycket och 15 § bidragsförskoltslagen). Reglerna är inle alldeles lika när del gäller å ena sidan avdrag enligl föräldrabalken och å andra sidan avdrag på bidragsförskott och det underhållsbidrag som försäkringskassan kräver åler av den underhållsskyldige. Revisorerna föreslår att reglerna nu samordnas. Vidare bör enhgt revisorerna administrafionen hos försäkringskassorna av avdragen förenklas genom all den underhållsskyldiges försäkringskassa blir behörig all falla beslut om avdrag såväl på bidragsförskottet som på det underhållsbidrag som skall återkrävas hos den underhållsskyldige. F.n. är denna försäkringskassa behörig endast i sistnämnda avseende (15 § första slycket bidragsförskoltslagen) medan den kassa där vårdnadshavaren är inskriven beslutar om all minska bidragsförskottet med nämnda avdrag (5 § andra stycket).

Del finns två skillnader mellan ifrågavarande regler i föräldrabalken och bidragsförskottssyslemel. I del senare ges inte möjlighet lill avdrag för kortare tids umgänge än fem dygn. Del kan däremoi ske enligl underhållsreglerna, om parterna kommer överens om det eller om domstol finner särskilda skäl tala för det. Vidare förlorar den underhållsskyldige i bidragsförskotts-systemet rätten fill avdrag om han inte anmäler umgänget inom tre månader efter den kalendermånad då umgänget upphörde. Enligt underhållsreglerna finns avdragsrätten kvar så länge del finns elt obetalt underhållsbidrag som avser lid högst sex månader efter umgänget.

Sisinämnda sexmånaderstid kan i och för sig ändras fill tre månader. Nå-

gon fullsländig samordning mellan reglerna i denna del uppnås dock inte ge- Prop. 1986/87:35 nom en sådan ändring, eftersom de olika tiderna med nödvändighet måsle ha olika konstruktion. Denna skillnad har inte heller någon betydelse för statens kostnader för bidragsförskoll.

Underhållsfrågor är disposiliva. Föräldrarna har aUlså möjlighel all avtala om umgängesavdrag m.m. Det skulle hell slrida mot systemet i föräldrabalken alt införa tvingande regler om underhåll.

Enligt min mening bör del inte nu företas några ändringar i föräldrabalken eller bidragsförskoltslagen beiräffande rätten lill umgängesavdrag. Jag har i denna fråga samråti med chefen för jusfitiedepartemenlet.

Däremoi bör reglerna om behörig försäkringskassa ändras nu såsom föreslagils både av revisorerna och av riksförsäkringsverkel i framställan den 19 december 1985 till regeringen. Till följd av ändringen, som bör göras genom ett flllägg i 5 § bidragsförskoltslagen, blir den underhållsskyldiges försäkringskassa behörig atl fatta beslul inle bara om umgängesavdrag på underhållsbidrag som skall återkrävas utan också om alt minska utgående bidragsförskott med della avdrag. Härigenom förenklas administrationen och förfarandet blir lättare för parlerna alt förstå.

14 Minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott

Mitt förslag: Gränsen för minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott höjs från 5 lill 50 kr. per månad.

Skälen för mitt förslag: Enligt 8 § lagen om bidragsförskott, som fillämpas även för förlängt bidragsförskott, bortfaller bidragsförskottet för en månad när det är lägre än 5 kr. Gränsen för det minsta beloppet har varil oförändrad sedan år 1964. Den bör nu höjas. Enligl min mening är 50 kr. elt lämpligt minsta belopp.

15 Sammantagna kostnadskonsekvenser

De förslag som lämnas i denna proposiiion har inrikiningen alt förenkla regelsystemen och administrationen. Effekterna av vissa av åtgärderna är svåra att kostnadsberäkna.

Här redovisas kostnadseffekterna av de åtgärder där kostnadseffekterna är möjliga att beräkna. Besparingarna är av olika slag. Vissa besparingar uppstår omedelbart medan del i andra fall dröjer innan fullfunklionsstadiet uppnåtts.

ringarna kommer att uppslå slegvis under en ljugoårsperiod. Försia årels Prop. 1986/87:35 besparing kan beräknas fill ca 10 milj.kr.

Bidragsförskottsnivån

En sänkning av bidragsförskotlsnivån får omedelbart genomslag. Den totala besparingen kan på helt år beräknas fill ca 60 milj.kr.

Den ändrade indexuppräkningen

Jag räknar med att de föreslagna förändringarna av indexreglerna sammanlagna innebär en kostnadsminskning för slalsverkel på 20 milj.kr. för budgetåret 1987/88. Besparingen uppstår delvis genom alt underhållsbidragen räknas upp i februari 1987, vilket inle skulle sketl om femprocenlsspärren fortfarande varil i kraft. Den nya bestämmelsen alt hela prisändringen slår igenom vid beräkningen av underhållsbidragen fill barn medför en återkommande utebliven kostnadsökning på 10-15 milj.kr. per år vid nuvarande inflationsnivå.

TotaU

För budgelåret 1986/87 blir det besparingar på 40 milj.kr. För budgeiårei 1987/88 blir del - i 1987 års prisnivå - besparingar på ytterligare 45 milj.kr. Däruiöver uppslår en engångsbesparing på 25 milj.kr. på grund av atl 5-pro-centsspärren tas borl. Dessa besparingseffekter kommer all beaklas i budgetpropositionen 1987 vid bedömningen av anslagsbehovet för näsla budgelår.

16 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättals förslag till

1. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3. lag om ändring i lagen (1984:1095) om föriängt bidragsförskott för studerande,

4. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag fill vissa adoptivbarn.

Beträffande lagförslaget under 1 har jag samrått med chefen för juslifiede-parlemenlel. Delta lagförslag hör till lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att lagändringen är okomplicerad och fill frågans beskaffenhel i övrigl anser jag dock atl lagrådels hörande kan undvaras.

17 Specialmotivering Prop. 1986/87:35

17.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

3 §

Till följd av ändringen i Iredje stycket skall underhållsbidragen fr.o.m. år 1987 ändras efler basbeloppet även om basbeloppet inte har ändrats med minsl fem procenl. Del gäller både underhållsbidrag lill barn, till make eller förutvarande make och, i förekommande fall, till förälder.

Enligt tredje stycket indexändras alltså underhållsbidragen vid den lidpunkl som följer av Iredje eller fjärde stycket så snart basbeloppet har ändrats i förhållande till föregående års basbelopp. Av den oförändrade lydelsen av avrundningsregeln i 4 § försia stycket följer dock att en basbeloppsändring som understiger en procenl inle föranleder någon ändring av underhållsbidragen.

4§

Regeln att bidragsbelopp fill barn ändras endast med ell procenttal som utgör sju tiondelar av del procenttal med vilket basbeloppet ändrats har slopats för indexändringar fr.o.m. år 1987. Ändring skall i fortsättningen göras med hela procenttalet, avrundal enligt första stycket tredje meningen.

Första stycket sista meningen har ändrats för att svara mol gällande bestämmelser i regeringsformen om normgivningsmaklens fördelning.

17.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

4§

Genom ändringarna i försia och andra slyckena sänks nivåerna för bidragsförskott med en procentenhet. De nya nivåerna kommer alt gälla även förlängt bidragsförskott för studerande, eftersom 5 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskoll för sluderande hänvisar till förevarande lagrum. All de nya nivåerna skall gälla även molsvarande bidrag lill vissa adoptivbarn framgår av ändringarna i 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag flll vissa adoptivbarn.

De nya nivåerna skall tillämpas första gången för bidragsförskott och bidrag som avser februari 1987, dvs. vid utbetalningar i januari 1987. Detta följer av ikraftlrädandebestämmelserna.

Som framgår av de allmänna övervägandena har inle nu föreslagils någon ändring i nivåerna för barnpension.

5 §

I 15 § föreskrivs vilken försäkringskassa som överiar barnets rätt flll under
hållsbidrag som svarar mol bidragsförskoll. Denna kassa, dvs. enligl huvud- 28

regeln den där den underhållsskyldige är inskriven, beslutar om umgäng- Prop. 1986/87:35 esavdrag på det underhållsbidrag som skall återkrävas av den underhållsskyldige. Enligt del nya fjärde slycket i 5 § skall i fortsättningen samma försäkringskassa besluta också om atl minska utgående bidragsförskott med del beslutade umgängesavdraget.

7§

Genom ändringarna i andra slycket har slopats dels skyldighelen alt delge den underhållsskyldige sådant beslul om bidragsförskott som avser endasl ulfyllnadsbidrag och dels kravet på delgivning med sökande/vårdnadshavare av beslut som går dem emot. Elt beslul om enbari utfyllnadsbidrag har inte anseits ha sådan betydelse för den underhållsskyldige atl delgivning behövs. Det slopade kravel på delgivning med sökanden/vårdnadshavaren hindrar inle atl försäkringskassan exempelvis bifogar elt delgivningskvillo när den översänder beslutet för atl underrätta därom enligt försia meningen i andra stycket. Det kan tvärtom vara praktiskt att få en klar utgångspunkt för besvärstiden på grund av etl återsänt delgivningskvillo. Avsiklen med det slopade delgivningskravel är emellerfld alt resurser inte skall las i anspråk för att fullfölja delgivning. Reglerna om besvärslid är oförändrade. Tiden räknas från den tidpunkt då sökanden/vårdnadshavaren bevisligen fåll del av beslutet.

8§

Rätlen till bidragsförskott bortfaller för månad när förskottet för månaden är lägre än etl i förevarande paragraf angivei gränsbelopp. Gränsbeloppet höjs genom ändringen från 5 lill 50 kr. räknat för månad. På grund av hänvisningen i 12 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande gäller det nya gränsbeloppet även förlängt bidragsförskott.

11 §

Kravel att delge den som uppbär bidragsförskottet beslut om indragning eller nedsätlning av förskottet har slopats. De förvaltningsrätlsliga principerna om underrättelse om ifrågasatt beslut och om beslutet gäller dock. Vidare har det som anförts under 7 § om delgivning och besvärstid giltighet även här. Den underhållsskyldige skall i fortsättningen delges elt beslul om indragning eller nedsättning, om det inte gäller endasl utfyllnadsbidrag.

16 §

Enligt 15 § inlräder försäkringskassan i barnels rält flll underhållsbidrag i
den mån faslslälll underhållsbidrag svarar mot bidragsförskott. Den under
hållsskyldiges betalningsskyldighet flll kassan inträffar dock enligt 16 § i gäl
lande lydelse först sedan han eller hon delgivits beslutet om bidragsförskott.
Därefter åligger del kassan enligl 17 § alt kräva och driva in - bl.a. med hjälp
av införsel - förfallna underhållsbidrag som svarar mot bidragsförskottet, 29

även sådana obetalda underhållsbidrag som kassan har räll lill enligl 15 § Prop. 1986/87:35 och som förfallit före delgivningen av bidragsförskotlsbeslulel. Om den underhållsskyldige betalat sådant underhållsbidrag lill barnet före delgivningen får betalningen dock åberopas mot kassan.

16 § har nu ändrats så all betalningsskyldigheten för underhållsbidrag som avses i 15 § inträffar redan i och med beslutet om bidragsförskott allteflersom underhållsbidragen förfaller lill belalning. Beslutet om bidragsförskott skall alltjämt delges den underhållsskyldige enligl 7 § andra slyckel. Belalningar fill annan än kassan som sker därefler får inle åberopas mol kassan i molsals fill betalningar till barnel före delgivningen.

Med den föreslagna ordningen kan kassan begära införsel även om bidragsförskotlsbeslulel inle kunnat delges den underhållsskyldige. Dock bör kassan givelvis först söka delge beslutet och kräva all del obetalda underhållsbidraget belalas på frivillig väg. I införselärendel får den underhållsskyldige åberopa belalningar i enlighet med vad nyss sagts.

Den nya ordningen till följd av ändringen i förevarande paragraf kommer alt gälla även förlängt bidragsförskott för studerande, se 12 § lagen om förlängt bidragsförskott för studerande.

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagändringarna skall träda i krafl den 1 januari 1987. De nya lägre nivåerna enligl 4 § och del nya gränsbeloppet enligl 8 § tillämpas första gången för bidragsförskott som avser februari 1987.

17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande

I 7 och 9 §§ har föreslagits ändringar som moisvarar dem i 7 och 11 §§ lagen om bidragsförskott. Se specialmotiveringen lill de sistnämnda lagrummen. Av 5 § förevarande lag följer all de nya nivåerna för bidragsförskott enligl 4 § lagen om bidragsförskoll och del höjda gränsbeloppet enligl 8 § andra slyckel samma lag gäller även föriängt bidragsförskoll.

17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

5 §

I paragrafen har nivåerna för bidraget sänkts såsom för bidragsförskott med en procentenhet.

Etl lillägg har gjorts i 5 § andra stycket. Den situationen kan inlräffa alt
del särskilda bidraget för adoptivbarn lämnas fill en särskilt förordnad eller
tidigare förmyndare när samiidigi skall utges förlängt bidragsförskott i för
hållande fill adoptivföräldern enligt lagen (1984:1095) om föriängt bidrags
förskoll för studerande. I den siluationen samordnas f.n. de båda bidragen
så alt del förlängda bidragsförskottet utges med 31 % av basbeloppet i stället 30

för normall 41 %. Det följer av 5 § i den nyssnämnda lagen jämförd med Prop. 1986/87:35 4 § andra stycket lagen (1964:143) om bidragsförskoll. Däremoi ulgår det särskilda bidraget med 41 % av basbeloppet. Enligt de nu föreslagna ändringarna i 5 § andra stycket skall även det särskilda bidraget sättas ned till 30 % av basbeloppet i den angivna situationen.

Den nu föreslagna samordningsregeln föreslogs av regeringen i förslaget till lagen om särskilt bidrag flll vissa adopflvbarn (prop. 1985/86:39) men kom inte atl antas av riksdagen flll följd av all förslagel utskotlsbehandlades separat före behandlingen av förslaget flll lagen om förlängt bidragsförskott för sluderande (SoU 1984/85:6 s. 3).

6§

Andra slycket föreslås upphöra. Del nuvarande delgivningskravel slopas alltså på molsvarande sätt som i 11 § lagen om bidragsförskoll. Se specialmotiveringen till sisinämnda ändring.

Ikraftträdandebestämmelsen ■

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1987. De nya nivåerna enligt 5 § flllämpas försia gången för bidrag som avser februari 1987.

18 Hemställan

Med hänvisning fill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen atl anla förslagen flll

1. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3. lag om ändring i lagen (1984:1095) om föriängt bidragsförskott för sluderande,

4. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag lill vissa adopfivbarn.

19 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagl fram.

Innehåll

Propositionen ................................................. 1

Proposilionens huvudsakhga innehåll...................... 1

Lagförslag ...................................................... ..... 3

Uidrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1986 10

1 Inledning ................................................... 10

2 Indexregleringen av underhållsbidrag................ ..... 12

2.1 Inledning ............................................ 12

2.2 Den nuvarande begränsningen flll sju tiondelar av basbeloppsändringarna vid indexreglering av underhållsbidragen till barn .................... ..... 13

2.3 Indexjustering av underhållsbidragen vid basbeloppsändringar som understiger fem procent 15

3 Den s.k. reduceringsregeln.............................. 16

4 Justering av nivåerna för bidragsförskott ........ 17

5 Behovsprövning mol barnels inkomster ............. ..... 18

6 Tidpunkten då skyldighet uppkommer att beiala underhållsbidrag lill försäkringskassan. Delgivningsfrågor................................................................. ..... 19

7 Prövningen av den underhållsskyldiges belalningsförmåga ... 21

8 Utbetalningsdagen......................................... .... 21

9 Kravrutiner................................................... .... 22

10 Påminnelseavgift ........................................ .... 22

11 Tiden för preskripflon och införsel..................... 23

12 Införsel och utmätning i arbetslöshetsersättning och vissa andra löneliknande ersättningar 23

13 Umgängesavdraget........................................ 25

14 Minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott .. 26

15 Sammantagna koslnadskonsekvenser................ .... 26

16 Upprättade lagförslag..................................... 27

17 Specialmotivering.......................................... .... 28

18 Hemställan................................................... 31

19 Beslut......................................................... .... 31

gotab Stockholm 1986 85442