Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1986/87: 100

med förslag till statsbudget för budgetåret                   p

1987/88                                                                       1986/87:100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 18 december 1986 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.


På regeringens vägnar Ingvar Carlsson


Kjell-Olof Feldt


Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1987 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1987/88 visar en omslutning av 345 847 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 5 832 milj. kr. Budgetförslaget ulvisar ett underskott på 36943 milj. kr. Detla innebär en minskning av underskottet med 3 589 milj. kr. i förhållan­de till vad som numera beräknas för innevarande budgelår.

1 bilagorna 1 -20 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i stalsbudgelen ingående inkomsi och utgiftsposterna närmare. 1 bi­laga I behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförsla­get.

I    Rik.sdagen 1986/87. I saml. Nr 100


 


Förslag till                                                                   P-P- 1986/87: 100

Statsbudget för budgetåret 1987/88

Inkomster:

Skatter                                                                      272375 601000

Inkomster av statens verksamhet                                   28 025 487 000

Inkomster av försåld egendom                                          106 100 000

Återbetalning av lån                                                     4 927 187 000

Kalkylmässiga inkomster                                                3 468905000

Summa kr. 308903280000

Underskott                                                            36943226000

Summa kr.  345 846506000


 


Prop. 1986/87: 100


Utgiftsanslag:

Kung. hov- och slotsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Miljö- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda utgifter


34 654000 10329890000 11630769000 26 377 902000 91262293000 11531782000 20690370000 43169057000

6 190907000 21249721000 15 762 574000

5 080904000

3 168 109000

4 888871000 477703000

63 000000000 1000000


334846506000


 


Beräknad övriga medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tUlkommande utgiftsbehov, netto


1500000000 500000000

9000000000 Summa kr.


2000000000

9000000000 345846506000


 


Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1987/88


Prop. 1986/87: 100


 


1987/88


Tusental kr.


1000 Skatter:


1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

48933 000

48933000

17 426000

17426000

lOOOOO

I lOOOOO

UIO Fysiska personers skall på inkomsi, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt pä in­komst, realisationsvinst och rö­relse 1130 Ofördelbara    skatter    på    inkomsi. realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1140 Övriga inkomstskatter:

160000

1141        Kupongskatt

1142        Utskiftningsskatt    och    ersätt-

 

 

ningsskatt

 

5 000

 

1143 Bevillningsskatt

 

3000

 

1144 Lotterivinstskatt

 

1 795 000

1963000          69422000

1200 Lagstadgade socialavgifier:

 

 

 

1211 Folkpensionsavgift

 

40 849000

 

1221 Sjukförsäkringsavgift.

, netto

660000

 

1231 Barnomsorgsavgifi

 

9512000

 

1241 Vuxenutbildningsavgift

1 121000

 

1251 Övriga socialavgifter.

netto

1938000

 

1271 Inkomster av arbets

givaravgif-

 

 

ter till arbetarskyddsstyrelsens

 

 

och   yrkesinspektionens   verk-

 

 

samhet

 

125 100

 

1281 Allmän löneavgift

 

8658000

62863100          6286310t

1300 Skatt på egendom:

 

 

1310 Skatt på fast egendom:

 

 

 

1311 Skogsvårdsavgifter

 

420000

 

1312 Fastighetsskau

 

4 879000

5299000

1320 Förmögenhetsskatt:

 

 

 

1321 Fysiska   personers

förmögen-

 

 

hetsskatt

 

1875000

 

1322 Juridiska  personers

förmögen-

 

 

hetsskatt

 

48000

1923000

1330 Arvsskatt och gåvosk

atl:

 

 

1331 Arvsskatt

 

1050000

 

1332 Gåvoskatt

 

230000

1280000


 


Prop. 1986/87: 100


1987/88


Tusental kr.


1340 Övrig skatl på egendom:

2670000 3 399999

1341       Stämpelskatt

1342       Skatt på värdepapper

1343       Tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understöds­föreningar och pensionsstif­telser

125518501

6070000            14572000

1400 Skatt på varor och tjänster:

 

 

1410 AUmänna försäljningsskatter:

 

 

1411 Mervärdeskatt

72 400000

72400000

1420,1430 Skatt på specifika varor:

 

 

1421 BensinskaU

12 100000

 

1422 Särskilda varuskatter

929000

 

1423 Försäljningsskatt  på  motorfor-

 

 

don

1472000

 

1424 Tobaksskau

4 300000

 

1425 SkaU på spritdrycker

5 900000

 

1426 SkaU på vin

2 260000

 

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1550000

 

1428 Energiskatt

12700000

 

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

 

 

bränsle

500

 

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

 

 

m. m.

1302000

 

1432 KasseUskaU

103000

 

1433 Skatt på videobandspelare

143000

 

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

970000

 

1435 Särskild avgift mot försurning

80000

43809500

1440 Överskott   vid försäljning  av   varor

 

 

med statsmonopol:

 

 

1441 AB Vin- & Spritcentralens inle-

 

 

vererade överskott

200000

 

1442 Systembolaget   ABs   inlevere-

 

 

rade överskott

140000

340000

1450 Skatl på tjänster:

 

 

1451 ReseskaU

302000

 

1452 Skatt på annonser och reklam

772000

 

1453 Totalisatorskatt

460000

 

1454 Skatt på spel

IIOOOO

1644000

1460 Skatl på vägtrafik:

 

 

1461 FordonsskaU

3 210000

 

1462 KilometerskaU

2 175000

5385000

1470 Skatt på import:

 

 

1471 Tullmedel

1940000

1 940000

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

 

 

1481 Övriga   skatter   på   varor   och

 

 

tjänster

1

1

Summa skaUer   272375 601


 


Prop. 1986/87: 100


1987/88


Tusental kr.


 


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111        Postverkets inlevererade över­skon

2112  Televerkets inlevererade över­skott

 

2114   Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115   Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116   Statens valtenfallsverks inleve­rerade överskott

2117   Domänverkets        inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121         Vägverkets   inlevererade  över­skon

2122   Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skon 2150 Överskott från spelverksumhet :

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel


47010

201000

188000

77000

2486000

101000

41 100 51000 77400

6000000

384690 870000


3100010

169500

6000000

2254 690            11524 200


 


2200 Överskott av statens fastighetsförvalt­ning:

2210 Överskott av faslighelsförvallning: 2211 Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2214  Överskott   av   byggnadsstyrel­sens verksamhet

2215  Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning


500

606800

1626


608926


608926


2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Ränlor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån                                260000

2313  Ränteinkomster pä statens av­dikningslån               160

2314  Ränteinkomster på lån till fis­kerinäringen           6695


 


Prop. 1986/87: 100


1987/88


Tusental kr.


 


2316  Ränteinkomster på vattenkrafts­lån

2317  Ränteinkomster på luftfartslån

2318  Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

 

2321        Ränteinkomster på skogsväglån

2322  Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323  Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen

2324  Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor på postverkets statslån
2330 Ränlor på bostadslån:

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333  Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade bamrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Ränlor på studielån:

2341        Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342  Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariån 2360 Ränlor på  medel avsatta  till pen­sioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsat­ta till folkpensionering 2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor    på   beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på län till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m,

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslån

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385  Ränteinkomster på lån för stu­dentkårlokaler

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder


179 1596

14500 49

156000

3 620

250000

46240

739039

6450000

 

240

 

300

6450540

5

 

9000

9005

370000

370000

7000

7000

870000

870000

550

2000

1000

130

11600

300


 


Prop. 1986/87:100

1987/88                                                            Tusental kr.

2391   Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering                  3 100

2392   Ränlor på intressemedel                        25 000

2394 Övriga ränteinkomster                          100000

2396 Ränteinkomster på det av bygg­
nadsstyrelsen förvaltade kapita­
let
                                                 1430000           1573680        10019264

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomsler av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier                530702            530702            530702

2500 Offentligrättsliga avgifter:


2511 Expeditionsavgifter

626 125

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen   för

 

vårdartjänst

32

2517 Trafiksäkerhetsavgift

50800

2522 Avgifier för granskning av fil-

 

mer och videogram

3 600

2523 Avgifier för särskild  prövning

 

och fyllnadsprövning inom skol-

 

väsendet

1560

2527 Avgifter   för   statskontroll   av

 

krigsmaterieltillverkning

1

2528 Avgifier vid bergsstaten

3 460

2529 Avgifter     vid     patent-     och

 

registreringsväsendet

159600

2531 Avgifter för regisirering i för-

 

enings- m.fl. regisler

31700

2532 Utsökningsavgifter

93 400

2533 Avgifter vid statens planverk

620

2534 Vissa avgifter för registrering av

 

körkort och motorfordon

137250

2535 Avgifter för stadiga garanlier

133 475

2536 Lotteriavgifter

3 200

2537 Miljöskyddsavgift

43400

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

 

del och handelsgödsel

110500

2539 Täktavgift

10000

2541 Avgifter vid tullverket

33 500

2542 Patientavgifter vid tandläkarut-

 

bildningen

16490

2543 Skatteutjämningsavgift

2 672000

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

 

belsändningar

3 770

2545 Närradioavgifter

2686


4137169         4137169


 


Prop. 1986/87: 100

 

1987/88

Tusental kr.

 

 

2600 Försäljningsinkomster:

 

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

150200

 

 

2612 Inkomster vid statens rättske-

 

 

 

miska laboratorium

10025

 

 

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

 

 

 

betet

300

 

 

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

 

 

 

keringsavgifter

49500

 

 

 

 

210025

210025

2700 Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifter

262 500

 

 

2712 Bölesmedel

203 200

 

 

2713 Vattenföroreningsavgift

1

465 701

465701


2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens verksamhet

529500

529500

529500

Summa inkomster av statens verksamhet   28025487


3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomsterav försålda fastigheter och maski­ner

3115  Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och ma­skiner

3116  Statens vattenfallsverks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121        Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122  Vägverkets inkomster av för­sålda byggnader och maskiner

 

3124   Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m.m.

3125   Byggnadsslyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner


30000

1000

30000

300

7 500

200

4000


61000


 


Prop. 1986/87: 100


1987/88


Tusental kr.


 


3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom


50

12050

73050

1050

1050

1050

32000

32000

32000

Summa inkomster av försåld egendom   106100


 


4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Ålerbelalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliserings­lån 4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122   Återbetalning av statens avdik­ningslån

4123   Återbetalning av lån till fiskeri­näringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vauenkraftslån

4132   Återbetalning av luftfartslån

4133   Återbetalning av statens lån Ull den mindre skeppsfarten

 

4135   Återbetalning av skogsväglån

4136   Återbetalning av övriga närings­lån. Kammarkollegiet

4137   Återbetalning av övriga närings­lån. Lantbruksstyrelsen

4138   Återbetalning av tidigare infri­ade slatliga garantier


290000

290000

500

 

29845

30345

243

 

2409

 

19621

 

77

 

IIOOOO

 

1800

 

50000

184 150


504495


 


4200 Återbetalning av bostadsilån m.m.:

4212   Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213   Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijningen för mindre bemedlade barnrika familjer


2 500000

600


2500600


2500600


10


 


Prop. 1986/87: 100


1987/88


Tusental kr.


 


4300 Återbetalning av studielån:

4311         Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m. m.

4513   Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för student­kårlokaler

4515   Återbetalning av lån för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4519 Återbetalning av statens bosätt­ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4525   Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526   Återbetalning av övriga lån


35

1496035

1496035

9000 1487000

300000

300000

300000

2 500

10100

125

6000 15000 10000

1350

33 550 47432

126057

126057

Summa återbetalning av lån    4927 187


 


5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5115   Affärsverket FFVs avskrivning­ar                    135 000

5116   Statens     vattenfallsverks    av­skrivningar   2 350000

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fastigheter               ______ 298 200

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters      m.fl.

komplementkostnader                        ______ 107925


2485000 298200

107925


11


 


Prop. 1986/87: 100


1987/88


Tusental kr.


192700

231725

55 355

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

3 370905

479 780

5143   Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144   Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

98000

98 000

98000

Summa kalkylmässiga inkomster   3468905 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    308903280


12


 


Specifikation av utgiftsanslagen                                   p- '''- '

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A     Kungl. hovstaten

1    Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov­
hållning
                                                                                                                                     12850000

12850000

B     Kungl. slottsstaten

1      De kungi. slotten: Driftkostnader,/o/-i/flgMni/flg                                                                    16752000

2      Kungl. husgerådskammaren,/d/-j/ag5ani/ag                                                                                 5 052000

_________________ 21804000

Summa kr.           34654000

13


 


II.  Justitiedepartementet

A   Justitiedepartementet tn. m.

1      Statsrådsberedningen,/ör5/flgi(2«5/ag

2      Justitiedepartementet, förslagsanslag

3      Utredningar m.m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservalionsanslag

5      Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag


Prop. 1986/87: 100

18590000 34771000 21530000 1200000 810000 76901000


 


B     Polisväsendet

1     Rikspolisstyrelsen,/ö/-5/a5a/i5/ag

2     Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m. förslagsanslag

3     Statens kriminaltekniska laboratorium,/öw/agjönj/ag

 

4       Lokala polisorganisationen,/öri/agjani/ag

5      Utrustning m. m. för polisväsendet, reservalionsanslag

Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag
1
  Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag

8      Diverse utgifter,/örsJagsanslag

9      Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag


532529000

* 163 199000 22308000

4953 784000 188786000 113 024000

1000

4321000

9680000

5 987632000


Åklagarväsendet


1      Riksåklagaren, förslagsanslag

2      Åklagarmyndigheterna, förslagsanslag


12 500000 295 516000 308016000


 


D   Domstolsväsendet m. m.

1      Domstolsverket, förslagsanslag

2      AUmänna domstolarna, förslagsanslag

3      Allmänna förvaltningsdomstolarna,/öri/agians/ög

4      Bosladsdomstolen och hyresnämnderna m.m., förslags­anslag

5      Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag

6      Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag


44161000

1068354000

343 293 000

39296000

14910000

30000000

1540014000


 


"Beräknat belopp


14


 


Prop. 1986/87: 100


E    Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag

2      Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag

3      Frivården, förslagsanslag

4      Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5      Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations­anslag

6      Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

7      Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

F    Rättshjälp m. m.

1      RäUshjälpskostnader, förslagsanslag

2      Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4            Driftbidrag, förslagsanslag

 

5      Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6      Diverse kostnader för rättsväsendet,/örj/agsanä/ag

G    Övriga myndigheter  .

1      Justitiekanslern, förslagsanslag

2      Datainspektionen, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

 

3            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5    Bokföringsnämnden, förslagsanslag
Brottsskadenämnden:

6        Förvaltningskostnader, förslagsanslag

1       Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag

H    Diverse

1     Svensk författningssamling, förslagsanslag

2     Bidrag lill utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag

3     Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag

4     Stöd till politiska partier, förslagsanslag

5     Allmänna val, förslagsanslag


 

 

80840000

 

1549946000

 

233153000

 

14800000

 

10150000

 

15993 000

 

29000000

 

1933882000

 

259000000

 

8841000

1000

 

2405000

2406000

 

42400000

 

11000000

 

323647000

 

3175000

 

1000

7775000

 

3 841000

11616000

 

2756000

2818000

 

7400000

10218000

 

27 766000

 

6960000

 

50000

 

2400000

 

95 500000

 

27122000

 

132032000

Summa kr.

10329890000


15


 


III. Utrikesdepartementet


Prop. 1986/87: 100


 


A    Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2      Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag

3      Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4      Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5      Kursdifferenser, förslagsanslag

6      Olönade konsuler, förslagsanslag

1   Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, förslagsanslag

8      Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9      Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

 

10            Utredningar m. m., reservationsanslag

11  Extra utgifter, reservalionsanslag

12            Offlciella besök m. m., förslagsanslag

13  Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., förslagsanslag


1013 576000

15 527000

51000000

11 131000

1000

9962000

34608000

1413 000

600000

2 743 000
700000

7636000

3       740000
1152637000


 


B     Bidrag till vissa internationellai organisationer

1     Förenta Nationerna, förslagsanslag

2     Nordiska ministerrådet, förslagsanslag

3     Europarådet, förslagsanslag

4     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5     Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6     Organisationer för internationell handel och råvamsamarbete m. m., förslagsanslag

1   Internationell råvarulagring, förslagsanslag 8   Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag


79025000

175000000

16500000

15 500000

13 400000

7 004000 3000000

1 205 000 310634000


 


C     Internationellt utvecklingssamarbete

1     Bidrag lill internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2     Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3     Information, reservationsanslag

4     Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5     Nämnden för u-landsuthtldning,, förslagsanslag

6     Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag

1   Nordiska afrikainslilulet,/ör5/flg5a«s/(ig 8   Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag


2815000000

5 026343 000

27240000

200804000 21 131000

265 000000 3 803000

1321000000 9680321000


16


 


Prop. 1986/87: 100

D    Information om Sverige i utlandet, m. m.

1      Svenska institutet, reservalionsanslag                                                                                      42 968000

2      Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag                                                                                                                  *35235000

3    Övrig information om Sverige i utlandet,

reservalionsanslag                                                                                                                     14602000

4    Utrikespolitiska institutet, reservalionsanslag                                                                           4528000

97333000

E     Utrikeshandel och exportfrämjande

1      Kommerskollegium, rawoni/flg                                                                                                36245000

2      Exportfrämjande verksamhet, reservalionsanslag                                                                  232030000

3      Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar, förslagsanslag                                                                                                  1 000

4      Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag                                                                                         1000

5      Interamerikanska utvecklingsbanken,/öri/flg,sfl«,5/flg                                                              25 000000

6      Importkonlorel för u-landsprodukter, reservalionsanslag                                                                  1 000

7      Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna,

förslagsanslag                                                                                                                            45000000

338278000

F     Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

6140000

750000

5 607000

15 766000

21273 000

2030000 51566000

1     Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området, reservalionsanslag

2     Europeiska säkerhets- och samarbelskonferensen (ESK), förslagsanslag

3     Information om freds- och nedrustnings­strävanden m.m., reservationsanslag

4     Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings­institut (SIPRI), reservalionsanslag

5     Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning, förslagsanslag

6     Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Summa kr.    11630769000

*Beräknat belopp                                                                                                                                          17

2    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100


 


IV. Försvarsdepartementet A     Försvarsdepartementet m. m.

1      Försvarsdepartementet, förslagsanslag

2      Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/örs/agj-anslag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1986/87: 100

35 150000

7630000

8 200000

700000

51680000


 


B     Armeförband

Armeförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/öri/aga/ji/og

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4      Forskning och utveckling, förslagsanslag


»6057000000

* 1687 000 000

*249 500000

*350000000

8343 500000


 


C    Marinförband

Marinförband:

1      Ledning och förhandsverksamhet, förslagsanslag

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4      Forskning och utveckling,/Ör5/a,g5art5/ag


* 1882 000 000 *1 217000000

*  138 000 000

*  183 000 000 3420000000


 


D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1      Ledning och förbandsverksamhel,/ör,?/ag5a/i5/ag

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4      Forskning och utveckling, förslagsanslag


*3 129000000 *2 613 000 000

*320500000 * 1723 000 000

7785500000


 


E     Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1      Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar,/örs/agiani/ag

4      Forskning och utveckling, förslagsanslag


*632400000

*179 900 000

*186 160000 *24350000

1022810000


*Beräknat belopp


 


Prop. 1986/87: 100


F     Gemensamma myndigheter m. m.

1      Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/öM/agiani/og

3      Fortifikationsförvallningen,/öw/agiflni/ag

4      Försvarets materielverk,/öw/flgia«i/ag

5      Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag

6      Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/ör5/ag5ani/flg

7      Försvarets radioanstalt,/c)r,s/ag5an5/ag

8      Värnpliktsverket, förslagsanslag

9      Försvarets rationaliseringsinstitut,/ör,?/ag5a«5/ag

 

10           Försvarshögskolan,/örs/agsons/ag

11  Militärhögskolan, förslagsanslag

12           Försvarets förvaltningsskola,/ci/-5/flg.sa«i/ag

13           Försvarets läromedelscentral,/örs/agsans/ag

14           Krigsarkivet,/örs/agsa/?s/ag

15           Statens försvarshistoriska museer,/örs/agsa/7s/«g

16           Frivilliga försvarsorganisationer m, m., förslagsanslag

17           Försvarets datacentral,/örs/agsa«s/ag

18           Vissa nämnder m. m. inom det militära försvarei, förslagsanslag

19           Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag


*            105 540000
*28700000

*            173 000 000
*605 400000
*336200000

*46500000 *224 500000

*            108 000 000
*21350000

*3 520000

*41800000

♦10600000

*1000

*7 930 000 * 12 500 000

*96740000 *3 501 000

*13 890000

* 2 000 000 000 3839672000


 


G    Civil ledning och samordning

1      Överstyrelsen för civil beredskap Förvaltningskostnader,/örs/agsfl«5/ag

2      Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3      Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4      Signalskydd, reservalionsanslag

5      Vissa skyddsmmsanläggnigar, reservationsanslag

6      Vissa teleanordningar, reservationsanslag


*32 100000 *35 860000 * 19 120000 * 1820 000 *9 500 000 *53 200000 151600000


 


H    Civilförsvar och fredsräddningstjänst

1     Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

2     Anläggningar för fredsorganisationen, förslagsanslag

3     Skyddsrum, förslagsanslag

4     Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag

5     Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag


*464000000

♦35000000 *578 700000

♦lOOOOOOOO

*4000


 


♦Beräknat belopp


19


 


6    Identitetsbrickor, förslagsanslag

1   Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning lill

sjöss, förslagsanslag 8   Båtar för oljebeämpning, reservationsanslag


Prop. 1986/87: 100

♦877000

♦11600000

♦970000

1191151000


 


I      Psykologiskt försvar

1    Slyrelsen för psykologiskt försvar, förslag.sanslag

I     Övrig varuförsörjning

1      Drift av beredskapslager,/örs/aga/js/ög

2      Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

3      Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4      Täckande av föriuster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag


♦5415000 5415000

♦243 020000

♦146800000

♦1000

♦1000 389822000


 


K


Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Inläktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ör?/ag5«/7s/ag Flygtekniska försöksanstalten,/örs/agsans/ag Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/örs/rtgsa«s/ag FN-styrkors verksamhet ulomlands, förslagsanslag Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag


♦1000

♦7150000

♦33 000000

♦133 400000

♦3 200000

♦1000 176752 000

Summa kr.    26377902000


 


•'Beräknat belopp


20


 


v. Socialdepartementet A    Socialdepartementet m. m.

Socialdepartementet,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m., reservationsanslag

Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet,

reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Särskilda medel för bekämpningen av

AIDS, reservalionsanslag


Prop. 1986/87: 100

23 445000 26000000

♦35 661000 1769000

80000000 166875000


 


B    Administration av socialförsäkring m. m.

1      Försäkringsöverdomstolen,/örs/agsa/(s/flg

2      Försäkringsrätter, förslagsanslag

3      Riksförsäkringsverket, /örs/agsons/ag

4      Allmänna försäkringskassor,/örs/agsans/ag


11490000

41505000

344 661000

440203 000

837859000


 


C    Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1      Allmänna barnbidrag,yörs/agsa/is/ag

2      Bidrag till föräldraförsäkringen,/örs/agsans/ag

3      Vårdbidrag för handikappade barn,/örs/agsans/ag

4      Bidragsförskott, /örs/agsans/og

5      Barnpensioner,/örs/agsans/ag

6      Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,/örs/agsans/ag


10100000000

1 165000000

535 000000

1745000000

211000000

5 600000

13761600000


 


D

1

2 3


Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukförsäkringen,/örs/agsans/ag Folkpensioner, förslagsanslag

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, för­slagsanslag Vissa yrkesskadeersättningar m. m., Jorslagsanslag


5 703 000000 50630000000

1524000000

2 700000

57 859700000


 


E     Hälso- och sjukvård m. m.

1     Socialstyrelsen,/örs/flgsans/ag

2     Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3     Statens rättskemiska laboratorium,/örs/agsans/ag

4     Statens rättsläkarstationer,/örs/ags«ns/ag

5     Rätlspsykialriska stationer och kliniker, JÖrslagsanslag

6     Statens miljömedicinska laboratorium,/örs/agsans/ag

7     Statens giftinformationscentral,/örs/agsans/ag

8     Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/Örs/agsans/ag

9     WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag


156830000

1000

23 636000

26997000

81527000

20506000

5 486000

4851000

1709000


 


♦Beräknat belopp


21


 


Prop. 1986/87: 100


10   Statens institut för psykosocial miljömedicin,
förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11   Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

12                         Centrallaboratorieuppgifter,/örs/agsans/ag

13                         Försvarsmedicinsk verksamhet,/örs/agsans/ag

14                         Utrustning, reservationsanslag

 

15  Bidrag till hälsoupplysning, reservationsanslag

16            Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

17            Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

18            Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

19            Specialistutbildning av läkare m. m., reservalionsanslag

20     Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso­och sjukvård i krig, reservationsanslag

21            Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

22            Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag


1000

21694000

♦4036000

2190000


3 215000

27 921000

2913000

30233000

20400000

4564 182000

35 141000

♦85 464000

♦56099000

♦1 128000000

6275111000


 


F     Omsorg om barn och ungdom

1     Bidrag till kommunal barnomsorg,/örs/agsans/ag

2     Bidrag till hemspråksträning i förskolan,/örs/agsans/ag

3     Barnmiljörådet, /örs/agsans/ag

4     Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag


♦8490000000

31050000

3 243 000

3 792.000 8528085000


 


G    Omsorg om äldre och handikappade

1     Bidrag till social hemhjälp,/örs/agsans/ag

2     Bidrag till färdtjänst,/örs/agsans/ag

3     Kostnader för viss omsorg om handikappade, förslagsanslag

4     Kostnader för viss utbildning av handikappade m. m., förslagsanslag

5     Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6     Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför­sändelser, förslagsanstag

7     Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

 

8      Statens hundskola,/örs/agsans/ag

9      Statens handikappråd,/örs/agsans/ag

10   Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag


2 234 000000 460000000

37990000

31936000

24 350000

40651000

24358000

2600000

4049000

55 470000

2915404000


 


♦Beräknat belopp


22


 


Prop. 1986/87: 100

H    Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1    Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag                                                                                        5 031 000

2      Bidrag till missbrukarvård m.m.,/örs/agsans/ag                                                810000000

3      Bidrag till organisationer, reservar/onsans/ag                                                    47 310000

4      Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag                                                                                    29 020 (K)0

891361000

I     Internationell samverkan

1    Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt

socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag                                                 24298000
2   Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                                                              ____ 2 000 000

_______________ 26298000

Summa kr. 91262293000

23


 


VI. Kommunikationsdepartementet A     Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1986/87: 100

18610000

4000000

430000

23040000


 


B     Vägväsende

1      Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m.,/örs/agsans/ag

2      Drift av statliga vägar, reservalionsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reserva lionsanslag

5      Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, leservationsanslag

1   Tjänster till utomstående,/örs/agsans/ag

8      Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag Försvarsuppgifter, reservationsanslag

9      Särskilda bärighetshöjande åtgärder, reservationsanslag


10450000 4 543 760000 1020000000

663 718000

370000000

407800000 33 940000 35 300000 35 300000

575000000 7659968000


 


C     Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1            Trafik och administration,/örs/agsans/ag

2            Fordon och körkort,/örs/agsans/ag

3            Bil- och körkortsregister m, m., förslagsanslag

4    Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande


26151000 1000 1000


26153000

29100000 55253000


 


D     SJ-koncernen

1      Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

2      Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservalionsanslag

3      Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

4      Särskilda investeringar vid slatensjärnvägar, reservationsanslag


760000000

1364000000

14900000

lOOOOOOOO 2238900000


24


 


Prop. 1986/87: 100


Sjöfart

Sjöfartsverkei

Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster,

förslagsanslag

Övriga sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt

Handelsflottans kultur- och fritidsråd,/örs/agsans/ag

Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

Stöd till svenska rederier, förslagsanslag


101406000

1000

1000

47900000

25000000

174308000


 


F     Luftfart

Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland,/örs/agsans/ag

Bidrag till kommunala flygplatser m. m.,

reservalionsanslag

Civil trafikflygarutbildning, reservalionsanslag

Statens haverikommission


12900000

14500000

15000000

39000000

1000

81401000


 


G    Postväsende

1      Ersättning till postverket för befordran av tjänste­försändelser, förslagsanslag

2      Ersättning till postverket för tidningsdistribution


586000000

30000000

616000000


 


H    Transportstöd m. m.

1      Transportrådet,/örs/agsans/ag

2      Transportstöd för Nortland m. m., förslagsanslag

3      Transportstöd för Gotland,/örs/agsans/ag

4      Riksfärdtjänst,/Örs/agsans/ag

5      Ersättning till lokal och regional kollektiv person­trafik, /örs/agsans/ag

6      Kosinader för visst värderingsförfarande,/örs/agsans/ag


17 404000

242 100000

52000000

63 300000

117000000

1000

491805000


 


1      Transportforskning

1      Statens väg- och trafikinstitut,/örs/agsans/ag

2      Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag

3      Slalens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag

4      Transportforskningsberedningen, reservalionsanslag


1000

35011000

500000 26853000 62365000


25


 


Prop. 1986/87: 100

i     Övriga ändamål

1    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

förslagsanslag                                                                                                   1000

2    Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut, reservationsanslag                                                                           105 800000

3    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning, reservationsanslag                                                                      10400000

4      Statens geotekniska institut,/örs/agsans/ag                                                            1000

5      Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag                                    9 395 000

6      Statens geotekniska institut: Utrustning,

reservationsanslag                                                                                          330000

7    Viss internationell verksamhet,/örs/agsans/ag                                                    2815000

_____________ 128742000

Summa kr.  11531782000

26


 


VII. Finansdepartementet A    Finansdepartementet m. m.

1      Finansdepartementet, förslagsanslag

2      Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservalionsanslag

B     Skatte- och indrivningsväsen

1     Riksskatteverket, förslagsanslag

2     Regional och lokal skatteförvaltning, förslagsanslag

3     Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4     Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5     Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

6   Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m., förslagsanslag

C   Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen, förslagsanslag

2      Näringsfrihetsombudsmannen, /örs/agsans/ag

3      Statens pris- och kartellnämnd,/örs/agsans/ag

4      Konsumentverket,/örs/agsans/ag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/örs/agsans/ag

D    Vissa centrala myndigheter m. m.

1      Byggnadsstyrelsen,/örs/agsans/ag

2      Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

3      Energibesparande åtgärder i stadiga byggnader m. m., reservationsanslag

Tullverket:

4           Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5           Drift och underhåll av teknisk materiel m. m., förslagsanslag

6           Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

7           Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag

 

8      Konjunkturinstitutet, förslagsanslag

9      Statens förhandlingsnämnd,/örs/agsans/ag

 

10            Bankinspektionen, reservalionsanslag

11  Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

12            Statens arbetsgivarverk,/örs/agsans/ag


Prop. 1986/87: 100

50990000 2540000

21300000 1 120000

 

75950000

 

541 104000

 

1886665000

 

565 525000

 

2847000

 

133000000

 

57937000

 

3187078000

 

2599000

 

6786000

 

38019000

 

51161000

 

8882000

 

107447000

 

1000

 

20000000

 

20000000

843 161 000

 

63 862000

 

2600000

 

20093000

929716000

 

15974000

 

3990000

 

1000

 

1000

 

26269000

1015952000


27


 


Prop. 1986/87: 100

E     Bidrag och ersättningar till kommunerna

1    Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                      12 681 000 000

2    Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala förelagsbeskattningen,/örs/agsans/ag                                                      I 569000000

14 250000000

F     Övriga ändamål

1      Bidrag till vissa internationella byråer och orga­nisationer m. m., förslagsanslag                           250000

2      Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,

förslagsanslag                                                                                                                              16500000

3      Bidrag till vissa investeringar./örs/agsans/ag                                                                                       1000

4      Exportkreditbidrag,/örs/agsans/ag                                                                                                       1000

5      Täckande av förluster till följd av vissa statliga

garantier, förslagsanslag                                                                                                                       1 000

6      Kostnader för vissa nämnder,/örs/agsans/ag                                                                                 1190000

7      Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag                                                                              36 000 000

8      Täckning av merkostnader för löner och pensioner

m.m., förslagsanslag                                                                                                             2 000000000

2053943000 Summa kr.    20690370000

28


 


200709000 6616000

VIII. Utbildningsdepartementet

A     Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet,/örs/agsans/ag

2      Utredningar m. m., reservalionsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

B     Skolväsendet

Cenirala och regionala myndigheler m. m.

1     Skolöverstyrelsen, /örs/agsans/ag

2     Länsskolnämnderna, förslagsanslag

3     Länsskolnämndemas utvecklingsstöd, reservationsanslag

4     Statens institut för läromedel, förslagsanslag

5     Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m., reservalionsanslag

6     Stöd för produktion av läromedel, reservalionsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor

1    Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol­väsendet, reservalionsanslag

8      Fortbildning m. m., reservationsanslag

9      Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag

10

11

Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet,/örs/agsans/ag Särskilda insatser inom skolområdet

Det obligatoriska skolväsendel m. m.

12 13

14

15 16 17

Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag

Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m. m.:

Utbildningskostnader,/örs/agsans/ag

Utrustning m. m., reservalionsanslag Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag

18    Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,
förslagsanslag

Gymnasiala skolor m.m.

19             Bidrag till driften av gymnasieskolor,/Örs/agsans/ag

20      Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings­ansvar för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag

21             Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

22    Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,
reservalionsanslag


Prop. 1986/87: 100

34 500000

21953 000

951000

57404000

128592000

154 159000

31930000

18 378000

6127000 7483000

29572000 23 797000

14655000

9750000 192700000

15017000000

31817000 15 130000

207 325 000

582 273 000

1000

4899227000

224007000

89713000

108 340000 21791976000

29


 


Prop. 1986/87: 100

C     Vuxenutbildning


1


Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/örsfagsans/ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förlagsanslag

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning,/örs/agsans/ag


1044860000

17 223 000

4812000             22035000

981852000

221450000

499820000

37132000

2977000

2810126000


D    Högskola och forskning


Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m.

Universiteis- och högskoleämbetet,/örs/agsans/ag

Regionslyrelserna för högskolan,/örs/agsans/ag

Redovisningscentralerna vid universiteten,/örs/agsans/ag

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag

Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag

Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservalionsanslag


89922000

13 470000

1000

1000

1359723 000 88813000

9044000


 


Grundläggande högskoleutbildning

8       Utbildning för tekniska yrken., reservalionsanslag

9       Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

 

10            Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

11  Utbildning för undervisningsyrken, reservalionsanslag

12            Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservalionsanslag

13  Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14            Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reserva lionsanslag


815 141000

345 794000 408050000 831523000

222 120000

421110000

183 949000


30


 


Prop. 1986/87: 100


15

16 17 18 19 20 21 22 23

24 25 26 27

28


Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m. Forskningsanknytning av grundläggande högskole­utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

Humanistiska fakulteterna, reservalionsanslag Teologiska fakulteterna, reservalionsanslag Juridiska fakulteterna, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag Medicinska fakulteterna, reservalionsanslag Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reserva lionsanslag

Tekniska fakulteterna, reservalionsanslag Temaorienterad forskning, reservationsanslag Kungl. biblioteket, reservationsanslag Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag


♦17121000

♦193 417000

♦13879000

♦17939000

♦224718000

♦499037000

♦55 154000

♦18 328000

♦450642000

♦438 339000

♦18293 000

♦48764000

♦3 747000

♦52155000


 


Övriga forskningsfrågor

29      Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30              Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31              Medicinska forskningsrådet, reservalionsanslag

32              Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag

33              Nationell halvledarforskning, reservationsanslag

34              Delegationen för vetenskaplig och teknisk informations­försörjning, reservationsanslag

35              Europeisk forskningssamverkan,/örs/agsans/ag Forskningsinstitutet för atomfysik:

 

36                         Förvaltningskostnader, förslagsanslag

37                         Materiel m. m., reservalionsanslag

 

38            Kimna geofysiska institut, reservalionsanslag

39            Institutet för internationell ekonomi, reservalionsanslag

40     Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservalionsanslag

41            Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag


♦15 607000 ♦2586000


♦47211000

♦90552000 ♦195 348000

♦279708000 ♦7000000

♦9125000 ♦168234000

18193 000 ♦16919000

♦3 250000 ♦14368000

♦700000 7690802000


 


♦Beräknat belopp


31


 


Prop. 1986/87: 100


B    Studiestöd m. m.

1     Centrala studiestödsnämnden m. m., ramanslag

2     Ersättning till vissa myndigheler för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3     Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4     Studiemedel m.m.,förslagsanslag

5     Vuxenstudiestöd m. m., reservalionsanslag

6     Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

1    Kosinader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti,/örs/agsans/ag

8    Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag


83 888000

12885000

2065645000

4517900000

992 100 000

160 300000

2000000

81507 000 7916225 000


 


F     Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

1      Statens kulturråd,/örs/agsans/ag

2      Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reservalionsanslag

3      Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

4      Bidrag till samisk kultur

Ersättningar och bidrag till konslnärer

5      Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

6      Bidrag till konstnärer, reservationsanslag

1   Inkomstgarantier för konstnärer,/örs/agsans/ag

8      Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

9      Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

Teater, dans och musik

10            Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

11  Bidrag till Operan, reservationsanslag

12            Täckning av vissa kostnader vid Operan, Rikskonserter och regionmusiken,/örs/agsans/ag

13            Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

14            Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

15            Regionmusiken, /örs/agsans/ag

16            Bidrag till svenska rikskonserter, reservationsanslag

17            Bidrag till regional musikverksamhet,/örs/agsans/ag

18            Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,/örs/agsans/ag

19            Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag


16042000

19215000

4485 000 2 193000

32 203 000 15 627 000 7 606000

51846000 3 000000

128215000 154007000

1000 86675 000 28040000 58019000 21748 000 61500000

240470000

35675 000


32


 


20     Bidrag till Musikaliska akademien

21            Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, reservationsanslag

BUbiotek

22            Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

23            Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild- och form

24     Statens konstråd,/örs/agsans/ag

25            Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

26     Bidrag till Akademien för de fria konsterna

27            Vissa bidrag Ull bild och form, reservationsanslag

Arkiv

28            Riksarkivet och landsarkiven,/örs/agsans/ag

29     Dialekt- och orlnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, förslagsanslag

30            Svenskt biografiskt lexikon,/örs/agsans/ag

31            Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservalionsanslag

32            Bidrag till vissa arkiv

Kulturminnesvård

33            Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

34            Kulturminnesvård, reservalionsanslag

35  Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,
' förslagsanslag

Museer och utställningar

36             Statens historiska museer,/örs/agsans/ag

37             Slatens konstmuseer,/örs/agsans/ag

 

38             Utställningar av svensk konst i uflandet, reservalionsanslag

39      Livrustkammaren, Skoklosters slott och Haliwylska museet, förslagsanslag

40      Naturhistoriska riksmuseet,/örs/agsans/ag

41             Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

42      Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m., reservationsanslag

43             Etnografiska museet, förslagsanslag

44             Arkitekturmuseet,/örs/ag,vans/cg

45             Statens musiksamlingar,/örs/a.gsans-/ag


Prop. 1986/87:100

1646000 10848000

13 584000 22477000

2622000

26520000 1 243 000

8527000

79045000

15 809000 2 113000

3181000 2713000

51 120000 25 958000

1000

35 251000 41 135000

1 136000

14546000 38738000

16702000

1000

14651000

2054000

13 696000


 


3    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100


33


 


Prop. 1986/87: 100


46      Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

47      Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag

48      Bidrag till Sveriges Tekniska museum,/örs/agsans/ag

49      Bidrag till Skansen,/örs/agsans/ag

50      Bidrag till vissa museer

51              Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

52              Riksutställningar, reservationsanslag

53              Inköp av vissa kulturföremål,/örs/agsans/ag

Forskning

54    Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur­
området, reservationsanslag


10506000 37 828000 8677000 12201000 12 366000 36281000 20880000 100000

656000 1551379000


 


G    Massmedier m. m.

FUm m.m.

1      Statens biografbyrå,/örs/agsans/ag

2      Filmstöd, reservalionsanslag

3      Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

 

4            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5            Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag

Dagspress och tidskrifter

6      Presstödsnämnden, /örs/agsans/ag

7      Stöd till dagspressen,/örs/agsans/ag

8      Lån till dagspressen, reservationsanslag

9      Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

 

10           Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

11  Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation, reservalionsanslag

Litteratur

12           Litteraturstöd, reservationsanslag

13           Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag

14           Stöd till bokhandel, reservalionsanslag

15           Distributionsstöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag

16           Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

 

17                         Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

18                         Produktionskostnader, reservationsanslag

19    Bidrag till Svenska språknämnden,/örs/agsans/ag


8780000 392000

14588000 33 205 000


4 275 000

37804000

8471000

9172000

2439000

455 800000

25000000

18000000

12 903 000

2575000

36981000

1000

2944000

2609000 1925000

47793 000 1638000


34


 


Prop. 1986/87: 100

Radio och television Sveriges Radio m. m. Kabelnämnden:

20            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                                       2 042 000

21                          Stöd till lokal programverksamhet,

reservationsanslag                                                                                      1000000              3042000

22             Närtadionämnden,/örs/agsans/ag                                                                                                2245000

23             Sändningar av finländska televisionsprogram,

reservationsanslag                                                                                                           _____ 1352 000

676969000

H    Internationellt-kulturellt samarbete

Kuhurdlt uibyle med utlandet

1      Kulturellt utbyte med utlandet, reserva/ionsans/ag                                                                   6885 000

2      Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                            16 525 000

3    Bidrag till internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag                                                                                                           648000

4      Bidrag till svenska institut i utlandet                                                                                         3 175000

5      Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag                                                                                                           _____ 6 790 000

34023000

I      Investeringar m. m.

1    Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag                                                                                                                            10 153 000

2    Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag                                                                                275000000

3    Inredning och utrustning av lokaler vid högskole­
enheterna m. m., reservationsanslag
                                                                                     355000000

_______________ 640 153 000

Summa kr.    43169 057 000

♦Beräknat belopp                                                                                                                                         35


 


IX.


Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet m. ni.

Jordbruksdepartementet,/örs/agsans/ag Lantbmksråd, /örs/agsans/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, resei-valionsanslag


Prop. 1986/87: 100

15 726000

4315000

2800000

700000

23541000


 


B     Jordbrukets rationalisering m.m.

1     Lanlbruksstyrelsen,/örs/agsans/ag

2     Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4     Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag

5     Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

6    Bidrag lill trädgårdsnäringens rationalisering,
m. m., förslagsanslag

1    Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

8      Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

9      Särskilt stöd ål biskötsel och växtodling, reservalionsanslag

10   Främjande av rennäringen, reservalionsanslag


♦39678000 ♦220297000

40000000

1000

20000000

7000000 900000

1700000

215 000

20063000

349854000


 


C    Jordbruksprisreglering

1     Statens jordbruksnämnd,/örs/agsans/ag

2     Lantbruksekonomiska samarbelsnämnden,/örs/agsans/ag

3     Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område, förslagsanslag

4     Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5     Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag

6    Prisstöd till jordbruket i norta Sverige, förslagsanslag
1    Bidrag lill permaneni skördeskadeskydd

8   Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag


26 309000 2 581000

2 907670000

♦9 200000

♦231968000

510000000

1000

800000 3688529000


 


♦Beräknat belopp


36


 


Prop. 1986/87: 100


D  Skogsbruk

1      Skogsstyrelsen,/örs/agsans/ag

2      Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsstyrelserna:

3      Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

4      Frö- och plantverksamhet,/örs/agsans/ag

5      Investeringar, reservationsanslag

6      Bidrag lill skogsvård m. m., förslagsanslag

1   Stöd till byggande av skogsvägar,/örs/agsans/ag

8      Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag

9      Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare, reservationsanslag


166338000

1000

44660000


30627000 1000

210999000

270000000

50000000

♦10900000

20000000 592 527 000


 


10

11


Fiske

Fiskeristyrelsen, /örs/agsans/ag

Fiskenämnderna, förslagsanslag

Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

Bidrag till fiskehamnar m. m., förslagsanslag

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/örs/agsans/ag

Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,

förslagsanslag

Län till fiskerinäringen, reservationsanslag

Täckande av föriuster vid statlig kreditgaranti till

fiske,/örs/agsans/ag

Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag

Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag


36010000 9011000

2 239000
4657000

1000

9000000 35 000000

1000

1000

3 000000
5 119000

104039000


 


F     Livsmedelskontroll m. m.

1      Statens livsmedelsverk,/örs/agsans/ag

2      Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., ■ förslagsanslag

 

3     Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags­verksamhet,/örs/agsans/ag

4     Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5     Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. förslagsanslag

6     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag


62667000 1000 1000

49798000

7000000

1000


 


♦Beräknat belopp


37


 


7       Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8       Bekämpande av växtsjukdomar,/örs/agsons/ag

9       Lanlbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

 

10          Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11  Bidrag till statens maskinprovningar, reservalionsanslag

12          Statens växtsortnämnd,/örs/agsans/ag

13          Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet,/örs/agsa/js/ag

 

14           Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15           Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag

16           Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag


Prop. 1986/87: 100

2000000 250000

5715000

1000

5 337000
299000

1000

6 193 000

1950000

♦2577000 143791000


 


G    Utbildning och forskning

1      Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2      Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks­universitet,/örs/agsans/ag

3      Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag

4      Inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m., reservationsanslag

5      Skogs- och jordbmkets forskningsråd, reservalionsanslag

6    Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag
1   Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

8   Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag


♦406328000

♦174296000

♦23 800000

♦28400000

♦102298000

♦21000000

♦23000000

♦620000 779742000


 


H

1

2


Ungdomsorganisation m. m.

Statens ungdomsråd, förslagsanslag Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet, /örs/agsans/ag Lotterinämnden,/örs/agsans/ag


3912000

59016000

91300000

1329000

155557000


 


I     Idrott, rekreation och turism

1      Stöd till idrotten, reservationsanslag

2      Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag


233 850000

80392000

314242000


 


"Beräknat belopp


38


 


Prop. 1986/87: 100

J      Diverse

1    Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., förslagsanslag                                                                                    26 765 000

2    Ersättningar för viltskador m.m.,

förslagsanslag                                                                                             12 320000

______________ 39085000

Summa kr.    6190907000

39


 


X.  Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservalionsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Internationellt samarbete,/örs/agsans/ag

5      Arbetsmarknadsråd, /örs/agsans/ag

6   Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanslag
1
   Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservalionsanslag


Prop. 1986/87: 100

29811000

17833000 400000

13 775 000 4 360000 2450000 9000000

77629000


 


B     Arbetsmarknad m. m.

1      Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

2      Arbetsmarknadsservice,/örs/agsans/ag

3      Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

4      Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings­bidrag, förslagsanslag

5      Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

6      Statsbidrag för ungdomslag,/örs/agsans/ag

7      Statsbidrag till inskolningsplatser, reservalionsanslag

8      Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

9      Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

AMU-gmppen:

10                         Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

11   Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag

12                         Investeringar, reservalionsanslag

 

13          Arbetsdomstolen,/örs/rtgsans/ag

14          Statens förlikningsmannaexpedition,/örs/agsans/ag

15          Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag

16          Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/örs/agsans/ag

17          Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag

18    Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag


 

 

1817048000

 

123920000

 

2 350000000

 

3 632824000

 

2479500000

 

1140000000

 

250000000

 

♦7 323000

 

23 500000

1000

 

25 300000

 

15000000

40 301000

 

6213000

 

1402000

 

40000

 

95000000

 

1000

 

22 500000

 

11989 572000


 


♦Beräknat belopp


40


 


Prop. 1986/87: 100


C    Arbetsiivsfrågor

1      Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning,/örs/agsans/ag

2      Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

3      Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

4      Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel­sättning, förslagsanslag

5      Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag, förslagsanslag

6      Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag


318 849000

3 305000 554464000

3 423694000 3 216000000

363000000 7879312000


 


D     Invandring m. m.

1     Statens invandrarverk,/örs/agsans/ag

2     Informationsverksamhet, reservationsanslag

3     Åtgärder för invandrare, reservalionsanslag

4     Översältningsservice, förslagsanslag

5     Överföring och motiagning av flyktingar m. m., förslagsanslag

6     Ersättning lill kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m., förslagsanslag

1   Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m., förslagsanslag


82 558000

10250000

12189000

200000

411000000

785100000

1911000 1303208000

Summa kr.    21249721000


 


4   Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100


41


 


XI. Bostadsdepartementet

A    Bostadsdepartementet m. m.

Bostadsdepartementet,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag


Prop. 1986/87: 100

22844000

5 500000

300000

1351000 29995000


 


B     Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1      Bostadsstyrelsen, /örs/agsans/ag

2      Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag

3      Vissa lån till bostadsbyggande,/örs/agsans/ag

4      Räntebidrag m.m., förslagsanslag

5      Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6      Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m., förslagsanslag

7      Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön,/örs/agsans/ag

 

10          Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m., förslagsanslag

11  Lån till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

Byggnadsforskning, energihushåUning m. m.

12          Byggnadsforskning, reservationsanslag

13          Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

14          Statens institut för byggnadsforskning,/örs/agsans/ag

15          Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16          .Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag

17           Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads­beståndet m. m., reservationsanslag

18           Information och utbildning m, m., reservationsanslag

19           Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag


64102000

57674000

110000000

12400000000

198000000

lOOOOOOOO

1573 000000

345000000

70000000 140000000

15000000

♦162000000

♦37000000

♦1000

♦35 550000

♦I 000 000

1000 20500000

lOOOOOOOO 15428828000


 


♦Beräknat belopp


42


 


Prop. 1986/87: 100

D    Lantmäteriet

1      Lantmäteriet, förslagsanslag                                                                            1000

2      Plangenomförande, ramans/ag                                                                      54202000

3      Landskapsinformation, ramans/ag                                                                  147617000

4      Försvarsberedskap, reserva/ionsans/ag                                                      ♦3018000

5      Utmstning m.m., reservaf/onsans/ag                                                             7765000

212603000

E     Fastighetsdataverksamheten

1      Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag                                        51 388 000

2      Utmstning m. m., reserva/ionsans/ag                                                     ____ 1 300000

52688000 Summa kr.    15762574000

♦Beräknat belopp                                                                                                    43


 


XII. Industridepartementet A    Industridepartementet m. m.

1      Industridepartementet, förslagsanslag

2      Industriråd/industriattaché, förslagsanstag ll    Utredningar m. m., reservationsanslag

 

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling,/örs/agsans/ag


Prop. 1986/87: 100

29871000 782000

14100000 400000

4900000 50053000


 


B     Industri m. m.

Statens industriverk;

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Utredningsverksamhet, reservationsanslag

 

3      Sprängämnesinspektionen,/örs/agsans/ag

4      Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5      Främjande av hemslöjden,/örs/agsans/ag

6      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/örs/agsans/ag

7      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8      Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredil­givning till u-länder,/örs/agsans/ag

9      Kostnader för viss kreditgivniiag hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

 

10            Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11  Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

12            Småföretagsutveckling, reservationsanslag

13            Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag


♦52000000 ♦4 500000


56500000 1000

♦12000000 6171000

420000000

200000000

140000000

lOOOOOOO

80000000

♦16638000

♦143 275 000

♦50000000 1134585000


C    Regional utveckling


Visst regionalpolitiskt stöd, förslagsanstag

Lokaliseringsbidrag m. m., reservalionsanslag

Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

Täckande av föriuster på grund av kreditgarantier

till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

Ersättningför nedsättning av socialavgifter,/örs/agsans/ag

Sysselsättningsstöd,/örs/agsans/ag

Expertgruppen för forskning om regional utveckling,

reservalionsanslag

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Västnorden, reservationsanslag

10

Särskilda regionalpolitiska insatser för

infrastrukturutbyggnad m.m., reservationsanslag

*Beräknat belopp


5000000 362000000 300000000 488000000

1000 395 000000 169000000

4300000

1904000

300000000 2025205000

44


 


Prop. 1986/87: 100


D    Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1            Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2            Utmslning, reservationsanslag

3    Bergsstaten,/örs/agsans/ag
Statens gmvegendom:

4            Prospektering m. m., reservationsanslag

5            Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6    Delegationen för samordning av havsresurs­
verksamhelen, reservationsanslag


 

71074000

 

1300000

72 374000

 

3 216000

43414000

 

5839000

49253000

 

2552000

 

127395000


 


E     Statsägda företag m. m.

1      Kostnader för kronotorp,/örs/agsans/ag

2      Affärsverket FFV; Byggnader och ulrusining, reservationsanslag

3      Räntestöd m. m. till varvsindustrin,/örs/agsans/ag

4      Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag

5      Ränta och amortering på slatens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

6      Ränta på statens skuld till Nortbotlens Järnverk AB, förslagsanslag


1800000

220300000 250000000

30000000

44243000

46575000 592918000


F  Teknisk utveckling m. m.


9 10 11

12

13

14


Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag

Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

Bidrag till Tele-X-projektet,/örs/agsans/ag

Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,

reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

Bidrag till statens provningsanstalt, reservalionsanslag

Statens provningsanstalt: Utmstning, reservalionsanslag

Statens mät- och provråd, reservalionsanslag

Bidrag till vissa intemationella organisationer,

förslagsanslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Bidrag till Standardiseringskommissionen


♦655445000

♦70455000

♦1000


725 901000

211 100000

11500000

35020000

♦1000000

1000

35 747000

9000000

3 502000

2940000

4808000

15 253000


 


Beräknat belopp


45


 


Prop. 1986/87:100


Patent- och registreringsverket:

15   Immaterialrätt m. m., förslagsanslag

16   Bolagsärenden,/örs/agsans/ag

 

17  Patentbesvärsrätlen, förslagsanslag

18  Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

19  Industriell utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

20         Forskningsbidrag till teknikbaseräde småföretag, reservationsanslag


 

2449000

 

42468000

44917000

 

6805000

 

54000

 

♦21500000

 

♦21700000

 

1150748000

Summa kr.

5080904000


♦Beräknat belopp                                                                                                     6


 


XIII. Civildepartementet

A    Civildepartementet m. m.

Civildepartementet,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag


Prop. 1986/87: 100

28625000

10600000

478000

199825000

239528000


B    Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.


Statskontoret, ramanslag

Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

Riksrevisionsverket, förslagsanslag

Kammarkollegiet, förslagsanslag

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,

förslagsanslag

Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Statens person- och adressregisternämnd,/örs/agsans/ag


310122000 1000


70282000

372500000

♦101260000

11779000

1000000

310123 000 699000 580000

868223000


 


C    Statlig lokalförsörjning

1      Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2      Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m., reservationsanslag


198500000

10197000 208697000


 


D    Statlig personalpolitik m. m.

1     Statens löne- och pensionsverk, ramanslag

2     Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

3     Statens arbetsmarknadsnämnd,/örs/agsans/ag

4     Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

5     Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag Statens institut för personalutveckling:

 

6            Bidrag till myndighetsuppgifter

7            Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

 

8     Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, förslagsanslag

9     Statens arbetsmiljönämnd,/örs/agsans/ag

 

10            Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag

11  Bidrag till stiftelsen Statshälsan,/örs/agsans/ag

12            Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag

13            Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag


7240000 1000


46508000

1000 23074000

28000000 4000000

7241000

15000000

1163000

215000

296800000

1000

100000


 


♦Beräknat belopp


47


 


Prop. 1986/87: 100


14          Stadig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

15          Bidrag till förnyelsefonder på det stafligt reglerade området, reservationsanslag

16          Externa arbetstagarkonsulter,/örs/agsans/ag


1000

lOOOOOOOO

6791000

528895000


 


E     Länsstyrelserna m. m.

1    Länsstyrelsema m. m., förslagsanslag


1223 433000 1223433000


 


F     Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag

2      Vissa ersättningar till kyrkofonden

3      Bidrag till ekumenisk verksamhet

4      Bidrag lill trossamfund, reservalionsanslag

5      Byggnadsbidrag på det kyrkliga området, reservalionsanslag


14 335 000

28500000

756000

40527000

12415000 96533000


 


G    Övriga ändamål

1    Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag


2800000 2800000

Summa kr.      3168109000


48


 


XIV. Miljö- och energidepartementet

A     Miljö- och energidepartementet m. m.

Miljö- och energidepartementet.

förslagsanslag

Utredningar m. m., reservalionsanslag

Extra utgifter, reservalionsanslag


Prop. 1986/87: 100

17463000

7800000

250000

25513000


B     Miljö


9 10 11

12 13 14 15

16


Statens naturvårdsverk, /örs/agsans/ag

Miljövårdsinformation, reservationsanslag

Övervakning av miljöförändringar, m. m.,

reservationsanslag

Miljövårdsforskning, reservationsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

Särskilda projekt på miljövårdens område,

reservationsanslag

Mark för naturvård, reservationsanslag

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

Vård av hotade arter m. m., reservationsanslag

Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

Slatens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reservationsanslag

Kemikalieinspektionen,/örs/agsans/ag

Koncessionsnämnden för miljöskydd,/örs/agsans/ag

Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,

förslagsanslag

Bidrag till vissa internationella miljöorganisationer,

förslagsanslag


103 313 000 6500000

31200000 ♦68150000 163 000000

15500000

40000000

47300000

2000000

6100000

1000

21255000

1000

9420000

17000000

3 850000 534590000


 


♦Beräknat belopp


49


 


Prop. 1986/87: 100

C     Energi

Statens energiverk:

1            Förvaltningskostnader, ranians/ag                                       33070000

2            Utredningar m. m. och information, reservationsanslag             13 161000           46231 000

 

3     Statens elektriska inspektion, ramsans/ag                                                        9874000

4     Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier för oljeersättande åtgärder samt för utveckling och

introduktion av ny energiteknik, m. m., förslagsanslag                                             1000

 

110000000

 

♦305000000

 

15983000

1000

 

1000

2000

 

1000

 

♦2910000000

 

41600000

 

26100000

 

15000000

 

5 875000

 

♦669630000

 

♦173460000

 

♦1000

 

♦10000

 

4328768000

Summa kr.

4888871000

5     Ersättning för försenad idrifttiigning av kärnreaktorer, förslagsanslag

6     Energiforskning, reservationsanslag

7     Visst internationellt energisamarbete,/örs/agsans/ag Statens kärnkraftinspektion:

 

8            Förvaltningskostnader, reservationsanslag

9            Kärnsäkerhetsforskning, reservalionsanslag

 

10  Statens kämbränslenämnd, reservationsanslag

11  Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag

12  Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

13  Avveckling av forskningsreaktorer, m. m., reservationsanslag

14  Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag

15  Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag

16  Drift av beredskapslager,/örs/agsans/ag

17  Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

18  Särskilda kostnader för lagring av olja, motor­bensin, m. m., förslagsanslag

19  Oljekrisnämnden, förslagsanslag

♦Beräknat belopp                                                                                                      50


 


XV. Riksdagen och dess myndigheter

A    Riksdagen

1     Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m., förslagsanslag

2     Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3     Bidrag till studieresor, reservationsanslag

4     Bidrag till IPU, RIFÖ m. m., förslagsanslag

5     Bidrag till partigmpper,/örs/agsans/ag

6    Förvaltningskostnader, förslagsanslag
1   Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,

reserva lionsanslag


Prop. 1986/87: 100

160010000

2131000

425000

1048000

12811000

159590000

450000 336465000


B     Riksdagens myndigheter


Riksgäldskontoret

Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.,

förslagsanslag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli,/örs/agsans/ag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag


42579000 59833 000

Summa kr.


102412000

17111 000 7473 000

5442000

8800000 141238000

477703000


51


 


XVI. Räntor på statsskulden, m. m.                                                 P™P- '986/87:100

1    Räntor på statsskulden, m.m.,/örs/agsons/ag                                                                 63000000000

♦ Beräknat belopp                                                                                                                                        52


 


Prop. 1986/87:100 XVII. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter,/örs/agsans/ag                                                              1000000

53


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986            Prop. 1986/87: 100

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88. Anföran­dena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i under­protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1987/88.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom propositon förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anförtinden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen enligt följande:

Finansplanen                                 Bilaga 1

Gemensamma frågor                         Bilaga 2

Kungl. hov- och slottsstaterna

(första huvudtiteln)                         Bilaga 3

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)                          Bilaga 4

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)                          Bilaga 5

Försvarsdepartementet

(Öärde huvudtiteln)                         Bilaga 6                                                               "


 


Socialdepartementet                                                                           Prop. 1986/87: 100

(femte huvudtiteln)                          Bilaga 7

Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)                          Bilaga 8

Finansdepartementet

(sjunde huvudtiteln)                        Bilaga 9

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)                       Bilaga 10

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)                        Bilaga 11

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)                         Bilaga 12

Bostadsdepartementet

(elfte huvudtiteln)                           Bilaga 13

Industridepartementet

(tolfte huvudtiteln)                          Bilaga 14

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)                     Bilaga 15

Miljö- och energidepartementet

(Qortonde huvudtiteln)                    Bilaga 16

Riksdagen och dess myndigheter

(femtonde huvudtiteln)                     Bilaga 17

Räntor på statsskulden

(sextonde huvudtiteln)                     Bilaga 18

Ofömtsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln)                    Bilaga 19

Beredskapsbudget för

totalförsvaret                                 Bilaga 20

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                        55


 


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1987


mm


 


Finansplanen


Prop.

1986/87: 100 Bil. 1


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet Feldt och, i vad avses särskilda frågor avsnitten 8 och 10, statsrådet Johansson

Anmälan till budgetpropositionen 1987

1 Den ekonomisk-politiska strategin

1.1 En ny period av industriell expansion

Huvudlinjen i regeringens ekonomisk-politiska strategi sedan 1982 har varit att åstadkomma en ny period av industriell expansion i Sverige. Det är bara en stark och utvecklingskraftig ekonomi, baserad på god konkur­renskraft, som långsiktigt kan trygga sysselsättningen och den sociala välfärden.

Devalveringen i oktober 1982 förbättrade radikalt de svenska företagens konkurtenskraft på både hemma- och exportmarknaderna. Genom att efterfrågan vreds om till att i ökad utsträckning rikta sig mot svensk produktion, möjliggjordes en betydande ökning av industriproduktionen.

Uppgången förbättrade kraftigt näringslivets lönsamhet. Soliditeten har stärkts, vilket har gjort företagen mer motståndskraftiga. Det starkt höjda kapacitetsutnyttjandet har i förening med den förbättrade lönsamheten skapat underiag för en kraftig uppgång av industriinvesteringarna, särskilt vad gäller byggnadsverksamheten. Framtidsoptimismen har stigit och ny­företagande! har ökat påtagligt.

Statsmakternas subventioner till olönsamma branscher och företag har till största delen avvecklats. Detta har förstärkt statsbudgeten, samtidigt som det har medverkat till ett sundare affärsklimat. De expanderande delarna av näringslivet har förmått att dra till sig arbetskraft och kapital från olönsamma och tillbakagående verksamheter.

En snabb och omfattande omstrukturering av den svenska industrin har ägt rum. Den svenska industrin, med sin utpräglat internationella inrikt­ning, står därmed bättre rustad att möta framtiden, med god lönsamhet, gott kostnadsläge, stärkt självförtroende och konkurrenskraftig teknik.

I    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga I


En väsentligt bidragande faktor till den internationellt sett snabba indu- Prop. 1986/87: 100 slriella omvandlingen är den stora, enigheten i vårt land om att den måste Bil. 1 ske i socialt acceptabla former. Erfarenheter från andra länder bekräftar, att strukturomvandling motarbetas när alternativetför dem som är syssel­satta i stagnerande branscher varit arbetslöshet och social utslagning. Regeringen har därför genomfört omfattande arbetsmarknadspolitiska, in­dustripolitiska och regionalpolitiska insatser för att stödja dem som berörts av strukturomvandlingen. Därigenom har industriell utveckling och social trygghet understött och befordrat varandra.

Den industriella expansionen har varit av avgörande betydelse för att öka exporten och förbättra utrikeshandeln. Som ett resultat av denna utveckling har Sverige nu ett överskott i bytesbalansen. Den utländska skuldsättningen har kunnat reduceras.

Samtidigt har den vitaliserade industrisektorn medfört en högre tillväxt i hela samhällsekonomin. Arbetslösheten har minskats med näslan en tred­jedel. Fallet i reallönerna har hejdats och vänts till en uppgång. Den sociala tryggheten har kunnat värnas.

I många väsentliga avseenden har således de ekonomiska obalanserna från 1970-talets industrikriser kunnat hävas. Likväl är fortfarande pris- och kostnadsstegringstakten för hög. Den nuvarande ökningstakten är inte förenlig med en långsiktigt stabil utveckling mol full sysselsättning och bestående överskott i bytesbalansen.

Det är en hörnsten i regeringens ekonomiska politik att slå vakt om och ytterligare förbättra betingelsema för en fortsatt industriell expansion. Endast härigenom kommer det atl bli möjligt att fortsätta att öka syssel­sättningen och höja levnadsstandarden, samtidigt som utrikesbalansen kan fortsätta att förbättras.

Detta kräver en målmedveten och konsekvenl politik för att minska inflationen, dämpa lönekostnadsutvecklingen, öka sparandet och förbättra ekonomins funktionssätt. Dessa strävanden har varit vägledande för de ekonomisk-politiska riktlinjer som redovisas i del följande.

1.2 Politik för tillväxt och rättvis fördelning

Under 1986 fortsatte den svenska ekonomin att förbättras i en rad avseen­den. Den ekonomiska tillväxten hölls uppe på en nivå om nära 2%. Bytesbalansen svängde från ett underskott om 10 miljarder kr. 1985 till ett överskott om drygt 8 miljarder kr. 1986. Härigenom blev det möjligt att nettoamortera den statliga utlandsskulden. Budgetunderskottet minskade från 57 miljarder kr. 1985 till 40 miljarder kr. 1986. Även underskottet i den konsoliderade offentliga sektorns finanser minskade.

Prisökningen uppgick under loppet av 1986 till ca 3 %. Detta skall jäm­föras med en prisökning 1985 om knappt 6%, vilken i sin tur var klart lägre än under de föregående åren. Den inhemska räntenivån sjönk påtagligt under 1986. Medan de totala investeringarna endast ökade långsamt, uppvisade näringslivets investeringar en fortsatt god tillväxt.

Även för människornas levnadsstandard centrala faktorer som reallöner
och sysselsättning utvecklades gynnsamt 1986. För första gången på åtskil-                          2


 


liga år har reallönerna ökat markant de senaste två åren. Sysselsättningen     Prop. 1986/87: 100 ökade med drygt 30000 personer och arbetslösheten fortsatte att sjunka till     Bil. 1 i genomsnitt 2,7% under 1986.

Den ekonomisk-politiska strategi som regeringen följt alltsedan 1982 har således varit framgångsrik. Obalanserna har minskats och i vissa fall helt eliminerals, tillväxten har blivit högre och framtidstron har stärkts. Utvecklingen under 1986 har inneburit en fortsatt konsolidering av den svenska ekonomin.

Den tredje vägens ekonomiska politik måste fullföljas med fasthet och konsekvens. Strävan är alltjämt att vi fullt ut skall utnyttja våra produktiva resurser under yttre och inre balans och på ett sätt som medger en stigande levnadsstandard.

Den gynnsamma utvecklingen för den svenska ekonomin - inte minst den högre ekonomiska aktiviteten - ställer emellertid den ekonomiska politiken inför delvis nya krav. Det gäller i första hand uppgiften att bekämpa inflationen i en situation som präglas av högt kapacitetsutnytt­jande, förbättrat arbetsmarknadsläge och hög likviditel i näringslivet. Det gäller även risken för att den privata konsumtionen ökar i en takt som överstiger det samhällsekonomiska utrymmet. Med oförändrade mål för den ekonomiska politiken måste därför medlen fortlöpande anpassas i takt med att den omgivande verkligheten förändras.

Det kraftiga oljeprisfallet, dollarns fall och den intemationella räntened­gången har på kort sikt förbättrat betingelsema för den svenska ekonomin liksom för flertalet andra industriländer. Förbättringen av bytesbalansen och nedgången av inflationen kan till stor del förklaras av dessa faktorer. Det förefaller ej realistiskt att räkna med en dylik draghjälp även under kommande år. Tvärtom finns det tecken på att oljepriserna på nytt kom­mer att stiga.

Den underiiggande bytesbalanssiluationen och inflationstakten är ännu icke tillfredsställande och det kommer att krävas fortsatta insatser för att befästa och förstärka den posiUva utveckling som har ägl rum under det senaste årel.

Trots den avsevärda förbättring av arbetsmarknadsläget som skett de senaste åren måste ytterligare ansträngningar göras för atl fortsätta att stärka sysselsättningsläget och minska arbetslösheten. Betydande problem finns alltjämt, bl. a. när det gäller långtidsarbetslösheten och arbetsmark­nadsläget i vissa delar av landet.

Budgetunderskottet har minskat kraftigt de senaste åren och en fortsatt minskning beräknas ske även nästa budgetår. Målet på sikt är att på nytt etablera ett överskott i den offentliga sektorns sparande som ett led i strävandena att öka det totala sparandet i ekonomin. För att åstadkomma detta, liksom för atl minska trycket på penningpolitiken, måste målmed­vetna insatser göras för att kommande år ytterligare minska budgetunder­skottet.

Den privata konsumtionen bedöms 1986 ha ökat med ca 3 1/2%. Tillväx­ten av den privata konsumtionen kan förklaras av tlera samverkande omständigheter: Stigande realinkomster för hushållen, en lättare kredit-


 


marknad, stigande konsumtionsutrymme till följd av förmögenhetstillväx-     Prop. 1986/87: 100 ten för bl. a. fastigheter och aktier samt en ökad framtidstro hos hushållen.     Bil. 1

Det är tillfredsställande att den privata konsumtionen kunnal öka i god takt både 1985 och 1986 - en utveckling som väntas fortsätta även 1987. Denna utveckling återspeglar otillfredsställda konsumtionsbehov, som är en följd av den svaga konsumtionsutvecklingen under en tidigare period.

På kortare sikt skapar denna ökning av den privata konsumtionen inga problem, så länge bytesbalansen visar överskott och investeringsaktivite­ten är dämpad. Utvecklingen av den privata konsumtionen under 1986 tyder emellertid på en gradvis acceleration. Om denna skulle fortsätta under kommande år, samtidigt som investeringsaktiviteten ökar, finns risker för en överhettning i ekonomin och för att bytesbalansen på nytt försämras.

Sett i ett något längre perspektiv måste sammansättningen mellan kon­sumtion och kapitalbildning förskjutas, så att kapitalbildningen - dvs. investeringar och nettoexport - svarar för en större del av den totala ekonomiska tillväxten. Den främsta förutsättningen för att åstadkomma detta är att löne- och prisökningarna blir låga, så att konkurtenskraften stärks.

Kostnadsutvecklingen utgör alltjämt ett problem i den svenska ekono­min. De löneavtal för tvåårsperioden 1986-1987 som nyligen slöts i den offentliga sektorn föregicks av en utdragen och konfliktfylld avtalsrörelse. Det är visserligen glädjande, att förutsättningar nu skapats för en märkbar dämpning av löneökningarna under 1987, men de totala löneökningarna i Sverige ligger alltjämt högre än i våra viktigare konkurtentländer.

Det är en central uppgift för den ekonomiska politiken att under medver­kan av arbetsmarknadens parter skapa fömtsättningar för en lönebildning som gör det möjligt att ytterligare nedbringa inflationen, att upprätthålla freden på arbetsmarknaden och att åstadkomma önskade lönerelationer mellan olika sektorer och yrkesgrtipper på arbetsmarknaden. Detta måste ske på ett sätt som möjliggör fortsatta reallöneökningar för löntagarkollek­tivet och som bidrar till rättvis fördelning och trygghet i arbetslivet.

Den ekonomiska tillväxten har sedan 1982 varit högre än under de närmast föregående åren. Jämfört med utvecklingen under exempelvis 1960-lalet är emellertid den nuvarande tillväxten klart lägre. En högre ekonomisk tillväxt skulle förbättra möjligheterna att höja levnadsstandar­den, öka sysselsättningen och finansiera den offentliga verksamheten. Stora ansträngningar måste därför göras för att öka produktiviteten inom såväl den privata som den offentliga sektorn och att på olika sätt förbättra ekonomins funktionssätt. En bibehållen och helst förbättrad konkurtens­kraft är därvid av utslagsgivande betydelse.

1.3 Den ekonomiska politikens inriktning

Den ekonomiska politik som har förts de senaste åren har inneburit atl de
ekonomiska obalanserna har minskat och att den svenska ekonomin nu
står betydligt starkare än vid 1980-talets början. Den ekonomisk- politiska
kursen ligger fast. Nu när de mest akuta problemen i den svenska ekono-
                             ■*


 


min har undanröjts, bör det vara möjligt att ägna ökad uppmärksamhet     Prop. 1986/87: 100 både åt att utveckla och förstärka välfärden och åt att angripa mera     Bil. 1 långsiktiga och stmkturella problem i ekonomin.

Reformer för social rättvisa

Genom de besparingar och omprioriteringar som föreslås i budgeten ska­pas utrymme för förbättringar av den sociala välfärden på flera områden. För de sämre ställda pensionärerna föreslås en krafiig förbättring av det kommunala bostadstillägget (KBT). Vidare föreslås att basbeloppet, ut­över sedvanlig priskompensalion, höjs med 400 kr. fr. o. m. den 1 juli 1987. Vid samma tidpunkt återställs den tidigare ersättningsnivån om 65 % för alla med delpension.

Sjukförsäkringen förbättras för viktiga grupper på arbetsmarknaden, såsom privatanställda arbetare och deltidsanställda, genom att karensda­gen försvinner, fridagsregeln tas bort och den s. k. timsjukpenningen ge­nomförs den 1 december 1987. Härigenom likställs olika arbetslagarkollek-tiv. Reformen finansieras genom att avgiften till sjukförsäkringen höjs med 0,8 procentenheter 1988.

Barnfamiljernas situation förbättras genom att barnbidraget fr.o.m. 1987 höjs med 1 020 kr. År 1988 föreslås förbättringar ske av bostadsbidra­gen, så att de blir mera inriktade på att underlätta för barnfamiljer att skaffa sig störte bostad.

Dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen föreslås bli höjd till högst 400 kr./dag. Samtidigt höjs det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) och utbildningsbidragen.

PoUtik för regional balans

Ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken är regional balans. I en särskild forskningsproposition och en proposition om näringspolitiken som läggs fram våren 1987 kommer en rad förslag av regionalpolitisk betydelse att läggas fram.

Redan i denna budgetproposition föreslås åtgärder i syfte att bidra till en ökad regional utjämning. Ett tioårsprogram på närmare 6 miljarder kr. läggs fram med syfte att förstärka bärigheten i vägnätet, särskilt i skogs­länen. Särskilda insatser görs för de regionala högskolorna och kommunala flygplatser i skogslänen. Vidare genomförs ett treårsprogram för ökad prospektering med tyngdpunkt inom regionalpolitiskt prioriterade områ­den.

Det förslag till reformerat skatteutjämningssystem som läggs fram i
budgetpropositionen har som huvudsyfte alt ge systemet en mera mar­
kerad regionalpolitisk profil. Ett liknande syfte har det beslut som rege­
ringen nyligen har fattat om ett nytt frisläpp av investeringsfonderna för
byggnadsinvesteringar, där storstadsområdena har undantagits. Detta be­
slut i kombination med fortsatta möjligheter att ta i anspråk investerings­
fonderna för maskininvesteringar i stödområdet bidrar till att främja en
regionalt sett jämnare utveckling över landet.
                                                                  5


 


Politik för ökad tillväxt                                                                         Prop. 1986/87:100

I 1986 års kompletteringsproposition underströk jag vikten av en hög                 '

ekonomisk tillväxt. Ett antal förslag med detta syfte lades fram och har sedermera beslutats av riksdagen. Detta arbete måste fortsätta.

Forskningen är ett prioriterat område med hänsyn till dess betydelse för den långsiktiga tillväxten i den svenska ekonomin. 1 den forskningspropo­sition som statsministern kommer att presentera våren 1987 föreslås ansla­gen till forskning räknas upp kraftigt för den närmaste treårsperioden.

Regeringen har kommit överens med representanter för de svenska affärsbankerna om särskilda insatser för att stärka basresurserna för sådan forskning som är av särskild betydelse för utvecklingen av det svenska näringslivet. Svenska Bankföreningens styrelse har med anledning härav föreslagit affärsbankerna att sammanlagt avsätta minst 200 milj. kr. årligen under 1987, 1988 och 1989 till stiftelser med uppgift att stödja forskningen vid universitet och högskolor.

Skattesystemets utformning är av stor betydelse för bl. a. ekonomins funktionssätt, för investerings- och sparandeutvecklingen och för den to­tala tillväxten. Viktiga reformer har genomförts på skatteområdet under senare år. Det gäller bl.a. marginalskatte- och avdragsreformen 1983-1985, reformer av företagsbeskattningen och etl omfattande förenklingsar­bete, exempelvis genom den förenklade självdeklarationen. Möjligheterna att genom en mera genomgripande reform av i första hand inkomst-, kapital- och företagsbeskattningen förbättra skattesystemet bör nu prövas. Regeringen kommer därför inom kort att inbjuda oppositionspartierna till överläggningar om den framtida skattepolitiken.

Av central betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hög ekono­misk tillväxt är vidare atl lönebildningen fungerar bättre. Jag återkommer lill detta i det följande.

Fortsatt stram finanspolitik

Sedan budgetåret 1982/83 har budgetunderskottet minskat från 86,6 mil­jarder kr. till beräknade 40,5 miljiirder kr. under innevarande budgetår. Uttryckt som andel av BNP motsvarar detta en nedgång från 13,1 till 4,1%. Budgetunderskottet måste nedbringas ytterligare. Härigenom kan det totala sparandet i ekonomin öka och förutsättningarna förbättras att nedbringa inflationen och lätta trycket på penningpolitiken.

Del budgetförslag som nu läggs fram präglas av en strävan att fortsätta att föra en stram finanspolitik. Genom de besparingar som föreslås skapas utrymme för såväl utgiftsökningar på vissa priorilerade områden som en fortsatt minskning av budgetunderskottet.

Budgetunderskottet beräknas nu minska från 40,5 miljarder kr. under budgetåret 1986/87 till 36,9 miljarder kr. under budgetåret 1987/88. Ut­tryckt som andel av BNP innebär detta en nedgång från 4,1 till 3,6%. Även det s. k. underliggande budgetunderskottet, dvs. det kassamässiga budget­underskottet exkl. engångsåtgärder och bokföringsmässiga åtgärder, be­räknas minska i motsvarande takt.


 


Den fortsatta budgetkonsolideringen bör ske genom utgiftsbegränsning-     Prop. 1986/87: 100 ar och med hjälp av en god ekonomisk tillväxt. Det totala skattetrycket bör     Bil. 1 inte stiga. Den av riksdagen beslutade s. k. engångsskatten för livförsäk­ringsbolagen m.fl. innebär visseriigen en temporär höjning av skatte­trycket under 1987. Därefter beräknas dock skattetrycket återgå till den tidigare lägre nivån.

Åtgärder för att öka hushållssparandet

Ytteriigare bidrag till att öka del totala sparandet i ekonomin bör kunna ges av hushållen. Hushållens sparkvot har alltsedan 1982 legat nära O, dvs. hushållen har i stort sett inte haft något nettosparande. Villkoren för hushållssparandet har dock förbättrats avsevärt under senare år. Realrän­tan är hög och inflationen har gått ned kraftigt. Marginalskatterna har sänkts och det skatlemässiga värdet av underskottsavdragen har begrän­sats. De stigande realinkomsterna tinder senare tid har också förbättrat förutsättningarna för etl ökat hushållsparande.

Härtill kommer en rad riktade insatser, bl. a. i form av allemanssparan-det, ändrade regler för vinstsparandet, det fördubblade sparavdraget och ökade informationsinsatser till hushållen, främst genom spardelegationens försorg. I detta sammanhang bör också nämnas den överenskommelse som slöts i november 1986 mellan riksbanken och de olika instituten på kredit­marknaden för att öka amorteringstakten och därmed sparandet vid kredil­givning till hushållen.

Dessa insatser bör i sig leda till ett ökat hushållssparande i takt med att hushållen hinner anpassa sitt beteende till de ändrade betingelserna. Jag anser likväl att det nu finns skäl att föreslå ytteriigare åtgärder.

Statsrådet Johansson föreslår i det följande att de som deltar i allemans-sparandet får möjlighet att göra en extra insättning om högst 5000 kr. Under fömtsättning av ett riksdagsbeslut härom före mars månads utgång bör denna exlrainsättning kunna göras under det andra kvartalet 1987. Genom denna möjlighet skapas bl. a. incitament för de skattesparare, vilkas sparmedel frigörs efter årsskiftet 1986/87, att föra över en del av dessa sparmedel till allemanssparandel.

Dämtöver har riksgäldsfullmäktige beslutat att emittera ett sparobliga-lionslån under febmari 1987. Även detta bör ge god stimulans till ett ökat sparande.

2 Utvecklingen 1986-1987

2.1 Den internationella utvecklingen

Den ekonomiska aktiviteten i industriländerna har under 1986 utvecklats svagare än väntat. En avmattning inträdde under årets första hälft, framför allt till följd av att exporten minskade i oväntad omfattning till länder utanför OECD-området. Lägre oljepriser och fallande internationella rän­tor har under året endast successivt återverkat positivt på realinkomster


 


och efterfrågeutveckling i flertalet industriländer. För året som helhet kan     Prop. 1986/87: 100 förutses en tillväxt av den samlade bmttonationalprodukten i OECD-län-    Bil. I derna om drygt 2 1/4%.

De olje- och råvamproducerande u-länderna har fått ett drastiskt för­sämrat bytesförhållande och har tvingats till kraftiga nedskämingar av sin import. Tillväxten i u-länderna som gmpp torde för 1986 ha stannat vid 21/2%. Världshandelns volym har för året i sin helhet ökat med omkring 3 1/2%, dvs. i ungefär samma takt som under 1985.

Trots att industriländerna nu har bakom sig mer än fyra år av stadigt sjunkande inflation och relativt stabil tillväxt, ligger arbetslösheten kvar på en oförändrat hög nivå. I Västeuropa har den t. o. m. fortsatt att öka och uppgår idag till närmare 20 miljoner människor.

De senaste årens ekonomiska tillväxt har också skett till priset av att betydande obalanser uppstått i världsekonomin. En utpräglat expansiv finanspolitik har bedrivits i Förenta staterna. Det växande budgetunder­skott som blivit resuhatel har inte uppvägts av ett ökat inhemskt privat sparande utan har måst täckas genom ett växande kapitalinflöde från omvärlden. Japan och de större västeuropeiska länderna har däremot fört en restriktiv ekonomisk politik. Detta har bidragit till de skillnader i till­växttakt och till den över- respektive undervärdering av viktigare valutor som de senaste åren kännetecknat den ekonomiska utveckhngen i industri­länderna.

Följden har blivit externa obalanser mellan de stöme ländema av tidigare icke skådade dimensioner. Förenta staterna har på några år fått se sin bytesbalans försämras från jämvikt till ett underskott som 1986 beräknas uppgå till närmare 150 miljarder dollar. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland har å sin sida utvecklat bytesbalansöverskott, som för 1986 beräknas uppgå till 80 resp. 35 miljarder dollar.

Det råder i internationella sammanhang enighet om att en minskning av dessa obalanser krävs för en fortsatt stabil tillväxt av produktion och världshandel. Men frågan är om en sådan minskning kan komma till stånd utan att den leder till en uppbromsning av tillväxten eller t. o. m. framkallar en lågkonjunktur i världsekonomin. Viktiga förändringar har dock ägt mm under det senaste året, vilka har förbättrat förutsättningarna för att en sådan utveckling skall kunna undvikas.

Således har en betydande anpassning skett av växelkursema för de störte valutorna. Dollarns effektiva värde gentemot övriga industriländers valutor har sedan början av 1985 sjunkit med mer än 25%, medan den japanska yenen och den tyska marken apprecierat med närmare 40 resp. drygt 15 %. Kursanpassningen har gått snabbare än väntat. Den har hittills inte utlöst allvarligare störningar på valutamarknaden och den kan på sikt förväntas få utjämnande effekter på handels- och bytesbalanserna.

En annan viktig förändring är att fallande oljepriser och sjunkande räntor i förening med växelkursernas rörelser för oljeimporterande länder har lett till en radikal förbättring av deras bytesförhållande med åtföljande förstärkning av realinkomsterna. Detta gäller i synnerhet för Västeuropa och Japan. Härigenom har förutsättningar skapats för en expansion av den


 


interna efterfrågan i dessa länder, vilken skulle kunna utgöra ett annat    Prop. 1986/87: 100
viktigt bidrag till en minskning av betalningsobalanserna.
                         Bil. 1

Den samlade effekten av dessa förändringar torde bli positiv för tillväx­ten i industriländerna under det kommande året och även bidra till en fortsatt låg inflation i varje fall utanför Förenta staterna. Däremot kan till en början endast små förändringar förutses i de större ländernas bytesba­lanser.

Mycket talar för att den växelkursanpassning som hittills har ägt rum i sig är otillräcklig för att åstadkomma den eftersträvade utjämningen av de nuvarande över- respektive underskotten i bytesbalanserna. En anpass­ning av den inhemska ekonomiska politiken i de störte länderna torde också vara nödvändig - i åtstramande riktning i Förenta staterna och i expansiv riktning i en rad länder i Västeuropa samt i Japan.

Inte minst är det av vikt aU en fast och konsekvent budgetpolitik bedrivs i Förenta staterna som tar sikte på att nedbringa det stora underskottet i den federala budgeten. För 1987 räknar man nu visserligen med att budget­underskottet kommer att reduceras och att finanspolitiken kommer att få en åtstramande inverkan på ekonomin. Men stor osäkerhet omger den fortsatta budgetkonsolideringen under åren därefter. I Förbundsrepubli­ken Tyskland och Japan har penningpolitiken under det gångna året getts en flexibel och tillväxtbefrämjande inriktning. Men motståndet synes allt­jämt vara storl hos dessa länder när det gäller att använda finanspolitiken för att understödja en mer dynamisk utveckling av den inhemska efterfrå­gan under de närmaste åren.

Ser man till utsikterna för 1987 kan emellertid i Västeuropa en relativt stark utveckling av den interna efterfrågan fömtses till följd av oljeprisfal­let och räntenedgången, en fortsatt måttlig löneutveckling och en relativt expansiv penningpolitik. Detta kommer i varje fall delvis att uppväga ett minskande bidrag från nettoexporten. En BNP-tillväxt i Västeuropa om ca 21/2% synes sannolik.

I Japan har efterfrågan hållits uppe både av realinkomstförbättringen och av vissa ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som vidtagits, senast under hösten 1986. Det är emellertid osannolikt att dessa kan generera en inhemsk efterfrågeexpansion som är tillräckligt stark för att kompensera den kraftigl reducerade nettoexport som bhr följden av yenens apprecie­ring. En för japanska förhållanden blygsam BNP-tillväxt om ca 2 1/2 % kan därför förutses 1987.

I Förenta staterna är utsikterna mer osäkra. Det är i och för sig rimligt att anta att den privata konsumfionen fortsätter att utvecklas relativt starkt till följd av de sänkta oljepriserna och den relativt expansiva penningpolitik som förs. Exporten torde också skjuta fart under inverkan av dollarns depreciering. En BNP-fillväxt 1987 om 21/2-3% ter sig under dessa betingelser reahstisk. Men en betydligt sämre utveckling kan inte uteslu­tas. En höjd inflationstakt till följd av dollarns depreciering är oundviklig och inflationsförväntningarna i ekonomin kan komma att förstärkas ytterii­gare av den osäkerhet som omger budgetpolitikens utformning efter 1987. Ett sviktande förtroende kan bli följden och ta sig uttryck i en fortsatt press


 


nedåt på dollarn. En åtstramning av penningpohtiken vore i en sådan     Prop. 1986/87: 100 situation sannolik med höjda räntor och en avsaktande tillväxt som följd.      Bil. I

Under förutsättning att ett dylikt scenario för den amerikanska ekono­min kan undvikas, bör det emellertid vara möjligt att för industriländerna sammantagna räkna med en BNP-tillväxt 1987 om drygt 2 1/2%. Inflatio­nen kan väntas öka något, till omkring 3 % i genomsnitt för året. Trots en fömtsedd sysselsättningsökning är det inte realisfiskt att räkna med någon nämnvärd minskning av arbetslösheten, som torde förbli drygt 8% i OECD-området.

Ett oroande inslag i konjukturbilden för 1987 är den dämpning av tillväx­ten som kan förutses i några av våra närmaste grannländer. I synnerhet Danmark och Norge tvingas på gmnd av tilltagande problem med den externa balansen genomföra ekonomisk-politiska åtstramningar, vilka kan förväntas hålla tillbaka tillväxten under det kommande året.

Det kan också konstateras att den relativt gynnsamma bild av 1987 som tecknats för industriländerna ingalunda saknar element av osäkerhet. En anpassning sker nu till de ovanligt stora förändringar i relativa priser och inkomster som ägt rum och prognoser blir i sådana skeden särskilt vansk­liga. Frågetecknen kring utvecklingen i den amerikanska ekonomin har nämnts. Växelkursernas och oljeprisets fortsatta utveckling är svåra att fömtse och kan på ett avgörande sätt förändra betingelserna för tillväxt och inflation.

I vilken omfattning u-länderna tvingas till fortsatta nedskärningar av sin import är en annan viktig fråga, som är svår att bedöma. Långtgående nedskämingar skulle negativt påverka möjligheterna för skuldtyngda u-länder att genomföra den tillväxtorienterade anpassning som nu efter­strävas. Förvärtade skuldproblem och påfrestningar på det internationella finansiella systemet skulle återverka negativt på tillväxt och handel.

Del är viktigt att resultat snart kan uppvisas när det gäller att minska de stora externa obalanserna mellan de störte industriländerna, inte minst för att avvärja det hot mot världshandeln som ett fortsatt starkt protektionis­tiskt tryck innebär. Det är av stor vikt att industriländerna axlar ett gemensamt ansvar för att den nödvändiga anpassningen sker utan att äventyra en fortsatt god tillväxt i världsekonomin. En ökad beredvillighet till internationellt ekonomiskt samarbete från de störte industriländernas sida har varit en väsenflig faktor bakom den anpassning av räntor och växelkurser som har ägt rum. Även beslutet att inleda nya handelsförhand­lingar inom Gått är ett uttryck för att dessa länder nu insett vikten av en vidareutveckling av frihandeln. De ökade meningsskiljaktigheter som gjort sig gällande på senare tid kan förhoppningsvis överbryggas och en effektiv internationell samordning komma till stånd för en omläggning av den ekonomiska politiken i de störte länderna med sikte bl. a. på att stärka tillväxten i Västeuropa och, framför allt, i Japan. Den svenska regeringen avser att fortsätta att i olika internationella fora verka för en sådan samord­ning.

10


 


2.2 Den svenska ekonomin                                                            Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Tillväxten i den svenska ekonomin förväntas bli 2,2% 1987. Inflationen

väntas bli något lägre än 1986. Bytesbalansen väntas uppvisa ett överskott 1987, om än något mindre än 1986. Sysselsältningen beräknas fortsätta att öka i relativt snabb takt och därmed möjliggöra en fortsatt reduktion av arbetslösheten.

Inhemsk efterfrågan och tillvä.xl

Den privata konsumtionen har expanderat starkt 1986, särskilt under andra halvåret. Det är främst bilinköp, inköp av andra varaktiga konsumfions-varor och luristutgifter i utlandet som har ökat. Till största delen har konsumtionsökningen sin grund i att löner och pensioner har ökat mer än priserna. Hushållens realt disponibla inkomster har sålunda ökat relafivt kraftigt 1986. Konsumtionstillväxten beräknas ha varit ännu något starkare än ökningen av de disponibla inkomsterna 1986, vilket innebär att hushål­lens sparkvot har minskat ytterligare.

En kraftig ökning har skett under 1986 av utlåningen från banker och bostadsinslilul till hushållen. Denna ökning har dock delvis bestått av en överflyttning av krediter som före slopandet av uilåningsregleringen i november 1985 låg vid sidan av dessa institut. Dessutom har hushållens finansiella ullgångar ökat. Trots detta torde uflåningsexpansionen ha bi­dragit till konsumfionsökningen.

Efter den svaga inkomstutvecklingen i början av 1980-talet - hushållens realt disponibla inkomster minskade med 5% mellan 1980 och 1983 - har en återhämtning skett och hushållens förväntningar om framtida inkomst­ökningar har stärkts. Detta i kombination med de goda möjligheterna att få lån torde göra hushållen benägna att även 1987 öka sin skuldsättning, trots att realräntan är högre än tidigare och att det är mer lönsamt att spara än tidigare. Den privata konsumtionen beräknas öka med ca 3% 1987.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1985-1987

 

 

Miljarder

Procentuell volymförändring

 

kr. 1985

 

 

 

 

 

1985

1986

1987

BNP

862,5

2,2

1,7

2,2

Import av varor och tjänster

282,9

7,7

3,7

4,0

Tillgång

1145,4

3,5

2,2

2,7

Privat konsumtion

438,6

2,7

3,6

3,0

Offentlig konsumtion

239,8

1,9

1,3

1,0

Stat

64,8

0,4

-0,1

-0,3

Kommuner

175,0

2,5

1,9

1,5

Bruttoinvesteringar

164,8

6,3

0,3

2,5

Lagerinvesteringar

-1,4

0,6'

-0,3'

0,4'

Export av varor och tjänster

303,6

2,3

2,8

2,5

Användning

1145,4

3,5

2,2

2,7

Inhemsk efterfrågan

841,8

3,9

2,0

2,8

Nettoexport

20,7

-1,5'

-0,2'

-0,4'

Förändring i procent av föregående års BNP.                                                                                             11


 


Den offentliga konsumtionen beräknas öka med ca 1 % både 1986 och     Prop. 1986/87: 100 1987. För statens del fömtses en viss minskning båda åren, medan den     Bil. 1 kommunala konsumtionen beräknas öka med 11/2-2% båda åren. Syssel­sättningen fortsätter att öka inom kommuner och landsting.

Efter den svaga investeringskonjunkturen 1986, främst ifråga om indu­stri- och bostadsinvesteringarna, beräknas de totala bruttoinvesieringarna öka med ca 2 1/2% 1987. Inom induslrin är lönsamheten god och kapaci­tetsutnyttjandet högt. År 1987 fömtses en ökning av industriinvestering­arna med 12%, med en koncentration till verkstadsindustrin. Under 1986 beräknas det ha skett en betydande neddragning av lagren i industrin och handeln. Under det kommande året fömtses i stort sett oförändrade lager. Lagemtvecklingen beräknas därigenom ge ett positivt bidrag till den in­hemska efterfrågeförändringen 1987.

Sammanlagt beräknas den inhemska efterfrågan öka med 2,8% 1987. Till följd av ett väntal negativt bidrag från nettoexporten beräknas BNP-tillväxten slanna vid 2,2% 1987.

Efter en viss försvagning av BNP-tillväxten 1986 skulle således BNP 1987 öka i något snabbare takt igen. Produktionstillväxten skulle därmed fortsätta i relativt god takt för femte året i rad. Den genomsnittliga åriiga tillväxten under perioden 1982-1987 beräknas bli 2,5%. Den utveckling som just har redovisats innebär emellertid atl BNP-tillväxten har kommit att i allt högre utsträckning bäras upp av ökad konsumtion, medan kapital­bildningen lämnar obetydliga bidrag till den ekonomiska tillväxten under perioden 1985-1987, se tabell 2.

 

Tabell 2 Bidrag till BNP-tillväxten 1983-1987

Årlig procentuell volymförändring och bidrag

därtill

 

 

 

1983

1984

1985

1986

1987

BNP Bidrag från:

-    konsumtion

-     kapitalbildning"

-2,4

-0,7 3,1

4,0

1,4 2.6

2,2

1,9 0,3

1,7

2,1 -0,4

2,2

1.8 0,5

' Bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och nettoexport.

Bylesbalans

Exportens ökning väntas bli ca 2 1/2% 1987. Exportorderingången m. m. tyder på att exporten av bearbetade varor till OECD-området kommer att öka i relativt god takt 1987, trots att marknadstillväxten väntas bli lägre än 1986. Den totala exporten dämpas emellertid av exporten lill de oljeprodu­cerande länderna och statshandelsländerna, samtidigt som fartygsexporten och råvamexporten utvecklas svagt.

Importen beräknas öka kraftigt 1987 till följd av den relativt starka efterfrågeutvecklingen, särskilt på områden med hög importandel, och av att de svenska företagen fortsätter att förlora marknadsandelar på hemma­marknaden. De svenska företagens priser på bearbetade varor har de senaste åren ökat 2 ä 3 procentenheter snabbare per år än importprisema.

12


 


vilket väntas leda till att importen av bearbetade varor ökar 2 procentenhe-     Prop. 1986/87: 100
ter snabbare än efterfrågan 1987.                                                           Bil. 1

Bytesbalansen har svängt om från ett underskott på 10 miljarder kr. 1985 till ett beräknat överskott på drygt 8 miljarder kr. 1986, se tabell 3. För 1987 förutses ett fortsatt överskott men av mindre storlek. Försämringen beror främst på den tidigare nämnda minskningen av nettoexporten.

Tabell 3 Bytesbalans 1984-1987

Miljarder kr., löpande priser

 

 

1984

1985

1986

1987

Export av varor Import av varor Kortigeringspost

242,8 218,4 -1,1

260,5 244,5 -1,3

267,0 233,5 -1,7

278,8 247,5 -1,7

Handelsbalans

23,3

14,7

31,8

29,6

Tjänstebalans Transfereringsnetto

7,0 -27,3

5,7 -30,8

4,3 -27,6

3,1 -29,1

Bytesbalans

3,0

-10,4

8,5

3,6

Beräkningar av bylesbalansen är alltid behäftade med en betydande osäkerhet. Prognosen för bytesbalansen är som bmkligt baserad på anta­ganden om oförändrade valutakurser. Sålunda antas en dollarkurs om 6,97 kr., motsvarande nivån i mitten av december 1986. Skulle dollarn falla med 25 öre beräknas, allt annat oförändrat, bytesbalansen förbättras med ca 1 miljard kr. Vidare är prognosen baserad på oförändrat råoljepris (15 dollar per fat, motsvarande genomsnittet för 1986). I mitten av december 1986 har dock en tendens mot stigande oljepriser förekommit. Om råoljepriset skulle stiga fill exempelvis 18 dollar per fat 1987, beräknas bytesbalansen försämras med ca 3 miljarder kr., vilket i stort sett skulle radera ut överskottet i bytesbalansen 1987.

Priser och löner

De senaste åren har inneburit en snabbare pris- och löneökning i Sverige än i våra viktigare konkurtentländer. Till följd av dels en god produktivi­tetsutveckling 1983 och 1984 i samband med snabbt stigande kapacitetsut­nyttjande, dels att vissa viktiga valutor har stigit i värde gentemot den svenska kronan, har skadeverkningarna av denna högre pris- och löneök­ningstakt på den svenska ekonomin tillfälligt begränsats.

Inflationen har dämpats markant 1986. Mellan årsgenomsnitten 1985 och 1986 beräkas priserna ha stigit med drygt 4%. Dämpningen av inflationen under 1986 är främst en följd av sänkta oljepriser och räntor. Inflationstak­ten under loppet av 1986 beräknas ha varit ca 3%. Skillnaden mot den prognos för året på 2,3 %, som gjordes i den reviderade finansplanen i april 1986, beror på att timlönerna har ökat mer än vad som då fömlsatles och att vinstmarginalerna har ökat något för näringslivet som helhet. Dessa båda faktorer har delvis motverkats av atl räntorna har fallit något och att importpriserna har stigit mindre än fömtsatt.

Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 förutses konsumentpriserna sUga                        13


 


med knappt 4%, dvs. något mindre än föregående år. Under 1987 förvän-     Prop. 1986/87: 100

tas inflationen hållas nere av lägre timlöneökningar, fortsatt låga interna-     Bil. 1

tionella prisökningar och genomslag av 1986 års låga inflation. Däruiöver

fömtsätts att företagen visar återhållsamhet i prissättningen och inte ökar

sina vinstmarginaler. Inflationstakten under loppet av 1987 beräknas bli ca

4%, vilket är något mer än under 1986. Skulle oljepriserna stiga mer än

förutsatt så kan inflationstakten bli något högre.

Prognoserna utgår från de löneavtal, som har slutits på den privata och den offentliga arbetsmarknaden och en avtagande löneglidning i näringsli­vet. Timlöneökningen i hela ekonomin beräknas bli ca 8% 1986 och ca 51/2% 1987. Därmed sker en dämpning av löneutvecklingen 1987, dock inte ned till nivån i våra viktigare konkurtentländer. Den genomsnittliga fimlöneökningen i OECD-området beräknas 1987 bli ca 4%.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden har fortsatt att förbättras 1986. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med drygt 30000 personer trots en betydande minskning av antalet personer sysselsatta i arbetsmarknadspoli-uska åtgärder. Arbetslösheten har reducerats till i genomsnitt 2,7% för 1986.

Tillgängliga indikatorer rörande utvecklingen på arbetsmarknaden är gynnsamma, men samfidigl finns orostecken, särskilt i vissa regioner, som ger anledning till ökad uppmärksamhet. Å ena sidan ligger antalet lediga platser på en hög nivå och antalet arbetstagare som är berörda av varsel om permitteringar och avskedanden är lågt. Bristen på yrkesarbetare och tjänstemän inom industrin är fortfarande relativt stor. Å andra sidan har tillväxten i sysselsättningen och nedgången i arbetslösheten minskat under

1986.         Totalt sett beräknas antalet sysselsatta öka med ca 30000 personer

1987.         Särskilt inom den privata tjänstesektorn och kommunerna är ökning­en pålaglig, men även inom induslrin och byggnadsverksamheten beräknas antalet sysselsatta öka.

2.3 Penningpolitiken Ränteutveckling och valutaflöde

Sjunkande internationella räntor i kombination med överskott i bytesba­lansen och en fortsatt minskning av budgetunderskottet har under 1986 medgivit en fortsatt sänkning av räntenivån i Sverige. Såväl de kortare penningmarknadsräntorna som obligationsräntorna har sjunkit. En nor­malisering av räntestmkturen har därvid skett efter sommaren i så måtto, att avkastningen på längre placeringar på nytt blivit högre än på kortare. Under 1985 var bilden den motsatta, då riksbanken på grund av en svag ulrikesbalans tvingades hålla de korta räntoma på en mycket hög nivå. Riksbanken har sänkt diskontot inalles fyra gånger under 1986, från 10.5 fill 7,5%.

Under perioden januari-maj 1986 ackumulerades ett valutainflöde på
över 14 miljarder kr. Både bylesbalansen och den privata kapiialbalansen
                             14


 


gav därvid ett nettoinflöde. Därefter och fram fill mitten av december    Prop. 1986/87: 100 registrerades emellertid ett valutautflöde på 6 miljarder kr. Utflödet kan    Bil. 1 hänföras till kapitalbalansen, medan bytesbalansen visat fortsatta över­skott.

Kreditutvecklingen

Kreditmarknaden har under det gångna året starkt präglats av den omlägg­ning av kredilpolitiken som genomfördes i slutet av 1985. Som följd av att uflåningstaken för banker, bostadsinsfitut och finansbolag avskaffades, expanderade den totala kredilgivningen från dessa institut kraftigt. En betydande del av denna expansion var dock skenbar, eftersom den berod­de på att krediter som fidigare låg vid sidan av stafistiken, den s. k. grå kreditmarknaden, överflyttades till banker, bostadsinsfitut och finansbo­lag. Denna utveckling - som ligger i linje med förväntningarna - torde komma att fortsätta även under 1987.

Även om en stor del av den redovisade kreditexpansionen är av renl statistisk art, är det ändå tydligt att nettokreditgivningen har stigit. Denna kredilgivning har delvis använts till placeringar i relativt likvida finansiella fillgångar. Den torde också, som tidigare nämnts, ha bidragit till ökningen av den privata konsumtionen.

I syfte att dämpa den snabba tillväxten i hushållens kreditefterfrågan och öka sparandel träffade riksbanken i november en överenskommelse med banker, bostadsinstitut och finansbolag om skärpta amorteringsvillkor för nya lån till hushållen. De tidigare möjligheterna till amorteringsfrihet -som hade ökat betydligt i omfattning sedan utlåningstaken avskaffades -kom därmed att försvinna. Nya lån skall nu amorteras med minst 6% per år eller, för lån från bostadsinsfitut, med minst 3% per år. Nyproduktion av bostäder har dock undantagits från dessa bestämmelser.

Statens lånebehov

Finansieringen av slatens lånebehov har skelt i allt slörre utsträckning på marknadsmässiga villkor. Sedan placeringsplikten för försäkringsbolagen och Allmänna Pensionsfonden upphörde atl gälla vid utgången av novem­ber 1986, sker inte längre någon slatsupplåning med stöd av regleringar. Avveckhngen har underlättals av all statens upplåningsbehov minskat i omfattning, samtidigt som de finansiella marknaderna utvecklats.

För 1987 förutses en ytterligare markant nedgång i slatens lånebehov. Budgetunderskottet beräknas detta år uppgå till 38 miljarder kr., men eftersom den tillfälliga förmögenhetsskatten på försäkringsbolag m. fl. vän­tas inbringa ca 15 miljarder kr., minskar det återstående lånebehovet till ca 21 miljarder kr. En bedömning av hur detta lånebehov kan komma att täckas redovisas i tabell 4.

Trots det minskade lånebehovet kommer upplåningen på den inhemska
marknaden att öka jämfört med 1986. Det är en följd av ett markant omslag
i statens upplåning i riksbanken. Förklaringen är atl företags och kom­
muners behållning på olika konton i riksbanken minskar kraftigl under                                 15


 


året. De medel som sattes in på likviditetskonton i augusti 1984 och januari    Prop. 1986/87: 100 1985 betalas ut den 30 april 1987, vilket frigör ca 6 miljarder kr. Även de    Bil. 1 innestående beloppen på investeringskonton och förnyelsefondskonton minskar under året.

Målet att staten inte skall nettolåna i uflandet ligger fast. Ett positivt valutaflöde kan medge att en nettoamortering sker på den statliga uflands-skulden, såsom skedde under 1986.

Tabell 4 Finansiering av statens lånebehov 1985—1987

Nettobelopp, miljarder kr.

 

 

1985

1986

1987

Statens budgetunderskott' Valutaföriuster på statliga utlandslån Engångsskatt

61 8 0

39 4 0

38 2 15

Statens lånebehov

53

35

21

Finansiering:

1. Riksbanken

därav: företags och kommuners insättningar i riksbanken kassakravsmedel övrigt

3

15

0

-12

22

8 8 6

-5

-10

1 4

2. Inhemsk marknad därav: allemanssparande

premie- och sparobligalioner

övrigt

39 9 9

21

25

15

13

- 3

26-31

12

6

8-13

3. Udandet

11

-12

-5-0

Summa finansiering

53

35

21

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer sig något från det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar.  Inkl. prioriterade statsobligationer.

Källa: Riksbanken.

3 Budgetpolitiken

3.1 Budgetpolitikens inriktniing

Budgetpolitiken spelar en avgörande roll för den ekonomiska politikens framgång på både kort och lång sikt. På kort sikt skall budgetpolitiken bidra till intern ekonomisk balans i form av låg inflafion och tryggad sysselsättning. Den totala efterfrågan i ekonomin får inte heller utvecklas så att ett underskott i betalningarna med utlandet uppstår.

På längre sikt är en av budgetpolitikens uppgifter att bidra till en sådan
fördelning av resurserna att en god tillväxt uppnås. Hög tillväxt kräver att
kapitalbildningens andel av den totala resursanvändningen är tillräckligt
hög. Konkret innebär detta att BNP-tillväxten i tillräckligt stor utsträck­
ning disponeras för investeringar och nettoexport. Med de strukturella
problem som fortfarande kvarstår i den svenska ekonomin i form av en för
liten utlandskonkurrerande sektor och en betydande utlandsskuld, måste
budgetpolitiken bidra till en sådan efterfrågeutveckling, att en för snabb                              16


 


tillväxt av konsumtionen - vare sig privat eller offentlig - inte tränger ut    Prop. 1986/87: 100
kapitalbildningen.
                                                                              Bil. 1

Såväl långsiktiga som kortsiktiga överväganden leder således till att budgetpolifiken, i det läge den svenska ekonomin f n. befinner sig, måste utformas med betydande stramhet.

Detta innebär bl. a. att de senare årens gynnsamma utveckling av stats­finanserna i form av ett sjunkande realt budgetunderskott inte får brytas. Kännetecknande för denna utveckling har varit att skatteinkomsterna, vid ett i stort sett oförändrat skatteuttag, har sligil fill följd av den ökade tillväxten, och att de offentliga utgifternas tillväxt kraftigt har dämpats. I takt med att budgetunderskottet har minskat, har statens ianspråklagande av det inhemska sparandet begränsats och det har blivit möjligt att sänka ränteläget. Detta i sin tur är positivt för investeringsbenägenheten.

Till en del förklaras denna utveckling av att den inhemska och intema­tionella konjunkturen varit gynnsam. Höjt kapacitetsutnyttjande har mins­kat de konjunkturberoende utgifterna och ökat inkomsterna. En internatio­nell jämförelse visar emellertid tydligt, att den sanering av de offenfliga finanserna som ägt mm i Sverige inte kan förklaras enbart med den gynnsamma internationella konjunkturen. En jämförelse med utgiftsut­vecklingen under senare delen av 1970-talet visar också att utgifterna har ökat avsevärt långsammare under senare år.

Tabell 5 Offentligt finansiellt sparande i vissa länder 1982-1987

Procent av BNP

 

 

1982

1983

1984

1985

1986

1987

Sverige

-6,3

-5,0

-2,6

-2,6

-1,4

0,4

Förenta staterna

-3,5

-3,8

-2,7

-3,4

-3,4

-2,3

Storbritannien

-2,3

-3,6

-3,9

-2,6

-3,1

-3,3

Frankrike

-2,7

-3,1

-2,9

-2,6

-2,9

-2,5

Japan

-3,6

-3,7

-2,2

-1,4

-1,5

-1,4

Förbundsrepubliken

 

 

 

 

 

 

Tyskland

-3,3

-2,5

-1,9

-1,1

-1,0

-0,9

De 7 största OECD-

 

 

 

 

 

 

ländema

-3,9

-4,1

-3,4

-3,4

-3,4

-2,7

De mindre OECD-

 

 

 

 

 

 

länderna

-4,7

-5,2

-4,0

-3,9

-3,4

-3,3

Källa: Economic Outlook, OECD december 1986 samt preliminär nationalbudget.

17

2    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


 


Diagram 1 Statsbudgetens utgifter 1975/76-1986/87 Andel av BNP


Prop. 1986/87: 100 Bil. I


T----- r——r-

79/80          81/82           83/84          85/86

Källor: Finansdepartementet, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet

Vägledande för utformningen av budgetförslaget för budgetåret 1987/88 har varit att konsohderingen av statsfinanserna måste drivas vidare, dvs. att budgetunderskottet i såväl nominella som reala termer måste nedbring­as ytterligare. Skatternas andel av BNP skall vidare hållas i stort sett oförändrad. För 1987 leder visserligen engångsskatten på försäkringsbola­gen lill en lemporär höjning av denna andel, men för 1988 återgår den till ungefär nuvarande nivå.

För alt budgetunderskottet även för nästa budgelår skall minska samt för att finansiera vissa angelägna reformer har olika besparingar genom­förts och en rad omprioriteringar skett inom och mellan huvudtitlarna. Budgetförslaget utgör därför en sammanhållen helhet, som är väl anpassad till de krav det nuvarande ekonomiska läget ställer på stramhet och samti­digt skapar utrymme för en utveckling av välfärden och en satsning på framtida tillväxt. De prioriterade reformerna i årets budgetförslag är inrik­tade på tre huvudområden.


Den sociala välfärden

* Löntagarna fick under slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet vidkännas en minskning av reallönerna. Så blev även fallet under 1983, efter devalveringen 1982. Löntagarna avstod från att kompensera sig för effekten av devalveringen och bidrog därmed verksamt till den framgångs­rika expansionen av det svenska näringslivet under de följande åren. Denna utveckling har bäddat för att reallönerna under det senaste året åter har kunnat höjas.


18


 


På liknande sätt ställde pensionärerna upp för saneringen av den svens- Prop. 1986/87: 100 ka ekonomin genom att avstå från att begära kompensation för devalve- Bil. 1 ringen. Nu har emellertid utrymme skapats, genom såväl engångsskatten på livförsäkringsbolagen m. fl. som omfördelningar och besparingar, för att förbättra standarden för pensionärerna, och då främst för de sämst ställda pensionärerna. Sålunda föreslås en kraftig förbättring av det kommunala bostadstillägget (KBT) ske under det kommande budgetåret genom lag-sfiflningsålgärder. Dämtöver föreslås att basbeloppet den 1 juli 1987 höjs via ett särskilt filläggsbelopp på 400 kr. Pensionärerna får på detta sätt en förbättring av sin standard. Kostnaderna för tilläggsbeloppet till basbelop­pet uppgår till totalt 1 855 milj. kr. räknat på helår och för höjningen av KBT till 1230 milj. kr. totalt för stat och kommun.

• En avsevärd förbättring av sjukförsäkringen föreslås ske för privatan­ställda arbetare och deltidsanställda vid genomförandel av den s. k. tim­sjukpenningen fr.o.m. december 1987. Härigenom likställs olika arbets-tagarkollektiv. Nuvarande regler, som innebär att sjukpenning inte utges för insjuknandedagen eller vissa fridagar, slopas. Förbättringarna får ock­så genomslag på den fillfälliga föräldrapenningen. Kostnaden för denna reform uppgår till ca 3 500 milj. kr. räknat på helt år. • Från 1988 inriktas bostadsbidragen mer på att underlätta för bamfa­miljer att skaffa sig större bostad. De övre hyresgränserna höjs. Inkomst­prövningen av bostadsbidrag förenklas. För familjer med fler än tre barn ersätts det statliga bidraget fr. o. m. det fjärde barnet av flerbarnsfillägg. Därigenom kan de samlade marginaleffekterna, vilka ofta är mycket höga för de gmpper som här berörs, lindras påtagligt. Studiemedel och barns inkomster skall inte beaktas vid beräkningen. Vidare införs bättre möjlig­heter för barnfamiljer med låga inkomster att köpa äldre egna hem genom ett särskilt förvärvsstöd. De samlade kostnaderna för dessa reformer upp­går till lOOmilj. kr.

Forskningen

För den långsiktiga tillväxten i den svenska ekonomin spelar forskningens omfattning, inriktning och kvalitet en avgörande roll. Vid en internationell jämförelse är den andel av resurserna som används för forskning hög i Sverige. Det är angeläget att vidmakthålla denna höga relaliva nivå. Detta kräver att resursinsalserna på detta område ökas.

I den forskningsproposition som statsministern kommer atl presentera
våren 1987 kommer att föreslås en kraftig resursökning för den närmasle
treårsperioden. Dessa medel inriktas på att förstärka högskolan genom att
forskarutbildningen görs effektivare och genom att resurserna till s. k.
mellantjänster och till utmstning kraffigt ökas. Vidare ges forskningsråden
ökade resurser. Vad gäller målinriktad teknisk forskning görs ökade insat­
ser på ett antal områden av industriellt intresse. Belydande belopp kom­
mer alt föreslås för ett informationsleknologiskt program, som omfattar en
rad olika områden och som syftar till att höja den inhemska kompetensen.
Särskild uppmärksamhet kommer
bl.a. att ägnas det naturvetenskapliga
området och miljöforskningen. I sammanhanget bör uppmärksammas att                              19


 


särskilda lönepoUfiska insatser gjorts för professorer och vissa andra an-    Prop. 1986/87: 100
ställda inom högskolan.
                                                                       Bil.l

RegionalpoUtiken

Under senare år har det svenska näringslivet genomgått en betydande expansion. Sysselsättningen har ökat inom industrin och den privata tjäns­tesektorn. Investeringsnivån har höjts påtagligt. Den ökade fillväxten har medfört att de samhällsekonomiska obalanserna har minskats och har gjort del möjligt att bevara och utveckla den sociala välfärdspolitiken. Emeller­fid har expansionen varit ojämnt fördelad mellan oUka regioner. Även om produktionen och sysselsättningen har ökat i flertalet regioner, så har det likväl skett en viss folkminskning i skogslänen och vissa län i Syd- och Mellansverige. Samtidigt sker en befolkningskoncentration i storstadsom­rådena - i första hand i Stockholmsregionen.

Den regionala balansen i landet påverkas av en lång rad faktorer. Effek­terna av den förda politiken inom enskilda sektorer, såsom skolan, sjuk­vården och kommunikationerna, bidrar till en regional utjämning, genom att en infrastmktur vidmakthålls och byggs ut, som inte skulle ha kunnat bäras av den enskilda regionen. Den kommunala skatteutjämningen har stor betydelse för möjligheterna att erbjuda en god kommunal service även i de delar av landet som har en låg skattekraft. Genom de förändringar av skatteutjämningen somjag senare kommer att redovisa får bidragen ökad regionalpolitisk betydelse.

Vidare har regeringen hösten 1986 beslutat om ett fortsatt frisläpp av investeringsfonderna för byggnadsinvesteringar, där storstadsområdena undantagits. Denna avgränsning har skett för att motverka en alltför snabb tillväxt i dessa och för att stödja utveckhngen i andra delar av landet. Inve­steringsfonderna får även fortsättningsvis användas för att finansiera ma­skininvesteringar i stödområdet.

Fömtom dessa åtgärder av regionalpolifisk betydelse har avsevärda resurser satsats på riktade regionalpolitiska insatser.

De ordinarie regionalpolitiska anslagen har således fördubblats sedan budgetåret 1984 och omfattande särskilda insatser har gjorts i krisdrabbade regioner.

Nu lämnas förslag dels för att utveckla och effektivisera de nuvarande medlen, dels till nya medel för att påverka den regionala utvecklingen. Regionalpolitiska hänsyn har vägts in i sektorspohtiken på olika områden. Ökad vikt läggs vid åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna vad gäller kommunikafioner, tek­nisk kompetens m. m. För utbildning vid universitet och högskolor i de regionalpolitiskt prioriterade delama av landet föreslås 15 milj. kr.

Ett omfattande tioårsprogram föreslås för att förbättra bärigheten i väg­nätet, med särskilt inriktning på skogslänen. Detta leder i sin tur Ull en uppmslning av privata skogbilvägar och förbättrar därmed möjligheterna fill ökat virkesuttag och starkare ekonomi i skogslänen. Kostnaden för detta program uppgår till närmare sex miljarder kr. och finansieras främst

20


 


genom en höjning av fordonsskatten för lastbilar. Jag avser senare att    Prop. 1986/87: 100
återkomma till riksdagen med förslag om höjningen av fordonsskatten.
         Bil. 1

Tillgång till flygförbindelser är av stor betydelse för regionernas närings­liv. För vissa kommunala flygplatser föreslås att 15 milj.kr. skall kunna lämnas i driftbidrag. Vid fördelningen av dessa medel kommer regionalpo­litiska mål att vara avgörande.

För att öka kapaciteten i telenätet och för att möjliggöra nya typer av teletjänster kommer televerket atl investera ca 23 miljarder kr. under perioden 1988-1992. Det kommer att ge mycket stor telekapacitet, även för datakommunikationer, vilket har stor betydelse särskilt för näringslivet i regioner på stort avstånd från storstadsområdena och andra störte mark­nader.

En förstärkning av stödet fill arbetsgivare som ordnar sysselsättning för medflytlande till personal i nyckelbefattningar föreslås.

Förslag lämnas om ökade möjligheter att lämna regionalpolitiska stöd fill den privata tjänste- och servicesektorn. Vidare föreslås att även affärsverk och uppdragsmyndigheter i vissa fall skall kunna vara berättigade till regionalpolitiskt stöd. Dessa förslag kommer att ha betydelse för att länka av tillväxten inom dessa verksamhetsområden från Stockholmsregionen till stödområdena.

För att hantera strukturomvandlingsproblem samt för infrastrukturför­bättringar och kompetenshöjande insatser föreslås att 300 milj. kr. anvisas för en treårsperiod.

Ett särskilt åtgärdsprogram för nortlandsjordbruket kommer att redovi­sas under våren 1987.

1 den näringspolitiska proposition som kommer att föreläggas riksdagen i vår föreslås ett treårsprogram för ökad prospektering, vilket kommer att möjliggöra att prospekteringen kan hållas på en hög nivå framför aUt inom regionalpoUtiskt prioriterade områden.

3.2 Utgiftspolitiken

Riksdagen (FiU 1985/86:30) har tidigare slagit fast de principer för utgifts­prövningen som varit vägledande vid utarbetandet av detta budgetförslag: "- Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfatt­ningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas.

-     Utgiftsbegränsningar måste åstadkommas på vissa områden.

-     Arbetet med att begränsa utgifisautomatiken måste fortsätta.

-     Åtgärder måste vidtas för att effektivisera den offentliga verksamhe­ten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.

-     En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram måste göras enligt de principer som anges i kompletteringspropositionen."

Riksdagen har vidare framhållit att "det är angeläget att finanspolitikens
inriktning inte urholkas under riksdagens beredning av budgetförslaget.
Om ett riksdagsutskott lägger fram ett förslag som innebär att regeringens
budgetalternativ försvagas bör det ankomma på utskottet att samtidigt
anvisa en lämplig finansieringsform." Skulle denna av riksdagen antagna
                            21


 


rikflinje inte komma att följas, försämras möjligheterna att långsiktigt    Prop. 1986/87: 100 uppnå ett lägre ränteläge, att dämpa inflationen och att trygga konkurrens-    Bil. I kraften och sysselsättningen.

Mot den bakgmnd somjag nu har redovisal är det synnerhgen angeläget att arbetet med att begränsa utgiftstillväxten drivs vidare. Särskilt myndig­hetema spelar här en viktig roll. Myndigheterna har ofta detaljerad kun­skap om de statliga regelsystemen och de direkta kontaktema med dem som berörs av dem. De har därmed ofta de bästa förutsättningarna för att granska bl. a. transfereringssysteinens effekter. I förta årets direktiv för myndigheternas anslagsframställningar lade regeringen tonvikten just vid kravet på granskning av transfereringssystemen. Därvid betonades att det var en obligatorisk uppgift för myndigheterna att granska regelsystem och komma med förslag eller uppslag till förändringar som kan leda till om­prövningar, förenklingar, minskade administrafionskostnader, minskade indexkopphngar, förbättrad kassahållning m. m.

Enligt min mening är det nu i än högre grad än fidigare angeläget att myndigheterna engagerar sig i detta arbete. Här har myndighelernas led­ning ett särskilt ansvar. Jag avser att återkomma fill regeringen i denna fråga i samband med att direktiven för myndighelernas anslagsframställ­ningar för budgetåret 1988/89 skall utfärdas.

3.3 Statsflnansiella restriktioner för den statliga lönebildningen

Lönebildningen inom den statliga seklorn påverkar den samhällsekono­miska utvecklingen i stort och inte minst inflationen, dels genom sin inverkan på lönebildningen inom den övriga arbetsmarknaden, dels genom effekterna på statsbudgeten.

På den privata arbetsmarknadeo finns det för de flesla löntagarna ett uppenbart samband mellan löneökningar å ena sidan och verksamhetens och därmed sysselsättningens omfattning å andra sidan. Detta samband är däremot inte lika tydligt i den stadiga verksamheten.

Somjag i det följande återkommer till, bör de grundläggande förutsätt­ningarna för lönebildningen i den privata och den offentliga sektorn av arbetsmarknaden bli mera likartade. Detta innebär bl. a. att löneökningar inom den stafliga sektorn i ökande grad måste motsvaras av höjd produkti­vitet eller verksamhetsinskränkningar för att undvika skatte- eller avgifts­höjningar eller en försvagning av budgeten. Alltför stora lönekostnadsök­ningar kommer därför att få återverkningar på den slatliga verksamhelens omfattning.

I det allmänna stafliga löneavtalet för 1986-87 har parterna kommit överens om särskilda åtgärder för att öka produktivitet, kvalitet och ser­vice. Genom en ökad produktivitet i den statliga verksamheten kan utrym­me för löneökningar skapas utan att de totala löneutgifterna behöver öka. Därmed kan också angelägna verkscimheter bevaras.

22


 


3.4 Budgetläget                                                                                Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Budgetåret 1986187

I budgetpropositionen 1986 presenterade regeringen sin första beräkning av budgefläget för innevarande budgetår. Då bedömdes att budgetunder­skottet skulle komma att uppgå till 48,9 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret 1986/87 an­gavs underskottet till 44,9 miljarder kr. Jag räknar nu med att budgetun­derskottet för innevarande budgetår kommer att bli 40,5 miljarder kr., vilket motsvarar en förbättring av det beräknade budgetsaldot med 4,4 miljarder kr. i förhållande till beräkningen i statsbudgeten. Detta beror bl. a. på att inkomsterna reviderats upp på grund av en snabbare utveck­lingstakt av lönesumman och den privata konsumtionen än vad som tidi­gare antogs.

Även utgifterna antas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Detta hänger främst samman med atl den högre pris- och löneutvecklingen' också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning.

I den nuvarande beräkningen för innevarande budgetår belastas utgifts­sidan även av tilläggsbudget I och av höstens jordbmksuppgörelse. Vidare har ulgifterna för statsskulden reviderats ned, vilket i första hand förklaras av fallande räntor.

Tabell 6 Budgetsaido för budgetåret 1986/87

Miljarder kr., löpande priser

Budgetprop.       Statsbudget        Nuv.

jan. 1986            juni 1986            beräkning

Inkomster                             286,7                292,5                299,5
Utgifter exkl.

statsskuldräntor                    264,6                269,4                275,0

Statsskuldräntor                        71,0                 68,0                 65,0

Redovisat budgetsaido             -48,9               -44,9               -40,5

Regeringen avser att fullfölja sin polifik för att återskapa balans i den svenska ekonomin. Förbättringen av saldol för budgetåret 1986/87 jämfört med prognoserna i 1986 års budgetförslag måste ses mot bakgrund av den högre nominella pris- och löneökningstakten. Det är ell välbekant fenomen att inflafionen kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott, men samti­digt till betydande problem i ekonomin i övrigt. På något längre sikt blir resultatet snarast ett på nytt försämrat budgetsaido. När inflationstakten nu sänks, kan man inte längre räkna med att det nominella budgetsaldot förbättras på samma sätt som skulle bli följden av att inflationstakten i efterhand blir högre än vad som antagits. Den allmänekonomiska utveck­lingen medför med andra ord att de krav som tidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar och är oförändrat slarka.

Budgetförslaget för budgetåret 1987188

Förslaget lill statsbudget för budgetåret 1987/88 ligger väl i linje med de

principer riksdagen och regeringen fastställt. Alla utgifter har granskats                              23


 


och prövats noga. Detta innebär att endast de allra mest angelägna refor­merna har kunnat tas med i budgeten och att dessa föreslås finansieras i huvudsak genom neddragningar av andra utgifter samt med avkastningen av engångsskatten. Ökningen av den nominella utgiftsnivån exkl. ränteut­gifterna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 stannar vid 2,8%.

De totala inkomsterna ökar mellan budgetåren med 3,1 %.

Ränteutgifterna för statsskulden minskar mellan budgetåren med 2,0 miljarder kr. Detta kan tillskrivas det lägre ränteläget. Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet till ca 37 miljarder kr.

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 7 fortsätter denna utveckling budgetåret 1987/88, då saldot förbättras med 3,6 miljarder kr. i förhållande till innevarande bud­getår.


Prop. 1986/87: 100 Bil. 1


Diagram 2 StatUgt budgetunderskott 1975-87 Andel av BNP

75       76      77      78      79      80      81       82      83      84      85      86      87 Källor: Riksrevisionsverket och finansdepartementet.

TabeU 7 Budgetsaido för budgetåren 1982/83, 1985/86-1987/88

Miljarder kr., löpande priser


 

1982/83 Utfall

1985/86 Utfall

1986/87

Nuv.

beräkning

1987/88 Budget­förslaget

Inkomster Utgifter exkl.

statsskuldräntor Statsskuldräntor Redovisat budgetsaido Som andel av BNP

Underiiggande budget­saido Som andel av BNP

191,3

229,7

48,2 -86,6

13,0%

-81,4

12,2%

275,1

255,4

66,5

-46,8

5,2%

-42,7 4,7%

299,5

275,0

65,0

-40,5

4,1%

-40,4 4,1%

308,9

282,8

63,0

-36,9

3,6%

-37,6 3,6%


24


 


I det underliggande saldot ingår inte olika engångseffekter som påverkar    Prop. 1986/87: 100 det redovisade budgetsaldot. Jag återkommer senare, under mbriken Sär-     Bil. 1 skilda frågor, med en närmare redogörelse för hur det underliggande saldot beräknats. Man kan konstatera att även det underliggande saldot minskat kraftigt mellan budgetåren 1982/83 och 1986/87 och fortsätter att minska budgetåret 1987/88.

Ett altemativt sätt att studera budgetutvecklingen är att mäta det redovi­sade och det underliggande saldot som andel av BNP. Det redovisade budgetsaldot har, mätt som andel av BNP, minskat med 9,5 procentenhe­ter mellan budgetåren 1982/83 och 1987/88. För budgetåret 1987/88 är det beräknat till 3,6%.

Mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 fortsätter således budgetunder­skottet att minska såväl nominellt som mätt som andel av BNP. Även det finansiella sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn fortsätter att förbättras. För 1986 beräknas det finansiella underskottet till knappt 14 miljarder kr., vilket är en förbättring med 26 miljarder kr. sedan 1982. 1987 väntas det finansiella sparandet i den offenfliga sektom visa ett överskott. Den kraftiga förbättringen under 1987 beror nästan helt på den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolagen. Den kommunala sektoms finansiella sparande förbättras samfidigl med ca 1,5 miljarder kr.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att den förda budgetpolitiken, präglad av noggrann utgiftsgranskning i kombination med en allmän eko­nomisk politik inriktad på tillväxt i samhällsekonomin, har åstadkommit en påtaglig sanering av statens finanser.

4 Sysselsättningen och lönebildningen

4.1 Sysselsättningspolitiken

Full sysselsättning är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Inrikt­ningen av den ekonomisk-politiska strategin på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft, återställa den finansiella balansen i den svens­ka ekonomin och öka tillväxten syftar till att ge arbete åt alla.

Till följd av de senaste årens tillväxt i den svenska ekonomin har läget på arbetsmarknaden förbättrats påtagligt. Under perioden 1982-1986 ökade anlalet sysselsatta med ca 130000 personer, varav ungefär hälften i nä­ringslivet och återstoden i den offentliga sektorn.

Arbetslösheten har reducerats från en toppnivå på 3,5% 1983 fill 2,7% 1986. Under 1985 och 1986 har detta kunnat ske samtidigt som antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat med 40000 personer. Ungdomsarbetslösheten har också minskat, från ca 8% 1983 till ca 5 1/2% 1986, bl. a. som en följd av ungdomslagen. Under senare tid har även långtidsarbetslösheten minskat i omfattning.

I internafionell jämförelse framstår den svenska utveckhngen som fram­
gångsrik. Trots att tillväxten i industriländerna varit relatvit god under
flera år, har arbetslösheten fortsatt att stiga i Västeuropa och reducerats
endast marginellt i OECD-området som helhet. År 1985 beräknas arbets­
lösheten i OECD-området ha varit drygt 8 % och i Västeuropa hela 11%.
                              25


 


Det svenska arbetsmarknadsläget väntas förbli relativt gott under 1987. Prop. 1986/87: 100 Arbetskraftsutbudet beräknas öka med ca 30000 personer. De prognoser Bil. 1 som i den preliminära nationalbudgeten görs för den svenska ekonomin tyder på en fortsatt sysselsättningsökning av ungefär samma omfattning. Vid bedömningen har fömtsätts en viss fortsatt neddragning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen följer utveck­lingen med uppmärksamhet och har hög beredskap för att stödja arbets­marknaden och vidta eventuella justeringar av de arbetsmarknadspolifiska insatserna.

Under senare år har utgifterna för kontantstöd vid arbetslöshet ökat snabbt, trots att arbetslösheten har reducerats. Det sammanhänger bl.a. med att ersättningsnivåerna har höjts i snabbare takt än den allmänna löne-och prisutvecklingen, att anslutnirigsraden fill arbetslöshetskassorna nu är högre än för tio år sedan och att tillämpningen av reglerna inom arbetslös­hetsersättningen och systemet för ersättning vid parfiell arbetslöshet har förändrats.

Den kraftiga ökningen av utgifterna för konlantersättning vid arbetslös­het beror således inte på att arbetsmarknaden skulle ha försämrats eller på att arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken skulle ha försvagats. Den är framför allt ett uttryck för höjda ambitioner att lindra problemen för dem som trots en allmän förbättring av arbetsmarknaden drabbas av arbetslös­het. Samtidigt måste påpekas, att. en del av kostnadsökningen samman­hänger med att reglerna tillämpats på ett sätt som icke var avseit. Problem i samband med förtidspensionering vid s. k. 58,3-års avgångar behandlas redan av pensionärsberedningen. Regeringen avser vidare att särskilt granska regeltillämpningen vid deltidsarbetslöshet.

Avgörande för en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden under kom­mande år är att den tillväxt i den svenska ekonomin som pågått sedan 1982 kan fortsätta. För att understödja den ekonomiska politiken sker en tyngd­punktsförskjutning i arbetsmarknadspohtiken mot stöme insatser för att förbättra arbetsmarknadens funkfionssätt och för att höja kunskapsnivån hos människor i arbetslivet.

Det är angeläget att arbetsmarknadspolitiken i ökande grad utnyttjas för att lösa ohka anpassningsproblem, bl.a. bristen på kvalificerade tekniker och vissa yrkesarbetare.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå ett antal åtgärder med en sådan inriktning. Så föreslås t.ex. att anlalet arbetsförmedlare ökas. Förmedlingen förstärks med 250 tjänster. Utbildningsinsatserna ökas. Medlen för upphandling av arbetsmarknadsut­bildning föreslås utökas med motsvarande 5 000 personer till att omfatta ca 120000 personer. Ytteriigare insatser görs för att stärka de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden.

Samtidigt föreslås att nuvarande flyttningsbidrag i form av slarlhjälp
slopas. Flytiningsbidragen i övrigt kvarstår. Fortfarande kommer kostna­
der för bohagstransport och resor för att söka eller fillträda ett arbete att i
vissa fall bekostas av samhället. Bidrag till arbetsgivare som ger arbete till
en medflytlande föreslås förbättras och koncentreras till stödområdena
och Nortlands kustland.
                                                                                             26


 


4.2 Löner och sysselsättning                                                           Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Arbetsmarknadspolitiken kan inte på egen hand skapa full sysselsättning.

För detta krävs också att den totala efterfrågan på svenska varor och tjänster är stark och att kostnadsutvecklingen hålls inom de samhällseko­nomiska ramarna. Hösten 1984 ställde riksdagen sig bakom en strategi med denna inriktning för den ekonomiska politiken på medellång sikt: Sverige skulle spara och arbeta sig ur krisen.

Ett högt sparande bedömdes vara nödvändigt för att skapa utrymme för ökade investeringar och samtidigt förbättra bytesbalansen. Investeringar­na behövdes i sin tur för att lägga gmnden för nya arbetstillfällen och framtida tillväxt. Inte minst behövde sparandet i den offentliga sektorn öka, främst genom att statens budgetunderskott minskades.

I strategin betonades också att pris- och löneökningstakten måste ned i nivå med - eller under - den i vår omvärld. Endast då skulle svensk industri förbli konkurtenskraffig och bara då skulle produktionen kunna öka och hela folket beredas arbete utan att nya bytesbalansunderskott skulle uppstå.

Lönebildningen är således av avgörande betydelse för våra möjligheter till ökad produktion, investeringar och full sysselsättning. Vid given vinst­nivå är det till stor del genom lönebildningen som fömtsättningarna för den allmänna prisutvecklingen bestäms. Prisutvecklingen blir i sin tur avgöran­de för hur väl Sveriges konkurtensutsalta sektorer kan hävda sig interna­tionellt. En snabbare löneutveckling än i konkurtenfländerna medför att relativpriserna på svensk produktion stiger. Det kan på sikt leda till en nedgång av produktionen, minskat kapacitetsutnyttjande och lägre syssel­sättning.

Det är emellertid inte bara nivån på lönekostnaderna och takten i kost­nadsökningen som är viktig, utan även hur de totala kostnadsökningarna fördelas mellan olika grupper, dvs. lönerelationerna.

Om lönestrukturen inom en sektor utvecklas på ett sätt som leder till att den avsevärt skiljer sig från andra sektorer, förändras sektorns möjlighel att konkurtera om arbelskraft. Skillnader i lönestmktur, och svårigheter att ändra den, kan då lätt bli hinder för en rafionell och effektiv användning av våra arbetstillgångar. Ett exempel på detta är om lönestmkturen leder till svårigheter att rekrytera och behålla högt utbildad och kvalificerad arbetskraft i den offentliga sektorn.

Den svenska arbetsmarknaden framstod länge i ett internationellt per­spektiv som stabil, med en god förmåga att lösa problemen kring lönebild­ning och sysselsättning. Vi kunde i vårt land åstadkomma en lönekostnads­utveckling som i stort sett bevarade den internationella konkurtenskraften. I slort sett utvecklades också lönerelationer som stod i samklang med både en balanserad utveckling i olika sektorer och löntagarkollektivens samlade värderingar om rättvisa lönerelationer. En förutsättning för detta var att inte starka fördelningspohfiska motsättningar mellan olika arbetstagar-grupper drev på löne- och prisbildningen i den omfattning vi kunnat iaktta i en del andra länder.

Gmnden för detta var enighet bland parterna om att den internafionella                             27


 


prisutvecklingen tillsammans med produktivitetsökningen satte ramama    Prop. 1986/87: 100 för hur lönekostnaderna kunde utvecklas i den svenska konkurtensutsalta    Bil. 1 sektorn. Man ansåg att försök att spränga dessa ramar skulle riskera såväl sysselsättningen för arbetstagarna som vinstutsikterna för arbetsgivarpar­ten.

4.3 Nya förutsättningar på arbetsmarknaden

Under 1980-talet har emellertid arbetsmarknaden visat sämre förmåga att lösa motsättningar utan konflikter och stridsåtgärder. Man kan dessutom konstatera att arbetsmarknadens parter sedan mitten av 1970-talet icke förmått ena sig kring kostnadsökningar som vid fast växelkurs varit fören­liga med en fortvarig utbyggnad och förstärkning av produktionskapacite­ten i den konkurtensutsalta sektorn.

Den avgörande uppgiften är nu att åstadkomma en varaktig anpassning av löne- och prisutvecklingen fill högst de viktigare konkurtentländernas nivå. Alternativet är en utveckling mot ökad arbetslöshet, nya underskott i utrikesbalansen och sjunkande reallöner.

Arbetsmarknadens funktionssätt har en nyckelroll i denna anpassning. Flera orsaker har bidragit till att arbetsmarknadens sätt att fungera har försämrats.

Efter 1970-talets mitt ställdes arbetsmarknadspartemas lönepolitik inför nya påfrestningar. Tidigare hade den viktigaste uppgiften varit att i för­handlingar fördela en ökning av köpkraften. Nu blev i stället uppgiften på stora delar av den svenska arbetsmarknaden under flera år att fördela en minskning av köpkraften. Detta skapade i sig konflikter för parter som varken hade beredskap för eller upplevde sig ha medlemmamas uppdrag att verkställa en sådan uppgift.

Till problemen har bidragit en oenighet om hur den faktiska löneutveck­lingen varit. Oenigheten har varit och är stor mellan de olika organisatio­nerna om tekniken och formerna för hur jämförelser skall göras mellan lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika kollekliv.

Utslagsgivande för lönebildningen har tidigare av hävd varit utveckhng­en i den privata, konkurtensutsalta sektom. Den löne- och fördelningspoli­tik som man där kommit överens om har i sina huvuddrag påverkat lönesättningen i andra sektorer.

Efterhand har dock storleksförhållandet mellan arbetsmarknadens sek­torer förändrats. Medan sysselsättningen i industrisektorn har minskat, har sysselsättningen ökat kraftigt i den offenfliga sektorn. Industrisektorns inflytande över lönebildningen har därigenom minskat.

Den offentliga sektorns framväxt har ytterligare förstärkt dessa ten­
denser. Under en lång period har växande resurser slussats över till ut­
byggnad av den offentliga verksamheten. Sambandet mellan lönekostnads­
utveckling och sysselsättning har därvid inte varit lika uppenbart som i den
konkurtensutsalta sektorn. Stora kostnadsökningar kunde länge finansi­
eras med höjda skatter. Arbetsgivarrollen i den offentliga sektorn kom på
så sätt under lång tid att ges svagare restriktioner än vad som varit fallet
inom privat verksamhet.
                                                                                              28


 


Den privata arbetsgivarpartens främsta medel att styra och effekfivisera    Prop. 1986/87:100 verksamheten - arbetsorganisafion och lönepolifik - har därför inte spe-    Bil. I lat samma viktiga roll för de offentliga arbetsgivarna. Denna skillnad i lönepolitik och synsätt mellan privata och offenfliga arbetsgivare har också bidragit till oHkheter i lönestmkturernas utveckling på privat respektive offentlig arbetsmarknad.

Ännu en viktig orsak till en förändrad situation på arbetsmarknaden är atl sambanden mellan löner, priser, sysselsättning och vinster kom att försvagas.

I många avseenden var åtgärderna för att lindra krisens verkningar nödvändiga. Det gäller t.ex. de arbetsmarknadspolifiska insatser som gjordes. Politiken saknade dock i alltför hög grad offensiva inslag. I stället koncentrerades den på defensiva åtgärder, inkluderande en serie mindre devalveringar som inte underbyggdes med en fast finanspolifik, en snabbt växande statlig utlandsupplåning samt omfattande indusirisubveniioner, vilka torde ha bidragit till att fördröja den nödvändiga industriella förnyel­sen snarare än till att underlätta den. Resultatet blev växande obalanser i utrikeshandel och statsbudget.

Den förda politiken innebar att arbetsmarknadens parter kunde erfara att för höga löneavtal kompenserades av statsmakterna. Företagen fick erfara hur en prissättning, som normaU skulle ha minskat efterfrågan, ofta i stället medförde att staten gick emellan med stödinsatser. Därigenom minskade parternas intresse och mofiv för att genomföra ansvarsfulla lönerörelser.

De skärpta fördelningspolitiska spänningarna mellan olika organisatio­ner och gmpper och ett urholkat partsansvar har bidragit till att försämra arbetsmarknadens funktionssätt. Försök från enskilda gmpper att nå en bälire utveckling än andra möts med krav på kompensation från övriga grupper, vilket driver upp den totala kostnadsutvecklingen. Samtidigt har arbetsgivarens traditionella roll som motpart försvagats.

4.4 Lönebildningen och den ekonomiska politiken

I många länder får en alltför snabb löne- och kostnadsstegring slå tillbaka på parterna i form av konkurser och arbetslöshet. Därigenom skall par­terna, är avsikten, få insikt i värdet av att agera återhållsamt och ansvars-fulh.

Denna poUtik har bidragit till att sänka nivån på pris- och löneöknings­takten i många länder. Anpassningen fill denna lägre nivå har dock tagh lång tid och har i många stycken varit plågsam.

Metoden att låta alltför höga lönekostnadsökningar helt slå igenom i
ökad arbetslöshet är orättvis. De grupper på arbetsmarknaden som har
ansvaret för kostnadsstegringen är inte nödvändigtvis de som också får ta
konsekvenserna. Detta är sannolikt en starkt bidragande orsak till att det
erfarenhetsmässigt tar mycket lång tid för en dylik politik att resultera i en
permanent nedväxling av löne- och prisökningstakten. Resultatet har blivit
ett lågt kapacitetsutnyttjande och en kraftig ökning av arbetslösheten,
särskih för ungdomar, kvinnor och lågutbildade.
                                                            29


 


En sådan utveckling kan inte accepteras. Det är därför av avgörande     Prop. 1986/87: 100 betydelse att parterna av egen vilja och insikt kan förvalta lönebildningen     Bil. I på ett ansvarsfullt sätt. Den ekonomiska polifiken bör understödja en sådan utveckling genom att inskärpa förståelse för vikten av en balanserad lönekostnads- och prisulveckling saml genom att öka insikten om lönebild­ningens restriktioner i såväl privat som offenflig verksamhet.

De offentliga förhandlingarna

Regeringen har, som ytterst ansvarig för arbetsgivarna på den stafliga sidan, i detta sammanhang ett särskilt ansvar för den offenfliga arbets­marknadens lönebildning. I Sverige har vi valt att avsätta en stor del av de gemensamma resurserna tiU den offentliga sektorn, i form av bl.a. vård, omsorg och utbildning. Den offenfliga sektorn utgör en omisflig del av den generella välfärdspolitik som skall garantera alla medborgare del i vår gemensamma välfärd.

Hittills har den offentliga sektoms kvalilet och omfattning kunnat för­stärkas genom alt verksamheten e);panderats och skatterna höjts. Denna väg är emellertid inte längre framkomlig. Om reahönerna efter skatt skall kunna stiga, får inte skattetrycket skärpas ytterligare. Förbättringar av den offentliga servicens kvalitet, liksom ytterligare volymexpansion, måste därför framgent främst ske genom effektivisering, omprioritering och för­nyelse av verksamheten. Möjhgheterna fill löneförhöjningar för de offent­liganslällda kommer i högre grad än tidigare att vara beroende av produkti­vitetens utveckling i den offentliga sektom.

Under den konfliktfyllda avtalsrörelsen 1986 drabbades tredje man -allmänhet och näringsliv - hårt av strejker inom den offentliga sektorn. Krav har rests på att konflikt- och förhandlingsrätten inom den offentliga sektorn bör inskränkas. De offentliganställdas konflikträtt bör bevaras. Likaså finns det goda skäl Ull att principen lika lön för lika arbete bör gälla oavsett om man är offentliganställd eller privatanställd. Mycket talar såle­des för att lönestmktur och anställningsförmåner bör få en mer likartad utformning på det privata och det offentliga området.

Av detta, liksom av det tidigare sagda, följer att de grundläggande fömtsättningarna för lönebildningen bör bli så likartade som möjligt i de båda sektorerna. Om de offentliganslällda i fortsättningen skall ha en löneutveckling som i slora drag överensstämmer med de privatanställdas, måste också skillnaderna i arbetskrav och anställningsvillkor i övrigt jäm­nas ut. Detta innebär bl. a. att löneökningar i ökad utsträckning måste ha sin grund i höjd produktivitet. Skulle detla visa sig omöjligl återstår pä många områden endast att sänka ambitionsnivån eller att genomföra perso­nalinskränkningar. Alltför stora lönekostnadsökningar riskerar därför att få negativa återverkningar på verksamhetens kvalitet och omfattning.

Samtidigt innebär en sådan ordning att de anställda genom egna an­
strängningar får ökad möjlighet att värna verksamhetens fortbestånd och
därmed påverka kvalitet, sysselsättning, arbetsinnehåll och utkomst. Där­
med skapas också möjligheter att bygga vidare på den gemensamma välfär­
den på ett sätt som understödjer den ekonomiska polifiken i övrigt.                                    30


 


Samförstånd om lönebildningen                                                           Prop. 1986/87:100

Bil   1 Mot denna bakgmnd avser regeringen att inom kort inbjuda till överlägg­ningar med arbetsmarknadens parter. Regeringens förhoppning är att des­sa skall kunna bidra till att i framtiden få till stånd en bättre fungerande arbetsmarknad och en mindre konfliktfylld lönebildning.

Önskvärt är att man i dessa överläggningar behandlar arbetsmarknadens spelregler, förhandlingsmodeller, konfliktvapen och medlarfunktion. Re­sonemangen bör ta sikte på behovet att uppnå en lönekostnadsutveckling, som låter sig förenas med de långsiktiga målen om hög tillväxt och full sysselsättning. Vidare bör dessa resonemang beröra hur en gemensam, saklig och allsidig redovisning av lönestmkturen och lönekostnadsutveck­lingen skall kunna erhållas. En lönestatistik som hela arbetsmarknaden kan enas kring vore ett viktigt instrument för detta.

En ytterligare fråga, som bör tas upp i överläggningarna är uttaget av arbetsgivaravgifter. Nu föreslagna reformer, bl. a. på sjukförsäkringsområ­det, nödvändiggör en höjning av de lagstadgade avgifterna med 1,3 pro­centenheter 1988. En sådan kraftig höjning inskränker i motsvarande mån löneutrymmet, vilket kan komma att försvåra fömtsättningarna för lönerö­relsen. Diskussionerna bör behandla detta problem och i vilken utsträck­ning sådana kostnadsökningar kan undvikas i framtiden.

Överläggningarna bör inriktas på att ge konkreta resultat inför och i avtalsrörelsen 1988.

5 Den kommunala ekonomin

5.1 Utsikter för den kommunala ekonomin de närmaste åren

Den kommunala sektorn har de senaste åren haft en god ekonomi. Genom tidigare löneökningar har kommunernas inkomster ökat kraftigt. Samtidigt visar de kommunala boksluten för 1985 på en alltför snabb utgiftsutveck-Ung, framför allt i landstingskommunerna. De senaste åren har den kom­munala konsumtionsökningen uppgått fill 2 ä 3 % per år. Det beslut riksda­gen fattade hösten 1984 om rikflinjerna för den ekonomiska politiken på medellång sikt innebar, att den kommunala konsumtionsökningen måste begränsas till 1 % per år för att kunna medverka tiU balans i samhällseko­nomin.

En sådan ökningstakt är densamma som den kommunala konsumtions­ökning som följer av befolkningsutvecklingen och vissa åtaganden, såsom utbyggnaden av barnomsorgen. Någon hänsyn har därvid inte tagits till utgiftsdrivande faktorer som inte kunnat mätas men inte heller till de möjligheter som finns att genom rationahsering och omprövning effekfivi­sera den kommunala verksamheten.

I kommunema är det främst utbyggnaden av barn- och äldreomsorgen
som tar i anspråk nya resurser. Utbyggnaden av äldreomsorgen är en följd
av att antalet äldre i samhället ökar och att dessa i störte utsträckning än
tidigare bor kvar i sina hem. För att kunna få utrymme för en utökad
kommunal service inom dessa områden är kommunerna i större uislräck-
                              31


 


ning än tidigare hänvisade till att omdisponera resurser från andra verk-    Prop. 1986/87: 100
samhetsområden.
                                                                              Bil. 1

Elevantalet i gmndskolan minskar, vilket vid oförändrad ambitionsnivå ger utrymme för att frigöra resurser.

I fråga om landstingskommunerna är utgångspunkten att omstmkture­ringen med inriktning mot ökad öppenvård, hemsjukvård m. m. leder till att resurser kan frigöras från den slutna vården. Samtidigt innebär den medicinsk-tekniska utvecklingen och kraven på att minska köerna till specialistmottagningarna, att landsfingskommunerna tagit i anspråk allt mer resurser för att bygga ut specialistvården. En utbyggnad inom dessa områden och primärvården fömtsätter att resurser frigörs inom andra delar av sjukvården genom en mer tiktiv omprövning och förnyelse av den befinfliga verksamheten.

Det begränsade samhällsekonomiska utrymmet och de krav som befolk­ningsutvecklingen och vissa åtaganden ställer på den kommunala verksam­heten understryker vikten av att statsmakterna visar stor återhållsamhet vad avser krav på och regleringar av den kommunala sektorn. Det på­gående arbetet med att minska detaljregleringen och öka det decentralise­rade beslutsfattandet måste drivas vidare med kraft för att öka möjligheter­na för kommuner och landsfing att utnyttja resurserna på mest effektiva sätt.

Avgörande för kommunernas och landsfingskommunernas fömtsätt­ningar att tillgodose de krav som ställs på dessa verksamheter är vidare hur priser och löner utvecklas. Det senaste året har inkomsterna i kommunsek­torn ökat med 8,5 % och utgifterna med ca 9%. En viss dämpning märks 1987, då både inkomster och utjpfter beräknas öka med omkring 7,5%. Inkomstutveckhngen påverkas främst av skatteinkomslema. Utgifterna påverkas fömtom av volymutvecklingen också av löne- och prisutveck-hngen. Under 1986 ökar lönekostnaderna med över 10% i kommunsek­torn, vilket självklart återspeglas i den totala utgiftsökningen.

Om den kommunala servicen skall kunna fortsätta att byggas ut inom angelägna områden, utan att kommuner och landsfingskommuner tvingas till skattehöjningar, är det nödvändigt att de samlade volym- och löneök­ningarna nedbringas till en avse\'ärt lägre nivå än vad som varit fallet de senaste åren. Med fortsatt höga volym- och löneökningar kommer det finansiella sparandet i kommuner och landstingskommuner att starkt för­sämras de närmaste åren. Även vid en relativt låg ökningstakt sker en viss försämring, som dock kan mötas med aktiva åtgärder i kommunerna. Däri ingår, fömtom en akfiv omprövning och effektivisering av verksamheten, också ökad upplåning och anpassning av avgifter.

Det är sammanfattningsvis endast med en pohtik som resulterar i en god tillväxt i ekonomin som det blir möjligt att slå vakt om och vidareutveckla den service som fillhandahålls av kommuner och landstingskommuner. En av förutsättningarna för en sådan framgångsrik politik är att den totala utgiftsexpansionen i kommunsektorn begränsas till en, från samhällseko­nomisk synpunkt, rimlig nivå och att statens budgetunderskott begränsas

ytteriigare.

32


 


5 2 Åtgärder                                                                                     Prop. 1986/87: 100

Bil. 1 De åtgärder som vidtas är avvägda mot kommunsektorns ekonomiska

situation, så att de kan ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat kommunalt skattetryck och med en kraftigt skafteutjämnande profil. Åt­gärderna bör underlätta för den kommunala verksamheten och sysselsätt­ningen att utvecklas inom det givna samhällsekonomiska utrymmet.

Huvuddelen av de åtgärder av betydelse som föreslås kommer att träda i kraft den 1 januari 1988. Kommunerna och landsfingskommunerna får därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt budgetarbete.

Sammantaget summerar neddragningarna av bidrag inom olika sektorer, främst skolan, till drygt 600 milj. kr. 1988. De föreslagna åtgärderna avser i samtliga fall bidrag till verksamheter där kommunema själva fasflägger ambitionsnivån.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att den övre hyresgränsen för kommunaU bostadsfillägg skall höjas med 700 kronor. För de kommuner som får kraftigt ökade kostnader till följd härav finns det möjlighet att söka extra skatteutjämningsbidrag.

Det är angeläget att finna en mer permanent lösning av kostnadsfördel­ningen mellan stat, kommuner och landsfingskommuner i samband med omstmktureringen av vården. Utredningsarbete av betydelse härför pågår bl.a. inom äldreberedningen. I avvaktan härpå och som ett provisorium för i första hand 1988, bör en höjning ske av årsarbetarbidraget till social hemhjälp med 4000 kr., vilket sammantaget beräknas kosta ca 250 milj. kr. Detta leder till att en betydande del av kommunernas kostnadsökningar för omstmktureringen kan täckas och att kommunerna därför kan avstå från ytteriigare krav på ersättning från landsfingskommunerna. Den totala överföringen av medel från landsfingskommunerna till kommunerna kan därmed behållas på hittills överenskommen nivå. Avsikten är att efter 1988 få tiU slånd en mer permanent lösning. SkuUe inte detta visa sig vara möjligt, bör ett liknande förfarande lillämpas även för 1989.

I övrigt har principen att inte räkna upp statsbidragen fiU kommunsek­torn varit vägledande inför 1988.

Skalteutjämningssystemet

Det nuvarande skatteutjämningssystemet gmndas på 1979 års skatteutjäm­ningsreform. Systemet som trädde i kraft 1980 och var fullt genomfört fr. o. m. 1982 innebar att garantinivån höjdes kraffigt i de södra och mel­lersta delarna i landet. Skatteutjämningsbidragel ökade mellan 1979 och 1982, tUl följd av reformen, med 2,9 miljarder kr. i 1979 års penningvärde eller med 64%. Totalt beräknas skatteutjämningsbidragel under inneva­rande budgetår uppgå fiU 12,6 miljarder kr.

Det kraftiga tillskottet från staten har dock inte lett tiU någon utjämning
av skattesatserna. Tvärtom har skUlnaderna i skaUesatser mellan de norta
och södra delarna i landet vidgats ytteriigare. Då systemet infördes var det
balans i skattesatserna mellan skogslänen och övriga län. Idag ligger den
genomsnittliga skattesatsen i skogslänen 1:40 kr/skr över skattesatsen i de
                          33

3    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


övriga länen och 1:75 kr/skr över storstadslänen. Reformen har således     Prop. 1986/87: 100 lett tdl ökade skillnader i kommunalskatten för de enskilda kommuninvå-     Bil. 1 narna i ohka delar av landet, samtidigt som kostnaderna för systemet stigit avsevärt.

Enligt min mening måste kraven på ett effektivt system för utjämning av kommunalskatterna ställas mycket högt. Ett väl fungerande skatteutjäm­ningssystem måste inriktas på att utjämna de skUlnader i skattekraft och kostnadsläge som inte är direkt påverkbara från den enskilda kommunens resp. landstingskommunens sida. Utgångspunkten är att skiUnader i ambi­tionsnivå i princip bör reflekteras i skillnader i skattesatser. Skillnader som hänför sig tUl kommunalpoUtiskt fattade beslut måste sålunda få komma till uttryck även i olika höjd på skattesatserna. Den kommunala självstyrelsen bygger på att medborgarna i allmänna val tar ställning för en viss politik och att resultatet av denna politik också kommer till uttryck i den kommu­nala verksamheten och finansieringen av denna.

Vissa av de skillnader som finns idag är dock som nämnts ett resultat av andra orsaker. Avsikten är att så långt möjligt komma fill rätta med uppenbara obalanser i det nuvarande systemet.

De förändringar jag föreslår sker från utgångspunkten att systemets främsta syfte är att utjämna ekonomiska skillnader mellan enskilda kom­muner resp. landstingskommuner och inte att vara ett generellt finansie­ringsstöd för att bygga ut den kommunala verksamheten och förbättra standarden. De föreslagna förändringarna är ägnade att öka effektiviteten i systemet och därmed att bidra fill att minska de nuvarande alltför stora skillnaderna för kommuninvånama i ohka delar av landet ifråga om skatte­satser och kommunal servicenivå.

Då skattesatserna i princip stiger från söder tUl nort, är det nödvändigt att ändra relationerna i gmndgarantinivå mellan dessa två delar av landet. TUl den norta delen har i detta sammanhang räknats de sju skogslänen. Bergslagen och övriga stödområdet. Samtidigt bör bidraget förstärkas i vissa sysselsältningsmässigt känsliga områden. I den södra delen sänks grundgarantierna i princip med fem procentenheter, så att den lägsta grundgarantin blir 97% av medelskattekraften. I den norta delen av landet blir bidragsvolymen i stort sett oförändrad med en viss förskjutning från kusten till inlandet.

Samtidigt bör skatteutjämningSEivgiften minskas med totaU 14 öre/skr. Målet är att på sikt helt avveckla den generella avgiften. Sänkningen av grundgarantin och skatteutjämningisavgiften bör genomföras under treårs­perioden 1988 till 1990 för att ge möjlighet tdl en successiv anpassning.

Sammantaget innebär förslagen att skatteutjämningsbidragen för 1988 reduceras med ca 1 550 milj. kr., beräknat med 1987 års förhållanden. Tas även hänsyn till att skatteutjämningsavgiften sänks blu- netttoeffekten ca 1 200 milj. kr. 1988. Jag kommer i det följande att mer i detalj redogöra för mina förslag tiU revidering av skatteutjämningssystemet.

34


 


Övrigafrågor                                                                                     Prop. 1986/87: 100

Ril   1

I samband med diskussionen om skatteutjämningssystemets framfida in­riktning har frågan om de specialdestinerade bidragen aktualiserats.

År 1986 uppgick de specialdestinerade bidragen fill närmare 65 % av de totala transfereringarna till kommunsektorn eller drygt 44 miljarder kr. Mot bakgmnd av de specialdestinerade bidragens omfattning och deras stora betydelse för såväl staten som kommunerna kommer bidragens ef­fekter för både kommunsektorn och staten att analyseras.

Den 1 juli 1985 ändrades utbetalningsmtinerna för kommunalskatteme­del. Orsaken var att statens betalningsströmmar inte var synkroniserade, vUket medförde en hkvidisering av kapitalmarknaden den 19 och 20 varje månad med kraftiga effekter på dagslåneräntan som följd. Förändringen medförde att utbetalningen av hälften av kommunalskatten fidigarelades fill den 18 varje månad och att återstoden utbetalades den 20 i månaden. De ändringar som företogs har visat sig otillräckliga, då alltfort stora fluktuationer i betalningsströmmarna kvarstår.

För att rätta tiU dessa problem utan att behöva ändra sista fldpunkten för statens utbetalning av kommunalskatt föreslår jag ett nytt system, där kommunemas och landstingskommunernas preliminärskatter och arbetsgi­varavgifter avräknas direkt mot kommunalskatten den 18 i månaden. Överskjutande kommunalskattemedel betalas sedan ut från staten den 20 i månaden. Genom denna avräkning av kommunernas och landsfingskom­munernas preliminärskatter, ATP-avgifter och kommunalskattemedel eli­mineras de stora svängningarna i betalningsströmmarna till och från bank­systemet. För att systemet tekniskt skall kunna fungera måste kommuner­na och landstingskommunerna senast den 12 i månaden lämna in en redo­visning tiU länsskaltemyndighetema för de belopp som skall avräknas. Riksskatteverket (RSV) har lämnat ett förslag till utformning av avräk-ningssystemet och underhandskontakter har tagits med de båda kommun­förbunden.

Den laglekniska regleringen har samband med mina förslag rörande skatteutjämningen. Jag återkommer därför till den lagtekniska utformning­en i del sammanhanget.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                                                                                              35


 


Statsbudgeten och Särskilda frågor             ™p '«« 'oo

1 Statsbudgeten budgetåren 1986/87 och 1987/88

1.1 Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions­verket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.2. RRV:s beräkningar grundas på antagandet att lönesumman mellan åren 1985 och 1986 ökar med 8,5 % samt mellan åren 1986 och 1987 med 5,6%. För år 1988 har verket antagit ökningen fill 3,5%. RRV räknar med att det genomsnittliga konsumentpriset ökar med 4,1 % mellan åren

1985  och 1986 saml med 3,2% mellan åren 1986 och 1987.

Under slutskedet i arbetet av den preliminära nationalbudgeten har bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning härav räknar jag med att lönesumman ökar med 0,7 procentenheter mer än vad RRV räknat med, dvs. med 9.2% för år 1986. För år 1987 räknar jag med att lönesumman kommer att öka med 6,4 %. Jag räknar vidare med att det genomsnittliga konsumentpriset kommer alt öka med 4,2% under år

1986  och 3,9% under år 1987. 1 inkomstberäkningen antar RRV att bo­
stadslåneräntan för är 1987 ska vara 9,3%. Regeringen fastställde den 4
december 1986 bostadslåneräntan för år 1987 till 9,7%.

För år 1988 har jag inte gjort någon egen bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar i detta avseende.

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

RRVis senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1986/87 utgörs av verkels budgetprognos nr 3 från den 15 december 1986. Beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1986/87 redovisas också i verkets inkomst­beräkning.

Inkomster

1 RRV-.s inkomstberäkning har verket för budgetårel 1986/87 beräknat inkomsterna till 296214 milj. kr.

1 enlighet med vad jag anförl om lönesummans utveckling för år 1986 och år 1987 så räknar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med I 853 milj. kr.

Med hänsyn till de nya antagandena om lönesummans utveckling för år
1986 och år 1987 reviderar jag upp beräkningen av inkomsttiteln Folkpen-
sionsavgifier med 383 milj. kr., inkomsttiteln SJukförsäkiingsavgift, nello                              36


 


med 277 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgsavgifi med 89 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 11 milj. kr., inkomsttiteln Övri­ga socialavgifter, nelto med 75 milj. kr., samt inkomsttiteln Allmän löne­