Motion till riksdagen
1986/87: Skl27

Stig Josefson m. fl. (c)

Ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/87:47)

Lokala samhällsmyndigheter

"Det är från många utgångspunkter angeläget att samhällets administration
utformas så att nära och obyråkratiska kontakter kan upprätthållas
mellan myndigheter och medborgare. Detta gäller i särskilt hög grad för
näringslivet och då främst för de små och medelstora företagen. Ett sätt att
uppnå detta är genom decentralisering. Med en decentraliserad administration
kan närhet skapas mellan företagarna och myndighetsutövarna.

En bättre utbyggnad av den statliga administrationen på företagsområdet
vore enligt vår uppfattning inrättandet av en 'lokal samhällsmyndighet’.
Denna borde bestå av den nuvarande lokala skattemyndigheten,
mervärdeskatte- och handelsregisterenheterna inom länsstyrelserna, bolagsbyrån
inom patent- och registreringsverket samt punktskattesektionerna
inom riksskatteverket m. fl. lämpliga myndigheter och myndighetsenheter.

Den 'lokala samhällsmyndigheten’ bör inrättas i vatje kommun eller
fögderi. Det bör även eftersträvas att företagen skall kunna lösa på alla
områden uppkomna problem genom att ha kontakt med en enda tjänsteman.

En decentraliserad myndighetsstruktur är inte till fördel enbart för näringslivet.
Den underlättar självfallet också myndighetskontakterna för
enskilda individer som har mer komplicerade ekonomiska förhållanden.”

Dessa tankegångar fördes fram under årets allmänna motionstid (motion
1985/86: Bo304 av Stig Josefson m. fl.). I sitt betänkande (BoU 1985/86:19)
anförde bostadsutskottet i anledning av motionen att en rapport om statliga
servicekontor upprättas av statskontoret och att inom regeringskansliet
skulle övervägas "möjligheterna att vid statliga servicekontor samordna
handläggningen av frågor som handhas av olika myndigheter.” Någon
åtgärd från riksdagen i anledning av motionen ansågs därför inte vara
erforderlig.

Enligt vår mening är det viktigt att även vid överväganden om ändring av
taxeringsorganisationen överväga i vilken utsträckning denna verksamhet
kan samordnas med annan statlig verksamhet i servicekontor eller lokal
samhällsmyndighet. I vart fall bör det vara möjligt och lämpligt att genom
samlokalisering och visst samarbete öka förutsättningarna att bedriva

verksamheten så, att människors servicebehov bättre tillgodoses. Vid
omorganisation av den exekutiva verksamheten bör dessa samarbetsmöjligheter
beaktas, vilket riksdagen enligt vår mening bör göra ett uttalande
om.

Taxeringsorganisationen

Regeringen föreslår en ny taxeringsorganisation. I denna har lekmännens
inflytande radikalt minskats till förmån för tjänstemannainflytandet.

1. Taxeringsnämnderna avskaffas och ersätts med tjänstemän i huvuddelen
av fallen och av skattenämnder som ingår i skattemyndigheterna.

2. Skattenämnden består av en pool med lekmän. Fern lekmän skall
kallas till vaije sammanträde.

3. Till ordförande och vice ordförande förordnas tjänstemän inom skatteförvaltningen.

4. Beslut tas i huvudsak av tjänstemännen. De fall tjänstemännen anser
vara tvistiga förs vidare till nämnden för beslut.

Denna nya organisation minskar antalet lekmän genom att minska antalet
nämnder. Man minskar även lekmännens reella inflytande genom att
minska kontinuiteten, eftersom de kallas till sammanträden enligt ett rullande
schema. Risken finns att de ej kan fullfölja ärenden. Dessutom ökas
tjänstemannainflytandet ytterligare genom att vice ordföranden är tjänsteman.
I taxeringsnämnderna är detta en förtroendevald.

Detta anser vi resulterar i en oöndskad sammanblandning av fiskala och
dömande funktioner för skattemyndigheternas del. Kraven på objektivitet
skjuts i bakgrunden, och taxeringsförfarandet blir mer fiskalt inriktat.
Myndighetsmakten stärks på lekmannainflytandets bekostnad. Behovet av
förenklingar för myndigheten går ut över den enskilde.

Vi anser att det är viktigt att skilja myndigheten från det formella
ansvaret för besluten. Vi anser att skattenämnderna bör ha fasta medlemmar
med deltidsarvoderade förtroendevalda som ordförande och vice ordförande.
Tjänstemännen bör endast vara föredragande sekreterare i nämnden.
Nämnden skall vidare ha rätten att delegera beslutsfunktionen till de
granskande tjänstemännen. Det skall dock vara nämnden som ytterst är
ansvarig för besluten.

Det allmännas processföring

Propositionen föreslår att det skall åvila beskattningsmyndigheten att föra
de allmännas talan i skattemål.

Vi biträder i stället den alternativa lösning kommittén presenterar med
funktionellt fristående allmänna ombud som administrativt är knutna till
RSV. De som företräder det allmänna bör vara självständiga i förhållande
till skatteförvaltningen i övrigt. Regeringens förslag kan leda till en situation
där den enskilde lätt kan komma i kläm.

Mot. 1986/87

Sk 127

9

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regering till känna
vad som i motionen anförts om lokala samhällsmyndigheter,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om taxeringsorganisationen,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om det allmännas processföring.

Stockholm den 20 november 1986
Stig Josefson (c)

Rolf Kenneryd (c) Marianne Andersson (c)

Anna Wohlin-Andersson (c) Stina Eliasson (c)

Gunnar Björk (c)
i Gävle

Mot. 1986/87

Sk 127

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986