Motion till riksdagen
1986/87: Skl09

Stig Josefson m. fl. (c)

Ändringar i vinstdelningsskatten, m. m.
(prop. 1986/87:42)

Vinstdelningsskatten och löntagarfonderna

Proposition 1986/87:42 behandlar tekniska förändringar i den s. k. vinstdelningsskatten
m. m. Centern har starkt motsatt sig införandet av denna skatt,
framför allt på grund av dess koppling till löntagarfondssystemet. Vi är
fortfarande starka motståndare till skatten som sådan och vill att den snarast
avskaffas.

Motiven för löntagarfonderna och därmed vinstdelningsskatten har varit
många:

Fonderna skulle försörja näringslivet med riskvilligt kapital. Denna
uppgift har den svenska börsen mer än väl uppfyllt genom de stimulanser som
de icke-socialistiska regeringarna införde. Löntagarfonderna har framför allt
dränerat företagen på vinstmedel som kunnat användas till investeringar och
framtidssatsningar.

Ett annat av motiven för fonderna var att de skulle vara ett stöd för den
solidariska lönepolitiken samt dämpa lönekostnadsutvecklingen. De senaste
lönerörelserna visar dock att arbetstagarna på intet sätt varit beredda att
sänka sina löneanspråk för att fackföreningarna och politikerna skulle få
disponera fondmedel för aktieköp.

Fonderna skulle vidare enligt de ursprungliga tankarna överföra makten
över produktionsmedlen till arbetstagarna. Bristen på vilja att demokratisera
valen till fonderna och den negativa inställningen till löntagarnas vinstandelar
visar att man bara är intresserad av att ge fackföreningarna och deras
ombudsmän mer makt.

Centern anser att löntagarfonderna snarast bör avvecklas. Ett viktigt steg i
denna riktning är ett avskaffande av vinstdelningsskatten.

Allmänt om vinstdelningsskattens konstruktion

Vi konstaterade redan vid införandet att regeringen valt en ytterst komplicerad
modell för beräkning av vinstdelningsskatten. Detta har medfört en
orimlig arbetsbörda för såväl företag som taxeringsmyndigheter. Skatten
strider mot regeringens egna uttalanden om nödvändigheten av att bestämmelser
och administrativa rutiner bl. a. på skatteområdet inte utvecklas i en
från kontrollsynpunkt komplicerad riktning.

Vinstdelningsskatten är vidare inte konkurrensneutral, och denna brist på
neutralitet gäller såväl mellan företag som drivs i olika företagsformer som

mellan olika företag inom en och samma företagsform. Den har också olika
effekter beroende på vilka slag av tillgångar som dominerar i ett företag.
Företag med stort inslag av byggnader och markanläggningar har särskilt i
samband med investeringar drabbats hårt jämfört med företag med stora
inventarietillgångar. Ett belopp motsvarande inflationen på nominella
skulder kommer nämligen att betraktas som intäkt samtidigt som avskrivningen
på byggnadsinvesteringarna blir obetydliga.

Andra påtagliga brister är att vinstdelningssystemet inte medger att
företagen utjämnar förluster mellan olika år.

En svaghet som centerpartiet kritiserade hårt vid införandet var att
vinstdelningssystemet var en slarvig, ogenomtänkt produkt. Detta visas inte
minst av de omfattande förslag till förändringar som nu läggs fram samt att
ytterligare utredningar pågår. Vinstdelningsskatten är på det hela taget en
dåligt utformad skatt. Vi vill trots dessa principiella ståndpunkter kommentera
de föreslagna förändringarna.

Fribeloppet

Regeringen föreslår en höjning av fribeloppet till 1 milj. kr. Det innebär att
några småföretag slipper undan att betala vinstdelningsskatt. Då vi ej av
lagtekniska skäl kan yrka på ett avdrag på hela vinstdelningsskatten föreslår
vi en höjning av fribeloppet till en nivå där samtliga företag undantas från
skatten. Vi föreslår att beloppet höjs till 10 miljarder kronor.

Intressegemenskap

Endast ett fribelopp kan i dag utnyttjas av företag som ingår i samma koncern
eller av företag mellan vilka det råder intressegemenskap. Regeringen
föreslår i sin proposition ett förtydligande av betydelsen av innebörden i
termen intressegemenskap. Man anger att intressegemenskap föreligger då
två företag i huvudsak står under gemensam ledning. Däremot föreslår man
att offentligt ägda företag skulle undantas i så måtto att stats- eller
kommunägda företag som ej är verksamma inom samma eller likartad
verksamhet inte anses ha intressegemenskap.

Denna förmånliga behandling utifrån ägar- och intressegemenskap innebär
en positiv särbehandling av de offentliga företagen. Två företag som ägs
av en kommun behandlas på ett annat sätt än samma företag ägda av en privat
ägare. Såväl stat, kommuner som privata ägare driver verksamhet inom
skilda områden. Privata ägare får dock inte enligt förslaget tillgodogöra sig
mer än ett fribelopp. De offentliga ägarna kan få tillgodogöra sig fler. Detta
är i konkurrenshänseende ej normalt.

Vi anser att konkurrensen mellan företag, oavsett ägarstruktur, skall ske
på lika villkor. Då vi ej kan yrka avslag på hela förslaget yrkar vi på att kraven
på intressegemenskap för privata ägare också villkoras till att gälla företag
inom i huvudsak samma verksamhetsområde.

Mot. 1986/87
Sk 109

11

Resultatutjämning inom koncerner

Den föreslagna principen att företag vid vinstdelningsbeskattningen helt
eller delvis skall få bortse från koncernbidrag är bra. Förslaget innebär dock
att förbudet mot s. k. etappvisa koncernbidrag återinförs, dvs. det mottagande
bolaget får inte för samma beskattningsår erhålla avdrag för utgivet
koncernbidrag. Den för företaget enklare metoden att ”poola” koncernbidragen
i moderbolaget för att sedan återfördela till dotterbolagen försvåras.
Skälet till detta är enligt utredarna att koncernbidraget skulle kunna ge
ökade möjligheter till resultatutjämning.

Koncernbidragens uppgift är att utjämna resultaten mellan olika delar i en
koncern. Det kan därför ifrågasättas varför någon gräns för koncernbidragen
skall sättas. Den princip som bör råda för företagsbeskattning är att det skall
finnas mellan olika organisationsformer. Beskattningen bör ske lika för
företag antingen de bedrivs i koncern, åtskilda bolag eller i ett enda bolag.
Skatteuttaget bör regleras genom skattesatsen, ej genom krångliga bestämmelser
för resultatutjämning. Då vi ej tilläts yrka avslag på hela propositionen
yrkar vi att koncernbidragen skall få avräknas vid beräkning av
vinstdelningsskatteunderlaget oavsett i fall man fått göra avdrag för något
utgivet bidrag.

Pågående arbeten

Redovisning av pågående arbeten kan i balansräkningen ske på två olika sätt.
Vid beräkningen av anskaffandet av pågående arbeten kan företaget välja att
inkludera indirekta kostnader och avsätta dessa till en obeskattad reserv eller
att ej inkludera dessa kostnader. Förra förfaringssättet ger en bättre
information om det verkliga värdet av företagets verkliga resultat och värdet
av tillgångarna.

Bestämmelser om återläggning av dolda reserver vid beräkning av
vinstdelningsskatteunderlaget medför dock att vinstdelningsskatten blir
större ifall de indirekta kostnaderna inkluderas än om de ej inkluderas.
Företaget väljer på grund av dessa regler en från principiell synpunkt sämre
redovisningsmetod. Vi anser att det är olyckligt att inte de möjligheter till
justering av detta missförhållande som utredningsgruppen anvisar har lett till
förslag i propositionen.

Hemställan

Vi hemställer därför

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vinstdelningsskatten m.m.,

Mot. 1986/87
Skl09

12

2. att fribeloppet höjs från 500 000 kr. till 10 000 000 000 kr. (10 Mot. 1986/87
miljarder kronor). Sk 109

Stockholm den 18 november 1986

Stig Josefson (c)

Stina Eliasson (c)

Marianne Andersson (c)

Gunnar Björk (c)
i Gävle

Olof Johansson (c)

Rolf Kenneryd (c)

Anna Wohlin-Andersson (c)

13

gotab Stockholm 1986 11812