Motion till riksdagen
1986/87: Sfi 11

Alf Svensson (c)

Förslag om uttag av socialavgifter på
vinstandelsmedel (prop. 1986/87:107)

Tanken på att de anställda i ett företag skulle få del i den uppkomna vinsten
är gammal. Försök med vinstandelssystem förekom vid sekelskiftet både i
vårt land och i USA. Systemen upphörde kanske därför att gränsen mellan
lön och vinstdelning blev flytande. Tankarna återkom och under 1970- och
1980-talen har många företag infört någon form av vinstandelssystem där de
anställda fått del i den vinst som uppkommit i företaget och där denna del
avsatts till en vinstandelsstiftelse som förvärvat aktier i det egna företaget.

Kds ser positivt på olika företagsanknutna vinstdelningssystem. Införandet
av vinstdelningssystem skall vara frivilligt och den exakta utformningen
skall hanteras av de berörda på varje företag. En ramlagstiftning kunde vara
motiverad i syfte att underlätta för företagen att införa vinstdelningssystem.
Skattereglerna skulle också kunna utformas så att de stimulerar till att införa
vinstdelningssystem.

Ett företagsanknutet vinstdelningssystem bidrar till att vidareutveckla den
samförståndsanda som präglat svensk ekonomi sedan kriget. En ökad
delaktighet i det egna företagets verksamhet är värdefull för den enskilde då
den ökar samhörighetskänslan inom företaget och säkert också fungerar som
en positiv stimulans i produktionen. Syftet bakom införda vinstdelningssystem
har också varit att förstärka de anställdas intresse för företaget och då
understryka det gemensamma intresset av en tillfredsställande vinstnivå och
fortsatta investeringar som en grund för en god utveckling för företaget och
därmed för de anställdas trygghet och arbetstillfredsställelse. Aktieinnehav
skapar i sig självt ett intresse för företaget, vilket i sin tur leder till krav på
insyn. Insyn leder sedan i sin tur till en djupare kunskap. Det medför
sannolikt att de anställda kommer att hysa åsikter om företagets skötsel som
de vill hävda. Aktieinnehav för de anställda medför också att de kan ställa
berättigade krav på styrelserepresentation i kraft av sitt aktieinnehav.

I de fall vinstandelssystem införts vid företagen har detta skett därför att de
anställda varit positiva till tanken. Motstånd mot vinstandelssystem har inte
saknats. De offentliganställda har varit avvaktande därför att de inte
omedelbart kunnat se någon nytta för den egna verksamheten av vinstdelningssystem
i de privata företagen. Anhängare av de centralistiska kollektiva
löntagarfonderna har många gånger aktivt motsatt sig företagsanknutna
vinstdelningssystem som bygger på enskilda andelar. Regeringens förslag om
uttag av socialavgifter på vinstandelsmedel kan ses som en eftergift till
motståndarna till vinstdelning eftersom ett införande av sådana avgifter på
vinstdelningsmedel sannolikt skulle minska intresset för sådana system ute

påföretagen. Förslaget är också ett försök att blanda ihop begreppen lön och Mot. 1986/87
vinst. Sfi 11

De anförda skälen för att införa uttag av socialavgifter på vinstmedel är
inte relevanta. Teoretiskt kan ett av skälen ha en viss relevans. Det gäller
konstaterandet att samhällets fördelningspolitik i stor utsträckning bygger på
arbetsgivarnas avgifter till den allmänna försäkringen. Om allt fler företag
väljer att ersätta sina anställda med avsättningar till vinstandelsstiftelser
urholkas detta fördelningssystem. Risken är då stor att många människor blir
utan ett tillräckligt stöd vid eventuell sjukdom eller efter pensioneringen.

Hitintills har inte mycket framkommit som tyder på att sådant förekommer
även om det är teoretiskt möjligt. Propositionens beräkning att en avgift på
27,176 % för 1985 skulle ha inneburit en avgiftsinkomst om ca 110 milj. kr.
tyder inte heller på att så skulle vara fallet. En sådan storlek på intäkten
motiverar inte heller införandet av ett byråkratiskt system för beräkning och
införandet av socialavgifter på vinstandelsmedel. Att vinstandelar i praktiken
inte utgör lön i vanlig mening medför extra beräkningar för att få fram
pensionsgrundande inkomst.

Tydligast kommer det till uttryck när propositionen konstaterar att
vinstandelsmedel inte kan utgöra underlag för beräkning av sjukpenning.

Därmed är det inte heller möjligt att ta ut sjukförsäkringsavgift. Allt detta
talar för att förslaget om uttag av socialavgifter på vinstandelsmedel bör
avvisas av riksdagen.

Finns det en bestående och ärlig oro för att vinstandelsmedel kan komma
att ersätta lön kan detta förebyggas genom en ramlagstiftning som reglerar
begreppen. I denna skulle kunna intas bestämmelser att avsatta vinstandelsmedel
förslagsvis inte får överstiga 25 % av ett basbelopp per år eller att för
att avsatta medel skall få hanteras som vinstandelsmedel skall avsatta
vinstandelar vara lika stora per anställd i förhållande till arbetad tid under
året.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1986/87:107,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ramlag för företagsanknutna vinstdelningssystem.

Stockholm den 31 mars 1987
Alf Svensson (c)

7