Motion till riksdagen
1986/87 :Sf 107

Stig Gustafsson m. fl. (s)

Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och
vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)

Proposition 1986/87:69 om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom
och vid tillfällig vård av barn föreslår vissa ändringar i lagen om allmän
försäkring (AFL), lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och lagen om
ersättning åt smittbärare.

De föreslagna lagändringarna är en förutsättning för införandet av den
s. k. timsjukpenningen. Vid sjukdom utgår för täckande av inkomstbortfallet
en ersättning med 90 % av årsinkomsten dividerad med 365. På grund av att
den s. k. insjuknandedagen och två fridagar vid korta sjukfall bortfaller, har
sjukpenningen ej motsvarat 90 % av inkomstbortfallet. Nu föreslås att
sjukpenning skall utgå för den faktiska tid den försäkrade avstår från
förvärvsarbete de första 14 dagarna. Ersättningen framräknas genom att den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) delas med den försäkrades årsarbetstid
uttryckt i timmar eller dagar och multipliceras med 90 %. Samtidigt
slopas den s. k. insjuknandedagen och fridagsregeln. Reglerna avses bli
tillämpade på dem som har SGI av anställning.

Ändring av SGI sker 30 dagar efter det att försäkringskassan fått
kännedom om de ändrade omständigheterna enligt 3 kap. 5 § i AFL.
Propositionen föreslår ingen ändring på denna punkt.

Reglerna för ikraftträdande av ny eller ändrad SGI har varierat från att ha
skett månadsskiftet efter anmälan till som för närvarande 30 dagar efter det
att försäkringskassan fått kännedom om de ändrade inkomstförhållandena.
Ursprungligen kunde man inte ändra sin sjukpenning under pågående
sjukfall. Denna regel slopades dock i samband med att 30-dagarsregeln
infördes. Dessa regler har bl. a. tillkommit på den tid då varje försäkrad
betalade in individuell sjukförsäkringsavgift, i förhållande till den sjukpenning
man var tillförsäkrad. Ett av motiven var att ingen genom att ej ”stå i rätt
sjukpenningklass” skulle kunna hålla nere sin sjukförsäkringsavgift. Dåvarande
manuella handläggning, registerförfarande m. m. vid försäkringskassorna
krävde även viss tid.

Alltjämt betalar den som har inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning in avgift i förhållande till uppgiven årsinkomst och eventuell
begärd karenstid. 13 kap. 17 § AFL finns också inskrivet att sjukpenning får
dras in eller sättas ner om någon avsiktligt underlåtit att anmäla sådan
inkomständring som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller
sjukpenningens storlek.

85 % av alla sjukfall avslutas inom de första 14 dagarna. Syftet med
föreslagna lagändringar är att sjukpenningen skall motsvara 90 % av

inkomstbortfallet. Många uppmärksammar först i samband med sjukfall att Mot. 1986/87

de är felaktigt SGI-placerade. Det är därför angeläget att SGI-ändring kan Sfl07

träda i kraft omgående, i annat fall nås inte syftet med lagändringen. Likaså
blir möjligheten att få ”rätt” sjukpenning omgående en anledning för den
försäkrade att göra inkomständring direkt i samband med sjukfallet.

Redan 1981 behandlade sjukpenningkommittén 30-dagarsregeln och
föreslog en ändring till 14 dagar för ikraftträdande av ny SGI. Detta förslag
genomfördes dock icke. Sedan dess har kontantutbetalningarna vid försäkringskassorna
slopats vilket inneburit att besöksfrekvensen vid kassorna
drastiskt har minskat. Den situationen att någon i samband med ett besök
och begäran om utbetalning också gör anmälan om ändrad SGI inträffar
därför i dag ytterst sällan. Däremot har den datoriserade handläggningen
ökat och utvecklats. Detta innebär att oavsett om en inkomständring lämnas
in via besök, brev eller rings in så kan handläggande tjänsteman ta emot
anmälan och vid förfrågan meddela den försäkrade att ny SGI gäller fr. o. m.
den dag de nya inkomstförhållandena kom till kassans kännedom och att nytt
försäkringsbesked via datoriserade rutiner kommer att per post tillställas den
försäkrade. Därefter handläggs anmälan vid kassan och vid behov utreds och
kontrolleras de lämnade uppgifterna.

Offentliga myndigheter och förvaltningar kritiseras ofta för byråkrati och
dålig service. Detta bemöts av ansvariga med löften om ökad service och
effektivitet. Det är då viktigt att sådana hinder i lagstiftningen som för den
enskilde är svårförståeliga och inkonsekventa undanröjs. Att ha kvar
30-dagarsregeln kommer för en mycket stor andel av de 85 % som blir friska
inom den första 14-dagarsperioden endast att upplevas som att syftet med
den nya timsjukpenningen inte uppnåtts.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tidpunkten för ändring av sjukpenninggrundande
inkomst.

Stockholm den 27 januari 1987
Stig Gustafsson (s)

Jarl Lander (s) Kaj Larsson (s)

Margit Sandéhn (s) Inga-Britt Johansson (s)

13