Motion till riksdagen
1986/87:Sfl04

Karin Israelsson m. fl. (c)

Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och
vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)

Mot.

1986/87
Sf 104-108

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen påtalat de uppenbara orättvisor
som finns inom sjukförsäkringen gentemot främst deltidsarbetande och
skiftesarbetande. Vi har också framhållit att det i längden inte är möjligt att
upprätthålla olika ersättningsnivåer för olika personalkategorier. Det finns
alla skäl för att deltids- och skiftesarbetandes sjukersättningssituation ges en
snabb lösning. Det är då med beklagande vi kan konstatera att nuvarande
förslag ej uppfyller våra krav på ett enkelt och lättöverskådligt sjukförsäkringssystem
med ökad rättvisa för deltidsanställda.

Såvitt vi kan finna innebär propositionens förslag stora oklarheter vad som
kommer att gälla för stora grupper på arbetsmarknaden. Det blir svårbedömt
och svårt att beräkna ersättningsnivån för exempelvis lärare med ferier,
präster med oregelbunden arbetstid, skiftarbetande med långa skift (14
dagars arbete, 14 dagars ledighet som vid oljeplattformar), feriearbetande
ungdom m. m.

Vi kan dock inte bifalla föreliggande förslag med nuvarande utformning.
Vi yrkar därför avslag på proposition 1986/87:69.

Förslaget att inordna alla försäkrade i timsjukpenningsystemet de första 14
dagarna av ett sjukdomsfall kan ifrågasättas. Det borde vara betydligt
enklare att försöksvis ordna ett system där försäkrade med oregelbunden
arbetstid efter särskild framställning kan få sjukpenning som bättre svarar
mot den inkomstförlust de gör vid sjukdom, än vad som är fallet med
nuvarande regler.

Personalmässigt kommer detta krångliga och nya system att ge stora
problem vid försäkringskassorna. En etablerad rättsordning bryts upp
genom ett nytt system och det tar många år innan nya vägledande prejudikat
skapats. Inte minst mot denna bakgrund är det viktigt med ett enkelt och
lättöverskådligt system.

Vissa delar av propositionens förslag ger mindre svårigheter vid genomförande
än andra. Att sjukpenning skall utgå redan anmälningsdagen är ett
sådant exempel, vilket också medverkar i lösningen av orättvisorna mot dem
som arbetar enbart någon dag i veckan.

I debatten har förekommit överväganden om huruvida det skulle vara
möjligt att åstadkomma riktigare regler genom någon form av arbetsgivarinträde
i ett inledande sjukdomsskede också på den privata sidan. Denna fråga
kan vid förnyad översyn prövas på nytt.

1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Sfi04-108

Såvitt vi kan finna är propositionens förslag, om man ser den offentliga Mot. 1986/87

sektorn som helhet, överfinansierat. Således har inte beaktats att ökade Sfl04

utbetalningar inom sjukförsäkringen motsvaras av ökade skatteinkomster
för stat och kommun. Mot denna bakgrund synes det särskilt märkligt att
regeringen i detta sammanhang föreslår en höjning av egenavgiften med
0,3 %. I väsentliga avseenden omfattas nämligen inte egenföretagare av
reformen.

I propositionen anges att den slopade fridagsregeln för egenföretagarna
kostar ca 4,5 milj. kr. och att den slopade karensdagen likaledes kostar 4,5
milj. kr. Totalt skulle således reformen för egenföretagarna kosta försäkringssystemet
9 milj. kr. Med beaktande av vad som ovan anförts om
småföretagens avgiftssituation redan i nuläget och den totala finansieringsbilden
för reformen synes höjningen av egenavgiften obefogad.

Vi har också hävdat att sjukförsäkringsavgifterna bättre borde spegla den
faktiska kostnaden för försäkringstagare i de olika företagen. Särskilt har vi
pekat på det rättvisa i att kraftigt sänka sjukförsäkringsavgiften i småföretag
och för egenföretagarna. Vi anser det vara rimligt att regeringen låter pröva
förutsättningarna för en differentiering. Vår målsättning i sammanhanget är
att sänka sjukförsäkringsavgiften med 5 procentenheter för de 15 först
anställda i företagen, beräknat efter en genomsnittlig lönesumma.

Vi finner således målsättningen i propositionen vällovlig. Vi kan emellertid
inte finna att propositionen i sina tekniska detaljer är så genomarbetad att
den kommer att kunna tillämpas på ett avsett sätt. Det faktum att regeringen
senarelagt ikraftträdandet till den 1 december tyder på att man också i
regeringskansliet hyser farhågor i detta avseende.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:69 hos regeringen
begär att en parlamentarisk beredning tillkallas för en översyn av
sjukersättningsreglerna vid korttidssjukdom så att nya regler kan
träda i kraft fr. o. m. den 1 december 1987,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts beträffande avslag på höjningen av egenavgifterna.

Stockholm den 27 januari 1987
Karin Israelsson (c)

Rosa Östh (c) Stina Gustavsson (c)

Ulla Tillander (c) Kersti Johansson (c)

Rune Backlund (c) Gunhild Bolander (c)

2