Motion till riksdagen
1986/87: Jul09

Göran Ericsson (m)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Mot.

1986/87: Ju 109

Inledning

Inom allt fler områden av samhällslivet reses krav på förnyelse och utveckling.
En strategisk roll i denna förändringsprocess utgör forskningen. Till de
klassiska forskarområdena som naturvetenskap, ekonomi, social- och samhällsvetenskap
fogas nu ständigt nya och intressanta forskningsområden.
Propositionen spänner över de nu aktuella områdena för forskning och utveckling
och speglar det enorma behov som föreligger i en modern industristat.

Forskning måste ha ett entydigt mål och dess produkt måste ovillkorligen
stå i människans och samhällets tjänst. Detta innebär många och svåra
avvägningsproblem mellan angelägna och mindre angelägna områden.

Polisforskning

Inom justitiedepartementets område finns flera olika grenar där forskning är
påkallad. Här kan med tillfredsställelse noteras de områden som finns upptagna
i propositionen såsom BRÅ (brottsförebyggande rådet), kriminalvården,
polisen, SKL (statens kriminaltekniska laboratorium) och den direkt
rättsvetenskapliga forskningen.

Av dessa områden är det av särskilt intresse att ta upp och peka på
nödvändigheten av en mer målinriktad forskning inom polisområdet.

Polisen är en myndighet med långtgående rättsliga mandat från samhället.
Polisens verksamhet är stor och utomordentligt mångskiftande. Dess verksamhet
är av yttersta betydelse inte enbart för enskilda människor utan i lika
hög grad för skyddet av samhällsordningen och statens intressen.

I icke obetydlig utsträckning har verksamheten inom svensk polis hittills
grundats mer på vunna erfarenheter och i någon mån vetenskap än på en
fastare, solid vetenskaplig grund. Föredragande statsråd pekar helt riktigt på
nödvändigheten av en forskning med en tvärvetenskaplig inriktning med
starka samhällsvetenskapliga och förvaltningsrättsliga inslag.

Jag delar denna uppfattning, men här fordras också en forskning grundad
på beteendevetenskap och tekniska områden. Här framgår klart den spännvidd
polisiär forskning måste ha för att tillgodose de behov som finns.

Morgondagens polis skiljer sig högst väsentligt från den polis vi i dag har.
Specialisering är oundviklig, brottsutvecklingen mer snabb och rörlig, bevisningen
mer komplicerad. Till detta kommer en alltmer internationaliserad

1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ju 109

Mot. 1986/87
Jul09

Professur inom rikspolisstyrelsen

Från moderat håll har under 1980-talets första del flera motioner väckts med
krav på en professur inom RPS, syftande till att få i gång en forskning inom
polisområdet.

Också regeringen har berört denna fråga, men något konkret resultat har
inte kommit till stånd. Det finns nu åter anledning att aktualisera frågan, och
angelägenheten har inte blivit mindre under de år som gått.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
inom området polisiär forskning i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Stockholm den 6 mars 1987

Göran Ericsson (m)

kriminalitet, där svensk polis i ökad utsträckning kommer att nödgas bli en
integrerad del av det internationella samarbetet.

Det är då av stor vikt att svensk polis kunskapsmässigt står rustad att möta
det svåra och mångskiftande arbete som väntar. På samma sätt som vi
kommer att motta kunskap och tekniskt bistånd från omvärlden, måste vi
vara beredda att bistå med vår kunskap och vårt kunnande.

Graphic Systems AB, Göteborg 1987

2