Motion till riksdagen
1986/87:Ub90

Ylva Annerstedt m. fl. (fp)

Fortsatt decentralisering inom högskolan
(prop. 1986/87:127)

Propositionen innehåller två huvudförslag: avskaffande av regionstyrelserna
och förändring av högskolestyrelsernas sammansättning. Vi yrkar i denna
motion bifall till propositionen vad gäller regionstyrelserna men föreslår
väsentliga förändringar vad gäller förslaget om högskolestyrelserna.

Innan utbildningsutskottet påbörjar sakbehandlingen av ärendet bör utskottet
genom en remiss ge möjlighet för högskolorna samt berörda organisationer
och intressegrupper att yttra sig över den del av propositionen och
tillhörande motioner som berör högskolestyrelsernas sammansättning.

Högskolans framtida anslags- och styrsystem

Föredragande statsrådet betecknar propositionen som ett led i en reformering
av högskolans anslagssystem. Av propositionen framgår att ytterligare
förslag med denna inriktning senare kommer att presenteras riksdagen. Vi
finner det otillfredsställande att riksdagen inte ges möjlighet att samlat ta
ställning till både anslags- och styrfrågorna för högskolan.

Vi vill påminna om att folkpartiet i två motioner till detta riksmöte (1986/
87:Ub641 och 1986/87:Ub6) har framfört uppfattningen att högskolan skall
ges möjlighet att arbeta med större målstyrning. Ett sådant system skall fullt
utvecklat innebära att högskolan tilldelas en total resursram och att den
lokala högskolestyrelsen sedan åläggs att göra fördelning mellan grundutbildning
och forskning, mellan tjänster, lokaler, inredning och utrustning.

Vi tycker oss i den nu föreliggande propositionen finna visst stöd för vad vi i
de tidigare motionerna anfört. Det är angeläget att det fortsatta arbetet med
att väsentligt öka högskolans självständighet kommer att beredas skyndsamt
från regeringens sida.

Regionstyrelserna

Propositionen föreslår att regionstyrelserna upphör fr. o. m. den 1 juli 1988
och att indelningen i regioner därmed upphör.

Folkpartiet var motståndare till regionstyrelserna redan när de infördes
som ett resultat av en uppgörelse mellan centerpartiet och socialdemokraterna.
Alltsedan dess har folkpartiet arbetat för att styrelserna skall avskaffas.

Mot denna bakgrund är det självklart att folkpartiet ställer sig bakom
förslaget att regionstyrelserna nu avskaffas samt förslaget till hur det s. k.

LIE-anslaget skall anvisas i framtiden. Vi anser det angeläget att understryka Mot. 1986/87

att det bör vara universitetsstyrelserna som i fortsättningen övertar ansvaret Ub90

för forskningsanknytningen vid de mindre högskolorna.

Högskolestyrelsernas sammansättning

Det andra huvudförslaget i propositionen gäller en förändring av högskolestyrelsernas
sammansättning. Förslaget innebär att företrädarna för allmänintressena
i fortsättningen skall ha majoritet genom att utgöra sex av styrelsens
totalt elva ledamöter. I styrelsen skall vidare ingå rektor, tre företrädare för de
anställda och en företrädare för de studerande.

Frågan om högskolestyrelsens sammansättning var föremål för mycken
debatt innan den nuvarande ordningen fastställdes inför högskolereformens
ikraftträdande 1977. Vid ett antal tillfällen därefter har frågan på nytt aktualiserats
och vid varje tillfälle lett till en intensiv debatt. Mot denna bakgrund är
det anmärkningsvärt att regeringen presenterar förslaget att majoriteten skall
övergå från verksamhetsföreträdarna till allmänföreträdarna utan att först ha
remitterat detta till högskolorna och till de organisationer och intressegrupper
vilka idag utser företrädare i högskolestyrelserna. Det finns skäl att
påminna om vad den dåvarande socialdemokratiska utbildningsministern
skrev då frågan om styrelsens sammansättning senast behandlades: ”Det är
av stor vikt för högskolestyrelsens auktoritet och beslutsförmåga att principerna
för dess sammansättning är förankrade inom högskoleenheten. I likhet
med bl. a. UHÄ har jag tagit fasta på den breda uppslutning kring de
nuvarande styrelserna som kommit till uttryck vid remissbehandlingen.”

(Prop. 1983/84:52 s. 10). Innan utskottet sakbehandlar propositionen och de
motioner som väcks med anledning av denna bör därför utskottet besluta att
inhämta synpunkter från de nyss berörda intressenterna. Detta bör också
gälla det alternativförslag som vi presenterar i det följande.

Folkpartiet har tillsammans med bl. a. företrädare för lärarna och de studerande,
slagit vakt om principen att det är verksamhetsföreträdarna som skall
ha majoriteten i högskolestyrelserna. Vi har ansett att detta var en viktig
princip inom ramen för ett system där riksdag och regering på ett mycket
detaljerat sätt har styrt utbildning och forskning och med tanke på att regionstyrelserna
har haft en majoritet av allmänföreträdare.

Det finns som vi har berört ovan anledning att nu öka högskolornas beslutanderätt
över de medel som de tilldelas för utbildning och forskning. Konsekvensen
av detta blir att regering och riksdag måste acceptera att mycket mer
övergripande än idag styra den högre utbildningen och forskningen. Utifrån
dessa ändrade förutsättningar och med hänsyn tagen till att regionstyrelserna
föreslås avskaffade anser vi det rimligt att, som regeringen gör, pröva om
andra än företrädare för verksamheten skall ha majoriteten i högskolestyrelserna.

När man tar ställning till den framtida sammansättningen av högskolestyrelserna
finns det också anledning att ta hänsyn till hur den hittillsvarande
ordningen har fungerat. En synpunkt som därvid bör beaktas är erfarenheten

från flera högskolestyrelser att företrädarna för verksamheten tar hänsyn mer 10

till sina resp. discipliners ämnesområden eller organisationers intressen än till
helheten för resp. högskola. Vi förutsätter att erfarenheterna av nuvarande
ordning blir utförligt belysta i det remissförfarande som vi föreslår skall
genomföras.

Med reservation för vad remissförfarandet kommer att ge menar vi sammanfattningsvis
därför, med hänsyn tagen såväl till de nya styrformer som vi
anser angelägna inom högskolan som till de erfarenheter nuvarande ordning
har givit, att det kan finnas anledning pröva en sammansättning av högskolestyrelserna
där verksamhetsföreträdarna inte har majoriteten.

Vi är emellertid inte beredda att acceptera regeringens förslag. Det innehåller
enligt vår uppfattning flera oacceptabla brister: lärarna ges ingen
representation och de studerande en alltför liten. Fackföreningarna bibehåller
sitt dubbla inflytande genom att vara representerade i styrelserna samtidigt
som de har rätt att förhandla enligt MBL. Slutligen finns det en uppenbar
risk att företrädarna för allmänintressena, om de skall utses enligt regeringsförslaget,
kommer att företräda politiska partier, intresseorganisationer eller
fackföreningar.

Mot denna bakgrund föreslår vi därför att följande förändringar vidtas i
förhållande till regeringens förslag.

1. Inflytandet för verksamhetsföreträdarna måste bli större.

Vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser bör styrelsen ha följande
sammansättning:

a) tre lärare som företräder verksamheten vid enheten,

b) tre representanter för de studerande,

c) högskoleenhetens rektor,

d) åtta företrädare för allmänna intressen.

Vid övriga högskoleenheter bör styrelsen ha följande sammansättning:

a) två lärare som företräder verksamheten vid enheten,

b) två representanter för de studerande,

c) högskoleenhetens rektor,

d) sex företrädare för allmänna intressen.

Vårt förslag innebär en bättre balans än regeringsförslaget mellan inflytandet
för allmänföreträdarna och för verksamhetsföreträdarna. Förslaget till
sammansättning av styrelsen skall ses i sammanhang med vad vi föreslår
nedan om principen för utseende av allmänföreträdare.

2. De fackliga företrädarna skall endast ha närvaro- och yttranderätt.

Det är nu dags att renodla de fackliga organisationernas inflytande i

högskolan. Enligt vår uppfattning bör man därvid följa samma princip som
regeringen har föreslagit i den s. k. verksledningspropositionen, dvs. personalen
bör ha närvaro- och yttranderätt men ej rösträtt. Inflytande för personalen
tillvaratas genom deras representation i underordnade högskoleorgan
och genom förhandlingar inom ramen för lagen om medbestämmanderätt.

3. Rektor skall liksom hittills i normalfallet vara självskriven som styrelsens
ordförande.

4. Företrädarna för allmänintressena skall nomineras av resp. högskola
och utses av regeringen.

I propositionen redogör föredragande statsrådet för vilka egenskaper som

Mot. 1986/87

Ub90

11

bör utmärka de personer vilka skall företräda allmänintressena. De skall ha
ett starkt personligt engagemang för högskolans utveckling och vara särskilt
förtrogna med de områden som anknyter till högskolans verksamhetsområde.

Vi delar regeringens uppfattning att det är just dessa egenskaper som
allmänföreträdarna skall ha. Vi fruktar emellertid att de egenskaperna inte
kommer att vara det som utmärker allmänföreträdarna om regeringen skall
handplocka dem. Trots vad som anförs i propositionen leder nämligen en
sådan ordning enligt vår uppfattning till att regeringen, mer eller mindre
tvingad, kommer att utse företrädare för skilda intressegrupper som kräver
att få inflytande över högskolan.

Det bästa sättet att garantera att allmänföreträdarna har just de egenskaper
som regeringen anser att de skall ha är enligt vår uppfattning att högskolan
själv får nominera dem. Därigenom har högskolan möjlighet att till sig
kunna knyta personer vilka de anser kan tillföra högskolan angelägen kompetens
och erfarenhet. Självfallet skall dessa personer vara oberoende av högskolan
i den meningen att besluten i högskolestyrelsen inte påverkar deras
egna eller deras kollegers arbetsförhållanden. Det är en självklarhet att
regeringen i normalfallet skall utse dem som högskolan nominerar.

Det finns skilda möjligheter när det gäller att bestämma hur nomineringsförfarandet
skall genomföras. Den naturliga modellen är att nomineringsansvaret
läggs på de valkorporationer som i dag finns för att utse lärarnas och de
studerandes företrädare i styrelsen.

Övriga frågor rörande högskolestyrelsernas sammansättning.

Föredragande statsrådet föreslår att det inte bör utses suppleanter för
styrelsens ledamöter. Vi anser inte att detta är rimligt. Visserligen finns det
anledning att betona det personliga ansvaret för styrelsens samtliga ledamöter
men framför allt de studerande och lärarna kan periodvis vara så bundna
av sina studier resp. sitt arbete att de har svårt att närvara vid varje sammanträde.
Det är därför rimligt att de har suppleanter att tillgå. Det bör dock
markeras att suppleanter inte skall ha närvarorätt annat än i de fall då de
tjänstgör för ordinarie ledamot.

Övriga frågor

I propositionen föreslås att medel för lokala och individuella linjer och
enstaka kurser skall fördelas av högskolestyrelserna för den utbildning för
vilken staten har ansvar. Här kommer formerna för inflytande att säkerställas
genom högskolestyrelsernas sammansättning. För den kommunala högskolan
finns däremot inga förslag till hur inflytandet skall organiseras. Det är anmärkningsvärt
med tanke på att den kommunala högskoleutbildningen utgör
en fjärdedel av högskolan. Hittills har regionstyrelserna haft i uppdrag att
knyta samman den forskning som sker inom de statliga högskolorna med den
som sker inom de kommunala vårdhögskolorna. Denna ordning har varit
motiverad av att fasta forskningsresurser och institutioner för forskning endast
finns inom den statliga högskolan. När regionstyrelserna nu avskaffas
kommer det att behövas en ordning som innebär att universitetsstyrelserna

Mot. 1986/87

Ub90

12

får ett ansvar för forskningsanknytningen vid de kommunala högskolorna.
Regeringen bör ge UHÄ i uppdrag att redovisa ett förslag till hur kopplingen
skall kunna göras mellan forskningen inom den statliga och den kommunala
högskolan.

Hemställan

Med hänvisning till ovan hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att godkänna propositionen i den del som
gäller förslaget att avskaffa regionstyrelserna,

2. att riksdagen beslutar att högskolestyrelsen skall få en sammansättning
i enlighet med vad vi i motionen anfört, nämligen att antalet
företrädare för lärarna och de studerande utökas, att de fackliga företrädarna
skall ha närvaro- och yttranderätt, att rektor liksom hittills i
normalfallet skall vara självskriven som styrelsens ordförande, att
företrädarna för allmänintressen skall nomineras av resp. högskola och
utses av regeringen samt att suppleant för ordinarie ledamot skall
kunna utses,

3. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ skall få i uppdrag att
presentera ett förslag till hur kopplingen mellan forskning inom statlig
och kommunal högskola i framtiden skall ske.

Stockholm den 21 april 1987

Ylva Annerstedt (fp)

Lars Leijonborg (fp) Kerstin Keen (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

Mot. 1986/87

Ub90

13