Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87 :Ub89

Lars Wemer m. fl. (vpk)

Fortsatt decentralisering inom högskolan
(prop. 1986/87:127)

I propositionen förordar regeringen mycket omfattande förändringar av ledningssystemet
för våra högskolor. Vänsterpartiet kommunisterna anser att
det vore olyckligt om riksdagen nu antog regeringsförslaget, som inte varit
föremål för någon genomlysande diskussion. Vi yrkar därför att riksdagen
avslår propositionen och att regeringens förslag går ut på en bred remiss.
Bl. a. bör högskolestyrelser, studentkårer, lärare och andra högskoleanställda
ges möjlighet att diskutera regeringsförslaget innan riksdagen fattar beslut.
Vi kan inte i det här sammanhanget finna att det föreligger någon som helst
fara i dröjsmål. Tvärtom borde det vara möjligt att inom en inte alltför
avlägsen framtid kunna återkomma med ett förslag som alla berörda kunnat
vara med och påverka och lägga synpunkter på.

Med tanke på att vi förordar en bred remissomgång och vidare utredningar
innan beslut fattas om ledningssystemet för högskolan skall vi inte nu i detalj
granska det aktuella regeringsförslaget. Några principiella synpunkter finns
det emellertid anledning att framföra.

I en tid då externa intressenter och finansiärer, bl. a. starka kapitalintressen,
spelar en växande roll i en högskola som är hårt ekonomiskt pressad är
det av utomordentlig vikt att slå vakt om högskolans integritet och självständighet.
Det förutsätter, vilket vi föreslagit i många andra sammanhang, att
statsmakterna ställer ökade medel till högskolans förfogande. Men det förutsätter
också att högskolans ledning får en sådan utformning att dess självständighet
markeras och att studenter, lärare och annan personal ges ett betydande
inflytande.

Mot denna bakgrund är vi kritiska bl. a. mot att studeranderepresentationen
i högskolestyrelserna skall minska enligt regeringsförslaget. Vi är också
tveksamma till att de s. k. allmänrepresentanterna ges majoritet i styrelserna.
Vi efterlyser en bättre balanserad styrelsesammansättning där ingen grupp
ensam ges majoritet i styrelsen. Innebörden av begreppet ”företrädare för
allmänna intressen” bör också preciseras bättre. Så bör t. ex. representanter
för bank- och industrikapital inte kunna räknas som företrädare för allmänintressen.

Regeringens förslag om ett avskaffande av regionstyrelserna kan vi acceptera
på vissa villkor. Regionstyrelsen har spelat en positiv roll - och borde ha
kunnat spela en ännu större roll - vid utvecklandet av de mindre och medelstora
högskolorna. Dessa är numera fast etablerade och därmed bortfaller ett
argument för att bibehålla regionstyrelserna, vilka på många håll kommit att
uppfattas som ett onödigt byråkratiskt inslag i högskolans ledningssystem. Å

andra sidan måste ett avskaffande av regionstyrelserna kombineras med Mot. 1986/87

ytterligare åtgärder för att stärka de mindre och medelstora högskolorna. Det Ub89

gäller bl. a. ekonomiska tillskott och i viss utsträckning forskningsresurser till
i första hand högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö. Tendensen att de
mindre högskolornas verksamhet begränsas till högre yrkesutbildning för det
regionala näringslivet måste med kraft motarbetas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:127,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utformningen
av högskolans ledningsorganisation förs ut till en bred debatt
bland berörda parter.

Stockholm den 21 april 1987

Lars Werner (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Jörn Svensson (vpk)
Bo Hammar (vpk)

Nils Berndtson (vpk)
Inga Lantz (vpk)

Björn Samuelson (vpk)

8