Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Ub88

Pär Granstedt m. fl. (c)

Fortsatt decentralisering inom högskolan
(prop. 1986/87:127)

Den nu framlagda propositionen innebär stora förändringar för högskolans
lednings- och anslagssystem. Det är anmärkningsvärt att ett förslag till så
omfattande förändringar framläggs av regeringen utan någon som helst utredning
eller remissbehandling.

Universitet och högskolor spelar redan nu en betydelsefull roll för landets
utveckling. Därom tycks stor enighet råda. De flesta anser dessutom att
denna betydelsefulla utvecklingsroll snarast kommer att förstärkas. Det
måste mot denna bakgrund betraktas som synnerligen okänsligt att nu lägga
fram ett illa förberett och dåligt förankrat förslag som på ett så genomgripande
sätt påverkar högskolans framtid.

Ett av huvudförslagen i propositionen är att göra en direkt fördelning på de
enskilda högskolorna av anslagen för lokala och individuella linjer samt
enstaka kurser - det s. k. LIE-anslaget. Denna inriktning ligger i och för sig i
linje med vad vi tidigare förordat om en reformering av anslagssystemet och
linjesystemet på ett sådant sätt att institutionerna och högskolornas ställning
stärks genom att de ges en mer samlad resurstilldelning. Regeringens förslag
är emellertid långt ifrån så genomgripande som vi tidigare krävt. Förändring
leder inte till någon större förenkling om den nuvarande anslagssplittringen
ändå bibehålls.

Uppgiften att fördela LIE-anslaget är regionstyrelsemas ur ekonomisk
synpunkt mest betydelsefulla uppgift. Regeringen föreslår därför att regionstyrelserna
avskaffas när denna fördelningsuppgift löses på annat sätt. Enligt
centerns mening är det ett allvarligt misstag att avskaffa regionstyrelserna till
följd av ändrad funktion i fråga om anslagsfördelningen. Det finns många skäl
som talar för att det måste finnas ett regionalt organ inom utbildningssektorn
med främsta uppgift att främja samverkan och utveckling. Vi vill i detta
sammanhang peka på att regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion har spelat
en synnerligen aktiv roll för att tillskapa Bergslagens tekniska högskola
(BTH). Det finns många skäl som talar för att denna typ av s. k. nätverkshögskolor
- som bygger på samverkan mellan många parter - kommer att få en
allt större roll vid utvecklingen av den högre utbildningen. Från centerns sida
har vi föreslagit och uttalat vårt stöd till projekt i Småland och Fyrstadsområdet
i Västsverige med BTH som förebild.

Regionstyrelserna har också spelat en roll för samverkan och utveckling
när det gäller det kommunala högskoleväsendet. Detta består i huvudsak av
vårdyrkesinriktade utbildningar under landstingskommunalt huvudmannaskap.
Här finns ett behov av samverkan dels mellan olika kommunala högsko

lor, dels mellan kommunala och statliga högskoleväsendet. Propositionen Mot. 1986/87
berör knappast dessa samverkansbehov som berör ca 20 % av högskolan. Ub88

I den utbildningspolitiska debatten under senare tid har alltmer belysts
behovet av landsdelsövergripande utveckling och samverkan på det gymnasiala
skolområdet - framför allt i fråga om yrkesinriktade linjer med låg
dimensionering och i fråga om vissa specialkurser. Det är enligt vår mening
naturligt att pröva om regionstyrelserna kan spela en roll i detta arbetet. Om
regionstyrelserna bibehålls kan till dessa decentraliseras uppgifter från såväl
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som skolöverstyrelsen (SÖ).

Det är enligt centerns mening viktigt att det nu framlagda regeringsförslaget
tillbakavisas och att frågan om regional samverkan för utveckling av
utbildningsväsendet belyses från de utgångspunkter vi ovan har nämnt.

I den föreliggande propositionen föreslås också att högskolestyrelserna
skall få en väsentligt annorlunda sammansättning än för närvarande samtidigt
som deras roll kraftigt förändras. Inte heller denna del av propositionen har
föregåtts av någon beredning utanför regeringskansliet.

I propositionen hävdas bl. a. att den nuvarande sammansättningen av
högskolestyrelserna skulle försvåra handhavandet av prioriteringsbeslut. I
propositionen presenteras emellertid inga belägg för detta. Inte heller kan det
anses klarlagt att de eventuella svårigheterna kan lösas genom de föreslagna
åtgärderna.

Propositionen innebär att högskolestyrelsen skall syssla med andra frågor
än den gör i dag. Den tycks exempelvis komma att skiljas helt från befattningen
med tjänstetillsättningar för vilka det tydligen skall finnas en särskild
beslutsstruktur. Högskolestyrelsens roll i anslags- och budgetprocessen synes
också mycket oklar.

Den nuvarande sammansättningen av högskolestyrelsen har vuxit fram
successivt. Den senaste ändringen skedde 1983. En ny, genomgripande förändring
av högskolestyrelsernas sammansättning och arbetsuppgifter bör
föregås av en mer seriös prövning, där de närmast berörda får en reell
påverkansmöjlighet. En sammansättning med lekmannamajoritet bör inte
uteslutas.

Sammanfattningsvis anser vi att den framlagda propositionen är så illa
förberedd att den inte kan utgöra underlag för riksdagens beslut. Vi yrkar
således avslag på propositionen i dess helhet. Vi anser vidare att frågorna om
högskoleväsendets anslags- och styrningsfrågor på såväl central, som lokal
och regional nivå är av sådan vikt att de motiverar en särskild utredning. I en
sådan utredning bör ingå företrädare för berörda inom högskoleväsendet
samt ett allsidigt parlamentariskt inslag. Detta bör ges regeringen till känna.

Igångsättande av ett utredningsarbete rörande högskoleväsendets anslagsoch
styrningsfrågor hindrar naturligtvis inte att det mycket angelägna arbetet
med att tillförsäkra Gotland och Blekinge högskoleutbildning fullföljs enligt
planerna.

1* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub87-91

Hemställan

Mot. 1986/87
Ub88

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i
motionen anförs om utredning av högskolans centrala, regionala och
lokala ledning i enlighet med vad som anges i motionen.

Stockholm den 21 april 1987

Pär Granstedt (c)

Marianne Andersson (c) Larz Johansson (c)

Karl Boo (c)

Kerstin Göthberg (c)

Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)

6