Motion till riksdagen
1986/87 :Ub83
Birgitta Rydle m. fl. (m)
Ny inriktning och organisation av
framtidsstudieverksamheten m. m. (prop. 1986/
87:92)
Regeringen föreslår att den offentligt finansierade framtidsstudieverksamheten
skall bedrivas i en stiftelse med staten som ensam stiftare. Vi kan av skäl
som redovisas närmare i det följande inte biträda ett sådant förslag.
Framtidsstudier kan i sin helhet aldrig betraktas som forskning, men
självfallet måste en systematisk forskning utgöra ett väsentligt inslag i
verksamheten i syfte att ta fram underlag för olika framtidsbedömningar.
Som forskningsrådsnämnden (FRN) framhåller i sitt remissvar på framtidsstudieutredningens
betänkande (Att studera framtiden, SOU 1986:33) är
begreppet framtidsstudier ”kunskapsteoretiskt oklart och verksamhetens
karaktär svårdefinierad. Inga fasta konstellationer känner verksamheten
som sin. Framtidsstudier kan uppfattas som ett hot mot politiska, fackliga,
myndighets-, kommersiella eller andra etablerade intressen och därmed bli
starkt kontroversiella eller definieras som ointressanta, irrelevanta eller
flummiga. Verksamhetet måste finna en nisch vid sidan av och bland
etablerade specialiteter som gängse vetenskaplig forskning, normalt offentligt
utredande eller traditionell massmediai kulturdebatt.”
Vi delar den uppfattning som framförts av flera remissinstanser och som
betonats i den moderata reservationen till utredningen, att just mångfalden
är av central betydelse för framtidsstudierna. Ju större flexibilitet och ju fler
sinsemellan oberoende forskningsorgan, som sysslar med sådan verksamhet,
desto större är möjligheten till träffsäkra bedömningar och uppställandet av
alternativa utvecklingslinjer för framtiden. Av detta skäl avvisar vi propositionens
förslag att koncentrera framtidsstudierna till en statlig stiftelse. Vi
tror inte, att detta löser den konflikt mellan krav på oberoende och
inflytande, som måste hanteras när framtidsstudieverksamhetens organisation
fastställs. Det är anmärkningsvärt, att framtidsstudieutredningen inte
presenterat några alternativa organisatoriska lösningar.
Då sekretariatet för framtidsstudier i början av 1970-talet inrättades i
statsrådsberedningen, var syftet att ge framtidsforskningen ett direkt politiskt
inflytande samtidigt som den kunde styras av regeringen. Detta ledde
helt naturligt till att verksamheten blev i hög grad politiskt diskuterad och
ifrågasatt. ”Man kan säga”, anför FRN helt riktigt, ”att sekretariatet för
framtidsstudier tidigt fångades i den klassiska fälla som avvägningen mellan
de samtidiga önskemålen om oberoende sektorsövergripande ställning och
direkt inflytande skapar.” Då ansvaret för verksamheten därefter överflyttades
till utbildningsdepartementet, vilket sedan ledde till att sekretariatet
1980 inlemmades i FRN, innebar det att det direkta inflytandet på den
politiska planeringen försvann. ”Spänningen”, konstaterar FRN, ”mellan Mot. 1986/87
'oberoende’ och 'inflytande' löstes sålunda upp genom att framtidsstudierna Ub83
gavs skydd för sitt oberoende i forskningssystemets frihetssfär och av FRNs
sektorsövergripande mandat och breda sammansättning. Möjligheterna till
direkt inflytande ersattes av de mer indirekta som en påverkan av den
allmänna debatten kan ge. Också häri kom framtidsstudierna i mycket att
dela forskningens villkor.”
Regeringens förslag att inrätta ett fast statligt finansierat institut för
framtidsstudier bryter med den förhärskande traditionen inom svensk
forskningspolitik. Det har hittills i Sverige funnits en relativt stor enighet om
att undvika särskilda institutsbildningar. Risken för förstelning, kompetensförtvining
och isolering inom sådana institut har bedömts som stor. I stället
har det ansetts angeläget att införliva nya forskningsfält i redan existerande
större forskningsmiljöer. Regeringen förebär i propositionen inte någon
trovärdig motivering för ett avsteg från ovan nämnda princip och för en
särskild institutsbildning.
Den föreslagna konstruktionen skulle också innebära att framtidsstudieverksamhetens
inriktning förändras. Tidigare har sekreteriatet med
relativt få fasta medarbetare främst haft till uppgift att organisera och stödja
särskilda projektgrupper, som bildats för olika projekt. Nu avser regeringen i
stället att få till stånd en icke projektanknuten och relativt stor medarbetarstab
vid det tänkta institutet. Detta skulle enligt vår mening vara olyckligt och
leda till en icke önskvärd inriktning av verksamheten. Risken är stor för att
en situation uppstår, där det i relatiteten endast kommer att finnas en
mottagare av anslag från den enda finansiären, staten. Det kan på goda
grunder ifrågasättas, om någon del av högskolan skulle vilja eller över huvud
taget skulle kunna ta upp egen framtidsstudieverksamhet under sådana
omständigheter. Pluralismen och flexibiliteten riskerar att gå förlorad till
följd av den föreslagna koncentrationen.
Likaså riskerar oberoendet att gå förlorat i och med att stiftelsen knyts
nära till statsrådsberedningen. Det förefaller som om det politiska inflytandet
för både regeringen och institutet tillmäts större betydelse än oberoendet
och självständigheten. Därmed har en återgång skett till de förhållanden som
rådde i början av 1970-talet, om än i andra former. Framtidsstudieverksamheten
riskerar både att utsättas för politisk styrning och att ifrågasättas på
politiska grunder, vilket måste anses olyckligt.
För att åstadkomma den av oss önskade pluralismen kan en viss
medelsförstärkning vara påkallad. Samtidigt konstaterar vi att inga vägande
skäl har framförts för den konstruktion som har föreslagits av regeringen.
Därför är det lämpligt att också i fortsättningen låta FRN ha huvudansvaret
för framtidsstudierna, som ofta är av gränsöverskridande eller tvärvetenskaplig
karaktär. Detta sker lämpligast genom att en delegation inom FRN,
utsedd av dess styrelse, får ansvaret för verksamheten. Delegationen bör
disponera över en budget för framtidsstudier samt kunna initiera och ge
anslag till olika projekt. Samtidigt bör forskningsrådens resurser öka, så att
de på motsvarande sätt kan ge stöd till framtidsstudieprojekt.
3
Hemställan
Med hänvisning til! det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:92 om ny inriktning och
organisation av framtidsstudieverksamheten m.m.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om framtidsstudieverksamheten,
3. att riksdagen beslutar att under utbildningsdepartementets huvudtitel
till anslaget D 29 Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1987/88 under åttonde huvudtiteln utöver vad regeringen föreslagit
anvisa ett reservationsanslag på 5 300 000 kr.,
4. att riksdagen beslutar att under samma huvudtitel till vart och ett
av anslagen D 30 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
D 31 Medicinska forskningsrådet och D 32 Naturvetenskapliga
forskningsrådet ytterligare anvisa 1 000 000 kr. för budgetåret 1987/
88.
Stockholm den 25 mars 1987
Birgitta Rydle (m)
Göran Allmér (m)
Birger Hagård (m)
Hans Dau (m)
Anders G Högmark (m)
Rune Rydén (m)
Ingela Gardner (m)
Lars Ahlmark (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Hans Nyhage (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
gotab Stockholm 1987 12700