Motion till riksdagen
1986/87:Ub81
Pär Granstedt m. fl. (c)
Forskning (prop. 1986/87:80)
I en partimotion från centerpartiet presenteras centerns principiella syn på
forskningsfrågor under nästkommande treårsperiod med anledning av regeringens
forskningsproposition. I den här motionen tar vi upp ett antal
enskilda frågor som aktualiseras av denna proposition.
Vissa professurer
Ett av högskolereformens mål var att all grundläggande högskoleutbildning
skulle vara forskningsanknuten. Det är angeläget, som också påpekas i
propositionen, att resurser för forskningsanknytning ges till utbildningar
som saknar sådana.
Vid Dramatiska institutet bedrivs en utbildning av flera yrkeskategorier
för film, TV och teater. Utöver den grundläggande utbildningen bedriver
institutet fort- och vidareutbildning, utlokaliserad till olika delar av landet.
Institutet planerar fr. o. m. den 1 juli 1988 en påbyggnadsutbildning för
regissörer.
Ett forskningsprojekt planeras också om jämförelse mellan scenteater
och TV-drama, lokaliserat till Norrbottensteatern och SVT-Luleå. Mot den
bakgrunden är det angeläget att en professur i reg/inrättas fr. o. m. den 1 juli
1988.
Vaktslåendet om folkrätten är en grundläggande fråga inom Sveriges
utrikespolitik. Arbetet på att vidareutveckla kompetensen på folkrättsområdet
är därför betydelsefullt. Inrättandet av en ny professur ifolkrätt skulle
kunna vara ett verksamt sätt att stimulera denna utveckling. Regeringen bör
därför ge UHÄ i uppdrag att utreda förutsättningarna för och behovet av en
ny professur i folkrätt.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast vikten av att minska
användningen av plågsamma djurförsök. En viktig förutsättning för att
djurförsöken skall kunna avvecklas är utvecklingen av alternativa testmetoder.
Därför är det betydelsefullt att på olika sätt stimulera forskningen kring
sådana alternativa metoder. I en annan centermotion föreslås att djurförsöksnämnden
får ökade resurser för att stödja sådan forskning. Därutöver
bör en professur inrättas i celltoxikologi med inriktning på utveckling av
metoder som är alternativ till djurförsök. Målet bör vara att en sådan professur
skall kunna inrättas fr. o. m. budgetåret 1988/89. Riksdagen bör därför
hemställa att regeringen återkommer med ett förslag om detta.
Temaorienterad forskning
Vi ser det sorn mycket värdefullt att tema Barn nu kommer att inrättas vid
Linköpings universitet. Den tvärvetenskapliga barnforskning som på det
sättet möjliggörs kommer förhoppningsvis att leda till viktiga kunskapstillskott.
Tyvärr har dock inte förslaget om inrättandet av detta nya tema åtföljts
av erforderliga resurstillskott. De resursförstärkningar som föreslås
till Linköpings universitet kommer i huvudsak att åtgå för att klara ökade
kostnader i den redan befintliga verksamheten. Under uppbyggnadsåret
1987— 1988 kan det vara möjligt att klara verksamheten inom det nya temat
inom befintliga resurser. Därefter, i samband med inrättandet av de två nya
professurerna den 1 juli 1988, krävs en resursförstärkning på ytterligare I
milj. kr. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Handikappforskning
Handikappforskningen är ett viktigt område där mycket återstår att göra.
Utveckling av metoder både på det tekniska och det sociala området som
underlättar för handikappade att föra ett normalt liv är av allra största
betydelse ur såväl mänsklig synvinkel som ur samhällsekonomisk. Regeringen
föreslår att forskningsrådsnämnden skall få sammanlagt 5 milj. kr.
att fördela till handikappforskning. Hälften av detta belopp förväntas komma
från olika sektorsorgan såsom humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, delegationen för social forskning,
styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning
och transportforskningsberedningen. Vi anser det vara en principiellt tvivelaktig
ordning att sektorsorgan åläggs att lämna forskningsanslag till ett
statligt anslagsbeviljande organ som forskningsrådsnämnden. De berörda
sektorsorganen bör, i avvaktan på en mera genomgripande reform av det
statliga systemet för forskningsfinansiering, ha ett oförändrat ansvar att
stödja handikappforskning inom sina resp. sektorer. Forskningsrådsnämndens
anslag för handikappforskning bör komma direkt från statsbudgeten.
Forskningsrådsnämndens anslag bör därför räknas upp med 2,5 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag till 51 699 000 kr.
Idrottshögskola
Den omorganisation som innebar att utbildningsdelen vid gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm fördes till lärarhögskolan i Stockholm medan
forskningsresurserna fördes till Karolinska institutet, har visat sig mindre
lycklig för forskning och utbildning på idrottsområdet. Forskningen på
idrottsområdet har reducerats kraftigt på grund av att forskningsresurserna
har använts för andra ändamål. Utbildningen har koncentrerats till skolidrottens
problem. Det forsknings- och utbildningsbehov som mer anknyter
till elitidrottens och idrottsrörelsens verksamhet har hamnat helt utanför.
Tiden är nu mogen för att ta upp frågan om en ny idrottshögskola i
Sverige. Idrottsrörelsen har också i ett uttalande vid 1986 års riksidrottsmöte
givit uttryck för samma behov då det beslöts att uppdra åt riksidrottsstyrelsen
att på lämpligt sätt aktualisera frågan om inrättande av en idrottshög- 13
Mot. 1986/87
Ub81
skola. Regeringen bör uppdra åt UHÄ att utreda denna fråga. Utredningen Mot. 1986/87
bör också överväga lokaliseringsfrågan. En naturlig lokaliseringsort kan Ub81
vara högskolan i Falun/Borlänge. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Lokalhistoriskt institut i Härnösand
Landstinget i Västernorrland, Härnösands kommun, högskolan i Sundsvall/Härnösand
och länsstyrelsen i Västernorrlands län har i en skrivelse
till regeringen föreslagit att ett lokalhistoriskt institut inrättas i Härnösand
efter förebild från våra nordiska grannländer. Genom utbildning och metodinriktad
forskning kan ett sådant institut höja kvalitetsnivån på den
breda amatörforskningen och göra dess produkter till viktiga arbetsredskap
för flera ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap. Förslagsställaren
har i sin skrivelse till regeringen pekat på flera lokaliseringsfördelar för
Härnösand. Den statliga finansieringsandelen uppskattas till ca 300 000 kr.
per år främst för att täcka kostnaderna för en vetenskapligt inriktad föreståndartjänst.
Jämställdhetsfrågor
Den satsning som görs på jämställdhetsforskning i propositionen måste
välkomnas. Dock vore det angeläget med ytterligare insatser för att främja
forskningen kring de faktorer som missgynnar kvinnan i arbetslivet och
begränsar hennes karriärmöjligheter. Det finns därför anledning att överväga
frågan om en arbetsvetenskaplig professur med inriktning på arbetsvärdering
och attityder på arbetsmarknaden som påverkar främst kvinnornas
karriärmöjligheter. I forskningsuppgiften skulle också kunna ingå frågor
som gäller attityder m. m. som påverkar invandrares möjligheter på
arbetsmarknaden. En sådan professur skulle kunna finansieras med medel
ur arbetsmiljöfonden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Informationsteknologi
Regeringen föreslår en betydande satsning på informationsteknologisk
forskning. Detta är värdefullt med hänsyn till den betydelse informationsteknologin
har och kommer att få för hela samhällsutvecklingen.
Ett problem är dock den ojämna regionala fördelningen av den informationsteknologiska
forskningen. I propositionen påpekas att 95 % av forskningsresurserna
finns i de södra delarna av landet. Regeringens förslag
kommer dock inte att på något mer påtagligt sätt ändra på denna ojämnhet.
92 % av anslagen föreslås gå till myndigheter i de södra delarna av landet.
Den informationsteknologiska satsningen kan förväntas få en avsevärd
betydelse för näringslivsutvecklingen. Det gör det särskilt angeläget att inte
Norrland missgynnas. Vi föreslår därför att anslaget till universitetet i
Umeå och tekniska högskolan i Luleå för budgetåret 1988/89 räknas upp
med 1 milj. kr. vardera i förhållande till regeringens förslag. 14
Vissa organisatoriska frågor
Utbildningsministern tar i propositionen upp problemet med de sekretesskrav
som kan vara förenade med uppdragsforskning. Särskilt allvarligt är
detta problem om sekretessen gäller delar av examensarbeten. Statsrådet
nöjer sig dock med att kraftigt understryka att högskoleenheterna inte bör
engagera sig i sådana uppdrag som innebär sekretessbeläggning av
exemensarbeten av skilda slag. Enligt vår uppfattning bör det vara självklart
att examensarbeten i sin helhet skall vara offentliga. En regel bör
därför införas i högskoleförordningen med innebörden att endast offentliga,
vetenskapliga arbeten får beaktas vid examensprövningar.
Som det påpekas i propositionen är det internationella utbytet av största
vikt för den vetenskapliga utvecklingen. Därför måste det vara angeläget att
bl. a. uppmuntra utländska doktorander att forska i Sverige. För närvarande
är det dock omöjligt för utländska forskarstuderande att få en doktorandtjänst
eftersom detta kräver arbetstillstånd. Det är viktigt att detta hinder
undanröjs. Detta bör ske antingen genom att kravet på arbetstillstånd
för upprätthållande av doktorandtjänst undanröjs eller att arbetstillstånd
mer regelmässigt ges för utländska forskare och studerande som får doktorandtjänster
i Sverige.
Datorsystemen utvecklas mycket snabbt inom högskolevärlden. Detta är
naturligt och viktigt. Samtidigt är det viktigt att de informationssystem som
byggs upp inom våra högskolor är utformade så att de kan kommunicera
med varandra. För närvarande sker det ingen tillräcklig samordning vid
upphandling och uppbyggande av datoriserade informationssystem vid
våra olika högskolor. Detta är naturligtvis olyckligt. Regeringen bör uppdra
åt UHÄ att aktivt verka för en bättre samordning av högskolornas
datoriserade informationssystem.
Hemställan
Med stöd av vad som i motionen anförts hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om tidigareläggning av professur vid Dramatiska
institutet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om en ny professur i folkrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av en professur i toxikologi med inriktning
på testmetoder som ett alternativ till djurförsök,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om ökade anslag till Tema barn vid Linköpings
universitet fr. o. m. budgetåret 1988/89,
5. att riksdagen utöver regeringens förslag anslår 2,5 milj. kr. till
handikappforskning och räknar upp anslaget D29 Forskningsrådsnämnden
till 51 699 000 kr.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om en idrottshögskola och om dess lokalisering
till Falun/Borlänge, 15
Mot. 1986/87
Ub81
7. att riksdagen till lokalhistoriskt institut i Härnösand anvisar
300 000 kr.,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om en arbetsvetenskaplig professur med inriktning
på arbetsvärdering och attityder av betydelse för framför allt
kvinnors ställning på arbetsmarknaden,
9. att riksdagen hos regeringen begär en ändring i högskoleförordningen
med innebörd att endast offentliga, vetenskapliga arbeten
får beaktas för akademiska examina,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om ökade resurser för informationsteknologisk
forskning i norra regionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en bättre samordning
av utbyggnaden av datoriserade informationssystem i högskolorna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs rörande utländska doktorander.
Stockholm den 11 mars 1987
Pär Granstedt (c)
Marianne Andersson (c)
Karl Boo (c)
Kerstin Göthberg (c)
Larz Johansson (c)
Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)
Mot. 1986/87
Ub81
Svenskt Tryck Stockholm 1987
16