Motion till riksdagen
1986/87:Ub75

Alf Wennerfors (m)

, . Mot.

Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87

Ub75 -81

Forskningspropositionen inleds med ett resonemang kring huvudfrågorna
för forskningen och den svenska forskningen i ett internationellt perspektiv.
I denna inledning framförs många intressanta aspekter och synpunkter.
Men det är uppseendeväckande och överraskande att intet nämns om utvecklingen
i Japan och övriga ostasiatiska länder.

De östasiatiska ländernas ekonomiska frammarsch har varit markant
under senare decennier. Den snabba ekonomiska tillväxten i Japan under
många år har lett till att landet nu svarar för en tiondel både av världshandeln
och världens samlade BNP. Få ifrågasätter i dag Kinas ekonomiska
potential. Ett land som Sydkorea har under ett antal år uppvisat ekonomiska
tillväxtsiffror som ställt nästan alla andra länder i skuggan, t. o. m. Japan.
ASEAN-länderna framstår nu som mycket dynamiska ekonomier.

Företag från de östasiatiska länderna utgör numera svåra konkurrenter
till svenska företag, både på den svenska marknaden och på tredjelandsmarknader.
Samtidigt utgör dessa länder allt viktigare marknader för
svensk industri.

De tekniska och industriella framsteg som görs i dessa länder är iögonenfallande.
Särskilt Japan har vuxit till en förstarangsnation vad gäller vetenskap
och teknik. Detta har uppnåtts genom att landet länge och systematiskt
satsat på utveckling av ny teknik, utveckling av redan känd teknik och
integration av redan känd teknik till nya marknader och användningsområden.
Japan leder nu utvecklingen inom en rad industriella framtidsbranscher
och tekniskt-vetenskapliga områden av strategisk betydelse för den
industriella och ekonomiska utvecklingen framöver.

Det är ett allmänt accepterat faktum, att Japan nått sina exempellösa
industriella framgångar bl a genom import av teknik. Landet har svarat för
världshistoriens hittills mest omfattande import av teknologi. När nu Japan
ligger i forskningsfronten inom en rad discipliner och områden har dock de
japanska möjligheterna att basera sin industri på importerad teknologi begränsats.
Japan får alltmer utveckla ny teknik och nytt kunnande på egen
hand och har i detta syfte gjort en kraftfull satsning på forskning och utveckling.
Japans FoU-resurser överträffas för närvarande i storlek endast
av USA:s och Sovjetunionens.

Genom att Japan ligger i täten vad gäller teknisk, vetenskaplig och industriell
utveckling blir tillgång på japansk teknologi ofta nödvändig för
många utländska företag om dessa skall kunna bibehålla konkurrenskraften.
Detta gäller även svenska företag.

1 Riksdagen 1986/87. J sami. Nr Ub75-81

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har i rapporter redovisat jämfö- Mot. 1986/87

rande studier som gjorts rörande den vetenskapliga produktionen i en del Ub75

länder, mätt som bl a antalet patent och antalet artiklar i vetenskaplig fackpress.
Det mest slående resultatet av dessa studier är att Japan genomgående
svarar för en starkt ökande andel av antalet patent och antalet vetenskapliga
artiklar. För vissa områden som t. ex. genteknik, laserteknik, fiberoptik,
robotteknik samt mönsterigenkänning och bildbehandling är de japanska
framstegen dramatiska.

Många branscher och områden, där Japan nu är ledande, är sådana som
spelar eller kommer att spela en central roll för svensk industri. Det är
därför uppenbart att den japanska tekniska och industriella frammarschen
inte kan komma att undgå att påverka svensk industri och därmed även
sysselsättningen i Sverige. Östasiatiska företag, som nu är svåra konkurrenter
till svenska företag, kan komma att bli övermäktiga, och svenska företag,
som nu lyckas förhållandevis bra, kan snabbt komma att trängas ut från
marknader av dynamiska östasiatiska företag. Detta får verkningar på sysselsättningen
inom svensk industri.

De östasiatiska länderna utgör stora och snabbt växande marknader.

Trots detta har t. ex. i Japan endast drygt 100 svenska företag etablerat sig.

Det ringa antalet etableringar beror sannolikt bl. a. på bristande insikt om
marknadsmöjligheterna.

Den svenska bevakningen av länderna i Östasien är ej särdeles omfattande,
och inom våra universitet och högskolor ägnas länderna ett begränsat
intresse. T. o. m. inom discipliner där Japan borde vara ett centralt studieobjekt,
som t. ex. nationalekonomi och statskunskap, studeras landet knappast
alls. Under senare år har dock en del intressanta ansatser gjorts för att
förbättra möjligheterna att bedriva sådana studier. Vid Stockholms universitet
har ett Center för Stillahavsasien-studier samt en särskild Östasienlinje
inrättats. Vid Linköpings universitet finns en 10-poängskurs med inriktning
på Östasien för ingenjörer. Tekniska högskolan i Stockholm ger då och då
speciella Japan-kurser och har i samarbete med universitetet anordnat kurser
i japanska för ingenjörer.

Under senare år har en del studerande vid de tekniska högskolorna bereus
möjlighet att utföra sina examensarbeten i Japan. För KTH:s del rör
det sig om 5 - 7 studerande årligen. I några fall arbetar doktorander från
KTH på sin doktorsexamen i Japan.

Allmänt sett gäller att det akademiska utbytet är relativt begränsat.

Trots de insatser som tillkommit under senare år för att förbättra möjligheterna
att följa utvecklingen i Östasien, måste läget anses vara otillfredsställande
mot bakgrund av den snabba tekniska, vetenskapliga och industriella
utvecklingen i Japan och övriga länder i Östasien med deras effekter
på svensk industri och sysselsättning. Många potentiella möjligheter att nå
nya marknader i Östasien försitts också på grund av bristande kunskap om
regionen.

Det finns ett omedelbart och starkt behov av att förbättra möjligheterna
att följa den industriella och teknisk-vetenskapliga utvecklingen i Östasien.

De insatser som nu görs är alltför begränsade. Företag och myndigheter

i Sverige har små möjligheter att skaffa sig en övergripande och heltäckan- 2

de bild av skeendet i Östasien.

Det föreligger således ett nationellt intresse av att man från svensk sida på Mot. 1986/87

ett bättre sätt än nu kan följa vad som händer i Japan och övriga Östasien. Ub75

Ökade statliga insatser är nödvändiga. Resurser måste avdelas för att bygga
upp den inhemska kompetensen vad gäller den allmänna men även industriella,
handelsmässiga och teknisk-vetenskapliga utvecklingen. De ökade
satsningarna bör inriktas så att de tillgodoser forskningen men även statliga
myndigheters, näringslivets och organisationernas behov av kunskap och
information.

Eftersom forskningspropositionen inte innehåller något av vad som nu
redogjorts för måste en särskild utredning göras så att olika handlingsalternativ
klarläggs. Det är av vitalt intresse för såväl den svenska forskningsutvecklingen
som för näringslivets konkurrenskraft på den internationell
marknaden.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om forskningsinsatser beträffande de ostasiatiska ländernas ekonomiska
och tekniska utveckling skall utredas.

Stockholm den 11 mars 1987
Alf Wennerfors (m)

3