Motion till riksdagen
1986/87 :Ub680

Gunilla André och Bengt Kindbom (c)
Utbildningsinsatser i Skaraborgs län

Övergripande för samhällsarbetet skall vara jämlikhet och den ekologiska
grundsynen. Detta skapar förutsättningar för god livsmiljö. De mål som
centerpartiet vill förverkliga skall utgå från de enskilda människornas
grundläggande behov och det nödvändiga samspelet mellan människa och
miljö. Kravet på trygghet för alla och ansvaret för kommande generationer
skall bestämma inriktningen på det politiska handlandet.

Det är i det decentraliserade samhället som sociala välfärdsmål och kraven
på resurshushållning och god livsmiljö bäst tillgodoses.

Skaraborg är ett decentraliserat län. Denna struktur är en styrka för länet
och en tillgång för länsborna. Det är därför naturligt att länets fortsatta
utveckling präglas av att utnyttja dessa fördelar.

I denna motion vill vi ange vissa krav för utveckling av service, arbete och
boende i Skaraborgs län.

Hälso- och sjukvård

Den decentraliserade sjukvårdsorganisationen i länet, ”Skaraborgsmodellen”,
kännetecknas av att den kommunbaserade primärvården utgör basen
för hälso- och sjukvården i länet. I denna ingår den lokala beslutsfunktionen
primärvårdsnämnderna som en mycket väsentlig del.

Behovet av vardagssjukvård skall tillgodoses inom primärvården. Ett
annat centralt område där ansvaret ligger hos primärvården är den förebyggande
hälsovården.

De frågor som för närvarande diskuteras i den allmänna debatten i landet
gäller dels att minska av de köer som finns till vissa operationer dels
långtidssjukvårdens framtid.

En utgångspunkt för att tillgodose det förstnämnda är att det finns läkare. I
landstingen utanför storstadsområdena är detta ett bekymmer och situationen
lär knappast bli bättre av att läkarutbildningen minskat. Läkarutbildningen
bör ökas för att inte försämra tillgången på läkare i län som
Skaraborg. Av samma anledning och för att aktivt kunna utveckla rehabiliteringsarbete
bör också fler sjukgymnaster utbildas.

I Skaraborgsmodellen är eget rum i långvården redan ett faktum i all
nybyggnation sedan några år och i planeringen när det gäller omändringen av
äldre sjukhem. Störst andel enkelrum av antalet platser inom långvården
finns inom Skaraborgs läns landstings äldrevård.

Likaså är det en självklarhet med de små sjukhemmen i kommunerna

vilket står i kontrast mot den centrala planeringsfilosofi som fanns till långt in
på 1970-talet.

Utbyggd hemsjukvård är också en gammal målsättning i Skaraborg.
Genom den nära kontakt som finns mellan kommun och landsting i
primärvårdskommunerna skapas förutsättningar för ett rätt omhändertagande
där patienten inte skall behöva lida för eller känna av de administrativa
gränserna.

Inom ramen för den sociala forskningen föreslår vi att Skaraborgsmodellen
utvärderas så att de resultat som uppnåtts kan utnyttjas i den fortsatta
utbyggnaden av primärvården i landet.

Utbildning

En av de absolut viktigaste regionalpolitiska insatserna i Skaraborgs län var
tillkomsten av högskolan i Skövde. Det förhållandet att utbildningen finns att
tillgå inom länet innebär att fler ungdomar kan stanna i sin hembygd och att
den totala utbildningsnivån höjs. Tillgänglig statistik visar klart att de orter
som har saknat högre utbildning också har den lägsta andelen yrkesverksamma
med högre utbildning.

År 1983 fick högskolan i Skövde ”egen” utbildning på ekonomlinjens s. k.
basblock, dvs. de första 80 poängen av totalt 140. Från budgetåret 1987/88 är
planeringsramen 60 platser. De studerande är därefter hänvisade till
fördjupningsblocket inom ekonomiutbildningen vid universitet i Göteborg.
Det förhållandet att fördjupningsdelen för närvarande inte finns vid högskolan
i Skövde medför emellertid att länets näringsliv har svårigheter att
rekrytera de civilekonomer som erfordras.

En etablering av fördjupningsdelen av ekonomlinjen vid högskolan i
Skövde skulle medföra att:

- företag och motsvarande i länet skulle få lättare att rekrytera civilekonomer,

- den resurs som kompetenta lärare utgör kan utvidgas.

Enligt vår uppfattning bör fördjupningsdelen och därmed ekonomlinjen i
sin helhet förläggas till högskolan i Skövde från och med budgetåret 1988/89.
Planeringsramen bör vara 30 platser.

Som vi återkommer till under rubriken jordbruk utgör livsmedelsindustri
en av de väsentligaste näringsgrenarna i länet. Målsättningen måste vara att
utveckla livsmedelsindustrin ytterligare och att utnyttja biotekniken. En
avgörande faktor för en sådan expansion är att det finns möjlighet till bl. a.
högskoleutbildning inom länet. Inom länet finns samstämmiga uttalanden
om behovet av denna utbildning. Mot bakgrund av vad som anförts anser vi
att en livsmedelsindustrilinje inrättas vid högskolan i Skövde - alternativt en
lokal linje med inriktning mot livsmedelsindustrin.

Det är viktigt att resurser ställs till förfogande så att forskning kan bedrivas
också vid de små högskolorna. Denna forskning skall ske i samverkan med
universitetsfakulteterna.

Mot. 1986/87

Ub680

22

Kultur

Kulturell identitet och aktivitet är en viktig del för ett läns och en regions
utveckling. Inom landstinget i Skaraborgs län pågår i samarbete med länets
kommuner ett aktivt arbete just för att utveckla detta. Bl. a. pågår för
tillfället arbete med att forma en organisation för att fullföja den musikpolitiska
reform som riksdagen beslutat om. Detta sker genom ett samarbete
inom Västsverige, Musik i Väst.

Inom teaterområdet har landstinget medverkat till en försöksverksamhet
där bl. a. samarbete skett med yrkesverksamma fria teatergrupper, främst
teatergruppen Mercurius.

Utredningsförslag föreligger nu om att starta en fast länsteaterverksamhet.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att staten på olika sätt stimulerar det
kulturella utvecklingsarbetet i landets olika delar. Den hittills bedrivna
verksamheten i Skaraborgs län har till övervägande delen skett genom
landstingets och kommunernas insatser. De statliga insatserna för kulturverksamheten
i Skaraborgs län måste därför förstärkas.

Turism

Turismen och därmed övernattningar och annat serviceutnyttjande har ökat
dramatiskt i och med etableringen av Skara Sommarland. Genom ett enskilt
initiativ har länet på detta sätt fått ett stort antal besökare och placerats på
Sommarsveriges karta.

Ett annat initiativ som nu håller på att förberedas är laxprojektet i Vänern.
Vänern har en unik laxkvalitet i Gullspångslaxen men även övriga lax- och
öringbestånd finns det chans att utveckla för turismen. För att rädda dessa
unika tillgångar krävs redan nu insatser från länsstyrelsens sida. Eftersom
Skaraborgs län saknar regionalpolitiska medel i den omfattning sorn
erfordras bör särskilda medel nu anslås för att garantera inledningen av
laxprojektet. Medel har äskats i motion av Jan Hyttring (c) m. fl. Riksdagen
bör ge regeringen till känna att laxprojektet bör genomföras och med statlig
garanti inledningsvis och att regionalpolitiska medel anslås även för de
anläggningar som skall uppföras i Gullspång.

Ekonomi och skatter

För Skaraborgs län är den kommunala skatteutjämningen det enda statliga
stödet av någon betydelse som erhålls. Vi protesterar därför kraftigt mot
regeringens förslag att urholka detta stöd. Enligt vår uppfattning måste en
förändring av skatteutjämningen genomföras på ett sådant sätt att rättvisa
mellan kommuner och delar av landet uppnås.

Sammantaget har Skaraborgs län en skattekraft på 89 % av medelskattekraften
i riket. Skall kommuner och landsting kompensera sig för det bortfall
som regeringen nu föreslår måste utdebiteringen höjas med i genomsnitt 69
öre respektive 58 öre per skattekrona eller totalt 1,27 kr. per skattekrona.
Utslaget på enskilda kommuner blir effekten än mer orättvis eftersom de
kommuner som redan i dag har en hög utdebitering måste vidta kraftiga
höjningar.

Mot. 1986/87

Ub680

23

Alternativet är att minska servicen. Skatteutjämning är ju inget som går till
kommuner eller landsting utan det kommer varje Skaraborgare till del som är
beroende av sjukvård, social omsorg, utbildning etc.

Vi yrkar därför avslag på regeringens förslag till förändring av grunderna
för den kommunala skatteutjämningen.

Regional utveckling

Befolkningsutvecklingen i Skaraborgs län har under hela efterkrigsperioden
varit i stort sett positiv. Under 1960-talet utgjordes folkökningen av
födelseöverskott medan flyttningsöverskott svarade för huvuddelen av
ökningen under 1970-talet. Under de senaste åren uppvisar enstaka år
minskande befolkningstal. Orsaken är ökad utflyttning varvid särskilt kan
påtalas det förhållandet att ungdomar tvingas flyttat till i huvudsak storstadsområdena.
I gruppen 16-24 år rör det sig om ett flyttningsunderskott på 426
personer 1985. Inget tyder på att situationen förbättrats under 1986.

Till Skaraborgs län har inte förlagts några av de utlokaliseringar av central
statlig verksamhet som besutades på 1970-talet. Lokalisering till länet bör ske
vid tillkommande lokaliseringar eller vid inrättande av nya statliga funktioner.
På den privata sidan finns ett fåtal huvudkontorsfunktioner till följd av
koncentrationen inom näringslivet.

Den positiva trenden har brutits på 1980-talet. Om detta skall bli
bestående beror på om det kommer att bedrivas en regionalpolitik som är
värd namnet och att ett län som Skaraborg som inte ingår i de regionalpolitiska
stödområdena ges en chans att utvecklas på lika villkor.

Ett antal prognoser har under åren ställts upp för länet befolkningstal och
den inomregionala fördelningen. Från centerns sida har utgångspunkten i
samtliga länsplaneringsomgångar varit att länets alla delar och kommuner
skall ha möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Utvecklingen i
resp. kommuner har, med några undantag som vi återkommer till, varit
positiv. Inomregional balans har kunnat upprätthållas. Strukturen inom
länets näringsliv med en stark och dominerande småföretagsandel har
bidragit till detta.

Vår målsättning för länet är att de insatser som vi här föreslår och de
åtgärder som vidtas inom länet skall leda till en positiv utveckling i alla
kommuner och sammantaget bidra till att skapa resurser för ett slagkraftigt
alternativ.

Sysselsättning

Kvinnor och ungdomar är de som drabbas när det gäller möjligheten att få
arbete. Situationen för ungdom är i huvudsak densamma som för riket i
övrigt. Stora insatser behövs bland ungdomarna i åldern 20-24 år.

När det gäller kvinnornas arbetsmarknad är den, av tradition i ett av
tillverkningsindustri dominerat län, svag. Länsstyrelsen har fullgjort regeringens
uppdrag att redovisa ett program för att stärka kvinnors ställning på
arbetsmarknaden. I programmet redovisas en rad konkreta åtgärder för att
få kvinnor etablerade inom yrken som har varit och är mansdominerade.

Mot. 1986/87

Ub680

24

Verkligheten visar tyvärr också på en annan utveckling som är oroande,
nämligen att kvinnor som utbildats för och arbetat inom mansdominerade
yrken senare övergått till exempelvis vårdyrken.

Detta visar att åtgärder för att stärka kvinnornas arbetsmarknad inte får
stanna vid program utan insatserna måste också utvärderas. Orsakerna till att
kvinnorna lämnar de otraditionella yrkena måste kartläggas. Regeringen bör
ge länsstyrelsen i uppdrag att utvärdera de insatser som gjorts för att få fler
kvinnor i mansdominerade yrken.

Näringspolitik

Enligt de senast redovisade folk- och bostadsräkningarna är offentlig
förvaltning, tillverkningsindustri, jordbruk och varuhandel de fyra största
näringsgrenarna i länet.

Som tidigare angetts dominerar små och medelstora företag i länet. Detta
har varit en styrka under de ekonomiskt svåra åren. Småföretagen har varit
flexibla och kunnat anpassa sin produktion. Självfallet är det inte riskfritt i
framtiden med denna företagsstruktur. Vår uppfattning är dock att småföretagens
inneboende styrka måste stödjas på olika sätt. Teknikutvecklingscentrum
i Skövde, Mariestad och Lidköping, utbildningsinsatser inom gymnasieskola
och högskola, slopad förmögenhetsbeskattning på arbetande kapital,
avskaffande av löntagarfonderna som för bort kapital från länet, väl
utvecklade kommunikationer inte minst på telesidan för den ökade datatrafiken
är några av de punkter som vi redovisar för att förbättra småföretagens
möjligheter. Att insatser av det nämnda slaget krävs för utvecklingen i
Skaraborgs län bör ges regeringen till känna.

I några av länets kommuner har befolkningsutvecklingen under 15årsperioden
1970-1985 varit negativ. Genomsnittlig årsvis förändring i
promille för Gullspång, Töreboda och Karlsborg var 1970-1980 -1,3 och för
1980-1985 —5,0. Landsting och länsstyrelse har genom åren i planeringssammanhang
ständigt påpekat dessa kommuners utsatta läge och uttalat sig för
behovet av stöd till etableringar i olika former.

Kommunerna, landstingets utvecklingsavdelning, Utvecklingsfonden och
länsstyrelsen har för de tre norra kommunerna offensivt och brett under 1986
presenterat möjligheterna när det gäller att etablera företag i resp. kommun.
Ett antal initiativ har vi redovisat i centermotioner under allmänna motionstiden
1986, exempelvis mineralprospektering inom Karlsborgs kommun
(1985/86:N286), alternativ produktion och lokal förädling inom lantbruket
(1985/86:Jo202) där även hushållningssällskapet i länet ingår som intressent
utöver de tidigare nämnda, Gullspångs kommuns möjligheter att ta emot
tung industri i Otterbäcken (1986/87:A411) m.fl. initiativ.

Varje insats för att få företag etablerade i dessa kommuner försvåras av att
i kommuner med motsvarande läge i länen norr om Skaraborg har företagen
möjlighet att erhålla lokaliseringsstöd.

För att norra delen av Skaraborgs län skall ges en chans att konkurrera på
lika villkor föreslår vi att lokaliseringsstöd skall utgå vid nyetablering eller
utvidgning av företag inom Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner.

Mot. 1986/87

Ub680

25

Jordbruk

Den regionala betydelsen av jordbruket och förädlingsindustrin har redovisats
i undersökningarna Jordbruket ger mat och jobb. Var tredje skaraborgare
är direkt eller indirekt beroende av jord- och skogsbruket. Om den
offentliga förvaltningen räknas bort blir varannan skaraborgare beroende av
jord- och skogsbruket. Detta belyser de aktuella näringarnas stora betydelse
för regionalpolitiken i Skaraborgs län.

Enligt vår uppfattning måste alla möjligheter att behålla och vidareutveckla
sysselsättningen inom jordbruket och dess förädlingsindustri tas till vara.
Alternativ till den produktion som i dag sker på länets åkerarealer måste
snarast prövas så att åkerarealen kan bibehållas till gagn för både sysselsättningen
och det öppna landskapet.

Regeringen bör ges till känna vad som här anförts om jordbrukets roll i
regionalpolitiken.

Energi

I länsrapport 1986 anger länsstyrelsen att den i sitt arbete med energifrågorna
betraktat de inhemska energikällorna som en betydelsefull näringslivsfrämjande
faktor. Från centerpartiets sida vill vi vidga energifrågornas betydelse
ytterligare. Energihushållning och en energiförsörjning baserad på inhemska
förnybara energikällor är grunden för en energipolitik som kan ersätta olja,
kol och kärnkraft.

Inom länet finns betydande tillgångar av bränsleflis, torv och halm som kan
utnyttjas i fastbränsleanläggningar. För att detta skall ske i en tid då
oljepriserna tillfälligt varit låga erfordras att klara uttalande görs om
inriktningen av den framtida energipolitiken.

Sådana uttalanden behövs även för att energisparandet skall kunna nå en
hög nivå, vilket ger effekter för företag i vårt län, exempelvis Rockwool.

Frågan om en utbyggd anläggning för produktion av etanol m.m. i
Lidköping har vi behandlat i en särskild motion.

Ett annat intressant alternativ inom energiområdet är naturgasen. Ett
svenskt gasnät håller nu på att byggas. Skåne och Västkusten håller på att
knytas till detta gasnät. Mot bakgrund av det nordiska samarbete som är
möjligt på detta område menar vi att utredningsarbetet måste gå vidare. Från
Göteborg bör studeras utbyggnaden av norr ut mot Mellansverige. Det
naturliga är då en dragning genom bl. a. Skaraborgs län och därvid bör länets
behov beaktas i ett tidigt skede. Detta krav framfördes även föregående
riksmöte i motion (1985/86:N439) och följdes upp av centerpartiet i
reservation.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att utföra förstudier för naturgasnätets
vidare sträckning från Göteborg mot Mellansverige.

Kommunikationer

Mot. 1986/87

Ub680

Skaraborgs län är genom sina många orter och sitt spridda näringsliv
beroende av goda kommunikationer såväl inom som utom länet. På vägsidan

26

har under senare tid ett antal förslag presenterats som innebär att vägbyggnadsanslagen
skulle koncentreras till ett fåtal storskaliga vägprojekt av typ
motorvägstriangeln eller vägverkets stam vägnät. I centerpartiets trafikpolitiska
motion avvisas dessa storskaliga satsningar och vi kräver en jämnare
fördelning av anslagen mellan riks- och länsvägnätet. I kommunikationsministerns
uttalanden med anledning av vägverkets anslagsframställning sägs
att planeringen skall ske decentraliserat och att behoven i hela landet måste
beaktas. Det finns i kommunikationsministerns uttalande inget ställningstagande
till de planeringsmodeller som vägverket nu arbetar med och som
inriktats på ett fåtal storskaliga vägprojekt. För länets del skulle detta kunna
innebära att satsningar på E3 skjuts långt fram i tiden.

Riksdagen bör ge regeringen till känna att E3:ans roll i det svenska
riksvägnätet måste bevaras för kommunikationerna till och från länet men
också för Västsveriges och Mellansveriges kommunikationsbehov i övrigt.
Nödvändiga investeringsbehov får inte skjutas på framtiden.

De kollektiva persontransporterna till och från Skaraborgs län är i hög
grad beroende av järnvägen. För länets del måste varje tanke på förändrad
sträckning av västra stambanan avvisas. Med introduktion av snabbtåg på
västra stambanan beräknas drygt en halv miljon personbilsresenärer per år
övergå till tågresande. Detta är mycket betydelsefullt, inte minst ur
miljösynpunkt. För att detta skall bli ett bra alternativ i Skaraborgs län krävs
att tågstopp görs i Töreboda, Skövde och Falköping. Vidare finns förutsättningar
att förbättra anslutningstrafiken på banorna Falköping-Nässjö,
Herrljunga-Uddevalla och på Kinnekullebanan. Ett intressant alternativ
med regionala snabbtåg som seriöst bör prövas har presenterats av en
arbetsgrupp SJ-anställda i Nässjö. Sådana lösningar bör också prövas när det
gäller lokaltrafik på stambanan genom länet och för en återupptagen trafik
på Karlsborgsbanan. Mot bakgrund av vad som anförts bör regeringen vid de
fortsatta övervägandena med anledning av 1985 års järnvägspolitiska beslut
och SJ:s redovisningar i samband med denna uppföljning utgå från det klara
ställningstagandet att västra stambanan bibehålls i nuvarande sträckning och
att trafiken utvecklas på anslutningsbanorna.

Barnomsorg

Länets struktur när det gäller boende, arbete och service kräver att
barnomsorgen kan ordnas på ett flexibelt sätt och utifrån föräldrarnas och
barnens behov. Reglerna för statsbidrag till barnomsorgen förhindrar att de
lösningar kan väljas som bäst passar i kommunen eller del därav. Den
situationen kan uppstå att kommunen, på grund av snåriga statsbidragsregler,
inte kan ge alla barnomsorg i den mån kommunen inte vill täcka
kostnaderna ur egen kassa - ett system som inte är rättvist kommunerna
emellan. Lantbruket som är en dominerande näringsgren i länet har vissa
tider behov av barntillsyn som också måste tillgodoses inte minst därför att
modern lantbruksdrift innehåller många olycksrisker.

I länet har projekt bedrivits för att tillgodose olika barnomsorgsbehov,
exempelvis i Tidaholms kommun för att finna nya lösningar där daghemeller
familjedaghemsverksamhet ej är möjlig. Skövde kommun försök med

Mot. 1986/87

Ub680

27

”skördedagis” för barn från lantbrukarfamiljer.

Enligt vår uppfattning bör reglerna för statsbidrag till barnomsorgen
ändras så att alternativa omsorgsformer av bl. a. det slag som vi beskrivit
ovan blir statsbidragsberättigade.

Detta bör ges regeringen till känna.

Miljö

I budgetpropositionen upptas nära 4 milj. kr. för att slutföra utredningsarbetet
om återställande av området vid Ranstadsverket.

Vi har i motioner sedan 1981 tagit upp olika frågor som har med kravet på
återställning att göra. Även nu ser vi det som angeläget att riksdagen uttalar
målsättningar för det fortsatta utredningsarbetet. Följande utgångspunkter
bör ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet och kommande förslag
till åtgärder:

- staten skall ansvara för återställning av och framtida driftsansvar för
områden som innehåller miljöstörande lakrest

- dagbrottsområdet återställs

- skog och jordbruksmark som ej är belastad av tidigare industriverksamhet
bör säljas till enskilda brukare

- byggnader som inte kan nyttjas för annan industriell verksamhet saneras
bort.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts om ökad läkar- och sjukgymnastutbildning,

[att riksdagen begär att regeringen startar ett socialt forskningsprojekt
för utvärdering av Skaraborgsmodellen,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av ekonomlinjens s. k. fördjupningsblock
vid högskolan i Skövde med 30 platser budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättandet av en livsmedelsindustrilinje (60
poäng) med 30 platser vid högskolan i Skövde budgetåret 1987/88
alternativt att anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser tillförs medel för inrättandet av en lokal linje om 80 poäng med
inriktning mot livsmedelsindustrin,

[att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar av den
kommunala skatteutjämningen,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regionala utvecklingstendenser i Skaraborgs
län,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lokaliseringsstöd skall utgå vid nyetablering eller utbyggnad av företag
i kommunerna Gullspång, Töreboda och Karlsborg samt att riksdagen

Mot. 1986/87

Ub680

28

som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts om
regionalpolitiska insatser i dessa kommuner,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jordbrukets regionalpolitiska betydelse i Skaraborgs
län,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om E3, länsvägar och västra stambanan,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidragsregler till barnomsorgen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för återställning vid Ranstadsverket,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförts om åtgärder för att främja arbete, service
och boende i Skaraborgs län.3].

Stockholm den 26 januari 1987

Gunilla André (c) Bengt Kindbom (c)

'1986/87 :So634.
21986/87:Fi314.
31986/87 :A460.
41986/87 :Jo251.
51986/87:T220.
61986/87:N400.

Mot. 1986/87

Ub680

29