Motion till riksdagen
1986/87:Ub67

Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Mot.
1986/87
Ub67 —74

I debatten om koncentration av sysselsättning och befolkning har utbildning
och forskning fått en alltmer framträdande plats.

Tidigare har kapital, råvaror och traditionella investeringar lokaliserat
arbeten och människor i ett land. Nu visar erfarenheter både från andra
länder och Sverige att investering i kunskap och forskning blivit nya incitamenter
för utveckling.

Denna nya tendens har ett direkt samband med framväxten av det förfinade
industrisamhället, det högteknologiska, där traditionella marknadsekonomiska
principer ändrar karaktär. 1 detta samhälle är inte förhållandet
mellan investering och avkastning, mellan kvalificerad arbetsledning och
mindre kvalificerade arbetstagare lika enkelt som tidigare.

Vad dagens och morgondagens näringsliv och offentliga sektor nu kräver
är dels en allmänt breddad basutbildning för alla, dels kreativitet och fritt
nytänkande. Kunskap och utbildning på högre nivå måste bli tillgängligt
för alla medborgare om vi inte skall få ny uppdelning av människor i produktionen;
i de som tänker och bestämmer samt de som rutinmässigt utför
det som andra tänkt ut och bestämt. Inom Sverige har företag som exempelvis
Volvo långt framskridna planer i denna nya riktning.

Investering i uppbyggnad av bred människokompetens och stimulering
av forskning och utveckling är möjligheten för framtiden. Aldrig tidigare
har detta varit så uppenbart och aldrig tidigare har en regering fått genomslag
för ett sådant synsätt som nu.

Samma argumentering för utveckling av landet måste hävdas för utveckling
av regioner. Uppbyggnaden av de regionala högskolorna var en lyckad
regionalpolitisk satsning. De har kommit att blir något av en motor i många
län. Här samlas kompetens, hit kommer grupper som aldrig skulle söka till
ett avlägset universitet, här finns ett samspel mellan utbildning—närområde
— företagsamhet.

När det gäller forskning spelar dock de mindre högskolorna inte med på
lika villkor. I riksdagens beslut då den regionala högskolestrukturen lades
fast 1975 och 1977 gjordes en bestämd skillnad mellan högskoleenheter med
resp. ulan fast forskningsorganisation. Kretsen av de förra, förlagda till
Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping, Umeå och Luleå, skulle
inte vidgas.

Årets forskningspolitiska proposition fullföljer denna linje. Den stora
forskningspolitiska satsning som nu görs förstärker dessa orters utvecklingskraft.
Det medför i sin tur att den regionala obalansen kommer att öka 1

I Riksdagen 1986/87. 3sami Nr Ub67— 74

— ännu mer utveckling, sysselsättning och befolkning kommer att dras till Mot. 1986/87

de allt attraktivare forskningscentrumen i landet. Ub67

De mindre högskolorna får tillgång till den s. k. rörliga resursen — men
några fasta resurser för forskning ges inte.

Vi menar att tiden nu är mogen för ett nytt synsätt. Det finns discipliner
vid de mindre högskolorna som utan större investeringskostnader skulle
lämpa sig för en fast forskning. Uteblir denna kommer skillnader mellan
centrum och periferi i både utbildnings- och regionalpolitisk! sammanhang
än mer att förstärkas. Den utvecklingen säger sig ingen vilja ha.

En förändrad syn på den sammanhållna forskningen tar sannolikt en tid
att åstadkomma. I avvaktan på detta, som är vårt huvudmål, bör propositionen
förändras på några punkter.

Propositionen föreslår att fakultetsnämnderna vid universiteten i fortsättningen
skall bestämma hur medel för arvodering av universitetslektores
forskning skall fördelas.

Vi delar dock majoriteten av de mindre högskolornas uppfattning att
denna ordning dels försvårar en omfördelning mellan olika fakulteter, dels
gör de mindre högskolorna beroende av fakulteterna på de större högskolorna.
De mindre högskolorna saknar representation i fakultetsnämnderna.

Om dessa resurser direkt tillfördes varje högskola skulle det främja självständighet
och ett decentraliserat beslutsfattande inom högskolesystemet,
vilket vore av stort värde.

Att direkt tillföra varje högskola dessa medel är en bättre metod. Därvid
måste tills vidare stor hänsyn tas till avsaknaden av fasta forskningsresurser
vid de små högskolorna.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fasta forskningsresurser även till de mindre
högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande de små högskolorna och ordningen
med fördelning av den rörliga resursen för forskning.

Stockholm den 11 mars 1987

Margareta Winberg (s) Nils-Olof Gustafsson (s)

2