Motion till riksdagen
1986/87:Ub63

Britta Bjelle (fp)

Forskning (prop. 1986/87:80)

Statsmakterna har vid tre tillfällen under den senaste femårsperioden anslagit
pengar till högskolan i Luleå med regionalpolitiska motiveringar.

De aktuella besluten är

— Regeringsbeslut (industridepartementet) 1982-08-19

7 milj. kr. till högskolan i Luleå, varav 1 milj. kr. till utrustning och 3 milj.
kr. per år under 1982/83 och 1983/84 till forskning inom datateknik, elektronik
och verkstadsteknik.

samt riksdagsbeslut med anledning av

— Proposition 1982/83:120 Utveckling i Norrbotten

ytterligare 9 milj. kr. att användas med 3 milj. kr. per år under 1984/85 —
1986/87 för samma ändamål som ovan.

— Proposition 1984/85:115 Regional utveckling och utjämning

8 milj. kr. till högskolan att användas under perioden 1985/86— 1988/89
för att bygga upp forskning inom data- och elektronikområdet.

I riksdagsbesluten har angetts att de verksamheter som finansierats med de
anvisade medlen vid periodens slut skall finansieras inom ramen för utbildningsdepartementets
ordinarie anslag för forskning/forskarutbildning.

Under hand har högskolan dessutom fått signaler med innebörden att
pengarna kan användas för långsiktiga åtaganden, t. ex. i form av fasta
tjänster.

Våren 1986 beslutade riksdagen att inrätta två ordinarie professurer vid
högskolan i Luleå utan några nya resurser. Detta måste också uppfattas som
en bekräftelse på att de tillfälliga medlen skulle permanentas.

De resurser som anvisades i de två första besluten är helt förbrukade i och
med utgången av budgetåret 1986/87. För högskolans planering är det därför
av största vikt att ett beslut om en permanentning fattas snarast.

De aktuella medlen, totalt 5 milj. kr. per år, utgör innevarande år ca 11 %
av Luleå högskolas fakultetsanslag. Om de tilläts försvinna skulle högskolans
forskning/forskarutbildning allvarligt skadas, oavsett hur fakultetsnämnden
valde att fördela neddragningen. Vidare skulle grundutbildningen
inom någon eller några av högskolans civilingenjörslinjer också skadas.

Den sannolikt allvarligaste skadeverkningen av ett uteblivet beslut skulle
vara av psykologisk art. Det är allom bekant att samtliga tekniska högskolor
för en ojämn kamp för att kunna rekrytera lärare och forskare till högsko

lorna och samtidigt hålla avgångarna till näringslivet på en hanterbar nivå. Mot. 1986/87

Luleå högskolas geografiska läge och den arbetsmarknad som kan erbjudas Ub63

medflyttande familjemedlemmar är i det sammanhanget klart försvårande
omständigheter.

En tioprocentig minskning av fakultetsanslaget skulle därför innebära ett
hårt slag för Luleå.

Skulle den framtidstro och entusiasm som finns inom högskolan förbytas
i pessimism och ytterligare en handfull nyckelpersoner lämna högskolan
skulle skadorna bli allvarliga.

Vidare kan konstateras att högskolan i Luleå utan de tillfälliga tillskotten
haft en anslagsutveckling under genomsnittet för de tekniska fakulteterna
sedan 1982/83. Detta trots att högskolan i Luleå är både minst och yngst i
kretsen.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1987/88 räkna upp anslagsposten
Högskolan i Luleå under anslaget D 24. Tekniska fakulteterna
med 3 000 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma
anslagspost bör räknas upp med 2 000 000 kr. i budgetpropositionen
1989.

Stockholm den 11 mars 1987
Britta Bjelle (fp)

16