Motion till riksdagen
1986/87:Ub57

Börje Stensson m. fl. (fp, c)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Universitetet i Linköping har i drygt fem år arbetat med att utveckla ett nytt
forsknings- och forskarutbildningsområde: tema Barn. Arbetet har bedrivits
under ledning av en särskild arbetsgrupp i vilken ingått barn- och ungdomsforskare
från flera universitet. Gruppen har lagt fram förslag till organisation
och verksamhetsfält för tema Barn samt också redovisat kostnadskalkyler
för temat, inkl. kostnader för forskarutbildningen. Regeringen har
vid ett par tillfällen redovisat sin positiva inställning till förslaget om ett
barntema och föreslår i forskningspropositionen Om forskning (1986/
87:80) att barntemat skall inrättas från den 1 juli 1987. Utbildningsministern
anmäler att han i annat sammanhang kommer att föreslå regeringen att
inrätta två extra ordinarie tjänster som professor inom temat den 1 juli 1988.

I propositionen anges dessutom att uppbyggnaden av temat bör finansieras
inom ramen för universitetets egna resurser samt de medelsförstärkningar
som beräknas under anslaget till temaorienterad forskning.

Under 1985 och 1986 genomfördes på UHÄ:s uppdrag en utvärdering av
temaforskningen i Linköping av professorerna Timothy C. Brock (The
Ohio State University), Lambros Comitas (Columbia University), Bengt
Sigurd (universitetet i Lund) och Åke O. F. Sundborg (universitetet i Uppsala).
Den rapporterades i skriften Interdisciplinary Research and Doctoral
Training, som utkom först hösten 1986 och därför inte kunde beaktas i
universitetets anslagsframställning och ej heller i UHÄ:s.

Rapportens femte kapitel ”Conclusions and Recommendations” upptar
17 punkter av vilka flertalet kan avgöras inom universitetet. Punkten 5.01
har rubriken ”Overall Assessment: Positive and Encouraging” och avslutas
med följande mening i fri översättning: ”På grund av att studiegruppen
fann så mycket som vi ansåg berömvärt och lovande i TEMA ägnade vi
avsevärd tankemöda och ansträngning åt våra rekommendationer, i hopp
om att de skall kunna bidra till den snabba utvecklingen hos dessa unika
akademiska institutioner.”

Den följande punkten 5.02 har rubriken ”Complete Build-Up of Tema
Faculty” och inleds med en erinran om riksdagens beslut 1982 att fastställa
en långtidsplan för utbyggnaden av tema. Beslutet fullföljdes ej och utbyggnaden
avstannade, som utvärderarna konstaterar, när den kommit halvvägs.
Detta medför, som utvärderarna ger flera exempel på, betydande
svagheter inom de enskilda temana. På sikt kan kvaliteten i forskningen och
forskarutbildningen undergrävas, om inte temana byggs ut till den nivå som
förutsatts i 1982 års riksdagsbeslut. Rapporten innebär en uppmaning till

1* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub56—66

statsmakterna att snarast fullfölja uppbyggnaden av TEMA. Mot. 1986/87

En nyligen genomförd utvärdering av temaforskningen har således kon- Ub57

staterat att de befintliga temana förfogar över alltför begränsade resurser
och har en alltför liten bas. Medelstilldelningen till temaforskningen i allmänhet
och förslaget att inrätta ett nytt tema bör ses mot denna bakgrund.

I propositionen föreslås anslaget till temaorienterad forskning bli höjt
från 18 293 000 kr. till 22 548 000 kr. Av den föreslagna höjningen med
4 255 000 kr. åtgår 790 000 kr. till pris- och löneomräkning, 411 000 kr. till
ökade kostnader för studiefinansieringen i samband med att utbildningsbidragen
höjs samt 500 000 kr. till att täcka kostnaderna för sekretariatet för
det globala forskningsprogrammet ”Global Changé”. Som verklig förstärkning
till temaforskning återstår 2 554 000 kr. Detta belopp skall enligt propositionen
täcka kostnaderna för en ny professur i temat Hälso- och sjukvården
i samhället, två forskarassistenttjänster, förstärka basresurserna
samt dessutom räcka till att finansiera det nya barntemat inkl. lönerna till
två professurer.

Vi vill innan vi återkommer till hur barntemat skall finansieras kommentera
forskarutbildningen samt nämna förekomsten av laborativt inriktad
forskning vid den temaorienterade forskningen.

Redan när forskarutbildningen vid TEMA startade beslöts att begränsa
antagningen till cirka fem studerande per tema och år. Huvudmotiven härtill
var uppfattningen att stor omsorg bör ägnas åt att skapa gemenskap
mellan lärare och doktorander, att doktoranderna bör kunna ägna huvuddelen
av sin tid åt sin utbildning och forskning, att de bör kunna utföra sitt
arbete på institutionen och därmed bidra till att skapa en god tvärvetenskaplig
miljö. De begränsade resurserna i fråga om utbildningsbidrag och
arbetsplatser implicerade en stark antagningsbegränsning, och redan för
några år sedan övergick TEMA till vartannatårsintagning.

Forskarutbildning vid TEMA har uppmärksammats, och utvärderarna
anser att den skall fullföljas med samma modell som hittills. 1 den forskningspolitiska
propositionen anges också att forskarutbildningen i landet
som helhet bör organiseras efter det mönster TEMA valt.

TEMA har således fått gehör för uppfattningen om hur forskarutbildningen
skall läggas upp, men däremot knappast lyckats få förståelse för att
denna uppläggning — om den skall vara effektiv — kräver vissa resurser i
form av anslag för utbildningsbidrag. Förslaget i den forskningspolitiska
propositionen om inrättande av tema Barn innebär i detta sammanhang att
anspråken på medlen för utbildningsbidrag ökar ytterligare. Trots detta
föreslås inte medel till utbildningsbidrag öka i proportion härtill.

Temana Kommunikation (tema K) och Vatten i natur och samhälle (tema
V) skall enligt de av regering och riksdag fastställda programmen bedriva
forskning grundad på laborativ verksamhet. Det hus som TEMA flyttar till
sommaren 1987 har byggts och inretts med hänsyn till dessa två temans
laborativa verksamhet. Statsmakterna har anslagit medel till ett funktionellt
och välutrustat vattenlaboratorium — närmast en serie av laboratorier —
som får mycket gott betyg av temats kemister och biologer. Även tema K får
högt specialiserade laboratorier. Anslagen till TEMA räcker emellertid ej
till att driva dessa laboratorier på ett rimligt sätt.

Kostnaderna för tema Barn har beräknats till minst 2 000 000 kr. under Mot. 1986/87

temats första verksamhetsår. Under de följande två åren stiger kostnaderna Ub57

sedan med närmare 1 milj. kr. om året.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen uttalat att temaforskningen vid universitetet i Linköping
bör ges resurser som innebär att densamma kan byggas ut till
den nivå som förutsätts i 1982 års riksdagsbeslut.

Stockholm den 11 mars 1987
Börje Stensson (fp)

Marianne Karlsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp)

5