Motion till riksdagen
1986/87:Ub53

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Den forskning som bedrivs vid de regionala högskolorna är givetvis av stor
betydelse för den regionala utvecklingen och för arbetsmarknaden i stort.
Den föreliggande propositionen är därför något av en besvikelse.

Karlstadsmodellen för forskning

Med hjälp av sakkunskap i regionen och i forskarsamhället har högskolan i
Karlstad diskuterat fram ett antal forskningsområden, som bedöms vara
viktiga för Värmlands utveckling och ha förankring i utbildningen vid högskolan.
Områdena är följande: regional forskning, arbetslivsforskning, systemvetenskap
och datapedagogik, teknisk kemi, tjänsteforskning, produktionens
teknik och ekonomi, naturresurser och energiteknik samt didaktik
och lärararbete.

Karlstadsmodellen kännetecknas av följande:

— en grupp forskare finns i Karlstad

— verksamheten är knuten till universitet/motsvarande

— en kvalificerad vetenskaplig ledning är utsedd, t. ex. en adjungerad eller
associerad professor

— forskarutbildning och forskarstuderande är knutna till verksamheten

— ett organiserat regionalt kontaktnät finns

Sammanlagt ett femtontal professorer/motsvarande beräknas arbeta på
deltid i Karlstad. Högskolan samarbetar med ett flertal universitet och högskolor.
Arbetet med Karlstadsmodellens genomförande har intensifierats
under 1986/87.

Den från olika håll positivt uppmärksammade ”Karlstadsmodellen” bör
ha möjlighet till en gynnsam utveckling. Detta är knappast fallet med regeringens
förslag!

Kostnaden för 15 delområden, som är intressanta ur samhällets och näringslivets
synpunkt, jämte kostnaden för kontaktsekretariatet har av högskolan
beräknats till ca 2,6 milj. kr. Detta belopp skall jämföras med propositionens
förslag om ca 600 000 kr. i anslag till kontaktsekreterare.

Forsknings- och kontaktsekretariatet

Forsknings- och kontaktsekretariatet vid högskolan i Karlstad startade i
formell mening så sent som läsåret 1985/86. Uppbyggnaden är ett led i
högskolans strävanden att finna sin roll i det nationella och internationella

forskarsamhället och som har resulterat i utvecklandet av den s. k. Karlstadsmodellen.

Högskolan i Karlstad kan beskrivas som en medelstor högskola med
fasta resurser för grundläggande högskoleutbildning och som en viktig länk
mellan bl. a. regionens samhälls- och näringsliv och de stora forskningsinstitutionerna
m. m. vid universiteten.

Högskolan i Karlstad är beroende av att även i fortsättningen ha möjlighet
att få anslag från länets näringsliv och olika samhällsorgan till sin forskningsverksamhet.
Med tanke på den mycket stora betydelse högskolan har
för Värmlands län, anser vi därför att ett betydligt högre anslag bör komma
högskolan i Karlstad till del än det föreslagna. Av de föreslagna 7 miljonerna
till kontaktsekreterare anser vi, att de medelstora högskolorna, dvs.
Karlstad —Örebro—Växjö bör prioriteras vid anslagsfördelningen.

Bisysslor

Enligt propositionen skall lärare vid högskola rapportera eventuella bisysslor
i fortsättningen. Vi avvisar detta förslag. Inte minst de mindre och medelstora
högskolorna är beroende av kontakter med näringslivet, och det är
positivt om högskolelärarna kan åta sig forsknings- och utredningsuppdrag
för industrins räkning. Förslaget om rapporteringstvång innebär en minskad
tillit till lärarna, vilket sannerligen inte är till gagn för fortsatta positiva
näringslivskontakter.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
medelstora högskolorna bör prioriteras vid fördelningen av anslaget
för kontaktsekreterare och att ett högre anslag därvid bör komma
högskolan i Karlstad till del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslaget
om rapportering rörande s. k. ämnesanknutna bisysslor skall
avvisas.

Stockholm den II mars 1987

Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)

Mot. 1986/87
Ub53

13