Motion till riksdagen
1986/87:Ub46

Viola Claesson (vpk)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Bibliotekarieutbildningen och forskningen

Avsaknaden av en fast institution för biblioteksforskning har hämmat utvecklingen
på hela området. Sverige är i jämförelse med andra länder i en
sämre situation. Det gäller även i förhållande till små nationer som Finland,
Island och Canada, vilka har en fast organisation för denna gren av vetenskapen.

Diskussionen om den svenska biblioteksforskningen har pågått i decennier.
I dag har frågan utretts på uppdrag av UHÄ som i rapporten Forskningsanknytning
av bibliotekarielinjen (Emin Tengström, UHÄ-rapport
1986:1) presenterar förslag till åtgärder.

Regeringen är trots detta inte beredd att ta ställning till den framtida
organisationen. Enligt regeringens proposition om forskning skall delegationen
för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) läggas
ner 1988. I dess ställe skall inrättas ”ett nytt biblioteksorgan” med uppgift
att svara för ett system med ansvarsbibliotek. Med hänvisning till detta
uppskjuter regeringen ett ställningstagande till UHÄ:s förslag om att medel
skall anvisas till ett centrum för biblioteksforskning.

Med tanke på att frågan har diskuterats under många år är det märkligt
att regeringen uppskjuter ett ställningstagande med hänvisning till omorganisation
av DFI, som endast har fungerat i cirka sju år. Enligt vpk är det
mycket angeläget att den framtida biblioteksforskningen äntligen får en
klarare kontur. Om inte detta sker riskerar vi att sabotera också de resurser
som utgör grunden för både utbildning och forskning på området.

Bibliotekens verksamhet är stadd i snabba och genomgripande förändringar.
Detta har lett till problem som inte kan rationaliseras bort genom ett
fortsatt utredningsarbete i all oändlighet. För att lösa problemen behövs det
grundvetenskaplig och tillämpad forskning.

Den accelererande tillväxten av vetenskaplig kunskap och ny informationsteknologi
är en viktig orsak till att behovet av biblioteksforskning ytterligare
förstärkts på senare år. En annan orsak, delvis beroende på det
föregående, är att bibliotekens uppgifter både förändrats och blivit mera
omfattande. Användarbehov och kulturpolitiska överväganden förändras i
samma mån. Klart är att det återstår en rad viktiga problem att lösa i denna
samhällsutveckling. Tvehågsenhet och förhalning leder till att privata kommersiella
intressen får ett allt större inflytande över Sveriges kulturklimat.
Utan en klar organisation och styrning på forskningsområdet ökar denna
risk.

Mot.
1986/87
Ub46 —55

1 Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr UÖ46—55

Tillgången på en öppen och allsidig information är avgörande för ett Mot. 1986/87

demokratiskt samhälle. Om dess möjligheter förspills eller förblir outveck- Ub46

lade kommer medborgarnas delaktighet att vara beroende av enbart klasstillhörighet
och grad av utbildning. Klyftorna mellan olika grupper skulle
öka ytterligare.

Frågan om bibliotekens roll är liksom bibliotekarieutbildningen viktig
att klarlägga. En utvecklad biblioteksforskning kan därför bli ett medel att
möta förändringar såväl på biblioteksverksamhetens område som inom informationshanteringen
i stort.

Utredningen om biblioteksforskningen och dess anknytning till bibliotekarielinjen
vid högskolan i Borås utgör en bra grund för ett ställningstagande.
UHÄ har tagit fasta på detta medan regeringen tvekar. Därför är det
också osäkert om socialdemokraterna har för avsikt att senare bryta sönder
eller flytta bibliotekarieutbildningen vid BHS, landets enda, från Borås till
storstadscentra. Därför är det t. o. m. oklart huruvida regeringen över huvud
taget ämnar satsa på biblioteksforskning som en vetenskaplig gren.

En viktig uppgift för samhället är att stödja landets mindre högskoleorter.
Utbildningen vid BHS i Borås är unik för landet. Men BHS behov av
professionella stimulanser från yttervärlden har hittills nonchalerats. Utsatt
för ett starkt tryck från kritiker har de som engagerat sig i BHS framtid
tvingats till en defensiv kamp för överlevnad, vilket lätt leder till interna
motsättningar. Hos de studerande finns en uttalad önskan att bryta högskolans
”isolering” i förhållande till de stora förändringar som biblioteks- och
informationsområdet genomgår.

Åtgärder som kan ge BHS en mera självklar plats i ett nödvändigt forsknings-
och utvecklingsarbete måste komma till stånd redan inom en snar
framtid.

Vpk anser att den fasta forskningsanknytningen av bibliotekarieutbildningen
bör förläggas till Borås. Om biblioteksutbildningen splittras upp
genom att ett centrum för biblioteksforskning förläggs till Göteborg förvärras
isoleringen i Borås. Följden kan bli att förslag om nedläggning av BHS i
Borås får en starkare förankring. Tanken att sådana förslag redan vunnit
regeringens gehör förstärks genom propositionens avvaktande attityd.

Risken att ovan nämnda inskränkning av verksamheten i Borås kommer
till stånd betyder i ett längre perspektiv att Borås inte kommer att ha någon
framtid som högskoleort. En sådan konsekvens vore ett allvarligt slag mot
hela Boråsregionen, som redan i dag drabbas av ett ohämmat ”sug” från
storstadscentrumet Göteborg. Utarmningen av Sjuhäradsbygden som tekocentrum
i landet har hittills delvis motverkats av högskolans uppbyggnad.

När bibliotekarieutbildningen på sin tid utlokaliserades till Borås var
detta ett mycket omstritt beslut. Anledningen var inte enbart en följd av
omsorg om biblioteksverksamhetens framtida öden. Men oavsett hur det
dåtida beslutet förankrats i olika politiska och akademiska läger är det ett
faktum att BHS i Borås överlevt trots stora svårigheter. Ansträngningar har
gjorts för att anpassa de nya krav på utbildningen som yrkeslivet och omgivningen
ställer.

Akademiskt prestige- och statustänkande får inte tillåtas att styra vare sig
den framtida utbildningen eller forskningens organisation inom biblioteks- 2

väsendet. Vävarbygden har en egen kulturtradition som alltför litet uppmärksammats
i den akademiska världen. "Isoleringen” till och i Borås har
hittills varit ett uttryck mest för utanförstående betraktares omsorg, där
historiskt viktiga universitetsstäder och dessas kulturutbud uppfattas som
det enda som är värt att utveckla. Vpk har en annan syn på kulturpolitiken
och forskningens uppgifter, där vi tror på möjligheten att utveckla också de
särdrag som präglar de mindre högskolorna och dessas omgivning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen beslutar att ett centrum för biblioteksforskning
inrättas med uppgift att bl. a. tillgodose bibliotekarieutbildningens
behov av forskningskontakt,

2. att riksdagen beslutar att ett forskningscentrum enligt p. I förläggs
till Borås,

3. att riksdagen under anslaget D 16. Humanistiska fakulteterna
för budgetåret 1988/89 anvisar 800 000 kr. till biblioteksforskning.

Stockholm den 11 mars 1987
Viola Claesson (vpk)

Mot. 1986/87
Ub46

1* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub46—55

3