Motion till riksdagen
1986/87 :Ub43

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Inledning

Utveckling och forskning är begrepp som hör intimt samman med varandra.
Samhällets framtida utveckling är beroende av ökad kunskap. Den nya
tekniken är kunskapsintensiv.

I proposition 1986/87:80 om forskning presenteras förslag i syfte att möjliggöra
ökade forskningsinsatser inom bl. a. kunskapsintensiva områden
som informationsteknologi och bioteknik.

Utvecklingen inom ADB-området och biotekniken har under de sista
decennierna varit snabb. Främst har resurser för grundforskning inom dessa
områden prioriterats. I dag finns därmed tekniska möjligheter att mer
allmänt kunna arbeta med exempelvis ny informationsteknologi. Styrningen
av forskningsinsatserna till de tekniska problem som den nya tekniken
kräver har medfört att andra viktiga effekter av tekniken inte belysts.

En positiv samhällsutveckling förutsätter att införande av ny teknik
underordnas de etiska och moraliska värden som vårt samhälle bygger på.
Tekniken måste därför utformas så att den bidrar till att bevara och vidareutveckla
den humanistiska människosynen. Här är frågor om skydd för
enskilda individers personliga integritet liksom skydd för rättssäkerhet och
rättstrygghet viktiga.

Den nya tekniken kan också leda till ett mer sårbart samhälle. Dessa
aspekter liksom säkerhetsfrågor är angelägna att uppmärksamma såväl vad
gäller införande av ny informationsteknik som vid en ökad användning av
ADB-baserade system i övrigt. Även utnyttjandet av den biotekniska forskningens
landvinningar kan leda till ökad sårbarhet för samhället och för
enskilda individer.

1 denna motion föreslår centerpartiet insatser rörande forskning inom
området rättsvetenskap samt för säkerhets/sårbarhetsforskning kring användandet
av ADB-baserade register och vid införande av ny informationsteknologi
och bioteknik m. m.

Insatser för rättsvetenskaplig forskning

Kulturvetenskaperna enligt, den av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet här använda avgränsningen, hör till de i propositionen
prioriterade områdena. Detta framgår t. ex. av att 39 av totalt 67 föreslagna
nya professurer tilldelats kulturvetenskaperna. Särskilt det konstnärliga
området och de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna er

håller nya resurser enligt förslaget. De teologiska och juridiska fakulteterna Mot. 1986/87

däremot föreslås arbeta med betydligt mindre resursförstärkningar. Ub43

Inom den juridiska fakulteten bedrivs kriminologisk och rättsvetenskaplig
forskning. En stor del av det kriminologiska arbetet bedrivs dock av den
från juridiska fakulteten fristående myndigheten, brottsförebyggande rådet
(BRÅ). BRÅ:s verksamhet har till stor del karaktär av uppdragsforskning
medan grundforskningen i huvudsak bedrivs inom fakulteten. Centerpartiet
har i partimotion 1986/87:Ubl om forskning belyst frågor rörande avvägning
mellan grund- och uppdragsforskning. Vad gäller forskningsinsatserna
inom de rättsvetenskapliga/kriminologiska området anser vi det angeläget
att i detta sammanhang understryka behoven av den fria grundforskningen.

De biotekniska och informationstekniskalandvinningarna ställer krav
på samhället. Nya svåra juridiska frågor måste lösas. Som exempel kan här
nämnas behoven av rättslig reglering för att slå vakt om sekretess vid användandet
av ADB-baserade personregister och svårigheter att hävda offentlighetsprincipen
vid användning av ny medieteknik. Kraven på forskningsinsatser
rörande rättsliga frågor kring ny teknik kommer att öka. Det är
därför betänkligt att propositionen endast redovisar forskningsbehovet.

Några särskilda resurser för att möjliggöra satsningar inom området rättsvetenskap
föreslås inte.

Under de sista tio åren har riksdagens majoritet i ökad utsträckning accepterat
en lagstiftningsteknik där lagstiftarens intentioner uttrycks genom
ramlagar eller till och med s. k. generalklausuler. Denna ramlagstiftning ger
ett ökat utrymme för skönsmässiga bedömningar vid lagtillämpningen. Ur
rättssäkerhetssynpunkt är detta betänkligt. En viktig uppgift för den juridiska
grundforskningen är därför att följa effekterna av ramlagstiftningen
och dess följder för rättssäkerhet m. m.

Rättsvetenskaplig — men också kriminologisk — forskning fordrar ofta
samarbete med andra sektorer. Enligt vår mening är det därför rimligt att
delar av den juridiska forskningen utformas så att tvärvetenskapliga kontakter
främjas. För att initiera och utveckla ett sådant samarbete bör främst
humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsområdets resurser komma i
fråga. Rådet har stora möjligheter att prioritera arbetet så att forskningsinsatser
för att lösa etiska/moraliska rättsfrågor m. m. kring ny teknik initieras
på tvärvetenskaplig basis.

Vad ovan anförts rörande prioritering av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets resurser bör ges regeringen till känna.

Data- och sårbarhetsforskning

Frågor rörande sårbarhet och sekretess vid användandet av data och ny
informationsteknik måste uppmärksammas. Det har visat sig att vikten av
inlagda kontroller eller garantier mot obehörig användning inte beaktas i
tillräcklig omfattning vid uppbyggnad av nya datasystem. Fortsättningsvis
är det nödvändigt att beakta säkerhets- och sårbarhetsaspekterna såväl när
det gäller uppbyggnad av nya datasystem och vid införande av ny informationsteknik
som vid fortsatt användning av nu använd teknik. Dessa frågor
har också försvarspolitiska aspekter.

Forskningsrådsnämnden har möjligheten att ta initiativ till forskning Mot. 1986/87

inom områden som blivit förbisedda eller i övrigt är angelägna. Enligt vår Ub43

mening bör regeringen ge nämnden i uppdrag att initiera forskningsprojekt
inom sårbarhets/säkerhetsområdet så som motionen anför.

Därutöver bör enligt vår mening de grundläggande resurserna för forskning
och undervisning inom dataområdet ytterligare förstärkas. Centerpartiet
har i tidigare motioner presenterat förslag till förstärkningar av basresurserna
inom detta viktiga forskningsområde. Särskilt viktigt är att forskningen
inte bara inriktas på den datatekniska utvecklingen som sådan utan
också omfattar de vidare mänskliga och samhälleliga effekterna av datoriseringen.
Vi föreslår därför att en professur inrättas med den inriktning som
vi här angett. Det är viktigt att inriktningen av professuren noga övervägs.

Kriminologisk forskning

Från mitten av 1970-talet har resurserna för kriminologisk forskning i stor
utsträckning tagits i anspråk för forskning kring ekonomisk brottslighet.

Andra angelägna insatser har därför inte kunnat utföras. Kartläggning av
barn- och ungdomars kriminalitet och orsakerna härför, brott av och mot
kvinnor, liksom brottsoffrens situation har inte kunnat ges tillräckliga resurser.
Under den kommande planeringsperioden är det angeläget betona
att insatser till dessa områden måste prioriteras.

Särskilt angelägen är kartläggningen av barnens situation. Orsakerna till
barns kriminalitet måste belysas. I detta sammanhang är det också viktigt
att studera barns villkor i familjer där missbruk och/eller kriminalitet förekommer
hos föräldrarna. Forskningsrapporter visar att orsaker till barns
och ungdomars kriminalitet bl. a. kan sökas i allmänna samhällsförändringar.
Detta tyder på att insatser inom området barn/ungdomskriminalitet
kommer att fordra väl utvecklat samarbete mellan flera olika discipliner.

1 propositionen bil. 6 D 25 Temaorienterad forskning föreslås att tema
Barn inrättas. En av uppgifterna för tema Barn skall vara att stimulera
forskning om barn. Vi finnér detta angeläget. Inom tema Barn är det viktigt
att samordna och stimulera till forskning rörande barn/ungdomars kriminalitet
och orsakerna härför. Detta bör ges regeringen till känna.

Studier internationellt, men även inom landet, visar att brottsbenägenheten
bland kvinnor är avsevärt lägre än bland män. Orsakerna till denna
skillnad har inte förklarats tillfredsställande. Forskning rörande kvinnors
kriminalitet bör därför omfatta inte enbart kartläggningar av denna utan
också insatser för att söka klarlägga orsaker till de stora skillnaderna i
brottsbenägenhet mellan män och kvinnor.

Inom Brå kommer insatser för forskning kring kvinnokriminalitet att
prioriteras. Det är angeläget att arbetet inte inskränks till att omfatta främst
kartläggningar av kvinnokriminalitet. Forskningen bör också styras så att
kunskap om den låga brottsbenägenheten bland kvinnor kan utgöra en bas
för insatser att undanröja orsaker till kriminalitet även bland männen. Vad
ovan anförts bör ges regeringen till känna.

18

Mot. 1986/87
Ub43

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförs hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om viss prioritering av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets resurser,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att forskningsrådsnämnden
får i uppdrag att initiera forskningsprojekt inom sårbarhets/säkerhetsområdet
så som i motionen anförs,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att UHÄ får i
uppdrag att presentera förslag till inrättande av en professur med den
inriktning som motionen anger,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om forskning rörande barn/ungdomars
kriminalitet,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om forskning kring skillnaden i brottsbenägenhet
hos kvinnor och män,

6. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att besluta om
att inrätta en tjänst som professor i polisforskning så som motionen
förordar.

Stockholm den II mars 1987

Bertil Fiskesjö (c)

Elving Andersson (c) Martin Olsson (c)

Kersti Johansson (c) Gundla André (c)

Bengt Kindbom (c)

Forskning vid polishögskolan

Polisutbildningen har koncentrerats till polishögskolan i Ulriksdal. Vid
högskolan bedrivs dels grundutbildning av polisaspiranter, dels också fortoch
vidareutbildning av polispersonal. Högskolan bedriver också forskning
kring polisarbete m. m.

Polisen är samhällets yttersta resurs i det brottsbekämpande arbetet. Väl
utbildade polismän är en viktig förutsättning för verksamheten. Forskningsverksamheten
vid polishögskolan i Ulriksdal är betydelsefull för att
kontinuerligt kunna upprätthålla en god kvalitet på grund-, fort- och vidareutbildning
av polismän. Vid skolan bedrivs också en betydande forskning.
Enligt vår mening bör en professur i polisforskning tillkomma för att
förstärka polishögskolans resurser. Beslut härom bör fattas inom den planperiod
som forskningspropositionen omfattar.

19