Motion till riksdagen
1986/87:Ub41

Karl-Göran Biörsmark (fp)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Inrättande av professorstjänst i skoladministration

Traditionellt har skolans kontroll och utvärdering varit inriktad på elevernas,
ofta enskilda elevers, prestationer vad gäller inhämtade kunskaper.
Skolan måste emellertid utvärdera sin funktion i många andra avseenden.
Uppföljning av resultat av analyser måste göras inom olika områden för att
man skall kunna se vilken effekt insatta åtgärder och resurser medför. Det
kan gälla effekten och resultaten av t. ex.

— olika arbetsformer (exempelvis arbetslag),

— elevernas och personalens medverkan i skolarbetet,

— användning av olika resurser,

— olika läromedels effekt ur pedagogisk synpunkt,

— försöks- och utvecklingsarbete,

— olika fördelningar av ekonomiska resurser,

— lokalernas disposition på olika sätt,

— olika samverkansformer (exempelvis konferensformer) inom skolenheten,

— skolans relationer till och samverkan med samhället utanför skolan,

— arbetsrätt och medbestämmande,

— målsmäns medverkan i skolans arbete,

— olika elevvårdande åtgärder,

— själva inlärningen, bedömning (och betygsättning) av elevernas prestationer.

Resursfördelningen

Flera områden finns men det väsentliga torde vara att verksamheten inom
skolans olika områden följs upp, kontrolleras, utvärderas och utvecklas
systematiskt. Underlag måste utarbetas för analyser, som kan bilda underlag
för bedömningar av inom vilka områden åtgärder, förändringar och
ökningar eller minskningar av resurserna skall vidtas. Utbildningen måste
te ge kunskaper i konstruktion av uppföljnings-, bedömnings- och utvärderingsinstrument.

Vidare skall en skolledare (rektor) organisera, leda och fördela arbetet, ta
initiativ till förbättringar och pedagogiska försök, främja fortbildning, ha
tillsyn över institutioner etc.

Nya beslut om decentralisering av beslutsnivåerna till skolstyrelsen och
rektorsområdet har skapat en helt ny situation. Det gäller bl. a. lokalt utvecklingsarbete
och fördelning av förstärkningsresurser.

Någon akademisk graundutbildning med forskningsanknytning i skol- Mot. 1986/87

administration finns ej i vårt land i motsats till många andra länder, främst Ub41

USA. Därför har denna fråga vid upprepade tillfällen tagits upp till diskussion
även i statliga utredningar.

Frågan om den skoladministrativa fortbildningen av skolledare har tagit
ett stort steg framåt i och med proposition 85/86 nr 173 om ett samlat
program för skolledarutbildning. Utbildningsprogrammet skall omfatta
fyra steg: rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning, fördjupningsutbildning
och kontinuerlig fortbildning. För en del av denna utbildning skall
högskolan kunna ha ansvar.

I skolledarens utbildning bör ingå att på kort och lång sikt kunna genomföra
ekonomisk planering, göra upp budget, fördela de ekonomiska resurserna
så att bästa pedagogiska effekt uppnås, delegera ekonomiskt ansvar
till medarbetarna och känna till olika ekonomiska rutiner och system. Kostnadsuppföljning
och ekonomiskt resultatutfall är mycket viktiga frågor
som torde bli än viktigare i framtiden. Grundläggande kunskaper i datateknik
är önskvärda. Den ekonomiska rationaliseringen bör därför också behandlas
i skolledarutbildningen.

Skolans arbete med ungdom fordrar att skolledaren får utbildning inom
sociologiska, pedagogiska och psykologiska områden. Omvårdnaden om
elever med skolsvårigheter fordrar särskilda kunskaper och tekniker. Skolledaren
skall kontinuerligt samla in information om skolarbetet och i samråd
med olika befattningshavare analysera företeelser och utvärdera resultat
av olika slag.

Ett ökat medvetande om resursanvändning och kostnader blir allt viktigare
om man vill minska detaljstyrningen av skolan, vilket av många skäl
vore önskvärt.

Forskningens betydelse

Det är allmänt erkänt att utbildningsverksamhet bör ha stöd av forskning.

Skoladministration är närmast att betrakta som ett tvärvetenskapligt ämne
med stark anknytning till den praktiska pedagogiken. Enligt utländska förebilder
bör skoladministrativ utbildning och forskning organiseras genom
samverkan mellan skolledare, pedagoger, ekonomer, tekniker, samhällsplanerare
och förvaltningsadministratörer.

Finansieringen av kostnaden för den föreslagna tjänsten kan ske genom
omfördelning av resurserna för pedagogisk foarskning och utvecklingsarbete.

Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett
förslag till inrättande av en professur i skoladministration.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställer jag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad jag i
motionen anfört angående en professur i skoladministration.

Stockholm den 11 mars 1987

Karl-Göran Biörsmark (fp)

I

I