Motion till riksdagen
1986/87:Ub30
Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)
Forskning (prop. 1986/87:80)
Betydelsen av kvalificerad teknisk utbildning och forskning har fortlöpande
ökat i takt med den allt snabbare tekniska utvecklingen. Industriell tillväxt
och fortsatt god konkurrenskraft ställer allt större krav på tekniskt
kunnande och på avancerat forsknings- och utvecklingsarbete. Trots stora
ökningar av utbildningens volym svarar tillgången på civilingenjörer inte
alls mot dagens efterfrågan. Fortsatta insatser behövs därför för att garantera
en hög nivå på teknisk utbildning och forskning. För kvaliteten på ingenjörsutbildningen
är det därvid av avgörande betydelse att den bedrivs i
intim kontakt med industrin och aktuell teknisk forskning.
I södra Sverige är tekniska fakulteten inom Lunds universitet den forskningsorganisation
som svarar för den vetenskapliga basen för denna verksamhet
inom Lunds universitet och för den ökande verksamhet med teknisk
inriktning som bedrivs på andra håll inom regionen. Tekniska fakulteten
har emellertid under senare år haft att kämpa mot ökande svårigheter genom
att basresurserna för forskningsverksamhet inte hållit jämna steg med
ökningen av den totala verksamheten. Som illustration till detta kan framhållas
elektronik- och dataområdet, där antalet studieplatser budgetåret
1981/82 utgjorde 500 (samtliga på elektrotekniklinjen). Budgetåret 1987/88
kommer motsvarande siffra att vara 1014, varav 684 på linjen för elektroteknik
och de övriga på den nyinrättade linjen för datateknik. Under motsvarande
tid har den fasta forskningsorganisationen endast utökats med en
professur, så att antalet ordinarie professurer nu är sju från att alltsedan
1960-talet ha varit sex.
Dessa förhållanden är otillfredsställande. Elektronik- och dataområdet
får successivt en allt större betydelse inom de mest skilda branscher, och det
är därför nödvändigt att inom högskolan kunna bedriva livskraftig forskning
inom området. Vidare utgör kontakten med sådan forskning som ovan
framhållits en förutsättning för tillfredsställande kvalitet i utbildningsinsatserna.
Det kan framhållas att den s. k. datareferensgruppen inom UHÄ som
förutsättning för inrättande av datatekniklinjer angav en uppbyggnad av
forskningsresurser inom området, som för Lunds universitets del omfattade
fyra ordinarie professurer att inrättas under perioden 1985/86. Som nämnts
har hittills endast en sådan tjänst tillkommit.
Trots att tekniska fakulteten arbetar med ytterst begränsade resurser har
den inom vissa delar av informationsteknologin lyckats nå en mycket framstående
ställning. På halvledarområdet bedrivs i Lund en verksamhet av
världsklass, som genom tillkomsten av det nya Berzeliuslaboratoriet nu har
goda möjligheter att ytterligare utvecklas om resurser är tillgängliga. På det
reglertekniska området intar Lund likaså en ledande ställning i världen, och
i Lund skapade reglertekniska system och principer tillämpas inom industrier
och laboratorier världen över. I fråga om konstruktion av integrerade
kretsar, dvs. användande av systematiska metoder för sådan konstruktion,
var man i Lund först i landet med att i samarbete med bland annat California
Institute of Technology införa kurser inom detta område i civilingenjörsutbildningen.
Utvecklingen av konstruktionshjälpmedel sker i vissa
forskargrupper med speciellt sikte på analog användning med inriktning
mot radioområdet, som torde vara den del av telekommunikationsområdet
där den största expansionen kan förutses.
Samtidigt som tekniska fakulteten i Lund alltså kan uppvisa betydande
styrka på vissa områden saknar den de resurser som skulle krävas för att
binda samman de olika forskningsområdena och därigenom åstadkomma
en slagkraftig profil inom en hel sektor av informationsteknologins område.
Det är därför enligt vår mening angeläget att nu ta första steget till en
kraftig förstärkning av de fasta forskningsresurserna.
I regeringens proposition om forskning (1986/87:80) föreslås ingen sådan
förstärkning; däremot framhålls att en professur i digital- och datorteknik
bör inrättas genom indragning av annan ordinarie tjänst vid innehavarens
pensionering. UHÄ har tidigare i detta ärende anfört att den tjänst som
skall föreslås indragen bör tillhöra området informationsteknologi. Vi har
erfarit att ett förslag med denna innebörd inges i samband med årets anslagsframställning
och förutsätter att tjänsten i digital- och datorteknik därefter
kan inrättas utan dröjsmål. Som framgår av vad som anförts innebär
detta ingen förstärkning av det prioriterade området informationsteknologi
Efter tjänsten i digital- och datorteknik har tekniska fakulteter prioriterat
professurer i signalbehandling, mikroelektronik, teknisk datalogi och datasäkerhet.
Dessa tjänster utgör viktiga element i uppbyggnaden av den speciella
forskningsprofil med inriktning mot s. k. realtidssystem, som man eftersträvar
i Lund. Vi finner det angeläget att två av dessa, nämligen professurerna
i signalbehandling och i mikroelektronik, inrättas fr. o. m. budgetåret
1988/89 och att de båda övriga tillkommer under det kvarvarande
budgetåret som omfattas av föreliggande proposition. För vardera professuren
räknar vi i likhet med propositionen med en total kostnadsökning om
1,2 milj. kr., och motsvarande förstärkning bör sålunda ske beträffande
anslaget till tekniska fakulteterna (Lunds universitet).
Hemställan
Med stöd av ovanstående hemställer vi
att riksdagen beslutar inrätta en professur i signalbehandling och
en i mikroelektronik fr. o. m. budgetåret 1988/89.
Stockholm den 9 mars 1987
Mot. 1986/87
Ub30
Rune Rydén (m)
Bertil Fiskesjö (c)
Anders G Högmark (m)
Margitta Edgren (fp)
Lennart Alsén (fp)
9