Motion till riksdagen
1986/87:Ub28

Görel Bohlin och Rune Rydén (m)
Forskning (prop. 1986/87:80)

I Sverige har vi ett väl utbyggt välfärdssystem genom socialförsäkringen.

Det har utvecklats successivt från de enskilda sjukkassorna omfattande
medlemmar tillhörande visst hantverksskrå till den allmänna sjukförsäkringen,
ATP, föräldraförsäkringen etc. Socialförsäkringen är komplicerad.

Regelsystemet som är mycket omfattande byggdes upp under kort tid, och
många inslag i detsamma belystes otillräckligt före genomförandet. Fortlöpande
förändringar i samhället förändrar förutsättningarna för försäkringsreglerna
och borde kontinuerligt följas upp på ett neutralt och forskningsinriktat
sätt.

Den enskildes rätt säkras inom detta system genom överklagandemöjligheten.
Såväl genom den s. k. omprövningsrätten, dvs. att en nämnd inom
försäkringskassa omprövar eget beslut, som genom besvär till försäkringsrätt
och försäkringsöverdomstol säkras den enskildes rättigheter. Riksförsäkringsverket
bevakar såväl den enskildes rätt som försäkringskassornas
handläggning.

Riksförsäkringsverket har haft stor omsättning av personal, och det är
uppenbart svårt att rekrytera framför allt handläggare med juridiska kunskaper
och tillika god erfarenhet av socialförsäkringen.

Försäkringsrätterna har en ärendebalans som innebär avsevärda väntetider
för dem som önskar få sina framställningar till försäkringskassorna
prövade. Anledningen till anhopningen av ärenden är såväl ärendenas
mångfald och komplexitet som underbemanning på handläggarsidan. Vidare
står det helt klart att tillgången på handläggare med adekvata kunskaper
i socialrätt är begränsad. Åtgärder har vidtagits för att förbättra försäkringsdomstolarnas
arbetsläge, men bristen på handläggare är ändå mycket
stor och kommer att kvarstå länge.

Utbildningen i socialrätt i Sverige är otillräcklig. Vid socialhögskolorna
ingår ämnet, men endast vid två av de sex högskolorna kan ämnet socialrätt
studeras separat och då i begränsad omfattning.

För den som vill utbilda sig i socialrätt som enstaka ämne finns få möjligheter.
Juridiska fakulteten i Lund erbjuder en enstaka kurs i socialrätt. Vid
övriga universitet finns ingen möjlighet att läsa ämnet separat.

Ämnet socialrätt är inte obligatoriskt i juristexamen och inte heller finns
möjligheten att i jur. kand. välja socialrätt som speciell inriktning. Vid
Lunds universitet anordnas dock en alternativkurs om 10 poäng i socialrätt
och en kurs om 5 poäng i socialförsäkringsrätt, som de juris studerande kan

välja att tilläggsläsa alltefter intresseinriktning. Försäkringskassorna har 1

Mot.
1986/87
Ub28 —33

1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub28—33

därför tvingats bygga upp ett omfattande utbildningssystem för de egna Mot. 1986/87

anställda och härutöver hjälpa till med utbildningen av t. ex. läkare i social- Ub28

rättskunskap. Även riksförsäkringsverket har omfattande utbildningsverksamhet
samt uppföljning av rättsfall. Utöver grundutbildning och utbildning
på speciella områden samt fortlöpande fortbildning köper försäkringskassorna
universitetsutbildning från juridiska översiktskurser till mer
ingående utbildning inom familjerätt och socialförsäkringsrätt samt sekretesslagstiftning.

Efterfrågan på kurser i socialförsäkringsrätt visar på ett behov hos försäkringskassorna.
Samtidigt innebär bristen på universitetsutbildning att
uppföljning av forskning, jämförande studier m. m. inte sker. Att en sammanhållen
utbildning i social försäkringsrätt ej finns och att möjligheten för
en juris studerande att specialisera sig saknas återverkar givetvis i sin tur på
tillgången på jurister med lämplig bakgrund och erfarenhet och på vår
kunskap om effekterna av socialförsäkringssystemet i olika hänseenden.

Forskning

En systematisk forskning och ett fortlöpande, målinriktat utvecklingsarbete
har i Sverige länge lyst med sin frånvaro. Vi vet följaktligen inte särskilt
mycket om effekterna — för den enskilde och för samhället i stort — av det
sociala reformarbetet. Den kommunala socialtjänsten utgör i olika hänseenden
ett viktigt forskningsområde, socialförsäkringsområdet utgör ett annat
och flera andra finns inom ramen för vad vi vanligen menar med socialpolitik.

Den forskning som kan kombineras och integreras med avancerad
undervisning är kanske av särskilt ”utvecklingstaktiskt” intresse. Representant
härför är forskningen inom ämnesområdet socialt arbete, etablerad vid
fyra institutioner för socionomutbildning/socialhögskolor.

Det akademiska ämnet socialt arbete, som av naturliga skäl är tvärvetenskapligt,
kommer säkerligen efter hand att täcka ett stort behov av såväl
grundforskning som tillämpad forskning och ge stimulans till ett allmänt
utvecklingsarbete inom det sociala verksamhetsområdet i vid mening.

Begreppet socialrätt kan behöva närmare definieras och avgränsas.

Rättsordningens innehåll har under senare decennier på många sätt och i
allt högre grad påverkats av socialpolitiska syften. Detta gäller inte bara
inom förvaltningsrättens område utan också inom andra områden såsom
skattelagstiftningen, konsumentlagstiftningen och hyreslagstiftningen. Att
söka sammanföra sådana av sociala synpunkter influerade rättsregler till en
avgränsbar juridisk disciplin är inte meningsfullt. Socialrätt i inskränkt mening
eller socialförvaltningsrätt kan däremot inringas och bildar en speciell
del inom den offentliga rätten. Socialrätt i denna mening aktualiseras när
det gäller att juridiskt fixera socialpolitiska ställningstaganden för kommunala
organs beslut, verkställighet och förvaltning, för statliga myndigheters
verksamhet eller för den enskildes upplysning och vägledning i olika behovssituationer.
Även i den mer begränsade meningen med anknytning till
det socialpolitiska reformarbetet har socialrätten i vårt land gradvis blivit
ett mycket omfattande och svåröverblickbart område av juridiken.

Den hittills blygsamma forskningen på socialrättens område står i kon- 2

trast till det socialpolitiska reformarbetet. Den sociallagstiftning som pro- Mot. 1986/87

duceras på ”löpande band" underkastas i mycket liten utsträckning veten- Ub28

skaplig granskning och diskussion. När social forskning diskuteras uppmärksammas
sällan eller aldrig den rättsvetenskapliga aspekten. Som exempel
kan tas socialtjänstreformen. I socialutredningens principbetänkande
liksom i regeringens proposition om socialtjänsten (1979/80:1 del A)
diskuterades behovet av forskning och utvecklingsarbete, men ingenting
sades om behovet av socialrättslig forskning.

Effekterna av en viss lagstiftning är viktiga att söka uppmärksamma så
tidigt som möjligt. Härvidlag kan rimligen inte enbart sociologiska eller
sociologiserande metoder användas. En juridisk metod behövs inte minst i
fall där lagstiftaren markant avviker från beprövade lagskrivningsmodeller.

Socialrättens svaga ställning också inom forskningen har beskrivits i det
föregående. Ämnet är trots sin komplexitet och betydelse ”litet” som en del
av den akademiska juristutbildningen. Inom området offentlig rätt lever
delområdet socialförvaltningsrätt en undanskymd tillvaro. Endast några få
juridiska forskare har engagerat sig i frågor inom socialförvaltningsrätten
och därmed besläktade områden under senare decennier. Den ”vetenskapliga
tillväxten” är följaktligen mycket låg inom området. Det finns för närvarande
endast en professur speciellt inriktad på socialrätt, nämligen vid
Lunds universitet. I UHÄ:s beslut beträffande ämnesbeskrivningen står
följande: ”Socialrätten omfattar rättsreglerna om samhällets åtgärder för
att tillgodose de enskildas behov av hjälp och stöd i personligt eller ekonomiskt
avseende. Till socialrätten hör främst reglerna om beredande av personlig
vård, såsom barnavård, nykterhetsvård samt reglerna om olika ekonomiska
stödformer, såsom socialhjälp, socialförsäkring, allmänna barnbidrag,
bidragsförskott, utbildningsstöd och bostadsbidrag.” Rune Lavin är
första innehavare av professur i socialrätt. Han har inom ämnet sökt koncentrera
insatserna på socialförsäkringsförmånerna och har därvid etablerat
ett samarbete med bl. a. försäkringsöverdomstolen.

I Holland finns en högskoleutbildning i socialförsäkringskunskap. Utbildningen
är tvärvetenskaplig där olika ämnen ingår i olika grad, såsom
sociologi, ekonomi, juridik och statskunskap. Avsikten är att ägna tid åt
internationella jämförelser, fördelningspolitiska effekter, socialförsäkringssystemets
finansiering m. m.

För Sveriges del tror vi att det juridiska socialrättsliga området bör vara
utgångspunkten, men en universitetsutbildning och forskning här i Sverige
ser vi som en nödvändighet.

Det sociala rättsområdet är som beskrivits utomordentligt omfattande.

En specialisering inom det juridiska området torde vara nödvändig. Det är
också önskvärt att man inom den juridiska utbildningen kan välja socialrätt
som en specialitet med sikte på arbetsuppgifter inom länsrätter och försäkringsrätter,
vilka nu har svårt att få fram handläggare med tillräcklig socialjuridisk
utbildning. Vidare finns behov av privatpraktiserande ”socialadvokater”.
Tjänstgöring vid länsrätt ger numera tingsmerit för de jurister som
valt att inrikta sig på det sociala fältet. Dessutom borde fiskalutbildning
kunna förläggas till försäkringsrätt. 3

I proposition 1986/87:80 framhålls det ekonomiska trygghetssystemet Mot. 1986/87

som ett angeläget forskningsområde. Det är då enligt vår uppfattning nöd- Ub28

vändigt att denna forskning sker inom universitet och högskolor och sker
inom det juridiska fältet. Medel för en uppläggning av utbildning och forskning
på detta sätt bör kunna tas ur anslaget till DSF (delegationen för social
forskning).

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att socialförsäkringskunskap
skall ges en avgränsning och inriktning på forskning och utveckling
vid universitet och högskolor så som i motionen anförts.

Stockholm den 11 mars 1987

Görel Bohlin (m) Rune Rydén (m)

4