Motion till riksdagen
1986/87 :Ub26

Mats O Karlsson och Mats Lindberg (s)
Forskning (prop. 1986/87:80)

I forskningspropositionen är miljöområdet glädjande nog ett av de prioriterade
områdena. Förstärkningar föreslås på en rad områden inom främst det
naturvetenskapliga området. Dessa syftar till att öka kunskaperna om miljön
och om de effekter av olika slag som mänsklig verksamhet förorsakar.

Ett annat syfte är att genom ökad miljö-FoU förbättra kunskaperna om
hur miljöskador skall förebyggas och avhjälpas. Ökade insatser inom dessa
områden är nödvändiga förutsättningar för att den svenska miljövården skall
bli ännu bättre och mer framgångsrik. Frågan är dock om det är tillräckligt.
Utöver ökade kunskaper inom de naturvetenskapliga disciplinerna behövs
enligt vår mening också utvidgad forskning inom fältet; styrmedel, hinder,
påverkan, utbildning och information.

Miljöministern betonar ofta i sina tal hur viktigt det är för en framgångsrik
miljöpolitik att ett brett engagemang och en ökad inlevelse i miljöfrågor kan
skapas hos allmänheten och inom folkrörelserna. En ökad kunskap i
miljöfrågor är en grund för ett sådant engagemang. Vi delar den uppfattningen.
Eftersom så mycket av miljöpåverkan beror på hur vi som enskilda
människor och konsumenter beter oss och då lagstiftning och övervakning
inte är möjlig eller ens effektiv på alla områden är motivation och övertygelse
ett bättre arbetssätt i många sammanhang.

Två huvudtyper av styrmedel finns att tillgå - administratva och ekonomiska.
Av dessa kan man tala om hårda och mjuka beroende på om de är
förankrade i lagar och förordningar eller inte. Exempel på hårda administrativa
styrmedel är prövning och tillståndsgivning enligt olika lagstiftning samt
utfärdande av föreskrifter. Mjuka administrativa styrmedel är information,
rådgivning och utbildning.

Hårda ekonomiska styrmedel är skatter, avgifter och generella bidrag
medan stöd till FoU-verksamhet. till prototyp- och demonstrationsanläggningar
liksom teknikupphandling är exempel på mjuka ekonomiska styrmedel.

Den svenska miljöpolitiken har utnyttjat administrativa styrmedel som
huvudinstrument. Bidrag har använts i vissa fall, t. ex. för att underlätta
miljöskyddsåtgärder i existerande anläggningar, närmast efter det att
miljöskyddslagen kommit till. I övrigt har hårda ekonomiska styrmedel
använts mycket sparsamt.

Forskning och utveckling inom dessa områden berör närmast de ekonomiska
och samhällsvetenskapliga områdena. Naturvårdsverket har i sin

rapport 3244 Forska för bättre miljö en rad förslag på FoU-uppgifter kring
styrmedel.

Vad vi som ett exempel på ett mjukt administrativt styrmedel här vill
uppmärksamma är behovet av forskning och utbildning för kvalificerade
pedagogiska insatser inom natur- och kulturminnesvården - det som brukar
sammanföras under det nya begreppet tolkning. Det är en översättning av
engelskans ”interpretation” och definieras enligt följande:

Tolkning innebär att för en bred allmänhet beskriva en miljös värden: vad
som hänt och händer där och varför. Tolkningen skall ge människor
möjlighet att leva sig in i och känna för ekologiska sammanhang och för
människans roll.

Definitionen är mycket vid. Den inkluderar alla typer av miljöer. Såväl stadssom
vildmarksmiljöer kan tolkas. Därav följer också att verksamheten inte
drar en gräns mellan kultur- och naturmiljöer.

Betoningen på ”miljöer” pekar i riktning mot ganska konkreta, fysiska
företeelser. Det är ”spåren” i miljön av tidigare och nuvarande händelser
som skall tolkas. Att människan måste komma in som en ofta mycket stark
faktor är självklart: sambanden mellan människan och miljön är centrala.

Om en bred allmänhet skall få möjlighet att leva sig in i och känna för
ekologiska sammanhang måste tolkningen använda metoder som engagerar
alla sinnen och hela människan - något som pekar på betydelsen av att arbeta
konkret, i fält.

Verksamheter som passar in i denna definition har funnits länge, både i
Sverige och andra länder. Varje lärare som behandlar ett brett tema och som
arbetar konkret med demonstrationer och elevarbeten i fält ägnar sig i
princip åt tolkning. Vad som i Sverige mest associeras till begreppet tolkning
är de ”Naturum” naturvårdsverket lanserat och de för skolbarn framväxande
naturskolorna.

Tolkning är dock ett begrepp med vidare syften som framgått ovan.
Förebilden finns främst i USA inom nationalparksförvaltningen där termen
använts i snart ett sekel.

Därifrån har tolkningsverksamheten spritt sig till andra länder. I England
har Countryside Commission och andra organ en omfattande verksamhet.
Även i Holland, Frankrike, Canada m. fl. länder finns en starkt växande
aktivitet med samma innebörd och mål.

Den växande, globala insikten om tolkningens betydelse visar sig också i
att man hösten 1985 höll den första världskongressen kring ”Tolkning och
presentation av vårt arv” i Banffs nationalpark, Canada. Nästa världskongress
hålls i England 1988.

Motiven för satsningarna på tolkning är flera:

1. Ökade insikter hos en bred allmänhet om natur- och kulturminnesvårdens
mål och former ger den nödvändiga demokratiska grunden för fortsatt och
fördjupad verksamhet inom dessa sektorer.

2. Människors fritid berikas genom ett ökat utbyte av besök i natur- och
kulturområden.

3. En god tolkning är en viktig, men ofta försummad del av ett områdes
förvaltning. Genom ökad kunskap och insikt hos besökarna ökas

Mot. 1986/87
Ub26

möjligheterna att klara den ofta mycket svåra balansgång som finns Mot. 1986/87

inbyggd i många natur- och kulturminnesområdens syftesparagrafer: att Ub26

samtidigt bevara för framtiden och göra tillgängligt och förståeligt för
dagens besökare.

4. Tolkningen kan vara en betydande attraktionsfaktor för turism och
därmed generera såväl sysselsättning som andra ekonomiska nyttigheter.

Tolkning kan göras - och görs - av många olika organisationer, offentliga
såväl som privata. Gemensamt för alla är att de behöver tillgång till personal
med kunskaper om tolkningens mål, metoder och teknik. Kurser i tolkning
(interpretation) finns vid ett sjuttiotal universitet i USA och Canada. Vid en
del av dessa bedrivs även forskning för att studera och utveckla tolkningens
teknik och metoder.

Sveriges turistråd häri sin rapport 1:85 Fritid, rekreation, turism, behov av
utbildning och forskning uppmärksammat behovet av utbildning i tolkning.

I Uppsala län har landstingets och kommunernas stiftelse för fritidsområden,
naturvård och turism efter förslag från naturskyddsföreningen genomfört
en utredning om vidgad information om natur- och kulturlandskapet i
länet, betitlad Tolkning - en sovande jätte. Den finns publicerad som rapport
35, 1985 vid avdelningen för landskapsvård vid lantbruksuniversitetet. I
denna har bl. a. konstaterats bristen i Sverige på en speciell och adekvat
utbildning i tolkning av natur- och kulturlandskapet. Detta borde vara
särskilt angeläget i pedagogiska utbildningar. Inte ens i utbildningen av
lärare i natur- och kulturminnesvård eller för antikvarier och museilektorer
är ämnet företrätt som ett specialområde.

En vidgning av miljö-FoU i den riktning vi här redovisat bör med hänsyn
till förslagen i proposition 1986/87:80 med fördel kunna förläggas till centrum
för miljövetenskaplig forskning i Umeå. Där finns lantbruksuniversitetet
företrätt med delar av den skogsvetenskapliga fakulteten med naturvårdskunskap
i vid mening. Vid universitetets samhällsvetenskapliga fakultet finns
dessutom bl. a. utbildningen av museilektorer som är ett tolkningen näraliggande
område. Inom fakulteten berörs även pedagogiska, psykologiska och
sociologiska institutionerna.

Hemställan

Med vad vi ovan anfört hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
forskning och utveckling även inom det samhällsvetenskapliga och
ekonomiska området vid centrum för miljövetenskaplig forskning i
Umeå i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 11 mars 1987

Mats O Karlsson (s) Mats Lindberg (s)

13