Motion till riksdagen
1986/87 :Ub25
Hans Rosengren m. fl. (s)
Forskning (prop. 1986/87:80)
Angående forskning vid regionala högskolor
Den verkliga tillväxten inom näringslivet och sysselsättningen är i dag mycket
starkt koncentrerad till några få områden i Sverige: till storstäderna och
universitetsorterna. Det är i dessa områden utvecklingen av ny teknik, nya
produkter och nya företag sker. Sambandet med forskningen och s. k.
kreativa miljöer är uppenbart.
Huvudsyftet med regeringens forskningspolitik är att stärka den svenska
ekonomin och att fördjupa välfärden. Detta kräver bl. a. forskningsinstitutioner
vid och utanför högskolor och universitet som håller hög internationell
nivå. Särskilt viktigt anses detta vara inom högteknologiska områden som
informationsteknik/elektronik, bioteknik m. m. Den nu framlagda forskningpolitiska
propositionen är i allt väsentligt inriktad på detta. Resurserna
och resurstillskotten koncentreras till de sju orter som nu har stora högskolor
och universitet. Med tillkomsten av universiteten i Umeå och Linköping och
högskolan i Luleå anses den geografiska spridningen vara tillfredsställande.
I den forskningspolitiska propositionen, och i många andra sammanhang,
vitsordas och beröms den forskningsaktivitet som äger rum vid en del
regionala högskolor. Ändå sker denna under mycket knappa förhållanden.
Det är ställt utom allt tvivel att forskning vid dess högskolor ger viktiga
bidrag till regionens utveckling och kunskapsutveckling liksom till kvalitetshöjning
av högskolornas utbildning genom en kompetenshöjning hos
lärarna, och det utgör även ett bidrag till forskarsamhället. I denna forskning
kan problem fångas upp, som har direkt anknytning till nuvarande behov och
möjligheter i regionen och är angelägna för människor, organisationer och
företag. Så kan man i ett regionalt forskningsarbete arbeta vidare på
grundläggande forskning, som inletts på annat håll med direkt anknytning till
de regionala förutsättningarna.
En effektiv spridning av forskningsresultaten sker genom att man söker
etablera goda regionala och lokala kontaktnät, och genom ett intimt samspel
mellan forskare och praktiker. De regionala högskolornas närhet till och
levande förankring i regionerna och deras näringsliv är därför en mycket
viktig grund för forskningen i sig och för att minska tidsfördröjningen tills
dess att FoU-resultaten praktisk tillämpas. Forskning vid de regionala
högskolorna är därför ett mycket viktigt led i den övergripande teknik- och
kunskapsspridningen.
Under senare år har vid en del regionala högskolor nya och okonventionella
former för forskning och forskningskontakter växt fram. Vid de största av
de regionala högskolorna är forskningen redan nu förhållandevis omfattan- Mot. 1986/87
de. Eftersom dessa högskolor i stort sett saknar egna resurser för forsknings- Ub25
verksamhet, är stöd från intressenter i regionen men också i forskarsamhället
en förutsättning för den forskning som bedrivs.
Högskolan i Karlstad är en av de regionala högskolor, där man nu håller på
att bygga upp en systematisk organisation för forskning och forskningskontaktverksamhet
med stark anknytning till regionala intressen och till i
sammanhanget bärande intressen i forskarsamhället och vid universiteten.
Till mycket stor del byggs denna verksamhet på resurser som ställs till
högskolans förfogande av regionala organisationer och företag.
Förutsättningarna för och den särskilda prägeln hos den forsknings- och
kontaktverksamhet som bedrivs vid de regionala högskolorna, innebär att
forskningsorganisationen inte kan eller bör ta sin utgångspunkt i förebilder
från den traditionella fakultetsorganisationen vid universiteten. Det gäller i
stället att finna andra lämpliga och till resp. högskola anpassbara organisatoriska
vägar och former. Den anförda Karlstad-modellen anger en riktning.
Andra vägar prövas vid andra regionala högskolor. Oavsett hur man går
tillväga, är det av en avgörande betydelse att det finns en kontinuitet och
stadga i verksamheten. För detta krävs att staten finansierar en nödvändig
basorganisation.
Det är därför nödvändigt med ett systematiskt arbete med att planera för
en utveckling av en långsiktig bärkraftig forskningsverksamhet vid regionala
högskolor. Sannolikt är det konstruktivt att söka en lämplig utformning vid
några av dessa högskolor, för att successivt gå vidare till de övriga.
Vi anser att en utredning nu bör tillsättas med syftet att lägga förslag om
lämpliga systematiska organisationsformer för forskning vid några regionala
högskolor och om lämpliga former för samverkan mellan universiteten och
de regionala högskolorna. I denna utredning bör ingå personer som är
förtrogna med forskning dels från ett samhälls- och regionalpolitiskt
perspektiv, dels från forskarsamhällets synpunkt.
På grund av de starka regionalpolitiska effekterna av forskning är det dock
angeläget att mer resurser satsas på att skapa bättre förutsättningar för
utvecklingen av forskningsverksamheten vid de regionala högskolorna.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurser till och former för forskningsverksamhet
vid regionala högskolor.
Stockholm den 11 mars 1987
Hans Rosengren (s)
Magnus Persson (s)
Kjell Nilsson (s)
Ove Karlsson (s)
Bo Forslund (s)
Ingemar Konradsson (s)
10